God Tid 9 2020

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 9 20.11.2020 ● Årgång 48

årets pensionär

Tord Carlström får titeln 2020 ◗ Svenska församlingspensionärernas i Lovisa mångårige ordförande Tord Carlström är Årets pensionär 2020 inom Svenska pensionärsförbundet. Bakom nomineringen stod hela Östnyländska distriktet där Tord Carlström är en känd profil. Framför allt är han omtyckt som reseledare men håller i allt från kortspel till bibelstudier.

SIDAN 4

kultur & it

Bästa it-föreningen i Åbo ◗ Tack vare sin mångsidiga, långvariga och systematiska it-utbildning utsågs Åbo svenska pensionärsklubb av Svenska pensionärsförbundet till Årets it-förening. Det är i år första gången pensionärsförbundet delar ut den SIDAN 12 utmärkelsen.

boende

God grannsämja på Heim

Intresse för litteratur och språk väcktes redan i späd ålder hos Tua Forsström.

Anci Holm

Vår första bland De Aderton Författaren Tua Forsström, 73, trivs i sitt barndomsland. Den lilla byn Vimonböle i Tenala är numera en central plats i den internationella litteraturhistorien sedan Tua Forsström som första finlandssvensk valdes in i Svenska Akademien.

◗ Matti Vilo och Jens Sundström är gamla bekanta sedan tidigare och nu är de grannar på Heim. Genom en kraftsamling bland svenska intressen i Karleby och med en eldsjäl som Margita Lukkarinen skapades konceptet, ett seniorboende med guldkant.

SIDAN 6

ledaren

sidan

14

”Varför vill somliga tro mera på färgstarka lögnare än på forskare och allmänt godkända fakta? Varför leder inte en god utbildning till en god SIDAN 2 bildning hos alla? ”

GOD TID

2

9/2020

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Utbildning = bildning?

R

ubrikens ord är så lika, men innehållet kan vara helt olikt. En god utbildning ska ge oss kunskaper, som hjälper oss till ett gott liv. Utbildningen ger inte bara kunskaper, den ska dessutom informera oss om värderingar, som också kan hjälpa oss och andra till ett gott liv. I en snabbt föränderlig värld behövs ständigt nya kunskaper. Däremot är värderingarna bestående över tid, också om de kan nyanseras när verkligheten förändras. Bestående värderingar kan få nya uttryckssätt.

Vi vill gärna tro att mera kunskaper ska göra oss immuna mot fanatism, få oss att genomskåda simpla förenklingar och direkta lögner, samt ge oss styrka att bekämpa hat och ondska, kort sagt; göra oss mera bildade. Sådan är tyvärr inte alltid verkligheten.

Extrema politiska och religiösa rörelser har överraskande ofta ledare med en lång och gedigen utbildning. Radikala fascister och kommunister hade ledare med akademisk utbildning också i vårt land. När kristendomen ännu spreds med svärdet i hand stod kyrkans ledare bakom. De hade då den bästa skolningen av alla. Ledare för den radikala islamismen, liksom för de radikala nationalistiska rörelserna i dag är verkligen inga analfabeter. Goda kun-

skaper kan tyvärr missbrukas, och inte bara av fanatiker.

Man kan känna stor besvikelse över att också personer med lång utbildning låter sig lockas av väl förpackad vilseledande information, av förvridna konspirationsteorier och av fullständigt orealistiska framtidsplaner. Varför ger inte mera kunskaper en bättre grund när vi formar våra åsikter?

Varför vill somliga tro mera på färgstarka lögnare än på forskare och allmänt godkända fakta? Varför leder inte en god utbildning till en god bildning hos alla? Det frågtes blott, för att citera fänrik Ståhl i dikten där han beskrev det han upplevde som ett svek när Sveaborg gav sig utan strid.

”Vi som levt länge har rimligen bättre möjligheter att se osunda drag i vår omvärld.”

K

V

i som levt länge har rimligen bättre möjligheter att se osunda drag i vår omvärld. Vi har sett och upplevt följderna av ondskans ideologier, men vi har också sett de mycket goda frukterna av samarbete, respekt och omtanke. Vår välfärd och vårt trygga samhälle är inte byggt på rädsla för varandra utan på tillit.

Det har sagts förr men tål att upprepas; vårt samhälle är inte felfritt och blir aldrig färdigt.

Vi vet i alla fall att grundstenarna i vårt nordis-

ka välfärdsbygge är de riktiga. Respekt för varandra och för våra gemensamma regler är två viktiga grundstenar. När de och andra grundstenar ifrågasätts, som nu sker i allt flera länder, då måste vi reagera, och tydligt. Vår tids Sveaborg; vårt rätts- och välfärdssamhälle ska försvaras nu, inte med svärd, utan med pennan, det vill säga datorn, med mod och med goda argument.

Ole Norrback

ultur är temat för det här numret av God Tid. Ordet kultur innehåller så mycket, men enligt en definition betyder ordet odling. Man behöver inte vara bonde för att inse att odling kan bedrivas på många olika sätt. En god odlare är väl rimligen ute efter en god skörd. Man ska tänka på vad man odlar, hur man odlar, hur man gödslar och komma ihåg att växelbruk, det vill säga mångfald är att föredra.

Vi vet också att tar ogräset över så blir skörden dålig. Det verbala ogräset, som nu tilltar inte bara i de sociala medierna, är ett allvarligt hot mot oss och vår kultur. Trumpismen finns tyvärr kvar, också i vårt land, fast personen förlorat sin makt.

Kampen för det goda tar aldrig slut, och i den behövs vi alla.

CHEFREDAKTÖREN

Kulturen får inte tystna Det har gjort ont varje gång jag passerat Wasa Teater och sett stängt-skylten på dörren.

Under hela våren men också under oktober när Vasa plötsligt var Europas coronahuvudstad. Nu är man tillbaka i det nya normala och spelar likt andra teatrar för halva salonger. Givetvis med stora ekonomiska förluster men det spelas i alla fall teater.

Situtionen är extremt svår för frilansande kulturarbetare och musiker. Och i den kategorin finns de flesta inom kulturbranschen, även många skådespelare.

Sedan tidernas begynnelse utövas kulturen oftast av ett släkte som lever ur hand i

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Öppet enligt överenskommelse Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

mun. Många har tvingats lägga ner och söka sig till annat.

Att sitta i en teatersalong eller i en konsertsal bedöms av experterna vara tämligen säkert ur smittspridningssynpunkt.

Däremot fick krogar och nattklubbar länge ha öppet med betydligt lindigare res-

”Hur länge klarar sig ett samhälle utan tillförsel av det upplevelsemässiga bränsle en livs levande kulturupplevelse ger?”

Sekreterare för samhällspolitisk påverkan: Kristina Heikel tfn 040 635 7685 kristina.heikel@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg

tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

triktioner än kulturen. Åtminstone tills någon uppträdde där.

Coronan har slagit extremt hårt mot just den bransch som är så viktig för ett rikt liv.

Hur länge klarar sig ett samhälle utan tillförsel av det upplevelsemässiga bränsle en livs levande kulturupplevelse ger?

Författaren Tua Forsström påtalar i intervjun i det här numret av God Tid, med kultur och it som tema, hur viktigt det är att vi får impulser av andra för att sedan kunna omsätta dem i nya tankar. Det är kanske just sådana impulser vi går miste om när de fysiska mötena mellan människor minskar.

Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas

Chefredaktör: Anci Holm (vik) tfn 040 5748 751

Visst kan vi klara oss ett tag med HBO, Netflix och andra strömningstjänster.

Och så finns ju tack och lov böcker!

Citatet har tydligen felaktigt tillskrivits Storbritanniens legendariske premiärminister Winston Churchill, men vem som än sagt det så är det värt att begrunda. Under andra världskriget ville man ta pengar från kulturen och föra över mer till försvaret och krigsindustrin.

Frågan som då ställdes var: Om vi inte har någon kultur, vad finns då att försvara?

anci.holm@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@petalax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/

Anci Holm

spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2020 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström, Lena Selén och Kjell Hägglund.

GOD TID

9/2020

3

Extra viktigt ta vaccin mot A-influensan i år Våra skyddsåtgärder mot coronavisuset gör att vi också håller säsonginfluensan stången. Men det är ändå väldigt viktigt att ta influensavaccin just i år.

Vad är vanlig ”förkylning” och vad är influensa? Snuvfeber (förkylning) förorsakas av flera olika virus och sprids som luftburen smitta.

Symptomen är snuva, sjuk hals, hosta och kanske lite feber som går över på några dagar. Den sköts symtomatiskt med varm dryck, snuvdroppar och kanske luftrörsvidgande mediciner mot hosta (astmamedicin).

En rejäl dos värkmedicin tar bort hostretning och olustkänsla medan

receptfria hostmediciner, som säjer bra, är värdelösa. Komplikationer kan komma i form av bihåleinflammation och till och med lunginflammation, då kan läkarbesök och antibiotikum behövas.

Influensa finns som B och A. B-typen är mycket lindrigare. A-influensa (säsonginfluensa) varierar i svårighetsgrad från år till år.

Många minns säkert asiaten och Hong Kong influensan, typiska svåra A-influensaepidemier.

A-influensan har ganska svåra symptom som hög feber i flera dagar, muskelvärk, svår hosta med mera. Komplikationer, som leder till död är inte ovanliga.

Speciellt drabbas de äldre. De senaste åren har upp till 400 personer dött av A-influensa. Coronavirus är ungefär tre gånger så dödligt, men tack vare vårt effektiva skyddsuppförande har vi i dag endast 365

döda av detta virus. Tack vare skyddsåtgärder mot corona som fysiska avstånd och handtvätt har A-influensan inte haft en chans att över huvudtaget ta oss i år, men vi vet inte vad vi har att vänta.

Det är mycket viktigt att förbygga denna infektion. A-influensavaccinerna utvecklas hela tiden och årets vaccin med fyra viruskomponenter anses vara mycket effektivt. Vaccinet räcker, enligt THL, till åt alla som enligt lagen har rätt att få det gratis via den offentliga vården. På den privata sidan tycks brist redan ha infunnit sig på grund av den berömligt stora efterfrågan.

Alla 65 år fyllda har rätt att gratis få influensavaccin. Influensavaccinet ger ett bra skydd och minskar dödligheten betydligt. Man räknar med att vaccinationerna de senaste åren har sparat 25 000 – 37 000 liv i Europa. Dessutom minskar vaccinet lidande och sjukhusdagar fast vaccinet inte ger 100 procentigt skydd. Biverkningar av det

nu aktuella vaccinet är obetydliga. Vaccinationsstället kan ömma ett par dagar och ett fåtal känner lite feberfrossa. Det är inget problem, endast tecken på att vaccinet är effektivt.

De som får infektion trots vaccination har i allmänhet mycket lindrigare sjukdomsförlopp.

Det är extra viktigt att ta vaccinet i år. Får man både A-influensa och covid19 blir man mycket sjuk.

I år är det inte lämpligt att ordna massvaccinationstillfällen på grund av risk för coronasmitta.

Vaccinationerna ordnas genom tidsbeställning i de flesta hälsovårdscentralerna. Tidsbeställningen bör ordnas genom telefonbeställning då många äldre inte har internet.

Tyvärr har vi tagit del av ett kaotiskt vaccinationstillfälle. Man hade permitterat vårdpersonal så

kapacitet att sköta denna viktiga procedur värdigt och säkert fanns inte. Så dålig planering ska vi inte behöva se.

Tidsbokningen per telefon har också varit överbelastad på flera håll. Detta vittnar om hur belastad vårdsystemet är just nu.

Coronaepidemin med testning, smittspårning och vård kräver så stora resurser nu att reservkapacitet inte finns. Normal vård och uppföljning av andra sjukdomar blir också lidande med kanske dramatiska konsekvenser. Vårdpersonalen är trött sedan i våras och nu har vi en ny stor utmaning. All heder åt personalen, som kämpar på. Ändå – vi har det bästa läget i hela Europa.

Vid diskussion om vacciner kan man inte passera kommande coronavaccin. Vi har tagit del av glädjande besked om ett vaccin (tRNA vaccin), som ger 90 procents skydd för unga personer. Sannolikt sämre för äldre, men det vet man inte ännu.

Ett effektivt vaccin för äldre kommer sannolikt i maj. Det använder delar av virusets protein blandat med immunförstärkande ämnen, som sparkar i gång de äldres svagare motståndskraft.

Vårens vaccindoser räcker åt cirka tio procent av befolkningen och kommer antagligen att ges till hälsovårdspersonal och samhällsviktiga personalgrupper.

Det är klokt att vi äldre har tålamod och väntar på ett för oss effektivt vaccin, som sannolikt finns tillgängligt på sensommaren eller hösten. Fram till dess får vi fortsätta med fysisk distans, handtvätt, munskydd och att undvika alla inte nödvändiga resor.

Kom ihåg att motionera (hemjumppa när det blir halt och kallt ute) och att hålla kontakt genom telefon eller sociala medier.

Det här klarar vi!

Pehr Löv Specialist i allmän medicin Ordförande för kommittén för intressebevakning och påverkan Medlem i förbundsstyrelsen

Följ frågesportfinalen på webben ◗ Frågesportfinalen som skulle ha ordnats på våren i Åbo flyttades fram på grund av coronapandemin.

Nu genomförs den digitalt 10.12 kl. 13.00.

Lagen tävlar på sina hemorter.

I finalen deltar lag från följande föreningar: Mariehamns pensi-

onärsförening från Åland, Sjundeå pensionärer från Västnyland, Borgå svenska pensionärsförening från Östnyland, Hufvudstadsbladets seniorer från Mellannyland, Pargas svenska pensionärer från Åboland samt Oravais pensionärer, Korsnäsnejdens pensionärer och Pensio-

närsklubben Milstolpen från Österbotten.

Jesper von Hertzen fungerar som frågesportsledare och domare.

God Tids läsare kan delta i frågesporten via förbundets webbplats spfpension.fi/fragesport.

Lasse Koivu redogör för förbundets budget på höstmötet i Tammerfors 2019.

Anci Holm

Lasse Koivu fick förbundets gyllene tecken Svenska pensionärsförbundets styrelse har förlänat Lasse Koivu, Grankulla, förbundets gyllene förtjänsttecken. Lasse Koivu har utfört ett värdefullt arbete inom Svenska pensionärsförbundet framför allt som dess skattmästare åren 2013–19. I den egenskapen har han suttit med i förbundsstyrelsen, men också varit ordförande för finanskommittén, adjungerad medlem i arbetsutskottet och suttit med i stiftelsen. Lasse Koivu har på många sätt bistått förbundet i olika ekonomiska och finansiella frågor.

Medlemsrekryteringstävling 2020 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2020 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2020.

Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2020.

Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

Kommande program 19.11 Svenska pensionärsförbundets höstmöte i Esbo/Zoom 25.11 It-verktyg: Grundkurs i föreningens webbsidor, Zoom 25.11 Att tänka på när synen blir sämre. Virtuell föreläsning med

Förbundet Finlands Svenska Synskadades (FSS) rehabiliterings rådgivare 29.11 Julkonsert, strömmas på spfpension.fi, pensionärsförbundets

Facebooksida och youtubekanal och i finlandssvenska lokal tv kanaler 1.12 Kostens betydelse för äldre, föreläsning, Zoom 2.12 It-seminarium; Radera, ta bort, gå ur, Zoom 9.12 It-verktyg: DigiStoff fortsättningskurs, Zoom

Kommande resor 16–22.1.2021 1–18.3.2021 3–7.5.2021

SPF Österbotten: Resa till Tervis Spa i Pärnu SPF Österbotten: Medlemsresa till Almuñécar SPF Österbotten: Medlemsresa till Berlin

GOD TID

4

9/2020

Årets pensionär 2020 – en präst med spelsinne Årets pensionär inom Svenska pensionärsförbundet är Tord Carlström, 75 år, från Borgå.

Men det är i Lovisa bland församlingspensionärerna han tjänat in titeln. Där är han ordförande, en eldsjäl, och leder såväl bibelstudier som resor och kortspel.

När rösterna från medlemsomröstningen om Årets pensionär 2020 var räknade stod Tord Carlström som vinnare bland den manliga fyrklövern i årets startfält. Tord Carlström hade nominerats av Östnyländska distriktet och bland annat lyftes hans mångsidiga engagemang och humor fram.

– Överraskad, svarar Tord Carlström på sportfrågan ”hur känns det?”

– Jag kan tänka mig att röster kommit från hela Svenskfinland eftersom jag under min tid som resepredikant för Evangeliföreningen (1988–93) besökt många ställen. Österbottniska rötter finns också. Fadern kom från Närpes, modern från Åland, där Tord är född. Hustrun Barbro föddes i Jeppo men växte upp i Karleby. Makarna bor i Sannäs i Borgå sedan 1977.

Tord Carlström blev ordförande i Lovisa svenska församlingspensionärer, som föreningen hette då, år 2002, innan han pensionerats som församlingspastor i Lovisa. Å andra sidan arbetade han en tid efter pensioneringen som tf kyrkoherde.

– Ifjol var vi tvungna att byta namn på föreningen till Svenska församlingspensionärerna i Lovisa sedan Lovisa svenska församling upphörde att existera och uppgick i Agricola svenska församling, berättar Tord Carlström.

Kristen förening Föreningen har en kristen profil och grundades inom församlingen 1973 men är medlem av Svenska pensionärsförbundet. I Lovisa finns också Lovisanejdens svenska pensionärer, och en del personer är medlemmar i båda. Föreningarna tillhör Östnyländska distriktet där Tord Carlström också varit ordförande.

I nomineringstexten till Årets pensionär lyftes också humorn fram.

Har du humor?

– Nä, skrattar han.

– Jag är ingen vitsberättare. Komiken kan uppstå i situationen eller

tillrgång i föreningen, framför allt inom it. Hon sköter webbsidor och ger med maken individuell it-handledning till medlemmarna.

– Jag tycker det fungerar bättre.

Vi har slutat med direkta kurser. De som deltar är oftast på så olika nivå att det blir svårt att få ut något av det, säger Barbro Carlström som har lång erfarenhet av datorer.

– Jag arbetade som högstadielärare i matematik, fysik och kemi och när datateknik blev ett skolämne var jag bland de första att snabbutbildas.

Barbro och Tord Carlström i Sannäs är båda aktiva i Lovisaföreningen.

stunden. Men det är ju inte alltid att alla tycker det är så roligt!

Församlingspensionärerna har fortsatt sin smågruppsverksamhet trots coronapandemin men i mindre skala.

– Vi har varit det rekommenderade antalet, cirka 20, på våra träffar.

Vi har samling varannan tisdag och på udda fredagar träffas vi i kortoch brädspelsgruppen. Vanligtvis har vi också en gympagrupp men den har coronapaus.

Sjögren står för sången Varje träff inleds med lystringssången Räck mig din hand, men nu sjungs det inte som förr, och det är inte bara coronan som är orsak.

– Efter sammanslagningen har kopplingen till församlingen tunnats ut. Tidigare kunde vi träffas utan kostnad i Församlingsgården, men nu ska den säljas och vi måste hyra utrymme i Hörnan. Någon kantor var tidigare med och ackompanjerade men nu har de inte tid.

Som vanligt är Tord Carlström inte rådlös.

– Nu är det Christer Sjögren som sjunger Räck mig din hand via Spotify. Det får duga för tillfället.

Det framtida samarbetet med storförsamlingen är något som oroar och som i värsta fall kan hota verksamheten i föreningen på sikt.

Populär ”resebyrå” Det församlingspensionärerna gjort sig kända för i en vidare krets är den populära reseverksamheten.

Och där är Tord Carlström arrangör och den givna reseledaren.

– Resorna har också varit ett sätt att få fler medlemmar, säger han.

– Vi har kunnat erbjuda billigare alternativ, många tycker att pensionärsförbundets resor är för dyra.

Kostnaderna pressas bland annat genom att Tord själv sätter sig bakom ratten i kleinbussen på utflykterna på ort och ställe.

– Jag har kört bland annat på Mallorca, Kreta och i Budapest.

Ibland två turer per dag.

Det är på platser han besökt tidigare han rattar bilarna. Under höstens inställda resa till Neapel hade han nog stått över. Han och hustrun Barbro åker oftast för att bekanta sig med platserna i förväg.

– Förutom längre resor har vi spa-resor till Estland och teaterresor till Stockholm och Helsingfors.

Bibelstudier och kortspel I egenskap av präst leder Tord Carlström en bibelstudiegrupp inom sin förening men han är också en ivrig spelare. Det är kortspel, brädspel, bingo och spel på dator, platta och mobil. I kort- och brädspelsgruppen finns de flesta klassikerna på programmet. Påståendet att spel skulle vara en synd vet han inte var det kommer ifrån.

– Vi hoppas nu få pengar så vi kan skaffa några nya brädspel, säger Tord Carlström.

Hustrun Barbro har lärt honom pidro och de har spelat i mästerskap men något genomslag har det österbottniska paradspelet inte fått bland församlingspensionärerna i Lovisa. Även Barbro Carlström är en

Fakta Föreningar i Östnyländska distriktet ʶ Borgå svenska pensionärsförening, Isnäs pensionärer, Kotkanejdens pensionärer, Liljendal pensionärer, Lovisanejdens svenska pensionärer, Svenska församlingspensionärerna i Lovisa, Pernå pensionärer, Pyttis svenska pensionärsförening, Sibbo svenska pensionärsförening, Pensionärsföreningen Trivselklubben i Strömfors, Träskända seniorer.

Pensionärsboende Svenska församlingspensionärerna i Lovisa har ännu ett mäktigt uppdrag. De äger en stiftelse som driver Vesperhemmet, ett pensionärsboende fördelat i två skyddade 1700-talshus och två nyare längor.

Där krävs ständigt insatser och Tord Carlström rycker ut.

– Nyligen har vi reparerat taket, installerat bergvärme och dragit fiberkabel. 1700-talshusen är i behov av renovering men för det skulle vi behöva få bidrag. Vi har försökt med Svenska kulturfonden men fått nobben. Annars går stiftelsen runt via de hyror vi får in.

Bland hyresgästerna får han också inblick i en besvärligare pensionärsvardag och han ställer gärna upp och hjälper om han kan.

– För dem som har det knapert är det svårt. Några har också rätt till bidrag de inte känner till och kanske inte klarar av att ansöka om.

Att det knappast finns banker längre gör det inte lättare för den som är gammal.

Församlingspensionärerna har i dag cirka 100 medlemmar. Själv har han fyllt 75 och har ännu krafter kvar, men visst är han bekymrad över framtiden.

– Det är svårt att få nya medlemmar, framför allt yngre. Vem tar över sen?

Att det finns två pensionärsföreningar i Lovisa ser han inte som något problem, snarare en möjlighet. Gemensamma aktiviteter ordnas också både mellan föreningarna och i hela distriktet.

– Vi skulle gärna ha mera samarbete mellan pensionärsföreningarna men det är utmanande att hitta tillräckligt stora utrymmen, säger Tord Carlström.

Han har en del idéer till nya verksamheter när coronaepidemin så småningom klingat av.

Tord Carlström har alltid några ess i rockärmen.

Text och foto: Anci Holm

9/2020

GOD TID

5

Frågekampen ◗ Nästan full pott, 19 av 20 rätt blev det för Kristina Kisse Heikel i Jesper von Hertzens frågekamp. Det var fråga nummer 17 hon gick bet på. Kisse som bor i Snappertuna jobbar på Svenska pensionärsförbundet som sekreterare för samhällspolitisk påverkan fram till årsskiftet men har också varit engagerad i PangSÅNGFesten.

De rätta svaren hittar du på sidan 31.

Mina poäng

Frågor 1. Vilket lands rugbylandslag, som kallas All Blacks, är berömt för sin hakadans, som landslaget framför innan sina matcher?

2. På originalspråket heter den Légion étrangère. Vad heter den på svenska?.

3. Vad hette den siste Mannerheimriddaren som avled den 1 november 2020 i en ålder av 98 år?

4.Vilken är den längsta floden som mynnar ut i Medelhavet?

5. Vad heter programvärdarna för TV-programmet Efter Nio? 6. Vilken italiensk stad förknippas med peston?

7. Vilken sjukdom som orsakas av C-vitaminbrist skördade otaliga sjömäns liv för flera hundra år sedan?

8. Vilket av följande segelfartyg har flest master: kutter, slup, galeas eller fregatt??

9. I vilken idrottsgren heter finalmatchen i den högsta amerikanska ligan Super Bowl?

10. I vilken stad finns den nordligaste svenskspråkiga grundskolan i Finland?

11. Vem var den första katolska presidenten i USA?

12. Vad heter Frankrikes nationalsång?

13. Vad kallas de delstater som ofta byter preferens mellan Republikanska partiet och Demokratiska partiet i de amerikanska presidentvalen?

14. Vad kallas världens viktigaste fårras för produktion av ull?

15. Karhula glasbruk hade en björn på sin logo, men vilket djur förknippas med Riihimäki glasbruk?

16. Vilket varumärke förknippas med sloganen Mmm... sedan 1916?

17. I vilken idrottsgren är Egypten världens överlägset bästa land. Just nu kommer världsrankingens fyra bästa herrar och tre bästa damer därifrån?

18. Vilken finländsk stad är känd för sitt knypplande och sin årliga spetsvecka?

19. Hurdan färg brukar den svarta lådan på flygplan ha?

Det plingar och plongar i Tord Carlströms mobil för han gillar spel på olika plattformer. I sin förening församlingspensionärerna i Lovisa är han en omtyckt ledare vare sig han predikar eller spelar canasta. Nu är han Årets pensionär 2020 och har hela Östnyländska distriktet bakom sig.

20. Vad hette filmen där Sean Connery spelade James Bond för första gången?

Antal poäng:

Dina poäng

GOD TID

6

9/2020

Matti och Barbro Vilo har köpt sin lägenhet och flytten från det som numera är sommarhuset i Öja har fått ta tid. I Hakalax har de bott som barn och så de har flyttat tillbaka hem.

Heim står för gemenskap och trygghet En kraftsamling och samarbete bland svenskspråkiga intressen i Karleby resulterade i konceptet Heim med nya seniorbostäder.

Visionen är att ge en guldkant i tillvaron.

Jens Sundström, 77, kan gå i tofflorna från sin etta i Park & Plaza till Emeliehemmet för att hälsa på hustrun Gittan som vårdas där.

Och han går där i korridoren varje dag med sin rollator försedd med en neongrön ringklocka.

– Kärleken består efter 56 års äktenskap och här kan vi vara tillsammans så mycket det går, i alla fall en stund varje dag, säger han.

Befintliga byggnader har sammanfogats med de nya. Samarbete mellan olika aktö-

rer och social samvaro är nyckelord i seniorboendekonceptet Heim i Hakalax, Gamlakarleby.

I slutet av sommaren blev det klart. Eldsjälen för projektet Margita Lukkarinen, ordförande i föreningen De gamlas hem i Gamlakarleby stad, har ägnat sina tre första år som pensionär åt ideellt arbete på heltid för att sy ihop Heim.

– Utmaningen har varit att på basen av Emeliehemmets stadgar från 1906 bygga för

nutid och framtid. Genom samarbetet mellan flera parter har vi skapat något rätt unikt och på svenska, säger Margita Lukkarinen.

Jens Sundström hyr en lägenhet på 38 kvadratmeter i det nybyggda Park & Plaza med 56 lägenheter som kan hyras eller köpas. Han flyttade in i slutet av sommaren från en större hyreslägenhet och hittills har tiden gått åt till att hitta nya rutiner och klura ut hur alla nya fina vitvaror fungerar.

– Induktionshäll och torktumlare, visar han.

– Och så har jag blivit minimalist tack vare barnbarnen.

Han hör till den generation som aldrig kunnat slänga något och inför flytten gick barn och barnbarn igenom hans saker och tog vara på det de ansåg att han behövde.

Alla pratar svenska Närheten till hustrun är avgörande.

– Och så pratar alla svenska här, vilket är fantastiskt, säger Jens Sundström som i och för sig jobbat på finska med arbetsskydd inom Posten innan han gick i pension.

Gamla och nya bekanta finns bland grannarna så hans trivs.

– Innergården är otroligt fin. Jag är fotointresserad och ska dokumentera alla årstiderna. Hösten är jag redan klar med.

Jens Sundström har också ett annat projekt i tankarna. Han har sjungit i kör tidigare så kanske startar han en kör.

– Vi är åtminstone tre tenorer här. Jag har ännu inte tagit så mycket del i de gemensamma arrangemangen, det kommer väl med tiden.

I de nya utrymmena finns ett gym som de boende kan utnyttja gratis och där är Jens Sundström en flitig besökare.

– Efter tre månader kallar jag det här ”heim”, säger han.

Försäljning och nybygge Heim, dialekt för hem, är ett marknadsföringsnamn, en hatt under vilken flera aktörer och verksamheter samlas. Turerna fram till det som finns i dag har varit många.

Föreningen De gamlas hem i Gamlakarleby grundades 1906 och skulle erbjuda boende och mat för svenskspråkiga äldre kvinnor i det som blev Emeliehemmet. Stadens borgare donerade rundligt. Så småningom fick också män flytta in och en ny byggnad ersatte den gamla. I slutet av 1990-talet hyrdes fastigheten ut till Folkhälsan som tog över verksamheten med effektiverat boende och hyreslägenheter.

– Det blev i längden krångligt med alla nya direktiv och krav på ombyggnader så 2017 sålde föreningen tomten och fastigheten Emeliehemmet till Folkhälsan, berättar Margita Lukkarinen.

– Det var också då drömmarna om ett svenskspråkigt center för pensionärer började förverkligas. Som förening satt vi plötsligt med 2,9 miljoner euro men saknade såväl hus som verksamhet. Vi behövde hitta en strategi för hur boende ska se ut i framtiden.

Vesikari Invest med vd:n Karl-Johan Forsström, som tidigare byggt seniorboenden i Aktiva kvarteret i Karleby, var med på noterna och uppförde i anslutning till Emiliehemmet 56 seniorbostäder i två hus, Park och Plaza.

GOD TID

9/2020

7

Marika Kjellman, verksamhetsledare för Heim och Margita Lukkarinen, ordförande i De gamlas hem och initiativtagare till projektet visar den fina innergården.

Gladys Sandström, en av hyresgästerna, är en flitig deltagare i de många gemensamma aktiviteterna. Och hon har inget emot att berätta en god historia.

– I och med att Park & Plaza är ihopbyggt med Folkhälsans Emeliehemmet kan de boende ta del av till exempel matservering.

Och Jens Sundström kan gå i tofflorna för att hälsa på sin fru Gittan.

Guldkant för pengarna Föreningen De gamlas hem i Gamlakarlebys vision är att sätta guldkant på tillvaron och skapa verksamhet och innehåll för hyresgäster och boende men även för dem som vill ta del utifrån. Man samarbetar förutom med Folkhälsan också med pensionärsföreningen Vi Norrifrån, församlingen och har lyckats engagera många volontärer bland stadens pensionärer.

– Vi hade en rickshaw-utbildning, så nu kan man se yngre pensionärer cykla omkring på stan med dem som har svårare att röra sig, säger Margita Lukkarinen.

– Guldkanten är den sociala gemenskapen och den absoluta guldkanten är att vi kunnat anställa en verksamhetsledare och husvärd, Marika Kjellman.

– Min dörr står alltid öppen, den som vill kan komma in med sina idéer. Ibland vill man bara prata lite, säger Marika Källman, som trots coronaviruset tycker att de har mycket att erbjuda.

Tillsammans med Folkhälsan ordnar föreningen seniorcenter med olika verksamheter och båda bidrar till gymmet som de boende kan utnyttja gratis.

– Vi Norrifrån har lärt ut boule, vi har bokcirkel, stickkaféer, utflykter, föreläsningar, it-utbildning, med mera, säger Marika Källman.

– Mest populärt är när vi anordnar gemensamma middagar som på restaurang.

I byggnaden finns ett gemensamhetsutrymme för större samlingar och på alla våningsplan sittgrupper så att man kan umgås även utanför lägenheterna. På innergården, med träd och planteringar, får de boende möjlighet till trädgårdsodling när våren kommer.

Margita Lukkarinen poängterar att det ju inte är ett servicehem utan ett hus med senioranpassade lägenheter där hyresgäster och lägenhetsägare lever självständigt. Åldersskillnaden bland de boende är cirka 45 år!

– De gemensamma aktiviteterna finns och man deltar om man vill.

Vill bara vara En flitig deltagare i gemensamma aktiviteter är Gladys Sandström, 88, som hyr en lägenhet på 42 kvadrat. På eftermiddagen kan det

Fakta Heim ʶ Park & Plaza, 56 nybyggda seniorlägenheter i Gamlakarleby. ʶ Stod klara i juli 2020 ʶ 30–45 kvadrat, hyra 19 euro per kvadrat. ʶ Byggherren Vesikari Invest äger tio lägenheter, Föreningen de Gamlas hem 16, Stiftelsen Svenska kulturfonden i Gamlakarlebynejden åtta och Folkhälsan två, samtliga för uthyrning. ʶ Övriga säljs på privata marknaden. ʶ Mer info: Heim.fi

Jens Sundström rör sig ofta i korridorerna. Han hälsar på hustrun som vårdas på Emeliehemmet men tar gärna en pratstund med grannarna. Våningsplanen pryds av väggstora fotografier.

vara syföreningen och på kvällen bokcirkel eller så deltar hon i seniorcentrets verksamhet.

– Det ordnas bra program som till och med ger lite nytta, säger Gladys Sandström.

Bäst trivs hon att sitta och diskutera aktuella händelser med sina grannar och ta en kaffe.

– Det är konstigt, här finns så många bekanta men ingen har något namn! Gladys kommer ursprungligen från Nedervetil och hon ger då och då prov på den berömda Nedervetilhumorn. Att få prata dialekt uppskattar hon.

Hon har arbetat som lärare, senast innan hon pensionerades på Chydeniusskolan i Gamlakarleby. Lärarbanan var inget bonddottern från Hästbacka vart tänkt för, men när hon fick höra av gubbarna i byn att hon nog skulle bli en ”dåoli piigå” (duktig piga) bestämde hon sig för att inte bli just det.

– Jag kunde ju inget annat än Nedervetildialekt när jag kom till lärarinneseminariet i Ekenäs, minns hon.

Men det gick bra. I Gamlakarleby fick hon arbeta mycket med naturvetenskap och introducera lägerskolverksamhet.

– Egentligen behöver jag inte trivas så mycket längre. Jag vill bara vara.

Hemifrån heim För paret Barbro och Matti Vilo är flytten till Heim en flytt tillbaka hem. När de går ut på balkongen ser de tomten där det gamla BB:t fanns och där de båda föddes. De har vuxit upp och tidigare bott i Hakalaxområdet men de senaste 17 åren i Öja.

– Man ska flytta så länge man är klar i huvudet, säger Matti Vilo.

– Här har vi alla bekvämligheter och nära till allt i stan.

Matti och Barbro är födda 1943 respektive 1944 och har almanackan fulltecknad med aktiviteter. De deltar bland annat i pensionärsföreningen Vi Norrifråns verksamhet och är flitiga golfspelare.

Den 84 kvadratmeter stora lägenheten har de köpt. De hade tidigare investerat i en pensionärslägenhet som de sålde.

– Huset i Öja har vi kvar, det blir nu vårt sommarställe, säger Barbro Vilo.

– På det sättet har vi kunnat ta det lugnt med flytten. Att komma tillbaka till Hakalax är verkligen att komma hem.

Barbro har arbetat som byråföreståndare inom FPA och Matti som gymnastiklärare.

Av grannarna i Park & Plaza känner de sedan tidigare cirka 90 procent.

– Det känns tryggt här.

Förebild Inom den svenskspråkiga minoriteten på cirka 13 procent i Karleby gäller något av ”alla känner alla”. Det märks på Heim.

– Det ger en extra trygghet och vi ser ofta hur de som bor här hjälper varandra, säger Margita Lukkarinen.

Inspiration till konceptet har initiativtagarna fått hemma i Karleby i Aktiva kvarteret, som kombinerar våningshus och vårdhem, men också hos bland annat Blomsterfonden i Stockholm. Nu är det Heim som blivit en förebild dit aktörer inom seniorboende i Svenskfinland kommer på besök.

Text och foto: Anci Holm

GOD TID

8

9/2020

www.dahlbus.fi

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre?

Kultur och information på svenska Stadsbiblioteket, Storgatan 3, KARLEBY Tel. 050-347 0527

- Låt oss sköta försäljningen - Vi köper även och betalar kontant - Betjäning på svenska

AB GAMLAKARLEBY AUKTIONSKAMMARE Folkskolegatan 1, Karleby Mäklare Raul Pohjonen 044 913 8284

Hakalaxgatan 76, Karleby posti@hautaustoimistomattsson.fi tfn. 040-500 9380

KOKKOLA

Blomsterhuset med full service HEINOLASVÄNGEN TEL 0207571050 Koppinensvägen 3 Karleby öppet. må-fre 9-18.00 lö 9-16.00 sö 12-16.00 webbshop: lindell@ekukka.fi

Rauanheimos helhetstjänster effektiverar kundernas logistikkedjor

Ditt Kvalitetsapotek I Karleby Vi betjänar:

må - fre 8 - 20 lö 9 - 17 sö 10 - 18 lindellflowers.fi

Välkommen

Fabriksgatan 43 (Minimani)  06 831 2262 www.t er vah ovin apt eekki.fi

Besök vår hemsida för mera information: www.rauanheimo.com

Välkommen till Karleby!

Välkommen till K.H.Renlunds museum!

Rooska gården: • Jubileumsutställningen Karleby400 - lyckan står den djärve bi • Karl Herman Renlunds konstsamling med pärlor ur den finländska konstens guldålder • museibutiken Långbrogatan 39, Karleby Museikvarteret: • ITE-museet för nutida finländsk folkkonst • pedagogiet • Lassanderska huset Långbrogatan 28, Karleby Öppet: ti–sö 11–16, to 11–18 (må stängt) www.kokkola.fi/museot

Annons_God tid_2020.indd 1

6.11.2020 13.49.25

GOD TID

9/2020

9

Coronan fick oss att ompröva aktiviteterna VI NORRIFRÅN Coronapandemin som slog till under våren kullkastade föreningarnas verksamhetsplaner för år 2020.

Detta gäller även Pensionärsföreningen Vi Norrifrån. Året började bra med den tvåspråkiga vändagen i februari som samlade 500 pensionärer i Karlebysalen.

Regionens bowlingturnering i början på mars lockade nästan 60 deltagare. Även regionens första golfturnering i september kunde genomföras under hyggliga förhållanden.

Vi Norrifrån hade äran att fungera som lokal arrangör för dessa evenemang. Även föreningens populära Hemliga resa i augusti blev en trevlig och uppskattad upplevelse.

Området kring ”Roska Ruka” i Karleby är ett ypperligt fritidsområde. Trappstegen till toppen av berget förbättrar konditionen och erbjuder en fantastisk utsikt över staden och dess omgivning. Lena Granholm tar en tur i trappan.

Det första kvartalet gick nästan planenligt men så utvecklades Coronapandemin i negativ riktning. De planerade semesterresorna inhiberades och de populära sommarevenemangen blev ett minne blott.

Men boulespelandet som ökat i popularitet fick vind i seglen. Regionturneringen i Jakobstad lockade rekord-

många lag. I den uppskattade ligatävlingen norröver kämpade sex föreningar om ära och berömmelse.

från som detta år fyller 15 år fick inhibera sin jubileumskonsert som var planerad till den 24 oktober.

De nya restriktionerna fick oss att ompröva aktiviteterna och upptäcka vad naturen har att erbjuda.

Resor till semestermål i utlandet har ersatts av vandringar i skog och mark och naturstigarna i Karleby med omnejd har ökat i popularitet. Vi har insett att motion i alla dess former både in- och utomhus inverkar positivt på konditionen och den mentala hälsan.

Bokläsandet har sin betydelse och släkt- och bygdeforskning kan vara ett alternativ för många. Dessutom kan man utveckla sina stickoch slöjdfärdigheter. Något som julbocken motser med tacksamhet.

Snart står julen för dörren och förhoppningen är att vi kan hålla någon form av julfest. I dessa tider har digitala kontakter och kontakt via telefon blivit viktiga när vi inte kunnat träffas som tidigare.

Karlebys 400 års festligheter blev ett minimum på grund av restriktionerna.

Säkert hade många av våra medlemmar deltagit i de aktiviteter som planerats. Ljusfesten i sundet blev en framgång och väckte stor uppskattning.

De inhiberade månadsträffarna är naturligtvis att beklaga. Den planerade föreläsningen/seminariet som vi tillsammans med flera andra föreningar planerat hålla i oktober i stadshusets festsal har framskjutits till slutet av maj 2021.

Pensionärskören Vi Norri-

Sammantaget har vi trots allt haft en fin höst och fått njuta av färgprakten i naturen. Det har varit rikligt med bär i skogarna och äppelträden har dignat av sina frukter. Frysboxens innehåll är redo att göra morgongröten extra god.

Snart är vintern här med sina upplevelser. Sköt om er och försök göra det bästa av situationen!

Ole Granholm ordförande i Vi Norrifrån

Landsvägsrövare ◗ Holger Nilsson kommer hem till Tvärskär. Han har gjort årtiondets resa till storstan, Hufvudstaden som det står i tidningen med veckogamla nyheter när den äntligen finner sin väg till Tvärskär. Byn har ju gemensam tidning.

Holger berättar om hur han blev skrämd när han väl steg ut ur tåget. Stan var ju full av landsvägsrövare med mask på ansiktet. Nästan alla hade mask. Holger hade genast satt plånboken i bättre förvar, innanför kläderna. Det kunde ju hända att någon misslyckad landsvägsrövare försöker sig på ficktjuveri i stället.

När ett gäng rövare med maskar gick in i det stora bankkontoret smög sig Holger till ett av fönstren. Ingen av rövarna drog strumpbyx-

or på huvudet utan de satt på bänkarna och gick tydligen snällt till luckorna i tur och ordning. Hur bankrån kan göras så att man turas om, ja det blev nog ett mysterium för Holger.

Alla rövarna i banken var gamla, kanske pensionerade rövare. Kanske rövarna i banken inte var där för bankrån?

Månne den italienska mafian har grundat banditernas pensionsförsäkring också i Finland? Också för ålderstigna gangsterbrudar i storstan?

När Holger sedan märkte att allt gick lugnt och stilla till började han studera rövarnas masker där de gick

på gatan. De var vita, svarta, också andra färger. Somliga hade text, andra hade bilder på sina maskar. Det gick inte att gissa sig till vilka gangsterligor de hörde, inte på bara maskens utseende.

Det värsta var väl att han hittade ett stånd med rövarmasker i Stockmann. Han köpte ett dussin olika så att han kunde visa dem på Tvärskär. Stockmann var inte sig likt. Några var helt enfärgade så att barnen i Tvärskärsskolan kunde rita roliga rövarmaskar.

Enligt internationell lång lång tradition får man knycka vad man vill från skeppsbrutna fartyg och den last som flutit i land, och av det har ju Tvärskär lång och gedigen erfarenhet. Nu ska Tvärskärs sjörövarminnesförening få rövarmasker.

TILL JULENS FESTMÅLTID FÄRDIG DIREKT FRÅN PAKETET

www.oravaisrokeri.fi

GOD TID

10

9/2020

Fråga juristen: Kan jag som pensionär få ut medel ur min skuldfria bostad för att dryga ut pensionen?

Fråga: Hur kan en pensionär ha ekonomisk nytta av sin bostad för att dryga ut kassan? Frågan ställs av en senior i en mindre stad som har svårt att få pensionen att räcka till. Hen är i gott skick och klarar att bo hemma och uträtta ärenden själv, men pengarna vill inte räcka eftersom pensionen är låg.

Personen äger sin lägenhet och har inga lån på den. Frågan är alltså om man kan få ut medel ur sin bostad utan att behöva sälja den och flytta till en mindre.

Frågeställaren undrade även om man kan sälja sin bostad men ha rätt att bo kvar.

Svar: I Finland har man av tradition försökt betala bort sina lån så snabbt som möjligt.

För många ligger en stolthet i att ha en skuldfri bostad och man vill inte lämna skulder till följande generation. Fullt så här svartvitt är det ändå inte.

Vad gör man sedan då man betalat bort alla skulder men samtidigt har en pension som inte riktigt räcker till löpande kostnader, för att inte tala om allt det trevliga man som pensionär skulle ha tid för? De flesta barn vill även att föräldrarna ska kunna unna sig att njuta av

pensionärslivet och ha möjlighet att vid behov köpa till exempel hemtjänster för att trygga vardagen i det egna hemmet längre.

Många äldre skulle också gärna vilja bo kvar i sin egen bostad. Kostnaderna för att bo kvar i bostaden kan dock bli höga i förhållande till pensionen. Med hjälp av ett så kallat omvänt bostadslån kan en pensionär täcka sina kostnader och samtidigt bo kvar i sin bostad.

Det omvända bostadslånet är ett lån som frigör förmögenhet ur en bostad. Man fortsätter att äga bostaden och under lånetiden betalar man normalt endast de månatliga räntekostnaderna.

Det omvända bostadslånet används för att göra livet lättare för dagens seniorer, som i regel skött sin ekonomi bra. Man äger givetvis sin bostad som förr, trots att man kanske belånat en del av den.

Lånet återbetalas i normalfallet då huset säljs och ägaren flyttar till en mindre seniorbostad. Man kan givetvis återbetala lånet tidigare också om man vill.

I Sverige kallas liknande lösningar seniorlån och det är ett bra sätt att beskriva dem.

”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”

Meningen är att man ska ha en möjlighet att utnyttja sin fasta egendom för större engångsutgifter eller för att dryga ut pensionen.

Man kan använda det omvända bostadslånet för att finansiera större anskaffningar, renovering, sjukvårdskostnader eller helt enkelt vardagliga utgifter.

Under lånetiden amorterar man vanligtvis inte på lånet, utan man betalar bara räntorna månatligen. Lånet kan man använda som man vill.

Man äger fortsättningsvis bostaden som utgör säkerhet för lånet. Man kan även använda en placeringsbostad som säkerhet.

Det finns också en variant som kallas omvänt bostadsköp, där man säljer bostaden men bor kvar som hyresgäst i den. Det finns inte så många banker som erbjuder denna tjänst i Finland, men man kan givetvis komma överens om detta arrangemang med en privat köpare av bostaden.

Om en bostad köps i investeringssyfte har investeraren troligen ingenting emot att tidigare ägaren bor kvar som hyresgäst i bostaden.

Om man vill diskutera möjligheten för omvänt bostadslån bör man boka tid för en

diskussion med sin bank. Alla bostäder lämpar sig tyvärr inte för detta lån. Bedömningen gör banken från fall till fall.

Det omvända bostadslånet kan utgöra en buffert för överraskande utgifter och det är även ett utmärkt sätt att förbättra livskvaliteteten. Om man vill resa och njuta av livet kan man dra nytta av den förmögenhet som är bunden till bostaden.

Många vill också kunna stöda barn och barnbarn ekonomiskt genom att ge en gåva.

Nyttan av gåvan kan vara betydligt större när den ges som penninggåva i ett skede när den behövs som bäst, exempelvis vid köp av första bostad, än som ett arv långt senare.

Hanna Stenholm vicehäradshövding

ʶ Skicka frågorna till: Hanna Stenholm, Närpes sparbank, Närpesvägen 13, 64200 Närpes eller hanna.stenholm@sparbanken.fi. Frågorna ska vara framme senast den 15 december.

Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS) uppmärksammar årets tema ”En fungerande vardag” med att inbjuda alla seniorer i Svenskfinland till en virtuell föreläsning

Att tänka på när synen blir sämre Tidpunkt: 25.11.2020 kl. 14.00-15.30 Funderar du på hur du kan ta hand om din synhälsa? Har du funderingar eller frågor kring din syn? Vet du hur din syn förändras med åldern? Vad kan du ta i beaktande i din vardag för att hjälpa din syn? FSS rehabiliteringsrådgivare Stina Nygård, Ann-Catrin Tylli och Tina Hultgren föreläser.

Anmäl dig senast den 20.11.2020 till adressen anmalan@fss.fi Vi skickar därefter en länk till föreläsningen. Du behöver bara öppna länken så är du med! Tillfället är avgiftsfritt.

Varmt välkommen med! Vid frågor kontakta oss.

Kontaktpersoner:

Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.

Stina Nygård stina.nygard@fss.fi tfn. 050-595 4377

FÖRDELAR:

• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas.

• Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering.

• Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett.

• Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna.

• Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet.

• Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan.

Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta ditt närmaste Anja-apotek på

anja.fi

Ann-Catrin Tylli ann-catrin.tylli@fss.fi

Tina Hultgren tina.hultgren@fss.fi

tfn 040-511 3345

tfn 050-561 2951

GOD TID | KULTUR & IT

9/2020

11

Fibernäten ersätter de föråldrade kopparkabelnäten i hela landet Hela Finlands kopparakabelnät håller på att bli föråldrat och tas vart efter ur bruk. Detta är en process som pågår i hela landet och som förr eller senare kommer ske överallt. I samband med att kopparnätet tas ur bruk, uppdateras tekniken till modern fiberteknik som står sig långt in i framtiden. Vi på JNT (Jakobstadsnejdens Telefon) har byggt fiberanslutningar sedan år 1986 och vi har därmed hunnit bygga ut ett relativt brett fibernät i Österbotten. En fiberanslutning från JNT bjuder på många fördelar.

Köp eller hyr JNT fiber!

Kontakta vårt fiberteam för mer info

INTERNET, TV OCH TELEFONI VIA FIBER

FIBERNÄTETS FÖRDELAR

JNT – DIN LOKALA FIBERLEVERANTÖR

Fibertekniken erbjuder en internetförbindelse som är effektiv, snabb och stabil. Med hjälp av internet kan du lätt hålla kontakten med dina nära och kära, oberoende var i världen de befinner sig. Även TV:n fungerar framöver med hjälp av fiberanslutningen. Signalen går via fiberkabel istället för via kopparkabel och kvaliteten på sändningen blir bättre. Den traditionella telefonin följer också med in i fiberteknikens tidevarv.

Med en fiberanslutning kan du därmed fortsätta se på tv som förut och ringa från din vanliga 06-nummer.

Fiberkabeln grävs oftast ner i marken, vilket leder till att vädret och stormar inte kan påverka funktionaliteten. I dagens läge finns det redan många tjänster som inte fungerar optimalt utan fiber, såsom distanssjukvård, distansjobb, vissa TV-tjänster och smarta hem-lösningar såsom fjärrstyrning av temperatur samt larm- och övervakningstjänster. Kontinuerligt utvecklas även nya tjänster, som kommer att fordra pålitliga och säkra förbindelser via fibernätet.

Fiberanslutningen ökar värdet och på din bostad samt gör den attraktivare på bostadsmarknaden.

JNT levererar internet, tv och telefonitjänster i en stor del av Österbotten och verksamhetsområdet växer konstant. JNT som tidigare gick under namnet Jakobstadsnejdens Telefon Ab har i tiderna utgått från Jakobstad men idag bedriver vi verksamhet från Karleby i norr till Kristinestad i söder, därtill samarbetar vi även med flera öppna fiberandelslag runt om i Österbotten.

Vi är idag den enda lokala operatören i Österbotten och vi jobbar för att österbottningarna skall få tillgång till de bästa möjliga internet-, tv- och telefonitjänsterna på marknaden. Vi tror att Österbotten har en ljus framtid och vi vill vara med och bidra till en livskraftig nejd.

Vi levererar fiberanslutningar i följande områden: I dagens läge levererar vi fiber i nedanstående kommuner. I vissa kommuner har vi ett mer heltäckande nät medan vi i andra kommuner levererar till vissa byar.

Evijärvi, Jakobstad, Korsholm, Kronoby, Larsmo, Malax, Nedervetil, Nykarleby, Oravais, Pedersöre, Storkyro, Terjärv, Vasa och Vörå.

Om du är intresserad av en fiberanslutning ber vi dig kontakta oss per telefon, e-post eller genom att göra en intresseanmälan på www.jnt.fi/fiber.

Om din kommun inte nämns i listan, får du gärna kontakta oss för en intresseanmälan. Vi samlar kontinuerligt in intresseanmälningar eftersom dessa hjälper oss hitta de kunder som behöver våra tjänster. Då intresset på ett specifikt område är tillräckligt stort gör vi byggbeslut.

Traditionell kabel-tv Från

7,50 €/mån

Supersnabbt internet Från

29,90 €/mån

Kontaktuppgifter vid frågor, intresseanmälning eller beställning: JNT Fiberteam Tel. 06 786 8210 fiberteam@jnt.fi

Förmånlig telefoni Från

3,95 €/mån

Modern iptv Från

9,95 €/mån

GOD TID | KULTUR & IT

12

9/2020

Jan-Peter Kullberg, viceordförande, Carita Isaksson, skattmästare och Göran Långstedt, it-ansvarig gläds åt att Svenska pensionärsförbundet förärat Åbo svenska pensionärsklubb titeln årets it-förening.

Ett långt, systematiskt och framgångsrikt utbildningsarbete är en del i vinnarkonceptet.

Henning Grönroos

Årets it-förening finns i Åbo Ett systematiskt arbete med it-utbildning bland medlemmarna under många år gav Åbo svenska pensionärsklubb titeln Årets it-förening 2020 inom Svenska pensionärsförbundet.

– Jag är närmast rörd till tårar, säger Jan-Peter Kullberg, viceordförande och webbansvarig i Åbo svenska pensionärsklubb.

– Det har gjorts så mycket och det har gett resultat. Att bli Årets it-förening känns jättefint. Jag talar dessutom som nöjd kund eftersom jag ju gått flera kurser.

Göran Långstedt, klubbens it-ansvariga och Carita Isaksson, skattmästare, håller med.

De tre, tillsammans med Åbolands ombudsman Mona Lehtonen, är med på intervjun som God Tid gör via Zoom.

Under våren låg utbildningsverksamheten nere men i höst har de kört fysiska kurser. Och intresset är stort. Under de senaste åren har kurserna lockat cirka 500 deltagare totalt. Föreningen har 192 medlemmar så en del har gått både två och tre gånger.

– Med it behöver man repetera och så kommer det nya saker helatiden. Man hinner glömma, säger Carita Isaksson.

För det är just det systematiska arbetet som gör Åboklubben framgångsrik. Det handlar inte om enstaka kurser utan kursprogram med tre tillfällen à tre till fyra timmar per ämne.

– Vi har också en fantastisk kursledare i Pasi Holmberg, säger Jan-Peter Kullberg.

– Han har en ängels tålamod och behöver inte gå på gym för han får springa så mycket på kurstillfällena. Han klarar också av att vi har olika system och är på olika nivå, så att alla lär sig.

Tidigt digitala – Åboföreningen har alltid varit i framkant, säger ombudsman Mona Lehtonen och minns att Åbopensionärerna var med från början när Svenska pensionärsförbundet startade it-verksamhet 2009.

– It-skolning ingår också i projektet Gamla rävar – grå pantrar som ska locka nya medlemmar.

Det var 2014 it-verksamheten i Åbo började ta fastare former.

Göran Långstedt tog initiativ till it-mottagning en gång i veckan i samarbete med Folkhälsan.

– Problemet var att i Folkhälsans lokal fanns då inget wi-fi, säger Göran Långstedt.

– Intresset svalnade efter ett par år, men sedan 2016 samarbetar vi med SFV, Svenska folkskolans vänner. Sedan dess har det varit en snöbollseffekt.

Via SFV får de statligt bidrag för studiecirklar till en del av kursledararvodet och får vistas gratis i SFV:s lokal.

– Och där finns bra wi-fi!

– Kursdeltagarna betalar en avgift men det är faktiskt billigare än på Arbis, säger Carita Isaksson.

Brett program I kursprogrammen ingår olika teman, hur olika plattformer, appar och program fungerar, med mera.

– En aha-upplevelse var kursen om hur man kan spara pengar i hemmet genom smarta lösningar i stället för en massa uppkopplingar och plattor och telefoner hit och dit.

Genom att också skaffa nytt kylskåp kan jag spara 1 000 euro per, säger Jan-Peter Kullberg.

Att jobba med it kan bli rörigt

när alla har olika system och molntjänster.

– Därför har hela styrelsen gått gemensam kurs och vi kör nu alla samma system. Vårt gemensamma moln är Google drive där vi också har föreningsarkivet. Vi tillämpar de program som förbundet har, som Desky och Briox och Webbhusets tjänster, berättar Carita Isaksson.

Hon arbetar nu med bokföringen i Briox och efter en inkörningsperiod tycker hon att det underlättar mycket.

Låg tröskel Åbo svenska pensionärsklubb har en tämligen digital medlemskår men visst finns det sådana som hamnat på efterkälken eller som anser sig inte behöva.

– Det är bara det att när du måste skaffa ny telefon är det en smarttelefon som gäller. Då kan man gå en kurs hos pensionärsklubben, säger Jan-Peter Kullberg.

– Tröskeln är låg och medlemmarna får komma med kursförslag.

Vi försöker också väcka intresset på våra månadsträffar.

– Sen har folk fått höra bra saker om kurserna och blivit intresserade, säger Göran Långstedt.

I anslutning till kurserna ställer också Pasi Holmberg upp med individuell handledning.

Diskussionskanal Individuell handledning och uppsökande verksamhet är något Åboklubben planerar återuppta på programmet inför nästa verksamhetsår. Det kan också vara ett sätt att nå dem som ”inte behöver”. Årets it-förening räknar med att på grund av coronan få hänga på nätet ännu ett bra tag. Göran Långstedt och Pasi Holmberg skissar nu på en diskussionskanal på nätet där man kan prata om olika teman.

Att flytta över själva kursverksamheten till nätet är inget de är intresserade av. De tror på den personliga handledningen.

–Vi hoppas köra för fullt i vår med fyra olika kursprogram. Åbo svenska pensionärsklubb tänker inte vila på lagrarna.

– Vi är glada och tacksamma att pensionärsförbundet sett den här nischen hos oss, säger Jan-Peter Kullberg.

I år är första gången Årets it-förening utses i stället för Årets it-pensionär.

Anci Holm

9/2020

GOD TID | KULTUR & IT

13

VI PÅ MULTITRONIC ERBJUDER DIG GRATIS FELSÖKNING Vi erbjuder full service på alla datorer.

VI ERBJUDER HEMLEVERANS

Beställ på multitronic.fi och få dina produkter levererade hem för endast 2.90€.

Vi tar även emot beställningar via telefon på:

06 319 77 00

Butiker finns i Vasa, Mariehamn, Jakobstad, Villmanstrand, Jyväskylä och Seinäjoki

www.multitronic.fi

GOD TID | KULTUR & IT

14

9/2020

Tua Forsström har haft ett spännande år.

I december ifjol svors hon in som ledamot i Svenska Akademien. För akademiledamöternas del har det också handlat om att arbeta utan att ses fysiskt och att starta om efter alla bråk som höll på att bli akademins fall.

Fakta Tua Forsström ʶ Född 1947 ʶ Debuterade som författare 1972 med En dikt om kärlek och annat ʶ Arbetat som journalist och förlagsredaktör ʶ Konstnärsprofessor 1999 ʶ Ledamot av Svenska Akademien 2019

ʶ Böcker: Där anteckningarna slutar (1974), Egentligen är vi mycket lyckliga (1976), Tallört (1979), September (1983), Snöleopard (1987), Ekenäs (tillsammans med Vidar Lindqvist 1988), Men även det som syns är vackert, Marinanergraven (1990), Parkerna (1992), Efter att ha tillbringat en natt bland hästar (1997), Där en mild

vind från väster blåser (2004), Sånger (2006), En kväll i oktober rodde jag ut på sjön (2012), Anteckningar (2018) ʶ Skrivit sångtexter och dramatik ʶ Priser: Bl a Svenska Akademiens Finlandspris, Nordiska rådets litteraturpris, Tollanderska priset, Samfundet De nios pris, Finlandiaprisnominerad

Fakta Svenska Akademien ʶ Instiftad år 1786 av Gustav III med syftet att ”arbeta uppå Svenska språkets renhet, styrka och höghet ʶ 18 ledamöter De Aderton ʶ Sammanträder i Börshuset i Gamla stan i Stockholm

ʶ Ständig sekreterare: Mats Malm ʶ Utser pristagare i litteratur till Alfred Nobels minne ʶ Handhar Nobelbiblioteket ʶ Delar ut priser och stipendier ʶ SAOB – Svenska Akademiens ordbok beskriver all skriven svenska sedan 1521

ʶ SAOL – Svenska Akademiens ordlista beskriver den vedertagna normen för stavning, uttal och böjning av svenska ord, den senaste versionen kom 2015 ʶ Ger ut ett flertal publikationer ʶ Motto: Snille och smak ʶ svenskaakademien.se

9/2020

GOD TID | KULTUR & IT

15

”Svenska Akademien var finare än kungahuset med prinsessorna” Författaren Tua Forsström såg redan som barn upp till sällskapet som visste så mycket om språk och litteratur. Nu är hon en av dem.

– Här är jag hemma, säger Tua Forsström, författare, ledamot av Svenska Akademien och – pensionär.

Jag träffar henne i föräldrahemmet i den lilla byn Vimonböle i Tenala.

– Föräldrarna byggde huset efter kriget.

Det gick långsamt, man hade knappt om pengar. Det började med att jag tillbringade mina barndomssomrar här på femtiotalet när huset ännu var halvfärdigt.

Hon har också ett hem i Helsingfors, där hon trivs om vintrarna.

Solen skiner den här ovanligt varma novemberdagen, Svenska dagen, och genom flera fönster ser man ut över vattnet. Det prunkar av växter. Tua Forsström brukar beställa sticklingar på nätet som hon driver upp.

– En gång fick jag så fina stora skott att jag frågade om jag fick sända en bok med dikter som tack. Det går nog bra, svarade hon som sänt sticklingarna, men – vad är dikter?

I alla fall hade hon ställt frågan till rätt person. Vet någon något om dikter är det Tua Forsström, en av Nordens mest uppskattade och prisbelönta lyriker och sedan knappt ett år den första finlandssvensken att ha säte i den prestigefyllda Svenska Akademien. Att Tua Forsström sedan sitter på stol nummer aderton passar ju en finlandssvensk bra, eftersom begreppet aderton används i princip endast i Svenskfinland och om akademiledamöterna De aderton.

Lyriker fick Nobelpriset I sin trädgård satt Tua hela sommaren i en korgstol och läste och läste och läste medan ogräset växte. Uppdraget var att vaska fram en Nobelpristagare i litteratur.

– Det är mycket läsning. De fem till sex kandidater som tagits fram till slutrundan är författare i världstoppen, oftast med en stor produktion. Det är otroligt spännande.

Att den första Nobelpristagare Tua Forsström var med om att utse dessutom är en lyriker, den amerikanska poeten Louise Glück, känns extra bra.

– Jag hade hoppats på en lyriker eftersom poesin lätt hamnar i marginalen av litteraturen så jag blev jätteglad över att det blev Louise Glück. Dessutom är hon lätt att läsa. Hon talar med en lugn röst utan konstigheter och krusiduller. Det är vackert, direkt och enkelt att ta till sig.

Att utse en Nobelpristagare är extremt hemlighetsfullt. Böcker som skickas med post har falska omslag, allt diskuteras bakom lyckta dörrar, inget får läcka ut för det är många som vill veta på förhand. I synnerhet i år var det utmanande eftersom akademiledamöterna inte kunde träffas fysiskt.

– Först kändes det ovant och smått överdrivet med alla säkerhetsåtgärder, men det är det nog inte. Nobelpriset är en stor sak.

Akademiledamöterna möts varje torsdag.

Det finns många andra uppgifter än Nobelpriset på bordet.

– De två första månaderna reste jag till

ten däremot har ett mer fragmentariskt förhållande till tiden, den ger obegränsade möjligheter att hantera tid.

I Tua Forsströms lyrik krockar nutid med i går, minnen från länge sedan, framtiden.

Plötsligt byter tiden riktning eller saker utspelar sig i olika tider samtidigt.

– I dikten kan man ta in sådant som egentligen inte hör ihop. Man kan röra sig i olika skikt i medvetandet.

Författaren och akademiledamoten Tua Forsström tillbringar vår, sommar och höst i föräldrahemmet i Tenala. Där kan hon blicka ut över vattnet från sitt soliga rum.

mötena i Stockholm men sedan satte coronan stopp för det hela. Det blev en ny situation för hela akademin.

Sammankomsterna avslutas under vanliga omständigheter med middag på den legendariska krogen Den Gyldene Freden som ägs av Svenska Akademien.

Hur är det med den berömda ärtsoppan och punschen?

– Jag har inte sett till någondera än, skrattar Tua. Skakad av skandaler Vid den tidpunkt då Tua Forsström valdes in i Svenska Akademien skakades institutionen av avhopp, påhopp, jäv, hemlighetsmakeri och kameraderi. Och i dess närmaste krets den sedermera våldtäktsdömde så kallade kulturprofilen. De aderton slets i sär av interna konflikter och till slut hade så många avgått att de knappt var beslutföra.

Tua Forsström valde att delta i återuppbyggnaden.

– Att stadgarna ändrades så man kunde välja in nya ledamöter betydde mycket, säger Tua. Tidigare satt man kvar på livstid oavsett om man deltog i sammankomsterna eller inte.

– Nu är vi flera nya ledamöter som inte har någon relation till de gamla konflikterna. Jag ser alla kolleger i Akademien som nya och intressanta bekantskaper. Det finns en tyst överenskommelse om att det är slutbråkat, det är bra.

Att hon blev den första finlandssvensken i Akademien var förstås stort och viktigt. Som man hade väntat och hoppats.

Tidigt litteraturintresse Tua Forsström föddes och växte upp i Karis.

Hennes mamma var folkskollärarinna och familjen bodde i det gula skolhuset i Backgränd. Redan som treåring satt Tua med på

lektionerna och lärde sig tidigt att läsa, skriva och fick ett intresse för språket och litteraturen. Och kanske var det redan där resan till Akademien började.

– Jag såg som barn upp till Svenska Akademien. För mig var det ett mytiskt fint sällskap av människor som vet så mycket om språk och litteratur, att sådant fanns! Den hade för mig högre prestige och var finare rentav än kungahuset med prinsessorna! I nuläget tänkte jag därför att kan jag vara med och göra en insats för Akademien är det värt det.

Läsande ger skrivande Att få leka elev i mammas klass var en paradistillvaro för lilla Tua. Där grundlades mycket.

– Förhållandet lärare-elev hör till det mest magiska som finns, att någon delar med sig av sin kunskap till en annan som i sin tur för den vidare, så är det med allting.

Därför poängterar hon vikten av att läsa mycket för att kunna skriva. Läsande och skrivande är två sidor av samma slant. Den ena finns inte utan den andra.

– Jag kan förvånas över mänskor med författardrömmar som säger att de inte läser så mycket för att de inte vill mista sin originalitet. Jag begriper inte den tankegången. Allt vi får kommer ju från andra. Vi processar det och får ut något annat, en output, som vi delar med oss vidare. Det är en underbar kedja! Jag har mängder av förebilder bland andra författare. De har öppnat insikter och möjligheter jag inte skulle kommit fram till själv.

Hon beskriver skrivandet som ett hantverk, något man måste lära sig.

– Originalitet är inte något som kan eftersträvas, det kommer på köpet, eller så inte.

Att Tua Forsström blev lyriker var hennes output, det föll sig naturligt.

– Det handlar bland annat om ett sätt att uppleva tiden. Jag kan inte berätta i prosa eller organisera historier kronologiskt. Dik-

Miste barnbarnet Plötsligt en dag 2015 stannade tiden för Tua Forsström. Hennes barnbarn Vanessa, 9 år, gick bort i leukemi.

– Hon var det viktigaste jag hade, mitt livs stora kärlek. Det var så hårt.

Tua Forsström hade tidigt tänkt att hon inte nödvändigtvis ville leva i en parrelation men hon ville ha ett barn. I mitten av 1970-talet fick hon en dotter från Thailand fosterhemsplacerad och sedan adopterad.

Adoption för ensamstående var krånglig vid den tiden. Flickan hon fick var mycket sjuk och tillbringade lång tid på sjukhus. Och så kom så småningom Vanessa.

– Jag tappade allt när hon dog, koncentrationsförmåga, intellekt, inget fungerade. Jag läste inte, skrev inte. Kanske skulle jag ha kunnat, men det föll mig inte ens in. Det var egalt och jag tänkte att jag nog aldrig mer skulle skriva. Jag hade inte längre något språk.

Men kanske omedvetet gick hon ändå och klottrade på lappar och i tidningsmarginaler.

När hennes förläggare uppmanade henne att ge ut en bok började hon leta i lådor, kappfickor och i datorn vad hon hade antecknat.

Det är ofta så hon jobbar. En mening här, en mening där som sedan blir något.

– Med den uppmuntran tänkte jag att det är bättre att hålla på än att inte göra det.

Resultatet blev Anteckningar 2018 om att uppleva den stora sorgen.

– Av mina böcker har Anteckningar den största betydelsen för mig själv.

Många har också upplevt boken som en tröst i sina egna sorger.

– Jag ser inte det ljuset som andra ser, men jag är glad om det finns där.

Vill skriva mer De senaste åren har flera av Tua Forsströms böcker getts ut i nyutgåvor men något nytt arbetar hon inte konkret på nu. Svenska Akademien tar mycket tid.

– Jag har skrivit mindre än någonsin, men jag vill ju skriva. Kanske jag småningom hittar en bra balans.

Och vem vet? Om Tua Forsström börjar leta i sina fickor och i skrymslena i datorn finns kanske något där som kan bli något.

– Man kan räta på ryggen: sätt i gång, skriv, leta i mapparna! Eller så hittar man inte lusten. Drivet och lusten måste finnas. Frågan är vilketdera som vinner?

Text och foto: Anci Holm

GOD TID | KULTUR & IT

16

9/2020

Böcker

Levande berättelser från Amerikafarare Amerikaminnen ʶ Ann-Marie Ivars ʶ Svenska litteratursällskapet och Appell förlag 2020.

De rymde undan militärtjänstgöring. Många var fattiga och obesuttna och sökte ett bättre liv i ett annat land. När gränserna stängdes eller de inte lyckades ta sig in på en snålt tilltagen kvot tog de sig in över gränsen i alla fall.

I roddbåtar eller till fots. Ibland med hjälp av människosmugglare.

Det handlar inte om utomeuropeiska immigranter 2020 utan om finländska immigranter i Amerika i det tidiga 1900-talet.

Sådan ser också vår historia ut. Den är inte så olik någon annans.

Amerikaemigranternas liv fascinerar. Just för att finländare i allmänhet och kanske österbottningar i synnerhet har släktingar som emigrerat till USA och de historierna lever starkt. Om det vittnar inte minst många av de böcker som utkommit i höst. Var och en av oss bär på material till en bok om äldre släktingars äventyr ”over there”.

En av dessa österbottningar är Ann-Marie Ivars, professor emerita i nordiska språk, född 1941 i Närpes. Hennes farföräldrar emigrerade i slutet av 1800-talet men återvände 1900.

Alla stannade inte kvar. Orsaken till emigrationen var ofta att skrapa ihop pengar till ett eget hemman.

Ann-Marie Ivars griper sig an emigrationen på ett mer vetenskapligt plan i sin senaste bok Amerikaminnen Återvandrare och invandrare berättar, men i huvudsak låter hon emigranterna själva tala. Boken består av intervjuer med emigranter och återvändare från Korsnäs, Övermark, Närpes, Tjöck, Kristinestad och Lappfjärd. De som framträder i boken emigrerade 1896–1930.

1971 gjorde Folkmålskommissionen och Svenska litteratursällskapets folkkulturarkiv en Amerikaexpedition ledd av professor Lars Huldén. I expeditionen ingick också Ann-Marie Ivars, etnologen Ragna Ahlbäck och språkvetaren Mikael Reuter.

I tre månader reste de runt bland emigranter i USA och Kanada. Ann-Marie Ivars har också gjort intervjuer både bland emigranter och återvändare under åren 1967–80.

Materialet finns digitaliserat och tillgängligt via Svenska litteratursällskapet. Det är också ur sitt digra material och från Amerikaexpeditionen Anne-Marie Ivars plockat materialet till Amerikaminnen.

Det är nästan så man ryser när man tänker på vilket värdefullt arbete som gjordes i Amerikaexpeditionen. Då levde ännu många av dem som emigrerat under det tidiga 1900-talet. Intervjuerna är ett levande dokument in i våra förfäders historia. Materialet har också tillgängliggjorts i tidigare publikationer.

Förhoppningen fanns att man bland Amerikaemigranterna skulle få höra gamla varianter av dialekter men amerikafinlandssvenskan var det vanligaste språket. Man berättade om

Lennart Barthell, med rötter i Vörå till vänster och Louis Hanson från Närpes i Butte, Montana. Ann-Marie Ivars tog fotot under Amerikaexpeditionen 1971.

tungt arbete i ”skogscampar” och ”minor” (gruvor). Flickorna ”cleanade” åt ”millioners” och när de var ”off ” (lediga) fick de dansa ”gammellandsdanser.”

I boken berättar 30 emigranter om sina liv.

Det var tungt arbete som väntade i det nya landet, alla klarade det inte. Frestelserna var många. En del återvände och kunde köpa sitt hemman, andra gjorde det bra och etablerade sig i det nya landet. ”En tok kan tjäna pengar i Amerika, men det ska vara en karl till att behålla dem” var ett citat man ofta fick höra under Amerikaexpeditionen.

I boken får vi träffa bland annat Alma Ekström från Närpes som arbetade som hembiträde hos familjen Vanderbilt i New York.

Alma Ekström kom till USA depressionsåret 1929 när man börjat strypa invandringen.

Hon kom inte in på kvoten utan tog hjälp av vad vi i dag skulle kalla människosmugglare för att ta sig illegalt över gränsen från Kanada. Signe Larsson, också från Närpes tog sig

med båt över Niagarafloden och tjänade också hos Vanderbilts, då en av de rikaste familjerna i USA. Leander Ström, senare Louis Hanson (han ”changade” sitt namn i Amerika) arbetade både i skogen i Minnesota och i gruvor i Butte, Montana. Vanligtvis fanns fler bysbor eller österbottningar på samma plats. I Amerika organiserade man sig i finlandssvenska föreningar och en sak som slagit Anne-Marie Ivars är den stora solidariteten som fanns mellan emigranterna, hur man stöttade och hjälpte varandra, i synnerhet under depressionen på 1930-talet. Depressionen gjorde att många återvände till Finland, andra tog chansen att stanna och så småningom skapa ett bättre liv.

Boken är dryga 300 sidor men luftigt redigerad och innehåller en hel del bildmaterial, noter och källförteckningar.

Den ger en spännande inblick i emigranternas liv då, men aktualiserar också fenomen i vår egen tid.

Anci Holm

Många kan gripas av emigranternas öden Maijasdotter En bok om farmor

med sin syster Milja från hemmet i Soini till Kaustinen (de finska ortnamnen nämns nästan genomgående) där hon städslas som piga i Söderbacka.

Språkförbistring råder eftersom Alina inte talar svenska. Men hon lär sig så småningom.

ʶ Österbacka Ola ʶ Boklund Publishing 2020

Det var inte bara Maijas dotter som vid sekelskiftet 1800–1900 drömde om ett bättre liv i Amerika.

Bort från fattigdomen och eländet i Österbotten. Bort från familjen med en pappa som var slav under alkoholen och en styvmamma som slog henne och uppvaktande män som våldförde sig på henne med risk för ovälkomna graviditeter. Ett exempel var mor Maija som hade fött fyra ”oäkta” barn, av vilka Alina var ett, för att sedan dö i barnsäng när hon födde det femte barnet som gift kvinna. Alina blev aldrig fri från stämpeln horunge.

Boken inleds med Alinas återkommande dröm om eldsvådan som ödelade hennes hem midsommaren 1881 då hon var på sitt tredje år. Alina växer upp i den helfinska socknen Soini i periferin till dåva-

rande Vasa län. Hemmet var fattigt och födan knappt tilltagen. Hungeråren skördade både barn och vuxna. De vuxnas berättelser om flickstackaren som brändes på bål för att prästen hade gjort henne gravid väckte fasa och förundran hos Alina medan hon blir vittne till hur tjuren betäcker en ko.

Efter konfirmationen flyr Alina

Drömmen om Amerika lämnar inte Alina som är rädd att gå samma öde till mötes som hennes mor Maija. Hon biktar sig för prästen som hjälper henne på traven med emigrationen till Amerika även om han tycker att det är tråkigt att bygderna åderlåts på ungdomarna. Han skriver ut prästbetyg och hinderslöshetsintyg för Amerikaresan och uppmanar henne att kontakta Sjömansmissionen när hon kommer till New York. Slutligen önskar han Alina Guds rika välsignelse.

Tiderna är oroliga. Kosackernas framfart är skrämmande. Godtyckligt plundrar de gårdar, mördar husbondfolket och rövar bort döttrar-

na. Oron för att ryssarna ska skärpa greppet om Finland finns ständigt.

Så är det dags för den långa och mödosamma resan från Österbotten med Hangö som första etapp.

Efter vila på emigranthotellet i Hangö sker avfärden till England med s/s Urania och från Southampton med amerikabåten på den en vecka långa resan över Atlanten.

Det blir en mardrömslik färd i ett trångt utrymme med ohyra och frän lukt av spyor och urin. Alina härdar ut medan hon tänker på Matts som finns kvar i Finland och som hon har förälskat sig i. Men hon inser att hon som horunge och inhysningsdotter inte är honom värdig.

Väl framme i New York får Alina som har fyllt 20 år arbete på ett pensionat. Efter en tid beslutar hon sig för att resa hem. Amerikavistelsen har höjt hennes aktier. Slutet är som i sagoboken med bröllop för Alina och Matts.

Handlingen är kronologisk med

nämnande av årtal från hösten 1886 till våren 1902. Det underlättar läsningen. Tempot är långsamt. Språket är anpassat till tidsepoken på några få undantag när. Ordval som ”kompis” och ”tuff kvinna” är störande. Störande är det också med upprepningar där författaren om och om igen skriver samma sak.

Detta kunde ha undvikts med en noggrannare korrekturläsning.

Ola Österbackas roman Maijasdotter handlar om ett ämne väl bekant för många av God Tids läsare. Jag tänker på min farfar Johannes Ahlnäs som även han emigrerade till Amerika för att dö och lämnade min farmor i Nykarleby som änka med fyra barn, av vilka min far, två år var yngst.

Farmor talade aldrig om sin man.

Mot den bakgrunden grep mig boken starkt och jag tackar Ola Österbacka som tog mig med till en svunnen epok.

Benita Ahlnäs

GOD TID | KULTUR & IT

9/2020

Årets julklapp!

RÖSTER FRÅN EKÅSEN

Författare: Tove Virta. Pris 35 € Den här boken gläntar på mentalsjukhusets dörr för att få höra personliga historier från sjukhusets närmare 100 år långa historia 1924-2016 om livet på sjukhuset i Ekenäs.

På avstånd ser man klarare – en självbiografi 3250

www.fontanamedia.fi tfn 040 831 5897

Gåvoti ps!

- 100 år av berättelser från ett mentalsjukhus

GUSTAV BJÖRKSTRAND

Inbunden, 318 s.

17

Köp i bokhandeln, Luckan Raseborg eller vår webbshop!

www.vastnylandskakultursamfundet.fi

John Rosas

Cellist – kördirigent – musikprofessor

OK må-fr 10-17 lö 10-14

Alla 18 SFV-biografier över finlandssvenskar som inte får glömmas bort finns i lager.

Böckerna är ypperliga gåvor!

Läs mer, beställ och köp på www.boklund.fi (sök på ”SFV”) Fråga också efter böckerna i bokhandeln!

Många minns John Rosas (1908–1984) som ledare för studentsången i Åbo och för tusenhövdade körer. Han skrev också egna verk, men undvek att kalla sig kompositör. Fabian Dahlström beskriver John Rosas väg från hembyn Harsböle i Lappträsk till professuren i musikvetenskap och folkdiktsforskning i Åbo – en väg som hela tiden utmärktes av den nära kontakten med utövad musik • 236 sidor, rikt illustrerad.

Beställ på www.boklund.fi

Köpmansgatan 24, Karis Tfn. 019-230 752

Stipendielägenhet Vi söker hyresgäst till en stipendielägenhet i Folkhälsanhuset på Wasaborgsgränden i Vasa.

Fabian Dahlström:

Topeliusesp. 12, Nykarleby Tfn 044 3606865

Karis Bok & Papper

Lägenheten uthyrs i första hand åt en skådespelare eller annan konstnär som är över 60 år.

Lägenheten har två rum och kokvrå.

Hyran är 546,30 euro/månad (inkl. vatten- och serviceavgift).

Ansök senast den 30 november. Mer information hittar du på www.kulturfonden.fi - Stipendier & bidrag - Stipendielägenheter.

Kulturfondens ombudsman Martin Enroth och ekonomi- och personalchef BrittMarie Forsell-Stenström ger noggrannare information om lägenheten.

MÖT

EN FASCINERANDE BOK OM RYMDEN

Eva Frantz

Tua Forsström

Marcus Rosenlund

Peter Sandström

Philip Teir · Anna-Lena Laurén · Merete Mazzarella Juha Itkonen · Linda Bondestam · Milja Sarkola och många fler på

Köp i din närmaste bokhandel eller i vår nätbutik på adressen litteratur.sets.fi

4–6.12 · bokström.fi

GOD TID | KULTUR & IT

18

9/2020

Det gamla och det nya Viborg möts Lars-Einar Floman, pensionär i Lovisa, är sedan 2012 huvudredaktör för den kulturhistoriska tidskriften Wiborgs Nyheter. Tillsammans med en liten, kunnig och engagerad redaktion gör han varje höst ett nytt nummer av Wiborgs Nyheter.

Lars-Einar Floman föddes i Viborg, men är den första huvudredaktören för tidningen som inte har egna minnen från 1930-talets Viborg. Han var spädbarn när Viborg och Karelska näset evakuerades 1939.

– Jag åkte från Viborg tillsammans med min mamma i oktober 1939. Då skulle kvinnor och barn iväg, säger han.

Hans föräldrar måste efter vinterkriget ge upp familjens hem i S:t Johannes, en landskommun strax söder om Viborg, och skulle aldrig återvända. Familjen flydde, liksom många andra Viborgssvenskar, till Helsingfors där Lars-Einars mamma hade sin släkt.

– Min farmor som arbetade på bank i Viborg flyttade tillbaka 1942 men måste lämna sitt hem andra gången 1944.

7 januari-festen Flykten från Viborg satte sin prägel på familjen Flomans efterkrigstida tillvaro. I likhet med andra familjer sökte de sig till olika viborgska sammanhang. Det växte fram en rad föreningar med rötterna i Viborg.

Den traditionella Viborgsfesten ”7 januari” utvecklades i slutet av 1940-talet till en sammanhållande länk mellan Viborgssvenskarna i huvudstadsregionen. Medlemmarna samlas i januari till en välgörenhetssoaré på Riddarhuset. I Viborg hade det ordnats en välgörenhetsbal på samma datum redan på 1830-talet.

Traditionen fortlever ännu i dag.

Festen arrangeras av Föreningen 7 januari som också är utgivare av Wiborgs Nyheter.

Det var 7 januarisoarén 1953 som blev startskottet för kultur-

Fakta Restips ʶ Lars-Einar Floman har guidat grupper i Viborg. Här följer några av hans tips om vad man bör se. ʶ En bra guide är guld värd. Ta kontakt med en resebyrå som har specialiserat sig på Viborg. ʶ Om man reser på egen hand ska man vara väldigt påläst och gärna kunna ryska.

Lars-Einar Floman är huvudredaktör för den kulturhistoriska tidskriften Wiborgs Nyheter. Dess förlaga, dagstidningen med samma namn var Viborgssvenskarnas husorgan.

tidskriften Wiborgs Nyheter. Tidningens föregångare, dagstidningen Wiborgs Nyheter, som utgavs mellan åren 1899 och 1939, var Viborgssvenskarnas husorgan. Det var i den som de läste skvaller om vem som gift sig, vem som avlidit och om vem som valts till rektor i barnens skola.

Svenskt samhälle 1939 fanns det över 2 000 personer med svenska som modersmål i Viborg. De hade sina egna skolor, sin egen församling och ett rikt föreningsliv. De träffades och umgicks i Handelsgillet i Wiborg och seglade i Wiborgs Läns Segelförening.

Om allt detta kunde de läsa i Wiborgs Nyheter.

– Det sista numret av tidningen utkom två dagar för krigsutbrottet, berättar Lars-Einar Floman.

På januarisoarén 1953 återuppstod tidningen som ett slags pro-

gramnummer, en festpublikation.

Då var det knappast meningen att det skulle bli någonting bestående, säger Lars-Einar och plockar fram ett omsorgsfullt bevarat exemplar. Hans far Gunnar Floman har skrivit en artikel på första sidan.

Det första numret blev väl emottaget och inom festkommittén väcktes tanken att den skulle bli årligen återkommande. De första åren dominerades tidningen av Viborgshistorier och -minnen.

Annonserna var många eftersom Viborgssvenskarna var väl företrädda i efterkrigstidens affärsliv och gärna stödde tidningen. Många av företagen hade en stark Viborgsanknytning. Där syntes bland annat Hackman, Östra Finlands tryckeri, sparbanken Torkel, Starckjohann och Viborgs begravningsbyrå.

Så fortsatte det av bara farten. Tidningen fick tjockare och finare papper på 1960-talet, men fortfarande

ʶ Det medeltida Viborg. Viborg är den enda finländska stad som haft en ringmur à la Tallinn och Visby. Muren revs på 1800-talet och det finns bara ett torn kvar, Rådstornet. ʶ Slottet och Runda tornet. På Viborgs slott finns en permanent utställning om den finska tiden och en nyöppnad utställning om storfurstendömets tid. Det görs stora utgrävningar och renoveringsarbeten i slottet.

ʶ Rysk arkitektur från 1700-talet, exemplifieras av det nyrenoverade klocktornet, Peter-Paulskyrkan, ortodoxa domkyrkan och en hel del administrationsbyggnader, bland annat hovrättens byggnad som numera är biskopssäte. ʶ Storfurstendömet och självständighetstiden. I Viborg har troligen bevarats mer av 1800och 1900-talens arkitektur än i någon finsk stad. Aaltobiblioteket

var det notiser och Viborgsminnen som dominerade innehållet.

Kulturhistoria Så småningom ändrade tidningen karaktär. Det blev färre anekdoter och mera släkt- och kulturhistoria.

I dag betraktas tidningen som ett kulturhistoriskt blad för Viborg, en tidning med mycket blandat innehåll, bland annat historia, arkitektur, konst, musik och lite sport.

– Jag är huvudredaktör men utan alla goda skribenter skulle det inte bli någon tidning. Vi har en liten arbetande redaktion som består av historikern Rainer Knapas och Viborgskännaren Emer Silius.

Han skriver om hur staden såg ut på 1930-talet.

Rabbe Sandelin på Svenska Folkskolans Vänner gör tidningens layout. Hela framställningen av tidningen är ett frivilligarbete. Den sista skribent som själv har upplevt är numera vackert renoverat.

Konstmuseet, som är byggt på 1930-talet, har renoverats. Museet är numera en filial till Eremitaget i S:t Petersburg och kan visa väldigt högklassiga utställningar. ʶ Monrepos herrgård från 1700-talet med omgivande park.

Alla byggnader har rivits, men ska byggas upp på nytt. Hela parken omstruktureras med lån från Världsbanken och ryska pengar.

Projektet är kontroversiellt.

Viborg på 1930-talet är Carl Fredrik Sandelin, som är född 1925.

Festföredraget från 7 januarisoarén och föredrag från Handelsgillet i Wiborg, en traditionsförening som sammankommer två gånger per år och brukar ha Viborgsmotiv, är viktiga byggstenar för tidskriften.

Wiborgs Nyheter innehåller också små reportage från dagens Viborg. Rainer Knapas sköter en välredigerad litteraturspalt. Det har på senare år kommit ut mycket litteratur om Viborg både på finska och på ryska.

Tidningen har ett par recensenter som aktivt följer med vad som skrivs om Viborg på ryska.

I tidningen ingår vanligtvis Föreningsnytt med rapporter från Östra Finlands Nation, Handelsgillet i Wiborg, Östsvenska Kvinnoförbundet, Tyrgils Orden, Wiborgs Konstvänner och från Wiborgs Läns Segelförening. Wiborgs Nyheter brukar också rapportera om vad som händer i Pamaus, som är en finsk motsvarighet till Handelsgillet i Wiborg.

I nästa nummer blir det på grund av coronaepidemin väldigt lite föreningsnyheter, beklagar Lars-Einar Floman.

Ryskt intresse Wiborgs Nyheter har en upplaga på cirka 600 exemplar, varav hälften går till prenumeranter. Resten säljs som lösnummer eller går åt på bokmässan i Helsingfors. På senare år har tidningen blivit mäkta populär i Viborg. Det är ryskspråkiga stadsbor som gillar tidningen fast de inte förstår vad det står i den.

– Emer Silius och jag brukar åka till Viborg en gång per år. Där ordnas en information om tidningen i Aaltobibliotekets föreläsningssal.

En lokal tolk översätter valda artiklar för publiken. Om jag kommer dit med 50 exemplar så rivs de ur händerna på mig.

Det är både yngre och äldre ryska besökare, som på det här viset får en kontakt med stadslivet i Viborg på 1930-talet. De är särskilt intresserade av Emer Silius artiklar som gata för gata presenterar Viborg som det såg ut på 1930-talet. Han redogör för vem som bodde i husen, vilka affärer som verkade i dem och hur de används i dag.

– Vi brukar sitta i minst tre timmar. Tyvärr har vi inte kunnat göra detta besök i år.

En årsprenumeration på Wiborgs Nyheter (ett nummer) kostar 16 euro. Tidningen kan även köpas på Akademiska bokhandeln i Helsingfors. För prenumerationer kontakta: ann.dellringer@gmail.com Text och foto: Markus West

GOD TID | KULTUR & IT

9/2020

19

Böcker

Katrina upphör aldrig att fascinera Katrina

ʶ Sally Salminen ʶ Nyutgåva 2020, Schildts & Söderströms

Det finns böcker som lever ett dagsländeliv för att gå i graven nästa säsong. Otaliga böcker magasineras för att sedan i brist på utrymme bli lågornas rov. Men det finns också litteratur som undgår sotdöden för att ges ut i nya upplagor. En sådan bok är Katrina av Sally Salminen. ”Katrina var den äldsta av tre systrar, dotter till en bonde i norra Österbotten. Hon var den vackraste, den gladaste och den stoltaste av de tre systrarna. Stark var hennes unga, högresta kropp och arbetet gick som en lek vare sig det gällde att hugga timmer i skogen, plöja och harva på åkern eller spinna och väva inne i huset”. Nyckeln till boken finns i de ovan citerade raderna.

Vad hände med den stolta bonddottern som hade gett den ena friaren efter den andra på båten?

Skulle hon för alltid bli en ungmö?

Så en dag infinner sig en åländsk sjöman som vinner Katrinas hjärta. Hon fascineras av hans hurtiga och glada väsen och hans pratsamhet. Han målar upp en bild av ett blomstrande Åland där det till och med finns blåa äpplen.

Katarina och Johan gifter sig. De färdas till Åland. Katrina är förvän-

tansfull när de passerar den ena villan efter den andra. Men hoppet släcks, när de äntligen är framme vid en eländig stuga, där dörren hänger snett och råttorna springer omkring. Katrina inser att hon har blivit förd bakom ljuset, men det finns ingen återvändo.

Johan var tingad för nästa resa till sjöss. Katrina insåg att hon var livegen. Kaptenerna och bönderna lejde henne för dagsverken som ingick i hyran för den eländiga bostaden. Somliga krävde också intima tjänster. Hungern var svår och inte fanns det mycket näring i det som bestods; en skvätt sur mjöl, mögliga brödbitar och frusen potatis. När Johan är hemma ligger han på sofflocket och äter karameller.

Jag ser Katrina som ”kärlekens höga visa”. Makarna växer ihop med varandra. All energi går åt till att klara livhanken. Barnen växer upp. Sonen Einar går målmedvetet in för att spara pengar i sin kaptens-

bössa. Hans stora dröm, som också går i uppfyllelse, är att bli kapten.

I slutet av boken är Katrina en gammal och sjuk kvinna. Hennes högresta kropp är ihopsjunken och synen är dålig. Hennes sista önskan är att besöka sonen Einar och hans familj i Mariehamn som bor i en ståtlig kaptensvilla. Deras liv är fjärran från fattigdomen i Einars barndom. På dödsbädden passerar Katrinas liv revy fram till återföreningen med Johan.

Sally Salminen skrev Katrina i New York 1934–1936 där hon arbetade som hembiträde. I april 1936 skickade hon sitt manus till romanpristävlingen som Holger Schildts förlag i Helsingfors och Wahlström & Widstrands i Stockholm hade utlyst. Boken som hade fått första pris översattes snabbt till otaliga språk.

Vem var Sally Salminen bördig från Vargata by i Vårdö på Åland?

Hennes far som var en inflyttad

finsk sjöman dog när hon var sju år. På moderns lott kom att försörja familjen med elva barn.

Hembygdsforskaren Ole Andersson från Vargata menar att det finns en förebild till Katrina.

Det är Katarina Henriksdotter eller Heikintytär som var en finsk småbondedotter från Sastomola. År 1865 gifte hon sig med torparen och sjömannen Karl-Erik Söderlund från Vargata. Är Katrina fiktion eller fakta, försökte författaren Ulla-Lena Lundberg reda ut på ett seminarium i Eckerö år 1997.

Hon menade att författare oftast utgår från verkligheten som omvandlas till fiktion för att skapa allmängiltig litteratur. Än en gång har jag glömt tid och rum för Katrina som aldrig upphör att fascinera mig.

Boken rekommenderas varmt för God Tids läsare.

Benita Ahlnäs

Välskrivet om Personligt och fartfyllt bark från Kimito om livet vid Metviken Prematurbabyn

Barken Hoppet ʶ Bodil Söderblom ʶ Litorale 2020

ʶ Karin Herala ʶ Eget förlag, 2020

För inte alltför länge sedan kunde man dela in de finländska skeppsredarna i stadsredare och bonderedare.

Adertonhundratalet var en dynamisk tid då driftiga människor kunde slå sig samman och bygga sig ett fartyg på hemstranden. Under senare delen av 1800-talet spred sig dessa träskepp över oceanerna och gjorde den ryska flaggan känd i hamnarna.

Följ med Bodil Söderblom på barken Hoppet från Kimito. Hon har fångat ett av dessa små träfartyg och dess människor mellan pärmar och förmedlar en fascinerande insyn i hur det gick till. Många har skrivit om denna stolta tid då också ett antal bönder kunde bli redare och tjäna pengar på att frakta gods över världshaven, men få har lyckats fånga väsentligheterna så trovärdigt som Bodil Söderblom.

Hon delar frikostigt med sig av allt, hur fartyget seglar, hur det provianteras, lastas, befraktas, repareras, åldras, bemannas, havererar och byter både ägare och hemort.

Hon berättar flytande och initierat om alla de svårigheter som mötte rederiet, befälhavaren och hans manskap och levandegör den lilla

Karin Herala, 81 år, är en flitig bokutgivare. Sedan 2008 har det blivit tio böcker, de flesta romaner, om man räknar med den senaste, Prematurbabyn som kom i höst.

Karin Herala ger ut på eget förlag och rör sig i sina böcker ofta i hemtrakterna i Vasa och i 1900-talet. I de senaste böckerna har hon skrivit om krigsbarn, Reijo Armas 2018 och i Efterkrigsbarnen om livet i frontmannahusen efter kriget och evakuering av karelarna.

I Premturbabyn skildrar hon sin egen familj, familjen Nordbäck, vid Metviken i Dragnäsbäck i Vasa under 1920- och 30-talen. Prematurbabyn är hennes bror Harry Arvid som hon aldrig hann träffa.

Han dog i hjärnhinneinflammation redan 1933 endast fem år gammal.

Som boktiteln anger föddes han för tidigt och i boken skildras hur man höll livet i ett allt för litet spädbarn hemma i familjen under enkla förhållanden.

Harry Arvid klarade sig och visade sig vara en musikalisk talang som kunde spela dragspel redan som ettåring. Han hade att brås på. Den konstnärliga och musikaliska ådran var stark i familjen. Det är Karin Herala själv ett exempel på. Förut-

människans kamp i det stora sammanhanget.

Barken Hoppet är en förtjänstfull berättelse.

Den bygger på fakta och inte på förhoppningsfulla önskedrömmar så som de drabbat en och annan författare som försökt skapa fakta av så kallade ortstraditioner. Boken är lättläst och kan varmt rekommenderas.

En historiker skulle förmodligen ha uppskattat ett personregister och en källförteckning men den som nöjer sig med att bara läsa eller har sjöfolk i de äldre släktleden får en förträfflig insyn i hur det gick till på den tiden.

Christer Norrvik

om att hon skriver målar hon också.

Så mycket får vi inte veta om Harry Arvid men uppenbarligen uppträdde han som liten tillsammans med fadern Arvid som och spelade dragspel och sjöng och som hade lärt sig steppa av självaste Alfred Tanner, en berömd kuplettsångare i 1920-talets Finland.

Pappa Arvid var bagare så färskt bröd fanns alltid i stugan. Han var också kommunist och sedan även efter sonens död baptist.

I boken passerar många livsöden, alla nog värda sin egen bok. Mest färgstark är faster Hilda som också kan steppa och dansa. Hon har likt många av syskonen med rötter i Pörtom emigrerat till Amerika.

Teaterlivet ger hon upp efter börskraschen 1929 och makens självmord. Rökandes cigarr, doftandes parfym och med en sprängfylld koffert dyker hon upp vid Metviken och hennes Amerikapaket är alltid efterlängtade.

Karin Herala skildrar en varm stämning i den öppna och tillåtande storfamiljen, här bor också moster Helga och ”Mosson”, Arvids mamma, som följs genom vardagsbestyren, glädje och sorg. Sorgen efter den döde sonen är stor, inte minst hos mamma Eida som tidiga morgnar tar båten över viken till gravgården och sonens grav. Men fler barn blir det.

Karin Herala skriver fartfyllt och medryckande och man får inblickar i hur livet kunde te sig i Vasa under den tid som avhandlas. Ibland går det onödigt snabbt över sidorna och när allt fler personer gör entré blir det lite svårt att hålla reda på alla.

Texten hade vunnit på mer renodling och språkgranskning.

Mer hade man gärna läst om Harry Arvids utveckling och hans musikaliska bravader eftersom boken fått titeln efter honom. Å andra sidan ser man också att ett kort liv gör avtryck på en familj under lång tid.

Anci Holm

GOD TID | KULTUR & IT

20

9/2020

Kiviniemi sätter publiken i ett skruvstäd Teater

fram för att torka tårade ögon och fräsa ut lite gråtsnor. Erik Kiviniemi är själv berörd av den historia han burit på så länge.

Bladis pojkan, Wasa Teater ʶ Av och med Erik Kiviniemi ʶ Regi: Ann-Luise Bertell ʶ Musik/musiker: Håkan Omars

För ett drygt år sedan gick skådespelaren, regissören och teaterchefen Erik Kiviniemi i pension från sin tjänst som chef vid stadsteatern i Vasa. Nu är han tillbaka på scenen, på Wasa Teater, teatern han har namn om sig att ha räddat under krisåren i slutet av 1980-talet.

Och teatern han ledde till stora triumfer kring millennieskiftet, bland annat med Wasa Teaters största succé hittills, Colorado Avenue.

När han nu ställer sig på scenen i berättarföreställningen Bladis pojkan öser han åter ur en rik lokal tradition. Legenden om vildbasaran, vildingarna, bröderna Johannes och Julius Lingonblad i Erik Kiviniemis hemtrakter i Oravais har länge fascinerat. William Hägg skrev manus till pjäsen Bladis pojkan för Oravais Teater 1991 som regisserades av Erik Kiviniemi.

William Häggs historier har varit en stor inspiration.

Bladis pojkan på Wasa Teater 2020 är enligt Erik Kiviniemis manus, han gör ensam alla roller. Och Bladis pojkan får här en litet annan innebörd.

Det är excellent skådespeleri, Erik Kiviniemi sparar inte på något krut utan spelar med hela sitt register. Han hugger tag i sin publik, tar den med till gränsen för vad som är möjligt, ger sitt allt, och vi följer med. Det är naket, blodfullt, mustigt, humoristiskt och känslosamt. Vi sitter i det skruvstäd han satt oss från början till slut.

Erik Kiviniemi, numera pensionär, gör stor teater i litet format i Bladis pojkan på Wasa Teater.

Berättelsen utgår från pojken Jakob som lockas och fascineras av Bladis Hannes. Han vet att det är farligt men kan inte låta bli det mörka som finns där. Och vi anar tidigt i föreställningen att det möjligtvis finns andra band mellan Jakob och Hannes.

Hannes är beryktad entreprenör i alla former av kriminalietet, stölder, bränder, utpressning, brännvinsförsäljning, med mera. Det sägs att han till och med haft ihjäl en karl i Härmä.

Men ingen är enbart ond eller god. Hannes har också en empatisk sida. Han är god mot de värnlösa, hjälper änkorna och när Jakobs far som har i nerverna inte klarar av att

höberga är det som änglarna skulle ha flugit över åkern under natten.

Hundratals störar står klara. På en enda natt!

Att Hannes stulit en hare av pojken Jakob är också ett brott Hannes sonar.

Jakob blir allt mer involverad i Hannes liv, till och med medbrottsling på grund av sin oförmåga att agera. Men när allt ställs på sin spets blir Jakob tvungen att välja. Någonstans har vi alla ett val och vi behöver välja om och om igen.

Slutet av pjäsen är som en tät thriller och att Hannes tänkt avsluta sitt liv på ett värdigare sätt än att skjutas med ett hagelgevär är inte svårt att förstå.

Frank A Unger

Det är Hannes och Jakob som är huvudpersoner och som vi lär känna bäst. Jakob är känslig och sökande, Hannes grov och bullrig.

Mamman och mommo är de stabila och handlingskraftiga österbottniska kvinnorna. I persongalleriet finns också Löfdahl och Bisin, snåla och gemena, den skrävlande bonden Boman, med flera. Erik Kiviniemi går in i och ut ur de olika rollerna elegant. Det är ändringar i röstläget, en huvudbonad eller ett papyrossmunstycke. Den nervsvage fadern gestaltas med en näsduk.

Och det är inte bara när Erik Kiviniemi gör rollen som fadern som han använder näsduken.

Under premiären åker den också

Berättandet upplever en renässans just nu, åtminstone i Österbotten.

Och en mustig skröna som den om Bladis Hannes måste givetvis berättas på dialekt. När historien utspelar sig i byn Komossa var det på sin höjd prästen och folkskolläraren som pratade ”bettär”. Erik Kiviniemi behärskar Oravaisdialekten till fullo och för dem som varit med ett tag är det många gamla ord och uttryck som tas till heders. Erik Kiviniemi var ju också pionjär med att införa dialekten som scenspråk vid Wasa Teater.

Produktionsteamet har stark slagsida åt Oravaishållet med oravaisborna teaterchef Ann-Luise Bertell, regissör, och scenografen Anders Karls.

På scenen finns förutom Erik Kiviniemi Håkan Omars som står för musiken. Hans musik smälter in i och stöder berättelsen.

Föreställningen är cirka en timme lång och spelas på Wasa Teaters stora scen och på turné i Österbotten.

Premiär var det redan i början av oktober men man hann spela endast ett par föreställningar innan teatern var tvungen att stänga när coronasmittan grasserade i Vasa sjukvårdsdistrikt. När restriktionerna nu lättat har teatern öppnat igen och spelar för det nya normala, det vill säga halva salongen. Samma sak gäller på turné.

Bladis pojkan finns med på repertoaren resten av året och under våren.

Anci Holm

Läcker huvudstadshistoria kring Caféernas Esplanad Böcker ʶ Caféernas Esplanad.

Två sekel i stadens hjärta ʶ Matts Dumell ʶ Vidi-Press 2020

Frilansjournalisten Matts Dumell serverar oss ett läckert stycke Helsingforshistoria i sin bok Caféernas Esplanad. Två sekel i stadens hjärta.

I den rikt illustrerade boken följer vi stadens utveckling ur ett mycket speciellt perspektiv, den framväxande kafékulturen.

Kusthålan Helsingfors fick sitt första kaffehus på fästningen Sveaborg men först efter upphöjelsen till kejserlig huvudstad 1812 föddes med Engels magnifika centrum förutsättningarna för en stadskultur.

Fem rätoromanska sockerbagare, bland dem Florio Catani, kom att

bli pionjärer för caféer eller schweizerier.

En annan pionjär var krögar-

drottningen Cajsa Wahllund som gett sitt namn åt Kajsaniemi.

Under sin glansperiod kring sekelskiftet 1900 nådde kafékulturen kontinental nivå med namn som Kleineh, Ekberg, Fazer, Brondin, Kämp, Paulig, Stockmann, Nissen.

starka personligheter som Hilma Ekberg, Berta Fazer och Bertha Paulig. Under senare år har facklan burits vidare av Gunvor Backman och Maj-Len Ekberg samt Anja Snellman, kvinnan bakom Eromanga och det berömda torgkaféet där presidenter trakterar gäster.

Caféernas Esplanad ger både en bred skildring av samhällsutvecklingen och personliga minnen i form av intervjuer. Listan över källmaterial är lång och ett hundratal historiska bilder ger en autentisk vision av miljö och stämningar i gångna tider.

Matts Dumell betonar kvinnornas roll. Att många kaféer lyckades överleva strejkår, omvälvningar, revolution och krig med ransoneringar och kuponger skedde tack vare driftiga kvinnor i ledningen –

Boken är tillägnad dagens självskrivna kafédrottning Gunvor Backman, 90+ och alltjämt aktiv efter sex årtionden i branschen.

Legendariska örfilskaféet Succès vid Högbergsgatan och Café Esplanad är grundade av Gunvor.

Hon är som känt också älskad värdinna sedan fjorton år för pensionärernas Seniorträff på Café Esplanad. Just nu håller träffen coronapaus men återuppstår så snart som möjligt.

Maj-Britt Paro

Gunvor Backman har två egna kapitel i boken som Matts Dumell tillägnat just henne, dagens kaféveteran.

GOD TID | KULTUR & IT

9/2020

21

Linnéa Landelin (text & bild) Henkka och Mina. En spelman och hans jordbrukarhustru. En historisk roman En berättelse om livet i Syd-Österbotten och Amerika i slutet av 1800-t och början av 1900-t. Då tre av fyra barn dött reser spelmannen Henkka till Amerika för att undgå den ryska armén, förtjäna, missionera och musicera. Han hörs inte av. Men då han kommer har Mina fun174 sidor, 29 €, ill., inb. nit sig en ny man.

Boken går att få tag i via: perker2013@gmail.com

Föreläsning ska inspirera äldre i köket

Livsgnistan av Bjarne Ismark

◗ Näringsterapeuten/dietisten Maria Granfors från Ålands hälso- och sjukvård ÅHS och kostekonomen/ kocken Marie Bamberg från Rosengårdens servicehem i Finström föreläser om Kostens betydelse för äldre.

Föreläsningen sker digitalt via Zoom 1.12 kl. 14.30.

Anmäl dig senast 25.11 till berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780248 så sänder vi en länk.

Jakobstads Bokhandel

Storgatan 11, Jakobstad 06-723 0889

Fjärde delen av romansviten Stjärnfararna,. På väg mot främmande solsystem drabbades stjärnskeppet Titanik av en katastrof. En enda person överlevde genom att offra hela sin kropp. I det förstörda skeppet skapar han en ny värld. Mot en dramatisk bakgrund berörs frågor om konstgjorda kroppsdelar, kloning, artificiell intelligens och människans gamla instinkter i ett framtida samhälle.

Kommer till bokhandlarna inom kort! Pris 22 € Facebooksida: Stjärnfararna

Fjolårets omtyckta bok

DISA - mer än 100 (1918-2018) En vanlig kvinnas äventyrliga liv Född i skärgården under inbördeskrig, färder med segel, motor och häst, över och igenom isar, bombanfall, föreningsliv och konstnärskap. Bjarne återger sin mor Disas egna berättelser.

Läsaren upplever förändringar i vanliga människors liv under 100 år. 60 fotografier.

E-post: stjarnfararna@ismark.com Tfn. 050-352 2701 Fråga efter böckerna i bokhandeln

PÅ LILLAN JUST NU!

MÄN KAN INTE VÅLDTAS

SUCCÉMUSIKALEN

ONCE

AV MÄRTA TIKKANEN• MED MINTTU MUSTAKALLIO REGI SARA GIESE

ENDA WALSH – GLEN HANSARD & MARKÉTA IRGLOVÁ REGI OCH KOREOGRAFI JAKOB HÖGLUND

★★★★★

★★★★★

–HELSINGIN SANOMAT

–HELSINGIN SANOMAT

DET LIV SOM BLIVIT MIG GIVET EN MONOLOG AV MIIKO TOIVIAINEN 12 OCH 14.12 DEN PRISBELÖNTA MONOLOGEN ÄNTLIGEN PÅ SVENSKA!

ENDAST 4 FÖRESTÄLLNINGAR KVAR! BILJETTBOKNING (09) 3940 22 | GRUPPFÖRSÄLJNING (09) 3940 371 | LILLATEATERN.FI

GOD TID | KULTUR & IT

22

Vård i livet och döden

Britt-Marie Norrgård (red.)

info@ciris.fi och raili.hake@vardilivet.ax

Författarens farmor växte upp som ”oäkta” barn i svåra förhållanden i Soini. Via Amerika kom hon till en ny språkmiljö där hon försonades med sin bakgrund och fick sin Matts.

I Rågens och Fjärdarnas Rike

Kan en bok om döden göra en glad? Jo, faktiskt. Den här boken gör mig glad. Skrev journalisten Kiki Alberius. I boken får vi ta del av erfarenheter av yrkespersonal och anhöriga med utmärkta insikter kring vården av människor nära döden.

192 sidor, 30 €, ill., Boken går att få tag i via:

9/2020

Folkkulturella yttringar förr och nu. Innehållet speglar det som hänt i kommunen under året samt dokumenterar bygdens historia. 40års jubileumsnummer.

Röster om boken: • ”otroligt forskningsarbete” • ”gripande, spännande, uppbygglig” • ”har sträckläst, fantastiskt bra”

144 sidor, 22 €, hft.

Boken går att få tag i via: fritid@vora.fi, 06-382 1671

www.boklund.fi eller i din lokala bokhandel

IN I LÖFTESLANDET – Bibelns blommor och frukter.

Författare är Ann-Sofi Axell och Nina Plogman.

Bokens pris är 28 € (+porto) Beställs via lofteslandet7@gmail.com

Kom med på en intressant och lärorik resa i Bibelns fantastiska faunavärld. Författarna går igenom de sju frukterna och blommor som omnämns i Bibeln, var och hur de växer, näringsinnehåll och nyttoaspekter. Frukterna går dessutom att få tag på i vårt land även om de då inte är nyplockade och färska. Vidare så finns det recept på olika smakliga anrättningar för varje frukt.

Från visitkort till böcker.

Från design till leverans.

Käyntikorteista kirjoihin.

Suunnittelusta toimitukseen.

Mariegatan 20 Mariankatu 07900 LOVISA-LOVIISA 019 535 497 printmill@printmill.fi www.printmill.fi

En guidebok att ta till sig före, under och efter rundturen.

Utgivare Porkala Parentesen rf i samarbete med Degerby byaråd rf.

Pris 28€ shop.porkkala.net

Franciska Sundholm

Sophie Holm

Peter Holmberg & Johan Stén Jens Grandell

Wilhelm Ramsay (1865–1928) är en av våra mest kända geologer, upphovsman till begreppet Fennoskandia.

Han beskrev också Finlands maritima gränser under kvartärtid. Genom att förnya undervisning och forskning i geologi och mineralogi lade han grunden för den moderna geologiska forskningen i Finland.

I sin avhandling diskuterar Sophie Holm diplomati som en social praktik genom en granskning av utländska sändebud i Stockholm under åren kring 1746-1747 års riksdag. I fokus står diplomati, opinionsbildning och konflikthantering utanför de militära sammandrabbningarnas och fredskongressernas sfär.

Att observera, mäta och räkna. Blickar på den matematisk-naturvetenskapliga forskningens historia i Finland

Från ett årtionde i Finland. August Schauman, republikanism och liberalism 18551865

Blickar på den finländska matematisk-naturvetenskapliga forskningens historia i Finland: bl.a. meteorologi, klimatforskning och kampen mot nattfrosterna, landhöjning och istid, bestämningen av jordens form och solens parallax, samt geomagnetism och norrskensforskning.

Under 1800-talets mitt knöts Finland allt närmare den politiska moderniseringsvåg som svepte över västvärlden.

Jens Grandell borrar djupare i den här utvecklingen med den liberala journalisten och lantdagsmannen August Schauman (1826–1896) som prisma.

Wilhelm Ramsay.

Livslång vandring i Fennoskandia

Diplomatins ideal och praktik. Utländska sändebud i Stockholm 1746 –1748

163 sidor, 25 €, ill.

225 sidor, 30 €, ill.

541 sidor, 45 €, ill.

Böckerna utgivna av Finska Vetenskaps-Societeten kan köpas i Vetenskapsbokhandeln, Snellmansgatan 13, Helsingfors eller beställas via www.tiedekirja.fi, tiedekirja@tsv.fi, tfn 09-635 177.

ViBoSa nyheter

267 sidor, 35 €, ill.

Annonsera med en julhälsning i GOD TID 050 376 5518 (Ingegerd Hydén) eller cjcenter@petalax.fi

20€ Erik Vikström, Jag Johannes.

Uppenbarelseboken berättad i dag.

En fin ingång i Uppenbarelsebokens dunkla, men så aktuella budskap. En läsupplevelse. jag,Johannes_pärm_färdig

fredag 16 oktober 2020 23:13:30

ViBoSa

20€ Boris Salo, Välsignade samtal.

Källor i var dags själavården.

För såväl köksbordet som professionella samtal. ”Berikande, inspirerande och tillämpbar läsning” (Otto&Lena Rimås)

Info och beställning:

www.vibosa.fi, vibosa@vibosa.fi, tel 050-468 9678

GOD TID | KULTUR & IT

9/2020

23

Allan Blom, 82, gör succé på Youtube Han hade räknat med några hundra visningar, men det blev 1 000, för vissa filmklipp upp till 3 000 tittare. Bloms bästa bitar är en framgång på Youtube.

Hittills har han lagt upp närmare tio klipp på sin Youtubekanal. Lika många ligger färdigt inspelade och fler ska det bli. En längre julspecial är också på kommande.

– Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst, säger Allan Blom, 82 är, i Smedsby.

– Jag har levt ett underbart liv och det finns mycket att berätta, säger han.

Sedan han började sända Bloms bästa bitar har många tittare hört av sig med frågor och förslag på sådant han kunde ta upp.

– Jag hade aldrig trott att jag skulle få sådan respons. Programmen handlar inte bara om mig. Jag har också inslag med olika teman.

Ett handlar till exempel om aktieplaceringar, ett annat om vikten av att skriva testemente. Allan Blom har fortfarande rollen som offentligt köpvittne och gör bland annat bouppteckningar ute i bygderna.

Spelas in i Kantlax Hans karriär som youtubestjärna har, som myckett annat i dessa tider, sin upprinnelse i coronan och den inställda bokmässan.

Allan Blom har också sedan ett par decennier ett bokförlag, Labyrinth Books, som han startade med gode vännen och legendariske chef-

Allan Blom var också engagerad på förbundsnivå, dels som ordförande för Svenska Österbottens ungdomsförbund, SÖU och viceordförande i Finlands svenska ungdomsförbund, FSU. Så det finns mycket att berätta.

Allan Blom berättar om sitt liv på sin Youtubekanal. Här har en vy från det tidigare lärarseminariet, numera en del av Topeliusgymnasiet, lagts in som bakgrund. När Allan Blom berättar finns han alltid i Nykarleby.

redaktören för Vasabladet Birger Thölix.

– Vi brukar filma intervjuerna på bokmässan, men i år blev det inget.

Då föddes den här idén.

Filmklippen spelas in i pensionärsparet Birgitta och Anders Smedbergs studio i Kantlax, Nykarleby. Det är också Birgitta som brukar filma på bokmässan. Klippen spelas in med så kallad green screen-teknik. Det möjliggör att lägga in en valfri bakgrund efteråt.

Lyfter fram Nykarleby I filmerna befinner sig alltid Allan Blom i Nykarleby.

– I Nykarleby har jag bott största delen av mitt liv. Det är en plats jag gärna vill lyfta fram.

Han hör till skaran Nykarleby-

profiler och var ”Blommen” med de flesta. Där var han bankdirektör först på Helsingfors aktiebank, HAB, sedan på Postbanken där han även chefade för norra Finland.

– Jag satt i direktionen för HAB och i båda jobben var det mycket resande, men Nykarleby var min fasta punkt.

Han har en lång karriär inom kommunalpolitiken i Nykarleby och har bland annat suttit som fullmäktiges ordförande. Det är ett ämne han planerar att ta upp i kommande program.

I sina klipp återvänder han ofta till svunna tider.

– Det är så mycket som förändrats under mitt liv och inte alltid till det bättre. För en bankdirektör i Nykarleby handlande mycket om pälsfarmandet. Och dit går

tankarna ofta. Jag minns när vi reste med fulla plan från Österbotten till London och Köpenhamn. Då hade näringen en stor betydelse för Österbotten.

En viss stolthet känner han också att han berättade före Yle om avlivningen av mink i Danmark på grund av coronasmittan.

Uf-rörelsen viktig Ett ämne som hittills fått stort utrymme är uf-rörelsen.

– Den är jag skyldig ett stort tack, den har format mig till den jag är.

Uf-rörelsen hör också till avdelningen ”det var bättre förr”.

– Då var den stor och stark. Jag minns när vi ordnade midsommarvakor i Oravais med tusentals besökare. Och hur nära kom man inte varandra när man dansade då?

Miste hustru och dotter En sak som flera har velat att han ska berätta om är de stora sorger han fick gå igenom under 2010-talet.

Då miste han inom loppet av ett par år både hustrun Vivi-Ann (2018) och dottern Johanna (2016) som gick bort i cancer.

– I och med att min hustru behövde mera vård flyttade vi till Smedsby för att vara närmnare sjukhuset. Johanna som bodde i Stockholm hade också lättare att ta flyget hit.

Minnena är starka.

– När Johanna jordfästes i en fullsatt Ersta kyrka skakade Allan Blom. Och när mamma och Johanna satt i varsin rullstol och vi letade gravplatser åt dem...

Vännen Birger Thölix gick bort 2017 men bokförlaget de grundade tillsammans finns kvar.

– Vi har hittills gett ut cirka 200 böcker, berättar Allan Blom och han sticker inte under stol med att hans närvaro på Youtube också är ett sätt att marknadsföra förlaget.

– Förlaget drivs med talkokrafter och vår nisch är att ge ut författare som inte kommer in på de stora förlagen.

Några böcker har Allan Blom också skrivit, bland annat en med titeln Bloms bästa bitar.

Anci Holm

ʶ På youtube: Bloms bästa bitar

Julkonsert

Svenska pensionärsförbundet bjuder på

söndagen 29 november kl 14

Hans Martin Ramona Nordberg

Tom Käldström Markus Stara

Konserten streamas på Svenska pensionärsförbundets youtubekanal, facebooksida, webbplats spfpension.fi och på lokal tv-kanaler runt om i Svenskfinland Inspelning sker på Kulturhuset DUX i Kristinestad, preliminärt utan publik

Dansbandssidan.com

GOD TID | KULTUR & IT

24

ELISA OMAGURUS

IT-EXPERTER betjänar dig även på svenska

Genom att kontakta Elisa Omaguru-tjänsten får du lätt och behändigt hjälp då du tar i bruk en ny apparat eller om det uppstår datatekniska problem hemma.

Du får handledning på klarspråk och får ta del av våra bästa tips.

Elisa Omagurutjänsten täcker:

• Datorer, tilläggsutrustning och programvara • Smarttelefoner, pekplattor och appar • Internet- och e-postfrågor • Nätutrustning och tjänster i hemmet • Datasäkerhet och e-tjänster • Hemmets underhållningselektronik • Tjänster på nätet, inkl. sociala medier

Ring – vi hjälper dig med teknikproblemen i hemmet

0600 900 500 Vi betjänar dig vardagar kl. 8–21, lördagar kl. 9–17

Samtalet kostar 2,50€/samtal + 2,50€/minut + msa

Elisa Omaguru betjänar dig personligen på svenska även i flera av våra butiker.

Du kan reservera tid på förhand antingen genom att ringa Omagurunumret eller via bokning på webben: elisa.fi/omaguru/sv

Läs mera om Elisa Omaguru-tjänsten och ta kontakt! elisa.fi/omaguru/sv/

9/2020

GOD TID | KULTUR & IT

9/2020

25

Digitala vänner stöder varandra När pandemin försvårade SAMS vänverksamhet agerade man snabbt och satte igång ett nytt projekt för vänskap via skärmen.

Fakta Projekt digital

Att inte ses fysiskt är en utmaning för många, men det kan också vara en möjlighet. Marja-Lena Södergård och Charlotta Fagerstedt chattar över regiongränserna och är glada över sin kontakt.

– Det är inte alltid så svartvitt gällande vem som får mest stöd i relationen, säger Marja-Lena Södergård i Vörå om sina olika vänkontakter.

Marja-Lenas familj var med om en svår olycka för många år sedan.

Efteråt fungerade hon länge som vårdare åt sin man, vilket har präglat hennes liv på olika sätt.

– Jag startade mitt vuxenliv som anhörigvårdare, och det har nog väckt mitt intresse för människor som behöver extra stöd.

Uppgift i vardagen Marja-Lena tycker att hon själv har fått mycket ut av sina sju år som stödperson.

De har bland annat gett henne en viktig uppgift i vardagen efter att arbetet som lärare övergick i långtidsarbetslöshet och numera pension.

– Jag känner att jag gör nytta fast jag inte längre är med i arbetslivet.

Inom SAMS (Samarbetsförbundet kring funktionshinder) vänprojekt har hon kontakt med Charlotta Fagerstedt. Charlotta och Marja-Lena är båda frivilliga stödpersoner hos SAMS, fann varandra och började umgås digitalt. Marja-Lena är alltså pensionerad och bor i Vörå, medan Charlotta är en 33-årig Helsingforsbo, men det har ingen betydelse i deras vänskapsrelation via skärmen.

Marja-Lena Södergård, pensionär i Vörå, fick en ny vän i 33-åriga Charlotta Fagerstedt i Helsingfors som hon håller kontakt med främst via mobilchatt. De deltar i SAMS (Samarbetsförbundet kring funktionshinder) projekt om digitala vänner.

De delar intresset för natur och odling, och brukar diskutera allt från vardagsrutiner till hur man med olika funktionsvariationer enklast använder digitala verktyg.

Charlotta har efter ett fästingbett en fysisk funktionsnedsättning som försvårar tal och motorik. För det mesta chattar de och delar foton, och hon är nöjd med samtalen och projektet överlag.

– Vi tycker det har funkat bra!

Vi har kontakt via Messenger så där avslappnat, inga konstigheter. Man får göra det bästa man kan av situationen, då blir det bäst.

Också Marja-Lena gillar konceptet och ser gärna att de håller kontakten framöver.

– Jag hoppas att projektet fortsätter också efter årets slut. Som pensionär vill man ju göra annat än bara sitta och se på tv om dagarna. Även om det också kan vara trevligt, til�lägger Marja-Lena och skrattar.

Maj Ilola, som ansvarar för den digitala vänverksamheten, tycker att projektet har fått en positiv start.

– Många har varit jätteglada över att ha hittat nya vägar till social kontakt under den här coronatiden som har varit frustrerande för alla.

Ger it-kunskap Ungefär en tredjedel av personerna med funktionsnedsättning som deltar i projektet är vana med den digitala tekniken sedan tidigare, och res-

ten har fått lära sig bit för bit. Surfplattor har kunnat lånas från förbundet för den som behöver.

Det betyder att projektet inte enbart stöder det sociala umgänget, utan också ger möjlighet till utökad kunskap om hur digitala tjänster kan användas i andra sammanhang.

Förutom stöd från SAMS har anhöriga, assistenter och socialarbetare hjälpts åt för att ge stöd med den tekniska biten.

– Förstås kan det vara utmanande när tekniken inte alltid fungerar. Men det viktigaste är att vi ger alla en möjlighet att ta del av det digitala utbudet, säger Maj Ilola.

ʶ Målsättningen är att minska ensamheten bland personer med funktionsnedsättning genom digitala vänkontakter, men också att främja den digitala delaktigheten överlag i denna målgrupp. ʶ Bakom projektet ligger SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder, och projektet är en ny del i deras ordinarie vänverksamhet. ʶ För att kunna delta behövs en dator, surfplatta eller smarttelefon. ʶ Du ”träffar” din vän fyra till tio timmar i månaden. ʶ 25 vänpar ryms med i projektet och än finns det lediga platser. ʶ Alla kan delta, oberoende av ort, ålder och kunskaper i digitala verktyg. SAMS koordinator ger stöd och vägledning. ʶ Intresserade kan kontakta Maj Ilola på 050 472 9493, eller maj.ilola@samsnet.fi.

Vän för livet Av vänparen har vissa känt varandra sedan tidigare, och övriga är nya bekantskaper. De som deltar är i blandade åldrar och livssituationer, men så långt som möjligt försöker SAMS para ihop de sökande så att de ska ha något gemensamt.

Hittills har det funnits fler vänsökande än frivilliga, och Maj håller tummarna för att fler hör av sig.

– Även om du är den som anmäler dig som volontär kan du få mycket ut av att vara med. Du kan få en vän för livet, och vem har sagt att det bara är den som har en funktionsnedsättning som behöver en vän?

Text och foto: Pia Backman-Nord

Jan Mosander nystar vidare i sina journalistiska bravader Böcker

er sig inte med att komma ihåg hur det var på den gamla goda tiden.

Jan Mosander har nystat vidare för att ta reda på hur det blev sen.

Med envishet och nyfikenhet återvänder han till sina gamla rubriker. Vad hände egentligen med den svenska kungafamiljens jättelika släktförmögenheter i Tyskland och Österrike? Hur gick det för storföretagen som på 1970-talet gjorde stora vinster på att sälja bröstmjölksersättning till fattiga mödrar i tredje världen?

Bland myglare, ministrar och miljardärer ʶ Jan Mosander ʶ Förlag Lind&co 2020

Alla journalister har varit med om att det någon gång blivit tokigt.

Det kan bero på slarv, godtrogenhet, dålig faktakontroll och tidsbrist. Jan Mosander, finlandssvensk journalist i Sverige, vet det här bättre än de flesta.

Alla erkänner inte när det blivit fel. Jan Mosander, som varit verksam i Sverige i flera decennier, gör det. Han har ett grundmurat rykte som en noggrann, grävande journalist som ofta ställer de där obekväma frågorna. Själv säger han anspråkslöst att han försökt sitt bästa och hoppats att det blivit korrekt.

I sin nya bok Bland myglare,

ministrar och miljardärer gör han ett gediget journalistiskt fotarbete.

Nu som pensionär.

Han återvänder till några av sina stora journalistiska segrar, men nöj-

Intressantast, och mest personlig, blir han när han i augusti 2017 återvänder till Nürnberg i Tyskland för en uppgörelse med den bild av Adolf Hitlers rustningsminister Albert Speer som han förmedlade till Expressens läsare vårvintern 1971.

Albert Speer var den enda personen från Hitlers innersta krets som inte dömdes till döden eller begick självmord efter andra världskrigets slut. I stället dömdes han till 25 års fängelse. 1971 var han redan en fri man och hans memoarer Tredje riket inifrån skulle komma ut på svenska. Jan Mosander som var Expressens korrespondent i Västtyskland åkte till Heidelberg för att intervjua Albert Speer. ”År 1971 ska jag fylla tjugosju år, och jag tror mig veta någonting om krig och dess följder”, skriver Mosander.

Han förbereder sig väl, men i skildringen av en av krigstidens värsta brottslingar kan man uppfatta Albert Speer som en anständig nazist. Till Mosanders försvar ska sägas att det på 1970-talet var den gängse bilden av Speer. Det var

så han ville uppfattas och det var så som man såg på honom i Västtyskland.

I dag vet man bättre. ”Fyrtiosju år senare, så vet jag med säkerhet att Albert Speer ljög för mig. Han förföljde judar. Det finns tydliga skriftliga bevis för det”, skriver Mosander.

Sentida historiker har förändrat bilden av Albert Speer. 1942 var han högsta ansvariga för tillflödet av bortåt 13 miljoner tvångsarbetare till den tyska krigsindustrin. Många av dem kom från koncentrationsläger som Speer låtit bygga.

Bland myglare, ministrar och miljardärer består av tolv självständiga berättelser skrivna på ett enkelt och rättframt sätt. Boken är väl värd att läsas.

Markus West

GOD TID | KULTUR & IT

26

9/2020

Skicka in ditt julrecept ◗ Julen närmar sig och med den alla mattraditioner. Har du ett speciellt recept du vill dela med dig av till andra pensionärer i Svenskfinland?

Det kan vara en lokal specialitet, något du komponerat själv eller något du helt enkelt tycker att är väldigt gott.

Vi välkomnar allt från småbröd till sillinläggningar, allt som hör julen till.

• Berätta vad du heter och varifrån du kommer.

• Mejla bild och text till recept@spfpension.fi

Pixabay

Gör så här: • Ta en bild av din maträtt och skriv ner receptet. Om det är en traditionell specialitet från orten, berätta kort.

Datorer - Tillbehör - Service 045-783 49 608 shop.tawi.fi

info@tawi.fi

Recepten publiceras på Svenska pensionärsförbundet Instagram och ett urval även i nästa nummer av God Tid. Bland de insända recepten lottar vi ut två bokpriser.

Lycka till!

Carl Kurtén vinnare Vinnare bland dem som röstade på Årets pensionär är Carl Kurtén, Karleby (Vi Norrifrån).

w

Kimito Telefon hjälper dig i alla frågor gällande datorer, telefoner, internet, TV-tjänster osv. ring eller vik in till oss.

02-420742 www.kimitotelefon.fi Arkadiavägen 11 25700 Kimito

TA I BRUK SPARBANKENS E-TJÄNSTER! MOBILBANKEN

IDENTIFIERING

Där du är 24/7.

Aktie- och fondaffärer.

Marknadsuppföljning:

Sköt dina ärenden snabbt med PIN-kod.

Inloggning, bekräftelse, identifiering.

NÄTBANKEN

TIDSBOKNING PÅ WEBBSIDAN

Dagliga bankärenden bekvämt. Öppet dygnet runt.

Personligt möte på kontoret.

Tidsbokning direkt i kalendern.

NÄTMÖTE

CHATT

Alla bankärenden med bild- och ljudförbindelse direkt från din egen dator.

Fråga och vi svarar.

Vardagar på webbsidorna kl. 8–22.

På nätbanken kl. 8–19.

EN FRÅGA OM VILJA.

Närpes Sparbank Ab Kaskö – Kristinestad – Närpes | Tfn 010 423 9000 | www.sparbanken.fi/narpes

It-biten: Ta inte alla kakor du bjuds på När du börjat använda dator, pekplatta eller smarttelefon och vill söka information eller uträtta ärenden via internet, får du ganska snart frågan om du godkänner eller vill ha en cookie, ett kex eller en kaka (jag kallar det kaka i resten av den här kolumnen).

Frågan dyker upp i webbläsaren, alltså programmet eller appen du öppnar för att skriva in en webbadress, som www.spfpension. fi. Med den exempeladressen kommer du till pensionärsförbundets webbplats (eller webbsajt).

Ett alternativ är att du börjar med en sökning (vanligen på Google), men slutresultatet är det samma, att du med din webbläsare kommer till en webbplats som har en unik webbadress. I vardagligt tal används hemsida för webbplats, men om man vill vara korrekt består webbplatsen av ett antal olika webbsidor, däribland hemsidan eller startsidan som är den första sidan som visas när du kommer till webbplatsen.

Hur som helst är det webbläsaren som tar emot och lagrar kakor, webbplatser du besöker ger kakor och kan läsa tidigare kakor. Frågan om du vill ha en kaka dyker upp om inte en tidigare kaka hittas, till exempel när du första gången besöker webbplatsen med aktuell apparat och aktuell webbläsare.

I praktiken är kakan ofta en siffra eller ett ID som har lottats ut åt dig. En bra jämförelse till en kaka är brickan med ett nummer som du får när du lämnar jackan i en garderob på teatern. Du ger brickan för att kunna kopplas ihop med rätt jacka i garderoben – webbplatsen kan med kakan koppla ihop dig med rätt information.

En del kakor är ”oskyldiga” och används till exempel för att koppla dig till information om vilket språk du tidigare valt att använda på webbplatsen. När du återvänder visas den på samma språk.

De kakor som anses mera problematiska är sådana som används för spårning och marknadsföring och de skickar ofta information mellan olika webbplatser och till helt andra webbplatser än den du besöker.

Ett exempel är att du söker efter diskmaskiner på Google och hittar en billig och bra i en nätbutik som du klickar på för att läsa mer. Nätbutiken sparar en cookie med en siffra och skickar siffran och information om diskmaskinen till något marknadsföringsbolag någonstans i världen. Nästa dag går du in

på en helt annan webbplats och ser en massa reklam om diskmaskiner.

Båda webbplatserna använder siffran i kakan och skickar den till marknadsföringsbolaget som kan koppla dig till informationen att du är en potentiell diskmaskinsköpare. Den av marknadsföringsbolagets kunder som betalar mest får sin reklam synlig för dig och en del av förtjänsten.

Skulle inte kakan ha hittats skulle du se reklam på samma ställe på sidan, men den skulle göra reklam för någonting som inte är kopplat till dig och något du sökt eller intresserat dig för. Den skulle alltså inte vara riktad och skulle kosta mindre för den som gör reklam. Det du får är gratis information och tjänster på internet.

Man kan kort sagt säga att kakor inte är farliga, du riskerar inte få datorvirus via dem och de innehåller inte information om bankkonton och kreditkort som skulle kunna missbrukas. Informationen som kakorna kopplar dig till är inte heller sådan som direkt skulle kunna utnyttjas för utpressning, till exempel som i Vastaamo-fallet, utan problemet är närmast att du inte kan veta vilken information som finns sparad om dig och vem som hanterar den.

Många godkänner kakorna för att bli av med rutan och tänker inte mer på det. EU kommer troligen med tiden reglera det allt mer och det är inte ens förenligt med nuvarande lagar att okända aktörer hanterar uppgifter om dig utan att du vet vem som har vilken information om dig (kanske du hört om GDPR).

Men om du själv vill påverka och göra det svårare att samla och använda information om dig kan du lära dig använda en eller flera av följande ”kakrecept” (varje åtgärd påverkar lite): ◗ Svara inte ”godkänn alla kakor” utan begränsa till exempel till nödvändiga ◗ Rensa cookies – radera dem från webbläsaren ◗ Logga ut från Google när du söker, eller skapa flera konton för olika ändamål ◗ Använd olika webbläsare för olika ändamål ◗ Använd privat läge (incognito) i webbläsaren ◗ Använd en VPN (till exempel Freedome eller NordVPN, men det är inte gratis) ◗ Sök med olika söktjänster, till exempel på adressen duckduckgo.com Robert Riska it-koordinator

GOD TID | KULTUR & IT

9/2020

27

Verksamma på nätet. Verksamheten inom Svenska pensionärsförbundet och föreningarna pågår, trots allt, men på ett annat sätt. Omställningen till det digitala har gått snabbt och utvecklas hela tiden. En del är flinka it-användare, andra tycker att allt går för fort. Dock finns hjälp att få. Och här guidar God Tid till förbundets webbplats och sociala medier.

spfpension.fi På förbundets webbsida kan du kan läsa om de senaste nyheterna från förbundet och om vad som är på gång.

Men webbplatsen är också ett gigantiskt arkiv med kursvideor, handböcker, kontaktuppgifter, med mera.

Sociala medier Facebook och Instagram är våra snabba medier, följ oss så får du notiser om det senaste nytt.

På facebook läggs nya händelser, puffar och evenemang upp. Du uppmärksammas om det finns något nytt till exempel på hemsidan. Här finns också länkar till andra medier och SPF:s youtube-kanal.

SPF på Facebook: Svenska pensionärsförbundet

Motion

Resor

It-kurser

Lär dig dansa linedans med hjälp av Alf Skogster och Grankullapensionärerna eller repetera Kitty Seppäläs övningar. Här finns också info om förbundets motionsevenemang. spfpension.fi/sv/motion

Här annonseras förbundets resor när sådant är möjligt. Tills vi reser igen bjuder resebolagen på bildspel från olika destinationer runtom i världen. spfpension.fi/sv/resor

Här finns it-material och våra ABC-kompendier för iPad, iPhone, Android pekplattor, Windows 10 och Mac samt inspelade it-kurser om Zoom, Briox, Desky, mobilfotografering, med mera. spfpension.fi/sv/it

På Instagram finns ett liknande material som på facebook men här utgår man mer från en bild. Här hittar du också recept och filmer.

SPF på Instagram: Svenska pensionarsförbundet På pensionärsförbundets youtubekanal lagras alla videor, föresläsningar, it-kurser, evenemang, med mera så att du kan titta på dem när du vill. En del evenemang direktsänds på youtube. Du kan också titta på dem via hemsidan.

SPF på youtube: Svenska pensionärsförbundet Genvägar till sociala medier finns på spfpension.fi i den blå vänstersspalten ifall du vill gå in via datorn.

Recept

God Tid e-tidning

Föreningsinfo

Sugen på kaka men saknar inspiration? På sajten finns recept som pensionärsförbundets medlemmar delar med sig av. Recept publiceras även på Instagram och i mån av utrymme i God Tid. spfpension.fi/recept

Läser du hellre God Tid som e-tidning än på papper? Kontakta din förening för att få ett lösenord så du kan läsa senaste numret. E-tidningen ingår i samma medlemsförmån som papperstidningen. spfpension.fi/sv/godtid/e_tidningen

Vad heter ordförande i Munsala pensionärsklubb?

Finns det en förening i Dragsfjärd? På förbundets webbsajt hittar du också föreningarnas och regionernas egna sajter. spfpension.fi/sv/foreningar/

it-handledning Delta i den it-verksamhet som ordnas i din egen förening! Och välkommen med som it-handledare, speciellt om ni inte ännu har it-verksamhet! Du kan läsa mera på spfpension.fi/handleda/

I norra Österbotten (Vasa och norrut) Per-Ole Renlund, it-stöd tfn 040 016 1825, e-post: prenlund@multi.fi

I södra Österbotten och huvudstadsregionen Andreas Höglund, it-stöd tfn 040 592 1390, e-post: andreas.hoglund@spfpension.fi

I övriga regioner Robert Riska, it-koordinator tfn 040 578 3207, e-post: robert.riska@spfpension.fi

Ta kontakt!

Behöver ni i föreningen komma igång med it? Eller gå vidare till nästa nivå? Kontakta våra it-handledare Robert, Andreas och Per-Ole så hjälper de på plats, per telefon eller på Zoom.

GOD TID

28

9/2020

Res med SPF Österbotten Tervis Spa 16–22.1.2021 Restaurang med plats för 140 personer.

Buffe för grupper.

- Cafe - Pizza - A la carte

Följ med på vår populära hälso- och rekreationsresa och bo på trevliga Tervis i Pärnu.

Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro.

Svensktalande lokalguide, läkare, buss med under hela resan.

Pris per vuxen i dubbelrum 430€, enkelrumstillägg 90€.

Tillägg för helpension 50€.

De som bor i södra Finland kan ansluta i Helsingfors.

I priset ingår: Buss, färja, logi, 15 behandlingar,

Hemleverans av lokala matvaror!

Beställ på nätet eller ring 044-2449510 17.00-20.00

www.gards-smak.fi

läkarbesök, badanläggning, bastur och gym, halvpension, guidad stadsrundtur och extra shoppingtur enligt önskemål.

Boka senast 16.12.2020.

Researrangör: Lindell Travel

Almuñécar 1–18.3.2021

Julresa till Lappland Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12. i Äkäslompolo.

Logi i tvåpersoners rum med egen toalett. Start från Vasa med påstigning norrut. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag.

Pris: 560 euro inkl. transporter och helpension.

FJÄLLGÅRDEN MED FULL SERVICE

www.raitismaja.fi

Bokningar & förfrågningar: 06-3180 900 / 0400 126 830 info@raitismaja.fi

(

Nytt!

På denna resa får du njuta av det bästa Andalusien har att erbjuda. Vi bor på 4-stjärningt hotell nära stranden i det som beskrivs som en av de mest genuina städerna på Spaniens sydkust. Här finns ett stort utbud av aktiviteter och kultur.

18 dygn 1–18.3.2021, utresa 1.3 Helsingfors–Malaga kl 15.30–19.30, retur 18.3 Malaga–Helsingfors kl 09.00-14.45.

Pris: 1 255€ per person i dubbelrum.Tillägg för enkelrum 323€.

I priset ingår: Flygresa t/r med Norwegian och buss Malaga–Almuñécar t/r, frukost och middag på hotellet, stadsvandring, en dagsutflykt (Ut i det blå) med guide (nytt upplägg).

Mot extra betalning ordnas

gemensam resa från Österbotten till Helsingfors-Vanda t/r samt möjlighet att delta i dagsutflykter från Almuñécar.

Reservation för förändringar som står utanför arrangörens påverkan.

Researrangör: Göran Sundqvist Travel Partner

Berlin – den kluvna staden 3–7 maj 2021

verade Nyreno um dubbelr

Julsemester 349 €/pers./2 dygn 399 €/pers./3 dygn 439 €/pers./4 dygn 479 €/pers./5 dygn

Logi i dubbelrum, frukostar, en buffémåltid per dag, tillgång till spabadet och gymmet samt mysigt julprogram och inträde till jultidens danser.

Under julhelgen serveras ett läckert julbord med alla traditionella julrätter.

På julafton ingår även en julig kvällsmat i priset.

Tilläggsavgift för enkelrum 35 €/dygn

Fridfull helg.

Köp presentkort till Härmä Spa! HÄRMÄ SPA

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

Vi fortsätter vår serie med storstäder i Europa och gör en vårresa till Berlin.

Pris: från Vasa 1 100€ per person i dubbelrum, från Helsingfors 1 015€ per person i dubbelrum. Tillägg för enkelrum 140€.

I priset ingår: Finnairs reguljärflyg Vasa/Helsingfors–Berlin t/r, 4 nätter på 4-stjärnigt

hotell, 4 frukost, 1 lunch, 4 middag, inträde till Haus am Checkpoint Charlie (Mauermuseum), slottet Cecilienhof, busstransfer enligt programmet, lokalguide Anny Solveig Larsens tjänster i 5 dagar.

Anmälan före utgången av februari 2021.

Mera info: Håkan Wikberg 050 313 8158 Patrick Ragnäs 040 574 8919 Alla resor kan bokas via webben österbotten.spfpension.fi/resor eller SPF:s kansli

i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi.

Reservation för ändringar.

Researrangör: Lindell Travel

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

9/2020

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

29

Tammerforsare på konstresa till Mänttä SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENINGEN I TAMMERFORS Redan på våren 2020 hade Lily Lilja planerat ett omfattande program för en konstbetonad utfärd till Mänttä. Så kom covid-19 emellan och resan blev inte av då. Den 24 september bänkade sig sedan 19 pensionärer glest i en stor buss för 50 personer och kosan styrdes mot Mänttä och Serlachiusmuseerna.

Tyvärr var Lily själv förhindrad att delta i utfärden, men programmet hon hade arrangerat följdes punkt för punkt till allas belåtenhet.

Honkahovi stod först på vårt program. Den låga, ljusa funkisbyggnaden, omgiven av en skogliknande park, visade oss sin strikta fasad med exakt placerade kvadratiska fönster mot parkeringen.

Vi välkomnades av värdinnan Kati Tuominen, som först bjöd oss på ett glas skummande och sedan visade oss runt i huset. Honkahovi ritades av arkitekt Jarl Eklund och byggdes år 1938 till bostad och representationslokal åt Erik Serlachius.

Nedre våningen består av stora rum och utrymmen, vilka i dag är inredda till restaurang och även lämpar sig för mindre utställningar eller för seminariebruk.

Vår guide Lauri Vuohelainen berättar i Museet Gustaf.

Överallt på nedre plan flödar ljuset in från stora fönsterrutor. Fönstret i festsalen är exceptionellt stort, 7 gånger 2,2 m och är verkligen imponerande.

När huset byggdes år 1938, var fönsterrutan den största som installerats någonstans i Europa. Rutan är fortfarande störst i Norden. Den tillverkades i England av Pilkington.

Från fabriken transporterades rutan väl inpackad till hamnen i Hull och därifrån med båt till Hangö. Från Hangö gick färden med tåg till Lahtis, varifrån transporten vidare skedde över frusna sjöar, det var ju vinter, och över så jämn mark som möjligt ända fram till Mänttä. En vådlig färd kan man säga och installeringen på plats kan inte heller ha varit lätt. Sedan kom krigstiden och rutan skyddades med hjälp av stora, tjocka höbalar från utsidan. Övervåningen innehåller ett antal vackert inredda hotellrum. Ett

av sovrummen var speciellt ”kungligt”, i detsamma hade en gång Sveriges konung Gustav VI Adolf övernattat.

Därpå körde bussen oss till Museet Gustaf, bolagets före detta huvudkontor, också kallat Vita Huset.

Vår svenskspråkiga guide, Lauri Vuohelainen, berättade livligt och entusiastiskt om fabrikens historia, vilken också finns väldokumenterad i en fresk av Lennart Segerstråle, målad både på väggen i entrén och som en kransformad berättelse följer den längsmed balustraden mot övre våningen. På entréplan finns också ett apoteksmuseum och den något skrämmande föreställningen ”Paperiperkele”.

En våning nedåt kan man bekanta sig med tillverkningen av cellulosa. Vi var på plats ett par dagar för tidigt. Annars hade vi också kunnat

se utställningen Glamour som öppnade helgen därpå. Nu kunde man bara ana sig till unika och autentiska kläder och kostymer, vilka burits av stora stjärnor i kända och berömda filmer både från förr och nu. Små snuttar syntes när man tittade uppåt mot våningarna två och tre, där utställningen färdigställdes.

Lunch åt vi i matsalen på Klubben i Mänttä. Kati Tuominen fungerade även här som värdinna och efter maten guidade hon oss runt i hela det stora klubbhuset som fyller 100 år i år.

Festsalen med stor scen och balkonger är imponerande. För herrarna fanns ett avlägset beläget stort rökrum, där man faktiskt ännu kunde känna cigarrdoften. Olika inredda hotellrum finns i två våningar.

Kati berättade om händelser under årens lopp och på tredje våningen såg vi också ett ”spökrum”.

Marianne Huotari

Sist på programmet stod museet Gösta. Tiden går fort, det är redan sex år sedan den nya paviljongen i angränsning till Joenniemi herrgård blev färdig. Där finns stora utrymmen och mindre gallerier för utställning av modern konst.

Vår guide, Lauri Vuohelainen ställde åter upp för oss och lotsade oss först igenom Joenniemi herrgård, där delar av konststiftelsens egen konstsamling är utställd. Därefter såg vi Nanna Hänninens retrospektiva fotoutställning, där hon ställer sig frågan, ”How about the Future”? Italiensk nutidskonst var stort representerad och det var sista veckan utställningen visades. Ett stort konstverk såg ut som en väg i dimma genom en park, i närbild såg man att tekniken bestod av oändliga mängder datumstämplar placerade kors om tvärs.

Petri Eskelinen ställde ut levande växter och visade på olika sätt hur de kommunicerar med varandra och förhåller sig till och klarar av olika sorts mekaniska hinder och problem.

Eskelinen hade också konstruerat mekaniska växter i trä, vilka kunde ”blomma upp” och också ”vissna” i brist på skötsel. Kuivan paikan kasvi är en interaktiv skulptur i trä, som breder ut sina palmblad när man ”matat” den med tillräckligt mycket sand. När sanden rinner ut vissnar palmen. Huonekasvi var en annan träskulptur, där drivkraften fanns i vatten. Den roligaste grejen var en komplicerad kramapparat i trä, med vilken man kunde krama sig själv. Den fick mig ett ögonblick att tänka på Leonado da Vinci.

Tack Lily, resan var lyckad, vi fick se mycket och lära oss nya saker.

Marianne Huotari

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

30

9/2020

Svenska kulturfondens understöd till föreningarna Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kal�lade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.10–30.11.2020 (frankeringsdatum gäller).

Försenade ansökningar behandlas inte.

Ansökningsblanketten finns på förbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter och kan också beställas från förbundets kansli, tfn 040-5780248.

Ansökan sänds till kansliet@spfpension.fi eller per post under adress Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Vid fördelningen av bidragen prioriteras följande: • Samverkan mellan medlemsföreningarna inom och mellan regionerna.

• Skapande av nya verksamhetsformer under coronapandemin • Föreningens arbete med lokal påverkan • Ökat medlemsantal För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, e-post berit.dahlin@spfpension.fi eller tfn 0405780248.

STYRELSEN

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1.10–30.11.2020 (frankeringsdatum gäller). Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §).

Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål.

Denna gång prioriteras uppsökande verksamhet inom föreningen och föreningens verksamhetsområde samt skapande av guldkant i tillvaron för att motverka utanförskap och ensamhet.

Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen.fi . Ansökningar och kan även beställas av Berit Dahlin, tfn 040-5780248 eller per e-post stiftelseninfo@spfpension.fi Blanketten sänds till stiftelseninfo@spfpension.fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, PB 129, 00101 Helsingfors.

För närmare information kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 040-5780248 eller e-post berit.dahlin@spfpension.fi.

Enligt uppdrag BERIT DAHLIN

Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs­verksamhet i Finland

Än hinner du beställa kalendern Nu är det dags att beställa Svenska pensionärsförbundets kalender för år 2021. Priset för kalender med pärm är 12€ och utan pärm 10€, postkostnader tillkommer. Beställningar kan göras på telefon nummer 040-578 3078 eller asa.andersson@spfpension.fi Kalendern är en utmärkt present eller julklapp.

Pryd dig med ett pins till julen Man kan också beställa Svenska pensionärsförbundets pins med förbundets logo i färgerna rött, gult och blått.

Hör av dig till kansliet, kansliet@spfpension.fi, tfn 040 5780415. Priset är 6 euro/pins.

Kevin, Jakob och Axel gav järnet i sin österbottniska KAJ-show. I Vörå är varje dag Svenska dagen.

Inga trumpna miner på festdag SAMRÅDET Nå, inte ser ni nu sååå trumpna ut! Med de orden inledde ärkebiskop em John Vikström sitt tal på Svensk festdag 2016, dagen efter valet i USA. Också nu inföll festen dagen efter, men i en ny värld av osäkerhet – om både Trump och corona. Men trumpen var publiken inte på G18, tvärtom.

Svensk festdag firades för tionde gången, nu med knappt fyrtio deltagare men med öppen länk på pensionärsförbundets webbplats, så att man kunde ”vara med” i sin egen hemmasoffa. Hela 229 apparater var anslutna, vilket betydde en publik på flera hundra.

– Det var ett experiment värt att göra, vi ville inte ställa in hela festen då alla nu är så svältfödda på stimulans och kontakter, säger Marianne Lindberg, ordförande för Samrådet som står för gemensam verksamhet för de elva pensionärsföreningarna i Helsingfors.

Väl värt och härligt stimulerande, vittnade den lilla publiken på plats. Sångfågeln Bianca Morales

ackompanjerad av Zhenia Gimer bjöd på välljud i en räcka evergreens. Professor Marika Tandefelt ledde oss in i svenska språkets finländska varieteter och dialekter. Humorgruppen KAJ avslutade fartfyllt och österbottniskt med sin oförlikneliga musik- och ordglädje.

Marika Tandelfelts slutkläm kunde stå för hela upplägget: ”Det bästa sättet att bevara språket är att använda det”.

Tyvärr hade många som valt att vara med på distans inte samma upplevelse. Den fåtaliga publiken och G18-salens väldiga volym gjorde ekot så starkt att ljudåtergivningen led. Vaktmästaren på G18 Tom Sundberg och förbundets it-bas Robert Riska fick slita med spakar och inställningar, men det fanns trots det problem med hörbarheten i sändningen.

Till exempel i Folkhälsans seniorhus hade Majlis Kvist samlat boende att gemensamt ta del av festen. Besvikelsen var stor när ljudet krånglade.

– Synd på en bra idé, kommen-

terade Riggert Förnäs. Han tyckte att nätsändning av evenemang gärna kunde bli en tradition i höstmörkret.

Men bland distansdeltagarna var också många nöjda med både upplevelsen och hörbarheten.

Konsert i stället för dans Erfarenheterna gav mersmak trots strulet med hörbarheten. Samrådets nästa projekt med liten publik och sändning över nätet blir en konsert med Susann Sonntag.

Planerna på att återuppta Danskväll på AV måste läggas på is i väntan på coronavaccinet. Susann Sonntag skulle inleda dansandet den 13 januari, men nu kommer Tjugondag Knut att firas med en Susann Sonntag-konsert i stället.

Den direktsänds från AV där ekot är ett betydligt mindre bekymmer.

I övrigt fortsätter Samrådet med promenader varannan fredag. Före jul promenerar vi den 27 november och 11 december.

Text och foto: Maj-Britt Paro

Debatt

Återta beslut om slopad biljettrabatt Pensionärerna i huvudstadsregionen har för några år sedan, efter långvariga ansträngningar beviljats rabatt på biljettavgiften för resor i regionens kollektivtrafik. Personer i åldern 70+ beviljas 50% rabatt på engångsbiljett, dock endast mellan klockslagen 9–14. Detta är för seniorerna en viktig förmån, som de gläds över. Äldreråden i regionen har därtill berättigat begärt att tidsbegränsningen skulle slopas.

Styrelsen för Helsingfors regions trafik beslöt dock den 26 oktober om en allmän förhöjning vid års-

skiftet av biljettavgifterna – och i samband med det att ändra förmånen för seniorer så att rabatten på engångsbiljett slopas och en 45 procents rabatt införs istället till period/månadsbiljett – förvisso utan tidsbegränsning.

Huvudstadsregionens SPF-medlemsföreningar (Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla) och en del äldreråd hade motsatt sig ändringen eftersom den i praktiken fråntar de flesta seniorers/pensionärers rabattförmån: på grund av sin livssituation är det ytterst få seniorer som

använder periodbiljett, eftersom de inte reser så mycket och vanligtvis oregelbundet. De flesta använder därför enkelbiljett.

Detta har accentuerats under den pågående coronaepidemin, eftersom det finns risk speciellt för äldre att få smitta vid resa i kollektivtrafiken. Ändringen är till stort förfång för pensionärerna i regionen. Medlemmar är förbryllade och föreningarna har bett de ansvariga om rättelse för att reparera skadan.

F ilip Hamro-Drotz

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

9/2020

31 Beställningstrafik

Vanda testade ny promenadguide VANDA SVENSKA PENSIONÄRER Den 22 oktober samlades en grupp Vanda svenska pensionärer utanför Folkhälsanhuset i Dickursby för att inviga Folkhälsans nya promenadguide under ledning av Malin Grönros. Trots det regniga vädret hade nio seniorer ställt upp.

Malin delade ut den nya guiden till alla deltagare.

Den omfattar både kortare och längre rutter, alla tydligt utmärkta på kartan. Den valda rutten gick längs det natursköna området kring Kervo å. Trots den urbana miljön kändes det som man var mitt i naturen med slingrande stigar och broar. Här och var skymtade hus och välskötta gårdar.

Framme vid Silkesfabriken och Söderlings gamla hus stannade vi upp och diskuterade vilka ändringar som skett i närheten. På den tomt där stadens representationsvilla Åvik en gång i tiden stod har det nu byggts en lekpark och den gamla kvarnen har renoverats. Där har bland andra Vanda teaterförening spelat sina pjäser.

I närheten pågår ett arbete med att bygga ut åstranden och en del av dammen vid den tidigare fernissafabriken har redan rivits på ett 20 meter brett område. Det innebär nu att det blir lättare för öringen att ta sig upp och leka i Kervo å. Men besöket där fick bli till nästa promenad, vi fortsatte i stället mot Dickursby centrum.

Smörj en kakform med löstagbar botten. Smält fettet och rör ner mjölken. Blanda de torra ingredienserna skilt. Vispa ägg och socker fluffigt. Rör ner fett- och mjölblandning-

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

www.fennooptiikka.fi

☎ 09-298 1927

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Området vid Kervo är en naturmiljö i det urbana. Folkhälsans nya promenadguide ger många tips.

Per-Erik Aura

Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi Välkommen till Tunaberg!

Den nya promenadguiden omfattar även Dickursby centrum som genomgått och genomgår stora förändringar. På kartan finns flera rariteter utsatta.

Efter att ha slingrat oss genom flera smala passager kom vi fram till det så kallade kyrkokvarteret. Det rådde delade meningar om den nya kyrkans form, en del av oss saknade den traditionella formen, medan andra påpekade att de flesta nya kyrkor ser likadana ut.

På det nya torget kunde vi läsa historiska texter på finska och svenska inristade i gatubeläggningen. En skarpsynt deltagare observerade ett skrivfel i den svenska texten.

Recept Brittas toscatårta med lingon Botten: 50 gr smör 1 dl mjölk 2 dl vetemjöl 1 tsk vaniljsocker 1 tsk kardemumma 1 ½ tsk bakpulver 2 st ägg 1 ½ dl socker Fyllning: ca 2 dl lingon, färska eller frysta Glasyr: 50 gr smör ½ dl socker ½ dl ljus sirap 2 msk vetemjöl 2 msk mjölk 1 påse mandelspån (100gr)

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Britta Andtfolk

en i äggsmeten. Häll i formen och grädda på nedersta falsen i 20 minuter. Strö på lingonen och grädda ytterligare i 10 min. Rör ihop glasyren i en kastrull och koka upp under omrörning. Lägg sist i mandelspån. Bred glasyren över lingonen och grädda 10 min till mitt i ugnen. Serveras med glass,grädde eller vaniljsås.

Ugn 175 C. Lycka till !

Britta Andtfolk

På vägen tillbaka till Folkhälsanhuset kunde vi ännu njuta av Merja Rankis och Outi Turpeinens bronsskulptur ”Fiskarflickan” i mitten av dammen intill stadshuset. Vi stannade ännu för att beundra Laila Pullinens konstverk vid Lauri Lairalas skvär.

Synd att verket saknar text om skaparen. Efter cirka en och halv timme var vi tillbaka vid Folkhälsanhuset. Tyvärr hade alla glömt sina stegräknare hemma, men vi uppskattade att dagens vandring till cirka 10 000 steg.

Faktum är att människan mår bra i naturen och behöver röra på sig dagligen även utomhus.

Dagens deltagarantal på nio seniorer ger inte rätt bild av situationen på grund av ett ihållande regn hela dagen, vilket avskräckte många från att ställa upp.

Deltagarna var eniga om att promenaderna borde fortsätta. Frågan kommer att tas upp på nästa månadsmöte den 5 november.

För att effektivera hela verksamheten borde den organiseras och datumen spikas fast på förhand. Platserna kunde vara Dickursby och Mårtensdal.

En tidigare utförd enkät visade att många pensionärer i Vanda vandrar året om.

Henrik Smeds

Rätt svar i Frågekampen 12. Marseljäsen 13. Vågmästarstat 14. Merino 15. Lodjur 16. Marabou 17. Squash 18. Raumo 19. Orange 20. Dr. No, eller ibland på svenska Agent 007 med rätt att döda

1. Nya Zeelands 2. Främlingslegionen 3. Tuomas Gerdt 4. Nilen 5. Sonja Kailassaari och Mårten Svartström 6. Genua (pesto alla genovese) 7. Skörbjugg 8. Fregatt 9. Amerikansk fotboll 10. Uleåborg 11. John F. Kennedy

På vårt seniorhem kan du bo bekvämt och bekymmersfritt med eller utan skräddarsydd service just för dig. Vi har även fräscht möblerade hyresbostäder för kortvarigt boende samt ett mysigt gästrum om dina vänner vill övernatta. Karins kök tillreder läcker husmanskost och vill du unna dig ett glas vin eller en konjak till kaffet så går det bra.

Vår härliga personal är proffsig och vi talar alla svenska.

För visning och info ring vår verksamhetsledare Annika von Schantz, tel 040 537 0376.

Framnäsängen 4, Esbo. www.winbergs.fi

Fysioterapi och träning på svenska för seniorer hemma, på servicehem och på sjukhus!

Vi hjälper dig med bland annat: Balans- och gångsvårigheter Muskelsvaghet, ledproblem och rörlighetsproblem

Fysioterapi hemma:

62 €/45 min + reseersättning

Upprätthållande och förbättrande av fysisk funktionsförmåga Sjukdomar som Parkinson, MS, Stroke, Alzheimers mm.

Pre- och postoperativa problem

VANHA APTEEKKI GAMLA APOTEKET

Vi erbjuder också massage som hembesök.

PIDENSIMME AUKIOLOAIKOJA! VI FÖRLÄNGDE ÖPPETHÅLLNINGSTIDERNA! PALVELEMME / VI BETJÄNAR :

MA-PE / MÅN-FRE

Hör av dig till 040 152 6501 eller skicka mail till: info@suomenkotifysio.fi så hjälper vi dig!

9-19

9-17 måndag-fredag LA/LÖ 8-20 lördag 10-18 PÄIVYSTYSVIIKOT / JOURVECKOR: MA-PE / MÅN-FRE 8-22 LA/LÖ 9-22 söndagar och helgdagar 12-18SU/SÖ 10-22 www.vanha-apteekki.fi Vaasanpuistikko 13 Vasaesplanaden / 06 357 5300

suomenkotifysio.fi

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

32

9/2020

sudoku Lösningen finns på sista uppslaget.

Grid n°18929 medium

6

1 2 7 4 8 1 7 3 4 2 1 7 3 2 5 8 2 7 3 8 6 4 5 1

Tryggare kan ingen vara

Make your own free printable sudoku at www.PrintMySudoku.com We have all the free sudokus you need! 400 new sudokus every week.

Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

Under de fem senaste verksamhetsåren har Grankullapensionärererna bland annat firat Finland 100 år 2017.

Anders Svartbäck

Grankulla firar 45 aktiva år GRANKULLA SVENSKA PENSIONÄRER Grankulla svenska pensionärer GSP har nått medelåldern – för 45 år sedan lösgjorde sig pensionärerna i Grankulla från Esbo pensionärsförening och grundade sin egen GSP. Sedan dess har föreningen haft en livlig verksamhet, som ständigt har vuxit till sig. Medlemsantalet har ökat till nuvarande drygt 600 medlemmar.

De regelbundna tisdagsmötena varannan vecka, med angenäm samvaro över en kopp kaffe och anförande av inbjuden gäst, inkluderande diskussion har genom åren varit en stomme i verksamheten. Coronapandemin satte tyvärr på våren stopp för all sådan verksamhet. Men efter sommaren har vi återupptagit mötena – förvisso med begränsat deltagarantal och beaktande tryggheten, men vi vill trots dagens förfärliga omständigheter ändå erbjuda verksamhet och ge möjlighet åt medlemmar att träffas. Det är basen för vår existens: vi vill ge meningsfulla stunder och glädje – vi vill dämpa ensamhet, känsla av otrygghet och sorg.

Föreningen fyller 45 år och vi planerade att ordna ett större musikaliskt evenemang i oktober med avsikt att inbjuda ”alla” medlemmar. Förberedelserna började redan senaste år, men smittorisken krävde att vi tyvärr måste inhibera evenemanget. GSP firar nu sina 45 år närmast genom att ha färdigställt en jubileumsskrift som berättar om de senaste fem åren av verksamheten. Den har nyligen distribuerats till medlemmarna, kan beställas av vår styrelse.

GSP har under sina 45 år ordnat traditionella lunch- och middagsfester, nyårs- och förstamajluncher, kvällsfester med något temaprogram, sång, skratt och glatt sorl bland de cirka 130 fest-

deltagarna. Den senaste höll vi i början av mars, men därefter har festerna inhiberats.

Detsamma gäller våra exkursioner och utfärder samt konsert- och teaterbesök både i Finland och i grannländerna. Vi hoppas att snart kunna återinföra dessa i vår verksamhet.

Ett annat sätt att fira jubileumsåret är genom den aktiva verksamheten i mångfalden av GSP:s hobbygrupper.

Aderton hobbygrupper sammankommer utgående från sina egna tidtabeller och på olika platser.

Hobbygruppernas ledare är i nyckelställning och styrelsen sporrar gruppernas verksamhet. Manskören GSP Klang, damkören CanTanterna, de trädgårdsintresserades Gröna Fingrar, vandrarna, natur-, konst- och fotoklubbarna, canasta- och scrabbleringarna, boccia- och racketsportarna, linedans- och seniordansgrupperna, handarbets-Teresorna och samtalscafeet, debatthörnan, pilates är exempel på samlingar där medlemmar kan välja att delta enligt eget intresse.

Vi har noterat att majoriteten av deltaganden i GSP sker just i hobbygrupperna.

Sammanhållningen och det glada lagarbetet bland de engagerade medlemmarna ger möjlighet till attraktiv, både andlig och fysisk, aktivitet. Utan våra sprudlande värdinnors och bord/ stolbärares, samt it-handledares enträgna insatser skulle vi stå oss slätt med vår verksamhet.

Omständigheterna har medfört en nyhet i vår verksamhet. Eftersom så få i dag kan delta fysiskt i våra möten – maximalt 40 deltagare mot det vanliga 100 –140 under de senaste åren, har vi börjat strömma mötena, vilket ger möjlig-

het åt medlemmarna att på realtid följa mötena via sin dator.

Detta har väckt genklang bland allt större kretsar i medlemskåren – vi har efter sommaren strömmat fem tisdagsmöten. Därtill har styrelsen hållit några möten virtuellt per zoom vilket också har lyckats. Virtuell kontakt kommer dock aldrig att ersätta fysisk, social närvaro.

Utöver programmet för medlemmarna strävar GSP att hjälpa till i staden. Det kan vara frågan om insats i Grankulla Närhjälp, genom att ställa upp som skolfarfar/farmor i skolorna, glädja de som bor i vårdhemmen, sjunga för daghemsbarnen. GSP har förmånen att få verka i ett litet ”bysamhälle” med korta avstånd där invånarna känner varandra. Ypperliga kontakter upprätthålls med staden som beredvilligt upplåter utrymmen för våra möten.

Vi vill även bevaka pensionärernas intressen i staden. Det kan gälla ärenden av praktisk betydelse, tryggheten i staden, svåra perrongarrangemang vid järnvägen. Men vi arbetar även för att få vår röst hörd angående behandlingen av pensionärerna då digitaliseringen breder ut sig. Vi utreder förmånerna för pensionärerna, uttalar våra önskemål angående tillgången till bra hälsovård och tjänster i Grankulla och våra förväntningar till uppställda kandidater i kommunalvalen.

Bra kontakt med de övriga intresseföreningarna i staden samt med pensionärsföreningarna i grannkommunerna ser vi vara av stor betydelse.

Med denna berättelse har jag velat ge en bild av vår livskraftiga pensionärsförening i Grankulla som med tillförsikt och glatt blickar framåt.

Filip Hamro-Drotz ordförande

GOD TID

9/2020

33

TEMA Mental skärpa

ANNONS

Lite glömsk och trött?

Beställ Remital för halva priset!

STÖD BLODOMLOPP, MINNE OCH EN SKÄRPT HJÄRNA

Med åldern är glömska, koncentrationssvårigheter och trötthet ofta något som helt naturligt uppstår.

Men faktisk har du i många tillfällen själv möjlighet att påverka utvecklingen. En produkt som Remital, är baserad på extrakt av växtingredienser som ökar blodcirkulationen, och som kan upprätthålla ett bra minne och koncentration.

Vad är det nu hon den nya grannen heter? Var i fridens namn la jag mina glasögon?

Efterhand som vi får fler och fler år på nacken, kan koncentrationen och minnet helt naturligt bli lite sämre. Visdom och erfarenhet kommer med åldern, som man brukar säga, men det gör en snabbare och vassare hjärna tyvärr inte. Vår förmåga att lära oss nya saker blir bara sämre och inlärningsprocessen blir långsammare.

Vid dessa naturliga ålders-

förändringar kan därför en växtbaserad produkt som Remital vara till bra hjälp. Tabletterna innehåller extrakt av växter som kan öka blodcirkulationen och bistå minnet, koncentrationen samt en skärpt och pigg hjärna.

Koncentration och kalla händer Av det blod som cirkulerar runt i kroppen går ca 20% till hjärnan.

Med åldern sjunker blodgenomströmningen ofta helt naturligt.

Hjärnan får mindre syre, glukos och andra näringsämnen från

Beställ Wellvitas Remital som abonnemang, så får du första förpackningen för halva priset!

Just nu 19,95€ blodbanorna, och det kan upplevas som en mild minnes nedsättning, koncentrationssvårigheter och trötthet.

Om du därför stödjar blodcirkulation kan det innebära att du också understödjer ett bra minne och koncentration. Eftersom blodcirkulationen reglerar kroppstemperaturen, kan kalla händer och fötter vara en annan indikation på att din blodcirkulation kan ha nytta av lite stöd.

tioner och nervsystemets funktion medan vitamin B6 hjälper med att reducera trötthet och matthet.

BLÅSA

URIN

har en större prostata när de är 65 år än då de var 25 år gamla.

Vattenkastning

En växande prostata är vanlig och i långt de flesta fallen helt ofarlig, men många kan uppleva att vattenkastningen förändras.* Ett tillskott av linfrö från en * Dålig vattenkastning kan även bero på en mer allvarlig sjukdom som kräver medicinsk undersökning PROSTATA och vård. I fall du upplever kraftiga störningar eller om din vattenkastning försämras, rekommenderar vi att du söker läkare.

Testosteron

Prostabona innehåller även zink, vitamin E och selen. Zink bidrar till att upprätthålla en normal nivå av testosteron i blodet, medan vitamin E och selen skyddar cellerna mot oxidativ stress. Som extra bonus bidrar selen till en normal bildning av spermaceller medan zink bidrar

Prostabona Beställ Wellvitas Prostabona som abonnemang. Du får den första förpackningen till halva priset!

Nu 1995 € + Fraktkostnad 4,95 € (60 tabletter)

WEBB: www.wellvita.fi

Den vuxna som ska prestera i sitt jobb Den unga studerande som ska hinna med sin läroplan Senioren som vill ha stöd till vitalitet och mental skärpa

Hirsalavägen 11 02420 Jorvas

Stöd din prostata

Stöd för naturlig urinering hos män Prostatan är en körtel med samma form och storlek som en kiwifrukt.

Den befinner sig i den nedersta delen av bäckenet hos pojkar och män. Som regel känner man först av den något senare i livet. Blåskörteln - eller prostatan - växer gradvis med åldern och nästan alla män

mån–tors 8–16 fre 8–14.30

VEM KAN HA NYTTA AV REMITAL?

LINFRÖ

En växande »kiwifrukt«

RING: 09 615 00 516 (lna/msa)

En skärpt och vaken hjärna Produkten Remital innehåller extrakt av bacopa monnieri, som kan förbättra blodcirkulationen, bistå din kognitiva funktion och hjälpa till ett bra minne. Tabletterna innehåller också ginseng, som främjar mental skärpa, vitalitet och reaktionsförmåga. De understöttande mineralerna niacin och biotin understödjer normala psykologiska funk-

Hälften av män över 50 år kan uppleva åldersrelaterade föränd- produkt som Prostabona kan ge stöd till en normal prostata för ringar i deras prostata och urinvägar. Prostabona är baserat på män som har kommit upp i åldern. linfröextrakt som kan stödja både hälsan hos den mogna mannens En normal prostata upprätthåller en vanlig urineringsfrekvens. prostata samt bistå en normal urinering.

+ Fraktkostnad 4,95 € (60 tabletter)

En normal prostata kan upprätthålla normal urineringsfrekvens

till normal fruktbarhet och reproduktion.

Enkelt...och genialiskt

Prostabona-extraktet av linfrö har skapats genom en kontrollerad högteknologisk process där fröna torkas och de önskade ämnen har koncentrerats i en tablett.

Därmed kan du på ett smidigt sätt med en enda tablett dagligen, se till att du får en konstant tillgång till de gynnsamma ämnena som kan stödja din prostata. Det är enkelt och genialiskt.

RING: 09 615 00 516 (lna/msa) Mån-tors 8-16, Fre 8-14.30

Du behöver inte gå på toa så ofta under natten 5 till 7 toabesök i dygnet är normalt för vuxna Du har inga problem att vänta på din tur Det är viktigt med en allsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil.

ONLINE:

www.wellvita.fi Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

GOD TID

34

9/2020 ODEN EL. TOR FOXTROT EL. VALS

STORA TILLGÅNGAR

HEN GILLAR KLUBBMÖTEN?

VÅNDA

KUNG I PJÄS

STOJA BÄR BÄR OCH BARR

TRÄS PÅ KARDORNA

GAGGIG

KOPPARÖN

STÖDSJUNGA

KORPENPOET BLASK

VILLE CATO FÖRSTÖRA

FORTE

TUNDRA

GÖR DÖRR- TOTTS KNAC- BRORSA KARE

BIL JARDKÄPP

MEDICINEN

UTINDUSTMÄRGRILAD NORM

KORSORD

INÅTVÄNDHET

THAILAND FÖRR

BALE

I SAKTA –––

GE UTSLAG

YRKAR PÅ KOMMA ÅT

LEDER ÖVER

SLAVGÖRA

ALFA

VALUTAFÅGEL

FYLLA

LITEN I MATEN

GRIPA

NERVSJUKDOM

MONTEVIDEOS LAND

ÄR VÄL BLONDIN?

ONDA ANDAR NATTARFRAS

STOR UGGLA

LEDER INTE ELEKTRICITET

OCH I NORGE

TVÅ LIKA

VANHELGA

TJUTA

Adress: ............................................................................................

TONTECKEN

.............................................................................................................

VW I FOLKMUN

STAD FÖRVID TRÄFF- BERINGS LIGT SUND

UW

8/2020 RAPS OCH BORRTORN

FINARE PROÄN DU NOMEN

GÅR I BUKAREST MAKARS MAMMOR

S SILVER

A

CITERA

FÖRE FN KASINONA

S

FREDENS ÖAR

STA!

SJUKDOM FÖRR

TACKEL OCH TÅG

S ÅTSITTANDE

OROA

HALKA

FAHRENHEIT

DETEKTIV SVENTON

HÖGSMILA TIDSBLOMMA

V F O L J E L E U L O K V Ä R M A O G S K Ö N F P E L L Å L A N S O T T R A M R A A L A N G S L D O K D U N

LÄNSA IFALL

SKOGSKATT

GRANN PIPPI RHENSTAD

ÅH!

HOVERAR

GIGOR

DE SKYR ARBETE

MORALISKT

MATRIS

ACK!

P O L K Ä L L O R Ö S A S K K G E A Ö D R A R A R A A R Y T E R O M K C O K A L E R D N U D I E T I S K T A I Å S G L U P S T I P K

RAD

FOLKHOPAR

1000 G

VARA RÄDD OM AVKOMMAS

VINDGUD

AVILAJA

AKUT

STRÖK MED

HYLLNINGSDIKT

OUZO

TRIVS NÄCK DRAS AV LOK

BERGSRYGG

HON

OMÄTTLIGT

GRIPA

FRAKT

VARUKOD

SYLT OCH ÖJA

SKOR

DAMPROVADE BAS

VATTEN HAMST- I STÖRAT VELN

VERDIVERK

LITET PRICKAS

BÄR NUNNA DÄR FINNS SARAJEVO

MOSELPRODUKT

KÖLNS FLOD

PRYDER FARTYG VID FEST

KAN POCHERAS

A

PÅ LAHOREÅK

SIST I BREV PUHVÄN

GREKÖ

K O S M Ö Ä R D E R C U B O S N I E N E K F V K G G R H E N F A L K S I G N A L F L A G G Ä

BEHN EL. VATANEN

KLOTTERPLANK

MITT I ANDORRA

KYSS UNDER ÖGAT

LÅNGSKAFTAD SKED

HADEL

GULDMAKARKONST

BORNERA

FÖRNIMMA

NYCKELDEL

EFTER PERM

ÄLSKLIGT

DAGORDNING GER NYTT I USA

VÄXER VÅTT RIKTNING

MARKNADSLÄGE

F O L K N A R O J B U B B N O K I N T U L V A R O R N T A K T A L A G S I O M N A S T K D A K T A KORS!

AJÖSS I PARIS

ÄDELSTEN

K

FLOD I SIBIRIEN

BÄSTA KOMPIS

ELEGANT

VIMSIG

Namn: .............................................................................................

ÅTER

GEORGIA INNEHAV

ENERVERA

Lösningen postas till SPF senast den 7 december.

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

OAVGJORT I SCHACK

VÄGVISARE HIATUS I EGOISM

NORR OM STOCKHOLM

MITT I BURUNDI

FÖR TILL ALTARET

JORDHÖG

MAJAS MAN ENLIGT FRÖDING

SJÄLVFALLEN

OM DET

SLÄPADE

BRÄCKLIG AMERICIUM

STEWART SOM SJUNGER

STÖTTAR BOM

HÄR TRIVS EPIKURÉ

RADIE

HERR I LEEDS ARLA EL. VALIO

GEORGIA

TAXISVÄNG DETTA BLAD KORT

GRUND HAVSVIK

DAMBAS

FLORENS FLOD TUPPLUR

KOMIKER WESTIN PUBDRYCK

STORT I ORAVAIS

PYTS

SKADA

JUNGFORFRU MELLT TILLTAL ÄLTAS

LOVPRISAT

BRAK

KOPPAR KORT

BUNDEN

KVICKSILVER

BANKTRÄD ELEKTION

FORTISSIMO

NATRIUM

ROVFÅGEL

RESIDERA

TON SEX

ORIGINAL TUSEN I TON

–– LA GARDIE

HETTE EN SVÄRD

MÄKTA

OKEJ

KÖR VÅRA TÅG

GRÅBEN GISSA

HOTAR VÅR PLANET

ÄR VÄL JURISTER

PELLEJÖNS

H

OKEJ FÖR MUSLIM GEGGA

HOBBY

F S A M Ö R L K E M I A R T T L A P I M A D D P U S S J A S S N B Y F O R S P A J A S L U L K L O K A KÄRVÄNLIG

VÄLHÄNGD

SPASM

LEGITIMATION

3,14

SKIVVÄNDARE

E.KR.

ÅNGBÅT SJÖMÄRKE

MÄRK!

ÖSTEN

VATTENSTRÖM

PÅ FÅRÖTAK

BÖLA FÖRR

PÅ ESBJERGBIL

RYSSJA

D S A T R

KAMPSPORT

B U D O

O F E R

Vinnare i krysset i nr 8/2020

UW

9/2020

Rita Grandell, Kristinestad, Tom Serén, Vanda, Eva Kangas, Karleby, Jan Lind, Jakobstad, Harri Hoffman, Vasa Vi fick in 332 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

9/2020

35

Kåseriet: Intet är som väntans tider Man skulle kanske tro, att en kvinna som första gången väntar barn, skulle se fram emot händelsen med stor glädje och förväntan. När det begav sig bodde vi i Vierula, en gudsförgäten liten by invid vägen som ledde till Nådendal och Gullranda.

Skrämd av att vi skulle bosätta oss i denna helfinska trakt, eftersom jag var ytterst svag i finska språket, missade jag en god möjlighet att i samma hus umgås med fru Elo. Vi skulle bo på hyra i Elos andra våning men skulle först bekanta oss med värdfolket efter världens kortaste bröllopsresa; med tåg från Helsingfors till Åbo och paketbil till Elos hus. Bilen innehöll inredningen i vårt blivande hem; två olika långa sängar, sängkläder, en bokhylla (bröllopsgåva), min sekretär, ett par väskor med våra kläder, en låda med böcker, en gammal radio, kanske var det en Helvar, och en pall för radion.

Med en iskall hand hälsade jag på Elo och hans fru och viskade ”peive”, sen sprang vi uppför trappan och fann att vi inte hade någon dörr att stänga om oss, bara ett draperi!

Elos hade redan en liten pojke och fru Elo var på nytt gravid, förstod jag, med en omfångsrik mage.

Hur det nu kom sig dröjde det inte många fröjder innan även jag var gravid; tänk så trevligt det hade varit om fru Elo och jag hade kunnat prata med varandra, om jag bara hade övervunnit min skrämselhicka och lärt mig finska! Men: för ett dumt huvud får kroppen lida. Ensam fick jag gå där om dagarna när mannen var på jobb, till butiken måste jag ju gå och klarade, med finska lexikonet, som klokt nog fanns i sekretären, att köpa mat. Det krångliga var att bära hem en tillbringare utan lock, eftersom vi inte hade någon mjölkkanna. På våren började väskan lukta illa alltmedan min mage blev allt större.

Fru Elo tittade granskande på mej när vi möttes och frågade någonting, men jag bara log inåtvänt och gick in. Tänk, vad hon kunde ha berättat för mig om kommande prövningar och hur man sköter ett nyfött barn, om jag bara hade varit klok.

Men dum, det var jag, som ett spån.

Någon inbyggd grej, ämnad enbart för kvinnor, sade mig en mycket tidig morgon att nu var det dags!

Som tur var hade jag besökt en svensk mottagning för havande och hade förstått att när vattnet gick var det dags att ta sig in till Åbo stad, och det snabbt.

Den blivande fadern gav sig iväg med Elos cykel för att ringa efter taxi. Jag ställde mig med lilla väskan i

Ingen hobby?

Hitta en!

H

ar du redan en hobby? Något att sysselsätta dig med om tiden riskerar att bli lång? En guldkant, som ger pensionärstillvaron en extra mening? En hobby kan väl strängt taget vara vad som helst, från frimärkssamlande till golf och från knyppling till motorcyklar.

I dessa coronatider finns det vissa begränsningar, dock. Inomhus ska man allra helst vara för sig själv, i en liten krets eller på behöriga avstånd från varandra. Utomhus kan man göra nästan vad som helst, utom bevista större evenemang.

majsolens glans nära vägskälet och hörde säkert hundra gökar ropa för att trösta mej, eftersom jag hade missförstått det här med att vattnet skulle gå. Tack vare de hundra gökarnas budskap förstod jag att vattnet som det gällde var det som blivit kvar i sängen. Tänk, så underliga saker det hänger ihop med att föda ett barn!

Snart nog kom en nervös make med taxin och snart var vi på Åbolands sjukhus.

Där talade man svenska, gudilov!

Man ledde in mig till ett litet rum och ställde mig mitt på golvet, en ung läkare med fladdrande rock kom in och min vänliga sköterska sade: mannen kan gå nu.

Den blivande fadern förstod genast att han hade gjort sitt, fast största delen hade jag framför mig.

Mannen dröp iväg och vinkade vid dörren. – Nu ska du klä av dej, sa sköterskan. – Alltsammans, frågade jag och blängde på gossen med den fladdrande vita rocken. – Allt, var svaret.

Min make syntes på nytt nästa förmiddag, vid besökstid. Då hade jag, till min stora häpnad, redan fött fram pojken. Jag hade ju trott att det skulle räcka ett par dagar, minst!

Pappan fick hålla underverket när en sköterska visat upp honom. Underverket skrek, det lät som en fluga som blivit instängd i en tom glasstrut.

– Ska han ha mat, frågade pappan.

– Nä, sa jag med ny kunskap, den har ännu inte runnit till, mjölken. Har du något läsbart med dig? Här finns bara Åbo Underrättelser, tre dagar gammal.

Pappan lämnade pojken hos mig och gossen blev genast tyst, vilket gjorde mig stolt! Jag tittade på boken, som skulle fylla de i mitt tycke långa pauserna innan jag igen fick ha underverket i famnen. Boken hette Förvandlingen och var skriven av Franz Kafka.

– Jaha, sa modern, som hade längtat efter en glassig veckotidning med korsord, jaha, Kafka gör ju ingen glad precis…

– Jag tänkte, sa maken, att det inte är precis bra för dej att skratta för mycket när du kanske har litet ont…

– Ont får jag i huvudet av Kafka, men tack för omtanken!

Jag tänkte allvarligt på att den boken kanske får mjölken att surna och beslöt att Åbo Underrättelser, hur gammal den än är, får bli mitt sällskap mellan amningarna, när det väl rinner till.

GOD TID utkommer nästa gång den 17 december.

Material till nummer 10/2020 bör finnas på redaktionen senast den 27 november. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsförenUtgivning Deadline ingar och enskilda. Icke-beställt mate-

texter rial honoreras ej.

Nr 10 17.12 27.11 God Tid, Svenska pensionärsförbundet 2021 Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Nr 1 29.1 15.1 Vasa Nr 2 26.2 12.2 anci.holm@spfpension.fi, Nr 3 26.3 12.3 tfn 040 5748751

Dorrit Krook

sudokulösning 1

3

6

2

9

5

4

8

7

8

4

9

3

7

1

2

5

6

5

7

2

4

6

8

9

1

3

7

8

1

6

3

4

5

9

2

6

2

4

5

1

9

3

7

8

3

9

5

7

8

2

6

4

1

1

5

8

1

2

6

7

3

4

2

1

7

9

4

3

8

6

5

4

6

3

8

5

7

1

2

9

Låt mig avslöja lite om mina egna fritidssysselsättningar. I barndomen samlade jag frimärken och mynt – men då jag för några år sedan försökte få dem sålda visade det sig att det inte var någon god idé…

Sedan vår kära mofa till en jul på sextiotalet gav min bror och mig ett Märklin-tåg har jag varit fascinerad av miniatyrjärnvägar – vilket har resulterat i en anläggning modell större i hobby(!)rummet i källaren. Den har jag faktiskt byggt upp i vuxen ålder, och det är inte längre tågen som är viktigast, utan landskapet: ett mini-Europa med hus från praktiskt taget vartenda land i vår världsdel – Nu säger jag inte att alltid inköpta på ort och ställe.

alla borde skaffa sig en hobby som just vår.

Min poäng är att man aldrig kan veta vart en hobby för en i livet.

Numera är väl kommunalpolitiken min främsta hobby, eller kanske snarare mitt halvtidsjobb. Och så är jag en ivrig sudokulösare.

Min hustru och jag har också en gemensam hobby. Vi är Vincent van Gogh-fans, typ större.

Det har tagit sig tre uttryck, av vilka vi ångrar ett: att vi började samla på böcker om honom och hans verk på alla tänkbara språk, inhandlade på antikvariat runt hela Europa men också på eBay. Samlingen uppgår nu till cirka 2 000 band och upptar ett helt rum, ett av de utflugna sönernas.

En ytterst försiktig uppskattning av värdet är 2 000 gånger fem euro per styck är lika med 10 000 euro, så det tar lite emot att bara donera bort dem…

Visste ni förresten att en av president Kekkonens livläkare, Erkki Kivalo, har skrivit en bok om van Gogh?

De två andra uttrycken av vårt fan-skap (bindestrecket är avsett att eliminera missförstånd) ångrar vi inte. Dels har vi rest i van Goghs fotspår, från Groot-Zundert i Nederländerna där han föddes över Haag, London, Borinage, Bryssel, Paris, Arles och Saint-Rémy till Auvers-sur-Oise utanför Paris där han dog. Och dels har vi besökt alla museer och utställningar med hans verk runt om i Europa som vi bara haft möjlighet till.

Den här hobbyn har fört oss till platser vi aldrig annars skulle ha besökt, ja delvis knappt hade hört talas om, som slottet Compton Verney in the middle of nowhere i centrala England (nära en viss småstad vid namn Stratford-upon-Avon, som vi samtidigt besökte), Martigny söder om Genévesjön eller norditalienska småstäder som Brescia, Treviso, Vicenza och Verona som vid sidan av stora städer haft utställningar. Plus museer i en lång rad holländska, franska, schweiziska och tyska städer.

Ekonomiskt har vår hobby möjliggjorts av att jag i sju års tid kring millennieskiftet var vice ordförande för den europeiska journalistfederationen och ofta kunde kombinera nytta och nöje. Hustrun kom med på egen bekostnad, ibland med mina flygpoäng.

Nu lever vi ju i osäkra tider, och vi vet inte om vi kan utnyttja våra redan bokade biljetter till en utställning i Padua i vår.

Men lyckligtvis bjuder ju Didrichsens konstmuseum just nu på en fin en, på Granö i Helsingfors!

Förresten: vi har också rest ganska mycket med barnbarnen. Det ger mycket, och det kan man göra också i dessa tider, i hemlandet!

Nu säger jag inte att alla borde skaffa sig en hobby som just vår. Min poäng är att man aldrig kan veta vart en hobby för en i livet.

Skaffa dig en!

Björn Månsson

GOD TID

36

9/2020

SÅ MYCKET ATT SE SÅ FÅ PLATSER! AYN - EN KATASTROFAL KONTORSKOMEDI

L O K A L A

HUNDLIV MED CAROLA SARÉN PREMIÄR 14.11

PUBLIK- OCH KRITIKERROSADE BLADIS POJKAN AV OCH MED ERIK KIVINIEMI

U P P L E V E L S E R

I

V Ä R L D S K L A S S

JULKONSERT MED LYTTS & VÄNNER CHARLOTTA KERBS & JAKOB NORRGÅRD 27.11-19.12

HANDLA LOKALT OCH HÅLLBART TILL JUL GE ETT PRESENTKORT TILL WASA TEATER

W W W . W A S A T E A T E R . F I