Svenska pensionärsförbundets tidning Nr8 ● 10.11 2017 Årgång 45
Alf Skogster från Grankulla svenska pensionärer lärde ut linedace ombord. Foto: Ulf Wahlström.
Ett skepp kommer lastat med linedance Linedance, körsång och virtuell verklighet fick deltagarna i årets seniorkryssning smaka på. Nära 600 pensionärer kastade loss från höstrusket och kryssade till Stockholm. läs mer på sidan 6
Han tar sina första steg på tio år
– Pensionärerna är en tacksam och väldigt viktig publik, en publik som dessutom är öppen för allt. Vi behöver pensionärerna och hälsar varje busslast med glädje, säger Joachim Thibblin, ny chef på 150-åriga Svenska Teatern.
MS-patienten Hasse Mörk har inte kunnat promenera för egen maskin på cirka tio år. I höst har han haft möjlighet att stiga upp och vandra tillfälligt igen – tack vare Folkhälsans nya gångrobot Indego.
SIDAN 14
Cata Portin/Svenska teatern
Chefen gillar pensionärer
Teaterchef Joachim Thibblin.
Joakim Snickars
IT
KULTUR
SIDAN 10 En ny värld öppnas för Hasse Mörk.
Tar du månadens bild?
SIDAN 3
2 GOD TID
8/2017 LEDARE
Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Nyland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 020 72 888 17 robert.riska@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77 Kansliet i Vasa Teräsgränd 3F, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Åboland Strandvägen 30, 21600 Pagas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen
GOD TID
Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West SPF, Teräsgränd 3F, 65100 Vasa tfn 020 72 888 80 markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi
Ett bra förbund vill alltid bli bättre Vårt förbund är unikt i Svenskfinland. När andra organisationer förlorar medlemmar, blir vi bara allt fler. På tio år har antalet medlemmar ökat med drygt 4000, från över 16000 till över 20000, en ökning med ca 25 %. Inte illa, är väl det minsta man kan säga. Om något är det väl ett gott betyg för det vi gör tillsammans, och särskilt för föreningarna. Det är ju till föreningarna nya medlemmar ansluter sig. Medlemskapet upplevs helt tydligt som meningsfullt, annars skulle knappast någon ansluta sig. Potentialen är närmare 70000, om vi bara räknar med svenskspråkiga, men alla som vill vara med i vår verksamhet på svenska är välkomna, oberoende av språk, kultur, religion, partitillhörighet eller social bakgrund. Vi har alltså en bra bit kvar! Tyvärr har vi svårast att nå dem som behöver oss mest; den växande gruppen ensamma. Unga pensionärer är också underrepresenterade, delvis av motsatt orsak, då så mycket annat lockar dem. En ung pensionär vill inte heller gärna komma med om mamma är ordförande och pappa kokar kaffe på veckomötena. Ekonomiska orsaker tvingade styrelsen att minska antalet anställda i förbundet under året. Dessutom fanns det ett behov att omstrukturera personalens arbete. En ombudsman hade ansvaret för Österbotten med ca 9000 medlemmar, medan det fanns tre ombudsmän för de övriga ca 11000 medlemmarna i Nyland, Helsingfors, Åboland och övriga Finland. Dessutom finns ju centralkansliet i Helsingfors, där största delen av personalen finns. Nu har vi en ombudsman i Österbotten, en för Nyland och Helsingfors, vardera med ca 9000 medlemmar och en på 30 % i Åboland och övriga Finland med ca 2000 medlemmar. Regionalt är resurserna nu mycket jämnare och mera rättvist fördelade. Centralkansliets personal har ökat kontakterna till föreningarna, och förbundets regionala satsningar har också ökat. Ytterst få av våra nu över 20000 medlemmar kan ha noterat förändringarna i personalstrukturen. En stabil ekonomi kan man ha bara om man anpassar kostnaderna till inkomsterna. Om personalkostnaderna för det här året bibehållits, hade förbundet gjort ett stort minusresultat. Trots att personalkostnaderna minskat, visar budgeten för nästa år på ett rätt litet plus. Styrelsens åtgärder var alltså nödvändiga och riktiga. Förbundets ekonomi är mycket beroende av årliga bidrag. Medlemsavgifterna, 11 € per personmedlem, utgör bara ca en fjärdedel av förbundets ekonomi. Varje år görs ett stort antal ansökningar till alla tänkbara, och ibland otänkbara håll. Av våra två bidragsgivare är två stora, Stea (tidigare Penningautomatföreningen) och Svenska kulturfonden. Inget bidrag är självskrivet, vår verksamhet analyseras noggrant varje år innan bidrag beviljas. När styrelsen behandlade nästa års budget konstaterade den att en höjning av medlemsavgiften är nödvändig från år 2019. Styrelsen vill ha en preliminär diskussion redan nu på höstmötet i den frågan. Vad får då personmedlemmarna av förbundet? Bara God Tid för 11 € per år är en billig prenumeration. Hjälp med IT, skolning av aktiva, information om sådant som berör pensionärerna, Pangsångfesten, Antikrundan, boulemästerskap och motionskampanjer, hjälp med medlemsregistret, resor, personalens stöd till föreningarna, listan över verksamhet som gagnar medlemmarna är längre än så här. Ett bra förbund kan alltid bli bättre. Det är rimligen vårt gemensamma mål. OLE NORRBACK förbundsordförande
Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2017 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström och Olle Spring.
Dags att beställa Svenska pensionärsförbundets kalender Nu är det dags att beställa SPF:s kalender för 2018. Priset för kalender med pärm är 12 € och utan pärm 10 €. Kansliet i Helsingfors tar emot beställningar, tfn 020 728 8810 eller per e-post asa.danielsson@spfpension.fi Kalendern är en utmärkt present eller julklapp!
Intressebevakning Förväntningarna på att förbundet skall agera i frågor, som är viktiga för pensionärerna, växer hela tiden. Samtidigt begär myndigheter, företag och organisationer allt oftare utlåtanden av förbundet i frågor som är under beredning. Det är viktigt att vi är kunniga och har kloka argument för det vi föreslår. Under de senaste åren har det blivit allt tydligare att vi behöver en person på kansliet, som följer med beredningen och beslut i ärenden, som är viktiga för oss. Utan nya pengar har vi inte möjlighet att nyanställa, och sådana pengar är inte inom synhåll. Ansvaret för intressebevakningen vilar alltså helt på oss förtroendevalda. Vi har ju väldigt många kunniga i vårt förbund, men de är inte alltid lätta att hitta när en åsikt eller ett utlåtande snabbt skall formuleras. Kommittén för intressebevakning får allt flera och ofta svåra uppgifter. Med våra regionala ombudsmän avviker vi från andra förbund i Norden. Andra har satsat på sakkunskap för intressebevakningen med nästan all personal på centralkanslierna. I SPF Seniorerna i Sverige med över 270 000 medlemmar har större distrikt med några tiotusen medlemmar egna anställda, men bara för administration. Hos oss har de förtroendevalda ansvar för den växande och allt svårare intressebevakningen. I andra förbund svarar de förtroendevalda för kontakten mellan förbundet och föreningarna. Vi skall inte avskaffa ombudsmännen, men på höstmötet kunde vi gärna diskutera hur resurserna borde fördelas mellan intressebevakningen och kontakten till föreningarna. Om förbundets styrelsemedlemmar tar en aktivare roll i kontakten till föreningarna, kunde vi i något skede avdela mera av personalens tid för intressebevakningen. OLE NORRBACK
GOD TID
Datorn ger oss pensionärer både nytta och nöje Idag krävs allt mera it-användning i kontakten med stat och samhälle. I början av nästa år blir medborgarposten verklighet och vi medborgare förutsätts läsa vår post från myndigheter från datorn med hjälp av nättjänsten suomi.fi. Redan nu använder många nätbanken för att betala räkningar och nättjänsten kanta.fi för att förnya recept och komma åt era egna sjukvårdsuppgifter. För att ni medlemmar i föreningarna skall hänga med i den här utvecklingen som kallas digitalisering, vill förbundet ge er medlemmar möjligheter att öka era datakunskaper och stimulera intresset för datoranvändning. Förbundets it-koordinator och itkommitté försöker på alla sätt hjälpa er genom att ordna utbildning och stöd för frivilliga it-handledare i föreningarna. Utbildningens mål är att stöda it-handledarna att bättre kunna hjälpa både nybörjare och de som redan använder dator. It-kommittén följer med läget i föreningarna och regionerna och försöker identifiera vad som är aktuellt för er pensionärer. Datoranvändningen behöver inte
enbart vara ett måste som staten tvingar på oss, många pensionärer använder datorn för att hålla kontakt med släkt och vänner. Till exempel via tjänster som Skype, som gör att man kan ringa gratis videosamtal till en annan datoranvändare. De som använder smarttelefon använder ofta appen Whatsapp för att skicka korta textmeddelanden till grupper, t.ex. hela familjen, också det gratis. Facebook är en nättjänst som blir allt vanligare bland oss pensionärer, många har genom Facebook fått kontakt med släktingar, gamla skolkamrater och andra som man inte träffar så ofta. För pensionärsföreningarna kan flera datoranvändare och flera Facebook-användare bidra till att hålla kontakt med medlemmar men också ge stora möjligheter att värva nya medlemmar. Målet för förbundet är att varje förening har en webbplats som speglar föreningens verksamhet. Förbundet erbjuder via Webbhuset föreningarna en gratis webbplattform, där var och en kan bygga upp innehåll som speglar föreningens verksamhet. Webbsidan bör vara informativ och lätt att hitta rätt på.
Kontinuerlig uppdatering är viktigt för att vara värd ett besök, gammal information tas bort eller flyttas till historiken. Bilder på webbplatsen berättar ofta mer än många ord om vad man sysslar med i föreningarna. Många föreningar har idag en egen Facebook-grupp eller Facebook-sida som komplement till webbplatsen. Webbhusets nya medlemsregister är ett annat verktyg som förbundet erbjuder er för att underlätta föreningsarbetet. Det är smidigt och lätt att använda. Registret ger föreningarna möjlighet att via e-post skicka meddelanden till medlemmarna. Det ger en direkt och effektiv kanal för information om program, möten och resor. Det ger också föreningarna möjlighet att fakturera medlemsavgifterna. Om ni har önskemål och idéer för hur vi kan hjälpa er ännu bättre, ta kontakt med vår it-koordinator Robert Riska. KNUT BRÄNNBACKA ordförande för it-kommittén
8/2017 3
Svenska kulturfondens understöd till föreningarna Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kallade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.11.2017–31.1.2018 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte. Ansökningsblanketten finns på förbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter och kan också beställas från förbundets kansli, tfn 020-728 8810. Ansökan sänds till kansliet@spfpension.fi eller per post under adress Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors. Vid fördelningen av bidragen prioriteras medlemsvård samt lokal påverkan. För närmare information om understöden kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, e-post berit.dahlin@ spfpension.fi eller tfn 020-728 8812.
Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1.11.2017– 31.1.2018 (frankeringsdatum gäller). Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §). Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål. Denna gång prioriteras uppsökande verksamhet inom föreningen och föreningens verksamhetsområde samt skapande av guldkant i tillvaron.
Svenska pensionärsförbundet och God Tid utlyser en fototävling. I varje nummer av God Tid publiceras “månadens bild”. 2019 samlar vi bilderna i en läcker väggkalender.
Tar du månadens bild? Bland pensionärsförbundets medlemmar finns det många duktiga fotografer. I flera föreningar verkar aktiva fotoklubbar. Intresset för bildberättande växer överallt i samhället. Särskilt bland dem som använder sociala medier har bildberättandet blivit minst lika viktigt som det skrivna ordet. Försök besöka Fontana di Trevi i Rom för att ta ett fotografi av den berömda fontänen. Det är nästan omöjligt på grund av alla turister som flockas runt fontänen för att ta en selfie.
Pensionärsförbundet utlyser i dag en fototävling bland sina medlemmar. I varje nummer av God Tid kommer vi, med början i nummer 9/2017, att publicera månadens bild. Bilden får gärna spegla årstidens växlingar i naturen, men också de årstidsbundna aktiviteter i föreningen som du fångar med din kamera. Kanske en höstbild från föreningens svampkurs. Bara din fantasi sätter gränser. Skicka bilden i hög upplösning till markus.west@spfpension.fi. Märk bilden ”månadens bild”. Uppge ditt,
det vill säga fotografens namn och kontaktuppgifter. Skriv också en kort bildtext. Om det förekommer identifierbara personer på bilden ska de ha gett sitt lov till publicering. Genom att delta i tävlingen ger du din tillåterlse till publicering av insända bidrag. Pensionärsförbundet kommer nästa höst att sammanställa en väggalmanacka för 2019 med de bästa bilderna. Månadens bild i God Tid 9/2017 ska vara redaktionen till handa senast fredagen den 1 december.
Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen.fi > Ansökningar och kan även beställas av Veronica Biaudet, tfn 020-7288 882 eller per e-post stiftelseninfo@spfpension.fi Blanketten sänds till stiftelseninfo@spfpension. fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, PB 129, 00101 Helsingfors. För närmare information kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 020-728 8812 eller e-post berit.dahlin@ spfpension.fi. Enligt uppdrag BERIT DAHLIN
Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs verksamhet i Finland
4 GOD TID
8/2017
”Låt inte pensionspengarna rinna iväg till Cayman Island” Det behövs en stark tredje sektor för att små samhällen ska blomstra. Men föreningslivet behöver fler aktiva än en ordförande och en sekreterare. Möt Rune Franzén, en oförtruten föreningsaktivist i Nagu.
- Om du bor vid havet ska du gå igenom hur du ska agera om människor hamnar i sjönöd utanför din strand, säger Rune Franzén. I våras räddade han och hans fru Inger livet på tre män som hamnat i sjönöd utanför deras sommarhus.
Pensionerade diplomingenjören Rune Franzén i Nagu blickar ut över Bredviken. Det är en vacker sensommardag och Nagu visar sig från sin bästa sida. Det är inte alltid som havet är så här generöst, men mer om det senare. Rune Franzén är född och uppvuxen i Nagu, men studierna vid Åbo Akademi förde honom ut i världen. Familjen har i omgångar bott i Karis, Tammerfors, USA och Esbo. – Men rötterna finns här i Nagu. Vi har återvänt hit varje sommar, utom under åren som vi bodde i
USA. Då var det inte möjligt, säger han. Rune Franzén har engagerat sig brett i föreningslivet i Nagu efter återflytten. – Jag vill vara med och hjälpa till där jag kan. Det finns hur mycket som helst att göra om man vill göra en insats. Han har med hull och hår kastat sig in i föreningslivet i Nagu. I Pro Nagu, en obunden förening som ska kunna fungera som paraply för ortens övriga föreningar, har han arbetat med den vision om hur Kyrkbacken ska se ut i framtiden.
– Vi har haft olika projekt för att snygga upp vår by. Festingarna en viktig länk Kort efter att makarna Franzén hade bosatt sig i Nagu gick de med i Festingarna, som är pensionärsförbundets medlemsförening i Nagu. För Runes hustru Inger har Festingarna varit om möjligt ännu viktigare. – När vi flyttade hit var hon ”Runes fru”. Nu är hon Inger. Nagu med 1400 invånare har en otroligt aktiv pensionärsförening. Föreningen har en aktiv snackbar
och en blomstrande it-verksamhet. Varannan vecka åker Nagupensionärerna till St Karis på fastlandet för att simma. Rune Franzén är också viceordförande i Nagu hembygdsförening. – Släktforskning och närhistoria är min stora passion. Det går till och med till överdrift ibland, skrattar han. I Nagu finns inget hembygdsmuseum. I Pargas finns det flera stycken. – Vi har talat om att öppna ett digitalt hembygdsmuseum i Nagu. Då är det bara att ta bilder av före-
målen och publicera dem. Då kan vi ha hur många spinnrockar som helst i museet. Museet är dessutom alltid öppet och det är inte beroende av vackert väder. Nagu hembygdsförening uppmärksammar Finlands 100 årsjubileum med en utställning om Nagus broar på sjöfartsmuseet. Det började med ett upprop i våras om att lämna in bilder och berättelser om Nagus äldre broar. Gruppen, som jobbat med utställningen, hittade ett 20-tal broar. Det finns behov av en stark tredje sektor i samhällen som Nagu.
GOD TID
Influensatider
I början av 1930-talet förenades Kirjais med Strangholm med en träbro. Bron fick i folkmun namnet “Bertils bro” efter en man som skötte brons underhåll. Bilden ingår i utställningen Nagus broar.
– Det betyder att människorna måste engagera sig i föreningslivet. I många föreningar är det ordförande och sekreteraren som drar väldigt tunga lass. Rune Franzén drömmer om att det ska gå att förverkliga ett privatägt seniorboende i Nagu. För några år sedan, när Pro Nagu gjorde en enkät i frågan, var intresset stort. Men när det kom till kritan var det få som vågade satsa egna pengar i bygget av ett servicehus i Nagu. Tiden var inte mogen. Finland var mitt inne i en långvarig lågkonjunktur. I grannkommunen Kimitoön ska fyra privata servicehus etablera sig. – Vi får se hur det går. Jag skulle gärna hålla pensionspengarna i bygden istället för att låta dem rinna iväg till Cayman Island. – Det här är någonting som vi som pensionärsorganisation borde arbeta mer med. Privatpersoner ska inte behöva syssla med socialt byggande. Skärgården behöver bron Rune Franzén tar God Tid med på en utfärd till sjöfartsmuseet, som finns i det gamla posthuset, som var Runes barndomshem. Vi ska se utställningen om Nagus broar. På vägen till museet börjar vi tala om en fast förbindelse mellan Nagu och Pargas. – Jag behöver inte bron, men skärgården behöver den för att utvecklas, säger Rune. I år har Nagu fått en ny eldriven färja, men den löser inte alla trafikknutar. – Även om bron inte kommer i morgon skulle det vara bra att få ett datum. Om vi vet att bron kommer om tio år så skulle man våga göra framtidssatsningar på ett helt annat sätt. Skriver man sig i Nagu så använde man också sina pengar i Nagu. Utställningen om Nagus äldre broar är fin och väl värd sitt besök. Drama i försommarnatten Vi ska för ett ögonblick ännu återvända till Bredviken, den smala havsvik som öppnar sig utanför Ingers och Runes fönster. Just idag glittrar den förföriskt emot oss. Annat var det i månadsskiftet maj-juni. Vattnet i viken var fortfarande
”Släktforskning och närhistoria är min stora passion. Det går till och med till överdrift ibland.” RUNE FRANZÉN
Nagu
isande kallt. Franzéns hade ändå lämnat vindsfönstret på glänt när de gick och lade sig. Plötsligt hörde Inger ett rop på hjälp, men hon kunde inte lokalisera varifrån det kom. Paret skyndade ut och då hörde de ett nödrop från havet. ”Abi, abi” vilket betyder hjälp på estniska. Franzéns ringde nödnumret 112 och fick svar på svenska. Rune skuffade ut roddbåten och efter en stunds sökande hittades också proppen. Medan Inger skyndade in för att värma bastun rodde Rune ut till de nödställda männen. Ute på viken låg en vält båt, en man satt på kölen och två män låg i det tiogradiga vattnet. Den kapsejsade båden drev sakta bort från stranden. Rune vågade inte bärga de våta, frusna männen med sin lilla båt. Istället bogserade han dem till hemstranden. Där mötte sjöbevakare och ambulans. – Jag är glad att det hela slutade lyckligt. De hade bara 33 graders kroppstemperatur. Ingen av männen hade flytväst på sig. – Vad är det för vits att ha flytväst i båten om man inte har den på sig, undrar Franzén. Han har efteråt funderat på om det fanns något han kunde ha gjort annorlunda. – Om man bor vid havet ska man gå igenom hur man ska agera om människor hamnar i sjönöd utanför ens strand. För mig tog det inte så många minuter att ta mig ut till de nödställda männen, men också jag var konfys, säger han. De estniska männen återvände följande dag för att tacka paret Franzén med en gåvokort som de köpt i butiken inne i byn. TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST
Förkylningar förekommer året om och en vuxen person i Finland har grovt räknat tre förkylningar per år. De orsakas av något, av över 200 virus från många olika familjer, och vanligast är rhinovirusfamiljen. Det finns de med stark motståndskraft som nästan aldrig blir förkylda men andra, mindre lyckligt lottade, är förkylda titt och tätt. Små barn är oftare förkylda än vuxna vilket dels hänger ihop med att deras immunförsvar ännu övas upp och dels på att dagis är en utmärkt miljö för spridning av förkylningsvirus. Nästan varje sommar brukar jag få frågan av någon drabbad om det inte är en sällsynt besvärlig och smittsam ”sommarflunssa” som just då är i omlopp. Svårare är den knappast, men nog så förarglig när den inkräktar på, och förstör den sommarens fröjder.
Från november till mars brukar influensavirus förekomma epidemiskt. Först något enstaka fall och sedan, vanligtvis med början i garnisonerna, många fall under en relativt kort tid men snart, ofta före vinterns snö smultit bort, brukar epidemin vara över. Av någon orsak blir också vanliga förkylningar vanligare i samband med influensaepidemin. Strängt taget är influensa också en förkylning med likartade, men klart svårare symptom och större risk för komplikationer än vid vanliga ”flunssor”. Svårast drabbar influensaepidemin patienter vars immunförsvar är nedsatt på grund av andra sjukdomar eller på grund av svagt allmäntillstånd. Årligen dör hundratals patienter i vårt land av influensa. De flesta av dem är äldre personer och kroniskt sjuka. Men också friska unga människor kan få en så svår influensainfektion att de måste tas
Fråga doktorn Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto. lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 15 december.
in på sjukhus och till och med på intensivvårdsavdelning. På grund av de faror som förknippas med influensa låter samhället vaccinera alla 65 år fyllda, och alla sådana patienter som lider av allvarliga kroniska sjukdomar mot influensa. Främst vill man på detta vis förebygga lunginflammationer som i dessa grupper ofta komplicerar influensans sjukdomsförlopp. För att vingklippa influensaepidemin redan innan den brutit ut vaccineras också personal inom hälsooch sjukvård, barn under 3 år samt närstående till patienter med allvarliga kroniska sjukdomar. De ovannämnda grupperna vaccineras dels på hälsocentralerna och dels inom ramen för företagshälsovård. Totalt ges på samhällets bekostnad ca 1 miljon doser influensavaccin varje år. Influensavaccinet måste tas årligen beroende på att virusstammarna förändras från år till år. I influensavaccinet ingår komponenter mot 3 olika influensavirus. Också om det skydd influensavaccinationen ger inte är hundraprocentigt är symptomen vanligtvis lindrigare då en vaccinerad insjuknar i influensa. Symptomen vid en förkylning uppkommer några dagar efter att man blivit smittad och själv är man smittsam i ungefär en vecka från och med dagen innan man insjuknar. Symptomen är dels lokala så
8/2017 5
som snuva, halsont och hosta och dels systemsymptom så som feber och värk i leder och muskler. I samband med en vanlig förkylning är symptomen värst efter 3-4 dagar och man brukar vara återställd inom en dryg vecka. En influensa kan räcka litet längre. Vaccination är det främsta sättet att undvika influensa men vanliga förkylningar skyddar vaccinet inte mot. Här är handhygien av avgörande betydelse. Med händerna transporteras sådana virus som fastnat på omgivningens ytor till ögon, näsa, och mun. Så det gäller att hålla händerna rena och fingrarna borta från mun och näsa. Är olyckan framme och man blir förkyld, kanske till och med sjuk i influensa, rekommenderas vila, febernedsättande värkmedicin, t.ex. paracetamol, riklig varm dryck, C-vitamin, sugtabletter med Zink, och varma kläder. Man får, ifall det är möjligt utan att känna större ansträngning, gärna röra på sig också utomhus men sportandet och tyngre motion ska man vänta med tills systemsymptomen varit borta någon dag. Det lönar sig att uppsöka läkare om man trots värk och febermedicin känner sig mycket svag, och om man redan varit på bättringsvägen och blir sjuk igen. Med hopp om att möjligast många tar influensavaccin och att den kommande influensaepidemin blir lindrig.
OTTO LINDBERG
geriatriker
Finland klarar sig bra i pensionsjämförelse Finlands pensionssystem rankas på femte plats i den internationella jämförelsen Mercer Global Pension Index. För fjärde gången valdes Finlands pensionssystem som det mest tillförlitliga och transparenta i världen. Melbourne Mercer Global Pension Index är en årligen sammanställd internationell jämförelse av pensionssystem. Jämförelsen utfördes nu för nionde gången. I jämförelsen deltog 30 länder. Norge trängde sig förbi Danmarks pensionssystem konstaterades vara världens bästa redan för sjätte gången i rad. Nederländerna nådde upp till nästan samma poängtal och Australien blev trea. Finlands placering sjönk från fjärde till femte, när Norge, som
deltog för första gången, trängde sig förbi. Sverige blev efter Finland för andra gången, men skillnaderna mellan dessa tre länder är små. Pensionsreformen gav Finlands system bättre betyg för hållbarhet i jämförelsen år 2016. I årets jämförelse sjönk poängen på grund av landets svaga ekonomiska utsikter, den ökade offentliga skuldsättningen och finländarnas låga spariver. – Global Pension Index är en intressant jämförelse, eftersom den på samma gång beaktar pensionsskyddets nivå, finansieringens hållbarhet och administrationens duglighet. De nordiska länderna klarar sig bra, eftersom de tar hem höga poäng på alla delområden, säger direktör Mikko Kautto på Pensionsskyddscentralen. Finland placerade sig bland den
bästa tredjedelen i varje kategori. Redan för fjärde gången i rad klarade Finland sig bäst av alla i den del som utvärderade tillförlitligheten och transparensen hos pensionssystemens förvaltning. Finland uppmanas att höja minimipensionerna, förbättra sysselsättningsgraden bland äldre personer och öka fonderingen av pensionspengarna. En möjlighet att fördela pensionsrättigheter mellan makar skulle förbättra Finlands poäng. – Det är svårt att höja Finlands poäng. När staten är skuldsatt är det inte lätt att förbättra minimipensionerna avsevärt. Det är inte heller realistiskt att öka fonderingen i en situation där man vill hålla pensionsavgifterna stabila, säger Kautto. (PSC)
6 GOD TID
8/2017
It-nördar och sjöbjörnar på kryssning
Förbundets it-koordinator Robert Riska har förpassat Kristian Danielsson till en annan värld. Många ville pröva VR-glasögonen.
Inger och Esa Mäkelä har båda jobbat på Silja Line, Esa bland annat som befälhavare på Silja Serenade. I dag åker de gärna på kryssning i andra pensionärers sällskap.
Linedance, körsång och virtuell verklighet fick deltagarna i årets seniorkryssning pröva på medan fartyget låg i Stockholm. Populära inslag från tidigare år, såsom seniordans, ithandledning och bingo fanns givetvis också på programmet.
nedancing. Håkan Wikman lyckades på någon timme få en publik som delvis bestod av noviser att sjunga i stämmor. Linedance kommer från USA där man dansade till countrymusik på 1950-talet. Numera används många olika musikstilar. För en utomstående verkar koreografin
Årets seniorkryssning hade döpts till Jubileumsskeppet 2017. Kryssningen firade att Finland varit självständigt i 100 år, att Silja Line grundades för 60 år sedan och att Svenska pensionärsförbundet funnits till i 45 år. Efter att förbundsordförande Ole Norrback hälsat välkommen fick Esbokantorn Håkan Wikman den närmare 600-hövdade publiken att förena sig i allsång. Silja Serenade kastade loss och gruppen Dollypops var i tur att uppträda med en rad vintagelåtar. Efter buffémiddagen och en öppningsshow fick pensionärerna dansa till tonerna av det österbottniska bandet Tommys. Väl framme i Stockholm skapade det stora programutbudet ett dilemma för många av seniorkryssarna. Vad skulle man hinna med under den begränsade tiden? De som ville kunde åka till stadens centrum eller besöka museet Vikingaliv på Djurgården, alternativt Leksaks- och seriemuseum på
Skeppsholmen. De som stannade ombord kunde välja och vraka mellan att spela pidro eller bingo, dansa seniordans, besöka it-drop-in-mottagningen, lyssna på poesi och föredrag om att sova gott eller åldras tryggt eller informationsteknik. Nya program var körsång och li-
komplicerad och man måste hålla tungan rätt i mun. ”Dansläraren” Alf Skogster lyckades lära ut grunderna till några modiga nybörjare. I it-mottagningen var det många som ville pröva på att förpassa sig till en virtuell verklighet med så kallade VR-glasögon. Antikhandlare Bernt ”Mor-
re” Morelius, som fungerade som kryssningsvärd, höll ett föredrag om föremål som använts vid dukning av bordet under Finlands självständighetstid. Efter avfärden från Stockholmen uppträdde svenska sångaren och estradören Mattias Enn. Kaptenen blev it-handledare En som känner Silja Serenade utan och innan är Esa Mäkelä. Han har nämligen varit befälhavare på ”Serenaden” och andra av Silja Lines fartyg under sin långa karriär till sjöss. I dag är han aktiv som ithandledare i Dragsfjärds Pensionärer. Som pensionär reser han av och an på Sverigebåtarna flera gånger om året och tycker att det är alldeles fantastiskt att kryssa när man inte längre behöver jobba. Sin hustru Inger träffade han 1973 när han var styrman på Bore I. Inger var då hovmästare i fartygets restaurang. Hon är inte en lika entusiastisk kryssningspassagerare som maken. – Men ska jag kryssa så gör jag det gärna med pensionärerna, säger Inger Mäkelä. TEXT OCH FOTO: ULF WAHLSTRÖM
Katarina Wanamo, Sandra Forsell och Marie Lundberg är duktiga på att imitera artister från igår såsom Harmony Sisters, Brita Borg och Alice Babs. Niklas Andersson ackompanjerade dem på tuba. Gruppen Dollypops uppträdde på Jubileumsskeppet.
GOD TID
8/2017 7
Delta i luciavalet och luciainsamlingen!
1
Sabina Sievänen
5
Daniela Ragnell
Esbo
Tenala
2
Emmy Wikström
6
Ida-Maria Andersson
Sibbo
Korsholm
3
Charlotta Palm
4
Anna-Kajsa Edström
7
Victoria Turunen
8
Andrea Walander
Åbo
Vanda
Jakobstad
Helsingfors
RÖSTA VIA WEBBEN
www.lucia.fi
eller skanna QR-koden
RÖSTA PER SMS Skriv meddelandet enligt följande: Nyckelord
Ditt namn
10e lucia x Kalle Karlsson Din donation, 5, 10 eller 20 €
Kandidatens nummer ... och skicka det till numret 17240.
Din röst och ditt bidrag ska vara hos Folkhälsan 29.11.2017 före kl. 24.00. De uppgifter som lämnats i samband med inbetalning och omröstning behandlas konfidentiellt och förstörs när insamlingen avslutats 31.1.2018. Från smsbidraget avdras skatter och operatörsavgifter. Insamlingstillståndet POL-2015-13662 har beviljats av Polisstyrelsen.
RÖSTA MED RÖSTSEDEL
JAG RÖSTAR PÅ KANDIDAT NR _____ Mitt namn ___________________________________________ Min adress __________________________________________
9
Alicia Jalava Ekenäs
www.folkhalsan.fi/lucia
10
Loviisa Lukka
Heinola
Jag bidrar med _________ € (minimi 1 euro/röst) Jag sänder mitt bidrag via Aktia FI12 4055 1120 0450 79 Nordea FI64 1562 3000 1093 32 Danske Bank FI74 8000 1870 8920 73 Sänd röstsedeln per post till: Folkhälsan/Lucia, Topeliusgatan 20, 00250 Helsingfors. Du kan lämna ditt bidrag och din röstsedel i Folkhälsans hus och i Luckorna.
8 GOD TID
8/2017
Ismark leder SPF Österbotten
”Vi tar brott med falska poliser på allvar”
Det låg spänning i luften när 80 delegater från 26 medlemsföreningar i Svenska pensionärsförbundet i Österbotten samlades till höstmöte i Jakobstad. Regionen skulle välja ny ordförande och valberedningen förde fram två förslag, Alice Lillas och Anita Ismark.
Mötesordföranden Pehr Löv kungjorde sluten omröstning sedan de två kandidaterna fått presentera sig. 80 röster avgavs och resultatet blev överraskande entydigt – 60 röster gavs för Anita Ismark från Korsnäs och 20 röster för Alice Lillas från Korsholm. Lillas invaldes i följande moment som ordinare i styrelsen. Den nya ordföranden tillträder omedelbart och efterträder avlidne Henrik Svarfvar. Anita Ismark presenterade sig som pensionerad kommundirektör från Korsnäs, tilldelad kommunalråds titel i samband med pensioneringen 2015. Bland särskilda uppdrag noterade hon posten som styrelseordförande i sydösterbottniska hälso- och sjukvårdsområdet K5. – Pensionärerna utgör en stor resurs, många projekt vilar på pensionärers axlar. Nu vill jag göra en insats för pensionärerna, konstaterade hon. Som en särskild utmaning ser hon intressebevakning och det faktum att 430.000 finländare lever under EU:s fattigdomsgräns. Hon ser det också som nödvändigt att förbundet satsar på medlemsvärvning. Anita Ismark är född 1951 i Vasa, har tre vuxna barn och ett barnbarn. Som främsta hobby angav hon vinterbad och gym. Styrelsevalet försanledde också sluten omröstning. I tur att avgå var Göran Westerlund från Oravais, Carita Björne från Lappfjärd och Bernice Tiihonen från Vasa. Dessutom framfördes Alice Lillas som kandidat till ordinarie plats. Westerlund och Björne återval-
Anita Ismark från Korsnäs valdes med klar majoritet till österbottnisk SPF-ordförande vid höstmötet i Jakobstad.
Höstmötet får fint främmande då Brita Aspegren (Marja Eriksson) bereder sig för bröllop.
des, Lillas nyvaldes med 50 av de avgivna rösterna. Tiihonen valdes till ersättare för Lillas, som ersättare nyvaldes och Christer Bogren från Malax. Torbjörn Ehrman och Kaj Lindström återvaldes som ersättare. Den budget höstmötet antog visar ett underskott på 11.050 euro, men enligt ombudsman Patrick Ragnäs utgör detta inte något stör-
re problem då tidigare överskott kan användas. Som ett extra anslag i budgeten noterade han pengar för ett nytt pensionärsparlament inom Kvarkenområdet. Mötet omfattade också styrelsens förslag att ingen vårfest ordnas 2018. Mötet godkände också styrelsens förslag till verksamhetsplan. Viceordföranden Helena Andtbacka betonade i sin hälsning att
Spänst i benen – träning ger trygghet Grundkurs 13–16.3.2018 på Lehmiranta Kursen riktar sig till kvinnor och män i åldern 50+ som är intresserade av motion och att fungera som motionskompis. Kursen lämpar sig också för dig som vill veta mera om hur man förebygger benskörhet d.v.s. osteopeni och osteoporos. Kursen består av dialogföreläsningar och praktiska övningar. Fokus ligger på fysisk aktivitet som stärker och skyddar skelett samt leder. Vi lär oss enkla och roliga sätt att stärka musklerna samt övningar för att förebygga fall. Kursen är avgiftsfri och inkluderar utbildning, material och inkvartering i dubbelrum med helpension. Tilläggspriset för enkelrum är 22 €/dygn. Kursledare Kitty Seppälä. Anmälningar och förfrågningar tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi. Anmälningsblanketter finns även på hemsidan spfpension.fi under Kurser
medlemsvärvningen måste prioriteras. Särskilt påpekade hon svårigheten att nå ut till de yngre pensionärerna. Hon konstaterade också att det finns en allmän oro gällande vårdreformen. De allt längre köerna till olika boendeformer måste åtgärdas, alla kan inte bo hemma. Med exempel från egna bekantskapskretsen noterade hon bristen på trygghet för ensamboende. Höstmötet inleddes med ett underhållande program från värdföreningen Milstolpen. Lagmans lågstadieskola bjöd på livfull körsång, och den lokala guideklubben gav en historisk resumé över de 300 senaste åren i stadens historia. Bröllopet mellan Gabriel Aspegrens dotter Brita och Lars Breitholz gestaltades humoristiskt och verklighetstroget av Gun Snellman, Ulla Nyström och Marja Eriksson. Stadsdirektör Kristina Stenman presenterade stadens och nejdens näringsliv som mycket präglas av båtindustrin. TEXT OCH FOTO: BERTEL WIDJESKOG
Brott som utförs av falska poliser har blivit ett allvarligt problem i Finland. I år har polisen redan registrerat mer än 700 anmälningar som gäller fall där någon utger sig för att vara polis, dvs. usurpation av tjänstemannabefogenhet, dithörande bedrägeribrott samt försök till dessa. Speciellt äldre personer har fallit offer för falska poliser och blivit lurade på stora summor pengar. Central förbundet för de gamlas väl strävar efter att påverka och förhindra att det här fenomenet fortsätter genom att informera och dela berättelserna om bedrägeribrott som äldre personer utsatts för. Svenska pensionärsförbundet samarbetar genom att samla in berättelser och sprida informationen till våra medlemmar. Om du eller dina nära har utsatts för bedrägeriförsök t.ex. genom att man har ringt till dig och uppgett sig för att vara polis, berätta din historia. Det kan hjälpa andra som utsätts för bedrägeribrott! Ta kontakt med Teija Mankkinen på Centralförbundet för de gamlas väl: teija.mankkinen@ vtkl.fi
1,4 miljoner pensionärer Egen pension betalas redan till över 1,4 miljoner i Finland bosatta personer. Antalet har växt med en tredjedel sedan år 1990. Samtidigt har arbetspensionsutgiften tredubblats. I fjol betalades 26 miljarder i arbetspensioner och 2,5 miljarder i FPApensioner. I slutet av år 2016 uppgick antalet pensionstagare till 1 559 000. Av samtliga pensionstagare fick fyra av fem ålderspension, 14 procent sjukpension och 16 procent efterlevandepension. Antalet i Finland bosatta egenpensionstagare var 1 459 000. De utgjorde en tredjedel av befolkningen över 16 år. PSC
GOD TID
Valfrihet i vården förverkligas stegvis Regeringen har enats om ett nytt utkast till lag om valfrihet inom social- och hälsovården. Utkastet är en viktig del av den stora social- och hälsovårdsreform som regeringen arbetat med i åratal. I somras stupade regeringens förslag i riksdagens grundlagsutskott. Det nya lagutkastet publicerades den 19 oktober. Lagutkastet sänds på remiss i månadsskiftet oktober–november, bland annat till Svenska pensionärsförbundet. Här följer en sammanfattning av några av de viktigaste punkterna i det nya förslaget: • I juli 2020 införs kundsedlar för
vissa tjänster inom bashälsovården. Det kan handla om hemservice, hemvård, social rehabilitering. • Landskapen måste från och med 1 juli 2020 ge kundsedlar till patienter som själva önskar välja vissa tjänster inom bashälsovården. Priset för tjänsterna är det samma oberoende av var man väljer sin vård. • Patienter med ett omfattande servicebehov, till exempel inom handikapp- eller äldrevården, kan få en personlig budget inom vilken han/ hon kan välja serviceproducent. • 2021 ska alla medborgare få välja vårdcentral, antingen offentlig eller privat. I vårdcentralens tjänster ingår primärvård, men inte sociala tjänster. Den patient som inte ak-
tivt väljer vårdcentral placeras hos den närmaste offentliga vårdcentralen. • Från och med 2022 ska vårdcentralerna också kunna erbjuda specialisttjänster inom inre medicin, ögonsjukdomar, pediatrik och geriatri. • 2022 utvidgas användningen av kundsedlar till vissa ingrepp inom specialsjukvården. Till exempel bråckoperationer, höft- och knäledsproteser, ögon- eller öroningrepp, gynekologiska eller urologiska ingrepp då kunna köpas med hjälp av kundsedel. • 2022 blir det också möjligt att välja mellan offentlig och privat tandvård.
Paulus sommar Mormors mosters konfirmation. Tölöwikens pensionärers ålderspresident Paulus berättade på septembermötet om sin sommar. Paulus föddes i tsarens Finland men kommer inte ihåg nånting av den tiden. Han blev änkling för ett par årtionden sedan men hittade sin Johanna. Gammal tradition säger ju att en änkling som inte hittar en nyksä (finskt nyord) har nåt fel. Och det har ju Paulus inte. Ännu. Yngsta dottern Margareta, femton år, konfirmerades i juli. Det var en stor familjefest, kombinerad med Paulus 101-årsfest. Efter själva konfirmationen i kyrkan var det fest på församlingshemmet. Paulus berättade först själv lite om sederna då han var ung. Han
Ny räknare för utkomststöd FPA:s kunder söker aktivt utkomststöd på nätet. För att ytterligare förbättra e-tjänsterna har FPA publicerat en ny räknare för utkomststöd. FPA har publicerat en ny räknare för utkomststöd på sin webbplats. Med hjälp av den kan kunderna kontrollera om de är berättigade till utkomststöd och hur mycket stöd de kan få. – Räknaren vägleder och hjälper kunden att fylla i de uppgifter som efterfrågas. Kunden behöver inte fylla i onödig information utan endast de uppgifter som är relevanta med tanke på utkomststödet, förklarar Sami Koponen, enhetschef vid FPA:s resultatenhet för utvecklingstjänster. Det är ändå bra att komma ihåg att det resultat som räknaren ger alltid är en uppskattning som inte nödvändigtvis motsvarar det slutliga beslutet. FPA
det var det värt. Pappan hans skrattade ju efteråt för äpplet hade inte fallit långt från trädet.
hade varit med mamman på våren längs Alexandersgatan och kring Kaserntorget på avskedsvisiter till släkt och vänner innan de flyttade ut till landet och sommarstugan i Fågelsången i Berghäll. Barnen njöt av tillvaron på landsorten och hade alla slags lekar och fuffens för sig. Han blev nog en gång fast för att ha kastat gyttja in genom tåglatrinernas öppna fönster då tågen norrut körde förbi. Stryk fick han, men
På hösten gjorde man samma visitrunda för att informera om att familjen hade kommit tillbaka till stan. Johanna läste sedan dikter ur sin diktsamling som hade publicerats på våren. Det var en riktigt trevlig familjefest, också för Paulus yngsta familjemedlem Joakim som firade mormors mosters konfirmation med att krypa omkring på golvet och leka med hunden Lennart. Paulus avlutade sitt anförande med att säga att det ska bli flera familjefester. Barndop på vårkanten.
Kommande program 10.11 14.11 17.11 20.11 23.11 27.11 30.11 11.12 12.12
It-träff i Pargas Antikrunda i Närpes SPF Västnylands höstmöte i Kyrkslätt Antikrunda i Mariehamn Förbundets höstmöte i Tammerfors Antikrunda i Ekenäs Antikrunda i Oravais Antikrunda i Tenala-Bromarf Antikrunda i Kotka
Kommande resor 24-26.11 2-6.12 26-27.1 10-27.2 13-19.2 1-7.3 17.3-5.4
After Dark i Stockholm Julmarknad i Lybeck Tallinn Almuñécar Sparesa till Pärnu Almuñécar Almuñécar
9-11.4 19-24.4 19-27.9
Jazzkryssning Gardasjön Georgien
8/2017 9
Är du årets bästa rekryterare 2017? Svenska pensionärsförbundet ordnar en individuell medlemsrekryteringstävling år 2017. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem. Föreningarna meddelar om vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2018. Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/ konsertbiljetter för 60 euro. För närmare info, kontakta verksamhetssekreterare Åsa Danielsson asa.danielsson@spfpension.fi, tfn 020 7288814
Medlemsrekryteringstävling 2017 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt samma principer som 2016 Föreningen får: ❍❍ 1 poäng för varje ny medlem. ❍❍ 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet. ❍❍ 0,25 poäng för varje ny medlem (förening med 0–25 procents anslutning av målgruppen), 0,50 poäng för varje ny medlem (föreningar med 26–50 procents anslutning av målgruppen) eller 0,75 poäng för varje ny medlem (föreningar med 51–100 procents anslutning av målgruppen). ❍❍ Anslutningsprocenten vid årsskiftet gäller. Finns det flera föreningar i kommunen räknas deras sammanlagda anslutningsprocent. ❍❍ Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.
It-verkstäder
i Helsingfors, Esbo och Vanda Besök våra drop-in-verkstäder där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda it, eller vill lära dig nytt. Verkstäderna i Helsingfors är öppna – måndagen den 27 november kl. 14 -17 i Folkhälsans Seniorhus, Mannerheimvägen 97, Helsingfors. Verkstäderna i Esbo är öppna – måndagen den 4 december r kl. 13:30 -15:30 i Folkhälsanhuset i Esbo, Vindgränden 6, Esbo. Verkstäderna i Vanda är öppna – tisdagen den 14 november kl. 13 -16 – tisdagen den 12 december kl. 13 -16 i Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, Dickursby. Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon om du har en. Verkstäderna arrangeras av SPFs it-verksamhet, Samrådet i SPF Helsingfors, Esbo svenska pensionärer rf och Vanda svenska pensionärer rf i samarbete med Folkhälsans Förbund.
10 GOD TID
IT
8/2017
Med assistans av Folkhälsans fysioteraputer Daniel Söderman och Anna Renkonen har MS-patienten Hasse Mörk möjlighet att ta en robotpromenad en gång i veckan. Det är en ny terapiform som Hasse uppskattar mycket.
Gångrobot erbjuder värdefull terapi MS-patienten Hasse Mörk har inte kunnat promenera för egen maskin på cirka tio år. I höst har han haft möjlighet att stiga upp och vandra tillfälligt igentack vare Folkhälsans nya gångrobot Indego. Enbart monteringen av det yttre stödskelettet tar cirka en kvart och omfattar fem olika installeringsmoment. Det är en fredagsförmiddag i början av oktober och platsen är Folkhälsan i Korsholm. MS-patienten Hasse Mörk från Koskö, Korsholm förbereder sig inför sin fjärde promenad med hjälp av Folkhälsans nya gångrobot Indego- ett ultramodernt hjälpmedel för MS- och strokepatienter och patienter med ryggmärgsskador. Till sin assistans har Hasse de lokala fysioterapeuterna Daniel Söderman och Anna Renkonen. – Vi brukar gå fram och tillbaka längs korridorerna i cirka 45 minuter. Som mest har jag tagit 400 steg. – Visst har den här terapiformen en klar psykologisk betydelse. Under promenaderna känner mig
Hemma i Koskö har Hasse Mörk en elmoped till sitt förfogande. Då och då blir det en åktur runt om i hembyn eller ner till havsstranden som finns på cirka fyra kilometers avstånd.
dock som något av en robot eftersom jag inte har kunnat gå själv på drygt tio år. – Det är som om någonting väcks till liv. När jag har kommit hem känns det som om jag vill stiga upp och gå igen, fortsätter Hasse. Gångroboten den enda av sitt slag i Norden Hasse Mörk har framöver möjlighet att ta en ”robotpromenad” varje fredag. Gångrobotens stödskelett bidrar till att upprätthålla och balansera kroppen. Samtidigt genererar ut-
rustningen gångrörelser och inverkar på till exempel patientens blodcirkulation och ämnesomsättning. –Inställningarna i roboten styrs via en Ipod. De är individuellt anpassade efter de varierande kroppsliga besvär som klienterna lider av, säger Anna Renkonen. Den här fredagen är det inget fel på Hasses inställning och humör. Men under den senare delen av vandringens gång har han problem med styvhet i sitt högerben. Dagens stegsaldo landar på 263. Efter att Hasse har återvänt till omklädningsrumet är han dock mera
inspirerad än fysioterapeuterna att göra en extra sväng i korridoren. – Hasse hör till de mera utmanande robotgångspatienterna eftersom han inte har så mycket krafter i överkroppen, säger Daniel Söderman. Den tekniskt avancerade gångroboten Indego, som är tillverkad i Kanada, är unik i hela Norden för närvarande. Folkhälsan inspirerades att skaffa den efter att ha besökt ett neurologiskt rehabiliteringscenter i estniska Hapsal. – I hela Europa finns det cirka tio såna här gångrobotar. Inledningsvis har vi behandlat två klienter per dag här på Folkhälsan Korsholm, säger Anna Renkonen. – Hittills har det begränsats till Folkhälsans egna klienter. Småningom siktar vi på att ta emot även utomstånde klienter. Intresset är stort. Vi har fått förfrågningar från Åbo och Helsingfors, säger Renkonen. Sjukdomen har inte uteslutit utlandsresor Det har gått 25 år sedan den idag 60-årige Hasse Mörk fick sin MSdiagnos. Ännu i början av 2000-talet til�lät hälsan honom att delvis medverka i arbetslivet. På den tiden var han utvecklingstekniker på fabri-
ken Vasa Plast i Gamla Vasa. – Efter att ha fallit och brutit höften i samband med en vistelse på rehabiliteringscentret i Masku 2006 har jag inte kunnat gå, berättar han. Hemmet i Koskö har ombyggts på olika vis. Bland annat har en hiss och några ramper installerats. Hasses fru Siv har rollen som närståendevårdare. Någon extern hemservice erhåller han inte till vardags. Två gånger i veckan åker han till Folkhälsans anläggning i Smedsby för att ägna sig åt fysioterapeutisk träning. Livet fortsätter trots de hälsomässiga motgångarna. Hasse tillbringar mycket vardagstid i den moderna digitala datavärlden. – Jag är fortfarande medlem i Koskö jaktklubb. Tidigare var det min uppgift att vara kock i det sammanhanget, berättar han. Inte heller resande utanför Finlands gränser är någon omöjlighet. Häromåret åkte Hasse med familjen till Grekland på semester. Han har också besökt till exempel Italien och Danmark. – I höst har vi ingen utlandsresa på gång, säger han. TEXT OCH FOTO: JOAKIM SNICKARS
GOD TID
IT
8/2017 11
Fredrik Björk är Årets it-pensionär Fredrik Björk, en omtyckt och mångkunnig it-handledare i Korsholms pensionärsförening, har utsetts till Årets it-pensionär av Svenska pensionärsförbundet. Fredrik Björk har fungerat som it-handledare i pensionärsföreningen i tre år, men datorer och it har han arbetat med i hela sitt yrkesverksamma liv. – Redan i mitten av 1970-talet började jag arbeta med hålkort. På den tiden var det ingen som talade om it. Han jobbar med någonting inom data sade man. I motiveringen till nomineringen som Årets it-
pensionär, säger föreningen i Korsholm: ”Fredrik är, med sin breda it-kunskap, en viktig stödperson under träffarna.” Det är it-caféerna vid Seniorpunkten i Smedsby som är navet i pensionärsföreningens it-handledning. Intresset är stort. På första träffen i höst dök det upp 30 pensionärer. Det är i mesta laget även om Korsholmsföreningen har nio handledare. Fredrik Björk vinnlägger sig om att undervisningen ska vara så personlig som möjlig. Kraven på it-handledarna växer hela tiden. Mångfalden av dato-
rer, läsplattor och smarttelefoner och det stora utbudet av mjukvara ställer stora krav på handledarna. –Många pensionärer har idag läsplatta. De får inte ut någonting om temat för dagens it-träff är att lära ut Windows 10, säger Fredrik. Det gäller att skräddarsy undervisningen. Pensionärernas it-färdigheter ökar stadigt. Det är idag inte så många nybörjare som kommer på kurserna. De flesta har kommit i kontakt med datorer i arbetslivet. – Men vi har en nybörjare som jag är imponerad av.
Första gången hade hon ingen dator. Nu har hon redan ett eget Facebook-konto och lägger flitigt ut bilder. – Vi hade också en 85-åring som började gå på kurs när banken i hembyn stängde. Hon kände sig nödd och tvungen att lära sig betala räkningar med dator, säger Fredrik Björk MARKUS WEST
Fredrik Björk, årets it-pensionär, hjälper Carita Svarfvar att komma i gång med datorn. Per-Göran Ena i bakgrunden. PRIVAT ARKIV.
w
Kimito Telefon hjälper dig i alla frågor gällande datorer, telefoner, internet, TV-tjänster osv. ring eller vik in till oss.
...ger dig de bästa tv-upplevelserna och det snabbaste internet!
02-420742 www.kimitotelefon.fi Arkadiavägen 11 25700 Kimito
www.fiberhem.fi, ftth@ktab.fi, 019 278 480
Dalgatan 7, Karis Grönalundsg. 7, Ekenäs må 11–17 | ti–fre 11–16
ANNONSERA I GOD TID
Seniornätverkets evenemang
ÖVER 100 000 PRODUKTER
i Helsingfors hösten 2017 SeniorVäst: Aurora Marthens; Finländska pärlor on 15.11 kl. 14 i Gamlasgården, Klarinettv. 5 SenioRöst: Adventsfest ti 28.11 kl. 14 i Matteuskyrkan, Åbohusv. 3 SeniorNord: Staffansby Lucia och sång to 14.12 kl. 14 i Malms kulturhus, Nedre Malms torg 1
Allt från datorköpet och framåt. Också stödet i vardagen. På ditt modersmål.
Lättläst instruktionsbok om hur du använder en ipad t.ex. fingerrörelser, nedladdning av musik och användning av appar.
29,00 € (174 s.) Lättläst om internet Rör dig tryggt på internet Lättläst bok om internet och Lättläst om internete-post med tydliga instrukbanker, internetbutiker, tioner imedier, att använda sociala upphovsinternet e-post. rätt, virusoch m.m. 28,00€€(113 (155s.) s.) 25,00
L ÄRUM F
Ö
R
L
A G
E
T
Beställningar forlaget@larum.fi 040 653 9776 shop.larum.fi
29 9 HP bärbar dator -Förmånlig -för surf och bankärenden -Webcam för skypesamtal
5
Lättläst om iPad
13
Arr. Seniornätverket i Helsingfors
Vi hjälper med allt.
Doro Seniortelefon -Stora knappar -Tydlig skärm -Lättanvänd
När har ni senast kolla igenom era abonnemang? Vi hjälper er hitta den bästa lösningen för just er!
- Hitta en produkt i vårt stora sortiment på nätet, beställ och välj leverans hem till dig eller hämta fraktfritt i någon av våra butiker. - Vi har både webshop och kundbetjäning på svenska. - Om du behöver hjälp att välja rätt produkt, hjälper våra försäljare i butiken eller kundtjänsten gärna till. multitronic..
EKM Service Ab www.ekm.fi sales@ekm.fi
Tel: 019 212 0100, 8-17 och 10-14 Vi finns i Ekenäs, Hangö och Karis. Du kan anlita oss i hela södra Finland.
Hovrättsesplanaden 18, Vasa | 06 319 77 00 | Må-Fre: 10-18, Lö: 11-15 Alholmsgatan 3, Jakobstad | 06 319 77 20 | Må-Fre: 9.30-17.30, Lö: 10-14 Torggatan 10, Mariehamn | 045 736 00 001 | Må-Fre: 10-17, Lö: 11-15
12 GOD TID
IT
8/2017
Sociala medier, vår tids dagbok För inte så länge sedan gick man till bybutiken eller till torget om man ville träffa bekanta, få sig en pratstund och kanske få höra lite lokalt skvaller. Det gäller ännu i dag i viss mån men speciellt den yngre generationen håller mycket till på nätet. Man gör täta uppdateringar och kontrollerar sina vänners och bekantas uppdateringar. Facebook, Instagram, Whats up osv. är på det sättet fascinerande att man kan lära känna sina vänner från en annan synvinkel. Man blir både positivt och negativt överraskad många gånger. Någon som man har uppfattat som genuin och pålitlig kanske kan visa sig ha mycket kontroversiella åsikter eller till och med så att man upplever personen som alltför påträngande och utagerande. I andra fall visar det sig att någon kan ha liknande värderingar och intressen och man har inte känt till den här personens olika sidor fastän man har umgåtts i många år. Det kanske är så att när man formulerar sig skriftligt så blir ens personlighet mera tydlig, mera synlig eftersom de länkar man delar med sig på sociala medier också berättar något om personen bakom en viss länk. Sociala medier kan också vara ett forum som man väljer att röra
I bästa fall är telefonen ett uppslagsverk, en informationskanal, i sämsta fall en tidstjuv av rang.
sig på om man är tillbakadragen och drar sig för att träffa människor ansikte mot ansikte men ändå vill komma ut med sina åsikter. Det är lättare att sitta och hamra på tangenterna och allt emellanåt trycka på “radera” eller “omskriv” funktionen om resultatet inte blev som man tänkt sig. I verkliga livet är det inte så lätt att radera oge-
nomtänkta yttranden. Vi som vistas mycket på sociala medier känner förmodligen någon sorts hatkärlek för olika sociala appar. Dels är man lätt att nå, dels måste man ju uppdatera ofta när det nu hör till och andra också delar med sig av sina erfarenheter och tankar. Man kan ju inte bara registrera sig som användare
och “kika genom nyckelhålet” på andra användare. Apparna eller de nedladdningsbara programmen är gratis och man tycker att man sparar in på telefonkostnader genom att använda de här olika gratisapparna. En ny känsla är också det, att telefonen som ett sätt att kom-
municera har hamnat i skuggan av snabbmeddelandefunktioner. Man tycker sig inte ha ro att tala långa stunder, man är kanske rädd att störa motparten i någon viktig aktivitet om man ringer upp. Jag har ibland tänkt att jag borde hålla paus, vika vissa dagar i veckan eller åtminstone en dag i veckan till att leva som på den gamla goda tiden med enbart personliga möten och avstängda skärmar. Men tanken har förblivit en tanke. Det bevisar hur mycket man är fast i sina vanor. Min man har nyligen skaffat smarttelefon efter påtryckningar från fru och barn och nu kan jag studera beroendet lite utifrån. Från att ha varit en svuren fiende till sociala medier har mannen blivit en mästerchattare och telefonen kollas stup i kvarten. Så avslutningsvis, ett varningens ord; smarttelefonen är lite som Pandoras ask, man vet inte vad som kommer ut därifrån. Man vet heller inte hur man kommer att bli som användare, styr man själv användningen eller styr smarttelefonen hur man disponerar sin tid. I bästa fall är telefonen ett uppslagsverk, en informationskanal, i sämsta fall en tidstjuv av rang. ELISABETH LILJEQVIST,
Ingå
IT-BITEN
Sociala medier - ficktjuvarnas Mecka I takt med att fler och fler har hittat till sociala medier har förstås också mindre skrupellösa personer sett sin chans. Facebook är ett av de sociala medier där det finns flest användare idag. Därför har det också börjat dyka upp lurendrejare och olika sorters virus på Facebook. Där det rör sig mycket människor är chansen större att någon blir lurad! Nog för att det förekommer lurendrejeri också på andra sociala meder, så som Instagram till exempel. I samhället är det nästan omöjligt att hålla sig undan alla lurendrejare, om man inte låser in sig hemma och inte rör sig utomhus. Samma sak gäller på internet, enda sättet att med säkerhet undvika lurendrejare är genom att inte använda internet. Därför är det bättre att gå ut och röra sig utrustad med sunt förnuft och med eftertanke. Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant är det antagligen inte sant, utan lurendrejeri. Som i samhället bör man också i sociala medier vara observant på mycket. Det finns många ”roliga” test och förfrågningar där man kan få reda på sitt ”framtida yrke” eller något liknande. Dessa är i sig inte farliga, men var observant med vilken information de vill ha av dig! De behöver inte din e-post och oftast vill de bara ha tillgång till dina Facebook-vänner för att kunna skicka dem reklam. Du behöver inte ge ifrån dig uppgifterna och frågar de efter onödig info kanske du inte behöver göra testet heller!
kommentera eller direkt kontakta den bekant som lagt upp detta och fråga om mera information. På det sättet får du veta om det är på riktigt eller ej.
Det finns många företag som ordnar tävlingar på nätet, chansen att vinna kan kännas lockande. Men vinsten är sällan överdrivet stor och INGEN av dem begär ditt kreditkort för att kunna lösa ut vinsten! Tyvärr finns det falska sidor, som ser ut som de stora internationella bolagen på Facebook, vars enda mål är att ordna falska tävlingar där de begär in kreditkortsnummer och lurar folk på pengar. Normala tävlingar, de som det är helt okej att delta i, är sådana där man skall kommentera, gilla eller dela ett inlägg från företaget för att vinna något. Företaget får synlighet då alla interagerar med deras inlägg och delar inlägget, och du som tävlare kan vinna ett pris, som du får utan att behöva betala något. Ett av de värre lurendrejerierna den se-
naste tiden har varit ett så kallat Prismavirus. Någon, ofta någon du redan är bekant med på Facebook, lägger upp ett inlägg (på sin vägg eller i en grupp) och skryter om något otroligt bra erbjudande som gäller bara idag. Ofta är det någon Prismabutik, eller bensinkedja som i stort sett ger ifrån sig produkter gratis. Du behöver bara klicka in dig på en länk för att få veta mera. Vad som i själva verket händer är att då du klickar på länken får du ett virus in i din webbläsare. Viruset kommer sedan att skicka ut motsvarande inlägg i ditt namn, utan att du vet om det. Det lömska är detta kommer från någon du redan känner och litar på! Men igen gäller devisen ”är det för bra för att vara sant, då är det bluff”. Om du är tveksam, klicka inte på länken, du kan
Liknande virus sprids också via Facebooks chatt, messenger. Där kan du få en länk till någon video åtföljd med en kommentar som ”ha, ha” eller ”är det du?”. Här igen, ställ en fråga, fråga vännen vad detta är eller vad det gäller innan du klickar! Framförallt om det är någon som du inte brukar tala med så ofta, eller som oväntat skickar något åt dig. Till de mindre farliga, men eventuellt irriterande, grejerna på sociala medier hör alla ”berättelser” eller inlägg där man skall kopiera och lägga upp själv. Dessa kan man närmast förknippa med 80-talets kedjebrev. Skadar ingen, är kanske lite roliga och sprider sig lätt. Kom ihåg sunt förnuft, eftertanke och det skadar aldrig att fråga en kompis om hjälp! Råd som fungerar lika bra ute på gatan som på sociala media!
ERIC JANSSON frilansskribent
GOD TID
IT
8/2017 13
10 appar som förbättrar din livskvalitet Tillhör du den växande skaran folk som skaffat smarttelefon eller surfplatta? Har du varit nyfiken på att ladda ner och testa nya appar, men fått kalla fötter efter en första titt in i appbutiken? Det är helt förståeligt.
översättningsapp som kan översätta texter i realtid genom att rikta mobilens kamera mot dem. Det bästa är att man kan ladda ner alla språkpaket i appen som gör att översättningarna funkar fast man inte har någon Internetanslutning. Mycket praktiskt om man är på resande fot och har mobilnätet avstängt.
I skrivande stund finns det 2,8 miljoner appar på Google play och 2,2 miljoner på App Store. Många kostar pengar, de flesta är reklamfinansierat skräp, och en liten del är användbara, tro det eller ej. Det är den sistnämnda kategorin vi ska ta en titt på idag när jag gör ett tappert försök att guida dig genom apparnas snårskog. Allt som finns i den här listan är gratis att använda, och fungerar på såväl Android som iOS. 1. Nätbank Nätbank i mobilen är både smidigt och säkert. Alla banker i Finland erbjuder nätbankstjänster med tillhörande appar där man kan betala räkningar, titta på kontoutdrag, flytta pengar mellan sparkonto och brukskonto, och så vidare. Med hjälp av mobilens kamera kan man läsa av räkningens streckkod, så man behöver inte sitta och mata in kontonummer, referensnummer, förfallodatum, eller belopp. Det enda nätbanken inte klarar av ännu är insättningar... 2. Facebook + Messenger Håll kontakten med nära och kära! Facebook är kanske det mest vardagliga alternativet när man vill hålla koll på vänner och bekanta,
men för att man ska kunna skicka direktmeddelanden måste man också ha en app som heter Messenger. 3. WhatsApp WhatsApp riktar sig främst till mobilanvändare, eftersom man måste ha ett giltigt SIM-kort för att det ska fungera. I det här programmet kan man texta och ringa över Internet istället för via GSMnätet, vilket gör att man kan spara på sina telefonräkningar. Man kan också göra chattgrupper, t.ex. med familjen eller föreningsstyrelsen. 4. Pidro Österbottens nationalexport finns nu även som mobilspel, där du kan
spela med vänner eller främlingar över nätet. 5. Yle Arenan Okej, Arenan betalar du redan för i form av skattemedel, men det är en fin streamingtjänst där du kan titta på direktsända program och upp till en månad gamla sändningar. Det gör alltså inget om du råkar missa Skavlan eller Strömsö längre! 6. Yle Nyhetskollen / Yle Uutisvahti Nyhetskollen levererar Yles nyheter på dina villkor. Med några enkla knapptryck fyller du i ämnen som intresserar dig, och sen kan du avnjuta ett relevant nyhetsflöde fritt från skräp.
7. Duolingo Duolingo är världens populäraste app för att lära sig nya språk. Du får själv välja vilken nivå du vill börja på, och sedan är det bara att sätta igång med övandet. Duolingo sätter upp dagliga mål som tar cirka 10-20 minuter att uppnå och påminner dig ifall du har glömt att öva. Det enda kruxet är att appen använder engelska som programspråk, men om du har grundläggande kunskaper i engelska kan Duolingo lära dig allt från franska till swahili. 8. Google Translate Om Duolingo inte är något för dig kan jag glatt meddela att det finns genvägar. Google har utvecklat en
9. Spotify Kommer du ihåg den gamla goda tiden när en LP-skiva kunde lagra 40 minuter musik? Tekniken har gått framåt en del sedan dess, och nu kan du faktiskt ha 30 miljoner låtar i ett litet rätblock i din ficka. Med Spotify får du tillgång till allt från The Beatles till Metallica och förra veckans bidrag i Så Mycket Bättre. Skapa en spellista med dina favoritdängor, stöpsla in hörlurarna och lyssna hur mycket du vill! Gratisversionen av Spotify har ibland några sekunders reklamavbrott, men de är mycket kortare och färre än reklampauserna på kommersiella radiokanaler. Dessutom är musiken alltid bra! 10. 112 Suomi Den här appen borde alla medborgare ha på sin telefon. Om man ringer nödnumret via 112 Suomi får nödcentralen omedelbart reda på den nödställdes extakta position, och personalen kan lättare hitta till olycksplatsen. Utöver nödnumret finns också snabbuppringningsknappar till Medborgarrådgivning, Telefon för barn och unga, Sjöräddning, och Giftinformationscentralen. PETER NYMAN
IKT viktigt i kontakterna med vänner Äldre IKT-användare oroar sig för att de generationskamrater som inte använder IKT skall bli utanför samhället, visar Emilia Viklunds magisteravhandling om IKT och äldres psykiska hälsa och välbefinnande. I och med den förändrade åldersstrukturen och att vi idag har en längre förväntad livslängd kan åren som pensionär bli många. Det ligger i såväl individens eget som i samhällets intresse att främja välbefinnandet också under senioråren. Den psykiska hälsan är en viktig komponent i hälsan och välbefinnandet överlag. Samtidigt präglas också samhällsutvecklingen av modern teknologi och digitalisering. Detta påverkar allt fler pensionärers vardag, men studier om äldres användning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är få och ofta ganska begränsade
med tanke på deras omfattning och mätningarnas jämförbarhet. Syftet med min avhandling var att undersöka pensionärers upplevda välbefinnande och psykiska hälsa i relation till IKT-användning. I min studie undersöktes på vilket sätt pensionärer använder sig av IKT i vardagen samt hur de ser på IKT-användningens roll för äldres upplevda välbefinnande och psykiska hälsa. Avhandlingen baserade sig på, förutom en litteraturöversikt och teoretiska referensramar, fokusgruppintervjuer med 17 pensionärer från Vasa med omnejd. Fokusgruppintervjuerna gjordes i samband med två olika projekt, nämligen @geing Online och Wasa Walks. Inom @geing Online-projektet undersöks äldres välbefinnande och vilken roll IKT-användning kan spela för det goda åldrandet. Inom projektet arbetar man tillsammans med pensionärer och aktörer inom social- och hälsoområdet med att utveckla en applikation som skall fungera som ett redskap för att ska-
pa sociala kontakter och aktiviteter tillsammans med andra pensionärer på samma ort. Wasa Walks utgjorde ett samarbete mellan Folkhälsan, MediaCity vid Åbo Akademi och företget ReThink och utmynnade i en applikation till mobilen som fungerar som en digital promenadguide över sevärdheter i Vasa centrum. Promenadguiden baserar sig på texter som frivilliga inom Folkhälsan skrivit och testades och utformades i samarbete med en grupp pensionärer. Skapar kontinuitet Forskningsresultaten visade att intervjudeltagarna använde IKT bland annat för att hålla kontakt med familjemedlemmar och vänner. IKT var alltså ett viktigt verktyg för det sociala livet för en del av intervjudeltagarna. Vidare kunde IKT också erbjuda kontinuitet i sociala kontakter efter pensioneringen. Myndigheters och andra serviceproducenters tjänster på internet gjorde det möjligt för studiedeltagarna att utföra sina ärenden
när det passade dem, vilket bidrog till en mer flexibel och självständig vardag. Det framgick även att intervjudeltagarna oroar sig för att de pensionärer som inte använder IKT skall bli utanför samhället. En del av intervjudeltagarna kände sig också förbisedda i samhället, trots att de var IKT-användare. I datamaterialet fann man även att intervjudeltagarna ansåg att den snabba digitaliseringen av samhället påverkade självbilden och att man inte längre kände sig kompetent som pensionär om man inte har IKT-färdigheter. Det framkom även att den fysiska hälsan kan ses som en förutsättning för IKT-användningen som den ser ut idag. Kontakt med familjen Resultatet är i linje med tidigare forskning som har visat att sociala kontakter till familj och vänner och sociala aktiviteter spelar en viktig roll för äldres välbefinnande och att IKT-användning kunde främja kontakten till familj och vänner.
Vidare kunde servicetjänster online öka äldres självständighet och därmed ha en positiv inverkan på välbefinnandet. IKT-användning kan ha en negativ inverkan på äldres självbild och känsla av kompetens, som i sin tur också påverkade det upplevda välbefinnandet. Den fysiska hälsan och relaterade funktionsnedsättningar verkade vara föremål för många pensionärers oro och hälsan utgjorde även i viss mån en förutsättning för IKT-användning. Samtidigt var den fysiska funktionsförmågan också en viktig komponent för äldres psykiska hälsa och välbefinnande. Det kan alltså konstateras att mekanismerna mellan hälsa och upplevt välbefinnande bland de äldre befolkningsgrupperna är många och komplexa, liksom även mekanismerna mellan IKT-användning och upplevt välbefinnande. EMILIA VIKLUND
Magister i utvecklingspsykologi från Åbo Akademi i Vasa
14 GOD TID
8/2017
KULTUR
– Min identitet som skådespelare är stark, och visst känner jag en längtan att stå på scen. I det här skedet har jag dock inte planer på att kombinera skådespeleri med teaterchefsskap, säger Joachim Thibblin, ny chef på Svenska teatern. Foto: Cata Portin/Svenska teatern
Trogna pensionärer och svårflirtade unga Svenska teatern är teater på svenska för alla, och ett teaterhus som ska fånga sin publik. För Svenska teaterns chef sedan i våras, Joachim Thibblin betyder det allt från trogna pensionärer till svårflirtade unga och att gå över språkgränsen. När Joachim Thibblin, 42, valdes till ny chef efter Johan Storgård på Svenska teatern i Helsingfors, var han ingen nybörjare som teaterboss. Han har varit chef för Åbo svenska teater och för Kaupunginteatteri i Esbo. Men Thibblin är också skådespelare från Teaterhögskolan. – Min identitet som skådespelare är stark, och visst känner jag en längtan att stå på scen. I det här skedet har jag dock inte planer på att kombinera skådespeleri med teaterchefsskap. Kanske i ett senare skede, men ändå inte inom en snar framtid, i synnerhet inte när teatern står för stora utmaningar, säger Thibblin. Svenska teatern är inte den äldsta svenska teatern i Finland, ÅST är äldre, men teaterhuset har anor från 1866 och har alltså firat 150-årsjubileum och ställt till med både stor jubileumsföreställning och utgett en ny historik som utkom i höstas. Sedan starten för 150 år sedan räknar man att Svenska teatern har haft 9,5 miljoner i publiken. – Finländarna överlag är väldigt
aktiva teaterbesökare. Ett stort teaterfolk kan man säga, av drygt fem miljoner invånare går 3,5 miljoner på teater. Och när det gäller finlandssvenskarna går 270 000 på svensk teater i Finland. Inte illa med tanke på att vi är omkring 300 000. Och utmaningarna inför följande 150 åren då? –De ekonomiska utmaningarna är tuffa. Det gäller att se över hur teaterhuset ska jobba i framtiden. Vi behöver fylla salongerna och öka biljettintäkterna, men några närmare djärva programförklaringar kan jag ännu inte ge, säger Thibblin och poängterar att det inte blir fråga om samarbetsförhandlingar. – Men som jag ser det ska vi satsa på barnteater. Dels är Svenska teatern en nationalscen med ett övergripande ansvar för att stå för god teaterkonst, dels är barnen den framtida teaterpubliken. Vi ska inte klaga på att vi saknar publik om vi inte lär barnen att komma till teatern, barnen växa upp med besök på teatern. Och det betyder förstås att
JOACHIM THIBBLIN Joachim Thibblin är född i Esbo i april 1975. Han är utbildad vid Teaterhögskolan i Helsingfors och tog sin magister 1999. Thibblin var teaterchef vid ÅST 2006-2013 och vid Espoon kaupunginteatteri 2014-2017. Han har spelat på Svenska teatern, ÅST, haft flera tv- och filmroller och 2002-2017 gestaltade han fåret Bärtil i alla finlandssvenska barns favorit, BUU-klubben. Till Thibblins familj hör två tonåringar, 13 och 15 år gamla, ”ingendera har visat intresse för att bli skådespelare”, enligt fadern.
vi ska ha en repertoar som barnfamiljerna gillar, säger Thibblin. En av de stora satsningarna på barnfamiljerna infaller om ungefär ett år då teatern ger en ny uppsättning av klassikern till saga, Hans och Greta. – Vi har stora förhoppningar på Hans och Greta, säger Thibblin samtidigt som han inte sticker under stol att förhoppningarna på nästa guldkalv, Chess är ännu större. Det blir tredje gången som teaterhuset får äran att gestalta en musikal av duon Benny Andersson och Björn Ulvaeus. Kristina från Duvemåla gjorde succé, för att inte tala om Mamma Mia som fyllde salongen till bristningsgränsen. – Det är ett stort förtroende att än en gång ha möjlighet att sätta upp en föreställning av Andersson och Ulvaeus. Chess har premiär hösten 2018,
och biljettsläppet i november i år väntas orsaka rusning. Nå över språkgränsen I strävan att nå större publik och öka biljettintäkterna vill Thibblin inte bara fånga upp barnen och barnfamiljerna och gå över språkgränsen, han vill gärna se ungdomsteater i huset och så vill han behålla den trognaste kretsen i publiken, kvinnorna och pensionärerna. – Paradoxen är att ha en repertoar som tillfredsställer efterfrågan bland så många som möjligt. Ungdomsteater är krävande eftersom unga människor har fullt upp med sitt liv med allt från studier, resor och vänner till skedet att bilda familj. Och just då finns eventuellt inte tid, men kanske sedan genom barnen, säger han. Att gå över språkgränsen betyder inte att man planerar att spela
på andra språk än svenska. – Självfallet spelar vi på svenska, teatern är ett av få rum där det svenska språket är starkt närvarande i hela huset. Det ska vi värna om, men samtidigt öppna för flerspråkighet, säger Thibblin och fortsätter: – Svenska teatern är teater på svenska för alla. I själva verket når vi ofta över språkgränsen, och i synnerhet har musikaler en publik där omkring hälften är finskspråkiga. Numera är alla pjäser textade till finska och i höst har vi gett ut vårt programblad på finska. Kvinnor och pensionärer Men de som aldrig sviker är kvinnor och pensionärer, ett publikfenomen som gäller i alla teaterhus. Thibblin uppskattar dem högt. – Pensionärerna är en tacksam och väldigt viktig publik, en publik som dessutom är öppen för allt. Vi behöver pensionärerna och hälsar varje busslast med glädje. Thibblin beskriver teaterombuden i regionerna som aktiva eldsjälar och höjer deras insatser till skyarna. Teaterombuden är de som tar initiativ till och organiserar teaterbesök. Är du intresserad av att bli teaterombud? Ta då kontakt med Anne Kaukonen på Svenska teatern, tfn 09 61621254. NINA WECKSTRÖM
KULTUR
GOD TID
8/2017 15
BEARBETNING LARS RUDOLFSSON REGI MARIA SID
FINSK URPREMIÄR 8.9.2018 B I L J E T T S L Ä P P 27.11.2017 BOKA BILJETTER VIA SVENSKA TEATERN ELLER LIPPU.FI Svenska Teaterns biljettkassa är öppen måndag–lördag 12–18 samt 1 h innan föreställningen börjar, tfn (09) 6162 1411 Gruppbokning: måndag–fredag 10–16, tfn (09) 6162 1433 • Lippu.fi: må–lö 9–21, sö 10–18, tfn 0600 900 900 (1,98 €/min+lsa)
svenskateatern.fi
16 GOD TID
8/2017
KULTUR FALLÅKERS TEATER Teatern drivs av Esbo mellersta ungdomsförening. Fallåker UF rf, Fallåker 18, 02740 Esbo. Biljetter tel. 09-8845611 (0 & To kl.9-12) Email: fallaker.teater@gmail. com ÅTTAN spelas 29.12.2017, kl. 19. Januari 6, 7, 13, 14, 20 och 21. Februari 3, 4, 10, 11, 24 och 25. Mars 3, 4, 11, 17, 18 och 31. Föreställningen börjar kl. 16.00. Biljettpris 20 euro.
Fr.v. René Blomster, Annica Gustafsson, Heidi Nyman, Cassandra Lindholm, Magnus Sandström, Mimma Hemming och Wilhelm Nielsen.
Goda revyer har evigt liv Visst – om innehåll, musik, spelglädje och blandningen av allvar och skratt sitter rätt, så går en revy från 1964 för fullt hem också i dag. Det får vi snart bekräftat på Fallåkers Teater i Esbo där Benedict Zilliacus ÅTTAN har premiär 29 december. ÅTTAN tar oss till Berghäll i Helsingfors där det mäktiga försäkringsbolaget Turva som har utgett sig för att vara småfolkets stöd och vän, hotar att riva hus nummer 8 på en av linjerna, en träkåk för sämre ställda, kasta ut hyresgästerna och i stället bygga ett höghus. ”Så undan med ”idyllen” i denna kåk-kolchos!/ Nu får ni tammetusan en betongapoteos!/ Nu vägen vertikalt skall bli hundra meter lång,/ emellan barn i sandlåda och moder på balkong!/ De som har råd till hyra kan hyra en dublett,/ i regel blir dock antal rum per matlag snarast ett./ I stället för en kåk-slum ni får en höghus-slum”, sjunger husets blivande arkitekt. ÅTTAN visades på Lilla Teatern i Helsingfors med en ensemble som också den lever ett evigt liv i publikens minne: Birgitta Ulfsson, Lasse Pöysti, Pirkko Mannola, Nils Brandt och Gustav Wiklund bl.a. En bärande roll i revyn har Erna Tauros musik. Nu repeteras ÅTTAN med stor
entusiasm av Fallegänget på Fallåkers Teater. Regissör är som många gånger förr Sixten Lundberg som har en stor grupp från förut välkända skådespelare att vägleda till rätta tolkningar av de många varierande rollgestalterna. Och de många sångerna ÅTTAN är en musikal – måste man ha 10 i sång för att vara med? – Nej, säger Sixten, det är inte en klassisk musikal. Man behöver absolut inte kunna sjunga – men det som man måste kunna är att tolka sångerna, man måste få fram storyn i dem. Men nu ska vi komma i håg att det är Erna Tauro som stod för musiken – hon visste vad skådespelare behöver och vad de inte kan. Om vi tänker på dem som var med då, t.ex. Lasse Pöysti och Nisse Brandt, underbara skådespelare men inte var de skönsångare. Det är det som gäller här: du ska kunna berätta en story. Men nu är det ju också så att vi har många här som sjunger jättebra, som har uppträtt mycket med sång. Ami gjorde underverk Ami Aspelund har varit sånginstruktör och gjorde underverk, säger Sixten Lundberg. Mika Siekkinen har arrangerat musiken som framförs av ett antal musiker, den har bandats och körs ut av Tommy Nyman från ett proffsigt ljudoch ljusrum på balkongen ovanför scen och publik. Koreograf är Jari Saarelainen och ljudplanerare och scenograf Rabbe Hjelt – han
har skapat pjäsens två alternerande scenbilder: den på Åttans gård och den i Turvas direktionsrum. Rabbe har jobbat på Fallåker sedan 1984, är privatföretagare inom teaterteknik, sålde i tiden några strålkastare hit som fortfarande fungerar. Det gör också Rabbe själv, det är svårt att hitta någon som vet mera om Falle och dess 45-åriga historia. Han är nu producent för ÅTTAN som spelas upp av lämpliga nya och gamla falleiter och han går med på att kallas ”allt i allo” och ta mera ansvar, nu när här pågår ett generationsskifte och många av det gamla gänget har börjat pensionera sig Så kommer vi in på skillnader och likheter mellan professionell och amatörteater. Vilka skillnader finns mellan dem som jobbar för månadslön och dem som gör det av pur kärlek till att stå på scenen? – För mig som regissör, säger Sixten Lundberg, är att det ofta
är mycket roligare att jobba med amatörer – de gör ju det av fri vilja. En vis person har sagt att skillnaden mellan proffs och amatörer är att amatörer förstår att sluta när det inte mera är roligt. När det är roligt är du med till 100 procent. Du får inte betalt för det, det är en hobby och det är inte så farligt om man inte är så jättebra, det uppvägs av ivern att vara med. Så säger jag nog också att i dag är amatörerna förvånansvärt bra. Många av dem har hållit på med dans och sång sedan de var fem år – det har jag erfarenhet av också från sommarteater på Raseborg. Det är ju så att under stora musikaler som West side story nästa år så räcker inte proffsen till – det krävs nya unga förmågor. Det blandas ihop det där med amatör och proffs. Så det här lilla föraktet i ”det är bara amatörteater” – det kan man slänga i roskisen i dag. – Det är självklart att många pjäser kräver en professionell ensemble skolad för att tolka ett mera kom-
”För mig som regissör, säger Sixten Lundberg, är att det ofta är mycket roligare att jobba med amatörer – de gör ju det av fri vilja. En vis person har sagt att skillnaden mellan proffs och amatörer är att amatörer förstår att sluta när det inte mera är roligt.” SIXTEN LUNDBERG
Regissör
plicerat pjäsinnehåll – men det har ingenting med ”bättre” eller ”sämre” teaterupplevelse att göra. Entusiastiskt gäng Sixten Lundberg har ett fint och entusiastiskt gäng att jobba med som tycker att ÅTTAN är lika aktuell i dag som 1964. – Visst är det stora stövlar att kliva i om man tänker på dem som var med då på Lilla Teatern, tycker Heidi Nyman som axlar Birgitta Ulfssons roll som den ryskfödda fru Marosov. Hon som utbrister ”Gospodi pomiloi vad det nu bliva av uns alle? Heidi vet att fru Marosov var ett av Birgitta Ulfssons bravurnummer, hon har skrivit om hur hon njöt av rollen i intervjuboken Med och mot min vilja. Förhoppningen var att hon skulle sitta i publiken på premiären 29 december, men föreställningen blir i stället en minneshyllning till Birgitta Ulfsson som dog 8 oktober. Avslutningsvis några skådespelartankar om amatörteaterns charm utöver själva skådespelandet. ”Poängen är den att publiken kommer hit för att trivas. Och att vi kan bidra till att andra trivs. Det är ju inte bara vi skådisar som är här. Vi har också en stab på omkring 50 människor som ställer upp som kaffekokare, parkeringsvakter, biljettförsäljare etc. Vi ingår i ett sammanhang som det finns behov av, vi gör en insats för ett svenskt rum.” CITA REUTER
KULTUR
GOD TID
8/2017 17
SE THOMAS LUNDIN, ERIK-ANDRÉ HVIDSTEN, ANNA-MARIA HALLGARN M.FL. I EN FARTFYLLD OCH ROLIG MUSIKAL OM SVENSKHETEN OCH IKEA
PREMIÄR: 20.1.2018 SPELPERIOD: 19.1–3.3.2018 stora scenen
PUBLIKEN HAR HITTILLS GETT FÖRESTÄLLNINGEN
Rekommenderar varmt! Fantastiska prestationer, härlig sång och underhållning. - publikkommentar En fenomenalt skicklig och samspelt ensemble... — Vasabladet
TEKSTITETTY SUOMEKSI SUBTITLED IN ENGLISH S P E L P E R I O D : 8 . 9 - 3 0 . 1 2 . 2 0 1 7
GE EN UPPLE VELSE I PRESENT.
N FRÅN NU ÄVE ! HOPEN S B B E W
GE ETT PRESENTKORT TILL WASA TEATER! Kan köpas på valfri summa och kan användas till valfri föreställning.
EN TRAGIKOMISK BERÄTTELSE OM ÅLDRINGSVÅRD, INTEGRERING AV INVANDRARE, KORTTIDSKONTRAKT, INBESPARINGAR OCH FÖRORDNINGAR. WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI
18 GOD TID
BÖCKER
8/2017
Mardy Lindqvist är den pensionerade journalisten med medicin som specialitet, Krister Höckerstedt den pensionerade leverkirurgen. Nu har hon skrivet biografin om honom.
När den livsviktiga levern blir lättfattlig Lever för liv. Så lyder den fyndiga titeln på biografin över Krister Höckerstedt, kirurgen som utförde den första levertransplantationen i Norden och byggde upp praxis för verksamheten i Finland. Bakom skildringen står journalisten Mardy Lindqvist. I dag är båda pensionärer, Krister Höckerstedt är 75 och hanterar inte längre skalpellen i operationssalen, Mardy Lindqvist är 71 och ska inte längre skriva böcker. – Åtminstone är jag av den åsikten just nu, säger Lindqvist som både författat Hundra år ung, om Cygnaeusskolan i Helsingfors och boken om skulptören Birgitta Ara. Samtidigt tillägger hon kvickt att trevligt jobb som pensionär håller både maskineriet i skick och huvudet på alerten. –Dessutom är det härligt att ha frihet och flexibilitet att välja när man gör jobb. Man kan säga att biografin om Höckerstedt har sitt upphov i åra-
LEVERTRANSPLANTATIONER Människans lever väger cirka ett och ett halvt kilogram och är ett nästan triangelformat organ. Största delen ligger precis under mellangärdet på höger sida, men smalnar av mot vänster, så att leverns vener går genom mellangärdet via stora hålvenen rakt upp till hjärtat som ligger bara ett par centimeter högre upp. Sedan den första levertransplantationen i Norden, som utfördes av Krister Höckerstedt och ett stort team på Kirurgiska sjukhuset 1982 har 1 200 människor i Finland fått ny lever.
tal av journalistik. Mardy Lindqvist var i några decennier journalist på Hufvudstadsbladet och profilerade sig som allmänreporter med medicin som specialitet. – Inte för att jag är speciellt intresserad av sjukdomar utan för att jag ville veta hur människokroppen fungerar. Kroppen är ingen maskin med utbytbara delar utan är påverkad av en massa faktorer som ingen kan rå över, säger hon och nämner att arbetet som journalist med medicin som specialtitet har gett henne den sunda insikten om att livet hänger på en skör tråd, att man ska acceptera att livet är oberäkneligt och att man borde vara tacksam för det som medicinen kan göra och
inte sur över det som inte kan bli åtgärdat. Det var som journalist som Lindqvist ofta tog kontakt med Krister Höckerstedt, en av de obestridliga experterna inom leverkirurgi. Hon ringde också upp för att få bakgrundsfakta och dryfta olika komplicerade medicinska spörsmål för artiklar. – Min strävan som journalist har alltid varit att skildra krävande och svåra medicinska frågor på ett sätt som läsaren kan förstå. Helt enkelt att popularisera så att man begriper någorlunda skeendet i en sjukdom eller ett ingrepp. Det har också varit ledstjärnan i verket Lever för liv. – Jag har hållit hårt på min ambition att skildra Höckerstedt och hans karriär på ett sätt som gör boken både läsartillvänd och också in-
tressant för proffs. För Höckerstedt har haft en intressant karriär, och liv för den delen. Vill du skriva min biografi? Det var Höckerstedt som tog kontakt för två år sedan och ställde frågan: Vill du skriva min biografi? – Jag blev helt paff men kom snabbt till insikt om att det skulle bli både roligt och krävande. Arbetet kom i gång på vintern 2016 och sedan har vi träffats regelbundet en gång i veckan på Höckerstedts kansli på Kirurgen där han har förvarat all dokumentation. Det blev många och långa samtal. Mardy Lindqvist belyser inte bara Höckerstedts gedigna och mångsidiga karriär inkluderande en hel del byråkratiska förvecklingar och motstånd från högre instanser,
hon skildrar också hans barndom, skol- och studietid och familj. Något som hon bokstavligen fick dra ur Höckerstedt som gärna håller låg profil i personliga sammanhang. Orädd, framsynt – Jag har intervjuat Höckerstedt många gånger under jobbet som journalist men som författare med fokus på honom har jag verkligen insett vidden av hans produktivitet och grundlighet. Han är orädd, framsynt och räds inte konflikter eller att ändra praxis vid behov. Och han har i alla sammanhang varit ytterst mån om att framhålla teamarbetet, en leverkirgurg jobbar aldrig ensam och ingenting fungerar utan den stora gruppen som står bakom slutresultatet som helhet. – Mest överraskande har jag kanske ändå blivit av att inse hur mycket intriger och avundsjuka som förekommer i sjukhushierarkin. Ytterst läsvärda Lever för liv har utgetts av Finska vetenskapssocieteten och upplagan är 500 exemplar. Beslut om att översätta till finska finns ännu inte. TEXT: NINA WECKSTRÖM FOTO: LEIF WECKSTRÖM
BÖCKER
GOD TID
En kokbok för den som har ont om tid
Enkel god vardagsmat för små hushåll, är titeln på Joan Granskogs uppföljare till kokboken Lättlagad god mat för små hushåll. Joan Granskog, som själv blev pensionär för 22 år sedan, riktar som kokbokens titel säger in sig på de små hushållen. – Jag vill nå sådana som jobbar hemma, egenvårdare och studerande, men naturligtvis också pensionärer. – Jag har tänkt på att man inte ska behöva stå vid spisen så länge, tillägger hon. Ledstjärnan är att rätterna ska vara enkla att tillreda och att de ingredienser man behöver ska finnas tillgängliga i vilken butik som helst.
Joan Granskog gillar recept som innehåller få ingredienser. Hon är
ständigt på jakt efter nya spännande rätter. När hon hittat en som verkar lovande skalar hon bort alla onödiga ingredienser, så som exotiska kryddor. – Jag brukar hålla mig till recept med 4-6 huvudingredienser. Åtminstone herrarna blir lätt förvirrade om det är fler ingredienser än så, säger hon. För små hushåll är butikskedjornas stora förpackningar ett bekymmer. Joan Granskog löser det på två sätt, antingen delar hon färskvaran och fryser ner det hon inte använder genast eller så tillreder hon en större mängd mat och fryser ner färdiga portioner. – Om jag köper 400 gram malet
kött delar jag köttet i två lika stora delar och fryser ner hälften. Ett annat tips som hon gärna delar med sig är att äldre personer ska använda sig av råvarorna i butikernas kyldiskar. Det gäller särskilt rotfrukter. Det tar tid att skala färska rotfrukter och har man svaga handleder så är det besvärligt. – Skäms inte för att använda rotfrukter från kyldiskarna. De är dessutom av god kvalitet. Ända sedan Joan Granskog blev pensionär har hon flitigt bjudit in vänner på lunch och middag. Medan hon var i arbetslivet fanns det inte tid för sådant. – Mina vänner sade att det här kan man ju äta.
8/2017 19
Camilla Paro-Koivisto har illustrerat även den nyaste kokboken. Svenska pensionärsförbundet förmedlar Joan Granskogs rykande färska kokbok Lättlagad god mat för små hushåll. MARKUS WEST
Enkel god vardagsmat för små hushåll kostar 25 euro och kan beställas från förbundets kansli, tfn 020 7288810 eller kansliet@ spfpension.fi. Boken finns även till försäljning på Svenska pensionärsförbundets kansli, Annegatan 25 A, vån 3 i Helsingfors.
Möte med hemlandet i pensionsåren Efter 20 år i Latinamerika, största delen av tiden i Venezuela kände jag mig lite vilsen vid hemkomsten för snart tio år sedan. Det var dags att lämna det vackra landet bakom sig, då förutsättningarna att driva egen affärsverksamhet motarbetades av en allt radikalare regering. Ändå uppfattades jag, vid knappa 65 år, inte där som en ”åldring” i den latinska kulturen. Familj och små barnbarn i Finland var också ett starkt motiv för att återvända. Ändå förväntade jag mig att min erfarenhet som företagare i utlandet också skulle vara till någon nytta i samhället – trots åldern. Det stod nog klart för mig att det finska näringslivet inte anställer någon över 55, men kanske jag kunde duga som rådgivare eller
hjälpreda. Märkligt skulle det vara om arbetsdugliga resurser anses helt överflödiga eller obehövliga, medan myndigheter å andra sidan bekym-
Hjärngympa för Esbos pensionärer Trevligt initiativ och roliga övningar kommer det unisont från de pensionärer, som tillfrågas. Hagalundpensionärernas utsagor gäller övningsboken Hjärngympa, som Esbo stad gratis delar ut till oss pensionärer. Boken ingår i Esbo stads utvecklingsprogram Livskraft för äldre åren 2016-2021. Den svenska översättningen har bearbetats i samarbete med Esbo svenska pensionärer rf. Boken är uppbyggd med faktatext och övningar. Faktatexten knyter an till socialt umgänge, mindfullness och sömn, motion, kognitiva funktioner samt kost. Vi får veta att hälsosamma levnadsvanor förbättrar kvaliteten på sömnen. God sömn ger hjärnan tid att återhämta sig och främjar därmed inlärning, aktivitet och funktion. Övningarna är valda så att de aktiverar olika delar i hjärnan och strukturerade enligt årets månader. De kan göras självständigt, parvis
eller i grupp. Hjärnfunktionen behöver stimulans, uppgifter och ansträngning för att aktiveras, utvecklas och omformas. Övningarna ska inspirera oss pensionärer att ta hand om vår hjärna och främja vårt välmående. Att främja hjärnhälsan är ett av de viktigaste målen i det nationella minnesprogrammet åren 2012-2020. Med övningsboken Hjärngympa vill Esbo stad att vi pensionärer fäster uppmärksamhet vid vår hjärnhälsa och främjar den på varierande sätt.
rat debatterar om hur dyrt det blir med det växande antalet ”åldringar”. En pigg 65-åring klassas ekonomiskt i samma ”nyttokategori” som en dement 90-åring med andra skötselbehov. Det tog lite tid innan jag smalt in på nytt i den kultur som nu råder omkring oss. Visst skiljer den sig starkt från det latinska arbets- och familjelivet, men också från de värderingar som rådde i hemlandet för 20 år sedan. För alla de åren, utanför EU, har jag ju ingen pensionsrätt heller, alltså är det nyttigt att ha sparat lite. I det latinska samhällets livsvillkor kombineras de mänskliga rättigheter man (ännu) har tydligare med personligt ansvar. Som så mycket annat är detta på gott och ont, men kanske känns tryggheten
i vårt välfärdssamhälle fortfarande viktigast, speciellt för oss äldre. Småningom har jag insett att det finns mycket att delta i och göra inom tredje sektorn. Mentoring, fortbildning och yrkesföreningar är exempel på meningsfulla aktiviteter, där attityden mot äldre kan vara positiv. Pensionärsföreningar och hobbyer kan inspirera. Nätverk uppstår på nytt och berikar vardagen. Att skriva om sina intressen eller en bok känns motiverande för många, då de flesta av oss har något intressant eller unikt att berätta. Själv valde jag att skriva om åren i Venezuela. Jag upplevde omvälvande händelser i närbild, som från 1989 stegvis ledde till dagens våld och misär för befolkningen i Venezuela.
TOM RYYNÄNEN
Tom Ryynänens bok ”Vändpunkt Venezuela” trycktes i oktober, 220 sidor, och finns att köpa på nätet, adress opusliberum.com/ onlinebokhandeln.
Höstens SFV-biografier 15,-
Folkbildaren Johannes Klockars (1867–1932) levde då det unga Finland insåg utbildningens betydelse för en större medborgarjämlikhet. Hans arbetsfält var nya skolor, föreningar, tidningar, handböcker – och ett utvidgat samarbete på ett brett kulturfält. Anders G. Lindqvists heltäckande biografi visar att Klockars var en idealist, men ingen världsfrånvänd drömmare. Han åstadkom mycket, tack vare en imponerande arbetskapacitet och produktivitet.
Martin Wegelius (1846–1906) grundade Helsingfors Musikinstitut, föregångaren till Sibelius-Akademin. Men hans egna ambitioner som tonsättare och dirigent överskuggades av personliga motsättningar under det nationella identitetssökandet i slutet av 1800-talet. Lena von Bonsdorffs biografi visar att Martin Wegelius envisa kamp i ett svartvitt ideologiskt klimat kan vägleda oss även i dagens polariserade identitetsdiskussion. Beställ på redaktion@sfv.fi eller 09-6844 570 eller fråga efter böckerna i bokhandeln. Läs mer om biografiserien på www.sfv.fi/bok
BRITA PAWLI, ESBO
Esbo stad har förmedlat exemplar av boken till SPF, som kommer att dela ut dem till föreningarna.
Vi har de senaste månaderna sett och läst om en akut brist på baslivsmedel och mediciner samt korruption och växande kriminalitet i Venezuela. Sådant pågår i flera utvecklingsländer, men i Venezuela är det så onödigt, då landet redan på 1950-talet hade en stor välmående medelklass och oljan har inbringat nya miljarder, som nu är slut. Vi får hoppas att mera politiskt våld kan undvikas.
PRENUMERERA PÅ GOD TID
15,-
20 GOD TID
BÖCKER
8/2017
God Tid på Helsingfors Bokmässa God Tid var åter representerad bland de finlandssvenska tidskrifterna på Helsingfors Bokmässa. Vi passade på att fråga några besökare om både deras bokintresse och om God Tid. 1) Vad är du på jakt efter på året bokmässa? 2) Är det någon särskild författare som intresserar just nu? 3) Vad brukar du läsa i God Tid?
Ole Granholm.
Maria Ekman-Kolari.
Alf Skogster.
Ole Granholm, ordförande i Vi Norrifrån, Karleby
Maria Ekman-Kolari, Helsingfors, expert på antikviteter och en av förgrundsgestalterna i storsatsningen Antikrundan.
Alf Skogster, linedansare och aktiv inom Grankulla svenska pensionärer.
1. Jag kom egentligen hit för att göra reklam för min egen bok Antiikkia – Ostajan opas (Antikviteter – Köparens guide). Tyvärr så finns inte boken på svenska. 2. Jag läser mycket. På årets bokmässa har jag mest botaniserat på den antikvariska avdelningen. Det är där jag brukar hitta de böcker som jag är intresserad av. Jag har också köpt Henrik Meinanders nya Mannerheimbok och hoppas få den signerad. 3. Jag läser allt. God Tid är en bra tidning. Den är informativ. Jag bara väntar på att få bli pensionär, säger hon med ett skratt.
1. Jag är inte på jakt efter någonting särskilt. Jag går på bokmässan varje år för att hålla koll på vad som är på gång inom litteraturen. 2. Finlandssvensk litteratur ligger mig varmt om hjärtat. Jag har tagit hand om bokbytarträffarna som vi ordnar varannan tisdag inom Grankulla svenska pensionärer. Man betalar 50 cent per bok som man lånar. Det ger lite klirr i kassan för föreningen. Andra föreningar får gärna ta efter. 3. Jag läser God Tid från pärm till pärm. Ibland kan man bli lite trött på alla reseberättelserna, men jag har tänkt att det också finns en annan dimension på dem. Det är bra om pensionärer uppmuntras att skriva.
1. Jag brukar besöka bokmässan ofta. Jag är intresserad av lokalhistoria och skriver själv. Just i år har jag ingen egen bok på gång, säger pensionerade chefredaktören Ole Granholm. 2. Jag har alltid tyckt om Alf Henriksson (rikssvensk poet), men om du avser författare som jag hittar här på bokmässan i Helsingfors så har jag just kompletterat min samling med K-G Olins Gränskriget. Det är hans 18 bok i min bokhylla. 3. Visst läser jag God Tid. Där finns mycket intressant att läsa och så löser jag korsordet. Ulf Wahlströms kryss är lämpligt svåra. Det är roligt när man lyckas lösa dem. Man känner sig på lite bättre humör varje gång. God Tid skulle gärna få komma ut med ett tionde nummer per år.
Spännande julklappstips!
Möten med Ondska och Godhet, 2013, ISBN 978-9016-95-5. Utgiv. Sahlgrens. Pris: 23 €. Kan en länsman komma till himlen? 2015, ISBN 978-91-88257-40-6. Utgiv. K. Augustson. Pris: 19 €. Damen i Tallinn, 2017, ISBN978-91-88635-68-6. Utgiv. Karl Augustson. Pris: 19 €. Ikioma leipä? ISBN 978-91-88635-26-6. Utgiv. K. Augustson. Pris: 24 €. Voiko nimismies päästä taivaaseen? ISBN 978-91-88257-39-0. Utgiv. K. Augustson. Pris: 19 €. Om Du köper direkt från författaren, går all avkastning till dennes hjälpverksamhet. Givetvis finns böckerna även hos välförsedda bokhandlare.
Endast per tel. 0400 215587, Karl Augustson eller. e-mail: karl.aug@hotmail.com
CAROLA EKREM
Många krokar i långdansen
Ja tack! Jag vill gärna beställa!
Finlandssvenska ordspråk och talesätt
st Mickes söta à 37 €
st Mickes fisk à 37 €
st Micken makeat à 37 €
st Micken kalaherkut à 37 €
Namn: Adress: Postnummer och -ort: Skicka in kupongen i ett kuvert adresserat till: HSS Media, Sandögatan 20, 65100 Vasa. Märk kuvertet “Kokbok”. Fraktkostnad: 5,50 €.
”Flit ger bröd men lättja nöd”
Pris ca 28 euro, finns i välsorterade bokhandlar.
”Det är ytterst underhållande att bläddra i Många krokar i långdansen.” – Erika Rönngård, Kyrkpressen
s! tip ps
Årets sötaste present!
p la lk Ju
Ny kokbok av Michael Björklund
”Det snickaren felar, det målaren helar”
Puttonen fick kärlekspriset
I år fick litteraturredaktör Seppo Puttonen Av kärlek till boken-priset som tilldelas på Helsingfors Bokmässa. Priset delas ut årligen för ett gott arbete för att främja läsintresset. Puttonen är en av Finlands mest kända litteraturredaktörer. Han gjorde litteraturprogram i radio på YLE sedan 1990 först som kulturredaktionens redaktionschef 1990-1997 och senare som kulturredaktör med litteratur som sitt huvudämne. Morgonens bok program gjorde han tillsammans med Nadja Nowakin 2007-2016. I år har Puttonen genomfört tillsammans med sitt team 101 böcker-projekt, vartill det har valts en bok av varje år av Finlands självständighet. Böckernas Finland-program, som baserar på projektet, spelas i radio och tv två gånger i veckan. Seppo Puttonens program utstrålar kärlek till litteraturen. Hans analyser är kloka och högaktningsfulla mot böcker och författare. I intervjuer får han författarna attberätta om sina böcker på ett inspirerande sätt som väcker intresse för inhemsk skönlitteratur.
GOD TID
BÖCKER Margareta Ehrman (red.)
En besynnerlig historia om tant Klara och Nalle
Nya I Rågens Rike
– Vörå årspublikation Folkkulturella yttringar förr och nu. Innehållet speglar det som hänt i kommunen under året samt dokumenteLättläst om iPad rar bygdens historia. Lättläst instruktionsbok om hur du använder en ipad Eget förlag t.ex. fingerrörelser, ISSN 179 9 -1552 nedladdnings., av20 musik och använd124 €, hft. www.vora.fi, tfn 06-382 1 671 ning av appar. Kategori: Lokalhistoria
29,00 € (174 s.)
Lättläst om internet En lättläst bok om ett äldre par Lättläst om internet och och deras vardag som e-post med tydliga instruktionerglädje i att använda innehåller både och sorg.
Ralf Pauli
Ett stänk av nostalgi
Mamma är borta. Tant Klara är här. Hon tycker att vår Nalle är en gris. Då blir det en spännande dag. Och natt. Och en förvåningens morgon!
Ur 50-talssamlingen Dansa, min visa! - en saga på vers av Jeanna Oterdahl, nyillustrerad av Karin Holmström, Pargas. ISBN 978-952-93-9290-2 (inb.) 22 s., ill. Ca 14,90 € I bokhandeln och hos utgivaren, Firma B. M. Storgårds, Prosaik bm.storgards@karis.nu
Eget förlag
Mikaela Nykvist
Pris: 15€ Ö
R
L
A G
E
T
Lever för liv
År 1982 gjorde Krister Höckerstedt Finlands första levertransplantation, som också blev den första i Norden. Hittills har långt över 1200 dödssjuka finländare fått en ny lever och åratal av tilläggstid! I den här intervjuboken berättar han avslappnat för Mardy Lindqvist om sina vägval.
Finska Vetenskaps-Societeten
344 sidor, 35 €, ill., inb. Boken går att få tag i via: www.tiedekirja.fi, tiedekirja@tsv.fi, tfn 09-635 177
En intressant bok för mörka höstkvällar
Jakten på innovationer
Himlafestens tid
Brev till fader Ambrosius
Eget förlag
187 sidor, 20 €, hft. Köp: map@luukku.com
Författaren gör en andlig resa och växer in i urkyrkans mysterier och religiösa uttryck i sitt möte med det ortodoxa. Hon utmanar kyrkan att vända sig om för att plocka upp diamanterna som vi lämnat efter oss på vägen. Vi behöver söka oss närmare rötterna, vara öppna inför hela kyrkans trosskatt.
Hur såg samhället i Finland efter självständighetsförklaringen 1917? Hur utvecklades samhället på 192030 talet? Hur utvecklades industrin? Vilka var männen som utvecklade tekniken i Finland? Dessa frågor behandlas i den åttonde volymen i bokserien Finlandssvenska tekniker. Inbunden, 205 s.
Diakonissan Karin – mitt i människovimlet
Boken handlar om Karin Salenius tidvis snåriga väg till ett yrke som hon redan som barn drömde om och om hennes arbete som diakonissa främst i Johannes församling i Helsingfors.
Det åländska folkets historia
Tore och Herdis Modeens stiftelse 99 sidor, 20 €, ill., inb. Boken går att få tag i via: Välsorterade boklådor eller Herdis Modeen 050-363 65 47 eller Benita Ahlnäs 040-837 34 74
436 sidor, 45 €, inb. Utkom 2016 Boken går att få tag i via: www.kulturstiftelsen.ax
Historier om och av Bergöbon Den starka prästen
85 sidor, 22 €, ill., hft.
Boken går att få tag i via: ann-sofi@brand-sofi.fi, Ann-Sofi Backgren, tfn 050-522 26 42
204 sidor, cirkapris 20€, hft, roman. Boken går att få tag i via bokhandlarna. Kontakt: Runsorina@gmail.com
Greta Blomqvist
Folket från norr
En episk diktsamling med minnesbilder från barndomstiden och livet i en liten österbottnisk by. Spårlöst går inte den händelse förbi den lilla flickans liv när familjen öppnar sitt hem för en evakuerad familj på flykt undan krigets elände. Folket från norr är en nyupplaga av första utgåvan från 1985. Egen utgivning 62 sidor, 15 €, + porto, hft. Boken går att få tag i via: g.a.blomqvist@gmail.com eller 050-347 32 46, Jakobstads Bokhandel, Luckan i Karleby
Fånglägerhelvetet Dragsvik
Fånglägret i Dragsvik skördade sommaren 1918 mer än 3 000 röda fångars liv och resulterade i landets största massgrav på åsen utanför dagens Nylands brigad. Vad var det egentligen som hände? Hur och varför urartade lägret till den kanske största humanitära katastrofen i Finlands moderna historia? Sture Lindholm uppmärksammade bok belyser den förvånansvärt okända tragedin. Inbunden, 288 sidor. Ca:pris: 36€
Förlaget PROCLIO, Ekenäs
Finns i bokhandlarna eller beställ via www.proclio.fi eller e-post: info@proclio.fi
En diktsymfoni i fem avdelningar: Drottningens återkomst – Scenen – Ismeditation – Blodmånens tid – Källan. En röst, många stämmor, ögonblicksbilder och tidsfragment som formar en suggestiv helhet med paralleller till den alkemiska förädlings processen med dess persongalleri och en längtan efter insikt.
Ann-Sofi Backgren (red.)
BRAND-SOFI
Runsorina Books
ÅRETS UTGIVNING PÅ MINIMAL FÖRLAG
Ålands kulturstiftelse r.s.
Berättelser från världsarvet Kvarkens skärgård är en nyutgåva av boken ”Starka prästen”, skriven av Petrus Nordmann år 1919. Boken handlar om fältprosten A.R.Hedberg (BOA) under det fingerade namnet Bengt Olov August Fredriksson. År 1893 kom BOA ut till Bergö och blev kallad den starka prästen. Därtill fanns goda skäl. Världsarvsprodukt.
ISBN 978-952-93-8635-2 www.tiedekirja.fi
Benita Ahlnäs (red.)
Jan Samuelsson
II:2 Stormaktstiden från slutet av 1500-talet fram till 1721 Boken behandlar det åländska samhällets ställning i det svenska riket under den aktuella tiden. Här berörs kyrkan ställning och makt över folket, den lokala förvaltningen, människorna och deras dagliga liv med jordbruk, handel, sjöfart och jakt. Prisbelönt av svenska litteratursällskapet 2017.
Året är 1852, sommaren är ovanligt varm och vattnet sinar i brunnarna. Just då slarvar någon med elden, mossan fattar eld och innan dagen är till ända har staden Wasa brunnit ner till grunden. Elnas, Alfreds och Amalias vägar korsas genom branden och deras liv blir aldrig mera sig likt.
Krister Höckerstedt om sina vägval i samtal med Mardy Lindqvist
Beställningar forlaget@larum.fi 040 653 9776 shop.larum.fi
Maj-Britt Palmgren
Rök i fjärran
Mardy Lindqvist
28,00(64 € (155 s.)s.)
F
Barn- och ungdomsminnen från 50- och 60-talet Med en stillsam, underfundig humor återger författaren minnen och intryck från efterkrigstidens Finland. Boken ger perspektiv på förändringar i både familjelivet och samhället. Det personliga greppet förmedlar känslan av närhet till ett viktigt skede i vår närhistoria.
240 sidor, 10 €, ill., hft. Boken går att få tag i via: ralf.pauli@gmail.com, tfn 040 5950113
internet och e-post.
L ÄRUM
8/2017 21
Minimal Förlag
Skogsgatan 4 C9, 66900 Nykarleby Tfn: 044-257 4231 minimalforlag@multi.fi, www.minimalforlag.fi
Nya böcker från ViBoSa
Boris Salo, Den tomma ramen, en själavårdsroman, 25€, ljudbok 30€ Paul Salo, Mitt liv som barn i krigets skugga, 20€
vibosa.fi, tel 0504689678, vibosa@vibosa.fi
22 GOD TID
8/2017
RESOR
Res på svenska med OT Hösten och våren
• PIAF – Jag ångrar ingenting på Åbo svenska teater onsdagen den 29.11.2017 Start kl. 10 vid Kiasma Pris: €80. Fulltecknad. Nu dags att betala resan på Samrådets resekonto Texten på betalningens meddelandefält ”Piaf”
Gardasjön med Venedig, Verona och Dolomiterna 19–25.4 Vi tillbringar underbara dagar vid Gardasjön där våren är som bäst; äter god mat och gör intressanta utflykter runtom i trakterna. Vi besöker Verona, Malcesine och Venedig. Området runt Gardasjön är speciellt härligt på våren och uppe i Dolomiterna hoppas vi att äppelträden står i blom. Program 19.4 Kl. 8 avresa från Helsingfors med Finnair till Milano. Egen buss till Gardasjön och hotell Bisesti. Välkomstmiddag på hotellet. 20.4 Utflykt med buss till Riva och därifrån med båt till Malcesine. Middag på trevligfamiljedriven trattoria. 21.4 Heldagstur till Dolomiterna med skidorten Madonna di Campiglio och ’äppeldalen’ Val di Non. Lunch i Madonna di Campiglio. Middag på hotellet. 22.4 Heldagsutflykt till Venedig med de mest kända sevärdheterna. Middag på hotellet. 23.4 Ledig dag för egna strövtåg, middag på egen hand.
24.4 Utflykt till Verona och vinprovning i Valpolicella. Avslutningsmiddag på La Loggia Rambaldi i Bardolino. 25.4 Hemresa över Alperna till Műnchen varifrån Finnairs flyg avgår kl. 19.10. Ankomst till Helsingfors kl. 22.35. Resans pris 1 435 €, tillägg för enkelrum 190 €. I priset ingår: Flygresor, övernattning i dubbelrum med frukost, fem middagar, 1 lunch. utflykter enligt program, vinprovning, lokalguide i Verona, turistskatt i Garda, reseledare från SPF. Resenärs- och resgodsförsäkring ingår inte! Anmälningar och förfrågningar: Resebyrå Ingves & Svanbäck, tfn 020 743 4520, info@ingsva.fi Se reseprogrammet på spfpension.fi/resor
Georgien 19–27.9.2018 Georgien är ett litet land med en stor variation. Här finns grönskande trädgårdar, stora vindistrikt, det kala landskapet mot Kaukasus samt skogsklädda kullar. Den vidunderliga naturen, de gästvänliga människorna, maten och vinet har gjort Georgien till ett allt mer populärt resmål. Följ med på en intressant resa med SPF. Pris/person: 1 695 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 375 € I priset ingår flygresor, logi med frukost i standard dubbelrum på trevliga hotell, 7 luncher, 5 middagar, vinprovningar, måltidsdrycker, busstransporter, engelsktalande guide hela resan, inträden enligt programmet, 3 x vinprovning, reseledare från SPF. Tillkommer dricks till lokalguide och personal på restaurang/hotell, reseförsäkring. Se hela reseprogrammet på spfpension.fi/resor eller kontakta Axtours. Minst 25 deltagare krävs för att resan ordnas. Anmälningar och förfrågningar: Axtours, tfn 018 512017, info@axtours.ax.
• Cats på Tammerfors teatern torsdagen den 22.3. 2018 Start kl. 10 vid Kiasma Pris: €110 (ingår biljett, buss, lunch och pausservering). Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Cats” • Operan Turandot (Puccini) i Olofsborg, Nyslott. Gästspel endast tre gånger med helt italiensk besättning. Lyckades få biljetter till onsdagen den 1.8.2018 (-2.8.) Start kl. 9 vid Kiasma Pris: €350 (ingår biljett, buss, två måltider, övernattning, frukost) Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Turandot” • Hamina Tattoo Marschshow med internationella aktörer Lördagen den 4.8.2018 Start kl. 9.00 vid Kiasma Pris: €90 (ingår buss, biljett, lunch) Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Hamina” • Oberammergau – passionsspelen Intresseförfrågan för passionsspelen sommaren 2020 Närmare information senare. Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Vid anmälan ange ditt namn och telefonnummer Betala in på Samrådets resekonto resans avgift med text på meddelandefältet som ovan angivits. Samrådets resekontonummer är: FI17 4055 0011 7535 44
Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.
Piaf på Åbo Svenska Teater
Musikdramat ”PIAF-jag ångrar ingenting” på Åbo Svenska Teater med Emma Klingenberg som Edith Piaf. Resor 24-25.11, 1-2.12.
En man som heter Ove På Svenska teatern i Helsingfors. Resor: 27-28.1, 24-25.2.2018
Weekend i Stockholm
Shopping och kultur i Stockholm. Bussen skjutsar också till Mall of Scandinavia. Resor våren 2018: * 1-4.3. Show med Bo Kaspers * 13-15.4. Musikalkomedin Gentlemannen * 20-22.4. Komedin Macken
Torremolinos
Välkända Torremolinos på Spanska solkusten, logi på fyrstjärnigt hotell vid stranden. Resa 11-26.3.2018.
Almuñécar
Sköna dagar på Spanska solkusten. Möjlighet att delta i utflykter. Resa 6-21.4.2018.
Barcelona – Franska Rivieran
Storstaden Barcelona, furstendömet Andorra och Europas äldsta turistmål – Franska rivieran. Resa 10-17.4.2018
Gardasjön
Norditaliens vackra turkosa juvel. Resa 18-24.4.2018
Holland
Vårens blomsterprakt i Holland med Amsterdam, Keukenhof och Den Haag. Resa 26-30.4.2018
I mitten av England
Liverpool, Lake District och Yorkshire. En innehållsrik resa med härliga städer och historiska platser på den engelska landsbygden. Resa 2-9.5.2018
Skottland
Rundresa i historiens och romantikens land. Resa 9-16.5.2018
Normandie – Paris
Normandie med invasionskusten, Bretagne, dagstur till Jersey och Paris. Resa 21-27.5.2018
Grupper!
Kontakta vår gruppavdelning för sommarens gruppresor. Vi skräddarsyr resan just för er!
Resekatalogen med vårens resor utkommer i slutet av november. Beställ den redan nu!
Dessa och många fler resor på vår hemsida:
www.ot-resor.fi
KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495
Samrådets resor
Julmarknad i Tallinn
Bekväma restider, shoppingtur i Tallinn och julmarknaden på Rådhusplatsen. Tre centrumhotell att välja mellan. Resa: 2-4.12.
06- 318 4000
RESOR
GOD TID
8/2017 23
Julmarknadsresa till Lybeck 2–6.12 SPF besöker i år igen julmarknaden i Lybeck. Vi åker med Finnlines till Traveműnde och med egen buss till marknaden i Lybeck. Reseprogram 2.12 Transport till Nordsjö hamn från Kiasma. Avgång kl.17 med Finnlines till Traveműnde. Middag ombord. 3.12 Brunch och middag på båten. Ombord finns bastu, gym, bar och butik. Ankomst till Traveműnde på kvällen, övernattning ombord. 4.12 Efter frukosten åker vi med egen buss till julmarknaderna i Lybeck. Lunch på stan. På hemvägen stannar vi i köpcentret Citti Park. Fartyget avgår på natten. 5.12 Brunch och middag ombord. 6.12 Frukost. Ankomst till Helsingfors ca kl. 9. Busstransport till Kiasma. Pris 530 € i A-dubbelhytt, måltider enligt program, egen buss. SPF:s reseledare med på resan. Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 3281 209, catharina@hindren.fi
24 GOD TID
RESOR
8/2017
SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER
Almuñécar 10.2, 1.3 och 17.3 Almuñécar ligger 75 kilometer öster om Malaga. Här bor vi på 4-stjärniga hotellet Bahia Almuñécar. Klimatet i februari, mars och april är behagligt för oss nordbor och hotellets uppvärmda pool lockar till bad. Vi tar del av intressant historia och kultur, åker på spännande dagsturer, blir serverade god mat och rycks med i eldig Flamenco-dans. I priset ingår: Reguljärflyg med Finnair 10.2, med Norwegian de övriga resorna. Transfer från Malagas flygplats till Almuñécar tur/retur. Övernattningar på 4-stjärniga hotell Bahia Almuñécar. Frukost- och middagsbuffé alla dagar på orten + 1 lunch. 1 utflykt exklusive
entré. Kristina Saari, reseledare SPF Österbotten följer med från Jakobstad. Göran Sundqvist, reseledare och guide i Spanien.
1.3 och 17.3 från Österbotten vilket tillkommer. Enkelrumstillägg 17 euro per dygn Tilläggsuppgifter fås av Kristina Saari tfn 050 5814856.
Avresa 10.2, flyg från Vasa 18 dgr. Pris 1420 euro, del i dubbelrum. Avresa 10.2 flyg från Helsingfors 18 dgr. Pris 1280 euro, del i dubbelrum. Avresa 1.3, flyg från Helsingfors 17 dgr. FULLBOKAD, väntelista. Pris 1180 euro, del i dubbelrum. Avresa 17.3, flyg från Helsingfors 20 dgr. FULLBOKAD, väntelista. Pris 1365 euro, del i dubbelrum. Påskresa!
Bokningar per telefon 020 7288818 via webben: osterbotten.spfpension.fi/resor per e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi Mer info på osterbotten.spfpension.fi/ resor/
SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN
Gemensam transport ordnas för resor
Spa-resa till Pärnu 13.1-19.1 Varma famnen i januari på Tervis! Hälso- och rekreationsresa till mångsidiga Pärnu 13.1-19.1.2018. Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro. Svensktalande lokalguide och läkare, reseledare, buss med.
Dag 7, fredag 19.1.2018 Pärnu – Hemorten Frukost på hotellet. Vi lämnar hotellet kl. 8.30 och kör mot Tallinn. Tid för shopping även i Tallinn. Eckerö Lines färja avgår kl. 12.00. Rikligt stående bord för den som beställt, pris 22 €. Ankomst till Helsingfors kl. 14.30. Nu återstår hemresan, vi är i Österbotten.
så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi. Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/besvarat samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar förbehålls.
De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2017. Hjärtligt välkommen! Helsingfors–Stockholmkryssning Viking Gabriella och Mariella varannan dag kl. 17.30. t.o.m. 30 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 t.o.m. 10 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris.
Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS kl. 11.30 t.o.m 20 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRYP Alla reguljärresor rabatt fr. 10-20% på dagens ordinarie pris (FVRES). Gäller även bilplatser. Se alla förmåner och priser samt boka din resa på adressen vikingline.fi/ formaner/spf Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/ besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser. Med förbehåll för ändringar.
Resor under planering
Dag 1, lördag 13.1.2018, Hemorten – Pärnu. Bussen samlar resenärerna från Karleby och söderut längs kusten enligt rutt och tidtabell som meddelas senare. Ex. Vasa kl. 8.00, Kristinestad 9.30. Eckerö Lines m/s Finlandia avgår från Västra hamnen i Helsingfors kl. 15.30. Stående bord för den som önskar, 26 € inkl. drycker. Ankomst till Pärnu prel. kl. 19.45. Vi checkar in på Spa Tervis.. Dag 2-6, söndag-torsdag Välkommen till nyrenoverade Tervis! Varje dag har vi frukost, lunch och/eller middag som ingår. På söndag har vi den obligatoriska läkarundersökningen. Vi får behandlingsschemat för hela veckan. Vi har program under veckan med bl.a. samvaro, stadsrundtur, shopping, tur på landsbygden med mera. Tervis har ett eget kulturhus med musikprogram varje kväll.
Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå. Till förmånerna på Silvernivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter. Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www. clubone.fi Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone. fi/erikoisliittyminen Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829. Ifall du redan är Club Onemedlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå
Kroatien, Bosnien - Hercegovina och Montenegro Tidpunkt: Början av oktober 2018. Mer information hittar du i nästa nummer av God Tid eller på http://osterbotten.spfpension.fi/resor/
Om maten… Vårt spapaket innehåller halvpension, dvs. frukost och lunch eller middag, välj lunch eller middag när du bokar resan. Helpension, dvs. tre måltider om dagen kostar bara 48 € till för hela veckan.
landsbygden, extra shoppingtur enligt önskemål ● Svensk/finsktalande lokalguide ● Bussresa i helturistbuss ● Yrkeschaufförs tjänster ● SPF:s reseledare
Pris per vuxen i dubbelrum från Österbotten 395 € från Helsingfors 380 € Enkelrumstillägg 90 € Tillägg för helpension 48 €
Bokningar via webben: osterbotten.spfpension.fi/resor per e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi per telefon: 020 7288818 Mer info på osterbotten.spfpension.fi/ resor/
I priset ingår: Färjeresor med Eckeröline ● Logi sex nätter i tvåbäddsrum på Tervis ● 15 behandlingar, läkarbesök ● Badanläggning, bastur och gym ● Halvpension: 6 frukost, 5 lunch eller middag ● Guidad stadsrundtur, tur på ●
SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN
SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN
Åk med oss:
Sorrento, Capri, Amalfikusten 16-20.10. Några platser kvar. Historiska Etiopien 20-29.10 Klassisk rundresa till Israel 29.10-5.11 Julkryssning till Cuba och Jamaica Åk på solsemester till Eilat eller golfa i Kairo, avgångar varje vecka till våren. Förfrågningar, fler resor tfn 0400 438854, info@kingtours.fi www.kingtours.fi
RESOR
GOD TID
8/2017 25
En YOLO-rundresa i norra
THAILAND där vi reser med båt, buss, flyg, tåg, tuk-tuk, longtail-båt, elefant... Expertreseledare thailändska Pang och finländska Kristian 21.2 - 7.3.2018 (15 dgr)
Info & bokning: 0443 13 14 15 info@lindelltravel.fi www.lindelltravel.fi
PRENUMERERA PÅ GOD TID
RESOR
13-27.3 12-15.4 April Maj Juni 13-17.7
Teneriffa, Playa de las Americas Vårresa till Prag Kulturresa till Antikens Rom och Ostia Kulturresa till Italiens klack, Apulien och Basilicata Kulturresa till St Petersburg Opera- och kulturresa till Läckö Slott Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi
frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö
RES MED OSS! 6.12.2017
Stallhagen är ett mikrobryggeri på Åland som har bryggt öl av hög kvalitet sedan 2004.
Amsterdam, Keukenhof, Nordsjövallen Närm.info och anm.: Catharina Hindrén 0503281209
Arr. WIKSTRÖMS BUSSTRAFIK Ab www.wikstromsbusstrafik.fi
Beställningstrafik
6.-9.12.2017 6.1.2018 23.-25.3.2018 31.3.-1.4.2018 18.-21.4.2018 19.5.2018 26.-31.7.2018
Ring, skicka e-post eller kom in!
http://karjaa.matkahaukka.com e-mail: karis@matkahaukka.com Resefönster Ab / Resehaukka Tel.019-2782800
Ab J. Tidstrand Oy
Julresa till Lappland Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12. 2017 i Äkäslompolo.
tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi
SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND
18.2-24.2-2018 529 € BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG)
RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA
FRÅGA MERA PÅ
info@raitismaja.fi
www.raitismaja.fi
PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi
Resor 2018: Almuñécar, Spanien 3-23.3 NHL, Toronto 30.3-4.4 -med Kaj Kunnas som reseledare Vinresa till Toscana 4-9.4 Mickes matresa till Frankrike 10-17.4 Peru 10-26.4 Franska rivieran 19-24.4 Gardasjön 27.4-3.5 New York 2-8.5 Österrike-Slovenien-Kroatien 4-11.5 Sibenik, Kroatien 15-22.5
www.matkahauk www.m
550 euro per person inkl. transporter och helpension Bokningar & förfrågningar: 06-3180 900 / 0400 126 830
Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,
Köpmansgatan 4 10300 Karis
www.matkahaukka.com www.matkahaukka.com
Getavägen 196 AX-22410 Godby www.stallhagen.com
KOM MED TILL HOLLAND OCH TULPANERNA 16-24.4.2018
Dagskryssning till Tallinn. Bussen med! Budapest – 2 PLATSER KVAR! Dagskryssning till Tallinn. Bussen med! Musikalen Gentlemannen i Stockholm Hotellresa till Tallinn Den eviga staden Rom Dagskryssning till Tallinn. Bussen med! Stads- och dagsvandringsresa till Salzburg
Allt detta och mycket, mycket mer... Ta kontakt med oss för mer information eller om du vill boka!
Resebyrå Ingves & Svanbäck
www.ingsva.fi
Korsholm 020 7434 520 Närpes 020 7434 530 Jakobstad 020 7815 360
26 GOD TID
8/2017
Nyktra fjällsemestrar i 50 år Raitismaja, fjällgården som Finlands svenska nykterhetsförbund, byggde i Äkäslompolo på 1960-talet har blivit ett begrepp för flera generationer av finlandssvenska Lapplandsresenärer.
brukar också gilla julfirandet på Raitismaja. Raitismaja erbjuder en verklig julkortsvy, säger Turtonen. I år är Invald Back och hans fru reseledare. För Ingvald blir det den 12 julresan till fjällgården.
Oberoende av årstid så är det någonting på gång på fjällgården. När jag ringer verkställande direktör Joonas Turtonen har han just avslutat årets ruskaresa till Raitismaja. Joonas Turtonen, som till vardags är verksamhetsledare för Nykterhetsförbundet hälsa och trafik, drar sig inte för att ratta en buss fullastad med resenärer till Äkäslompolo. – Jag brukar åka på påskresan och på ruksaresan. I samband med ruskaresan passar jag på och rensar takrännorna inför vintern, berättar han. Byggdes med talkokraft Finlands svenska nykterhetsförbund köpte fjälltomten i Äkäslompolo i början av 1960-talet. Då var Äkäslompolo en sömning liten by – någonting helt annat än dagens friluftsmetropol. Den enda skidliften drevs de första åren av en bensindriven VW-motor. De finlandssvenska nykteristerna lät sig inte avskräckas. På talko byggde de den första fjällgården, som invigdes 1968. Tjugo år senare revs gården och ersattes av en modern fjällgård. En som varit med från början är pensionerade läraren Ingvald Back i Vörå. Sommaren 1967 var det ont om lediga lärarjobb och Ingvald Back tog villigt emot ett jobb som han blev erbjuden på nykterhetsförbundet. Ingvald Back minns med värme entusiasmen från de första åren. Sommaren 1967 var väggarna resta och taket på plats, men pengarna var också slut. Nykterhetsförbun-
Raitismaja har i 50 år tagit emot både unga och äldre fjällresenärer. Pensionärerna är en grupp trogna återvändare, liksom barnfamiljerna. Ivar West njuter av kontakten med snön i påskhelgen.
RAITISMAJA I augusti 1989 invigdes det som i dag kallas fjällgården Raitismaja. Målsättningen är att erbjuda ett alkohol- och drogfritt fritidsalternativ. Fjällgården är öppen för alla som under sin vistelse här accepterar nykterhetsrörelsen principer. Speciella målgrupper är organisationer, skolor, föreningar och företag som vill ordna en fjällresa. Naturligtvis är enskilda personer, familjer och mindre grupper också välkomna till Raitismaja året runt. För att organisera verksamheten har Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik bildat ett aktiebolag med namnet Ab Raitismaja Oy. Tillsvidare äger Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik alla aktier.
det stod inför ett viktigt avgörande, antingen sälja eller bygga vidare med frivillig arbetskraft. Man valde det senare. Under hela sommaren och hösten reste frivilliga arbetskarlar den långa vägen från Österbotten upp till Äkäslompolo och byggde huset klart. – Det var kunniga och intresserade byggare som gav av sin fritid för att bygga huset färdigt. En grupp elever från Kvevlax hemslöjdsskola sista av alla och snickrade ihop sängar och bord,
minns Ingvald Back. Alkoholfritt alternativ Målsättningen var att ge intresserade möjlighet att njuta av den fantastiska fjällnaturen under alkoholfria former. Till konceptet hörde billiga gruppresor – ett upplägg som man hållit fast vid och vidareförädlat. Kring självständighetshelgen åker hundra idrottande ungdomar från Österbotten till Raitismaja. Det är IF Femman som gjort tradition av en skidresa i början av vin-
SPF – ett växande förbund Antal föreningsmedlemmar
Antal föreningar
Antal föreningsmedlemmar
3.11.2017
3.11.2017
31.12.2016
31.12.2016
Förändring (sedan årsskiftet)
Mellannyland
14
3306
14
3255
+51
Östnyland
12
2620
12
2611
+9
Västnyland
12
2845
12
2812
+33
Åboland
9
1848
8
1799
+49
Åland
2
395
1
176
+219
26
8977
25
8717
+260
Övriga Finland
2
248
2
245
+3
Totalt
77
20239
74
19615
+624
Österbotten
JOONAS TURTONEN
verkställande direktör
tersäsongen. Julresan åter är en gruppresa som borde passa God Tids läsekrets bra. – Julresan är en seniorresa med andliga inslag. Det har visat sig att de som just blivit ensamma hittat julresan. Äldre par som har barn och barnbarn någon annanstans
Målsättningen lever kvar Raitismaja Ab fungerar som ett affärsdrivande företag. Målsättningen är fortfarande att erbjuda ett nyktert Lapplandsalternativ till ett konkurrenskraftigt pris. En vecka vid Raitismaja kostar 450-550 euro per person om bussen startar från södra Finland. I priset igår logi, morgonmål, lunchmatsäck, middag och kvällsmål. TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST
Indexjusteringarna av arbetspensionerna 2018
Medlemssituationen 31.12.2016 - 27.9.2017 Antal föreningar
”Julresan är en seniorresa med andliga inslag. Det har visat sig att de som just blivit ensamma hittat julresan. Äldre par som har barn och barnbarn någon annanstans brukar också gilla julfirandet på Raitismaja.”
Modern fjällgård Raitismaja, som i dag är en modern fjällgård med 80 bäddplatser och ett kök som inte går av för hackor besöks årligen av tusentals gäster, både nykterhetsrörelsens egna gruppresenärer och utomstående grupper. – Det har visat sig att det är svårast att få en resenär till Raitismaja första gången. När man väl gjort den första resan kommer man gärna tillbaka. Raitismajas bästa ambassadörer är nöjda kunder som berättar om sina upplevelser för vänner och bekanta. Just sportloven dominerar de unga resenärerna i fjällgården, medan det under påsk är många äldre som lockas av ljuset i de välpreparerade skidspåren. Det finns ännu lediga platser på Raitismajas gruppresor i vinter. Ska man däremot boka en hel grupp gäller det att vara ut i god tid. De bästa veckorna bokas ofta ett år i förväg. I Raitismaja ryms upp till 80 övernattande gäster, men handlar det om pensionärsgrupper så kan det vara bra att lägga taket vid 50. Få pensionärer vill klättra upp i översängen.
Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt indextalen beträffande pensionsskyddet för år 2018. Jämfört med i år stiger arbetspensionsindexet med ca 0,55 procent, och lönekoefficienten stiger 0,14 procent. Lönekoefficienten fastställdes till 1,391. Jämfört med år 2017 stiger lönekoefficienten med 0,14 procent. Lönekoefficienten används för beräkningen av den blivande arbetspensionen. Med den justeras årsarbetsinkomsterna till nivån enligt pensionens begynnelseår. Lönekoefficienten räknas så att löneökningarna väger 80 procent och förändringen i prisnivån 20 procent. Arbetspensionsindexet är nästa år 2548. Arbetspensionsindex stiger
0,55 procent jämfört med år 2017. Med arbetspensionsindex justeras löpande arbetspensioner. Arbetspensionsindex räknas så att förändringen i lönerna väger 20 procent och förändringen i prisnivån 80 procent. Enligt arbetspensionsindex justeras löpande förvärvs- och familjepensioner enligt pensionssystemen för den privata och den offentliga sektorn och dessutom pensionerna enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst, avträdelsepensioner och avträdelsestöd, rehabiliteringspenning enligt lagen om FPA:s rehabiliteringsförmåner samt periodisk ersättning enligt statstjänstemannalagen. PSC
GOD TID
Körnätverkande i huvudstaden Gamelikören är en relativt nystartad blandad kör som verkar i Gammelstaden i Helsingfors. Den grundades av 8 sångare inom Gammelstadens Ungdomsförening i januari 2015. Idag mönstrar Gamelikören 62 sångare som övar regelbundet varannan tisdag i föreningens anrika lokal Berghyddan. Kören verkar under devisen Meningsfull sång dagtid och idkar en målinriktad och seriös verksamhet, utan att ge avkall på en stimulerande social verksamhet vid sidan av de ordinarie övningarna och uppträdandena. Kören förbereder sig just nu för att ge två julkonserter i samarbete med två andra Helsingforskörer, Gillekören och Årgångssången. Konserter blir det i Ekenäs kyrka och i Mejlans kyrka i Helsingfors under rubriken Sång till ljuset. Körerna sjunger tillsammans och framför också sina egna avdelningar fyllda av stämningsfull julmusik. Sammanlagt kommer omkring hundra sångare att uppträda under konserterna. Bjarne Andersson är en av basarna i Gamelikören som varit med så gott som ända från starten. Bjarne, hur är det att sjunga i Gamelikören? – Jag blev pensionär 2014 och hade manskörserfarenhet från Brahe Djäknar under studietiden i Åbo. På mitt pensionärskaffe på jobbet råkade jag faktiskt smått lova att jag och min hustru ska börja sjunga i kör när vi blir pensionärer. Jag har stortrivts i Gamelikören och fått utveckla min sångförmåga. Dessutom har jag fått bekanta mig med den stora finlandssvenska, finländska och också lite av den internationella sångskatten som körsång innebär. Jag har också träffat många
nya intressanta människor. Det har också grundats en mindre ensemble, GAME, inom kören för att tillmötesgå behovet av sång och musik på olika servicehus och olika tillställningar. Du koordinerar den här verksamheten. Berätta hur de har kommit igång. – Kvartetten GAME är ett intressant experiment. Vi är en förstorad trippelkvartett eftersom vi har 14 sångare på listan. Det är oerhört utvecklande att sjunga i en mindre grupp. Man har ett så stort ansvar för sin stämma och man måste lyssna noga på vad dom andra sjunger. Vi håller på att etablera kontakter med pensionärsboenden och servicecentraler i vår region och har redan nått en ganska stor publik. En utmaning är att nå seniorerna som bor hemma. Är körsång något du kan rekommendera för andra pensionärer och i så fall varför? –Absolut! Det är vetenskapligt bevisat att körsång har positiva hälsoeffekter på kropp och själ. Andningsförmågan utvecklas, musicerandet aktiverar hjärnan och det sociala umgänget i samband med körsång förhindrar social isolering och ensamhet. Hur laddar du upp inför Gamelikörens kommande julkonserter? –Ja, för det första gäller det ju att öva stämman ordentligt privat hemma. Personligen använder jag Garage Band på Ipad som mitt piano. Och sedan ska man gärna lära sig sångernas text och melodi utantill så att notbundenheten blir mindre och kontakten med dirigenten, de övriga sångarna och med publiken blir bättre. Det blir säkert trevliga musikaliska julupplevelser i Ekenäs och Mejlans kyrka.
8/2017 27
Frågesporten stöps om
Frågornas innehåll
Att arrangera någonting och inte få kritik är väl helt omöjligt. Det har åtminstone de fått erfara, som de senaste åren arrangerat SPF:s frågesport. Här några kommentarer från fältet: ”Tiden blir för knapp om man inympar finalen i vårmötesdagens program”, ”Frågesportsfinalen borde ges egen tid och utrymme, eftersom frågesport intresserar många av våra medlemmar.”, ”Frågesporten borde göras mera publikvänlig med en munter, trevlig frågesportsledare!”, ”Finalen kunde lämpligen ordnas i samband med en kryssning till Sthlm/Tallinn/St Petersburg, så att frågesportsfinalen skulle utgöra en del av kryssningsprogrammet. Vid kaj före båtens avgång är inget bra alternativ.”, o. s. v. En del anser att frågorna är för svåra, att de gynnar akademiker. Andra anser att frågorna bör vara av en viss svårighetsgrad! Förbundsledningen har reagerat på kritiken och tillsatt en arbetsgrupp för att försöka utveckla frågesporten. Gruppen består av Helena Andtbacka (Kronoby), Göran Blomqvist (Borgå), Carita Isaksson (Åbo) och Nisse Jansson (Österby), som fungerar som ordförande. Gruppen har hållit sitt första möte och har för förbundsledningen föreslagit följande: SPF bör fortsätta med frågesportstävling i form av en s. k. final. Finalen bör hållas på våren. Hur många lag? Vi föreslår att man kan ha 8 lag i fi-
Nisse Jansson leder arbetsgruppen som ska förnya förbundets frågesport. Skärmdump från SVT:
nalen, alltså ett fler än tidigare, med tanke på deltagande från Åland. Tidigare har Österbotten deltagit med 3 lag, Åboland/Övriga Finland 1 lag liksom SPF Västnyland, Mellannyland/Helsingfors respektive Östra Nyland. Uttagningar Uttagningarna har tidigare arrangerats av förbundet. Nu föreslår vi att uttagningarna sköts av de olika regionerna. Var och en region planerar sin egen uttagning och genomför den när man så vill, dock så, att man den sista februari har nominerat sitt/sina lag. Finalen Finalen 2018 föreslås ordnas i samband med vårens jazzkryssning 9 -11 april. Möjligheten att 2019 arrangera finalen på en kryssning från Vasa utreds. Om det visar sig möjligt kan man tänka sig vartannat år från Vasa och vartannat från Helsingfors/Åbo. Den definitiva platsen för finalen meddelas i Förbundsnytt i november och i följande GT
Frågorna skall komma från fem olika områden, nämligen: aktuellt, historia, geografi/naturvetenskap, kultur och sport. Samtliga områden skall ges lika tyngd, exempelvis 10 p per område. Exempel på frågeupplägg: Del I. Tippningsfrågar. Två frågor per område, möjlighet till 10 poäng. Del II. Svarsfrågor. Tre frågor per område. En tvåpoängare (a - b) och två trepoängare (a-b-c). Detta gör maximalt 8 poäng per område och maximala poängsumman 50 för hela frågesporten. Detta som ett exempel på frågeupplägg, andra versioner är så klart möjliga. Det väsentliga är att samtliga områden ges samma tyngd, alltså möjlighet till poäng. Med frågesportshälsningar från planeringsgruppen! HELENA ANDTBACKA, GÖRAN BLOMQVIST, CARITA ISAKSSON NILS JANSSON.
Välkommen till Raseborg
Raseborgs släkt- och bygdeforskare r.f.
Lefve konkurrensen!
Mitt i livet
Hantverkare och köpmän i Ekenäs centrum fram till 1940 I denna bok redogörs för handelns utveckling i Ekenäs från slutet av 1800-talet till år 1940. Ekenäs var i tiderna en utpräglad hantverkarstad och var också centralort för den omgivande landsbygden beträffande torgoch annan handel.
Raseborgs släkt- och bygdeforskare r.f. 432 sidor, 38 €, ill., inb. + porto
Boken går att få tag i via: lyanrsbf@gmail.com
28 GOD TID
FÖRENINGSNYTT
8/2017
Ettorna gårdsturistade i Esbo
Ettornas utfärd till Esbo var ett hopp ut i det okända. Vår guide Mari Anthoni gjorde sitt bästa för att frånta oss den villfarelsen. Esbos gårdar och gårdsfolk, med samtida glimtar ur Finlands historia blev livslevande när Anthoni med stor passion berättade om dem. Kryssandet på slingrande vägar genom Esbos många tätorter, små byar och skogsmarker gav oss en inblick i ett kulturlandskap, som vittnar om gångna tiders storhet, men också om hur nutiden har satt sina trista spår och förändrat landskapets natur och struktur. Gårdar har försvunnit, men namnen lever kvar på vägskyltar. Gårdar har ändrat karaktär och tjänar nu andra ändamål. Gårdar står övergivna och väntar på upprättelse. Gårdar står i skymundan omgivna av ett växande samhälle som tränger sig in på knutarna. Vi mötte många mer eller mindre kända personer i deras historiska kontext. De flesta var män, adelsmän, höga dignitärer, ofta militärer med utmärkelser från otaliga krig. Vår guide hade ett gott öga till kvinnor, som historieskrivningen vanligtvis förbigår. Ur persongalleriet plockade hon fram och presenterade prominenta kvinnor, starka och modiga matriarker, som ver-
Guiden Mari Anthoni berättar om Träskända gård.
kat under olika sekel på herrgårdar i Esbo.
ryggad och principfast. Hon motsatte sig självaste kejsar Alexander I. Men hon var också känd för sitt frikostiga engagemang där hjälp behövdes. Den bildsköna Ebba-Margareta von Freymann på Backas gård var författare och sagoberättare. Hennes dotter Thelma besöker årligen sitt barndomshem, som idag fungerar som välmåendecenter Kaisankoti, grundat av en annan stark och socialt engagerad kvinna, Kaisa Kallio, rikets moder då det begav sig. Träskända gårds härskarinna var Aurora Karamzin. Hon var ett fenomen utan like på sin tid. Hon var nöjeslivets absoluta medelpunkt, men gick till historien också tack vare sin vidlyftiga och fördomsfria sociala och kulturella verksamhet, vars frukter man kan skönja både i Esbo och Helsingfors. På Björnholmen ståtar Sinebrychoffarnas sommarresidens, där Anna styrde och ställde efter eget gottfinnande, stark även hon och affärsmässigt begåvad. Namnet lever vidare och efterlämnade kulturskatter kan vi njuta av ännu idag. TEXT OCH BILD: BIRGIT RANTALA
Friherrinnan Sofia Lovisa Ramsay på Esbo gård framstår som rak-
Västnylänningarna samlade till en gruppbild vid Färjestaden på Öland. Numera är det mest cyklister som anlitar färjan.
Västnyländsk odyssé på Öland Rapport från SPF Västnylands resa till Öland 4-9.9.2017 På vägen ner till Öland stannade vid Döderhultarmuseet i Oskarshamn. Döderhultarn fick sitt namn efter sin barndomsbygd. Axel Petersson, som han egentligen hette, skapade med enkla verktyg sina karikatyrer. Han sålde i början sina gubbar för en tolvskilling, därav kallades han även för Tolvskillingen. År 1909 fick han sitt genombrott i Stockholm. Följande dag mötte vi vår guide som tog oss på en stadstur och vidare över Ölandsbron. Bron som
är 6072 meter var när den byggdes Sveriges längsta bro. Vi åkte norrut bland annat till Högenäs, en fantastiskt naturskön plats där typiskt öländska stenmurar slingrar sig så långt ögat når. Vi lämnade den östra sidan och tog oss på slingriga vägar över till Stenkusten, där öländska bönder och mäktiga kungar brutit kalksten i århundraden, det är här Johan Theorins spänningsroman Skumtimmen utspelar sig. Vi såg staden Borgholm varefter vi åkte till Solliden slott. Kungafamiljen var ej hemma men den vackra parken
besökte vi. Den södra sidan av ön stod på programmet nästa dag. Det imponerande Stora alvaret hade vi i blickfånget under resan. På väg ned mot södra udden åkte vi östra vägen genom Världskulturarvet Södra Ölands odlingslandskap. Nere vid udden ligger Ottenby fågelstation sida vid sida med ett fint Naturum, fyren Långe Jan och ett litet fyrvaktarmuseum. Uppe i fyren kan man se ut över Östersjön och få känslan av att befinna sig vid världens ände. Sjöfåglar i massor gjorde sig resklara för den långa flygningen till var-
mare trakter. På väg från udden passerade vi Kungsstenarna från järnåldern, det vidsträckta Ottenby gravfält och Karl X:s mur. Den västra kustvägen tog oss norrut genom Mörbylångadalen. Via pittoreska byar i ett vilsamt landskap nådde vi Resmo krukmakeri. Före vi lämnade Öland tog vi en snabb titt på Färjestaden. Härifrån åkte man med färjan till fastlandet innan bron byggdes. TEXT: CATHARINA HINDRÉN FOTO: CLAUS CZARNECKI
Några enkla skrivregler Hej, alla som skriver på God Tids föreningssidor. Ni är tidningens viktigaste länk till medlemarna. Det är era sidor som de ofta läser först. Jag ska här ge några enkla regler för ert skrivande. m Skriv kort. Högst 2000 till 2500 tecken eller ungefär en A4-sida. Då får fler texter plats i tidningen. m Om ni är osäkra på textlängden eller vill skriva längre, kontakta redaktionen. m Tänk på att bilderna ska gå att trycka. Använd en nyare mobiltelefon eller helst en kamera. Många bilder har för låg upplösning och blir suddiga i tryck. Välj ut 2-3 bra bilder som du skickar till redaktionen. m Sätt alltid ut fotografens namn. Kom ihåg att man inte får publicera bilder utan fotografens medgivande. m Skriv bildtexter till samtliga bilder. Om en person, t.ex. på medlemsresan säger att han eller hon inte vill vara med på bild ska du respektera det. m Nämn alla personer som förekommer i texten med både för- och efternamn så har medlemmarna i andra föreningar större behållning av texten. m En vanlig textform på föreningssidorna är reseberättelser. Redaktionen publicerar dem gärna, men tänk på hur du skriver. Håll läsarens intresse vid liv. Du behöver inte gå igenom hela reseprogrammet dag för dag. Berätta om resans hjöjdpunkter. m Ännu en gång: Är du osäker på hur du ska skriva, tveka inte att kontakta redaktören. MARKUS WEST CHEFREDAKTÖR
FÖRENINGSNYTT
GOD TID
8/2017 29
Grankullapensionärer slog runt i Dordogne
Rocamadour, ”Den vertikala staden”, står allt sedan medeltiden stadigt inhuggen i kalkstensberget.
hundar och inte av svin. Hunden Rosabelle visade oss hur det går till. Tryffel är svindyrt och priset stiger brant mot himmelens höjd ju närmare man kommer Paris och andra storstäder. Omkring 10 procent av alla Frankrikes slott finns just i de trakter där vi rörde oss. Xavier valde gärna en väg som lät oss se hisnande vyer och slott till både höger och vänster. I byn Douelle åt vi lunch på Auberge du vieux Douelle. Naturligtvis besökte vi också en vingård. Gårdens viner avsmakades
naturligtvis. Nu började det bli riktigt sommarvarmt. Det berodde på vädret, inte på vinet. Bussen förde oss till en utsiktspunkt där vi i strålande sol kunde beskåda staden Cahors och floden Lot från ovan. Över floden hade man under gångna tider byggt en ståtlig bro som inte ledde någonstans. Vi åkte ner till Cahors för att bese staden och den märkliga bron, vars egentliga funktion hade varit att ta betalt av alla resenärer på floden som ville passera bron. Följande dag var vikt för ett be-
Rart besök i Borgå Efter många månaders planerande, togs beslutet; Terjärv pensionärerna åker till Borgå. Tidig fredag morgon den 18 augusti startade vår resa med chaufför Kim Forsström vid ratten. Vår sakkunnige reseguide, tidigare Borgåbon, Lalle Broberg räknade in 42 glada resenärer. Det var inte bara Terjärvbor. Efter lunch i Ikalis, fortsatte färden till Tusby träsk i Träskända där vi besökte Ainola, Jean och Aino Sibelius hem. I Ainola har Jean och Aino sin sista viloplats, en enkel sten av brons utmärker graven. Som ett fint avslut på besöket spelade Stig Dahlvik Finlandiahymnen på trumpet. Resan fortsatte till Borgå och Emsalö där vi övernattade på Seikkailulaakso. I Borgå besökte vi Albert Edelfelts ateljémuseum på Haiko. Albert Edelfelt var en av Finlands mest framstående bildkonstnärer. Väl i Borgå var det Brunbergs fabriksbutik som lockade, alla gillar ju godis. Efter det behövdes en promenad på torget och längs kullerstensbelagda gator även om de bara verkade gå uppåt. Lalle hade ordnat så vi fick träffa
Vi besökte även flyttblocket Näsestenen, en fin utsiktsplats med vy över Borgå med domkyrkan.
några Borgåpensionärer. Deras ordförande Björn Sundqvist berättade om verksamheten i föreningen, en trevlig stund. Stort tack. På söndag besökte vi flyttblocket Näsestenen, en fin utsiktsplats med vy över Borgå med domkyr-
sök i underjorden. I Padriac fanns en droppstensgrotta, men den hade läckage i bottenvåningen, så där fick vi åka båt. I grottan var temperaturen 14 grader. Vattnet i grottan var varmare påstod de som doppat handen i vattnet från de låga båtarna. Åter ovan jord åkte vi uppåt och åt lunch på Le Belvédère. Därifrån hade man, som namnet anger, en fin utsikt över omgivningen och över staden Rocamadour. Dit tog vi oss till fots, för det var nedförsbacke hela vägen. På vägen till Souillac be-
sökte vi en getfarm med hundratals getter. Vi fick se hur getterna mjölkades under överinseende av sina bockar. En del av damerna klagade över att deras kläder började lukta get. Den sista dagen i trakterna kring Souillac ägnade vi åt att besöka staden La Rocque Gageac. Den var inbyggd i en bergvägg i ännu högre grad än staden Rocamadour, som vi hade besökt dagen innan. Vi åt lunch under livsfara, därför att väldiga klippblock kunde ha fallit ned på oss. Det hade hänt några år tidigare, men det fick vi veta först efter lunchen. Vi lugnade oss under en båtfärd på den närliggande floden Dordogne som leder ut till Atlanten. Längs den vägen hade vikingarna kommit för att härja i staden. Nästa anhalt var staden Sarlat, Där såg vi stadens gamla centrum. På hemvägen stack vi oss in på en liten framgångsrik chokladfabrik som hade skaffat sig en kundkrets i tre världsdelar. Deras affärsidé var att höja marknadspriset på sina nötter genom att baka in dem i choklad. Nu förflyttar vi oss till staden Toulouse. Där finns kanaler som leder antingen till Atlanten eller till Medelhavet. På eftermiddagen besökte vi Airbus flygplansfabrik, där vi visades runt av en guide som nog hade behövt litet mera guideutbildning. Vi minns med glädje och uppskattning vår reseledare Leena. Hon gjorde allt som tänkas kan för sina ”får”. TEXT: ARNE BALTSCHEFFSKY FOTO: STURE SKOGSTRÖM
Prag 10-13.9.2017. kan. Från utsiktsplatsen var det en kort promenad till begravningsplatsen, där nationalskalden J.L. Runeberg och fru Fredrika är begravda. Vi begrundade varför fru Fredrikas namn finns på baksidan av stenen. Det kändes lite orättvist mot henne, men kanske är det så; bakom varje framgångsrik man finns en kvinna. Vår resa till Borgå avslutades med deltagande i högmässa i domkyrkan. Vår trumpetist, Stig deltog i musiken och under nattvarden spelade Stig sitt eget stycke Grundfors. Stället Grundfors ligger i Djupsjöbacka, nära kantor Volmar Djupsjöbackas barndomshem i Terjärv. Efter högmässan hade Lalle ordnat en överraskning åt oss, biskop Erik Vikström kom och berättade om domkyrkan och Borgå åt oss. Glada och nöjda med tiden i Borgå, började vi resan hem. TEXT: ANNA NYMAN FOTO: MARI-ANN KNUTAR
Martin Sandstedt
Trettiosju glada Grankullapensionärer träffades en murrig lördag på Helsingfors-Vanda flygplats för att resa till södra Frankrikes soliga nejder. Vår reseledare Leena Immonen visade sig vara en energisk och handlingskraftig person. Efter planbyte i München landade vi i Toulouse, där vi möttes av en prydlig buss körd av en stilig slank fransman. Han hette Xavier och kunde manövrera sin buss även i knepiga situationer. Medan dagsljuset avtog åkte vi norrut i riktning mot Dordognedalen genom nejder där Asterix och hans kumpaner kämpat mot romarna. Cesar vann till slut. Historierna om Asterix innehåller alternativa sanningar. Vårt mål var Grand Hôtel de Souillac. Det var mörkt när vi kom fram. En lätt middag serverades. Det var nog inte så många som orkade med mera rajtan-tajtan efter den långa resan. Söndagens kulturupplevelser inleddes med studier av ortens gamla kyrka. En rar äldre dam berättade om historiens vingslag i och omkring kyrkan. Sedan bar det av till ett närbeläget destilleri. Där fick vi lära oss hur mycket nyttigt man kan göra av plommon, fikon och nötter. Det visade sig senare att nötterna, främst valnötter, hade en central plats i Dordogneområdets näringsliv. Efter lunch bar det av ut på landsbygden. Där var vägarna dimensionerade för personbilar. Vi kom lyckligt fram till en tryffelfarm, där tryffel odlades under speciella små ekar. Tryfflarna gömmer sig under jord. De hittas numera av
Gäddvik-Mattby Pensionärsklubb besökte Dvorak museet under sin Pragresa 10-13.9.2017 Under resan invigdes vi i Tjeckiens historia bl.a. Karl IV:s oerhörda betydelse för hela det tyskromerska riket. Pragborgen, Karlstejnborgen och ett operettbesök – dvs Orfeus i underjorden rymdes med på programmet.
30 GOD TID
FÖRENINGSNYTT
8/2017
Nu spelar vi boule på en riktig plan Det hela började med att vi lämnade in en motion till fullmäktige. Vi frågade om vi skulle få en grusplan att spela boule på, då det gjordes stora ändringar på idrottscentret i Holm, Larsmo. Den godkändes genast, fantastiskt, tyckte vi. Då alla uträkningar var klara och pengar fanns, så började man iordningställa spelplanen, eller egentligen blev det två planer, bredvid varandra. I slutet av juli var de klara för spel. Deltagarna blev flera, och som mest har vi varit 18 stycken som spelat, ibland flera gånger i veckan. Så blev det aktuellt med invigning, torsdagen den 7 september. Vädret var mulet, men det regnade inte. Vi hade kontaktat fritidssekreterare Arne Böhling, han tog bilder för Larsmotidningen och gav en del information från kommunen sida. När-tv:s Tore Hästbacka var med och filmade. Det skall bli spännande att se, vad han fick med på filmen. Den kommer säkert att visas på pensionärsföreningens månadsmöte så småningom. I samband med invigningen spelade vi en boulematch, motspelare var inbjudna gäster från Jakobstad. De kom från Milstolpen, vann gjorde de också. Vi har mycket att lära ännu, vad gäller boulespelet.
Gerd och Yngve Lind, Anki och Arne Björkman, Britta och Erik Backman, Karin Nyman och Nisse Norman
Spelarna från Milstolpen: Lag Milstolpen: Gerd Lind, Anki Björkman, Kerstin Kassab, Karin Nyman, Britta Backman Yngve Lind, Nisse Nordman, Erik Backman, Arne Björkman, Kurt Tuomi, C-G Molander
Spelarna från Larsmo: Rolf Lund, Karl-Erik Öst, Kaj Gunell, Hans Holmström, KarlJohan Forsell. Inga Lund, May-Britt Enqvist, Marianne Forsell, Carita Päivärinta, Gunnemaj Gunell.
Kaffe med wienerbröd smakade utmärkt i höstrusket och alla for hem nöjda och glada hoppas jag. TEXT: INGA LUND FOTO: KARL-JOHAN FORSELL
Eirik Granqvist gästade Vi Norrifrån Den internationellt kände konservatorn Eirik Granqvist höll ett intressant anförande vid Vi Norrifråns höstträff i september. Granqvist är mannen bakom den världsberömda utställningen ”Préhistorama” om livets och människans evolution och rekonstruktionen av en 36 000 år gammal stäppbison som varit infryst i landisen i Alaska. Eirik Granqvist är skulptören, den internationellt kände föreläsaren, författaren, debattören, han är finsk och fransk medborgare, kinakännaren som föddes i Jakobstad och växte upp i Nykarleby där han gick i skola. Sedan bar det av ut i världen. Granqvist avlade naturhistorisk museikonservatorexamen i Bremen 1964. Däremellan studerade han fågeltaxidermi, naturhistorisk museiteknik, dermoplastik, dioramakonstruktion och bildhuggeri. Hans yrkeskarriär är omfattande och hans CV fyller drygt sju tättskrivna A4 sidor. Eirik Granqvist har arbetat på Musée des Sciences Naturelles i Orléans, Zoologiska museet i Bergen och Helsingfors universitets zoologiska museum. Han har skapat museet Préhistorama i Frankrike som överlämnades till regionförvaltningen och har representerat Unesco i olika sammanhang. Han har undervisat museipersonal från flera afrikanska länder, naturhistorisk museiteknik i Dalian
och Shanghai. Han har skapat en konservatorskola vid Shanghai Science and Technology Museum där han verkar som professor på livstid. Dessutom har han undervisat kinesiska studerande vid Naturhistoriska museet i Chongqing. Granqvist har erhållit flera nationella och internationella utmärkelser. Dioramahallen i Orleans är döpt till ”Salle Eirik Granqvist”. Han är tre gånger dekorerad av franska staten, dekorerad i Italien och utnämnd till ”profet i egen stad” i Jakobstad där han såg dagens ljus. I sitt intressanta föredrag som han kompletterade med beskrivande bilder koncentrerade han sig främst på sin verksamhet i Kina, Shanghai, Tibet, Mongoliet och Thailand. Bosatta i Borgå Eirik Granqvist är gift med Danielle som han brevväxlat med i ett par års tid innan han träffade henne under en motorcykeltur genom Frankrike. Lyckligtvis pajade motorcykeln i hennes hemtrakter. Detta hände före militärtjänstgöringen i Dragsvik. I familjen föddes två barn, en pojke och en flicka. År 2006 gick Eirik Granqvist i pension och paret är bosatt i Borgå. Han är fortfarande aktiv och deltar i den offentliga debatten och är engagerad i sina internationel-
När stjärnögat mister sin glans Minnesträffar för vårdbehövande och deras närståendevårdare är viktiga tillfällen, där man träffar andra i liknande situation och får utbyta tankar om vardagen och dess bekymmer. Vid senaste träff fick vi närståendevårdare oss förelagda en dikt. Dikten En afton – med utgångspunkt i att mannen inte längre fanns – ställde frågan var den skimrande såpbubblan fanns när den brustit. Sökandet lyckades inte, inte i gräsets dagg eller i snöflingans gnistrande stjärna. Diktens slutsentens: “En afton, jag tror det var en afton, såg jag dig skimra långt bort bland bergen där regnbågen har sitt fäste.” Vi ombads, var och en, att läsa dikten och sedan skriva ned de tankar och känslor som dikten gav upphov till. Det var kanske inte helt lätt att få ordning på tankarna, men det ledde i alla fall till en hastig hoprafsad och halvfärdig dikt, som jag finslipade hemma. Eftersom dikten tycks ha berört vänner och bekanta i en vårdsituation vill jag dela med mig av min lilla dikt och dess tanke, om den hittar plats. Här är dikten: Stjärnögat När Stjärnögat mister sin strålande glans När hotfulla moln över hösthimlen drar När kvällen snart mörknar När natten är nära Då är det blott minnen som följer din dag. CURT STRENGELL
Samrådets senhöst Samrådet i SPF Helsingfors har under resten av terminen följande program för huvudstadens seniorer:
Föredragshållaren Eirik Granqvist tillsammans med sin franskfödda fru Danielle. Båda iförda klädsel som gav en fin inramning åt föredragshållarens anförande.
la uppdrag. Skrivandet intresserar. Under årens lopp har han gett ut flera böcker. Bland dessa kan nämnas ”På jakt i Botswana” 1980. En bok om insamlingsresor till Kalahari och Okawango samt Transvaal. ”Nos Ancétres” 1989. En bok om människans evolution. ”Äventyret människan” 2009. En populärvetenskaplig bok om människans och livets
evolution. Hans senaste bok ”Mitt Zoologiska Museum”, en bok som handlar om de förstörda dioramorna vi Helsingfors zoologiska museum utkom 2012. Nu väntar vi på att hans intressanta självbiografi skall utkomma. TEXT OCH BILD: OLE GRANHOLM
Danskvällar på AV onsdagen den 15 november och onsdagen den 13 december. ”Husbandet” UniSet från Lovisa spelar upp klockan 18, men före det bjuds det på dansskola från klockan 16.30. Seniorträff på Café Esplanad tisdagen den 5 december klockan 14. Inför dagen S firas Finland 100 år till musik av Eije Oscarsson med vänner. Samvaropromenad den 24 november och 15 december. Startplatsen meddelas måndagen innan i Hbl-agendans föreningsspalt.
FÖRENINGSNYTT
GOD TID
8/2017 31
Lyckad Minneskafé intresserar svenska Vandapensionärer Treklöverträff Vad behöver man när solen har gömt sig bakom molnen och regnet öser ner? Jo, trevligt sällskap och fin underhållning. Det ger gott humör och det fick man på Treklöverträffen på uf-huset Vårdkasen. I år var det Västanfjärds pensionärsförening som var arrangör. Nu i ruskiga mörkret är det en ypperlig årstid för att ordna det traditionella evenemanget på Kimitoön med god mat och underhållande program. Thomas Lundin underhöll med ackompanjemang av Thomas Enroth. Vi fick bl.a. höra ett stycke av den nykomponerade oratoriet Skymning, Gryning. Den har urpremiär i Jakobstad i november och turnerar i hela Svenskfinland. Med van hand ledde duon också flera kända allsånger. Minister Jan-Erik Enestam höll ett föredrag om världsläget under rubriken Från stabilitet till kaos. Han startade sin överblick från freden i Jalta och kom via kalla kriget, Sovjets fall, Finlands EU-medlemskap till dagens Europa. Enestam konstaterade att världen idag är
Minneskafé ingår bland de många aktiviteter som ordnas för Vanda svenska pensionärer. Man möts varje månad både i Folkhälsanhuset i Dickursby, under ledning av Ann-Mari Sjöberg, och i Mårtensdal där Ulla-Stina Eriksson basar över ett tiotal deltagare. Vid träffarna diskuterar man vad som hänt tidigare, men tar också upp aktuella händelser som t.ex. vårdreformen. Minnen från olika resor och teaterbesök väcker alltid intresse. Anledningen till att man delade upp minneskafeet i två grupper är en rekommendation att grupperna borde ha högst tio deltagare, i annat fall är risken stor att bara ett fåtal deltar i diskussionerna. Julfirandet i vår barndom Den 11 oktober samlades sju pensionärer hos Folkhälsan i Mårtensdal för att diskutera julfirandet i vår barndom. Flera deltagare mindes när hela familjen dansade kring julgranen och sjöng julvisor som ”Räven raskar över isen” och ”Mors grisar är vi allihopa”. Samma sånger sjöngs också i ringlekarna på julfesterna. Julklapparna var med dagens mått anspråkslösa, mestadels hemgjorda slöjd- och handarbeten. Men även olika sällskaps- och brädspel plockades fram ur julgubbens säck, spel som Dam och Kvarn samt Halma. Något senare anlände Afrikas stjärna. En deltagare hade under sin julresa till Hamburg upplevt sitt livs storm på fartyget Inari utanför Bornholm. Alla föremål måste surras fast med rep. Någon matlagning var inte möjlig utan man fick ty sig till flytande föda. En lugnare jul firades senare när hon återvänt hem. Flera av oss kom också ihåg varuhuset Tempo i hörnet av Manner-
“Deltagarna i Minneskafeet i Folhälsans lokaliteter i Mårtensdal diskuterade julminnen från sin barndom”.
heimvägen och Bulevarden i Helsingfors där man kunde köpa små julgåvor till billiga priser. Vi diskuterade också i vilket skede vi slutade att tro på att julgubben existerade. Vi hade roliga minnen från den tid då vi gjort den ”stora upptäckten”. Social samvaro viktig Självfallet diskuterades även hur viktig den sociala samvaron är för oss Vanda svenska pensionärer. Vi deltar i olika aktiviteter inom för-
Fest i äldreveckan Närpes pensionärsförenings årliga fest för äldre hölls på Bostället den 6 oktober och Boställets matsal fylldes av de ca 140 deltagarna. År 1954 började man i Finland fira de äldres dag och detta har senare blivit äldreveckan. Tema för årets vecka var ”Generationer tillsammans”. Ordförande Gun Forsman framhöll i sitt hälsningstal att pensionärsföreningen har medlemmar från 60 – 100 år, vilket på sätt och vis omfattar flera generationer. Gun Forsman är också ordförande för äldrerådet i staden och informerade om dess verksamhet samt om pensionärsföreningens kommande aktiviteter. Mångsidiga Mixtakören stod för en stor del av programmet och inledde med ett antal sånger. Av dem kan nämnas Vilhelm Skatas ”Är man född i Österbotten, då har man fått den bästa lotten”. Sång-
Det var fullsatt när Närpes pensionärsförening ordnade fest för äldre på Bostället den 6 oktober med anledning av äldreveckan.
en är ny och har mycket träffande text, som publiken kunde instäm-
eningen och utvecklar det sociala nätverket. Minnesstunderna i Dickursby och Mårtensdal intar en viktig roll. Vi var eniga om att vänskapen är av avgörande betydelse för människans välmående. Sociala aktiviteter stimulerar hjärnan, men det är inte mängden som är avgörande, utan känslan av närhet och tillhörighet. TEXT OCH FOTO: HENRIK SMEDS
ma i. Därefter ledde kören allsången. En av körmedlemmarna, Alpo Rintamäki, framförde en solosång på finska. En viktig programpunkt är kaffepausen. Föreningen bjöd på kaffe och tårta med tanke på att Finland fyller 100 år. Ernst Bergqvist, Matts-Erik Räfsbäck och Johan Pått visade sin skicklighet på dragspel till publikens förtjusning. Alpo Rintamäki fabulerade om ”varför får ingenting vara som förr” – en tanke som många känner igen. Christine Rosenback hade testat en dejtingsajt på Facebook, men drog sig ur i sista stund för att i stället fråga om hon får sjunga med i Mixtakören. Det får hon. De avslutade samlingen med den mäktiga Halleluja, Slumrande toner och Gå din väg. TEXT OCH FOTO: MÄRTA BACKLUND
mycket komplicerad. Arbetslöshet och dålig ekonomi leder till instabilitet. Det finns inga enkla lösningar på svåra problem som terrorism, religiös fanatism och fientlighet. I Kimito har pensionärsföreningarna startat en namninsamling för bevarande av Almahemmet i kommunal regi. Jan-Erik Enestam är fullmäktigeledamot i Kimitoöns kommun och han tog i sitt tal också upp social- och hälsovårdsreformen samt Almahemmets framtid. Myndigheterna kräver att boendet görs säkrare med bl.a. sprinklersystem. Som lösning finns många olika alternativ, varav renovering eller byggande av nytt är en del. Men Enestam poängterade att det i och med vårdreformen är landskapet, inte kommunen som ansvarar för vården. Träffen avslutades med lotteri och stafettpinnen gavs vidare till Dragsfjärds pensionärer som arrangerar Treklöverträffen nästa år. Det ser vi fram emot! MONA LEHTONEN
ombudsman
Minnessjukdomar på tapeten Åbonejdens Alzheimerförening (Varsinais-Suomen Muistiyhdistys) är medlem av Alzheimerförbundet (Muistiliitto). Föreningen ordnade ett seminarium i Pargas den 18 oktober för yrkespersoner inom vården. Juristen Mikael Bomstöm från Samarbetsförbundet för funktionshinder SAMS tog upp hur man kan förbereda sig juridiskt och gick förtjänstfullt igenom skillnaden mellan en utomstående intressebevakare och en intressebevakare genom fullmakt. Han gick igenom de formkrav som finns för en intressebevakningsfullmakt och berättade också praktiska exempel där en sådan fullmakt skulle ha förenklat olika situationer. För den som vill läsa om detta rekommenderas Minnesförbundets handbok Hur tryggar jag att min vilja blir respekterad. Den kostar två euro och kan anskaffas bl.a. via Svenska pensionärsförbundet. Ett mycket intressant föredrag höll forskare Camilla Lindholm från Helsingfors universitet. Hon talade under rubriken När orden fattas – Om demens, språk och kommunikation. Eftersom seminariet var riktat till yrkesmänniskor gavs mycket information om hur man kan förbättra kommunikationen med en minnessjuk person. De åboländska kommunerna
presenterade sin verksamhet för minnessjuka. I Pargas har minneskoordinator Janina Dahla samt minneskötare Marianne Blåberg på Geriatriska polikliniken och äldreomsorgsledare Kerstin Savolainen intensifierat samarbetet och utarbetat modeller för service- och vårdkedjor. Från Kimitoön presenterade seniorrådgivare Gerd Hakalax de insatser som gjorts. Hon hoppades på mera resurser för personer med minnessjukdomar. Alzheimerföreningens projekt Hjärningar – Förebyggande arbete förbättrar livskvaliteten (20142016) avslutas under detta år. Men resultaten visar att det finns behov av förebyggande minnesarbete och kontinuerligt utvecklingsarbete på svenska, både lokalt och nationellt. Den svenskspråkiga verksamheten kommer att fortsätta eftersom man av STEA (social- och hälsoorganisationernas understödscentral) fått fortsatt finansiering för Hjärningar. Projektets målsättning är både förebyggande arbete och handledning. Om du kan tänka dig att arbeta som frivillig med förebyggande arbete så ta gärna kontakt hälsar Marina Grunér, Bettina Aaltonen och Hanne Mansala som arbetar med projektet. MONA LEHTONEN
ombudsman
32 GOD TID
FÖRENINGSNYTT
8/2017
Hjärtat som kraftkälla
Karl-Johan Tötterman belyste hjärtvårdens historia och de hisnande framsteg som gjorts.
Hjärtat som vår kraftkälla både fysiskt och psykiskt var temat för årets Oktoberseminarium för hundrasextio deltagare i Samrådets och Folkhälsans regi. Docent Karl-Johan Tötterman belyste den fenomenalt snabba utvecklingen inom hjärtvården, från 1800-talets röntgen via EKG, pacemaker, ultraljud och datortomografi till dagens möjligheter att utan öppen kirurgi gå in i blodkärl och hjärta. Tidig diagnos, nanoteknik, allt effektivare mediciner och me-
toder utvecklas i snabb takt. – Men. För ökad ålder finns inget piller, konstaterade Tötterman till slut. Trots teknikens hisnande framsteg är människolivet ändligt. Efter en givande sångstund med trion Triverse avnjöts Folkhälsans goda lunch. Under rubriken Med hjärta för barn slog Sophie Romantschuk ett slag för Folkhälsans arbete med far- och morföräldrar i skola och daghem. Fler frivilliga är hjärtligt välkomna, möten mellan generationerna är givande för
alla parter. Halsbrytarna bjöd tio man stark på glad spelmansmusik. En innerlig stund med prästen-författaren Hilkka Olkinuora avslutade dagen. Finlands nationalmålning Den sårade ängeln av Hugo Simberg fick illustrera Hilkka Olkinuoras tankar kring minnen och mening i livet. Minnen kan vara tunga att bära, men pojkarna bär envist båren vidare med hoppet om att ängeln en dag kan ta till sina vingar.
Våra minnen är den livsväv vi bär med oss. I den skapar vi vår mening. Att se och bli sedd ger glädje och mening, Att bekräfta varann, gå ut och hjälpa varann ger mening. Kärlek är ett verb. – Det gör kanske ont att minnas, men det är värre att inte minnas. Stanna upp, gå ut och se på stjärnhimlen, se mönstren, uppmanade Hilkka Olkinuora. – Så faller pusselbitarna på plats. TEXT OCH FOTO: MAJ-BRITT PARO
Ivriga bocciaspelar i Esbo och Grankulla Esbo svenska pensionärer har ända sedan 1995 spelat boccia i tremannalag i Esbo, Dalsviks bollhall. Senare har också Grankulla pensionärer blivit inbjudna att delta. Boccia är ett bollspel som liknar petanque och passar för alla åldrar från 5 till 100 år. De äldsta spelarna hos oss är redan över 90 år. Bocciaspelet är ett italienskt spel; möjligen med rötter från romartiden, alltså över 2000 år gammalt. Betydligt senare har det spritt sig till Frankrike, där det kal�lats boule och senare petanque. Spelet spelas vanligen mellan två lag. En målkula kastas ut, varefter varje deltagare försöker kasta sitt
träklot så nära målkulan som möjligt. Vi spelar dock med kompakta plastklot eftersom träklot är svåra att få tag på. Vi spelar varje torsdag förmiddag med start kl. 9.45. Boccian spelas av oss i en serie där alla 34 lag möter varandra både under höstoch vårsäsongen. För pensionärer erbjuder spelet en lätt motionsform med spänning och överraskningsmoment eftersom bollen är rund och planerna med konstgräs inte alltid så jämna. Samtidigt är det viktigt med det sociala umgänget, då det inte ofta är möjligt att träffa ca 120 pensionärer på en gång på samma plats. Det är
trevligt att mötas varje vecka! För att möjliggöra ett så stort spel behövs en bollhall och en hel del duktiga, villiga och glada pensionärer som varje torsdag lägger ut 17 banor, räknar spelresultaten, gör upp spelscheman och ser till att allt funktionerar samt städar efter varje spelomgång. Alla intresserade Esbo- och Grankullapensionärer är hjärtligt välkommna att delta i detta roliga spel. Man är också välkommen att titta på och se hur det går till eller komma med och provspela. Anmälan till Kirsten, tel 0407765624 eller Nisse 041-5058451. NILS RÖNNHOLM
Esbo svenska pensionärer har ända sedan 1995 spelat boccia i tremannalag i Esbo, Dalsviks bollhall. Foto: Nils Rönnholm.
Boka tid hos en läkare, möt en människa Till Doctagons filosofi hör att vi möter våra kunder. Och med att möta menar vi att vi verkligen är närvarande. Vi lyssnar och diskuterar. Vi överväger möjliga orsaker och konsekvenser tillsammans. Vi grundade Doctagon, eftersom vi vill införa gammal bykänsla i det moderna Finland, där du känner din doktor och doktorn känner dig. Boka tid enkelt via doctagon.fi
Läkarcentral
Ansvarsläkare
WorkWell
Doctagon är en inhemsk läkarcentral med omfattande tjänster. Våra kunniga läkare erbjuder engagerande, högkvalitativ vård vid vår egna läkarcentral.
Att få ett tillräcklig antal tillgängliga läkare är en utmaning i många kommuner, särskilt i glesbygden. Doctagon erbjuder med ansvarsläkartjänsten relevant medicinsk kunskap i rätt tid för kunderna.
Företagshälsovårdens moderna tjänstehelhet Doctagon WorkWell™ baseras på fast pris eller användning. Vi sätter oss systematiskt in i arbetsförhållandena på din arbetsplats och skräddarsyr våra tjänster efter dina behov.
MÅ–TO 8–19, FRE 8–16, LÖ 10-14
•
TIDSBOKNING 020 700 700
•
B R U N N S G ATA N 6 A , KO R V H U S E T, 5 . VÅ N .
•
DOCTAGON.FI
GOD TID
8/2017 33
Apotekarens kamp mot väderkvarnar – Jag har kämpat, för att detta historiska apotek med sina samlingar skulle kunna fortsätta sin verksamhet som ett apotek också i fortsättningen. Jag har känt mig som Sancho Panza som kämpade mot väderkvarnar. Och kampen fortsätter för att bevara åtminstone miljön. Apotekaren Bengt Mattila skräder inte orden vid vårt samtal. Problemet är att han innehar två apotek. Det andra är apoteket Carelia vid Runebergsgatan 46 i Helsingfors. Att det blev så berodde på att apoteket Svanen inte längre var lönsamt när kundströmmarna började söka sig till det nybyggda Kampen med all storskalig service som bus�station, metro och otaliga butiker. Hälsostationen som hade funnits i närområdet flyttade också. Detta medförde att apoteket gick på förlust. Bengt Mattila blev alltmer skuldsatt och för att rädda både sin ekonomi och apoteket Svanen köpte han apoteket Carelia som gick med vinst. Men enligt finländsk lagstiftning kan en och samma person endast inneha ett apotek. Jag försökte rädda Svanen med att anhålla om att det skulle bli ett filialapotek till Carelia. Men det stötte på patrull hos FIMEA eller tidigare Läkemedelsverket som beviljar apoteksrättigheter. Att Apoteket Svanen är en skyddad miljö enligt museiverket, byggnadslagen och miljöministeriet vann inget gehör hos FIMEA. Bengt Mattila kontaktade Pekka Haavisto som var miljöminister 1999 och senare Laura Räty dåvarande hälsovårdsminister med lovande diskussioner. Men statens kvarnar mal som bekant långsamt och med ens blev det nytt riksdagsval med nya ministrar och Bengt Mattila var tillbaka på ruta ett. År 2015 avstod Bengt Mattila från apoteksrättigheterna till Svanen medan han fortsättningsvis kvarstod som apotekare på Carelia. Samma år bildade Museiverket en arbetsgrupp med alla aktörer som har något att säga till om som miljö- och undervisningsministeriet, Helsingfors stadsmuseum och en rad organisationer inom farmacin för att rädda Apoteket Svanen med den värdefulla inredningen, när apoteksverksamheten upphör. En ny apotekare utsågs men med tillståndet flyttat till Nordsjö. Allt bromsas nu upp av ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol. Verksamheten på Svanen fortsätter medan damoklessvärdet hänger över Bengt Mattila. Om ett år går han i pension efter att ha varit apotekare på Svanen sedan år
Skyltfönstret mot Eriksgatan med Bosse Österbergs affisch.
BENGT MATTILA Född 1950 i Helsingfors. Student 1969 från Svenska Lyceum. Studier vid Helsingfors universitet. Gift 1975 med Camilla Lindroos. En son, Kenneth. Farmaceut 1974. Provisor 1982. Apotekare 1998. Intressen: Folkdans, folkkultur och hembygdsforskning.
Den kännspaka Svanen-skylten vid ingången till apoteket.
”Svanen representerar gränsöverskridande och förändring, harmoni, balans, värdighet, renhet och skönhet, insikt, intuition och botande. Svanen utgör dessutom ett centralt element i jugend-stilen, som både apotekshuset och apoteksinteriören representerar.” BENGT MATTILA
1998. Hans innerliga önskan är att miljön bevaras, väl medveten om att därtill krävs pengar av någon instans som, t.ex. löser in lokalen av ägaren, försäkringsbolaget Varma inklusive interiören. Under de mest turbulenta åren fick Apoteket Svanen stor synlighet i press och massmedia. Både Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat skrev flera artiklar. Journalisten Barbro Björkfelt gjorde ett väldokumenterat tv-program. Allt detta resulterade i ett nymornat intresse för apoteket. Apoteket Svanen finns i människornas medvetenhet. Under årens lopp har Bengt Mattila ordnat guidade turer på Svanen med presentation av de museala föremålen som fyller ett helt rum som fungerar som kurslokal. Varje föremål har sin historia och Bengt Mattila berättar med entu-
siasm och inlevelse. Han har också skrivit och medarbetat i flera böcker, bland dem Joutsen apteekki 100 vuotta/Apoteket Svanen 100 år utgiven år 2012 av Pro Svanen-arbetsgruppen. Tyvärr är boken för länge sedan slutsåld. Men Bengt Mattila förevisar den gärna samtidigt som han berättar apotekshistoria bland annat om hur det mesta förr i världen tillverkades för hand och om den antika pillermaskinen. Han ger också svaret på frågan varför det finns en indian på Hota-förpackningen. – Jag berättar också gärna om läkemedelsväxter ur folkmedicinsk synpunkt eller om apotekssignaturer som jag har skrivit en bok om, Signatuurikirja/Apotekssignature/Tag-Labels at Pharmacies in Finland.(Finlands Apotekareförbund ry. 1997). Ett sisyfusprojekt som krävde flera års forskning! Boken finns fortfarande till salu. Och avslutningsvis kan ni, om ni törs, få dofta på flaskan med dyvelsträcksdroppar. Och varför apoteket heter Svanen ska ni också få veta och så kan vi titta på Bosse Österbergs fantasifulla affisch i skyltfönstret mot Eriksgatan. Varje föremål har sin egen historia och God Tids läsare är välkomna på en rundvandring. Men boka tid i förväg. Gruppens storlek kan vara högst 20-25 personer. TEXT OCH FOTO: BENITA AHLNÄS
34 GOD TID
8/2017
Höstkonsert i Karleby Lördagen den 11 november anordnar Pensionärskören Vi Norrifrån i Karleby en höstkonsert i Evert Taubes anda. Konserten hålls på Jungsborg med start kl. 18.00. Kören har
under John Storbackas ledning sammankommit till övningar varje måndag eftermiddag. Dessutom har kören uppträtt med sånger ur den kommande repertoaren i samband med Vi Norrifråns
månadsträffar. John Storbacka (87) som dirigerat kören sedan starten 2005 är nöjd med sina sångare och ser positivt på den kommande konserten. Motivationen hos körens
medlemmar som sjunger tre-fyrstämmigt är god. För närvarande samlar pensionärskören som är en blandad kör ett 30-tal sångare. OLE GRANHOLM
Våra tjänster:
* VÅRD OCH OMSORG * HEMSJUKVÅRD * AVLASTNING FÖR NÄRSTÅENDEVÅRDARE * PALLIATIV VÅRD * KONSULTTJÄNSTER
ALLT NÄRÄ HEMMET
Kom ihåg hushållsavdraget -50% TA KONTAKT!
Närpes Torghuset Centrum
Vi finns tillgängliga veckans alla dagar!
Kambvägen 2, 64200 Närpes lemminkainen.fi/torghuset
Nu har du chansen att flytta in i Lemminkäinens efterlägntade höghus alldeles i Närpes kärncentrum! Torghusets bostäder blev färdiga i juni 2017. Dessa stiliga hem erbjuder bekymmersfritt och modernt boende på bästa plats. Hisshuset i fyra våningar är beläget vid torget i Närpes, med en affärslänga i ett plan längs torget. Energiklass C. Välkommen och bekanta dig med de osålda bostäderna! Boka egen visning. TYP 2r+k+b 2r+k+b 3r+ku+b 3r+k+b Bilstolpplats
M² 57,0 57,0 76,5 79,0
FP. € SKF.PR. € VÅN. 47 447 183 000 1 59 447 195 000 2 53 073 235 000 1 69 128 257 000 2 3 000
BEKANTA DIG MED HEMMEN:
Glädjespridarna skapar kulturupplevelser inom vården som: Förgyller vardagen och får publiken att må bra Återskapar glada minnen och ger publiken möjlighet att delta
!
ÄVEN LÄMPLIGA AFFÄRSUTRYMMEN
Mikaela Wikman 050 3482 890 Sofia Ek 040 5422 283
Gå in på vår hemsida och se vad vi kan erbjuda er!
www.gladjespridarna.fi
Trettondagskonsertwww.gladjes Finlandia-huset
lemminkainen.fi/asunnot
Lemminkäinen Talo Oy, Olympiagatan 16, 65100 Vasa tel 02071 58300, asuntomyynti.vaasa@lemminkainen.com
Konsertti
Konsert
5.1.2018 kl. 19.00 och 6.1.2018 kl. 14.00 Dirigent: Professor Atso Almila Sibelius-Akademins symfoniorkester Angelika Klas sopran, George Stevens baryton och Heikki Halinen tenor lippupalvelu Ticketmaster.fi
Biljetter fr.o.m 28 €
W W W.L A G U S.F I
BO PÅ CLARION HOTEL HELSINKI TILL STRAUSS-PRIS ®
I samband med Strauss-konserten erbjuder vi övernattning till priset 88€/dubbelrum. Konsertbiljetter kan också bokas via oss! Boka ditt bord på vår Kitchen & Table restaurang och njut av våra delikatesser med -20% rabatt (gällande mat och alkoholfria drycker) under tiden 5.-6.1.2018. Boka hotell- och restaurangtjänster till förmånspris med koden STRAUSS per telefon 010 850 3820 eller e-post reservations.cl.helsinki@choice.fi.
GOD TID
ÅRETS STORA JULKONSERT TURNÉ 2017 Må.27.11 Malax Åminne Folkpark kl 19.00 To. 30.11 Korsholm Kulturhuset kl 19.00 To. 7.12 Borgå Grand kl 19.00 Slutsåld Fr. 8.12 Hangö Brankis kl 14.00 Fr. 8.12 Ekenäs Kyrka kl 19.00 Lö. 9.12 Ingå Hembygdsgården kl 19.00 Sö. 10.12 Pargas Stadshusets Fullmäktigesal kl 14.00 Sö. 10.12 Kimito Villa Lande kl 19.00 To. 14.12 Närpes Frans Henriksson Salen kl 19.00 Fr. 15.12 Vörå Folkhälsan Norrvalla kl 19.00 Lö. 16.12 Liljendal Liljendalgården kl 19.00 Sö. 17.12 Mariehamn Alandica Kultur o Kongress kl 19.00 Förköp: Studioticket, NetTicket, Luckorna, Kungsbokhandeln, Tias Bok, Norrvalla Folkhälsan, Alandica Kultur och Kongress. Priser samt expeditions avgifter, hör med din lokala biljettförsäljare eller vald nätbutik. Biljetterna är redan släppta, skaffa din genast. Välkommen.
8/2017 35
36 GOD TID
8/2017
Mystiska profilen
Rätt svar: Edwin Linkomies
Vem döljer sig bakom vår mystiska profil? En finländsk kändis, en utländsk statschef, en levande eller död person? En serie skapad av Anders Palm.
Rätt svar på persongåtan i Mystiska profilen 7/2017 är Edwin Linkomies. 92 personer hade skickat in rätt svar. Vinnarna av bokpriset är: Margot Svahnström, Lielax, Melita Lill-Smeds, Lovisa och Birgit Ellfolk, Åbo. Edwin Linkomies föddes i Viborg den 22 december 1894. Het-
Vad gjorde ”läkarna” på basen? Var de läkare? Piloterna kallades in för informella samtal i grupper på 20 åt gången. Allting var väldigt mystiskt. Efter ett par dagar började grupperna krympa. Ingen förstod hur gallringen gick till. Till slut återstod bara en handfull piloter. En av dem var vår Profil. Vi kan kalla honom för Alex. Den lilla gruppen fick en annorlunda behandling. Läkarna övergick till individuella intervjuer. Alexs liv nagelfors in i minsta detalj. Det gick inte att dölja något. Samtalen kompletterades med en otroligt noggrann hälsoundersökning. Den utfördes av riktiga läkare. De undersökte Alex från topp till tå utan att man hittade minsta skavank. Från början hade det funnits 2200 kandidater utspridda över hela landet. Till slut återstod bara tio. En av dem var vår Profil. Han var 26 år gammal. Hans fru kallades Valya. Hon var ett år yngre. I mars 1960 fick det unga paret flytta till en annan bas. Den var helt nybyggd. Nu började allvaret. Alex fick genomgå ett otroligt träningsprogram. Ett av proven ägde rum i en trång tank. Den fungerade som en isoleringscell. Livet i tanken var mycket nervpåfrestande. Ett prov kunde pågå i tio dygn. Kontakten med omvärlden var minimal och oregelbunden. Ett annat fruktat träningsredskap var den stora centrifugen. Den kunde ta musten ur vem som helst. Vår Profil var en van flygare. Han hade klarat 7 G i flygvapnets centrifug. Nu fick han snurra i 12 G. Det var otroligt smärtsamt. An-
siktet förvreds. Varje andetag blev en plåga. Hjärtat bankade som en stångjärnshammare och blodet kändes tungt som bly. Den värsta testen var ”syreprovet”. Försöksledaren stängde in Alex i ett litet, lufttätt rum där han fick sitta och skriva sitt namn på ett papper. Sedan började man pumpa ut luften ur rummet. Alex skrev och skrev. Till slut började luften ta slut. Skriften blev oläslig. Vår Profil tappade pennan och svimmade. Svimningen fick inte några konsekvenser. Alex hade en hög toleranströskel. Han klarade påfrestningar som skulle tagit knäcken på de flesta. Därför blev det han som fick utföra det Stora uppdraget. Det varade bara i 108 minuter. Men det gav eko över hela världen. En av de första som fick syn på vår Profil sedan han klarat sitt uppdrag var en traktorförare som hette Yakov Lysenko. Yakov hörde en smäll uppe i skyn och fick syn på två fallskärmar. I den ena hängde Alex. Alla människor i närheten rusade bort mot landningsplatsen. Där mötte de vår Profil. Han var på ett strålande humör. Alex började skaka hand med byborna. Men förbrödringen varade bara i några minuter. Sedan anlände militärerna. De kom med bilar och flygplan som en riktig invasionsstyrka. Några hoppade till och med fallskärm över landningsplatsen. Åskådarna föstes undan. Vår Profil stuvades in i en bil och försvann. Landningsplatsen markerades med en skylt. Två dagar senare ersattes skylten med ett litet, murat monument. Alex befordrades från löjtnant till major. Så fort han kommit fram
till flygbasen i Engels fick han telefon från Kreml. Det var Nikita Chrustjev som ville tala med honom. Nikita var överförtjust. Vår Profils bragd var en stor framgång för Sovjetunionen. Händelsen måste firas med en gigantisk folkfest. Alex fick order att genast bege sig till Moskva. Dit anlände han på morgonen den 14 april 1961. Nikita Chrustjev och hans fru Nina var ute för att möta honom på flygplatsen. Där väntade också Alex fru Valya, hans pappa Alexei, hans mamma Anna, hans båda bröder Valentin och Boris och hans syster Zoya. Den röda mattan var utrullad. Vår Profil kom ut ur flygplanet och började gå mot mottagningskommittén. Filmkamerorna surrade. Då upptäckte Zoya att Alex ena skosnöre hade gått upp. Det hängde och slängde efter skon. Tänk om han snubblade. Vilken skandal det skulle bli. Allt gick bra. Alex snubblade inte. Men de sovjetiska filmfotograferna började genast fundera på om de skulle retuschera bort skosnöret ur filmen. De beslöt sig dock slutligen för att låta det vara kvar. Vår Profil nådde fram till hederstribunen. Han hälsade på Nikita och kramade om sin fru. Sedan vände han sig till sin mamma och pappa. De var klädda i enkla kläder. Hans mamma grät. Hon hade inte haft en aning om att hennes son skulle bli den första människan som fick flyga i rymden. Vår Profil torkade hennes tårar och tröstade henne med orden: ”Gråt inte mamma. Jag skall inte göra om det”. Vem var han?
Vinn en bok
SUDOKU 3 2
te också Johan i förnamn. Hans far var officer, men dog då sonen var ung. Edwin fick då flytta till släktingar i Satakunta. Han blev professor i romansk litteratur vid Helsingfors universitet 1923. Finsk statsminister 1943-1944. Edwin Linkomies dog i Helsingfors den 8 september 1963.
Lösningen finns på nästa uppslag.
9 8 6 3 1 9
5 4 6
9 8 1 9
3
6 5 4 1
2 9 6 8
Kultur för alla på Kimitoön Sagalunds museum 02 421738
Dalsbruks Bruksmuseum Björkboda låsmuseum 040 7219535
www.sagalund.fi
Förbered dig för flunssatiden!
Jag tror att mystiska profilen i God Tid nr 8/2017 är ............................................... .......................................................................................................................................
KELASIN Zink Sugtablett
Ditt namn: ....................................................................................................................
Dubbelt bättre stöd för motståndskraften • Sugtabletten har en direkt verkan i mun och svalg • Utmärkt absorption – lång verkan. Dosering: 1 tablett 3 ggr per dag i en vecka. 1 tablett innehåller 10 mg aminosyrakelaterad zink.
Adress: .......................................................................................................................... ....................................................................................................................................... God Tids redaktion vill ha ditt svar senast 30 november. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”Mystiska profilen”. Du kan också svara per e-post till adressen tavlingssvar@spfpension. fi. De tre först öppnade rätta svaren belönas med ett bokpris. De tre lyckliga vinnarna får denna gång Stefan Lundbergs bok På Spaniens tak.
I hälsokostaffärer och på apotek
www.valioravinto.fi
GOD TID
8/2017 37
Lösningen postas till SPF senast den 30 november. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris. Namn: ........................................................................................... Adress: ............................................................................................ .........................................................................................................
Vinnare i krysset i nr 7/2017 Roger Nyman, Ekenäs, Lisbeth Nyberg, Mariehamn, Jan Eriksson, Esbo, Stig Paulson, Mariehamn och Sven Backman, Borgå. Vi fick in 306 krysslösningar, grattis till alla vinnare!
38 GOD TID
8/2017
Tryggare kan ingen vara Vill du stĂśda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors
Vill du ha din "klenod" värderad?
Hautaustoimisto - BegravningsbyrĂĽ
Z
Lindqvist
Z
Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ďŹ www.hautaustoimistolindqvist.ďŹ
Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts KÜpcenter)
☎ 09-298 1927
www.fennooptiikka.fi
Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors
KOM MED PĂ… DEN FINLANDSSVENSKA ANTIKRUNDAN
Var olyc kan f ramme ? Patientjuristerna hjälper dig vid hangläggandet av personskador till fÜljd av: patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m.
TISDAGEN DEN 14.11 KL 13 FRANS HENRIKSSONSALEN Mitt i stan i Närpes
TelefonrĂĽdgivning pĂĽ svenska: vardagar kl 9-17 pĂĽ numret 0400 464899 www.potilaslakimiehet.fi
MÅNDAGEN DEN 20.11 KL 13 RÜda Korsgürden, Mariehamn MÅNDAGEN DEN 27.11 KL 13 Sigurd Snüresalen Raseborgsvägen 8, Ekenäs
Danskväll
TORSDAGEN 30.11 KL 13 Årvasgürden, Slagfältsvägen 20, Oravais
15.11 pĂĽ AV med UniSet
FÜre dansen bjuds det pü dansundervisning frün kl. 17.15. Kom med! EntrÊ 15 ₏, inkluderar servering FÜljande danser 13.12 UniSet och 24.1 Jonas Näslunds duo. ArrangÜr: Samrüdet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland
MÅNDAGEN 11.12 KL 13 FÜrsamlingshemmet Sockenvägen 13, Tenala TISDAGEN DEN 12.12 KL 10 Kumppanuustalo Viikari Mariankatu 24 (inne pü gürden) Kotka
Danskvällen stÜds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden. Plats: Arbetets Vänner, Annegatan 26, Helsingfors
Medverkande: Expert Maria Ekman-Kolari och Antikhandlaren Bernt Morelius
Välkommen pü dans� SUDOKULÖSNING 3
5
9
8
2
4
6
1
7
4
8
6
7
1
3
2
9
5
2
7
1
6
9
5
3
4
8
5
9
4
1
8
2
7
6
3
7
1
2
3
6
9
8
5
4
6
3
8
4
5
7
1
2
9
1
2
5
9
3
8
4
7
6
9
4
3
2
7
6
5
8
1
8
6
7
5
4
1
9
3
2
GOD TID utkommer nästa güng den 15 december. Material till nummer 9/2017 bÜr finnas pü redaktionen senast den 24 november. Vi tar gärna emot redaktionella bidrag frün pensionärsfÜreningar och enskilda. Icke-beställt material honoreras ej. Utgivn. Deadline God Tid Svenska pensionärsfÜrbundet Nr 9 15/12 24/11 Teräsgränd 3F 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi Tfn 020 72 888 80
GOD TID KÅSERIET
Valfrihet för alla i vården?
Livets små förtretligheter Till livets små förtretligheter som dessutom gör vår tillvaro mera krånglig hör absolut skrocket. Allt skrock som vi från barnsben blivit matade med. Ofta fick man snubbor för att man bara inte förstod att det betydde otur att ge saltkaret i handen på den som begärde det, att sätta nycklarna på bordet eller brödbiten upp och ned. Livet var inte lätt för ett barn alla gånger. Otur betydde också talet 13. Hade i lågstadiet en olycklig klasskamrat som hade en adress med husnumret 13. Och det tyckte vi andra var jättekul. Vi vågade inte heller gå på skarvarna mellan plattorna varken på trottoaren eller på golv, otur igen. Att spotta i motvind gjorde vi bara när ingen såg och kände oss dessutom ganska modiga som vågade utmana ödet. En massa ordspråk haglade dessutom över en från morgon till kväll. ”Alla är vi barn i början,” sa mommo när jag gång efter annan trasslade till min stickning. Och jag fick inte heller kasta yxan i sjön för det. Varför jag skulle kasta en yxa i sjön förstod jag aldrig. Eftersom mormor och morfar var bönder var många visdomar inspirerade av lantbruket. Man fick inte kasta pärlor för svinen. Kommer ihåg att jag varnade mommo att hennes äkta pärlhalsband kunde vara i fara. Inte heller skulle man ha en ko varken i diket eller på isen. Fullständigt idiotiskt. Varför skulle man utsätta en ko för sådant?! Och det gick visst att lära morfars gamla hund att sitta... med hjälp av många sockerbitar. Men inte hittade jag kanonen som vi skulle skjuta mygg med fast jag hur sökte. Lärde mig också att inte alltid briljera med det rätta ordspråket. Vår mycket illa omtyckta finska lärare ”Linkan” kallad kom en vintermorgon till skolan med sparkstötting. Vaktmästaren hade sandat och Linkans spark tvärstannade och den omfångsrika damen föll framåt och låg som en stock raklång över sparken. Måste
8/2017 39
förstås visa mig lite fiffigare än de andra som stod och skrattade så jag hävde ur mig klart och tydligt: – Liten tuva stjälper ofta stort lass! Trots att vi med gemensamma krafter lyckade få tanten på rätt köl var mitt finska vitsord i fortsättningen inte av denna världen. De äldre kunde också vara riktigt grymma. Minns ännu med fasa hur jag jagade en skata med ett saltkar i högsta hugg. Hade fått höra att om man lyckades strö salt på en skatas stjärt skulle man få önska sig precis vad som helst. Och jag ville abslut ha en ny röd cykel. Jag försökte på alla vis bli vän med skatan, kastade brödsmulor och havregryn. Den pickade glatt i sig och när jag trött och svettig kom framrusande med saltkaret i högsta hugg satte den sig på vedbodtaket. Och såg dessutom både mätt och nöjd och försmädlig ut. Och jag fick se mig i månen efter cykeln. Och det finns ju faktiskt så många fåglar som är trevligare än skatan .... Sedan fanns det ju mera romantiska sedvänjor. Hur många av oss har inte på midsommarnatten vid en korsväg under fullständig tystnad plockat sju midsommarblomster och sovit med dem under kudden. Att man desutom skulle hoppa över sju gärdsgårdar låtsades jag inte om, kröp under morfars elstängsel i stället. Den natten drömde jag inte om prinsen på den vita hästen, i stället var det min morbror på sin nya traktor som spökade. Och på morgonen nös jag och ögonen rann halva dagen .... romantiken var nog fjärran den gången. Och mina flickkompisar berättade vilda historier om alla vackra män de drömt om, tror inte de höll sig till sanningen alla gånger. Någon hade drömt om en stilig filmstjärna som vi alla dyrkade. Vi blev bums svartsjuka och ganska sura på henne, vi hade ju alla våra romantiska drömmar om just HONOM. Och hon borde hålla tassarna borta!
Svarta kattor var inte som vanliga grårandiga eller vita kattor, det var också en av lärdomarna. Sprang en svart katt över vägen skulle man spotta tre gånger över vänstra axeln. Att man sedan spottade ett tuggummi rakt på tant Valborgs nya jacka är en helt annan historia som man helst glömmer. Ännu ser man personer också i mogen ålder förstulet se sig omkring och därefter snabbt vända huvudet åt vänster och spotta lite smått generat över axeln. Men att någon skulle erkänna det, icke! Stegar går man inte heller under fast vägen runt går genom buskar och brännässlor. Att söndra en spegel ger sju års olycka så följdverkningarna av att vår badrumsspegel nyligen dråsade i golvet kanske inte låter vänta på sig. En förmildrande omständighet är kanske att det var en silikonkant som släppte. Om nu ödet förstår sig på silikon .... Att spindlar ger både pengar och lycka var inte på tapeten när vi firade svärmors födelsedag. Vi var många runt bordet och svärmor började spilla i kaffet. Då kom en stor, fet spindel ner i sin tråd med riktning mot jordgubbstårtan. Det jag inte visste var att min svägerska var paniskt rädd för spindlar. Hon rusade upp, svärmor tappade kaffepannan, tårtan fick sig en dusch och spindeln började svänga som Tarzan i lianen. Jag försökte rädda den lyckobringande spindeln och de andra försökte slå ihjäl den. Till sist landade den i mitt hår och jag gick ut och borstade av mig. Tyvärr såg spindeln inte ut att må så bra efter alla saltomortalerna. Osäkert om de magiska krafterna var kvar. Vi kokade nytt kaffe, bytte duk och tårtan smakade ändå ganska bra trots kaffetillägget. Och min svägerska lugnade så småningom ner sig. Men aldrig har jag hört någon vråla på det där viset. Tur att ingen runt bordet hade problem med hjärtat! ISA FORSBÄCK
Den omstridda vård- och landskapsreformen ska medföra något som knappast någon kan säga blankt nej till: valfrihet i vården. Det är ju ett positivt begrepp: vem vill inte ha rätten att fritt välja mellan offentlig vård och privat vård, till samma skattesubventionerade pris? Valfriheten marknadsförs som socialt rättvis: nu ska alla kunna välja på samma sätt som de som har råd redan har gjort. Också bland oss pensionärer finns det ju sådana som har så höga pensioner eller andra inkomster att de lika väl kan gå till en privat läkarstation. Eller så har de försäkringar som täcker kostnaden. Men de flesta av oss är nog hänvisade till den offentliga vården. Nu ska det bli slut på denna tudelning. Men det här är en nog en sanning med modifikationer. Det är inte trevligt att agera glädjedödare, så jag föredrar att kalla mig sanningssägare. Först har vi den regionala aspekten. I stora städer finns redan nu ett stort urval av privata hälso- och sjukvårdstjänster, inte bara läkarstationer utan också några mindre sjukhus. I lite mindre städer finns kanske en privat läkarstation eller ett par. På mindre orter, och inte minst på landsbygden, finns det oftast ingen alls. Det är klart att de stora privata hälso- och sjukvårdskedjorna kommer att försöka etablera sig på nya orter, men knappast kan landsbygden – för att inte tala om skärgården – räkna med sådana etableringar. Visst kan det vara lång väg också till den kommunala hälsocentralen, men ännu längre blir nog vägen till privat vård. Och då talar vi bara om bashälsovården. Då vi börjar tala om mer specialiserad sjukvård blir valfriheten än mer kringskuren – redan helt oberoende av regeringens hopande och roende. Som nytillträdd medlem i styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, landets största, har jag hunnit lära mig en del om specialistsjukvårdens bredd och djup. Specialiseringarna är numera inte mindre än 50. Till exempel det som förr kallades kirurgi är numera inte mindre än elva självständiga specialistområden, medan den forna inre medicinen numera är åtta olika områden. Den som behöver hjärtkirurgi opereras inte av t.ex. en ortoped. Och den som har en infektionssjukdom sköts inte av en reumatolog. Bara HNS, med universitetscentralsjukhuset HUCS i spetsen, tillhandahåller jour med alla dessa 50 specialiteter. De fyra övriga universitetscentralsjukhusen (Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg) har något mindre urval, centralsjukhusen (såsom Seinäjoki och, tillsvidare, Vasa) har ett klart mindre. Det säger sig självt att privata sjukhus inte i det avseendet kan tävla med den offentliga vården. I själva verket är 90 procent av den vård HNS erbjuder sådan som inte har motsvarigheter i den privata sektorn. Det handlar alltså inte bara om organtransplantationer eller annan ytterst avancerade specialiteter. De privata sjukvårdskedjorna kommer säkert att försöka utvidga sitt vårdurval, men kommer inte att bli fullvärdiga konkurrenter till den offentliga vården. I praktiken kommer valfriheten alltså att i första hand begränsa sig till bashälsovården – med nämnda geografiska inskränkningar. Den som behöver specialistvård kommer med stor sannolikhet att få ty sig till den offentliga sektorn – sedan den privata skummat grädden i form av enklare vård. Och så har vi språkaspekten. Om många svenskspråkiga för att få svensk service väljer den privata vården, minskar behovet av svensk service i den offentliga sektorn och då blir det allt svårare att erbjuda sådan åt dem som av olika skäl kanske inte har vad vi kunde kalla den sociala kapaciteten att utnyttja sin nya valfrihet. Låt oss alltså ta valfriheten med en nypa salt.
BJÖRN MÅNSSON
40 GOD TID
8/2017
Musikal av Benedict Zilliacus & Erna Tauro Regi: Sixten Lundberg
ÅTTAN Premiär: Fredagen 29.12.2017 kl. 19 Föreställningar våren 2018 - kl. 16 Januari: 6, 7, 13, 14, 20 och 21 Februari: 3, 4, 10, 11, 24 och 25 Mars: 3, 4, 10, 11, 17, 18 och 31 Biljetter à 20;- kan bokas fr.o.m. 20.09.2017 Tel: 09-8845611, onsdag och torsdag, kl. 9-12 E-mail: fallaker.teater@gmail.com Fallåker 18, 02740 Esbo - www.fallaker.fi