Genus 1 2011: tema Innovation

Page 1

№ 1/11

populärvetenskapligt MAGASIN Från Nationella sekretariatet för Genusforskning

Tema:

innovation


№ 1/11

Genus och innovation – forskning på frammarsch Innovationsförmåga är allom given, visar forskning, med det är inte alla innovationer som syns, eller uppfattas som sådana för den delen. Själva begreppet verkar exkluderande i vissa sammanhang. Vad menas egentligen med innovation? Och vad ska man med genusperspektiv på innovation till? Det är frågor som det här numret av tidningen Genus prövar att ge svar på. Sveriges regering är just i färd med att ta fram en innovationsstrategi, med sikte på år 2020, som är tänkt att stimulera innovation och hållbar tillväxt i hela samhället. Genus nummer 1 2011 handlar om den forskning som finns om genus och innovation, vilket än så länge är ganska lite. Och den forskning som finns är nästan uteslutande ifrån Sverige. Temat lyfter fram hur forskning om, och arbete för, att åstadkomma innovation och tillväxt kan problematiseras ur genusperspektiv och vilka effekter det kan få. Genusperspektiv öppnar upp för en vidare definition av innovation och belyser med nytt ljus hur tillväxt och annan form av utveckling skapas i samhället. Genusforskning kan faktiskt ses som en innovation i sig och innovation och tillväxt kan bli en effekt av forskningsresultaten. Till exempel kan genusmedvetna företag öka sin konkurrenskraft, skapa nya och bättre produkter och vinna en större marknad. Läs om genusmedveten design på sidorna 18-20, och om innovationer som sprungit ur genusperspektiv och ett vidgat innovationsbegrepp, sidorna 16-17. Målet ökad innovationskraft och hållbar tillväxt gynnas också av bättre och mer jämställda levnadsvill-

2

kor. Om det berättar bland andra forskarna Gunnel Forsberg, Stockholms universitet och Anita Larsson, Blekinge tekniska hög skola, på sidorna 21-22. Förutsättningarna för kvin-

nor och män att vara innovatörer och entreprenörer ser olika ut, se artikeln på sidorna 13-15. Män och manligt dominerade näringar, som bas- och tillverkningsindustrier, ny teknik som informations- och kommunikationsteknik och bioteknik har hittills haft mest nytta av statligt innovations- och företagsstöd i Sverige. Men det håller på att förändras. Offentlig sektor, service- och upplevelsenäringar, som är branscher med många kvinnor, har de senaste fem åren uppmärksammats mer, berättar Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet, i artikeln på sidorna 8-11. Tidningen Genus går sedan höstens nummer även att läsa på webben, www.genus.se. Du kan också prenumerera på papperstidningen till självkostnadspris och vill du beställa fler exemplar av något nummer är du välkommen att höra av dig. Tidigare teman i ”nya Genus” har handlat om politik samt om konstutövning och kulturkonsumtion. Efter sommaren kommer nästa nummer, med tema skola. inga-bodil ekselius redaktör


innehåll

GENUS ÄR EN PUBLIKATION FRÅN: Nationella sekretariatet för genusforskning Göteborgs universitet, Box 200 405 30 Göteborg Telefon: 031-786 56 00 E-post: sekretariat@genus.gu.se Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt E-post: kerstin.alnebratt@genus.gu.se Redaktör: Inga-Bodil Ekselius E-post: inga-bodil.ekselius@genus.gu.se Telefon: 031-786 56 02 Grafisk form: Emma Hässel Layout: Frida Lundberg, Jimmy Sand Tryckeri: Litorapid Media AB, Göteborg ISSN: 1403-8943 Referensgrupp: Sharareh Akhavan, med. dr i folkhälsovetenskap, Skövde, Kerstin Alnebratt, föreståndare, Nationella sekretariatet för genusforskning, Ulrika Dahl, lektor i genusvetenskap, Södertörn, Jennie Granat Thorslund, Vinnova, Ewa Gunnarsson, professor i människa-maskin, Luleå, Kristina Lundgren, lektor i journalistik och mass-kommunikation, Umeå, Annika Forssén, lektor i allmänmedicin, Umeå, Claes Nyberg, kommunikationskonsult, Stockholm, David Tjeder, fil. dr i historia, Stockholm . Prenumerera på genus Genus utkommer med tre nummer/år. Allt material i Genus tryckta upplaga publiceras även på webben. Vill du ha Genus hem i brevlådan kan du prenumerera till självkostnadspris (fn 100kr/ år) på: www.genus.se eller e-posta ekonomitjanst@natverkstan.net Postgiro: 182 08 53-8, Nätverkstan Ekonomitjänst Tel: 031-743 99 05 Fax: 031-743 99 06

Nya avhandlingar

4

Tema: innovation

6

Genusperspektiv ger ökad innovationskraft

8

“Man uppfinner där man befinner sig“

11

Tuffare villkor för kvinnliga innovatörer

13

Idén som gav middagsfrid

16

Genusmedveten design – en balansakt

18

“Kreativitet kräver ett mer jämställt genuskontrakt“

21

Sökes: Påklädd hjältinna med stark vilja

23

Krönika: Staffan Bergwik

25

Porträtt: Lena Trojer

26

Noterat

30

Tillbakablick

32

Böcker

33

Personnytt

34

Ledare

35

Enkät

36

Omslagsbild detta nummer: Colourbox Annonser: Handhas av redaktören Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att: • F örbättra villkoren för svensk genusforskning av hög internationell klass. • Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. • Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på www.genus.se.

GENUS № 1 ⁄ 11

3


n y a a v h a n d l i ng a r

Naturvetenskapligt lärande på nya sätt Lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet är fokus för avhandlingen Lärare för förändring – att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus av Kristina Andersson. Avhandlingen visar att det är av avgörande betydelse att utmana föreställningar om genus, där utmaningarna resulterar i att föreställningarna blir synliggjorda. Avhandlingen visar också att feministisk vetenskapskritik och pedagogik kan göra ett alternativt sätt att förhålla sig till lärande och undervisning i naturvetenskap möjligt. Kompetensutveckling med ett feministiskt anslag kan ge lärarna “empowerment” som medför att de känner större delaktighet i den naturvetenskapliga praktiken och därmed kan bidra till att utveckla såväl dess kultur som kunskapsstoffet.

4

Det sista manliga yrkesmonopolet 1989 gavs kvinnor samma formella rättigheter som män att utöva militärt arbete. Om vägen dit handlar Fia Sundevalls avhandling Det sista manliga yrkesmonopolet:genus och militärt arbete i Sverige 1865-1989. Under lång tid upprätthöll värnplikts­lagen militären som ett manligt kompetensområde, trots att hundratusentals kvinnor utförde kvinnor militärt arbete som exempelvis chaufförer och mekaniker långt innan kvinnor hade tillåtelse att bli yrkesmilitärer. Sundevall beskriver hur åsikterna om kvinnors närvaro i det militära förändrades relativt snabbt under tiden mellan 1920-talet när riksdagen ledamöter var överens om att kvinnor inte passade som soldater och sjuttio år senare då det blev fullt möjligt för kvinnor att verka inom alla militära befattningar.

Dags att slopa tvåkönsmodellen Den strikta indelningen av människor i kategorierna kvinnor och män motverkar grundläggande värden som rättvisa och erkännande. Det visar Ulrica Engdahl i avhandlingen Att vara som/ den ‘en’ är – En etisk diskussion om begreppen rättvisa, erkännande och

identitet i en trans*kontext”. Engdahl utgår bland annat från biografiska berättelser där transpersoner beskriver sin livssituation och där upplevelsen av att vara osynlig liksom känslan av att inte kunna delta utan att anpassa sig till någon av kategorierna kvinna eller man, är återkommande. Ett exempel på konkreta utestängningsmekanismer är könsuppdelade toaletter. – Vilken dörr du än väljer finns risken att bli anklagad för att vara på fel ställe, säger Engdahl, och fortsätter: – Även om en person deltar fysiskt i offentliga sammanhang så deltar den egentligen inte om den inte kan delta ”som/den en är”. Andra ser, hör och uppfattar en annan person. Engdahl tar också upp hur transpersoner utsätts för rättsliga kränkningar, exempelvis genom kravet på sterilisering för transexuella som genomgår könskorrigerande behandling. – Det finns till och med en särskild lag som ska skydda människor från tvångssterilisering, men för transpersoner gäller den plötsligt inte längre.

Foto: colourbox

Bilden av Sverige som ett feministiskt välfärdsland förändras om man utgår från gömda asylsökandes erfarenheter. Det visar genusforskaren Maja Sager i sin avhandling Everyday Clandestinity: Experiences on the Margins of Citizenship and Migration Policies. – Jag blev intresserad av kvinnors situation som asylsökande och ställde mig frågande till om det bara var de svenska kvinnorna som skulle få finnas med i genusdebatten, säger Sager. Avhandlingen diskuterar hur kombinationen av rädsla för utvisning, att känna att ens asylskäl inte tagits på allvar och att sakna sociala rättigheter tillsammans begränsar människors liv och handlingsutrymme på arbetsmarknaden och i familjelivet. Studien visar att bristen på uppehållstillstånd oftast är det mest centrala i de gömdas situation, men den visar också att kön kan vara centralt, till exempel i synen på kvinnors asylskäl.

Foto: lottakårens privata samlingar

Inte så feministiskt som sitt rykte

Vad händer när trummisen är tjej? Tjejer uppmuntras ständigt att våga ta plats på pop- och rockscenen, men att sätta sig bredbent bakom ett trumset eller ta ljudutrymmet i anspråk med ett rejält death growl är fortfarande långt ifrån oproblematiskt om man är tjej. I Cecila Björcks avhandling Claiming space – Discourses on Gender, Popular Music and Social Change undersöks tjejers platstagande inom populärmusiken


Foto: colourbox

”Riktig svetsning ska höras” Det finns ingen självklar koppling mellan ny teknik och maskulinitet. Det visar Jennie Olofsson i sin avhand­ling Taking Place – Augmenting Space. Spatial Diffusion in Times of Techno­logical Change, där hon studerar omorganisationen vid teknikskiftet på Kirunaföretaget Tuollavaara Transportation. När den manuella svetsningen på företaget ersattes med en svetsrobot valde männen andra arbetsuppgifter. Den nya roboten beskrevs i termer av ett ”tjurigt barn” som krävde en ”mamma” för att fungera.

Kunskapsprojektets paradoxer Det feministiska kunskapsprojektet beskrivs ofta som en strävan att producera kunskap som kan leda till social förändring, med en ambition att utveckla former för att röra sig över de disciplinära gränserna. Parallellt har akademin uppfattats som en plats, vars krav riskerar att underordna de feministiska målen i relation till snäva definitioner av vetenskap eller till statliga institutioners formering av medborgare som fogliga genussubjekt. På samma gång har institutionaliseringen av feministiska tankeströmningar i Sverige framställts som beroende av en nära relation mellan statlig politik och feministisk akademisk praktik, grundad i en föreställning om kvinnors gemensamma intressen. I avhandlingen Feminism and the Academy. Exploring the Politics of Institutionalization in Gender Studies in Sweden utforskar genusvetaren Mia Liinason dessa paradoxala förhållandens effekter på det feministiska kunskapsprojektet och på feminism som en rörelse med en förändrande strävan. Hon visar att de möjligheter till förändring som har uppstått genom bland annat en framgångsrik institutionalisering av genusvetenskap, är beroende av en pågående och kritisk reflektion över radikala undervisningsoch forskningspraktiker.

ur co lo

– Både robotoperatörerna och deras kollegor använde sig av termen ”mamma” för att skapa förståelse för den könade arbetsdelningen, säger Olofsson. För att förstå varför yrket som robotoperatör kodades som kvinnligt på Tuollavaara Transportation menar hon att man måste förstå den omgivande gruvkulturen i Kiruna och de specifika maskulinitetsideal som präglar den. – Där återkommer kopplingen till hårt kroppsarbete och risktagande. Det ska vara hammare och slägga. ”Riktig svetsning” ska höras och vid programmeringen av roboten är det tyst.

Fot o:

utifrån aspekterna kroppslighet, ljud, kunskapsterritorium och rum. I intervjuerna beskriver flera av tjejerna en dubbelhet i att samtidigt som synlighet och platstagande på scen ger upplevelsen av att vara ett självbestämmande och starkt subjekt, kan du i nästa ögonblick känna dig som objekt för publikens blickar och starka könade förväntningar. – Om du har en för en kvinna ovanlig position, till exempel trummis, blir det större fokus på att du är ”tjejtrummis” än på det du spelar, och du blir tolkad som en tjej snarare än som en musiker, säger Björck.

bo x

n y a a v h a n d l i ng a r

“Vi måste hela tiden bevisa att vi är bra!” Förväntningarna på hur man ska vara som kille eller tjej lämnar tydliga avtryck i ungdomars psykiska hälsa, och det är tjejerna som har det tuffast, visar Evelina Landstedts avhandling Life circumstances and adolescent mental health: Perceptions, associations and a gender analysis.På frågan om i vilken utsträckning man under de senaste tre månaderna upplevt stress, valde 60 procent av flickorna svarsalternativet ”alltid eller ofta”. Bland pojkarna angav knappt 30 procent samma svar. När det gäller självskadebeteende rapporterade nästan var fjärde flicka att hon medvetet försökt skada sig själv, vilket kan jämföras med omkring var tionde pojke.

Ju fler killar desto sämre skoldemokrati Ju fler killar som ingår i undervisningsgrupperna desto sämre blir skoldemokratin, särskilt den del av skoldemokratin som handlar om att kunna diskutera gemensamma angelägenheter. Det visar Johanna Jormfeldt i avhandlingen Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem – Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola. Avhandlingen visar också att program med manligt kodat innehåll till exempel de teoretiska naturvetenskaps- och teknikprogrammen, samt de yrkesförberedande bygg- fordon och elprogrammen hade de bästa förutsättningarna för skoldemokrati. läs mer . Längre artiklar om avhandlingarna finns på www.genus.se.

GENUS № 1 ⁄ 11

5


6

Foto: colourbox


i nn o v a t i o n

innovation (latin innova´tio, av i´nnovo ’förnya’, ’åstadkomma något nytt’, av in- och no´vus ’ny’), förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där. Ordet avser vanligen nyheten i sig. Uppfinningar brukar inte betecknas som innovationer förrän de tagits i bruk. ur Nationalencyklopedin

GENUS № 1 ⁄ 11

7


Genusperspektiv ger ökad innovationskraft t e x t: INGA - B O D IL EKSELIUS f o t o : COLOUR B OX

Genus och innovation är ett nytt forskningsområde. Nästan all forskning finns än så länge i Sverige. Kombinationen genusforskning och innovationsforskning är ny. Men forskningsfälten har mycket gemensamt. – Innovation har ju alltid uppstått ur en fråga om varför vi gör något på ett visst sätt och vilka andra sätt man kan göra det på. Och det är det genusforskning också gör, säger Jennie Granat Thorslund. Tillsammans med Robert Hamrén driver hon Vinnovas program för genus och innovation, som startades av Ulla Göranson för snart tio år sedan. Gemensamt mål inom Europeiska unionen är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar tillväxt. För det behövs innovationer inom alla samhällssektorer. Genom att ifrågasätta strukturella normer kan genusforskning bidra till målet, med nya insikter om både genus och jämställdhet. – Genusperspektiv på innovation kan vidga innovationsbegreppet, belysa hindrande strukturer inom och mellan organisationer och visa på nya former för innovationssystem, säger Jennie Granat Thorslund. Antologin Innovation and Gender, av Vinnova, Verket för innovationsforskning, Tillväxtverket och norska Innovation Norway (2011), ger argument för att genus bidrar till innovation och tillväxt. Genusperspektiv kan leda till innovativ design, mer konkurrenskraftiga produkter och nya marknader. Empiri plockas från de vitt skilda projekten inom Tiger, Tillämpad genusforskning inom starka forsknings- och innovationsmiljöer, Vinnovas största satsning på genus och innovation hittills. Ekonomisk tillväxt är centralt i Vinnovas uppdrag. Vinnova finansierar behovsmotiverad forskning, det vill säga sådan som ska lösa problem som lyfts fram av forskare eller aktörer inom näringslivet. – Genom att bli medveten om genusperspektiv kan

8

man få syn på hindrande strukturer och hinder i sig kan ju aldrig vara tillväxtskapande, vad vi än menar med tillväxt. Genom att se hinder så skapas möjlighet, säger Ulla Göranson. Utifrån de mål och visioner Vinnova som helhet har används genus som en del av problemlösningen, berättar Robert Hamrén. – Hur kan vi hitta nya marknader och nya kundgrupper med hjälp av genusperspektiv och samtidigt bryta stereotypa normer på sikt? Vad kan vi göra det här bättre genom att bidra med genusvetenskapligt fokus? Få genusforskare söker Vinnovapengar Än så länge är nästan all forskning om genus och innovation från Sverige, visar en norsk kartläggning. Omfattande satsningar på genusforskning av Vinnova har bidragit mycket till det. Forskning om innovation och jämställdhetsfrågor finns i flera länder, men enligt Jennie Granat Thorslund saknas ofta genusvetenskaplig grund. – Det handlar mer om att räkna antal kvinnor och män eller förstå kvinnor som andra typer av innovatörer. Få genusforskare söker Vinnovas olika program generellt, och få forskare intresserar sig för just genus och innovation. Ett av undantagen är Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet, som i sin avhandling Samverkansnätverk för innovation – en interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och innovationsforskning visar att svensk innovationspolitik och -forskning ”gör kön” på ett hierarkiskt och segregerande sätt. Både kvinnor och män, menar hon, är aktiva företagsutvecklare och innovatörer, men vissa sektorer och aktörer prioriteras medan andra marginaliseras. Offentlig sektor, service- och upplevelsenäringar har hittills haft minst nytta av statligt stöd för innovation. De senaste fem åren har dessa branscher uppmärksammats mer, men statliga och regionala stöd går främst


Inn o v a t i o n

Bättre beslut fattas och kreativiteten ökar i arbetsgrupper som består av både kvinnor och män och personer med olika erfarenheter, kunskaper och nätverk.

till basindustri, ny teknik och tillverkningsindustri. I Malin Lindbergs forskningsunderlag ingår bland annat ”Lyftet”, ett projekt för att stärka kvinnliga företagare. Istället för att fokusera på hur könsbarriärer ska utjämnas inom innovationssystem och kluster, i mansdominerade näringar, så vill hon synliggöra det som inte är normen. – Det handlar om att vända på perspektiven. Hur ser innovationsforskningen och innovationspolitiken ut ifrån kvinnodominerade miljöers perspektiv? Fördomar ett hinder för innovation I avhandlingen lanserar hon också begreppet Quattro Helix. Till skillnad från Triple Helix inkluderar det även den ideella sektorn i samverkansnätverk, utöver offentlig sektor, näringsliv och akademi. – Ideella sektorn finns med i praktiken, men har inte alltid synts i teorin, vilket bland annat får effekter i ansökningar om medel för att utveckla innovationssystem och kluster, säger hon. Politiskt förändringsarbete måste riktas mot själva strukturen och de som bär upp normen, inte bara på att höja kvinnors kompetens. Enligt Malin Lindberg

möter både kvinnor och män i service- och upplevelsenäringar fördomar utifrån att de inte förväntats kunna uppfinna eller möjliggöra innovationer, ibland är hindret att innovationsrådgivaren inte har kompetens inom deras område. – De får inte alltid den hjälp som de offentliga stödsystemen för företags- och innovationsutveckling ska ge, säger hon. Catharina Håkansson Boman, statsekreterare på Näringsdepartementet lyfter fram regeringens satsningar för att fler kvinnor och kvinnodominerade branscher ska bli innovativa och starta fler företag. Det handlar om att stimulera innovationer inom områden där kvinnor finns. Men också om att se över statligt stöd till innovationsforskning och företagsutveckling, så att systemen inte missgynnar kvinnor. – Vi satsar 100 miljoner kronor per år för att gynna kvinnors företagande, men också stora resurser i våra generella stödsystem. Problemet är att de nyttjas mest av män. Enligt Håkansson Boman beror det på att stödsystemen är anpassade efter näringslivets struktur, som länge www har varit och fortfarande domineras av män.

GENUS № 1 ⁄ 11

9


www

– Vi försöker successivt styra de statliga insatserna för att möta också kvinnors företagande i nya sektorer som exempelvis vård och skola. Jämställdhet behöver genusforskning Arbetet med en svensk innovationsstrategi pågår, med sikte på år 2020. Med den vill regeringen skapa förutsättningar för människor, företag, offentliga förvaltningar och verksamheter, regioner och forskningsaktörer att vara innovativa och kunna möta utmaningar, behov och efterfrågan med nya eller bättre lösningar. Att kunskap om genus ska finnas med i strategin är självklart, anser Catharina Håkansson Boman. – Eftersom innovation kräver nyskapande och nytänkande så bygger det på mångfald och absolut på genusperspektiv, säger hon. EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, EU2020, är betydelsefull för hur svensk innovationsstrategi utformas. EU2020 har en bred definition av innovation. Även sociala och ekologiska mål ses som viktiga utöver ekonomisk tillväxt. Sociala drivkrafter anses främja innovation, öka kreativitet och ge upphov till nya lösningar på problem. Innovationsstrategin i EU2020 är positiv, anser Jennie Granat Thorslund, eftersom innovation synliggörs inom fler sektorer. Men hon anser också att betoningen på socialt entreprenörskap, sociala innovationer och civila samhället kan leda till ojämställdhet. – Ska socialt entreprenörskap och civilsamhället ha en större roll i att bedriva välfärd, så kommer förmodligen kvinnor att göra det i större utsträckning än män, sett till hur samhället ser ut i dag, säger Jennie Granat Thorslund. Hon påpekar att kvinnors företagande inte alltid leder till ökad jämställdhet och tillväxt, och att satsningar på företagande därför må ste vara genomtänkta. – Om en kvinna startar företag för att lättare kombinera eget företagande med familjeliv går hon kanske från en heltidstjänst till företagande på deltid. Det påverkar den egna ekonomiska makten och samhället förlorar inkomst. Tar hon ett större ansvar för hemarbetet behöver inte hennes man ta det i samma utsträckning utan kan satsa på sin karriär. Det jämställda samhället är enligt Innovation and Gender, en förutsättning för hållbar tillväxt. Argument för den jämställda organisationen är att konkurrenskraften stärks när medarbetare anställs från en bredare kompetensbas. Bättre beslut fattas och kreativiteten ökar i arbetsgrupper som består av både kvinnor och män och personer med olika erfarenheter, kunskaper och nätverk. Könsblandade företag som strävar efter jämställdhet blir attraktivare som arbetsplats och höjer anseendet

10

Bristande kompetensförsörjning och konkurrenskraft är ofta en ingång till jämställdhetsarbete.

hos kunden. Som grund för hållbar jämställdhet behövs genusforskning, visar Vinnova med sitt nystartade program ”Genus och innovation”, som är under utveckling och har syftet långsiktig hållbar tillväxt genom hållbar jämställdhet. Rättvisa och demokrati är relevanta argument för jämställdhetsarbete och ökad medvetenhet om genusfrågor. Men det är oftast först när företag får problem med kompetensförsörjning eller konkurrenskraft som en ingång till detta öppnas, menar Jennie Granat Thorslund. – Och det tycker jag inte att man behöver ha något problem med. Man kan ta det därifrån, säger hon.

ordlista Innovationsprocess: Avser alla steg från en produkt-, tjänste eller processinnovation fram till marknadsintrodution och til�lämpning. Innovationssystem: Sektoriella, regionala eller nationella system för organisering av kunskapsutveckling och forskning. Kluster: Geografisk koncentration av relaterade företag och andra aktiviteter, som både samverkar och konkurrerar. Quattro Helix: Samverkansnätverk som förutom offentlig sektor, näringsliv och akademi (Triple Helix) även inkluderar ideella sektorn.


Inn o v a t i o n

”Man uppfinner där man befinner sig” t e x t: B i r g i t ta w e i b u l l f o t o : co lo u r b ox o ch p r i vat

När Ann-Christin Nyberg började studera svenska kvinnors uppfinnande och innovationer var det ett nästan obeforskat område. Hon fick ofta svara på frågor om kvinnor över huvud taget uppfunnit och om det i så fall varit något utanför kvinnors traditionella sfär. Hennes forskning problematiserar bilden av innovationer som så starkt är förknippade med manlig, traditionell teknik att kvinnor och kvinnors verksamheter varken blir synliga eller uppfattas som innovativa. Vad som uppfattas som teknik är inte heller självklart. – Allting runt omkring oss som inte är av naturen givet har skapats av människor, oavsett om vi tänker på det som teknik eller inte. Vad är till exempel skillnaden mellan att sammanfoga metalldelar till ett föremål och att sy ihop tygdelar till ett plagg som gör att det

ena uppfattas som teknik, men inte det andra, frågar sig Ann-Christin Nyberg, som är lektor på Stockholms universitet. – Vi tänker inte på produkter och verksamheter som förknippas med kvinnor som tekniska eller innovativa. Ändå handlar det om funktion, materialval och produktionsteknik oavsett om det är pottor, mensskydd eller traditionellt tekniska produkter som utvecklas. Ann-Christin Nybergs intervjuer med uppfinnande kvinnor visar att de hade svårt att identifiera sig med den gängse bilden av en uppfinnare. Även om de insåg att de faktiskt ägnade sig åt uppfinnande såg de sig själva som en annan sorts uppfinnare, varken som galen, geniförklarad eller man. – Stereotypen är så snäv att man kan undra om ens männen känner sig bekväma med den. Vilken omfattning kvinnors uppfinnande har och

www

Kvinnors uppfinningar i Sverige, Europa och USA i urval

400 f. Kr. (ca), Hydrometern, Hypatia av Alexandria

1812 Cirkelsåg, Tabitha Babbit 1774 Fernissade vatten- och eldsäkra karduser (torr förvaring av krut), Maria Christina Bruhn

1859 Polkagrisen, Amalia Eriksson

1843 Algoritm avsedd att processas av en maskin (dator), Ada Augusta Lovelace

1872 Diskmaskinen, Josephine Cochran 1871 Tvättmaskin, Margaret Colvin

1903 Vindrutetorkare, Mary Anderson

1887 Brandstegen, Anna Connelly

T E M A i nn ovat i o n

1917 Ljuddämpare för motorfordon, El Dorado Jones 1914 Kylskåpet, Florence Parpart

|

GENUS № 1 ⁄ 11

1921 Radioimmunoanalys, Rosalyn Yalow

11


Inn o v a t i o n

www

på vilka områden går inte fullt ut att veta, men AnnChristin Nyberg har undersökt hur det ser ut i patentregistren, där uppfinningar dokumenterats sedan slutet av 1800-talet. Kvinnornas tekniska kreativitet visade sig vara oväntat varierad, med uppfinningar av allt från mensskydd och maskingevär till torrmjölk, verktyg och hushållsapparater. Hon gick igenom två perioder i patentregistren: från 1885 till 1929 och 1991 till1998. Åren mellan 1930 och 1990 fick hon lämna därhän eftersom uppfinnarnas förnamn skrevs med initialer och det inte framgår om de var män eller kvinnor. Från 1885 till 1998 ökade kvinnors patent kraftigt, från fem till nittio per år. Däremot förändrades inte kvinnors andel av patenten, den låg kvar på i genomsnitt fyra till fem procent. Den låga andelen kan ses som ett tecken på att kvinnors erfarenheter inte resulterade i patent på samma sätt som männens. Att söka patent är om inte annat en fråga om resurser. – Det kräver kapital, något som män har bättre tillgång till än kvinnor. I dag kan en patentansökan kosta hundratusentals kronor och lämnas i regel bara in om uppfinningen ska kommersialiseras. För hundra år sedan hade kvinnors uppfinningar ofta koppling till hem och hushåll, men sedan dess har kvinnors ställning i samhället förändrats och därmed också deras uppfinnande. – Man uppfinner där man befinner sig. Både mäns och kvinnors uppfinningar speglar deras plats i samhället, konstaterar Ann-Christin Nyberg.

»Både mäns och kvinnors upp­ finningar speglar deras plats i samhället.«

I dag sker kvinnors patenterade uppfinnande framförallt inom teknik och industri och de allra flesta uppfinner i större sammanhang, i organisationer, företag eller nätverk. 80 procent av patenten med kvinnor bland uppfinnarna ägs av industriföretag, vilket tyder på att de arbetat med företagets produktutveckling. Storföretag som SCA, Ericsson, ABB, Telia och Sandvik äger de flesta kvinnliga uppfinnares patent mellan 1991 och 1998. Ett exempel är Solgun Drevik med sammanlagt ett femtiotal ansökningar. På SCA i Göteborg, en högteknologisk industri som bygger på avancerad materialteknik, har hon uppfunnit mensskydd som används av kvinnor över hela världen. En tydlig förändring de senaste hundra åren är att den enskilda uppfinnaren som själv kommersialiserar sin uppfinning har blivit ovanlig. – Det vi nu behöver uppmärksamma är de anonyma kvinnor som uppfinner tillsammans med andra, i större sammanhang, ofta i grupper med både män och kvinnor. De är viktiga förebilder för kvinnor som är intresserade av tekniskt nyskapande, säger Ann-Christin Nyberg.

Kvinnors uppfinningar i Sverige, Europa och USA i urval

1930-talet, Lovikkavanten, Erika Aittamaa

1942 Frekvenshoppning, Hedy Lamarr med George Antheil 1933 Torrmjölken, Ninni Kronberg

1951 Korrektionsfärg, Liquid paper, Bette Nesmith Graham 1946 Engångsblöjan, Marion Donovan

1974 Uppringningsprocedur för mobil, Laila Ohlgren

1966 Kevlar (fiber som används i bland annat däck, hjälmar och skottsäkra västar), Stephanie Kwolek

1993 Gummihästsko, Lone Pedersen

1993 Narkosmask för spädbarn, Monika Dahlstrand

2003 Nikotinfritt snus, Anneli Hellström

2000 Virtuellt tangentbord, Gunilla Alsiö

2003 Solvatten (vattenrening med hjälp av solljus), Petra Wadström

Källa: Tekniska museet, Wikipedia, Library of Congress, The women´s museum, patentregister, med flera.

12


Tuffare villkor för kvinnliga innovatörer t e x t: s i r i r e u t e r s t r a n d i l l u s t r at i o n : e mm a H a n q u i s t

Kvinnor och män är inte innovatörer eller entreprenörer på jämställda villkor. Det handlar om tillgång till kapital, stödsystem och en könssegregerad arbetsmarknad. Om de föreställningar om kön vi växer upp med och lever med. Säg innovatör och bilden av en uppfinnare, kanske en klassisk ensam ”uppfinnarjocke” dyker upp på näthinnan. Berättelsen om innovationer är ofta närmast hjälteberättelser. En framgångssaga om en person och ett problem, gärna av teknisk natur, som kräver och får en lösning. En lösning som ofta består av en pryl, en sak som det går att ta patent på och i förlängningen, att tjäna pengar på. Ser man på innovationer på det viset så är det troliga svaret på frågan om vem som blir innovatör, att det är en välutbildad man. Kanske en ingenjör. – Det är lätt att hamna där. Och det är inte helt fel. Uppfinnarjocken finns, men det finns också andra sorters innovationer och innovatörer, säger professor Anders W Johansson, Linnéuniversitet. För att ta reda på vad en innovatör är och vem som blir det, är det viktigt att problematisera och bredda begreppen. – Att vara innovativ kan ju vara enkla, små saker, som att öppna en pizzeria på just den platsen, menar professor Elisabeth Sundin, verksam vid Linköpings universitet, och fortsätter: – Vad är egentligen nytt i alla dimensioner? Ska man ta hänsyn till både tid och plats så är det inte så många innovationer som görs. Därför blir det lätt att man tänker på konkreta saker som datorer, eller nya tekniska prylar. Mest för att de är lätta att få syn på. – Särskilt entreprenörsforskare har en tendens att säga att uppfinning och innovation är samma sak. Det är de inte alls, säger Johanna Nählinder, innovationsforskare vid Linköpings universitet. Patent och innovation ses även de ibland som

samma sak, men det är också fel lägger hon till. Hon definierar innovationer som idéer med en viss genomslagskraft. Det blir, enligt henne mer rättvisande och intressantare. I viss mån är alltså bilden av den manliga uppfinnaren sann. Fler män än kvinnor söker och får patent och män är också oftare upphovet till tekniska prylar, medan kvinnors innovationer inte sällan är av mindre spektakulär, ofta organisatorisk karaktär. – Så länge vi har en könssegregerad arbetsmarknad, så länge kommer det också att finnas skillnader mellan kvinnors och mäns innovationer, säger Elisabeth Sundin. Innovationer som problemlösare Innovationer uppstår oftast ur ett behov. Någon eller några identifierar ett problem och försöker göra någonting åt det. Elisabeth Sundin menar att det är viktigt att ta hänsyn till vilka positioner män respektive kvinnor finns på och agerar utifrån. – En person som finns långt nere i en organisation

T E M A i nn ovat i o n

|

GENUS № 1 ⁄ 11

www

13


www

14

och får lära sig att man inte förväntas ta egna initiativ, utan bara göra som man blir tillsagd, tar inte heller några, säger hon och understryker att kvinnor oftare befinner sig långt nere i hierarkier än män, inte minst om vi ser det i ett globalt perspektiv. Elisabeth Sundin får medhåll av Anders W Johansson som menar att alla människor i grunden är kreativa om de tillåts vara det. – I den mån man ges utrymme att leka, imitera, så föds av sig självt fram en kreativitet. Kreativitet är ingenting exklusivt, alla har den om den ges plats, säger han och hävdar att hem, skola, arbetsgivare, de miljöer vi vistas i formar ojämlika förutsättningar för kvinnors och mäns skapande förmåga. – Vissa miljöer är mer gynnade än andra. Ta hela det så kallade Hi Tech-området som skapat en gräddfil för lekande pojkar. Eller i alla fall i huvudsak pojkar. Elisabeth Sundin understryker att de flesta av oss löser problem hela tiden, utifrån de positioner vi befinner oss i. – Se till exempel på hemtjänsten. När de öppnar en

dörr så vet de aldrig vad som väntar på andra sidan. De får ta in nya problem hela tiden och så löser de dem, säger Elisabeth Sundin. Osynliga innovationer i kvinnoyrken Johanna Nählinder har studerat innovationsprocesser inom vården. Hon menar att det är särskilt viktigt att lyfta fram alla de närmast osynliga, ofta organisatoriska innovationer som görs inom många kvinnodominerade yrken. Att just sätta etiketten innovation på dem kan vara ett sätt att höja deras status. – Många kvinnor släpper sina innovationer på ett tidigt stadium. Det är svårt att få dem att driva dem fram till patent och spridandet av idén eller produkten, säger hon. Johanna Nählinder har svårt att säga om de mönster hon ser beror på den bransch hon studerat. Men de grupper hon tittat närmare på, som nästan uteslutande bestod av kvinnor, gav lätt upp sina projekt redan på idéstadiet. Orsakerna var påfallande ofta bristande självförtroende eller en bristande tilltro till idén som


Inn o v a t i o n

»Det finns en utbredd myt om att kvinnoägda eller kvinno­ ledda företag inte har samma tillväxtambitioner som mäns.« sådan. Några valde helt enkelt att prioritera andra saker i livet, som vård av barn och barnbarn, berättar hon. Den organisationskultur som råder inom vården säger också att man inte gärna skall utmärka sig inom gruppen. ”Inte ska väl jag” sa de ofta, berättar Johanna Nählinder. – På Almi företagspartner, som jag studerat säger de att de här kvinnorna får man nästan leda vid handen genom hela processen om de ska vilja vidareutveckla sina idéer. Positivt för arbetsgivaren Innovationer kan också förorsaka intressekonflikter. Inom vården betyder innovationer ofta rationaliseringar. De är positiva för arbetsgivaren, men inte alltid för dem som arbetar där. Arbetet kan bli lättare, men rationaliseringen kan också innebära färre arbetstillfällen. Sett i det ljuset är det inte konstigt att det är svårare att få fram kvinnliga innovatörer. Inom kvinnligt dominerade organisationer är gruppen ofta överordnad individen. Då är det svårt att sticka ut och som enskild stå för en innovation. Det kan ibland till och med vara svårt att exakt identifiera vem som kommit på en idé. Även i nästa steg, när en idé ska omvandlas till ett entreprenörskap går det trögare för kvinnorna. Jeaneth Johansson, lektor vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle vid Luleå tekniska universitet har studerat finansiell bedömning, resurshantering och affärsmodeller för innovation. Hon pekar på den skillnad som ofta finns mellan kvinnors och mäns nätverk, och tillgång till riskkapital. De nätverk vi rör oss i och ges möjlighet att skapa, är en viktig framgångsfaktor. De flesta typer av innovationer kräver kapital för att utvecklas och kontaktytorna mellan kvinnliga företagare eller eventuella blivande sådana och tänkbara finansiärer är inte lika stora som männens. – Det finns en utbredd myt om att kvinnoägda eller kvinnoledda företag inte har samma tillväxtambitioner som mäns, säger Jeaneth Johansson, att det skulle vara någon sorts hobbyföretagande. Men det är inget generellt mönster. Det finns det studier som visar.

Man vet att det är svårare för kvinnor att få finansiering, och det påverkar naturligtvis även motivationen när det gäller att utveckla idéer. – Jag skulle vilja att man forskade mer på de kvinnor som faktiskt lyckas. Att man försökte hitta vad det är som gör att de når framgång. Det är viktigt att inte se till stereotyper som lyfter fram kvinnor som offer, understryker Jeaneth Johansson. Kvinnor i fel branscher En förklaring till att så få kvinnor är innovatörer som ibland ges är att kvinnor befinner sig inom fel branscher, vilket stämmer med den strukturella analys som Elisabeth Sundin ger ovan. Jeaneth Johansson menar dock att samma problem och möjligheter finns inom information- och kommunitionsteknologisektorn och den mobila sektorn, de områden hon själv särskilt studerat. – Men kanske kan den privatisering som nu sker inom vård- och omsorgsyrken tvinga fram nya företagsklimat som kan gynna kvinnorna, säger Jeaneth Johansson. Johanna Nählinder håller med om att professionalisering av kunskapen inom den här sektorn kan stärka självkänslan hos dem som arbetar där. I sina studier av stöd till innovationsprocesser och av de som ska stötta innovatören i steget mot ett eventuellt entreprenörskap har hon sett hur manligt könsmärkta mönster gynnas, bland annat för att de missar många av de djupare aspekterna av innovation. Hon berättar att stödet i dag oftast består av hjälp med att ta fram prototyper, med finansiering, hjälp att ta fram patent. Det är naturligtvis viktigt, men att arbeta med att förstärka självförtroendet och mer mjuka incitament, gärna i en tidigare fas, är minst lika viktigt, enligt Nählinder. Traditionella hjälpmetoder fungerar inte så bra på exempelvis de mikroprocesser som är vanliga inom organisatoriska innovationer. – Pengar verkar inte i första steget vara det viktigaste, instämmer Elisabeth Sundin. Det viktiga för att det ska uppstå en innovation är först och främst att det finns ett problem som man vill se en lösning på och sedan att det finns en öppenhet i organisationen för att möta den lösningen. Vid en ytlig blick är det lätt att uppfatta det som att skillnaden är stor mellan mäns och kvinnors kreativitet och deras förmåga att vara innovativa. Men forskarna verkar ense om att det beror på ojämlika förutsättningar. Förmågan att bli innovatör finns inom oss alla och utövas av nästan alla. Det är hur synliga resultaten blir som varierar.

T E M A i nn ovat i o n

|

GENUS № 1 ⁄ 11

15


i nn o v a t i o n

Idén som gav middagsfrid t e x t: b i r g i t ta w e i b u l l f o t o : K a r e n W i n t o n / f l i c k r

Innovation har breddats som begrepp. Från att enbart ha omfattat tekniska produkter och processer ryms även tjänster, upplevelser, affärsidéer, organisation och marknadsföring. OECD:s och EU:s riktlinjer för medlemsländernas innovationsstatistik speglar den utvecklingen. 1992 års riktlinjer fokuserade helt på teknisk produkt- och processinnovation i tillverkningsindustrin. Fem år senare införlivades även tjänstesektorn och riktlinjerna från 2005 breddar begreppet till att omfatta även organisationsformer och marknadsföringsmetoder. Kicki Theanders idé om hemkörning av färdiga matkassar och recept som hennes företag Middagsfrid förverkligat ryms mer än väl i OECD:s senaste definition. Företaget har fått en mängd efterföljare, men var vid starten för fyra år sedan först om att leverera matkassar till dörren. En helt ny tjänst, en ny process från råvara till middagsbordet och innovativa inslag även i kassens innehåll. Hon hade just fått sitt tredje barn när hon bestämde sig för att göra något helt nytt och visste av egen erfarenhet hur barnfamiljer kämpar med middagsbestyren. I dag utgörs 80 procent av kundkretsen av barnfamiljer, ungefär som hon hade väntat sig. Middagsfrid är inte i första hand ett jämställdhetsprojekt, men Kicki Theander har ändå fått kundernas bekräftelse på att det har positiva effekter på jämställdheten. – Kvinnorna, som ofta ansvarar för vardagsmaten, säger att matkassen blir en avlastning, eftersom den tar hand om all planering och det blir lättare för andra i familjen att hjälpa till. Och man behöver inte tjafsa om vad man ska laga, det bestämmer ju Middagsfrid. Middagsfrid var från början Kicki Theanders idé, men numera både äger och driver hon företaget tillsammans

16

med sin man. Hon fortsätter vara ansiktet utåt och ser bara fördelar med att vara kvinna och entreprenör. – Att jag leder företaget har påverkat vår framgång positivt. Åtta av tio kunder är kvinnor och de identifierar sig lättare med mig än med en man. Hon har fått en rad utmärkelser som bland annat årets entreprenör, årets rookie, årets tjänsteutvecklare och årets kvinnliga stjärnskott och menar att kvinnor sticker ut i affärspressen. – Media gillar att berätta min story om entreprenören som hoppade av konsultkarriären och tycker jag är extra duktig för att jag är tjej och trebarnsmamma. Men ingen tycker att min man är lika duktig, han hade aldrig fått samma uppmärksamhet. Själv tycker hon att det har underlättat att vara 38 år, högutbildad och ha en bra karriär bakom sig när hon började bygga upp Middagsfrid. Idén är enkel men att varje vecka leverera tretusen kassar på 250 orter kräver logistik. Jämställdhet för mer innovationskraft Susanne Andersson är genusforskare på Stockholms universitet och har lång erfarenhet av arbete med jämställdhet och genusmedvetenhet för att öka organisationers innovationskraft. Hon konstaterar att den helt jämställda, genusmedvetna organisationen inte finns och tillägger att det i sig vore en fantastisk innovation. – Innovationsförmågan blir bättre för varje steg som tas mot en ökad förståelse för hur genusordningen hämmar organisationen. De senaste tre åren har hon varit forskningsledare i Gen(us)vägar, ett jämställdhetsarbete med mellanchefer i innovationssystemet Fiber Optic Valley på södra Norrlandskusten. – För att kunna vara innovativ måste man ha ett kritiskt perspektiv på sin egen organisation och verk-


Idén att köra hem färdiga matkassar till stressade hushåll ryms inom mer än väl inom OECD:s senaste definition innovationsbegreppet.

samhet. Man måste utmana normerna och ifrågasätta hur arbetet organiseras. Vi har bland annat tittat på hur manlig respektive kvinnlig könsmärkning av verksamheter hindrar en organisations utveckling, vilket hämmar innovationskraften. – Könsmärkning är inte bara traditionell utan också oreflekterad, men den går att förändra. Susanne Andersson berättar om ett företag där maskiner som hanterades av kvinnor stod för sig, i ett eget utrymme. När de flyttades ut i maskinhallen med alla andra maskiner försvagades den kvinnliga könsmärkningen och männen började hantera även dessa maskiner. Det blev möjligt att införa arbetsrotation och produktionen kunde bli mer effektiv. Mäns homosocialitet dålig för affärerna Hon menar att det homosociala spelet mellan män innebär missade möjligheter. En organisation som bara jobbar med väl etablerade manligt dominerade nätverk får inte tillräckligt inflöde av nya tankar och perspektiv och riskerar att gå miste om affärsnytta och marknader. För att göra genusordningen synlig och skapa möjligheter till förändring, för Susanne Andersson och hennes kolleger i Gen(us)vägar en dialog med mellancheferna om sina iakttagelser. – Det är en aktionsinriktad metod i skärningspunkten mellan praktiskt jämställdhetsarbete och genusforskning

som i det här fallet hjälper mellancheferna att se vad de själva gör och förändra beteendet. Jämställdhet har varit drivkraften även i ett projekt som Maria Udén, civilingenjör och forskare i arbetsvetenskap på Luleå tekniska högskola, är koordinator för. Det började med ett samarbete med Sirges sameby för att främja kvinnornas ekonomiska möjligheter i samebyn och därmed också jämställdheten. – I första hand gällde det att skapa förutsättningar för att kvinnorna skulle kunna verka som renskötare, den bästa positionen man kan ha i en sameby. Kvinnorna var oerhört medvetna om betydelsen av att ha bra och relevant teknik för att kunna fungera i den halvnomadiska renskötseln, bland annat tillgång till internet och mobilt nät även i områden där det i dag inte finns någon täckning, berättar Maria Udén. Nu är kvinnornas företag partner i ett projekt som drivs i åtta länder och finansieras av EU:s sjunde ramprogram för att utveckla bredbandslösningar för områden utan täckning med hjälp av så kallad fördröjningstolerant nätverksteknik. Kanske just för att jämställdhetsarbetet utmynnade i ett traditionellt tekniskt projekt har genusperspektivet varit särskilt viktigt. – Kvinnorna har en stark position i projektet och de kommer att vara med om att kommersialisera tekniken. Den brukardrivna ambitionen med rötter i jämställdhetsarbetet finns kvar på lång sikt, försäkrar Maria Udén.

T E M A i nn ovat i o n

|

GENUS № 1 ⁄ 11

17


Genusmedveten design – en balansakt t e x t: I D A M ÅWE f o t o : M a r c u s J a h n k e o ch V o lv o p e r s o n b i l a r

I takt med att genusmedvetenheten ökar i samhället växer kritiken mot könsstereotyp design. Men hur ser alternativen ut? Enligt forskarna kan normkritisk design handla om att skapa osäkerhet, provocera och erbjuda valfrihet. Datorföretaget Dell tog för några år sedan fram en liten dator i lila, riktad till amerikanska kvinnor. I annonserna slog man fast fördelarna: att den kommer i rätt färg, att den får plats i handväskan och att det snabbt går att använda den till att leta fram recept på nätet. Den skulle helt enkelt vara perfekt för den moderna kvinnan. Exemplet är bara ett i mängden av könsstereotyp design. Det intressanta med Delldatorn är dock att marknadsföringen misslyckades. Istället för köpsugna blev de kvinnliga köparna förargade över den förutsägbara reklamen. Samtidigt som genusmedvetenheten ökar i samhället växer efterfrågan på alternativ. Många föräldrar är trötta på tighta flickkläder och könsstereotypa leksaker. Men hur kan normkritisk design se ut? – Jag tycker det handlar om att skapa valfrihet. Att göra bättre produkter som är funktionella för fler oavsett kön, säger Marcus Jahnke, doktorand på Högskolan för design och konsthantverk och Business & Design Lab. Marcus Jahnke är upphovsman till både hantverks­ kilten och barnkollektionen Trots. Det senare är en linje barnkläder som går bortom könsstereotyperna genom att blanda uttryck. Marcus Jahnke tog fram kollektionen i samarbete med dagisbarn. – Under resans gång upptäckte jag att pojkarna upplevde glitter som väldigt spännande och hur glada flick-

18

orna blev över att ha fickor. Jag kände att här finns det något att jobba med. Först tänkte Marcus Jahnke göra något könsneutralt, men barnens reaktioner fick honom att se de bortglömda behoven. Resultatet blev exempelvis t-tröjor med glittriga dinosaurier och flickor på BMXcykel. – Jag gjorde först pojk- och flickplagg, men det brydde sig inte barnen om. Deras val var mycket friare från konventioner än vad jag vågat hoppas på. Genusmedveten design en balansgång Enligt Marcus Jahnke är arbetet med genusmedveten design en balansgång. Ska man göra produkter som fungerar på marknaden måste man hitta målgruppen. När han tillverkade hantverkskilten, i samarbete med företaget Blåkläder, var målet att möjliggöra för män att bära ett kjolplagg. Men för att nå dit var strategin ändå att spela på rådande normer. Det var ett sätt att göra plagget möjligt i en kommersiell bransch. Han menar att fördelen med normkritisk design är att det finns mycket som är outforskat. Samtidigt finns problem, som att marknaden drivs av ett vinstintresse där få vågar satsa på osäkra kort. – Ta till exempel barnkläder, om ett plagg inte säljer så tas det ut ur sortimentet jättesnabbt. Den kortsiktiga ekonomin gör att det inte finns någon uthållighet för alternativ inom handeln. Marcus Jahnke menar att framtidsutsikterna för den normkritiska designen hänger ihop med hur det offentliga samtalet om genus utvecklas. Går det framåt kommer designen att följa med. – Ibland kan design också bidra till att skjuta fram


Inn o v a t i o n

»Jag gjorde först pojk- och flickplagg, men det brydde sig inte barnen om. Deras val var mycket friare från konven­ tioner än vad jag vågat hop­ pas på.« positionerna. Det är en styrka hos design, att den kan göra en annars svårfångad fråga som genus konkret och handgriplig. Av kvinnor för alla Magdalena Petersson McIntyre forskar om genus och design vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon står bakom boken Bara den inte blir rosa, som handlar om olika produkter som inte följer könskonventionerna. Huvuddelen av boken bygger på en fallstudie av Volvos konceptbil YCC, som togs fram av en grupp kvinnor inom Volvo Personvagnar.

Inledningsvis var målet att skapa en bil som kunde locka kvinnor. Under processens gång ändrades det till att bli ”en bil av kvinnor för alla”. – Tidigare har tänket inom industrin varit ”shrink it and pink it”. Om en produkt riktat sig till kvinnor har den gjorts tekniskt sämre och rosa. YCC-gruppen ville göra något helt annat, förklarar Magdalena Petersson McIntyre. Hon menar att det för de inblandade var viktigt att visa att det inte var ett jämställdhetsprojekt, utan ett utvecklingsprojekt med stor vinstpotential som byggde på tekniskt och designmässigt bra lösningar. Resultatet blev en bil som hade vissa designformer som kunde associeras till kvinnor. Inredningen hade broderade blommor och bilen gick att köra med både höga och låga klackar. Samtidigt var det en stark och sportig bil. Enligt Magdalena Petersson McIntyre kan normkritisk design handla om att provocera och skapa osäkerhet. – Jag tycker bilen lyckades väl med att vara en genusprovokatör, den förde upp dolda normer om manligt, kvinnligt och bilar upp till ytan. På 60-och 70-talet var det populärt med unisex inom design. Då skalade man av könskoderna. Men enligt kritikerna var unisex en strategi som syftade till att förneka skillnader, vilken även innebar att maktskillnader förnekades. Magdalena Petersson McIntyre menar att queer kan ses som motsatsen till unisex. Istället för att skala av öser man i queer design på med massa symboler som www inte är lätta att stoppa in i ett fack.

T E M A i nn ovat i o n

|

GENUS № 1 ⁄ 11

19


Volovs konceptbil YCC blev en genusprovokatör, som förde upp osynliga normer om manligt och kvinnligt och bilar upp till ytan.

www

– Marknaden med normkritiska köpare uppfattas inte som så stor. Men nu har ju klädkedjan Polarn & Pyret ruskat liv i unisex igen och där verkar det finnas en efterfrågan. Frågan man kan ställa sig är dock vad som blir kvar om man gör en avskalad design som är lika för alla. Det säger ju också något om normen. Generellt tror Magdalena Petersson McIntyre att design kan bidra till att förändra synen på kön. Precis som väldigt stereotyp reklam påverkar oss negativt måste även motsatsen gälla. Samtidigt finns ett dilemma med genusmedvetna satsningar, som konceptbilen YCC. – Ett problem är att synen på män och kvinnor som olika ofta upprepas. Men när inget görs ligger konventionerna fast. Jag tror att det viktigaste är att man hela tiden reflekterar över dessa frågeställningar under processen. Manligt kodad tillverkningsindustri Ett hinder för normkritisk design är de låga kunskaperna inom tillverkningsindustrin. Inom industrin är bara omkring 17 procent av de anställda kvinnor och arbetsmiljön är djupt manligt kodad. Var börjar man i ett sådant läge? Åsa Wikberg Nilsson, forskare i industriell design vid Luleå tekniska universitet, har i forskningsstudien ”Future Factory” tittat närmare på varför unga, och särskilt kvinnor, väljer bort fabriksgolven. – Industrin har aldrig haft behov av att marknadsföra sig som en attraktiv arbetsgivare. Snarare kopplas fabriksarbete till tråkiga arbetsuppgifter. Det finns en imagebild som man inte jobbat tillräckligt med.

20

Som del i projektet gjordes en undersökning där unga, och särskilt kvinnor, tillfrågades om vad som kunde göra industrin mer attraktiv. Ett förslag var att förändra utformningen av de fysiska lokalerna, öppna upp och göra det mer inbjudande. Det sågs som ett sätt att bygga bort tydliga hierarkier. – Ett annat utvecklingsområde var företagens samhällsansvar. Många tyckte att industrin skulle bli mer attraktiv om man visade en öppenhet mot omvärlden och tog socialt ansvar, säger Åsa Wikberg Nilsson. För att uppmärksamma problemen skapades fiktiva karaktärer, som byggde på kvinnors erfarenheter inom industrin. – Det handlade exempelvis om Anna, en 28-årig tjej, som var ganska kort vilket innebar problem i hennes arbete vid ett löpande band. Arbetskläderna passade inte och dessutom blev hon nekad vidareutbildning på grund av sitt kön. Enligt Åsa Wikberg Nilsson fungerade dessa fiktiva karaktärer bra i kommunikationen med branschfolk, som annars kunde bemöta henne med total oförståelse när hon pratade om genus och normkritik. Hon är övertygad om att bristen på kvinnor inom tillverkningsindustrin präglar designarbetet negativt. – Ett ensidigt perspektiv gynnar varken kreativitet eller innovation, det behövs olika konstellationer. Jag tror också att högre genusmedvetenhet skulle bidra till en miljö där både män och kvinnor trivdes bättre. Samtidigt tycker Åsa Wikberg Nilsson att utvecklingen går åt rätt håll. – Det känns som att allt fler tar tag i frågorna. Arbetsgivarna inom industrin börjar få förståelse.


Inn o v a t i o n

”Kreativitet kräver ett mer jämställt genuskontrakt” t e x t: J i mmy s a n d f o t o : co lo u r b ox

Människors livsvillkor sätter ramarna för arbete och kreativitet. För att möta EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, krävs genusmedveten samhällsplanering med helhetssyn. Det anser genusforskarna Gunnel Forsberg och Anita Larsson. Under 1980- och 1990-talet lyftes småländska Gnosjö fram av både forskare, politiker och av det som i dag heter Svenskt Näringsliv. Gnosjöandan har etablerats som en synonym för driftighet och småföretagande. Gunnel Forsberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, visade i en rapport för den statliga Kvinnomaktutredningen (1997) att priset för det var högt i form av hög könssegregering på arbetsmarknaden, stort lönegap och få kvinnor i kommunpolitiken. – Studien visade att det framgångsrika näringslivet förutsatte att den sociala infrastrukturen togs om hand inom familjen. Nu används inte längre Gnosjö som en förebild. Det fanns inget nytänkande. Kreativitet kräver ett mer jämställt genuskontrakt. Den sociala infrastrukturen, det vill säga vård, skola och omsorg i bred mening, har lyfts fram som betydelsefull av såväl EU som den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. När OECD gör sina rankningar över konkurrenskraftiga städer i den globala ekonomin är det inte enbart faktorer som arbetskraftsdeltagande, arbetskraftens produktivitet och satsningar på forskning som sätts i fokus. Också en fungerande infrastruktur och tillgång till bostäder anses avgörande – två faktorer som drog ned Stockholms totalt sett goda resultat i senaste mätningen (2006). Trots det rankas Stockholm bland de bästa storstadsregionerna i världen att leva i tack vare god folkhälsa, hög utbildningsnivå och låg fattigdomsnivå. Som kulturgeograf har Gunnel Forsberg sett stora regionala skillnader i hur omsorgen sköts. Privat, inom familjelivet, eller offentligt. På orter där en stor del sker i hemmet och i form av obetalt arbete är kvinnors del-

tidsarbete omfattande, liksom segregeringen på arbetsmarknaden. – Människor har behov av social infrastruktur i olika former. Jag tycker inte om att använda ordet service, eftersom det för tankarna till att det är en kostnad. Det är ett smörjmedel för att få livet att fungera. Vi försöker lösa behovet av social infrastruktur på olika, mer eller mindre lyckade sätt. Social infrastruktur viktig Anita Larsson är docent i arkitektur, med erfarenhet av samhällsplanering både som praktiker och som lärare och forskare på Blekinge tekniska högskola. Också hon betonar den sociala infrastrukturens betydelse. – Som medborgare i dag förväntas vi delta i produktionen. Då är det viktigt att underlätta för människor.

T E M A i nn ovat i o n

|

GENUS № 1 ⁄ 11

www

21


Stadsplanerare fokuserar på på resor från station till station men glömmer bort vägen till och från dagis.

www

Vi måste tänka både på den sociala reproduktionen, det som för livet vidare, och på produktionen. Begreppsparet produktion, framställandet av varor i vid bemärkelse, och reproduktion, omsorgsarbete i vid bemärkelse, är ett försök att inte låsa kvinnor och män i olika positioner. Kvinnor står än i dag för merparten av det obetalda omsorgsarbetet. Anita Larsson vill sätta fokus på olika livsmönster som kan förändras. Det är viktigt för samhällsplanering som har sikte på framtiden. – Planerare tycker om ordet ”behov”, till exempel att kollektivtrafik svarar mot kvinnors behov. Men att tillskriva män och kvinnor olika behov kan bidra till att cementera könsroller. Kommuner försummar invånarna Den utbyggda barnomsorgen i Sverige har möjliggjort ett högt arbetskraftsdeltagande bland både kvinnor och män även när barnen är små. Inte minst bidrog det till att kvinnor kom ut på arbetsmarknaden i högre grad än tidigare. Anita Larsson menar att även om det i dag finns en hög medvetenhet om detta så är det något som ofta glöms bort i den fysiska planeringen av ett samhälle. Kommunerna tävlar om att vara attraktiva, men ofta handlar det om besöksnäringen. Man försummar invånarna. – Vill kommunen locka småbarnsfamiljer? I någon kommun planeras attraktiva bostadsområden ute vid några sjöar och hästhagar. Men det blir svårt att få vardagen att fungera. På annat håll lägger man ett nytt bostadsområde i södra änden av samhället, medan skolor och förskolor ligger i norr. Så kallad sektoriserad stadsplanering innebär att olika funktioner, som boende, arbete och kommers, finns i olika delar av staden. Sådan planering gör det svårare att kombinera verksamheterna, eftersom produktion och reproduktion är rumsligt åtskilda. – Man började bygga sektoriserat för att familjen inte skulle påverkas av olägenheter från industrier.

22

Men om vi ser den sociala infrastrukturen som ett smörjmedel behöver vi bygga annorlunda, säger Gunnel Forsberg. Från station till station En fungerande infrastruktur, kanske framför allt i form av en utbyggd kollektivtrafik, brukar anses som viktigt för att företag ska kunna förses med arbetskraft. Planerare diskuterar främst resor från station till station med tanke på att företag drar till sig folk från många tätorter runt en storstad. Men hur man tar sig till stationen, liksom det obetalda arbetet med att hämta och lämna barn, blir den enskildes sak. Anita Larsson menar att det är det här som behöver synliggöras. – Om vi vill att det ska födas barn, att barnen har det bra och föräldrarna har det bra, att livet flyter på, måste man ta in helheten. En pappa som lämnar på förskolan drabbas på samma sätt som en mamma, samma sak gäller föräldrar i samenkönade relationer. Sociala och ekonomiska omvandlingar, som när industrier läggs ned eller människor flyttar, förändrar genuskontrakten såväl på landsbygd som i stad. Gunnel Forsberg har sett gott om exempel på det. Även om nettosiffrorna visar att strömmen av människor går till städerna är det inte fullt så enkelt. – Mer intressant är att titta på bruttosiffrorna och då ser man att det finns en successiv ström till landsbygden. Det sker något på orter som Åre, Östhammar och Trysil, där det pågår en tydlig näringslivsomvandling från gamla bruksbygder till något annat. Det finns en föreställning om att människor flyttar till landsbygden för att söka en lantlig idyll, präglat av ett traditionellt genuskontrakt som i Gnosjö. Gunnel Forsberg har inte kunnat se något belägg för det. – Det är inte därför man flyttar. Däremot påverkas genuskontraktet av att människor flyttar omkring. Det bryter upp föreställningar att saker och ting måste vara på ett visst sätt. Det går att leva på olika vis. Men den sociala infrastrukturen tvingas människor lösa själva.


Inn o v a t i o n

Sökes: Påklädd hjältinna med stark vilja t e x t: A n n a D a h lq v i s t foto: MK 30/

Dataspelsbranschen är en mansvärld. Kvinnor lyser med sin frånvaro, i såväl själva spelen som på spelutbildningar och arbetsplatser. Fler kvinnor behövs för större mångfald i berättelser och uttryck, menar forskarna. Vinsten är både demokratisk och kommersiell. När Annika Olofsdotter och hennes medarbetare i jämställdhetsprojektet Super Marit samlade kvinnliga spelstudenter för att utveckla prototyper till dataspel visade det sig att de gjorde helt andra typer av spel än de som fanns på marknaden. – De arbetade mer med psykologi, med karaktärs­ utveckling. De frågade sig vad som hände med människorna i spelet under spelets gång. Ofta skapade de också kvinnliga huvudpersoner, berättar Annika Olofsdotter. Super Marit var ett EU-projekt som pågick mellan 2004 och 2007. Projektet drevs av Annika Olofsdotter och andra studenter från spelprogrammet på Gotlands högskola och målet var tydligt och klart; att få in fler kvinnor i spelbranschen. Ett delmål var att skapa en spelkultur som bröt med den rådande normen. – För att vara en riktig ”gamer” eller spelare krävdes det att man spelade vissa spel ett visst antal timmar i veckan. Den där strikta normen gjorde att många tjejer hade svårt att identifiera sig som ”gamers”. Vi ville visa att man kan vara en ”gamer” utifrån andra kriterier. Annika Olofsdotter skrev sedan licentiatavhandlingen Befria datorhjältinnorna från pojkrummen på avdelningen för genus och innovation vid Luleå Tekniska universitet. – Titeln är från ett manifest vi i Super Marit läste upp på datorkonventet Dreamhack. Vi efterfrågade datorhjältinnor som inte var lättklädda och sexualiserade utan som var starka och hade egna viljor. Men vi blev utbuade. Publiken dominerades av killar och de blev oerhört provocerade. I avhandlingen undersökte Annika Olofsdotter det

interaktiva projektledarskapet under Super Marit. Hon beskriver det som okonventionellt och innovativt. – Jag hade det övergripande ansvaret men ledarskapet var väldigt rörligt. Innehållet i Super Marit formades i dialog med deltagarna i våra aktiviteter. Vi provade oss fram och arbetade mycket med humor Dataspelens berättelser domioch lust. neras av män som upptäcker världen. När deltagarna i Nu arbetar hon som adjunkt projektet Super Marit efteroch spelforskare på Södertörns lyste hjältinnor som inte var lättklädda och sexualiserade högskola där en spelutbildning utan starka med egna viljor drar igång till hösten. blev de utbuade av den pojkdominerade publiken. – I dag är nog ungefär tio procent av studenterna på spelutbildningarna i Sverige kvinnor. På arbetsplatserna är de mycket få. Det blev ett tydligt uppsving med fler kvinnor både på utbildningar och i spelföretag efter Super Marit, men sedan har det gått ned igen. Hon berättar att flera spelstudenter som hon träffade i samband med Super Marit har sagt upp sig från sina arbetsplatser, eftersom det var för tufft att hitta en plats i den manliga strukturen. Manlig dominans begränsar innovationen Annika Waern har forskat om spel i nio år och är senior­ forskare på Mobile Life, ett kompetenscentrum knutet till Stockholms universitet i Kista. Hon beskriver spelbranschen som manligt kodad på alla nivåer. – Det är genomgående och bestämmer såväl vilka spel som byggs och hur man pratar om spel. Det i sig begränsar innovationen. Ett sätt att ändra på det är få in fler kvinnor, även om det inte räcker. Den manliga normen måste brytas. Målet är inte att skapa särskilda tjejspel, utan snarare att skapa ”mänwww niskospel”, förklarar Annika Waern.

T E M A i nn ovat i o n

|

GENUS № 1 ⁄ 11

23


Datorspelens berättelser domineras av män som upptäcker världen. Men ett genusperspektiv inom spelvärlden handlar inte om att skapa ”kill- och tjejspel” utan att släppa in en mångfald av berättelser med plats för såväl olika kön som olika kulturer.

www

– Spel som attraherar alla dyker upp då och då och för dem finns det ju en dubbelt så stor marknad. Dagens spel, särskilt de som produceras i västvärlden, domineras av ett visst uttryck med manliga actionhjältar och bystiga kvinnor som bifigurer, enligt Annika Olofsdotter. Hon för ett resonemang i linje med Annika Waerns och menar att genusperspektivet inte handlar om ”tjej- och killspel” utan om att släppa in en mångfald av berättelser med plats för såväl olika kön som olika kulturer. – Man kan jämföra med filmbranschen. När det kom in fler kvinnor som regissörer och producenter blev det också en större bredd i vad som skildrades på film. Även om män naturligtvis kan bidra med bredd också, säger Annika Olofsdotter. Spelens män upptäcker världen Karin Ryding är en av två kvinnor som sedan 2006 driver spelföretaget Ozma. – Den berättelse som dominerar i spelen i dag handlar om en man, ofta en soldat. Det kan också vara en ung pojke som ska ge sig ut och upptäcka världen. Varför ska bara mäns berättelser få komma fram? Spel är en kulturform som alla andra och dessutom en växande sådan.

24

Karin Ryding formulerar det som en fråga om demokrati. Annika Waern på Mobile Life pratar om nödvändigheten av olika typer av spel för att få fler tjejer att spela. Hon menar att de spel som är väldigt manligt kodade – där huvudpersonen är en man och hela berättelsen bygger på att det inte ens kan vara en kvinna – inte lockar tjejer att spela. De senaste åren har forskning om spel exploderat, enligt Annika Olofsdotter. Hennes ambition är nu att dra igång ett forskningsprojekt för att göra spel med israeliska och palestinska flickor och att undersöka hur spelen utformas när användarna är med och bestämmer. – Jag tror på spel som en metod för att skapa förändring i samhället, inte bara som underhållning. Inför höstens skolstart med den nya spelutbildningen på Södertörns högskola diskuterar hon och kollegorna hur de ska få genusmedvetenhet att genomsyra hela verksamheten. – Det finns ofta en manlig jargong på de här utbildningarna. Lärarna måste gå in och problematisera den så att den inte växer och tar över. Det är också viktigt att verkligen ta till vara på de som tänker annorlunda kring spel, utanför de etablerade banorna, säger Annika Olofsdotter.


t em a k r ö n i k a

Vem får plats i Framtidsdrömmens kulturhistoria? krönik a S ta ffa n b e r g w i k

Kunskap och innovationer bär på framtid. Just runt hörnet ligger forskningsgenombrottet, just bortom krönet det vinstgivande företaget. Men från vilken position är det möjligt att se framtiden an? Vilken är framtidsdrömmens kulturhistoria i kunskaps- och innovationssektorn? År 1910 tog finlandssvenskan Naima Sahlbom en doktorsexamen i kemi i Schweiz. På sin akademiska bana hann hon även med att vara assistent vid Stockholms högskola, Naturhistoriska riksmuseet och geologiska institutet i Basel. År 1914 grundade hon ett eget privatlaboratorium för kemiska precisionsanalyser, unikt i Europa. Professorer skickade henne bergarts- och malmprover för analys. Liksom andra kvinnor var Sahlbom förbjuden att

arbeta på statliga universitetet. Det egna laboratoriet var ett alternativ till stängda arbetsplatser. En entreprenör av nöd mer än av drömmar alltså, men likväl en entreprenör: rörlig, uppfinningsrik, driftig. Laboratoriet lades ned i det tidiga 1920-talet; Sahlbom var innovatör i manliga elitmiljöer där hon också var en anomali. Och här syns problemen med att beskriva innovation från individualistiska horisonter. Framgångssagor om entreprenörer leder till en blind berättelse om individuella styrkor. Istället borde vi försöka bättre förstå framgång och handlingskraft som en strukturell fråga. De historiska exemplen är många. Naturveten-

skapernas innovativa kunskapskulturer var byggda kring genusstrukturer. Könsroller fördelade distinkta arbetsuppgifter: männen var entreprenörer i laboratorierna, kvinnornas roll var primärt maka, mor och

värdinna. Denna livsstil cirkulerade i hela västvärlden. Framgångsrika vetenskapliga innovatörer var alltså inte isolerade individer. De blev möjliga genom sociala nätverk, där könsrollerna var tvungna att vara stabila och begripliga för att skapa ett ramverk för arbetet. Att känna framtidstro kräver tillhörighet. Det visar naturvetenskapernas historia. Kvinnliga vetenskapsutövare som Sahlbom hade en osäker vetenskaplig framtid och en ambivalent hållning till denna framtid; många avslutade sin akademiska bana självmant och i förtid. Så vem känner tillhörighet i innovationssektorn

i dag? Och hur skapas sådana känsloregister? Svaret kräver kunskaper om genus, strukturer och kulturer. Att våra politiker vänder denna kunskap ryggen är anmärkningsvärt. Innovationer antas erbjuda vägar ur dagsaktuella problem, men diskussionen präglas av okritisk konsensus. Min framtidsdröm är att humanistisk och samhällsvetenskaplig kunskap sätts i rörelse och tillåts gripa in i politiskt handlande. I en kultur som har så stor tilltro till kunskap som vår ter det sig orimligt att historiskt, strukturellt vetande inte ska användas.

KRÖNIKÖREN Staffan Bergwik är idé- och lärdomshistoriker vid Centrum för

genusvetenskap, Uppsala universitet. Han forskar om genusoch maktstrukturer i naturvetenskaperna under 1900-talets första hälft.

T E M A i nn ovat i o n

|

GENUS № 1 ⁄ 11

25


p o r t r ät t e t

Trojer i täten för teknikvetenskapen t e x t: ch a r l i e o lo f s s o n f o t o : e m i l i a o lo f s s o n

Teknikvetenskapens sanningar är inte lätta att rubba, men Lena Trojer tar varje tillfälle i akt. Som nydisputerad var hon rejält trött på akademin. Nu är hon professor i IT och genusforskning på det campus som hon själv har varit med och byggt upp. Det är en gråmulen dag i Karlshamn. Blekinge tekniska högskolas campus ligger längst ut vid piren och utanför Lena Trojers kontorsfönster flyter himlen och havet samman i en suddig strimma vid horisonten. Så vackert att man nästan får skämmas, konstaterar hon och jämför med kontoren där hennes kollegor i andra delar av världen jobbar. De senaste åren har Lena Trojer varvat Sverige med Uganda, Tanzania och Bolivia. Arbetet med internationella doktorander har en särskild plats i hennes hjärta, liksom Blekinge tekniska högskolas campus i Karlshamn. Hon har varit med ända sedan uppbyggnaden tog fart för tio år sedan. – Det är fantastiskt att vara på yngre högskolor vid uppbyggnad av genusforskningsmiljöer. Jag tror att det är svårare att få genomslag för nya tankesätt på äldre lärosäten, säger hon. Det var i början av 1980-talet som Lena Trojer på allvar fick upp ögonen för genusforskning. Året efter att hon disputerade i analytisk kemi hölls det första nationella seminariet för kvinnliga tekniker och naturvetare. – Det var häftigt att vara med i starten och jag blev otroligt engagerad! Så många Barsebäcksmarscher och kvinnomarscher som jag hade gått och så föll detta samman med ett akademiskt liv, minns hon. År 1983 arrangerades den första tvärnordiska konferensen i kvinnovetenskap och där höll Lena Trojer sitt första anförande om naturvetenskap med perspektiv från kvinnoforskning. Hon engagerade sig i det nystar-

26

tade Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Lund, men det var någonting som gjorde att hon inte kände sig riktigt hemma som naturvetenskaplig forskare inom akademin. – Jag lockades inte av ett sammanhang där egna patent var det som skulle ge arbetet mening. Lena Trojer började jobba som folkhögskolelärare samtidigt som hon fortsatte med genusforskningen som obetalt arbete. Det dröjde tio år innan hon fick ögonen på platsannonsen som skulle ta henne tillbaka till akademin. Då var året 1992 och Luleå tekniska universitet utlyste det första lektoratet i genusforskning inom naturvetenskap och teknik. – Jag slog upp tidningen och tänkte herre gud, det är ju jag! 20 år och nio doktorander senare Nästan 20 år och nio disputerade doktorander senare leder Lena Trojer nu den teknovetenskapliga forskningen vid Blekinge tekniska högskolas campus i Karlshamn. Som folkhögskolelärare engagerade hon sig i Sidas arbete för uppbyggnaden av folkhögskolor i Tanzania och intresset för samarbete med låginkomstländer har hon tagit med sig tillbaka in i akademin. För tre år sedan var hon med och startade Scandinavian Institute for Competitiveness and Development, SICD, vid campus i Karlshamn. SICD syftar till att stödja arbetet med innovationsutveckling i låginkomstländer och är resultatet av ett samarbete mellan Vinnova och Sida. – Det arbetet har lärt mig oändligt mycket, säger Lena Trojer. – Det är roligt att jobba med gemensamma projekt, världen blir större och man bygger vänskapsband. Hon går fram till Afrikakartan som hänger på kontoret och pekar ut området där en av doktoranderna har genomfört sitt projekt. www


När Lena Trojer i mitten av 1990-talet ledde den grupp som hade regeringens uppdrag att förankra genusforskningen inom forskningsråden möttes hon av tilltal som ”lilla fru ordförande” från dem som inte gillade utveckligen. I dag är hon vetenskaplig ledare för den teknovetenskapliga forskningen vid BTH i Karlshamn.

GENUS № 1 ⁄ 11

27


»Som utvecklare av teknik deltar vi i verklighetsproduktion och vi måste fråga oss vad det betyder i vårt dagliga arbete«.

www

– Det är viktigt att vi som genusforskare är relevanta inom våra discipliner och det blir särskilt uppenbart i låginkomstländer, för där handlar relevansen om överlevnad, säger hon. Algodling stärker kvinnor på Zanzibar Som exempel berättar hon om ett forsknings- och utvecklingsprojekt som hon är involverad i. Projektet kretsar kring den småskaliga odlingen av alger längs Zanzibars stränder och drivs vid Institutet för marinvetenskap, som är beläget på ön. Projektet har bidragit till att utveckla algodlingen, till exempel genom förbättrade odlings- och bearbetningsprocesser, vilket har lett till att algerna nu kan säljas till ett högre pris. – Eftersom verksamheten domineras av kvinnor är detta också ett projekt som bidrar till att stärka kvinnors ställning i samhället. Det är ett exempel på hur vi som genusforskare inom teknikvetenskapen kan gå in och fungera som stöd i en utvecklingsprocess, säger Lena Trojer. Genom att utveckla samarbetet mellan industrin, akademin och regionens politiska ledning har forskningsprojektet på Zanzibar nått konkreta resultat som el till byborna och daghem för algodlarnas barn. – Jag tycker att det här projektet visar varför det är så intressant för genusforskare att vara delaktiga i utvecklingsprocesser vad gäller innovationssystem. Oftast brukar man bara sätta det ekonomiska i centrum men det behöver inte bara vara en ren vinstsak. Det är också fråga om social utveckling. Just samverkan mellan akademin, politiken och industrin utgör en grundbult för verksamheten på campus i Karlshamn. Samverkansprocessen kallas Triple Helix och det är inte bara någonting man forskar kring. Campuset utgör också i sin organisation ett exempel på hur modellen kan fungera i praktiken. – Det handlar om att samarbeta med aktörer utanför akademin. Vi har till exempel en doktorand som är anställd på kommunen, säger Lena Trojer och förklarar att hans forskning inom sociala medier innebär både en vetenskaplig kompetensuppbyggnad och en konkret utveckling av en kommuns organisation och arbetssätt. Lena Trojer berättar också gärna om de engagerade

28

doktorander som hon har mött genom SICD. Många har stora utmaningar framför sig i arbetet med att lägga en grund till forskarutbildningar i sina hemländer och hon beskriver dem som ”byggare”. Det begreppet skulle kanske också kunna användas för att beskriva Trojer själv. Det är inte alla forskare som får vara med om att etablera ett nytt forskningsfält och dessutom bygga upp ett campus som vilar på den grunden. Forskningspolitiska utmaningar Genom åren har Lena Trojer också engagerat sig forskningspolitiskt. Hon betonar att genusforskningen aldrig hade kunnat bli så etablerad som den är i dag utan ett forskningspolitiskt stöd. – Att så många har jobbat för att driva fram genusforskningen har varit en absolut nödvändighet, säger hon. – Jag kom tillbaka in i akademin vid en tid när det var starkt fokus både på att formulera forskningen och på att skapa ett utrymme för den, förklarar hon och berättar med viss stolthet att det första forskarutbildningsämnet i genusforskning i Sverige faktiskt var inom teknisk fakultet – 1999 startades ämnet genus och teknik vid Luleå tekniska universitet. Lena Trojer avslöjar att det är inom forskningspolitiken som hon har mött sitt livs största professionella


p o r t r ät t e t

utmaning. Det var i mitten av 1990-talet, i samband med att regeringen tillsatte en samverkansgrupp som skulle förankra genusforskningen inom forskningsråden. Lena Trojer blev utsedd till gruppens ordförande, ett arbete som stundvis kunde vara riktigt tufft. – Från forskningsråden såg man genusforskning som en politisk påtryckning och inte som ett vetenskapligt kompetensområde, förklarar hon och minns härskartekniker i form av tilltal som ”men lilla fru ordförande”. Hon beskriver 1990-talet som decenniet då det forskningspolitiska fönstret öppnades, mycket tack vare tvärpolitiskt stöd i riksdagen och Carl Tham som framsynt forskningsminister. Sedan slog fönstret igen med dunder och brak, konstaterar hon. – I dag är det forskningspolitiska stödet betydligt mindre. Det ser vi till exempel i planerna på att slå ihop de två genusforskningsprofessurerna som i dag finns vid Luleå tekniska universitet, säger hon. – Det är riktigt tråkigt om det blir så. Nu har vi tre genusforskningsprofessurer inom teknik i Sverige, två i Luleå och en i Blekinge, och det är guld värt. Det vore synd om det skulle börja gå bakåt efter allt vi jobbat fram. Positivistisk tradition lever kvar Lena Trojer upplever att många har en väldigt bestämd uppfattning om vad genusforskning är. Inte minst inom teknikvetenskapen tycker hon ofta att det görs en direkt koppling mellan genusforskning och jämställdhetsarbete. Frågor som kvinnors underrepresentation inom teknikområdet har fått starkt genomslag medan annan genusforskning lätt hamnar i skymundan, även inom forskarsamhället. Lena Trojers forskning kretsar inte främst kring jämställdhet utan kring vetenskapliga kunskapsprocesser och verklighetsproduktion. Teknikvetenskapen präglas fortfarande av en positivistisk tradition där vetenskapen förväntas kunna leverera objektiva sanningar. Det är Lena Trojer kritisk till. Hon citerar den amerikanska vetenskapshistorikern Donna Haraway, som menar att teknologin inte är en neutral verksamhet. Tvärtom är vi en del av vad vi skapar och det är en del av oss. I relation till det ser

Trojer stor relevans för genusforskning inom ämnet. Feministiska teorier och frågor om vad kunskap är kan användas för att bredda förståelsen av teknik och teknikutveckling. – Som utvecklare av teknik deltar vi i verklighetsproduktion och vi måste fråga oss vad det betyder i vårt dagliga arbete, förklarar Lena Trojer. Det finns inte en enda rätt teknik. Som utvecklare av teknik menar Trojer att det är viktigt att förstå att olika val får olika sociala konsekvenser. Olika tekniker skapar olika möjligheter för olika människor. På Zanzibar ledde utvecklingen av teknik för algodlingen till att stärka kvinnors ställning, men om man inte har sociala konsekvenser i åtanke riskerar resultaten av ny teknik i stället att få negativa följder. Lena Trojer betonar vikten av att olika aktörer är delaktiga i teknikutvecklingen och hänvisar till Triple Helix. För att nå bästa resultat måste akademin samverka med aktörer inom politiken och inom industrin. – Som forskare kan vi inte stå på en avskild, ren hylla och studera tekniker som apor där inne. Vi är djupt inblandade.

LENA TROJER … föddes 1951 i Örebro. … studerade analytisk kemi vid Lunds universitet och disputerade 1981. … docent i genus och teknik, vid Luleå tekniska universitet 1995. … professor i IT och genusforskning vid Blekinge tekniska högskola 1999. … satt i Sidas forskningsråd år 2001-2006.

förmåga han hade att se forskningen som en politisk kraft i samhället!” … Donna Haraway, Evelyn Fox Keller, Vandana Shiva (bilden) och Elin Wägner är några av många inspirationskällor.

Foto: voces org.es/f l i c k r

… hanterar motstånd genom att se till att alltid jobba i team. ”Annars orkar man inte”.

… tycker att Carl Tham förtjänar stor respekt. ”Vilken

GENUS № 1 ⁄ 11

29


Trakasserier och tvång bland blommor och bin

Det var när biologiforskaren Josefin Madjidian och hennes kollega Kristina Karlsson Green påbörjade sina doktorandprojekt inom forskning om könskonflikter, det vill säga djurs och växters egenskaper och beteende i konflikter kring parning och uppfödning av ungar, som de började lägga märke till dels att hanar och honor beskrevs med helt olika ord, dels att hanarna genomgående beskrevs som den aktiva parten. – Jag reagerade på att man använde ord som att hanarna ”manipulerade” eller ”trakasserade” honorna. Beteendena är ju ett resultat av evolutionen och inte något som djur och växter gör medvetet, säger Madjidian. Konsekvent olika terminologi I sin studie visar forskarna hur honors och hanars beteende återges med konsekvent olika ord, som ger olika associationer när det gäller individens roll i konflikten. Medan hanarnas beteende beskrivs i termer som ihärdighet, kraft, tvång, trakasserier och manipulation,

C I TAT ET 30

Lundaforskaren Josefin Madjidian skriver sin avhandling om pollenkonkurrens hos den amerikanska blomman Collinsia heterophylla.

om manligt och kvinnligt i mänskliga relationer få långtgående konsekvenser, bland annat i form av kunskapsluckor. När det gäller kunskapen om könskonflikter riskerar man genom att konsekvent beskriva hannen som den aktivare, aggressivare parten att missa att ställa frågor om vilka negativa följder könskonflikterna får för hanarna. – Man fokuserar hela tiden på honan och på vilket sätt hon drabbas av konflikten, men hur hanarna drabbas är ofta outforskat.

skildras honornas agerande som passivt genom ord som ”undvikande”,” motvillighet” och ”motstånd”. – Hur vi som forskare förklarar saker säger också något om hur vi fungerar och resonerar som människor, säger Madjidian. Det är också, påpekar forskarna sin artikel, i praktiken omöjligt att utröna om det är honan eller hanen som utför det beteende som utlöser en könskonflikt. Beskrivningarna av att det är hanen som tar första steget och honan som reagerar kan lika gärna vara ett resultat av forskarnas fördomar, resonerar de. Enligt Madjidian kan forskarnas, troligen omedvetna, tendens att i forskningen utgå från stereotypa föreställningar

Djupt rotade föreställningar Förutom en ren kunskapsvinst, finns ett annat viktigt skäl för biologiforskarna att fundera över sitt språkbruk: Den biologiska forskning om djur och växter är ett fält vars resultat och beskrivningar inte sällan används av gemene man för att förklara varför det ser ut som det gör i människovärlden. Genom beskriva relationerna i växt och djurriket på ett könsstereotypt sätt riskerar man att hamna i ett slags rundgång, resonerar Madjidian. – Människor resonerar i stil med att ”i biologin har man visat att män och kvinnor…” och på så sätt förstärks ordens laddning i en mänsklig kontext, för att sedan återigen dyka upp i forskningen. Här har biologiforskarna ett viktigt ansvar.

Foto: claire woods/flickr

Biologins beskrivningar av könskonflikter i naturen bär tydliga spår av forskarnas egna stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt. Det visar en ny studie från Lunds universitet.

Den där ormgropseran gäller ju väldigt liten del av alla homosexuella, de som bodde i storstädernas gaygetton. För de flesta homosexuella var problemet att de hade för lite sex eftersom de var så förtryckta. Genusforskaren Jens Rydström, Lunds universitet, om föreställningen om homosexuellas frivola sexliv på 60- och -70-talen, i intervju om förbudet för homosexuella män att lämna blod, Brunchrapporten, Sveriges radio P3, 12 april 2011.


Kvinnliga chefer åsidosätts vid kommunala katastrofer När en katastrofsituation uppstår tar männen kommandot och få lyssnar på de kvinnliga cheferna. Det visar slutrapporten från forskningsprojektet ”Konstruktioner av kön i krishanteringssystem”. Sedan 2007 har genusforskare vid Göteborgs universitet studerat konstruktioner av kön i krishanteringssystem. Syftet med forskningen har varit att se hur man hanterar kommunala kriser på lokal nivå i Sverige. Forskarna har bland annat gjort intervjuer med människor i den kommunala krisorganisationen, undersökt vad de har för upplevelser av genus och kris och hur

det ser på det. De har även gjort observation på en krishanteringsövning i en kommun och undersökt krisberedskapsplaner som kommuner producerar. I slutrapporten av Konstruktioner av kön i krishanteringssystem framkom det bland annat att de kvinnliga cheferna som deltog i krishanteringsövningarna verkade få mindre respekt. Vid den kommunala krisövningen var det manliga cheferna som styrde besluten, den kvinnliga informationschefens roll reducerades till att dela ut papper på presskonferensen och en annan anställds gravida tillstånd användes för att ifrågasätta hennes omdöme.

Skillnad i karriärfart tydligast bland unga Högskoleverket visar i en ny rapport att kvinnor – trots att fler män än kvinnor lämnar akademin efter examen – i betydligt lägre utsträckning än män når de högsta positionerna inom universitet och högskolor. Könsfördelningen bland professorer är i dag 80 procent män och 20 procent kvinnor. Särskilt bland unga är skillnaden mellan mäns och kvinnors karriärer tydlig. Yngre män når snabbare högre tjänster än unga kvinnor med samma examen. Skillnaden utjämnas bland personer som disputerar efter

40 års ålder. Den är också något mindre uttalad bland de som disputerat på 90-talet jämfört med på 80-talet. Bland lägre tjänster är det också mer jämställt. Könsskillnaderna i akademisk karriär beror enligt rapporten på att kvinnor publicerar färre vetenskapliga artiklar än sina manliga kollegor, vilket studier visar kan bero på skilda forskningsvillkor. Kvinnor har enligt rapporten sämre resurser och nätverk än män har och de upplever oftare att de möter olika former av motstånd.

Genusforskare avslutade med stafett på kulturhuset Från kronprinsessans bröllop till säkerhet vid dammbyggen, tangoturism och varför vi kokar av ilska. Ämnesspannet var brett när ett trettiotal genusforskare presenterade sin forskning på forskarstafetten Genusfokus i Stockholm. Arrangemanget var ett avslut på Vetenskapsrådets femåriga satsning på excellent genusforskning som pågått mellan 2007 och 2011 och omfattar forskningsprogram vid universiteten i Linköping tillsammans med Örebro, Umeå tillsammans med Mittuniversitetet samt Uppsala. Se presentationerna på video på arrangemangets webbplats www.genusfokus.se

Svenskars attityder till stora livsval ska kartläggas Tror du att ditt förhållande kommer att ta slut under det kommande året? Planerar du att flytta hemifrån? Hur ser du på relationen mellan arbete och familjeliv? När vill du skaffa barn och vilka för och nackdelar tänker du att dessa livsval för med sig? Genom svaren på denna sorts detaljerade frågor kommer den svenska versionen av den internationella enkätundersökningen Generation and gender survey, som redan har sin motsvarighet i 17 olika länder, att kunna ge information dels om människors planer för de kommande åren, dels hur de resonerar kring sina livsval. GGS är en del av den internationella databasen Generations and Gender Programme, vars syfte är att samla kunskap om orsaker och konsekvenser av Europas förändringar i familjemönster: ungdomar väntar allt längre med att flytta hemifrån och bilda familj, födelsetalen sjunker, giftemålen blir färre och skilsmässorna ökar.

GENUS № 1 ⁄ 11

Foto: colourbox

Foto: colourbox

N OT E RAT

31


tillbakablick

Foto: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek • Text: Lena Andersson

Svenska gruppen vid Andra internationella kvinnliga idrottsspelen i Göteborg 1926

L

änge var kvinnor inte tillåtna att tävla i friidrott, men på tjugotalet började det hända saker. De första olympiska spelen för kvinnor arrangerades i Paris 1922, vilket väckte stort intresse eftersom det tidigare ansetts vara mot kvinnans natur att tävla i sport. För mycket fysisk aktivitet ansågs skadligt för kvinnans förmåga att få barn. Tennis och golf sågs inte som tävlingsinriktade sporter utan som sällskapsspel och därför mer lämpliga för kvinnor. Året 1926, bara några år efter att kvinnor fått rösträtt i Sverige, kom tävlingarna till Göteborg. De bytte då namn till Andra internationella kvinnliga idrottsspelen, eftersom det olympiska namnet reserverades åt herrarna. I folkmun

32

gick tävlingen ändå under namnet ”Damolympiaden” och blev det stora genombrottet för kvinnlig friidrott i Sverige, med bland andra svenskan Anna-Lisa Adelsköld som tog guld i spjut. Åtta nationer deltog och världsrekord i fyra grenar noterades. Efter succén med Andra internationella kvinnliga idrottsspelen i Göteborg kom kvinnlig friidrott att ingå i Svenska idrottsförbundet och Kvinnliga idrottsförbundet upphörde som egen organisation. Vid de olympiska spelen 1928 fick svenska kvinnor tävla i några av friidrottsgrenarna tillsammans med männen, i 100 meter, 800 meter, höjdhopp, diskus och stafett.


Böcker

Fanny Ambjörnsson och Maria Jönsson (red) Livslinjer – Berättelser om ålder, genus och sexualitet (Makadam)

CHRISTINA FRANZÉN (RED) Det lönar sig: genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustrin (Näringslivets ledarskapsakademi)

Hur gammal är du? Vad ska du bli när du blir stor? Lever du fortfarande ensam? När ska du stadga dig och skaffa barn? Är du inte för gammal för att klä dig sådär? Man behöver väl inte se ut som en tant bara för att man fyllt femtio?

Indexator är ett företag inom verkstadsindustrin. Med stöd av Näringslivets ledarskapsakademi har Indexator arbetat med att integrera genusperspektiv i verksamheten och resultatet av detta arbete presenteras i Det lönar sig. Det började som ett projekt inom ramen för Jämvikt 2005. Jämvikt syftade till att ge företag och organisationer förutsättningar att arbeta för jämställdhet som en självklar och integrerad del av verksamheten.

Ett fortsatt projekt för involvera hela organisationen, med ledning, chefer och medarbetare pågick mellan 2009 och 2010, finansierat av Vinnova. Företaget har, enligt Indexators vd Pär Lärkeryd, genom projekten förändrats i grunden och blivit starkare, med ökad prestationsförmåga och bättre förutsättningar att fortsätta utvecklas.

Sveriges sjukvård är fortfarande långt ifrån jämställd, vilket kan få dramatiska konsekvenser för både kvinnors och mäns hälsa. Men den forskningsbaserade kunskapen inom området är på stark tillväxt, visar den nya antologin Genus och kön inom medicin och vårdutbildningar.

I antologin, som innehåller inlägg från ett 30-tal skribenter, diskuteras både biologiska och sociala faktorer som påverkar hälsa och behandling. Den tar också upp den roll som kön spelar inom vårdens arbetsliv och hur köns- och genusperspektiv kan förbättra medicin- och vårdutbildningar. Ett av bokens teman är våld, kränkningar och diskriminering, och inom ramen för detta behandlas några av de olika maktordningar som kommer till uttryck vid behandlingar inom hälso- och sjukvården.

Foto: Jason Cross

Antologin Livslinjer handlar om åldrandet och framtiden. Om de förväntningar som sätter gränser för hur en levnadsbana kan se ut i vår samtid. Om de gränser som får en att inte vilja framstå som omogen eller lastgammal, som en gubbtjyv eller snorunge. Men den handlar också om de möjligheter som finns att påverka och rita om denna livslinje. Om hur man aktivt kan använda sig av åldersföreställningar för att förskjuta gränser och vidga sitt utrymme. Fokus ligger på livslinjernas sexuella och genuspräglade dimensioner – det vill säga hur genus och sexualitet skapas i relation till ålder och åldrande.

Barbro Wijma, Goldina Smirthwaite, Katarina Swahnberg (red) Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar (Studentlitteratur)

Lenita Freidenvall och Maria Jansson (RED) Politik och kritik – En feministisk guide till statsvetenskap (Studentlitteratur) Vad har ett badlakan med säkerhetspolitik att göra? Svaret finns i den nya antologin Politik och kritik – En feministisk guide till statsvetenskap. Boken, som i första hand vänder sig till studenter i genus- och statsvetenskap, ställer frågor om hur könsmakt skapas i och av politiken och hur könsstrukturer påverkar politikens villkor. Förutom introduktioner till politisk teori, svensk och internationell politik innehåller boken kapitel som presenterar ny könsproblematiserande statsvetenskaplig forskning.

Exempel på kapitelrubriker är ”Familjen är omöjlig”, ”I ömsesidighetens namn. Sexualitet, våld och politik” samt ”Stater och status – om amningens kategorier och geografier”. Samtliga texter i boken är skrivna av forskare i forskningsmiljön politik och kön vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

Inom den feministiska statsvetenskapliga forskningen ställer man delvis andra frågor och kommer också fram till andra svar, säger forskaren Maria Jansson, en av redaktörerna för antologin Politik och kritik – En feministisk guide till statsvetenskap.Ett exempel är bevakningen av internationella konflikter där ett könsperspektiv får konsekvenser för bland annat var fokus hamnar.

GENUS № 1 ⁄ 11

33


Kristina fjelkestam Det sublimas politik: emancipatorisk estetik i 1800-talets konstnärsromaner (Makadam förlag) Eftersom kvinnor saknade förmågan att uppleva ”det sublima”, det vill säga den sortens omvälvande konstnärliga upplevelse som ingjöt moralisk handlingskraft, kunde de heller inte bli fullvärdiga nationsmedborgare. Det menade 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Kvinnorna var enligt Kant medfött oförmögna till den sortens nobla reflektioner och de diskvalificerades därigenom från medborgarskap. I boken Det sublimas politik: emancipatorisk estetik i 1800-talets konstnärsromaner skriver litteraturvetaren Kristina Fjelkestam om hur tre kvinnliga 1800-talsförfattare omvandlade det sublima till en konstruktiv kraft och vände det till något som kunde användas i det emancipatoriska projektet. Till exempel

visar den tyska författaren Fanny Lewald hur den sublima ögonblicksbilden kan mana till politisk handling. Germaine de Staël lägger för sin del det sublima till grund för sin teori om hur samhällelig förändring kommer till stånd, medan Louisa May Alcott populariserar det sublima genom att politisera det sentimentala.

Gunnar Gillberg, Birgitta Jordansson, Hans Lindgren, Agneta Lundquist och Amanda von Matern Jämställdhet inifrån – Berättelsen om en metod (Göteborgs universitet) Boken Jämställdhet inifrån – Berättelsen om en metod handlar om hur en forskargrupp med en statlig, en kommunal och en privat organisation som bas utvecklat en metod för att nå ökad jämställdhet. Metoden bygger på flera olika kunskapsbaser såsom genus-

teori, problembaserat lärande, kunskap om gruppdynamik, handledning och processarbete samt vuxenutveckling. Syftet är att uppnå en medvetenhet hos individen om hur föreställningar om kön styr vårt tänkande och hur dessa föreställningar återverkar på kvinnors och mäns möjligheter i vardagen. I processen ingår så kallade förändringslaboratorier som kan liknas vid ett slags undersökande studiecirklar. Arbetet i förändringslaboratorierna bedrivs utifrån case, exempel på händelser som kan diskuteras ur jämställdhet/genusperspektiv, och där själva arbetet i laboratoriet handlar om att ”knåda” dessa problem fram och tillbaka och där diskussionen flyter fritt under ledning av en genuskompetent handledare eller processledare. Boken vänder sig i första hand till personer som är intresserade av att arbeta praktiskt med jämställdhetsfrågor och som vill utveckla handledarkompetens inom området.

p e r s o nn y t t

Ulrika Lorentzi är från mars 2011 jämställdhetspolitisk utredare på Kommunal. Tidigare frilansjournalist och utredare med fokus på jämställdhet och genusforskning, bland annat för Genus och Genusperspektiv, och som redaktör för Bang. Jenny Sundén tillträdde som lektor i genusvetenskap på Södertörns högskola 1 februari 2011. Hon forskar inom kulturstudier av nya medier, vetenskaps- och teknikstudier och feministisk teori. Katarina Mattsson är sedan april 2011 lektor i genusvetenskap på Södertörns högskola. Hon har tidigare forskat om konstruktioner av svenskhet, vithet och femininitet i Fröken Sverigetävlingen. Nuvarande forskning handlar om genus, turism och vithet. Liisa Husu är från 1 januari 2011 ny professor i genusvetenskap vid Örebro universitet. Hon kom-

34

Ulla Eriksson-Zetterquist blev i december 2010 professor i företagsekonomi vid Göteborgs universitet. Organisering, särskilt utifrån genus, intersektionalitet och teknik, är hennes forskningsområde.

mer närmast från Hanken i Helsingfors, är med i flera EU projekt och leder också vårens och höstens GEXcel-teman i Örebro. Julia Rönnbäck är sedan november 2010 doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Hennes avhandling kommer att handla om idrott ur ett intersektionellt perspektiv. Paula Wennberg verksam vid Luleå tekniska universitet, leder det nya projektet ”Mäta effekter av ett integrerat jämställdhets- och mångfaldsarbete i IT-projektmiljö” som pågår till mars 2013.

Ann-Christin Nyberg vikarierar från april 2011 som handläggare på Vinnova, för arbete med innovation och genus. Hon disputerade 2009 vid Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet. Närmast kommer hon från Stockholms universitet. Lovise Haj Brade är sedan augusti 2010 doktorand på Centrum för genusvetenskap, Lunds universitet.

Är du genusforskare eller genus-

vetare och har fått ny tjänst eller bytt arbetsplats? Skriv några rader till inga-bodil.ekselius@genus.se.


ledare

Vackra ord men snävt fokus

k e r s t i n a l n e b r at t f ö r e s tå n da r e

Innovation är ordet för dagen . Ett exempel är EU:s framtidsstrategi för Europa år 2020 – smart och hållbar tillväxt för alla – där riktlinjerna dras upp. Det handlar om miljö och minskade utsläpp av växthusgaser. Utanförskapet ska minska, fattigdomen bekämpas och fler ska in på arbetsmarknaden. Forskning och utveckling ska få bättre villkor. Att det behövs innovationer för att klara dessa utmaningar säger sig självt. Ta bara målet om att 75 procent av EU-medborgarna ska vara på arbetsmarknaden år 2020. För att nå målet krävs tekniska innovationer som kan leda till nya industrier. Men med tanke på att så många kvinnor i Europa i dag tvingas välja mellan yrkesarbete och föräldraskap krävs ju också innovativa insatser som gör den ekvationen möjlig. I just den frågan har Sverige varit ett föregångsland. Innovation handlar om att tänka nytt, ifrågasätta varför vi gör på ett visst sätt och hur man skulle kunna göra istället. När kombinationen föräldraförsäkring och daghem/förskola lanserades på 70-talet var det i sanning ett innovativt grepp som markant ökade kvinnors möjligheter och därmed förutsättningarna för tillväxt i Sverige.

nader inom dessa grupper. Det behövs ett genusperspektiv för att arbeta innovativt med fattigdomsbekämpning. Just därför blir jag beklämd när jag tar del av EU:s förslag på forskningsområdet. Hur vackra ord som än används om att man vill se en bredare definition av vad som menas med innovation så kokar det till syvende och sist ner till produkter och teknik, som ska ut på en marknad. Att dessa områden i sig rymmer genusaspekter lyfts fram i detta nummer av tidningen Genus. Om vi till år 2020 ska lyckas nå de mål som EU satt upp krävs en mycket bredare förståelse av innovation. Då kan man inte se humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som stödvetenskap för teknikutveckling. Tvärtom! EU:s utmaningar kräver breda angreppssätt. Med tanke på hur situationen ser ut i dag krävs dessutom insikt i och vilja till förändring av de könade villkor som skapar både utanförskap, fattigdom och miljöförstöring. Genusforskningen har mycket att bidra med om man verkligen vill arbeta innovativt.

På samma sätt är det förstås med fattigdomsbekämpning. Det går inte att vara innovativ i ett sådant arbete om man inte förmår ifrågasätta förgivet­t agna föreställningar om kvinnor och män, och om skill-

GENUS № 1 ⁄ 11

35


Posttidning B Avs: Genus, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, 400 32 Göteborg

Enk ät f r åg a n

En innovation kan beskrivas som något nytt som tas i bruk och skapar värde i samhället. Innovation förväntas ofta leda till ekonomisk tillväxt, men kan också innebära annan form av utveckling och förändring. På vilket sätt kan genusforskning bidra med relevanta perspektiv?

VAD har genus med tillväxt att göra?

EWA GUNNARSSON

FREDRIK SJÖGREN

ULRIKA GUNNARSSON ÖSTLING

professor vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet

doktorand vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet

doktorand vid Avdelningen för miljöstrategisk analys, Kungliga tekniska högskolan

»I tillväxt ryms andra dimensioner än ekonomiska. Ett socialt hållbart och demokratiskt samhälle ser jag som viktiga delar i tillväxt. Ett sådant samhälle är ett jämställt samhälle där kvinnor och män ska kunna leva sina liv jämbördigt. Genusperspektivet tillför en kritisk granskning av samhället som visar på den ojämställdhet som finns mellan kvinnor och män. Det kan även ses som en innovativ hävstång som öppnar upp för ny kunskap och kan på så sätt bidra till att förändra vår grundläggande syn på vad tillväxt kan vara och skapa nya visioner.

»Genusperspektivets mest relevanta

»I studier av de regionala tillväxtpro-

bidrag är i dag ett kritiskt perspektiv på tillväxtens begrepp och paradigm. Normativa föreställningar om kön står inte enbart i vägen för innovationer och tillväxt, utan har också bidragit till desamma. Kanske tar föreställningar om ”socialt hållbar tillväxt” och ”genusperspektiv för ökad tillväxt” ifrån genusperspektivet dess möjlighet till kritisk blick? Tänk om genusperspektivet oskadliggörs när det blir en del av hur tillväxt ska uppnås? Än har jag inte sett det ekonomiska underkastas vare sig det ekologiska eller det sociala.

grammen har jag sett att jämställdhet, som ska integreras, ofta hanteras som en fråga om kvinnors och mäns lika rätt till deltagande i processen. Däremot ifrågasätts sällan innebörden av begrepp som ekonomisk tillväxt. Mina studier visar att jämställdhet ofta kommer in sent i processen och ses som ett tillägg, inte som en del av helheten. Detta försvårar jämställdhetsarbete, eftersom genusperspektivet belyser maktaspekter som vilka frågor som hanteras och vilka som hamnar utanför agendan.

. På vår webbsida finns samtliga artiklar ur Genus, ytterligare material samt information om aktuella arrangemang. Besök oss på www.genus.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.