Solig spelmansstämma i Korsholm och Vasa
Sidan 7
Lilla spelmansstämman i dagarna två
Sidan 16
Folkmusikupplevelser vid Kukkolaforsen
Sidan 22
Fiolen min 3/2024
Dragspel, menuetter och låtar på nätet........................... 3
Spelmanslaget / Ingå spelmansgille................................. 4
Skärikurs på Sälgrund....................................................... 5
Mästare på mandolin........................................................ 6
Solig spelmansstämma i Korsholm och Vasa.......... 7–15
Lilla spelmansstämman i dagarna två 16–21
Folkmusikupplevelser vid Kukkolaforsen............. 22–23
Händelsekalender............................................................ 24
Pärmbild: Buskspel intill Replotbron i Korsholm i samband med sommaren spelmansstämma.
Foto: Simon Gripenberg
Fiolen min | Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f. ISSN 0782-3479
Ansvarig utgivare: Synnöve Svanström
Redaktör: Simon Gripenberg | 044 291 4680 fiolenmin@spelmansforbundet.fi
Annonser:
Helsida (183x257 mm): 270 euro
Halvsida (183x126mm eller 89x257 mm): 130 euro
1/4 sida (89x126 mm): 100 euro
1/8 sida (89x63 mm): 70 euro
Kontakta kansliet för bokning
Deadlines för material:
Nr 1: 15 januari
Nr 2: 15 april
Nr 3: 15 juli
Nr 4: 15 oktober
Preliminära publiceringstider:
Nr 1: månadsskiftet februari-mars
Nr 2: månadsskiftet maj-juni
Nr 3: månadsskiftet augusti-september
Nr 4: månadsskiftet november-december
Material till tidningen sänds till kansliet@spelmansforbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi
Tryckeri: Grano/Vasa, www.grano.fi
Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet samt Svenska kulturfonden.
www.spelmanforbundet.fi kansliet@spelmansforbundet.fi
Ordförande: Synnöve Svanström 050 545 7264 ordforande@spelmansforbundet.fi
Vice ordförande: Åsa Lillhannus 0400 951 958 asa.lillhannus@spelmansforbundet.fi
Spelmansförbundets kansli: Finlands svenska spelmansforbund r.f. Centrumvägen 3 65610 Korsholm Kansliet är öppet mån-tors kl 10–14
Organisationssekreterare: Pia-Stina Sarin 0500 560 209 kansliet@spelmansforbundet.fi
Styrelseledamöter: Tobias Elfving 050 563 1533 tobias.elfving@gmail.com
Birgitta Beijar-Österberg 050 525 3072 birgitta.beijar-osterberg@korsholm.fi
Kenneth Nordman 040 594 6546 kennethnordman@hotmail.com
Klas Nyström 050 379 3154 klas.nystrom@arcada.fi
Sten Eriksson 0457 344 7712 stenchie60@gmail.com
Linnea Holmberg 040 558 2075 linnea1975.lh@gmail.com
Göran Jonsson 0500 232 425 goran.jonsson@jonel.fi
Emil Antman 0400 487 877 emil.antman@gmail.com
0955
Dragspel, menuetter och låtar på nätet
Ännu en speLmanssommar är till ända med många folkmusikevenemang; spelmansstämmor, festivaler, folkmusikläger, folkmusikkonserter, spelmansmusik på lokala evenemang...
Spelmansstämma i solsken
Vår egen stämma blev lyckad och just så trevlig som arrangörerna siktat på att den skulle bli. Till och med vädret visade sig från sin bästa sida. På sidorna 7–15 kan man läsa mer om stämman. Ett lite ovanligt inslag i programmet var lördagens dragspelskonsert. Den ordnades av förbundets nya dragspelsutskott. Utskottets uppgift är att planera verksamhet för förbundets dragspelare med inbjudan till de finlandssvenska dragspelare som blev ”husvilla” när de tråkigt nog var tvungna att lägga ner sitt förbund. Jag hoppas att alla som medverkade i dragspelskonserten hade roligt och att vår verksamhet framöver ska vara attraktiv och också locka dragspelare som inte tidigare varit med i Spelmansförbundet.
Menuetter i Kaustby
En annan folkmusikhändelse som också var trevlig för mig personligen var när jag och Greger Lindell på Johanna Lönngrens inbjudan fungerade som ”vänner” till hennes grupp Rie som på Kaustbyfestivalens onsdag ackompanjerade vid Menuetternas natt. Först ackompanjerade vi på eftermiddagens kurs i Vörå- och Essemenuett som drogs av Jessica Krohn med stöd av Gösta Småroos. Sedan på natten spelade vi till dans på arenans scen. Mina medmusikanter var ett trivsamt sällskap, och det var roligt att uppleva hur samspelet bara blev bättre och bättre.
Roligt var också att se på dem som dansade. Redan när vi soundcheckade samlades några ivriga dansare framför scenen och diskuterade vilka andra de visste att skulle komma och vi hoppades att de hade rätt. Sedan slöt allt fler dansare upp och Jessica blev tvungen att under stegövningen dela upp dansarna i först två ringar och sedan tre. Efter en stund var dansgolvet alldeles fullt av täta menuettrader och glada människor som dansade och var lyckliga över att de under Jessicas ledning lärt sig så mycket menuett att de tillsammans kunde dansa menuetterna och polskorna från början till slut.
Höstmöte på nätet
Kring tiden då du får Fiolen min i din hand har styrelsen sitt höstmöte. På grund av den pressade ekonomin kommer höstmötet också i år att ske på distans. Höstmötet har ofta
hållits på nästa sommars stämmoort för att styrelsen ska få se tilltänkta utrymmen och platser och ge feedback på planer och idéer. Det är ett bra koncept, men av olika orsaker har det inte kunnat tillämpas de senaste åren.
Höstmötet brukar bli ett riktigt maratonmöte och vi sammanträder vanligen två dagar. Förutom stämman är följande års verksamhet viktig att planera på höstmötet eftersom de flesta bidragsansökningarna ska lämnas in under hösten. I år har vi emellertid försökt vara proaktiva och redan i maj haft ett förberedande möte och diskuterat kurser med mera. Jag tror det är rätt väg att gå.
På rätt väg verkar vi också vara i övrigt, åtminstone om man ser till antalet nya medlemmar. På varje styrelsemöte får vi ta emot medlemsansökningar från folkmusikutövare som hittat oss och vill vara med i vår verksamhet.
En verksamhetsform där våra nya medlemmar är en viktig målgrupp är projektet Allspelslåtar på YouTube. Sedan förra numret av Fiolen min kom ut har jag glädjande nog fått lägga upp fler inspelningar med olika spelmansgrupper. Det blir omväxlande och trevligt. Förhoppningsvis kommer det ut fler låtar innan jul. Projektet fortsätter nästa år, och om man är intresserad av att vara med ska man kontakta mig. Inspelningarna hittar man dels direkt på vår kanal på YouTube, dels via vår webbplats när man går in på sidan Musik.
En fin höst med mycket spelmansmusik önskar jag er alla,
Synnöve Svanström, ordförande
Ingå spelmansgille
50 år
Ingå speLmansgILLe InLedde sIn verKsamhet i september 1974 som en kurs inom Ingå medborgarinstitut. Initiativet till kursen togs av dragspelaren Fjalar Högström som tog kontakt med andra spelmän och MBI-rektorn. Detta resulterade i en spelmanskurs med Rolf Sonntag som ledare. Kursen var populär och behovet av organiserat spel i grupp var uppenbart. Ganska snart började man uppträda på olika tillställningar.
Nära samarbete med dansutövare ledde till att man övade in melodier till sällskaps- och salongsdanser. De blandades med vanlig gammeldans, så som vals, schottis, hambo, snoa, mazurka, polka, tango, foxtrot, slowfox och humppa, vilket blev och än i dag är ett ”varumärke” för Spelmansgillet. Gillet försöker aktivt ta upp och hålla liv i den lokala spelmansmusiken.
En period på 80- och 90-talet bedrevs ett mycket livligt samarbete med Ingå kommuns vänorter, Håbo i Sverige, Nittedal i Norge och Oisu i Estland, vilket gjorde att vi besökte dessa orter och att deras spelmanslag gjorde svarsbesök hos oss. Dessutom har musiken fört oss på resor till Prag, Västerålen i Nordnorge (två gånger) samt till Hälsingehambon, Jularbodagarna och Skoklosterträffen i Sverige. I Finland har det blivit deltaganden i Spelmansförbundets spel-
Här kommer en hälsning från oss alla som är aktiva i Ingå spelmansgille nu!
Bakre raden från vänster: Anders Holmberg (dragspel), Johan Norrvik (fiol), Karl Blomqvist (fiol), Benny Grönqvist (dragspel), Tommi Pietiläinen (mandolin, gitarr, fiol, bas), Kristoffer Albrecht (mandolin, fiol) och Ingolf Backman (dragspel, bas, sång)
Främre raden från vänster: Camilla Sonntag-Backman (fiol, sång), Marina Aspelin (fiol), Linnea Holmberg (fiol, sång), Jessica Westerholm (fiol), Kerstin Westerholm (mandolin) och Maria Westerlund (fiol).
mansstämmor, Kaustbyfestivalen, NORDLEK 2009 i Lahtis, Sepän Soitto och Folklandiakryssningar, för att nämna några. Spelledare har varit: Rolf Sonntag 1974–1995, Anders Holmberg 1995–2019 samt Ingolf Backman från 2019 och framåt. Under de 50 gångna åren har ca 75 spelmän medverkat, varav 17 är avlidna. De nu aktivas antal är 13.
Musikutgåvor: ”Från loge till salong” 1980 (LP), Vänortsskiva med Håbo spelmän 1983 (LP), ”Vågspel” 1984 (LP), live-utgåvan ”Hej alla vänner” 1989 (musikkassett), samlingsalbumet ”Lite myki bra musik” 2004 (dubbel-CD) och ”Sol över Ingå” 2016 (CD). Utöver dessa inspelningar var vi 1997 också med på Kyrkslätts spelmäns CD ”Dans i byn” med två melodier
Gillet firar 9.11 med konsert och dans på Hembygdsgården i Ingå. Se annons i Fiolen min 2/2024. Mera info kommer på gillets Facebooksida och på vår hemsida ingaspelmansgille.fi
Anders Holmberg, ordförande (som spelat med sedan 1976)
serien ”spelmanslaget” presenterar olika spelmanslag och -grupper. Om man framöver vill vara med kan man meddela sitt intresse till Fiolen min.
skärikurs på sälgrund
20–22.9.2024
Välkommen på låtkurs i skärgårdsmiljö!
Kursen riktar sig till alla folkmusikintresserade som vill lära sig nya låtar samt slipa sin spelteknik. Som lärare fungerar riksspelmannen Magdalena Eriksson samt dragspelsvirtuosen Olli Kari.
Årets skärikurs följer traditionen: vi åker ut med båt från Kaskö fiskehamn på fredag kväll ca kl. 18.30. Båtfärden tar omkring 10 minuter. Den mest intensiva kursdagen är lördag, men två lektioner hålls preliminärt redan på fredag kväll. I övrigt fylls kvällarna av jam, trevligt umgänge, bastubad och korvgrillning. Kursen avslutas efter lunch på söndag, med båtavfärd från Sälgrund ca kl. 14.00.
Kursavgiften baserar sig på vilket boende man har. Det förmånligare priset gäller för medlemmar i Finlands svenska spelmansförbund, icke medlemmar betalar 20 € mer per person.
- Boende i 2-bäddsrum i huvudbyggnaden: 190 € / 210 €
- Boende i Lax-lägenheten med sex bäddar: 160 € / 180 €
- Boende i 2-bäddsrum i stugan: 160 € / 180 €
- Boende i 6-bäddsrum i stugan: 150 € / 170 €
I avgiften ingår undervisning, boende och mat samt båttransport till och från ön. Sängkläder ingår, men handdukar bör var och en ta med själva.
Anmälan senast den 6 september 2024 till kansliet@spelmansforbundet.fi
Uppge namn, adress och telefonnummer samt eventuell specialdiet. Meddela gärna också vilket instrument du spelar under kursen. Platserna är begränsade och fylls i den ordning anmälningarna kommer in. Kursprogrammet skickas ut till de anmälda efter anmälningstidens utgång.
Magdalena Eriksson, ursprungligen från Gottne i Ångermanland, är riksspelman, kompositör och fiollärare.
Med Stockholm som bas, där hon har studerat svensk folkmusik och pedagogik vid Kungliga Musikhögskolan, undervisar hon på Malungs folkhögskolas fiolkurs och frilansar som musiker.
Magdalena har släppt sex album med såväl nyskriven som traditionell svensk folkmusik, turnerat med bland andra Riksteatern, Stockholms stadsteater och Västanå Teater.
Olli Kari är en efterfrågad artist och instrumentlärare i dragspelsmusikens och folkmusikens tvärkonstnärliga bakvatten. Han är verksam i bland andra naturbandet Kasvu, SibA Folk Big Band, proggbandet Rauni samt Vimma Allstars.
Ollis undervisningsverksamhet är för närvarande förlagd till Musikinstitutet Kungsvägen i Esbo, Sibelius-Akademin samt Riihimäen musiikkiopisto.
Olli tog examen från Sibelius-Akademins, Kungliga Musikhögskolans och Det Fynske Musikkonservatoriums första samnordiska Nordic Master of Folk Music-kurs år 2011, med lärare som Maria Kalaniemi, Mika Väyrynen, Sven Ahlbäck, Ale Möller, Carl Erik Lundgaard och Bo Stief.
Kursarrangör: Finlands svenska spelmansförbund r.f. i samarbete med SFV
Ge ut en skiva med
Finlands svenska folkmusikinstitut
Du spelar in – vi ger ut!
Musikutövare kan ge ut sin musik i samarbete med Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI). Vi utlyser samarbetet en gång per år.
Finlands svenska folkmusikinstitut ger ut folkmusik, både äldre och ny, i samarbete med folkmusikutövare.
Skivorna ingår i serien Folkmusik från Finlands svenskbygder och publiceras som cd samt på olika musiktjänster på nätet.
Inför utgivningen gör vi ett avtal där vi kommer överens om hur utgivningen går till, upplagans storlek och ansvarsfördelning. Vi reserverar resurser för tryckkostnader, grafik, fotografering, tillståndsavgifter, distribution, nätspridning och marknadsföring.
mästare på mandolin
Den som har lyssnat på Pietarsaaren Spelmanslag känner säkert igen Vili Mäkinen, den hattprydde spelmannen som trakterar många olika instrument: bland annat mandolin, kontrabas och Småbönders spelmanslags tramporgel.
I samband med den 52:a upplagan av folkmusikevenemanget Etäläpohjalaset Spelit, som arrangerades i Ilmajoki i början av augusti, korades Mäkinen till finsk mästare i mandolinspel.
I en artikel i Pietarsaaren Sanomat (onsdagen den 7 augusti) konstaterar Vili skämtsamt att han blev finsk mästare av misstag. Han deltog i en spelning vid evenemanget i Ilmajoki och blev tillfrågad ifall han kommer
Vi samarbetar också kring utformningen av skivkonvolutet.
Som musikutövare ansvarar du för kostnader i samband med inspelningsarbetet samt innehållet för konvolutet och texthäftet.
Ansökningstid: 26.8–11.10.2023
För mer information kontakta producenten Niklas Nyqvist (niklas.nyqvist@sls.fi , +358 40 665 6582).
Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI) är ett informationsoch dokumentationscentrum för svensk folkmusik- och danstradition i Finland. Institutet samlar in, förvarar och publicerar historiskt och nutida folkmusikmaterial, och ger även ut ny musik. FMI är del av Svenska litteratursällskapet i Finland, ett vetenskapligt samfund som bevarar, utforskar och sprider kunskap om den svenska kulturen i Finland.
att delta i FM-tävlingen i mandolin – en tävling som han inte ens kände till. Hans kompis frågade en i arrangörsteamet ifall det var möjligt att anmäla Vili på kort varsel, vilket det var.
Varje tävlande fick sedan framföra två låtar. Vili valde att spela en polka och en vals, som uppenbarligen föll tävlingsjuryn i smaken.
Vili är 26 år gammal och hemma från Jakobstad. Han började spela redan som liten pojke, uppmuntrad av morfar Risto Mäkinen, av vilken av han fick sin första mandolin, en 12-strängad Landola tillverkad i Jakobstad på 60-talet. Förutom mandolin spelar Vili alltså även kontrabas och tramporgel – samt därtill piano, akustisk gitarr, elgitarr och munspel, samt lite dragspel. Han brukar också spela med Orivesi Allstars.
Vili spelar mandolin på Lilla spelmansstämman 2024.
Foto: Simon Gripenberg
Smedarna PR-spelar i köpcentret Rewell. Paret i reklamfilmen verkar också intresserat av spelmanslaget.
Solig spelmansstämma i Korsholm och Vasa
Text och foton: Simon Gripenberg
Sommarens spelmansstämma arrangerades den 26–28 juli i Korsholm och Vasa. Som värdar fungerade detta år gruppen StämmBandet. Såväl arrangemangen som vädret var strålande.
speLmansstÄmman InLeds under fredagskvällen vid Restaurang Berny's, som ligger vid Replotbrons yttre brofäste. Från och med halv sex anländer stämmodeltagarna med egna bilar eller gemensam busstransport till strandrestaurangen Berny's i Korsholm och kvitterar ut stämmokuverten som innehåller namnlapp, programblad, matkuponger, en turistkarta samt ett stämmomärke. Vi sätter oss vid dukade bord i restaurangen och StämmBandet välkomnar oss med I sommarens soliga dagar. Birgitta Beijar-Österberg redogör kort för det praktiska och StämmBandet spelar några låtar till, bland annat Nära till varann, en låt som skrevs till kommunens ära i samband med att Korsholm fyllde 675 år.
Musik och välkomsttal
Efter jubileumslåten framför Alice Lillas, kommunpolitiker i Korsholm och bland annat tidigare ordförande för Svenska
Österbottens förbund för utbildning och kultur (SÖFUK), en välkomsthälsning. Vi får veta att 69 procent av invånarna har svenska som modersmål och att den årliga befolkningstillväxten är närapå en procent. Kommunen har ett eget musikinstitut och samtidigt som stämman äger rum arrangeras Korsholms musikfestspel, ett årligt återkommande evenemang. I Smedsby centrum har det nyligen byggts en ny simhall och ett stort nytt skolcampus är under byggnad. Karaktäristiskt för naturen på Replot, som hör till ett av Unescos världsarvsområden, är de långsträckta DeGeer-moränerna som är spår efter inlandsisen. Landhöjningen i området är stor, cirka 8 millimeter per år. Det är nu tredje gången som stämman ordnas i Korsholm och som en slump är det precis tio år emellan stämmorna: 2004 arrangerades stämman av gruppen Smedarna och 2014 av Korsholmsgillet. Lillas tackar oss som kommit till stämman och StämmBandet som står för arrangemangen.
Middag och musikprogram
StämmBandet spelar Bordsdamens vals och därefter blir det middag. Vi hämtar mat bordsvis och de som sitter kvar hinner bekanta sig med bordsgrannarna en stund. Halv åtta börjar kvällens musikprogram och vi får inledningsvis höra några valser av StämmBandet. Kvart över åtta tar Allspelslaget, under ledning av Linnea Holmberg och Kenneth Nordman och med Åsa Lillhannus som presentatör, över och hinner spela många låtar: menuetter, polkor, polskor och valser, samt även schottis, polka, mazurka och en brudmarsch. En del spelmän har redan sökt sig till terrassen för att buskspela parallellt med programmet i restaurangen.
Hanna & Kaisa som också kallar sig "Duo osnabb" håller en låtkurs mellan nio och halv tio. Dessa två modiga finskspråkiga damer hittade Spelmansförbundet genom en av de Återuppta ditt spelande-kurser som Henrica Westerholm höll i Helsingfors. Sedan dess har de hunnit delta i fjolårets Spelmansstämma på Åland och Skärikurs på Sälgrund samt årets Vinterstämma i Ekenäs. Hanna och Kaisa spelar inledningsvis själva Topiaan polkka och utmanar övriga: "om någon inte kan ännu, kom hit!". Fyra spelmän känner sig hugade. Jag passar på att prata en stund med Hanna och Kaisa efter det att de spelat klart.
välkomnar oss med musik vid Berny's.
i sommarnatten.
– En arbetskamrat drog med mig på kursen med Henrica och jag drog sedan med Kaisa. Jag anslöt mig till förbundet och började prenumerera på tidningen, berättar Hanna. Hanna har ett speciellt förhållande till låten Topiaan polkka (Tobias polka), eftersom hennes egen son råkar heta Topias. Låten är ursprungligen komponerad av spelmannen Topias Leivo från byn Auttoinen i Padasjoki. Hanna och Kaisa har en bakgrund inom den klassiska musiken och att de kallar sig "osnabba" kommer sig av att de känt att de inte riktigt hunnit med i farten och vill erbjuda buskspel i eget tempo. Kaisa konstaterar att hon besökte Åland för första gången i samband med fjolårets stämma och att det känns som att vara i utlandet när man besöker Vasa och Korsholm. Hon tycker att gänget är trevligt och avslappnat.
Ute på terrassen pågår ett buskspel. Vi konstaterar att vi inte hittar någon direkt översättning av ordet buskspel; "avoimet jamit" är det som känns mest beskrivande. Jag tackar för pratstunden. Hanna och Kaisa plockar med sig fiolerna och går ut för att delta i buskspelet. Vad passar väl bättre här vid Replotbron än att bygga musikaliska broar mellan det finska och det finlandssvenska.
Sist ute i kvällens officiella musikprogram är Kvevlax Gille. Vi får bland annat höra Ted Gärdestads Jag vill ha en egen måne och låten Ljus och värme. Ett handfull par dansar
Buskspel på terrassen.
StämmBandet
"Duo osnabb" håller workshop. Jam
Karlebynejdens
till tonerna på restaurangsidan medan ett flertal buskspel pågår utomhus i den ljumma sommarkvällen.
Lördagen inleds med PR-spelningar
Samtidigt som affärerna öppnar i köpcentret Rewell i Vasa sätter spelmännen igång. På scenen som ligger i köpcentrets mittpunkt inleder Smedarna från Smedsby sin PR-spelning och vi får höra bland annat finska Satumaa. Vid kafeterian Amore Ice cream & waffles, som ligger på nedre torget, spelar Harpolekarna en österbottnisk masurka. Det är trevligt med folkmusik i den öppna torgmiljön och jag noterar att i morgonlugnet hörs musiken ända till bortre delen av det stora torget. Eivor Ewalds på gitarr framför två egna låtar. Tjöck spelmanslag fortsätter vid Amore med bland annat Fuxasvalsen. Några gråsparvar plockar upp smulor från marken och intill mig lutar sig två äldre finska män mot sina rullatorer och argumenterar sinsemellan om vilken typ av dragspel Günther Poley spelar på. De kommer slutligen överens om att det varken är ett minidragspel eller ett pianodragspel utan ett tvåradigt dragspel.
Jag kör ut till Smedsby centrum där Åsa Lillhannus med sällskap som bäst spelar utanför ingången till Folk-
PR-spelning med Tjöck spelmanslag.
hälsans Retrobazar. Åsa berättar att gruppen består av folk från olika ställen som ibland träffas och spelar tillsammans. Förutom Åsa själv – som är hemma från Helsingby och bosatt i Vasa – är det Anders Backman från Esbo, Stefan Kuni från Korsholm (bosatt i Kotka), Johanna Lönngren från Jakobstad (bosatt i Vasa), samt Martina Krooks från Vörå och Jenny Björk från Bjurholm (bosatta i Umeå).
– Vi spelar det vi tycker om. Det vi inte tycker om får någon annan spela, berättar Åsa.
I huvudsak är det gamla låtar, till exempel polskor och menuetter, som står på repertoaren.
May & Roger tar över efter Åsa & co. Duon, som är hemma från Täktom på Hangö udd, har nyligen engagerat sig i Spelmansförbundet och detta är deras första spelning någonsin. Bägge trakterar dragspel och de har stöd av Anders Backman på fiol. Några regndroppar faller och musikerna flyttar sig en liten bit så att de har skydd av Retrobazarens utskjutande takkant. Som avslutning får vi höra ett par låtar från hemknutarna: Täktomvalsen och Hangövalsen. Jag får en pratstund med May och Roger efter spelningen. De berättar att de varit medlemmar i förbundet i 20–30 år men hittills enbart övat på tumanhand. Nu när de är pensionärer har de däremot mer tid och är ivriga av kunna delta i verksamheten.
Eivor Ewalds från Harpolekarna framför två egna sånger vid Café Amore.
Åsa Lillhannus med sällskap vid Retrobazaren.
spelmansgille i köpcentret Rewell.
– Man får nya vänner och det är otroligt roligt. Vi beslöt oss för att skippa utflykten till Meteorian för att kunna åka till Restaurang Strampen och jamma istället. Framöver kommer vi att delta i alla stämmor, konstaterar de unisont.
May och Roger berättar att de kan tacka Anders Backman för att de vågade bli mer aktiva i Spelmansförbundet. Under förra årets stämma på Åland satt de avskilt och spelade för sig själva vid stranden på Föglö. Anders kom ner och spelade tillsammans med dem och de kände sig inkluderade, att de dög. Efter det vågade de ta steget till att uppträda. Under söndagen ska de även spela på avslutningskonserten vid kulturhuset Fanny.
Meteoritkratern vid Söderfjärden
Efter PR-spelningarna åker en del av stämmodeltagarna på utfärd till Meteorian vid Söderfjärden. Besöket inleds med kaffeservering och Åsa Lillhannus, som också till vardags fungerar som guide vid Meteorian, berättar om verksamheten och hur man prioriterar miljön. Kaffet är kravmärkt. Vind- och solenergi ger ett överskott av värme och el till informationscentret, vars huvudbyggnad består av en stor upptimrad ria – därav namnet Meteoria. I något skedde trodde
folk att Söderfjärden, som är hela 2 300 hektar stor, var en gammal vulkan men senare forskning visade att det är frågan om en enorm meteoritkrater. Fjärden har dränerats och redan under kriget odlades stora volymer på området. Då fanns här cirka 3 200 lador (!) och hö fraktades vidare med tåg från Tölby station till krigshästarna vid fronten. Så gott som hela Söderfjärden är fortfarande uppodlad. Idag är det bland annat korn, havre, vete, sockerbetor, potatis och ryps som gäller. På hösten är det som ett stort skådespel när en enorm mängd tranor samlas på åkrarna innan de flyttar söderut. Eftersom platsen på vintern är både mörk och avskild fungerar den även bra för stjärnskådning. Meteorian rymmer ett litet observatorium. En takdel kan skjutas åt sidan när man vill observera natthimlen. Åsa avslutar guidningen i rian med att nämna tre T:n som är karaktäristiska för Söderfjärden: tröska, traktor och tranor.
Kvällsprogram vid kulturhuset Fanny och SLS
Efter utflykten och en del buskspel samlas spelmännen vid kulturhuset Fanny. Lördagskvällen inleds med allspelsövning och när den är avklarad greppar Peter Österberg från
Åsa Lillhannus guidar vid Meteorian.
Hanna och Kaisa passar på att spela vid Söderfjärden.
Birgitta Beijar-Österberg leder årets allspel.
Dragspelskonsert vid Kulturhuset Fanny.
StämmBandet mikrofonen. Han hälsar oss välkomna från arrangörernas sida och passar på att gratulera sin fru Birgitta, som fyller år, med en blombukett. Klas Nyström, mästerspelman på dragspel, säger därefter några ord innan dragspelskonserten börjar. Eftersom Svenska dragspelsförbundet i Finland lades ner vill man inom Spelmansförbundet slå ett slag för dragspelet. Vi får höra Jularbovalsen, som är en gammal dalavals, och Palvis bastuschottis från Vörå. Günther Poley spelar därefter några låtar solo på sitt tvåradiga dragspel och efterföljs av trion Greger Lindell, Stefan Skata och Klas Nyström. Avslutningsvis spelar hela gänget – som består av tolv dragspel, baselgitarr, keyboard (ibland) och trummor – ännu ett par låtar: Sju ensamma kvällar samt låten Monas födelsedagsvals av Benny Andersson. Programmet fortsätter med dansspelningar och först ut är StämmBandet. Birgitta sjunger i Tusen vackra bilder som följs upp av De sista ljuva åren. Jag promenerar till SLS utrymmen på Handelsesplanaden där årets Traditionshörna arrangeras. Martina Krooks och Jenny Björk med vänner avslutar som bäst och det blir Jacob Sundströms tur att uppträda. Jacob skapar från början en lättsam stämning med sin finurliga humor: – Jag e tå från Kokkola, som e världens mittpunkt. Vart man än far så vaal e sembär. Förr spela ja elgitarr och hård-
rock, men he va int tillräckligt hårt, så ja börja me folkmusik iställi.
Jacob börjar med Vispolka efter Mosa-Bro Anna från Esse och den medeltida balladen Herr Peders sjöresa. Sedan inbjuds vi i publiken att sjunga med i visan En sjöman promenerade och får höra ännu ett par visor. Konferencieren Niklas Nyqvist från SLS tipsar oss om att evenemanget Etno Espa kommer att ordnas i Helsingfors om några veckor, och att SLS då kommer att bjuda på en konsert med Stensöta – duon som Jacob spelar i tillsammans med Amanda Harald.
I Fäälan duo fortsätter i Traditionshörnan. Mats Granfors och Kenneth Nordman hinner med sex låtar, bland annat en vals från Malax, vilket är ovanligt eftersom man där traditionellt oftast spelat andra typer av låtar. I sista låten byter de till resonansfioler och spelar tillsammans med Stefan Kuni Lappfjärds brudmarsch.
Efter I Fäälans konsert är det fritt fram att jamma en stund och snart ljuder folkmusiken igen. Att ha Traditionshörnan i SLS utrymmen var något trångt men fungerade trots detta bra. Stämningen blev intim och kontrasten till stadsrummet var spännande. Ett parallellt universum existerar på andra sidan av de stora fasadfönstren. Ungdomar på elsparkcyklar glider förbi, motorcyklar accelererar och nu som då stannar nyfikna till och tittar in.
I Fäälan duo i Traditionshörnan.
Jacob Sundström spelar i Traditionshörnan.
Buskspel utanför Kulturhuset Fanny.
Jamsession efter Traditionshörnan.
Jag promenerar genom den fina sommarkvällen tillbaka till Kulturhuset Fanny där en del stämmodeltagare buskspelar utomhus medan andra tar sig en svängom eller lyssnar på dansspelningarna inomhus. Smedarna och Sibbo spelmanslag har redan hunnit spela till dans. Det är nu Kvevlax Gilles tur och sedan är det Vörå Spelmansklubb som avslutar kvällen.
Lunch och avslutningskonsert
På söndag morgon ordnas en spelmansgudstjänst i Kvevlax kyrka där Harpolekarna medverkar. Jag har fått veta att de spelar några stämningsfulla låtar under gudstjänsten och efter gudstjänsten ger en uppskattad minikonsert, vilket inte lär vara ett ovanligt koncept i Kvevlax. Därefter blir det lunch vid Kulturhuset Fanny. Det bjuds på laxsoppa och hembakat bröd. Innan avslutningskonserten hinner vi också med kaffe och en stund av trevlig samvaro. Byggnaden som Kulturhuset Fanny huserar i är speciell. Det är en vacker och detaljrik träbyggnad som byggdes 1884, under den ryska tiden, och användes av Vasa frivilliga brandkår. Genom fönstret ser man kasernområdet och den rysk-ortodoxa kyrkan, vilket för tankarna till Finlands historia.
Birgitta Beijar-Österberg välkomnar oss och tackar såväl deltagarna som publiken för att de slutit upp. StämmBandet inleder med ett par låtar: Åsa Jinders Hyllning till livet samt Kefir og piano. Börje Swenn från StämmBandet, känd för sina skämt, kallas till mikrofonen för att dra några vitsar: "Säljer ni pianostycken här? Nej, endast hela pianon". När StämmBandet presenterade sig i serien "Spelmanslaget" i Fiolen min 2/2024 ställdes frågan "Vet ni vilken den mest omtalade elbilen är?". Svaret ges nu av Börje: "Opel" (red anm: "åp el" på närpesiska betyder "på el" på standardsvenska).
Följande ut på scenen är Österbottnisk resonans som består av Mats Granfors, Kenneth Nordman och Stefan Kuni. De har sammanlagt 25 strängar på fiolerna – nio, åtta respektive åtta – och ett gemensamt intresse för att spela med resonansfioler. Låtarna som spelas är Annandagsmenuett, Kejsarinnan samt en menuett efter spelmannen "Sepp-Fredrik” Berg.
Harpolekarna hann värma upp vid konserten vid morgonens spelmansgudstjänst och spelar nu bland annat gungvisan Vi unga, vi sjunga. Gruppen strävar efter att hålla gungvisorna från Borgåtrakten vid liv.
Smedarna från Korsholm håller sig till att spela två låtar. Spelledaren Dan Lillas konstaterar skämtsamt att de endast spelar två låtar för att kompensera för senast då det drog ut på tiden.
"Förr spela ja elgitarr och hårdrock, men he va int tillräckligt hårt, så ja börja me folkmusik iställi."
Allspelslaget, under ledning av Linnea Holmberg, består av spelmän från hela Svenskfinland, samt några från Sverige. De väljer att spela de tre sista låtarna ur den repertoar som ur förbundets allspelslåthäften valts ut för den här spelmansstämman.
Tjöck spelmanslag, som har förstärkning av Per Hyberg från Sverige på mandolin, spelar en vals från Mörtmark, en menuett från Tjöck och en schottis från Sverige.
Efter att Korpo spelmanslag spelat Aspö vals och ett schottispotpuri som går i såväl moll som dur tar Klas Nyström till orda. Han har glädjen att välkomna oss till nästa års spelmansstämma som ordnas i Borgå den 27–29 juni. Ordförande Synnöve Svanström tackar ännu publiken, spelmännen samt de lokala arrangörerna.
Stämman avslutas med att alla tillsammans spelar årets stämmolåtar och som traditionsenligt extranummer kommer Finska polkan. Så var ännu en minnesvärd stämma till ända. Några av spelmännen stannar ännu kvar för att spela en liten stund medan de flesta söker sig hemåt.
May & Roger på dragspel, med förstärkning av Anders Backman på fiol, spelar tre låtar: Schottis från Hangö, valsen Sommarkväll vid Silversand samt Hangö brudmarsch som komponerats av Erik Dannberg, mästerspelman från Hangö. Karlebynejdens spelmansgille hinner även de med tre låtar: Gånglåt från Äppelbo, Afton på Trullön och Talmanspolka. Mellan programpunkterna lyfter Per-Henrik Lithén från StämmBandet på ett lättsamt sätt fram historiska fakta om Korsholm och Vasa. Greppet fungerar bra. Inslagen fyller ut bytena mellan grupper och infon är tillräckligt lättsmält då den levereras i små portioner.
Buskspel framför Kulturhuset Fanny.
Anders Backman spelar tillsammans med May Lundqvist och Roger Holmström.
Sibbo spelmanslag.
Österbottnisk resonans.
Programskylt på gatan utanför Kulturhuset Fanny. Harpolekarna.
Allspelslaget spelar på avslutningskonserten.
En liten deltagare med en liten fiol.
Efter allspelslåtarna avslutas årets spelmansstämma med "Finska polkan".
Lilla spelmansstämman i dagarna två
Text och foton: Simon Gripenberg
Onsdag och Kaustinen Folk Music Festival brukar betyda Lilla spelmansstämman. Det samma gällde även denna sommar, förutom att stämman denna gång även omfattade tisdagen.
KLocKan Är LIte eFter nIo och det är tills vidare lugnt vid pressinformationspunkten i övre våningen på musikgymnasiet. Mediekorten är utplacerade i alfabetisk ordning och plockas snabbt fram. Antalet ackrediterade reportrar återspeglar hur stor och välbevakad Kaustinen Folk Music Festival är.
Jag går in på festivalområdet, där stämningen fortfarande är sömnig efter gårdagen. Jag stöter ihop med Tobias och Siri Elfving. Siri berättar att hon direkt efter Kaustby ska delta i Nordlek i Arendal i Norge. Tobias å sin sida konstaterar att det är smidigt att komma till Kaustby när de bor så nära som i Karleby. Som ordförande för Spelmansförbundets Kaustbyutskott har han varit med och planerat Lilla spelmansstämman, och funderar kring flexibilitet i arrangemanget.
– Jag har märkt att folk vill spela olika länge, det kan variera mellan 15 och 30 minuter. Sådant är möjligt att arrangera om man planerar i god tid.
Dagens pressinfo
Varje förmiddag klockan elva ordnas ett allmänt pressinfo. Tillfällena brukar oftast vara intressanta. Först ut idag är
Liisa Matveinen som utsetts till årets mästersångare. Hon är hemma från Ilomants i Norra Karlen och har studerat vid Sibeliusakademin. Liisa har velat återuppliva traditionen med gråtkväden, som hållit på att dö ut. Hon deltog i Kaustbyfestivalen första gången 1975, och gläder sig åt att det numera finns yngre gråterskor som hämtar inspiration från denna urgamla tradition. En av reportrarna frågar ifall det finns manliga gråtare. Liisa konstaterar att i Finland har gråtkväden varit en kvinnlig tradition men att hon även har hållit gråtkurser för män. Bra att den stereotypa mansbilden utmanas.
Henna Leisiö, som är producent för Konsta Jylhä-tävlingen, tar över. Hon konstaterar att tävlingen är unik i sitt slag och berättar att årets finalister har en stor bredd, både när det gäller instrument och stilar. Årets tema är "Omasta päästä" (ur eget huvud) vilket antyder att tyngdpunkten ligger på förmågan att improvisera. Av 24 grupper ska tio finalister vaskas fram. Prissumman är 6 000 €. En sak som varit problematisk är att festivalbesökare tenderat gå in och ut mitt under låtarna, vilket stör framträdandet. Därför har man från arrangörernas sida börjat streama evenemanget via Facebook och Insta Live.
Noomi och Tobias Elfving leder allsång vid lägerelden.
Eija Kaarla ansvarar för Lasten Kaustinen (Barnens Kaustby). Hon berättar att utbudet för barn är mycket brett även detta år. Det finns bland annat pysseltält och sagoträd, och ordnas diktworkshopar och käpphästevenemang. Programmet riktar sig till barn i alla åldrar och Eija konstaterar det är svårt att inte fälla en tår när man ser 2-åringar som sjunger medan deras mammor håller i mikrofonerna åt dem.
Presstillfället avslutas och vi påminns om att delta samma tid på onsdag, för då kommer årets tre Showcase-grupper att presentera sig.
Medan jag plockar ihop anteckningsmaterial och kamerautrustning börjar jag prata med reportern till höger om mig. Vi inleder på engelska men det visar sig att han är från Norge så jag växlar snabbt över till svenska. Han är redaktör för tidskriften Folkemusikk (folkemusikk.no) som liksom Fiolen min kommer ut fyra gånger per år. Jag berättar om Spelmansförbundet och han tipsar mig om bland annat Landskappleiken (landskappleiken.no) som årligen ordnas i slutet av juni på olika ställen i Norge, Førdefestivalen (fordefestival.no) som påminner om Kaustby – en kombination av världsmusik och norsk folkmusik – samt Folkorg (folkorg. no) som är den norska motsvarigheten till Finlands svenska spelmansförbund.
Konsert i Soittosali
Fiddlarna, som har medlemmar från Pedersöre-, Vörå- och Jakobstadsnejden, inleder Lilla spelmansstämmans första konsert som hålls under tidig eftermiddag i Soittosali. Gruppen leds av Johanna Lönngren och på repertoaren finns både österbottniskt, norskt och irländskt. Vi får bland annat höra en schottis från Pedersöre efter Alfred Nyberg, Kvickströms polka från Pörtom och Patrick's Reel. Jag skymtar åter igen ett flertal nya ansikten på scenen. Det är alltid trevligt när folk utmanar sig själva och som vuxna börjar spela fiol. En stor del av publiken består förmodligen av stöttande familjemedlemmar och släktingar.
Pietarsaaren Spelmanslag börjar med en klassisk Kaustbyvals och spelar sin vana troget Brudmarsch från östra Korsholm, även kallad Napoleons marsch. Nytt för i år är Henry Fords schottis. Jag räknar till fyra fioler, två dragspel, bas och tramporgel.
Nya deltagare detta år är gruppen Bag of Music, som startats av Johanna Lönngrens pappa Markku Lönngren, och spelar progressiv spelmansmusik. Vi får bland annat höra Haudanmaan polska med ett skönt proggsound. På publikens önskan avslutar Bag of Music med Mando Diaos fina låt Strövtåg i hembygden. Elbas, rytminstrument och två akustiska gitarrer tillför extra dimensioner.
Bakdörren är liten och det är trångt om utrymme på Soittosalis scen. "Kom in, kom in" uppmanar Vestersundsby spelmäns ledare Mia Willnäs för att få alla spelmän att rym-
mas. Ådövalsen följs av en låt som har den annorlunda titeln Skithusnisse. Konsertblocket i Soittosali knyts ihop med Morgon på Sälgrund
Kronobytema på Kestikievari
Efter en lämplig paus på tio minuter fortsätter det finlandssvenska programmet i tältet Kestikievari under rubriken "Folkmusik från Kronoby kommun". Kronoby Sångkör öppnar med När solen tänder sina strålar. Efter en stund stiger Mikael Fröjdö ensam upp på scenen med sin fiol och Purpuridansarna intar golvet. Stämningen är lugn och avslappnad och publiken är fascinerad av den traditionella dansen. Mikael spelar kvittrande lätt och sirligt med glidande toner, med en stil som eventuellt kunde beskrivas som jazzfiol. Han ökar tempot vartefter och konstaterar skämtsamt att det är fiolspelarens privilegium att kunna jäklas med dansarna. Följande låt blir en brudmarsch. Purpuridansarna, som dansar enligt Kronobytraditionen, träffas 4–5 gånger per år för att öva vid samlingshuset i Kronoby. "Kaikki tervetulleita mukaan! Kom till samlingshuset! See You!" avslutar Mikael. Dansarna avlägsnar sig från golvet och Mikael presentar spelmännen från Terjärv, Karleby, Kronoby och Jakobstad som nu kliver upp på scenen. Tillsammans spelar de ett antal låtar: Nedervetil slätvals, Knäpparpolka, Sandviks masurka, Talmanspolka, Terjärvs bröllopsmarsch, Spelmansfröjd av Torolf Furu i Småbönders, Fuxasvalsen, Koto-Fias polka och Karlebynejdens brudmarsch
Australienskt
cellospel
på Mondo och dans på Juhlapiha
Efter en kort kaffepaus i Pelimannitalos café promenerar jag via Mondo-tältet och lyssnar en liten stund på Monique Clare från Australien. Hon är en skicklig och karismatisk cellist som tolkar bland annat en hit av popikonen Beyonce. Innan hon spelar låten Touchdown konstaterar hon att eftersom vi blivit så avskärmade från naturen är det dags att söka oss till skogen. Hon berättar att hon plockade blåbär i Kaustby tidigare i veckan och när hon visar upp sina "Blueberry picking fingers" åt publiken brister hon ut i gapskratt: "Vem skulle ha trott att jag ska spela cello på en scen i Finland med blåa fingrar?". Plötsligt pratar hon estniska och två estniska festivalbesökare framför mig i tältet viftar exalterade med händerna. Monique berättar därefter (på engelska) att hon var utbyteselev i Estland för tretton år sedan och att hon då bland annat läste de tre första Harry Potter-böckerna på estniska. Därefter får vi höra en estnisk visa.
Jag anländer något försenad till Juhlapiha där Pietarsaaren Spelmanslag redan inlett Lilla spelmansstämmans dansspelning. Träbänkarna som är uppställda på gården är
fyllda med publik och några par dansar redan på den öppna ytan framför scenen. Paraplyn öppnas vid en lätt regnskur men åskvädret verkar dra förbi söder om Kaustby. Därefter står Småbönders spelmanslag och Vestersundsby spelmän i tur att spela på Juhlapihas scen.
Kväll på Kalliokrouvi och Wiljami
Den lilla och anspråkslösa krogen Kalliokrouvi på bergets topp brukar alltid bjuda på överraskningar. Denna gång överrumplar den studentikosa gruppen Folkjykä & Kuntoutujat mig med sina fyndiga texter och sprudlande energi. Låtar som Superaurinko och Rakkaus löytää meidät lämnar avtryck.
Följande i tur är Jorma Lover & the Others, som består av tre finlandssvenska musiker: Johan Engström (alias Jorma) på gitarr och sång, Johan Emet på gitarr samt Egon Veevo på kontrabas. Såväl stilistiskt som musikaliskt förs vi tillbaka till ett Rock-a-billy-Elvis-landskap. Gruppen bjuder på skön positiv energi och spelglädje.
I Wiljami-salen pågår samtidigt Lilla spelmansstämmans kvällskonsert. Kronoby Sångkör och Småbönders spelmanslag har redan uppträtt och jag smyger upp på läktaren efter att Fiddlarna avslutat en av sina låtar. Vestersundsby spelmän inleder med Skithusnisse och följer upp med Jose-
fins dopvals av Roger Talroth. Låtvalet är lite annorlunda än tidigare på dagen. Denna gång avslutar man med ett polka potpurri. Jag räknar till hela elva fioler, tre dragspel, bas, mandolin och trumma.
Programmet är något försenat, men Stensöta hinner ändå avsluta kvällens finlandssvenska konsert med tre låtar: en polska, Födelsedagshambo av Mikael Fröjdö och Avskedsvisa från Karleby hopfogad med deras egen Avskedspolska
Pelimannitalo och pressinfo
På onsdagen inleder Stensöta den finlandssvenska förmiddagskonserten i Pelimannitalo. Jacob Sundström berättar att han på Wikipedia läst att Stensöta på finska heter Kallioimarre. Gruppen inleder med Näckens polska, som man enligt Jacob lär sig om man går ner tre gånger till Kronoby å. Andra låten blir en skogsfinsk polska från Värmland. Tredje låten, Skomakarn, är en polska efter Hulda Blomberg i Lappfjärd. Takten stampas och det är ett fint riv i låten. Polska från Rättvik framförs på bouzouki och fiol vilket kombinerat ger en fin ljudbild. Amanda och Jacob gör låten extra effektfull med synkroniserade pauser och stamp. Stensöta brukar ofta avsluta med en sång. Denna gång blir det Jag önskar dig, en norsk folkvisa i svensk översättning.
På dagens pressinfo är det Showcase-gruppernas tur att
Purpuridansarna i Kestikievari.
Bag of Music i Soittosali.
Pietarsaaren Spelmanslag spelar till dans.
Monique Clare på cello.
pitcha sig själva genom att kort presentera sig och spela varsitt kort stycke. Ilkka Heinonen spelar en låt på stråkharpa och berättar om hur han kombinerar karelska dansvisor med äldre musik och live-elektronik. Gruppen Hostikkas musik berör teman såsom plats, familj och hem. Låten Kivihaka som de framför relaterar till stadsdelen Stenhagen i Helsingfors. Luomuduo, som segrade i fjolårets Konsta Jylhä-tävling, är som namnet antyder en duo, bestående av Olli Sippola på fiol och Sakari Keipi på gitarr – båda med glimten i ögat. Två instrument och sammanlagt 17 strängar. Vi får höra låten Vuorovesi som de jammade fram tillsammans på en färja mellan Stockholm och Helsingfors. Det blir intressant att höra mer av Showcase-artisterna när de senare under kvällen ska uppträda på Kallioklubi.
Allsång och korvgrillning
Kring tolvslaget söker jag mig till Yhteislaulunuotio (allsångsbrasan) där det utlovas allsång med Kronoby Sångkör. På grund av ett missförstånd kring anmälningen till festivalen är det endast körens ledare Tobias Elfving som är på plats tillsammans med sin mor, Noomi.
– Noomi ei ole vaimoni vaan äitini, konstaterar han, och allsångshäften delas ut åt hugade.
Vi inleder med I sommarens soliga dagar och redaktö-
ren kan inte låta bli att sjunga med, för visst är det väl härligt att sjunga allsång. Efter klassikerna Vid en källa och Vem kan segla kommer Plocka vill jag skogsviol. Tobias kompar på gitarr och tillsammans skapar Tobias och Noomi en fin stämning kring allsångsbrasan.
Kestikievari och köande
Det är fullt ös på Puolimatka-scenen när Teerijärvi Big Band trakterar sina blåsinstrument. Jag inväntar Lilla spelmansstämmans eftermiddagsspelning som strax ska inledas i Kestikievari som ligger strax intill och undrar hur musiken ska kunna höras. Arrangörerna har dock planerat väl. Konserten vid Puolimatka avslutas klockan två, samtidigt som Tärjäfolk tar över vid Kestikievari. Övergången är så gott som sömlös. Tärjäfolk inleder med en schottis. Gruppens spelledare, Sanna-Maija Erkkilä, konstaterar att eftersom vi befinner oss i Kaustby är det lämpligt att spela en låt av Konsta Jylhä – det blir Outoveden valssi. Därpå följer bland annat Brännvinspolska. Pietarsaaren Spelmanslag och Småbönders spelmanslag ska också upp på Kestikievaris scen, men jag noterar att Monique Clare, som jag flyktigt lyssnade till under tisdagen, har konsert i PH Nordgren-salen. Jag tar tillfället i akt och söker mig ditåt. Jag är uppenbarligen inte den enda som är intresserad av denna konsert för kön ringlar sig redan långt
Stensöta: Amanda Harald och Jacob Sundström.
Fiddlarna i Wiljami-salen.
Pietarsaaren Spelmanslag.
Showcase-artisten Ilkka Heinonen.
bortom musikgymnasiet och festivalområdets huvudentre. Jag har aldrig tidigare sett en så lång kö – uppskattningsvis 150 meter – i Kaustby. Dörrarna öppnas och förvånansvärt många människor släpps in i förhållande till salens storlek. Som befarat är jag inte en av dem eftersom jag står i bakre ändan av kön. Följande spelning i PH Nordgren-salen hör till Lilla spelmansstämman. Tänk om man kunde hålla kvar den publik som lyssnade på Monique…
Jag strövar omkring en stund och stannar till vid de små scener som finns utanför det inhägnade festivalområdet. På "traktorscenen" Massikka spelar duon Hakasalo & Suvanto som jag lyssnade på i PH Nordgren-salen förra året (se Fiolen min 3/2023). De spelar en gammal menuett från Munsala och verkar fortfarande fascinerade av den finlandssvenska folkmusiktraditionen. Det är fint när musiker vågar gå över (språk)gränserna. Jag ställer mig åter igen i kön (som nu är kortare) till PH Nordgren-salen och lyssnar till Tervolan Pilemannit som framför underfundiga visor på intilliggande Sopukka-scenen. De sjunger bland annat en visa som handlar om vitaminer och hålet i mitten av brödet.
Finlandssvenskt i PH Nordgren-salen
Dörrarna till PH Nordgren-salen öppnas och vi släpps in. Det har hållits en paus mellan konserterna, så man har lyckligtvis hunnit vädra in friskt syre efter Moniques konsert. Fyra grupper ska dela på en timmes speltid, så med byten
inräknat innebär detta tre till fyra låtar per grupp. Karlebynejdens Spelmansgille är först ut och spelar låtarna Fuxasvalsen, Rödsö storvals, Drömmen om Malin och Talmanspolka. Låtarna är välbekanta för publiken, som klappar med i takterna. Pietarsaaren Spelmanslag spelar tre låtar: Brudmarsch från östra Korsholm, Mosters vals och en som jag inte uppfattar titeln på. När Stensöta ska presentera sin första låt, en menuett från Kovjoki, ringer en mobiltelefon i publiken. Jacob Sundström i Stensöta reagerar snabbt och avdramatiserar situationen genom att efterlikna ringsignalen med sin fiol. Andra låten blir en sjömansvisa från Pellinge. Publiken ombeds sjunga med i omkvädet: "Tioo, tioo, ti, fadi radi rei". Stensöta avslutar med Lyckönskan som är en traditionell bröllopsvisa från Gamlakarleby. Småbönders spelmanslag hinner med fyra låtar: Gräfnäsgårdens gånglåt, Afton vid Mjörn, Spanska ögon samt avslutningsvis en vals av Yngve Furu.
Det är roligt när spelmanslagen emellanåt plockar in nya låtar i sina repertoarer och över lag känns låtvalen bra, då alla spelmän kommer till sin rätt och grupperna är samspelta.
Från Sydösterbotten till Taiwan
Sydösterbottniska I Fäälan, som under Folklandia-kryssningen i början av året utnämndes till årets grupp, har under kvällen en spelning i Pelimannitalo. Storstugan fylls snabbt och jag hamnar i farstun strax utanför dörröppningen. Den-
Karlebynejdens spelmansgille.
Massiv kö till PH-Nordgrensalen.
Tärjäfolk.
Duon Hakasalo & Suvanto på Massikka.
I Fäälan i Pelimannitupa.
na gång spelar I Fäälan som trio. Medlemmarna är som bekant Kenneth Nordman, Mats Granfors och Tom Forsman. De inleder med en menuett från Oravais. Det är fint att en finlandssvensk grupp och finlandssvensk folkmusik väcker ett så stort intresse även på finskt håll. Musikerna är lika samspelta som vanligt. Jag skulle gärna ha lyssnat vidare, men det är svårt att koncentrera sig på musiken på grund av slamret i farstun. Vill du läsa mer om I Fäälan kan du söka upp det reportage som gjordes i Fiolen min 1/2021 (kan även läsas på issuu.com/fiolenmin). Jag fortsätter min upptäcktsfärd på festivalområdet för att bredda bevakningen.
Estniska eurovisionsgruppen Puuluup soundcheckar på huvudarenan, men jag väljer att gå tillbaka till PH Nordgren-salen där taiwanesiska NTNU GIEM Ensemble strax ska inleda sin spelning. Det är vindstilla och solen värmer skönt. Inne i salen är det svalt och friskt. NTNU står för National Taiwan Normal University och musikgruppen består av nio musikstuderande. Gruppens ledare önskar oss "Hyvää päivää" och berättar på engelska om den musik som ska framföras. Det blir bland annat stycken kopplade till den taiwanesiska ursprungsbefolkningen och en kärleksvisa av en kinesisk-indisk kompositör. I det tredje stycket skapar musikerna, med de för oss ovanliga instrumenten, en känsla av vattendroppar som faller. Ledaren bryter in mellan låtarna och förklarar att följande stycke är taget ur en operakontext och handlar om att dela välsignelse åt publiken. Till publi-
kens överraskning och förtjusning har gruppen också övat in två finska låtar under en workshop tillsammans med gruppen Tallari: Taivas on sininen ja valkoinen och Kukkuu kukkuu, kaukana kukkuu. Det finska uttalet i sången är förvånansvärt bra. Därefter följer en fyrdelad svit som inleds med April rain, som beskrivs som "the sound of Taiwan". Ledaren menar att vi nu kan känna igen oss "nästa" gång vi besöker Taiwan. Det är alltid hälsosamt att bekanta sig med det okända. Detta var en intressant konsert med skickliga musiker samt spännande instrument och ljudlandskap.
Fortsättning följer nästa år
I solskenet utanför PH Nordgren-salen har gruppen Idula intagit Sopukka-scenen. Jag ställer mig och lyssnar en stund på de fina kompositionerna med sång, cello, fiol och tramporgel. Efter en titt i programbladet bestiger jag åter berget upp till Kallioklubi och tar del av slutet på Luomuduos och början av Ilkka Heinonens konserter. Kallioklubi är fyllt av energi och värme, och musikerna är mycket skickliga. Jag känner dock att den egna energin börjar tryta efter två långa dagar i Kaustby och väljer att avsluta medan den egna stämningen ännu är på topp. Utbudet är så massivt att man ändå bara hinner ta del av en bråkdel – och så kommer det en ny festival att se fram emot nästa sommar.
Traditionella asiatiska instrument.
NTNU GIEM Ensamble.
Luomuduo på Kallioklubi.
Järnstaty av en stor sikfiskare nära forsen.
Foto: ICH North/Interreg Aurora
Folkmusikupplevelser vid Kukkolaforsen
Jag Är och har LÄnge identifierat mig som folkdansledare; folkdansare har jag definitivt varit största delen av livet. Men jag har egentligen aldrig fått uppleva en renodlad spelmansstämma. Folkmusiken har i mitt liv så gott som alltid funnits där för dansens skull. Att åka på Gränslös folk- och världsmusik över alla gränser i Kukkolaforsen var något som helt klart skulle bli en ny upplevelse. Orsaken till att jag blev inbjuden att delta var att jag den 1 maj 2024 började jobba med projektet Folkkultur i Syd-Österbotten som genomförs av Lafo Folkmusikcenter vid Lappfjärds Folkhögskola. Ett projekt där målsättningen är att lyfta fram och levandegöra folkmusik, folksånger, folkdanser, traditioner, berättelser och annan folkkultur i Sydösterbotten. Till Sydösterbotten räknas i detta fall förutom Kristinestad, Kaskö, Närpes, även Korsnäs och Malax. Inom projektet var deltagande i detta folkmusikevenemang tänkt som en möjlighet att kunna nätverka och skapa nya samarbeten för projektet.
Vi från Lappfjärds folkhögskola startade med buss från Vasa fredagen den 24 maj tillsammans med några från ICHNorth (Intangible Cultural Heritage – North) och delar av folkmusikbandet I Fäälan, en kombination av människor som ledde till goda diskussioner på vägen upp mot Kukkolaforsen. Redan på vägen dit startade vi med fiskrätter, vilket skulle vara något återkommande under helgen, eftersom Kukkolaforsen gjort sig känt för sin goda sik och sitt rikliga bestånd av sik.
I Haparanda hade ICH-North ett möte som vi fick delta i och under festivalen gjorde ICH-North allt för att kunna dokumentera den så bra som möjligt. Ett intressant smakprov på Tornedalens meänkieli fick vi också redan strax innan mötet. Några som inte skulle vara med på mötet fick åka bil med Sven Keskitalo, eldsjälen bakom evenemanget. Det självklara för honom var ”Mennään nyt biliin”. Svenskan och finskan var också under hela evenemanget närvarande som ett enande språk för alla som var där.
Väl framme vid Kukkolaforsens konferensanläggning fick vi ta del av konserter på fredagskväll med bland andra Kaisa Ristiluoma (Rovaniemi), I Fäälan (Sydösterbotten), Daniel Wikslund och Samuel Lundström (Norrbotten) och Rällä (Uleåborg). Därefter följde, som sig bör på en spelmansfestival, ett allmänt jam där alla med ett instrument fick vara med och jamma. Som folkdansare var det nog ofta svårt att stå still, men eftersom det första kvällen var svårt att hitta någon att dansa med så blev det inte så mycket dans. Däremot tänkte jag ofta på en sånglek när jag var i Kukkola. Den som börjar Vill du se hur kvarnen går och vill du höra forsens dån... Just där jag var såg jag ingen kvarn, men däremot var forsens DÅN definitivt något som var väldigt närvarande närhelst man befann sig utomhus, ifall det var litet tystare inomhus var det närvarande där också. Det var ett underbart ställe och just i dessa tider när snön smälter och forsen forsar som mest inser man hur mycket energi vatten kan ha – kanske var det också något som fick min energinivå att fyllas.
På festivalen fick vi bland annat höra om ett projekt som ICH-North driver som handlar om att samla in traditionella barnsånger, ramsor, klapplekar och liknande. Ifall du har sådana på lager och är hemmahörande i Österbottensregionen kan du gärna ta kontakt med Johanna.Bjorkholm@ kulturosterbotten.fi för att dela med dig. Orsaken till att du behöver ha anknytning till Österbotten är att ICH-North har Aurora-området som sitt verksamhetsområde i vilket t.ex. Österbotten, Sapmi och Norrbotten ingår. Själv har jag bidragit med några sånger varav de har velat spela in en. Dela med dig du också!
Under lördagen fanns det möjlighet för spelhugade att gå på olika spelkurser, medan jag och några till diskuterade vidare med alla dem som var på plats för att hitta nya samarbeten och arbetssätt. Lördagskvällen gick i konserternas tecken igen: under kvällens lopp fick vi höra Pajala dragspelsgille samt Kulturskolan som bestod av elever från
Råneskolans spelmanslag och spelmanslaget från kulturskolan i Kalix. Därefter fick vi också lyssna till en del liknande musik som kvällen innan, men också till Triakel, en grupp som bland annat tagit in en hel del skillingtrycksvisor i sin repertoar. Där fick vi höra om allsköns mord och annat som hänt under medlet av sekelskiftet 1800–1900. En visa om någon som blivit rånmördad under en resa med postdiligens kröp under huden på en. Sista gruppen ut var Rällä som spelade till dans och därefter blev det också allmänt jam. Dels jammades det inne i huvudbyggnaden, dels ute i den kyliga vårsommarnatten.
På söndagsmorgonen styrdes sedan färden hemåt mot Vasa med buss, och bara att höra om att chauffören dessutom var psalmodikonspelman var ytterligare en ögonöppnare: överallt kan man hitta nya människor som ser folkmusiken som något helt naturligt.
En rolig resa som gav mig många nya intryck att ta vara på i jobbet med Folkkultur i Syd-Österbotten-projektet. Men
en resa som också gav mig något konkret: jag måste nog gå med i Spelmansförbundet för att inte missa något liknande ifall möjlighet att delta finns. Och dessutom, med tanke på att min femåriga dotter nyligen har fått en lånefiol, samt med erfarenheterna från denna resa, börjar också jag inse något som du läsare av denna tidning kanske insett för länge sedan: jag borde nog helt klart lära mig att spela fiol.
Ifall du har tankar eller idéer om hur Folkkultur i SydÖsterbotten kunde göras på bästa sätt och vad som absolut inte får glömmas bort, får du gärna kontakta mig på: caroline.doktar@krs.fi eller 040-583 2189
Projektägaren för projektet Folkkultur i Syd-Österbotten är Lappfjärds folkhögskola och medel för projektet fås från EU:s landsbygdsfond och Svenska kulturfonden
Text: Caroline Doktar
Foto: ICH North/Interreg Aurora
Den skickliga duon Daniel Wikslund och Samuel Lundström.
Foto: ICH North/Interreg Aurora
Sven Keskitalo, eldsjälen i evenemanget.
Foto: ICH North/Interreg Aurora
Dragspelsvirtuosen Kaisa Ristiluoma.
Foto: Caroline Doktar
Folkmusikgruppen I Fäälan spelade båda kvällarna.
Avs. Finlands svenska spelmansförbund
Centrumvägen 3, 65610 KORSHOLM
Händelsekalender
20–22.9 Skärikurs på Sälgrund
9.11 Ingå spelmansgille firar 50-års jubileum, Hembygdsgården i Ingå (mera information kommer senare)
10–11.1 Folklandia, Åbo–Kapellskär–Åbo
27–29.6 Spelmansstämma, Borgå
Händelser till kalendern skickar du på adressen kansliet@spelmansförbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.fi