Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 3 -2019 by Frälsningsarmén

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 3.2019

En dag på jobbet

Livsviktig docklek

PERSONLIGT Glädje och allvar FOKUS Sommarkollo EN DAG PÅ JOBBET Skolbesök och poddradio MIN VÄG TILL GUD Välkommen tillbaka DEBATT Unga på nätet FRÅGOR OCH SVAR Ondska och hyckleri AKTUELLT Sverigepremiär VÄRLDEN Möten i tvättstugan VERKSAMHET Kår med "flow"

LEDARE

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 136:e årgången. Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Clive Adams Redaktion Charlotte Ander, Emilia Beijer, Gabriel Ekbeck, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Peter Jonasson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo Utgivning 2019 18 januari, 12 april, 14 juni, 13 september och 22 november. Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss. Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsbild Foto: Jonas Nimmersjö Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, Swish 9004805 För ej beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus. Stridsropet trycks på miljövänligt papper. 2

Sommaren är här! FÖR MÅNGA betyder det ett taktbyte: en

medveten nedgång i tempo och en paus från vardagens normala rytm med sina många krav och måsten. För vissa innebär det också ett byte av plats – en resa till en sommarstuga eller ett semestermål – bort från vardagens utmaningar och förväntningar. Jag vill med detta tacka alla läsare som på olika sätt gör en stor insats för Frälsningsarmén och som nu ser fram emot en välförtjänt avkoppling. Jag önskar er alla en underbar sommar, gott om vila, god gemenskap och ny styrka och inspiration till höstens uppgifter. Samtidigt som många av oss ser fram emot en trevlig omväxling från normen, så är andra inte så välsignade, även om de kan ha ännu större behov av avkoppling. Det finns de som inte tjänar tillräckligt för att kunna ta en paus. De har inte råd att dra nytta av de långa sommardagarna för fritid. Andra har inte ens ett hem och byter den ständiga jakten efter varmt skydd som upptar dem under de långa vintermånaderna, mot en lika grym jakt efter sval skugga i värmen under de långa sommardagarna. De ser särskilt obekväma ut i värmen, då de måste bära alla sina tillhörigheter med sig. Och sommaren kan vara utmanande även för andra: • Familjer som inte har råd att ha semester tillsammans. • Föräldrar som arbetar och måste lägga extra pengar på barnvakt. • Lärare som är oroliga för kunskapsförlusten som inträffar under de långa sommarmånaderna – med elever som återvänder till skolan och behöver hjälp för att återskapa saker de har glömt. • Tonåringar utan något att göra, som lockas av antisocialt beteende eller till och med brott. Varför förstöra dessa lata sommardagar genom att påpeka livets hårda verklighet för dem som lider? Faktum är att vi lever i en värld av kontraster, där

DET FINNS DE SOM INTE TJÄNAR TILLRÄCKLIGT FÖR ATT KUNNA TA EN PAUS. människors livserfarenhet kan variera så mycket att vad en ser som en välsignelse, kan en annan uppleva som en börda. På en balkong i Stockholm kan sommarens sol förändra en vinterblek person till en gyllenbrun, samtidigt som den kan få en annan person nere på gatan, utan hem och hopp, att svälja och lida. Den hårda verkligheten är att alla som förtjänar avkoppling inte får det. Jag vill inte ta bort sommarens glädje. Jag vill bara visa på en annan verklighet av två skäl. För det första, så att vi kan vara tacksamma för alla de välsignelser vi blir medvetna om under sommarvärmen, och för det andra, så att vi kan reflektera över hur vi som kyrka kan bidra till andras lycka. Sommaren är här. Oavsett om det känns förtjänt eller inte, njut av dagarna men kom också ihåg att det är många som inte kan glädja sig över sommarens värme!

Frälsningsarméns ledare i Sverige, kommendör Clive Adams

s. 28

Innehåll

#3.2019 VERKSAMHET

FOKUS

På Frälsningsarmén i Västerås handlar det mycket om bön.

Frälsningsarméns kollo i Borås svetsar samman barn och skapar lugn och trygghet.

4. En kår med flow

22. Sommarläger

MIN VÄG TILL GUD

UNGA RÖSTER

Keith Bergebäck har gjort många andliga erfarenheter genom musik.

Frälsningsarmén kan ge kravlös gemenskap och vara en röst till dem som ingen har.

12. Musiken viktig väg till tro

26. En röst för de svaga

DEBATT

PERSONLIGT

”Som kyrka har Frälsningsarmén chansen att förse ungdomar med hållbar taktik.”

Lars Beijer berättar om ett långt yrkesliv i och utanför Frälsningsarmén och engagemanget som frälsningsmusikant.

15. Unga och sociala medier

28. Skratt förlänger livet

EN DAG PÅ JOBBET

16. Livsviktig docklek

Gabriel Ekbecks arbetsdag innehåller bland annat skolföreställningar och poddradioinspelning.

VÄRLDEN

32. Frälsningsarmén i Rumänien På kåren i Iasi utvecklades tvättstugan till något mycket mer.

s. 22 Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och till intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kommer även att kunna läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa. Stridsropet finns också som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning. 3

verksamhet | kåren i västerås

En kår med "flow" Centralt i Västerås ligger Frälsningsarméns kår där förbipasserande lätt kan smita in på en fika exempelvis. Det är en snöslaskig onsdagmorgon och när klockan har slagit 10.30 slås dörrarna upp till gemenskapscentret på övervåningen. TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: TERESIA JANSSON OCH NATANAEL JOHANSSON

köket på kåren i Västerås pysslar Deniz, Günsen och Maia. Deniz är från Syrien och har varit anställd i caféet i ett år. — Jag älskar mitt jobb! Det bästa är att baka och servera gästerna och att prata med människor. På så vis lär jag mig svenska också, säger hon med ett strålande leende. — När jag kom hit blev mitt hjärta varmt och jag började lära känna Jesus. Jag älskar kunderna och de har blivit som en familj för mig här, säger Günsen glatt. Hon kommer från Turkiet och har ar-

FOLK UTE PÅ STAN VILL PRATA OCH VI MÖTER EN ÖPPEN LÄNGTAN. betat här länge. Maia som varit i caféet i två år hade först arbetspraktik och är nu anställd på 25 procent. Tjejerna lagar kycklingsoppa och snart har några gäster, de flesta i pensionsåldern, slagit sig ner i de ljusa hemtrevliga lokalerna. I fönstren med utsikt över gågatan ligger färgglada kuddar och på ena väggen hänger tre vackra tavlor som en kårmedlem har målat på temat tro, hopp och kärlek. 4

Vid tolvslaget tar Arne Vauhkola fram gitarren. Han är kårledare tillsammans med sin fru Christina sedan tre år tillbaka. Det är andakt och de som vill kan sjunga med i sångerna som finns i häftena på borden. — Tänk, att även om man inte känner Gud så är han nära oss, förklarar Arne. — Och han kan använda precis vem han vill där det finns ett behov, fortsätter han och avslutar senare med en bön till Gud om just detta. Arne beskriver det som att han och Christina kom in i en kår med ”flow” där det händer mycket och de får se många människor bli frälsta. — Man blev helt tagen av det i början men det var bara att surfa med. I vår har vi rekordmånga deltagare, 30 stycken, i Alpha- och lärjunga-gruppen, säger han. Christina påpekar att det inte är någon märkvärdig kår men att det nog handlar mycket om bön. På senare tid har medlemmar i olika åldrar varit ute på stan och bett för dem som ville, och ryktet om det tycks ha spridit sig. Arne nämner att någon gång hann teamet inte ens utanför dörrarna innan någon kom och ville ha förbön för sin kropp. — Ungdomar har upplevt mirakel och kommit tillbaka helt lyriska, utbrister Christina.

— Folk ute på stan vill prata och vi möter en öppen längtan, fortsätter hon. Kårens verksamhet är även ett bra komplement till kommunen när det gäller integration, äldreomsorg och unga. En hel del hjälpsökande kommer till kåren och tas då främst emot av Susanna Nordberg och Elaine Tall Wenlöf. Elaine nämner att de möts av en uppgivenhet hos en del som inte ser någon väg framåt. Det rör sig om människor som lider av sjukdom, arbetslöshet, beroende, medberoende, misshandel och/eller isolering. Dessa kan erbjudas matkassar eller presentkort på mat och kurser i ekonomi. De får också stöd i att sätta ord på sin situation för att förstå vad de kan göra åt den. — Men deras största behov tror jag är att möta Jesus. De är väldigt tacksamma över att vi kan hjälpa dem se en ljusning och få upp hoppet, menar Susanna. Klockan ett ansluter Elaine och Susanna till bibelsamtalet kring ett av de runda borden i caféets ena hörn. Christina Vauhkola håller i trådarna och ämnet är de tecken och under som skedde genom apostlarna i Bibeln. En i skaran är Muhammad som också är aktiv inom FFA, Football for all Global, som Frälsningsarmén anordnar för flyktingkillar. Han har dessutom lett ”Al massira”, motsvarande Alpha-kurs, på persiska för dem från

På fredagkvällarna samlas den yngre generationen till Alphakurs och tonårsträff. Här planeras det videoinspelning med ledarna Maria Persson och Evangelina Bergh i spetsen.

foto: Jonas nimmersjö

Deniz, Maia och Günsen stortrivs i kårens café där de arbetar.

foto: natanael johansson

FFA Global är ett integrationsverktyg med ursprung i Kanada som Frälsningsarmén idag har på åtta orter i Sverige.

Susanna Nordberg och Elaine Tall Wenlöf är ansvariga för kårens sociala arbete och möter många människor med olika behov.

verksamhet | kåren i västerås

Mellanöstern. Han är numera kristen och döpt. De nio borden i caféet är snart fullsatta och vid ett av dem sitter Inga-Lisa och Birgitta, båda 71 år och vänner ända sedan gymnasietiden. Ingen av dem är uttalat kristen. — Här är det trevligt och behagligt och vänliga människor och jag vet att Frälsningsarmén gör ett gott arbete för de utslagna, säger Birgitta. — Jag går hit av många anledningar, bland annat för att minnas min mor som föddes i Västerås och som tyckte om att gå hit och fika med mig när hon levde, fortsätter Birgitta. Ett par dagar senare, närmare bestämt fredag kväll, fylls kårlokalerna av en yngre generation. Klockan halv fem samlas dryga tiotalet killar, de flesta från Afghanistan, till FFA. En av dem är Soheil, 19 år, som trots att han bara har varit två år i Sverige talar riktigt bra svenska. Förutom själva fotbollsträningarna gillar han att träffa nya människor och han nämner speciellt somrarna då killar inom FFA samlas från flera olika städer och har matcher. Men ikväll är det ingen fysisk träning, utan så kallad life class under ledning av Ernesto Ferreira, tidigare fotbollspelare och en av kårens ungdomsledare. — Han lär oss saker från fotbollen som vi kan använda i livet. Till exempel vad det är som har gjort att vissa fotbollspelare har lyckats bra och andra inte, säger Soheil. Själv är han muslim och till en början förväntade han sig att de kristna i Sverige inte skulle vara så vänliga emot honom. — Men de är jättetrevliga här och jag känner inget tryck på mig att bli kristen. Jag har fått mycket hjälp och de bryr sig inte om vad man har för bakgrund eller religion, menar han. Efter en timme bänkar sig dessa killar tillsammans med andra unga i caféet

Christina och Arne Vauhkola leder kåren som är belägen mitt i Västerås centrum.

kring det nu dukade långbordet. Totalt är de omkring 25 stycken och på menyn står hamburgare, något som uppskattas. När magarna är mättade blir det Alpha-kurs (grundkurs i kristen tro). Evangelina Bergh, som går på Frälsningsarméns Officersskola, gör sin praktik på kåren och håller en predikan om Guds ledning. — Men vågar vi lita på att Gud leder oss rätt? Svaret är ”Ja!” För även om saker och ting kan vara tuffa ibland så vill han oss bara gott och i slutändan blir allt till det bästa, menar hon. Sedan är det dags för ”FA Youth” och då droppar en del av de lite äldre av. Maria Persson, ungdomsledare, berättar att det blir filmtema kring olika bibelscenarier. Nere i ungdomsvåningen sitter hennes döttrar, tvillingarna Lea och Ida, och kompisen Leon i soffan. Kamraterna knaprar i sig chips medan de klurar på uppgiften att iscensätta berättelsen om Noas ark. Leon är pratglad och skojfrisk. — Jag hörde att det skulle bli kebabpizza och Fifa-spel här så jag följde med en gång och sen dess har jag varit här varje fredag. Det bästa är att få träffa så bra människor, säger han. När Maria senare visar vägen ut till parkeringsgaraget påpekar hon just att flera av killarna som kommer till kåren på fredagarna inte är från så etablerat kyrkliga hemförhållanden. — Och det är jättekul, det är ju så man vill att det ska vara, avslutar hon. g

fakta kåren i västerås Startades: år 1892. Anställda: 2 kårledare, 2 socialarbetare, 1 ungdomskonsulent, 1 ledare för FFA. Civilmedlemmar/soldater: 25 respektive 93 stycken. Juniorsoldater: 11 stycken. Gudstjänstbesökare: cirka 60 stycken. Besökare, gemenskapscentret: i genomsnitt 35 stycken. Övriga aktiviteter: Nybörjarbrass, musikkår, körer, dagledigträff, ”Önskesången”, skaparverkstad, studiegård/språkcafé/ läxhjälp för vuxna. För barn och ungdomar: Musikklubben, FFA (Football for all), ungdomsalpha, tonårsträff (FA-Youth), lovsångsteam, utbildning i ekonomi, frälsningsarméns bistånd, som stöttar utsatta människor i andra länder och i Västerås med omnejd.

Bilden

FRÄLSNINGSARMÉN har olika

aktiviteter och samlingar på kårer runt om i Sverige. De passar för alla åldrar. På Vasakåren i Stockholm har man på måndagar ”Träffpunkten”, en samling för daglediga. Träffpunkten är uppdelad i två pass med en välbehövlig kaffepaus emellan, då möjligheter till goda samtal och gemenskap ges.

foto: Jonas nimmersjรถ

aktuellt

FOT O: ST UD IO

R ME TT DI

foto: unsplash/rose elena

• Måndag den 1 juli kl 11.30-12.15 samt 14.00–14.45 • Tisdag den 2 juli kl 11.30-12.15 samt 14.00–14.45 • Onsdag den 3 juli kl 11.30-12.15 Plats: www.facebook.com/ fralsningsarmen

Preliminära hålltider:

Glöm inte att följa Frälsningsarméns livesändningar från Almedalen på vår Facebook-sida!

från Almedalen!

N SSO RIK LE

LIVE

SISTA HELGEN I MAJ hölls årets

ungdomshelg Supernajs i vackra Halmstad. Ett härligt gäng tonåringar samlades för roliga aktiviteter, god mat, seminarier, bön, lovsång och häng med Jesus. Supernajs-helgen började med drop-in-middag på fredagen den 24 maj och avslutades på söndagen den 26 maj med gudstjänst och lunch. Under helgen fick sommarens konfirmander och konfirmandledare också chans att börja lära känna varandra och ställa sina frågor kring konfaskolan, med en egen samling och en utflykt till platsen för konfan; Strandgården. g Eva Gustin

FOT O: RIC KA R

Supernajs i Halmstad

Norrlands största välgörenhetskonsert! LÖRDAGEN DEN 18 MAJ kl 19.30 på

Skellefteå Kraft Arena anordnade Frälsningsarmén en stor välgörenhetskonsert med artister som Sonja Aldén, Martin Almgren och Shirley Clamp. Allt överskott går till Frälsningsarméns projekt i Malawi, ett av världens fattigaste länder. — Det var en storslagen show för alla åldrar när vi tillsammans kämpar för att

minska utbredd hunger i Malawi. Med hjälp av Frälsningsarmén har skördarna i landet ökat med upp till 1000 procent, säger initiativtagaren Markus Nyström. Förutom huvudartisterna framträdde lokala artister som Joel Núñez, Mats Bergqvist, Boliden Big Band och Tennessee Road. Dessutom bjöds det på köroch dansuppvisning. g Carina Tyskbo

aktuellt

För ett generösare liv

Jorma Selin - nöjd nyutexaminerad behandlingspedagog på Frälsningsarmén.

VÄSTERÅS KÅR har i vår arbetat med temat ”Generöst liv.” Utifrån boken Generosity av Gordon MacDonald har församlingen Generous church i USA utvecklat ett studiematerial. Det innehåller dagliga andakter och även söndagsgudstjänsterna och hemgrupperna i Västerås kår har under en månad präglats av detta. — Det är en styrka när hela kåren gör något gemensamt och för oss åt samma håll. Vi har en generös Gud och det kan vi också vara på en rad olika plan, säger Arne Vauhkola som tillsammans med sin fru Christina är kårledare i Västerås.g Teresia jansson

Ny utbildning till behandlingspedagog BEHANDLINGSPEDAGOGUTBILDNING är

ett komplement för personer som arbetar inom Frälsningsarméns olika behandlings- och sociala verksamheter. Genom så kallad validering får man tidigare kunskap, färdighet och kompetens synliggjord och bedömd mot formella utbildningsmål. Den ettåriga utbildningen har bland annat innehållit sociologi, barn- och ungdomsperspektiv, interkulturella perspektiv, psykologi och socialtjänstlagen. Studierna har bedrivits hemifrån men

med lärarledd utbildning en gång i månanden under två dagar. Jorma Selin, boendestödjare på Sagahemmet, Frälsningsarméns stödboende och natthärbärge i Uppsala, tillhör den första kullen utexaminerade behandlingspedagoger. Han uppskattar inriktningen, lärarna och studieupplägget. — Jag har fått fler verktyg och en större förståelse för problematiken kring att arbeta med människor, säger han. g Carina Tyskbo

Sverigepremiär i Umeå INTRESSET VAR STORT för premiärvisningen i Umeå den 9 april av Frälsningsarméns film Safe Havens om människohandeln i Europa. Salongen på Filmstaden fylldes till bredden av besökare från bland annat kommunen, socialtjänsten och kyrkan. Efter dokumentärfilmen hölls panelsamtal med lokala aktörer om situationen i Västerbotten och om vad som krävs för att bekämpa människohandel och exploatering här. Initiativet fick en mycket positiv respons och under minglet inför filmvisningen hölls många givande samtal. Frälsningsarméns nationella

samordnare mot människohandel, Madeleine Sundell, och Frans Ljungblahd, som är ansvarig för Frälsningsarméns sociala arbete i Umeå, ser goda möjligheter för fortsatta diskussioner och ett utökat lokalt samarbete kring dessa angelägna frågor. Frälsningsarmén genomför en filmturné i fyra svenska städer för att uppmärksamma det gränsöverskridande problemet med människohandel. Efter Umeå kom Stockholm den 7 maj, Göteborg den 14 maj och under Almedalsveckan den 2 juli visas filmen även i Visby. g Eva Gustin

MIN VÄG TILL GUD | Keith Bergebäck

Musiken viktig för Keiths väg till tro Jag är ett ”officersbarn”, vilket ju innebär att mina föräldrar var officerare i Frälsningsarmén. Att vara officersbarn kan tyckas vara en enkel och självklar väg till att ”utbildas” till att bli en god kristen, i alla fall soldat inom Frälsningsarmén. TEXT: KEITH BERGEBÄCK FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

å sätt och vis är det naturligtvis sant, så till vida att medlemskapet liksom kom av sig själv. Jag började tidigt att delta i det musikaliska livet och blev snabbt en hornmusikant. Jag kom också att spela ståbas till strängmusiken på de kårer där mina föräldrar stationerades. Senare på 60-talet gjorde den lite mer moderna musiken sitt intåg i frikyrkovärlden och jag införlivade kompetensen att spela el-bas. När jag med tiden landade i Stockholm fick jag spela tillsammans med Åke Pettersson i kören Det Nya Livet. En oförglömlig tid. Vad har nu musik att göra med min kristna utveckling? Jo, jag har haft många av mina starkaste andliga erfarenheter genom musik, både att utföra den själv och att lyssna till den rika musikskatt vi har inom rörelsen. Deltagandet i olika musikaliska aktiviteter har dessutom inneburit ett rikt socialt liv i församlingsgemenskap och kan för mitt vidkommande inte överskattas. Jag tror att många som vuxit upp inom rörelsen kan hålla med mig om att det till slut ändå blir så att man kommer

till en punkt, då man känner att tron liksom är oreflekterad, att man mest hängt med. De funderingarna startade i tonåren och jag upplevde ibland känslan att den kristna identiteten inte satt speciellt djupt hos mig – och för den delen inte hos alla andra heller. Under en period upplevde jag att de musikaliska prestationerna kom att få en överskuggande betydelse, att status och uppskattning var alltför intimt förknippade med hur skicklig musiker man var. För en känslig tonåring kan det kännas besvärande att nyckeln till den eftersträvansvärda gemenskapen består av musikaliska prestationer, samtidigt som andan i det kristna budskapet är den rakt motsatta. Jag uppskattar väldigt mycket att det inte alls känns på samma sätt idag, trots att jag ibland kan tycka att den kristna och musikaliska identiteten fortfarande konkurrerar. Mina funderingar bestod i en inre kamp, där mitt införlivade ideal var en omvändelse, en speciell tidpunkt och erfarenhet av att ha drabbats av den helige ande – att bli frälst! Mitt pågående sva-

fakta Keith Bergebäck Ålder: 70 år. Bostadsort: Sköndal, Stockholm. Familj: Hustru, en son, två styvsöner, nio barnbarn. Yrke eller studier: Socionom, individualterapeut, familjeterapeut, psykodramaterapeut. Böcker jag gärna läser: Filosofiska böcker, facklitteratur, med mera.

MIN VÄG TILL GUD | Keith Bergebäck

jande hit och dit hade inte många likheter med en sådan upplevelse. Men med tiden växte en visshet fram om vad som var min tro, faktiskt vetskapen om en högre intelligens som skapat och upprätthåller universum. Jag har studerat ganska mycket och länge under i stor sett hela mitt liv. Modern vetenskap gör det svårt att vidmakthålla en fundamentalistisk bibeltolkning, och det tänkandet övergav jag tidigt. Men om man ser Bibeln som en bildlig beskrivning av Guds verk och mening med skapelsen, så har jag mycket lätt att få saker och ting att gå ihop. Men det är klart att det är svårt för den mänskliga hjärnan att begripa hur treenigheten rör sig och kommunicerar mellan de olika dimensionerna, liksom att det är svårt att omfatta hur vi till exempel genom bön ska få kontakt med den andra sidan. Där kommer tron in.

Keith Bergebäck kom tillbaka till Frälsningsarmén och kårarbetet genom musiken.

Det viktigaste för mig har varit att leva tillsammans med människor som i tal och handling levererat kärlekens budskap. Min ursprungsfamilj har genomgått en del kriser, och alltid har det funnits en anda av kärlek och hjälpsamhet.

DET VIKTIGASTE FÖR MIG HAR VARIT ATT LEVA TILLSAMMANS MED MÄNNISKOR SOM I TAL OCH HANDLING LEVERERAT KÄRLEKENS BUDSKAP.

Jag har levt med diabetes typ 1 under 57 år, och jag står fortfarande på benen och kan aktivt delta i gudstjänstliv och dagligt arbete. Jag vet att det är enbart resultatet av förbön. Tron på att jag med hjälp har förmått ta kontroll över mina sjukdomars utveckling har betytt oerhört mycket. Den här typen av kärlekshandlingar ser jag hela tiden prov på i vårt kårarbete. Vi är lyckligt lottade med en kårledare och personal som hela tiden hittar vägar att stötta och hjälpa behövande människor. Jag själv är socionom med utbildning i tre olika former av psykoterapi. Det har blivit mitt sätt att försöka ge tillbaka till människor vad jag själv haft förmånen att ta emot. Jag har en hemvist på samtalscentret Eken, på Söderkåren i Stockholm där jag träffar människor för terapeutiska samtal. Jag är också verksam som handledare och utbildare inom mitt område. Jag var borta från aktivt deltagande inom rörelsen under ganska många år. När jag och min hustru Monika blev inbjudna till en träff med gamla ungdomskamrater, fick vi höra talas om kören Salve Musica. Det ena ledde till det andra och både jag och Monika fick komma med och delta i körens verksamhet. Det var en mycket viktig och avgörande händelse i våra liv. Vid ett tillfälle när vi medverkade på en söndagsgudstjänst, spelade musikkåren ett stycke av Erik Leidzén, ”Vilken vän vi har i Jesus”. Då visste jag vad hemlängtan var. Få saker har berört mig så mycket som att lyssna på det musikstycket, som jag själv varit med och spelat många gånger som ung. När sedan några musikkamrater frågade mig vid kaffet efter gudstjänsten, om jag skulle kunna tänka mig att börja spela med musikkåren, så tackade jag bestämt ja. Sedan dess har Monika och jag deltagit i kårens arbete så långt hälsan räcker. Vi är båda tacksamma för det välkomnande vi fått och den fina gemenskap vi känner med kårens medlemmar. Det känns som vi är hemma nu. g

JOHNNY OCH EVA KLEMAN

debatt

Unga ska inte behöva avstå från sociala medier PSYKISK OHÄLSA bland barn och unga

ökar och allt fler äter medicin mot oro, ångest eller depression. Det visar den ena rapporten efter den andra från bland annat Socialstyrelsen. Som en bakomliggande orsak framhåller många att det finns en ökad press hos unga idag, vilket i flera fall kopplas till det många utsätts för i sociala medier, i form av mobbning, utseendefixering och den ständiga jakten på likes.

FRÄLSNINGSARMÉN VILL VARA EN TRYGG RÖST FÖR BARN OCH UNGA. Det sägs att sårade människor sårar och sanningen är att vi alla är sårade på något område av våra liv. Vilket leder till att vi känner oss avundsjuka eller upplever oss ha rätt att kommentera och påpeka saker i andras liv, vilket ständigt sker, inte minst på sociala medier, där man dessutom kan gömma sig bakom en profil. Kanske menar vi i grunden inget illa, vi kämpar alla med samma problem – att känna oss tillräckliga, att uppleva kärlek och trygghet. Men, att avstå från sociala medier är ingen lösning, vi ställer då oss utanför

samhället och låter detta sårande fortsätta. Dessutom kallar Jesus oss till att leva i världen men inte av världen, och sociala medier är en stor del av den värld som vi lever i i dag. De sociala medierna finns här för oss att i grunden njuta av, använda oss av och vara kreativa med. Vi måste bara lära oss att hantera dessa på ett sätt så att resultatet blir konstruktivt istället för destruktivt, uppbyggligt och inte sårande. Det vi behöver är att hjälpa varandra att styra rätt, att navigera i vardagen och i samhället. Och för att inte bara följa med i samhällets vindar behöver vi en tyngd som säger vilka vi är. Vi behöver lära känna den sanna identitet som ligger bevarad inuti våra hjärtan, att vi är Guds älskade barn. Ett fotbollslag vet vilken plan och vilka regler de spelar inom, de vet vilka deras motståndare är och vilken taktik de har för att vinna. Precis på samma sätt behöver vi som Frälsningsarmé förse ungdomar med hållbar taktik för att förhålla sig till sociala medier utan att påverkas – eller bidra till att påverka andra – negativt. På samma sätt som en fotbollstränare pratar igenom taktiken med sitt fotbollslag innan de går ut på fotbollsplanen, behöver vi analysera vår spelplan, förbereda oss på spelförhållandena, bygga upp ett försvar och se chanser till mål. Frälsningsarmén vill vara en trygg röst för barn och unga. En röst som upp-

Sahra Gillberg, civilmedlem, Frälsningsarmén i Halmstad

Johanna Samuelsson, kårledare Frälsningsarmén i Halmstad.

muntrar dem att söka efter sin sanna identitet – den som är oberoende av andra människor, deras åsikter och antalet likes på sociala medier. Den som synliggör och främjar styrkorna och gåvorna som finns inom oss. Den som inte skapar ångest eller tvång till att vara på ett visst sätt eller tvingar fram handlingar för att få bekräftelse. Vår uppgift är att hjälpa ungdomar att hitta den identitet som ligger djupt rotad i Guds kärlek. Du som är ung ska inte låta dig påverkas av hur andra människor tycker att du ska se ut, vad du ska göra, hur du ska klä dig, tycka eller tänka. Din identitet i Gud är helt oberoende av människors åsikter och går aldrig att rubba. Oavsett hur världen ser ut, hur den förändras, vad som går från att vara modernt till omodernt eller vad som är attraktivt eller eftertraktat, så är du alltid lika värdefull för Gud. g

7.16

7.22

7.35

en dag på jobbet | Gabriel Ekbeck och kylskåpsradion

Livsviktig docklek Gabriel Ekbeck har ett gäng strängar på sin lyra och en vetgirig docka på sin arm. Stridsropet följde honom och dockan Åsskar under nio intensiva timmar i Borås. Glada skolföreställningar för hundratals elever avlöstes av poddradioinspelning och viktiga nätverkssamtal. TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

KLOCKAN 7.16

7.35

I Borås är morgonen gråmulen när Gabriel Ekbeck leende kliver ur sin vita Mitsubishi och kramar om oss. Med i bilen finns också Lotta, lärare på Bodaskolan, dit vi är på väg. Men först ett snabbt stopp i Gabriels barndomshem, där han i egenskap av mångbottnad barn- och ungdomsledare, poddradioproducent, musiker och inte minst ”dock-förare” av handdockan Åsskar, härbärgerar mycket av sitt material.

Bodaskolan i området Hässleholmen har byggnader som domineras av brunt tegel i 70-talsanda. Gabriel parkerar nära idrottshallen. — Blir det ingen idrott här idag? frågar två flickor som kommer släntrande. — Nej, det är värdegrundsdag, svarar Lotta och lyfter ut en högtalare från skuffen. — Yes! Lotta och Gabriel kånkar upp allt tre trappor och in i den höga idrottshallen. Gabriel tar av sig jackan och börjar jobba. På tröjan står det ”Kylskåpsradion med Gabriel och Åsskar” som är både Youtubekanal, podd, hem- och Facebooksida.

7.22

Fåglarna kvittrar i trädgårdens höga träd. Gabriel öppnar tyst dörren på det vitputsade husets nederplan för att inte väcka eventuellt sovande föräldrar. Bilen packas raskt med högtalare, storbildsskärm, iPad-stativ, bord, mixer och väskor med alla tillbehör. Det doftar vår från några tidiga påskliljor som sökt sig upp vid väggen.

7.47

— Hmm, vi får hänga bildskärmen i basketkorgen tror jag, säger han när idrottsläraren Annika berättar att det inte går att släcka den stora hallen. Hon drar ut en plint åt Gabriel att stå 17

en dag på jobbet | Gabriel Ekbeck och kylskåpsradion

7.47

8.15 Samra och Alicia, 10 år tyckte fö-

på. Ljud och bild är det viktigaste tekniskt sett för föreställningen, som vanligtvis sker i en kyrka där det idag var upptaget. Gabriel gräver i väskorna och konstaterar oroat att det saknas en sladd. Han ringer pappa Lars-Gunnar. — Ibland är det bra att ha pappa nära. Han känner hela Borås-området och blev Hässleholmens ambassadör förra året. Året innan fick min storebror titeln, säger Gabriel och biter av en bred tejpremsa. Slöjdlärarna Boel och Magnus kommer fram och hälsar. Sladden anländer. 8.09

— Ett-två, ett-två... Gabriel testar ljudet i mikrofonen medan de första eleverna i årskurs 5 och 6 anländer. Idrottshallen fylls av ljud. Lärarna dirigerar barnen att sitta i rader på golvet och några flickor med rosa, glittriga slöjor vinkar förväntansfullt till Gabriel. En kille bollar med sin mössa högt i luften. — Tja! Läget? Gabriel greppar handen på en kille i luvtröja och keps. Det är tydligt att han känner många härinne. 8.15

Föreställningen har börjat men dockan Åsskar trilskas bakom bildskärmen. — Säg att jag försov mig! väser han högt till Gabriel, som drar i honom. Barnen skrattar. När Åsskar äntligen dyker fram börjar han tala om gurkaglass och pepparkaka innan Gabriel leder in samtalet på mer all18

reställningen med Åsskar var jätterolig med positiv energi. ”De handlade om hur man ska vara mot kompisar”, säger Samra. ”Åsskar pratade om rättigheter och gurkaglass”, säger Alicia.

varliga värdegrundsfrågor. Bilderna växlar på skärmen medan Åsskar och Gabriel skrattar och småbråkar. De talar om demokrati, val, rättigheter, möjligheter och allas lika värde. Barnen får ge respons när frågan bollas ut i publiken. — Kan ni flossa? frågar Åsskar plötsligt och alla reser sig för en dansövning. Det stampas och klappas. Lärarna skrattar åt sina egna dansförsök. När de två tackat för sig delar Gabriel ut kort och gör reklam för Kylskåpsradion. Alla 130 elever tar sig bullrande nerför trappan och ut. 9.20

I lärarrummet på Bodaskolan är stämningen pratig och glad. En lärare berömmer Gabriel som tar en kopp varm choklad ur maskinen. — Det kändes bra idag. Även om jag har samma upplägg slipar jag alltid på detaljer kopplat till barnens reaktioner, säger han. Efter flera års föreställningar inom kyrkan arbetar han helst i skolmiljö med barn som har det tufft. Hässleholmen är klassat som ett av de tio mest utsatta områdena i landet, där föräldrarna ofta arbetar mycket. I tidiga åldrar och under många timmar är barnen ensamma vid en datorskärm, menar Gabriel. Då är det viktigt att inte bara lyfta fram det dåliga med "nätet" utan visa på det goda.

— Vi vuxna hamnar lätt utanför barnens liv på sociala medier. Med mina kanaler vill jag vara på deras sida, säger han och tittar ner på sin telefon som redan vibrerar av barn som lagt till Kylskåpsradion på Snapchat efter föreställningen. 10.06

I idrottshallen väller nu 140 nya elever in i årskurs F-2. En film rullar på skärmen där Åsskar sjunger "skolan är som en julklapp att gå i" och när dockan väl sticker fram huvudet bakom bildskärmen skriker sex-, sju- och åttaåringarna av skratt. Åsskar berättar att han är nio år och gått i trean sju gånger. Gapskratt igen. En pojke i publiken räcker upp handen: — Är du allergisk mot vatten, Åsskar? — Jaaa, det är jag! — Nej men det är du väl inte Åsskar, säger Gabriel. — Jo, jag blir ju blöt! Värderingssamtalet drar igång och barnen lyssnar intresserat. Gabriel talar om mikro- och makrohandlingar, och att vi kan skapa förändringar med små beslut, som att till exempel varje dag uppmuntra någon. Efter flossadans, stamp och klapp är det slut. Många vill känna på Åsskar på vägen ut, och dockan vandrar från famn till famn bland eleverna.

en dag pĂĽ jobbet | matbanken

10.06

8.15

10.06

13.10

11.38

13.10

13.35

14.45

10.11

Åsskar vilar på en bänk medan Gabriel packar ihop. Om en vecka ska han återkomma till klassrummen, där han mer ingående arbetar med värderingsövningar som startar tankekedjor hos barnen. — Jag vill att de ska förstå sambandet mellan små handlingar och stora konsekvenser, säger han och virar ihop en sladd. Om man till exempel varje dag får höra att man är ful, blir det till slut en sanning. I årskurs 6 gick Gabriel ut ur klassrummet medan eleverna anonymt på iPads fick skriva allt dåligt de ville om honom. Sedan fick de stå rakt framför honom och säga samma sak. — Vi diskuterade varför det är lättare att skriva taskiga saker via nätet än att säga det rakt till personen, och vilka faror det finns med det, säger han. 11.38

Åter i föräldrahemmet doftar det mat och kryddor. Gabriel bär in sina saker för sista gången den här dagen. Mamma Ingela kommer ner för trappan i förkläde och hälsar. Hon berättar hur Gabriel hela livet uppträtt och skapat shower, spelat instrument och spelat in. — Jag är glad över att han får använda så många av sina intressen i jobbet. Jag lyssnar alltid på podden och är stolt över att Gabriel är med och påverkar unga positivt, säger hon och rufsar sonen i håret. 12.00

På Spring Rolls på Allégatan är det nästan fullsatt av hungriga Boråsare. Över den asiatiska buffétallriken säger Gabriel att kyrkor ibland har en bild av att vara lite bättre än skolan de besöker. — Det blir lätt så fel. Istället ska man se varandra som komplement och samarbeta, tycker han. Han tittar på klockan och inser att Messenger-samtalet han snart ska ha bör skjutas framåt. Han knappar in ett nummer på telefonen. 13.10

Nu strålar solen och några fiskmåsar kretsar över Södra torget och ut över Viskan som ringlar dovblå genom staden. Gab-

CHANELLE är 8 år och tycker att Åsskar är rolig när han skriker och pratar om gurkaglass, men också om att man inte ska bråka och slåss. ”Jag blir arg om någon till exempel tar min mobil och gömmer den” säger hon.

riel ger en snabb guidad tur medan vi går mot hans poddstudio. Här är han uppväxt men genom allt engagemang i kyrkan har han rört sig på många håll i Sverige och även bott och arbetat i Zambia. 13.35

— Hi Owen, this is Gabriel! How are you? Poddstudion är ett litet avskalat rum med datorer, högtalare, pianotangentbord och en stol. En filt hänger för fönstret ut mot grannbutikens lilla verkstad. På skärmen syns nu Owen Southgate, som är tränarutvecklare inom den engelska fotbollen. De känner varandra genom NYFA, National Youth Football Association. Tillsammans med Karin Bondeson, Frälsningsarméns ansvariga för ITH-kurser, talar de en halvtimme om hur NYFA kan bli en del av ITH-nätverket och börja utbilda idrottstränare i I Trygga Händer. Gabriel är nöjd efter samtalet. — Häromveckan höll jag en riktigt lyckad testkurs för idrottsledare, så jag tror att det här samarbetet kan leda till mycket gott, säger han. 14.45

Inspelningsgrejer riggas och ljudet testas. Gabriel gör hela produktionen av Kylskåpsradion själv, från manusskrivande till publicering i de olika kanalerna. — Du Gabriel? — Ja Åsskar. — Idag är det en stor dag för idag är det min dag – det är nämligen Åsskars-galan i natt!

* I Trygga händer är Frälsningsarméns etiska vägledning för arbete bland barn och unga.

— Nej men Åsskar, Oscars-galan är ett filmpris som delas ut. — Va!? Gabriel läser från skärmen och byter blixtsnabbt röst mellan sin och Åsskars. Under inspelningarna behöver dockan inte vara med på armen så det ser lätt surrealistiskt ut. — Många barn hör av sig med frågor varje vecka, de samlas i ”Frågelådan” säger Gabriel och drar i ett reglage på skärmen. 16.25

Tiden har blivit lite knapp och Gabriel erbjuder sig att ta en av väskorna då vi skyndar mot stationen. Han fortsätter halvjoggande att berätta om sitt arbete och medan tåget lämnar Borås vinkar han av oss. En ung man med ljus kalufs och med rötter i sin stad och sin tro. Och ett stort hjärta för landets många utsatta barn. g

Fakta kylskåpsradion ”Kylskåpsradion med Gabriel och Åsskar” som drivs av Frälsningsarmén, finns på Ithunes, Spotify, Youtube, Facebook, Instagram och på Snapchat och har cirka 200 nedladdningar per dag och ungefär 25 000 nedladdningar totalt. Över 400 inlägg i frågelådan har kommit från barnen som lyssnar, med allt från temaförslag till gåtor och kommentarer. www.kylskapsradion.se 21

fokus | sommarlov

”Gemenskapen har hjälpt mig så mycket” År 2015 arrangerade Frälsningsarmén sitt första kollo i Borås, där majoriteten av barnen kom från området Hässleholmen. Efter en stökig början slutade lägret i succé och ryktet om kollot spred sig snabbt mellan miljonprogramshusen. Barn och ledare hyllar verksamheten som ett unikt sätt att svetsa samman gruppen och skapa lugn och trygghet. TEXT OCH FOTO: GABRIEL EKBECK

mrådet Hässleholmen i Borås står sedan länge med på regeringens lista över särskilt utsatta områden. Någon som fick sin första kontakt med Frälsningsarmén var Zeinab. Sju kollon senare reflekterar hon över lägrens betydelse i hennes liv. När Zeinab och hennes två yngre syskon kom hem från kollot sommaren 2015 grät de i flera dagar och tänkte att det var sista gången de skulle få ha det så bra och roligt. Men upplevelsen återkom glädjande nog. Det blev både skidkollo på sportlovet och äventyrskollo på sommaren, och de tre syskonen stod alltid överst på anmälningslistan. Privat har det stormat mycket för familjen, men lägren har hela tiden varit en plats där de kunnat andas ut. — Det har hänt en massa saker i mitt liv. Därför har jag under de senaste fyra åren bott i tre olika städer och gått i tre olika skolor. Det var väldigt skönt att hela tiden ha kollot att komma tillbaka till. På ett läger känner ingen riktigt varandra i början och man lär känna människorna på ett annat sätt än i skolan. Vi är en grupp som sover, äter och gör en massa

aktiviteter tillsammans i tio dagar, det tycker jag är jätteroligt, berättar Zeinab. Lars-Gunnar Wahl är ansvarig för Frälsningsarméns sociala arbete i Borås och har varit kollochef på samtliga läger. Han har efter första lägret fått en relation till Zeinab och syskonen som sträcker sig långt utanför kollots aktiviteter. Därför har han fått dela både glada och jobbiga minnen med familjen.

KOLLOT ÄR EN DEL AV EN STÖRRE INRIKTNING MOT ATT JOBBA MED DE HÄR BARNEN PÅ OLIKA SÄTT. — Vi kommer inte in och "bara gör ett kollo”, det är en del av en större inriktning mot att jobba med de här barnen på olika sätt. Kollot är inte en isolerad enhet taget ur luften, säger Lars-Gunnar.

Samma inställning präglar formandet av ledarteamet, som enligt Lars-Gunnar är den främsta nyckeln till ett lyckat läger. De flesta deltagarna har varit på minst tre kollon och när många av ledarna återkommit år efter år har en nära relation byggts till barnen. Ledarna har blivit viktiga vuxna förebilder i barnens liv och många av ledarna bor och jobbar också på Hässleholmen. Därför möter de barnen i andra sammanhang, bland annat genom en skrivarverkstad i kyrkans lokaler, kallad Ordpalatset, som alla mellanstadiebarn från skolorna i området besöker. — När jag tänker på vad som gjort lägren så bra kommer jag oftast till själva ledaren. Ni tar in deltagare som inte har råd att resa utomlands och kanske inte får göra så mycket på sommaren. På kollo har jag fått göra massa nya saker; åkt vattenskidor och ring efter båt, lärt mig åka skidor, klättrat i berg, åkt snöskoter, flugit flygplan för första gången, hoppat från klippor och badat i havet, säger Zeinab. — Hur hade en sommar utan kollo sett ut för dig? 23

fokus | sommarlov

— Då hade jag och mina syskon bara gjort samma saker om och om igen. Vi är själva hemma mycket på sommaren för att mamma behöver jobba, men det är alltid kul att komma till ett kollo för då får vi massa gemenskap och aktiviteter. Kollon har nästan varit enda tillfället på sommaren jag inte sovit hemma. Att kollot är en höjdpunkt på sommaren märks tydligt på barnens uppladdning. — Min lillasyster brukar packa väskan två veckor innan lägret börjar. Sedan tar hon ut allt och packar om den nästan varje dag, säger Zeinab och skrattar. SEDAN FÖRSTA KOLLOT, som arrangera-

des i samband med Football for All, har konceptet ”Life Class” funnits kvar som en given programpunkt. En ”Life Class” består av värderingsövningar och diskussioner, men genom åren har även tro och existentiella frågor fått en större plats i samtalet. Enligt Lars-Gunnar har en tydlig utveckling skett hos deltagarna. — Att genomföra Life Class har gått från en form av nödvändigt ont till kanske det mest positiva på hela lägret. Från början satt deltagarna knappt stilla en minut utan att börja slåss, men på senaste lägret var det flera som uttryckte att Life Class-biten varit det bästa, säger han. Zeinab håller med och på frågan om hon anser att hon utvecklats genom åren svarar hon snabbt: — Jag blir väldigt lätt arg som person och på det första kollot var det mycket mer så än på det sista. Jag har blivit mycket mer pratsam och lärt mig skaffa vänner lättare. Gemenskapen har hjälpt mycket. Jag frågar Zeinab om hon vill skicka med några sista ord om kollo till Frälsningsarmén. Hon är tydlig med vad hon vill förmedla: — Det borde ske mer! Det gör absolut skillnad. Jag tänker ofta på alla upplevelser och erfarenheter jag fått, säger hon. g 24

Skidkollo på sportlovet.

— Det bästa har varit att träffa nya människor och jag har velat komma tillbaka eftersom det har varit roliga saker vi gjort på kollot, säger Emil 14 år och deltagare på sex olika kollon.

— Min lillasyster brukar packa väskan två veckor innan lägret börjar. Sedan tar hon ut allt och packar om den nästan varje dag, säger Zeinab och skrattar.

— Det bästa i mitt liv i alla fall!, säger Zuhayb, 8 år, när han beskriver hur det var att åka på en uppblåsbar ring bakom en motorbåt.

unga röster i Frälsningsarmén| xxxxxx

fakta maria olausson Ålder: 31 år. Bostadsort: Stockholm. Sysselsättning: Jurist, Skolverket. Uppdrag: ordförande i Frälsningsarméns nationella ungdomsråd.

fakta Ruben Marthinussen Ålder: 20 år. Bostadsort: Västerås. Sysselsättning: Barn- och ungdomsledare, Frälsningsarmén i Västerås.

unga röster | Maria Olausson och Ruben marthinussen

En röst för de svaga Maria Olausson och Ruben Marthinussen är uppväxta i Frälsningsarmén. De brinner båda för barn- och ungdomsfrågorna och ser att Frälsningsarmén har en viktig roll för att erbjuda kravlös gemenskap och en röst för dem som ingen har. TEXT: EVA GUSTIN FOTO: JONAS NIMMERSJÖ OCH KERSTIN TILLENIUS

aria Olausson började hjälpa till på söndagsskolan från tio års ålder och har sedan tagit ledaransvar där det har behövts. Med frälsningsofficerare som föräldrar har kåren alltid varit en naturlig del av vardagen. I början av 20-årsåldern valde Maria att pröva ett annat sammanhang för att få perspektiv och hitta sig själv utanför Frälsningsarmén, men vände snart tillbaka. — Jag upplevde att Gud kallade mig tillbaka. Jag kände tacksamhet för det jag fått vara med om inom Frälsningsarmén och ville ge det vidare till andra barn och unga. Det var också viktigt för mig att få ställa mig i fronten för att få hjälpa någon annan, säger Maria. Maria ser att Frälsningsarmén har en roll i att vara en röst för dem som ingen har. — Det behövs i vårt samhälle i dag, där många saknar en gemenskap och söker efter en mening med sitt liv. Det är också viktigt att vi står upp för vad som är rätt och sant och säger nej till det som inte är gott. På så sätt kan vi vara ett ljus i ett samhälle som är ganska mörkt på många sätt. Maria framhåller också vikten av att nätverka med andra aktörer, såsom socialtjänst och BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin), för att kunna erbjuda barn och unga ett generationsöverskridande sammanhang där alla får plats, där man får vara den man är och känna att man är värdefull. — Den viktigaste frågan för mig är att människor får lära känna Jesus, och sedan kommer social rättvisa. Genom att

möta människor till ande, kropp och själ kan vi göra Gud synlig. I augusti börjar Maria studera på Frälsningsarméns Officerskola. Sedan vill hon kunna kombinera de pastorala studierna med sin utbildning som jurist och erfarenhet av att arbeta med barn- och familjerätt. — Jag hoppas kunna ägna mitt liv åt att bygga församling och skapa en öppen gemenskap för alla. Min vision är att kåren ska vara en plats dit man kommer med allt – både problem och glädjeämnen, en plats där alla kan dela med sig av sina gåvor och finnas till för varandra, säger Maria Olausson. g

ubens Marthinussens föräldrar är också de frälsningsofficerare och Ruben har varit med i allt från söndagsskola till lovsångsband och engagerat sig som tekniker, hjälpledare i ungdomsverksamhet, på läger och konferenser. En period arbetade han också på Frälsningsarméns högkvarter, innan han blev anställd som barn- och ungdomsledare vid kåren i Västerås. — Musiken har alltid varit viktig för mig. Jag har också alltid känt att Frälsningsarmén har varit en plats där jag har kunnat växa och utvecklas, både musikaliskt och andligt, säger Ruben som spelar både elbas, piano, trummor, gitarr och sjunger. Ruben menar att Frälsningsarmén kan göra nästan vad som helst. Det handlar om att frälsa människor och vägen dit. — Jag ser Frälsningsarmén som ”kyrkan

med uppkavlade ärmar” som kan göra något åt samhällsproblem, som till exempel människohandel, på riktigt. Barn- och ungdomsfrågorna är viktigast för mig – jag vill bidra till att barnen får växa och hjälpa dem att hitta Jesus. Det finns så mycket som drar i barnen och konkurrerrar om deras tid, och så många krav och måsten. I Frälsningsarmén kan vi erbjuda en gigantisk familj och Jesus som är meningen med livet. Ruben menar att det är viktigt att ge unga inom Frälsningsarmén ansvar och låta dem påverka vad som händer i kåren och på gudstjänsterna, för att fler unga ska känna sig hemma. — Till exempel kan uniformerna, den traditionella musiken och andra uttryck vara svåra att ta till sig för vissa. Frälsningsarmén har tappat en stor del av dem som är födda på 70- och 80-talet. 90-talisterna har nog fått ta lite mer plats och nu känns det som om trenden har vänt lite, säger han. I Västerås tar ungdomskåren hand om gudstjänsten en gång i månaden och ett par gånger per termin är det familjegudstjänst. Då blir det mer anpassad lovsång, teman, ljud och ljus och ett mer avslappnat sätt att närma sig Gud. De gudstjänsterna uppskattas även av övriga kåren. — I framtiden vill jag fortsätta arbeta och spendera min fritid inom Frälsningsarmén. Här kan man tillbringa hela livet egentligen och göra nästan vad som helst. Jag vill visa andra vad Jesus betyder för mig och någon gång vill jag säkert utbilda mig till frälsningsofficer, säger Ruben Marthinussen. g 27

personligt | lars beijer

Skratt som förlänger livet Den som känner Lars Beijer, inklusive undertecknad, har med stor sannolikhet fått smaka på hans härliga humor. Strax innan han går i pension får vi en pratstund på Frälsningsarméns högkvarter och som vanligt blir det flera goda skratt, men också allvar. TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

m det är något som kännetecknar Lars Beijer så är det hans skämtsamma sida. Samtidigt inger hans mörka stämma och rättframhet pondus och respekt. Lars är flitig och målmedveten i sin yrkesroll och trots sina 72 år har han inte sällat sig till pensionärsskaran förrän nu. Kanske ligger det något i uttrycket att ett gott skratt förlänger livet. Lars växte upp tillsammans med sin lillasyster i stockholmsförorten Årsta. Kanske var det tur att föräldrarna bara hade två barn då Lars var väldigt livlig. — Mina föräldrar fick sitta uppe på matbordet och äta ibland för annars drog jag i dem och i saker och ting, berättar han. Han invigdes till juniorsoldat i Frälsningsarmén och gick med i vargungarna/ scouterna där. När han var nio år flyttade familjen till Södermalm och engagerade sig i 7:e kåren, numera Söderkåren, vid Zinkensdamm. Där är Lars fortfarande soldat. Som elvaåring började han spela Ess-kornett i Maria skolorkester och det instrumentet har han hållit fast vid. Han var även med i gossmusikkåren på Frälsningsarmén och ungdomstiden tänker han tillbaka på med glädje. — Det kunde vara 300-400 ungdomar från olika städer och kårer som samlades, så det var ruskigt kul, säger han.

Lars har spelat i Söderkårens musikkår i hela 60 år och i och med det har han rest och sett mycket av Frälsningsarmén både inom Sverige men också i USA och Europa. Nyligen var han med och startade upp minibrass för barn och nybörjare. Än

MINA FÖRÄLDRAR FICK SITTA UPPE PÅ MATBORDET OCH ÄTA IBLAND FÖR ANNARS DROG JAG I DEM OCH I SAKER OCH TING. idag har han en iver inom sig som gör att han alltid vill ha något på gång. — Men jag kan även koppla av med en bok, fiska i flera timmar eller njuta av en konsert. Det är en ren inställningsfråga, men jag har svårt för köer för jag vill effektivisera, säger han. När han i tolv-trettonårsåldern köpte sin första kamera började han ägna sig åt att fotografera tåg. Just dessa blev ett stort intresse, förmodligen för att Lars som barn alltid åkte tåg med sin mormor

till Dalarna om somrarna. — Jag var särskilt fascinerad när det blev byte från ellok till ånglok i Ludvika, minns Lars. Fortfarande är tåg en stor hobby för honom men det gäller de gamla modellerna med lok och vagnar som körs på kol eller olja. År 1974 köpte han till och med ett lok av SJ för 13 000 kronor då det skulle skrotas. Han rustade upp det och en period var han med och anordnade turistturer med detta och gamla vagnar mellan Årsta och slakthusområdet där Globen finns idag. Numera står loket i Västberga. Under 30 år var Lars ordförande i Stockholms ånglokssällskap som samlar och renoverar lok och vagnar och arrangerar utflykter på spåren runt Mälardalen. Efter studenten läste Lars statistik på universitetet och när han sommarjobbade som intervjuare på ett marknadsundersökningsföretag blev han rekryterad av en kund. Det resulterade i att han blev produktchef för bland annat Pepsodent tandkräm och tandborstar. På den arbetsplatsen stannade han i elva år. — Det var kul och lärorikt och jag insåg vikten av att stärka ett varumärke för en produkts framgång, påpekar Lars. — Det jag är mest nöjd med där är att 29

personligt | lars beijer

Ett av Lars Beijers intressen är tåg och han besöker gärna ställen med anknytning till dessa. Han äger till och med ett eget lok.

Pepsodent blev etta på tandkrämsmarknaden efter att Colgate hade haft ledningen länge, fortsätter han. Då Pepsodent tandborste tillverkades i Paris kom Lars att få tycke för Frankrike där han också blev introducerad i att äta ostron som än i dag är en delikatess han uppskattar. Under åren har det kommit att bli många semesterresor till det landet och då särskilt till Cannes. — Det finns en väldigt fin fiskrestaurang där med ostron så jag måste åka dit varje sommar, säger Lars. Senare kom han att jobba som reklamchef på OK Petroleum och år 1998 tillträdde han som marknadschef för Frälsningsarméns second hand-kedja Myrorna. Lars tog initiativet till att modernisera och förändra synen på Myrorna från lumpbod och loppmarknad till en butik i konkurrens med nyhandeln. Han inledde samarbeten med designers, stylister och kändisar, såg till att kläder från Myrorna kom med i tidningsartiklar och anordnade uppmärksammade modevisningar. Tack vare detta lyckades man öppna butiker på ställen som tidigare varit otänkbara för 30

sortimentet. Dessa aktiviteter ledde till att second hand-branschen utvecklades och Lars blev intervjuad i flera tv-kanaler med anledning av detta. — Det blev en otrolig genomslagskraft och försäljningsökning. Myrorna blev marknadsledare och är det fortfarande, säger Lars. — Jag blev faktiskt nominerad till årets marknadschef. Tyvärr så vann representanten från Max hamburgare och inte jag men jag är stolt över att arbetet på Myrorna uppmärksammades, fortsätter han. Hösten 2004 fick Lars vid sidan av detta tjänsten som chef för Frälsningsarméns kommunikationsenhet. Efter en omorganisation erbjöds han redan tre månader senare ansvaret för lanseringen av Frälsningsarméns fair trade-butik, Sally Ann, i Sverige. Under fem år gavs arbetstillfällen åt omkring 1000 kvinnor i Asien och Sydamerika som gjorde inredningssaker, såsom flätade korgar men också kläder, för hand. Dessa tillverkas fortfarande men säljs i Norge under namnet Others. För drygt tio år sedan fick Lars den ny-

DET BLEV EN OTROLIG GENOMSLAGSKRAFT OCH FÖRSÄLJNINGSÖKNING. MYRORNA BLEV MARKNADSLEDARE OCH ÄR DET FORTFARANDE.

inrättade tjänsten som varumärkesansvarig på Frälsningsarmén, en roll han hade i sju år. En grafisk profil introducerades och man började göra varumärkeskampanjer för att öka kännedom och kunskap om Frälsningsarmén hos Sveriges befolkning. Ett mål var också att Frälsningsarmén, förutom i sina egna kanaler, även skulle få uppmärksamhet i medierna. — Antalet artiklar där Frälsningsarmén omnämndes ökade kraftigt och journalister ringde oss och ställde frågor

personligt | lars beijer

Lars Beijer har haft många viktiga uppdrag; som ansvarig för Frälsningsarméns stora, årliga julkonsert, ordförande i Frälsningsarméns europeiska kommunikationsnätverk, sekreterare i Frälsningsarméns råd och projektledare för den europeiska människohandelskampanjen som sjösattes i våras. Intervjuar här blivande general Brian Peddle.

om hemlöshet exempelvis, säger Lars. — Det roligaste har varit att se resultat men en del tycker att ordet ”varumärke” känns främmande i en icke kommersiell verksamhet. Och det gäller att hitta långsiktighet, balans och klokhet i hur vi uttrycker oss både som kyrka och som social hjälpverksamhet, fortsätter han. De sista tre åren har Lars varit informationsansvarig inom Frälsningsarmén och sedan ett par år tillbaka har man haft en egen monter under Almedalsveckan på Gotland med PR-aktiviteter för att nå opinionsbildare. Under fyra års tid var Lars ordförande för Frälsningsarméns europeiska nätverk för kommunikation, ECN: European communication network, och har varit projektledare för kampanjen mot människohandel som sjösattes i våras och som kommer att pågå i hela Europa under tre år. Sedan tio år tillbaka är Lars sekreterare i Frälsningsarméns Råd där personer från svenskt näringsliv och Frälsningsarméns ledning träffas för att vara till vägledning och diskutera frågor som är viktiga för Frälsningsarmén. Annat Lars har ansvarat för är Nya Stridsropet och Fräls-

ningsarméns stora julkonserter i Berwaldhallen, på senare år i Eric Ericsonhallen. Nu har han som sagt gått i pension men det är nog många i hans omgivning som har fascinerats av hans energi och unga framtoning. En anledning till det, tror han själv, beror på att han tills nyligen har haft sina två yngsta barn hemmavarande. — Jag var 47 år när yngsta dottern föddes och då jag har träffat hennes vänner en del så får man andra influenser jämfört med dem som inte har haft barn hemma sedan 50-årsåldern, menar Lars. — Själv tycker jag inte att jag är annorlunda nu jämfört med för 30-40 år sedan. Jag har inte slutat med något eller ändrat livsstil och jag springer fortfarande men inte lika snabbt, fortsätter han. Nu får han mer tid för fritidsintressen, vänner och familj, och han tror inte att det kommer bli så svårt att fylla dagarna med aktiviteter. Tidigare har han undervisat på Berghs school of communication och han kan tänka sig att ta fler konsultuppdrag inom marknadsföring och kommunikation. g

fakta Lars beijer Ålder: 72 år. Bor: I en 4:a vid Fridhemsplan, Stockholm. Familj: barnen Carolina, 44, Sebastian, 39, Oliver, 27 och Emilia, 25 år. Fem egenskaper: positiv, nyfiken, alltid på gång, hjälpsam, arbetsam. Sysselsättning: Pensionär sedan 1 mars 2019. Fritidsintressen: Fiske, skidåkning, att spela musik, springa, resa (gärna till Frankrike), tåg. Favoritbibelord: Lukasevangeliet 10:25-37, om den barmhärtiga samariern. Motto: Se möjligheterna.

världen | rumänien

Medan gästernas kläder tvättas öppnas det för samtal på Frälsningsarméns kår i Iasi, Rumänien.

världen | rumänien

Det började med en tvättstuga Vad gör en församling som vill göra något praktiskt för människorna i sin omgivning? Hur börjar man? Ja, man kan till exempel göra som kåren i Iasi. De startade en tvättstuga, en verksamhet som utvecklades till något mycket mer. TEXT: LENA WICKBERG FOTO: FRÄLSNINGSARMÉN

rälsningsarmén i Iasi, Rumänien, märkte att det var många i området som var hemlösa och inte hade någonstans att tvätta sina kläder. Kåren hade inga resurser att hitta bostäder åt alla dem som behövde en, men några tvättmaskiner hade de i alla fall plats för. Sagt och gjort, de startade sin tvättstuga, och välkomnade alla i området som behövde det. Men det var inte bara de hemlösa som kom. Många bostäder i området är av låg standard, och saknar tvättmöjligheter, och de som bodde så var också glada åt möjligheten att kunna gå någonstans och tvätta kläder. Efter hand visade det sig att det också fanns stora behov av duschmöjligheter, både för hemlösa och för dem som hade någonstans att bo men saknade badrum hemma. Så kåren utökade verksamheten med några duschar som gästerna kunde använda medan deras kläder tumlade runt i tvättmaskinerna. Personalen upptäckte att de helt na-

turligt fick bra kontakt med gästerna som dröjde sig kvar på kåren och väntade på att tvätten skulle bli klar. Det blev många öppningar för samtal om allt möjligt. Här fanns det alltid någon att

PERSONALEN UPPTÄCKTE ATT DE HELT NATURLIGT FICK BRA KONTAKT MED GÄSTERNA SOM DRÖJDE SIG KVAR PÅ KÅREN OCH VÄNTADE PÅ ATT TVÄTTEN SKULLE BLI KLAR. prata med. Gradvis startades olika samtalsgrupper, kurser, gudstjänster, stödgrupper och bibelstudiegrupper. Steget

till att servera smörgåsar till dem som väntade på sin tvätt var inte långt. Tanken är helt enkelt att de som kommer till kåren ska må bättre när de går därifrån än de gjorde när de kom dit. Med hjälp av frivilliga från närområdet, många av dem själva gäster som behövde använda tvättstugan, kunde verksamheten växa. Och det är fortfarande de som bär och möjliggör verksamheten. De är många som ägnar mycket tid på kåren för att hålla verksamheten rullande, och eftersom många av dem också är gäster vet de verkligen hur viktigt det är att tvättstugan kan fortsätta. Rumänien blev självständigt år 1989 efter att under 40 år ha varit lydstat till Sovjetunionen. Den snabba omställningen från planekonomi till marknadsekonomi fick landet att gunga. En snabb och utbredd privatisering av företag gjorde att arbetslösheten ökade och lönerna minskade. Numera är läget mer stabilt, men hälften av befolkningen lever fortfarande i vad som kallas ”materiell fattigdom”. 33

världen | rumänien

Varje dag är kårens lokaler fulla av folk som tvättar, duschar, äter mat, läser tidningar, pratar med varandra och deltar i gruppverksamheten.

EN DEL HAR FÅTT JOBB TACK VARE ATT DE GENOM TVÄTTSTUGANS VERKSAMHET KAN HÅLLA BÅDE SIG SJÄLVA OCH SINA KLÄDER I BRA SKICK TROTS ATT DE HEMMA SAKNAR TILLGÅNG TILL TVÄTTMÖJLIGHETER.

Det betyder att de har en inkomst de mer eller mindre klarar sig på, men ändå saknar resurser och samhällsservice. Det har 34

till exempel länge varit väldigt dyrt både att hyra och köpa bostäder och vattentillförseln i många bostäder är otillförlitlig. Detsamma gäller el och värme. Det är delvis därför tvättstugan i Iasi har blivit en sådan centralpunkt i området. Varje dag är kårens lokaler fulla av folk som tvättar, duschar, äter mat, läser tidningar, pratar med varandra och deltar i gruppverksamheten. En del har fått jobb tack vare att de genom tvättstugans verksamhet kan hålla både sig själva och sina kläder i bra skick trots att de hemma saknar tillgång till tvättmöjligheter. För andra har kåren blivit ett andra hem, där tvättstugan bara är en av orsakerna till att de går dit. Och det var också målet. Det handlade aldrig bara om att tvätta kläder. Det handlade om att ge livskvalitet till de fattigaste, mest socialt utsatta och andligt isolerade människorna i Iasi. Det som började som bara en tvättstuga är nu en verksamhet som varje dag arbetar för att förändra människors liv till

det bättre, och erbjuda dem en plats i en kristen gemenskap där de är välkomna, uppskattade och värdefulla. g

fakta Tvättstugeprojekt i Iasi, Rumänien • Iasi (uttalas ”Jashi”) ligger i östra Rumänien, nära gränsen till Moldavien. • Max antal gäster: 50 per dag. • Tvättstugan startades 2014. • Verksamheten fungerar i nära samarbete med de lokala myndigheterna. • Frälsningsarmén i Sverige stöder projektet med en årlig summa under tre år.

JOHNNY OCH EVA KLEMAN

SEMESTER I SVERIGE I SOMMAR? Här kommer ett urval av trevliga

händelser som Frälsningsarmén arrangerar på olika håll i landet. Passa på att besöka någon av kårerna när du är i närheten. Med reservation för ändringar.

Kristinehamn

Alingsås

Sommarcafé med hembakat, goda smörgåsar och lunch (handikappanpassat). När: Varje onsdag kl 11-15, from 8 maj tom 18 juli, From 14 Augusti tom 1 september. Var: Salome sommarhem i Alingsås, Hjälmared.

Trelleborg Café Borgen När: 25/6-21/7, 14/8-8/9 ti-lö kl 9.00-13.00 24/7-11/8 ti-lö kl 9-15. Var: Kungsgatan 41, mitt i centrum av Kristinehamn. www.fralsningsarmen.se/Kristinehamn/Kristinehamn/Cafe-Borgen/

Härnösand

Kårerna Vivstavarv, Sundsvall och Ö-vik har gemensam torgsång. När: 25/5 29/6 6/7, Kl 11. Var: Stora torget i Härnösand.

Timrå

Kåren i Vivstavarv anordnar torgsångskvällar. När: 25/7 1/8 8/8 15/8, Kl 18.30 Var: Torget i Timrå.

Grillkvällar med sång, musik, andakt, korvgrillning och gemenskap. När: Onsdagar kl 18 från mitten av juni till mitten av augusti. Var: Frälsningsarmén i Trelleborg, kårtomten.

Midsommarfirande – kort gudstjänst, dans kring midsommarstången, tipspromenad, femkamp mm. Medtag egen mat och fika. När: 21 juni kl 16 Var: Stenviken, Finspång. För mer information ring Frälsningsarmén 0122-102 96.

Sommarkväll under Claes Kihlagårds ledning. När: 17 juni kl 18. Var: Frälsningsarméns gård. Sommarkväll När: 30 juli kl 18. Var: Frälsningsarméns gård.

Strängnäs

Sommargudstjänster När: Varje söndag i juli och augusti kl 16. Var: Ugglans park.

Nässjö

Söderkårens musikkår, "minikonsert" När: Onsdagskvällar i juli, kl 18. Var: Högalidskyrkans trädgård. www.fralsningsarmen.se/soderkaren

Skillingaryd

Sommarkväll med Sara och Anders Beijer. När: 6 augusti kl 18. Var: Frälsningsarméns gård.

Nyköping Var: Frälsingsarméns ungdomsgård Fåglabäck i Skillingaryd. www.fralsningsarmen.se/ skillingaryd

Caféet är öppet När: Hela sommaren tisdag till fredag kl 12-15.

Finspång

Grillkvällar, öppet för alla! Medtag det du vill grilla, dryck och fika. När: Varje tisdag under sommaren kl 18 (inställt vid dåligt väder). Var: Sommarhemmet Stenviken vid Bönnern.

sommarkalender

Midsommarafton med traditionell dans kring midsommarstången, musik, sång och servering. När: 21 juni kl. 16. Var: Sommarhemmet Café Ängstugan vid Stadsfjärden, Nyköping. Musik, sång och andakt med kända och ibland okända gäster. När: Varje lördag från 1 juni till 18 augusti, kl 18. Var: Ängstugan, Nyköping. www.fralsningsarmen.se/Nykoping/Nykoping/sommarhemmet/

Quiz Night - frågesportstävling för hela familjen. När: Onsdag 5 juni kl. 19. Lovsångskväll När: Onsdag 12 juni kl. 19. Gudstjänst med Före Detta Frälsningsofficerares Förbund (FDFO). När: Onsdag 26 juni kl. 19. Våffelkväll Våfflor, andakt och tipspromenad När: Onsdag 10 juli och 24 juli kl. 19.00.

Midsommargemenskap När: 21 juni kl 17. Var: Sommarhemmet Soludden.

Sommarpicknick för hela familjen. När: Onsdag 7 augusti kl. 18

Grillkväll När: 25 juni kl 18. Var: Sommarhemmet Soludden.

Standup-show - "Enligt mitt sätt att se det" - med Mackan Andersson När: Onsdag 14 augusti kl. 19.

Sommarkväll med Rebellkirurgen. När: 2 juli kl 18. Var: Frälsningsarmén, Nässjö.

Stockholm

Söderkårens musikkår, konsert När: Onsdagskvällar kl 18.00 i juni och i augusti. Var: Bysisparken, Hornsgatan.

Familjefest När: Onsdag 21 augusti kl. 17.30.

Frågor och svar

I en artikelserie som sträcker sig över årets fem nummer av Stridsropet tar vi upp ett antal frågor som vi tror att många har kring den kristna tron. Vad innebär det kristna livet och vad får jag ut av det? Varför är det viktigt att bli frälst? Fungerar verkligen bön? Varför finns det ondska i världen om Gud är god? Kan Bibeln verkligen vara sann? Det är några av de frågor vi berör i detta och kommande nummer.

Jo, jag undrar... SAMMANSTÄLLT AV: TERESIA JANSSON

Även om vi kristna tror på Guds godhet så tror vi också att det finns en ond andevärld som gör allt för att fördärva det goda Gud har för oss människor. De onda makterna är listiga och kan ofta komma i en förklädnad som ger sken av godhet för att på så vis lura och förleda oss. Gud har även gett oss en fri vilja, vilket innebär att vi då och då gör fel, och ibland rent av ondskefulla val. Det kan bero på att vi bär på sår från ett trasigt förflutet, vilket gör att vi inte är kapabla att välja det goda, men det är något vi kan få hjälp att bli helade ifrån av Gud och/ eller skickliga terapeuter. Det pågår ett andligt krig här på jorden som påverkar oss människor. Ondska föder ofta mer ondska och det är

VILL DU GÅ EN ALPHA-KURS OM KRISTEN TRO?

En Alpha-kurs består av tre delar: måltidsgemenskap, föredrag och samtal kring dagens ämne. Ta kontakt med någon kristen kyrka i din närhet och/ eller läs mer på: http://sverige.alpha.org

därför Gud uppmanar oss att istället bemöta den med kärlek och att älska, be för och välsigna vår fiende. Samtidigt säger Bibeln att godheten kommer att segra till slut tack vare Jesu död på korset. De som tillhör honom kommer dessutom att få spendera evigheten med honom där ingen sorg eller plåga finns, så även om vi är med om tragiska händelser under jordelivet så väntar något annat efter tiden här. BIBELSTÄLLEN

•

”En strid uppstod i himlen…Och den store draken, den gamle ormen, som kallas Djävul och Satan, han som bedrar hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom…” ”I sitt raseri…gick draken bort för att strida mot…dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd...” Uppenbarelseboken 12:7,9 och 17. ”Var nyktra och vakna. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka.” 1 Petrus brev 5:8. ”…Satan själv gör sig lik en ljusets ängel...” 2 Korinthierbrevet 11:14. ”…Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er. Välsigna dem som förbannar er och be

• • •

foto: unsplash/andrew itaga

Hur kan det finnas så mycket ondska i världen om Gud finns?

för dem som förolämpar er. Om någon slår dig på ena kinden, vänd då också andra kinden till...” Lukasevangeliet 6:27-29. ”…och Gud själv skall vara hos dem. Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta.” Uppenbarelseboken 21:3-4.

•

Frälsningsbön Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete). Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din Helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din Helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid. I Jesu Kristi namn. Amen.

Det finns också de som utger sig för att tillhöra Gud men som har ont uppsåt i hjärtat. Här är det viktigt att vi skiljer på Gud och människor. Även om en människa handlar fel och drar Guds namn i smutsen så ska vi inte rikta vår ilska emot Gud. Han har som sagt gett oss en fri vilja och ett eget ansvar för hur vi lever våra liv. Även här kommer den onda andevärlden in som gör allt för att leda oss fel, inte minst dem som tillhör Gud. Men ingen av oss är fullkomlig och det finns alltid möjlighet till förlåtelse, upprättelse och omvändelse när vi brister. Detta tack vare att Jesus tog alla våra synder på sig när han dog på korset och sedan uppstod. Genom honom kan vi få helande och kraft till förändring. BIBELSTÄLLEN

• ”Och inled oss icke i frestelse utan fräls oss ifrån ondo” Matteusevangeliet 6.13. • ”Ve er, skriftlärda och fariséer, era hycklare!…

Utanpå ser ni rättfärdiga ut inför människor, men inuti är ni fulla av hyckleri och ondska.” Matteusevangeliet 23:27-28. ”…Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare. Det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.” Markusevangeliet 7:6. ”Människorna kommer att vara egenkära, pengakära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, kärlekslösa, oförsonliga, skvallriga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda, falska, hänsynslösa och högmodiga. De kommer att älska njutning mer än Gud och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!” 2 Timoteusbrevet 3:2-5. ”Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna…Ta dessutom trons sköld, med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar.” Efesierbrevet 6:11-12 och 16.

• •

Kristna verkar hyckla så mycket; Övergrepp och pengaskandaler förekommer. Hur kan det komma sig? En del kanske anser att kristna borde vara näst intill felfria människor med oerhört hög moral och det vore väl ett drömscenario om det var så. Men även en kristen har fel och brister och trampar snett ibland. Tyvärr kommer det i alla tider finnas de som frestas att missbruka sin position och göra sig skyldiga till omoraliska eller till

och med olagliga handlingar, även bland kristna. Det kan ha sin grund i drivkrafter som makt, behov av att bli bekräftad och/ eller att hävda sig för att man känner sig liten inombords. För att inte skylta med sin svaghet, av rädsla för att bli föraktad, sätter man kanske upp en mask av fromhet, styrka och perfektion.

•

Frågor och svar

Förlåtelse är en mycket central del i den kristna tron. Eftersom ingen människa klarar av att leva ett felfritt liv så offrade sig Jesus på korset när han tog vår skuld på sig. Genom detta har vi fått nåd och betraktas som rättfärdiga i Guds ögon och har därför möjligheten att närma oss honom. Nåden är en gåva och vi har fått förlåtelse genom Jesus och därför måste vi även förlåta varandra. Det är inte alltid lätt, men precis som med allt annat kan vi lägga det i Guds händer och be honom att hjälpa oss med det. Det innebär dock inte per automatik att vi måste fortsätta umgås med en person som svikit oss, men själva förlåtelsen är viktig och ger oss också en känsla av frihet på insidan.

foto: unsplash/ lina trochez

Måste man förlåta allt ont människor gör emot en? Det hela kan kräva en lång process och det kan ta tid att glömma förorätter man utsatts för men det kan ta sin början i ett beslut och en vilja att förlåta. BIBELSTÄLLEN

• ”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder…” Efesierbrevet 1:7. ”Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, så som Gud i Kristus har förlåtit er.” Efesierbrevet 4:32. ”…Herre, hur många gånger ska min broder kunna synda mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger? Jesus sade till honom: Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.” Matteusevangeliet 18:21-22.

• •

• ”För om ni förlåter människorna deras över-

trädelser, ska er himmelske Far också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna, ska inte heller er Far förlåta era överträdelser.” Matteusevangeliet 6:14-15. ”Döm inte, så blir ni inte dömda. Med den dom ni dömer med ska ni dömas, och med det mått ni mäter med ska det mätas upp åt er. Varför ser du flisan i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga?” Matteusevangeliet 7:1-3.

•

Café Ängstugan - Nyköping Öppet varje dag:

1 juni-18 augusti, kl. 11.00-19.00 Midsommarafton kl. 16.00-19.00 Sommarcafé med hembakat bröd, smörgåsar, matpajer, glass, läsk m.m. Ring för vägbeskrivning.

Sommarhemmet Soludden

SOMMARMUSIK varje lördag kl 18.00 Program finns på www.fralsningsarmen.se/nykoping Telefon 0155-21 96 95 Trevlig sommar! Spara annonsen.

Köp boken för

100 kr 400 sidor

Boken direkt hem i brevlådan - sätt in 180 kr * på Nordea 32162134934 (*Inklusive porto)

Hyr lägenhet på Sommarhemmet Soludden invid Spexhultasjön, ca 5 km från Nässjö. 300kr/dygn, 1500 kr/vecka maj-sept. Kök med pentry och allrum med 2 sängar och bäddsoffa. Frälsningsarmén Nässjö Ring: 073-9209320 eller mejla: nassjo@fralsningsarmen.se

UNDER FANAN HUNDRA ÅR AV TACKSAMHET Kommendör Sven Nilsson

Festligt ﬁrande på Templet, Östermalmsgatan 69, Stockholm, Lördagen den 27 juli kl. 16.00 Inga blommor eller presenter men gärna gåvor till projekt som presenteras! Boksläpp! Servering! VÄLKOMMEN TILL FEST!

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan. Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

FOKUS | TRAFFICKING

bibel & bön

"Jag ber för alla barn som inte har det bra." Vanessa, 12 år

Under pionjärhelgen hölls flera workshops.

Återupprätta och utrusta ÅRETS PIONJÄRKONFERENS för alla som

har en längtan att nå människor med evangeliet hölls i Karlstad i kårens (församlingens) nya lokaler. Ett 40-tal personer från hela landet deltog under helgen den 3-5 maj. Temat var ”restore”, att återupprätta och återuppbygga. Deltagarna fick bland annat ta del av erfarenheter från Lettland av att göra lärjungar av de mest margina-

liserade i samhället och utrusta dem att själva bli ledare. Frälsningsarmén i Helsingborg berättade om sitt arbete med relationer och teambyggande och ledde flera workshops. En slutsats som framkom var vikten av att identifiera nya teammedlemmar som kanske finns alldeles i närheten. g Marina Bratterud

Bo Hellman, Motala Kerstin Morén, Strängnäs Gösta Holmgren, Gnesta Sören Lindhe, Nyköping Stig Falk, Vänersborg

Tack

foto: unsplash/michal bielejewski

Be för • Frälsningsarméns uppdrag att personligt förmedla budskapet om frälsning genom Jesus Kristus till människor i alla åldrar och med olika behov. • Bibelåret för barn och unga. • Frälsningsarméns kollo- och lägerverksamhet under sommaren. • Frälsningsarmén i Västerås. • Frälsningsarméns arbete internationellt, bland annat i Rumänien.

Befordrade till härligheten

För cirka ett halvår sedan skrev jag och bad om förbön inför en cancerbehandling. Kan nu berätta att det gick mycket bra, enligt senaste röntgenundersökningen finns inga tumörer längre. Har inte heller de biverkningar som det fanns risk för. Jag är så tacksam till Jesus och för förböner. Gud hör bön! Mvh, Kristina

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2019. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

Det är vår nu, men jag vill berätta något som kräver att vi backar bandet till en julafton för ett par år sedan. Jag var ensam den julen. För att stå ut hade jag ansökt om att vara volontär på en julfest i en stor frikyrka i huvudstaden. Alla var välkomna på festen, särskilt de som saknade ett julfirande att gå till. Det kryllade av gäster som åt, pysslade, lekte och sjöng. Det kryllade också av volontärer, vilket födde en fråga i bakhuvudet på mig: Varför är jag volontär på den här julfesten när jag, på grund av min ensamhet, lika gärna kunnat vara här som gäst? Jo, för att vi människor blir glada av att få hjälpa andra. Min uppgift var att sköta garderoben, och oj, vad lycklig jag kände mig där jag hastade runt med famnen full av gästernas ytterkläder! Det är den här glädjen som gör att vi volontärer vill vara med. Fast jag måste medge att det finns ett annat, minst lika

sanningsenligt, svar på frågan om varför jag inte var gäst på festen. Det var nämligen så att jag ännu inte hunnit uppbåda det mod som skulle krävas för att erkänna min ensamhet och söka hjälp att bryta den. Istället för att kännas vid svagheten ville jag visa mig stark och självständig. Jag ville vara som en förborgad ö som ensam står emot vågorna. Det skulle ta mig lång tid att förstå att i den mån jag faktiskt är en ö, ingår jag i en rik och levande skärgård tillsammans med andra öar. På väggen hemma hänger en affisch skapad av lovsångsledaren och illustratören Ellen Vingren med texten “Hjälp mig gärna va svagare för jag kan egentligen inte va stark”. Den påminner mig om svagheten hos mig själv och hos människorna omkring mig. Lägg till detta Paulus ord “Ty när jag är svag, då är jag stark” (2 Korinthierbrevet 12:10). All styrka är av nåd. Svagheten däremot, den ingår i att vara människa. Liksom vårt beroende - av varandra. Maria Kapari

foto: unsplash/ben klea

När jag är svag, då är jag stark