» TILLIT BYGGER UPP HELA VÅRT SAMHÄLLE. «
Tidskriften Folkuniversitetet
#2 maj 2017
EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS
Journalister språkbadar i Madrid Kunskapsklubben samlar fler nyfikna
Engelskan – älskat och fruktat språk Stärk din omvärldsanalys Sömntjuvar och sena surfvanor
Tänk negativt REPORTAGE Ida Hallgren lär oss lyssna till svåra känslor.
Jacob Felländer skapar magiska fotografier
36 SIDOR MED INSPIRERANDE OCH NYTTIG LÄSNING
Innehåll, nr 2 2017:
PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 20/ Så här kan du bevaka och analysera din omvärld 22/ Ida Hallgren gör upp med hurtfriskt positivt tänkande
32/ Vårt andra språk: engelskan
10/
Engelskan påverkar oss. Nya ord droppar in i svenskan i mängd, och vi omges av engelska språket överallt. Men trots en ofta slarvig och överdriven användning av engelska menar språkvårdarna att svenskan är ett stabilt språksystem.
PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ Berikad av kurs i spanska hos Internationella Skolorna 29/ Ny utbildning startar för tidigare ensamkommande 29/ Tillit i fokus på årets vetenskapsfestival 30/ Stöd ges efter behov på Lunds Konst/Designskola
OMVÄRLD 6/ Din nattsömn påverkas av hur du använder tekniken
31/ Folkbildningen tar itu med jämställdheten
8/ Folkbildningen i den digitala revolutionen
32/ En dag med Kunskapsklubben
18/ Jacob Felländer låter slumpen styra i konsten
35/ Stig-Olov Blixt: Det vi gör har betydelse!
22/ 2 Tidskriften Folkuniversitetet
Tidskriften Folkuniversitetet
Lennart Frykskog Redaktör
Engelska, spanska och andra språk
J
ag var på språkkurs i Madrid i februari och påmindes både om spanskan och om varför språk är så viktigt: för att göra sig förstådd, kommunicera med andra och därmed göra världen rikare och mer begriplig. Språkets makt blir extra tydlig när man är i en miljö där ens eget modersmål väger lätt. Demokrati och kultur bygger på språk. Rätt verb gör skillnad i ett argument. Och ett ord – exempelvis mudejár – kan öppna upp ett helt kapitel i den spanska medeltiden.
I det här numret skriver vi om engelskans påverkan på vårt modersmål (s. 10–17) och om den kurs jag själv och Ewa-Maria Kriegholm (s. 27–28) var med på i Madrid. Där det verbala språket upphör tar något annat vid. För någon kan det vara våldet, tyvärr. För andra kan det vara musiken eller bilden. Jacob Felländer låter slumpen, ingivelsen och intuitionen styra honom in i nya världar (s. 18–19). Tack vare 3D-tekniken kan vi andra också vistas inuti dessa. Engelska och spanska är viktigt, men uttrycksmöjligheterna och språken är många. Trevlig läsning!
Missa inte: Reportaget med Ida Hallgren i centrum. Negativt tänkande kan vara en positiv kraft, hur bakvänt det än kan låta. Och läs även vår spaning på den framtida folkbildningen! (s. 8)
Nr 2 maj, 2017 Årgång 37 ANSVARIG UTGIVARE
Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR
Gabriella Eriksson REDAKTÖR
Lennart Frykskog 070-668 91 64 GRAFISK FORM
Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD
Kicki Emanuelsson, Stockholm Andreas Åhs, Göteborg Hanna Rodriguez, Uppsala Ylva Carlsdotter, förbundskansliet Gabriella Eriksson, förbundskansliet ADRESS
Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-POST
tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK
Trydells Tryckeri issn 0284-7574 UTGIVNINGSPLAN
LJÖMÄRKT MI
341 091
4 nr/per år Nästa nummer, september 2017 OMSLAG
Tomas Ohlsson
Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.
Tidskriften Folkuniversitetet 3
Aktuellt Foto: Stefan Nilsson
Fond till Hans Roslings minne ¶¶Den 7 februari avled Hans Rosling. Nu planerar sonen Ola och svärdottern Anna att föra arvet vidare efter den världsberömde forskaren, föreläsaren och folkbildaren genom att upprätta en fond i hans namn. “Hans ville att vi skulle hitta ett format där andra akademiker och forskare som har viktig kunskap om världens utveckling – som allmänheten behöver kunna – får möjligheten att lämna universitetet för att folkbilda”, säger Ola Rosling till DN.
Biologiska datorer utvecklas i Lund ¶¶EU satsar drygt 6 miljoner på ett nytt forskningsprojekt som med hjälp av biologin ska ta fram en helt ny typ av dator – biologiska datorer. De ska kunna vara betydligt kraftfullare än dagens datorer och kunna göra snabba beräkningar och, med hjälp av ofelbar programvara, förhindra hackare att göra intrång. Datorn baseras på molekylära motorer som är oerhört energisnåla. Projektet samordnas av Lunds universitet.
Anrik tidning för folkbildning blir digital på KB ¶¶Tidningen Reformatorn finns nu tillgänglig i Kungliga Bibliotekets digitala tidningstjänst. Reformatorn gavs ut av IOGT, Godtemplarorden 1887–1965, och det var i den som Oscar Olsson, ”studiecirkelns fader” 1902 presenterade sin idé om studiecirklar – en metod som fortfarande lockar.
Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd ¶¶Regeringen har lagt propositionen ”Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd”. Bakgrunden är att regeringen identifierat ett behov av att skapa ekonomiska incitament 4 Tidskriften Folkuniversitetet
för att vuxna med kort utbildning ska gå vidare till studier. Till skillnad från det vanliga studiemedelssystemet är studie startsstödet inte kopplat till individen utan ansöks om av
den kommun individen befinner sig i. Studiestartsstödet kan sålunda ses som ett verktyg som kommunerna kan använda inom ramen för sitt uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning.
SIFFRAN:
17
Sveriges placering när Global Finance Magazine analyserar data från Internationella valutafonden (IMF) och rankar de 30 rikaste länderna i världen: Foto: Hugo Nabo Johan Persson, ordförande i Landsbygdskommittén.
Beröm och kritik till Landsbygds kommittén
Samtal om samvetet ger friskare personal ¶¶Forskare i Umeå har testat en metod i äldreomsorgen där det dåliga samvetet används som drivkraft för att minska personalens stress, skriver Svenska Dagbladet. Kärnan i metoden är stödet från chefen och kollegorna. ”Alla mår bättre då de blir lyssnade på och tillsam-
mans kan ta tag i problemen – som ju är gemensamma”, säger Gunilla Strandberg som är professor i omvårdnad vid Umeå universitet. Vid en månatlig träff dryftas allas kunskap, erfarenheter och idéer. Både problem och lösningar tas upp vid träffarna.
¶¶Folkbildningsrådet gillar att Landsbygdskommittén vill öka folkbildningsanslaget. ”Ett erkännande av den stora betydelse folkbildningen har för landsbygdsutveckling”, skriver rådet i ett remissvar där man välkomnar helhetsgreppet om landsbygdsutvecklingen. ”Men det saknas ett helhetsperspektiv på folkbildningen där såväl studieförbund som folkhögskolor är viktiga i arbetet att aktivera och engagera målgruppen unga och utrikesfödda. Här behöver folkhögskolans roll synliggöras.” Tidskriften Folkuniversitetet 5
Forskning
Så kan din nattsömn påverkas av skärmen Studier har visat att teknikanvändning påverkar sömnen. En hypotes är att skärmljus på kvällen stör dygnsrytmen – men min forskning har inte visat att så skulle vara fallet. Frida Rångtell
Istock
MÄNNISKAN HAR EN inre klocka som, Dessutom är det väldigt vanligt likt Skalmans mat-och-sovklocka, att spendera tid framför skärmar hjälper oss att styra vårt betepå kvällen, ofta precis innan eller ende: att vara aktiv under dagen till och med efter läggdags. och att sova under natten. Vår Smartphones, surfplattor, inre klocka ställs in av bland datorer: många av dessa har annat ljusnivåer. När skärmar som avger en mörkret lägger sig stor andel blått ljus. signalerar det till En hypotes som har hjärnan att det är fått stort genomslag dags att göra sig är att skärmljuset redo att sova. Då fristör sömnen genom sätts melatonin, ett att hämma melatohormon som gör att vi nin och därmed får känner oss trötta och FRIDA RÅNGTELL, doktorand oss att känna oss somnar lättare. Ljus piggare. Studier har institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet å andra sidan – och visat att teknikanframför allt ljus inom vändning på kvällen det blå ljusspektrat – hämmar stör sömnen. Men vad i teknikmelatoninet. Istället för att göra användningen stör sömnen? Och oss redo för sängen, så tänder vi hur kan vi motverka det? ofta våra lampor för att kunna I min forskning har vi studerat vara aktiva till senare på kvällen. hur två timmars exponering för
6 Tidskriften Folkuniversitetet
skärmljus precis innan sänggående påverkar kvällsnivåerna av melatonin och den efterföljande sömnen. Under de två timmarna med skärmljus så fick deltagarna läsa en bok på en surfplatta. Detta jämfördes med ett ytterligare tillfälle – med samma deltagare – då surfplattan byttes ut mot samma bok i pappersformat. Det som skiljde de två tillfällena åt var ljuset från skärmen vid det ena tillfället. TROTS ATT ENSTAKA tidigare studier har sett effekter på sömnen efter skärmljusexponering, så såg vi i vår studie varken effekt på melatoninnivåerna på kvällen eller på den efterföljande sömnen. Men innan vi drar slutsatsen att skärmljus inte stör sömnen så finns det andra möjliga förkla-
Även om inte skärmljuset är den främsta sömnboven finns ingen anledning att ta med surfplatta och smartphone i sängen strax före läggdags, anser Frida Rångtell.
ringar att beakta. En nyckel till varför effekten uteblev kan vara att deltagarna utsattes för starka ljusförhållanden i sömnlabbet under timmarna innan försöket började. Tidigare exponering för starkt ljus har nämligen visats ha en skyddande effekt för melatoninpåverkan från ljus på kvällen. Så om skärmljus på kvällen stör sömnen så kanske man kan skydda sig genom att vara ute mer under dagen. Men även om just skärmljuset nu inte är den främ-
sta sömnboven, så finns det ändå anledning att ändra på vanor såsom att ta med sig smartphone, surfplatta eller dator till sängs. VAD VI GÖR med tekniken är troligtvis också av stor vikt för hur sömnen påverkas. För våra hjärnor är det troligtvis stor skillnad mellan en avslappnande film på en lägereld och ett upprörande inlägg på sociala medier innan vi ska sova, även om båda görs på en surfplatta.
⚫ Under sömnen sker det många viktiga processer som till exempel främjar minnet och inlärning. ⚫ Det är väldigt vanligt med sömnbesvär, vilket kan ge upphov till negativa hälsoeffekter samt påverka vår dagliga funktion och prestation. ⚫ Teknikanvändning på kvällen har kopplats till försämrad sömn. Tidskriften Folkuniversitetet 7
Trend
Folkbildning 2.0 Den digitala revolutionen har inneburit en explosion av gratis utbildning på nätet, för vem som helst och av vem som helst och den marknadsförs ofta som något du kan göra när och var som helst, så länge du är uppkopplad till nätet vill säga. Ylva Carlsdotter
Skillshare
FÖRUTOM DE RENT fria och utan kostnad tillgängliga internetsidor som Youtube och Ted talks, har alltfler mer professionella utbildningsaktörer etablerat sig. Deras affärsmodell liknar företag som Spotify och Netflix med sina abonnemangsliknande upplägg. Men du får vad du betalar för, eller snarare, du får mer om du också betalar. Den svenska musiktjänsten Spotify var till en början gratis när den öppnades för allmänheten och hade endast några enstaka reklamavbrott. Allteftersom Spotify etablerade sig och människor upptäckte musiktjänsten blev reklaminläggen tätare och gratistjänsten mer begränsad. På liknande sätt bygger nu kunskapskanalerna i den digitala sfären upp sina sidor. Du provar gratis, vill du behålla tjänsten eller få mer finesser och tillgång
8 Tidskriften Folkuniversitetet
till en större tjänst betalar du och då ofta en månadsavgift, som ett abonnemang. I en del fall handlar det om möjligheten att spara ned kursmaterial på datorn. PÅ DE UTBILDNINGSSIDOR som fortfarande är helt gratis uppmuntras du som går en kurs, eller kanske framförallt om du gått flera kurser, att bli månadsgivare eller bidra med valfritt bidrag. Vilket liknar sajten Wikipedia där människor uppmuntras att stödja sidan ekonomiskt för att den ska fortsätta finnas. I Skillshare som har en liknande slogan som de andra – learning anything from anyone – erbjuds du olika former av månadsabon-
nemang. De har också en profil med flera kreativa och konstnärliga klasser. Skillshare utmärker sig med en tilltalande kreativ miljö, där kurserna presenteras. Kursledaren blir intervjuad på sin arbetsplats, ofta i ljusa och inspirerande färger och former. I Skillshares introduktionsvideor är det lätt att känna sig inspirerad och själv vilja skapa och ta del av lärarens kunskaper. FLERA AV DE utbildningssajter som erbjuder gratis utbildning trycker på att rätten till utbildning är en demokratifråga och att den inte ska styras av individers ekonomiska förutsättningar. Flera av sajterna erbjuder också människor som kan något att bli lärare på sajten, som Skillshare
Kanske är framtiden för olika typer av kursutbud abonnemangsbaserat. Likt ett gymkort har vi träningskort för hjärnan som vi betalar en fast månads- eller terminsavgift för.
och Udemy. Där kan du lägga upp en kurs själv och ta betalt för det. Det finns flera sajter som beskriver sig med ord som påminner om ren folkbildning, till exempel Kahn Academy. Det ska vara fritt, frivilligt och för alla. Det låter som en ny form av folkbildning som sprider sig globalt över alla landsgränser. Kanske kan de svenska utbildningssajterna dra lärdom av de stora
nyskapande aktörerna. Deras budskap är lätt att ta till sig – var och när som helst, för det digitala kunskapsutbytet är oberoende av tid och rum. Och kanske är framtiden för olika typer av kursutbud abonnemangsbaserat för onlinekurser likväl som för vanliga platsbestämda kurser. Likt ett gymkort har vi träningskort för hjärnan som vi betalar en fast månads- eller terminsavgift för.
Onlinekurser är ett brett begrepp som innefattar det mesta inom interaktivt lärande och utbildning. I grunden är onlinekurser dator- och nätverksaktiverad överföring av kunskaper.
Tidskriften Folkuniversitetet 9
text: Lennart Frykskog bild: Emma Hanquist/Form Nation
English – näst b
– vårt bästa språk
Engelskan breder ut sig. Ungdomar chillar, vajnar och hittar spelpartner från hela klotet på nätet. På uni versitetet forskas och undervisas på engelska. Nyss anställdes en Key Account Manager. Reklam och varumärken på engelska över hela staden. Amazing. Hur mår svenskan i denna språkmiljö?
Lars-Gunnar Andersson
F
örr inspirerade tyskan och franskan till nya svenska ord. Efter andra världskriget har engelskan blivit den främsta källan. Ständigt denna engelska! Den hörs överallt, via skärmar och hörlurar. Många använder engelskan dagligen, i jobbet och på fritiden. På några decennier har engelskan gått från att vara ”främmande språk” till ett andra språk. Normen har förskjutits. En jämförelse med 60-talet var slående. Beatles hänförde och och bröderna Cartwright lockade masspublik till TV-n. Men också en tid när enbart några bestseller(s) om året hade biopremiär. Nu ”streamas” populära TV-serier från nätet innan de hunnit översättas, och unga spelar datorspel på nätterna. – I äldre tider lade kyrkan beslag på en dag i veckan åt oss. I dag har Hollywood lagt beslag på sju dagar i veckan, säger Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet. Det finns en hel del språkfrågor att bekymra sig över, men engelskan hotar inte svenskan, anser han. Utmaningen är att bejaka såväl svenskan som engelskan. – Om Sverige ska klara sig bra i framtiden ska mina barnbarn vara förbaskat duktiga på svenska och förbaskat duktiga på engelska. Och gärna duktiga på något annat språk också. – De som tenderar att vara duktiga på engelska
tenderar också att vara duktiga på svenska. Språkliga kompetenser hjälper varandra. Engelska nyord har fyllt luckor och integrerats smärtfritt, ofta utan att vi ens noterar det. Lars Gunnar Andersson nämner sporttermer som ”offside” och ”icing”. På ett av hans egna områden, teoretisk grammatik, finns en mängd importerade låneord i verktygslådan. – Svenskan blir inte bättre av att vi kastar ut lånorden. Dyker då nyorden alltid upp när det finns luckor i svenskan? – Generellt är det nog så, men ibland importerar vi enbart för att det är fräckt, När vi börjar svära och använda ”fuck” ersätter vi inte några tomrum i språket. Vi kan svära rätt fint på svenska också! ANNA W GUSTAFSSON är docent i svenska vid Lunds universitet. Hon betecknar engelskans inflytande som den starkaste tendensen i spåkets utveckling just nu, och hon iakttar att acceptansen för engelskan har ökat. – Förut hade flera reagerat om en talare slängt in en massa engelska ord. Nu flyter det förbi. Det är tecken på att något nytt har hänt med talspråket och det skrivna internetspåket, som används i sociala medier, i chattar, i sms och dylikt. När det gäller mer typiska skriftspråkliga genrer ser vi inte det här än, tror jag. Engelska lån betyder inte att svenskan är på väg att försvinna, menar Anna W Gustafsson. Hon erinrar om att svenskan dessutom är ett ganska stort språk, på plats 90 bland cirka 7 000 som talas runtom i världen just nu, – Svenskan har alla förutsättningar att leva länge: ett starkt skriftspåk, en lång litterär tradition, grammatikor och ordböcker. Språket är samhällsbärande och barn får undervisning i svenskan. Och vi har en språklag sedan 2009! Anna W Gustafsson varnar dock för en farlig och snabbt växande språkklyfta mellan yngre och äldre. Yngre tappar i förståelse för ord med germanskt ursprung (kulvert, tjänlig, pådrag) men förstår ord med engelskt släktskap (entreprenör, patriarkat). Det här framgår av en jämförande studie av
I äldre tider lade kyrkan beslag på en dag i veckan åt oss. I dag har Hollywood lagt beslag på sju dagar i veckan.
12 Tidskriften Folkuniversitetet
Tidskriften Folkuniversitetet 13
Anna W Gustafsson
högskoleprovens ordförståelsedel mellan 2000 och 2011 som hon och David Håkansson i Uppsala genomfört. Resultatet speglar förändringar i medielandskapet och i läsvanor till följd av den digitala revolutionen. Nedgången börjar 2006. – Det ordförråd som den yngre generationen har fått med sig är ett annat än det de äldre generationerna en gång fått med sig. Vår studie kan dock inte säga något om storleken på ungdomars ordförråd – det kan mycket väl vara lika stort som äldre generationers, men det är ett annat ordförråd, säger Anna W Gustafsson.
När vi börjar svära och använda ”fuck” ersätter vi inte några tomrum i språket. Vi kan svära rätt fint på svenska också!
STUDIEN FÖDER KRITISKA frågor. Ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt med ett gemensamt språkbruk. Avståndet till högskolans ordvärld ökar. – Skolan måste aktivt kompensera den splittring och fragmentisering av det språklandskap de uppväxande generationerna möter, säger Anna W Gustafsson.
Det är väl inte ”engelskans fel” att klyftan ppstått, men visar tydligt att samhället måste u förhålla sig till förändringar i den språkliga (och digitala) miljön. Det gäller även myndigheten Språkrådet, som följer och främjar språkens utveckling. Varje år ger man ut nyordslistor där de engelska influenserna blir tydliga. I den nya upp
»Några reagerar kanske om man stoppar in ett ord som ”najs” i en ord bok utgiven av Svenska Akademin, men om jag tittar på SMS från barn är det ett väldigt vanligt förekommande ord (….) Engelskan har haft starkt inflytande oerhört länge (…) Men så finns också influenser från andra språk, till exempel när det gäller maträtter. Spanska arabiska och tur kiska ord dyker upp på nyordslistorna.« Emma Sköldberg, docent i nordiska språk och knuten till redaktionen för Svensk ordbok diskuterar ordbokslandskapets förändring i Sveriges Radio 22 mars
Äter engelskan upp svenskan? Nej, menar landets ledande språkvårdare. Svenskan är ett stabilt språksystem. Men det finns ändå problematiska frågor kring hur engelskan används i vårt språk.
lagan av Svenska skrivregler visar man exempelvis (tydligare än tidigare) att engelskpräglade s-plural finns och används i svenskan samt blir en alltmer etablerad del av vårt böjningssystem. – Det är ett led i vårt arbetet att vara lite mer deskriptiva i våra rekommendationer, att mer utgå från hur språket ser ut och används. Men vi råder fortsatt i första hand till andra lösningar än s-plural säger språkvårdaren Ola Karlsson. Distinktionerna är inte helt lätta för en lekman att reda ut. Men för att ta ett par exempel: container blir containrar i plural (inte containers); story blir… ja hellre ”storys” än stories och ”storysarna” i stället för stories. Och Spåkrådet ser hellre att vi säger ”krockkuddar” än ”airbags”. SVENSKAR (OCH NORDBOR) är dokumenterat duktiga på engelska, i topp tillsammans med holländarna.
Men frågan är inte bara om vi borde vara ännu bättre utan även bredare. FAKTA/ENGELSKA Språkvetarna vill se ökad 372 miljoner männflerspråklighet. Vi bör iskor i världen har förutom engelska även engelska som förstaspråk. Ytterligare 611 kunna mer tyska, franska, arabiska och kinesiska. En miljoner har engelav dem som säger detta är skan som andraspåk. Tomas Riad, professor i Betydligt fler än så nordiska spåk och ledamot behärskar engelskan i Svenska Akademin. I en i åtminstone någon intervju med Dagens Nyheutsträckning. Källa: www.ethnologue.com ter (13 juni 2016) lyfter han fram en rapport från EUkommissionen 2008 som förespråkar flerspråkighet i Europa. – Det fina är att den försöker förklara behovet Tidskriften Folkuniversitetet 15
av flerspråkighet i Europa på en humanistisk grund för att underlätta integrationen, säger Tomas Riad. Engelskan befolkar alla samhällsområden: näringsliv, politik och – inte minst – universiteten. Den mesta undervisningen på mastersnivå sker i dag på engelska och den utvecklingen har på senare år drivits på inom EU av Bolognaprocessen, som syftar till en gemensam utbildningsmarknad. BLAND FORSKARNA ÄR engelskan sedan länge ett lingua franca, ett universellt språk. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska, varav de flesta inom naturvetenskap, men engelskan blir allt starkare som publiceringsspråk även inom samhällsvetenskap och humaniora. ”Kunskapen känner inga gränser, den produceras globalt och kommer till användning globalt. Många akademiska discipliner är mycket specialiserade, med ett litet antal forskare i hela världen som är riktigt insatta. Det är därför orimligt, menar de, att använda nationella spåk med liten räckvidd.” Han som skriver detta, i Folkbildning & Forskning Årsbok 2017, är Linus Salö, och är forskare vid Centrum för tvåspåkighetsforskning i Stockholm.
Han doktorerade i fjol på vad det innebär att engelskan allt mer ersätter svenskan som forskningsspråk. Ökat samarbete och forskarutbyte är fördelar med engelskan. Men utvecklingen är inte oproblematisk eftersom styrmedlen för produktivitet och kvalitet är så hårt kopplade till språket och därmed bidrar till likriktning, konstaterar Linus Salö. – Det finns en olycklig forskningspolitisk tendens som först sätter likhetstecken mellan hög kvalitet, internationell forskning och engelska, och sedan kopplar sådana mått till fördelningen av resurser. Forskningens kvalitet och genomslag utvärderas genom beräkningar i databaser där mest bara engelskspråkig forskning, särskilt tidskriftsartiklar, finns med. En del discipliner skulle må bra av mer publiceringar på engelska och andra av mer på svenska, anser Linus Salö. ÄR BARA FORSKARNA aktiva i diskussionen kring engelskans betydelse och påverkan? Å nej, det här engagerar många. Det blev tydligt när webbprofilen Joakim Jardenberg för ett antal år sedan föreslog att svenskan skippas och att skola, myndigheter och Public Service borde växla över till engelska. – Svenskan är en alldeles för liten språkgrupp och det är en hämmande faktor för vår utveckling. Alla är överens om att det är en fördel för oss att vi är så ”duktiga på engelska”, tänk då vilken fördel det vore om engelska var vårt modersmål. Det är klart att det inte är utan friktion, men det är ett övergående besvär. (idg.se, 13/6 2013) En del anser att vi är ett gott stycke på vägen. Rickard Swartz, bosatt i Wien, reflekterade kring detta under en bussfärd mellan Norrtull och Stureplan nyligen. Han hör engelska talas i mobilerna och iakttar mängden av skyltar och varumärken
Utvecklingen har varit lavinartad de senaste åren, kvaliteten på maskin översättningarna har ökat.
16 Tidskriften Folkuniversitetet
på engelska. ”Det svenska språket är borta. Det har nästan utplånats. Eller borde jag skriva förträngts? Jag ser ut från bussen och häpnar över vad jag ser och läser.” (DN 4/6 2016) DEN IDEELLA ORGANISATIONEN Språkförsvaret bildar opinion för svenskan som ”har ett egenvärde och måste försvaras bland annat gentemot engelskans framträngande”. (citat hemsidan) Organisationen besvarar remisser, ger ut böcker och har genom åren utsett bland andra Stockholms stad och Tele2 till ”årets anglofån”. Inget hederspris direkt. Förre Volvochefen PG Gyllenhammar prisades däremot av föreningen 2014 efter att han i en bok (”Oberoende är stark”) kritiserat engelskans utbredning i näringslivssvenskan och brist på nyanser hos de (alltför många) som använder språket. Expressens krönikör Anna-Charlotte Marteaus skrev nyligen att engelskan berikar svenskan med kärnfulla uttryck och praktiska begrepp, men förstör också genitivformer och annat. ”Svenskens förmåga att skilja på "sin" och "deras" börjar gå upp i rök, till exempel. He grabbed his hat, heter det ju på engelska. Men på svenska säger man lämpligen: Han tog sin hatt. ”Om anglifieringen ska gynna svenskan måste vi bli bättre på – svenska, blir Marteaus slutsats. Skolan ska lära elever grammatik och språkregler och ”när de är drillade i det hantverket kan de börja jonglera och improvisera med orden på egen hand”. EN GÅNG FICK engelskan fäste genom den brittiska kolonialismen. Efter andra världskriget har USA:s kulturella och ekonomiska dominans varit en avgörande faktor. Engelskans framfart har gynnats av den globaliseringen. Men USA har valt en nationalistiskt sinnad president, Donald Trump. Och Storbritannien har valt Brexit, att lämna EU. Vad betyder det här? Lars Gunnar Andersson: – Ja, det blir himla intressant att se. Irland som blir kvar i EU har ju fortfarande engelskan som officiellt spåk. Svenskar och andra talar ju betydligt hellre engelskan än tyska och franska på mötena. Mitt svar blir ändå: jag vet inte vad Brexit betyder. – Men jag tror att engelskans roll i världen
lär förstärkas ännu ett antal år. Macintosh, Youtube, Google och många andra inflytelserika företag och företeelser finns ju kvar även om vi har Brexit och Trump. Frågan är också vad digitaliseringen kan göra för att överbrygga klyftor mellan nationaliteter och tungomål. Mycket, menar Ola Karlsson på Språkrådet. – Utvecklingen har varit lavinartad de senaste åren, kvaliteten på maskinöversättningarna har ökat. Som exempel nämner han EU:s arbete med att skapa en digital plattform för flerspråkiga e-tjänster, som ska göra det möjligt får två personer med olika språk att kommunicera med varandra vid exempelvis offentliga upphandlingar. Ett annat exempel är en tjänst som Tele 2 och Microsoft för att göra det möjligt, exempelvis för flyktingar, att översätta telefonsamtal i realtid.
»I en ångermanländsk lant handel kom för några år sen en gumma in och ville se på en väska (…) och frågade om materialet var starkt: Biträ det, trosvisst: – Det vill jag lova, det är äkta shopping! Lika aningslöst som denne bodgosse håller hela vår nation på att glida in i en språkförbistring som vi inte sett maken till sedan dans kans och lågtyskans anstorm ning under medeltiden, hög tyskans på 1500-talet och franskans under upplysning ens tidevarv.« Ur Industria, nr 10/1960 Tidskriften Folkuniversitetet 17
Spaningen:
Jacob Felländer Fotokonstnären Jacob Felländer använder analoga kameror när han ger sig i kast med storslagna vyer över städer och landskap. Bilderna exponeras på varandra. Magin inträffar i mörkrummet, där han låter lager av tid och rum smälta samman till nya verkligheter. Lennart Frykskog
18 Tidskriften Folkuniversitetet
Marc Femenia/TT
D
u är en nyskapande konstnär som bygger virtuella världar. Med tanke på din experimentlust, varför överger du inte den analoga tekniken och satsar på det digitala fullt ut? – Jag vill att saker ska hända som jag inte har kontroll över, att slumpen ska spela in. Mina gamla ombyggda analoga kameror kan inte ställas in och med dem tar jag överexponerade bilder som multiexponeras på varandra. Det gör att jag hamnar på ställen som jag inte kände till, som jag inte ens visste att de fanns. – Med digitala kameror skulle jag arbeta medvetet vid fotograferingen, utan att det okontrollerade inträffar. Men visst, skulle det finnas en digital kamera som gav ett antal slumpartade fel, då skulle jag kunna använda den också! Du har utvecklat en egen stil, men du hade en lärare i USA som påverkade dig i den här riktningen, att skapa nytt. Berätta om vad han sade! – Min önskan var att ta den perfekta svartvita bilden med skärpa och många nyanser. Men när AKTUELL MED: jag visade mina bilder Visade i vintras en undrade läraren varför stor utställning på jag härmade sådant som Fotografiska museet Ansel Adams hade gjort med fotografi, måleri, för 100 år sedan. För mig skulptur och virtual var det omvälvande! Han reality (VR). Löste upp gav mig i stället en gamgränsen mellan den fy- mal kamera att pröva siska och den virtuella med, vilket jag också världen. Nya utställgjorde. ningar på gallerier i – Från början blev det New York, London och bara svart, vitt och grått, Stockholm är på gång. men efter hand kom
saker fram på negativen som inte liknade något jag sett förut. Det blev ett genombrott för mig arbetsmässigt och konstfilosofiskt. Du har slagit internationellt, paret Clinton har köpt dina tavlor. Har din framgång på den stora scenen något att göra med motiven, förutom det drivna hantverket? – Det enkla svaret är att bilderna inte är baserade på något geografiskt ställe, även om det är verkliga platser i botten. Det spelar ingen roll varifrån du kommer, du kan relatera till det ändå. Du måste inte förstå svenska eller koderna på Södermalm för att uppskatta det. Rent konstnärligt är det jag gör mer inspirerat av sent 70-tal i New York än av svensk konsthistoria. Du har haft två utställningar på Fotografiska museet, som drar folk från när och fjärran. Vad betyder museet för fotot? –Förut fanns ingen plats i Sverige där man kunde se fotografi i absolut världsklass, det är en enorm gåva till folket. I den här mixen av stora och mindre utställningar, av mer konstnärligt utmanande och mer lättsmälta bilder, finns en folkbildande tanke som jag tycker är helt fantastisk. – Vi har utvecklat ett enormt bildseende de senaste 10–15 åren och det är ofta relaterat till fotot. I Paris på 1870-talet var det oljemåleriet som alla ville se. Nu tycker jag att fotot har tagit den platsen.
»Vi har utvecklat ett enormt bildseende de senaste 10–15 åren och det är ofta relaterat till fotot.«
Tidskriften Folkuniversitetet 19
Behov
5
Insamling
OMVÄRLDSSpridning CYKELN Analys
steg när du gör en omvärldscykel Vi behöver alla information om yttre händelser, konkurrenter och samhällsförändringar i våra yrkesroller. Ett sätt att strukturera arbetet är att arbeta efter en mall, exempelvis omvärldscykeln. Fredrik Korsan-Bengtsen
Istockphoto
1
Behov. Omvärldscykeln påbörjas med en kartläggning av vilka informationsbehov som finns. Vilka områden är särskilt intressanta för oss att bevaka?
2
Insamling. Insamling av information sker ofta kontinuerligt, i de kanaler som man har identifierat som intressanta. För att underlätta insamlingen kan man prenumerera på sina viktigaste informationskällor och använda sig av exempelvis Google alerts som bevakar sökord.
4
Spridning. Omvärldsbevakningen är inget att ha om den inte sprids inom organisationen, till de som är i behov av den. Ofta framhålls att omvärldsbevakning är en ledningsfråga, vilket det naturligtvis är. Men omvärldsbevakning berör alla i organisationen även om behoven kan variera.
3
Bearbetning och analys. Det brukar inte vara brist på information och data. Problemet är att sålla i det digra materialet. Man vill ju lyfta fram det som är viktigt och inte
5
Feed-back. Återkoppling är nödvändig för att kunna göra förändringar i behovskartläggningen, och för att kunna utveckla omvärldsbevakningen.
20 Tidskriften Folkuniversitetet
låta det drunkna i alltför bred rapportering. Helst vill man även hitta samband som är ögonöppnare, även om de är obekväma. Att slå in öppna dörrar är meningslöst.
FÖRSLAG OCH ÅTGÄRD
Vilka nätverk är viktiga i din omvärldsanalys? ELISABETH ANDREASSON, upphandlingschef Göteborg
Liten ordlista Trend – förändring som kan beläggas. Tendens – något som är antytt men inte kan beläggas. Händelse – något som inträffar sällan och kan vara oförutsedd. Pest och Swot – vanliga analysmodeller. Environmental scanning – omvärldsbevakning på engelska.
Verktyg
Tre frågor ⚫ Vad händer? ⚫ Varför händer det? ⚫ Vad innebär det?
Vilka källor som används styrs av behovskartläggningen. Internet är startpunkten och det som används flitigast. Med rutin i arbetet framkommer snart vilka webbplatser som är relevanta. ”Gammelmedia” minskar i betydelse, då de tar betalt och försvårar tillgängligheten och används kanske mest för att hålla sig generellt uppdaterad. Personliga nätverk är mycket användbara. Människor blir ofta väldigt glada av att få dela med sig av sina kunskaper. Och glöm inte att även utnyttja dina kollegors nätverk och kunskaper. I gruppen Omvärld på intranätet finns en mer ingående beskrivning av hur man kan arbeta med omvärldsbevakning och omvärldsanalys.
– Jag använder ganska många nätverk, men främst ViS* styrelse och mitt privata nätverk från tidigare jobb och så vänner och familj. Olika styrelseuppdrag som jag har inom hästvärlden är också viktiga.
*Vuxenutbildning i samverkan
DANIEL JONLUND, gymnasierektor Trollhättan – Jag har ett kontaktnät med personer inom såväl kommun som fristående utbildningsorganisationer som Academedia. I kommunen får jag reda på vad som är på gång genom mina rektorskollegor som jag har kontakt med på telefon och mejl, men också genom att vi träffas med jämna mellanrum. JOHANNA BOHLIN, utbildningsledare Östersund – Personer i min närhet så som vänner och bekanta är viktiga i min omvärldsbevakning. Men även kollegor på andra avdelningar och andra kontor.
Tidskriften Folkuniversitetet 21
text: Ingemar Tigerberg foto: Tomas Ohlsson
Hon säger ja till de negativa tankarna filosofi Pendeln har svängt. Istället för att ”tro på oss själva” och på ”tankens kraft” ska vi nu värna om och lyssna till våra svåra känslor. Ida Hallgren predikar det negativa tänkandets evangelium.
S
STÄMNINGEN INNE I salen på Kulturhuset Kåken i Bagaregården är förväntansfull. Filosofen och psykologen Ida Hallgren som ska föreläsa har på kort tid gjort sig ett namn som förespråkare för ”negativt tänkande”. Många åhörare verkar, framgår det efter hand, bära med sig betungande erfarenheter av vad de uppfattar som destruktivt positivt tänkande. Publikens förväntningar på svartsyn tynger rummet inledningsvis. Då öppnar Ida Hallgren med något som avdramatiserar. – Tack för att jag fick komma hit idag. Det ska bli roligt, eller ja, roligt och roligt… Varför skulle någon tycka det här vara kul? Det vet jag inte. Hela salen skrockar loss i ett isbrytande skratt. Det är inte helt lätt att veta hur man ska bete sig ”korrekt” i ett rum där det negativa helt plötsligt är norm. Vilket
möjligtvis är en fingervisning om hur dominerande positivitetsnormen vanligtvis är. FÖRELÄSNINGEN ÄR EN av flera på temat som studieförbundet Sensus anordnar, alla fullbokade. Efteråt haglar reaktioner som vittnar om ett uppdämt behov. – Jag är den där jobbiga personen som alltid säger ifrån. För om ingen säger något kommer det gå käpprätt åt helvete, säger en kvinna i publiken. När Tidskriften Folkuniversitetet träffar Ida Hallgren för en intervju undrar jag om vi ändå inte har positivite-
Tack för att jag fick komma hit idag. Det ska bli roligt, eller ja, roligt och roligt… Varför skulle någon tycka det här vara kul?
22 Tidskriften Folkuniversitetet
– Negativt tänkande innebär att identifiera och lyssna till negativa känslor. Det är obehagligt, men nödvändigt, säger Ida Hallgren.
Tidskriften Folkuniversitetet 23
– Den mest obehagliga delen av positivitet är att den är väldigt individualistisk. Det handlar inte om att skapa ett bättre samhälle, säger Ida Hallgren.
ten att tacka för mänsklighetens framgångar. – Vad är framgång? 430 miljarder djur slaktas varje år. Det beror på varifrån man mäter framgång. Och vad är på gång runt hörnet? Påståenden om att det blir rakt av bättre och bättre är jag skeptisk mot. – Visst finns det vissa saker som blir bättre, medicinska framsteg till exempel. Men idén om den mänskliga framgångssagan är för att den liberala uppåt-framåt-idévärlden måste beskrivas så.
IDA HALLGREN VÄXTE upp på en slaktgård i Småland, vilket bidrog till att hon senare i livet valde att bli vegan. Men allvar utesluter inte humor. Hon säger att det är naturligt för en smålänning att vara negativ till sakernas vardande. Och hon skämtar om det svårmod som fördomsfullt tillskrivs någon som förespråkar det negativa. Ida är preppad med one-liners från förr, där favoriten sammanfattar hennes budskap: – Det är som det är.
All överdriven lallande positivitet föder hos många en känsla av falskhet och överdriven optimism och hurtfriskhet
24 Tidskriften Folkuniversitetet
Mer kritik mot överdriven optimism Gilla läget: hur allt gick åt helvete med positivt tänkande av Barbara Ehrenreich. Författare och politisk aktivist som ilsknade till när hennes läkare uppmanade henne att se cancerdiagnosen som en gåva. Hon gör upp med utbredda myter om att positivt tänkande kan göra att man blir frisk, rik och framgångsrik. Stå fast av Svend Brinkmann. Psykologiprofessorn vid Aalborg i Danmark gör upp med utvecklingssamhället, självhjälpstrenden och cocachfenomenet, ”Coachen är en motpol till det stoiska lovprisandet av den sinnesro vi kan få genom att stå stilla och stadigt – och se oss omkring”, har Brinkmann sagt i en DN-intervju.
Ida Hallgren menar att positivitetsnormen för med sig en mängd destruktiva inslag. Hon hävdar exempelvis att positiva visioner sänker vår prestationsnivå, att optimister dör tidigare än pessimister och att flygvärdinnor vars jobb är att le löper en större risk för att bli sjuka. Det verkar finnas något självskadande i att ge uttryck för känslor inte är sanna. – Den mest obehagliga delen av positiviteten är att den är väldigt individualistisk. Det handlar inte om att skapa ett bättre samhälle, säger Ida. DET SENARE VERKAR vara en drivkraft som hon själv agerar utifrån. Under föreläsningen
The power of negative thinking av Bob Knight. Den förre basketcoachen förklarar varför negativt tänkande ger bättre resultat i idrott och i vardag. Minimera misstagen, förbered dig på att vinna snarare än att hoppas vinna. Fokusera på nästa match istället för den senaste segern The Stupidity Paradox och The Triumph of Emptiness (Tomhetens triumf) av Mats Alvesson. Professorn i företagsekonomi i Lund förklarar (tillsammans med Andre Spicer) funktionell dumhet. Organisationer präglas av för lite reflektion och kritiska frågor blir obekväma. I Tomhetens triumf gör Alvesson upp med grandiosa självbeskrivningar och luftiga anspråk. Tidskriften Folkuniversitetet 25
Ida Hallgren skämtar om det svårmod som fördomsfullt tillskrivs de som förespråkar det negativa tänkandet.
gav hon flera antydningar om vikten av empati och solidaritet, tillsammans med välriktade pikar mot ”framgångsindustrin”. I stället förespråkar Ida Hallgren att man ska ta in, och ge uttryck för, verkligheten med alla dess nyanser. Det handlar alltså inte om att allt måla allt sotsvart i alla givna situationer, snarare att våga se världen som den är. Därmed kan man också agera på ett för situationen relevant sätt. Men vad är det då för skillnad IDA HALLGREN I på negativt och kritiskt RADIO OCH SVT tänkande? Ida Hallgren förekom– Ett kritiskt tänkande mer i radio och TV. kan vara analytiskt, det På SVT Play finns utgör en riskanalys utan exempelvis Idévärlden att det behöver angå en (sändes 22 januari, själv. Kritik kan innehålla kan ses till 1 septembåde plus och minus. ber). Ida Hallgren har Negativt tänkande inneockså flera gånger bär att identifiera och lyssintervjuats av Sveriges na till negativa känslor. Radio (www.sr.se) Det är obehagligt, men 26 Tidskriften Folkuniversitetet
Mats Alvesson
nödvändigt. Känslorna berättar något för oss, ger oss varningstecken och nödvändig information om att något inte stämmer. Att bli bekriven som ”den där jobbiga” återkommer från flera som tar ton. Många känner sig nedtystade på sina arbetsplatser med detta maktmedel.
MATS ALVESSON ÄR professor och organisationsforskare vid bland annat Lunds universitet. Han är också författare till ett par böcker om den rådande okritiska positiviteten. Han tror att det växande intresset beror på att allt fler har genomskådat paradigmets svagheter. – All överdriven lallande positivitet föder hos många en känsla av falskhet och överdriven optimism och hurtfriskhet. Politik och offentlig sektor genomsyras av luftigt prat och positiva uttryck, men vi kan se igenom de orealistiska löftena. Det finns en hel del som är problematiskt i världen som vi blir allt mer medvetna om, menar han.
På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet
Spanskan i Madrid blev ett lyft för Ewa-Maria Kriegholm Internationella Skolorna, IS, ordnar språkkurser och språkresor över hela världen för alla som vill förkovra sig. Ewa-Maria Kriegholm deltog nyligen på en två veckor lång spanskkurs i Madrid, och hon är helnöjd med utbytet Lennart Frykskog KURSEN ORDNAS AV Internationella Skolorna en gång om året, på uppdrag av Svenska Journalistförbundet, som bland alla stipendieansökningar väljer ut 16 deltagare, som får bo och studera i den spanska huvudstaden. – Spanska är roligt. Jag har sneglat på kursen
länge och i år kände jag att det var rätt läge, att det fanns utrymme att åka iväg två veckor, säger Ewa-Maria Kriegholm, som har arbetat inom fackförbundspressen i flera år och som nu är chefredaktör för Fastighetsfolket. Tidningen planerar en reportageresa till Tidskriften Folkuniversitetet 27
/ Goda exempel forts. – För oss handlar det om ganska rejäla utbildningsinsatser för att fylla på med ny kunskap och komma in i ett nytt sätt att tänka. Och vi måste fortsätta att fylla på, det här är inget man lär en gång för alla.
Ett besök på den globala dagstidningen El País ingick kursen, som var anpassad för svenska journalister.
Peru, möjligen även till Colombia, för att skriva om biståndsprojekt facklig regi, och de utsikterna gav Ewa-Maria extra motivation att söka stipendiet. – Jag kommer inte att tala spanska flytande, men jag kan klara ett inledande samtal och bygga kontakt med de personer jag ska intervjua. Bland en av Fastighetsfolkets stora läsargrupper, städarna, finns dessutom många latinamerikaner, som har spanska som sitt ursprungliga modersmål. – Så det finns många tillfällen där jag ser nytta med att behärska spanskan. INTERNATIONELLA SKOLORNA ANLITAR
beprövade spåkstudion Estudio Sampere i Madrid. Ewa-Maria är mycket nöjd med språklektionerna och studiebesöken (konstmuseer, stadsrundvandring, en regional TV-station, dagstid28 Tidskriften Folkuniversitetet
SPANSKKURSEN GAV NYTTIGA kunskaper, men är också förenad med lust och nöje. – Jag har inte kniven på strupen att gå den för att klara jobbet, men den gör mig rikare både som person och som yrkesmänniska, och man kan inte alltid förutse när man har nytta av spanskan. – Jag tror att det är bra om arbetsplatser tänker brett kring fortbildning, att man kan gå kurser även om de inte betalar sig på en gång.
»Jag tror att det är bra om arbetsplatser Fakta tänker brett kring Internationella Skolorna är en stiftelse, knuten till Folkuniverfortbildning, att man kan gå kurser även om sitetet, som ordnar kurser i tio språk på ett 50-tal orter över hela de inte betalar sig på världen för privatpersoner och en gång.« företag. Kursdeltagarna är mellan ningen El País och en utflykt till Toledo). – Det var en väldigt bra utbildning. Någon enstaka föreläsning kunde ha varit annorlunda upplagd, men på det hela var allt väl organiserat och vi hade duktiga spåklärare Fortbildning krävs i alla yrken. Inom media handlar det just nu mycket om digitaliseringen med allt vad den fört med sig: nya sociala medier (Twitter, Facebook, Instagram poddar med mera) och snabbare publiceringar på nätet.
18 och 60+. De äldre dominerar på de affärsinriktade kurserna, de yngre på de allmänna. Intenationella Skolorna bildades 1946 och har egna filialer i Barcelona och Düsseldorf samt en i skola i Aix-en-Provence. På övriga orter (exempelvis Madrid) fungerar man som agent och anlitar språkinstitut som samarbetspartners. En bärande tanke med att läsa språk i landet där det talas är att det är snabbaste sätet att lära sig. Staden och kulturen är alltid en viktig del av undervisningen för att göra vistelsen mer givande.
Tillit årets tema för vetenskapsfestivalen Andreas Åhs
Niklas Bernstone
VETENSKAPSFESTIVALEN I GÖTEBORG är ett av Europas
Mikael Nordberg
ledande populärvetenskapliga evenemang med hundratals aktiviteter och uppåt 70 000 besök. Inför årets festival går Folkuniversitetet in som programpartner och samarbetspartner kring utbildning för festivalens värdar. Inför nästa års festival kommer Folkuniversitetet också att ingå i programrådet. – Våra organisationer delar en idé om att öppna upp för tillgång till kunskap för alla. Genom en gemensam satsning är ambitionen att sänka trösklarna till diskussioner om vetenskap, säger Stefan Örgård, verksamhetsansvarig för Vetenskapsfestivalen.
Ny utbildning för ensamkommande
»Tillit bygger upp hela vårt samhälle och är som ett kitt mellan människor. «
TEMAT FÖR ÅRETS festival är tillit.
– Temat är angeläget i dag där nya begrepp som faktaresistens, förnuft eller känsla och alternativa fakta diskuteras i en vetenskaplig kontext. Tillit bygger upp hela vårt samhälle och är som ett kitt mellan människor, säger Stefan Örgård. Festivalen pågår 8–19 maj.
Nu går Folkuniversitetet in som partner i Vetenskapsfestivalen.
Andreas Åhs
Oskar Allerby
Folkuniversitetet startar en ny utbildning för tidigare ensamkommande. Bakgrunden finns i sommarskolan för ensamkommande ungdomar som arrangerades med stöd av Trollhättans stad sommaren 2016. – Både kommunen och vi själva ville fortsätta att göra en insats för målgruppen, men tyvärr var pengarna slut, berättar Mikael Nordberg, distriktschef. Lösningen fanns i de etableringsmedel som tilldelas folkhögskolorna på uppdrag av regeringen; en satsning i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. – Den folkhögskola som målgruppsmässigt låg närmast var Interkulturella Folkhögskolan som vi slöt ett samarbetsavtal med, berättar Mikael Nordberg. När Folkbildningsrådet fördelade platser för 2017 erhöll skolan 30 platser som förläggs till Trollhättan. – Arbetsförmedlingen skickar deltagare och Trollhättans stad stöder oss i arbetet. Utbildningen har ett teoretiskt spår och ett yrkesspår, omfattar 24 veckor och bedrivs på heltid.
Tidskriften Folkuniversitetet 29
– Det handlar inte om att ”curla” eleverna, snarare det motsatta, säger Cecilia Cavefors.
Tid till varje individ skapar jämlikhet I centrala Lund finns ett av Cecilia Cavefors kanske mest älskade projekt: Lunds Konst/Designskola. Hon har varit med sedan starten och är idag rektor. Mette Mjöberg Tegnander
Øyvind Sviland
PÅ MÅSVÄGEN 23 drar eleverna i
Cecilia Cavefors. Det är dags att söka vidare till andra utbildningar och många vill höra vad hon tycker om deras ansökningsprover. Runt hörnet hägrar arkitektutbildningar och konst- och designhögskolor. – Vi har mycket individuell handledning. Det finns så många olika vägar att gå. Ibland kommer någon in med siktet inställt strikt på konst – men väl här hjälper vi dem att se att deras starka sida kanske i själva verket är arkitektur eller 30 Tidskriften Folkuniversitetet
design, säger Cecilia Cavefors. Hon är konstnär och hade undervisat i konst på Folkuniversitetet i flera år innan hon hamnade på skolan 1995. – Alla ska få det stöd som just de behöver. Det handlar inte om att ”curla” eleverna, snarare det motsatta. Projekten och uppgifterna har olika delmål. Då blir det även lättare för de studerande att se var i processen de befinner sig. – Vi har många starka individualister och de måste lära sig att arbeta tillsammans. Det fungerar väldigt bra att låta
dem arbeta i grupper om tre. Vi lärare ser hur inspiration och motivation växer fram i de små konstellationerna. I stora grupper är det lättare att försvinna. SAMTALEN ÄR VIKTIGA. Dörren till lärarrummet står öppen och eleverna sticker inte bara in huvudet, utan traskar hela vägen fram till kaffekokaren. Någon förklarar att den arbetade hela natten med ansökningsproverna och en annan vill diskutera val av material till sin modell. – Vi har en hög lärartäthet, för om det är något som skapar jämlikhet så är det att ta sig tid till varje individ. När vi bryr oss om våra studerande så blir det också ömsesidigt, säger Cecilia Cavefors innan det är dags att återvända till ivriga elever.
/ Våra spelregler Linda Rosén, handläggare på Folkbildningsrådet
R
Nysatsning på jämställdhet
egeringens satsning på jämställdhetsintegrering i myndigheter har nu kommit till Folkbildningsrådet och folkbildningen. Det primära syftet är att se vilka effekter folkbildningen har på jämställdheten i samhället och hur verksamheten bidrar till samhällsnormer. Den medvetenhet och den kunskap som finns från det jämställdhetsarbete som under många år gjorts inom ramen för studieförbundens roll som arbetsgivare är förstås viktig men nu är det jämställdheten i verksamheten som står i fokus.
FOLKBILDNINGSRÅDET SAMARBETAR MED Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och har tagit fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering i folkbildningen. Folkbildningens aktörer har utrymme att definiera sitt arbete utifrån de behov de ser i sin vardag, men tre gemensamma problemområden har definierats i handlingsplanen.
cirklarna och kurserna? Folkbildningsrådet kommer att särskilt belysa musikverksamheten och folkhögskolornas allmän kurs, men övriga ämnesområden blir upp till studieförbunden själva att undersöka och vid behov åtgärda.
Kvinnor i asyl- och etableringsverksamheter. Utrikes födda
kvinnor har en svag ställning på arbetsmarknaden. De asyl- och etableringsverksamheter som genomförs i studieförbunden ska
Brist på systematiskt och integrerat jämställdhetsarbete. Goda exempel och kunskap finns på många
håll, men systematik saknas. Här är det viktigt att få in jämställdhetsaspekter direkt i verksamhetsplanering och budgetarbete snarare än att lägga det som ett skikt vid sidan om. Vart tar pengarna vägen? Vilka verksamheter kostar mest? Är de mans- eller kvinnodominerade? Könsstereotypa ämnesval. Vilka kurser och studiecirklar finns inom studieförbundet? Hur ser fördelningen av män och kvinnor ut i de olika studie-
»Vart tar pengarna vägen? Vilka verksamheter kostar mest? Är de mans- eller kvinnodominerade?«
bidra till att utrikes födda kvinnors position på arbetsmarknaden och i samhället stärks. NATIONELLA SEKRETARIATET FÖR
genusforskning har under våren samlat in uppgifter från studieförbund och folkhögskolor för att kartlägga hur de på bästa sätt kan vara ett stöd framöver.
Tidskriften Folkuniversitetet 31
/ En dag med …
2
… HEDVIG WEIBULL, projektledare för Kunskapsklubben som satsar på nya former av forskningskommunikation. Vi följer henne under en dag som börjar med säkerhets politik och avslutas med kärlek. Gabriella Eriksson
Sarah Perfekt
1
3
08:30
09:50
10:30
12:05
Lämnar tvååringen på förskolan.
Tar tåget till Lund, besvarar mejl.
Stannar på Pâtisseriet och köper en lunchsmörgås, sätter sig och arbetar på Kulturen i Lund.
Hälsar på alla kollegor som organiserat lunchföreläsningen i Lund.
32 Tidskriften Folkuniversitetet
5
4
1. Kortfilmen ”Zlatan kicking it!” visas som Kunskapsklubbens förfilm. 2. ”Säkerhet är alltid något relativt” konstaterar Rikard Bengtsson som talar om säkerhetspolitik i det nya världspolitiska läget på Kulturen i Lund. 3. Går kärlek och jämställdhet ihop? Nja är Lena Gunnarssons svar i kvällens föreläsning. Hon är genusforskare vid Lunds universitetet och sista talaren i vårens upplaga av Kärlek och kemi. 4. ”Killar är som killar är du vet - och han är nog bara kär i dig”. Två rader av spokenwordartisten EliSophie Andrée som gästade kvällens föreläsning och ofta talar just på temat Kärlek och jämställdhet. 5. Hedvig Weibull modererar föreläsningarna och passar på att tipsa om några av höstens talare inom Kärlek och kemi – Allan Linnér och Bodil Jönsson.
13:37
Hamnar på långsamma tåget till Helsingborg och skjuter upp ett möte med praktikanten till torsdagen.
17:30
Möter upp Nermina, publikvärd på Dunkers kulturhus och går igenom kvällen.
19:00
20:32
Hälsar publiken varmt välkommen till vårens sista föreläsning på temat Kärlek och kemi.
Tåget hemåt rullar ut från perrongen.
Tidskriften Folkuniversitetet 33
/ Aktuellt hos oss Det frankofona Folkuniversitetet ¶¶Frankofonimånaden i Sverige är en händelserik period för alla Frankrikevänner och franskspråkiga. Under en hel månad anordnas konserter, konferenser, festivaler, utställningar och andra evenemang i ett flertal svenska städer. Arrangerade gjorde representationerna av länder som är medlemmar i den internationella organisationen av fransktalande länder, med stöd av Folkuniversitetet.
Skratten avlöser varandra och blandas med intensiva diskussioner om det svenska språkets mysterier.
Lärande på kvinnornas villkor ¶¶Det pågår febril aktivitet hos Folkuniversitetet på Lindängen i Malmö. Här träffas en grupp arabiska kvinnor en gång i veckan för att lära sig svenska på nybörjarnivå. Att erbjuda kursen enbart för kvinnor gör att lärandet blir på kvinnornas villkor. Samma normer som styr samhället i övrigt ser man även i ett klassrum. Där är det ofta männen som tar plats.
Extra tydlig blir maktobalansen i studiegrupper där männen har en utbildning med sig, men inte kvinnorna. Hit kan de som inte går i skolan eller jobbar komma och lära sig svenska utifrån sin nivå tillsammans med andra kvinnor i samma situation. Och de är överens om att språket är en viktig nyckel för att komma in i samhället på riktigt.
Representanter från Franska institutet.
ing: Linn Bergström
Foto: Fredrika Eriksson Bildbehandl
Nytt galleri visar kreativitet ¶¶Galleri K45 är ny utställningsyta strategiskt placerad i entrén hos Folkuniversitetet Stockholm. Här ges de konstnärliga utbildningarna en unik exponeringsyta. Ett exempel på utställning är ReDesign – ett design- och samarbetsprojekt med de studerande vid utbildningarna på 34 Tidskriften Folkuniversitetet
Modeskolan STHLM och Silversmide & Smyckesdesign. Materialen som använts är från second hand-kläder och återbrukade material och är till en del alternativa och okonventionella. Utställningsbilderna är skapade av studerande vid Fotoskolan STHLMs utbildningar.
VI SES PÅ BOKMÄSSAN
¶¶Folkuniversitetet kommer att bjuda på föredrag, workshops och samtal. Montern gästas av bland andra Jack Werner, Heidi Avellan, Dick Harrison, Ebba Witt Brattström och Özz Nûjen. Dessutom kommer Skrivarakademien och andra delar av den estetiska verksamheten att hålla i seminarier och aktiviteter. Folkuniversitetets 75-årsfirande kommer också att uppmärksammas. Montern invigs av Sverker Sörlin. Bokmässan i Göteborg är den 28 september till 1 oktober. Årets tema är bildning.
/ Sista ordet
Har det vi gör betydelse? Stig-Olov Blixt, rektor för Folkuniversitetet region väst
U
nder vintern har ledningsgruppen i Region Väst genomfört samtal med medarbetare i olika konstellationer för att få deras synpunkter på verksamheten. Många frågor har diskuterats och jag konstaterar att det finns ett stort engagemang för såväl verksamheten som för möjligheterna att förbättra den i stort som smått. Ett av mina starkaste och mest bestående intryck efter alla samtal är personalens stolthet över att det vi gör i studiecirklar, föreläsningar och utbildningar i alla dess former har betydelse för människor. När jag flyttade från Karlstad till Göteborg förra sommaren hittade jag ett gammalt utbildningsmaterial som heter Vägskäl och vägval. Där finns en beskrivning av ”viktiga andra”. Dessa kan vara föräldrar, arbetskamrater eller lärare vi har mött. Gemensamt är att de på ett eller annat sätt varit betydelsefulla för oss när vi har fattat små och stora beslut längs livets väg. Vi som jobbar på Folkuniversitetet träffar varje dag tusentals deltagare, elever och studenter. Det ger oss förutsättningar att vara viktiga för andra genom att vägleda, vara goda förebilder och stödja dem att göra bra val. I en tid då fakta och grundläggande demokratiska värderingar och rättigheter ifrågasätts och människor känner oro, kan vi erbjuda kunskaper som bygger på forskningsresultat och ger människor nya insikter – men också underlag för livsförändrande beslut. Det vi gör har betydelse!
»Vi som jobbar på Folkuniversitetet träffar varje dag tusentals deltagare, elever och studenter. «
Uppsala skriver ut i 3D ¶¶Uppsala makerspace är en ideell förening med målsättning att erbjuda människor en plats där de kan mötas, inspireras och hjälpa varandra i den kreativa processen. Makerrörelsen har sin grund i slöjd-, hantverks- och uppfinnartraditionen, i fusion med modern teknologi. Folkuniversitetet har sedan några månader tillbaka erbjudit föreningen en lokal. Den är nu fylld med 3D-skrivare, verktyg och datorer, men framförallt skapande människor!
Tidskriften Folkuniversitetet 35
POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM
Möt världen bättre rustad Arabiska, bosniska, kroatiska, serbiska, engelska, franska, grekiska, italienska, japanska, kinesiska, koreanska, latin, persiska, ryska, spanska, turkiska, tyska. I sommar finns möjligheten att utveckla språkkunskaperna med över 200 kurser i 18 olika språk.
Folkuniversitetet