folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet #4, november 2015
Vetenskaplig modell utmanar lärarna HACKERS I HEMMET • NEUROVETENSKAP • SVENSKA FÖR ASYLSÖKANDE FORSKARENS SAMHÄLLSANSVAR • KONST- OCH KULTURUTBILDNINGAR
folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet #4, november 2015
FOTO KARIN ALL
GABRIELLA ERIKSSON CHEFREDAKTÖR
Trovärdighet är en del av vårt dna Studieförbunden har fått regeringens uppdrag att bedriva folkbildning för asylsökande.Verksamheten har fått en flygande start runt om i landet.
Rubrikerna om en europeisk flyktingkris har under hösten avlöst varandra, och olika intressen ser möjligheter att vinkla innehållet så att det passar deras syften. Mot bakgrund av det har Folkuniversitetet beslutat att satsa extra på föreläsningar och informations insatser av liknande slag som kan bidra till att sprida faktabaserad kunskap om den rådande flyktingsituationen. Ekonomen Guy Standing, som intervjuas i detta nummer, anser att en av de stora samhällstragedier som inträffat de senaste trettio åren är det gradvisa nedbrytandet av medborgarnas allmänna kunskaper. Han menar att civilsamhällets organisationer har ett ansvar att återuppliva medborgarna, så att varje människa vet tillräckligt mycket om sin historia för att kunna berätta varifrån de kommer och vad det innebär att vara en del av samhället. Oberoendet och universitetsanknytningen är en del av Folkuniversitetets ryggrad. Det gör oss synnerligen väl lämpade att ta oss an denna utmaning.
Vetenskaplig modell utmanar lärarna HACKERS I HEMMET • NEUROVETENSKAP • SVENSKA FÖR ASYLSÖKANDE FORSKARENS SAMHÄLLSANSVAR • KONST- OCH KULTURUTBILDNINGAR
Tidskriften Folkuniversitetet Nr 4 nov, 2015 Årgång 36 Ansvarig utgivare Cecilia Palm Redaktion Gabriella Eriksson 08-679 29 59 Klara Johansson 08-679 29 63 Lotta Åberg 08-679 29 62 Grafisk form Torino Tidningsform Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Hanna Rodriguez, Uppsala Andreas Åhs, Göteborg Rebecka Hinn, Lund Christine Thörnström, Umeå Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, februari 2016 Omslag Foto: Patrik Svedberg
LJÖMÄRKT MI
341 091
MER … ”Vi kan inte välja ramen för vårt öde, men vad vi sätter in i den är vårt eget val.” – Dag Hammarskjöld, diplomat. 2 Tidskriften Folkuniversitetet
Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.
FOLKHÖGSKOLA /28 Céline Puggioni och Katarina Schumacher tar med sig språket till Visingsö.
Innehåll
VETGIRIGHET PÅ MUSEUM /6 Teknikens hus skapar broar mellan forskning med medborgare.
omvärld
på folkuniversitetet
Vilket är forskarens samhällsansvar? / 6
Maria Njoo är sfi-lärare i Västerås / 26
Illusionen av att vara osynlig / 14
Allmän kurs med internationell profil / 28
När kylskåpet hackas / 16
Stort intresse från asylsökande / 30
Johanna Nyman om framtidens Europa / 18 pedagogik
HACKERS I HEMMET /16 Är prylarna på din sida?
& ledarskap
Nationella distansutbildningar / 31
Så använder du Moodle / 20
Individanpassad sfi / 31
Skola på vetenskaplig grund / 22
Vad är konst-och kulturutbildningar? / 32
Undvik stuprörs organisationens fällor / 25
Stig-Olov Blixt är en stolt kameleont / 35
Tidskriften Folkuniversitetet 3
Aktuellt i vår omvärld
Omvärld
u Rapporten Svenskarna och internet presenterar statistik över våra vanor i sociala medier. PR-byrån Westander har sammanfattat några lärdomar för företag och organisationer. ● Sju av tio i åldrarna 12–25 använder Snapchat. ● Facebook är fortfarande överlägset störst bland sociala nätverk. ● Bara en av fyra delar eller länkar vidare intressanta saker som de sett mer än en gång i månaden.
Rapporten pekar på hur viktigt det är att skapa intresse genom innehåll som tillför ett mervärde, snarare än att informera om nyheter från företaget. Läs mer i gruppen Omvärld på intranätet.
4 Tidskriften Folkuniversitetet
FOTO: NADJA HALLSTRÖM
SVENSKARNA I SOCIALA MEDIER
Lyssna på samtal med Sonja Schwarzenberger i folk bildningspodden #Fbpod20.
Alla pratar om bildning och folkbildning u Under
första halvan av det förra seklet betraktades borgerligheten som det kulturbärande samhällsskiktet. Sedan dess har någonting hänt. I antologin Varken bildning eller piano tar sju författare sig an frågan om borgerlighetens till synes komplicerade förhållande till kulturlivet. Vad är ens borgerlighet idag? Finns det en borgerlig kultur och har den i så fall någon framtid? Lars Anders Johansson är redaktör och boken ges ut av Timbro. I en tid där många uppfattar att vårt samhälle dras isär och revorna mellan människor fördjupas kommer
boken En röd stuga med en halvmåne på gaveln – samtal om folkbildning. Hur används det som kallas folkligt för att driva en nationalistisk kultursyn? Varför är det mer riskabelt för dagens politiker att framstå som bildade snobbar än som medelsvenssons? Boken vill undersöka vad folkbildningen i Sverige måste ägna sig åt för att inte kunskap ska bli en lyx för några få. Sonja Schwarzenberger har intervjuat sex personer som på olika sätt befinner sig inom folkbildningen, politiken och kulturen för att höra deras analys.
Aktuellt i vår omvärld
u NMC
forskningsgruppen ser på kort sikt – 1 till 2 år – är satsningar på att öka pedagogers digitala kompetens.
2 500
Förra årets Nobel Week Dialog.
…nya platser vill Stefan Löfven se inom yrkeshögskolan 2016 och anordnarna står beredda: Vid höstens ansökningsomgång fick Myndigheten för yrkeshögskolan in 1 421 ansökningar om att få starta utbildning, vilket är nytt rekord. Myndigheten lämnar besked i januari om vilka som beviljas. FOTO: ACADEMEDIA
Horizon publicerar rapporter och trendanalyser över digitalt lärande. I årets rapport om högre utbildning under de kommande fem åren har de identifierat en utveckling där formellt och informellt lärande blandas mer än tidigare; en ökad spridning av öppna lärresurser samt en organisationsutveckling som driver en kultur som präglas av innovation och förändring. En av de huvudtrender som
u Nobelföreläsning 8 december, Stockholm Pristagarna inom fysik, kemi och ekonomi föreläser. Går även att följa på www.nobelprize.org. u Nobelseminarium 9 december, Göteborg Nobelpristagarna samtalar kring framtidens intelligens. Går även att följa på nobelweekdialogue.org FOTO: JONAS BORG/ NOBEL MEDIA AB
TRENDER INOM DIGITALT LÄRANDE
LYSSNA PÅ NOBELPRISTAGARNA
EQT säljer av Academedia u Riskkapitalbolaget EQT som äger Academedia förbereder för en försäljning av skolkoncernen. Till Dagens Nyheter uppger EQT att anledningen är att de i vanliga fall äger företag i ungefär sju år och de nu har ägt Academedia i fem år. De förbereder nu bolaget för en introduktion på börsen. Academedia är Sveriges största friskolekoncern med 90 000 studerande och 12 000 anställda.
Tidskriften Folkuniversitetet 5
Guy Standings böcker har i svensk press beskrivits som ”årtiondets viktigaste samhällspolitiska analys”. Han är en världs berömd ekonom som prioriterar mötet med allmänheten. Det är det inte alla fors kare som gör, men intresset för forsknings kommunikation verkar växa.
Forskarens samhälls ansvar Text ANDREAS ÅHS
I
Sverige har högskolor och universitetet det demokratiska uppdraget att dela med sig av kunskap till det omgivande samhället. Det kallas för den ”tredje uppgiften” – vid sidan av forskning och utbildning – och är lagstadgat sedan högskolereformen 1977. I ändringsförordningen från den 1 juli 2009 står det att i ”högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och in6 Tidskriften Folkuniversitetet
formera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”. Lite tillspetsat kan man tala om en ”skatteåterbäring” till allmänhet, beslutsfattare, offentlig sektor och näringsliv som ger forskarsamhället legitimitet. Ofta består den tredje uppgiften av utåtriktad, uppsökande populärvetenskaplig forskningskommunikation. Forskarna skapar dialog genom föreläsningar, böcker,
FOTO: JENNIE PETTERSSON
TEKNIKENS HUS Teknikens Hus i Luleå är Sveriges nordligaste science center och ett av landets första. I interaktiva, tekniska utställningsmiljöer får du som besökare själv utforska viktiga delar i Norrbottens näringsliv. Du får pröva att styra en bergborrmaskin i full skala i gruvan eller manövrera en skogsmaskin som lastar timmerstockar. Genom förtydliganden och förenklingar ökas förståelsen för en ibland komplicerad teknik. Tidskriften Folkuniversitetet 7
festivaler, konferenser, tävlingar och många andra forum. Detta uppmuntras av både lärosäten och politiker. Trots det har den tredje uppgiften inte alltid prioriterats av forskarna själva, något som sannolikt beror på det låga meritvärdet i förhållande till akademiska publikationer och pedagogisk verksamhet. Men av allt att döma håller trenden på att svänga. Storbritannien är ett föregångsland, och i Sverige finns ett växande intresse för att nå ut brett. Detta skapar dock nya utmaningar för forskarna, inte minst i ljuset av den förändrade offentligheten på Twitter och andra sociala medier. Therese Nilsson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, är en av dem som har formulerat utgångspunkter för fortsatt diskussion i ”Nya spelregler för den tredje uppgiften” (Ekonomisk debatt 2013:7). ”Är forskaren fri att vara opinionsbildare och står det forskaren fritt att växla mellan dessa roller? Stannar den frihet som utövas under ansvar vid att formulera relevanta forskningsfrågor och presentera resultat?” Är det alltid ”till allmänhetens fördel att de nyanser som finns i den underliggande forskningen inte framkommer”? Guy Standing, professor i utvecklingsstudier vid University of London, representerar en typ av 8 Tidskriften Folkuniversitetet
FOTO: MARTIN LUNDIN
» Utbildningsvärlden utvecklas som ett klassamhälle med en elit och ett prekariat och återskapar de strukturer som finns i samhället i övrigt. «
Guy Standing, professor i utvecklingsstudier vid University of London, kombinerar forskning med aktivism.
akademiker som inte är så vanlig i Sverige: en politiskt engagerad forskare som kombinerar sin intellektuella roll med rollen som aktivist – till exempel som en av medgrundarna av Basic Income Earth Network (BIEN). För honom är de frågor Therese Nilsson väcker förhållandevis oproblematiska. Han står stadigt i båda rollerna, brinner för att kommunicera sin forskning och drivs av tanken på grundläggande ekonomisk trygghet för alla människor.
G
uy Standing har blivit känd för sina böcker om ”prekariatet”, den växande skara människor som tvingas underkasta sig osäkra anställningsvillkor och stå ut med kortvariga, då-
ligt betalda arbeten utan att kunna hoppas på någon förbättring ens på lång sikt. Böckerna har uppmärksammats över hela världen och bygger på flera decenniers forskning om arbetsmarknaden, bland annat från Guy Standings tid som utredare för FN-organet Internationella arbetsorganisationen (ILO). Guy Standing gör omkring trehundra föreläsningar, debatter och andra framträdanden varje år, inte sällan inför tongivande politiska aktörer och beslutsfattare som grekiska Syriza, spanska Podemos eller den tidigare brittiske Labourledaren Ed Miliband. Trots det säger han sig föredra möten med helt vanligt folk. Varför är det så viktigt för Guy Standing, som redan har vunnit maktens öra? – Det som händer inom utbildningssfären speglar det som händer i samhället. Just nu är utbildning föremål för kommersialisering och privatisering – inte minst i Sverige. Vi ser en utveckling där skolan är stadd i förfall, resultaten försämras och akademiska examina och diplom har blivit varor som kan köpas, säger han. – Utbildningsvärlden utvecklas som ett klassamhälle med en elit och ett prekariat och återskapar de strukturer som finns i samhället i övrigt. Den har blivit en integrerad del av marknaden och ger oss inte längre de grund-
VETENSKAPSFESTIVALEN Med hundratals aktiviteter, uppåt 70 000 besök och mer än 1000 timmars vetenskap spelar Vetenskapsfestivalen i Göteborg en viktig roll för att nå ut och väcka intresse för forskning och vetenskapliga ämnen. Det är ett årligt evenemang i fem dagar. Festivalen kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt och kreativt sätt och skapar mötesplatser för skola, allmänhet och forskarsamhället.
FOTO: NIKLAS BERNSTONE
Experiment
Tidskriften Folkuniversitetet 9
TED TALKS Det började som en konferens om teknologi, underhållning och design i Silicon Valley i mitten på 1980-talet. Idag finns Ted talks som kärnfulla videos på nätet inom mer eller mindre alla ämnen på mer än 100 språk. TED är en ideell organisation som syftar till att sprida idéer. Ted-föredragen är max 18 minuter långa och ses av miljontals människor. 10 Tidskriften Folkuniversitetet
FOTO: JAMES DUNCAN DAVIDSON/TED
Kärnfullt
» Om du är en del av forskarsamhället, har en bra utbildning och goda förutsättningar i livet har du ett ansvar att betala tillbaka till samhället. «
läggande kunskaper, insikter och värderingar som krävs för att ta aktiv del i samhället. Många inser detta – inte minst vi som arbetar vid universiteten. Vi har därför ett ansvar att kommunicera det och vår forskning till det omgivande samhället, fortsätter han.
A
llra bäst trivs Guy Standing när han träffar den grupp han beskriver i sin forskning – prekariatet. – Jag blir ofta frustrerad på politiker inom de etablerade partierna. De är så fokuserade på sin egen framtid, sin egen trygghetszon och sina egna politiska diskurser att de inte ser vad som händer runtomkring dem. De behöver lära sig vad empati innebär, och att sätta sig in i andra människors situation. Dagens politiker verkar befinna sig vid en ändhållplats. Många av dem har förlorat förmågan att fånga upp de krafter som finns i samhället. Detta har öppnat för till exempel Sverigedemokraterna i Sverige och UKIP i England, säger han och fortsätter: – När jag möter prekariatet är det tvärtom. Folk kan relatera till mitt budskap. ”Det är mig det handlar om. Vad kan vi göra för att skapa förändring?” Det finns en energi som inte går att jämföra med den inom etablissemanget. Det som är mest spännande och givande i mötet med allmänheten är att uppleva
GUY STANDING Guy Standing, född 1948, är ekonom och professor i utvecklingsstudier vid School of Oriental and African Studies (SOAS), University of London. Från 1975–2006 arbetade han för FN-organet Internationella arbetsorganisationen (ILO). ILO:s uppgift är att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, samt att värna om fackliga fri- och rättigheter. Standings mest välkända bok är ”The Precariat: The New Dangerous Class (2011, på svenska 2014). Senast gav han ut ”A Precariat Charter: from denizens to citizens” (2014, på svenska 2015). Guy Standing är en av medgrundarna till Basic Income Earth Network (BIEN).
den energin. Inför varje framträdande brukar jag säga till mig själv att det är värdefullt om bara en enda person identifierar sig med det jag säger och går från passivitet till aktivitet och engagemang.
G
uy Standing betonar om och om igen att forskarsamhället behöver anstränga sig mer för att nå ut till allmänheten. – De senaste 25 åren har vi sett alltför mycket cynism och opportunistiskt avståndstagande från socialt och samhälleligt ansvarstagande inom forskarvärlden. Om du är en del av forskarsamhället, har en bra utbildning och goda förutsättningar i livet har du ett ansvar att betala tillbaka till samhället – och framtiden. Alla forskare borde se sig själva i spegeln varje morgon och fråga sig – vad gör jag? Som enskilda individer kan vi kanske inte göra så mycket, men det är ingen ursäkt att inte göra någonting alls. I sin dubbla roll som forskare och aktivist får Guy Standing ibland frågan om han upplever ett större ansvar för att nå ut med sin forskning. Han har ägnat den viss eftertanke, utan att komma fram till något säkert svar. – Jag vet faktiskt inte. Men jag betraktar aktivismen som ett rent nöje. Jag möter ofta nederlag och besvikelser. Samtidigt är det en fantastisk resa. Genom åren har Tidskriften Folkuniversitetet 11
» I ljuset av kommersialiseringen av utbildningsväsendet och ett alltmer urvattnat demokratibegrepp har civila organisationer en viktigare roll än någonsin. «
jag fått många vänner i den aristoteliska betydelsen (”philia”, se Den nichomachiska etiken, reds. anm.) genom att åka runt i världen och möta likasinnade. Vi har alla liknande erfarenheter – men också en stark känsla av att saker har börjat förändras. I Sverige och andra länder finns oberoende stiftelser och organisationer som har till uppgift att skapa mötesplatser för forskare och allmänhet samt öka kunskapen om forskningens resultat och villkor – till exempel Folkuniversitetet. Guy Standing menar att sådana organisationer spelar en avgörande roll för den demokratiska utvecklingen. – Den är livsviktig. I ljuset av kommersialiseringen av utbildningsväsendet och ett alltmer urvattnat demokratibegrepp har civila organisationer en viktigare roll än någonsin. Det uppstår helt enkelt ett vakuum om de inte finns där för att fylla det. – Inom dagens politiska och ekonomiska retorik betraktas forskning och utbildning ofta enbart i termer av att utveckla större tekniska och entreprenöriella kompetenser som är gångbara på arbetsmarknaden. Det är inte forskning och utbildning för mig. Det viktiga är att lära sig förstå sin kultur, sitt samhälle, sina värderingar och varifrån du kommer. Det måste finnas 12 Tidskriften Folkuniversitetet
utbildningsmässiga och kulturella allmänningar där alla har möjlighet att lära sig nya saker och utveckla de insikterna, säger han.
G
uy Standing anser att en av de stora samhällstragedier som inträffat de senaste trettio åren är det gradvisa nedbrytandet av medborgarnas allmänna kunskaper. – Organisationer inom civilsamhället har ett ansvar att återuppliva dem, så att varje människa
vet tillräckligt mycket om sin historia för att kunna berätta varifrån de kommer och vad det innebär att vara en del av samhället. – Denna kunskap är vital – men vi håller på att förlora den helt. De kommersiella krafterna vill att vi gör det, för då är vi bara passiva konsumenter som tar in reklam och andra budskap utan förmåga att anlägga ett kritiskt och subversivt perspektiv på det som händer omkring oss. Här har vi forskare ett ansvar att ställa upp, säger Guy Standing.
VAD ÄR PREKARIATET? ”Prekär” betyder ”mycket bekymmersam”, och den nya samhällsklass som Guy Standing kallar prekariatet har det just bekymmersamt. De är den växande skara människor som tvingas underkasta sig osäkra anställningsvillkor och stå ut med kortvariga, dåligt betalda arbeten utan att kunna hoppas på någon förbättring ens på lång sikt. På en osäker arbetsmarknad där flexibilitet och anpassningsvilja är normen får de betala ett högt pris i form av social marginalisering och fysisk och psykisk ohälsa. Dessutom löper de stor risk att hamna i ett permanent politiskt
utanförskap, något som gör dem till ett lätt byte för populism. Guy Standings forskning om prekariatet är inte okontroversiell. Den har kritiserats för att sakna historiskt djup och globalt perspektiv. Jan Breman, professor i emeritus i sociologi vid Universitet van Amsterdam, menar till exempel att Standings analys brister då den sker mot bakgrund av den stabila tillväxt, jämna inflation och anställningstrygghet som kännetecknade västvärlden under rekordåren efter andra världskriget och att han främst intresserar sig för de avancerade industriländerna.
Forumteater
PROJEKTET AVTRYCK Vetenskapsrådet drev tillsammans med Ideell Arena projektet Avtryck med syftet att tänja på gränserna för vad forskningskommunikation och forskningsspridning är. Tre konkreta metoder prövades ut; en bussresa där resenärerna reste ut i verkligheten, storytelling där forskare v fick dela med sig av sina berättelser och forumteater där dilemman och fråge ställningar från forskningen ställdes på sin spets. Tidskriften Folkuniversitetet 13
Forskning
VAR BÖRJAR OCH SLUTAR KROPPEN?
TEXT: ARVID GUTERSTAM, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet
I min forskning utforskar jag mekanismerna i hjärnan som ligger till grund för vårt kroppsliga medvetande. Integrering av syn och känsel kan skapa illusioner.
Kroppsperception har traditionellt varit svårt att studera eftersom forskare saknat verktyg för att manipulera upplevelsen av vad som utgör ens egen kropp på ett kontrollerat vis. För ett drygt decennium sedan rapporterade dock två amerikanska psykologer en slående simpel perceptuell illusion där de lyckades få friska försökspersoner att uppleva en proteshand som kroppsegen. Illusionen uppstår när försökspersoner observerar en realistisk gummiur hjärnan bearbetar sinnesintryck och hand bli berörd samtidigt som deras gömda riktiga skapar upplevelsen av vår kropp och värlhand blir berörd på motsvarande hudyta. ”Gummiden omkring oss har handsillusionen” visar att integreringen av syn och länge studerats inom psykologin beröring är fundamental för hjärnan i skapandet av och neurovetenskapen. Histoden kroppsliga jag-uppfattningen. riskt sett har de flesta experiI min forskning har vi kunnat visa att kroppsbilmentella studier fokuserat på en den i hjärnan är mer formbar än vad som tidigare enskild sinnesmodalitet i taget, antagits – samma multisensoriska principer kan exempelvis syn, beröring eller användas för att skapa illusionen av att ha en tredje hörsel. I verkliga vardagssituatioArvid Guterstam, ner nås dock hjärnan av signaler forskar om hjärnan arm, en osynlig hand eller till och med en hel osynlig kropp. I en nyligen publicerad studie använde vi från flera olika sinnen samtidigt en hel-kroppsillusion för att förflytta den upplevda – vi både ser och känner ett föremål i handen, eller jag-positionen mellan olika platser utanför försöksbåde ser och hör en hund som skäller. Begreppet personernas fysiska kropp, och kunde visa att den multisensorisk integrering syftar till de mekanisupplevda positionen i rummet avspeglas i aktivimer som hjärnan använder för att kombinera sigtetsmönster i specifika delar av hjärnan. naler från olika sinnen för att skapa en biologiskt meningsfull perception av omvärlden och kroppen. Min forskning handlar om hur den mänskliga hjär- Ny kunskap inom området är inte bara intressant ur nan använder multisensorisk integrering för att ett grundvetenskapligt perspektiv, utan kan även ha skilja vår egen kropp ifrån föremål i den yttbetydelse för utvecklingen av avancerade proteser re miljön (kroppsperception), och hur som den amputerade skulle kunna uppleva denna process i sin tur relaterar till som del av sin egen kropp. upplevelsen av var kroppen befinner sig i rummet (rumsuppfattning). För Från aktivitetsmönstren i specifika delar att undersöka dessa frågor använder av hjärnan kunde forskarna avläsa försöksjag experimentell psykologi i kombipersonernas upplevda jag-positionen under nation med hjärnavbildningsmetoder. en perceptuell ”utanför-kroppen-illusion”
H
14 Tidskriften Folkuniversitetet
Vill du veta mer? u Washington Post
u Discovery News
u Dagens Nyheter – Två
u SVT Hjärnkontoret
– Artikel (med video) om våra studier på osynlighetsillusioner. Skriven av Rachel Feltman 23 april 2015. korta.nu/washingtonpost
– Artikel om vår senaste hjärnkamerastudie som handlar om vad som händer i hjärnan under en utanför-kroppen-upplevelse. Skriven av Tanja Lewis, 4 maj 2015. korta.nu/discoverynews
DN-artiklar; en om tredje armen-illusionen (av Anna Bratt, 23 februari 2011), och en om osynligakroppen-illusionen (av Per Snaprud, 26 april 2015). korta.nu/dn-vetenskap1 korta.nu/dn-vetenskap2
– Reportage om olika kroppsillusioner i barn programmet Hjärn kontoret. Sändes 2011. korta.nu/hjarnkontoret
Tidskriften Folkuniversitetet 15
Trendspaning
NÄR KYLSKÅPET HACKAS Allt fler saker i vår vardag är uppkopplade mot internet och är därmed i riskzonen för hackerattacker. Din mejlbox och dina digitala bankaffärer har tidigare stått i fokus, men nu måste vi även skydda oss mot dataintrång i bilen, hemlarmet och hushållsapparaterna.
C
yberbrottslighet berör både stater, företag och privatpersoner. Hackerattacker mot viktiga samhällsfunktioner kan fungera som en form av krigsföring. Hackers kan också sikta in sig på företagshemligheter och sabotera en vara eller en tjänst. För privatpersonen är det ofta en fråga om att den personliga integriteten kränks, men en hackare kan också försöka komma åt bankuppgifter eller ta reda på när du är bortrest för att planera ett inbrott. Alla de uppkopplade sakerna i vår omvärld bru-
kar kallas the Internet of Things (IoT). Det kan vara kylskåp, hemlarm, lås, klockor och bilar. De ger oss stor nytta men utgör också attraktiva mål för cyberbrottslingar. Till exempel användes 2013 ett kylskåp för att skicka ut stora mängder spam. 16 Tidskriften Folkuniversitetet
Ted Harrington arbetar på Independent Security Evaluators, ISE, i USA. Företaget genomför säkerhetsbedömningar för att hjälpa företag att härda sina system mot sofistikerade attacker. – Vi har också en stark forskningsavdelning, som bland annat var de första att hacka iPhone, Android OS och alla stora wifi-routrar, berättar han. Världen runt anordnas så kallade hackathons där hackers samlas och försöker hitta säkerhetsrisker i olika system. ISE organiserar hackerkonferenserna IoT Village och SOHOpelessly Broken. – IoT Village visade på genomgående säkerhetsproblem i internetanslutna apparater, säger Ted Harrington. Under konferensen upptäcktes 60 nya svagheter i olika vardagsprodukter.
» KONSUMENTER BEHÖVER BLI BÄTTRE PÅ GRUNDLÄGGANDE ONLINESÄKERHET. ALLDELES FÖR MÅNGA KLICKAR PÅ LÄNKAR DE INTE BORDE KLICKA PÅ. «
Några av de stora företag som li-
dit intrång i sina system de senaste åren är Sony, Chrysler, Snapchat och Apple. I Sonys fall läcktes 40 gigabyte data till allmänheten inklusive information om anställdas löner och hälsa, kopior av ännu icke lanserade Ted Harrington, säkerhetsexpert filmer samt filmstjärnors löner. I bilbranschen har den digitala utvecklingen gått snabbt och dagens bilar hanterar information om hur bilen presterar, vägförhållanden och trafik. Ingenjörerna Charlie Miller och Chris Valasek visade nyligen hur de kunde utnyttja dessa system för att ta över en jeep och kontrollera vindrutetorkare, radio och slutligen bromssystem. Bilarna återkallades för säkerhetsuppdateringar. Ted Harrington menar att det behövs en kulturförändring i företagen. De flesta misstag beror på att man inte avsatt tillräckliga medel för säkerhetsarbete, inte förespråkat säkerhet på styrelsenivå och inte är tillräckligt insatt i hur man effektivt skyddar sin infrastruktur. I grunden så är säkerhet allas ansvar. Ted Harrington pekar till exempel på att en personalchef är väk-
tare av mycket känslig och identifierbar information om de anställda. – Den personens surfvanor har direkt påverkan på hela organisationens säkerhet och på de anställdas integritet. Har då folk i allmänhet tillräckliga kunskaper inom cybersäkerhet? – Verkligen inte, säger Ted Harrington. Företagsledare behöver utbilda sig inom säkra konstruktionsprinciper och tvinga fram prioriteringar av säkerhet. Konsumenter behöver bli bättre på grundläggande onlinesäkerhet. Alldeles för många klickar på länkar de inte borde klicka på, öppnar bifogade filer de inte borde öppna, använder dåliga lösenord och återanvänder lösenord för flera tjänster. Angripare vet det och siktar ofta in sina attacker på de mänskliga svagheterna. De närmaste åren kommer vi att se hur teknikutvecklingen ger oss nya verktyg och uppfyller nya drömmar, men vi får hålla ögonen öppna så att vi inte får objudna gäster i kylskåpet. TEXT: KLARA JOHANSSON BILD: SHUTTERSTOCK Tidskriften Folkuniversitetet 17
Europa 2020
Johanna Nyman Ordförande för European Youth Forum om Europas framtidsutmaningar. TEXT LOTTA ÅBERG FOTO MICHAEL CHIA
18 Tidskriften Folkuniversitetet
Vad gör EU relevant år 2020?
Internationellt samarbete grundat på gemensamma värderingar. Jag tror inte att lösningen på alla de problem som våra samhällen står inför just nu är att isolera sig, tvärtom. På internationella kriser och problem måste man skapa internationella lösningar. Vilka områden samarbetar EU kring år 2020?
”Jag är 26 år, från Vasa, Finland men bor nu i London. Till utbildningen är jag biolog, specialiserad på klimatfrågor. Jag brinner för att ändra samhället omkring mig!” Följ mig på twitter: @johannanyman
spekulationer, men jag tror valdeltagandet i stort kommer vara det samma år 2019 som år 2014. Resultatet tror jag ändå kommer vara lite mer splittrat och extrema grupper kommer ha mer stöd i Europaparlamentet. Angående ungas deltagande i valet tror jag att det kommer bero på hur frågor som rör ungas liv och intressesfär hanteras av de europeiska institutionerna under de kommande åren men också hur kandidater och partier tar upp de här frågorna innan valet.
Förhoppningsvis fler områden än idag. Men det viktigaste är inte vilka områden, utan hur samarbetet sker. Jag tycker det är viktigt att samarbetet sker på lika villkor och Vad är största utmaningen för att alla implementerar det man Europas unga de kommande fem kommit överens om. Idag saknas åren? ofta viljan till ett Arbetslöshet, deltaproduktivt sam- » IDAG SAKNAS gande och social inarbete hos många OFTA VILJAN TILL klusion! Idag lever beslutsfattare. ETT PRODUKTIVT vi i något av en ond Kommer identiteSAMARBETE HOS cirkel, unga är den ten som europé MÅNGA BESLUTS- demografiska grupp i samhället som har växa sig starkare FATTARE. « sämst chanser att eller svagare? klara sig bra och många av de seJag tror att identiteten som europé kommer att växa sig starka- naste politiska besluten har slagit re. Många unga känner sig i dag hårt mot unga människor. Det här mycket europeiska, 75 procent av har lett till att fler och fler unga inte 15–24 åringar identifierar sig som känner sig delaktiga i samhället europeiska medborgare och jag och deltar så inte heller i politiska hoppas att den utvecklingen kom- processer, som val. Tyvärr har det mer att fortsätta. Men det är ock- här lett till att frågor som intresseså viktigt att inte olika identiteter rar och rör unga inte längre tas upp utesluter varandra. Jag identifie- av så många politiker och partier rar mig klart som ung europé, men och så fortsätter den onda cirkeln. det gör mig inte mindre finländsk! Jag tror att ungdomsfrågor, så som utbildning, arbetslöshet, möjlighet Har EU fler eller färre medlemsländer än idag år 2020? att påverka och andra frågor som är Fler. Jag tror EU kommer ha fler intressanta för unga, borde få mer länder men att integrationen i uppmärksamhet och det borde finallmänhet kommer att gå lite nas utrymme för fler unga kandidater i val. Unga har en hel massa långsammare. åsikter, det handlar bara om att nåVill du spekulera kring val gon borde lyssna på våra krav eller resultatet och valdeltagandet i att vi med ännu högre röst kräver Europaparlamentsvalet 2019? Hmm, spekulationer är ju alltid förändring i samhället. Tidskriften Folkuniversitetet 19
Pedagogik och ledarskap
Moodle är en lärplattform som används av företag, universitetet, skolor och organisationer i hela världen. Den har öppen källkod och utvecklas ständigt av en stor community. Idag finns det över 55 000 Moodlar. En av dem är Folkuniversitetets kurslokal på nätet. Här kommer några tips från lärare till lärare.
TIO TIPS I MOODLE LÅT MOODLE BLI HUBBEN På webben finns en mängd fina resurser för lärandet. Låt Moodle bli hubben där material, verktyg och människor i kursen samlas. Länka till sidor, filmer, övningar och appar utanför plattformen och bjud in föreläsare och gäster.
1
Kerstin Namuth är samordnare för digital utveckling vid Folkuniversitetet i region Väst och projektledare för Folkuniversitetets Moodle.
INRED DIN KURSLOKAL Gör det välkomnande och snyggt, lägg in en bild eller en film. Öppna ett forum där gruppen kan mötas och förbered en första uppgift som dina deltagare kan börja med så fort de kommer in.
2
BLUNDA ELLER ÖPPNA ÖGAT Ett klick på ikonen Ögat döljer eller synliggör material och aktiviteter i kursen. Använd Ögat som ett dramaturgiskt redskap. Börja med ett avskalat klassrum med ett fåtal aktiviteter och låt material och aktiviteter växa fram när de tillför något.
3
20 Tidskriften Folkuniversitetet
ALLA DESSA VAL(MÖJLIGHETER) I Moodle kan läraren ställa in mängder med saker, i varenda aktivitet. Jobbigt? Det är faktiskt en fråga om attityd. Utforska dessa knappar och upptäck dina pedagogiska valmöjligheterna. Hur och när blir aktiviteten tillgänglig? Hur kan deltagare och läraren samarbeta? Hur kan man skapa spänning eller spelkänsla?
4
SPAR TID – ÅTERANVÄND! Be att få en egen kurs som du kan använda som din egen resursbank. Lägg in ditt material och bra länkar i den, bygg på allt eftersom. När du startar en ny kurs kan du enkelt välja ut material som är relevant för just den nivån eller gruppen och lyfta in det i den nya kursen.
5
LÄRARRUMMET PÅ NÄTET Ha en gemensam kurs i Moodle för ditt lärarlag, eller varför inte för lärare från hela landet som undervisar samma ämne. Dela material och möts i forum.
6
SAMARBETE PÅ OLIKA SÄTT Testa Moodles alla sätt för kommunikation och samarbete. Forum för samtal i helgrupp eller smågrupper, chatt i realtid, journal för utvecklingssamtal mellan lärare och elev, wiki där man tillsammans kan jobba fram en text och inlämningsuppgifter är de vanligaste.
7
FÖLJ UPP OCH ÅTERKOPPLA Lärare och deltagare har många möjligheter att följa upp hur långt man har kommit och hur bra det går. Återkoppling kan ges och fås automatiskt eller i kommunikationen mellan deltagare och lärare. Hitta rätt sätt för varje uppgift.
8
VÅGA PROVA OCH VAR KREATIV Det finns många funktioner i Moodle som inte hinner förklaras i grundkursen för Moodlelärare, men som är väl värda att testa, t.ex. opinionsmätning, kunskapsmatriser, kursprojekt, ordlista, märken (badges) för motivation eller validering.
9
PEDAGOGIKEN I CENTRUM 10 SÄTT Fastna aldrig i tekniken. Den är ett verktyg för pedagogik och lärande. Hitta andra pedagoger som ”moodlar” och ha workshops eller Moodlepass på lärarmöten, byt tips och erfarenheter och utveckla idéer tillsammans.
Moodle är till för alla som studerar, undervisar och jobbar på Folkuniversitetet. Den används som materialbank, mötesrum, inlämningsportfölj, portal och nav för hela utbildningen. Välkommen in med dina kurser, cirklar och idéer!
Så gör vi
Ditt bästa tips för en bra distanskurs? ULRIK MÅRTENSSON Lunds universitet – Att få studenterna att känna sig delaktiga i en grupp. Skapa forum inom kursens ramar men kanske också utanför där studenterna själva kan diskutera olika ämnen utan att lärarna har insyn. Stimulera studenterna att mötas virtuellt och samarbeta. BERNHARD STEINER Qlik – Det är viktigt att se distanskursen inte som en isolerad händelse utan som del i en kontinuerlig lärprocess. Frekventa uppdateringar, nya moduler eller workshops och ett prenumerationsbaserat betalningssystem är några nyckelfaktorer för en lyckad distanskurs. HELENA WIKLUND Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – En röd tråd, tydliga instruktioner och variation. Är det uppenbart för någon annan än kursskaparen hur kursen hänger ihop? Undvik pratiga instruktioner. Blanda aktiviteter: film, diskussion, samarbete i nätbaserade verktyg, ljud, webb-möten med workshop etc.
Tidskriften Folkuniversitetet 21
Pedagogik
INLÄRNING SOM FUNKAR
Lärare vet inte hur elever bäst lär sig saker. Därför behövs en skola som på vetenskaplig grund provar nya metoder och modeller för inlärning. Det menar i alla fall professor Tomas Kroksmark som är mannen bakom Modellskolan. TEXT CARINA JÄRVENHAG FOTO PATRIK SVEDBERG
D
et var 2009 som gogiskt klimat på en vetenTomas Kroksskaplig grund så att lärare tillsammans kan testa olika mark, professor vid Högskolan för lärande modeller och metoder för att ta reda på vad som verkligen och kommunikation i Jönfungerar på de egna eleverna. köping, utvecklade ModellTomas skolan. Bakgrunden var – Jag tror mycket på Kroksmark kollegialt lähans uppfattning att lärare saknar vetenskaplig kompetens om rande. I dag stänger inlärning – och att inte heller lärar- många lärare dörren högskolorna ger denna kunskap. till det egna klass– Det är en stark kritik av lä- rummet och sedan rarutbildningen, säger Tomas vet ingen vad som Kroksmark. Men jag anser att lä- pågår därinne. Jag rarutbildningen inte är profes- vill skapa ett klisionsgrundande såtillvida att lä- mat där en duktig lärare berättar rarna får nödvändig kunskap om varför hon eller han får så goda hur elever egentligen lär sig saker. resultat. Och på motsatt sätt ska Lärarutbildningen ger ämneskun- man kunna be sina kolleger eller skap och didaktisk förmåga, men ledningen om hjälp när undervisinte den forskningskompetens som ningen inte fungerar, säger Tomas krävs för att förstå hur olika elever Kroksmark. lär sig bäst i skilda sammanhang. I dag testas Modellskolan Den bärande idén med på flera platser runtom i landet. Modellskolan är att skapa ett ped- Tomas Kroksmark sticker ut ha-
kan och säger att en rätt genomförd Modellskola garanterat förbättrar måluppfyllelsen. – Vi glömmer gärna bort att en skola alltid är beroende av elevernas värderingar och tidigare erfarenheter. Till exempel var det en skola här i bibelbältet som presterade dåligt på evulotionsteorin och det berodde ju på att man inte “köpte” den teorin. Då måste man börja med att förklara förhållandet mellan religion och vetenskap. Några mil från Jönköping, i Grän-
na, skiner solen över Ribbaskolans övergivna skolgård. Lunchrasten är över och de flesta eleverna i årskurserna 6–9 har påbörjat eftermiddagens lektioner. På sitt arbetsrum berättar rektor Lotta Johansson att Modellskolan infördes höstterminen 2010 på grund av skolans svaga resultat. – Ribbaskolan hade ett dåligt rykte, säger hon. Det ansågs inte eftersträvansvärt att vara duktig i skolan. Eftersom det här är ett område med många småföretag och lantbruk är inställningen ibland att oavsett betyg får man ändå anställning i familjeföretaget. Nu är de fem åren med Modellskolan avslutade och och de två övergripande målen med projektet har uppnåtts. Att höja elevernas resultat och att skapa en tryggare skola. I dag har meritvärdena höjts från 196 till 223 poäng och endast 8 procent av
» DET ÄR EN STARK KRITIK AV LÄRARUTBILDNINGEN. «
22 Tidskriften Folkuniversitetet
Rektor Lotta Johansson och språkläraren Karin Isaksson tycker att samarbetet mellan lärarna förbättrats med Modellskolan. Tidskriften Folkuniversitetet 23
eleverna lämnar gryndskolan med ofullständiga betyg, jämfört med cirka 40 procent 2009. – Vi har helt klart lyckats förbättra den dåliga studiekulturen. Däremot märkte vi en “dipp” i hur eleverna upplevde tryggheten under projektets femte år. Då hade lärarna väldigt mycket med sina studier och mindre tid att lyssna på eleverna. Det visar att trygghetsarbetet är en färskvara och att man måste vara på tå hela tiden. När Modellskolan startade fick alla
lärare, från förskolan till årskurs 9, ett obligatoriskt erbjudande om att ta en magisterexamen i pedagogik vid Högskolan i Jönköping. Man skulle arbeta heltid och studera på halvtid. Ett förslag som till en början möttes med stark skepsis av lärarkåren. Efter otaliga möten kom man till att de 70 anställda som berördes skulle få tre timmar mindre undervisningstid i veckan samt en kompensation på 1 000 kronor extra i månaden. Vid vårens examination var det dock endast 40 personer som tog sin magisterexamen. – Det visade sig att det inte fungerade för förskollärarna att delta. Det gick inte att få ihop deras scheman och att hela tiden ta in vikarier. Det upplevdes som otryggt av både barn och föräldrar. Sedan blev studietempot för tufft för vissa, men det här handlar inte bara om att ta en examen, utan om att tillsammans förändra skolans gemensamma synsätt. Språkläraren Karin Isaksson hör
Kollegialt lärande. Karin Isaksson och Therese Kaindel har funderat mycket över vad som motiverar elever.
till dem som tog sin magisterexamen med högsta betyg innan sommaren. Hon har undervisat vid Ribbaskolan ända sedan 1990 och är positiv till Modellskolan, bland annat upplevde hon skuggningen som en aha-upplevelse. – Jag och min kollega Therese Kaindel skuggade varandra och när hon besökte mitt klassrum funderade vi bland annat på vad en lärare gör för att motivera eleverna. Efter skuggningen blev det väldigt tydligt att samma metoder inte fungerar för att motivera alla elever, säger Karin Isaksson. Hon tycker också att det kollegiala lärandet har slagit igenom på allvar. – Vi lärare har blivit duktiga på att dela med oss och arbetar tillsammans på ett helt annat sätt. Till exempel samarbetar vi om
» VI HAR HELT KLART LYCKATS FÖRBÄTTRA DEN DÅLIGA STUDIE KULTUREN. «
24 Tidskriften Folkuniversitetet
planeringen och har infört dubbelt lärarskap på vissa lektioner. Undervisningen är som rörligt hjul, där allt hänger samman, men där vi kontinuerligt frågar oss vad vi gör och varför, säger Karin Isaksson. DET HÄR ÄR MODELLSKOLAN: u En skola som vilar på
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. u Bygger på lärarnas egna undersökningar om vilka metoder som fungerar. u Målet är full måluppfyllelse för eleverna. u Kollegialt lärande är en viktig del av processen. u Skuggning används som en interaktiv observation, där en kollega tar på sig rollen som kritisk vän och ställer frågor om undervisningen och hur eleverna lär sig.
Dilemmat
Stegen från stuprör till spagetti MÖJLIGHETER RISKERAR ATT GÅ FÖRLORADE om vi fokuserar på stuprören. När människor som arbetar i olika roller möts läggs en grund för nya verksamheter. TOMAS JAHN, CHEF FÖR DISTRIKT VÄST, REGION SYD För inte allt för länge sedan använde
sätt. Kan vi få det att se ut så med alla våra verksamheter kan vi nå långt. Det händer saker när människor möts. Jag tror på mångfalden av informella möten, det är i dessa som beröringspunkterna exponeras. Så mitt recept för framgångsrik samverkan är att skapa förutsättningar för människor som arbetar i olika roller i olika verksamheter att mötas i vardagen. Det är i dessa möten som utvecklingspotentialen ryms och det är i dessa möten vi kan integrera stuprören och göra spagetti av dem. FOTO KENNET RUONA
några av oss i region Syd spagetti som metafor när vi beskrev Folkuniversitetets komplexa och mångsidiga verksamhet, inte minst hur allting hängde ihop. Annars hörs ofta metaforen stuprör när det talas om våra tre verksamhetsområden och den upplevda bristen på samverkan mellan dem. Det är inte i hur vi organiserar oss som eventuella hinder för samverkan ryms, utan snarare i den metafor vi väljer att se och kommunicera. Det vi missar när vi väljer stuprör är att utnyttja den potential som ryms i alla de naturliga beröringspunkter som finns mellan dem, beröringspunkter som smart kombinerade kan utgöra grund för nya verksamheter och optimera vår unikitet. Låt oss ersätta stuprör med spagetti, där varje enskilt spagettistrå motsvarar en genomförandeprocess inom folkbildning, skolor eller uppdrag, med sin input och sin output. Vi kokar dem och häller upp dem på en tallrik. Och upptäcker att även om det ser ut som en enda röra så består den röran av en massa spagettiprocesser med såväl inputtar som outputtar och med massor av beröringspunkter. Allt hänger ihop på något märkligt
Tomas Jahns recept för samverkan är möten i vardagen.
Tidskriften Folkuniversitetet 25
En dag med…
MARIA NJOO är sfi-lärare i Västerås. Hon har
ägnat hela sitt liv åt att lära sig själv och andra olika språk. Nu vänder hon blicken mot andra sidan Atlanten för pedagogisk inspiration.
På Folkuniversitetet
-D
et står en elefant i Susannas klassrum, säger Maria Njoo. – Nähä! … Skojar du?, svarar eleverna. Lektionen handlar om svarsord och uttryck som vi använder för att ge respons i en dialog. Att bara använda ja och nej ger torftiga samtal konstaterar eleverna och övar på de olika alternativen under uppsluppna former. Dagarna varvas med olika teman och övningar: skönlitteratur, samhällsstudier, uttalsträning och läsförståelse. Kronan på verket är den tidning som eleverna ger ut; Hänt på sfi. Här hamnar många av deras skrivövningar och kreativiteten blommar. Dikter, reportage från kräftskiva, insändare och hälsotips. Alla kan bidra och alla kan hitta något läsvärt. – Det är viktigt att välja övningar och teman med omsorg. Även om eleverna är nybörjare i svenska så har de med sig erfarenheter och en identitet av att vara etablerade medborgare i sina hemländer. Vissa kan bli frustrerade av att deras kompetens inte tas tillvara och att de måste kämpa med svenskan. Jag är inte bara lärare utan även medmänniska och försöker coacha och stötta på olika sätt, konstaterar Maria. I samband med lunchen passar Maria på att stämma av aktuella 26 Tidskriften Folkuniversitetet
1. Maria med kollegan Marina Slutej.
1
2. Eleverna grupparbetar. 3. En av eleverna gillar Hotell Hackspett så mycket att hon valde det som ämne för ett föredrag. 4. Maria i aktion i klass rummet. 5. Kronan på verket: tidningen.
frågor med kollegor. Idag har det varit möte med studeranderepresentanterna. Vissa elever tycker att det blir långa dagar, men det ingår i Folkuniversitetets avtal med kommunen att ha undervisning både för- och eftermiddag. Språkstudier kräver repetition och kommunikation så lärarledd undervisning är viktigt. När Maria Njoo kom till Sverige
som nioåring efter att ha bott med sin svenska mamma och indonesiska pappa i Holland och Tyskland hade hon en blandning av olika språk med sig i bagaget, men svenskan var det lite skralt med. – Även om jag aldrig har behövt
TIMME FÖR TIMME 06.00: T ar bussen från Uppsala, förbereder dagens lektioner 08.30: Eleverna håller muntliga presentationer 10.30: Grammatiklektion 12.00: Lunch med kollegorna 13.00: Eleverna får individuell handledning 16.30: Tar bussen hem 18.00: Zumba ger ny energi
fly så kan jag förstå känslan av att komma till ett nytt land och inte kunna kommunicera på landets språk, säger hon.
4
2 3
5
Maria har arbetat som gymnasielärare i tyska, engelska och spanska, och för några år sedan utökades det med svenska som andraspråk. – Det är något visst med att undervisa i ett språk i den samhällskontext det talas. Det går att ta så mycket pedagogisk inspiration från den omgivande vardagen, menar hon. Nu siktar hon vidare och läser in
svenska som andraspråk C för att kunna undervisa på gymnasienivå. – Jag vill utvecklas och inte fastna i gamla hjulspår. Under hösten åker jag också med en kol-
lega från Uppsala på stipendium till New York. Det finns en skola i Bronx som arbetar med en spännande metod som heter The silent way, berättar Maria. Metoden går ut på att tona ner läraren i klassrummet och låta eleverna prata mer. På det sättet ska läraren identifiera vad eleverna behöver träna på och följa upp. Det har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att lära sig engelska som främmande språk. – Jag jobbar lite så redan men jag ser mycket fram emot att se om vi kan utveckla The silent way här på sfi:n, säger Maria. Maria Njoo busspendlar mel-
lan jobbet i Västerås och hemmet i Uppsala. På fritiden gillar hon att dansa salsa, träna zumba eller att hänga med på makens spelningar med rockbandet, men det blir en hel del språk på fritiden också: – Jag pluggar ju på deltid och så har jag en kinesisk språkvän som jag träffar några gånger i månaden. Han vill öva svenska och jag vill öva på min kinesiska. Jag umgås också med indoneser för att hålla indonesiskan vid liv. En dröm är att i framtiden få möjlighet att jobba som lärare i engelska eller kanske rentav svenska i Kina eller Indonesien, säger Maria. TEXT&FOTO GABRIELLA ERIKSSON Tidskriften Folkuniversitetet 27
Goda exempel
Studiero för språkstudier Eleverna på allmän kurs läser en termin på Visingsö och andra terminen utomlands – i Brighton, Barcelona, Düsseldorf eller Aix-en-Provence. Nytt är att de utländska språklärarna kommer till Visingsö och undervisar i sina modersmål. En lätt höstdimma hänger över
gräsmattorna med sina röda huslängor, bibliotek med stora glasfönster och det äldre gula skolhuset. Det är alldeles tyst förutom ett par skator som bråkar över några nedfallna äpplen. – Det är en väldigt annorlunda miljö jämfört med Aix-en-Provence. Här finns en stor studiero, samtidigt som det pågår många andra aktiviteter, alltifrån tennis och yoga till utflykter i öns historia, säger Céline Puggioni, som till vardags är språklärare vid IS Aix-en-Provence. Hon har undervisat på Visingsö i fyra veckor, och ska stanna en vecka till. Hon säger att en skillnad mellan Sverige och Frankrike är att svenska elever inte så gärna uttrycker olika åsikter. – Gruppen verkar vara viktigare än att argumentera för sin egen åsikt det har jag ofta märkt
i Aix-en-Provence,, säger Céline. Det är nyttigt för mig att lära känna eleverna innan de kommer till Frankrike. För dem blir det en trygghet att redan känna någon på skolan i Aix-en-Provence. Och att de har fått lära sig mer om franska seder och bruk av en infödd fransyska.
» MÅNGA SVENSKAR UPPLEVER TYSKA SOM SVÅRT EFTERSOM DE FICK PLUGGA EN MASSA GRAMMATIK I SKOLAN. «
28 Tidskriften Folkuniversitetet
Rektor Bo Forkman
säger att det är unikt att erbjuda en allmän folkhögskolekurs i kombination med utlandsstudier. – Vår målgrupp har haft olika typer av bekymmer i den vanliga skolan. Då passar folkhögskolans idé om att man lär sig bättre i grupp alldeles utmärkt. Men en viktig förutsättning är att alla lär känna varandra ordentligt så att det finns en trygghet i gruppen. Många av våra elever bor trots allt hemifrån för första gången, säger han. Vi får sällskap av Katharina Schu
macher, lärare i tyska och ansvarig
Rektor Bo Forkman bredvid vägskylten som visar hur långt det är i kilometer till deras utländska samarbetspartners.
för undervisningen på Visingsö. Hon bor, liksom eleverna, på skolans internat under terminen. – Många svenskar upplever tyska som svårt eftersom de fick plugga en massa grammatik i skolan. Språkundervisning måste vara lustfyllt och min undervisning är väldigt kommunikativ. Varje lektion innehåller något som eleverna tycker om, till exempel att lyssna på musik eller se på film. Några av mina elever var rena nybörjare för fem veckor sedan och nu klarar de redan av enklare samtal på tyska, säger hon. TEXT&FOTO CARINA JÄRVENHAG
OM BRAHESKOLAN VISINGSÖ FOLKHÖGSKOLA u Erbjuder allmänna kurser,
sommarkurser och distanskurser. u Den allmänna kursen vänder sig främst till unga som saknar fullständiga betyg från gymnasiet. u Sedan 1967 är Folkuniversitetet huvudman för verksamheten. u Samarbetar med IS – Inter nationella Skolorna som också är en stiftelse knuten till Folkuniversitetet.
Lärarna Céline Puggione och Katharina Schumacher trivs i skolans bibliotek.
Tidskriften Folkuniversitetet 29
Mälarblick är ett av de asylboenden där studieförbunden bedriver folkbildning. De asylsökande kommer huvudsakligen från Eritrea, Syrien eller Somalia. Läs mer på intranätet i projektet Verksamhet på asylboenden.
Bildning under asylprocessen Olle Brunnström håller svenskkurser på asylboendet Mälarblick i Strängnäs två dagar i veckan. För Yassin Hamoudi är detta sjunde kurstillfället, och han är ivrig att lära sig svenska. Olle Brunnström har rutig skjorta,
breda hängslen, nyklippt grått skägg och glasögon med smala bågar. Han har arbetat på Folkuniversitetet sedan 1978. Detta är hans sista kurser innan pensioneringen. På Mälarblick med 320 boende undervisar han sex grupper, sammanlagt omkring 60 deltagare. – Som jag förstår det så är det alltifrån illitterata till en läkare som talar fem språk. Vissa tycker att det 30 Tidskriften Folkuniversitetet
är för enkelt och samtidigt när jag hade den enklaste lektionen kom det en grupp efteråt och sa att det är för svårt för dem, berättar han. Det är tre minuter kvar till lektions-
start och sju personer sitter tålmodigt och väntar i konferensrummet på Mälarblick. De småpratar med varandra. Olle står vid bordet längst fram och plockar upp papper ur den tunga ishockeytrunken som han förvarar på verksamhetschefens kontor. Den är full av stenciler som används som kursmaterial. Idag har han med sig en tecknad serie om en man som blir lämnad av en kvinna (jippie!) och hon har tagit med sig tv:n (mannen gråter). Han läser den första serierutan högt och
deltagarna nickar och svarar att de förstår. Under lektionen lyssnar de när Olle läser och förklarar, de upprepar svenska meningar i talkör och de hjälper varandra att översätta svåra ord till arabiska. Olle talar varken arabiska, tigrinja eller somaliska men han blandar svenska, engelska och lite franska. Han försäkrar sig kontinuerligt om att deltagarna hänger med. Innan lektionen är slut har deltagarantalet ökat till sjutton personer. Det är en utmaning för Olle och kursadministratören att deltagarna droppar in under kursens gång och hoppar mellan grupperna. Att kommunicera hur en studiecirkel fungerar har inte varit enkelt. Yassin Hamoudi kommer från
Syrien och har varit i Sverige i fyra månader. Det står ”Stenkul” på hans svarta t-shirt, och trots höstvädret ute har han shorts och bara fötter i flipflops. Hans familj är kvar i Syrien men han vill att de ska komma till ho- Yassin Hamoudi nom i Sverige. Han vill jobba och få en framtid här. Därför tycker han att det är viktigt att kunna svenska, och han övar svenska både på kursen och på internet. Yassin berättar att han talar arabiska, engelska, och nu svenska. Han tycker att svenska är lätt och vackert. – Sverige är väldigt fint och framtiden här väldigt bra, säger han. Kursen är bra. Olle är en bra lärare för jag förstår honom. TEXT&FOTO LOTTA ÅBERG
Goda exempel
NATIONELL SATSNING PÅ DISTANS Folkuniversitetet storsatsar på distanskurser i nationell samverkan. En projektgrupp med representanter från alla stiftelser tillsattes av rektorernas arbetsutskott i våras och nu finns det färdiga kursutbudet till hands.
Emma Åberg sprider gärna den nya sfi-modellen till kollegor runt om i landet.
INDIVIDANPASSAD SFI Region Mitt har fått medel från Skolverket för att individanpassa sfi-undervisningen. Emma Åberg är lärare i sven ska som andraspråk och en av projektledarna för arbetet. Vad gör ni i projektet?
– Vi har tagit fram en tydlig arbetsgång för introduktion av nya elever och utöver basgruppsundervisningen har vi ”stugor” där eleverna väljer vad de vill jobba mer med. Dessutom finns det checklistor över vad eleverna ska klara av innan de gör Sfi-provet och går vidare till nästa nivå. Vi har gått igenom mängder av digitala läromedel och valt Folkuniversitetets Moodle som plattform. Vilka resultat hoppas ni på?
– Att eleverna ser ett ökat eget ansvar för sin inlärning, vilket förbereder dem inför arbete eller fortsatta studier i Sverige. Vi hoppas också att elever snabbare klarar av sina sfi-studier. En annan aspekt är de som inte kan gå så snabbt fram ska få möjlighet till
mer lärarhjälp. Vi vill inte heller att digitaliseringen ska innebära att datorovana hamnar utanför, utan här ska de få en chans att bli datavana istället! Hur ska det spridas?
– Den 31 december ska allt vara testat, rapporterat och implementerat i verksamheten. Vi sprider gärna våra rutiner och erfarenheter inom Folkuniversitetet nationellt. Däremot håller vi det nog för oss själva när det gäller andra aktörer. Vi konkurrerar på en tuff marknad, och ska vara lite olika nischade. Vad är dina tips?
– Om man har fått pengar från Skolverket, toppen, men se till att alla inblandade får tid att jobba med detta. Annars är risken stor att det rinner ut i sanden. – Gör studiebesök. Vi fick mycket hjälp av Folkuniversitetet i Malmö. Deras erfarenhet och kollegialitet vaccinerade oss mot många barnsjukdomar! TEXT KLARA JOHANSSON FOTO LOTTA ÅBERG
Gruppen har arbetat med 65
prioriterade vuxengymnasiala kurser som Engelska 5 och Administration 1. Materialet i kurserna har tagits fram av lärare från Folkuniversitetet. Projektledaren Emma Rosen gren är rektor för Folk universitetets vuxengymnasium på distans i Region Väst distrikt syd. – Vi har tryckt mycket på att det ska finnas fungerande betygs matriser i Emma samtliga kurRosengren ser, säger hon. Alla stiftelser har varit med och Emma framhåller hur väl samarbetet har fungerat. Kurserna ligger i Moodle och när de är helt klara kommer de att levereras till respektive stiftelse. De är fria för användning, men försäljningen av de kurser som ligger i det öppna kursutbudet under vuxengymnasiet på distans kommer även fortsättningsvis att skötas av Region Väst, distrikt syd. TEXT KLARA JOHANSSON Tidskriften Folkuniversitetet 31
Förordning
”Utbilda dig till ett riktigt yrke först.” Hur många unga konstnärer har inte fått det rådet? Men i en tid när fast anställning blir allt mer sällsynt, och när individens kreativitet och kunskap värdesätts allt högre kan en konst- och kulturutbildning vara optimal.
UTBILDA KONSTNÄRER MED KVALITET
K
ultursektorn är enorm: under 2014 Generellt innebär den nya förordningen en större såldes böcker för 6 miljarder kronor i tydlighet från MYh gentemot oss som är utbildningsSverige, modebranschen omsätter årli- anordnare. Regelverket kring hur utbildningarna ska gen runt 200 miljarder kronor. Under administreras är förtydligat på flera punkter, liksom 2013 omsatte arkitektbranschen 8 mil- uppdraget för styrelse eller ledningsgrupp. Den nya jarder kronor och arbetslösheten bland svenska ar- förordningen innebär också mer strikta riktlinjer kitekter är en procent. Folkuniversitetet bedriver 27 kring hur antagningen av studerande ska genomföras. Konst- och kulturutbildning är en utbildningskonst- och kulturutbildningar. Inom ramen för dessa förmedlar vi kunskaper inom några av Sveriges mest form med stora möjligheter inom ett tydligt ramverk. intressanta verksamhetsområden. Vi stämmer kontinuerligt av våra verksamheter gentemot det kringliggande kulturella Hösten 2015 trädde förordningen för landskapet, och vi har en stor närhet till de konst- och kulturutbildningar i kraft. Den branscher och utbildningar som vi utbildar nya utbildningsformen ersätter de kompletmot. Vi verkar också aktivt för att skapa ett terande utbildningarna som härmed fasas klimat där den studerande bereds goda möjut. Konst- och kulturutbildningarna lyder liksom sina föregångare under Myndighe- Anna Schulze ligheter att växa i sitt uttryck och utforska ten för yrkeshögskolan (MYh). Likheterna sig själv som konstnär. Ramverket skapar mellan förordningarna är stora men inriktningen trygghet och tydlighet. Dels för oss som arbetar med mot kultursektorn är nu tydligare. En viktig föränd- utbildningarna, men framförallt för våra studerande. ring är att konst- och kulturutbildningarna är efterVåra före detta studerande återfinns efter avslutad gymnasiala, medan de kompletterande utbildningar utbildning på högskolor som KTH, Konstfack, Umeå fungerade som komplement till gymnasie- eller gym- designhögskola, STDH och KMH, eller som debutenasiesärskolan. En konst- och kulturutbildning kan rande författare, dansare och animatörer. leda vidare till högskolestudier, alternativt förbereda för yrkesverksamhet. Utbildningarna berättigar till TEXT ANNA SCHULZE, Konstnärlig ledare för Skrivar studiemedel och kan i vissa fall uppbära statsbidrag. akademin, samt utbildningsledare för Skrivarlinjen, Studerandeavgifter tas ut i förhållande till kostnad Skrivarlinjen distans och Manuslinjen. och eventuellt statsbidrags storlek. FOTO DAVID FISCHER
32 Tidskriften Folkuniversitetet
vw ALLA VÅRA KONST- OCH KULTURUTBILDNINGAR Lunds Konst o Designskola u Lunds konst/designskola Balettakademien Stockholm u Yrkesdansarutbildningen Balettakademien Göteborg u Musikalutbildningen u Dansutbildningen Balettakademien Umeå u Danslinje Jazz – med inriktning show&musikal KV Konstskola u Konstnärlig fördjupning u Bild och rumsgestaltning u Konstnärlig grundläggande utbildning Art College u Modedesign u Inredning och design
u Förberedande
Maskörskolan
fotografutbildning Gotlands Tonsättarskola u Kompositionslinje u Komposition – Fri konst Gotlands Konstskola u Konstnärlig Grundutbildning u Konstnärlig Grundutbildning – Projektkonst Gotlands Dansutbildning u Gotlands dansutbildning Arkitekturskolan STHLM u Arkitekturutbildningen Modeskolan u Design, Konstruktion och Sömnad Konstskolan i Stockholm u Konst och Design
u Maskörutbildningen u Manuslinjen
Skrivarakademin i Stockholm u Skrivarlinjen u Skrivarlinjen distans
Utbildningen för silversmide & smyckesdesign u Silversmide & Smyckesdesign Skara skolscen u Skara Skolscen Diagonalakademin u Animation och experimentfilm, Konstskolan Linnea u Konstskolan LINNEA FIDU u Förberedande industridesign Tidskriften Folkuniversitetet 33
Aktuellt hos oss FOKUS PÅ FAKTA OM FLYKTING SITUATIONEN u Den senaste tiden har media eskalerat sin rapportering om den nuvarande flyktingkrisen. I bland blir rapporteringen snedvinklad eller rentav felaktig. Mot bakgrund av det har rektors-au beslutat att satsa extra på föreläsningar och informationsinsatser som kan bidra till att sprida faktabaserad kunskap om den rådande flyktingsituationen. Runtom i landet ges nu olika typer av föreläsningar.
Ett exempel från Uppsala är frilansjournalisten Joakim Medins föreläsning ”Kriget i Syrien – vad är det flyktingarna flyr ifrån”. I samband med föreläsningen sålde elever från Internationella gymnasiet hembakat fika och intäkterna gick till Röda Korset.
Fullt hus på cirklarna i svenska för asylsökande i Helsingborg.
Följ asylverksamheten på intranätet u Följ projektet Verksamhet på asylboenden på intranätet för löpande information och fina berättelser från verksamheten. Så här skriver Anna Nemeth om undervisningen i Helsingborg: ”Kan med stolthet säga att vi på Folkuniversitetet är fantastiska på att möta människor. Oavsett kultur, religion och bakgrund.
Vi kommer att göra skillnad i integreringsprocessen för dessa människor som lyckats ta sig över medelhavet under fruktansvärda förhållanden. De trauman som de gått igenom kan vi inte göra något åt, men däremot kan vi ge dem förutsättningar att utvecklas och hitta sin plats i vårt samhälle.”
TROVÄRDIGHET I FOKUS
Joakim Medin föreläste om Syrien i Uppsala. 34 Tidskriften Folkuniversitetet
u Reklamfilmer med våra deltagare går just nu att se i olika webb-tv sammanhang. Allt material finns också samlat på en kampanjsida: folkuniversitetet.se/kunskap
303
…scener fanns i programmet för Världens största musikfestival som arrangerades av studieförbunden i oktober. Det kan jämföras med festivalen South by South West i Austin, Texas, som har 107 scener.
”DANS HAR INGEN ÅLDER” På tisdagar ses en grupp med deltagare mellan 65 och 80 år och dansar tillsammans i Umeå. – Det är en dansklass fylld av rörelseglädje, skratt och gemenskap, säger kursledaren Sandra Ingberg. Just nu övar de inför ett uppträdande i Blå stolen den sjätte december. När Sandra bad deltagarna att skriva några ord om danskursen löd några av svaren så här: ”Dansen gör mig mer levande” ”Dans har ingen ålder - jag måste dansa” ”Försvinna in i en annan värld en stund!” ”Jag har alltid velat dansa och först nu vågar jag!” u
FOTO: BURT VON BOLTON
Ledare
STIG-OLOV BLIXT, REKTOR FÖR FOLKUNIVERSITETET I GÖTEBORG FOTO MARTIN LUNDIN
Stolt kameleont För mig och många andra är Lars Trädgårdhs studie ”Folkuniversitetets roll i det civila samhället” en bekräftelse på och ett erkännande av att vår verksamhet alltid har bestått av såväl folkbildning som skolor och uppdrag. Han beskriver hur vi under hela vår historia har arbetat med olika samhällsuppdrag. Ibland med bidrag i vår roll som studieförbund, andra gånger genom uppdrag och skolor med annan finansiering. Som organisation har vi haft en kameleontisk förmåga att anpassa oss och skapa nya verksamheter. I sina slutsatser gör Trädgårdh en bra beskrivning av hur Folkuniversitetet bidrar till samhällsutvecklingen genom att erbjuda den enskilde individen utvecklingsmöjligheter. Samtidigt betonar han vikten av att det nöje och den förströelse som kurser och cirklar också erbjuder är en självklar del av bildningsuppdraget, vid sidan av de instrumentella syftena med (ut)bildning. För mig gör hans skrift att jag med rak rygg kan säga att vi är ett studieförbund som förutom att bedriva folkbildning spelar en viktig roll i integrationen av nya svenskar och bidrar till förnyelsen inom yrkeshögskolan, gymnasieskolan och många andra områden. Folkuniversitetet kanske är en kameleont inom folkbildning och vuxenutbildning. Men oavsett vad vi ägnar oss åt har vi med oss arvet och pedagogiken från folkbildningen i mötet med våra deltagare. Det är något jag är stolt över att vara en del av.
JUST NU …
< <
Bäst just nu: Att jag lever i ett samhälle med yttrandefrihet och att vi som studieförbund är en del av att erövra demokratin varje dag. Mindre bra just nu: Flyktingsituationen. Jag hoppas att vår verksamhet på sikt hjälper människor att integreras i Sverige. Tidskriften Folkuniversitetet 35
POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM
Ny skrift om Folkuniversitetets roll i samhället ”Folkuniversitetet bör bejaka sin individcentrering, säga ett tydligt ja till kompetenshöjning och de instrumentella syftena med (ut)bildning. Å andra sidan bör man inte heller skämmas för att säga ja också till det lättsinniga, det nöje och den förströelse som kurser och cirklar också kan erbjuda.” Skriften kan beställas från förbundskansliet.
Folkuniversitetet