Tidskriften Folkuniversitetet 1, 2016 by Folkuniversitetet

folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet #1, februari 2016

FUCKUP NIGHTS – för den som vill lyckas

MIRAKELTRÄD • INSEKTER TILL MIDDAG UNG INTEGRATION • MÅNGFALD I KONSTVÄRLDEN

FOTO KARIN ALL

GABRIELLA ERIKSSON CHEFREDAKTÖR

Tidskriften Folkuniversitetet Nr 1 feb, 2016 Årgång 36

Trampa i klaveret I årets första nummer fördjupar vi oss i misslyckanden. De är en nödvändig del av livet både privat och professionellt, och ändå är det inte lätt att hantera när vi väl står mitt uppe i ett misslyckande. Första steget är att inse och erkänna klavertrampet. Att därefter analysera, dra lärdom av och sedan ta nya friska tag som en klokare person kan vara en rejäl process.

I en tid med allt mer slimmade organisationer och allt stramare budgetmål minskar sannolikt vår tolerans för misslyckanden. Den andra sidan av myntet är att företag och organisationer som inte sätter av någon tid för reflexion och analys troligen inte blir särskilt framgångsrika, menar arbetslivsforskaren Sandra Jönsson. Nyligen antog förbundsstyrelsen Folkuniversitetets målbild 2025. Det är relativt långt till 2025, och nu kan jag inte låta bli att fundera över hur många misslyckanden vi som organisation kommer att behöva hantera på den vägen. Låt oss hoppas att de blir lagom många, hanterbara och lärorika.

Ansvarig utgivare Cecilia Palm Redaktion Gabriella Eriksson 08-679 29 59 Klara Johansson 08-679 29 63 Grafisk form Torino Tidningsform Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Hanna Rodriguez, Uppsala Andreas Åhs, Göteborg Rebecka Hinn, Lund Christine Thörnström, Umeå Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, maj 2016 Omslag Illustration: Sofia Lindholm

LJÖMÄRKT MI

341 091

MER … I Studieförbundens undersökning av aktuella bildningstrender i Sverige uppger 7 av 10 att nyfikenhet är deras största drivkraft för att lära nytt. 2 Tidskriften Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

BLÅ STOLEN /34 En föreställning om det som är svårt

Innehåll omvärld

på folkuniversitetet

Våga misslyckas / 8

Anna Wahlbäck Jensen är verksamhetsledare i Södertälje / 26

Mirakelträdet renar vatten / 14

FUCKUP NIGHTS /6 Dela med dig av dina erfarenheter

Vad sägs om fredagsmys med gräshoppor? / 16 Tina Uppfeldt om framtidens träningsformer / 18 pedagogik

& ledarskap

Så hittar du kollegans dolda talanger / 20

ÄTBARA INSEKTER /16 Pasta med sagomask? Bon appétit!

Ungdomsengagemang för asylsökande / 28 Integration med individen som mittpunkt / 30 Många vill bli god man / 31 Fri kunskap belönas / 31

Konst för och av alla / 22

Folkuniversitetets målbild 2025 / 32

Säkerhetstänk i vardagen / 25

Gunnar Danielsson ser stora utmaningar / 35

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt i vår omvärld

Omvärld

Studieförbundet Vuxenskolan ger ut en bok om att börja ett nytt liv i Sverige.

KALLT MEN SNÄLLT,

berättelser om Sverige och vägen hit u ”Det var väldigt kallt men människorna var snälla.” Så berättar Almaz Okubamichael om sitt första möte med Sverige. ”Jag kom inte hit för att leka” säger Hosni Amer. ”Ibland märker jag av en slags vardagsrasism” berättar Maria Hussami. ”Med kunskap är det mycket lättare” säger Hasoon Kasim. Hur var livet före flykten? Hur är det i Sverige? Varför flyr man och hur fungerar integrationen här? I boken möter läsaren några personer som kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Boken kan beställas på www.sv.se

4 Tidskriften Folkuniversitetet

Kulturjournalisterna Magnus Bremmer och Klas Ekman ger ut Bildningspodden.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga u Varför ser herr- och damcyklar olika ut? Varför var sekelskiftets konstnärer så intresserade av det övernaturliga och vilken sorts student var Karl Marx? Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet lanserar Bildningspodden, producerad av kulturjournalisterna Magnus Bremmer och Klas Ekman. I podden kan man höra några av landets ledande forskare inom humaniora i ett spännande samtal om en historisk person, företeelse, idéströmning eller konstverk. Tanken är att vara folkbildande,

underhållande och sprida universitetets forskning till en bredare allmänhet. Lyssna på www.bildningspodden.se

Aktuellt i vår omvärld

FACEBOOK STARTAR KAMPANJ MOT RASISTISKA INLÄGG u Rasistiska

och hatiska inlägg är en alltför vanlig syn i sociala medier. Facebook lanserar nu Initiative for civil courage online där de lovar att satsa en miljon euro för att stötta ideella organisationer i deras kamp mot rasistiska och främlingsfientliga inlägg. Facebooks regler förbjuder redan trakasserier och hotfullt

språk. Men röster har höjts för att företaget inte gör tillräckligt för att se till att de efterföljs.

60 000

Regeringen höjer prognosen för hur många lärare som behöver rekryteras med 20 000 heltidstjänster åren 2015–2019. 17 000 av dessa beror på det ökade antalet nyanlända barn. De kommande fem åren beräknas det fattas 60 000 lärare.

FÖRSLAG: STATLIGA ANSLAG TILL MOOCS u Universitetskanslers ämbetet, UKÄ, föreslår att öppna nätbaserade kurser, så kallade MOOCs, ska kunna rymmas och finansieras inom högskolan. Den nya utbildningsformen ska vara en möjlighet för lärosätena, inte ett uppdrag. Sedan flera år erbjuder universitet och högskolor i många länder MOOCs. Vem som helst kan delta i kurserna, det finns inga formella förkunskapskrav och det görs ingen antagning. UKÄ föreslår att svenska MOOCs ska få finansieras av statliga anslag, men i begränsad omfattning. För flera lärosäten behövs stödfinansiering. UKÄ föreslår därför att staten avsätter särskilda medel, som också ska kunna användas för utveckling av digital högskolepedagogik.

Scenerna som förändrade filmen u UR lanserar en programserie om filmscenerna som satt en tydlig prägel på den västerländska filmtraditionen, från 50-talet och framåt. Det handlar om den moderna filmhistoriens viktigaste brytpunkter – de nyskapande idéer och stilgrepp som infört något nytt och gjort avtryck på mediet i sig. Scener och filmer som bidragit till nya sätt att berätta, introducerat tekniska eller formmässiga innovationer, och som kommit att inspirera efterkommande filmskapare. Du hittar programmen på www.ur.se

Programledaren Eva Röse

Tidskriften Folkuniversitetet 5

6â&#x20AC;&#x201A; Tidskriften Folkuniversitetet

Rädslan för att misslyckas är hämmande både för individ och företag. Samtidigt tycks alla eniga om att ingen blir en framgångsrik entreprenör eller företagare, utan ett eller flera bakslag.

Med plats för misstag Text CARINA JÄRVENHAG Illustration SOFIA LINDHOLM

isstag kan vara lika inspirerande som framgångssagor. Det är filosofin bakom Fuckup nights där välkända entreprenörer och företagare beskriver hur och när deras affärsidéer sprack. Rörelsen har blivit ett globalt fenomen sedan den startade i Mexico City för snart fyra år sedan. I Stockholm är det Ebba Hallin och Julia Frankenius som driver Fuckup nights som ett hobbyprojekt. När Ebba Hallin var i San Francisco fick hon upp ögonen för fenomenet. – Jag var på en konferens med Kinneviks stiftelse och hamnade på en föreläsning där tre duktiga personer höll tre snabba tal om misslyckanden i alla former, från

misslyckade projekt till hela företag som hade gått i konkurs, säger Ebba Hallin. Hon blev inspirerad av konceptet och erbjöds då av grundarna i Mexico City att importera Fuckup nights till Sverige. Man drog igång i Stockholm våren 2014 och hittills har det varit 14 events med cirka 150 personer varje gång. – Första gången tänkte vi: Om ingen kommer blir vi ett fuckup själva, men det har fullkomligt exploderat över året och vi drar fulla hus varje gång. Några av de välkända entreprenörer som har pratat om sina “fuckups” är Amelia Adamo, Sara Damber, Per Holknekt och Johan Stael von Holstein, som varit på plats två gånger. Varje talare har Tidskriften Folkuniversitetet 7

Stiftelsen Friends grundare Sara Damber delar gärna med sig av sina fuckups.

sju minuter på sig och får visa högst tio bilder. Någon ersättning betalas inte. – Vi får blandade reaktioner när vi ringer upp, men många tycker att det är roligt att bli tillfrågade. Det finns ett tabu att prata om misslyckanden. Vi svenskar är ganska blyga och privata och vill inte misslyckas offentligt, säger Ebba Hallin. Hon har också märkt att det är svårare att få kvinnor att prata om sina misslyckanden. Lika många kvinnor som män tillfrågas om att föreläsa, men hittills har bara en tredjedel av talarna varit kvinnor. – Kvinnor vill helst se en video eller ett manus innan, medan männen bara kör på. Det kan bero på att kvinnor förväntas vara “duktiga flickor” och att män tillåts att vara mer av risktagare.

som får full pott på första försöket. Vi vill inspirera andra att våga genom att visa på personer som har provat på något, misslyckats, men sedan tagit med sig sina erfarenheter och på det viset satt en boll i rullning, säger Ebba Hallin.

n av föreläsarna på Fuckup nights under 2015 var Sara Damber. Framgångsrik social entreprenör som startade antimobbningsorganisationen Friends, som har gett namn till

Ett av de misstag som hon delade med sig av på sin Fuckup night var när hon inte hade gjort sin hemläxa en gång på 90-talet i Umeå. Hon föreläste för 300 gymnasieungdomar och berättade stolt att Friends hade fått en ny sponsor i form av McDonalds. – Sedan var det dags för lunch och ungdomarna skulle förstås bli bjudna på McDonalds. Jag hade glömt bort att veganrörelsen var jättestor i Umeå runt den här tiden. Man hade till och med fått en McDonalds att stänga. Jag tror det var 8 av 300 ungdomar som accepterade lunchen och det blev en väldig diskussion efteråt. I dag kan jag skratta åt det, men just då kände jag mig ganska liten. Ett annat misstag Sara Damber berättade om var när hon gjorde ett uppdrag åt Socialdepartementet. Efter mycket övertalning fick hon Arla att lyfta fram projektet på sina mjölkförpackningar. Problemet var bara att webbadres-

»Problemet var bara att webbadressen blev felstavad på åtta miljoner förpackningar.«

bba Hallin tycker att det generellt i Sverige finns en rädsla för att göra bort sig. Hon hänvisar till forskning som pekar på att rädslan för att misslyckas hämmar kreativiteten och innovationslusten i ett företag. –Många hämmas av rädslan för att göra bort sig inför att starta eget eller söka ett jobb, men det är ingen 8 Tidskriften Folkuniversitetet

nationalarenan. I dag är hon vd för den ideella stiftelsen Reach for Change, som hon startade 2010 tillsammans med Kinneviksgruppen. Syftet är att stötta entreprenörer som vill göra livet lättare för barn. – Som ledare brukar jag säga att det är bättre att du ber om förlåtelse än om en tillåtelse. Med det menar jag att man måste våga pröva sina idéer och bara köra. Jag är en sådan person själv, men sedan måste man också ha modet att säga att det faktiskt gick åt pipan, säger Sara Damber.

FOTO: JULIA DELIN

PLATS PÅ SCEN Ebba Hallin och Julia Frankenius driver Fuckup nights Stockholm som ett hobbyprojekt. Rörelsen startade i Mexico City och har vuxit över hela världen.

Tidskriften Folkuniversitetet 9

DET HÄR ÄR FUCKUP NIGHTS:  Global rörelse som startade i Mexico 2012 med syfte att sprida historier om misslyckade affärer och därigenom stötta nya entreprenörer. Driver även Failure Institute  som forskar om varför affärsidéer misslyckas. Eventen bygger på ideellt  engagemang, sponsorer och talare som delar med sig av sina misslyckanden. Evenemangen är gratis och  öppna för alla. Inbjudan sprids på sociala  medier som Facebook och det finns även en global hemsida, fuckupnights.com

10 Tidskriften Folkuniversitetet

Karl Wennberg menar att rädsla kan hämma företagsklimatet.

sen blev felstavad på åtta miljoner förpackningar.

ag ställer frågan hur mycket lättare det är att prata om sina misstag när man som hon är mycket framgångsrik i dag? – För att svara helt ärligt skulle det vara mycket svårare om man var kvar i ett “misslyckande”. Och om vi tar ett evenemang som Fuckup nights skulle det inte vara lika lockande att bara höra om misslyckanden och ingenting annat. Tanken är ju att inspirera åhörarna att våga testa sina gränser, kanske misslyckas, men sedan komma tillbaka. Jag är själv en obotlig optimist som tror jag kan lösa allting, då är det självklart att jag misslyckas ibland. Om jag inte hade vågat göra “fel” hade jag aldrig befunnit mig där jag är i dag, säger Sara Damber. Möjligen håller attityden till misslyckanden på att förändras. Hösten 2015 lanserades podden Mina Misstag av organisationen Sveriges Kommunikatörer. Här låter man kända kommunikatörer blotta sina värsta misstag på jobbet i 25-minuterssändningar. Podden leds av programledaren och författaren Max Landergård.

Han berättar att alla intervjupersoner har gått Sveriges Kommunikatörers ledarskapsutbildningar. – Det är högt uppsatta personer med långa karriärer, därför tänkte vi att det vore spännande att inte bara stryka dem medhårs, utan också fråga när det inte gick som de tänkt sig. Det har varit viktigt för oss att vara öppna i våra formuleringar så att inte poddens gäst känner sig ansatt eller utmålad som en klantig klavertrampare, utan vi vill

Max Landergård leder podden Mina Misstag.

Tyskland och Japan. Trots att vi har det mesta som krävs för att stötta individer som vill starta företag i form av resurser och utbildning, säger Karl Wennberg.

töver att det i Sverige ses som skamligt att misslyckas har vi också en lagstiftning som straffar dem som tvingas gå i konkurs eller lägga ner ett företag. – Om du går i konkurs i till exempel USA får du för mesta behålla ditt hus och dina bilar. Sedan avskrivs skulderna och du kan börja om på ny kula, kanske med sämre k red it möjlig heter, men du får ändå börja om. I Sverige betyder en företagskonkurs ofta också en personlig konkurs, säger Karl Wennberg. Britta Sjöström har skrivit boken Våga misslyckas – affärsutveckling utan prestige och har lång erfarenhet som konsult inom affärs- och organisationsutveckling. Hon har drivit flera olika företag inom PR och kommunikation i Göteborg och menar att det har gjort henne till expert på misslyckanden. I dag driver hon företaget Brain Business, vars verksamhet just handlar om att ta reda på vad som händer i

»Många vågar inte starta företag på grund av riskerna för att misslyckas och gå i konkurs.« visa hur de lärt och stärkts av sina nya insikter – som vi i bästa fall gör när det skiter sig, säger han. Karl Wennberg, professor och forskare på Handels högskolan i Stockholm och Näringslivets forskningsinstitut Ratio, menar att rädslan för att misslyckas sätter hämsko på det svenska företagsklimatet. Många vågar inte starta företag på grund av riskerna för att misslyckas och gå i konkurs. – Jämfört med andra länder är den rädslan utbredd i Sverige. Vi ligger i topp tillsammans med

Tidskriften Folkuniversitetet 11

FOTO: JOHANNES DAHLSKOG

Sandra Jönsson forskar om ledarskap och välbefinnande.

Författaren Alina Tugend menar att perfektion är en myt.

hjärnan när man misslyckas. Och varför hjärnan i sig är motspänstig till att man ska våga prova och utsätta sig för nya saker. – Min passion är att ta reda på varför man misslyckas, säger hon. Min övertygelse är att om du ska bli framgångsrik i vad som helst, då måste du träna dig i att misslyckas. Om vi aldrig tillåter oss att göra “fel” kommer det aldrig att ske någon utveckling. Och ju mer vi tränar på att misslyckas, desto mer förberedda är vi nästa gång och kan dra lärdomar av det inträffade, säger Britta Sjöström. Hon menar att misslyckanden till exempel i USA är en del av affärskulturen. – I Sverige har vi ett samhälle som är väldigt oförlåtande till misslyckanden, till exempel ses det som skamligt att bli utbränd. Kanske finns det nu en öppning med yngre generationer som vågar ta större plats och också har tillgång till en mycket större arena än tidigare generationer. Personligen tycker jag ett samhälle utan misslyckanden är på väg mot undergången, säger Britta Sjöström. Men det räcker förstås inte med att göra misstag för att bli en lyckad entreprenör eller framgångsrik inom sitt yrke. För att kunna lära av sina misstag måste man kunna 12 Tidskriften Folkuniversitetet

Affärsutvecklaren Britta Sjöström vill förstå varför vi misslyckas.

göra en analys av vad som skedde. Och minst lika viktigt är att kunna skilja på prestation och person.

andra Jönsson är arbetslivsforskare vid Malmö Högskola och forskar bland annat om organisationer och ledarskap kopplat till hälsa och välbefinnande. Misslyckanden i arbetslivet är inte hennes huvudspår, men hon hänvisar till äldre forskning som pekar på att den som är rädd för att misslyckas sänker kraven på sig själv för att behålla självkänslan. – Ett exempel är hur högt man sätter ribban. Ta en säljare som sätter som mål att sälja tre bilar eftersom han vet att då kommer han att lyckas. Om han skulle sätta ribban högre finns det en risk för misslyckande som man helst vill undvika, säger Sandra Jönsson. Samtidigt menar hon att frågan om misslyckanden måste sättas in i ett större sammanhang. I en tid med allt mer slimmade organisationer och allt stramare budgetmål minskar sannolikt vår tolerans för misslyckanden. Den andra sidan av myntet är att företag och organisationer som inte sätter av någon tid för reflexion och analys troligen inte blir särskilt framgångsrika. – Genom åren har vi arbetslivsforskare pratat mycket om lärande

organisationer. Det är arbetsplatser med ett öppet och tillåtande klimat, där det också finns utrymme för att vara innovativ och social. Det är en företagskultur som skapas av ledningen, men minst lika mycket i samvaron och samtalet kolleger emellan. – Ibland måste man ta risker och gå utanför sin komfortzon. Om du alltid gör samma saker på ren rutin behöver du aldrig tänka efter eller reflektera över vad du gör. Det skapar i sin tur varken personlig utveckling eller leder till några innovationer, säger Sandra Jönsson.

en amerikanska journalisten och författaren Alina Tugend menar även hon att det krävs ett antal misslyckanden för att bli framgångsrik inom en bransch. I den prisbelönta boken Better by mistake – the unexpected benefits of being wrong varnar hon för så kallade superperfektionister. – Att tro att man är perfekt och aldrig gör någonting fel är en farlig självbild. Det gör att minsta lilla misstag framkallar en personlig

» I Sverige har vi ett samhälle som är väldigt oförlåtande till misslyckanden. Vi matas hela tiden med framgångssagor, vilket leder till ett väldigt hårt samhälle«

kris, säger Alina Tugend. Hennes råd till alla som vill lyckas i affärslivet är att hela tiden påminna sig om perfektion är en myt. Även om det inte är alldeles enkelt i vår framgångsfixerade och resultatinriktade värld.

– Varje gång vi gör något utanför vår invanda komfortzon riskerar vi att göra misstag. Ju större utmaning, desto större är risken att vi kommer att klanta till det på vägen. Samtidigt ökar också chanserna att vi kommer att få uppleva en kreativ process och upptäcka något nytt.

TIPS FÖR ATT LÄRA AV DINA MISSTAG

 Första steget är att erkänna att projektet, uppdraget eller affärsidén faktiskt har misslyckats. Fundera över vad som egentligen hände  – vad berodde misslyckandet på? Analysera vad som har hänt. Vilka  förutsättningar fanns för att lyckas och vilken var din egen roll i uppdraget? Tänk på att skilja mellan prestation och person.  Ett misstag betyder inte att du är en dålig person. Kom ihåg att perfektion är en farlig självbild. 

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Forskning

FRÖN SOM RENAR VATTEN Mirakelträdet moringa växer där det är torrt och kargt och dess frön kan rena vatten. Genom att förstå reningsmekanismen bättre kan metoden bli effektivare och användas på fler platser där rent vatten är en bristvara. TEXT: MAJA HELLSING, forskare materialfysik vid Uppsala universitet.

ent vatten är en förutsättning för att vi ska kunna leva och något vi ofta tar förgivet i Sverige. Men i till exempel stora delar av Afrika är det fortfarande svårt att få tag i rent vatten. Människor som bor i dessa områden som ofta ligger långt ifrån havet eller något konventionellt vattenreningsverk måste rena sitt vatten på annat sätt för sin överlevnad. Dessa områden är ofta fattiga och utan möjlighet att köpa dyra kemikalier för sin vattenrening. Att här kunna använda en naturprodukt och rena sitt vatten med frön från moringaträdet kan betyda skillnaden mellan liv och död. Detta har man också gjort i vissa områden. Man har ett hållbart alternativ till dyra vattenreningsanläggningar och kan undvika användandet Maja Hellsing av skadliga kemikalier. Men det var inte känt hur fröna fungerar i vattenreningsprocessen och det är den mekanismen min forskning handlar om. När moringafrön används för vattenrening krossar man dem först så att proteiner i fröna frigörs och kan binda till partiklar (smuts) i vatten och får dem att klumpa ihop sig. De kan sedan lätt avlägsnas 14 Tidskriften Folkuniversitetet

till exempel genom filtrering. Genom att välja rätt mängd frön kan man undvika att lämna överflödigt protein i det renade vattnet. Vi har både studerat hur proteinerna binder till olika slags föroreningar samt studerat klumparna som bildas. Forskningsprojektet som leds från Uppsala universi-

tet är ett samarbete med forskare från flera olika länder. Vi använder tekniken neutronspridning i våra studier som gör det möjligt att studera dolda ytor på nanometerskala (miljondels millimeter) samt strukturer djupt inne i material. Vi kunde se att klumparna som bildades med moringaproteiner var mycket tätt packade, mer än vad som rapporterats för konventionella metallsalter. Tätt packad smuts är bra ur vattenreningssynpunkt där effektiva klumpningsmedel eftersträvas. Vi har nyligen publicerat resultat som visar att fröna även kan användas för att separera olika material. Denna egenskap är mycket viktig, speciellt inom gruvindustrin, då det ger möjlighet att ta tillvara på värdefullt material som annars skulle gå förlorade med det övriga skräpet. Än så länge måste vi åka utomlands för att göra neutronmätningar men i och med färdigställandet av ESS i Lund, som är under konstruktion, kommer vi kunna göra våra mätningar även i Sverige.

Vill du veta mer? u Kemin bakom mirakelträdet:

I Botswana och Namibia görs fler praktiska studier

inom projektet. En intressant vinkling är att se om trädet i sig kan rena genom att ta upp tungmetaller från förorenad jord. Detta undersöks genom plantering av moringaträd på olika avstånd från förorenad mark. I framtiden är förhoppningen att fröna även ska kunna användas i storskalig vattenrening som ett lokalt hållbart billigt vattenreningsalternativ. Moringaträdet klarar torka bra men bara några dagars frost, så vi vill också titta närmare på om frön ifrån andra sorters närbesläktade träd eller växter mer lämpade för kallare klimat kan användas på liknande sätt.

korta.nu/fjardeuppgiften u Film på Youtube som visar

vattenrening med moringa: korta.nu/vattenrening_moringa u Pressmeddelanden

från Uppsala universitet: korta.nu/UA_universitet u Science in School:

korta.nu/SIS u Broschyr om moringa:

korta.nu/moringabroschyr

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Trendspaning

”LARVIG” TREND KAN LÖSA KLIMATPROBLEM Vad sägs om att kasta på några larver på grillen? Klimatsmarta råvaror med högt proteininnehåll som passar utmärkt på ett grillspett med lök, paprika och champinjon. Jakten på mindre klimatbelastande proteinkällor har börjat, och insekter har gått från avskräckande matexotism till trendig hälsodiet. TEXT INGEMAR TIGERBERG FOTO INSECTSFORSTARTERS.COM

issa äter dem råa, berättar Séverin Tchibozon, entomolog, och tar ett bett av en grillad noshornsbagge i den franska dokumentären Stek åt alla som finns tillgänglig på Youtube. Séverin reser jorden runt för att hitta nya miljösmarta proteinkällor. Norshornsbaggen som hittas i skogarna i det afrikanska landet Benin, har enligt honom ett proteininnehåll på 40 procent jämfört med kyckling (20 procent) eller nötkött (18 procent). Andra fördelar med insekter är att de innehåller mycket vitaminer och mineraler, oftast inte utsöndrar några växthusgaser och behöver lite mat. Det krävs till exempel 10 kg foder för att framställa 1 kg nötkött, men med samma fodermängd kan man få 9 kg insekter. Detta 16 Tidskriften Folkuniversitetet

gör insekter till en extremt effektiv och klimatsmart proteinkälla – något världen är i desperat behov av, när den globala köttproduktionen står för 18 procent av världens koldioxidutsläpp. I flera länder i Asien, Afrika och

Sydamerika är insekter en naturlig del av kosten. I exempelvis Thailand konsumeras över 200 sorter, levande, torkade, rökta och rostade. Men även i västvärlden växer intresset och det är trendkänsliga hälso- och miljömedvetna som agerar förtrupp. Ett bevis på det är att lyxrestauranger som Noma i Köpenhamn har haft

det på menyn i flera år. – Exklusiva restauranger letar efter smaksensationer och kockar inspireras från alla möjliga matkulturer. Då är insekter ett outforskat område. Men en annan anledning kan ju vara att det blir lite uppståndelse kring en sådan rätt, säger Ellen Gellerbrant som driver bloggen Insects for starters tillsammans med Emma Aspholmer. Ellen och Emma fick upp intresset för insekter under sina studier till kostvetare år 2013 då det kom en starkt positiv rapport från FN om insekter som livsmedel. De bestämde sig då för att starta bloggen tillsammans med sitt fö-

Gryta med buffaloworms från bloggen Insects for starters.

retag Hakuna mat som säljer just insektsmat. – Vi har fått väldigt bra respons. Så fort människor kommer över den första spärren blir de väldigt taggade, speciellt på event. Men det är klart att äckelkänslorna finns, och det blir lite jippo, berättar hon. – Vi har framförallt haft stekt mjölmask i olja och salt med oss. Det blir lite ”snacksigt”, smakar som salta pinnar, eller som fläsksvål tycker vissa. Men recepten på bloggen är betydligt mer avancerade med bilder i en estetik som känns igen från konventionella matbloggar. Det är färgsprakande, nätt upplagt och läckert fotat. Men så ryggar man också till ibland. – Det vi kom fram till är att människor anammar nya grejer lättare om man serverar det likt något man är van vid, säger Ellen Det gick väldigt bra för företaget när Miljöförvaltningen i Göteborg plötsligt förbjöd verksamheten. I Sverige har myndigheterna tolkat EU-reglerna strängare än vad man exempelvis gör i Nederländerna,

Belgien och England och förbjudit insekter som människoföda. Faktum är att många äter insekter redan nu utan att veta om det i form av olika E-nummer, och ny EU-lagstiftning är på väg. I Neder länderna finns företaget Bugs Originals som just nu säljer hela larver men i framtiden hoppas de kunna extrahera och sälja själva proteinet. På så sätt hoppas de undvika de äckelkänslor som många får vid tanken på att äta larver. Och just köttersättningsprodukter är något många tror på. Bloggen Bugs Burger följer ut-

vecklingen på området och initiativtagaren Anders Engström undersöker samtidigt förutsättningarna för att starta en hamburgerkedja med insektskött. ”Finns det en marknad? När tycker folk att det är ok?” frågar han sig. – Man vänjer sig fort. Jag kommer inte ens ihåg hur det kändes att tycka det är äckligt, och kan vi så kan andra, avslutar Ellen Aspholmer.

Att producera protein från insekter som motsvarar Stockholmarnas köttkonsumtion kräver ca 500 000 m² odlingsyta. Nio insektsfarmer skulle göra Stockholm självförsörjande, menar Belatchew Arkitekter som ritat insektsfarmen BuzzBuilding.

E-NUMMER AV INSEKTER u E 120 Karmin (carmin/

cochinelle) u E 901 Bivax (beeswax) u E 904 Shellack

KOM IGÅNG u bugburger.se u insectsforstarters.com u The Eat-A-Bug Cookbook

Insektskokbok av David George Gordon (2013)

Tidskriften Folkuniversitetet 17

Träning 2025

Tina Uppfeldt Träningsutvecklare på Friskis & Svettis. TEXT KLARA JOHANSSON FOTO MIKAEL GUSTAVSEN

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Vilka träningsformer blir populära?

JUST NU: Jättemånga vill börja träna. Vi fokuserar på att ge dem en bra start och fortsättning. FAMILJ: Gift och har två tonårsdöttrar. ETT TIPS: Träningssöndagar. Planera kanske en promenad på förmiddagen och yoga på eftermiddagen. Glöm inte bort fika, en mumsig middag och tid att slappa i soffan. Det blir en härlig dag och du vaknar i toppform på måndagen.

lade och ge dig feedback. Kanske dina skor berättar om tekniken i ditt hopp.

Alla har något de behöver hålla i schack, till exempel rygg eller knän. Kommer vi att träna mer ute? Vi har en längre förväntad livslängd Ja, det finns en längtan till naoch vill ha hög kapacitet längre i li- turen och hälsosamma miljöer. vet. Tidigare var det naturligt med Friluftsliv kan få ett uppsving snart. käpp i 60-årsåldern, men idag spe- Då kan man även fokusera på det lar pensionärer golf och åker till sinnliga – att bli kall i kinderna, Alperna. Därför behöver vi träna känna doften av barr eller höra ännu mer uppbyggande och håll- vågorna. bart, t ex core, knäVilka samarbeten vill du se? och ryggträning. Jag » TIDIGARE VAR tror också att vi trä- DET NATURLIGT Träning kan vara en plats för integranar mer med fokus MED KÄPP I Vi kan röra på återhämtning och 60-ÅRSÅLDERN, tion. oss tillsammans att rensa sinnena. Intensiv träning som MEN IDAG SPELAR även med olika kultur och språk. crossfit och långlopp PENSIONÄRER GOLF OCH ÅKER Jag vill också se minskar något till församarbeten med mån för meditation TILL ALPERNA.« kulturleverantörer, och yoga. Vi kommer exempelvis dans i konstgallerier. också att intressera oss för sömn och Träning kan även leda till personträning av vår kognitiva förmåga. lig utveckling. Du lär dig att ta i. Tränar vi annorlunda? Dagen efter känner du dig stark Förhoppningsvis blir träningen och vågar ta det där mötet med mer integrerad i vår vardag, så chefen. att vi inte är stillasittande på jobbet och sedan tränar som en Hur ska man komma igång? enskild aktivitet. Kanske cyklar Använd dig av förebilder. Kanske vi mer, jobbar utomhus och har en syster håller på med yoga och walk-and-talks. verkar så lugn när hon kommer därifrån. Ta inspiration och härBlir vi bättre på att hantera stress? mas ohämmat! Ibland är det bästa Vi behöver träna hjärnan och ge ut- tipset att bara sätta igång. Är du surymme för återhämtning för att inte gen på att träna så gör det. Gå upp svämmas över av allt vi ska ta ställ- på tian och hoppa. Senare kommer ning till. Ungdomar säger ofta att de andra drivkrafter, när man märker ”chillar”. De gör ett aktivt val att vila. att man blir glad och pigg. Vi kommer alla att lära oss chilla; Vilken roll spelar musik för dig? kanske till och med gå chillkurser. Jag gillar att sätta en dramaturgi i Använder du digitala hjälpmedel? min träning. Om jag vill känna mig Jag använder en träningsklocka. lugn och harmonisk när jag springDet ger bra pepp för de som är in- er längs ån, så sätter jag en spellista tresserade. Ibland är de mer en ac- som förstärker det. Jag är efter en cessoar än ett hjälpmedel, men de viss upplevelse och val av träningsblir alltmer användarvänliga. Fler form, musik, kläder och plats blir prylar kommer att vara uppkopp- verktyg för att komma dit. Tidskriften Folkuniversitetet 19

Pedagogik och ledarskap

UPPTÄCK DIN KOLLEGAS DOLDA TALANGER! Varför då kanske du undrar? Jo, kort och gott för att alla parter vinner på det. Du får en bredare bild av din kollega som ni kan använda till att utveckla ert arbete tillsammans. Samtidigt får din kollega en boost genom att dela med sig av sina intressen och erfarenheter och få möjlighet att använda sig av dem i arbetet. TEXT REBECKA HINN TIPS #1

VAD HAR DIN KOLLEGA FÖR INTRESSEN VID SIDAN OM JOBBET?

Vad brukar hen göra på helgerna eller på sina semestrar? Vilken är exempelvis hens favoritfilm/-bok/-program och varför är just den en favorit? Dessa frågor brukar vara bra dörröppnare för att få igång en diskussion kring olika intresseområden.

TIPS #2 VAD VILL DIN KOLLEGA GÖRA OM 10 ÅR? Hur ser hens drömscenario ut? Genom denna fråga kan du få reda på den riktning din kollega vill ha i sitt liv. Prata gärna om hur hen vill nå dit.

20 Tidskriften Folkuniversitetet

Så gör vi Våra bästa tips för att lära känna din kollega bättre ANNA-LENA STÅHL Bildredaktör – Var nyfiken och intresserad. Lyssna mer än du pratar. Uppmuntra tendenser hos dina medarbetare och fånga upp det du hör. Peppa dem att våga visa.

TIPS

GÖR SAKER TILLSAMMANS

Hitta på aktiviteter som inte har med ordinarie arbetsuppgifter att göra, så får du möjlighet att se din kollega från en annan vinkel och ni kan bredda kunskapen om varandra.

TIPS #4

TIPS #5 FÖLJ VARANDRA I SOCIALA MEDIER Via exempelvis Facebook, LinkedIn, Twitter kan du kanske upptäcka nya sidor av din kollega, samt intressen och erfarenheter som din kollega har.

Kort och gott handlar det om att vilja din kollegas bästa och våga ställa frågor. Många tycker om att berätta mer om sig själva om de förstår att du är genuint nyfiken och intresserad. Så, vilka dolda talanger har dina kollegor? Ta reda på det vid nästa fikapaus!

FOTO: ØYVIND SVILAND

#3 VAD SKULLE DIN KOLLEGA HA ARBETAT MED I ETT PARALLELLT LIV? Det är inte ovanligt att hen nämner ett helt annat arbetsområde, som därmed påvisar ett annat kanske dolt intresse som din kollega har. Oftast har hen tänkt en hel del på, och kanske även odlat intressen som relaterar till det andra jobbalternativet, och har därmed även en viss erfarenhetsbas att stå på som kan komma till nytta inom Folkuniversitetet, både till organisationens och kollegans fördel.

LENA BJERING Projektsamordnare – Frågan är ju fri och frågar man inte får man inget veta. Dessutom så litar jag helt och fullt på såväl mina kollegor som andra människor som kommer i min väg - att hon är kapabel att själv avgöra vad hon vill dela med sig av till mig. Så fråga mera, om allt!

JENNY TINGVALL Kommunikatör – Jag är en sådan som frågar och ber om hjälp. Jag tar tag i någon och frågar ”kan du det här”? Man får ett snabbt svar och kan de inte så går man vidare.

Tidskriften Folkuniversitetet 21

Pedagogik

KONST FÖR ALLA – AV ALLA

Kulturen och konsten ska vara för alla, men ofta är konstvärlden väldigt homogen. På konstskolorna kommer eleverna i hög utsträckning från samma bakgrund. Hur kan utbildningarna bredda sin rekrytering och skapa mer mångfald i konstvärlden? TEXT MADELEINE BENGTSSON FOTO SOFIA RUNARSDOTTER

mma Dominguez går på Konstfack i Stockholm. Hon är också projektledare för Konstfrämjandets satsning ”Stockholmsskolan”. Det är en plattform för unga mellan 16-25 år som är nyfikna på konst och riktar sig mot grupper som är underrepresenterade i konstvärlden idag: personer ur socioekonomiskt svaga grupper och som riskerar att rasifieras. – Det är ingen traditionell skola med betyg eller avgifter, utan en öppen plattform där vi ses en gång i veckan, varannan vecka i ateljén och varannan på olika utställningar, tillsammans med externa pedagoger och föreläsare som får kommentera de utställningar vi besöker. Vi övar kritiskt tänkande – vem syns i konsten? Vilka är konst-

närer? Deltagarna ska kunna ta plats i konsthallarna, säger Emma Dominguez. Ett exempel på hur Stockholms skolan jobbar är hur de tog sig an Henrik Anderssons ”Participant Observers” på Marabouparken. Utställningen handlade om Ursvik, där Totalförsvarets forskningsinstitut hade sina hemliga verksamheter, och när skolan besökte utställningen hade de med sig artisten och ingenjören Namo Marouf, mera känd som Lilla Namo. – Hon satte in utställningen i en spännande kontext och pratade om stadsplanering. Vi har även besökt Tensta konsthall tillsammans med en dansare och utforskat vad man får göra i en konsthall – får man dansa?

» DET ÄR INGEN TRADITIONELL SKOLA MED BETYG ELLER AVGIFTER. «

22 Tidskriften Folkuniversitetet

Det finns ett glapp mellan den målgrupp Stockholmsskolan riktar sig till och konstvärlden. Konstinstitutionerna har inte tagit sitt ansvar att anpassa sig, menar Emma Dominguez. Alltför ofta riktar de sig till en samhällsklass som är van att gå på utställning, att betala för sig och har råd att köpa material. – Mycket handlar om klass och vad man ser som möjligt i livet. Att vara konstnär är ett osäkert yrke och som konstnär är man beroende av olika slags kapital. Alla har inte privilegiet att bli konstnär idag. Konstnärliga utbildningar kan inte

göra så mycket åt just detta, men de kan förändra sin kommunikation. Hanna af Ekström är designer och jobbar för kulturföreningen Utopia i Göteborg som verkar för ett kulturliv utan begränsande normer. – Att få en ökad mångfald måste en jobba aktivt med.

Stockholmsskolan är en plattform för ungdomar som är nyfikna på konst och riktar sig till grupper som är underrepresenterade i konstvärlden.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

Kommer det elever bara från gymnasieskolor i centrum på era öppna hus fastän ni skickat info till alla skolor i hela kommunen? Sök istället aktivt upp framtida elever i skolorna, den personliga kontakten är så viktig. Ha kontakt med syokonsulenter och finns det gymnasiesärskola i kommunen? Skolorna kan också anta en handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön och tilltalet. Vilka kunskaper finns och vad behöver personalen lära mer om? – Ha interna utbildningar för att öka kunskapen om mångfald och intersektionalitet och prata om hur man kan slå hål på fördomar och jobba med bemötande. Se också över den fysiska tillgängligheten, säger Hanna af Ekström. Bemötande och tilltal är en sak.

Men det handlar även om att eleverna ska känna sig representerade på utbildningarna, menar Emma Dominguez. – Lärare och föreläsare måste ha olika bakgrund. Det är viktigt att det utanförskap som elever kan känna faktiskt erkänns. Studenterna behöver kunna relatera till sina lärare. Även de förberedande konstut bi ld n i n g a r n a spelar en viktig roll för att förbättra mångfalden i konstvärlden. Ett problem är att de ofta kostar mycket pengar, menar Emma Dominguez. – Finns det möjlighet att sänka kostnaderna? Eller kanske att erbjuda stipendier? Det kan även handla om att titta

Deltagarna i Stockholmsskolan ses varannan gång i ateljen och varannan gång på olika utställningar.

på vilka kurser som ges och bredda perspektivet på vad som är konst. – Hur ser samtidskonsten ut idag? Till exempel har kulturinitiativet Förenade förorter som lyft hip hop som en form av poesi gjort att flera nya poeter, som Simon Matiwos och Per Butenas, klivit fram, säger Emma Dominguez.

» DET ÄR VIKTIGT ATT DET UTANFÖRSKAP SOM ELEVER KAN KÄNNA FAKTISKT ERKÄNNS. «

24 Tidskriften Folkuniversitetet

Sveriges förenade studentkårer, SFS,

jobbar för studenters villkor. Ordförande i SFS, Caroline Sundberg, menar att det finns mycket konstutbildningarna kan göra för presumtiva studenter. – Alla ska känna sig inkluderade och kunna trivas på utbildningen. Det handlar om såväl breddat deltagande, som breddad rekrytering. Sen så skulle den så

kallade tredje kvoten vid antagning kunna användas mer aktivt för att bredda rekryteringen. Caroline Sundberg påpekar också att det inte bara är utbildningarna som har ansvaret – det har vi alla. – Vilken utbildning är för vem? Kan vem som helst bli sjuksköterska, ingenjör, konstnär? Djupa normstrukturer, som de kring kön, måste alla bidra till att bryta, säger hon. Det krävs alltså arbete på flera plan för att konstnärliga yrken och skolor ska ha en mångfald som speglar samhället. Men arbetet måste definitivt göras, menar Hanna af Ekström. – Kulturlivet är till för alla. Det finns otaliga perspektiv, berättelser, tankesätt och formspråk som kulturlivet går miste om bara för att det saknas mångfald. Tänk vad vi alla missar!

Dilemmat

Risker för hot och möjliga lösningar HUR SKA FOLKUNIVERSITETET AGERA OM HOTFULLA ELLER FARLIGA SITUATIONER UPPSTÅR INOM VÅR VERKSAMHET OCH I VÅRA LOKALER? Ronny Larsson är deltagare i en arbetsgrupp för säkerhetsfrågor i region öst. RONNY LARSSON, EKONOMICHEF Det var med bävan jag åtog mig detta

FOTO ANNELI LARSSON

uppdrag att skriva om risker för hot och möjliga lösningar. Vad skall man skriva utan att skrämmas? Med händelserna i Trollhättan i färskt minne och återkommande rapporter om skolskjutningar från främst USA men även i Europa så måste vi ändå ha en beredskap. Vi får heller inte måla upp en för mörk bild och skapa misstänksamhet och rädsla i onödan. Hur förbereder man sig? En väg är att gå igenom olika scenarier och tänkta lösningar. Vi tränar återkommande på utrymning men vi bör även tänka igenom en situation där inrymning blir aktuell. På flera av våra adresser har vi kanske redan idag ett talande utrymningslarm. Man kan ha ett färdiginspelat budskap där alla uppmanas att gå in i sitt klassrum och låsa dörrarna. Att diskutera och öva hur man gör i olika situationer ökar beredskapen men det måste göras under sådana former att vi inte skrämmer upp elever och deltagare i onödan. Det är fullt möjligt att förbereda oss och öva i vår skolmiljö. Vårt dilemma är folkbildning och uppdrag, och speciellt de uppdrag där deltagarna är mer sällan i vår miljö. Här är vår nyckel läraren. Läraren måste känna till hur man hanterar en krissituation och detta måste vi ha med i grundutbildningen. Det är lika viktigt att veta hur man skall hantera en hotfull situation som att fylla i närvarolistor. Det finns en utmärkt skrift att hämta hem

hos Skolverket/Fritzes, ”Väpnat våld i skolan”. Jag rekommenderar att så många som möjligt läser den. Förutom inrymning som jag har nämnt ovan så är att larma det viktigaste man kan göra. Larma polis och övriga så fort som möjligt och fortsätt sedan att iaktta och förmedla. Som sagt, det är otäckt men inte otänkbart. Låt oss hoppas att vi slipper.

LÄS KRISPLANEN Varje region har en krisplan som du hittar under ”Säkerhet och kris” på Infu. Den ska alla medarbetare vara bekanta med.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

En dag med…

ANNA WAHLBÄCK JENSEN är verksamhetsledare

för folkbildning i Södertälje och Södermanland och platschef i Södertälje. Från en belamrad arbetsplats gör hon allt från att kontakta deltagare till att korrekturläsa kurskatalogen.

På Folkuniversitetet

et ligger travar av böcker och papper på Annas bord. Det står tre skrivbord i det trånga rummet. Bredvid Anna sitter Riitta Taivaloja som är utbildningsadministratör. Anna skriver mejl. Hon började dagen med en runda i huset för att se om någon av lokalerna behöver möbleras i ordning för dagens verksamhet, och passade på att flytta ett par stolar som blockerade nödutgången. Nu ska hon skicka kemikalieförteckningen till stockholmskontoret, skriva återanmälningsmejl till gamla deltagare och göra Folkuniversitetets del i ett produktblad för alla studieförbunden om verksamheten för nyanlända. Dessutom är det dags att skicka korrektur på kurskatalogen. Folkuniversitetet erbjuder 200 kurser i Södertälje i vår. Sedan återstår att se hur många av dem som kan starta. Nyheter i vår är bland annat workshops i samarbete med museet Tom Tits Experiment och en keramikkurs i 1800-talsmiljö. – Vad jag tycker är kul med att jobba på en mindre ort är att jag har så mycket frihet att vara kreativ och komma på nya kurser och nya samarbeten, säger Anna. Hon har jobbat på Folkuniversitetet sedan 2002 då hon var tim26 Tidskriften Folkuniversitetet

1. Pianoundervisning. 2. Anna och Riitta är de två tillsvidareanställda i Södertälje. 3. Anna önskar komvuxeleverna lycka till, de skriver nationella prov idag. 4. På väg ut på lunch blir Anna avbruten för att hjälpa en deltagare att välja kurs. 5. Lunchpaus. Södertäljekontoret ligger precis vid vattnet. 6. Videomöte ersätter onödiga resor. 7. Folkuniversitetet nyttjar tre plan i ett k-märkt hus i centrala Södertälje.

anställd för att svara i telefon under kursanmälningsperioderna. Nu som platschef och verksamhetsledare får hon agera som allt ifrån vaktmästare till ämnesansvarig. Det blir så på ett kontor med få anställda och lokaler som ska fungera för alltifrån komvux på dagtid till estetkurser på kvällstid. – Det skulle inte fungera utan stödet av den regionala marknadsavdelningen och servicechefen. Jag blir avbruten i arbetet för att jag måste laga kopiatorn, eller när någon ringer och vill starta ett nytt samarbete. Då är det skönt att få avlastning med till exempel nyhetsbrev och leasing av lokaler. Det är mycket fokus på kur-

TIMME FÖR TIMME 06.00 Svårt komma upp ur sängen 08.00 På jobbet 09.00 Skickar korrektur på kurskatalogen 10.00 I nternt möte om asylverksamhet 12.00 Lunchsallad 13.00 V ideomöte Attraktivt kursutbud för unga 14.30 Diplomutdelning för Diplomerad redovisningsekonom 17.00 Kommer hem, äter mat och ritar med barnen. 20.00 B arnen sover och Anna tittar på tv 21.30 Går och lägger sig

ser för asylsökande nu. Klockan tio har Anna, Riitta och deras två praktikanter ett internt möte för att diskutera vilka möjligheter som finns för fortsättning för dem som läst en första svenskkurs. – Om majoriteten i gruppen har personnummer kan vi ordna en studiecirkel. Annars kan vi hänvisa dem till Röda korset. Eller låta dem gå nybörjarkursen en gång till, resonerar Anna. Kanske vore det en möjlighet att utöka nybörjarkursen från 20 timmar till 30 timmar? På Södertäljekontoret finns stor erfarenhet av svenskundervisning. En av deras största verksamheter är svenskundervisning

via Skype. Svenskan drar in nästan en miljon kronor om året, att jämföra med till exempel engelska som genererar 60 000 kr på ett år. På eftermiddagen har Anna ett videomöte med kollegor i Stockholm som jobbat med projektet Attraktivt kursutbud för unga 1825 år. Projektledaren Ylva Carlsdotter sammanfattar projektet som innehållit kunskapsinhämtning och kursutveckling. Tio nya kurser, sju kursförslag att utveckla, ett seminarieserieförslag och

ett nytt prova-på-föreläsningskoncept döpt till Språngbrädan blev slutresultatet. I mötet lyfter regionchef Eva Arnek fram Anna som någon som är bra på att vara nytänkande och hitta nya målgrupper. Hon ber Anna ge exempel på hur hon jobbar. – Det är viktigt att ta tillvara på lokala samarbeten för att få nya kurser och cirklar. Jag försöker titta omkring på vad som finns lokalt och ta tillvara på det. Till exempel ligger det en lampaffär här nedanför som är känd i Södertälje och jag försöker få till en kurs kring ljussättning med dem, förklarar Anna. TEXT OCH FOTO LOTTA ÅBERG Tidskriften Folkuniversitetet 27

Goda exempel

Folkbildning och integration i sitt esse När Helsingborgstjejen Aliya Imanli hörde om alla människor som tvingats fly kände hon att hon ville göra något för dem som tagit sig till hennes hemstad. Nu har hon lyckats samla ett brett stöd runt sitt projekt ”Ung integration”. – Det är inte bara vuxna som drab-

bas av att behöva fly utan även unga. De behöver trygghet och en plats där de kan få vara barn. Här är de spralliga. Alla vi här är barn och vi gör det tillsammans! Ungdom möter ungdom, berättar Aliya Imanli. Aliya, som själv är 16 år och går första året på gymnasiet, talar om de 10-15 flyktingbarn i åldern 13-16 år som varje fredag kommer till Folkuniversitetets g ymnasieskola Johannes Hedberg i Helsingborg. Där träffar de och har aktiviteter med Aliya och några av hennes vänner. En del är mycket nya i Sverige och talar knappt någon svenska, medan andra har varit här runt åtta månader och talar bra. FNförbundet stödjer med arbets-

kraft och finansiering och Rädda Barnen hjälper till att skjutsa barnen från olika boenden till Folkuniversitetets lokaler där studiecirklarna bedrivs. – Vill ni se vår skola? Kom med!, säger Aliya till gruppen i den andra skolsalen, där de precis har ritat porträtt av varandra. Dessförinnan värmde de upp med leken ”fruktsallad”. De olika frukterna var både uppritade och namngivna på whiteboarden och många hjälpte till att förklara och se till att alla förstod leken. Fokus är på det sociala, att lära känna varandra och ha roligt tillsammans. Men samtidigt lär de nyanlända sig både svenska och hur det fungerar här i Sverige. Och de vågar drömma och diskutera

» ALLA TRÄFFAS HELT PÅ EGET INITIATIV, FÖR ATT DE VILL, OCH DET ÄR NOG DÄR KRAFTEN I MÖTENA LIGGER.«

28 Tidskriften Folkuniversitetet

Aliya Imanli och Therése Mellby tillsammans med några av ungdomarna i projektet.

vad de vill göra i sina liv tillsammans med de andra ungdomarna. Ungdomarna i den ena skolsalen gör pärlplattor och två av dem pratar om vad de vill göra när de blir stora. – Jag har fått massor av nya vänner här och jag tycker om dem alla, berättar Nigar, 16 år. – Ja, och jag längtar redan tills nästa fredag!, säger Ahmed, 16 år. Som besökare är det slående hur

mycket aktiviteterna uppskattas av samtliga närvarande. Alla träffas helt på eget initiativ, för att de vill, och det är nog där kraften i mötena ligger.

– Det är viktigt att ungdomar får en chans att känna att de kan göra skillnad i samhället och andra människors liv. Och det får verkligen de ungdomar som valt att engagera sig i ungdomsgruppen! Det är därför studiecirklarna har fungerat så bra, säger Therése Mellby, som arbetar med folkbildning på Folkuniversitetet. – Folkbildningen för asylsökande har blivit mycket större än vi trodde, fortsätter Therése. Vi har väntelistor och ett högt tryck och många deltagare kommer till oss på egen hand.

Fokus ligger på det sociala, men samtidigt lär sig deltagarna svenska och hur saker fungerar i Sverige.

TEXT OCH FOTO REBECKA HINN Tidskriften Folkuniversitetet 29

Handan Gül vidareutbildar sig för att uppnå bättre samverkan mellan myndigheter.

Integration med individen som mittpunkt Handan Gül är handläggare inom etablering på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Hon är en av deltagarna i utbildningen till integrationssamordnare. – Jag ville stärkas i min roll och få inblick i en utarbetad modell, säger Handan Gül. Det är en utbildning i att använda igma-metoden, som har tagits fram av Folkuniversitetet i Uppsala tillsammans med europeiska partners inom ramen för projektet Igma (EU integration agent), finansierat av Grundtvig. Utbildningen pågår i åtta månader och innehåller nio halvdagsträffar. Igma-metoden används för målgrupper med fler hinder än medel för att kunna bli aktiva medborgare. Metoden tar ett helhetsperspektiv och sätter fokus på individens behov med hjälp av coachning. 30 Tidskriften Folkuniversitetet

– Man utgår från personen och inventerar vad den har med sig. Igma utgår från att det ska vara motivationsbaserat. Handan tycker om sitt arbete och menar att det är en trevlig målgrupp att jobba med. – Det är ingen homogen grupp, men majoriteten av de vi träffar är drivna och vill ha kontakt med oss handläggare. Målet med utbildningen har varit

att höja medvetandet om vikten av att samarbeta, och ge praktiska metoder för hur det kan gå till. – Utbildningen har förstärkt min åsikt om hur viktigt det är för

både samhället och individen att vi samordnar så mycket som möjligt. Det jag har tagit till mig är att hitta samverkan så att informationsutbytet fungerar smidigt så att individen inte ska behöva berätta saker om och om igen för olika aktörer, förklarar Handan. Det är utmanande, och Handan tycker att det är bra att Folkuniver sitetet lyfter det här synsättet. – De olika regelverk som myndigheterna har kolliderar ibland. Det är bra att Folkuniversitetet lyfter hur viktiga de här frågorna är, så kanske det synsättet sprider sig. Det kanske kan leda till att man ser över så att myndigheternas regelverk är samstämmiga i den mån det är möjligt. TEXT LOTTA ÅBERG FOTO KIM OLSEN

Goda exempel

FRI KUNSKAP BELÖNAS Hösten 2015 utlyste Folk universitetet Göteborg ett stipendium för att främja fri kunskapsbildning. Det borde vara självklart för alla

att fritt få mötas, uttrycka sina åsikter och dela kunskap med varandra. Kunskap förändrar och har ett värde i sig – både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Folkuniversitetets stipendium ska gå till grupper som verkar i denna anda och uppmuntra till fri kunskapsbildning. – Folkuniversitetet ska vara en naturlig mötesplats för fritt kunskapssökande – för lärande, kulturupplevelser och reflektion. Vi vill visa vårt engagemang för fri kunskap genom det här stipendiet, säger Stig-Olov Blixt, stiftelserektor vid Folkuniversitetet Göteborg.

Söktrycket är stort på Folkuniversitetet Göteborgs utbildning till God man för ensamkommande barn. Vårens fyra utbildningar blev fullbokade på bara en vecka. Blivande gode män för ensam-

kommande barn får olika typer av utbildning i olika kommuner. I vissa fall handlar det om några få timmar. Göteborgs kommun är en föregångare i sammanhanget. Alla måste genomgå en utbildning

Alla grupper som bedriver studiecirklar i Västra Götalands, Hallands och Värmlands län fick ansöka om tre stipendier på vardera 10 000 kronor. Vinnare blev Afghan Women Empowerment Program,

Textila äventyr och Meeting Plays som alla arbetar i gränslandet mellan social verksamhet, bildningsprojekt och konst. TEXT ANDREAS ÅHS FOTO EMMA ZETTERLUND

dieförbund stärker vår på 24 timmar och desstrovärdighet och har biutom klara ett test utformat av Överförmyndar dragit till förtroendet, säger Karin Nylén, utförvaltningen. Sedan flera år ansvarar bildningsledare på kurFolkuniversitetet, på Över senheten i Göteborg. förmyndarförvaltningens Karin Nylén Just nu finns det ett uppdrag, för att utbilda nästan outsinligt behov till God man för ensamkomman- av nya gode män. Överförmyndar de barn. Utbildningen består av förvaltningen bestämmer antalet sex föreläsningar där företrädare kursplatser, men baserat på intresför bland annat Rädda barnen, se hade Folkuniversitetet kunnat Migrationsverket, Överförmyndar arrangera dubbelt så många kurser. förvaltningen och Socialtjänsten – Det känns viktigt och roligt lotsar de blivande gode männen in att vara med och bidra i denna aki sina framtida uppdrag. tuella samhällsfråga. Genom att – Vi är stolta över att vara den ge de blivande gode männen stark utbildningsanordnare som Över kompetens medverkar viv till nåförmyndarförvaltningen har valt got riktigt bra, säger Karin Nylén. ut. Att vi är ett oberoende stu- TEXT ANDREAS ÅHS FOTO: EMMA ZETTERLUND

Outsinligt behov av gode män

Föreningen Meeting Plays skapar mötesplatser för konst och kultur där folk befinner sig: på gator, torg och i bostadsområden.

Tidskriften Folkuniversitetet 31

Målbild

Efter ett år med förberedelser har målbild 2025 sett dagens ljus. Med den i ryggen ska vi jobba för att Folkuniversitetet blir en ännu tydligare aktör inom svensk vuxenutbildning.

FOLKUNIVERSITETET TAR SIKTE PÅ ÅR 2025 ÅR 2025 ÄR FOLKUNIVERSITETET

u En stabil nationell aktör

u En självklar del av det livslånga lärandet u En stark röst med förmåga att påverka

u En naturlig länk till utbildningsvärlden

utanför Sverige.

etta uttrycks i Målbild 2025, som antogs av vår förbundsstyrelse i slutet av november 2015. Målbild 2025 beskriver Folkuniversitetets önskade position 10 år framåt i tiden. Den är ett gemensamt nationellt åtagande och ska ytterligare bidra till att stärka vårt varumärke. Den är inte styrande i den lokala verksamheten, men ska finnas med som en av utgångspunkterna när stiftelserna lägger upp sina verksamhetsplaner för 20172019. Det inledande arbetet kommer att pågå i stiftelserna under våren. De regionala ledningsgrupperna blir en första instans som sedan har ansvar för att målbilden förgrenar sig i stiftelserna. Med utgångspunkt från Målbild 2025 å ena sidan och i stiftelserna utpekade målområden, kommer sedan en plan för nationella utvecklingssatsningar 2017-2019 att utarbetas.

32 Tidskriften Folkuniversitetet

Den process som ledde fram till beslutet pågick under stora delar av förra året. Arbetet initierades i februari 2015 och hölls samman av den nationella rektorsgruppen, Rektors-au. Särskilt betydelsefull för att lyfta upp Cecilia Palm rätt frågor var konferensen med Folkuniversitetets chefer på Visingsö i maj. Därefter följde information och diskussion i de fem stiftelserna samt förbundsstyrelsens intensiva konferens i september. PROCESSEN FÖR ATT ta fram målbild 2025 hade ett egenvärde, eftersom det innebar att det fördes en vital debatt om Folkuniversitetets identitet och verksamhet på alla nivåer i organisationen. Den var också nödvändig för att skapa samsyn och enighet, som i sin tur ska ligga till grund för stärkt samverkan stiftelserna emellan. När vi nu enats om målen så kan det också vara värt att påminna oss om att det är svårt att vara långsiktig. Vi kommer att behöva ett visst tålamod. Det är ett tag kvar till 2025 och allt behöver inte göras de första 3 åren. TEXT CECILIA PALM

Målbilden finns att läsa på Infu.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

Aktuellt hos oss FOTO KALLE PROROK

HELGEPRISET TILL MALMÖLÄRARE u Lena

Winqvist och Annika Nilsson på Einar Hansengymnaiet i Malmö har tagit emot Helgepriset för sitt pedagogiska arbete. De arbetar bland annat med kollegialt lärande och lässtrategier och skriver läromedel i svenska tillsammans. – Känslan av att prisas och gratuleras för det pedagogiska arbete vi gör och möjligheten att kunna fortsätta med det vi älskar och känna att det uppskattas är oöverträffbar, säger Lena Winqvist. Helgepriset är instiftat av Helge Ax:on Johnsons stiftelse med syfte att belöna insatser på skolundervisnings- och utbildningsområdet och består av fyra stipendier om vardera 125 000 kronor. Följ Lena och Annikas arbete på www.tvapedagogerettklassrum.bloggo.nu

Dansare i Umeå uppträdde för att stötta sin vän.

Dans mot cancer u 30 000 kr samlades in under dansföreställningen Blå stolen som Balettakademien i Umeå genomförde i samarbete med Barncancerfonden. Dansaren Aana Edmondson är 15 år och kämpar mot cancer. I december satte elever

på Balettakademien upp en dansföreställning för att stötta henne. Med på scenen fanns även barnkören Näktergalarna. I samband med föreställningarna var Barncancerfonden Norra på plats för att samtala, informera och svara på eventuella frågor.

NYA NATIONELLA GRUPPER

Annika (tv), Lena (th) och Bo Jansson ordförande i Lärarnas Riksförbund. 34 Tidskriften Folkuniversitetet

u I de nationella grupperna samverkar hela Folkuniversitetet kring viktiga frågor. Under 2016 ändras uppsättningen något. Estetgruppen och språkpedagogiska gruppen avslutar sina uppdrag. Folkbildningsgruppen är nybildad och har under sitt paraply de nya grupperna inom folkbildningspedagogik och

kursutbud samt de nygamla forskningskommunikationsgruppen och studieservicegruppen. Förändringarna stödjer rektorernas övergripande mål kring folkbildning och är även en anpassning till de nya reglerna för statsbidraget. Följ gärna grupperna på Infu för att se vad de arbetar med.

Ledare

GUNNAR DANIELSSON, REKTOR FÖR FOLKUNIVERSITETET REGION ÖST FOTO STEWEN QUIGLEY

NYA YH-UTBILDNINGAR u Yh-myndigheten

har beviljat 21 nya yrkeshögskoleutbild ningar för Folkuniversitetet. Bland de nya utbildningarna finns bland annat internationell speditör, fastighetsförvaltare och visuell kommunikatör. Folkuniversitetet är en av landets största utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan och startar totalt 45 yh-utbildningar hösten 2016.

UNDER ETT TAK I MALMÖ u Verksamheten

inom estet och media i Malmö har lämnat sina gamla lokaler och flyttat in på huvudkontoret på Regementsgatan. – Det betyder att vi samlar all administration och nästan all verksamhet under samma tak. Roligt för både verksamhetsutvecklare, lärare och deltagare hoppas vi, säger Anders Wigren, verksamhetsledare - Kultur, Media och Yrkesliv.

Vi kan ännu mer I månadsskiftet augusti-september bidrog bilden av den döde Alan Kurdi på stranden till en enorm sympativåg för flyktingar i Europa och Sverige. Idag, ett halvår senare, är gränsen mellan Sverige och Danmark näst intill stängd. Under samma period har debattens fokus flyttats från de fruktansvärda förhållanden som flyktingarna lämnat till våra förhållanden i Sverige. Folkuniversitetet är en politiskt och religiöst obunden organisation, men vi är inte en organisation fri från värderingar, tvärtom. Sedan vi startade under Europas mörkaste årtionden på 1930- och 40-talet har vi verkat för internationalisering, för tolerans och öppenhet, och för förståelse genom kunskap. Sällan har utmaningarna varit så stora som nu. I höstas startade vi, liksom övriga studieförbund, en betydande verksamhet för asylsökande. Det är jag stolt över. I år är det dags för nästa steg. En majoritet av de 160 0000 personer som tagit sin tillflykt till vårt land under 2015 kommer av allt att döma beviljas asyl. Genom Folkuniversitetets expertis inom undervisning i svenska språket kan och bör vi spela en viktig roll i deras introduktion på arbetsmarknaden och i det svenska samhället. En mer långsiktig utmaning gäller all vår verksamhet. Vi har få utrikes födda i stora delar av vår öppna kursverksamhet och våra skolor. Sammansättningen av vår personal återspeglar heller inte befolkningens sammansättning. Det här behöver vi arbeta med på ett långsiktigt, medvetet och ödmjukt sätt.

JUST NU …

< <

Bäst just nu: Att det går att åka längdskidor i Mellansverige.

Mindre bra just nu: Näthat, intolerans och faktaresistens. Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Visste du att … Från 1 januari 2016 heter de tio studieförbundens bransch- och intresseorganisation kort och gott Studieförbunden. Den nya logotypen är namnet Studieförbunden format till en öppen cirkel, en symbol för studiecirkeln och för en inkluderande syn på kunskap och samhälle. – Namnbytet till Studieförbunden gör vår roll som företrädare för de tio studieförbunden tydligare, säger generalsekreterare David Samuelsson. Under 2016 kommer fokus för Studieförbunden och dess medlemmar bland annat att ligga på studier för asylsökande och insatser för unga som varken arbetar eller studerar.

Folkuniversitetet