Frälsningsarméns tidning stridsropet nr 3 - 2017

SOMMAR Frälsningsarmén erbjuder arrangemang för olika åldersgrupper. SID 12 MIN VÄG TILL GUD Anita Allandotter vid Frälsningsarmén i Örnsköldsvik berättar. SID 16

# 3.2017

LEDARE

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 134:e årgången.

Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Johnny Kleman Redaktion Charlotte Ander, Lars Beijer, Annette Emmoth, Mia-Lisa Dahlqvist, Teresia Jansson, Peter Jonasson, Jonas Nimmersjö Utgivning 2017 20 januari, 10 april, 19 juni, 11 september och 24 november.

Vill du inte ha Nya Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss.

Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsfoto Shutterstock och Carola Harnesk

Frihet… till vad?

SVERIGE BLEV SJÄLVSTÄNDIGT den 6 juni 1523. Det är det kanske inte många av oss som tänker på. I alla fall inte till vardags. Men vår nationaldag firas till minne av riksmötet i Strängnäs då Gustav Vasa valdes till kung. Därmed avslutades också symboliskt Sveriges medlemskap i Kalmarunionen vilken omfattade hela Norden inklusive de ögrupper som då tillhörde Danmark. Vi blev självständiga. För bara två år sedan firade Norge 100-årsdagen av unionsupplösningen med Sverige och senare i år, den 6 december, högtidlighåller Finland befrielsen från Ryssland och hundra självständiga år

KAMPEN, LÄNGTAN, VISIONEN OCH HOPPET DRIVER OSS MOT MÅLET, MEN DÅ VI KOMMIT DIT, HUR HANTERAR VI DÅ DET VI UPPNÅTT?

Internationell ledare André Cox Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5 Swish 9004805 För ej beställda manus ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Stridsropet trycks på miljövänligt papper.

2

som nation. I Estland, tätt följt av Lettland, utropade man sig som republiker 1918 och nu är man redan i full färd med att förberda och planera för sitt 100-årsfirande.

Vissa ord är oerhört mycket mer känslomässigt laddade än andra. Ett sådant ord är Frihet. Revolutionärer har använt det som ledstjärna och motivation för sin kamp. Ordet har gett hopp och mening till fängslade och förtryckta. Det är en vision om självständighet, bemyndigande och handlingsfrihet.

Hur handskas vi som är fria med den möjligheten? Kampen, längtan, visionen och hoppet driver oss mot målet, men då

vi kommit dit, hur hanterar vi då det vi uppnått? Hur förvaltar vi frihet på bästa sätt också i andra, tredje och fjärde generation? Hur omsätter vi den i praktiken och gör den konkret och påtaglig i vår vardag? Och hur får vi den att gälla alla och inte enbart oss själva? Med frihet följer alltid ett ansvar.

Då Jesus förklarar frihetens nödvändiga principer för sin samtid, möter han förvåning hos dem som redan lever som fria män. Men det han talar om är en djupare frihet än den som handlar om självständighet eller oberoende.

I år uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg. Då den tidens kristna humanister var färgade av renässansens längtan efter den yttre friheten, sätter Luther allt fokus på inre frigörelse. Han menar att det är först vid människans möte med Gud som vår frihet på allvar förverkligas.

Politisk, ekonomisk och nationell frihet är alla avgörande och grundläggande mänskliga rättigheter, men fullkomligt fri blir jag först i relation till Kristus. ”Om nu sonen befriar er blir ni verkligen fria” (Joh 8:36).

Johnny Kleman

12 8 Innehåll

#3.2017 PERSONLIGT

TRO

Theres Frisk är frälsningsofficer och gör det hon gör för att hon brinner för det.

Peter Jonasson skriver om det ansvar vuxna har för barn och unga.

4. Från Mälarö till storstad

20. Låt barnen komma till Jesus

SÅ FUNKAR DET

OM OSS

Frälsningsarméns butik, Handels, har moderniserats.

Frälsningssoldater samtalar om sättet att uttrycka sig för att vara begriplig.

8. Handla på Handels

22. Militära uttryck

FOKUS

VERKSAMHET

På många håll i Sverige arrangeras utflykter, kolloverksamhet och läger för olika åldrar.

I samband med flyktingvågen förändrades Frälsningsarmén i Malmö radikalt.

12. En sommar alla har råd med

MIN VÄG TILL GUD

16. Av hela mitt hjärta

Anita Allandotter blev fri och hel i det personliga mötet med Jesus.

KRÖNIKA

19. Hållbarhet och medmänsklighet

Caroline Andermatt beskriver hur hållbarhetsfrågor hör ihop med människans DNA.

26. Flyktingvåg gav kåren ny fart

VÄRLDEN

32. Mot global fattigdom

Frälsningsarmén i Sverige stöder långsiktiga projekt för fattigdomsbekämpning.

Nya Stridsropet är en tidning om Frälsningsarmén, dess tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Nya Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten.

Stora delar av innehållet kommer även att kunna läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa.

Nya Stridsropet finns också som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet Kontakta redaktionen om du inte längre önskar få Nya Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

3

Personligt | Theres Frisk

4

– Mina föräldrar var föreståndare på Frälsningsarméns behandlingshem på Kurön, berättar Theres Frisk. Så jag brukar säga att det har gått bra för mig eftersom jag är uppväxt på ett behandlingshem.

Personligt | Theres Frisk

Från Mälarö till Storstad En solig vårvinterdag möter Stridsropet Theres Frisk, kårledare för Frälsningsarmén i Skillingaryd, på tågstationen i Nässjö. Därifrån går vi raskt till närmaste pizzeria, för att äta en lunch samtidigt som Theres berättar om sitt liv.

Theres Frisk kom som nyfödd till en ö, tillbringade sina första år på en institution och säger skämtsamt att när det är så, kan det bara bli bättre.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

T

åget jag åker med från Stockholm kom sent, tiden vi har tillsammans är kortare än planerat, men vi hinner ändå avhandla Theres liv från start till nuläget som kårledare för Frälsningsarmén i Skillingaryd, men med ny tjänst från i sommar Södra Vätterbygdens kår i Jönköping och Huskvarna.

När Theres föddes var hennes föräldrar föreståndare på det behandlingshem Frälsningsarmén driver på Kurön i Mälaren. I lantlig miljö på ön bodde Theres sina fyra första år tillsammans med sina föräldrar, så småningom sin lillebror och tillsammans med de män som vistades där för behandling och behov av hjälp i sina liv.

— Det var ofta alkoholmissbrukare som fanns där, säger hon. Jag vet inte om jag då tänkte på att det var något speciellt med det. Jag har tänkt på det mycket nu i min tjänst. Jag och min tre år yngre bror tillbringade våra första år på Kurön bland djur, växthus och fruktträd. För att komma till Kurön åker man västerut från Stockholm till Ekerö, sedan tar man färja till Adelsö, därefter åker man pri-

vat båt till Kurön. Så det är inga snabba puckar om man säger så.

Vid fyra års ålder flyttade Theres Frisk till Stockholm då hennes föräldrar hade fått nytt uppdrag, som kårledare för Frälsningsarmén Vasakåren, i Stockholm.

För Theres som var van att gå till kiosken och säga att pappa betalar blev det ett helt nytt liv.

— Då hade jag visst frågat min mamma — Hur går man ut och leker här?, berättar Theres Frisk. Utanför vårt hus fanns en betonggård men jag plockade tussilago mellan gatstenarna och gick till blomsteraffären och frågade om jag kunde få ett band runt dem. Jag körde samma stil som på Kurön. Jag gick också till en juvelerare på Odenplan och fick med mig en liten kristallbjörn som jag gav till mamma.

Som sjuåring började Theres i scouterna i Vasakåren och när hon var åtta år var det dags att bryta upp igen. Föräldrarnas nya tjänst gällde Falun och ett områdesansvar för Dala division. Under åren i Falun fortsatte Theres delta i scoutverksamheten, då i Borlänge. När Theres var

tretton år var det dags för nästa flytt.

En omorganisation i Frälsningsarmén gjorde att det blev större divisioner och flytten gick till Örebro, där divisionskontoret låg. Theres engagerade sig nu mer lokalt i Frälsningsarmén i Örebro och fortsatte med sitt scoutengagemang.

Från sju års ålder har hon alltid varit scout. I Skillingaryd där hon nu är kårledare har hon också varit engagerad som ledare i den lilla scoutkår Frälsningsarmén har där.

— När jag var i gymnasieåldern hade vi ett härligt gäng scouter i Örebro som åkte mycket på läger. Jag hade så mycket trevligt på scouterna och jag blev biten av det, berättar Theres. Man blir utmanad som människa och i sitt ledarskap som scout.

Redan som 16-åring blev Theres aktiv som ledare på distriktsnivå i Frälsningsarméns scoutförbund. Theres tyckte att det var spännande att vara med och planera det som skulle hända framöver. Kort därefter blev hon också tillfrågad om hon kunde tänka sig tillhöra styrelsen på riksnivå för Frälsningsarméns scoutförbund.

— Jag minns att de frågade om jag 5

Personligt | Theres Frisk

kunde tänka mig att bli ledamot i styrelsen under tre år, berättar Theres. När man är så ung är tre år en evighet.

Theres vågade inte lova tre år, men hennes engagemang och ledarskap för scouterna blev tre år med råge. Frälsningsarméns scoutförbund har idag gått ihop med de andra scoutförbunden i Sverige och Theres engagemang för scouterna följde med till det nya förbundet.

— Scouterna och scoutrörelsen har varit en viktig ledarskapsskola för mig och jag har tidigt lärt mig att ta ansvar och att få stort ansvar, berättar hon. Jag har bland annat suttit i lägerkommittéer för stora läger. År 2007 hade vi ett läger i Rinkaby utanför Kristianstad i Skåne, med 25 000 deltagare. Jag var med och planerade det och tillsammans med en annan person var jag ansvarig för kommunikation, information, försäljning och ekonomi. ÅR 2011 hölls ett stort internationellt scoutläger, en Jamboree, för den internationella scoutrörelsen i Sverige. Theres Frisk hade under Jamboreen ansvar för VIP-gäster, det vill säga särskilt inbjudna gäster. Det kunde gälla stora sponsorer, ministrar, presidenter och kungligheter.

Det Theres tycker är mest spännande när det gäller lägerplanering är inte de viktiga gästerna utan hur man som planeringsteam bestämmer ett tema, en känsla, som man vill förmedla och så bygga upp lägret med detta tema som ett varumärke.

— Och att få se det bli verklighet, det tycker jag är jättehäftigt, säger Theres Frisk.

Man tror på en idé och vill se den förverkligas. Min ledarskapsfilosofi är också att man gör det för att man brinner för en verksamhet och det man gör, inte för lönechecken. Man utvecklas också själv.

Samma år som Theres blev scout, när hon var sju, blev hon juniorsoldat och vid fjorton års ålder invigdes hon till frälsningssoldat i Frälsningsarmén i Örebro. Theres var medveten om sin personliga tro och hade tagit ställning.

Tron är också något som hon har vuxit i, i sitt soldatskap och hon har valt att finnas kvar i det. Efter att ha tagit stu6

JAG VAR MEDVETEN OM MIN PERSONLIGA TRO, HADE TAGIT STÄLLNING OCH HAR VUXIT I DETTA.

Scouterna och scoutrörelsen har varit en viktig ledarskapsskola för mig, säger Theres.

denten flyttade hon med sin familj till Stockholm och Theres gick ett år på bibelskola i Filadelfiakyrkan i Stockholm.

— Det var roligt säger Theres. Då kom tjejen som vuxit upp i Frälsningsarmén till pingströrelsens hjärta. Det var spännande att utmanas i tro och trosuttryck.

Hon berättar att för henne i Frälsningsarmén har det alltid varit väldigt naturligt med kvinnligt ledarskap, men bland hennes kurskamrater på bibelskolan var det inte lika självklart. Theres fick även brottas med andra frågor som exempelvis sin dopsyn. Men det var inte

alla kurskamrater som ställde henne mot väggen och från lärarna upplevde hon inget ifrågasättande Hon tyckte att året på bibelskolan var spännande och kul och att det lärde henne mycket.

Som ungdomsinstruktör i Vasakåren hade hon senare stor nytta av den ekumeniska brottningen på bibelskolan.

Under tiden hon arbetade i Vasakåren blev hon tillfrågad om att börja arbeta på ungdomsenheten på Högkvarteret.

Där arbetade hon i fyra år och började sedan läsa till gymnasielärare i religion och samhällskunskap. Hon tog lärarexa-

Personligt | Theres Frisk

— Man måste vara ärlig mot sig själv och de gåvor man fått.

men, men har aldrig arbetat som lärare.

Som nyutexaminerad blev hon istället anställd av Frälsningsarméns internationella högkvarter för att vara svensk koordinator för World Youth Convention, Frälsningsarméns internationella ungdomsledarkonferens, när det hölls i Stockholm år 2010.

— Då fick jag se hela internationella Frälsningsarmén och det var jättehäftigt och jag fick god användning av mina kunskaper från scoutlägerplanering, säger hon.

Under studierna och tiden som anställd vid det internationella högkvarteret var hon tjänstledig från sin tjänst på ungdomsenheten. Efter World Youth

Convention började Theres en tjänst på Frälsningsarméns kommunikationsenhet där hon jobbade till hösten 2012 då hon började studera på Frälsningsarméns Officersskola. År 2014 ordinerades hon till frälsningsofficer och fick sin första order till kåren Skillingaryd.

— Det har varit spännande. Stockholmstjejen fick flytta till den lilla platsen Skillingaryd där det bor cirka 3500 personer. Det var något nytt för mig som person, berättar Theres. Skillingaryd är en jättefin kår som har väldigt mycket aktiviteter och hängivna soldater. Till sommaren har jag jobbat där i tre år. g

fakta Theres Frisk Ålder: 38 år.

Familj: Far och tre bröder i Stockholm, pojkvän i Forsheda utanför Värnamo.

Fritid: Sjunger i kör, läser, ser på TV, inredningspysslar, vattengympar, åker skidor och plockar svamp.

Gillar: Att umgås med vänner.

Ogillar: Orättvisor.

7

så funkar det | handels

Ingrid Elming är ansvarig för Handels i Sverige.

På onsdagar, eller enligt överenskommelse, är det öppet för den som vill prova kläder och handla.

Handla på Handels Redan i slutet av 1800-talet hade Frälsningsarmén i Sverige ett handelsdepartement med en postorderfirma. En period fanns det även en butik på Östermalm i Stockholm med ett varierat sortiment. Med åren har mycket förändrats och handeln sker numera via den webbshop som moderniserades i våras.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: JONAS NIMMERSJÖ OCH FRÄLSNINGSARMÉNS ARKIV

F

rälsningsarméns handelsdepartement hade tidigt en omfattande katalog med varor som kårerna behövde, såsom cyklar, musikinstrument, uniformer med tillbehör men också tidningen Stridsropet. Även brevmärken tillverkades och såldes under en tid i Frälsningsarméns regi där vinsten gick till den sociala verksamheten.

8

Det importerades också produkter från det internationella sortimentet, exempelvis sådant som senare kom att benämnas som fair trade-produkter. Man sålde teer, kakao, skokräm och tandpasta med Frälsningsarméns egna fina förpackningar och etiketter. Det bildades bland annat ett internationellt teförbund, vars intäkter gick till missionsar-

betet. Köparna band då upp sig för att köpa teerna i tolv månader och både utomlands och i Sverige fick varorna en stor spridning.

Under åren 2006-2012 drev Frälsningsarmén i de nordiska länderna butikskedjan Sally Ann som sålde rättvisemärkta varor. Ursprungligen kom konceptet från Bangladesh på 90-talet

så funkar det | handels

fakta handels Webbshop: www.handels.fralsningsarmen.se Öppettider för provning av kläder: onsdagar 13-16.30 eller enligt överenskommelse.

Bland dagens 289 artiklar finns skivor, kläder och muggar.

med avsikt att få kvinnor att lämna prostitution och fattigdom för att istället tillverka varor man sålde i butikerna. År 2012 bytte butikskedjan namn till Others och finns nu i bland annat Norge, Danmark och USA. I Sverige säljs tygpåsar därifrån i Kitch'n-butikerna.

Förr hade Frälsningsarmén i Sverige ett eget förlag och tryckeri för böcker och tidningar och det gavs ut ett antal olika upplagor med biblar, något som fortfarande förekommer i England. På högkvarteret fanns det även egna skräddare på som sydde uniformer och modister som tillverkade bonnettar, de huvudbonader som de kvinnliga medlemmarna brukade bära.

En tid fanns det en butik i korsningen Östermalmsgatan/Nybrogatan i Stockholm. Butiken hade tre heltidsanställda och var öppen för allmänheten. Då fanns det omkring 900 produkter i sortimentet, alltifrån nål och tråd till vykort, biblar och böcker. Alla varor var då inte direkt kopplade till Frälsningsarmén. Till

basutbudet hörde uniformer, manschettknappar, blusar och skjortor. Det var plagg och tillbehör som även idag återfinns i samtliga länders kollektioner även om färgerna skiljer sig något åt. I Afrika är uniformerna ofta vita eller beige och i Indien finns den traditionella dräkten sari, med Frälsningsarméns sköld på.

Så småningom bildade Frälsningsarmén ett aktiebolag, det som nu kallas Handels, då det fanns regler som sa att försäljningsorganet skulle vara ett affärsdrivande eget bolag. Från 1930-talet värvade omkringresande frälsningsofficerare kunder.

— Den största vinsten gjorde vi tack vare att Stridsropet hade en så stor upplaga under 20- och 30-talen. Tidningen var grunden till all försäljning, påpekar Bo Albinsson som arbetade för Frälsningsarmén under 45 år.

Han reste runt i Sverige under 90-talet och tillsammans med sin fru, Ingrid, som var ledare för Frälsningsarméns kvinno-

Omsättning senaste åren: 400 000-500 000 kronor per år.

Hade som mest 900 produkter i sortimentet.

Produkter idag: Det finns 289 produkter och de mest sålda är böcker, profilkläder, små magnetsköldar och kårmaterial.

En del fakta är hämtat ur artiklar från www.bootheum.se

arbete i Sverige och Lettland, fyllde han ofta en hel bil med produkter från Handels sortiment att sälja vidare på de platser som besöktes.

— Mitt uppdrag var att visa Frälsningsarmén utåt och under olika tidsperioder var det olika varor som sålde mest. När LP-skivorna kom sålde vi väldigt mycket av dem, samma sak när CD-skivorna kom. Soppboken, vars vinst gick till det sociala arbetet, gav också mycket pengar, säger Bo Albinsson.

MYCKET BÖCKER SPREDS, bland dem

en hel del barnböcker, men senare också biblar på olika språk under invandringsvågen på 90-talet. Biblarna delades även ut i skolor i evangelisationssyfte och de 9

Förr fanns fair trade-produkter som téer och kakao med i sortimentet. De hade Frälsningsarméns egna fina förpackningar.

Handels butik när det begav sig. Centralt belägen på Östermalm i Stockholm.

kunde också fungera som undervisningsmaterial till religionslärare. Bo Albinsson nämner även storsäljaren Halleluja med bilder av den välkände och hyllade, numera avlidne fotografen Lennart Nilsson.

Boken var en bildberättelse om Frälsningsarméns sociala och evangeliska arbete i Sverige. Den kom ut 1963 och finns på både svenska och engelska.

Under åren 1998-2006 var Kerstin Fridberger ansvarig för Handels. Hon är numera pensionär och arbetar deltid som administratör på kåren i Norrköping. Förr gick frälsningssoldaterna i stort sett alltid klädda i sina uniformer men Kerstin Fridberger var med och tog fram diverse fritidskläder, såsom tröjor och t-shirtar, till sortimentet.

10

JAG KÄNDE ATT DET FANNS BEHOV AV EN MER LEDIG KLÄDSEL OCH MIN IDÉ VAR ATT MAN SKA KÄNNA SIG KLÄDD OCH INTE UTKLÄDD.

vi t-shirtar, toppar, skjortor och blusar, säger Kerstin Fridberger. ÅR 1999 stängdes butiken och kunder-

— Jag kände att det fanns behov av en mer ledig klädsel och min idé var att man ska känna sig klädd och inte utklädd utan ha kläder som passar för det sammanhang man verkar i. Sitter man på golvet med en grupp barn kanske inte alltid uniform är det lämpligaste att ha på sig, påpekar hon.

— Jag tyckte också att kläderna måste vara lite mer åldersanpassade då det är svårt att ha samma klädsel om man är 15 respektive 85 år, fortsätter hon.

Hon funderade över hur ”vanligt folk” klär sig och till de plagg som togs fram adderades sedan Frälsningsarméns logotyp. På så vis utökades sortimentet.

— Det blev väldigt populärt och en stor skjuts i försäljningen. Främst sålde

na hänvisades till en telefonservice men under tidigt 2000-tal upprättades en webbshop som tillämpas även idag. I våras moderniserades den med nya bilder och ett samarbete upprättades med betalningstjänsten Klarna för att förenkla handel och betalning för alla parter. Numera finns i sortimentet 289 produkter, såsom böcker och CD-skivor med musik för både barn och vuxna, noter, kläder, profilprodukter, muggar, och material till kårer såsom affischer och flaggor.

Allt är relaterat till Frälsningsarmén men alla produkter finns ännu inte i den nya webbshoppen. Ingrid Elming är på deltid ansvarig för den svenska shopen.

— Syftet med Handels är att vara ett serviceorgan för Frälsningsarméns soldater och kårer och främst är det de som handlar men vem som helst kan göra det.

CD-skivan En salig samling som är Frälsningsarméns sånger framförda av kända artister köps även av många utanför Frälsningsarmén, så även en del böcker.

Trots att det egentligen inte finns någon butik för allmänheten så står dörrarna öppna på onsdageftermiddagar på kåren Templet på Östermalm i Stockholm. Detta för att den som har behov av det ska kunna komma dit och prova kläder och handla.

Det går även att boka en annan tid för det ändamålet. g

aktuellt

På kåren i Hällnäs möts asylsökande

foto: shutterstock

I SLUTET av förra sommaren lades

Bryta ny mark I HÖST STARTAR Frälsningsarmén en pi-

onjärutbildning på Ågesta folkhögskola.

Som pionjär är man med och bryter ny mark och startar nya församlingar och kårer. Utbildningen består av fem gemensamma kurshelger på Ågesta, samt självstudier cirka 10 timmar i veckan. Ett av målen i Frälsningsarméns vision Jesus till alla är att plantera tio nya kårer fram

till år 2020. Det är en målsättning som kräver tro, mod, kreativitet, bön, strategi och villigt folk. Vi tror att pionjärutbildningen kommer att bidra till att fler kårer startas och att fler människor kommer till tro. Sverige behöver det, Frälsningsarmén behöver det, men framför allt så behöver människor bli frälsta och få förvandlade och upprättade liv. g Marina Bratterud

Frälsningsarméns kår i Hällnäs ner.

Tommy och Elsa Hägglund har tidigare varit engagerade i Frälsningsarmén och har arbetat med integration bland de asylsökande i området. Sedan i höstas har de bedrivit det arbetet i kårens lokaler och i Frälsningsarméns regi.

— Det här ger mig otroligt mycket glädje, nya vänner och möten med härliga människor. Men det är också jobbigt att se hur de behandlas när de måste flytta, säger Elsa Hägglund.

Omkring 30 personer samlas varje onsdag till språkcafé. De flesta är från Afghanistan. De löser korsord och lär sig hur det svenska samhället fungerar. Tommy och Elsa Hägglund funderar även på att ha gudstjänster på söndagkvällar i framtiden. g Teresia Jansson

Nytt i Mora SEDAN I HÖSTAS har Frälsningsarméns kår i Mora en ny aktivitet på onsdagarna. Mellan klockan 10 och 13 är det öppet för alla Morabor att besöka Frälsningsarmén för att fika, äta en smörgås, få en bulle eller en korv med bröd, men framförallt ha det trevligt och umgås.Under perioden på året när verksamheten startade fanns det också ett behov av en plats att komma in och värma sig på. Därför döptes den till Värmestugan.

Initiativtagaren Mikael Svärd leder en grupp

som hjälps åt under onsdagarna och omkring 10-15 personer brukar komma. När man bjöd på våfflor under första advent kom 26 gäster. Besökarna består av både unga och gamla, även en del alkoholister och stökiga ungdomar kommer för att fika och prata. Det brukar bli många, långa diskussioner och samtal vid dessa tillfällen.

Reaktionerna på initiativet till värmestugan har varit väldigt positiva och många har nu fått upp ögonen för att Frälsningsarmén håller till här. g Lars Beijer

11

foto: shutterstock

FOKUS | sommar

12

FOKUS | sommar

En sommar alla har råd med I sommar anordnar Frälsningsarmén aktiviteter, utflykter och kollon för gammal och ung. Kostnaden är låg, ibland är det helt gratis. På så vis kan alla få med sig ett fint minne från sommaren trots brist på pengar och andra möjligheter.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: SHUTTERSTOCK OCH FRÄLSNINGSARMÉN

N

är Frälsningsarméns kårer och sociala verksamheter bjuder in till aktiviteter i sommar är kostnaderna subventionerade. Ibland betalar socialtjänsten eller Frälsningsarmén för dem som inte annars skulle ha råd att följa med. Ofta vänder man sig främst till dem man möter via den sociala verksamheten, det vill säga de som kommer till kåren för att de behöver ekonomisk hjälp, presentkort på mat eller stöttning på annat sätt. Om det blir platsbrist har de ofta förtur.

Flera av Frälsningsarméns kårer runtom i Sverige anordnar sommarkollon för barn i olika åldrar. I Jönköping blir det musikkollo med tre grupper: en som inriktar sig på sång, dans och drama, en kompgrupp för slagverk, gitarr och keyboard och en grupp för dem som vill lära sig spela brassinstrument. Dessutom står lek, idrott och friluftsaktiviteter på schemat, liksom bibelsamtal. Frälsningsarméns tidigare musikchef, Curt Dahlquist, håller i trådarna.

— Den här formen av kollo betyder hur mycket som helst genom att barnens självkänsla lyfts när de får känna att de presterar något och blir sedda, säger han.

Även i Västerås anordnas det musikläger i form av dagkollo. Det kommer att finnas två grupper; en för kör och en för brassinstrument och det blir även möjlighet att ta lektioner i piano, trummor och gitarr. Christer Åberg, musikmästare från Västerås, leder det hela.

— Min förhoppning är att barnen utvecklas i sin personlighet, får bättre självförtroende och lär sig att arbeta i grupp.

Vi vet också att barn som spelar instrument har lättare för att räkna, skriva och läsa eftersom de använder sig av samma del av hjärnan. Så på så vis blir barnen mer motiverade i sitt skolarbete, säger han.

I Alingsås blir det dagkollo på sommarhemmet i Hjälmared. Även Kristinehamns kår erbjuder dagkollo under två veckor då bland annat utflykt till Skara sommarland anordnas. Man kommer att hålla till på Frälsningsarméns sommarhem i skärgården vid Vänern. Bland annat blir det en showdag då barnen får öva in exempelvis en sång eller dans och klä ut sig för att sedan uppträda på kvällen.

PÅ FLERA HÅLL vänder man sig till ensamstående föräldrar med barn eller familjer som har det svårt ekonomiskt. I

JAG TROR ATT DE FLESTA VI HAR KONTAKT MED ANNARS INTE KOMMER UT PÅ NÅGOT LIKNANDE.

Norrköping erbjuds en utflyktsdag till Kolmårdens djurpark och kåren i Örebro bjuder in till en dag i Mariebergsskogen i Karlstad där det finns djur att titta på och lekmöjligheter.

— Jag tror att de flesta vi har kontakt med annars inte kommer ut på något liknande och de brukar ansöka om presentkort på mat så de har inte möjlighet att betala för det här, säger Marianne Lennermo Ljungholm, kårledare och ansvarig för det sociala arbetet på kåren i Örebro.

Familjecentret i Göteborg anordnar för sjunde året i rad ett kollo för de ensamstående föräldrar och barn man har 13

För barn och unga anordnas det kollon med olika inriktningar och mycket gemenskap.

jekollon på gården Höllviken där det erbjuds bad och lek. Kåren har även en arabisktalande grupp som man hoppas kommer att delta.

kontakt med via sina center i Majorna och Bergsjön. Platsen är lägergården Knappekulla utanför Göteborg och förutom att det blir en utflykt finns det möjlighet till samtal, enskilt eller i grupp.

— Föräldrarna har behov av att prata om de problem de har i livet. I grupp kretsar samtalen ofta kring hur man kom14

municerar med sina barn och om att sätta gränser exempelvis, säger Bodil Ålöw, verksamhetsansvarig för dessa center. Även dagkollo för den målgruppen finns med i planeringen.

Centrumkåren Haga/Mölndal i Göteborg anordnar familjeläger i Smögen.

I Malmö bjuder man in till två famil-

I BORÅS blir det äventyrskollo på en scoutgård utanför stan dit även föräldrarna är inbjudna. Särskilt fokus ligger på dem med somalisk bakgrund då skolor i Borås efterfrågat aktiviteter för dem, men även andra är välkomna.

— De här barnen bor i ett av Sveriges 15 mest socialt utsatta områden. Om de inte får ett bra alternativ i deras liv så går det snett. Vi vet de som har storebröder som sitter i fängelse, säger Lars-Gunnar Wahl, ansvarig för kårens sociala arbete i Borås.

— Vi vill vara en kyrka i vardagen där vi förkroppsligar Guds rike och vi vill göra

FOKUS | sommar

fakta barn

Elisabetgården bjuder in till sommarläger i Rättvik för den äldre generationen.

Sol, bad och andra sommaraktiviteter utomhus brukar finns på schemat.

• Barn i ekonomiskt utsatta familjer år 2014: 20 % (år 2000: 12 %).

• Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd år 2014: 2,6 %.

• Antal barn som levde i fattiga familjer år 2013: 234 000.

• Anledning till fattigdom: Barn med arbetslösa, deltidsarbetande eller sjuka föräldrar, frånvaro av skydd som a-kassa eller sjukpenning, barn med särskilda behov.

• Mest utsatta: Barn med ensamstående föräldrar, föräldrar med utländsk härkomst, unga föräldrar.

• Risker för barn i fattiga familjer: Mer utsatta för mobbning, sämre resultat i skolan, ej meningsfull fritid på grund av att de ej har råd med kostnader för transport, utrustning och övriga avgifter. Källa: Barnombudsmannen och Rädda barnen.

fakta pensionärer

(65 år och äldre, år 2015 i Sverige)

de här killarna och tjejerna livsdugliga för det svenska samhället på ett bra sätt, fortsätter han.

Förutom friluftsliv, bergsklättring och övernattningar utomhus kommer det att bli så kallad Life Class som man även har på kåren regelbundet. Där knyter man an till Jesus och talar om vem han är och vad han står för, som till exempel att man inte ska ljuga utan hålla sig till sanningen. Lars-Gunnar Wahl nämner en lärare som glatt sig över att en av killarna som brukar delta i kårens aktiviteter och kollon får uppleva en fristad på så vis, istället för att bara vara någon med problem i skolan.

— Den här killen är verkligen en tillgång på våra kollon och Life-klasser. Han bidrar jättemycket i samtalen och får en helt an-

nan roll hos oss, säger Lars-Gunnar Wahl.

— Barnen är jätteglada att få vara med och räknar dagarna till kollot. Det här är som en livsventil för dem, fortsätter han.

Elisabetgården i Stockholm anordnar i vanlig ordning sommarläger för äldre på stiftsgården i Rättvik. På schemat står aktiviteter som tipspromenad, femkamp, utflykter, sångstunder, andakt och inbjudna gäster.

— Det brukar vara väldigt, väldigt uppskattat. För en del är det här den enda chansen att komma ut i naturen, säger Irene Hällberg, föreståndare på Elisabetgården. Även Norrköpings och Södra Vätterbygdens kår erbjuder äldredagar med övernattning på Vårdsnäs stiftsgård utanför Linköping. g

• Andel som levde under EU:s gräns för risk för fattigdom: 18,2 %.

• Antal som levde under EU:s gräns för risk för fattigdom: 355 000. Av dessa är 253 000 kvinnor och 102 000 män.

• Dessa siffror har ständigt ökat sedan år 2005 då totalandelen var 10,1 %.

• I åldersgruppen 75 år och äldre levde 25,4 % under EU:s gräns för risk för fattigdom.

• Motsvarande siffror för samtliga nordiska länder har på punkterna ovan istället minskat. Detta trots att svenskarna jobbar längst jämfört med övriga europeiska länder.

• Den mest utsatta gruppen är ensamstående kvinnor till följd av föräldraledighet och/ eller lågavlönat jobb.

• Risker för fattigpensionärer: Svårt att få en bra, anpassad, bostad, vilket kan leda till fallskador. Isolering, ofrihet, svårigheter att komma ut och träffa släkt och vänner, oro och depression.

EU:s gräns för risk för fattigdom motsvarar 60 % av medianinkomsten, cirka 12 100 kronor i månaden. Källa: Eurostat och Pensionsmyndigheten.

15

MIN VÄG TILL GUD | Anita Allandotter

16

MIN VÄG TILL GUD | Anita Allandotter

Av hela mitt hjärta Jag kommer inte från en kristen familj, så Jesus var aldrig en självklar del i min vardag.

Jag gick på söndagsskolan som barn och konfirmerade mig senare, men de frön som såddes där fick aldrig näring och skötsel så de kunde börja gro och växa. De föll på stenig mark. Fast jag tog emot orden med glädje och trodde att de var sanna så fick de ingen rot. Jag bara fortsatte mitt vanliga liv med vänner och familj utanför kyrkan.

TEXT: ANITA ALLANDOTTER FOTO: CAROLA HARNESK

T

iden gick, ungdomsåren försvann och jag bildade själv familj. Mina barn började söndagsskolan och Jesus gjorde entré i mitt liv igen. Längtan till frälsning fanns där men jag trodde inte att det var för mig. Jag trodde inte att jag någonsin skulle kunna leva som en kristen. Hur skulle jag veta vad som var rätt och fel, vad man fick göra som kristen och inte? Skulle jag behöva ändra mitt liv, skaffa andra vanor och nya vänner? Det var lättast att leva det liv jag var van vid. Man vet vad man har, men inte vad man får.

Jag kommer ihåg hur jag kunde sitta och samtala med mina vänner när vi var samlade till fest. Vi samtalade om livsfrågor, om Gud och jag uttryckte ibland min längtan att tillhöra någon kristen gemenskap. Mina vänner sa: — Anita, bli inte kristen, då får du inte…

Jag lovade, för hur skulle vår gemenskap bli då?

Jesus fortsatte ändå att pocka på och han gav sig inte. När livet kändes tungt vände jag mig allt oftare till Gud. Hjälp mig! Mer och mer började han visa mig

att han hörde och att han fanns. Som den gången då jag var på väg att ”gå in i väggen” och bad om ett nytt arbete, bara en period så att jag skulle få bryta det mönster jag var inne i. Samma vecka kom en bekant och frågade om jag ville vikariera i hennes affär i ett år eftersom en kvinna skulle vara barnledig. Halleluja, Gud hade hört mig! Efter ett år var jag tillbaka med ny energi.

ELLER DEN GÅNGEN jag övervägde att säga upp mig från mitt arbete som lärare och bad Gud att visa mig att jag skulle klara mig ekonomiskt. Dagen efter frågade mina föräldrar mig om de fick betala av mitt billån. Gud svarade och jag gick upp till rektorn och sa upp mig direkt.

Trots alla bönesvar och all omsorg från Gud så valde jag ändå inte att ge mitt liv till honom. Jag ville ta den lättare vägen och smaka på det stora smörgåsbord som fanns i nyandligheten. Jag ansåg mig vara öppen för all positiv energi som kom från universum. Den måste ju ändå vara från Gud! Healing, kristaller, numerologi, blev spännande och intressant. Att konsultera

TROTS ALLA BÖNESVAR OCH OMSORG FRÅN GUD SÅ VALDE JAG ÄNDÅ INTE ATT GE MITT LIV TILL HONOM.

synska människor som talade om hur jag skulle leva mitt liv blev min väg att gå under ganska många år.

En dag hade Gud fått nog och ansåg nog att han behövde styra upp mig. Han började sända kristna kvinnor i min väg, Maria som var nyfrälst och lyste av ljus, Ulla som bjöd in mig på Alphakurs och gav mig lovsångsskivor och Anki som tålmodigt svarade på alla mina frågor om Gud. Anki som aldrig blev dömande men som mötte mina argument för nyandlighet med att citera Bibeln. Det låter bra Anita, men så här står det i Bibeln.

Till slut gav jag upp, jag ville ha det 17

MIN VÄG TILL GUD | Anita Allandotter

DET KOM EN NY LÄNGTAN INOM MIG ATT TILLHÖRA EN FÖRSAMLING, ATT FÅ UNDERVISNING OCH FÅ TJÄNA GUD.

dessa kvinnor hade. En tro som var fast rotad i Bibeln, i Guds ord, en tro som var sann och som bar i alla väder. Jag tog emot Jesus, jag kapitulerade och sa att jag skulle ge mitt liv till honom, inte bara halvhjärtat utan av hela mitt hjärta.

Jag började, precis som det står i Apostlagärningar 19, bränna allt som inte var från Gud. Jag bad om förlåtelse och brände tavlor, kort och böcker i kaminen. Jag slängde allt som påminde om nyandlighet och New Age. ÄNTLIGEN VAR JAG FRI OCH HEL. Den tomhet som jag hade burit inom mig

hela livet fylldes av Jesus. Jag hade kommit hem! Det kom en ny längtan inom mig att tillhöra en församling, att få undervisning och få tjäna Gud. Så många år hade jag slösat bort men nu var det tid för action.

Jag sökte in på Distansbibelskolan på Ågesta Folkhögskola och fick både undervisning och en chans att lära känna underbara människor från Frälsningsarmén. Jag och min man började besöka Frälsningsarmén i Örnsköldsvik och upptäckte ganska snart att det var vårt andliga hem. Vi blev soldater och senare utbildade jag mig till frälsningsofficer.

Mitt liv har helt förändrat och jag är evigt tacksam till Gud att han var så tålmodig med mig. Han har skalat av mig lager på lager av synd och destruktiva beteenden. Varligt håller han på att forma mig till den jag från början var skapt att vara, samtidigt som jag får vara ett redskap för Honom till att hjälpa människor att ta emot Jesus som sin Frälsare och få förändrade liv.

Idag behöver jag inte konsultera någon för att fråga hur jag ska leva mitt liv. Jag vänder mig i bön till Herren och han svarar och vägleder. Mina relationer till gamla vänner blev som jag trodde förändrade, några försvann, andra finns kvar men vi träffas under andra former.

Det bästa är att jag lärt känna så många nya vänner som delar min tro, där Jesus får vara en självklar gäst vid vårt bord och ett självklart samtalsämne. g

fakta Anita Allandotter Ålder: 55 år.

Bostadsort: Domsjö, Örnsköldsvik.

Familj: Min man Henry Lindell, barn och barnbarn samt vår hund Ester och katten Sara.

Yrke eller studier: Kårledare i Örnsköldsvik.

Böcker jag gärna läser: Kristna romaner.

18

JOHNNY OCH EVA KLEMAN

krönika

Hållbarhet och medmänsklighet FÖR MIG HANDLAR hållbarhet om medvetna val. Om att tänka både långsiktigt och kortsiktigt samtidigt. Om att omfamna idén om att vi tillsammans kan bidra till ett bättre samhälle. För det krävs ett helhetsperspektiv, och att vi är medvetna om konsekvenserna av våra val. De här hållbara valen kan och behöver appliceras både affärsmässigt och privat. Att verka för ett mer hållbart samhälle ingår i Myrornas uppdrag.

HELA VÅRT DNA ÄR EN HÅLLBAR AFFÄR, BÅDE UTIFRÅN MILJÖ OCH DEN MÄNSKLIGA ASPEKTEN.

Hela vårt DNA är en hållbar affär, både utifrån miljö och den mänskliga aspekten. Vi har en unik affärsidé som bidrar till ett mer hållbart och medmänskligt samhälle. Vi samlar in gåvor som vi sedan säljer, samtidigt som verksamheten erbjuder arbetspraktik av hög kvalitet. Dessutom går överskottet

tillbaka till behövande i samhället. Det är helt genialt. Hos oss är hållbarhet liksom integrerat i vår kärna, ingen så kal�lad ”add on”. Jag tänker att det är framtidens affärsmodell.

Hållbarhet och medmänsklighet hänger ihop för det handlar om en helhet. Vi värnar samhällets resurser oavsett om det är människor eller saker. Det hänger ihop, och hela vårt uppdrag handlar om att ta ansvar för både människa och miljö.

Som det ser ut i vårt samhälle just nu, med stora behov av stöd och hjälp till nyanlända, är vi extra stolta över att vårt ekonomiska överskott kan bidra till Frälsningsarméns sociala arbete. Oavsett om det är ett integrationsprojekt eller en matkasse till en familj som har det svårt, så känns det bra i hjärtat att veta att pengarna verkligen kommer till nytta. Vi är även stolta över vårt eget arbete med människor som gör arbetspraktik hos oss, ofta i syfte att få träna på sin svenska, en nyckelkomponent för integration.

Hållbarhet i form av återanvändning börjar bli riktigt stort och många lånar och byter istället för att köpa nytt. Här vill vi på Myrorna möta upp konsumenternas beteenden och öka vår tillgänglighet genom att till exempel öppna fler butiker. Samtidigt ska man komma ihåg att svensken slänger nästan 8 kilo textil i soporna varje år, och att 7 av 10 bara använder hälften av kläderna i garderoben

Caroline Andermatt är sedan maj 2011 vd på Myrorna.

Hon har tidigare arbetat många år på ICA där hon bland annat varit vd för ett dotterbolag, chef för koncernredovisning och reklamchef.

– så det finns mycket kvar att göra. Vi vill driva förändring och öka konsumentens medvetande om hållbar konsumtion.

Hur blir vi då bättre på att leva mer hållbart i vardagen? Ett enkelt sätt är att handla mer second hand istället för nytt och ge bort det vi inte använder. Och sluta slänga mat. Hitta sätt att svänga ihop en god middag på det som finns hemma.

Börja där, i det enkla. g

19

TRO | barn och unga

Låt barnen komma till Jesus ”Låt barnen komma till mig”, sade Jesus. Därför ber och arbetar vi för att alla barn ska känna trygghet och i sin egen takt växa till i tro och överlåtelse till honom. ”Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in” sade han också. Betyder det att jag som vuxen endast genom barnets nyfikenhet och ödmjukhet kan se vad som finns bortom allt det som mina fysiska ögon kan se?

TEXT: PETER JONASSON FOTO: UNSPLASH/KEVIN GENT

J

ag är så tacksam att jag redan som ung flicka fick lära känna Jesus Kristus, det har besparat mig så mycket elände senare i livet.

Varje gång jag tänker på detta vittnesbörd från en av frälsningssoldaterna i Norrköping så dras mina tankar till Ordspråksboken och orden "Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej av från den när han blir gammal" (Folkbibeln, kapitel 22 vers 6), eller som det uttrycks i bibelöversättningen 2000 "Led den unge in på den väg han bör gå, så följer han den även som gammal". ”Jag är så tacksam…”. Nästan varje gång denna kvinnliga soldat skulle vittna så var det detta vittnesbörd som kom.

När man som jag fick förmånen att vara kårledare i Norrköping i tio år så fick jag också möjlighet att upptäcka att detta inte bara var vackra ord från en plattform i ett vackert vittnesbörd, det fanns en djupt rotad tacksamhet över att redan i unga år fått hjälp att lära känna Jesus Kristus. Genom att dagligen stå i en tjänst att hjälpa människor som fanns i olika behov så hade det formats en djup medvetenhet och en djup tacksamhet 20

över det faktum att hon besparats från så mycket elände senare i livet därför att människor i hennes barndom hade hjälpt henne att lära känna och få en levande relation till Jesus Kristus.

JUST BARN OCH UNGDOMAR är ett av Frälsningsarméns fokusområden. År 2016 utropades till ett Barn- och ungdomsår vilket har förlängts in i 2017. ”Låt barnen komma till mig…”. Det var ju så Jesus sa till sina lärjungar när de i något slags missriktad omsorg om Jesus hindrade föräldrarna att komma till Jesus med sina barn för att han skulle röra vid och välsigna dem. Kanske kan vi ana att det inte handlar om en tillsägelse så där i allmänhet från Jesus till lärjungarna utan förmodligen handlar det mer om en tillrättavisning. Evangelisten Markus (Mark 10:13-16) beskriver att Jesus blev upprörd när han såg att lärjungarna försökte hindra föräldrarna att komma med sina barn till Jesus. Lärjungarnas tilltag väckte alltså något hos Jesus som fick honom att reagera med starka känslor och förmodligen spillde denna reaktion också över i hur orden lät när

Jesus säger: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhöra sådana som de”. Och mitt i detta fortsätter Jesus med orden ”Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in”.

Det finns alltså något hos barnet som är väldigt unikt, en förmåga att naturligt öppna upp sig och ta emot Guds rike. Är det möjligen i det perspektivet vi också kan sätta in uppmaningen från Ordspråksboken att vänja den unge, att leda den unge på den väg han bör gå, så viker han inte av utan följer den även när han blir gammal? "Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in". Visst är det något angeläget Jesus vill säga till oss.

Vi förstår genast att detta inte har med fysisk ålder att göra. Livet gör saker med oss människor. Den erfarenheten har vi nog alla gjort. Som vuxna är vi kanske lite mer beräknande, vissa av oss också lite kontrollerande, för att vi inte ska behöva utsättas för att bli utnyttjade och hamna i nedbrytande sammanhang. På så vis kan ju denna beräknande och kontrollerande försiktighet bli till hjälp. Men

TRO | barn och unga

JAG SÄGER ER SANNINGEN: DEN SOM INTE TAR EMOT GUDS RIKE SOM ETT BARN KOMMER ALDRIG DIT IN

de hinder vi reser upp i våra liv innebär ju på samma gång att vi riskerar att stänga ute även sådant som skulle vara gott och till hjälp i våra liv. Det behöver naturligtvis inte innebära att en barnslig naivitet skulle vara det mest eftersträvansvärda i livet.

Att gå från ett dike till ett annat har sällan varit en framkomlig väg, men att det finns någon slags öppning bland alla de hinder vi bygger upp till skydd, en nyfikenhet och ödmjukhet att det kan finnas något mer bortom allt detta som mina fysiska ögon klarar av att se. Kan det möjligen vara detta Jesus pekar på när han säger oss san-

ningen att den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in?

Jesu ord är ju ord till hans lärjungar i alla tider, så också i vår. ”Låt barnen komma till mig…” blir ju ord som också påverkar hur vi som kårer och hur vi som föräldrar vill prioritera. Det finns ett uttryck som säger; ”villa, Volvo, vovve” som ett slags beskrivning på framgång och lycka i det svenska samhället. Och visst vill vi som föräldrar att våra barn ska lyckas och ha framgång i livet. Barnen är ju det finaste vi som föräldrar har. Just för att barnen är det finaste vi har tar vi

också uppmaningen från Ordspråksboken på djupaste allvar att vänja, att leda våra barn in på den väg de bör vandra.

Vi vill varken som kårer eller som föräldrar stå i vägen och hindra våra barn att få komma till Jesus, utan vi vill verkligen som frälsningsarmé att barnen och ungdomarna ska vara ett fokusområde, ett prioriterat område. På samma gång som barnen är det allra bästa och finaste vi har i våra liv som föräldrar så är de också oftast den allra känsligaste punkten vi som föräldrar har i våra liv. Lärjungarna uppskattade säkert inte tillrättavisningen de fick av Jesus när han, kanske med en upprörd stämma, sa till dem att låta barnen komma till honom och inte hindra dem.

Bara för att det är ett av våra känsligaste områden så kör vi inte huvudet i sanden och nöjer oss med att le lite stolt vackert när ”Volvo, villa, vovve” kommer på tal utan genom fortsatt ivrig bön och tjänst så vill vi som föräldrar, som mor- och farföräldrar, som människor med hjärta för barnen, fortsätta att bygga kårgemenskaper där barn och ungdomar får möjlighet att lära känna Jesus Kristus. Tillsammans vill vi ta fortsatt ansvar för att våra kårer får vara platser där barnen och ungdomarna får känna trygghet och i sin egen takt växa till i tro och överlåtelse till Jesus Kristus. Tillsammans fortsätter vi att vänja, att leda den unge på den väg han bör gå, så att han inte viker av utan följer den även som gammal. ”Jag är så tacksam att jag redan som ung flicka fick lära känna Jesus Kristus”, det vittnesbördet vill vi att fler ska kunna få äga och ge uttryck för. ”Jag är så tacksam…”. g 21

22

om oss | språkbruk

Militära uttryck

Samtal om språkbruk

I varje organisation, rörelse eller gemenskap skapas specifika uttryck. Frälsningsarmén som är en del av kyrkogemenskapen delar givetvis många ord och uttryck med andra kyrkor.

I Frälsningsarmén finns också många uttryckssätt utan rötter i kyrkans värld men i det militära.

KRISTOFER PRENNMARK, soldat i

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

S

tridsropet samlar tre personer, Margaretha Andersson, Mia-Lisa Dahlqvist och Kristofer Prennmark, för ett samtal om Frälsningsarméns militära uttryck, historiskt sett, i dag och i framtiden.

— Orden är viktiga, menar Mia-Lisa, då de skapar något, formar oss och påverkar hur vi blir. Man kan säga att orden influerar eller inspirerar hur vi uttrycker Frälsningsarmén.

— Uttrycken känns då nästan viktigare än själva orden, säger Margaretha. Orden ska tala om det vi är idag. Jag har varit med ett tag och sett hur användandet av dessa uttryck och ord har förändrats ganska mycket liksom även ordens innebörd.

Samtalet om Frälsningsarméns militära språkbruk äger rum i ett sammanträdesrum på Frälsningsarméns högkvarter. Just ordet högkvarter är ett ord de som deltar i samtalet inte alltid använder när de pratar med andra.

— Jag använder mest ordet huvudkontor för att man ska veta vad jag menar, säger Mia-Lisa.

— Det är ju ett intressant fenomen att vi översätter många av våra uttryck, tycker Mia-Lisa som tror att man med tiden

kanske börjar använda översättningarna istället för de tidigare uttrycken.

— Man märker att på så sätt har vi ändrat oss i samma tempo som samhället, säger Mia-Lisa, och konstaterar att antingen vill man eller så tvingas man ändra sig eftersom omvärlden blir annorlunda.

Idag används vissa uttryck parallellt, något som behövs för att omvärlden ska förstå vad man talar om.

Det händer att Mia-Lisa ofta själv säger eller hör andra säga: - Jag är officer, alltså pastor, eller: -På vår kår, eller i vår församling… Hon menar att det är nödvändigt just för att människor ska förstå vad som egentligen menas.

— Ja, vi förutsätter att mottagaren inte förstår av någon anledning, säger Kristofer och påpekar att det därför finns risk för missförstånd.

Samtalet handlar också om hur Frälsningsarméns uttryck har ändrats, att många militära uttryck som förr var mer vanliga även i samhället inte längre förstås.

— Militärens ord är inte längre lika vanliga sedan allmän värnplikt avskaffades, menar Margaretha. Mia-Lisa tror att Frälsningsarmén kanske vill ge en mjukare bild av hela rörelsen och då passar

Frälsningsarmén, insamlingskoordinator på Kommunikations- och Insamlingsenheten.

MIA-LISA DAHLQVIST, major i Frälsningsarmén, personaladministratör på personalkontoret.

MARGARETA ANDERSSON, major i Frälsningsarmén.

23

om oss | språkbruk

inte längre de hårda och fyrkantiga orden från det militära. Man talar också om begrepp som kampsånger och stridssånger, sånger som fortfarande sjungs i bland, men där just dessa begrepp inte längre används om sångerna.

Mi-Lisa, Kristofer och Margaretha pratar också om begreppet att vara befordrad till härligheten och hur olika det kan uppfattas.

— Överlag är det trevligare att säga att någon befordrats till härligheten än att rätt och slätt säga att någon har dött, tycker Kristofer.

— Innehållet i det som sägs eller skrivs kan göra att jag accepterar ett uttryck, även om jag tycker det är antikt eller otidsenligt ibland , säger Margaretha. Jag vet vad det står för och jag lever det. Men jag måste

24

samtidigt inse att människor runt omkring kanske inte förstår vad jag pratar om.

MÅNGA av de militära uttrycken har med

arbetsuppgifter, tjänster och positioner att göra. Det kan exempelvis gälla titlar på högre ledare som kommendörer eller generaler. På kårerna kan det finnas bönesergeanter, rekrytsergeanter och fanjunkare som oftast är frälsningssoldater eller frälsningsofficerare med olika ledaruppgifter.

Där finns också skattmästaren som är kas-

DET VIKTIGASTE ÄR INTE HUR VI KRIGAR UTAN ATT VI KRIGAR.

sör och kvartersmästaren som är praktiskt ansvarig. Dessa uttryck används fortfarande, men behöver ofta en parallell översättning. Andra ord har försvunnit helt, ordet barnsoldat exempelvis, då det idag har en helt annan och negativare klang än ursprungligen. Uttryck som också försvunnit är befälhavande officer, den person man i dag benämner kårledare. Att det uttrycket ändrats tror Mia-Lisa har med en förändrad syn på ledarskap att göra.

— Idag måste man förtjäna sitt ledarskap och det räcker inte med bara en titel, menar Margaretha. Förr sågs ju all överhet, allt chefs- eller ledarskap på ett helt annat sätt än i dag.

Hon fortsätter att peka på hur man nu befinner sig på samma plan men har olika funktioner.

— Så har jag kommit att se det under årens lopp, det är ju det som är det viktiga och inte att jag är major, säger Margaretha.

När hon utbildades till frälsningsofficer gick hon på Krigsskolan. I dag heter den institution där officersutbildningen drivs, Frälsningsarméns Officersskola.

Officerares hem kallades ibland härläger eller basen då en officer alltid förväntades befinna sig i beredskap. Förr bytte frälsningsofficerare tjänst ofta och gick ordagrant på order.

— Det är ett typiskt militärt uttryck som vi använt för att beskriva att vi fått ett nytt förordnande, en ny order, marschorder, farvälorder eller vad det nu var, säger Margaretha.

Hon har varit frälsningsofficer i 40 år och mycket har förändrats under den tiden. Hon ställer sig tveksam till om just de uttryck som gäller ordergivning kan vara kvar längre. När hon var ung marscherade Frälsningsarméns folk varje söndag under sommarhalvåret.

— Då tyckte jag det var helt rätt att jag marscherade för att ära Jesus och visa att jag tror på honom. Det var inget konstigt för mig och därför har jag en positiv bild av en marsch, fortsätter Margaretha.

Frågor ställs kring hur det påverkat och nu påverkar Frälsningsarmén, att många av dess ord och uttryck inte längre används eller har bytts ut.

om oss | språkbruk

– Vi sjunger ju kampsånger, men vi talar inte om stridssånger, vi använder inte det ordet, säger Margareta Andersson. Men vi sjunger dem fortfarande.

— Förlorar vi i Frälsningsarmén något, genom att ändra vårt språkbruk? frågar sig Margaretha. Blir vi eller är vi annorlunda?

Hon pekar på att om man ska använda uttryck och ord, ska man också leva dem annars blir det fel och är inget man riktigt kan stå för.

— Jag tycker det är bra att vi har de här uttrycken eftersom vi ju är Frälsningsarmén, menar Kristofer och tycker att om inte de militära uttrycken ska fortsätta användas kan hela samfundet byta namn då mycket av identiteten finns i sättet att uttrycka sig.

— Vi kan inte helt släppa våra uttryck, för då blir vi något annat, tycker också Mia-Lisa Dahlqvist. I så fall måste vi välja att bli något annat så att vi inte bara plötsligt upptäcker att det skett. Det måste i så fall vara ett medvetet val att byta riktning. Något som beskriver det yttre men ändå enbart är ett uttryckssätt får inte bli själva livet.

Alla tre är överens om att uttrycken egentligen bara är skalet, och så länge inte kärnan ändras gör det kanske inte så mycket om uttrycken gör det eller försvinner. Frälsningsarmén finns ju främst till för de andra, de som behöver frälsning.

— William Booth var ju också villig att ändra när vi började som Kristna missionen i Östra London, säger Margaretha Andersson. Då var de villiga att ändra sig men själva ändrandet är inget självändamål utan det viktiga är att vi kämpar mot det onda och för andra människor, avslutar hon.

— Ja, det är där kärnan slutligen finns, säger Kristofer Prennmark. Det viktiga är inte hur vi krigar utan att vi krigar. g

Frälsningsarméns militära uttryckssätt TEXT: KARIN LARSSON FRÄLSNINGSARMÉN VÄXTE FRAM under slutet av 1800-talet som en rörelse vars uppdrag var att kriga mot det onda.

Denna kamp tog sig fler militära uttryck.

Den militära organisationen blev positiv, inte minst med tanke på att många som anslöt sig var män och kvinnor som hade god nytta av en tydlig ordning. Medlemmarna klädde sig i uniform, kallades soldater och rekryter och de som anställdes som pastorer och liknande fick officerstitlar efter militärt mönster. Synnerligen ovanligt för den tiden var att även kvinnor blev officerare och lekmannaledare, även de med militära titlar.

Man marscherade efter hornmusikkårer och fanor och sångerna som sjöngs, utomhus och inomhus, innehöll ofta texter med ett militärt språkbruk. Genren kallades stridssånger. Enskilda möten för bön och uppbyggelse blev svärdslipningsmöten, officerare beordrades till olika tjänster och kallade ibland sina bostäder härläger.

Församlingarna kallades kårer och man öppnade eld på den ena platsen efter den andra. Arbetet utanför städer och samhäll-

en blev by- och utpostkrig, räder och fälttåg arrangerades och de segrar som vanns var de nyomvända.

När någon avled hemförlovades man och befordrades till härligheten och en armébegravning hölls för att hedra en kämpe som segrat i striden.

Lokala lekmannaledare kallades underbefäl med titlar som fanjunkare, musikmästare, skattmästare, kvartermästare, juniorsoldatsergeant, med flera.

Underbefälen kallas nu mera underofficerare eller lokala ledare, begreppet barnsoldat har av förklarliga skäl försvunnit men fortfarande invigs de barn som blir medlemmar till juniorsoldater. Den som utbildar sig till frälsningsofficer är kadett under utbildningstiden och beordras efter två år till löjtnant. Tidigare leddes kåren av en befälhavande officer som nu benämns kårledare.

Frälsningsarméns militära uttryckssätt har ändrats och moderniserats även om många begrepp ännu används. Samfundet vill presentera och uttrycka sig så att de flesta kan förstå vad man talar om. g 25

verksamhet | Malmรถ kรฅr

26

verksamhet | Malmö kår

Flyktingvåg gav ny fart Vid vårt besök på Frälsningsarméns kår i centrala Malmö blir det klart för oss: det går inte att skriva ett verksamhetsreportage om kåren utan att tala om flyktingvågen 2015 och den stora insats som Frälsningsarmén i Malmö gjorde då.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

N

ya Stridsropet, ja hela redaktionen var faktiskt med, sitter en tisdagskväll och äter middag i kårens matsal. Det är tisdagkväll och familjemiddag på verksamhetsschemat, i rummet hörs tre språk talas. Arabiska talas av familjerna som samlats, svenska talas av medarbetarna och besökarna från Stridsropet och engelska talas för att kunna tolka mellan de två första språken. Det är liv och rörelse i lokalerna. Redan då visste vi vad denna artikel ska handla om, nämligen integration och ny fart. Efter middagen lämnar merparten av redaktionen Malmö och en ensam reporter blir kvar för att under onsdagen göra de intervjuer som behövs.

Bertil och Åse Divert kom till Malmö för snart tre år sedan med uppdraget att vara samordnare för Frälsningsarméns arbete i Malmö, som på den tiden betsod av två små kårer bara fem kilometer ifrån varandra. Den ena kåren fanns i Limhamn, där Joakim Storck var kårledare och den andra låg centralt, inte långt från Malmö Centralstation.

— Vi insåg snart att här måste det ske något nytt och för en del lite radikalt

och vi behövde koncentrera arbetet, berättar Bertil Divert, kårledare och verksamhetschef.

— Det sociala arbetet hade varit mycket att dela ut presentkort, säger Åse Divert kårledare med socialt ansvar. Det var så många människor som ringde, det kunde vara upp emot 100 varje gång jag hade telefontid, det vill säga 100 missade samtal, för de kom inte fram. Vi kände att vi måste göra något annat för att hjälpa människor ut ur sin situation och att komma på fötter igen. Människor behöver få hjälp att ta tag i sina liv istället för att bara komma och hämta presentkort, och det arbetar vi fortfarande med på olika sätt, fortsätter Åse.

SAMMANSLAGNINGEN av de båda kå-

rerna skedde formellt under våren 2016, men samarbetet började tidigare och i och med flyktingvågen hösten 2015 tog det ordentlig fart.

— I månadsskiftet augusti/september 2015 hade vi precis börjat bygget av den gemensamma kåren, berättar Bertil Divert. Vi hade haft en soldat- och med-

fakta Malmö kår • Den 6 mars 2016 bildades den nya kåren i Malmö, det var ett samgående mellan Kår 391 i Malmö och kåren på Limhamn • Varje söndag kl 11 samlas upp till 60 personer i blandade åldrar till gudstjänst, vid gemenskapen efteråt möts alla åldrar och etniciteter.

• Gudstjänsterna tolkas till engelska och arabiska • Kårens arbete har en stark social profil, där bredden i det sociala arbetet är synlig i all verksamhet.

• För närvarande är åtta personer anställda

27

verksamhet | Malmö kår

lemssamling i augusti och det fanns ett inriktningsbeslut om att vi skulle verka för ett gemensamt arbete i Malmö. Men sen, den första veckan i september brakade det loss. Jag minns det så väl. Jag hade precis sagt på morgonsamlingen: — Vad skönt. Nu kan vi börja arbeta med det här. Någon timme senare fick vi samtal från Järnhusen och frågan om vi kunde komma ner till centralstationen. På eftermiddagen tillfrågades jag från Frälsningsarméns högkvarter om jag kunde vara flyktingsamordnare här i södra Sverige.

Tack vare de kontakter Carmencita Gallardo, som är verksam i det sociala arbetet, hade kunde man snabbt hitta upp till tjugo personer som kunde farsi, dari, arabiska eller persiska. Frälsningsarmén i Malmö hade därför ett starkt team med språkkunniga. Många från kåren och andra kyrkor ställde upp och alla bar Frälsningsarméns västar.

— Då började vi ett arbete där på centralstationen tillsammans med Röda korset och Refuge Welcome. Från mitten av oktober fick vi väldigt fin hjälp från Frälsningsarmén i Danmark. Vi samarbetade också med Malmö stad, Migrationsverket, Polisen och flera andra.

Bertil är noga med att ge alla med28

Foto: Thomas Hartmann

KÅRENS ARBETE PRÄGLAS MYCKET AV AV DE NYANLÄNDA, MEN MAN HAR INTE GLÖMT DE ANDRA SOM BEHÖVER HJÄLP OCH STÖD.

Kårledarna Åse och Bertil Divert kom till Malmö för snart tre år sedan.

verksamhet | Malmö kår

Gudstjänsterna i Malmö tolkas vanligen till två språk, först engelska sedan arabiska.

I köket förbereds familjemåltiden.

arbetare en eloge för att de gjorde ett så gott arbete. Arbetet med flyktingmottagandet har gett Frälsningsarmén ett högt anseende hos privatpersoner, myndigheter och företag i Malmö. Om det är något som behövs brukar det ofta räcka med ett samtal till de företag som kan leverera. I Limhamn är fastighetens källare full av blöjor, man fått för att dela ut till barnfamiljer.

Mataffärer och matdistributörer lämnar regelbundet in mat till kåren. Även hjälpmedel som blindkäppar kan delas ut till behövande.

— Vi fick kontakt med många flyktingfamiljer med olika sjukdomsproblem.

Så vi kopplade in Marcus Andersson i arbetet med flyktingarna också, berättar Bertil Divert. Marcus är omsorgsofficer för Frälsningsarméns arbete bland dövblinda och blinda i Malmöregionen. Vi tror ibland lite naivt att de får det de behöver, men vi har upptäckt att det är väldigt mycket som de inte får, som blindkäppar till exempel. Åse, Carmencita och Marcus som jobbar mycket med de här frågorna har fått fundera över hur de ska lösa det som samhället inte tar ansvar för.

KÅREN I MALMÖ har i dag språkkaféer, språkkurser, öppen förskola, manskör, tolkning till arabiska på gudstjänster, Alphakurs på arabiska och mycket annat för att hjälpa de nyanlända. Man ska även starta äktenskapsrådgivning. Att allt detta kan göras är mycket tack vare en av alla de som kom hit under flyktingvågen, Maher Ajari från Syrien.

— Maher har blivit en viktig resurs, säger Bertil Divert. Han har ett väldigt vinnande sätt. Efter sommaren 2016 började det plötsligt komma fler och fler familjer och ensamma med flyktingbakgrund till våra gudstjänster. Vi tyckte det var många när vi var mellan 25-30 personer och så plötsligt kommer det 40-45, ibland ännu fler till gudstjänsterna.

Att det numera är så många som kommer till gudstjänsterna har gjort att lokalerna måste rustas upp och byggas om.

När Nya Stridsropet var på besök var

detta arbete i full gång. Alla i kåren verkar glädjas över tillökningen och de asylsökande tycker det är fint att möta äldre svenskar.

— Men där ser vi vissa språkproblem, säger Åse Divert. Det spelar inte så stor roll, det viktiga är ju att de pratar med varandra. I början kom bara männen hit, men nu kommer även kvinnor och hela familjerna till gudstjänsterna och familjemiddagarna.

KÅRENS ARBETE präglas mycket av de nyanlända, men man har inte glömt de andra som behöver hjälp och stöd.

Thomas Hartmann, verksamhetskoordinator, berättar om planer att starta Celebrate Recovery, ett kristet 12-stegsprogram för personer med någon form av beroendeproblematik eller ovanor som de vill arbeta bort, och Tro, hopp och arbete för personer som varit borta från arbetsmarknaden en lång tid.

— Jag har varit i kontakt med Arbetsförmedlingen och Arbetslivsresurs, som båda tycker att det här är något intressant. Och Frälsningsarmén har ett riksavtal med Arbetsförmedlingen. Så det handlar om att vi ska hitta en utformning som passar i Malmöregionen, säger Thomas.

Kåren i Malmö beskrivs av Bertil Divert som en dynamisk och levande kår, med en mångfald av verksamheter. När de började prata om den ”nya kåren” i Malmö ville de ha en kår som återspeglar samhället.

Malmö är en väldigt multikulturell stad, då måste också Frälsningsarmén vara det, menar han. Nu har världen kommit till Sverige, till Malmö och missionsfältet är här hemma, menar Joakim Storck, kårledare med ansvar för integrationsarbetet.

— Det handlar om att bygga ett förtroende. Människor kommer till oss för att de vill veta vad kristen tro är, berättar Joakim Storck. En person berättade för mig att innan han kom till Sverige, hade han bara hört hemska saker om kristna. Men sedan han träffat oss hade han ändrat uppfattning helt och hållet. Det är Gud som drar människor till sig. Det är vårt ansvar hur vi tar hand om dem och det som sker, avslutar Joakim. g 29

verksamhet | Malmö kår

Allt gick väldigt fort När Maher Aljari kom med tåget till Malmö Centralstation, i oktober 2015, kunde han inte ana vad som väntade honom. På stationen fanns flera volontärer och anställda som alla arbetade under Frälsningsarméns fana. Maher som var drus och flykting från Syrien hade aldrig hört talas om Frälsningsarmén.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

SINA FÖRSTA TVÅ NÄTTER i Sverige tillbringade Maher på Centralstationen i Malmö, innan han hittade ett annat boende.

— Jag gick tillbaka till Centralstationen och när jag såg Frälsningsarmén arbeta där, gillade jag det. Jag fortsatte att gå till Centralstationen bara för att se på dem. Där fanns en volontär som pratade arabiska. Jag frågade honom mycket om Frälsningsarmén så han tog mig till Marcus Andersson. Då såg jag också Carmencita för första gången.

När tåget kom in till stationen gick alla volontärer till perrongen för att hjälpa människorna som kom. Maher berättar att Marcus Andersson stannade kvar inne på stationen och han frågade då Marcus om han ville ha en kopp kaffe.

Maher hämtade två koppar och de båda satte sig och började samtala.

— Jag kände att Marcus hade ett gott hjärta och en god ande, berättar Maher Aljari. Vi pratade om Frälsningsarmén och Marcus fick mig att älska Frälsningsarmén mer och mer. Vi har inte Frälsningsarmén i arabländerna.

Efter ett tag fick Maher problem med sina hyresvärdar och behövde hitta ett 30

annat ställe att bo på. Maher ringde till Frälsningsarmén, till Carmencita, som hjälpte honom.

— Hon var mycket snäll mot mig, säger Maher. Och jag tyckte att hon behandlade mig lika gott som min familj skulle ha behandlat mig. Så jag började känna mer för henne.

ALLT VAR SVART OMKRING MIG, JAG SÅG INGET ANNAT ÄN VATTEN. I FEM TIMMAR TRODDE JAG ALLT VAR SLUT. — Han ringde mig och jag hjälpte honom, som jag brukar göra med människor, fyller Carmencita i. Jag lyckades ordna boende och han började komma på våra gudstjänster. Och jag kände att det var något speciellt med den här mannen.

Carmencita Gallardo, vars föräldrar

är frälsningsofficerare, var vid den tiden inte särskilt intresserad av Frälsningsarmén. För att kunna förklara för Maher, som hela tiden ställde frågor, började hon själv läsa på om Frälsningsarmén och rörelsens historia.

— Då hittade jag den vackra vision som William Booth hade, ”Vision of the Lost”, visionen om folket i havet, och tänkte på Mahers berättelse om hur båten han åkte mellan Turkiet och Grekland hade kapsejsat. Så jag skickade Maher en länk till en film med visionen.

— Från halv ett på natten till halv sex på morgonen var jag i vattnet, mitt i havet, berättar Maher Aljari. Allt var svart omkring mig, jag såg inget annat än vatten. I fem timmar trodde jag allt var slut.

Men plötsligt dök en turkisk polisbåt upp. De drog upp mig ur vattnet och körde mig tillbaka till Turkiet.

— Gud sände plötsligt en lösning, säger Maher. Jag blev räddad. Jag började gråta för jag hade fått livet tillbaka.

När Maher såg filmen tittade han på den om och om igen. Carmencita förstod inte vad hon hade startat. Maher blev nu ännu mer intresserad av och nyfiken på Frälsningsarmén och ville lära sig allt.

verksamhet | Malmö kår

Maher Aljari och Carmencita Gallardo träffades genom Frälsningsarmén och jobbar nu tillsammans där.

— När jag kom till Frälsningsarmén så kände jag att mitt liv förändrades så här, säger Maher och knäpper med fingrarna.

— För mig var det konstigt att nu sitta och samtala med en man som ville bli kristen, berättar Carmencita. Flyktingkrisen var lite märklig för mig, redan från när det började kände jag glädje i arbetet. Andra runt omkring mig tyckte det var ett jobbigt och tungt arbete men jag jublande nästan. — Åh, alla dessa människor kommer hit! tänkte jag, fortsätter Carmencita.

Carmencita var taggad och ville hjälpa alla flyktingar, men när det gällde rela-

tioner hade hon börjat ge upp. Hon ville dock fortfarande ha en man, någon som kunde arbeta tillsammans med henne men ville inte leta på några dejtingsidor.

Att hitta någon i Frälsningsarmén trodde hon absolut inte på. Hon sa till Gud att hon ville ha en man.

— Och när Maher började prata med mig om Frälsningsarmén och att han ville bli soldat i Frälsningsarmén, då slog mitt hjärta, säger hon.

— Det är ett bönesvar, säger Maher.

I dag är Maher och Carmencita gifta och båda har de idag drömmar om att bli frälsningsofficerare. De känner båda tydligt att Gud ville att det skulle bli de två.

— Det har varit ett fantastiskt år, säger Carmencita. Vi blev kära i varandra och gifte oss och vi började arbeta tillsammans. Allt gick väldigt fort. Och det var som en explosion. Arbetet har också fört mig närmare Gud än jag kunde ana tidigare. Mitt liv är total förändrat och jag har gått från att vara en som bara arbetar i Frälsningsarmén, till att bli soldat och nu vill jag bli officer.

— Vi vill bli frälsningsofficerare! säger Maher. Jag var tidigare drus men är glad att jag blivit kristen och vill att andra ska uppleva det jag fått uppleva. För om jag älskar folket, så vill jag givetvis att de ska få det jag fått. g 31

världen | metoder mot global fattigdom

I detta projekt i Kenya får 40 skolor och 20 byar hjälp med förbättrad tillgång till vatten och sanitet samt matsäkerhet.

Såväl elever som föräldrar får utbildning i hygien.

Nya metoder mot global fattigdom Frälsningsarmén i Sverige engagerar sig i kampen mot global fattigdom genom att finansiera utvecklingsinsatser runt om i världen. Christian Lerne, ansvarig för Internationell utveckling vid högkvarteret berättar om arbetet.

TEXT: CHRISTIAN LERNE FOTO: HANNA BRANDVIK

F

rälsningsarmén i Sverige finansierar cirka 10-20 insatser per år vilka genomförs på plats av Frälsningsarmén i Afrika, Europa, Asien samt Sydamerika.

Arbetet har genomgått stora förändringar de senaste åren. Först och främst försöker vi koncentrera våra resurser till färre länder så att vi kan ha större insatser som ger en större och mer långsiktig

32

inverkan för de människor och samhällen vi stödjer. Dessutom inriktar vi oss på färre typer av projekt. Vi fokuserar på matsäkerhet och tillgång till rent vatten och sanitet. Med dessa förändringar blir arbetet mer effektivt och det är lättare att bygga långsiktiga relationer med våra samarbetspartners samt lättare att bygga mer djupgående kompetens.

I Kenya som är en av våra två nära samarbetspartners har vi arbetet med Frälsningsarmén under flera år, med vatten och sanitet i skolor och lokalsamhällen. Projekten har hjälpt över 100 000 människor i Kenya och projektteamet har blivit mycket erfarenhet i att bygga toaletter. Vi är mycket stolta över att myndigheter nu ser Frälsningsarmén

världen | metoder mot global fattigdom

VI STÄLLER OSS HELA TIDEN FRÅGAN VILKA SOM ÄR DE BÄSTA METODERNA FÖR ATT BEKÄMPA FATTIGDOM. integrerar långsiktigt utvecklingsarbete, katastrofriskreducering och akuta humanitära insatser.

Trädplantering är ett sätt att stärka motståndskraft mot torka såväl som översvämningar genom att skydda jorden mot solen samt motverka erosion.

som en förebild för hur man bygger toaletter i skolor.

I Malawi, vilket är vår andra nära samarbetspartner har vi arbetat med förbättrade jordbruksmetoder och tillgång till rent vatten. Jordbruksprojektet har gett häpnadsväckande goda resultat. Skördarna i projektet har ökat med tio gånger. För familjer i ett land som Malawi, där man är helt beroende av sitt jordbruk för att få mat, betyder det jättemycket.

Vi ställer oss hela tiden frågan vilka som är de bästa metoderna för att bekämpa fattigdom och vill ständigt utvecklas. Under förra året och i år har vi därför varit delaktiga i ett internt projekt för att bygga kapacitet inom ett nytt koncept inom utvecklingssamarbetet som heter resiliens.

VAD ÄR RESILIENS? Resiliens är förmå-

gan hos individer, familjer eller lokalsamhällen att motstå, klara av och återhämta sig efter chocker eller långvarig stress. Exempel på en chock är en natur-

katastrof och exempel på långvarig stress är en långvarig torka.

VARFÖR INTRESSERADE VI OSS FÖR RESILIENS? Ingången var att vi såg att

flera stora aktörer inom utvecklingsbranschen förde fram detta koncept som viktigt för att nå längre i hållbarhetsfrågor och för att förhålla sig till ökade antal naturkatastrofer till följd av bland annat klimatförändringar. Detta var centrala frågor för oss själva under lång tid. Vi gjorde också bedömningen att konceptet kopplas till Frälsningsarméns holistiska uppdrag Soppa, tvål och frälsning, på ett naturligt sätt. Motståndskraftiga och resilienta individer, familjer och lokalsamhällen som är andligt, socialt och materiellt upprättade är det vi vill uppnå i vårt arbete. Därtill har vi observerat att partners drabbas mer och mer av naturkatastrofer och oregelbundna väderfenomen som förstör utvecklingsinsatser. Det har varit så väldigt tydligt i Malawi, med utdragen torka såväl som plötsliga skyfall, att vi behöver hitta arbetsmetoder som

VAD BLEV PROJEKTETS RESULTAT? Vi har funnit att resiliens ger vårt utvecklingsarbete viktiga dimensioner som till exempel ökat fokus på systemtänkande och ökat medvetande om vikten av att analysera sårbarhet i relation till chocker och stress i de projektsammanhang vi är verksamma i. Det har också hjälp oss att inse behovet av att komplettera utvecklingsinsatser med katastrofriskreducering och därmed sammanföra de så vanligt separerade sektorerna humanitärt bistånd och långsiktiga utvecklingsinsatser. Ett oväntat bidrag till att utveckla våra arbetsmetoder var introduktionen av komplexitet och vikten av att ha managementmetoder som kan hantera situationer som är komplexa och där det behövs flexibilitet och förmåga att anpassa arbetet efter snabba förändringar. Denna del kom att uppskattas speciellt av partners som uttryckte att de ibland har känt sig låsta av att behöva genomföra förbestämda projektplaner som inte har tagit hänsyn till plötsliga förändringar. Komplexitet gav dem ett språk att beskriva detta för oss. Vi gjorde också bedömningen under arbetets gång att resilienskonceptet saknade dimensioner som är viktiga för oss, till exempel analys av makt och jämställdhet.

HUR BYGGER MAN RESILIENS? Den frågan är svår att ge generella svar på eftersom den typ av resiliens eller motståndskraft som skall byggas beror på vilket sammanhang det handlar om. I Malawi skulle det kunna handla om att bygga re33

världen | xxxxxxxxxxxxx

VI HAR SKAPAT EN ANALYSMODELL SOM SYFTAR TILL ATT SKAPA FÖRSTÅELSE AV EN KONTEXT.

siliens mot torka i en jordbruksberoende kontext. På en annan plats kan det vara annan resiliens som behöver byggas. För att analysera detta har vi skapat en analysmodell eller process som syftar till att skapa förståelse av en kontext och klargöra vilken typ av resiliens som behöver byggas. Det görs genom att först undersöka sammanhangets sociala, ekologiska och

ekonomiska system och därefter analysera chocker och långsiktiga stressfaktorer som är vanligt förekommande för att få fram vilka sårbarheter som finns. Därefter kan en insats börja planeras som är relevant för de sårbarheter man identifierat och vilken kapacitet man avser att stärka.

Rent konkret skulle det kunna våra så i ett projekt vi har i Malawi att analysen visar att befolkningen är sårbar mot torka, eftersom de är helt beroende av jordbruket för att få mat. Vid torka ger jordbruket mycket mindre mat, varpå befolkningen svälter. Då vill man bygga kapaciteten att vara resilient mot torka. Det kan innebära att använda grödor som tål torka bättre som exempelvis sötpotatis.

Sommarhemmet Soludden Hyr lägenhet på Sommarhemmet Soludden invid Spexhultasjön, ca 5 km från Nässjö. 300kr/dygn, 1500 kr/vecka maj-sept. Kök med pentry och allrum med 2 sängar och bäddsoffa. Frälsningsarmén Nässjö Ring: 073-9209320 eller mejla: nassjo@fralsningsarmen.se

Café Ängstugan - Nyköping Öppet varje dag:

3 juni-20 augusti, kl. 11.00-19.00 Midsommarafton kl. 16.00-19.00 Sommarcafé med hembakat bröd, smörgåsar, matpajer, glass, läsk m.m. Ring för vägbeskrivning.

SOMMARMUSIK varje lördag kl 18.00 fr.o.m. 10 juni Program finns på www.fralsningsarmen.se/nykoping Telefon 0155-21 96 95, 28 12 88 Trevlig sommar! Spara annonsen.

34

VILKA LÄRDOMAR GAV OSS PROJEKTET?

När vi bekantade oss med konceptet upptäckte vi att resiliens inte är lättillgängligt.

Någon har beskrivit det som att fånga en fisk med händerna och att ingen har riktigt fångat denna fisk ännu, men när man börjar närma sig att göra det upptäcker man att det inte är själva fisken som är intressant, utan hur den simmar.

Resiliens för in viktiga dimensioner om hur man gör saker i utvecklingsdiskursen.

Det kan gälla flexibla metoder som är anpassningsbara när situationer förändras snabbt och hur man kontinuerligt kan testa, analysera eller justera för att bygga kunskap i sammanhang som är kaotiska eller mycket komplexa. g

FOKUS | TRAFFICKING

bibel & bön

Frälsningsarmén är en internationell rörelse, ett evangeliskt trossamfund inom den universella kristna kyrkan. Vårt budskap har sin grund i Bibeln. Vår tjänst har sin källa i kärleken till Gud. Vårt uppdrag är att förkunna evangelium om Jesus Kristus och utan åtskillnad möta mänskliga behov i hans namn.

"Gud jag vill stanna kvar i Svärje. Jag liksom vet inget annat och här är mina venner. Försök att

foto: jonas nimmersjö

lyssna fast jag ber bara för mej. Tack."

Anja 9 år

Major Andrew Vertigan från England var huvudtalare.

Re:think UNDER Kristihimmelsfärdshelgen sam-

göra det på, behöver uppdateras. Talare under dagarna var ledande människor, som brinner för evangeliet, från olika kyrkor och samfund i Sverige. Frälsningsarméns nationella ledare i Sverige Johnny och Eva Kleman talade under fredagen om vårt ”uppdrag som salvationister i Sverige”. g Jonas Nimmersjö

lades 140 deltagare i Strängnäs till Frälsningsarméns nationella samling Re:think.

Syftet med helgen var att "uppdatera", ge ny kraft och aktualitet till Guds stora möjligheter. Frälsningsarméns uppdrag för 150 år sedan, att vinna människor för Gud är lika aktuellt i dag. Men sättet att

Be för • Frälsningsarméns Handels och dess föreståndare Ingrid Elming.

• Frälsningsarmén i Malmö.

• Frälsningsarméns arbete internationellt mot global fattigdom.

Inge Ivarsson, Örkelljunga Eila Eriksson, Norrköping

Käre Gud!

foto: unsplash/ christian widell

• Barnen och de unga, ledare som engagerar sig bland dem och den speciella verksamhet som blir en fortsättning på barn- och ungdomsåret i Frälsningsarmén.

Befordrade till härligheten

Jag vill be om välsignelse över alla, stora som små, som avslutat sina skolor. Jag ber för dem som nu står på tröskeln till något annat och försöker hitta ett arbete efter avslutade studier. Jag vill också be om vägledning för dem som inte vet hur livet ska bli efter gymnasiet. Gud, särskilt vill jag be för alla barn som nu har sommarlov. Jag ber att de ska få

uppleva goda och trygga dagar.

Gud, jag ber om välsignelse över dem. Jag ber också om klokhet och värme över alla dem som jobbar på kollo och läger. Gode Gud, bevara alla dem och hjälp dem att visa omsorg och kärlek och respekt för barn och unga.

Gud, jag ber om en meningsfull och god sommar för barn och unga.

Nya Stridsropet ges ut med fem nummer under 2017. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

35

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

foto: unsplash/Jon tyson

M

in tro på Gud är ingen söndagshobby utan en levande relation med en gränslöst god och kärleksfull far. Ibland är det just de små hintarna om hans närvaro som betyder mest. Jag är tacksam över mycket i mitt liv och numera känner jag mig mestadels lycklig, på riktigt. Så har det inte alltid varit. Som de flesta andra har jag haft kriser, dalar, ökenvandringar och perioder när jag inte ens vetat om jag velat eller orkat fortsätta en dag till.

Men i dessa stunder har jag samtidigt känt att Gud har funnits där. Jag har märkt att han oftast talar till mig genom text, gissningsvis för att jag har skrivandet som yrke.

Som den där morgonen när jag satt på bussen med stängda ögon och inom mig vädjade: ”Jesus, hjälp mig! Jag mår så dåligt och vet inte hur jag ska klara av den här dagen!” Direkt efter den bönen tittade jag upp och ut genom fönstret. I exakt det ögonblicket passerade vi ett träd. På det satt ett A4-ark med texten ”JESUS ÄLSKAR DIG!” Sen har vi den där dagen när jag bad: ”Gud, jag orkar inte mer! Snälla, ge mig ett tecken på att du ser mig och är med mig!” Strax efter det anlände jag till ett köpcenter och en av de första affärerna jag passerade var en inredningsbutik. Jag slängde en blick in i skyltfönstret. Där hade någon placerat en stor skylt, ungefär en meter lång. Texten på den löd: ”You were looking for a sign. This is THE SIGN!” (Du letade efter ett tecken. Detta är tecknet.)

Eller när jag satt i min bil och bokstavligen ropade till Gud att hjälpa mig att ”tro på framtiden”! När jag kort därefter rörde mig bland folk var en av de första personerna som kom emot mig en storvuxen kvinna. Hon bar en t-shirt och över hela framstycket stod: ”BELIEVE IN THE FUTURE!” (Tro på framtiden).

Dessa händelser inträffade under en tid när jag verkligen behövde bli tröstad med vetskapen om att det finns någon där uppe som älskar mig, ser mig, är med mig och som vill att jag ska tro på framtiden. Och den hälsningen gäller även dig, min vän!

Teresia Jansson