Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 1 - 2019 by Frälsningsarmén

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 1.2019

Mat på väg Matbanken delar ut till behövande

PERSONLIGT Ett helt liv med Frälsningsarmén FOKUS Efter nyår DEBATT Prata om värderingar EN DAG PÅ JOBBET Mat där det behövs MIN VÄG TILL GUD Det fanns inget piano FRÅGOR OCH SVAR Jag undrar AKTUELLT Karl-Bertil Jonsson och Frälsningsarmén VÄRLDEN Rent vatten VERKSAMHET Gemenskap och närvaro i Sundsvall

LEDARE

Mod och hopp Frälsningsarméns tidning i Sverige, 136:e årgången. Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Clive Adams Redaktion Charlotte Ander, Emilia Beijer, Lars Beijer, Annette Emmoth, Mia-Lisa Dahlqvist, Teresia Jansson, Peter Jonasson, Lina Melkersson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo Utgivning 2019 18 januari, 12 april, 14 juni, 13 september och 22 november. Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss. Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsbild Foto: Jonas Nimmersjö Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, Swish 9004805 För ej beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus. Stridsropet trycks på miljövänligt papper. 2

Låt mig, eftersom detta är min första ledare på det nya året, börja med att önska er "allt av det bästa" för år 2019. Och fastän jag skriver dessa ord, allt av det bästa, känner jag mig lite obekväm… Jag är helt medveten om det faktum att somliga läsare står inför svårigheter som hotar att göra år 2019 till allt annat än det bästa, och inte alls allt av det bästa. När livet återgår till det vanliga efter julfirandet, kan verkligheten bli skrämmande för många. Detta nummer av Stridsropet riktar fokus mot några av dessa ”efter-julen-utmaningar”: människor behöver hjälp för att kunna handskas klokt med sina pengar, människor har för litet pengar för att kunna förse sina familjer med det nödvändigaste såsom exempelvis mat och människor har inte tillgång till rent vatten. När vi lägger till de stora utmaningar som möter vårt samhälle och hela världen, låter ”allt av det bästa” ännu mer ogripbart. Och ändå, trots de utmaningar vi kanske möter 2019, kvarstår min önskan för er: Allt av det bästa för 2019!

JAG KÄNNER MODET I DERAS BERÄTTELSER OCH HÖR DEN MODIGA, HOPPFULLA TONEN I DERAS RÖSTER. Jag vågar göra det när jag ser det inspirerande mod och det oföränderliga hopp jag ser hos dem som uthärdar sina svårigheter och liksom reser sig över dem. Mod som inte bara hjälper dem att stå ut utan att också gå sida vid sida med andra som också möter utmaningar. De visar hopp trots motgångar och en tro på att något bättre kan uppnås. Detta okuvliga hopp syns i ögonen på de förvandlade människor jag har privilegiet att möta på mina resor i Sverige

och Lettland. Jag känner modet i deras berättelser och hör den modiga, hoppfulla tonen i deras röster. Deras fasta tro på att allt av det bästa är möjligt för dem de möter och betjänar. Det är sant att somliga människor kan finna detta mod och hopp inom sig själva. Hur det går till är ett mysterium för mig och kanske också för dem själva. Men, som en person med djup tro, vill jag att ni ska veta att grunden för min hälsning – allt av det bästa – är min fasta tro på en kärleksfull, trofast Gud. Han är inte långt borta eller svåråtkomlig för oss, okänslig för våra omständigheter. Utan han är en som gråter med oss, som vill dela våra liv och som vill hjälpa oss att uppleva det bästa därför att det är hans önskan . Under julen firar vi att Gud sände sin son för att ge oss bästa möjliga liv. Denne Gud, som beskrivs av aposteln Paulus som allt hopps Gud, ger mig tillförsikt och mod att önska er allt av det bästa. Det bästa du kan uppleva under år 2019 är att finna honom och låta honom dela detta år med dig. Må hoppets Gud fylla er med all glädje och frid när ni tror på honom, så att den heliga Andens kraft gör ert hopp allt starkare. Romarbrevet 15:13 NUB

Frälsningsarméns ledare i Sverige, Kommendör Clive Adams

s. 22

s. 20

Innehåll

#1.2019 BILDEN

FOKUS

Färger blandas glatt på Söderkårens familjefest i Stockholm. .

Kurser i vardagsekonomi kan bli en väg till långsiktig hjälp.

VERKSAMHET

PERSONLIGT

Kåren svarar mot flera behov bland olika grupper i stadens utkant.

Kommendör Sven Nilssons 99 år är fortfarande aktiv i Frälsningsarmén.

MIN VÄG TILL GUD

VÄRLDEN

Nicolaj Vollburg beskriver en oberäknelig väg med en oberäknelig Gud.

Tack vare vattenprojekt bland annat i Kenya ökar skolnärvaro, hygien förbättras och sjukdomar minskar.

4. Familjefest

6. Frälsningsarmén i Sundsvall

10. Vara den Gud tänkt

20. Efter jul

22. Han fångar fortfarande apelsiner

26. Rent vatten

EN DAG PÅ JOBBET

14. Matbanken

Tack vare fler butikskedjors givmildhet kommer mat till nytta och mindre slängs. DEBATT

19. Gemenskap motverkar klyftor ”För det barn som känner sig utanför kan det yttre få väldigt stor betydelse.”

FRÅGOR OCH SVAR

32. Jo, jag undrar… I en artikelserie bearbetas aktuella frågor som handlar om kristen tro.

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén, om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och till intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kommer även att kunna läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa. Stridsropet finns också som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning. 3

Bilden

PÅ SÖDERKÅRENS familjefest i Stockholm lärde sig trillingarna Bella, Nova och Julia att om man blandar rött, gult, blått, grönt, orange och lila så får man brunt. Därefter målade de glatt de små krukorna med sin nyblandade färg.

Ylva Pettersson och Anneli Solomon välkomnar till Frälsningsarmén.

verksamhet | kåren i sundsvall

Stora behov gör närvaro viktig Frälsningsarméns kår i Sundsvall är inhyrd i en blå plåtbyggnad som tidigare varit skollokal. För 20 år sedan flyttade den lilla kåren hit till Nacksta från en pampig, centralt belägen byggnad i Sundsvalls centrum. Här behövs man bättre, anser ledare och medlemmar. TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

et är en mulen septemberdag och jag sitter och pratar med Ylva Pettersson, kårledare i Sundsvall sedan tre år tillbaka. Vi har slagit oss ner i de beige fåtöljerna i det ljusa, hemtrevliga caféet, men att vi skulle sitta här nu är ingen självklarhet. Kommunen ville använda lokalerna till egen verksamhet så i januari 2018 blev kåren uppsagd som hyresgäst. — Vi letade nya lokaler, bad i ett halvår och sa till Gud att han fick placera oss där han ville men vi upplevde att han visade oss att vi inte var klara här, säger Ylva. — Det finns ingen annan kyrka i området och det är lätt att få kontakt med människor här. Vi kände det som om vi skulle lämna ”fåren utan herde”, fortsätter hon. Nyligen fick hon ett glädjande besked: kåren får vara kvar i lokalerna. Frälsningsarmén samarbetar även med andra organisationer i området genom föreningen ”Forza Nacksta” när det gäller behoven i området. Bland annat försöker man aktivera ungdomar att sommarjobba eller vara volontärer. Många har hittat till kåren de senaste åren via det bibelgrundade tolv-stegsprogrammet Celebrate Recovery, som är till hjälp att hantera ovanor, sår och beroenden av olika slag. Just nu har kåren ingen aktiv studiegrupp, men en gång i mån-

aden anordnar man Sinnesrogudstjänst, i Celebrate Recoverys anda. Människor upprättas och utvecklas. — Det är otroligt roligt. En man som har haft det riktigt illa har blivit bönesergeant i kåren och vill nu lära sig att predika, säger Ylva engagerat.

VI HAR OFTA ÖPPET UNDER VARDAGARNA SÅ HÄR KAN MAN SLINKA IN OCH PRATA VARE SIG MAN ÄR NEDSTÄMD ELLER GLAD. — Vi har ofta öppet under vardagarna så här kan man slinka in och prata vare sig man är nedstämd eller glad, fortsätter hon. Kåren har också ett gott samarbete med Frälsningsarméns stödboende/ härbärge Klippangården. Ylva håller i gudstjänster och kurser för personalen där och de boende bjuds in till det som kåren anordnar. En annan viktig samarbetspartner är familjecentret Kraftkällan som startades av Frälsningsarmén för sex år sedan. Kraftkällan drivs idag som en

fristående ekumenisk förening. Dit hänvisar kåren människor som behöver stöd i sina relationer. Kåren fokuserar på det sociala arbetet och i området finns problem med ensamhet, arbetslöshet, droger och psykisk ohälsa. Den som behöver praktisk hjälp kan komma till kårens sociala center på torsdagförmiddagar och få en rekvisition på barnkläder hos Myrorna, en matkasse, samtal eller hjälp att tolka myndighetspapper. Varje vecka hjälper man cirka 1520 personer varav många är ensamstående mammor. — Vi försöker ha volontärer på plats så att de som kommer inte bara står i kö utan även får lite socialt utbyte. Vid varje samtal vill vi väcka hopp och om det blir tillfälle dela tron på Jesus, berättar Ylva. Efter den stora flyktingvågen har många med modersmålen arabiska, dari och tigrinska kommit till kåren för att lära sig svenska och i våras nådde man en topp med omkring 70 elever per lektion. De erbjuds även studier i kristen tro och intresset är stort. Man har fått se en del av dem bli frälsta, bland dem några muslimer. Anneli Solomon ansluter till vårt samtal efter en stund. Hon hamnade på kåren för två år sedan för att hjälpa till med just undervisning i svenska och har sedan dess blivit frälsningssoldat och anställd med ansvar för musiken och flyk7

verksamhet | kåren i sundsvall

"Det bästa är att få träffa andra här".

tingarbetet. Anneli har just dragit igång en grundkurs i kristen tro; ”Al Massira”, som betyder vägen, på arabiska. En av de arabisktalande rekryterna är ledarmedhjälpare i kursen. — Det bästa är den direkta kontakten med alla sorters människor. Det är spännande att gå till jobbet eftersom man inte vet hur dagen blir, säger Anneli. — Det svåra är att hinna med allt för det händer så mycket hela tiden, fortsätter hon. Den största utmaningen med att vara kårledare, tycker Ylva Pettersson, är att hitta former för undervisning som fungerar för barn och unga. Eventuellt kommer man att anställa någon för att utveckla arbetet för dem. — Det mest positiva är att ha soldater och medlemmar som inte är rädda för förändringar, utan ser det nya som någonting spännande, säger Ylva. När klockan har slagit 18 och mörkret fallit på fylls gudstjänstlokalen av omkring tio vuxna, och lika många tonåringar och barn, till veckans gemenskapskväll. Övervägande delen av deltagarna har utländsk härkomst och det bildas snart en kö till bordet där volontärer serverar hamburgare. En stamgäst är 8

Anneli Salomon leder sången.

verksamhet | kåren i sundsvall

DET FARLIGASTE MAN KAN GÖRA ÄR ATT SITTA HEMMA OM MAN MÅR DÅLIGT. HÄR BEHÖVS JAG OCH JAG HAR ALDRIG HAFT SÅ HÄR MYCKET VÄNNER FÖRUT.

Hamburgare hör till favoriträtterna.

Kaffe, kaka, andakt och sång.

sexbarnspappan Ramadan från Kosovo som har sönerna Ali och Lee och deras kompis Adrian med sig. — Det bästa är att träffa andra här, alla är så trevliga och barnen säger att de måste hit, säger Ramadan. De började besöka kåren efter att sönerna fått läxhjälp här. Trots den muslimska bakgrunden så deltar de gärna i andakterna. — Barnen har fått den hjälp de behövt och nu tar medlemmar emot dem i sina hem. Det är fantastiskt, säger Ramadan. — Det är jättekul att se alla här och att leka med kompisar, tycker Lee, nio år. Ramadan berättar att ena sonen är lite tillbakadragen, men med människorna här känner han sig trygg. På lördagseftermiddagarna lämnar Ramadan några av sina barn hos frälsningssoldaten Anki som också är med i kväll. Det märks att killarna är fästa vid henne och de snålar inte med kramarna. — Vi fikar, gör läxor, äter middag och leker eller tittar på film. De kallar mig för mamma och det känns som om Gud har gett mig dem som en familj, de känns som mina egna, säger Anki leende. När hamburgarna har slunkit ner delas gästerna in i lag och Ylva håller i en frågesport kring Bibeln. Engagemanget är stort och vinnande laget får kexchoklad som pris. Sedan plockar Anneli fram gitarren och det blir kaffe, kaka, andakt och sång. Christina som är pensionär hittade hit för tre år sedan och är nu medlem. — Det var inte förrän jag kom hit som jag kände att jag hade kommit hem, att jag hade hittat rätt, säger hon.

— Här är de som folk, brukar jag säga. Man känner sig alltid välkommen och aldrig dålig, man får komma precis som man är, fortsätter hon. Samma känsla har Mickaela som på grund av psykisk ohälsa isolerat sig mycket tidigare men när hon blev tipsad om Frälsningsarmén vände tillvaron. Här hjälper hon till med lite av varje och nu får hon snarare öva sig i att gå hem eftersom hon tillbringar så mycket tid på kåren. Hon har även fått en gudstro och är nu frälsningssoldat. — Oavsett hur jag mår så går jag hit. Det farligaste man kan göra är att sitta hemma om man mår dåligt. Här behövs jag och jag har aldrig haft så här mycket vänner förut, säger hon. g

fakta kåren i Sundsvall Startades: år 1885. Anställda: 1 kårledare, 1 ansvarig för musik och integrationsarbetet. Volontärer/praktikanter/ arbetstränande: 8 st. Civilmedlemmar/soldater: 14 respektive 25 st. Juniorsoldater: 0 st. Gudstjänstbesökare: Cirka 20 st. Besökare, Sociala centret: 15-20 st. Besökare, Gemeskapskvällarna: 20-30 st.

MIN VÄG TILL GUD | Nicolaj Vollburg

Ta reda på vem Gud är Jag har förmodligen samma erfarenhet som de flesta människor på jorden, att mina minnesbilder av de första dagarna och veckorna i livet är ordentligt höljda i dunkel. TEXT: NICOLAJ VOLLBURG FOTO: TERESIA JANSSON

orskningen har genom tiderna haft olika åsikter om när en människas livsresa börjar och från vilken ålder tanke, minne, hörsel och känsel formas till det vi kallar vårt ”jag” men Bibeln skänker annat ljus åt saken: ”Herren kal�lade mig redan i moderlivet, han nämnde mitt namn redan i min mors sköte”, säger profeten Jesaja (Jes 49:1). Alltså började min väg med Gud långt innan jag själv var medveten om den. Det är vittnesbördet om vem Gud är som fått mig att senare i livet förstå vem jag är. Jag föddes in i en familj som på alla sidor länge kantats av människor med erfarenheten av ett före och ett efter Kristus. Människor som med alla till buds stående medel försökt forma både liv och mening på egen hand men som kommit fram till slutsatsen att ett sådant liv inte är värt namnet. Människor som upplevt förmånen att kapitulera inför levande Gud och fått erfara hur Guds tankar och Guds längtan manifesterats i deras liv. Inget har fascinerat mig mer än dessa berättelser och inget kan vara mer värdefullt att minnas när jag försöker förstå min egen väg med Gud. Jag har aldrig varit som alla andra och det är ok! Jag skulle aldrig vilja vara någon annan än den Gud tänkt att jag skulle bli. Men det skulle ta många år innan detta landade i mig. Jag gjorde åtskillliga flyktförsök från den Guds avbild till vilken jag var skapad, och försökte nå en förvanskad självbild som i mitt tycke

stämde bättre överens med hur jag trodde att omvärlden ville ha mig. Vittnesbördet om vem Gud är blev till slut så påtagligt att även jag fick ställa mig i ledet av dem som kapitulerat inför Guds mål och mening. Jag har ingen tidpunkt eller dag att hänvisa till när det gäller min livsvändning. Mitt vittnesbörd rymmer inte en livsberättelse fylld av droger, kriminalitet, hemlöshet eller missförhållanden. Snarare kan jag berätta om erfarenheten av att vara ett högt älskat barn och föremål för mångas omsorg och omtanke trots inte alltid de bästa omständigheter. Men även jag kom fram till en punkt i mitt liv när min omvärlds erfarenheter eller upplevelser av Gud inte var tillräckliga för mig. Jag var tvungen att göra mina egna val, fatta mina egna beslut och brottas med min egen livsberättelse, vilket skulle visa sig bli både svårt och ibland smärtsamt. Min erfarenhet är att Gud inte kan fås på formel. Inget i mitt liv har jag kunnat förutse utgången av. Inget har jag kunnat ta för givet eller komma fram till på egen hand - det är som om den förmågan har lyst med sin frånvaro under hela livet. Under skoltiden verkade inget av kunskap fastna och perioden utmärktes av bekymrade lärare och mobbande jämnåriga. PLÖTSLIGT FICK Jesajaorden nytt liv, mitt i vardagen. På höstterminen under första året på högstadiet ställde musikläraren frågan till klassen om någon skulle

DET FANNS INGET PIANO I MITT HEM MEN KÖKSBORDETS PERSTORPSPLATTA VISADE SIG ALLDELES YPPERLIG FÖR DE FÖRSTA MÅNADERNAS ÖVNING. vilja börja spela något instrument. Efter att ha räknat upp de instrument som han som musikdirektör hjälpligt kunde traktera fick jag till min förvåning se hur min egen hand flyger upp i luften och ”anmäler” mig till pianolektioner. Det fanns inget piano i mitt hem men köksbordets perstorpsplatta visade sig alldeles ypperlig för de första månadernas övning. Min kallelses bana hade fått vingar, men det visste jag inte då. Inte förrän flera år senare, när jag under ett samtal fick ta del av en åldrad afrikamissionärs kallelseberättelse, förstod jag att min handuppräckning inför musikläraren egentligen var ett gensvar på Guds kallelse för mitt liv. Lika oberäknelig som Gud själv har min väg med honom varit. Jag har aldrig kunnat bestämma någon prognos eller göra egna förutsägelser om Gud och

MIN VÃ&#x201E;G TILL GUD | Nicolaj Vollburg

MIN VÄG TILL GUD | Nicolaj Vollburg

hans handlande. Gud är inte heller som alla andra - och det är också ok! Under ”köksbordsperioden” blev jag inbjuden att följa med på ett ungdomsläger till Dyrön. Lägret arrangerades av Elimförsamlingen i min hemstad vilket skulle medföra många spännande steg i min livsvandring. Efter varje morgonsamling, som hölls i ett av kapellen på ön, fick jag möjligheten att vara ensam med ”de 88” en liten stund. Eftersom tiden med ett verkligt instrument, perstorpsplattor i all ära, var begränsad till pianolektionerna på min skola blev dessa morgonmöten oerhört viktiga. Jag kunde inte läsa noter ännu och var helt ovetande om musikens harmoniska benämningar och förvecklingar. Men dessa morgonstunder öppnade en helt ny värld för mig. Stunderna blev längre och längre och Guds närvaro mer och mer påtaglig.

DET VAR SOM OM EN LÖPELD STRÖMMADE GENOM MIG - HELT STILLA. Varje dag avslutades med gröt och kvällsmacka i matsalen, efterföljt av en bönestund. Gud var mycket närvarande varje kväll och vid morgonsamlingarna brukade ledarna fråga om det hade varit någon som fått uppleva något särskilt under bönen föregående kväll. Varje morgon räcktes flera händer upp och vittnesbörden om Gud spreds bland oss. Ledarna förklarade att det som flera av ungdomarna hade fått uppleva var det Bibeln kallar ”andedopet”, hur den helige Ande ”flyttat in” och tagit sin boning i var och en av dem. Återigen blev jag påmind om att Gud inte är som alla andra. En kväll var det dags. Gröten var uppäten och mackorna avklarade - vi skulle be. Gud var så verklig denna kväll att ingen av oss var det minsta intresserad av 12

Nicolaj och Helena Vollburg är kårledare i Linköping.

vad som skedde runt omkring oss, vi hade fullt upp med att ta emot det som Gud så gärna ville ge oss. Jag registrerade efter en stund att min närmaste vän Magnus hade fått uppleva något alldeles särskilt och snart kände jag hur han lade sin hand på min axel och började be om Guds vidrörande över mitt liv. Det var som om en löpeld strömmade genom mig - helt stilla. Guds ande talade och visade på sitt omisskännliga sätt vem Gud är. Ett nytt bönespråk föddes i vårt inre - ett språk som jag inte kunde förklara eller kontrollera, ett språk bara mellan mig och Gud. Obeskrivligt! Oförklarligt! Oförtjänt! Nästkommande morgonsamling blev alldeles speciell eftersom jag frimodigt kunde sträcka upp min hand, ungefär på samma sätt som jag hade anmälts till pianolektionerna, och berätta om mitt möte med den helige Ande föregående kväll. Tacksam satte jag mig sedan vid det lilla pianot och samtalade med Gud på ett helt nytt sätt. Efter högstadiet följde fyra intensiva år inför konsertdebuten med en pianoafton i San Francisco och studierna vid Musikhögskolan i Malmö. Under den tiden mötte jag den man som skulle bli min lärare under mina fem år vid högskolan, professor Michal Wesolowski. Till en början skrämde han livet ur mig men snart skulle jag få erfara en obeskrivligt varm och hängiven lärare som var villig att ge vidare allt han själv hade fått ta emot under sitt liv. Han blev för mig något av en rabbin - en lärjunge som

gjorde lärjungar. Jag förstod efter ett tag att denne man var sänd in i mitt liv för ett särskilt syfte: att få mig att förstå att det inte går att göra något av gudsvärde på egen hand - Jag tackar Gud för Michal! Sedan dess har jag under många år haft förmånen att tjäna Gud genom musiken i de mest oväntade sammanhang och fått vara med att se hur Gud upprättat och läkt människor genom att bara lyssna in den helige Andes röst. Det är min erfarenhet att det endast går att bli den man ska vara genom att ta reda på vem Gud är. Bibeln säger: ”Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot” (Sak 4:6). Gud är inte som alla andra - Gud är den ende! Inte heller du ska vara någon annan än den Gud tänkt att du ska bli. Gud välsigne Dig! g

fakta Nicolaj Vollburg Ålder: 49. Bostadsort: Linköping Familj: Fru Helena och barnen Alicia, Samuel, Benjamin och Elvira. Yrke eller studier: Konsertpianist och dirigent, Officer i Frälsningsarmén. Böcker jag gärna läser: Bibeln, biografier och just nu ”The Seven” av René Schlaepfer.

aktuellt

Samarbete för att stoppa sexhandeln foto: jonas nimmersjö

UNDER OKTOBER genomförde

Karl-Bertil Jonssons julafton SCALATEATERN I STOCKHOLM sätter under november till januari upp Tage Danielssons och Per Åhlins välkända julsaga Karl-Bertil Jonssons julafton. Föreställningen är bearbetad av Henrik Dorsin och påminner om hur fint det är att dela med sig till varandra i juletid. Frälsningsarmén som är omnämnd i julsagan har blivit inbjuden att före och efter föreställningen stå på plats med julgrytan och kollektera till årets julin-

samling för att fler skall få en God Jul och en bättre situation även efter jul. En del av teaterns intäkter går också till Frälsningsarmén. Bilden är från premiären 8 november då en grupp musikanter från Söderkåren och Templet spelade carols och Frälsningsarméns Sociala Center på Långholmsgatan tog emot gåvor vid grytorna av den efter föreställningen extra givmilda publiken. g Lars Beijer

Frälsningsarmén i Helsingborg, FemHbg och Kulturhotellet en rad aktiviteteter för att förändra attityden till pornografi och sexhandel. Bland annat hölls en paneldiskussion kring vägen bort från prostitution och till en värld där ingen människa har en prislapp på sin kropp. Camilla Bergvall från FemHbg ledde samtalet mellan Emma Cotterill, Frälsningsarmén, Maria Ahlin från Changing Attitudes och Ida, en av personerna bakom #intedinhora, Emma betonade vikten av lokala samarbeten. – Det handlar om vår stad och vårt ansvar. Lokala politiker, myndigheter, idéburna organisationer, företag och privatpersoner måste arbeta tillsammans för att identifiera utsatta och motverka sexhandeln. g Eva Gustin

Världens mest lästa bok

foto: per lundell

EN AV HÖSTENS tre juniorsoldathelger hölls i Umeå. Förväntansfulla barn och ledare samlades kring temat ”Bibeln – världens mest lästa bok”. I den inledande storsamlingen fick barnen lära sig mer om Bibeln och dessutom rappa en bön. Under helgen pratade vi om förebilder i Bibeln och betydelsen av att ha goda förebilder. Uteaktiviteter, bönestationer, en fantastiskt rolig festmiddag samt filmkväll ingick också, tillika

med klättring på Umeå-kårens klättervägg. Några lyckades klättra upp för hela väggen medan övriga deltagare hejade på. Helgens avslutande gudstjänst leddes till barnens förtjusning av Gabriel och dockan Åsskar, kända för publiken genom mediaprojektet Kylskåpsradion. Alla fick med sig budskapet om att vi är underbart skapade och värdefulla för Gud. g Ewa-Marie Kihlagård

en dag på jobbet | matbanken

09.46, VEDDESTA, MATBANKEN

Mat på väg Stridsropet följde med Matbankens Isac Helgason på en intensiv stockholmsturné. Frälsningsarméns sociala verksamheter får två gånger i veckan mat och hygienartiklar levererade från Matbankens lager utanför Stockholm. Utan de ovärderliga bidragen skulle många av verksamheterna inte klara att dela ut sina matkassar eller bedriva de viktiga kaféerna. TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

— Jag ser er från kontoret. Jag kommer ut strax! Det är en solig, klar oktobermorgon med singlande gula löv i luften. Isac Helgason, verksamhetsansvarig på Matbanken, låter lika munter på rösten som det visar sig att han är i verkligheten. Platsen är Veddesta i Järfälla, utanför Stockholm, och Matmissionens cirka 1500 kvadratmeter stora lagerlokaler, där också Frälsningsarméns Matbanken håller till sedan i januari 2018. Inomhus bär man kartonger och skjuter tunga gallervagnar med varor. Det morsas glatt från olika håll. Isac visar runt i de olika utrymmena: lager, kontor, butik med billigare varor. I frysrummet slår köldröken ur munnen när han pekar och berättar. Ute på lagergolvet står pallar med bland annat mjöl, crème fraiche, mjölk, schampo, kaffe och barnmat. Det är Matbankens varor som under dagen ska delas ut till fem av de omkring 15 sociala verksamheter som Frälsningsarmén bedriver i Stockholm. Idag har ett företag dessutom skänkt tre pallar med kopieringspapper. — Basen i vår verksamhet är att ICA:s centrallager förser oss med matvaror och hygienartiklar varje vecka. Vi får en till två pallar, ibland tre. Varorna sorteras här efter avstämning med verksamheterna. Man kanske ska ha utdelning av matkassar eller baka i kaféet och behöver mjöl och smör, eller extra mycket pålägg till de mackor som bjuds, säger Isac. Han avbryter sig för ett telefonsamtal och hojtar samtidigt bort till kollegan: — Jonatan, du har lassat in för mycket, 15

en dag på jobbet | matbanken

det här ska inte in på Söder utan till Akalla! Jonatan Bachew kom från Trinidad och Tobago med fru och två barn för åtta månader sedan och bytte ett liv som pastor där till lagerjobb och matleverans i det kylslagna Sverige. Han skiner som en sol när han berättar hur familjen trivs med den nya tillvaron. Under tiden baxar han de felaktiga kartongerna ur Peugeot-pickupen och upp på lastkajen igen. Allt är klart och det är dags att rulla in mot Södermalm. När vi lämnar Västerort berättar Isac att arbetsdagen för honom och Jonatan alltid börjar i bilen. — Jag hämtar Jonatan och så har vi morgonbön tillsammans. Det är helt nödvändigt att starta på det sättet inför Gud, säger han. Jonatan nickar.

9.46 Morgonbön i

bilen är en nödvändig start på dagen.

10.29, BERGSUNDS STRAND, FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA CENTER

Höstsolens sneda strålar bildar en ljusgata på asfalten. Grundaren av Matbanken, Lasse Korhonen, står på trottoaren med en pirra och väntar. Anna-Lena Hjerpe och vikarien Ehab Mageed kommer ut i bara tröjärmarna och tar emot varorna, som ska omvandlas till smörgåsar och matkassar en trappa upp. Glädjen är stor över varje skänkt vara, behovet ökar och trycket på hjälp är stort, berättar de. — Ja, självklart vill vi ha kopieringspapper också, säger Anna-Lena glatt till Isac, och går före upp till centrets köks- och personaldel. Åter i bilen berättar Isac att han själv tidigare arbetat på härbärge och känner starkt för den typ av verksamheter som han nu får köra ut varor till. Dessutom är en av Matbankens visioner att minska matsvinn och på så sätt påverka miljön till det bättre. Han märker att allt fler företag och organisationer vill vara med på ett hörn. — Mitt uppdrag är att ta emot varorna från våra givare på ett seriöst sätt och köra ut dem till våra verksamheter. Dessutom har jag som mål att komma med nya visioner och strategier för Matbanken. Sedan jag kom har vi till exempel släppt allt pappersarbete och datorise16

rat leveranser och statistik. Det finns så mycket man kan effektivisera, säger han entusiastiskt. 10.50, SÖDERKÅREN, HORNSGATAN

Det är inte helt lätt att parkera på Hornsgatan men Isac och Jonatan knixar in bilen i en lucka och börjar genast bära in varor. Marie Möller, verksamhetsutvecklare på Söderkåren, och hennes kollegor kommer ut och hjälper till. — Matbankens leveranser betyder allt för oss, säger hon och gör tummen upp åt en kartong med ”klämmisar”, mellanmål för barn. — Vi har massor av mammor med barn som kommer hit. Förutom kaféverksamheten delar vi varje onsdag ut 15-20 matkassar och för våra besökare är detta helt avgörande. Hon flyttar sig åt sidan medan kartongerna bärs in. — Antalet hjälpsökande har ökat jättemycket de senaste åren. Det är väldigt uppskattat när det kommer annat än mat också, lite godis eller så. Besökarna behöver lite roligt ibland, säger hon och ler. När vi åter rattar runt på Södermalms många enkelriktade gator berättar Isac att han ibland får frågan om maten som delas ut är utgången.

— Jag är väldigt noggrann i mitt urval. Generellt är det väldigt hög kvalitet på det som levereras, och ICA:s gåvor är alltid ur det ordinarie sortimentet, säger han. 11.15, KÅR 393, GOTLANDSGATAN

— Välkomna! Thomas Andersson, kårledare på Kår 393 håller upp den vackra jugenddörren medan Isac och Jonatan lyfter in kartonger med ost, mjölk och torrvaror. Därinne sitter flera damer och dricker kaffe. Personalen hälsar glatt. Utan Matbanken skulle man inte kunna dela ut sina matkassar varannan vecka eller baka lika mycket till kaféet, berättar Thomas. Maten används även under en träff som kallas Mötesplatsen, två gånger i veckan. — Det här är en fantastisk möjlighet, en riktig välsignelse. Tidigare fick vi bröd från ett bageri men de har ändrat sina rutiner så det upphörde tyvärr, säger kårledaren innan han vinkar av oss på trottoaren. 13.00, BUTIKEN PARADISET, BRÄNNKYRKOGATAN

Efter ett lunchstopp styr vi mot matbutiken Paradiset. Ute blåser det lite snålt, men inne är det varmt och ombonat. Allt

en dag pĂĽ jobbet | matbanken 13.00 11.15

9.46 10.50

14.10

13.45 Isac Helgasson

packar russin till kvinnocentret i Akalla. Gåvorna från företagen varierar vecka för vecka.

är arrangerat i harmoni, med enbart naturliga, hållbara och ofta lokalproducerade varor på hyllorna. Martine Törnkvist har svart skjorta och förkläde precis som övrig personal. Hon leder oss genom butiken bort till lagret där en bagare kommer släpande på två stora, svarta säckar som han lämpar över till Jonatan. — Det är vårt fina ekologiska Saltå Kvarn-bröd som vi inte kan sälja i butik, säger Martina. Vi ger så gärna till Frälsningsarmén för att minska matsvinnet. Bröd ger vi även till ett soppkök här i Stockholm, säger hon. 13.45, VEDDESTA, MATBANKEN

Det är viktigt att hålla rätt vikt på lasten i bilen, därför måste Isac och Jonatan åka hem mellan leveranserna. Åter vid Matbankens lagerlokaler lastar de på mer varor. Isac berättar att man efter den heta sommaren 2018 konstaterat att det skulle behövas en riktig kylbil. — Att köra kylvaror i het bil och riskera att hamna i bilköer in mot Stockholm är inte så bra. Han ringer till kvinnocentret i Akalla och stämmer av. — Vill ni ha russin nu inför jul, kanske? frågar han. Bröd? Vi har kopieringspapper idag också. Ok, då vet vi! säger 18

Isac och lyfter upp en låda hudkrämer, bodyscrub och balsam. När vi åter är på väg berättar han att det på kvinnocentret generellt finns ett stort behov av blöjor, barnmat och hygienartiklar för kvinnor, så det försöker han lägga undan till dem. 14.10, KVINNOCENTRET AKALLA, KISTA

Skratten möter oss redan i dörren. Det vimlar kring bilen när Turid, Soledad, Touria och Mari, alla anställda eller engagerade på kvinnocentret, hjälper till att bära in varorna. — Toppen - hudlotion! säger Soledad, och erbjuder kaffe med hembakta kakor. — Kom, kom och sätt er! säger hon och tar fram koppar. Till Frälsningsarméns Kvinnocenter kommer familjer med upp till fem barn, som har svårt att få tillvaron att gå ihop. Efter inledande samtal om den ekonomiska bilden delas matkuponger ut att handla mat för, en gång i veckan eller varannan vecka. Innan vi försiktigt rullar iväg mellan Akallagångens strosande människor, säger Turid Bååth, kaplan på kvinnocentret: — Det här är väldigt viktigt för oss. Matbankens leveranser innebär ett stort bidrag till vår matutdelning.

15.45, SKOGSBO, FRÄLSNINGSARMÉNS SKYDDADE BOENDE

Stockholms infartsleder har redan hunnit stocka sig rejält när färden går mot dagens sista anhalt. Isac tittar på klockan. — Baksidan med att ha sitt arbete mestadels på vägarna är att man kan bli sen till förskolehämtning och annat. Som tur är kan jag och min fru hjälpas åt, säger han och sms:ar hem. När vi till sist når ett av Frälsningsarméns skyddade boenden i ett naturskönt område tar Jenny, en av de anställda, emot varorna som kommer väl till pass inför helgen. — Det här är toppen! säger hon och kikar ner i lådan. Ett av barnen som bor på boendet hejar och hjular glatt genom rummet. — Vi delar ut maten till de kvinnor och barn som bor här hos oss. De bor i självhushåll med egna kök men på fredagar lagar vi maten tillsammans. 16.15, PÅ VÄG HEM

Huvudstadens trafik tätnar ytterligare. Solen börjar gå ner bakom träden och det ser ut att bli en klar och kall höstkväll. Isac Helgasson och Jonatan Bachew tackar varandra för en bra dag och far hemåt. Totalt 14 mils åkande till Frälsningsarméns viktiga hjälpverksamheter är över för den här gången. g

JOHNNY OCH EVA KLEMAN

debatt

Gemenskap motverkar ökande klyftor ATT FÅ INGÅ I EN GEMENSKAP är ett grundläggande behov för att människan ska må bra. Vi behöver både gemenskapen med den närmaste familjen och i sammanhang utanför familjen för att känna oss delaktiga i samhället. Här har Frälsningsarmén tillsammans med andra ideella organisationer en viktig uppgift att fylla för barn som riskerar att hamna i utanförskap.

BARN I EKONOMISKT UTSATTA FAMILJER ÄR MINDRE DELAKTIGA I SAMHÄLLET OCH SAKNAR OFTA MÖJLIGHETER TILL EN MENINGSFULL FRITID. Flera källor visar att allt fler barn har det tufft ekonomiskt i dagens Sverige. Enligt Rädda barnens barnfattigdomsrapport 2018 har klyftorna ökat mellan de barn som lever i störst ekonomisk utsatthet och de barnfamiljer som har det bra ekonomiskt ställt. Kronofogden rapporterar att de som fick uppleva att båda eller någon av föräldrarna blev av med

sitt hem genom vräkning ökade med 23 procent under årets första halvår till 231 barn. Ute på våra kårer möter vi många familjer som är både hungriga och dåligt klädda. Men det största problemet här i Sverige är oftast inte att föräldrar inte har råd att köpa mat och kläder till sina barn. Ett större problem är att barn i ekonomiskt utsatta familjer är mindre delaktiga i samhället och ofta saknar möjligheter till en meningsfull fritid. Enligt SCB har barn i socioekonomiskt utsatta familjer, barn med ensamstående föräldrar och barn till utlandsfödda föräldrar en mindre aktiv fritid än andra barn och enligt Rädda barnens rapport beskriver dessa ofta en känsla av att inte vara delaktiga i en gemenskap. Att barnen inte deltar i fritidsaktiviteter kan bland annat bero på höga avgifter och krav på dyra utrustningar. Här kan vi inom Frälsningsarmén och andra ideella organisationer erbjuda alternativ. Vi kan göra roliga saker tillsammans som inte kostar så mycket eller bara finnas där för dem. Det kan vara av stort värde för unga att ha någonstans där de kan träffa vuxna som lyssnar och tar dem på allvar. För det barn som känner sig utanför kan det yttre få väldigt stor betydelse. Märkeskläder och den senaste elektroniken kan bli ännu viktigare för att smälta in. Vi behöver därför ta chansen att prata med barn och unga om värderingar kring vad som är viktigt i livet. Bland

Eva Gustin är informationsansvarig på Frälsningsarméns högkvarter.

annat är det angeläget att arbeta för att minska hypen kring det materiella. I ett fungerande samhälle behöver alla känna sig delaktiga. Även om det är viktigt att ha en trygg ekonomisk grund att stå på behöver vi lyfta diskussionen från att handla om vilka materiella kriterier som ska ingå i existensminimum. Om vi inte ska riskera att delar av den unga generationen ställs utanför samhället måste vi hjälpas åt att skapa en grund för gemenskap. Som en välkomnande, troende och hjälpande organisation har Frälsningsarmén möjlighet att vara drivande för att inkludera alla och motarbeta ökade klyftor i samhället. g

FOKUS | efter jul

Nytt år och tom plånbok För många är januari den månad på året då det är som svårast att få ekonomin att gå ihop. Det märks även bland dem som kommer till Frälsningsarméns sociala verksamheter. På vissa håll görs extra hjälpinsatser då medan andra försöker förebygga med kurser i vardagsekonomi. TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: SHUTTERSTOCK 20

FOKUS | efter jul

VI VILL HJÄLPA DEM UR UTSATTHETEN LÅNGSIKTIGT GENOM ATT GE KURATIVT STÖD OCH PÅ VISSA HÅLL ERBJUDS KURSER I VARDAGSEKONOMI, HUR MAN LÄGGER UPP EN BUDGET OCH HUR MAN HANDLAR BILLIGT.

ånga har det knapert ekonomiskt i januari. I flera av Frälsningsarméns verksamheter görs extra hjälpinsatser inför julen men kanske inte lika mycket efter nyår. De som inte fått stöd i december, eller de man inte kunnat hjälpa då, kan däremot få motsvarande hjälp i januari på vissa håll. Susanne Åsbogård, föreståndare för kårens sociala arbete i Alingsås, påpekar att man kanske ändå skulle börja med extra hjälpinsatser i januari. — När man pratar med folk så är det jättetydligt att vi kanske borde ha utdelning i januari och februari. Många drar på sig räkningar kring julen ända in i februari/mars, säger hon. — Även en hel del av dem som får ekonomin att gå ihop har ingenting över efter nyår, fortsätter hon. Edvard Björnvinge, föreståndare för kårens sociala arbete i Jönköping, påpekar att han och kollegorna får in fler förfrågningar om matkassar i just januari. Till Frälsningsarméns kvinnocenter i Akalla kommer många flyktingkvinnor för gemenskap och för att lära sig svenska och om hur vårt samhälle fungerar. Där har man ingen extra stor utdelning till julen utan hjälpen ser ungefär likadan ut året runt, även om januari månad utmärker sig något. När någon söker ekonomisk hjälp inleder man alltid med ett samtal. — Vi får fler samtal i januari. Om man har barn så går de inte i skolan kring jul och nyår och då måste man köpa mer mat. Även de som inte har något vill ha det extra mysigt under julen och kunna köpa julklappar. Och 200 kronor för en gran är

ju ganska mycket pengar, säger Jenny Alm, föreståndare. I en del verksamheter erbjuds samma hjälp i januari som under andra månader. Ywonne Eklund, metodstödjare för Frälsningsarméns kårers sociala arbete, nämner dock att Frälsningsarméns primära uppgift inte är att ge människor en matkasse eller presentkort ett par gånger per år. När maten är slut är läget ofta detsamma som innan och den kortsiktiga hjälpen håller dessa personer kvar i samma situation. — Vi vill hjälpa dem ur utsattheten långsiktigt genom att ge kurativt stöd och på vissa håll erbjuds kurser i vardagsekonomi, hur man lägger upp en budget och hur man handlar billigt, säger hon. Hon nämner att det är viktigt att förebygga att människor hamnar hos Kronofogden eller att de blir av med sina lägenheter. En del vet inte vilka rättigheter de har, vilka bidrag och fondmedel de kan söka, vissa har en bristfällig kommunikation med kontaktpersonen på Socialtjänsten och andra har svårigheter med språket. — Ibland orkar man inte ta tag i sin situation och då kan vi ge samtalsstöd så att personen börjar tro på sig själv, kan ta tag i det hela och få ordning på saker och ting, säger Ywonne Eklund. Till kåren i Östersund kommer en blandad skara människor som befinner sig i ekonomisk utsatthet, exempelvis småbarnsfamiljer, ensamstående föräldrar, hemlösa och pensionärer. På kåren kan man få matkassar och äta mat varje vecka. Där hade man extra många hjälpsökande i just januari förra året. För att förebygga att människor hamnar i en

svår sits efter årsskiftet så bjuder man därför för första gången in till en föreläsning kring budget och ekonomisk framförhållning inför julen. — Det kan hjälpa människor att få koll på sin budget, att hushålla med sina pengar och fördela utgifterna, säger Zara Watanen, kåransvarig. I januari är även aktiviteten ”Tio dagar kvar på månaden” inplanerad. Det är också ett nytt koncept som handlar om hur man får pengarna att räcka hela månaden, i synnerhet under januari. Detta erbjuds både dem som sökt hjälp på kåren inför julen och andra som kan ha nytta av det som lärs ut. Tanken är att en grupp på kanske 8-12 personer samlas på mataffären Willys. — Vi kommer att dela spartips med varandra och se vad exempelvis 500 kronor räcker till. Gruppen väljer även en maträtt som vi handlar ingredienser till och sedan lagar tillsammans på kåren, säger Zara Watanen. Hon nämner att den som arbetar i köket också kan bidra med kunskap kring hur man gör smarta inköp och hittar billiga alternativ och erbjudanden. Deltagarna får även med sig matlådor hem. Eventuellt är detta något som kommer att erbjudas vid fler tillfällen längre fram. Ett annat event som finns i planerna är att ha ett stort födelsedagskalas på leklandet Djungelhuset för de familjer man har kontakt med. — Många barn har inte den möjligheten och eftersom januari för många är en sparmånad så vill vi se till att den inte bara blir problemfylld utan att det kan bli lite fest då också, avslutar Zara Watanen. g 21

Personligt | sven nilsson

Sven Nilsson fångar fortfarande apelsiner Med sexårig folkskola och arbete som timmerflottare på sågverket i Vansbro kunde livet tett sig annorlunda för Sven Nilsson, nu 99 år. Han är uppväxt i en familj och släkt där nästan alla tillhörde Frälsningsarmén. Under hela sitt liv har han tagit vara på tillfällen att lära nytt. TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

rågar man Sven Nilsson när han kom med i Frälsningsarmén svarar han: "Den 17 mars 1897". Då gick hans farfar och farmor, Olov och Anna Nilsson, till botbänken på den nya frälsningsarmékåren i Vansbro. Så gjorde även hans mormor och morfar, Anna och Gustav Käck, och också de blev snart frälsningssoldater. När Sven föddes 1919, var atmosfären i hemmet helt i Frälsningsarméns anda. Farfar Olov var spelman och spelade fiol. Musik har alltid haft stor betydelse för Sven. Som nioåring blev han trumslagare i hornmusikkåren. Sven lärde sig spela trummor med hjälp av en ”trumskola” från Smålands musikvaruhus. Han spelade tills trumskinnet sprack. Kåren hade inte råd att köpa nytt så Sven bytte instrument och började spela althorn. Hans dröm var att spela i stabsmusikkåren, Frälsningsarméns elitmusikkår. Det som krävdes där var att man kunde spela minst två instrument och därför lärde sig Sven spela fiol. Yrkeskarriären började när Sven, som

elvaåring, började sommarjobba på sågverket där både hans far och farfar arbetade. — Det fick man egentligen inte, det var ett ganska hårt och tungt jobb, men på den tiden var det inte så noga. Som fjortonåring arbetade jag dessutom nattskift, säger Sven. I skolan hade vi friluftsdagar ibland och när vi skulle träna störtlopp var läraren lite klurig. Han placerade en apelsin vid sidan av spåret där farten var som högst och den som då kunde gripa apelsinen i farten fick behålla den. Det var förstås ett fynd för en arbetarpojke och en övning jag fortsatt med hela livet. Jag har försökt ”fånga apelsinerna”, alltså skaffa kunskap, ibland genom nattliga studier och kurser av alla slag och har klarat det ganska hyfsat i livet, berättar Sven Nilsson. Sven arbetade också på en cykelfabrik, sprutlackerade cyklarna och såg genom fönstret hur frälsningsofficerarna på kåren packade lådor med Stridsrop på pakethållaren och for iväg. — Då tänkte jag att det kanske vore

någonting för mig. Jag ansökte om att få bli frälsningsofficer och 1939 började jag på Krigsskolan på Skeppargatan i Stockholm. Vi var 107 kadetter, som tillhörde en kadettring som kallades De ståndaktiga. Detta var under brinnande krig, vilket även kom att prägla skolan. Krigsskolechefen Evald Malmströms son stupade i finska kriget och två av kadetterna valde att själva åka dit som frivilliga soldater. Senare behövde Sveriges försvarsmakt hela Krigsskolan och alla som fanns där evakuerades. Kadetterna fortsatte sina studier per korrespondens. Sven beskriver dock sin tid på Krigsskolan som en fin tid där han fick en gedigen utbildning och utvecklades även som musikant i skolans musikkår. I april 1940 blev han frälsningsofficer. Första ordern fick han som assistent till kåren i Storvik i Gästrikland. På divisionschefens förfrågan, började han och kaptenen åka runt till olika kårer i divisionen för att ha möten och sjunga och spela. I december 1940 kom de till en plats som då hette Upplandsbodarna, nuvarande Skutskär.

Personligt | sven nilsson

En fiol betraktades förr som ett djävulens instrument och de flesta spelmän som blev troende brände sina fioler, berättar Sven Nilsson. Men det gjorde inte hans farfar Olov. Vi frågar om Sven har sett något märkligt med fiolen, eftersom det är ett djävulens instrument. Sven skrattar, lyfter fiolen, tittar in i fiolhuset, och säger: – Hörru du du. Jag har tittat några gånger, men jag har inte sett något. Inte någon liten smådjävul ens.

Personligt | sven nilsson

— Det var då jag för första gången träffade henne som skulle bli min fru. Jag började titta litet extra på henne. Hon hette Lisbeth Ohlkvist, säger Sven. Sven själv inkallades till militärtjänst och blev sedan assisterande kårledare på tre olika kårer innan han fick order till Kurön, Frälsningsarméns behandlingshem för alkoholister. Nu fick han äntligen gifta sig med Lisbeth. Reglerna var att en frälsningsofficer som skulle gifta sig hade tjänstgjort vid minst tre kårer som assistent och först efter fem år kunde man gifta sig. — Det var vinter när vi gifte oss i Trelleborg. När vi skulle tillbaka till Kurön hade båten mellan Västerås och Stockholm gjort en ränna i isen. Plank och stegar var utlagda så man kunde krypa över

rännan. Vi kom med pick och pack, allt skulle över rännan och Lisbeth var dödsförskräckt. Jag sa till henne, att hon ju inte var den första som krupit till Kurön. Det hade många gjort före henne, påpekar Sven med ett leende.

VÄL FRAMME PÅ ÖN MÖTTES DE AV DE BOENDE SOM STOD MED FACKLOR I HÄNDERNA OCH SÅ TÅGADE DE NYGIFTA I TRIUMF IN PÅ KURÖN. Sven Nilssons mammas gitarr var flitigt använd, men går inte längre att stränga. – Mamma var en flitig gitarrspelare och hon lärde mig att spela gitarr.

Väl framme på ön möttes de av de boende som stod med facklor i händerna och så tågade de nygifta i triumf in på Kurön. Frälsningsarméns nye chefsekreterare tyckte att så unga officerare skulle vara ute på kårerna och så sändes Sven och Lisbeth Nilsson som kårledare till Strömstad. Där föddes deras första barn. Från Strömstad flyttade de till Töreboda och senare till Luleå. Från Luleå beordrades de till Frälsningsarméns högkvarter i Stockholm. Sven skulle bli instruktör på ungdomsavdelningen. I totalt 16 år arbetade Sven inom ungdomsarbetet med olika uppdrag. Han tjänstgjorde också en tid på Krigsskolan som chef för den manliga avdelningen och som lärare. Under den tiden passade han på att gå kvällskurser på Östra Reals vuxengymnasium. År 1967 flyttade Nilssons till Luleå igen då Sven blev divisionschef i Övre Norrlands division. När han sedan blev nationell ungdomssekreterare hade Frälsningsarméns ungdomsarbete 40 000 medlemmar. EFTER FEM ÅR som nationell ungdoms-

sekreterare fick Sven telegram från internationella högkvarteret i London. Det innehöll order som chefsekreterare i det norska territoriet med Norge, Island och Färöarna. I mars 1975 anlände paret till Oslo och Sven beskriver tiden i det norska territoriet som en mycket spännande och äventyrlig tid, med båtresor mellan kårer i Färöarna, bilresor på slingriga vägar och bad i varma källor på Island. — Frälsningsarmén i Norge har ett fint socialt arbete, säger Sven och berättar hur bra han och Lisbeth trivdes. Vid kongressen i Oslo 1977 skulle Sven inleda ett officersmöte. På väg upp till talarstolen fick han en bunt telegram som han trodde var hälsningar till kongressen. Ett av telegrammen var från stabschefen i London med order att bli ledare för Frälsningsarmén i Danmark. Sven fick inte säga något om det innan kongressen var över. Senare samma år flyttade paret till Köpenhamn och Sven var ledare för Frälsningsarmén i Danmark under fyra och ett halvt år.

Personligt | sven nilsson

VI MÅSTE ÄNDRA PÅ ORDERN. DU KOMMER ATT BLI LEDARE FÖR FRÄLSNINGSARMÉN I SVERIGE!

— Det var en fantastisk tid, med många olika slags härliga upplevelser. Nåväl, vi hade kongress i Danmark 1981 med Frälsningsarméns världsledare general Arnold Brown som ledare. När vi stod på Kastrups flygfält och gästerna skulle åka hem tog generalen mig i armen och sa: — Kom här! Jag skulle vilja utnämna dig till kommendör och ledare för Frälsningsarmén i Norge, Island och Färöarna. Jag var överraskad. Det var inte fullt så drastiskt som när jag fick order till Danmark men det var speciellt, fortsätter Sven. General Brown skulle pensioneras och ny general väljas. Höga Rådet valde Jarl Wahlström, dåvarande ledare för Fräls-

Nio år gammal började Sven Nilsson spela trummor i Vansbro musikkår. Sittande från vänster: Nils Pettersson, Harry Matsson, Edvin Stensäter, Sven Nilsson (10 år), Hilding Finné, Anders Norin, August Törnkvist. Stående från vänster: Arthur Bäckman, Martin Hammarström, A. Wijk, Ilar A. Larsson, Reinhold Claesson, Teodor Nilsson.

ningsarmén i Sverige. Efter några veckor får Sven ett samtal från general Brown. — Vi måste ändra på ordern. Du kom-

fakta Sven nilsson Bor: I Vasastan, Stockholm. Familj: Barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Yrke: Frälsningsofficer med kommendörs rang, pensionär. 1919: Född 27 juli. 1939: Började på Frälsningsarméns Krigsskola (Officersskolan). 1940: Blev frälsningsofficer. 1946: Gifte sig med Lisbeth Ohlkvist. 1967: Divisionschef för Övre Norrlands division med säte i Luleå. 1971: Bjöd in gruppen ABBA att sjunga på riksting för ungdomar. 1975: Chefsekreterare för Frälsningsarmén i Norge, Island och Färöarna.

1977: Ledare för Frälsningsarmén i Danmark. 1981: Kommendör och ledare för Frälsningsarmén i Sverige. 1986: Fick kungens medalj i tolfte storleken med serafimerband. Övriga uppdrag i Frälsningsarmén: Assisterande kårledare i Storvik, Lidköping, Templet i Stockholm, Jönköping. Tjänstgöring på Kurön. Kårledare i Strömstad, Töreboda, Luleå och Sundsvall. Ungdomsinstruktör, ungdomssekreterare för Dala division och Göteborgs division, assisterande nationell ungdomssekreterare, lärare på Krigsskolan, nationell ungdomssekreterare.

mer att bli ledare för Frälsningsarmén i Sverige!, löd generalens ord. — Nåväl, tiden har gått och jag var ledare för Frälsningsarmén i Sverige från december 1981 till september 1986. Jag gick i pension när jag var 67 år gammal, avslutar Sven den del av berättelsen som handlar om aktiv tjänst. Slutat arbeta för Frälsningsarmén har Sven inte gjort. Han är aktiv medlem i Vasakåren i Stockholm och leder regelbundet träffar där. Han har skrivit fem böcker och varit medlem i Högkvarterets musikhistoriska nämnd. Trots att det varit många flyttar och tvära kast och ibland besvärligt för familj och barn att bryta upp, beskriver Sven tiden som officer som något positivt. — En officer får ju order och det visste jag. Jag visste också att det var obegränsad arbetstid och låg lön. Man lär sig att anpassa sig, försöka ta vara på det hela och ibland fånga tillfällena i flykten. Det handlar om att fortsätta ”fånga apelsinerna”, som jag gjorde som barn, avslutar kommendör Sven Nilsson. g 25

vĂ¤rlden | kenya

världen | kenya

Rent vatten räddar liv Varje dag behöver de bära flera liter vatten med sig till skolan. Vatten från en källa, pöl eller flod, alltså samma ställe där familj och grannar hämtar vatten för hushållsbruk. Elevernas vatten ska räcka till handtvätt, att dricka och till matlagningen. Ibland behöver det också räcka till att skura golvet i klassrummet och tvätt av skolans toaletter. TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

attnet innehåller ofta parasiter och farliga bakterier som gör att barnen ofta blir sjuka och missar mycket av undervisningen. Om de inte har med sig vatten till skolan, blir de hemskickade. Så är än idag förhållandena för många skolbarn i Kenya. Det är inte bara sjukdom och missade lektioner som är risker för dessa barn. Enligt UNICEF dör 1000 barn varje dag på grund av brist på rent vatten. Sjukdomarna som sprids har många gånger dödlig utgång. Det går dock att med relativt enkla medel förbättra situationen för dessa skolbarn. Frälsningsarméns territorium Kenya öst, The Salvation Army Kenya East Territory, arbetar för att ge skolor och byar bättre möjligheter. Mseto WASH är ett byutvecklingsprojekt som drivs för att ge skolor till-

gång till rent vatten för handtvätt och rent dricksvatten. Projektet hjälper inte bara skolorna utan även byborna i skolornas upptagningsområde som kan få hjälp. De skolor som fått hjälp har i dag mycket högre närvarostatistik och presterar mycket bättre i nationella tester på grund av att eleverna inte längre behöver bära med sig vatten till skolan. — Tidigare behövde eleverna bära tre eller fem liter vatten till skolan, beroende på elevernas ålder. Sedan projektet startade är den bördan historia, säger Joshua Ndeto, rektor på Kyemwole Primary School. Tänk er ett barn som måste bära en dunk med fem liter vatten, i bland så långt som fem kilometer, till skolan. När barnen kom fram till skolan var de redan trötta. Kwenyemole Primary Schol är en av många skolor som fått hjälp genom Mse-

to WASH-projektet. Här finns i dag vattentankar som samlar upp regnvatten, vatten som kan användas för handtvätt och städning. Det finns filtertankar som filtrerar vattnet så det också går att dricka. Eleverna behöver inte längre bära med sig vatten. På skolan har toaletterna förbättrats och eleverna lär sig hur viktigt det är att tvätta händerna efter toalettbesök och före maten. Tidigare vågade flickor inte vara på skolan om de hade fått sin menstruation, berättar Joshua Ndeto. De var ofta borta tre till fyra dagar vid varje period. De kom därför efter med studierna och många flickor slutade skolan helt. På Kwenyemole Primary School finns idag särskilda rum i anslutning till toaletterna med möjligheter för de äldre flickorna att göra sig rena. De har idag möjlighet att slutföra 27

sina studier. De unga flickorna får även hjälp med sanitetsbindor och får undervisning av de kvinnliga lärarna. — Flickorna kommer till skolan varje dag, säger Joshua Ndeto. Vi har inte längre hög frånvaro, som vi hade tidigare år. Nu känner sig eleverna bekväma och projektet har hjälpt både flickor och pojkar att kunna vara kvar i skolan. Eftersom projektet är ett byutvecklingsprojekt, handlar det inte bara om att 28

ge rent vatten till skolor. Joshua Ndeto berättar att bybefolkningen måste vara engagerad och själv bidra med 10 procent till projektet både vad gäller material och arbetskraft. — När ansökan var klar, utbildades föräldrarna och vi gjorde en plan, berättar Joshua. Det är viktigt att föräldrarna är engagerade i projektet och att de får en känsla av ägande. Då är det lättare för dem att bidra med de medel som behövs.

De tio procent som elevernas föräldrar måste bidra med är inte räknat i pengar. I Kwenyemole hjälpte man till med all den sand som behövdes för att bygga de nya toaletterna och fundamenten för vattentankarna. Man bidrog även med tegelstenar och den arbetskraft som behövdes, berättar Joshua Ndeto. — Jag tror också att skolan blir en spegel för byn, säger Joshua. Det barnen lär sig om hygien tar de med sig hem till sina

FOKUS | TRAFFICKING

Vattentankar samlar upp regnvatten från taken på skolan. Vattnet räcker även under de perioder då det inte regnar. Det avvänds för handtvätt, städning och efter att vattnet passerat filtertankarna även som dricksvatten för elever och personal.

DET BARNEN LÄR SIG OM HYGIEN TAR DE MED SIG HEM TILL SINA FÖRÄLDRAR SOM KANSKE INTE HAR SAMMA KUNSKAP.

föräldrar, som kanske inte har samma kunskap. Hushållens ekonomi har också förbättrats av att barnen inte längre behöver ta med sig vatten till skolan. Under torrperioderna behövde många köpa det vatten deras barn tog med till skolan, berättar Joshua. De bybor, som själva behöver rent vatten hemma kan också få stöd från Mseto WASH-projektet. De står då för halva kostnaden och får en uppsamlingstank för regnvatten och en filtertank för dricksvatten. I Kwenyemole har flera hushåll fått hjälp med detta. — Byn har lärt sig mycket om hygien och rent vatten, berättar Pias Makao, ordförande i byns projektkommitté, som själv har barnbarn i skolan. Många hushåll har idag byggt egna toaletter.Tidigare var många hem utan toaletter, och de som fanns var i mycket dåligt skick. Det vatten man hade att tillgå i byn var regnvatten som samlats upp i dammar. — Problemet var att det vattnet var smutsigt och spred sjukdomar, säger Pias Makao. I dag är det många i byn som inte längre behöver hämta vatten i dessa dammar och byns skolbarn behöver inte ta med sig smutsigt vatten att dricka. Hushåll med ekonomiska svårigheter, som till exempel en änka med många barn, kan få hjälp från projektet. — Sättet att mötas halvvägs, som man gör i Mseto WASH, där hushållen bidrar med hälften och projektet med hälften, har

På skolan i Kwenyemole är många elever engagerade i hälsoklubben. Här framför de en sång för att lära andra hur viktigt det är att tvätta händerna. ”Wash and clean, wash and clean”.

Nya toaletter är en viktig del i Mseto WASH-projektet i Kenya. Dessa toaletter är lättare att rengöra och elever och personal har också möjlighet att tvätta händerna efter sitt besök på toaletterna.

FOKUS | TRAFFICKING

HÄR FINNS IDAG VATTENTANKAR SOM SAMLAR UPP REGNVATTEN SOM KAN ANVÄNDAS FÖR HANDTVÄTT OCH STÄDNING.

Alla skolor i projektet får filtertankar från LifeStraw, som dessa i Kuyumbuni Primary School, för att göra vattnet drickbar. Joshua Ndeto, rektor på Kwenyemole Primary School, är mycket glad att få vara en del av projektet.

hjälpt många i byn, menar Pias. Utan detta hade inte många haft råd att skaffa en vattentank och kunnat ha vatten hemma. Om Pias Makao bara kunde välja en vinst med Mseto WASH, så skulle det vara vatten. Rent vatten, utan vattenburna sjukdomar till skolbarnen är den största vinsten. — Det var inte så att folk inte visste att man skulle tvätta händerna, berättar Pias. De hade bara inget vatten att tvätta händerna med. Idag har vattenburna sjukdomar i byn minskat med 82 procent. I samma region av Kenya ligger byn Kuyumbuni som också ingår i Mseto WASH- projektet. På Kuyumbuni Primary School berättar rektor Alex Mwikya att elevernas resultat på de nationella proven förbättrats sedan projektet startade. Skolan har lyckats få många fler elever att gå vidare till högre studier. — Vår skola var nummer ett i området, bästa skolan av 303, säger Alex Mwikya. Föräldrarna och alla i hela samhället är glada. Detta är ett resultat av det stöd vi fått, så vi tackar alla som har stöttat projektet och skolan. — Vi har fått LifeStraw-filtertankar genom projektet, säger Alex. Eleverna kan nu få rent och bakteriefritt vatten och behöver inte vara borta från skolan på grund av sjukdom. Tack vare vattenfiltertankar blir vattnet säkert att dricka för barnen. Nu kan de dricka när de känner sig törstiga utan att bli sjuka. Projektkorodinator för Mseto WASH på Frälsningsarmén i Kenya i detta områ-

världen | kenya

Förr fick eleverna bära med sig vatten hemifrån i plastdunkar. Det vattnet, som de tog från floder och dammar, var ofta förorenat och spred vattenburna sjukdomar.

de är Margereth Musumbi. I hennes område finns det tio skolor som ingår i projektet. De skolorna är alla grundskolor. — Vårt område är ett torrt område och här är det ofta problem med vattentillgången, säger Margereth. I projektet har det varit mycket upplyftande att se ett fungerande samarbete med byborna, det vill säga föräldrarna. De har ställt upp med material som behövdes och på denna skola i Kuyumbuni lyckades vi bygga upp alla nya toaletter på sex månader. På skolorna som deltar i projektet får barnen undervisning i hygien. — Det eleverna lär sig i skolan förs vidare till föräldrarna och samhället, säger

Margareth. Vi tror att barnen är katalysatorer som får samhället att utvecklas. Jag är glad att få arbeta som koordinator för

detta projekt. Jag tror att det projektet lär ut är ett bra sätt att hjälpa hela vårt folk. g

Fakta om Mseto Wash Frälsningsarmén i Sverige har under 2017 stöttat 28 utvecklingsprojekt i 15 länder inom följande områden: Vatten och sanitet, matsäkerhet, arbete mot människohandel och humanitära insatser. Under 2017 bidrog Frälsningsarmén i

Sverige med cirka 18,3 miljoner kronor till dessa projekt. Frälsningsarmén i Sverige har sedan 2009 finansierat utvecklingsinsatser i 80 skolor i Kenya där cirka 40 000 elever har fått tillgång till rent vatten, toaletter samt hygienutbildning.

Frågor och svar

I en artikelserie som sträcker sig över årets fem nummer av Stridsropet tar vi upp ett antal frågor som vi tror att många har kring den kristna tron. Vad innebär det kristna livet och vad får jag ut av det? Varför är det viktigt att bli frälst? Fungerar verkligen bön? Varför finns det ondska i världen om Gud är god? Kan Bibeln verkligen vara sann? Det är några av de frågor vi berör i detta och kommande nummer.

Vad innebär det att man har blivit frälst? Det engelska ordet som används för frälst är ”saved”, räddad. Frälst blir man när man tror på Jesus som Guds son, släpper in honom i sitt liv, följer och låter honom ledsaga en i livet. Bibeln lovar den som tillhör Gud att räddas ifrån döden och istället leva i evighet tillsammans med honom. BIBELSTÄLLEN

• ”Om du därför med din mun bekänner att

Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst.” Romarbrevet 10:9. ”Ty detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.” Johannesevangeliet 6:40.

•

Jo, jag undrar... SAMMANSTÄLLT AV: TERESIA JANSSON

Vad är synd? Begreppet synd översätts ofta med uttrycket ”att missa målet”, i det här fallet att gå miste om gemenskapen med Gud. Att inte tro på Jesus räknas som en synd och annat som skiljer oss ifrån honom är onda och felaktiga tankar, ord och handlingar. I Galaterbrevet beskrivs vad Gud vill att våra liv ska genomsyras av istället: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning. Ju mer vi lär känna Jesus och strävar efter att bli lika honom, desto mer kommer dessa egenskaper att rota sig i oss. Eftersom Gud är helig och fläckfri kan vi människor inte närma oss honom i egen kraft eftersom vi alla är syndare. Det var därför Jesus kom till jorden i människogestalt för att offras för vår skull så att vi kan ha en relation med Gud.

VILL DU GÅ EN ALPHAKURS OM KRISTEN TRO?

BIBELSTÄLLEN

En alphakurs består av tre delar: måltidsgemenskap, föredrag och samtal kring dagens ämne. Ta kontakt med någon kristen kyrka i din närhet och/ eller läs mer på: http://sverige.alpha.org

världen om synd och rättfärdighet och dom: om synd, ty de tror inte på mig.” Johannesevangeliet 16:8-9. ”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha

• ”Och när han kommer, skall han överbevisa •

förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem.” Romarbrevet 3:23-24. ”Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre." Romarbrevet 6:23. ”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt.” Efesierbrevet 1:7-8. ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Johannesevangeliet 3:16.

• • •

Frälsningsbön Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete). Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din Helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din Helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid. I Jesu Kristi namn. Amen.

dött för både de synder vi har begått och de vi kommer att begå. Men det är också viktigt att vi låter Guds Ande (den helige Ande som också benämns som hjälparen) fylla oss och leda oss i vardagen. Dessutom är det kristna livet fyllt av glädje, frid och välsignelser av olika slag vilket gör att våra åtaganden som Guds barn snarare hamnar i skuggan. Läs mer om detta i svaret på nästa fråga. BIBELSTÄLLEN

• ”Jag är Herren, din Gud, som har fört dig ut

Det kristna livet verkar ganska trist med en massa regler att följa. Är det så och varför? De flesta är nog överens om att inget samhälle eller sammanhang skulle fungera helt utan regler eller riktlinjer. Ett barn förstår inte alltid varför föräldrarna förmanar det och säger nej i en del lägen eftersom barnet inte har samma kunskap om och erfarenhet av livet som en vuxen.

Gud har satt upp ramar för oss som ett slags beskydd eftersom han vill vårt bästa. Om alla människor skulle hålla de tio budorden som räknas upp i Bibeln så tror jag att vår värld skulle se väldigt annorlunda ut i positiv bemärkelse. Vi skulle se mindre ondska och girighet och mer kärlek och generositet. Samtidigt så är Gud väl medveten om att ingen människa klarar av att leva ett felfritt liv men som tur är finns det en överflödande nåd ifrån Gud. Jesus har

ur Egyptens land, ur träldomshuset. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte missbruka Herren, din Guds, namn. Håll sabbatsdagen så att du helgar den. Hedra din far och din mor. Du skall inte mörda. Du skall inte begå äktenskapsbrott. Du skall inte stjäla. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, din nästas hus eller något annat som tillhör din nästa.” 5 Moseboken 5:6-21. ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.” Matteusevangeliet 22:34-40.

•

Frågor och svar

Vad är egentligen poängen och målet med att vara en kristen? Förutom att vi får spendera evigheten med Gud så vill han ha en kärleksfull relation med sina barn här och nu. Bibeln är full av löften till dem som tror. Gud har lovat att ge oss allt vad vi behöver, att hela och läka oss, att leda, hjälpa, beskydda och låta oss vila i hans varma, trygga famn. Dessutom är ingenting omöjligt för honom och när vi ber i Jesu namn kan han, genom oss, utföra mirakler. BIBELSTÄLLEN

• ”Min Gud skall med sin härliga rikedom i

Kristus Jesus fylla alla era behov.” Filipperbrevet 4:19. ”Jag skall skänka dig läkedom och hela dina sår, säger Herren, ...” Jeremia 30:17.

•

• ”Den som är ståndaktig skänker du trygghet,

på dig förtröstar han. Förtrösta alltid på Herren, ty Herren är en evig klippa.” Jesaja 26:3-4. ”...Jag skall strida mot den som strider mot dig, jag skall rädda dina barn.” Jesaja 49:25. ”Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.” Lukasevangeliet 18:27. ”Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er.” Matteusevangeliet 17:20. ”Amen, amen säger jag er: Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra... Och vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra…” Johannesevangeliet 14:12-14. ”Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde. Ingenting skall någonsin

• • • • •

skada er. Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er, som över att era namn är skrivna i himlen.” Lukasevangeliet 10:19-20. ”… Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut." Matteusevangeliet 28: 18-20.

•

Välkommen till

Stilla helg Lördag 9 februari 2019

Eric Ericsonhallen, Skeppsholmskyrkan Kl. 18.30

Östgöta Brass Dir. Peter Hellman

Söderkårens Musikkår Dir. Kent Jonsson

Derick Kane, Euphonium

Principal euphonium The International Staff Band

Kåfalla Herrgård, 12 - 14 april 2019 Tema: ”Kraftkällor i vardagen” Dagarna innehåller stillhet, tystnad, meditationer, vandringar, gudstjänst och tillfälle till samtal. Stilla helgen börjar med middag fredag kl. 17.00 och avslutas söndag med kaffe 15.30. Ledare för helgen är Stig Axelsson och Elsie Sjöö. Anmälan senast 29 mars till Elsie Sjöö. Kostnad 1 500:Elsie Sjöö: elsiesjoo@hotmail.com tel: 070-244 28 45 Stig Axelsson: stigaxelsson2@gmail.com tel: 070-371 43 20

Biljetter säljes på billetto.se

www.soderkarensmusikkar.se

För information besök kafalla.se eller ring någon av ledarna. I samarbete med Kamratförbundet FDFO.

FOKUS | TRAFFICKING

bibel & bön

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan. Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

foto: jonas nimmersjö

"Jesus, ta hand om de barn som har det svårt. Låt dem få vara glada och må bra".

Linn, 9 år

Pampigt och sångbart MEDVERKADE SOLISTER vid Frälsningsarméns julkonsert var Anders Ekborg och Tua Dominique, som bjöd på bejublade sånginsatser. Swedish Central Band under ledning av Kent Jonsson framförde pampig brassmusik. Som traditionen bjuder deltog elever från Adolfs Fredriks musikklasser, denna gång av klass 4CD, med dirigent Annika Beijer. Framträdande insatser gjorde ackompanjatörerna Guri Brandvik Nilsson och

Marcus Möller på flygel, Anders Ellman på kornett och Jonas Dominque på kontrabas. Hälsade välkommen gjorde kommendör Clive Adams och julbetraktelse om utsatta familjers jul hölls av Helena Andersson. De medverkande artisterna ställde upp gratis denna kväll och intäkterna för kvällen, samt det som samlades in i julgrytorna på plats, gick till Frälsningsarméns arbete för att ge fler en God Jul. g Jonas Nimmersjö

Be för

Anders Aberin, Stockholm Yvonne Nilsson, Örnsköldsvik Margareta Ivarsson, Göteborg Marianne Ljungholm, USA Ingrid Östh, Sollefteå

Bön

foto: unsplash/carolyn v

• Frälsningsarméns uppdrag att personligt förmedla budskapet om frälsning genom Jesus Kristus till människor i alla åldrar och med olika behov. • Bibelåret för barn och unga med utgångspunkt i Psalm 119:105: ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig”. • Frälsningsarméns hjälp till människor med ekonomiska bekymmer efter nyår. • Frälsningsarmén i Sundsvall. • Frälsningsarméns arbete internationellt, bland annat med vattenprojekt i Afrika.

Befordrade till härligheten

Gud, vår himmelske Far, tack för att du älskar din skapelse så intensivt, så starkt att du sände din ende son till jorden. Jesus Kristus, vår Frälsare och Herre, tack för att du var villig att lämna din tron av kristall i det himmelska palatset, du var villig att avsäga dig all makt och prakt för att födas som ett litet barn i ett stall. Helige Ande, vår underbara hjälpare, vi ber om din hjälp att ödmjukt stilla våra hjärtan inför julens stora underverk, Immanuel – Gud med oss! Från oss alla, Jesus till alla! Amen.

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2019. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

Tryggare kan ingen vara fen ovan. Själv minns jag hur farmor sjöng den för mig när jag försökte somna i loftsängen i mitt barndomsrum. Idag är begreppen trygghet och otrygghet politiska slagord, men hur uppnås denna trygghet egentligen? I arbetet med Kylskåpsradion* har vi identifierat tre delar som jag tror bidrar till en ökad trygghetskänsla. Gemenskap. Under det senaste året har människor i min närhet blivit svikna av både socialtjänsten och Försäkringskassan och jag har insett att ett statligt skyddsnät aldrig kan ge äkta trygghet. Mitt ibland alla ansökningsblanketter finns vetskapen om att ett litet misstag kan rasera allt. Här står Bibelns undervisning om villkorslös kärlek ut. Jag tror att vad vi människor innerst inne söker är inte någon som vill ha oss när vi gjort rätt för oss, utan en gemenskap som finns kvar även om vi inte förtjänar det. Endast tillgången till en sådan gemenskap kan ge äkta trygghet. Ensamheten gror i frånvaron av villkorslös kärlek.

Glädje. Internet svämmar idag över av människor som delar roligt innehåll med varandra. Hur vi beter oss i sociala medier är ett tydligt exempel på att skratt fyller sin funktion först när det delas med andra. Skrattforskaren Sophie Scott bekräftar detta och säger att det är 30 gånger större chans att vi skrattar om vi är tillsammans med någon än om vi är ensamma. Skratt är antagligen vårt effektivaste verktyg för att bryta ner murar och skapa en känsla av gemenskap och trygghet. Kunskap. ”Det menlösa tecknar en falsk bild av livet och ger ingen kunskap eller erfarenhet av dess ofrånkomligt svåra och mörka sidor. Utan sådan kunskap kan ingen sann eller hållbar trygghet uppnås” Lennart Hellsing I en hätsk politisk debatt är det samma personer som skriker om otrygghet som tror att etablissemanget undanhåller fakta ifrån folket. Fakta och trygghet går hand i hand, ovisshet föder oro. Därför kan en glädjefylld gemenskap som samtidigt utbildar dess deltagare både skapa tillhörighet, dämpa ängslan och ge framtidshopp. Det är en trygghet som håller även att falla handlöst emot. Gabriel Ekbeck

*Kylskåpsradion är ett socialt mediaprojekt med Gabriel och dockan Åsskar där de pratar om livet och världen runtom oss, intervjuar intressanta personer, svarar på frågor och berättar spännande berättelser. I projektet ingår en podd där nytt avsnitt släpps varje måndag, samt flera youtubeserier och interagerande på sociala medier.

foto: unsplash/alexey ruban

MÅNGA SVENSKAR har en nära relation till psalmstro-