Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 4 - 2018

Page 1

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 4.2018

Lotta Rodin Lundberg

"Jag var mitt i hjärtat av Guds plan."

PERSONLIGT Att upprätta människor FOKUS Leva i utsatthet RAPPORT Almedalsveckan 2018 MIN VÄG TILL GUD Mitt i Guds plan KRÖNIKA En ihålig trygghet TRO Anden ger kraft AKTUELLT Konfirmander finner tro SÅ FUNKAR DET Vardagsängel OM OSS Generalsval VÄRLDEN Fadder VERKSAMHET Möta Jesus på Hisingen


LEDARE

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 135:e årgången. Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Clive Adams Redaktion Charlotte Ander, Lars Beijer, Annette Emmoth, Mia-Lisa Dahlqvist, Teresia Jansson, Peter Jonasson, Lina Melkersson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo Utgivning 2018 12 januari, 23 mars, 15 juni, 12 september och 23 november. Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss. Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsfoto Erica Brodin Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, Swish 9004805 För ej beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus. Stridsropet trycks på miljövänligt papper. 2

Enastående övning i Demokrati INNAN OCH EFTER vår ankomst till Sverige har kollegor försökt beskriva Almedalsveckan för oss. När vi färdades med färja till Visby hade vi förstått att vi skulle delta i en spännande vecka men ingen tidigare beskrivning kunde ha förberett mig för det jag upplevde i Visby. Visby, denna juvel som var centrum för Europas handel och politik för århundraden sedan, blir fokus för nationens uppmärksamhet under drygt en vecka. Inte ens Sveriges oväntade framsteg till knockout-stadierna i fotbolls-VM kunde dra uppmärksamheten från Gotland. Enligt min mening är detta en övning i demokrati som är enastående. Här diskuterade och debatterade alla slags människor, agendan fastställdes av allmänheten och inte av politikerna och vem som helst kunde prata om vad som helst inför alla som ville lyssna. Alla betraktades lika och varje röst hade rätt att bli hörd. Det var speciellt uppmuntrande att delta i denna demokratiska process som representant för en stark ekumenisk närvaro. Här hörs och respekteras kyrkans röst.

ALLA BETRAKTADES LIKA OCH VARJE RÖST HADE RÄTT ATT BLI HÖRD. Almedalsveckan är en del av Sveriges demokratiska process. Processen är resan som tar oss till ett mål. Därför förväntade jag mig inte att få höra några lösningar på alla utmaningar Sverige står inför. De flesta av dessa utmaningar, många av dem är Frälsningsarmén engagerad i, diskuterades. Jag hörde erkännanden av problem som drabbat landet men jag hörde också vägran att erkänna förekomsten av allt som inte passade ett partis

framställning. Här är det möjligt att utmanas på ett sätt som man inte kan när det gäller retorik i riksdag och regering eller i tv-intervjuer. Jag kom optimistisk från min Almedalsvecka. En nation som är så villig att diskutera med såväl anhängare som meningsmotståndare, att den till och med ger utrymme till dem vars mål är att förstöra de idyller som Almedalsveckan bygger på, är en nation med en underbar grund att bygge en bättre framtid, trots utmaningar. När den här artikeln publiceras kommer förhandlingar att pågå för att bilda ny regering. Liksom Almedalsveckan, är valet en del av processen men inte resans mål. För kristna är målet det Jesus beskrev som sitt uppdrag i Johannes 10:10 - livet i all sin fullhet. Jag vill uppmuntra dig att delta i dialogen med tanke på att vi som salvationister försöker förklara så mycket med våra gärningar som vi uttrycker med våra röster. Låt oss fortsätta att flytta oss resolut mot målet – livet i all sin fullhet för alla människor – så att vi engagerar oss fullt ut i processen.

Kommendör Clive Adams


s. 8 Innehåll

#4.2018 PERSONLIGT

TRO

Flygandet bidrar till Petter Ljungholms helhetsperspektiv på livet.

Med utgångspunkt i boken Livets frågor, bearbetas tankar kring tro och kristet liv.

4. Med blicken ovanifrån

20. Vem är den helige Ande?

RAPPORT

SÅ FUNKAR DET

Frälsningsarmén mötte politiker, näringsliv och myndigheter och lockade många besökare under årets Almedalsvecka.

Hjälp Frälsningsarmén i arbetet med att bekämpa fattigdom och utanförskap genom att bli Vardagsängel och månadsgivare.

8. Viktig röst i Almedalen

FOKUS

12. Socialt arbete med stor bredd Ett väl utvecklat och mångsidigt arbete minskar utsatthet och gör skillnad i samhället. MIN VÄG TILL GUD

16. Jag tog emot Jesus

Lotta Rodin Lundberg tränar sig i att ständigt lägga sitt liv i Guds hand.

23. Vardagsängel

OM OSS

24. Om att välja ny general

Två kommendörer beskriver proceduren kring Frälsningsarméns generalsval. VERKSAMHET

28. Trygg oas i oron

På Hisingen i Göteborg får många hjälp att förverkliga sina drömmar. VÄRLDEN

KRÖNIKA

32. Frälsningsarméns fadderverksamhet

”Det finns oändlig nåd och kärlek som flödar över från korset.”

Hur ser verksamheten ut i praktiken och vad stöder man som fadder?

19. Även nätporr täcks av nåd

s. 23

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén, om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och till intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kommer även att kunna läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa. Stridsropet finns också som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning. 3


4

Petter Ljungholm är samordnare för Frälsningsarmén i Göteborgsområdet och tillbringar gärna tid i flygplan.


Personligt | Petter Ljungholm

Med blicken ovanifrån Petter Ljungholm sitter gärna bakom spakarna på ett litet enmotorigt propellerplan och betraktar Göteborgs omnejd ur ett fågelperspektiv. På samma sätt ser han på livet och arbetet som verksamhetssamordnare. Under en tur ovan mark pratar vi om detta. TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

D

et är måndag eftermiddag en solig majdag och vi befinner oss på Borås flygklubb. I ett plan, närmare bestämt ett Piper 2000 av modell Archer III, ska Petter Ljungholm bjuda på en flygtur. Han är samordnare för Frälsningsarmén i Göteborgsområdet. Iförd de karaktäristiska solglasögonen ser han onekligen ut som en pilot. Petter tankar bensin via öppningar i planets båda vingar, sedan kliver han upp på den högra av dessa och in i den trånga kabinen som har fyra säten. Därefter plockar han fram karta och surfplatta som ska hjälpa oss att hålla kursen. Petter betar av den långa inplastade checklistan samtidigt som han sprutar ur sig flygtermer, trycker på knappar och vrider på diverse reglage på den väl tilltagna instrumentbrädan. Hörselkåpor med mikrofon åker på och dessa behövs sannerligen då ljudnivån från de mullrande motorerna är hög. Petter kommunicerar med övrig trafik på Viareds flygplats och sedan rullar vi ut

mot startbanan och det bär iväg upp i det blå. — Jag tog en provlektion för fyra år sedan och dagen efter bestämde jag mig för att ta flygcertifikat. Efter ett halvårs studier och lite längre praktisk utbildning så fick jag det för två år sedan, berättar Petter. Flygintresset väcktes redan i unga år då det är vanligt med segelflyg i Dala Järna där föräldrarna bodde. Senare kom Petter att göra militärtjänst inom flygvapnet. Själva uppväxten tillbringade han i förorten Järfälla nordväst om Stockholm tillsammans med två bröder. Familjens engagemang i Frälsningsarmén och Söderkåren har gjort att musiken präglat Petters barndom och idag spelar han både eufonium och althorn i Frälsningsarméns musikkår på Hisingskåren i Göteborg. På ett sommarmusikläger träffade Petter sin fru Ann i mitten av 80-talet och idag har de tre söner tillsammans. Paret hann med ett år i New York där de bodde

fakta Petter Ljungholm Ålder: 53 år. Bor: I villa i Mölnlycke, utanför Göteborg. Familj: Gift med Ann, sönerna Emil 21 år, Linus 18 år och Jesper 16 år. Sysselsättning: Samordnare för Frälsningsarmén i Göteborgsområdet, startade Tro, Hopp och Arbete – program med arbetsträning, eget företag med säljutbildningar. Fritidsintressen: Flyga, spela eufonium och althorn i hornmusikkåren, resa och bada bastu. Favoritbibelord: ”Gör allting i kärlek.” (1 korintierbrevet 16:14). Motto: ”Var schysst mot alla!” Blir glad av: Mina barn och min fru. 5


Personligt | Petter Ljungholm

hos Petters kusin som var kårledare inom Frälsningsarmén där. — Det var intressant att uppleva en annan kultur och att se Frälsningsarmén ur ett annat perspektiv, vilket gav vidgade vyer, säger Petter. — Där fick jag bland annat vara med och spela i New York Staff Band, en musikkår som förutom att sprida evangeliet med sång och musik hade uppgiften att inspirera unga inom Frälsningsarmén, fortsätter han. Petter har medverkat i olika musikkårer och brassband och i början av 80-talet var han en del av Solna brass och åkte över till London och tävlade i EM i brassband. Via musikkåren på Söderkåren har Petter deltagit i många resor inom och utanför Sverige. Tack vare

Frälsningsarméns sång- och musiktraditioner har Petter och hans kamrater tillfrågats om att spela i olika sammanhang. — I augusti kommer några av oss att vara med och spela med Miriam Bryant på Way Out West i Göteborg, berättar Petter. Den 45 minuter långa flygturen tar oss över Borås, Gråbo och Alingsås och vi blickar ut över små samhällen, sjöar och naturreservat. Som högst når vi 700 meters höjd innan vi landar lugnt och stabilt och Petter hämtar vatten och svamp för att skrubba bort insekter och annat från planet. — Det är en häftig känsla att se saker uppifrån, från ett annat perspektiv. På samma sätt kan man se på sitt liv eller en verksamhet, och inte bara tänka på vad

Petter Ljungholm går igenom den långa checklistan innan det bär iväg upp i det blå.

6

DET ÄR EN HÄFTIG KÄNSLA ATT SE SAKER UPPIFRÅN, FRÅN ETT ANNAT PERSPEKTIV.

som händer på måndag exempelvis, påpekar Petter. Även om han är skojfrisk så tar den mer allvarligt akademiska sidan över när rollen som verksamhetssamordnare kommer på tal. Petter är utbildad civilekonom, har läst vid Handelshögskolan i Göteborg och varit försäljnings- och marknadschef på flera företag. Han är sedan några år med i styrgruppen för ett par av Frälsningsarméns stödboenden för personer med missbruksproblematik. — Det är viktigt att ha kunskap om hur man lämnar anbud, hur man gör och påverkar en upphandling och hur man undviker att en verksamhet går med minus och därför måste man ha koll på hur beläggningen och prisbilden är på ett boende till exempel, förklarar Petter. Vidare påpekar han vikten av att mäta effektivitet och att försöka hitta nyckeltal för helheten så att det går att göra jämförelser. På samma sätt menar han att man behöver vara medveten om, när man exempelvis delar ut matkassar till behövande, hur många andra kyrkor och organisationer som gör det i samma stad. Där kommer vi in på fågelperspektivet igen. — Jag gillar att se helheter och det underlättar för oss att ta beslut om vad vi ska göra och vad vi inte ska göra, säger Petter. Människor får hjälp av olika slag på Hisingskåren i Göteborg men dessa ska då också gå en budgetkurs som innefattar hälsa, var man bör hand-


la mat och hur man får koll på vad ens pengar går till. — Blir du medveten om saker och ting så har du lättare för att ta ansvar för ditt liv, säger Petter. — Det handlar också om att hjälpa människor långsiktigt, att de får kontroll över tillvaron eller får ett jobb, fortsätter han. Petter driver även en egen firma då han anordnar säljutbildningar, coaching och motivationsföreläsningar som syftar till att uppnå mål och resultat. — Det är samma innehåll även när man talar till långtidsarbetslösa, att fokusera på det som motiverar människor att göra det de vill göra och som leder framåt mot målen de har satt upp, menar Petter. Han var med och sjösatte Frälsningsarméns projekt Tro, Hopp och Arbete efter att Arbetsförmedlingen kontaktat Frälsningsarméns butikskedja Myrorna. Det hela innefattade arbetsträning i butik eller på sorteringen varvat med coaching och motivationsföreläsningar om hur varje specifik person kan nå sina mål. — Jag ville ge dessa människor något att prata om hemma vid matbordet med familjen så vi bidrog då även med föreläsningar och studiebesök, berättar Petter. Nu finns det mängder av liknande initiativ från olika håll så Tro, Hopp och Arbete har lagts ner även om Frälsningsarmén fortfarande erbjuder många praktikplatser i de olika verksamheterna. Stöd och matchning som Vasakåren i Stockholm har är också ett redskap för att hjälpa arbetslösa att få en sysselsättning/anställning. Petter påpekar även att det för Frälsningsarmén inte bara handlar om att ge praktisk hjälp utan om att upprätta människor. Ett än mer allvarligt ämne handlar om när Petters yngsta son, Jesper, för tolv år sedan blev allvarligt sjuk. Väl inne på akutmottagningen slutade sonen andas och hans hjärta som hade drabbats av ett virus stannade. Han fick respirator och det pratades om hjärtbyte. Sjukhusvistelsen varade i arton för familjen plågsamma dagar. — Vi fick veta att det inte borde gå

Petter Ljungholm spelar eufonium med Hisingskårens musikkår på Kvilletorget. Det är något de ofta gör på onsdagar om vädret tillåter.

att få igång hjärtat då det var så skadat. Ändå lyckades de men de kunde inte riktigt förklara varför, säger Petter. En sjuksköterska som själv inte är troende sa till en kollega som är bekant med familjen Ljungholm att hon slagits av vilket lugn det var i Jespers rum. Kollegan hade då berättat att Jespers familj är med i Frälsningsarmén och att människor över hela världen bett för situationen. — Det tog ett tag att hämta sig från det hela men händelsen har stärkt min tro. Fast jag tror att även om man ber så är det viktigt att handla också. När jag ringde sjukvårdsupplysningen innan vi åkte till sjukhuset så tyckte de att vi kunde vänta till efter helgen, men hade vi gjort det så

hade inte Jesper levt idag, säger Petter. När han summerar sitt liv så här långt uttrycker han en stor tacksamhet till sina föräldrar som genom handling visat på sin tro och han hänvisar också till sin morfar som skrivit en bok om uppväxten under fattiga förhållanden. — Nu sörjer man över att man inte har den senaste mobiltelefonen men på morfars tid förlorade man barn, menar Petter, som tycker att man ska ta vara på det liv man har här och nu. — Jag och Ann försöker att inte skjuta upp saker; vill jag ta flygcertifikat så gör jag det och vi vill resa och se världen nu och inte vänta tills vi har fyllt 75, avslutar han. g 7


Frälsningsarmén en viktig röst i Almedalen Under årets politikervecka i Almedalen i Visby deltog Frälsningsarmén som en betydelsefull aktör kring frågorna om social utsatthet ur olika aspekter. Samtalen mellan Frälsningsarméns representanter och politiker och sakkunniga från näringsliv och myndigheter, lockade många engagerade besökare. TEXT OCH FOTO: CARINA TYSKBO OCH LARS BEIJER 8


rapport | Almedalsveckan 2018

I tältet på Hamnplan var engagemanget stort. Besökarna uppmanades att "Sätta punkt för utsattheten" genom att fotograferas med skyltar. Bilderna publicerades sedan på sociala medier och budskapet fick bra spridning.

till kyrkor, porrberoende, och frågan om huruvida ideellt arbete har blivit statens räddningsplanka. TISDAGEN I TÄLTET innehöll seminarier

U

nder årets politikervecka i Almedalen i Visby deltog Frälsningsarmén som en betydelsefull aktör kring frågorna om social utsatthet ur olika aspekter. Samtalen mellan Frälsningsarméns representanter och politiker och sakkunniga från näringsliv och myndigheter, lockade många engagerade besökare. Frälsningsarmén fanns i ett eget tält vid Hamnplan i Visby och var som vanligt också med i ”G som i Gud” tillsammans med tidningen Dagen och Pingströrelsen i Frälsningsarméns lokaler på Mellangatan. Där arrangerades "G som i Gud" varje dag med flera samtal och debatter. Representanter från Frälsningsarmén deltog i fem seminarier: bekämpning av människohandel, migration och integration, statsbidrag

om människohandel. Solen gassade över Almedalsbesökarna när Frälsningsarmén på tisdagsförmiddagen bjöd in till det första seminariet i tältet. Madeleine Sundell, Frälsningsarméns nationella samordnare mot människohandel, talade om medvetandegörande av rättsligt skydd åt människohandelsoffer. Med hjälp från volontärer och specialiserade advokater kan man söka asyl, göra en polisanmälan samt få grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda. Fanny Ljungholm, Frälsningsarmén, berättade om Safe Havens, ett EU-projekt som utgår från en holländsk modell där de mest utsatta eller potentiellt utsatta ska kunna få samlad hjälp på en och samma plats. Silvia I Åkermark, före detta åklagare och brottmålsadvokat på Brottsbyrån, lyfte frågan om vilka juridiska frågor som finns när det gäller människohandel. Andrea Ström, vice ordförande i Socialnämnden (M) i Stockholms stad, lyfte fram Socialtjänstens roll och ställde frågan om vilket stöd man kan få av den och av kommunerna. Helena Wilhelmsson (C), vice ordförande i Centerkvinnorna, menade att det är viktigt med politiska beslut och ett kunskapslyft över hela linjen. — Myndigheter, det civila samhället och politikerna borde starkare uttrycka att detta är en samverkansfråga, sade hon och fick medhåll av panelen.

lisen, Socialtjänsten, Helsingborgs stad och Hotellgruppen Helsingborg samt Helsingborgshem. Emma Cotterill är jurist och verksamhetsansvarig för socialt arbete på Frälsningsarmén i Helsingborg, och initiativtagare till Helsingborgsmodellen. Hon menade att frågan om människohandel oftast får ett globalt perspektiv där den lokala och strategiska betydelsen glöms. David Lega (KD), kommunalråd i Göteborg, berättade att Helsingborgsmodellen också kan komma att bli aktuell för Göteborg. BARNS UTSATTHET fokuserades på

onsdagsförmiddagen. Seminarieserien fortsatte med ett samtal om barn i utsatthet. Lars Beijer, informationsansvarig på Frälsningsarmén, sammanfattade rapporter om barn och ungas psykiska hälsa som tidigare under året publicerats av Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Barnombudsmannen. I dessa konstateras att allt fler barn lever i ekonomiskt utsatta familjer och känner oro. Riksdagsledamoten Jenny Petersson (M), menade att det är bråttom och behövs en långsiktig nationell strategi på området. Gabriel Ekbeck från Frälsningsarmén driver det digitala projektet Kylskåpsradion, där man använder modern media för att nå ut till barnen. På så sätt ger man uppmärksamhet åt utsatta barn. Solveig Zander (C), riksdagsledamot, ser mycket allvarligt på situationen. — Vi måste uppmärksamma att ungdomar mår dåligt. Här har det förebyggande arbetet brustit, sade hon. Lars Beijer undrade hur de församlade ville göra för att sätta punkt för barns utsatthet. — Barn är viktigare än vuxna, barn måste få känna sig delaktiga i samhället och få en framtidstro, löd svaren från panelen.

HELSINGBORGSMODELLEN lyftes fram

SEMINARIUM OM HEMLÖSHET lyfte

som gott exempel. På tisdagseftermiddagen handlade seminariet åter om människohandel, med Helsingborgsmodellen i fokus. Modellen, som gör det svårare att köpa sex och som hjälper offer för människohandel, är ett framgångsrikt samarbete mellan Frälsningsarmén, Po-

ytterligare aktuella problem. Under onsdagens eftermiddag inledde Lars Beijer seminariet med att redovisa fakta som presenterades i Socialstyrelsens hemlöshetsutredning i november 2017. Den akuta hemlösheten har ökat från 5700 till 6000 personer sedan den senaste 9


Engagerande samtal och seminarier arrangerades av "G som i Gud". Nedan: I tältet på hamnplan ledde Madeleine Sundell välbesökta seminarier om människohandel.

utredningen. 33 000 personer har problem med att få bostad, 24 000 barn har en förälder som lever i hemlöshet, och den gruppen har ökat med 60 % sedan 2011. Bodil Nilsson, verksamhetschef för Frälsningsarméns Sociala center för personer i hemlöshet och missbruk vid Hornstull i Stockholm, berättade att centret besöks av i genomsnitt 120 gäster varje dag. Förutom kläder, mat, stödsamtal och kontakter med kuratorer erbjuds besökarna hjälp med att etablera en kontakt med till exempel Socialtjänsten. Catharina Bråkenhielm (S) har arbetat i socialutskottet med bland annat hemlöshetsfrågor. Hon bekräftar den förändrade bilden av hemlöshet och de höga kraven från bostadsbolagen på hur människors situation ska vara för att man ska få bostad. Till exempel ska man ha både arbete och fast inkomst. -Alla klarar heller inte av att fylla i de blanketter som krävs för att komma i åtnjutande av exempelvis försörjningsstöd, påpekade hon. 10

Bodil Nilsson berättade hur gäster på det Sociala centret kan tömma en kasse oöppnade kuvert på kuratorernas skrivbord, kuvert med myndighetsbrev som legat i hallen länge. — Här har vi på Sociala centret tid och kompetens att kunna hjälpa till direkt, menade hon. EN LEVANDE KYRKA ÄR nödvändig för samhället. I fokus för torsdagens seminarium stod vår identitet som kristen kyrka och vårt uppdrag kopplat till denna identitet. Övertygelsen om att helhet och fullhet i livet är möjligt att uppnå, är bas och målsättning för Frälsningsarméns arbete. På frågan från moderator Johan Lahne, Frälsningsarmén, varför man som kristen kyrka ska hjälpa utsatta, svarade Frälsningsarméns ledare, kommendörerna Marianne och Clive Adams, att det i både Gamla och Nya Testamentet tydligt framgår att barmhärtighet gentemot den utsatte är central. — Vi har fem grunder till detta: den biblis-

ka, historiska, teologiska, erfarenhetsmässiga och existentiella, sade Clive Adams. Marianne Adams pekade på Jesu egen förebild i mötet med utsatta och på bibelstället om den barmhärtige samariern, som, utan att bry sig om vem den behövande var, hjälpte en människa i nöd. Lars Adaktusson, (KD), menade att kristenheten är en omistlig positiv kraft i ett gott samhälle. Den kan ge förutsättningar att ta itu med de stora existentiella frågorna på ett sätt som politiska företrädare aldrig kan. Detsamma tyckte Thomas Strand (S), riksdagsledamot, som imponerades, inte minst av kyrkornas insatser under den stora flyktingvågen 2015. Innan panelen åter försvann ut i vimlet på Visbys gator fick den lyfta några hjärtefrågor. Frågorna handlade om vikten av den existentiella och psykiska hälsan, förmågan att kunna se helheten i en människa, att minnas hur Jesus lyfte fram utsatta och att varje människa har ett unikt och okränkbart värde. g


aktuellt

Musik hela sommaren foto: jonas nimmersjö

FÖR DE FLESTA musikkårer

Hjälp att finna sig själv och sin tro MELLAN den 20 juni och 7 juli samlades

19 ungdomar på Hagabergs Folkhögskola i Södertälje för att gå Frälsningsarméns konfirmationsskola. Ansvarig ledare för konfirmationsskolan var Jennie Gallardo, kårledare för Centrumkåren Haga Mölndal i Gö-

teborg. Hennes man Alejandro Gallardo ansvarade för bibelundervisningen. — Vår förhoppning är att ge deltagarna så pass mycket information och ge dem den tid de behöver för att själva ta ställning till om de vill tro på Gud eller inte, säger Alejandro Gallardo. g Jonas Nimmersjö

betyder sommaren ett uppehåll i den regelbundna verksamheten. Det är nästan omöjligt att ha repetitioner eller spela på gudstjänster när mer än hälften av musikanterna är bortresta på semester. Söderkårens musikkår har dock inte tagit semester utan alla medlemmar som varit kvar i Stockholm har träffats regelbundet för att spela och evangelisera inför intresserade åhörare. Under juni och augusti framförde musikkåren varje onsdagskväll ett minikonsertprogran på Bysistorget nära kåren och fem onsdagar i juli och augusti medvekade musikåren i Högalidskyrkans sommargudstjänster i kyrkparken, en 80-årig tradition. g Lars Beijer

Scoutläger med tidsresor

foto: per lundell

SISTA VECKAN I JULI samlades drygt 100 scouter och ledare på Frälsningsarméns lägergård i Bäckaby, Småland. På schemat fanns bibelundervisning, fysiska aktiviteter, hantverk, festkvällar, bad och musik. Temat var ”Tillbaka till framtiden”. — Vi reste med tidsmaskinen och träffade Adam och Eva, William Booth och framtidsscouter, säger Per Lundell, lägerchef och kårledare.

På grund av torkan blev det inga lägereldar eller lyktor på kvällarna men via specialtillstånd kunde man laga mat på gasolkök. Det saknades även el och mobiltäckning. — Jag tror att det är en frihetskänsla att istället vara tillsammans. Det bästa för mig var att träffa deltagarna och se att de trivdes och hade roligt, säger Per Lundell. g Teresia Jansson

11



fokus | breda sociala arbetet

Socialt arbete med stor bredd Behoven av hjälp tycks oändliga i vårt land. Allt fler befinner sig i akut hemlöshet, den psykiska ohälsan bland unga ökar och substansberoendet går ner i åldrarna. Många äldre lider av ensamhet och ansträngd ekonomi. Människor köps och säljs som varor. Frälsningsarméns breda sociala arbete kan göra skillnad. TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

F

rälsningsarmén är en kyrka med ett brett socialt arbete som riktar sig till människor som har det svårt på olika sätt. Grunden till utsatthet är ofta fattigdom, som i sig kan höra ihop med psykisk eller fysisk ohälsa och ibland med alkohol-eller drogmissbruk. Under året har man i en kommunikations- och insamlingskampanj samlat problembilden och vad Frälsningsarmén vill göra på området under namnet ”Sätt punkt för utsattheten.” — Vi gör detta utifrån våra kristna värderingar och vi ser människan bakom utsattheten. Vi har en bred verksamhet där människor får sina grundläggande behov tillgodosedda; fysiskt, psykiskt, andligt och socialt. Det känns viktigt för oss att lyfta fram hur verkligheten ser ut. Den är inte alltid uppmuntrande. Men vi vill också ingjuta hopp om att det finns hjälp att få, säger Christine Samuelson, varumärkesansvarig på Frälsningsarmén.

EN ÖKAD ANDEL YNGRE människor, kvinnor, pensionärer, utlandsfödda och papperslösa lever i akut hemlöshet. Fler söker hjälp på Frälsningsarméns akutboenden, institutioner eller kårer. De som söker hjälp lider av en större psykisk ohälsa och far mer illa än tidigare. — Det mest anmärkningsvärda är att 24 000 barn har föräldrar som lever i hemlöshet, detta trots att Barnkonventionen lyfter fram barns rätt till en skälig levnadsstandard. Att det dessutom är så många fler utlandsfödda som lever i hemlöshet är tecken på ett dåligt fungerande integrationsarbete, säger Per-Uno Åslund, metodstödjare för sociala institutioner och förskolor på Frälsningsarmén. Stödet till personer i hemlöshet handlar bland annat om nattlogi på ett akutboende samt långsiktiga stödboenden där man får hjälp att ta tag i missbruk, psykiska problem och ekonomis-

ka svårigheter. På de sociala dagcentren erbjuds mat, kläder, visst ekonomiskt bistånd och även rådgivning, samtal och gemenskap. Akuta insatser, proaktivitet och långsiktighet går hand i hand. ALLT FLER BARN LEVER i ekonomiskt utsatta familjer i Sverige. Mest utsatta är barn till ensamstående föräldrar, unga föräldrar, föräldrar med utländsk härkomst och asylsökande. Dessa barn blir oftare utsatta för mobbning, når sämre resultat i skolan och saknar meningsfull fritidsysselsättning. Allt fler av de unga oroar sig för familjens ekonomi. Frälsningsarmén erbjuder utsatta ekonomisk stöttning i form av matkassar, presentkort på mat och hjälp med att täcka vissa utgifter. Idag driver Frälsningsarmén verksamheter för barn och unga på omkring 50 orter. Kollon, fritidsaktiviteter till låg kostnad, scouting, tjejkvällar, pyssel och orkesterverksamhet, öppna förskolor och 13


fokus | breda sociala arbetet

Frälsningsarmén erbjuder en rad möjligheter till hjälp för dem som lever i utsatthet, t ex i psykisk ohälsa, hemlöshet eller som hamnat i människohandel.

stödboenden, utflykter och fotbollsträning är några exempel. SVERIGES BEFOLKNING generellt lever i materiellt välstånd. Men på insidan mår vi däremot sämre. Den psykiska ohälsan och konsumtionen av antidepressiva medel stiger hos såväl vuxna som barn. Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. Den enskilt största gruppen som mår dåligt är unga kvinnor i åldern 18-24 år, enligt rapporter från Socialstyrelsen. — Det är framförallt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen av psykisk ohälsa. Unga som mår dåligt är ofta tonåringar 14

som uppfattar familjens ekonomi som dålig, säger Ewa-Marie Kihlagård, metodstödjare för barn och ungdom på Frälsningsarmén. Frälsningsarmén erbjuder en rad möjligheter till hjälp för dem som lever i psykisk ohälsa. Exemple är utrednings- och behandlingshemmet/ HVB-hemmet FAM-huset i Fristad, stödboendet Locus i Stockholm för unga, tre skyddade boenden för kvinnor och män som utsatts för våld i nära relationer och skydd för dem som fallit offer för människohandel. — I verksamheterna finns vuxna som fångar upp barn och unga som lever i utsatthet, till exempel de med föräldrar som missbrukar. Personalen kan där-

med bistå med psykosocialt stöd genom sin närvaro och genom samtal, säger Ewa-Marie Kihlagård. Allt detta sker dessutom i en trygg miljö då alla som kommer i kontakt med barn och unga inom Frälsningsarméns verksamheter går utbildningen ITH, I trygga händer. Den omfattar Frälsningsarméns riktlinjer för att alla former av övergrepp ska förebyggas och förhindras. RUNTOM I VÅRT LAND finns människor som lurats till Sverige för att hamna i prostitution, tiggeri och arbete under slavlika förhållanden. Människohandel är en marknadsdriven kriminell bransch som bygger på principerna om utbud och ef-


fokus | breda sociala arbetet

MAN KAN FAKTISKT FÖRÄNDRA BILDEN OCH ÅTERERÖVRA MÄNNISKOVÄRDET FÖR DE DRABBADE.

terfrågan via makt, bedrägeri eller tvång. Navet är efterfrågan på billig arbetskraft och sexuella tjänster. Fattiga, asylsökande, papperslösa och ensamkommande unga är särskilt utsatta. — Sedan år 2014 har Frälsningsarmén

i Sverige lagt stor vikt vid att arbeta mot människohandel. Via strategier, sakkunnighet och proaktivitet har vi blivit en viktig aktör i frågan, säger Madeleine Sundell, människorättsjurist och Frälsningsarméns representant i frågor kring människohandel. Förebyggande arbete sker genom information, utbildning och opinionsbildning gentemot och tillsammans med allmänhet, organisationer, kyrka, polis, myndigheter, handel och politiker. De utsatta får hjälp genom till exempel uppsökande verksamhet på öppna sociala center, skyddad akutmottagning, samtalsstöd, språkträning, juridisk rådgivning och terapi. Via utslussning och eget boende är det också

viktigt att kunna komma tillbaka in i samhället efter ett liv som utsatt. — EU-projektet Safe Havens är ett samarbete mellan Frälsningsarmén och barnrättsorganisationen ECPAT i Holland. På olika platser etablerar vi så kal�lade "säkra hamnar”. Det är specialiserade boenden med särskilt socialt stöd. Där kan de drabbades liv reintegreras i lokalsamhället, säger Madeleine Sundell. På detta och flera andra sätt blir Frälsningsarméns breda sociala arbete en upprättelse för människor till kropp, ande och själ - ett sätt att sprida räddning, läkedom och Kristi ljus i mörkret. Det finns ett stort hopp. Det går faktiskt att förändra bilden och återerövra människovärdet för de drabbade. g 15


MIN VÄG TILL GUD | Lotta Rodin Lundberg

Jag tog emot Jesus Min väg till Gud har varit slingrig och allt annat än självklar. Jag har alltid varit en sökare och innan jag lärde känna Jesus var naturen min högre kraft, till stor del tack vare Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram. TEXT: LOTTA RODIN LUNDBERG FOTO: ERICA BRODIN

J

ag kom i kontakt med Anonyma Alkoholister i 20-årsåldern när min pappa åkte på behandling och sedan fortsatte på AA. Som anhörig vuxen dotter började jag gå på Alanon (12-stegsprogram för medberoende och anhöriga) och fann uttrycket “Gud, som vi uppfattar honom” väldigt befriande. Jag växte upp i ett sekulärt hem utan direkt kunskap om kristendomen överhuvudtaget och hade en hel drös med fördomar om kyrkor, samfund och religion. En vacker blomma, ett uråldrigt träd, en fågels drill eller helt enkelt en förunderlig sten gjorde mig dock övertygad om att det finns en skapare. Jag hade helt enkelt inget behov (trodde jag) av att specificera honom/henne, jag var bara tacksam över förmånen att få njuta av naturens underverk. Efter många års sjukskrivning och diverse olika insatser i form av rehabilitetsersättning, lönebidrag och coaching-program så upptäckte jag av en slump (trodde jag, haha!) att Frälsningsarmén hade ett program med arbetsträning för människor som jag, lite trasiga till kropp och själ. Slumpen bestod i att Arbetsförmedlingens handläggare inte hade erbjudit mig denna insats utan

16

jag hittade själv informationen på deras hemsida. När jag mailade och frågade om det kunde vara något för mig så var jag inskriven på en vecka. Så kan det gå när Gud har en plan! När jag första gången klev in genom dörrarna i Krukmakarens hus och Frälsningsarmén i Visby så kände jag att jag hade kommit hem - Guds kärlek fullkomligt genomsyrade väggarna. Alla som deltog i Hela Livet, som programmet heter, var alltid välkomna att delta i frukost-, lunch- eller eftermiddagsbönen, och det gjorde jag mer än gärna. En halvtimmes bön med lovsång om dagen blev en ersättning för de AA-möten som jag nu missade, och avgörande för min tro. I mars anordnadeFrälsningsarmén i Visby ett vinterläger dit jag åkte. Varje dag efter middagen hade vi en liten kvällsandakt med lovsång, och det var under en av dem som vi blev erbjudna att ta emot Jesus. Det kändes helt naturligt att acceptera och det är nu fem och ett halvt år sedan. Det har till och från varit knepigt att “lära om”. Jag har ett starkt kontrollbehov, och måste ständigt påminna mig att jag kan lägga saker i Guds hand och att jag inte står ensam längre. Nåd och förlå-

REDAN DÅ FÖRSTOD JAG ATT JAG VAR DEL AV NÅGOT STÖRRE. MEN ALDRIG KUNDE JAG ANA ATT JAG BEFANN MIG MITT I HJÄRTAT AV GUDS PLAN FÖR MIG. telse är begrepp som jag från början hade svårt att tro att de skulle gälla mig också, men efter en Alpha-kurs klarnade det något. Min kunskap om Bibeln begränsade sig till de första stroferna i julevangeliet, bönen Fader vår och Psalm 23. Nu fick jag lära mig, genom Alpha, hemgrupp och predikningar, hur det hänger ihop. En liten app på telefonen gjorde bibelläsandet enklare och föreslog läsplaner för en total nybörjare som jag. Jag har ju nämnt lovsång ett par gånger och musik är en stor och viktig del av mitt liv. Jag har tidigare sjungit i många körer, men aldrig trivts så bra som

»


Lotta Rodin Lundberg förstår att begrepp som nåd och förlåtelse även gäller henne.

17


MIN VÄG TILL GUD | Lotta Rodin Lundberg

i gospelkörer. Idag vet jag vad det var jag kände när jag svävade hem efter repetitionerna - den rena och skära glädjen som Anden ger. Jag måste ha öppnat upp för Gud genom sången utan att veta vad jag gjorde. Idag har jag glädjen att få vara en del av lovsångsteamet i Visby och jag är oerhört tacksam för gåvan som Gud har lagt i mig. Ungefär en gång i månaden är vi ett gäng som går ut i Visbynatten med vår “kaffi-vagn”. Vi möter människor, bjuder på kaffe och macka eller bulle, eller bara ett glas vatten. Många stannar upp en stund och pratar, nyfikna på vad vi gör där, och vi får tillfälle att prata om Gud, vittna och be för människor. Hittills har vi inte haft några negativa reaktioner och alla går därifrån med Guds välsignelse. Jag trodde nog aldrig att jag skulle stå på ett torg mitt i natten och berätta om Jesus! Guds vägar är i sanning outgrundliga. Jag är verksam i två ideella föreningar och där hoppas jag att jag sprider Guds kärlek. Jag sticker aldrig under stol med att jag är kristen och det leder ibland till spännande och oväntade samtal. Från början kände jag mig osäker eftersom jag inte “kunde” så mycket om Bibeln och inte hade “förklaringar” på allt, men idag bryr jag mig inte så mycket om det - jag sår och Anden får ta hand om resten! Visbykåren har just avslutat en Celebrate Recovery-kurs, en kurs som bygger på AA:s 12 steg och Jesus bergspredikan. Jag har deltagit och det har varit en spännande och tidvis ganska jobbig resa som följer stegen men har ett tydligt fokus på Jesus som frälsare. Efter att ha gjort delar av stegen inom AA så kan jag säga att det är ett betydligt lättare arbete med Jesus vid sin sida. Det blir väldigt tydligt att 18

Lotta Rodin Lundberg berättar gärna om sin tro.

AA:s grundare var troende när jag lär mig mer och mer om Bibeln och kristen tro. Det finns starka ledord som till exempel tacksamhet, tålamod, tillit och tro (4T), som är framträdande både i 12-stegsprogrammet och i Bibeln. Inom AA finns också den så kallade tredjestegsbönen: Tag min vilja och mitt liv. Vägled mig i mitt tillfrisknande. Visa mig hur jag ska leva. Jag har sedan tidigare haft den utskriven och uppsatt i köket så att jag läser den till frukost, men först nu inser jag hur oerhört stark den är, och vilken fullständig överlåtelse den innebär. Det är en bra påminnelse för mitt kontrollbehov så där på morgonen. Sinnesrobönen använder jag dagligen som ett litet andrum innan jag reagerar och leder ofta till att jag agerar på ett annat, lite mer sansat sätt, eller inte agerar alls.

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

fakta Lotta Rodin Lundberg Ålder: 55 år Bostadsort: Visby Familj: Två vuxna barn: Erika, 25 år och Emelie, 23 år Yrke eller studier: Croupier, busschaufför, operatör på larmcentral, administratör, ekonomi- och personalansvarig. Idag sjukpensionär på halvtid och arbetslös på halvtid. Böcker jag gärna läser: Fantasy och spänning


JOHNNY OCH EVA KLEMAN

krönika

Även nätporr täcks av nåd I MÄLARDALEN FINNS ett boende vars syfte är att skapa en trygg plats för kvinnor som har upplevt ett personligt helvete. Det handlar om att ha blivit köpt och såld, behandlad som produkt, uppmätt och bedömd av andra för att utnyttjas sexuellt. På detta boende får kvinnorna påminnas om sitt sanna värde, de får till-

NÄTPORREN KAN HA BLIVIT EN IHÅLIG TRYGGHET SOM MAN VÄNDER SIG TILL I FRUSTRATION, ENSAMHET ELLER STRESS. baka sin röst och får mandat över sina liv igen. Kremena Hultby har varit föreståndare för boendet i ett par år. Efter att ha sett kvinnor komma och gå började hennes tankar att vandra. Hur kan vi stoppa detta, innan avhumaniseringen har hänt? Hon ville adressera efterfrågan på sexuella tjänster. Varför finns det individer som vill köpa samtycke? Eller köpa en annan människa? Så vi två tog ett steg tillbaka och började fundera på vilka röster som påverkar vår syn på sex. Det blev klart för oss att ett stort kugghjul är nätporren. Det finns självfallet andra, men nätporren har fått

fritt spelrum under en lång tid. Nätporrens närvaro och konsumtion är tyvärr norm. Det förvånar mig inte eftersom att känna attraktion är grundläggande för människan. Nyfikenheten är given. Gud har skapat vår sexualitet och vill ge oss det bästa. Han blir inte obekväm med att prata om sex. Idag är merparten av ’normal’ nätporr inte bara naket sex. Det är mer maktutövning än samspel. Mer våld än glädje. Vi ville börja fundera på om detta påverkar oss, och vår förväntan på sex, uppmuntra till samtal om nätporr och utforska fler förhållningssätt än att det är helt oproblematiskt. För det efterfrågas just detta; ett samtal. I princip alla människor har sett porr någon gång, eller ser det sporadiskt. För många är det inte bara upphetsande utan väcker också frågor och känslor. Vissa individer uttrycker också att de känner sig fast i sin konsumtion. Man kan ha varit fast i åratal eller ha perioder av hög konsumtion men upplevelsen är att nätporren har viss kontroll. Nätporren kan ha blivit en ihålig trygghet som man vänder sig till i frustration, ensamhet eller stress. Det hjälper sällan långvarigt eftersom man tar två steg framåt och tre bakåt. Det kan upplevas som ett beroende. Detta berör människan, kyrkan inkluderad. Även om kyrkan historiskt sett inte har varit vass på att prata om sexualitet är det relevant för Gud. Det är på nätet porren finns så varför inte skapa hjälpen på samma plattform

Lovisa Landälv är socialkonsulent för Frälsningsarmén i Sala samt projektledare för "Starta om" som är Frälsningsarméns arbete mot nätpornografiberoende.

genom en hemsida med möjligheten till samtal. Det som är relevant för människan är relevant för Gud. Sex och porr inkluderat. Det finns oändlig nåd och kärlek som flödar över från korset och på toppen av det finns gemenskap och stöd i den kristna familjen. Vi är Kristi kropp och kan hjälpa varandra till ett friare liv, genom att lyssna, gå bredvid och hoppas tillsammans. Ett stort problem med nätporr är hur det isolerar konsumenten och minskar hennes värde. Vi kan i gemenskapen bryta detta genom att vara ärliga och tro på att den nåd som Gud ger håller, och visa på de sanningar som nätporren är oförmögen att förmedla. g

19


TRO | den helige ande

DEL 4. Vem är Jesus, hur ska jag kunna tro på honom och den helige Ande, hur kan Gud leda mig och kan han hela oss? Varför ska jag be, läsa Bibeln och gå i kyrkan? Detta är frågor som många kanske bär på och därför vill vi i en artikelserie i fem delar försöka svara så gott vi kan på dessa funderingar. Vi utgår från boken ”Livets frågor” av Nicky Gumbel som ligger till grund för alphakurser; grundkurs i kristen tro.

Vem är den helige Ande? Kan Gud leda oss och i så fall hur? Vem eller vad är den helige Ande och vad gör han/den? Hur kan vi bli uppfyllda av den helige Ande och vad händer med oss då? Vad är tungomål och vad ska vi med det till? Dessa frågor reder vi ut i det här avsnittet i serien om den kristna tron. TEXT: TERESIA JANSSON

G

ud säger: ”Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra” (Ps 32:2). ”Jag vet väl vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens, till att ge er en framtid och ett hopp” (Jer 29:11). ”Befall din väg åt Herren och förtrösta på honom – han skall göra det” (Ps 37:5). Vi kan lita på att Guds plan alltid är god. Han leder oss på fem sätt: I Bibeln finns Guds allmänna vilja och vid vägskäl bör vi se efter vad den säger. Guds Ande bor i och kommunicerar med oss, därför måste vi ta oss tid att lyssna när vi ber. Tankar och känslor som kommer bör prövas. Stämmer de med Bibeln? Förmedlar de kärlek, kraft, uppmuntran och tröst? Känner vi frid inom oss? Gud tvingar oss inte att göra något vi inte vill för han verkar i oss, och om nödvändigt förändrar han vår vilja. ”Ty det är Gud

20

som verkar i er så att ni i både vilja och gärning förverkligar hans syfte” (Fil 2:3). Gud kan tala så att vi hör med våra fysiska öron, genom änglar, profeter, andra människor eller genom syner. Vi ska använda vårt förnuft och förstånd och Bibeln uppmanar oss att söka visa råd (Ords 12:15), exempelvis av mogna, kloka och erfarna kristna. Men vi bär själva ansvaret för våra beslut. Gud kan tala till oss genom omständigheter. Han öppnar dörrar (1 Kor 16:9) och andra stänger han (Apg 16:7). Ibland dröjer det länge innan vi får se Guds löften gå i fullbordan. Abraham fick ”efter tålig väntan vad Gud hade lovat” (Hebr 6:15). Att försöka uppfylla Guds löften med egna metoder kan få katastrofala följder (1 Mos 16 och 21). Gud kan ändå göra något bra av vår framtid om vi överlämnar allt till honom.

VEM ÄR DEN HELIGE ANDE? Den tred-

je personen i treenigheten är den helige Ande och han är just en person. Han tänker, talar, leder och kan bli bedrövad. Han ger råd, tröstar och uppmuntrar och omnämns ibland som ”Kristi Ande” eller ”Jesu Ande”. Redan i Bibelns första vers ser vi den helige Andes närvaro: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet" (1 Mos 1:1-2). Han förmedlade fysiskt liv till människan och fyller oss idag med andligt liv. Den helige Ande kan ge oss vishet, förstånd, kunskap och praktiska färdigheter. En konstnärs arbete kan få en ny dimension när Guds Ande fyller personen, så att andra människor berörs inombords. Den helige Ande kan uppfylla ledare och ofta utväljer Gud människor


FOTO: UNSPLASH/davide cantelli

som känner sig svaga, otillräckliga och dåligt utrustade men med hans kraft blir de framstående i sina tjänster. Den helige Ande kan ge kraft och styrka och lösa oss från bojor och slaveri, såsom fruktan, ovanor eller beroenden. I Gamla testamentet ingick Gud ett förbund med sitt folk men då folket inte klarade av att hålla hans lagar lovade han att upprätta ett nytt förbund. ”Jag ska lägga min lag i deras bröst, och i deras hjärtan skall jag skriva den” (Jer 31:33). Det nya förbundet innebar en inre lag snarare än en yttre. ”Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma i ert bröst. Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött” (Hes 36:26-27). Guds Ande hjälper oss att hålla hans lagar och bud. Först vid Jesu födelse blev den helige Andes verksamhet påtagligt märkbar. Alla som var inblandade i den var ledda

DEN HELIGE ANDE KAN GE KRAFT OCH STYRKA OCH LÖSA OSS FRÅN BOJOR OCH SLAVERI, SÅSOM FRUKTAN, OVANOR ELLER BEROENDEN.

leddes av den helige Ande och lovade: ”Ni skall få kraft när den helige Ande kommer över er” (Apg 1:8). ”Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig Ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem” (Apg 2:2-4). VAD GÖR DEN HELIGE ANDE? Jesus sva-

av den helige Ande och Johannes döparen förutspådde hans ankomst. ”Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag… Han skall döpa er med helig Ande och eld” (Luk 3.16). Precis som vid dopet i vatten blir vi översköljda med Guds Ande när vi blir döpta i den helige Ande. Jesus var fylld av och

rade: ”Sannerligen, jag säger dig. Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. Det som har fötts av kött är kött, och det som har fötts av ande är ande. Var inte förvånad över att jag sa att ni måste födas på nytt” (Joh 3:5-7). Vi föds fysiskt in i en familj och när vi blir frälsta föds vi andligen in i den kristna familjen. Vi tar emot

»

21


TRO | den helige ande

fullkomlig förlåtelse och skiljemuren » mellan oss och Gud rivs ner. ”Alla som

22

Frälsningsbön FOTO: UNSPLASH/tim easley

leds av ande från Gud är Guds söner. Ni har inte fått en ande som gör er till slavar så att ni måste leva i fruktan igen; ni har fått en ande som ger söners rätt så att vi kan ropa: ”Abba! Fader!” Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn. Men är vi barn, då är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få dela hans härlighet” (Rom 8:14-17). Alla kristna är ”ett”, en och samma kropp, och samma helige Ande bor i oss. Att vara Guds barn är det största privilegiet vi kan få och det innebär en varm och nära gemenskap med vår himmelske far. Vi ärver honom när vi själva dör. Då får vi uppleva en evighet med kärlek och välsignelse. Tiden här kan innebära lidande för vår tros skull men det är ingenting i jämförelse med det arv vi har att vänta som Guds barn. ”Ty genom honom (Jesus) kan både vi och ni nalkas Fadern, i en enda Ande” (Ef 2:18). Vi bör be i anden, annars tenderar våra böner att bli torra och livlösa. Den helige Ande hjälper oss att lära känna Gud bättre och att förstå vad han säger oss i Bibeln. Andens frukter börjar också växa inom oss; kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, ödmjukhet och självbehärskning (Gal 5:22). Gud har lagt ner olika gåvor i var och en; förmågan att förmedla vishet eller kunskap, stark tro, kraft att bota människor eller utföra under, gåvan att profetera eller skilja mellan olika andar, att tala olika slags tungomål och/eller att uttyda tungomål (1 Kor 12:7-11). Andra funktioner är att vara lärare, apostel, medhjälpare, ledare, evangelist eller pastor. Vidare nämns i Bibeln tjänande, uppmuntran, generositet, ledarskap, barmhärtighet, gästfrihet och förmågan att förkunna. Gud uppmanar oss att be om dessa gåvor. (1 Kor 12:31, 14:1). Guds ande ger oss en längtan och förmågan att berätta för andra om vår tro. Jesus sade: ”Ni skall få kraft när den helige Ande kommer över er, och ni skall vittna om

mig i hela Judéen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns” (Apg 1:8). Andens uppfyllande kan ta sig fysiska uttryck; man kan bli darrig, varm och/ eller börja andas djupare. Lyckorus, kraft och en våg av kärlek kan också svepa igenom en. En del brister spontant ut i lovsång och lovprisning till följd av det. Vi är kallade att älska, lovprisa och tillbe Gud med hela vår varelse. Den helige Ande kan även uppenbara sig som en gudomligt mäktig kraft/vind. VAD ÄR TUNGOTAL? Med den helige

Ande följer tungomålet, även om man kan vara fylld av Anden utan att tala tungomål. Det är förmågan att tala ett språk fast man aldrig har lärt sig det. Det kan vara ett himmelskt språk (1 Kor 13:1) som ingen annan förstår eller ett befintligt språk. Tungomål är en form av bön riktad till Gud (1 Kor 14:2), som uppbygger den enskilde kristne (vers 4) och som övergår det mänskliga talets begränsningar. Det språket är till hjälp på olika sätt: I lovprisning och tillbedjan när våra egna ord inte räcker till, vid kriser när vi inte vet hur vi ska be för att vi är nedtyngda, och när vi ber för andra, särskilt om det är någon man inte vet särskilt mycket om. Gud kan då lägga rätt ord i vår mun. Det är inte obligatoriskt som kristen att tala i tungor men vi kan få den gåvan om vi tar emot den i tro. Saker som kan försvåra det är tvivel, fruktan men också

Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete). Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din Helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din Helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid. I Jesu Kristi namn. Amen.

synd. Någon kan be för dig att du ska få tungotalet, eller så ber du själv. Be Gud om förlåtelse för det som kan vara hinder för att få det och vänd om ifrån det. Be Gud att fylla dig med sin Ande och att ge dig tungotalets gåva. Be och sök Gud tills det blir så. Öppna munnen och börja prisa Gud på ett språk du kan men inte ditt modersmål. Tro på att det du får verkligen är från Gud. I början kommer det ofta bara några ord och det kan ta tid även för tungomålet att utvecklas så ha tålamod! g VILL DU GÅ EN ALPHAKURS?

En alphakurs består av tre delar: måltidsgemenskap, föredrag och samtal kring dagens ämne. Ta gärna kontakt med Frälsningsarmén på din hemort eller någon annan kristen kyrka. Läs mer på www.fralsningsarmen.se/ alphakurs eller på http://sverige.alpha.org


Så funkar det | vardagsängel

Det är något fantastiskt fint när människor vill ge pengar för att behövande i Sverige eller andra delar av världen ska få ett bättre liv, säger Anna-Carin Wiberg Löw ansvarig för Vardagsängel hos Frälsningsarmén.

Vardagsänglar bekämpar fattigdom och utanförskap Frälsningsarmén arbetar på många håll i Sverige för att bekämpa fattigdom och utanförskap, för att hjälpa dem som lever på gränsen, som inte har något hopp. Ett sätt att hjälpa Frälsningsarmén i detta arbete är att bli Vardagsängel och månadsgivare. TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

FÖR 100 KRONOR i månaden kan de som väljer att bli vardagsänglar vara till stor hjälp för Frälsningsarmén i arbetet med att hjälpa fattiga barnfamiljer, misshandlade kvinnor och barn, ensamma äldre, människor som fastnat i missbruk och i hemlöshet. Att vara månadsgivare eller Vardagsängel innebär att du ger regelbundet via autogiro till Frälsningsarméns arbete i Sverige. Du kan också bli Vardagsängel Fadder och ge din gåva till ett projekt som hjälper utsatta barn och ungdomar i Afrika, Asien, Sydamerika eller Lettland eller bli Vardag-

sängel Värden och ge till utvecklingsprojekt i tredje världen, t ex rent vatten till en by eller skola i Afrika. Under sommaren och hösten har det gått att se Frälsningsarméns nya reklamfilm för att locka fler människor att bli Vardagsängel. I filmen visar man hur Frälsningsarmén med hjälp av gåvor från alla vardagsänglar kan lösa några av de problem som finns och göra livet lättare för de människor som lever i fattigdom eller utanförskap. Vi möter flickan som inte har några fotbollskor och därför inte får vara med och spela, vi möter

den hemlöse som inte har någon mat, vi möter den äldre som är fattig och ensam och vi möter kvinnan som är i behov av skyddat boende. — För att bli Vardagsängel behöver du inte ge en stor summa, 100 kronor räcker. När många är med och ger så ser vi att det blir fantastiska resultat. Det är fint när människor vill ge pengar för att behövande i Sverige eller andra delar av världen ska få hjälp eller få ett bättre liv. De är verkligen vardagsänglar, de gör skillnad, säger Anna-Carin Wiberg Löw ansvarig för Vardagsängel. g 23


24

Stridsropet träffade kommendör Clive Adams och kommendör Christina Kjellgren i Kungsträdgården i Stockholm för att samtala med dem om hur det är att välja general i Frälsningsarmén.


om oss | att välja general

Om att välja general Den 24 maj valdes stabschefen kommendör Brian Peddle av Höga Rådet till Frälsningsarméns 21:a general och världsledare och efterträdde därmed general André Cox. En som deltog i Höga Rådet, för tredje gången är kommendör Clive Adams, ledare för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. Stridsropet träffade Clive Adams och kommendör Christina Kjellgren för att de skulle hjälpa oss reda ut begreppen och berätta om hur man blir general i Frälsningsarmén.

Samtal om generalsval

CHRISTINA KJELLGREN, Kommendör i Frälsningsarmén. Har tillsammans med sin make Hasse varit ledare för Frälsningsarmén i Argentina och i territoriet Schweiz, Österike och Ungern samt på internationella Högkvarteret för Europasektionen.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

C

live Adams har nyss varit med på sitt tredje Höga Råd för att välja general. Där blev han nominerad för andra gången, men även denna gång tackade han nej till nomineringen. Christina Kjellgren har varit med på ett Höga Råd. Stadgarna för Höga Rådet är från 1904 och gäller än i dag. Höga Rådet sammankallas vanligen för att välja en ny general, men kan även besluta om att avsätta en general. Det krävs minst sju kommendörer varav en är stabschefen som menar att den sittande generalen inte kan fortsätta, berättar Clive Adams. Om stabschefen inte vill vara med så krävs det tio kommendörer. — Och då är det den kommendör som varit kommendör längst som sammankallar, till Höga Rådet, säger Christina Kjellgren. Clive berättar att det är viktigt med "seniority", det vill säga att det är den som varit kommendör i aktiv tjänst under längst tid, som är nummer tre i hierarkin efter generalen och stabschefen. I år sammankallades dock inte Höga Rådet för att avsätta en general. General André Cox går i pension i augusti och hans av-

slutning som general var planerad. Bara en gång har Höga Rådet sammankallats för att avsatta en general. Det var 1928 då general Bramwell Booth, William Booths son, avsattes. Att Frälsningsarmén har sina rötter i England är tydligt när det gäller stadgar och regelverk. Vill man förändra stadgarna kan man behöva gå till parlamentet i England för att få igenom sina ändringsförslag. Det skedde senast 1980. Att behöva gå till parlamentet innebär en risk, menar Clive Adams. Folk som inte gillar Frälsningsarmén i parlamentet kan ställa till bekymmer. — Det finns ett annat sätt att förändra reglerna, berättar Clive Adams. Genom att göra det som på engelska kallas en ”deedpoll”-ändring kan en text förändras utan att man går till parlamentet. Det krävs två tredjedels enighet av kommendörerna för att en ändring ska kunna ske. Regeln var tidigare att bara kommendörer och territoriella ledare fick närvara vid Höga Rådet. De ledare som inte hade kommendörs rang fick inte ta med sina respektive. Det gjorde att man fick problem om någon överste blev nominerad. Då behövde man pausa

CLIVE ADAMS, Kommendör och territoriell ledare för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland.

FÖR CLIVE ADAMS var årets Höga Råd det mest utmanade Höga Råd av de tre han varit på berättar han för Stridsropet innan pressläggning av detta nummer. Denna gång var han en av de nominerade. Nu blev han inte lika överraskad som vid sin förra nominering. När han skulle ge sitt svar, efter en natt av oro och ofrid, tackade han nej till att ställa upp, berättar Clive Adams. Därefter kände han åter frid och kunde glädjas åt gemenskapen och samtalen under Höga Rådet. 25


om oss | att välja general

Ny tjänst men samma uppdrag I AUGUSTI TILLTRÄDDE BRIAN PEDDLE tjänsten som Frälsningsarméns nya general. Områden han vill prioritera är bland annat barns säkerhet/rättigheter, dialog med de som är i maktposition och att förbättra system/metoder och infrastrukturer. Hans vision som han också ser som en utmaning är att Frälsningsarméns anhängare/medlemmar trots en värld i snabb förändring och med mycket olikheter fortsätter att hålla fast vid trosstrukturen och uppdraget. — Vad jag vill se är att varje juniorsoldat, frälsningssoldat och officer är engagerad i att vinna själar, bry sig om en lidande mänsklighet och se Guds rike växa, säger han. Brian Peddle var tidigare stabschef, den näst högsta internationella befattningen. g Teresia Jansson

Höga Rådet för att vänta tills respektive fru kunde närvara vid utfrågningarna. Historiskt har maken alltid haft den högsta posten av två makar. Ingen gift kvinna har varit general så under årets Höga Råd var det första gången en gift kvinna nominerades. Det var också första gången en ogift man nominerades. — Det är väldigt komplicerat med vem som tillåts delta, berättar Clive Adams. För att göra det kort så är det alla kommendörer i aktiv tjänst, bortsett från sittande generalens fru, och territoriella ledare. Alla kommendörer är inte territoriella ledare. På det internationella högkvarteret i London arbetar flera kommendörer som till exempel den nu valde generalen kommendör Brian Peddle och hans fru Rosalie Peddle samt våra före detta ledare i Sverige och Lettland Johnny och Eva Kleman. Men Clive berättar att även två kårledare i Nederländerna deltar i Höga Rådet. — Kommendörerna Dick och Vibeke Krommenhoek har inte gått i pension, säger Clive. Så de är aktiva kommendörer som leder en kår, så de är med. Och de 26

Brian Peddle, Frälsningsarméns nya general.

sitter väldigt högt upp i ”seniority”, de är nummer två och tre. Det är lite speciellt att ha kårledare med på Höga Rådet. Jag tycker det är bra. FÖR ATT BLI GENERAL måste man vara aktiv som officer i Frälsningsarmén, berättar Christina Kjellgren. Och det krävs minst tre nomineringar från dem som sitter i Höga Rådet för att man skall kunna väljas. — Det har aldrig hänt att någon utanför Höga Rådet nominerats, säger Clive Adams. Med undantaget då Albert Osborn var avgående general. Då blev han nominerad i nästa Höga Råd men tackade nej. De personer som fått tre nomineringar får var och en frågan om de vill bli general. De svarar inte samma dag utan har natten på sig att samtala med sin respektive och att be över saken. — Nästa dag måste man svara om man vill vara valbar eller ej, säger Clive Adams. — Ofta finns det en lysande stjärna som alla tror att det kommer att bli, säger Christina Kjellgren. — Stabschefen ligger bra till, tror Cli-

foto: Kevin Sims

ve. Den sittande stabschefen är i min ålder och kan absolut bli general. Han kommer att bli nominerad, och jag skulle bli väldigt förvånad om han inte blir vald till general. I efterhand kan vi konstatera att Clives gissning vad gäller val av stabschefen inte var fel. När man vet vilka som tackat ja till sin nominering, har man ett antal kandidater. —Efter det sätter sig en grupp tillsammans för att formulera frågor som alla kandidaterna och deras fruar ska svara på, säger Christina Kjellgren. Det kan vara 15 till 30 frågor som kan gälla vad som är aktuellt i världen just då och hur Frälsningsarmén bör svara mot det. Man får en dag på sig att svara på dem skriftligen. Frågorna har utarbetats av den utvalda gruppen men de måste godkännas av hela Höga Rådet. De flesta frågor är generella och lika för alla kandidater, men några kan vara unika och handla om speciella omständigheter som rör den enskilda kandidaten. När Höga Rådet först samlas är det stabschefen som hälsar alla deltagare välkomna, sedan utses en ordförande, eller president för


om oss | att välja general

UNDER ÅRETS HÖGA RÅD VAR DET FÖRSTA GÅNGEN EN SOM EN GIFT KVINNA NOMINERADES TILL GENERAL, DET VAR OCKSÅ FÖRSTA GÅNGEN EN OGIFT MAN NOMINERADES.

Höga Rådet, varpå stabschefen intar sin position som vilken medlem som helst i rådet. Generalen med respektive får inte närvara. Ingen får ta med sig gåvor till Höga Rådet, som man annars brukar göra när man träffas. Under Höga Rådet råder strikta regler, ingen av deltagarna får prata utan att ha fått ordet, ingen får svara direkt på tilltal utan att ha fått ordförandes tillåtelse. — Det första som ordförande gör är att forma en grupp runt sig, säger Clive. Bland annat den som ska formulera frågorna. Det är många olika frågor som ställs till dem.

Svaren på frågorna ska lämnas in skriftligen, men de ska även läsas upp inför församlingen och då utan ändringar eller nyansskillnader. Alla kandidater är närvarande så de svar de ger måste hålla sig till de skriftliga utan ändringar. — Den som svarar på frågorna måste bara läsa upp sina svar, säger Christina Kjellgren. Man får inte skämta, eller fria till publiken på något sätt. — Och alla de som lyssnar på svaren får göra det utan att visa om de samtycker, gillar svaren eller inte, berättar Clive. Du får inte visa några känslor, bara lyssna. När alla frågor besvarats får kandidaterna hålla ett tal. Clive berättar om en kandidat som bara sade. ”Ni vet vem jag är och ni vet vad jag står för!” Medan andra kan hålla på i trettio minuter. Efter alla tal börjar omröstningen. En och en går deltagarna in i ett angränsade rum och lägger sin röst. Den som har tjänstgjort längst tid får rösta först. Ingen får se vad de röstat. — Detta är hemligt i tio år efteråt, avslöjar Christina Kjellgren. Ingen får säga det till någon. Hela processen känns ödesmättad och stor. Det är inte bara som att välja en ny VD för ett företag, säger Christina. Det är något mer, det känns som man är med i något riktigt viktigt. Det är något av det

märkvärdigaste jag varit med om. — Då får man gå in i bön och fråga Gud, vem han vill att jag ska rösta på. Och jag tror att alla gör så, men alla påverkas ju av olika omständigheter, av vem man känner bäst och vem man inte känner, tror Clive. Trots det tror han att Gud är med i hela omröstningen. — Gud har ju utsett vem som ska bli general och då är det upp till Höga Rådet att bekräfta det, så det blir väldigt viktigt vilka kryss jag sätter, menar Christina Kjellgren. Omröstningen kan göras i flera omgångar tills en av kandidaterna fått minst två tredjedelar av rösterna. Efter varje omgång lämnar den eller de som fått minst antal röster sin/-a kandidatur/-er. Om ingen fått två tredjedelar av rösterna efter fyra omgångar blir den person som fått över 50 procent av rösterna vald till general. Den som blir vald måste då bekräfta att, ”Ja, jag vill bli general”. Sedan skriver man under och det annonseras till omvärlden. — Det är mycket bön, det ska du veta, säger Clive Adams. Det är mycket bön. Det låter väldigt politiskt, men det är mycket andligt, vi har en kaplan som leder bönen varje gång vi möts och det är tider uppsatta då vi ber och har andakter. Hela proceduren är omgärdad av mycket bön. g

Frälsningsarméns general I MAJ 2018 valde Höga Rådet kommendör Brian Peddle till general och världsledare för den internationella Frälsningsarmén. Höga rådet består av alla Frälsningsarméns kommendörer i aktiv tjänst och alla övriga territoriella ledare. Höga rådet samlas bland annat för att utse Frälsningsarméns general. Generalen är strategisk och andlig ledare för Frälsningsarmén och väljs efter en särskild konstitution och procedur. Tanken hos Frälsningsarméns grundare och förste general, William Booth, var att generalen själv skulle välja sin efterträdare, behålla sitt ämbete till sin död varefter namn på vald efterträdare skulle tillkännages. En sådan valprocedur ansågs så småningom

allt mer otidsenlig och olämplig och år 1929 när Bramwell Booth inte längre kunde fullfölja sitt ämbete efter en längre tids sjukdom, valdes kommendör Edward Higgins att efterträda honom och bli Frälsningsarméns general. Detta skedde efter vad som var en av samfundets svåraste konstitutionella kriser. Höga Rådet beslutade alltså vid denna tid att generalens rätt att ensam utse efterträdare avskaffades och byttes mot beslutet att ny general skulle väljas av Höga Rådet. Man fastställde även en åldersgräns för generalens pensionering och skapade ett förvaltningsbolag för att hålla fastigheter och andra tillgångar i Frälsningsarmén, i stället för att förvaltas av generalen ensam.

Boken ”1929 - en kris som skapade Frälsningsarméns framtid”, gavs ut 2009. I den utgår författaren, tidigare general John Larsson, från material från den kritiska tiden kring 1929 och beskriver vad som hände. Sedan 1929 har Höga Rådet inför varje val av general sammankallats, de flesta gångerna till Frälsningsarméns gård Sunbury Court, utanför London. Vid tre tillfällen har kvinnor valts: general Evangeline Booth 1934, general Eva Burrows 1986 och general Linda Bond 2011. Läs mer: bootheum.se, salvationarmy.org/ ihq/highcouncil, 1929 – a crisis that shaped the salvation Army´s future (John Larsson). g Karin Larsson 27


Omsorgsofficeren Ingvar Lundkvist och kocken Ann-Kristine leder allsången och då brukar det vara fullsatt i gemenskapscentret/ caféet. Kårmedlemmen Tomas kompar med sin elbas.

Det bästa med att vara kårledare är blandningen av alla härliga människor de får möta tycker Jan och Susanne Jansson. Den största utmaningen däremot är att räcka till för alla behov.


verksamhet | hisingskåren

Trygg oas i oron Många deltar i Hisingskårens olika verksamheter och varma gemenskap i ett av Göteborgs mest utsatta områden. Just där oro råder kanske Frälsningsarmén behövs allra mest för att bidra med frid, hopp och glädje, eller soppa, tvål och frälsning. TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

I

de pittoreska kvarteren vid Kvilletorget ligger Hisingskåren i Göteborg. Där är Jan Jansson tillsammans med sin fru Susanne kårledare sedan fem år tillbaka. Några meter från den klargula byggnaden finns Kvilles pizzeria där en av områdets skottlossningar ägde rum för en tid sedan. Ett stenkast därifrån härjade även den stora diskoteksbranden hösten år 1998 som ledde till att 63 unga miste sina liv. Jan nämner att man varje onsdag samlas på kåren till bön för staden och området. — Ofta känner personer i våra verksamheter folk som varit inblandade i händelser som dessa och som behöver prata om det, säger Susanne. Just att räcka till för alla behov är en av utmaningarna som kårledare tycker både Jan och Susanne. De möter många människor som brottas och kämpar med olika svårigheter i livet och deras önskan är att kunna hjälpa långsiktigt, inte bara för stunden. Ett exempel på det är att alla som kommer till kåren för att få en matkasse eller annan ekonomisk hjälp

behöver gå en kurs i hur man lägger upp en budget. — Vi frågar dem vad de har för drömmar och hur de vill att deras liv ska se ut om några år. Och så ser vi hur vi kan vara med och stötta och hjälpa personer att göra förändringar istället för att bara ge en matkasse, säger Susanne. — På så vis sätts tankar igång. En del har aldrig fått frågan eller ens tänkt att livet skulle kunna se annorlunda ut, fortsätter hon. Vad är då det bästa med att vara kårledare på Hisingen? — Jag älskar människorna som är här, säger Jan. — Ja, det är en sådan blandning av härliga människor och det är en väldigt positiv grundton som sitter i väggarna, fyller Susanne i. Den känslan infinner sig snabbt när man kliver in i de öppna, ljusa och hemtrevliga lokalerna. PÅ TREDJE VÅNINGEN finns kårens öpp-

na förskola. Hit kommer mammor och

pappor med sina barn måndag- och onsdagförmiddagar. Här utbyts erfarenheter och tankar över en kopp kaffe samtidigt som barnen tumlar runt. — Dessa stunder är värdefulla inte bara för barnen utan även för deras föräldrar, säger Susanne. Den ombonade och mysiga cafélokalen eller gemenskapscentret på markplan slår upp portarna klockan nio varje vardagmorgon. Sten-Åke hittade till kåren i början av åttiotalet då han också blev kristen. Livet har stundtals varit tufft men nu går han hit dagligen. — Hisingskåren betyder mycket för mig. Den energi jag får i min bönegrupp och på söndagsmötena ger mig kraft för hela veckan, säger han. Elisabeth har varit med i kåren länge och hon och ett kamratgäng brukar sitta vid just det bord hon har bänkat sig vid idag. — Vi skrattar och tjötar och så är det ju god mat här också, tycker hon. Kocken Ann-Kristine står i köket och rör om i en stor gryta med kassler, ananas och paprika. Både hon och hennes 29


verksamhet | hisingskåren

DET ÄR EN SÅDAN BLANDNING AV HÄRLIGA MÄNNISKOR OCH DET ÄR EN VÄLDIGT POSITIV GRUNDTON SOM SITTER I VÄGGARNA.

medarbetare är klädda i röda rockar, huvudbonad och rutiga byxor. Omkring 70 matgäster per dag brukar komma. Det finns även matiga smörgåsar, kaffe och kakor för en billig peng. Längst in i caféet står Ella och stryker handdukar och kökspersonalens kläder, något hon har gjort varje måndag i 20 års tid. Det blomstrar om både hennes blus och uppseende. — Det är trevligt att komma hit och träffa folk för man vill ju inte sitta hemma ensam, säger hon glatt. Eftersom det är just måndag så är det dagledigträff en trappa upp längst bak i kyrksalen där ett 15-tal damer och herrar har bänkat sig kring långbordet. Ingvar Lundkvist hänger på sig sitt dragspel och stämmer upp till sången ”O store Gud” tillsammans med sin fru Kerstin. Paret är omsorgsofficerare och förutom fika läser man bibelord, dikter och ber. En av deltagarna är Lilly som hittade hit för ett par år sedan. — Det är trevligt och en bra sammanhållning här. Jag kommer inte från något kristet hem men tron har kommit på äldre dagar, säger hon leende. Ragnar har varit med på måndagsträffarna sedan ett år tillbaka. — Jag är inte troende men jag gillar de fartiga sångerna de sjunger här och jag har fått nya vänner, påpekar han. DAGEN EFTER är det lika mycket aktivitet i kårlokalerna. Ett par trappor upp står Åsa Göransson och klipper i färggla30

I sygruppen kan långtidssjukskrivna och arbetslösa tillverka tygkassar som säljs i landets alla Myrorna-butiker. En av dem är Ahmad från Syrien/Palestina. I öppna förskolan kan barnen leka samtidigt som föräldrarna får en pratstund över en kopp kaffe.


verksamhet | hisingskåren

Personalen samlar ihop sig i caféet inför en ny arbetsdag.

Lilly har ingen kyrklig bakgrund men tron har kommit på äldre dagar och hon uppskattar dagledigträffarna på Hisingskåren mycket.

da tyger. Hon är arbetsledare för sygruppen som gör påsar som säljs i Myrornas butiker runt om i Sverige. Bakom en av symaskinerna sitter Nora från Jordanien. — Det här är en bra miljö om man har varit arbetslös eller sjukskriven en längre tid. Det är ingen stress, man får lära sig i lugn och ro och de lyssnar på våra behov, säger hon. Ahmad med ursprung från Syrien/Palestina ägnar sig för stunden åt att stryka. — Det är bra här, jag trivs med alla och med platsen, säger han och ler stort. I gemenskapscentret där Tina Råsberg är föreståndare är det varje tisdag melodikryss som följs av en allsångsstund och nu är lokalen nästan fullsatt. De flesta är pensionärer, andra ser ut att ha levt ett hårt liv. En hyfsat ung kille har armarna täckta av tatueringar. Även här bidrar Ingvar Lundkvist med toner från sitt dragspel medan kårmedlemmen Thomas kompar med sin elbas. — Vad önskar ni för låt? ropar Ingvar och snart fylls lokalen av sång. Gun kom av en händelse i kontakt med Frälsningsarmén efter att hennes man dog i cancer. — När man har det svårt så vänder man sig till Gud och det kändes bättre och bättre när jag började besöka Frälsningsarmén. Människorna här är som en familj som man kan prata med, säger Gun entusiastiskt. — Förr shoppade jag mycket men det gjorde mig bara lycklig i några minuter. Nu behöver jag inte det längre utan det jag behöver är att komma till Frälsningsarmén, fortsätter hon. Mötena med dessa människor un-

der de två dagarna ger känslan av att kåren verkligen lever upp till visionen: ”Vi vill att människor ska få höra om Jesus, möta Jesus, växa i sitt lärjungaskap och vi vill visa på Jesus genom allt det vi gör!” Hisingskåren erbjuder även bibelrespektive cafékvällar, liksom körsång och möjligheten att få spela i musikkår. I år är det dessutom 50-årsjubileum för kåren vilket kommer att firas i höst. g

fakta hisingskåren Startades: år 1968 då två kårer slogs samman. Anställda: 2 st kårledare, 1 st ansvarig för gemenskapscentret, 6 st kökspersonal, 1 st hjälp/ stöd/samtal, 1 st administratör/ansvarig sygrupp, 2 st omsorgsofficerare, 1 st ungdomskonsulent, 1 st vaktmästare/musiker, 1 st körledare, 1 st kadett. Av dessa är några deltidsanställda eller har anställning med lönebidrag. Utöver detta arbetstränar/praktiserar ca 5-10 stycken med sömnad, vaktmästeri med mera. Civilmedlemmar/soldater: 129 st Juniorsoldater: 8 st 31


Glada barn i Viacha, Bolivia.

Vad bidrar man till som fadder? ”Vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig” är ett citat från en av Jesus liknelser som bland annat handlar om att hjälpa barn. Frälsningsarméns fadderbarnsverksamhet stöder dagcenter, skolor och andra projekt som fokuserar på barn i bland annat Afrika och Sydamerika. Hur ser verksamheten ut i praktiken och vad stöder man som fadder? TEXT: LENA WICKBERG

F

rälsningsarmén driver verksamhet med fokus på just de mest utsatta barnen, för att ge så många som möjligt av dem en bättre chans i livet På dagcentren till exempel, får barnen mat, om-

32

sorg, hjälp med läxläsning, möjlighet att duscha, tillgång till hälsovård och en trygg plats att vara på före och efter skolan. Allt fler center arbetar också direkt med föräldrarna, eftersom man mer och mer inser hur

grundläggande det är för barnens bästa. De håller bland annat informationsträffar om näringslära, hygien och mänskliga rättigheter och ordnar samtalsterapi för att förbättra relationerna inom familjen.


världen | fadder

HÄR ÄR NÅGRA EXEMPEL med barn som blir hjälpta genom fadderbarnsversamheten. GILDA FRÅN ECUADOR blev övergiven av sina föräldrar redan som liten, och har vuxit upp hos sin mormor. Nu är hon 13 år och nyligen dök mamman upp igen och ville att Gilda skulle flytta hem till henne, eftersom hon träffat en ny man och hade ett stabilt hem att erbjuda. Mormor misstänkte att mannen skulle utsätta Gilda för övergrepp och tillät inte flytten. Nu får Gilda och hennes två systrar hjälp att hantera det trauma det innebär att bli övergiven samt får tillgång till näringsriktig mat. SOFIJA FRÅN LETTLAND bor med sin familj i en lägenhet utan värme och varmvatten. Ingen av föräldrarna har en fast inkomst och pappan har alkoholproblem. Båda föräldrarna är ofta för upptagna med att gräla för att ta hand om sina barn. Centret har blivit som ett andra hem för Sofija, eftersom det utöver mat och omsorg också ger henne ro från de ständiga grälen hemma. JESÚS FRÅN ECUADOR trillade i parken

och bröt armen. Familjen hade inte råd att ta honom till sjukhuset, vilket gjorde att armen riskerade att läka ihop på fel sätt och ge honom stora besvär för resten av livet. Jesús fick hjälp av centret med kostnaden för att ta hand om hans brutna arm. Armen läkte fint och han har inga men av händelsen. JAMES FRÅN ZIMBABWE miste sin mam-

ma när han var var åtta år. Hans pappa gifte om sig och i den nya familjen fick James väldigt litet omsorg. Han hoppade av skolan redan i tredje klass. James fångades upp av fadderprogrammets uppsökande verksamhet och fick chans att komma tillbaka till skolan. Han går nu i sjunde klass. EVAS FRÅN BOLIVIA kommer från en fattig familj som kämpar för att få inkomsterna att räcka till. Alla sex barnen måste hjälpa till med jordbruket, vilket gör att det är svårt att hinna med skolarbetet. Maten räcker sällan till alla barnen.

På centren får man lära sig nyttiga saker, som att diska sin tallrik efter maten

Eva är fast besluten att fortsätta hjälpa till i familjens jordbruk så mycket som möjligt. Genom maten och läxläsningshjälpen på centret får Eva ro att fokusera på skolarbetet på dagen och ork att jobba när hon är hemma. DET HÄR ÄR NÅGRA GLIMTAR av hur

verkligheten ser ut för många barn. För dem är mycket av det som vi ser som absolut grundläggande – mat, rent vatten, trygghet, möjlighet att tvätta sig och att ¨få gå i skolan – långt ifrån något självklart. Även om föräldrarna kämpar så hårt de kan gör deras livsvillkor att de helt enkelt inte har skuggan av en chans att ge sina barn det de behöver. Det bästa skulle förstås vara att helt enkelt ändra på villkoren, så att alla får möjlighet att försörja sig själva. Det är också det som är det yttersta målet för Frälsningsarméns internationella utvecklingsarbete. Det går dock långsamt och barnen lever i fattigdom nu. Just nu. Men att hjälpa så många barn som möjligt är fortfarande bara en liten del av alla barn som skulle behöva komma till centren. Behoven är mycket stora och Frälsningsarmén har begränsade resurser, särskilt i de länder där de bäst behövs. Här har våra faddrar en viktig roll. Som fadder skänker man en summa varje månad till ett av fadderprojekten. Gåvan

MÅLSÄTTNINGEN ÄR I SLUTÄNDEN ATT BARNEN SKA VÄXA UPP MED KUNSKAP OCH MÖJLIGHET ATT BYGGA SIN FRAMTID PÅ EGNA VILLKOR.

går till barngruppen och inte till ett enskilt barn. Pengarna möjliggör inte bara att verksamheten kan fortsätta och nå fler barn, utan kan också användas till det där lilla extra: en julfest eller en utflykt som man annars inte skulle ha råd med. Som allt arbete med fokus på barn är det i grunden en långsiktig satsning. Målsättningen är i slutänden att barnen ska växa upp med kunskap och möjlighet att bygga sin framtid på egna villkor, att deras barn i sin tur ska ha bättre förutsättningar och på ännu längre sikt att samhället förändras till det bättre för alla. Det är naturligtvis svårt att följa de barn som nu finns inskrivna vid centren så länge och att kunna se några säkra samband mellan framsteg i samhället 33


världen | fadder

fakta Frälsningsarméns fadderprojekt

Sommarutflykt i Lettland.

och centrets egen verksamhet. Därför är det lättare att fokusera på mer kortsiktiga mål som till exempel att Maria är starkare nu efter att ha fått ordentlig mat i några månader, att det går bra för Blessing i skolan och att Carlos och hans familj mår bättre nu när de lärt sig grunderna för god hygien. De fem barn som nämndes i texten

och som får hjälp är inte så många, kanske du tänker. Men de här barnen är bara några få exempel bland alla dem som fått hjälp genom fadderverksamheten. Det finns hundratals, ja tusentals andra barn att berätta om och varje god berättelse är en liten seger. Våra faddrar är en del av de segrarna och en del av lösningen, mitt i vardagen. g

Frälsningsarméns

JULKONSERT Måndag 3 december kl 19.00 Eric Ericsonhallen, fd Skeppsholmskyrkan (T-bana Kungsträdgården eller Buss 65) Solister Adolf Fredriks Musikklasser Frälsningsarméns Centralbrass Till förmån för Frälsningsarméns julhjälp Biljetter: www.billetto.se

• 9 fadderbarnsprojekt i 5 länder: Bolivia, Ecuador, Lettland, Zimbabwe och Kenya. • Många dagcenter skulle inte kunna fortsätta sin verksamhet utan stöd från fadderverksamheten. • Som fadder skänker man en gåva varje månad till en av barngrupperna. • Att vara fadder är ett åtagande på lång sikt i åtminstone ett år. • Läs mer om att vara fadder i Frälsningsarmén här: www.fralsningsarmen.se/ fadderbarn

Välkommen till

Stilla helg Finnåkers kursgård, 5–7 oktober 2018 Tema: ”Vardagskraft” Dagarna innehåller stillhet, tystnad, meditationer, vandringar, gudstjänst och tillfälle för samtal. Stilla helgen börjar med middag fredag kl. 17.00 och avslutas söndag med kaffe 15.30 Ledare för helgen är Stig Axelsson och Elsie Sjöö Anmälan senast 21 september till Elsie Sjöö Kostnad 1 500:Elsie Sjöö: elsiesjoo@hotmail.com tel: 070-244 28 45 Stig Axelsson: stigaxelsson2@gmail.com tel: 070-371 43 20 I samarbete med Kamratförbundet FDFO.

34


FOKUS | TRAFFICKING

bibel & bön

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan. Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Kan inte du ge mej någon att leka med? Det skulle jag tycka va kul. I alla fall nästan alltid. Tack och hej! Alfred 9 år

De nya fältsergeanterna välkomnas på Söderkåren.

foto: Simon Paulin

Fältsergeanter börjar på Officersskolan DEN 16 JUNI invigdes sex nya officera-

lovsångsgudstjänst. Det var ett tillfälle präglat av glädje och tacksamhet över de sex nya fältsergeanter som välkomnades och som nu påbörjar sina studier till officer parallellt som man arbetar på en kår. Men det var också ett tillfälle som präglades av nöd och allvar över att det inte fanns några kadetter att välkomna till Officersskolan detta år. Lovsången och bönen var intensiv – ”Gud, låt ditt rike bryta fram i mitt liv”. g Peter Jonasson

re på Vasakåren i Stockholm för tjänst i Frälsningsarmén i Sverige. Två av de nya officerarna hade gått den tvååriga officersutbildningen på Ågesta. Fyra av dem hade arbetat och studerat parallellt, som så kallade ”reservkaptener” en titel som nu är utbytt till ”fältsergeanter”. DEN 25 AUGUSTI samlades man på Söderkåren i Stockholm till en Bön- och

Monica Blomberg, Örebro Berith Ståhl, Stockholm Ingrid Lindberg, Stockholm Maj-Britt Högberg, Stockholm Nils Beijer, Stockholm Ingagreta Norén, Sandviken Marianne Larsson, Örebro Kerstin Häll, Huskvarna Maj-Lis Lind, Huskvarna Aina Ödell-Larsson, Huskvarna Viola Gregefors, Huskvarna Marianne Larsson, Örebro Ingagreta Norén, Sandviken Edgar Borgenhammar, Stockholm Ingrid Flood, Jönköping

Bön

foto: unsplash/kyle-johnson

Be för • En "Andlig utveckling" som ger grund för det "Lokala ledarskapet" och det "Sociala engagemanget", inte minst bland "Barn och Ungdom". • Frälsningsarméns breda sociala arbete. • Frälsningsarmén på Hisingen i Göteborg. • Frälsningsarméns arbete internationellt, bland annat i barnfadderprojekt.

Befordrade till härligheten

Gud, vi ber för vårt land! I tider av förändring och omvälvning är det en stor trygghet att vila i att du Gud är av evighet och en fast klippa som det i alla tider håller att bygga sitt liv på. Gud, vi ber för vårt land! Att oavsett ”politisk färg” efter årets val att riksdag samt landsting och kommunfullmäktigen utöver vårt land ödmjukt ska stå under ditt inflytande och vägledning genom den helige Ande. Gud, vi ber för vårt land! Vi ropar: Välkommen helige Ande! Kom och dra oss närmare vår Herre Jesus Kristus! Amen.

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2018. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

35


Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

foto: unsplash/michael fenton

N

är jag 1987 flyttade till Stockholm från Avesta för att arbeta som skolevangelist hade jag varken bankkort, mobiltelefon, 30-talet tevekanaler, Internet eller macciato. Ingen Bibel på Ipaden, inga sociala medier. Hur klarade man sig, kan man undra, vilket också mina barn gör i våra samtal kring köksbordet ibland. "Hur gjorde ni när ni skulle bestämma var ni skulle ses?" "Vad gjorde man inne på en bank egentligen?" "Hur kunde man veta något om man inte kunde surfa?" Ja, utvecklingen kommer alltid att förflytta oss längre in i nya tekniska, medicinska, ekonomiska och kulturella landvinningar. Det ingår i att vara människa att vilja framåt. Att ibland förkasta det gamla och börja på nytt. Hur ska vi då relatera till den urgamla skrift och de urgamla läror vi som kristna följer? Vad säger vi till dem som tycker att vi tror på "en gammal bok" som bakbinder utvecklingen? Frågan är relevant om man menar att bara nya saker har trovärdighet. Nya rön, ny vetenskap. Ser man på vad som är verkligen viktigt för människor genom tiderna är det just urgamla företeelser som gemenskap, närhet, bekräftelse, kärlek. Och andlighet. Det är inget som varken går att köpa för pengar eller forskas fram. Och det underbara är att vår Gud är "Igår, idag och i morgon". Evig. Och att vi dessutom fått en Ande som är levande och verksam och som lovat förklara den gamla boken och annat Gud vill med våra liv, tills det inte behövs längre. Tills vi skådar ansikte mot ansikte. Låt oss möta den nya hösten som stolta kristna och samhällsmedborgare! Låt oss ta vår tro och våra begåvningar ut i en värld som behöver smarta, goda, starka, skickliga och även sårbara Guds barn! Låt oss bidra i samtalen, samhällsdebatten, religionsfrågorna, men också finnas i de livgivande gemenskaperna i församlingen. Nymodigheter kan komma och gå. Jesus, och syskonkärleken kring honom, består. Carina Tyskbo


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.