God Tid 2/2019 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 2 22.2.2019 ● Årgång 47

Sångarglädje på den tredje Pangsångfesten i Esbo 15–17 februari.

Christer Nikander

Körsång för ett friskare liv

När finlandssvenskarna samlas till Pangsångfest är indelningen inte regional utan de delas in i sopran, alt, tenor och bas. I dagarna tre var det sång, musik, dans och gemenskap, saker som bevisligen har goda effekter på hälsa och välmående. De 450 sångfestdeltagarna fick också veta varför de mår så bra när de sjunger. ledaren ”För att komma åt avarterna inom den privata sektorn behöver vi tydligare avtal, bättre kontroll och dyra sanktioner. ” SIDAN 2

sidan

hälsa

it-biten

Inget bäst före-datum när arbetslivet tar slut

Parkera bilen med mobilen

◗◗Cay Asplund föddes i skolsalen i Kantlax, Nykarleby. Som många andra från byn flyttade han till Sverige, blev psykiater och som 70 plussare arbetar han fortfarande både i Finland och Sverige. Det tänker han göra så länge han känner att han har en relation till sina patienter.

◗◗I serien vardagsutmaningar förklarar Erik Jansson hur man använder mobilapplikationer för att parkera bilen. Man slipper hålla reda på mynt och appen minns också var man parkerat. SIDAN 20

SIDAN 10

GOD TID

2/2019

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Vård och vanvård

ed all rätt är vi alla upprörda. Vanvård av försvarslösa äldre är en skam, ovärdigt vårt nordiska välfärds- och rättssamhälle. Det finns ändå en god sak med avslöjandena om vanvården: Nu tvingas alla till åtgärder. Det gläder ingen att vi i pensionärernas organisationer länge pekat på farorna, det som gläder är att fokus nu länge kommer att vara på kvaliteten i äldreomsorgen. Det sägs att inget är så ont att det inte har något gott med sig. Situationen idag är en följd av flera samverkande faktorer. Befolkningen åldras, födelsetalen sjunker och invandringen är liten. De, som blir försörjda blir flera och de som skall försörja blir färre. Den utvecklingen är inte hållbar. Vi behöver flera hjärnor och flera händer för att trygga allas vår välfärd. Redan nu skulle viktiga delar av vårt samhälle stanna utan invandrare. De som är emot all invandring vill i praktiken försvaga vår välfärd. Redan länge har man kunnat se en ökande press på kommunernas ekonomi. Också här är orsakerna flera, krympande statsstöd är en, växande vårdkostnader en annan. Stora pengar rör sig i vården och vårdbolag, hederliga och skrupelfria har sett en växande marknad. Med en aktiv, delvis fräck marknadsföring har de köpt små vårdproducenter och lockat kom-

muner med förmånliga avtal. Kommunerna hade vana att skriva avtal om skolskjutsar och snöröjning, men inte om vård. Det har hänt att tvåspråkiga kommuner glömt att avtala om vård också på svenska. Kommunerna har inte heller haft rutiner för övervakningen av kvaliteten hos de privata vårdproducenterna. Därför är avslöjandena nu ingen total överraskning, också om fallen är grövre än vad någon kunde tänka sig.

”De råa kapitalisterna förstår bara kapitalismens språk. Vanvård måste alltid vara olönsam.”

e råa kapitalisterna förstår bara den råa kapitalismens språk. Vanvård måste alltid vara olönsam. Tillräckligt saftiga sanktioner skalar antingen bort rötäggen eller lär dem folkvett. Kvalitetskontrollen måste vara effektiv. Kontroll utan förvarning håller också råkapitalisterna vakna. För att komma åt avarterna inom den privata sektorn behöver vi tydligare avtal, bättre kontroll och dyra sanktioner. Den offentliga sektorn är inte heller felfri. Det har förekommit vanvård också i den kommunala vården. Äldreomsorg på svenska är en ökande bristvara i flera kommuner. En ensamboende dement åldring, som glömt sin finska, men dagligen får besök av vårdare, kommunala eller privata, som talar bara finska, åldras inte värdigt.

Är då offentlig eller privatvård bättre? Svaret är väl både och – och varken eller. Det finns bättre och sämre av båda. Det moment av tävling, som finns i den privata verksamheten, leder ju rätt skött till god kvalitet till rimliga kostnader. Oberoende av bransch är företag som glömmer kvaliteten och fokuserar bara på vinsten förr eller senare före detta företag. Det bör gälla också inom vården. Nu förstörs ryktet också för de privata producenter som sköter sig. Det är orättvist, framför allt mot personalen i dem, som är hängiven och gör ett gott jobb.

ldreomsorgen betalas i huvudsak med skattemedel, och då kan inte stat eller kommun svära sig fri från

ansvaret. Hittills har ju kommunerna frivilligt avgjort om de köper vård eller inte, ofta enhälligt. Det är förståeligt att partierna nu, i valkampanjens hetta, försöker orientera sig i en situation de själva bidragit till. Nu behövs inte överbud, utan seriösa förslag till vad som bör göras.

Det är ändå bra att komma ihåg att trots brister är vården i vårt land bland de bästa i världen, vilket vi också kan tacka politikerna för. Ole Norrback

Ole Norrback

Förbundsordförande

CHEFREDAKTÖREN

70 är det nya 50 ◗◗Den andel av befolkningen som räknas som äldre, 65 plus, blir allt större. Men den blir också friskare, enligt den forskning som sedan 1971 pågått vid Göteborgs universitet i Sverige där man undersökt hälsa och åldrande på 70-åringar vart tionde år. Resultaten var så förbluffande att vi trodde att vi mätt fel, berättar Ingmar Skoog, psykiatriprofessor och chef för AgeCap, ett forskningscentrum för åldrande och hälsa, i Göteborg i en intervju med Svenska Dagbladet. Ingmar Skoog reser nu land och rike runt och talar om rönen som han beskriversom en ”historisk förändring”.

Sammantaget visar forskningen att en 70-åring i dag kan jämföras med en 50-åring 1971. Det man bland annat lagt märke till är lägre blodtryck, bättre kondition, gånghastighet och balans. Färre får depressioner och

"Äldre i dag är mer lika de yngre, öppna för nya tankar och mindre fördömande än tidigare generationer."

tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin

Ombudsman för Nyland: Veronica Biaudet tfn 040 128 5911 veronica.biaudet@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Kansliet i Vasa Hovrättsesplanaden 16, vån 6, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Åboland Strandvägen 30, 21600 Pagas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen @spfpension.fi

åldersspecifik demens. Medellivslängden ökar. Äldre i dag är mer lika de yngre, öppna för nya tankar och mindre fördömande än tidigare generationer. Orsakerna till den dramatiska förändringen förklaras framför allt med att de som nu är 70 levt ett liv som inte varit lika hårt som föregångarnas. I den första undersökta gruppen var deltagarna födda 1901. Dagens 70-åringar har vuxit upp med välfärdssamhället, fått bättre utbildning, bott större, haft lediga lördagar, semester och tillgång till penicillin och blodtrycksmedicin. Dagens 70-åringar är också rökfria, motio-

Förbundstidningen GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

nerar och äter nyttigare. Även om sjukdomarna inte minskar är motståndskraften bättre och man kan leva friskare med sin sjukdom, enligt Ingmar Skoog. I det här numret av God Tid är temat Hälsa. Vi möter bland andra flera 70-åringar som lever ett aktivt liv eller som fortsatt arbeta efter pensioneringen. Friskvård lyfts ofta fram för att minska ohälsa och spara pengar för samhället. Det är också något man kan göra på eget initiativ. Till exempel som drygt 400 pensionärer i Esbo den gångna helgen, sjunga i kör!

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 040 578 3078 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 €

Chefredaktör: Markus West (föräldraledig) markus.west@spfpension.fi Vikarie (1.2-15.5) Anci Holm/Huldamedia Hovrättsesplanaden 16, vån 6, 65100 Vasa tfn 040 5748 751 anci.holm@spfpension.fi

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/

Anci Holm

spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2019 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström, Lena Selén och Kjell Hägglund.

GOD TID

2/2019

Förbundet fick pengar från STEA ◗◗Social- och hälsovårdsministeriet delar i år ut sammanlagt närmare 362 miljoner euro i understöd från avkastningen av penningspelsverksamhet till organisationer. Understöd beviljas till 887 sökande och sammanlagt 2 060 objekt. Svenska pensionärsförbundet beviljas 320 000 euro för allmän verksamhet och 92 000 euro för it-verksamhet. Social- och hälsovårdsministeriet beslutade om understöden den 7 februari huvudsakligen utifrån

det förslag som Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) berett. År 2019 får krigsveteraner 109,9 miljoner euro av spelintäkterna. Pengarna används för krigsinvalidernas rehabilitering, öppen vård och anstaltsvård och frontveteranernas och vissa andra gruppers rehabilitering samt ersättningar allt som allt. Av Veikkaus Ab:s avkastning används 43 procent för främjande av hälsa och social välfärd.

Samrådets informatör Maj-Britt Paro tar sig ett dopp i utomhusbadet Allas vid Salutorget där svenska pensionärer i Helsingfors är flitiga besökare i aktiviteten Samsim. Leif Weckström

Simning en skonsam och effektiv motionsform Vädret denna vinter har varit minst sagt utmanande, ena dagen snöar det så att man inte kommer ut från gården och andra dagen är det glashalt! Mitt i allt det här borde man också se till att få någon annan form av motion än snöskottning. Det var då jag beslöt mig för att börja simma! Det är kanske inte den trendigaste motionsformen nuförtiden, men den är effektiv. Och billig. Det behövs ingen specialutrustning, inga vindtäta jackor och byxor och framförallt inga vinterskor med halkskydd. Det enda man behöver är en baddräkt eller badbyxor och en handduk.

och konditionsträning. Lungkapaciteten förbättras, som i sin tur förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. Simning stärker alla muskler i kroppen och man blir mycket vigare. Simning är också en effektiv motionsform för att förbränna kalorier. Under en halvtimmes simning bränner man cirka 200 kalorier. Simning är en avkopplande motionsform som sänker kroppens stressnivå och ger bättre sömn. Och något av det bästa är att oavsett hur snabbt man simmar så svettas man inte, eftersom vattnets temperatur ser till att man håller sig nerkyld.

Simning har många fördelar. Framförallt är det en skonsam träningsform för muskler, leder, skelett och senor. Simning sliter inte på kroppen som många andra motionsformer eftersom kroppsvikten avlastas i vattnet och därmed är skaderisken minimal. Genom att simma får man både styrketräning

Simning om något är en generationsöverskridande och social motionsform! I bassängen möter man simmare i olika åldrar och med många olika simstilar. Diskussionerna går ofta höga om vilket simsätt som är det bästa och mest effektiva. Om man behärskar crawltekni-

ken så är det den skonsammaste, mest energiekonomiska och snabbaste simstilen. Bröstsim är kanske den vanligaste stilen i min generation och den ger den bästa muskelträningen. Men det gäller att behärska tekniken för att undvika nackont. Simmar man ofta och länge är det bra att växla mellan crawl, ryggsim och bröstsim för då får man effektivare träning, risken för nackont minskar och simningen blir mera omväxlande och roligare! Många simhallar och badinrättningar tillhandahåller pensionärsrabatter eller förmånliga månadskort. Såg nyligen att Mariebad i Mariehamn erbjuder "Gratis prova på för pensionärer" 26 februari, 27 mars, 25 april, och som kronan på verket, 17 maj relaxavdelning med frukt! Vi får hoppas att många andra simhallar och badinrättningar nappar på samma initiativ. Berit Dahlin verksamhetsledare

Klart för final i frågesporten ◗◗Lagen till årets frågesportfinal på Kåren i Åbo den 4 april är klara. Åbolands vinnare var Pensionärsklubben Festingarna i Nagu med 32,5 poäng. I laget satt Britt-Marie Danielsson, Göran Lindqvist och Ann-Marie Petterson. I Mellannyland tog Hufvudstadsbladets Seniorer hem vinsten med 37,5 poäng. I vinnande laget medverkade Christina Juthas, Tage Johansson och Nils-Erik Friis. I Östnyland segrade Borgå svenska pensionärsförening lag 1 med 36,5 poäng och laget Rabbe Lutz, Maija Brunberg och Bengt Nyholm.

Västnyland representeras av Österby pensionärer lag 1 och Snöfrid Löfroos, Ulf Fagerström och Nils Jansson. De fick ihop med 31,5 poäng. Österbotten representeras av tre lag. Bäst var Jakobstads Milstolpen lag 1, Gurli Sjöberg, Richard Sjölund och Sten Gripenberg med 31 poäng. Närpes pensionärsförening lag 2, Britta Hannus-Gullmets, Rainer Böling och Kaj Ojala fick 30,5 poäng. Oravais pensionärer lag 1, Gunvi Lundqvist, Sven Thors och Christer Höglund, knep sista finalplatsen med 28 poäng .

Mariehamns pensionärsförening lag 1 samlade flest poäng, 33,5, på Åland. Jan-Erik Berglund, Birger Sandell och Ralph Salo utgör vinnartrion. Frågesportfinalen arrangeras på Kåren, Tavastgatan 22, i Åbo den 4 april klockan 11.15– cirka 15.30 och inleds med lunchbuffé. Frågesportsledare är professor emeritus Göran Djupsund och domare Jesper von Hertzen. I programmet underhåller Evergreen från Oravais. Frågesportsfinalen filmas och sänds live via facebook och på spfpension.fi.

Kallelse till vårmötet 2019

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte torsdagen den 25 april 2019 kl. 12.00, på restaurang Red & Green i Närpes.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1. Välja ordförande och sekreterare för mötet 2. Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. Utse två protokolljusterare 4. Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5. Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6. Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övriga redovisningsskyldiga 7. Behandla övriga ärenden. Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari. Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med – högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, – 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, – 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, – 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, – 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och – medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2018 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 4 april 2019. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 4 april 2019 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040-5780415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Priset för vårmötet är 30 euro per deltagare. SPF fakturerar föreningarna efter mötet. Enligt styrelsens beslut 12.12.2018/Ärende 9 kan styrelsen bevilja mindre föreningar med svag ekonomi befrielse från delegaternas deltagaravgift vid vår- och höstmöten. Beträffande vårmötet bör anhållan med motiveringar sändas in senast 28.2.2019 till verksamhetsledaren, berit.dahlin@spfpension.fi eller per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

GOD TID

2/2019

Petter Eklund från Malax hornseptett river av ett solo på ess-kornett.

Benita Bärlund, från värdkören Furorna, närmast kameran, samlar sig inför sångfestdagarna med morgonjoga.

John Storbacka, festens grand old man, dirigerar med vana händer.

Kaija Grannas och Marita Gleisner, SilverQuinns från Vasa, firar med bubbel.

Töres Theorell förklarar varför körsång är bra för kroppen.

Claes Andersson njuter vid flygeln.

Pangsångfesten ett långt bad Luften vibrerar av lyckohormonerna endorfin och oxytocin bland de cirka 450 deltagarna i Pangsångfesten. Det sker en kollektiv pulshöjning på ungefär 20 slag per minut. Musklerna i hårsäckarna spänns, hudtemperaturen går ner och håret reser sig på armarna – ståpäls! Det och mycket mer händer i kroppen när vi sjunger i kör och gör att vi mår bra. Töres Theorell, emeritusprofessor i psykosocial medicin vid Karolinska institutet i Stockholm förklarar det positiva med körsång i psykologiska och fysiologiska termer. Det finns mycket forskning som visar på positiva hälsoeffekter av körsång och utövarna känner det. Men vad är det egentligen som händer? – Endorfin är kroppens eget morfin som gör att vi bättre kan tolerera smärta. Oxytocinet har samband med stark gemenskapskänsla och lindrar oro, säger Töres Theorell. – Undersökningar visar också att pulsen stiger med 20 slag per

minut när vi uppträder för publik. Att sjunga är som vilket träningspass som helst. Musik är inte bara en melodi utan en totalupplevelse och en känslomässig förstärkning. Det kan naturligtvis också användas negativt, men det gäller inte för Pangsångfestdeltagarna. – Det är i Amygdala i hjärnan det händer. Dit kommer ljudimpulserna som sedan skickas ut i kroppen. Det har visat sig att för en proffsmusiker går impulserna till båda hjärnhalvorna, hos amatörer enbart till den högra känslomässiga halvan. Därför upplever amatörer oftast att

det är bara roligt när man kan släppa det analytiska. De medverkande körerna i Pangsångfesten sjunger och musicerar tillsammans minst en gång i veckan och det är regelbundenheten som ger de varaktiga hälsoeffekterna. – Speciellt är det duscharna av lyckohormerna. De ger motivation att leva, att göra bra saker och få estetiska upplevelser som överraskar förnuftet, menar Töres Theorell. – Och när man sjunger andas man rätt vilket ger en bättre andning även i vardagen.

österbottningar i synnerhet lever längre och det förklaras med den sociala gemenskapen. Man kan nästan ta på känslan av värme, välbehag och gemenskap inne i Tapiolasalen i Esbo när pangsångarna samlas. Det är också gemenskapen och möjligheten att träffa andra som gör att man sätter sig i en buss kl 07.50 i Karleby en fredag morgon för att vara hemma igen på småtimmarna mot måndag.

En viktig faktor är den sociala gemenskapen, att man gör saker tillsammans med andra. – Kulturella yttringar spelar en stor roll, de är ett kitt som binder samman. Flera gånger hänvisas till de undersökningar som visar att finlandssvenskar i allmänhet och svensk-

ʶʶ15–17 februari 2019 i Esbo kulturcentrum. ʶʶArrangör: Svenska pensionärsförbundet ʶʶKoordinator: Kristina Heikel ʶʶKonstnärlig ledare: Håkan Wikman ʶʶProgramledare: Riko Eklundh ʶʶMedverkande körer: AV-kören,

Längst norrifrån kommer kören Vi Norrifrån. Margaretha Saarinen gör sin andra Pangsångfest och Rita Kortell sin första. – Det är mäktigt när så många sjunger tillsammans, tycker de båda. De har tidigare sjungit i andra körer men tycker att pensionärskören är ett bra koncept. De övar och uppträder flitigt. – Jag ville inte sluta sjunga men ville ha mindre krav och mera soci-

fakta PangSÅNGFesten

Vasa, Borgå pensionärskör, Ekenäs pensionärskör, Gamelikören, Helsingfors, GSP damröster och GSP Klang, Grankulla, Körslätt, Kyrkslätt, Mixta-kören, Närpes, Pensionärskören Furorna, Esbo, Sensångarna, Björneborg, Silverkören Argentum, Åboland, SilverQuinns, Vasa, ViAnda-kören, Vanda, Vi Norrifrån, Karleby, Wasa bygdekör.

GOD TID

2/2019

Totalt drygt 400 röster stämmer upp när hela Pangkören sjunger sin gemensamma repertoar. Regelbundna övningar och regionala samövningar ger resultat.

i lyckohormoner alt umgänge, säger Margaretha Saarinen. Ett exempel på sambandet mellan musik och god hälsa är körens dirigent musiknestorn John Storbacka som närmar sig de 90 men leder inte bara Vi Norrifrån med säker hand, utan likt de andra dirigenterna den gemensamma kören med drygt 400 sångare. – Vi Norrifrån-kören började som allsång, men de sjöng så bra så vi startade en kör, berättar han. En lika självklar musikalitet har psykiatern, författaren och musikern Claes Andersson, 81, som blivit en regelbunden gäst på Pangsångfesterna. Till den förra hade han skrivit en specialbeställd kantat med musik av Patrick Wingrén. Den uppfördes också av Pangkören på årets festkonsert. På Pangkonserten satt Claes Andersson vid flygeln och ackompanjerade Tove Korkman. Duon fram-

förde texter av blivande akademieledamoten Tua Forsström och Claes Anderssons egen Kvar i mig om försoningen med fadern lämnade ingen oberörd. – Det är fantastiskt att se hur alla ställer upp, de garanteras ett långt liv, här är en varm och berörande känsla, säger han. Trygghet och igenkänning är viktiga faktorer för att vi ska få en bra musikalisk upplevelse. Och så ska det vara lagom med oväntade händelser. – De som skapar odödlig musik har uppfyllt just det, säger forskaren Töres Theorell. Det är tryggheten som präglar årets upplaga av Pangsångfesten. – Vi har valt en bekant repertoar och man känner att lugnet finns, säger Håkan Wikman, evenemangets konstnärlige ledare och dirigent för Gamelikören från Gammelstaden i Helsingfors.

"Jag ville inte sluta sjunga men ville ha mindre krav och mera socialt umgänge." Det är nu tredje Pangsångfesten han är med och ordnar, de tidigare var 2015 och 2017 och är ett av Svenska pensionärsförbundets största evenemang. Han framhåller att sjunga i en pensionärskör är inte att sänka ribban. Ambitionen är densamma som vilken annan kör som helst. – Enda skillnaden är att pensionärskören oftast övar dagtid, när man är som mest vaken. Många pensionärer sjunger ju också i ”vanliga körer” men där är det ju vanligt att många kommer stressande från jobbet. På Pangsångfestens konserter är sångarna både uppträdande och publik. Man sjunger tillsammans i

inövade sånger för övrig publik, det är allsång och så får deltagarna uppleva högklassiga gästartister. I år var det förutom Claes Andersson och Tove Korkman, bland annat Mandys nyckel, sopranerna Tove Åman och Pia Freund och Ackordkvartetten. Flitiga gäster på scenen både som kompband och i egna framträdanden var Svenskfinlands enda hornseptett, Malax hornseptett, under ledning av Runo Östvall. De bjöd på många varierande musikstilar. Under dagarna har flera av de medverkande körerna egna framträdanden i en kavalkad. En viktig sak är också att få lyssna på varandra. – Men är du här! utbrister Irina Karppinen från ViAnda-kören när hon i mingelvimlet ser Henrik Diesen, som sjunger i Grankullakören GSP klang och det blir en spontan kram. De är gamla kolleger från UPM Kymmene.

– Här träffar man ofta gamla bekanta. Det är alldeles supertrevligt och en unik gemenskapskänsla med alla delar av Finland. – Som pensionär lever man i ett skede när man uppskattar saker på ett nytt sätt, säger Henrik Diesen, som också trivs. – Att vi sjunger tillsammans på vårt språk betyder mycket för den finlandssvenska sammanhållningen, konstaterar Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback i sitt öppningstal. – Det ideella arbetet är viktigt och eldsjälar behövs. Han nämner i det här sammanhanget inte minst Benita Bärlund från värdföreningen Furorna i Esbo som betyder mycket för sångfesten. Att Pangsångfesten nu arrangerats för tredje gången betyder att den blivit en tradition. En finlandssvensk tradition. Text: Anci Holm Foto: Christer Nikander

GOD TID

2/2019

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf:s valteser inför riksdagsvalet 2019

Finland i skick 2019 – krav för att förbättra äldres situation Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf påminner om att antalet äldre i vårt samhälle ökar snabbt. Det förutspås att antalet personer över 65 år är nästan 1,3 miljoner (22,6 procent av befolkningen) år 2020 och nästan 1,5 miljoner personer 2030. Då utgör andelen finländare över 65 år mer än en fjärdedel (25,6 procent) av Finlands befolkning. Att åldringarna snabbt blir fler sätter press på beslutsfattarna under den kommande riksdagsperioden. Det gäller såväl utvecklingen av äldres levnadsvillkor som tjänsterna. Alla äldre ska tryggas bästa möjliga funktionsförmåga, ekonomisk trygghet och en större delaktighet i beslut som berör deras vardag.

Vi anser att det är viktigt att man i Finland snabbt utarbetar ett program som minskar fattigdomen bland pensionärerna. En viktig del i det arbetet är en tillräcklig höjning av folkpensionen. En av de mest brådskande uppgifterna för nästa riksdag och regering är att återta nedskärningen av och frysningen av folkpensionsindexet. Trots att pensionärernas genomsnittliga inkomster under de senaste åren ökat har en del av pensionärerna inte fått ta del av de ökande inkomsterna. Enligt THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) uppskattning lever 14–16 procent av pensionärerna i relativ fattigdom. Antalet pensionärer med låga inkomster är enligt Statistikcentralen cirka 174 000 personer. Låg inkomst är i Finland mest utbredd bland personer som fyllt 75 år. Av dem levde 19,2 procent i hushåll med låg inkomst år 2016. En finländare som bor ensam betraktas som låginkomsttagare om hans/ hennes inkomster är lägre än 14 420 euro per år, det vill säga cirka 1 200 euro per månad. Situationen för pensionärer med låg inkomst har under de senaste åren försämrats till följd av nedskärningen av och frysningen av folkpensionsindexet. FPA:s uträkningar visar att om regeringen avstått från de ovan nämnda åtgärderna 2017 skulle de förmåner som är bundna till indexet i år vara 3,3 procent större än vad som nu är fallet. Nedskärningen av indexet har påverkat de äldre medborgarnas ekonomi. Effekterna av nedskärningarna framgår av den utredning som SOSTE, Finlands social och hälsa rf, publicerade i februari 2018. Enligt utredningen skulle inkomsterna för en ensamboende pensionär, som åtnjuter full folkpension år 2018, vara 18 euro högre varje månad utan indexnedskärningen.

Bostadspolitiken måste utvecklas med utgångspunkt i principerna om tillgänglighet och åldersvänlighet. PIO rf påminner om att det år 2030 kommer att finnas över 1,5 miljoner finländare som är äldre än 65 år. Även om finländarnas funktionsförmåga bibehålls allt bättre också i hög ålder, medför befolkningens stigande livslängd att allt fler har problem med funktionsförmågan mot slutet av livet. Behovet av tillgängliga boenden ökar hela tiden. Trots det har statens bidrag avsedda för reparationer som ökar tillgängligheten i året runt-boende för äldre och handikappade och för installation av hissar ständigt minskat. Vi behöver fler bostäder där människor kan bo och leva enligt sina egna önskemål och behov också som äldre. Befolkningens åldrande ökar efterfrågan på tillgängliga bostäder: fram till år 2030 behövs enligt uppskattning cirka en miljon tillgängliga och trygga bostäder. För tillfället finns det i vårt bostadsbestånd bara cirka en tredjedel av detta behov tillgodosett. Därför är det nödvändigt att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet genom att reparera bostäder. De anslag som är anvisade för reparationer måste ökas kraftigt under de kommande åren. Ur mänsklig synvinkel är det viktigt för de äldre som bor själva – men också nationalekonomiskt ändamålsenligt – att stöda de äldres boende i eget hem så länge som möjligt. Alla metoder med vilka man stöder äldres boende i eget hem sparar samhällets resurser.

De äldre är oftare klienter inom social- och hälsovården än andra medborgare. Det blir dyrt. Beklagligt ofta sparar våra låginkomsttagare på mediciner och hälsovårdskostnader för att pengarna ska räcka till för andra utgifter. Om en pensionstagare lämnar medicinerna oköpta på grund av penningbrist eller låter bli att sköta sina tänder kan resultatet bli en försämrad hälsa med betydande kostnadseffekter för samhället. Enligt en undersökning som THL publicerade ifjol är tre av fyra 65 år fyllda i behov av hälsocentralläkartjänster och för dem som har låga inkomster är behovet ännu större. Fler än var tionde som hör till den femtedel av de äldre som har lägst inkomster låter bli att gå till läkare på grund av sin svaga ekonomi. Det är också de som oftast hoppar över besöket hos tandläkaren. Årligen går hundratusentals hälsovårdsavgifter till utmätning. Självriskandelarna för FPA:s resor har under de senaste åren stigit år för år. Situationen är för många pensionärer med låg inkomst ohållbar. År 2018 är tre olika betalningstak i bruk: • för tjänster 683 euro • för läkemedel 605,13 euro • för FPA:s resor 300 euro De utgör sammanlagt 1 588,13 euro. Tjänste-, rese- och läkemedelstaken ska förenas till ett betalningstak, vars nivå ska vara högst så stor som storleken på garantipensionen, det vill säga 784,52 euro per månad (2019).

Finland åldras och ökningen av andelen äldre ökar servicebehovet i samhället. PIO anser att man kunde stöda äldre finländares självständiga boende i eget hem genom att förnya hushållsavdraget. Pensionärer med låg inkomst har inte möjlighet till hushållsavdrag på grund av den negativa beskattningen (inkomstöverförning, bidrag, via beskattningen till den som saknar eller endast har låg arbetsinkomst). Även för dessa pensionärer bör man skapa ett ekonomiskt bidrag som till grunden och beloppet motsvarar hushållsavdraget, men som skattemässigt är ett nettobelopp. Förhöjt hushållsavdrag kunde beviljas till finländare över 75 år. Bland annat genom ökad användning av hemtjänster kunde man få positiva effekter på äldres möjligheter att klara sig själva och därmed senarelägga en eventuell flytt till ett serviceboende.

Rehabilitering är en livsviktig del av de äldres vårdkedja inom social- och hälsovården. Det finns rikligt med vetenskapliga bevis på att rehabiliteringen av äldre är effektiv. Åldrandet är förenat med många förändringar som gör att man utsätts för olika sjukdomar och olyckor, samt med dem förenade til�läggssymptom. Lämnas de obehandlade och utan aktiv rehabilitering leder det till nedsatt funktionsförmåga och ett ökat behov av tjänster. Trots detta ingår inte en målinriktad rehabilitering, i tillräcklig omfattning, i de äldres vård- och serviceplaner. Äldrerehabilitering behövs i framtiden mera än någonsin. De äldre medborgarnas rätt till rehabilitering måste tryggas. Rehabilitering ska gälla alla oberoende av ålder och utgöra en väsentlig del av de äldres hälso- och sjukvård.

Ett åtgärdsprogram som minskar pensionärsfattigdomen i Finland utarbetas

Beskattningen av pensionärer ska inte vara strängare än beskattningen av löntagare

Beskattningen av pensionärerna ska snabbt sänkas till samma nivå som beskattningen av löntagarna. PIO förutsätter att beskattningen av pensionärerna, efter den skattefria pensionsinkomstgränsen, inte får vara strängare än beskattningen av löneinkomster. I jämförelsen av pensionärers och löntagares beskattning är det problematiskt att räkna arbetstagarens ArPL-premie som skatt, eftersom premien inte är skatt. Man måste avstå från denna tolkning. Den av oss framförda kritiken får stöd av bland annat riksdagens grundlagsutskott (GrUU 30/2005 vp), som anser att den nämnda premien inte kan anses vara skatt.

Svenska pensionärsförbundet rf

Eläkeliitto ry

Tillgänglighet och åldersvänlighet i bostadspolitiken

Nya metoder att stöda äldre medborgares boende hemma

Eläkeläiset ry

Pensionstagarnas centralförbund rf

Skäligare betalningsbörda för social- och hälsovård med ett gemensamt betalningstak

Seniorernas rätt till rehabilitering ska tryggas

Kansallinen senioriliitto ry

Kristillinen eläkeliitto ry

GOD TID

2/2019

Villa Vinden vardagsrum för hemmaboende i Åbo Stiftelsen Hemmet i Åbo började renovera sina vindsutrymmen i mars. Åtta månader senare har alla spår av den gamla kallvinden i det vackra huset från 1930-talet försvunnit och ett mysigt vardagsrum tagit form.

Drogförebyggande dagar ordnas i Vasa ◗◗De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna ordnas den 3-4 april 2019 på Folkhälsanhuset Wasa, Rådhusgatan 25 i Vasa. På programmet står information om spelberoende, alkoholforskning, äldre och alkohol. 12 platser finns reserverade för Svenska pensionärsförbundet.

Förbundet står för deltagaravgifterna. Anmälan senast 1 mars 2019, tfn 06 318 0900 eller lory@nykter. fi eller till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension. fi, tfn 040 5780248. För närmare information se www.nykter.fi.

Kommande program

På Villa Vinden ska drivas café, men här kommer också mötesutrymmen att finnas, liksom dagverksamhet, kurser och evenemang. – Villa Vinden ska bli ett andra vardagsrum att trivas i. Hemmaboende äldre personer i Åbo är en målgrupp som vi särskilt hoppas ska hitta till vinden, men också andra från när och fjärran är förstås välkomna. Besöker man Villa Vinden med en större grupp lönar det sig att vara i kontakt på förhand, annars är det bara att sticka sig in under öppettiderna, säger Hemmets VD Ann-Mari Backman. Inledningsvis kommer Villa Vinden att vara öppen vardagar kring lunchtid. Program för yngre och äldre Nu i februari börjar en tredje dag med dagverksamhet på Hemmets vind. Dagverksamheten genomförs med stöd från Åbo svenska diakoniförening och riktar sig till hemmaboende pensionärer som vill ha program och mat i glatt sällskap en dag i veckan. Det är nu möjligt att anmäla sitt intresse att delta i den tredje gruppen, som ska träffas på tisdagar. I slutet av januari körde den ordinarie verksamheten med lunchcafé,

25.2 3–4.4 4–10.3 21.3 4.4 5.4 9.4 11.4 25.4 16–17.5 10–11.6 22.8

Samrådets årsmöte i Helsingfors Svenskspråkiga drogförebyggande dagar, Vasa Österbottens bowlingmästerskap i Karleby Kurs för reseledare, Norrvalla Frågesportsfinalen i Åbo SPF Västnyland vårmöte i Karis SFP Österbotten vårmöte, Korsholm Östnyländska distriktet vårmöte, Kotka Förbundets vårmöte i Närpes Kvarkens pensionärsparlament, Umeå SPF deltar i AlandicaDebatt på Åland Förbundets boulemästerskap i Västanfjärd

Kommande resor

Hemmets VD Ann-Mari Backman och pensionär Terttu Pettersson avnjuter en kopp kaffe med dopp i det nya caféet.

yogakurser, infokvällar och konserter igång på riktigt. En del av planeringen går så långt som till hösten. – Ännu är det i tidigaste laget att säga något om nästa höst, så är man intresserad av att få veta mera får man hålla ögon och öron öppna under året som går, säger Ann-Mari Backman. – Det blir ett livligt år och bästa sättet att få reda på vad som är på

gång på vinden är förstås att besöka stället regelbundet. Villa Vinden, mötesplatsen för hemmaboende äldre, finns i halva vinden på Hemmet. Den andra halvan hyrs av Åbo stads förskoleverksamhet. Information om de kommande evenemangen kommer att finnas på villavinden.fi, på facebook och i lokala pressen.

8-10.4 6-10.5 20-24.5 20-27.8 9-14.9 21.10-3.11

Jazzkryssning Antik- och kulturresa Wien och Bratislava (SPF Österbotten) Estland, Lettland, Litauen (SPF Österbotten) Slovenien Almuñécar (SPF Österbotten)

Medlemsrekryteringstävling 2019

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

It-verkstäder

i Helsingfors, Esbo och Vanda

Besök våra drop-in-verkstäder där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda it, eller vill lära dig nytt.

Kaninmat Tölöwikens pensionärer har inbjudit en hälsokonsulent att berätta om pensionärers hälsa och hälsosam mat. Äta bör man, annars dör man, äter gör man, ändå dör man. Allt ska man göra själv nuförtiden. Det var andra tider förr, då kunde man anställa en piga som gjorde allt som ens liknade motion. Nuförtiden finns det väldigt mycket hälsoinformation i tv. Sån info kommer då hallåan presenterar nya program, när de visar snuttar ur de nya programmen, reklamerna, och ibland blir det ju lite tid över för själva programmen också.

gaste kaninmaten längst borta från kassorna, och när man spurtar 150 meter längs mjölkhyllan. Pensionärerna behöver bänkarna för att kunna vila halvvägs. Äntligen hemma behöver man bastu för att återhämta sig. torkad kodynga, eller i Spanien med algerisk torkad kameldynga. Kameldyngan har varit beduinernas matlagningsenergi i årtusenden, utan den hade beduinerna inte fått dadelsoppa utan blivit utrotade. Pålitligt, hälsosamt och bra. Överskottet används som gödsel.

Hälsokost är nuförtiden mest kaninmat, alla sorters saker som växer ute i trädgårdarna eller i växthusen som i Finland värms med

Man ska ju motionera också. Det blir en veritabel långdistanspromenad när man går efter kärran i jättemarketerna för att hitta den billi-

Tv-reklamerna visar utmärkta hälsorecept. Det effektivaste kanske är Vita Promenad-pillren. De är så bra att de ersätter all annan mat. Grillade piller är ännu inte vardag. Kanske astronauterna som skall åka till Mars käkar såna varje dag. Men hur man ska mata kaninerna med Vita Promenad-pillren är ännu en gåta. Som avslutning visar konsulenten äkta kaninmat, hur man flår och styckar kaniner för middag.

Verkstäderna i Helsingfors är öppna – måndagen den 25 februari kl. 14 -17 – måndagen den 25 mars kl. 14 -17 – måndagen den 29 april kl. 14 -17 – måndagen den 27 maj kl. 14 -17 i Folkhälsanhuset, Mannerheimvägen 97, Helsingfors. Verkstäderna i Esbo är öppna – måndagen den 4 mars kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 8 april kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 6 maj kl. 13:30 -15:30 i Folkhälsanhuset i Esbo, Vindgränden 6, Esbo. Verkstäderna i Vanda är öppna – tisdagen den 12 mars kl. 13 -16 – tisdagen den 9 april kl. 13 -16 – tisdagen den 14 maj kl. 13 -16 i Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, Dickursby. Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon om du har en. Verkstäderna arrangeras av SPFs it-verksamhet, Samrådet i SPF Helsingfors, Esbo svenska pensionärer rf och Vanda svenska pensionärer rf i samarbete med Folkhälsans Förbund.

GOD TID

2/2019

Trafik och körkort engagerar äldre Pensionärsförbundets satsning på trafikseminarier uppskattades storligen när det första seminariet hölls i Jakobstad den 8 februari. Livlig diskussion uppstod främst kring frågor om körkort och körrätt.

Pehr Löv, ordförande för förbundets kommitté för intressebevakning, fungerade som moderator. Han uppmanade lokalföreningarna att ta upp trafikfrågor och i synnerhet frågor som berör äldre personer. Överkommissarie Hans Snellman redogjorde allmänt för gällande regelverk, samt problem som berör äldre i trafiken. Det har frågats efter begränsad körrätt, att äldre i glesbygden kunde få bibehålla körrätten, begränsad till boningsort eller förhållanden där personen känner sig trygg. – Men det finns inte mer än en tolkning av körrätten – har man körkort så får man köra bil som alla andra bilister. Uppenbart finns det behov av en reform och dessa frågor har diskuterats. Men tills vidare har ingenting gjorts, påpekade Hans Snellman. Parkering ett problem – Problemområden för äldre bilister är bland annat trånga parkeringsplatser utanför varuhus. I Jakobstadsregionen sker överlägset flest trafikskador på parkeringsplatser. Det kan bero på stress, fysiska begränsningar – man har svårt att se bakåt – eller ovana att backa. Försök alltid parkera så att du får köra framåt ur parkeringsfickan, uppmanade Hans Snellman. Av de exempel Snellman plockat fram noterades kring 90.000 trafikskador i Finland 2017. Av dessa skador ledde nästan 18.000 till personskador. – Däremot har Finland med effektiva åtgärder kunnat sänka antalet dödsfall från cirka 1.000 per år till drygt 200 per år, tillade han. Sjukdomsfall är en vanlig orsak till olyckor med personskada. Men i

Som sakkunniga vid trafikseminariet i Jakobstad medverkade fr.v. Pehr Löv, ordförande för kommittén för intressebevakning, överkommissarie Hans Snellman, geriatriker Markku Kautiainen och kontaktchef Heli Lintamo. Bertel Widjeskog

endast få fall inträffar att en motpart dör på grund av förares sjukdomsfall. Oftast är det i den egna bilen de allvarliga skadorna då inträffar. Det uppstod livlig diskussion om trafikbeteendet, särskilt i Jakobstad. Hans Snellman påpekade att polisen försöker följa med trafikbeteendet, men att resursbristen kraftigt begränsar möjligheterna. – Men ni kan alla genom era goda exempel verka för en bättre trafikkultur, påpekade han. Risk för minskad körförmåga Livlig diskussion vållade också geriatrikern Markku Kautiainens anförande om äldres körförmåga. – Sömnapné, alkohol och droger är stora riskfaktorer. Men anhöriga har ett viktigt ansvar, kontakta polisen om ni är oroliga för någon an-

hörigs körförmåga, uppmanar han. – Allmänt anses minnessjukdomar inverka på körförmågan, men vi vet att många alzheimerpatienter har kvar körförmågan i sjukdomens inledande skede. Däremot är parkinson en svårbedömd sjukdom ur trafiksäkerhetsynvinkel, konstaterade Kautiainen. 4.600 finländare över 90 år har kvar sin körrätt. Perioden 2013– 2017 inträffade 120 dödsolyckor där föraren var över 70 år, detta var 16 procent av totala antalet dödsolyckor. En tredjedel av olyckorna med förare över 70 år berodde på sjukdomsfall. – Vi vet att riskerna ökar drastiskt i de högre åldersgrupperna. Det allra bästa är att man själv funderar över sin duglighet vid ratten. Läkare är skyldiga att meddela poli-

sen om man konstaterar att körförmågan upphört på grund av sjukdom eller mediciner. Sjuksköterskorna har också rätt att meddela anhöriga om man ser exempelvis användning av rusmedel, säger Markku Kautiainen. Dubbar och cykelhjälm Kontaktchef Heli Lintamo från Trafikskyddet informerade om livslång trafikfostran. Vinterdäck till cykeln, dubbar under skorna är viktiga detaljer om man rör sig utomhus vintertid. Tyvärr vet vi också att färre än 20 procent av pensionärerna använder cykelhjälm. I yngre åldersgrupper är hjälmen numera allmän. – Visst är det farligt som bilist i trafiken, men se efter när ni kommer in i ett hus vintertid – det kan

uppstå svåra skador om ni har snö under skorna och halkar på ett parkettgolv, påpekade Heli Lintamo. Med konkreta exempel visade hon upp olika trafiksituationer, och det uppstod livliga diskussioner om företräde och väjningsplikt. Regionordförande Anita Ismark konstaterade att trafikfrågor är angelägna. Hon uppmanade till användning av reflex, helst också gula västar om man färdas som fotgängare eller cyklist. – Det finns många goda råd på Trafikskyddets hemsida, gå in och lär! Där uppmanas man hålla bilen i skick, använda säkerhetsbälte, och ta god tid på sig när man skall ut i trafiken, påminner Anita Ismark. Bertel Widjeskog

PIO bjuder in till valdebatt

Vem blir Årets pensionär 2019? Svenska pensionärsförbundet utser årligen Årets pensionär. I år är det pensionärerna i Svenskfinland som avgör vem som blir Årets pensionär. Valet sker i två omgångar. Pensionärsförbundets styrelse väljer i juni ut fem kandidater som därefter presenteras i förbundets medlemstidning God Tid i höst. Vem av de fem som till slut blir Årets pensionär avgörs av God Tids läsare i en läsaromröstning.

I juni väljer Svenska pensionärsförbundets styrelse ut fem finalister bland de nominerade. Dessa fem presenteras i God Tid 7/2019 som utkommer den 27 september.

Årets pensionär är en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär. Skicka in ditt eller din förenings förslag med motiveringar till Svenska pensionärsförbundets kansli senast den 30 april 2019. Personen som ni föreslår behöver inte vara medlem i Svenska pensionärsförbundet.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Verksamhetsledare Berit Dahlin, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller berit.dahlin@spfpension.fi Senast 30.4.2019.

Vem av de fem som blir vald avgörs i en läsaromröstning. Årets pensionär presenteras på höstmötet i november. Till Årets pensionär 2018 valdes Gun Forsman från Närpes.

◗◗Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO ordnar en valdebatt 21.3 kl 11–14 inför riksdagsvalet. Tillfället inleds med kaffeservering från kl. 11.00. Platsen är Nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors. Svenska pensionärsförbundet har 36 platser till förfogande. Anmälan senast 25.2 kl 16.00 till Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780248.

GOD TID

2/2019

Välkommen till Nykarleby Vi levererar lokal kraft och energi

NYKARLEBY BEGRAVNINGSTJÄNST

BEGRAVNINGSBYRÅ GRAVSTENAR - GRAVERINGAR Kvarnvägen 20, 66900 Nykarleby, Tel. (06) 785 6252, www.nykarlebykraftverk.fi

TOPELIUSESPLANADEN 11 | MÅ–FRE 10–16 TEL 0500 722 688 | 24H/DYGN

NYKARLEBY FASTIGHETSSERVICE AB Tel 0400563294 Tel 0505524166 Tel 0505648017 Fastighetsskötsel -gräsklippning -häckklippning -snöskottning -asfaltsopning

Topeliusesp. 12, Nykarleby Tfn 044 3606865

Jeppo Lantgris

Städservice -hemstädning -kontorsstädning -fönstertvätt -golvvaxning -byggstädning

Vvs installationer -vvs service -ny installationer -ventilationsservice -kyl- och värmepump installationer samt service

Områden: egnahem, kontor, fabriker, byggnadsplatser, fritidshus Även möjlighet till momsfria tjänster!

Nykarleby församling Kyrkoherdeämbetet tfn 040 868 7040

LY FT RE UPP OC NSA ! TI H SÄ ! LL BA TT KA !

www.nykarlebyfastighetsservice.com nykarleby.fastighetsservice@multi.fi

www.nykarlebyforsamling.fi

tfn. 050 - 313 2464

BIOGAS

Naturligtvis!

Finns hos välsorterade VVS-affärer.

För renare luft & miljö

Västra Jeppovägen 288 (längs med Riksväg 19)

www.jeppobiogas.fi

MI´s Body Care Massage, LPG och Bemer-Behandling.

Kärlet rymmer 100 liter bioavfall och 160 liter energiavfall.

Med kombikärlet från Cay Fors Åkeri har du allt i ett! Gör det enkelt - ring oss när det gäller Transport - Rivning - Bärgning - Avfallskärl - Bytesflak - Återvinning - Avfallshanteringoch planering

Ab Cay Fors Åkeri Oy Munsala Förfrågningar och information tel. 050 5624 559 info@cayfors.fi www.cayfors.fi

LPG behandlingen är en djupgående bindvävsmassage som minskar stelheten i lederna, stramhet eller smärta i muskler. Vårdar inflammationer, svullnader, samt lindrar fibromyalgi och reuma smärtor. Genom att kombinera massage med LPG eller Bemer behandling utgår jag från klientens önskemål och behov för att skapar en individuell behandling som passar dej.

Utbildad Massör

Emely Häger 050 350 2161, Bankgatan 10

Vi betjänar må-fr 9-18, lö 9-15 Tel. (06) 722 0009 Sollefteågatan 8 66900 NYKARLEBY

TAXI NYKARLEBY CENTRUM JEPPO MUNSALA

Johan Fredriksson 0500 862 140 Kjell-Erik Skrifvars 040 584 6043 Jens Björklund 0400 868 911 Jussila Johnny Björklund 0500 860 585 Monäs Patrik Häggman 050 523 2888 Vexala Clarens Envik 0400 606 298

Tfn 050-5345948 TOPELIUSESPLANADEN 14 NYKARLEBY

Tommys Fysio Jakobstadsvägen 24B 66900 Nykarleby tfn. 044-974 3529

Fysioterapeut

Ann-Sofie Östman Fysioterapi, voice massage och klassik massage Rajåkersvägen 6, Nykarleby 050 521 7354

GOD TID | HÄLSA

2/2019

Cay Asplund växte upp i skolhuset i Kantlax, Nykarleby där hans mor var lärarinna. Klassfotografierna hänger fortfarande kvar på väggen i det hus som numera fungerar som byagård.

Markus West

Psykiatriker i tre länder efter Cay Asplund, 71, född i Kantlax, Nykarleby och specialist i psykiatri, arbetade tills i somras regelbundet som psykiatriker i tre länder – Sverige, Norge och Finland. Efter förra vinterns strapatser på igensnöade vägar har han tackat nej till nya erbjudanden i Narvik. – I vintras var det mycket bekymmer med att ta sig över Björnfjället. Många långtradare körde av vägen. Då tänkte jag att om jag överlever den här vintern så slutar jag åka till Narvik. Cay Asplund, 71, som är uppvuxen i Kantlax i Nykarleby, var fram till sin pensionering avdelningschef för psykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. När jag ringer honom i mitten av december svarar han i Borlänge i Dalarna, där han vikarierar som allmänpsykiatriker. – Det är brist på psykiatriker i Sverige och det finns energiska bemanningsföretag som fyller luckorna. Eftersom jag är en vänlig person, som sällan säger nej, så hör de av sig fler gånger, säger han. I Finland tar han emot patienter vid Promedi i Vasa och vid hälsocentralen i Oravais. – Jag har ingen tanke på att sluta. Jag skulle vara aktiv på något annat sätt om jag inte arbetade. Förmodligen skulle jag göra ett säm-

re jobb om jag höll på med någonting som jag inte har erfarenhet av. I Norge blev han bekant med en kvinnlig psykiatriker som fortsatte arbeta trots att hon var över 80. Han vill inte sätta något definitivt bäst före-datum när man ska sluta arbeta som läkare. – När man inte längre känner att man får till stånd någon relation till sina patienter så blir det dystert. Då är det dags att sluta. Född i skolsalen Cay Asplund föddes i en skolsal i skolan i Kantlax, där hans mamma var lärare. Lärarbostaden låg i andra våningen och eftersom det var tungt att gå i trappan så lät lärarinnan lyfta ner sängen i skolsalen. – Där kom jag till världen. Två veckor efter förlossningen började mamma arbeta igen. Kantlax var en liten by där invånarna levde på det som havet och de steniga åkrarna

gav. På 1950- och 1960-talen var emigrationen till Sverige utbredd. Under tidigare decennier hade man emigrerat till Amerika och Australien. – Det var en självklarhet för min generation att man skulle lämna Finland. Hela årskullar åkte i väg. Cay reste till Umeå för att studera biologi. – Jag har alltid varit intresserad av allt som har med naturen att göra. Jag läste botanik, zoologi, genetik och kemi. Som filosofiemagister med den ämneskombinationen kan man inte göra så mycket annat än att bli lärare så jag sökte in till lärarhögskolan. Han arbetade några år som lärare, men högstadiet var en orolig arbetsmiljö och i 40-årsåldern började Cay studera medicin. Umeå-Oravais-Umeå Efter studierna flyttade familjen till Vörå. Cay praktiserade som allmänläkare på hälsocentra-

len i Oravais några år i början av 1990-talet. Familjen bodde ett halvt år Österbotten, men hustrun Kerstin, som undervisade i juridik vid Umeå universitet, hittade inget arbete som motsvarade hennes kvalifikationer i Finland. När Cay 1993 fick ett erbjudande om att bli överläkare på psykiatriska kliniken i Umeå tackade han ja. Där fick han möjlighet att specialisera sig i rättspsykiatri. När han emigrerade till Sverige öste Cay superlativ över det nya landet. En italiensk arbetskamrat tyckte att han var för generös med lovorden. I dag är han inte lika entusiastisk. – Man behöver inte känna sig otrygg, men det är inte samma land som jag kom till, säger han och hänvisar till att det finns 620 ouppklarade mord i Sverige och att 45 personer blivit skjutna på bara ett år. Otryggheten har fått konsekvenser inom sjukvården. I storstäderna i södra Sverige bygger sjukhusen skottsäkra rum där personalen ska kunna söka skydd vid behov.

"Jag har ingen tanke på att sluta. Jag skulle vara aktiv på något annat sätt om jag inte arbetade."

2/2019

GOD TID | HÄLSA

FLYTTNINGAR TÖMNINGAR AV DÖDSBO UTHYRNING AV FLYTTLÅDOR MAGASINERING MM 06-7814200

Senior gympa Öppet alla dagar Kom med! www.8gym.n.nu

8gym.kvevlax@gmail.com 050 4666916/050 4305309 Långgatan 4, 66530 Kvevlax

Orolig mage? age en m s. För balan i

Känslig tarm – IBS Var tionde finländare lider av känslig tarm (IBS) utan fastställd diagnos. Typiska symptom är uppsvälldhet, diffusa magbesvär luftbesvär, förstoppning eller diarré. Sunwic IBS är ett livsmedel för speciellt medicinskt ändamål för kostbehandling av känslig tarm (IBS) och förstoppning. I hälsokostaffärer och på apotek.

Tinas Fothälsa FOTVÅRD

Rådhusgatan T. Sundkvist 4 68600 - MedicinskJakobstad fotterapeut Storgatan 13, II-vån.

Jakobstad Tel. 044-2810407 Tfn 044-2810407

Även Ävenhembesök! hembesök!

I det hem där jag växte upp avvisades inte människor. En del låste ju dörren, men mamma försökte hjälpa vinddrivna människor med problem, säger Cay Asplund.

pensionering För några år sedan uppmärksammades Cay Asplund när han skrev det utlåtande som låg till grund för Förvaltningsrättens beslut att skriva ut Sture Bergwall från en sluten psykiatrisk enhet. Sture Bergwall är i Sverige mera känd under namnet Thomas Quick, som erkände 39 mord och dömdes för åtta trots att det inte fanns någon teknisk bevisning som band honom vid morden. Sedan 2013 är Sture Bergwall en fri man. – När vi ser på vad som hänt efter hans frigivning så har det inte hänt någonting. Han lever ett stillsamt liv. Samhälle i miniatyr När Cay Asplund under studietiden arbetade på Umedalens sjukhus, ett psykiatriskt sjukhus i Umeå, var det ett samhälle i miniatyr. Där fanns matsal, festsal, skomakeri, bibliotek och hobbylokaler. Det fanns till och med en liten dansbana där Jokkmokks Jokke uppträdde. Patienterna kunde jobba i skogen eller på sjukhusets trädgårdsodlingar. Den sortens stora mentalsjukhus är numera nerlagda överallt i Norden. – I Sverige är man så intresserad av att ändra så att man inte hinner följa upp vad som händer när man ändrat färdigt. De svårt psykotiska patienterna, som behöver långvarig medicinsk behandling, blev omställningens offer. När de skrevs ut från

tvångsvård fick de själva avgöra om de ville fortsätta behandlingen inom den öppna vården. De som saknade sjukdomsinsikt tackade nej, med resultatet att de snabbt blev sämre. – I Norge gick det aldrig så här långt. Norge behöll någon form av tvång även inom öppenvården. Nu har Sverige tagit modell av Norge. Jagar och fiskar Cay Asplund håller sig i form genom att jaga och fiska. När han är ledig hugger han ved. Hustrun Kerstin har sin hemgård utanför Skellefteå. Där slår de gräs och röjer sly för att hålla det gamla odlingslandskapet öppet. – När jag slagit gräs längs dikesrenarna kan Kerstin säga: ”Pappa skulle vara glad om han såg det här”. Det går inte att ta miste på att släktbanden är viktiga för Asplund. Cay, som delar intresset för gamla hus med döttrarna Ida, Sofia och Brita, har köpt flera hus med släktanknytning. I somras satte han nytt plåttak på mormors och morfars ödegård i Pensala, Nykarleby. – Det har bara blivit så, säger han. Har du någon gång funderat på hur livet skulle ha sett ut om du stannat kvar i Finland? – Jag har aldrig tänkt på det. Det var så självklart att man skulle fara någonstans. Markus West

”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”

Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.

FÖRDELAR:

• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas. • Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering. • Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett. • Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna. • Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet. • Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan. Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta din närmaste Anja-apotek på

anja.fi

GOD TID | HÄLSA

2/2019

Möt minnessjuka i deras värld Tålamod, kunskap och förståelse är viktigt för anhöriga till dem som lider av någon minnessjukdom. Ett varmt och respektfullt bemötande ger trygghet och tillit. Mary Andrén-Pada, 69, är sjukskötare och handledare i metoden Sorgbearbetning. Hon har varit föreståndare för serviceboendet Solgård i Korsholm i mer än tjugo år. Nu är hon pensionär men föreläser och handleder fortsättningsvis. Vården och omsorgen av människor med minnessjukdomar är en av hennes specialiteter. – En minnessjukdom är troligen den sjukdom som förändrar människan mest både funktionsmässigt och i upplevelsen av sig själv. Oberoende av vilken minnessjukdom man har fått så blir man mer eller mindre vilsen både i sin vardag och i livet. Med tiden bryter tids- och rumsuppfattningen samman och det blir svårt att skilja på dag och natt, på vilken årstid det är, på vilken tid jag lever i och var jag är. – Vi vill klara oss själva men när minnet, omdömet och den kognitiva (tankemässiga) förmågan sviktar är det svårt att utföra praktiska handlingar och ännu svårare att lära sig nya saker. Det väcker frustration, säger Mary Andrén-Pada. Man blir irriterad på sig själv och det kan gå ut över andra när man inte minns och klarar av att göra saker som tidigare. – Något av det värsta vi vet är att göra bort oss inför andra. Hur ska man förhålla sig? Hon menar att man måste våga ta upp förändringen till diskussion. Det finns mediciner som lindrar symptomen, men de botar inte. – Skapa en tillitsfull och trygg relation. Den drabbade kan vara nedstämd, orolig, ha ångest och vara rädd. Allt detta utlöser stress. Det samma gäller för anhöriga och närstående. Andrén-Pada rekommenderar att anhöriga samtalar med varandra om sina tankar och känslor och söker stöd i till exempel en anhöriggrupp. Hur ska vi prata med dem som insjuknat? – Undvika att rätta när någon säger fel. Den sjuka kan inte komma ut ur sin värld utan vi ska gå in i deras. I takt med att sjukdomen framskrider går de in i sin barn- och ungdomsvärld. Den insjuknade går mer och mer tillbaka till det förgångna. Det som

En minnessjukdom är den sjukdom som förändrar människan mest, säger Mary Andrén-Pada, pensionär och handledare i sorgbearbetning.

hänt under senare delen av livet faller bort ur minnet. – De söker sitt hem och sina föräldrar eller sin livspartner som gått bort långt tidigare. Vi vet inte riktigt vad de menar med ”hem”, men kanske är det en önskan att hitta till sitt gamla jag, till den tid de kommer ihåg hur det var. Vi ska inte korrigera och säga ”Din mamma dog för länge sedan.” I stället ska man konstatera ”Du saknar din mamma, men vill du berätta om henne.” – Under berättelsens gång kommer den sjuke ofta själv ihåg att mamman är död. Det känns bättre än att bli tillrättavisad. En annan vanlig fråga är att besökaren frågar ”Visst vet du vem jag är?” Svaret blir ofta ”ja” och om följdfrågan dessutom blir en uppmaning att nämna ens namn blir det väldigt svårt för den minnessjuke som då känner sig bortgjord. – Ställ aldrig sådana frågor. Presentera dig i stället. Kunskapsfrågor ska man undvika. Däremot går det bra att fråga hur maten smakar och hur dagen har varit. Sådana frågor kan det inte bli fel svar på. Mary Andrén-Pada säger hon

blir ledsen varje gång hon hör någon säga att det inte är någon idé att besöka den som är minnessjuk för att han eller hon minns inte, känner inte igen mig eller minns inte besöket efteråt. – Mötet, samvaron och upplevelsen i nuet är det viktiga. Inte det att bli igenkänd eller att stunden ska bli kvar i minnet. Man kan göra saker tillsammans, allt sådant som den minnessjuke är intresserad av och tycker om att göra. Allt som höjer humöret är bra. Ta initiativet Anhöriga och närstående suckar ofta över att den minnessjuke inte vill gå ut, inte åka någonstans överhuvudtaget. – Om du frågar om han eller hon vill gå ut och gå eller gå på konsert blir svaret nej. Om du kommer färdigt klädd och tar fram kläderna åt henne eller honom och säger att du vill ha sällskap på en promenad eller

läs mer Alzheimers på teatern ʶʶsidan 29

på ett konsertbesök har du större möjlighet få ett jakande svar. Alla vill vara till lags och då är till och med den mest motsträviga med på noterna. Mary Andrén-Pada understryker vikten av att uppmuntra och ge uppskattning. – Kasta ut frälsarkransen. När du ser att hon eller han är i beråd att göra något fel så rädda henne eller honom på ett finkänsligt sätt från att göra bort sig. Ett sorgearbete En minnessjukdom innebär många förluster och dem sörjer vi. Det gör oss sårbara. Därför är ett varmt och respektfullt bemötande viktigt. – Sök ögonkontakt. Prata lugnt och långsamt med korta meningar. Stimulera gamla minnen med att titta på gamla foton, samtala om skoltiden och hur julen firades. Skapa mening i dagen så att den sjuke upplever sig delaktig och behövd. Mary Andrén-Pada säger att det finns studier som visar att sådant har effekt. Det stimulerar tankarna och väcker positiva känslor. Mayvor Stagnäs

Mayvor Stagnäs

fakta De vanligaste minnessjukdomarna ʶʶ Alzheimers: Problem med minnet, förändrad tidsuppfattning, svårt finna ord, orolig, nedstämd och oföretagsam. ʶʶ Vaskulär demens: Kan slå till snabbt, problem med minnet, svårt tolka känseloch synintryck, nedsatt tankeförmåga. Kan slå till plötsligt. Kallas även blodkärlsdemens. ʶʶ Lewy body (LBD): Dåligt minne, stegvis försämrad tankeförmåga, svårt utföra praktiska saker som att klä på sig och att hitta rätt. ʶʶ Pannlobsdemens: Svårt att tänka, minnas, koncentrera sig, uttrycka sig, planera och tolka sin omgivning. Kan bli mer inbunden, aggressiv och har svårt kontrollera sina impulser. Blir upprörd när närstående inte beter sig som man är van vid. Nervcellerna i hjärnans främre del förtvinar. ʶʶKälla: Vårdguiden

Närpes

JORMA ALATALO 2/2019 Grönlundsgatan 8, Ekenäs Tel. 040-703 2393

GOD TID | HÄLSA HAMMASTEKNIIKKA OY TANDTEKNIK AB TIMO NIEMINEN

City Dental

Högsta kvalitet och pålitlighet med dagens metoder. SPECIALTANDTEKNIKER - Helproteser, påfyllningar, reparationer - Alla förekommande arbeten inom branschen - Betjäning på svenska

TANDKLINIK HAMMASKLINIKKASkolhusgatan 34, VASA, Koulukatu 34, VAASA

Karis Tand - Karjaan-Hammas PIRKKO GRÖNROOS ANN HAGLUND KRISTINE MIKELSONE HARRI VAALAS, munkirurg

Mottag. Rådhusgatan 21B, Vasa (06) 322 6300 www.hammastekniikka.net

Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

Nya glasögon Tandproteser direkt från snabbt! Inhemsk Tandläkare Leveranstid 1 dag-1 vecka SPECIALTANDTEKNIKER Hammaslääkäri kvalitet • framställning av nya helproteser VERONICA LINDQVIST Alltid kvalitet till ett

Kai Puhakka

Närpesvägen 16 H

Kungsg. 6. Tel. 019-241 1586 (Mittistan)

ekenasoptik.fi förmånligt pris!

64200 Närpes Tidsbokning Ajanvaraus

ordnas i Hotell Kaisankoti i Esbo 8–11.4.2019 Sista anmälningsdag är 8.3.2019. Anmälningar: Jonna Skand 046 810 5037 eller Maria Hall-Pänttäjä 09 2340 2540. Läs mera: www.folkhalsan.fi/narstaende

Mer info: www.fspc.fi eller 050-525 1243

Vi sköter din hälsa GUNILLA DAMÉN

ULF BÄCKMAN

Tel. 019-342 770 HAMMASTEKNIIKKA Virkby tandläkarcentral OY TANDTEKNIK AB Virkbyv. 18A10. TIMO NIEMINEN

- Tand,protes, implantat Skolv. 7, 66800 Oravais 050-3755 596

019-241 2630 gunilla.damen@jedaj.fi Rådhustorget, EKENÄS

Mottag. Rådhusgatan 21B, Vasa Mottag. Kvevlaxvägen 2, Kvevlax (06) 322 6300 www.hammastekniikka.net

TANDPROTESER

Specialtandtekniker e en an kan g bästa m ka är ett t e D Hans Boström nnis nnan mä a

står till Er tjänst

leende! vackert

Specialtandtekniker Dan Backlund

Topeliusespl. 14, Nykarleby Tfn. 06-724 5220 tandklinik

SIRUDENT

MÅ-FRE 9-19, LÖ 9-14, SÖ 11-15

Liljendal betjäningspunkt: MÅ - FRE 9-16 tfn. 040 754 3171

Strömfors Bruk

Karis Tand - Karjaan-Hammas PIRKKO GRÖNROOS

Vi har nu också tidsbeställning via nätet. Fråga även efter blekningserbjudande!

ANN HAGLUND KRISTINE MIKELSONE LEENA MINKKINEN HARRI VAALAS, munkirurg

Kvarnbacksgatan 5 68600 Jakobstad Tfn 06-723 6321

Grönalundsg. 8, Ekenäs Tel. 040-703 2393

Tel. 06-224 3404 Närpes

Tandläkare Sirpa Laine Antti Pellinen Munhygienist Iida Finnilä

Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

NÄRDENT

JORMA ALATALO

Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

City Dental

Högsta kvalitet och pålitlighet med dagens metoder. SPECIALTANDTEKNIKER - Helproteser, påfyllningar, reparationer - Alla förekommande arbeten inom branschen - Betjäning på svenska

bör ses över och förnyas regelbundet för att undvika käkledsskador o. irriterat tandkött. GRATIS KONTROLL!

tfn 723 5151

Psykosociala förbundet är en ideell och riksomfattande organisation som stöder personer med psykisk ohälsa. Med hjälp av gåvor, donationer och testamenten kan vi arbeta mer förebyggande. Testamentera för ett mer välmående Finland i framtiden. Tack för ditt bidrag!

Rekreationsdagar för närståendevårdare

VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

Tandläkare JAN SAARELA

Tel. 019-342 770 Virkby tandläkarcentral Virkbyv. 18A10.

• påfyllningar och reparationer medan ni väntar • översyn av protes samt rådgivning gratis

Vi vill förebygga psykisk ohälsa

Ring och beställ tid!

www.citydental.fi 045-605 47 48

ULF BÄCKMAN

✁

OPTIKER

Tandläkare Hammaslääkäri

VERONICA LINDQVIST Närpesvägen 16 H (Mittistan) 64200 Närpes Tidsbokning Ajanvaraus

www.citydental.fi 045-605 47 48

Oravais Apotek tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

Öppet: må-fre 9-19, lö 10-16 Tel. 06 321 2775 Glimmervägen 2, 65300 Vasa

SKARPANSVÄGEN 24, TEL 19 655 / 19 714, www.central-apoteket.ax

betjäningspunkt: MÅ-FRE 9-19, LÖ 9-14, SÖ 11-15 tfn.019-618 217

www.ekenasapotek.fi

Ingå Apotek Strandvägen 12 Tel. 09-221 1218 Vi betjänar må-fre 9-18, lö 9-14 Välkommen

Må-fre kl. 9-18, lö kl. 9-13 Vöråvägen 5, tfn. 384 3800 Vänligt med yrkesskicklighet. Välkommen !

Tenala apotek

VANHA APTEEKKI GAMLA APOTEKET

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366

PIDENSIMME AUKIOLOAIKOJA! VI FÖRLÄNGDE ÖPPETHÅLLNINGSTIDERNA! PALVELEMME / VI BETJÄNAR :

MA-PE / MÅN-FRE LA/LÖ

Tel. 06-222 1110 Fax 06-222 1599

9-19 9-17

PÄIVYSTYSVIIKOT / JOURVECKOR: MA-PE / MÅN-FRE 8-22 LA/LÖ 9-22 SU/SÖ 10-22 www.vanha-apteekki.fi Vaasanpuistikko 13 Vasaesplanaden / 06 357 5300

www.naguapotek.fi

Långbrogatan 15, Karleby, tel 06- 824 1712

TANDKLINIK HAMMASKLINIKKA

AVOINNA / ÖPPET

GOD TID | HÄLSA

2/2019

”Äntligen ﬁck jag lättnad för knäbesvär”

ANNONS

"Tack vare Movizin Complex-kosttillskott kan jag leva ett aktivt liv igen", berättar Ilona.

6 vanligaste tecken på åldring av lederna Har du ett eller era av dessa typer av åldersrelaterade ledbesvär? Movizin Complex innehåller växtextrakt som ger dig naturlig stöd. Våra tusentals nöjda kunder vet redan det.

75-åriga Ilona Dalkvist är en aktiv pensionär som älskar körsång, handarbete och resor. För ett år sedan ﬁck hon ge upp sina fritidsintressen, eftersom hon upplevde besvär med sina knäleder. Hon började söka efter en lösning och hittade kosttillskottet Movizin Complex.

är Ilona öppnar dörren är det en ”ung dam” med ett stort leende som öppnar dörren. Hon är mycket livsglad, ungdomlig och pratsam. Hon kilar smidigt runt i huset och serverar kaffe med en jättegod hembakad kaka. Om man inte visste det skulle man aldrig kunna tro att hon faktiskt har haft rejäla besvär med sina ben.

Jag kunde knappt gå – I början av förra året åkte vi på en välplanerad familjeresa till Mexiko tillsammans med min dotter och svärson. Men jag började få problem med mina knän och när vi åkte iväg på dagsutflykter var jag tvungen att stanna kvar i bussen medan de andra gick på vandring. Själva resan var ganska bra, men eftersom jag inte kunde gå fritt runt kändes det mycket begränsande.

Movizin Complex fungerar perfekt för mig Tillbaka från resan berättade Ilona om den dåliga upplevelsen för sina väninnor. – En av dem kände igen situationen och gav mig en ask Movizin Complex med extrakt från ingefära, nypon och boswellia som understödjer bra leder. När asken var nästan tom beställde jag själv en ny hos hälsoföretaget Wellvita. – Efter att jag hade tagit Movizin en någon tid mådde jag bättre än jag hade gjort på väldigt länge. Sedan dess har jag fortsatt att ta Movizin Complex och jag kommer inte att sluta! Absolut inte, säger Ilona med eftertryck.

Tillbaka till ett aktivt liv Ilona har fått en ny tro på tillvaron. Hon vill börja resa och leva ett aktivt liv igen.

– Vi har varit på en ny familjesemester till Mexiko och denna gång gick allt jättebra. Jag gick runt överallt och deltog i allt! – Till hösten väntar en ny resa till Kanada med min son och mina barnbarn. Jag ser verkligen fram emot det, glädjer Ilona. – Jag har också börjat motionera försiktigt igen. Jag joggar långsamt 15 minuter längs vägarna i närheten av hemmet och promenerar hem igen. Jag känner mig SÅ bra i både kroppen och sinnet, säger Ilona energiskt. Ilona sjunger dessutom i kör och är med i en handarbetsklubb, med vilken hon tillsammans med sina väninnor arrangerar utställningar nu och då. – Mitt liv här tagit en underbar vändning, speciellt nu när jag kan röra mig helt obehindrat, säger Ilona med ett strålande leende.

VERKSAMMA VÄXTÄMNEN I MOVIZIN COMPLEX

1. KNÄN

2. RYGG

Knän känns lite stela och det har blivit lite svårare för dig att gå upp- och nedför trappor? Nypon i Movizin stöttar en normal kollagenproduktion som har betydelse för broskets normala funktion.

Du upplever trötthet och stelhet i ryggen vid stillasittande arbete under en längre tid. Ryggraden är i grunden en lång kedja av leder och vi är beroende av att de fortsätter att vara smidiga.

3. NACKEN

4. AXLAR

Är nacken ofta stel och kan du inte vända huvudet åt alla håll? Nackstelhet kan sprida sig till axlar, armar, och i vissa fall ända till ﬁngrarna.

Axlarna känns stela när du rör armarna åt olika håll. Axlarna är kanske människokroppens mest avancerade leder. Ingefära kan motverka stela leder.

5. HÖFTER

6. FINGRAR

Du upplever att det är svårare att resa sig upp från fåtöljen Höftlederna hjälper att bära hela kroppens vikt. Boswellia bidrar till ledernas naturliga rörlighet och smidighet.

Du känner stelhet i ﬁngrarna, särskilt på morgonen och när vädret håller på att försämras. Ingefära i Movizin kan understötta normal rörlighet.

Prova Movizin Complex för halva priset! Beställ Movizin Complex med Wellvitas leveransservice, så får du första förpackningen till halva priset!

14,95

Nu endast € + fraktkostnad 4,95 € (180 tabletter)

BESTÄLL NU:

INGEFÄRA

Ingefära kan bidra till att bibehålla ledernas naturliga rörlighet och motverka stelhet. Välkända för att bibehålla friska och naturligt rörliga leder.

NYPON

De röda bären är gynnsamma för ledfunktionen och bidrar till ledernas styrka. Nypon innehåller dessutom C-vitamin som bidrar till normal kollagenproduktion og därmed broskets normala funktion.

BOSWELLIA

Kådan från detta träd har länge använts bland annat i Indien för att understödja ledernas naturliga rörlighet och smidighet.

RING: 0800 152 525 Må-To 8-16, Fre 8-14.30 www.wellvita.ﬁ Ingen bindningstid eller förskottsbetalning!

Hirsalavägen 11 02420 Jorvas

Ett kosttillskott är avsett att komplettera den vanliga kosten. En mängd riskfaktorer ﬁnns för den sjukdom som påståendet avser och en ändring av en av dessa riskfaktorer kan, men behöver inte, ha en gynnsam effekt.

GOD TID | HÄLSA

2/2019

Fråga doktorn: Förnya skyddet mot mässling Uppgifter om mässling förekommer allt oftare i rubrikerna, vilket föranlett frågor om vem som är i fara att insjukna och om en person som varken haft mässling eller fått mässlingsvaccin borde låta vaccinera sig. Mässling orsakas av ett virus och sjukdomen förekommer både epidemiskt och sporadiskt. Viruset smittar synnerligen lätt med droppsmitta och kan med luftströmmen spridas över stora arealer. Virus som landat på ytor förblir livskraftigt i flera timmar och orsakar infektion vid kontakt med slemhinna. Tiden från smitta till sjukdomssymptom varierar mellan en och tre veckor och den infekterade är smittsam flera dagar före sjukdomen bryter ut. Sjukdomen börjar som en luftvägsinfektion med hög feber och efter 3–5 dygn får patienten ett typiskt rött eksem som från ansiktet sprider sig över hela kroppen. Några dagar efter att eksemet uppenbarat sig brukar patienterna börja återhämta sig. Ger sämre immunförsvar Mässlingsviruset försämrar patientens immunförsvar under upp till

två års tid. Därför är följdsjukdomar till mässling vanliga. Oftast uppträder öroninflammation och diarré, men också lunginflammation och hjärninflammation förekommer. Allvarligare för vuxna Patienter med svagt näringstillstånd är särskilt mottagliga för allvarliga följdsjukdomar och dödligheten kan i en sådan befolkning uppgå till en av tio mässlingspatienter. Vuxna personer brukar få en allvarligare sjukdomsbild än barn och personer som på grund av sjukdom eller medicinering har försämrat immunförsvar får i regel en svår sjukdomsbild med allvarliga följdsjukdomar. Också i i-länder är dödligheten i mässling 1–3 av tusen mässlingspatienter. Att insjukna i mässling ger livslång immunitet mot sjukdomen förutsatt att immunförsvaret inte påverkas av andra faktorer. Läkemedelsbehandling som hämmar immunförsvaret kan leda till att också en person som tidigare haft mässling insjuknar igen. Astmamediciner, mediciner mot tarm- och hudsjukdomar, reumamediciner och cancermediciner

NYHET!

ökar risken för att smittas trots att man redan haft mässling. Patienter som genomgått benmärgstransplantation måste vaccineras på nytt för att återfå skydd mot mässling. Sedan 1975 har alla barn i Finland erbjudits vaccin mot mässling och personer födda före 1970 har i allmänhet immunitet efter att ha haft mässling i barndomen. Personer och i synnerhet kvinnor födda i början av 1970-talet kan däremot ha bristfälligt skydd mot mässling. Alla barn och vuxna behöver immunitet mot mässling antingen genom att ha blivit vaccinerad eller genom att ha haft sjukdomen. Om skyddet kan antas vara bristfälligt, bör vaccination erbjudas. Motstånd bakom epidemier Förekomsten av mässling gick ned mycket snabbt efter att allmänna vaccinationer inletts och länge hade vi bara några enstaka mässlingsfall årligen där patienten smittats i utlandet och inte fört smittan vidare efter hemkomsten. I många länder har emellertid ett helt obefogat och irrationellt motstånd mot vaccinationer orsakat stora mässlingsepidemier. Också i Fin-

land finns ställvis sådant motstånd vilket lett till att en ökande andel av befolkningen saknar skydd mot mässling, varför risken för mässlingsepidemier ökat och, varför vi förra året hade nästan tio gånger fler mässlingsfall än vi hade under de tio första åren efter millennieskiftet sammanlagt. Mer än hälften av befolkningen skyddas i dag av tidigare vaccinationer mot mässling. Tyvärr är det skydd vaccinet ger inte fullständigt och vid kraftig mässlingssmitta kan vaccinerade personer med normalt immunförsvar insjukna. Sjukdomsbilden är då lindrig och patienterna är i regel inte smittsamma. Däremot riskerar under motsvarande omständigheter vaccinerade personer med bristande immunförsvar att drabbas av en mer allvarlig sjukdomsbild. Lång medicinering ökar risk Förhållandet mellan mässlingsvaccinationens täckningsgrad och förekomst av mässling är sådant att en hundradedels minskning i täckning kan dubblera risken för nya mässlingsfall. Då förekomsten av mässling ökar, växer också risken för

dödliga följdsjukdomar dels hos småbarn som ännu inte vaccinerats, men framför allt hos de tusentals patienter som står på långvarig behandling med mediciner som dämpar immunförsvaret och därför fortsättningsvis är särskilt sårbara för infektion med mässlingvirus. Det säger sig självt att vaccination mot mässling lönar sig för precis alla barn och alla vuxna som kan antas ha bristande skydd mot mässling. Dels minskar man den akuta risken att insjukna i mässling och dels bidrar man till flockimmuniteten vilken i förlängningen gör att avsevärt mycket färre individer insjuknar.

Otto Lindberg

ʶʶSkicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto. lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 22 mars.

MEMBRA FEMIN FORTE 120 kaps

FÖR ALLA SOM LIDER AV TORRA SLEMHINNOR För slemhinnor i ögon, mun och underliv

Membra Femin Forte innehåller oljeextraktet OTPI-7® från ekologiskt viltväxande havtornsbär och är extra rikt på omega-7. Havtornsolje-extraktet bidrar till slemhinnornas normala funktion vid torrhetskänsla i ögon, mun och underliv. Dessutom kompletterat med naturligt A-vitamin som bidrar till att bibehålla normala slemhinnor.

● Vetenskapligt dokumenterad effekt vid torra slemhinnor ● Högkoncentrerat, ekologiskt havtornsextrakt (OTPI-7®) ● 33% mer omega-7 än motsvarande produkter på marknaden När det är torrt i ögon, mun eller underliv Redan i 35 – 40 årsåldern har var femte kvinna problem med torra och känsliga slemhinnor i t ex ögon eller underliv. Man räknar med att närmare 2 miljoner kvinnor lider av dessa besvär. Men även män kan drabbas av torra slemhinnor, t ex i munnen.

Ålder, stress, läkemedel Muntorrhet är vanligt i samband med läkemedelsanvändning och enligt FASS beräknas mer än 200 av våra vanligaste läkemedel ge muntorrhet som biverkan. Men även stigande ålder, stress och hormonella förändringar påverkar slemhinnorna i ögon, mun och underliv. Detta ger en sämre livskvalitet hos den som drabbas, men det finns hjälp att få. Ett kosttillskott med havtornsbärsextrakt kan nämligen göra stor skillnad. En enkel åtgärd för ökad livskvalitet Uttorkade och tunnare slemhinnor kan alltså vara en följd av en mängd saker, t ex sjukdomar, biverkningar av läkemedel, hormonförändringar, stress, klimakterium, livsmiljö, dålig kost eller stigande ålder. Att hjälpa slemhinnorna att bibehålla sin normala struktur, funktion och fuktighet har stor betydelse för livskvaliteten. Ge slemhinnorna en ”kickstart” med 4 kapslar Membra Femin Forte per dag under första månaden, och gå sedan ner på underhållsdosen 1-2 kapslar dagligen.

tel.050 33 99 434, 06 3436 502, www.elexirpharma.fi

Fråga efter Membra femin forte hos oss eller i din närmaste hälsokostbutik. Rekommenderat utpris 29,90 € för 120 kaps

GOD TID | HÄLSA

2/2019

Pigga pensionärer. Motion, sport och uteliv gör gott åt både kropp och själ, och utförsåkning är inget dåligt alternativ, säger Horst Bacia, Johan Storgårds och Marit Ingves.

Tillbaka i backen – med nya skidor Knäna knixar inte på samma sätt som förr och lederna är både stelare och trögare än i yngre år. Men viss föränderlighet i fysisk status hindrar inte de här glada pensionärerna från att susa nedför backen. Solen skiner från knallblå himmel, temperaturen är isande och det tjocka täcket av gnistrande nysnö knastrar när slalomskidorna glider utför pisterna på Tahko som ligger nordost om Kuopio. – Det här är alldeles ljuvligt. Jag trodde att jag skulle ha glömt allt men det är som att cykla, tekniken finns där och man behöver bara lite träning för att finna den rätta stilen, säger Marit Ingves som har återupptagit utförsåkningens fröjder efter en paus på tjugo år. Marit Ingves och hennes make Horst Bacia, som kommer från Tyskland, har bestämt sig för att åka oftare och mer regelbundet nu när de har byggt upp vardagsrutinerna för det gemensamma pensionärslivet. – Träning och träning, muttrar han och kastar en road blick på hustrun. Hon ger svar på tal: ”Tekniken sitter helt klart kvar, jag inser ju att jag till och med gör precis samma fel som jag gjorde för tjugo år sedan”. Paret bor numera i Tölö i Helsing-

fors efter många år av yrkesliv utomlands. Horst Bacia är 70 plus och har hunnit vara pensionär i några år, Marit Ingves gick i pension i fjol. – Vi åkte slalom senast 1999 då vi bodde i Turkiet. Nytändning för åkandet – Jag började i Noux när jag gick i skolan, och tyckte redan då att åkandet var fantastiskt roligt, säger hon medan han berättar att en av hans äldsta och bästa skolkamrater var österrikare som lärde honom att njuta av utförsåkningen. Nytändningen kom egentligen för ett par år sedan och inför årets skidsäsong har Horst Bacia köpt egen utrustning som inkluderar stavar, skidor, pjäxor och hjälm. Marit Ingves planerar en liknande investering men den här gången kör hon med hyrda skidor för att vara säker på att hon vill fortsätta med sporten. På Tahko har paret sällskap av goda vännerna Gunilla Ohls och Johan Storgårds. Han har ock-

så fyllt 70, men hon är fortfarande aktiv i sin yrkeskarriär. – Jag har haft en paus i utförsåkningen i ungefär tio år men så fick jag ett par slalomstavar av min son och jag uppfattade gåvan som en vink att återuppta sporten, berättar Johan Storgårds och nämner att dilemmat snarast är att skidorna och skidstilen har utvecklats och förändrats en hel del. – Carvingskidorna kom under mitt uppehåll och det har inte varit alldeles lätt att bli du med de nya skidorna och den nya skidstilen, säger han och bestämde sig för att ta lektioner av skidlärare på Tahko. – När man vill komma bort från ett gammalt sätt att skida är det bra med en skidlärare som steg för steg nöter in den nya tekniken. Horst Bacia är skeptisk och menar att han inte riktigt förstår sig på

"Det är alldeles ljuvligt. Jag trodde att jag glömt allt men det är som att cykla, tekniken finns där och man behöver bara lite träning för att finna det rätta stilen."

ivern att bli bättre på nutida skidsätt. – Jag kör med gamla stilen på nya skidor, säger han och är inte alls övertygad om hustruns bestämda konstaterande: ” Vi går på kurs nästa vinter”. Minns "katapultliften" Johan Storgårds lyser med skräckblandad förtjusning upp vid tanken på sina föregående skidor. – Italienske OS-medaljören och världsmästaren Alberto Tomba hade likadana. De var 207 långa och helt raka och mina första pjäxor var av märket Koflach och i svart skinn, minns han. – Då jag började var inte heller liften så enkel som i dag. Jag minns den så kallade ”kapulaliften”. Man hade ett stadigt bälte runt midjan, i bältet satt en metallkrok som man hakade fast i vinkel i vajern som snurrade runt och drog upp skidåkaren. Livsfarligt och alltid lika otäckt att komma upp och oroa sig för att man inte lyckas lösgöra kroken från vajern. En annan anmärkningsvärd skillnad i utförsåkningen förr och nu är hjälmen. Numera använder praktiskt taget alla hjälm och många använder också ryggskydd. Hjälmen har slagit relativt snabbt igenom, så sent som

i slutet av 1990-talet då Tomba var kung i pisten åkte han med yllemössan på svaj. Viktigt vara tränad Alla tre poängterar vikten av att inte gå helt otränad i backen. Motion och rörlighet och åtminstone lite extra styrka i benen är den gemensamma nämnaren. Johan Storgårds håller sig i form genom att vara något av en mångsysslare. – Jag ägnar mig bland annat åt bowling och frisbeegolf, spelar badminton och stavgår, äter C-, D- och B-vitaminer samt Omega3 och magnesium och så tar jag glukosamin för att hålla lederna mjuka. Och jag försöker äta hälsosamt och hålla sunda levnadsvanor. Marit Ingves sällar sig till vitaminvännernas skara och äter B och D och hälsosam mat och väldigt lite kött. Hon går på olika gympa på Arbis och på yoga tillsammans med maken som å sin sida inte tror på vitaminer som tillskott utan förlitar sig på att han får vad han behöver ur den dagliga kosten. – Motion får vi också genom att promenera överallt. Vi har bil men går alltid och det blir lätt omkring tiotusen steg om dagen. Nina Weckström

2/2019

GOD TID | HÄLSA

Va r o l yc kan f r amme? Patientjuristerna hjälper dig vid hangläggandet av personskador till följd av: patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m. Telefonrådgivning på svenska: vardagar kl 9-17 på numret 0400 464899 www.potilaslakimiehet.fi

-produkter -produkter PERUKER PERUKER

☎ 317 3300 4320 ☎ 315 Rådhusg. 1 317 3300 Rådhusg. 1 Blåbärsv. 3

Blåbärsv. 3

Muskel-, led- och ryggbehandling

Individuella skoinlägg Beställ tid för fotanalys!

Naprapath DN Kjell Carlsson Sjögatan 37, Kristinestad 0400-868 556 kjell.carlsson@napra.inet.fi

  315 4320

BÅGAR

-50%

Kyrönmaan Näkö Oy Asematie 5, 66440 Tervajoki Tfn 0400-802 320 Vid nödfall: 040-708 2259 Öppet: mån-fre 9-17 Lördag enligt överenskommelse

Hos oss på Epic Gym i Larsmo tränar du med moderna rehabiliterings anpassade maskiner i en trygg miljö. Välkommen alla !! info@epicgym.fi, www.epicgym.fi Leif Weckström

och gammal stil

Geritrim investerar i kvalitativ rehabilitering och vård av äldre

Gunilla Ohls tar det lugnt, Marit Ingves njuter av varje minut, Johan Storgårds tränar på sin carvingteknik och Horst Bacia håller fast vid skidstilen från förr. Leif Weckström

fakta Hyr först och köp sedan • Har du aldrig åkt slalom men tänder på tanken att susa ned för sluttningen? Anlita skidlärare! • Skidorter upprätthåller dels skidskola med många deltagare, dels privatlärare då undervisningen blir mer direkt och effektiv. • Genom att hyra utrustning får du känning av skidornas egenskaper och vikten av att ha bekväma pjäxor. Priset för skidor, stavar och pjäxor är omkring 40 euro per dag, dagspriset för tre dagar eller fler blir förmånligare. • Många sportbutiker säljer tämligen billigt ut skidutrustning på våren i slutet av

säsongen då man tömmer lagret. Ett par skidor inklusive bindningar kostar omkring 150–250 euro men ju vassare och mer avancerade egenskaper på skidorna desto dyrare. • Prova pjäxor med omsorg och länge, de ska omsluta foten väl men inte skava och vara obekväma. • Till pensionärslivets fördelar hör att många skidorter säljer liftkort till rejält nedsatt pris åt 65 år fyllda. Praxis är olika och på Levi gäller det nedsatta priset också för pensionärer oavsett ålder, på Tahko åker 75 år fyllda gratis.

GERITRIM är ett modernt geriatriskt rehabiliteringscenter i Kristinestad. Vår verksamhet är allmännyttig och styrs av långa traditioner, specialyrkeskunskap och en stark värdegrund.

Nyhet!

I början av året gjorde vi en betydande investering, då vi tog i bruk Andago - Finlands första dynamiska kroppsviktsstöd. Andago rör sig intuitivt i takt med klienten och med hjälp av robotiserad rörelsestyrning. Andago är mångsidig och lämpar sig generellt för alla kunder som behöver träning i balans-, gång och koordination.

Rehabilitering lönar sig alltid!

Mer info: www.geritrim.fi

GOD TID | HÄLSA

Massörsmottagning

Ögonläkare

★ ✰

SUNE EKSTRAND

★ ★✰ ★✰ ✰

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994

Since 1986 www.malaxfysio.fi Tfn. 06-3651767

Huhtaoja / Idrottshallen info@malaxfysio.fi

Fysioterapi, Fotvård och Massage I samarbete med Kroppsverkstaden.

Fredagsgympa för pensionärer i Pixnehallen alla fredagar Kl.11-12 (uppehåll vecka 9) 5 €/gång, ingen förhandsanmälan

* Erkki Alho * Tarja Linnola * Maaret Haapanen * Pasi Pöyhönen * Reijo Linnola * Pirkko Lumme

Tfn: 06-319 9700

Vasaesplanaden 14, Vasa

ALKOHOLBEROENDE ÄR EN SJUKDOM ALKOHOLISM ÄR INTE EN KONSEKVENS AV DRICKANDE. DRICKANDE ÄR EN KONSEKVENS AV ALKOHOLISM, SOM ÄR EN SJUKDOM. Alkohol är en kemisk substans som påverkar både sinnen och känslor. Alkoholism är ett kemiskt beroende som uppkommer i det centrala nervsystemet och som påverkar den drabbade både fysiskt och psykiskt.

TERMEN ALKOHOLISM ÄR INTE NOG FÖR ATT BERÄTTA HELA SANNINGEN. Användningen av läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet ökar hela tiden vid sidan av alkoholanvändningen, dvs. andelen blandmissbrukare ökar i förhållande till rena alkoholmissbrukare. Detta är anledningen till att vi inte enbart talar om alkoholism utan om rusmedelsmissbruk. Rusmedlet kan inte bytas ut till ett annat, eftersom redan ett milligram av något läkemedel som i huvudsak påverkar det centrala nervsystemet fungerar som drog för någon som är beroende. Detta leder oundvikligen till grundberoendet, dvs alkohol eller droger. Ca 10 % av användarna blir beroende av rusmedel.

EN PERSON SOM ÄR BEROENDE AV RUSMEDEL BEHÖVER VÅRD Enda alternativet för att tillfriskna är ett nyktert liv.

ÄR DU OROLIG FÖR DIN EGEN ELLER NÅGON AV DINA NÄRSTÅENDES SITUATION? TVEKA INTE ATT KONTAKTA OSS.

OBS! VÅRDEN GES PÅ FINSKA!

MINNESOTA-HOITO OY

Vasunmäentie 883, 62100 Lapua Tel. 06 433 0600 Dejour 0400 815 307

hoito

VÅRD SOM VERKLIGEN KAN BOTA ALKOHOLISM Insamlingstillstånd: RA/2018/882. Tillståndet är i kraft 1.1.2019-31.12.2020 i hela Finland med undantag av Åland

Över 90%

BEHANDLINGSRESULTAT

ENDA I FINLAND • FRAMGÅNGSRIK BEHANDLING SEDAN 1993

info@minnesota-hoito.fi • www.minnesota-hoito.fi • www.facebook.com/Minnesota-Hoito

HÄRMÄ SPA

2/2019

Motionerande seniorer erbjuds använda ny app Digital Wells heter en ny app som ska motivera seniorer att motionera. Även Svenska pensionärsförbundets medlemmar bjuds in att delta i pilotgruppen. Projektet, som finansieras initialt av Folkpensionsanstalten, FPA, startade i början av februari och redan har många visat intresse. För Svenska pensionärsförbundet finns plats för 300 av totalt 1 000 deltagare i första vändan. De som är intresserade kan ta kontakt med ordföranden i sin förening eller anmäla sig på pensionärsförbundets hemsida. Regionordförandena kan också ge information. Det som krävs är förstås att man har en smarttelefon eftersom allt finns i mobilappen Digital Wells. Appen finns för Android och iOS. Programmet riktar sig till unga äldre, det vill säga personer mellan 60 och 75 år. – Om ett par år hoppas vi att närmare 10 000 använder appen, säger Christer Carlsson, professor emeritus, som initierat Digital Wells. Han har egentligen fyllt pension men jobbar vidare med digitala kommunikationsprojekt inom Åbo Akademi. De som använder motionsappen sätter upp sina egna mål efter egen förmåga. När man gjort ett motionspass för man in data i appen och varje vecka får man en rapport via appen hur man skött sig. Blev det grönt, gult eller rött? Målet är att man ska motiveras att motionera. Och få mätbara effekter på hälsan. – Man bestämmer själv vilka aktiviteter man vill göra, hur mycket och hur länge. Huvudsaken är att man når upp till minst 500 MET-minuter per vecka. Det gör man till exempel genom att gå en timmes promenad tre gånger i veckan, säger Christer Carlsson. MET är en förkortning av Metabolic Energy Turnover och uttrycker hur mycket energi som förbrukas vid en viss aktivitet.

Christer Carlsson

– Man kan under tiden öka eller minska aktivitetsmål och ändra motionsformer. Resultaten lagras konfidentiellt i FPA:s databas Kanta. Om man vill kan man låta sin läkare se resultaten via Kanta när man gör hälsokontroller eftersom alla får en personlig kod som man kan ge till läkaren. – Förhoppningen är ju att man ska se att hälsovärdena förbättras av motionerandet. Digital Wells är också ett forskningsprojekt. Motionärerna delas in i lokala och regionala i grupper om 25–30 och till gruppen knyts en universitetsforskare. – Över tid får vi ju fram en väldig mängd siffror som kan användas i forskningssyfte, säger Christer Carlsson och framhåller att alla uppgifter hela tiden är anonyma. Forskaren hjälper också till med det tekniska och ser till att man kommer igång och gör utvärderingar. – Man börjar med en sex veckor lång introduktion, sedan kör man i fyra månader och så följer sex veckors uppföljning. FPA har garanterat finansieringen i två år. Hur det blir sedan är oskrivet, men Christer Carlsson är vid gott mod. – När jag arbetade med digitalisering åt storföretag, bland annat Nokia och Telia, slogs jag av att ingen brydde sig i att ta fram digitala tjänster anpassade för seniorer, en växande marknad. Jag sa att ”ni kommer att ångra er”. Själva appen utvecklas också. Utöver traditionella motionsformer efterfrågas möjligheter att mäta till exempel trädgårdsarbete, skogsarbete och dans. Anci Holm

GOD TID | HÄLSA

2/2019

Ny teknik en hjälp för bättre hörsel och syn På seminariet Hörsel- och synkompassen i Åbo presenterades en rad nya hjälpmedel som förbättrar vardagen för dem med nedsatt syn och hörsel. Efter Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrbacks inledningsord tog specialläkare Jaakko Salonen från Åbo universitetscentralsjukhus till orda. Hans inlägg handlade om framtiden inom hörselforskningen. Genforskningen kommer att ge många nya möjligheter för dem som har en hörselskada. I framtiden kan man kanske konstruera hårceller till örat (hörselhår) eller programmera om stamceller till hårceller. Salonen påpekade att vi redan lever i framtiden i och med cochleaimplantaten. Dessa är hörhjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven kan ge hörselskadade och döva möjlighet att uppfatta ljud. Viktig synforskning Misa Möller är magister i synpedagogik och synnedsättning. Hon arbetar vid Skilla, före detta Svenska skolan för synskadade. Skilla är en del av det nationella resurscentret Valteri, center för lärande och kompetens. Möller bedriver också synforskning vid Helsingfors Universitet och har specialiserat sig på sambandet mellan syn och hjärna. Det finns över 32 olika områden i hjärnan som bearbetar syninformation. Mekanismerna som ger upphov till komplikationer i dessa områden är viktiga att förstå för att kunna hjälpa patienter. Eftersom hjärnan är plastisk är det ändmålsenligt att forska i hur olika typer

tid för dem. Ett annat hjälpmedel är olika smarta högtalare som man kan ha i sitt hem, så kallade virtuella assistenter. De är kopplade till utrustning hemma, till en radio eller din mobil.

Seminariet Hörsel- och synkompassen lockade närmare 150 personer till Åbo i slutet av januari.

av rehabilitering kan hjälpa personer med hjärnrelaterade synskador. Möller är neurosynpedagog och hon ger handledning till lärare med synskadade elever. Denna nya forskning gagnar dock alla åldrar eftersom vem som helst kan få en hjärnskada som påverkar synen. Dick Lundmark från företaget Kuulotekniikka berättade om framtiden inom hörhjälpmedel. Redan nu fungerar de nyaste hörapparaterna med Bluetooth-teknik. Detta har blivit möjligt eftersom storleken på själva apparaten och på batterierna har blivit mindre. Bluetooth betyder att ljudet förs trådlöst från mikrofonen till apparaten. Man kan också koppla in sin mobiltelefon direkt till apparaten vilket gör en separat handsfree onödig. I själva verket kan man i och med ny teknik styra allt med sin telefon,

inte bara hemelektronik, utan också sin hörapparat. I framtiden kan till exempel mobiltelefonens navigator kommunicera med hörapparaten och genom den ge olika anvisningar. Våga använda ny teknik Än så länge är dessa Bluetoothhörapparater dyrare än de traditionella men priserna kommer ner. Det enda hindret är att kunderna ska våga använda sig av den nya tekniken. Den senaste tiden har man utvecklat nya laddningsbara hörapparater där batteriet klarar sig på en laddning hela dagen. Nyttan med det är att kunderna inte behöver byta batterier utan laddar apparaten till exempel under natten. Den sista talaren under dagen var Stina Nygård från Finlands Svenska synskadade. Hon arbe-

tar som rehabiliteringsrådgivare i Åboland och Åland. Hon berättade om egna erfarenheter som rådgivare och handledare till synskadade personer. Hon berättade om en kund som tar hjälp av ny teknik; hon får anvisningar om vid vilken busshållplats hon ska stiga av. I det fallet berättar telefonens navigationsapplikation när hon närmar sig den rätta hållplatsen. Mobiltelefonen är också i övrigt ett viktigt hjälpmedel till vilken man kan ge olika kommandon, till exempel diktera ett textmeddelande eller läsa upp en text. Intressanta hjälpmedel är olika kameror som fästs på glasögonen. Ett exempel är OrCam MyEye som hjälper personer som är blinda eller synskadade att läsa text, känna igen ansikten, identifiera föremål, sedlar och färger samt berätta datum och

Mona Lehtonen

Hälsohänder

Specialläkarmottagningar Undersökningar

Ekologisk hudvård, Medicinsk fotvård, Zonterapi, Massage

Recept Utlåtanden Operationer

Till användare av bröstprotes

Oy KristinaMedi Ab - sakkunnig hälsovård & kirurgi Tilläggsinfo & tidsbeställningar vardagar kl. 9-16 tel. 06 -357 8700

Oy KristinaMedi Ab Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad www.kristinamedi.fi www.facebook.com/kristinamedi Vi är verksamma i f.d. Bottenhavets sjukhus OP-lokaler Diabetes Fysioterapi Gastroenterologi Gynekologi Inremedicin Ortopedi Plastikkirurgi Psykologi Urologi Öron-, näs- & halssjukdomar

Be om nyhetssändning Svenska Yle är först i Finland med röststyrning på digitala assistenter. Man kan nu be sin mobil eller smarta högtalare att spela upp den senaste nyhetssändningen eller något annat program med hjälp av sin röst. Funktionen är tillgänglig på svenska på Google Assistent och Google Home. En intressant nyhet är ett företag i Esbo som utvecklar en vita käppen-robot. Den ledsagande roboten kan styra en person i rätt riktning. I Sverige säljs en produkt som heter Sunu Band som man har runt handleden. Den fungerar med en typ av radarsystem som gör att bandet vibrerar och styr personen åt rätt håll. Dagen avslutades med högklassig underhållning. Daniela Fogelholm och Minna Nyberg sjöng sånger med tonsättning av Erna Tauro. Juha Kujanpää ackompanjerade på keyboard. Seminariet arrangerades som ett samarbete inom den så kallade Trion i vilken ingår Svenska hörselförbundet, Finlands svenska synskadade (FSS) och Svenska pensionärsförbundet. Förbundsordförande Ole Norrback konstaterade att dagen varit givande och att samarbetet löper fint mellan de arrangerande organisationerna. – Vi behöver mer samarbetsprojekt i Svenskfinland, sade han.

Välkommen till oss! 1. Remiss 2. Försäkring 3. Privat

Visste du att du har rätt till nya bröstproteser vid behov. Av hygieniska skäl skall de bytas med 2 års mellanrum. Nästa gång, se till att välja den bästa

Vi svarar gärna på ev. tilläggsfrågor. Sakkunnig hälsovård & kirurgi snabbt, nära och enkelt!

09-649839 ● www.amoena.fi

Gry Werner Telefon: 040 75 13 974 E-post: gry.werner@brev.fi www.halsohander.fi Adress: Kungsgatan 11, 10600 EKENÄS

Lediga synskadeanpassade lägenheter Folkhälsan och Svenska Blindgården er bjuder högkvalitativt boende i Nyland och Österbotten för dig som är 55+ och har en synskada. Läs mera: www.folkhalsan.fi/synskadebostad eller ring vår bostadskoordinator, tfn 044 788 3779.

Tillsammans för det som är viktigt

GOD TID

Villa Vinden i Åbo

- vardagsrum, vänskap & välmående för dig, hemmaboende äldre

Plock ur kalendern!

Bondens marknad: Ekologiskt och närproducerat till salu 13.4 Stiftelsen Hemmet i Åbo Observatoriegatan 2, 20700 Åbo www.villavinden.fi Facebook.com/villavinden +358-44-779 1146

Vårens temadagar!

12.3 kl. 13-15 Information och program kring synen 11.4 kl. 13-15 Vi pratar om muskler och minnet

RÖRSANERING i 60 och 70-tals hus

Har ni gamla kopparrör i väggar och golv? Vi fixar nya rör, synliga. Snabbt och förmånligt

6.5 kl. 17-19 Eftermiddag för växelvarma vuxna flickor Tfn 050-3383 481 Lillby

HELSINGFORS VALKRETS

Pensionär!

Bryt fattigdomsspiralen och förhindra att din levnadsstandard sjunker. Understöd medborgarinitiativet www.kansalaisaloite.fi/sv/initiativ/3375

_enioriliike Arvokkrum vo.nhenemi.ben. puofe.btll:

2/2019

It-biten: Parkering nästa vardagsutmaning I decembernumret föreslog jag ett nyårslöfte om att pröva på nya tekniska grejer under det nya året. Det förslaget på vardagsutmaning var att pröva snabbkassorna där man själv sköter apparaten. Nästa utmaning som jag föreslår gäller parkering och parkeringsappar. Nu i värsta slaskvädret är det kanske inte högaktuellt och alla bor inte heller på områden där man måste betala för parkeringen. Och alla har kanske inte ens bil så då är parkering inte ett problem. För er som denna utmaning inte passar in på kan ju hitta på någon egen teknisk utmaning för vintern. Parkeringen är nästan alltid ett gissel, man skall hitta en ledig ruta, få bilen inpetad i rutan och sen ska man ha småpengar tillräckligt för att betala parkeringen. Nya bilar har kommit med avancerade lösningar där bilen kan fickparkera sig själv. För betalningen har det också kommit smidiga lösningar som inte kostar lika mycket som en ny bil. Du kan ladda ner en app till din smarttelefon (eller pekdator) och sköta parkeringen via appen.

"Som en bonus så kan du sedan förlänga parkeringstiden utan att återvända till bilen och appen kan också guida dig tillbaka till den parkerade bilen om du glömt var du lämnade bilen." Hur funkar det? Att betala parkeringen med en app är ganska smidigt. Då du väl fått bilen in i parkeringsrutan öppnar du upp appen i telefonen/pekdatorn. Appen lokaliserar dig automatiskt med hjälp av GPS och har koll på vad parkeringen kostar på denna plats, appen vet också tiderna när det är gratis att parkera och när det inte är det. Du ställer in hur länge du tänkt parkera och startar parkeringen i appen. Klappat och klart, råkar du bli klar och vill åka iväg tidigare än tänkt är det bara att avsluta parkeringen och du betalar bara för tiden du varit där, även om du hade tre timmar kvar på parkeringstiden. Som en bonus så kan du sedan förlänga parkeringstiden utan att återvända till bilen och appen kan också guida dig tillbaka till den parkerade bilen om du glömt var du lämnade bilen. Men betalningen då? Jo, före du kan parkera med appen första gången måste du förstås göra vissa saker. Du behöver mata in dina kortuppgifter i appen. Ingen fara, uppgifterna är trygga i appen, ingen kan sno kortuppgifterna, får någon tag på din telefon så kan de på sin höjd parkera en bil på din bekostnad. Här också ett bonus tips, på baksidan av ditt bankkort finns ett annat kortnummer,

ofta med lite mindre storlek skrivet. Detta är ditt debit kortnummer, så vill du inte betala på kredit kan du använda detta nummer. Beroende på vilken app du har så kan du i bästa fall betala samma som parkeringsavgiften är, andra tar en liten procent extra så det blir kanske någon euro mer. Då parkeringen är klar, antingen så att tiden gått ut eller du stängt av parkeringen så dras kostnaden från ditt kort och du får ett kvitto till din e-post (antingen direkt eller vid månadsskiftet). I appen måste du också mata in din bils registernummer, detta så att granskarna skall kunna verifiera att du har betalt parkeringen. Vilken app behövs? Tyvärr finns det ingen direkt standard. I Finland finns, så vitt jag vet, två företag med bred spridning på sin app. Det är EasyPark och Parkman, båda erbjuder parkeringar i så gott som alla större städer i Finland och du kan parkera både på privata parkeringsområden, i parkeringshus och på städernas områden längsmed gator. Sedan finns det en del mer begränsade appar som bara gäller på något specifikt bolags parkeringsområden, till exempel Taskuparkki som gäller för Q-park ägda parkeringar. Apparna finansieras via parkeringsavgifterna och har lite olika priser, så vill du vara noga så kolla prissättningen och välj vilken app du vill använda. Inget hindrar dig heller från att använda flera av apparna. Du kan ha samma bil registrerad i flera appar och du kan också ha många bilar registrerade i samma app. Ofta får du också en rabatt på första parkeringen. Så nästa gång du skall parkera i storstaden, varför inte pröva på att betala via en app? Men förbered dig så mycket att du laddar ner appen och lägger in kort- och biluppgifter på förhand, så du inte behöver sitta på parkeringen och lära dig appen.

Erik Jansson frilansskribent

GOD TID

2/2019

Aktiv vår med Samrådet ◗◗Seniorträffar, promenader, simning och dans är aktiviteter ordnade av Samrådet gemensamt för alla de elva svenska pensionärsföreningarna i Helsingfors. Vidare görs den 1 mars en teaterresa till Åbo för att se Främlingen, den bejublade Broadwayklassikern Kom igen, Charlie. ◗◗Seniorträff på Café Esplanad, Norra Esplanaden 37, sker klockan 14 den första tisdagen varje månad. Gäst den 3 mars är Agneta von Essen, som under rubriken Minns du Bosses bio? berättar minnen om sin bror, TV-dokumentaristen C.G. von Willebrand. ◗◗Samvaropromenad ordnas den andra och fjärde fredagen varje månad. Startplatsen meddelas i måndagsspalten Föreningar i Hbl, radions evenemangskalender på fredag och på nätet under seniorer.fi ◗◗Samsim med kaféträff sker klockan 10 den tredje måndagen varje månad på badinrättningen Allas invid Salutorget. Danskväll på AV, Annegatan 26, blir det två gånger till i vår, den 13 mars och 10 april klockan 18–22. I mars spelar duon Jonas Näslund och Christian Gustafsson från Borgå och i april står Henrys One Man Band för musiken. ◗◗Åbo Svenska Teater ger den

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

www.fennooptiikka.fi Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

ANNONSERA I GOD TID

alltjämt högaktuella pjäsen Främlingen, som i tiden var en långkörare på Broadway och för 30 år sedan spelades på ÅST under namnet Kom igen, Charlie. På ett pensionat i Georgia låtsas den blyge Charlie vara en främling som inte förstår språket. I den brokiga skaran av gäster får Charlie veta mer än han borde, med oanade följder. Pjäsen är en komedi med mörka undertoner, en smått skruvad skildring av blind främlingsfientlighet och rädsla för annorlunda människor. ◗◗Samrådets teaterresa till Åbo sker torsdagen den 21 mars med start klockan 10 vid Kiasma. I priset 85 euro ingår buss, biljett, lunch och pausservering. Anmälan till Anneli Schönberg 050-3362692, annelisch@gmail.com. ◗◗För samrådets operaresa till Nyslott den 17–18 juli finns några biljetter kvar. La Scala-operan i Milano gästspelar med Guiseppe Verdis opera I masnadieri med libretto av Andrea Maffei efter Friedrich Schillers skådespel Rövarbandet. ◗◗Musikalen Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri står i tur den 3 oktober. Kontakta Anneli Schönberg för närmare uppgifter om resorna.

Semesterdagar för närståendevårdare och vårdtagare på Päiväkumpu badhotell i Karislojo 20–24.5.2019 Vill du och en närstående som du har omsorg om åka på semester tillsammans? Information och ansökningsblankett: www.semester.fi/start/ www.folkhalsan.fi/semesterstod Sista ansökningsdag är 31.3.2019.

Mera information ger också: Susanna Stenman tfn 050 304 7642, Svenska semesterförbundet Eva Björkqvist, tfn 040 516 5679, Folkhälsan Åboland Jonna Skand, tfn 046 810 5037, Folkhälsan Nyland Pia Nabb, tfn 050 542 8175, Folkhälsan Österbotten Samuel Karlsson i pjäsen Främlingen på Åbo Svenska Teater. Pete Rissanen

Seniornätverkets program våren 2019 Musikalisk lunch i Hemvrån tis. 19.3 kl. 12-14, fritt inträde, anmälan till kansliet@helsingforsmartha.fi senast 12.3. Helsingfors svenska marthaförening Simonsgatan 12 A Maria Kalaniemi & Désirée Saarela: MoD tis. 2.4 kl. 14-16, fritt inträde Vårkonsert med låtskrivaren Désirée Saarela och dragspelskonstnären Maria Kalaniemi. Nordhuset, Mosaiktorget 2 Novellkafé ons. 10.4 kl. 14-16, fritt inträde Stämningsfull högläsning och avslappning. Malms kulturhus, Nedre Malms torg 1 Inspiration för knopp och kropp mån. 15.4 kl. 14-16, fritt inträde Minne, medicin och rörelse med sakkunniga. Lilla Luckan, Georgsgatan 27

Punktskriftskurs för seende

Kommer du i kontakt med punktskrift hemma, bland vänner eller på arbetsplatsen? Eller är du kanske bara nyfiken på att lära dig något nytt? Kom då med på FSS punktskriftskurs. Efter avslutad kurs har du möjlighet att delta i examen för ett intyg. Kursavgiften är 40 euro, vilken inkluderar undervisning, kursmaterial samt smått tilltugg. Plats: Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf Adress: Parisgränden 2 A 1, 00560 Helsingfors Datum: 27.3, 3.4 och 10.4. Tid: kl. 17.00–20.00 Anmäl dig senast fredagen den 15.3 till punktskriftsansvariga Tessa Bamberg, tfn 044 712 3024 eller -post: tessa.bamberg@fss.fi. Välkommen med på en rolig och inspirerande kurs!

Friluftsdag i Medvindsparken ons. 15.5 kl. 14-16, fritt inträde Lätt utegymnastik, utespel och grillkorv. Forsby servicecentral, Kottbyvägen 11

Maj-Britt Paro

DU SKA KUNNA LITA PÅ

FINLAND Peter östman Regionens röst

SPF Österbotten – Bowlingturnering 2019

Tävlingsinbjudan Tävlingstid: 4-10.3.2019 Arrangör: Pensionärsföreningen VI NORRIFRÅN r.f. Tävlingsplats: Karleby Bowlinghall, Karlebygatan 55, 67100 Karleby. Tävlingsform: 4 serier (inga förnyelser). Medeltalsrespit: 205 – 105/70% (inte registrerade 35 p/serie). Tävlingsavgift: 20 € Serier: Herrar/damer. Individuellt: 4 serier. Lag: 2 x 4 serier 4 x 4 serier Priser: Tre bästa / serie. Anmälningar: Senast 2.3.2019 till Karleby bowlinghall 050 303 7500 eller www.kokkolankeilahalli.fi/varaavuoro Tävlingstider: Må 4.3 kl 13.00 och 14.30 (12 + 12 deltagare) Ti 5.3 kl 12.00 och 13.30 (12 + 12 deltagare) Fre 8.3 kl 12.00 och 13.30 (12 + 12 deltagare) Andra tider enligt överenskommelse med bowlinghallen. Tävlingsledare Karl G Andersson 0400 560 614 eller karl.g.andersson@gmail.com

GOD TID

Bertil Englund utmanar ungdomen i dataspel

2/2019

ANNONS

Min hemlighet bakom en snabb och skarp hjärna! I en ålder på 81 år kände Bertil Englund att koncentrationen och minnet inte alltid ”hängde med” i hans höga aktivitetsnivå. Remital var just det som behövdes: extrakt av växter som kan stöda den mentala prestationsförmågan.

ertil utstrålar en energi som är få i hans ålder förunnade. Man ska vara snabb för att hänga med när Bertil berättar om allt han har på gång. Hans senaste projekt är att han har blivit en del av gruppen som spelar ett datorspel. – Vi är en handfull seniorer som spelar ett datorspel där vi utmanar ungdomarna på deras egna villkor. Det är fantastiskt roligt och vi får jättemycket uppskattning, när vi är ute och tävlar, skrattar han. Datorspelet är ett så kallat skjutspel, där en snabb reaktion och koncentration är helt avgörande.

Extra boost till hjärnan Bertil blev plötsligt väldigt medveten om att reaktionsförmågan och den mentala fokusen helt naturligt

förändras med åldern, som är självklart olika från person till person. – Det här med datorer är ju en utmaning för de flesta i min ålder. Det är inget vi har med oss naturligt från skolan och vardagen så som ungdomen har idag, berättar han. Bertil bestämde sig för att ge hjärnan en extra boost med naturprodukten Remital. Han kände till Wellvita och när Remital kom på marknaden beställde han snabbt en burk av tabletterna. – Dessa växtextrakt för koncentration och minne var jag bara tvungen att prova, berättar den silverfärgade datorspelaren. – Efter en någon tid förstod jag att det var ett perfekt val för mig. Jag känner mig skarp och pigg varje dag - hjärnan hänger med i allt

det jag vill. Som en sidovinst kan jag också känna hur mina händer och fötter inte är lika kalla som innan - blodomloppet har fått en liten knuff med på vägen, säger han.

Entertainer och sångare

Bertil spelar ett datorspel med sin seniorgrupp. Han använder kosttillskottet Remital för att bidra till att bibehålla kognitiva förmågor så som minne och reaktionstid.

Känner du dig oskarp och glömsk? Är minnet och koncentrationen inte som de brukar vara? Dras du kanske samtidigt med kalla händer och fötter? Förklaringen kan vara att ditt perifera blodomlopp har blivit lite sämre med åldern. Remital är en produkt med växtextrakt som kan stöda blodomloppet.

ar du kanske börjat göra listor med allt du måste komma ihåg? Eller sover du alltid med varma sockor? Då kan det vara en bra ide att få testat om det faktisk är blodomloppet i huvud, händer och fötter som har blivit sämre. Naturprodukten Remital innehåller bl.a. extrakt från växterna ginseng och bacopa monnieri som har en effekt på det perifera blodomloppet.

Syre och näring till hjärnan När vi blir lite till åren händer det ofta att de små ytliga blodådrorna inte fungerar helt så bra som förr. Det försämrade blodomloppet kan också påverka andra delar av kroppen. Om hjärnan får en reducerad tillförsel av blod vill du möjligen kunna uppleva det i form av sämre minne, nedsatt koncentration och mental trötthet. Det är då de koncentrerade växterna i Remital kan träda till

för att hjälpa blodomloppet och i slutändan hjärnans välbefi nnande. Bacopa monnieri till synes har en positiv effekt på stress. Ginseng verkar genom att främja vaksamhet, energinivå och vitalitet.

Boosta hjärnan Växterna i Remital är milda och skonsamma och kan användas av alla: den vuxna som ska prestera i sitt jobb, den studerande som ska hinna med sin läroplan eller senioren som gärna vill ha lite hjälp med att bibehålla vitaliteten och den mentala hälsan.

Dåligt minne kan vara att tecken på ett försämrat blodomlopp.

Redan innan den aktiva Bertil blev introducerad för dataspelet hade han mycket annat på gång. Som entertainer och sångare har han i många år rest runt Sverige för att uppträda. Han har medverkat i flera filmer och är en duktig sångare som bl.a. har varit med i melodifestivalen två gångar. – Att jag måste kunna komma ihåg mina sångtexter och manuskript är såklart något jag också har varit extra uppmärksam på. Därför känns det extra tryggt med Remital. – Med tabletternas växter och mineraler vet jag att jag ger min hjärna de bästa förutsättningarna för att prestera maximalt, slutar han.

Beställ Remital till halva priset! Beställ Remital med Wellvitas leveransservice, så får du första förpackningen till halva priset!

Just nu 19,95 € (60 tabletter) + Fraktkostnad 4,95 €

4 tecken på att blodomloppet kan vara försämrad

RING GRATIS PÅ:

1. Dåligt minne

WEBB: www.wellvita.ﬁ

Näringsämnena till kroppens funktioner transporteras via blodet och ett välfungerande blodomlopp ger din hjärna det den behöver för att kunna lagra information.

2. Kalla händer och fötter

0800 152 525

mån–tors 8–16 fre 8–14.30

Ingen bindningstid eller förskottsbetalning! Hirsalavägen 11 02420 Jorvas

Känslan av kyla kan bekämpas med sockor och vantar, men om det är blodomloppet som är orsaken kan bacopa monnieri och ginseng i Remital troligtvis också hjälpa.

3. Koncentration Genom att understödja det perifera blodomloppet hjälper du hjärnan med att få syret den behöver till energiomsättningen när du ska koncentrera dig.

4. Trötthet Om cirkulationen av blodet försvagas, minskas även mängden av syre och näring. Det upplevs vanligtvis som trötthet och utmattning.

Ett kosttillskott är avsett att komplettera den vanliga kosten. En mängd riskfaktorer finns för den sjukdom som påståendet avser och en ändring av en av dessa risk faktorer kan, men behöver inte, ha en gynnsam effekt.

GOD TID

2/2019

Fyra R som kan rädda resan Hanna-Liisa Peltoniemi från utrikesministeriet informerade resemässans besökare om vad man absolut ska tänka på inför en resa. Det är fyra R som man ska komma ihåg; resemeddelande, reseanmälan, reseförsäkring och resedokument. Inför resan ska du spara numret till utrikesministeriets konsulära jour +358 9 160 55555 på din mobiltelefon och skicka numret som e-post till dig och kontaktuppgiften paivystys.um@formin.fi. Nästa åtgärd är att bekanta dig med utrikesministeriets resemeddelanden med information om säkerhetsläget i olika länder. Kolla på um.fi/resemeddelanden. Reseanmälan på webbplatsen reseanmalan.fi är att rekommendera när du reser utomlands. Detta för att utrikesministeriets ska ha möjlighet att kontakta dig vid eventuella krissituationer som en storolycka eller naturkatastrof. Utrikesministeriet raderar dina uppgifter efter avslutad resa. Glöm inte hel-

Spara numret till utrikesministeriets konsulära jour på din Benita Ahlnäs mobiltelefon, säger Hanna-Liisa Peltoniemi.

ler att kontakta dina närmaste om dina resplaner. Gör alltid en reseförsäkring och diskutera med ditt försäkringsbolag om din nuvarande försäkring täcker kostnader som gäller hemtransport om du blir sjuk eller avlider. Läs mera under adressen um.fi/ reseforsakring. Det europeiska sjukvårdskortet ska du inte heller glömma när du reser till ett EU-land, ett EES-land eller till Schweiz.

Men kortet gäller endast den vård som gäller i respektive land. Kortet kan beställas avgiftsfritt. Resedokumenten ska vara i skick. Kolla att ditt pass är i kraft. Det finns länder som kräver att passet ska vara giltigt sex månader efter att du har lämnat landet. Vilken hjälp kan man få? Enligt lagen kan Finlands ambassad utomlands hjälpa

dig om ditt pass har blivit stulet eller om du har tappat det. Hjälp kan du också få om du har råkat ut för sjukdom eller ett brott, om en anhörig har avlidit utomlands, vid krissituationer i landet du befinner dig eller om du har blivit häktad eller arresterad. I sådana situationer är det viktigt att du har journumret +358 9 160 55555 sparat. Kontaktuppgifterna till Finlands ambassader, konsulat och honorärkonsuler finns på um.fi. Hanna-Liisa Peltoniemi avrundar med att säga att förhandsplaneringen är viktig både när man reser ensam eller i grupp. Tillstånd krävs för barn Ekenäsborna Kim Söderström och Bjarne Granström förfriskar sig i en av de överfyllda cafeteriorna. De har rest till mässan med en grupp västnylänningar, med siktet inställt på caravanmässan. Efter att vi har diskuterat utrikesministeriets goda råd inför resan berättar Bjarne om en incident på Heathrows flygplats. Han var på resa med sin 12-åriga dotterson. En anställd med många

band på armen bad att få kolla dokumenten för att konstatera om den minderåriga pojken hade ett skriftligt tillstånd av sin mor för att få resa med sin morfar. Det hade morfar inte tänkt på. En livlig diskussion följde, som kunde ha slutat med att pojken skulle ha blivit hemskickad om inte morfar hade kallat på en annan tjänsteman med flera band. Efter ännu mera parlamenterande slutade det hela med att morfar och barnbarnet fick fortsätta resan. Kim och Bjarne ska på mässan bekanta sig med husbilar och tillbehör och för att få tips inför sommarens resor. Bägge berättar om intressanta färder till Italien och Sverige och i hemlandet. –Alltid får man nya impulser på resemässorna. Problemet är bara att man släpar med sig för mycket broschyrer som man sedan kastar bort, avrundar Kim och Bjarne. Som socker på bottnen informerade Iiris Einola, seniorrådgivare för Kristina Cruises, om företagets kryssningar i Europa och längre bort som till Panamakanalen, Afrika och Kwaifloden. Benita Ahlnäs

Res på svenska med OT

Vår och sommar 2019 Hälsoresor till Pärnu

Sköna och avkopplande dagar Spa Tervis. Bekväma restider. Resor: 16-23.3., 17-21.4. (5 dagar), 27.4-4.5.

Hotellresor till Tallinn

Bekväma restider, shoppingtur i Tallinn. Logi på Original Sokos Hotel Viru. Resor: 19-21.4., lång resa 17-21.4. (påsken)., 16-18.5.

Påsken i Riga

Påskresa till vackra Riga. Resa 17-21.4.

Türi blomstermarknad

Den stora blomstermarknaden i Estlands ”vårhuvudstad” Türi. Resa 16-18.5.

Stockholm

En dag i Stockholm med möjlighet till shopping, mässbesök eller show. * 1-3.3. Båtmässan Allt för Sjön * 22-24.3. Trädgårdsmässan * 4-6.5. Mamma Mia! The Party

Spaniens hjärta

Tre nätter i Spaniens huvudstad Madrid, två nätter i La Rioja. Vingårdar och kultur. Möjlighet till besök i Guggenheim-museet i Bilbao. Resa 1-7.4.2019

Påsk(liljor) i Holland

Liljor och tulpaner – resan som hör våren till. Amsterdam, Keukenhof och Den Haag. Flyg tur/retur till Amsterdam. Resa 18-22.4.2019

England-Wales

Wales, Liverpool och Yorkshire. En innehållsrik resa med härliga städer och historiska platser på den engelska landsbygden. Resa 24.4-1.5.2019

Skottland

Res med SPF Österbotten Passionsspelen i Oberammergau 2020

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND 28.4-4.5-2019 529€

BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

ANNONSERA I GOD TID

Wien och Bratislava 20–24.5.2019 Kom med på vår resa till Wien, musikens huvudstad. Under våra 5 resdagar hinner vi bekanta oss med stadens sevärdheter och omgivningar samt en kväll njuta av en wienerkonsert. En dag gör vi en båt-/bussutflykt till Slovakiens huvudstad Bratislava Resans pris: från Vasa 1390 €/person och från Helsingfors 1290 €/person i dubbelrum, vid 40–45 resenärer. Flyg med Finnair Vasa/Helsingfors – Wien t/r. Anmäl dig före 15.3.2019! Tilläggsuppgifter fås av Håkan Wikberg tfn 050 313 8158. Researrangör Lindell Travel.

Baltikum med Estland, Lettland och Litauen 20–27.8.2019 På våra medlemmars begäran åker vi på denna innehållsrika, kombinerade buss- och flygresa. Resan går med buss från Österbotten via Helsingfors, Tallinn och den gamla universitetsstaden Tartu och vidare till Lettland. Vi har två hela dagar på

oss att bekanta oss med sevärdheter i Riga med omnejd. På vår väg mot Litauen bekantar vi oss med Rundale slott (bilden) från år 1740, ett av Lettlands förnämsta minnesmärken i barock- och rokokostil. I Litauen hinner vi bekanta oss med korskullen med sina miljoner kors, innan vi ställer färden mot Östersjökusten och Klaipeda och Kuriska näset. Vårt sista besöksmål blir Litauens huvudstad Vilnius och dess sevärdheter. Resan hem går bekvämt med flyg till Helsingfors/Vasa. Följ med på en resa där Baltikum visar nya sidor! Resans pris: från Österbotten 1220 €/person (30 resenärer), 1155 €/ person (40 resenärer) i dubbelrum. Motsvarande pris från Helsingfors 1165 och 1100 €/person. Tillägg för enkelrum och -hytt 237€. Anmäl dig före 22.5.2019 Tilläggsuppgifter fås av Håkan Wikberg tfn 050 313 8158. Researrangör Lindell Travel

Resor under planering för 2019

Almuñécar 21.10–3.11.2019 Researrangör Göran Sundqvist Travel Partner

SPF Österbotten anordnar en resa till passionsspelen i Oberammergau. Resan till Tyskland sker med flyg t/r och landtransporterna på resmålet sköts med Oravais Trafiks buss. Som inledning/avslutning på vår resa får vi bekanta oss med det sydvästra hörnet av Tyskland och Alsace i Frankrike. Resedatum: Månadsskiftet augustiseptember 2020. Vi har biljetter till passionsspelet fredag 4.9. Exakt avresedatum vet vi ett år före resan, då flygen blir bokningsbara. Resans planerade längd: 7 nätter/8 dagar. Resans pris: ca 2100 € /person i dubbelrum med halvpension. Exakt pris vet vi först då flygen blir bekräftade.Tilläggsinformation fås av Håkan Wikberg tfn 050 313 8158. Endast några platser kvar. Researrangör Oravais Trafik Information och bokningar • Mer information om våra resor finns på osterbotten.spfpension.fi/resor • Alla resor kan bokas via webben osterbotten.spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn 0405748919 eller e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

Normandie-BretagneParis

Normandie med Invasionskusten, Bretagne, dagstur till Jersey och två nätter i Paris. Resa 15-21.5.2019

Paris – Moseldalen

Våren i Paris och de vackra dalgångarna i Moseldalen. Förmånlig shopping i Lübeck. Resa 20-26.5.2019

Skåne

Med Kalmar, Öland och två heldagsturer i Skåne och Österlen. Resa 5-11.6.

Bornholm med Köpenhamn

Tre nätter och två heldagsturer på Bornholm samt en natt i Köpenhamn. Resa 1-7.7.

Dalarna

Konsert med Malena Ernman, Lisa Nilsson, Philip Jalmelid och Kristin Lidström i Dalhalla. Rundtur i Mora och en tur runt Siljan. Resa 6-10.7.

Gotland i sommarskrud

Tre nätter i rosornas och ruinernas stad Visby, utflykter söderut och norrut med besök på Fårö. Resa 12-17.7.

Danskryssning med Viking Grace

Högtryck och Mats Bergmans 3-4.4. Bussrutter både längs riksåttan och Strandvägen!

Dessa och många fler resor på vår hemsida:

www.oravaistrafik.fi

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Rundresa i historiens och romantikens land. Resa 3-9.5.2019

06- 318 4000

GOD TID

2/2019

RESOR

27-28.4 4-11.5

Shoppingresa till Pärnu Skriv- och upplevelseresa till Leros med Monika Fagerholm 4-11.5 Sicilien 18.5 Blomstermarknad i Türi 7-14.6 Upptäcktsresa till det okända Bosninen-Hercegovina 13-16.6 Hamburg-Lübeck-Rostock - upplev 3 städer på 3 dagar. Boka senast 22.2 26-30.6 Fantastiska S:t Petersburg metropolen runt hörnet Juli Skärgårdsresa 7-14.9 Leros med Merete Mazzarella essäworkshop i Villa Kolkis September Skotland 24.9-1.10 Höstresa till Mallorca 5-8.12 Traditionell Julmarknadsresa

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

Pilgrimsresa till Jordanien och Israel 20-29.5.2019. Egypten 8 dagar med kryssning, avgångar 16.3, 6.4, 5.10 Oberammergau passionsspel, sommaren 2020 Mer information www.kingtours.se eller beställ broschyr info@kingtours.fi eller 0400 438854.

Överraskningarnas ö i Norge

Värmland, Oslo och Dalarna 14–20.8

Stavanger, kryssning längs norska kusten, Jaeren

* 16-23.7.2019 (8 dgr) tis-tis * 1-8.9.2019 (8 dgr) sön-sön

Info&bokning: 0443 13 14 15 info@lindelltravel.fi www.lindelltravel.fi

Samrådets resor 21.3.2019

Främlingen (Kom igen Charlie)

Start kl. 10.00 Åbo Svenska Teater

Kom med på en kulturresa till Sverige och Norge där vi besöker Selma Lagerlöfs Mårbacka, Rottneros med sin intressanta historia och Vigelandsparkens många muséer. 14.8 Avfärd med Viking Line från Helsingfors kl. 17.15, buffetmiddag. 15.8 Ankomst till Stockholm, buss till Karlstad. Besök i Selma Lagerlöfs hem Mårbacka i Sunne med guidning. Guidad rundtur i den unika skulpturparken Rottneros som Selma Lagerlöf skriver om i Kavaljererna i Ekeby. Övernattning på Scandic City i Karlstad. Middag. 16.8 Resan fortsätter mot Oslo, övernattning på Scandic Fornebu. Middag. 17.8 Guidad stadsrundtur, besök i Vigelandsparken med museer samt rådhuset. Middag. 18.8 Avfärd mot Mora via Malung. Övernattning på Mora Hotell Spa. Middag.

19.8 Resan fortsätter mot Stockholm via Nusnäs och den vackra dalabygden. Avfärd med Viking Line kl. 16.30 till Helsingfors. 20.8 Ankomst till Helsingfors kl. 10.10. Pris: 950 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 1 250 €. I priset ingår: Båtresor i A-hytt med 2 x sjöfrukost, 1 x à la carte middag och 1 x buffetmiddag, hotell i dubbelrum, frukost och middagar enligt program, guider och inträden, Wikströms buss hela vägen samt reseledare från SPF.

17-18.7.2019 I masnadieri (La Scala från Milano) Start kl. 09.00 Nyslott Olofsborg 3.10.2019 Ringaren i Notre Dame, musical Start kl. 10.00 Tampereen Teatteri Pris och mer information om pjäserna fås av Anneli Schönberg, tfn 050 3362692, annelisch@gmail.com. Kolla Samrådets webbplats: seniorer.fi Samrådets resekonto FI17 4055 0011 7535 44

Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén, tfn 050-328 1209, catharina@hindren.fi

PRENUMERERA PÅ GOD TID

GOD TID

2/2019

SPF-medlemsförmåner Tallink Silja erbjuder förmåner till fritidsresor via Club One-stamgästprogrammet. Club One är Tallink Silja Lines stamgästprogram med tre medlemsnivåer: Bronze, Silver och Gold. Club One erbjuder Dig chansen att bli Club One-medlem direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå.

Slovenien 9–14.9.2019 Slovenien bjuder på sköna landskap. Inklämt mellan Kroatien och Österrike ligger det lilla landet Slovenien, en dold pärla. Här finns förtrollande alplandskap, kristallklara sjöar, sluttningar med vinodlingar och förtjusande små byar.

Dag 1. Avfärd med Finnair från Helsingfors till Ljubljana. Inkvartering på Hotel Park – Urban & Green i dubbelrum Superior. Välkomstdrink och middag på hotellet. Dag 2. Guidning i Ljubljana och bergbana till Ljubljana slott. Lunch på restaurang och middag på hotellet. Dag 3. Utflykt till Bled och Bohinj. Middag på typisk slovensk restaurang med musikunderhållning. Dag 4. Utflykt till vinområdet Jeruzalem. Middag på hotellet.

Dag 5. Avfärd mot kuststäderna Portoroz och Piran. Inkvartering på Grand Hotel Portoroz Superior. Middag på hotellet.

Dag 6. Egen tid i Portoroz. Tidig middag på Gasthof nära flygplatsen. Finnairs kvällsflyg till Helsingfors.

Pris: 1 350 €/person i dubbelrum (35 deltagare). Tillägg för enkelrum 190 €. I priset ingår: flygresor, busstransporter, 5 hotellnätter med frukost. 6 middagar med måltidsdryck, 1 lunch, inträde och bergbana till slottet i Ljubljana, inträde till Lipica, Båtfärd på Bledsjön med inträde till kyrkan, vinprovning, lokalguide dag 2, 3 och 4. Reseledare från SPF är med på resan.

I priset ingår inte resenärs- och resgodsförsäkring.

Giltigt pass behövs. Passet bör vara i kraft 3 månader efter resans slut. Rätt till ändringar i resans program eller pris förbehålls. Anmälningar och förfrågningar: Ingves & Svanbäck tfn 020 743 4520 eller info@ingsva.fi

Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone.fi/ erikoisliittyminen Anslutningar görs med förbundets avtalsförmånsnummer. Ifall du redan är Club One-medlem, så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå, så

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 31.12.2019. Hjärtligt välkommen! • Helsingfors–Stockholmkryssning med Viking Gabriella och Mariella. Rabatt upp till 20 % på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY. • Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 Rabatt upp till 10 % på dagens ordinarie pris. Produkt FKKRY. • Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS.

flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela då ditt stamgästnummer och att du är medlem i förbundet samt avtalsförmånsnumret till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com. Därefter registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silverkort. Mer information om Club One-medlemskap får du från www.clubone.fi. Vid anslutning, använd förbundets avtalsförmånsnummer: 59829 Mer information:Tfn 0600 152 68, mån-fre 8-20, lör 9-17, sön 10-18 (1,75 €/ besvarat samtal + alltid lna/ msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar

Rabatt upp till 10 % på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRYD. Alla reguljärresor rabatt upp till 10-20% på dagens ordinarie pris (FVRES). Gäller även bilplatser. Värdekuponger: Du kan även utnyttja våra värdekupongerbjudanden som gäller säsongvis. Skriv ut kupongen och uppvisa den i terminalen. Rabatt upp till 50%! Se alla medlemsförmåner och boka via: vikingline.fi/formaner/spf. Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser. Med förbehåll för ändringar.

RUNDRESOR PÅ SVENSKA

Kroatien – Österrike – Slovenien

29.4–6.5 fr. 1365 € Amfiteater i Kroatien, nationalpark i Österrike, Julianska Alperna i Slovenien – och mycket mer!

►Franska rivieran 11–16.4.

fr. 1145 €

►Gardasjön 15–21.4 Båttur, Verona, vingårdsbesök ►Makarska Rivieran 11–18.5.

fr. 1165 €

Vi bor i Cannes. Besök i Monaco.

Mycket program – om man vill!

fr. 1165 €

►Vandra i Piemonte, 11–18.6 fr. 1495 € Vandring, vinfestival och härlig mat RESEBYRÅ INGVES & SVANBÄCK

www.ingsva.fi • info@ingsva.fi • 020 743 4520

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

2/2019

Klart för drabbning! En orrtupp bubblar ut sitt stridsrop: ”Kom an om du törs!”

Ett duvhökspar mitt i privata bestyr.

Ossian Westlin Groda på väg upp ur vattnet.

Naturfoto blev passion för pensionären MALAX PENSIONÄRER Årets första träff för Malax Pensionärer samlade ett 40-tal medlemmar till Allaktivitetshuset i Övermalax. Dagens gäst var naturfotografen och pensionären Ossian Westlin från Kvevlax, som i ord och bild gav oss en mångsidig presentation av vad naturen i våra trakter har att erbjuda, speciellt för den som är intresserad av fåglar. Redan innan han blev pensionär hade Ossian börjat fundera på vad han skulle fylla sin tid med när han väl lämnade arbetslivet. Snabbt hade han kunnat bestämma sig: körsång och naturfotografering. Speciellt den senare hobbyn skulle i rask takt utvecklas till ett fritidsintresse med hög prioritet. I god tid före sin pensionering skaffade han

sig en avancerad kamerautrustning samt ett litet tält med kameraöppning. Därmed var grunden lagd för lyckade fotoexpeditioner ut i naturen. Ett mångsidigt dataprogram för redigering av filmer och foton kompletterade hans utrustning. ”Man måste bestämma sig om det ska bli till något”, förklarade han för sin intresserade publik. När presentationen sedan kom i gång visade det sig snabbt att Ossian inte är någon vanlig amatörfotograf. Hans bilder och filmer var otroligt fina och innehöll flera rent dramatiska inslag. Då man enligt hans åsikt bör eftersträva så mycket närbilder som möjligt och allra helst rörliga bilder, har han på ett antal ställen i trakten byggt upp fasta gömslen, kojor med envägsglas i ett litet fönster. Framför kojan har

han riggat upp ett ”matbord” med frön och fett, väl dolt för kamerans öga. En mikrofon finns också oftast gömd nära matstället. Vad fick vi då se? Ett av gömslena var placerat inom ett duvhöksrevir, vilket gjorde att ett duvhökspar ofta besökte matbordet och gav Ossian möjlighet att ta de mest fantastiska bilder. Att få se två duvhökar samtidigt är inte många förunnat, allra minst att se få dem i en högst privat angelägenhet. Andra vanliga men sällan sedda fåglar var den vackra nötskrikan, den färggranna hackspetten och hans ljudligt klagande kusin spillkråkan. Den skygga korpen dök också upp en gång med en domherre i klorna. Domherren blev snabbt av med sin fjäderdräkt varpå korpen slet loss huvudet och slukade det. Strax därpå flög den iväg

med resten av kroppen som mat till sina nykläckta ungar! Många fotoutfärder har inneburit att han gömt sig i sitt ”sittält” någonstans i Korsholmstrakten och då kunnat filma både orrspel, tranedans och tjäderspel. Samtidigt har han lyckats utmärkt med ljudupptagningen. Storlom, svarthakedopping med ungar och spelande brushanar är ytterligare några av Ossians fullträffar. Bland stillbilderna har främst en bild på en groda som just bryter genom vattenytan, blivit kvar i minnet. Som medlem i fotoklubben Knäppisarna har Ossian Westlin gjort flera fotoexkursioner, bland annat till Abisko nationalpark i norra Sverige. Han har också besökt Kuusamotrakten och där kunnat filma björnar.

Ossians musikaliska intresse kommer även till uttryck i hans filmer. De är ofta beledsagade av stämningsfull musik, ifall inte fåglarna själva svarat för ljudet. En gång lyckades han fånga upp sången av en näktergal utan att dock få syn på själva fågeln. Då fick näktergalen i stället bilda bakgrundskör för andra fåglar som gärna ville vara med på bild! Ytterligare ett sätt att förhöja stämningen är att dubbelexponera dem. Exempelvis genom att sätta en bild på några slöjmoln ovanpå en motljusbild med en dansande trana fick han fram en speciell, nästan trolsk effekt. Ossian Westlins bilder gav medlemmarna i Malax Pensionärer ett fint tillfälle att uppleva något av våren i förskott. Leif Skinnar

Trafik i fokus på Drumsö DRUMSÖ PENSIONÄRER – Det är viktigt att ha ett förtroendefullt och gott samarbete med beslutsfattarna, sade ordförande för Drumsö Pensionärer Birgitta Guvénius, när hon hälsade stadsstyrelseledamoten Marcus Rantala välkommen till föreningens välbesökta möte i januari. Pensionärerna fick sig en järndos av nyttig information om det som händer i Helsingfors med fokus på Drumsö. Den mest brännande frågan är vårdreformen som alla talar om, men där ingenting än så länge är bestämt. Posten vann upphandlingen av hemservicen på Drumsö. Den fungerar, men inte på svenska i den mest svenskspråkiga stadsdelen

i Helsingfors. Det är en stor utmaning för en fungerande socialvård i Helsingfors med ett invånarantal på 630 000 personer. Drumsöborna vill ha kvar sin hälsocentral. Ett önskemål är också att ha en direkt bussförbindelse mellan Drumsö och Helsingfors centrum. Nu ska man anlita matarbussar till och från metrostationerna och bussens ändhållplats är Eira i stället för vid Svenska teatern. Byggboomen på Drumsö är enorm vilket betyder att servicen är satt på undantag. Ett problem är grönområdena som naggas i kanterna. – Helgalet, uttryckte sig Marcus Rantala, att Drumsö bro efter förnyelsen ska ha färre körfiler.

Men visst finns det också sådant som är positivt som de ökade skatteintäkterna. För den framtida trafiken tror Marcus Rantala på en centrumtunnel som skulle avlasta den ökade tunga trafiken. Efter anförandet var det fritt fram för frågor som bland annat handlade om de långa köerna på hälsostationen på Drumsö och svårigheterna att få läkartider. Många hoppades på att återfå den svenskspråkiga socialservicen i Helsingfors som spjälktes år 2013. Hur det blir med den saken ligger i gudarnas knän. Benita Ahlnäs

Birgitta Guvénius gläder sig över det goda samarbetet med beslutsfattaren Marcus Rantala. Benita Ahlnäs

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

2/2019

Traditionsrik och glad julträff LARSMO-EUGMO PENSIONÄRSFÖRENING Larsmo-Eugmo Pensionärsförenings decemberträff gick i julfestens och Luciatågets tecken. Traditionsenligt var platsen Inremissionshemmet där festligt dukade bord väntade på de närmare 120 festklädda medlemmarna allt medan spelmännen Kalle Westö, Ole Vikström och Ulf Holgers underhöll med glada melodier. Glädjen över att få träffas, ta del av program och ett dignande julbord gjorde att sorl och glada skratt hördes med detsamma. Ordförande Inga Lund hälsade alla, inklusive dagens gäst, prästen Jan-Erik Nyman hjärtligt välkomna och läste en dikt om Lucia. Det har blivit tradition att Lucia med följe kommer från Näs skola vilket också glatt många mor- och farmödrar genom åren. Efter allsången ”Låt mig få tända ett ljus” presenterades maten av kockarna. Sedan alla hade försett sig av julbordets läckerheter tystnade sorlet för en stund.

Jan-Erik Nyman omsatte i sitt tal julevangeliet till dagens och världens händelser. Han inledde med att ”Luciatraditionen är viktig, den lyfter fram ljuset, som kan delas med hur många som helst. Det är viktigt att vi ser varandra i dagens värld. Den ljusa stjärnan förde herdarna till stallet i Betlehem där det var torrt och varmt och gav Josef och Maria tak över huvudet. Låt oss vara kreativa och ordna husrum åt vår tids flyktingar, dela med oss av vår trygghet, värme och omtanke”. Därpå frågade ordförande Inga Lund om någon ny medlem är med första gången och då en deltagare steg upp fick han varma välkomstapplåder. Så fick den avgående sekreteraren Marita Sundström en blomma som tack. Kaffe med jultårta smakade bra och allsången ”När som ljusen skall tändas” fyllde salen. En omtyckt programpunkt var när tomtarna Ole och Ann-Lis Wärnman delade ut de spännande julklapparna. Marita Sundström

Luciorna från Näs skola besökte julfesten.

Marita Sundström

Nya i Larsmostyrelse Vid Larsmo-Eugmo Pensionärsförenings höstmöte den 15 november 2018 var 100 medlemmar närvarande. På agendan stod val av tre nya styrelsemedlemmar och tre nya ersättare. Då valberedningsutskottet bestående av Ann-Britt Stens, Kerstin Slussnäs och Ingmar Granö hade gjort ett gott arbete så blev föreslagna namn för år 2019 valda utan vidare diskussioner. Ordförande Inga Lund omvaldes för år 2019. Vid konstituerande mötet valdes Bo-Erik Haglund till viceordförande, Karl-Johan Forsell till sekreterare och ordförande Inga Lund till kassör. Medlemmarna Sven-Erik Andersson och Ann-Britt Stens omvaldes och nya medlemmar är Inge-Britt Penttinen och Christer Fagernäs. Bland

Förra ordförande Barbro Cedercreutz, Axel Cedercreutz, Anna-Riitta Hedberg, Kaj Back och Githa Jensen väntar på Lucias entré. Marianne Huotari

Tammerfors firade 45 år SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENINGEN I TAMMERFORS På Luciadagen den 13 december firade Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors sitt 45-årsjubileum i samband med den traditionella jullunchen i Finlaysons Palats. Till födelsedagens ära bjöds först på en skummande dryck i palatsets imponerande entré. Vi var 52 personer som bänkade oss runt festligt dukade bord i ”vinterträdgården”. Genom stora fönster mot parken utanför kunde man förnimma en stämning av jul eftersom gräsmattor, buskar och träd fått litet snö och rimfrost på sig dagen till ära. Bakom det höga staketet mot gatan syntes Tallipihas gamla stallbyggnader och boningshus, vilka härstammar från 1800-talet då Finlayson var beroende av hästar och

vagnar för alla transporter. Idag är området en omtyckt sevärdhet med sitt kafé, sina små hantverksbodar och butiker. Alla vackert dekorerade med lampor, ljus och lyktor för att skapa julstämning i vinterskymningen. Helena Karves hälsade alla välkomna och berättade några anekdoter om tidigare äventyr och händelser ur föreningens historia. Luciadagen till ära fick vi sedan besök av elever från Svenska samskolan i Tammerfors som under Lisbeth Nyströms ledning tågade in med Lucia i spetsen för att sjunga och spela för oss en stund. Duktiga flickor och pojkar, många instrument hade de med sig och strax fylldes festutrymmet av musik och sång ända upp till taket. Stämningen var fin, själv förflyttades jag långt tillbaka i tiden, till egna min-

nen från skoltiden, fast luciasångerna var annorlunda då. Efter programmet smakade maten och sorlet av prat tog fart på nytt. Hela en tredjedel av föreningens medlemmar deltog i lunchen och 45-årsfirandet. Många vill veta hur andra tänker fira jul, traditioner och julmat diskuteras ivrigt. Man hör historier om hur det var förr i tiden och får idéer och uppslag som kan inspirera framöver. När det blir dags att gå hem har vintermörkret redan lagt sig utanför i parken. Man måste gå försiktigt ty alla vägar och trottoarer ser hala ut. Kungsgatans vackra ljusgirlander skymtar borta mot Köpmansgatan och Tavastgatan. Julen närmar sig. Marianne Huotari

ersättarna valdes tre nya: Eivor Finnäs, Marlene Holm, Maj-Britt Kujamäki, den fjärde Nils Ström kvarstod. Ann-Britt Stens valdes till medlemslistans ansvariga. Verksamhetsgranskarna Anita Bobacka och Hans Jungar blev återvalda liksom ersättarna Karl-Erik Sandvik och Ann-Mari Snellman. Programkommitténs mångåriga sammankallare Gun Haglund lämnade sin plats till förfogande. Program-, rese- och motionskommittéerna fungerar som tidigare. Vi får fortsätta att välja mellan trevligt planerade resor, korta och längre sådana. Motionskommittén ser fortfarande till att vi kommer oss ut på utfärder i närmiljön och ta del i motionskampanjer.

Nils Jansson omvald i Österby

Marita Sundström

Gittan Bäckman

ÖSTERBY PENSIONÄRER Vår traditionella julfest med 89 medlemmar hölls den 18 december på Sea Front i Ekenäs. Efter välkomstord av ordförande Nisse Jansson sjöng Marja-Leena Wendelin Nu tändas tusen juleljus. Julmiddagen var fin, god och efterlängtad. Därefter sjöng vi några julsånger tills belysningen tonades ned och Seniordansarna i Raseborg med 16 dansare äntrade dansgolvet. Det var stämningsfullt när de tågade in med små ljus i händerna. I Regina Forsstens regi visade de sitt fina danskunnande i form av olika pardanser och med partnerbyten. Det var bland annat menu-

ett, bugg och polka till musik av flera kända julsånger. Strax efteråt var Ekenäs Lucia med tärnor på kommande och som alltid är det så vackert att se dem och höra deras sånger. Av föreningens 29 jubilarer var fem på plats och för dem sjöng vi jubilarsången. Lotteribordet dignade av juliga vinster, tack till alla som skänkt dem, och förväntansfullt väntade vi på utdelning. Huvudvinsten var en delikatesskorg och den vanns av Bernhard Biström.Till sist spelade Christian Eklund upp till dans och snabbt fylldes golvet med glada, dansanta par. Vi avslutade julfesten med sången Härlig är jorden.

På höstmötet i november var 67 medlemmar närvarande när den nya styrelsen för 2019 skulle väljas. Till ordförande omvaldes Nils Jansson. Han fungerar också som sekreterare. Styrelsemedlemmar blev Stina Högberg (vice ordförande), Gunilla Österholm (kassör), Gun-Lis Lindroos, Gittan Bäckman, Marja-Leena Wendelin och Ulf Fagerström. Suppleanter: Edgar Rehn, Maj-Len Kullström och Lilly Pihlström. Till verksamhetsgranskare valdes Sune Kewin med Bernhard Biström som ersättare.

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

2/2019

”Att se handlar också om att inse” DRAGSFJÄRDS PENSIONÄRER – Att se handlar om så mycket mer än att se med ögonen, sa Gunilla Löfman vid Dragsfjärds pensionärers månadsträff, när hon berättade om sin nyutgivna bok och om hur det är att leva med en synskada. – Det handlar bland annat om att se möjligheter i stället för hinder. Och det handlar om att INSE! Att inse att livet inte är slut, fast man har en funktionsnedsättning. Men det handlar också om att få seende personer att inse att de synskadade är mer än sitt handikapp, sa Gunilla. – De är fortfarande en resurs, med kunskaper och erfarenheter som bör beaktas, betonade hon. Gunilla Löfman vet vad hon talar om. Trots en grav synskada reste hon ensam med turbuss till Warszawa och senare till Senegal, där hon startade ett framgångsrikt projekt för att få till stånd talböcker för synskadade i Afrika. Hon fungerar också som ordförande för Finlandssvenska synskadade och har verkat för att förbättra situationen för synskadade, både nationellt och internationellt. Men vägen har varit lång och

Det var en glad atmosfär när Gunilla Löfman, klädd i afrikansk dress, samtalade med Solveig Friberg om sin bok ...att se... i Dalsbruks bibliotek.

svår, erkände Gunilla Löfman vid Dragsfjärds pensionärers möte och senare på kvällen i Dalsbruks bib-

liotek. När hon själv fick beskedet att hennes synskada var obotlig och leder till närapå blindhet, var det en

katastrof och en chock som var svår att komma över. Nu, mer än 20 år senare, kan hon se att synskadan

Vill du vara med och göra Österbotten livskraftigt?

STÖD SVENSKSPRÅKIG HÖGSKOLEVERKSAMHET

Donationer och testamenten: Kontakta tf VD Kjell Blomqvist, tel. 050 5575 180, Vasasespl. 16, Vasa www.hogskolestiftelsen.fi Tillstånd för penninginsamling RA/2018/1137

trots allt fört med sig nya möjligheter i livet. Vid pensionärernas möte berättade hon för inemot 60 medlemmar om de hjälpmedel som står till buds. – Det gäller att inte ge upp fast det känns svårt att vänja sig, påpekade hon och framhöll att det finns hjälp att få. Hon informerade också om hur seende borde förhålla sig till personer med nedsatt syn. I Dalsbruks bibliotek handlade författarsamtalet bland annat om hur viktigt det är att såväl seende som synskade har tillgång till böcker och information. Hon berättade också om sina resor i Afrika, vilka återges i boken ...att se... på ett humoristiskt och gripande sätt. I såväl biblioteket som vid Dragsfjärds pensionärers möte intervjuades hon av Solveig Friberg. Gunilla Löfman erkände att många av frågorna väckte djupa känslor hos henne, men vid tillfällena var det ändå en gemytlig och positiv atmosfär som lockade fram många glada skratt. Solveig Friberg

sudoku

4 3 1 7 6 5 9 3 8 8 1 6

1 5

8 9 4 7

6 7 1

Lösningen finns på nästa uppslag.

Danskväll

13.3 kl 18–22 på AV med Jonas Näslunds duo

Entré 15 €, inkluderar servering Följande dans: 10.4 Arrangör: Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland Plats: Arbetets Vänner, Annegatan 26, Helsingfors

Kom med och dansa

jubile umså r!

STOR EFTERFRÅGAN PÅ HYRESLÄGENHETER

1000-tals nöjda kunder kan inte ha fel! Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 13, 00150 Helsingfors tel. (09) 17 17 44, fax. (09) 17 00 45 locus@locus.fi, www.locus.fi

GOD TID

2/2019

Börje Salenius en aktiv Borgåprofil böcker Börjes skattkammare ʶʶBenita Ahlnäs (red) ʶʶUtgiven av Tore och Herdis Modeens stiftelse 2018.

Asko Sarkola och Cecilia Paul spelar far och dotter i Svenska Teaterns uppsättning av Pappan, en pjäs om att tappa minnet.

Cata Portin

Briljant och rykande aktuell recension Pappan ʶʶAv Florian Zeller, översättning: Lisa Lindberg ʶʶMedverkande: Asko Sarkola, Cecilia Paul, Riko Eklundh, Sophia Heikkilä, Joachim Thibblin, Anna Hultin. ʶʶRegi: Marcus Groth ʶʶScenografi: Keijo Viitala, Marcus Groth ʶʶSvenska Teatern Amosscenen 2.2–9.5.

Känslan av ödesgemenskap med Pappan är fullständig efter avslutad premiär, den 2 februari, på Svenska Teatern. Smittar minnesförlust, tänker en besökare som febrilt letar efter sitt ytterplagg i foajén intill Amosscenen.Och var finns mina glasögon och har någon stulit mobilen? Det är inte bara en bland publiken som har låtit sig smittas av den glömska och förvirrade Pappan André som gestaltas av oförlikne-

liga Asko Sarkola. Efter 52 år gör han nu comeback på Svenska Teatern, för att han gillar Florian Zellers ”tragikomiska berättelse om hur det är att tappa minnet” med Marcus Groth som regissör. Ridån går upp för Pappan som fingrar på sina glasögon samtidigt som han letar efter sin klocka. Han undrar hur han har hamnat i en främmande bostad och vem kvinnan är, som heter Anne och vad det är för en ”typ” som hon har förälskat sig i? Varför ska hon lämna honom ensam och flytta till London ”där det ständigt regnar”? Anne, som är dottern och spelas av Cecilia Paul, är trött och frustrerad och vet inte vad hon ska ta sig till. Vem är Pierre, i Riko Eklundhs gestalt, som tröstar och stöder Anne och hur hänger allting ihop? Och vem är den gåtfulla mannen, Joachim Thibblin? Allt är som ett trassligt garnnystan, både för Pappan och för publiken som sugs med i handlingen. Alla som har erfarenhet av per-

soner med minnesförlust vet att det är en ständig balansgång med risk att famla djupt i minnets dimridåer. Man är trött intill döden. Den minnessjuka, ofta ens närmaste, vägrar att inordna sig i rutinerna som man har utarbetat för att göra tillvaron drägligare. Den sjuka vägrar att flytta från sitt hem och närståendevårdaren anklagas för saker som försvinner. Anne har ordnat utomstående hjälp åt Pappan, men han blir i strid med alla. Bra går det när han har Anne att servera whisky åt sig och nykomlingen Laura, Sophia Heikkilä, medan han berättar att han som ung har varit steppare. I själva verket har han varit ingenjör, men det har han glömt. Det hela slutar med Pappan i en vit sjukhussäng som känner sig förnedrad av sjuksköterskans hurtfriska råd om ”att vi ska ta den blå tabletten” och sedan ”ska vi klä på oss och gå ut i parken”. Den ena scenen avlöses med sym-

boliska och visuella markörer. Åskådarna förs in i miljöer och situationer som berör, ibland till tårar och ibland till skratt. Stämningen lättas upp av den ”sjuka” humorn. Ibland infinner sig känslan av en hårfin gräns mellan sjukt och friskt. Scenerna känns äkta med undantag av sjukhusscenen där sjuksköterskan har all tid i världen för patienten vilket inte är med sanningen överensstämmande i en tid när debatten om brister i åldringsvården går het. Pappan är en briljant pjäs som går djupt in under huden och som varmt rekommenderas för God Tids läsare. Skådespelarna är utomordentligt skickliga. Regin och koreografin är förträfflig. Dessutom är Pappan rykande aktuell. I programhäftet ingår förord av regissören Marcus Groth, scenbilder, information om normalt åldrande eller demenssjukdom och hur man på bästa sätt skall förhålla sig till personer med demens. Benita Ahlnäs

Finskspråkig Isä på scenen i Vasa ◗◗Pjäsen Pappan går på Svenska Teatern för utsålda hus. Alla föreställningar var utsålda redan före premiären och extra insatta föreställningar fram till 9 maj är också fullbokade. Men också i Vasa sätts pjäsen upp på stadsteatern, Vaasan kaupung-

inteatteri, i en finskspråkig version med titeln Isä. Jorma Tommila gör huvudrollen som pappan och Leena Nuora dottern. Hanna Ojala står för regin och premiären var den 16 februari. Föreställningen visas på teaterns

lilla scen, Juliascenen till och med den 23 maj. Intresset för Florian Zellers pjäs är stort. Man räknar med att det i Finland i dag finns cirka 193 000 som lider av en minnessjukdom och årligen insjuknar cirka 14 500 personer över 64 år.

Jorma Tommila som den alzheimersjuke pappan i Vasa. Linus Lindholm

Börje Salenius var en Borgåfigur som ”alla” kände, aktiv och uppskattad inom skola, församling, körsång och frivilligarbete på många plan. Söderveckoski skola var centrum för hans långa lärargärning. Börjes liv finns nu dokumenterat i boken Börjes skattkammare. Berättelsens tillblivelse hade sin egen dramatik. När Benita Ahlnäs, bibliotekarie och frilansjournalist i Borgå, under några månader våren 2017 hade intervjuat Börje i hans hem tillsammans med dottern Karin slog ödet till. Den 2 maj gick Börje Salenius ur tiden, 90 år gammal. Hur skulle det nu gå med boken? I Börjes kvarlåtenskap lyckades Karin hitta en hel del texter och bilder för Benita att använda. De två hade samarbetat redan tidigare då Benita skrev boken om Karin Salenius, Diakonissan Karin – mitt i människovimlet. I Börjes skattkammare syftar skattkammaren på döttrarna Heddi, Ebba och Karin, vilka boken är tillägnad. Det är kanske ovanligt att en biografi inleds med kapitlet Jordfästningen. I det här fallet föll det sig naturligt. Griftetalet av Börjes egen svärson, prosten Anders Laxell, utgjorde en sammanfattning av ett långt och gott liv. Benita Ahlnäs berättar om den sista intervjun med Börje vårvintern 2018. Döttrarna Heddi, Ebba och Karin minns sin far i personliga kapitel. I kapitlet Pedagogen skildras Börjes väg till Söderveckoski skola. Börje själv kommer levande till tals i dagböcker från åren 1952–70 och i korta anteckningar åren 2009–10. Kolleger och vänner berättar om Börje ”alltid i farten”, om hans engagemang som körsångare och -dirigent, som kantor och frivilligarbetare i domkyrkoförsamlingen, som föreningsaktiv i KFUM och Röda Korset, som kontaktperson för Borgå medborgarinstitut. ”Börje utstrålade godhet och kärlek till medmänniskorna” anger tonen i berättelsen om Börje Salenius. Pärmen pryds av en bild från hans 90-årsfest den 2 september 2017. Maj-Britt Paro

GOD TID

2/2019

SIFFERPUSSEL

BALJA

PROGRAM PÅ SMARTTELEFON

BÅT ANFRÅN STRÄNG- ÖSTER- KUFISK NINGAR BOTTEN

HELGJUTEN

SVAMPARTAD

ORDNING

DE TRIVS PÅ LAVEN

SKÄNKA UNGEFÄR TJALLAR

KALIUMJODID

NEDSLAGNA TYSKT TV-NÄTVERK

RELIGIÖS

ALASKA KORT APPENDIX

IBLAND PÅ ÖTAK

2/2019

TÅRTOR

LAT

ÄR VÄL SKOGENS DROTTNING?

HÅLLER SEGEL SVÄRSON

URSINNIGA

POTPURRI

MINDRE PROFET LAXFISK

LYNX LYNX

VÄLMÅENDE

ENSAM I SITT SLAG

TRÄNA KRAFT

GÖR TUPPEN

NUKU'ALOFAS LAND 33-VARVARE SPRITMONOPOL

BÖKA SEDESAM

GUILLOUFIGUR

FÖR MÅL I DET FRIA

PROJEKTIL UNITED KINGDOM

SOMMARPLÅGA

TALARKONST MASKULIN

ROOSEVELT

BALLERINA ANNALIST

MEDGÖRLIG KADAVER

SAKRILEGIUM

PIANISSIMO

LITET PRICKAS

OCKSÅ EN PUSS VATTEN I STÖVELN

PÅ AN- TID FÖR KARA- PARABIL PLY

MED TVI

BYRÅKRAT

DE HAR GEHÖR

Lösningen postas till SPF senast den 15 mars. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris. Namn: ..................................................................................... Adress: .................................................................................... .................................................................................................

MOTRÄD

SIFFERPUSSEL

BALJA

STRÅLGLANS RAVIS LEENDE INSTRUMENT

SKVALLERMOSTTRAR

PROGRAM PÅ SMARTTELEFON

KOKKONEN SEN BLOMMA

MOTTAGLIGT

MUHAMMEDS MÅG SRORT I GUSTAVS

VAR KNUTSONS KATT SES MED DITT

KALIUMJODID

ORKANER, NÅLAR HAR DEM

SÅ STÅR DET!

EKIPAGE

P A C K I A T D O C C H K E L

GOLFKLUBB

VISAT MISSNÖJE

F V B Ö O U R A S K T T E O N E R I U T N O R G S A S A U G L A R K

1/2019

VASAORDEN

UNDANBAD SIG

OBSERVERA

TIDIGT MÅL

EMBLAS KILLE

BARBIES KILLE

PÅSTÅR

BÄRSTÅNG

SKÄNKA

PÅ TALLRIKEN I INDIEN

RITVA FÖRE F.D. LALA TALMAN

KONT ALSACE PÅ TYSKA

TJUTA SOM ULV POPULÄR MELODI

HÅRT VIRKE

TRÅD- NICKEL SKIKT YTA I VÄV

RAMLADE

RHODE ISLAND FÖRE FN

HURSA?

FÄSTE

DE GAL I OST

ÖPPNAR MUNNEN

PAPPER

SPELANDE

TICKAR I DROSKA

T A I D A N L E G E N R E T I

PÅSLÅR PASSLÄTTING LIG

SKÅDIS OLIN

PENIBLA

RÖDA KORSET

SPRINGER MED PINNE

ARBETSUTSKOTT

SMALT SUND

BLAMAGE

FÄLLANDE SLAG

KAFFEKASKARNA

UTFÖRSÄLJNINGAR

PÅ STYV LINA

TOFSÖRA

KÄRRA I SALT KAM

PÅ DIPLOMATBIL

GÖR FÖRSTA SMÅTT MÅLET STÖRRE

J D I K A K A D E Y N S A P I R

KARANTÄN KEX

TRAFIKLED YRKAN PÅ ÖPENHET

VILOPLATS PLIRA

ÄVJAN

HÄR FINNS KÄRDLÄ

ROSFRUKT STOR SJÖ

FÖRKUNNARE

X A M E S E D K N I

SKA MAN TA DIT MAN KOMMER

KORTSPEL

FÄSTER

VÅLNAD

N A A N T C D K E T

RANK FARKOST

HAR ALLA

K A N T

R S E O S O L V Ä G Ä R L S L A K I S A G Ö DESSUTOM

BEDRÄGLIG

PÅ WIENBIL

E DDRKÄRRA

I F A

B A L A N S A K T

VIBRERAR I ORGEL OSTBO

VILL FÅNGE

U K R T O R O P S S A M K U Å K M E R N A M O S A I R I N G I T E S G H E T S Ö

NÖDVUXEN

UPPVAKTNING

BLADDRYCK

OBEARBETAD

SKÅDA

OLJEVÄXT

PRÄST I 1 SAM

AKROPOLIS STAD

ÄNGLASTADEN

BEFÄL OMBORD EFTERSTRÄVA

HULD

RADIE

HÅGLÖSHET SES MED AN

UDDA

SKALL MATEN

INGALUNDA

SKÄR

HELIG KVARLEVA

PENG

KAN TEGEL

ISLAMISK LÄRD

SIFFERSPEL

DYRKAN

ZOLAHJÄLTINNA

VÄXER PÅ BANKEN

DEL AV

KILLING PEDERSÖRE

RADIE

LÄROSATS ARTIGT I BREV

ELBA ELLER KOS

ÅNGFARTYG

T R E M U L A N T E R GEHÖR

GÅ GALET MED SLÅ

S L L I Y N F T T B A R O S S

KÄNNETECKNAR BÖRSHAJ

TON SEX

A K T I E I N N E H Ö R A R A V

HÖJNING

IDOG INSEKT

KONST I ROM

HÅLLS I TOKYO 2020

PÅ GÅNG

BAR HEYERDAHL

G O A G A S K Y P O N T X N A I N

BILA

ÅNGA

SKÄMTTECKNARE

HAR ORÅD

STUDENTFEST

EN GERSCHWIN

UNDERORT BONNS FLOD

LÖSER FETT

A R T R H U S A ϴ T E R E N V A T P A F A J A K A T A A M N K S B R O T ROVA

HEMBITRÄDET

POS- ADELSTERING MÄRKE

URNA

PENNSYLVANIA

PERPLEX VERSFOT

DEL AV PJÄS

KADAVER

PRAT

NUMMER KORT

FÖRE SIN TID

I N G S F U L L T

Vinnare i krysset i nr 1/2019

Hans Sandvik, Jakobstad, Britta Selenius, Åbo, Solbritt Sundell, Godby, Carita Olenius, Västerskog, Viola Renkonen, Singsby. Vi fick in 311 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

2/2019

Rättsmedvetande – finns ett sådant?

Kåseriet: Glöm inte ögonbrynen! Till livets roligare små förtretligheter hör absolut smink i alla former, puderunderlag, läppstift, mascara, ögonskugga, listan kan göras hur lång som helst. Väldigt länge var smink något man måste smussla med, fina flickor fick inte måla sig som det hette. Det gjorde bara stygga flickor och hade mycket större framgång hos pojkarna enligt mina väninnor och mig. Vi var jätteavundsjuka och talade illa så mycket vi orkade om de sminkade populära. Och fnissade när läppstiften smetade ut sig. Kan inte minnas att min mommo som rejäl bondmora någonsin skulle ha använt smink, högst lite Tummeli, spensalva, på sina nariga läppar. Och korna delade gärna med sig. Min mor ägde en stor puderdosa med en enorm fluffig pudervippa som jag ibland testade i smyg. Det resulterade i många nysningar och mycket puder över hela hennes toalettbord. Min mor använde ett hiskeligt mörkrött läppstift och nagellack i samma färg. För det blev jag retad i skolan. Tala om att tiderna förändras. Undrar hur en sådan form av mobbning skulle ha retts upp ... – Vad sa dom åt dig ute på rasten? – Snyft, snyft, min mamma har så rött nagellack och läppstift ... ingen lärare nuförtiden skulle ha uppfattat någon större katastrof. Kommer ändå bra ihåg hur alla flickorna på sexan på morgonen försvann in i skolans wc och kom ut i full krigsmålning. Förklaringen var att morsan, som absolut ingenting begrep, förbjudit allt smink i skolan. Trots det var alla skolväskor fulla och man lånade av varann och experimenterade vilt. Själv har jag alltid tyckt om att måla och också måla mig själv. Men efter att i dagsljus ha kollat mig i spegeln måste jag tyvärr konstatera att vissa saker har hänt i ansiktet, några (faktiskt ganska många rynkor), kråkspark runt ögonen och konstigheter runt läpparna. För att lite underlätta situationen rådfrågade jag nätet om sminkråd för 70-plussare. Tyvärr slutade råden vid 60+. Men jag hittade i alla fall ”Makeup-artistens bästa sminktips för en mogen kvinna” så nu vet jag hur jag ska tackla problemen. Regel nr 1: Glöm inte dina bryn och sätt rouge på kinderna! Fina ögonbryn och rosiga kinder gör att du ser mycket piggare ut. Glöm inte brynen!

Regel nr 2: Försök få piggare ögon genom att lägga en ljus kajalpenna på vattenlinjen i ögat! (Hos oss är det bara båtar som har vattenlinje) Gärna en som drar lite åt det gulare hållet för att neutralisera de röda tonerna i ett trött öga. Och en bra mascara som skall öppna upp ögat. Och glöm inte brynen – de lyfter blicken! Regel nr 3: Det går inte att sminka bort rynkor, jobba med färgkorrigering i stället! Ljusa upp under ögonen och täck röda partier på näsan! Och glöm för allt i världen inte bort brynen! Regel nr 4: Om du med åren fått kortare ögonfransar, gnugga in övre fransraden med en svart kajalpenna! Så här får du en öppen och pigg blick. Och glöm inte brynen! Och använd primer, foundation, concealer, ögonskugga, ögonskuggspensel, volymmascara, highlighter, puder, puderborste, konturpenna för läppstift, läppstift, läppglans. Och har du sedan kommit ihåg brynen och ännu kompletterat med lösögonfransar blir du säkert balens drottning! Trots att du är en 70-plussare! Har ofta undrat varför inte karlar sminkar sig. Och hela tiden glömmer brynen. Många har bryn som julgubben, vita och buskiga. Passar bra på julgubben men vi har inte jul hela året. Skulle någon karl i mogen ålder använda smink vet jag precis hur kommentarerna låter ... Historien berättar att män nog sminkat sig, de första var jägare och krigare. I Rom färgade man ögonbrynen med en blandning av lampsvärta, björnfett, myrägg och mosade flugor. På 1600-talet sminkade sig både män och kvinnor, på 1700-talet var det ett måste, på 1800-talet gick det an bara för officerare, kvinnliga skådespelare och prostituerade. Och på 1900-talet blev det modernt med solbränna efter att alla velat se ut som filmstjärnor med kritvita ansikten. Det är en konst att sminka sig. En ädel konst enligt råden i den indiska sexualrådgivningshandboken Kamasutra från 600-talet. Varje äktenskap blir synnerligen lyckligt om både mannen och hustrun övar upp sig i följande färdigheter: Tatuering, färgning av tänder, klädesplagg, hår, naglar och kropp, konsten att göra parfym och doft, konsten att applicera parfymerade salvor på kroppen och i håret samt att kunna fläta håret. Undrar om vi missat något i vårt äktenskap. Fläta hår kan jag åtminstone, men det andra ...

GOD TID utkommer nästa gång den 29 mars. Material till nummer Utgivning Deadline 3/2019 bör finnas på redaktionen senast den Nr 3 29.3 8.3 8 mars. Vi tar gärna emot Nr 4 3.5 12.4 redaktionellt bidrag från Nr 5 7.6 16.5 pensionärsföreningar och enskilda. Icke-beställt material honoreras ej. God Tid, Svenska pensionärsförbundet Hovrättsesplanaden 16, 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Isa Forsbäck

sudokulösning 9

e senaste veckorna har vi upprörts – med all anledning – av de våldtäkter och sexualbrott mot barn som uppdagats i Uleåborg och Helsingfors. Händelserna har lett till snabba fördömanden från beslutsfattare med president Niinistö i första led, ett krismöte mellan regeringspartierna och oppositionen kring ny lagstiftning om sexualbrott och ett regeringsbeslut om stöd till Uleåborg för att motverka sexualbrott. Dessutom kräver ett medborgarinitiativ en lag att utländska medborgare som begår sexualbrott ska utvisas från Finland. Händelserna har spätt på främlingsfientligheten och fått Sannfinländarna att vädra morgonluft inför vårens riksdagsval. Den diskussionen pågår som om den överväldigande majoritet av sexbrott som begås av infödda finländare var en icke-fråga. I den diskussionen talar man i hög grad förbi varandra, vilket inte gagnar någon. Det finns anledning att i stället fokusera på en principfråga och ett argument som ständigt dyker upp i diskussionen.

Argumentet handlar om vad man kallar “det allmänna rättsmedvetandet” som kräver strängare straff. Argumentet låter bestickande, men är inte oproblematiskt. Vad är det allmänna rättsmedvetandet? Begreppet används som om detta medvetande vore något universellt, allmängiltigt, gudagivet och opåverkbart av tidens ”Lagstiftarna ska strömningar och propaganda. Kari Nuotio, professor i straffha is i magen, och rätt vid Helsingfors universitet, domarna ska betecknar i Helsingin Sanomat fällas av domstolar (21.1) det som alarmerande att politiker vädjar till det allmänna rättspå basis av rådande medvetandet då de kräver strängarättspraxis – inte av re straff. pöbeln.” Nuotio skräder inte orden: “Folkets rättsmedvetande är som Gamla testamentets Gud som man måste tjäna på något sett för att denna inte ska straffa politikerna (i val).” HS refererar i samma artikel också till en undersökning gjord av Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet, Krimo, där man i en enkätundersökning lät 1.251 tillfrågade av givna straffalternativ välja ett i sju olika brottsfall. Utfallet jämfördes med svaren från 192 tingsdomare som ombads avge dom efter rådande rättspraxis. Undersökningen visade att medborgarna inte hade någon enhetlig uppfattning om det lämpliga straffet då fallen beskrivits konkret. “Det fanns inga tecken på ett allmänt rättsmedvetande säger forskningschef Juha Kääriäinen vid Krimo. Anmärkningsvärt är att de tillfrågade i många fall hade utfärdat lindrigare straff än tingsdomarna. Men om vi antar att det existerar ett allmänt rättsmedvetande – vad baserar sig detta i så fall på? Jag har en smula svårt att acceptera tanken på något medfött, allom givet medvetande om rätt och fel med referens till straffskalor. Uppfattningen om straff påverkas i högsta grad om vilken bild vi har av graden av brottslighet och vilka som begår brott. Här spelar medier en stor roll. Då tidningar slår upp mord, våldtäkter och misshandel får vi lätt den uppfattningen att vi lever farligt och att brottsligheten ständigt ökat. Det stämmer inte. Våldsbrott var betydligt vanligare för några decennier sedan. Och då populistiska politiker spär på med att utmåla utlandsfödda gärningsmän som ett speciellt hot förvrängs bilden ytterligare. Lagstiftarna ska ha is i magen, och domarna ska fällas av domstolar på basis av rådande rättspraxis – inte av pöbeln. Ett problem är ändå att domar i känsliga fall är hemligstämplade, vilket gör det omöjligt att se hur domstolen diskuterat. Balansgången mellan öppenhet och skydd av offret är en delikat fråga. Henrik Othman är ny kolumnist i God Tid.Han är journalist och tidigare ledarskribent vid Österbottens Tidning.

Henrik Othman

GOD TID

2/2019

Det ska vara tryggt att bli äldre. Vi behöver ett seniorvänligt samhälle. När du blir äldre ska du tryggt kunna bo kvar hemma så länge du vill. Men när du inte längre kan det, ska det finnas ett tryggt boende för dig. En viktig del av trygghetskänslan då man blir äldre är att få service på sitt modersmål. Det måste samhället kunna garantera.

NÄRA DIG