Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 2 - 2021

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 2.2021

Madeleine Sundell

Att brinna hållbart PERSONLIGT Nyfikenhet med vilja att lära PÅSKDAGARNA Den viktigaste livsresan MIN VÄG TILL GUD Mitt i hjärtat KRÖNIKA Medmänsklighet AKTUELLT Heart center i Stockholm VÄRLDEN Efter jordbävningen i Nepal VÄLKOMMEN TILL Halvvägs ut i fria livet BIBEL OCH BÖN Förlös Jesu kraft i kyrkan

LEDARE

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 138:e årgången.

Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Clive Adams Redaktion Charlotte Ander, Emilia Beijer, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo, Christina Vauhkola, Gabriel Wahl Utgivning 2021 22 januari, 26 mars, 11 juni, 17 september och 26 november.

Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss.

Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsbild Foto: Jonas Nimmersjö Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, swish 9004805

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0091

2

E T

S

För ej beställda manus ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Stridsropet trycks på miljövänligt papper.

Hopp, genom hans lidande VI VAR SÅ HOPPFULLA att 2021 skulle

bli mer ”normalt” än 2020. Men januari hade knappt börjat innan nya restriktioner infördes, eftersom nya muterade virus orsakade oro. Dessutom är det i skrivande stund osäkert vilken effekt vaccinerna kommer att ha på dessa mutantvirus.

Trots de allvarliga nya utmaningar som pandemin medfört förlorade den sin framstående plats i nyheterna när kaos bröt ut i Washington DC, några dagar efter nyår, när Kapitolium stormades. Vi bevittnade scener som få trott var möjliga. Den politiska spänningen i USA har fortsatt och orsakat en osäkerhet över hela världen, tillsammans med ”lockdowns”, reserestriktioner, stängda gränser, jobbförluster, logistiska vaccinationsutmaningar ... listan är lång och skrämmande.

Osäkerhet ... lidande ... när kvartalet nästan är slut har vi ännu inte sett de positiva förändringar som vi hoppades i början av året. Men påsken, med sin blandning av intensivt lidande och uppfyllt hopp, har ett relevant budskap för oss.

Påsken börjar med lidande – gripandet, rättegången och korsfästelsen av Jesus på fredagen. Korsfästelsen var en särskilt grym form av avrättning, som syftade till att orsaka maximal smärta.

Påsken avslutas med uppfyllt hopp – Jesu uppståndelse på söndagen. Tre dagar efter det fruktansvärda lidandet framträder Jesus levande för sina följare!

Vår familj såg filmen ”The passion of Christ” en påsk då barnen var ungefär 10-12 år. När vi tittade på scenen där Jesus led på korset sa min son: ”Det måste ha varit en stor frestelse för Jesus att visa dem vem han verkligen var”. Det visade en förståelse för dynamiken kring Jesu korsfästelse som gick långt utöver vad vi bevittnade på filmen och utöver vad de

allra flesta som bevittnade Jesu död vid korset förstod hände.

Min sons val av ord bekräftade att han förstod att Jesus hade valt att uthärda korset. Jesus visade vem han egentligen var genom att välja korset istället för att använda sin makt och auktoritet att undkomma det. Han var ’Guds lamm som tar bort världens synd’. Hans lidande bar det enda hoppet om världens frälsning.

Hans lidande ... vårt hopp!

Påsken ger oss ett perspektiv på evigheten. Jesu död på korset gör att vi kan försonas med Gud. Påsken ger oss ett perspektiv på nutiden och nuvarande lidanden. Hans uppståndelse från döden är en försäkran om att lidande kan mötas med hopp. Det är inget vagt förtroende för slumpen, utan en försäkran baserad på det faktum att en tom grav följde korset.

I denna tid av osäkerhet och lidande önskar jag er därför en välsignad påsk!

Frälsningsarméns ledare i Sverige, kommendör Clive Adams

Illustration: Hellena Shutrick

Innehåll

#2.2021 VÄLKOMMEN TILL

6. Halvvägs ut i fria livet

”Om man bestämt sig för att man vill ha ett annat liv är det här bästa stället.”

PERSONLIGT

26. Att brinna hållbart

”Jag tycker det är viktigt att yrkesvalet går hand i hand med passionen”, säger Madeleine Sundell.

MIN VÄG TILL GUD

10. ”Nu vill jag ge tillbaka”

På Templet möter Göran dem som kämpar med det han själv nu är fri ifrån.

VÄRLDEN

30. Efter jordbävningen i Nepal

Människorna får en möjlighet att själva förändra sin livssituation till det bättre.

PÅSKDAGARNA

14. Påskens budskap förvandlar

BARNHÖRNAN

FOKUS

Om vi har hopp för framtiden så mår vi bättre och hoppet hjälper oss att kämpa för att saker ska lösa sig.

För personerna i denna artikel har tron på Jesus inneburit en hemkomst till Gud.

22. Volontärer – viktiga byggstenar

De frivilliga insatserna är oräkneliga och oumbärliga för Frälsningsarméns arbete.

34. Dagens bibelord - Hopp

BIBEL OCH BÖN

36. APEST – förlöser Jesu kraft Liksom människokroppen består av olika system som alla behövs så behöver kyrkan alla tjänstegåvorna.

s. 14

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kan läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa.

Det går också att prenumerera på Stridsropet som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

3

Bilden

NER I DÖDEN OCH UPP IGEN. Kims liv startade tufft och kunde tidigt ha slocknat för gott. Pappa i fängelse, gisslandrama, ångest, droger, kriminalitet, överdos, lång sjukhusvistelse.”Jag orkade inte mer utan gav upp. Jag gick jag ner på knä i mitt rum och bad desperat till Gud: Om du finns så hjälp mig!”

Minst 55 personer mötte Jesus under år 2020 inom Frälsningsarmén. Livet med Gud har ritat om världsbilden helt. Precis som Kim har de fått gemenskap, mening och en god Far.

4

foto: jonas nimmersjö

5

6

välkommen till | halvvägshuset hjorthagen

Halvvägs ut i fria livet På Kolargatan 2 i Ropsten, ett stenkast från Värtahamnen i Stockholm, reser sig en L-formad femvåningsbyggnad i rött tegel. Det är Frälsningsarméns Halvvägshus, där den som har kommit ut ur ett substansmissbruk kan få fortsatt stöd en tid.

Etableringsåret är avklarat och både personal och klienter har goda vitsord om tiden.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

I

oktober 2019 slog Frälsningsarmén upp portarna till Halvvägshuset i Hjorthagen i Stockholm. Här placeras vuxna klienter på uppdrag av Socialtjänsten. De flesta har genomgått en behandling för missbruk av alkohol och/eller narkotika och har ofta levt i hemlöshet.

Nu är de halvvägs ut i samhället mot sysselsättning och ett självständigt liv. I skrivande stund bor 18 personer i varsin av de 38 lägenheterna och var och en sköter städning, disk, tvätt och inköp, men det finns personal dygnet runt som stöd.

Sofia Bergman är föreståndare sedan starten.

— Det har varit som att bli nedsläppt i en djungel och försöka navigera i något som är nytt och spännande men främmande, säger hon med ett skratt i rösten över telefon.

— Jag uppskattar variationen, att leda verksamheten och sätta min prägel och att arbeta med både personalgrupp och klienter. Jag gillar att se människor växa och förändras, fortsätter hon.

Första året har handlat mycket om att formulera mål, rutiner och innehåll och att göra detta mitt i pandemin har varit en extra utmaning. Men de boende har kunnat isolera sig i sina lägenheter om de har haft symtom och personalen skaffade skyddsutrustning i ett tidigt skede.

Sofia Bergman är positiv till att Frälsningsarmén ser till hela människan; fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Hon pratar också om vikten av att se till varje persons bästa.

DET HADE KUNNAT VARA MIN VÄN ELLER BROR OCH NÄSTA GÅNG KAN DET VARA JAG SOM BEHÖVER HJÄLP. HUR SKULLE JAG VILJA BLI BEMÖTT DÅ?

— Det hade kunnat vara min vän eller bror och nästa gång kan det vara jag som behöver hjälp. Hur skulle jag vilja bli bemött då, frågar hon sig. De vi möter är överlevare. Jag vet inte om jag själv skulle klara en natt på gatan, det perspektivet behöver man ha med sig.

En snötyngd januarimorgon är det tyst och lugnt i de grådunkla korridorerna. På plan ett i konferensrummet finns Tomas

Beckman som är en av de två kuratorerna här. Gemensamt för dem han möter är att de har slarvat bort nätverket med familj och vänner och är tyngda av sina svagheter, misslyckanden och inte sällan diagnoser. Flertalet har haft en tuff uppväxt med inslag av våld och övergrepp.

— Men det gäller att se framåt och fokusera mer på vad som fungerar och hur man vill att tillvaron ska vara än på det som har varit, säger Tomas Beckman med sin mörka, trygga röst.

Han skissar på den vita tavlan, respektive blocket på väggen, medan han engagerat berättar om hur klienterna får hjälp att sätta upp mål inom livsområden som mående, missbruk, relationer, sysselsättning och fritid. En viktig bit är att återskapa kontakten med betydelsefulla personer eftersom förlusten av dem kan vara orsak nog att fortsätta i ett missbruk.

Vissa behöver backa tillbaka och reparera saker och ting för att kunna komma vidare, men att försöka konstruera en fungerande framtid skapar hopp. Att arbeta med en målgrupp där det förekommer så många återfall gör, enligt Tomas Beckman, att man samtidigt måste ha realistiska förväntningar för att inte slås ner så lätt. Det krävs ödmjukhet, lyhördhet och energi för att nå fram.

— Den största utmaningen är att få 7

verksamhet | xxx

Som kurator hjälper Tomas Beckman de boende att blicka framåt och försöka reparera de nätverk och relationer som ofta trasats sönder när livet kantats av droger och alkohol.

Göran Malmgren har själv tampats med missbruk och som boendecoach har han därför lätt att sätta sig in i klienternas situation.

8

Sofia Bergman är föreståndare för Halvvägshuset och hon drivs av glädjen i att se människor växa, såväl klienterna som personalen.

välkommen till | xxxxxxxxxxxxx

klienterna att förstå att jag inte är ute efter dem, att minska hopplösheten och att våga tro på att det kommer gå bra den här gången. Och jag brukar fråga hur personen lyckades avbryta sitt återfall för den har ju faktiskt lyckats med något eftersom den sitter här, säger han.

En av lokalerna används som aktivitetsrum där boendecoacherna spenderar en del tid med klienterna. Där finns ett pentry, en soffgrupp i grått tyg, en stor platt-tv och diverse sällskapsspel. Där träffar jag Göran Malmgren som har arbetat här i ett år och dessförinnan på Frälsningsarméns akutboende i Midsommarkransen. Han hjälper till med att ordna sysselsättning, söka boende och hålla i kontakten med myndigheter. Hans blick är brun och stadig.

— Det roligaste är att få sitta och prata med klienterna för jag känner att det ger någonting. Jag vill göra en skillnad och tror verkligen att människor kan bli fria från alkohol och droger. Men jag tror att de behöver bli frälsta och få ett andligt uppvaknande för motivationen att bli drogfri och nykter kommer inifrån, menar han.

Göran Malmgren har själv levt i missbruk och hemlöshet men så fick han ett gudsmöte då han upplevde förlåtelse och en stark kärlek inom sig, vilket resulterat i tolv år utan droger. Det svåraste i sin roll tycker han är att stötta någon att hålla sig ren när den samtidigt har en så stor frihet även om det är krav på nykterhet här.

— Men om jag kunde bli drogfri så kan vem som helst bli det, påpekar han.

Framåt lunch dyker Jimmy, 37 år, upp och killarna tar sig en match över pingisbordet. Jimmy har bott här i åtta månader och arbetstränar på Frälsningsarméns second hand-butik Myrorna vid Odenplan. Han är storvuxen och iklädd svarta adidasbyxor och luvtröja med döskallar på. Hans adhd-diagnos har ställt till det en del för honom och i tidiga tonåren knivhögg han en skolkamrat i ett bråk.

Det är nästan svårt att föreställa sig med tanke på den lugna och snälla framtoning han har i både ögon och röst.

— Jag är inte våldsam egentligen, men jag hade varit mobbad en längre tid. Barn

Jimmy har försökt komma ur sitt missbruk många gånger men först när han kom på behandling i Frälsningsarméns regi mötte han människor som han kände förtroende för på riktigt. Nu bor han på Halvvägshuset och kan inte tänka sig ett bättre ställe att ta avstamp ifrån för en drogfri framtid.

kan vara så elaka och jag önskar att jag hade haft bättre självförtroende då, förklarar Jimmy.

Händelsen ledde till fosterhemsplacering och i den miljön kom heroin in i bilden. Jimmy nämner att han aldrig varit bra på någon specifik idrott exempelvis.

— Men i en värld av droger var man plötsligt någon, han som kunde fixa fram saker, säger han.

Under en period på sju-åtta år var han drogfri men han föll tillbaka i gamla hjulspår igen.

Vi tar hissen upp till Jimmys lägenhet, en etta med öppen planlösning i neutrala färger. Längs ena kortsidan löper köksdelen och på parketten står ett litet runt bord och ett par stolar. Längst in är sovhörnan och Jimmy bäddar till sängen lite hastigt. Han ber om ursäkt för tvätthögarna och ansamlingen av disk men påpekar att lyan är alldeles lagom stor för honom och till en rimlig kostnad. Han har även egen dusch och toalett.

Innan tiden här gick han igenom behandling mot sitt missbruk på Frälsningsarméns HVB-hem Kurön, som tillsammans med Halvvägshuset och några andra verksamheter ingår i Frälsningsarméns sammanhållna vårdkedja. Den här gången var han fast besluten att lyckas bli fri från drogerna.

— Där insåg jag att det faktiskt finns eldsjälar som inte bara gör sitt jobb utan som vill väl. Och det är tur att det är just boendet här och personal som Göran och Tomas som varit med på min resa, säger han.

— Det är extremt lite droger här och jag känner mig aldrig ensam. Jag vet flera som har bott här som det har gått bra för. Om man har bestämt sig för att man

vill ha ett annat liv så är det här det bästa stället man kan vara på, understryker Jimmy. g

fakta Frälsningsarmén Halvvägshuset Hjorthagen Startades: Oktober 2019.

Målgrupp: Vuxna över 18 år som genomgått behandling för alkoholoch drogmissbruk.

Fokus: På individens egen motivation för en alkohol- och drogfri livsstil, på väg mot sysselsättning och försörjning.

Antal platser: 38.

Anställda: 1 verksamhetschef, 1 föreståndare, 2 kuratorer, 4 boendecoacher/kontaktpersoner. Övrig personal som delas med andra verksamheter: 1 fastighetsskötare, 1 administratör, 1 kaplan.

Del av Frälsningsarméns vårdkedja i Stockholm tillsammans med akutboendet Midsommarkransen, behandlingshemmet Kurön och Eken samtalscenter.

9

Göran Larsson hade en destruktiv tillvaro med mycket alkohol, droger, kvinnor och spel. Under en period fick han hjälp av Frälsningsarmén och idag arbetar han som socialarbetare på kåren Templet. Han har fått en gudstro, blivit nykter och gläds över att nu få hjälpa andra med missbruksproblem.

10

min väg till gud | göran larsson

”Nu vill jag ge tillbaka” Göran Larsson fick tidigt alkoholproblem. När han mådde som sämst fick han stöd och hjälp av en officer i Frälsningsarmén och då grundlades en gudstro hos honom. Nu arbetar han på kåren Templet där han möter dem som kämpar med det han själv nu är fri ifrån.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

G

öran beskriver uppväxten i Täby tillsammans med två bröder som ganska normal och även om föräldrarna drack dagligen så var det inte mycket bråk eller någon misär.

— Men det var lite skämmigt och det fanns alltid en oro över att någonting skulle hända så jag tror att det satte spår i en. Jag sa att jag aldrig skulle bli som pappa, säger Göran.

Han hade det lite tungt i skolan och i tonåren upptäckte han punkrockmusiken.

— Det var jättespännande med grönt hår, trasiga kläder, skinnbrallor och en skinnpaj man skrev budskap på. Jag tänkte att sån ska jag bli!, minns Göran.

Det hela var inte poppis hos föräldrarna så Göran stack hemifrån och drev vind för våg i ett och ett halvt år tillsammans med likasinnade. Han struntade helt i skolan och det var fester och konserter varje dag då det både dracks alkohol och röktes hasch. På Socialtjänsten var man förbryllad men stack till Göran lite pengar så att han skulle överleva. Kärlek kom in i bilden men när en relation tog slut avverkade Göran tjejer på löpande band.

— Det fullständigt spårade ur. Sådär har jag betett mig flera gånger, jag gillar inte separationer, förklarar han.

Men så träffade han Anna-Lena och

lugnade ner sig. Han fick jobb på Posten på Tomteboda-terminalen men där arbetade män med alkoholproblem och drickat flödade både under och efter arbetstid. Göran och sambon fick ett barn men när förhållandet tog slut efter några år eskalerade drickandet för Göran. Han fastnade även i spelmissbruk och kunde förlora en hel månadslön på Solvalla.

JAG VAR DEPRIMERAD OCH LEVDE ETT HÅRT LIV OCH NÄR JAG VAR 25 ÅR VAR JAG I PRINCIP HELT FÄRDIG I KROPP OCH SJÄL OCH SÖKTE HJÄLP. — Jag var deprimerad och levde ett hårt liv och när jag var 25 år var jag i princip helt färdig i kropp och själ och sökte hjälp. Men under avgiftningen fick jag så mycket ångest att jag skar mig i handlederna, berättar Göran.

Han kom sedan till ett behandlingshem som då drevs av Frälsningsarmén

och där fick han god kontakt med en kvinnlig anställd som stöttade honom mycket. Eva som hon hette fortsatte att finnas vid Görans sida även när andra vårdinstanser kopplades in. Göran var ofta inlagd på sjukhus och ordinerades tung psykofarmaka.

— Det var fasansfullt, allt bara rasade och jag hade så kraftig panikångest att man fick söva ner mig. Jag behövde vara med någon nästan hela tiden och jag hade aldrig överlevt utan Frälsningsarmén och Eva, konstaterar han.

I 30-årsåldern började Göran må bättre och lyckades sluta med alla mediciner och blev dessutom av med ångesten. Idag tror han att preparaten kan ha bidragit till det dåliga måendet då han fick så stora mängder och de är beroendeframkallande. Han fick en chefsroll på Posten, träffade en tjej han flyttade in hos och snart var hon gravid. Men så dog båda Görans föräldrar och även hans äldsta son som också han levde ett stökigt liv.

Detta och stressen på jobbet fick Göran att ta till flaskan igen. Men då satte handläggaren på Socialtjänsten ner foten och ställde ultimatumet att Göran och sambon skulle separera eftersom deras relation varken var bra för dem själva eller för barnen. Så fick det bli.

11

min väg till gud | göran larsson

JAG HAR KÄNT ATT DET FINNS NÅGOT ANNAT HÄR OCH JAG FÖRSTOD ATT HÄR BOR GUD! DET TRÄFFADE MIG MITT I HJÄRTAT. — Och då nyktrade jag till för det var någonting inom mig som sa att om jag inte slutar dricka nu så kommer det gå åt skogen. Detta var tio år sedan och sen dess har jag varit nykter, säger Göran tacksamt.

Han arbetade då som lagerchef men på grund av dålig arbetsmiljö med mobbning och annat slutade flera kollegor där och snart även Göran. Och när barnen flyttat hemifrån blev han väldigt ensam.

Han fick då tipset att söka sig till Frälsningsarmén som volontärarbetare och fick numret till Daniel Back, verksamhetsansvarig för det sociala arbetet på kåren (församlingen) Templet i Stockholm.

När Göran hörde av sig till honom för två år sedan så var det i precis rätt tid och han fick möjligheten att komma dit.

Där har nu Göran varit tre dagar i veckan och hjälper bland annat till i kafé-

et, men söker också upp just människor som brottas med missbruk och psykisk ohälsa. De som kommer till Templet får mat, kläder, ekonomisk rådgivning och hjälp med myndighetskontakter.

— Jag trivs förträffligt bra! Det är fantastiskt att vara här! Alla i arbetsgruppen är snälla och tar hand om varandra och så försöker vi även vara mot gästerna så det blir en väldigt familjär stämning, säger Göran.

— Man får se mycket här och man kan inte vara för känslig men det är viktigt att respektera människor och inte ta ifrån dem deras värde, förklarar han.

Göran började också delta i gudstjänster och han menar på att en gudstro hade börjat växa fram när han själv fick stöd från Frälsningsarmén mitt i ångesten.

Han hade sett godheten i Eva och insåg varifrån hon fick sin kraft. Och när han fick höra en annan volontär på Templet vittna om Guds ingripande fick Göran en aha-upplevelse.

— Jag har känt att det finns något annat här och jag förstod att här bor Gud! Det träffade mig mitt i hjärtat, säger Göran.

— Jag har gått över alla gränser i mitt liv och det är ett mirakel att jag lever. Jag har bett till Gud många gånger att han skulle rädda mig och det är ju någon som har hjälpt mig och tagit hand om mig när jag inte klarat mig själv, fortsätter han.

Tidigare gillade Göran att visa upp

om han hade pengar men nu är han helt ointresserad av ägodelar och lyx. Han är heller inte ute efter att jaga kvinnor. Om några månader fyller han 60 år och i början av november fick han en anställning med lönebidrag på Templet.

— Det är en riktig glädje och en unik möjlighet att hjälpa andra. Jag har fått så mycket hjälp och stöd och vill ge tillbaka.

Det ger mig själv så otroligt mycket. Det är en sådan trygghet när man har någonting att tro på och jag känner varje dag att här sker mirakler, säger han.

Numera har Göran en ro i själen som han aldrig har haft förut. Idag önskar han att de som är fast i missbruk ska förstå att det finns ett liv utan alkohol och droger där man slipper sug och ångest.

Han nämner att om hans gamla kamrater såg honom idag skulle de inte tro sina ögon. Han som var värst av dem alla och ställde till med så mycket galenskap. Att han fick anställning på Templet har dessutom gett honom den livsgnista han behövde för att försöka sluta röka och snart invigs han till civilmedlem i kåren.

— Jag är så glad över att ha hittat hit och jag är extremt förtjust i frälsningsofficerarna och soldaterna. De är helt fantastiska, roliga och så häftiga tanter och farbröder, säger Göran.

— Ibland behöver man en puff i rätt riktning så blir det bra till slut, påpekar han. g

fakta göran larsson Ålder: 59 år.

Bor: I lägenhet i Husby i nordvästra Stockholm.

Familj: Två söner och en dotter.

Sysselsättning: Socialarbetare på kåren Templet.

Hobby: Tittar på TV-serier.

illustration: shutterstock

aktuellt

Konfirmation på nytt sätt

Sebastian Stakset, Ann-Christine och Kjell Karlsten leder Heart Center i Stockholm.

Ett center för upprättelse I ETT SAMARBETE mellan Frälsningsarmén och Sebastian Staksets organisation Heart of Evangelism ska ett ”Heart center” öppnas i Stockholm.

Med vittnesbördet om att bara ljuset kan besegra mörkret vill Heart Sthlm nå in i stadens mörkaste hörn.

Målgruppen är människor i destruktiva livssituationer. Det kan vara ungdomar i gängkriminalitet eller i olika former av missbruk. Heart center vill erbjuda en varm och öppen mötesplats som utifrån en kristen grundsyn

vill hjälpa människor till ett helt och upprättat liv. Major Kjell Karlsten blir verksamhetschef och Ann-Christine Karlsten leder det rehabiliterande arbetet. Heart Sthlm kommer att bygga på visionen ”Välkommen Hem – Livet med Jesus” och använda sig av Frälsningsarméns undervisningsmaterial.

Arbetet inleddes med två bönedagar i början av januari. Man planerar att ha en lokal i Slakthusområdet i Stockholm. Var med och be för detta evangelisationsprojekt. g Christina Vauhkola

FRÄLSNINGSARMÉNS konfirmationsskola antar i år en ny skepnad. Sju söndagskvällar under våren möts deltagarna på zoom för undervisning och digital gemenskap innan det är dags för en förträff i Halmstad i maj och en härlig lägervecka på Ågesta i juni. Konfirmationslägret genomförs samtidigt som det nylanserade lägret SUMMERCAMP där ungdomar från 16 år och uppåt deltar, därmed blir konfirmanderna del av en större gemenskap och kan komma tillbaka till samma lägervecka nästa år.

Konfirmationsskolan 2021 är öppen både för dem som går i årskurs 8 och 9. Om inte lägerveckan är möjlig att genomföra kommer deltagarna ändå att konfirmeras med hjälp av digitala alternativ. g Gabriel Wahl Läs mer på www.fralsningsarmen.se/konfa

Nytt EU-härbärge i Stockholm DEN 18 JANUARI öppnade Frälsningsarmén ett nytt härbärge för EU-migranter i Liljeholmen, som komplement till EU-härbärget Vinternatt i Årsta. Det nya härbärget har 35 sängplatser, vilket innebär att Frälsningsarmén nu kan ta emot totalt 59 personer på EU-härbärgena i Stockholmsområdet.

Sedan i juli 2020 har Frälsningsarméns EU-härbärge i Årsta nya, ändamålsenliga och corona-säkra lokaler. Men sedan i oktober har behovet av sovplatser varit större än tillgången. Med det nya härbärget, som ska hålla öppet minst till i slutet av april, kan Frälsningsarmén ta emot det 20-talet personer som under hösten och början av vintern blivit utan sängplats. Härbärget finns inrymt i Liljeholmens Stadshotell på Nybohovsbacken och ingår i samma IOP (idéburet offentligt partnerskap) som EU-härbärget i Årsta.

Alla sängplatser lottas ut varje dag i Korskyrkans lokaler på Birger Jarlsgatan och fördelas mellan Frälsningsarméns och Stockholms Stadsmissions EU-härbärgen. g Eva Gustin

13

Påskens budskap förvandlar än idag Frälsningsarmén möter ofta människor som varit så nära själslig och kroppslig död man kan komma. Människor i psykisk ohälsa, våld, missbruk, på flykt och i ensamhet. Men Guds kärlek är starkare än döden. Under påskdagarna visar Gud en gång för alla att livet vann. Jesus förändrade världshistorien. Och han förändrar livet för människor än idag.

TEXT: CARINA TYSKBO ILLUSTRATION: HELENA SHUTRICK

14

Påskdagarna | den viktigaste livsresan

15

Påskdagarna | den viktigaste livsresan

PALMSÖNDAGEN inleder veckan före påsk, stilla veckan. På Palmsöndagen berättar vi om den händelse som också inleder adventstiden, när Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken med sina lärjungar och togs emot som kung av folket som jublade, viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna.

SKÄRTORSDAGEN firas till minne av den kväll när Jesus för sista gången äter tillsammans med sina lärjungar. Senare på natten när Jesus och hans lärjungar samlats i Getsemane trädgård grips Jesus av de romerska soldaterna. Han grips efter att Judas mot en betalning av 30 silvermynt har avslöjat för dem var Jesus fanns och gett honom en kyss som tecken för soldaterna på vem som är Jesus.

RAHAT – FÖRVANDLING TILL KRISTEN INTE ALLTID ENKEL

SARAH – LYCKAD I ALLT

Jag hade en kärleksfull familj som stöttade mig i allt. Jag hade gott om vänner och gott om fritidsintressen. Jag spelade i division 1 i fotboll, var väldigt duktig.

Fotbollen var lite av min identitet. Sedan sökte jag i resor istället, jag flyttade till Indonesien och dök, åkte till Thailand, ville ha en ny kick och for till Vemdalen och blev snowboardåkare. Livet var väldigt gött, men samtidigt kände jag mig väldigt tom. Jag visste inte vem jag var.

16

AMIR – STOD UPP FÖR SIN TRO OCH TVINGADES FLY

På grund av min nya tro på Jesus och att jag hade lämnat islam fick jag stora problem i mitt hemland Iran. Jag behövde fly. Jag behövde lämna allt väldigt fort.

Jobbet, vänner och min kära familj. Efter en månad på flykt genom Europa hamnade jag i Sverige. Jag trodde jag hade förlorat allt.

Efter min långa resa att fly från hemlandet, min gamla tro och bli kristen har jag brutit kontakten med muslimska vänner och släktingar i hemlandet, förutom med min mor. Jag har ju bytt religion vilket inte skulle tas väl emot av landsmännen.

Nu vill jag leva i enlighet med det svenska samhället. Även här har jag bemötts illa av en del. Muslimska skolkompisar har mobbat mig för min tro och det är jobbigt. Man måste få känna sig trygg.

Det är jobbigt när konvertiter inte tas på allvar. Jag vill att folk ska respektera min tro. Relationen mellan mig och Jesus är viktigast av allt.

LÅNGFREDAG. Efter att Jesus gripits på natten av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus som fattar beslutet att han ska dömas till döden för att ha gjort anspråk på att kallas judarnas kung. Han blir dödad genom att hängas på avrättningsredskapet korset, det vi minns på långfredagen.

KAMILLA – I DET MÖRKASTE MÖRKA

ANN – DOG INOMBORDS NÄR SONEN TOG SITT LIV

Jag präglades av ett sådant mörker och såg med hat både på mig själv och andra.

Jag blev snabbt arg och slog när någon provocerade mig. Pappan till vårt barn var inte bra för oss, hamnade i kriminella kretsar, satt i fängelse och slogs. En gång sparkade han av min käke när jag hade vår tvååring i famnen. Det var det mörkaste av mörker. Sedan dog min älskade mamma. Jag blev körd till psyket. Det fanns inget hopp, jag var så förtvivlad.

Jag bad och ropade till Gud.

År 2008 när min son skulle fylla 23 tog han sitt liv med hjälp av tabletter och alkohol. Jag hittade honom i sängen och han hade lämnat ett avskedsbrev efter sig. Han hade det psykiskt jobbigt med fruktansvärt mycket ångest. När han dog var det som om jag också gjorde det. Jag släppte allt, blev helt ansvarsbefriad och hamnade i ett svart hål. Jag självmedicinerade med alkohol och söp ner mig totalt. Fem år senare försökte jag också ta mitt liv.

KIM – NÄRA DÖDEN OCH HELT UTRÄKNAD

Efter år av droger, kriminalitet och behandlingshem tog jag oavsiktligt en överdos av fentanyl och förlorade medvetandet. Jag låg hemma på rygg i tolv timmar med spyor i lungorna innan jag kom till sjukhus med 33 graders kroppstemperatur. Jag sövdes ner i två veckor och kunde varken tala eller gå när jag vaknade. Alla läkare sade att det kunde ta ett halvår innan jag kunde gå igen.

17

Påskdagarna | den viktigaste livsresan

PÅSKDAGEN. Den tredje dagen efter Jesu död på korset uppstår han från döden. När kvinnorna kommer till graven är stenen bortrullad och Jesus är inte där. Kristen tro är en tro på uppståndelsen, vändpunkten. Allt det som tynger vår jord, som hindrar livet, som stänger till våra hjärtan för Gud och varandra rullas bort.

LARS-GUNNAR – ÅTERVÄNDE MIRAKULÖST TILL LIVET

Jag föll ihop i soffan på min arbetsplats när jag drabbades av hjärtstillestånd och hjärtinfarkt. När ambulansen kom menade en sjuksköterska att det inte var någon idé att försöka få liv i mig då hon gjort sina försök. Men jag fick en spruta rakt i hjärtat och vaknade till. Jag förlorade medvetandet igen och läkarna tog sig an mig, underrättade mina anhöriga som bad för mig i väntrummet. Morgonen efter kom läkarna med ett besked: ”Vi har gjort vad vi kan göra men i natt hände ett mirakel som vi inte kan förklara.” Min hjärna var bortkopplad i 15 minuter och ändå vaknade jag upp utan att ha tagit skada. Jesus säger ju i Matteusevangeliet 18:19 att ”Om två av er här på jorden kommer överens om att be om något, vad det än är, så ska de få det av min Far i himlen.” Jag visste att det var Gud som gripit in och räddat mitt liv. För mig blev det ett bevis för Guds existens och det förändrade hela min tillvaro.

18

ANNANDAG PÅSK. Jesus visar sig för lärjungarna på olika sätt och på annandag påsk hör vi berättelsen om hur två lärjungar är på väg bort från Jerusalem till byn Emmaus. De går och samtalar om det som hänt och plötsligt slår någon följe med dem. De förstår inte först vem han är, men när han stannar hos dem och äter, förstår de vem han är.

STEFAN – ALLT FÖLL PÅ PLATS NÄR HAN FÖRSTOD

Jag satt på tåget på väg hem och läste i en kristen tidning om hur en människa hade lärt känna Jesus. Då hände det något när jag slog ihop tidningen och blundade. Det var som om polletten plötsligt trillade ner och alla bitar föll på plats.

Jag har aldrig upplevt något liknade. Jag blev fylld av Jesus kärlek och kände att jag kommit hem. Jag upplevde hur Jesus lyfte av allt elände från mitt tidigare liv och han fyllde mig med frid. När jag sen kom till bibelstudiet på Frälsningsarmén i Sala såg människor direkt att något hade hänt med mig! De visade mig i Bibeln – det var som om jag läste om mig själv där! Då fattade jag verkligen att Gud finns, att Jesus är på riktigt även för oss som lever på 2000-talet. Från ett liv i total misär med brottslighet, missbruk och hemlöshet så är jag nu medlem i Frälsningsarmén, har ett arbete och en egen lägenhet. Jag har dessutom fått en meningsfull fritid och nya vänner. Jesus har förvandlat mitt liv!

INGEN LIVSVÄG ÄR ENKEL och utan hin-

der. Men för de personer vi mött i denna artikel har tron på Jesus inneburit en hemkomst till Gud och hans stora familj. De har fått frid och fortsätter vandra. Sahra hittade till tron och tjänar andra inom Frälsningsarmén Ung och på Kår 393 i Stockholm. Amir landade både i Sverige och hos Jesus och studerar nu till officer inom Frälsningsarmén och verkar på Vasakåren i Stockholm. Rahat gick en Alpha-kurs, blev aktiv politiskt och drömmer om att studera psykologi och arbeta med människor. Kamilla fann tron på Jesus, ett helare liv för sig och familjen och arbetar i kaféet på Krukmakarens hus i Visby. Kim blev mirakulöst återhämtad och reste sig och gick på ett par månader. Hans tro bär i allt och han är aktiv i Västerås på kåren och söker arbete. Ann fann tron, döptes och arbetar på kåren i Strängnäs.

När depressiva perioder kommer omges hon av Jesu trygghet.

Fotnot: Berättelserna är utdrag ur ”Min väg till Gud”, en artikelserie med vittnesbörd på www.fralsningsarmen.se/minvagtillgud

krönika

HAR DU NÅGON GÅNG upplevt att du fått en oväntad uppmuntran i form av en gåva, hjälpande hand eller en kram? Då har du varit föremål för en handling av medmänsklighet. En sådan handling är vi alla beroende av ibland och det kan vara den som gör skillnad i en svår situation.

ENLIGT EN BEFOLKNINGSSTUDIE ENGAGERAR SIG MER ÄN VARANNAN SVENSK IDEELLT OCH DET ÄR ETT EXCEPTIONELLT HÖGT RESULTAT MED INTERNATIONELLA MÅTT MÄTT.

Det finns fördomar om snällhet och ideell hjälpverksamhet om att det inte leder någon vart och att det gör några till passiva mottagare och några till uppoffrande givare. Välgörenhet ses inte alltid som något positivt särskilt inte när den inte ges uppifrån och ner. Men i bra väl-

görenhet och medmänsklighet möts människor på samma nivå och det är medkänslan för varandra som styr.

I vår historia är det människor som engagerat sig i samhällsproblem som varit föregångare till den välfärdsstat vi har idag. Vi kan vara glada att vi lever i ett rikt land och kan få ställa krav på att vårt samhälle sörjer för sociala problem. Men även i Sverige finns stora utmaningar och många som faller mellan stolarna i samhällets tänkta skyddsnät. Därför behövs människors idéer och vilja att hjälpa varandra i hög grad fortfarande.

Enligt en befolkningsstudie engagerar sig mer än varannan svensk ideellt och det är ett exceptionellt högt resultat med internationella mått mätt. I genomsnitt lägger svensken hela 18 timmar i månaden på ideellt arbete. Meningsfullhet och medmänsklighet är enligt volontärbyrån det som driver ideellt engagemang.

Frälsningsarméns verksamhet bygger på ideellt engagemang. I Bibeln går tanken om medmänsklighet som en röd tråd. Vi är alla skapade till Guds avbild och den människa som kommer i vår väg och behöver vår hjälp ska vi visa omsorg. Det hör samman med det dubbla kärleksbudet som Jesus lär oss (Matteusevangeliet 22:37-40).

Under 2020 fick Frälsningsarmén 156 nya volontärsförfrågningar via vår hem-

fot0: teresia jansson

Medmänsklighet – när handling gör skillnad

Christina Vauhkola, biträdande divisionschef östra divisionen, Frälsningsarmén.

sida. Många gjorde upptäckten att en viktig del av livets mening är att betyda något för någon annan.

Med den kris vi upplevt av covid-19 har behovet av medmänsklighet varit extra stor. Under förra årets 1 maj-tal sade statsminister Stefan Löfven: ”Vi går igenom den här prövningen tillsammans, som ett land. Krisen har varit en brutal påminnelse om att ensam inte är stark, att människor är beroende av varandra”.

Om vi ska kunna möta vårt samhälles alla utmaningar behöver vi gå tillbaka till oss själva och tänka, vad kan jag göra för någon annan i min närhet. Vi behöver varandra, och just din insats kan göra hela skillnaden. g

www.regeringen.se/contentassets/b3b7633f0d46406c9f865194e9637d92/svenskarnas-engagemang-ar-storre-an-nagonsin www.volontarbyran.org/bli-volontar

19

Uppståndelsens liv TEXT: BRIAN PEDDLE FOTO: SHUTTERSTOCK OCH FRÄLSNINGSARMÉN

P

åskens budskap ljuder av liv och hopp, något som vi så desperat behöver i vår värld idag. På Gamla testamentets tid höll vi fast vid hoppet genom profetiorna om Messias. Genom åren av tystnad mellan det gamla och det nya testamentet höll vi fast vid hoppet om att Gud inte hade glömt sitt folk eller sina löften. Sedan blev det hoppet kött

20

och blod i personen Jesus och vi fick själva se att Gud hade kommit ihåg sitt folks rop, en bekräftelse på att vårt hopp inte hade varit förgäves.

Vi bevittnar en Jesus som undervisade och var en förebild i förlåtelse och kärlek, som festade med tullindrivare, åt med syndare, talade med kvinnor med tvivelaktig moral och inte fördömde någon. Vi ser

en härlig blandning av nåd och sanning.

Vi fångas i vördnad och förundran när Jesus förvandlade vatten till vin, gav syn till de blinda, fick de lama att gå, drev ut demoner, botade de spetälska, hade makt att styra över vinden och vågorna, och vi ser framför oss Guds outtömliga kraft.

På långfredagen verkade det som om hoppet var ute när livet försvann ut ur

generalens hälsning | påsk

NÄR VI KVÄVS I MÖRKRET LYSER GUD UPP MED LJUSET FRÅN SIN NÄRVARO.

Påskens budskap ljuder av liv, hopp och pånyttfödelse.

Jesu kropp. Den här oemotståndliga mannen med fängslande liknelser, mirakel och insiktsfulla läror, med förmågan att påverka själva samhällets och människans innersta djup, dödades på ett kors och lades i en grav. Det såg ut och kändes som om någon hade släckt ljuset och lagt ett lock över vårt hopp. Då hände något verkligen anmärkningsvärt, livsförvand-

lande och världsförändrande: stenen rul�lades bort, gravkläderna låg kvar i en hög – för Jesus levde! Ljuset var mer strålande än någonsin, och vårt hopp hittade nya höjder.

Påsken är inte bara ett minne av något som har hänt i historien – utan när vi firar påsken påminner vi oss själva om att uppståndelselivet ska vara en vardaglig upplevelse. Den pandemi som vi upplever gör att det ibland känns som en långfredag – som om ljuset har stängts av och ett lock lagts över vårt hopp. Det finns många omständigheter i livet som kan få oss att känna oss så – naturkatastrofer, sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa, drogberoende, konkurs, våld i hemmet, rasism. Jesu Kristi liv, död och uppståndelse påminner oss om att Gud är med oss i alla omständigheter, att han är större och kraftfullare än någon omständighet, och att Gud specialiserar sig på det mirakulösa och det omöjliga.

När vi har gett upp på oss själva tror Gud fortfarande på oss. När vi känner att vi inte är älskade visar Gud oss Jesus. När vi känner att vi har gjort det största misstaget i våra liv ger Jesus förlåtelse. När vi kvävs i mörkret lyser Gud upp med ljuset från sin närvaro. När vi är förtvivlade ger Jesus oss hopp.

Du förstår, detta uppståndelseliv är ett fullt, rikligt, fullständigt och helt liv. Detta uppståndelseliv är ett nytt liv, eftersom det är ett liv i Kristus och som sådant är det fritt från fördömelse. Detta uppstån-

delseliv börjar i samma ögonblick som vi accepterar Kristus som Frälsare och det fortsätter i all evighet. Detta uppståndelseliv är dynamiskt, eftersom Guds kraft släpps loss i oss. Förändringen börjar på insidan och förvandlar hur vi ser på allt.

Den första påskmorgonen upplevde lärjungarna fortfarande den romerska ockupationen och allt som följde med den, men insikten om att Jesus levde och att varje löfte hade uppfyllts, förändrade allt. De hade nu en evig syn, de förstod att synd och död hade övervunnits, att Jesu kungarike verkligen var ett andligt kungarike och att Gud regerade över allt.

Sådan förståelse skulle förändra hur de betraktade och reagerade på livet i den här världen eftersom Kristi härliga ljus strålade i deras liv och förhoppningen om evigheten var säkerställd. De skulle aldrig vara desamma igen – precis som vi aldrig kommer att vara desamma igen om vi tar emot samma uppståndelsekraft.

Må Gud välsigna dig när du firar den uppståndne Kristus. Amen.

Frälsningsarméns världsledare, general Brian Peddle

FOKUS | volontärer

Volontärer – viktiga byggstenar Packa matkassar, åka på läger, servera och hjälpa till juridiskt – de frivilliga insatserna är oräkneliga och oumbärliga för Frälsningsarméns breda sociala arbete. Volontärerna bidrar med kompetens och tid, och får tillbaka meningsfullhet och gemenskap. Hur behåller vi dem i framtiden?

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: FRÄLSNINGSARMÉN

F

rälsningsarmén är ett kristet trossamfund och en icke vinstdrivande organisation som traditionellt har byggts upp av människors idealitet och andliga drivkraft. Idag utförs arbetet bara delvis med hjälp av ideella insatser, en situation som delas av många föreningar, organisationer och kyrkor som länge tappat i antal trogna och återkommande medlemmar och frivilliga. Samtidigt finns i samhället ett nyvaknat intresse för att göra en insats som volontär. De frivilliga kan därför vara hängivna uppgiften men oerfarna om kyrkan, något som kan komplicera men också vara en tillgång.

Kjell Karlsten, verksamhetschef för Heart Sthlm, Ewa-Marie Kihlagård, ansvarig för Frälsningsarmén Ung, Ann-Christin ”Anki” Thunman, verksamhetsutvecklare för Jesaja 58 i Göteborg, Birgitta Gustavsson, volontäransvarig på Frälsningsarméns sociala center i Stockholm och Pernilla Ålöw, familjekonsulent i Eksjö kår, har genom åren mött volontärer på olika sätt.

Ewa-Marie och Kjell menar att det

22

tidigare var självklart att en medlem eller soldat i Frälsningsarmén var aktivt engagerad på ideell basis. Guds rike och Frälsningsarmén bygger på idén att människor utifrån brinnande engage-

I SAMHÄLLET FINNS ETT NYVAKNAT INTRESSE FÖR ATT GÖRA EN INSATS SOM VOLONTÄR. mang och inre motivation jobbar för ett högre syfte, för medmänniskor, för Gud. — Det var bara så man levde. En del gjorde en frivillig insats som nästan motsvarade heltid, andra gav några timmar i veckan eller månaden, menar Kjell.

För Ankis arbete i Göteborg är frivilliga insatser helt nödvändiga. På gatan, Migrationsverket, kriminalvården, i ar-

betet mot människohandel och för kvinnor i utsatthet samt i det senaste arbetet i Bergsjön.

— Volontärerna är ovärderliga byggstenar som ger och som får tillbaka. Min roll är att se till att vi gör så mycket gott det bara går. Vi välsignar vårt samhälle tillsammans, säger Anki.

Birgitta märker att frivilliga söker sig till Frälsningsarméns sociala center av olika anledningar. Man kan vara nyfiken, gå en utbildning inom området och vilja prova på, men även pensionärer som vill göra något betydelsefullt av sin tid hör av sig.

— Alla passar inte ute i kaféet i mötet med personerna i utsatthet. Någon kanske ska vara mer i bakgrunden och packa matkassar. Men vi har plats för alla och vi behöver alltid fler, säger hon.

Pernilla har sett flera pensionärer genom åren som i barngrupperna i Eksjö och på läger fungerat som ”extramormor” och fått betyda mycket.

— När ekonomin inte tillåter en extra anställd kan volontären betyda massor.

Och den som hjälper oss får känna sig

Gabriella Högstedt är frivillig scoutledare i Krokeks kår.

Safe Havens arbetar med stöd och skydd för personer som utsatts för människohandel. Här finns frivilliga juriststudenter som hjälper till.

Frivilligarbetarna Liljana och Arja tar hand om bröd inför matutdelningen till behövande i Norrköpings kår.

Maj är pensionär och medlem i kåren i Halmstad. Hon och väninnan Eva bidrar med barnkläder till välgörenhet.

Utifrån en egen uppväxt med missbruk ville frisören Sandra Eriksson göra något gott. Här klipper hon personer i utsatthet gratis på Frälsningsarméns sociala center.

Karine Sedrakani, glad volontär på FA Bistånd.

23

FOKUS | volontärer

PELLE THEILAND, 56 ÅR, NÄSSJÖ.

— Jag har varit frivillig scoutledare i 40 år här på kåren, privat arbetar jag som datakonsult. Numera är jag även stugfogde för kårens scoutstuga. Scoutgruppen tar fyra timmar plus förberedelse varannan vecka, rollen som fogde kräver runt en helg i månaden. Två veckor av min sommarsemester går dessutom till scoutläger, som jag ser fram emot varje år. Jag får bra uppbackning och nödvändiga utbildningar av kåren. Den som tar in frivilliga behöver förankra det i övriga gruppen så att rollerna är klara. Just nu finns två föräldrar med oss som medhjälpare – jättekul. Det är en enorm kick att se ungdomar växa och det ger så mycket tillbaka. Dessutom har jag lärt känna väldigt mycket folk i hela landet, både inom och utanför Frälsningsarmén.

CLARY ERIKSSON BERGSTRÖM, 60 ÅR, STOCKHOLM — Sedan ett år hjälper jag till på Frälsningsarméns sociala center vid Hornstull. Jag är fortfarande i arbetslivet men brukar ta ledigt någon dag i månaden för att vara här.

Att hjälpa andra i nöd är nog mitt kall, jag blir glad och stolt och känner mig behövd.

Jag kommer själv från en missbrukande familj. Centret gör ett fantastiskt jobb och är vänliga och glada, jag får bra instruktioner och hjälp om det behövs. Som volontär här tycker jag man ska prova på att vara med ett par dagar och känna efter, det kan upplevas tufft med all utsatthet.

Var vänlig och hjälpsam, ge människor ett glatt ansikte och ta dig tid att prata en stund med besökaren. Volontäruppdraget har lärt mig att inte ta dagen för given och inse hur bra jag själv har det.

24

I STORT SETT ALLA UPPGIFTER SOM UTFÖRS AV EN ANSTÄLLD I FRÄLSNINGSARMÉN KAN UTFÖRAS AV EN IDEELL OM BARA RÄTT KOMPETENS FINNS.

behövd och uppskattar att komma i funktion, menar hon.

I stort sett alla uppgifter som utförs av en anställd i Frälsningsarmén kan utföras av en ideell om bara rätt kompetens finns. Och fler utanför Frälsningsarmén skulle kunna involveras. Anki betonar att rätt person på rätt plats är väldigt viktigt.

Det bör finnas en uppgift för alla som önskar men det kan behövas hjälp att hamna rätt.

— Ja, vi har haft många volontärer med alla möjliga begränsningar; fysiskt, psykiskt, intellektuellt. Men det går alltid att hitta en funktion där man kan bidra, säger Kjell.

Alla pekar på att den frivillige måste få tydliga riktlinjer och tidsramar. Erfarenhet, engagemang, att personen är pålitlig och ansvarsfull är viktigt, men också att personen har en villighet att lära om det behövs.

Och förstås glädjen inför uppgiften.

— Det är viktigt att personen är trevlig mot dem vi möter. De måste kunna ta instruktioner och vara öppna för att arbetsledas, säger Pernilla. Även om volontären inte är troende själv är sympatin med Frälsningsarmén och dess värderingar ett måste. Frälsningsarmén ger generellt inte gåvor till frivilliga men uppmuntran och eventuella kurser kan vara en viktig nyckel till

Markus Rylander (till höger om Abdi Ahmed) arbetar på bank och tillhör Frälsningsarmén Söderkåren. En period engagerade han sig i FFA, Football for all, ett integrationsverktyg inom Frälsningsarmén med inriktning på ensamkommande flyktingungdomar.

att behålla dem länge. Viktigt är också att inte lämna volontären ensam i början utan arbeta tillsammans eller skapa ett team runt personen.

— Man bör inte heller förvänta sig för mycket – en volontär är där minst lika mycket för sin egen skull som för uppdragets, påpekar Kjell.

För att se vilken erfarenhet, kunskap och möjlighet personen har bör alla volontärsamarbeten börja med ett samtal.

Sedan startar man på prov en period och följer upp. Birgitta betonar att den ordinarie personalen måste vara beredd att lägga ner både tid och energi på volontärerna.

— Ska man få någon att satsa mer

FOKUS | volontärer

Fakta långsiktigt krävs det att man tänker längre än att man fått en snabb extra resurs.

Det är inte säkert att alla återkommer, men man måste få pröva. Och ska vi få nya volontärer behöver vi sälja in oss och Frälsningsarmén så bra som möjligt, lyfta det positiva.

Ewa-Marie håller med och pekar på att volontären blir del av något större och får möjlighet att göra skillnad. Frälsningsarmén finns i många länder och världen behöver hopp. För en ung person på väg ut i arbetslivet är uppdraget dessutom en fin möjlighet att få erfarenhet och skaffa sig en bra referens.

Hur ska då Frälsningsarmén attrahera fler volontärer för framtiden? Kjell

tror att kårledare, verksamhetschefer och liknande främst måste ta på sig ”möjlighets-glasögonen”. Han hänvisar till Jesus, som pekar på att många sysslolösa gärna vill hjälpa till, men aldrig blir lejda – ofta därför att ingen frågat dem eller inte sett potentialen. Ledare kan även uppleva det som enklare att göra saker själva och behålla kontrollen.

— Det finns ledare som tar på sig ansvar i en sorts strävan att bevisa sitt värde och sin duktighet. Att andra gör arbetet lika bra eller bättre kan upplevas som ett hot. Men det är viktigt att träna andra och lämna över ansvar. Så kan man gå vidare, utveckla verksamheten och ta sig an nya utmaningar, säger han. g

*VOLONTÄR, av franskans volontaire, frivillig. Kan arbeta i Sverige, utomlands, via företag, i exempelvis organisation, förening eller kyrka.

* ”HANDBOK FÖR VOLONTÄRER”, Frälsningsarméns riktlinjer för hur man bygger upp och sköter ett frivilligarbete, ger råden: Ta referens, börja på prov och följ upp, var tydlig med uppdraget, med att ingen ersättning utgår, att Frälsningsarmén är en kristen kyrka och med drogpolicy och andra riktlinjer. Begär utdrag ur polisens belastningsregister om personen ska verka bland barn och ungdomar. Ge god introduktion, låt volontären få finnas i ett team.

25

26

För Madeleine är det viktigt att yrkesval och passion går hand i hand, det är därför hon snabbt hamnade i den ideella sektorn.

personligt | Madeleine Sundell

Att brinna hållbart Hon ger 100 procent i det hon jobbar med och det är ofta full fart när man ser henne.

Att Madeleine Sundell skulle klara av att vara hemma och vara mammaledig, säger hon, var det många som inte trodde. Det är för att de inte vet hur hon är, menar Madeleine. Hon är alltid nyfiken, engagerad och entusiastiskt i det hon gör och ÄR alltid där hon ÄR. TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ OCH PRIVAT

N

är Madeleine går hem från jobbet tar hon inte jobbet med sig hem, när hon har semester har hon semester fullt ut och nu när hon var mammaledig så var hon det med samma nyfikenhet, engagemang och entusiasm som i allt annat hon gör. Men dottern, menar hon, har vänt hennes liv lite rakt upp och ner. Kanske kan hennes karriär summeras i att vara mamma och ha ansvar för att förvalta ett litet barns rättigheter.

— Jag har alltid tyckt om att upptäcka saker och sagt ja till varje sammanhang, som att åka på läger, att skramla till barnhem i Lettland, att själv åka på min första utlandsresa utan föräldrar. Och drömmen var alltid att upptäcka och se andra delar av världen. Det var mitt möte med fattigdom och utsatthet i Baltikum och i Afrika som formade mig i mina studieval och val av karriär.

Det var kombinationen av att själv komma från en trygg uppväxt och familj i Nässjö samtidigt som hon såg hur trasig världen var och människors utsatthet, som tände hennes passion och glöd.

Direkt efter gymnasiet var hon volontär

i USA på Salvation Army Social Services utanför Chicago. Där såg och förstod Madeleine att Frälsningsarmén kan göra skillnad på riktigt. I USA finns inte samma sociala skyddsnät som i Sverige, så Frälsningsarmén har en mycket större uppgift att hjälpa fattiga och utsatta.

Madeleine fick vara med en frälsningsofficer som arbetade som polis-kaplan, med egen ”polisbil”. Gjorde polisen stora tillslag så ryckte även denna polisbil ut och var på plats.

— Sherley var den som gav nallebjörnar till barn, samtalade med kvinnor och var den trygga personen på plats, berättar Madeleine. Jag tänkte; Wow, vilken funktion att som kristen ideell aktör få vara med vid situationer där människors liv slås i spillror och få vara ett lyssnande öra och en röst för hopp och trygghet.

Det sporrade mig mycket och jag såg hur man kan spela roll genom att vara professionell och nätverkande på en kristen värdegrund och vara just där man gör mest skillnad.

Efter halvåret i USA reste hon med ett ”work and holiday”-visum till Australien.

Madeleine menar att kanske var det där hon själv fick erfarenhet av arbetsexploatering, när hon fick slita på vingården i Australien. Madeleine är idag jurist och arbetar som nationell samordnare på Frälsningsarmén i arbetet mot människohandel. Yrkesvalet och arbetsplatsen beror mycket på de orättvisor hon fick se runt i världen i unga år. Hon valde att bli jurist och att arbeta med juridiken som ett verktyg på fältet, nära människor som behöver äga sina rättigheter. När man kommit så långt som in i domstolsprocessen så har ju det värsta redan skett, menar hon.

— Jag tycker det är viktigt att ens yrkesval går hand i hand med ens passion, därför hamnade jag också snabbt i den ideella sektorn och i fältarbete utomlands.

Hennes fältarbete började redan under studietiden på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Då var Madeleine scoutledare och en dag tog en av ledarna, Birgitta Lindgren, henne åt sidan och sa; ”Vi ska starta en scoutgrupp och börja arbeta med barnkonventionen i Zimbabwe!” En kommunal skola i Göteborg 27

personligt | Madeleine Sundell

hade ett utbyte med en skola som drevs i Frälsningsarméns regi i Harare, Zimbabwe. Under fem års tid reste Madeleine flertalet gånger till Chiedzaskolan för att jobba med skolpersonal, lärare, scoutledare, scouter och elever om barns rättigheter. Detta var under en av de svåraste tiderna i landet, det var brist på mat och lärarna fick inte ut sin lön.

— Och mitt i allt detta fanns det kontinuerliga utbytet med denna skola, vi förstod att vi kunde vara med och göra skillnad och förmedla hopp. Utöver rättighetsarbetet möjliggjorde utbytet uppbyggnad av skolbibliotek, toaletter och dagliga skolmåltider. Vi utbildade lärarna och pratade om barns rätt till sin egen framtid, att få drömma.

Scoutverksamheten och skolan drog nytta av varandra, barnen ville gå till skolan, de fick äta sig mätta på skolan. I projektet skrevs också barnboken, ”Zimbabwes framtid”, en av de första barn-

böcker som trycktes i landet på väldigt länge. Mycket tack vare sitt engagemang i Zimbabwe blev Madeleine nominerad till ett ledarskapsstipendium, som hon senare fick ta emot av Sveriges kung.

— Stipendiet handlade om värdebaserat ledarskap. Man fick det utifrån kriterierna av att ha omsatt sitt mod, omtanke och handlingskraft genom att ha gjort skillnad.

Madeleine valde att rikta fokus mot alla de barn, scouter och lärare i Zimbabwe som varit med i projektet och när skolan något år senare skulle fira 100 år lyckades de få dit Sveriges ambassadör och ett stort diplom med gratulationer till 100-årsjubileet, tillönskat och signerat av självaste Kung Carl XVI Gustaf.

— För dem så var det stort. Och för mig att stå där i 35 graders värme och se när ambassadören lämnar över diplomet till en tårfylld rektor omgiven av hundratals hurrande barn, var det ett av de största

ATT HA BLIVIT MAMMA ÄR DET STÖRSTA SOM HÄNT, DET GÖR ATT JAG FÅR DISTANS TILL VEM JAG ÄR OCH DET KNYTER IHOP ALLA DE BARN JAG TRÄFFAT PÅ MINA RESOR, ATT SJÄLV FÅ BLI EN FÖREBILD.

Madeleine försöker alltid ta sig tid för sina intressen, sina vänner och inte minst sin familj, dottern Charlie och sambon Erik.

Madeleine tillsammans med deltagare på ledarskapsinstitutet i Etiopien.

ögonblicken i livet. Jag åker dit och växer själv som människa och får möjlighet förmedla det lilla jag har lärt mig.

Allt för att en scoutledare i Göteborg såg henne och drog henne med. Hon menar att hon var lyhörd och nyfiken och att det gör att man ibland kan göra rätt saker vid rätt ögonblick.

Efter sin jurist kandidat-examen och det extra halvåret för att få en internationell Master of Law-examen har Madeleine Sundell varit engagerad i scoutrörelsen, startat eget företag, arbetat på AB Volvo, domstol och på FNs huvudkontor i Geneve, där hon trodde att hon kunde få till en förändring och göra skillnad.

— Men jag var alldeles för naiv och blåögd, säger hon. FN är som ett byråkratiskt monster, där många tyvärr enbart är intresserade av makt. Jag märkte att blir jag kvar här för länge så kommer mitt engagemang att slockna.

Hon ville ut igen, komma nära människorna och hittade snart möjligheter.

Hon var åter med scoutrörelsen i Zimbabwe, hon var i Burundi i ett kvinnoprojekt via Postkodsstiftelsen, hon var på ett ledarskapsinstitut i Etiopien, i ett fredsprojekt med Scouterna i Saudi-Arabien och under fotbolls-VM i Sydafrika åkte hon med AB Volvos CSR-arbete i Johannesburg och Kapstaden. Skolorna var stängda under hela VM, eftersom lokalerna behövdes för själva VM-arrangemanget och för att inte barn skulle driva omkring ensamma när deras föräldrar

När Kung Carl XVI Gustaf ville träffa Madeleine igen för att se vad som hänt med stipendiaten, valde Madeleine att ta emot honom på Frälsningsarméns kvinnocenter i Akalla.

jobbade hade olika företag och organisationer arrangerat dagcenter för barnen.

— Sydafrika var nog det land där jag upplevde störst otrygghet. Och det var där jag kom i kontakt med människohandel för första gången, i Kapstaden. På det dagcenter jag var, mitt i Kapstaden i en kyrklig lokal kommer det in någon, som ger information om att det finns en person som försöker sälja barn för 500 Rand.

När hon 2013 började arbeta för Frälsningsarmén var det barnfrågorna och konceptet ”I Trygga Händer” hon började med.

— Det var min väg in och min ambition i att få vara kyrka för de mest utsatta, med en tydlig professionalism. Sedan, 2014, startade Frälsningsarmén sitt nationella arbete mot människohandel som en strategisk viktig nationell fråga för social rättvisa.

För en som möter Madeleine kan det vara svårt att förstå hur hon hinner med allt och orkar med allt hon gör, men hon har sina knep för att brinna hållbart. Dels är det hennes nyfikenhet och viljan att

lära sig. Hon har alltid sett till att omge sig med mentorer, personer som gått före henne, ofta starka kvinnor som hon kan se upp till och fråga om råd, som scoutledarkollegan Birgitta Lundgren i Göteborg, kommendör Ingrid Lindberg, som nyligen lämnat denna värld, de ledare hon arbetade med i USA och nu senast i rollen att vara en hållbar förälder så har hon bland annat prästen Ulrika Stigberg som förebild.

— Att ha blivit mamma är det största som hänt, det gör att jag får distans till vem jag är och det knyter ihop alla de barn jag träffat på mina resor, att själv få bli en förebild. Mina prioriteringar och min värld har vänts upp och ner, men det är samma röda tråd, engagemanget och nyfikenheten. Och jag ser nu ännu mer hur självklart det är att vuxna måste ge barn skydd och trygghet. Jag kan inte göra allt, jag måste hålla i längden. Jag försöker alltid ta mig tid för mina intressen, mina vänner och min familj. Att ha tid för återhämtning och reflektion. För det är just då som lågan hålls vid liv och jag kan brinna mer hållbart. g

fakta Madeleine Sundell Familj: Sambon Erik och dottern Charlie (15 månader).

Bor: På Kungsholmen, Stockholm.

Yrke: Jurist, arbetar som nationell samordnare mot människohandel på Frälsningsarméns huvudkontor.

Fritidsintressen: Natur, familj och vänner. Skidåkning när det finns snö och tid. Semesterresor i ett liv före och efter corona. Drömmer om att bli vinterbadare.

Boktips: Klassikerna Dag Hammarskölds ”Vägmärken” eller ”En stund på jorden” av Vilhelm Moberg.

Favoritmat: Italienskt och skaldjur! Nya favoriten är hemmagjord löjromspizza och gärna med Kalixlöjrom.

Gör mig glad: Vänner, tulpaner, lakrits och choklad.

Gör mig ledsen: Pandemier, orättvisor, fattigdom, kriminalitet.

29

världen | Nederländerna

Efter jordbävningen – återställa och förbättra Kommer du ihåg den stora jordbävningen som slog till mot Nepal år 2015?

Frälsningsarmén var delaktig i det akuta hjälparbetet som genast drog igång, men det fanns mer att göra i landet än att bara återställa allt som det var förut.

Just nu pågår ett projekt som vuxit fram sedan jordbävningen och som ska ge människor en möjlighet att själva förändra sin livssituation till det bättre.

TEXT: LENA WICKBERG FOTO: SALVATION ARMY IHQ 30

världen världen| |liberia nepal

Efter sex år har det mesta byggts upp i Dhading men mycket återstår också att göra.

F

ör sex år sedan drabbades Nepal av en kraftig jordbävning. Det var ett dråpslag för landets befolkning.

9000 människor dog och mer än 23 000 skadades. Ännu fler förlorade sina hem och sina arbeten. Många hade det svårt nog redan innan katastrofen, och stod plötsligt helt barskrapade.

Efter jordbävningen var Frälsningsarmén tillsammans med andra organisationer på plats för att hjälpa befolkningen.

Man delade ut tält, filtar och mat, byggde tillfälliga hus, anlade toaletter, organiserade flyktingläger och försåg familjer med kläder och skolmaterial.

Det stod snabbt klart att vägen tillbaka till det normala var lång – och att ”det normala” för många var ett liv i fattigdom och misär.

Med den vetskapen kom en vilja att inte bara återställa, utan även förbättra.

Parallellt med det akuta arbetet växte ett projekt fram för att ge deltagarna större möjligheter till försörjning, bättre hälsa och mer motståndskraft mot naturkatastrofer. För jordbävningar är inte det enda som ofta drabbar Nepal. Som alla bergsområden finns här alltid risk för jordskred och översvämningar, som kan vara lika förödande för den som drabbas.

Dhading, väster om Katmandu, var ett av de områden där effekterna av jordbävningen var som störst, både de synliga, som nedfallna byggnader och förstörda vägar, och det som inte syns lika tydligt, framförallt det som gällde människors försörjning.

Här klättrar städer, byar och gårdar på

PARALLELLT MED DET AKUTA ARBETET VÄXTE ETT PROJEKT FRAM FÖR ATT GE DELTAGARNA STÖRRE MÖJLIGHETER TILL FÖRSÖRJNING, BÄTTRE HÄLSA OCH MER MOTSTÅNDSKRAFT MOT NATURKATASTROFER. 31

världen | xxx

Efter jordbävningen var Frälsningsarméns projektledare på plats för att hjälpa befolkningen.

branta bergssluttningar, omgärdade av bergstoppar på över 7000 meter. Nästan alla som bor här försörjer sig på jordbruk, en betydande del saknar tillgång till rent vatten, inte alla har en fungerande toalett att tillgå och fattigdomen är utbredd. De flesta har inte någon utbildning att tala om, och många kan inte läsa. Jordbävningen var ett dråpslag för många av dem: familjemedlemmar skadades eller dog, hus och åkrar förstördes och möjligheten att försörja sig försvann i ett enda slag.

Men redan innan jordbävningen fanns det alltså stora behov av utveckling i området. Invånarna var också mycket positiva till förnyelse och var mycket medvetna om vilka förändringar som skulle behövas. Därför var det i Dhading som Frälsningsarmén startade upp det fortsatta 32

arbetet några år efter den stora jordbävningen.

500 familjer valdes ut att delta. Det var de som hade drabbats värst, och som hade minst möjligheter att själva kunna förbättra sin situation.

Det viktigaste, enligt familjerna själva, var att öka deras möjligheter till försörjning. Mer inkomster skulle ge dem möjlighet att ta tag i de verkliga problemen som hälsovård och tillgång till rent vatten. Nästan inga hushåll hade till exempel separata badrum, och de flesta uppgav att det hängde på att de helt enkelt inte hade råd.

Alltså prioriterades yrkesutbildning och träning i nya jordbruksmetoder i det nya projektet. Jordbruket i det bergiga landskapet är svårt att modernisera och kräver mycket mankraft, men det finns

500 FAMILJER VALDES UT ATT DELTA. DET VAR DE SOM HADE DRABBATS VÄRST, OCH SOM HADE MINST MÖJLIGHETER ATT SJÄLVA KUNNA FÖRBÄTTRA SIN SITUATION. ändå nya metoder som kan användas och som leder till större skördar.

Ett ganska enkelt sätt att öka inkomsterna är att odla grödor för försäljning. Det är

världen | nepal

En glad lokalbo har fått ett nytt, tillfälligt hus efter jordbävningen.

Traumabehandling och stresshantering lärs ut till dem som bor i ett tillfälligt flyktingläger.

en tanke som inte är så vanlig i området, eftersom man oftast tänker sig att det som ska odlas är sådant som både kan ätas av familjen och sedan säljas på marknaden.

Att odla något enbart för försäljning kräver nytänkande, något som kan vara svårt i ett mycket traditionellt område.

Djurhantering är också något som kan ge goda inkomster, och träning i uppfödning av höns, getter, grisar och kor stod också med på schemat, tillsammans med utbildningar till skräddare, elektriker, rörmokare, repslagare och snickare. Det ses som en tillgång att någon i hushållet har ett yrke vid sidan av jordbruket, men det ses främst som en extra inkomst, och familjerna fortsätter ändå att odla och föda upp djur.

Till allt detta kommer ett stort behov av tillgång till rent vatten, samt kunskap om

hygien och hälsa, och sådan träning fick också bli en del i projektet. De allra flesta familjer har egen toalett, vilket är mycket positivt, även om många av dem behövde repareras eller till och med byggas om efter jordbävningen. Däremot råder det brist på vatten i området. Därför är det extra noga att invånarna lär sig hur man hanterar det, till exempel hur viktigt det är att koka vattnet innan man dricker det, eftersom det kanske inte alltid är helt rent.

När coronapandemin rullade in över världen påverkades naturligtvis även Nepal, och arbetet där. Vissa aktiviteter fick skjutas upp, och kommer att utföras så fort det går, medan annat har kunnat fortsätta.

Tack vare olika organisationer kunde befolkningen i Nepal snabbt få hjälp med det mest akuta efter jordbävningen. Fol-

ket i Dhading har sedan dessutom kunnat bygga vidare på det, och kan se fram emot ett liv som inte bara är tillbaka där de var innan katastrofen, utan bättre. g

fakta Den 25-26 april 2015 inträffade flera kraftiga jordskalv i Nepal.

Skalven förstörde byggnader och skadade vägar och telekommunikationer i ett stort område som omfattade huvudstaden Katmandu och Pokhara.

Många tusentals människor omkom, skadades eller blev hemlösa efter skalven som också omfattade närliggande områden i grannländer. (källa Krisinformation.se) 33

Välkommen till Barnhörnan, platsen för dig som är eller tänker som ett barn.

Här hittar du spännande fakta, bibelberättelser, kluringar och massa annat kul.

foto: shutterstock

Barnhörnan

TEXT: GABRIEL WAHL

s

Dagens ord

Hopp Hoppa är något man kan göra på en studsmatta, men hoppas är något vi gör i våra hjärtan. Att hoppas betyder att man önskar att något bra ska hända i framtiden. Vi kan hoppas på olika saker: att klara ett prov, att favoritlaget ska vinna eller att det ska bli fred på jorden.

Det är inte alltid det vi hoppas på händer, men att inte tappa hoppet är väldigt viktigt. Om vi har hopp för framtiden så mår vi bättre och hoppet hjälper oss att kämpa för att saker ska lösa sig. Påsken är en högtid då vi firar hoppet!

34

Dagens bibelord EFTER ATT JESUS hade dött på korset

tog en man som hette Josef ner hans kropp och lindade in den i fina tyger, sedan lades kroppen i en grav som var uthuggen ur en klippa och en stor sten rullades fram för att täcka ingången. Det var på långfredagen.

Två dagar senare, på söndagen som vi idag kallar för påskdagen, gick Maria, Maria och Salome till graven för att smörja Jesu kropp med välluktande oljor och kryddor. På vägen funderade de på hur de skulle kunna flytta på den tunga stenen, men när de kom fram så trodde de inte sina ögon: stenen var inte kvar!

Plötsligt stod det två män i skinande kläder framför dem, kvinnorna blev rädda men männen sa: ”Varför söker ni den levande här bland de döda? Han är inte här, han har uppstått”.

Vad kan vi lära oss av bibelberättelsen?

BERÄTTELSEN om hur Jesus vinner över

döden är en berättelse full av hopp, om ljuset som vinner över mörkret. I år har vintern för många känts extra lång och mörk eftersom världen har varit drabbad av en hemsk pandemi, och när vi är mitt i jobbiga situationer kan det vara lätt att tappa hoppet. Men efter vintern kommer våren igen och naturen väcks till liv av solens strålar. På samma sätt kan det bli vår i våra liv, när Jesus ljus kommer in kan även de mörkaste situationer bli bättre.

Vill du veta vad som händer för barn och unga inom Frälsningsarmén så kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. Där berättar vi om läger och andra spännande aktiviteter.

Gå in på fralsningsarmen.se/ung för att registrera dig!

Påsk-quiz

Påskveckan kallas för Stilla veckan, men vad har onsdagen i Stilla veckan för namn?

Klockonsdag Sorgonsdag

Dymmelonsdag Palmonsdag Vilken färg har med påsken att göra?

Gul Grön

Röd Blå

Världens mest likeade bild på Instagram har över 50 miljoner likes, vad föreställer bilden?

Ett kors Ett ägg

En kyckling Den sista måltiden Den judiska påsken, pesach, firas till minne av att israeliterna lämnade fångenskapen i Egypten. Vem ledde uttåget ur Egypten?

Jesus Abraham

Mose David Ungefär hur mycket påskmust dricker svenskarna per år?

4 miljoner liter 16 miljoner liter

10 miljoner liter 21 miljoner liter

Dagens skämt: Varför var äggen så billiga?

Det var äggstrapris

I vilken stad inträffade det så kallade Påskupproret år 1916?

Wien Berlin Prag Dublin På kyrkomötet i Nicacea år 325 beslutades vilket datum påsken ska infalla varje år, vilket är någon gång mellan 22 mars och 25 april. När infaller påsken?

Den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen

En vecka efter att den första påskliljan blommat

50 dagar efter fastan inletts

När månen passerar jorden för fjärde gången på året Ungefär hur stor del av världens befolkning firar påsk?

Alla firar påsk En tredjedel av världens befolkning

Hälften av världens befolkning En fjärdedel av världens befolkning Hur många ägg äter svenskarna per timme under påskaftonskvällen?

500 000 3. 4 miljoner

2.5 miljoner 4. 6 miljoner Vilket av följande är inte ett namn på en av Jesu lärjungar?

Tomas Matteus

Lukas Andreas Utslagsfråga (närmast rätt svar vinner): Hur många sekunder är det mellan påskdagen år 2020 och påskdagen år 2021?

35

Läs svaren i spegeln!

Tips!

färglägg!

008 448 03 :agårfsgalstU ,sakuL .01 ,renojlim 6 .9 ,gninklofeb snedlräv va ledejdert nE .8 ,negninmäjgadråv retfe nenåmlluf atsröf retfe negadnös atsröf neD .7 ,nilbuD .6 ,retil renojlim 01 .5 ,esoM .4 ,ggä ttE .3 ,luG .2 ,gadsnolemmyD .1

’

Utmana familjen och se vem som kan få flest rätt i vårt påsk-quiz!

bibel & bön

Vi börjar nu en artikelserie i fyra delar om de fem tjänstegåvorna och ledarskap utifrån APEST-modellen.

Den utgår ifrån Bibelns fem tjänstegåvor och betonas i Frälsningsarméns vision för de närmaste fem åren; Välkommen hem – livet med Jesus.

Apostel

BYGGA

Profet

• Nya vägar • Nya människor • Nya platser • Utveckling

LYSSNA

• Bön och tillbedjan • Söka Gud • Vägledning • Social rättvisa

Evangelist

BERÄTTA

Lärare

• Bjuda in • Vardag och fest • Presentera Jesus • Leda till omvändelse

VÄXA

• Smågrupper • Undervisning • Delaktighet • Ledarskap

Herde

ÄLSKA

• Se människan • Identifiera och möta behov • Gemenskap • Stöd och omsorg

APEST förlöser Jesu kraft i kyrkan TEXT: EVA GUSTIN FOTO: UNSPLASH OCH FRÄLSNINGSARMÉN

APEST står för de fem tjänstegåvorna enligt Efesierbrevet 4:11-12 (på engelska Apostel, Prophet, Evangelist, Shephard, Teacher): ”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp” I Frälsningsarméns vision ”Välkommen hem” betonas att alla kan hitta sin plats i APEST-modellen och att hela Kristi kropp behöver vara i funktion i församlingsarbetet.

— Tjänstegåvorna handlar om Jesus.

Han var dem alla: ”den sände” aposteln till världen, profeten som förkroppsligade Guds rike och visdom, evangelisten som berättade de goda nyheterna för folket, herden som tog hand om hjorden

36

och läraren som undervisade Guds ord, säger Mark Cotterill, ledare för Frälsningsarméns kår (församling) i Helsingborg, där man under flera år har arbetat utifrån APEST. Den kristna kyrkan har enorma problem med att nå ut i dag. Mark Cotterill menar att kyrkan behöver förändra ledarskapet och låta människor komma ut i sina kallelser.

— Vi behöver tänka mer organiskt än hierarkiskt. Liksom människokroppen består av olika system som alla behövs, så behöver kyrkan alla tjänstegåvorna. Vi kan inte undervisa oss till väckelse – vi behöver inte fler konferenser. Vi måste frigöra de fem gåvorna som gavs den tidiga kyrkan för att kunna fullfölja vårt uppdrag, säger han.

LIKSOM MÄNNISKOKROPPEN BESTÅR AV OLIKA SYSTEM SOM ALLA BEHÖVS, SÅ BEHÖVER KYRKAN ALLA TJÄNSTEGÅVORNA. Grunden i APEST är alltså att det handlar om Jesus, om hans närvaro i kyrkan.

När Jesus hade uppstått gav han tjänstegåvorna som en grund för att bygga kyrkan. De gavs som en helhet, som inte ska delas upp, för att utrusta församlingen så att den kan vara Kristi kropp i världen.

— Personer behöver bli förlösta i sina

bibel & bön

Kapten Mark Cotterill, som är starkast i apostelgåvan, har varit med och byggt upp Helsingborgskåren.

gåvor, men det handlar inte om “mig” utan om “oss”, säger Mark Cotterill, som själv är starkast i apostelgåvan.

Han framhåller att det är kyrkan som ska vara APEST. Alla fem funktionerna behöver finnas och vara verksamma i kyrkan. Men det kanske inte behövs lika många personer som fungerar i varje tjänstegåva. Ofta är det bra balans med fler herdar och lärare, men i pionjära skeden behövs det fler apostlar. Mark Cotterill började intressera sig för APEST redan som ung frälsningsofficer i Manchester. Han läste mycket och började se att det var något från den första kyrkan som hade gått förlorat.

— Jag var kårledare för en liten församling och fick ta hand om många funktioner, men jag kände mig inte riktigt hemma i alla. Jag hade alltid varit intresserad av pionjärskap och att utforska nya vägar. Men samtidigt var jag tränad i en stark herde/lärare-kultur och i att bli en duktig predikant, berättar han.

Mark Cotterill påpekar att det är ett stort fokus på pastorn/predikanten, såväl i Frälsningsarmén som i hela den kristna kyrkan och att denna trend kan spåras ända till när den blev statskyrka i det romerska riket på 300-talet.

Så Mark vill se ännu längre tillbaka, till den tidiga kyrkan, vad gjorde att den

tog fart? Det hade förstås med den Helige Ande att göra men också med det arv som Jesus hade gett till kyrkan. Mark ser en stor potential i att ställa om från dagens herde/lärare-paradigm till ett mer teaminriktat sätt att leda kyrkan.

— I varje väckelserörelse, även i den tidiga Frälsningsarmén och likaså i icke-kristna rörelser, har apostel-, profetoch evangelistfunktionerna funnits på plats. Aposteln och profeten kallas grundläggande gåvor, de är golvet i byggnaden och behövs för att ta fram ett ramverk för de andra gåvorna, säger Mark Cotterill.

Han menar att ett stort problem i kyrkan i dag är att de apostoliska gåvorna

37

bibel & bön

Fakta DET BEHÖVS FLER APOSTLAR FÖR ATT DEN KRISTNA KYRKAN SKA KUNNA BLOMSTRA.

inte kommer i funktion. Det behövs fler apostlar för att den kristna kyrkan ska kunna blomstra.

— De apostoliska gåvorna finns där ute, men många verkar som lärare eller herdar – eller så har de lämnat kyrkan eftersom det inte funnit plats för nyskapande, säger Mark.

När Mark och Emma Cotterill kom till kåren i Helsingborg 2015 behövdes aposteln och profeten och de igenkände de båda tjänstegåvorna i sig själva och varandra.

— Vi befann oss i en helt ny kulturell kontext och utan någon befintlig struktur. Det var nödvändigt att lyssna på Guds röst och samhällets behov och att

hitta nya vägar. När kåren började ha en flock blev förstås herden och läraren mer och mer viktiga, berättar Mark.

Två personer som var starka i herde- och lärargåvan anslöt till teamet. Evangelistgåvan var också stark i gruppen, så det blev naturligt med en evangeliserande kultur.

— Vi tillbringade mer än ett år i vår ledargrupp med att titta på APEST. På ett av de första mötena bekräftade vi tjänstegåvorna hos varandra. Det är en nyckel, att alla tjänar varandra och inte bygger sitt eget ledarskap utan hela gruppens, säger Mark.

Han berättar vidare att de också har varit flexibla för förändring och att de ibland har bytt funktioner då det har behövts.

— Vi har försökt undvika att sätta en etikett på någon, säga att ”hon är en profet”. Vi känner igen gåvan i personen, men behöver inte säga det utåt. Alla ska kunna trivas och utvecklas och inte fastna i en roll.

I dag får alla ledare i Helsingborgskåren tränas av andra ledare i samma gåva.

Men kulturen är också viktig, att leva i APEST i stället för att lära ut, menar Mark. Det handlar om att låta Jesus liv flöda genom kyrkan. g

Fortsätt att sprida godhet och förändring genom att inkludera Frälsningsarmén i ditt testamente. www.fralsningsarmen.se/testamente

38

APEST står för de fem tjänstegåvorna enligt Efesierbrevet 4: • Apostel - kopplad till Guds uppdrag • Profet - kopplad till Guds hjärta • Evangelist - kopplad till Guds budskap • Herde - kopplad till Guds folk • Lärare - kopplad till Guds sanning

Apostel

ORDET APOSTEL

betyder att vara sänd.

Aposteln ser möjligheter och har nya kreativa idéer.

Den som har en apostolisk tjänst behöver tjäna tillsammans med profeten. Profeten lyssnar in vad Gud har på sitt hjärta, aposteln tar emot visionen och börja arbeta för att den ska förverkligas.

Hur vet du vilken tjänstegåva du har fått från Gud? 1) Fråga Gud. 2) Låt gåvan bekräftas av andra.

3) Ett APEST-test kan hjälpa till att visa var du är stark och svag.

4) Pröva och se var du fungerar bäst.

Praktisera och lev i en tjänst under en period, känn efter var du trivs.

bibel & bön

foto: cc flickr/wmbreedveld, cc flickr/Lars-Erik Jonsson

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.

Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Befordrade till härligheten Karl Gunnar Svensson, Eskilstuna Lennart Pettersson, Eskilstuna Jalle Karlsson, Nässjö Åsae Allmeröder, Alingsås Ingvar Andreasson, Alingsås Marianne Åkerman, Alingsås Ruth Gertonsson, Alingsås Aune Andreasson, Alingsås Herbert Storck, Skillingaryd Ingvar Johansson, Ystad Göran Jackson, Tranås Ingrid Hörnqvist, Umeå Georg Häll, Huskvarna Ingrid Hovefors, Göteborg Solbjörg Tholin, Göteborg Gunborg Olausson, Göteborg

Mer info och ansökan finns på: www.fralsningsarmen.se/hogakusteninternship/

Bibeln, praktik och äventyr i Ö-vik TILL HÖSTEN STARTAR Frälsnings-

armén i Örnsköldsvik och Ågesta Folkhögskola linjen Höga Kusten Internship. Det är ett folkhögskoleår i Örnsköldsvik för unga vuxna mellan 18 och 25, som består av Bibelskola, församlingstjänande och outdoor-äventyr. Bibelskolan på distans har utspridda kurshelger under

foto: unsplash/dewang gupta

Käre Gud,

året, då man samlas för undervisning, gemenskap, bön och lovsång. Mellan kurshelgerna läser deltagarna i egen takt. Övrig tid kommer de att varva tjänande i församlingen med outdoor-äventyr, såsom vandringar i naturreservat, klättring uppför Skuleberget, vintersporter och kanotpaddling i höga kusten-området. g Evangelina Bergh

att tro på livet kan vara svårt när så mycket under året som gått handlat om sjukdom och död.

Men du har för alltid brutit upp dödens definitiva portar.

Du har gjort det möjligt för alla att leva i ljuset med dig, att komma hem.

Jesus, tack för ditt offer och din seger!

Amen.

Be för

Frälsningsarméns uppdrag att förmedla frälsning och erbjuda en trygg miljö där människor kan bli hela till ande, kropp och själ.

Frälsningsbön Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri.

Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.) Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

I Jesu Kristi namn. Amen.

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2021. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

39

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

foto: unsplash/bruno van der kraan

En påsk att minnas!

NÅGOT JAG IBLAND FUNDERAR PÅ är varför påsken, i jämförelse med julen, ofta är en lite tråkigare helg. Om jag ser till alla de 52 påskar jag upplevt så är det bara tre som jag minns på ett särskilt sätt. Den första var tidigt 1990-tal. Jag skulle fira påsk med en vän, tillsammans med ett litet gäng ungdomar. Vi gjorde egentligen inget speciellt eller extraordinärt. Men det jag kommer ihåg från den påsken är hur min vän lyckades få sin syster i Malmö att skicka en korv till Linköping, det var en viktig korv som vi skulle ha till påskmaten … hon lyckades skicka den med en helt främmande lokförare! Det var faktiskt riktigt kul att gå fram till loket på tåget som kom från Malmö och fråga efter en korv. På påskdagen hade vi en riktigt fin påskbrunch, med riktigt god korv till mackorna.

Den andra påsken som jag minns är den påsk då jag gifte mig. Vi hade valt att gifta oss på påskafton och planerade allt utifrån att det just var påsk. Vigselgudstjänsten skulle inte bara vara en vigsel, utan sånger och texter skulle även visa på det hopp som påsken ger oss, visa på Jesus Kristus.

Den senaste, av de påskar jag kommer ihåg, är den jag firade i Norra Irak, i Kurdistan, inte långt från kriget mot daesh. Det året var jag med på en ortodox påskmässa med en församling som var flyktingar från Mosul. Att se dessa människor som hade tvingats lämna sina hem, dessa människor vars kyrkor var brända, dessa människor som flytt för sina liv och kanske hade förlorat många anhöriga, att se dem glädjas över påskens budskap. Att Jesus dog för vår skull. Att Jesus Kristus är uppstånden. Att Jesus ger liv till oss som tror på honom. Den känslan kommer aldrig försvinna från mitt minne. Jag hoppas att jag varje år kan fira påsk med samma glädje över det glada budskapet, med samma tacksamhet för det liv jag fått och minnas den påsk då Jesus gav sitt liv för min skull, för att jag ska kunna leva. Att minnas den påsk då den uppståndne Jesus visade sig för kvinnorna vid graven. Den påsken är en påsk att minnas.

Jonas Nimmersjö