Tidskriften Folkuniversitetet 1, 2014 by Folkuniversitetet

folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet

#1,

februari 2014

välfärd eller välgörenhet? framtidens feminism forskning om hjärnan smarta tips till intranätet överenskommelsen fem år senare digitalt jobbsök

gabriella eriksson chefredaktör foto karin all

Har du en åsikt? I år är det valår, supervalår enligt somliga. Det finns

alltså alla skäl att ta ställning i olika frågor. Vi startar året med att fördjupa oss i frågan om hur ett samhälle bäst tar hand om de mest behövande medborgarna. Den statligt finansierade välfärden har inte samma position i Sverige som den hade för ett par decennier sedan.

Vilka möjligheter och risker finns med att medborgarna och det civila samhället tar ansvar för en del av välfärdsfrågorna? I dagarna lanseras Folkuniversitetets nya intranät. Där kan du bland annat kontakta redaktionen och berätta vad du gillar eller ogillar med tidningen. Kom gärna med förslag på vad du vill läsa om i kommande nummer. Om du inte har tillgång till intranätet så går det bra att mejla tidskriften@folkuniversitetet.se. Hoppas du hittar något som intresserar just dig i det här numret. Trevlig läsning.

Tidskriften Folkuniversitetet Nr 1 febr. 2014 Årgång 35 Ansvarig utgivare Michel Wlodarczyk Redaktion Gabriella Eriksson 08-679 29 59 Klara Johansson 08-679 29 63 Lotta Åberg (föräldraledig) Susie Hjort (vik.) 08-679 29 62 Grafisk form Karin All 08-679 29 57 Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Tina Prestberg, Uppsala Andreas Åhs, Göteborg Anna Svensson, Lund Christine Thörnström, Umeå Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, maj. 2014 Omslag Foto: Karin All

LJÖMÄRKT MI

341 091

Mer … Den 8 mars. Inget att fira i år heller. SCB visar att Sverige är långt ifrån jämställt. Kvinnor tjänar 7 procent mindre än män och städar 75 procent mer. Så säg inte grattis! 2 Tidskriften Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

miniatyrer /16 Allt är i skala 1:12.

En dag på Folkuniversitetet /26 Följ med Ulrika Gleisner på jobbet.

Innehåll

Hjärtmassage /28 Kunskap som kan rädda liv.

omvärld

på folkuniversitetet

Välgörenhet på intåg / 8

En dag med yh-utveckling / 26

Hjärnforskning om känslor / 14

Hjärt- och lungräddning för alla /28

Ett liv i miniatyr / 16

Digitalt jobbsökande i Mölndal / 30

Kawa Zolfagary om framtidens feminism / 18

pedagogik

& ledarskap

Ett rikare liv på Gotland / 31 Energisk spanskalärare / 31

Tio tips för det nya intranätet / 20

Vad är Överenskommelsen? / 32

Mentorprogram för tjejer/ 22

Michel Wlodarczyk om valfrihet / 35

Att undervisa heterogena grupper / 25

cecilia bergengren /22 Deltar i nätverket Maktsalongen.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Noterat

En intervju med Lisa Kings, om makt och inflytande, finns i #FBPOD, avsnitt 6. Länken hittar du på folkuniversitetet.se

ojämn fördelning av makten Andelen utlandsfödda som deltar i civilsamhällets folkrörelser och föreningar är mindre än andelen inrikes födda. Dessutom finns en risk att utrikes födda blir passiva medlemmar medan makt och inflytande koncentreras till inrikes födda. Det är några av slutsatserna i sociologen Lisa Kings rapport Förening med förhinder. Rapporten baseras på aktuell forskning och ges ut på uppdrag av Fores, Sektor 3 samt Studieförbundet Vuxenskolan.

Svenskarnas förmåga till problemlösning med hjälp av dator är stor.

Bättre betyg för sveriges vuxna I den senaste PISA-undersökningen hamnade svenska 15-åringar långt under genomsnittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. PIAAC, den första internationella undersökningen av vuxnas färdigheter visade dock att svenskar i åldern 16–65 år ligger långt över genomsnittet för OECD när det gäller läsning och räkning. Dessutom ligger vi högst när det gäller problemlösning med hjälp av dator. piaac (the Programme for the International Assessment of Adult Competencies)

En bok om samtalets konst

Rebel Learners utmanar Sverige står inför en nationell lärarkris. Alldeles för få unga vill bli lärare. Rebel Learners är en utvecklingsplats som kompletterar lärarutbildningen för Sveriges mest motiverade lärarstudenter och deras blivande arbetsgivare. Rebel Learners vill få fler att inse att läraryrket är ett kreativt och intellektuellt utmanande yrke som förutsätter modiga individer som både vill och kan förändra vårt samhälle. Första utbildningsomgången startar i februari 2014. www.rebellearners.com 4 Foto uppslaget: Mostphotos

Om konsten att samtala kom första gången ut 2006, men finns nu i en ny, omarbetad upplaga. Boken vänder sig till alla som arbetar med människor – inom sjukvård, pedagogisk verksamhet och rådgivning av skilda slag. Den används också i studiecirklar och vid arbetsledarutbildningar och beskriver mer ett personligt förhållningssätt än exakt vad samtalsledaren ska säga. Författaren Anders Engquist är fil dr., leg. psykolog och leg. psykoterapeut samt f.d. universitetslektor i pedagogik. Här berättar han om teorier som han själv funnit fungera och exemplifierar med många intressanta exempel ur samtal.

Noterat

Erasmus+ är namnet på EU:s nya program för utbytesstudier. Programmet är enkelt att använda och har en tydlig koppling till EU:s utbildningspolitiska mål. Läs mer på www.programkontoret.se

Studie visar hur vi använder mobilen En smart mobil används i genomsnitt 150 gånger varje dag. Den typiska användaren börjar dagen med nyheter och avslutar med underhållning och sport. Mobilanvändandet är högst mellan söndag och onsdag och tappar sedan inför helgen. Intresset för finans och ekonomi är främst koncentrerat till arbetstiden. Efter jobbet vill vi göra annat. Det gäller även på helgerna då intresset för ekonomi sjunker tydligt. Detsamma gäller lyssnandet på musik och radio i mobilen. Kanske blir vi mer sociala då och har inte hörlurarna på i samma utsträckning. Källa: Widespace

30 miljoner öronmärks för läsfrämjande

Dags att göra upp med de gamla ledarskapsteorierna?

Regeringen lämnar i Läsa för livet (prop. 2013/14:3) förslag för att främja ökat läsande och stärka litteraturens ställning. Här föreslås bland annat att Kulturrådet, i samarbete med folkbildningen, ska samordna det läsfrämjande arbetet utanför skolan, och att 30 miljoner av folkbildningsanslaget för 2014 ska öronmärkas för läsfrämjande insatser. Pengarna fördelas av Folkbildningsrådet, och 150 folkhögskolor får 100 000 kronor var. De tio studieförbunden får vardera 500 000 kronor samt 10 miljoner som fördelas utifrån andelen unika deltagare.

Många organisationer utgår från en tydlig hierarkisk struktur där chefen har kontroll över allt som sker. Problemet är att dessa hierarkier inte längre överensstämmer med verkligheten. Makten är istället utspridd på flera parallella maktcentrum, i projektgrupper, arbetslag och på olika enheter. Det menar Magnus Dalsvall och Kjell Lindström i boken Bortom tankefällan. Boken ger ett antal råd till den som vill kunna hantera tankefällor i sin egen organisation. Författarna pekar också på tänkbara perspektiv för framtidens ledarskap och personalarbete. Tidskriften Folkuniversitetet 5

Omvärld

Utanför brandstationen i Prescott hänger hyllningar till brandmännen som dog i kampen för att släcka den allvarliga skogsbranden i fjol. De drabbade familjerna har tagit emot fyra miljoner kronor var i privata donationer.

6 Tidskriften Folkuniversitetet

» På Facebook ser vi hur privatpersoner lämnar över mat och julklappar till fattiga. Det personliga givandet är på stort intåg i Sverige. Dessutom täcker ideella organisationer allt fler behov som socialbidragen borde räcka till.«

Välgörenhet på intåg

Text åsa björklund Foto cyril mischler, wade ward, åsa björklund

lden rasade mot brandmännen. Radiokontakten försvann en sen junidag i fjol. Då omkom 19 brandmän som bekämpade en av de värsta skogsbränderna i delstaten Arizonas historia. Ingen annan brand har krävt fler dödsoffer i USA sedan terrorattentaten i New York 2001. Brandmännen, snart kända som de »19 hjältarna«, kom från skogsbrandkårens elitstyrka i småstaden Prescott. Ett halvår efter de tragiska händelserna vilar sorgen fortfarande i elitstyrkans lokaler. Ett lapptäcke med de omkomnas namn i brodyr täcker en vägg. Bredvid hänger uppförstorade foton och varenda ledig plats täcks av brev och presenter från allmänheten. Så fort nyheten om den tragiska olyckan kom strömmade invånarna till brandstationen för att visa sin respekt. Wade

Ward, informationsansvarig på Prescotts brandkår, minns hur stängslet utanför var så täckt av blommor, dekaler och minnesföremål att han inte kunde se gatan bakom. Allmänheten samlade ihop donationer till brandmännens familjer, de flesta hemmafruar med små barn. Servitriser skänkte dagens dricks, skolbarn och frivilliggrupper skramlade med bössorna, andra skickade leksaker och kläder. Mest pengar kom från konserter och stora evenemang, som när Arizonas fotbollslag donerade sina matchintäkter. Wade gissar att varje familj nu har tagit emot ungefär 600 000 dollar (nästan 4 miljoner SEK). Han vrider sig i stolen och verkar obekväm när det ekonomiska temat kommer upp. Eftersom flera av de omkomna brandmännen var säsongsanställda fick de anhöriga begränsad Tidskriften Folkuniversitetet 7

Kirsten Grønbjerg, professor i filantropi på universitetet i Indiana.

Connie Phillips, på Alliance of Arizona Nonprofits.

Anna Angelin, doktor i socialt arbete vid Lunds universitet.

godtycke

Det som amerikaner ger mest tid och pengar till är religiösa samfund och social välgörenhet. Det bör påpekas att behoven av socialt arbete är större i USA på grund av en högre fattigdomsnivå. Svenskar ger betydligt mer pengar till internationellt bistånd (inklusive katastrofhjälp) än vad amerikaner gör.

8 Tidskriften Folkuniversitetet

» Sverige amerikaniseras och den svenska välfärden slussas i smyg över på välgörenhetsorganisationer hävdar kritiska röster.« ersättning från staten, så det ekonomiska stödet från allmänheten är självklart betydelsefullt. Samtidigt blir något skevt när det finns så många andra människor i Prescott, till exempel fattiga och hemlösa, som skulle få jättemycket hjälp av bara 200 dollar, säger en brandman från Colorado som vill vara anonym. Han är rädd att bli betraktad som osolidarisk.

allet med de omkomna brandmännen är typiskt för amerikaners engagemang och generositet. USA toppar världsrankingen vad gäller givande enligt brittiska Charities Aid Foundation. Här räknas inte bara monetära donationer utan också frivilligarbete och hjälp till främlingar. En stor anledning till varför amerikaner skänker pengar är att de får dra av gåvorna från skatten. Att själv bestämma vad man lägger sina skattepengar på blir en hjärtefråga eftersom många amerikaner misstror staten och litar mer på ideella organisationers förmåga att driva socialt arbete. Men fördelningen av donationerna blir lätt orättvis precis som brandmannen från Colorado påpekade. – Just rättvisan i fördelningen är den stora frågan i USA, säger Kirsten Grønbjerg, professor i filantropi på universitetet i Indiana. Hon är dansk men har forskat om

den amerikanska ideella sektorn i många år, och menar att när man skrapar på ytan är den amerikanska givmildheten inte alltid så osjälvisk. Av de 316 miljarder som privatpersoner gav i välgörenhet 2012 gick en tredjedel till religiösa samfund (här ingår inte välgörenhet, utbildning och sjukvård i kyrklig regi). Bara 12 procent gick till de mest utsatta medborgarna. I ett system där kyrkorna och de ideella organisationerna sköter mycket av välfärden finns en enorm risk att vissa målgrupper hamnar utanför, menar Connie Phillips, vice ordförande på Alliance of Arizona Nonprofits (koalitionen för Arizonas ideella organisationer). När donationerna styr verksamheten vinner söta barn och hemlösa hundvalpar över rehabilitering av narkomaner och ungdomsbrottslingar. Det är också väldigt svårt att få donationer till abstrakta ändamål som att arbeta med förändringar på politisk nivå. – Resultatet blir att frivilligorganisationerna släcker eldar istället för att lösa problem från grunden, må det vara hemlöshet eller tonårsgraviditeter, säger Connie. En annan företeelse i USA är den direkta, personliga relationen mellan givare och mottagare, klassisk välgörenhet med andra ord. Inför jul och andra högtider marknadsför många organisationer möjligheten att »adoptera« en familj. – Då köper man mat och jul-

klappar till en familj. Och om man vill kan man hälsa på familjen och ta ett foto tillsammans med dem, säger en anställd på Yavapai Food Bank i en glad ton.

verige amerikaniseras och den svenska välfärden slussas i smyg över på välgörenhetsorganisationer, hävdar kritiska röster. Tendenserna har att göra med nya skatteregler om gåvor till ideella organisationer, en ny trend med personligt givande, en synligare fattigdom, samt Överenskommelsen som är ett samarbete mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och de idéburna organisationerna. Spårvagnarna dundrar förbi utanför Stadsmissionen i Göteborg. Regnet strilar ner men inne i lokalerna är det varmt och ljust. På den ekonomiska rådgivningen har man sett en markant förändring under de senaste tre–fyra åren vad gäller den typ av hjälp som söks. När individer tidigare sökte hjälp för »det där lilla extra« behöver de nu pengar till grundläggande behov som hyror, elräkningar och tandvård. I sin forskning om fattigdomsfrågor ser Anna Angelin, doktor i socialt arbete vid Lunds universitet, hur allt fler personer utförsäkrats under de senaste åren för att sedan hamna hos socialtjänsten. Problemet är att socialbidraget inte räcker till den skäliga levnadsnivå Tidskriften Folkuniversitetet 9

Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal högskola.

Lotta Säfström, direktör på Stadsmissionen.

Fakta skatteverkets regler om gåvor Från och med 2012 har privatpersoner rätt att få göra avdrag på 25 procent av gåvosumman till stiftelser, ideella föreningar eller trossamfund som bedriver hjälpverksamhet eller stödjer vetenskaplig forskning. En förutsättning är att mottagarna blivit godkända av Skatteverket. Högsta belopp som kan ge skattereduktion är 6 000 kr och den maximala skattereduktionen är 1 500 kr (25 procent av 6 000 kr). www.skatteverket.se

politik

Det finns en myt om att svenskar inte engagerar sig i ideella organisationer. Sverige hamnade på plats 39 i världsindexet vad gäller givande enligt brittiska Charities Aid Foundation. Idrotten är det som lockar till mest engagemang i Sverige, men också kultur, fackföreningar och boendeföreningar.

10 Tidskriften Folkuniversitetet

» Att ge är fint men man riskerar att utsätta den som får något för en olycklig situation.«

som individen ska garanteras enligt Socialtjänstlagen. – Bidragsnivån har halkat efter den generella inkomstutvecklingen under de senaste åren, säger Anna och menar att många socialsekreterare själva har kritiserat de begränsade resurserna som gör att bidraget inte täcker individens behov. Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal högskola, har forskat om välfärdsfrågor och civilsamhälle i både Sverige och i USA. – Det finns en synligare fattigdom i Sverige idag som handlar framför allt om EU-migranter, säger han. Samtidigt tycker han att fattigdomsdiskussionen i Sverige ska tas med en nypa salt eftersom den är politiskt färgad. – I ett globalt perspektiv finns inga andra länder som är så jämlika. Man blir hemmablind i diskussionen, säger Lars.

älgörenhet har länge haft en negativ klang i Sverige »Att stå med mössan i hand« har varit synonymt med beroende och förödmjukelse, en diskussion som inte finns i USA. Framför allt beror detta på att Sverige för bara hundra år sedan var ett fattigt land, och på svenskars starka vilja att vara oberoende av andra. Men nu tvättas den negativa stämpeln bort. Insamlingar

på Facebook, som till exempel Frusna Själar och Matkassen, pekar på en ny trend med ett personligt, direkt givande likt det amerikanska. – Det går inte säga någonting negativt om att en enskild människa engagerar sig för någon annan. Det är medmänsklighet. För 20–25 år sedan var alla svenskar övertygade om att betalar man skatt så är det nog med det, säger Lotta Säfström, direktör på Stadsmissionen. Samtidigt ser hon en risk att mottagaren känner sig förödmjukad. Kirsten Grønbjerg är inne på samma linje om det personliga givandet i USA. – Ett maktförhållande uppstår. Om du tar emot något blir du underkastad en annan persons makt, inte formellt men socialt, säger hon. Ett problem med de personliga kampanjerna som poppat upp i Sverige är att privatpersoner inte jobbar efter regler om etik och sekretess, vilket en väletablerad ideell organisation gör, tycker Anna Angelin. – Att ge är fint men man riskerar att utsätta den som får något för en olycklig situation. Vi löser inte barns utsatthet genom privat förmedlade donationer vid jul. Är det värdigt att ett barn ska behöva uppleva att föräldrarna måste vända sig till någon annan för att be om att få mat på bordet? Min personliga åsikt är att det är en tillbakagång i samhället, säger Anna.

Men det ökade engagemanget i Sverige är positivt så länge man har en kritisk reflektion till hur man hjälper till, menar hon. Genom att ge till en organisation blir maktförhållandet mindre markant. Att donera sin tid är också ett bra alternativ. Men det är viktigt att medborgarna inte tar över statens och kommunernas ansvar för välfärden. – Principen ska vara att man bidrar med något utöver det som ska ingå i en skälig levnadsnivå, till exempel läxläsning och mentorskap, säger Anna.

n stor anledning att amerikaner skänker så mycket pengar till välgörenhet är landets generösa skatteavdragsregler. Enligt nya regler kan svenskar nu också göra avdrag för gåvor till stiftelser, ideella föreningar eller trossamfund som bedriver hjälpverksamhet eller stödjer vetenskaplig forskning. – Vad som är nytt här, förutom avdragsrätten i sig, är att man bryter mot den gamla svenska folkrörelsetraditionen, säger Lars Trägårdh. Sverige har en tradition av att staten stödjer organisationerna direkt genom föreningsbidrag, framför allt medlemsbaserade och demokratiskt uppbyggda organisationer. Svenska föreningar sysslar ofta med rättighets- och förändringsarbete på politisk nivå. I USA är däremot inte gåvor till or Tidskriften Folkuniversitetet 11

Maria Nilson på Utbildningsdepartementet har arbetat med Överenskommelsen sedan starten.

idéburet

Eftersom de ideella organisationerna i Sverige krävde mer inflytande som utförare av sociala tjänster skrevs 2008 ett slags samarbetsavtal, kallat Överenskommelsen.

12 Tidskriften Folkuniversitetet

» De ideella organisationerna har redan börjat rikta om viss del av sin verksamhet från rättighetsarbete mot välgörenhet för att locka till sig donationer.« ganisationer som arbetar politiskt avdragsgilla. Lars ser en risk i att den nya svenska avdragsrätten är utformad på samma sätt. – Låt säga att du tycker det är trist med barnfattigdom eller alkoholism. Det absurda blir att om du skulle arbeta politiskt för att i grunden förändra samhället för att i möjligaste mån eliminera barnfattigdom eller alkoholism, då kvalificerar du inte för en avdragsrätt. Men om du däremot arbetar med att lindra symptomen genom att starta soppkök eller något sådant, då kvalificerar du dig. Det betyder att den här typen av incitament tenderar att cementera ett samhälle snarare än att förändra det, säger Lars. De ideella organisationerna har redan börjat rikta om viss del av sin verksamhet från rättighetsarbete mot välgörenhet för att locka till sig donationer. Än så länge handlar avdragsbeloppen om små summor men man bör vara medveten om incitamentsstrukturen, tycker han. – Om vi nu ska ha en avdragsrätt, se då till att den är maximalt tillgänglig för alla organisationer. Gör till exempel medlemsavgifterna avdragsgilla också, så att det fortfarande finns starka incitament för att ha medlemmar, tycker Lars Trägårdh. Eftersom de ideella organisationerna i Sverige krävde mer inflytande som utförare av sociala tjänster skrevs 2008 ett slags sam-

arbetsavtal, kallat Överenskommelsen, under av regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och ett sextiotal ideella organisationer inom det sociala området. Överenskommelsen slår fast principer om till exempel de ideella organisationernas självständighet och inflytande, öppenhet, dialog, kvalitet och mångfald av utförare. Vissa av de inbjudna organisationerna vägrade skriva under Överenskommelsen. De hävdade att staten i smyg försökte vältra över ansvaret för välfärden på den ideella sektorn. Men Lotta Säfström på Stadsmissionen tycker inte att det finns några belägg för den farhågan. Hon var med och skrev under den lokala överenskommelsen i Göteborg. – Överenskommelsen säger inget om finansiering, utan säger att i det här landet måste vi skapa spelregler för hur vi ska förhålla oss mellan civilsamhällets organisationer och det offentliga Sverige.

ritiken om att Överenskommelsen är meningslös är något som Maria Nilson är medveten om. Hon är departementssekreterare på Utbildningsdepartementet och har arbetat med Överenskommelsen sedan starten. – Det är ett dokument på makronivå, men det som händer nu är att det börjar koka ner på lokal nivå. Det är där som det verkligen betyder någonting. Om det inte

hade hänt hade regeringen suttit lite med skägget i brevlådan nu, säger Maria. Upphandlingar är ett exempel där frivilligorganisationerna kan behöva bättre insyn i kommunens arbete. I Göteborg samarbetade kommunen och de ideella organisationerna för att hitta boende för hemlösa under vintern. Ibland handlar det »bara« om ökad social gemenskap. Maria minns sitt besök i Tomelilla där man ville skriva under en lokal överenskommelse. På mötet mellan kommunen och de ideella organisationerna började de närvarande att entusiastiskt ropa ut förslag på vad de kunde göra tillsammans. – Det var nästan som ett väckelsemöte. Ungdomsgården skulle besöka äldreboendet som kontrade med »bara om vi får komma till ungdomsgården och spela basket«, skrattar Maria. Överenskommelsen har gjort mycket för nätverk och samarbete, men sådana värden är svåra att mäta, summerar hon. Än så länge står Sverige långt från USA, men det är viktigt att uppmärksamma välgörenhetens begränsningar och strukturella förändringar i samhället. – Vi svenskar tenderar att överdemonisera välgörenhet och amerikanerna överdemoniserar staten. Kan vi inte mötas någonstans i mitten? avslutar Lars Trägårdh.

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Forskning Att förstå andras känslor är nödvändigt för ett fungerande socialt samspel. Evolutionen har försett den mänskliga hjärnan med världens bästa mekanismer för att tolka sociala signaler. text gustav nilsonne, medicine doktor. Han arbetar på Stockholms universitet och Karolinska Institutet inom kognitiv neurovetenskap.

Att dela en annans känsla

e delar av hjärnan som förstår hur andra känner sig är direkt påbyggda på de delar som bearbetar hur man själv känner sig. Det verkar faktiskt som att vi förstår andras känslor genom att hjärnan simulerar att vi själva har dem. »Jag delar din kärlek och sorg« är inte bara en poetisk ordvändning, utan en bokstavlig beskrivning av hur det kan gå till i hjärnan. Det finns flera olika bevis för detta. Ett är härmning. Om man tittar på ett ansiktsuttryck är det nästan omöjligt att inte göra en subtil härmningsrörelse. Det kan räcka med en tanke. Föreställ dig att du håller en bebis i händerna framför dig. Bebisen ler och skrattar. Var har du nu mungiporna? Om de drogs uppåt är du i gott sällskap med de flesta människor, som får samma reaktion.

vår forskning mäter vi härmning av ansiktsuttryck med elektromyografi. Det betyder att vi läser av den elektriska aktiviteten i ansiktets muskler med hjälp av elektroder på huden. På så vis kan vi mäta rö-

14 Tidskriften Folkuniversitetet

Det är nästan omöjligt att inte besvara ett leende. foto mostphotos

relser som inte går att se med blotta ögat. Med denna teknik kan vi direkt mäta hur mycket en försöksperson härmar någon annans ansiktsuttryck. Tidigare forskning har visat att man härmar ansiktsuttryck även om de visas så kort tid att man inte är medveten om att man har sett dem.

tt annat bevis för att vi förstår andras känslor genom att simulera att vi själva har dem är att det är samma områden i hjärnan som aktiveras. Detta kan vi mäta med funktionell magnetkamerateknik. Om försökspersoner får smärtsamma elstötar på underarmen aktiveras flera områden i hjärnan som bearbetar smärta och emotionell upplevelse. Om de får se en annan person utanför magnetkameran som får likadana stötar aktiveras samma områ-

Mer att läsa Vill du veta mer om hjärnforskning?

Katarina Gospic, Den sociala hjärnan Brombergs förlag (2014). Anna Joesphson, Lars Olson, Hjärnan (Ny utgåva), Karolinska Institutet University press (2014).

Gustav Nilsonnes huvudsakliga intresse är att försöka förstå de mekanismer i hjärnan som orsakar prosocialt beteende. foto jorun kugelberg

den. Det är framför allt två delar av hjärnbarken som heter insula och cingulum som står för denna bearbetning.

ör närvarande studerar vi hur dessa processer påverkas av olika sjukdomstillstånd och påfrestningar. Vad är effekten av sömnbrist? Hur fungerar tolkningen av andras känslotillstånd hos patienter som har till exempel psykopati eller demens? Det är några av de frågor som vi hoppas kunna besvara inom de närmaste åren.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Trendspaning

Skåpen är tillverkade i 10 mm Mdf vilket gör dem tunga och stabila med väggar som inte slår sig när man målar och tapetserar.

»I den lilla världen får man ha det som man vill«

Betrakta den fulländade inredningen i ett dockskåp med handgjorda möbler, kuddar, blomvaser, och mönstrade mattor. Vad är det med miniatyrer som fascinerar så?

– Parkettgolvet består av faner i små stavar, och det lägger du in själv. Och sen är det bara att lacka och låta det torka. I butiken Crazy4Minis i Stock16 Tidskriften Folkuniversitetet

holm pågår ett animerat samtal om inredning. Bakom disken står Weronica Åström Löhr, och på andra sidan en man i 40-årsåldern. Inget konstigt med det. Allt som finns

här är visserligen i skala 1:12 och får plats i ett dockskåp, men det är inga barnleksaker. En stor majoritet av kunderna är vuxna, och männen har blivit fler det senaste

– Själv är jag ingen storsamlare men en del av mina kunder har upp till tjugo dockskåp, säger Weronica Åström Löhr.

Gustaviansk matgrupp i miniatyr.

året. Kanske är det alla inredningstidningar och homestylingprogram som inspirerar. Många är även intresserade av arkitektur och konstruktion. I den lilla världen blir allt så mycket mer överskådligt. Och måhända ökar vårt behov av kontroll när allt snurrar fortare. Weronica har haft sin butik i sex år. Hon möter ständigt nya namn och ansikten – både här, i webbshopen, på facebook och på mässor.

Så finns det de som vill återskapa sitt eget hem och familj i miniatyr, och ytterligare andra vill bygga en sagovärld, som i Harry Potter. Många har också projekt ihop, som barnbarn och farmor till exempel.

Dockskåpens historia börjar i

Holland på 1600-talet. Då var det förmögna vuxna som använde skåpen för att visa heminredningsideal och olika sätt att möblera. I slutet av 1800-talet började man göra dockskåp även för barn, men då fick de ofta bara titta på den fina leksaken. Skåpen användes också för att skola in flickor i den väntande uppgiften som husmor. I slutet av 1940-talet började de svenska Lundby-leksaksskåpen tillverkas i skala 1:17. De säljs fortfarande. I

Sverige finns det annars fem, sex stycken egna företagare som livnär sig på att tillverka och sälja miniatyrer via webben, och en handfull ägnar sig åt det på fritiden. – Folk tycker att det är kul att få skapa något med händerna istället för att bara sitta vid datorn. Först köper de byggnadsmaterial, som när man bygger ett riktigt hus. Sedan fortsätter de med att dra ledningar, spackla, måla och tapetsera och fixa med belysning, säger Weronica. Karolina Holmberg Magnusson driver Dockbutiken i Göteborg. Hon ser också ett ökande intresse som är gränsöverskridande när det gäller kön och ålder. Hennes kunder brukar berätta lite om sig själva och sina projekt. – De som håller på med dockhus gör det på väldigt olika sätt. En del vill göra så mycket som möjligt själva, andra vill skapa en specifik sekelskiftes-, 20- eller 30-talsmiljö.

»Folk tycker att det är kul att få skapa något med händerna istället för att bara sitta vid datorn«

För Weronica är det en livsstil se-

dan barndomen. Hon bygger och säljer egna möbler och samarbetar med ett företag som tillverkar det hon vill ha i sin kollektion. Hon delar gärna med sig av sina kunskaper vilket gör att fler vill försöka själva nästa gång, och ibland har hon workshop i butiken. Några gånger har hon ställt ut i London, där det finns ett stort intresse för miniatyrer. Men för att få ställa ut där krävdes ett kvalitetsgodkännande. – Jag fick åka dit och visa upp lite saker, mest möbler och lampor. Mina grejer har en skandinavisk stil, vilket de tyckte var lite annorlunda, säger hon. Den som vill hålla sig uppdaterad kan läsa tidskriften Miniatyrvärlden och gå med i föreningen Miniatyrsällskapet som har cirka 200 medlemmar. De ordnar bland annat årliga mässor på hotel Anglais i Stockholm. Text SUSIE HJORT foto karin all Tidskriften Folkuniversitetet 17

Feminism

Kawa Zolfagary Skribent och debattör, grundare av Genusfolket och Vita kränkta män. Text Gabriella Eriksson Foto oscar stenberg

Arbete: Pressekreterare på Kommunal, Stockholms län. fritid: Nästan all ledig tid går till olika normkritiska projekt. ett tips: Boken »Vitsvit« av Athena Farrokhzad. 18 Tidskriften Folkuniversitetet

Hur mår feminismen i Sverige 2020?

Feminismen kommer att må ungefär som den gör idag. Det kommer att finnas stora strider och små att ta itu med, det kommer att gå bakåt ibland men främst framåt. Sakta men säkert går kampen framåt. Det som däremot kommer att vara annorlunda är att vi kommer att ha ett större kunskapsinnehåll i feminismen som kommer leda till att färre exkluderas. Kommer fler att kalla sig feminister?

Jag tror att det kommer bli mindre intressant om någon kallar sig feminist. Det är egentligen totalt oviktigt, det viktiga är hur man agerar och hur samhället ser ut. Det finns massa människor som kallar sig feminister idag men som agerar på ett sätt som minskar jämställdheten. Vilka nya feministiska frågor tror du kommer att ta plats i samhällsdebatten?

Jag tror och hoppas att den bredare feminismen kommer att ha en intersektionell och internationell analys. Att enbart göra maktanalyser utifrån kön är förlegat och man behöver beakta saker som läggning, ras, klass och andra faktorer som spelar in. Kommer några klassiska feministiska frågor att ha försvunnit från agendan för att de, så att säga, har funnit sin lösning?

Förhoppningsvis kommer frågan om löneskillnader vara löst, det är en sådan extremt grundläggande sak att man ska få lika lön för lika arbete. Ändå är vi inte där än. Vilken är din största farhåga när det gäller feminismen 2020?

Det värsta vore om vi hamnade i en ny backlash likt den under 1990-talet, eller att vi glömde de lärdomar vi fått från den senaste tidens debatter där man slitit och kämpat för att göra feminismen mer inkluderande. Har du något drömscenario för feminismen 2020?

Mitt drömscenario är självklart att feminismen inte längre behövs. Att vi får ett samhälle där ingen människa döms utifrån det kön de antas ha, att vi uppnår jämställdhet. Men jag tror inte vi når dit innan 2020. Så jag nöjer mig med att vi har en stark rörelse som kämpar lika hårt som alltid.

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Intranätet är byggt så att det ska vara lätt att samarbeta med medarbetare i hela landet. Här är några tips på vad du kan göra för att få ut det mesta av verktyget. I det öppna forumet på intranätet kan du också ställa frågor och bidra med egna tips.

Pedagogik och ledarskap

tio tips för nya intranätet 1

Håll koll på det senaste Följ olika grupper och ta del av deras arbete. Nyheterna från de grupper du följer dyker upp i flödet på din startsida.

Ta hjälp av en kollega

Vilka arbetar egentligen med samma sak som du? Fyll i dina kompetensområden under din profil så kan andra lätt kan hitta dig. När du klickar på ett kompetensområde får du upp andra personer som fyllt i samma sak.

»Projekt fredagsfika«

Under fliken samarbeta startar du lätt en grupp eller ett projekt. Grupper är långsiktiga samarbeten medan projekt har en begränsad tidsram. Använd funktionerna för smått och stort. Att anordna en nationell konferens är ett projekt och att planera ett trevligt fredagsfika är ett annat.

Skicka till Outlook

På evenemangen i intranätet finns det en knapp där du kan välja att lägga till evenemanget i din kalender i Outlook.

Berätta om ditt arbete

En grupp kan sprida information och goda exempel genom att publicera nyheter. De som följer gruppen får upp dem i sitt flöde. En redaktör kan också lyfta nyheten och visa den på regionsidan. Att lämna invanda rutiner och lära nytt är en förutsättning när man byter intranät. En spännande resa har börjat. 20 Tidskriften Folkuniversitetet

Så gör vi

Hur får medarbetare ut det mesta av intranätet?

Tyck till

Var aktiv på intranätet! Du kan till exempel kommentera nyheter, följa grupper, gilla en sida, tipsa någon om ett evenemang, starta en forumtråd eller svara på en fråga. Var generös med din kunskap och dina synpunkter.

Vad är det som gäller?

Genom att vi som är ansvariga, och kan påverka intranätet, löser riktiga problem för riktiga användare.

Sök dig fram

Karen Kenney avdelningschef koncernkommunikation, Praktikertjänst

Undrar du hur man ansöker om semester, eller krånglar din dator? Under regionfliken hittar du information om organisation, rutiner och support. Där finns också instruktioner för till exempel videokonferenser.

Ofta är sökrutan den lättaste vägen att hitta det du letar efter. När du gjort en sökning kan du filtrera träffarna på olika sorters innehåll, till exempel personer, verksamhetsområde eller region.

Johan Johansson utvecklare digitala kanaler, Norrköpings kommun

Praktikertjänsts intranät är vår primära informationskanal. Det drivs av konkreta mål, till exempel att bidra till kostnadseffektivitet.

Vad gör ni då?

Intranätet bygger på transparens och samarbete. Titta under de andra regionernas flikar och se hur de jobbar och vad som är aktuellt där. Kanske hittar du något ni kan hjälpa varandra med?

Ta en genväg

Lägg till intranätssidor eller externa sidor som genvägar under din profil. En länk till webbmejlen i Outlook ligger där från början, men fyll på med det du använder i vardagen. Text klara johansson

Ralf Larsson director employee online engagement, AB Electrolux I vårt fall handlar det om att göra Intranätet mer relevant för alla medarbetare. Få dem att hitta den egna nyttan i Intranätet utifrån sina förutsättningar. Om de lägger viss tid på att lära sig, får de tillbaka detta många gånger om.

Johan Johansson Foto: Daniel Lindblad, Karen Kenney Foto: Mariana Karlsson 21

Text och foto emma stark

tjejer spräcker glastaket Fler tjejer borde hjälpa varandra menar grundarna till Maktsalongen, ett mentorskapsprogram uteslutande för unga kvinnliga ledare. Här finns den mer erfarna mentorn som stöd och samtalspartner, men det är adepten som står i centrum.

– Jag skulle vilja bli en starkare ledare, mer utpräglad. Man är ju hela tiden på en resa som människa, säger Cecilia Bergengren. Hon har en termin kvar på lärarprogrammet innan hon blir färdig SO-lärare. Hon brinner för utbildningsfrågor och har tagit en paus för att jobba som studiebevakare på Samhällsvetenskapliga fakulteten. Arbetsplatsen är hos Stockholms universitets studentkår, i en modernistisk kub av mörkt trä och glas på universitetsområdet. Den här dagen är det ganska tomt här, många är upptagna med att förbereda kvällens luciabal, berättar Cecilia när hon visar runt i lokalerna. Från en lysrörslampa i arbetsrummet hänger en kollegas ljusgröna långklänning på en galge och väntar. Det var efter massakern påUtøya i Norge som Cecilia blev engagerad. Av en slump skulle hon 22 Sara Haraldsson, Foto: Karl Lindahl

följa med en kompis på ett möte inom den socialdemokratiska rörelsen, men kompisen blev sjuk så hon åkte själv. Cecilia är på många sätt en ledare;

i sitt jobb under möten med studentråden och på sin fritid som ordförande för Avantgarde, en klubb för unga tjejer inom s-kvinnor i Stockholms län. Fram till nyligen var hon styrelseledamot i Saco studentråd och det var i den rollen som hon kom i kontakt med Maktsalongen, ett mentorprogram och nätverk för unga kvinnliga ledare inom ideell sektor. Där har hon under knappt ett års tid regelbundet träffat en mentor och deltagit i möten och föreläsningar där alla de 25 mentor- och adeptparen träffats samtidigt. Det har handlat om stress, att utveckla sig själv eller som senast då det var en paneldiskussion om systerskap och karriär.

– Män hjälper varandra, det var något som lyftes av panelen. Om en kille varit på en killmiddag så går han därifrån jätteinspirerad och har fått tips på två eller tre nya jobb, men tjejer ser ofta varandra som ett hot. Det blev jag jätteinspirerad av och jag pratade med en tjej efteråt om att man borde ordna »maktmiddagar« där tjejer träffas och pratar om jobb istället för relationer, säger hon. Hon och den två år äldre mentorn har träffats och fikat ungefär varannan månad. De har pratat om att hitta balans mellan ideellt engagemang och jobb, eller om livet i stort. Cecilia har också fått konkreta tips på Sara Haraldsson hur hon kan tänka när hon ska planera styrelsemöten i Avantgarde. Det finns fortfarande ett glastak

för kvinnliga ledare. Det menar Sara Haraldsson, en av grundarna till Maktsalongen. Och att fler kvinnor ska hjälpa varandra är en av grundidéerna med ledarskapsprogrammet, som hon startade tillsammans med Sofia Brändström.

»Man borde ordna maktmiddagar där tjejer träffas och pratar om jobb «

Cecilia Bergengren arbetar på Stockholms universitets studentkår och deltar i Maktsalongen, ett nätverk för unga kvinnliga ledare inom ideell sektor.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

De har båda en bakgrund i flera ungdomsorganisationer och har varit med om både härskartekniker eller att någon kille som uppfattas som härlig blivit vald framför en kompetent tjej. En dag satt de och pratade om en vän som befann sig i en ledarposition och de frågade sig själva hur de kunde hjälpa henne. Det var då idén om Maktsalongen föddes, ett separatistiskt ledarskapsprogram bara för unga kvinnor. – Vi ville ge något tillbaka, men det handlade också om att jag kände att jag och andra i min närhet varit med om dåliga saker. Det jobbiga var inte det vi varit med om utan att jag ifrågasatte mig själv och undrade om det var jag som gjort fel. Det tog tid att komma på att det inte var mitt fel. – Om jag kan få andra unga ledare att slippa ha den känslan då har jag nått mitt mål, säger Sara Haraldsson, som från och med januari jobbar heltid för Maktsalongen. En ögonöppnare var när en tjej i samma styrelse som Sara under ett helt styrelsemöte satt och bad om ursäkt för att hon fattat beslut som hon hade mandat att ta. – Hon blev väldigt ifrågasatt fast hon inte skulle ha blivit det. I en paus tog jag henne till ett annat rum och sa att hon skulle sluta be om ursäkt, det var en jättestor ögonöppnare både för mig och henne. Och ett exempel på att det är viktigt att man bryr sig om varandra. Maktsalongen är uteslutande för kvinnor. Ett könsblandat ledarskapsprogram var aldrig något alternativ för initiativtagarna. Det blir en annan stämning i en separatistisk grupp. 24 Cecilia Bergengren, Foto: Emma Stark

För Cecilia Bergengren och hennes mentor funkar matchningen bra.

– Man ska aldrig behöva förklara sig om det man blivit utsatt för var en härskarteknik eller om det hände för att man var tjej eller inte, säger Sara Haraldsson. Det är ganska liten åldersskillnad mellan mentorerna och adepterna och de lägger stor vikt vid att få till bra par. Om en adept precis blivit chef försöker de hitta en mentor som har chefserfarenhet, eller så tittar de på personliga egenskaper. – Det viktigaste är att mentorn har annan erfarenhet, inte att den har så mycket mer erfarenhet, menar Sara. Förhoppningen är att nätverket ska leva vidare under 2014. För Cecilia och hennes mentor har matchningen funkat, det har klickat och de har fått bra kontakt. – Men det är en relation som man får vårda precis som med andra relationer, säger Cecilia i mö-

tesrummet på Studentkåren. Bland annat delar de engagemanget för politik. Men trots att de fått bra kontakt är det viktigt att se att relationen mellan adept och mentor inte är en vänskapsrelation, betonar Cecilia. Och hennes mentor håller med. – I en vänskapsrelation ska ju båda ta lika stort utrymme, men det här ska ju handla om henne. Min uppgift som mentor handlar mycket om att bekräfta Cecilias känslor, säger Agneta Berge, som till vardags är utredare på LO. Rollen som mentor har bland annat inneburit att hon har tvingats formulera sina egna erfarenheter på ett nytt sätt, och att få ta del av adeptens och övriga deltagares erfarenheter har stärkt även henne. – Det är något väldigt fint när en ung kvinna delar med sig av sina erfarenheter, säger Agneta Berge.

Dilemmat

Individen eller gruppen i fokus? bo forkman, rektor på Braheskolan Vad behöver elever med studieovana och tidigare svårigheter för att lyckas med nya studier? Och behöver undervisningen anpassas med hänsyn till både grupp och individ? Vi bad Braheskolans rektor, Bo Forkman att berätta hur de jobbar.

Braheskolan på Visingsö är en folkhögskola med internat vilket ger speciella förutsättningar för att bygga upp en gruppgemenskap som är gynnsam för inlärning. Här finns en härlig blandning av studerande med olika bakgrund. De kan ha haft svårigheter med att anpassa sig till svensk gymnasieskola, varit relativt nyanlända till Sverige, hamnat i gränsland mellan droger och verklighet, eller inte haft några problem alls. Tillsammans lyckas de för det mesta att bli en starkt sammansvetsad grupp som, med hjälp av varandra, kan växa i självförtroende. foto terese oliw

Det händer att jag som rektor måste ta ett samtal med någon som själv ställer sig utanför gruppen eller med en ökad frånvaro inte kommer att uppnå målen för studierna. Men jag skulle vilja påstå att Folkhögskolans skolform är överlägsen i att, med sin helhetssyn på människan, lyckas göra skola och lärande attraktivt. Prov och tester är sällsynta, och man lär för de fortsatta studierna som är förlagda antingen till Brighton eller Barcelona. Den personliga utvecklingen löper parallellt med teori och praktisk tillämpning av det man lärt sig

och samspelet mellan lärande, gemenskap, individuell personlig utveckling och trygghet är viktiga ingredienser för att studieovana elever ska lyckas. Samhörighet med andra och del-

aktighet är två grundpelare för oss och kanske det som eleverna upplever som den största skillnaden gentemot tidigare studier. Vi arbetar i mindre grupper på ungefär tolv deltagare vilket ger goda förutsättningar för att bygga relationer. Efterhand som de studerande hittar trygghet i gruppen och får inflytande över form och innehåll så ökar motivationen. Och genom rollspel, dans, aktiviteter och traditionella studier med betoning på det kommunikativa – kan de tillägna sig kursen.

Bo Forkman tycker att folkhögskolan med sin helhetssyn på människan är en oslagbar skolform.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

En dag på … 3.

På Folkuniversitetet

Ulrika Gleisner är verksamhetsledare för yh i Region Syd. Hon utvecklar och driver utbildningar samt är ordförande i den centrala gruppen för Folkuniversitetets yrkeshögskola. Ulrika Gleisner börjar arbetsdagen

i Malmö med att gå igenom några frågor som rör hennes engagemang i Yrkeshögskoleförbundet där hon är vice ordförande. Det är en intresseorganisation som organiserar yhanordnare över hela landet. Mejl ska läsas och besvaras. – Visst är vi konkurrenter, särskilt i ansökningsomgångarna, men vi har mycket att tjäna på att samordna oss kring frågor som rör anordnarrollen, säger Ulrika. Tillsammans kan vi ha en dialog med, och föra fram åsikter till, exempelvis yh-myndigheten och departementet. Vi driver också vissa gemensamma kvalitetsprojekt. Till våren startar vi en utbildning för 26 Tidskriften Folkuniversitetet

utbildningsledare inom yh. Det börjar dra ihop sig till dagens första möte där flera yh-anordnare från regionen träffas för att diskutera kompetensplattformen med Region Skånes analytiker. Ulrika är även engagerad i en ideell förening för yrkeshögskoleanordnare i Skåne, och hon går förbi receptionen för att boka lokal till föreningens nästa möte. Hon måste också lämna ifrån sig några reseräkningar. Det blir rätt så mycket resande. Nätverkandet är basen i yh-ut-

vecklingen och pågår hela tiden, nu under våren ligger mycket fokus på att få till de ansökningar

08.00 Arbetsdagen börjar, läser mejl, pratar med kollegor. 09.00

Möte med Region Skåne.

12.00 Lunch, tar bilen till Lund. 13.00

Möte med Lunds tekniska högskola.

14.30

Videomöte med centrala yh-gruppen.

17.00

Åker hem och kramar barnen.

20.00 Promenerar med hunden. Får säll- skap av grannen Katinka.

1. På språng i Lund. 2. Inom region Syd startar sju utbildningar hösten 2014. 3. Möte med Camilla Persson från Lunds tekniska högskola. 4. En av de viktigaste arbetsuppgifterna är att knyta kontakter. 5. Kvällspromenad med hunden. En skön stund.

som i september ska lämnas in till Myndigheten för yrkeshögskolan. – Dels behöver vi förstås knyta nya kontakter, men minst lika viktigt är att bevara och underhålla de samarbetspartners vi redan har, påpekar Ulrika. Även om en utbildning får avslag från myndigheten så brukar vi försöka hitta andra vinklar på samarbete. Kan vi göra en diplomutbildning, kan vi ta delar av utbildningen och erbjuda som uppdragsutbildning? Det är inte ovanligt att etablerade kontakter leder till nya idéer och nya kontakter. Efter lunch är det dags för ett möte med Camilla Persson som är näringslivschef på Lunds tekniska

högskola. Tillsammans har de fått tillstånd att starta en yh-utbildning inom läke- och livsmedelsteknik till hösten. Det samarbetet har lett till att de nu hittat nya ingångar till universitetet för folkbildningen inom forskningsinformation. – Det är kul att vi lyckats hitta samverkansformer utanför yhkostymen även om det var där vi började diskussionen. Nu håller vi regelbunden kontakt för att se om det finns fler saker vi kan göra tillsammans. Det drar ihop sig till dagens sis-

ta möte. Ulrika kopplar upp sig mot det virtuella konferensrummet och snart fylls det på av res-

ten av den centrala gruppen för yrkeshögskolan. – Den nationella samordningen inom Folkuniversitetet är jätteviktig. Vi uppfattas som en aktör av omvärlden och då måste vi också agera som en sådan, med till exempel gemensamt kvalitetsarbete och gemensam marknadsföring av varumärket Folkuniversitetets yrkeshögskola. Vi är en av Sveriges största yh-anordnare, och lika viktigt som det är att vi fortsätter att utvecklas är det att vi förvaltar det vi har och levererar hög kvalitet, säger Ulrika. Text Gabriella Eriksson Foto Anna Svensson

Tidskriften Folkuniversitetet 27

Goda exempel

Carina Jonsson fick användning för sina kunskaper i hjärt- och lungräddning snabbare än hon kunnat ana.

med uppdrag att rädda liv I Sverige drabbas 10 000 personer årligen av plötsligt oväntat hjärtstopp och bara 500 överlever. Uppdragsavdelningen i Göteborg bestämde sig för att göra vad de kunde för att fler ska räddas. Utbildning i hjärt- och lungrädd-

ning erbjuds i regel av arbetsgivare till deras anställda. I vissa av arbetsmarknadsprojekten finns deltagare som inte gått i skola eller haft ett arbete. Enligt Svenska rådet för hjärtlungräddning HLR är kunskapen om hjärt- och lungräddning hos denna målgrupp nästan obefintlig och det finns inga riktade satsningar. Utifrån den insikten blev det självklart för Lena Bernander och hennes kollega Helene Nilsson att försöka ändra på saken. De startade utbildningen »HLR för alla« En av de 150 personer som hittills

deltagit i utbildningen är Carina Jonsson. Det var med viss tvekan som Carina anmälde sig. Hon tänkte att sjukvård inte var något för henne. Idag är hon glad att hon 28 Tidskriften Folkuniversitetet

tänkte om, hon fick användning för sina kunskaper snabbare än hon kunnat ana. – Dagen innan jul promenerade jag till affären. Jag ser en tjej sitta böjd över en äldre man som ligger på marken. Jag frågar om allt är okey. Hon svarar att hon nyss talat med mannen. Han ville ha hjälp hem eftersom han inte mådde bra. Men nu var han inte längre kontaktbar och hon bad mig se om han andades. Jag kunde inte märka vare sig andning eller puls och ansiktsfärgen var blek. Den hjälpande tjejen ringde ambulans och jag började med kompressioner. Ambulanspersonalen kom och fortsatte med upplivningsförsöken. De använde hjärtstartaren några gånger. Utan framgång. – Även om mannen dog så gjorde jag vad jag kunde och därför

känns det ändå okey säger Carina. Jag har inte tänkt på att jag en dag kan stå ensam med en akutsituation. Nu inser jag att det skulle vara extra jobbigt ifall någon av mina närmaste drabbas och jag inte skulle veta hur jag ska göra. HLR för alla är en utbildning i hjärt-

och lungräddning som uppdragsavdelningen erbjuder gratis till alla sina deltagare i arbetsmarknadsprojekt. Det drivs i samverkan med hlr-rådet i Göteborg och med hjälp av Folkuniversitetets utvecklingsmedel. För närvarande håller Lena Bernander och Helene Nilsson på att utvärdera det första året med HLR för alla. De planerar för hur kunskaperna från projektet ska integreras i den ordinarie verksamheten och hur det fortsatta samarbetet ska se ut. Text Gabriella Eriksson Foto Tom Johansson/ Monsterfoto.se

Lena Bernander instruerar deltagarna. Den röda västen är en övningsväst för »Heimlich manöver«.

Tidskriften Folkuniversitetet 29

Att marknadsföra sig via internet är enkelt, menar Henrik Ladström.

bra att söka jobb på NÄTET Henrik Ladström arbetar som jobbcoach i Mölndal. Han har gjort digitalt jobbsökande till en naturlig del av sitt uppdrag. Varför ska man söka jobb via digitala kanaler?

I takt med att närvaron på nätet ökar hos både företag och individer, blir internet en allt viktigare plattform. Digitalt jobbsök på Folkuniversitetet Mölndal handlar främst om att nätverka och marknadsföra sig och det är enkelt med internet. Vilka verktyg är viktigast?

Som arbetssökande på nätet gäller det att både vara sökbar och att söka upp. Det allra viktigaste verktyget idag är LinkedIn, ett professionellt nätverk där du dels har en profilsida med ditt CV, men också samlar dina kontakter och 30 Tidskriften Folkuniversitetet

diskuterar jobbrelaterade frågor i olika grupper. Man kan sedan använda LinkedIn tillsammans med andra sociala medier, exempelvis Twitter eller en blogg, där man skriver inlägg som berör ens kompetensområden. Hur många är med i er coachverksamhet just nu?

Strax under hundra personer. Och vi hoppas såklart att många av dem tar chansen att gå kurserna i digitalt jobbsök som löper hela våren på två olika nivåer. Vilka råd ger ni era adepter?

Var den första som andra tänker på. Syns du så finns du. Slipa ner trösklarna. Sök och var sökbar.

Hur många får jobb med hjälp av digitala kanaler?

Systematiskt jobbsökande via sociala medier är en någorlunda ny företeelse, och det är därför svårt att hitta några siffror på hur många formellt arbetssökande som får jobb den vägen. Ofta mäts detta istället via företagens närvaro på nätet och hur de använder kanalerna för att rekrytera. Och där kan man se att det pågår en ökning. Men i mina ögon går det alldeles för långsamt. Fler företag borde ta chansen att kommunicera med potentiella medarbetare via nätet. text Klara Johansson foto kasper owenede

Goda exempel

med minne för spanska Elmer Orihuela är född i Peru och bodde i Tyskland innan han kom till Sverige. I spanskundervisningen levandegör han svensk, peruansk och tysk kultur och använder antropologi, filosofi och historia för att berika undervisningen. Elmer Orihuela har varit spansklä-

rare på Folkuniversitetet i Malmö i nära 40 år. Han är en aktiv man med många intressen, inte minst för språk. Under åren som pedagog har han utvecklat en metod för sin undervisning, där eleverna står i centrum och där orden flödar. – Man skulle kunna kalla mig minneskonstnär. Min metod handlar om att associera för minnets skull. Jag använder ordspråk, etymologi och svenska ord som deltagarna kanske inte känner igen, men som väcker massor av synonymer, förklarar Elmer. Deltagarna frågar Elmer vad »ordspråk« heter på olika språk,

eller vad olika ord har för härkomst, och hela tiden när de ställer frågor får de använda och böja spanska ord. Elmer vill ge dem en bred kunskapsbas. – Kunskap sitter i språket. Och det är som när man bygger en pyramid – grunden måste vara bred. Jag börjar från grunden, men allt kommer så klart inte på en gång. Det är lätt för svenskar att komma igång och lära sig spanska. Uttalet är enkelt, och redan på första lektionen lär sig eleverna att sätta ihop enkla meningar. – Det gör det roligt. Sen är spanska som engelska – ju mer du lär dig desto svårare blir det.

Nu försöker Elmer trappa ned inför den framtida pensionen. För tillfället håller han i sex spanskkurser, förr brukade han ge femton. – Jag hade kunnat skriva en bok om mina erfaren- Vi är 450 miljoner heter, och det spansktalande och det går fort, kanske jag gör snart är vi 600 sen när jag bli- miljoner. Spanska vit pensionär, är användbart för både turism men jag vill och affärer, säger fortsätta några Elmer Orihuela. år till om det går. Det blir en fantastisk gemenskap med eleverna och jag lär mig mycket av dem. Text lotta åberg foto øivind sviland

ett rikare liv på gotland Folkuniversitetet på Gotland har blivit beviljade 100 000 kronor från ESF-fonden för ett projekt med fokus på psykisk hälsa hos unga. En av kommunernas och regioner-

nas största utmaning framöver är barn och ungdomars välmående, i synnerhet unga med neuropsykiatriska funktionshinder. Målet för det här ESF-projektet är att skapa förutsättningar för minskat lidande för unga i målgruppen och deras anhöriga och därmed ge dem ett rikare liv. Det kan handla om att minimera problem som uppstår i vardagen och att matcha de unga mot passande arbetsuppgifter. Det är mycket man måste hål-

la koll på för att göra en lyckad ESF-ansökan. – Läs igenom vilka behov som skall tillgodoses i utlysningen och koppla samman detta med ett

verkligt behov i samhället. Formulera sedan tydliga och mätbara syften och mål i ansökan, säger Mats Ladebäck, distriktschef på Folkuniversitetet. Trots att vi har det bättre än någonsin visar undersökningar på en alltmer alarmerande utveckling av unga och unga vuxnas psykiska hälsa. Det är inte bara ett individuellt problem, utan speglar även vår samhällsutveckling. Vi lever i ett samhälle med orimliga kroppsideal, höga krav på teoretisk kunskap och sociala färdigheter. Konsekvensen blir att många känner stress. Text Klara Johansson Tidskriften Folkuniversitetet 31

Idéburet »En självständig och oberoende ideell sektor är en viktig garant för demokrati och mångfald«. Det var en av grundsatserna när regeringen startade en dialogprocess mellan representanter för den idéburna och den offentliga sektorn. Resultatet blev Överenskommelsen. Men vad är det egentligen?

fem år av samråd och dialog

oktober 2008 skrev regeringen, ett 60-tal idéburna organisationer samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under en nationell överenskommelse inom det sociala området om vilka spelregler som ska gälla mellan dem. Detta kom att bli Överenskommelsen vars viktigaste mål var (och är) att stärka de idéburna organisationernas självständighet och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare, samt att stödja framväxten av en mångfald av utförare inom hälso- och sjukvård och omsorg. Dessutom finns en natio- Hanna Schubert nell överenskommelse på integrationsområdet. Den undertecknades 2010 och har Överenskommelsen på det sociala området som förlaga. Som grund för denna samverkan finns sex gemensam-

ma principer som rör självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn, samt mångfald. Ett kansli och en gemensam arbetsgrupp med representanter för alla parter (regeringen, idéburna och SKL), följer upp och sprider kunskap om Överenskommelsen och ansvarar bland annat för att genomföra en årlig konferens samt en tematisk studie. År 2013 hade konferensen temat Fem år med Överenskommelsen och syftet var just att dra lärdom av de första fem åren inför det fortsatta arbetet. Då kunde 32 Hanna Schubert, Foto: Minna Ridderstolpe

man exempelvis konstatera att flera överenskommelser hade slutits mellan offentligt och idéburet på kommunal och regional nivå, vilket i sin tur ledde till ett ökat utbyte mellan kommuner/regioner och idéburna organisationer på flera platser runt om i landet. Och som regel användes den nationella Överenskommelsen som förlaga eller inspirationskälla. De enkätundersökningar som har gjorts visar också att samråd och dialog mellan parterna har ökat för varje år, såväl på nationell som kommunal nivå. Femårsuppföljningen visar även att Överenskommelsen är viktig för kommunernas arbete med att utveckla samverkan med civilsamhället. De idéburna organisationerna har lyfts fram och fått större erkännande. Många av de mindre har också stärkts i sin argumentation och fått en bättre förhandlingsposition. Överenskommelsen har fungerat som en dörröppnare. Överenskommelsens sex principer genomsyrar hela politikområdet om det civila samhället och regeringen har beslutat ge ökade medel för 2014. Största delen av dessa ska gå till att stärka de lokala dialogerna som kommer eller redan har lett till en lokal Överenskommelse. Idag har ett dussintal kommuner och en region (Skåne) underskrivna överenskommelser. Och fler är att vänta. Text Hanna Schubert Kommunikatör på nationella Överenskommelsen

Läs mer på www.overenskommelsen.se

Så jobbar Folkuniversitetet Inom Folkuniversitetet arbetar bland annat Centrum för idéburen utveckling med verksamheter som stämmer väl med Överenskommelsens mål och syften. Det är exempelvis idéer som skapar verksamhet i nya partnerskap med fokus på tillväxt, entreprenörskap, välfärdsutveckling, folkhälsa, kultur och kunskapsutveckling.

1. Centrum för publikt entreprenörskap, CPE Det drivs av Folkuniversitetet som via folkbildning stöttar samhällsentreprenörer i Skåne, bland annat genom mentorskap och rådgivning kring finansiering, organisering, projektledning och kommunikation. CPE har under de senaste två åren gett stöd till cirka 100 projekt som genererat ett 40-tal nya jobb. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

2. Idéburet offentligt partnerskap, IOP En process för att öka kunskapen om upphandlingsförfarande och andra avtalsmöjligheter.

Lokal samverkan inom Folkuniversitetet På flera håll i landet finns samarbeten på kulturområdet, som musikhuset Monokrom i Kalmar, Koncensus kulturverkstad i Kristianstad och Kulturakademien i Stockholm.

Överenskommelsen har fyllt fem år. Tidskriften Folkuniversitetet 33

Aktuellt hos oss Lyssna på Sfi-podden I januari lanserades Sfi-podden där elever på Folkuniversitetet i Malmö berättar sina livshistorier. – Det har varit ett fantastiskt roligt projekt som har berört på flera plan. Genom dessa historier kan vi inspirera, Anna Kajerman krossa vissa fördomar samt se vilken tillgång invandringen är för vårt samhälle, säger Anna Kajerman, projektledare för podcastprojektet Sfi, i Malmö. Podden finns för lyssning på www.folkuniversitetet.se/sfipodden och på iTunes med start måndag den 20 januari. foto andreas offesson

Johannes Hedberggymnasiet 20 år 1994 startade Folkuniversitetet gymnasieskolorna i Linköping och Helsingborg. Nu planeras en sommarfest för att fira 20-årsjubileet. Johannes Hedberg var med och grundade Folkuniversitetets stiftelse i Lund. Han deltog vid gymnasieskolans invigning och den första studentavslutningen, men gick bort i början av 2000-talet. Skolan har idag cirka 300 elever på natur- och samhällsvetarprogrammen. foto kristoffer granath

Repetion av pjäsen »Tjockare än blod«.

Nytt forskningssamarbete Är släkten värst i Umeå? Hösten 2012 startade Folkuniversitetet i Umeå en teatercirkel vilket resulterade i den uppmärksammade föreställningen De utvalda. Snart har en ny pjäs, Tjockare än blod premiär på Teater CoCo. Det är en humoristisk historia där släktbanden ställs på prov, och liksom förra gången står Carl Sjöström för manus och regi. På scen står cirkeldeltagarna som också har byggt scenografi och dekor. Totalt spelas 6 föreställningar mellan 3–12 april. 34 Tidskriften Folkuniversitetet

Stockholmsstiftelsen har inlett ett samarbete med Fjärde uppgiften som arbetar med att föra ut svensk forskning till allmänheten. Utbildningsledaren Elisa Magnusson kontaktade Fjärde uppgiften eftersom hon såg att de hade samma mål som Folkuniversitetet. – Vi sprider båda forskning till allmänheten. Vi håller föreläsningar och de gör videointervjuer. Redaktionen på Fjärde uppgiften tittar igenom Folkuniversitetets föreläsarlista och väljer ut vilka forskare de vill intervjua. Videon presenteras sedan på fjardeuppgiften.se i samarbete med Folkuniversitetet.

Ledare

michel wlodarczyk är generalsekreterare för folkuniversitetet foto karin all

Varken vinst eller monopol Instrument på museum Sex elever vid Musikinstrumentakademin medverkar i utställningen Carl Malmsten – Formgivare och pedagog på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm. Utställningen återger Carl Malmstens livsverk som möbelformgivare och inredningsarkitekt, men betonar även hans pedagogiska gärning. Musikinstrumentakademin utvecklades på 1980-talet i samarbete med gitarrbyggaren Georg Bolin, och deltar i utställningen som en av de skolor som arbetar i Carl Malmstens anda. Sedan 2009 är skolan en del av Folkuniversitetet. Utställningen pågår till och med 2 mars. foto susie hjort

19 nya Yh-utbildningar Folkuniversitetet är en av de största yhanordnarna i Sverige. 2014 har vi blivit beviljade att starta 19 nya yrkeshögskoleutbildningar. Många av årets nyheter finns inom teknik och it, till exempel applikationsutvecklare, men även vård, ekonomi och mat.

Krisen i Europa har lett till en ökad kritik av mark-

nadsliberalismens brister. Det civila samhället lyfts allt oftare fram som ett alternativ och som motvikt till lösningar där vinstintresset går före verksamhetsmålet. Problemet är att upphandlingsreglerna missgynnar det civila samhällets organisationer, exempelvis studieförbunden, när kvantitativa parametrar i anbuden ges ett större utrymme än kvalitativa. Konsekvenserna är många. Bland annat att elever och lärare kastas mellan olika anordnare när en ny aktör vinner en upphandling trots nöjda deltagare och avsaknad av kritik mot tidigare anordnares sätt att sköta verksamheten. Detta hände Folkuniversitetets sfi-verksamhet i Malmö. Det finns alternativ till lagen om offentlig upphandling som lägger fokus på innehåll, pedagogik, organisationsform och insyn för uppdragsgivaren genom löpande dialog med anordnaren. Exempel är lagen om valfrihet, tjänstekoncessionsavtal eller »ideellt-offentligt partnerskap«. Sfi-utredningen som nu är på remiss har tagit fasta på detta. Det vore olyckligt om debatten om vinstintressen och privatisering fick pendeln att svänga tillbaka mot offentliga monopol. I remissvaret till sfi-utredningen kommer jag att argumentera för en fortsatt utveckling av mångfalden i offentliga tjänster med det civila samhällets organisationer som centrala utförare.

Just nu …

Bäst just nu: Lovande arbete med ny varumärkesplattform.

Sämst just nu: När allt känns bra kan man alltid klaga på vädret…

Tidskriften Folkuniversitetet 35

posttidning b tidskriften Folkuniversitetet Box 26152 100 41 Stockholm

Visste du att … Folkuniversitetet erbjuder kurser i 38 språk. Det största språket 2013 var svenska och ett av de snabbast växande språken är tyska.

Folkuniversitetet