På stämmoresa i Dalarna

DeN Här SommareNS StämmouPPlevelSer får mig att associera till den så kallade ketchupeffekten. Ni vet hur det är med en ketchupflaska, man klämmer på flaskan och väntar och klämmer på nytt men ingenting händer, men sen kommer det en ordentlig överdos, allt på en gång. Så här var det ju med folkmusiksammankomsterna efter coronatiden när det inte hände någonting alls på en vääääldigt lång tid. För mig kom denna sommar att bjuda på åtta dagar i följd med spelmansstämmor.

Det började med SamStämt 2022 i dagarna tre i Ingå 1–3 juli. Söndagen 3.7 tog jag kvällsbåten till Stockholm och på måndagen var jag redan tidigt på eftermiddagen i Finnbacka där Svärdsjö spelmanslag skulle hålla en konsert med efterföljande dans. Ursprungligen hade jag tänkt åka till Tobaksspinnarstämman i Nås på måndagen men då Åsa Lillhannus och Tor-Erik Åkerman tipsade om Finnbacka så ändrade jag mina planer. Till Nås har jag varit tre gånger tidigare och dom två första gångerna missade jag största delen av det som hände där därför att marknadsföringen är minimal. Den tredje gången råkade Patrik Weckman från Esbo också vara i Nås och han hade tagit reda på programmet och det fanns en hel del superbra kurser där. Nämnas kan att jag och Patrik var de enda deltagarna i en kurs med Mats Edén som lärare. Mats hade dagen innan blivit tilldelad Zornmärket i guld och trots att det fanns många spelmän i Nås på stämman hade ingen annan än Patrik koll på att Mats skulle hålla en kurs. Det var privatundervisning av hög klass må ni tro.

I Finnbacka

Men tillbaka till Finnbacka. På vägen dit hade jag stannat vid ett enda lopptorg och det första jag fick syn på där var naturligtvis en fiol. Priset var överkomligt (200 SEK) och jag ville köpa den. Plockade fram en 500 kronors sedel jag fått från bankautomaten men det lyckades ju ändå inte eftersom säljaren inte hade någon växelkassa. I Sverige använder alla Swisch och betalar med mobiltelefonappen men den kan jag ju inte installera eftersom den endast fungerar med svenska bankkonton. Efter diverse funderingar och rotande bland loppisgrejerna på jakt efter något som skulle ha varit värt de återstående 300 kronorna kom jag ihåg att jag hade en 20 euros sedel. Säljaren hade inget emot min eurosedel och jag fick ännu prutat en stor skruvtving med på köpet.

Väl framme i Finnbacka satte jag nya strängar på fiolen och konstaterade att den var helt trevlig att spela på. I det skedet var jag med min personbil på plats vid bystugan i Finnbacka. Där fanns också två husbilar som beboddes av spelmän. Vi tyckte det var lämpligt läge för lite buskspel men mannen från den ena husbilen hade lämnat sin fiol hemma då han hade tänkt satsa på dans den kvällen. Han fick låna min loppisfiol och så spelade vi på tremanhand en dryg timme. Fiolen höll dessutom stämningen bra trots nya strängar.

Konserten med Svärdsjö spelmanslag var trevlig och väl kryddad med humor. När dansen började hakade jag på med spelmännen och bortsett från att jag och de andra spelmännen som stod vid en ytterdörr vid scenens bakkant kraftigt attackerades av argsinta myggor så var kvällen supertrevlig.

Bingsjöstämman

Från Finnbacka är det bara 9 km till Bingsjö så jag åkte dit redan på måndagskvällen vid midnattstid. Jag hittade en bra plats att campa på och för första gången i Bingsjö hade jag bilen på helt plan mark ca 100 meter sydost om Bingsjö kyrka i det så kallade Västerdalsträsket. Bingsjöstämman skulle ju börja först på onsdagen men det var nog fullt ös på buskspelet hela tisdagen också. Det hände många gånger att någon föreslog att vi skulle spela Satumaa eller Metsäkukkia. Dom hade naturligtvis märkt att jag pratar muminsvenska och då vill dom ju vara artiga och spela några finska låtar också. En spelman tyckte ju också att jag hade lärt mig bra svenska och han fick då av mig en föreläsning om att världens svenskspråkigaste kommun finns i Finland.

Vid ett tillfälle då jag kom cyklande med fiollådan på ryggen blev jag stoppad av två spelmän i min ålder som undrade om jag hade lust att spela buskspel. Jag brukar ju inte vara svår att övertala och strax var spelet igång. Snart hade det kommit flera spelmän och när det kom några regndroppar flyttade vi oss under tak för att spela. Då hade de två ursprungliga buskspelarna fortsatt sin färd och vi var väl ca 4–5 kvar som spelade. Som basist hade vi en kille från Italien som egentligen hade flöjt och saxofon som huvudinstrument.

Stämman i Östbjörka

På torsdagen var det dags för följande stämma i Östbjörka ca 35 km väster om Bingsjö. Där kom jag att sitta och spela menuetter med Åsa Lillhannus och då kom den italienska basisten och frågade om han fick vara med och spela och det fick han ju jättegärna. Jag råkar ha en hel del menuettnoter på min Ipad så det var ju lätt för honom att kolla harmonierna från noterna och även utan noter så gick det fint. Han konstaterade att menuetten har en så intressant rytm och taktindelning så jag visade hur menuettens grundsteg går över två takter och vi fortsatte spela och diskutera menuetter.

Några meter ifrån oss stod Spelmannen Anders Rosén och sålde skivor han gett ut under årens lopp. Bäst det var sträckte han fram en CD skiva med titeln "Dance Minuets 1731 – 1801, Anders Rosén & Ulf Störling". Skivan gavs ursprungligen ut som LP skiva men år 1998 gavs den även ut som CD. Vi hade intressanta diskussioner om menuetter.

Spelmansstämma i Boda

På fredagen var det dags för spelmansstämman vid Boda Gammelgård. Det är ett museiområde med den rätta atmosfären när man spelar polskemusik. I flera av husen finns det fina gamla väggmålningar och jag har fina minnen av intensivt buskspel i de fina utrymmena från tidigare stämmor. Jag blev nog lite besviken när jag märkte att dörrarna var låsta. Nåväl, det fanns många buskspel att välja mellan ute på gårdsplanerna också. Sent på kvällen hade dock dörrarna öppnats och i hopp om mäktigt buskspel sökte jag mig dit. Innan dom andra hittade dit hann jag suga in den fina atmosfären medan jag för mig själv spelade Ricke Mettes hambo Aftonsol.

Att besöka spelmansstämmor i Sverige

När du/ni nästa år väljer att åka till Sverige för att delta i flera spelmansstämmor i följd så kan det vara bra att veta följande:

• Man behöver inte anmäla sig på förhand, det är bara att köra dit och plocka fram fiolen.

• Kurserna i Nås kan vara bra att anmäla sig till om man till äventyrs får reda på hur det går till.

• Envar sköter sitt eget boende. Dom flesta bor i husbilar, husvagnar eller som jag i min bil. Några brukar även tälta.

• Mat bör man i allmänhet fixa själv.

• Toaletter finns det nog men duschmöjligheter saknas oftast. I Boda kan man campa på sportplanen och har då tillgång till dusch i omklädningsutrymmena.

Jag valde att campa i min Skoda Roomster eftersom det skulle ha varit mycket dyrare att ta med min lilla husvagn på färjan Åbo-Stockholm.

Hoppas vi ses i Bingsjö nästa sommar och flera gånger före det.

Anders Backman text och bilder