HALVTID!
DRIFTZONE
Säsongen rusar på och vi har redan hunnit halvvägs in i den. Vi på DriftZone har i vanlig ordning jobbat på för att vara på plats på de allra flesta event som arrangeras i Sverige.
REDAKTÖR
Om vi tar en titt på de tävlingar och event som passerats under 2019 så finns det några guldkorn.
Christer Hägglund
Gatebil Drift Series har utvecklats till en bra serie med ett upplägg som passar för att genomföras i samband med de stora festivalerna. Close Calls Royale är en av säsongens nyheter. Premiären på GTR Motorpark tycker jag var en succé. Mycket körtid för förarna och ett spännande tävlingskoncept där man tävlade i grupper. Sist men inte minst måste jag framhålla SDC. Många har smutskastat serien och den har fått oförtjänt mycket skit. Under de år som jag har följt driftingen i Sverige vet jag inte om tävlingarna har flutit på så bra som det gör i år. Vad väntar under den andra halvan av säsongen? Augusti blir årets intensivaste månad för oss i DriftZone. Vi är på plats på DMEC Riga, SDC Hultsfred, Iron Drift King, Gymkhana Drift, GDS Rudskogen och SDC på Sundsvall Raceway. På vilka event ses vi?
Stefan Lindgren
WEBREDAKTÖR SKRIBENTER
Stefan Lindgren Christer Hägglund Erika Näsberg Nina Josefsson Björn Billsten Henrik Andersson Emil Åhman Helge Myrseth Annicka Tengquist Elin Molander
FOTOGRAFER & FILMARE Stefan Lindgren Christer Hägglund Erika Näsberg Björn Billsten Henrik Andersson Emil Åhman Göran Röjhagen Stian Molberg Wilfried Butin Dennis Flink Anastassia Samoilova Mattias Laago Alen Demirovic Robert Strandberg
REDAKTIONEN
redaktionen@driftzone.se
EKONOMI
Kaggservice AB
ANNONS
stefan@driftzone.se
HEMSIDA
www.driftzone.se Stefan Lindgren Redaktör DriftZone stefan@driftzone.se
www.facebook.com/driftzone
INSTAGRAM @driftzone.se
JOHAN ANDERSSON LEDER GDS STORSTILAT
Johan Andersson har fått en flygande start på Gatebil Drift Series. Efter två deltävlingar har Linköpingsbon kört hem två segrar och totalt 230 poäng. På andra plats i serien jagar Ole Morten Davanger på 141 poäng. Man tar en ung kille. Kastar in en del nyfikenhet,en del ambition ochden likaregerande stor del talang. Inför årets säsong tog svenska Resultatet blir nästa intervju. En killeatt vars mästaren Johan Andersson beslutet satsa namn vi alla driftfrälsta lägga på Gatebil Drift Series. Ibör slutet av på majminnet: vann Felix Lindvall!! han årets första deltävling av GDS på Vålerba-
nan. Under den gångna helgen upprepade han Grattis till vinsten JSM! Hur känns samma framgång på iMantorp Park. Mendet? det var en hel del dramatik som låg bakom segern. - En vinst i JSM var väldigt stor för mig, jag hade riktigtUnder ens tänkt på att det – Det faktiskt var heltinte otroligt. torsdagens var något jag kunde vinna! Det känns grymt, träning betedde sig bilen lustigt för första gånjag nästa år också! gen är påhungrig flera år.på Vi vinst tappade effekt när vi hade full gas och kunde inte lista ut vad det var. Vi Du är juatt enbyta ny stjärna på drifthimlen. försökte tändspolar under träningen, Berätta lite om vem är. men träningen var baraFelix två timmar och dom gick åt direkt. Jag fick nog bara ett eller två åk -Felix är en 18-årig kille som utbildar sig till på banan när bilen fungerade. På kvällen bytte tävlingstekniker på Ring Knutstorp, jag borbilen i en vi tändstift och provkörde lite, då började liten by i Skåne som heter Killeberg. att fungera.
– Skönt tänkte vi! Sedan var det fredag och kvalet var direkt på morgonen. När jag vaknade satt jag nog själv i minst 15 minuter och bara tittade, jag var så orolig för att bilen inte hade fungerat och att jag inte hade kört banan så mycket som jag hade velat. - Jag hade inte hunnit träna ett enda ”twinåk”, inget chase eller lead, ingenting. Men första kvalet blev 89 poäng, lite tursamt kanske men det kändes ändå bra. I andra kvalet fick jag 87 poäng, men 89 poäng ledde oss till en andra plats vilket var samma som på Vålerbanan så det håller i sig. – Under det andra kvalåket märkte jag att effekten började att avta igen, så jag hade en dålig känsla inför Top-16. Men på något sätt lyckades jag att ta mig hela vägen men bilen blev bara sämre och sämre. Vid varje ingång i kurvorna gick det bra när jag hade farten med mig, då kunde jag hålla mig nära i ”chasen”. Men igenom kurvorna och ut ur dom tappade jag varje gång.
Det såg ut som att du satsade mer än du brukade att göra, var det på grund av problemen med effekten? – Jag visste att skulle jag vara med i toppstriden var jag tvungen att ligga millimeter nära och vara med från början. Effekten fanns inte där och jag kunde inte bli ifrån åkt i starten för jag var tvungen att vara där från början. Det var sjukt svårt att hålla bilen på sladd i de sista ”runsen”. I finalen blev det seger efter en ”one more time” mot Tony Averstedt, hur kändes finalen? – Med den motoreffekt som jag hade så hade jag nöjt mig med en andra plats. Efter de första ”runsen” tänkte jag att Tony hade det. Jag tog av mig hjälmen och vi blev nerskickade till starten, jag trodde det var över.
- Men sedan sa starten att det var ”one more time”. Jag blev helt chockad och då blev jag tvungen att backa tillbaka för att byta däck. Bilen fungerade så himla dåligt i finalen och man vill alltid att finalen ska vara det bästa åket, jag kunde inte göra mer än jag gjorde. Det blev som det blev, men vi tog vinsten i varje fall och det är jag jätte nöjd med. Hur ser du på inledningen av GDS, två segrar och två andra platser i kvalen? – Det har nästan gått för bra. Vi gav oss in i den här serien för att vi ville ha bra motstånd, och det är det verkligen. Banorna har passat min körning och jag har fått till det riktigt bra, vi får hoppas att det håller i sig och vi kommer att ge 100% på Rudskogen. Text: Stefan Lindgren Foto: Wilfried Butin & Dennis Flink
Foto: Henrik Andersson & Stefan Lindgren
Spännande upplösning i Breisladden på Mantorp Det blev en spännande upplösning, när de 153 förarna i kvalet blivit 20 till finalen och sedan minskade till sex och sedan till tre. När allt var slut kom en i taxi.
När de sista tre skulle presenteras drabbades man av manfall. Markus Furberg, Henrik Isaksson och Alvin Lægreid var de tre som gick vidare till sista omgången, men Alvin blev tvungen att kasta in handduken på grund av tekniska problem.
De 20 förarna som gick till finalen var Erik Kagg, Teemu Peltola, Alexander Granlund, Tony Averstedt, Philip Ågren, Örjan Nilsen, Rickard Ivars, Stian Bjorgeengen, Henrik Isaksson, Odd-Helge Helstad, Fredrik Myhre, Ole Morten Davanger, Petter Elnes, Jonas Franzen, Victor Joensuu, Marcus Furberg, Mårten Stångberg, Fredrik Lundberg, Alvin Lægreid och Stian Rudstuen
Markus och Henrik körde sina rundor och blev sedan kallade till att komma framför läktaren för att vinnaren skulle presenteras. Markus uppmärksammade inte det utan körde förbi och fick vända och komma tillbaka, medan Isaksson också drabbats av motorhaveri och fick ta taxi.
Att förarna är laddade inför den prestigefyllda Breisladden råder det inga tvivel om. Efter att fyra förare kört var det bara Alvin Lægreid som hållit sig på banan. Stian Rudstuen snurrade i Paris-kurvan, medan Fredrik Lundberg och Mårten Stångberg åkte rakt fram i kurva 1, där Mårtens krasch var riktigt dramatisk.
Där avslöjades det att det var Markus Furberg från Norge som vunnit årets Breisladd på Mantorp! I och med att Mantorp Park firar 50 år i år vann man en speciell titel, samt tillgång till banan en heldag. Grattis Markus, välförtjänt efter bra körning! Grattis också till tvåan Henrik Isaksson och trean Alvin Lægreid.
Vidare till top 6 gick Alvin Lægreid, Stian Bjorgeengen, Alexander Granlund, Marcus Furberg, Odd-Helge Helstad och Henrik Isaksson. Här gick det bättre och förflöt utan avkörningar eller haverier.
Text: Christer Hägglund Foto: Wilfried Butin
Joakim Eidsmo-Sand vann Gymkhana kvalet
Under en av sommarens stora höjdpunkterna i vår värld är Gatebil Mantorp, denna festival har hållit på länge och var större än någonsin i år. Under detta evenemang så kör man även ett kval till Gymkhana Grid, den som tar hem kvalet vinner alltså en plats på Gymkhana Grid. Denna tävling köres den 7 september i Warsava, Polen. Det var ett stort och namnkunnigt startfält med förare som Jim Olofsson, Tony Averstedt, Joakim Eidsmo-Sand, Temu Peltola, Alexander Granlund, Rickard Ivars och fler, så startfältet var fullt med taggade förare. Allt började med en mäktigt entré där alla deltagare lotsades ihop med försvarets helikopter. Efter en snabb introduktion av alla förare så började nog pulsen stiga i deltagarnas bilar. Tempot drogs upp snabbt och hårt direkt, reglerna var enkla: Kör enligt anvisningarna och få bästa tiden. Men att följa banan kan ibland bli svårt och det var några som missade delar av anvisningarna. Men efter grundomgången och semifinalen så stod det tre stycken kvar. Joakim Eidsmo-Sand, Jim Olofsson och Örjan Nilsen.
Nilsen körde sin runda men gjorde en del misstag, kvar stod Jim Olofsson och Joakim Eidsmo-Sand. Jim drog iväg och köra smidigt genom banan, Joakim körde även han smidigt och smart genom den utstakade banan. Efter en stund med att bedömarna kollade igenom resultaten så kom man fram till att Joakim Eidsmo-Sand var vinnaren av Gymkhana Grid kvalet. Vi passade på och frågade Joakim om hans känsla. -Alltid nervös före tävlingarna, så detta var inte något undantag, var väldigt ösäker i topp 20 om jag hade gått vidare, men då jag fick köra i topp 6 så var nervositeten borta, efter topp 6 så hade jag en bra känsla och satt kvar i bilen, medans jag väntade på besked om jag hade gått vidare. Det var väldigt tätt mellan mig och Jim i Topp 3, men jag vann och det känns helt underbart. Vi säger såklart grattis och önskar Joakim stor lycka den 7 september i Polen.
Text & Foto: Henrik Andersson
Så slutade Close Calls Royale Under fredagen var vädret med oss. Publiken bjöds precis som Mattias Jönsson lovat på action direkt från start. Mattias Bengtsson fick börja med att köra några varv själv som en hyllning till hans nära vän som tragiskt hade gått bort natten till fredag. Det märktes tydligt att mycket står på spel. Dels kvalplatserna och dels stora prissummor. Förarna var taggade och körde hårt redan på träningen. För de som är nya på drifting kan det tyckas lite rörigt med grupper där alla ska möta alla och jaga så många poäng som möjligt. Men för det vana ögat så blir detta upplägg mer rättvist. Man kan alltså inte bara ”ha tur” i en battle utan i slutändan blir det ren talang och/eller rutin som tar förarna vidare. Förarna fick mycket körtid vilket kan vara nyttigt eftersom det bara är twin battles. Lördagen gav tyvärr regn och det blev svåra förhållanden på banan. Mycket vatten gör att det blir svårt att hitta rätt linje. Men det blir fortsatt mycket action.
Enligt Jönsson själv så tycker han detta va ”så otroligt roligt” att man bara måste köra detta en gång till. Undertecknad tror att får detta ett år till på sig och lite bättre väder, då kan det vara början av något riktigt stort. Frågade en av de tävlade under dagarna Dominik Schulze vad han tyckte om tävlingen och upplägget i sig. – ”vi är nöjda med helgen. Fått mycket körtid. Lite rörigt själva tävlingsmomentet men bra överlag. Ser gärna att det kommer tillbaka. Vidare till finalgruppen tog sig Philip Ågren, Mikael Johansson, Patrik Nygren, Henrik Johansson samt Tony Averstedt. Efter en riktigt spännande final så gick till slut segern till Tony Averstedt, som därmed får en licens till Drift Masters European Championship 2020. En kul helg med massor av härliga twin battles är avslutad. Hoppas verkligen att detta blir ett återkommande event. Text: Annicka Tengquist Foto: Göran Röjhagen
Tony Averstedt om CCR: ”Ett mål var att vinna och få platsen i DMEC 2020” Tony Averstedt lyckades efter stor dramatik bli vinnare av den första tävlingen i Sverige i Close Calls-konceptet. Här berättar Tony om segern och om planerna för nästa säsong ändrats i och med licensen till Drift Masters. Vad var ditt mål med Close Calls Royale? -Målet med CCR var att få mycket sätestid. Utöver det så var målet att visa att vi både har en bil och ett team som klarar av så många battles i följd. Sedan var ett mål självklart att vinna och därmed få platsen i DMEC 2020! Trodde du att det skulle gå så bra som det gick? -Nej, det trodde jag verkligen inte. Jag har haft lite svårt för GTR Motorpark när man kör åt racehållet. Utväxlingen stämmer inte alls i bilen. När sedan växellådan gick sönder och jag blev en växel kort precis innan finalgruppen så hade jag verkligen ingen tanke på att gå så långt. Det var bra jobbat, speciellt under de förutsättningarna. Vad tyckte du om motståndet i finalgruppen? -Motståndet på slutet var det galet hög nivå på. Det märktes att många var sugna på vinsten. Nästan inga misstag av någon, så det hade kunnat sluta hur som helst.
Vad tycker du om tävlingsupplägget, nu när du har provat det? -Jag tycker att upplägget är jättebra! Mycket körtid vilket leder till bra och tighta battles. Och även man inte går till finalgruppen så hinner man ändå få väldigt mycket körtid. Och då känns det såklart mycket mer värt att åka på en tävling. Hur kändes det att vinna då? -Helt underbart, går knappt att beskriva. Att stå längst upp på pallen har alltid varit en dröm. Att vinna just denna tävling kändes lite extra speciellt. Förstår att det var härligt. Nu vann du en licens till DMEC 2020. Kommer du att köra? -Svårt att svara på redan nu. Målet är ju att kunna genomföra en säsong. Men allt hänger på hur många sponsorer vi lyckas få med oss. Vi har ju ett tag på oss att planera, så jag hoppas att vi får ihop det! Har du något du vill avsluta med? -Jag vill tacka Mattias Jönsson för ett riktigt lyckat event! Och tack till mina sponsorer och alla som på något vis hjälpt till! Text: Elin Molander Foto: Dennis Flink
Hultsfred Summer Meet & Sverigecupen 1-2 juni
Under lördagen genomfördes den andra deltävlingen i Sverigecupen. Egentligen blev detta årets första deltävling på grund av att deltävlingen på Hamrebanan blev inställd då antalet anmälda var för få. Dock var Sverigecupen endast en liten del av dagens körning. Det fanns gott om tid för alla som var där att köra. Hur det gick i tävling kan ni läsa i en tidigare artikel här på DriftZone. Söndagen kom, solen sken och DriftZone var äntligen på plats. Precis som förare så behöver även vi fotografer skapa oss en uppfattning om banan, platser att fotografera på och skapa goda relationer med förare och arrangörer. Detta blev vår fotograf Wilfrieds första tillfälle på Hultsfred Drifttrack. Han tyckte det var en bra bana med många fina ställen att stå på, men eftersökte fler vassa driftingbilar.
Vi konstaterade att gräsrotsdriftingen är stor men att vi har blivit bortskämda med mycket däcksrök och galna byggen på tidigare event som vi varit på i år. Variationen på förare var stor och besökarna fick se två SM förare som tränade. Jag hade förväntat mig fler eftersom detta var näst sista tillfället på banan innan deltävling tre i SDC. Christian Erlandsson besökte banan för första gången och testade nya inställningar i bakvagnen samt twinkörning med hemmaförarna Felix Lindvall och Daniel ”jagharprecisfyllt30” Ahlstedt. Nästa tillfälle som man kan beskåda drifting på Hultsfreds Drifttrack blir den 20-21 juli. Då bjuds det på två dagars drifting och banans egna Breisladd tävling. Text & Foto: Björn Billsten
Rutinerade vinnare på Northern Race Festival Det var välkända namn i toppen av resultatlistorna när Northern Race Festival körde drifting i två klasser på lördagen. I norra Sverige lever modified-klassen fortfarande och under helgens Northern Race Festival på Pite Dragway var det dags för årets första tävling. Totalt var man sex anmälda i mod, och som segrande efter tävlingen stod en välkänd profil: Magnus Basmange Larsson från Skellefteå, i sin Ford Sierra kombi. Resultat, Modified 1. 2. 3. 4. 5. 6.
Magnus Larsson Olof Eriksson Albin Hedström Johan Renman Gustav Löfgren Timmy Ålund
Kul att se flera nya namn i listan.
I Semi-pro var det färre förare, då flera av toppförarna från övre norra åkt till Eskilstuna och GTR Motorpark för att delta i Close Calls Royale. Totalt fyra förare fanns på plats, och därför körde man samma upplägg här som på Close Calls, att alla fick möta alla. Vann gjorde rutinerade Fredrik Westring, som idag fick bilen att fungera utan problem. Vid den senaste tävlingen i den europeiska serien NEZ krånglade bilen med bland annat en rasad diff. Om Westring får bilen att hålla under en längre tid och rattrosten gnuggas bort så blir han farlig, då vi vet att det finns kunskap och rutin mellan ratt och säte. Resultat, Semi-pro 1. Fredrik Westring 2. Joel Andersson 3. Jonas Larsson Text: Christer Hägglund Foto: Mattis Wennberg
Martin Frejd vann SDC #2 på Färila Raceway
Färila Raceway den 28-29 juni 2019, Fönebasen ligger lite avsides. En gammal militärbas med stora ytor där DRC Ljusdal för första gången fått i uppgift att arrangera en deltävling i Swedish Drift Championship serien. Vi möttes av en mycket proffsig crew som alla gjorde sitt yttersta för att vi ska trivas och att allt ska funka bra. Media blir bjudna på frukost och bara en sådan sak går rakt in i hjärtat. Allt är fräscht och de har verkligen tänkt på alla detaljer. Det finns plats för oss som har husvagn med oss och vi får även tillgång till el. Det enda jag har att anmärka på med tanke på den erfarenhet jag har är att det va lite lite läktarplats. När dagen börjar med att fjärde bilen sätter sig rejält i muren redan vid träning, då vet man att det kommer bli ett spännande actionfyllt kval, banan är en riktig pubikfriare. Men för förarna blir det svårt att hitta rätt linje till att börja med. Banan ändras något men den är fortfarande fantastisk för oss i publiken med mycket fart och rök, det går dock snabbt för förarna att få till riktigt bra åk. Linus Joensuu i Driftbrothers tog första plats i kvalet.
Finaldagen bjöd på väldigt mycket dramatik där Top 32 gick ganska fort och smärtfritt med några byruns vilket fick det hela att gå snabbare. Top 16 hände allt, många fick problem. Kanske pga regnet som gjorde banan blöt. Blöt betong blir mycket hal. Lite negativt var tyvärr att bortforslandet av bilarna tog väldigt lång tid, efter extremt tajt körning med många OMT hade vi en top 4 med Bröderna Joensuu, Pontus Naeslund och Martin ”Märra” Frejd. I platsen om tredje plats fick vi åter igen se bröderna fajtas men denna gång blev det Linus som slog brorsan, och eftersom han även hade bättre kvalpoäng tar han även över första plats på serien so far.. I finalen va det extremt jämt. Pontus som gillar banor som detta och Martin som briljerat hela morgonen. Men vinnaren blev tillslut Martin märra Frejd. Vi tackar Färila för dessa dagar och ser samtidigt fram emot Hultsfred och nästa SM omgång. Text: Annicka Tengquist Foto: Henrik Andersson
Martin Frejd ”Vi har nog inte smält allt ännu”
Vi pratar några ord med vinnaren i SDC 2. En kille som kanske inte har mest erfarenhet, men har höga mål och en sällan skådad vinnarskalle. Stort grattis till segern i Färila hur känns det nu när du fått ”landa” lite? -Tack så mycket! Vi har nog inte redigt smält in allt än, men det känns mycket bra. Bara att fortsätta och så bygger vi vidare härifrån. Det var en väldigt teknisk bana är det något som passar dig? -Ja, jag tycker nog mer om de tekniska banorna och med mycket betongmurar, så det blir lättare att följa banan. Din utveckling är ju minst sagt unik. Från att vara tveksam till att tävla i Sverigecupen till det vi nu ser. Vad har hänt? -Ja du, haha, vi har alltid haft lite svårt att inte göra något till 100% så samtidigt som intresset ökade så ville vi testa i alla fall. Vi gav det en chans och det gick ju ganska bra, så nu vill vi se hur långt vi kan ta det här.
Du är ju inte den som är mest erfaren i fältet men ändå trycker du till och vinner. Behöver resten vara oroliga för framtiden? -Ja, det tycker jag, vi har mycket kvar att lära men vi letar konstant förbättringar och viljan finns i hela teamet. Du köpte ju Fredrik Sjödins bil. Känns den som det vinnande konceptet? -Ja, jag är väldigt nöjd med bilen. Vi testar mycket olika inställningar för att hitta det som passar mig bäst. Du har fortfarande chansen att få till en topp placering i serien. Va det något du räknade med? -Vårt mål är att komma med i topp 5 i totalen. Ett ganska högt mål bland många duktiga förare. Men vi ska ge allt så får vi se hur långt det räcker. Hur laddar du inför Hultsfred? -Vi ska försöka att få lite mer tid bakom ratten innan det är dags för 3e deltävlingen, annars blir det bara att gjuta lite ny plast och se över grejerna så att det lirar. Text: Annicka Tengquist Foto: Henrik Andersson
Universal RWDS Sequential gearbox
Universal RWD H pattern gearbox Utilising same strength ingredients as the RWD Sequential, this is a lower cost transmission without sequential shifting, but with the well known and tested H pattern shifting. Bellhousings and Clutchshafts are easily interchangeable between the Sequential and H pattern, allowing you to upgrade at any time. GEARBOX RATIOS:
KIT CONTAINS: • 4, 5, 6 speed (plus reverse) full sequential gearboxes; • solid aluminium casing; • has a transfer or reduction gear; • torque rating up to 1400 Nm, depending on options; • special steel X300 clutch shaft; • straight cut teeth, 5 dogs design; • big range of different clutch shafts and bellhouses like for Nissan, Toyota, BMW, Ford, Mazda, Opel, Volvo, Honda, Subaru and etc; • dry weight 38 kg; • drift, drag, rally, rally raid, rally cross, circuit.
I II III IV
2,462 1,800 1,471 1,250
3,000 2,000 1,500 1,190
2,462 1,647 1,250 1,000
I II III IV V
2,462 1,800 1,471 1,250 1,087
3,000 2,000 1,500 1,190 1,000
3,000 1,800 1,250 1,000 0,833
3,000 2,000 1,500 1,250 1,087
2,462 1,800 1,250 1,000 0,833
3,000 2,000 1,500 1,190 0,962
2,462 1,647 1,250 1,000 0,875
I II III IV V VI
2,462 1,800 1,471 1,250 1,087 0,962
3,000 2,000 1,471 1,190 1,000 0,875
3,000 2,000 1,500 1,250 1,087 0,962
3,000 2,000 1,500 1,190 1,000 0,875
3,000 2,000 1,500 1,190 0,962 0,833
3,000 2,000 1,500 1,190 0,962 0,760
3,000 1,800 1,500 1,250 1,087 0,962
Transfer or reduction gear ratios:
• 0,700 • 0,840
GEARBOX RATIOS: I II III IV
2,462 1,800 1,471 1,250
3,000 2,000 1,500 1,190
2,462 1,647 1,250 1,000
I II III IV V
2,462 1,800 1,471 1,250 1,087
3,000 2,000 1,500 1,190 1,000
3,000 1,800 1,250 1,000 0,833
3,000 2,000 1,500 1,250 1,087
2,462 1,800 1,250 1,000 0,833
3,000 2,000 1,500 1,190 0,962
2,462 1,647 1,250 1,000 0,875
I II III IV V VI
2,462 1,800 1,471 1,250 1,087 0,962
3,000 2,000 1,471 1,190 1,000 0,875
3,000 2,000 1,500 1,250 1,087 0,962
3,000 2,000 1,500 1,190 1,000 0,875
3,000 2,000 1,500 1,190 0,962 0,833
3,000 2,000 1,500 1,190 0,962 0,760
3,000 1,800 1,500 1,250 1,087 0,962
• 0,870 • 0,920
• 0,962 • 1,000
• 1,040 • 1,087
• 1,143 • 1,250 • 1,333
Transfer or reduction gear ratios:
• • • •
0,700 0,840 0,870 0,920
• • • •
0,962 1,000 1,040 1,087
• 1,143 • 1,250 • 1,333
Samsonas Motorsport UAB Pramonės g. 19A, LT-28216 Utena, Lithuania martynas@samsonas.com deividas@samsonas.com +370 68752942, +370 67923011
Sverigecupen på Sundsvall Raceway Den andra deltävlingen i årets Sverigecup avgjorts på Sundsvall Raceway. Det blev en härlig dag i solen och bra körning. De nio förarna var tillresta från både när och fjärran, med tävlande för Vännäs MK, Gröndal MSK, Hultsfreds MK och hemmaklubben SHRA Sundsvall. När röken lagt sig efter de åtta battlen var det Viktor Andersson från Wäxjö MS som stod längst upp på prispallen. Finalen blev tyvärr en bye run, då finalmotståndaren Henrik Kåre fick problem med att bilen tappade oljetrycket, precis när han passerade mållinjen i sin semifinal mot Jonas Larsson. Viktor vet att bjuda publiken på underhållning, så det var ingen genomåkning, utan en rejält rökig körning med full attack från början till slut. Battlen om tredje pris stod mellan kvaltvåan Jonas Larsson och kvalsexan Viktor Ax och fick gå till en One More Time innan man kunde utse Viktor till tredjepristagare.
Resultat, eliminering 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.
Viktor Andersson Henrik Kåre Victor Ax Jonas Larsson Robert Svensson Emil Nilsson Joakim Söderlund Anton Rengel
Bedömare vid tävlingen var Kim Fors och Rasmus Bjerkås. I det vackra vädret hittade även publiken till den välarrangerade tävlingen. Flera av förarna som besökt banan tidigare uttalade sig mycket positivt om de nyasfalterade delarna i slutet av banan. Nästa deltävling i Sverigecupen går den 7 september på Pite Dragway. Text & Foto: Christer Hägglund
Korpulinski dominerar i NDS Sturup Raceway var stället att vara på den här helgen, när Nordic Drift Series anordnade deltävling 3 i sin serie, med frikörning lördag och söndag.
Liksom i de två senaste deltävlingarna så var det Pawel Korpulinski som tog hand om förstaplatsen. Han följdes av William Guldager på andra och Mads Andreasen på tredje plats.
Under lördagen var förhållandena mestadels vått till mycket vått, inget som hjälper arrangören att få publik till banan.
Efter prisutdelningen hade jag ett samtal med Kenn Egtved om planerna för serien för nästa säsong. Kenn berättade att man inte hade några banor eller platser att köra på nästa säsong.
Tidsschemat höll som planerat. Rookie- och SemiPro-klasserna körde båda kval och eliminering. Tiden däremellan var det frikörning på banan. Förarna som syntes på banan var allt från gräsrötter till Drift Masters-förare. Söndagsmorgonen såg riktigt lovande ut när det gällde vädret, och det kom också att vara uppehåll hela dagen. Något alla driftingfans uppskattar. NDS Pro hade sitt kval efter lunch och dagen avslutades med eliminering i Top 16.
Detta beror till största delen på att Danmark är ett tättbefolkat land. NDS har kontaktat alla kommuner och berättat om sitt jobb med drifting, och hur det kan hjälpa till att få bort illegal drifting från gatorna. Vi önskar Kenn och NDS all lycka med att få en fin avslutning på premiärsäsongen i NDS och att få behålla NDS även 2020. Text & Foto: Björn Billsten
Brunberg: ”Ekonomin är tuff nu” En som inte hade en lugn stund inför SDC-deltävlingen på Färila Raceway var Kevin Brunberg, som byggde en ny motor på en dryg vecka.
Jag och min lilla 4:a fick arbeta hårt för att få till ett gott flow, men när vi väl lärde oss banan så satt det bra tycker jag. Jag trivs som fisken i vattnet på lite mindre, tekniska banor.
Körningen under tävlingen såg fin ut, men i top 16-battlen blev det stopp, med befarat motorras igen. Tävlingen slut och nya problem att brottas med.
Det är fem veckor kvar till tävlingen på Hultsfred. Hur känner du inför den deltävlingen? -Fem veckor är mer än en vecka att bygga ny motor på, så nu har vi mer tid att få till det som det ska vara. Hultsfred Drifttrack är även den liten och teknisk och förhoppningsvis så kan jag klättra i stegen utan att bilen sviker igen och visa hur mycket jag vill det här.
Kevin, du drabbades av motorproblem i Top 16. -Ja, det stämmer, precis när jag klev av kopplingen i starten så sa det pang och jag hörde direkt att det var färdigåkt. Hur illa var det? -Det blev riktigt dåligt faktiskt. Det vi kan rädda är blocket, veven samt ett par stakar. Det övriga blev skrot. Har det gått bra att få fram nya delar för att bygga ihop motorn igen? -Den stora frågan har inte varit delar nu utan hur vi ska göra med säsongen, samt motorval. Vi har diskuterat fram och tillbaka och till slut kom vi fram till att bygga ihop en ny B230, då tiden och ekonomin är tuff nu med två ras i följd. Allt är beställt och borde komma hem snart. Hur tyckte du att känslan var i tävlingen fram till haveriet? Trivs du på den där typen av bana? -Jag tycker att banan och upplägget var riktigt bra.
Du har fått stöd av dina följare på sociala medier efter det senaste haveriet. -Ja, verkligen! Jag skulle vilja rikta ett stort tack till alla mina följare som nu hjälpt mig att få ihop detta. Efter att jag lade upp det andra raset på mina sociala medier så började folk skriva till mig att de ville bidra till en ny motor, och det har de verkligen gjort! Vilka som varit med kommer ni snart få se på bilen! PMM i Vadstena samt Max Nilsson ska även de ha ett stort tack som sliter med mina grejer trots att de har jobb upp över öronen. Mina samarbetspartners för säsongen, 59 North Wheels, Suit up garage, Bakaxeldelar, Hydroscand Mjölby, Jorida, L-M-R, TXR, Beidegårdh Entreprenad AB, Simpson, Vöxss, Micke Fransson Skogsentreprenad AB, e-carlsson och såklart personen som gör detta möjligt för mig, och det är min pappa. Tusen tack! Text & Foto: Christer Hägglund
Text: Christer Hägglund Foto: Henrik Andersson
Halvtid i tävlingssäsongen Dagarna går snabbt och det är faktiskt så att vi nu har nått halvvägs in i tävlingssäsongen 2019. Serierna vi följer har avverkat hälften av sina deltävlingar och det är dags för en halvtidssummering. DriftSprint Om vi börjar nedifrån i instegsklassen så kör SWR Motorsport DriftSprint i samband med DriftBash. Här har Jonas Hellström kopplat ett rejält grepp genom fina resultat, en tredjeplats och två segrar. Tre deltävlingar återstår för Samuel Puska och Kevin Lavast, som jagar närmast bakom Hellström, att knappa in på försprånget. Sverigecupen Sverigecupen drabbades av en inställd första deltävling, vilket är riktigt synd då det stökar till en del. Hamre MK ansåg inte att man hade tillräckligt antal anmälda för att kunna köra. Istället blev Hultsfred premiärkörning, och Sundsvall strax därefter. Hittills är det småländsk dominans genom Viktor Ax, Hultsfreds MK som leder med en seger och en tredjeplats, Viktor Andersson, Wäxjö MS, tvåa och Robert Svensson, Hultsfred, trea. Nästa deltävling går ända uppe i Piteå, och vi får se hur många av förarna från landets södra delar som tar den långa resan dit. Tre deltävlingar räknas när det blir dags för final under Gatebil Mantorp Park i september.
Swedish Drift Championship SDC har i år endast en SM-klass. Två deltävlingar är körda, Mantorp Park den första maj och nu senast Färila Raceway. Mantorp var välarrangerat i vanlig ordning, men ligger tidigt på säsongen och risken att vädret inte är vad det borde är stor. Liksom så ofta är bilarna inte riktigt färdigställda till den första tävlingen, och det var många som stressmekade i depån, och många som åkte hem utan att ha kvalat. Deltävlingen på Färila Raceway var den första driftingtävlingen i Hälsingland, och hos arrangören DRC Ljusdal är man hungriga på en fortsättning. Man pratar både om att satsa på fler tävlingar och enkla träningar för gräsrötterna, vilket är riktigt roligt att höra. Klubben genomförde tävlingen på ett mycket bra sätt, med sin stora rutin från dragracingtävlingar. Tittar man i tabellen så är det DriftBrothers Sweden, Linus och Victor Joensuu, som har dominerat första halvan av säsongen. På Mantorp var Victor kvaletta och vann finalen mot storebror Linus och i Färila möttes de två i battle om tredjeplats. Där lyckades Linus vinna och därmed passera Victor i totalen. Vann andra deltävlingen gjorde Martin Frejd, som haft en kometliknande utveckling i sin körning. Det finns flera förare i SM-startfältet som utvecklats kraftigt under de senaste två säsongerna och vi hoppas att vi får se tävlingar med bra battles även fortsättningsvis. Hultsfred och Sundsvall återstår innan vi korar en svensk mästare den 1 september.