Tidskriften Folkuniversitetet 2, 2013 by Folkuniversitetet

folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet

ma j 2013

PÅ JAKT EFTER NÄSTA TREND

ISTÄLLET FÖR TILLVÄXT? IDÉBURET LEDARSKAP 10 TIPS FÖR BÄTTRE MÖTEN FRAMTIDENS POLITIK POPULÄR INTERNATIONELL SÅNGLINJE

folkuniversitetet TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET

#2 MAJ 2013

PÅ JAKT EFTER NÄSTA HETA TREND

KLARA JOHANSSON CHEFREDAKTÖR foto karin all ISTÄLLET FÖR TILLVÄXT? IDÉBURET LEDARSKAP 10 TIPS FÖR BÄTTRE MÖTEN FRAMTIDENS POLITIK POPULÄR INTERNATIONELL SÅNGLINJE

Välkommen alla läsare! Det här är din tidning. Och min tidning. Tidskriften

Folkuniversitetet har ett nytt koncept. Tidigare var målet att vara opinionsbildande för en extern målgrupp, men från och med nu ska tidskriften vara utvecklande och inspirerande för Folkuniversitetets medarbetare och samarbetspartners.

»Kunskap förändrar« är Folkuniversitetets devis. Det gäller våra deltagare men såklart även oss som arbetar här. Ofta är det svårt att prioritera utveckling; att sätta sig och läsa en artikel när 20 obesvarade mail står och stampar otåligt. Men det är viktigt att ta sig tid att läsa, titta och lyssna för att växa som person och i sin yrkesroll.Vi hoppas att vi har lyckats samla intressanta tips och tankar i det här numret av tidningen. Vi vill gärna höra dina synpunkter och förslag inför nästa nummer. Maila redaktionen på tidskriften@ folkuniversitetet.se.

Tidskriften Folkuniversitetet Nr 2, maj 2013 Årgång 34 Ansvarig utgivare Michel Wlodarczyk Redaktion Klara Johansson 08-679 29 63 Lotta Åberg 08-679 29 60 Grafisk form Karin All 08-679 29 57 Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Tina Prestberg, Uppsala Egon Andersson, Göteborg Anna Svensson, Lund Christine Thörnström, Umeå Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, september Omslag Foto: Adéle Askelöf, Elisabeth Ström Fotoskolan STHLM Modell: Julia Fhors

MER …

341 091

Folkuniversitetet är ett studie-

Just nu Går en kurs i

Citatet »Att bilda sig är

serieteckning på Folkuniversitetet: utvecklande kurs, bra ledare och fina lokaler.

att forma sig till något inte på förhand givet« Donal Broady, utbildningsforskare.

2 Tidskriften Folkuniversitetet

LJÖMÄRKT MI

förbund. Vår verksamhet omfattar folkbildning och vuxenutbildning, skolor samt utbilldning för organisationer och företag Vi består av fem olika stiftelser med säte i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå.

JÄTTETELESKOP /14 Eskil Varenius utforskar supernovor.

EN DAG PÅ FOLKUNIVERSITETET /26 Gabriella Åström satsar på musik för ungdomar.

Innehåll

TRENDSPANING /16 Vad kommer efter surdegen?

omvärld

på folkuniversitetet

Vad finns det för alternativ till tillväxt? / 6

Kreativ källare i Falun / 26

Vardagen som astrofysiker / 14

Skattjakt på Karlsborgs fästning / 28 Internationell sånglinje / 30

Hur uppstår en trend? / 16 Linda Nordlund om framtidens politik / 18

Age management i Europa / 31 Välkommen på operaafton / 31

pedagogik

& ledarskap

Kreativa möten / 20 Idéburet ledarskap / 22

Koll på folkbildningsutredningen / 32 Ett slag för informellt lärande /35

Agera mot rasism i klassrummet / 25

LINDA NORDLUND /18 Hon spår förändrad blockpolitik. www.folkuniversitetet.se/tidskriften 3

Noterat

400 000 sökte till högre studier ht 13 260 000 blev antagna ht 12 60 000 var förstagångsstudenter ht 12

Det är fler göteborgare och malmöbor än stockholmare som cykelpendlar.

POPULÄRT PÅ UNIVERSITETEN Den 15 april sökte över 400 000 personer till universitet och högskolor i Sverige. Jurist-, läkar- och civilingenjörsprogrammen är fortsatt populära. I Stockholm sökte 27 000 personer juristprogrammet, vilket är 25 sökande per plats. I Göteborg startar till hösten det nya programmet Gender practises. De fortsätter även med det tvärvetenskapliga programmet Liberal Arts. Umeå universitet erbjuder en ny inriktning mot bioresursteknik inom civilingenjörsprogrammet. Uppsala universitet har gått samman med Högskolan på Gotland och erbjuder i och med det Arkeologiprogrammet samt Speldesign på Gotland. I Uppsala satsar universitetet bland annat på nya masterprogram i fredsoch konfliktstudier och miljöhistoria. 4 Tidskriften Folkuniversitetet

ALLT FLER TAR CYKELN Det blir allt vanligare att svenskar cyklar till jobbet visar en Sifoundersökning som Svensk cykling har beställt. Fyrtio procent av cyklisterna cyklar mer än för fem år sedan. 20 procent av alla svenskar tar cykeln till jobbet eller skolan varje dag under sommarhalvåret. Det är även många som cyklar på fritiden och intresset för vätternrundan och cykelvasan ökar stadigt.

Noterat

Smalare fokus kan vara ett sätt att möta utmaningarna för läraryrket.

FRAMTIDENS LÄRARE ÄR SPECIALISTER VIKTIGA DAGAR Världsmiljödagen Åk kollektivt och ordna en föreläsning om sopsortering 5 juni

Almedalsveckan

Trendanalytikerna på Kairos Future har tittat närmare på hur lärarrollen kommer att utvecklas. En utmaning är att många lärare upplever att de har låg status. Det finns även behov av höjd it-kompetens och risken är stor att lärarnas redan stora arbetsbörda kommer att växa. Rapporten siar om att framtidens lärare är specialister med ett smalare fokus än idag. Kanske är de experter på ett ämne eller så är de duktiga mentorer och föreläsare eller arbetar med att utveckla skolans pedagogik.

Mingla med politiker och lobbyister och försök få fram ditt budskap medan rosévinet flödar. 30 juni–7 juli

Pride Förra året deltog 50 000 personer i paraden. Pridefirandet startade i New York 1969 när människor protesterade mot polisrazzior mot en gaybar. 30 juli–3 augusti Stockholm I Göteborg pågår den normkritiska konst- och kulturfestivalen West Pride. 20 maj–2 juni

STORT STÖD FÖR FOLKBILDNING Hela nio av tio svenskar anser att studieförbunden är viktiga i samhället. En majoritet, sex av tio, har också deltagit i studieförbundens verksamhet någon gång. Det visar undersökningen som Sifo har genomfört på uppdrag av Folkbildningsförbundet. Hela rapporten kan laddas hem på: www.studieforbunden.se/allmanhetensattityder-till-studieforbunden-2013/ Tidskriften Folkuniversitetet 5

Omvärld Forskare menar att den ekonomiska tillväxten inte kan pågå i all evighet – jorden har fysiska gränser som ekonomin måste hålla sig inom. 6 Tidskriften Folkuniversitetet

»Vi blir övertalade att spendera pengar vi inte har, på saker vi inte behöver, för att skapa intryck som inte består, på människor vi inte bryr oss om.«

Den ohållbara tillväxten

Text INGEMAR TIGERBERG Illustrationer MALIN KOORT/NU AGENCY

itatet ovan från den brittiske hållbarhetsprofessorn Tim Jackson har snurrat frekvent på internet och sociala medier. Kanske för att det så träffsäkert beskriver den tidsanda som vi lever i där ekonomin kräver konsumtion i ständigt stegrande tempo. En svensk motsvarighet till Jackson hittas möjligen i litteraturvetaren och journalisten Nina Björk. – Många känner ett vagt obehag inför vårt samhälleliga system. Hennes senaste bok Lyckliga i alla sina dagar – om pengars och människors värde är en sträng uppgörelse med konsumtionshysteri, kommersiell hets och konkurrens. Hon skildrar ett slags kollektivt utmattningssyndrom, ett resultat av att det gått för långt, att det får vara nog nu.

– Människor är trötta på ständig tillväxt, kommersialism och att inte ha någon kontroll över var saker är producerade. Det är vilsamt att få komma ifrån det, slippa putsa på sitt varumärke, slippa sälja och armbåga sig fram. Hon hoppas att boken kan bidra till en känsla av samhörighet, att slippa känna sig ensam med tankarna. Men det är inte bara människor som drabbas av systemet. Nina Björks andra anklagelse mot tillväxten är att den oundvikligen leder till miljöförstöring. – Vi har ett system där det som är bra för ekonomin är dåligt för miljön, och det som är bra för miljön är dåligt för ekonomin. Vi kan ju inte ha ett sånt system! Vi kan inte säga »Antarktis, sluta smält!« Men en ekonom skulle snarare säga »Vi kan inte Tidskriften Folkuniversitetet 7

Nina Björk anser att tillväxten leder till miljöförstöring.

David Jonstad ser ingen lösning för hållbarhetsfrågorna.

Tim Jackson professor i hållbarhet beskriver vår samtid.

Kollaps

Om vi inte ändrar beteende är det risk att vi inte kan upprätthålla vårt moderna samhälle.

8 Nina Björk, Foto: Cato Lein David Jonstad, Foto: Linda Gren Tim Jackson, Foto: Ingemar Tigerberg

» Ibland får jag känslan av att det skulle vara lättare att ordna isarna på Antarktis än att ändra vårt ekonomiska system.« ha den här planeten som reagerar negativt på vårt ekonomiska system«. Ibland får jag känslan av att det skulle vara lättare att ordna isarna på Antarktis än att ändra vårt ekonomiska system.

ch hon är inte ensam i sin uppgivenhet. Den tillväxtkritiska rörelsen har växt sig allt större. Vissa menar till och med att det är omöjligt att göra något åt miljö- och resursproblemen, att drivkrafterna i systemet inte går att stoppa. – Tidigare hade jag någon sorts hopp om att vi skulle kunna lösa klimatkrisen, energikrisen och den ekologiska krisen men med tiden har jag kommit fram till att det inte är särskilt sannolikt att det kommer att ske. Det finns så mycket inbyggt i systemet att det ska väldigt mycket till för att vi totalt ska kunna ändra kurs. Det säger journalisten David Jonstad, författare till boken med den drastiska titeln Kollaps – livet vid civilisationens slut. Han har följt hållbarhetsfrågorna länge och tycker sig inte se någon lösning i sikte. – Det har varit en framväxande känsla. Vi har redan nu intecknat oss för väldigt allvarliga klimatförändringar, vi har slagit i resurstaket på en massa viktiga områden, vi har degraderat två tredjedelar

av ekosystemen. Det är fakta som vi måste förhålla oss till, säger han krasst. David Jonstad beskriver i sin bok hur vår civilisation likt dess föregångare långsamt vittrar sönder. Det moderna samhället, menar Jonstad, är för komplext för att kunna upprätthållas när energikällorna och andra viktiga resurser sinar. – Det här har inträffat en massa gånger i historien, och det kommer också hända vårt samhälle. Det är inget konstigt med det, det vore snarare konstigt med något annat. Utvecklingen är mer eller mindre oundviklig. Det bästa vi kan göra nu är att förbereda oss för den nödvändiga förenkling av samhället som kommer ske, och för de störningar som kommer som följd.

edan 1972 började forskarna varna för att vårt ekonomiska system som förlitar sig på ständig tillväxt inte är långsiktigt hållbart. I boken Tillväxtens gränser från Romklubben beskrivs hur befolkningsökningen tillsammans med en växande ekonomi leder till ökade utsläpp, sinande resurser och svårigheter i den globala matproduktionen. Som titeln antyder så menade forskarna att den ekonomiska tillväxten inte kan fortgå i all evighet – jorden har fysiska gränser som ekonomin måste hålla sig inom. Boken vållade het debatt när den kom och många såg

den som utvecklingsfientlig och domedagsprofetisk. Drygt 40 år senare går det att konstatera att mycket av det som forskarna varnade för stämmer. Växthusgasutsläppen skenar, viktiga resurser sinar och vitala ekosystem förstörs. Debatten handlar inte längre om att miljö- och resursproblemen existerar, däremot går det att skönja en skiljelinje mellan de som tror att vi kan lösa de här problemen inom ramen för dagens tillväxtparadigm, och de som tror att något nytt måste skapas, att vi har nått vägs ände.

en brittiske hållbarhetsprofessorn Tim Jackson vars citat inledde den här artikeln ingick i en hållbarhetskommission utsedd av den brittiska regeringen. Deras rapport Prosperity without growth – The transition to a sustainable economy från 2009 kan anses vara startskottet för tillväxtdebattens återupplivande. I rapporten som sedan blev bok (Välstånd utan tillväxt) sågas de argument som ekonomer traditionellt använder för att försvara tillväxten. Ett exempel är den så kallade substitutionsprincipen – att när en resurs håller på att ta slut, så blir den dyrare och byts ut. – Vi håller på att få slut på material att byta till, säger Tim Jackson. Det finns bara ett visst antal ämnen i det periodiska systemet. Om man tittar över hela den industriella Tidskriften Folkuniversitetet 9

Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller i ett företag eller en organisation, som lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer som hittills varit dominerande.

Lycka

Vad gör oss egentligen lyckliga? Är fritid mer värd än pengar? Landet Bhutan använder redan bruttonationallycka som mått på framgång.

10 Tidskriften Folkuniversitetet

» I en så kallad ›cirkulär ekonomi‹ ingår resurser i slutna kretslopp och blir aldrig avfall. Inspirationen kommer från naturen där begreppet ›avfall‹ inte existerar.« ekonomin så finns det problem överallt – antingen genom utsläpp när materialen används eller att de är ändliga resurser. Vi använder resurser för fort och skapar utsläpp som inte är hållbara. Varken substitutionsprincipen eller »tekniska framsteg« som ekonomer också brukar nämna som argument för fortsatt tillväxt, är ekonomiska frågor, de kan snarare beskrivas som rena förhoppningar. Enligt Tim Jacksons beräkningar behöver ekonomin bli 134 gånger mindre koldioxidintensiv för att vi ska kunna nå de mål som FN:s klimatpanel har satt upp för växthusgasutsläppen. Något som han menar i princip är omöjligt med fortsatt ekonomisk tillväxt. – Vi har hittills inte lyckats alls att frikoppla den globala ekonomin från energianvändning, resursanvändning, koldioxidutsläpp, avskogning, försämring av vattenkvalitet, mineralextraktion och förlust av biologiskt mångfald, men bara för att vi inte lyckats tidigare behöver det ju inte betyda att vi inte lyckas i framtiden, säger han med en ironisk ton som markerar utmaningens dignitet.

tt av de största bekymren som Tim Jackson sätter fingret på i sin bok är att det ekonomiska systemet har ett slags

inbyggt dilemma: Med tillväxt – förstörd miljö, utan tillväxt – social misär. Dilemmat bygger på tesen att ekonomisk tillväxt leder till fler jobb och ökade skatteintäkter. Så även om den beskrivningen går att angripa så är det uppenbart att detta »tillväxtens dilemma« är anledningen till varför debatten har haft svårt att tränga upp i det politiska rummet.

acksons lösning på dilemmat stavas förkortad arbetstid. Istället för att förlita sig på tillväxten för att skapa jobb så delar vi på jobben genom arbetstidförkortning. Istället för ökad lön och ökad konsumtion så får vi ökad fritid. Den kanadensiske ekonomen Peter Victor har gjort en ekonomisk modell på ett sådant scenario och fick ett frestande resultat: Mer fri tid, lägre arbetslöshet och lägre koldioxidutsläpp, trots utplanande tillväxt. Det finns även en del exempel från verkligheten. När Frankrike kortade normalarbetstiden från 39 till 35-timmarsvecka 1997 minskade arbetslösheten i landet med omkring 3 procent, och i finanskrisens kölvatten 2009 räddades hundratusentals jobb i industriföretag i Europa tack vare avtal om arbetstidsförkortning, enligt studier från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Men det finns svåra nötter att knäcka: Hur ska välfärden finan-

sieras när antalet beskattade timmar blir färre? Hur övertygas allmänheten att prioritera ner lön och konsumtion och upp fritid? I skuldkrisens Europa blåser vindarna snarare åt motsatt håll.

trax innan skuldkrisen briserade var dock tongångarna annorlunda. EU-kommissionen föreslog att de Europeiska länderna skulle hitta andra sätt än BNP att mäta utveckling. När kommissionens rapport »Bortom BNP – att mäta framsteg i en föränderlig värld« bearbetades i Europaparlamentet så erkändes arbetstidförkortning som ett sätt att tampas med framtidens utmaningar. I Frankrike tillsatte dåvarande president Nicholas Sarkozy en kommission under ledning av nobelpristagaren Joseph Stiglitz som hade till uppgift att ta fram bättre välståndsmått, och i lilla landet Bhutan använder man bruttonationallycka (BNL) som mått på framgång istället för BNP. Tillväxtdebatten såg ut att ha nått ända upp i de politiska finrummen. Men så kom skuldkrisen. Plötsligt var det svårt för politiker att ens antyda något som skulle kunna uppfattas som tillväxtkritiskt.

et som blivit mer populärt är en inriktning som kort beskrivet handlar om att vi kan fortsätta ha tillväxt men med omdesignat innehåll. I en så kallad »cirkulär ekonomi« ingår Tidskriften Folkuniversitetet 11

Seglaren Ellen MacArthur är förespråkare för den cirkulära ekonomin.

Kemisten Michael Braungarts anser att företagen bör driva frågorna om den cirkulära ekonomin.

Cirkulärt

Synen på ägande håller gradvis på att förändras. Det gynnar framväxten av en cirkulär ekonomi, där produkter utvecklas för att hålla länge och återanvändas.

12 Ellen MacArthur, Foto: Th Martinez Michael Braungart, Foto: Wikimedia Commons.

»Vi måste designa samhället så att naturen älskar att ha oss människor här på jorden. «

resurser i slutna kretslopp och blir aldrig avfall. Inspirationen kommer från naturen där begreppet »avfall« inte existerar. – Vi måste designa samhället så att naturen älskar att ha oss människor här på jorden. Orden är kemisten Michael Braungarts som tillsammans med arkitekten William McDonough har skrivit boken Cradle to Cradle – remaking the way we make things. I april kom uppföljaren The Upcycle, Beyond Sustainability, Designing for Abundance. – Vad har du för relation till din partner? Om du svarar att den är »hållbar« då tycker jag synd om dig! Michael Braungart menar att miljörörelsen, kanske extra mycket den svenska, är moraliserande och reducerande. Det handlar bara om att minska sina fotavtryck, minimera utsläpp och gifter. – Det är lätt att få uppfattningen att det vore bättre om vi människor inte fanns alls! Istället för att vara »mindre dålig« borde vi försöka få alla att vara »100 procent bra« menar han. Rent praktiskt handlar det om att designa produkter som kan återanvändas och återvinnas utan att förlora i kvalitet. Antingen i ett tekniskt kretslopp där delar av produkter byts ut, repareras och uppgraderas eller i ett biologiskt kretslopp

där materialen kan brytas ner i naturen, och alltid med solen som energikälla. Det handlar om att gå från det linjära system vi har idag (från vagga till grav) till ett cirkulärt (vagga till vagga).

denna nya cirkulära ekonomi ingår även helt nya affärsmodeller där företagen till exempel hyr ut produkter istället för att sälja dem. På så sätt skapas även incitament för att göra varor av hög kvalitet som håller länge, enkelt går att laga, återanvända och dela. – I Europa är miljöfrågor främst en etisk fråga. Problemet med etiska frågor är att de alltid försvinner i tider då de behövs som mest. Man måste göra miljö till en företagsfråga, ett affärskoncept. I Storbritannien hittas en annan högljudd förespråkare av den cirkulära ekonomin. Den extremt populäre seglaren Ellen Mac Arthur bytte helt bana och jobbar nu inom ramen för sin egen stiftelse för att främja cirkulär ekonomi. Hon håller med Michael Braungart om att frågorna måste drivas av företagen för att det ska bli någon förändring. – Konceptet är i grunden lönsamt så företagen kommer sannolikt att leda övergången. Många av de djärvaste initiativen inom cirkulär ekonomi kommer från små och medelstora företag och entreprenörer som ser möjligheterna med att sluta kretsloppen och är villiga att utmana

sina egna förutfattade meningar. Visst har politiken en roll för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi men många förutsättningar är redan på plats för att driva utvecklingen åt rätt håll. – Den linjära genomströmningsmodellen för ekonomin fungerar inte längre. Brist på resurser skapar osäkra priser, miljöregleringar blir allt starkare, återvinningstekniken gör många genombrott och synen på ägande håller gradvis på att förändras – dessa faktorer samverkar och skapar gynnsamma premisser för att en cirkulär ekonomi ska växa fram.

ritikerna menar att cirkulär ekonomi bara är gamla idéer (såsom återbruk och återvinning) beskrivet i nya ord och att detta inte räcker som svar på de miljömässiga utmaningar som vi står inför. Oavsett vilka som har rätt, så verkar onekligen fröet till ett nytt ekonomiskt tänkande vara sått.

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Har du någonsin tittat upp mot natthimlen och undrat vad som finns där ute? Det har jag gjort många gånger. Sedan drygt ett år tillbaka är jag astrofysiker. Det innebär att jag försöker förstå hur universum har utvecklats sedan tidens början för över 13 miljarder år sedan. text ESKIL VARENIUS, doktorand i astrofysik på Chalmers tekniska högskola.

a n r o n r ä j t s t Sikta mo U niversum är idag ett ganska trist ställe jämfört med vad det en gång var. Det var mycket mer action förr; många fler stjärnor bildades och massor av galaxer krockade med varandra. Varför är rymden så annorlunda idag? För att förstå historien bättre så studerar vi i detalj de få galaxer nära oss som fortfarande är fulla av action, galaxer där det föds och dör ovanligt många stjärnor varje år. När en tung stjärna dör så kan den explodera och lysa oerhört starkt – en supernova. I vår galax Vintergatan så exploderar bara en supernova vart hundrade år. Så länge vill vi inte vänta, så vi letar något längre bort och hittar galaxen Arp220. Arp220 (nummer 220 i Halton Arps katalog över märkliga galaxer från 1966) befinner sig 250 miljoner ljusår från oss och är i själva verket två galaxer som krockar med varandra. När galaxer krockar pressas gasen i galaxerna samman och många fler stjärnor kan bildas än normalt. Att fler bildas innebär också att fler dör: i Arp220 ser vi en ny supernova ungefär var tredje månad. Arp220 är en supernovafabrik!

ör att se hur enstaka supernovor utvecklas så behövs superskarpa bilder, vilket kräver stora teleskop. På bilden ser du mig framför vårt 25 meter stora radioteleskop vid Onsala Rymdobservatorium. Tyvärr är det för litet för att se detaljer i Arp220. Som tur är så finns smarta knep att ta till. Genom att koppla ihop många teleskop, och använda avancerad matematik, så går det att simulera jättestora teleskop. Det kallas interferometri och är helt

14 Tidskriften Folkuniversitetet

Galaxen Arp220 sedd från Hubble Space Telescope. Det är egentligen två galaxer som krockar.

fantastiskt! I min forskning använder jag teleskop över hela jorden för att simulera ett teleskop nästan lika stort som jorden själv.

ed hjälp av cirka 15 teleskop i USA, Tyskland, Sverige, England, Ryssland, Sydafrika med flera länder följer vi just nu över 60 objekt som vi tror är nya eller gamla supernovor i Arp220. Vi mäter hur snabbt chockvågor från explosionerna rör sig mellan stjärnorna. Det berättar för oss om mängden gas mellan stjärnorna och om hur starka magnetfält kan uppkomma i rymden. Kunskap om täthet och magnetfält i rymden kan sedan användas

Läs & lyssna Vill du veta mer om rymden?

Läs boken Populärt om Astronomi av Mikael Lerner. Den är uppdaterad hösten 2012 och finns att ladda ner gratis (lågupplöst version). Mer info om boken finns på följande länk: www.chalmers.se/rss/oso-sv popularvetenskap/boken-populart-om Vill du veta mer om livet som astronom?

Jag rekommenderar att du tittar på Joanna Ascensos presentation från ESO:s 50-års jubileum. Den finns här: new.livestream.com/ESOAstronomy/ ESO50/videos/4496683

för att förstå delar av historien även för vår galax Vintergatan. Ibland känns det märkligt att studera saker som är så långt borta. Men det dröjer oftast inte många dagar innan jag åter finner mig själv ute en mörk kväll med blicken ut mot rymden. Jag ser stjärnorna tindra och undrar: vad finns egentligen där ute?

Eskil Varenius vid Onsala 25-metersteleskop.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Trendspaning Hippt, modernt eller populärt. Det finns många ord för att beskriva det som är trendigt. Men en trend styrs av internationella strömningar och har flera dimensioner.

EN TREND BLIR TILL »En stabil, långsiktig förändring i samhället avseende till exempel ekonomi, demografi, värderingar, intressen eller konsumtionsmönster.« Ja så låter Nationalencyklopedins definition av en trend. Men det finns mer att säga än så för att beskriva vad en trend är

Peter Siljerud GÖR: Trendspanar och memorerar 1 000 decimaler av pi. ÅLDER: 42 år BOR: Ekerö STARKASTE TRENDEN PÅ UPPGÅNG: Självkörande bilar – om 15 år kör vi inte längre bil själva!

16 Tidskriften Folkuniversitetet

och hur den uppstår, tycker Peter Siljerud, framtidsanalytiker och författare till boken »100 trender« . – Till att börja med finns det tre grundkriterier som måste uppfyllas, nämligen riktning, objektivitet och långsiktighet, förklarar han. För precis som inom vetenskapen vill man ha kontroll på slumpen för att beskriva en trend och det trots att det så kallade ödet kan spela viss roll i hur en trend sedan sprids. Men för att det ska finnas en riktning så måste det också finnas en rörelse. Det innebär att något ökar, minskar, växer eller förändrar sig mot hur det såg ut innan. Och oftast börjar en sådan rörelse med flera små förändringar som alltså rör sig i samma riktning och som ger sig till känna i ett beteende i en speciell grupp. Och enligt den danska framtidsanalytikern Henrik Vejlgaard, som gett ut flera böcker om just trender, är vissa grupper i samhället extra rörliga och därmed extra intressanta att iaktta för den som är

på jakt i hur framtiden ser ut. – Han pekar ut designers, gaymän (inte gaykvinnor), rika människor, artister och unga stilmedvetna i allmänhet. Men för att vara riktigt rörlig ska man tillhöra mer än en subkultur och röra sig fritt mellan dessa, säger Peter Siljerud. När riktningen är bekräftad gäller det att bekräfta dess objektivitet. Med det menas att omvärlden är överens om det som uppfattats, om själva rörelsen. – Det är inte alltid så lätt. Det gäller att söka fakta. Till exempel genom statistik eller genom intervjuer och iakttagelser. Många gånger ser vi att något har hänt på ett ställe i världen och fått uppmärksamhet där och sedan fått spridning. I Sverige brukar det vara så att det

som händer i USA syns i Stockholm redan efter sex månader för att sedan spridas över landet efter några år, beroende på vad det handlar om. Vem som får utrymme i den allmänna debatten påverkar natur-

foto klara johansson

Intresset för stadsodling har vuxit stort. Det hänger samman med en större trend kring matens ursprung.

ligtvis. En trend kan bli oupptäckt lite längre om den pågår i en stängd subkultur eller bland en grupp som inte får uppmärksamhet. – Men så småningom kommer den delvis att inspirera andra grupper och påverka beteendet hos flera. Annars är det ingen trend, menar Peter Siljerud. För det tredje kriteriet är att riktningen måste hålla över tid. Många gånger kan en trend i

grunden vara densamma men ta sig lite olika uttryck. Ett exempel är det stora intresset för råvaror och matens ursprung, som pågått under hela 2000-talet. Ett år var det egenhändigt tillverkat surdegsbröd som var på tapeten, för

att sedan övergå till hemgjord korv och så småningom fortsätta med stadsodlingar.

Mobilspelet Wordfeud kan räknas in bland mikrotrenderna.

»Man skiljer också på giga-, mega och mikrotrender även om också de påverkar varandra och ibland hör ihop.«

på det, säger Peter Siljerud. Och här kan slumpen faktiskt påverka bildandet av en trend. Kanske spelar en demokratiförespråkare ett visst spel eller bär en viss sorts märkesskor vid ett framträdande. De blir bärare av ett budskap och blir… trendiga. – Sådant är av största vikt för företagen att ha koll på. Men någon garanti finns aldrig. Plötsligt kan en rörelse ta en annan riktning utan att vi vet varför. Det är kanske det som gör trendspaning så spännande!

– Klimatmedvetenhet är en sådan gigatrend som kanske tar trettio år på sig att utvecklas, medan megatrenden rör sig i spann upp till tio år. Mikrotrenden däremot rör sig om vanor som »poppar upp«, för att sedan försvinna eller bara bli en del av vardagen. Mobilspelet Wordfeud är ett bra exempel

TEXT ISABELLA IVERUS

Tidskriften Folkuniversitetet 17

Världen 2020

Linda Nordlund Ordförande i Liberala Ungdomsförbundet TEXT KLARA JOHANSSON FOTO CLARA UDDMAN

ARBETE: Ordförande för Liberala ungdomsförbundet BOR: Stockholm FRITID: Dansar till, lyssnar på och bloggar om hiphop ETT TIPS: Just nu läser jag »Spill« av Sigrid Combüchen, rekommenderas varmt! 18 Tidskriften Folkuniversitetet

Hur ser den politiska kartan ut i Sverige 2020?

– Om jag skådar in i min kristallkula ser jag att den politiska kartan är ordentligt omritad 2020. Kristdemokraterna åkte ur riksdagen redan efter valet 2014, och Sverigedemokraterna försvagades kraftigt. Opinionsmotgångarna ledde till stora interna stridigheter inom SD, och efter valet 2018 upplöstes partiet helt. Centerpartiet har fått vind i seglen med opinions-

Förändras retoriken inom politiken?

– Det blir allt viktigare för politiker att leverera raka svar och käcka sound bites snarare än att presentera mer analyserande politiska perspektiv. Problemet med den här utvecklingen är att vi riskerar att få populistiska politiker vars främsta sidor är retorisk slagfärdighet och ett vackert yttre snarare än idédrivna politiker som vill göra skillnad. Går vi mot en bredare rekrytering till politiska poster?

– Ja, det tror jag. I riksdag och regering har vi relativt jämn könsfördelning, och även om de folkvalda ännu inte speglar befolkningens mångfald fullt ut så går det åt rätt håll. På senare tid har flera partier åtminstone på lokal nivå testat att öppna upp sina nomineringsprocesser, så att även icke-medlemmar kan nomineras. På så sätt kan partierna få tips om bra personer som de kanske inte hade koll på innan. Finns det risk för ökat expertstyre?

– Snarare än ökat expertstyre tror jag att vi går mot allt större tjänstemannastyre på lokal nivå. En stor majoritet av Sveriges kommuner är avfolkningsorter. När färre fritidspolitiker ska göra mer blir de i högre grad beroende av tjänstemännen. Jag tror att vi måste slå ihop de mindre kommunerna, både för att kunna garantera god samhällsservice och för att vitalisera den lokala demokratin. Kommer ungdomsförbundens roll att förändras?

– Ungdomsförbundens roll har traditionellt varit att samla, skola och slussa unga till partipolitiken. I dag ser vi att många ungdomspolitiker inte går vidare till partipolitiken utan väljer att arbeta med exempelvis opinionsbildning på andra håll. För oss är det en utveckling på gott och ont då det diversifierar vårt förbund men samtidigt minskar vårt inflytande över den faktiska politiken. Vilka möjligheter och hinder innebär ett digitaliserat samhälle?

siffror runt 15 procent sedan man bröt med Stureplan och renodlade sin landsbygdsprofil. Folkpartiet har bytt namn till Liberalerna och med våra 20 procent är vi tredje största parti och styr landet tillsammans med M och MP. Oppositionen utgörs av det socialistiska blocket (S och V) samt Centerpartiet, som står vid sidan av blockpolitiken.

– För några år sedan jämförde tidskriften The Economist dagens sociala medier med de kaffehus som fanns runt omkring i Europa under 1700-talet. Digitaliseringen av politiken har inneburit att det är fler aktörer som deltar i den politiska debatten och att kommunikationen inte längre är enväga i lika hög utsträckning. Ett problem är dock att exempelvis äldre är underrepresenterade i den politiska debatt som sker i sociala medier.

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Möten möten möten. Många av oss ägnar en stor del av vår arbetstid åt möten. Oavsett vad de handlar om har de ofta samma upplägg, och efteråt säger vi skämtsamt »jaha nu ska jag gå och jobba lite också«. Med bättre planering och kreativa metoder kan vi se till att det är i mötena som jobbet blir gjort.

Pedagogik och ledarskap

TIO TIPS FÖR BÄTTRE MÖTEN

5 Tydligt syfte och mål

En gemensam syn på varför vi har möte och vad vi ska uträtta är A och O. Skriv gärna syfte och mål i inbjudan eller inled mötet med en runda där alla får lufta sina förväntningar.

Alla tar ansvar

Det är inte bara upp till den som leder mötet att se till att det blir roligt och produktivt. Alla måste ta ansvar för sin medverkan; komma förberedda och i tid, vara aktiva och bidra till en bra stämning.

Bra möblering

Flytta undan borden och ställ stolarna i en cirkel – med den här enkla möbleringen ser alla varandra. Närvarokänslan och samhörigheten ökar.

Låt alla komma till tals

Skapa ett demokratiskt mötesklimat där härskartekniker är förbjudna. Ordföranden har ett ansvar att inkludera och ta hänsyn till alla deltagare.

Definiera typ av möte

Om en grupp sammanträder regelbundet är det ofta bra att varva mötesformer – ibland har vi arbetsmöten, ibland beslutsmöten och ibland diskussionsmöten.

Kreativa metoder

Lika viktigt som att olika frågor kräver olika typ av möten, är också att olika frågor kräver olika metoder. Kreativiteteten, stämningen och resultatet brukar tjäna på bra, kreativa metoder valda med hänsyn till frågorna på agendan. 20 Tidskriften Folkuniversitetet

Ha roligt tillsammans på mötena. Alla måste ta ansvar för att bidra till en bra stämning.

Så gör vi Vilket är ditt bästa mötestips?

Pauser – energizers

Spara tid genom att ta paus. En bensträckare går snabbare än trötta utsvävningar kring ovidkommande ämnen. Energizers (huvud-axlar-knä-tå är en klassiker) ger bränsle för fortsatt möte.

Mötesunderlättare Det kan vara svårt för ordföranden att leda mötet, hålla koll på tiden och energinivån samtidigt. Genom att utse tidsunderlättare, stämningsunderlättare och guldkornsobservatörer delar fler på ansvaret.

Utvärdera! Glöm inte stämma av om det ni beslutat på mötena realiseras, och utvärdera mötesformer och mötesfrekvens med jämna mellanrum. Ha inte möte om det inte behövs och se till att ha roligt tillsammans på mötena. En snabb form av utvärdering som kan avsluta även ett kort möte är HKDN. Låt alla, muntligt eller på varsin lapp, med ett ord sammanfatta Hur Känns Det Nu.

LINUS OLOFSSON Verksamhetschef, Studieförbundet vuxenskolan Bestäm ärende och deltagarnas ansvar innan, avsluta mötet med att-göra-lista.

KATARINA PALM Training Manager, Enghouse Interactive Svenskar älskar att ha möten. Ha inte möten i onödan. Det är svårare än det låter…

Lär av andra

LSU har genom åren gett ut flera böcker med bra övningar och tips för kreativa, inkluderande möten, exempelvis O/lika, Kreativa möten och Mer kreativa möten http://lsu.se/kompetensutveckling/ bocker-och-material/

BO G. ANDERSSON Projektledare, Westander Att den som ska leda mötet ALLTID är på plats i tid och beredd att starta exakt på utsatt tid.

TEXT LOTTA ÅBERG Tidskriften Folkuniversitetet 21

Text LOTTA ÅBERG Foto JOHANNES LILJESON

LÅT IDÉERNA STYRA Att vara ledare i en idéburen organisation har sina utmaningar. Men vem är egentligen ledare och vad kännetecknar ett idéburet ledarskap? Och hur realiserar man det i praktiken?

– Är det riksstyrelsens mening att fastställa föredragningslistan? – Ja – Finner att vi gjort så. Det är Vidar Aronsson höga, rappa röst och småländska r som ställer en uppfordrande fråga. Svaret kommer spritt från riksstyrelsens ledamöter. Sammanlagt befinner sig tolv personer med jämn könsfördelning i det traditionellt inredda mötesrummet i den gula IOGT-NTO-gården i Klara, ett stenkast från Stockholms central. Det är de högsta tjänstemännen och förtroendevalda från UNF, Junis, IOGT-NTO och NSF som möts för att samordna rörelsegemensamma frågor. Leder mötet gör alltså Vidar Aronsson, ordförande för riksstyrelsen och UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund), 24 år gammal, uppvuxen i Växjö. För elva år sedan började han följa med en kompis till UNF:s ungdomsaktiviteter på fredagskvällarna. Det var en välkomnande stämning och han 22 Tidskriften Folkuniversitetet

foto kristoffer hellman

CECILIA ELMQVIST menar att det finns annorlunda krav på anställda i idéburen sektor jämfört med privat sektor eftersom man hela tiden behöver arbeta i linje med organisationens idé. – Det är viktigt att värdena syns och får vara en del av det man gör, för annars kanske man går och knegar någon annanstans. Men ofta är man inte så enkelt utbytbar i idéburna organisationer.

kände sig uppskattad, blev snart förtroendevald, och lojaliteten och engagemanget för nykterhetsrörelsen växte fram. Som 15-åring blev han kassör med bokföringsansvar för en omsättning på omkring 140 000 kr, två år senare distriktsordförande för UNF Kronoberg. – Jag tror det var första gången som jag började se mig själv som ledare, för då fick jag ett tydligt uppdrag att ha det övergripande ansvaret för ett helt område, berättar han. Sedan 2009 är Vidar förbundsordförande för hela UNF, nu tillsammans med Linda Engström. Han menar att han gjort en resa genom UNF som har utvecklat honom och påverkat hans syn på ledarskap. – Jag har blivit tryggare med mig själv och känner mindre prestige och konflikträdsla. Jag har mindre intresse av att alltid ha rätt, även om jag fortfarande tycker det är viktigt ibland. I början av 2013 gav Idealistas för-

lag ut boken Ändamålsparagrafen – Ledarskap i folkrörelser, skriven av Cecilia Elmqvist. På sidan 23 tittar Vidar Aronsson med fast blick på betraktaren, nonchalant upp-

VIDAR ARONSSON ordförande Ungdomens Nykterhetsförbund. – Om man hela tiden arbetar med och tolkar sin ändamålsparagraf tror jag att organisationen kommer vara väldigt framgångsrik, men om idén inte längre är relevant och det inte längre finns ett behov i samhället, då ska man ju inte finnas kvar, säger Vidar Aronsson.

krupen i en soffa med skorna på soffboret. Han är en av tio framgångsrika folkrörelseledare vars citat boken bygger på. Cecilia Elmqvist har själv mångårig erfarenhet av ledarskap och organisationsutveckling i ungdomsorganisationer. Hon är 29 år och började sitt ideella engagemang som 11-åring. Hon har rött hår, aktivt kroppsspråk och en varm skånska.

– Boken kom till delvis som en reaktion på att folkrörelser börjat inspireras mycket av näringslivet. Näringslivet har ju ett helt annat syfte än idéburna organisationer, nämligen att gå med vinst. Risken är att civilsamhället kopierar lite för lättvindigt och inte ser om principerna faktiskt passar den idéburna organisationen. Både Cecilia Elmqvist och Vidar Aronsson betonar det idéburna

ledarskapet och vikten av att bedriva ett aktivt ledarskap med organisationens ändamål för ögonen. – Idéburet ledarskap bärs upp av idéer. Värdebaserat ledarskap skulle jag säga är i princip samma sak. Om man har en idé eller ett värde som man tror på kan man utöva idéburet ledarskap i alla sektorer, menar Cecilia Elmqvist. – Jag tycker att idéburet ledar Tidskriften Folkuniversitetet 23

skap inte alltid är samma sak som värdebaserat ledarskap. Där är utgångspunkten vad jag själv tycker, men för mig är idéburet ledarskap när man leder utifrån gemensamt satta värderingar, inte utifrån sina egna i första hand, säger Vidar Aronsson. »En solidarisk och demokratisk värld fri från droger« är UNF:s vision och jag försöker leda efter den, sen ska jag verkligen erkänna att det klarar jag inte alla sekunder om året. Vidar och Cecilia menar båda att

en informell ledare kan vara lika viktig som en formell ledare. De pratar om ledarskap i relation till följarskap.

»Min utgångspunkt är att alla är både ledare och följare. Det betyder att även om jag är högsta hönset i Ungdomens nykterhetsförbund så leder jag inte i alla situationer, även jag måste låta mig bli ledd.« – Ledarskap bygger på förtroende. När någon väljer att följa dig bygger det på att de tror att du kommer leda dem bra, säger Vidar Aronsson. – Bengt Göransson säger i början av boken »att leda är inte samma sak som att bestämma«. Det handlar om möjligheten att mobilisera, eller att synliggöra ett gemensamt mål, och se till att gruppen, individen eller organisationen kan ta sig dit, säger Cecilia Elmqvist. Enligt hennes synsätt kan alla vara ledare om de får möjlighet. 24 Tidskriften Folkuniversitetet

Vidar Aronsson leder med föreningens idéer i fokus.

Det handlar om att ta ansvar för gruppen, och att bedriva ett aktivt följarskap. – Alltså att på ett aktivt sätt bestämma sig för att följa den här visionen som ledaren visar eller som man tillsammans skapar, och att aktivt ta sig dit. Att vara följare är så att säga att leda sig själv, säger hon. – Ordförande?

– Mm? – Hm, jag tänker på det fortsatta klargörandet inför sammanträdet i maj… På riksstyrelsens möte skrapar bestick mot tallrikar medan ledamöterna äter räksmörgåsar under diskussionen om den gemensamma kampanjen Vit jul, som uppmanar vuxna att avstå alkohol under julen för barnens skull. Detta är mötets viktigaste punkt och Vidar har anfört ändringsförslag mot det underlag som lämnats till mötet. Han efterfrågar högre ambitioner för kampanjen och en strategi för hur visionen om en vit jul ska nås. Vidars hår ligger still oavsett hur

yvigt han gestikulerar. Han pratar snabbt och leder mötet med en

beslutsam pondus. Han skrattar sällan men har en trevligt avdramatiserande skämtsamhet i rösten. Knappt fyrtio minuter in i mötet säger han: – Superbra, tack för den rapporten Katta, vi ser fram emot det här underlaget och en spänstig diskussion i maj. Då har vi bara en punkt kvar, nämligen att avsluta mötet. Jag tror att det här är ett rekordkort möte, jag har aldrig varit med om något liknande under min tid i riksstyrelsen. Med det så väljer jag att avsluta dagens möte. Tack! Mötesdeltagarna skrattar och pappersprassel fyller rummet då alla börjar plocka ihop. Vidar Aronsson reser sig för en kort paus innan kvällens nästa möte. I allt han gör försöker han att driva UNF:s idéer. – När jag får en arbetsuppgift kan jag ställa mig frågan, blir världen mer nykter av det här? Jag tror att nykterhetsrörelsen alltid har haft nära till idén. Sen kan man ibland vara tvungen att göra något bara för att få de ekonomiska resurserna, men då ska man erkänna det för sig själv. Han menar att det goda ledarska-

pet är när man lever upp till organisationens idéer så mycket som möjligt. UNF försöker göra så att all verksamhetsplanering ska leda mot organisationens ändamål. – Jag tycker att vi försöker ha ett levande samtal om visionen. Vi har beskrivningar till de olika begreppen som vi bryter ner i uppdrag, långsiktiga mål och tvåårsmål som tas på kongressen, förklarar han. Alla anställda i UNF vet vad vår vision är, och min högsta ambition är att de ska ha reflekterat själva kring hur de bidrar till att förverkliga den.

Dilemmat

Se rasismen i klassrummet SYLVIA STIPIC, SFI-LÄRARE Sylvia Stipic arbetar som behörig Sfi-pedagog på Sfi (Svenska för invandrare) på Folkuniversitetet i Malmö. Hennes föräldrar kom till Sverige från Balkan 1965. Sylvia själv är född i Sverige. Anna Svensson träffar henne en eftermiddag i Malmö för att prata om rasism i klassrummet. Här är Sylvias berättelse.

Rasism för mig är när någon dömer en person utifrån ras, etnicitet eller religiös tillhörighet. Att ett väldigt litet möte med det eller den man uttalar sig om bestämmer åsikter om en hel folkgrupp. Att man väljer att säga ›fattiga finne‹ istället för ›jäkla idiot‹ till någon när man är arg. Det är rasism för mig. Jag jobbar i ett klassrum med 28 elever som har 20 nationaliteter. Kommer man i kontakt med rasism i ett icke-svenskt klassrum? I det svenska samhället handlar rasism oftast om rasism mellan svenskar och invandrare. Men jag upplever att det finns starka åsikter om olika folkgrupper invandrare

emellan. Det har förekommit rasistiska åsikter i och utanför klassrummet. Det sker ofta i det tysta. Svårigheten för mig som lärare är att upptäcka och se det. För inte så länge sedan inträffade en incident på skolan. En elev från Somalia blev kallad ›fattig somalier‹. ›I ditt land är det bara krig. I ditt land finns ingen kultur. Du kommer hit bara för att få bidrag‹.Vi hade tur för den somaliska kvinnan sa ifrån både till den som uttalade sig rasistiskt och till mig som lärare. Hon var cool och tog det inte personligt. Skolan tog tag i det inträffade direkt och eleven som uttalat sig rasistiskt blev kal�-

lad till ett möte med mig, rektorn och kuratorn på skolan. Hon förnekade och skämdes över det hon gjort. Vi hade även ett möte med de två eleverna tillsammans. Jag vet inte om eleven bett om ursäkt ännu. Men jag tror hon förstod att hon gjort fel. Mycket sker i det tysta. Men när du ser våga agera. Alla skolor har en likabehandlingsplan. Ta stöd i den och prata om likabehandling med eleverna och lärarna på skolan. Diskutera rasism med utländska elever. Medvetandegör att rasism inte bara förekommer mellan svenskar och invandrare. Jag tror att ett öppet klimat i klassrummet och på skolan där elever och lärare har förtroende för varandra är A och O. Våga sätta upp regler tillsammans med eleverna. Hur vill vi ha det i vårt klassrum?

BERÄTTAT FÖR ANNA SVENSSON

foto tidningen city

Det är vanligt med argument som »Jag är inte rasist för jag är själv invandrare«. Man glömmer att reflektera över vad rasism egentligen är, säger Sylvia Stipic.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

En dag på … 3.

På Folkuniversitetet

Det är onsdag morgon på Folkuniversitetet i Falun och Gabriella Åström förbereder en workshop i Creative Communication. Där får ungdomar jobba med musik för att främja sin sociala utveckling. Gabriella gör i ordning musikkäl-

laren så att det är mysigt och uppmuntrar till kretivitet. Efter det går hon till sitt kontor. – Det är några band som ska börja repa här, så jag ska prata med dem om hur det går till. Vi har mest pop- och rockband, och även senaste vinnarna i country-SM. På måndagar ger hon sånglektio-

ner. Hon försöker inspirera eleverna att hitta sin röst och våga ta i, snarare än att bara sjunga fint. Hennes eget band heter Me The Tiger och släppte sitt första album i februari. – Att själv spela i band gör att jag lättare kan kommunicera med de 26 Tidskriften Folkuniversitetet

som vill repa hos oss. Vid datorn passar hon på att följa upp ett möte hon haft med kommunen dagen innan. – Jag vill starta en inomhusfestival i Falun nästa år. Det behövs fler arenor för fulkultur och pop och rock i Falun. Gabriella har många projekt och initiativ på gång samtidigt. Då är det viktigt att veta vad man vill och att kunna strukturera sin tid. – Jag sätter upp ett mål; hit vill jag. Sedan skickar jag ut mail och pratar med folk för att få spridning, men det är ändå så att jag ska hitåt, och så får man se vilka som är med på tåget. Medan man väntar på att

07.15 Vaknar. Myser i soffan 09.00 På jobbet. Fixar i musikkällaren. 10.00

Ringer band och följer upp möten

12.00 Lunch på stammisstället 13.00

Musikworkshop

16.00

Hem och städa

17.30 Fika med en kompis 19.00

Repar med bandet

22.00 Middag med svärföräldrarna 23.00

Dags att sova

1. Gabriella administrerar all musikverksamhet. Just nu är det tio lärare och 40–50 deltagare. 2. Creative Communication handlar om att öva på samarbete och samspel genom att göra något kreativt i grupp. 3–4. I källaren har Gabriella inrett genom recykling. Gamla cymbaler blir ett konstverk, skrivbord blir soffor och tomatsåsburkar från pizzerian blir till lampskärmar. 5. Varje rum har namn efter en välkänd artist från Dalarna.

folk svarar på mail går jag vidare med nästa grej. Då är det skönt att ha många saker på gång. I sex år har Gabriella bott i Falun.

Hon har alltid spelat i band och det har varit allt från reagge och rock till afrikanska trummor. Första steget in på Folkuniversitetet kom när hon började ge sånglektioner. Hon fick massor av idéer på vad man kunde göra med musikverksamheten. Nu har hon bland annat startat en musikstudio i källaren. Den är inspirerad av Studio Monoton i Gävle, men i mindre skala; mer som en hemmastudio. På eftermiddagen börjar workshopen i Creative Communication.

Deltagarna tränar på ackorden till en sång de valt tillsammans. Gabriella ser till att alla är inkluderade och har fått något varmt att dricka. Om någon säger något fördomsfullt tas det upp och diskuteras. Alla måste samarbeta och kommunicera. Stämningen stiger när alla sätter ackorden tillsammans. Gabriella har inrett musikkällaren själv; snickrat, målat och byggt sittmöbler. Det mesta är second hand eller recyklat. Hon ser möjligheter i det mesta. Jobbet och bandet gör att hon har

intensiva arbetsdagar och repkvällar, men på morgonen tar hon sig tid att bara sitta och mysa.

– Jag gillar min egen tid på morgonen. Då har jag ofta spelat in något program jag vill titta på. Så gör jag en stor kopp te eller kaffe och sätter mig i soffan med en filt, kanske tänder lite ljus och bara vilar mig vaken. Efter arbetsdagen hinner hon

med att fika med en kompis innan hon ska repa med bandet inför konserten i Mora i helgen. – Man måste vara lite dum i huvudet för att vara musiker, men det är det bästa jag vet så det är jättekul att jag dessutom får jobba med det och hjälpa andra att utforska sina talanger. TEXT & FOTO KLARA JOHANSSON Tidskriften Folkuniversitetet 27

Goda exempel

Några berättelser att inspireras av.

FOLKUNIVERSITETET INTAR KARLSBORGS FÄSTNING De senaste åren har Folkuniversitetet varit inblandat i en succébetonad konceptutveckling av Karlsborgs fästning. Karlsborgs fästning, belägen på

Vanäs udde i Vättern, var tänkt att fungera som Sveriges reservhuvudstad. Hit skulle kungahus, regering, riksdag och guldreserv flyttas i händelse av ett invasionskrig. – Människor idag vill inte bara bli guidade utan också involverade. Uppdraget var att få liv i byggnaden genom delaktighet och att förmedla kunskap genom upplevelse, säger Claes Bjerkne vid Bjerkne och Company som utvecklat konceptet på uppdrag av Karlsborgs kommun. Resultatet, den interaktiva äventyrsupplevelsen Jakten på den försvunna guldreserven, innehåller såväl Sveriges första filmproduktion i 3D-format som rörelsestyrda dataspel utvecklade av Högskolan i 28 Tidskriften Folkuniversitetet

Skövde. Ett viktigt inslag vid sidan av tekniken är de skådespelande upplevelseguider som tar hand om och agerar ihop med besökarna. – Eftersom det handlade om skapande dramatik tyckte jag att vi skulle använda riktiga skådespelare istället för guider, säger Bo Westerholm, projektledare på Folkuniversitetet. Jag kontaktade skådespelaren och regissören Maria Hörnelius som skrev manus, tillsammans arrangerade vi auditions och valde ut ett tiotal teaterelever från Skara skolscen och Folkuniversitetets gymnasium i Skövde som vi började drilla. Att hålla karaktären i en dryg timme samtidigt som du följer ett minutiöst schema och hanterar

publik, frågor och datorprogram kräver mycket av skådespelarna. Det hårda repeterandet var emellertid mödan värd. Strax före midsommar 2011 sjösattes Jakten på den försvunna guldreserven och succén var given. Publiken har strömmat till Karlsborgs fästning och satsningen har lovordats. Ryktet om Folkuniversitetets framgångsrika ockupation av Karlsborgs fästning har spridit sig. Flera av regionens slott och borgar står nu på kö för att bli intagna. Bo Westerholm har etablerat kontakter med bland andra Bohus fästning och Tjolöholms slott. – Endast fantasin sätter gränsen för vad man kan åstadkomma, säger han. TEXT ANDREAS ÅHS FOTO TOMMY HOLL

Stålhammar, skurken i äventyret, spelas av David Inghamn som tidigare var elev vid Balettakademien i Göteborg. Tidskriften Folkuniversitetet 29

»Janne Blondell och Marcus Lindelöf, två individer i olika åldrar men förenade inför samma passion – musik och dess skapande kraft.«

LCCM är en musikhögskola i London med utbildning upp till Mastersnivå. foto mårten svemark

DET SA BARA KLICK I LONDON – Vi ville göra något större än bara vanlig musikundervisning, säger Janne Blondell. Idén om ett internationellt samarbete i London föddes en gråmulen marsdag på Folkuniversitetets Musikhus i Malmö. – Det hela började med att vi fick

ett stipendium av Folkuniversitetet och därmed fick de ekonomiska medlen till att skapa något helt nytt. Som gammal musiker och också Londonbo hade jag en dröm om att på något sätt föra musikhuvudstaden London, med allt vad den producerat inom musik, till Malmö, berättar Janne Blondell. Det var på 70-talet som Janne bodde i London och i stort sett levde för liveklubbar som Marque Club och Speak Easy, där ny musik ständigt skapades. – Jag satte mig och googlade utan någon som helst vägledning och hittade LCCM, London Center of Contemporary Music, ringde dem och bokade en tid för möte, säger Janne. »Some things are just meant to be«. Från den stunden de satte sin fot på LCCM och träffade Darius 30 Tidskriften Folkuniversitetet

Janne och Marcus.

Khwaja, en av grundarna av skolan, sa det bara klick. Känslan i deras lokaler stämde med Musikhuset i Malmö, sättet de jobbade och hur de var som personer. Där och då föddes Sånglinjen. En ettårig förberedande linje med workshop och audition på LCCM i London inkluderad. I fyra timmar en solig eftermiddag på Starbucks Café i London skissade Janne och Marcus upp hela Sånglinjens upplägg. Nu är det sex år sedan den för-

sta Sånglinjen startades och de ser

med glädje och stolthet tillbaka på den kreativa tiden. – För att det ska vara möjligt för medarbetare på Folkuniversitetet att skapa en sådan här sak behöver man känna en frihet och ha handlingsutrymme att kunna följa sina egna idéer och intuition. Det är viktigt att ha en ledning som uppmuntrar nya idéer och vågar satsa även om det kan innebära en risk i början. Det handlar om ett klimat på arbetsplatsen som främjar initiativ, deltagande och förtroende för den enskilda medarbetaren, säger Janne. TEXT&FOTO ANNA SVENSSON

SÅNGLINJEN är en

ettårig förberedande utbildning på kvällstid för elever som vill något extra med sin röst. I utbildningen ingår sångundervisning, röstteknik, musikteori och framträdandeteknik samt en workshop och audition tillsammans med LCCM, London Center of Contemporary Music.

Goda exempel

KOMPETENSBRIST I EUROPA Kombinationen av lågt barnafödande och den stora 40-talistgenerationens pensionsavgångar, leder till kompetensbrist i EU. Folkuniversitetets Uppsalastiftelse

har engagerat sig i två EU-projekt inom »Age management«, vilket handlar om att skapa bättre förutsättningar för äldre medarbetare (50 plus) att arbeta med obruten motivation och kapacitet till ordinarie pensionsålder. AmaP-projektet leds av Skottland

och är inriktat mot arbetsgivare. Övriga deltagande länder är Grekland, Polen, Portugal, Sverige och Tyskland. Folkuniversitetets uppgift är att göra en enkät och planera ett seminarium som vänder sig till företag i deltagarländerna. Graham Smith från Glasgow är ansvarig för AmaP. Han forskar

EU-projekt vill skapa bättre förutsättningar för äldre medarbetare.

vid Universty of Strathclyde om utmaningarna med en åldrande arbetskraft. – Det var naturligt för mig att ta initiativ till projektet, eftersom det rymmer mina specialområden, säger han. Olikheterna mellan länderna skapar otvivelaktigt lite merarbete när man ska komma överens, men det måste man acceptera som en del i ett EU-projekt.

LIKE-projektet fokuserar på ar-

betstagarna. Projektet leds av Grekland och de deltagande länderna är Polen, Skottland, Spanien och Sverige. Folkuniversitetet ska undersöka hur EU:s arbetskraft ser ut när det gäller ålder, kön och utbildning. Vi medverkar också i att skapa en yrkesinriktad utbildning för äldre. Dimitris Raftopoulos är projektledare för LIKE. Han arbetar på Life Long Learning Research Institute i Aten. – Min ambition är att se till att åtgärder vidtas snabbt och integreras i alla projektländer samtidigt, säger han. Viktigt är också att upprätthålla en positiv kommunikation mellan länderna. Det bidrar till att det blir styrfart i projektet. TEXT BJÖRN ENGSTEN

STUDIECIRKEL GÅR PÅ OPERA

ara Hildén håller i opera-

aftnar på Folkuniversitetet i Stockholm. De sju deltagarna går på opera tillsammans och träffas för att diskutera och analysera. Den här terminen blev det Den flygande holländaren på Folkoperan och Duandotte på Stockholmsoperan. – Det har varit bra diskussioner med många olika uppfattningar. Vi har funderat på vad kompositören ville, hur regissören tänkte, och varför ligger det en svan på scenen? Själv har Sara Hildén alltid varit fascinerad av opera. – Jag har gått väldigt mycket på opera hela mitt liv. Jag är en sorts

nörd helt enkelt. Det är något galet med opera och det gillar jag. Kajsa Virgin har länge varit intresserad av klassisk musik, men kunde inte så mycket om Sara Hildén just opera. – Saras sätt att undervisa har varit kul. Jag gillar att lära mig om personerna bakom verken. Det var högt i tak och det var lätt att få tycka till och fundera. Jag tycker om patoset i operan; att det är på liv och död. Och sedan gillar jag körpartierna när vibrationerna känns i hela kroppen.

Sara Hildén tror att samma kursupplägg skulle passa bra inom det mesta som rör kultur. – Det finns redan en teaterkurs, och man kan göra samma sak med konserter eller konstutställningar. Upplevelser blir alltid roligare om man kan prata om det. Kulturfältet är helt öppet för sådant här. Nästa termin vill hon gärna se fler män i gruppen. Operabesökare är ofta kvinnor över 50. – Jag vill gärna predika för dem som inte har en aning om att de gillar opera. TEXT & FOTO KLARA JOHANSSON

Tidskriften Folkuniversitetet 31

Folkbildning Varje år går tre miljarder av skattemedel till folkbildningen. Uppnås statens syften? En ny utredning föreslår att folkbildningen utvärderas mer utifrån samhällsvärdena den tillför.

HUR SKA FOLKBILDNINGEN UTVÄRDERAS?

egeringen utsåg folkbildningsutredningen hösten 2011. Den har letts av Erik Amnå, professor i statskunskap. Förutom att svara på om statens syften med folkbildningsbidraget uppnås, skulle utredningen också ta ställning till om statens fyra syften är ändamålsenliga. Vid behov skulle den föreslå förändringar samt en ny modell för statlig utvärdering som omfattar såväl kvantitativa som kvalitativa mått. Vad gäller frågan om statens syften uppnåtts kom ut- Erik Amnå redningen att avgränsa sitt arbete till att bedöma om tidigare statliga utredningar ägnat frågan tillräckligt stor uppmärksamhet. Slutsatsen blev att dessa koncentrerat sig mer på formerna för, än resultatet av folkbildningens verksamhet. Utredningen i oktober 2012 föreslog i korthet:

• Att kommande statliga utvärderingar av folkbildningsanslaget tydligare knyts till de fyra syftena. • De sju prioriterade områden som angavs i folkbildningspropostitonen tas bort. • Två statliga analysmyndigheter, Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Myndigheten för kulturanalys ges uppdraget att sköta utvärderingarna. 32 Tidskriften Folkuniversitetet

• Uppdragsgivare blir en arbetsgrupp av tjänstemän från olika departement som representerar samhällsvärden där folkbildningen förväntas göra en insats till exempel inom områdena utbildning, arbetsmarknad, kultur, folkhälsa och civilsamhälle. Utredningen föreslår också att en åtskillnad görs mel-

lan studieförbud och folkhögskolor i kommande utvärderingar och att dessa genomförs vart tredje år. Folkbildningsrådet ska ges ett tydligare uppföljningsansvar men inte självt göra utvärderingar. I direktiven till utredningen ingick också att föreslå indikatorer för att följa upp om syftena med statsbidraget har uppnåtts. Utredningen lämnar exempel på indikatorer som skulle kunna komma i fråga: samhällsnytta, individutveckling, socialt kapital och kulturell delaktighet. Folkuniversitetet har varit en av remissinstanserna till utredningen och i vårt yttrande har vi förordat att regeringen ska vara »uppdragsgivare« till kommande utredningar samt betonat att det är viktigt att belysa kulturell delaktighet (inte enbart deltagande). I skrivande stund vet vi inte hur regeringen kommer att hantera utredningens förslag. TEXT ANN-MARI LINDGREN

FTENA DE FYRA SY folkbildningen i

Riksdagen har get t uppdrag att: bidrar till 1. stödja verksamhet som okratin dem la eck att stärka och utv för t jlig mö det a gör 2. bidra till att silivs sin a erk påv att r människo mang att age eng pa ska och tuation ingen delta i samhällsutveckl ildningsutb 3. bidra till att utjämna och gsnin kly ftor och höja bild let häl sam i utbildningsnivån esset för 4. bidra till att bredda intr kulturlivet. i n ete igh akt och öka del

DE SJU PRIORITERADE OMRÅDENA Folkbildningen ska särskilt arbeta med dessa.

1. Den gemensamma värdegrunden 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar 3. Den demografiska utmaningen 4. Det livslånga lärandet 5. Kulturverksamhet 6. Personer med funktionshinder 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa

VILL DU VETA MER OM FOLKBILDNINGSUTREDNINGEN? Lyssna på andra avsnittet av folkbildningspodden #fbpod. Där intervjuas utredaren Erik Amnå av en studieförbundspanel där bland andra Folkuniversitetets Lotta Åberg medverkar. www.studieforbunden.se/pod

FOLKBILDNINGSRÅDET En ideell förening med vissa myndighetsuppdrag, som att fördela och följa upp statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET De tio studieförbundens intresseorganisation. Arbetar bland annat med etik- och kvalitetsfrågor och med att synliggöra folkbildningens roll i samhället. Folkbildningsförbundet är en av huvudmännen för Folkbildningsrådet.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

Aktuellt

SPRÅKKURSER FÖR FINSKA LÄRARE IS, Internationella skolorna, genomför lärarkurser för finska Bildningsalliansen (tidigare Bildningsforum) i vår. Projektet finansieras av finska Utbildningsstyrelsen. Lärarna åker till IS skolor i Düsseldorf och Aix-en-Provence. De har ett gediget program med intensiv språkundervisning under en vecka och boende antingen i värdfamilj eller på hotell. Störst var intresset för tyska, så det blir två resor till Tyskland.

PLUPP DANSAR I UMEÅ Umeå blir kulturhuvudstad 2014 och Balettakademien är med på resan. Livsfilosofen och sagofiguren Plupp står i centrum i Balettakademiens treåriga Umeå 2014-projekt. De har fått bidrag från 2014-delegationen och samarbetar även med Norrlandsoperan i Umeå. Med Plupp som inspiration är målet att sprida dansen till så många som möjligt, skapa förståelse för livet, den norrländska kulturen och kulturarvet. foto kalle prorok

foto karin all

LJUDVÅGOR I VISBY

oscillogram

I maj varje år genomströmmas Visby av ny musik i form av femtio uruppföranden, komponerade av elever på Gotlands Tonsättarskola. Festivalen Ljudvågor gör utbildningen starkt målinriktad, eleverna lär sig producera och marknadsföra en festival och sist men inte minst skapas uppmärksamhet kring elevernas egen musik. 34 Tidskriften Folkuniversitetet

Ledare

ANNIKA DOLK ÄR REKTOR FÖR FOLKUNIVERSITETET I LUND. foto andreas offesson

Det livsviktiga lärandet! AKADEMISKA PALMEN TILL PALM Cecilia Palm, rektor för Folkuniversitetet i Stockholm dekorerades med L’ Ordre des Palmes Académiques, eller Akademiska Palmen, onsdagen den 20 mars 2013. Den franska orden utdelas för insatser inom utbildningsväsendet och för spridandet av fransk kultur i världen, såväl till franska som till utländska medborgare. Akademiska Palmen är en utveckling av en orden som instiftades 1808 av Napoleon I för att hedra representanter för universitetsvärlden.

Ännu en undersökning av resultatet i svensk skola

publiceras: eleverna kan mindre och presterar sämre än tidigare. Vid köksbord suckas över att det var bättre förr, ledarskribenterna låter fingrarna löpa över tangentbordet, politikerna tävlar om att övertyga oss väljare om att just deras partis politik innebär en förändring till det bättre och i skolan provar man nya tekniska lösningar för att stärka inlärningen. Tänk om man istället kunde söka svar i den enskilda individen, fokusera på lärande i en större kontext än den som en Pisaundersökning kan utgöra. Då skulle vi se att det vi mätt är hur väl individen lyckats tillgodogöra sig den erbjudna utbildningen. Vad personen verkligen kan visar sig senare i livet, men då finns det ingen som är där och mäter. Alla som arbetar med folkbildning vet att människor

20-ÅRSJUBILEUM OCH UTSTÄLLNING Den 17 maj firade Lunds Konst/ Designskola 20-årsjubileum med utställning och invigning av nya lokaler. Till utställningen har eleverna inspirerats av texter från Italo Calvinos bok »De osynliga städerna«, en surrealistisk skildring av drömlika städer.

kan så mycket mer än vad betyg och intyg visar, människor vill så mycket mer med sitt lärande än vad som ryms i kursplaner och matriser och människor är så mycket mer än en titel eller ett examensbevis visar. Därför måste vi inom Folkuniversitetet arbeta för att förverkliga det mål som EU har satt upp för 2018: att det ska finnas ett system för validering av det icke-formella och informella lärandet. Det livslånga, livsvida och livsdjupa lärandet som inte handlar om vad du vill bli utan om vem du vill vara.

JUST NU …

Bäst just nu: Vårens färgprakt.

Sämst just nu: Mördarsniglarna vaknar.

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Kickstarta din nya karriär! Satsa på en utbildning som arbetsgivarna efterfrågar. Folkuniversitetet har landets största utbud av YH-utbildningar. De innehåller alla praktik och skapas i samarbete med näringlivet. Här får du den spetskompetens och de kontakter du behöver - oavsett om du vill bli kock, anläggningsprojektör, internationell säljare eller något annat!

Gå in på vår webb och sätt igång karriären redan idag! folkuniversitetet.se/yh