God Tid 10/2020 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 10 17.12.2020 ● Årgång 48

Anita Ismark, iförd Korsnäströja, är ordförande för Prästgårdsmuseet i Korsnäs som är inrymt i den gamla prästgården från 1832. Det är ett levande museum som används året om.

Anci Holm

Bygden samlas kring prästgården

Korsnäs har många attribut som skapar julstämning. Vid Prästgårdsmuseet och hembygdsmuseet samlas Korsnäsborna till traditionellt lillajulfirande i sina rödmönstrade exklusiva tröjor. Lokala hantverk säljs på marknaden och i den gamla prästgården bakar barnen pepparkakor. Engagemanget sitter i blodet ◗ Snart 70 år fyllda tycker tidigare riksdagsledamoten och ministern Ulla-Maj Wideroos det är dags att fokusera sitt engagemang på pensionärsfrågor. Hon är en av tre nya i SPF:s förbundsstyrelse. Samhällsintresset upphör inte vid pensioneringen, resonerar hon. SIDAN 6

Hoppas på fullträff ◗ Kreativitet är Gustav Båsk medicin mot corona. Han är ordförande i Esbo svenska pensionärer som likt andra prövats hårt. Esbo går nu ut och söker nya medlemmar. Sidan 16

Frisbeegolf är det senaste i Esbo.

sidan

ledaren ”Vi kan gå på julpromenader tillsammans, vi kan sjunga tillsammans ute, vi kan ringa varandra, vi kan umgås över nätet... Bara fantasin ställer gränser. ” SIDAN 2

GOD TID

10/2020

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

En mycket annorlunda jul

ttrycket ”så brukar vi göra” håller inte i år. Få av oss kan fira julen helt som vi brukar. Jo, vi kan pynta, ta in granen, tända ljusen, äta gott – och för mycket – men den sociala samvaron blir mycket begränsad. Det blev inga julfester, varken i pensionärsföreningen eller i skolan för och kanske med barnbarnen. Det blev inga julkonserter eller teaterbesök heller. Alla våra barn och barnbarn kan kanske inte göra julresan de planerat för att träffa oss. För de flesta av oss blir julen mycket annorlunda, men ändå inte för alla. En lång julhelg i ensamhet är ingen nyhet för alltför många av oss gamla. Nu blir det många fler, som får uppleva en sådan jul. Om och hur den erfarenheten påverkar oss återstår att se. Kanske vi härefter tydligare ser den ensamhet, som finns omkring oss också i vardagen, men som vi inte noterat tidigare. Också det onda kan ha goda följder. En del av stressen inför julen faller ju rimligen bort. Många barnfamiljer kan känna sig nöjda att få vara tillsammans och för sig själva, utan skyldigheter att träffa ”hela kära släkten”. Om vi inte vill, behöver vi inte jaga alla dammtussar, då inga andra än vi själva ser dem. Alla vi som brukar stressa kring julen kan få mera tid för

eftertanke, om vi vill använda tiden så, eller så kan vi läsa ännu någon god bok, som vi inte annars hunnit med. Isoleringen är ju ändå långt ifrån total. Alla de sätt vi använt av och till för att träffas medan covid-19 plågat vår värld, finns ju kvar. Vi kan kontakta gamla vänner, som vi då och då tänkt på, men inte hört av på länge. Vi kan gå på julpromenader tillsammans, vi kan sjunga tillsammans ute, vi kan ringa varandra, vi kan umgås över nätet och vi kan till exempel dansa med Affe (Alf Skogster) hemma, om än inte helt bokstavligt. (Dansa med Affe finns på förbundets hemsida.) Bara fantasin ställer gränser.

”Det är ju trösterikt att se att när vi står inför globala problem eller hot, som ett virus, så inser tillräckligt många, om än inte alla, att samarbete är vägen till framgång.”

riser kan man hindra om man ser dem och agerar i förväg. Allt kan man ändå inte förutse. Experter har länge sagt att pandemier kommer också i framtiden, men vilka och hur de verkar är svårt eller omöjligt att förutse. Kriser ger också nyttiga lärdomar. Nu har nya vacciner utvecklats under bara ett knappt år, när det normalt kan ta många år. Det ger hopp inför kommande pandemier. Igen har vi fått lära oss hur gränslös vår värld är. Virus behöver varken pass eller visum för att korsa gränser.

Ole Norrback

Därför behövs också samarbete över alla gränser för att bemöta hoten, men också konkurrens för att till exempel få fram de bästa vaccinen. Konkurrens i sin tur behöver tydliga internationella regler för att fungera väl och gagna alla.

är är icke jude eller grek, träl eller fri, man eller kvinna, här är alla ett i Kristus, står det i Bibeln. Inte heller det onda, som ett virus, skiljer på fattiga eller rika, vita eller färgade, makthavare eller undersåtar, det kan drabba alla. Det är ju trösterikt att se att när vi står inför globala problem eller hot, som ett virus, så inser tillräckligt många, om än inte alla, att samarbete är vägen till framgång. Oftare än vi tror behöver vi alla varandra. Till det yttre är julen i år mycket annorlunda, men för kristendomen är julens budskap evigt. Julen markerar både Kristi och kristendomens födelse. Också de mest sekulariserade borde ha en god anledning att fira julen. Grundvärderingar i kristendomen har nämligen hjälpt oss att bygga vårt välfärdssamhälle med tillit, omtanke och trygghet, som vi lever i. Vi har många anledningar att fira en mycket annorlunda, men ändå en god jul. Ta hand om varandra!

CHEFREDAKTÖREN

Nu bygger vi Vintergatan Som den Topeliusnörd jag är, har hans vackra rymdsaga Vintergatan kommit för mig många gånger sedan i våras. Det är sagan om Salami och Zulamith som dömdes att bo på skilda stjärnor, men vars kärlek var så stark att de började bygga en stjärnebro från sina poler och som blev vår galax Vintergatan. De dömdes för att de älskade, lite oklart varför, men kanske hade Topelius någon slags otillåten kärlek i tankarna. Lite så känns det just nu. Vi är dömda att leva åtskilda, hålla distans, för att vi levde ett

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Öppet enligt överenskommelse Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

liv som innebar sociala kontakter, närhet, resande och kramande. Nu sitter vi alla på varsin planet och går i bana på behörigt avstånd från varandra. Likt Salami och Zulamith har vi behov av att komma tillbaka till varandras famnar. Vi börjar bygga vår bro, vår Vintergata via olika digitala kommunikationsplattformer.

”Vi kan alla vara med och bygga en stjärnebro från ett längtande hjärta till ett annat.”

Sekreterare för samhällspolitisk påverkan: Kristina Heikel tfn 040 635 7685 kristina.heikel@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg

tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Vaccinet blir förhoppninsgsvis en brygga vi kan använda för att återförenas. Att läkemedelskonglomeraten för en gångs skull ser aningen bort från vinstmaximering och konkurrens är väl deras sätt att visa solidaritet, lyfta vetenskapen och bidra till galaxen. Broar byggs nu i juletid mellan människor. Många organisationer hjälper och stöttar de som har det knapert, som lämnats utanför gemenskapen, som är ensamma. Vi kan alla vara med och bygga en stjärnebro från ett längtande hjärta till ett annat.

Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas

Chefredaktör: Anci Holm (vik) tfn 040 5748 751

Hör av dig till någon du vet är ensam, har mist någon, och gör det personligt. Det behövs inte mer än att någon vet att man finns. Någon har sett mig och tänker på mig där borta på en annan planet ”Och Salami och Zulamith, när bryggan färdig var, de sprungo i varandras famn – och strax en stjärna klar, den klaraste på himlens valv, rann upp i deras spår, som efter tusen år av sorg i blom ett hjärta slår.” Fram tills dess får vi fortsätta bygga vår vintergata.

anci.holm@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@petalax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/

Anci Holm

spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2020 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström, Lena Selén och Kjell Hägglund.

GOD TID

10/2020

Förbundets tema 2021 – Framåt tillsammans! Svenska pensionärsförbundets höstmöte som ordnades 19 november beslöt att förbundets tema år 2021 är Framåt tillsammans. Höstmötet fastställde följande visioner för det kommande verksamhetsåret: • SPF är ett livskraftigt och aktivt förbund som man är intresserad av och som man lyssnar på i samhället • SPF är en öppen, tillgänglig och attraktiv organisation för nuvarande och blivande medlemmar. • SPF är en trovärdig och uppskattad samarbetspartner. • SPF är en organisation som betonar samhällsnyttan och beaktar behovet av förnyelse. Höstmötet beslöt att förbundets verksamhet bygger på följande värden; livskvalitet, gemenskap, trygghet, jämlikhet och delaktighet. Höstmötet enades också om att Svenska pensionärsförbundets målsättningar är att arbeta för trivsel och samhörighet och därigenom motverka ensamhet och utanförskap, att bevaka pensionärernas intressen samt att ta tillvara den kunskap och livserfarenhet som pensionärerna har. It-verksamheten prioriteras högt och målet är att stöda och stimulera pensionärernas intresse och kunskaper för informations- och kommunikationsteknik. It-verksamheten sker i nära samarbete med föreningarnas frivilliga it-aktiva. I huvudstadsregionen bedriver förbundet ett it-projekt som 2019– 2021 syftar till att göra det lättare

för pensionärer att börja använda digitala tjänster. Projektet finansieras av Aktia- och sparbanksstiftelserna i huvudstadsregionen. Målen för förbundets intressebevakning under år 2021 är påverka samhällsutvecklingen för äldre i alla hänseenden på nationell, regional och lokal nivå. Förbundet fortsätter att formulera och initiera åsikter i frågor som är viktiga för pensionärerna, speciellt när det gäller socialoch hälsovårdsreformen och pensionärernas ekonomi samt att arbeta för god svensk service och goda möjligheter att verka på svenska. Förbundet har kontinuerlig kontakt med beslutsfattare inom politiken, pensionsbolagen, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och med instanser som handlägger ärenden som berör äldre. Intressebevakningen sker i nära samarbete med PIO rf, Pensionärsförbundens intresseorganisation. Under året ordnas en medlemsrekryteringstävling mellan föreningarna och en individuell medlemsrekryteringstävling. Frågesportstävlingarna fortsätter och uttagningar ordnas 10 februari i regionerna. Frågesportsfinalen ordnas senare under våren. Årets it-förening och Årets pensionärsförening kommer att presenteras på höstmötet 2021. Närmare information om kriterierna presenteras i början av året. Det hälsofrämjande arbetet har också en framträdande plats i förbundets verksamhet och under året ordnas motionskampanjer samt förbundsmästerskap.

Förbundets första mästerskap i golf går av stapeln 11 augusti på Pickala Golf i Sjundeå och boulemästerskapen ordnas 18 augusti på Segelsundsplanen i Jakobstad. De populära Spänst i benen kurserna finns också med i verksamheten, den första är inplanerad 24–26 mars på Norrvalla i Vörå. Under året ordnas olika temaseminarier och inspirationsdagar i regionerna, antingen fysiskt eller virtuellt med beaktande av myndigheternas rekommendationer om coronaviruset. Höstmötet fastställde också att God Tid utkommer med tio nummer under år 2021 med bland annat följande teman; hälsa, it, banktjänster, försäkringar, hobbyer, trädgård, boende, resor och bilar. Höstmötet konstaterade att förbundets webbplats www.spfpension.fi är en viktig informationskanal. Webbplatsen uppdateras regelbundet och här kan man ta del av dans och motion, recept, sång och musik, yoga samt informativa it-föreläsningar. Förbundets nyhetsbrev Förbundsnytt sänds regelbundet till föreningarnas styrelser och förbundets förtroendevalda, men kan även läsas på webbplatsen. Följ även med förbundets information på Facebook och Instagram! Vill ni ha hjälp med det digitala innehållet, kontakta it-koordinator Robert Riska, tfn 040 578 3207, e-post: robert.riska@spfpension.fi eller it-stödperson Andreas Höglund, tfn 040 592 1390, e-post: andreas.hoglund@spfpension.fi. Berit Dahlin verksamhetsledare

Kommande program 13.1 10.2 16.2 21.4

Tjugondag Knut-konsert med Susann Sonntag kl 19, strömmas på spfpension.fi och helsingfors.spfpension.fi Frågesportuttagningar 2021 (mer information senare) Äldre och alkohol, webbinarium Zoom (anmälan krävs) Förbundets vårmöte i Esbo/på distans

Kommande resor 20–26.3.2021 3–7.5.2021 7–11.6.2021

SPF Österbotten: Resa till Tervis Spa i Pärnu SPF Österbotten: Medlemsresa till Berlin SPF: Oslo och Bergen

Än hinner du beställa kalendern Nu är det dags att beställa Svenska pensionärsförbundets kalender för år 2021. Priset för kalender med pärm är 12€ och utan pärm 10€, postkostnader tillkommer. Beställningar kan göras på telefon nummer 040-578 3078 eller asa.andersson@spfpension.fi Kalendern är en utmärkt present.

Kungörelse om vårmötet 2021 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 21 april 2021 kl 12.30 på Hanaholmen i Esbo/distans. På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1. Välja ordförande och sekreterare för mötet 2. Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. Utse två protokolljusterare 4. Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5. Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6. Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övrig redovisningsskyldiga 7. Behandla övriga ärenden.

Pixabay

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari. Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med •högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, •101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, •201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, •401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, •601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och •medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2020 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 1 april 2021. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 1 april 2021 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 5780415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi

Svenska pensionärsförbundet önskar alla medlemmar och God Tids läsare

God Jul och Gott Nytt År! I stället för att skicka julkort stöder vi Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland

Priset för vårmötet är 30 euro per deltagare. SPF fakturerar föreningarna efter mötet. Enligt styrelsens beslut 12.12.2018/Ärende 9 kan styrelsen bevilja mindre föreningar med svag ekonomi befrielse från delegaternas deltagaravgift vid våroch höstmöten. Anhållan med motiveringar bör sändas in senast 28.2.2021 till verksamhetsledaren, berit.dahlin@spfpension.fi eller per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors. Styrelsen

GOD TID

10/2020

Frågekampen Inger Holmberg, verksamhetskoordinator för Svenska pensionärsförbundet, satte 14 av de 20 frågorna i Jesper von Hertzens frågekamp. Hon är glad att hon klarade frågan om Pippi Långstrump – en av hennes stora favoriter. Man blir aldrig för gammal att krypa in i hennes värld, tycker Inger. De rätta svaren hittar du på sidan 25. Mina poäng

Frågor

Dina poäng

1.Vilken stad arrangerade sommar-OS år 1936?

2. År 2021 fyller text-TV i Finland jämna år. Hur många år fyller denna funktion? 3. I vilken stad fungerade Heidekens barnbördshus från slutet av 1800-talet till slutet av 1900-talet? 4.Vilket ord är det latinska ordet för krona eller krans?

5. Vilken omtyckt julsång heter på originalspråket franska Cantique de Noël? 6. Vilket var de tre musketörernas berömda valspråk?

7. Vad heter den fiktiva familjen Banks barnjungfru?

8. Vilket är Finlands mest prestigefyllda förtjänsttecken? 9. Vad heter den mest berömda byggnaden – klar år 1939 – som finns i Norrmark, på finska Noormarkku? 10. Vilken låt torde vara den på Puerto Rico år 1945 födde José Felicianos mest berömda låt? Tips: låten torde spelas mest i december månad. 11. Med vilket namn känns det anrika varuhuset Kaufhaus des Westens i Berlin kanske rentav bättre igen? 12. Vilket instrument uppfanns av belgaren Adolphe Sax i medlet av 1800-talet? 13. I vilken amerikansk delstats namn finns inte mindre än fyra I-bokstäver och fyra S-bokstäver?

Det vinnande laget från Hufvudstadsbladets seniorer, Tage Johansson, Christina Juthas och Staffan Bruun. Nils-Erik Friis

HBL vann frågesporten Nästa år får jag göra svårare frågor, konstaterade frågesportledaren och frågekonstruktören Jesper von Hertzen efter avslutad frågesportfinal. Det vinnande laget Hufvudstadsbladets seniorer, med ett lag bestående av Tage Johansson, Christina Juthas och Staffan Bruun, kammade hem nästan full pott med 38,5 av 40 möjliga poäng. Fjolårsvinnarna Borgå svenska pensionärsförening landade på andraplatsen med 33 poäng. På en delad tredjeplats kom Pargas svenska pensionärer och Oravais pensionärer med 32 poäng. Utanför pallplats hamnade Pensionärsklubben Milstolpen från Jakobstad och Mariehamns pensionärsförening, båda med 27,5 poäng, Sjundeå med 27 poäng och Korsnäsnejdens pensionärer med 25,5 poäng. Den försenade frågesportfinalen anordnades i år digitalt. De tävlande lagen och frågesportledaren deltog på olika håll via Zoom och

Rabbe Lutz, Ann Sandelin och Bengt Nyholm tog Borgå till en andraplats. Christer Jämsén

finalen sändes på Youtube för dem som ville lyssna eller själva testa sina kunskaper hemifrån. Dags för nya uttagningar Eftersom finalen arrangerades ett drygt halvår för sent är det snart dags att igen börja gnugga geniknölarna. Den 10 februari anordnas de regionala uttagningarna. Mer infor-

mation om det kommer senare i Förbundsnytt, men även den måste sannolikt arrangeras på distans. Under frågesportfinalen hade de som tittade/lyssnade möjlighet att sända mejla in svar på frågorna. Bland dem som deltog utlottades ett överraskningspris och lotten gynnade Stig Rikberg från Kalliokoski som får sitt pris på posten. Anci Holm

14. Vilket datum firar Eva och Adam namnsdag?

15. Vilket slags fordon har fått sitt namn från det latinska ordet för att gå eller vandra omkring?

16. Vilket djur finns på WWF:s logo?? 17.På vilket årtionde lanserade Astrid Lindgren sin populära karaktär Pippi Långstrump?

18. Vad avses med så kallad Rinkebysvenska?

19. Det är både en kryddväxt och en slags kyrkobyggnad. Vilket namn efterfrågas? 20. Vilken slags växter eller blommor finns på det kända mönstret som textilkonstnären Maija Isola planerade för Marimekko år 1964?

Antal poäng:

Zooooooooooom Tölöwikens pensionärer hade ett fint progam för hösten och våren, men allt blev inställt efter de senaste begränsningarna. Endast handbojor saknas. Inga vanliga möten. Plan B är virtualverksamhet, med många toppenföredrag på Zoom. Avståndet betyder ingenting i virtualvärlden, och föredrag kommer från Bortre Tölö, Novosibirsk, Washington DC och från Mekongflodens branter i historiska Luang Prabang. Hela styrelsen och rätt så många medlemmar har nu kursats i Zoom. Förbundets virtualkurser har varit fina. Robert och Andreas berättade om tekniken medan Berit och

Ole berättade om att leda virtualmöten och leda föreningarnas verksamhet i kristider. Föreningen har också haft en virtualexpert att rådgiva om hur man beter sig för att verka intelligent. Föreningens båda lag i virtualpidro har tränat för att vinna världsmästarskapet efter påsken. Föreningen samarbetar med Julbocksstiftelsen om att erbjuda virtualjulbock både på mandarinkinesiska, stadin slangi, tsartidens rys-

ka och Esbodialekt från Stensvik. Hälften av medlemmarna använder dator, de andra platta eller mobiltelefon. Allt går. Herbert har gjort en ställning för sin platta så att den lutar mot hans konjaksflaska. Alfons har inrett hemstudio med videovägg bakom sin stol med muminfilmer. Adolfinas frisörskeräkningar har gått upp, för hon skall vara fin i håret varje gång. Klas har skaffat en webbkamera och visar turvis skriftskoleporträttet, sin Adonisbild från stugans sandstrand som nybliven pappa, honom själv framför den skjutna jätteälgen och sedan dagens skruttiga nylle.

GOD TID

10/2020

Vaccinering kan börja i januari Om allt går enligt förhoppningarna kan de första sprutorna mot covid-19 ges i Finland i januari 2021, men detaljerna är ännu öppna. Storbritannien och Ryssland är redan i gång med vaccineringar mot covid-19. Före årsskiftet väntas åtminstone ett par vacciner godkännas för försäljning inom EU, och fler är på kommande. När Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA gett grönt ljus utfärdar regeringen en förordning om att vaccineringarna kan inledas. Exakt när vaccineringen mot covid-19 kan börja är svårt att säga. Det beror på när försäljningstillstånden är på plats. Annat som avgör är vilket eller vilka vacciner som godkänns först och vilka begränsningar vaccinen har, det vill säga hur mycket som är tillgängligt

Astra Zeneca

och vilka rutiner som krävs för just de vaccinerna. Men mycket talar för att man kan börja vaccinera de första finländarna inom januari månad. Strategier har gjorts upp och i sjukvårdsdistrikten förbereder man sig så långt man kan för att vara redo när startskottet går. Det är sjukvårdsdistrikten som ansvarar för genomförandet av vaccineringen och det kan se olika ut i olika delar av landet.

Gratis för alla Alla vuxna i Finland erbjuds coronavaccin. Det ska vara gratis och det är frivilligt. Syftet med vaccineringen är att lindra virussymptomen, förhindra allvarliga dödsfall och virusspridning. Vaccineringen ska också bidra till att sjukvården inte blir överbelastad och att samhället så småningom kan öppna igen. De vaccindoser som kommer till Finland räcker inte åt alla på en gång. Därför har befolkningen delats in i grupper enligt riskbedömning. Till att börja med erbjuds vaccin till: • Personal inom socialoch hälsovården som vårdar covid-patienter och personal vid vårdhem. • äldre personer • personer med sjukdomar som ökar risken för allvarlig covid-19infektion. En mer detaljerad uppdelning av åldersgrupperna kommer när man vet vilket eller vilka vaccin det gäl-

ler. Sannolikt kommer fler vacciner ut på marknaden efter att de första vaccinationerna inletts. De flesta vacciner behöver dessutom tas i två omgångar med några veckors mellanrum. Äldre mest positiva EU-kommissionen har i nuläget ingått avtal om upphandling av sex olika coronavacciner. Finland deltar i samtliga. De tre som ligger närmast ett godkännande är vaccin från brittiska Astra Zeneca, amerikansk-tyska Pfizer-Biontech och amerikanska Moderna. Enligt en färsk undersökning från Institutet för hälsa och välfärd (THL) vill 64 procent av finländarna vaccinera sig. 20 procent säger nej, 16 procent är osäkra. Bland personer över 64 år säger 82 procent att de skulle ta vaccin mot corona. Anci Holm Källor: Social- och hälsovårdsministeriet, THL

Görel Engström lottad som motionsvinnare Dagen som började med att diskmaskinen gick sönder artade sig sedan riktigt bra för Görel Engström i Lovisa. Hon fick nämligen veta att hon vunnit huvudvinsten i höstens Motionskampanj inom Svenska pensionärsförbundet. Henns namn stod på lappen i lottdragningen. – Enastående roligt! säger Görel Engström. Priset brukar vara en resa men det fungerar inte så bra nu så vad det blir får hon fundera på med förbundskansliet. – Jag motionerar ju inte för att vinna men det stärker motivationen att föra statistik även om jag inte får supermånga poäng. Görel har alltid motionerat och trivs med de flesta motionsformer. – Allt egentligen, förutom utförsåkning, säger hon. – Om jag gör mer klarar jag mer. Görel går sina 10 000 steg per dag och skidat har hon gjort sedan hon kunde stå på ett par skidor. Både vanlig gymnastik och vattengymnastik finns med på motionsprogrammet. – Jag är hjälpledare i en grupp med stolgymnastik och har vinterbadat i 25 år. Coronan har inte inverkat på Görels motionerande, hon rör sig ungefär som förut. – Däremot har jag börjat motionera betydligt mer som pensionär. Görel Engström är journalist och har arbetat som lokalreporter på tidningen Östra Nyland, numera Östnyland.

Görel Engström använder oftast gångstavar för olika tänjningsövningar.

– Det är ett oregelbundet arbete med kvällar och helger och svårt att följa rutiner. Framför allt var det nästan omöjligt att engagera

sig i kvällsaktiviteter eller gå med i någon grupp. Nu har hon sin egen tidtabell och gillar att motionera på egen hand.

Görel Engström är aktiv i föreningen Svenska församlingspensionärerna i Lovisa. Anci Holm

Fakta Topp 20 med flest poäng i Motionskampanjen ʶ Allan Nynäs Eugmo 649 ʶ Per Dahlmars Lappfjärd 630 ʶ Klas Österlund Ekenäs 625 ʶ Tove Thomasson Pernå 621 ʶ Christer Antell Malax 555 ʶ Ragnhild Antell Malax 539 ʶ Karin Lindroos Söderkulla 489

ʶ Barbro Hedenstam Borgå 485 ʶ Leif Nyman Åminnefors 484 ʶ Lars Karlsson Borgå 470 ʶ Anita Ismark Korsnäs 418 ʶ Börje Enlund Kristinestad 416 ʶ Sven Nordlund Ekenäs 396 ʶ Märta Granbacka Terjärv 387

ʶ Barbro Löfgren Helsingfors. 380 ʶ Ulla-Stina Granbacka Terjärv 379 ʶ Kerstin Nurmi-Aro Vasa 378 ʶ Birgitta Hommas Mickelspiltom 370 ʶ Väinö Mikkola Esbo 356 ʶ Gunilla Sandén Närpes 353

Äldres röst ska höras bättre i EU ◗ AGE Platform Europe är intresseorganisationen och nätverket för de äldre medborgarna, pensionärerna i EU. De är till antalet över 200 miljoner. AGE Platform har cirka 40 medlemsorganisationer i EU/Efta-länderna, bland annat Svenska pensionärsförbundet, SPF. Sekretariatet är i Bryssel och verksamheten finansieras till den största delen, 80 procent, av den europeiska kommissionen. AGEs målsättning är att få de äldres röst hörd i EU och att vara en trovärdig aktör vars åsikter och rekommendationer noteras av beslutsfattarna. För detta upprätthåller AGE nära kontakt med EU-institutionerna, framför allt med kommissionen och Europaparlamentet. AGE medverkar i ett flertal EU-projekt och konsulteras regelbundet av institutionerna. AGE höll i november ett försenat årsmöte virtuellt. Vi var drygt 60 deltagare. AGE:s ordförande Ebbe Johansen fråm Danmark återvaldes – han leder styrelsen som har sju medlemmar. Verksamhetsplanen och budgeten för 2021 godkändes, medlemsavgiften höjs med fem procent. Vi beklagade att våra brittiska medlemmar är tvungna att lämna AGE vid årsskiftet på grund av Brexit. AGEs vision är att det uppnås i Europa ett inkluderande samhälle som inbegriper samtliga åldersgrupper. Att dämpa åldersdiskriminering, sporra samverkan över generationsgränserna, skydda de äldre för covid-smitta, sporra de äldres rättigheter samt beakta deras ofta svåra situation i digitaliseringen av samhälls- och privat service, är prioriteter i AGE:s verksamhet. De äldre ska uppfattas som en resurs i samhället, vilket nog kräver en attitydförändring. Kommissionen har under ordförande Ursula von der Leyen för första gången – mycket tack vare AGE:s påverkan, inkluderat demografi och åldrande i sitt arbete och även utsett en av kommissionens viceordförande, Dubrovka Suica, att ansvara för dessa frågor. Tyskland har som EU:s ordförandeland riktat speciell uppmärksamhet på de äldres situation i samband med samhällets utveckling. Filip Hamro-Drotz

GOD TID

10/2020

Viljan att påverka följer med i livets olika skeden Ulla-Maj Wideroos har alltid varit samhällsengagerad. Det började i ungdomsföreningen i Hellnäs och bar till till riksdag och regering. Nästa år fyller hon 70 och det är dags att engagera sig som pensionär. Hon är ett av de nya namnen i SPF:s förbundsstyrelse. – Nu ska jag gå och köpa en ängel, utbrister Ulla-Maj Wideroos efter att vi haft en längre pratstund över en pizza i Näsby city i Närpes där hon bor med maken Ben Wideroos. Borgå stift har utlyst en kampanj om att man ska att bonga änglar liknande den från i våras när man satte nallar i fönstret. Sagt och gjort. På andra sidan Närpesvägen har butiken med det passande namnet Engelqvist ett rikt utbud. Ulla-Maj Wideroos är känd för sin dådkraft oavsett om det handlar om att skaffa en ängel för julfönstret eller ta sig an mer komplexa frågor på riksnivå. Det har gått drygt fem år sedan hon lämnade riksdagen efter 20 år som folkvald för Svenska folkpartiet och trivs bra med att ha en luftig kalender. Att gå från ett liv i den politiska hetluften till pensionärstillvaro var ingen lätt process. – Jag kände att väggen började komma emot. 20 år är en stor del av ens liv, ett liv där man nästan aldrig är hemma. Var jag ledig fanns förväntningar om att ställa upp på olika möten och fester och det gjorde jag gärna. När jag lämnade riksdagen blev det en total förändring. Det var förbi. Telefonen slutade ringa, e-post slutade komma. Möjligen hörde en och annan vän av sig mer än förut när de visste att Ulla-Maj hade tid att prata. – Jag hade bestämt mig en längre tid på förhand men kunde inte föreställa mig hur det skulle vara. Det blev ändå en mjuk övergång eftersom hon deltog i valkampanjen för andra kandidater och det blev vår och sommar och villaliv på skären. – Och så började jag spela golf! Nio år i neuroförbundet Eftersom hennes son Tom Kukkonen tidigare diagnostiserats med MS (multipel skleros) har Ulla-Maj Wideroos de senaste nio åren varit ordförande för Finlands neuroförbund, ett uppdrag hon lämnade i höst. Via det har hon haft kontakt med olika samhällsfrågor. – Jag följer ständigt med vad som händer. Radion står på hela dagarna och jag missar sällan ett politiskt debattprogram i tv. Engagemanget går inte ur blodet. Och skulle det göra det har man kanske inte varit tillräckligt engagerad. Man kan vara en aktiv medborgare på många sätt och i livets olika skeden. Hon började som 17-åring i Hellnäs uf. –Vi eldade i kakelugnar och hade utevessa, men vill man ha något gjort måste man engagera sig. Under småbarnsåren var det Svensk ungdom, SU, och jag brann för de frågorna. Nu närmar jag mig 70, det är bara att erkänna. Jag är i ett annat livsskede och måste fråga mig hur vill jag ha det? Ska jag vänta på att

Ulla-Maj Wideroos kör varje vecka tur och retur till Vörå, 260 kilometer, för att träffa sin 92-åriga mamma, nu under coronaepidemin till ett förbokat entimmes möte.

”Engagemanget går inte ur blodet. Och skulle det göra det har man kanske inte varit tillräckligt engagerad.” någon annan fixar det eller ska jag vara med och påverka? När hon gick med i Närpes pensionärsförening och senare tackade ja till att sitta med i styrelsen för Svenska pensionärsförbundet gjorde hon det i samråd med sin man. I bakhuvudet fanns väl att det i så fall blir med full kraft som det brukar. Ulla-Maj Wideroos bär också på en lungsjukdom, något som hon måste beakta. Maken Ben är yngre men står inför en snar pensionering. Och kalendern vill hon fortsätta hålla hyfsat luftig. – Nu har jag ett stort behov av att få bestämma själv vad jag gör. Generation med höga krav Pensionärsförbundets uppdrag med att dels skapa social verksamhet, dels trycka på i äldrefrågor tycker hon är en bra kombination där det ena inte utesluter det andra. Hon poängterar att det politiska inte får glömmas bort. – Det är stora frågor det handlar om. Inte minst med den växande skaran pensionärer jag själv hör till. Förr var en 70-åring, som min mormor, utsliten. I dag är det helt annorlunda. Vi är friskare, lever längre och har högre krav på samhället. – De äldre generationerna är snälla och tacksamma, men vänta bara tills jag kommer till ett äldreboende. Då vill jag ha min konjaksflaska och spela pidro med kompisarna på kvällarna. Äldre kan och ska bo hemma längre, men är också sjukare än tidigare den dag flytten går hemifrån. – Man måste få mötas på individnivå, få den service man behöver. En sak passar inte alla. Jag har länge påpekat att kommunerna måste vara beredda, det finns inte mycket tid.

Hade räckt med hälsovården Att bli bemött utgående från sina behov, som individ, är något Ulla-Maj Wideroos är rädd att kan urholkas i den socialoch hälsovårdsreform som nu landat i riksdagen. Reformen har förföljt henne ända från hennes tid i riksdagen, via neuroförbundet och nu in i pensionärsförbundet. – Vi behöver en hälsovårdsreform, det är nödvändigt, men jag tycker man kunde ha lämnat den sociala delen utanför. Hälsovården är regional. Du går till en läkare i hemkommunen men sedan skickas du vidare till annan vård på det regionala planet. Socialvården med äldrevård och -omsorg är och borde förbli lokal. Risken är att besluten hamnar allt för långt ifrån den människa det handlar om. Kommer man till exempel i framtiden att verkligen få en plats i äldreboendet i hemkommunen? Eller får man finna sig i att bo någonstans i välfärdsområdet? – I Sote-frågan har jag fått ge mig, men det är något att bevaka i framtiden. Nästa år är det kommunalval. Ulla-Maj Wideroos uppmanar pensionärerna att göra sig hörda. – Ingen frågar hur du vill ha det, det måste du berätta. Ställ politikerna mot väggen och kom med konkreta förslag. Ena er gärna lokalt kring olika frågor. Man kan påminna om att vi är många och att vi är flitiga röstare. Som kandidat har jag blivit uppvaktad och då lyssnar man.

Fakta Ulla-Maj Wideroos ʶ Född 1951, från Vörå. ʶ Bor i Närpes. ʶ Familj: Make, son från tidigare äktenskap. ʶ Utbildad merkonom. ʶ Arbetat bland annat på Vörå sparbank och varit distriktschef på Oravais hus Ab. ʶ Verksamhetsledare och distriktsordförande för SU på 1970- och 80-talet. ʶ Kommundirektör i Oravais 1986–1995 ʶ Satt i riksdagen 1995–2015. Ledare för SFP:s riksdagsgrupp 1999–2003 och 2007–2011. ʶ Andra finansminister 2003–2007. ʶ Ledde Svenska Finlands folkting 2007–2009. ʶ Tog studenten 2013.

Kyrklig revolution Ulla-Maj Wideroos har suttit i stadsfullmäktige i Närpes, men sedan förra kyrkovalet sitter hon i Närpes kyrkofullmäktige. Det är ett konkret resultat av engagemang och påverkansarbete. I Närpes församling tilläts kvinnliga präster inte predika. – Vi var många som var innerligt trötta på situationen och det enda sättet var ju att ställa upp. Vi började ragga kandidater till listan En kyrka för alla och det var inte ens svårt. Vi fick 18 av 23 platser i fullmäktige och ganska snart en kvinnlig kaplan, Ann-Mari Audas-Willman. I konsekvensens namn ställde Ulla-Maj Wideroos också upp i valet till Kyrkomötet och blev ett av Borgå stifts ombud. Det är en miljö hon känner igen sig i och har fått ny luft under vingarna. – Det blåser förändringens vindar i kyrkan och att väljas till Kyrkomötet var lite som att sväva på moln. Det är ju kyrkans riksdag med liknande formalia. Jag kände att det här kan jag! Saknar barnbarnen Trots att hon har en del engagemang är kalendern extra luftig just nu och orsaken är förstås coronan. Ulla-Maj reser gärna till sydligare breddgrader och till Sverige för att hälsa på barnbarnen, det yngsta är bara drygt ett år och har inte träffat farmor sedan förra julen. – Det är jobbigt att inte få vara med när de är så små. Med god tur kan vi ses till sommaren. Det var också svårt att besöka mamma när vi var tvungna att stå ute och hon på balkongen. En som är över 90 år förstår inte varför vi inte kommer in. I Närpes har hon i alla fall bonusbarnbarn som makarna Wideroos umgås med. Annars har de rört sig så lite som möjligt. En del möten via digitala plattformer blir det förstås men det ersätter inte att träffas. – Jag avskyr Teamsmöten. Jag hör till den generationen som gillar att nätverka genom att möta människor på riktigt. Som styrelsemedlem i Svenska pensionärsförbundet får hon återuppta ett närmare umgänge med sin forne riksdagskollega, förbundsordförande Ole Norrback. Trots att de rör sig i samma kommun har de inte haft väldigt mycket kontakt de senaste åren. – Ole försvann ju i väg 1999 på sina ambassadörsuppdrag i Grekland och Norge och hamnade lite utanför min radar. Samma sak hände med många andra som jag satt i riksdagen med, förutom Nils-Anders Granvik. Vi brukar ringa varandra då och då och gemensamt förbättra världen. Text och foto: Anci Holm

10/2020

GOD TID

Tre nya tar plats i styrelsen Planer och budget för verksamhetsåret 2021 antogs med modell från innevarande år på Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 19 november. Hur nästa år blir är svårt att förutsäga. – För i år hade vi planerat massor som inte blivit av, å andra sidan har vi gjort mycket vi inte hade planerat, konstaterar förbundsordförande Ole Norrback som omvaldes på posten för 2021. Få hade för ett år sedan kunnat föreställa sig att detta höstmöte skulle vara digitalt. Dryga 100-talet medlemmar var uppkopplade via Zoom runt om i Svenskfinland och endast ett fåtal befann sig på plats på Hanaholmen i Esbo. Styrelsen får några nya ansikten. Ulla-Maj Wideroos, Närpes valdes in med ersättaren Börje Enlund, Kristinestad. Andra nya är Jan-Peter Kullberg, Åbo, ersättare Kristina von Weissenberg, Pargas, och Tina Johansson, Helsingfors, ersättare Sune Almqvist, Helsingfors. Pehr Löv, Jakobstad (Carl-Gustav Molander, Jakobstad) och Birigtta Olsson, Kotka (Gustav Dumell, Helsingfors) var i tur att avgå men återvaldes. Dessa valdes för 2021–22. Sedan tidigare sitter Anita Ismark, Korsnäs, Christian Beijar, Mariehamn, Filip Hamro-Drotz, Grankulla, Ulf Kjerin, Kyrkslätt och Monika Tillander, Sibbo i styrelsen.

Ulla-Maj Wideroos är ut på änglauppköp i Närpes. En jul utan barnbarnen i Sverige väntar men kan en ängel i hennes fönster glädja ett barn eller någon annan i Närpes är det ingen stor ansträngning. Från och med nästa år sitter den tidigare riksdagsledamoten och minstern i Svenska pensionärsförbundets styrelse.

Verksamhetsplanen följer i stort årets verksamhet med fokus på medlemsrekrytering, it och motion. Några nyheter är bland annat ett förbundsmästerskap i golf och att förbundet utser Årets förening i stället för Årets pensionär. Budgeten balanserar på en knapp miljon euro. En kläm, på initiativ av SPF Österbotten, antogs till budgeten. Styrelsen fick mandat att stuva om i budgeten så att ekonomiskt stöd till medlemsföreningarnas regionala samarbete stimuleras. Det gäller såväl samarbete inom regioner som mellan regioner. Medlemstidningen God Tid kommer ut med tio nummer 2021. – Tidningen har i och med coronan fått en ännu starkare roll som sammanhållande länk för medlemmarna, konstaterar Ole Norrback. På mötet uppmärksammades Årets pensionär Tord Carlström och Årets it-förening Åbo svenska pensionärsklubb. Anci Holm

GOD TID

10/2020

God Jul Och Gott Nytt År Larsmo Kommun Tel. 06-785 7111

Ab J. Tidstrand Oy www.tidstrand.fi

Petalax Hembygdsförening www.bykiston.fi

Lovisa Stad www.lovisa.fi

Grankulla Stad NIEMI & CO

Tel. 019-241 1441

www.nykarleby.fi

Mörskom kommun

Jarno Niemi Monica Baarman-Henriksson

Apoteket vid Rådhustorget i Ekenäs

Nykarleby Stad

06-222 2345, Lappfjärd

Juristbyrå

www.kyrkpressen.fi

www.korsnas.fi

Lappfjärds Blomster- och Begravningsservice

www.grankulla.fi

www.niemico.fi

Korsnäs Kommun

www.myrskyla.fi www.resmedgoran.com

Stenhuggeri Levander tel. 09-387 6284

Hedvig Sofiahemmet disponent Björn Sundqvist

www.nykarlebybostader.fi

Traktormuseet i Nagu Malax Kommun

www.vora.fi / 382 1111

JURIDISK BYRÅ B-E WICKHOLM KB Tel. 040-505 6507

Juridisk Byrå Bexar

Pedersöre Kommun Tel. 785 0111 www.pedersore.fi

PARTOURS 0440 524911

Tel. 06-357 6420

Kristinestads stad www.kristinestad.fi

Rådhusgatan 11 68600 JAKOBSTAD tel. (06) 789 9000 Larsmo Filialapotek Kackurvägen 1 Tel. (06) 723 4199

www.malax.fi

Lolas Service Catering & Taxi Lolas Service Tilauksesta / Beställning Catering & Taxi Tilauksesta / Beställning 23390 Iniö 050-5662832 23390 Iniö lolas.service@hotmail.com 050-5662832 lolas.service@hotmail.com

Houtskär Skärgårdsmuseum

GOD TID

10/2020

Fråga doktorn: Vågar vi ta coronavaccin? Bland alla andra möjliga frågor om hälsan överskuggar olika aspekter av covid-19-pandemin för närvarande allt annat. Det finns inte den person vars liv inte på ett sätt eller annat skulle ha påverkats.

I all synnerhet påverkas våra möjligheter till sociala kontakter. I förhållningssättet till sjukdomen finns stora skillnader, de allra flesta iakttar en rationell försiktighet vilket också hjälper att på något sätt hålla det sociala nätverket levande. Tyvärr finns det också de vars försiktighet är så stor att den blir helt förlamande och leder till social isolering, ensamhet och ångest. Likväl finns personer som beslutit sig för att inte alls låta sig påverkas av sjukdomen och som förargar sig över hur de blir förebrådda för att vara oförsiktiga med egen och andras hälsa. Den rationella försiktighetens gyllne medelväg är lyckligtvis väl trafikerad. Är läget i Finland bättre än i andra länder? Både förekomsten av nya covid-19 fall och dödsfall i covid-19 har i förhållande till befolkningsmängden under hela pandemin varit relativt låg hos oss och i det hänseendet har vi klarat oss bättre än många andra länder. Samtidigt finns hela tiden hos oss, som i alla andra länder, en risk för okontrollerad spridning och en överbelastning av hälsovården. Smittspridningen är beroende av vilka direktiv myndigheterna ger och hur direktiven hörsammas av befolkningen. Relevant information och sakkunskap hos myndigheterna borgar för vettiga myndighetsdirektiv medan hörsamman-

det är beroende av såväl samhällsklimat som av hur informationen går ut till befolkningen. I alla dessa frågor tycks vi ha haft det bättre ordnat än i många andra länder vars samhälleliga resurser inte är mindre än våra. Har covid-19 förändrats sedan våren? Trots att vi för närvarande ser många fler fall än under hösten har inte dödsfallen eller vårdepisoderna på intensivvårdsavdelning ökat på samma sätt. Det finns inga tecken på att viruset skulle ha blivit mer smittsamt eller att sjukdomsbilden skulle ha blivit mildare. Utvecklingen förklaras av att testkapaciteten mångfaldigats sedan våren vilket gör att fler personer med lindrig sjukdom får diagnos. Vi har också blivit mycket skickligare i att sköta de svåraste fallen av covid-19 vilket märkbart minskat dödligheten. Att vi inte har överdödlighet bevisar väl att covid-19 inte är värre än en vanlig influensa? Under våren 2020 dog i Finland fler personer än under andra vårar men på årsnivå verkar det som om vi inte skulle ha fler dödsfall än under ett vanligt år. Detta har sin förklaring i de enorma resurser som lagts ned på att förhindra en okontrollerad smittspridning och en sådan överbelastning av sjukvården som setts i många länder bland annat i USA. En sådan överbelastning leder dels till en ökning av offren för covid-19 men samtidigt till minskad kapacitet att handlägga andra svåra akuta sjukdomar och därmed till ökad dödlighet i andra sjukdomar. Vår gemensamma kraftansträngning för att begränsa covid-19 har också märkbart minskat förekomsten av andra luftvägsinfektioner.

Vågar man ta vaccinet när det kommer? Utvecklingen av vaccin mot covid -19 har varit synnerligen snabb. Många företag utvecklar olika typer av vaccin parallellt vilket leder till att när vaccinationerna väl kommit i gång kommer det att finnas olika vaccin tillgängliga. Före myndigheterna godkänner ett vaccin att användas måste det finnas tillförlitlig information om hur väl vaccinet fungerar och om eventuella oönskade bieffekter. Varje vaccin testas på tusentals mänskor före det kan få myndighetsgodkännande. Vid det skedet är alltså vaccinets vanliga och mindre vanliga tidiga bieffekter kända. Då flera miljoner personer sedan vaccineras kommer sannolikt mycket sällsynta biverkningar att upptäckas men en märkbar förändring av vaccinets säkerhetsprofil kan inte väntas. Sena bieffekter av vaccin är mycket ovanliga och det finns ingen orsak att misstänka att de aktuella pandemivaccinen i det hänseendet skulle avvika från andra vacciner. Den säkra nyttan av att låta vaccinera sig verkar vara mångfaldigt större än eventuella risker!

Otto Lindberg

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto.lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna ska vara framme senast den 20 januari.

Seminarium om äldre och alkohol ◗ Dagens äldre dricker allt mer alkohol. Vilka konsekvenser det får, med vilka strategier det ska bemötas och hur kan man förebygga? Det och mycket annat ska diskuteras på ett webbinarium, seminarium på webben, som anordnas via Zoom den 16 februari 2021 kl 9–12.00. Webbinariet riktar sig till personer yrkesverksamma inom äldreomsorgen och andra som kommer i kontakt med äldre. Bland föreläsarna finns Mikaela Hermans från Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik, Emilia Häkkinen från Åbo Akademi och Joacim Sandbacka, regionchef för Folklhälsan i Österbotten. Webbinariet arrangeras av Folkhälsan, Svenska pensionärsförbundet och Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik. 100 personer ryms med och man kan anmäla sig på info@nykter.fi eller 06 318 0900 senast den 9 februari.

Välkommen till Korsnäs

ALLT INOM VVS BERGVÄRME NYBYGGEN RENOVERINGAR SERVICE Johannes: 0503584859

johannes.blomqvist@bn-ror.fi

Firma K.Rusk

66210 Molpe -Städning - Byggstädning -Fastighetsskötsel

ch Jul o God ytt År! N Gott

* Massage * Lervärme

046-5743685 rusk.kristoffer@gmail.com God Jul & Gott Nytt År

För alla tillfällen

- Massor med blommor - Presenter till vardag och fest God Jul och Gott Nytt År!

Korsnäs Blomster och Begravningstjänst tel 06-364 1410, 050-5740464 carina.lagerstrom@netikka.fi www. korsnasblomster.fi

Färska grönsaker från oss

Tfn: 0500-865 809

Korsnäs apotek www.korsnasapotek.fi öppet: må-fred. 9-18 lö 10-14 tfn. 06-364 1548

PB är ett gym som passar alla, vi tror på mångsidig träning för en bättre hälsa! Kontaktuppgifter:

E-post: info@proteinandbiceps.fi Tel. 050-3742112 Adress: Strandvägen 4327 66200 Korsnäs Hemsida: proteinandbiceps.fi

Olika Medlemskap:

PB-Solo (35€), för dig som vill enbart träna på egen hand. PB-Grupp (40€), för dig som även vill gå på våra ledda grupptimmar. Familj 1 (60€), träning på egen hand för två familjemedlemmar. Familj 2 (70€), tillgång till våra ledda grupptimmar för två familjemedlemmar.

GOD TID

10/2020

Levande traditioner i Korsnäs

Prästgårdsmuseet och hembygdsmuseet i Korsnäs delar gårdsplan och bildar en gemensam helhet. Där håller aktiva ortsbor liv i sin historia. Även till jul i coronatid skapar de stämning i sina rödmönstrade stickatröjor. ”Obåschta kåschongan”, oborstade Korsnäsbor, så benämns personer från Korsnäs. Det får jag höra när jag fått mig en tallrik rykande varm korngrynsgröt på gårdsplanen till Prästgårdsmuseet i Korsnäs. ”Vi är rakt på sak, vi säger som vi har det, och handlar enligt vad vi tycker är rätt.” Lillajulfirande vid Prästgårdsmuseet och Hembygdsmuseet är en mångårig tradition som genomfördes även i år och som samlade bygden. Kommunen hade vid tillfället inte ett enda coronafall och det hände sig strax innan de strängare samlingsreglerna återinfördes i Österbotten. Epitetet oborstade förklaras också med att Korsnäs under flera århundraden var kapell, tidvis utan egen präst, under Närpes prosteri och Korsnäsborna fick åka häst och släde till exempel till julottan och moderkyrkan i Närpes 45 kilometer bort. När de travade in i kyrkan hade halm från slädarna fastnat på kläderna. De hade inte borstat av sig tillräckligt, rynkade man på näsorna i bänkarna. Stort engagemang Prästgårdsmuseet i Korsnäs invigdes 1982. – Idén till ett prästgårdsmuseum föddes 1972 av professor Harald Teir och en ivrig förespråkare och dragare var Levi Ulfvens, delegationsordförande för Svenska kulturfonden, berättar Anita Ismark, ordförande för Föreningen Prästgårdsmuseet i Korsnäs. – Museet var hans skötebarn och många Korsnäsbor var aktivt engagerade. Bakgrunden var att prästen 1967 flyttat till en nybyggd bungalow i närheten och man funderade på vad som skulle hända med den gamla ståtliga prästgården, byggd i herrgårdsstil, från 1832. På 1970-talet var ett prästgårdsmuseum något unikt. Sedan dess har präster i allmänhet valt att inte bo i prästgårdar som byggts om till bostäder, samlingslokaler eller blivit museer. – Prästgårdsmuseet i Korsnäs visar hur en prästgård såg ut kring sekelskiftet 1900. Inredningen är delvis möbler som deponerats av Österbottens museum och annat har vi fått som donationer av prästfamiljer, framför allt från släktingar till prästparet Jakob Immanuel och Ellen Bäck, som gjorde stort avtryck i bygden under sin tid i Korsnäs 1908–25. Tanken att det ska vara ett levande museum har funnits hela tiden. Prästgården

används året om till olika privata sammankomster, dop och dylikt men också till publik verksamhet och utställningar. Det årliga lillajulfirandet är ett exempel. Det är liv och rörelse på grådsplanen som ramas in av prästgården, landbondestugan där hembygdsmuseet finns och det rödmyllade loftet. Marknadsförsäljarna står ordentligt utspridda i år. Här kan man köpa ekologiskt kött, lokalt mathantverk, hantverk och hembakt. Det ångar ur grötgrytorna. Hela morgonen har kvinnorna i Korsnäs hembygdsförening kokat gröt som de skopar upp till hungriga besökare. Det är korngryns- eller risgrynsgröt och den serveras i år utomhus. Ett levande museum är det också så tillvida att de som söker sig in i prästgården för kaffe och hembakt kan sprida ut sig i möblemangen i matsalen och intilliggande rum. Möblerna i tidstypiska historiserade stilar, nyrenässans, nybarock och nyrokoko från senare delen av 1800-talet, kan användas. I salen sitter åttaåriga tvillingarna Neah och Matheo Hoijar vid det stora bordet och julpysslar. I matsalen är ett överdådigt kaffebord uppdukat. Här intog prästfamiljen sina måltider. Intill ligger köket och bakom det pigkammaren. Egen tapet i nytryck Anita Ismark tänder ljusen på bordet inne i det som var barnkammare, i dag ett utställningsrum, och vi går husesyn. Att det är ett utställningsrum märks på väggarna som är klädda med väv och inte med de tidstypiska tapeter som finns i de övriga rummen. – När gården restaurerades till museum skalade Museiverkets arkitekt Panu Kaila av många tapetlager. Salstapeterna (sent 1800tal) har gjorts i nytryck och går nu under benämningen Korsnästapeter. Intill salen finns ett litet rum, biskopsrummet. – Här övernattade biskoparna när de kom på sina visitationer och andra resande präster och gäster. Prästgårdarna var ju också ett slags värdshus, säger Anita Ismark. Den ena änden av gården präglas av det prästerliga ämbetet med arbetsrum och kansli. Kansliet har egen ingång för alla dem som gjorde sig ärende till församlinsgprästen. Genom fönstren ser man den ”nya” kyrkan

Korsnäströjorna är en perfekt julklädsel. Vid brasan i tröjrummet värmer sig Kristina Mannfolk, ordförande för Korsnäs hembygdsförening, Anita Ismark, ordförande för Prästgårdsmuseet i Korsnäs och Sofia Helsing, guide i hembygdsmuseet.

som började byggas 1830 och vars ritningar godkänts av Carl Ludvig Engel. På samma plats fanns kyrkobyggnader långt före det, den tidigare kyrkan byggdes 1663. Korsnäs nämns som kapell första gången 1604. Eget pastorat blev Korsnäs 1861 men fick en fast kyrkoherde först 1889. Många tongivande kaplaner och kyrkoherdar har passerat genom åren. På prästgårdsvinden bedrev kyrkoherde Sigurd Wilhelm Örnberg privat samskola 1928–32.

Prästgårdssalens tapet från 1890-talet har återskapats och kallas Korsnästapeten.

– Han utbildade i de första klasserna, sedan kunde eleverna fortsätta i Kristinestad och alla som kom härifrån klarade inträdesproven, berättar Anita Ismark. Skolrummet finns kvar i museet. Hon vill gärna lyfta fram Gabriel Kalm som var kaplan i Korsnäs från 1694 till 1714, när familjen flydde till Sverige under Stora ofreden. Paret Kalm lämnade efter sig en predikstol de låtit utsmycka och som finns kvar. Sonen Pehr Kalm blev sedermera Linnélär-

Ett julbord för allmogen står uppdukat i hembygdsmuseet.

GOD TID

10/2020

Den gamla prästgården i Korsnäs blev museum 1982. Huvudingången med glasveranda är rymlig.

Arbetsrummet domineras av ”Bullerbasiussoffan”, som tidigare ägts av prästparet Lars Wilhelm och Sophie Schalin. Sophie var född Topelius, syster till skalden Zacharias Topelius.

junge och en internationellt erkänd vetenskapsman inom botanik. Exklusiv tröja Det är en varm och livad julstämning bland Korsnäsborna. Till julstämningen bidrar också att många arrangörer, besökare och försäljare är klädda i, förutom munskydd, rödmönstrade stickade tröjor, de berömda Korsnäströjorna. I prästgårdens drängstuga som i dag är hembygdsmuseum och inredd som en landbondebostad finns ett helt rum tillägnat trö-

Tim Karlsson får snabbt fart på pepparkaksbaket i prästgårdsköket.

jorna, ett mecka för konsthantverksintresserade och forskare. – Tröjan är ursprungligen en festdräkt för män, man fick den när man blev ”storpojk” och den gick ofta i arv i flera generationer, säger Sofia Helsing, guide i Korsnäs hembygdsmuseum. Mönstren på tröjorna varierar beroende på varifrån i Korsnäs de kommer, men ett tema med dansande flickor har man tagit patent på. Tröjan är inte heller något man stickar i en handvändning, man räknar med cirka 300

De dansande flickorna på Korsnäströjorna är patenterade och har blivit en symbol för kommunen.

timmar för en ensam stickare och det krävs enorm skicklighet. – Före rundstickornas tid behövde man vara tre som stickade på samma tröja för att det skulle gå. Det unika med tröjan är dessutom att den har både stickade och virkade inslag. I museet finns olika varianter av tröjor, den äldsta är från 1870-talet. Till tröjan bars ofta matchande hängslen men hade man skralt med pengar kanske det endast räckte till en stickad bröstlapp innanför västen. En sådan

finns också bevarad på museet. De exklusiva tröjorna är eftertraktade och väntetiden är lång. – En tröja kostar cirka 6–700 euro, vilket egentligen inte är mycket, säger Kristina Mannfolk, ordförande för Korsnäs hembygdsförening. Bland marknadsstånden ser man ofta tröjmönstren återkomma i vantar, sockor och mössor och de dansande flickorna har blivit en symbol för Korsnäs.

Julkorsen finns på flera håll i de södra delarna av Österbotten. Det här är en modell från Molpe i Korsnäs.

Text och foto: Anci Holm

Pepparkaksbak i köket I prästgårdsköket är det full rulle. Vid bordet bakar barnen pepparkakor. Tim Karlsson får hjälp av systern Ida Karlsson och äldre kompisen Matheo Mannfolk. Snabbt har Tim fått upp farten och producerar grisar, hästar, granar och – en ängel? – Nej, det är ett spöke, menar han. Det kokas kaffe och kakfaten fylls på. Man kan föreställa sig julstöket under prästgårdens glansdagar. Skötseln av gården och tillhörande fähus var prästfruns ansvar. Till sin hjälp hade hon tjänstefolk men hennes vakande öga skulle finnas överallt. Anita Ismark lyfter speciellt fram Ellen Bäck. Hon var en aktiv samlande kraft i bygden och fick prästgården att sjuda av liv. Och med all den kvinnokraft som står bakom lillajulfirandet runt prästgården i dag fortsätter även den traditionen.

GOD TID

God Jul o Gott Nytt År önskar Korsnäsnejdens Pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Norra Kyrkslätts Pensionärer r.f.

Korpo Pensionärer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar Svenska församlingspensionärerna i Lovisa r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Kotkanejdens pensionärer r.f.

Terjärv Pensionärer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

Vanda svenska pensionärer r.f önskar God Jul o Gott Nytt År

Kimito Pensionärsförening r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Pojo Pensionärer r.f.

Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

önskar God Jul o Gott Nytt År

Isnäs Pensionärer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Kyrkslätts pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Grankulla svenska pensionärer r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

Närpes Pensionärsförening r.f.

Björneborgs Svenska Pensionärsförening r.f.

Nykarleby Seniorer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar Pargas Svenska Pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Ekenäs Pensionärer r.f.

Kaskö Pensionärsklubb r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

Svenska Pensionärsgillet i Hangö r.f.

Sjundeå Pensionärer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Purmo Pensionärer r.f.

Malax Pensionärer r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

önskar Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu r.f.

Liljendal pensionärer r.f.

God Jul och Ett aktivt Gott Nytt År

Karis Pensionärer r.f.

Lovisanejdens Svenska Pensionärer r.f.

Övermark Pensionärsförening r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

God Jul o Gott Nytt År önskar

Lappfjärds Pensionärsklubb r.f.

10/2020

God Jul o Gott Nytt År önskar Nedervetil Pensionärsklubb r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Oravais Pensionärer r.f.

Tenala-Bromarf Pensionärer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

GOD TID

10/2020

God Jul o Gott Nytt År önskar

Sibbo Svenska Pensionärsförening r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

Eira Pensionärer r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

Västanfjärds Pensionärsförening r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Träskända Seniorer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f

Pyttis svenska pensionärsförening r.f

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

Pensionärer i Östra Helsingfors r.f.

Borgå svenska pensionärsförening r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul och Gott Nytt År önskas från Åland

Pensionärsföreningen Iniö r.f.

Lojo svenska seniorer r.f.

Mariehamns Pensionärsförening r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

God Jul o Gott Nytt År önskar

Esse Pensionärsförening r.f.

Larsmo-Eugmo pensionärsförening r.f.

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen r.f. God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsklubben Milstolpen r.f.

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck r.f. (PIKT)

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Vörå Pensionärsklubb r.f. önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Korsholms Pensionärsförening r.f.

God Jul o Gott Nytt År

Österby Pensionärer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsföreningen Fagervik r.f.

Kronoby Pensionärer r.f.

Pedersöre Pensionärsklubb r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Pensionärsföreningen Trivselklubben r.f. i Strömfors

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Jeppo Pensionärsklubb r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Gröndals pensionärsförening r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax r.f.

Drumsö Pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pernå pensionärer r.f.

Dragsfjärds Pensionärer r.f.

Norra Ålands Pensionärer r.f.

Pensionärsföreningen ETTAN r.f.

GOD TID

10/2020

Fakta Tallåsen ʶ Stod klart 1973 och byggdes ursprungligen som pensionärsboende för arbetarna vid Oravais fabrik, i folkmun kallad Masuunin. ʶ På 1990-talet gjordes en större renovering för att rätta till byggmissar som orsakat stora problem. Det platta 70-talstaket byggdes om. ʶ 2009 färdigställs ytterligare en renovering och utbyggnad. ʶ 2019 öppnas ett gym tack vare donationer från lokala företag. ʶ I dag finns fyra fastigheter på området: ʶ Prästkragen/Solrosen från 1973, ett serviceboende med 16 lägenheter. ʶ Gullvivan med 12 lägenheter, tio används som äldreboende och två som kansli för hemservicepersonal, matsal och samlingsrum. Byggd 1977. ʶ Servicebyggnad från 1973 med samlingsrum och gårdskarlsbostad. ʶ Radhus med 15 hyreslägenheter, gym och verkstad. Byggår 1979. Bertel Skeppar är hyresgäst på Tallåsen i Oravais och Bjarne Andersson skönsjungande styrelseledamot i Oravais pensionärer.

Musikalisk guldkant på uppiffat Tallåsen När Oravais pensionärer bjuder till julkaffe på sitt nyrenoverade pensionärsboende Tallåsen sker det med sång. Föreningsordförande Göran Westerlund och styrelseledamoten Bjarne Andersson är båda med i skönsjungande kören Church Hill Boys och bjuder frikostigt på sånginslag. Dagen före julkaffet skärptes plötsligt restriktionerna ytterligare och när färre julfirare dök upp blev det större tårtbitar åt var och en, resonerade kaffekocken Kerstin Ågren. – Vi hann fira föreningens 50-årsjubileum i februari, och skulle fira hela året, men sedan dess har föreningens mötesverksamhet legat nere, säger Göran Westerlund, ordförande för Oravais pensionärer och disponent på Tallåsen. Fest för stiftelsepengar – Inför julen ville vi i alla fall fira renoveringen som pågått under året och bjuda invånarna i Tallåsen på en guldkant för pengar vi fick från Svenska pensionärsförbundets stiftelse för pensionärsverksamhet.

lund och tillägger att det som nu återstår att åtgärda är ett antal fönster och dörrar. Oravais pensionärer är också i startgroparna med att börja ansöka om bidrag för att installera bergvärme, slippa oljan och bli fossilfria. Att driva ett boende är en krävande uppgift för en pensionärsförening. Budgeten balanserar på cirka 170 000 euro per år och det går jämnt ut. – Vi försöker hålla hyrorna låga och får också ekonomiskt stöd från Vörå kommun som bedriver en del av verksamheten. Men hela tiden är det ju något som behöver åtgärdas, säger Göran Westerlund. Marjatta Lönnqvist, Kerstin Ågren och Seija Karls lyssnar andäktigt till Kristoffer Strengs tolkning av julklassikern O helga natt.

Pengarna, 500 euro, räckte till kaffe med tårta, en julklapp och underhållning. På grund av taket med maximalt 20 personer i folksamlingar blev det tre separata kaffeserveringar. Tallåsen har också tre olika typer av boenden, serviceboende, hemvårdsenhet och hyreslägenheter fördelade i fyra fastigheter med totalt 44 lägenheter. – Två av lägenheterna används

som kontor för hemservicen så de finns nära till. Egen gårdskarl bidrar också till att skapa trygghet. Aldrig varit i så gott skick Under året har föreningen renoverat flera hyreslägenheter och förbättrat inomhusluften. Gårdsplanen har asfalterats, träd har fällts och nya planterats. – Tallåsen har aldrig varit i så gott skick som nu, säger Göran Wester-

Gratis gym Utöver renoveringsarbetet har årets verksamhet inom pensionärsföreningen mest handlat om utomhusmotion. På Tallåsen finns också ett gym som boende och föreningens medlemmar kan använda gratis. – Gratis gym drar bra när man rekryterar nya medlemmar till föreningen, säger Göran Westerlund. Oravais pensionärer har ju blivit något av ett föredöme vad gäller medlemsrekrytering och har för närvarande 380 medlemmar. Inställda julkonserter och

begränsade sociala kontakter bidrog till att julfirandet på Tallåsen blev extra uppskattat. Sångsolisten, dirigenten för Church Hill Boys och kantorn Kristoffer Streng gjorde två separata framträdanden. Han fick dessutom hoppa in för den förkylde församlingsprästen. När han satte sig vid pianot steg förväntningarna och julstämningen. Det sjöngs gemensamma sånger som Zacharias Topelius Giv mig ej glans. Christoffer Streng bjöd bland annat på Sylvias julvisa och på de andäktiga åhörarnas begäran O helga natt så att det ekade och skallrade i Tallåsens samlingsutrymme. Sjungande styrelse Oravais pensionärer är också rustade med musikaliska styrelsemedlemmar. Både Göran Westerlund och Bjarne Andersson sjunger med i kören Church Hill Boys (Pojkarna på Kyrkbacken), en liten manskör inom Oravais församling. De bjöd på solonummer med sina julsångsfavoriter, Bjarne Andersson med När ljusen ska tändas därhemma och Göran Westerlund med Blue Christmas till Elvis Presleys komp på mobilen medan den blå skymningen lade sig över Tallåsen. Text och foto: Anci Holm

GOD TID

10/2020

Oravais Hembageri

Välkommen till Oravais

tfn: 06-384 0411, 050-518 6511

Br. Nygård Ab

- Allt inom Jordbyggnads - Muddring med pråmar - Långbomsgrävare - Transporter - Personliftar

Klaus 0400 344 665 Glenn 0400 561 082 Jonathan 050-401 2899 Seiplaxvägen 132 66800 Oravais

God Jul och Gott Nytt År!

Krooks Taxi

Nykarleby, Topeliusesplanaden11 MÅ–FRE 10–16 Oravais, Öurvägen 17 MÅ-FRE 10-15 TEL 0500 722 688 24H/DYGN www.wentis.fi

Oravais Apotek Begär offert för 2020 nu!

041-463 0450

Theas fotoch handvård

God Jul och Gott Nytt År!

Dam & Herrfrisering

Studio 2 Clippet

041-318 4339 050-552 3647

Salong Åsa Rositas Frisering Elnas Dam o. Herrfrisering

041-747 2793 050-512 2703 044-972 1229

Dam o. Herrfrisering Pia 050-524 4940 Frisering Charm Style 050-361 5533 God Jul och Gott Nytt År!

Östervägen 2 B1 66800 Oravais Tel. +358 50 3531961

tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

www.eksentro.fi God Jul och Gott Nytt År!

Tel. 06 385 0940

patrik.kulla@eksentro.fi

Vi tillverkar och levererar kundanpassad inredning för hela hemmet. Vi har specialiserat oss på; - Köksinredningar - Badrumsinredningar - Grovköksinredningar - Garderober/Skjutdörrar

NÄR NI BYGGER ELLER RENOVERAR Byggnadsmaterial förmånligt från oss!

JÄRN-RAUTA

KULLA

66800 Oravais, tfn 06 3575800

Välkommen till Malmbyn! ORAVAIS

TILL JULENS FESTMÅLTID FÄRDIG DIREKT FRÅN PAKETET

FJÄRDENS KAFFESTUGA ORAVAIS

Nytt och trevligt natur- och servicenära bostadsområde i centrala Oravais - Parhus- och radhus från endast 2 037€/m2 - Gör en icke-bindande reservation redan nu - Planerad byggstart 2020 Ta kontakt och vi kommer gärna ut och visar/berättar mera Kontakta oss på info@storlund.fi Staffan Julin 050 345 2656

storlund.fi/malmbyn

www.oravaisteater.fi Biljettbokning, God Jul2639 tel. 040-448 Ordförande: och Roland Engström, Gott Nytt År! 050-542 6697

* CAMPING OCH

Även småförpackningar 150 gr.

www.oravaisrokeri.fi God Jul och Gott Nytt År!

ÖVERNATTNINGSSTUGOR * DELIKATESSER VID HAVET

VÄLKOMMEN! VI HAR ÖPPET ÅRET OM Vasavägen 119, Tel. 06-385 0366 www.fjardenskaffestuga.fi

GOD TID önskar alla läsare och annonsörer GOD JUL

GOD TID | ESBO

10/2020

Årets nyårslöfte: Bli medlem i en p Frisbeegolf blev i höst snabbt en populär motionsform bland pensionärerna i Esbo. Med nya idéer och traditionell verksamhet hoppas man locka fler medlemmar. – Det gäller att se framåt och vara kreativ, det finns inga färdiga lösningar, säger Gustav Båsk, ordförande för Esbo svenska pensionärer (ESP) när coronaepidemin prövar och utmanar. Esbopensionärerna går nu ut i en medlemsrekryteringskampanj bland annat med storspridning av det här numret av medlemstidningen God Tid bland seniorer i Esbo. – De sociala kontakterna behövs, kanske ännu mera nu.

ofta skett på distans eller som en blandning av fysisk och digital träff. – Nyligen deltog cirka 40 personer i en Zoom-föreläsning med Andreas Elfving om det amerikanska presidentvalet, berättar Gustav Båsk. Och när de kommunala samlingsplatserna stängde under hösten stod Esbopensionärerna inte rådlösa. Eftermiddagstomma lunchrestauranger blev en bra träffpunkt för kaffesugna seniorer.

Fullträff med frisbeegolf De varma höstmånaderna och tuffa restriktioner har fått allt fler pensionärer att motionera utomhus och hitta nya favoriter. Frisbeegolf är en sådan, även i Esbo. Den inbitne golfaren Gustav Båsk fick snabbt ihop ett gäng av både kvinnor och män som ville pröva på. – Vi har till och med gått rundor i snö, berättar han. Snön är inget hinder för frisbeegolf, det är bara en till utmaning. Föreningen har skaffat egna korgar och 12 serier frisbeen och varvar rundorna på frisbeegolfbanor med kastträning på en grusplan i Gäddvik. – Där finns sådana som spelat frisbeegolf tidigare i sin ungdom, men många av oss är lite långsamma och behöver få upp tekniken innan vi delar banor med ungdomarna. I Esbo finns åtta frisbeegolfbanor och Gustav Båsk hoppas att man hinner spela sig igenom dem alla så småningom. – Så det är bara att komma med.

Årets nyårslöfte Gustav Båsk hoppas dock att det nya året efter hand ska normalisera läget. Fram till dess får fokus ligga på utomhusmotion och digitala träffar. – Jag ser fram emot sommaren med utflykter och teaterresor, men nu får vi erbjuda den verksamhet vi kan och ta en dag i sänder. Varför inte ta det som nyårslöfte i år, att gå med i en pensionärsförening!

Seniorgolf inomhus Nytt för nästa år är också vinterträning inomhus för seniorer i golf. Golf är en populär sport bland pensionärer, inte minst i Esbotrakten. – Planen nu är att vi börjar på onsdagsmorgnar den 13 januari på Season golf i Finnoparken. Initiativet kommer från klubben i Gäddvik-Mattby som nyligen startat en golfsektion och intresserade kan ta kontakt med kennethwilen@gmail.com, telefon 040 515 0553 eller erikhenrikson1@ gmail.com, telefon. 040 7411333. Restriktioner kan påverka verksamheten. Veckomötena har under hösten

Text och foto: Anci Holm

Fakta

Intresserad av att gå med? Kontakta ʶ Föreningen ESP ordförande Gustav Båsk 0500 100 172, sekreterare Brita Pawli 040 5539 599 ʶ Klubbarna: ʶ Alberga Ingegerd Blomander 040 704 9305 ʶ Dalsvik Ulf Johansson 0400 520 802 ʶ Esboviken Olof Renvall 0400 528 257 ʶ Gäddvik-Mattby Benita Bärlund 050 5911 399 ʶ Hagalund Hans Lindqvist 0400 443 579 ʶ Kyrkoby Gun-Britt Lindqvist 040 505 4096 ʶ Köklax Stig Ahlgren 050 599 1718 ʶ Olars Bengt Juselius 0500 319 598 ʶ esbo.spfpension.fi och Facebook, ESP Esbo svenska pensionärer.

Gustav Båsk, ordförande för Esbo svenska pensionärer, puttar mot korgen på Bolomarens frisbeegolfbana. Frisbeegolf är sedan november en av föreningens nya verksamheter.

I klubbarna förverkligas drömmarna ◗ Föreningen Esbo svenska pensionärer har en livlig klubbverksamhet. Klubbarnas gemensamma nämnare är tanken på att sociala kontakter är viktiga för ett bra pensionärsliv och att sociala nätverk förbättrar livskvaliteten. Klubbarna är utspridda över hela Esbo och visar mångfald i verksamheten. I mångfalden ingår samvaro kring aktuella teman och diskussioner med sakkunniga, kulturevenemang och utfärder. Som medlem är det fritt fram att vara

kreativ, ta initiativ och uttala länge närda drömmar och idéer. Dessa kan sedan förverkligas i klubbarnas regi. Trots covid-19-pandemin, som i ett slag svepte bort aktiviteterna, har klubbverksamheten återupptagits. Det har gällt att stanna upp, ställa om och visa på alternativ i den nya tillvaron. Det har även gällt att lära sig nytt. I dagens coronavardag är klubbverksamheten rik på aktiviteter igen. Klubbmedlemmarna träf-

fas fysiskt i små grupper där det hålls avstånd och används munskydd. När det ordnas aktiviteter utomhus följs restriktionerna. Det som ökat markant är umgänget på distans via digitala verktyg. Det ordnas träffar med föredrag över nätet. Prat över dator och telefon ingår i vardagen. Optimismen lever. Att pensionärerna träffas och gör saker tillsammans syns i klubbarnas annonsering i måndagarnas HBL evenemang. Brita Pawli

GOD TID | ESBO

10/2020

pensionärsförening

Frisbeegolf – lätt och billigt Intresset för frisbeegolf, eller discgolf, har exploderat sedan i våras. Orsaken är förstås coronaepidemin och sporten innehåller de element som inte är förbjudna, det vill säga att vistas utomhus och hålla avstånd. Frisbeegolf kräver inte heller någon dyr utrustning och de flesta frisbeegolfbanor, det finns många i hela landet, är kommunala så man kan besöka dem gratis. Dessutom går det att spela frisbeegolf året om. Som i traditionell golf utgör naturelementen hinder men i frisbeegolf kan hindren vara mer extrema för spelaren själv. En frisbeegolfbana består av olika banor, nio–27, som man ska ta sig igenom och det gäller att sätta frisbeen i järnkorgarna som är utplacerade vid slutet av varje bana. – Poängräkningen är enligt samma princip som i vanlig golf, varje hål/korg har ett bestämt antal par, det viss säga hur många kast det är tänkt att man ska göra för att få frisbeen i korgen, berättar Andreas Höglund, Svenska pensionärsförbundets it-stöd men också en ivrig frisbeegolfspelare. Han har instruerat pensionärerna i Esbo men även besökt andra föreningar. – Blir det fler kast blir det pluspoäng, blir det färre minuspooäng. Det gäller alltså att ha så få poäng som möjligt.

Man väljer hur aktiv man vill vara ◗ Våren 2019 avslutade jag min anställning på Svenska pensionärsförbundet. Genom mitt arbete blev jag bekant med föreningarnas verksamhet och såg att man får ”valuta för pengarna”. För mig var det självklart att gå med i en pensionärsförening, vilket jag gjorde redan det sista året jag jobbade. Eftersom jag är intresserad av kultur valde jag Gäddvik-Mattby pensionärer, en av de åtta klubbarna inom Esbo svenska pensionärer.

Klubben har utöver de sedvanliga träffarna också en aktiv kulturverksamhet. Det är givande att få gå på guidade rundvandringar, på utställningar och att delta i andra kulturevenemang. För att få yngre pensionärer med tror jag att en verksamhet utöver träffarna kan locka. Under mina föreningsbesök framkom det ofta fram hur svårt det är att engagera nya styrelsemedlemmar. Kom med om ni blir tillfrågade, det ger mycket! Jag tacka-

de ja till att komma med i ”Gäddornas” och ESP:s styrelser vilket har varit mycket givande men också utmanande under rådande tider. Att hålla igång en förenings verksamhet kräver fantasi, it-kunnande, uthållighet och kämparanda. Det är upp till en själv hur mycket man vill engagera sig; räcker det att läsa God Tid, deltar man i träffarna eller vill man göra mera. Kom med, det finns någonting för alla! Veronica Biaudet

Det man behöver i utrustningsväg är några frisbeen, en kasse att förvara dem i och en handduk eller trasa. Frisbeena blir lätt gyttjiga och smutsiga. – Man behöver som minst tre olika frisbees, säger Andreas Höglund. – En driver, med spetsig kant som ska flyga långt, uppemot 150 meter, och som används vid första utkastet. Mellandistansfrisbeen är lite tjockare och används som namnet säger för mellanlånga kast. Den trubbigaste skivan är en putter och den ska sättas i målkorgen. – Sen finns det en uppsjö av olika frisbees, sådana som lättare flyger till vänster respektive höger, och de kan ha olika vikt. Man får helt enkelt pröva sig fram och hitta den typ av frisbee som fungerar bäst med ens kastteknik. Inför varje bana eller ”hål” finns en startramp varifrån första utkastet görs. Man kan variera kasttekniken men det är viktigt att man försöker få hela kroppen med. – Och se till att du har ett stadigt grepp om frisbeen. Man kan kasta med handryggen först, då går frisbeen till vänster. Kastar man med

handflatan först går frisbeen till höger. Det kan ju hända att det står ett träd rakt framför korgen och då måste man kasta runt. Frisbeegolf har snabbt blvit en populär motionsform. Den kan utövas av både män och kvinnor och är något man kan göra med till exempel barnbarnen. Viktigt är att man på banan tar hänsyn till andra sällskap och har koll på sina kast så att man inte träffar andra människor eller föremål. Då kan det bli stora skador. – Man kan ju öva lite hemma, om möjlighet finns, säger Andreas Höglund som gärna hjälper pensionärsföreningar komma igång. Text och foto: Anci Holm

Olika typer av frisbees är bra för olika typer av kast. Till vänster en blå driver med spetsig kant som används för långa kast. Den gula i mitten används för medellånga kast och den knubbiga röda puttern ska gå i korgen.

Ta ett fast grepp om frisbeen. Vid kast med handryggen i kastriktningen greppar Andreas frisbeen så här.

Vid kast med handflatan i kastriktningen greppar Andreas frisbeen så här.

GOD TID | ESBO

Viktigt att påverka via äldrerådet ◗ Trots coronatider sammanträder Esbo äldreråd varje månad på distans via Teams. Vårt mål är att främja välfärden för över 40 000 seniorer i Esbo. Vi tar upp seniorfrågor i ett brett spektrum. Äldrerådet ger över 20 utlåtanden i året, ofta till Esbo hälso- och socialnämnd. I våra möten deltar utsedda tjänstemän från alla sektorer i Esbos administration. Vår direktör för äldreärenden är alltid på plats. På mötet i november fick vi en introduktion hur Esbo nya webb-sidor kommer att utformas på finska, svenska och engelska. En första testversion kommer i januari och några medlemmar i rådet kommer att se på sidorna och komma med utlåtande. Jag anmälde mig att vara med, för jag vill se hur sidorna är skrivna på svenska. Här får jag nog ta språkmässig hjälp från medlemmar inom ESP. Esbo äldreråd samarbetar även med råden i Helsingfors, Grankulla och Vanda. Nu har vi haft mycket kontakt om seniorrabatten på biljetterna till bussar, tåg, spårvagnar och metro. Vi önskar rabatt på biljetterna hela dygnet. Nu har vi fått rabatt bara mellan kl 9 och 14. På mötet i november hade jag även möjlighet att fråga om när färdtjänsten startar för tio kommuner i Västnyland. Det verkar som att starten sker först i januari -februari. Äldrerådet brukar årligen ordna en stor seniorfest för 600 personer i vårt Kulturhus i oktober. Det är mest seniorer som uppträder med olika program. Vår pensionärskör Furorna brukar uppträda, ibland tillsammans med andra körer. Vi publicerar då även vem som är utsedd till årets pensionär i Esbo. Året 2019 var det Benita Åkerblom. Coronapandemin medförde att festen för år 2020 blev inhiberad. Genom att ESP är en stor förening har vi fått utse en person till det intressanta uppdraget i äldrerådet med 14 medlemmar.

Hybridträffar lösning i Olars Att träffas fysiskt eller på distans – eller både och? Olars pensionärer kör hybridmöten och lär sig mer efter hand. Då vi i mitten av mars 2020 fick höra att Olars pensionärers klubblokal Silvermånen stängs för utomstående till slutet av maj, blev vi chockerade. Var skall vi nu träffas? Vad kan vi göra? Hur länge håller det här på? SPF:s it-stöd började vid den här tiden utvärdera olika möjligheter för att ordna möten på distans, och i april skaffades en antal Zoom-licenser som delades ut till föreningar och klubbar för att ordna distansmöten. Under vårens lopp höll vi några klubbträffar på Zoom. Då höstsäsongen nalkades var situationen ännu oklar, men i början av oktober kunde vi hålla vår första fysiska höstträff på en lunchrestaurang. Utrymmet var tillräckligt stort för att man tryggt kunde ordna en klubbträff för 20 deltagare med beaktande av alla säkerhetsföreskrifter. Där finns också up-to-date teknisk utrustning och videoprojektor. Vi kom då på tanken att samtidigt hålla en fysisk träff och ett möte på distans. På det sättet gör man det möjligt för flera medlemmar att delta: både de som inte kan eller inte

Johan Stigzelius och Bo Andergård är fysiska deltagarna i mötet. På duken syns distansdeltagare.

vill delta på distans och de som av olika orsaker föredrar att delta på distans. Samtidigt bidrar det till att hålla den fysiska träffens deltagarantal i styr. Hybridmöten ställer vissa krav på de tekniska lösningarna, men man klarar sig med relativt enkla metoder. Mininiminivån av teknik i lokalen är en videoprojektor och en dator, helst med separat webbka-

mera på kamerastativ och extern högtalare. Datorn används för både distansmötet och föredragsbilder. Man får prova sig fram med den utrustning och det utrymme man har. För att hybridmötet ska kännas rätt för deltagarna är det väsentligt att: • distansdeltagarna syns för de fysiska deltagarna.

Gustav Båsk

•distansdeltagarna ser deltagarna i lokalen. •alla deltagare kan begära ordet lika lätt, vare sig de är online eller i lokalen. •bra ljud hörs online från inlägg och kommentarer som görs i lokalen. Hybridmöten är ett seriöst alternativ för den fortsatta mötesverksamheten under coronapandemin. Caj Kortman ESP Olars pensionärer

Lagandan stark bland Boccia-entusiasterna

Gustav Båsk Medlem i Esbo äldreråd

Det här numret av God Tid delas ut extra till dryga 1 000 seniorer i Esbo. God Tid ges ut av Svenska pensionärsförbundet och är en medlemsförmån. Dubletter kan förekomma på vissa adresser. Adresskälla: Befolkningsdatasystemet/ Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Personuppgifter har inte lämnats till avsändaren av detta brev.

10/2020

Aila Enlund och Stig Ahlgren är med bland de flitiga bocciaspelarna i Dalsviks bollhall. Håkan Nyman

◗ Cirka hundra spelsugna och morgonpigga pensionärer från Esbo och Grankulla samlas i Esbo i Dalsviks bollhall varje torsdag på hösten och våren för att spela boccia. Spelet har spelats i detta sällskap i snart 40 år. De äldsta spelarna är runt nittio och de yngsta har just blivit pensionerade. Alla hänger bra med och har roligt tillsammans. Vi spelar i stadsdelsvisa tremannalag. Vi är sporten och lagen sannerligen trogna. När man en gång har börjat och bildat ett lag brukar lagen hålla ihop i boccian så länge humöret och benen bär. Stunden i Dalsviks bollhall är inte bara ljusglimten på dagen då man kommer in i den ljusa hallen och spelet, utan två timmar tillsammans förgyller ofta hela veckan, som vi brukar säga tills vi nästa gång träffas. Under våren och hösten spelas en turnering mellan lagen, cirka 30 stycken. Vi brukar sammanstråla 10–13 gånger per säsong beroende på hur många lag som ställer upp. Vi är sammanlagt 100– 120 spelare.

Spelet är både intressant och spännande och man blir lätt biten av spelflugan. Förutom som tävlingsgren är boccia ett helt vanligt fritidsnöje. Alla är välkomna som lag eller enskilda spelare. Alla får spela i vår turnering. Det behövs alltid någon reserv som kan ställa upp för någon frånvarande i något lag eller så gör vi lag av reserverna som fullvärdigt kan delta i dagens spel. Vi spelar varje torsdag kl 9–11. Man behöver endast gott humör och bekväma kläder samt innetossor. Under den pågående coronapandemin spelar vi med munskydd och hanterar bollarna med handskar. Vi tvättar också händerna noga före och efter spelet och använder handsprit vid behov. Vi håller också lämpligt avstånd då vi umgås. Vi följer myndigheternas krav och låter bli att spela om det rekommenderas. Kom gärna och prova. Nya och gamla spelare är hjärtligt välkomna! Ring gärna upp Håkan Nyman, 040 839 2582, om du har frågor.

GOD TID | ESBO

10/2020

ANNONS

Säkrare vardag med hjälp av nätapoteket Nu är det möjligt att köpa sina mediciner på Hagalundapotekets nätapotek och få dem hemkörda med 15 km radie från apoteket. Nätapoteken har blivit allt mer populärt. I och med Coronan har allt fler börjat handha sina vardagliga ärenden via internet. På Hagalund apotek sker försäljningen av mediciner användarvänligt och säkert via nätapoteket. - Vi har ett intressant arbete. Vi har ett nätapotek för apoteks tjänsterna som underlättar handlandet av mediciner på nätet. Slutkunden kan även få varorna hem transporterade, säger apotekaren och ordförande för Apotekar förbundet, Risto Kanerva.

Underlättar mångas vardag - Med hjälp av tjänsten underlättas flere anhörigas och tex egen vårdares vardag, säger apotekare Kanerva. E-handeln möjliggör en snabbare

avhämtning av medicinerna och beställningen kan göras i förväg. Nätapoteket erbjuder två olika möjligheter till hemtransport, normal eller snabb transport. Snabbtransporten garanterar medicinernas ankomst inom fyra timmar. Normal transport kostar 5,95 euro och snabb transport 9,95 euro. - Om man är svårt sjuk eller har svåra förkylnings symtom, vill man inte vänta på sina mediciner onödigt, anmärker Kanerva

15 kilometers radie Hemtransporten kan man beställa från Hagalund apotek med 15 km radie. Området täcker från Sökö till Degerö, från Västra Esbo till Östra Helsingfors. - 15 km låter kanske som ett kort avstånd, men täcker en förvånande stor

del av Helsingfors, berättar Kanerva. Till apotekets tjänster hör också en kontroll av medicineringen tillsammans med patientens egen läkare. Denna tjänst kontrollerar att patientens alla mediciner passar ihop. Tjänsten är bra då patienten har flera medicineringar samtidigt eller kan komma ifråga när recepten är skrivna av flera olika läkare utan samråd. För att underlätta vardagen erbjuder apoteket även en tjänst där medicinerna är dosförpackade. Medicinerna är maskinellt dosförpackade och dubbelkontrollerade med hjälp av fotografering. Dospåsarna är utmärkta med patientens namn och födelsetid, samt tidpunkten när medicinen skall tas. På detta sätt kan vi garantera att de rätta medicinerna är tagna vid rätt tidpunkt.

ANJA doserar läkemedlen tryggt Anja är en maskinell dosdispenseringstjänst för läkemedel som apoteken erbjuder personer som tar mediciner regelbundet. I tjänsten expedierar apoteket kundens tabletter och kapslar förpackade i påsar med engångsdoser, som räcker för två veckor i taget.

NYTTAN MED ANJA

• Påsarna visar vilken dag och tid du ska ta läkemedlet • Påsarna är lättanvända och behändiga att ta med sig • Du betalar endast för de läkemedel du behöver – inte för hela läkemedelsförpackningar • Mer hygieniskt, effektivt och felfritt än att dosera läkemedlen för hand.

Läs mer om Anja

anja.fi

GOD TID | ESBO

10/2020

Körsången har inte tystnat trots coronan. Furorna övar utomhus och sjunger i munskydd vid amfiteatern i Hagalund. Benita Bärlund

På Café Mellsten njuter fr v Inga Bäckström, Solveig Herlin, Ulla Sandström och Marina Calander av trevlig samvaro. Benita Bärlund

Furorna välkomnar nya sångare

Kultur och golf hos ”Gäddorna”

◗ Med 25 år på nacken upplever Furorna som alla andra körer stora förändringar i sin körverksamhet detta år. Många konserter och resor har fått skjutas framåt till nästa år, men körsången har inte tystnat för den skull. Under våren övade vi hemma tack vare ljudfiler som gjorts tillgängliga för koristerna.

◗ Vår klubbverksamhet under coronatiden har varit aktiv, men har tagit nya former. Normalt har vi samlats varannan vecka i Gäddviks servicecentral, men nu under Coronatiden har klubbverksamheten flyttats till Haukisali i Gäddvik. Förutom klubbverksamheten som innefattat föredrag om nyt-

Under den varma årstiden övade vi utomhus och under hösten inomhus i mindre grupper visserligen försedda med ansiktsmasker. Den traditionella julkonsterten i Olars kyrka var planerad för liten publikmängdmen fick ställas in. Furorna ser fram emot sin vårkonsert i april nästa år, mot en länge efterlängtad

Sundsvallresa i maj och mot ett höstläger i Hangö och en julkonsert med den finska seniorkören Ruusut ja Ritarit i december. Positivt är att Coronatiden har möjliggjort mera tid för inövning av stamrepertoar från vårt Stamkörshäfte! Nya sångare med körerfarenhet är välkomna! Vår hemsida är furorna.fi.

tig motion, appar i våra telefoner, hörselproblem har vi gått på operaföreställningar på Finnkino, njutit av konstutställningar, deltagit i sommar- och höstcafe, åkt på kryssning i Esbo skärgård med mera. Vi har startat en golfsektion och spelat klubbens första golftävling. Under vinterhalvåret kommer golfen att fylla en viktig social

funktion i form av inomhusträningar med och utan vägledning av golflärare. Klubbens verksamhet planeras bli livlig också nästa år med intressanta föredrag, allsång, utfärder och resor och dylikt. Kom gärna med i vår verksamhet. Läs mer på esbo-gaddvikmattby.spfpension.fi.

JORVIN APTEEKKI JORVS APOTEK

Öppet alla dagar till kl 24 Fråga efter gratis hemleverans för riskgrupper i Esbo och Grankulla

Esbo sjukhus, Jorvs sjukhusområde Karvasbackavägen 6

- www.jorvinapteekki.fi - 050 541 2378

mån-fre 8-24

lör-sön 12-24

GOD TID | ESBO

10/2020

Sedan i somras gör Hagalundsklubben promenader i lokala omgivningar. Efter promenaden är det dags för kaffe. Anja-Bi Pulkkinen

Roligare att göra saker i grupp än för sig själv, tycker vattengymparna. Följer man instruktioner känns det tryggt men samvaron i omklädningsrummet måste man avstå ifrån.

Promenader i ur och skur

Effektivt och roligt i vattnet

◗ Under en promenad kan man lufta både lungor och tankar. Vi hade redan före coronan haft sommarträffar på ett kafé och i somras beslöt vi kombinera kaféet med en promenad. Från första veckan i juni har vi promenerat varenda onsdag, trotsat väder och vind, och det ska vi fortsätta med, även om vi en dag åter har möjlighet att träf-

◗ En grupp seniorer samlas varje fredag eftermiddag i Esbo centrums simhall för 45 minuters träning. I terapibassängen är vattnet drygt 30 grader varmt och en erfaren och duktig lärare gör upp mycket omväxlande program. Vattengymnastik är ett skönt och roligt alternativ till traditionell gymnastik. För seniorer är vatten-

fas på möten under normala förhållanden. Då kan vi promenera de övriga onsdagarna däremellan. Vi har varit snälla mot dem som inte orkat gå så snabbt och har anpassat både takten och rutten efter dem som rör sig med käpp eller rollator. Vi håller reda på varandra och många intressanta privata samtal har förts, man

lär känna varandra riktigt bra. En del har bott nästan hela sitt liv i Hagalund och har kunnat berätta mycket om olika byggnader och invånare. Att ha sällskap är kanske det allra viktigaste, att promenera helt ensam är ganska trist i längden. Anja-Bi Pulkkinen Hagalund pensionärsklubb

gymnastik särskilt lämpligt då man vill kunna träna och vara fysiskt aktiv utan att för den skull slita onödigt mycket på kroppen. Deltagare tycker att det bästa med vattengymnastiken är att det både är effektiv träning för hela kroppen och på samma gång skönt och avkopplande. En kommentar av en deltagare i vattengymnastik:

Det är ju roligare att träna i grupp i stället för att träna för sig själv. Dessutom måste man ha en annan drivkraft om man ska göra saker ensam, här har man gruppen som hjälper till att det faktiskt blir något!” Om du är intresserad är du välkommen med! Gun-Britt Lindqvist Kyrkoby pensionärsklubb

Bekanta dig med vårens program i helhet på vår hemsida! lördag 27.3 kl. 14 Teater Josefina: P’titet moi och Piaf

”Varför Piaf? Varför p´tite moi? Lilla jag? Sånger på franska och svenska – en musikalisk föreställning med personligt tilltal. Allvar, drama och lättsamt i en skön blandning.” Medverkande: Johanna Ringbom och Iiro Salmi Biljetter 15 € (inkl. serviceavgiften) lippu.fi

söndag 14.3 och 13.6 kl. 15 Säg det i toner

De traditionella allsångskvällarna har omvandlats till stunder där berättelserna bakom sångerna, musiken samt gästerna får huvudrollen. Gästande artister med anknytning till varierande tema. Ledare är Benny Törnroos. Fritt inträde men biljetter bör reserveras från lippu.fi (serv. avgift 1,50€)

lördag 24.4 kl. 16.30 Esbo Arbis Theatre group: The Importance of Being Earnest

Esbo Arbis Theatre Group stages a classic British comedy, now with a modern twist. Fritt inträde men biljetter bör reserveras från lippu.fi (serv. avgift 1,50€)

Vindängensalen

Vindgränden 6, 02100 Esbo esbo.fi/vindangen * facebook.com/vindagenkultur tel. 050-4303956

Förändringar kan förekomma.

Är du intresserad av språk, musik, idrott, matlagning, hantverk eller dylikt? Vi erbjuder kurser för dig som vill lära dig något nytt. Bekanta dig med vårens kursutbud på Ilmonet.fi och anmäl dig! Esbo Arbis – något för en aktiv vardag och något för dig! esbo.fi/arbis * facebook.com/esboarbis * ilmonet.fi

GOD TID | ESBO

Fridfull Jul och Gott Nytt År!

Fakta Esbo ʶ Invånarantal: 289 731, Finlands näststörsta stad. ʶ Stadscentrum: Esbo centrum, Esboviken, Alberga, Mattby, Hagalund ʶ Modersmål: finska 75,1, svenska 6,9, övriga 18,0 procent.

ESBO SVENSKA PENSIONÄRER rf

Istället för julkort, får jag med tidningen God Tid sända Er, Mina vänner i olika klubbar en Julhälsning: Jag önskar Er en riktigt God och Skön Julhelg och hoppas på bättre kommande år, då vi kan träffas, då vi så önskar. Ett varmt tack till Er, som skickat mig vänliga hälsningar och gratulationer ang. den 6.12.2020 Ritva Johansson, Dalsvik pensionärsklubb och Esbo Kyrkoby pensionärsklubb

Välkommen till Tunaberg! På vårt seniorhem kan du bo bekvämt och bekymmersfritt med eller utan skräddarsydd service just för dig. Vi har även fräscht möblerade hyresbostäder för kortvarigt boende samt ett mysigt gästrum om dina vänner vill övernatta. Karins kök tillreder läcker husmanskost och vill du unna dig ett glas vin eller en konjak till kaffet så går det bra. Vår härliga personal är proffsig och vi talar alla svenska. För visning och info ring vår verksamhetsledare Annika von Schantz, tel 040 537 0376. Framnäsängen 4, Esbo. www.winbergs.fi

God Jul och Gott Nytt År!

God Jul och Gott Nytt År! Esbo svenska pensionärer r.f. Alberga pensionärsklubb Dalsvik pensionärsklubb Esbovikens pensionärsklubb Gäddvik-Mattby pensionärsklubb Hagalund pensionärsklubb Esbo Kyrkoby pensionärsklubb Köklax pensionärsklubb Olars pensionärer

10/2020

Bembölemus fäller stadshus Alla pensionärer som klarat folkskolan känner bembölingarna. Zacharias Topelius slog i Boken om vårt land fast att Bemböle finns i Esbo. Det märkliga är att bembölingarna spritts över hela Finland, ja hela världen verkar det som. De har också en liten tass med då Esbos stadshus rivs.

Bembölingarna fanns åtminstone på 1200-talet, då svenskarna kom till Nyland. Egentligen fanns de här redan på 800-talet, då vikingarna kunde segla hit upp. De talade samma språk som urinvånarna står det i urkunderna. Egentligen är bembölingarna inte alls stolliga, tvärtom, de är kloka. Allt Från 1923 finns bembölingarnas intelligenscentrum i skolan som kallas Bemböle Unisedan Stora landsvägen mellan Åbo versitet. Byggnaden var, näst kyrkan, Esbos största hus ända fram till 1950-talet. Arkitekt och Viborg (Kungsvägen) blev till på var Johan Sigfrid Sirén, som också ritade riksdagshuset. Det binder för alltid bembölingar och riksdagsmän samman. 1200-talet har Bemböle varit en knutpunkt, där vägar nästan från alla världens hörn möttes. Gästgiverier startades tidigt där resande kunde övernatta, få sina åkdon reparerade och hästar skodda. Därav en hästsko i Esbos vapen. Gästgiverierna var rena nyhetsbyråer. Här utbyttes nyheter från hela världen. Invånarna blev därmed före sin tid. Avundsjuka gjorde att folk i grannbyarna gjorde narr av dem. Så tror bembölingarna själva. Men visst dabbade de sig ibland. De kunde till exempel riva friska byggnader för ros skull, så gör de fortfarande. En gång rev de sin kyrka för att se hur det ser ut då takåsen faller. De tyckte att det var ett fint skådespel. Sedan ville de se när hela taket och väggarna föll. Därför finns det ingen kyrka i Bemböle. Ett gång rev de ett hus för att få in ljus Alla ruiner efter Bemböle kvarnar från 1500-talet har staden med tidens tand ännu inte i stugan. Drängen Matti från Esbo gård fått omkull. Men inte långt ifrån. Här har bembölingarna genom sekler suttit och berätkom förbi och uppmanade bemböling- tat historier medan de väntat på sin tur. arna att göra hål i väggen så att ljuset kunde flöda in. Han sade ingenting om fönsterglas, som Esbo gård hade redan ville ta sig uppåt. Översättaren gav ifrån som slutligen avgjorde var att hon hade på 1500-talet. Och faktiskt. Ju mer man sig ett hiskeligt skrik och hoppade upp sett en skogsmus i huset. De som var med då huset 1971 invigförstorade hålet desto ljusare blev det i på stolen, som kvinnor gör då de ser en ynklig mus. Det var inget emot hur för- des av president Kekkonen trodde att stugan. Till slut rasade stugan. Då kom man på en annan idé. En skräckt musen blev. Dess lilla hjärta slu- musen kom in då dörrarna länge stod på vid gavel. De gamla och kloka mensäck öppnades i solljuset. Sedan knöts tade slå och den föll död till golvet. Följande dag satte övertranslator Erik ade att det var samma mus som ett par den hastigt ihop och bars in i huset där den öppnades och hela huset fylldes av Stenmark musen i en påse och gav det år tidigare kastats i stadshusgropen men åt vaktmästare Lindström med uppma- som nu var en änglamus, ett helgon. ljus, sägs det. ningen att det skulle begravas i ett tio Den hade återuppstått. Då den känFröjd att se sitt stadshus rasa meter djupt och nästan 100 meter långt de doften av champagne och ostbollar De nya bembölingarna, som från hela spränghål i urberget, där Finlands ståtli- tyckte den helt rätt att den hade rätt att delta i festen. Hon var ju den enda, förlandet flyttat hit för att tälja guld har gaste stadshus höll på att resa sig. utom gårdskarlen uppe i fjärde våningtagit över politiken i Esbo. Nu ska de få en, som hade hembygdsrätt i huset. fröjdas över att se sitt stadshus falla ner Musen blev ett helgon 40 år senare tyckte stadsdirektören och Liksom personalen trivdes den bra i en jättegrop. Det förra kommunalhuset från andra från landsbygden inflyttade och i huset och stannade där. I alla 40 år 30-talet står fortfarande vackert kvar cir- oäkta bembölingar att stadshuset var sprang den omkring och hälsade på ka 300 meter västerut från stadshuset. fult och ovärdigt Finlands bästa skatte- tjänstemännen. Ingen, utom husets sisSent en kväll satt en translator på övertid betalare. Esbo skulle ha ett hus med guld ta chef, ville döda en änglamus. Från Bemböle kom ett klokt förslag: för att översätta kommunens budgetför- och glitter. Problemet var hur man skulle få de byt ut hästskon i Esbos vapen mot en slag. Hon var ensam i det vita stenhuset. Bara den gamla skrivmaskinens knatter gamla bångstyrda bembölingarna att gråtande mus med gloria i stället för lyda. Stadsdirektörskan kom med en nuvarande kronan, på huvudet. störde tystnaden. Ulf Johansson Plötsligt märkte hon att något rör- massa klagomål på huset, alla tagna ur Bemböling de sig vid kjolfållen. Ett litet skogsmöss luften, för att få sin vilja igenom. Det

GOD TID

10/2020

ANNONS

”Vad har du gjort med ditt hår...? Det ser så fluffigt och snyggt ut!” mycket tunnare. Gissa hur förskräckt jag blev när jag en dag upptäckte att jag nästan hade fått en skallig fläck i bakhuvudet. Det är inte precis kvinnligt eller något som kvinnor brukar få, så jag blev riktigt rädd, berättar Eva.

Evas hår som det såg ut innan hon började med Siff. Det var verkligen inte roligt minns hon. Men tack vare Siff känner jag lättnad när jag ser fotot nu.

”Du har fått fylligt hår igen!”

Mening kom från en överraskad väninna när hon träffade Eva Stenström som under tre månader hade provat den nyutvecklade naturtabletten Siff Hair Grow som ger håret näringsämnen inifrån. 62-åriga Eva Stenström är glad och pigg när man träffar henne i det mysiga atriumhuset i Tyresö utanför Stockholm. Men går man tillbaka i tiden var håret inte lika fylligt och le-

endet inte fullt så strålande. - Jag har alltid haft ett tjockt och snyggt hår när jag var yngre, men efter övergångsåldern började jag förlora en massa hår. Det blev faktisk väldigt

Handlingskraftig väninna Det första Eva gjorde var att prata med en god väninna. Väninnan föreslog att Eva skulle prova Siff Hair Grow från hälsokostföretaget Wellvita där hon själv var en nöjd kund. - Min väninna var säker på att det var det som behövdes. Hon tog helt resolut ett foto av hur mitt hår såg ut för att jag skulle ha något att jämföra med. ’Det här kommer att fixa sig’ sa hon övertygande till mig. Eva Stenström gav Siff Hair Grow en chans och beställde tabletterna. Det har hon inte ångrat en sekund. - Håret är fylligt nu. Det tog 3-4 månader, men det var jag beredd på, det tar ju tid för nytt hår att växa ut, så jag hade tålamod och nu känner jag stor skillnad. Håret sitter bättre och en av mina vuxna döttrar har till och med lagt märke till att även mina ögonfransar har blivit fylligare. Det är ren bonus, ler Eva. Eva är en aktiv kvinna med många järn i elden. Hon arbetar inom den offentliga sektorn, dansar, går långa promenader i skogen runt Tyresö och har ofta väninnor och döttrarna på besök på 'en fika och en pratstund', som hon säger. - Jag har inte tid att bekymra mig om att håret ska bli tunt och stripigt igen, så det är tur jag har mina Sifftabletter, avslutar hon med ett stort leende.

Övermätt känsla och gaser i magen?

Kvinnors håravfall...

Fastnar det mer och mer hår i din hårborste? Har benan blivit bredare och tydligare trots att du känner dig för ung för att tappa håret redan nu? Då är du långtifrån ensam. En brittisk undersökning från 2015 visar nämligen att var femte kvinna över 25 år tappar hår. Långt de flesta är mellan 54 och 64 år, men var åttonde kvinna är under 35 år. Hårdbantning, processad mat, stylingprodukter, graviditet och stress kan vara några av orsakerna.

Siff Hair Grow

Ingen bindningstid eller förskotts betalning!

Beställ Siff Hair Grow som abonnemang. så får du den första förpackningen för halva priset!

Det är viktigt med en allsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil.

Nu 15,95€ +fraktkostnad 4,95€

2 månaders förbrukning

RING: 09 615 00 516 mån–tors 8–16, fre 8–14.30

ONLINE: www.wellvita.fi

REKOMMENDERAS TILL Perioder med minskat hårväxt där håret blir tunnare. I samband med övergångsåldern där hårväxten kan påverkas av hormonella förändringar. När du önskar att ge extra näringsämnen till din hårväxt.

GÅNGER LINDRING FÖR MAGEN

De extrakt av maskros och kronärtskocka som ingår i Macoform effektiverar matsmältningen. Du kan få lindring för bland annat följande obehag:

1. BALLONG MAGE

2. ÖVERMATT KÄNSLA

3. LÅNGSAM MATSMÄLTNING

4. GASBESVÄR I TARMEN

Ett välfungerande matsmältningssystem påverkar hela kroppens allmänna välbefinnande. Både män och kvinnor kan uppleva att uppsvälld mage är ett kosmetiskt bekymmer. Ingredienserna i Macoform effektivserar matsmältningen och hjälper till att sänka fettvärdena i blodet. Magen är ömtålig och vi tar inte nödvändigtvis hand om den på bästa sätt. Många faktorer inverkar på magen och matsmältningen, till exempel stress, fet mat, bristande motion samt ett överdrivet intag av socker, sötsaker eller alkohol. Det är alltså inte så konstigt att matsmältningen ibland behöver stöd. Vad beror störningar i matsmältningen på? Om vi följer tallriksmodellen så mår magen bra. Men ofta är vi inte snälla mot den. Alla drabbas av magbesvär ibland: vi känner obehag efter måltider, matsmältningen fungerar långsamt eller magen blir som en boll. Orsaken är ofta att tarmen arbetar

för långsamt och att toalettbesöken är färre än de borde. Långvariga magbesvär kan börja inverka negativt på tillvaron. När avföringen transporteras för långsamt samlas den i tjocktarmen, vilket aktiverar en jäsningsprocess där olika gaser bildas, vilket i sin tur får magen att svälla upp. Obehag som beror på dålig matsmältning förvärras vanligtvis efter måltider. Ju fetare mat du äter, desto långsammare fungerar matsmältningen. Detta kan bli en obehaglig spiral, och måltider som du borde njuta av blir istället roten till det onda. Socker, vitt bröd, bakelser, potatis och ris är snabba kolhydrater. De fungerar som bränsle för jäsningsprocesserna

i tarmen och kan öka obehaget och gasbildningen. Fiberhaltig mat håller däremot matsmältningen i balans. Främja normal matsmältning Magen kan behöva stöd särskilt med att bryta ner fett från födan, eftersom fettet gör att födan transporteras långsammare genom matsmältningssystemet. Macoform innehåller fiberhaltig kronärtskocka som stöder matsmältningen och främjar normal leverfunktion och bidra till att sänka fettvärdena i blodet. Maskrosen åter stöder mag-tarmkanalens funktion och bidrar till att upprätthålla pH-balansen och magens normala funktion. Hela kroppen tackar när magen mår bra!

Beställ till halva priset! BESTÄLL MACOFORM SOM ABONNEMANG, SÅ FÅR DU FÖRSTA FÖRPACKNINGEN TILL HALVA PRISET!

Just nu endast

14,95€

+fraktkostnad 4,95€ (60 tabletter)

RING: 09 615 00 516 Mån–tors 8–16, fre 8–14.30 Webb: www.wellvita.fi

Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

GOD TID | RESOR

24 Beställningstrafik

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Res med SPF Österbotten Nytt datum! Tervis Spa 20–26.3.2021

Nytt!

(

verade Nyreno um dubbelr

Vintererbjudande i Härmä Spa 149 €/2 dygn/pers. Inkvartering i dubbelrum, 2 x frukostbuffé, 2 x lunch eller middag från buffébord, fri tillgång till spabadet och gymmet samt inträde till dansrestaurang. Gäller 28.12.2020 - 28.2.2021. OBS! Begränsat antal gäster. Hos oss kan du fira en trygg semester.

HÄRMÄ SPA

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

10/2020

Följ med på vår populära hälso- och rekreationsresa och bo på trevliga Tervis i Pärnu. Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro. Svensktalande lokalguide, läkare, buss med under hela resan. Pris per vuxen i dubbelrum 430€, enkelrumstillägg 90€.

Tillägg för helpension 50€. De som bor i södra Finland kan ansluta i Helsingfors. I priset ingår: Buss, färja, logi, 15 behandlingar, läkarbesök, badanläggning, bastur och gym, halvpension, guidad stadsrundtur och extra shoppingtur enligt önskemål. Researrangör: Lindell Travel

Berlin – den kluvna staden 3–7.5.2021 Vi fortsätter vår serie med storstäder i Europa och gör en vårresa till Berlin. Pris: från Vasa 1 100€ per person i dubbelrum, från Helsingfors 1 015€ per person i dubbelrum. Tillägg för enkelrum 140€. I priset ingår: Finnairs reguljärflyg Vasa/Helsingfors–Berlin t/r, 4 nätter på 4-stjärnigt hotell, 4 frukost, 1 lunch, 4 middag, inträde till Haus am Checkpoint Charlie (Mauermuseum), slottet Cecilienhof, busstransfer enligt programmet, lokalguide Anny Solveig Larsens tjänster i 5 dagar.

Anmälan före utgången av februari 2021. Researrangör: Lindell Travel

Mera info: Håkan Wikberg 050 313 8158 Patrick Ragnäs 040 574 8919 Boka via österbotten.spfpension.fi/resor eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar.

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

Annonsera i GOD TID nästa nummer 29.1.2021 Tema: Mat och resor Kontakta: cjcenter@petalax.fi, Ingegerd Hydén 050 376 5518

GOD TID

10/2020

It-biten: Läs godnattsagor och fira jul via videosamtal Julen är här igen, det har varit ett år som inget annat. På många sätt har tekniken fått göra stormsteg in i våra egna liv och stormsteg i samhällets utveckling. Allt från möjligheterna att göra matuppköp på nätet, till forskare som samarbetar runt hela världen för att skapa ett nytt vaccin och tusentals om inte miljontals människor som över en natt flyttade kontorsjobbet in i vardagsrummet. Ur arbetssynvinkel har det plötsligt blivit vardag att så gott som all kommunikation sköts via datorer och samtal över nätet. Det är också helt förståeligt att barn skriker eller en hund skäller i bakgrunden. Kontorslandskapen har bytts ut mot köksbord eller temporära skrivbord i sovrummen. Det har varit en stor utmaning för oss alla att hitta nya lösningar och att anpassa oss. Fast det kan kännas tungt och jobbigt att förstå sig på datorer, telefoner och pekplattor, så har de också hämtat mycket gott med sig. En granne till mig har bokat en kväll i veckan för att på distans pyssla med sina barnbarn. En familj i bekantskapskretsen har en kväll då morföräldrarna berättar kvällssaga via Whatsapp-samtal med fyraåringen. Många släktingar och bekanta som man kanske annars bara träffat en eller två gånger i året har nu fått nya chanser att hålla kontakt mycket oftare. Det är inte ett alternativ att packa familjen i bilen för en veckas resa till släktingar långt bort, utan i stället har kontakten blivit oftare men på distans. Det är alltså dags för oss att ändra på tanken om vad ett telefonsamtal är. Samtalet kan få en helt annan innebörd och nytta då det relativt enkelt går att få

video med i samtalet och kostnadsmässigt spelar det ingen roll om samtalet är en minut eller en timme. Varför inte lösa ett korsord tillsammans med en bekant via videosamtal? Eller dela ett gemensamt intresse med barn eller barnbarn? Det kan vara en sångstund, pyssel, läsa saga eller kanske rent av laga mat tillsammans, på var sitt håll? Vad behöver man då? I bästa fall räcker det med en smarttelefon, pekplatta eller bärbar dator. De har alla inbyggd kamera och högtalare. Med telefonen är det ganska enkel att göra videosamtal, men ibland kan skärmen kännas lite liten och det är svårt att se bilden ordentligt. Då kan en dator eller pekplatta vara bättre. Sedan behöver båda samtalsparter ha samma program för att få kontakt. Whatsapp fungerar egentligen mellan alla telefoner, men fungerar inte så bra för dator eller pekplatta. I dag är Whatsapp en av de mest populära chattprogrammen i Finland, chattar gör man alltså då man skriver meddelanden till varandra. Men Whatsapp stöder också videosamtal mellan två personer eller mindre grupper. Whatsapp fungerar både på Apple- och androidtelefoner, men kräver att man registrerar sig med telefonnummer.

Apple har ett eget system för videosamtal, FaceTime, som fungerar mellan alla Apples produkter. Men FaceTime går inte att använda mellan android och Apple, så där måste man först komma överens och kolla vad den andra har. Android har också motsvarande videosamtalsmöjlighet mellan android- apparater. Programmet Zoom har blivit väldigt populärt under det gångna året, både för stora gruppsamtal och för individuella samtal. Zoom är lätt att komma igång med och du kan ringa mellan vilka apparater som helst. Zoom fungerar på både telefon, pekplatta och datorer. Så som för Whatsapp måste du ändå först installera det för att kontakta andra. Kom också ihåg att då du håller ett videosamtal, tänk på bakgrundsljuden. Håll inte en prasslande godispåse bredvid skärmen, eller låt bli att röra om i kaffekoppen samtidigt. Mikrofonen har svårt att urskilja vad som är viktigt och mindre viktigt ljud. Jag önskar er alla en fröjdefull jul och ett Gott Nytt År! Håll kontakt med varandra, slå en signal till en gammal vän eller ditt barnbarn. Vi blir alla så glada av ett samtal, ett vanligt eller per video!

Eric Jansson frilansskribent

Har du utsatts för brott?

Rätta svaren i frågekampen

◗ Har du upplevt rättsliga problem i vardagen? Ett nytt forskningsprojekt inom bland annat Helsingfors universitet, Institutet för kriminologi och rättspolitik, och Institutet för välfärdsrätt vid Östra Finlands universitet söker berättelser från personer som är 65 år fyllda eller äldre. Har dina rättigheter blivit kränkta till exempel inom socialoch hälsovården eller i olika familje- och arvsrättsliga frågor, eller på grund av coronapandemin? Har någon bestämt över dina saker utan att fråga dig? Har du blivit utsatt för våld, blivit utnyttjad eller varit ett offer för något annat brott? Har du upplevt problem gällande köp av varor och tjänster, eller med frågor som berör ditt boende? Har du sökt om

1. Berlin 2. 40 år 3. Åbo 4. Corona 5. O helga natt 6. En för alla, alla för en! 7. Mary Poppins 8. Storkorset av Finlands Lejons orden 9. Villa Mairea 10. Feliz Navidad 11. KaDeWe 12. Saxofonen 13. Mississippi 14. 24 december 15. Ambulans 16. Panda 17. 1940-talet (1945) 18. Den svenska som talas i vissa invandrartäta områden i Sverige 19. Basilika 20. Vallmo (Unikko)

råd eller hjälp med de här problemen? Varifrån i så fall? Om du har fått råd eller hjälp så berätta vilken person eller instans det är frågan om? Det är några frågor om vilka rättsliga problem äldre personer upplever som forskarna vill ha svar på. De uppmanar nu de som drabbats att skriva en fritt formulerad text där man berättar om problem som antingen man själv eller någon närstående äldre person har upplevt under de fem senaste åren. Skriv också om problemet är löst och hur det i så fall löstes. Texterna behandlas konfidentiellt. Forskarna önskar få texten senast i slutet av februari 2021. Mejla till oikeusongelmat@helsinki.fi eller skicka vanlig post till Kaijus

Ervasti, Institutet för kriminologi och rättspolitik, PB 24, 00014 Helsingfors universitet. En del av skribenterna kommer att intervjuas för att forskarna ska få en tydligare bild. Om du är intresserad av att delta i intervjun, meddela det i slutet av din text och inkludera dina kontaktuppgifter. Alla uppgifter behandlas konfidentiellt. I projektet deltar också samhällsvetenskapliga fakulteten vid Tammerfors universitet och Människorättscentret. ʶ Mer information: Kaijus Ervasti, docent, Helsingfors universitet, tfn. 050 340 1455 ʶ Anna Mäki-Petäjä-Leinonen, direktör för Institutet för välfärdsrätt, Östra Finlands universitet, anna.maki-petaja-leinonen@uef.fi

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

God Jul & Gott Nytt År

God vård på svenska

Bertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst. Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension i eget rum. Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin tfn 09-477 4720 eller carola.hultin@bertahemmet.com Besök vår hemsida www.bertahemmet.com

God Jul och Gott Nytt År!

Leschehemmet

Ett svenskspråkigt servicehem, i havsnära jugendmiljö, i södra Helsingfors

Hemmet erbjuder boende medlediga utbildad Leschehemmet har förtryggt tillfället några rum och svenskspråkig personal dygnet runt. Husets egna miljön är hemlik. Hemmet erbjuder tryggt boende med utbildad svenskspråkig dygnet kockar tillreder god mat. Vipersonal erbjuder även runt. sjukKosthållet förestås av en egenfysioterapi, matglad kock. skötartjänster, husläkare, frisör och Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, fotvård samt mångsidiga aktiviteter. För kortare fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. perioder intervallvård. För kortareerbjuds perioder erbjuds intervallvård. Kontakta föreståndare Kontakta föreståndareCarin Stenvall God Jul för mera mera information, 9970 för information,040-134 tfn 09 631 110, 040 582 8442 Och carin.stenvall@ leschehemmet.fi e-post: info@leschehemmet.org adress: Villagatan Villagatan3, 3,00150 00150Helsingfors Helsingfors Gott Nytt År! hemsida: www.leschehemmet.org hemsida: www.leschehemmet.fi

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

10/2020

Fira tjugondag Knut med Susann Sonntag Meningen var att Susann Sonntag tjugondag Knut 2021 skulle öppna en ny säsong för Danskväll på AV – efter coronan. Nu blev det inte så. Danskvällarna får vänta.

Susann Sonntag speglar hela sig och sin mångsidiga repertoar i showen Våga vara Susann.

Men Susann ska vi få uppleva i alla fall och det med besked då hon ”vågar vara Susann” i sin egen show! Konserten Våga vara Susann ges med begränsad publik på AV onsdagen den 13 januari klockan 19 och samtidigt kan alla och envar i sitt eget hem få uppleva sångfågeln och hennes musiker. Tjugondagsnöjet sänds via Samrådets och Svenska pensionärsförbundets webbsidor och och när det är dags klickar man in sig på länken där. – Showen är en skönsalig blandning av all slags musik jag har gjort under åren, säger Susann Sonntag. – Trots blandningen av allt från egna låtar, country, pop, schlager och folkligt till visor finns här en linje, nämligen ”att vara mig själv”. Bandet kring Susann Sonntag består av Teddy Granroth,

Uffe Enberg, Kenneth Sonntag och Stefan Möller plus mixaren Kristoffer Dahlström. Ensamma tillsammans När vi talas vid för GT-intervjun står Susann precis i beråd att ge ut en ny låt, Rearview Mirror, tillsammans med Marcus Lytts. Låten har kommit in på Yle Vegas spellista. Den blir utmanare på Vegatoppen där tidigare Susanns Våga våga har legat högt på listan. Våga våga är skriven för showen Våga vara Susann av Susann själv och Tomas Lundin, producerad av Sam Sonntag. – Jag har kunnat passa på att skriva musik och fundera på livet nu när bokningarna plötsligt blev borta efter den 12 mars, berättar Susann. – Till exempel tanken att vi alla är ensamma tillsammans födde Du är inte ensam, en sång i coronatid då vi ju alla längtar efter att världen öppnar sig, inte minst de äldre som är mest isolerade. Du hittar alla Susanns låtar på Spotify och Youtube. Susann Sonntag är bekymrad över att så många konstnärskollegor mer eller mindre mist sitt levebröd då ”keikkorna” försvunnit. Själv har hon lyckligtvs fullt upp som lära-

re vid medborgarinstitutet i Ingå. Hon har ett fyrtiotal elever i sång och pianospel och leder dessutom en kör som på hembygdsgården har gott om utrymme att sjunga. På AV och på nätet Konserten Våga vara Susann ges alltså på AV, Annegatan 26, onsdagen den 13 januari klockan 19.00. Då publiken måste begränsas behövs förhandsanmälan. Anmäl dig nu eller före den 8 januari till Majlis Kvist, mobil 040-7540550 eller e-post majliskvist35@gmail.com. De först anmälda får plats. Om du inte genast får plats så ange namn och telefonnummer,

om ökat antal skulle tillåtas i ett senare skede. Alla som vill vara med om konserten i sin hemmasoffa kopplar in spfpension.fi eller helsingfors. spfpension.fi på sin dator eller mobil och hittar där en länk till AV. Arrangör är Samrådet i SPF Helsingfors, som hoppas att alla dess egna Helsingforspensionärer och därtill många många fler runtom i landet får en god och glad kväll med Susann Sonntag och hennes showband. Maj-Britt Paro

ʶ Direktsänd konsert 13 januari kl 19.

Sampromenader fortsätter ◗ Samrådets gemensamma aktiviteter för Helsingforsseniorerna får tills vidare inskränka sig till fredagspromenaderna den andra och fjärde fredagen varje månad. Dans på AV, samsim på Allas och träffarna på Café Esplanad återkommer så snart coronarestriktionerna det medger. En ljuspunkt är Susann Sonntag-konserten på AV den 13 januari. Samrådets inhiberade oktoberseminarium blir, om det bara är

möjligt, ett aprilseminarium i stället. Och så får vi hoppas att Helsingforsdagen den 12 juni kan firas med en kryssning eller en utfärd av annat slag. Startplatsen för fredagspromenaderna meddelas i spalten Föreningar i måndagens Hbl, i fredagens evenemangskalender i radio Vega och på Samrådets hemsida helsingfors@spfpension.fi. Maj-Britt Paro

Umgås på svenska viktigt i Tammerfors SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENINGEN I TAMMERFORS

Vet vår förening egentligen vad medlemmarna önskar av verksamheten? Den frågan ställde sig styrelsen för Svenska pensionärsföreningen i Tammerfors i början av året. Eftersom den år 1973 grundade föreningen inte tidigare hade gjort någon systematisk kartläggning av medlemmarnas önskemål, beslöt man att göra en enkät, som skickades eller överräcktes personligen till alla registrerade medlemmar. – Mottagandet var positivt, och vi fick många goda synpunkter och förslag, berättar föreningens ordförande Helena Karves. Föreningen ordnar kaffeträffar med eller utan program i Svenska klubbens lokaliteter i centrum av Tammerfors. Dessutom ordnas varierande utflykter, teaterbesök, it-kurser med mera. Majoriteten av svararna ansåg att träffarnas tidpunkt och frekvens vara lämpliga, likaså mängden program. Även vanliga kaffeträffar utan program ansågs välkomna för det sociala umgängets skull. Speciellt beröm fick de traditionella jul- och vårluncherna, som ordnas på restaurang Finlaysons

Palats, tidigare tjänstebostad för Finlaysons högsta direktör. De senaste åren har lucia med tärnor och musikanter uppträtt på jullunchen. På frågan vad som anses bra i verksamheten framkom bland annat följande: att få prata svenska, socialt umgänge, intressant programutbud och luncherna. Organiseringen av träffarna och styrelsens aktivitet uppskattades även. På frågan om kritik svarade några att träffarna borde vara oftare, att det relativt låga medlemsantalet begränsar möjligheterna samt att alla program borde vara på svenska (vilket inte alltid är så lätt att ordna i Tammerfors). Medlemmarna föreslog även många teman på träffarna. De tre populäraste var historia, hälsofrågor och samhällsfrågor. Man önskade också teman som konst, litteratur, musik eller allsång, djur och natur, frågesport samt kost- och motionsrådgivning. Teknik, berömda personer och byggnader i hemstaden samt medlemmarnas egna berättelser om erfarenheter under ett långt liv nämndes också. Bland förslagen till utflyktsmål kan nämnas institutioner och företag i Birkaland, historiska indu-

Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors samlas årligen till en stämningsfull jullunch. Senaste år uppträdde Svenska samskolans Lucia jämte tärnor och musikanter.

striområden, museet för mekanisk musik i Varkaus, Vasa med sevärdheter, besök till museer och gamla herrgårdar samt Strömsövillan. Kontakter önskades med övriga svenskspråkiga föreningar på andra orter, finskspråkiga föreningar i Tammerfors med omnejd, Svenska samskolan, Svenska församlingen, Pohjola-Norden och universitetet. Intresse för privata hobbygrup-

per, som medlemmarna själva kan ordna och driva, finns för bland annat motion, bokklubb, museigrupp, välgörenhetskrets och diskussionsgrupp. Golf och spetsknyppling nämndes. Föreningen förmedlade de intresserades kontaktuppgifter till varann, så att de kan kontakta varandra och ordna aktiviteterna enligt egen önskan. Föreningen vill även via God Tid

tacka alla medlemmar som svarade på enkäten. – Vi fick många goda tips och synpunkter. Tyvärr har coronan försvårat verkställandet på många sätt, men vi gör vårt bästa och hoppas att så många som möjligt kan delta i verksamheten med beaktande av rekommenderad försiktighet, önskar Helena Karves. Lily Lilja

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

10/2020

sudoku

Biström ny ordförande i Ingå Vädret var grått och trist när Ingå seniorer höll höstmöte och månadsträff måndagen den 16.11.2020 i Hembygdsgården. Inne i stora salen var det varmt och ljust, vackert dekorerat med vinröda dukar, värmeljus och mörkröd kärleksört i vaser på de glest placerade borden. Det fanns pepparkakor och karameller samt vattenkannor och engångsmuggar, bara att ta för sig. Alla bar ansiktsmask. Ordförande Kaj Sjöblom hälsade alla välkomna och presenterade dagens gästföreläsare Marie Bergman-Auvinen. Hon är ordförande i kommunens grundtrygghetsnämnd och hon berättade bland annat om Sote-reformen, de nya vårdlandskapen och deras uppgifter, om äldreomsorgen och boende för äldre i kommunen. Många frågor ställdes

Lösningen finns på sista uppslaget. Grid n°62561 medium

2 5 8 2 3 1 4 4

4 2 1 7 4 3 5 Ingå seniorers styrelse 2021: Nedre raden från vänster: Anne-Charlotte Portman, Gun-Lis Holmberg, Margareta Biström, Kaj Sjöblom och Maj-Gretel Bodö. Övre raden från vänster: Barbro Backman, Maj-Britt Wide, Gea Lindholm, Rolf Nyholm och Leena Maunu. Bengt Jansén

och diskussionen var livlig. Därefter följde höstmötet. Ordförande Kaj förde ordet genom mötesförhandlingarna. Verksamhetsplan och budget godkändes. Kaj stod inte till förfogande som ordförande men kvarstår i sty-

relsen. Till ny ordförande valdes enhälligt Margareta Biström. Styrelsemedlemmarna Disa Flythström och Birgitta Sundberg önskade avgå efter många år i styrelsen. I deras ställe invaldes Anne-Charlotte Portman

Vanda bokade hela bion VANDA SVENSKA PENSIONÄRER Ett trettiotal bland Vanda svenska pensionärer samlades den 20 november vid Bio Grand i Dickursby för att se filmen Tove som handlar om Tove Janssons liv. Föreningen hade lyckats boka en privat föreställning som biografen var villig att erbjuda oss då coronaläget överlag minskat antalet biobesökare. Samtidigt gav det tillfälle för Vandapensionärerna att återknyta den sociala gemenskapen när föreningens aktiviteter gått på sparlåga en längre tid. Höstens program har i huvudsak bestått av några gemensamma promenader och något teaterbesök. Förväntansfulla tog vi, för-

sedda men munskydd, plats i biosalongens bekväma stolar. Filmen är den mest sedda finlandssvenska filmen med över 100 000 besökare på de fyra första veckorna. Den har dessutom sålts till över trettio länder och blev nyligen Oscarsnominerad. Filmen följer Toves (Alma Pöysti) liv under drygt tio år med början från mitten av 1940-talet. Det är åren då hon älskar både journalisten och politikern Atos Wirtanen (Shanti Roney) och teaterregissören Vivica Bandler (Krista Kosonen), strider med sin älskade far och söker sin väg som konstnär och författare. Hon ger aldrig upp sin tro på kärleken, trots att den får sina törnar.

Efter föreställningen hade vi möjlighet att utbyta åsikter om filmen. Alma Pöysti fick beröm för sin insats i huvudrollen som Tove. Hon har lyckats finna själen i henne och framför konstnärens sårbarhet, lekfullhet och kreativitet på ett trovärdigt sätt. Även Shanti Roney som Atos Wirtanen fick beröm för sin empatiska insats med både värme och humor. Avslutningsvis önskar Vandapensionärererna gärna se en ny film om Toves fortsatta liv. Hon var ju aktiv ända fram till 1990-talet. Slutscenen verkar lovande på den punkten. Där sammanträffar hon med sin slutliga livskamrat Tuulikki Pietilä.

och Barbro Backman. Disa Flythström tackade Kaj för bra samarbete och gott ledarskap under hans sju år som ordförande. Samtidigt informerades om att julfesten är inställd i år. Gun-Lis Holmberg

Omsorg. Glädje. Trygghet. Vänskap. Vi hjälper dig med allt som gör det värdefullt att få bo i ditt eget hem. Ta hjälp i ditt eget hem av en skicklig assistent från Debora. Vi hjälper dig i vardagen och strävar till att du skall få ett innehållsrikt liv. Våra tjänster hjälper dig att må bra. Kontakta oss och begär ett gratis kartläggningsbesök. På våra tjänster får du hushållsavdrag. Tack för att vi kan hjälpa. Debora Hemservice | www.debora.fi | blikund@debora.fi Vi betjänar på svenska i Helsingfors, Karleby, Vasa, Åbo och Raseborg | Ring 010 339 4420

Hautaustoimisto Begravningsbyrå Make your own free- printable sudoku at www.PrintMySudoku.com

Lindqvist

We have all the free sudokus you need! 400 new sudokus every week.

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

www.fennooptiikka.fi

☎ 09-298 1927

God Jul Gott Nytt År!

Fylgia i Vasa rf www.fylgia.fi

mmen

cha utry

Nya fräs

Restaurang

YRKESKOCKEN ÖPPET VARDAGAR KL 11.00-13.30

Fysioterapi och träning på svenska för seniorer hemma, på servicehem och på sjukhus!

DU KAN ÄVEN HÄMTA HEM MATPORTIONER www.optimaedu.fi/yrkeskocken Tel. 044 7215 299 Trädgårdsgatan 30, Jakobstad

Henrik Smeds

Vi hjälper dig med bland annat:

OBS!

Hushallsavdrag för dessa tjänster!

Bo hemma på Folkhälsan Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer. Blomsterfonden, Helsingfors ..............................044 333 1628 Brummerska hemmet, Helsingfors ...................040 749 4194 Kristinagården, Helsingfors .................................050 575 88 99 Seniorhemmet, Helsingfors .................................050 400 2078 Silviahemmet, Helsingfors....................................044 722 4567 Grupphem, Vanda.....................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg.................................................044 788 6041 Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg ....044 788 6041 Gemenskapsboende i Åbo...................... 044 788 6312

Balans- och gångsvårigheter Muskelsvaghet, ledproblem och rörlighetsproblem

62 €/45 min + reseersättning

Upprätthållande och förbättrande av fysisk funktionsförmåga Sjukdomar som Parkinson, MS, Stroke, Alzheimers mm. Pre- och postoperativa problem Vi erbjuder också massage som hembesök.

Hör av dig till 040 152 6501 eller skicka mail till: info@suomenkotifysio.fi så hjälper vi dig!

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt.

God Jul och Gott Nytt År!

www.folkhalsan.fi/bo

Fysioterapi hemma:

suomenkotifysio.fi

GOD TID

10/2020

Debatt

Välkommen rabatt på periodbiljett ◗ Helsingforsregionens trafikverks (HRT) nya rabatt för 70 år fyllda personer är mycket välkommen för oss som använder kollektivtrafik för att gå på kurser, konserter, teater, utställningar, mm. Det behövs bara cirka 1,5 resor tur och retur i veckan, för att priset för en 30 dygns biljett (34,50€) skall löna sig. I vårt hushåll är vi två personer som är mycket nöjda över att äntligen inte behöva betala fullt pris för våra resor. Som jag har konstaterat, vi pensionärer har hittills varit den enda gruppen, som har betalat sina resor utan rabatt eller skatteavdrag. Den gamla tidsbundna rabatten på engångsbiljett har inte varit till någon nytta för oss, som har kurser utanför den rabatterade tiden och inte heller för andra resor till kvällshändelser runt om i vår näromgivning. Om många 70-plussare trots allt åker så sällan att dygnsbiljetten inte lönar sig, skulle det säkert inte vara ett stort bortfall av biljettinkomster för HRT, om rabatten på engångsbiljetter kunde bibehållas och förhoppningsvis utvidgas till alla tider på dygnet. Men det får inte ske på bekostnad av den nya rabatten på periodbiljetten. Viveca Blomkvist

Nå 20 000 pensionärer, annonsera i

GOD TID

Åsa Hellman, född 1947, betraktas som en av banbrytarna inom finländsk keramikkonst. Nyligen Reliefen Kullar är inspirerad av en rundresa i Toscana. Materialet är kom hennes bok Lera, drömmar där hon berättar om sitt liv och sin konst. Här befinner hon sig i stengods och de i leran infattade keramiska mosaikbitarna har konstsin ateljé i Borgå. (Bilderna från boken) Johnny Korkman nären tillverkat. Johnny Korkman

Åsa Hellman bjuder på sitt liv och sin konst

Böcker

Lera, drömmar ʶ Åsa Hellman ʶ Parvs 2020

Lera, drömmar är titeln på keramikkonstnären Åsa Hellmans nyutkomna bok. Boken är resultatet av en omfattande research. Osökt går tankarna till författaren Anne Granqvists motto; Varje arbete som är värt att utföras är värt att utföras väl. Man kan läsa boken på olika sätt. Jag inledde med att avnjuta konstverken återgivna i ett utsökt färgtryck. Färgskalan går ofta i turkos, lila och grönt som konstnären uppger som sina favoritfärger. Läsningen förde mig bortom tid och rum samtidigt som jag insåg sanningshalten i Åsa Hellmans uttryck: Jag behöver utmaningar för att inte bli uttråkad. Lera, drömmar med en finsk och engelsk parallelltitel är indelad i kapitel börjande från Tidiga skulpturer med utlöpare bland annat till Drejningens tjusning, Ökenlandskap och skärvor, Medelhavsbrisar, Grekiska gudar i lera , Ornamentik och primitiva skulpturer fram till epi-

logen Arbete och drömmar visande på ett brett spektrum hos skribenten. Bilden av Åsa som litet barn trosvisst blickande mot framtiden intill konstnärsföräldrarna Karin, bekvämt bakåtlutad i en dåtida fladdermusfåtölj och Åke i färd med att skissa sin hustru ger, enligt mig, nyckeln till Lera, drömmar. Leran som kunde formas till figurer upplevde Åsa redan som barn i Borgå där hon växte upp. Senare följde studier i plastisk komposition

vid Ateneum för en lärare som uppmuntrade henne att söka in till Konstindustriella läroverkets keramikavdelning. Hon praktiserade bland annat på Arabia där hon kom i kontakt med Kaj Franck som var chef för konstavdelningen. Dags för debututställningen blev det våren 1973 i Konstsalongens källare. Ung utan familj spenderade det hon förtjänade på resor. Som barn hade hon företagit många resor med föräldrarna, konstnärsparet Karin och Åke Hellman,

till Medelhavsländerna, vilket senare lämnade avtryck i hennes konstnärsskap. I början på 1970-talet studerade Åsa folkkeramik i dåvarande Jugoslavien. Väl på hemmaplan blev hon medlem i kollektivverkstaden Pot Viapori på Sveaborg, där hon arbetade i sexton år, med avbrott för resor bland annat till Japan. Hon upplevde också palmer på Indiska oceanens strand som inspirerade henne i det konstnärliga skapandet. År 1978 fick hon en ”förlängd ungdomstid” som British Councils stipendiat i London. Samtidigt frilansade hon som konstkritiker. År 1993 flyttade Åsa till Borgå. Hon hade då en 5-årig son, vars far Veijo Nissinen hade avlidit redan då deras son Simon var drygt ett år gammal. Ett krävande projekt som Åsa ställdes inför var att utsmycka á la carte-restaurangen på Birka Princess. De mödosamt gjorda relieferna med havsmotiv gick ett sorgligt öde till mötes när fartyget sjönk utanför hamnen på ön Santorini i Grekland. I Åsa Hellmans barndoms-

hem fanns många drejade keramikföremål som familjen hämtat med från resorna till medelhavsländerna. Det är möjligt att hennes kärlek till keramiken som material påverkats av denna tidiga kontakt med keramiskt hantverk. Då Åsa var kring 21 år sökte hon sig till keramiken tack vare den kända skulptören Heikki Häiväoja som var hennes lärare i plastisk komposition. Lera, drömmar är en fascinerande bok. Henna Paunu, intendent för Esbo moderna konstmuseum, har i sitt förord karaktäriserat Åsa Hellman som en av de få banbrytarna inom finländsk keramikkonst. För den övriga texten svarar Åsa Hellman. Hon uttrycker sig på en god svenska som kunde tjäna som föredöme för andra skribenter. Översättningen till finska och engelska är gjord av Tomi Snellman. Fontsnittet kunde ha varit större. I höstmörkret är det svårt att tillgodogöra sig den finstilta texten. Eventuellt kunde förlaget ha satsat på ett större format som hade gett konsten ytterligare mervärde. Benita Ahlnäs

GOD TID

10/2020

Kultur för alla på Kimitoön

Böcker

Spännande porträtt av en riktig ”Kentsu” Hård mot de hårda. True crime – en bok om brott ʶ Jeanette Björkqvist (Kenneth Eriksson) ʶ Förlaget 2020

Säg ”Kentsu” och hela poliskåren och vet vad du talar om. Kentsu är ett begrepp och betyder polis av den gamla stammen som rör sig på gatan, känner sitt klientel och jagar skurkar. Kentsu heter Kenneth Eriksson och har inför pensioneringen fått sina nära fyrtio polisår dokumenterade i boken Hård mot de hårda av journalisten-författaren Jeanette Björkqvist. Överkonstapel Kenneth Eriksson är barfota helsingforsare född 1960. Efter korta mellanspel som tullman, mentalvårdare och fångvakt fick han sin polisexamen 1983 och kom sedan att via ordningspolisen, bostadsroteln och rånsektionen att landa i en specialgrupp mot organiserad brottslighet under narkotikaroteln. De grövsta brottsfallen kring MC-gäng, internationella ligor, sex- och människohandel har varit hans arbetsfält.

Kentsus kanske tyngst vägande insats gäller prostitutionen, vilket orättvist gett honom öknamnet ”horpolisen”. Det är inte horor han jagar utan dem som håller businessen i gång – kopplare, människohandlare och sexköpare. ”Den som tror att det finns lyckliga horor har fel. Det finns de som av olika orsaker varit tvungna att välja prostitutionen och sedan anpassat sig, Så finns det de som har tvingats dit av andra”. Begreppet Kentsu innebär inte bara att jaga bovar ute på fältet utan också ett egensinnigt sätt att gå sin egen väg,

Sagalunds museum 02 421738

Dalsbruks Bruksmuseum Björkboda låsmuseum

arbeta hårt och med en jägares envishet fånga sitt byte. Eriksson har på många sätt varit kontroversiell men också hyllad för sin effektivitet. När han nu för tredje gången verkligen går i pension förlorar helsingforspolisen hans unika nätverk av kontakter som det har tagit årtionden att bygga upp. Nätverk kan inte ges i arv, de bygger på förtroende. Jeanette Björkqvist är samma andas barn som Kentsu. Med den grävande journalistens jägarinstinkt har hon vid sidan av många och långa samtal med Kentsu envist grävt i lagar, forskningsrapporter, rättegångs- och förhörsprotokoll och på basen av digert material vävt ihop något av en thriller direkt ur verkligheten. En ofta rå och för de flesta okänd verklighet. Resultatet är spännande läsning och en nyttig lektion i hur brottslighet i olika former bedrivs och bekämpas. Där har Kenneth Eriksson under sin långa karriär på verkstadsgolvet haft en unik insyn. Och placerat många rötägg bakom lås och bom. Maj-Britt Paro

saknade kunskap om alla de växter han såg runtomkring sig. Om det, rosor och orkidéer skriver han också.

ʶ Kurt Nordman 2020

Diplomingenjören och bergsrådet Kurt Nordman har genom åren publicerat en hel del boktitlar och även redigerat andras. Nyligen utkom hans senaste bok Ett fönster mot 1600-talet och andra berättelser. Boken består av essäer och personporträtt i vitt skilda ämnen, några av dem nya, några har tidigare publicerats i olika tidskrifter och publikationer. Titelberättelsen tar oss med till 1600-talets Storbritannien och spinner kring Samuel Pepy, adminstratör i örlogsflottan, som skrev en detaljerad dagbok om dramatiska skeden i Storbritanniens historia. Under 1600-talets senare del blev landet åter monarki efter Cromwells republik, pesten härjade och en förödande brand rasade i London. Allt detta upplevde Pepy och

om detta får vi veta mycket vi inte visste och mycket vi visste men har glömt. Kurt Nordman, född 1938, har varit bland annat vd för Helsingfors telefonförening, sedermera Elisa. Rötterna har han i Komossa i Vörå och i en av essäerna tecknar han minnesbilder från hembyn. Kurt Nordman är bildad på många områden, inte minst botanik, något han med ingenjörens systematik började studera i medelåldern när han insåg att han

Det är lärt, undervisande men också personligt reflekterande. Riktigt personligt är bokens sista kapitel, en vidräkning med den evangelisk lutherska kyrkan. 2009–11 publicerade denna tidning en artikelserie av Rolf Nordman. Det var personporträtt under vinjetten Förlängd tid. De intervjuade var pensionärer som fortfarande var aktiva inom sina områden men doldisar. Tre av dem, om kansler Kauko Sipponen, professor Marianne Blomqvist och en av datapionjärerna i Finland Hans Andersin, återges i boken. Denna jul när vi får isolera oss i böckernas värld kan ett tips vara att göra en bildningsresa med Kurt Nordmans berättelser. Anci Holm

God Jul och

Gott Nytt År

040 7219535

Lärt om folk och växter Ett fönster mot 1600-talet och andra berättelser

www.sagalund.fi

Önskar

Kuddnäs museum

God Jul och Gott Nytt År!

Fabian Dahlström:

John Rosas

Cellist – kördirigent – musikprofessor

Alla 18 SFV-biografier över finlandssvenskar som inte får glömmas bort finns i lager. Böckerna är ypperliga gåvor! Läs mer, beställ och köp på www.boklund.fi (sök på ”SFV”) Fråga också efter böckerna i bokhandeln!

Många minns John Rosas (1908–1984) som ledare för studentsången i Åbo och för tusenhövdade körer. Han skrev också egna verk, men undvek att kalla sig kompositör. Fabian Dahlström beskriver John Rosas väg från hembyn Harsböle i Lappträsk till professuren i musikvetenskap och folkdiktsforskning i Åbo – en väg som hela tiden utmärktes av den nära kontakten med utövad musik • 236 sidor, rikt illustrerad. Beställ på www.boklund.fi

GOD TID

10/2020

Såren från krigen blöder alltjämt Böcker Gården ʶ Kerstin Karlberg ʶ Ekenäs 2020

Dorrit Krook skrev kåserier för tidningen Birka under åren 19892006, åren hon bodde med sin tax på Sturegatan. Rubriken var ”Två fönster mot gården”. I denna bok finns nästan alla de kåserierna med. Pris 30€ + porto 7€

Dorrit Krook Tallv. 10 B24, 10210 Ingå Tel. 040 754 9056 dorrit.krook@saunalahti.fi

Vinter- och fortsättningskrigets fasor genomsyrar Kerstin Karlbergs bok Gården. Handlingen utspelar sig under efterkrigstidens Finland. Det är den psykiskt illamående mannen, som under natten tar struptag på hustrun i tron att hon är en fiende. Det är den mentalt sjuka kvinnan, mommo Ella, som är rädd för att hamna på ”dårhuset”. Hon bär också på dystra minnen från inbördeskriget 1918 med en rödgardist som hade gjort henne med barn. Barnet fick namnet Iris. Som 18-åring blir Iris i sin tur våldtagen av en kapten. Nio månader senare föder hon en flicka Gökungen. Iris gifter sig med Kalle. I äktenskapet föds Maja, blivande arvtagare till släktgården Bäcktorp. Äktenskapet var enligt Kalles mor en mesallians som får henne att förakta och hata svärdottern.

Medan Kerstin Karlberg skrev på manuskriptet till Gården var hon teaterproducent för Täkter Ungdomsförening och ledare av projektet Mauno Koivisto – Täkters president som blev en succé. 2017 var Kerstin Karlberg producent för teaterprojektet Okänd soldat/Tuntematon sotilas i Harparskog i Raseborg. Handlingen i Gården eskalerar med händelser där alla lik plockas fram ur garderoberna. Jag känner odörerna av otvättade brunstiga män och dito djur. Detta mot

en fond av naturskildringar, ibland så vackra att man tappar andan, för att i nästa ögonblick övergå till avflagade löv, frostbiten mark och död. Kerstin Karlberg använder sig av ett talspråk med korta meningar och dito repliker med många finlandismer som ”passlig,” ”smörja bullar”, ”luddvantar” och ”lökdopp”. Sentida generationer har mycket att lära av hur arbetet på släktgården Bäcktorp med 200-åriga anor utfördes på 1950-talet. Boken skulle lämpa sig som undervisningsmateriel i skolor och i medborgarinstitut. Gården är som en tidsresa. Visst minns God Tids läsare doften av nygräddade bullar med kalvdans och kaffe och verklighetsflykten med senaste numret av Allers. Vem minns inte de kliande och omsorgsfullt stoppade strumporna som hölls fast med spännen fästade i ett livstycke och de ljusrö-

da, oformliga underbyxorna som författaren felaktigt kallar för ”trosor” som infördes långt senare. Läsarna anar sig till fortsättningen efter att både Gökungen, som har bott hos Lillamommo, och Maja har blivit studenter. Maja blir ”månskensjordbrukare”. Vad ska hända med Bäcktorp där Majas föräldrar har arbetat i sitt anletes svett? Maja vill satsa på ekologiskt jordbruk. Hon förälskar sig i Pelle. Det blir giftermål på Bäcktorp med rågade bord fyllda av läckerheter och dito drycker. Föräldrarna vill göra allt för sin dotter och blivande svärson. Men verkligheten vill annat. Gården är en bok om viljestarka men också sköra människor, om kärlek och hat i 1950-talets Finland. Det är en fascinerande bok som väcker många tankar hos läsaren. Tack vare det kronologiska personregistret med årtal i slutet av boken är det lätt att botanisera i det brokiga persongalleriet. Benita Ahlnäs

PUBLIK- OCH KRITIKERROSADE AV OCH MED ERIK KIVINIEMI

MED CAROLA SARÉN OCH HUNDEN DONNA

L O K A L A

U P P L E V E L S E R

V Ä R L D S K L A S S

PREMIÄR 29.1.2021

GALNA SKETCHER HUVUDLÖSA KARAKTÄRER

W W W . W A S A T E A T E R . F I

GOD TID

10/2020

Lucia – ljus och hopp

öket fylls med doften av julens alla kryddor, nejlika, kanel och kardemumma. Jag sitter med en mugg glögg, russin och mandel och njuter av en lussebulle och nybakta pepparkakor. Om en stund ska jag väcka Bjarne med glögg och lussebulle på säng och luciasången. På medeltiden inföll vintersolståndet enligt den julianska kalendern den 13 december, årets längsta och mörkaste natt. Många rädslor och föreställningar om Lucifer, mörkrets otyg, troll och allehanda småknytt förknippades med natten mellan 12 och 13 december. Rädslan och Lucias uppgift skymtar i luciasångens tredje vers: ”Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar, Signade lågors vakt skydd åt oss bringar. Drömmar med vingesus, undret oss sia Tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.”

Kåseriet: Livets små julförtretligheter När det drar ihop sig till jul dyker en massa barndomsminnen upp. Ibland roliga, ibland sorgliga och ibland rena skräckupplevelser. Min mommo i Pargas var en riktigt äkta bondkäring. Jag beundrade henne otroligt. Hon nackade höns så det stod härliga till, hon vågade schasa bort tuppen när han satt i försåt ovanför dörren till hönshuset och alltid attackerade mitt huvud. Till sist tog räven honom och det borde ha varit en sorglig händelse, kanske för hönorna men inte för mig. Mommo hade också många grisar. En speciell gris valdes ut varje år till julgris. Det påstods att grisen fick extra mycket gott att äta och öl att dricka. Min morbror bodde i samma gård och han tyckte också mycket om öl, tror knappast han delade med sig åt julgrisen. Vi firade Lucia. Jag fick vara Lucia och och sjunga luciasången utan att kunna varken ord eller melodi. Någon ljuskrona hade jag inte heller men en av mommos långa, vita särkar med ett rött hårband om midjan fick duga. Försökte lussa också för grisen men halkade omkull i svinkätten och fick en stor fläck bakom på särken, ingen prydlig Lucia precis. I alla fall fick han en extra klapp och en smörgås att äta. En dag var tiden inne, grisen skulle slaktas. Jag hade aldrig riktat kopplat ihop den salta, brunfärgade julskinkan med en riktig grymtande gris. Sagt och gjort, grisen skulle slaktas och det var mommo som skulle göra det. Morfar fanns inte mera. Mommo skrudade sig i ett stort förkläde och stövlarna med koskit på, tog en stor farlig kniv från en låda och satte iväg till ladugården. På den tiden hade man både dejor och koskötare och alla var engagerade i svinslakten. Grisen släpades ut på backen och hölls stilla.

Och min älskade genomsnälla mommo som alltid pussade mig och klappade mig på huvudet stod med en jättevass, blänkande kniv i högsta hugg. Någon gav mig dessutom en stor skål och en vispel, jag fattade inte vad det skulle vara bra för: – Ta emot när det börjar rinna och börja genast vispa! Jag var som ett levande frågetecken och trodde i ett svagt ögonblick att grisen höll på att kissa ner sig. Mommo sänkte kniven och körde in den rakt i halsen på grisen. Och blodet började spruta och meningen var att jag skulle sätta skålen under blodstrålen och vispa så inte blodet stelnade. Grisen grymtade och skrek, blodet sprutade och jag upplevde att min mommo just hade mördat den. Och blodlukten var äcklig och jag har aldrig känt mig mera som ett stadsbarn än i den stunden. Vet inte vem som tog skålen och vispade, kanske en av mina tuffare landskusiner, det var i alla fall inte jag. När det blev jul kom mommo på besök till Ekenäs och hade en fin skinka med sig. Jag stirrade misstänksamt på henne, inte hade hon väl mördat flere grisar? Sedan kom den verkliga katastrofen, mommo hade fått i uppdrag att vispa såsen till sillsalladen. Allt gick bra, såsen blev fin och pösig. Det var bara ett problem, hon hade satt i salt i stället för socker! På den tiden var det inte att bara göra ett extra butiksbesök, vi hade en saltig sås till sillsalladen och därmed jämt! Mommo fick tidernas utskällning av min mor. För att trösta henne spelade jag min nyaste skiva. Det råkade vara ”Rock around the clock” med Bill Haley. Tror inte hon riktigt uppskattade den eftersom hon genast började tala lyriskt om den vackra visan Vildandens klagan. God Jul blev det i alla fall med skinka, julklappar och saltig sillsalladssås. Och otaliga gånger fick vildanden klaga.

GOD TID utkommer nästa gång den 29 januari. Material till nummer 1/2021 bör finnas på redaktionen senast den 15 januari. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsförening Utgivning Deadline ar och enskilda. Icke beställt material texter honoreras ej. God Tid, Nr 1 29.1 15.1 Svenska pensionärsförbundet Nr 2 26.2 12.2 Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Nr 3 26.3 12.3 Vasa Nr 4 30.4 16.4 markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Isa Forsbäck

I dag förknippas 13 december med ljusbärerskan Lucia, som levde på 200-talet. Lucia är både en legend och historia. Det finns olika versioner av legenden. Lucia föddes cirka år 283 eKr och dog år 304 eKr i Syrakusa på Sicilien. Lucia föddes i en välbärgad familj. Fadern var av romersk och modern sannolikt av grekisk härkomst. Modern bar det grekiska namnet Euthycia. Fadern dog tidigt och modern var sjuklig. Modern företog en pilgrimsfärd ”Lucia står för medtill Catania till helgonet Agatas grav. mänsklighet, glädje Denna pilgrimsresa botade modern. Lucia ville som tack att de skulle skänoch hopp. Årets Lucika all sin egendom till de fattiga och ainsamling har enligt behövande, vilket modern gjorde. Folkhälsan slagit nytt Lucias blivande fästman kände sig lurad på hemgiften och angav henrekord.” ne som kristen för myndigheterna. Den romerska kejsaren Diocletianus (243–316 eKr) förföljde de kristna under den här tiden. Enligt legenden stack hon ut sina ögon för hon trodde att fästmannen förälskat sig i dem. För sin trohets skulle återfick Lucia sina ögon av Gud. Prefekten i Syrakusa ville pröva om Lucia var kristen och hon ombads att offra till de romerska gudarna. Lucia svarade: ”Ett rent offer till Gud är att besöka änkorna, de föräldralösa och pilgrimerna som behöver hjälp, och det är redan tre år sedan jag gav ett sådant offer till Jesus Kristus genom att dela ut all min egendom.” Man tände en eld runt Lucia, men elden rörde henne inte. Prefekten gav det slutliga straffet och en bödel stack en dolk i hennes sida så att hon dog som en martyr för sin tros skull. Efter sin död blev hon ett av den katolska kristenhetens största helgon. I samband med att Norden kristnades på 1000-talet blev Lucia ett av många katolska helgon i Norden. Lucia står för medmänsklighet, glädje och hopp! Årets Luciainsamling har enligt Folkhälsan slagit nytt rekord. Människor har visat sin givmildhet och öppnat börsen för ett gott ändamål, nämligen barnfamiljer som behöver hjälp och stöd i vardagen. Årets lucia Ingrid Enckell lyser upp decembermörkret med sin blotta närvaro vid daghem och äldreboenden. I år sätter pandemin dock en del begränsningar. När Korsnäs Lions ordnade sin traditionella julkonsert i Korsnäs kyrka 18 december i fjol var kyrkan fylld med folk när Finlands lucia sjöng tillsammans med sina tärnor. Lucia är en ljusbärerska som alla gärna vill se och höra. Lionskonserten är en välgörenhetskonsert och de insamlade medlen går till unga och äldre i kommunen. Julen är kyrkoårets stora högtid som firas till minne av Jesu födelse. Det var på 300-talet i Rom som dagen förlades till 25 december. Den här tiden på året firade våra hedniska förfäder midvinterblot. Midvinterfestens seder och bruk med god mat i mängd, lekar och tävlingar överfördes med tiden till den kristna högtiden.

Det lackar mot jul. En del julgåvor är redan anskaffade. Nu skulle det gälla att hitta på julklappsrim. Att skriva julklappsrim är en gammal sed från Mellaneuropa. Seden härstammar från den tid då man kastade in klapparna i farstun med en skämtvers. Versen ska bara innehålla ett par rader och svagt antyda vad som finns i paketet. Mitt barnbarn ska få ett paket som antyds i rimmet. Rimmet lyder: ”På sömn Linnéas docka pockar, i denna vilar dockans ljusa lockar!”Vad innehåller paketet månntro? God Jul!

Källa: www.folkhalsan.fi

sudokulösning

Anita Ismark

GOD TID

10/2020

GAMLA HAR FIRAT MÅNGA

UNIVER- ÖPPEN MUN SITET RANDEN ISKÅNE

KIPLINGORM

MÄRKLIGARE VATTENDRAG

PLOCKAS IHOP KORT NÅGON

LEGAT I FÖRSÅT ANSATS

TRÄDMATRIS

KAN STÅ OVAN NOTER

REPTIL

UPPSYN PRIMITIVT FLYTETYG

TRIUMF

ÄR ALLA RAKATTER I MÖRK- GATAVAPEN? RET

HELGPREPARERING

YTTRADE

INDISK

ACK

KRYDDBÄRSTÅNG BLAND-

KOLASÅS

NING

DATA O. TELEKOM.

ÖVERRASKANDE

RESURSSAMLING

FÖRUTSAGD

TRADE MARK

GISSA

LJUNGVÄXT KOLVETEGRUPP

STORDÅD HELIUM

EMEDAN

VASSSTRÅET

RÄCKAS

SKÅDESPELARE

DANS I TRETAKT

KVÄVE

BORR

URAN

KRUKA SES MED CULPA

TRIVS I VATTENBRYNET

DET GÖR ONT!

SOM SR

Namn: ............................................................................................. Adress: ............................................................................................

LÖN

SJÖMÄRKE ELLER GLAS

GÖR UV

Lösningen postas till SPF senast den 14 januari. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

MILJÖMÄRKE

OTUR

ÄGA

NOSA OCH GLÄFSA

LÅNGDRAGEN

SES MED BÖNA

SES MED AN

KAN PROVISOR

.............................................................................................................

KLAUNCAS VERVAR EN TRAMP

ONEGA ÄR EN FISKYNGEL

FLITIG FLYGARE

HEN GILLAR KLUBBMÖTEN?

C O L F H A R H E

STOJA

HOGDEN LAND KAN ÄR EN KLÄMMA

TRÄS PÅ KARDORNA

PYTS

TUNDRA

GÅPÅARANDA

TROENDE BONDS CHEF

TAIPEI- KOMMA DAMER FRAM

MEDICINEN

VANHELGA

MUTTRAR ATTAN

DYRBAR KRYDDA

BETÄNKETID

TÄPPA TILL

L TUPPLUR INÅTVÄNDHET

DETTA BLAD KORT

VARUHUS

VIKT

FILOSOF

ALLTJÄMT HOLMEN MORAMAN

ÄR TALLRIK

UPPTRÄDA

MÅNGA ÄR LÅNGA

BRÄCKLIG AMERICIUM

NYKARLEBYBY

SOLGUD BUMS HELIG SKRIFT

SÖT NASSE

ARVSMASSA

FÄRSK

DARRTRÄD ERFARA

DET ÄR KORT PÅ EN GRYTHUND

MISSTÄNKT

112 FORTE

SPRÅKA

HÅRT VATTEN FNÖSKE O. TÄNDE

BOTA

LORELEIS FLOD REKLAM

VID GOD VIGÖR

MONTEVIDEOS LAND

NORR OM STOCKHOLM

ÅMYNNING

SOLVARV

LEDER INTE ELEKTRICITET

B Ä S T A T T V A R A P

BIL JARDKÄPP

H K E Ö M B V E S Ö

BALE

SLAVGÖRA

VALUTAFÅGEL

E K M U G U P L

ÄR VÄL BLONDIN?

STOR UGGLA

OCH I NORGE

Å I S O Ä G K Y R L A S A A X G R A

INNEHAV

TJUTA

ELEGANT

VIMSIG

FÖRNIMMA

KUPDJUR SKIVSLAG

CITERA

SES MED BUD OCH HUS

SKRIVS IBLAND Æ

NYCKELDEL

KLOTTERPLANK

IFALL

ÄDELSTEN

HADEL

D L O C K I G

FAHRENHEIT

GÖR DÖRR- TOTTS KNAC- BRORSA KARE

UTINDUSTMÄRGRILAD NORM

A K O N S T N S Ä I N R O L S K Å D L I T A S A D M S Ä T K A R U A Y O V D E M A N D A B Ä A T O R T A G H I C A Ä N N A YRKAR PÅ KOMMA ÅT

KORSORD THAILAND FÖRR

ALFA

OM DET

SLÄPADE

NERVSJUKDOM

FÖR TILL ALTARET

JORDHÖG

VÄGVISARE

HIATUS I EGOISM

D I E N S K I N I F E K T T A

RADIE

SJÄLVFALLEN GRIPA

FLORENS FLOD

A R N O

MITT I BURUNDI

OAVGJORT I SCHACK

ÅTER

R I O N E N O M S T I M E N D D I E E D A N S L I R A T A L V I T U R E Ä G F I T I V Ä G G ONDA ANDAR NATTARFRAS

TVÅ LIKA

TONTECKEN

STAD FÖRVID TRÄFF- BERINGS LIGT SUND

BÄSTA KOMPIS

FINARE PROÄN DU NOMEN

GEORGIA

VANHELGA

DAGORDNING GER NYTT I USA

AJÖSS I PARIS

LÅNGSKAFTAD SKED

STA!

TACKEL OCH TÅG

HALKA

BEHN EL. VATANEN

VÄXER VÅTT RIKTNING

DETEKTIV SVENTON

MOSELPRODUKT

KAN POCHERAS

STORA TILLGÅNGAR VÅNDA

ODEN EL. TOR FOXTROT EL. VALS

V I D E K A E N N D S O D M A A L R E R B R U G O M S U R M E R E BÄR BÄR OCH BARR

KOMIKER WESTIN PUBDRYCK

STORT I ORAVAIS

DAMBAS

GE UTSLAG

LEDER ÖVER

HÄR TRIVS EPIKURÉ

TAXISVÄNG

STÖTTAR BOM

FYLLA

KOPPARÖN

S K KUNG I PJÄS VILLE CATO FÖRSTÖRA

KORPENPOET BLASK

K A A N R K T A G G A O O T R

I SAKTA –––

GEORGIA

LITEN I MATEN ENERVERA

MAJAS MAN ENLIGT FRÖDING

GAGGIG

C Å Y D D P O E E A R F R N Ö M R M A K E R A L J E R K R O A I D D STÖDSJUNGA

FORTE GRUND HAVSVIK

HERR I LEEDS ARLA EL. VALIO

STEWART SOM SJUNGER

S T A U R A N G

9/2020

Vinnare i krysset i nr 9/2020

10/2020

Reijo Haapa, Kimito, Solveig Forsberg, Esbo, Rolf Grandell, Lojo, Ulla Backas, Kimito, Carl-Göran Sten, Esbo Vi fick in 300 krysslösningar, grattis till vinnarna!