Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 5 - 2024

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 5.2024

Pontus Ahlén

Ett förvandlat liv

PERSONLIGT Frälsningsofficeren Marie Blomberg är alltid redo VÄLKOMMEN TILL Gemenskap på Södertäljekåren MIN TRO Gudstron och konsten GENERALENS JULHÄLSNING De goda nyheterna gäller än!

FOKUS Julen på second hand VÄRLDEN Ukrainska flyktingar får stöd i Lettland

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 140:e årgången.

Postadress

Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00

E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet

Territoriell ledare och ansvarig utgivare Bo Jeppsson

Redaktion

Kiki Broms, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo

Omslagsbild

Foto: Jonas Nimmersjö

För ej beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Tryck

Pressgrannar AB, Linköping

ISSN

ISSN 0346-1890

Svanenmärkt trycksak, 3041 0174

LEDARE

ALLA BARN FÖRTJÄNAR

Julhälsningar

JAG HAR FÅTT ett handskrivet kort med posten! En dag låg det där, ganska ensamt eftersom kuvert i brevlådan numera är sällsynt. Längre tillbaka kunde jag både få och skicka flera kort och brev i veckan – och jag hade brevvänner. Sedan dess har mycket förändras. Jag håller förstås fortfarande kontakt med vänner och bekanta, men vi förmedlar oss på annat sätt.

Men nu fick jag alltså en handskriven hälsning. Så speciellt det kändes! Någon har valt ett kort, skrivit för hand, sökt upp min adress, frankerat och gått till en postlåda. ”O, vilket under av kärlek”, som det står i Frälsningsarméns sångbok. Att någon gjort detta för mig!

Nu står vi inför jul och en av mina arbetsuppgifter är att se till att Frälsningsarmén i Sverige har ett officiellt julkort. De senaste åren har vi tillfrågat personer i vårt samfund som har en gåva att uttrycka sig i bild. Så också i år: Elisabeth Lundqvist från Nässjö. Elisabeth porträtterades för något år sedan av denna tidnings redaktion, där hon delade sitt vittnesbörd. ”Jag visste inte att man kunde ha ett sånt här liv”, säger hon om den nya tron. Elisabeth avled dessvärre efter en tids sjukdom förra året men hennes man är glad att det som bubblade upp inom henne när hon fann Jesus, nu i jultid får bli till välsignelse för många. Just bubblor är ofta förekommande i Elisabeths abstrakta konstnärskap, som tog sin början i och med frälsningen. Bubblorna är liv, annorlunda och fridfulla men också överflödande som livet med Jesus är.

”Stjärnan från Betlehem, leder ej bort men hem” är strofen vi tyckte passade på årets kort. Nu har hon gått hem till den som vi firar i jultid – Jesus.

Sänder du julhälsningar? Från Frälsningsarmén centralt är hälsningen förtryckt – samma text till alla. Egentligen skulle vi med tanke på Guds personliga kärlek till alla genom Jesus, vara personliga, något som den stora upplagan förstås hindrar. Men kan dina julhälsningar få bära en personlig rad till någon? Med en varm hälsning, bortom det förtryckta?

I detta nummer av Stridsropet målas som vanligt en bred bild av kärlek och utsträckta händer: aktiviteter, verksamheter, personliga porträtt men också uppslag inför jul – att shoppa hållbart på Myrorna. En begagnad vara bär ju om något en hälsning ifrån tidigare ägare, kanske flera. Hos mig blir produkten åter personlig, så som Jesus landar hos just mig i mitt liv.

God läsning i jultid och Guds välsignelse!

Överste Christina Jeppsson, Samfundsledare i Sverige tillsammans med överste Bo Jeppsson

Med din gåva kan vi ge julklappar till barn i ekonomisk utsatthet.

s.34

InnEhåLL

#5.2024

VÄLKOMMEN TILL

4. Södertäljekåren – en plats för tro och gemenskap

Stridsropet har besökt Frälsningsarmén i Södertälje. På Café Bakfickan kan människor få allt från ekonomisk hjälp och kläder till samtal och gemenskap.

MIN VÄG TILL GUD

12. Pontus fick sitt liv förvandlat

Mörker, droger och kriminalitet hindrade inte Gud från att bryta in i Pontus liv. I dag är Pontus helt fri och tackar Jesus att han kunde förlåta även honom.

PERSONLIGT

18. Marie – en rastlös pionjär för Gud

Marie Blomberg står alltid redo för nya projekt, som officer, kårledare, evangelist och pionjär. Här delar hon med sig av sina brottningsmatcher med Gud, hans timing i livet och vikten av ett evighetsperspektiv.

FOKUS

24. Upptäck den återvunna julen!

Frälsningsarméns second hand-kedja Myrorna ser allt fler köpa begagnat, också under julhandeln – såväl julpynt som julklappar. Stridsropet har besökt butiker, pratat med kunder och med Myrornas VD.

VÄRLDEN

32. Stöd till ukrainska flyktingar i Lettland

Frälsningsarmén i Lettland har hjälp tusentals flyktingar från Ukraina, både med materiella resurser och med traumastöd. 76 procent av de hjälpta uppger positiva effekter på sin mentala hälsa.

BIBEL OCH BÖN

34. ”I konsten syns Guds verk”

Konstnärerna Gordon Rossiter och Ingela H.J. möts i ett samtal kring inspiration, prestation och andlighet. För båda är skapandet förenat med rofylldhet, reflektion och gudstro.

BIBEL OCH BÖN

38. Tillsammans framåt

Ewa-Marie Kilagård, biträdande programchef, berättar om Frälsningsarméns nationella mål för att nå ut med evangeliet, rusta lärjungar och lokala ledare och starta en rörelse av människor som läser Bibeln tillsammans.

Frälsningsarmén i Sverige finns på 68 orter med 108 verksamheter. Från www.fralsningsarmen. se/hitta-till-oss/ kan du komma vidare till respektive kår (församling) och verksamhet.

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kan läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att bidra till dessa via pg 900480-5 eller swish 9004805. Ange ”Stridsropet”. Det går också att prenumerera på Stridsropet som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

foto: carina tyskbo

Volontären Silva från Syrien bidrar i köket och tar ofta med sin granne till samlingarna. Hon är glad att kunna ge tillbaka till samhället.

En plats för gemenskap, tro och stöd

Varje torsdag öppnar Frälsningsarmén i Södertälje upp sina dörrar till Café Bakfickan.

Här kan besökarna få ekonomisk och praktisk hjälp men framför allt slutas in i den varma gemenskapen. ”Här känner jag lugn, frid och glädje”, säger Dan, som hjälper till att spela.

TEXT: KIKI BROMS FOTO: KERSTIN TILLENIUS

Hej kan jag få hjälpa till idag?

En röst hörs utifrån foajén. Det är Nibal, hon fick höra förra veckan att det fanns möjlighet att få bre smörgåsar till cafét idag så hon vill vara i tid.

— Javisst, kom in! svarar kårledare Leif Öberg.

Nibal kommer ursprungligen från Iran och är arbetssökande. Hon ville gärna få jobb på Frälsningsarmén men då det inte fanns någon ledig tjänst bestämde hon sig för att bli volontär istället.

— Jag tycker om den här kyrkan och alltid när jag kan vill jag hjälpa människor. Jag hoppas också att det kanske blir lättare att få ett jobb om jag har varit volontär, säger hon.

Det är torsdag och kårledarparet Leif och Agneta Öberg och barn- och ungdomskonsulenten Jeanette Carleson har satt sig ner för att ta en kort lunch. Men knappt är maten uppäten innan de första gästerna som vill ställa sig i kö till samtalshjälpen droppar in. I samtalen kan besökarna få tillfällig hjälp i form av presentkort, mat och kläder. Andra är mest i behov av själva samtalet och av hjälp att bli lotsade vidare.

— Vårt öppna kafé är som en tratt in i gudstjänsterna, Alphakursen, bibelsamtalen,

familjemiddagarna och den övriga verksamheten. Vi samarbetar också med andra kyrkor, myndigheter och civilsamhället. Vår dröm är att alla människor i Södertälje ska få att veta att de är älskade. Här bor en hel del tilltufsade människor och vissa som befinner sig, eller riskerar att hamna i, gängkriminalitet. Vi har tät kontakt med alla

”VÅR DRÖM ÄR ATT ALLA MÄNNISKOR I SÖDERTÄLJE SKA

FÅ ATT VETA ATT DE ÄR ÄLSKADE.”

som jobbar diakonalt i stan för att se hur vi kan komplettera varandra, Socialtjänsten hänvisar ofta människor till oss och vice versa, berättar Leif Öberg.

På torsdagar är det även andakt så nu har också Dan anlänt med sin gitarr på axeln. Hans första kontakt med Frälsningsarmén i Södertälje var i vintras när han fick hjälp med pengar till vinterskor och mat. När kårledare Leif fick höra att han är musiker

frågade han om Dan ville vara med och spela på andakterna, vilket han med glädje tackade ja till.

— Jag har spelat mycket i olika sammanhang, på bröllop, begravningar och restauranger men jag känner att det här ger mig något mer. Det fyller ett stort tomrum och ger mig lugn, frid och glädje. Jag är så tacksam till Frälsningsarmén att de hjälpte mig i vintras en månad när jag inte hade någon inkomst. Bara Gud vet vad jag hade gjort annars, säger Dan.

Besökarna befinner sig i väldigt olika livssituationer. Många vill bara ha ett samtal och gemenskap, andra har stora sociala svårigheter, lever i akut hemlöshet, har blivit utförsäkrade, är arbetssökande eller pensionärer som försöker klara sig på en folkpension där medlen inte räcker till. Den som är akut hemlös kan ibland få hjälp med en övernattning och barnfamiljer kan få mat och kläder inför hösten.

— Det finns familjer som knappt har någonting. Barn växer ju, så ofta behöver de nya kläder. Med tanke på att matpriserna har ökat och att många av dem som har det sämst ställt bor i hyresrätter där hyrorna är väldigt höga, har de inga marginaler. Andra har blivit av med jobbet. Vi har också många

Södertäljekårens

Med Jesus i centrum skapar vi en välkomnande miljö där alla kan känna sig hemma, vi delar tillsammans livet, tron och möter mänskliga behov.

• Vi vill vara en kår där alla känner sig hemma.

• Vi vill vara en kår där den kristna tron presenteras och levs ut.

• Vi vill vara en kår som är beredd att sträcka fram en hjälpande hand till den som behöver.

Efter att ha fått stöd från Frälsningsarmén i vintras spelar nu Dan på andakterna och beskriver musiken här som något meningsfullt och fyllt av lugn.

Besökare och volontärer samlas kring borden för samtal och gemenskap på Café Bakfickan, en viktig mötesplats för många.

Vill vara med och skriva

historia

Hur tänker ni när ni utformar vilka verksamheter ni vill satsa på?

—Vi vill vara en Frälsningsarmé som är på fötterna, lever i nuet och är på väg mot framtiden. Vi ska vara stolta över vår historia men inte fast i den. Det är vi som ska skriva historia.

—Jag vill att människor ska känna att det är skönt att vara här, att man inte blir bortvisad om man inte råkar ha hela och rena kläder på sig utan snarare bemött extra välkomnande. Mitt mål är att alltid se alla människor i ögonen.

besökare som behöver hjälp att kunna gå till tandläkaren, berättar Agneta Öberg.

Dan, Leif och Jeanette börjar öva på dagens andaktssånger samtidigt som fler och fler gäster anländer. Silva från Syrien ska även hon hjälpa till i serveringen idag, hon brukar ta med sin granne till samlingarna.

— Jag tyckte att min granne brukade se så ensam ut så en dag frågade jag om han ville följa med hit. Det ville han och nu har vi gått hit i många år. Jag är pensionär så jag blir också glad över att få hjälpa andra och inte bara sitta hemma. Jag är så tacksam till Sverige och kyrkorna här så nu vill jag ge tillbaka till det svenska samhället genom att vara volontär på Frälsningsarmén, berättar Silva. Borden fylls upp med människor. Många pratar med varandra, andra sitter tysta. Smörgåsarna och bullarna som skänkts från ett närliggande konditori äts med god aptit. Sofia sitter vid ingången i sin permobil, det är första gången hon är på Frälsningsarmén. Hon blev tipsad av en väninna att komma hit då hon är sjukskriven efter en stroke och långtidscovid.

JAG ÄR SÅ TACKSAM

TILL SVERIGE OCH

KYRKORNA HÄR SÅ

NU VILL JAG

GE TILLBAKA TILL

DET SVENSKA

SAMHÄLLET GENOM

ATT VARA VOLONTÄR

PÅ FRÄLSNINGSARMÉN.

— Jag kände mig välkommen så fort jag kom innanför dörrarna här nyss! Jag upplever så mycket positiv energi här och har redan känslan av att jag vill komma tillbaka.

Sofia slår sig ner vid ett bord tillsammans med några arabisktalande besökare. Efter ett tag börjar andakten och många av gästerna stämmer in i sången.

— Besöken toppar alltid när vi har andakt, berättar Leif Öberg. Man kanske kom

—Jag hoppas att alla våra besökare känner sig hälsade på och att det finns gemenskap här för den som vill. Att man har någon att sitta tillsammans med i gudstjänstlokalen och någon att möta upp vid kyrkkaffet. Jag upplever att den här kåren har blivit allt mer lyhörd och öppen för nya besökare och det blir jag otroligt glad över. Jag behöver inte be någon att ta hand om besökare, det fungerar bara.

—Min önskan är också att vi inom Frälsningsarmén aldrig blir så högtidliga eller uniformerade att vi stöter bort människor. Ibland kan vi ha ett språk eller sätt att vara som inte verkar riktigt tillgängligt för människor som saknar vår bakgrund.

—Ibland tänker jag på hur det skulle kännas för William Booth att hamna på Frälsningsarmén år 2024. Skulle han ha bekymmer med det? Han var ju en stormvind fylld med Jesu kärlek som verkligen såg sina medmänniskor och deras nöd. Han var tvungen att sträcka sig utanför mönstren och formerna som då fanns, och ur det växte en Frälsningsarmé fram som var beredda att gå i angrepp mot all slags ondska. Ska vi överleva som samfund måste vi återerövra Booths DNA och lyfta blicken, lyssna och våga gå på Jesu kommando. När Jesus säger ”gå” är det läge att göra det.

Leif Öberg är kårledare i Södertälje

Varje vecka bidrar volontärer som Nibal och Silva med att förbereda mat för att skapa en varm och inbjudande miljö.

Ny på jobbet: Jeanette Carleson, barn- och familjekonsulent i Södertälje

Bygga relationer

Vad längtar du efter i din nya tjänst?

—Jag längtar efter att börja bygga relationer och att visa människor att det finns en levande väg till Gud. Han kan stötta och bära oket i livet tillsammans med dig. Just detta förvandlade mitt liv så radikalt för några år sedan. Jag kom till tro när jag var 42 år så jag vet hur det är att leva utan Gud, det är ofta tungt och ensamt.

Jag har mycket stormig energi och många idéer, så det gäller att vara ledd av Gud för att veta när man ska göra vad och hur. Men det känns bra att ha kollegor som är öppna för det nya. Eftersom jag är ganska ny i tron själv är jag inte alls fast vid traditioner. Men jag hoppas att jag ska kunna ha respekt för Frälsningsarméns historia och samtidigt följa Guds tilltal. Jag känner mig orädd inför att nå ut med Guds kärlek och ber att Gud ska leda mig varje dag.

hit för att få en matkasse och upptäckte att hungern var större än så. Vårt mål är att betjäna våra medmänniskor på alla sätt som går. En del som kommer för ett samtal har uppenbara andliga behov också, och då försöker vi föra in ett helhetsperspektiv i samtalen. Våra besökare är medvetna om att Frälsningsarmén är en kristen kyrka, så de vet att de även kan få hjälp med sina andliga behov här. Man kan inte alltid få ekonomisk hjälp hos oss, men man kan alltid komma hit, säger han.

När andakten är slut försvinner besökarna av en efter en. Sofia lämnar lokalen med ett stort leende på läpparna. Hon har fått samtal och bön och har redan bestämt sig för att gå på gudstjänsten på söndag, och funderar även på Alphakursen som börjar nästa vecka.

— Det var fantastiskt här, säger hon, jag kommer absolut tillbaka. g

fakta Frälsningsarmén i södertälje

Startades: 1889.

Kårledare: Leif och Agneta Öberg. Antal medlemmar: 89.

Aktiviteter: Gudstjänster, dagledigträff, Café Bakfickan, musikkår, bokcirkel, scrapbooking, Brassfestival, bokbytardag, julmarknad.

För barn och ungdomar: Söndagsäventyret, scouter, Con Dios - fredagshäng.

Social verksamhet: Café Bakfickan

- socialt café, öppet torsdagar 13-16, möjlighet till drop in-samtal för den som behöver hjälp, andakt kl 14.00, förbön 14.30, Alpha för alla kl 15.00.

A ktu ELLt #5 .2024

Zambiska körsångare besökte Sverige

GLÄDJEN VAR PÅTAGLIG när Territorial Songsters från Zambia kom till Sverige i september. Under 12 intensiva dagar besöktes Frälsningsarmén i Göteborg, Kristinehamn, Örebro, Stockholm, Linköping och Jönköping. Kören består av 120 personer från hela landet, varav 18 deltog i resan hit. Målet är att sprida det kristna budskapet, främst genom traditionell zambisk musik, med texter baserade på bibelberättelser. I ett fullsatt Folkets hus i Husby fick publiken del av sång, dans, vittnesbörd

och god mat lagad av Home Stockholm, som höll i kvällen.

— Vi är överlyckliga över att vara här och har blivit så väl omhändertagna av Frälsningsarmén! Vi vill ge Jesus till folket genom sång, dans och appeller, sade den strålande glada körledaren Hachiwi Chibamba, efter konserten. Frälsningsarmén i Zambia har 156 kårer, 296 officerare och 46 000 frälsningssoldater. Av de 20 miljoner invånarna räknas 60 procent som fattiga. g

Broschyr om testamente vill visa på livet

MED EN NY BROSCHYR vill Frälsningsarmén hjälpa svenskarna att närma sig den för många svåra frågan om att skriva testamente. De flesta förknippar testamenterande med döden, något man tar tag i strax innan man går bort. Det vill Frälsningsarmén ändra på, eftersom man också märkt att människor lyfter andra frågor än de rent tekniska när det gäller efterlevnad.

— Vi vill visa att ett testamente ska återspegla livet. Att man kan fundera på vad man står för nu när man lever, och att ens testamente ska reflektera det. Därför talar vi på ett enkelt och lättillgängligt sätt om att checka-in snarare än att checka-ut, säger Mats Wiberg, insamlingsansvarig på Frälsningsarmén. Broschyren kan beställas här: www.fralsningsarmen.se/stod-oss/testamente/ broschyr/ g

Kvinnor i fängelse stickar sockor till personer i hemlöshet

SOM EN DEL I FRÄLSNINGSARMÉNS HEMLÖSHETSARBETE i Stockholms city genomförs nu en insats för kvinnor som begått brott. Genom att delta i ett stickningsprojekt i fängelset får de samtidigt vara med och skapa mening och framtidshopp. Cirka 24 kvinnor är med i projektet. — Kvinnorna hjälper andra som också är i en svår situation och stärker på samma gång sig själva. De blir del av något viktigt och bygger upp en stolthet över något positivt, säger Per-Johan Fernström på Frälsningsarméns sociala division.

På grund av dubbelbeläggningen på anstalterna saknas i dag meningsfulla arbetsuppgifter för många av kvinnorna. Samtidigt har Frälsningsarmén funnit ett behov av stickade värmeplagg att dela ut vintertid. Frälsningsarmén ansvarar för utbildning, garn och stickor och även för att dela ut raggsockorna till personer i hemlöshet i Stockholms city, med start i december. g

Kvinnor som förändrar Malawi

I Malawi hölls under hösten en konferens där tusen kvinnor utbildades om mänskliga rättigheter, ekonomi och vikten av att skydda unga flickor från tidiga äktenskap. Från Sverige deltog Christina Jeppsson.

I SLUTET AV AUGUSTI reste Christina Jeppsson, Frälsningsarméns ledare för kvinnoarbete i Sverige och Lettland, till Malawi för att delta i en konferens som samlade tusen kvinnor från hela landet. Kvinnorna fick delta i seminarier om mänskliga rättigheter, våld i hemmet, finansiell självständighet och hur man kan uppmuntra unga flickor att fullfölja sin skolgång och undvika tidiga äktenskap. — Det var en otrolig upplevelse att se hur engagerade kvinnorna var, säger Christina.

— Många av dem hade aldrig tidigare hört talas om sina rättigheter eller hur de kan skydda sig själva och sina döttrar från våld och exploatering. En ögonöppnare för dem, som kommer att ha långsiktiga effekter i deras byar, fortsätter hon.

En av de viktigaste delarna i konferensen var utbildning i grundläggande ekonomi, för att förstå hur man bäst hanterar familjens tillgångar. Många kvinnor i Malawi lever under svåra ekonomiska förhållanden och har begränsad tillgång till utbildning och jobb. Bristande finansiell kunskap gör dem ofta sårbara för ekonomiskt utnyttjande. Seminarierna fokuserade på hur de kan hantera pengar, undvika skuldfällor och starta småföretag.

— Att ge kvinnor ekonomiska verktyg är avgörande för deras självständighet. När en kvinna kan stå på egna ben ekonomiskt,

Christina Jeppsson, ledare för Frälsningsarméns kvinnoarbete i Sverige och Lettland, tillsammans med Theresa Bach, ledare för kvinnoarbetet i Malawi. Tamburingruppen från Frälsningsarmén i Zambia var ett uppskattat inslag under konferensen.

påverkar det hela familjen. Hennes barn får bättre tillgång till utbildning, och hela samhället gynnas, förklarar Christina.

I seminarierna deltog experter som har erfarenhet av att arbeta med människor från landsbygden och med låg utbildningsnivå. Många av kvinnorna är analfabeter, därför anpassades utbildningen till deras behov.

— Vi använde många praktiska exempel och visuell information för att hjälpa kvinnorna förstå hur de kan förbättra sina ekonomiska situationer, säger Christina.

Kunskaperna är inte bara bra för de deltagande kvinnorna och deras familjer, utan också för hela samhällen runt om i Malawi.

— Vi har valt att fokusera på Malawi, och vårt engagemang kommer att fortsätta. Det är otroligt inspirerande att se vad kvinnorna kan åstadkomma när de får rätt förutsättningar. Och det vill vi fortsätta att ge dem. g

foto:

”Missionera

kreativt!”

Mark Cotterill

välkomnar till nästa

FX-weekend i Helsingborg.

Nya vägar för evangelisation genom fantasi

INSPIRATIONSHELGEN Fresh Expressions, FX-weekend, anordnas för andra gången i Helsingborg 24-26 januari. Träffen vill utforska ämnen som kallelse och nya kreativa vägar för mission, med fokus på att sprida evangeliet. Gästtalare är Jonny Baker vid Church Mission Society i England. Årets tema future/present (dåtid/nutid) vill peka på hur Jesus förkroppsligar framtiden, den som vi också är kallade att ta kyrkan in i. — Genom fantasi, skönhet, mod, fred

och godhet blir kyrkan mer av en trädgård än en fabrik, som vi annars lätt kan hamna i. Till den trädgården kan vi bjuda in nya människor och själva få mer hopp och självförtroende, säger Mark Cotterill, metodstöd pionjärt arbete i Frälsningsarmén, och utlovar massor av inspiration, viktiga möten och goda samtal under helgen. g

Plats: Hantverkaregatan 1, Helsingborg. Anmälan senast 10 januari. Vid frågor, mejla: pionjar@fralsningsarmen.se

TV-nyhet när Frälsningsarméns hus fick hjul

SVT NORRBOTTEN var på plats den 24 september när Frälsningsarméns hus från 1901 flyttades tre kilometer. Som Stridsropet tidigare skildrat har Frälsningsarmén i ersättning från LKAB fått nybyggda lokaler i Kirunas nya centrum, som är under uppbyggnad. Förutom medierna fanns flera nyfikna Kiruna-bor ute för att följa den ganska spektakulära flytten i snögloppet.

I ett inslag talar Ingemar Wolf, som är tredje generationens frälsningssoldat, om det äldre huset och visar SVT runt i det nya.

— Det gamla är ett bra hus som säkert kan komma till användning för något annat. Men det är stor skillnad på det nya, här vi har mycket större yta och plats för både barn- och ungdomsgrupper och en blåsarensemble, säger Ingemar. g

Upprättelse för bärplockare

FÖR FÖRSTA GÅNGEN har lagstiftningen om människoexploatering prövats på bärbranschen – och den 5 september i år föll domen. Två bärplockarföretagare i Åsele, som tidigare misstänkts för människohandel, dömdes av Tingsrätten för grov människoexploatering av tingsrätten och till 2,5 års fängelse.

Madeleine Sundell, jurist och nationell samordnare mot människohandel på Frälsningsarmén, konstaterar att domen ger upprättelse för brottsoffren och är en signal till hela branschen om att det moderna slaveriet finns i våra svenska skogar. Dock hade hon hoppats på en människohandelsdom, därför gick en överklagan upp till hovrätten. Domen för grov människoexploatering fastställdes den 24 oktober i år.

— Safe Havens mötte de utsatta bärplockarna på plats i Åsele i september i fjol. Det vi fick se vittnade om en total skyddslöshet som borde räknas som människohandel, kommenterar Cecilia Nilsson, socionom och verksamhetsledare på Safe Havens, Frälsningsarméns traffickingcenter. g

För Pontus var förlåtelsen från Gud en kraft som förändrade hela hans liv och gav honom möjlighet att släppa taget om sin skuld och skam.

Ett liv utan masker

En kriminell livsstil hindrade inte Gud från att bryta in i Pontus liv. Efter ett återfall som kastade honom in i djupaste mörker är han i dag fri från både droger och kriminalitet och lever i daglig tacksamhet över att Jesus kunde förlåta även honom.

TEXT: KIKI BROMS FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

För tre år sedan stod Pontus uppe på ett räcke ovanför Skanstullsbron i Stockholm. Allt kändes tyst, som att ljudet från bilarna som åkte förbi försvann och tillvaron gick i slow motion. Han tände en cigarett, tittade mot himlen och tänkte att nu får det vara över. Han tänkte avsluta ångesten från uppväxtens våld, som borrat djupa hål i hans själ och i vars grepp han låtit sig fastna som vuxen. Lösningen att lämna allt verkade lättare än att fortsätta men vändningen var närmare än han då kunde ana.

Han minns det som att Gud försökte kommunicera med honom men att han inte kunde höra eller ta in något. Ändå kände han sig sedd, omhändertagen och som att Gud höll hans hand, när en man plötsligt dök upp och bad honom att komma ner.

Den främmande mannen sträckte fram sin hand och Pontus tog emot den och föll ner på trottoaren. Så trasig, nedbruten och själsligt död att han inte orkade resa sig. Hans kläder var smutsiga och ansiktet blekt. Polisen, som han tidigare känt ett sådant hat emot, kom och känslorna vändes till värme och tacksamhet när de tog honom till psykakuten och visade en sådan medkänsla, trots hans belastningsregister.

Detta var nämligen långt ifrån första gången som Pontus kommit i kontakt med polisen. Hela hans vuxna liv hade bestått av droger, våld och kriminalitet. Två tunnelbanestationer från bron vid Skanstull finns Djurgårdens hemmaplan. Där hade mycket

av våldet tagit plats. Den egna fotbollsträningen hade under uppväxten varit hans tillflykt och bekräftelse. Han tränade så mycket han behövde för att slippa tänka på något annat och nådde upp till juniorallsvenskan innan en skada satte stopp för fortsatt karriär.

”JAG HAR VARIT RÄDD

OTROLIGT MÅNGA

GÅNGER MEN I KRIMINALITETEN VAR JAG

ÄNNU MER RÄDD FÖR

ATT INTE SYNAS.”

— När jag var tvungen att sluta med fotbollen visste jag inte längre vem jag var, eller vad jag var bra på. Under uppväxten var jag väldigt rädd och otrygg och kände aldrig att jag räckte till. När fotbollen inte kunde ge mig bekräftelse klev jag in på huliganscenen istället, berättar Pontus.

Våldet gav honom den bekräftelse han så desperat sökte och så småningom drogs han även in i en värld av kokain och den umgängeskrets som hörde till det. Till en början skötte han livet och höll drogerna och slagsmålen till helgerna men efter hand fick han en kriminell livsstil på heltid. — Jag har varit rädd otroligt många gång-

er men i kriminaliteten var jag ännu mer rädd för att inte synas. Där fanns ett liv som kändes tryggt. Jag jagade pengar, träffade tjejer och höll upp en falsk fasad om det lyckliga livet, säger Pontus. En vanlig dag startade och slutade med någon drog, oftast kokain, och ägnades i övrigt åt att göra knarkaffärer eller leta nya sätt att tjäna pengar. Hela livet blev en jakt efter pengar eller olika sätt att spendera dem. I 25-årsåldern fick han en dotter men fortsatte ändå på den bana han slagit in på och blev även dömd till kortare anstaltsvistelser.

— Där jag växte upp skulle man inte känna så mycket som kille, machoidealet hyllades, man skulle sluta gråta och gå vidare. Jag lärde mig tidigt att våld inger respekt och att den som slår hårdast vinner, förklarar han. Men med tiden byttes Stureplan ut mot sunkiga lägenheter och till slut hade han förstört relationerna med sin familj och allt annat som betydde något på riktigt.

— Bakom fasaden och det romantiserade livet döljer sig bara misär och elände. Vissa gånger kändes det som om jag nått kulmen och mådde extremt dåligt, minns Pontus.

Han upplevde häktet som den enda plats där han fick andas ut och känna ett lugn. Varje gång han satt inne möttes han av en präst och i efterhand kan han se tillbaka på hur Gud har jobbat med honom. Men varje gång han kom ut tog droger, skuld, skam och självhat över igen. 2020 hittade han till 12-stegsvärlden, vilket ledde till att han fick börja jobba med sig själv på ett sätt han

MIN TANKE INNAN

JAG GICK TILL KYRKAN

VAR ’DE VERKAR LITE

FLUMMIGA DE HÄR

KRISTNA, MEN SKA

JAG VARA ÄRLIG

SER DE GANSKA

LYCKLIGA UT’.”

aldrig gjort förut. Där träffade han också en vän som hade blivit kristen. Pontus blev medbjuden till hennes dop.

— Min tanke innan jag gick till kyrkan var ”de verkar lite flummiga de här kristna, men ska jag vara ärlig ser de ganska lyckliga ut”. På alla problem var svaret ”vänd dig till Jesus”. På den tiden tyckte jag det var konstigt när människor var trevliga men jag kände mig ändå så välkommen, berättar Pontus.

Den kvällen, efter gudstjänsten, fick han för första gången uppleva Guds kärlek. Det kändes som om en tegelsten föll från hans bröst och ersattes med frid och ren lycka, något han aldrig tidigare upplevt. Hatet som han hade känt emot människor i hela sitt liv gick inte ens att frammana trots att han försökte, det byttes till böner. Men osäkerheten var fortfarande kvar och en del av honom saknade pengarna och bekräftelsen.

— Jag kände mig också utanför i kyrkan eftersom jag inte hade en aning om vad det

kristna livet var eller innebar. Jag upplevde mig fortfarande ond och inte på långa vägar förlåten. Som en bluff, en varg bland får liksom, säger Pontus.

Trots det starka gudsmötet blev ett återfall vägen in i hans mörkaste år någonsin. Där hade han varken respekt för lagar eller människor och var likgiltig inför såväl fängelse som döden. Och skammen över att ha vänt ansiktet bort från Gud gjorde det ännu svårare att komma tillbaka. Han försökte söka Gud och gick ibland till kyrkan men levde samtidigt i sin värsta period av kriminaliteten och missbruk. Hans familj orkade inte med honom och han förlorade rätten att träffa sin dotter.

Men mitt i det nattsvarta var vändningen nära. Efter det avbrutna självmordsförsöket vid Skanstullsbron var det på psykakuten samma kväll som han gav upp och bad en sista desperat bön till Gud. Omedelbart fick han en stark stöt av samma kärlek han känt tidigare, och allt rus försvann.

— Jag bad att få bli utskriven och promenerade en timme hem från psykakuten — så omfamnad av kärlek. Sedan den dagen har jag varit nykter och fri. Men samtidigt måste jag aktivt söka Gud, annars börjar jag styra

Tre frågor till Pontus

Vad drömmer du om?

Att få finnas till för de människor som varit i fotbollsvåld och kriminalitet eller burit på rädslan av att inte duga. Att få visa dem att det finns en älskande Gud.

Vad vill du säga till dem som ännu inte känner Jesus?

Sök först hans rike och hans rättfärdighet så ska du få allt det andra. Det är ingen myt. Det finns inget mänskligt som kan fylla det, varken pengar, relationer eller våld. Bara Gud kan fylla tomrummet.

Vad betyder Jesus för dig?

Jesus är den jag vänder mig till varje morgon och varje kväll, och under dagen. Det är han som gör att jag klarar mina dagar. Jag blir speglad i och vägledd av honom så att jag kan släppa mitt ego. Allt funkar när jag sätter Gud först. Jag går inte upp ur sängen om jag inte överlämnat mig fullt ut först, annars är det risk att jag börjar agera utifrån min hjärna och det går aldrig bra.

Pontus beskriver hur han länge upprätthöll en falsk fasad av lycka och framgång, medan insidan präglades av misär och tomhet.

mitt liv själv och det är livsfarligt för mig, säger Pontus.

Pontus fanns med på en mejllista från Frälsningsarméns kår Home Stockholm och ett mejl i skräpposten fick honom att våga närma sig Gud på nytt. En vän som också hade en brokig bakgrund välkomnade honom och försäkrade att han inte skulle behöva göra vandringen med Gud själv.

— Det tog djupt i mitt hjärta eftersom ingen tidigare hade kunnat lotsa mig dit, säger Pontus.

På kåren blev han genast som en del i gemenskapen. Pusselbitarna föll på plats, den här gången började han förstå vem Gud är och vad sann förlåtelse innebär.

— Gud jobbar med mig och tar bort lager för lager av tidigare beteenden. Många saker kommer nog vara ett livsprojekt att förändra när jag levt så länge med dem, men genom att läsa vad som står i Bibeln och umgås med andra kristna går det undan, säger Pontus med ett leende.

Idag tillbringar Pontus nästan hela sin fritid på Home som har blivit ett hem för honom. Han sköter ljudet, samordnar värdarna, fixar

Brottas du eller någon du känner med självmordstankar kan du höra av dig till självmordslinjen på 90101.

”JAG TRODDE ATT DET

KRISTNA LIVET SKULLE

VARA TRÅKIGT. MEN

DET GER EN SÅDAN

FRID OCH SÅ STOR

GLÄDJE ATT FÅ HJÄLPA

TILL OCH BE FÖR OCH

LEDA ANDRA TILL GUD.”

i ordning för olika samlingar och delar ut mat till personer i hemlöshet. Relationen till dottern är upprättad och snart är han skuldfri. — Jag trodde att det kristna livet skulle vara tråkigt. Men det ger en sådan frid och så stor glädje att få hjälpa till och be för och leda andra till Gud. Med tanke på hur instabil jag var innan jag mötte Jesus tror nog många från mitt förra liv att jag fått en psykos. Men så är det inte, med tiden kommer de märka det, säger Pontus.

Under det första halvåret träffades kåren i Frälsningsarméns lokaler invid Kronobergsparken. Där hade Pontus suttit i häkte tre gånger. Han kom alltid i god tid för att ta egen tid med Gud i parken först. Det blev en bra påminnelse om vilken skillnad Jesus gjort i hans liv.

— Jag har verkligen fått en ny chans. Jag vill be om förlåtelse till de människor som jag gjort illa och som har varit rädda för mig. Hoppas att de ska känna sig lugna om vi ses. Jag har också fått förlåta många, mycket för min egen skull, så att bitterheten inte ska äta upp mig, säger Pontus.

Idag är det viktigaste för Pontus att jobba på sin relation med Gud.

— Tidigare bar jag på så mycket skuld och skam som jag ville bli av med till varje pris genom att fly in i beroendet. När jag verkligen insåg att jag är förlåten kände jag mig så omfamnad och älskad. Det onda jag tidigare drevs av suddades ut och ersattes med villighet att göra gott. Att jag blev förlåten av Gud för allt jag gjort är obeskrivligt stort. Jag är oändligt tacksam, avslutar Pontus. g

Om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig eller om du har tankar på att ta ditt liv ska du söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

fakta pontus ahlén

Namn: Pontus Ahlén.

Ålder: 33 år.

Familj: Min dotter Joline, 8 år, och många bröder.

Gör jag helst en ledig dag: Tränar och tar en ”Gubb-vila”.

Det bästa jag vet: Att vara uppfylld av Anden.

Det värsta jag vet: Snö och kyla.

Favorit bibelord: ”Ni ska få lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria” Joh 8:32.

Ska jag göra i jul: Tillbringa tiden med min dotter.

Bästa med julen: Maten.

Önskar jag mig i julklapp: Lugn och ro.

Marie Blomberg, kårledare i Borås, stortrivs i den mångkulturella stadsdelen Norrby där Frälsningsarmén är välkänd.

Rastlös pionjär för Gud

Hon är rastlös och driven och står alltid redo för nya projekt. Marie Blomberg - frälsningsofficer, kårledare, evangelist och pionjär - delar med sig av brottningsmatcherna med Gud, hans timing i livet och vikten av att ha ett evighetsperspektiv.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: TERESIA JANSSON OCH PRIVAT

Marie Blomberg är sedan år 2017 kårledare i Borås, en roll hon delar med maken Mathias. Men att de två skulle bli ett par när de möttes för 20 år sedan i Halmstad, var ingen självklarhet.

— I början hade båda två uppfattningen att den andre var jättejobbig. Jag ledde lovsången på kåren och han tyckte att jag var bossig. Jag tyckte att han var ”för mycket” eftersom han hade svårt att underordna sig, säger Marie med glimten i ögat.

— Men det blev vi till slut. Många män är rädda för starka kvinnor men Mathias verkar inte vara det, och det är skönt, fortsätter hon.

Marie har gått i sina föräldrars fotspår och under en period var de kårledare på dåvarande Tredje kåren – numera Kår 393 på Södermalm i Stockholm. På självaste julafton 1973 damp hon ner som en julklapp till familjen och den åttaåriga brodern. När hon fyllt sju år gick flytten till Örserum utanför Gränna där Frälsningsarmén drev Smålandsgården som var ett pensionat och kursgård.

— Det var en bra plats att leva på och jag visste alltid var mamma och pappa fanns. Som liten var jag harig, mammig och blyg, det kan man kanske inte tro, säger Marie roat.

— Vi firade alla jular på Smålandsgården

och var alltid omgivna av olika typer av människor som inte tillhörde vår biologiska familj. På så sätt fick jag med mig det sociala patoset, fortsätter hon.

I tonåren var Marie mycket i missionshuset och dess scoutverksamhet och deltog i Frälsningsarméns konfirmationsläger. Så småningom bosatte sig familjen i Göteborg och Marie blev frälsningssoldat i Hisingskåren. Hon minns dock inget särskilt frälsningsögonblick.

”OM MAN BYGGER SIN GUDSTRO PÅ

KÄNSLOR SÅ VET

MAN JU INTE VAR GUD

ÄR DE DAGAR MAN

INTE ÄR PÅ TOPP.”

— Jag kunde avundas dem som hade starka gudsupplevelser och som barn hände det att jag petade mig i ögat för att också börja gråta i kyrkan, berättar hon och skrattar.

— Men om man bygger sin gudstro på känslor så vet man ju inte var Gud är de dagar man inte är på topp. Jag har haft mina brottningsmatcher med honom vid olika händelser i livet men det har stärkt vår relation otroligt mycket. Jag har lärt mig att vila i att Gud är närvarande i alla stunder, fortsätter Marie.

I gymnasiet skakade hon av sig blygheten, började ta mer plats och fick ett starkare självförtroende. Hon beskriver sig själv som en rastlös pionjär med lite dålig uthållighet och tar som exempel när hon som nyutbildad barnskötare efter två månaders tjänst, fick uppgiften att starta upp en ny förskoleavdelning i kommunen.

— Det var jätteroligt och jag arbetade med det i några år men kände sedan att jag behövde göra något annat, säger Marie.

På den tiden utbildade Frälsningsarmén, i samarbete med Dalarö folkhögskola,”internationella brigader”. Unga vuxna fick prova på mission i Östeuropa där Frälsningsarmén höll på att etablera sig. Efter en månad i skolbänken följde fyra månaders praktik i Riga i Lettland.

— På planet dit grät jag. Det var första gången jag kände att ”det här klarar jag nog inte själv”, säger Marie.

”ATT VARA PIONJÄR ÄR FANTASTISKT MEN OCKSÅ TUFFT EFTERSOM DET GÅR ATT TA PÅ SIG

HUR MYCKET JOBB SOM HELST”

Hon beskriver hur atmosfären i landet präglades av ett andligt vakuum och nämner ett bibelord hon klamrade sig fast vid under den perioden: ”Jag kan leva enkelt, jag kan också leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen: att vara mätt och att vara hungrig, att ha överflöd och att lida brist. Allt förmår jag i honom som ger mig kraft.” (Fil 4:12-13, SFB15)

— De månaderna, med många ups and downs, var viktiga för min utveckling och när jag kom hem ville jag inte gå tillbaka till det jag gjort innan, förklarar Marie.

Hon flyttade till Stockholm, engagerade sig i Vasakåren, läste till socionom och hade sin första praktik på polismyndigheten.

— Det var jättekul och jag drömmer fortfarande om att bli polis. Men det är kanske för sent nu? skojar 51-åriga Marie.

Nästa praktikplats blev Fryshuset i Hammarbyhamnen där några anställda tillhörde Frälsningsarmén. Fryshusets grundare, Anders Carlberg, hade gjort en inbjudan med motiveringen: ”Ni har ju matchboll men ni är inte på planen!” Där tog Marie initiativ till aktiviteter för tjejer med destruktiv livsstil.

Om somrarna flyttade verksamheten ut till Slussen med basketplan, kafé och annat där ungdomarna flockades. Flera somrar i slutet av 90-talet var Frälsningsarmén och Marie närvarande.

— Det var en fantastisk plats att vara på

med Guds rike på arenan! En väldigt fin tid med många goda samtal då alla visste vilka vi var, säger Marie nostalgiskt.

I Gamla stan, ett stenkast därifrån, gjordes Frälsningsarméns ungkarlshotell om till ett kollektiv där Marie flyttade in. Det var liv och rörelse i huset och ofta knackade unga på dörren om kvällarna.

— Vissa hade rymt hemifrån och ibland var någon självmordsbenägen och då fick vi styra upp och vara bollplank och medvandrare, berättar Marie som stortrivdes i sin roll.

Det hela mynnade ut i att Locus, Frälsningsarméns stödboende för unga, blev till och drevs i omkring 20 år. Marie både bodde och arbetade där. Hon var också med vid flytten och omstarten av Kår 393.

Vid några tillfällen har det varit extra tungt på det personliga planet, som när en kusin miste livet alldeles för tidigt. Då var Maries far ett stort stöd. De stod varandra nära och hon har ärvt flera av hans egenskaper, som exempelvis entreprenörsandan. Under åren hade de många givande samtal innan han hastigt gick bort år 2000.

— Jag hade förtröstat så mycket på min egen förmåga och på min pappa och när han försvann blev jag tvungen att förlita mig på pappa Gud. Jag tror att en stark person behöver gå igenom svåra tider för att se att det är Gud som bär, säger Marie.

— Jag tror att vi i västvärlden har tappat hoppet och blicken på evigheten. Folk kan fastna i frågor kring varför de inte fick en viss tjänst exempelvis. Vi behöver lyfta blicken, påpekar hon och nämner en bild hon fått till sig som illustrerar hur den som plöjer och samtidigt tittar ner på åkern får ett krokigt resultat. För den som däremot fäster blicken långt fram blir vägen rak.

Mitt i sorgen fick hon erbjudande om en tjänst i Halmstad där kåren stod inför en omstart. Marie blev ansvarig för det sociala arbetet och verksamheten växte.

— Det var en både spännande och jobbig

Direkt innanför kårens dörrar samsas kafé och gudstjänstlokal. Där sker möten mellan olika generationer, nationaliteter och kulturer.

Marie och vännen

Ann-Sofie med föräldrar vid soldatinvigningen 1 januari 1989.

tid. Att vara pionjär är fantastiskt men också tufft eftersom det går att ta på sig hur mycket jobb som helst, säger Marie.

Några år tidigare hade hon fått klart för sig att hon skulle bli frälsningsofficer men först år 2012 kom hon att utexamineras från Officersskolan. Idag kan hon se Guds timing i det hela.

— Om jag hade gått den utbildningenpå 90-talet hade jag inte varit med allt som skedde i Halmstad. Jag hade heller inte träffat Mathias, konstaterar Marie.

Han var då en tvåbarnsfar som genomgick en uppslitande skilsmässa men kom in i kårgemenskapen och började spela i lovsången.

Marie blev ett bollplank för honom och när de blivit ett par tog de sig igenom en lite kämpig period.

— Mathias var ganska brusten då men jag såg gudsmannen och det han ville där innanför, säger Marie.

Hon nämner vikten av transparens som ledare, att kunna visa sig svag och erkänna att livet eller ens äktenskap inte alltid är på topp.

— Jag tror att det är nyckeln till att få folk att känna sig hemma. Ingen behöver vara perfekt eller ”färdig” för att få kalla sig kristen,

och alla är välkomna till vår kår, påpekar hon. Paret gifte sig, började på Officersskolan och placerades i Höganäs med avsikten att skaka liv i en slumrande verksamhet. Dock föddes sonen Melker under utbildningen och att dessutom pendla till Stockholm underlättade inte arbetet med kåren, som idag är nedlagd.

— Men Höganäs finns i våra hjärtan och vi planerar att bo där som pensionärer. Det är fantastiskt fint, vi älskar havet och det ligger nära Göteborg och kontinenten, säger Marie.

Tre år efter att familjen Blomberg kom till Borås flyttades kåren till det särskilt utsatta området Norrby. Här är man med i diverse samarbeten, bland annat Kyrkornas Matbutik som erbjuder livsmedel till låga priser.

— Norrby är väldigt mångkulturellt och vi älskar det! Att få vara där och hitta vägar tillsammans med Gud är fantastiskt, utbrister Marie.

Samma år som de blev Boråsbor fick Mathias en tumör bortopererad från ena njuren. I fjol uppdagades det att han även har en

barnen Moa och Melker.

blodsjukdom. Nyligen genomgick han därför en stamcellstransplantation.

— Visst har det varit jobbigt men Gud har befriat mig från oro och jag vet att jag inte kan göra någonting själv. Han har inte lovat oss någon gräddfil i livet utan snarare lidande. Men Gud är oss nära, särskilt i en situation där vi är mer beroende av honom, säger Marie hoppfullt.

I framtiden skulle hon gärna pröva på en utlandstjänst, bara hon får arbeta nära människor. Just att få vara med i människors upprättelse är en viktig del av officersrollen, tycker hon, och som sådan är man ordinerad att ”predika evangeliet och vara vän med den som ingen vän har…”

— Det gäller inte bara alkoholisten på bänken utan exempelvis också den ensamstående mamman utan nätverk. Vi vill vara en multifamilj och när någon kommer innanför dörrarna till kåren så vet vi att Gud verkar, påpekar Marie.

— Men jag tränar mig i att vara här och nu. Jag hoppas att vår kår blir ännu mer stabil och att vi får se mer genombrott, men också att vi hjälps åt att se dem. För Gud gör ju saker hela tiden. g

fakta m a rie blomberg

Ålder: 51 år.

Bor: I hyresradhus i Borås.

Familj: Gift med Mathias, Moa 17, Melker 13, två bonusbarn och valpen Malva.

Fem egenskaper: Ärlig, glad, tydlig, bestämd, driftig.

Sysselsättning: Kårledare med verksamhetsansvar i Borås.

Intressen: Min lilla trädgårdstäppa.

Läste senast: ”Hitta hem” av Eleonore Holmgren.

Favoritbibelord: Rom 8:38-39: ”För jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.” (SFB 15)

Motto: Det ordnar sig.

Skrattar åt: Mina egna skämt, särskilt i sällskap, samt Galenskaparna och Hipp Hipp.

Marie spexar gärna på scenen, här på Öland, juli 2004.

Till höger: Marie, maken Mathias och

BILDEn I LDEn

—DET KÄNNS FINT att vi skapat en tradition som så många längtar till, säger Marie Möller på Söderkåren i Stockholm. Det innebär så klart mycket jobb, men är värt varenda sekund när tomten kommer och man ser glädjen i barnens ögon. Älskar´t! Förra året hade kåren två julfester för barnfamiljer och totalt 60-65 barn fick efter dansen runt granen, julspel och julmat, paket av jultomten innan de traskade hemåt i den kalla kvällen. I år blir festligheterna på Hornsgatan den 18 och 19 december – och de allra mörkaste dygnen får återigen lysas upp av glädje, pirrig förväntan och självklar gemenskap.

Frälsningsarméns världsledare, general Lyndon Buckingham

De goda nyheterna gäller än

Under vittnesbördskongressen Testify i Frälsningsarméns västra territorium i USA fanns många höjdpunkter. Men det som stack ut för mig var de fantastiska berättelserna om förvandling. Män och kvinnor vars liv hade förändrats radikalt när de mötte Guds kärlek för dem i Jesu Kristi person.

TEXT: LYNDON BUCKINGHAM FOTO: SHUTTERSTOCK OCH FRÄLSNINGSARMÉN

Ty så älskar Gud världen ” – Ja, jag ändrade tempus. Versen lyder egentligen: ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son” (Johannesevangeliet 3:16). Ändå är Guds kärlek lika verklig, sann och djup i dag som den var den där första juldagen. Detta är fortfarande det största beviset på Guds kärlek och hans plan för alla människor – att han gav sin Son som gåva, att han gav frälsningen som gåva – inte bara i det förflutna, utan också i dag. Detta är de goda nyheterna som vi firar under julen. Denna nyhet förkunnades för första gången av profeten Jesaja för länge sedan: ”Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. Väldet skall bli stort, fredens välsignelser utan gräns …” (Jesaja 9:6-7). ”I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: »Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.« Och plötsligt var där tillsammans med ängeln

en stor himmelsk här som prisade Gud: »Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” (Luk 2:8-14).

Bibeln berättar att herdarna begav sig till den plats där Jesus var, och när de såg honom började de sprida ordet. Jag älskar det! De började genast dela med sig av sina erfarenheter. Herdarna kände igen Jesus för den han var – deras Frälsare – och de dröjde

”GUD KAN FORTFARANDE FÖRÄNDRA MÄNNISKORS HJÄRTAN OCH FÅ DEM ATT LEVA IGEN.”

inte länge med att gå ut och dela de goda nyheterna. Vilket vittnesbörd!

Troende har ända sedan dess fortsatt uppdraget att sprida ordet om Guds frälsande, förlåtande, återlösande verk genom sin Son, vår Frälsare, Jesus Kristus. Jag såg och hörde bevis på detta i Testify – människor som delade med sig av de goda nyheterna om Guds förvandlande kraft i och genom

sina liv, precis som herdarna gjorde den där natten för så länge sedan.

I sin bok, ”Sacred Risk”, skriver general Shaw Clifton: ”Julen sammanfattas i Jesus. Själva namnet Jesus tjänar genom hela historien till att förkunna att det finns en Frälsare. Av detta följer därför logiskt att om det finns en Frälsare så är det för att vi behöver bli frälsta. Men redan innan vi inser vårt behov finns Frälsaren där. Det är han som uppenbarar våra djupaste behov för oss och försiktigt uppmanar oss genom sin Helige Ande att svara på erbjudandet om frälsning. Julen är därför att upptäcka, återupptäcka eller bekräfta Jesus som Frälsare, och genom att upptäcka honom upptäcker vi oss själva och vårt sanna tillstånd.

Gud kan fortfarande förändra människors hjärtan och få dem att leva igen. Och precis som herdarna kan vi vittna om de goda nyheterna tillsammans med människorna omkring oss. Den här julen, när vi firar Frälsarens födelse, låt oss be Gud att ge oss kraft att med den Helige Andes iver sprida ordet om Jesus. Så att ännu fler kan komma för att uppleva Guds kärlek som uppenbaras i gåvan av hans dyrbara Son och vår Frälsare, Jesus, Guds Son. Kommendör Bronwyn ber tillsammans med mig om Guds välsignelser för er denna jul. g Lyndon Buckingham, General

Second hand julpynt

Tips på julpynt att kika efter på second hand:

• Adventsstjärna

• Pepparkaksformar

• Juliga träljusstakar

• Antika tomtar

• Änglaspel

• Jultextil

• Julporslin

• Halmfigurer

• Julgransdekorationer

• Julkrubba

• Röda band och krukor

Vem säger att begagnat måste vara slitet? Årets julkampanj på Myrorna lyfter fram hur såväl dekorationer som plagg och julklappar kan skapa din jul på ett både elegant och vackert sätt.

Upptäck den återvunna julen!

Under julen spenderar svenskarna mer pengar än någon annan gång under året. Frälsningsarméns second hand-kedja Myrorna ser allt fler köpa begagnat, också under julhandeln. Stridsropet dök in bland juldukar och ljusstakar, fick ett samtal med Myrornas VD och träffade kunder i butik.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: CARINA TYSKBO, MYRORNA

Julen närmar sig och butikerna skyltar med nytt pynt och dekor som hör högtiden till: adventsstjärnor, tomtar, julkulor, porslin och juldukar. Men handen på hjärtat – behöver vi verkligen nyproducerat pynt? Mycket av det traditionella julpyntet ser likadant ut från år till år, även om butikskedjorna twistar trenderna lite för att få oss att vilja förnya oss och köpa mer.

Till Myrorna lämnas mängder av bra julsaker in varje år, och pyntet har ofta strykande åtgång ute i butikerna. Att köpa julsaker second hand är både roligt, klimatsmart och ekonomiskt. Du kan dessutom lättare hitta unika föremål eller kombinera stilar efter egen fantasi. Dessutom kan den som inte har plats för julsaker hemma faktiskt lämna in dem igen efter julhelgen – så att de kan köpas av någon annan. Cirkulärt så det förslår! g

Förhöj mysfaktorn med en rödrutig pläd och läs en härlig julbok. Drick något gott ur guldiga glas. Allt från Myrorna.

50 PROCENT FLER PÅ SEX ÅR KÖPER SECOND HAND

Myrorna håller hållbarheten högt

fakta

20 miljarder kr - omsätter second hand-branschen i Sverige per år.

78 procent - anser att vi måste handla second hand för att hantera klimatproblemet.

75 procent av svenskarna - har handlat second hand det senaste året.

50 nya plagg per person - köper vi i Sverige varje år.

9 kg textilier - slänger svensken varje år i soptunnan.

1 094 kr - spenderar den genomsnittlige shopparen årligen på second hand-plagg.

Källa: Myrornas hållbarhetsrapport 2023

MYRORNA, SOM ÄGS och drivs av Frälsningsarmén, är en av Sveriges största och äldsta second hand-aktörer. I över 125 år har prylar och plagg samlats in och sålts i landets omkring trettio butiker, och på webbshopen hålls över 1000 auktioner i veckan.

Och second hand-köpandet ökar. År 2023 uppgav så många som 75 procent att de hade handlat begagnat det senaste året. För sex år sedan var siffran 27 procent. Ju yngre personer, desto vanligare, oavsett om det gäller fysisk butik eller online. Konsumentattityder och beteenden håller på att förändras.

Second hand växer också betydligt snabbare än nyhandeln, men utgör fortfarande bara en bråkdel av detaljhandeln totalt. Myrornas VD Caroline Andermatt menar att hållbar handel behöver prioriteras högt hos beslutsfattarna och bli lönsam.

— Vi behöver mer pengar till forskning, innovation och företagande för att bli bättre på att sortera, ta vara på, återanvända och

Caroline Andermatt, Myrornas VD.

återvinna råvaran, det vill säga t-shirten eller kaffekoppen. Oavsett om den är hel eller trasig. Det måste också bli lättare att kunna mäta effekten av de val vi gör i vardagen. Hur har jag minskat min klimatpåverkan i år eller den här månaden?

Om ytterligare fem år hoppas och tror Myrorna att 100 procent av svenskarna har handlat second hand det senaste året.

— Vi kommer att fortsätta göra allt vi kan för att det ska bli så! säger Caroline Andermatt. g

Våga lägga second hand under granen

MÅSTE DET JAG GER BORT I JULKLAPP vara nyproducerat? Nej! Prydnader, husgeråd eller plagg håller ofta väldigt hög kvalitet och kan självklart hamna i tomtens säck. Dessutom finns möjligheten att finna fler unika ting eller hitta ett samlaroblekt som sticker ut. En undersökning av Myrorna visade att svenskarna i allt högre grad kan tänka sig göra julklappar av andrahandssaker. Därför utses sedan 2022 ”Årets second hand-julklapp”.

— Vi kan inte konsumera nytt i den takt och volym vi gjort hittills. Och nu går fler från ord till handling och upptäcker att det är klimatsmart och snällt mot plånboken att köpa julklappen hos oss. Dessutom bidrar man till att personer i utsatthet kan få en trygg jul eller en kasse mat, genom Frälsningsarmén fantastiska sociala arbete, sade Myrornas VD i en intervju hos tv4 förra året. g

Den här dukningen för Myrorna av kreatören Helena Lyth visar hur fint man kan skapa julkänsla och färg utan att köpa nytillverkat. En vit duk grundar för ett vitt porslin som fått en röd kant med hjälp av porslinsfärg. Röda inslag på tallrikar och röda glas gör att det ser enhetligt och vackert ut. Julljusstakar och värmeljuslyktor kan också kombineras trots olikheter. Vackra gamla kökshanddukar finns ofta till försäljning på second hand –här blev de servetter.

Håll gärna din dukning till max tre färger för ett sammanhållet intryck, till exempel vitt, grönt och rött. Om man färgkoordinerar måste inte heller allt på bordet vara julfigurer. Till exempel en vit katt eller balettdansös kan få smyga sig i en vit eller silvrig dukning. fokus

Årets

Second hand-julklappen är framröstad av svenska folket i samarbete med Myrorna.

2022 – Tavlan 2023 – Vinylskivan 2024 – Boken

Varför inte tema trä? Leta efter träljusstakar, figurer och skålar, komplettera med till exempel gran-, tall- eller enris, kottar, röda band eller textilier. Träsaker kan även målas om –på så sätt skapas ett helt personligt julbord som du är garanterat ensam om. Njut sedan av en fin second hand-julskiva i ljusets sken!

ANNIKA FUNDIN, och metallslöjdslärare, Adolf Fredriks skola, Stockholm — Jag letar efter skedar. Mina elever ska göra nya skaft utifrån ett stycke trä som snidas med valfri metod. Skedskaftet knipsas av, man sparar en liten pigg som borras ner i träet. De nya skaften oljas in och det brukar bli väldigt vackert och unikt!

— Till julklapp skulle jag önska mig engelska muggar från 50-, 60- och 70-talen, jag samlar på dem men en har just gått sönder hemma.

STINA HJERPE, 28 år, Stockholm

— Jag jobbar med sociala medier och i dag köper jag jeans till en kampanjfotografering. Jag går till Myrorna privat och yrkesmässigt minst en gång i veckan. Allt jag har på mig i dag är second hand: byxor, kjol, skärp, tröja och kavaj. Detta har kostat max 500 kronor, nytt i butik skulle priset vara minst det fyrdubbla. Jag går hit för priset, hållbarhetstänket och att det är roligare med mer unika plagg.

— Som julklapp skulle jag önska mig en blå Shearling-mockajacka som jag såg här igår, så jättefin med dubbelknäppning och allt!

Vi frågar kunder: Vad gör du på Myrorna idag? Vad önskar du dig i julklapp härifrån?

FÖR UTSATTA SEDAN 1865

Vart går pengarna?

fakta

2023 delade Frälsningsarmén ut:

• 10 707 presentkort på mat.

• 35 839 matkassar.

• 9 175 rekvisitioner på exempelvis kläder hos Myrorna.

• 618 unika tillfällen som gav ekonomisk hjälp till människor i nöd.

• 136 581 portioner mat eller fika serverades gratis eller till låg kostnad, på Frälsningsarméns kårer, sociala verksamheter och öppenvård.

MYRORNAS EKONOMISKA ÖVERSKOTT går till Frälsningsarméns sociala arbete. Just kring högtider som julen blir utsattheten extra kännbar för många. Familjer som har det tufft ekonomiskt kan få hjälp genom julmatkassar, och julklappar delas ut till barn som annars blir utan. Äldre och ensamma välkomnas till gemenskap, till exempel julaftonsfirande och andra träffar.

För personer i hemlöshet erbjuds en varm säng under kalla vinternätter, mat och även julgemenskap. Förutom matkassar delar Frälsningsarmén året om ut rekvisitioner på kläder, möbler och husgeråd för människor som saknar möjlighet att skaffa det själva.

Frälsningsarmén arbetar även förebyggande med barn och unga som riskerar hamna i utanförskap och kriminalitet. Man bjuder in till mat, fika och skapande verksamhet, tränar unga att bli ledare och ordnar läger och kollon på skollov.

ANDREAS, Norrköping — Jag samlar på tre saker: retrospel som Nintendo och Segamegadrive, dalahästar och uranglas, det vill säga glas med oxid i sig som lyser grönt i UV-ljus och var vanligt på 50-60-talen. Jag har 1 900 spel och 30 olika spelmaskiner numera. Dalahästar har jag 50-60 stycken, mest röda och blå. Jag jobbar i Stockholm och går till tre olika Myrorna-butiker här, eller den hemma i Norrköping.

— I julklapp önskar jag mig en riktigt stor dalahäst, gärna en halvmeter. De brukar vara högt prissatta och försvinna fort.

Kvinnor och män som hamnat i människohandel och utsätts för våld i nära relation kan få hjälp och stöd juridiskt, praktiskt och på skyddat boende. Personer i missbruk erbjuds behandling och hjälp till ett nytt liv. Samtalshjälp för barn med en svår hemmasituation samt stödboende för unga vuxna, liksom arbete för asylsökande kvinnor sker också i Frälsningsarméns regi. g

THOMAS OLSSON, 57 år, konst- och danskritiker, Svenska Dagbladet, Stockholm

— Jag tittar efter keramik, tavlor och böcker. Konstböcker, poesi eller nyutgivna recensionsexemplar brukar dyka upp här. Jag bor i närheten och kommer till Myrorna en gång i veckan. Keramiken jag söker är Fajans, Laholm, fina lite grövre vaser från Nittsjö. De brukar hålla bra kvalitet och pris, jag har mycket sådant hemma.

— Till julklapp skulle jag vilja ha den här 90-talssoffan av den brittiska formgivaren Jasper Morrison, nu är priset halverat till drygt 3 000 kronor* men eftersom den behöver kläs om för det femdubbla, önskar jag den omklädd och klar, med ett lika orange tyg. *nypris/auktionssajt 10-15 000 kr.

HELENA, hetsansvarig på Ahlsell/ föräldraledig. Hilda, 6 månader och Ragna, 3 år. — I dag har Ragna varit hos läkaren så vi har köpt en liten present till henne och syskonen: en prinsessdocka, skrammelleksak och en häftig vithaj till storebror. Jag brukar säga att ”allt i mitt liv utom min man är second hand”. För mig är det primärt miljön som är anledningen. Barnkläder och leksaker används dessutom så oerhört kort tid.

— Till julklapp skulle jag välja den här tavlan som har fina färger. Jag brukar lämna in second hand-tavlor för omramning och uppfräschning. Då får man ett unikt konstverk hemma.

Årets viktigaste insamling

JULEN ÄR FRÄLSNINGSARMÉNS största kampanjperiod, då pengar samlas in för hela årets viktiga sociala arbete. Kampanjen bedrivs brett i landet genom att synas i exempelvis tidningsannonser, filmer, sociala medier och i information på hemsidan om julhjälpen och aktuella reportage från kårernas jularbete.

Dessutom skickas insamlingsbrev till tidigare och nya givare parallellt med företagskontakter som uppmanar till att vara med och hjälpa genom gåvor eller annat samarbete.

Julgrytan startades av Frälsningsarmén i San Fransisco 1891 som en hjälp för nödställda amerikaner. Kapten Joseph Mc Fee myntade begreppet ”Håll grytan kokande”. 1907 kom till julgrytan till Sverige och tack vare den första insamlingen kunde Frälsningsarmén bjuda 1600 personer på julmiddag i Stockholm.

I dag finns den på omkring 80 platser runtom i vårt land. Den röda grytan på gator och torg, med frälsningssoldater, frivilliga och musiker är för många signifikant för julen och en del av årets viktigaste insamling för Frälsningsarmén. Idag har inbetalningssätten moderniserats tack vare swish och QR-koder men den som vill kan förstås fortfarande lägga sin slant fysiskt i grytan. g

ALICE, neurovetenskap, Paris — Jag praktiserar på Karolinska institutet och går till Myrorna varje gång jag är i Sverige. Jag har just fått en lägenhet hemma och letar efter köksgeråd, även om det är lite skrymmande att resa med. I Paris har second hand blivit väldigt trendigt och dyrt men här på Myrorna är priset okej. — Till julklapp skulle jag önska det här fatet av märket Mateus som har en sådan fin rosa färg. Jag planerar att åka hit sista dagen och handla innan jag åker hem till Frankrike.

5 MILJONER KRONOR –kom in totalt under julgryteinsamlingen 2023

Ulrika Björkman:

Jag fick tillbaka julen

En jul var jag nyseparerad. Mina döttrar var med pappan på utlandsresa. Ingenting var sig likt, tillvaron vacklade. Att bjudas in till släkt och vänner förstärkte bara känslan av att min egen familj hade splittrats. Jag kände mig obrukad och behövde en meningsfull uppgift för att klara julhelgen utan barnen. Jag vände mig till Frälsningsarmén i Visby, som behövde fler volontärer. Under de vackra 1200-talsvalven på Krukmakarens hus mötte jag många frivilliga: Mamman med en vuxen dotter, ett äldre par som tröttnat på prylar och teve, ensamstående, familjer. Jag berördes av självklarheten i hur alla ställde upp, jag fick ny kraft och samma julförväntan som när jag var barn. Vi jobbade så lätt ihop, jag som hade bil hämtade mat från butiker, hotell, restauranger och kaféer.

När dörrarna slogs upp på julafton var gästerna en brokig skara – den unga norska studenten, änkan med rullator, den lilla flickan från Afghanistan. Julbordet dignade, det doftade gran, kryddnejlika, kanel och hyacint. Jag plockade disk, fyllde på mat, kokade kaffe, lyssnade på levande sång och musik. Missade julspelet men hörde hur tomten knackade på porten. Dansade långdans i högklackat och fick skavsår.

På vägen hem vandrade jag längs ringmuren under snötyngda grenar och en stjärnklar himmel. Ett sms där mina döttrar hoppade från en poolkant påminde om min familjesituation. Ändå var jag glad över hur fint julfirandet blivit.

Ett år senare hade min man och jag hittat tillbaka till varandra. Jag tog familjen med till Frälsningsarméns jul. Våra barn klädde granen tillsammans med människor från olika kulturer, min man diskade med unga engelsmän. Ring efter ring bildades i dansen kring granen. Sedan dess har vi återvänt flera gånger, både som volontärer och julfirare. Det har gett kraft och utrymme att vara människa och mänskliga. Vi fick bli en del av en stads själ och firande, utan gränser mellan behövande och givare. Med frikostighet och respekt för julbordets gåvor och med omtanke och gemenskap i centrum. g

BERÄTTAT FÖR OCH FOTOGRAFERAT AV CARINA TYSKBO

Traumastöd till ukrainska flyktingar

Frälsningsarmén har hjälpt tusentals ukrainska flyktingar i Lettland med nödvändiga resurser och psykosocialt stöd. 76 procent av dem som fått hjälp rapporterar positiva effekter på sin mentala hälsa.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: SHUTTERSTOCK

Sedan krigets utbrott har Frälsningsarmén i Lettland varit en viktig resurs för ukrainska flyktingar. Genom ett omfattande stödprojekt har tusentals familjer fått tillgång till nödvändiga resurser samt psykosocialt stöd för att bearbeta de trauman som kriget orsakat. Fler än 1200 familjer har varje månad har fått hjälp med mat, hygienartiklar och andra nödvändiga förnödenheter. För många har resurserna varit avgörande för deras vardag och överlevnad.

Projektet har riktat sig främst till särskilt utsatta grupper, såsom äldre, ensamstående föräldrar och barnfamiljer som saknar tillräckliga resurser för att klara vardagen. Många av dessa familjer tvingades lämna sina hem hastigt vid krigsutbrottet, och har kommit till Lettland med knappa tillgångar. Med hjälp av lokala välgörenhetsorganisationer och myndigheter har Frälsningsarmén kunnat ge snabb och effektiv hjälp där den behövts som mest.

Förutom att möta de fysiska behoven har

Frälsningsarmén också erbjudit psykosocialt stöd till de flyende. Stödet har varit avgörande för många som lider av trauman och osäkerhet som följd av krigets påfrestningar. — Vårt stöd har omfattat gruppsessioner,

”KÄNSLAN

AV ATT INTE

VARA ENSAM I SIN

SITUATION HAR OCKSÅ

STÄRKT GEMENSKAPEN

BLAND FLYKTINGARNA.”

individuella samtal och olika aktiviteter för att främja gemenskap och stärka de sociala nätverken, säger Kathleen Johansson vid Frälsningsarmén i Riga.

Enligt henne har hjälpen från Frälsnings-

armén haft en betydande emotionell och praktisk inverkan på flyktingarna. Många har uttryckt att det psykosociala stödet från kvalificerade psykologer har lett till märkbara förbättringar när det gäller den mentala hälsan. Enligt en enkät rapporterade 76 procent av deltagarna positiva erfarenheter av psykologhjälpen.

— Känslan av att inte vara ensam i sin situation har också stärkt gemenskapen bland flyktingarna. Det har skapat en plattform för att dela erfarenheter och känslor – något som ofta är avgörande för återhämtning, förklarar Kathleen Johansson.

Stödprojektet har dessutom gynnat den lokala ekonomin tack vare inköp av mat och andra varor. Genom att engagera lokala volontärer har Frälsningsarmén också bidragit till att bygga en starkare kollektiv moral och ökad medvetenhet om vikten av att hjälpa utsatta individer.

Frälsningsarméns arbete har inte bara bi-

dragit med livsnödvändig hjälp, utan också stärkt gemenskapen och motståndskraften i Lettland. Stödprojektet har visat hur viktigt det är med solidaritet och medmänsklighet i svåra tider. Det kan bli en modell för framtida insatser i liknande krislägen.

— Genom att fokusera på mänskliga behov och bygga relationer mellan flyktingar och lokalbefolkningen, har vi skapat en varaktig skillnad i livsöden och i samhället som helhet. Arbetet påminner oss om att i de mest utmanande tider är det ändå möjligt att skapa ett värld präglad av omtanke och stöd, avslutar Kathleen Johansson. g

fakta

stöd och hjälp till ukrainska Flyktingar i le ttland 2023

• Antalet hjälpta familjer som fick mat, toalettartiklar, kläder och skolmaterial – 1200.

• Antal flyktingar som fått lämpliga hygienartiklar – 5883.

• Antal flyktingar som fått mat – 5883.

• Antalet bäddar och övernattningsplatser – upp till 10 familjer.

• Antal flyktingar försedda med lämpligt skydd – 23.

• Andel kvinnor, män och barn som rapporterar psykosocial stabilitet efter samtal med psykolog (av 106 personer) – 73 procent.

• Andel flyktingar som rapporterar förbättrat psykiskt tillstånd (av 126 personer) – 76 procent

”I konsten syns Guds verk”

Måleri och skulptur är ett heltidsarbete för Gordon Rossiter medan Ingela H.J. är hobbykonstnär och bildlärare. Skapande är för båda förenat med rofylldhet, reflektion och en spegling av samtiden och i många verk är gudstron synlig. Här möts de båda i ett samtal kring inspiration, prestation och andlighet.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

Hur kom du till tro och i kontakt med Frälsningsarmén?

GORDON: Jag växte upp med kåren i Bristol i sydvästra England. I tonåren spårade jag ur då mitt liv kretsade kring motorcyklar men en allvarlig trafikolycka blev en vändpunkt. En dag kom några evangelister fram till mig på ett kafé och det slutade med att de bad för mig och mina vänner. Jag återupptog gudsrelationen och engagemanget i Frälsningsarmén. Efter många år i Jönköping träffade jag min svenska fru och nu går vi till Templets kår på Östermalm i Stockholm.

INGELA: Mina föräldrar var frälsningsofficerare och tron har alltid funnits där som en resonansbotten. Jag träffade även min man inom Frälsningsarmén och nu är vi med i Söderkåren i Stockholm. Jag gillar det sociala arbetet och att man oavsett vilket land man befinner sig i kan söka upp en kår och känna sig som hemma.

Hur började din konstnärsbana och vilka konstformer ägnar du dig åt?

GORDON: Jag fick uppmuntran i skolan angående det konstnärliga och satsade på detta efter att jag slutat köra motorcykel. Jag utbil-

dade mig i England och fastnade för måleri (olja/akvarell) och keramik som jag alternerat mellan. Jag hade även ett annat arbete. Dessutom har vi varit familjehem tills att sonen blev myndig.

INGELA: Det började med intresset att teckna och måla. På estetlinjen på Dalarö folkhögskola fick jag leva ut och pröva på allt – det var fantastiskt! På Konstfack läste jag bildpedagogik för att bli lärare. Jag har även gått lite skrivkurser och som bild-, och svensklärare på gymnasiet kombinerar jag dessa intressen. Idag målar jag som hobby, mest olja och akvarell.

Vad är konst för dig och vad inspireras du av?

GORDON: Vi konstnärer speglar den tid vi lever i men från vår egen utgångspunkt. Våra verk blir tidsdokument. Jag uttrycker det som är viktigt för mig och det jag ser och upplever i min vardag. Min stil är romantisk/realistisk med impressionistiska drag och jag inspireras av historiska konstnärer och sättet de arbetat på. Förr använde jag mörkare färger men jag har gått över alltmer till pasteller. Just nu har jag en förkärlek för violetta nyanser.

INGELA: Konsten går som en pulsåder genom historien och utan den skulle stadsbilden vara ”fattig”. Den har funnits för att blidka Gud och naturen, visa på det vackra och skapa politisk debatt. När konst är provocerande får man försöka förstå konstnärens

GORDON: Mormors gamla sångbok, ”The songbook of Salvation army”, som jag läser ur ibland. Stridssångerna påminner mig om ungdomstiden när jag spelade med mina bröder. Som nummer 835: ”Tell them in the East and in the West…”

Gordon frågar Ingela

Är det någon annan konstform du vill prova på?

INGELA: Ja, kollage då man klistrar, målar och för ihop alla möjliga material. Det kan även vara tredimensionellt och jag gillar att experimentera.

INGELA: Min skrivbok symboliserar allt jag läser och skriver. Både andlig och psykoanalytisk litteratur utvecklar mig som människa. Jag går skrivkurser och mina dikter har ofta andligt innehåll.

intention. Lars Lerin exempelvis har använt konsten som terapi och hjälpt andra att uttrycka sig genom bilder. Claude Monet, Marc Chagall, Hilma af Klint och Anders Zorn är bara några jag hämtar inspiration ifrån.

I vilka sammanhang har dina alster synts?

GORDON: I utställningar, delvis via Frälsningsarmén, i New York, England, Norge och Sverige. Där har jag sålt många tavlor, till exempel motiv på barn, familjehem och sommarstugor. När vi bodde i Jönköping kom en busslast med amerikaner till kåren och köpte massor av skulpturer som föreställde Frälsningssoldater, bland annat musikanter. Har även skulpterat Frälsningsarméns Hanna-pris till bland annat Carolina Klüft och Anders Carlberg.

INGELA: Jag har främst varit med på mindre utställningar inom Frälsningsarmén och i samband med det sålt några tavlor.

Hur inverkar din gudstro på din konst?

GORDON: Jag har målat och skulpterat

mycket av Frälsningsarméns liv och rörelse och hoppas att folk känner igen sig, får en positiv känsla och en glimt av det jag tror på.

INGELA: Jag testade att ha med några sidor från en psalmbok i en tavla även om det inte blev jättebra. Målar man natur och människor så målar man ju Guds skapelse men jag skulle vilja få in mer ljus i bilderna.

När skapar du som bäst och när är det svårast?

GORDON: Det går inte en dag utan att jag målar, ibland till sent på natten. Det gör mig tillfreds. Bäst målar jag när jag har inspiration eller fått en beställning. Om jag saknar inspiration gör jag ett avbrott med keramik, att knåda lera kräver inte så mycket tankeverksamhet.

INGELA: Jag har alltid en längtan efter att skapa och när jag lyckas lägga annat åt sidan, kommer in i ett flow, känner glädje och andlig kontakt så får jag ofta till det. Det är skönt att landa i det jordnära och stänga av bruset. Stress och prestationspress gör mig blockerad och då blir resultatet ofta platt.

Kan alla bli duktiga på att skapa eller är det en medfödd gåva?

GORDON: Alla kan måla och sjunga men alla blir inte operasångare. Övning ger färdighet och i Frälsningsarmén får man en kornett i handen så fort man fyllt sju år. På så vis blir många musikaliska.

INGELA: Ja, där är det ofta musiken som är det estetiska uttryckssättet. Tänk om alla fick en pensel i handen vid sju års ålder, då hade vi kanske fostrat fler konstnärer också? Jag tänker att alla människor har en kreativitet och kan skapa något och det finns många olika uttryckssätt. Tekniker går att lära sig men man behöver nog ha en passion för något för att bli konstnär. Det är roligt att se hur en elev som har svårt för teoretiska ämnen blommar ut i det estetiska. Tyvärr måste jag sätta betyg på det men då kan man göra det på processen snarare än resultatet.

Hur får din tro näring?

GORDON: Jag deltar i gudstjänster och har andakt med bön och bibelläsning innan morgonkaffet tillsammans med min fru.

Ingela frågar Gordon

Hur arbetar du när du lever på konsten, efter tid, inspiration eller ...?

GORDON: Jag tänker aldrig på tiden utan målar tills jag är färdig. Ibland tar det månader. Det är beställningarna som styr men jag kan måla när som helst på dygnet om jag har inspiration och vet vad jag ska göra.

Så växer min tro bäst

Ensamhet

Gemenskap

Gordon: Särskilt med dem i kyrkan.

Ingela: När två eller tre samlas i Guds namn, i lovsång och bön, så stärks anden.

Diskussion Tystnad

Gordon: Det är viktigt att utforska andras tankar kring tron för att ta ställning själv.

Ingela: Det får en att sätta ord på tankar som kommer upp till ytan.

Trosviss Frågvis

Gordon: Jag har ställt alla frågor och behöver inte göra det mer. En dag får vi svar på allt ovan där.

Ingela: Jag säger också trosviss men jag märker samtidigt att jag har behov av att ställa frågor.

Evangelisation Kontemplation

Gordon: Annars blir ingen frälst.

INGELA: Genom stillhet, kontemplation, bibelläsning, bön samt i kårgemenskapen. Även i naturen känner jag en närhet till Gud.

Vad kan vara tungt med att vara kristen?

GORDON: Jag tycker inte det är svårt att vara kristen, det ger glädje och befrielse, men ibland kan jag undra varför jag exempelvis drabbats av cancer två gånger. Samtidigt är tron en trygghet när man är sjuk och jag vet att jag får hjälp från ovan.

INGELA: Att bli sedd som ointelligent, särskilt när man arbetar i skolans intellektuella värld. Yoga, som kommer från buddismen, är hippt medan kristna ofta får en töntstämpel. Det är okej för jag kan försvara min tro, men ibland slänger människor ur sig nedvärderande och sårande kommentarer. Det är synd att man inte sätter större värde på den tro som ligger till grund för värderingarna i vårt land.

Vad är det bästa med att vara kristen?

GORDON: Det ger trygghet och gör mig fri från sådant som drar ner. Det känns väldigt

bra att människor ber för en när man inte orkar det själv. Bönen har ju makt.

INGELA: Man har ett stabilt fundament att stå på, alltid någon att vända sig till och en andlig gemenskap. Jesus står ju för sanningen. Jag läser mycket psykologi och allt det kloka går tillbaka till sådant som Jesus har sagt.

Vem är Jesus för dig?

GORDON: Min frälsare som befriar från allt som binder en.

INGELA: Sanningen, grunden, en följeslagare och vän som man alltid kan lita på.

Har du några kristna förebilder?

GORDON: Min mormor och morfar som tog med oss barnbarn till Frälsningsarmén. Det är jätteviktigt att delta i gudstjänster.

Ingela: Jag är lite introvert och söker mer inåt.

INGELA: Frälsningsofficerare och soldater som arbetar i det tysta och med enkelhet utan att förstora sig själva. De bygger Guds rike med fokus på det goda och tar fram det bästa i andra.

Vem kan du samtala med om din tro och om din konst?

GORDON: Min fru, Britt-Marie, som också är den som ”godkänner” mina verk. Min syster och en vän i Tyskland, som målar och är katolik, diskuterar jag både konst och tro med.

INGELA: Min man, syster, mor och vänner på kåren. Konst diskuterar jag främst med en kvinna som jag har ställt ut tillsammans med - hon har väldigt bestämda åsikter om vad som är bra. g

ÄR DU NYFIKEN PÅ ATT

SKRIVA TESTAMENTE?

Vår broschyr hjälper dig att reflektera över vad som är viktigt för dig, och ger praktisk vägledning om hur du upprättar ett giltigt testamente. Beställ den gratis idag. fralsningsarmen.se/testamente

Scanna med mobilen för att läsa mer

Tillsammans

i rörelse och riktning

Frälsningsarméns styrelse har tagit beslut om ett antal nationella mål för de kommande tre åren.

Ewa-Marie Kilagård, biträdande programchef, vad betyder detta?

– Vi ville ha något att sikta på gemensamt för att nå människor med evangelium, rusta lärjungar och lokala ledare och sätta i gång en rörelse av människor som läser Bibeln tillsammans. De nationella målen är en konkret uppföljning av Frälsningsarméns Vision 2025, Välkommen hem – livet med Jesus.

Varför behövs det nationella mål?

– Frälsningsarmén har runt 90 verksamheter runt om i landet. Det är viktigt att vi har en gemensam riktning så att vi rör oss åt samma håll. Ambitionen är att alla soldater, medlemmar, officerare och medarbetare ska känna till målen. Genom att många är engagerade är chans att en större att vi lyckas nå målen och att vi skapar en känsla av att gå tillsammans i rörelse och riktning.

De nationella målen kommer att gälla från och med den 1 januari och tre år framåt. I dagsläget är fem nationella mål formulerade:

1) Minst 40 Alphakurser ska genomföras per år till och med 2027.

Frälsningsarméns

JULKONSERT

Måndag 2 december kl 19.00

Eric Ericsonhallen, Stockholm

Söderkårens Musikkår

Adolf Fredriks Musikklasser 4cd

Biljetter: www.billetto.se

Till förmån för Söderkårens julhjälp

2) Minst 100 personer ska bli frälsta under 2025, 125 under 2026 och 150 under 2027.

3) Minst 500 personer ska växa i lärjungaskap genom att varje vecka läsa Bibeln tillsammans med en annan person under ett halvår eller längre till och med 2027. 4) 200 lokala ledare som är med och utför vårt uppdrag ska vara i funktion 2027. 5) 10 kårer eller verksamheter ska starta ett missionellt initiativ inom ett nytt område, i en ny stad eller för en ny målgrupp till och med 2027.

Varför blev det just dessa mål?

– Vi i Programkontorets ledningsgrupp har tittat på vad vi tror är viktigt i den här tiden för att få levande kårer och hela rörelsen i rörelse. Vi valde fem områden till att börja med. Det kan tillkomma något eller ett par stycken.

– Bibelläsning är ett av våra absolut bästa verktyg för att växa i tro och fördjupa sin tro. Det påverkar både den enkilde personen, kåren/församlingen och människor i omgivningen.

– Alphakurserna är ett redskap som vi har sett verkligen fungerar. Frälsningsarmén står med i Alpha Sveriges vision att ge svenska folket möjlighet att ta del av kristen tro.

– Lokala ledare och lokala missionsinitiativ är avgörande för Frälsningsarméns existens. Och att människor ska ta emot Jesus och bli frälsta är förstås slutmålet med det vi gör!

Varför är det så viktigt att nå ut med målen till alla soldater, medlemmar och medarbetare?

– Om målen ska kunna uppfyllas så är det A och O att alla är delaktiga. Ju fler som är med och ber, jobbar och engagerar sig, desto större chans har vi att uppnå målen. Det är ju ute på kårerna och i verksamheterna som vi dagligen möter människorna. Alla kan bidra på sitt håll, oavsett ålder och vilken roll man har i Frälsningsarmén!

Mer information om de nationella målen och vägen dit finns på hemsidan: www.fralsningsarmen.se/vagen-framat-fralsningsarmens-nationella-mal/

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.  Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Ny ledare för andlig utveckling

MAJOR ELISABETH GRAHN axlar sedan september rollen som territoriell sekreterare för andlig utveckling inom Frälsningsarmén. Hon är därmed ett stöd och en resurs i att uppmuntra och underlätta personlig, andlig tillväxt. Hon ansvarar även för bönenätverket Eldsflamman.

— Jag hoppas få se hur människor i våra olika verksamheter fördjupas i sin tro och sin relation till Jesus och att kårer och institutioner genom det kan växa och bli andligt starka. Det känns väldigt spännande och jag ser med förväntan fram emot vad Gud vill göra i vårt land och i Frälsningsarmén, säger hon. g

Gud,

för många är det en lättnad att julen också är en vanlig dag, som kommer och går. Någon vill inte påminnas om sin ensamhet.

En annan vill glömma sina knappa omständigheter, sjukdom eller konflikter med anhöriga.

Men mitt i allt bryter ett barnskrik in. Allt blir nytt. Himlen jublar när du blir människa som går med oss – Immanuel.

Tack för julens under.

Amen.

Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning. BIBEL och Bön I BEL

Befordrade till härligheten

Gull Nilsson, Lidköping

Solveig Karlsson, Lidköping

Rune Sjöström, Tumba

Karin Lundkvist - Skellefteå

Steffan Jonsson - Skellefteå

Bibelordet

“Herre du utrannsakar mig och känner mig. Om jag sitter eller står vet du det, du förstår mina tankar fjärran ifrån.”

Psaltaren 139:1 (SFB98)

Så börjar Psalm 139 i Bibeln. Orden kan väcka olika känslor hos oss beroende på vilken bild vi har av Gud. Om vi tänker oss honom som granskande och dömande verkar orden hotfulla. Om vi däremot känner Gud som god och älskande gör de oss trygga. Vi förstår att om Gud ser oss och vet allt om oss och samtidigt vill oss väl kommer han att ta hand om oss var vi än är och hur det än ser ut omkring oss. Vad människor, världen eller livet än utsätter oss för vilar vi alltid i Guds goda och mäktiga händer. Psalmen fortsätter:

”Du omsluter mig på alla sidor och du håller mig i din hand. En sådan kunskap är mig alltför underbar!”

Psaltaren 139:5-6 (SFB98) Veronica Wahlström, Frälsningsofficer

Frälsningsbön

Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen:

Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.) Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

I Jesu Kristi namn. Amen.

DIN GÅVA GER DEM MAT I JUL

Tillsammas kan vi göra skillnad för barnfamiljer i jul.