God Tid 7 2020

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 7 25.9.2020 ● Årgång 48

hälsa

John Fors klarade covid-19 ◗ Han vet inte var han smittades av coronaviruset, men under ett besök i Mariehamn konstaterades John Fors från Vörå ha covid-19. Det blev en lång resa, först inom sjukvården och sedan för att tillfriskna.

– Jag kunde ha varit begraven nu, säger han, ännu inte helt återställd.

Sidan 12

Från direktörsnöje till pensionärssport

Anci Holm

◗ Majoriteten bland dem som spelar golf i Finland är seniorer. Göran och Benita Bärlund är två inbitna golfare. I sin pensionärsklubb i Gäddvik-Mattby startar de golfklubb, ett sätt att rekrytera nya medlemmar.

Sidan 16

ledaren ”Goda vänner, utmaningar för både huvudet och kroppen samt sporrande stöd från andra är ett kapital som håller oss friska, mer än pengarna. ” Sidan 2

Rösta på Årets pensionär Sidan 4

Verken föds ur kontemplation när Peter Borotinskij strövar runt i naturen eller sitter på jaktpass. Därför heter de för det mesta Kontemplation innan han är färdig med dem och ger dem en ny titel.

Anci Holm

Fönster mot havet och slätten Konstnären Peter Borotinskij filar länge på målningarna. I sin ateljé i Replot är flera på gång. Han fångar ögonblick och ger dem en humoristisk knorr. Jag blir aldrig riktigt färdig, säger han.

sidan

8

GOD TID

2

7/2020

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Hellre rik och frisk än fattig och sjuk

R

ubriken är inte bara en ordlek med självklarheter. Det finns nämligen ett samband mellan inkomster, utbildning och hälsa. Personer med mera utbildning och högre inkomster tenderar att ha bättre hälsa och också att leva lite längre. Dessutom tenderar kort utbildning att gå i arv. Lång utbildning ger inte automatiskt höga inkomster, men ger ändå mera kunskaper om bland annat hur man sköter sin hälsa. Den nordiska modellen för välfärd har ju som syfte att avlägsna sådana skillnader. Här finns alldeles tydligt mycket att göra ännu.

Hög ålder är ju naturligtvis ingen sjukdom, men hög ålder gör oss mera mottagliga för olika sjukdomar. Det gäller i högsta grad också covid-19, som påverkat vårt dagliga liv och hela världen så påtagligt under ett halvt år.

Epidemin har ju ökat dödligheten bara mycket marginellt och under en kort period på våren i vårt land, men läget är mycket annorlunda hos vår granne Sverige. Av de cirka 6 000 dödsfallen där är en bit över 5 000 70-plussare. De flesta av dem har säkert haft andra underliggande sjukdomar, men viruset har klart drabbat äldre hårdare. En orsak till skillnaden mellan länderna kan vara att vi i vårt land är mera lyhörda för myndigheternas rekommendationer, men det finns säkert också andra orsaker.

Justitieombudsmannen(JO) hade mottagit klagomål om rekommendationerna att 70+arna skulle hålla sig hemma som diskriminerande.

Helt riktigt ansåg JO att så inte var fallet.

Rekommendationerna gjordes ju av omtanke, inte för att diskriminera. Däremot ansåg JO att åldersgränsen var för skarp och det inte framgick tydligt att det var fråga om just rekommendationer. Också på den punkten är det lätt att instämma i JO:s utlåtande.

Det är ändå skäl att komma ihåg att varje beslut fattas på basen av kunskapen som finns just då, inte på basen av den man får senare.

När viruset kom visste ju ingen hur allvarligt läget kunde bli.

”Vi måste också våga leva och ta hand om både oss själva och andra. ”

D

D

et finns massor av sjukdomar vi kan drabbas av, men vi kan ju inte gå omkring och vara rädda för dem hela tiden. Vi måste också våga leva och ta hand om både oss själva och varandra. Det är fortfarande mycket viktigt att följa rekommendationerna om sådant som avstånd och hygien, speciellt när antalet coronasmittade på nytt tycks öka.

Samtidigt ska vi också komma ihåg att sköta hela vår hälsa. Många äldre tog de första rekommendationer för bokstavligt, och kan-

ske inte ens ännu vågar röra sig ute mer än det som är ytterst nödvändigt. De som redan före epidemin led av ensamhet, fick det ännu svårare, när de uppmanades att stanna hemma.

Av rädsla för att smittas av covid-19 vågar inte alla nu gå till läkare fast det finns orsak. Då skjuter man bara problemen framför sig, och de kan dessutom växa. Ont kan inte botas med värre.

Ole Norrback

e sociala kontakterna är mycket viktiga för hälsan, välbefinnandet och för livskvaliteten. Efter att verksamheten i hela förbundet varit på sparlåga i flera månader, måste vi nu hitta former för att träffas och umgås, men samtidigt följa myndigheternas rekommendationer. Några föreningar har goda planer för hösten, som beaktar våra behov av att träffas, men inom de ramar som myndigheterna gett oss.

Rikedom kan inte mätas bara i pengar. Goda vänner, utmaningar för både huvudet och kroppen samt sporrande stöd från andra är ett kapital som håller oss friska, mer än pengarna.

När våra inkomster inte ökar mera kan vi i stället bygga upp det här andra viktiga kapitalet.

Hela vårt förbund finns till för att hjälpa oss i det avseendet.

CHEFREDAKTÖREN

Det normala digitala ◗ Det är närmast omöjligt att skriva en text numera och inte nämna corona. Det lömska viruset har nästlat sig in i allt vi gör. Och förvånansvärt snabbt har vi anpassat oss, förändrat våra liv och rutiner. Tänk om vi kunde agera likadant med till exempel klimatkrisen.

Att vi anpassat oss beror kanske på att vi ser coronapandemin som övergående –någon gång. Och då blir allt som vanligt igen, eller?

Det som verkligen fått sitt genombrott under pandemin är digitaliseringen. Se bara på hur Svenska pensionärsförbundet snabbt ställt om.

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Öppet enligt överenskommelse Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

Mycket är positivt men skillnaderna ökar i hur mycket vi kan ta till oss av nya tjänster.

Ett konkret exempel är Coronablinkern. Det räcker inte att ha en smarttelefon, den måste vara rätt också.

För dem som inte sedan tidigare hoppat på det digitala tåget är det svårt. Men det lönar

”Det räcker inte att ha en smarttelefon, den måste vara rätt också.”

Sekreterare för samhällspolitisk påverkan: Kristina Heikel tfn 040 635 7685 kristina.heikel@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg

tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

sig inte heller att sitta och vänta på att det digitala liksom viruset ska gå över, för det gör det inte. Det digitala blir allt mer det normala.

Förhoppningsvis hittar vi en bra balans på andra sidan coronan. Ett samhälle där alla bara stirrar i sina skärmar vill ingen ha. De fysiska sociala kontakterna är livsviktiga.

Rätt sak i rätt kanal vid rätt tid var ett mantra inom mediebranschen när digitaliseringen sköt fart och det kan fungera även nu. När behöver vi träffas, när kan vi mötas på nätet?

Sådant är bra att fundera på.

Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas

Chefredaktör: Anci Holm (vik) tfn 040 5748 751

Om man tänker till exempel på finlandssvenska organisationer kan man slippa kostnader för resor och hyror till rutinmöten som kan hållas digitalt. Det är också fantastiskt att man kan samla Svenskfinland lätt och snabbt på nätet.

Experterna menar att kreativa möten behöver vara fysiska. När man ska dra upp visioner, brainstorma eller formulera sin digitala strategi. Då behöver man rent fysiskt få se ljuset tändas i andras ögon.

anci.holm@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@petalax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/

Anci Holm

spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2020 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström, Lena Selén och Kjell Hägglund.

GOD TID

7/2020

3

Kallelse till höstmötet 2020 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 19 november 2020 kl 12.30 på distans/Zoom och på restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors. Antalet platser är begränsat på grund av coronapandemin.Fullmaktsgranskning och lunch från kl. 11.30.

Enligt 10 § i Svenska pensionärsförbundets stadgar ska höstmötet:

Barbro Löfgren spelar boule på senaste Spänst i benen-kursen.

Britta Munsterhjelm

Ta dig ut i friska luften Uteaktiviteter står högt i kurs bland Svenska pensionärsförbundets medlemmar i dessa coronatider.

Förbundets Spänst i benen-kurser har också lockat många deltagare från hela Svenskfinland under året. Kurserna har till stor del fokuserat på utomhusmotionens fördelar för äldre och vi hoppas att kurserna sporrar till mångsidig motion i föreningarna.

Förbundet ordnade en uppskattad motionskampanj på våren och några ivriga motionärer önskade att vi också ordnar en kampanj nu på hösten.

Du som ännu inte börjat motionera eller glömt att fylla i kupongen som ingick i förra numret av God Tid har ännu möjlighet att hinna med! Kampanjen pågår ända till den 31 oktober.

Alla former av motion räknas som du kan utöva tryggt utan att utsätta dig själv eller andra för risken att smittas av coronaviruset, till exempel promenader, stavgång, boule, golf, cykling, motionscykling, joggning, gymnastik, trädgårdsoch skogsarbete och karantändans.

För varje 30 minuters prestation får man 1 poäng. Ju längre tid man motionerar desto fler poäng!

Kupongen kan laddas ner från förbundets webbplats, spfpension. fi/sv/motion/ Ni kan också beställa den från förbundets kansli, kansliet@spfpension.fi eller tfn 040 5780415.

Returnera den ifyllda kupongen till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors senast den 9 november.

Bland alla som returnerat kupongen utlottas ett överraskningspris!

De 20 mest aktiva motionärerna får motions- och hälsoprodukter.

Förbundets boulemästerskap i augusti inhiberades och flyttades fram till augusti 2021. Det betyder inte att intresset för boule har svalnat, tvärtom har allt fler föreningar börjat spela boule.

Kommunerna har också kommit föreningarna till mötes på flera orter beträffande anläggning och upprätthållande av banor. Många spännande lokala och regionala tävlingar har hållits under våren och sommaren och spelsäsongen lär fortsätta länge än.

Ifall ni önskar mera information om boule, kontakta kansliet, kansliet@spfpension.fi, tfn 040

5780415, så sänder vi förbundets färska Handbok med spel- och tävlingsregler. Handboken finns också på förbundets webbplats, spfpension.fi/ovrigt/publikationer/ Under de gångna månaderna har också golf fått en allt större plats i förbundets verksamhet. Svenska pensionärsförbundets första golfmästerskap kommer att ordnas 10 augusti 2021 på Pickala Golf i Sjundeå. Vi återkommer med mera detaljinformation längre fram.

De äldres dag firas söndagen den 4 oktober och därmed går startskottet för De äldres vecka. Runtomkring i landet ordnas olika evenemang och olika aktiviteter för äldre.

Under veckan, närmare bestämt den 8 oktober, infaller också den Nationella friluftsdagen för äldre, med tema Gå ut med den äldre. Äldreinstitutet står som arrangör och på deras webbplats, ikainstituutti.fi finns bra material på svenska för alla som är intresserade av att ställa upp som promenadsällskap för äldre. Speciellt kan nämnas Handbok för frivilliga promenadkompisar, naturupplevelsebingo och paraplygympa.

Berit Dahlin verksamhetsledare

Gamla rävar kör igång på nytt ◗ Åbo Svenska pensionärsklubbs projekt Gamla rävar, grå pantrar och flower power återupptar sin verksamhet. Alla träffar inhiberades med snabb tidtabell i mitten av mars. Man hann dock före det ordna många välbesökta tillfällen med bland andra forskaren Mira Karrasch om hjärnan och minnet, samt om skrivande, smarttelefoner, civilrättsprocesser, med mera.

Coronavirusläget i Finland ger arrangörerna en del huvudbry och det är förståeligt om någon inte vill delta. Eftersom träffarna sker i små grupper bedömer arrangörerna att man kan minimera risken för smitta. Man kan hålla avstånd samt vara noggrann med handhygienen.

Snart öppnar anmälningarna till de resterande evenemangen. På agendan finns bland annat

Den fysiska träningens betydelse för hjärnhälsan, Då livet vänder med Kaj Kunnas och Gerd Kummel-Kunnas, skrivarverkstad, Mediahus i förändring – och om hur Coronainformationen har hanterats, och så vidare. Närmare program finns på föreningens webbsida. Välkommen!

Mona Lehtonen, ombudsman i Åboland

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

välja ordförande och sekreterare för mötet konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat utse två protokolljusterare välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas full makter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar fastställa medlemsavgifternas storlek fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår behandla övriga ärenden

Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8.

Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2019.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast torsdagen den 15 oktober 2020 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040-578 0415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi.

Kostnaden för dem som deltar i Tammerfors är 35 euro. SPF fakturerar föreningarna efter mötet.

Styrelsen

Kommande program 30.9 14.10 21.10 28.10 30.10 4.11 4.11 11.11 19.11 19.11 25.11

It-seminarium: Filma och sända möten på nätet, Zoom It-verktyg: Desky fakturering, Zoom It-seminarium: Cookies, vad är det? Zoom It-verktyg: Bokföring med Briox, Zoom SPF Österbotten Matinéföreställning på Wasa Teater, Ayn It-verktyg: Bokföring med Briox, fortsättning. Zoom SPF Österbotten höstmöte i Yttermalax It-seminarium: Första hjälp för dator och telefon Svenska pensionärsförbundets höstmöte i Tammerfors/Zoom Spänst i benen-kurs, Lehmiranta, till och med 21.11 It-verktyg: Grundkurs i föreningens webbsidor.

Vill du ta del av tidigare webbsända kurser och evenemang? Klicka på Youtube-symbolen på förbundets webbsida, så finns de samlade där.

Kommande resor 16–21.1.2021

SPF Österbotten: Resa till Tervis Spa i Pärnu.

GOD TID

4

7/2020

Vem blir Årets pensionär Svenska pensionärsförbundets medlemmar väljer också i år Årets pensionär. Här presenteras de fyra kandidater som nominerats av föreningar och privatpersoner. Årets pensionär 2020 koras på förbundets höstmöte i Tammerfors.

Du kan rösta genom att sända in röstsedeln eller på SPF:s webbplats.

Omröstningen avslutas den 25 oktober.

Röstsedel Årets pensionär Årets pensionär 2020 utses genom en medlemsomröstning inom Svenska pensionärsförbundet. Röstberättigade är alla som betalat sin medlemsavgift 2020 i någon av förbundets medlemsföreningar. Om du är medlem i två eller flera föreningar kan du ändå bara rösta en gång.

Bland alla som röstat utlottas ett överraskningspris. Din röst godkänns endast om du fyller i kontaktuppgifterna. Det går även att rösta på Svenska pensionärsförbundets webbplats, spfpension.fi. Vi vill ha din röstsedel senast den 25 oktober. Skicka röstsedeln till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet ”Årets pensionär”.

Jag som röstar heter Namn: .........................................................................................................................................

Adress: ......................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................

Telefonnummer: .......................................................................................................................

Medlemsförening: ..................................................................................................................

Jag röstar på John Storbacka

(

)

Tor-Erik Landgärds

(

)

Tord Carlström

(

)

Tor Wernér

(

)

John Storbacka

Tor-Erik Landgärds

John Storbacka – still going strong

Tor-Erik Landgärds – omtyckt och lojal

◗ Redan som 16-åring efter skriftskolan gick John Storbacka med i Lappfors ungdomsförenings kör. Sedan följde manskören vid Nykarleby seminarium. Sin lärargärning fullgjorde han vid Renlunds folkskola i Karleby.

Den 31.12.2019 fyllde Storbacka 90 år. År 1955 började han dirigera Karleby ungdomsförenings kör, senare Jungsborgskören, en syssla som han skötte i 51 år. Vid sidan om dirigerade han Gamlakarleby Manskör i 26 år och Karleby Kammarkör i sex år. En lång tid verkade han som förbundsdirigent i Karlebynejdens sång- och musikförbund. Storbacka har en stark koppling till Manssångarförbundet som han var med och grundade. Han ledde musikutskottet i sju år.

◗ Tor-Erik Landgärds i Mariehamn vore en ypperlig representant som årets pensionär.

Hans breda engagemang gör att han representerar ”allmänheten” bland pensionärer, samtidigt som han ställt upp och gjort mycket för att skapa en positiv syn på verksamheten. Han vill att bilden av föreningen och förbundet ska vara kreativ och levande och han har talat sig varm för viktiga frågor.

Tor-Eriks vänliga framförande leder till positiva vibrationer där han rör sig och han känner och är välkänd i stora delar förbundets område, ända från norra Österbotten till Åland.

Sedan starten 2005 verkar han som dirigent för Pensionärskören Vi Norrifrån. Kören sjunger trestämmigt, har man tillräckligt med tenorer blir det fyrstämmigt.

Pensionärskören har deltagit i PangSångFesten som anordnats i Esbo 2015, 2017 och 2019. Den uppträder vid Vi Norrifråns månadsträffar och olika tillställningar samt deltar i kyrkliga tillställningar.

Storbacka har varit aktiv i hela sitt liv. Han är alert och söker nya utmaningar. Han såg fram emot PangSångFesten i februari 2019 där han fick hedersomnämnande. Han har med framgång representerat föreningen i förbundets frågesportturneringar och spelar gärna Pidro i trevligt sällskap.

John Storbacka har tilldelats en hel rad hederstecken inom körsången och för sina insatser som omtyckt dirigent. Allt från hederstecken i guld till lägre valör. I samband med Vi Norrifråns 40 årsjubileum 2013 tilldelades han pensionärsförbundets hederstecken i silver. Han är hedersdirigent i GM som år 2015 fyllde 100 år. Vid Vi Norrifråns vårmöte 5.3.2020 utsågs han till föreningens hedersmedlem.

Nominerad av: Pensionärsföreningen Vi Norrifrån rf, genom styrelsen.

”Storbacka har varit aktiv i hela sitt liv. Han är alert och söker nya utmaningar. ”

Med erfarenhet som ordförande för stadsstyrelsen i Jakobstad kan han med pondus framträda och representera där det behövs. För trettio år som förtroendevald i kommunala uppdrag tilldelades han kommunförbundets förtjänsttecken i guld. Tor-Erik vill den breda massan väl och var i många år ordförande för Röda Korset i Jakobstad och styrelsemedlem i Röda Korsets Vasadistrikt. Han blev också lokal ledare då den landsomfattande motionskampanjen drog i gång.

Han har deltagit i uppvaktningar i samhället för att bereda utveckling och hitta lösningar pensionärernas väl och ve till fromma. Vid föreningens större evenemang är det vanligt att Tor-Erik är med som en bärande del. Han är omtyckt, lojal och representativ. Han är en utmärkt kraft som varit medlem i styrelsen för Mariehamns Pensionärsförening och för Svenska pensionärsförbundet. Om många personer skulle vara så fyllda av visioner som Tor-Erik Landgärds är, så vore pensionärsföreningarna ”självgående” på ett lindrigt sätt.

Nominerad av: Torbjörn Sjöblad, Mariehamn.

”Om många personer skulle vara så fyllda av visioner som Tor-Erik Landgärds är, så vore pensionärsföreningarna ’självgående’ på ett lindrigt sätt. ”

GOD TID

7/2020

2020?

5

Frågekampen ◗ Mona Lehtonen, ombudsman för Svenska pensionärsförbundet i Åboland, klarade tolv av 20 frågor i Jesper von Hertzens frågekamp. Nästan 13 men hon stöp på en ärkeängel. Intressena ligger mer åt samhälle och kultur. Hon bor i ett egnahemshus som hon renoverar och är aktiv i många föreningar. Mona jobbar också deltid inom resebranschen och som kanslist i en förening. Hon har förtroendeuppdrag bland annat i Kommunförbundet och är ledamot i Folktinget.

De rätta svaren hittar du på sidan 26.

Mina poäng

Frågor 1. Med vilket portugisiskt namn kallas slumområdena i de brasilianska storstäderna?

2. Vad avses med den förhållandevis nya termen ”hemester”?

Tord Carlström

Tor Wernér

Tord Carlström – kortspel med humor

Tor Wernér – gav Brankis ett lyft

◗ Tord Carlström är 75 år och har verkat som kyrkans man i Lovisanejden under många år.

Han har varit ordförande i Lovisa församlings pensionärer sedan 2002, ordförande i Östra distriktet lika länge, verkat som styrelseordförande i ett äldreboende i Lovisa och verkat som boendets disponent.

Tord har under sin aktiva pensionärstid verkat som reseledare för Lovisapensionärerna, arbetat i många smågrupper med bibelstudier och kortspel, verkat som inofficiell sjukhuspräst i Lovisa och blivit mycket omtyckt som människa var än han rört sig.

◗ Tor Wernér är en person som på många sätt arbetat med föreningsverksamhet och burit ett samhällsansvar som gagnat hans medmänniskor nära och fjärran.

Han har varit aktiv i bland annat ungdomsföreningsrörelsen, Västra Nylands syn och -hörselskadade samt i församlingsarbetet, sist men inte minst i Karis pensionärer rf.

Från 2011 till 2018 har han fungerat som Karis pensionärer rf:s ordförande samt i Västra Nylands pensionärers styrelse. Han har skött uppdragen med det engagemang och ansvar som han alltid gjort då han åtagit sig någon uppgift. Otaliga är de månadsträffar, resor teatrar som föreningen ordnat under hans ordförandeperiod.

Tords glada humor och positivitet smittar av sig var än han är med vilket vi alla i Östra distriktets styrelse kan intyga och vi hoppas verkligen att vi ska kunna glädjas av att ha gjort ett gott val då vi föreslår att Tord Carlström väljs till årets pensionär.

Alla föreningar i Östra distriktet ställer sig bakom förslaget att välja Tord Carlström från Lovisa till årets pensionär i Svenska pensionärsförbundet.

Tord är tillfrågad och är villig att ikläda sig den fina utnämningen som också våra föreningar alla skulle se som en gåva till distriktet.

Nominerad av: Björn Sundqvist, ordförande i Östra distriktets styrelse.

”Tords glada humor och positivitet smittar av sig var han än är med vilket vi alla i Östra distriktets styrelse kan intyga...”

”Flera gånger har pensionärsföreningen försökt få Karis frivilliga brandkår, som äger huset, att arbeta för hissinstallation. Men nej – ända tills Tor tog tag i saken. ”

Som ett exempel på Tors engagemang vill vi nämna Karis Brankis hissprojekt.

Karis pensionärer har sedan år 1980 hållit sina månadsmöten och fester i brandkårshuset, populärt kallat Brankis. Där finns en tillräckligt stor festsal i den andra våningen, den enda i sitt slag i Karis. Toaletterna däremot är i bottenvåningen, vilket betyder, att man må hända måste kämpa flera gånger med trapporna under en och samma dag.

Flera gånger har pensionärsföreningen försökt få Karis frivilliga brandkår, som äger huset, att arbeta för hissinstallation. Men nej – ända tills Tor tog tag i saken. En arbetsgrupp bildades med Tor som dragare och drivande kraft. Hans huvuduppgift var att hitta finansiering, cirka 125 000 euro, för projektet, vilket också lyckades till hundra procent. Stiftelser och fonder ställde sig synnerligen positiva till projektet.

Den 26 april 2017 invigdes sedan hissen under högtidliga former.

Nu kan inte enbart våra egna pensionärer, som har svårt eller omöjligt att röra sig i trappor, delta i föreningens möten i Brankis utan i huset ordnas dessutom verksamhet av olika slag: MBI-kurser, fester, utställningar, konserter, med mera. Hissen underlättar arbetet för många, exempelvis för cateringfirmor, orkestermedlemmar, utställare.

Nominerad av: Ulf Kjerin.

3. Skådespelaren Isabella Rossellinis far var filmregissören Roberto Rossellini, men vem var hennes mor?

4. Vilka två börsbolag har sitt huvudkontor på Åland?

5. Till vilken stad ska du resa för att kunna besöka moskén Hagia Sofia?

6. Särskilt med vilka produkter förknippas illustratören Tove Slotte?

7. Vad kallades den hemliga operation under fortsättningskriget där man skeppade material till Sverige?

8. Vad heter den 1971 grundade organisationen Médecins sans frontières på svenska?

9. Det är ett träd i poppelsläktet och en fiskart som hör till karpfiskar. Vilket namn efterfrågas?

10. I vilken stad utspelar sig Donna Leons böcker med kommissarie Guido Brunetti i huvudrollen?

11. Vad heter de tre ärkeänglarna enligt den västkristna traditionen?

12. I vilken stad finns Chalmers tekniska högskola?

13. Vilken dressing har samma namn som USA:s minsta delstat?

14. Vilket lands nationalmaträtt anses ’moules frites’ vara?

15. Om vilken världsdel handlar rockgruppen Totos berömda låt från 1980-talets början?

16. Vilken är Europas längsta flod/älv som rinner fritt, det vill säga där finns inga kraftverk eller dammar?

17. Vilken berömd författare föddes 1883 i Prag i en tyskspråkig judisk familj?

18. Vilken ras är Tjorvens hund Båtsman i Vi på Saltkråkan?

19. Från vilket bär kommer smaken om likören heter Lakka eller Lapponia?

20. Vem är den äldsta finländska OSguldmedaljören som fortfarande är vid liv?

Antal poäng:

Dina poäng

GOD TID

6

Svenska kulturfondens understöd till föreningarna Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kal�lade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.10–30.11.2020 (frankeringsdatum gäller).

Försenade ansökningar behandlas inte.

Ansökningsblanketten finns på förbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter och kan också beställas från förbundets kansli, tfn 040-5780248.

Ansökan sänds till kansliet@spfpension.fi eller per post under adress Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Vid fördelningen av bidragen prioriteras följande: • Samverkan mellan medlemsföreningarna inom och mellan regionerna.

• Skapande av nya verksamhetsformer under coronapandemin • Föreningens arbete med lokal påverkan • Ökat medlemsantal För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, e-post berit.dahlin@spfpension.fi eller tfn 0405780248.

STYRELSEN

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1.10–30.11.2020 (frankeringsdatum gäller).

7/2020

Corona-appen endast för nya smarttelefoner Svenska pensionärsförbundet antog på vårmötet i Helsingfors ett upprop om att Coronablinkern också borde fungera på äldre smarttelefoner.

Men svaret från THL är: Tyvärr, det går inte.

Har man en gammal, det vill säga cirka fem år gammal, smarttelefon kan man inte använda applikationen Coronablinkern som nu laddats ner av närmare två miljoner finländare. Via appen får man en varning om att man vistats nära en person som bär på covid-19, ifall den personen matat in sina uppgifter i appen.

Bland dem som har en gammal telefon finns många pensionärer.

– Det betyder att de personer som är mest sårbara och som skulle behöva den allra mest inte kan dra nytta av Coronablinkern, säger för-

bundsordförande Ole Norrback på förbundets vårmöte, som hölls ett halvt år försenat i Helsingfors den 3 september.

– Så får det inte vara.

Svenska pensionärsförbundet antog därför ett upprop där man uppmanade Institutet för hälsa och välfärd (THL) och övriga berörda myndigheter att åtgärda problemet.

Uppropet skickades också till Social- och hälsovårdsministeriet och samtliga riksdagsgrupper.

I ett svar på uppropet skriver Aleksi Yrttiaho, direktör för informationstjänsterna på Institutet för hälsa och välfärd, att det tyvärr är praktiskt taget omöjligt att få Coronablinkern att fungera pålitligt på alla telefonmodeller som för närvarande används. Även om han säger sig förstå problematiken.

Som orsak anger han den snabba tekniska utvecklingen. ”Om man började bygga upp de

egenskaper som behövs i dylika äldre telefoner skulle projektet bli långt och dyrt, dessutom skulle resultatet sannolikt inte fungera på ett tillförlitligt sätt. Dessutom saknar telefoner som tillverkats före 2016 ofta Bluetooths version med låg strömförbrukning (BLE) som behövs”, skriver han.

Ett annat problem han lyfter fram är att identifieringen av andra telefoner skulle bli osäker.

Sist och slutligen så är det teknikjättarna Apple och Google som bestämmer och sätter begränsningarna.

Aleksi Yrttiaho påpekar att det för närvarande trots allt finns fler än 500 telefonmodeller som är kompatibla med Coronablinkern.

Anci Holm

• Läs mer om Coronablinkern, hur den fungerar och hur du laddar ner den i It-biten på sidan 13.

Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §).

Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål.

Denna gång prioriteras uppsökande verksamhet inom föreningen och föreningens verksamhetsområde samt skapande av guldkant i tillvaron för att motverka utanförskap och ensamhet.

Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen.fi . Ansökningar och kan även beställas av Berit Dahlin, tfn 040-5780248 eller per e-post stiftelseninfo@spfpension.fi Blanketten sänds till stiftelseninfo@spfpension.fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, PB 129, 00101 Helsingfors.

För närmare information kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 040-5780248 eller e-post berit.dahlin@spfpension.fi.

Enligt uppdrag BERIT DAHLIN

Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs­verksamhet i Finland

Medlemsrekryteringstävling 2020 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av med-

Förbundets vårmöte på Arcada i Helsingfors blev ett kraftprov i digital mötesteknik. På plats fanns endast ett tiotal delegater men närmare 100 satt uppkopplade via Zoom runt om i Svenskfinland. Ett aktivt verksamhetsår 2019 lades till handlingarna. Och på något sätt kändes det länge sedan det arrangerade PangSÅNGFest med hundratals deltagare och andra välbesökta tillställningar. Munskydd och visir var rekvisita för dagen. På bilden öppnar förbundsordförande Ole Norrback mötet, i bakgrunden förbundets it-koordinator Robert Riska och verksamhetsledare Berit Dahlin. Anci Holm

lemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2020 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2020.

Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2020.

Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

Korsholm fick flest nya medlemmar ◗ Korsholms pensionärsförening blev vinnare i Svenska pensionärsförbundets medlemsrekryteringstävling för 2019. Under året lyckades föreningen få 121 nya medlemmar.

På andra plats kom Esse pensi-

onärsförening med 92 nya medlemmar och Pedersöre pensionärsklubb knep tredjeplatsen med 71 nya medlemmar.

I den individuella tävlingen segrade Inga Lund i Larsmo-Eugmo pensionärsförening som fått 30 nya

medlemmar till föreningen, tvåa blev Ole Granholm i Pensionärsföreningen Vi Norrifrån med 28 nya medlemmar. Mästerrekryteraren Göran Westerlund från Oravais pensionärer tog tredjeplatsen med 25 nya medlemmar.

GOD TID

7/2020

Annette och Börje Anderson, Birgitta Jernvall-Ingman och Anita Österberg skapar konstverk av det de hittat i naturen på Spänst i benen-kursen på Lehmiranta.

Britta Munsterhjelm

7

Hedda Bonn och Börje Anderson har spänst i benen. Stavgång är en bra motionsform för seniorer.

Britta Munsterhjelm

Spänst i benen kurs för motionskompisar i föreningarna Det har ordnats två Spänst i benen-kurser under sensommaren och hösten. I slutet av augusti deltog 13 personer i grundkursen för frivilligledare och i september hölls en friluftsmotionskurs med 16 deltagare. Kurserna har ägt rum på Lehmiranta som ligger naturskönt och erbjuder fina motionsmöjligheter.

Kursledare har varit Kitty Seppälä.

Huvudmålsättningen för Spänst i benen-programmet är att stärka skeletthälsan, förebygga osteoporos, förebygga fall och bevara funktionsförmågan genom fysisk aktivitet. Kurserna är avsedda för

dem som frivilligt vill ställa upp som motionskompis i sin förening och för äldre genom att ordna motionsträffar vid föreningsträffar eller möten. Under kurserna får deltagarna tips och idéer på både inneoch uteaktiviteter som de sedan kan dela med sig av till sina vänner och sina föreningsmedlemmar.

I kursprogrammen ingår även teori om bland annat benhälsans hörnstenar, kost, motionens hälsoeffekter, våra sinnen och betydelsen av att vara ”här och nu”. Under kursernas gång har deltagarna fått ta del av

naturupplevelser, frisk luft och hälsomotion.

De har skapat konstverk på gården och i naturen, skogsbadat, haft balans- och meditationsövningar, provat på nybörjar-tai chi och använt naturen som konditionssal. Även styrkepromenader, stavgång, trappjumppa, gårdsorientering och lagspel som boule, crocket, mölkky och frisbee har deltagarna prövat på.

Motion ger hälsa och förebygger bland annat osteoporos, blodtrycks- och kranskärlssjukdomar, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och stöder hjärnans häl-

sa. Muskelstyrkan bör tränas också när man har kommit upp i åren och även som äldre kan man träna och utveckla balansen.

Motion gör dig pigg och glad, balanserar matlusten och minskar sömnstörningar. Tänk på att det aldrig är försent att börja motionera. Vi motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.

De dagliga vardagssysslorna så som trädgårds- och skogsarbete, att gå i trappor eller städa i hemmet är bra motion.

Utöver att vara aktiv i vardagen

Välkommen till Replot!

Odd Inn Övernattning, Naturupplevelser,

Replots församling www.replotsforsamling.fi replot.forsamling@evl.fi På facebook hittar man oss på Replot församling

www.oddinn.fi 0451195155 Korsholm

i Södra Vallgrund, Korsholm

* Hantverk * Fiskinläggningar * Hembakat * Antikvariat * m.m.

Café och inva-wc Öppet: 14.11-20.12. vard. 15-19 lörd.-sönd. 11-18 Tel. 06-352 7830

lönar det sig att försöka få in andra motionsformer som är lämpliga för seniorer till exempel stavgång, skogspromenader, seniordans, skidåkning, golf, boule eller trappjumppa.

Gå gärna med i en motionsgrupp som Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar ordnar – att motionera i grupp är en gemenskap som hjälper dig att hålla igång, ger dig nya idéer och vänner.

En ny Spänst i benen-kurs arrangeras 19–21 november med tema musik och rörelse.

Inger Holmberg

SERVICE FRÅN BJÖRKÖBY Hyr Limosin med chaufför, -Ex möhippor,Bröllop;fest, mm.

METENKURKUN MAJATALO OY God mat och Pizzor från fredag till söndag Vi ordnar Fester , Möten , Möhippor,mm.

Vi har bastu och stor badtunna. Även boende upp till 35pers.

MERENKURKUN CAMPIN OY (björkö camping) Restaurang med plats för 140 personer.

Buffe för grupper.

- Cafe - Pizza - A la carte

5st välutrustade stugor vid havet.

Välkänd pilk o fiskeområde.

TCmotohuolto/service oy Fixar allt som luktar ”bensin”

Mera info 0500 564226 eller 050 4486790

8

GOD TID

Peter Borotinskij håller på med att göra en litografi av målningen Hyllning till en skyffel och separerar färgerna till celluloidfilm. Skyffeln är ett minne från barndomen. Det var med en sådan man skyfflade över gravarna i Replot, berättar han.

7/2020

GOD TID

7/2020

9

Borotinskij målar ikoner av österbottniska landskap

Konstnären och tvålänningen Peter Borotinskij, ursprungligen från Vasa, återvänder alltid. Till Replot, till Stockholm. Och för det mesta till målningarna som han aldrig blir riktigt färdig med. Det finns alltid något nytt att säga.

Kontemplation. Det är standardtiteln på de flesta av konstnären Peter Borotinskijs målningar innan han är redo att ge dem ett eget namn. För det är i kontemplationen, stillheten och eftertanken som ögonblicket smyger sig på. Ögonblicket innebär en nästan övernaturlig känsla som ska fångas och förmedlas på duken. Det kan vara vid stranden, på jaktpasset, på den österbottniska slätten.

Nattuggla som han är kan han tolka skymningar och gryningar.

– Jag trivs med att ströva runt i naturen och ju äldre jag blir, desto mer förvånas jag över hur allt hänger ihop, säger han.

– Och ögonblicken kommer, fast kanske inte lika ofta som förr.

Peter Borotinskij, född i Vasa, är en tvålänning. Han bor och verkar både i Stockholm och i Replot. Vanligtvis blir det täta turer av och an mellan länderna för honom och hustrun Irene Snellman. Men nu på grund av coronaviruset blev det en senare ankomst i våras och en längre sammanhållen vistelse.

– Jo, coronan har ställt till det när det inte gått att resa som man vill. Framför allt är det svårt med anslutningar, det blir lite instängt.

Vi får se hur det blir. Jag var ju och anmälde mej till älgjakten också.

Peter Borotinskij är en flitig jägare och sköt sig till ett silver i sommarens finländska mästerskap i lerduveskytte.

Huset – ett gym Men det är konsten som präglat hans liv.

Under den årliga konstrundan i september stod dörrarna i Replot öppna för besökare, liksom de alltid gör för dem som är intresserade. Det är bara att höra av sig, säger han.

Det stora huset har tidigare varit bokhållar- och växelkarlsbostad vid Tervajoki tågstation. Det står på en tomt Peter Borotinskij ärvde efter sin mor Else. Han kallar huset sitt gym eftersom det ständigt är något som ska göras. I sommar har han jobbat med att bygga en patio framför verandan.

– Jag får motion och så vet jag att det blir ordentligt gjort när jag gör det själv.

På övervåningen har Peter sin ateljé.

– Den där började jag med för säkert 30 år sedan, säger han och pekar på ett staffli.

Det är en stämningsfull bild med båtar i en hamn. Än skymtar den rosa undermålningen, grunden för en österbottnisk sommarnatt.

För så är det, han känner att han aldrig blir riktigt färdig med en målning. Det finns alltid saker man kan förbättra eller förändra.

– Men det gäller att sluta vid rätt tidpunkt så att det inte blir överarbetat, säger Peter Borotinskij.

– Jag har en kontemplativ inställning till måleriet. Ingen ska behöva fundera på vad

Andakt är målad på en ikonbotten och den förgyllda ramen är en del av verket.

Bilden är som ofta tvetydig. Stämningen är andaktsfull men där finns också två änder.

det föreställer, jag vill måla så att folk förstår vad de ser.

Men det är inte alltid vad det ser ut att vara.

Där finns drömska inslag och en twist, ofta en humoristisk sådan.

– Det kan vara en metafor till händelser som ägt rum eller som pågår.

I konstverken är det ofta någon detalj. I till exempel ”Dreaming of a White Christmas” (Drömmer om en vit jul) som anspelar på klimatförändringen sitter en liten vit hare nere i hörnet, men gräsmattan är grön.

Humorn och glimten i ögat är ständigt närvarande.

Ryskortodox uppväxt Peter Borotinskij föddes 1948 och är resultatet av kärleken och äktenskapet mellan en lutheransk fiskardotter från Replot och en rysk prästson, prästutbildad i den ryskortodoxa kyrkan.

Peters farfar var militärpräst i ryska armén och stationerad i storfurstendömet Finland. Efter revolutionen blev familjen kvar i Finland.

– Pappa valde att inte viga sig till präst. Han fick inte ihop det där under kriget att man som präst skulle välsigna vapnen. Kanoner har inget med Gud att göra.

Så Peters pappa Simo Borotinskij arbetade som lektor i ryska på Hanken i Vasa och var lärare i Arbis. Under kriget hade fadern bland annat uppdrag att dechiffrera ryska meddelanden. Därmed kom det sig att Peter Borotinskijs föräldrar var med på den hemliga Stella Polaris-operationen. Närmare 800 personer flydde hösten 1944, i Österbotten från Nämp-

näs i Närpes över Kvarken med mängder av utrustning och underrättelsematerial eftersom man fruktade en sovjetisk ockupation när fortsättningskriget stod förlorat.

– Min mamma var den sista överlevande bland de vuxna från den operationen.

Självlärd konstnär – Som barn var jag en vildbasare, som kvicksilver, sade mamma. Men papper och kritor var en bra barnvakt och 1955 skickade hon in mina teckningar till en tävling som radion ordnade och jag vann!

I skolan såg även lärarna hans talang.

Eftersom Peter hade svenska och ryska med sig hemifrån sattes han i finsk skola i Vasa för att lära sig språket och han tog så småningom studenten vid finska lycéet i Vasa.

Efter några turer på sjön hamnade Peter i Stockholm 1976.

– Jag åkte dit för att hälsa på en bekant och på den vägen blev det.

I Stockholm arbetade han bland annat med hemspråksundervisning för finskspråkiga och hade därmed också en hel del att göra med finska romer och problematiken kring barnens bristade skolgång.

Det arbetet blev med tiden rätt tungt och konsten fanns med hela tiden. 1979 deltog han i sin första utställning. Första separatutställningen hade han i Stockholm på Finlandshuset 1983–84 och 1988 beslöt han att ägna sig åt måleri på heltid.

Peter Borotinskij i princip självlärd.

– Jag hade studerat måleriteknik och

konsthistoria så jag fick omsätta teorierna i praktiken.

Han gjorde sig relativt snabbt ett namn.

Inte minst bland österbottningar, och västerbottningar, i Sverige, och USA, som kände igen sig i sommarnattsljuset som återspeglas i verken. Genom åren har det blivit många utställningar, både separata och samlingsutställningar, i Sverige och Finland och också runt om i Europa, bland annat i Paris, Barcelona, London, och i USA. Peter Borotinskij betraktas som en betydande nordisk konstnär och finns representerad bland annat på Amos Anderssons konstmuseum i Helsingfors och Moderna museet i Stockholm. Hans verk ingår i företagssamlingar, i kommuner och andra offentliga miljöer.

Och så hänger hans tavlor i många hem.

Det är tack vare litografierna han fått stor spridning, de kan köpas till överkomligt pris.

– De är brödfödan. Man kan vara kritisk och säga att det är publikfrieri men jag tycker att någon ska se det man skapar. Många konstnärer struntar i om någon ser deras verk eller inte, bara de får göra konst, men man måste leva, säger Peter Borotinskij och konstaterar att hans första fasta inkomst i livet är folkpensionen.

Litografierna har alltid en förlaga i en målning. För att göra en litografi måste han separera målningens färger och föra över dem till celluloidfilm spegelvänt. Sedan bränns de in på färgplåtar och trycks.

Sprättor i vatten Som barn tillbringade Peter Borotinskij många söndagar i ortodoxa kyrkan i Vasa.

Det var för ett barn långa mässor och en evig väntan på ett slutligt Amen. Blicken vilade på ikonostasen längst fram i kyrkan.

Hans verk har liknats vid ikoner. Där finns andligheten, det kontemplativa. Ramen för många målningar är ett fönster som man tittar ut igenom, en båt i en vik, grå lador, hus i grupp eller enskilt. Allt mot en fond av nordiskt himlaljus.

Men så dyker den alltid upp, den där lilla ettriga haren, en skata, en get, en katt, ljus i ett fönster, som vill säga något eller motsäger det vi just såg. Det kan ibland bara vara en surrealistisk skugga.

Utöver oljor, gouacher och grafik har han på senare tid experimenterat med akvarell.

– Det är spännande att låta vattnet arbeta. Jag kallar dem ”sprättona”.

Det händer också att han tar fram hagelbössan och bränner av några skott mot pappret.

– Tiden får utvisa vilket stråk jag väljer till slut. Då, när jag har kommit fram till vad jag ska bli när jag blir stor.

Text och foto: Anci Holm

GOD TID

10

7/2020

Fråga juristen: Rättigheter för efterlevande make Vilka rättigheter har en efterlevande make till en avliden makes egendom?

Då en make avlider kan många frågor uppstå om den efterlevande makens situation och rätt till den avlidne makens tillgångar. Minimirättigheterna för en änka/änkling finns stadgade i lag, men med ett testamente eller äktenskapsförord kan dessa rättigheter ökas eller minskas. Beroende på om efterlevande maken har mer eller mindre tillgångar än den avlidne inverkar också på situationen.

Om den avlidne har barn eller om det finns ett testamente eller ett äktenskapsförord är också saker som inverkar.

Rätt att bo kvar i bostaden Enligt lagen har en efterlevande make rätt att hålla den avlidne makens kvarlåtenskap (tillgångar) oskiftad i sin besittning. Detta innebär i praktiken att dödsboet med alla dess tillgångar lämnar oskiftat i änkans/änklingens besittning. Denna rättighet är dock inte obegränsad. Om någon av arvingarna vill att ett skifte ska ske måste dödsboet skiftas, änkan/ änklingen har inte rätt att vägra detta. Efterlevande maken har dock alltid rätt att, oberoende av ett eventuellt arvskifte, bo kvar i den gemensamma bostaden med sedvanligt bohag. Arvingarna får alltså inte köra ut maken ur bostaden och får heller inte plocka bort till exempel möbler och porslin.

En make ärver inte sin make ifall den avlidne har bröstarvingar (barn). Enbart i det fall

att den avlidne är barnlös ärver make/maka.

Om makar med barn vill ärva varandra bör de uppgöra ett inbördes testamente. En väldigt seglivad myt är den, att en make ärver hälften av tillgångarna och barnen ärver andra hälften. Detta är dock inte korrekt, om den avlidne har barn så ärver barnen allt.

Orsaken till att så många har denna missuppfattning beror troligen på makarnas giftorätt, som jag tar upp nedan.

I arvsbeskattningen finns ett så kallat makeavdrag som är 90 000 euro. Arv upp till 20 000 euro är därtill helt skattefria. Detta innebär att i praktiken att man kan trygga sin efterlevande makes ekonomiska situation, helt skattefritt, med en summa som uppgår till just under 110 000 euro. Detta kan man enklast göra genom ett testamente.

Giftorätt och utjämning En annan vanlig missuppfattning är den, att i det ögonblick man gifter sig blir all egendom gemensam. Detta stämmer inte heller, ett äktenskap inverkar inte till någon del på egendomens ägoförhållanden. Under äktenskapet äger vardera make sin egendom enligt hur egendomen någon gång erhållits. Har egendomen införskaffats gemensamt av makarna ägs den naturligtvis gemensamt, men har ena maken köpt eller fått till exempel en fastighet i eget namn ägs fastigheten av den maken helt och hållet, oberoende om den erhållits innan eller efter man gift sig.

Giftorätten blir gällande först då äktenska-

pet upphör. Alla äktenskap upphör tyvärr förr eller senare, antingen genom skilsmässa eller genom en makes dödsfall. Om makarna inte har något äktenskapsförord har de giftorätt till varandras egendom. Det innebär att båda makarnas egendom delas till hälften vardera mellan dem då äktenskapet upphör. Denna delning kallas avvittring.

Observera att båda makarnas egendom tas med i avvittringen, det är alltså inte enbart den avlidne makens tillgångar som delas. Den av makarna som har mindre tillgångar har då rätt att få en del av den andre makens tillgångar såsom utjämning, så att de båda efter avvittringen har hälften vardera.

Detta innebär i praktiken, att enda gången en änka/änkling får av den avlidnes tillgångar som utjämning, är då den efterlevande har mindre tillgångar än den avlidne. Om den efterlevande har mer tillgångar, eller om de har lika mycket, har den efterlevande inte rätt till någonting i utjämning.

Exempel: Erik avlider, och hans tillgångar uppgår till 200 000 euro. Hilma som är hans efterlevande maka, har tillgångar till ett värde av 100 000 euro. Värdet av makarnas egendom är således totalt 300 000 euro. Hilmas giftorättsandel är då 150 000 euro (hälften av 300 000 euro). Eftersom Hilma själv har egendom till ett värde av 100 000 euro, har hon rätt att få 50 000 euro i utjämning av Eriks dödsbo.

Om däremot Hilma avlider före Erik, har

Erik inte rätt att få något i utjämning av Hilmas dödsbo, eftersom han själv har tillgångar som överstiger giftorättsandelen 150 000 euro.

Maken kan givetvis få den avlidnes tillgångar som arv, ifall den avlidne är barnlös, eller genom ett testamente, men det är en annan sak än utjämning. Utjämningen är helt skattefri för maken, medan arv och testamente beskattas, som nämnts ovan, på värden som överstiger 110 000 euro.

Avvittringen är inget som sker automatiskt efter en makes bortgång, utan man behöver själv verkställa den. I avvittringen kan egendom helt skattefritt byta ägare mellan makarna.

Om makarna har ett äktenskapsförord har de i regel inte giftorätt till varandras egendom, utan då behåller vardera maken den egna egendomen då äktenskapet upphör. Detta gäller även en makes enskilda egendom, som undantagits från giftorätten genom gåvobrev eller testamente. Den enskilda egendomen tar inte med i beräkningen då man räknar ut storleken på utjämningen som en make har rätt till.

Hanna Stenholm vicehäradshövding

ʶ Skicka frågorna till: Hanna Stenholm, Närpes sparbank, Närpesvägen 13, 64200 Närpes eller hanna.stenholm@sparbanken.fi. Frågorna ska vara framme senast den 15 oktober.

Har du frågor kring din syn?

Upplever du att din syn blivit sämre och inte vet vad du ska göra?

Behöver du mera vägledande information och funderar över vilka hjälpmedel som kan underlätta din vardag?

Kontakta Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf:s rehabiliteringsrådgivare. Vår service är kostnadsfri.

Vi svarar på frågor om: Service och hjälpmedel – möjlighet till rehabilitering – informations- och rådgivningsarbete – medlemskap

Huvudstadsregionen och Östnyland Ann-Catrin Tylli Tfn 040-511 3345 e-post ann-catrin.tylli@fss.fi

Mellersta Österbotten och Sydösterbotten Ulla-Britt Ingman Tfn 050-561 2950 e-post ulla-britt.ingman@fss.fi

Västnyland Tina Hultgren Tfn 050-561 2951 e-post tina.hultgren@fss.fi

Norra Österbotten Peter Koskinen Tfn 050-471 2763 e-post peter.koskinen@fss.fi

Åboland och Åland Stina Nygård Tfn 050-595 4377 e-post stina.nygard@fss.fi

Välkommen till

Norrvalla • 24.10 Dansfest (prel.)

• 23–25.10 Hälsohelg • 7.11 Barnkonsert med Robin Hund & Hans Glada Orkester • 14.11 Hjärndagen • 2.12 Årets stora julkonsert Avkoppling eller aktiviteter – allt enligt era önskemål Boka må bra-dag med föreläsning, lätt aktivitet och god mat från Elsas kök. Kontakta oss så skräddarsyr vi ert program. tfn 06 383 1012, norrvalla@folkhalsan.fi

Mottag. Rådhusgatan 21B, Vasa (06) 322 6300 www.hammastekniikka.net

Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

Tandproteser direkt från

GOD TID | HÄLSA SPECIALTANDTEKNIKER

Tandläkare Hammaslääkäri

• framställning av nya helproteser • påfyllningar och reparationer medan ni väntar • översyn av protes samt rådgivning gratis

VERONICA LINDQVIST Närpesvägen 16 H (Mittistan) 64200 Närpes

✁

City Dental

7/2020

HAMMASKLINIKKA

11

Vi sköter din hälsa Tidsbokning Ajanvaraus

Ring och beställ tid!

www.citydental.fi 045-605 47 48

VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

God munhälsa -

viktig för allmänhälsan!

Blödande tandkött?

Boka tid!

Tandhygienist Viola Enström 040 662 9993

Tandläkare Leena Minkkinen Sarah Nordman(moderskapsledig) Ulrika Sundén

Malax Apotek www.malaxapotek.fi

- Tand,protes, implantat Skolv. 7, 66800 Oravais 050-3755 596

GUNILLA DAMÉN - Nya helproteser 019-241 2630 - Påfyllningar - Protesreparationer gunilla.damen@jedaj.fi

ULF BÄCKMAN

Tel. 019-342 770 Virkby tandläkarcentral Virkbyv. 18A10.

Elina Patovirta

Södermalmsgatan 2 (Gatuplan) Jakobstad. Tfn 06-724 5582

Kristine Mikelsone Mun- och käkkirurg Harri Vaalas Tandhygienist Tuula Starck-Schreiber Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

TANDPROTESER

bör ses över och förnyas regelbundet för att undvika käkledsskador o. irriterat tandkött. GRATIS KONTROLL!

Beställ alla apoteksvaror från www.annenapteekki.fi Tel. 06 321 2775 Glimmervägen 2, 65300 Vasa

står till Er tjänst

tfn 723 5151

a

leend vackert

tandklinik TANDKLINIK SIRUDENT

HAMMASKLINIKKA

Tandläkare Sirpa Laine

Antti Pellinen Tandläkare Munhygienist Hammaslääkäri IidaVERONICA Finnilä LINDQVIST

Närpesvägen 16 H Vi har nu också tidsbe(Mittistan) ställning nätet.

64200via Närpes Tidsbokning Fråga även efter Ajanvaraus blekningserbjudande! www.citydental.fi

Specialtandtekniker e en an kan g bästa m ka är ett t e D Hans Boström nnis nnan mä

Tenala apotek

Oravais Apotek

Grönalundsg. 8,Ekenäs Tel. 040-703 2393

Rådhustorget, EKENÄS Tandtekniskt laboratorium

e!

Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

045-605 47 485 Kvarnbacksgatan 68600 Jakobstad Tfn 06-723 6321

tel. (019) 241 2426 Långbrogatan 15, Karleby, tel 06- 824 1712 www.kallentoriapteekki.fi

JORMA ALATALO

Mikaela Fagerlund

Köpingsvägen 3, tfn 06 365 1209 info@malaxapotek.fi

Ta kontakt med Malax Apotek för hemkörning av mediciner och beställning till apotekets serviceställen.

Tandläkare JAN SAARELA

City Dental

Topeliusesplanaden 14, Nykarleby www.lolacare.fi viola.enstrom@lolacare.fi FB lolacarenykarleby

Karis Tand - Karjaan-Hammas

Specialtandtekniker Johan Svahn

tel. (019) 245 0535

SKARPANSVÄGEN 24, TEL 19 655 / 19 714, www.central-apoteket.ax

VANHA APTEEKKI GAMLA APOTEKET

Välkommen till oss

tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

Vill du ha egna fasta tänder?

Tänder som tål att tugga med, som är lätta att sköta, som inte ger smärtor eller skavsår.

Tänder Du vågar skratta och le med. Tänder som fungerar som tänder ska. Om Du förlorar en eller flera tänder, eller vill att Din helprotes skall sitta bättre är implantatet en utmärkt lösning.

Behandlingen görs med implantatmetoden.

NobelBiocare

Vi utför även vid behov övriga tandkirurgiska ingrepp, bentransplantat, kron- och broterapi, ortodontisk behandling (tandreglering) och estetisk tandbehandling (tandblekning). Även tandbehandling under narkos.

Vill du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder?

Kontakta oss!

Tel. 06-312 7114 / 0400-669434 E-post christel.jafs@netikka.fi Vasaespl. 15A, Vasa Leg. tandläkare Christel Jåfs Leg. tandläkare, implantolog Alireza Hajitaheri

PIDENSIMME AUKIOLOAIKOJA! VI FÖRLÄNGDE ÖPPETHÅLLNINGSTIDERNA! PALVELEMME / VI BETJÄNAR :

MA-PE / MÅN-FRE

9-19

LA/LÖ MA-PE / MÅN-FRE 9-19 9-17 LA / LÖ PÄIVYSTYSVIIKOT / JOURVECKOR: MA-PE / MÅN-FRE 9-17 8-22 LA/LÖ 9-22 SU/SÖ 10-22 SU / SÖ 12-16 www.vanha-apteekki.fi Vaasanpuistikko 13 Vasaesplanaden / 06 357 5300

Vi betjänar er Rådhustorget, Ekenäs Tfn: 019-241 1441

Ingå Apotek Ola Westmans allé 9 Tel. 09-221 1218 Vi betjänar må-fre 9-18, lö 9-14 Välkommen

Öppet Må.-Fre. 9-17 Lörd. 10-14

Må-Fre 9-20 Lö 9-18 sö 12-18

Korsnäs apotek

Besök gärna vår hemsida ww.kokkolankeskusapteekki.fi

Prismavägen, Karleby tel. 06-8234300

www.korsnasapotek.fi

AVOINNA / ÖPPET Arkaisin/vardagar 8.30 - 18.00 Lauantaisin/Lördagar 8.30 - 14.00 Sunnuntaisin/Söndagar 11.00-15.00

Spänst i benen 19–21.11– musik och rörelse Kursen är avsedd för gruppledare och motionskompisar inom frivilligarbetet. Deltagarna lär sig att på ett inspirerande sätt förena musik och fysisk aktivitet. Vi aktiverar alla våra sinnen med trygga roliga inomhusaktiviteter ss. balans och benhälsa med musikens kraft, stoljumppa till sång, stolyoga och andra former av motionsmellanmål. Målsättningen för Spänst i benen-programmet är att stärka skeletthälsan och förebygga fall.

Dessutom ingår reflektioner över hur vi kan tillämpa musik och rörelse med dem som har nedsatt syn eller hörsel.

Kursplats: Lehmiranta, Salo Kursledare: Kitty Seppälä. MHV, ft, hälsocoach Tilläggsinformation: Inger Holmberg, tfn 040 5952992 eller inger.holmberg@spfpension.fi

Kursen är avgiftsfri, tillägg för enkelrum 25 € per natt.

Anmälningsblankett finns på förbundets hemsida spfpension.fi

06-364 1548, 050-463 3542 öppet: må-fred.

9-18 lö 10-14

GOD TID | HÄLSA

12

7/2020

Mödosam tid efter covid-19 De flesta som drabbas av coronaviruset – även de som tas in på sjukhus – blir friska. Det är John Fors, 68, i Vörå ett levande bevis för. I början av mars drabbades han av covid-19 under en vistelse i Mariehamn och togs akut in på sjukhus.

John och hustrun Ruth Fors, båda från Vörå, befann sig på Åland för att hjälpa till med skötseln av barnbarnet Elvi, 2, när John drabbades av coronaviruset och togs in på sjukhus. Även Ruth fick antagligen sjukdomen, men symptomen var lindrigare, och hon behövde aldrig söka läkarhjälp. Hon har inte ens fått fastställt om det verkligen var covid-19 som hon drabbades av.

– Jag var inte medveten om vad det var. Jag trodde att jag hade fått bihåleinflammation. Jag fick hög feber, hosta och hade svårt att andas.

Jag satt och sov tre nätter, drack och försökte hantera febern. Till slut gav den med sig, säger hon.

Ruth Fors är pensionerad hälsovårdslärare från Yrkesakademin i Österbotten.

John, som är pensionerad studiehandledare, drabbades betydligt hårdare och var den första covid-19 patient som lades in på sjukhuset i Mariehamn. Han insjuknade en dryg vecka efter Ruth.

John är rätt fåordig till en början när han talar om sin sjukdomstid.

– Jag blev faktiskt dålig, säger han.

Det är milt sagt ingen överdrift.

Han gjorde inom ett par dygn två resor till Ålands sjukhus. Vid det första besöket tog de en röntgenbild av hans lungor och mätte infektionsvärdena. Bilden visade att han hade en fullt utvecklad lunginflammation. Trots det skickades han hem med en antibiotikakur. Väl hemma blev John snabbt sämre.

Han klarade inte av att behålla någon mat och var så trött att han kunde somna mitt i ett samtal med hustrun.

– Vi tog bilen till akuten och där

möttes vi av en vårdare som såg ut som en rymdvarelse. De skickade hem mig i karantän, säger Ruth.

Finland och Åland hade vaknat till en ny sorts vardag.

John togs in och isolerades.

Läkarna i Mariehamn ökade syretillförseln via näsan och gav honom den omstridda malariamedicinen klorokin.

Vilda rykten Hemma i Vörå började det gå vilda rykten om Johns hälsotillstånd.

Han låg, enligt ryktena, än i respirator i Helsingfors och än i Seinäjoki.

Ingetdera stämde.

– De trodde att det var färdigt med mig, säger han. Även om Ruth är vårdutbildad hade också hon svårt att veta vad hon skulle tro. John har alla de grundsjukdomar, som utgör en riskfaktor för äldre covid-19-patienter. Han har diabetes, astma och reuma. Dessutom lider han av högt blodtryck och har drabbats av både hjärtinfarkt och stroke.

– När vi hörde att det dog 25 människor per dygn i Sverige var det svårt att veta vad vi skulle tro, minns Ruth.

Alla som paret hade umgåtts med på Åland sattes i karantän, men ingen av dem insjuknade. Inte ens barnbarnet, som bara några dagar tidigare, vandrat mellan mormors och morfars famn.

Oklar smitta Har ni någon aning om var ni fick smittan?

– Det har vi inte en blekblå aning om, säger John.

– Det är möjligt att vi fick smittan på båten, säger Ruth. När de nu far till Åland äter de inte i fartygs-

John Fors drabbades av covid-19 i Mariehamn och blev väldigt sjuk. Hustrun Ruth tror också att hon smittades. Men de har i alla fall återhämtat sig så pass att de renoverat sommarstugan.

restaurangen, utan tar med sig egen mat och stannar i hytten under hela resan.

Ruth och John Fors har följt med diskussionen om immunitet hela sommaren. De första rapporterna om personer som haft covid-19 två gånger väcker frågor.

– Även om jag skulle ha antikroppar, så hur länge har jag dem? Man får nog räkna med att man ska vara på sin vakt i framtiden även om man har haft sjukdomen, säger hon.

Efter en knapp veckas vistelse på sjukhuset i Mariehamn flögs John Fors med ambulansflyg till Vasa

Vi tog bilen till akuten och där möttes vi av en vårdare som såg ut som en rymdvarelse.

De skickade hem mig i karantän.

centralsjukhus. Ålands sjukhus, som är ett litet sjukhus ville flytta honom genast som det var möjligt att göra det.

– De lade mig i en plastkuvös i flygplanet. Där kunde jag bara röra armar och ben. Jag pratade med en vårdare, som satt bredvid mig under den en halv timme långa flygningen. I Vasa hämtades jag av en speciell coronaambulans.

Andas ut När kunde ni andas ut? När förstod ni att John skulle klara sig?

John dröjer med svaret. Han låg kvar på Vasa centralsjukhus i en veckas tid. Vid Vasa centralsjukhus träffade han en intensivvårdsläkare som frågade om han ville bli återupplivad. Det fick honom att haja till.

– Jag uppfattade det som om han dödförklarade mig. Jag svarade att det är klart jag vill leva så länge som möjligt.

Ruth som satt kvar i karantän i Mariehamn blev arg. Hon tycker att sjukhuset gav för mycket information på en gång åt en sjuk patient.

– Jag var upprörd och rädd att de skulle fatta ett beslut om att han inte skulle återupplivas utan att prata med oss. Det var jobbigt att sitta på 500 kilometers avstånd och försöka se till att de tar hand om gubben på rätt sätt.

Med facit i hand så är de ändå nöjda med den vård John fick i Mariehamn och Vasa.

Efter några dagar i Vasa började infektionsvärdena gå neråt. En vecka senare skrevs han ut men placerades för säkerhets skull i karantän i hemmet.

De har efteråt funderat på vad det var som gjorde att John klarade sig.

– Jag tror att det var malariamedicinen klorokin som tog udden av coronan, men några bevis på att det är så har jag inte. Jag tycker ock-

GOD TID | HÄLSA

7/2020

13

It-biten: Ladda ner Coronablinkern

så att jag hade en bra fysik innan jag blev sjuk, säger John.

Mödosam väg tillbaka Återhämtningen har varit mödosam, även om John i slutet av augusti upplever att han orkar en hel del.

Efter sjukhusvistelsen blev han andfådd bara av att gå till postlådan. Paret har hunnit med en hel del efter Johns sjukdom.

De har packat upp flyttlådor i sitt nya hem och slutfört renoveringen av sommarstugan på Kolaskär i Replot. De har också gjort ett par besök hos dotterns familj i Mariehamn.

Deras upplevelser i våras gör att de nu reagerar på folk som inte följer rekommendationer som är avsedda att bromsa spridningen av covid-19 i samhället.

– Man märker dem som packar sig på i affärerna trots att det finns alla möjligheter att hålla distans.

De ser också på nyheterna om

coronans framfart i världen med väldig respekt.

– Det är en sjukdom som man inte kan säga att går åt ena eller andra hållet. Det är en jobbig sjukdom. Det är inte en sjukdom som går över av att man snyter sig några gånger, säger hon.

Coronaviruset är oberäkneligt.

Du kan vara ung och topptränad, men ändå få svåra andningsproblem.

Sedan kan du, som John, ha alla odds emot dig, men ändå överleva. Vasabladets reporter kallade honom för turgubbe i ett reportage i våras:

Det är en sjukdom som man inte kan säga att går åt ena eller andra hållet. Det är inte en sjukdom som går över av att man snyter sig några gånger

– Så är det nog. Jag kunde lika gärna ha varit begraven i dag, säger han.

Hur tycker ni att Finland klarat de här månaderna?

– Om man jämför med Sverige har vi klarat det bra, säger John.

– Finländare är kanske mer benägna att rätta sig efter anvisningar. Svenskarna har större behov av att resa och komma ut.

Ruth Fors har dragit en viktig lärdom av hur Sverige hanterat coronaepidemin.

– Det är viktigt att också den som är gammal ska ha rätt till all tillgänglig vård. Vi ska inte tillåta oss att tänka att hen är 86 år så låt det gå.

Paret känner ingen rädsla för att resa även om en utlandsresa just nu inte ligger överst på önskelistan.

– Vi får väl vänta på ett vaccin, säger de.

Text och foto: Markus West

Institutet för hälsa och välfärd lanserade i början av den här månaden appen Coronablinkern (Koronavilkku på finska).

med ett äpple på baksidan krävs att man är kopplad till ett WiFi-nät för att kunna uppdatera. Det att man inte har varit ansluten till ett WiFinät är ofta orsaken ifall telefonen inte är uppdaterad.

Du kan ladda ner och installera appen från din egen telefons appbutik, det vill säga App Store om du har ett äpple på baksidan av telefonen och annars Play Butiken. Appen är gratis att ladda ner och använda, om telefonen frågar om lösenord och konton gäller det Google- eller Apple-ID-kontot som krävs för att hämta appar till telefonen.

När du installerat appen och öppnar den första gången, presenteras appen i några steg och den kontrollerar att allt fungerar. När appen är igång står det ”Coronablinkern är påkopplad” och ”Appen fungerar även om du stänger den”. Den fungerar alltså i bakgrunden utan åtgärder från din sida. Strömförbrukningen ökar med mellan tre och tio procent men inte heller det brukar man lägga märke till nämnvärt.

Coronablinkern fungerar anonymt och säkert När Coronablinkern är installerad fungerar den kort sagt så att den utbyter information med samma app i andra telefoner när de kommer tillräckligt nära varandra. Med tiden har din app information om vilka andra appar (och därmed telefoner med ägare) du varit nära. Om någon av dessa senare meddelar att de testat positivt för covid-19 får du veta att du kan ha utsatts för smitta.

Ingen information om vem eller var någon befunnit sig samlas in eller skickas av appen, det som skickas är anonyma slumpmässigt utlottade koder som byts ut med 10–20minuters mellanrum. Det är alltså noggrant uttänkt att vara anonymt.

Programuppdateringar och versioner vanligt problem Det som säkert många av er stött på är att appen inte går att ladda ner till alla telefoner, den kräver nämligen minst version 13.5 på telefonerna med ett äpple på baksidan eller minst version 6 på Android-telefoner. En del av telefonerna kan via inställningarna uppdateras till den version som krävs, tumregeln är att om telefonen är lanserad 2015 eller senare kan den uppdateras till den version som krävs för Coronablinkern.

Programuppdateringar innebär att Apple och Google som gör programmen till telefonerna kontinuerligt förbättrar och förändrar telefonerna och lägger in nya funktioner och egenskaper. Coronablinkern använder sådana nya funktioner som Apple och Google har utvecklat under sommaren och som nu kommit som uppdateringar.

Om telefonen inte kan uppdateras till versionen som krävs för Coronablinkern är det tyvärr inget att göra åt saken, förutom att skaffa ny telefon om man är beredd att göra det.

För att kontrollera om det finns uppdateringar till telefonens program öppnar man inställningsappen, letar sig fram till programuppdatering och hämtar och installerar uppdateringen om det finns någon. Det är bra att lägga i laddaren medan man uppdaterar och att koppla telefonen till ett WiFi-nät (i motsats till att använda SIM-kortets mobildata), för telefonerna

Att du blivit utsatt för smitta betyder naturligtvis inte att du blivit smittad, omständigheter och andra skyddsåtgärder påverkar som förr, appen vet bara på basen av styrkan hos en radiosignal (som kallas Bluetooth) som den tagit emot att du befunnit dig tillräckligt länge, tillräckligt nära någon som senare (inom 14 dagar) testat positivt för covid-19.

Du eller någon annan som testar positivt för covid-19 får en kod att mata in i appen för att meddela om smitta. Appen skickar då in de anonyma koder den sänt ut till en centraldator hos FPA. Coronablinkern-appen på andra telefoner jämför med jämna mellanrum de listor de har sparat från möten med andra appar, med listan över koder som finns på centraldatorn hos FPA. Din app plingar till med en avisering eller notis när den jämfört koderna och upptäcker att du kan ha utsatts för smitta.

Om du vill veta mera om appen kan du besöka coronablinkern.fi eller se vårt inspelade it-seminarium på www.spfpension.fi/it.

Robert Riska

GOD TID | HÄLSA

14

7/2020

KBF Medi Ab Oy

Massörsmottagning

Med.lic. Björn Forsén specialist i allmän medicin tel. 045 1080680, helst fredagar kl. 9-11.

Mottagning: Mittistan Närpesvägen 16, vån. III, Närpes

OPTIKER Kai Puhakka

Kungsg. 6. Tel. 019-241 1586

Nya glasögon snabbt!

Inhemsk Leveranstid 1 dag-1 vecka kvalitet Alltid kvalitet till ett ekenasoptik.fi förmånligt pris!

Muskel-, led- och ryggbehandling

Individuella skoinlägg Beställ tid för fotanalys!

Naprapath DN Kjell Carlsson Skolhusgatan 51A13, Kristinestad 0400-868 556 kjell.carlsson@napra.inet.fi

Vi vill förebygga psykisk ohälsa

★ ✰

epost: info@kbf.fi

Rådhusgatan 4, Jakobstad. 044-2810 407. Även hembesök!

www.kbf.fi

SUNE EKSTRAND

ÖSTERBOTTENS MINNESLOTS ORDNAR KAMRATSTÖDSVERKSAMHET

Minnescafé

Minnescafé

★ ★✰ ★✰ ✰

PLOCK UR HÖSTENS PROGRAM Online verksamhet via Microsoft Teams-applikationen:

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO och GSM 0400-162 994

BÅGAR På minnescafé MINNESGRUPP – friska upp och träna minnet i trevligt sällskap, får du information om minnet, hjärnhälsa

-50%

ons. 7.10., 4.11. och 2.12. kl. 13.00–13.45

minnessjukdomar. Hjärtligt välkommen med för att diskutera minnesfrågor På minnescafé får du information om minnet, hjärnhälsa och – samtalsstöd, utbyte av koordinator tankar och erfarenheter, vid en koppANHÖRIGTRÄFF kaffe. Österbottens Minneslots Eeva är på plats. och reservglasögon tors. 12.11. kl. 13.00–13.45 minnessjukdomar.

Hjärtligt välkommen med för att diskutera minnesfrågor (bågar+linser) MEDI REHAB vid en kopp kaffe. Österbottens Minneslots är på plats.

MINNESLOTSENS VARDAGSRUM en träffpunkt för attEeva diskutera Minnescafé–koordinator i Malax:

-50%

Salutorget 2, Jakobstad Kyrönmaan Näkö OyTorsdag kl. 13.00–14.30, enligt följande: 29.3, 12.4, 26.4 och 17.5 (06) 723 5854 www.medirehab.fi Asematie 5, 66440 Tervajoki Förhandsanmälan till grupperna.

Sockenstugan, Snickerivägen 1, Malax 0400-802 320, 06 478 5440 • Vård av Öppet: må-fr 9-17.30 Även traditionell gruppverksamhet och träffar bl.a. belastningsskador lördag enligt överenskommelse Minnescafé och Minnesgrupper.

Samt handledning • Nack-, rygg- samt  ledvård och stöd för minnesfamiljer.

Minnescafé i Korsnäs: • LPG-behandling Ta kontakt! Koordinator  Eeva Ehn, tel. 0443450590 • Rehabilitering av e-post: eeva.ehn@muistiminne.fi Torsdag kl. 12.00–13.30, enligt följande: 5.4, 3.5, 24.5 och 14.6 ortopediska operationer • Godartad lägesyrselbehandling Korsnäsgården, Vikingvägen 9, Korsnäs FPA-ersättning direkt hos oss Specialläkarmottagningar

minnesfrågor, lösa tankenötter, samt utbyte av tankar och erfarenheter fre. 23.10., 20.11. och 11.12. kl. 13.00–14.00

Minnescafé i Malax:

Torsdag kl. 13.00–14.30, enligt följande: 29.3, 12.4, 26.4 och 17.5 Sockenstugan, Snickerivägen 1, Malax

Minnescafé i Korsnäs:

Undersökningar Torsdag kl. 12.00–13.30, enligt följande: 5.4, 3.5, 24.5 och 14.6 Recept Minnescafé i Nykarleby: Korsnäsgården, Utlåtanden Vikingvägen 9, Korsnäs 

Psykosociala förbundet är en ideell och riksomfattande organisation som stöder personer med psykisk ohälsa.

Med hjälp av gåvor, donationer och testamenten kan vi arbeta mer förebyggande.

Testamentera för ett mer välmående Finland i framtiden.

Tack för ditt bidrag!

Mer info: www.fspc.fi eller 050-525 1243

Fredag kl. 11.00–12.30, enligt följande: 20.4 och 18.5 Operationer

Nykarleby församlingshem, Gustav Adolfsgatan 5, Nykarleby

Oy KristinaMedi Ab

Minnescafé i Nykarleby:

- sakkunnig hälsovård & kirurgi

Anmälan och mera information: Tilläggsinfo & tidsbeställningar Fredag kl. 11.00–12.30, 20.4 och 18.5 vardagar kl. 9-16 tel.enligt 06 -357 följande: 8700 Eeva Ehn 044 345 0590 Oy KristinaMedi Ab Österbottens Minneslots 5, Nykarleby Nykarleby församlingshem, Gustav Adolfsgatan Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad

www.kristinamedi.fi www.facebook.com/kristinamedi

Anmälan ochVarmt meravälkommen! information: Vi är verksamma i f.d.

Bottenhavets sjukhus OP-lokaler

Eeva Ehn 044 345 0590 Välkommen till oss!

Diabetes ÖsterbottensFysioterapi Minneslots Gastroenterologi Gynekologi Inremedicin Ortopedi Plastikkirurgi Psykologi Urologi Öron-, näs- & halssjukdomar

”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”





   

   

1. Remiss 2. Försäkring 3. Privat

Vi svarar gärna på Varmt välkommen! ev. tilläggsfrågor.

Sakkunnig hälsovård & kirurgi snabbt, nära och enkelt!

VÄLKOMMEN TILL VÅR MOTTAGNING!

Öppet kl 04.30 - 22.30 alla dagar.

Öronläkartjänst Hörselundersökningar Justering och rengörning av hörapparater

Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.

Försäljning av hjälpmedel och tillbehör Gustaf Nyman - specialist inom öron-, näsoch strupsjukdomar Heidi Nilsson och Nancy Lindfors - audionomer, sjukskötare

FÖRDELAR:

Stationsvägen 1 Jakobstad 06-7813580 info@aurix.fi www.aurix.fi

• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas.

• Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering.

• Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett.

• Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna.

• Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet.

• Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan.

Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta ditt närmaste Anja-apotek på

anja.fi

ANNONSERA

I GOD TID

GOD TID | HÄLSA

7/2020

15

Svensk sköldkörtelförening behövs Sköldkörtelsjukdomar har blivit vanligare i Finland, men information på svenska är en bristvara.

På det nationella planet skulle det behövas mera svenskspråkig verksamhet och information om sköldkörtelsjukdomar. Det betonar Ulla Slama. läkare i Närpes och ordförande för Vasanejdens sköldkörtelförening – landets enda tvåspråkiga förening i sitt slag.

Föreningen är också den enda regionala förening som för närvarande erbjuder material och verksamhet på svenska om sköldkörtelsjukdomar i Finland.

Detta innebär att svenskspråkiga nylänningar och åbolänningar i princip inte har tillgång till viktig sjukdomsinformation på sitt eget språk. Åland saknar i sin tur en separat förening. Landskapet samarbetar delvis med Sverige i det här sammanhanget.

– Visst vore det viktigt att höja den svenskspråkiga profilen inom det nationella sköldkörtelförbundet. Det har tidigare lagts fram en idé om en helt svenskspråkig förening med avdelningar både i Österbotten och södra Finland, säger Ulla Slama.

Av den österbottniska föreningens cirka 400 medlemmar har cirka 30 procent svenska som modersmål.

– Våra styrelsemöten går mestadels på finska trots att nästan hälften av medlemmarna är svenskspråkiga.

Själv har jag i varje fall hållit föreläsningar på svenska på olika orter, säger Ulla Slama.

– I sköldkörtelförbundets tidning Kilpis frågespalt går det också bra att rikta frågor på svenska och få svar på samma språk, säger Slama.

Aktiv förening I slutet av augusti hade den österbottniska sköldkörtelföreningen ett styrelsemöte på Ulla Slamas sommarstuga på grund av den rådande coronakrisen.Ett årsmöte skulle enligt planerna arrangeras i Malax den 19 september.

– Föreningen brukar bland annat ha föreläsningar och rekreationsdagar på programmet. De senare förläggs oftast till lämpliga rehaboch badinrättningar såsom Härmän Kuntokeskus, Kivitippu eller Norrvalla.

– I slutet av maj och början av juni infaller internationella sköldkörteldagen respektive internationella bisköldkörteldagen. Då brukar vi finnas på plats i Rewell Center i Vasa för att informera och dela ut broschyrer.

– Föreningens medlemmar brukar dessutom ha tillång till gratis träning på ett gym på Brändö,

Den svenska verksamheten inom sköldkörtelförbundet kunde definitivt stärkas. Det har tidigare pratats om att bilda en helt svenskspråkig förening med olika regionala avdelningar, säger Närpesläkaren Ulla Slama som är specialiserad på sköldkörtelsjukdomar.

Vasa. På grund av ett ägarbyte har det dock varit ett avbrott på sistone, säger Ulla Slama.

Tjernobylbarn startskott Ulla Slama har specialkunskap i sköldkörtelsjukdomar. Hon blev intresserad av området på allvar i samband med att hon behandlade barnpatienter som hade insjuknat efter Tjernobylkatastrofen 1986.

Patienterna hade sänts till Sydösterbotten för rehabilitering efter sköldkörtelcancervård.

Sköldkörtelsjukdomar och störningar i produktionen av hormonet tyroxin är något vanligare hos kvinnor. Det är genetiskt betingade åkommor. Dessutom har ungefär ett av 3 500 barn medfödda sköldkörtelproblem.

– De här sjukdomarna har blivit vanligare i likhet med andra autoimmuna sjukdomar som diabetes, allergier och astma. Orsakerna till uppgången är svåra att ringa in. Kanske inverkar livstilsförändringar och olika miljögifter som vi utsätts för, säger Ulla Slama.

Enligt statistiken har 85 000

finländare så pass svåra sköldkörtelproblem att de är berättigade till FPA-ersättning. Antalet med sämre tyroxinvärden uppgår dock till cirka 350 000.

Underfunktion vanligast Sköldkörtelpatienterna behandlas med olika slags medicineringar.

Ibland måste sköldkörtlar avlägsnas genom operationer.

Underfunktion i sköldkörteln är den vanligaste sjukdomsvarianten med trötthet, frusenhet, koncentrationssvårigheter och svaga muskler som klassiska symptom.

– Tidigare var jodbrist en huvudorsak till underfunktion. Genom att förespråka jodtillförsel i salt blev den finländske professorn Bror Axel Lamerg internationellt berömd. Överfunktion i sköldkörteln framkallar i sin tur överdrivna svettningar och ibland också rytmstörningar i hjärtat. Sköldkörtelproblem av det här slaget kan i värsta fall resultera i livshotande tillstånd såsom hjärtattacker.

– En tredje kategori är sköldkör-

telcancer. Antalet finländska fall har ökat från 350 till 500 under de senaste tio åren, säger Slama.

Sköldkörtelsjukdomar förekommer i så gott som alla åldersgrupper från spädbarnsåldern och uppåt. Uppvisar man olika symptom är det skäl att göra en undersökning av TSH-värdet.

– Här kan det påpekas att en

lindrig underproduktion av tyroxin hos över 70 år gamla personer accepteras. Detta kan rentav medverka till att personerna tar det allmänt lugnare. Möjligheterna till ett längre liv och undvikande av hjärtproblem förbättras därmed, säger Ulla Slama.

Text och foto: Joakim Snickars

Fakta Ulla Slama ʶ Är 71 år ʶ Är egentligen pensionär. Men fortsätter jobba inom egna företaget Mediling. Har mottagning på hemorten Närpes och verksamhet även i övriga Sydösterbotten. ʶ Gift med psykiatrikern Michael Slama. Har fem barn. ʶ Drabbades själv av en stroke som 48-åring. Har repat sig väl även om det under några år ”var svårt att skilja på höger och vänster”. ʶ Har gjort största delen av sin

läkargärning vid HVC i Närpes (närmare 30 år). Har också arbetat på sjukhus i Kristinestad, Vasa och Helsingfors. ʶ Talar sju språk flytande (svenska, finska, engelska, tyska, franska, spanska och ryska). Har också haft grundkunskaper i kinesiska tidigare. ʶ Är internationellt orienterad och har engagerat sig mycket i flyktingvården i Sydösterbotten. ʶ Vidareutbildade sig inom infektionssjukdomar i Stockholm 2006. Har därefter arbetat kortare tider inom sjukhusvården i Etiopien.

GOD TID | HÄLSA

16

7/2020

Golf populär sport bland pensionärer Golf är en av få sporter som kan utövas utan restriktioner under coronan. Golf har stämpeln som ett direktörsnöje, men i dag är sporten populär bland i första hand seniorer. Även Svenska pensionärsförbundet planerar att ge golf större utrymme i verksamheten.

– Det är för att vi har tid, säger golfentusiasten Göran Bärlund i Esbo som svar på varför golf är så populärt bland pensionärer.

– En golfrunda tar cirka fyra timmar och det är svårt att kombinera med arbete och barn.

Det är en blåsig dag men full rulle på de två 18 håls-banorna i Sarfvik, Kyrkslätt, makarna Göran och Benita Bärlunds hemmabana.

Göran går i snitt tre rundor per vecka och Benita en. De är också flitiga deltagare i olika golftävlingar både på Sarfvik och bland pensionärsföreningarna i regionen. I sin egen klubb Gäddvik-Mattby, ”Gäddorna”, är de nu med och startar en golfklubb.

– Jag ser det som ett sätt att få nya medlemmar till pensionärsföreningen, säger Benita Bärlund, klubbens ordförande.

– Vi riktar oss i första hand till dem som redan är golfare. Många har fördomar om vad vi sysslar med i pensionärsföreningarna. Men kan vi erbjuda golf tror jag vi lockar nya medlemmar.

Paret Bärlund menar att man inom pensionärsverksamheten inte nödvändigtvis behöver få med så många nybörjare som möjligt utan börja med att rekrytera de redan frälsta.

Golf är inte något man kan prova på så där bara. För att få tillträde till

Göran Bärlund puttar bollen mot hålet.

en golfbana behövs ett green-card, ett slags körkort som bevisar att man gått de kurser och har de kunskaper som krävs för att utöva sporten.

– Att få en golfboll i huvudet kan vara förödande, man måste veta hur och vart man slår, säger Benita Bärlund.

Under lunchen i klubbhuset visar hon konkret med golfboll på tallriken och gaffel hur man behöver vinkla klubban så att den hystar iväg bollen underifrån. Slår man rakt på går det käpprätt…

Och för att spela golf behöver man vara medlem i en golfklubb.

Många myter Det finns många myter om golf, framför allt att det endast är en sport för rika direktörer. Det kan hänga ihop med att det var under 1980-talet och finanseran som golfen på allvar fick fotfäste i Finland.

Möjligen är det så att 80-talsjuppisarna nu blivit seniorer, i alla fall är majoriteten av golfspelarna i Finland 55+ och en stor del är pensionärer.

– Eftersom golf anses som en coronasäker sport har det varit en oerhörd tillväxt, 30–40 procent, i år, säger Staffan Tuomolin, direktör på Golfsarfvik Ab. – I dag finns närmare 140 000 medlemmar i finländska golfklubbar.

En annan uppfattning är att det är jättedyrt. Är det det?

Att vara medlem i en golfklubb kostar mellan cirka 100 och 800 euro per år. Är klubbavgiften kring 100 euro får man betala en ”green-fee”, en kostnad, 25–40 euro för varje runda man spelar. Betalar man uppåt 800 ingår allt. Då får man spela hur mycket man vill.

– Vad gäller utrustning finns alla möjliga prisklasser att välja mellan. Man kan också köpa begagnat, säger Göran Bärlund.

Jämbördigt spel En som avslutat sin runda, det hanns bara med fem hål i dag, är Ulla Hohenthal. Hon är ofta på golfbanan.

– Man är ute, man går, man gör något! säger hon.

– Dessutom är det en sport jag kan utöva med barn och barnbarn, alla spelar på lika villkor tack vare handicap-systemet.

Hon, liksom många andra golfare, tränar inomhus under vinterhalvåret.

En golfbana har nio eller 18 hål.

Idealet är att man ska klara 18 hål på 72 slag. Som amatörspelare har man ett handicap som beräknas på ens egna prestationer under alla rundor.

– Jag har till exempel ett handicap på 24,7 vilket betyder att jag har 72 plus 24 slag på mig att klara rundan, säger Göran Bärlund.

Efter avslutad runda lämnar man in ett kort med hur många slag man använt och sker en stadig förbättring sänks ens handicap. En nybörjare har handicap 54.

– Så man tävlar ju hela tiden med sig själv, konstaterar Benita Bärlund med ett handicap på 37.

Fysik och psyke Trots att man tävlar med sig själv är golf en social sport, man spelar ofta tillsammans med andra.

– Det är utmanande för jag blir ju alltid lite nervös när jag ska slå och folk tittar på, säger Benita.

Golf ska även ha en fostrande effekt, när det misslyckas ska man

Göran och Benita Bärlund är flitiga golfare på banorna i Sarfvik, Kyrkslätt.

inte fara ut i högljudda svordomar eller slänga golfbagen i vattnet. Vilket inte alltid är helt lätt.

Vad är svårast med golf?

– Att träffa bollen! säger Benita Bärlund.

Att golf är hälsosamt och ger allsidig motion är klarlagt. Att vara utomhus och röra på sig långa stunder ger effekt.

För att spela golf behövs förutom ett stabilt psyke, en tämligen god fysik. En golfrunda är cirka tio kilometer och när man slår är kroppen i en onaturlig ställning.

– På första utslaget behöver man få iväg bollen 100–180 meter, säger Göran som ibland går två rundor samma dag.

Golf är ett tekniskt svårt spel med knepiga regler, men det är i alla fall samma regler som gäller i hela världen.

– Har man inte spelat golf innan man blev pensionär ska man i så

fall börja direkt vid pensioneringen, säger Göran Bärlund.

– Det blir inte lättare att lära sig med åren har jag konstaterat.

Många klubbar har seniorgolf på programmet och är man sugen på att börja kan man kontakta en golfklubb där det finns nybörjarkurser.

Golfbanor- och klubbar finns över hela landet.

SPF-mästerskap Inom Svenska pensionärsförbundet har man också kommit till skott. Den 10 augusti 2021 planeras det första förbundsmästerskapet i golf. Tävlingen hålls på Pickala golf i Sjundeå.

Arrangemangen är fortfarande i sin linda, mer information kommer så småningom bland annat i Förbundsnytt och på förbundets hemsida spfpension.fi Text och foto: Anci Holm

7/2020

GOD TID | HÄLSA

17

Fakta Golf ʶ Föddes i Skottland på 1400-talet ʶ Världens första golfklubb startade i Storbritannien 1744. ʶ Det moderna spelet har utvecklats i Skottland. ʶ Introducerades i Finland på 1930-talet. ʶ En golfbana har nio eller 18 hål. ʶ Spelas med maximalt 14 klubbor.

Ordlista ʶ Tee – område varifrån bollen slås vid start. ʶ Green – område där hålkopparna finns. ʶ Fairway – den kortklippta delen av banan. ʶ Ruff – del av banan med till exempel vatten- och sandhinder. ʶ Par – förutbestämt antal slag för att klara ett hål (blir det fler slag kallas det över par, vid färre slag under par). ʶ Driver – stor träklubba med vilken man slår det första långa slaget. ʶ Putter – metallklubba som används när man ska putta bollen i hålet.

Seniorgolf i Raseborg

I herrklassen segrade Johan Karjaluoto från Milstolpen. HansErik Sund från Vi Norrifrån blev tvåa och Per Gripenberg från Milstolpen trea. I damklassen segrade Birgitta Karjaluoto från Milstolpen, före Gun-Britt Finell från Vi Norrifrån och Else-Britt Gripenberg från Milstolpen.

Milstolpen vann lagtävlingen och det betyder att vandringspriset som skänkts av Matti Vilo kommer att flytta till Jakobstad, men först skall det graveras. Johan Karjaluoto mottog priset och tackade för en trevlig golfdag i Karleby. Samtidigt hoppas han att nästa turnering hålls i Jakobstad.

◗ Golfspelare från olika medlemsföreningar inom Svenska pensionärsförbundet samlades på Nordcenter tisdagen den 8 september till en hösttävling.

Väderprognoserna utlovade regn och vid morgonkaffet öste regnet ner men vid starten var det uppehållsväder och ivriga golfspelare gav sig ut på Nordcenters Benz-banan i Raseborg. Den spelarvänliga Benzbanan rankades som femte bästa i landet 2019 enligt Golflehti. Att det sedan efter halva tävlingen åter började regna tycktes inte störa spelarna.

Efter tävlingen som spelades som poängbogey följde prisutdelning, trevlig samvaro och en god herrgårdslunch.

Golf är just det som vi fick uppleva under denna dag – social samvaro, motion och rörelse, frisk luft och härlig natur samt mental utmaning.

De som lyckades bäst i tävlingen var 1) Krister Blomander med 37 poäng 2) Benita Johansson med 34 poäng och 3) Maj-Britt Jensen med 33 poäng.

Ole Granholm

Inger Holmberg

Milstolpen vinnare i första österbottniska mästerskapet

Birgitta Karjaluoto segrade i damklassen. Hon flankeras av tvåan Gun-Britt Finell till vänster och trean Else-Britt Gripenberg till höger.

Barbro Vilo

◗ Pensionärsklubben Milstolpen från Jakobstad var framgångsrik i SPF Österbottens första golfturnering som avgjordes i Karleby den 18 september. Pensionärsföreningen Vi Norrifrån svarade för arrangemangen. Turneringen kunde genomföras under hyggliga förhållanden fastän vindbyarna ibland inverkade på spelandet.

Deltagarantalet kunde ha varit större men de blåsiga dagarna innan och olika tillställningar samma dag hade sin inverkan. Men golfarna trivdes, humöret var på topp, laxsoppan, kaffet med dopp smakade och prisbordet var rikligt. Speciellt uppskattades de ingraverade medaljerna i olika valörer.

GOD TID | HÄLSA

18

7/2020

Motionsprojekt vill väcka de ”icke frälsta” Ett brett forskningsprojekt om motion och äldres hälsa dras igång inom Svenska pensionärsförbudet.

Syftet är främst att aktivera yngre äldre, men också att hitta motionsformer som lämpar sig för äldre.

DigitalWells är projektnamnet och som detta antyder kommer it-teknologi att tas i bruk.

– En app för smarttelefoner ska registrera och rapportera aktiviteterna, konstaterar Pehr Löv, koordinator för en DigialWells-grupp i Jakobstadsnejden.

– Det är viktigt att skapa veckorutiner för hälsomotion och på längre sikt få målgruppen att fortsätta med sina aktiviteter, tillägger Pehr Löv.

Standardrekommendationerna är tämligen enkla – minst två och en halv timme motion per vecka, 75 minuter energisk motion eller kombinationer av rask och energisk motion.

– Lätt motion som att gå ut med hunden är bra, men räcker inte, påpekar Pehr Löv.

När projektgruppen samlades i Jakobstad diskuterades ett par nyckelfrågor. Man måste sänka hindren för att komma igång, man måste hitta former för att bygga upp en motivation som för motionen vidare. ”Boule inte tillräckligt” – Boule är en populär sport bland pensionärerna, men handen på hjärtat – får ni svettdroppar i pannan när ni spelar boule, frågade Pehr Löv.

Han drog golfspelet lite över samma kam även om den formen innehåller längre promenader.

– Stavgång är redan en klassisk motionsform och den passar oss penionärer bra, påpekar Pehr Löv.

Som ett konkret exmpel på motionens betydelse noterade han entydiga forskningsresultat som lovar motionärer ett längre och friskare liv. Tio år längre livstid bör vara det tyngsta motivet för motion, men också minskad risk för minnessjukdomar. Till råga på allt har man nu i spåren av covid19 noterat att en motionerande 70-åring har bättre motståndskraft än en 60-årig soffpotatis!

Vill nå alla Med DigitalWells hoppas man nu nå en stor del av de cirka 220 000 finländare som finns i målgruppen yngre äldre.

– Vi måste naturligtvis sikta på att få med de icke frälsta, påpekar projektchef Christer Carlsson, Åbo Akademi.

Han är dock medveten om att motionsaktiviteterna även kommer att locka med ”redan frälsta”, det vill säga pensionärer som redan är aktiva motionärer. Men det utgör inte ett problem i detta sammanhang.

Bland de redan frälsta nämndes de många pensionärer som hit-

Fysioterapi och träning på svenska för seniorer hemma, på servicehem och på sjukhus!

Projektgruppen för pensionärsförbundet samlad i Jakobstad, fr.v. koordinator Pehr Löv, doktorand Stina Wallin, pensionerade FPA-direktören Mikael Forss och professor Christer Carlsson.

Bertel Widjeskog

tat orientering som sin sport och mycket aktivt, upp i hög ålder, fortsätter med den motionsformen.

Projektet DigitalWells rullar nu

Balans- och gångsvårigheter Muskelsvaghet, ledproblem och rörlighetsproblem

Fysioterapi hemma:

62 €/45 min + reseersättning

Upprätthållande och förbättrande av fysisk funktionsförmåga Sjukdomar som Parkinson, MS, Stroke, Alzheimers mm.

Pre- och postoperativa problem Vi erbjuder också massage som hembesök.

Hör av dig till 040 152 6501 eller skicka mail till: info@suomenkotifysio.fi så hjälper vi dig!

suomenkotifysio.fi

pensionärer nu tar kontakt med sin förening och anmäler intresse för ordnad motion, påpekar Pehr Löv.

Bertel Widjeskog

Hur har du det?

Litet handtag stor hjälp

Boka samtalsstöd på svenska med en krismedarbetare, oberoende var i Finland du bor. Träffarna sker via Microsoft Teams 5-6 gånger kostnadsfritt och anonymt.

◗ Har man en tungt lastad kasse kan det efter en stund kännas tröttsamt, eftersom plasten ofta pressar sig ihop till nästan ett tunt snöre, som skär in i handen.

Det här kan man avhjälpa med ett handtag, som ryms i fickan eller väskan.

Handtaget är knappt tio centimeter långt och gjort av plast. Med hjälp av handtaget utjämnar sig tyngden av kassen på ett större område, och handen tröttnar inte lika snabbt.

Handtaget passar till alla typer av kassar och är av märket Haldon. I försäljningspa-

Tidsbokning må-to kl.9-15 044 979 2439

Vi hjälper dig med bland annat:

vidare över hela landet, och Pehr Löv hoppas att alla pensionärsföreningar drar sitt strå till stacken.

– Jag hoppas verkligen att alla

ketet ingår två handtag. Man sätter bara handtaget in i kassens handtag och lyfter sen upp påsen.

Handtaget väger bara 8 gram, så man kan alltid ha det med sig.

Ett paket med två handtag kostar cirka fem euro.

Text och foto Clas von Bell

GOD TID

7/2020

19

ANNONS Såhär fungerar det

Macoform är bekant för sin mångsidiga verkan. Det är rätt val för dig som vill ha en välfungerande matsmältning. Kronärtskocka hjälper mot uppblåst mage, stödjer leverns funktion och stimulerar din matsmältning, så att din mage mår bra. Maskros åter, hjälper att upprätthålla magens pH-balans. Maskrosen främjar mag- och leverfunktionen och ökar mängden naturliga mjölksyrabakterier i tjocktarmen.

Specialpris 1:a leverans

14,95€ + frakt 4,95€

...som ett abonnemang.

Beställ nu

www.wellvita.fi eller 09-61500516 (lna/msa) mån–tors 8-16, fre 8-14.30

Varför sväller din mage upp?

Känns detta bekant: Du vaknar välmående och med platt mage på morgonen, men under dagens lopp, allteftersom du intar dina måltider, verkar din mage bli allt svullnare? Denna välbekanta svullnadskänsla uppkommer vanligen som en följd av att man har ett jobb där man sitter mycket stilla och av

att man äter alltför fettrik mat – mat som inte stimulerar matsmältningen tillräckligt utan tvärtom gör den långsammare. Långsam matsmältning orsakar en jäsningsprocess i tjocktarmen. Då bildas gaser som får magen att svälla upp. Detta kan leda till att din mage blir uppblåst och du mår dåligt. En uppblåst

mage kan även påverka ditt självförtroende på ett negativt sätt, om du på grund av magen inte kan använda sådana kläder du skulle vilja använda. Lösningen på problemet är enkel: Du kan få fart på din matsmältning.

Kronärtskocka

Rot av maskros

Läs mer: wellvita.fi

Nu mår min mage bra. Jag är mycket nöjd!

Helle Hviid, Danmark

VISSTE DU DETTA? Långsam matsmältning kan sätta igång en jäsningsprocess som leder till att din mage sväller upp och du får en spänd känsla i magen.

Denna naturprodukt innehåller:

”Jag hade redan i åratal haft problem med min mage, bland annat en ständig tryckkänsla i magtrakten.

Ibland fick min uppblåsta mage mig att se gravid ut, och det störde mig. Om somrarna undvek jag att använda bikini. Vanligen valde jag att klä mig i löst sittande plagg,

för att gömma min mage. I något skede hittade jag Macoform, och nu är jag mycket nöjd. De växtbaserade innehållsämnena i Macoform har hjälpt mot min uppblåsta mage och fått min mage att må bra. Inkommande sommar tänker jag plocka fram min bikini.”

Leverans direkt till din postlåda Personlig produktvägledning Inspiration ur naturen förenad med avancerad teknologi En skandinavisk produkt

Ring: 09-615 00 516 ANNONS

20

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

7/2020

Körsång för seniorer trots corona NORRA KYRKSLÄTTS PENSIONÄRER I början av hösten 2018 gick det i Kyrkslätt ut ett upprop om att en ny blandad kör startar. Bakom uppropet stod Norra Kyrkslätts pensionärer. Man ville i samarbete med Medborgarinstitutet försöka få igång en kör för de äldre i Kyrkslätt. I november samlades 19 nyfikna sångare i Masaby kyrka för att under ledning av Håkan Wikman köra igång den nya kören.

Målsättningen med kören var och är att verka för alla som vill och kan sjunga dagtid. Att samla både vana sångare och nybörjare med stark motivation till en musikaliskt och socialt stimulerande verksamhet.

Det visade sig snabbt att Körslätt fyllde ett behov. Det finns många äldre sångare i Kyrkslätt som tidigare sjungit i körer som av olika orsaker avslutats och sångare som vill trappa ner från normala, väldigt aktiva körer.

Håkan Wikman, du har dirigerat kören sedan starten. En hurudan kör är Körslätt och vart är kören på väg?

– Redan från första början hade vi ett gott sångarunderlag och nu har kören vuxit till en rätt stor kör med 37 sångare. Vi har under vår korta existens redan hunnit bygga upp en fin sammanhållning och de personer som axlat ansvar i körens administrativa uppgifter gör ett jättebra arbete. Det är så viktigt att en kör är välorganiserad. Det skapar grunden för den musikaliska

Körslätt har sjungit i två år och siktar nu på att ha sin första egna julkonsert.

utvecklingen. Vi har en hel del arbete framför oss de kommande terminerna men vi arbetar hela tiden målmedvetet med nya intressanta framtida konsertprojekt, körresor och sociala evenemang.

Kören verkar inom Medborgarinstitutet och som en del av Norra Kyrkslätts pensionärer men har en egen ledningsgrupp.

– Vi kan ändå självständigt planera körens verksamhet och samarbetet med Norra Kyrkslätts pensionärer har fungerat mycket bra, säger Håkan Wikman.

Körslätt har valt att trots det oro-

liga coronaläget återuppta övningarna i höst efter vårens ofrivilliga avbrott.

Behovet av sång och socialt umgänge är väldigt stort och genom att skapa trygga omständigheter under övningarna vill kören samla sina korister.

Vad är speciellt med just Körslätt?

– Det är alltid en stor utmaning att starta upp en ny kör. Men det är också väldigt sporrande och belönande eftersom man är med om att bygga upp traditioner, rutiner, repertoar, samklang och allt annat

Hans Baarman

som har med körsång att göra. Det speciella med Körslätt är entusiasmen. Det känns väldigt fint att ge äldre sångare möjlighet att igen få sjunga tillsammans med sina tidigare sångarvänner och att samtidigt ge ovana sångare en inblick i den speciella gemenskap som körsång ger. Eftersom det tidigare inte funnits någon motsvarande seniorkör på orten så är Körslätt banbrytare.

Det är väldigt motiverande att se hur vidsynt koristerna tar sig an ny repertoar och nya konsertproduktioner. Vi tar bra hand om nya sångare så alla som vill och kan sjunga

dagtid ska känna sig välkomna.

Körslätt övar varannan måndag kl. 12–14.30 i Masaby kyrka i Kyrkslätt. Kyrksalen är stor så det är lätt att hålla trygga säkerhetsavstånd mellan koristerna.

Kören kommer under hösten 2020 att fokusera på ett nytt julkonsertprogram och hoppas att omständigheterna tillåter körens första egentliga egna julkonsert lördagen den 12 december i Kyrkslätts kyrka.

Mer info om kören finns på korslatt.fi och på sociala medier.

Carola Bergman

Munskydd en del av kördräkten FURORNA Esbo hembygdsförening ordnade sin sedvanliga hembygdsfest En afton vid Ån med digert program, Coronan till trots. En trippelkvartett från Pensionärskören Furorna (Sylvestris) uppträdde där med några sommarsånger.

Fastän vi sjöng utomhus med regelrätta avstånd från varandra var vi iklädda munskydd i skiftande valörer och visade för oss själva och varandra att det är fullt möjligt, fastän lite obekvämt!

Munskyddet kommer att ingå i vår kördräkt inkommande höst också på alla övningar, som sker i mindre grupper på Lagstads hembygdsgård. Det blir spännande att se hur det förändrade övningsmönstret kommer att påverka inövandet av ny repertoar! Under hös-

Kören Furorna i Esbo uppträdde på hembygdsföreningens En afton vid Ån.

ten övar vi för julkonserten och nästa års sångfester på olika håll i Finland och Sverige.

Den långa pausen i körövningarna är nu förbi och efterföljes av en arbetsdryg höst. Både rösten och

sinnet behöver trimmas inför kommande konserter. Hoppet finns trots allt att denna coronatid också

Henrik Sjöberg

skall föra något gott med sig i framtiden.

Benita Bärlund

GOD TID| FÖRENINGSNYTT

7/2020

Promenader och fest på programmet SAMRÅDET Samrådets och Folkhälsans traditionella Oktoberseminarium uteblir i höst på grund av coronaläget och kommer eventuellt att ordnas under vårsäsongen.

Däremot står planerna fast för Svensk festdag på G18 onsdagen den 4 november klockan 13. Festtalare är professor emerita Marika Tandefelt. Vidare blir det sång med Bianca Morales och show med humorgruppen KAJ. Också två av höstens seniorträffar på Café Esplanad

Humorgruppen KAJ uppträder på Svensk festdag.

kan förhoppningsvis ordnas tisdag 27 oktober och 1 december klockan 14.

Samvaropromenader ord-

Erik Åman

nas på vanligt sätt den andra och fjärde fredagen i månaden klockan 13, med tanke på att promenad i det fria är

både hälsosamt och riskfritt.

Däremot måste vi avstå från höstens tre planerade danskvällar på AV och från samsimningen på Allas Sea Pool. Inte heller gemensamma resor kan ordnas detta år.

Samrådet följer med coronarestriktionerna och anpassar programmet enligt dem.

Startplatsen för promenaderna och annan aktuell information ges i måndagsspalten Föreningar i Hbl, fredagens evenemangskalender i Radio Vega och på vår hemsida på nätet, helsingfors.spfpension.fi

Resa till Finlands äldsta fyr Den 3 augusti samlades några pensionärer på busstationen i Åbo för att besöka ön Utö i skärgårdshavet. Bussen tog oss bekvämt till Pärnäs i Nagu där m/s Baldur väntade att vi skulle stiga ombord på den drygt fyra timmar långa resan till Utö. På vägen fram till Pärnäs väcktes många gamla minnen till liv. Färjan Fix som på 1950-talet tog oss över Sattmarkssundet var nu ersatt med en ståtlig bro.

Rallytrafiken på 1960-talet längs skärgårdsvägen efter att Vikingfärjan anlänt till Galtby i Korpo hade upphört. Då gällde det för bilisterna att hinna först till färjorna på väg till Åbo och vidare.

Strax innan ankomsten till Pärnäs återsåg jag den bekanta vägskylten till Mattnäs som förde tankarna tillbaka till platsen där vår familj hade sitt kära sommarställe i många år.

Efter att ha njutit av utsikterna över den vackra åboländska arkipelagen med natursköna öar kom vi fram till Utö där öns ”eldsjäl” Hanna Kovanen mötte oss vid hamnen med sin terränghjuling och släpkärra.

Hon gav oss en kort information om dagens program och visade oss till våra logiställen.

Efter inkvarteringen gjorde vi en rundtur i byn och kom efter att ha passerat pittoreska sjöbodar och små röda hus fram till byns centrala plats, det vill säga Utö Handel som var värt ett besök.

Senare på eftermiddagen samlades vi vid foten av fyren för att höra Hanna berätta om öns historia och större skeppsbrott i närheten. Efter

Fyren på Utö är byggd 1753.

att ha lyssnat på hennes berättelser, kryddade med intressanta detaljer, fick vi äntligen stiga in i Finlands äldsta fyr, byggd år 1753. Fyren är en rödvit koloss som dominerar hela omgivningen. Vi klättrade uppför de branta trapporna och kom via mellanvåningen fram till fyrens kuriositet på den tredje våningen, ett kapell med bänkar, altare och krucifix. Massiva bjälkar bär upp taket i rummet. Väggarna är tjocka och akustiken i rummet behaglig. Inne i kapellet fick vi höra intressanta uppgifter om fyrens funktioner. Tyvärr kunde vi inte besöka tornet där ljusanordningen finns.

Efter fyrbesöket vandrade vi ännu till Utös söd-

Henrik Smeds

ra udde, Kesnäs. Vägen dit gick genom en ljunghed därifrån man kunde se och höra dyningarna välla över klipporna. Framme vid Utös sydligaste spets finns minnesmärket Stjärnan och Korset. Det restes år 1989 till minnet av barken Draken som förliste här i november 1929. Det står på samma klippa där Utöborna stod maktlösa i nära två dygn och såg hur besättningen försökte rädda sig. Stormen rasade med orkanstyrka och trots det korta avståndet fanns det inga möjligheter att undsätta de skeppsbrutna. När stormen bedarrade något lyckades öborna med stora ansträngningar bärga de överlevande. Fem män hade då hunnit drunkna.

Efter besöket till Kesnäs var det så sent att restaurangen var redan stängd, men lyckligtvis hade vi besökt butiken redan tidigare på dagen så att vi kunde inta kvällsmålet i våra rum i stället. Efter att ha njutit en riklig och god frukost var vi följande morgon färdiga att se övriga sevärdheter på ön.

Färden styrde österut mot Bönehuset som var uppfört med talkoarbete år 1929.

Huset byggdes för att de äldre i byn hade svårt att ta sig upp i fyrkapellet. I Bönehuset fungerar ett fönster som altartavla och där finns också en tioarmad ljusstake som minne över offren från ångfartyget Parc Victory som förliste julaftonen 1947.

Utöborna lyckades rädda 38 man men tio antingen drunknade eller frös ihjäl.

De årliga gudstjänsterna på ön hålls numera också här.

Efter Bönehuset upptäckte vi en synnerligen intressant rullstensås i halvmånesform.

Det är den yttersta utlöparen av Salpausselkä III, som i en mäktigare form finns på ön Jurmo.

Efter besöket till Bönehuset och efter att ha betraktat ”havet” av runda stenar var vi färdiga att säga farväl till Utö denna gång. Hemresan med m/s Baldur förlöpte utan några missöden, de kala klipporna övergick så småningom till skogklädda öar och till slut var vi framme i Pärnäs där bussen väntade på att föra oss till Åbo.

I bussen tillbaka hade säkert alla i tankarna. ”en allt igenom lyckad resa”.

Henrik Smeds

21

Res med SPF Österbotten Tervis Spa 16–21.1.2021 Följ med på vår populära hälso- och rekreationsresa och bo på trevliga Tervis i Pärnu.

Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro. Svensktalande lokalguide, läkare, buss med under hela resan.

Pris per vuxen i dubbelrum 430€, enkelrumstillägg 90€.

Tillägg för helpension 48€. De som bor i södra Finland kan ansluta i Helsingfors.

I priset ingår: Buss, färja, logi, 15 behandlingar, läkarbesök, badanläggning, bastur och gym, halvpension, guidad stadsrundtur och utflykt på landsbygden.

Boka senast 16.12.2020.

Researrangör: Lindell Travel

Mera info: Håkan Wikberg 050 313 8158 Patrik Ragnäs 040 5748919 Alla resor kan bokas via webben österbotten.spfpension.fi/resor eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi.

Reservation för ändringar.

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

MINISEMESTER PÅ ÅLAND! Från

85€

/person (boende i dubbelrum)

Priset inkluderar boende, en välsmakande trerätters middag och frukost!

ÅLANDHOTELS.FI

BOKA BEKVÄMT på hemsidan www.alandhotels.fi eller ring 018-15555 alt maila info@alandhotels.fi.

Julresa till Lappland Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12. i Äkäslompolo.

Logi i tvåpersoners rum med egen toalett. Start från Vasa med påstigning norrut. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag.

Pris: 560 euro inkl. transporter och helpension.

FJÄLLGÅRDEN MED FULL SERVICE

www.raitismaja.fi

Bokningar & förfrågningar: 06-3180 900 / 0400 126 830 info@raitismaja.fi

GOD TID

22

7/2020

RedLunchSea Lunch Café buffe sönd -fred. 12.00-15.00

Lunch alla dagar

y!

Take awa

Á la carte, pizza. Öppet må-to 9-20, fre 9-22 lö 11-22, sö 11-20 Välkommen! www.tessescafe.fi

Tfn 06-346 4392

Lörd. Stängt Stans bästa salladsbord Välkomna

www.silveria.fi Krutkällarvägen 4, 65100 Vasa

Välkommen till Uffes i Purmo!

Handelsespl.24 Vasa, tel. 044-3342850 veckans meny, lunchpaus.fi

Lunchbuffé för 12 eur på Svenska Klubben i Vasa.

Pensionärer 10 eur

Lunch måndag – fredag 10.30-14.00 A la carte tisdag – lördag 17.00-

Till fest & vardag

Hösterbjudande tisdag – torsdag Valfri 3-rätters meny 36,00 €

» smakliga luncher varje vardag 11-13 » à la carte restaurang för 100 personer » catering, allt från större fester till hemmamiddagar » smörgåstårtor » söta tårtor » café & kiosk » lösglass » goda pizzor » grillmat

Strandgatan 4, Vasa. Tlf. 0104 706 200 - Mera information på vår hemsida: www.bacchus.fi

Lördagsbrunch 11.00-15.00 För mer information: www.strampen.com

Ät gott hos Oss! Lunch mån. - fred. 11-14.30 fredagsbuffé 17-21 Catering & beställningar för grupper enl. önskemål.

Både kvällar och helger.

Öppet varje vardag mellan 07.15–15.00

Take away!

Tel. 044 986 2049 Wolffskavägen 36, 65100 Vasa

Vi har öppet 7 dagar i veckan tfn 727 2255 Purmovägen 471, Purmo www.uffes.fi

Lunch vecka 39 Måndag Grisnoisetter av inrefile med kantarellsås Nachogratäng med salsasås och gräddfilssås Äppelkräm med kanelgrädde

vecka 41 Måndag Pesto och parmesangratimerad lax Stekt fläsk med löksysås och potatismos Efterrättsbuffe (småa olika bakverk och annat gott) (endast en efterrätt åt utkörning)

Tisdag Köttfärsbiffar med kioskenlaskija bacon sås citronmarinerad kyckling med kall pestosås Hemlagad rulltårtsbakelse Onsdag Ugnsgratinerad korv med dijonsås och potatismos Stekt lax med citronhollandaise Indisk Kikärtsgryta med youghurt Jordgubbskvarg Torsdag Helstekt grisfile med gräddig äppelskysås Krämig lax pasta med körsbärstomat och spenat Husets köttsoppa med hembaktbröd Pannkaka med sylt o grädde Fredag Svhnitzelbuffe med olika tillbehör och såser Djävulskyckling med getost och djävulssylt Chokladmousse med bär vecka 40 Måndag Vitvinspocherad lax med gräddig dillsås husets lasagne med riven morot blomkål och broccolisoppa med fetaost Toscapäron med vaniljvisp Tisdag Grillad kassler med aura-vitlöks sås Kycklingfilé med curry-lime sås Mockarutor Onsdag Panerad spätta med gubbröra Köttfärs tortilla med bönröra och tacosås Vegetarisk pasta med tomatsås, örter och fetaost

www.leisoncafe.fi

Tisdag Kyckling med bacon och timjansås G,L Köttfärslimpa med rostad paprikasås Rödbetsbiffar med pestosås Persikokvarg med mintchoklad Onsdag Malda leverbiffar med brunsås och lingonsylt Grisnoisetter med chilibearnasie sås Kladdkaka med grädde

Fredag ÖverMörad nötstek med gräddigtryffelsås Stekt kebab med picklad rödlök, aioli och pommes (ej pommes till utkörning) Vegetariska fyllda paprikor Marängsviss vecka 42 Måndag Marinerade Grisnoisetter med pepparsås Panerad sik med brynt smörsås Knäckig äppelpaj med vaniljvisp Tisdag Schnitzel med svampsås Ugnstorsk med vitsås och knaperstektbacon Jordärtskocka soppa med örtolja Bärkräm med daimgrädde Onsdag Nachopanerad kyckling med curry aioli Grekiska köttfärsbiffar med tzatziki Cheesecakebrownie med grädde

Sommarrestaurangen öppen!

I övrigt öppet för grupper och beställningar, Söndagsbrunch, familjekvällar m.m Följ oss på FB under Åminne kök & bar

L unc hbuffé vardagar k l . 10.30-1 4 Pi z za-m eny vardagar från k l 15 f ra m t i l l e n t i m m e i n n a n stä n g n i n g 60 s i ttpl ats er i restaurangen oc h 3 6 p å ter ra ssen V i er bjuder oc ks å A l a car tem eny o ch p r i vat b estä l l n i n g v i d b eh ov.

Ring , s å ordnas det !

Take away!

Södra Terjärvvägen 10, Terjärv 045-804 7898, www.restaurang-marinas.fi

Take away!

Torsdag Citron och vitlöks marinerad kyckling med tzatziki sikrullader med citron färskost sås Ärtsoppa med rökt sidfläsk plättar med sylt och grädde

Torsdag Bearnaise schnitzel med klyftpotatis Kycklingwok med chili och ingefära Fisk och räksoppa med hembaktbröd Torsdag Våffelbuffe med olika tillbehör (plättar åt hemkörning) Husets kalops med morot Ugnslax med krämig räksås Fredag Blodbrödoppa med sidfläsk Bryggaratek med gräddpotstis fattiga riddare med sylt och grädde Pulled chicken med olika tillbehör Morot och batat biffar med örtyoghurtsås Fredag krögare och ny Chokladkräm med grädde Tacobuffe Nya med olika tillbehör och såser ( ej meny, utkörning) Medelhavsgratimerad lax med smörslungad dillpotatis samma fantastiska plats.

Luncher Hemkört pris 10€ Ostgratinerad grönsaksgratäng chokladkräm med grädde Bokningar: Lunchöppet vardagar 11:00-14:30

Pensionärsrabatt 20%

* * * *

Behöver Ni utrymme för festen, Kom så ordnar vi resten.

040 705 8890 eller ”ändringar kan tillkomma” 050 527 9625 Find us on Facebook Badge

Lunch Vasa till Närpes

RGB / .eps

www.aminnefolkpark.fi utkörning från

tfn: 040-705 8890

Folkpark Åminne Kök & Bar

LUNCH VARDAGAR KL. 11-13.30 Nytt buffépris för pensionärer 8,50 € Tfn 044 7215299, Trädgårdsgatan 30 www.optimaedu./yrkeskocken

Lunch kl. 10-14 även Take away!

Restaurant Café Bar

Tel. 0400 234389 jungman@pp.inet.fi Sjögatan 8, Kristinestad jungmanKRS www.jungman.fi

Skeppsredareg. 3, Vasa Tel. 050-5431528

Hitta dagens lunch eller middag via en annons i

GOD TID

GOD TID

7/2020

23

Sanna Marin på vårdhem ◗ Nu när Tölöwikens pensionärer igen får ha möten lyckades föreningen få Försörjningsberedskapscentralens tidigare VD Ilkka Kananen att berätta om centralens verksamhet.

Grundändamålet är att förbättra landets förmåga att klara olika sorters kriser, världskrig, oljekriser, bankkriser, Boris-Trump-kriser och nutida vinterfria årstider.

Så att det inte går som i Sverige, som drämde huvudet i vikingarnas runstenar när det tusenåriga krisfria samhället inte riktigt blev verklighet. Centralen grundades 1992, men dess föregångare har funnits nästan hela självständighetstiden.

Märta Tikkanens kultroman Män kan inte våldtas spelas på Lilla Teatern, fr v Robert Kock , Pia Runnakko, Ulriikka Heikinheimo och Minttu Mustakallio. Sanni Siira

Avstånd i salongen tryggar teaterbesök Coronan har slagit hårt mot kulturutövarna. Men i höst har teatrarna öppnat igen – med stränga restriktioner så att publiken ska känna sig trygg och ekonomiska förluster som följd.

Salongerna fylls till hälften, garderoberna är stängda och munskydd rekommenderas. Mycket är annorlunda men när ljuset släcks är det mesta sig likt. Under hösten har jag hittills besök Wasa Teater och Lilla Teatern i Helsingfors och som åskådare har jag känt mig lugn. Det har varit härligt att kunna gå på teater igen och faktiskt glömma coronaviruset en stund.

– På Wasa Teater har vi gjort allt vi kan för att teaterbesöket ska vara så säkert som möjligt, säger Marit Berndtson, administrativ chef på teatern och iförd munskydd när hon öppnar spelåret.

– Vi säljer till exempel bara varannan plats och har till och med skruvat loss stolsitsar.

De nya stolsitsarna man skruvade fast bara för ett år sedan när teatern nyöppnade efter en stor renovering och firade 100-årsjubileum.

På Wasa Teater sitter alla med en ledig plats mellan sig. På så sätt sitter heller ingen framför eller bakom. Publikvärdarna bär visir och munskydd rekommenderas för publiken.

Säsongens första premiär, Ayn, är avklarad. Det är en nyskriven pjäs av Andreas Westerberg och utspe-

lar sig i kontorsmiljö där man försöker avvärja en annalkande katastrof. I bakgrunden finns klimathotet men här blir hotet mer konkret i form av en annalkande asteroid.

Lilla Teatern i Helsingfors öppnade spelåret med Märta Tikkanens Män kan inte våldtas, kultromanen som för första gången blir pjäs på svenska har regisserats av Sara Giese och i rollen som Tova Randers ser vi Minttu Mustakallio. Romanen väckte stort rabalder när den kom ut på 1975, och är i dag en internationell klassiker, en slags #metoo många decennier före det blev ett begrepp. Pjäsen som spelas mer eller mindre horisontellt längs ett smalt scenutrymme är en snygg stilbild i 70-talsretro. Och som verk är det absolut fortfarande aktuellt fortfarande i dag.

På Lilla Teatern sitter de glest utspridda åskådarna i munskydd.

Här säljs bara halva salongen per föreställning men sällskap kan sitta tillsammans. Bar och garderob är stängda och som på andra teatrar öppnas salongen i god tid före föreställningen så att man undviker köbildning. Salongen utryms efter instruktioner från teaterns personal.

Vanligt på teatrarna i höst är också förlängda pauser och generösa regler ifall man måste av- eller omboka.

På Svenska Teatern i Helsingfors har biljettbokningen öppnats efter att ha varit stängd tidigare under hösten.

Till spelårsöppningen lanserade

teatern en ny scen, Svenska Teatern live på sin hemsida som kommer att komplettera de fysiska scenerna. Storsatsningen Mary Poppins, av P.L. Travers med Josefin Silén i huvudrollen, spelas under hösten men vårens 94 föreställningar ställs in. Musikal är dyrt så det är inte ekonomiskt möjligt att spela den med rådande begränsningar i publikmängden, uppger teatern.

Mer musikal blir det på Vasa stadsteater där Sound of music sätts upp. Den ges på finska med svensk text för dem som inte sedan länge kan sångerna utantill.

2020 skulle bli ett stort William Shakespeare-år på teatrarna, men på till exempel Wasa Teater valde man att inte göra Hamlet i höst. Shakespeare-entusiasterna kan söka sig till Klockriketeatern i Helsingfors som i samarbete med Siriusteatern ger Julius Caesar med premiär den 13 november på Universum.

Coronaanpassat eller inte men det finns rätt många enmansföreställningar, tillställningar med kort speltid och musikframträdanden på repertoaren i år. I Vasa väntar publiken på Erik Kiviniemis återkomst och hans enmansföreställning Blaadis pojkan i oktober.

Svenska Teatern hyllar Georg Malmstén och Åbo Svenska Teater 80-årsjubilaren Kaj Chydenius. Åbo svenska teaters satsning i höst är Hemåt över isen, ett skärgårdsdrama efter Linn Perssons roman. Pjäsen har haft premiär och är dramatiserad och regisserad av Tove Appelgren.

På Svenska Teatern kan man i höst också boka in sig på en rundvandring med en av teaterns tillskyndare, professorn och författaren Zacharias Topelius. På den digitala spelårsöppningen gavs ett smakprov. Skådespelaren Simon Häger som gjorde succé som Topelius på scen i Nykarleby sommaren 2018 iklär sig åter skaldens gestalt med lösskägg och – rentav ett munskydd?

Nåja, mask på teatern hade ju redan de gamla grekerna...

Anci Holm

Fakta Teater i coronatid ʶ Gå inte på teatern om du är sjuk. ʶ Följ de allmänna reglerna om hand- och hosthygien samt håll avstånd. ʶ Har teatern servering, beställ i förväg. ʶ Många teatrar har stängt garderoberna så planera för att du ska ta med ytterkläder in i salongen. ʶ Följ teaterpersonalens anvisningar om utrymning av salongen och i övrigt. ʶ Läs instruktioner på teatrarnas webbsidor. ʶ Håll eller ta reda på var din plats finns. Har du till exempel en plats i mitten var ute i god tid så att du slipper kliva över dem som redan satt sig. Har du plats på kanten vänta tills det är din tur. Teatrarna markerar tydligt vilka platser man inte ska sitta på.

Efter föredraget kom en hel massa frågor som fick svar. Elektricitet kan inte sparas, bara lite AA-batterier för ficklampor. Olika sorters bränsle kan nog bevaras i stora oljeförråd i grottor. En väldig massa solenergi bevaras i jord och berg och man får upp den energin med jordvärme. Helt utan statliga organisationer. Men väldiga vedlider är ingen verklighet nuförtiden.

Havre bevaras i spannmålsförråd så att pensionärer får sin morgongröt. Blåbär för gröten får var och en samla själv och frysa. Biff och malet kött bevaras bäst levande. Laihiaborna har kurser om hur man tvättar WC-papper.

Herbert ville stoltsera med en svår och viktig fråga och frågade hur man bevarar duktiga politiker som gör resultat och inte bara pratar. Kananen svarade att det är utanför centralens verksamhet, men sådana åtgärder har nog existerat under hela självständighetstiden. Sådana politiker sänds till Finlands bank, till olika internationella organisationer och nuförtiden också EU-kommissionen. Då följer de hela samhällets utveckling och är hela tiden uppdaterade.

Frågeställaren kunde fundera vad resultatet skulle bli om Sanna Marin med en bunt andra ministrar skulle bevaras i vårdhemmet i Kiuruvesi. I varje fall skulle de vinna världsmästerskapet i Svarte Petter.

Sista chansen anmäla till sångfest ◗ Anmälan till den stora sång- ochmusikfesten i Helsingfors sommaren 2021 pågår till den 30 september. Festen arrangeras av Finlands svenska sång- och musikförbund.

Anmälan görs på festival21.fi.

GOD TID

24

7/2020

LINGONTIDER. För dem som har möjlighet finns mycket att hämta i skogarna just nu. En flitig bärplockare är Berit Dahlin, verksamhetsledare på Svenska pensionärsförbundet. Här bjuder hon på två lingonrecept.

Lingonkaka

LUNCH på bra råvaror.

MÅNDAG - FREDAG 11-15 13€/person Niska Vasa Hovrättsesplanaden 13 0400 174146

2 ägg 2 kkp socker ½ dl vatten 100 smör el margarin 1 tsk kanel 1 tsk nejlika 2–2,5 kkp vetemjöl 2 tsk bakpulver 4 msk fast lingonsylt Vispa ägg och socker pösigt.

Koka upp vatten och smör och blanda ner det samt kryddorna, lingonsylten och mjölet blandat med bakpulver.

Fyll smeten i smord och bröad form och grädda cirka 40 minuter i 175 grader.

Vispgröt à la verksamhetsledaren 1 liter vatten 2 kkp lingon 1–1,25 dl mannagryn 1–2 msk potatismjöl 2 dl socker

w w w. n i s k a v a s a . f i Pixabay

Sätt lingonen att koka i kallt vatten i cirka 10 minuter. Sila bort bären och sätt på saften att koka igen. När den kokar vispa ner mannagrynen. Låt koka cirka 15 minuter. Rör ner potatismjölet i lite kallt vatten, häll redningen i gröten och låt den få ett uppkok. Lyft av kastrullen och tillsätt socker.

OBS! Då gröten kallnat, vispa så länge att den blir riktigt ljus och pösig, cirka 10 minuter!

"Ayn sitter som en smäck denna coronahöst."

- Hufvudstadsbladet

“Vågar man gå på teater i höst?

Jo, det vågar man.”

–Ledande överläkare Heikki Kaukoranta

Älskad familjemusikal!

Textad på SVENSKA! 06 325 3961 vaasankaupunginteatteri.fi

SUOMENKIELINEN TEKSTITYS 26.9. ALKAEN.

GOD TID

7/2020

25

Systemplaneraren blev skriftställare År 1965 inledde han yrkeskarriären som assistent åt kontorschefen på en fabrik i Helsingfors. Efter bara några månader bytte han till programmerare på Stockmann.

Efter det följde nästan 10 år som systemplanerare för automatisk databehandling för att senare bli kontorschef på Sesto (en butikskedja inom Stockmann). Vid det laget hade barndomshemmet i Lill-Pellinge bytts till ett boende som underhyresgäst i en lägenhet i Kronohagen i Helsingfors.

En stor del av Karl-Erik Liljeströms arbetsuppgifter gick ut på att ändra manuell redovisning till databokföring inom Stockmann-koncernen. En ny era inom redovisning inleddes med datoriseringen.

– Jag har aldrig sökt något jobb, men plötsligt fann jag mig som chef för interna revisionen fram till 1993. Ribban var ganska högt ställd men efteråt kan jag se bakåt med glädje på alla de uppgifter som jag utförde inom koncernen. Jag blev pensionär 2008 efter att de sista åren jobbat som projektchef för anskaffandet av datasystem.

Det är en sommardag i juli.

Karl-Erik är för länge sedan återbördad till Lill-Pellinge, närmare bestämt Katuvarpet som är namnet på barndomshemmet byggt av hans farfar 1909. Miljön är vacker

Svårt är det att angöra bryggan om man kommer båtledes. För de bilburna sträcker sig kön med parkerade bilar nästan ända till landsvägen några kilometer längre bort.

Självfallet kan man vid sidan av fisk och andra delikatesser inhandla både Pellinge Nytt och En farlig fiskefärd på torget. Efter det kan man inta förfriskningar i goda vänners lag på Benitas café.

Diabetes hindrar inte ett aktivt pensionärsliv, säger Karl-Erik Liljeström, bland annat författare till boken En farlig fiskefärd.

Benita Ahlnäs

med glittrande vatten i viken intill och med betande får på gårdstunet.

– Som pensionär har jag inte tid med något stillasittande liv. Som alltid är det arbetet som ger mig bränsle. Nyligen publicerade jag boken En farlig fiskefärd. En spännande historia om en farfar, storebror och minstingen och deras äventyr under en fiskefärd när det blåser upp till storm. Egentligen är det en barnbok men den kan med fördel läsas av

alla åldrar. Texten bärs upp av Stina Ericssons utsökta illustrationer i färg.

Utöver En farlig fiskefärd arbetar Karl-Erik med Pellinge Nytt som kommer ut tre gånger om året, en tidskrift som skickas ut till alla prenumeranter och medlemmar i Pellinge Hembygdsförening.

Pellinge hör till de orter som har mest sommargäster.

– Och det vill inte säga litet konstaterar man på sommartorget invid Benitas café.

Fin debut om småstadsdröm Böcker ◗ Ett gammalt trähus i Kaskö är hjärtpunkten i Annas drömprojekt. Ett B&B i pastell och snickarglädje, en oas för tacksamma turister. Men verkligheten har ett och annat att lära Anna.

Maria Grundvall vann hösten 2019 första pris i Schildts & Söderströms debutanttävling ”Läs mig” med sin roman Sommardrömmen. Ett begynnande författarskap i lyxförpackning, skrev juryn i sin prismotivering.

Med frejdig humor skildrar Maria Grundvall Annas med- och motgångar under renoveringsarbetet. En motsträvig mamma, beskäftiga väninnor, struliga grannar och en hjärtegod första gäst

fyller Annas hektiska månad inför öppningen. Och i räckan av dråpliga situationer lurar en mörkögd elektriker envist i tankarna.

Maria Grundvall, född 1976, är i dag bibliotekarie och informatör vid Grankulla bibliotek. Men hon är uppvuxen i Kaskö och känner sin 80-talsmiljö utan och innan, vilket ger berättelsen en extra krydda av autenticitet. Hon ser på småstadens egenheter med kärleksfylld sarkasm.

Berättarjaget Anna passar väl in i Maria Grundvalls definition av kärnan i sitt författarskap: ”Att vi inte är mer än människor, som får försöka leva med oss själva och varandra. Och att vi är ganska roliga att betrakta i den processen.” Anna betrak-

tar sin sommardröm, sin omgivning och sig själv med vass men hjärtlig ironi.

Och för en sommargranne till Kaskö är det en extra lyx att känna igen sig i miljöbeskrivningen, besöka Sälgrund, cykla Närpesrundan eller åka på dans till Grånne i Pjelax.

Maj-Britt Paro

Släktforskning är något som intresserat Karl-Erik länge, ända sedan början av 1990-talet då han av Hans R Andersson fick gnistan i och med Hasses stora intresse. Karl-Eriks släkt är sedan många generationer fastvuxen i Pellinge trots att farmor kom från Vålax.

I Karl-Eriks släktdatabas finns det för tillfället mer än 20 000 namn på mer eller mindre nära släktingar. Riksarkivet, Borgå bibliotek och Brages Pressarkiv är några av guldgruvorna för släktforskning. I dagens läge kan man med fördel utnyttja Internet som källa för att senare verifiera uppgifterna från skrivna källor.

Karl-Erik insjuknade i diabetes typ l år 1965.

– Diabetes hindrar inte ett aktivt arbetsliv eller pensionärsliv. Trots det eller kanske just därför har jag kunnat fullfölja mitt arbetsliv tills jag valde att gå i pension som nästan 64-åring.

Benita Ahlnäs

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

5 9 6 9 2 3 1 3 5 8

2 8 9 1 7

7 5 3 8 1 6 9

6 2 5 5 8

Hjärtligt välkomna till Motel & Restaurant Marine!

NJUT AV GOD MAT i trevlig miljö eller tag en drink tillsammans med dina vänner på vår lummiga terrass!

Sunnuntailou Söndagslunch MARINE Take away!

Kammakareg. 4-6 10600 Ekenäs MOTEL & RESTAURANT Tel. 019-241 3833

Söndagar kl 13-16 Tervetuloa nauttima kan du njuta av vår Vallonian sunnuntailou Restaurangen har öppet måndag-söndag! söndagslunch klo.13-16 Frukost må-fre 6-10, lö-sö 7-10. Baren öppen alla dagar 9-24 - Välkommen, boka bord!

- Tervetuloa, varaa pö VI BÖRJAR INGEN 1.9. ALOITAMME UUDESTAAN 1.9

Sunnuntailounas Söndagslunch Perjantaipu Fredagskassen

Söndagar kl 13-16 Tervetuloa nauttimaan kan du njuta av vår Vallonian sunnuntailounaasta Tilaa viikonlopun päiv Beställ helgens middag klo.13-16 söndagslunch torstaina ennen klo - Välkommen, boka bord!

- Tervetuloa, varaa pöytä! på torsdag före kl.16!

Fredagskassen Perjantaipussi

& 06-328 8200

Tilaa viikonlopun päivällinen torstaina ennen klo 16!

Beställ helgens middag på torsdag före kl.16!

Mera info www.vallonia.fi • Lisää tietoa: www.vallon

& 06-328 8200 Mera info www.vallonia.fi • Lisää tietoa: www.vallonia.fi

Annonsera i GOD TID Nästa nummer: TEMA MOTOR OCH RESOR I NÄROMRÅDET Deadline: 2.10 Kontakta: Cjcenter, tfn 06-347 0608, 0500-924 528. cjcenter@petalax.fi

GOD TID

26

7/2020

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

www.fennooptiikka.fi

Lindqvist

Debatt

Z

Pensionspengar – tre halveringar

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Bouppteckningar, arvskiften och övriga arvs- och familjerättsliga ärenden.

Centraltornet i Hagalund, Esbo Tidsbeställning 050 345 6297 www.klingenberg.fi Välkommen!

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

OBS!

Hushallsavdrag för dessa tjänster!

Omsorg. Glädje. Trygghet. Vänskap.

Vi hjälper dig med allt som gör det värdefullt att få bo i ditt eget hem.

Ta hjälp i ditt eget hem av en skicklig assistent från Debora. Vi hjälper dig i vardagen och strävar till att du skall få ett innehållsrikt liv. Våra tjänster hjälper dig att må bra. Kontakta oss och begär ett gratis kartläggningsbesök. På våra tjänster får du hushållsavdrag.

Tack för att vi kan hjälpa.

Debora Hemservice | www.debora.fi | blikund@debora.fi Vi betjänar på svenska i Helsingfors, Karleby, Vasa, Åbo och Raseborg | Ring 010 339 4420

Välkommen till Tunaberg!

På vårt seniorhem kan du bo bekvämt och bekymmersfritt med eller utan skräddarsydd service just för dig. Vi har även fräscht möblerade hyresbostäder för kortvarigt boende samt ett mysigt gästrum om dina vänner vill övernatta. Karins kök tillreder läcker husmanskost och vill du unna dig ett glas vin eller en konjak till kaffet så går det bra.

Vår härliga personal är proffsig och vi talar alla svenska.

För visning och info ring vår verksamhetsledare Annika von Schantz, tel 040 537 0376.

Framnäsängen 4, Esbo. www.winbergs.fi

När man pensioneras sjunker inkomsterna.

Den som har jobbat normalt i cirka 40 år får oftast en pension som är cirka hälften av lönen. Om man har jobbat med ett varierande arbetsliv, kortare stumpar med varierande lönenivå borde man kolla sin egen pensionssituation. En företagare väljer själv pensionsavgifter och därmed också pensionsnivån. Har man jobbat mycket utomlands är det ofta komplicerat.

Kolla också att alla arbetsgivare har betalat pensionsavgifterna.

När man väl har pensionerats är det första skedet klart, den första halveringen.

Om man är ett par kan den ena hamna in på ett dyrt vårdhem. Dit går den ena pensionen, den andra halveringen. "Vårdhemsänkan" får klara sig och hemmet på sin egen pension. Det kan bli svårt, speciellt om den pensionen är den mindre. DetBeställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

* hemstädning * flyttstädning * kontorsstädning * byggstädning * festservice

Ring Caroline Silfver 050-516 6860 www.staddax.fi

samma gäller för terminalvård.

När den ena av ett par dör faller den pensionen bort.

Om dödsboet fördelas minskas den gemensamma egendomen till hälften, den tredje halveringen. Änkan skall klara sig och hemmet på en pension och kanske änkepension. Änkan har visserligen rätt att fortsätta att bo i det gemensamma hemmet, men dödsboet kan då äga hälften av hemmet, med det mer komplicerade beslutsfattande som gemensamt ägande för med sig.

Om man välvilligt har donerat mycket av sin egendom till barnen kan det hända att änkan måste ta lån för att klara boskiftet eller för att byta bil. Det är värt att fundera lite på sin egen situation innan man ger alltför stora gåvor.

Det finns lite mer info om detta på sidorna Åldras tryggt. Googla.

Arno Wirzenius

Rätt svar i Frågekampen 1. Favela 2. Att semestra hemma, i hemlandet eller hemstaden 3. Ingrid Bergman 4. Ålandsbanken och Viking Line 5. Istanbul 6. Muminmuggar (samt övriga Mumin-produkter för Arabia och Iittala) 7. Stella Polaris 8. Läkare utan gränser 9. Asp 10. Venedig 11. Mikael, Gabriel och Rafael 12. Göteborg 13. Rhode Island 14. Belgiens 15. Afrika (låten heter Africa) 16. Torne älv 17. Franz Kafka 18. S:t Bernhardshund 19. Hjortron 20. Siiri ”Äitee” Rantanen

GOD TID

7/2020

27

En oväntad påminnelse

Kåseriet: Världens längsta tunnel

V

i tror oss vara odödliga. Men mitt i livet kommer så en varning – en välbehövlig sådan; hälsa är ingen självklarhet!

Corona är namnet och den sveper fram över jordklotet som en virvelvind.

Visst kan man behjälpligt skydda sig, och vi kan alla den kända ramsan om handtvätt, munskydd, distans... Ändå ertappar man sig själv med att för tredje gången denna sommar sitta på en fotbollsläktare – utan munskydd och obefintligt avståndstagande!

Har tydligen klarat de risktagningarna med blotta förskräckelsen, så nu står beslutet fast – inga fler folksamlingar innan en vaccinnål gett tillförlitligt skydd!

Världens längsta tunnel kunde man kalla det märkliga tåg med ryska förtecken, som genom det ockuperade Porkalaområdet fraktade folk mellan Täkter och Köklax mellan åren 1947 och 1955.

Tåget kallades så i pressen, kanske även utomlands, och var mäkta populärt bland allmänheten, speciellt bland järnvägsfolk, som till exempel för mig, som då var nio år, och för min far som varit stins på Solberg station.

Mamma var mindre förtjust, minns jag.

Namnet, världens längsta tunnel, kom av att resan ingalunda ordnades för att låta passagerarna få en skymt av det ockuperade landet.

Tvärtom åkte man bakom låsta dörrar och täckta fönster, av och an mellan Täkter och Köklax från 14 november 1947 till 21 december 1955. Meningen var att Finland skulle betala ryssen för det tvivelaktiga nöjet hela 50 gulddollar per resa.

Men tågbiljetterna var enligt gängse pris, utom för järnvägsfolket, som alltid åkte gratis, så även jag.

Vi, min pappa stationsinspektor Totti Krook och min mamma Ellen, åkte med det första tåget, annat var otänkbart, pappa hade ju varit stins på Solberg station ända sedan 30-talet.

Det var verkligt spännande! De som ofta hade åkt tåget visste ungefär var vi befann oss när vi åkte förbi järnvägsstationerna under vägen och ibland stannade. Tåget stannade faktiskt utanför Solberg station, mitt barndomshem, i min familj visste alla tre att vi hade huset rakt framför oss – bakom luckorna – eftersom spåret just där hade en liten krök så att tåget lutade en aning mot perrongen till. Jag stod med pannan mot det mörklagda dörrfönstret och tryckte mig hårt mot glaset.

Då kunde jag i en smal springa nertill se en strimma av perrongens kantstenar och hade jag kunnat se genom den svarta luckan hade jag kanske sett vårt salsfönster, stentrappan upp till väntsalen, eller till vänster fönstren i godsexpeditionen, kanske parken till höger om det gula huset, parken där de små djurens begravningsplats hade blivit lämnad åt sitt öde när vi måste flytta bort.

Samtidigt förlorade vi ju även Degerbystugan, som vi hade haft till sommarhus endast tre somrar. Jag hade en gråtklump i halsen där jag stod och kände mitt livs första stora sorg.

Det skulle ju dröja 50 år, sades det, tills vi fick komma tillbaka till Porkalaområdet. Då skulle jag ju vara 59 år, en urgammal människa…

Senare ändrades datum och redan elva år senare stack ryssen iväg, lämnande efter sig en hel del blåmålade hus men ännu oftare rykande rester av de hus som de stack i brand före avfärden.

De byggnader som fanns kvar, till exempel vår sommarstuga, hade också blå fönsterbågar och i vårt lilla kök fanns tre eldstäder på trägolvet; antagligen hade där bott

Så sitter man där i soffhörnet och läser annonserna om fint musikprogram, om möten som normalt skulle ha varit självklara att pricka in i almanackan, om fotollsserier på högvarv. Och normala höstar skulle det ha varit självklart att åka till Tammerfors i början av september för att övervara landskampen i friidrott Finland-Sverige. Dagliga frestelser dukas upp och prövar vår motståndskraft. ”Normalt” finns inte nu, och vi ”Visst finns det ett liv frågar oss om vi någonsin mera får utan nöjen, spänning, uppleva det som vi plägat kalla norhandgripligt kamratmalt. Undantagsförhållande blir normalläge... skap. Men hur finna ingen sångare men med sådamening i ett sådant liv? na Är i familjekretsen läser vi nu också Nödlösningen måste om körsång som den värsta coronabli telefonen, alla dessa slungan! Körsången som för bara något år sedan prisades som det finny möjligheter att landssvenska limmet, det som främst umgås på distans...” gör att vi är vi. tre familjer som hade lyckats med att laga mat på trägolvet mellan tegelstenar utan att huset brann ner…

Av de två ståtliga granarna på tomten fanns bara två höga stubbar kvar, kanske folk hade roat sig, eller övat sig med att skjuta ner träden eller också tagit det till köksved…

Numera finns ett litet och innehållsrikt museum på Furuborgsvägen, Degerby Igor, mittemot vår stuga. Museet har fått namnet efter en liten träfigur som en av ryssarnas fångar hade täljt.

Hans namn Igor var inristat under figurens fötter.

Lena Selén och Bernt Gottberg är eldsjälarna bakom museet, som under åren har fyllts av små och ibland större föremål som degerbybor har hittat efter ryssarna på vindar eller i diken och i jorden när man plöjde.

Men gravstenarna från kyrkogården fick de återvändande senare söka i igenvuxna diken, dit de förts antagligen för att det skulle vara enklare för stora tanks att i krigsövningar ta sig fram över åkrarna. Vid de första besöken år 1956 var det vinter och folk lade sina medhavda blommor ungefär på de platser på kyrkogården där de trodde att de anhörigas gravar låg.

GOD TID utkommer nästa gång den 23 oktober.

Material till nummer 8/2020 bör

Utgivning Deadline finnas på redaktionen senast den

texter 2.10. Vi tar gärna emot redaktionellt Nr 8 23.10 2.10 bidrag från pensionärsföreningar och Nr 9 20.11 30.10 enskilda.

Nr 10 17.12 27.11 Icke-beställt material honoreras ej.

Skicka till: anci.holm@spfpension.fi, tfn 040 5748751 eller: God Tid, Svenska pensionärsförbundet Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Vasa

Dorrit Krook

sudokulösning 5

2

8

1

9

6

3

7

4

6

4

9

2

3

7

5

8

1

1

3

7

5

4

8

2

6

9

7

5

6

9

2

4

8

1

3

8

1

3

7

6

5

9

4

2

4

9

2

3

8

1

7

5

6

2

8

4

6

5

9

1

3

7

9

6

1

8

7

3

4

2

5

3

7

5

4

1

2

6

9

8

Visst finns det ett liv utan nöjen, spänning, handgripligt kamratskap.

Men hur finna mening i ett sådant liv?

Nödlösningen måste bli telefonen, alla dessa nya möjligheter att umgås på distans via ljud och bild. Fatta telefonen, ring en vän oftare än du gjort tidigare. Vännen behöver ditt samtal!

Sedan måste det jobbas vidare på andra lösningar som gör det möjligt för gamla människor att uppleva närhet och vänskap! Sjukhus och andra vårdinrättningar måste se till att sängen inte blir ett fängelse. ”Besöksförbud” får inte bli en skyddsmur att krypa bakom, med dagens teknik måste det finnas andra löningar!

Vi lever under undantagsförhållanden. Nu behöver vi kraft, uthållighet och visdom för att ta oss över till ett framtida normalläge. Håll ut!

Coronoapandemin jämförs med andra liknande prövningar det finländska folket tvingats utstå.

I skrivande stund har 336 corona-dödsfall rapporterats i Finland. Därmed är epidemin ur historisk synvinkel än så länge av blygsam omfattning.

Under 1900-talet hemsöktes vårt land av tre pandemier. Spanska sjukan efter första världskriget krävde 20 000 dödsoffer, asiaten på 1950-talet knappt 5 000 offer och hongkongen på 1960-talet cirka 3 000 offer. Myndigheterna rapporterar dessutom att en helt vanlig influensa kan kräva upp till 1500 liv årligen.

Att spanska sjukan fick så dramatiska följder i vårt land berodde till stor del på att det då inte fanns antibiotika eller vaccin. Framsteg inom vården och förbättrade levnadsvillkor i allmänhet påverkar statistiken då man jämför sjukdomarna över en längre tidsperiod.

Min åldersgrupp, 40-talisterna, var utsatta för asiaten och hongkongen, och i minnets avlägsna dunkel framstår dessa pandemier som ganska oskyldiga tilldragelser i ett annars så händelserikt pojkliv. För egen del var faktiskt påssjukan den värsta prövningen på grund av de obehagliga följderna med svullnader och värk.

I mina uppdrag bland krigsveteranerna fick jag del av en reaktion som stämmer till eftertanke: Coronan kan inte jämföras med de prövningar Finlands folk utsattes för under senaste krig. Corona drabbar den enskilda människan, och kampen mot den sker på individnivå. Kriget drabbade hela vårt folk och det var vårt lands existens man stred för i skyttegravarna.

Bertel Widjeskog

GOD TID

28

7/2020

LÄNGRE NEJ

STAR WARS GEORGE

MOBIL

NOTA BENE

MUSIK-

USCH KONSU-

MENTER GRAVERAR

YAWL ELLER SLUP

ÅDER

OHYRA

FÖRTRÄNGNING

SKUR JUST NU

KOLIBAKTERIE

SADEL

KNOP

BETRAKTA

UW

7/2020

DISKRE- FÖR TION SKEPPS-

FRID

BEFÄL

KROGAR I NEAPEL

LYFTER ÖRN

DÄR ANVÄNDS MATAT NGULTÅTRÅ RUM

BLOTTA RUMPAN

GAUSS

RENONS

NATRIUM

TVIVELAKTIG

VÄDJAN

SEXAPPEAL

BÄR BÄR OCH BARR

IGEN

Adress: ............................................................................................

ÅTER

VITLÖKSSÅS

ESTLANDS DOMÄN

MUSKATS LAND

UFO MED BLÅTT I SVERIGES FLAGGA

TON TRE

BILJON KLÄR SIG I TUTU

KAN GÅ FÖRE RÄTT

OKÄND

STORT SNÖRVI LA TENALA

HEMLIG I DDR MORSGRIS

VÄRMER VIKARE

FÖRST

AKTERSEGEL

LUFTDRAG NYCKELDEL

GLÄDJERUS

USCH

F Y K O E R L O P Ä C L K

VAKAR

KENZABURŌ

FJÄDER- VOLGABUSKAR BIFLOD

SJÖOFFICER

ÅTER

MED SOLEN SOM HELIGT MEDELLÖFTE PUNKT

FINSK ÅSKGUD

U K K O

IRRITERANDE MEJL

ETIK

SENSATIONSLÖS

SOLDATÄMNE

OOLONG

BEDRIVER OPTI KER?

DRA PÅ MUNNEN

VÄLDIGT TRIST

PHUKETS LAND

GUEVARA

SMÖRJA KRÅSET

EKIPAGE

SÖLA

VATVAINIKKALA TENÄR EN DRAGET

PREDIKAMENT

SUCK

LUKT I KÖK

AMUSERA

GRUMSA

ÄDELSTEN

PÅ VÅRTHAAGBITARE BIL

EFTERLYSTES

FÖRBORGAT

SKÅDIS WEST BOLLKLUBB

SLÅS ÖVER NÄT

FÖRSTÄRKER MEST

STORT I ÄNGSKULLA

TON SEX

ÄNGSLAN

SKOGENS DROTTNING?

SRÖMNING

GODTEMPLARORGANISATION

GENMÄLT

MITT I SURKÅLEN

KULMEN DOVT

SKYMSLEN

AZORERNA

DRYCKESKÄRL FÖRORENING

DET ÄR VISST SÅ

FRIDEN

GER NYTT

DEPPIG ÅSNA TON TRE

ÄR VÄL TALLRIK

SNÖSÖRJA

HAR MAN EKA

ÅTERUPPRÄTTA

ÄLDRE MÅTT

ÄR FLINT

BAKSTRÖM

Y R A O A P A E X A M E N R E L E N Ä T A Ö G O N R Ö R E L S A A T Å U R T R Å K I G S H K N O R R A R O A I Ä P I N G P O N G B A L L R A S Ö K L A I S M Ä N S K O T T S R Ä D D H Å G A V L J O T T A Ö G R U P P I O R K O P P M O A K O N T A M I N A T

SLUTPROV

GIBBON WILHELM MED ARMBORST

TON TVÅ

HESITERAR

OMFATTNING

YTA TOKER

N T S T I N T D A S Ä L S R I

UW

LJUSHUVUD

SKYDDAR HANDLOV

S O M M S E F R E E D I U M A R O O D M M O D VIKS PÅ BORDET

MELLANSPEL

KOBROR

K

VÅRMÅNAD

6/2020

VIMSIG

SJUNGS ABBAS DÄRFÖR FÖRR I LISFÄLTHALVSABON SKOG MÖRK

HANDEL

DAGSMEJA DALLRA I MUSIK

DRAKGIFT FÄRD I HYRBIL

EMEDAN

............................................................................................................

FÖRÄDLAR NAMN

SKÅDIS TERI KYRKOPULPETEN

Lösningen postas till SPF senast den 10 oktober .

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: .............................................................................................

SKÅDEPLATS SAMLADE PAR

BYTE

LAXFISK

FEMTIO I ROM

SPARSAM

SKULDGUDINNA ÄR TALLRIK

STEAM SHIP

SMILA

DAM I KIEL

STARTPLATS

BYTE

TRÄD

GAGNAR

TALLIUM

DEN LILLA INFÖLL 1742–1743

DYNAMITGUBBE?

FÖRENTA STATERNA KORT

MELLAN LÄGLUMPARN GER OCH SLEMMERN SKYTT

MISSTÄNKA HÅRT VATTEN

REKLAM

NYPA SNUS

CENTERNS LÖÖF TRÄD

OFFENTLIG

OFFERFEST

FREDSORGAN

AGRAR VISDOM?

TENNESSEE

HADEL SLÄKTER

FÖRE DETTA GEMÅL

FJOLLA HYSTERISK MUNTERHET

STORT I ESBO

UPPVAKTNING KAJKA JUPITERMÅNE

PLATS

BLÅSER FRÅN NO

BILDAR NÖDSIGNAL REV

STUMFILMSSKÅDIS NIELSEN

KATOLSK PRÄST

C H A C H E N B T Ö

SÅ GOTT!

TILLBEDJAN FÅRLÄTE

SKA MAN INTE STRYKA HUNDEN

TYP AV ÖL

M A O L T E H Å R R Å S T T B B I O

GNAGARKRYPIN

SES PÅ

FLITIG FLYGARE

GYMPA- OVERALL ÖVNING

B S

B L Å S T Ä L

GISSAR PAPPER

A

VIDRÖRA

T

VARNAR PÅ STYRSTÅNG

A N T A R R A N I A Å K R E G N V S E G V C K A R K K A V A L K L I A R O T T D R A C R A M A T I S K E D N A O R Ö S T S Å B I L I T E R A E K Ä N N E L S E ITU

VAD PADDEL SKÖNT!

SKYFALL GÖR POST

ELITKAMP

GÖR KLÅDA

DU OCH DU RYMDORGAN

SVÅR-

I BOR- TUGGAD GÅS FYRVAPEN KLÖVER

BERG PÅ KRETA

TRIVS VÅTT OFFENSIV

STORT I ORAVAIS

CREDO

UNDERVEGETATION

SKALL TE OCK LOK

MALTDRYCK

TV-DAME JA I BILBAO

VÄDERSTRECK

STORT I ÅBO

I ÅBOS VAPEN

BÄRNSTENEN

R A V E N

Vinnare i krysset i nr 6/2020

Disa Illman, Karis, Viola Korkea-Aho, Esse, Michael Creutz, Helsingfors, Sini Hauki, Helsingfors, Tua C. Lindqvist, Bromarf Vi fick in 367 krysslösningar, grattis till vinnarna!