God Tid 7/2016

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 7 ● 7.10 2016 Årgång 44

HÄLSA

LEDARE ”Livslångt lärande är ju inte bara ett slagord. Också om det blir mera mödosamt, så kan vi lära oss nya saker så länge vi lever. Kunskap är makt, sägs det. För oss pensionärer räcker det med mera makt över våra egna liv. Ju mera vi vet om hur vi skall sköta oss själva när åren blir flera, dess bättre är våra liv. Både kroppen och hjärnan behöver ständig motion – i lämpliga doser – för att må bra.”

SIDAN 2

BILEXTRA

JOAKIM SNICKARS

Bilar som det bubblar om I Rödsö, utanför centrala Karleby, finns en bilpark av sällan skådat slag.

Där har VW-fantasten Ari Huhta byggt upp en unik och brokig Volkswagen-samling.

SIDAN 10

Jan Olof och Boris Åhman har vardera en vilja av stål. När läkarna nekade pappa en protes byggde sonen Jan Olof en.

MARKUS WEST

Han byggde en protes åt far Boris Åhman, 89, uppfyllde inte kriterierna för att få en benprotes. Då byggde sonen Jan Olof en i rostfritt stål och lärde pappa gå. Läkarna gav med sig. I mitten av september fick Boris en riktig protes. läs mer på sidan 16 SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

19.2 - 25.2.2017 529 €

DONATIONER OCH TESTAMENTEN

PARTOURS

för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten, Kontakta Håkan Anttila, tel. 0500 362 348, Vasaespl 16, Vasa.

FRÅGA MERA PÅ

0440 524911

partours@parnet.fi

En man som gillar båtar Åke Sandström var tonåring när han förälskade sig i Holmön mitt i Kvarken. Som pensionär tillbringar han så mycket tid som möjligt på sin älskade ö. GT avslutar sin serie om pensionärer kring Östersjön.

SIDORNA 4-5 Fullservice resebyrå nära dig!

– flyg-, båt-, tåg-, grupp-, spa-; allt som gäller resandet.

Ring, e-posta eller kom in!

Också egna guidade gruppresor, tex: Stockholm The Phantom of the Opera 18-20.3.2017 Ljubljana / Slovenien 26-29.4.2017 De efterfrågade dagskryssningarna till Tallinn fortsätter!

Matkaikkuna Oy Resefönster Ab / Resehaukka Köpmansgatan 4, 10300 Karis, tfn 019 278 2800 karis@matkahaukka.com http://karjaa.matkahaukka.com

Fullservice resebyrå n – flyg-, båt-, tåg-, grupp allt som gäller resandet Ring, e-posta eller kom

Också egna guidade gr Bratislava–Wien 3–7.1 Playa del Ingles 16–23 Stockholm Oscars revy London Julmarknad 3–

Matkaikkuna Oy Resefö / Resehaukka Köpmansgatan 4, 1030 tfn 019 278 2800 karis@matkahaukka.co http://karjaa.matkahau

2 GOD TID

7/2016 ­­­ LEDARE

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Helsingfors: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Ombudsman för Mellanoch Östnyland samt Tammerfors: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska (föräldraledig) robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson: Peter Nyman (vikarie) peter.nyman@spfpension.fi tfn 020 72 888 17 SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236 Kansliet i Vasa Teräsgränd 3F, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Åboland Strandvägen 30, 21600 Pagas Ombudsman för Västra Nyland, Åboland och Björneborg: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen

GOD TID

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West SPF, Teräsgränd 3F, 65100 Vasa tfn 020 72 888 80 markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

Ett förbund i kulturens tjänst Kultur är ett mångtydigt ord. Enligt mitt lexikon betyder ordet ”andlig och materiell odling”. Ordet står också för bildning. Uppfattningarna är många om vad kultur är och borde vara. Ett ord med så brett innehåll ger rum för alla tänkbara tolkningar.

I bästa mening är det kultur våra föreningar och vårt förbund sysslar med. Vi odlar våra sociala kontakter på vecko- och månadsträffar, utbildar oss i bl.a. att använda datorer, dansar och reser tillsammans, går på teater, läser böcker och skriver, sjunger ensamma och i kör, ja sysslar med allt tänkbart, som känns bra för oss.

PangSÅNGFesten, som samlar flera hundra sjungande pensionärer, ordnas för andra gången i februari nästa år. Det är ännu inte för sent att starta en sångkör och komma med. Att sjunga tillsammans sägs vara bra för välbefinnandet, ja tom. för livslängden. Forskare säger ju att en orsak till att finlandssvenskarna i medeltal lever längre, är körsången. Så varför inte ta chansen med tanke på det egna välbefinnandet och livslängden!

För andra gången ordnade förbundet en skrivartävling i år, nu kring temat övergången från arbete till pensionärsliv. Årliga skrivartävlingar får gärna bli en tradition. Det är nämligen en kulturgärning av rang att teckna ned våra minnen.

Alla bidrag arkiveras, vilket ger forskare i framtiden möjlighet att ta del av våra liv. Alla skriver inte memoarer, men händelser under våra liv intresserar säkert barn och barnbarn, men också många andra. Alla har vi ju fått ångra att vi inte frågade våra föräldrar, och deras föräldrar, också om alldagliga saker. Alltför ofta är det för sent när vi har frågor vi borde ha ställt. Har vi tecknat ned viktiga och intressanta händelser i våra liv, så har följande generationer källor att tillgå när vi själva har flyttat in i evigheten.

Att läsa är att bilda sig själv. Åtminstone håller man ordförrådet i skick. Många av oss, som växte upp med Pelle Svanslös, ”född” 1939, och Pippi Långstrump, ”född” 1948, har fortsatt vårt läsande över en bred skala. Att läsa på andra språk kan ibland vara verklig hjärngymnastik. Med en bra bok är man aldrig ensam.

När vi läser tillsammans, kanske också högt för varandra, kan vi samtidigt diskutera innehållet.

Livslångt lärande är ju inte bara ett slagord. Också om det blir mera mödosamt, så kan vi lära oss nya saker så länge vi lever. Kunskap är makt, sägs det. För oss pensionärer räcker det med mera makt över våra egna liv. Ju mera vi vet om hur vi skall sköta oss själva när åren blir flera, dess bättre är våra liv. Både kroppen och hjärnan behöver ständig motion – i lämpliga doser – för att må bra.

Mera utbildning ger dock inte automatiskt mera bildning. Alla har vi mött mänskor med en lång och gedigen utbildning, men med ett mer eller mindre obildat beteende. Vi har också mött mänskor med en begränsad utbildning, men med ett bildat beteende och humana värderingar.

Just nu deltar vi i Gåkampen, som vi ordnar tillsammans med bl.a. Folkhälsan. Behovet av fysisk aktivitet minskar inte när hösten kommer. Gåkampen är inte bara tänkt att få oss ut och gå, tanken är att vi också skall gå tillsammans.

Behovet av vänner och sociala kontakter minskar inte heller när vi blir äldre.

Kultur är att måna om oss själva och om varandra.

Det är just vad vi gör i Svenska pensionärsförbundet.

Vi är en organisation i kulturens, och därmed i vår egen tjänst.

Vi tar inte de ungas jobb Var femte ung man i Finland i åldern 20-24 år gör ingenting. Han jobbar inte och han studerar inte.

Och kanske mest alarmerande av allt.

De blir fler och fler.

Det är Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) som publicerar sin årliga rapport om utbildningssituationen i de 35 medlemsländerna.

Finland återfinns, för männens del, på en föga smickrande sjätte plats från slutet. Finland hör till samma grupp som Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien.

För de unga kvinnornas del går det aningen bättre, men inte mycket. 15,5 procent av de unga kvinnorna varken arbetar eller studerar.

Angår det här en pensionärsorganisation? Det gör det i allra högst grad. Det är de här männen och kvinnorna som förväntas betala framtidens pensioner, för att inte tala om vård och omsorg.

Hur ska det gå till? I dagsläget klarar de inte ens av att försörja sig själva. Någonting måste göras och det måste ske snabbt.

Föreställ dig en 24-årig man som bor hemma hos mamma och pappa, saknar utbildning och arbetserfarenhet. Skulle du anställa honom? Skulle du hyra ut en bostad åt honom? Vad skulle du säga när ditt älsklingsbarnbarn kom på besök för att presentera sin nya pojkvän?

Det är svåra frågor som inte har några enkla svar.

Skaffa ett jobb. Ja, men då det inte finns några jobb. Skaffa en utbildning.

Det är ett rimligt krav. Vi har en av världens bästa yrkesutbildningar. Och den är praktiskt taget gratis.

En trist sida av den debatt som förs är att generationerna ställs mot varandra. ”Jag anser att 65-åringar har gjort sitt och borde sluta panta på arbetsplatser som de unga behöver,” skrev en mamma.

Det är inte pensionärerna som har tagit de ungas jobb. Och det är inte invandrarna. Inte minst det sista är viktigt att komma ihåg.

OLE NORRBACK

MARKUS WEST

förbundsordförande

chefredaktör

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: C J Center Kb tfn 050 57 553 51 cjcenter@malax.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2016 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Olle Spring och Torbjörn Kevin.

Svenska pensionärsförbundets kalender 2017 Nu är det dags att beställa SPF:s kalender för 2017.

Priset för kalender med pärm är 12 € och utan pärm 10 €.

Kansliet i Helsingfors tar emot beställningar, Åsa Laukonlinna tfn 020 728 8819 eller per e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi Kalendern är en utmärkt present eller julklapp!

GOD TID

De äldres vecka lyfter fram IT-kunskap

KALLELSE TILL HÖSTMÖTET 2016

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 24 november 2016 i Tammerfors kl.

13.00 på restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors.

Lunch serveras från kl. 11.45. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11.15.

Penbsionärsförbundet satsar hårt på att öka IT-kunnandet bland sina medlemmar. Här håller IT-handledare Robert Riska kurs i Tammerfors.

Denna vecka firar vi De äldres vecka med ett mångsidigt utbud av aktiviteter runtomkring i Svenskfinland. I början av veckan inföll den nationella SeniorSurf-dagen som också uppmärksammats på många håll och kanter. Syftet med dagen är att erbjuda äldre personer en möjlighet att bekanta sig med datateknik och internetvärlden.

På förbundets kansli i Helsingfors har det blivit en tradition att hålla Öppet hus under SeniorSurf-dagen och ge pensionärerna en möjlighet att komma och diskutera saker som bland annat säkerhetskopiering, surfvanor och datorskötsel. Pensionärerna har också uppmanats att ta med egen dator, smarttelefon eller surfplatta.

framtiden och största delen, 81 procent, tror att de också kommer att börja använda ännu mer nät- och mobiltjänster.

Av de nypensionerade har 97% procent använt elektroniska tjänster för bank- och försäkringsärenden. Över 90 procent har svarat att de helst sköter sina bank- och försäkringsärenden på nätet. Bara 3 procent vill sköta sina ärenden i ett kontor. Den viktigaste orsaken till att använda elektroniska tjänster uppges vara att de är lätta och sparar tid.

Det som bekymrade mest var datasekretessfrågorna, hela 84 procent uppgav det som största oro.

Kvinnorna var mer bekymrade över att samhället blir tekniskt.

Centralförbundet för de gamlas väl ger årligen ut en informationsbroschyr inför De äldres dag och De äldres vecka. Årets broschyr går under namnet Lust att lära sig. Speciellt lyfts den allt snabbare digitaliseringen upp. Enligt undersökningar finns det fortfarande nästan 500 000 pensionärer över 65 år som inte använder datateknik.

Samtidigt visar en undersökning som försäkringsbolaget Ilmarinen utfört bland 62-68-åringar att nyblivna pensionärer använder nätet flitigt. Nästan alla nypensionerade (99%) har tillgång till dator, smarttelefon eller pekdator. De flesta som svarat tror också att användningen av apparaterna blir ännu lättare i

Det framkom också i undersökningen att de nypensionerade är ivriga och vill lära sig att använda nya tjänster på nätet, men de önskar praktisk handledning så att de kan använda alla apparater på så mångsidigt sätt som möjligt. Man framför också önskemål om att apparaterna kunde vara enklare och också förmånligare.

Finland har överlag ett stort försprång vad beträffar digitaliseringen jämfört med många andra länder. I en nyligen publicerad rapport från World Economic Forum där man rankat 139 länder efter förmågan att ta till sig och utnyttja ny informations- och kommunikationsteknologi placerar sig Finland på

7/2016 3

andra plats, Sverige på tredje plats och Norge på fjärde plats, medan Danmark kommer på elfte plats och Island på sextonde plats. Listan toppas av Singapore.

Vad beträffar infrastruktur och nätanvändning är Norge bäst i världen. Finland i sin tur är bland de bästa på kompetens och utbildning och rankas högst av alla länder vad gäller att få ut ett ekonomiskt resultat av investeringarna inom informations- och kommunikationsteknologin.

Inom Svenska pensionärsförbundet är informations- och kommunikationsteknologin ett högt prioriterat område. För att förverkliga detta har förbundet tillsatt en ITkommitté med förtroendevalda från alla regioner som sammankommer regelbundet för att planera, diskutera och utvärdera förbundets IT-verksamhet. Vårt mål är att lära så många som möjligt att använda datorer, smarttelefoner och pekdatorer. Det förverkligas i samarbete med frivilliga IT-handledare, IT-kontaktpersoner, webbansvariga och webbredaktörer i föreningarna.

För koordineringen av förbundets IT-arbete denna höst ansvarar Peter Nyman. Ta gärna kontakt med Peter per epost, peter.nyman@spfpension.fi eller tfn 020 72888 17 beträffande IT-problem, IT-workshops och IT-föreläsningar!

BERIT DAHLIN

verksamhetsledare

Spänst i benen – träning ger trygghet Grundkurs 7-11.2 2017 på Lehmiranta Kursen riktar sig till kvinnor och män i åldern 50+ som är intresserade av motion och att fungera som motionskompis. Kursen lämpar sig också för dig som vill veta mera om hur man förebygger benskörhet d.v.s. osteopeni och osteoporos.

Kursen består av dialogföreläsningar och praktiska övningar. Fokus ligger på fysisk aktivitet som stärker och skyddar skelett samt leder. Vi lär oss enkla och roliga sätt att stärka musklerna samt övningar för att förebygga fall.

Kurspriset 80 € inkluderar helpension, inkvartering i dubbelrum samt kursprogram och -material.

Anmälningar och förfrågningar tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi. Anmälningsblanketter finns även på hemsidan spfpension.fi under Kurser

Enligt 10 § i Svenska pensionärsförbundets stadgar ska höstmötet: 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska

representanternas fullmakter och fastställa de

representerade föreningarnas röstetal 5. välja ordförande i styrelsen, som kallas

förbundsordförande, för följande kalenderår 6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för

de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur

att avgå 7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det

följande kalenderåret Revisorn samt dennes ersättare ska

vara av centralhandelskammaren godkänd revisor.

8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar 9. fastställa medlemsavgifternas storlek 10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår 11. behandla övriga ärenden Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8.

Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2015.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast måndagen den 7 november 2016 till förbundets kansli i Helsingfors, tel. 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e-post asa.laukonlinna@ spfpension.fi.

Skriftlig kallelse med övrigt material skickas till föreningarna i början av november. Närmare information om priset för höstmötet och transportmöjligheter meddelas senare.

STYRELSEN

4 GOD TID

7/2016

En speleman som brinner för Åke Sandström var tonåring när han förälskade sig i den sägenomspunna ön Holmön i Kvarken – mitt emellan Finland och Sverige. Åke Sandström, 68, på Holmön avslutar God Tids serie om pensionärer kring Östersjön.

Att han hamnade på ön var ingen tillfällighet. En av hans ingifta mostrar var född och uppvuxen på Holmögadd, en fyrplats längst ute i havet som vägledde fartyg på väg in till Bottenvikens hamnar före gps:ens tid.

– Hon hade många syskon, som blev fyrvaktare och fiskare på ön.

Vi hyrde in oss i bagarstugor hos öns bönder om somrarna när jag var i tonåren. Jag blev genast förtjust. Här kände jag mig hemma, säger han. Åke Sandström har mött mig vid förbindelsebåten. Capella, som den större av färjorna heter, lägger till i byvikens skyddande hamn på Holmöns norrsida.

Resan från Norrfjärden på Västerbottens fastland tar 40 minuter med Vägverkets gulmålade fartyg.

Det finns två slags resenärer ombord. Fritidsfolket med sina stora packningar och skärgårdsborna. De senare styr med bestämda steg mot sitt stamställe, ofta en fåtölj med utsikt över havet. Det är höst, men solen skiner välkomnande över ön som avtecknar sig mot horisonten.

Holmön är en av de platser som har flest soltimmar i Sverige.

– Välkommen till Holmön, säger Åke Sandström när vi hälsar.

Precis som alla andra öbor rör han sig helst med cykel. Holmöns glesa vägnät är inte byggt för livlig biltrafik. Åke ledsagar mig till sitt skötebarn Holmöns båtmuseum.

Mångsysslare Åke Sandström är pensionerad lärare, språkforskare och etnolog. Precis som öbor överallt i världen är han mångsysslare. När jag träffar honom är han i färd med att lägga taket på ett hus som ska bli smedja.

Där ska han lära sig konstsmide, är det tänkt. Det visar sig att han har ett tätt nätverk av kontakter i Finland. Det må så gälla folkmusik eller båtar. Han har till och med åkt på vikingatåg med finländare.

Vi börjar nysta där.

1994 satt Åke några sommardagar tillsammans med ett gäng finländska vikingaentusiaster på ett nedlagt sovjetiskt logemente i Lettland och såg på fotbolls-VM. Det var sommaren när svenska landslaget grävde guld i USA. De satt inte där frivilligt.

Han hade tillsammans med den finländska läkaren Fredrik Koivusalo och hans besättning seglat

En nybygd båk reser sig högt över Holmöns båtmuseum. Från plattformen högst upp kan Åke Sandström spana ut över Kvarken. I båken visas det enda bevarade råseglet i Sverige.

längs de baltiska kusterna med vikingaskeppet Rus. Utanför lettiska Ventspils gjorde de haveri. Båten bogserades i land av ett ryskt fartyg och blev liggande på en långgrund sandstrand.

– Medan vi väntade på att få klartecken från ambassaden i Riga för att åka hem tittade vi på fotboll.

Rus plundrades av lokalbefolkningen, men Åke lyckades rädda sitt vattendränkta dragspel. Han torkade upp det och spelade på det i många år. Han brände upp det så sent som i våras. Varje år i maj ordnar man ”Visor vid brasan” på Holmön. Som vanligt hade Åke tagit med sitt dragspel och underhöll byborna med folkvisor.

– Plötsligt kände jag att en tangent lossnade. Då tog jag dragspelet och slängde det på majbrasan. Det var ju kaputt.

Byborna, som hade hört om dragspelets resa med vikingaskeppet Rus skrek ett unisont ”neej”, men dit for det. Åländsk speleman Åke Sandströms passionerade intresse för folkmusik kräver sin förklaring. I början av 1970-talet studerade han till mellanstadielärare vid lärarhögskolan i Umeå. Samma vår som han blev färdig lades skolan på Holmön ner. Åke kunde inte

söka det lärarjobb som han så hett eftertraktade.

– Men eftersom jag hade tänkt mig ett lärarjobb ute i skärgården sökta jag till Åland istället.

I 2,5 år arbetade han som lärare på Föglö. Det var en härlig tid.

Där lärde han känna en rad duktiga spelmän. Han turnerade med Föglö spelmanslag. Och historien tar inte slut där. På Åland träffade han sin hustru och stiftade bekantskap med ett gäng allmogebåtsintresserade ålänningar. De gemensamma seglatserna blev lika efterlängtade som spelningarna med Föglöspelmännen.

Han kom snart i kontakt med gänget som byggde Lappo båtmuseum. Birger Törnroos hade skrivit en uppskattad bok om båtar och båtbyggeri i Ålands östra skärgård.

Lappomuseet byggdes upp kring hans klassificering i fem åländska båttyper.

När Åke och xxx Sandström några år senare köpte ett eget ställe på Holmön ingick öns största ladugård i affären. Den var som klippt och skuren för den allmogebåtsintresserade läraren. Enligt samma princip som Birger Törnroos, sparade Åke Sandström de fem båttyper som bönderna på Holmön använt i fiske och på säljakt.

– Jag upptäckte snart att båtar-

na på Holmön var av en ålderdomligare typ än de åländska båtarna.

De båtar jag hittade på Holmön var aldrig gjorda för motorgång.

–När jag hade mina fem båtar spred sig ryktet på ön. Den ena öbon efter den andra kom och frågade: kan du inte ta hand om morfars båt också? Till slut hade jag mellan 30 och 40 båtar i ladugården.

När Görel Bohlin, en tidigare moderat riksdagsledamot, utnämndes till landshövding i Västerbotten 1992 kom hon ut till ön.

Hon gillade båtarna men noterade samtidigt att ladugården hade spåntak på norrsidan.

– Regnar det inte in här, undrade hon.

– Jo, svarade Åke Sandström sanningsenligt.

– Ska vi inte bygga ett nytt museum, fortsatte landshövdingen.

Bollen sattes i rullning. Åke Sandström och några privatpersoner sände in ansökan efter ansökan till länsstyrelsen och en rad andra myndigheter. Efter några år hade de fått ihop tre miljoner kronor och kunde börja planera för ett båtmuseum. Efter en arkitekttävling valdes Skellefteåarkitektens Olle Forsgrens förslag till vinnare.

Också han hade vistats på Holmön som barn.

I färdigt utförande ser museet ut som en rad strandbodar, som ligger tätt packade kring en båk. Att det blev en båk och inte ett kyrktorn kan Holmöborna tacka en annan finländare, Bertil Bonns från Malax för, men det är en annan historia. När museet var klart släpades ett 20-tal båtar från Åkes ladugård till museet. Bland andra marinarkeologen Henry Forsell från Helsingfors bistod med råd när Holmöborna byggde sin basutställning.

1996 öppnade museet med pompa och ståt.

Rundvandring Med Åke som guide vandrar jag genom museet medan skymningen lägger sig över byviken. En fiskarbonde på Holmön ägde många sorts bruksbåtar. Här finns nätbåt, skötbåt, enabåt, men också den stora fälbåten som vintertid användes för säljakt. Fälbåtens lillebror, om man får säga så, är isjullan. I museet finns naturligtvis också en iseka med två medar av den typ som vi hittar utmed Österbottens kust.

Här finns också förra finansministerns Kjell-Olof Feldts pappas båt.

Fadern jagade säl utanför Holmön om vintrarna.

Varje båt är rustad för sitt speciella värv, det må så vara säljakt eller fiske.

GOD TID

gamla bruksbåtar

7/2016 5

SVERIGE

Allt fler fattiga pensionärer I dag lever nästan en kvarts miljon pensionärer i Sverige under EU:s fattigdomsgräns.

Det speglar en relativ fattigdom. Andelen fattiga pensionärer har ökat snabbt de senaste åren.

Berguddens fyr på Holmöns västra sida har i generationer väglett sjöfarare i Kvarken. Nu står den nersläckt och ser lite ledsen ut.

Förbindelsebåten till Holmön tar bara ett fåtal bilar. Både skärgårdsbor och sommargäster har löst det genom att ha två bilar. Den äldre står och väntar i färjhamnen på ön.

OM HOLMÖN m De första delarna av Holmöarna steg ur havet vid tiden för Kristi födelse. Stora delar av Holmöarna är därför ur geologisk synvinkel tämligen nya. m Man talar i Kvarken om en uppgrundning på motsvarande 90 centimeter per 100 år. m I dag utgörs Holmöarna av en 30 kilometer lång skärgård, från Holmögadd i söder till Stora Fjäderägg i norr. m Holmöns båtmuseum finns i byviken på huvudöns norra del På Båtskär som äldre Holmöbor säger finns också Holmöarnas bofasta befolkning – cirka 50 personer bor året om i byn. m Det är inte känt när Holmön fick sin första bebyggelse, men mycket talar för att det skedde på 1300-talet. Då stod havet 6 meter högre än i dag. m Fiske var i kombination med boskapsskötsel och jakt länge öns

Holmöns museum har också mycket annat att bjuda. Här finns benknotor från de ryska soldater som frös ihjäl under Michail Barclay de Tolleys marsch över Kvarken vårvintern 1809. Där finns också ”tyskljusen”, små ljus som bärgades från ett havererat tyskt fartyg

viktigaste näringar. Laxfisket hade sin guldålder på 1800-talet. m Säljakten har varit viktig för Holmöborna. Öborna har använt 200 ord för olika typer av isar och vakar. m Holmön är vida känd för sina goda båtbyggare. De skickligaste hade beställningar långt utmed den svenska kusten. m Den gamla båttraditionen lever nu vidare i Holmöns båtmuseum där det ordnas kurser var sommar. m Fågellivet på Holmöarna är otroligt rikt. Mer än 260 arter har påträffats på öarna. 130 av dem har häckat där. Holmöarna är i dag Sveriges största skärgårdsreservat. m Postrodden är en årlig tilldragelse. Då ros eller seglas bruksbåtar mellan Holmön och Björkö i Finland.

Källa: Holmöns båtmuseum, sevärt i Sverige.

under andra världskriget.

– Enligt en sägen på ön är ljusen gjorda av fett från judar som mördades i koncentrationslägren. Det har aldrig gått att bevisa. Däremot vet vi nu att ljusen är tillverkade av en fabrik som använde slavarbetskraft.

En rejäl skinnpäls behövdes för att inte frysa ihjäl ute på Kvarkens isar.

Det visste varje säljägare.

Oxen var trög men blef bättre på qvällen antecknade fyrmästaren Oscar Sjösteds i sin rikt illustrerade dagbok, som han förde under 36 år på Holmögadd.

Runt om i museet finns också fyrmästaren Oscar Sjösteds teckningar, som han illustrerade sin dagbok med under 36 år som fyrmästare på Holmögadd.

Tre fiskarlappar Efter en härlig rundvandring i museet cyklar jag tillsammans med Åke Sandström genom den lilla byn.

Det är inte känt när ön fick sina första invånare, men mycket talar för att det skedde under 1300-talet.

Enligt sägnen var det tre fiskarlappar, Håkan, Klemet och Kerstorp som slog sig ner på ön. Deras namn levar kvar i tre gårdsnamn på ön.

Holmöborna har i generationer livnärt sig på vad havet och det småskaliga jordbruket gett. Flest invånare hade ön 1917, då var det 453 fast bosatta på ön. I dag har ön ett 50-tal invånare som bor där året runt.

I kärnan av byn ligger de rödmålade bondgårdarna tätt. Många av husen är numera fritidshus. Skolan står sedan några år sedan tom, prästgården är kursgård, men butiken har blommat upp sen den flyttade till hamnen. Kaplansgårdens serviceboende gör också att det är lättare för de äldre att stanna kvar på hemön.

Däremot är byns pensionärshem tomt.

– Invånarna flyttade bort när de inte längre klarade sig på egen hand, berättar Åke.

Själv är han 68 år och njuter av tillvaron på ön, sommar som vinter.

Vistelsen underlättas av att hans två söner har valt att bosätta sig på ön.

Så han fortsätter ungefär som förr. Sköter i samarbete med ett gäng volontärer museet, skriver om båtar och skärgårdens kulturarv när andan faller på. Och när någon bekant professor från Umeå universitet ringer och vill ha ett bidrag till en festskrift över en gemensam vän säger han inte nej.

Med ett stänk av humor och ett stänk av allvar säger Åke att han mest saknar de gamla Holmöbor, som han lärde känna som tonåring.

Det är så många frågor om alla föremålen i båtmuseet som han inte hann ställa.

TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

FOTNOT: Intervjun med Åke Sandström avslutar serien om pensionärer som bor vid och har ett nära förhållande till Östersjön och dess vikar. I förra numret ingick en intervju med esten Aarne Vaik.

God Tid har sammanställt en del basfakta om de svenska pensionärernas liv: 4 17 procent av Sveriges befolkning eller 1,53 miljoner personer är äldre än 65 år.

Kvinnornas förväntade livslängd är 83,6 år och männens 78,9 år.

4 I december 2015 erhöll 2,1 miljoner svenskar pension, av dem var knappt 2 miljoner folkbokförda i Sverige.

4 Sverige saknar en fast pensionsålder. I genomsnitt börjar svenskarna att ta ut ålderspension vid 64 års ålder.

4 Den allmänna pensionen består av inkomstpension, premiepension och vissa pensionärer har även garantipension. Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet.

4 Full garantipension är 7 014 kronor (730 euro) per månad för den som är gift och 7 863 kronor (820 euro) per månad för den som är ogift. Garantipensionen bygger på att man bott 40 år i Sverige.

4 Dessutom har de allra flesta nya pensionärer en tjänstepension.

4 År 2014 var den genomsnittliga summan av pensionerna 16 269 kronor (1700 euro) före skatt. Kvinnornas pension är 30 procent lägre än männens.

4 Skatten på pension är i Sverige högre än skatten på lön. På en genomsnittlig pension om 1700 euro betalar den svenska pensionären 14,3 procent i skatt.

Skatten varierar från kommun till kommun.

4 Under 2000-talet har en fjärdedel av platserna på Sveriges äldreboende lagts ner. Samtidigt har de äldre blivit fler. Bristen på vårdplatser är stor.

4 Det är inte gratis att bo på äldreboende. Man betalar för så väl hyra som mat och omsorg.

Det finns en maxtaxa för vad omsorgen får kosta (180 euro/ månad). Tillsammans med kostnaderna för mat och hyra är det inte ovanligt med en månadsavgift på minst 1100 euro.

4 De svenska pensionärerna betalar för sina läkarbesök, men ett högkostnadsskydd gör att det kostar maximalt 115 euro per år att anlita vårdcentralens läkare.

Receptbelagda mediciner kostar högst 230 euro per år.

(Källor: Vårdguiden, SvD, DN, SR, Pensionsmyndigheten)

6 GOD TID

7/2016

”Orättvist att sänka låga pensioner” – Regeringens förslag om att sänka de lägsta pensionerna med 0,85 procent är orättvist.

För den som lever på folkpension eller garantipension är varje euro viktig, säger Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback.

Regeringens budgetförslag för 2017 väcker missnöje bland pensionärerna. Som en del av konkurrenskraftsavtalet lovar regeringen att sänka löntagarnas beskattning med 515 miljoner euro. Också pensionärerna får en skattesänkning på 130 miljoner euro.

Den skattesänkningen kommer inte alla pensionärer till del. De pensionärer som har så små pensioner att de inte alls betalar statsskatt står som förlorare. 2015 fanns det 78 500 pensionärer som enbart erhöll FPA-pension och 101 000

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO uppvaktade i slutet av september riksdagrupperna. Nedskärningarna av de minsta pensionerna fanns högt på dagordningen. SPF företräddes av verksamhetsledare Berit Dahlin. Foto: Tuomas Talvila.

personer som erhöll garantipension i Finland.

Det är dessa pensionärer som för andra året i rad riskerar att se sina inkomster sjunka. Redan i år sänktes de pensioner som betalas ut av Folkpensionsanstalten med

0,4 procent. Och om regeringens förslag går igenom i riksdagen så skärs alltså folk- och garantipensionerna med ytterligare 0,85 procent nästa år.

– Problemet är att de som redan har minst nu får ännu mindre. En

Seniornätverket i höst Seniornätverket skapar gemenskap för svenskspråkiga seniorer i Helsingfors i höst. I nätverket samarbetar ett tjugotal organisationer och verk genom delprojekten: SeniorSyd Naturen i stan – onsdag 12.10 kl.

13.00–15.00 på Kampens servicecentral Anders Albrecht, intendent på Naturhistoriska museet, föreläser om flora och fauna i stadsmiljö på Kampens servicecentral, Salomonsgatan 21 B. Kaffeservering. Fritt inträde - ingen anmälan.

SeniorVäst Vardagsglimtar – onsdag 19.10 kl.

14.00–16.00 på Gamlasgården Vardagsglimtar från Hagaro är en teaterpjäs om seniorers emotionella upplevelser på äldreboenden.

Pjäsen bygger på forskare Catharina von Koskulls fältundersökningar.

Efter föreställningen på Gamlasgården, Klarinettvägen 5 pausgymnastik och kaffeservering.

Fritt inträde – ingen förhandsanmälan.

SenioRöst Adventsfest – tisdag 29.11 kl. 13.00– 15.00 i Matteuskyrkan Välkommen på SenioRösts adventsfest i Matteuskyrkan, Åbohusvägen 3.

Allsång med RostRösten, kaffeservering och överraskningsgäst!

Fritt inträde - ingen förhandsanmälan.

SeniorNord Vardagsglimtar och Lucia – onsdag 7.12 kl. 13.00–15.00 på Malms kulturhus, Nedre Malms torg 1.

Fritt inträde och ingen förhandsanmälan.

Staffansby Lucia med följe, kulturprogram och kaffeservering på Malms kulturhus, Nedre Malms torg 1. Vardagsglimtar från Hagaro är en teaterpjäs om seniorers emotionella upplevelser på äldreboenden.

Pjäsen bygger på forskare Catharina von Koskulls fältundersökningar.

Fritt inträde – ingen förhandsanmälan.

Vem blir Årets pensionär 2016?

Till Årets pensionär utses en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär. Årets pensionär presenteras på höstmötet i november 2016.

Till Årets pensionär 2015 utsågs Alf Skogster från Grankulla.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Verksamhetsledare Berit Dahlin, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller berit.dahlin@spfpension.fi senast 31.10.

Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärsförbundet.

nedskärning på mindre än en procent låter inte som mycket pengar, men vi ska komma ihåg att det här är personer med små inkomster. De drabbas i dubbel mening när medicinerna samtidigt blir dyrare, säger Norrback.

Regeringen fortsätter att skära i läkemedelsersättningarna. Hårdast drabbas personer med typ-2 diabetes. Deras ersättningar sjunker från 100 procent till 65 procent. Självrisken växer till mellan 10 och 300 euro per år.

På pluskontot kan läggas att regeringen reserverar 30 miljoner euro, som ska användas till att minska de allra fattigastes avgifter och skatter. I skrivande stund är det oklart hur de pengarna ska användas.

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO, där Svenska pensionärsförbundet är medlem, uppvaktade i september riksdagsgrupperna om de nedskärningar som riktas mot de fattigaste pensionärerna.

MARKUS WEST

60+are som saknar jobb får gå i pension Regeringen öppnar för att personer som är över 60 år och som har varit arbetslösa i mer än fem år ska få gå i förtidspension.

– Regeringen har beslutat att genomföra denna Lex Lindström, avgörandet är inte beroende av arbetsmarknadsparterna, sade utrikesminister Timo Soini (Sannf ) vid regeringens presskonferens den 1 september.

Arbets- och justitieminister Jari Lindström har gjort frågan till sin hjärtesak. Sammanlagt handlar det om 5000 personer som kan beröras av en tidigare pensionering.

Oppositionen hade invändningar mot de förtida pensioneringarna.

De strider mot tanken på att allt fler ska jobba allt längre och kan leda till åldersdiskriminering på arbetsmarknaden, menar man.

Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne är nöjd med att regeringen öppnar pensionsslussen för äldre långtidsarbetslösa.

Samrådet i SPF Helsingfors Gemensamma höstprogram för huvudstadsregionens seniorer arrangerade av Samrådet i SPF Helsingfors: Kommande program: Seniorträff på Café Esplanad, Norra esplanaden 37, klockan 14 den första tisdagen varje månad.

Dagens gäst tisdag 1.11: Veronica Kalhori berättar om sin väg från Irak via Korsholm till Arkadiabacken.

Samvaropromenad klockan 13 den andra och fjärde fredagen varje månad. Startplatsen meddelas i Hblagendans Föreningar samma veckas måndag

Danskväll på AV, Annegatan 26, klockan 18-22 onsdag 12.10 med Grani Not So Big Band och Charlotta Kerbs, onsdag 16.11 med Risto Tammilehtos orkester och onsdag 14.12 med UniSet – Bertel Mårtenson och Christer Johansson.

Onsdag 9.11 klockan 12.30-16.

Svensk festdag på G18, Georgsgatan 18. Festtalare: ärkebiskop em John Vikström. Jeanette Björkqvist och Markus West: Vem undergräver den grävande journalistiken?

Musik med sångduon Fiona. Show med Dollypops.

Kommande program 8.10 14.10 11.10 15.10 18.10 22.10 26.10 30.10 3.11 6.11 9.11 9.11 24.11

Gåkampsfest i Vasa, Rådhusgatan 23 SPF Österbotten, Mor kurage på Wasa Teater Östnyländska distriktets höstmöte i Kotka Gåkampsfest i Närpes, Vargberget Gåkampsfest i Åbo Gåkampsfest i Pargas Gåkampsfest i Mariehamn, Wiklöf arena Östnyländska distriktets kyrkogång i Träskända kyrka Seminariet Klara dig som senior! i Esbo Gåkampsfest i Kyrkslätt, Gesterbyvägen 3 Gåkampsfest i Karis, Strandparken SPF Österbottens höstmöte i Munsala Förbundets höstmöte i Tammerfors

GOD TID

7/2016 7

”Ingen bedömning av språkliga konsekvenser”

Gåkampare på språng runt Lillhoplaxviken i Helsingfors. Foto: Markus West.

Gåkampen har fått upp farten Startskottet för Gåkampen 2016 gick 10 september i Helsingfors. Vi hade omkring 110 personer med på festen, många av dem Svenska pensionärsförbundets medlemmar.

Gåkampen invigdes av riksdagledamot Eva Biaudet och för underhållningen svarade Thomas Lundin och Calle Petterson.

Publiken gymnastiserade, promenerade och njöt av sällskapet och

det vackra höstvädret.

Pensionärsförbundets medlemmar har också aktivt bidragit i gåfesterna i Borgå och Jakobstad.

Följ med var nästa gåfest ordnas på www.gakampen.fi.

Hittills har drygt 3600 personer registrerat att de deltar i Gåkampen. Tillsammans har de i skrivande stund avverkat när en halv miljon kilometer.

Hur ser du ditt liv som gammal?

Vilka nya utmaningar och möjligheter innebär det? Dessa är ett par av de frågor som utgör temat för utställningen Dialog i tiden – konsten att åldras som öppnar i Heureka den 1 oktober.

Dialog i tiden är en unik utställ-

ning kring ett av vår tids mest brännande teman, nämligen åldrandet.

Guider på utställningen är de bästa experterna på ålder och åldrande, en grupp sanna inspiratörer som nämligen alla har fyllt 70 år.

Rundturen tar cirka en timma.

Social- och hälsovårdsministeriets linjedragningar för hur den svenskspråkiga servicen ska tryggas i samband med socialoch hälsovårdsreformen är en besvikelse.

Social- och hälsovårdsministeriet uppdaterade den 31 augusti förslaget till regeringsproposition om vård- och landskapsreformen. Utkastet skickades ut på en tio veckor lång remissrunda till kommuner, samkommuner och andra instanser. ”Någon egentlig konsekvensbedömning om hur de språkliga rättigheterna förverkligas kan man inte tala om”, säger Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback. ”Betecknande för hur det hela gjorts är att Justitieministeriet, som ansvarar för att språklagen efterlevs, inte har kopplats in.”

Ministeriets redogörelse är en kortfattad genomgång av hur de

språkliga rättigheterna ska förverkligas inom vården i de tvåspråkiga landskapen.

Av de 12 landskapen blir sex tvåspråkiga. Österbotten är det enda landskap som har svenska som majoritetsspråk.

Ministeriet konstaterar att landskapen ska komma överens om hur de språkliga rättigheterna säkras när regionala samarbetsavtal ingås. För Österbottens del handlar det om att delar av den specialiserade sjukvården i framtiden ska köpas från sjukhusen i Seinäjoki och Uleåborg, som inte har någon skyldighet att ha svenskspråkiga läkare och vårdare.

Svenska pensionärsförbundet betonar vikten av att vårdreformen inte försämrar kvaliteteten på äldreomsorgen när ansvaret för omsorgen flyttar från kommunerna till landskapen. ”När det gäller äldreomsorgen kan man inte dra några som helst slutsatser om hur den svenska servicen ska garanteras efter 2019”, säger Ole Norrback.

(GT)

Pixabay

Pekplattor och smarttelefoner

Tid: 1.11.2016, kl. 18:00 – 20:30 Plats: SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors, Evy Björkmanrummet, 3:e vån.

Föreläsare: Jonas Lemberg Under kursen Pekplattor och smarttelefoner får du bland annat tips om nyttiga och avgiftsfria appar, hjälp med att ladda ner dem och lär dig deras funktioner.

Fortsättningskurs i Digistoff Tid 22.11.2016, kl. 18:00 – 20:30 Plats: SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors, Evy Björkmanrummet, 3:e vån.

En kurs som riktar sig till vana Digistoff användare. Deltagarna har möjlighet till personlig handledning i arbetet med den egna föreningens webbsida. OBS! Ta med din förenings inloggningsuppgifter till Digistoff samt egen dator.

8 GOD TID

7/2016

GOD TID

7/2016 9

IT-BITEN

Dags att sortera sommarens bilder Sommaren är över. De mörka kvällarna lockar igen till att sitta mera framför datorn för att fördriva tiden. Kanske en regnig eftermiddag, eller två, kunde användas för att samla ihop alla bilder från sommaren och få ordning på dem?

I dag producerar vi mångfaldigt mer bilder än vad vi gjort någonsin tidigare. Det kostar inget att ta lite fler digitala bilder, kameran är liten och kommer enkelt med i packningen. För att inte tala om att ta bilder med mobiltelefonen! Därför är det också viktigt att alla har någon form av system vad man gör med alla bilder och hur man förvarar dem.

Filhantering Det finns många enkla program som hjälper dig. Tyvärr har ett av de bästa programmen, Picasa, upphört. Eller Picasa kommer inte längre att uppdateras vilket betyder att det snart inte fungerar på nya datorer längre. För tillfället finns inget enskilt program som ersätter Picasa. För Mac användare finns Photos som strävar till att vara lättanvändbart och finns färdigt installerat på alla Mac-datorer. I Windows finns också ett program vid namn Photos, de är på inget sätt relaterade till varandra men uppgiften är samma.

Också Google erbjuder en ersättare till Picasa som heter Photos, mer om den lite senare.

Programmen erbjuder dig att enkelt hämta in alla bilder från kameran, sortera dem och på ett enkelt sätt visa upp bilderna åt dig så du kan sortera dem, redigera dem och sedan dela dem med andra. Dessa program är alla gratis, är man villig att lägga ut en peng så kan man till exempel se på Adobe Lightroom som lämpar sig både till hobbyfotografer och

mera avancerade yrkesfotografer, här är inlärningskurvan lite brantare än med de andra programmen.

Om inget av programmen tilltalar så kan man förstås också själv ta hand om filerna. Det lönar sig att bygga upp ett system för hur du förvarar bilderna så att du lätt hittar dem. Det kanske mest logiska är att börja med en mapp för årtalet, 2016.

Under den kan man sedan skapa mappar, antingen per månad eller, om man inte fotograferar så mycket, mappar som beskriver händelser. Exempelvis midsommar, kräftskiva, seglats till Utö.

I dessa mappar kan man sedan spara sina bilder från respektive händelse.

Våga slänga!

Det är inte alls omöjligt att en vanlig hobbyfotograf producerar upp emot 10 000 bilder på ett år!

Av dem är det absolut ingen vits att spara alla! För samma gruppbild har man 5-10 bilder ”för säkerhets skull”, om någon skulle ha haft en tokig min eller blinkat just då. Men då du väl hittat den av bilderna som var bäst, vad gör du då med dom andra? Släng bort dem! Här borde skribenten se sig själv i spegeln och göra som han lär! Du kommer nog inte tillbaka till bildsamlingen senare och skulle ha behövt den där andra bilden där någon just blinkade.

Klara dig som senior!

De vanligaste korrigeringarna är att räta upp horisonten som lätt kan bli sned. Beskär bilden, fundera på vad som är viktigt i bilden, gör du något med det som finns i omgivningen, om inte, beskär bort det! Vitbalansen kan bli fel, framförallt på bilder där det finns många olika ljuskällor, här gäller det att använda eget öga och bedöma vad som ser mest naturligt ut.

Säkerhetskopior!

Det känns tryggt då bilderna finns sparade på datorn, inget kan ju hända där! Men jo, det finns alltid en risk att datorn går sönder, blir stulen eller på annat vis tappar bort bilderna! Sträva till att alltid ha åtminstone en säkerhetskopia av bilderna. Spara med jämna mellanrum bilderna på en minnessticka, eller en extern hårdskiva, eller i molnet.

Förvara inte säkerhetskopian i eller bredvid datorn. Lägg kopian på en säker plats, men kom ihåg var du lagt den och kom ihåg att göra nya kopior då bildsamlingen växer.

Vad allt man sedan kan göra med bilderna för att visa upp åt vänner och bekanta, det får vi ta nästa gång. Börja nu med att ta in bilderna, sortera dem och välj de som är värda att spara så fortsätter vi sedan med presentationen av bilderna i nästa kolumn!

Vindsdörren är öppen sade han, högt och tydligt.

Ryggen stannar i trapporna och Herbert vände sig långsamt om. Han kände igen orden. De

Program 13.00 Rörliga leder. Behandlingsmetoder för att förbättra

rörligheten i slitna leder. Jerker Sandelin, ortoped.

14.00 Paus

Kaffekonsert, elever vid Musikinstitutet Kungsvägen 14.30 Min vilja – intressebevakningsfullmakt, vårdvilja och

testamente Harriet Rydberg, vicehäradshövding, advokat.

15.15

Närståendevård - rättigheter enligt praxis Erik Munsterhjelm, vicehäradshövding, juridiskt ombud

Varmt välkommen, fritt inträde, kaffe med dopp 2 €. Möjlighet till lunch à 8,10 i Folkhälsans restaurang kl. 11-13.

Förhandsanmälan senast 28.10 till Veronica Biaudet tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi Arrangörer: Esbo svenska pensionärer ESP och Svenska pensionärsförbundet i Mellannyland.

PMS 301 100c, 45m, 0y, 18k 0r, 95g, 161b

PMS 302 100c, 25m, 0y, 50k 0r, 81g, 128b

PMS 116 0c, 16m, 100y, 0k 255r, 211g, 0b

It-verkstäder

i Helsingfors, Esbo och Vanda

Verkstäderna i Helsingfors är öppna – måndagen den 31 oktober kl. 14–17 – måndagen den 28 november kl. 14–17 i Folkhälsans Seniorhus (rummet Verkstaden), Mannerheimvägen 97, Helsingfors.

ERIC JANSSON

Frilansskribent

Vindsdörren är öppen

Dille Datorsnille har det tråkigt.

Han sparkades för fem år sen efter en lysande karriär som programmerare och fick inte nytt jobb.

Han har ju grått hår och det räckte, bara ungdomar anställs.

Nu är han pensionerad och har inget att göra, han petar dagarna

Seminariet ordnas i Folkhälsanhuset i Hagalund, Vindängens musiksal, Vindgränden 6 i Esbo. Föreläsarna svarar gärna på frågor.

Besök våra drop-in-verkstäder där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda it, eller vill lära dig nytt. Ett it-proffs kommer att finnas på plats för att tackla de kvistigare problemen.

Redigera Då du väl har valt ut dina favoritbilder så lönar det sig att ögna igenom och kolla om där finns något att korrigera. De gratisprogram som jag nämnde tidigare erbjuder alla de redigeringsmöjligheter som du behöver. För mera avancerad redigering finns tex. Photoshop Elements.

i ända på sin laptop och datapadda. Men så såg han att Tölöwikens pensionärer har möte, denna gång i det anrika Hedvig Sofiahemmet.

Han packar sin platta och går till mötet, för att visa pensionärerna intressanta saker med paddan. I trapporna upp till matsalen ser han en bekant rygg. Det var ju Herbert!

torsdag 3.11 kl. 13 – 15.30

betydde att Dille och han kunde gå upp på vinden och gå runt husets vattentak längs vattenrännorna. Det gjorde de två busfröna, alla hus i Tölö som hade vindsdörren öppen.

Dille och Herbert hade en fin träff, de kom i håg en hel massa andra busstreck som de två busfröna gjorde i sin ungdom.

Efter mötet gick Dille hem.

Hemma kom han ihåg att han skulle ha visat nånting med paddan. Ja, det blev ingenting för det fanns roligare saker med Herbert.

Verkstäderna i Esbo är öppna – fredagen den 7 oktober kl. 13.30-15.30 i vardagsrummet – måndagen den 7 november kl. 13.30-15.30 i vardagsrummet – måndagen den 5 december kl. 13.30-15.30 i vardagsrummet i Folkhälsanhuset i Esbo, Vindgränden 6, Esbo.

Verkstäderna i Vanda är öppna – tisdagen den 11 oktober kl. 13.00-16.00 – tisdagen den 8 november kl. 13.00-16.00 – tisdagen den 13 december kl. 13.00-16.00 i Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, Dickursby.

Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon om du har en.

Verkstäderna arrangeras av SPFs it-verksamhet, Samrådet i SPF Helsingfors, Esbo svenska pensionärer rf och Vanda svenska pensionärer rf i samarbete med Folkhälsans Förbund

10 GOD TID

BILAR

7/2016

Ari Huhta har ett stort antal bubblor från olika årtionden i sin privata VW-samling. Det exemplar som är närmast kameran har han köpt i Karperö, Korsholm i år.

Gamla bubblor är Ari Huhtas passion En stor del av Ari Huhtas tillvaro kretsar kring bilmärket Volkswagen.

Den hängivne Karlebyföretagaren köper, säljer, förmedlar, erbjuder reservdelar, renoverar och bygger om bubblor och andra klassiska VWmodeller.

I Rödsö, ett par kilometer utanför centrala Karleby, finns en bilpark av sällan skådat slag. Här har företagaren och VW-fantasten Ari Huhta successivt byggt upp en unik och brokig Volkswagen-samling.

Förutom klassiska VW-bubblor av kategorin Typ 1 samlar Ari Huhta entusiastiskt på bland annat paketbilsmodellen VW Transporter, VW-bilar av Typ 3 (till exempel Notchback och Fastback) och den sportigare 50- och 60-talsmodellen Karmann Ghia.

Nostalgifaktorn är förstås skyhög. Det handlar om person- och paketbilar som är tillverkade mellan det sena 1940-talet och 1970-talet.

Samlar- och renoveringsobjekten förvaras i olika hörn av och byggnader på Ari Huhta och hans fru Maria Renlunds rymliga gårdsplan. Det historiskt intresserade paret har för övrigt byggt upp ett

eget mångsidigt och välbesökt museiområde hemma hos sig. De har bland annat flyttat över en större gård från Vesilahti nära Tammerfors och en ladugård från Ylistaro.

När vi spatserar runt på paret Huhta-Renlunds objektrika gård har jag en uppsjö av retrofordon i synfältet.

– Sammanlagt har jag närmare hundra VW-bilar för närvarande, säger Ari Huhta.

Varför då denna urstarka fascination för VW-skapelser?

– Jag har alltid uppfattat bubblan som en enkel, lätt och trevlig bilmodell. Min familj hade folkvagn när jag växte upp. Under åren 1980-85 när jag var aktiv sprinter skjutsade min pappa mig till olika friidrottstävlingar i en bubbla av årsmodell 1973. Vi kunde köra upp till 1000 kilometer per gång.

Det blev en hel del nattkörande eftersom vi åkte hem direkt efter tävlingarna.

– Jag skaffade min första egna bubbla 1983. Jag renoverade och byggde om bilen under de tre följande åren. Det var en så kallad utställningsbil. 1986 köpte jag en andra bubbla som jag hade fixat upp tre år senare, säger Ari. Bilbyggare, renoverare och reservdelsförsäljare Ari Huhta säger att hans passion för klassiska Volkswagen-bilar växte sig

allt starkare under 1990-talet.

1996 valde han att bli privatföretagare och på så vis skaffa sig en specialnisch. Hans företag Neoretro importerar och säljer reservdelar till klassiska VW-bilar. Han åtar sig också olika service- och renoveringsprojekt på begäran av VW-intresserade kunder från hela landet.

– Jag har genom åren skaffat VW-bilar från olika hörn av Finland. Ända från Sverige har jag hämtat objekt. Tidigare hittade jag bilarna via tips från folk och annonser. Numera sker affärerna i huvudsak via den moderna näthandeln.

Finns det någon liknande VWpark i Finland?

– Det finns andra landsmän som samlar på bubblor och VW-fordon.

Men jag känner inte till någon annan privat samling i den här omfattningen. Däremot finns det större kollektioner utomlands. Överprissatt västbil en gång i tiden Ari Huhtas VW-kollektion fortsätter att växa successivt. Bara i år har han förvärvat fyra ”nya” bubblor.

Bilarna har tidigare varit i bruk i Etseri, Korsholm, Jakobstad och Idensalmi.

– Jag är definitivt intresserad av att hitta fler VW-bilar framöver.

Förhoppningsvis är det också möjligt. Köpesobjekten bör vara förmånliga. Behovet av förnyelser och

renoveringar brukar variera. Beroende på bilarnas allmänna skick kan bilrenoveringarna vara mycket tidskrävande projekt.

Ari Huhta har för närvarande 18 museiregistrerade bubblor i sin egen samling.

– Vi brukar ha tre bubblor i sommartrafik varje år. Man har rätt att köra 30 dagar om området med ett museiregistrerat fordon. Det blir alltså en bubbla per sommarmånad.

Inför nästa sommar kommer jag att välja ut tre andra bilar för ändamålet, säger han.

Maria Renlund, till vardags lärare vid Chydenius skola i Karleby, hade förmånen att framföra en VW-bubbla av årsmodell 1970 i somras.

– Visst är det speciell retrokänsla att köra en sån här bil. Den väcker också viss uppmärksamhet i vardagen. Men särskilt komfortabel tycker jag ändå inte att den är, säger Maria.

Bakom varje bil finns det en historia. Så också bakom den stiliga gråa bubbla som Maria Renlund har rattat på sistone.

– Två äldre damer från Karleby inhandlade bilen när den var splitterny i början av 1970-talet. När de inte längre fick köra bil på grund av hög ålder gav de fordonet till sin systerson i Multia i Mellersta Finland. Där fanns bubblan sedan i fyra år tills jag köpte och återbör-

dade den till Karleby, säger Ari. VW-bubblan var en vanlig syn på finländska landsvägar fram till 1970- och 1980-talen. Numera har den - i likhet med gamla östbilar som Lada och Wartburg - blivit en kultbil vars popularitet ständigt är på stigande.

– Bubblor började importeras till Finland av Volkswagen först 1951. På den tiden var det fråga om en dyr västbil som kunde vara många gånger dyrare än andra bilmärken. Bilarna såldes ofta till de köpare som erbjöd mest pengar.

– Redan i slutet av 1940-talet hade dock en del bubblor kommit till Finland som ”sjömansbilar” via personer som arbetade utomlands, säger Ari Huhta i samma veva.

Den klassiska VW-bubblan T-1 som började producerades 1934 konkretiserade Ferdinand Porsches vision om en förmånlig och pålitlig tysk folkbil. Enligt Porsches vision skulle bilen bland annat ha plats för fyra personer, en maxfart på cirka 100 km/h och klara stigningar på 30 procent.

Modellen tillverkades i Wolfsburg och Hannover till mitten av 1970-talet. Därefter fortsatte produktionen i Brasilien och Mexiko.

Det sista exemplaret rullade av bandet 2003.

TEXT OCH FOTO: JOAKIM SNICKARS

BILAR

GOD TID

7/2016 11

Bilen i skick till hösten Ny besiktningsstation öppnad i Övermark i anslutning till Röös Verkstad Kb Vi besiktar alla fordon under 3500 kg

Pris från 45 € Boka tid via nätet, ring eller skicka e-post www.cpt.fi • info@cpt.fi 050-307 8098

www.rinta-jouppi.com Mejerigatan 15, Vasa tfn 06-3193700

Jakobstads

Krockreparation

Industrivägen 5, 68660 Jakobstad tfn (06) 723 5267 fax (06) 723 5275

❍ Krockreparationer och måleriarbeten ❍ Robot-rikt- bänk ❍ CAR-O-LINER elektroniskt mätaggregat

Ab CPT Besiktning-Katsastus Oy Källmossvägen 109, Övermark

ESSPART

Leif Rådmans Essevägen 312, 68820 Esse

GSM 050-562 2491 GSM 040-703 9164, fax 766 7004

* Sandblästring och målning * MIG och TIG svetsning * Mindre sprängningsarbeten

K-G Revahl ÖVERMALAX 0400-167187, 3659626 karl-georg.revahl@pp.malax.fi

FÖRMÅNLIGA DÄCK! * Montering o. balansering * Nu även montering av traktor o. lastbilsdäck

Bilplåtslageri och bilmåleri

Nu även däck & bilservice

Välkommen till Nes te Permosvängen!

KOM PÅ LUNCH 64200 Närpes/Närpiö Tel. 06-224 1705, Fax 224 1286 www.larka.fi

Service Reservdelar

vard. kl. 10-14

Husmanskost och A lá carte Neste Permosvängen J:stad. Tfn (06) 724 8122 Vard. 6.30–21, lö 8–21, sö 9–21

* Vi erbjuder auktoriserad märkesservice * Vi ser till att alla garantikampanjer är utförda på din bil * Vi uppdaterar bilens styrenheter varefter biltillverkarna skickar uppdaterade program Orginal Mitsubishireservdelar från oss

Orginal BMWreservdelar från oss

Bulderbackavägen 5, Jakobstad, 044-723 4731

BILAR

7/2016

Fullständig rostskyddsbehandling på person- och paketbilar

Bilen i skick till hösten * Reparation och service av alla bilmärken * Däckbyten (även däckförsäljning) * AC-service * Båttvätt Solfvägen 106, 65450 Solf Tel. 050-384 4300 www.stg.fi

PÖRTOM BIL & TRAKTOR

* Brännoljeförmedling * Märkesservice * Traktor och tröskreparationer * Reparation av alla fordon och småmaskiner * Shell o. Akcela oljeprodukter * Avgas-, bromstest o. besiktningsservice samt OBD-test * Rökgasmätning av dieselbilar * Däck o. fälgförsäljning, även lantbruksdäck

RAN A

TI

Roy Kronholm tel. 320 1151, Helsingby www.autorost.fi

Bytes startmotorer och generatorer G

12 GOD TID

ÅR

Mjölnaregatan 10, Vasa

Tfn 06-312 2899 www.ronn-backholm.fi

20

www.skinnars.com 20

L 21

Velkmossv. 4, Pörtom 06-366 1214, 0500-560 974

!

OBS tt!

Ny tvä

Tvätta din bil hos oss! för folk som bilar

Teboil, Skolgatan 1 Jakobstad.

Tfn. (06)723 5600. Öppet: 6-22, 8-22 www.teboil.fi

Reparerar amerikanska bilar och automatväxellådor Mjölnaregatan 15, Vasa, tfn 319 8600

HÄLSA

GOD TID

7/2016 13

Medicinsk laser helar, läker och lindrar Laser är en ren, fokuserad ljusstråle som påverkar cellen. Ett synligt eller osynligt ljus som helar, läker och lindrar inflammationer, men också sår och smärtor i muskler och leder.

– Alla som har krämpor av något slag har nytta av laserbehandling, säger Chrisse Bäckström, föregångare inom medicinsk laserbehandling i Finland.

Laserbehandling delas in i två kategorier: medicinsk laser som baserar sig på ljus, och kirurgisk laser som baserar sig på värme.

Kirurgisk laser utförs på sjukhus av läkare och plastikkirurger som skär och bränner, med andra ord använder laser i stället för skalpell.

Medicinsk laser utförs oftast av sjukvårdare inom den privata sjukvården.

Huvuduppgiften är att stimulera cellfunktioner och mildra olika smärttillstånd, både akut och kronisk smärta.

– Medicinsk laserbehandling är inte skönhetsvård, poängterar Bäckström, skönhetsvård kräver kirurgisk laser.

För att få syssla med medicinsk laser krävs både utbildning inom sjukvården och att man är inskriven i Valviras register (Tillståndsoch tillsynsverket för social- och hälsovården).

– Som utbildare tummar jag inte på det kravet, säger Bäckström.

Själv har jag sysslat med laser i tjugo års tid och fått min utbildning av Lars Hode, svensk fysiker och specialist på optisk strålning. Han är en av lasermedicinens förgrundsfigurer i Sverige. Intresset för laser är stort utomlands, det görs mycket forskning på området.

Cirka en vecka varje månad håller vi kurser på Medicinskt kursforum i Stockholm, Hode undervisar den teoretiska delen och jag den praktiska.

I Finland håller jag kurser på svenska och finska huvudsakligen i Ingå. Deltagarna kommer från hela landet.

Carola Holmberg är en av de sjukvårdare i Svenskfinland som fått sin utbildning i Stockholm av Hode och Bäckström. Äldre är i majoritet Många av klienterna går till en lasermottagning om läkarbesök och medicinering inte gett vad de hoppats på.

– En laserbehandling är aldrig bortkastad tid, påpekar Carola Holmberg. När smärtan försvinner känner du lättnad, glädje och ett tillskott av energi. Serotoninhalten i blodet stiger och du orkar mera.

Tyvärr är finländska läkare inte speciellt intresserade av laser. Trots att laservård inte ingår i läkarut-

CAROLA HOLMBERG, 67 ÅR Bor: Grankulla Familj: Tre barn, sex barnbarn.

Utbildning: Sjukskötare, specialiserad i inre medicin och kirurgi.

Yrke: Lasersköterska, medicinsk laser.

Jobb: Eget företag Mediola, samt Eira sjukhus.

Fritidsintresse: Terrängskidning, motion, yoga.

– Det är vanligt att ha ont i nacken, spänningar i axel och armar, säger lasersköterskan Carola Holmberg. När laserstrålar tränger ner i vävnaden minskar inflammationen och utmattningen i musklerna.

CHRISSE BÄCKSTRÖM, 67 ÅR. Bor: Ingå Familj: Man, tre vuxna döttrar, fem barnbarn.

Yrke: Sjukvårdare som gör medicinsk laserbehandling Utbildning: Sjukskötare, YH, specialiserad i inre medicin, kirurgi och psykiatri.

Jobb: Utför medicinska laserbehandlingar i Ingå, Ekenäs och Eira sjukhus. Utbildar certifierade laserterapeuter i Sverige och laservårdare i Finland, grundat Laserhuset i Ingå.

Dröm: ”Vore jag 20 år yngre, skulle jag ta en läkarexamen!”

ger Bäckström. Lasern har dels en antiinflammatorisk effekt, dels en smärtlindrande effekt. Cellens ämnesomsättning ökar vilket leder till bland annat bättre syreupptagning i vävnaden.

Laserljuset ger med andra ord energi till de celler som saknar energi. Cellen utnyttjar energi från laserljuset, och sätter igång kroppens alla naturliga reparationsmekanismer, vilket stimulerar blodcirkulationen och ämnesomsättningen.

Alla mår bra av det och kroppen kan vårda sig själv.

Det betyder också att immunförsvaret stimuleras mer än de mikroorganismer som har orsakat själva inflammationen.

Kim Djupsjö känner ingen smärta i axeln just nu och kopplar av under behandlingen. Chrisse Bäckström är lätt på hand när proben med laserljus vandrar över axeln. Smärtan ger med sig så småningom men det krävs några besök i Laserhuset.

bildningen i de övriga nordiska länderna heller är intresset större där. Men det finns läkare som går på kurs och använder sig av laser i vården.

– Jag har turen att samarbeta med en läkarkår som skickar över patienter för laservård och det fungerar fint, säger Holmberg.

Drygt 70 procent av klienterna är pensionärer med ont i lederna, spända nackmuskler, artros i fingrar och knän, ischias, bursit (slemsäcksinflammation) eller sår som inte vill läkas. Hos yngre klienter

handlar det oftast om tennisarmbåge, bihåleinflammation, förkylningar, idrottsskador eller muskelkramper.

Det gör heller inget om man har en pacemaker, metall eller konstgjort material inopererat i kroppen. Men det är viktigt att man vid en skada eller ett sjukdomstillstånd först går till läkare och får en diagnos så att man vet vad som ska behandlas. Man kan använda mediciner tillsammans med laserbehandling.

Dagens första klient i Laserhu-

set i Ingå har ont i axeln. En smärta som inte vill gå om.

– Överansträngning, för mycket och för hård träning, säger Kim Djupsjö. Det hjälper att vila men så fort jag anstränger axeln börjar det värka.

Medan Djupsjö sitter avslappnad i stolen, för Bäckström proben med laserljus över området som behandlas. Ljuset tränger in i vävnaderna under huden.

– Det som händer nu är att laserbehandlingen sätter i gång en självläkningsprocess i kroppen, sä-

Många får hjälp Laserbehandlingen är smärtfri, effektiv och riskfri utan biverkningar.

– Ibland kan en smärta uppstå efter behandlingen, ofta vid kroniska smärtor, men den brukar gå över ganska snart, säger Bäckström.

Forskningen har visat att 90 procent kan få hjälp av laserbehandling vid till exempel ryggont. Men ryggont kan också betyda att smärtan kommer från något annat ställe i kroppen, men strålar ut i ryggen.

En vanlig behandlingsserie omfattar 1-5 behandlingar, allt beroende på problemets karaktär och hur länge problemet funnits. Kroniska problem kräver oftast fler behandlingar än akuta.

EVA WÖRLUND, TEXT OCH FOTO

14 GOD TID

HÄLSA

7/2016

KBF Medi Ab Oy Med.lic. Björn Forsén specialist i allmän medicin tel. 045 1080680, helst fredagar kl. 9-11.

Mottagning: Mittistan Närpesvägen 16, vån. III, Närpes epost: info@kbf.fi

www.kbf.fi

GLASÖGONPAKET

Enkelslipade från 120€ Dubbelslipade från 200€ Progressiva från 300€ Reservglasögon till priset av linserna.

Muskel-, led- och ryggbehandling

Bågar ur ett separat urval.

Individuella skoinlägg Beställ tid för fotanalys!

Naprapath DN Kjell Carlsson Sjögatan 37, Kristinestad 0400-868 556 kjell.carlsson@napra.inet.fi

Till användare av bröstprotes Visste du att du har rätt till nya bröstproteser vid behov.

Av hygieniska skäl skall de bytas med 2 års mellanrum.

Tfn 0400 802 326, Nödfall: 040-7082259 måndag-fredag 9-17 Lördag enligt överenskommelse

VÄLKOMMEN TILL NÄRPES SIMHALL !

Simhallens normala öppethållningstider är Måndag –fredag kl 16:0021:00 Lördag – söndag* kl 12:00-16:00 *Söndagsöppet från första söndagen i oktober fram till sista söndagen i mars.

Glöm inte bort att bekanta er med våra kurser i vattengymnastik.

Kurser hålls även dagtid!

Hela vårt utbud finns i Närpes Vuxeninstituts kurskatalog.

Fritidsnämnden i Närpes

Nästa gång, se till att välja den bästa

Simhallsvägen 3, 64200 Närpes. Tel: 040-1600698 Email: simhallen@narpes.fi

09-649839 ● www.amoena.fi Massörsmottagning

★ ✰

SUNE EKSTRAND

★ ★✰ ★✰ ✰

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994

Tel. +46 390 41800

HÄLSA

GOD TID

Full pott för Folkhälsan

Medicinsk Fotvård ☎ 09-298 1927

JORMA ALATALO Grönlundsgatan 8, Ekenäs Tel. 040-703 2393

City Dental

TANDKLINIK HAMMASKLINIKKA

Järnvägsgatan 23, Jakobstad, 050-339 2480 Utbildad Massör, MedicinskFotvårdare Maria Berlin-Björk

Tandläkare JAN SAARELA

HAMMASTEKNIIKKA OY TANDTEKNIK AB TIMO NIEMINEN

Högsta kvalitet och pålitlighet med dagens metoder.

SPECIALTANDTEKNIKER - Helproteser, påfyllningar, reparationer - Alla förekommande arbeten inom branschen - Betjäning på svenska

Mottag. Rådhusgatan 21B, Vasa Tel. (06) 322 6300 www.tendent.com

- Tand,protes, implantat Skolv. 7, 66800 Oravais 050-3755 596

Karis Tand - Karjaan-Hammas

PIRKKO GRÖNROOS ANN HAGLUND HARRI VAALAS, munkirurg Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

Tandproteser direkt från

Tandläkare Hammaslääkäri

VERONICA LINDQVIST Närpesvägen 16 H (Mittistan) 64200 Närpes Tidsbokning Ajanvaraus

www.citydental.fi 045-605 47 48

Specialtandtekniker Hans Boström Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

Tel. 06-723 5151

SPECIALTANDTEKNIKER • framställning av nya helproteser • påfyllningar och reparationer medan ni väntar • översyn av protes samt rådgivning gratis

Silviahemmet, Blomsterfonden, Brummerska Hemmet och Seniorhemmet toppar Helsingfors stads rankinglista med serviceproducenter för dygnet runt-boende för svenskspråkiga äldre. Verksamheten vid samtliga enheter drivs av Folkhälsan Välfärd Ab. Social- och hälsovårdsnämnden tog vid sitt möte på tisdagen 27 september ställning till de anbud som hade lämnats in av producenter inom s.k. resurserat service-

KELASIN Zink Sugtablett

Dubbelt bättre stöd för motståndskraften • Sugtabletten har en direkt verkan i mun och svalg • Utmärkt absorption – lång verkan.

Dosering: 1 tablett 3 ggr per dag i en vecka.

1 tablett innehåller 10 mg aminosyrakelaterad zink.

Ring och beställ tid!

VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

I hälsokostaffärer och på apotek

GUNILLA DAMÉN ULF BÄCKMAN

Tel. 019-342 770 Virkby tandläkarcentralVasa Virkbyv. 18A10.

019-241 2630 gunilla.damen@jedaj.fi Rådhustorget, EKENÄS

boende. På basis av upphandlingen köper staden platser för perioden 2017–2020.

– Vi är verkligen glada över beskedet, säger Gun Eklund, vd vid Folkhälsan Välfärd. Vi har jobbat systematiskt och långsiktigt med att fördjupa vår ideologi och samtidigt sett över våra processer. Upphandlingen var viktig för oss på många olika sätt. Det innebär att vi även i framtiden kan erbjuda drygt 130 äldre helsingforsare service i våra gruppboenden och ungefär 100 medarbetare har sin utkomst tryggad. Upphandlingen har ett värde på 30 miljoner euro för oss.

Förbered dig för flunssatiden!

✁

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

Även hembesök Mias Massagestudio

7/2016 15

www.valioravinto.fi

16 GOD TID

HÄLSA

7/2016

Sonen byggde en protes i rostfritt när vården sa nej Läkarna tyckte att Boris Åhman, 89, inte uppfyllde kraven för att få en benprotes. Det blev blankt nej i den första omgången.

Men då hade de inte räknat med sonen Jan Olof Åhman, som är småföretagare i metallbranschen i Jakobstad. Han tillverkade en benprotes åt sin far – och lärde dessutom honom gå med den.

Nu har läkarna backat och Boris fick sin protes i september.

Det hela började i december i fjol. Boris Åhman drabbades av en hjärnblödning och kunde varken röra sig eller prata. I sviterna efter hjärnblödningen svartnade hans fot och i mars hade läkarna inget annat val än att amputera benet.

Boris Åhmans högra ben amputerades strax ovanför knäskålen.

Han ville genast ha en benprotes, men Jakobstads sjukhus sade nej.

Han var i för dåligt skick.

Det var då Jan Olof grep in. Till vardags bygger han båtkärror och annat i metall.

– Jag tänkte att det blir till ingenting om jag lämnar honom sittande i rullstol. Om de kunde bygga benproteser i trä för tvåhundra år sedan ska jag väl klara av att bygga en i metall i dag tänkte jag.

Byggde i rostfritt Sagt och gjort. Jan Olof utrustade sig med penna, papper och måttband när han hälsade på sin far.

Han tog mått av stumpen, och jämförde med det friska benet. Väl hemma i verkstaden byggde han en protes i rostfritt stål.

Med ett svagt konformat rör, ett gängjärn och den isolering som man normalt använder kring kylrör som utgångspunkt byggde Jan Olof en protes som fungerade.

–Första gången jag hade med mig protesen till sjukhuset blev det uppståndelse här. De skakade på huvudet åt oss.

Men benet som Jan Olof hade byggt fungerade alldeles utmärkt, – efter lite finjustering kunde Boris Åhman gå, till en början med stöd av en bock, och efter lite övning med hjälp av en rullator. I sexsju veckor övade Boris Åhman så gott som dagligen. Jan Olof måste själv komma till sjukhuset och sköta pappas träning. Eftersom benprotesen var ett hembygge fick sjukhusets personal inte befatta sig med den.

Ryktet om att Boris Åhman lärt sig gå på en hemmagjord protes spred sig. Lokaltidningen skrev om det.

–När läkaren kom tillbaka från sin semester kom han hit. Jag hade bevisat att pappa kunde gå med hjälp av en protes. Då täcktes de

Kristinestads simhall

månd. och onsd. 6.30-9.00 månd-fred. 15.30 - 21.00 lörd 12.00 - 16.00 sönd (2.10-26.3) 12.00-16.00

www.kristinestad.fi/simhall tel. 06-221 6280

Tillsammans kan vi besegra cancer.

Välj ditt sätt att stöda vårt arbete.

Donationskonto: FI17 4055 1120 0577 93 Kontakta oss: tel. 09 1353 3286 donationer@cancer.fi

Insamlingstillstånd: POL-2014-7438. Tillståndet är giltigt 1.1.2015-31.12.2016 i hela Finland utom Åland.

www.cancerstiftelsen.fi

På 22 timmar byggde Jan Olof Åhman en benprotes åt sin far när sjukvården nekade 89-åringen en protes. Foto: Markus West.

inte längre ha honom att gå på ett ben av rostfritt stål. Nu ska pappa få en riktig protes.

Glädjestrålande Det är härligt att sitta och tala med Jan Olof och Boris Åhman. Boris går också i talterapi. Sakta men säkert återvänder talförmågan. Ännu kämpar han med orden, men glädjen över att han ska få en riktig protes går det inte att ta fel på.

– Jag ska nog hem härifrån ännu, säger han.

Boris Åhman, som arbetat som metallarbetare på Munstycksfabriken och senare på Jaro, är medlem i Milstolpen, Svenska pensionärsförbundets medlemsförening i Jakobstad, sen många år.

–Jag är medlem i fyra föreningar, säger han och sträcker upp fyra fingrar.

Jan Olof Åhman berättar att hans far alltid hållit sig i form.

Innan hjärnblödningen kunde han göra 15 situps på golvet hemma i köket. Också på ett ben har han med stöd av ribbstolen klarat av 200 knäböjningar.

När God Tid träffar Boris Åhman väntar han på att få en modern benprotes i kolfiber. Han har tagit en paus i träningen med sonens protes för att benstumpen ska få rätt passform för den nya protesen.

Jan Olof Åhman är nöjd med slutresultatet, men betänksam över de prioriteringar som görs på sjuk-

husen.

– Hade jag inte tryckt på så hade pappa suttit i rullstol i dag. Jag hoppas att vår kamp hjälper andra. De måste tänka efter innan de skär ner inom sjukvården.

TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

ÄLDRE PROTESTER De äldsta exemplen på fungerande proteser är inte en romersk benprotes utan två lösa stortår.

Den ena hittades fastsatt på en mumie och är nu förvarad på ett museum i Kairo, den andra är utställd på British Museum – och båda är daterade till före 600-talet f.Kr. Forskare vid Gait Laboratory vid Salford University har testat modeller av proteserna på volontärer som förlorat sina högra stortår och funnit att de fungerar helt tillfredsställande.

Källa: Allt om vetenskap.

PRENUMERERA PÅ GOD TID

ALKOHOLBEROENDE ÄR EN SJUKDOM ALKOHOLISM ÄR INTE EN KONSEKVENS AV DRICKANDE. DRICKANDE ÄR EN KONSEKVENS AV ALKOHOLISM, SOM ÄR EN SJUKDOM. Alkohol är en kemisk substans som påverkar både sinnen och känslor.

Alkoholism är ett kemiskt beroende som uppkommer i det centrala nervsystemet och som påverkar den drabbade både fysiskt och psykiskt.

TERMEN ALKOHOLISM ÄR INTE NOG FÖR ATT BERÄTTA HELA SANNINGEN. Användningen av läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet ökar hela tiden vid sidan av alkoholanvändningen, dvs. andelen blandmissbrukare ökar i förhållande till rena alkoholmissbrukare. Detta är anledningen till att vi inte enbart talar om alkoholism utan om rusmedelsmissbruk. Rusmedlet kan inte bytas ut till ett annat, eftersom redan ett milligram av något läkemedel som i huvudsak påverkar det centrala nervsystemet fungerar som drog för någon som är beroende. Detta leder oundvikligen till grundberoendet, dvs alkohol eller droger. Ca 10 % av användarna blir beroende av rusmedel.

EN PERSON SOM ÄR BEROENDE AV RUSMEDEL BEHÖVER VÅRD Enda alternativet för att tillfriskna är ett nyktert liv.

ÄR DU OROLIG FÖR DIN EGEN ELLER NÅGON AV DINA NÄRSTÅENDES SITUATION? TVEKA INTE ATT KONTAKTA OSS.

OBS! VÅRDEN GES PÅ FINSKA!

Tinas Fothälsa FOTVÅRD

Rådhusgatan T. Sundkvist 4 -68600 MedicinskJakobstad fotterapeut Storgatan 13, II-vån.

Jakobstad Tel. 044-2810407 Tfn 044-2810407

Även Ävenhembesök! hembesök!

MINNESOTA-HOITO OY

24

Vasunmäentie 883, 62100 Lapua Tel. 06 433 0600 Dejour 0400 815 307

hoito

VÅRD SOM VERKLIGEN KAN BOTA ALKOHOLISM

Över 90%

BEHANDLINGSRESULTAT

ENDA I FINLAND • FRAMGÅNGSRIK BEHANDLING SEDAN 1993

info@minnesota-hoito.fi • www.minnesota-hoito.fi • www.facebook.com/Minnesota-Hoito

HÄLSA

GOD TID

7/2016 17

SPF – ett växande förbund Medlemssituationen 31.12.2015 - 27.9.2016 Antal föreningar

Antal föreningsmedlemmar

Antal föreningar

Antal föreningsmedlemmar

27.9.2016

27.9.2016

31.12.2015

31.12.2015

Förändring

Mellannyland

14

3272

15

3270

+2

Östnyland

12

2626

12

2596

+30

Västnyland

12

2824

12

2785

+39

Åboland

8

1829

8

1760

+69

Åland

1

173

1

150

+23

25

8857

25

8673

+184

Övriga Finland

2

249

2

262

-13

Totalt

74

19830

75

19496

+334

Österbotten

Rådhusgatan 11 68600 JAKOBSTAD tel. (06) 789 9000 må - fre: 9 - 18 lö: 9 - 15 sö: stängt

Må-fre kl. 9-18, lö kl. 9-13 Vöråvägen 5, tfn. 384 3800

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414

Vänligt med yrkesskicklighet.

Välkommen !

Korsholms Apotek

Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366

Centrumv. 2, Korsholm Tfn: 06-322 2941

Oravais Apotek tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

Centralapoteket i Karleby tel. (06) 823 4300

www.naguapotek.fi

Gamla Apoteket

Öppet må-fr 9-18, lö 9-15 Dejour var tredje vecka: må-lö 9-22, sö 10-22 Vasaespl. 13, 65100 Vasa Tfn. (06)357 5300, fax (06) 357 5301 www.vanha-apteekki.fi

AVOINNA / ÖPPET Långbrogatan 15, Karleby, tel 06- 824 1712

ANNONSERA I GOD TID

Mångsidig erfaren behandling för Dina rygg- nackbesvär mm.

Massage, fysioterapi, kiropraktik, laserbehandling, elbehandling, zonterapi Hanne (fysioterapeut), Roger (kiropraktor) Lönnberg (019) 232 577, Karis, www.rygg.fi

18 GOD TID

RESOR

7/2016

Samrådets resor • Pjäsen ”Kungens tal” på Åbo svenska teater torsdagen den 13.10.

Start kl. 10 vid Kiasma Pris: € 80 (ingår biljett, buss, lunch på Panimo och pausservering) Anmälan snarast tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Kungens Tal”

Almuñécar 4.2, 25.2, 16.3&2.4 Almuñécar ligger 75 kilometer öster om Malaga. Här bor vi på 4-stjärniga hotellet Bahia Almuñécar. Klimatet i februari, mars och april är behagligt för oss nordbor och hotellets uppvärmda pool lockar till bad. Vi tar del av intressant historia och kultur, åker på spännande dagsturer, blir serverade god mat och rycks med i eldig Flamenco-dans.

I priset ingår: Reguljärflyg med Finnair 4.2, Norwegian de övriga Helsingfors–Malaga tur/retur Transfer från Malagas flygplats till Almuñécar tur/retur. Övernattningar på 4 stjärniga hotell Bahia Almuñécar.

Frukost- och middagsbuffé alla dagar på orten + 1 lunch.

1 utflykt exklusive entré.

Kristina Saari, reseledare SPF Österbotten följer med från Jakobstad.

Göran Sundqvist, reseledare och guide i Spanien.

Avresa 4.2 17 dgr. Pris från Vasa 1375 för del i dubbelrum, pris från Helsingfors 1265 för del i dubbelrum Avresa 25.2 17 dgr. Pris 1170 € del i dubbelrum Avresa 16.3 17 dgr. Pris 1200 € del i dubbelrum Avresa 2.4 15 dgr. Pris 1180 € del i dubbelrum (SLUTSÅLD, anmälningar till reservlista tas emot) (priserna gäller från Helsingfors, gemensam transport ordnas från Österbotten vilket

tillkommer) Enkelrumstillägg 17 € per dygn Tilläggsuppgifter fås av Kristina Saari tfn 050 5814856.

Bokningar per telefon 020 7288818 via webben osterbotten.spfpension.fi/resor per e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi Mer info på osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

NYÅRSFIRANDE I WIEN! 28/12 2016-2/1 2017

Wienerphilharmonikernas Nyårskonsert i Gyllene Salen på Musikverein!

Kejsarbalen på slottet Hofburg.

Festföreställning på Wiener Staatsoper med ”Läderlappen”. Musikalen ”My Fair Lady” på Volksoper Heurigenkväll i Grinzing!

Spanska Ridskolan! Schönbrunns slott!

Stadsrundtur med svenskspråkig lokalguide!

Wienerwald med Mayerling och Heiligen Kreutz Svensk färdledning!

Reguljärflyg från Helsingfors med Finnair/Austrian Air

VERDIFESTIVALEN I PARMA, Italien

Reguljärflyg från Helsingfors/buss: 28/10-2/11 2016 ”I Verdis Fotspår”– en Musik- och Kulturresa 3 operaföreställningar ”I Masnadieri” på Teatro Verdi i Busseto,”Il Trovatore” på Teatro Regio di Parma och “Cosi Fan Tutte” (av Mozart) på operan Teatro Ponchielli i Cremona.

Opera- och musikhistoria vid besök på Teatro Pavarotti i Modena, på 1500-talsteatern i Sabbioneta, på Teatro Bibiena och Palazzo Ducale i Mantova och Museo Stradivariano i Cremona.

I Parma bor vi på kända 4-stjärniga hotell Toscanini och har egen buss under utflyktsdagarna.

Kultursigthseeing och gastronomisk utflykt!

Svensk- och italienskspråkig färdledning

Svenska Kulturresor AB, Malmö

Tfn +46 40-10 35 70 www.kulturresor.se info@kulturresor.se

Ett urval av våra resor framöver…

Resor med jultema

*Jultomtens verkstadsby, Rovaniemi *Julmarknad i Rüdesheim *Tallinn julmarknad

Teater och musikaler

*Fantomen på Operan, Stockholm *Mamma Mia the Party, Stockholm

Kommande resor ut i Europa

18-20.11 2-5.12 3-5.12

17-19.11.2016, 5-8.1 & 3-5.3.2017 24-26.2, 16-19.3 & 31.3-2.4.2017

*Fotboll i England -Liverpool vs Arsenal *Almuñécar 3 veckor *Mickes matresa

3-6.3.2017

NHL – Toronto Maple Leafs

20-25.2.2017

-med Leo Komarov

4-24.3.2017 31.3-7.4.2017

Allt detta och mycket, mycket mer...

Ta kontakt med oss för mer information eller om du vill boka!

Närpes 020 7434 530 Korsholm 020 7434 520 Jakobstad 020 7815 360

www.ingsva.fi

• Baletten Nötknäpparen (Tsaikovski) i Tammerfors lördagen den 19.11.2016.

Start: kl. 9.00 vid Kiasmas Pris: €90 (ingår biljett, buss, lunch, pausservering) Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Nötknäpparen” • Ella Fitzgerald 100 i Sibeliushuset i Lahtis fredagen den 31.3. 2017.

Start: kl. 9.30 vid Kiasma Pris: € 75 (ingår biljett, buss, lunch, pausservering) Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Ella F” • Okänd Soldat i Harparskog på Hangö udd lördagen den 1.7.2017.

Start kl. 10.30 vid Kiasma Pris: € 65 (ingår biljett, buss, lunch och pauskaffe med munk på stället) Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Okänd Soldat” • Operan Enleveringen ur Seraljen av Mozart, Nyslott onsdagen den 19.7. – 20.7.2017 Start kl. 09.00 vid Kiasma Pris: €360 (ingår operabiljett, buss, två luncher, övernattning med frukost, båtfärd från Nyslott till Punkaharju därifrån vi fortsätter med buss hemåt). Singelrum + €30 Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Seraljen” Vid anmälan ange ditt namn och telefonnummer Betala in på Samrådets resekonto resans avgift med text på meddelandefältet som ovan angivits.

Samrådets resekontonummer är: FI17 4055 0011 7535 44

RESOR

GOD TID

7/2016 19

Hösten med OT-resor

En dag i St. Petersburg

Julmarknad i Lybeck SPF besöker i år igen julmarknaden i Lybeck. Resan sker 3-7.12. Vi åker med Finnlines till Traveműnde och med egen buss till marknaden i Lybeck.

Reseprogram 3.12 Transport till Nordsjö hamn från Kiasma. Avgång kl. 17

(preliminärt) med Finnlines till Traveműnde. Middag ombord.

4.12 Brunch och middag. Ombord finns bastu, gym, bar och butik.

5.12 Efter frukosten kör bussen till Lybeck. Lunch i gamla stan. På

hemvägen stop i köpcentret Citti Park. Fartyget avgår på natten.

6.12 Brunch och middag ombord.

7.12 Frukost. Ankomst till Helsingfors ca kl. 8.

Pris 540 € i dubbelhytt, måltider enligt program, egen buss.

SPF:s reseledare med på resan.

Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 3281 209, catharina@hindren.fi

Återupptäck det levande konstverket St. Petersburg på en visumfri kryssning med en dag i land och två nätter ombord på St. Peter Lines fartyg.

Guidad stadsrundtur och egen buss med.

Resa 4-6.11.

Hotellresor till Tallinn

Bekväma restider, shoppingtur i Tallinn.

Välj mellan tre centrumhotell.

Resor: 21-23.10, 4-6.12.

För musikunderhållningen står

Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Nyinsatt kortresa: Nyår i Estland

Välj 5, 8 eller 12 dagar. Avresa 12.11

Åbo svenska teater 26-27.11 28.12-1.1

Ring och boka på 0443 13 14 15 info@lindelltravel.fi , www.lindelltravel.fi

Loppis i Luleå

Sveriges största fyndmarknad i Arcushallen.

Resa 28-29.10.

Umeå hotellresa

Julshopping i Umeå och Gammlia Julmarknad. Välj mellan Scandic Plaza och Stora Hotellet.

Resa 3-4.12.

RESOR

21-23.10

Oscarsrevyn på Oscarsteatern i Stockholm

7-13.11

Spa-resa till Fra Mare Thalasso Spa, Estland

2-5.12

Julmarknadsresa till Lüneburg och Hamburg

7-10.12

Julmarknadsresa till Riga

20-28.1

Almuñécar

4-6.2

Phantom of the Opera - Stockholm

21.3-4.4

Teneriffa

Almuñécar

Sköna dagar på Spanska solkusten. Möjlighet att delta i utflykter.

Resa 12-20.2.2017

Danskryssning med Viking Grace

Fernandoz och Högtryck 16-17.11. Pris från 55 € / person i tvåbädds Inside4.

Bussrutter både längs riksåttan och Strandvägen!

Dessa och många fler resor på vår hemsida:

www.ot-resor.fi KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019 248 1090, info@frimanresor.fi

Kungens tal

Sparesor till Pärnu

Fullbokat – hör dig för om eventuella avbokningar Maria och Tomas Höglund, dansbandet Tommys och Ingå Spelmansgille.

Specialresa från Åland med program i Helsingfors.

Se spfpension.fi eller ring Friman resor

Må bra på Spa i Pärnu

Mårtensmäss 11-13.11 och Jultorg 9-11.12

Resor (8 dagar): 12-19.11 och 3-10.12.

Seniorskeppet 2016 Den 24–26 oktober är det dags för Seniorskeppet 2016 på Silja Serenade.

Följ med på en upplevelsekryssning fylld med underhållning, trevliga pensionärer, god mat, bra musik och intressant program.

Tallinn - Weekend

06- 318 4000

Ett enastående tillfälle att se bl.a. Robert Gustafsson och Sanna Nielsen på scenen! Några biljetter kvar, boka genast!

Fra Mare ligger i den estniska semesterstaden Hapsal. Orten har lockat semesterfirare sedan 1800-talet, både ryska tsarer och berömda tonsättare.

Årets julfirande närmar sig och med det alla stämningsfulla julmarknader. Vår traditionella julmarknadsresa går detta år till Lüneburg som är en gammal Hansa-stad sydost om Hamburg.

Almuñécar ligger i Spanien 80 km öster om Malaga på kusten Costa Tropical. Klimatet är behagligt, växtligheten tropisk och orten har en spännande historia och långa stränder.

Med Peter Jöback i huvudrollen

Playa de las Americas ligger på Teneriffas sydvästra kust på öns mest solsäkra område. Njut av bra klimat, fina badmöjligheter, shopping och god mat.

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

20 GOD TID

7/2016

Jag har lärt Selim spela Hely Kallio från Björneborg får avsluta God Tids serie med berättelser ut Svenska pensionärsförbundets skrivartävling ”Berätta din historia”. Hely Kallio tar oss med till De gamlas hem. En underbar historia. Tidigare berättelser i serien finns på pensionärsförbundets webbplats.

A

tt skriva om gamla minnen är en angenäm sysselsättning för en pensionär, tycker jag. Det skulle min mormor också ha tyckt om att göra, berättade hon för mig en gång när jag satt på hennes soffa och sög på hårda fruktkarameller, men hon vågade inte. Jag var bara barn, så jag kom aldrig att fråga vad hon menade. Att någon måste dö först, tyckte jag att hon sa. Nu skulle jag bra gärna vilja veta vad mormor skulle ha skrivit om.

Mormor bodde på De Gamlas Hem så länge jag kan minnas. Hon hade flyttat dit redan som 60-åring. Mest för att synen var dålig och att stöka i ett trähus med vedeldning hade sina risker. Dessutom – vad jag kände mormor – så var hon inte hågad för hushållsarbete.

P

å hemmet serverades allt färdigt. Fem gånger om dagen gick en proper husa med stort vitt förkläde och vit duk på huvudet längs den blankpolerade korridoren och slog i gonggongen. Sakta öppnades dörrarna till rummen och sedan hördes ett hasande ljud av tofflor på väg till matsalen, som doftade av bonvax. Föreståndarinnan, Fröken kallad, stod i bordsändan och nickade artigt till höger och vänster. Man satte sig samtidigt till bords och som genom ett trollslag kom husan in med maten. Jag kom underfund med en gång att Fröken hade en knapp gömd under bordet som hon mycket diskret tryckte på när hon ville ha nånting från köket.

Det hände sig nämligen en gång att mam-

A

Hely Kallio från Björneborg fick ett hedersomnämnande för sin berättelse ”Jag har lärt Selim spela”.

ma och jag fick vara med om eftermiddagskaffet i matsalen. Det var krigstid, svårt att få matvaror, men mamma hade lyckats få tag på en sockerkaka. Detta kulinariska underverk krönte bordet. Mamma och jag var hedersgäster. Jag satt tyst och försökte vara så liten som möjligt, för jag var lite rädd för Fröken.

Och jag tror att mamma också var. Fröken var snäll och berömde mamma för att ha lyckats så bra med kakan. Mamma såg lite konstig ut när hon tackade för komplimangen och konstigare blev hon när Fröken frågade vad hon hade lagat den på. Mamma var sin mors dotter och hon hade ingen aning om hur den hade gjorts, för under kriget trollade man med de mest underliga ingredienser. Lyckligtvis svarade Fröken själv på sina egna frågor och mamma upprepade svaren som ett eko. ”Fyra-fem ägg?” ”Javisst, fyra-fem ägg.” ”Smör och... ” ”Smör och hm.” ”Vanilj?” ”Jo, vanilj.” ”Citron?” ”Jo citron, just.”

M

ormor rörde om i kaffekoppen så att alla sockerbitarna säkert skulle smälta och jag började tycka synd om mamma för hon såg ut att rodna. Det var då jag märkte att

Fröken förde handen under bordet och strax kom husan in med kaffepannan och frågade om man ville ha påtår.

På eftermiddagen satt man i salongen om man ville ha sällskap. Mormor spelade piano ibland. De som kunde hade ett handarbete.

Virkning tycktes gå av bara farten fast synen var dålig och händerna knotiga. Man satt nära varandra som en flock kråkor. Svartklädda med krokiga klor. Sökte stöd hos varandra.

Så tycktes det mig.

För mig ter det sig som ett bra framtidsperspektiv, bara man godkänner att man är gammal och behöver andra. Vad mormor hade velat kritisera, så inte gällde det De Gamlas Hem, tror jag, utan snarare det att bo ensam hemma.

Mormor hade en syster, som hette Anni.

Anni-Tantti kallade vi barn henne för, men inte så att hon hörde för hon blev lätt upprörd för allt möjligt. Vilket liv det blev en gång när jag uttalade Beethoven så att bokstaven H hördes. Vi var i mjölkbutiken, där hon dagligen sökte sin lilla mjölkranson, som hon sedan till mammas förargelse gav åt kat�torna. Hon stod med slutna ögon i butikskön och föreläste om hur Beethoven skall uttalas.

Jag kände mig lindrigt sagt besvärad för de andra kunderna började intresserat följa med hennes livliga gestikulerande. Jag är inte säker på om de förstod vad hon ville ha sagt för hon talade svenska.

nni hade massor av kattor. Hon brukade koka kakao åt min lillebror och mig när vi hälsade på. Hon stod vi spisen och vispade i en kastrull. Vi väntade med fasa när den var färdig för kattlukten var olidlig och vi hade svårt att svälja och bära oss hyfsat åt. Anni satt på en stol vid spisen och pratade för sig själv. ”Kattorna gör inte illa åt någon. Inte kan jag släppa ut dem för gårdskarln jagar dem med kvast och hotar med att skjuta dem. Människorna förstår inte.” Och de oskyldiga kräken var spridda över bostaden överallt, över skåp, hyllor t.o.m. i större kastruller och stirrade på oss när vi drack upp deras mjölk. Pianot var genomsyrat av kattpiss och likaså alla noterna, som Anni skulle testamentera åt mig. ”Är det sant att fröken Palmgren är syster till professor Selim Palmgren och själv en riktig pianist? Skolad utomlands och allt” frågade grannarna. ”Det angår inte er” svarade Anni. Men det stämi nog. Varför hon fick en sådan skräck för publik att hon slutade med att uppträda, det intresserade inte oss barn.

Mormor och Selim bad sin syster flytta till De Gamlas Hem, där mormor bodde. Men Anni fnös till svar. ”Jag kan inte tåla människor.” Och sedan fortsatte hon för sig själv. ”Jag trivs inte där. Det luktar billig tvål i rummen. Och dessa ruggiga kråkor pickar på mig barnsligt vänliga och nyfikna. Jag blir inte van vid föreståndarinnans översvallande artighet.

Hon formar S för långt fram i munnen. Det låter tillgjort.” Anni hade ett sätt att prata högt för sig själv.

M

en en vacker dag kom Anni till Hemmet på visit för där fanns en radio i salongen. Radion skulle spela Selims Metamorfoser. Pianokonsert no 3 opus 41. Anni var hjärtligt välkommen. Hon kurade ihop sig i en länstol, liten och mager med fingertopparna lätt tryckta mot varandra, som hon ofta brukade. Tydligen hade hon hittat sina svarta spetshandskar, som inte alls hade några fingrar. När musiken började lyste hennes ansikte upp. De stora bruna ögonen, som annars var så stränga, fick en speciell mild glans.

Hon talade inte högt, men jag tror att hon sade för sig själv: ”Denna stund. Denna himmelska stund kröner mitt eländiga liv. Jag har lärt honom. Jag har lärt honom spela piano.”

HELY KALLIO

UPPSNAPPAT

Det mångsidiga vattenglaset Natriumsilikat har möjligtvis en del av läsarna kommit i beröring med någon gång, för länge sedan visserligen, och särskilt om de varit verksamma i köksregionerna. Det är nämligen fråga om det som gått under namnet vattenglas. Och vad var då det för någonting? Jo, vattenglas användes fordomdags för uppbevaring av ägg. ”I äldre tid” säger Svenska akademiens ordlista om ordets bakgrund.

I min för några nummer sedan inledda presentation – med läsarmedverkan – av företeelser och föremål som försvunnit, ingalunda

alltid helt spårlöst men på god väg att leva vidare främst på sina museala meriter, har vattenglaset en given plats.

Det var, så som jag minns saken, en grådaskig sirapstjock massa. Ett efter äggens antal anpassat glaskärl behövdes naturligtvis. Där nedlades äggen, väl övertäckta. Poängen var att natriumsilikatet täpper till porerna i äggskalen, varigenom äggen hålls färska och fina, just så som hönan har tänkt sig det hela, kan man kanske föreställa sig. Att fiska upp äggen ur

vattenglasblandningen var möjligtvis en förrättning för sig, men hushållsarbetet är ju inte alltid så väldigt lustfyllt. Frukostägget och omeletten var i varje fall garanterade, vilket var huvudsaken.

Numera kan ju äggen uppbevaras i kall omgivning och klarar sig bra. Möjligtvis har man också fått hönorna att bli mera konsumtionsanpassade. Därmed försvinner ändå inte vattenglasets behövlighet. Det har nämligen flera användningsmöjligheter, fjärran från matlagningens fridsamma domä-

ner. Välkänt sedan gammalt är att vattenglas är bra när man vill göra betongytor vattenavstötande på t.ex. en uteplats. Mera synpunkter på detta kan man googla sig fram till, och mycket tyder på att användningsmöjligheterna är mångahanda, även om viss oenighet fortfarande tycks råda när det gäller blandningarnas sammansättning och tillämpning.

Vattenglas lär också kunna användas som bindemedel i pappersmassa. Och inte nog med detta. Det sägs också kunna hålla

mördarsniglar på avstånd!

Vattenglaset lever alltså vidare, om också i nyare funktioner.

ANDERS G. LINDQVIST

GOD TID

7/2016 21

Nykarleby NYKARLEBY FASTIGHETSSERVICE AB Även momsfri service, ring för mer information Nykarleby Tfn 045-320 0303, 045-806 3870 mg.hushallsservice@gmail.com

Du som kör mycket:

Tel 0400563294 Fastighetsskötsel -gräsklippning -häckklippning -snöskottning -asfaltsopning

Tel 0505524166 Städservice -hemstädning -fönstertvätt -golvvaxning -byggstädning

Tel 0505648017 Vvs installationer -vvs service -ny installationer -ventilationsservice

Områden: egnahem, kontor, fabriker, byggnadsplatser, fritidshus

Hos oss kan du tanka Din bil med förmånlig och ren biogas för under 30€/gång och köra ca 500 km/tank.

Vi betjänar må-fr 9-18, lö 9-15 Tel. (06) 722 0009 Sollefteågatan 8 66900 NYKARLEBY

Samtidigt gör Du gott för naturen!

Vilken Härlig känSla att få tanka förmånlig biogaS!

* Målningsarbeten inom- och utomhus * Tapetsering * Inredningsarbeten * Renoveringsarbeten

Även möjlighet till momsfria tjänster!

www.nykarlebyfastighetsservice.com nykarleby.fastighetsservice@multi.fi Leg. Massör

Vasa Gräv & Transport

Christer Sandnabba

utför jordbyggnadsarbeten, sprängningsarbeten och transport, försäljning av material vid t.ex husgrunder, vägbyggen m.m.

Hjälper vid ont i nacke, axlar eller rygg!

Topeliusespl. 11 A, Nykarleby Tel. 722 0738, 050-343 2845

0400 520 718

Nykarleby Lastbilcentral tfn: 722 0965 OBS! NY ADRESS

Hushållsavdrag via oss

Jim-Ro Oy Ab Tfn 050-583 0225

Västra Jeppovägen 288 (längs med riksväg 19). www.jeppobiogas.fi

www.nykarleby.fi

Fysioterapeuth Åsa Slangar 050-5914014

ÖPPET

Vi levererar lokal kraft och energi

Kvarnvägen 20, 66900 Nykarleby, Tel. (06) 785 6252 www.nykarlebykraftverk.fi

• Garage • Hallar • • Förråd m.m. • Vi tillverkar förmånliga stallbyggnader, bilgaragen och forråd i olika storlekar enligt kundens önskemål.

Färdiga träelement - husen levereras kompletta med allt material - ritningar ingår. Även båtskjul. Hemtransport direkt från fabriken.

10 olika standardstorlekar.

• Grundarbeten • Färdiga bygglovsritningar

• Ansvarig arbetsledare • Även måttbeställda terasser

Förmånliga PVC fönster förmedlas.

Vid frågor ring 0505892507 Centrumv. 336, 68800 Kållby Tfn 0400 512 392, 0400 560 744 gnymanbyggtjanst@gmail.com

www.gnymanbyggtjanst.fi

22 GOD TID

FÖRENINGSNYTT

7/2016

Marion håller fortfarande högt tempo

För drygt 55 år sedan slog hon igenom som tonårsidol – nyligen ordnade hon en bejublad 70-års jubileumsturné. Marion Rung tänker inte på gungstolen utan lever ett intensivt artistliv med shower för alla åldersgrupper. Hon uppträdde också med sitt band för 350 österbottniska pensionärer på endagskryssning till Umeå.

– Jag älskar mitt jobb, jag sjunger så länge det känns bra och folk vill lyssna, utbrister hon efter två shower på Wasa Express.

– Men livet är också mycket mer än sång! Familj, hem och mycket mer, påpekar hon.

Hon konstaterar att tiden som ungdomsidol är över, att merparten av lyssnarna nu kan räknas till gruppen 40 plus. Tempot är fortfarande högt och fortfarande finns hennes ungdomsframgångar El Bimbo, Hyvästi yö, Tipi-tii och Tom Tom Tom med.

Framgångarna i Intervisiontävlingen i Sopot 1974 och 1980 gav god skjuts åt karriären. Sopot -74 ledde till El Bombo, inspelad i Tyskland året därpå.

Men Marion kan också räkna Eurovisionsframgångar till sina fina meriter. Hon är fortfarande

Marion Rung uppträder med eget band där Mirka Dojan i bakgrunden fungerar som kapellmästare.

bäst från Finland efter Lordi med sin sjätte plats 1973, en poäng efter Sverige. Då sjöng hon Tom Tom Tom på engelska. Med Tipi-tii blev hon år 1962 sjunde, delad placering med Sverige den gången.

Marion är född i Helsingfors av

judisk börd och har på sin repertoar ett starkt inslag av judiska sånger.

–Melankolin i den judiska sångskatten passar oss här i Finland.

Som barn kunde jag också hebreiska, men har tyvärr tappat bort en hel del av det språket, berättar hon.

– 1970-talet blev min absoluta ”guldålder” med intensivt turnerande och utländska engagemang.

Nu gör jag inte egentliga turnéer, utan ställer upp på begäran. Nästa keikka blir också en kryssning, men då på Östersjön, berättar Marion.

–Jag vill vara delaktig i hela skapelseprocessen när ny musik blir till.

Marion Reser nu med ett eget band där Mirka Dojan fungerar som kapellmästare.

BERTEL WIDJESKOG

Österbottningar på endagskryssning SPF Österbotten genomförde ett första försök med medlemskryssning mellan Vasa och Umeå den 23 september. Hela 350 deltagare från de österbottniska pensionärsföreningarna infann sig när Wasalines färja Wasa Express äntrades tidigt på morgonen. Endagsresan utföll väl, och ombudsman Patrick Ragnäs kunde med tillförsikt börja planera en ny resa nästa sommar.

Ett rikligt programutbud toppades med en show av evigt unga pensionären Marion Rung, och på grund av fartygets begränsade utrymmen uppträdde hon två gånger.

Gruppen på 350 personer uppdelades nämligen med hjälp av färgade pappersarmband i två grupper så att program och måltider skulle gå smidigare.

Vörå spelmansklubb medverkade också, men tyvärr fanns det inte tillräckligt utrymme för dem som ville dansa till klubbens smäktande toner. Musiken i den fullsatta salongen väckte berättigad uppskattning.

Kläder av lokala designföretag ställdes ut och beundrades, dessutom gavs möjlighet till ölprovning.

Bo-Sanfrid Höglund berättade också om sin bok där han utförligt beskrivit flygolyckan i Kvevlax.

Deltagarna fick riklig information om resor som ordnas av förbundet, SPF Österbotten och privata reseföretag. Håkan Wikberg berättade om Tyrolen-resan som företogs tidigare under hösten, och Kristina Saari presenterade det nu så uppskattade resemålet Almuñécar i Spanien. Flera pensionärsresor

ordnas under våren när lågsäsongens priser ännu gäller, men vädret kan anses idealiskt ur finländsk synvinkel.

Bussbolaget Ingves&Svanbäck har med sin nuvarande fordonspark på 54 bussar ett rikligt reseutbud för pensionärer, och bolagets marknadsförare Sonja Nyholm är ofta sedd gäst i de österbottniska pensionärsföreningarna. Hon presenterade bolagets utbud för kryssningsdeltagarna. Visit Umeå och Region Västerbotten fanns också på plats och berättade om nya satsningar på turism och köpenskap. Umeå har fått egen Ikea och detta ökar också intresset för resor över Kvarken. Patrick Ragnäs konstaterar också att nästa kryssning möjligen blir något längre så att deltagarna också får möjlighet att besöka Umeå. Denna gång blev uppehållet i hamnen endast en timme.

Tio par ställde upp i den pidroturnering som Svenska Österbottens ungdomsförbund ordnade under kryssningen, och segern gick till Sture och Anna-Lisa Häggblom från Närpes.

Det blev trångt på dansgolvet när Vörå spelmansklubb intog scenen.

Gustav och Ulla Björklund från Närpes sökte upp datarådgivningen och får hjälp med pekplattan av Carl-Gustav Molander.

Datarådgivning Förbundets dataexperter Robert Riska och Peter Nyman fanns också med på båten och ordnade ”problemmottagning” för resenärerna.

Han hade god assistans av CarlGustav Molander från Jakobstad och Per-Ole Renlund från Larsmo.

TEXT OCH FOTO BERTEL WIDJESKOG

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

7/2016 23

En mästare på besök

Ettorna reste till Mänttä för att se Nordens största privata konstsamling som förvaltas av Serlachius konststiftelse.

Foto Birgit Rantala.

Konstrunda i Mänttä Apotekaren från Tammerfors, som lade grunden till träförädlingsindustrin vid Mänttä fors och brorsonen från Jakobstad, som förde arvet vidare – Gustaf Adolf och Gösta Serlachius – var förutom brukspatroner, stora konstmecenater. Serlachius konststiftelse och museerna Gösta och Gustaf spinner vidare på mecenaternas digra samling av konstverk samt herrarnas forna intresse för bildning, kultur och konst, speciellt bildkonst.

Ettorna reste i september till konstens Mecka och stiftade närmare bekantskap i museet Gösta med bl.a. äldre europeisk konst, finländsk konst från guldåldern samt en utställning av modern brittisk konst. Den serlachiuska örnens vingslag kunde vi tydligt förnimma i museet Gustaf.

Körsbärsmadonnan, en sensuell nyligen restaurerad målning från 1500-talet, hade vid sidan om fotografier av barn, som utstrålade samma sensualitet – en mycket berörande och andäktig upplevelse.

Britanniens högt uppskattade konstnär Mark Wallinger bidrog med Ecce Homo, som 1999-2000 stod staty på Trafalgar Square och manade nyårsfirarna att ”Se människan”, såsom Pontius Pilatus på

Akseli Gallen-Kallelas målning Husbonden på Ekola.

Körsbärsmadonnan, en sensuell målning från 1500-talet.

Golgata en gång i tiden. Marks serie av tvåmanshöga, med bara händerna närapå symmetriskt utförda ”bläckplump”målningar lämnade mycket utrymme för tolkning av själens vindlande gångar. Och hästarna, den ena vit och den andra svart som skuggan, utförda i 3Dteknik, symboler för hästsport, rävjakt och Derbylopp, var en kopia av Marks egen häst.

Akseli Gallen-Kallela med sina 180 målningar i konstsamlingen, var patronernas främsta skötebarn.

Utställningen ”Modellen och den galne bildmakaren” visar bland annat Akselis målning av husbonden

på Ekola torp i närheten av Mänttä. En naken Eerikki sitter utanför bastun och filosoferar. Den fiktiva texten om torparens syn på bildmakaren återges bredvid tavlan.

Mecenaterna, ”pappersdjävulen” Gustaf och ”pappershjärtat” Gösta har gett upphov till Nordens största privata konstsamling och Serlachius konststiftelse förvaltar arvet väl. Den nya paviljongen för nutidskonst och temporära utställningar öppnades 2014. Stiftelsen kompletterar dessutom konstsamlingen med inköp av äldre konst samt även verk av nutida målare.

Torsten ”Nappus” Liljeberg, 100 år den 26 oktober var med sin äkta hälft Haga Liljeberg inbjuden till Drumsö pensionärernas möte i september. Hundraåringen känner sig frisk som en nötkärna, men så styrketränar han också tre gånger dagligen. Efter att föreningen ordförande Birgitta Guvénius välkomsthälsning visade paret Liljeberg en unik film om Mästerskapstävlingarna i paddling från år 1943.

I filmen medverkade en grupp från Drumsö Paddlarklubb bland dem Torsten Liljeberg. Djupt rörda kommenterade paret Liljeberg filmen. Tretton av elitpaddlarna stupade under vinter- och fortsättningskriget på fronterna vid Summa och vid Tali Ihantala. De har nu fått sin sista vila i hjältegravarna på Drumsö. ”Nappus”, elitpaddlare även han, klarade sig från ”helvetet som han helst inte vill tala om”.

För honom har paddlingen varit den bästa terapin för att skingra tankarna från de tunga krigsåren.

Svenskt föreningsliv Haga Liljeberg, även hon elitidrottare, föreläste om föreningsverksamheten på Drumsö genom tiderna. De äldsta föreningarna är Drumsö Ungdomsförening från 1913 och Drumsö Frivilliga Brandkår från 1916. Ungdomsföreningen hade folkdans, amatörteater och skidtävlingar på agendan. Drumsö Frivilliga Brandkår firade i samband med Drumsödagen den 3 september sitt 100-års jubileum.

Lauttasaaren Pyrintö från år 1928 är den äldsta idrottsföreningen på Drumsö. På den tiden hade de flesta på Drumsö svenska som sitt modersmål. Att föreningen fick ett finskt namn berodde på att några finskspråkiga var intresserade av friidrott och att de ivrade för en sportplan på Drumsö. Gymnastik och friidrott stod på programmet vid sidan av en gymnastiksektion för damer.

Kanotsporten kom till Finland på 1920-talet ursprungligen

från Kanada. Flera kanotklubbar grundades i Finland. Drumsö fick sin första kanotklubb 1933 under namnet DK – Drumsö Kanotister.

Klubbhuset i två våningar fanns norr om Drumsö bro. DK hade både tävlings- och utfärdspaddling, numera fritidspaddling, på programmet.

Synlig idrottsgren Tack vare det stora intresset grundades år 1935 ytterligare en kanotklubb på Drumsö under namnet Drumsö Paddlarklubb med Birger Johansson, en av landets bästa tävlingskanotister, som initiativtagare. Han stupade i vinterkriget 1939 vid Summa. Drumsö Paddlarklubb finns fortfarande kvar vid Casinoviken.

– Kanotsporten var före och efter kriget den största och synligaste idrottsgrenen på Drumsö, berättade Haga Liljeberg. Hon fortsatte sitt anförande med att redogöra bland annat för den stora internationella kanottävlingen Drumsö runt 1954 med en tävlingssträcka på 10 km och en talrik publik längs stränderna. Tävlingspaddlingen var den mest kända och synligaste idrottsgrenen på Drumsö fram till 1960- och 1970-talet. Man skämtade om att Drumsöbarnen lärde sig paddla innan de började gå.

Handbollen segrar Idrottsföreningen Dicken eller Drumsö idrottskamrater är grundad 1938 även om den inofficiellt hade verkat långt tidigare. Den fick sin början med att några pojkar spelade fotboll på ”Klingbergs” backe.

Det blev senare brottning och bandy. Efter registreringen utökades grenarna med skidåkning, orientering och löpning. År 1946 blev det handboll.

– Idag hör Dickens handbollslag till en av vårt lands främsta handbollklubbar med både dam- och herrlag, summerade Haga Liljeberg.

BENITA AHLNÄS

BIRGIT RANTALA

Några enkla skrivregler Hej, alla som skriver på God Tids föreningssidor. Ni är tidningens viktigaste länk till medlemarna.

Det är era sidor som de ofta läser först.

Jag vill påminna om några enkla regler för ert skrivande. m Skriv kort. Högst 2000 till 2500 tecken eller ungefär en A4sida. Om ni håller er till den textlängden får fler texter och bilder

plats i tidningen. m Om ni är osäkra på textlängden eller vill skriva längre, kontakta mig. m Tänk på att bilderna ska gå att trycka. Använd en nyare mobiltelefon eller helst en riktig kamera. Många bilder har för låg upplösning och blir lätt suddiga i tryck.

Välj ut tre 2-3 bilder som ni är

nöjda med och skicka dem till redaktionen. Skriv bildtexter till alla bilder. m Nämn alla personer som förekommer i texten med både föroch efternamn så har medlemmarna i andra föreningar större behållning av texten.

MARKUS WEST CHEFREDAKTÖR

Haga Liljeberg flankerad av Drumsöpensionärernas nyvalda sekreterare Anita Tham-Herrala och Torsten ”Nappus” Liljeberg. Foto Benita Ahlnäs

24 GOD TID

7/2016

De äldre oroade sig för pengarna De äldre oroar sig för att pengarna inte ska räcka till, för att bli ensamma och för att de inte ska få den social- och hälsovård de behöver.

Det här framgår av en undersökning som Pensionärsförbundens intresseorganisation (PIO) beställt.

Slutsatserna bygger på en undersökning som TNS Gallup gjorde i våras. TNS Gallup frågade 1109 finländare i åldern 55-84 år hur de ser på sin situation i dag och vilka utmaningar som väntar Finlands äldre befolkning om tio år.

De största problem som listades var den lilla pensionen (54 %), ensamheten (40 %) och den dåliga tillgången till social- och hälsovårdstjänster (38%).

Oron för den privata ekonomin har ökat, åtminstone om man jämför med TNS Gallups motsvarande undersökning för tre år sedan. Också när de som svarat gör ett försök att blicka 10 år framåt sticker oron för den egna ekonomin ut.

Det här medför stora utmaningar för pensionärernas intresseorganisationer. De som svarat på enkäten, som gjordes på finska och svenska, anser att säkrandet av social- och hälsovårdstjänsterna (58%) procent är pensionärsorganisationernas viktigaste uppgift. Andra viktiga uppgifter är att arbeta för sänkt skatt på pensionerna (46%) och att säkra pensionsförmånerna (42%).

De respondenter som redan är medlemmar i någon pensionsorganisation lägger större vikt vid att få till stånd en ändring i det brutna pensionsindexet än de oorganiserade pensionärerna. De som inte ännu är pensionärer betonar oftare tillgången till bra bostad i sina svar.

De äldre invånarna i Finland oroar sig för att pengarna inte ska räcka till och för att social- och hälsovårdstjänsterna inte ska fungera, men överlag är de rätt nöjda med sina liv. Foto: Pixabay.

32 procent av de som uppnått pensionsåldern är med i någon pensionärsorganisation.

Sjukdom skrämmer I undersökningen frågades också om de äldres personliga rädslor.

De lyfter fram rädslan för att bli sjuk (79%) och rädslan för att förlora rörelseförmågan (75%). Många oroar sig för en nära anhörigs hälsa.

Kvinnorna visar större rädsla än männen på ett undantag när.

Männen är rädda för att hustrun ska lämna dem.

Bland de äldre respondenterna är rädslan för ensamhet större. Det var väntat, men samtidigt överraskar de genom att svara att de inte upplever ensamheten som något stort problem.

Finlandssvenska äldre upplever över lag mindre rädslor än de finskspråkiga äldre.

Nöjda andraklassare Även om de äldre upplever att de betraktas som andra klassens med-

Lättläst om iPad Lättläst instruktionsbok om hur du använder en ipad t.ex. fingerrörelser, nedladdning av musik och användning av appar.

29,00 € (174 s.)

Lättläst om internet Lättläst om internet och e-post med tydliga instruktioner i att använda internet och e-post.

28,00 € (155 s.)

L ÄRUM F

Ö

R

L

A G

E

T

Beställningar forlaget@larum.fi 040 653 9776 shop.larum.fi

borgare är de flesta 55-84-åringar nöjda med sina liv. Hela 85 procent svarar att de är nöjda med sina liv. I själva verket är pensionärerna nöjdare med sina liv än befolkningen i genomsnitt.

När TNS Gallup bad respondenterna lista vilka faktorer som bidrar till deras lycka fick man följande resultat: god hälsa (93%), bra mänskorelationer (70%), intressanta fritidssysselsättningar (33%), vila och avkoppling (27%), njuta av naturen (27%) och bra inkomster (22%).

Jobba som pensionär Staten och kommunerna ska bära både det praktiska och det ekonomiska ansvaret för den äldre befolkningens väl och ve. Åtminstone är det så som den äldre befolkningen vill ha det. Så har det varit i undersökning efter undersökning.

Bara en liten minoritet vill lägga ett växande ansvar på de äldre själva, på barnen och på övriga närstående. Inte heller tredje sektorns

föreningar och församlingarna ska behöva bära de här bördorna.

Ett av de intressantaste resultaten i undersökningen Huomisen kynnyksellä 2016 (På tröskeln till morgondagen 2016) är de äldres växande intresse för att jobba som pensionär. I tre undersökningar efter varandra har det här intresset vuxit. Varannan pensionär skulle i dag vara redo att jobba åtminstone deltid (46%) och en liten grupp (5%) vill jobba heltid.

Det här är kanske inte så konstigt med tanke på att de äldre inte tycks har särskilt stor tilltro till pensionssystemet. En majoritet (55%) tror att man kommer att skära rejält i pensionerna inom tio år.

Gillar FPA De äldre litar på Folkpensionsanstalten. Hela 18 procent litar mycket och 50 procent ganska mycket på FPA när det gäller skötseln av pensionsärenden.

Sämre går det för riksdag och regering. Tilltron till dem i sköt-

Ditt livs val Välj fritt Tays till ditt sjukhus Då du behöver experter inom specialsjukvård kan du alltid välja Tays och våra enastående hjärt- och ledprotessjukhus.

Valfrihet är patientens rätt. Vid Tays kan du också använda patienthotellet som en del i din vård. Fråga mera:

03 311 67 000 palveluneuvonta@tays.fi www.valinnanvapaus.fi

Du kan ringa vår servicerådgivare vardagar klockan 9–11 och 12–14 (norm. samtalsavgift) eller skicka din fråga elektroniskt. Vi betjänar även på svenska, finska och engelska.

Fråga – för dig själv eller dina närstående.

Information om våra ster också på tays.fi

seln pensionsfrågorna når en ny bottennotering. Bara tre procent av pensionärerna litar mycket på riksdag och regering i pensionsfrågor. Sämst tilltro till regeringens förmåga att ta hand om de äldre har Sannfinländarnas väljare.

TNS Gallup frågade också vad de äldre tycker om pensionärsorganisationerna. De upplevs å ena sidan som allt viktigare för att driva pensionärernas intresse, men å andra sidan också som fjärmade från pensionärernas vardag. De svenskspråkiga äldre är genomgående positivare till pensionärsorganisationerna än de finskspråkiga.

Undersökningen som endast finns på finska publiceras i sin helhet på Svenska pensionärsförbundets webbplats.

MARKUS WEST

PÅ TRÖSKELN TILL MORGONDAGEN 2016 m Rapporten På tröskeln till morgondagen 2016 gjordes nu för fjärde gången. Tidigare studier gjordes åren 2007, 2010 och 2013. m Rapporten är resultatet av samarbetet mellan sex pensionärsorganisationer inom ramen för Pensionsförbundens intresseorganisation PIO. m Undersökningen utfördes av TNS Gallup. m Tre äldre finländare av fyra (75 %) upplever att de blir behandlade som andra klassens medborgare. m Nästan lika många (72 %) upplever att det förekommer åldersdiskriminering i vårt samhälle. m Två av tre (67 %) konstaterar att man nu för tiden beundrar ungdomlighet för mycket.

GOD TID

Flygande start

Ännu har jag inte vågat mig ut på de större vägarna utan håller mig till butiksresor och till post, apotek, bibliotek, gymmet och caféet.

Vägen till centrum är cirka en kilometer men för lång för mig att gå på grund av en dålig rygg. Att bära tunga kassar går inte alls. Någon tid hade jag en trehjuling utan motor tills jag en dag blev hejdad av en obekant man som ansåg att jag behövde ett bättre fortskaffningsmedel. Han visste om en affär i Karis där man just nu hade en något begagnad trehjuling med motor och erbjöd sig att köra mig dit i sin paketbil så att jag fick pröva på en sådan.

mammas uppfostran aldrig borde ha låtit gå ut över tändernas stängsel.

Nå. Tummen kom loss och nageln blev med tiden blå, smärtans tårar torkade och jag låste hjulen i körläge samt klev upp på hojen, något darrig. Ställde in farten på tvåans läge i panelen vilket försäljaren hade rekommenderat, trean skulle jag vänta med tills jag blivit vanare. Så lossade jag handbromsen och gled med värkande högertumme över cykelbanans asfalt söderut mot byn.

Pixabay

Han bor i bottenvåningen, jag i andra. Liksom jag själv är han född i Hangö, men betydligt tidigare. Det sägs vara bra att ha en vän som är mycket yngre än man själv, då har man länge tid glädje av honom.

Han heter Helvar och har troget burit mig i snart tre år på mina små resor i byn; vintrarna har varit snöfattiga och drivor gillar han inte.

Han är en trehjulig cykel, lätt handikappvänlig. En behändig laddningsbar ackumulator sitter inkilad under sitsen, på en liten instrumentpanel under styrstången lyser röda prickar när allt är som det ska, men blinkar en betyder det att jag får raska på hemåt och ladda om innan tramphjälpen sinar.

Ungefär halvannan vecka räcker en laddning, som sker lika enkelt som när jag laddar min telefon. När fyra prickar lyser på ackun kopplar jag ur och bär ner den igen till Helvar och är klar för nästa utfärd.

Samma dag blev jag lycklig ägare till trehjulingen, hjälm fick jag i present och Helvar och jag åkte hem i paketbilen. Att bankkontot blev betydligt lättare störde mig inte, tänkte bara på att det hade varit mycket dyrare i tiderna att köpa en bil.

För att vara en person med klen utrustning på det mekaniska och i synnerhet på det digitala området har jag - hittills - klarat mig rätt så bra med min nya vän. Smärre bekymmer har kommit och gått, som när höger tumme blev i kläm när Helvar och jag första gången skulle ut genom källardörren.

Till saken hör att han är bred framtill och hjulen måste snedställas med ett litet handtag för att cykeln ska rymmas ut genom dörren.

Ut kom vi i god sämja men när jag skulle återställa hjulen i det breda läget klämde jag tummen någonstans - svinont tog det och det kom ord ur min mun som en åldrande kvinna med

I den första lilla utförsbacken höll jag på att göra samma misstag som jag gjorde när jag provkörde Helvar i Karis; trampade baklänges som man gör på en vanlig cykel. Men Helvar är ingen vanlig cykel, han har temperament och en egen vilja och bromsning sker via två handbromsar.

Inte häftigt, utan varsamt, mycket varsamt.

På en raksträcka prövade jag trean!

Farten blev svindlande, sommarvinden brusade i hörapparaten under hjälmen och jag kände mig igen som flickan som övade sig i nedförsbackarna att stå med ena benet på sadeln medan det andra sträcktes ut rakt bakåt, uppåt. Piruetten kallade jag svanen och höll mig borta från mammas vakande ögon.

Nej, här blev det inga piruetter, all min uppmärksamhet gick åt till växla ner vid övergångsställen, parkera utanför apoteket, låsa Helvar och sedan sjunka ner i en stol framför disken och be att få vila en stund.

7/2016 25

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185* *Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

DORRIT KROOK

#

55 PLUS

11.–13.11.

MÄSSCENTRUM HELSINGFORS

55plus.fi

MED DENNA

KUPONG

55plus är ett helt nytt evenemang för dig som redan hunnit skaffa dig livserfarenhet.

Många bekanta ansikten och mångsidigt program för både arbetsföra och pensionärer - bekanta dig med utbudet på 55plus.fi Välkommen till Helsingfors Mässcentrum på farsdagsveckoslutet!

Med den här kupongen får du 4 euro rabatt på en vuxenbiljett (18€) eller en pensionärsbiljett (11€).

Rabatten ges mot denna kupong i kassan eller med koden PLUS16 i Mässcentrums nätbutik. Öppet: fre kl. 9–18, lör kl. 10–18, sön kl. 10–17 6 evenemang med samma biljett: 55plus, ELMA, Skogsmässan, Hantverksmässan, Keldjur (lör-sön) och OutletExpo

ÄKTA MÖTEN. GENUINA UPPLEVELSER. EN AITOJA SMAKBITELÄMYKSIÄ.

AV FRAMTIDEN. OIKEITA KOHTAAMISIA. KOSKETUS TULEVAISUUTEEN.

-4€

26 GOD TID

7/2016

DEBATT

Ålderismen måste avvisas

Den amerikanske gerontologen Robert Butler var först ute med att redan 1968 använda begreppet ”ageism” i sina föreläsningar. Detta har definierats som: ”Fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder som kan leda till diskriminering”. Den forskning som belyser åldersnormer använder begreppet ”ålderism” på svenska. Det är uppenbart att samhället präglas av en ungdomskultur. Det gäller inte minst mediebilden av äldre. När äldre uppmärksammas innebär det oftast att de uppträder i två skepnader. Den ena är som den drabbade, kanske främst som ett offer i vården och omsorgen. Alternativt är att återfinnas i kategorin ”titta vad jag kan trots min ålder”.

Attityderna till åldrande och äldre människor måste ständigt granskas utifrån en etisk grundsyn.

Det handlar ytterst om människo-

syn och bilden av äldre människor bestäms även i hög grad av samhällets strukturer och maktförhållanden. Bilderna är övervägande negativa, inte endast i medierna. Äldre människor ses i hög grad som konsumenter och inte som producenter – inte som individer med självklar rätt till självbestämmande.

Med erfarenheter från min tid inom marknadsföring och fältundersökningar efter pensioneringen, stötte jag ofta på kommentarer av nyblivna pensionärer att det inte alls var så roligt att befinna sig i en livslång semester. Man ville känna sig behövd, känna sig som en del av samhället och kanske få vara aktivt verksam fram till 65-67-års ålder.

Vilka är det då som arbetar därefter?

Statistiken visar att det är främst fria egenföretagare och forskare. Samma bild får man vid läsning av födelsedagsintervjuer med musiker, sångare, skådespelare, författare etc.

Svenska kulturfondens understöd till föreningarna

som vittnar om att de vill fortsätta så länge någon frågar efter deras tjänster.

Man kan nog känna sig behövd även om man inte får lön för sina insatser. Att vara aktiv i ideella organisationer, att deltaga i skolsamarbetet som skolfarfar eller klassmormor, att hämta barnbarn från dagis, att vara anhörigvårdare är också aktiviteter där man är behövd och utgör en samhällsresurs.

De här insatserna måste vi uppskatta mer tydligt. Att gå i pension ska inte kännas att gå från att vara Någon till att vara Ingen. Diskriminering av äldre måste bli ett minne blott. Ändra synen på de äldre, bli bättre på att beskriva dem som en samhällsresurs och reagera när någon talar nedsättande om de äldre.

Det är en lång resa att ändra synen på äldre människor och vi måste anträda den här och nu.

Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kallade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.11.2016–31.1.2017 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte.

Ansökningsblanketten finns på förbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter och kan också beställas från förbundets kansli, tfn 020-728 8819.

Ansökan sänds elektroniskt till kansliet@spfpension.fi eller per post under adress Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Förbundets styrelse har fastställt följande kriterier för 2017: • Medlemsrekrytering • Medlemsvård • IT-verksamhet • Lokal påverkan och synlighet För år 2016 erhöll Svenska pensionärsförbundet 25 000 euro av Svenska kulturfonden för utdelning till föreningarna.

Totalt 75 föreningar sökte om understöd.

STEN LINDHOLM

Kulturfonden har olika stipendier och understöd som föreningarna kan ansöka om under hela året. För mer information se Svenska kulturfondens hemsida www.kulturfonden.fi.

Vasa centralsjukhus´ bildbank

För närmare information om understöden, vänligen kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, e-post berit.dahlin@spfpension.fi eller tfn 020-728 8812.

Vasa behöver full jour Äldreråden i K5-området (Kristinestad, Närpes, Kaskö, Korsnäs och Malax) har med stor oro tagit del av social-och hälsovårdsministeriets förslag om reform av strukturerna inom jouren och den specialiserade sjukvården.

Enligt förslaget skall joursystemet ändras, så att det i landet finns endast 12 sjukhus som ger omfattande jour dygnet runt inom olika medicinska specialiteter. Vasa centralsjukhus finns inte bland dessa, utan skulle i fortsättningen ha en begränsad jourverksamhet med en samjour dygnet runt för primärvården och den specialiserade sjukvården. I ministeriets detaljmotivering i lagförslaget står det: ”Vasa centralsjukhus (169 652 invånare) är det enda centralsjukhuset som är beläget i ett sjukvårdsdistrikt med svenska som majoritetsspråk. Det är det centralsjukhus i Finland som ligger längst från något universitetssjukhus. På grund av de långa avstånden och av språkliga orsaker är tjänsterna vid Vasa centralsjukhus omfattande, trots att befolkning-

en är relativt liten och friskare än genomsnittet. Vid sjukhuset har det upprätthållits jour dygnet runt inom omkring 10 specialområden.

Geografiskt sett ligger Vasa centralsjukhus vid kusten, varför tillgängligheten inte är den bästa möjliga.”

Att man efter denna analys av läget väljer att inte ta med Vasa centralsjukhus bland sjukhusen med omfattande jour tyder på en grav missbedömning av situationen i Österbotten.

I förslaget frångår man reformens målsättning, som från första början varit att garantera en jämlik och trygg vård för alla befolkningsgrupper. Största delen av den äldre befolkningen i Österbotten är beroende av att kommunicera på svenska. Också vi äldre har enligt grundlagen rätt till service på eget modersmål, både när det gäller hälso- och sjukvård, samt socialvård.

Denna rätt kan endast tillgodoses i Vasa. Ifall ministeriets förslag med 12 enheter med omfattande jour förverkligas innebär det att Österbotten degraderas till ett landskap

med lägre ansvarsnivå, och det kan väl knappast vara grundlagsenligt.

En grundlig språkkonsekvensbedömning bör göras. Ytterligare bör den prehospitala akutvården och räddningsväsendet också i fortsättningen följa landskapsindelningen.

Att tilldela Vasa centralsjukhus begränsad jour kommer i förlängningen att få allvarliga konsekvenser även för andra medicinska specialiteter, i synnerhet för operationsverksamhet, onkologi och förlossningar. Läkarrekryteringen försvåras även. Äldreråden inom K5 kräver att Vasa centralsjukhus blir ett av sjukhusen med omfattande jour, med möjlighet att behålla och utveckla sina specialiteter, samt med en verksamhet som tryggar vården för Österbottens befolkning. ÄLDRERÅDEN INOM K5/

Gun Forsman, Kerstin Berg, Carita Björne, Kalevi Haavisto, Gustav Nyby, Gustav Rönnlöf, Håkan Häggblom, Stina Österbro, Ingrid Nykänen, Pirkko Mäenpää

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1.11.2016–31.1.2017 (frankeringsdatum gäller). Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §). Stiftelsen förverkligar sitt allmännyttiga ändamål genom att, på basis av erhållna skriftliga ansökningar riktade till Stiftelsens styrelse, bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder Stiftelsens ändamål (Stiftelsens stadgar, 3 §). Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål.

Denna gång prioriteras följande ändamål: Uppsökande verksamhet bland pensionärer som inte är medlemmar eller aktiva i någon pensionärsförening.

Verksamhet som stöder arbetet mot ensamhet och utanförskap.

Pensionärerna som resurs.

Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen.fi > Ansökningar och kan även beställas av Veronica Biaudet, tfn 020-7288 882 eller per e-post stiftelseninfo@spfpension.fi Blanketten sänds elektroniskt till stiftelsen@spfpension.fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, PB 129, 00101 Helsingfors.

För närmare information om Stiftelsen vänligen kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 020-728 8812 eller e-post berit.dahlin@spfpension.fi.

Stiftelsen tar även emot gåvor, testamenten och donationer, vänligen kontakta Stiftelsens ombudsman.

Enligt uppdrag BERIT DAHLIN

Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs­verksamhet i Finland

GOD TID

Levengood till Norrvalla – Aldrig tidigare har världen förändrats lika fort som den gör nu.

Sist och slutligen är det vår inställning och vårt mod som kommer att avgöra om vi dansar i baktakt med tillvaron eller om vi seglar glatt på förändringens vindar.

Författaren och journalisten Mark Levengood behöver ingen närmare presentation bland finlandssvenska pensionärer. Trots att han gjort största delen av sin karriär i Sverige är han ett välbekant ansikte även för en finländsk publik.

Mark Levengood har bland annat gett ut fem böcker baserade på egna texter; ”Sucka mitt hjärta, men brist dock ej”, ”Hjärtat får inga rynkor”, ”Och jag läste att det var omöjligt att leva lycklig förutan dig”, ”Rosor, mina kära, bara rosor” samt ”Solblekt av livet” Den 18 november kommer Levengood till Vörå för att föreläsa under rubriken ”Att stå stadigt”.

Det är Folkhälsan utbildning Ab, som ordnar ett inspirations- och ledarskapsevent på Norrvalla under rubriken ”Empati, passion och lycka i ett framgångsrikt ledarskap”.

Författaren Marc Levengood inspirerar på Folkhälsans event i Vörå den 18 november. Foto: Stellan Herner.

Tillställningen är en uppföljare av fjolårets event då Sveriges tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt drog fullt hus.

Förutom Mark Levengood bjuder arrangörerna i år på förra SASchefen Jan Carlzon, – mannen bakom managementlitteraturens storsäljare ”Riv pyramiderna”. Även om det har gått många år sen han

skrev den boken är han en uppskattad föreläsare både i Sverige och internationellt.

– Särskilt för pensionärerna är Jan Carlzon ett intressant namn.

Bland dem är det många som kommer ihåg uppståndelsen kring ”Riv pyramiderna”. Det har sagts att alla 4000 anställda i SAS upplevde att Jan Carlzon visste vad de hette, säger Anna Bertills, vd för Folkhälsan utbildning Ab. Naturligtvis kände han dem inte alla, men det var den känslan som han lyckades förmedla.

Inhemska föreläsare den 18 november är Joakim Träskelin, idrottsproducent hos Folkhälsan utbildning Ab och Malena Björndahl, kvinnan bakom den välkända bloggen ”Guldkanter i vardagen”.

– Vi ville ha ett brett utbud av kunniga, välkända föreläsare. Deltagaren ska efter dagens slut känna att de lärt sig någonting och att de mår bra, säger Bertills.

Inspirations- och ledarskapseventet i Norrvalla är avgiftsbelagt.

(GT)

7/2016 27

ANNONSERA I GOD TID

Närpes

Växthusrestaurang Kom ihåg Julbord och jullunch farsdag 13.11 i exotisk miljö

Bäcklidvägen 476, 64200 Närpes Telefonbeställningar: 040-5108124 www.lindskok.fi ”Wasa Teaters Mor Kurage och hennes barn bjuder på en estetisk upplevelse utöver det vanliga och en magnifik Ylva Ekblad i titelrollen” – HBL

Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors

SPELAR ENDAST TILL 29.10.2016

För dina idéer!

Aktion Österbotten öppnar upp ansökningen till två temaprojekt:

Friskinwest och Tillgänglighetsinwest Ansökningstid: 10.9 - 11.11 2016 Friskinwest förbättrar och uppmuntrar till fritidssysselsättning oberoende av ålder eller fysisk förmåga.

Med hjälp av tillgänglighetsinwest förbättras deltagandemöjligheterna för grupper med specialbehov i föreningshus eller motsvarande.

Sökande kan vara en registrerad förening eller kommun (endast i Österbotten). Projektens totalbudget kan vara mellan 1.000 € och 12.500 €. Stödprocenten är 50.

Läs mer på vår hemsida!

Aktion Österbotten www.aktion.fi Handelsespl. 18A 9A info@aktion.fi 65100 Vasa

I samarbete:

TILL TEX TAS OCH A K S FIN A SVENSK

”Ylva Ekblad som formligen lyser på scen.”

– Syd-Österbotten ” Skådespelarna gör genomgående ett fint arbete…”

–Svenska YLE

2 9 . 11 – 17. 12 . 2 0 1 6 WASA TEATERS BILJETTKASSA | SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN STUDIOTICKET, NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

28 GOD TID

7/2016 Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

KNEPIGA KNUTEN Namn är inte alltid så lätta att komma ihåg. Ibland minns man förnamnet men inte släktnamnet, ibland tvärtom. Här uppräknas sex förnamn på kända nordiska tonsättare: Carl, Edvard, Hugo, Niels W., Oskar och Robert. Vilka var deras släktnamn? Svar på sid 31.

AGL

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

PRENUMERERA PÅ GOD TID

Är du

Finlands Lucia 2016?

I år används de insamlade medlen för att på olika sätt stöda barnfamiljer som har det tungt. Lucia står för ljus och glädje, men hon är också en påminnelse om att vi kan hjälpa medmänniskor som har det svårt.

Om du vill bli Finlands Lucia ska du ha fyllt 18 år, tala svenska, tycka om att uppträda och sjunga bra. Det är också viktigt att du är empatisk och har lätt för att

www.folkhalsan.fi/lucia

möta människor i olika åldrar och olika – ibland svåra – livssituationer.

Anmäl dig via Folkhälsans webbplats, www.folkhalsan.fi/ lucia senast onsdag 12.10.2016.

Vi behöver också en rekommendation från någon som känner dig, foto och gärna en ljudfil eller film med valfri sång. Du ska också ha möjlighet att delta i de tios dag 26.10.2016, då alla luciakandidater träffas, och kunna ägna

dig på heltid åt luciauppdraget från början av december till början av januari.

Det går bra för andra att anmäla en person som de anser vara lämplig som Finlands Lucia och då behövs kandidatens medgivande.  Vill du veta mera?

Kontakta lucia@folkhalsan.fi, tfn 050 360 7933 eller läs mera på www.folkhalsan.fi/lucia

Sonja Lehto, Finlands Lucia 2015. Foto: Hannes Victorzon.

Lucia är en symbol för luciainsamlingen och gör tillsammans med sina tärnor, luciakören, närmare 100 besök på bland annat sjukhus, äldreboenden och fester i december och januari.

GOD TID

Svensk festdag med ärkebiskop och schlager Ärkebiskop em John Vikström är årets festtalare på Svenska veckans traditionella Svensk festdag på G18. Dollypops för oss till vinylskivans ljudvärld och driver ömsint med kända artister och schlagers från förra seklets mitt. Den seriösa journalistikens öde granskas av Jeanette Björkqvist och Markus West, och gruppen Fiona underhåller med sång.

Våra svenskspråkiga tidningars framtid har fått stor uppmärksamhet genom KSF-medias nedskärningar och papperstidningens kris inom alla mediehus. Jeanette Björkqvist och God Tids chefredaktör Markus West, som båda lämnat HBL, tar sig tillsammans en titt på de seriösa mediernas framtid: Vem undergräver den grävande journalistiken?

Gruppen Dollypops, tre röster och en tuba, har uppträtt sedan

Ärkebiskop John Vikström. Foto: Fontana Media.

Amanda Oscarsson och Fanny Hellström.

2008 ”för att det är roligt”. Katarina Wanamo, Sandra Forsell, Marie Lundberg och Niklas Andersson för oss i sin show tillbaka till 1930-50-talen och parodierar glatt tidens storstjärnor som Harmony Sisters och Göingeflickorna, Andrew Sisters, Doris Day och Brita Borg, Alice Babs och Lill-Babs, Laila Kinnunen och många andra.

Sångduon Amanda Oscarsson och Fanny Hellström med Emilia Hoving på piano uppträder. De tre

unga damerna går under artistnamnet Fiona.

Svensk festdag på G18 äger rum onsdagen den 9 november klockan 12.30-16. Festen är öppen för seniorer och blivande seniorer i huvudstadsregionen. Inträdesavgiften är 15 euro, i pausen serveras förfriskningar med tilltugg.

MAJ-BRITT PARO

SUDOKU

8 3 5 7 1 5 7 9 4 8 3 5

4 8 9 7 3 5 6 6 4 5 7 1 9 7 Sinnen&kommunikation 13-13.15

Inledande ord

13.15-13.45

Pyre Eriksson YLE: Textning för personer med hörselnedsättning. YLEs hörseltextning av program koordineras av Pyre Eriksson. Är textningen i dag optimal? Vilka program textas?

13.45-14.15

Christian Söderberg: Talsyntes för synskadade.

Talsynteser används på flera olika håll i samhället. Kom och lyssna var.

14.15-14.30

Paus

14.30-15.15

Ulrika Krook: Hur skriver man besvär? Om man känner att man blivit diskriminerad i språkfrågor eller till exempel hjälpmedelsfrågor kan man skriva besvär till myndigheterna. Hur gör man? Var går gränsen? När har man blivit diskriminerad?

15.15-16.00

Bemötande av personer med syn- eller hörselnedsättning. Hur bemöter man personer med en synskada? Hur berättar man att man är på plats eller avlägsnar sig? Hur hjälper man bäst? Och hur bemöter man en person med hörselnedsättning?

16.00-16.45

Hörhjälpmedel och synhjälpmedel. Hjälpmedel och synhjälpmedel presenteras. Deltagarna har möjlighet att bekanta sig närmare med hjälpmedlen och ställa frågor. Föreläsarna berättar var man kan införskaffa hjälpmedlen eller låna dem.

16.45-17.00

Avslutande ord

ETT LEDARSKAP I FÖRÄNDRING

Empati, passion och lycka i ett framgångsrikt ledarskap NORRVALLA 18.11 foto: Stellan Herner

Joakim Träskelin

Malena Björndahl

Mark Levengood

Jan ”SAS-Janne” Carlzon

"Det kärleksfulla strategiska ledarskapet i kundstyrda företag" Jan Carlzon, ”SAS-Janne”. Mest känd som vd för Scandinavian Airlines och författare till den internationella succe´-boken Riv Pyramiderna (”Moments of truth”) översatt till 22 språk. Carlzon brinner för det kärleksfulla strategiska ledarskapet i kundstyrda företag.

Joakim Träskelin

”Balans i ditt liv – avgörande för framgång”

Jan Carlzon

Arbetsvälmåendet sätts allt mera i fokus och ekonomiska resultat förknippas med medarbetare som mår bra både i jobbet och i vardagen. Hur kan vi förändras som ledare, som medarbetare och som människor för att nå också ekonomiska resultat?

Kom med på en fartfylld och annorlunda fredag mitt i novembermörkret.

Joakim är idrottsproducent hos Folkhälsan Utbildning, har jobbat fram nya koncept inom idrottsområdet nationellt: Han har framgångsrikt arbetat med mental träning, personlig träning och utveckling och är van att coacha både företag och individer.

Malena ”Malenami” Björndahl ”Vision till verklighet”

Malena driver en välkänd blogg ”guldkanter i vardagen”, har lyckats skapa sitt eget varumärke via sin egen driftighet, kreativitet och känsla för stil. Malena föreläser om målsättningarna och deras kraft samt hur man går från vision till verklighet.

Mark Levengood ”Att stå stadigt”

Tidigt insåg Mark att han inte riktigt passar in i de mallar som finns och kom fram till att hans liv nog blir roligare om han själv bestämmer hur han vill ha det. ”Aldrig tidigare har världen förändrats lika fort som den gör nu. Sist och slutligen är det vår inställning och vårt mod som kommer att avgöra om vi dansar i baktakt med tillvaron eller om vi seglar glatt på förändringens vindar”.

Lösningen finns på nästsista sidan.

Den 23 november på G18 i Helsingfors

Inspirations- och ledarskapsevent Norrvalla:

Carlzon, Levengood, Träskelin och Björndahl levererar

7/2016 29

BILJETTER: Paket 1 – 140 euro + serviceavgifter Lunch, 4 x föreläsare Kaffe, frukt och småplock

Paket 2 – 45 euro + serviceavgifter 1 x föreläsare Kaffe, frukt och småplock

Reserveringar och förfrågningar Nina Boström, 050 358 4371, nina.bostrom@folkhalsan.fi Victor Ohlis, 050 345 8974, victor.ohlis@folkhalsan.fi Ta kontakt för grupprabatter Biljetter: NetTicket.fi

www.folkhalsan.fi/utbildning

Programmet är preliminärt. Det bjuds på tilltugg och förfriskningar under dagen.

Föreläsningarna skrivtolkas.

Anmälningar senast 9.11 till ett av de medverkande förbunden.

Svenska pensionärsförbundet rf kansliet@spfpension.fi, tfn 020 72 888 10 Förbundet Finlands Svenska Synskadade tina.dunderfelt@fss.fi, tfn 09 6962 300 Svenska hörselförbundet rf kansli@horsel.fi, tfn 09 663 392

30 GOD TID

7/2016

Dansgala Skärgårdsmordet, Borgå idrottshall fredag 4.11. kl.20

Ippe Mansikka www.akilles.fi Arr: Borgå Akilles friidrott

Bo hemma på Folkhälsan Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer.

Blomsterfonden, Helsingfors ..............................044 333 1628 Brummerska hemmet, Helsingfors ...................040 749 4194 Kristinagården, Helsingfors .................................050 575 88 99 Seniorhemmet, Helsingfors .................................050 400 2078 Silviahemmet, Helsingfors....................................044 722 4567 Grupphem, Vanda.....................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg.................................................044 788 6041 Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg ....044 788 6041

en levande berättelse En Jakobstadsdeckare fylld av hemligheter, lögner och mord, bjuder pensionerade chefredaktören Alf Snellmans på i sin andra detektivroman. Skärgårdsmordet (Labyrinth Books) utspelar sig främst i Larsmo skärgård och i Jakobstad, men författaren gör också avstickare till Helsingfors och Tammerfors.

En höstkväll 1986 försvinner Albert Holm, som är lektor i matematik, när han vittjar sina nät i en vik vid Hälsingön i den österbottniska skärgården. Ortsborna skyr

Hälsingön på grund av alla historier om Hälsingubben, en spökfigur.

Det spekuleras vilt om försvinnandet, allt från mord till att gubben tagit honom.

BOKHYLLAN Trettio år senare får försvinnandet sin förklaring, då man hittar resterna av den försvunna lektorn. Det föder nya rykten och nya mord. Det visar sig att många stadsbor bär på stora och ovanliga hemligheter, be-

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

svärande nog för att motivera mord på mord?

Polisen i Jakobstad ställs inför massor av problem. Ett par av de poliser som löste fallet med den stulna altartavlan i romanen Ansikte mot ansikte, Henrik Vikberg och Erik Falk, finns med i berättelsen. De har avancerat, den förre är polischef och den senare är kriminalöverkommissarie i Karleby.

Lokalt ansvarig för utredningen är kriminalkommissarie Joel Sand och kriminalkonstapel Uno Block.

Jakobstad surrar av rykten, då många tror sig veta vem mördaren är. Andra börjar undra om deras granne är mördaren.

I boken beskriver Alf Snellman staden Jakobstad så i detalj att man ibland undrar om man läser en guidebok. Enligt författaren är alla personer och händelser ett resultat av författarens fantasi.

Några kända namn bland annat riksdagsledamöterna Anna-Maja Henriksson, Jutta Urpilainen och Alexander Stubb kryddar dock berättelsen med sin närvaro.

Skärgårdsmordet är ett bra lästips när höstkvällarna mörknar.

(GT)

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt.

www.folkhalsan.fi/bo

Värdering för bouppteckning, försäljning och försäkring Skrivarbeten som släktkrönikor www.mariaekmankolari.com 0400-577965

Old Times Bernt Morelius

Annegatan 12, 00120 Helsingfors

09-604606

Turnéplan: Köp din biljett i tid !!

Fr 18.11 Borgå Grand kl 19.00(slutsåld) Lö 19.11 Borgå Grand kl 19.00(slutsåld) Sö. 20.11 Liljendal Uf Lokalen kl 19.00 Må 21.11 Kyrkslätt Kyrkan kl.19.00 Ti 22.11 Sibbo Topeliussalen kl 19.00 On 23.11 Pargas PIUG kl 19.00 To 24.11 Kimito Villa Lande kl 19.00 Fr 25.11 Ekenäs Kyrkan kl 19.00 Lö 26.11 Hangö Stadshuset kl.19.00 Sö 27.11 Mariehamn Alandica kl 19.00 Må 28.11 Ingå Täkter Uf kl 19.00 Ti 29.11 Lojo Åsvalla kl.19.00

On 30.11 Helsingfors Balders sal kl 19.00 To 1.12 Molpe Paviljongen kl 19.00 Fr 2.12 Pörtom Kyrkan kl 19.00 Lö 3.12 Kronoby Kyrkan kl 19.00 Sö 4.12 Jakobstad Schaumans kl 15.00 och kl 19.00 Må 5.12 Bennäs Anderssénsalen kl 19.00 Ti 6.12 Öja Byacenter kl.15.00 On 7.12 Nykarleby Stjärnhallen kl 19.00 To 8.12 Vörå Norrvalla Folkhälsan 19.00 Fr 9.12 Smedsby Kulturhuset kl 19.00 Lö 10.12 Terjärv Skolan kl 19.00 Sö 11.12 Närpes Huset mitt i stan kl 19.00

Förköp: Studioticket, NetTicket, Luckorna, Alandica, samt lokala biljetthandlare 25,- +exp.avgift. Vid dörren 30,-

GOD TID

En bok om Jin - om att fĂĽ visa vad man gĂĽr fĂśr

Pü lingonrÜda tuvor Det är som i Karl Williams visa Flickorna i Smüland, när vi tre flickor vandrar i lingonskogen en dag i slutet av september. Luften är klar som kristall med en blü himmel med nügra ulltappar till moln. Solen lyser Üver oss, Vi, Birgitta och Rosa och jag, är gamla arbetskamrater som under münga ür har umgütts büde i arbetets tecken och pü fritiden.

Birgitta och Rosa ville fÜrbereda mig fÜr pensioneringen. Deras livssituation var helt annorlunda än min. Jag tog tacksamt emot all goda rüd fastän livet blev annorlunda fÜr mig med ett stort bostadslün och banken som gäldenär. Det betydde fortsatta frilansarbeten i hürd konkurrens.

Men den gamla vänskapen fortsatte med cafÊträffar och luncher hos varandra. Precis som i visan; �Nej lüt oss minnas. kära vän, de gamla goda da´r. Lüt trofast vänskap leva än. Och minns den tid som var�. Frügan är bara vilken tid som var bättre? Tiden pü jobbet eller tiden här och nu?

Anna Lena Bengelsdorff är ute i ett angeläget ärende med sin bok Bara i mÜrkret är alla katter grü.

En bok om Jin. Genom att berätta om en lüng vänskap med kinesiskan Jin Tao och hennes erfarenheter av att fü fotfäste i sitt nya land Finland riktar Anna Lena ett avslÜjande strülkastarljus pü det mÜrker som rüder hos oss, där främlingar ses som en ovälkommen grü massa.

BOKHYLLAN I boken ingür Jins egen berättelse om sin hürda bakgrund i Kina, skriven dü Jin som sextonüring kom att jobba som lantbrukspraktikant hos Bengelsdorffs. Jin var ett barn av kulturrevolutionen, fÜdd 1973 av ett läkarpar som likt andra intellektuella deporterats till en fattig provins fÜr att �omskolas� i hürt kroppsarbete. Jins och hennes brors uppväxt var splittrad, i vidriga fÜrhüllanden. 1986 lyckades hennes mor ta sig som forskare till Danmark, senare till Finland där familjen smüningom kunde üterfÜrenas.

Jin gick ett ĂĽr i Svenska normal-

Anna Lena Bengelsdorff: Bara i mÜrkret är alla katter grü. En bok om Jin. FÜrlaget Kila Bok, www.kilabok.fi

lyceum där vänskapen med läraren Anna Lena Bengelsdorff fick sin bÜrjan. Under nügra ür fÜljde Anna Lena den kinsesiska flickans �kamp fÜr att fü fÜrverkliga sina drÜmmar och myndigheternas metod att med byrükratiska manÜvrer sätta käppar i hjulen�. Jin gav upp, flyttade till USA och har där skapat sig en framgüngsrik karriär som ägare av en kedja massagekliniker och som fastighetsfÜrmedlare. Med sin amerikanske man och tvü barn hüller hon kontakten med vännen Anna Lena och sina fÜräldrar i Finland.

– Berättelsen om Jin kunde, säger Bengelsdorff, ses som en fÜrsummad chans fÜr dem som oroar sig fÜr vad det ska bli av Finland och landets ekonomi. Tänk om man kunde spola bandet och ge Jin de mÜjligheter hon skulle ha behÜvt fÜr att satsa sin fÜrmüga pü vürt land. I vüra flyktingfÜrläggningar finns rikligt med människor som gütt igenom hürda Üden, men inte begär bättre än att fü hugga i och visa vad de gür fÜr.

MAJ-BRITT PARO

Danskväll

Onsdag 12/10 kl. 18-22 pĂĽ AV med Grani not so big band.

FÜljande danskvällar 16/11 med Risto Tammilehtos orkester och 14/12 med UniSet. Arr. Samrüdet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stÜds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden

Välkommen pü dans� GOD TID utkommer nästa güng den 11 november. Material till nummer 8/2016 bÜr finnas pü redaktionen senast den 21 oktober.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag frün pensionärsfÜreningar och enskilda. Icke-beställt material honoreras ej.

Utgivn. Deadline God Tid Nr 8 11/11 21/10 Svenska pensionärsfÜrbundet Teräsgränd 3F Nr 9 16/12 25/11 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi Tfn 020 72 888 80

7/2016 31

SUDOKULĂ–SNING 8

3

5

4

2

7

1

9

1

5

2

9

7

3

8

6

4

9

4

7

6

1

8

2

3

5

2

6

5

1

9

4

3

7

8

3

1

4

8

2

7

5

9

6

7

9

8

3

5

6

4

2

1

8

3

9

2

6

5

1

4

7

5

7

6

4

3

1

9

8

2

4

2

1

7

8

9

6

5

3

Knepiga knutens svar: Carl Nielsen, 1865-1931, Edvard Grieg, 1843-1907, Hugo AlfvĂŠn, 1872-1960, Niels W. Gade, 1817-1890, Oskar Marikanto, 1868-1924. Robert Cajanus, 1856-1933.

Birgitta park1erar bilen vid en skogsdunge. Vi gÜr oss beredda efter att Birgitta har kollat var hon har lagt bilnycklarna. Till �furuskogens sus� vandrar vi �vallande och trallande� inte pü �villande mo� utan den fÜr Birgitta välbekanta stigen lüngt ut i skogen fastän vi redan ser lingonmattorna. – Men vi gür längre in i skogen, där finns ännu mera lingon, säger hon. Hon har rätt! Aldrig har jag sett sü mycket lingon. Men plÜtsligt nästan trampar vi pü en orm som solar sig. FÜrskräckta utrop! Ormen är borta och korgen med lingon spilld pü marken. Men ingen fara! Lingonen tar inte slut och ormen var en engüngsfÜreteelse.

Sü en paus. Birgitta dukar upp hemkokt rÜdvinbärssaft och kex pü en sten. Vi andra hade glÜmt att fÜrse oss med ätbart. Vi pratar och berättar samma historier om och om igen som fÜr varje güng für en extra krydda. Alla har vi upplevt efterkrigstiden när det var knappt om det mesta och nästan allt var strängt ransonerat. Jag minns att mamma stagvände lakan och att hon offrade ett rÜtt sammetsdraperi fÜr en klänning üt mig som kombinerades med kliande yllestrumpor och monokängor vintertid och under varmare ürstider fortfarande pütvingade strumpor som man i smyg kavlade ner till knästrumpor. Vi pratade om vüra lünga yrkeskarriärer. Det var fÜre samarbetsfÜrhandlingarnas tid och man stannade kvar pü samma arbetsplats där man en güng hade bÜrjat. FÜr min del blev det Üver 40 ür. Än en güng undrade vi Üver vilken enorm kapacitet man hade utÜver arbetet med tid fÜr familj, släkt och vänner och aktiviteter av olika slag.

Pü hemvägen fÜreslog Birgitta att vi skulle fortsätta hemma hos henne. Hon frestade med hemlagad morotssoppa, dito jästbrÜd och äppelpaj. Det var ett erbjudande som man inte kunde motstü.

Hungern hade ju ocksü gjort sig pümind och ütminstone jag kände hur det riktigt �kurrade� i magen.

Som God Tids läsare kanske har räknat ut, sü är kontentan av detta att ingenting gür upp emot gamla vänner. Det skulle i sü fall vara en gemensam dag �pü lingonrÜda tuvor�.

BENITA AHLNĂ„S

Foto Theresa AxĂŠn

6

Sü fÜreslog Birgitta att vi skulle bege oss till hennes barndomsmiljÜer med skogen som alltid har varit hennes livselixir. En bra idÊ! Jag fÜrberedde mig med att leta rätt pü lämpliga kläder som skydd fÜr älgflugor och fästingar. Och sü den neonrÜda halsduken lämplig att hänga som en markÜr pü nügon trädgren. Som barn har jag varit med om att tappa bort mig och familjen i de enorma skogarna i Noux. Jag glÜmmer aldrig känslan av obehag och att var helt i skogens vüld. Det var innan mobiltelefonerna. Det hela fick ändü ett lyckligt slut. Därav den neonrÜda halsduken och dito �pipon�

Sü med Birgittas bil till lingonskogen! Vi passerade hennes barndomshem med alla minnen. Birgitta var inkvarterad i �stan� under skolterminen pü grund av det inte fanns nügon ordentlig väg, pü den tiden, till hennes hem. Annat är det idag. Men till Birgittas glädje är landskapet fortfarande sig likt med bÜljande ängar och skog. Ocksü den gamla bebyggelsen finns delvis kvar.

Rosa blev ocksü vemodig vid tanken pü att hon nu har upplevt sin sista sommar i det hyrda skärgürdsparadiset. Hon orkar inte längre bo kvar där. Jag kan fÜrstü henne medan jag tänker pü Toves och Tootis avsked till Klovharun och att de vid avfärden inte süg sig om.

32 GOD TID

7/2016

Behandling/handledning vid ex.

- smärta/värk i muskler och leder - spänningstillstånd, stress - träningsprogram (även remisspatienter)

Ari Lappinen

Fysioterapeut (cert.MDT) Qigonginstruktör

Fitness Club i Jakobstad • 050-557 4365

Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex. smärta, inflamation, hudproblem osv. * Med många års erfarenhet * Fem olika typer av starka och effektiva medicinska lasrar för olika slag av behandlingar.

Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex. * borttagning av nippor, vårtor, fibrom, pigmentfläckar osv. * borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAG Mottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek), Helsingfors (Eira läkarstation)

Ge som present

Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex. smärta, inflamation, hudproblem osv. * Med många års erfarenhet * Fem olika typer av starka och effektiva medicinska lasrar för olika slag av behandlingar.

Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex. * borttagning av nippor, vårtor, fibrom, pigmentfläckar osv. * borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAG Mottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek), Helsingfors (Eira läkarstation)

Ge som present

www.laser.se/chrisse chrisse.backstrom@mobiili.net Sjukskötare YH, inre med., kir., psyk.

Chrisse Bäckström Tel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99

Köpmansgatan 13, Karis, Tfn (019)278 2995 paivi.siren-laine@karisfysioterapi.fi

www.laser.se/chrisse chrisse.backstrom@mobiili.net Sjukskötare YH, inre med., kir., psyk.

Chrisse Bäckström Tel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99

Lösningen postas till SPF senast den 21 oktober.

Adressen är Svenska pennsionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som kryss. Bokpris.

Namn: ......................................................................

Adress: ..................................................................... ..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 6/2016 Frida Nordström, Kyrkslätt, Harri Hoffman, Vasa, Marianne Sand, Kalax, Saga Tarvos, Jakobstad och Gunvor Sundholm, Munsala.

Vi fick in 291 krysslösningar, grattis till alla vinnare!