Tidskriften Folkuniversitetet 2, 2015 by Folkuniversitetet

folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet

#2,

maj 2015

JOBBEN SOM BLIR HISTORIA

FORSKNING OM UNIVERSUM MÖBLERA FÖR BÄTTRE LÄRANDE FRAMTIDENS STÄDER FOLKHÄLSA I FOKUS STUDENTSPEX I CIRKEL

FOTO KARIN ALL

GABRIELLA ERIKSSON CHEFREDAKTÖR

Tidskriften Folkuniversitetet Nr 2 maj, 2015 Årgång 36

Nya perspektiv Den trogne läsaren kanske har uppmärksammat att vi ganska ofta publicerar konsumtionskritiska texter som fokuserar på hur vi kan minska konsumtion och därtill hörande avfallsberg. Personligen anser jag att en hållbar framtid kräver en medveten och reducerad konsumtion som tar hänsyn till miljö och människor, men ibland finns det andra aspekter att väva in.

Medelklassen i tredje världen växer och blir mer köpstark. Enligt professor Linda Scotts forskning får det en hel del positiva effekter för kvinnor som får större makt över sin privatekonomi och i förlängningen stärker sina samhällspositioner. Att mer konsumtion ger mer jämställdhet mellan könen må vara en förenkling, men åtminstone en tänkvärd sådan. Sedan 1996 har Karin All formgivit den här tidskriften. Till sommaren lämnar hon oss för välförtjänt ledighet och till hösten tar redaktionen nya friska tag med en ny formgivare. Tack för allt ditt kloka och kreativa arbete Karin!

Ansvarig utgivare Cecilia Palm Redaktion Gabriella Eriksson 08-679 29 59 Klara Johansson 08-679 29 63 Lotta Åberg 08-679 29 62 Grafisk form Karin All 08-679 29 57 Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Hanna Rodriguez, Uppsala Andreas Åhs, Göteborg Rebecka Hinn, Lund Christine Thörnström, Umeå Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, sept 2015 Omslag Foto: Johanna Hanno

LJÖMÄRKT MI

MER … Cirka 700 läsare har tagit chansen att svara på vårens läsarundersökning. Tack för bra synpunkter, vi jobbar vidare för att göra er nöjda. Hör gärna av er med löpande respons. 2 Tidskriften Folkuniversitetet

341 091

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

GLOBAL FEMINISM /16 Positiva effekter av shopping.

EN DAG PÅ FOLKUNIVERSITETET /26 Ann-Sofi Hellström, körledare i Kalmar.

Innehåll omvärld

på folkuniversitetet

Vad jobbar vi med om 20 år? / 6

Musik i Kalmar / 26 Folkhälsan framför allt / 28

GRAVITATIONSVÅGOR /14 Snart vet vi mer om universum.

Ökad kunskap om universum / 14

Nya rum för konstnärer / 30

Konsumtion ger kvinnor makt / 16

Samarbete med teknologspexare / 31

Dan Hallemar om framtidens städer / 18

Kvalitet i europaperspektiv / 31

pedagogik

& ledarskap

Sprid ditt budskap med film / 20

Vikten av kommunkontakter /32 Josef Åhman tror på en utmanande framtid /35

Flexibla miljöer för bättre lärande / 22 Är vi fast i det digitala bakvattnet? / 25

KREATIVA KLASSRUM /22 Åse Tieva är lärare.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt i vår omvärld

TROLIG LÄRARBRIST VÄNTAR

VAR MED OCH FÖRÄNDRA SAMHÄLLET Har du funderat på varför inte fler samarbetar? Varför människor som berörs av beslut sällan är med när besluten tas? Citizens Sweden är en nystartad organisation som arbetar för samhällsorganisering. Organisationen vill se till att det civila samhället är med vid förhandlingsbordet tillsammans med företag och staten. Citizens Sweden samarbetar med Citizens UK som arbetat med samhällsorganisering i över 20 år. Citizens Sweden arrangerar en tvådagarsutbildning i samhällsorganisering i oktober med Neil Jameson och Carina Crawford Rolt, från Citizens UK.

UNGAS INFLYTANDE UNDERSÖKS AV KOMMUNEN Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor stödjer kommuner som vill få ökad kunskap genom ungdomsenkäten Lupp. Frågorna i enkäten handlar om allt från synen på inflytande och demokrati i kommunen till hur unga ser på arbetsmarknaden och hur de tänker kring sitt framtida boende. Kommunen kan använda svaren som underlag för att utveckla sin verksamhet för att förbättra ungas villkor. 4 Alice Bah Kunhke Foto: Kristian Pohl

65 000 lärare saknas år 2025 skriver Lärarnas tidning. Siffran kommer från en studie som gjorts på initiativ av Lärarförbundet. Sveriges Kommuner och Landsting menar att det endast är i vissa ämnen som det är svårt att rekrytera och att lärarbristen kommer att kunna avvärjas med rätt insatser. Lärarförbundet föreslår istället höjda lärarlöner.

UTREDNING FÅR NYA FÖRSTÄRKTA DIREKTIV Den 1 april beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till den pågående Utredningen för ett stärkt civilsamhälle. Beslutet innebär att fokus på civilsamhällets roll i demokratin tydligt förstärks. Alice Bah Kunhke – Våra föreningar och organisationer är motorer i vårt samhälle, men potentialen är stor och Sverige behöver kraften från det civila samhällets organisationer. Därför har vi fattat beslut om att utredningen även ska fokusera på civilsamhällets centrala roll i att skapa delaktighet, engagemang och mångfald, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunhke.

Aktuellt i vår omvärld

LÄS SVENSKA UNDER ASYLTIDEN

TOTALNÖJDA KUNDER

I vårpropositionen föreslås 30 mkr till studieförbundens folkbildningsinsatser i svenska och samhällsorientering för nyanlända. Enligt förslaget ska studieförbunden kunna bedriva verksamhet för att stärka asylsökandes kunskaper i svenska redan under asyltiden. För detta tillkommer 30 miljoner under 2015 som ska fördelas av Folkbildningsrådet. I förslaget avsätter regeringen även 15 mkr till kompetensutveckling, fler sfi-lärare samt material kring så kallad alfabetisering.

Omnichannel är ett buzzword inom marknadsföring och kommunikation. Begreppet omfattar alla kanaler, men det handlar inte i första hand om kanalerna utan om kunderna. Att satsa på omnichannel är att ta ansvar för kundens totalupplevelse, oavsett om kunden står i en butik, handlar på nätet eller talar med kundtjänst. Att ha en idé om en sammanhängande kundupplevelse, att möta kundernas behov och överträffa deras förväntningar.

Regeringen har gett Folkbildningsrådet i uppdrag att genomföra en studie om jämställdhet inom folkbildningen.

ÄR FOLKBILDNINGEN JÄMSTÄLLD? Folkbildningsrådets intryck är att folkbildningen i första hand uppmärksammar jämställdheten mellan kvinnor och män som en del i ett bredare likabehandlings- eller mångfaldsarbete, som förutom kön även innefattar etnicitet, klass och ålder. I praktiken verkar detta innebära att jämställdhetsfrågan riskerar att osynliggöras, att den i allmänhet inte lyfts fram och hanteras på ett metodiskt eller kvalificerat sätt. Studieförbund och folkhögskolor behöver därför arbeta brett och långsiktigt med jämställdhetsintegrering i folkbildningsverksamheten på samtliga nivåer. Längst upp till vänster Foto: Øyvind Sviland Övriga bilder Foto: Mostphotos 5

Omvärld

I restaurangbranschen kan många jobb automatiseras men samtidigt köper vi hellre mat och dryck av en människa än en automat.

6 Tidskriften Folkuniversitetet

Kraven på utbildningsanordnares utvecklingsförmåga ökar när uppemot 53 procent av de svenska jobben förväntas automatiseras innan 2035.

Nya arbeten kräver nya kompetenser

Text INGEMAR TIGERBERG Foto JOHANNA HANNO

artannat jobb borta inom tjugo år… Slutsatsen i Carl Benedikt Frey och Michael A. Osbornes rapport från 2013 slog ner som en bomb i den internationella samhällsdebatten. Uträkningarna handlade om hur många jobb i USA som riskerade att ersättas av en automatiserad process, att arbetet tas över av en robot eller dator. Det visade sig att det handlade om så mycket som 47 procent av den totala arbetskraften på bara två decennier. Året därpå gjorde Stefan Fölster, VD på Reforminstitutet en motsvarighet för den svenska arbetsmarknaden som byggde på data från Frey och Osbornes rapport från Oxford universitet. Sifforna visade sig vara ännu värre för den svenska arbetsmark-

naden, uppemot 53 procent av jobben är hotade. – Det beror på att Sverige har en större andel industrijobb kvar jämfört med USA, vilka lättare går att automatisera. Där det finns stora volymer människor är incitamenten för att automatisera större, beskriver Stefan Fölster. Industrier där arbetare ersätts med robotar är vad många förknippar med automatisering men numera handlar det om så mycket mer än maskiner som tar över enformiga arbetsuppgifter vid ett löpande band. Utvecklingen där digitala tjänster tar över produkter och tjänster har bara börjat. Vi lyssnar på strömmad musik och video istället för att köpa CD-skivor och DVD-filmer. Vi köper resor på nätet istället för att gå till en resebyrå, och när Tidskriften Folkuniversitetet 7

En del av jobben har redan försvunnit på grund av automatiseringen, säger Stefan Fölster.

Thomas Carlén står bakom rapporten som beskriver en ny polarisering på arbetsmarknaden.

konkurrens

Inom vården finns behov av personal, nu och i framtiden, i takt med att medellivslängden ökar.

8 Tidskriften Folkuniversitetet

» I hela västvärlden är det de minst kvalificerade jobben tillsammans med de mest kvalificerade jobben som ökar, medan jobben i mellanskiktet minskar. « var du på ett bankkontor senast? Samtidigt skapas nya sorters jobb som ersätter de gamla, kanske du invänder. Till viss del tillkommer jobb i den digitala industrin, främst inom utveckling, men de största IT-bolagen har bara en bråkdel antal anställda jämfört med industrialismens storföretag. Jämför giganten Google (ca 54 000 anställda år 2013) med dåtidens jätte GM som under sin storhetstid hade det tiodubbla. Förenklat kan man beskriva det som att Google är en enda stor utvecklingsavdelning, och när utvecklandet är klart, då är det bara att kopiera allt i oändliga volymer. Det behövs inga fabriker eller fabriksarbetare.

ittills har Sverige klarat sig hyfsat från jobbdränering. – Tio procent av de jobb som fanns för åtta år sedan har försvunnit på grund av automatisering, men än så länge har det tillkommit ungefär lika många nya jobb, säger Stefan Fölster som vill varna för att riskerna framöver ser större ut. Trots att jobbfrågan har en särställning i svensk samhällsdebatt har debatten kring automatiseringen ännu inte tagit fart. Vilka är de politiska svaren på den här utvecklingen? LO-ekonomen Thomas Carlén står bakom rapporten Den »nya« strukturomvandlingen som beskriver en

ny polarisering på arbetsmarknaden som följd. I hela västvärlden är det de minst kvalificerade jobben tillsammans med de mest kvalificerade jobben som ökar, medan jobben i mellanskiktet minskar. – Många hävdar att kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar, att man exempelvis behöver mer och mer utbildning för att få ett jobb. Det är sant om man tittar på konkurrensen om de befintliga jobben. Men om man tittar på arbetets innehåll så har kraven inte ökat lika mycket. Det finns många enkla jobb som inte kräver någon speciell utbildning. För att städa eller arbeta inom hotell och restaurang är det inte säkert att man behöver en gymnasieutbildning för att klara av, men utbildningen krävs ändå för att du ska få jobbet i konkurrens med alla andra, säger han. När de mellankvalificerade jobben i »mittenskiktet« minskar ökar alltså konkurrensen om de lågkvalificerade jobben. Arbetssökande med längre utbildning konkurrerar ut dem med lägre, trots att utbildningsnivån egentligen inte krävs för jobbet. Det sker en undanträngning nedåt där de med lägst utbildningsnivå hamnar utanför arbetsmarknaden. – Vi har problem med ett antal personer som inte klarar gymnasiet. Då har det politiska svaret hittills varit att vi behöver fler enkla jobb för att dessa ska komma i arbete. Men de jobben tas ändå av de med högre utbildning. Det är

ett matchningsproblem och skapar en dominoeffekt nedåt som ingen gynnas av. Då är det bättre att politiskt försöka skapa fler mellan- eller högkvalificerade jobb, och lämna de lågkvalificerade jobben åt dem som verkligen behöver dem, menar Thomas Carlén. Man kan beskriva situationen som att det finns en »överutbildning« i Sverige, det finns studier från Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS som visar att hälften av alla som arbetar har mer än två års längre utbildning än vad som krävs för yrket. Det verkar också som att en del av de så kallade lågkvalificerade yrkena har goda chanser att klara sig från att automatiseras, av den enkla anledningen att vi föredrar att ha med människor att göra. Att köpa kaffe i en automat har man kunnat göra i årtionden men de flesta föredrar ändå att köpa sitt kaffe på ett kafé. I sommar öppnar en restaurang i Linköping där man blir serverad av robotar, men det får nog anses hamna mer i kategorin »kul grej« än något vi kommer att se på bred front den närmsta tiden. Omsättningen inom hotell- och restaurangbranschen har ökat med drygt 40 procent på åtta år och antalet anställda har nära på fördubblats enligt SCB. – Ja, detta är en motkraft till automatiseringen. I takt med att vi får ökande inkomster så lägger vi mer pengar på att äta ute, Tidskriften Folkuniversitetet 9

Anna Felländer beskriver hur digitaliseringen medför nya spelregler för samhällsekonomin.

nytänkande

Massage, spa, yoga, skönhetssalonger har ökat sin omsättning med 41 procent på bara fem år.

10 Tidskriften Folkuniversitetet

» Värdet på allt som inte går att digitalisera kommer att öka. Konsten, det mänskliga mötet, upplevelser – sånt är folk beredda att betala för. « exempelvis. Där handlar det om en genuin känsla, att vi vill ha riktiga människor. Men det är inte så att vi »allmänt gillar människor«, utan det är under vissa omständigheter, poängterar Stefan Fölster. Inom vilka branscher vi föredrar det mänskliga mötet är sannolikt något som förändras med tiden. Många pekar på vården som en plats där människan inte kan ersättas, men även där finns exempel på motsatsen. – Inom äldrevården kanske fler känner sig bekväma med att en robot hjälper till vid toalettbesök, än en okänd människa, spekulerar Stefan Fölster. För restaurangbranschen har sänkt restaurangmoms och sänkt arbetsgivaravgift för unga rimligtvis eldat på tillväxten, men det finns ännu större ökningar för andra personliga tjänster som inte är subventionerade. Massage, spa, yoga, skönhetssalonger har ökat sin omsättning med 41 procent på bara fem år, enligt en branschrapport från Sveriges hudterapeuters riksförbund (2013). Under samma tid har antalet anställda i dessa branscher nästan fördubblats. Thomas Carlén pekar också på urbaniseringen som en trend som stödjer den sortens tjänstekonsumtion. Stressade storstadsbor tenderar att köpa mat ute oftare, gå mer på yoga och beställa mer städhjälp än landsbygdsbor. Dessa

sektorer klarar sig därför utan skattesubventioner menar Thomas Carlén. – Det som behövs är satsningar på fler mellankvalificerade jobb, till exempel att anställa inom vård och omsorg, tillsammans med forskning och utveckling för fler jobb i det högkvalificerade segmentet. Men det behövs också allmänna stimulansåtgärder, anser han.

llmänna stimulansåtgärder handlar om att genom ökade statliga utgifter driva på den allmänna efterfrågan i ekonomin och på så sätt skapa förutsättningar för fler jobb. Det kan ske till exempel genom skattesänkningar, satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande eller ökade statliga bidrag till kommunerna som kan anställa fler. En del av det Thomas Carlén efterfrågar får han stöd för från Swedbanks chefsekonom Anna Felländer. I rapporten Diginomics, nya ekonomiska drivkrafter, beskriver hon tillsammans med Anna Breman, hur digitaliseringen medför nya spelregler för samhällsekonomin. – Det finns fyra anledningar till att jag är positiv, beskriver hon: Ett: I varje ekonomiskt paradigmskifte där jobb försvinner kommer nya innovationer som ersätter. Förutsättningar för de nya innovationerna behöver skapas, såsom tillgång på riskkapital, dynamiska kluster med universitet

och hög densitet av högutbildade och människor som tänker långt bortom de traditionella ramarna. Bristen på bostäder och trögrörlighet på bostadsmarknaden är det största hindret för detta just nu. Två: Värdet på allt som inte går att digitalisera kommer att öka. Konsten, det mänskliga mötet, upplevelser – sånt är folk beredda att betala för. Tre: Vi blir allt äldre så det kommer att finnas jobb inom sjukvården framöver. Och fyra: I alla teknologiska paradigmskiften rör sig människor allt högre upp i värdekedjan. Vi kommer att hitta sektorer där teknik inte är en ingrediens, men vi vet inte riktigt vad ännu, spår hon. Den senaste tiden har vi sett stora penningpolitiska stimulanser från Riksbanken. Den så kal�lade styrräntan är till och med negativ i skrivande stund, något få ens trodde var möjligt. Men det är inte rätt väg att gå för att få fart på efterfrågan i ekonomin på lite längre sikt menar Anna Felländer som efterlyser mer finanspolitiska stimulanser från politikerna och strukturreformer. – Digitaliseringen och den extremt expansiva penningpolitiken ökar inkomstklyftorna, vinsterna hamnar till stor del i kapitalägarnas fickor. Vi har en tillgångsinflation, inte en löneinflation. Då måste man fundera på vilken fördelningspolitik som är mest effektiv. Ny forskning visar att vi Tidskriften Folkuniversitetet 11

mĂśjligheter

Pedagoger inom alla utbildningsstadier behĂśver dra nytta av digitaliseringen.

12â&#x20AC;&#x201A; Tidskriften Folkuniversitetet

» De flesta av oss ska jobba i 40 år från det att vi går ut skolan till vi går i pension.«

behöver minska inkomstklyftorna för att få hållbar tillväxt, säger hon. Alla tre är inne på att utbildningssystemet behöver utvecklas för att möta den här utvecklingen, allt från grundskola till högskola. Stefan Fölster lyfter att utbildningarna mer behöver dra nytta av digitaliseringens möjligheter. En idé är det »flippade klassrummet« som fått bra resultat i försök. – Det är ett koncept som går ut på att elever sitter hemma och tittar på en föreläsning eller något annat online-baserat läromedel. Sedan går de till skolan och gör uppgifter med stöd av lärarna. Undervisningen sker hemma och »läxorna« görs i skolan, tvärtom mot idag alltså, beskriver han. Idag finns massvis av distansutbildningar via nätet men dessa kan göras bättre och tillvägagångssättet kan appliceras även på rena yrkesutbildningar menar Stefan Fölster. – Jag har själv inte anlitat en hantverkare på flera år, för jag hittar snabbt ett Youtube-klipp som förklarar hur man ska göra. – Det finns Youtube-Communityn för allt, även extremt avancerade saker, till exempel ungdomar som manipulerar gener i sina garage, så kallad »biohacking«. Han beskriver den svenska högskolan som väldigt teoretiserad. – De flesta utbildningar innehåller för lite träning i hur man gör i verkligheten, för lite relevans för arbetsmarknaden. Men

en förändring behöver inte ske på bekostnad av teori. Däremot blir teorin förhoppningsvis lättare att förstå, poängterar han. Thomas Carlén lyfter fram förändringar inom vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningar som viktiga sätt att möta framtidens behov. – Vuxenutbildningen har en jätteviktig roll! De flesta av oss ska jobba i 40 år från det att vi går ut skolan till vi går i pension. Då måste vi ha chansen att anpassa oss till en arbetsmarknad som förändras – ett livslångt lärande.

i vill satsa på omställningsförmågan. Därför vill vi se en vuxenutbildning som är mer yrkesinriktad. Yrkesvux var en temporär satsning som skulle fasas ut. Vi tycker att den bör bli permanent och byggas ut. Även yrkeshögskolan behöver utvecklas och byggas ut. Jag vill även nämna folkhögskolan som viktig. Det är en utbildningsform som passar vissa väldigt bra, säger Thomas Carlén. Vidare lyfter LO att en utbyggd vuxenutbildning behöver mötas med ett förändrat studiemedelssystem. Idag är det väldigt få som i vuxen ålder accepterar att gå från att ha en normal lön till att leva på studiestöd. Det finns också en »bortglömd« utbildning i sammanhanget: – Det mesta vi lär oss i jobbet dokumenteras inte. Dessa färdig-

heter borde lyftas upp och valideras mer. Här borde arbetsgivarna ta en större roll. Det är viktigt för rörligheten uppåt i kvalifikationskedjan, påpekar Thomas Carlén och hänvisar till EU-direktiv för validering som han menar ännu inte fungerar. – Främst drabbar detta alla som är födda och utbildade i ett annat land och vill söka jobb i Sverige. Även om inte automatiseringsdebatten riktigt vaknat i Sverige ännu så händer det saker. Regeringen har tillsatt en analysgrupp med namnet »Arbete i framtiden« under framtidsminister Kristina Persson (s). Våren 2016 ska de lämna förslag på åtgärder.

RAPPORTER n Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige. Stiftelsen för strategisk forskning Stefan Fölster (2014) n Den ”nya” strukturomvandlingen? Jobbpolariseringen och konkurrensen om jobben LO/Thomas Carlén (2014) n Diginomics – nya ekonomiska drivkrafter. Swedbank/Anna Breman och Anna Felländer, 2014

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Forskning I september kommer världens mest avancerade detektorer för gravitationsvågor att sättas i drift i USA. För första gången förväntas forskarna kunna mäta vågorna. MICHELE ZANOLIN är professor i rymdfysik. Text: Åsa Björklund Gravitationsvågorna kan ge oss unik information om universum, kanske till och med om tidsresor och världar bortom vår egen galax. FOTO: NASA, LIGO

Snart ser vi mer av universum D etektorerna kommer ge oss revolutionerande kunskap om universum, utbrister Michele Zanolin, som kommer från Italien men numera är professor i rymdfysik på Embry-Riddle Aeronautical University i Prescott, Arizona. Han är med i teamet som utvecklar de två gravitationsvågsdetektorerna, LIGO, ett samarbetsprojekt mellan California Institute of Technology (CalTech) och Massachusetts Institute of Technology (MIT). Detektorerna har kostat en miljard dollar att tillverka. Utvecklingen har pågått under flera år. Nu har Michele och hans kollegor precis installerat alla 800 kontrollsystem som krävs för att inget ska störa laserstrålarna inne i detektorerna.

ravitationsvågor bildas av stora massors snabba rörelser, till exempel neutronstjärnor och svarta hål, och energin sprider sig ut i rymden som vågor på vattenytan. De kan ge oss information om universums tillkomst och en mängd andra fysiska fenomen. Michele talar entusiastiskt och med en tydlig italiensk accent. Han tar ofta till tavlan som hänger på väggen för att illustrera fysiska fenomen. Tuschpennan virvlar runt i cirklar, far ut i streck. – Vi kan bara se ungefär två procent av universum

14 Tidskriften Folkuniversitetet

eftersom resten inte utger elektromagnetisk strålning. Med hjälp av gravitationsvågor kan vi studera övriga 98 procent, förklarar han. Dessutom förändras inte gravitationsvågor när de färdas mot jorden, så som elektromagnetiska vågor gör när de möter till exempel gas och stoft. Michele drar parallellen till någon som ropar till en kompis på ett disco när det är folktomt jämfört med när det är fullt på en fredag kväll. I det sistnämnda fallet kommer ljudvågorna fram men så uppblandade med andra röster att de kan vara omöjliga att höra. – Samma sak händer med Big Bang. Det finns något som kallas kosmisk mikrostrålning i rymden vilket är elektromagnetisk strålning som producerades 300 000 år efter Big Bang. Under de 300 000 åren blev strålningen så störd att vi vet väldigt lite om universums tillkomst. Men gravitationsvågorna å andra sidan, tillkom inom en bråkdels sekund efter Big Bang.

Mer att se Vill du veta mer?

Filmen Interstellar hade premiär i november 2014. LIGO: www.ligo.org. På hemsidan finns en ny video. Den finns även på YouTube och heter Ligo Generations.

Michele talar entusiastiskt om vad som kan ge oss information om universums tillkomst. FOTO ÅSA BJÖRKLUND

Dessutom blev de inte störda av materia på sin väg så de kan ge oss unik information, säger Michele. Om vi vet mer om universums tillkomst kan vi lära oss om eventuella världar bortom vår egen. – Vi tror idag att universum är mer som en burk med läsk, där bubblor kan formas lokalt och vårt universum är en sådan. Men skillnaden är att varje bubbla i universum kan ha olika fysiska lagar. I en har vi galaxer medan det i en annan kanske inte ens finns atomer, bara strängar, eller ingenting.

instein förutspådde gravitationsvågornas existens med den allmänna relativitetsteorin men kunde inte bevisa dem. När lasern uppfanns kunde vågorna observeras indirekt, en upptäckt som gav Russell Hulse och Joseph Taylor Nobelpriset i fysik 1993. Men hittills har ingen kunnat mäta gravitationsvågor direkt. Det är det som detektorerna

förväntas göra när de sätts igång i september. – Det finns några aspekter av den allmänna relativitetsteorin som är så extrema att om de stämmer så kommer de chocka vårt medvetande, säger Michele och hänvisar till Hollywoodfilmen Interstellar. Micheles kollega Kip Thorne är filmens producent. I en scen åker astronauterna nära ett svart hål, en resa de tror sig gjort på en timme. Men när de kommer tillbaka till moderskeppet visar det sig att tio år gått. – De insåg inte att tid flyter annorlunda om man är mycket nära en tung och kompakt massa (som ett svart hål) jämfört med om man är långt borta. Relativitetsteorin förutspår att det finns situationer där tiden kröker runt sig själv. Du skulle kunna sitta här och känna det killa på armen och det skulle vara du själv från framtiden som killade dig. Så det är en av sakerna man kan testa experimentellt med gravitationsvågors hjälp, avslutar Michele.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Trendspaning

Konsumtion ger makt

Kommer världen att bli en bättre plats om kvinnor börjar konsumera mer? Ja, delvis om man lyssnar till professor Linda Scott. »När kvinnor i utvecklingsländer börjar shoppa på allvar ser vi ett genomslag för global feminism«, säger hon. Linda Scott är professor i entre-

prenörskap och innovation vid University of Oxford. Hon har blivit mest känd och inflytelserik för sin teori om Double X Economy. En modell som beskriver hur kvinnor har osynliggjorts inom världsekonomin, därför att deras arbete ofta är osynligt, obetalt och informellt. – Double X handlar om att lyfta fram alla aktiviteter som faktiskt görs av kvinnor, men även att rent konkret hjälpa kvinnor att bli en ekonomisk maktfaktor, både som anställda, företagare, investerare och som konsumenter, säger Linda. 16 Tidskriften Folkuniversitetet

– Jag tycker det finns mycket lite sanning i påståendet att marknadsekonomin och marknadsföring utnyttjar och exploaterar kvinnor. När jag gick igenom hur reklam och marknadsföring används inom kosmetikaindustrin i USA såg jag snarare hur en ökad kvinnlig konsumtion gått hand i hand med ett ökat oberoende, säger hon. Som exempel tar hon det ameri-

kanska kosmetikföretaget Avon och deras »Avon Ladies«, som började med dörrknackning redan på 1860-talet. Försäljningen innebar

en revolution för kvinnliga hemmafruar som för första gången började tjäna sina egna pengar. Och det otroliga är att historien tycks upprepa sig nästan 150 år senare i dagens Sydafrika. – Det visade sig att de som hade en regelbunden inkomst från Avon hörde till de tio procenten svarta kvinnor som tjänade bäst i Sydafrika. Många vittnade om hur arbetet inte bara gjorde att de fick en egen inkomst, utan också sociala färdigheter, självrespekt och respekt från samhället i övrigt. En av de

I USA kontrollerar kvinnor i dag 51 procent av allt privat ägande.

stora vinsterna med att ge kvinnor mer inflytande är att livsvillkoren då förbättras för hela familjen, och även för det övriga närsamhället. Kvinnor gör ofta mer hållbara val

som konsumenter. De är mer socialt engagerade och väljer produkter och tjänster utifrån altruistiska skäl i större utsträckning än män. – Det här blir också tydligt när kvinnor startar egna firmor och blir företagsledare. I USA kontrollerar kvinnor i dag 51 procent av allt privat ägande och vi ser att dessa kvinnliga företagare gärna investerar i sociala företag och kvinnliga nätverk världen över, säger Linda Scott.

Hennes senaste samarbetspartner är den amerikanska stormarknaden Walmart. De har startat programmet Walmarts Womens Economic Empowerment. Det omfattar hittills en miljon kvinnor i 13 länder och på 4 olika kontinenter. Idén är enkel. Kvinnor startar tillverkande företag och deras produkter säljs sedan till Walmarts kunder genom onlinebutiker och fysiska butiker. – Ofta uppmuntras kvinnligt entreprenörskap genom att de erbjuds mikrolån. Det fungerar i varierande utsträckning eftersom det kräver en relativt stor insats av kvinnorna. Stora företag sysslar

» Double X vill hjälpa kvinnor att bli en ekonomisk maktfaktor «

inte med lån, men de kan ge kvinnorna verktyg för att börja tjäna pengar inom sina redan upparbetade försäljningskanaler. Hennes poäng är att om kvinnor

i utvecklingsländer släpps in i det existerande kapitalistiska systemet får de tillgång till en fungerande försörjningskedja med en ständig efterfrågan, som i sin tur ger en stabil inkomst. – Från ett kvinnligt perspektiv är det kapitalistiska systemet utan tvivel det som fungerar bäst, även om jag inte säger att det är perfekt. Därför kan multinationella företag vara en värdefull partner om man vill att kvinnor långsiktigt ska bli mer delaktiga i ekonomin, säger Linda Scott. TEXT CARINA JÄRVENHAG ILLUSTRATION EMILY THORNTON Tidskriften Folkuniversitetet 17

Staden 2020

Dan Hallemar Chefredaktör för tidningen Arkitektur och folkbildare om framtidens städer. TEXT KLARA JOHANSSON FOTO SOFIA RUNARSDOTTER

JOBBAR MED: Podcasten Staden, en podcast om hur städer blir till och förändras, tillsammans med urbanhistorikern Håkan Forsell. BOR: Hammarbyhöjden, söder om söder, i Stockholm. ETT TIPS: Valfri svensk stad, sväng av och upptäck. 18 Tidskriften Folkuniversitetet

Vilken typ av samhälle bygger man för idag?

Mycket är inriktat på de tio procent som kan efterfråga bostäder. Lite görs för svagare grupper, som har sämre ekonomi och därmed mindre valfrihet. Segregationen är galopperande särskilt i storstadsregionerna.

Vilka arkitektoniska trender finns det i Europa idag?

Oj, svårt att säga. Arkitekturen är kanske mångordigare än på länge. Trender och idéer reser snabbt i den digitala världen. Men förtjusningen inför väldigt höga och spektakulära byggnader tycks bestå, särskilt numera i Mellanöstern, som Istanbul och olika emirat i arabvärlden, men också i London. Man kan se ett ökat intresse för så kallat äkta material, som trä och en riktning mot mindre energikrävande hus. Vilka städer står inför förändringar i stadsbilden?

De stora städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö där trycket på att förtäta både i city men också i förorter är stort, beroende på efterfrågan på nya typer av kontor och bostäder. Men också de universitets- och högskolestäder som kommer förändras kanske framför allt beroende på olika satsningar på tågtrafik som Ostlänken. Linköping, Norrköping, Jönköping. Och andra platser som har en stark idé om att nya ombyggda stadskärnor är en del i identitetsbygget, som Umeå. Går vi mot en mer färgglad och fantasifull arkitektur eller håller vi oss till stilrent och avskalat?

De två trenderna finns parallellt, men ser man på Sverige så har fasaderna blivit viktigare och viktigare för identitet hos de som beställer hus, men också för de som bor i dem. Är anonymitet något negativt eller positivt i en storstad tycker du?

Det beror nog på vem man frågar. Drivkraften bakom städers tillväxt genom hela historien har ju varit att söka det anonyma, lämna byn, men samtidigt tycks man när man kommer till en stor stad snabbt söka upp det som är by-likt i staden. Hur kan man planera små samhällen för att de ska ha en bra möjlighet att överleva?

Kommer vi att se färre bilar i städerna i framtiden?

Ja, men tyvärr inte så få som man skulle önska. Det finns fortfarande en stark idé om bilstaden som tillväxtdrivande. Se till exempel satsningen i Stockholm på Förbifart Stockholm.

Bra kommunikationer framför allt. I mindre samhällen är ju också företagande viktigare, att folk verkligen startar och driver företag. Man kan därför se till att locka med billiga lokaler för start-up-företag till exempel. Samt ett sjujävla bredband. Bonusfråga: Kommer Slussen någonsin att bli bra?

Haha. Slussen i Stockholm är en liten plats i en stad i norr. Det kommer ordna sig.

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Du måste vara klar över varför du gör film, för vem och med vilket syfte. Med hjälp av enkel teknik och några goda råd kan du lära dig att göra filmer för undervisning, information eller marknadsföring.

TIO TIPS ATT TÄNKA PÅ NÄR DU GÖR EGEN FILM Pedagogik och ledarskap

Vad är syftet med filmen? Du behöver kunna svara på om du har tillräcklig teknik och kompetens för att göra den typ av film du vill göra, om en mobilkamera håller måttet i det här fallet eller om du behöver ha proffsprylar.

Vad ska filmen innehålla? En klassisk dramaturgi för t. ex. ett nyhetsinslag är att börja med att etablera platsen och sedan personen på platsen. Då har du skapat olika bildutsnitt som kan kombineras med inklippsbilder.

Bra med inklippsbilder

Filma material att använda som inklippsbilder, exempelvis bilder på en persons händer eller närbild på ett öga. Skeden som rör i kaffekoppen. Intervjuarens nacke eller ansikte när hen lyssnar. Saker i rummet. Person som gör något. Tänk i sådana fall på att inte ha läppsynk på ljudet.

Bästa bildutsnittet

Om du filmar en intervju – tänk på att ha luft framför personen som pratar, alltså åt det håll som personen står vänd. Filma personen lite snett framifrån och blanda närbilder med bilder på längre avstånd. Håll bakgrunden ren, men undvik att ställa personen framför en kal vägg.

180-gradersregeln

Följ180-gradersregeln när du klipper ihop en intervju med två personer och vill få det att se ut som att de pratar mot varandra. Genom att filma den ena personen när hen tittar åt höger och den andra åt vänster skapar man en upplevelse av att de tittar på varandra. 20 Tidskriften Folkuniversitetet

Om du har svårt att hålla filmkameran stadigt när du filmar kan ett stativ vara till stor hjälp.

Så gör vi

Hur får du ett bra ljus? Om du filmar en person inomhus kan du ställa personen vid ett fönster och få ett ljus som faller över ena halvan av ansiktet. Elektriskt ljus är också ett hjälpmedel som kan ge ett varmare intryck än dagsljus, men undvik att blanda olika ljuskällor.

Är ljudet och bilden okej?

En mikrofon, till exempel en liten mygga på intervjupersonen, gör stor skillnad. Samma sak gäller för stativ. Om bilden blir stadigare med hjälp av ett stativ blir filmen behagligare att titta på och ger ett proffsigare intryck. Tänk på att inte filma med störande bakgrundsljud, och att ha mikrofonen nära munnen på den som intervjuas.

HANNA BROBERG Läkare utan gränser Film är ett bra sätt att förmedla den verklighet som råder för våra patienter i humanitära kriser runt om i världen. Det ökar möjligheten för människor här i Sverige att leva sig in i drabbade människors situation och känna att de kan hjälpa till genom att stödja hjälporganisationer.

En klassisk nybörjarmiss

Om du filmar med en mobilkamera håll kameran liggande, och vänd inte på den medan du filmar! Om du filmar med en Iphone så ska knappen vara till höger, annars blir bilden uppochnedvänd.

Hur jobbar ni med film?

Olika redigeringsprogram

Standardprogrammet på en PC är Moviemaker. Motsvarigheten på Mac är iMovie. Vanliga redigeringsprogram för yrkesverksamma är Adobe Premiere, Avid Media Composer och Final Cut.

Var ska filmen visas?

Folkuniversitetet har konton på Vimeo, Youtube och Bambuser. Om du behöver skicka filmfiler kan du använda tjänster som Sprend eller Dropbox. TEXT LOTTA ÅBERG FOTO LARS ASPLUND

ANNA SVENSSON Malmö stad Människor tar till sig information olika. För t. ex. språksvaga grupper kan du förmedla information på ett mer pedagogiskt sätt genom film. Vi arbetar med film inom olika områden exempelvis rekrytering, samhällsinformation och vid kris.

PETRA JONSSON Entreprenörskyrkan/Slottet Vi är en organisation som drivs av passion för människor – film är ett kraftfullt sätt att förmedla en känsla till många personer samtidigt.

Tidskriften Folkuniversitetet 21

Text GERHARD KARLSSON Foto JAN LINDMARK

LÄRANDE SOM INVOLVERAR Lärosalar för flexibelt lärande är en växande trend runt om i värden. Tanken är att studenternas ämnesförståelse ska fångas upp och bli tydlig tidigare, redan innan tentamen. Mer aktiva studenter ska höja

runt om i salen finns sex-sju mindre whiteboards på hjul som studenterna kan använda, på väggen bakom föreläsaren finns två stora whiteboards och två nedfällbara filmdukar och i taket två dataprojektorer. Just idag har ett 25-tal dietiststudenter Bengt Malmros en heldagsföreläsning. – Salen togs i bruk hösten 2014, så det är väldigt nytt för alla inblandade, säger Bengt Malmros, pedagogisk utvecklare på Umeå universitet.

På Umeå universitet pågår en sats-

» Lärare och studenter i biologi och kemi är våra testpiloter. «

kunskapsnivåerna, det är målet. Men vad är egentligen en lärosal för flexibelt lärande? Handlar det om massor av ny teknik som tryckts in i en föreläsningssal? Både ja och nej. Enkelt uttryckt kan man säga att beprövat och nytt används i en flexibel blandning. Whiteboard och pekpinne samsas med pekskärm (touch screen) och blixtsnabb internetuppkoppling. Lättflyttade möbler är en viktig ingrediens. Men poängen är varken lokalen eller tekniken, utan förutsättningarna som skapas och hur de används.

ning på interaktiva lärmiljöer. Vi besöker sal HB210 och det mest slående när vi kliver in är att undervisningen sker på bredden, föreläsaren står vid ena långsidan i stället för bakom en kateder längst fram. Studenterna sitter vid den andra långsidan. På vardera kortsida finns en stor digital pekskärm, 22 Tidskriften Folkuniversitetet

Det finns alltid ett par trösklar att passera när något nytt introduceras. Tekniken kan ha barnsjukdomar, föreläsarna känner sig säkert inte helt bekväma och vissa studen-

ter kan vara skeptiska. Det finns en föreställning om att nu går jag på universitetet och jag ska lyssna på en expert som lär mig det jag ska veta och sen skriver jag en tenta. Men här handlar det om att vara involverad på ett helt annat sätt. På institutionen för kostvetenskap har allt fler studenter misslyckats vid examen. Planen för att vända trenden är att mer aktiva studerande ska förstå sammanhangen bättre och när läraren ser luckor kan det snabbt sättas in insatser. – Vi vill förändra undervisningstraditionen i föreläsningstunga ämnen säger Bengt. Vi tror att en kombination av studerandeaktivitet och föreläsning kan stödja den riktigt djupa inlärningen, säger Bengt.

På grund- och gymnasieskolan används datorer och internet flitigt för informationsinhämtning, men Bengt Malmros påpekar att det handlar om något annat på universitetsnivå. – Föreläsaren kan exempelvis lägga ut en tidigare filmad föreläsning på nätet. Då kan studenterna förbereda sig genom att se den. Man kan också jobba med quiz på

Åse Tieva föreläser för dietiststudenter i en välutrustad sal för flexibelt lärande.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

nätet för att etablera termer och begrepp. Då spar man tid vid föreläsningen och behöver inte ägna sig åt att förklara dem, man kan direkt gå djupare in i ämnet. Lärarens fokus ska hela tiden vara att stötta studenten i att förstå vad som är viktigt att förstå. Olivia Stålner, blivande dietist, har tillsammans med två av sina kompisar förklarat sin förståelse av glykolysen genom att rita på den ena pekskärmen. Det blir en komplicerad skiss som även syns på pekskärmen i andra änden av salen. Efteråt leder föreläsaren samtalen kring studenternas olika presentationer och visar vad som är viktigt, rätt och fel. – Jag tycker det här är ett bra rum, säger Olivia när vi tar en fikapaus. I en traditionell föreläsningssal är det lätt att de som sitter längre bak inte blir lika involverade eller riktigt ser det som läraren visar. Här är alla med på ett annat sätt och då tror jag man förstår och lär sig snabbare. De flesta antecknar på vanliga kollegieblock, men de finns också de som enbart använder sin egen dator. Bengt Malmros tycker att det viktigaste är att få studenterna engagerade genom frågor och medagerande. – Det finns studier i USA som visar att en mycket god traditionell föreläsare ändå inte får lika bra slutresultat från sina studenter, om man jämför med en halvbra föreläsare i en studerandeaktiv klass. Jag tror på den här metoden, även om vi fortfarande har mycket kvar att utveckla och lära oss för att hitta de optimala formerna, säger Bengt. Efter lunch är det dags för en ganska ovanlig ingrediens på ett 24 Tidskriften Folkuniversitetet

Studenterna är aktiva, från vänster Anja Åkesson, Johannes Stjernström och Olivia Stålner.

universitet: Studenterna gestaltar det läraren föreläst om på förmiddagen. Indelade i två grupper spelar studenterna elektroner, membran, protoner och allt annat som ingår i en viss process. Allt filmas, liksom föreläsarens kommentarer kring gestaltningarna. Studenterna kan i efterhand logga in via nätet, titta och repetera för sig själva. Och föreläsaren Åse Tieva, uni-

versitetslektor vid institutionen för kostvetenskap, vad tycker hon om att använda en flexibla lärosal? – Jag ser potentialen. Det här är något positivt som kommer att utvecklas och förfinas. Vissa ämnen och föreläsningar passar jättebra i en sådan här sal, men det är inte

bara teknik att tänka på utan man måste lägga upp sina lektioner på ett nytt sätt. Det kräver förstås en hel del jobb, men samtidigt är det en spark i baken på oss lärare att tänka till och det är inte fel. Är man som pedagog trygg i sitt ämne och vet vad man pratar om, då tror jag också man är mindre rädd för att prova nya modeller. Syftet är ju att förmedla kunskap på ett effektivt sätt och då måste vi vara öppna för nya metoder, säger Åse Tieva. TEXT GERHARD KARLSSON FOTO JAN LINDMARK Se och läs mer: You Tube »Rum för aktivt lärande/ Active Learning Classrooms« www.ki.se/om-ki/framtidenslarandemiljoer.

Dilemmat

Hänger vi med i utvecklingen? KERSTIN NAMUTH, SAMORDNARE DIGITAL UTVECKLING, FOLKUNIVERSITETET I VÄST. NÄR TEKNIKUTVECKLINGEN STÄNDIGT ÄNDRAR VILLKOREN är det svårt att satsa rätt. Vilka medarbetare ska vi fortbilda? Vilken teknik kommer att ha lång livslängd och tillåta förändring? Folkuniversitetet behöver en långsiktig planering för en oviss framtid.

I januari 2011 startade Folkuniversitetet Väst ett riktigt framkantsprojekt: Surfplattor i undervisningen. Ipaden var ny, häftig, nördig, dyr – och vi hade två stycken. När vi skrev slutrapporten i november 2011 hade verkligheten kört om oss totalt. »Paddan« fanns i var persons hand och bring your own device BYOD, var ett faktum i våra kurser. Men vi hade inte hunnit ta fram någon strategi för FolkuniversiteFOTO LOTTA ÅBERG

tet. Bara en lång lista med frågor och idéer. Inga pedagogiska koncept för BYOD, ingen budget för inköp av plattor eller smarta telefoner, dåligt Wifi i lokalerna, inga workshops för pedagoger. Sådant tar ju tid! Framtiden kommer att vara digital. Vilka kurser vill våra deltagare ha om fem år? Vilka tekniska möjligheter finns då och vad tillför de pedagogiskt? Vi vet inte. Men vi måste vara förberedda när det händer. Vi behöver en grund att stå på

som gör startsträckan kortare när dimmorna skingras. En plattform av infrastruktur, kompetens, strategier och attityder. Vår verksamhet rör sig i extremt korta cykler; terminsrytmer för kursutbud och pedagoger, årscykler för verksamhetsplanering och budgetar. Det försvårar långsiktiga insatser på bred front. Vi måste förbereda oss inför en situation som blir tydlig med kort varsel. Själva förberedelsen kräver dock ett längre perspektiv och måste påbörjas nu. Hur kan vi skapa engagemang för en otydlig framtid, med en organisation där nuet kräver all vår uppmärksamhet?

Vilka kurser vill våra deltagare ha om fem år och hur kan vi på Folkuniversitetet vara förberedda inför den digitala utvecklingen undrar Kerstin.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

En dag på … 1.

På Folkuniversitetet

I Kalmar träffar vi AnnSofi Hellström, körledare, utbildningsadministratör och ambassadör för Världens största musikfestival. Hon håller till i ungdomshuset UNIK i Kalmar, men hon har hela Kalmar län som arbetsplats. Verksamheten i Uniks lokaler rik-

tar sig till unga mellan 13–25 år. Det är en öppen verksamhet där du kan komma och göra något kreativt eller bara ta fika i caféet, repa med ditt band eller gå en kurs. Huvudman för huset är Kalmar kommun men Folkuniversitetet bedriver studiecirkel- och bandverksamheten. – Samarbetet med kommunen startade 2003, säger AnnSofi. Då var verksamheten belägen i Folkets park och var ett initiativ från ungdomarna i Kalmar. Under förra året renoverades hela

huset som tidigare var ett gammalt bussgarage. Nu är lokalerna fantas26 Tidskriften Folkuniversitetet

tiska. Och stora. Det finns bland annat flera fullt utrustade replokaler, teater, mediarum och konstateljé. Och en ordentlig studio där alla band som repar på Unik har möjlighet att en gång per år göra en egen inspelning. – Jag önskar att jag hade haft möjlighet att gå till den här typen av verksamhet när jag växte upp säger AnnSofi. Jag hörde talas om studieförbund för första gången när jag gick på folkhögskola. Jag skriver mycket egen musik och ville hitta andra som ville vara med och arrangera min musik. Jag startade en studiecirkel och fick stöd och hjälp från Folkuniversitetet. Det resulterade i två fullsatta konserter. Att det

07:00 Gör första försöket att stiga upp 07:15 Går upp 07:30 Frukost 08:20 In på kontoret 09:00 Kollar intranätet, lägger upp nyheter på Face- book, gör affischer. 11:00 Klubbmöte Unionen 12:00 Lunch med kollegorna 13:00 Möte Världens största musikfestival 17:30 Leder UNI-kören 19:30 Åker hem, göra matlåda och skriver ev. en ny låt… 23:00 Sovdags

1. Ann-Sofi Hellström på sitt kontor. 2. Det finns några platser kvar. 3. Repetioner på Stora Scenen. 4. Körrepetition. 5. Samtal om musik med kollegan Rob Easley.

också blev ett vikariat på Folkuniversitetet var en fin bonus! En arbetsdag består av en hel del

administration. Listor och papper ska fyllas i. Men hon letar också aktivt efter föreningar eller människor som tillsammans vill skapa kultur. – Som utbildningsadministratör jobbar jag med många olika människor och former av kultur. Allt från ett gäng som stickar eller diskuterar växter till gycklare eller japansk subkultur. Människor växer av kultur och av att få engagera sig i saker som är viktiga för dem. Det är så otroligt häftigt att få se, säger AnnSofi uppriktigt engagerad.

AnnSofi jobbar också som ambassadör för »Världens största musikfestival«, med sikte på Guinness rekordbok. Festivalen ska pågå i hela Sverige 5–11 oktober. – Mitt uppdrag som ambassadör för Världens största musikfestival är att samordna möten med de andra studieförbunden, sprida information och se till att vi skapar en festivalkänsla i Kalmar län. Världens största musikfestival är

ett stort projekt med många engagerade människor. Syftet är att uppmärksamma studieförbundens insatser för musik och lärande, och folkbildningens betydelse för ett lokalt kulturliv för alla.

– Vi vill visa vad studieförbunden faktiskt gör för musiksverige, ofta tänker man inte på allt som krävs. Scen, ljud och ljus och personal är resurskrävande och vi går in med kompetens, utrustning och praktiska lösningar. AnnSofi arbetar även som körledare och på tisdagarna leder hon kören på Unik. – Visst är det roligt med allt praktiskt, att utveckla verksamheten och hålla på med föreningskontakter. Men kombinationen, att också få delta i verksamheten, det är ju det som gör jobbet allra roligast. TEXT&FOTO FREDRIK KORSAN-BENGTSEN Tidskriften Folkuniversitetet 27

Goda exempel

Charlott Johansson är region syds representant i forskningsinformationsgruppen.

FOKUSERA PÅ FOLKHÄLSAN Utbildning är den fjärde viktigaste faktorn för folkhälsa. Folkuniversitetet satsar på forskningskommunikation som en motvikt mot hälsostressen. Folkhälsa är tema för 2015 och framåt. Förbundsstyrelsen har tagit initiativ till att stärka organisationens profil i denna ständigt aktuella samhällsfråga. Med universitetsanknytningen som präglar Folkuniversitetet är forskningsinformation ett viktigt verktyg. För att ge temaarbetet en inspirerande start arrangerade den nationella forskningsinformationsgruppen en folkhälsokonferens för medarbetare som arbetar med forskningsinformation runt om i landet. Den 12–13 mars samlades ett knappt tjugotal personer i Göteborg för utbyte av kunskap, idéer och erfarenheter. Programmet inleddes med en föreläsning av Ingvar Karlberg, professor i folkhälsovetenskap vid 28 Tidskriften Folkuniversitetet

Göteborgs universitet. Han beskrev att de största hoten mot folkhälsa idag är väpnade konflikter, ojämlik fördelning av resurser och låg utbildningsnivå. På listan över stöd för folkhälsan

ligger utbildning på plats nummer 4 medan hälso- och sjukvård kommer först på plats nummer 6. – Det är viktigt att Folkuniversitetet inte ökar stress och ångest utan fokuserar på en sund och sansad kommunikation. – Vi ska inte komma med tvärsäkra besked hur människor ska leva hälsosamma liv eller kasta oss mellan populärvetenskapliga teorier. Vi kan istället balansera bruset med fakta och forskning, säger Charlott Johansson, region syds representant i forskningsinformationsgruppen.

Folkuniversitetet arrangerar redan föreläsningar om folkhälsa, men nu ska de bli fler. Forskningskommunikatörerna spånade idéer på hur vi kan nå nya målgrupper.

3 Kan vi inleda samarbete med träningscenter och ge forsk- ningsföreläsningar i gymmiljö? 3 Ny paketering av föreläsning- ar i stil med »Historieätarna« och korta föreläsningar såsom luncharrangemang. 3 Breddade samarbeten med

befintliga samarbetspartners.

3 Förenkla vårt språkbruk. 3 Framförallt måste vi ställa oss frågan: de målgrupper vi inte har eller tilltalar i dag – vad är de intresserade av? Läs mer i gruppen forskningskommunikation på intranätet. TEXT&FOTO LOTTA ÅBERG

Idé- och kunskapsutbytet är stort när forskningskommunikatörer från hela landet möts. Agneta Hallberg i mitten i samtal med kollegor.

Tidskriften Folkuniversitetet 29

Tomma butiksutrymmen kan användas till mycket. Ateljekollektivet Trumpeten har sina lokaler vid en av Malmös gågator.

KONST TAR PLATS I CENTRUM Hur får vi en levande stadsmiljö samtidigt som många butiker tvingas slå igen? Projekt Mellanrum möjliggör användning av stadens tomma rum för medborgardrivna initiativ. – Det är en viktig demokratiaspekt att stadens ytor bjuder på alternativ som välkomnar alla medborgare, mötesplatser för kreativitet och samtal, inte bara shopping, säger projektledaren Sebastian Dahlqvist. I vårt projekt finns en mobilitet som passar samtidens och framtidens samhälle. I farvattnet av mobila kontor, food trucks och pop-up-shops erbjuder vi ambulerande kulturupplevelser och folkbildning. Johan Ekenberg ingår i ateljekol-

lektivet Trumpeten vars lokal och alster drabbades av översvämningarna i Malmö förra sommaren. En tid senare fick de kontakt med Projekt Mellanrum och nu har de tillgång till butikslokaler mitt i Malmö. En kontrast till de källarlokaler de ofta hänvisas till annars. – Jag har blivit något av en sam30 Tidskriften Folkuniversitetet

lare på senare tid, vackra strandfynd är en favorit men jag gillar även sånt som ligger på gatan och som ingen annan vill ha, till exempel gummiband och hårsnoddar, säger Johan Ekenberg som just nu läser in sig på samlandets betydelse för evolutionen. Den lokal som ateljekollektivet använder just nu ligger vid en av Malmös gågator med en ständig ström av förbipasserande. Skyltfönstren används som utställningsyta. Det blir allt svårare att hitta hyresgäster med tillräckligt stora plånböcker till de mest centralt belägna lokalerna. Men fastighetsägare är ofta angelägna om att deras lokaler kommer till användning även om de inte kan hyras ut kommersiellt. Intresset för projektet har varit stort inte minst från media och projektledaren har varit

på olika mässor och konferenser och presenterat det. Några kvarter bort ligger Folkets park som sommartid lockar mängder av besökare i olika åldrar. I parken finns den gamla jaktpaviljongen som projektet fått möjlighet att inreda till ett rum för alla – närmare bestämt ett solgult rum. Gula väggar och gulmålade kuber i olika storlekar samt blyinfattade fönster i olika färger utgör rummets sparsmakade men kreativa inredning. – Vi tänker oss att det ska vara ett allaktivitetsrum i parken, öppet och tillgängligt för alla slags initiativ. Vi har ett samarbete med ett soppkök och matkreatörerna i Rude food som tar kasserad mat och tillreder nya rätter. Under våren genomförs alltifrån barnkalas till speeddating i regi av två koreografer, performance, utställningar och konserter, säger Sebastian. TEXT GABRIELLA ERIKSSON FOTO ANGELICA FALKELING

Goda exempel

STUDENTER SPEXAR I CIRKEL På flera håll i landet finns bra samarbeten med studentföreningar och kårer. Nu satsas det även i Stockholm och man har redan flera cirklar igång, inom bland annat spex och radio.

Sedan i höstas arbetar William

Krantz med att skapa kontakter med studenterna vid Stockholms universitet och högskolor. Det finns en stor kår- och föreningsverksamhet med grupper som bedriver folkbildning. – Vi kan gå in och belysa den verksamheten och hjälpa studen-

terna att starta studiecirklar och anordna kulturarrangemang, säger William. När han fick uppdraget knöt han kontakter med andra som har liknande verksamhet, exempelvis i Lund och Uppsala. En förutsättning var att förstå uppgiften och undvika att uppfinna hjulet igen.

I höstas rodde han i land flera samarbeten. Samhällsvetenskapliga föreningen vid Stockholms universitet har cirklar i dans, dj:ing och i att förbereda introduktion för nya medlemmar. Studenterna i Bergsspexet på KTH anordnar cirklar inför årets föreställning och på Södertörns högskola har studentradion startat två cirklar. Folkuniversitetet kan erbjuda hjälp att strukturera upp cirklar, sprida information och ge ersättning för kostnader. Förförståelsen för studieförbund och studiecirklar varierar bland studenterna. – Vi gör det här för att synliggöra folkbildning och möjligheten att starta studiecirklar för unga människor, säger William. TEXT KLARA JOHANSSON FOTO JESPER LARSSON

Tips: Följ den nationella studieservicegruppen på intranätet.

Bergsspexet på KTH

HANDBOK HÖJER KVALITETEN En gemensam modell för att säkra kvaliteten tas fram för yrkeshögskoleutbildningar inom EU. Kvalitetsfrågor har hög prioritet inom Folkuniversitetet och hela organisationen är ISO-certifierad. Folkuniversitetet är också en stor aktör inom yrkeshögskolesektorn och sedan 2012 sammanvävs kvalitet och yrkeshögskola av region mitt i ett Leonardoprojekt med syfte att utveckla en gemensam kvalitetssäkringsmodell för YHutbildningar inom EU. Rent konkret handlar projektet om att ta fram en manual för kvalitetsarbete som utgår ifrån

EQAVET- rekommendationen

från 2009. – Några av indikatorerna som nämns där är investering i utbildning för lärare och handledare, antal deltagare i yrkesutbildningsprogram, andel som slutför utbildningen och andel som får anställning efter utbildningen, säger senior adviser, Björn Engsten. Arbetet är nu inne i slutfasen. Projektet inleddes med en enkät om det dagsaktuella kvalitetsläget i de berörda länderna. Därefter

skapades en första version av manualen som remissbehandlades av alla partners och som ska fastställas med beaktande av remissvaren. Projektet beräknas vara avslutat hösBjörn Engsten ten 2015. – En viktig fråga är nu att bestämma hur vi ska sprida kännedom om manualen i Europa säger Björn Engsten. Partnerländer är Italien, Nederländerna, Turkiet, Österrike och Ryssland. TEXT GABRIELLA ERIKSSON Tidskriften Folkuniversitetet 31

Kommuner För oss engagerade är det självklart att studieförbunden är en resurs för lokal utveckling. Men vet och förstår kommunpolitikerna det?

VIKTEN AV GODA RELATIONER

tt viktigt steg i kontakter med kommunen är att kunna den kommunala »årscykeln«. Studieförbunden behöver känna till vad som sker, när det sker och vem som är ansvarig. Det är en bra utgångspunkt för arbetet med att utveckla relationerna till kommunerna, oavsett om man är nöjd med politikens inriktning eller inte. Många av landets kommuner beslutar om budgetramarna för nästkommande år redan i maj/juni. Sedan justeras ramarna om det behövs under det sista kvartalet innan aktuellt Raymond Svensson budgetår. Med ramarna antagna jobbar nämnder och styrelser fram sina verksamhetsplaner och detaljbudgetar under sommaren och hösten för att fastställa planerna och budgeten innan årsskiftet. Här finns också olika kulturer om vilka former och innehåll kommunernas budgetarbete har. Ett annat grundläggande steg är att identifiera och analysera kommunens strategiska dokument (policys, strategier, års-och flerårsbudgetar). Var hittar vi relevansen för folkbildningen i allmänhet och studieförbundens verksamhet i synnerhet? Det är genom bra relationer och omvärldsspaning, i detta fall vad som är aktuellt och på gång inom den kommunala verksamheten, som ökat förtroende ska-

pas för studieförbundens verksamhet. Bjud in partiernas ledande kultur- och utbildningspolitiker till styrelsemötet för att berätta om deras syn på kultur- och (ut)bildningsfrågorna och civilsamhällets bidrag till lokal och regional utveckling. Ett annat sätt kan vara att bjuda sig själv till relevant kommunal nämnd för att berätta allmänt om verksamheten eller om något speciellt, exempelvis ett lyckat projekt. Deltagarna i verksamheten är oftast de bästa ambassadörerna för folkbildningen. Så när ni har cirkelavslutning eller kickoff för något särskilt: bjud in t. ex. kommunledningen att vara med och låt dem få berätta varför kommunen ger stöd, politiskt och ekonomiskt, till studieförbunden. Bjud in någon från kommunen att vara invigningstalare vid publika evenemang såsom konstutställningar, musikarrangemang eller teaterpremiärer. Eller varför inte tillsammans med andra studieförbund inbjuda till en offentlig debatt kring den lokala kultur- och bildningspolitiken? Självfallet ska verksamhetsberättelsen skickas till ledande politiker. Allt kan inte ske nu. Ta fram till en långsiktig plan med konkreta mål för hur ni ska bygga goda relationer till kommunen. Inspirationsmateral finns att hämta på http://studieforbunden.se/medlemsservice/material/ TEXT RAYMOND SVENSSON Kommunpolitiker i Haninge kommun och t.f. generalsekreterare för Folkbildningsförbundet.

32 Raymond Svensson Foto: Haninge kommun Foto s. 33: Øyvind Sviland

Deltagarna i verksamheten är oftast de bästa ambassadörerna för folkbildningen.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

Aktuellt hos oss

REGNBÅGEN VANN VI I FEMMAN Folkuniversitetets montessoriskola i Kalmar kammade hem segern i årets upplaga av legendariska programmet Vi i femman!

»PROVA« PRÖVAR NYA VÄGAR TILL HÄLSA

FRÅN VÄNSTER SYNS ALI RASHIDI, ZEYNAB AHMADI OCH MONA SAHLIN.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FOKUS – Vi behöver nya svar på gamla frågor för att säkra att mänskliga rättigheter likställs med kvinnors rättigheter sa Mona Sahlin när hon invigde slutkonferensen för projektet Mänskliga rättigheter i praktiken. Konferensen bjöd på goda exempel och reflektioner av politiker och sakkunniga från Sverige, Grekland och Storbritannien. Ett panelsamtal belyste sanningar och myter kring hedersrelaterat våld. Projektet är ett EU-projekt som genomförts i Umeå, Skellefteå och Uppsala. Se nr 1, 2015 av tidskriften eller på intranätet för mer information. 34 Tidskriften Folkuniversitetet

Idag lever var fjärde person med psykisk ohälsa. Många av dem är unga vuxna. Myter och fördomar frodas och det är mer regel än undantag att de står utanför arbetsmarknaden eller skolans värld. – Genom »PROVA«, som är ett Arvsfondenfinansierat projekt, vill vi utifrån folkbildning samt den bredd och kontaktnät vår organisation har, utveckla en metod med individuellt anpassade upplägg där deltagaren tar kommandot över sitt mående och liv – på väg mot jobb eller studier, berättar projektledare Rebecka Hinn. Följeforskning sker via Lunds universitet.

Ledare

JOSEF ÅHMAN ÄR REKTOR FÖR FOLKUNIVERSITETET I UPPSALA. FOTO KARIN ALL

REMISSVAR OM BIDRAGSSYSTEM Folkuniversitetet har sänt in sitt remissvar i frågan om ett nytt statsbidragssystem för studieförbunden. – Trots att vi uppskattar rådets ambition att göra en grundlig genomgång och ser att det har kommit mycket gott ur det, anser vi att förslaget sammantaget brister för mycket i argumentering och konsekvensanalys för att kunna införas redan 2016, säger generalsekreterare Cecilia Palm.

FRAMIDSFRÅGOR DISKUTERADES Under symposiet Folkbildningens framtidsfrågor i Uppsala belystes olika perspektiv av folkbildningen. Några av föreläsarna var: Andreas Fejes bilden ovan, Cecilia Bjursell, Bernt Gustavsson, Lars Trägårdh, Agneta Gustafson. Se intervjuer på intranätet infu.folkuniversitetet.se/ff. Folkbildningspoddens avsnitt Studieförbunden – kulturarrangörer eller vuxenutbildare? med Sverker Sörlin och Ewa Lantz som gäster, spelades också in.

»Med blicken vänd mot 2025« Det känns oerhört stimulerande för mig att komma in i Folkuniversitetet just nu, när den gemensamma varumärkesplattformen är framtagen och blicken vänds mot framtiden. Framtidsfrågor är alltid spännande, men blir förstås extra viktiga för en organisation som lyfter fram förnyelse som ett av sina viktigaste kännetecken. Framtiden har diskuterats flitigt inom rektors-AU under våren och kommer att vara den röda tråden under årets Visingsökonferens, under rubriken Folkuniversitetet 2025. Vad händer med samhällstrender som digitalisering, globalisering, individualisering och professionalisering under den kommande tioårsperioden och hur påverkar de oss och vår verksamhet? Vilka effekter får den framtida demografin, urbaniseringen och medielandskapet? Jag ser fram emot intressanta diskussioner om detta, följt av diskussioner om de kritiska framgångsfaktorerna och vår målbild för 2025. Det brukar sägas att »det är svårt att göra förutsägelser, särskilt om framtiden«. Men även om vi inte kan veta hur samhället ser ut om tio år, finns det goda skäl att tro att en självständig utbildningsorganisation med universitetsanknytning som strävar efter ständig förnyelse har en viktig roll att spela!

JUST NU …

Bäst just nu: Min son Viktors förväntansfulla glädje inför att börja ettan till hösten.

Mindre bra just nu: intolerans för olikheter. Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Visste du att … … 5 –11 oktober 2015 slår studieförbunden rekord med Världens största musikfestival. Från norr till söder riggas festivalscener för att slå all världens musikfestrekord!

Folkuniversitetet