EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 2.2019
"Kårledare är en livsstil" PÅSKHÄLSNING Var inte rädd PERSONLIGT Frälsningssoldat och bankman FOKUS Människohandel VERKSAMHET Föryngring och tillväxt i Norrköping DEBATT Ett budskap om kärlek MIN VÄG TILL GUD Hållbar kristen tro FRÅGOR OCH SVAR Påskfirande och bön AKTUELLT Vinterkollo VÄRLDEN Samarbete i Europa EN DAG PÅ JOBBET Officerskapets omväxling
LEDARE
Mod och hopp Frälsningsarméns tidning i Sverige, 136:e årgången. Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Clive Adams Redaktion Charlotte Ander, Emilia Beijer, Lars Beijer, Gabriel Ekbeck, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Peter Jonasson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo Utgivning 2019 18 januari, 12 april, 14 juni, 13 september och 22 november. Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss. Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsbild Foto: Jonas Nimmersjö Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, Swish 9004805 För ej beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus. Stridsropet trycks på miljövänligt papper. 2
ABORT! Etnicitet i svenska skolor! Judehat! Klimatförändring! Konvertiternas asylansökningar! Psykisk ohälsa! Sex och samlevnad i förskolan! Spelreklam! State-of-theUnion-tal i USA! Valkampanj i Israel! Dessa teman har fått stor uppmärksamhet i nyheterna. Det skrivna pekar på våra utmaningar som individer, samhälle eller mänsklighet. Mycket av mediernas nyheter är negativa. När jag tar till mig den nyhetslavin som slår emot oss från alla håll, påminns jag om texten i en poplåt: ”Det är förståeligt om vi blir litet konfunderade. Det är som bäddat för trassel, bara att titta på klockan-sex-nyheterna”. År 1974 skrevs sången ”Se på dina drömmar” och sjöngs av en av mina favoritsångare, Karen Carpenter. Liksom många av hennes sånger har också denna en melankolisk ton. Sångförfattaren ger rådet att motverka den hårda verkligheten i en värld fylld av dåliga nyheter, med en fantasivärld, mina drömmars värld, i det svaga hoppet om att drömmarna kan bli sanna. ”Sluta se på verkligheten där ute. Se inåt på dina egna fantasier.” Melodin är vacker men sammankopplas med ett budskap utan hopp.
NÄR VI SER TILL SYNES OÖVERSTIGLIGA PROBLEM, HOTAR VÅR KÄNSLA AV HJÄLPLÖSHET ATT ÖVERVÄLDIGA OSS. Denna utgåva av Stridsropet distribueras strax innan kyrkan firar minnet av den största nyhet världen någonsin mötts av. Påsken är Guds lösning på det problem Karen Carpenter sjöng om. Texten i sången stämmer: Vi blir konfunderade av nyheterna och vi störs av allt som inte alls är bra. När vi ser till synes oöverstigliga problem, hotar vår känsla av hjälplöshet att överväldiga oss. Ofta hit-
tar vi otillräckliga lösningar därför att vi gör det sången råder oss till. Vi ser in i oss själva för att finna lösningar i våra egna begränsningar. De goda nyheterna är att Gud älskade världen så mycket att han gav en slutgiltig lösning på mänsklighetens största utmaning, vår brustna relation med Gud. Påskens budskap är att Gud grep in! Jesus dog på korset och uppstod från döden. Tagen ur sitt sammanhang har inte berättelsen om Jesu död och uppståndelse någon mening. När Paulus skriver till de kristna i Korinth om Jesu korsfästelse, säger han att den är “en stötesten för judarna och en dårskap för hedningarna” (1 Korinthierbrevet 1:23). Vi firar påsk därför att det är en demonstation av Guds kärlek till oss och samtidigt det sätt på vilket Gud återupprättar vår brutna kontakt med honom. Vi behöver inte se på oss själva eller försöka drömma ihop svar. Här är de goda nyheterna: Genom Jesu död och uppståndelse har Gud försonat oss med sig själv. Det ger oss den grund vi bygger ett bättre och stabilare samhälle på därför att det hjälper oss att behandla varandra bättre. Är inte detta goda nyheter?
Frälsningsarméns ledare i Sverige, Kommendör Clive Adams
s. 16
Innehåll
#2.2019 OM OSS
4. Stridsropet
En tidnings födelse, framväxt och förnyelse, då och nu.
s. 28
VERKSAMHET
6. Frälsningsarmén i Norrköping Kåren vill vara en plats där människor i alla åldrar kan möta varandra och Gud.
FOKUS MIN VÄG TILL GUD
12. Barnatro genom livet
Anna-Karin Åkerman kom till tro som barn och det har format hennes liv.
24. Människohandel
Frälsningsarmén arbetar på bred front för att bekämpa människohandel i Europa. PERSONLIGT
EN DAG PÅ JOBBET
16. Kårledare i Gävle
Helen och Andreas Bergh har ett omväxlande liv som frälsningsofficerare i Gävle.
28. Pengar och spel
Markus Rylander berättar om sitt engagemang som yrkesman och frälsningssoldat. VÄRLDEN
DEBATT
32. Frälsningsarmén i Europa
”Tänk om påsken skulle få vara mer än bara lediga dagar, skollov och vila.”
Från det internationella högkvarteret leder Johnny och Eva Kleman ett mångfacetterat arbete i Europa.
21. Jesus bland alla påskägg
Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och till intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kommer även att kunna läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa. Stridsropet finns också som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning. 3
om oss | stridsropet
Bilden visar Stridsropets medarbetare i mars 2019.
Från slagord till vittnesbörd Stridsropet var i mitten av 1900-talet Sveriges största veckotidning med kristet budskap. År 2016 lanserades Nya Stridsropet och gavs ut både som moderniserad tryckt tidning och som e-tidning. Den ökade förra året sin upplaga med drygt 50 procent. TEXT: LARS BEIJER FOTO: JONAS NIMMERSJÖ 4
om oss | stridsropet
UPPLAGAN HAR DET SENASTE ÅRET ÖKAT KRAFTIGT TILL NUVARANDE NÄSTAN 10 000 EXEMPLAR GENOM ATT TIDNINGEN NU OCKSÅ FINNS PÅ CIRKA 5 000 BILBLIOTEK SAMT LÄKAR- OCH TANDLÄKARMOTTAGNINGAR.
S
tridsropets första nummer i Sverige är daterat i september 1883 och utkom med 5 000 exemplar i fyra sidor. Mottagandet i tidningsvärlden var inte helt positivt och under de första åren fälldes många negativa kommentarer, till exempel ”Frälsningsarmén hemsökte i söndags wår stad, utbjudande sitt ökända organ ”Stridsropet”. Önskligt vore emellertid om Frälsningsarmén wille helt och hållet förskona wårt samhälle från sina –för de flesta här åtminstone– allt annat än behagliga besök.” Karlshamns Allehanda den 9 augusti 1888. Men Frälsningsarmén lät sig ej bekommas utan fortsatte utgivningen med en
tidning som efter en tid fick fler sidor i större format och tätare utgivning. Kulmen i antal utgivna exemplar nåddes år 1920 med 65 000 exemplar per nummer. Genom åren har man försökt få fart på Stridsropets upplaga på många sätt. Den största årliga aktiviteten var Stormlöpningen, en försäljningsoffensiv över hela landet som anordnades första gången 1890, alltid med ett uppfodrande motto, till exempel år 1892 ”Storma mörkrets fästen, slå dem ned”. Rekordet inträffade 1938 med hela 428 000 distribuerade exemplar. Det har också tryckts specialnummer, Jul- och Påskstridsropet, Försakelseropet (1893) och även i nära tid ”Almedalsnumret” år 2015. Under många år arrangerades också Stridsropets dag, då man gick man ur huse för att sälja så många Stridsrop som möjligt. Under de 135 år Stridsropet getts ut har utseende och innehåll skiftat. Målet med Stridsropet har bestått genom alla dessa år, att berätta om det som är Frälsningsarmens uppdrag, både som kyrka och social hjälporganisation. Sättet att framföra budskapet må ha förändrats, från att bokstavligen med slagord handla om kriget mot det onda till att berätta om människor som mött Gud och blivit hjälpta och förmedla deras vittnesbörd. År 2016 kom Nya Stridsropet ut med ny layout, en limmad rygg istället för häftning och en inriktning att tydligt berätta om Frälsningsarméns olika verksamheter, medarbetare och soldater. Tidningen skickas sedan dess gratis till alla anställda, soldater, medlemmar och andra intresserade. Samtidigt lanserades Stridsropets e-tidning och Stridsropets
Facebooksida. Upplagan har det senaste året ökat kraftigt till nuvarande nästan 10 000 exemplar genom att tidningen nu också finns på cirka 5 000 bilbliotek samt läkar- och tandläkarmottagningar. Stridsopets redaktion träffas varje tisdag för att diskutera närmaste nummer och ta fram idéer till utgåvor längre fram. Huvudinnehållet skrivs av tre journalister och kompletterande texter kommer från övriga i redaktionen. Varje nummer har gästskribenter som bidrar med de mycket uppskattade ”Min väg till Gud”, Krönikan och Sista ordet. g
fakta stridsropet Första Stridsropet, det engelska The War Cry utkom 26 december 1879. Stridsropet i Sverige utkom första gången i september 1883 i 5000 exemplar. År 1920 var veckoupplagan den största, 65 000 exemplar. Stridsropet trycktes från 1889 på eget tryckeri på högkvarteret. Första Stridstropet i tvåfärg, var nummer 15, april 1938. Stridsropets tryckeri såldes 1 september 1963 till Svenska Tryckcentralen AB, och tidningen övergick då till offsettryck. Senast distribuerad upplaga nummer 1 2019 var drygt 9 500. 5
Flera av kårens äldre volontärer hjälper till inför sopplunchen och hälsar på bebisarna med märkbar förtjusning.
verksamhet | kåren i norrköping
Med sikte på förnyelse Frälsningsarméns kår i Norrköping har på senare år arbetat intensivt mot att nå yngre generationer. Babysången och söndagsskolan växer glädjande nog, liksom antalet gudstjänstbesökare. Allt i en kårlokal som sedan 1800-talet har anpassats så att människorna kan möta varandra och Gud på bästa sätt. TEXT OCH FOTO: CARINA TYSKBO
V
i vill vara en mötesplats för människor i alla åldrar. En plats där möten kan ske mellan människor och Gud. Så står det i entrén till Norrköpingskårens vackra tegelbyggnad när kårledaren Sara Beijer tar emot i en stad som är frostad vintervit medan en orangerosa morgonsol stiger över Motala ström. Det är riktigt kallt men inne på kåren bubblar det av värme när de anställda och volontärer samlas till morgonbön och fika. Dagen ska bjuda på sopplunch, babysång, matutdelning och öppen fritidsgård, så det gäller att starta rätt, med bön inför Herren. Sara Beijer visar runt bland de bakomliggande ungdomslokalerna, skapanderum och scoutlokalen, en verksamhet som funnits här sedan starten. Gamla fanor och bilder från äldre tider berättar om kårens arbete i den typiska arbetarstad som Norrköping med sina industrier har varit. I ett av rummen bedrivs svenskundervisning för invandrare. Bostadsdelen på andra våningen är omgjord till kontor, och nedervåningen rymmer kök och plats för kafé och sopplunch. — På 70-talet byggdes fastigheten om rejält. Eftersom det var så väldigt högt i tak
inne i möteslokalen, byggdes helt enkelt ett mellangolv och på så sätt skapades en övervåning också, säger Sara och pekar uppåt. 2010 gjordes ännu en modernisering då det skapades en bollhall för vardagarnas barn- och ungdomsverksamhet. När man ska fira gudstjänst kan skjutväggarna dras ifrån och öppnas mot väggen där korset placerats. — Det blir en del bärande och flyttande varje vecka, och ganska mycket spring i trappor, säger Sara och ler, men på det här sättet fungerar vår kyrka mycket bättre efter de behov vi har. Den största utmaningen är att vi är en liten församling med en hög medelålder. Vi måste få in yngre människor, få dem att flytta hit, trivas och engagera sig, menar Sara. Dock verkar det vända åt rätt håll. När söndagsskolan startade för två år sedan fanns bara två familjer där. De små barnen möts till ”Söndagsklubb” och de som är 8-12 år går på ”Äntligen söndag!” — Nu kan det vara 10-15 barn, och till babysången kommer 13 barn och 12 mammor, säger Sara Beijer och välkomnar glatt de mammor som nu börjar droppa in på nedre plan. "Var är magen? Var är ryggen? Var är armen? Hopp faderallan lej!"
Sju bebisar sitter i sina mammors famnar och guppar med i sången. De lyfts och snurras. Sara leder gänget i trumspel och enkla danser. Flera av kårens äldre volontärer hjälper till inför sopplunchen och hälsar på bebisarna med märkbar förtjusning. Rebecca Grenehed heter en av de unga mammorna som sedan i höstas även är underofficer med titeln fanjunkare på kåren. Hon och hennes man Martin och den lille sonen Frans är sedan ett år engagerade i verksamheten. Rebecca sitter i kårnämnden och lägger några timmar per vecka på kårens arbete. — Det finns inte så många i min ålder som satsar på kårengagemang. Vi tycker att det är roligt och känner oss väldigt välkomna med våra nya tankar. Det är så genuint här, med fokus på Jesus, så kåren är som en extra familj, säger Rebecca och försöker vända Frans mot kameran. LITE SENARE under sopplunchen fylls kårens serveringsrum av hungriga studenter, pensionärer, grovarbetare och kontorsfolk. Sara och hennes man Anders, som också han är kårledare, slår sig ner med en tallrik räksoppa och återkommer till behovet av föryngring i kåren. För att inte riskera att stå utan 7
Lilla Frans och hans mamma, fanjunkare Rebecca Grenehed, har just varit på babysång.
Andakt under en fullsatt sopplunch med kårledare Anders Beijer.
Frivilligarbetarna Liljana och Arja tar hand om bröd inför matutdelningen till behövande.
8
verksamhet | kåren i norrköping
gudstjänstfirande församling om tio år lägger man mycket tid och energi på gudstjänsten. När kårledarna flyttade hit till Norrköping från Halmstad för fem år sedan deltog omkring 20 personer i gudstjänsterna. Nu är man mer än det dubbla, varav många är barnfamiljer. Så utvecklingen går åt rätt håll. — Vår vision är att Jesus ska vara i centrum i allt vi gör och att tyngdpunkten ska ligga på bönen och gudstjänsten. Söndagen ska vara veckans höjdpunkt där möts vi och den utgår vi ifrån. I fjol bytte vi gudstjänsttid, vilket gjort att vi blivit ännu fler, säger Sara. Inledningen är anpassad för barnen och de yngre, med en minipredikan som även fungerar fint för kårens invandrare. När barnen går iväg på söndagsskola fortsätter gudstjänsten med mer förbön och predikan. Anders menar att äldre medlemmar präglats av den "heliga vanan" att gå i gudstjänst, men det är inte lika självklart bland yngre. Därför hoppas han att gudstjänst och predikan ska kännas relevant och konkret för nutidsmänniskan. Musiklivet ska vara livaktigt och passa olika åldrar. Dessutom tycker både han och Sara om att predika och vill vara kreativa och öppna för att det oväntade kan hända. — Ja, gudstjänsten är det enda som gör den övriga verksamheten relevant och unik. Om vi verkligen vill åstadkomma något måste alla delarna hänga ihop, säger Anders och reser sig upp för att hålla i sopplunchens andakt. Det blir tyst i rummet trots att det nu är fullsatt av lunchgäster. — Jag tänkte tala lite om vårt förhållande till kroppen, säger han i mikrofonen, och läser Första Moseboken 1:27 om hur Gud skapade man och kvinna till sin avbild. EN AV LUNCHBESÖKARNA är 85-åriga
Inger Flink, som är en av de äldsta medlemmarna i Norrköpingskåren. Hon och dottern Eva Ingvarsson, som arbetar i köket, dotterdottern Sofia och lilla barnbarnsbarnet Klara är alla på kåren den här dagen. Inger är glad och stolt över sin familj. — Jag har varit frälsningssoldat sedan
Sara Beijer är kårledare i Norrköping. Hon vill att tyngdpunken i kårarbetet ska vara bön och gudstjänst.
NU ÄR MAN MER ÄN DUBBLA ANTALET DELTAGARE, VARAV MÅNGA ÄR BARNFAMILJER, SÅ UTVECKLINGEN GÅR ÅT RÄTT HÅLL. 1949. Först började min bror gå hit och så småningom blev jag soldat, kårkadett och strängmusikant. Inger har under sina år här inom Frälsningsarmén i Norrköping varit med på ”allt", som hon uttrycker det. — Ja, London-kongressen 1965, ett 100-årsjubileum 1978 och Australienkongressen 1980. En fantastisk tid, säger hon leende och tillägger att hennes svärson Pehr Ingvarsson har skapat kårens upplysta metallkors intill oss på väggen, och även talarstolen. På eftermiddagen öppnas portarna för matutdelning och genast skapas en kö av människor i behov av hjälp. Vanligtvis delar man ut runt 20 kassar per tillfälle. Christina Bjernhagen arbetar med kyrkans sociala verksamhet och har flera volontärer till hjälp. Liljana och Arja är två av dem, som står i köket och munhuggs medan de packar och delar ut kassar med mat från lokala butiker. Arja kommer från
Finland, Liljana från Makedonien. Liljana lyser upp när hon berättar hur hon mötte Sara Beijer på en kurs hos Riksbyggen och sedan började komma till kåren. — När jag kom till Sverige från Makedonien 1980 hade jag min grekisk-ortodoxa tro. Men det finns få andra makedonier här och jag hade ingenstans att gå för att nå Gud tillsammans med andra. Genom kontakten med Sara har jag öppnat min dörr ännu mer för Jesus, säger hon. Så gott som varje söndag går hon pågudstjänst och dessutom finns så många bra verksamhetsgrenar som hon deltar i. — I alla aktiviteter finns det alltid en andlig stund. Våra kårledare delar något ord om Gud som vi får tänka extra på. Ja, jag trivs verkligen jättebra här, säger Liljana och ler brett. g
fakta kåren norrköping Grundades: 1884, i en tidigare gammal smedja. Renoverad och ombyggd flera gånger. Antal medlemmar: 67. Verksamhet: Måndagsträff, hantverkscafé, scouter, babysång, svenskaträning, söndagsskola, fritidsgård, musikkår och gudstjänster. Kårledare: Sara och Anders Beijer 9
Bilden
10
VÄRLDEN över är ungefär 40 miljoner människor offer för modernt slaveri, det vill säga människohandel. En liten del av dem som är drabbade kan få hjälp av Frälsningsarméns anställda och frivilliga jurister på Safe Havens i Stockholm. Fanny Ljungholm, kårledare på Kungsholmskåren, Lia Prodan, rådgivare på Frälsningsarméns EU-Center och Darin Muhieddine, juriststuderande, väntar på besökande under Öppet Hus på Safe Havens.
11
12
MIN VÄG TILL GUD | Anna-Karin Åkerman
Barnatron håller livet igenom Min väg till Gud, den har på något sätt alltid varit självklar. Mina föräldrar bar mig till Frälsningsarmén i Alingsås när jag var ny på den här jorden och jag blev för säkerhets skull både barnvälsignad och döpt. TEXT: ANNA-KARIN ÅKERMAN FOTO: JONAS NIMMERSJÖ
J
ag växte upp i en trygg familj med mamma, pappa och lillasyster. I och med att våra föräldrar var engagerade frälsningssoldater fick vi hänga med på det mesta. Förutom gudstjänster, sommarhemsmöten och friluftsmöten även söndagsskola, barnkör, scouter, bibelundervisning för barn (juniorsoldaterna) och gitarrgruppen. Det kanske kan låta som en massa aktiviteter bara, men i allt detta såg och förstod jag något om vem och hur Gud är, genom de människor som delade sina liv med oss och givetvis främst genom våra föräldrar. Nu när jag är äldre och kanske lite klokare, känner jag en oerhörd tacksamhet till mina föräldrar för det fina föredöme de var och är i att vara trogna som kristna och frälsningssoldater. Deras prioritering var Guds rike och hans hus, det har format mig och mina val. Tron på Gud blev alltså direkt något
mycket naturligt men något specifikt frälsningsögonblick kan jag inte minnas. Däremot tog jag vid åtta års ålder beslutet att bli juniorsoldat vilket innebar att jag bekände att jag trodde på Jesus och att jag ville följa honom. Minnesordet jag fick var från 1 Tim. 4:12 – ”Ingen får förakta dig för att du är ung, utan var ett föredöme för de troende i ord och gärning, i kärlek, tro och renhet.” VARJE VECKA träffades vi en liten grupp
på fyra - fem barn tillsammans med vår ledare Rut, för att läsa Bibeln och tala om vad det innebar att vara en lärjunge till Jesus. Den första upplevelsen av Guds påtagliga närvaro hade jag vid en riddarvaka (andakt ofta föregången av ett ljusspår och ofta utomhus) på lägergården Högaberg i Småland en sommar när jag var tio år. Då, när vi hade sjungit och bett en stund, kände jag verkligen Guds maning
fakta anna-karin åkerman Ålder: 48 år. Bostadsort: Örebro. Familj: Mamma och syster med familj. Yrke eller studier: Läkare. Böcker jag gärna läser: Bibeln, deckare, biografier, just nu ”The diaries of Sofia Tolstoy”.
13
MIN VÄG TILL GUD | Anna-Karin Åkerman
att böja mina knän där i gräset under den stjärnklara himlen. Jag var alldeles rörd inombords och tårarna bara rann, men det var av glädje. Gud var så nära! Tonåren var inte så lätta, kanske framför allt några år i högstadiet, då var jag en udda fågel i sammanhanget. Kristen, nykterist, och 15 år, det innebar att det var fritt fram att raljera över mig: ”Stor och stark går till folkets park, liten och klen går till Frälsningsarmén”, och en hel del annat. Men min tro på Gud var kvar, det var ju till honom jag bad på kvällarna när jag oroade mig för nästa dag i skolan. Mina val ledde mig in i vårdyrket och när jag började arbeta som undersköterska i slutet av 80-talet märkte jag att det var min grej. Det är en sådan förmån att få arbeta med människor, att kunna i någon mån trösta, lindra och ibland bota. Nyfikenheten på hur saker och ting hänger ihop i kroppen förde mig vidare och jag blev sjuksköterska
JAG VAR ALLDELES RÖRD INOMBORDS OCH TÅRARNA BARA RANN, MEN DET VAR AV GLÄDJE. GUD VAR SÅ NÄRA! och några år senare även läkare. Efter avslutad utbildning skulle AT-tjänst sökas för att kunna få legitimation. Vart skulle det bära hän? Jag som bott i Alingsås i 34 år, skulle jag flytta eller stanna kvar? JAG BAD GUD om ledning om vilken
plats jag skulle välja och han skickade en vän med ett ord. Hon visste inte att jag funderade över detta men orden var från Josua 1:9 – ”Har inte jag befallt dig att vara stark och frimodig? Var inte rädd eller förfärad, för Herren din Gud är med dig vart du än går.” När jag bestämde mig för att tacka ja till tjänsten i Örebro fick jag frid i hjärtat och det
kändes helt lugnt. Gud hade sagt sitt. Här har jag hittat min plats, förutom ett fantastiskt arbete där jag får möta människor och fina kollegor varje dag, en god gemenskap med soldater och vänner på kåren. Som scoutledare får jag dela min tro och mitt liv med underbara barn och ungdomar. I musikkåren får jag glädjas över att spela till Herrens ära och utvecklas musikaliskt tillsammans med andra. Som en del i ledarskapet i kåren får jag förmånen att vara med och dela och bära livets glädje och sorg med kamraterna. Om jag ska välja något som varit särskilt betydelsefullt på vägen är det en resa till Israel 2011. Den gjorde Bibeln mycket mer verklig och levande och det är fantastiskt att ha sett och varit på flera av platserna som man läser om. Det som också fördjupat min tro är att jag gick en distansbibelskola 2012 och 2013 på Ågesta folkhögskola. Då fick jag ny inspiration att läsa Bibeln och en längtan att förstå den bättre därför att det är Gud som talar till mig genom bibelordet. Tron på Gud är fundamentet i mitt liv, han är den som jag lever för och älskar, för att han först har älskat mig, och för att Jesus har dött och uppstått för mig så att jag står utan synd. Inte för något som jag gjort, utan bara av nåd – utan att ha förtjänat det är jag fri! Det är stort, och det är också därför jag är fri att älska och tjäna andra och hoppas att de också ska få möta Jesus – han som är vägen, sanningen och livet! Min tro på Gud är fortfarande efter alla dessa år lika naturlig som när jag var barn, han ÄR och som det står i Apostlagärningarna 17:28 – ”I honom är det vi lever, rör oss och är till.” Det gör mig så otroligt glad och trygg att veta att det är så. g
foto: Gabriel Ekbeck
aktuellt
Skidor och gemenskap i Vemdalen foto: Lars Beijer
GNISTRANDE SNÖ, skidorna på
Världstrumpetaren Philip Cobb i Stockholm ANDRA HELGEN I MARS var en av värl-
dens bästa trumpetare, frälsningssoldaten och solotrumpetaren i London Symphonic Orchestra Philip Cobb, en mycket uppskattad gästsolist hos Swedish Central Band. På lördagskvällens konsert i ett välfyllt Templet framförde Philip två solon på kornett och ett på trumpet. Dirigent var Philips far Stephen Cobb, musikmästare för International Staff Band i London.
Philip är fjärde generationens frälsningssoldat från en familj som genom alla år förknippats med frälsningsarmémusik på mycket hög nivå. Han började spela kornett vid 3,5 år, började i minibrasset på kåren i Hendon vid 7 år och framträdde tidigt som solist. Philip har examen från prestigefyllda Guildhall School of Music and Drama och är sedan år 2009 solotrumpetare i London Symphonic Orchestra. g Lars Beijer
och Oboy i termosen- kan det bli bättre? Under sportlovsveckan hängde 33 glada ungdomar och ledare från Vasakåren och Västerås kår med på skidresa i Vemdalen. Veckan fylldes givetvis av skid- och snowboardåkning men även badhusbesök, god mat, lovsångs- och andaktskvällar, film, spel och lek fanns med på schemat. Några som var med på resan hade aldrig åkt skidor förut, men med lite hjälp på traven åktes både gröna, blå och till och med röda backar i slutet av veckan. Andra var vana skidåkare och fick bland annat möjlighet att träna ”carving-teknik”. Tidiga morgnar och sena kvällar gjorde att hemresan till stor del bestod av sömn för många men även sång, skratt och prat fyllde bussen hela vägen ner till Stockholm. g Lina Melkersson
Frälsningsarmén intog Nordstan foto: Gabriel Ekbeck
DEN 16-19 JANUARI genomförde Frälsningsarmén för 21:a året i rad Nordstadsveckan i Göteborg. Veckan är ett tillfälle för Frälsningsarmén att visa upp några olika sidor av verksamheten för gallerians 80 000 dagliga besökare. Från Frälsningsarméns scen bjöds bland annat på musik, prisutdelning till Dagens Förebild och framträdanden för barn. Kända krögare bidrog med "Dagens soppa" varje dag. Förutom scenen
fanns en barnhörna, en informationsdisk och ett rum med möjlighet till förbön och samtal. På onsdagskvällen inleddes en ekumenisk manifestation för konvertiter i asylprocessen. På fredagen anordnades fotbollsturnering med FFA (Football For All) på en inomhusplan. Samma dag anornades barnkalas med tipspromenad, ansiktsmålning, figurballonger, chips och popcorn. g Eva Gustin
15
8.42
en dag på jobbet | kårledare
Att vara kårledare är en livsstil En onsdag på Frälsningsarmén i Gävle innehåller allt från lovsång, tacos och Alpha-kurs, till barnpredikan och administration. Stridsropet åkte till Gästrikland och hängde med kårledaren Helen Bergh under en dag. Med Jesus i centrum vill hon nå Gävleborna och ge rum för tillbedjan, helighet och självutgivande kärlek. TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ
KLOCKAN 8.42
10.00
Det är 17 grader kallt och knarrar under skorna. Solen tittar precis upp ovanför grantopparna vid en naturskönt belägen campingplats några mil utanför Gävle. Höga snövallar ligger prydligt plogade kring den husvagn där Helen Bergh, kårledare vid Frälsningsarmén i Gävle, just kliver ut. Här börjar hennes och maken Andreas onsdagar, eftersom den lediga tisdagen tillbringas i husvagnens och naturens lugn. Annars bor de en trappa upp ovanför kåren. — Vi åker ut hit på måndagskvällarna och sover här ett par nätter, säger Helen. Vi startar hellre lite tidigare på onsdagsmorgonen för att hinna in till personalmötet. Hon drar igen dragkedjan till vinterförtältet och går mot bilen. En annan vintercampare med hund stannar till och småpratar en stund.
ighet på Waldenströmsgatan i centrala Gävle och klivit in. En halv trappa upp har husmor Mikaela Åkerman börjat förbereda kvällens middag och de aktiviteter som drar igång idag. Medan de växlar några ord letar Helen efter bra allsånger. Hon berättar att fastigheten där kåren nu ligger byggdes 1979, och att kåren tidigare fanns i en gammal 1800-talsbyggnad ett kvarter längre bort. Själv flyttade hon och maken hit för ett och ett halvt år sedan och trivs bra. — Kan jag gå klädd så här? avbryter hon sig och ser menande på sin blå profilkofta. Eller borde jag ha blus? Jag kilar upp och byter! När hon kommer ner igen har hon vit blus och spännen i det tjocka mörka håret. Vinterkläderna bylsas på igen och vi traskar mot Bergmästargården, ett dagcenter för äldre tio minuter bort.
10.00
10.44
— Hej Mikaela! Har ni överlevt de här dagarna när vi var lediga? Vi har parkerat bakom kårens fast-
— Idag har vi Frälsningsarmén på besök. Varmt välkomna! Ett förväntansfullt gäng äldre har bän17
en dag på jobbet | kårledare
10.00
10.44 "O hur saligt att
kat sig i en ljus, rymlig sal med bord i grupper. Tillsammans med Helen och Andreas sjunger Ingrid, Sune och Per. De är veteraner i kåren och hjälper gärna till där det behövs. Helen ställer sig vid mikrofonen och Andreas tar plats vid pianot. Önskesångerna ropas ut av de gamla. ”O Store Gud”, ”O hur saligt att få vandra” och ”Han har öppnat pärleporten”, betas frejdigt. Helen läser Johannesevangeliet 3:16. — Tänk att Gud sände sin son för din och min skull. Han älskar oss så mycket och går med oss över berg och i dalar, säger hon och ser på var och en. — Och vi väljer fritt om vi vill gå med honom eller inte. En bön avslutar andakten. Efteråt tar Helen och Andreas en kopp kaffe och synkar sina kalendrar med Erika, som ansvarar för dagverksamheten. — Ska vi säga 7 maj för nästa allsång? frågar Helen, och griper telefonen som börjar surra på bordsskivan. 12.05
På Pizza House äter Helen en sallad och berättar att Gävle, precis som platser i övriga Sverige, brottas med många utmaningar. Droger, flyktingproblematik, unga som mår dåligt. När man valt bort Gud och den kristna kyrkan som grund i samhället lämnas människor åt sitt eget öde, menar hon. Men man ser också en annan öppenhet för kristen tro i kårer och församlingar. — Till oss på kåren har helt nya människor kommit inramlande på sist18
få vandra". På Bergmästargården i Brynäs håller Gävle-kåren regelbundet i allsångsstunder för de boende.
one och det är jätteroligt. Till vår nyårsbön kom till exempel en ny person som stannade hela kvällen under bönen och lovsången, berättar hon. Helen och Andreas bad mycket när de kom till kåren 2016. De fick en vision av hur de ska arbeta i Gävle. — Vi vill utrusta människor för ett växande liv i Jesus. Uppåt i tillbedjan. Inåt i helighet och utåt i självutgivande kärlek, säger Helen och tar en klunk Ramlösa. 13.37
Det doftar kaffe och microvärmd barnmat. I dag är det öppen förskola en trappa ner på kåren och Molly, 2,5 år, och Harry, 4 år, leker i ett stort rum med bollar. Lillebror Charlie, 8 månader, matas av sin mamma. Helen går runt och småpratar med föräldrar och barn. Maja Björn är barn- och ungdomsinstruktör och har jobbat i verksamheten i 14 år. Hon trivs bra här, liksom besökarna tycks göra. — På måndagarna kan det komma flera barn och föräldrar, säger Helen och Maja nickar instämmande. Föräldrarna uppskattar Frälsningsarmén, vare sig man har en personlig tro eller ej. — Vi vill ha en öppen gemenskap där vi ändå är tydliga med vad vi står för, poängterar Maja.
14.10
Ikväll börjar kårens Alpha- och Betagrupper, som är kurser om kristen tro. Helen och Andreas sätter sig i ett arbetsrum och bläddrar i kursmaterialet. Husmor Mikaela kommer med kaffe och nybakta sirapskakor. Helen är lite nervös för samlingen och läser högt: ”Ställ öppna frågor. Var inte rädd för tystnaden. Var inte rädd för frågor.” — Till den första Alpha-träffen kom ingen. Då bad vi istället. Gången därpå kom fem helt nya personer och sedan runt tio. Nu kommer ungefär 20 deltagare från olika håll. Det är fantastiskt roligt, säger Helen. 14.50
Helen drar igen den lite tröga mellanväggen mellan möteslokal och fikasal och lägger fram deltagarhäften. Andreas kollar teknik och bildprogram. Dagens samtal ska utgå ifrån Filipperbrevet och föreläsarens röst dånar ut över möteslokalen. — Är det lagom högt Helen? säger Andreas och skrattar. 15.15
— Jag måste kolla om deltagarantalet stämmer. Helen har kilat upp en trappa till sitt skrivbord inne på kontoret, som är en lä-
en dag pĂĽ jobbet | matbanken
12.05
13.37
15.15
14.50
Susanne och Birgitta.
17.15
17.15
15.45
19
Att arbeta så nära sin make kräver också en balans. Numer delar kårledarparet upp arbetet mer än i början. — Vårt ansvar är lika stort, även om vi gör olika saker. Jag driver kvinnofrukostarna till exempel och Andreas har personalansvar. Hennes personliga favorit är torsdagskvällarnas bön och lovsång. Då får även ledarna påfyllning. — De kvällarna lyfter oss verkligen, säger Helen. 16.15 ”Armarna upp i luften, jag vevar på, högt i det blå. Armarna upp i luften. Jag älskar dig så!”, sjunger miniorerna.
genhet vägg i vägg med familjens bostad. Här finns två arbetsrum, kök och badrum. Hon beklagar sig lite. — Jag är egentligen organiserad men det syns inte på skrivbordet, säger hon och ler åt pappershögar och pärmar. Som tidigare lågstadielärare i Vansbro och Skillingaryd och nu löjtnant och officer i Frälsningsarmén, är hon van att ha både ordning och koll på situationer. 15.45
”Ära, vi vill ge dig ära.” Helen går omkring i möteslokalen med uppstäckta armar. Andreas sitter vid flygeln med ögonen slutna. Den här stunden är Guds, och de båda sjunger och ber om vartannat. Rösterna är höga och klara. Bönen är en absolut nödvändighet innan en aktivitet som Alpha-gruppen, menar de. — När man tillber Gud kommer Gud, säger Andreas lite senare. Vardagen kan vara flängig men en stund av bön och lovsång är så viktig. 16.15
”Armarna upp i luften, jag vevar på, högt i det blå. Armarna upp i luften. Jag älskar dig så!” 20
17.15
Helen står upp inför en halvcirkel av skuttande barn som viftar med armarna och sjunger. Andreas kompar rivigt på gitarren. Miniorerna Linnea, Joel, David, Wilma och Tea möts en gång i veckan under Majas ledning. Lite senare ska barnen göra Alla-hjärtans-dags-pyssel. — Tänk, hör ni, att Jesus sade till sina kompisar: ”Sluta köra bort barnen! Jag tycker om dem och vill vara med dem”, säger Helen. Barnen nickar fascinerade. — Fanns det krokodiler där då? frågar Joel. — Jag vet inte, säger Helen och skrattar. Kanske. 17.00
Helen får en liten paus innan kvällpasset börjar och slår sig ner en stund. Gränsen mellan arbete och fritid är inte helt enkel att dra när man bor i samma hus som jobbet. — Att vara kårledare är inte ett jobb, det är en livsstil. Men jag tycker att Andreas och jag är ganska bra på att stänga av, bara vara eller se på en film. Dygnet i husvagnen betyder mycket, man kan inte vara duktig eller effektiv där, säger hon.
Det bubblar av småprat, hälsningar och skratt. Deltagarna i Alpha- och Betakurserna börjar anlända. Tacosmiddagen är framställd vid köksluckan och miniorerna har anlänt. Fnissiga barn ska äta samtidigt som de vuxna. Helen klappar i händerna. — Varmt välkomna allihopa! Var så goda att ta mat, så delar vi upp oss och sätter igång sedan! Susanne och Birgitta är två kvinnor i femtioårsåldern som regelbundet kommer till Alpha-kurserna. Birgitta har inget kyrkligt förflutet men har öppnat sig för tron bit för bit. Väninnan Susanne har en bakgrund i Pingstkyrkan. — Det är så välkomnande och varmt här, jag trivs väldigt bra, säger Birgitta och lägger för sig av majsen, gurkan och gräddfilen. 17.55
Alpha-kursen har samlats i arbetsrummet. Ljuset är släckt och teven har satts på. Helen och fyra deltagare har slagit sig ner i fåtöljerna. Programledaren frågar: ”Är kristendomen tråkig eller ger vi den en tråkig förpackning?” Samtalet kommer igång. Helen nickar diskret farväl till oss medan hon lyssnar på en av deltagarna. Ännu återstår någon timme av dagens kårarbete innan hon får kila upp en trappa och göra kväll. g
JOHNNY OCH EVA KLEMAN
debatt
Jesus finns bland alla påskägg PÅSKEN ÄR EN HÖGTID som aldrig går obemärkt förbi för någon. I kyrkan är det den viktigaste högtiden och i resten av samhället så innebär den långledigt eller påsklov. Den är alltså en av de två kristna högtider som oftast ger långledigt. Trots detta blir påsken ofta en helg som kommer och går utan att majoriteten av svenskarna funderat över vad helgen innebär. Inför jul lyssnade vi på både luciatåg och julkör på jobbet, och vid varje tillfälle så stod jag fascinerat och lyssnade på när de kristna sångerna ekade ut i trappan. Jesus var mitt i budskapets centrum och tog den naturliga
PÅSKENS BUDSKAP ÄR ETT BUDSKAP OM KÄRLEK, GRÄNSLÖS KÄRLEK TILL ALLA. plats som vi har gett honom, medvetet eller omedvetet. Under påsken sjunger vi inga påsksånger på jobbet, det går inga tv-program med sånger om påsken och det finns inga påsksamlingar med körer som sjunger. Det finns därför en risk att påskens budskap inte når fram utanför kyrkans väggar. Vi köper påskmat, påskägg och påskmust. Det ska införskaffas påskris och påskfjädrar. Vi hoppas på lata dagar med vårsol och långa promenader, och allt
detta är viktigt och bra. Påsken handlar inte om att vi ska gå på så många gudstjänster som möjligt, eller att vi ska visa omvärlden hur kristna vi är. Jag ser Jesus igenom allt påskstök; i mötena med människor, i samtalen med vänner och i omsorgen jag visar familjen. Tänk om påsken skulle kunna få vara mer än bara lediga dagar, skollov och en möjlighet till vila. Tänk om vi, mitt i allt, skulle stanna upp och se betydelsen av att dela livet med andra människor. Jag skulle hävda att Jesus finns mitt i allt påskstök och alla lediga påskdagar. Det gäller bara för dig och för mig att finna honom mitt i vardagen. Han gömmer sig inte, men han tvingar sig inte heller på. Jesus vill inte att vi ska prioritera bort tiden med familjen och vilan dessa dagar kan ge, utan Han vill finnas med i detta tillsammans med dig. Han konkurrerar inte med påskägg och påskharar utan finns mitt i allt firande. Jag vill uppmana dig att låta påsken få bli dagar då du igen tackar Jesus för vad Han har gjort i ditt liv, delar den gåvan och budskapet med en vän, visar den i handling och kärlek mot en medmänniska och låter Jesus vara mitt i köket, sittandes i soffan med släkten och sällskapa med dig varje dag. För om sångerna eller budskapen inte ekar igenom våra kyrkväggar så är det vi som behöver ge eko åt budskapet om att Jesus dog och uppstod för alla människor, och att Han gjorde det för att Gud ska kunna ha en relation med var och en av oss. Påskens budskap
Maria Olausson är ordförande i Frälsningsarméns nationella ungdomsråd och jurist i barn- och familjerättsfrågor
är ett budskap om kärlek, gränslös kärlek till alla. Låt oss fira gudstjänster, bjuda in till gemenskaper och minnas och tacka Gud för vad som hände en påsk för länge sedan. Men låt oss fortsätta att eka budskapet även när vi har lämnat kyrkan, kåren, gemenskapen. För på så sätt ser vi till att budskapet om Jesus, och möjligheten till en relation med Honom, fortsätter in i våra familjer och på våra arbetsplatser, bland våra vänner och våra bekanta. Genom oss kan påskens budskap om Jesus eka in i varje vrå och skrymsle, och in i varje gemenskap. g
21
Var inte rädd TEXT: BRIAN PEDDLE FOTO: UNSPLASH/DMITRY RATUSHNY
V
ad får dig att bli rädd? Är det mörkret? Spindlar? Sjukdomar, höjder, trånga utrymmen, ekonomiska problem eller tanken på framtiden? Begripligt nog finns det massor av saker som kan vara anledning till fruktan, och ofta följs denna fruktan av ångest. Det finns ett återkommande tema i skriften där Gud säger till oss att inte vara rädda. I julas tänkte vi på orden från ängeln Gabriel till Maria när hon fick veta att 22
hon skulle bli mor till Jesus: ”Var inte rädd” (Lukas 1:30). Kom ihåg att enligt Bibeln är änglar inte likadana som de hjälplösa, små söta glitterutsmyckade unga flickor och pojkar som föreställer änglar i julspel till exempel. Psalm 103:20 beskriver änglar som ”starka hjältar”. Herdarna utanför Betlehem blev tröstade med samma ord när ängeln visade sig för dem (Lukas 2:10). När Matteus berättar om den morgon då Jesus uppstod från
döden, löd ängelns första ord vid graven: ”Var inte rädda” (Matteus 28:5). Bara några verser senare läser vi om hur kvinnorna möter Jesus och han säger också till dem: ”Var inte rädda” (Matteus 28:10). Gamla testamentet använder samma tema när Josua står i begrepp att efterträda Mose. Vi läser Moses uppmuntrande ord i 5:e Moseboken 31:8: ”Herren skall själv gå före dig. Han skall vara med dig. Han sviker dig inte och överger dig inte.
generalens hälsning | påsk
NÄR RÄDSLAN TAR TAG OM OSS SKA VI INTE BARA MINNAS ATT GUD ÄR ALLSMÄKTIG OCH KAN ÅSTADKOMMA ALLT, VI SKA OCKSÅ MINNAS ATT HAN ÄR HÄR HOS OSS, VID VÅR SIDA OCH INOM OSS.
Gud säger till oss att inte vara rädda.
Var inte rädd, tappa inte modet!” I Jesaja 43:1 finns också löftet från Gud: ”Var inte rädd, jag har friköpt dig, jag har gett dig ditt namn, du är min.” Och i slutet av Nya testamentet, när Johannes ser Jesus i sin vision och faller ner för hans fötter, säger Jesus igen: ”Var inte rädd” (Uppenbarelseboken 1:17). Så vi ser att genom skriften säger Gud till oss: ”Var inte rädda.” I Jesus liv, ända från förutsägelsen om hans födelse, till Bibelcitaten är hämtade från Bibel 2000
tillkännagivandet av den och till den första påskdagsmorgonen, hör vi samma ord: ”Var inte rädda”. För mig tycks det helt klart att Gud inbjuder oss att gå från en plats i fruktan till en position där vi helt och hållet litar på denne omåttligt store Gud som aldrig sviker. Dessa ord från Gud är inte bara lättvindiga eller banala råd. De som känner Gud och delar sina liv med honom behöver inte vara rädda därför att Gud har besegrat världen (Johannes 16:33), på korset segrat över synden och krossat döden, vilket visade sig när graven var tom! Vi behöver komma ihåg det när fruktan och rädsla griper tag om oss. Gud är inte en stark gudomlighet långt borta, han är en Gud som är närvarande överallt och vill leva med och i sitt folk. Vi behöver koppla samman själva instruktionen i ”Var inte rädda” med det återkommande löftet vi läste tidigare: ”Jag skall aldrig lämna eller överge dig”. När rädslan tar tag om oss ska vi inte bara minnas att Gud är allsmäktig och kan åstadkomma allt, vi ska också minnas att han är här hos oss, vid vår sida och inom oss. Guds fullkomliga kärlek ”fördriver rädslan” (1 Johannes brev 4:18). Vad händer i din värld och i ditt liv denna påsk? Du som kämpar med synd och ett återkommande beteende som du upplever att du inte kan bryta, kan välja att inte vara rädd utan lita på den Gud som bröt syndens makt på korset. Du som står inför stora utmaningar i ditt liv, i familjen, på arbetet eller med din hälsa till exem-
pel, kan välja att inte vara rädd utan lita på den Gud för vilken inget är omöjligt. Du som upplever sorg och förlust kan välja att inte vara rädd utan lita på den Gud som övervann döden och utlovar evigt liv. Så var inte rädd under denna påsktid. Kom ihåg att Gud är med dig. Var inte rädd. Kom ihåg att Gud är större än den situation du står inför. Var inte rädd. Vår Gud är segerrik och han inbjuder oss att dela hans seger!
Frälsningsarméns världsledare, general Brian Peddle
FOKUS | människohandel
24
FOKUS | människohandel
Frälsningsarmén bekämpar människohandel Frälsningsarmén tar ett helhetsgrepp mot människohandel genom en treårig europeisk kampanj. Webbannonser i digitala och sociala medier i destinationsländerna varnar personer i riskzon för suspekta jobberbjudanden. I Sverige och andra destinationsländer uppmärksammar annonserna konsumenter på möjlig människohandel.
V
ärlden över beräknas ungefär 40 miljoner människor vara utsatta för människohandel. Det är en humanitär katastrof som många inte ens märker. Människohandeln sker dock mitt framför ögonen på oss, rör sig över landsgränser och inom Europa ofta från öst till väst. Det är bakgrunden till Frälsningsarméns engagemang för att få slut på människohandel över hela Europa. Arbetet följer hela kedjan från de länder där utsatta rekryteras till destinationsländer där de exploateras i olika former av tvångarbeten, prostitution och tiggeri. Arbetet består av förebyggande, skyddande och återintegrerande insatser. — Under de senaste tre åren har Frälsningsarmén intensifierat våra förebyggande insatser i Öst- och Centraleuropa,
där vi till exempel jobbar med utbildning och med verifiering av jobberbjudanden. I Västeuropa har vi främst arbetat fram nya metoder för rättighetsbaserat skydd och stöd för särskilt sårbara riskgrupper, berättar Madeleine Sundell, som är jurist och nationell samordnare mot människohandel för Frälsningsarmén. Inom Frälsningsarmén finns både ett europeiskt nätverk mot människohandel och ett europeiskt nätverk för kommunikation. Sedan 2017 samarbetar nätverken och i februari 2019 publicerades de första annonserna i kampanjen "Billiga tjänster kan komma med ett högt pris". Kampanjen vill varna personer i riskzon och deras anhöriga för att nappa på jobberbjudanden som låter för bra för att vara sanna. Samtidigt uppmärksammas konsumenter i andra änden av kedjan på vad som kan
foto: jonas nimmersjö
TEXT: EVA GUSTIN OCH CARINA TYSKBO FOTO: BSMART OCH SHUTTERSTOCK
Madeleine Sundell, jurist och nationell samordnare mot människohandel för Frälsningsarmén.
vara orsaken till att tjänster är orimligt billiga och man uppmanas att reflektera och reagera. Sverige var ett av de första länder som lanserade kampanjen som ska genomföras i 28 europeiska länder. — Kampanjen är ett sätt för oss att påvisa den krassa verkligheten bakom människohandel och prostitution. I destinationsländer som Sverige, handlar det om 25
FOKUS | människohandel
att stoppa efterfrågan på billiga tjänster där konsumenter, genom att utnyttja skambud, kan konsumera mänsklig frihet utan att förstå vem som betalar det höga priset, säger Madeleine Sundell. De webbannonser och korta filmer som sprids i digitala och sociala medier inriktar sig på sju olika riskområden: städning, byggjobb, nagelvård, restaurang, jordbruk, biltvätt och massage. Varje land väljer vilka erbjudanden och jobbannonser som körs beroende på vad som är aktuellt just där. — Vi vet att förekomsten av arbetsexploatering inom flera branscher i Sverige är stor men att hjälpen till utsatta är minimial. För att förhindra detta måste vi stoppa efterfrågan och ta vårt ansvar för vad vår konsumtion bidrar till, fortsätter Madeleine Sundell. Frälsningsarmén erbjuder stödverksamheter och skyddade boenden i Sverige och hjälper så utsatta och deras familjer till en trygg tillflykt med fokus på skydd, stöd och hjälp till rehabilitering. Vägen tillbaka är ofta lång men inte omöjlig. En av de europeiska städer där Fräls26
Frälsningsarméns kampanj mot människohandel har dykt upp i sociala medieflödet på mobiler och datorskärmar sedan i mars.
ningsarmén arbetar förebyggande, skyddande och återintegrerande mot människohandel är Aten i Grekland. — Vårt team hjälper utsatta kvinnor, barn och även män på gatorna. Vi delar ut förnödenheter som blöjor och välling och kör ut med matvagnar, säger Rachel Lamont, nationell kontaktperson för Frälsningsarméns arbete mot människohandel i Grekland. Prostitution är, liksom i flera europeiska länder, laglig i Grekland om man finns registrerad på en bordell, är över 18 år, frisk, ogift, kan tala grekiska och har arbetstillstånd. Många av dessa kriterier följs inte alls och särskilt flyktingar drabbas. Ensamkommande flyktingpojkar säljer sex för att överleva och utsätts
KAMPANJEN ÄR ETT SÄTT FÖR OSS ATT PÅVISA DEN KRASSA VERKLIGHETEN BAKOM MÄNNISKOHANDEL OCH PROSTITUTION. inte sällan för utpressning och systematisk fångenskap på grund av korruption. Flyktingkvinnor med barn står i skuld till smugglare redan när de anländer och är på så sätt särskilt sårbara.
FOKUS | människohandel
Vad kan jag göra? Tips för att undvika att bidra till människohandel: • Se till att köpa vita tjänster. • Be alltid om kvitto. • Bedöm en rimlig prisnivå och ifrågasätt hur varan/tjänsten kan vara så billig. • Ta ögonkontakt och lita på din magkänsla vid mötet med den som levererar/utför tjänsten. • Kontrollera vilka lagar som gäller, till exempel via aktuell branschorganisation. • Våga fråga och ta ställning. • Välj rättvisemärkta varor. • Prioritera företag som verkar seriösa och transparenta. • Gör din röst hörd i sociala medier.
Genom att knyta daglig kontakt med personerna på gatan bygger Frälsningsarmén relationer som skapar trygghet och förtroende. Goda relationer, information, stöd och skydd minskar inkörsportarna till prostitution och ökar förmågan att ta sig ur den. — Vi finns på gatan, erbjuder dropin-kaffe, psykologisk konsultation och workshops som handlar om arbetsträning, självförtroende och kreativitet. Dessutom erbjuds nödhjälp för skadade, utsatta eller gravida kvinnor, säger Rachel. För att motverka människohandeln arbetar Frälsningsarmén i Grekland sida vid sida med ideella organisationer, vård, kyrkor och myndigheter. Samarbete är
grundläggande för att arbetet mot människohandeln i Europa ska ge resultat även i Sverige. Frälsningsarmén samarbetar med myndigheter och andra organisationer på lokal, nationell och internationell nivå för att de drabbade ska få möjlighet att börja om på nytt här, i sitt hemland eller på annan plats. — Det finns ingen enkel genväg. Det handlar om att välja vilken värld vi vill leva i. För att Sverige ska bli ett land helt fritt från människohandel måste samhällets alla aktörer ta nya tag för att garantera mänskliga rättigheter, stå upp för social rättvisa och bekämpa människohandel i land efter land, stad efter stad och bransch efter bransch, avslutar Madeleine Sundell. g
Reagera när du kommer i kontakt med en person som: • har begränsad eller ingen möjlighet till socialt umgänge, • saknar frihet att kontakta familj och vänner, • saknar kontroll över pass/resedokument, • innehar falska identitetshandlingar eller resedokument, • inte känner till adressen till det egna boendet, • uppfattas som styrd via sin mobiltelefon, • uppför sig som om hon/han är instruerad av andra, • får lite eller ingen betalning för utfört arbete, • lider av belastningsskador typiska för ovärdiga arbetsförhållanden, • arbetar utan säkerhetsutrustning. Hit kan du ringa om du misstänker människohandel eller arbetsexploatering: • För yrkesverksamma (nationell hotline): 020-390 000, www.nmtsverige.se • För allmänheten, ring Polisen: 11414 27
Personligt | sven nilsson
28
Personligt | markus rylander
En tillvaro av pengar och spel SE-bankens pampiga lokaler ligger strax intill Kungsträdgården i Stockholm och är nästan svåra att upptäcka för en stressad förbipasserande. Innanför de tunga, gedigna portarna är det högt i tak och de gamla snirkliga möblerna förhöjer den palatslika känslan. Här jobbar Markus Rylander som kundansvarig. TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON
I
receptionen på Kungsträdgårdsgatan 8 blir jag hänvisad till ett av SE-bankens luftiga representationsrum. På de ljusblå väggarna sitter tavlor med guldfärgade ramar och i taket hänger en enorm lampkrona ner över det väl tilltagna ovala bordet. Där stoltserar en silverfärgad kaffekanna, porslin och smörgåsar, så redan innan Markus Rylander gör entré känner jag mig välkomnad. Uppklädd i svart kostym och vinröd slips slår han sig ner mittemot mig. Här har han arbetat i över tio år och haft diverse befattningar. Nu är han en ”private banker”, eller privat bankman, som ger råd och tar hand om företags och människors placeringar av pengar, lån och annat. Ofta rör det sig om ganska stora summor. — Jag praoade på en bank redan när jag gick i högstadiet och har under åren fått jobba med lite olika uppgifter. Tjusningen är mötet med alla intressanta människor som jag får följa under livet och jag har fantastiskt kul på jobbet, säger Markus leende. I hans roll är det viktigt att ha goda relationer till klienterna och det går snabbt att få uppfattningen om Markus att han
är en öppen, vänligt sinnad och förtroendeingivande gentleman. Samtidigt har han en portion humor i rockärmen att plocka fram när tillfälle bjuds. Det händer att han tar med kunder till Konserthuset för att njuta av jazz eller klassiska stycken. Själv spelar han eufonium i olika sammanhang, exempelvis i Frälsningsarméns musikkår på Söderkåren i Stockholm där han är medlem. Det har han gjort sedan 20-30 år tillbaka. Inte sällan har Markus med sig sitt instrument till kontoret eftersom han är med i SEB:s eget band som då och då underhåller övrig personal. Till och med vd:n är med i bandet som trummis. Ibland sätter Markus ihop konstellationer med kollegor och spelar jullåtar exempelvis och det händer att klienter hakar på också. — De tycker att det är det bästa de har varit med om. Det är viktigt att visa att man har intressen och att vara personlig, det gillar kunderna, påpekar Markus. — Det är superhäftigt hur musik förenar människor, fortsätter han. Markus är också den som tar med sig Söderkårens söndagskollekt och sätter
fakta Markus Rylander Ålder: 54 år. Bor: I radhus i Huddinge, Stuvsta. Familj: Gift med Katarina, barnen Sofia, 22 år, och Jakob, 19 år. Fem egenskaper: Positiv, målinriktad, social, energisk, nyfiken. Sysselsättning: Kundansvarig på SE-banken. Fritidsintressen: Vandra, springa, laga mat, spela eufonium, musik, konserter, familjen, lantstället i Venjan. Favoritbibelord: 1 Korinthierbrevet 13, om kärlekens väg. Motto: Göra mitt bästa, vara mig själv, kämpa och samarbeta.
29
Personligt | markus rylander
in på banken dagen därpå. Han är även med i kårnämnden som tar beslut kring gudstjänsternas utformning till exempel. Markus växte upp med två äldre systrar i Tranås i en familj som tillhörde Frälsningsarmén. På så vis kom musiken tidigt in i Markus liv och redan som sexåring fick han sin första kornett. När han var 14 bytte han till eufonium. — Vi hade två ungdomsorkestrar, vi spelade jämt och när jag var elva år fick jag börja spela i stora musikkåren, berättar Markus. Han ser på sig själv som ett något bortklemat sladdbarn med lite väl starka band till föräldrarna. Så pass att han inte vågade åka på läger och sova borta med kompisarna. Det var ett problem för honom men vid 20-års ålder flyttade han till
Stockholm då han fick jobb på en bank. Via Frälsningsarméns kår på Kungsholmen träffade han Katarina som han gifte sig med. Men redan som sjuåring, under ett kampanjmöte, beslutade sig Markus för att tillhöra Gud. Det beslutet har burit honom genom livet och kanske särskilt när hans dotter insjuknade som liten. Det visade sig att hon drabbats av en sjukdom då njurarna läckte. Hon fick äta kortison och var väldigt trött och hennes hälsotillstånd pendlade fram och tillbaka.
DET ÄR SUPERHÄFTIGT HUR MUSIK FÖRENAR MÄNNISKOR.
Markus Rylander har länge spelat eufonium i Musikkåren på Söderkåren där han är medlem. Han har även varit med och startat upp brassband för barn och för dem som vill lära sig att spela i orkester
30
— Det var en väldigt jobbig period och det tog något år innan hon blev bra. Vi bad mycket och att vi hade en gudstro var viktigt. Det hjälpte oss, menar Markus. — Gud är med mig hela tiden och han ger mig kraft, hjälp och vägledning genom livet, fortsätter han. EN PERIOD VAR MARKUS även engage-
rad i FFA, Football for all Global, som är ett integrationsverktyg inom Frälsningsarmén med inriktning på ensamkommande flyktingungdomar. I och med detta så var Markus stödperson till en kille från Somalia som han bland annat övningskörde med. Det var dock inte helt okomplicerat, bland annat med tanke på språkförbistringen och skillnaden i bilkultur de två länderna emellan. — Men jag gillar att träffa nya människor, utmana mig själv och testa nya saker i livet, säger Markus. Han har också följt med ett team i Frälsningsarmén som brukar besöka Storbodaanstalten i Stockholm. Där sitter killar/män som inte är dömda men som är frihetsberövade och väntar på utvisning. Markus och vännerna brukade fika, spela spel och umgås med internerna. — Det är supertufft för killarna och de har väldigt liten yta att röra sig på, påpekar Markus. — Men en av dem tog kontakt med Frälsningsarmén när han kom ut och fick bo hos en kårledare en tid. Han har nu blivit frälst och det är en sådan glädje att se honom när han är med på bibelstudier, fortsätter Markus entusiastiskt. I unga år pysslade han med en rad bollsporter, sådana som innefattar ett nät. Numera tar han ofta en löprunda innan frukost på morgnarna och både han och Katarina har sprungit Marathon i Sverige och utomlands. De tillbringar gärna tid på lantstället i Venjan mellan Mora och Sälen och vandrar i fjällen tillsammans. Efter arbetet kopplar Markus av genom att vistas i köket och laga mat, oftast med Linas matkasse som utgångspunkt. Han bakar även eget bröd. För något år sedan startade Markus, tillsammans med några andra musikan-
Nere i SE-bankens källarvalv förvaras det tillgångar, och dess ägare tar Markus Rylander hand om i sin roll som kundansvarig.
ter på Söderkåren, upp ett minibrassband för barn mellan 8 och 13 år. Om barnen har svårt att komma till kåren så ordnar ledarna med skjuts. Många av deltagarna har hittat till kåren genom arbetet ”Family and friends”. — De träffas regelbundet på familjefester, då brukar vi också vara med och vi firar även jul tillsammans, säger Markus. — Genom att vi bjuder in till minibrass, söndagsskola och gudstjänst så får de samtidigt en kårgemenskap, fortsätter han. DET HAR OCKSÅ dragits igång ett guds-
tjänstband där alla är välkomna att delta och de spelar när inte själva musikkåren gör det. Dessutom är både barn och föräldrar välkomna varannan söndag innan gudstjänsten för att lära sig spela brassmusik. Stridsropet är på plats vid det första
FRÄLSNINGSARMÉN BETYDER MYCKET FÖR MIG OCH HAR PÅVERKAT MIG UNDER HELA LIVET.
av dessa tillfällen den här våren och runt klockan 9.30 börjar spelentusiaster i olika åldrar att droppa in. En flicka har turkosfärgat hår och en annan bär samma färg fast på naglarna. Vidare, på nyanstemat, finns en och annan vit- eller gråhårig man i gruppen på omkring 15 personer. Deltagarna har olika bleckblåsinstrument och någon slår sig ner vid ett litet trumset. De bildar en ring i källarvåningens lokal och riktar sina blick-
ar mot Markus, som idag är mer ledigt klädd i jeans och skjorta. Han hälsar spelentusiasterna välkomna till en ny termin, och sedan instruerar och dirigerar han dem med en röd spritpenna som taktpinne. När tiden för gudstjänst närmar sig flyttar sig skaran upp till möteslokalen där övningen fortsätter. Markus berättar för mig att han gillar att arbeta med unga människor och att han älskar barns spontanitet. När han går i pension kan han absolut tänka sig ett större engagemang i Frälsningsarmén och dess aktiviteter. — Jag lärde mig spela tack vare Frälsningsarmén och detta är ett sätt att ge tillbaka, säger han. — Frälsningsarmén betyder mycket för mig och har påverkat mig under hela livet. Jag har fått många vänner, haft väldigt roligt och lärt mig om samarbete med människor, avslutar Markus. g 31
Härifrån leds Frälsningsarmén i Europa
32
Kommendörerna Eva och Johnny Kleman på Europakontoret i London.
världen | europazonen
Frälsningsarmén i Europa ska ligga i framkant i olika frågor som hemlöshetsdebatten eller arbetsmarknadsfrågor och vara beredd på samhällsförändringar. Frälsningsarmén ska också engagera sig och vara med och skapa opinion och kunskap runt aktuella frågor som till exempel människohandel. Den viktiga unga generationen ska nås genom att mötas av ett språk som är relevant och begripligt. TEXT: LARS BEIJER FOTO: TONI KAARTINEN OCH PRIVAT
P
å Frälsningsarméns internationella högvarter i London arbetar sedan 1 januari 2018 de svenska officerarna, kommendörerna Johnny och Eva Kleman som ledare för Frälsningsarméns Europaarbete. Europa är en av de fem zoner som den internationella verksamheten i 131 länder är indelad i. På Frälsningsarméns Europakontor har Johnny och Eva fyra medarbetare och tillsammans ansvarar och servar kontoret Frälsningsarméns arbete runt om i Europa. För Johnny och Eva innebär det regelbundna besök i de 35 olika länder där Frälsningsarmén idag arbetar i Europa för att göra avstämningar och utvärderingar och för att kunna skaffa inblick i och förståelse för verksamheterna. Europakontoret har ett nära samarbete med Frälsningsarméns världsledare, general Brian Peddle för att hålla honom uppdaterad om arbetet i Europa. Zonkontoren är en betydelsefull och aktiv länk mellan Frälsningsarméns nationella ledare och världschefen men också en viktig internationell kontakt mellan de olika världsdelarnas verksamheter. Johnny och Eva ser att den övergripande målsättningen är, som i allt Frälsningsarméns arbete, att se hur människor blir upprättade rent socialt och hittar en personlig tro och relation till Gud. När den målsättningen bryts ner till vad som rent konkret görs på kontoret betyder det att försöka skapa bästa möjliga för-
utsättningar för att både tro och socialt helande ska kunna hända ute i de lokala verksamheterna. Det handlar om allt från ekonomi till personal, statistik, programverksamhet, policyfrågor, revision, utbildning, fastigheter eller utvärdering av verksamheten. Detta görs genom att man jobbar tillsammans med teamen som finns på nationell ledarnivå. JOHNNY OCH EVA blev frälsningsof-
ficerare i början av 80-talet och uppskattar mycket sina tidiga tjänster som kårledare. Johnny har också en lång bakgrund inom skola och utbildning och tjänstgjorde under nästan tio år på Frälsningsarméns Officersskola. Eva har sin vidareutbildning inom information och journalistik och var under många år chefredaktör för Frälsningsarméns tidningar i Sverige och kommunikationschef för Frälsningsarmén i Finland och Estland. Innan Johnny och Eva kom till London var de ledare för Frälsningsarmén i Finland och Estland samt Sverige och Lettland. På Europakontoret är den närmast kommande händelsen konferensen för alla ländernas ledarteam ”Trust without borders” i Budapest månadsskiftet april/ maj. Namnet på konferensen speglar på ett påtagligt sätt situationen i Europa idag, ett Europa i förändring där Frälsningsarmén vill verka för att skapa förtroende och bygga broar mellan länder. 33
Jonny Kleman presenterar Frälsningsarméns arbete mot människohandel i Europaparlamentet 18 oktober 2018.
Nästa europeiska samling är en Ungdomsfestival i Nederländerna år 2020. I SYFTE ATT UTBYTA KUNSKAP och erfarenhet finns i Europazonen 16 olika nätverk sammansatta av representanter för olika ideologiska frågor eller verksamheter, vilket är något som är helt unikt för Europazonen. Just nu arbetar kommunikationsnätverket med en gemensam Europeisk kampanj mot människohandel.* Det finns en betydelsefull kraft i att gå samman och driva vissa frågor på bred front och samtidigt vara en bönegemenskap där man stödjer varandra. Runtom i Europa tas många spännande initiativ. Ryssland jobbade under fotbolls-VM väldigt aktivt mot prostitution, pornografi och människohandel och där har man ett mycket bra utbildningsprogram som man jobbar vidare med. I Italien väljer flera unga människor att utbilda sig till frälsningsofficerare. På flera håll öppnas nya kårer för att nå ut i ett sekulärt samhälle och nya sociala verksamheter i form av gemenskapscenter, härbärgen och soppkök öppnar där behoven är stora. Speciellt under vin34
I SYFTE ATT UTBYTA KUNSKAP OCH ERFARENHET FINNS I EUROPAZONEN SEXTON OLIKA NÄTVERK SAMMANSATTA AV REPRESENTANTER FÖR OLIKA IDEOLOGISKA FRÅGOR ELLER VERKSAMHETER, VILKET ÄR NÅGOT SOM ÄR HELT UNIKT FÖR EUROPAZONEN. tern har många kårer öppnat sina lokaler för bostadslösa. På många håll gör Frälsningsarmén idag stora insatser för att integrera och stödja nyanlända och möta dem som medierna inte längre rapporterar om och ser hur inte minst unga människor engagerar sig i social rättvisa och rent praktiskt kavlar upp ärmarna för att finnas till, inte bara för sig själva, utan också för sina medmänniskor. Europa lever med sviterna efter och risken av annektering, krig, politiska motsättningar, terrorism och hot som skapar slutenhet. Frälsningsarmén i Europa ser en motsatt trend och vill verka för att människor blir mer öppna, förstående och solidariska.
Frälsningsarmén verkar i den del av världen som räknas som den kanske mest sekulariserade, det vill säga i länder där människor i allmänhet intar en allt mindre andlig syn på tillvaron. Men samtidigt som människor har kroppsliga och sociala behov är Frälsningsarmén också helt övertygad om att människor i ett modernt samhälle även har andliga behov. Därför är Frälsningsarméns omedelbara uppdrag att möta just den längtan och se människors behov till både ande, själ och kropp. Frälsningsarmén i Europa följer världschefen general Brian Peddles internationella vision ”Be ready, be engaged and take responsibility”, vilket innebär att ligga i framkant i olika frågor som * Kampanjen kan du läsa mer om på sidan 25-27.
världen | europazonen
fakta Europazonen
Jonny Kleman på Frälsningsarméns dagcenter i Rom. som erbjuder skapande aktiviteter för hemlösa och ensamma.
hemlöshetsdebatten eller arbetsmarknadsfrågor och att vara beredd på samhällsförändringar och ha en plan för att möta dessa. Frälsningsarmén ska engagera sig och vara med och skapa opinion och kunskap runt frågor som till exempel människohandel, hållbarhets- eller flyktingfrågor. Detta innebär också att ge människor en plattform för sitt engagemang, ett utrymme att betyda något för andra, exempelvis att engagera sig som volontär. Den unga generationen är viktig och ska nås genom att mötas av ett språk som är relevant och begripligt i vårt samhälle och samtidigt ta hjälp av nya kommunikationsvägar för att hjälpa människor att bearbeta och hantera viktiga livsfrågor. UTMANINGAR för Frälsningsarmén i Europa finns det naturligtvis och på flera olika plan. Att sitta fast i icke-funktionella former och klara av att förändra verksamheter är en slags utmaning, och att hålla ihop en budget då behoven är oändliga är en annan. Det viktigaste är att inte ignorera utmaningarna eller att bli överväldigad,
utan att våga hantera dem. I Europa har många organisationer under en lång följd av år sett vikande medlemssiffror. Det gäller politiska partier, fackföreningar, idrottsorganisationer men också kyrkor som Frälsningsarmén. Det ser dock ut som om den trenden planar ut och att det vänder. Europazonen i Frälsningsarmén är för övrigt den som vuxit starkast på senare år på grund av att man startat nya verksamheter i flera länder. Utmaningar i sig är alltså inget Frälsningsarmén är rädd för utan kan snarare användas som en slags språngbräda för att hitta lösningar och se nya möjligheter. Johnny och Eva poängterar att de med mycket stor respekt och ödmjukhet ser hur Frälsningsarmén förverkligar sitt uppdrag i länder som Ukraina, Grönland eller Portugal där de ekonomiska förutsättningarna är mycket begränsade. Samtidigt är det fantastiskt att länder som till exempel Norge och Holland bygger upp verksamheter och anläggningar som får enorm genomslagskraft i samhället. Mest berörda blir de dock av de personliga berättelserna om hur människors liv
Frälsningsarmén finns i 28 länder i Europa. Frälsningsarmén (hette då Kristna Missionen) startades i England av William Booth 2 juli 1865. Länder i Europa där Frälsningsarmén först startade efter Storbritannien var Frankrike (1881) Schweiz (1882) och Sverige (1882) Senaste länderna i Europa där Frälsningsarmén startat är Slovakien 2015, Grönland år 2012, Grekland 2007 och Polen 2005. Soldater 37 248 Civilmedlemmar 14 300 Anställda 16 413 Kårer 983
fått en ny inriktning efter att de fått en personlig tro på Gud. Inget är starkare än att få sitta bredvid en 23-årig kille som berättar att han för två år sedan var narkoman och bodde på gatorna i Moskva, men idag är frälsningssoldat och som volontär söker upp andra missbrukare för att hjälpa dem. Att höra hur en ung kvinna berättar att hennes första möte med Frälsningsarmén var då hennes mormor fick hämta kläder till sina barnbarn den där vintern då de höll på att frysa ihjäl, är starkt. Idag är hon snart färdigutbildad frälsningsofficer och har en egen liten familj. Att se Guds förvandlande kraft i funktion ger den absolut största glädjen och tillfredställelsen, menar Johnny och Eva Kleman. g 35
Frågor och svar
I en artikelserie som sträcker sig över årets fem nummer av Stridsropet tar vi upp ett antal frågor som vi tror att många har kring den kristna tron. Vad innebär det kristna livet och vad får jag ut av det? Varför är det viktigt att bli frälst? Fungerar verkligen bön? Varför finns det ondska i världen om Gud är god? Kan Bibeln verkligen vara sann? Det är några av de frågor vi berör i detta och kommande nummer.
Jo, jag undrar... SAMMANSTÄLLT AV: TERESIA JANSSON
Ordet påsk har sitt ursprung i hebreiskan och betyder ”gå förbi” eller ”skona” och syftar på att Gud gick förbi och skonade israeliternas barn när de tågade ut ur Egypten. Mose skulle leda folket ut ur fångenskapen, vilket Farao satte sig emot. Gud lät då tio svåra plågor hemsöka landet och under den sista skulle alla förstfödda dö. För att israeliternas barn skulle skonas bestämde Gud att de skulle slakta ett lamm och stryka blod på dörrposterna och tvärbjälken för att Gud skulle passera dessa och skona livet på dem som bodde där. Denna judiska högtid har sedan fortsatt att firas bland de kristna men med den nya innebörden att Jesus dog och uppstod för våra synders skull. Han tog
VILL DU GÅ EN ALPHAKURS OM KRISTEN TRO?
En alphakurs består av tre delar: måltidsgemenskap, föredrag och samtal kring dagens ämne. Ta kontakt med någon kristen kyrka i din närhet och/ eller läs mer på: http://sverige.alpha.org
36
på sig straffet istället för oss och blev det offerlamm som har en direkt koppling till det judiska folkets tradition. Genom uppståndelsen besegrade Jesus döden så att du och jag kan få förlåtelse och ett evigt liv. Tidigare var människan ålagd att offra åt Gud, vilket man fortfarande gör i vissa religioner. Men tack vare att Jesus lät sig offras blev han en bro mellan oss och Gud för att vi ska kunna närma oss honom. Detta är det mest centrala i den kristna tron och det kallas evangelium, den goda nyheten. Så trots Jesu korsfästelse är påsken en högtid präglad av hoppfullhet.
foto: shutterstock
Varför firar vi påsk och varför måste Jesus dö?
BIBELSTÄLLEN
• ”Den natten skall jag gå fram genom Egyp- • ”Vi vet att vår gamla människa har blivit kors-
tens land och slå allt förstfött i Egypten, både människor och boskap. Och över Egyptens alla gudar skall jag hålla dom. Jag är Herren. Blodet skall för er vara ett tecken på de hus där ni är, ty när jag ser blodet skall jag gå förbi er. Ingen straffdom skall drabba er med fördärv, när jag slår Egyptens land.” 2 Moseboken 12:12-13. ”Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare.” Romarbrevet 5:8.
•
fäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. Ty den som är död är friad från synd. Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också skall leva med honom.” Romarbrevet 6:6-8. ”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt.” Efesierbrevet 1:7-8.
•
Frälsningsbön Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete). Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din Helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din Helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid. I Jesu Kristi namn. Amen.
mer än vad vi tror men i vårt stressade samhälle har vi ofta inte tid att stilla oss och lyssna till honom. Man kan be var som helst, när som helst och om vad som helst men Jesus nämner också att när flera kommer samman och ber så ger det extra kraft. BIBELSTÄLLEN
• ”Så ska ni be: Vår Far i himlen, låt ditt namn
•
Hur gör man när man ber? Bön till Gud kan ses som ett samtal med en vän, eller med en himmelsk far som ju Gud är för alla kristna. Samtalet kan ske tyst inombords eller talas ut högt och även om knäppta händer är en slags symbol för att vi är i bön så är den gesten inte nödvändig. Att be till Gud handlar inte om att rabbla inlärda fraser även om ”Herrens bön/Fader vår” kan vara
bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden som i himlen. Ge oss i dag vårt dagliga bröd. Och förlåt oss våra skulder, så som vi förlåter dem som står i skuld till oss. Och för oss inte in i frestelse, utan fräls oss från det onda.” Matteusevangeliet 11:9-13. ”…Be och ni ska få. Sök, och ni ska finna. Bulta, och dörren ska öppnas för er. För var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar ska dörren öppnas.” Lukas 11:3-4. ”Och vad ni än ber om i mitt namn ska jag göra…” Johannesevangeliet 14:13. ”…Om två av er här på jorden kommer överens om att be om något, vad det än är, så ska de få det av min Far i himlen. För där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.” Matteusevangeliet 18:19-20.
en bra utgångspunkt om vi har svårt att hitta egna ord. Bön är heller inte en envägskommunikation utan Gud svarar på olika sätt. Ibland hörbart, andra gånger genom text, såsom en löpsedel, tidningsrubrik med mera, men framför allt genom sitt skrivna ord, Bibeln. Det kan också ske genom händelser eller inre syner. Gud talar nog till oss mycket
• •
37
Frågor och svar
Att be om ett helande eller om något man vill ha/ska hända verkar ju inte alltid funka. Varför?
BIBELSTÄLLEN foto: ben white
Det är sant att vi inte alltid får det vi ber om, eller också inte så snabbt som vi önskar. Det kan finnas flera orsaker till detta. En förälder ger inte alltid sitt barn exakt vad det vill ha och det är samma sak med Gud. Han ser saker i ett större perspektiv och vad som är gott för oss. Ibland stänger han dörrar till vår förtret men längre fram kan vi ofta glädja oss över att en mycket bättre dörr eller väg öppnas för oss. Det finns också saker som stör vår kommunikation med Gud, såsom brist på tro, att man inte har rätt uppsåt beträffande det man ber om eller att man lever i medveten synd. Samtidigt finns det alltid nåd hos Gud och det är bra att inleda en bön med att be om förlåtelse för sina tillkortakommanden innan man kommer med sina ”önskelistor” till honom. Viktigt att påpeka är att den som råkar ut för tråkigheter inte gör det på grund av att man är en syndig människa, för det är vi alla, och ingen kan i egen kraft göra sig förtjänt av Guds välsignelser. Dessa är gåvor vi får tack vare att Jesus tog på sig våra brister när han dog på korset. En del uteblivna bönesvar kan vi själva inte alltid förklara. Endast Gud sitter inne
med svaren kring detta, men det viktiga är att inte sluta hoppas eller att sluta be till Gud om saker och ting eftersom det många gånger leder till fantastiska bönesvar. Om man själv brister i tro för något särskilt så kan man låta någon annan be för en och det ämne det handlar om. Ibland är det lättare att tro för någon annans bönesvar än för sina egna.
LÄNGE LEVE MINNET AV DIG 38
•
”…Ni kämpar och strider men har inget, därför att ni inte ber. Ni ber men får inget, därför att ni ber illa – för att slösa bort det på era njutningar.” Jakobs brev 4:2-3. ”…”Din dotter är död. Besvära inte Mästaren längre.” Jesus hörde det och sade till honom: ”Var inte rädd. Tro endast, så får hon liv igen.” Lukasevangeliet 8:49-50. ”Och Jesus talade strängt till den onde anden, och den for ut ur honom. Från det ögonblicket var pojken botad. Då lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, gick de fram och frågade: ”Varför kunde inte vi driva ut honom?” Han svarade: ”Därför att ni har så lite tro”...” Matteusevangeliet 17:18-20.
• •
Ett testamente till Frälsningsarmén gör skillnad varje gång. fralsningsarmen.se/testamente testamente@fralsningsarmen.se Telefon: 08-562 282 34/39
Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan. Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.
FOKUS | TRAFFICKING
bibel & bön
foto: jonas nimmersjö
"Gud jag ber att min mormor ska bli bra i sin kropp!" Elvira, 10 år
Apostel eller profet? TJÄNSTEGÅVORNA stod i fokus på
Frälsningsarméns Ledardagar den 1820 mars, då kårledare, officerare, barnoch ungdomskonsulenter samlades i Örebro. Föreläsaren Allan Hirsch och hans team utgick från Efesierbrevet 4:11: ”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och
andra till herdar och lärare.” (SFB). För att Kristi kropp ska fungera fullt ut behöver alla fem tjänstegåvorna samverka. Ibland kan någon del vara svagare, och då kan man behöva använda även sina ”vänsterhandsgåvor”. I smågrupper fick deltagarna samtala om hur de kan dra nytta av sina starka gåvor och växa i de svagare. g Eva Gustin
Be för
Per-Åke Ekman, Stockholm Karin Johnsson, Stockholm Göte Nilsson, Trelleborg Ingvar Fallström, Morup Ingrid Öberg, Jönköping Hilmer Gustafsson, Jönköping Calle Bergman, Jönköping Aina Albertsson, Krylbo Runa Uhlander, Hällnäs Elisabeth Nilsson, Västerås
Bibelåret för Barn och Unga 2018/2019 har som utgångspunkt Ps 119:105 "Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig." Låt oss be för att Guds ord ska möta de unga i vårt land!
Bön foto: unsplash/jamie taylor
• Frälsningsarméns uppdrag att personligt förmedla budskapet om frälsning genom Jesus Kristus till människor i alla åldrar och med olika behov. • Bibelåret för barn och unga (Se text här intill). • Frälsningsarméns kampanj och långsiktiga arbete för att bekämpa människohandel. • Frälsningsarmén i Norrköping. • Frälsningsarméns arbete internationellt, bland annat i Europazonen.
Befordrade till härligheten
Käre Allsmäktige Gud, vi ber att barn och unga får en nyfikenhet på Bibeln och en önskan att lära sig mer om vem Jesus är. Vi ber att de ska få en längtan efter att följa Jesus och bli hans lärjungar. Vi vill be att Bibelns budskap får nå fram till alla barn och unga som vi möter i miljöer utanför kåren. Och vi ber också om glädje, kraft, tålamod och kreativitet för alla ledare som möter våra barn och unga. Amen.
Stridsropet ges ut med fem nummer under 2019. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.
39
Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)
sista ordet
Prioritera ditt hjärta Bibeln säger att vi ska ta hand om vårt hjärta. ”Framför allt som ska bevaras må du bevara ditt hjärta, för därifrån utgår livet” står det i Ordspråksboken 4:23. Ska vi pausa livets ekorrhjul en stund? Våga öppna upp ditt hjärta för dig själv. Be Gud att han lyser upp det du behöver se och ge det som skaver till honom. Han säger alltid ”kom till mig” oavsett vad du har gjort och hur du mår. Låt honom torka dina tårar och omfamna dig. Låt honom få höra dina tack. Låt honom ge dig vad du behöver för att fortsätta framåt. Kanske är det mod för att våga ta det där snacket du våndats inför. Vägledning i ett beslut. Frid i en stressig period. Styrkan att förlåta och gå vidare. Gud är en kärleksfull pappa som bara vill dig gott. Han vet vilken situation du befinner dig i, om det är uppförsbacke eller nedförsbacke. Trots att han redan vet så älskar han när du med egna enkla ord uttrycker din bön till honom. Prioritera ditt hjärta idag så du kan uttrycka din innersta längtan till Gud. Julia Adolfsson
foto: unsplash/jake fagan
— Hur mår du? — Jo, det rullar på. Ett klassiskt svar när vardagen tuffar på, eller hur? Vi försöker få ihop livspusslet och önskar kanske att dygnet hade några extra timmar. Om vi har tur hinner vi pressa in en fika med en efterlängtad vän efter att jobb och andra sysslor checkats av. Det är så lätt för oss att bara löpa på i vardagens ekorrhjul. Glömma känna efter hur vi egentligen mår. När jag plötsligt får en timme för mig själv ringer jag någon för att slippa tystnaden. När det blir känslosamt lägger jag locket på. När jag ska sova scrollar jag på mobilen istället för att reflektera över dagen. Finns det någon tid i mitt upptagna schema till att checka av hjärtats status? Eller skjuter jag det framför mig för att jag vet att det kommer svida när jag tar tag i det som skaver? Dagar kan bli till veckor och veckor till månader utan att jag prioriterat ett djupdyk i mig själv.