Fantastiskt framträdande av The Hobs & Co under SamStämt i Ingå

SImoN grIPeNBergS artIKel om SamStämt i förra numret av Fiolen min var informativ och täckande men jag känner ändå att jag vill komplettera lite gällande lördagsnattens minst sagt spektakulära framträdande av The Hobs & Co vilket enligt min mening var en av de absoluta höjdpunkterna på hela stämman denna gång. Ifall någon inte känner till det, så är ju The Hobs en ungdomsspelgrupp bestående av Henrica Westerholm, Oscar Grönroos och Benjamin ”Bebbe” Backman.

The Hobs speltur i dansschemat var ju nästsist och skulle börja kl. 23.00, men som så ofta blev tyvärr spelschemat fördröjt och Hobsarna fick tillträde till scenen först ca 23.10 och det dröjde ytterligare 10 minuter innan ljudtekniken och de andra förberedelserna var klara och spelmännen kunde börja spela. Man kunde redan under förberedelserna ana att något extraordinärt var på gång, men vad?

Efter att Hobsarna framfört några låtar från det egna programmet meddelade Oscar Grönroos att man bestämt sig för att bjuda några gamla och också nya spelkompisar med för att spela. Upp på scenen tågade då fiolspelande Paul Sinclair från Skottland, Janeta Österberg med sitt dragspel, Victor Österberg på bas samt Tommi Pietiläinen på mandolin. Bakom trummorna satte sig en för mig ny bekantskap Lucas Norrholm.

Ni ska veta, Gott Folk, att det som skedde när dessa musikanter satte igång var något helt magiskt som trollband publiken med en gång. De första låtarna var något av det lugnare slaget men sedan eskalerade låtarna småningom i både fart och energi. Man kunde inte annat än beundra det klockrena samspelet, spelskickligheten och de fantasifulla arrangemangen. Anmärkningsvärt var också att man lyckades hedra och respektera de gamla traditonella folkmusiklåtarna även om man hade tillsatt en rejäl dos av ”Ethno-mystik” i musiken. Man kunde verkligen se att musikanterna hade roligt och njöt av att spela tillsammans vilket också smittade av sig på alla som såg och hörde dom.

Som om inte detta skulle ha varit nog, stegade plötsligt ytterligare en ny förmåga – Teresa Santanen – upp på scenen och började sjunga. Det blev några konventionella countrylåtar och särskilt Cotton-eye Joe har etsat sig fast i mitt minne. Vilken röst! Vilken ”Go”! Vilken Show!! Det hela påminde om något man brukar se på TV med de tidiga Beatles- eller Elviskonserterna där fansen i publiken löpte amok. Man kan gott säga att musikupplevelsen som The Hobs & Co bjöd på kunde kallas en ”Show” av världsklass och kunde ha platsat på vilken världsscen som helst. Ett stort TACK till The Hobs & Co för denna musikupplevelse!

Jag saknar verkligen superlativer för att beskriva stämningen som uppstod under spelandets gång, men låt mig säga som så att de folkdansande ungdomar som var på plats blev först häpna och därefter helt ”vilda” av förtjusning och de stormade ut på dansgolvet för att dansa till den medryckande musiken. Det samma gällde nog oss andra i publiken också, även om vi inte var särskilt många som stannat kvar såpass sent på kvällen.

Nu är det ju så att de flesta av dessa ungdomar har spelat tillsammans på olika ungdomsevenemang och kurser som Spelmansförbundet anordnat under de gångna åren och de flesta av oss har väl hört och sett något av deras framföranden i ”Traditionshörnor” eller liknande. I år var det Henrica Westerholm och Janeta Österberg som skötte barnlägret i samband med årets Samstämt i Ingå. Ungdomarna är således bekanta och mycket samspelta sedan tidigare men det minskar inte på något sätt värdet av det faktum, att ”Show-danspelningen” var något man spontant hittade på ca 30 minuter före själva framträdandet vilket gav musikanterna furstliga 20 minuter tid att öva före själva spelningen. Suveränt!

Det är möjligt att detta var en unik spelning som vi fick uppleva och jag tycker verkligen att det är synd att så många inte tog sig tid eller var intresserade av att stanna och lyssna på dessa ungdomar som enligt min mening representerar eliten i den moderna nya folkmusiken i Svenskfinland. Gott folk – missa inte deras spelning med denna uppsättning nästa gång, ifall det blir en sådan.

Med detta sagt vill jag samtidigt passa på att tacka alla er som var med och arrangerade en jättefin Stämma i Ingå. Det var härligt att igen få se och umgås med gamla spelmansbekanta– det var ju ett tag sedan sist. Tack.

Peter Österberg, text och bild