1 balans.
f öre T agsekonom I
fak T a
Inger Cleland
Tob I as Haglund
balans 1.
innehåll
block 1
Företag i samhället
Kapitel
1. Entreprenörer och företag
2. Företag, samhälle och nytt
3. Företag och samhällsansvar
4. Hållbar utveckling
block 2
Från affärsidé till företag
Kapitel
5. Affärsidén och andra idéer
6. Finansiering
7. Företagsformer
8 Registrera företaget
block 3
Lagar
Kapitel
9. Myndigheter och annat stöd
10. Lagar och bestämmelser
block 4
Kalkyler och lönsamhetsberäkningar
Kapitel
11. Ekonomiska grundbegrepp
12. Beräkna pris – en produkt
13. Beräkna pris – flera produkter
14. Vad är lönsamhet?
block
5
Budget
Kapitel
15. Resultatbudget
16. Likviditetsbudget
block 6
Bokföring
Kapitel
17. Dubbel bokföring
18. Att bokföra
19. Om kontering och bokföring
20. Bokföra varuförsäljning och varuinköp
21. Bokför fler affärshändelser
22. Bokslut
block 7
Marknadsföring
Kapitel
23. Marknadsföring
24. På marknaden
25. Marknadsförarens modeller och verktyg
26. Marknadsförarens metoder
27. Arbeta med marknadsföring
28. Samla information och analysera
block 8
Ledarskap och organisation
Kapitel
29. Leda och organisera
30. Från vision till organisation
31. Demokratiskt ledarskap och jämställdhet
block 2.
Från affärsidé
Centralt innehåll
• Olika typer av företag och företagsformer.
• Hur företag kan startas och drivas samt affärsidéns utformning och betydelse.
• Hur ett företag kan finansiera sin verksamhet. Olika finansieringsformer.*
Kapitel
5. Affärsidén och andra idéer
6. Finansiering
7. Företagsformer
8. Registrera företaget
*Ur Skolverkets ämnesplan Företagsekonomi, Nivå 1.
Kapitlets frågeställningar
• Vad är en affärsidé?
• På vilket sätt hör affärsidé samman med produkt och målgrupp?
• Vad är skillnaden mellan en affärsidé och en verksamhetsidé?
5. Affärsidén och andra idéer
Idén att livsmedel skulle kunna förpackas och förvaras i pappkartong utvecklades till det internationella företaget Tetra Pak. I takt med att världen digitaliseras har även en annan typ av idéer kunnat förverkligas, idéer som har varit både nyskapande och framgångsrika. Spotify och Minecraft är exempel på sådana idéer. De har sitt ursprung i Sverige, och omsätter idag mångmiljardbelopp på globala marknader.
5.1 Affärsidéer
Alla organisationer har en mer eller mindre medveten idé som ligger till grund för verksamheten. Om det är ett företag som primärt drivs av ett vinstintresse kallas idén för en affärsidé. I vinstdrivande företag är det en eller flera privatpersoner, alternativt organisationer, som äger företaget.
Affärsidén har en stor betydelse för företagets verksamhet. Den ska beskriva grundtanken med själva företaget. Med andra ord beskriver affärsidén vad företaget ska göra, hur det ska göras och vilka kundbehov som ska tillgodoses. På de flesta företags hemsidor kan man läsa om deras affärsidéer och hur de förhåller sig till exempelvis hållbar utveckling.
En affärsidé behöver formuleras i text. Om affärsidén är tydlig och unik, ökar möjligheten att verksamheten kan överleva. Företagets omvärld förändras ständigt såväl nationellt som internationellt. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad med omvärlden, oavsett om det rör sig om exempelvis miljö, trender, teknik, konkurrens eller lagstiftning. Av just denna anledning kan affärsidén behöva ses över regelbundet. Ett exempel på hur en affärsidé har uppdaterats över åren kan ses hos Hennes & Mauritz. Från början formu-
lerades deras affärsidé som ”Mode till bästa pris”, men numera har både kvalitet och hållbarhet infogats i affärsidén; ”H&M:s affärsidé är att erbjuda mode och kvalitet till bästa pris på ett hållbart sätt”.
Den formulerade affärsidén behöver vara lättillgänglig för företagets alla intressenter, exempelvis banken som lånar ut pengar eller framtida kunder som kommer att köpa produkterna. För större företag kan affärsidén vara ett sätt att säkerställa att alla medarbetare strävar åt samma håll – oavsett om det gäller hur företagets webbsida utformas, kunder bemöts eller beslut fattas.
exempel Olika affärsidéer
” Spotify är en tjänst för digital musik, poddar och videos som ger dig omedelbar tillgång till miljontals låtar och annat material från artister över hela världen.” – Spotify
”Att vara det ledande detaljhandelsföretaget med fokus på mat och måltider” – ICA
” H&M:s affärsidé är att erbjuda mode och kvalitet till bästa pris på ett hållbart sätt” – H&M
”Our vision is to craft the brands and choice of drinks that people love, to refresh them in body & spirit. And done in ways that create a more sustainable business and better shared future that makes a difference in people’s lives, communities and our planet.” – Coca-Cola
5.1.1 Behov
Människor har en mängd olika behov. Det kan vara allt från mat och vatten till trygghet och kärlek. En del behov är ur ett överlevnadsperspektiv viktigare än andra. Självklart är det viktigare att få vatten att dricka än att känna sig uppskattad. Behov kan grupperas på olika sätt, exempelvis som primära behov och sekundära behov.
Primära behov
• föda
• kläder
• skydd
• sömn
• vatten
Sekundära behov
• gemenskap
• självförverkligande
• trygghet
• uppskattning
Skillnaden mellan grupperna är att de primära behoven behöver tillfredsställas för att människan ska kunna överleva, vilket inte är fallet med de sekundära behoven. Ett exempel på ett primärt behov är att vi alla behöver tak över huvudet för att överleva. En bostads plats och utformning, oavsett om det är en husvagn eller en villa, beskriver det sekundära behovet.
Ett annat sätt att beskriva människors behov är genom Maslows behovstrappa. Enligt teorin måste en människa uppfylla behoven i de lägre nivåerna för att kunna uppfylla behoven i de högre nivåerna av pyramiden. Exempelvis försöker en person som känner törst och hunger först att tillfredsställa dessa behov, innan den försöker självförverkliga sig. I verkligheten är förstås människors behov komplexa och teorin menar inte att ordningen är bestämd. En människa kan med andra ord flytta upp och ned mellan nivåerna i behovstrappan.
Självförverkligande
Bli allt du kan vara
Självkänsla
Makt, uppskattning
Gemenskap
Kärlek, vänskap
Trygghet
Säkerhet, stabilitet
Fysiologi
Mat, vatten, luft, sex
5.1.2 Produkter
När en person startar ett företag har den idéer som löser ett eller flera behov med hjälp av en produkt. Det vill säga en:
• vara
• tjänst
• kombination av vara och tjänst
Alla produkter kan på ett eller annat sätt kopplas till ett eller flera behov. Ju mer grundaren vet om vilket eller vilka behov en produkt tillfredsställer, desto större är möjligheten att affärsidén kan förverkligas företaget.
Det är inte alltid en ny och unik produkt som tillfredsställer behov, som exempelvis den första kameran gjorde en gång i tiden. Behov kan även tillgodoses av en vidareutvecklad produkt. I början av 1890-talet började kameraindustrin tillverka behändiga handkameror, vilket ledde till en snabb utveckling av fotokonsten i amatörkretsar. Ett ytterligare exempel på en vidareutvecklad produkt är digitalkameran och i viss mån dagens smartphones, vars kameror tar mycket bättre foton än den ursprungliga kameran.
Behov tillgodoses av vidareutvecklade produkter. I början av 1890talet introducerades handkameror, vilket gav amatörer möjligheten att utforska fotokonsten. Dagens smartphones med avancerade kameror är ett exempel på denna utveckling
exempel Affärsidéns betydelse
Tetra Paks grundare Ruben Rausing formulerade redan år 1930 betydelsen av en bra affärsidé:
” Ett företags idé och principerna för dess verksamhet är företagets grundval, på vilken det uppbyggs. Det får därav sin inriktning, vilja, anda och liv, blir ett levande väsen istället för en död massa. Människorna, som arbetar i företaget, får sin inriktning därefter. Om företaget kan skapa ett behov på lång sikt, har idén som låg till grund varit riktig. Företaget har då fyllt en funktion i samhällsmaskineriet.”
Vissa behov kan tillfredsställas med produkter medan andra endast genom mänskliga relationer.
5.1.3 Målgrupp
När en affärsidé formuleras behöver företaget även fundera över vilken grupp av individer som det vill nå med sin produkt. Dessa individer kallas för målgrupp. Ju mer företaget vet om sin målgrupp desto större möjligheter har det att kommunicera med den och tillgodose målgruppens behov. För att beskriva sin målgrupp kan företaget utgå från en eller flera variabler, exempelvis:
• boende
• bostadsort
• civilstånd
• inkomst
• intresse
• kön
• utbildning
• yrke
• ålder
Ett företag som säljer lådcyklar av hög kvalité kan som målgrupp ha miljömedvetna vuxna i hushåll med småbarn, som bor i områden där det är möjligt att använda lådcykeln för att på ett säkert, enkelt och hållbart sätt kunna förflytta sig inom sitt närområde.
Produkt är en vara, tjänst eller en kombination av vara och tjänst.
5.2 En hållbar affärsidé
Det är viktigt att affärsidén är välformulerad och speglar såväl behov som produkt. Ett sätt att formulera affärsidén kan vara att försöka fånga det unika i produkten och företaget. Ju tydligare, desto större är möjligheten att företagets affärsidé skiljer sig från konkurrenternas. När affärsidén ska formuleras i ord kan följande frågor vara till hjälp:
• Vad ska säljas och varför?
Beskriv produkten så detaljerat som möjligt. Tänk på att en produkt kan avse en vara, en tjänst eller en kombination av vara och tjänst. Försök att så noggrant som möjligt beskriva det eller de behov som affärsidén är tänkt att tillfredsställa. Fundera även på om behovet är primärt eller sekundärt, eller på vilken nivå i behovstrappan som behovet befinner sig på.
• Vilka är kunderna?
Kartlägg vilken typ av kunder företaget i första hand vill vända sig till med sin produkt. Utgå från variabler som exempelvis bostadsort, intressen och utbildningsnivå när målgruppen beskrivs.
• Vilka resurser behövs?
För att kunna producera varor och tjänster behövs resurser. Det kan exempelvis vara i form av material, maskiner och annan utrustning. Dessutom kan företaget behöva anställa medarbetare.
• En hållbar affärsidé?
När företaget formulerar sin affärsidé bör det även säkerställa att såväl produkt som produktion främjar en hållbar utveckling, genom att analysera miljökonsekvenserna på kort och lång sikt.
Oavsett om du är en blivande eller redan verksam företagare behöver du och dina med arbetare skaffa information om exempelvis marknaden, trender och lagar.
Mer om detta och hur du kan gå tillväga när du samlar in olika typer av information kan du läsa i avsnitt 25.
Potentiell, möjlig. Kunder har ännu inte köpt produkten, men kan sannolikt tänka sig att köpa produkten.
5.3 Testa din affärsidé
När din affärsidé är formulerad i ord är det bra om du testar den på potentiella kunder. Genom att göra en enkel marknadsundersökning kan du snabbt få veta om de tillfrågade är intresserade och kan tänka sig att köpa din produkt.
Anta att du har ett företag som heter HolkIT. Du har en affärsidé som du vill testa bland möjliga kunder. Det kan du göra i en enkät. Börja med att bestämma ditt syfte med enkäten. Därefter formulerar du frågorna. Du berättar kort om affärsidén och produkten när du delar ut enkäten. Utifrån de svar du får in är det dags att ta ställning till om det är intressant att arbeta vidare eller om affärsidén behöver förfinas. Här visas hur en enkel enkät kan utformas för HolkIT. Den inleds med ett par slutna frågor och fortsätter med öppna frågor.
Holk IT
Affärsidé
HolkIT säljer fågelholkar av nordiskt virke, målade med linoljefärg.
Vi säljer våra holkar till fågel- och naturintresserade kunder via nätet.
Svaren på frågorna 1 och 2 markeras med kryss
1) Ålder – 29 år
30–49 år 50– år
2) Boende Lägenhet Radhus eller villa Fritidshus
Besvara följande frågor
3) Vilka är dina fritidsintressen?
4) Skulle du vara intresserad av att köpa våra fågelholkar?
Motivera ditt svar.
5) Har du några synpunkter på affärsidén och produkten?
Svara så utförligt som möjligt.
Ange din mejladress om du bli kontaktad när det finns holkar till försäljning.
Tack för din medverkan!
Förpackningsföretaget Tetra Pak fick en idé som gjorde att mjölk så småningom kunde paketeras i kartong i stället för som tidigare säljas i lösvikt i rostfria mjölkkannor och glasflaskor.
I Sverige fanns fram till slutet av 1940-talet endast livsmedelsbutiker med manuell betjäning. Det var små livsmedelsbutiker som huvudsakligen sålde bröd, mjölk eller charkuterier. Den första självbetjäningsbutiken öppnades av Kooperativa förbundet, KF, i Stockholm år 1947.
Ruben Rausing, som är Tetra Paks grundare, hade redan under en vistelse i USA på 1920-talet sett livsmedelsbutiker med självbetjäning. Han insåg då att självbetjäningsbutikerna skulle kunna bli fler, förutsatt att livsmedlen kunde förpackas på sådant sätt att de skulle tåla både transporter och lagring. Men hur de skulle förpackas visste han inte då.
Sägnen säger att Ruben Rausing alltså ville hitta ett nytt sätt att förpacka och distribuera livsmedel. Men det lär vara Elisabeth Rausing, hans fru, som kläckte idén till hur mjölken skulle förpackas. På 1940-talet var det fortfarande vanligt att man stoppade korv hemma i köken. Då fylldes långa djurtarmar med kött, och när en korv blivit lagom lång snörptes tarmen till och klipptes innan man fortsatte med nästa korv.
Elisabeth föreslog att mjölk skulle kunna fyllas i ett långt rör av kartong, på motsvarande sätt som korv stoppades. Efterhand det fyllts, skulle röret kapas i ändarna i lagom stora förpackningar. Elisabeth löste alltså problemet med hur fyllning och förslutning av kartongförpackningen skulle ske.
Hennes man, Ruben, tog tillvara på idén och lyckades skapa förpackningar som var väl lämpade för livsmedel. Den första mjölkförpackningen av pappkartong, en tetraeder, började säljas år 1964. Sedan dess har förpackningarna utvecklats och nu används de för många fler livsmedel än mjölk. Idag har företaget verksamhet i mer än 170 länder, drygt 24 300 anställda och levererar drygt 179 miljarder förpackningar per år.
Kreativitet är ett begrepp som ofta förknippas med entreprenörer. Kreativitet avser förmågan att tänka nytt och se saker och ting ur nya perspektiv som när Rausings kom på att mjölk kunde förpackas annorlunda. De hade tillsammans kunskaper och
erfarenheter från ett område som de kunde använda i ett nytt sammanhang.
Detta är bara ett exempel på hur ett företag dels har kunnat formulera ett problem, dels har hittat en lösning som har varit möjlig att förverkliga.
”Att göra någonting som ingen annan har gjort tidigare är faktiskt ganska svårt”
Ruben Rausing
mer om Från idé till framgångsrikt företag
Statistiska
central byrån, SCB, är ett exempel på en statlig förvaltningsmyndighet vars främsta uppgift är att förse kunder med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning.
Läkare Utan Gränser är en NGO och hjälper människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett deras politiska åsikt, religion eller etniska tillhörighet.
5.4 Verksamhetsidéer
I stat, region och kommun, det vill säga i offentlig förvaltning, kallas en verksamhets idé för organisationsidé eller verksamhetsidé, eftersom vinstsyftet inte är den egentliga anledningen till att verksamheten bedrivs. Det är i stället politiska beslut som har lett till att dessa organisationer finns. Förenklat är det folkvalda politiker som beslutar om hur mycket pengar som ska gå till de olika offentliga organisationernas verksamheter. Pengar som i sin tur i huvudsak har kommit in till stat, regioner och kommuner via olika skatter.
En offentlig verksamhets intressenter kan vara medarbetare, medborgare och banker. Verksamhetsidéer inom den offentliga sektorn formuleras för att visa intressenterna vad man strävar efter. De offentliga verksamheterna regleras av lagar.
Även ideella organisationer formulerar verksamhetsidéer. Syftet med verksamheten i en ideell organisation kan exempelvis ha sin grund i välgörenhet eller politik. Något intresse för att skapa ekonomiska vinster finns oftast inte. Historiskt sett har ideella organisationer startat många centrala samhällsfunktioner som exempelvis hemtjänst, barnavårdscentraler och bibliotek.
En typ av ideella organisationer kallas för non-governmental organization, NGO, som kan översättas med icke-statlig organisation. Sådana verksamheter saknar statliga band och kan vara ideell eller kommersiell. NGO:s är viktiga aktörer i samhället oavsett om det handlar om mänskliga rättigheter, fattigdom, miljöfrågor eller naturkatastrofer.
Volontärbyrån är en ideell verksamhet som bidrar med kunskap i frågor kring ideellt engagemang. De förmedlar ideella uppdrag och gör det enkelt för människor och ideella organisationer att hitta varandra.
Volontärbyrån ger även stöd och utbildning till ideella organisationer i att leda, rekrytera och motivera frivilliga som vill arbeta ideellt, det vill säga utan någon ekonomisk ersättning.
Såväl en affärsidé som verksamhetsidé bör vara tydlig. Den bör inte vara för lång och dessutom lätt att förstå av alla som är intresserade av företaget. I dagligt tal används ibland affärsidé oavsett om det avser ett vinstdrivande företag eller inte.
5.5 Kort om kapitlet
Det här avsnittet har behandlat affärsidén och dess betydelse för ett vinstdrivande företag.
Affärsidéer har en nära anknytning till behov och produkt. Det är av största vikt att affärsidén är formulerad på ett tydligt sätt gentemot intressenterna. En produkt kan vara en vara, en tjänst eller en kombination av vara och tjänst.
Behov kan vara primära eller sekundära. De primära måste uppfyllas före de sekundära. Ett annat sätt att beskriva behov är genom Maslows behovstrappa. Enligt teorin behöver behov på lägre nivåer tillfredsställas innan behov på högre nivåer kan uppfyllas. Vissa undantag finns dock och människor kan pendla mellan olika nivåer i behovstrappan.
Målgrupp kallas de personer som företaget riktar sin produkt till. Ju mer företaget känner sin målgrupp, desto bättre kan företaget tillgodose deras behov.
Det innehåll som kan finnas i en affärsplan presenterades i form av en mall med några huvudrubriker.
Med hjälp av ett företagsexempel beskrevs hur en idé så småningom lett fram till ett internationellt företag.
Avsnittet avslutades med att ta upp verksamhetsidéer i offentlig förvaltning och ideella organisationer.
Affärsplanen visar vägen
Inför en företagsstart behöver du på ett strukturerat sätt samla information om dig och ditt tänkta företag i en affärsplan.
Affärsplanen är ett levande dokument som du kommer att arbeta med även när ditt företag är igång.
Mycket förenklat bör en affärsplan innehålla de delar som visas här nedan. Dessutom bör exempelvis miljö och hållbar utveckling vara perspektiv som genomsyrar affärsplanen.
➤ Affärsidé
➤ Finansiering
➤ Företagsform
➤ Ägare
➤ Kalkyl
➤ Budget
➤ Målgrupp
➤ Marknad
Kursiv text avser delar i affärsplanen som kommer att behandlas längre fram i läromedlet.
➤ Sammanfattning och analys
Kapitlets frågeställningar
• På vilka sätt kan ett företag skaffa kapital?
• Hur går det till att låna pengar i en bank?
• Kostar det något för det företag som lånar pengar i en bank?
• Vad är ränta?
• Hur kan ett företag beräkna sitt behov av startkapital?
6. Finansiering
Det räcker förstås inte bara med en genomtänkt affärsidé. Även finansiella förutsättningar krävs för att ett företag ska kunna startas. I det här avsnittet står det blivande företagets finansiering i fokus. Förutom olika begrepp som är förknippade med lån, beskrivs en balansbudget, som visar vad ett blivande företags kapital ska användas till samt hur det ska anskaffas.
6.1 Ekonomiska förutsättningar
Ett företag som ska starta behöver i de allra flesta fall kapital, det vill säga pengar. Det kan antingen vara ett kapital som ägaren satsar och/eller ett främmande kapital i form av lån. Kapital är något som så gott som alla företag behöver för att exempelvis kunna köpa utrustning, som datorer, maskiner och inventarier, eller andra investeringar som behövs för att kunna starta verksamheten. Inventarier kan vara kontorsmöbler och butiksinredning.
Kredit innebär att till exempel en bank, låter en kredittagare förfoga över en summa pengar, mot löfte om en senare återbetalning av summan.
De företag som ska tillverka varor kan dessutom behöva köpa in material så att produktionen kan komma i gång. För att kunna köpa in detta inför företagsstarten behöver företaget tillräckligt mycket kapital. Genom ekonomiska beräkningar kan ägarna se om företaget har tillräckligt stort kapital eller om företaget behöver ta ett lån.
exempel Ekonomisk beräkning
Yasmin och Frida tänker starta ett företag efter gymnasiet, Finsnickeri AB.
De bidrar tillsammans med 50 000 kronor, men räknar med att de behöver investera 40 000 kronor i maskiner och verktyg.
Trots att 50 000 kronor täcker investeringen på 40 000 kronor bestämmer de sig ändå för att låna 10 000 kronor, eftersom de vill ha goda marginaler. För att kunna känna sig lite säkrare i företagsstarten och för att ha råd med oväntade kostnader, kan företag känna ett behov av att låna lite extra.
Det innebär att Yasmin och Frida kommer att betala räntekostnader för lånet. ”Det är värt det”, tycker de.
6.2 Om lån
Det är vanligt att företag lånar pengar externt. När exempelvis en bank lånar ut pengar till ett företag innebär det att banken ger företaget kredit. Lånet och kostnaden för lånet påverkar företagets ekonomi. Det finns flera begrepp som kan användas när man vill benämna den som lånar respektive lånar ut pengar:
Den som lånar ut pengar kan kallas:
• borgenär
• kreditgivare
• långivare
Den som lånar pengar kan kallas:
• gäldenär
• kredittagare
• låntagare
En låntagare har en skuld till långivaren och långivaren en fordran på låntagaren.
Gemensamt för alla lån är att de har en löptid som långivaren och låntagaren har kommit överens om. Löptiden avser den tid som pengarna lånas ut. Det kan vara allt från några dagar till flera år. Ett lån som löper från den 1 maj till och med den 31 oktober har en löptid på sex månader och ett lån som löper från den 15 april till den 14 april året därpå har en löptid på ett år.
Lånevillkoren kan skilja sig åt. Ibland används standardiserade lånevillkor, andra gånger kommer långivaren och låntagaren överens om egna lånevillkor. Inom företag talar man ofta om kortfristiga lån när löptiden är kortare än ett år. Långsiktiga lån har en löptid som sträcker sig över en period som är minst ett år.
Det moderna bankväsendet utvecklades under medeltiden, främst i Italien. Bilden visar oljemålningen Penningväxlaren och hans hustru, 1514 av Quentin Massys (c.1466–1530).
6.3 Amortering
Amortering innebär en periodisk avbetalning av ett lån.
När någon återbetalar ett lån, helt eller delvis, görs en amortering. Det innebär att skulden minskar vid varje amorteringstillfälle. Om beloppet på amorteringen är detsamma varje gång kallas sättet att amortera för rak amortering. Det förekommer även att lån under en del av löptiden är amorteringsfria.
Lånevillkor
Ett lån på 60 000 kronor tas den 1 januari år 20x1 och har en löptid på 3 år, det vill säga till och med den 31 december år 20x3. Amortering ska ske den 31 december varje år under löptiden. I det här fallet betalar låntagaren ingen ränta på lånet till långivaren.
Villkor
Löptid 3 år 1 jan 20x1 – 31 dec 20x3
Skuld 60 000 kr
Amorteringstillfällen 3 st
Amortering per år 20 000 kr 60 000 kr/3 år
Betalning
Amortering den 31 december år 20x1 20 000 kr
Amortering den 31 december år 20x2 20 000 kr
Amortering den 31 december år 20x3 20 000 kr
exempel Beräkning av amortering
Ränta är kostnaden för att låna pengar eller avkastningen på sparade pengar, uttryckt som en procentandel av låne- eller sparbeloppet
6.4 Ränta
I dag är det självklart att man får betala ränta på lånade pengar. Ränta är det långivaren får i ersättning för att låna ut sina pengar. För en låntagare är ränta det hen får betala för att få låna pengar och skulle kunna kallas för det pris som måste betalas för att få låna.
En långivare behöver inte utföra något arbete för att få ränta. Varför ska då en låntagare betala ränta? Långivaren kunde, i stället för att ha lånat ut pengar, ha placerat dem på ett sätt som gett annan avkastning. Långivaren vill alltså ha ränta på de utlånade pengarna som en ersättning för den avkastning hen annars kunde ha fått. Tanken är givetvis att låntagaren ska betala tillbaka pengarna till långivaren. Men långivaren riskerar alltid att pengarna inte återbetalas. Ränta kan därför dessutom ses som en ersättning för den risken.
Mellan låntagare och långivare tecknas ett avtal, ett så kallat skuldebrev, där bland annat följande regleras:
• löptid
• räntesats, det vill säga årsränta angiven i procent
• tidpunkter då amortering och ränta ska betalas
Styrräntan är den ränta som Riksbanken använder som verktyg för att nå Sveriges inflationsmål, och som i sin tur påverkar bankers in-och utlåningsräntor.
mer om Riskbedömning
Begreppet risk kan betyda olika saker, även för företag. I uppstarten anses de flesta företag som riskfyllda. Anledningen till detta är den osäkerhet som förknippas med oetablerade företag. Företaget har ju inte bevisat att det kan betala medarbetarnas löner, leverera produkter till kunder och gå i vinst ännu. Ett stabilt företag som varit lönsamma under en lång period bedöms därför nästan alltid som ”säkrare” för långivare, samarbetspartners, leverantörer, de anställda och kunderna.
En viktig faktor som påverkar ett företags möjlighet att överleva i framtiden är hur företaget väljer att finansiera sig. Ett företag som finansierar sitt företag med en hög grad av lån påverkas mer av höjda räntor. I sådana fall kan en liten räntehöjning av den så kallade styrräntan bli mycket kostsam för företaget. Exempelvis innebär en höjning av räntesatsen med en procentenhet, från fyra procent till fem procent, en ökning av räntekostnaderna med 25 procent. I mycket stora företag kan banklånen uppgå till flera miljarder kronor; små räntehöjningar kan alltså innebära ökade kostnader på tiotals miljoner kronor.
I sådana fall kan företaget behöva göra en extra amortering för att minska lånebeloppet och därmed räntekostnaderna.
6.4.1 Beräkna ränta
Ränta beräknas på den skuld som låntagaren har till långivaren och anges i procent som avser en så kallad årsränta. När man beräknar ränta kan man använda räntedagsbas 365/365. Det betyder att man räknar med årets alla 365 dagar. Om man i stället använder räntedagsbas 360/360 antas samtliga månader ha 30 dagar. Den sistnämnda används i det här läromedlet och innebär att ett år antas bestå av 360 dagar, ett halvår av 180 dagar och en månad av 30 dagar.
Ränta beräknas på skulden och betalas oftast i efterskott. Efter varje gjord amortering minskar skulden. Därmed kommer även räntan i kronor att bli lägre, förutsatt att räntesatsen är densamma. Om en skuld amorteras den 28:e i varje månad beräknas alltså räntan på den skuld som fanns innan amorteringen gjordes. De räntesatser som erbjuds i banker varierar över tid. I exemplen här används en fiktiv ränta, som inte alltid stämmer med aktuella räntesatser som gäller för olika lån.
exempel Ränteberäkning 1
Ränteberäkning för lån som endast amorteras vid löptidens slut
Villkor
Löptid
12 månader 1 jan 20x1 – 31 dec 20x1
Skuld 60 000 kr
Amorterings¬tillfällen 1 st 31 dec 20x1
Räntesats 5 %
Sammanlagd betalning under löptiden
Amortering 60 000
Ränta + 3 000 60 000 × 0,05 = 3 000
Totalt 63 000
exempel Ränteberäkning 2
Ränteberäkning för lån som amorteras två gånger under löptiden
Villkor
Löptid
12 månader 1 jan 20x1 – 31 dec 20x1
Skuld 60 000 kr 1 jan 20x1 – 31 dec 20x1
Amorterings¬tillfällen 2 st 30 juni och 31 dec 20x1
Räntesats 5 % ränta betalas i samband med amortering
Den 30 juni betalas
Amortering
30 000 60 000/2 = 30 000
Ränta + 1 500 60 000 × 0,05 × (6 × 30 dagar/360) = 1 500
Totalt 31 500
Den 31 december
Amortering
30 000 60 000/2 = 30 000
Ränta + 750 30 000 × 0,05 × (6 × 30 dagar/360) = 750
Totalt
30 750
Sammanlagd betalning under löptiden
Amorteringar 60 000
Ränta + 2 250
Totalt
62 250
Fysisk person är en juridisk term för en person eller individ i egentlig mening, en människa, till skillnad från en juridisk person som exempelvis kan utgöras av ett företag, en förening eller en fysisk persons dödsbo.
Juridisk person är ett juridiskt begrepp för en sammanslutning, som har egen rättskapacitet, det vill säga kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. En juridisk person kan ingå avtal, äga tillgångar och ådra sig skulder.
6.5 Lån med säkerhet
Banken, som här är en långivare, kan skydda sina fordringar genom att kräva en säkerhet av företaget. Om det senare visar sig att företaget inte kan betala sina skulder, träder säkerheten in i dess ställe. En säkerhet kan vara en borgensförbindelse eller en pant.
6.5.1
Borgen
En form av säkerhet är borgen. Den som går i borgen för ett lån, kallas för borgensman. Borgensmannen kan vara en juridisk person eller en fysisk person. Ett grundläggande krav för att kunna bli en borgensman, oavsett denne är en juridisk eller fysisk person, är en god ekonomi.
Borgensmannen går i god för låntagaren, vilket innebär att borgensmannen blir betalningsansvarig om låntagaren själv inte klarar av att betala tillbaka lånet. Detta innebär att borgensmannen övertar lånet och blir skyldig att betala räntor för det lån som tidigare var låntagarens. För nya företag är det vanligt att banken kräver att ägaren ska gå i borgen för det lån som företaget tar.
Borgen kan användas om det inte finns någon annan form av säkerhet, men används också ofta som en kompletterande säkerhet vid exempelvis inteckning av företag. Mer om detta längre fram.
6.5.2 Pant
Pant är en form av säkerhet. Ett exempel på pant är fastighet. Det är vanligt att såväl företag som privatpersoner lämnar en fastighet som säkerhet när de tar ett lån. Om det visar sig att företaget inte kan betala tillbaka skulden, kan banken initiera en försäljning av fastigheten och använda pengarna från försäljningen för att täcka skulden. Om en fastighetsägare lämnar fastigheten som säkerhet, måste det skrivas in i fastighetsregistret vid Lantmäteriet.
Företagshypotek är ett juridiskt begrepp som innebär att ett företag ställer sina egendomar som säkerhet när företaget tar ett lån. Om en kreditgivare, oftast en bank, inte får betalt ger företagshypoteket kredit givaren rätt till företagets egendomar.
Det går också att pantsätta själva företaget, genom att göra en så kallad inteckning i företaget. Om företaget inte kan betala sin skuld får banken, förutom den pantsatta fastigheten, även ta över företagets tillgångar, exempelvis lager och maskiner. Pengarna som fås vid försäljningen får banken använda för att täcka sina fordringar, det vill säga den skuld som företaget inte har kunnat återbetala till banken. Även företagshypotek ska registreras för att gälla, vilket sker hos Bolagsverket.
För att fastigheten ska bli en säkerhet måste det skrivas in i fastighetsregistret vid Lantmäteriet.
Lantmäteriet är den myndighet som kartlägger Sverige. Till uppgifterna hör också att registrera och säkra ägandet av alla fastigheter samt hantera deras gränser. Fastighetsregistret är Sveriges officiella register över hur marken i vårt land är indelad och över vem som äger vad.
mer om Crowdfunding
Ett alternativ till banklån
Crowdfunding, som i Sverige även kallas för folkfinansiering, innebär att vem som helst kan satsa pengar i projekt som behöver kapital för att kunna förverkligas.
Crowdfunding är ett finansieringsalternativ som har vuxit i takt med den ökade digitaliseringen. Den har skapat möjligheter för privatpersoner att låna ut såväl små som stora belopp till entreprenörers affärsidéer och projekt. Samtidigt har entreprenörer fått ökade möjligheter att finansiera sin verksamhet.
6.6 Balansbudget inför starten
I balansbudgeten sammanfattas ett nystartat företags behov av startkapital och hur detta ska finansieras. Balansbudgeten sammanfattar med andra ord företagets ekonomiska ställning, det vill säga balansen mellan tillgångar och skulder. Balansbudgeten kallas också ibland för finansierings- eller kapitalbehovsbudget.
6.6.1 En balansbudget
En balansbudget består av två delar. Den vänstra delen består av tillgångar och visar vad kapitalet har använts till. Med tillgångar menas exempelvis fastigheter, maskiner och likvida medel. Summan av värdet på tillgångarna kallas här för kapitalanvändning.
Den högra delen av en balansbudget visar hur företaget har fått sitt kapital. Den består av dels de pengar som ägaren har satsat i företaget, eget kapital, dels pengar som företaget har lånat, främmande kapital såsom banklån och skulder till leverantörer. Summan av eget kapital och främmande kapital kallas här för kapitalanskaffning.
Budget är en planering i siffror.
Med likvida medel avses bland annat företagets kontanter och de pengar som finns på bankkonton. Företagets kontanter kan förvaras i ett kassaskrin eller kassaskåp och kallas för kassa
Med leverantör avses den eller de som det egna företaget köper produkter av.
Om man liknar en balansbudget vid en våg, finns tillgångarna i den vänstra vågskålen och kapitalet i den högra vågskålen. Dessa vågskålar ska väga exakt lika mycket. Balansbudgeten visar med andra ord hur företaget kommer att finansiera sina tillgångar.
exempel Balansbudget
Tillgångar
Fastighet
Maskiner och inventarier
Kassa och bank
Summa kapitalanvändning
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Banklån
Summa kapitalanskaffning
exempel Balansbudget
Balansbudget inför år 20x1
Love och Nike ska köpa ett före detta pensionat som de ska driva i egen regi under namnet Pensionata AB. De ska nu göra en balansbudget. Deras behov av kapital uppgår till 1 450 000 kronor. Pengarna behövs för att:
• köpa fastigheten för 950 000 kronor
• göra inköp av nya inventarier och viss utrustning för 475 000 kronor
• kunna ha likvida medel i kassa och bank för den första tidens övriga utgifter på 25 000 kronor
Eftersom de nya ägarna själva är beredda att satsa 200 000 kronor
i eget kapital så återstår ett lånebehov på 1 250 000 kronor. Den lokala sparbanken hjälper till med ett banklån på detta belopp.
Lånet har en löptid på tio år från och med den 1 januari 20x1. Det första året är amorteringsfritt. Övriga år görs amorteringen den 31 december. Ränta uppgår till 6 % och betalas den 31 december varje år.
Fastigheten och borgen från Love och Nikes föräldrar utgör säkerheter för lånet. Med dessa förutsättningar ser balansbudgeten ut som följer:
Balansbudget 1 januari år 20x1, kr
Tillgångar
Eget kapital och skulder
Fastighet 950 000 Eget kapital 200 000
Maskiner och inventarier 475 000
Kassa och bank 25 000
Summa
Banklån 1 250 000
Summa
kapitalanvändning 1 450 000 kapitalanskaffning 1 450 000
För att ett blivande företag ska få låna pengar från bank eller motsvarande måste företaget visa sin affärsplan. Utifrån affärsplanen gör banken bland annat en bedömning om företaget anses kunna amortera och betala ränta på lånet samt om själva affärsidén i sig kan anses vara livskraftig.
Affärsplanen visar vägen
Inför en företagsstart behöver du på ett strukturerat sätt samla information om dig och ditt tänkta företag i en affärsplan.
Affärsplanen är ett levande dokument som du kommer att arbeta med även när ditt företag är igång.
Mycket förenklat bör en affärsplan innehålla de delar som visas här nedan. Dessutom bör exempelvis miljö och hållbar utveckling vara perspektiv som genomsyrar affärsplanen.
➤ Affärsidé
➤ Finansiering
➤ Företagsform
➤ Ägare
➤ Kalkyl
➤ Budget
➤ Målgrupp
➤ Marknad
Kursiv text avser delar i affärsplanen som kommer att behandlas längre fram i läromedlet.
➤ Sammanfattning och analys
6.7 Kort om avsnittet
Företag kan finansiera sin verksamhet med eget kapital och/eller främmande kapital. Det här avsnittet har beskrivit vad lån innebär och hur man beräknar ränta på lån.
Den tid man har kommit överens om att lånet ska gälla kallas för lånets löptid. Amortering är den del av en skuld som låntagaren betalar tillbaka till långivaren.
Ränta är en kostnad för låntagaren. För långivaren kan ränta ses som en ersättning. Ränta anges i en procentsats som avser ränta under ett år. I det här läromedlet används räntedagsbas 360/360.
En låntagare kan skydda sina fordringar genom säkerheter. Borgen innebär att en borgensman går i god för en låntagare. En annan säkerhet är pant som exempelvis kan vara en fastighet.
Balansen mellan tillgångar och skulder visar den ekonomiska ställningen vid en given tidpunkt. Balansbudgeten som bör göras innan ett företag startar, visar summa kapitalanvändning och summa kapitalanskaffning.
Kapitlets frågeställningar
• Vilket är syftet med verksamt.se?
• Vilka olika företagsformer finns och vad innebär de?
• Varför finns det olika företagsformer?
• Hur kan en organisation utan någon näringsverksamhet bedrivas?
• På vilket sätt skiljer sig ideella föreningar och stiftelser, från de fem företagsformerna?
7. Företagsformer
Med en affärsidé och goda ekonomiska förutsättningar att bilda ett företag, är det dags att välja en lämplig form att driva företaget i. På verksamt.se har flera myndigheter samlat sådan information som en nyföretagare kan behöva, exempelvis om företagsformer. Detta avsnitt avslutas med att ta upp vad franchising innebär.
7.1 Verksamheter
På verksamt.se finns det information från de statliga myndigheterna Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. De vänder sig till både blivande och redan verksamma företagare. På verksamt.se finns även ett stort antal e-tjänster.
7.1.1 Bolagsverket
Bolagsverkets uppdrag är att registrera företag och hantera ändringar av uppgifter som rör befintliga företag. Dessutom tar det emot årsredovisningar. På Bolagsverkets hemsida finns ett näringslivsregister, där det är möjligt att exempelvis se om ett företagsnamn är registrerat eller inte.
7.1.2
Skatteverket
Skatteverket har ett brett arbetsfält och ansvarar bland annat för beskattningen av privatpersoner och företag. Dessutom ansvarar de för folkbokföringen vilket innebär att de sköter registreringen av födda, avlidna, inflyttade eller utflyttade personer, samt av de som flyttar inom Sverige.
Ett sätt att driva företag kan vara i ett kooperativ, där alla delägare har gemensamt ansvar. Vanligast är i så fall att driva företaget i en ekonomisk förening.
7.1.3 Tillväxtverket
Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft. Det sker genom stöd åt blivande och befintliga företag exempelvis i form av kunskap, nätverk och finansiering. Enligt myndigheten kan konkurrenskraften öka när företag utvecklar ny kunskap, arbetar smartare samt tar fram nya varor och tjänster. Vidare anser man att företag kan skaffa sig ökade konkurrensfördelar genom att arbeta aktivt med miljö och sociala frågor.
7.2 Fem företagsformer
Svensk lagstiftning gör det möjligt att välja mellan olika företagsformer för ett företags verksamhet. Några vanliga företagsformer är:
• enskild näringsverksamhet (enskild firma)
• handelsbolag
• kommanditbolag
• aktiebolag
• ekonomisk förening
När man driver ett företag själv, utan anställda, kan man hyra ett kontor på ett företagshotell eller dela lokal med andra företagare. På så sätt får man arbetskamrater att utbyta tankar och nätverka med.
7.2.1 Enskild näringsverksamhet
I företagsformen enskild näringsverksamhet ägs och drivs verksamheten av en enda person. Det krävs ingen minsta kapitalinsats. Ägaren har ett obegränsat ekonomiskt ansvar, vilket innebär att hen personligen ingår avtal och ansvarar för företagets skulder. Om företaget inte kan betala sina skulder, kan ägaren tvingas sälja sina privata tillgångar, exempelvis hus och bil.
7.2.2 Handelsbolag
Bolagsavtal
I såväl handelsbolag som kommanditbolag bör ett skriftligt bolagsavtal upprättas. Det kan upprättas mellan några eller alla bolagsmän och reglerar deras relation avseende exempelvis arbetsuppgifter, arbetsinsats och hur de vill att vinsten ska fördelas.
Ett handelsbolag, HB, startas av minst två personer eller företag. Företagsformen är en juridisk person. Det krävs ingen kapitalinsats. Delägarna som kallas för bolagsmän är både:
• personligt ansvariga, vilket innebär att var och en av bolagsmännen ansvarar med sin privata ekonomi, för företagets skulder som exempelvis lån och
• solidariskt ansvariga, vilket innebär att var och en av bolagsmännen kan tvingas att betala företagets skulder, oavsett vem av bolagsmännen som har ingått avtalen.
7.2.3 Kommanditbolag
Kommanditbolag, KB, är en variant av handelsbolag och ska ha minst en komplementär och minst en kommanditdelägare. Komplementären har, till skillnad från kommanditdelägaren, ett obegränsat och solidariskt ekonomiskt ansvar. Kommanditdelägaren är endast ansvarig för det kapital som denne har satsat. I övrigt är det ingen skillnad mellan handelsbolag och kommanditbolag.
Helena Hedblom är vd och koncernchef för det publika aktiebolaget Epiroc, som är leverantör av innovativa lösningar för gruv- och anläggningsindustrin.
7.2.4 Aktiebolag
Ett aktiebolag, AB, är en juridisk person och kan ha ett obegränsat antal ägare. I aktiebolag äger man andelar i form av aktier. Aktiebolag kan vara privata eller publika. I privata aktiebolag är den lägsta tillåtna kapitalinsatsen 25 000 kronor. I publika aktiebolag är den lägsta tillåtna kapitalinsatsen 500 000 kronor. I publika aktiebolag erbjuds allmänheten aktier via börsen. Exempel på svenska publika aktiebolag är Clas Ohlsson, Ericsson, Handelsbanken, Hennes & Mauritz och Volvo. I dessa företag kan alla bli delägare genom att köpa deras aktier på börsen.
En styrelse består av en grupp personer som är utsedda att ansvara för organisation, förvaltning och beslutsfattande i exempelvis ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.
Aktiebolag är en företagsform som begränsar delägarnas personliga ansvar, eftersom företagets ekonomi är helt skild från ägarnas privatekonomi. Det enda en aktieägare kan förlora är den del av aktiekapitalet som motsvaras av hens aktier. I ett aktiebolag företräds och leds verksamheten av en styrelse.
7.2.5 Ekonomisk förening
En ekonomisk förening förkortas Ek. för. och är en juridisk person. Den bildas av minst tre personer eller företag. Syftet är att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen.
De som vill vara medlemmar i föreningen behöver betala en medlemsavgift, som är det enda som medlemmen riskerar att förlora. Det krävs ingen minsta kapitalinsats, vilket betyder att medlemmarna inte har något personligt ekonomiskt ansvar.
I en ekonomisk förening företräds och leds verksamheten av en styrelse. Ekonomiska föreningar bedriver kooperativ verksamhet där medlemmarna äger föreningen, som kan vara konsumentägd eller producentägd.
7.2.6 Beskattning och årsredovisning
Kraven på beskattning av företaget och de anställda, hur företags ekonomi ska redovisas samt hur vinst och förlust ska fördelas skiljer sig åt mellan de olika företagsformerna. Mer om det kommer du att läsa längre fram i dina studier i företagsekonomi.
Kriterier
Enskild närings-
Handelsbolag
Kommanditbolag
Aktiebolag Ekonomisk verksamhet förening
Juridisk person Nej Ja Ja Ja Ja
Antal ägare
Endast 1 person
Ägarnas ansvar Näringsidkaren
Minst 2 personer
Minst 2 personer
Minst 1 person
Minst 3 personer eller företag eller företag eller företag eller företag
Bolaget kan ingå
Bolaget kan ingå
Bolaget kan Föreningen kan ansvarar person- avtal men kan det avtal men kan det ingå avtal och ingå avtal och ligen för de avtal inte betala sina inte betala sina ansvarar för ansvarar för som ingås och för skulder är bolags- skulder är komple- skulderna. skulderna. företagets skulder. männen ansvariga. mentären ansvarig.
Kapitalkrav Nej Nej
Komplementär: nej. Privata aktiebolag Ja, i form av en Kommandit- minst 25 000 kr. kontant- eller delägare: minst 1 kr. Publika aktiebolag arbetsinsats. minst 500 000 kr.
Företrädare Den enskilde Bolagsmännen Komplementären Styrelsen Styrelsen näringsidkaren
7.3 Ideella föreningar och stiftelser
Vissa verksamheter bedrivs som ideella föreningar eller stiftelser. Men de startas normalt inte i syfte att bedriva näringsverksamhet, utan av helt andra skäl. En ideell förening kan bildas av flera olika anledningar. Det behövs i stort sett bara ett antal personer med ett gemensamt mål. En stiftelse bildas av en eller flera personer. En av anledningarna kan vara att privatpersoner har önskat att ge pengar till vad de anser vara angelägna ändamål.
Stiftelsen Berättarministeriet erbjuder kompetensstärkande lärarstöd och kostnadsfria skolprogram som lockar eleverna, oavsett kunskapsnivå, att erövra det skrivna ordet.
exempel Företagsformer
Enskild firma
Anna har seglat ända sedan hon var liten. De senaste åren har hon jobbat extra på olika seglarskolor och ofta fått frågor om hon kan ge privatlektioner. Nu har hon bildat ett eget företag, Anna Eriksdotter Enskild firma, så att hon kan få sina ersättningar inbetalda dit.
Handelsbolag
Två inredare med erfarenhet av homestaging, en chaufför och en regiassistent har hittills arbetat var och en för sig. Nu har de bildat Criss HB. De tar gemensamma uppdrag av privatpersoner, som vill ha hjälp med att iordningställa sina hem inför en försäljning.
Kommanditbolag
Tre syskon vill erbjuda catering med mat som är närodlad och KRAVmärkt och de har därför bildat Syscat KB tillsammans. Två av syskonen har möjligheter att ägna sig på heltid åt verksamheten och är komplementärer. Det tredje syskonet har valt att vara kommanditdelägare.
Aktiebolag
Aktiebolag är den vanligast förekommande företagsformen i Sverige. Ett aktiebolag måste ha minst en ägare. Några exempel på stora svenska aktiebolag är God El, SkiStar och H&M.
Ekonomisk förening
Ekonomiska föreningar kan vara konsumentägda, som exempelvis COOP och Riksbyggen. Några exempel på producentägda ekonomiska föreningar är SCAN och Skånemejerier.
exempel Ideella föreningar och stiftelser
Ideell förening
Några föräldrar adopterade barn från ett barnhem i Kina vid ett och samma tillfälle. Hemkomna bildade de en föräldraförening.
Det finns inget vinstsyfte med föreningen, utan tanken är att föreningen ska kunna söka pengar ur fonder för att exempelvis kunna göra en återresa till barnens ursprungsland.
Stiftelse
Berättarministeriet är en stiftelse som vill bidra till ett samhälle där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet.
Verksamheten vänder sig till barn och unga mellan 8 och 18 år i områden med hög arbetslöshet.
Berättarministeriet är ett samverkansprojekt mellan kommuner, det privata näringslivet och ideella företag där alla bidrar och tar ett gemensamt ansvar för verksamheten.
Bland de första företagen som började med franchising i Sverige kan nämnas Hemglass, McDonald’s och SDR Svensk Direktreklam. Ett annat välbekant franchiseföretag är Pressbyrån.
7.4 Franchising
Ett alternativ till att starta ett eget företag är att driva en verksamhet i form av franchising. Det innebär helt kort att den som äger ett affärskoncept, franchisegivaren, mot en ersättning hyr ut rätten till affärskonceptet och varumärket till andra företagare, som kallas franchisetagare. Juridiskt och ägarmässigt är franchisetagaren fristående från franchisegivaren.
För en person som vill prova att driva ett eget företag kan franchising vara ett bra alternativ. Franchisetagaren använder ett affärskoncept som fungerar. Dessutom finns det redan rutiner för exempelvis administration, ekonomi och marknadsföring.
Franchising har blivit allt vanligare i Sverige. Begreppet kommer ursprungligen från USA och blev känt i Sverige i början av 1970-talet. Antalet har ökat sedan dess. Idag finns det fler än 750 franchisekedjor på den svenska marknaden. Dessa sysselsätter över 150 000 personer.
Affärsplanen visar vägen
Inför en företagsstart behöver du på ett strukturerat sätt samla information om dig och ditt tänkta företag i en affärsplan.
Affärsplanen är ett levande dokument som du kommer att arbeta med även när ditt företag är igång.
Mycket förenklat bör en affärsplan innehålla de delar som visas här nedan. Dessutom bör exempelvis miljö och hållbar utveckling vara perspektiv som genomsyrar affärsplanen.
➤ Affärsidé
➤ Finansiering
➤ Företagsform
➤ Ägare
➤ Kalkyl
➤ Budget
➤ Målgrupp
➤ Marknad
Kursiv text avser delar i affärsplanen som kommer att behandlas längre fram i läromedlet.
➤ Sammanfattning och analys
7.5 Kort om avsnittet
I samband med en företagsstart behöver man ha kontakt med Skatteverket och eventuellt även Bolagsverket och Tillväxtverket. På verksamt.se finns information för såväl den som tänker starta eller den som redan har startat ett företag.
Avsnittet har även tagit upp de vanligaste företagsformerna samt franchising.
Utifrån affärsidé, finansiering och kunskap om företagsformer är det dags att registrera företaget, vilket nästa avsnitt handlar om.
Webbadresser företagsstart
Det finns många platser där man kan få kunskaper och råd inför en företagsstart. Några av dessa är:
• almi.se
• arbetsformedlingen.se
• bolagsverket.se
• coompanion.se
• enterpriseeurope.se
• forsakringskassan.se
• ifs.a.se
• nyforetagarcentrum.com
• skatteverket.se
• tillvaxtverket.se
• verksamt.se
Kapitlets frågeställningar
Förvaltarskap innebär att en person har bedömts sakna förmågan att ta hand om sig själv eller sin egen ekonomi, och en förvaltare har utsetts.
• Vem får starta eget företag?
• Vad kan ett företag ha för namn?
• Vem eller vilka har rätt att företräda ett företag?
• Vad ska en registrering av ett företag innehålla?
• Vilken är skillnaden mellan bruttolön och nettolön?
8. Registrera företaget
Nu återstår själva registreringen av företaget. Alla företag måste registreras hos olika myndigheter, men var och hur beror på vilken företagsform man har valt. Därefter får företaget ett registreringsbevis och ett organisationsnummer. Förutom den formella registreringen kan man behöva en domänadress och en logotyp för företaget.
8.1 Vem får starta eget?
Alla myndiga personer får starta eget. Men det finns undantag. Innan man startar ett företag, är det viktigt att ta reda på om det krävs något tillstånd . För verksamheter som hanterar livsmedel ställs det krav på hur de ska hanteras. I andra fall krävs en särskild utbildning, exempelvis för advokater, läkare och revisorer.
Man får inte heller vara försatt i konkurs. En person eller ett bolag som inte kan betala sina skulder och inte kommer att kunna göra det under en längre tid, kan försättas i konkurs. En konkurs innebär att i princip alla tillgångar tas om hand av en konkursförvaltare och används för att betala av skulder.
Den som vill starta eget får inte vara satt under förvaltarskap. Det kan vara aktuellt för den som inte kan vårda sig eller sin egendom på grund av exempelvis sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd. Det är tingsrätten som beslutar om någon ska sättas under förvaltarskap.
Även om de formella kraven för att få starta ett företag är uppfyllda behöver du fundera över vilka förutsättningar du har, såväl ekonomiska som personliga. Förutsättningarna skiljer sig givetvis åt mellan olika individer och vilken typ av företag som ska startas.
Det finns många privata tandläkare. Det säger sig själv att det inte är vem som helst som får driva en sådan verksamhet.
8.1.1 Personliga förutsättningar
Vilka personliga egenskaper som är viktiga beror på vilket företag som ska startas, men några egenskaper som brukar lyftas fram är kreativitet, tålamod, nyfikenhet och god självkännedom. Har du en förmåga att se dina styrkor och svagheter, kan du anlita andra för sådant du själv är mindre bra på.
Kreativitet handlar om förmågan att undersöka och hitta nya samband. En kreativ person bryter eller utvecklar invanda tankemönster och kan på så sätt lyckas med det som andra tycker verkar omöjligt.
Administration kan betyda förvaltning, skötsel eller ledning av en verksamhet. Ofta förknippat med kontorsarbete.
Bisyssla
En heltidstjänst för en anställd brukar motsvara cirka 40 timmar i veckan. Många egna företagare arbetar, åtminstone inledningsvis, mer än så. Men det finns även företag som drivs vid sidan av en anställning.
När en person, förutom att vara anställd, jobbar med uppdrag vars ersättning betalas till det egna företaget, kallas det ofta för att hen har en bisyssla.
Du kan välja att sköta alla arbetsuppgifter på egen hand – allt från produktion till administration. Ibland kan det dock innebära att du inte får tillräckligt mycket tid att ägna dig åt det du är bäst på. Då kan ett alternativ vara att anlita externa företag som är specialister på exempelvis ekonomi eller it.
Vad händer om ditt företag mot förmodan inte utvecklas som planerat? Kan du då ändå försörja dig på verksamheten? Är det nödvändigt att du har en anställning vid sidan om företaget?
Dessa och många fler frågor kan du behöva ställa dig för att ha en viss mental beredskap, om företaget trots alla förberedelser inte går som du har tänkt dig. Det kan vara värt att diskutera dessa frågor med några pålitliga personer i din omgivning. Det kan vara med personer inom familjen, bland dina vänner och arbetskamrater eller någon som redan driver ett företag i en liknande bransch.
En frilansare är en person som utför uppdrag åt företag, utan att vara anställd i dem. En frilansare startar ofta ett eget företag. Det finns frilansare inom olika yrken, till exempel bland fotografer och journalister.
iis.se – stiftelsen för internetinfrastruktur, är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av internet i Sverige. De ansvarar bland annat för internets svenska toppdomän .se, registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret.
Patent- och registreringsverket, PRV, arbetar med nya idéer i framkant varje dag. Deras uppdrag är bland annat att skydda innovationer med hjälp av patent, design- och varumärkesskydd.
8.2 Vad ska företaget heta?
Med firma avses namnet på ett företag. När man har valt firma till sitt företag kan man söka om skydd för densamma på Bolagsverket. En enskild firma och ett handelsbolag har ensamrätt till sitt företagsnamn i det län där företaget har sin verksamhet och adress. Ett aktiebolag och en ekonomisk förening har däremot ensamrätt till namnet över hela landet.
Ett företagsnamn får inte vara anstötligt, exempelvis innehålla svordomar eller sexuella uttryck. Det får heller inte gå att förväxla med kända myndigheters namn eller på annat sätt vilseleda allmänheten. Vissa företag väljer att skaffa sig webbsidor och behöver då även ett domännamn.
Ett varumärke är ett namn, en symbol eller ett tecken. Det utmärker företagets specifika vara eller tjänst och skapar en igenkänning hos kunderna. På så sätt kan de olika intressenterna enkelt känna igen företaget och skilja det från andra.
Varumärket i form av en symbol kallas logotyp och ska ha en tydlig koppling till företaget. En logotyp ska fungera på allt från visitkort till stora affischer exempelvis på brevpapper, kuvert, emballage, plastfickor, pennor, kläder och i samband med reklam. Det bör finnas en tydlig koppling mellan logotyp, firma och företagets verksamhet.
8.3 Firmatecknare
En eller flera personer i ett företag ska ha rätt att teckna firman. Sådana personer kallas för firmatecknare. Med det menas att en person har rätt att företräda företaget, exempelvis när ett avtal ska undertecknas. Företaget blir då rättsligt bundet.
Fyra personer ska starta ett företag tillsammans. De vill starta ett aktiebolag och sälja personifierade örhängen till unga tjejer. Ägarnas namn och position i företaget är följande:
Lovisa, vd
Elias, ekonomichef Josefina, marknadschef
William, produktionschef
När de startar företaget bestämmer de också vilka som ska få företräda företaget och alltså vara firmatecknare. De googlar på verksamt.se och får veta att det i deras fall kan vara en, två, tre eller alla fyra som kan teckna firman, men i olika sammansättningar. De inser att de har följande alternativ.
En firmatecknare
Endast en av personerna ges rätt att teckna firman. Kanske kan Lovisa i egenskap av VD vara företagets enda firmatecknare. Nackdelen är att om Lovisa inte har möjlighet att närvara, exempelvis på grund av sjukdom, kan ingen företräda företaget. Dessutom finns det en risk att en ensam firmatecknare skriver under något som de andra inte vet om.
Firmatecknare var för sig
Alla firmatecknarna kan ensamma företräda företaget. Fördelen är att det troligen alltid finns någon som kan teckna firman. Nackdelen är att en av firmatecknarna kan underteckna en handling som övriga inte vet om.
Firmatecknare samtliga i förening
Alla fyra företräder företaget gemensamt. Det vill säga att alla fyra vid varje enskilt tillfälle behöver skriva under exempelvis ett avtal. Detta kallas för att personerna tecknar fyra i förening. Fördelen är att alla hålls informerade. Nackdelen är att det kan finnas tillfällen då alla fyra inte kan närvara samtidigt.
Alternativ
Det går även att låta minst två eller tre av de fyra personerna företräda och gemensamt teckna firman. Exempelvis kan VD, ekonomichef och produktchef vara firmatecknare. Ett annat alternativ är att göra på samma sätt, men att en av personerna måste vara obligatorisk firmatecknare. Till exempel att Lovisa undertecknar tillsammans med antingen Elias, Josefina eller William, beroende på om avtalet handlar om ekonomi, marknadsföring eller produkter
exempel
Firmatecknare
Organisationen Företagarna representerar ungefär 60 000 företagare i Sverige. För en medlemsavgift erbjuder Företagarna råd, praktisk hjälp och fungerar som ett nätverk för framför allt små och medelstora företag.
Dessutom driver Företagarna näringslivsfrågor lokalt i kommunerna och nationellt åt riksdag och regeringen.
KÄLLA: FÖRETAGARNA
8.4 Registrering
Aman Malhotra (t h ), Umeå, registrerade aktiebolaget Norrspect AB tillsammans med Ulrik Söderström (t v ), och företaget var en av ”Årets 103 unga idéer” 2024, enligt Företagarna.
Så här lyder Företagarnas motivering: ”Robotingenjör från Indien som byggt och utvecklat robotar och mjukvara sedan han var 17 år. Skapar nu modernare alternativ till manuella kvalitetsinspektioner inom tillverkningsindustrin. En egenutvecklad AI-modell i kombination med kameror gör det möjligt att syna varenda komponent samtidigt som de produceras, för att slippa defekter. Därmed behövs heller inga efterhandskontroller av produkterna.”
När en eller flera personer ska starta ett företag måste det registreras. Registreringen av företaget, bortsett från enskild firma, görs hos både Bolagsverket och Skatteverket. Via en e-tjänst på verksamt.se går anmälan till de båda myndigheterna samtidigt.
Det är till exempel lätt att starta en enskild firma. Den behöver bara registreras hos Skatteverket. Om man även vill att den enskilda firmans namn ska registreras, skickar du en anmälan till Bolagsverket. Att däremot starta ett aktiebolag innebär betydligt mer pappersarbete jämfört med att starta företag i övriga företagsformer.
8.4.1 Vad vill Bolagsverket veta?
En registreringsanmälan behöver fyllas i och skickas till Bolagsverket som bland annat vill ha information om personuppgifter samt företagets företrädare, firma, adress och verksamhet. Verksamheten ska beskrivas så noggrant som möjligt. I ansökan till Bolagsverket ska även en försäkran lämnas om att de grundläggande villkoren för att få starta ett företag är uppfyllda.
Kriterier Enskild närings Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag Ekonomisk verksamhet förening
Registrering Hos Skatteverket Hos Bolagsverket Hos Bolagsverket Hos Bolagsverket Hos Bolagsverket och eventuellt även och Skatteverket och Skatteverket och Skatteverket och Skatteverket hos Bolagsverket
Namnskydd I länet I länet I länet I hela landet I hela landet
Företagsformen måste ingå i namnet, exempelvis måste hela ordet handelsbolaget eller HB ingå. Anledningen är att Bolagsverket ska kunna bedöma om firmanamnet är identiskt eller för likt ett befintligt företags firma med samma eller liknande verksamhet.
Bolagsverket har ett offentligt register med alla företagsnamn. Namnet är skyddat i länet förutom för aktiebolag och ekonomisk förening vars namn är skyddat i hela Sverige.
8.4.2 Vad vill Skatteverket veta?
Varje nyregistrerat företag behöver fylla i en blankett som heter Skatte- och avgiftsanmälan. Den finns på skatteverket.se och används för flera ändamål. Här följer några exempel.
Moms är en förkortning av ordet mervärdesskatt. Förenklat kan man säga att det är en skatt som läggs på alla varor och tjänster som köps och säljs. Det finns många regler och undantag om moms.
Sociala avgifter betalas av arbetsgivare. De avser dels socialavgifter för de anställda, dels egenavgifter för den som är egen företagare. I de sociala avgifterna ingår bland annat ålderspensionsavgift och sjukförsäkringsavgift.
• Vid anmälan av moms vilket är aktuellt när det är en momspliktig verksamhet. Det innebär att moms ska betalas in till eller erhållas från staten via Skatteverket.
• Vid ansökan om godkännande för F-skatt vilket är aktuellt när man enbart har näringsverksamhet och inte någon anställning. Det innebär att företagaren själv ansvarar för att betala in skatter och sociala avgifter till Skatteverket.
• Vid ansökan om godkännande för F-skatt med villkor, FA-skatt, vilket är aktuellt när en person har både en egen näringsverksamhet och en anställning. Det innebär att personen själv ansvarar för att betala in det egna företagets skatter och sociala avgifter till Skatteverket. Dessutom innebär det att samme person även är anställd och får ut en nettolön då hens arbetsgivare betalar skatter och sociala avgifter för sina anställda.
• Vid anmälan av arbetsgivarregistrering vilket är aktuellt när det finns anställda i företaget. Det innebär att skatter samt sociala avgifter ska betalas in för de som är anställda.
Efter registreringen får företaget ett registerutdrag där det framgår om företaget är godkänt för F-skatt eller för FA-skatt, det vill säga F-skatt med villkor. Av utdraget framgår också om du, eller ditt företag, är momsregistrerad och/eller är registrerad som arbetsgivare.
Bruttolön är lönen som medarbetaren får av företaget utan att skatt är avdragna.
exempel Löner
I tabellerna visas hur ett företag beräknar dels sociala avgifter, dels skatteavdrag på en medarbetares bruttolön som är 30 000 kronor. Sociala avgifter antas här vara 33 procent av bruttolönen och skatteavdraget 30 procent av bruttolönen.
Ur företagets perspektiv
Total lönekostnad
Medarbetare
Bruttolön 30 000 kr
Sociala avgifter (33 %) 9 900 kr 30 000 × 0,33 betalas till Skatteverket
Totalt 39 900 kr
● Medarbetaren har en bruttolön på 30 000 kronor och företaget betalar sociala avgifter på bruttolönen.
Skatteavdrag
Nettolön är lönen medarbetaren får utbetalt på sitt konto efter att skatt är avdragen.
Medarbetare
Bruttolön 30 000 kr
Skatteavdrag (30 %) 9 000 kr 30 000 × 0,30 betalas till Skatteverket
Nettolön 21 000 kr 30 000 × 0,70 betalas till medarbetaren
● Företaget beräknar skatten och drar av skatt, så att medarbetaren får sin nettolön.
Till Skatteverket
Sociala avgifter 9 900 kr
Skatteavdrag 9 000 kr
Totalt 18 900 kr
● I det här exemplet blir de sociala avgifterna 9 900 kronor och skatteavdraget 9 000 kronor och företaget ska sammanlagt betala in 18 900 kronor till Skatteverket.
Beräkning ur medarbetaren perspektiv
Medarbetare
Bruttolön 30 000 kr
Skatteavdrag, 30% 9 000 kr 30 000 × 0,30
Nettolön 21 000 kr 30 000 × 0,70 erhålls från företaget
● Av bruttolönen på 30 000 kronor betalar företaget ut en nettolön på 21 000 kronor till medarbetaren
mer om Skatter
Företag betalar F-skatt, företagsskatt. Om företaget har anställda betalas A-skatt, det vill säga skatt som avser de anställdas löner. Om en enskild näringsidkare även har en anställning betalas FA-skatt, dels för företaget, dels för inkomst av anställning. Bolagsmän i handelsbolag och kommanditbolag betalar så kallad SA-skat t, särskild A-skatt. I en ekonomisk förening betalar föreningen F-skatt och för anställda A-skatt.
Kriterier Enskild närings Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag Ekonomisk verksamhet förening
Skatteformer F-skatt eller FAskatt. FA-skatt vid inkomster från näringsverksamhet och anställning.
Bolaget: F-skatt. Bolagsmän: SAskatt, en särskild debiterad A-skatt.
Bolaget: F-skatt. Bolagsmän: SAskatt, en särskild debiterad A-skatt.
Bolaget: F-skatt. Ägarna: A-skatt om de är anställda och får en lön av företaget.
8.5 Kort om avsnittet
Bolaget: F-skatt. Medlemmarna: A-skatt om de är anställda och får en lön av föreningen.
En blivande företagare bör, förutom en god affärsidé, ha lämpliga ekonomiska såväl som personliga förutsättningar.
Ett nytt företag behöver ett unikt namn, firma, och om man så vill även en domänadress och logotyp.
Den eller de som har rätt att teckna en firma kallas firmatecknare, vilket innebär att de får företräda företagets intressen. Företaget behöver registreras på Bolagsverket och Skatteverket. Därefter får företaget ett registerutdrag.
Företag betalar in sociala avgifter och skatter till staten. När skatt dras från bruttolönen återstår nettolönen, det vill säga det medarbetaren får utbetalt.
Bildförteckning
Omslag iStock
46 iStock
49:1 iStock
49:2–5 Respektive organisation
51 Länsmuseet Gävleborg/DigitaltMuseum (CC BY-SA 4.0)
52 Aleksandar Nakic/iStock
53 Christian Müller/iStock
55 SVT/TT
56:1 SCB
56:2 Hoang Dinh Nam/AFP/TT
58 iStock
60 The Moneylender and his Wife Quentin Matsys, 1514/foto Bridgeman Images/TT
61 iStock
65 Jens Lindström/Johnér
66 Plattform/Johnér
67 iStock
71 iStock
72 Chris Schmidt/iStock
73:1 Foto: Per Myrehed/Epiroc
73:2 Foto: Epiroc
74 Foto: Karl Gabor/Berättarministeriet/Flickr
76 Foto: Pressbyrån
79 Alexander Shelegov/iStock
80:1 iStock
80:2–6 Respektive organisation
82:1–2 Norrspect
82:3 Bolagsverket
Johnér: Personen på bilden har inget samband med texten.
bloc K 2. från affärsidé till företag