Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 7 ● 28.9.2018 Årgång 46
Leif Weckström
Maj-Britt Paro i Samrådet bjuder in Helsingforspensionärerna till gemensamma simturer i Södra hamnen.
Samvaro till fots eller i baddräkt Svenskspråkiga pensionärer har många möjligheter att umgås på svenska i Helsingfors. Maj-Britt Paro, aktiv pensionär i åttioplusåldern, njuter av alla former av samvaro och motion. Samrådet i Helsingfors erbjuder både samvaropromenader och nu som höstens nyhet, Samsim då man samlas för att simma i Södra hamnen. I Helsingfors verkar elva svenska pensionärsföreningar med sammanlagt 1 400 medlemmar.
läs mer på sidan 10 HÄLSA
BILEXTRA
”Jag drevs av längtan bort”
Klaude flyger än
Jag drevs av frihetslängtan. Jag ville vara självständig och visa att jag klarar av att resa trots nedsatt syn, säger Gunilla Löfman som i höst kommer ut med boken ”... Att se ...”. SIDAN 16
Stenarnas kung
Klaus Bremer är storväxt, men klämmer sig vigt in i en Saab Sonette, en veteranregistrerad sportbil. Bremer ska snart fylla 80 men åker till jobbet varje dag.
Erik Mangs i Lappfjärd har en vilja av stål. Under några somrar har han restaurerat stenmuren kring Lappfjärds kyrka. I början med traktor, sen med kofot och till slut för hand. I höst slutför han jobbet.
SIDAN 6
SIDAN 27
2 GOD TID
7/2018 LEDARE
Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Nyland: Veronica Biaudet tfn 040 128 5911 veronica.biaudet@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77 Kansliet i Vasa Hovrättsesplanaden 16, vån 6, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Åboland Strandvägen 30, 21600 Pagas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen
Varför inte mera samarbete!
Fortsätt att tuta och kör
Det finns en övertro på att problem kan lösas med mera lagstiftning. De flesta lagar är bra och behövs, men synsättet har också lett till överreglering. Vi har fått lagar vi inte behöver. Våra tjänstemän är formellt kompetenta och omutbara. Kort sagt, vi kan långt lita på dem. Tyvärr finns det också avigsidor. Vår byråkrati är trög till förändringar samt ibland olovligt långsam och överförsiktig. I stället för ett ”vi skall se vad vi kan göra” är svaret för ofta ”nej” när frågor riktas till förvaltningen. Gör man ingenting, så gör man inga misstag. Kombinationen av överreglering och långsam byråkrati är ibland en broms mot förnyelse. I Svenskfinland gör våra många organisationer ett viktigt arbete för hela samhället. De står för breda, nyttiga sociala nätverk, som av forskare sägs fhörbättra hälsan och förlänga livet, och de stärker samhörigheten och identiteten. De är ett viktigt, aktiverande komplement till den offentliga sektorn. De är också en garant för att Svenskfinland finns på sikt och därmed för landets tvåspråkighet. Bra kan alltid bli bättre. Ibland är vi alltför hemmablinda i våra organisationer. Vi vet för lite om hur andra organisationer verkar, hur de är uppbyggda och vilka kompetenser de har. Vi har en hel del att lära av varandra. Med mera samarbete kan ett plus ett bli mera än två. Förståndigt samarbete ger alltid ett mervärde. Funktionshinder hör åldrandet till. Rörligheten, hörseln och synen försämras med åren hos många av oss. Därför är det viktigt att vi i Svenska pensionärsförbundet samarbetar med andra organisationer, som är specialiserade på olika funktionshinder. Vi har mycket att vinna på ett bredare och djupare samarbete. På vårt initiativ har företrädare för organisationer, som verkar på svenska för och bland mänskor med funktionshinder, nu mötts några gånger. Orsaken är de förestående förändringarna av social- och hälsovården, som starkt påverkar förutsättningarna för vård på svenska. Också bra lagar är betydelselösa om de inte efterlevs. Trots grundlagen och språklagen ser vi att det blir allt svårare att få vård på svenska. Då lagstiftningen inte ger trygghet, måste vi själva agera. När stora förändringar görs, får den som vet vad den vill, mest som den vill. Vill vi trygga en mångsidig vård på svenska, är det nu vi skall agera, tillsammans. Det är lättare sagt än gjort. Vår hemmablindhet leder ibland till att vi inte ser möjligheterna i förändringarna, bara hoten. Tyvärr blir ibland försvaret av de organisationer vi har viktigare än omtanken om dem vi skall betjäna.
GOD TID
Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West Hovrättsesplanaden 16, vån 6, 65100 Vasa tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 040 578 3078 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2018 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström och Lena Selén.
Valfrihet är ett positivt ord, men valfriheten gäller inte alla. Många har inte förmåga att välja, och valfriheten finns inte om det inte finns ett utbud. Vi har ett växande antal ensamboende dementa i vårt förbund. Deras valfrihet är begränsad eller obefintlig utan hjälp av andra. Äldreomsorgen på svenska krymper, samtidigt som många dementas språkkunskaper minskar. Vårt mål måste vara att skapa strukturer inom vården och omsorgen som garanterar kvalitet också på svenska. Det här är vår utmaning nu, och bara i samarbete kan vi nå det målet. Tyvärr finns det alltför få, som känner hela Svenskfinland. Också inom vårt förbund finns det missförstånd om vad andra gör och hur andra tänker. Styrelsens uppgift är att ha en helhetssyn och viljan att förena, stärka förståelsen för varandra och betjäna alla lika genomsyrar allt arbete den gör. Också vi kan samarbeta mera och bättre. Gott samarbete i god stämning är aldrig illa! OLE NORRBACK förbundsordförande
När medierna ska illustrera en text om pensionärer väljer de ofta en bild av en äldre, ensam dam som rör sig med rullator i en finländsk småstadsmiljö, till exempel Ekenäs eller Kristinestad. Den bilden berättar en sanning, men inte hela sanningen. I själva verket representerar den en klichébild av hur livet som pensionär ser ut. En minst lika sann bild är en aktiv pensionär som kör längs en slingrande skogsväg i sin nyinköpta bil. Hen är kanske på väg hem eller till fritidsstugan. I augusti registrerades 12 004 nybilsköp i Finland. Det är fler än under någon jämförelsemånad under 2000-talet. Hittills i år har det registrerats fler än 91 000 nya personbilar i landet. God Tid kontaktade specialsakkunnig Hanna Kalenoja på Bilbranschens informationscentral för att få veta hur många av de nyregistrerade bilarna som ägs av en pensionär. Någon pinfärsk statistik finns inte, men 2015 köptes var femte ny bil av en person som var minst 65 år. Om man ser till dem som redan fyllt 60 år så står seniorerna för en tredjedel av samtliga nybilsköp. Var tredje nyregistrerad bil körs alltså av någon som redan är pensionär eller står i beråd att gå i pension. Det är kanske inte så konstigt. Det bor många äldre på landsbygden. Störst är andelen i Kuhmoinen och Rautavaara, där mer än 55 procent av alla 16 år fyllda invånare är pensionärer. Bilredaktören Klaus Bremer (som är intervjuad i denna tidning) har en viktig poäng när han månar om glesbygdspensionärernas möjlighet att fortsätta att köra bil upp i hög ålder. När banken, butiken och posten flyttar bort från de minsta byarna är det bilen som gör det möjligt för dem att bo kvar. De äldre som inte gjort datorer och läsplattor till en del av sin vardag kan ofta kompensera bristerna i it-färdigheter med att köra några kilometer extra. De kör till hälsocentralen istället för att koppla upp sig till e-doktorn och de kör till banken i stan istället för att betala sina räkningar med dator. Samtidigt ska vi inte glömma bort att till slut hinner damen med rullator upp oss alla. MARKUS WEST
PRESSKLIPP ”Det finns ganska många välskötta små föreningar som driver servicehem, och som kan ha svårt att rekrytera nya medlemmar till sina styrelser. För stunden förs det sonderingar med ett par, tre instanser som har verksamhet som är snarlik Folkhälsans.” GEORG HENRIK WREDE, FOLKHÄLSANS NYA VD I HBL
”Men det är inte pensionärerna som ska skämmas, utan de partier som står bakom 1990-talets pensionsreform. Pensionssystemet klarar inte av det mest basala – att ge ekonomisk trygghet och en bibehållen standard på äldre dagar. Detta gäller grundskyddet såväl som inkomstpensionerna. Det är ett kraftigt underbetyg till ett allmänt pensionssystem.” EVA ERIKSSON, SPF SENIORERNA BERIT BÖLANDER, SKPF PENSIONÄRERNA
”Jag tror det är viktigt att man också engagerar sig utanför arbetslivet innan man går i pension. Man kan gå med i någon förening eller på annat sätt vara delaktig i något utanför arbetslivet. Jag tror nog det är bra att man försöker hitta rutiner att leva enligt.” ANN-CHARLOTTE WILLFÖR, KORSHOLM I SVENSKA YLE.
GOD TID
Finländska bilister fortsätter att tala i mobiletelefon trots farorna I detta nummer uppmärksammar vi äldre i trafiken i samarbete med Trafikskyddet. Fokus för vårt samarbete är att öka tryggheten och säkerheten i trafiken för våra medlemmar. En och annan av oss har säkert på sistone noterat tidningsartikeln Tre förändringstrender i trafiken. I artikeln lyfter man speciellt fram den ökade användningen av mobiltelefon i trafiken. Enligt finländsk lag är det förbjudet sedan 2003 att använda mobiltelefon utan handsfree-funktion under bilkörningen. Trots det är vi många som bryter mot den paragrafen och det är inte enbart under bilkörningen vi använder mobiltelefonen, även under cykelturen kommer telefonen fram. Orsaken till att användningen av mobiltelefonen begränsats är att det i undersökningar konstaterats att olycksrisken ökar mångdubbelt för förare som använder mobiltelefonen under körningen. Då man talar i mobiltelefonen, sänder meddelanden, kollar Whatsapp med mera på nätet så fästs uppmärksamheten vid något annat än de funktioner som krävs för att köruppgiften ska utföras säkert. Man riktar blicken bort från trafiksituationen, handen flyttas från fordonets manöveranordningar och den medvetna tankeverksamheten riktas bort från kör-ningen. Det mest kritiska med tanke på olycksrisken är funktioner där blicken och tankarna
slutar följa trafiksituationerna under en längre tid. I Trafikskyddets undersökning frågade man över 1500 finländare hur länge de uppskattar att blicken är borta från trafiken då man läser textmeddelanden och det genomsnittliga svaret var 12 sekunder! Man menar till och med att ouppmärksamhet i trafiken samt de olyckor som detta orsakar redan är en världsomfattande epidemi. Enligt finländska undersökningar utgör användningen av mobiltelefon en bakgrundsrisk i genomsnitt i tre olyckor som leder till dödsfall. I Trafikskyddets undersökning framkommer att fyra av tio bilister som använt mobiltelefon under körningen anser att de hamnat i en farlig situation under de två senaste åren till följd av att de använt telefon. Bilisterna uppger att de oftare brukar svara på inkommande samtal under körningen än själva ringa upp någon, fyra av fem svarar på samtal under körningen! En tredjedel läser textmeddelanden och meddelanden i sociala medier. En fjärdedel skriver meddelanden under körningen, vilket var lite vanligare bland unga än äldre förare. Och överlag anser ungdomarna att trafikförseelser som gäller användning av mobiltelefon är lindrigare förseelser än vad äldre förare anser. Däremot finns det en utbredd medvetenhet om de problem som telefonen
7/2018 3
KALLELSE TILL HÖSTMÖTET
orsakar under körningen. Tre av fyra anser att det är farligt att använda mobiltelefon under körningen. Många har också uppgett att man upplever det som en risk om man är passagerare i en bil och föraren pratar i telefon och man skulle helst önska att föraren koncentrerar sig på körningen. I undersökningen ser man en social motstridighet. Även om många är medvetna om olägenheten känner förarna också ett ”socialt tryck” att använda telefon under körningen. Fyra av fem finländare anser att det är en allvarlig eller mycket allvarlig förseelse att skicka textmeddelanden eller meddelanden i sociala medier under körning. Det anses vara lika allvarligt som att köra utan körkort eller mot rött ljus. Över hälften av bilisterna önskar att polisen skulle bötfälla bilister oftare än i nuläget för lagstridig användning av telefon under körning. Svenska pensionärsförbundet strävar att i samarbete med Trafikskyddet erbjuda utbildningstillfällen kring trafik och säkerhet för medlemmarna. Mer information i kommande nummer och i Förbundsnytt. Kör försiktigt! BERIT DAHLIN verksamhetsledare
Månadens bild
Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 22 november 2018 i Tammerfors kl. 12.30 på restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors. Lunch serveras från kl. 11.30. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11.15. Enligt 10 § i Svenska pensionärsförbundets stadgar ska höstmötet: 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal 5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår 6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå 7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. 8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar 9. fastställa medlemsavgifternas storlek 10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår 11. behandla övriga ärenden Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8. Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2017. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast tisdagen den 6 november 2018 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 578 0415 eller per e-post kansliet@ spfpension.fi. Kostnaden per deltagare är 35 euro. SPF fakturerar föreningarna efter mötet.
STYRELSEN
Tage Granqvist i Kyrkslätt har tagit bilden som God Tids redaktion valt till Månadens bild 7/2018. Bilden visar dovhjortar på besök en vacker kväll på Hällnäs i Kyrkslätt. I varje nummer av God Tid publicerar vi under 2018 en ny månadens bild. Skicka bilden i hög upplösning till markus.west@spfpen-
sion.fi. Märk bilden ”Månadens bild”. Uppge ditt, det vill säga fotografens namn och kontaktuppgifter. Skriv också en kort bildtext. Om det förekommer identifierbara personer på bilden ska de ha gett sitt lov till publicering. Pensionärsförbundet kommer hösten 2018 att sammanställa en väggal-
manacka för 2019 med ett urval av de bästa bilderna. Välj därför en nytagen, liggande bild. Månadens bild i God Tid 8/2018 ska vara redaktionen till handa senast fredagen den 19 oktober. Låt hösten inspirera er när ni tar fram kameran!
Medlemsrekryteringstävling 2018
Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av
medlemsantalet.
Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.
4 GOD TID
7/2018
Nej till mer byråkrati när pensionärer i södra Finland söker form för samarbete Svenska pensionärsförbundets regionala organisation är ett lapptäcke. I södra Finland finns fyra små regionala organisationer. Samtidigt har österbottningarna byggt upp en stark regional organisation som går under namnet SPF Österbotten. Få kvinnor
I slutet av augusti samlades 37 pensionärsföreningar från Nyland och Åboland till ett möte i Helsingfors för att diskutera om det finns behov av en starkare regional organisation i södra Finland. God Tid frågade tre nyländska ordförande hur de ser på behovet av en större organisation som knyter ihop SPF i södra Finland. Upplever du att det finns ett behov av en större region som organiserar de svenskspråkiga pensionärernas intressebevakning i södra Finland? Gustav Båsk, ordförande för SPF i Mellannyland och Kaj Sjöblom, ordförande för SPF i Västnyland levererar ett gemensamt svar. – Det korta svaret är JA. Tvivlen handlar om att det skapas en ny administrativ nivå. Ökad byråkrati avskräcker. Inom nuvarande regioner har vi ett gott samarbete. Undersökningar och förslag om hur vi gemensamt ska bevaka södra Finlands intressen bör göras. En större regions uppgift ska inte begränsa sig till intressebevakning. Björn Sundqvist, ordförande för Borgå svenska pensionärsförening, formulerar sig lite annorlunda, men andemeningen är den samma. – Jag tror att vi i söder är så splittrade att vi inte är betjänade av en organisation som bara kommer att kosta och ge oss mera arbete. Däremot anser jag att vi måste bli bättre på att informera varandra och lära av varandra. Informella möten ett par gånger per år gör redan infon mycket bättre och möjligheterna att dra nytta av varandras erfarenheter. Stor region i norr Hur ser då den regionala organisationen inom SPF ut? I Österbotten bildar 26 föreningar tillsammans SPF Österbotten rf, en registrerad förening med egen budget och en styrelse som möts 6-7 gånger per år. SPF Österbotten lobbar gentemot riksdagsledamöterna i Vasa valkrets, träffar ledningen för Vasa centralsjukhus och möter ledning-
MEDLEMSANTAL I SPF:S REGIONER Österbotten 9029 Östnyland 2636 Mellannyland 3363 Västnyland 2834 Åboland 1907 Övriga Finland 253 Åland 233
små stadsdelsföreningarnas muskler inte räcker till. SPF Västnyland har 2800 medlemmar fördelade på 12 föreningar. Störst är Ekenäs Pensionärer med cirka 580 medlemmar. SPF Åboland har 1900 medlemmar fördelade på nio medlemsföreningar. Störst är Pargas svenska pensionärer med 560 medlemmar. Ingen av regionerna i södra Finland är en registrerad förening. De saknar en självständig ekonomi och samarbetet har informella former.
en för lokala banker för att slå vakt om de österbottniska pensionärernas intressen. SPF Österbotten initierar dessutom ett tiotal utlandsresor i år. SPF Österbotten organiserar mer än 9000 pensionärer och har som uttalat mål att senast 2020 vara 10.000. Regionerna i söder är lösare sammansatta. Deras styrelser består av ordförande i de lokala pensionärsföreningarna. Det betyder att styrelserna är stora eftersom förenings-
nätverket är tätt. SPF Östnyland har 2600 medlemmar fördelade på 12 föreningar. Störst är Borgå svenska pensionärsförening med drygt 1000 medlemmar. SPF Mellannyland har 3300 medlemmar fördelade på 15 medlemsföreningar. Störst är Esbo svenska pensionärsförening med 970 medlemmar. I Helsingfors har de elva föreningarna dessutom skapat Samrådet SFF i Helsingfors rf, som ordnar verksamhet som de
Bättre representativitet I södra Finland förekommer ett visst missnöje med hur förbundets kommittéer är sammansatta. Vad det missnöjet bottnar i är svårt att säga. Svenska pensionärsförbundets styrelse har ett arbetsutskott. Dessutom finns tre kommittéer och ett redaktionsråd, som alla utses av förbundsstyrelsen för ett år i taget. Någon omröstning om kommittéernas sammansättning har inte förekommit under de senaste åren. Dessutom har förbundet en valberedning med fem medlemmar som utses av förbundets höstmöte. God Tid har tagit del av det diskussions-PM som skrevs efter mötet i augusti. Av det får man ett intryck av att det finns ett missnöje med kommittéernas sammansättning. Vad borde göras annorlunda? – Helst bör en regional balans råda i de viktigaste organen. Inte bara styrelsemedlemmar, utan också andra personer som med sitt engagemang är en tilläggsresurs bör ges tillfälle att delta i förbundets beslutsprocess, säger Björn Sundqvist.
God Tid har gått igenom sammansättningen av förbundets nuvarande kommittéer. Ingen person sitter i mer än en kommitté. Resekommittén och it-kommittén leds av styrelsemedlemmar, medan ordförande för intressebevakningskommittén och ordförande för redaktionsrådet inte sitter i styrelsen. De viktigaste förtroendeorganen har om man ser till helheten en hygglig regional representativitet, åtminstone sett till antalet personmedlemmar i de olika regionerna. Huvudstadsregionen och Åboland har något större representation i de ledande organen än vad respektive regions andel av medlemskåren skulle förutsätta. Österbotten och Östnyland är på motsvarande sätt något underrepresenterade (jämför de två översta diagrammen). Ett gammal välkänt faktum är att kvinnornas representation i de styrande organen är svagare än vad deras andel av medlemskåren skulle ge vid handen. Kvinnorna har redan länge utgjort en majoritet av personmedlemmarna i pensionärsföreningarna. Av de 48 viktigaste förtroendeposterna i förbundet bekläds 23 av män och 19 av kvinnor. I förbundsstyrelsen sitter sju män och fyra kvinnor. I arbetsutskottet och redaktionsrådet är könsfördelningen 50-50. I intressebevaknings- och resekommittéerna är en majoritet av medlemmarna kvinnor, medan endast två medlemmar av åtta är kvinnor i it-kommittén. Som jämförelse ska vi också se på hur det ser ut i regionerna: Den österbottniska regionstyrelsen består av tre män och tre kvinnor. I Mellannyland består styrelsen av fyra män och fyra kvinnor. I de övriga regionerna är männen i majoritet i styrelserna. I Östnyland och Västnyland är det en övervikt till männens fördel. I Åboland sitter en kvinna och sju män i styrelsen. MARKUS WEST
Äldre löper större risk att bli arbetslösa Mer än hälften av arbetstagarna i Finland och Nederländerna arbetar efter fyllda 50 år åtminstone fram till pensionsåldern. Många går dock i pension från en annan livssituation än arbete. Pensionsreformerna på 2000-talet har förlängt arbetslivet i båda länderna, men i synnerhet äldre kvinnor och lågutbildade har fortfarande en större risk att bli arbetslösa än andra.
Enligt en färsk doktorsavhandling är övergången i pension till sin karaktär mer än långvarig process än ett enstaka steg i människans liv. Aart-Jan Riekhoff, specialforskare vid Pensionsskyddscentralen, har undersökt arbetstagare i 50-årsåldern i Finland och i Nederländerna och upptäckt att övergången i pension har flera olika faser som kan ta flera år.
– Många finländare och holländare får pension eller andra sociala förmåner redan innan de går i ålderspension. Både i Nederländerna och i Finland leder arbetslöshet och långvarig sjukdom i allmänhet till att arbetstagare drar sig tillbaka från arbetsmarknaden för gott, även om de ännu kunde ha flera arbetsår kvar, säger Riekhoff. Enligt Riekhoff är pensionssys-
temen i Finland och Nederländerna ganska lika. I båda länderna kan man gå flexibelt i pension både före och efter den officiella pensionsåldern. I båda länderna finns det också pensioneringsvägar för dem som blivit sjuka, arbetsoförmögna eller arbetslösa. – Pensioneringsvägen beror i synnerhet på utbildningsnivån. Både i Finland och i Nederländer-
na minskar högskoleutbildning risken för förtidspensionering. Visserligen har olika befolkningsgrupper olika pensioneringsvägar, i synnerhet jordbrukare och personer med arbetaryrken, säger Riekhoff. Riekhoffs forskning visar att var tionde person som gått i ålderspension i Finland hade varit arbetslös före pensionen. Det är klart mer än i Nederländerna. (PSC)
GOD TID IT-BITEN
Koppartråden klipps av, dags att vänja sig vid mobiltelefon På många håll i landet har det redan i flera år varit på gång att installera fiberanslutningar. Med fibern kommer snabba internetanslutningar, nya möjligheter att se tv, men också förändringar med trådtelefonerna. Så länge de gamla kopparledningarna finns kvar så är det inget större problem, men nu börjar också de gamla koppartrådarna kopplas bort och då slutar trådtelefonerna att fungera. På en del håll har kopparn redan kopplats bort. Det verkar som om det varit vanligare i små komuner att koppla bort de gamla trådarna och endast satsa på fiber. De mindre telefonbolagen har inte resurser för att hålla båda systemen igång. Nu börjar också större städer göra samma sak. Idag finns det tyvärr inte allt för mycket som kan göras, visst kan det löna sig att vara i kontakt med telefonbolaget för att få behålla trådtelefonen så länge som möjligt. Men denna gång tänkte jag istället reflektera över vad det är skäl att tänka på när stunden är inne och trådtelefonerna kopplas bort. Vad händer? I första hand är det alltså tekniken för de gamla telefonlinjerna som kopplas bort, det som tidigare var telefonväxlar, datorer i dagens läge. Själva koppartrådarna finns kvar i huset, men andra ändan av trådarna leder ingen vart. Så vad är då alternativen? Det första svaret du får från telefonbolaget är antagligen en mobiltelefon. För många är mobiltelefonen redan något som hänger med i fickan eller väskan, då är kanske förlusten av en bordstelefon inte så stor. Men mobiltelefoner skall man komma ihåg att ladda och minnas var man lagt den. Det krävs rutiner för att få samma trygghetskänsla som med trådtelefonerna som ”bara fungerar”. Det finns också alternativ till trådtelefoner. Ett alternativ är bordstelefoner som ser ut som och någorlunda fungerar som bordstelefoner, men i själva verket är det en mobiltelefon
7/2018 5
Kommande program 5.10 12.10 16.10 17.10
SPF Östnylands höstmöte i Lovisa It-seminarium i Helsingfors, G18 It-seminarium i Åbo, ÅA Arken Matinéföreställning av Gambämark i Vasa It-seminarium i Vasa, Yrkesakademin Svensk festdag på G18 i Helsingfors SPF Österbottens höstmöte i Kaskö Pidroturnering i Oravais Förbundets höstmöte i Tammerfors
1.11 6.11 7.11 15.11 22.11
Kommande resor 2018 1-8.10 9-16.10 23.10-3.11 5-7.11 16-17.11 Trådtelefonens dagar börjar vara räknade. Det är skäl att i god tid söka sig en annan lösning.
med sitt eget SIM kort. Telefonen ger tryggheten genom att den är kopplad till eluttaget och inte har ett batteri som laddar ur, telefonen finns också på bordet så den tappar man inte bort. Men det är fortfarande en mobiltelefon, så den har samma ”grön lur”, ”röd lur” logik och adressbok som en mobiltelefon. För den som bara använt gamla bordstelefoner kan detta vara förbryllande. Tänk också på att om det tidigare har funnits flera trådtelefoner i ditt hem, en i köket och en i hallen till exempel, så kan du inte få samma lösning med de nya telefonerna. Eftersom de nya telefonerna är mobiltelefoner så kan du inte ha flera telefoner kopplade ”på samma linje”. Så då blir det att välja var den nya telefonen placeras, att ha flera telefoner med olika nummer är knappast ett bra alternativt. Det finns också en ”adapter” som du kan koppla till din befintliga telefon, som då gör att den fungerar med ett mobilabonemang. En dosa som hänger bakom telefonen istället för att pluggas in i väggen. Men här gäller samma utmaningar med att du inte kan ha flera telefoner kopplade på samma nummer. Om det är så att ni går in för att skaffa fiberanslutning hem för tv/in-
ternet, då går det nog också att skaffa nya telefoner som fungerar via fiber. Med denna lösning får du så gott som samma lösningar som förr. Du kan ha flera telefoner i huset i olika rum och alla fungerar på samma nummer. Men tyvärr måste alla telefonapparater bytas ut plus att du behöver en maskin som kopplar in dina telefoner på fiberkontakten. Tyvärr är dessa, såkallade IP-telefoner, betydligt dyrare och lite knepigare att starta. Trådtelefonens dagar börjar vara räknade, alternativ finns men inget som är precis samma som de gamla trådtelefonerna. Det lönar sig att i god tid börja bekanta sig med alternativen och fundera på vad som skulle vara det bästa alternativet. Kanske det skulle vara skäl att börja fundera på en mobiltelefon och bli vän med den redan innan den vanliga telefonen försvinner?
ERIC JANSSON frilansskribent
Årets pensionär 2018 Årets pensionär 2018 utses i år via en medlemsomröstning i Svenska pensionärsförbundet. Röstberättigade är alla som betalat sin medlemsavgift 2018 i någon av förbundets medlemsföreningar. Om du är medlem i två eller flera föreningar kan du ändå bara rösta en gång. Kandidaterna till utmärkelsen Årets pensionär 2018 presenterades i senaste nummer av God Tid. Kandidaterna är: Gun Forsman Närpes, Disa Flythström Ingå, Marianne Hagström Sjundeå, Carita Johansson Karis, Matti Kujanpää Oravais och John Storbacka Karleby. Det går att rösta på Svenska pensionärsförbundets webbplats (www. spfpension.fi) fram till den 30 september. Bland alla som röstat utlottas en kryssning för två personer på Seniorskeppet 2018 (5-7.11). Din röst godkänns endast om du fyller i kontaktuppgifterna.
20.11-4.12 23-25.11 1-6.12
Kroatien, Bosnien och Montenegro Kroatien, Bosnien och Montenegro Höstresa till Almunecar Seniorskeppet Chess Teneriffa Musikalresa till Stockholm Julmarknadsresa till Tyskland
It-verkstäder
i Helsingfors, Esbo och Vanda Besök våra drop-in-verkstäder där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda it, eller vill lära dig nytt. Verkstäderna i Helsingfors är öppna – måndagen den 29 oktober kl. 14 -17 – måndagen den 26 november kl. 14 -17 i Folkhälsans Seniorhus, Mannerheimvägen 97, Helsingfors. Verkstäderna i Esbo är öppna – måndagen den 1 oktober kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 5 november kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 3 december kl. 13:30 -15:30 i Folkhälsanhuset i Esbo, Vindgränden 6, Esbo. Verkstäderna i Vanda är öppna – tisdagen den 9 oktober kl. 13 -15 – tisdagen den 13 november kl. 13 -15 – tisdagen den 11 december kl. 13 -15 i Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, Dickursby. Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon om du har en. Verkstäderna arrangeras av SPFs it-verksamhet, Samrådet i SPF Helsingfors, Esbo svenska pensionärer rf och Vanda svenska pensionärer rf i samarbete med Folkhälsans Förbund.
Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning! SERVICE AV LANTBRUKSMASKINER, RESERVDELAR, TILLBEHÖR, OLJOR MM
Priser fr. 890 €
Cirkelvägen 15, 65100 Vasa • Tel. 318 2950, 0500-364 688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi
Auktoriserad Valtra, Fendt, John-Deere och Sampo Rosenlew -service
6 GOD TID
7/2018
Klaus Bremer, som snart ska fylla 80, åker till jobbet varje vardag. Bilen tar han fram ur garaget för jobbresorna först när temperaturen faller under 15 grader.
BILAR
BILAR
GOD TID
Klaus Bremer, 79, tar helikopter till stugan
7/2018 7
Klaus Bremer är ingen typisk pensionär. Han flyger helikopter, simmar fyra kilometer i veckan och kör till jobbet i Södra Haga, Helsingfors varje dag trots att han ska fylla 80 år i början av november. Vad är det som driver honom? Jo, möjligheten att påverka. God Tid träffar Klaus Bremer på redaktionen vid Klubbekrigarvägen 5 i Södra Haga. Han beklagar röran och lotsar mig till ett mötesrum. I huset pågår en stor renovering. Som företagare och redaktör i branschtidskrifterna Auto, tekniikka ja kuljetus och Ajolinja är det full fart från tidig morgon till sen eftermiddag. Vad är det som driver dig? – Du kan fråga det av alla människor som är aktiva till 80 eller 90. Det måste finnas någonting som sätter igång dem på morgon, någon utmaning, någon drivkraft. Jag känner att jag kan påverka inom transportsektorn. Bremer behöver ingen närmare presentation. På 1990-talet var han aktiv i kommunalpolitiken i Helsingfors och han satt också två perioder i riksdagen. För den stora publiken i huvudstadsregionen blev han känd som ”Kalude kopteri”, Radio Citys flygande trafikreporter. Klaus Bremer är reslig och den kala hjässan gör att han lätt blir igenkänd. – Jag hatar att bli igenkänd. Jag går helst med mössan på huvud eftersom man känner igen mig på skallen. Han är en av Stadin slangis grundande medlemmar. Stadin slangi är Finlands största hembygdsförening med över 5000 medlemmar. Plötsligt säger han någonting oväntat. – Jag har levt hela mitt liv i Helsingfors, men jag hittar inte längre något roligt att göra i Helsingfors. Jag försvinner till stugan i Snappertuna på fredag kväll och kommer tillbaka till jobbet på måndag morgon. Jättestort för Finland Branschtidningarna Auto, tekniikka ja kuljetus och Ajolinja bevakar i första hand landsvägstransporterna. Den förra riktar sig till medlemmarna i de stora transportföretagens direktionsrum, den senare till småföretagarna som själv kör sin långtradare. Tidningarna håller även ett öga på vad som händer inom järnvägs-, sjövägs- och lufttransportsektorerna. – Det här är jättestort för Finland. Jag fortsätter att skriva om de här frågorna för att jag känner att jag kan påverka.
”Den lilla byn Syötekylä har ingenting. Det finns en bybutik, allt annat är borta. De äldre är bilberoende. Inte vet jag hur man ska klara det här. Jag har ingen lösning på det. Inte kan alla börja köra moped. Det är ännu farligare.” KLAUS BREMER
Som riksdagsman gjorde sig Bremer känd som en ivrig förespråkare för privatbilism. Också nu håller han ständigt ett öga på vad politikerna gör eller låter bli att göra inom transportsektorn. Han trivs med twitter, som ger honom möjlighet att hålla kontakt med gamla kollegor från riksdagen, journalister och bekanta inom transportsektorn. Bremer halkade in i politiken av misstag. – SFP lurade mig med. Jag var inte ett dugg intresserad av att sitta i fullmäktige, men intresserad av att komma in i stadsplaneringsnämnden för att kunna påverka trafikfrågor. De sa att jag inte kunde bli medlem i stadsplaneringsnämnden om jag inte satt i fullmäktige. Det stämmer inte alls, men det visste jag inte då. Sedan fortsatte det av bara farten. 1995 valdes han in i riksdagen. – Jag var som journalist nyfiken på maktmaskineriet i riksdagen. Jag vill se hur samhället styrs. Halvvägs in i andra perioden konstaterade jag att det här är ingenting för mig. Hela mitt liv fram tills dess hade jag provkört bilar, sökt svagheter i dem och kritiserat både bilar och trafikarrangemang. Plötsligt satt jag i riksdagen och fick inte igenom det jag ville. Det bästa man kan uppnå är kompromisser. Det finns bättre och sämre kompromisser, men du får inte igenom det som du tycker
att är det bästa lösningen. Det är ingenting för en journalist. Men intresset för politiken finns kvar. – Jag ser hur hjälplösa ministrarna i Sipiläs regering är. Det är intressant att se hur de försöker komma överens med De blå. Det är helt makalöst. Jag är nog fast på så sätt att jag följer med vad som händer i politiken. Vad gör ni? Klaus Bremer bläddrar i tidningarna som han skriver i. Han berättat engagerat om hur trafiksäkerheten kunde förbättras, om det bara fanns pengar och politisk vilja. Tidningshögen på bordet växer. Exemplen på saker som borde rättas till är hur många som helst. Till exempel bestämmer EU om lastbilschaufförernas kör- och vilotider, men nästan ingenstans längs våra vägar finns viloplatser för de tunga bilarna. Bremer bombarderar ansvariga ministrar och ledande tjänstemän med frågor. – Jag tycker om att sätta nyllena i tidningen och fråga: Vad gör ni? Hon vill inte längre höra av mig, säger han och pekar på kommunikationsminister Anne Berners foto. Har din syn på bilkörande ändrats när du blivit äldre? –Jag har till all lycka både helikopter- och flygcertifikat, säger Bremer med ett skratt, men blir snabbt allvarlig. Han har i jobbet rest en hel del i norra Finland. I många år ordnade hans företag Arctic Test, ett stort arktiskt biltest för tunga nyttofordon. Testcentret låg i Pudasjärvi. När de små orterna i glesbygden avfolkats har servicen försvunnit. Kvar bli pensionärer som är beroende av bil för att kunna bo kvar. – Ta Pudasjärvi som exempel. I många kommuner utgör pensionärerna halva befolkningen. Bankerna, bybutiken och posten har stuckit i väg. Busslinjerna dras in. Du måste ha din egen bil för att ta dig fram. –Den lilla byn Syötekylä har ingenting. Det finns en bybutik, allt annat är borta. De äldre är bilberoende. Inte vet jag hur man ska klara det här. Jag har ingen lösning på det. Inte kan alla börja köra moped. Det är ännu farligare.
– Läkarens uppgift är att säga att du är inte bara farlig för dig själv, du är också farlig för alla andra. Långsammare med åren Hur tycker du att de äldre bilisterna överlag klarar sig i trafiken? – Jag är kanske fel person att bedöma det, men överraskande bra klarar de sig. De blir försiktigare och långsammare med åren. Det är någonting som de övriga trafikanterna måste ta hänsyn till. Problemet är att de också gör fel, utan att märka det. I debatten om framtidens bilar talas det i dag en hel del om autonoma bilar, det vill säga bilar som kör utan chaufför. Är det här lösningen för äldre bilister som förlorar sitt körkort? – Det är inte så enkelt som man tror. Man kan säkert få lastbilar att gå efter varandra i landsvägstrafik, säger han, men när man kommer in i stadstrafik så finns det så mycket att ta hänsyn till. Det går att utveckla autonoma lösningar till 99 procent, men den sista procenten kan ta lika lång tid att lösa som alla de första 99. –Jag tror inte att det står en autonom bil och väntar på mig när jag själv inte får köra. Kanske i en enkel omgivning. Om jag bor i Pudasjärvi och ska köra 37 kilometer från Syötekylä till Taivalkoski kanske det går, men inte i stadstrafik i Helsingfors eller Uleåborg. Ingen metroresa till Esbo Många äldre har bosatt sig utmed Västmetron. De har köpt bostäder på Drumsö, i Hagalund och i Mattby för att ha nära till metron. Klaus Bremer har inte provkört Västmetron. –Jag har åkt metro i Sydamerika, i USA, i Kanada och i Ryssland, men aldrig i Helsingfors. Han har inget emot metron som sådan, men man ska då göra som i Nice i södra Frankrike. I båda ändorna av spårvägen har de byggt nya fantastiska parkeringshus. I dem kan pendlarna parkera bilen från klockan fyra på morgon till klockan två på natten för priset av två spårvagnsbiljetter. I Helsingfors och Esbo finns det få parkeringshus vid metrostationerna. Bilisterna tvingas parkera bilen mel-
lan snödrivorna och till fots ta sig genom snömodden till perronger. Spårvägen i Nice har enligt Bremer också en annan fördel. Den är huvudsakligen byggd ovan jord. – Bara 3,2 kilometer byggdes under jord för att komma under centrum. Kostnaderna för att bygga ovan jord är bara 25 procent av kostnaderna för att borra genom berggrunden. Klaus Bremer var som ung en duktig tävlingssimmare och vattenpolospelare. Också i dag återvänder han gärna till simhallen, ofta i sällskap med sin fru. – Förr simmade vi tre gånger per vecka med ett mål att träna 2000 meter per gång. De senaste åren har jag märkt hur krafterna försvinner. I höst har jag prövat på att simma två gånger per vecka och gå på gym en gång per vecka. Numera tävlar han mera sällan, även om han medger att det känns bra att slå sina egna rekord från föregående säsong. – Jag gillar ryggsim eftersom jag då får ligga på rygg och andas ordentligt, säger han. Sjöng falskt för pengar Bremer växte upp tillsammans med sin mor i en liten lägenhet på Fänrik Ståhl gata i Främre Tölö. Hesperiaparken och de omkringliggande kvarterens bakgårdar var hans lekrum. Pojkarna drömde om att se tecknad Disneyfilm på Kino Ritz. Kino Ritz, som numera är biljardhall, visade tecknad film varje söndag. – Inte hade vi några pengar så vi gick till Elite och frågade konstnärerna om vi fick sjunga. De tackade nej, men vi sjöng i alla fall och så falskt som vi kunde. F.E. Sillanpää och Tauno Palo kastade pengar på oss för att vi skulle försvinna. På det sättet fick vi pengar för att gå på film, skrattar Klaus Bremer Flyger du fortfarande helikopter? – Jag har två flygplan och en hangar i Pudasjärvi som jag försöker sälja. Helikoptern står i ändan av Ärtholmen. Med den flyger jag till Snappertuna. TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST
8 GOD TID
7/2018
Bilmåleri Wiik Torleif
BILAR
Fullständig rostskyddsbehandling på person- och paketbilar
Tel. 0500 262 621
* Sandblästring och * Sandblästring ochmålning målning och TIG svetsning * Person** MIG o paketbilsdäck Mindre sprängningsarbeten * Traktor o lastbilsdäck * Lantbruksdäck släpvagn ÖVERMALAX med eller utan fälg, nu 0400-167187, 3659626 karl-georg.revahl@pp.malax.fi även balansering lastbilsdäck
K-G Revahl
K-G Revahl FÖRMÅNLIGA DÄCK!
* Montering o. balansering * Nu även montering av traktor o. Övermalax lastbilsdäck
0400-167187 karl-georg.revahl@pp.malax.fi
NORDSTRÖMS
BILMÅLERI 0500 163 090
Roy Kronholm 050-438 5874, Helsingby www.autorost.fi
Övermark
* Reparation och service av alla bilmärken * Däckbyten (även däckförsäljning) * AC-service * Båttvätt Solfvägen 106, 65450 Solf Tel. 050-384 4300 www.stg.fi
VI UTFÖR SERVICE OCH REPARATIONER PÅ SMÅ OCH STORA FORDON • Bilar – tunga fordon – små maskiner, Bildiagnostik, Biloptimering, Bärningstjänst JF Bilverkstad Socklotvägen 328 66910 Socklot
Johnny Frostdahl
050 324 7397
frostdahl@outlook.com
www.rinta-jouppi.com Mejerigatan 15,2008 Vasa tfn 06-3193700 Tervajoki tfn. 020 777 Vasa tfn 020 777 2105
ESSPART
Leif Rådmans
Essevägen 312, 68820 Esse
Jakobstads
GSM 050-562 2491 GSM 040-703 9164, fax 766 7004
Krockreparation info@larka.fi
PÖRTOM BIL & TRAKTOR
* Brännoljeförmedling * Märkesservice * Traktor och tröskreparationer * Reparation av alla fordon och småmaskiner * Shell o. Akcela oljeprodukter * Avgas-, bromstest o. besiktningsservice samt OBD-test * Rökgasmätning av dieselbilar * Däck o. fälgförsäljning, även lantbruksdäck
Velkmossv. 4, Pörtom 06-366 1214, 0500-560 974
Industrivägen 5, 68660 Jakobstad tfn (06) 723 5267 fax (06) 723 5275
❍ Krockreparationer och måleriarbeten ❍ Robot-rikt- bänk ❍ CAR-O-LINER elektroniskt mätaggregat
BILAR
GOD TID
Försämrad taxiservice för äldre Efter en obehaglig upplevelse vid ett besök på Vasa centralsjukhus undrar Gunhild Hagen i Jakobstad varför man genomfört taxireformen. Servicen har försämrats särskilt när det gäller äldre och sjuka.
– Jag tror bestämt också att det blivit dyrare vad gäller FPA-taxi. Det kör fler tomma taxibilar mellan Jakobstad och Vasa än vad det gjorde tidigare hävdar hon. Efter reformen väntar taxi högst en timme i Vasa, tidigare var väntetiden upp till tre timmar. – Om väntetiden blir längre än en timme måste kunden åka hem med en annan taxibil. Tidigare var det till och med möjligt att få en bekant chaufför. Är man rörelsehindrad och har dålig syn blir man osäker när det hela tiden kommer främmande chaufförer, konstaterar Gunhild Hagen. – Efter min behandling i Vasa var jag helt blind. En främmande röst ropade nog upp mitt namn, det visade sig att en taxi från Replot fått beställningen att köra mig hem till Jakobstad. Han kände inte mig och jag kände inte honom.
Gunhild Hagen var inte alls nöjd med den service FPA-taxi erbjöd under första resan till Vasa efter att reformen genomförts.
– Visst kände jag mig lite otrygg och utelämnad innan vi hunnit stifta bekantskap, medger hon. – Nu undrar jag och taxichaufförer med mig om det verkligen blir
billigare när bilen som förde mig körde tom till Jakobstad och den andra bilen sannolikt körde tom tillbaka till Replot. Som vårdare i sitt yrkesliv vet
Gunhild Hagen hur viktigt det är att patienten känner trygghet och litar på dem man är beroende av. FPA-trafiken i Österbotten samordnas efter upphandling av Vasa
7/2018 9
Taxi, och bolagets representant Tatu Aitoaho säger till Yle Österbotten att målsättningen är att alla kunder skall vara nöjda. –Vi fördelar körningarna jämt mellan taxiföretagarna, påpekar han. I Yle Österbottens inslag framgår att taxichaufförer från Jakobstad fått sitta länge i Vasa och vänta på returpassagerare – medan taxibilar från Vasa fått körningar till Jakobstad. Gunhild Hagen använder också lokala taxibilar från Jakobstad i kortare ärenden, och hon tycker att den trafiken fungerar, utan längre väntetider. – Jag brukar beställa taxi dagen innan jag behöver den, och det fungerar. Däremot förvånar det mig att man lokalt har förare som inte känner till staden och adresserna, inte alltid heller kan hantera rullstol. Själv kan jag ju inte med dålig syn varken hjälpa med att hitta fram eller få in rullstolen, påpekar hon. – Det är fel att försöka spara pengar på gamla och sjuka! Dessutom verkar det troligt att man inte alls sparar på det nya systemet, til�lägger Gunhild Hagen. TEXT OCH FOTO: BERTEL WIDJESKOG
Tryggt och säkert i trafiken med bil År för år har vi allt fler äldre män och kvinnor som fortsätter att köra bil. En prognos visar att speciellt antalet bilister över 75 kommer att växa fram till år 2040. Redan idag har vi i Finland några körkortsinnehavare som fyllt 100 år. Vad betyder det ökade antalet äldre bilister med tanke på trygghet och säkerhet i trafiken? Är det skäl att vara orolig? Åldern i sig utgör inte en risk. – I allmänhet har risken för att hamna i en bilolycka inte att göra med åldern, utan mer betydelse har faktorer som körhälsa, ruspåverkat körande, attityder och körsätt. Vissa olyckor är dock mer allmänna i vissa åldrar, säger Mia Koski, planerare på Trafikskyddet. En typisk olycka orsakad av en äldre bilist sker i en korsning där bilisten har väjningsplikt eller tänker svänga till vänster. Med åldern kan mångsidiga trafiksituationer kännas svårare. Hjärnan behöver lite mera tid för att hantera informationen från omgivningen och reaktionerna blir långsammare. Samtidigt har man livserfarenhet och är bra på att kompensera ändringar i uppmärksamheten. Man gör så att säga fiffiga val, som att sänka hastigheten. Äldre och yngre bilister är oftare bland de omkomna i trafiken. I samma olycka där en äldre bilist skadas allvarligt, putsar en yngre bilist buntarna och tar sig bort från olycksplatsen till fots, säger Esko
Även om äldre förare oftare är med om allvarliga olyckor, har inte mängden olyckor ökat trots att förarna blivit fler.
Keskinen, emeritus professor i trafikpsykologi. Den sköra kroppen förklarar dels varför äldre bilister omkommer oftare i trafiken. En analys av motorfordonsolyckor som Esko Keskinen gjort stöder yttrandet. De äldre orsakar mer sällan olyckor där andra än de själva omkommer. – Bilarna utvecklas ständigt och en nyare krocksäkrare bil kan erbjuda mer trygghet. Användningen av säkerhetsbältet är också ytterst viktigt, påpekar Mia Koski. Har man svårt att komma åt bältet kan ett bältesgrepp vara till hjälp. Nya aktiva säkerhetssystem så som filassistans och automatisk nödbroms är också nyttiga att ha.
När är det skäl att överväga om man bör sluta köra? Även om äldre förare oftare är med om allvarliga olyckor, har inte mängden olyckor ökat trots att förarna blivit fler. Är man frisk och har omdöme finns det inte orsak att sluta köra ens i hög ålder. Körhälsan kan däremot orsaka att man får nöja sig med passagerarsäten. Läkaren bedömer körhälsan under varje patientbemötande. – I första hand stöder läkaren behållandet av körförmågan. Ibland hamnar läkaren ändå i en situation, där man också måste bedöma vilken betydelse patientens försämrade körhälsa har för trafiksäkerheten, säger Alpo Vuorio, docent och ordfö-
TIPSRUTA Så ökar du säkerheten: • Håll upp körskickligheten genom att köra. • Uppmärksamma förändringar i körandet som förare och anhörig. Använd Trafikskyddets självvärderingsfrågor: www.trafikskyddet.fi/ förarenssjälvvärdering • Välj rutt och tidpunkt enligt vad som känns tryggt och säkert. • Kör lite långsammare, om det känns bättre. Ge andra möjligheten att passera. • Var speciellt uppmärksam i korsningar. Ta tid på dig och signalera tydligt ditt agerande. • Sök upp en läkare om du eller din närstående är orolig för din körhälsa. Bra hälsa och vård av sjukdomar gynnar också körhälsan.
rande för Finlands Trafikmedicinska förening. Då läkaren överväger att man på grund av hälsoskäl kan utgöra en risk i trafiken bör man enligt lagen avstå körandet och välja andra färdsätt istället. Det är viktigt att själv följa med hur man mår och iaktta förändringar i sitt körande i vardagen. Är man orolig över sin körhälsa är det bra att söka upp en läkare. Förutom att det kan sätta körhälsan i balans har
LÄKARUTLÅTANDE Läkarutlåtande behövs efter 70-års åldern. I juni i år ändrades körkortslagen på fastlandet. Då man förnyar personbilskörkortet behövs läkarutlåtande numera efter att man fyllt 70 år. Låt oss säga att Ingrid har ett personbilskörkort som går ut den dagen hon fyller 70 år. Om hon förnyar körkortet senast samma dag hon fyller 70 så behöver hon inte läkarutlåtande. Förnyar hon körkortet senare eller är körkortet i kraft ännu efter att Ingrid fyllt 70 år så behöver hon ett läkarutlåtande. Efter förnyandet är körkortet i kraft fem år i taget om inte man har en sjukdom som kräver tätare uppföljning av körhälsan.
det säkerligen också annars positiv påverkan på ens livskvalitet. Fast man kör bil, är det bra att också bekanta sig med andra möjliga färdsätt i sin omgivning. Då är till exempel kollektivtrafiken redan bekant ifall man skulle behöva anlita sig till den. Dessutom får hjärnan nya utmaningar och samtidigt får man vardagsmotion som kan påverka positivt körhälsan i sig. TRAFIKSKYDDET
10 GOD TID
7/2018
Svenska pensionärer i Helsingfors har nu möjlighet att mixa samvaro med simning. Platsen är utomhusbadet Allas mitt i centrum, och vattnet är ljuva 27 grader oavsett väder och vind, försäkrar Samrådets informatör Maj-Britt Paro.
”Nu simmar vi tillsammans” Maj-Britt Paro glider fram i det behagliga varma vattnet i Södra hamnen. Sveaborgsfärjan sveper förbi och på Salutorget är kommersen i full gång. Här pågår det senaste inom pensionärsverksamheter på svenska i Helsingfors. Ungefär samtidigt som de två stora färjorna, den röda och den vita, som kör på rutten Helsingfors – Stockholm, anlöper den finländska huvudstaden vid tiotiden på förmiddagen startar evenemanget Samsim. ”Nu simmar vi tillsammans”, säger Maj-Britt Paro, pensionär sedan 22 år och aktiv inom Samrådet som är ett tak för de elva pensionärsföreningarna i Helsingfors. – Pensionärsföreningarna har naturligtvis sina egna aktiviteter och program medan tanken bakom Samrådet är att skapa en plattform för gemensamma evenemang som förenar pensionärer i Helsingfors. För de svenskspråkiga i Helsingfors är verkligheten att leva i geografisk gledsbygd. I en del stadsdelar, som Drumsö, Munksnäs, Ulrikasborg och Tölö är andelen svenskspråkiga klart större än medeltalet som är snäppet under 6 procent för hela staden men i de flesta områden är sannolikheten för att höra svenska i hemkvarteret inte stor.
”Samsim är ett bra exempel på verksamhet som strävar att nå alla oavsett i vilken stadsdel pensionärsföreningen har sin verksamhet. Den gemensamma nämnaren är pensionärstillvaron och förstås det svenska språket, säger Paro och fortsätter:” MAJ-BRITT PARO
– Samsim är ett bra exempel på verksamhet som strävar att nå alla oavsett i vilken stadsdel pensionärsföreningen har sin verksamhet. Den gemensamma nämnaren är pensionärstillvaron och förstås det svenska språket, säger Paro och fortsätter: – Samsim betyder att vi träffas på Allas, utomhusbassängen i kilen mellan Skatudden och Salutorget. Vi simmar kanske helst i den uppvärmda bassängen men ingenting hindrar en simtur i bassängen med samma vatten som i Södra hamnen, säger Paro och testar båda bassängerna.
‘Brr. Vattnet är elva grader i Södra hamnen. Men i den varma håller man temperaturen kring 27 grader. Syftet med Samsim är att erbjuda såväl ett sätt att umgås som ett sätt att motionera. Simning är skonsamt för trötta leder och muskler. Och efteråt är det en kopp kaffe som gäller. – Nästa Samsim är 15 oktober klockan 10, välkommen med! I maklig takt Konceptet är det samma för de gemensamma promenaderna som går varannan fredag. – Promenaderna har gått sedan
2013 och de står för samvaro och motion till fots. Rutten är oftast olika från gång till gång. Ibland drar gruppen ut på stan, senast gick promenaden längs fotgängar- och cykelstråket Banan som förenar Musikhuset med Busholmen. Efteråt går man på kaffe. Takten är lagom maklig så att alla kan hänga med. Meningen är inte att spurta utan umgås gående, nämner Paro. Möts på Café Esplanad Av Samrådets verksamheter är ändå träffarna på Café Esplanad äldst. De kom i gång för tolv år sedan och här gäller inte motion utan umgänge kring både smarrig laxsoppa och program. Oftast gäller första tisdagen i månaden, så också 2 oktober, då journalisten Inger Jägerhorn medverkar. Hon är aktuell med verket ”Det brinner en eld” där hon skildrar sin morfar. Stick i stäv med praxis författaren Staffan Bruun om berättar om sin senaste bok, Mitt liv på HBL redan 30 oktober.
– Det beror på att första tisdagen i november sammanfaller med Svenska dagen då vi ställer till med fest på G18 och med professor Henrik Meinander som festtalare, nämner Paro. Till Samrådets kanske mest seriösa verksamhetsform hör det traditionella, så kallade oktoberseminariet. I år har man lyckats engagera professor Leif Groop som föreläser under rubriken Diabetessjukdomens många ansikten. Finlandssvenska Groop är professor vid Lunds anrika universitet och räknas till världseliten inom diabetesforskning. Oktoberseminariet är förövrigt en orsak till att Samrådet har registrerat sig som förening. En förening kan ansöka om ekonomiskt stöd för att arrangera program. – Ja också våra danskvällar på AV, det vill säga Arbetets Vänner på Annegatan kostar mer än inträdesavgiften, påpekar Maj-Britt Paro. TEXT NINA WECKSTRÖM FOTO LEIF WECKSTRÖM
GOD TID FESTIVAL PÅ ARBIS, OKTOBERSEMINARIET • Arbis ställer till med festival för seniorer och huset sjuder av aktiviteter 6.10 mellan klockan 12 och 16. Workshoppar, dans, musik, föreläsningar och samvaro med bland andra skådespelaren Riko Eklundh. • Riko Eklundh guidar förresten runt i Svenska teaterns regnbågsfärgade kulisser 15-11. Förhandsanmälan på regnbagsankan@ regnbagsankan.fi. • Samrådets seminarium 9 oktober kl. 11-15 med temat Välsignade forskning!arrangeras på Folkhälsan, Topeliusgatan 20 och förutsätter förhandsanmälan före 30.9 hos Majlis Kvist, tfn 040 7540550 eller på e-posten majliskvist35@gmail. com Deltagaravgiften är 15 euro.
SENIORER I HELSINGFORS • Samrådet i SFP i Helsingfors är tak för elva svenska pensionärsföreningar med sammanlagt 1 400 medlemmar. • Ursprungligen talade man om Sams men Samarbetsförbundet kring funktionshinder hann registrera begreppet. • Mera info om Samrådet finns på www. helsingfors.spfpension.fi • Ordförande är Marianne Lindberg, tfn 04003418418, sekreterare är Siv Lindholm 0503411444. • Seniornätverket som upprätthålls av Helsingfors stad jämte många organisationer som arbetar inom äldreomsorger och seniorverksamhet ordnar svenskt program med infotorg i olika stadsdelar. Mer info på facebookgruppen Seniornätverket. • Helsingfors stad upprätthåller svensk Seniorinfo på telefon 09 31044556, må-fre kl. 9-15 för information och handledning kring de tjänster som staden, företag och organisationer erbjuder för äldre.
7/2018 11
Politiskt utedass
Oktoberseminarium: Välsignade forskning!
Tölöwikens pensionärer har just hört ett utmärkt föredrag om hur Förenta Nationerna, Världsbanken och andra grundades. Avsikten var att förhindra krig och minska på eländet i så många länder. Makrohistoria. Under kaffet efteråt talade ett bord om mikrohistoria. Kommer ni ihåg hur man tidigare torkade rumpan med tidningspapper? Visst, grannen Gustaf ville vara fin och klippte pappersbitar med Miss Finland och Diors modevisningar. Hans granne Jussi var också med. Han var inbiten stalinist och ändrade sitt namn till Josif Mao. Han prenumererade på två årgångar Uusi Suomi så att han fick tillräckligt mycket bilder av Charles de Gaulle, Dwight D. Eisenhower, drottning Elisabeth och påven för sitt utedass. Där fanns också Das Kapital på ursprungsspråket. Somliga gäster hade tyvärr rivit bilder ur boken. Jussi rasade när han upptäckte det.
Ny forskning inom diabetes och genetik står i fokus vid Oktoberseminariet som Samrådet i SPF Helsingfors och Folkhälsan ordnar gemensamt tisdagen den 9 oktober klockan 11-15 på Folkhälsan, Topeliusgatan 20.
Jussis ärkefiende Johannes prenumererade på Kansan Uutiset och klippte ur bil-
der av Stalin för sitt utedass. Dessutom hade han Kalle Anka därinne på bokhyllan, alla nyaste nummer. Grannskapets barn kom varje vecka till Johannes och ingen stal äpplen på hans gård. Gustaf bytte nog sedan till den moderna uppfinningen tuppapper när han hittade bilden av Miss Finland med färsk trycksvärta på sin bastulave. Det är ju tråkigt nuförtiden att bara sitta på WC-skålen och göra sina behov utan att ha nåt att tänka på, bara att man kan välja mellan att torka eller duscha. Men så är det inte länge. En estländsk firma har börjat trycka kundernas bilder på sitt tuppapper, i fyrfärg. De har sänt ett paket med Halla-ahos bilder till Soini och ett paket med Soinis bilder till Halla-aho. De lär ha fått väldigt mycket beställningar efter det.
Välsignade forskning! lyder rubriken för seminariet, en hyllning till de två föreläsarna, professor Leif Groop och docent Peter Hackman. Båda har på var sitt område gjort stora insatser för framtiden inom vården. Leif Groop för fram en ny typindelning för precisare diagnos och vård av diabetes. Peter Hackman avslöjar vad genetiska test berättar om vår hälsa och härstamning. Folkhälsans nya VD Georg Henrik Wrede inleder seminariet. Barbershopgrup-
Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi.
pen Finnish Line samt Lasse Nybergh och Visetten uppträder. Deltagaravgiften är 15 euro, kontant betalning. På grund av lunchen behövs förhandsanmälan senast den 30 september till Majlis Kvist, 040-7540550, e-post majliskvist35@gmail.com Seniorträff på Café Esplanad gästas tisdag 2 oktober av journalisten Inger Jägerhorn som skildrar ett människoöde under de dramatiska åren 1898-1918. Tisdag 30 oktober berättar Staffan Bruun om sitt liv med
Hbl. Danskväll på AV för danslystna från när och fjär�ran blir det onsdag 17 oktober med UniSet från Lovisa och 14 november med Jonas Näslunds duo från Borgå, klockan 18-22, adress Annegatan 26. Samvaropromenad ordnas som tidigare klockan 13 den andra och fjärde fredagen varje månad. Samvarosimning är en nyhet som fick sin start den 17 september. Klockan 10 den tredje måndagen varje månad träffas man på Allas invid Salutorget för en simtur och samvaro efteråt i caféet. Svensk festdag på G18 sker i år på Svenska dagen den 6 november med professor Henrik Meinander som festtalare. Samrådets program meddelas i måndagens Föreningar i Hbl-agendan, i fredagens evenemangskalender i Radio Vega och på nätet, www.seniorer.fi MAJ-BRITT PARO
Seniornätverkets program i Helsingfors hösten 2018 ti 2.10 Liv, död och elakheter kl. 14-16 Blueskonsert med B.S.T.O.Band. Pausgymnastik, infotorg och kaffeservering. Nordhuset, Nordsjö, Mosaiktorget 2 lö 6.10 Seniorfestivalen kl. 12-16 Seniorfestival på Helsingfors Arbis med verkstäder, dans, musik, föreläsningar och trevlig samvaro. Dagmarsgatan 3. to 15.11 Svenska Teaterns regnbågsfärgade historia kl. 15.00 Rundvandring på teatern med skådespelare Riko Eklundh. Förhandsanmälan: tfn 044 297 5476, regnbagsankan@regnbagsankan.fi. Svenska Teatern, Norra Esplanaden 2 to 13.12 Luciafest kl. 14-16 Luciaprogram med Staffansby lågstadieskola. Allsång, infotorg och kaffeservering. Malms kulturhus, Nedre Malms torg 1. Fritt inträde, ingen förhandsanmälan förutom till 15.11. Seniornätverket främjar gemenskap för svenskspråkiga seniorer i Helsingfors – ett samarbete mellan ett tjugotal organisationer och sektorer inom Helsingfors stad.
VILL DU BLI VOLONTÄR? Har du tid? Vill du dela med dig av den? HelsingforsMission förmedlar volontärer till seniorer som är i behov av sällskap eller konkret hjälp med små ärenden. I Helsingfors finns det många ensamma äldre, som är tacksamma för lite sällskap och ett lyssnande öra. Kanske just du kan hjälpa! Anmäl dig på helsingforsmission.fi/volontarverksamhet eller tfn 045 8690 945. Din insats är värdefull!
12 GOD TID
7/2018
Välkommen med i gänget För dig som är nyfiken på att gå med i någon av våra medlemsföreningar i Helsingfors finns det ett brett utbud. Bekanta dig med vad föreningarna har att erbjuda och tag kontakt. HUFVUDSTADSBLADETS SENIORER En liten specialförening med ett särskilt intresse för tidningar. Så kunde man kort karaktärisera Hufvudstadsbladets Seniorer. – Vi är en pensionärsförening för folk som har arbetat på Hufvudstadsbladet, säger Nils-Erik Friis, ordförande för föreningen. Det betyder att rekryteringen av nya medlemmar inte är alldeles lätt. Efter att personalen kraftigt bantats ner på tidningen är det inte många som kommer att pensioneras under de närmaste åren. Nu har föreningen knappt 90 medlemmar. – Vi välkomnar gärna nya medlemmar. Men kravet är att man har arbetat på Hufvudstadsbladet i något skede av sitt liv, säger NilsErik Friis. Föreningens kassör René Wikgren (rene@ wikgren.fi) sköter medlemskartoteket och tar emot medlemsansökningar. Kopplingen till Hbl syns också i verksamheten. – I oktober träffar vi Staffan Bruun för att diskutera hans bok Mitt liv på Hbl. – Det kan bli en livlig tillställning, förmodar NilsErik Friis. Många av medlemmarna har ett mycket långt förflutet på tidningen och minns gärna tider då tidningen var en rikstidning
EIRA PENSIONÄRER R.F. Eira Pensionärer är grundad hösten 1974 för att sammanföra pensionärer från Helsingfors sydligaste stadsdelar. Idag är medlemsantalet något över hundra personer. Vår förening är såväl politiskt som religiöst obunden. Från och med januari 2018 sammankommer vi till våra månadsmöten i Föreningen Brages lokaliteter på Kaserngatan 28, 3. våningen. Föreningens uppgift enligt stadgarna är att arbeta för sina medlemmars välmående och trivsel genom att aktivera dem till samvaro på möten, exkursioner
med en upplaga på över 60 000 exemplar. Träffen med Staffan Bruun äger inte rum på Mannerheimvägen 18 eftersom föreningen inte längre har tillgång till mötesutrymmen på Hufvudstadsbladet. Tidigare under hösten har föreningen hunnit med ett besök på Amos Rex. Besök på museer och utställningar är återkommande inslag i verksamheten. I likhet med andra pensionärsföreningar ägnar sig Hbl-seniorerna också åt resor. Årets utrikesresa i egen regi går till Moldavien i början på oktober. Där kommer resenärerna bland annat söka upp platsen från vilken det svenska riket styrdes under några år i början på 1700-talet. Karl XII tog sin tillflykt till det som nu är Moldavien efter nederlaget i Poltava.
Vinprovningen under Albanien-resan 2015 föregicks av provsmakning av druvor på vingården Nurellari i Berat. Till vänster Kalevi Koponen och till höger Tage Nyberg. (Foto: Theresa Norrmén)
och utfärder. På våra månadsmöten, som vanligtvis hålls den andra onsdagen i månaden kl 14.00, ställer vanligtvis ca 2025 medlemmar upp. Vid månadsmötena har vi alltid något program. Därtill strävar vi till att ordna en lite längre utfärd på våren samt en exkursion på hösten till något intressant mål i Helsingfors eller dess närkommuner. Ordinarie höstmötet hålls i november och vårmötet i mars. Om du vill bli medlem i Eira Pensionärer tag kontakt med föreningens sekreterare Astrid Janson, tfn 040 577 5223 eller per mejl adijanson@ gmail.com
Ett givande besök i mars på Yle med Heidi Kokki som inspirerande guide. I bakgrunden Ted Urho och Hannah Norrena. ARKADIA PENSIONÄRER Arkadia pensionärer träffas den andra torsdagen i månaden i Marthornas lokal, Hemvrån, Simonsgatan 12 A. Det är en hemtrevlig samlingspunkt, centralt belägen och lätt att ta sig till med alla kommunikationsmedel. På våra månadsmöten har vi en gäst som tar upp ett aktuellt, kulturellt eller något annat ämne av intresse för pensionärer. I november håller vi en minnesstund för medlemmar som avlidit DRUMSÖ PENSIONÄRER Drumsö Pensionärer grundades 19 januari 1976. Vårt medlemsantal är drygt 150. Vi är den största svenskspråkiga föreningen på Drumsö. I 42 år har våra träffar hållits i S:t Jacobs kyrkas församlingssal. Kyrkan skall nu renoveras och vårt hyresavtal gick ut i medlet av maj. I höst håller vi våra månadsmöten på Restaurang KUBO, Norrsvängen 9. Nytt klockslag är kl 1516:30. Månadsmötena hålls andra måndagen i månaden. Sommarmånaderna träffas vi varje torsdag i fri samvaro vid havet på Casinostranden. Drumsö Pensionärer är också kända för Fullträff, det vill säga Bingo. Fallåker teater är ett måste, både höst och vår hyr vi en buss och åker iväg. Vårlunchen i medlet av maj är återkommande. Vi deltar även i Drumsödagarna varje år, där presenterar vi vår förening i Svenska
under året och i januari firar vi våra jubilarer. Ett lätt musikprogram i maj avslutar oftast säsongen. Viktigt är också att medlemmarna hinner prata av sig, umgås och lära känna varandra. Våra guidade besök på utställningar, museer och företag är populära. Vi går på teater tillsammans och träffas också under lättsamma former och äter lunch. En höst-, en jul-, en blini- och en lunch i samband med en utfärd på våren ingår i vårt program.
I augusti ordnar vi traditionellt en dagsresa mot okänt mål, den s.k. Hemliga resan. Önskar du bli medlem kan du fylla i blanketten på vår webbplats eller kontakta Birgitta Möller 040-836 4206. På webbplatsen (arkadia.spfpension.fi) kan du närmare bekanta dig med vårt program som också delas ut i pappersform. Vid behov uppdateras programmet på webbplatsen. Hjärtligt välkommen.
Drumsö Pensionärers vårlunch på Restaurang Salve. (Foto: Birgitta Guvenius) pensionärsförbundets tält. Vi annonserar om våra möten i Hbl på måndagar, Lauttasaari lehti på torsdagar. Vår hemsida hittar du här: www.drumso. spfpension.fi 8 oktober. Jubilarfest med kaka, sång och rosor för 11 medlemmar som fyllt 95, 90, 85 och 80 år. 12 november blir det valmöte, då väljs ordförande och styrelsemedlemmar. 10 december blir det traditionell grötfest, risgrynsgröt, delikata
smörgåsar, vin och musikprogram samt lotteri. Alla lotterivinster doneras av medlemmarna, bland annat sockor stickade av vår ordförande. I stället för en namnlös julklapp får man sätta en slant i en bössa, pengarna doneras till välgörenhet på Drumsö. Vårt motto är SamvaroSamarbete-Samhörighet. Den som vill bli medlem i Drumsö Pensionärer eller har frågor om föreningen kan kontakta Birgitta Guvenius tfn 050-3461002.
GAMLA KVARNEN Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen grundades år 1974 och är därmed en av de äldsta i Helsingfors. Vi träffas en gång i månaden, på Brändö och har i detta nu 107 medlemmar, och tar gärna emot flera. Vi träffas på Gullvivan, som ligger bekvämt till vid busshållplatsen 81, en onsdag i månaden kl 13. Vi börjar med att lyssna på något föredrag, ibland av någon författare, skådespelare eller t.ex. läkare, efter det dricker vi kaffe med tilltugg och har en trevlig pratstund. Vi brukar ordna en utfärd på våren, detta år till Tusby och ett teaterbesök, oftast till Åbo, på hösten. Men vi besöker även teatrarna i Helsingfors, ett par gånger om året. Finns det någon utställning som intresserar, t.ex. på något museum brukar vi göra ett besök där. Det mesta är roligt när man gör det tillsammans, och ett besök på en konstutställning kan gärna avslutas med en gemensam kaffestund. Vi brukar avsluta vårterminen med en gemensam vårlunch, i maj på Brändö Casino. Julfest firar vi också med god mat och trevlig julstämning. För att få in litet extra pengar i kassan ordnar vi en gång per termin ett litet lotteri, medlemmarna har med sig en eller ett par lotter som man donerar, och så köper man en eller ett par lotter, har man tur så vinner man den sak man just donerade. Tag gärna kontakt med någon från vår styrelse, ifall du tycker vår förening verkar trevlig. Kontaktuppgifterna hittar du på www. gamlakvarnen.spfpension. fi. Medlemsavgiften är 20 euro per år, för den pengen får du trevlig samvaro och tidningen God Tid. Välkommen med!
Gamla Kvarnen vid Hertonäs gård gav namn åt föreningen.
GOD TID KRONOHAGENSSKATUDDENS PENSIONÄRER R.F.
Munksnejdens Pensionärer besökte det nyrenoverade Riksdagshuset i januari 2018. (Foto: Eili Ervelä-Myréen)
MUNKSNEJDENS PENSIONÄRER R.F. Munksnejdens pensionärer r.f., som har 360 medlemmar, är en förening som vill göra medlemmarnas liv trevligare, mångsidigare och innehållsrikare. Vår strävan är att ha ett mångsidigt och intressant program. Vi träffas två gånger per månad till månadsmöten turvis i Munkshöjdens kyrkas församlingssal och i Servicecentralen i Munksnäs. Vi brukar äta lunch tillsammans en gång varje månad. Teateroch konsertbesök hör regelbundet till vårt program samt även aktuella
OLYMPIA Pensionärsföreningen Olympia grundades 1974 och fyller 45 år nästa år. Vi är en liten men seg förening. Medlemsantalet är under 60 men på mötena deltar 25-30 medlemmar. Våra möten håller vi på Folkhälsanhuset i Brunakärr. Många av våra medlemmar bor i Folkhälsanhuset, Majblomman eller nya Gullkronan så det är lätt att delta när man inte behöver gå ut i ur och skur. Vi tar gärna emot nya medlemmar, alla är välkommna oberoende av var man bor. Om du är intresserad av att bli medlem är det bara att komma till vårt möte eller kontakta ordförande Barbro Pietiäinen tfn 044-0793626 eller sekreterare Maj-Karin Brotherus 050-4348637 Vi håller möten första torsdagen i månaden kl 13-15 om den inte infaller under en helgdag. Sommarmånaderna håller vi paus. Vi börjar mötena med kaffe och dopp. Varje gång har vi program, någon författare som berättar
utställningar. Dessutom gör vi utflykter ett par gånger per termin. I vår dataklubb får medlemmarna råd och tips i användning av dator, tablett och telefon, samt utbyter idéer och erfarenheter med mer rutinerade användare. Vi promenerar två gånger i veckan med eller utan stavar året runt. Därtill spelar vi bridge en gång i veckan. Traditionellt firas en födelsedagsfest för medlemmar som under året fyller 70, 75, 80, 85 och 90+. Alla medlemmar är välkomna med på festen – jubilarerna får personlig inbjudan. Detta år firar vi föreningens 40-årsjubileum
på Fiskartorpet i början av oktober. I oktober besöker vi Amos Rex första utställning ”teamLab” och i november Ateneums utställning ”Urbana möten”. I oktober har vi på månadsmötena två intressanta föreläsningar: ”Bilens historia” och ”Helene Schjerfbecks liv, konst och modeller”. Denna höst går vi till Nationaloperan och ser och hör ”Fantomen på Operan”. Om du är intresserad av att bli medlem i föreningen kan du kontakta Siv Lindholm, som sköter medlemsärenden, per telefon 050-3411 444 eller skicka e-post till adressen siv.lindholm@kolumbus.fi
På våren gör Pensionärsföreningen Olympia även en liten utfärd eller sightseeing till något nytt bostadsområde. om sin nya bok, föredrag om minnet osv. Vi brukar göra en utfärd till någon julmarknad. Bussen startar från seniorhuset i Brunakärr och återvänder dit. Föreningen betalar bussen. Vi äter lunch tillsammans på något trevligt ställe och den betalar medlemmarna själva. På våren gör vi även en liten utfärd eller sightseeing till något nytt bostadsområde. Våra utfärder brukar inte vara kostsamma. En gång under våren och en gång under hösten har vi lotteri. Höstens program;
Birgitta Lönnqvist kommer i oktober och berättar om en båtolycka som skedde utanför Helsingfors för över 100 år sedan. Vi får även besök av Björn Månsson som berättar om de nya zonerna och priserna inom trafiken nästa år. I november besöker vi Fazer i Vanda och i december uppvaktar vi våra medlemmar som fyllt jämna år. Nikolai Kovanko underhåller oss med musik. Nästa års program har vi ej ännu diskuterat, men föreningens 45-årsfest skall nog firas. Välkommen med!
Vi äldre som bor i Kronohagen och på Skatudden har en egen förening ”KronohagensSkatuddens pensionärer r.f.”. Att träffa jämlikar och vara tillsammans och ha det trevligt är föreningens målsättning. Vår förening är liten och trivsam. Vi känner varandra till stor del och vi har det bra tillsammans. Men gärna skulle vi vara litet fler, så nykomlingar är minsann välkomna. En viktig aspekt i vårt program är samvaron. Den hoppas vi medför trivsel och stimulans. Därför träffas vi varje år till en gemensam lunch utan annat program än samvaron. Likaså ger vår
PENSIONÄRER I ÖSTRA HELSINGFORS R.F. Föreningen Pensionärer i Östra Helsingfors hör till de äldre föreningarna i Mellannyland, vi firar vårt 40 års jubileum 2019. Vi sammanträder varannan onsdag i Puotinkylän-Marjaniemen Työväentalo i Botby Rusthållargränden 3. Våra medlemmar kommer främst från området Hertonäs till Landbo. Viktig händelse är förstås kaffestunden som föregås av program, i höst till exempel föredrag
ETTORNA INTRESSERADE AV FINLANDS NÄRHISTORIA Hundra år efter inbördeskriget berättar Torsten Ekman om den omvälvande tid som ledde fram till den självständiga staten Finland. Han presenterar sin bok Helsingfors röda fanor på Pensionärsföreningen Ettans månadsmöte den 8 oktober. Ettorna bjuder gärna in författare till sina månadsmöten och de aktuella böckerna handlar ofta om Finlands närhistoria. Intresset för vår omgivning ur ett historiskt perspektiv syns också i valet av utflyktsmål. Ettorna har besökt herrgårdar, medeltida kyrkor, historiska bruksorter och helt nyligen Sveaborg. De populära stadsvandringarna tar deltagarna till intressanta miljöer i hemstaden. Konstmuseer både på hemorten och i t.ex. Mänttä med Serlachiusmuseerna har varit populära mål. Ett par teaterbesök blir det varje år och ännu denna höst vankas musikalen Fantomen på Operan. Ettorna har ingalunda fastnat i det förflutna. Den 8 november kommer en expert från Aktia att tala
återkommande julfest en stark känsla av gemenskap. Varje vår gör vi en utfärd. Vi hyr vanligen en buss som för oss till något intressant ställe. Under de senaste åren har vi besökt Fiskars bruk, Finlands naturcentrum i Noux och Tvärminne forskningsstation. För ett år sedan gjorde vi en båtfärd genom Helsingfors östra bebyggelse. Vi träffas varje månad och då lyssnar vi på något föredrag med påföljande diskussion. Vi har hört på kända politiker som Jacob Söderman, som talade om pensionärernas brutna index och straffskatt och Pekka Sauri som berättade om framtidens Helsingfors. Andra föredrag har gällt minne och glömska eller handlat
7/2018 13
om de nya tendenserna i skolundervisningen eller gällt någon intressant ny bok. I höst ska vi bland annat besöka det aktuella konstmuseet Amos Rex. Vi planerar även en rundtur med buss i nya delar av Helsingfors och en utfärd till Lottamuseet i Tusby. Vi ska inte glömma att vi också behöver röra på oss. Det gör vi regelbundet med hjälp av en fysioterapeut som leder vår stolgymnastik. Vi har ett aktivt samarbete med Eirapensionärerna. Intresserade nya medlemmar kan ta kontakt med föreningens sekreterare, Harriet Wallin, telefon 09-1354039 eller 0503445868, e-post Harriet@ wallin.pp.fi
Puotinkylän-Marjaniemen Työväentalo är vår möteslokal. om lucialegenden, dialekter samt allsång och frågesport. Observera att som medlem i vår förening kan man delta i pensionärsförbundets verksamhet, som är mångsidig. Vår delvis förnyade
styrelse börjar nu bli varm i kläderna och ser med tillförsikt på en framtid med nya medlemmar. Om du vill bli medlem i föreningen kontakta Lasse Lönnqvist, telefonnummer 0405462731 epost: lasse. lonnqvist@gmail.com
Ettorna besökte nyligen herr- och andra kända gårdar i Esbo. På bilden berättar guiden Mari Anthoni om Träskända gård som ägdes av Aurora Karamzin. Ettans ordförande Rolf Rosenberg till höger. (Foto:Ulf Wahlström) om intressebevakning, bankarrangemang och fullmakter. I samband med julfesten den 10 december besöker förbundets itkoordinator föreningen. Informationstekniken är ett tema som har återkommit regelbundet under de senaste åren. Bland de ämnen som nyligen behandlats på mötena kan nämnas gymnastiska övningar, att leva med hörselskada och tryggheten i hemmet. Varje år ordnar Ettan en lite längre resa. De senaste resmålen var Krakow i Polen, Tartu i Estland och Skagen i
Danmark. För några år sen besökte ettorna sin namne, pensionärsföreningen PROEttan i Gävle i Sverige. Varje första advent deltar föreningen i högmässan i någon kyrka i periferin. Utflykten avslutas med gemensam lunch. Ettan, som grundades 1959 och är landets äldsta registrerade pensionärsförening, har ca 160 medlemmar. Man möts månadens andra måndag kl. 16 i Tölö servicecentral. Tölögatan 33. Välkommen till mötena och besök gärna Ettans webbplats www. ettan.spfpension.fi!
14 GOD TID
7/2018
”Arbis är största konkurrenten” Av alla drygt 8 500 svenskspråkiga helsingforsare i pensionsåldern är 1 400 medlemmar i någon av föreningarna inom Svenska pensionärsförbundet, SPF. Christel von Martens tror att en orsak är Arbis. En annan är uppfattningen att SPF är lika med SFP.
Det är tio år sedan Christel von Martens gick i pension från sin post som direktör för den svenska verksamheten vid Kommunförbundet. Vid det laget hade von Martens hört mycket lite om SPF, utom i anslutning till ett gemensamt kursprojekt där båda instanserna var engagerade i att belysa omsorger och vård. – Under min tid i arbetslivet hade jag inte för avsikt att prioritera pensionärsföreningsliv efter att jag lämnat jobbet. Men jag kom att engagera mig i SPF:s kommitté för sociala frågor och intressebevakning och var dess ordförande en tid. Jag hör också till en pensionärsförening som fungerar i anslutning till min stadsdel, Hertonäs, säger hon och fortsätter: – Jag kan inte påstå att jag har deltagit aktivt i föreningslivet och så där rent allmänt ur en helsingforsares synvinkel kan man ställa frågan, varför skulle man delta? Utbudet av program, verksamheter och evenemang i Helsingforsregionen är så stort att många förmodligen känner att de inte behöver den samhörighet som en pensionärsförening kan ge. Det här gäller antag-
Christel von Martens är fjärde generationens helsingforsare och uppvuxen på Lönnrotsgatan. Sedan gick hon i skola i Lönkan vid Tölötorg. I dag bor hon i Hertonäs och planerar i något skede av livet att flytta från flervåningshuset till sitt lilla egnahemshus i Bromarv kyrkby.
ligen också i andra större städer. Också av den orsaken att de flesta i städer som Helsingfors, Vasa och Åbo lever i en tvåspråkig verklighet, i geografisk svensk glesbygd. Folk söker inte gemenskap inom enbart svenskspråkig verksamhet. ”Arbis är vår konkurrent” Samtidigt säger Christel von Martens att det största svenska rummet i Helsingfors, Arbis förmodligen är en starkt bidragande orsak till att svenskspråkiga i pensionsåldern inte ens känner att de behöver nå andra nätverk. – Arbis är helt enkelt en betydande konkurrent till SPF och dess föreningar. I en grupp på Arbis de-
lar man samma intresse. Inom en pensionärsförening är den gemensamma nämnaren kanske bara det faktum att alla har lämnat arbetslivet. Sedan förekommer pensionärsföreningar i anslutning till de flesta stora arbetsgivarna och här har medlemmarna också tydlig fokus på och kring den gamla arbetsplatsen. Jag hör till exempel till Kommunförbundets seniorer. Ingen homogen grupp Ytterligare en aspekt på problematiken är enligt von Martens att pensionärerna ingalunda är en homogen grupp med gemensamma intressen. Redan åldersspannet är stort, idag upp till 40 år och skillnaden mel-
Vem ska sprida ljuset? Lucia är luciainsamlingens frontfigur. Lucia och luciakören besöker närmare 100 sjukhus, äldreboenden och fester i december och januari. Med de pengar som samlas in stöder vi barnfamiljer som har det tungt. Lucia står för ljus och glädje, men hon är också en påminnelse om att vi kan hjälpa medmänniskor som har det svårt. ÄR DU LUCIA? KÄNNER DU LUCIA? Om du vill bli Finlands Lucia ska du ha fyllt 18 år, tala svenska, tycka om att uppträda och sjunga bra. Det är också viktigt att du är empatisk och har lätt för att möta människor i olika åldrar och olika – ibland svåra – livssituationer. Du kan också anmäla någon du känner som du tycker att skulle vara lämplig som Finlands Lucia. I så fall behöver du kandidatens medgivande.
www.folkhalsan.fi/lucia
Anmäl dig eller någon annan via Folkhälsans webbplats, www.folkhalsan.fi/lucia senast söndag 14.10.2018. Vi behöver också en rekommendation från någon som känner dig, ett foto och gärna en ljudfil eller film med valfri sång. Du ska också ha möjlighet att delta i de tios dag 24.10.2018, då alla luciakandidater träffas, och kunna ägna dig på heltid åt luciauppdraget från början av december till början av januari.
Vill du veta mera? Kontakta kampanjer@folkhalsan.fi, tfn 050 360 7933 eller läs mera på www.folkhalsan.fi/lucia
VILL DU SJUNGA I LUCIAKÖREN? Luciakören har en intensiv inövningstid i oktober och november. Du som vill sjunga in i kören ska vara 16 år och klara av att sjunga i stämmor. Övningarna hålls i Helsingfors, oftast på måndagar och veckoslut. Insjungningen: 8.10 kl. 16.30, Topeliusgatan 20 i Helsingfors.
Stöd insamlingen med Mobile Pay.
lan en 65-åring och en 90-åring kan vara stor. – Dessutom tror jag att många i Helsingfors kanske upplever att SPF inte driver en intressebevakning som berör dem. Man kanske uppfattar att kopplingen till Österbotten är stark och tror att värderingar och intressen är mer olika än vad som verkligen är fallet. När det gäller de ekonomiska förutsättningarna har pensionärer i Helsingfors i snitt högre pension än landets medeltal, säger von Martens och förtydligar med att medeltalet för Helsingfors är cirka 2 000 euro. Den helsingforsiska mannen lyfter cirka 2 400 euro i pension medan kvinnan får ungefär 1 800.
– I hela landet är medelpensionen 1 650 euro men hela 40 procent har mindre än 1 200 i månaden. Jag vet inte hur många helsingforsare det här berör men den ekonomiska verkligheten är väldigt varierande också i huvudstaden. von Martens poängterar att medlemsavgiften till SPF, nuvarande 20 euro, kan kännas hög för en del. – Har du pengar så är 20 euro ingenting men för andra är 20 euro mycket. Varför skulle man lägga 20 euro på ett förbund som du kanske inte upplever som ditt, säger hon och föreslår: – Men man kan vända på steken. I stället för att marknadsföra medlemskap kunde SPF sälja tidningen God Tid. Tidningen utkommer nio gånger i året och är alldeles utmärkt. För 20 euro får den pensionerade läsaren gedigen information om såväl aktuella ärenden som trevliga resor. Christel von Martens dryftar även den tämligen vanliga uppfattningen att Svenska pensionärsförbundet och Svenska folkpartiet är sammansvetsade. – Jag har ingenting emot SFP även om min hemvist inte är där men jag befarar att många har problem med den politiska kopplingen. Jag betvivlar inte att många pensionärer röstar på SFP men SPF:s trovärdighet som obunden partilös aktör och intressebevakare av pensionärsärenden lider av de förvirrande lika symbolerna som SPF och SFP använder. Folk vill ha pensionärspolitik, inte partipolitik. TEXT: NINA WECKSTRÖM FOTO: LEIF WECKSTRÖM
HÄLSA
GOD TID
7/2018 15
ANNONS
Ballongmage, uppblåsthet? Så här lättnar du dina magebesvär! Vivi Madsen:
KÄNNER DU IGEN DETTA?
”Uppsvälldhet i magen lättade äntligen”
På morgonen är magen platt och du mår bra, men när du äter svullnar magen och känslan av uppsvälldhet blir mer och mer påtaglig under dagens lopp. Naturprodukten Macoform kan ge dig smidig hjälp mot uppsvälldhet, krånglande ojämn mage och matsmältning
Undvik gaser i magen och känslan av uppsvälldhet. Den naturbaserade produkten Macoform innehåller maskros och kronärtskocka som har en dokumenterad effekt beträffande matsmältningen. Växterna hjälper dig att få ordning på magen.
M
agen är detsamma för din kropp som motorn är för din bil. Vi fyller på bränsle i form av mat och genom matsmältningen levererar magoch tarmsystemet den energi som håller kroppen igång. Det hela börjar så att säga med magen.
Socker och godis Om vi följer tallriksmodellen så mår magen bra. Men oft a är vi inte snälla mot den. Stress, fet mat, för lite fibrer, för lite motion eller kanske lite för mycket av livets goda i form av socker, godis och alkohol. Alla dessa faktorer kan påverka din mage och magen kan kanske behöva lite hjälp på vägen från ämnen som kan bevara en god balans. Kosttillskottet Macoform från Wellvita är en ny produkt i Finland som är baserad på extrakt från växterna maskros och kronärtskocka, två växter som har visat sig ha en rad nyttiga effekter när det gäller underhåll och fi ntrimning av magen.
Gaser i magen Det fi nns ca 100 billioner bakterier i kroppens mag- och tarmsystem... Eller över tiotusen gånger fler till
antalet än det fi nns människor på jorden. Det låter kanske lite våldsamt, men är helt naturligt och det är faktiskt bäst att ha så många av dessa mikroskopiska gäster som möjligt. De flesta av bakterierna hjälper nämligen till att bryta ner och smälta maten så vi kan uppta energi och byggstenar till kroppen. En av biprodukterna från bakteriernas arbete i tarmen är gaser. Om aktiviteten i tarmsystemet inte är optimal kan gaserna hopa sig och medföra svullenhet som ger en obehaglig känsla. Då är det bra att veta att vissa växtämnen kan underlätta matsmältningen. Macoforms innehåll av kronärtskocka hjälper den normala transporten i tarmkanalerna medan kosttillskottets innehåll av maskros samtidigt understödjer tarmfloran och den fysiologiska pH-balansen i magen och medverkar till ditt välmående under matsmältningen.
Inte bara bra för magen Växterna är inte bara den svullna magens vän. Maskros hjälper också din kropp att upprätthålla normala blod fettnivåer och kro-
närtskocka kan även bidra till att upprätthålla en normal leverfunktion och främja viktminskning. Med en Macoform-tablett dagligen får du och din mage ett extrakt av hög kvalitet, fylld med allt det nyttiga från maskros och kronärtskocka.
Minst en av fyra finländare har regelbundna problem med mage eller tarm:
UPPBLÅSTHET
FÖRSTOPPNING
Vivi hade vant sig vid att dölja sin mage ända sedan hon var liten. Hennes mage svällde upp mycket under dagens lopp, även om hon i övrigt är en slank kvinna. Till slut hittade hon en lösning på problemet med naturprodukten Macoform som balanserar magen och matsmältningen.
”J
ag hade förut prövat allt möjligt men fick inget önskat resultat. Förändringen till det bättre började när jag hittade Macoform-kosttillskottet med extrakt från kronärtskocka och maskros. Till vardags använder jag byxor men jag klär mig gärna i klänning till fest och kvällsprogram. Eftersom min mage under kvällens lopp svällde upp, var jag tvungen att ha underkläder av korsettmodell som stramar åt
kroppen, för att inte se ut som en mamma som väntade tvillingar. När jag börjat med Macoform-tabletterna, märkte jag effekten efter en tid. Nu mår min mage fantastiskt bra och jag blir inte längre svullen. Därför kan jag utan bekymmer ha klänning både till vardags och fest, uppsvälld mage är inte längre ett hinder. Klänning och kjol är numera en naturlig del av min klädsel. Om jag vill kan jag till och med äta vitt bröd och annat jag känner för.”
Beställ för halva priset! Beställ Macoform som leveransservice
Macoform: Minskar gaser i magen. Skapar balans i tarmfloran Motverkar uppsvälldhet Stimulerar fettnedbrytningen Ger välbefinnande i magen
– Idag bara slinker jag i byxorna eller klänningen, och behöver inte längre lätta på blixtlåset vid midjan efter en stor middag, skrattar Vivi.
Just nu 14,95 € (60 tabletter) MATSMÄLTNINGEN
+ fraktkostnad 4,95 €
RING GRATIS PÅ: 0800 152 525 Mån-Tors 8-16, Fre 8-14.30
WEB: www.wellvita.fi MUFFINSMAGE
Ingen bindningstid eller förskottsbetalning!
Hirsalavägen 11 02420 Jorvas
16 GOD TID
HÄLSA
7/2018
Att se utan att se – det stora reseäventyret – Jag drevs av frihetslängtan. Jag ville vara självständig och visa att jag klarar av att resa trots nedsatt syn. Min första resa gick till Tallinn, sen tog jag Warszawa och efteråt stod Bangkok och Dakar i tur. I höst utkommer boken ”…Att se…” där Gunilla Löfman, 67, berättar om sina resor och upplevelser. När Gunilla Löfman svarar i telefon har hon en överraskande ljus och glad röst. Det förklarar hon med att hon fick sin synskada när hon var lite över 40. Då var hon ännu ung. Sedan dess har det inte varit så mycket krämpor i hennes liv. Det blir man också glad av. – Jag fick ingen slutlig diagnos, men jag har en synskärpa (visus) på 0,03. Vid normal syn utgår man från ett värde på 1,0. Som jämförelse kan nämnas att en gravt synsvag har en visus under 0,3. – Jag ser bra att röra mig, ser allt som är nära mig men jag klarar inte av att läsa utan hjälpmedel. – Föreställ dig att du ser saker och ting genom sakta strömmande vatten. Då kan du förstå hur min syn fungerar. Men det har inte hindrat henne från att ta itu med sin längtan att resa och komma ut i världen på egen hand. Det stora äventyret var att ta reda på om det faktiskt är möjligt eftersom hon inte hade tillräcklig synskärpa att läsa skyltar eller annan viktig information. – Dessutom handlade det om ens rädslor, säger hon, och de anhörigas. Skulle hon klara av det? Ensam och utan hjälpmedel? Vems ansvar är det om något går på tok? Vid skrivbordet hemma i Nagu är hon trygg, där har hon hjälpmedel, bland annat en läs-TV med kamera under vilken man sätter en text eller ett postkort. Kameran för över texten till lässkärmen där den kan förstoras till läsbar styrka. På sin laptop har hon en förstoringsgrad på 8 gånger. Dessutom finns det en talsyntes i datorn som läser upp meddelanden i e-posten. Ett
GUNILLA LÖFMAN Yrke: Diplomekonom Jobb: Har haft egen bokföringsbyrå Familj: Dotter med familj, två barnbarn Uppdrag: Ordförande för Finlands svenska synskadade Aktuell med: Bok som utkommer i oktober, som talbok och inbunden Ser fram emot: Att bli intervjuad på Bokmässan (Edith Södergranscenen) 27.10. Vill gärna: Besöka pensionärsföreningar, berätta om boken och hur det är att leva med en synskada
Kan en synskadad skriva och resa, så kan hon också fotografera. Bilderna från Afrika har författaren tagit själv.
Jag tittade ovanför kameran, vinklade lite och räknade ut vad som skulle rymmas med. Klick. En del bilder blev bra trots att jag inte har någon koll på synskärpan, säger Gunilla Löfman.
annat viktigt hjälpmedel är naturligtvis förstoringsglaset. – Min första resa som synskadad gick till Tallinn våren 2012. Jag hade aldrig varit där förut. Men jag ville
Bokpärmen/fötter i vattnet, foto: Gunilla Löfman
uppleva hur det kändes att vara ensam i en främmande miljö och veta om jag kunde leta mig fram till rätt adress. Det gick överraskande bra. Och det gav mersmak.
Två veckor senare var hon tillbaka i Tallinn. Sen tog hon bussen till Riga, Vilnius och Warszawa och efter två veckor flyget hem. – Under resan började jag skriva dagbok om allt som hände omkring mig, inom mig och med mig. Jag hade noga förberett resan genom att studera guideböcker och kartor och i god tid boka rum via resebyrån. En annan viktig sak var maten, vilka matställen hade rekommenderats. Kunde man ta taxi dit? – Jag hade också byggt upp en säkerhetsmarginal och utrustat mig med talböcker. Thailand och Senegal Nästa resa gick till Bangkok hösten 2012. Där var jag en av två finländska representanter vid en internationell kongress för blinda (WBUGA). – På ett konkret sätt fick jag det då bekräftat att vi synskadade i Finland har det bra jämfört med mil-
PANGSÅNGBOKEN Repertoarhäftet för
PANGSÅNGFESTEN 15-17.2.2019 kan beställas från förbundets kansli. Ring eller eposta Berit Dahlin på 040 578 0248, berit.dahlin@spfpension.fi
jontals andra synskadade ute i världen, säger hon. Efter en tid blev hon kontaktad av Moussa Thiare, ordförande för en senegalesisk organisation för synskadade. Han var gravt synskadad och arbetade med sociala frågor och olika handikappfrågor på universitet i Dakar. – Jag besökte Dakar ett par gånger och tillsammans beslöt vi att han skulle utarbeta ett koncept, som skulle förbättra situationen för de synskadade i landet. Det behövdes bland annat talböcker och jag i min tur lovade försöka skaffa bidrag till projektet. I februari 2017 hölls ett möte där Senegals utbildningsministerium, den senegalesiska organisationen för synskadade och representanter för The World Intellectual Property Organization (WIPO), underställd FN, beslöt att Senegal skulle få ekonomiskt och tekniskt stöd för att bygga upp ett on line-bibliotek för synskadade. Det kändes som ett stort framsteg. Utvecklingen går långsamt framåt i landet, men oftast strandar projekt på grund av penningbrist. EVA WÖRLUND
…att se… av Gunilla Löfman, 210 s. 2018, Labyrinth Books.
JORMA ALATALO
HÄLSA
HAMMASTEKNIIKKA OY TANDTEKNIK AB TIMO NIEMINEN
Grönlundsgatan 8, Ekenäs Tel. 040-703 2393
Ny tillståndsmyndighet grundasKaris Tand - Karjaan-Hammas
City Dental
Högsta kvalitet och pålitlighet med dagens metoder. SPECIALTANDTEKNIKER En ny tillståndsmyndighet och ett ligt att hos enreparationer och sammaPIRKKO myndigkostnader för inrättandet av ett cen- Helproteser, påfyllningar, GRÖNROOS - Alla förekommande arbeten inom HAGLUND ter för läkemedelsutveckling. läkemedelsutvecklingscenter inräthet ansöka om tillstånd attANN använda branschen - Betjäning på svenska ur social- och KRISTINE tas i Finland uppgifter hälsovår-MIKELSONE Genom åtgärderna strävar man
TANDKLINIK
HARRI VAALAS, munkirurg Som ett HAMMASKLINIKKA led i forsknings- och dens informationsresurser. Inrät- efter att Finland ska utvecklas till Tuula Starck-Schreiber, innovationsverksamheten inom av21B, den gör också att uppgif-11, Karis, ett föregångsland och en internatioMottag. tandet Rådhusgatan Vasa Köpmansg. 019-231 033 (06) 322 6300 www.hammastekniikka.net hälsosektorn anvisar social- och terna i fråga utnyttjas ännu bättre nellt eftertraktad samarbetspartner hälsovårdsministeriet nästa år 3,3 i samband med social- och hälso- för sådan toppforskning inom hälTandproteser direkt från miljoner euro för inrättande av en vårdsreformen. Tillståndsmyndigso- och sjukvården som utnyttjar ny tillståndsmyndighet som ska ad- heten inleder sin verksamhet 2019. social- och hälsovårdens informaSPECIALTANDTEKNIKER Tandläkare Hammaslääkäri ministrera användningen av socialSocialoch hälsovårdsministe• framställning av nya helprotesertionsresurser. Ett annat mål är att VERONICA LINDQVIST och hälsovårdsuppgifter. riet reserverar dessutom 1,5 miljo- skapa ny företagsverksamhet som • påfyllningar och reparationer Närpesvägen 16 H Den nya (Mittistan) medan ni väntar tillståndsmyndigheten gör det möjner euro för 2019 för initialskedets gagnar social- och hälsovården. 64200 Närpes
✁
Munhygienist
• översyn av protes samt rådgivning gratis
Tidsbokning Ajanvaraus
För stöd till veteranerna reserverar social- och hälsovårdsministeriet nästa år 218,7 miljoner euro. Det är 28,7 miljoner euro mer än 2018. Höjningen av anslaget beror i huvudsak på att frontveteraner fr.o.m. den 1 november 2019 ska ha rätt till samma tjänster som tillhandahålls i hemmet som krigsinvaliderna har. Av anslaget anvisas 85,4 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst, 38 miljoner
euro för driftskostnader för vårdoch rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 9,5 miljoner euro för fronttillägg och 77,9 miljoner euro för rehabilitering och tjänster som tillhandahålls i hemmet för frontveteraner. För rehabilitering av makar till krigsinvalider, änkor och krigsänkor och av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig reserveras 6,6 miljoner euro.
Vi sköter din hälsa GUNILLA DAMÉN
ULF BÄCKMAN
Tel. 019-342 770 HAMMASTEKNIIKKA Virkby tandläkarcentral OY TANDTEKNIK AB Virkbyv. 18A10. TIMO NIEMINEN
- Tand,protes, implantat Skolv. 7, 66800 Oravais 050-3755 596
019-241 2630 gunilla.damen@jedaj.fi
Specialtandtekniker Dan Backlund
Rådhustorget, EKENÄS
Topeliusespl. 14, Nykarleby Tfn. 06-724 5220 tandklinik
SIRUDENT
Mottag. Rådhusgatan 21B, Vasa Mottag. Kvevlaxvägen 2, Kvevlax (06) 322 6300 www.hammastekniikka.net
Tandläkare Sirpa Laine Antti Pellinen Munhygienist Iida Finnilä
TANDPROTESER
Vi har nu också tidsbeställning via nätet. Fråga även efter blekningserbjudande!
Specialtandtekniker e en an kan g bästa m ka är ett t e D Hans Boström nnis nnan mä a
står till Er tjänst
leende! vackert
Kvarnbacksgatan 5 68600 Jakobstad Tfn 06-723 6321
Rosenlundsgatan 6, Jakobstad
NÄRDENT
JORMA ALATALO
Grönalundsg. 8, Ekenäs Tel. 040-703 2393
Tel. 06-224 3404 Närpes
Karis Tand - Karjaan-Hammas PIRKKO GRÖNROOS ANN HAGLUND KRISTINE MIKELSONE LEENA MINKKINEN HARRI VAALAS, munkirurg Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033
City Dental
Högsta kvalitet och pålitlighet med dagens metoder. SPECIALTANDTEKNIKER - Helproteser, påfyllningar, reparationer - Alla förekommande arbeten inom branschen - Betjäning på svenska
bör ses över och förnyas regelbundet för att undvika käkledsskador o. irriterat tandkött. GRATIS KONTROLL!
tfn 723 5151
Stöd till veteraner
VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080
Tandläkare JAN SAARELA
Tel. 019-342 770 Virkby tandläkarcentral Virkbyv. 18A10.
Liljendal betjäningspunkt:
må - fre: 9 - 18 lö: 9 - 15 sö: stängt
MÅ - FRE 9-16 tfn. 040 754 3171
Strömfors Bruk
www.ekenasapotek.fi
Ingå Apotek
Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414
Strandvägen 12 Tel. 09-221 1218 Vi betjänar Köpingsvägen 3, tel: 06 365 1209, må-fre 9-17, lö 9-13 må-fre 9-18, lö 9-14
Korpo Apotek Korppoon Apteekki Välkommen 1916-2016 Måndag 7.11 kl 19-21 Föreläsning om sköldkörtelsjukdomar (02)463 – allmänläkare Ulla Slama, Malax Kyrkhem, Snickerivägen1366 2 Malax apoteks 100-års jubilemumsvecka 7.11-11.11.2016
VI FYLLER 100 ÅR
Tisdag 8.11
VERONICA LINDQVIST Närpesvägen 16 H (Mittistan) 64200 Närpes Tidsbokning Ajanvaraus
www.citydental.fi 045-605 47 48
PIDENSIMME AUKIOLOAIKOJA! VI FÖRLÄNGDE ÖPPETHÅLLNINGSTIDERNA! PALVELEMME / VI BETJÄNAR :
MA-PE / MÅN-FRE LA/LÖ
www.vanha-apteekki.fi Vaasanpuistikko 13 Vasaesplanaden / 06 357 5300
www.naguapotek.fi
påyrkesinstituts vår Facebook-sida. Torsdag www.apocentral.fi 10.11 Följklmed 10-15 renoveringen Fotvårdsdag / Vasa elever Boka tid!
Tel. 06-3191100 kl 9-17
Kaffebjudning
Malax Apotek
Vi betjänar må-fr 9-18, lö 9-15 Köpingsvägen 3, tel: 06 365 1209, må-fre 9-17, lö 9-13 Köpingsvägen 3, tel. 06-365 1209, Fina erbjudanden hela veckan Tel. (06) 722 0009 Malax apoteks jubilemumsvecka 7.11-11.11.2016 Långbrogatan 15,100-års Karleby, må-fre 8.30 - 18, lö 9-14 Sollefteågatan 8 1916-2016 tel 06824 1712 Måndag 7.11 kl 19-21 Föreläsning om sköldkörtelsjukdomar 66900 NYKARLEBY www.malaxapotek.fi
VI FYLLER 100 ÅR – allmänläkare Ulla Slama, Malax Kyrkhem, Snickerivägen 2
kl 10-16 Produktdemonstration / Orion
kl 10-16 Biohit hälsotester och firar höst magtest, efterkeliaki) renoveringen! (bl.a. B12,i D-vitamin, Boka tid!
Onsdag 9.11
Följklmed påyrkesinstituts vår Facebook-sida. 10-15 renoveringen Fotvårdsdag / Vasa elever
9-19 9-17
PÄIVYSTYSVIIKOT / JOURVECKOR: MA-PE / MÅN-FRE 8-22 LA/LÖ 9-22 SU/SÖ 10-22
kl 10-16 Biohit hälsotester och firar höst magtest, efterkeliaki) renoveringen! (bl.a. B12,i D-vitamin, Boka tid!
Fredag 11.11
Tenala apotek
VANHA APTEEKKI GAMLA APOTEKET
kl 10-16 Produktdemonstration / Orion
Onsdag 9.11
Boka tid!
Tandläkare Hammaslääkäri
SKARPANSVÄGEN 24, TEL 19 655 / 19 714, www.central-apoteket.ax
betjäningspunkt: MÅ-FRE 9-19, LÖ 9-14, SÖ 11-15 tfn.019-618 217
Torsdag 10.11
TANDKLINIK HAMMASKLINIKKA
Rådhusgatan 11 68600 JAKOBSTAD tel. (06) 789 9000
MÅ-FRE 9-19, LÖ 9-14, SÖ 11-15
Tisdag 8.11
7/2018 17
Ring och beställ tid!
www.citydental.fi 045-605 47 48
ULF BÄCKMAN
GOD TID
AVOINNA / ÖPPET
18 GOD TID
HÄLSA
7/2018
Tinas Fothälsa FOTVÅRD
Rådhusgatan T. Sundkvist 4 68600 - MedicinskJakobstad fotterapeut Skolhusgatan 34, VASA, Fylgia
Storgatan 13, II-vån.
Jakobstad Tel. 044-2810407 Tfn 044-2810407
Även Ävenhembesök! hembesök!
Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex. smärta, inflamation, hudproblem osv. * Med många års erfarenhet Optiker, ögonläkartjänster * Fem olika typer av starka och effektiva medicinska Vöråvägen 5, Vörå lasrar för olika slag av behandlingar. Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex. www.karitasoptik.fi karitanoptiikka@fennooptiikka.fi Tel. 06-383 7333 av Öppet * borttagning nippor,må-fr vårtor,10-17 fibrom, pigmentfläckar osv. * borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAG Mottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek), Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex. Helsingfors (Eira läkarstation) smärta, inflamation, hudproblem osv. * Med många års erfarenhet * Fem olika typer av starka och effektiva medicinska lasrar för olika slag av behandlingar. Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex. * borttagning av nippor, vårtor, fibrom, pigmentfläckar osv. * borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAG Mottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek), Helsingfors (Eira läkarstation)
Ge som present
www.laser.se/chrisse chrisse.backstrom@mobiili.net Sjukskötare YH, inre med., kir., psyk. Chrisse Bäckström Tel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99
Ge som present
www.laser.se/chrisse chrisse.backstrom@mobiili.net Sjukskötare YH, inre med., kir., psyk. Chrisse Bäckström Tel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99
VÄLKOMMEN TILL NÄRPES SIMHALL ! Allmänna öppethållningstider; Måndag –torsdag kl 16:00-21:00 Fredag kl 15:00-21:00 Lördag kl 09:00-16:00 Söndag kl 12:00-16:00(7.10-31.3.2019) Morgonsim Onsdagar 6:30-08:30 (7.10-31.3.2019) Helgdagar meddelas separat.
Massörsmottagning
Fritidsnämnden i Närpes Simhallsvägen 3, 64200 Närpes. Tel: 040-1600698 simhallen@narpes.fi
★ ✰
SUNE EKSTRAND
★ ★✰ ★✰ ✰
Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994
ALKOHOLBEROENDE ÄR EN SJUKDOM ALKOHOLISM ÄR INTE EN KONSEKVENS AV DRICKANDE. DRICKANDE ÄR EN KONSEKVENS AV ALKOHOLISM, SOM ÄR EN SJUKDOM.
TERMEN ALKOHOLISM ÄR INTE NOG FÖR ATT BERÄTTA HELA SANNINGEN. Användningen av läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet ökar hela tiden vid sidan av alkoholanvändningen, dvs. andelen blandmissbrukare ökar i förhållande till rena alkoholmissbrukare. Detta är anledningen till att vi inte enbart talar om alkoholism utan om rusmedelsmissbruk. Rusmedlet kan inte bytas ut till ett annat, eftersom redan ett milligram av något läkemedel som i huvudsak påverkar det centrala nervsystemet fungerar som drog för någon som är beroende. Detta leder oundvikligen till grundberoendet, dvs alkohol eller droger. Ca 10 % av användarna blir beroende av rusmedel.
EN PERSON SOM ÄR BEROENDE AV RUSMEDEL BEHÖVER VÅRD Enda alternativet för att tillfriskna är ett nyktert liv.
☎ 09-298 1927
www.fennooptiikka.fi
Med.lic. Björn Forsén specialist i allmän medicin tel. 045 1080680, helst fredagar kl. 9-11. Mottagning: Mittistan Närpesvägen 16, vån. III, Närpes epost: info@kbf.fi
www.kbf.fi
BÅGAR
-50%
Kyrönmaan Näkö Oy
Asematie 5, 66440 Tervajoki Tfn 06-4788 440, 0400-802 320 Vid nödfall: 040-708 2259 Öppet: mån-fre 9-17 Lördag enligt överenskommelse
ÄR DU OROLIG FÖR DIN EGEN ELLER NÅGON AV DINA NÄRSTÅENDES SITUATION? TVEKA INTE ATT KONTAKTA OSS.
OBS! VÅRDEN GES PÅ FINSKA!
MINNESOTA-HOITO OY
24
Vasunmäentie 883, 62100 Lapua Tel. 06 433 0600 Dejour 0400 815 307
hoito
VÅRD SOM VERKLIGEN KAN BOTA ALKOHOLISM
Över 90%
BEHANDLINGSRESULTAT
ENDA I FINLAND • FRAMGÅNGSRIK BEHANDLING SEDAN 1993
info@minnesota-hoito.fi • www.minnesota-hoito.fi • www.facebook.com/Minnesota-Hoito
Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.
FÖRDELAR:
• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas. • Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering. • Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett. • Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna. • Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet. • Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan. Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta din närmaste Anja-apotek på
Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)
KBF Medi Ab Oy
Alkohol är en kemisk substans som påverkar både sinnen och känslor. Alkoholism är ett kemiskt beroende som uppkommer i det centrala nervsystemet och som påverkar den drabbade både fysiskt och psykiskt.
”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”
ANNONSERA I GOD TID
anja.fi
Ögonläkare * Erkki Alho * Tarja Linnola * Maaret Haapanen * Ville Karjalainen * Reijo Linnola * Pirkko Lumme
Tfn: 06-319 9700
Vasaesplanaden 14, Vasa
HÄLSA
GOD TID
7/2018 19
ANNONS
Dåligt minne?
Kalla händer och fötter? Är minnet och koncentrationen inte som de brukar vara? Dras du kanske samtidigt med kalla händer och fötter? Förklaringen kan vara att ditt perifera blodomlopp har blivit lite sämre med åldern. Remital är en produkt med växtextrakt som kan stöda blodomloppet.
H
ar du kanske börjat göra listor med allt du måste komma ihåg? Eller sover du alltid med varma sockor? Då kan det vara en bra ide att få testat om det faktisk är blodomloppet i huvud, händer och fötter som har blivit sämre. Naturprodukten Remital innehåller bl.a. extrakt från växterna ginseng och bacopa monnieri som har en effekt på det perifera blodomloppet.
i form av sämre minne, nedsatt koncentration och mental trötthet. Det är då de koncentrerade växterna i Remital kan träda till för att hjälpa blodomloppet och i slutändan hjärnans välbefinnande. Bacopa monnieri till synes har en positiv effekt på stress. Ginseng verkar genom att främja vaksamhet, energinivå och vitalitet.
Syre och näring till hjärnan
Växterna i Remital är milda och skonsamma och kan användas av alla: den vuxna som ska prestera i sitt jobb, den studerande som ska hinna med sin läroplan eller senioren som gärna vill ha lite hjälp med att bibehålla vitaliteten och den mentala hälsan.
När vi blir lite till åren händer det ofta att de små ytliga blodådrorna inte fungerar helt så bra som förr. Det försämrade blodomloppet kan också påverka andra delar av kroppen. Om hjärnan får en reducerad tillförsel av blod vill du möjligen kunna uppleva det
4 tecken på att blodomloppet kan vara försämrad 1. Dåligt minne
Näringsämnena till kroppens funktioner transporteras via blodet och ett välfungerande blodomlopp ger din hjärna det den behöver för att kunna lagra information.
Boosta hjärnan
När Kirsi på grund av dåligt blodomlopp fick besvär med att måla och skapa annan konst, kände hon sig helt förlorad. Nu är värmen tillbaka i hennes fingrar och minnet fungerar normalt.
2. Kalla händer och fötter
Känslan av kyla kan bekämpas med sockor och vantar, men om det är blodomloppet som är orsaken kan bacopa monnieri och ginseng i Remital troligtvis också hjälpa.
– Det var fruktansvärt. En stor del av mitt liv och min identitet handlar ju om att kunna uttrycka mig kreativt och förmedla det till andra. Men lusten försvann bara. Man kan ju inte sitta och trä små pärlor på en tråd om man knappt kan hålla i dem, berättar Kirsi.
3. Koncentration
Genom att understödja det perifera blodomloppet hjälper du hjärnan med att få syret den behöver till energiomsättningen när du ska koncentrera dig.
Tvungen att skriva upp allt
Kalla händer gjorde livet surt för Kirsi
D
et lilla huset i den lilla byn är fullpackat av konstföremål. Varje ledig yta på de vita väggarna är täckta av vackra målningar i alla storlekar och färger. Fönsterbänkar och bokhyllor pryds av finurliga glasfigurer av blommor, fåglar och får. Det är 58-åriga Kirsi Lund som bor i huset. Hon har skapat alla konstverk och kan helt enkelt inte låta bli att skapa nytt hela tiden. – Jag vet inte hur jag gör, säger Kirsi.
Hon berättar om glädjen över att skapa och om den kreativa lusten som går helt tillbaka till barndomen, föremålen som bara kommer ur hennes händer.
Iskalla fingrar och begränsningar För ett par år sedan började det tyvärr bli smolk i glädjebägaren. Kirsi fick dåligt blodomlopp i händer och fötter, och gradvis stördes hon så mycket av domnande och iskalla fingrar att aktiviteterna begränsades.
– Ett problem kommer sällan ensamt och jag kunde känna att mitt minne började svika mig oftare och oftare. Jag var tvungen att skriva upp allt för att vara säker på att inte glömma mina åtaganden. Jag var hela tiden rädd att jag antagligen hade glömt någonting ändå, säger Kirsi.
Gång i blodomloppet En av damerna i Kirsis umgänge berättade om en naturprodukt med Bacopa monnieri och ginseng. Efter kort tids sökande på internet hade hon hittat och beställt Remital. Efter en någon tid var värmen tillbaka i Kirsis händer och de små gula komihåglapparna reducerat till några stycken. Nu är kreativiteten åter på högvarv och minnet har kommit tillbaka. – Om jag inte har min konstnärliga förmåga och och inte kan använda mina händer och mitt minne är jag helt förtappat, säger hon leende..
4. Trötthet
Om cirkulationen av blodet försvagas, minskas även mängden av syre och näring. Det upplevs vanligtvis som trötthet och utmattning.
Beställ Remital för halva priset! Beställ Remital med Wellvitas leveransservice, så får du första förpackningen till halva priset!
Just nu 19,95 €
(60 tabletter)
+ Fraktkostnad 4,95 €
RING GRATIS PÅ: 0800 152 525 mån–tors 8–16, fre 8–14.30
WEBB: www.wellvita.fi Ingen bindningstid eller förskottsbetalning! Hirsalavägen 11 Ett kosttillskott är avsett att komplettera den vanliga kosten. En mängd riskfaktorer finns för den sjukdom som påståendet 02420 Jorvas avser och en ändring av en av dessa risk faktorer kan, men behöver inte, ha en gynnsam effekt.
20 GOD TID
HÄLSA
7/2018
Ta influensavaccin – så hålls både du själv och alla vi andra möjligast friska i vinter Också om höstens ankomst verkat osäker med varmt väder och gröna lövträd långt in i september kan man vara säker på att vi, även om vintern skulle bli mild, står inför en influensaepidemi. Influensan vilar aldrig, också under vår sommar härjar den på södra halvklotet som då upplever sin kalla period. Influensaviruset utvecklar sig ständigt och växlingen mellan norra och södra halvklotet ger viruset ett konstant försprång i förhållande till vårt immunsystem, som bara känner igen sådana mikrober det tidigare kommit i kontakt med. Eftersom influensaviruset oftast brutalt däckar sitt offer och i vissa befolkningsgrupper dessutom är förknippat med besvärliga komplikationer och en ökad dödlighet är det angeläget att skydda sig mot infektioner. Viktigast är att undvika dropp-kontaktsmitta vilken sker då något som en influensapatient nyst ut kommer i kontakt med en annan persons slemhinna. Patienten nyser ut myriader av små doppar vilka landar på olika ytor, torkar in, och bara väntar på att få fastna på ett finger som oaktsamt har sin följande anhalt i en näsborre, ett
Fråga doktorn Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto. lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 16 november. öga eller en mun. Att helt och hållet kunna undvika sådan smitta är en omöjlighet. För att öka våra möjligheter att undvika influensasmitta har det utvecklats influensavaccin vars sammansättning förändras årligen för att på bästa möjliga sätt motsvara den kommande epidemins influensavirus och därmed lära immunsystemet känna igen ett virus det ännu inte kommit i kontakt med. Influensavaccin ingår i Finlands nationella vaccinationsprogram med målsättningen att ge personer med förhöjd risk för allvarliga komplikationer till influensa ett bättre skydd. I denna grupp ingår barn under tre års ålder, gravida, personer med sjukdom i lungor, njurar eller hjärta, samt alla 65
år fyllda personer. Eftersom vaccinet trots att det minskar risken för infektion med upp till 80 procent, inte helt kan förebygga infektion rekommenderas att närstående till de mest utsatta vaccineras. Tidigare i år stadfästes en lag som ålägger hälsovårdspersonal att ta influensavaccin för att minska patienternas risk att smittas. Eftersom militärens garnisoner ofta fungerar som språngbräde för epidemierna vaccineras också alla beväringar mot influensa. Influensavaccin är något det är lätt att ha en åsikt om och man hör ofta rätt besynnerliga tolkningar av de egna upplevelserna. På mottagningen har jag mer än en gång hört, ”…jag som sällan får influensa tog vaccinet och fick den värsta influensa jag någonsin haft!”. Förklaringen är enkel, personen insjuknade inte för att vaccinet skulle ha försämrat immunförsvaret utan för att vaccinet inte hos denna person lyckades lära immunförsvaret att känna igen det nya och ilskna influensaviruset. Missuppfattningen beror på ofullständig kunskap om vaccination, vilken leder till feltolkning av orsakssammanhanget i den
OPTIKER Kai Puhakka
Tfn 050-5345948 TOPELIUSESPLANADEN 14 NYKARLEBY
egna upplevelsen. Efter att ett antal personer fått narkolepsi i samband med vaccinationen mot svininfluensa 2009 var det många som beslöt sig för att inte ta influensavaccin. Episoden undersöktes väldigt noga och det visade sig att vaccinet ensamt inte kunnat orsakat narkolepsi. De insjuknade var bärare av en rätt sällsynt gen men inte ens kombinationen av genen och vaccinet kunde förklara narkolepsin varför en eller flera yttre faktorer antas ha bidragit till narkolepsifallen. Tidigare vaccinationer med liknande vaccin och vaccination med samma vaccin i många andra länder ledde inte till en motsvarande ökning av narkolepsifallen. En intressant detalj i sammanhanget är att av de ungefär 1 miljon vaccindoser som årligen skaffas av den offentliga sektorn för att kunna tillgodose behovet hos riskgrupperna blir det ofta över mer än 100.000 doser. Däremot brukar personer som inte tillhör riskgrupperna vara så benägna att låta vaccinera sig att apotekens lager vissa år tagit slut. Ju fler som vaccinerats desto svårare får influensaviruset att
PRÖVA ÖRONAKUPUNKTUR Finns över 200 akupunkter i örat. Genom att påverka bestämda punkter som står i relation till ett visst RISK FRI BEHANDLIN organ, en kroppsdel eller funktion kan man G UTAN BIVERKNI NGAR förebygga och behandla sjukdomar.
ekenasoptik.fi förmånligt pris!
erbjuder stödtjänster för missbrukare och anhöriga:
- Halvvägshem i Malax - Öppen gruppverksamhet - Stöd till brottspåföljdsklienter - Se mej-verksamhet för barn till missbrukare - Uppsökande stödtjänster för unga i Österbotten
S-balans
Regnbågen 17, Nykarleby
S.Portin 050-3284822
Hjälper dej att läka på ett naturligt sä tt.
Vi vill förebygga psykisk ohälsa Pixnevägen 2 66100 Malax
MO MI TION SS IO & N
Hösterbjudande i Härmä Spa
Geriatriker
PROBLEM med värk, rygg/leder, fibromyalgi, yrsel,mage/tarm, stress, depression, ångest, sömn, immunförsvar, reuma m.m.
Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård r.f.
info@missbrukarvard.fi www.missbrukarvard.fi Tel. 040 501 31652
OTTO LINDBERG
www.s-balans.fi
Nya glasögon snabbt! Inhemsk Leveranstid 1 dag-1 vecka kvalitet Alltid kvalitet till ett
Kungsg. 6. Tel. 019-241 1586
orsaka epidemi eftersom smittspridarna blir färre. Influensavaccin har funnits i nästan ett halvt sekel och har under den tiden vidareutvecklats för bättre effekt och större säkerhet samtidigt som man samlat in enorma mängder information om hur vaccinet fungerar. En fortlöpande uppföljning av säkerhet och effekt och en systematisk utvärdering av denna information lägger grunden för trygg vaccinering. Den största utmaningen kvarstår ändå, att räkna ut egenskaperna för följande epidemiska influensavirus och därmed lägga grunden för ett möjligast effektivt vaccin. Mot denna bakgrundsinformation hoppas jag att möjligast många av God Tids läsare kommer att ta influensavaccin när det blir tillgängligt senare i höst. På så sätt håller vi oss själva och andra möjligast friska.
Psykosociala förbundet är en ideell och riksomfattande organisation som stöder personer med psykisk ohälsa. Med hjälp av gåvor, donationer och testamenten kan vi arbeta mer förebyggande. Testamentera för ett mer välmående Finland i framtiden. Tack för ditt bidrag! Mer info: www.fspc.fi eller 050-525 1243
Spasemester 149€/2 dygn/pers. Inkvartering i dubbelrum, frukostbuffé, 2 x buffetlunch eller -middag, fri tillgång till spa och gym samt inträde till restaurangens danser.
Motionera ensam eller i grupp och samla in medel för att hjälpa utsatta människor till ett bättre liv.
Gäller t.om 31.10.2018.
HÄRMÄ SPA
Kom med och förändra liv - steg för steg!
Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi
Mer info hittar du på finskamissionssällskapet.fi/motionochmission Finland RA/2016/517, Åland ÅLR 2017/6120
Insamlingstillstånd: RA/2016/952. Tillståndet är i kraft 1.1.2017-31.12.2018 i hela Finland med undantag av Åland
GOD TID
FPA öppnade nytt i H:fors
Gunilla Sandén från Närpes fick råd av it-koordinator Robert Riska hur hon bäst får ordning på föreningens bildarkiv.
Pensionärer kryssade på stormigt hav SPF Österbottens höstkryssning lockade i år 220 resenärer. Även om vädret i Kvarken inte visade sig från sin bästa sida var resenärerna på gott humör. Ombord på m/s Wasa Express fick de ta del av ett digert program. I baren underhöll Geir Rönning. Något senare spelade Vörå spelmansklubb upp till dans. I konferensavdelningen genomförde Bernt ”Morre” Morelius och Maria Ekman-Kolari två välbesökta och uppskattade Antikrundor. I en annan del av konferensavdelningen delade förbundets it-koordinator och regionens it-handledare med sig av goda råd om datorer, läsplattor och smarttelefoner. Gunilla Sandén från Närpes diskuterade hante-
ringen av bilder på föreningens webbplats med it-koordinator Robert Riska. Hon arbetar med att ordna upp bildarkivet på Närpes pensionärsförenings webbplats. – Det hela är ännu i barnskorna. Tiden och kunnandet har inte räckt till tidigare, säger hon. Framför allt är det problematiskt att så många bilder saknar händelserubrik och datum. I efterhand kan det vara svårt att komma underfund med var bilden är tagen. Gunilla Sandén försöker rätta till det. Det är inte alltid lätt eftersom en del personer på bilderna till och med kan vara döda. I baren sitter Per-Erik Ede från Purmo och njuter av tonerna från Vörå spelmansklubb. – Jag har all-
tid tyckt om Vörå spelmanklubb. Det är någonting speciellt med dem, säger Ede. Per-Erik är ett välbekant ansikte inom Svenska pensionärsförbundet. I tio år var han ordförande för Purmo pensionärer. Han har också suttit i förbundsstyrelsen och gillar att delta i förbundsmötena. Hemma i Pedersöre, där Ede är äldrerådets ordförande, arbetar han med att etablera ett samarbete mellan pensionärerna och församlingen inför De äldres vecka i oktober. Han kommer tillsammans med sin sånggrupp att framföra psalmer av Zacharias Topelius i kyrkan. – Det är synd att de gamla psalmerna inte sjungs mera. De unga kantorerna använder bara tilläggen i psalmboken, säger Per-Erik Ede.
Servicestället i Östra centrum flyttde måndagen den 3 september till en ny, större lokal. Det nya servicestället (Åbohusvägen 6 A) öppnade måndag 3.9 och det har öppet måndag–torsdag kl. 9–16 och fredagar kl. 10–16. Ett nytt serviceställe öppnade likaså i Fiskehamnens central för hälsa och välbefinnande måndagen den 10 september. I Östra centrum fungerar servicen på ett nytt sätt. Kunderna behöver inte köa, utan FPA:s kundrådgivare tar emot redan i kundsalen.
Hautaustoimisto - Begravningsbyrå
Z
Lindqvist
Z
Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi
7/2018 21
Hälsohänder
Ekologisk hudvård, Medicinsk fotvård, Zonterapi, Massage
Gry Werner Telefon: 040 75 13 974 E-post: gry.werner@brev.fi www.halsohander.fi Adress: Kungsgatan 11, 10600 EKENÄS
Julresor
• Santa Claus Village vid Polcirkeln Barnens chans att möta Julbocken! 23–25.11 • Jul i Stockholm 6–9.12 Möjlighet till Julshow på Grand. Pris fr. 355 € • Christmas Night julshow i Umeå 6–7.12 Magnus Carlsson med gäster. Pris 238 € • Julmarknad i Tallinn 6–8.12 Fynda i Gamla Stan. Pris fr. 260 € • Julmarknad i Budapest 8–11.12 fr. 925 € RESEBYRÅ INGVES & SVANBÄCK
www.ingsva.fi • info@ingsva.fi • 020 743 4520
Julresa till Lappland Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22–27.12 i Äkäslompolo. Pris: 550 euro per person inkl. transporter och helpension. Bokningar & förfrågningar: 06-3180 900 / 0400 126 830 info@raitismaja.fi www.raitismaja.fi
Per-Erik Ede från Purmo njöt av att umgås med andra pensionärer under årets höstkryssning.
6–9.1 fr. 355 6–8.1 fr. 260 6–7.1 238 8–11.1 fr. 925
22 GOD TID
RESOR
7/2018
Lűbeck och Rostock 1–6.12
Fascinerande Malta 5–12.5.2019 Kom med och upplev våren på den soliga ön Malta. Under resan upplever vi den maltesiska kulturen, känner historiens vingslag och njuter av kulinariska lokala maträtter. På Malta finns riddarstäder och stenålderstempel, slingrande smala gator i städerna och byar med ståtliga katedraler och vackra barockpalats. Vi bor i St Julian’s på strandhotell Cavalieri. Plock ur programmet Utflykter till huvudsstaden Valletta, den gamla huvudstaden Mdina, staden Rabat, fiskebyn Wied-iz-Zurrieq och den blå grottan, fiskeorten Marsaxlokk, ön Gozo, byn Mosta samt besök på vingård mm. Hela reseprogrammet finns på spfpension.fi, programmet
kan även beställas från researrangören. Pris: 1 545 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 345 €. Tillägg för havsutsikt 105 €. I priset ingår: flygresor, logi med frukost, 4 x lunch och middag med vin, vatten och kaffe, vinprovning med tilltugg, utfärder och inträden enligt program, transfer, lokalguide samt reseledare från SPF. Minimiantal deltagare 20 personer Anmälningar och förfrågningar: Axtours tfn 018-528063, groups@axtours.ax
Kom med på en resa med Finnlines till julmarknaderna i Lűbeck och Rostock med två hotellövernattningar i Tyskland. Reseprogram 1.12. Finnlines avgår kl. 17 från Nordsjö hamn. Middag på båten. 2.12. Brunch och middag ombord. Gym och bastu finns att tillgå. Ankomst till Traveműnde på kvällen. Övernattning på hotell i Lűbeck 3.12. Efter frukost avfärd till Rostock med guidad tur och julmarknad. Middag och övernattning i Rostock. 4.1. Besök i slottet i Schwerin. Avfärd till Lűbeck med julmarknad. Mat i Kartoffel Keller. På vägen till båten shopping i köpcentret Citti Park. Därefter till terminalen och invänta båten. 5.12. Brunch och middag ombord. 6.12. Ankomst till Norsjö hamn kl. 9. Pris: 600 € i dubbelhytt och –rum. Tillägg för enkelrum och – hytt 150 €, hotellövernattningar i Tyskland, angivna måltider, guide, inträde samt egen buss med hela resan. Wikströms buss avhämtar och lämnar av vid Kiasma i Helsingfors. Obs! Ingen reseförsäkring ingår! Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 3281209, catharina@hindren.fi.
Seniorskeppet 5–7.11 Missa inte Seniorskeppet 2018, en kryssning fylld med underhållning. Från Sverige deltar Titti Sjöblom och Ehrling Eliasson med en repertoar bestående av allt från Alice Babs musik till kända schlagers. Dessutom blir det: • Dans till Susann Sonntag’s • Allsång med kryssningsvärd Håkan Wikman. • ”Så länge skutan kan gå”, en musikstund med Ann-Kristin Schevelew. • Ett mångsidigt program på konferensdäck.
I priset ingår: Priser per person i dubbelhytt B-hytt 210 € Promenade-hytt 245 € Seaside-hytt 250 € • Välkomstdryck • Kaffebuffet, buffetmiddag med drycker samt frukost på båda resorna • All underhållning Frågor om eventuella reservplatser: Friman Resor, tfn 019 248 1090, info@frimanresor.fi
RESOR
2-5.12 12-26.3 11-14.4 18.5 Maj Maj
Julmarknadsresa till Riga Teneriffa, Playa de las Americas Vårresa till Warszawa Blomstermarknad i Türi Sicilien Kulturhuvudstaden Matera och Apulien Oktober Mat- och kulturresa till Italien
Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi
frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö
PERSONLIGA RESOR FRÅN OSS! 6.11.2018
Finlandssvensk danskryssning på Viking XPRS, Brunch ingår! Samla minst 20 personers grupp och få förmån för dig själv!
06.12.2018
Dagskyssning till Tallinn med Viking XPRS, transfer till och från hamnen från Västra Nyland, brunch-buffet och eftermiddagskaffe ingår! Fråga om förmån om du samlar en grupp!
29.1-6.2.2019 Madeira På kommande:
- Vårresa till Paris, april 2019 - Herrgårdar i Estland, juni 2019 www.matkahaukka.com www.matkahaukka.com
Mera information på våra hemsidor: karjaa.matkahaukka.com/sv Resefönster Ab / Resehaukka Tel.019-2782800
Köpmansgatan 4 10300 Karis
RESOR
GOD TID
7/2018 23
Res på svenska med OT
Hälsoresor till Pärnu
Samrådets resor
Den omtyckta filmen Så som i Himmelen sätts i höst upp som musikal på Oscarsteaterns scen. Musiken är skriven av Kay och Carin Pollak samt Fredrik Kämpe. Den vackra Gabriellas sång kommer också att finnas med i teaterversionen. Som Gabriella ses Malena Ernman, i de överiga rollerna bl.a. Philip Jalmelid, Morgan Alling, Anders Ekborg, Sara Jangfeldt och Christopher Wollter. 23.11. Avfärd kl 17.30 med Viking Gabriella från Helsingfors. Julmiddag i Buffetrestaurangen. Träff kl 16 vid Kiasma. 24.11. Ankomst till Stockholm kl. 10. Musikalen Så som i himmelen kl. 15.30. Avfärd kl 20 med Viking Amorella. Middag i restaurang Food Garden.
25.11. Ankomst till Åbo kl. 7.35. Buss till Helsingfors. Pris: 335 € i dubbelhytt. Tillägg för enkelhytt 65 €. I priset ingår A-hytt, julmiddag, à la carte middag, 2 x sjöfrukost, teaterbiljett och egen buss hela resan. OBS! Ingen reseförsäkring ingår Anmälningar och förfrågningar Catharina Hindrén, tfn 050 3281209, catharina@hindren.fi
• La Bohème i Tammerfors huset lördagen den 16.2.2019 Start kl. 10.30 vid Kiasma. (Obs!! klockslaget) Pris: €130 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering) Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Boheme” • La Scala operan från Milano gästspelar med Rövarna ”I masnadieri” i Nyslott onsdagen den 17-18.7.2019. 50 biljetter bokade. Start kl. 9.00 från Kiasma Pris: €350. Inkvartering på hotell i St.Mickel. Anmälan emottas endast per email annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg)
Hotellresor till Tallinn
Bekväma restider, shoppingtur i Tallinn. Tre centrumhotell att välja mellan. Resor 19-21.10, 6-8.12.
Höstresa till Riga
Höstlovsresa till vackra Riga. Resa 17-21.10. Några platser kvar!
Loppis i Luleå
Sveriges största fyndmarknad i Arcushallen. Resa 26-27.10.
Chess
Musikalen Chess på Svenska Teatern i Helsingfors. Resor 2-3.11, 30.11-1.12, 15-16.12, 31.12-1.1. (Nyårsafton)
Stockholm weekendresor
Weekendresa till Stockholm med shopping och kultur. Musikalen ”Så som i Himmelen” på Oscarsteatern. Centralt hotell. Resa 6-9.12.
Julen i Almuñécar
Fira jul på Spanska solkusten. Möjlighet att delta i utflykter. Hotell Helios. Resa 15-28.12.
Julmarknader i Holland och Tyskland
Europas största, äldsta och mest besökta underjordiska julmarknad i holländska Valkenburg. Bremens traditionella julmarknad samt gränsshopping i Lübeck. Bekvämt med flyg, OT-bussen och Finnlines! Resa 27.11-1.12.
Fira nyår på Island
Tre nätter på hotell i Reykjavik med dagsutflykter bl.a. ”Den Gyllene cirkeln” - Tingvalla, Gullfoss och Geysir. Resa 29.12.2018-1.1.2019
Sydafrika
Det bästa av två olika Sydafrika. Resa 3-15.1.2019
Almuñécar våren
• Ringaren av Notre Dame, musical, på Tampereen teatteri torsdagen den 3.10.2019 kl. 14.30. Bokat 50 biljetter Mer info senare. Kontakta Anneli Schönberg (annelisch@gmail.com) • Oberammergau – passionsspelen Intresseförfrågan för passionsspelen sommaren 2020. Bokad speldag är söndagen den 7.6.2020. Start några dagar tidigare. En veckas resa. Priset ca €2000. Återkommer med detaljer om resan inom kort. Vid anmälan ange din e-postadress och ditt telefonnummer. Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Vid anmälan ange ditt namn och telefonnummer Betala in på Samrådets resekonto resans avgift med text på meddelandefältet som ovan angivits. Samrådets resekontonummer är: FI17 4055 0011 7535 44
Sköna dagar på Spanska solkusten. Möjlighet att delta i utflykter. Resor 16.3-6.4 (22 dagar), 16.3-13.4 (29 dagar), 30.3-13.4 (15 dagar).
Gardasjön
Norditaliens vackra turkosa juvel. Resa 10-16.4.2019
Danskryssning på Viking Grace Tomas Fantz och Donnez 10-11.10. Bussrutter både längs riksåttan och Strandvägen!
Dessa och många fler resor på vår hemsida: www.oravaistrafik.fi KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495
Så som i Himmelen 23–25.11 i Stockholm
• Jane Eyre på Åbo svenska teater Lördagen den 10.11. 2018. Några biljetter kvar Start kl. 10.00 vid Kiasma Pris: €90 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering). Betala inom september. Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Jane”
Sköna och avkopplande dagar Spa Tervis. Bekväma restider. Resor: 17-21.10 (kort resa), 10-17.11, 1-8.12.
06- 318 4000
24 GOD TID
7/2018
RESOR
Spa-resa till Pärnu 12–18.1 Varma famnen i januari på Tervis! Hälso- och rekreationsresa till mångsidiga Pärnu 12-18.1.2019. Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro. Svensktalande lokalguide och läkare, reseledare, buss med.
Almuñécar 21.2–9.3 och 9.3–30.3 Almuñécar ligger 75 kilometer öster om Malaga. Här bor vi på 4-stjärniga hotellet Bahia Almuñécar. Klimatet i februari, mars och april är behagligt för oss nordbor och hotellets uppvärmda pool lockar till bad. Vi tar del av intressant historia och kultur, åker på spännande dagsturer, blir serverade god mat och rycks med i eldig Flamenco-dans. I priset ingår: • Flyg från Helsingfors med Norwegian tur/retur • Busstransport från/till flygfältet i Malaga (80 km) • Del i dubbelrum på hotellet - Frukost- och middags buffé alla dagar på orten • Stadsvandring med guidning dag 2 + infoväska
• Dagsutflykt (Ut i det blå) ca 5 timmar • Ett överraskningsprogram! • Reseledarnas service • 2 resväskor á 20 kg per resenär på flyget + 10 kg handbagage Reseledare från SPF-Österbotten är med under hela resan. Göran Sundqvist, reseledare och guide i Spanien Resa 1, 17 dagar, 21.2 - 9.3.2019. Pris 1140 euro, del i dubbelrum. Enkelrumstillägg 288€. Resa 2, 22 dagar, 9.3 - 30.3.2019. Pris 1285 euro, del i dubbelrum. Enkelrumstillägg 378€.
Tilläggsuppgifter fås av Patrick Ragnäs tfn 040-5748919. Bokningar per telefon 040-5748919 via webben osterbotten.spfpension.fi/ resor per e-post: spf.osterbotten@spfpension. fi Mer info på osterbotten.spfpension.fi/ resor/
SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN
Gemensam transport ordnas för resorna från Österbotten för vilket tillkommer busskostnaden.
Pris per vuxen i dubbelrum från Österbotten 395 € från Helsingfors 380 € Enkelrumstillägg 90 € Tillägg för helpension 48 € I priset ingår: ● Färjeresor med Eckeröline ● Logi sex nätter i tvåbäddsrum på Tervis ● 15 behandlingar, läkarbesök ● Badanläggning, bastur och gym ● Halvpension: 6 frukost, 5 lunch eller middag ● Guidad stadsrundtur, tur på landsbygden, extra shoppingtur enligt önskemål ● Svensk/finsktalande lokalguide ● Bussresa i helturistbuss ● Yrkeschaufförs tjänster Ytterligare information om resan ges av Britta Andtfolk tfn. 045-1393210. Mer information finns också på osterbotten.spfpension.fi/resor/ Bokningar via webben: osterbotten.spfpension.fi/resor per e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi per telefon: 040-5748919
SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN
Egypten 8 dagar Kairo och kryssning på Nilen. Avfärd bl.a. 24.11.2018 Lilla pilgrimsresan till Israel. Avfärd 25.3.2019 Åk med till Sicilien 9.3.2019
Passionsspelen i Oberammergau 2020 SPF Österbotten anordnar en resa till passionsspelen i Oberammergau 2020. Pesten 1632-1633 fick byborna i Oberammergau att lova att vart tionde år uppföra Kristi lidandes historia, blott Herren skonade dem från farsoten. Så skedde och 1634 gavs det första passionsspelet. Från 1680 förlades spelen till varje jämnt avslutat decennium, en ordning som sedan endast frångåtts undantagsvis av tvingande skäl som krig, förbud och liknande. 1934 ägde ett jubileumsspel rum och 2020-års spel blir nummer 42. Uppförandet ägde till en början rum under pingsten, numera spelar man från maj till oktober. I början var kyrkogården skådeplats och arrangemangen primitiva. Den första verkliga passionsspelsteatern invigdes 1820. Den var uppförd enligt traditionell grundplan, i huvudsak bibehållen i den
nuvarande 1890 uppförda teatern. Hela orten är engagerad i skådespelet som lockar besökare från hela världen.
Reseledare från SPF medföljer. Rätt till ändringar i resans program och pris förbehålls.
Resan till Tyskland sker med flyg tur/ retur och landtransporterna på resmålet sköts med Oravais Trafiks buss. Som inledning/avslutning på vår resa får vi bekanta oss med det sydvästra hörnet av Tyskland och Alsace i Frankrike.
Ytterligare information om resan ges av Håkan Wikberg tfn. 0503138158. Anmälningar via webben osterbotten. spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn. 0405748919 eller e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi Tag vara på möjligheten och följ med oss på en oförglömlig upplevelse till Oberammergau 2020! Det lönar sig att boka redan nu. Vi har ett begränsat antal platser.
Resedatum: Månadsskiftet augustiseptember 2020. Vi har biljetter till passionsspelen fredag 4.9. Exakta datum vet vi ett år före resan, då flygen blir bokningsbara. Resans planerade längd: 7 nätter/8 dagar. Resans pris: ca 2100 € p.p. i dubbelrum med halvpension. Exakt pris vet vi först då flygen blir bekräftade.
SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN
Fira påsk i Armenien och Georgien. Avfärd 18.4.2019 Klassisk rundresa till Jordanien med klippstaden Petra och Döda havet 4.10.2019
Tfn: 0400 438854 (kl. 12-13), info@kingtours.fi eller på hemsidan www.kingtours.se.
Må bra på Spa i Pärnu: Resor hösten 2018: 12 - 17.10 (5,5 dgr) 10 - 17.11 (8 dgr) 10 - 21.11 (12 dgr) 16 - 21.11 (5,5 dgr) 2 - 9.12 (8 dgr) 5 - 9.12 (5 dgr) Du satsar på ditt välmående - vi satsar på personlig service!
Info&bokning: 0443 13 14 15 info@lindelltravel.fi www.lindelltravel.fi
RESOR SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå. Till förmånerna på Silvernivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter. Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www. clubone.fi Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone. fi/erikoisliittyminen Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829. Ifall du redan är Club Onemedlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå
så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi. Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/besvarat samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar förbehålls.
De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2018. Hjärtligt välkommen! Helsingfors–Stockholmkryssning med Viking Gabriella och Mariella. Rabatt upp till 20 % på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 Rabatt upp till 10 % på dagens ordinarie pris. Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn
Viking XPRS. Rabatt upp till 10 % på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRYP Alla reguljärresor rabatt upp till 10-20% på dagens ordinarie pris (FVRES). Gäller även bilplatser. Kampanj värdekupongerbjudande från Helsingfors rabatt upp till 50%. Se alla medlemsförmåner och boka via: www.vikingline.fi/formaner/ spf Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/ besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser. Med förbehåll för ändringar.
Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.
Beställningstrafik
Ab J. Tidstrand Oy
Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,
tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi
SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND
4.11-10.11-2018 529€ BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG)
RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA
FRÅGA MERA PÅ
PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi
Interrail efter 60 Man anser ofta att tågluffandet är något för unga, men i själva verket är det ett bra sätt för människor i alla ålder att resa runt på, skriver VR.. Det finns ett kort som heter Interrail 60+ som gör det möjligt även för äldre att åka ut på resa – vare sig man är nybörjare eller en van resenär som vill friska upp minnen från en Interrail-resa som man gjorde som ung. Med ett Interrail-kort kan du resa vart som helst i Europa med tåg. Du kan till exempel flyga till Centraleuropa och resa vidare med tåg för att besöka flera resemål. Seniorernas Interrail-kort är ett s.k. Global Pass som gäller i alla Interrail-länder samt på vissa färjor och båtar. Det finns Global Passkort med olika giltighetstider från fem dagar till en månad. VR
GOD TID
7/2018 25
Lottor reste till Härmä för avkoppling och stimulans Iris Nyström och Elin Westermark njuter av vistelsen på Härmä rehab. Dagen har varit innehållsrik och de pustar ut efter sista föreläsningen. Tillsammans med ett tjugotal andra före detta Lottor och Flicklottor från Vasaregionen deltar de i en fyradagars kurs som ska ge både andlig och fysisk vederkvickelse. De flesta av damerna i sällskapet har redan passerat de 90. Gemensamt för dem är att de varit Lottor eller Flicklottor under vinter- eller fortsättningskrigen. Elin Westermark från Helsingby i Korsholm blev Lotta 1943. Då var hon 16 år. Iris Nyström blev medlem i Flicklottorna i Gamla Vasa redan 1941. De har levande minnen från den här tiden. Kvinnorna och flickorna i Lotta Svärd-organisationen arbetade för att underlätta soldaternas liv vid fronten. Sanitetslottorna skötte om de sårade, medan andra ordnade basarer och lotterier för att få ihop pengar till förnödenheter som kunde skickas till soldaterna. – Jag gick från gård till gård för att samla in pengar, minns Elin Westermark. För de pengar som samlades in köptes det förnödenheter, som omsorgsfullt slogs in och skickades till fronten. Delade ut mat åt fångar Iris Nyström, som växte upp i Runsor, nära Gamla Vasa
derober. Elin hade aldrig hunnit skaffa någon Lottauniform. Iris säger att hon inte vet vart hennes tog vägen. Däremot sparade hon en gipstavla som minne från Lottaåren. På baksidan av tavlan skrev hon in när hon blev medlem i Lottorna. När hon flyttade till ett seniorboende i Smedsby fick gipstavlan följa med. Det var först på 1990-talet, efter Sovjetunionens sönderfall, som det blev tillåtet att tala om Lottatiden igen. 1992 grundades Suomen Lottaperinneliitto och i kölvattnet på det de lokala föreningarna. Föreningen i Vasa är den enda som jobbar på både finska och svenska.
Iris Nyström och Elin Westermark, båda från Korsholm, stortrivdes på Lottornas fyradagars kurs i Härmä.
berättar om de ryska krigsfångarna som hölls internerade vid Korsholms skolor. – Krigsfångarna arbetade med att bygga landsvägen in till Vasa. Lidandets väg kal�lade vi den. Vi serverade dem mat. Det var någon slags potatissoppa och bröd med margarin på, berättar Iris. –Krigsfångarna var hungriga hela tiden, fyller Elin Westermark i. Iris och Elin talar med värme om de danser som ordnades under krigsåren. –Bästa tiden var krigstiden. Vi tjuvdansade i Skati-
la med pojkarna som var på permission, säger Iris. Elin minns även sångstunderna med värme. Namnen från 40-talet passerar revy i hennes berättelse. – Det var Helmi, Elsi och Ingrid. Vi sjöng mycket tillsammans, säger hon. Organisationen förbjöds Efter krigsslutet 1944 förbjöds Lotta Svärd-organisationen av Kontrollkommissionen. Lottorna tvingades göra sig av med sina uniformer. En del gömde dem omsorgsfullt på vindar och i gar-
Gratis kurs Lottorna och flicklottorna har möjlighet att ansöka om rehabilitering som bekostas av Lotta Svärd Stiftelsen. Rehabilitering kan beviljas utifrån prövning som antingen rehabilitering i rehabiliteringscenter eller som öppen rehabilitering i ett fysikaliskt institut eller av en för uppgiften utbildad person hemma hos den rehabiliterade. Också Vasalottornas kurs i Härmä bekostas av Lotta Svärd Stiftelsen. Kursen har ordnats sju gånger och en del lottor återvänder år efter år. Vasanejdens traditionslottaförening har 90 medlemmar. TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST
26 GOD TID
7/2018
Välkommen till Kristinestad Frisörsalon Pia Lappfjärdsvägen 747 Lappfjärd Tfn. 222 1920
Kristinestads kyrka
Lappfjärds kyrka
Tfn. 06-221 1073
www.kristinestadssvenskaforsamling.fi
Restaurant Café Bar
Lappfjärd 0400-946 192
Sjögatan 8, Kristinestad Tel. 0400 234389 jungman@pp.inet.fi www.jungman.fi jungmanKRS
tel. 06-221 6200 www.kristinestad.fi
www.jungman.fi
Jordbyggnad
Bergcon
Lappfjärds Potatis Sunnantillvägen 26, 64230 Dagsmark tfn. 0400-340 170
Tel. 040-525 3810 Skaftung
BRANDSÄKERHET Försäljning, granskning och service av släckare samt försäljning av övrigt brandmaterial. OY SERVICE KE-SA HUOLTO AB
Tel. 0400-866 500
040-727 1010
Kristinestads simhall
0400-866 901 0400 264 880
Byggtjänst - Rakennuspalvelu
Eddic Hanses Strandgatan 31, Kristinestad Tel./fax 06-221 2333 Mobil 0400-562 689
Taxi
G-M Rosenstedt Tel. 045-605 2430 Dagsmarksv. 6 Lappfjärd
Östralånggatan 44, Kristinestad tfn: 0400-780 500
Specialläkarmottagningar Undersökningar Recept Utlåtanden Operationer
Oy KristinaMedi Ab
Blomsterhandel R & R ÅDJERS Lappfjärd, Tel(06)222 2345 Sjög. 6 Kristinestad, 040-143 2250
- sakkunnig hälsovård & kirurgi Tilläggsinfo & tidsbeställningar vardagar kl. 9-16 tel. 06 -357 8700
Oy KristinaMedi Ab Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad www.kristinamedi.fi www.facebook.com/kristinamedi Vi är verksamma i f.d. Bottenhavets sjukhus OP-lokaler
Muskel-, led- och ryggbehandling
Individuella skoinlägg Beställ tid för fotanalys!
Naprapath DN Kjell Carlsson Sjögatan 37, Kristinestad 0400-868 556 kjell.carlsson@napra.inet.fi
Diabetes Fysioterapi Gastroenterologi Gynekologi Inremedicin Ortopedi Plastikkirurgi Psykologi Urologi Öron-, näs- & halssjukdomar
Välkommen till oss! 1. Remiss 2. Försäkring 3. Privat Vi svarar gärna på ev. tilläggsfrågor. Sakkunnig hälsovård & kirurgi snabbt, nära och enkelt!
Tisdag och torsdag morgonsim 6.30-9.00 Vuxensim onsdag 18.00 vardagar 15.00-20.30 lörd. 12-16, sönd 12.00-16.00 ( 7.10.18 - 31.3.19 ) www.kristinestad.fi/fritid-och-kultur/simhallen
tel. 040 675 5068
GOD TID
7/2018 27
Öppet hus i Esbo i oktober Pensionärsklubbarna i Esbo håller öppet hus i oktober. Alberga pensionärsklubb. Möte varannan tisdag kl. 13.30 16.10 Carola Ekrem med ordspråk Plats: Alberga Leva och bo-central, Säterigatan 3 Dalsvik pensionärsklubb. Möte varannan måndag kl. 14.00 8.10 Zacharias Topelius 200 år med Henry Rask Plats: Gröndals servicehus, Gästgivarstigen 1, 3 vån. Esbo Kyrkoby pensionärsklubb. Möte varannan tisdag kl. 14.00 9.10 Klubbmöte Plats: Esbo Centrum servicehus, Esbogatan 8 A
Erik Mangs, 85, är en krutgubbe av den gamla stammen. På egen hand har han under några år restaurerat praktiskt taget hela stengärdet kring Lappfjärds kyrka.
Erik ramade in kyrkogården i Lappfjärd sten för sten Erik Mangs, 85, i Lappfjärd har vare sig räknat de timmar, dagar eller veckor som han har lagt ner på att på att rusta upp stengärdsgården kring Lappfjärds kyrka i Sydösterbotten. Han är en krutgubbe av den gamla stammen. Vi träffas vid Lappfjärds kyrka en vacker septemberdag. Löven har ännu inte börjat växla i rött och gult. Den tegelröda kyrkan ramas in av sommarens grönska. Men det är en annan ram vi ska bekanta oss med. För några år sedan högg församlingen ner några storvuxna granar norr om kyrkan. När granarna hade städats undan lade Erik Mangs märke till att den norra stenmuren, som avgränsar kyrkogården var intäkt i jord och mossa. Dessutom hade en del större stenar rasat ut. Erik som är en handlingens man började restaurera stenmuren. Han tvättade stenarna med högtryckstvätt. Sedan baxade han de största stenarna till sin rätta plats med traktor. De mindre stenarna radade han varsamt på plats. De vackraste, ofta rödfärgade stenarna, sparade han till sist och placerade som kröning ovanpå sten-
Erik Mangs såg på egen hand till att stentrappan vid kyrkan försågs med ett räcke.
röset. – Inte får man någonting uträttat om man inte gör det själv, säger Erik Mangs anspråkslöst. Byborna berömde Erik säger att många bybor stannade och pratade med honom när han radade sten på sten. De flesta berömde hans arbete. – Också Jukka Myllyniemi, en lokal grävmaskinsentreprenör, berömde mitt arbete. Han förstår sig på stenar. När det norra stenröset var åtgärdat fortsatte Erik Mangs med stenröset närmast klockstapeln. Och snyggt blev det. Följande sommar fortsatte han med stenmuren söder om kyrkan. Men då blev det tvärstopp. – De ringde från församlingen och sade att jag måste sluta. Museiverket hade kontaktat församlingen.
Och Erik Mangs gjorde som han blev tillsagd. Det blev en ofrivillig paus. I sommar återupptog han arbetet, nu en bit längre bort från kyrkan. – De hade räknat med att jag slutat arbeta med stenarna. I våras gick körkortet ut och Erik får inte längre köra traktor. Det betyder att han behöver hjälp med de allra största stenarna. De mindre baxar han med kofotens hjälp till sin rätta plats. Resultatet av sommarens arbete är imponerande. Strax söder om kyrkogården har Erik restaurerat tiotals meter av stengärdsgården som sträcker sig utmed landsvägen, ända fram till rån mot Lappfjärds manskörs samlingslokal Kantilena. – Nu får spelmännen fortsätta jobbet på talko, säger Erik när vi kommer fram till platsen där hans vackert utjämnade stenröse möter en
förfallen stenmur. – Jag skulle egentligen ha behövt lite mer stenar för att få det riktigt jämnt, säger han. Misslynt tittar han på några stora stenar som ligger innanför stenröset. – Det där måste lyftas med traktor. Erik Mangs har under åren restaurerat det mesta av stenmurarna kring Lappfjärds kyrka. Någon olycka har han inte råkat ut för. – Det gäller att se sig för. I min ålder behöver ingen kommendera maahan om man inte ser sig för var man sätter fötterna. Vi återvänder till stenmuren norr om kyrkan. Erik ser med ogillande på björkplantorna som spirar innanför stenmuren. För några somrar sedan röjde han med motorsåg bort stora granstubbar på platsen. – Björkarna växer snabbt och kommer att täcka in hela kyrkan om de får några år på sig. Erik Mangs ogillar stora träd runt kyrkan. Kyrkan ska synas på avstånd. Han pekar på en ek som vakar över en gammal prästgrav. Trädet som står nära kyrkan kastar sin skugga över fasaden som aldrig riktigt torkar upp. Slutresultatet är att svamp växer på den nedre delen av tegelfasaden. TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST
Esbovikens pensionärsklubb. Möte varannan onsdag kl. 14.00 31.10 med Anders Albrecht från Naturväktarna Plats: Sökö servicehus, Sökösvängen 7 Gäddvik-Mattby pensionärsklubb. Möte varannan måndag kl.14 15.10 Thure Malmberg berättar om 30 år på Husis och ett liv med båtar – med notisblock och blyerts! Plats: Gäddviks servicecentral, Gäddviksgatan 19 Hagalund pensionärsklubb. Möte varannan onsdag kl. 14 24.10 Så formades Finland och Mitt liv på Hbl, Staffan Bruun Plats: Hagalunds servicecentral, Västanvindsvägen 1 A, 3. vån. Köklax pensionärsklubb. Möte varannan fredag kl. 14.00 12.10 Iwe Ekström: Ungdomsföreningsrörelsen i Esbo – erfarenheter och visioner från sin tid som verksamhetsledare i EBUF Plats: Leva och bo-centralen i Köklax, Hansagården 4 Olars pensionärsklubb. Möte varje måndag kl. 14 1.10 Radiorösten Ann-Kristin Schevelew Plats: Servicehuset Silvermånen, Frisbergsvägen 10
PMS 301 100c, 45m, 0y, 18k 0r, 95g, 161b
www.esbo.spfpension.fi PMS 302 100c, 25m, 0y, 50k 0r, 81g, 128b
PMS 116 0c, 16m, 100y, 0k 255r, 211g, 0b
Dags att beställa SPF:s kalender Nu är det dags att beställa SPF:s kalender för 2019 Priset för kalender med pärm är 12 € och utan pärm 10 € + postkostnader. Kansliet i Helsingfors tar emot beställningar, tfn 040 5780415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Kalendern är en utmärkt present eller julklapp!
28 GOD TID
FÖRENINGSNYTT
7/2018
Sjundeå pensionärer i österled Tidigt den 5 juni steg 42 morgonpigga pensionärer i Sjundeå ombord på med Wikströms buss, med Thomas vid ratten. Efter morgonkaffe i Gammelby fortsatte vi mot Villmanstrand och lunch på Wanha Makasiini. I Lusto skogscenter delade vi gruppen i två med var sin guide som berättade om skogsbruket förr och nu. Vi fick också se olika skogsmaskiner börjande med yxa och såg till moderna maskiner. Lusto finns vid Punkaharju och öppnades år 1994. Vi åkte vidare till Nyslott och inkvarterades på Spa Casino hotell där vi också åt middag på kvällen. Efter frukosten den 6 juni besökte vi Olofsborg där en guide visade oss runt i borgen samt berättade om historien där, många var duktiga och följde guiden ända upp i tornet. 99 stentrappor upp och ner igen. Vi besökte även Kerimäki träkyrka, som stod färdig 1847. Kyrkan är 45 meter lång och 42 meter bred, inre takhöjden är 27 meter och yttre 37 meter. Kyrkan har 3300 sittplatser och rymmer 5000 besökare, en
Paateri kyrka i Lieksa. Foto: Ritva Korhonen.
av världens största träkyrkor, ritad av Anders Granstedt. Vi fortsatte mot Ilomants för lunch som vi åt i Parppeinpirtti, där vi mötte guiderna Ritva Korhonen och Jouni Peltola, under re-
san mot ryska gränsen i Möhkö berättade Jouni om kriget runt Ilomants och vi besökte minnesmärket vid Oinassalmi, vid ryska gränsen var bommen öppen men vi åkte inte dit.
Efter turen till gränsen besökte vi i Ilomants med Ritva som guide sedan besök i Dock-Nalle museet som ägs av Ritva. I Joensuu tog vi in på hotell Kimmel.
Den 7 juni besökte vi Eva Ryynänens hus, ateljé och kyrka som finns i Lieksa. Kyrkan är byggd av stockar i röd furu, allt i kyrkan är av trä, altaret är torkad fururot. Guiden berättade om träskulptören Evas liv. Vidare mot Nurmes och lunch på restaurang Trattoria, en tur inne i Bombahuset där Tapio berättade om husets historia. Nya Bomba byggdes 1978 som kopia på Bomba byggd 1855. Den 8 juni satte vi oss i bussen efter frukosten med kurs Valamo kloster, Lintula nunnekloster samt lunch i Varkaus på Amanda, efter det besökte vi Mekaniska musikmuseet, fick höra musik utan spelare, på stora positiv, till och med stolen spelade om man satt på den, guiden berättade mycket intressant om instrumenten. Under bussturerna underhöll Timo Heiskanen oss med dragspelsmusik och vi sjöng allsånger. Thomas, Timo och Anita fick en liten gåva som tack för den här resan. ANITA ÅBERG
Ingå seniorer gästade Sandnäsudd och Gåsö
Helsingfors gav mersmak
För ett år sedan var Ingå seniorers utfärdsmål Storö och Arvskär och eftersom skärgårdskryssningen visade sig vara mäkta populär företogs i år en utflykt till Sandnäsudd och Gåsö i Barösunds vackra arkipelag. Gåsö har varit bebott sedan 1766 då det första fisketorpet i Barösund grundades där. Ingen behövde frysa denna dag, sommarens stabila högtryck gav solgass och värme i överflöd tisdagen 24 juli. Vi var ett 60-tal seniorer som landsteg på Sandnäsudd och fick stifta bekantskap med sommarbutiken Sandis och det angränsande caféet. Butiken drivs av ett andelslag och håller öppet från påsk till sommarsäsongens slut. Till sommargästernas tidsfördriv finns också en minigolf- och tennisbana. Vi fick höra att speciellt golfbanan är välbesökt. Kvällstid ordnas också musik- och dansevenemang och caféet har utskänkningsrättigheter. Sedan vi blivit serverade köttsoppa med tilltugg fortsatte resan till legendariska Gåsö där vi blev entusiastiskt välkomnade av medborgaraktivisten och eldsjälen, numera pensionerade diplomingenjören och lektorn Gustaf Sundman. Sundman har bott året om på Gåsö sedan pensioneringen 1995 och ämnar bo kvar ute på ön så länge det bara är möjligt. Han får dagstidningen ut till ön året runt och gör vid behov sina butiksfärder till Ingå centrum med hjälp av den lokala taxibåtsföretagaren. Sedan 1960-talet har Sundman samlat allt som be-
Varje höst på strömmingsmarknaden är hamnbassängen vid Salutorget fylld med fiskebåtar. Men i slutet av juli låg där m/s Doris och väntade på oss. Hettan skrämde inte de 51 deltagarna från Österby Pensionärer som den 24 juli steg in i bussen för att åka på hemlig resa. Efter frukost i Lojo styrde vi kosan mot Helsingfors. En saluhall- och torgrunda var också planerad, men ännu mera uppskattades lunchkryssningen till ”den underbara östra skärgården”, med god mat och förbiglidande skärgårdsvyer. Skywheel, pariserhjulet, är en 40 meter hög turistattraktion på Skatudden. En del tog chansen att se Helsingfors från ovan och steg in i gondolerna medan de andra besökte Uspenskij-katedralen, båda två är upplevelser man minns. Vi såg även det omskrivna Kampens kapell, ett kapell där det råder total tystnad. Byggnaden är byggd helt i trä och inomhus finns inga utmärkande dekorationer, endast ett litet altare. Kapellet är öppet för alla och envar som vill ha en stund i tystnad. På Bulevarden besökte vi Paul och Fanny Sinebrychoffs hemmuseum. Deras äktenskap var barnlöst och både hemmet och över 900 fina konstverk testamenterades till finska staten 1921. Bryggarsläkten har en intressant historia och Paul (ledde bryggeriet 1888-1917) är grundaren Peter Sinebrychoffs barnbarn. Det fanns mycket att se i hemmet men vi stannade inte för
En härlig utsikt öppnar sig över fjärden från Sandnäsudds terass i Ingå skärgård.
rör skepps- och fisketorphistoria i Ingå. I arkivstugorna på Gåsö finns över 3000 mappar med scannade gamla bilder och artiklar från lokala tidningar samt olika facktidningar. Bland tidningsurklippen finns utöver lokalhistoriska ämnen också artiklar som berör internationella ämnen, politiker och vetenskapsmän men också helt vanliga människor. Arkivet är sorterat kronologiskt och ämnesvis och följer en alfabetisk ordning. Sundman berättade entusiastiskt och humoristiskt om öns historia och tider som svunnit. I gruppen cirkulerade ett fotografi som hans farfar hade tagit när han först kom till ön vintern 1903. Många byggnader har förstörts av
tidens tand, men två av de gamla strandbodarna star kvar. Kaffe och kall cheesecake med jordgubbsfyllning smakade i hettan och vi sökte oss till trädens skugga. Efter att ha tillbringat drygt fem timmar i den vackra skärgården äntrade vi taxibåtarna och kursen sattes på Ingå småbåtshamn. Skummet stänkte och havsvinden svalkade skönt. Vi enades om att skärgårdskryssningen är ett unikt tillfälle för oss landkrabbor att få andas sjöluft och få ett välkommet miljöombyte så här under sommarens varmaste dagar. TEXT OCH FOTO: ELISABETH LILJEQVIST
att se på konstsamlingen. I bussen hörde vi historien om de gamla spårvagnarna. År 1890 kom den första spårvagnen och då drogs den av en häst som byttes ut efter tre timmar och som i uppförsbackarna fick en hästkompis med som draghjälp. Rutten var 8,5 km lång och på den tiden fanns det inga hållplatser, utan man steg av och på var helst man ville. Under andra världskriget var spårvagnarna mycket viktiga i staden, för armén hade behövt alla bussar. För närvarande finns det spårvagnar endast i Helsingfors. Spårvägen har också en intressant historia, så vårt följande besöksmål var Spårvagnsmuseet på Tölögatan. I Hagalund fanns förr det stora Weilin & Göös-tryckeriet som idag fått namnet WeeGee och är nu en museibyggnad. Där besökte vi leksaksmuseet med leksaker ända från slutet av 1800-talet. I klockmuseet var den äldsta klockan 500 år gammal. Vi bekantade oss med Futuro, en ufoliknande byggnad från 1960-talet, vilken från början var tänkt som en skidstuga med ca 50 kvadratmeter. Dessa ”ufon” exporterades också och de var mycket populära utomlands, till och med så långt borta som i Taiwan och på Nya Zeeland. Vart är vi på väg-gissningen vanns av Carita och Lasse Nyström som fick en ny badrumsmatta och en påse med fotvårdsattiraljer. GITTAN BÄCKMAN
FÖRENINGSNYTT
GOD TID
7/2018 29
Pensionärscafé på Rörgrund Succé i Borgå Närpes pensionärsförening bjöd in till pensionärscafé på Rörgrund den 22 augusti 2018. Förutom den egna föreningens medlemmar hade Lappfjärds pensionärsförening, PIKT, Kaskö och Övermark pensionärsföreningar inbjudits. Det blev inget vanligt pensionärscafé! Med en publik på 250 pensionärer och ett digert program blev det en riktig fest – sydösterbottnisk gemenskap när den är som bäst. Öspel från Kaskö (systrarna Engvall) öppnade tillställningen och ordförande Gun Forsman hälsade välkommen. Öspel fortsatte med musik till egna texter. Paviljongen på Rörgrund är bekant för många från ungdomstiden och gruppen hade sammanställt ett potpurri av gamla schlager. Dessutom uppmärksammade de Svenska kulturfonden för sitt stöd till olika kulturbärare, ”vi säger skål och kippis så att alla kan förstå”. Tack vare gruppens tydliga artikulering kunde publiken njuta av deras fyndiga texter även om akustiken inte var den bästa i paviljongen. Ombudsman Patrick Ragnäs framförde regionens hälsning och berättade om höstens och vinterns program. Orkester med anor PIKT orkestern från Kristinestad, med Boris Teirfolk som solist, framförde flera låtar och ledde allsången. Stig Forsström berättade om orkestern med anor från en orkester i ungdomstiden.
Tack vare Öspels tydliga artikulering kunde publiken njuta av deras fyndiga texter även om akustiken inte var bra.
I pausen serverade Pjelax marthaförening en väldigt god fisksoppa och kaffe med mockarutor som efterrätt. Stärkta av den goda maten fortsatte vi programmet. På scenen hade Allsångsgillet tagit plats. De framförde kända låtar med Johan Pått som solist och publiken fick igen delta i allsången. Föryngring behövs Sedan var Carl-Gustav Mangs från Kaskö i tur att hålla festtal. Han erinrade sig hur han i sin ungdom kommit sjövägen från Kaskö till Rörgrund och klarade sig på det sättet undan att betala inträdesavgift, men det var inte så enkelt och det hade nog sitt ”pris” också. Mangs framhöll också vilken
tillgång dagens pensionärer är. De är vana att jobba på talko och säger inte nej när de behövs som vikarier i arbetslivet eller som förtroendevalda i föreningar. Beträffande uppdragen i föreningslivet uppmanade han till en viss rotation. Efter en tid i föreningslivet har man gett det man kan ge och har slut på idéer. Det behövs föryngring för att få in nya vindar i en förening. Gun Forsman tackade alla som bidragit till en lyckad dag och publiken som kom och gjorde dagen till en fest. Efter modersmålets sång gavs möjlighet att ta en svängom på dansgolvet. TEXT OCH FOTO: MÄRTA BACKLUND
En pärla i Kvarken Larsmo-Eugmo pensionärers dagsresa gick i år till Bergö, en holme långt ut i Malax skärgård. Man kommer dit med färja från Bredskär. Intresset för resan var stort, så vi for med två bussar. Tidigt på onsdag morgon den 8 augusti blev 70 pensionärer upplockade på olika ställen i Larsmo och Jakobstad. Eftersom vi var så många, kunde inte alla starta samtidigt, utan det blev en timmes längre väntan för hälften av oss. Det var nödvändigt, för de ställen som skulle ta emot oss för mat och dryck och guidning, hade inte rum för alla på en gång. Våra chaufförer hette Stefan Martin och Veli-Matti Johansson. Första pausen blev vid Fjärdens Kaffestuga i Oravais. Där avnjöts morgonkaffet med gott tilltugg. Sen styrde vi kosan mot Korsnäs och den nedlagda gruvan. Vi guidades runt området av Robert Mamrelund, som hade jobbat på gruvan och kunde berätta mycket om den. Gruvan grundades 1958 och upphörde 1973. Där bröts blymalm, som var mycket värdefull under en lång tid. Lunchen åt vi på ett för många av oss välbekant ställe Strand-Mölle
Robert Mamrelund, som har jobbat i Korsnäsgruvan, berättade om olika episoder från gruvan.
i Molpe. Den bestod av sallad, köttgryta och kaffe med glass, mycket gott tyckte alla, det brukar serveras smaklig och god mat på stället. Så fortsatte färden mot Bergö, färjan hade just lagt ut, så vi väntade på nästa tur, det tog bara några minuter. På Bergö väntade vår guide Per-Erik Berglund, han visade oss runt i kyrkan, som är byggd 18001802. Man kan läsa mycket om
kyrkan och dess historia på deras webbsida. Så besökte vi hembygdsmuseet, det var ursprungligen en klockargård från 1856. Till området har flera byggnader flyttats och man kan hitta det mesta, som fanns i dåtidens skärgårdshem. Eftermiddagskaffet drack vi på Bergö café & hantverk. Sommarcaféet är inhyst i ett av Bergös äldsta hus, Mattinas stugon i folkmun. Det blev en personlig fikaupplevelse i gammaldags miljö. Hemfärden började, alla verkade glada och nöjda över allt, som de fått vara med om. För en del av oss var det en uppdatering av Bergö och det som finns där, alltid kommer det någonting nytt på en ort, och Bergö med sina drygt 480 invånare, är mycket aktiva människor. De utvecklar hela tiden sin holme och på somrarna är de många tusen, då alla sommargäster och villabor kommer dit. Vi hade tur med vädret, alla sken ikapp med solen, efter en härlig dag på en underbar pärla i havet. TEXT: INGA LUND FOTO: CATHRINE STENBERG
– Jättetrevligt ! – Så omväxlande program ! – Precis vad jag ville ha ! De positiva utropen haglar över arbetsgruppen för Trivselklubben, som har verkat inom Borgå svenska pensionärsförening hela sommaren. Varje tisdag har klubben bjudit på olika aktiviteter som sammanlagt lockat 300 deltagare. Det var första sommaren som föreningen ordnade program också på sommaren. – Det är många andra än jag som varit i stan hela sommaren och som verkligen uppskattar att det ordnats program för oss, säger Bengt Nyholm, som är en av dem som flitigt varit med. Och vad har det då bjudits på ? Det har varit fråga om fysiska aktiviteter som promenader, minigolf och mölkky. Flera konstutställ-
ningar och gemensamma luncher har stått på programmet och dessutom har man hunnit med en åkryssning och en loppisresa. Sirpa Antman har mest uppskattat konstutställningarna, som hon kanske annars inte skulle ha besökt, medan Rosita Karlsson var urförtjust i mölkkyn. Trivselklubben kommer att mötas också under höstterminen, varannan tisdag udda veckor. Nya aktiviteter kommer att vara bl.a. en introduktion i porslinsmålning, firandet av Svenska dagen och en julvandring i Gamla stan med ”Borgåpigan” som guide. Tillsammans är det roligare är devisen för Trivselklubben, och det bekräftas av deltagarna. TEXT OCH FOTO: GIA MELLIN-KRANCK
Nöjda med Trivselklubbens sommarprogram är (fr.vänster) Sirpa Antman, Bengt Nyholm och Rosita Karlsson. Här framför Borgå museum, som besöks den 9.10.
Utflykt till Stora Kalvholmen
Den traditionella utfärden till Stora Kalvholmen med Esbo pensionärer skedde i år i strålande solsken. Vandringen genom ön gav idéer inför nästa år, konceptet kan utvecklas. Håkan Wikman ledde både allsången och körsången. Både Gamelikören och Furorna tog tillfället i akt att starta körsången innför höstsäsongen. Nya samarbetsformer diskuterades körerna emellan. Fred Granberg berättade om öns historia och Karla Krook höll kaffepannan varm. Det var gott efter all grillkorv. Den sköna båtfärden genom skärgården uppskattades i det fina sensommarvädret! Vi ser fram emot en aktiv höst inom ESP. TEXT OCH FOTO: BENITA BÄRLUND
30 GOD TID
FÖRENINGSNYTT
7/2018
Pensionärer på hemlig resa till Hangö
En solig och varm dag i slutet på augusti åkte Norra Kyrkslätts pensionärsförenings glada medlemmar på hemlig resa. Knappt busschauffören Thomas visste vart det skulle bära iväg. Vägen gick västerut och under resans gång uppstod en gemensam åsikt att det bär iväg till Örö. Men långnäsa fick vi, det blev en härlig dag i Hangö. Först åkte vi på en sightseeing med Marine Lines fartyg. På Gäddtarmen som var vårt första stopp berättade vår guide Tarja Kronström om de många inristningarna i berget på den lilla holmen. Det kallas också ett arkiv i sten. Tyngdpunkten är förlagd till 1500- och 1600-talen men de senaste inristningarna är från 1940-talet. De synliga ristningarnas antal är över 400. Följande stopp var Gustavsvärn. En intressant plats med sina 200 år av färgrik historia. På klippskäret som befästes för att skydda Hangö udd och var en av bandet av befästa öar liksom Sveaborg samt Svartholm utanför Lovisa. Under befästningstiden bodde tidvis upp till 200 personer på den lilla ön. Senare var Gustavsvärn landets enda fästningsfyr då det bodde 30 personer på ön. Idag är den obebodd.
Resenärerna på Tvärminne
Efter att vi satt foten på landbacken igen åkte vi till Hangö Casino där vi åt en god lunch och kunde bekanta oss med den fina byggnaden och miljön. Sedan bar det igen iväg mot något okänt, vår reseledare Gittan
hade inte berättat vart. Snart var vi framme på Tvärminne zoologiska station som drivs av Helsingfors universitet. Den fungerar som ett centrum för en mängd högklassig forskning. Stationen är öppen året runt och välkomnar forskare att be-
På vägen mot Kuldiga stannade vi vid gravmonumentet över fallna finländska jägare i Klapkalnciems.
gravmonumentet över fallna jägare i Klapkalnciems. Här gick frontlinjen under första världskriget mellan Tyskland och Ryssland. Kuldiga är en förtjusande idyllisk medeltida stad där vi efter en stadsvandring åt lunch. Vi fortsatte till Apriki, där ett litet Mannerheim-museum är inrymt. Herrgården tillhörde en tid C.G.E. Mannerheims hustru Anastasia. Idag inrymmer herrgården en skola. Vi välkomnades hjärtligt av skolans rektor som gärna visade finländska turister runt i huset och berättade om tiden då Mannerheim bott i huset. Vi åkte vidare till Liepaja där vi övernattade. Följande morgon besökte vi Treenighetskyrkan där de finska jägarna i fe-
redragshållaren var överens om. Sedan var överraskningarna slut för den här resan. TEXT OCH FOTO: ULF KJERIN
Nyländsk träff diskuterade stärkt samarbete
En resa till Lettland En grupp pensionärer for till Lettland på en fyra dagars resa under rubriken ”Livliga Riga, jägarnas Libau och Mannerheims okända herrgård”. Resan var arrangerad av Friis&Resor i samarbete med Munksnejdens pensionärer. Efter att flyget anlänt till Riga begav vi oss med vår guide på en stadsrundtur. Riga ligger vid floden Daugava, nära dess utlopp vid Rigabukten i Östersjön och har historiskt varit Baltikums viktigaste handelsstad. Rigas medeltidspräglade gamla stad är till största del mycket fräsch, med nyputsade fasader. Resten av Riga är också känt för vackra hus varav många i jugendstil. Intressant var besöket i de stora saluhallar som tillsammans med kringliggande kvarter utgör en av Europas största marknadsplatser. Följande dag reste vi till Rundale slott och park, en praktfull anläggning från 1700-talet. Slottet har kallats Kurlands Versailles. Slottet ritades av arkitekten Bartolomeo Rastrelli som huvudsakligen var verksam i Sankt Petersburg. På kvällen anlände vi till Jurmala, som med den 32 km långa, långgrunda sandstranden har lockat badgäster sedan sent 1800-tal. Staden består mest av trähus i jugendstil. Tyvärr har den vackra gamla stadsbilden till en del förstörts av nyrika ryssars moderna hus. Följande dag fortsatte vi mot Kuldiga. På vägen stannade vi vid
driva Östersjö-forskning. Vi hörde en intressant presentation av forskningsresultaten om Östersjöns tillstånd vilket inte är så upplyftande, trots det har vattnet blivit klarare under de senaste åren vilket både deltagarna och fö-
bruari 1918 svor trohetseden till den finska regeringen samtidigt som jägarnas flagga invigdes. En minnestavla över denna händelse finns på väggen i kyrkan. Den finska flaggan fanns i kyrkan för vårt besök. Den sista dagen åt vi lunch ute i trädgården på herrgården i Skrunda. Vädret hade varit fantastiskt fint under hela vår resa. Fin avslutning var besöket hos textilkonstnärinnan Baiba Ritere i hennes hem. Alla var vi mycket nöjda med de fina upplevelserna, vår utmärkta lettiska guide Daiga Andersone och reseledaren Nils-Erik Friis. TEXT OCH FOTO: EILI ERVELÄ-MYRÉEN
Föreningarna i Väst-, Mellan- och Östnyland samt Åboland träffades i slutet av augusti i Helsingfors för att bl.a. diskutera om det behövs en gemensam region i södra Finland. Frågan är också aktuell i och med den planerade landskapsreformen. Gustav Båsk från Esbo svenska pensionärer ledde ordet. Idén om en gemensam region, med modell från Österbotten, väckte en livlig diskussion. Flera tyckte att de nuvarande regionerna/distrikten fungerar bra och att man inte behöver ytterligare en nivå mellan förbundet och föreningarna. Mervärdet och fördelarna med en gemensam region bör utredas noggrant. Det konstaterades att Österbotten och Nyland skiljer sig från varandra bl.a. i frågor som talkoanda, samarbetsvilja och svenskans ställning. Österbottens struktur skiljer sig även från Nyland då de har en enda organisation mellan förbundet och föreningarna; SPF Österbotten. Övriga teman som diskuterades var samarbete mellan föreningar och intressebevakning, dessa leddes av Björn Sundqvist från Borgå svenska pensionärer. Björn
förhöll sig kritiskt till PIO:s möjligheter att påverka. Gemensamma ståndpunkter är svåra att nå p.g.a. PIO:s politiska sammansättning. Han undrade också över äldrerådens roll i de nya landskapen, samt hur friskvården ska skötas i kommunerna och av vem. Kaj Sjöblom från Ingå Seniorer ledde diskussionen med en inledning om huruvida det skall vara antalet föreningar eller medlemsantalet som ligger till grund för t.ex. beslut gällande personalen? Han ställde även frågan om det ska finnas en maxtid för förtroendeposter i förbundet. Han menade att det finns ett visst understöd för tanken. Förbundets årsmöten diskuterades med förslag om två dagars möten med utrymme för diskussion och social samvaro. En ny träff ordnas i januari dit också en representant från Österbotten inbjuds för att informera om hur en region kan organiseras. I träffen deltog cirka 40 medlemmar från Kotka i öst till Pargas och Åbo i väst. VERONICA BIAUDET
GOD TID
7/2018 31
Är du färdig för självbestämmanderätten? DEBATT Självbestämmelserätten betyder att var och en bestämmer själv om sina angelägenheter. Det betyder också att ingen annan har rätt att bestämma utan speciell tillåtelse. Låter det enkelt? Låter det så som det ska vara? Har du förberett dig? Rätten berör många saker. Några viktiga är: rätt till information, rätt att bli hörd, rätt att besluta, och rätt att sköta en annan persons angelägenheter. Också rätt att vägra information, och förbud att berätta informa-
tionen vidare. Viktiga och goda saker. Många säger att visst sköter jag mina saker och när jag sen blir dålig tar min make och mina barn över, de älskar ju mig. Så var det ju förr men så är det inte mera. Barnen måste bevisa att de har rätt till information och rätt att besluta. Det är du själv som måste besluta om detta, och besluta så att det kan bevisas. I ett tragiskt fall hade en förälder misshandlats i sitt vårdhem men barnen blev inte informerade. Låter hemskt och omänskligt. Det blev häftiga tidningsrubriker om bristen på information.
Men egentligen hade både föräldern och barnen fallit av tåget. Föräldern hade inte sett till att barnen hade rätt att bli informerade, och barnen förstod inte heller att det behövdes. Hårda ord, jag ber om ursäkt av de berörda personerna, men sån är världen i dag. Förr fick man sköta sina föräldrars räkningar och andra banksaker utan skriftlig fullmakt, men så är det inte mera. Bankkonton kan stängas om banken misstänker missbruk, t.ex. att någon annan använder en persons bankkoder. Med den allt kraftiga-
re självbestämmanderätten vill lagstiftaren också förebygga missbruk. Utmärkt. Var och en skall själv besluta vilka närstående som anses pålitliga. Det gör man på olika sätt: utse närstående i patientjournalen på sjukhus och vårdhem, upprätta en intressebevakningsfullmakt eller andra fullmakter, skriva en vårdvilja, och annat liknande. Detta skall göras i tid. Lite tillspetsat: att inte göra sådana beslut är i framtiden ett beslut att ingen får veta nånting och ingen får göra nånting. Myndigheterna har sedan rätt att vid behov utse stödpersoner och intressebe-
GT rättar Det var Gunilla Sandén (GT 6/2018) som hade skrivit artikeln om Närpespensionärernas hemliga resa. Samrådet i SPF Helsingfors och Folkhälsan önskar dig välkommen till
Oktoberseminariet
• Ekologiskt värdshus • Café och mötestjänster
• Ekologinen majatalo • Kahvila ja kokouspalvelut
TERVETULOA! www.majatalobox.fi VÄLKOMMEN! Spjutsundintie 103 Spjutsundsvägen 01190 Box (Sipoo, Sibbo), 050 592 4255
Julfest på gång? Välkommen till oss… - På lunch vardagar mellan kl. 11-14 - På söndagslunch mellan kl. 13-16 - Som konferens– och hotellgäst Vi skräddarsyr fester och jubileer enligt önskemål.
+358 (0)6 328 8200 Centrumvägen 3, KORSHOLM info@vallonia.fi www.vallonia.fi
Var olyckan framme? Patientjuristerna hjälper dig vid hangläggandet av personskador till följd av: patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m. Telefonrådgivning på svenska: vardagar kl 9-17 på numret 0400 464899 www.potilaslakimiehet.fi
25
jubile umså r!
STOR EFTERFRÅGAN PÅ HYRESLÄGENHETER
1000-tals nöjda kunder kan inte ha fel! Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.
Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 13, 00150 Helsingfors tel. (09) 17 17 44, fax. (09) 17 00 45 locus@locus.fi, www.locus.fi
Välsignade forskning! tisdagen den 9 oktober klockan 11 -15 på Folkhälsan, Topeliusgatan 20 Inledning: Folkhälsans nya VD Georg Henrik Wrede Diabetesforskaren, professor Leif Groop Diabetessjukdomens många ansikten Barbershopgruppen Finnish Line Lunch kl. 12.30 DNA-forskaren, docent Peter Hackman Vad berättar genetiska test om vår hälsa och härstamning? Musik med Lasse Nybergh och Visetten Deltagaravgift: 15 euro, kontant betalning vid dörren. På grund av lunchen behövs förhandsanmälan senast 30.9 till Majlis Kvist, tfn 040-7540550, e-post majliskvist35@gmail.com
vakare, med i lagen begränsade rättigheter och skyldigheter. Ett antal nya lagar i samband med social- och hälsovårdsreformen är under arbete, och i alla är självbestämmanderätten en viktig aspekt. Enligt den nuvarande patientlagen skall anhöriga bli hörda. I det nya lagförslaget finns inga automatiska rättigheter alls för anhöriga. Någon kan nog säga att det börjar gå för långt, att för mycket blir oskött. Men lagstiftarens problem är att man inte kan ge rättigheter blint t.ex. åt alla anhöriga - för alla anhöriga är ju inte pålitliga.
Därför ger lagstiftaren inga automatiska rättigheter utan det är var och ens skyldighet att själv ge valda personer rättigheter till information, till att bli hörd, till att besluta och till att sköta angelägenheter och annat. Kalla det byråkrati om ni vill, men det minskar också missbruket. Den sista utvägen i detta hänseende är att myndigheterna kan utse stödpersoner och intressebevakare. Är du färdig? Det är ju du som besluter, och det är utmärkt. ARNO WIRZENIUS
Kotka
32 GOD TID
7/2018
Mystiska profilen Vem dÜljer sig bakom vür mystiska profil? En finländsk kändis, en utländsk statschef, en levande eller dÜd person? En serie skapad av Anders Palm. Det är väldigt bra om man hittar dit man skall. Annars gür man vilse. Nere pü marken behÜver det inte vara sü farligt. Där kan man bara fortsätta att gü till dess man kommer rätt. Det brukar man ju gÜra till slut. Men det är värre om man är uppe och flyger. Dü müste man hitta rätt. Annars kan man fÜrlora livet. Vür Profil hette Mary. Hon rükade ut fÜr just detta Üde, det vill säga hon flÜg vilse. Mary var ute och flÜg Üver Stilla havet. Det är jättestort. Hennes mül var en liten Ü som hette Howland Island. Den var bara 2,4 kilometer lüng och 800 meter bred. Det fanns inga andra Üar i närheten. Bränslet bÜrjade ta slut. Hon hade flugit i 20 timmar. Howland Island var bara en liten prick i den stora oceanen. Om hon inte hittade den skulle hon dÜ? Hur kom det sig att vür Profil hamnat i den här knipan? Svaret lüg en del ür tillbaka i tiden. Det berodde pü att Mary var mycket äventyrslysten och gärna gav sig i kast med stora utmaningar. Det berodde ocksü pü att Mary var oerhÜrt fÜrtjust i att flyga. Det hade hon sysslat med sedan ür 1920. Dü hade hon fütt lära sig att flyga av en kvinnlig pilot som hette Anita Snook. År 1928 fick vür Profil ett erbjudande som hon bara inte kunde säga nej till. Dü erbjÜds hon att fÜlja med pü en flygning Üver Atlanten. Den skedde med ett Fokkerplan. Starten ägde rum pü Newfoundland klockan 11 pü fÜrmiddagen den 17 juni. Planet flÜgs av en pilot som hette Wilmer Stultz och hans copilot Lou Gordon. Mary fÜljde
bara med som passagerare. Färden gick bra. Den slutade i Wales efter en flygning pü 20 timmar och 40 minuter. Där blev vür Profil dagens hjälte. Hon var ju den fÜrsta kvinnan som flugit Üver Atlanten. Tidningarna dÜpte henne till Lady Lindy och jämfÜrde henne med Charles Lindbergh som genomfÜrt den fÜrsta historiska flygningen Üver Atlanten bara nügot ür tidigare. Atlantflygningen gjorde Mary världsberÜmd. Hon ütervände till USA som en stor celebritet. Där ägnade hon sig üt att hülla fÜredrag, skriva bÜcker och slü nya rekord. I maj 1932 flÜg hon ensam Üver Atlanten, frün Newfoundland till Irland pü 13 timmar och 30 minuter. Men vür Profil var inte nÜjd med den bedriften. Hon ville flyga jorden runt. Det var mycket svürare. Den 17 mars 1937 gjorde hon ett fÜrsta fÜrsÜk. Dü startade hon frün Oakland i Kalifornien i en Lockheed Electra tillsammans med tvü navigatÜrer. Tanken var att flyga jorden runt frün Üster till väster. Efter 16 timmar nüdde Mary fram till Honolulu. Landningen gick bra. Men när vür Profil skulle flyga vidare tre dagar senare, slutade startfÜrsÜket med en kraschlandning. Ingen människa skadades. Men planet blev illa ramponerat. Det müste forslas tillbaka till Los Angeles med büt.
Vinn en bok Jag tror att mystiska profilen i God Tid nr 7/2018 är: ..................................................................................................... Ditt namn: .................................................................................. Adress: ......................................................................................... .................................................................................................... God Tids redaktion vill ha ditt svar senast den 19 oktober. Adressen är Svenska pensionärsfÜrbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med �Mystiska profilen�. Du kan ocksü svara per e-post till adressen tavlingssvar@ spfpension.fi. De tre fÜrst Üppnade rätta svaren belÜnas med ett bokpris. De tre lyckliga vinnarna für denna güng Joan Granskogs kokbok Enkel god vardagsmat fÜr smü hushüll.
Drygt tvü münader senare bÜrjade det Stora äventyret. Dü startade vür Profil sitt andra fÜrsÜk att flyga jorden runt, ocksü den här güngen i en Lockheed Electra, men nu med bara en man som navigatÜr. Han hette Fred Noonan. Mary startade i Oakland. Hon valde att flyga frün väster mot Üster. Färden gick via Miami, till Natal i Brasilien och Üver Atlanten till St Louis i Senegal. Därifrün fortsatte vür Profil via Etiopien, Pakistan, Indien, Burma och Thailand till Indonesien. Den 29 juni 1937 nüdde vür Profil fram till Lae pü Nya Guinea. Det var därifrün som hon skulle ta sprünget till Howland Island. Starten skedde klockan 10 pü fÜrmiddagen den 2 juli. Färden beräknades ta 16 timmar. Men den tog längre tid. Vür Profils radiofÜrbindelser krünglade. Hon fick aldrig kontakt med det skepp som skulle hjälpa henne. Efter drygt 20 timmar fÜrsvann hon. Sedan dess har hela världen grubblat pü vart hon tog vägen. Enligt en teori skulle hon ha blivit tillfüngatagen av japanerna och avrättad som spion. Enligt en annan lyckades hon rädda sig till en annan atoll. Men flesta tror att hon dog när hon stÜrtade i havet tillsammans med sin navigatÜr. Hon hade otur och flÜg vilse. Vem var hon?
Danskväll 17.10 kl 18-22 pü AV med Uniset EntrÊ 15 ₏, inkluderar servering ArrangÜr: Samrüdet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stÜds av: Arbetets Vänner och Konstsamfundet. Plats: Arbetets Vänner, Annegatan 26, Helsingfors
Kom med och dansa� Paulus-oratoriet i Kyrkslätt Manifestum inleder sitt verksamhetsür med en storsatsning genom att ta sig an nügot utÜver vad som vanligen betecknas som traditionell manskÜrsverksamhet. Pü programmet stür alltsü Felix Mendelssohns Paulus-oratorium (Opus 36) som kÜren producerar och framfÜr tillsammans med Somnium Ensemble och damkorister frün bl.a. Musikhusets
SUDOKU
LÜsningen finns pü nästa uppslag.
4 7 8 5 4 5 8
Rätt svar: Charles Boycott Rätt svar pü persongütan i Mystiska profilen 6/2018 är Charles Boycott. 119 personer hade skickat in rätt svar. Vinnarna av bokpriset är: Märta Tallberg Kyrkslätt, Rolf Nyman Purmo och Marina Uusimäki, Grankulla. Charles Boycotts namn har givit upphov till termen �bojkott�. Han fÜddes i byn Burgh-St-Peter i Norfolk i England den 12 mars 1832. Utbildade sig till officer men lämnade tjänsten efter nügra ür. Blev arrendator. Drabbades av den fÜrsta verkliga bojkottaktionen och tvingades bort frün sitt arrende pü Irland 1880. Han dog den 19 juni 1897.
kÜr och Helsingfors filharmoniska kÜr. Paulus-oratoriet är ett verk pü drygt tvü timmar som Mendelssohn skrev 1836. Paulus-oratoriet framfÜrs i Kyrkslätts kyrka onsd. 31.10 kl 19.00 och allhelgons aftonen lÜrdagen 3.11 kl 19.00 i Johanneskyrkan i Helsingfors. Biljetten kostar 30 euro.
7 2 9 6
5
1 6
4 8 9
9 6 1 7 4
6 2
GOD TID
7/2018 33
Reza skriver om manlig vänskap ART är det mest spelade samtida franska dramatiska verket i världen. Yasmina Rezas pjäs har översatts till över 35 språk och har spelats i bland annat London, Chicago, Tokyo, St. Petersburg och Johannesburg. Tajmingen kunde inte vara bättre för Svenska Teatern att för första gången sätta upp sin egen tolkning hösten 2018. Efter två produktioner för Svenska Teatern är det den franska pjäsen ART som fått den brittiska regissören Paul Garrington att börja lära sig svenska. – Texten, melodin och rytmen är särskilt viktiga i den här pjäsen. Det hela fungerar som ett musikstycke och det är viktigt för mig att inte befinna mig bakom en ogenomtränglig vägg av ljud, säger han. Handlingen är förvirrande enkel. Serge, en hudläkare som har det bra ställt, har köpt en tavla för 25 000 euro av en uppskattad målare. Duken är vit med smala diagonala streck i vitt. Marc, flygingenjör och gammal vän till Serge, förstår sig inte på verket och deras vänskap brister. Yvan, den tredje vännen försöker förena dem men blir istället syndabock. En minimal intrig för en maximal effekt. ART får premiär på AMOS-scenen den 4.10.
Så vackert belyst upplevdes den vackra gråstensborgen under evenemanget Lights on Raseborg i augusti 2017. Foto Lina Enlund.
Rum med väggar av sten omger innergården. Svalgången högre upp är från modernare tid. Foto Lina Enlund.
Akvareller av Saga Erlin illustrerar vardagslivet i Raseborg under medeltiden. Foto Lina Enlund.
Raseborg, vårt stolta forntidsminne Raseborg upphör inte att fängsla, inte bara för att slottsruinen är ett av våra bäst bevarade fornminnen utan också för att den tack vare Raseborgs sommarteater blivit en levande miljö. Nu har historia och nutid samlats mellan pärmar i boken Glans och vardag på Raseborgs slott. Niclas Erlin, journalist och väl bevandrad i nordisk historia, har på uppdrag av Västnyländska kultursamfundet sammanställt skriften, som är rikt illustrerad med historiska bilder, kartor och detaljplaner. Fotografen Lina Enlund skildrar i bild dagens Raseborg under alla årstider. En extra krydda ger medeltida vardagsliv i akvareller av Saga Erlin och bilder av forntida föremål funna under givande utgrävningar som sedan 2008 gjorts på Slottsmalmen. På en klippa i havet Raseborgs historia går tillbaka till 1370-talet då ett befästningsverk uppfördes på en brant, havsom-
fluten klippa. Borgen upplevde sin storhetstid under 1400-talet och fram till Gustav Vasas tid då den dels rustades upp men sedan övergavs 1558, för att glida in i en trehundraårig törnrosasömn. Rentav kunglig glans upplevdes under några år på 1460-talet under Karl Knutsson. ”Raseborgs ros” Kristina Abrahamsdotter blev kungens frilla, gav honom en son, vigdes vid honom och blev drottning för en
kort tid inför hans död 1470. Niclas Erlin skildrar inte bara de historiska skeendena utan också vardagslivet som det tedde sig i slottet och omgivningarna under medeltiden, vilket ger en breddad vision av verkligheten under dåtida förhållanden. Rika utgrävningar I den senare delen av boken ges en god bild av hur Raseborg under
olika skeden efter 1890 har restaurerats, fram till de utgrävningar på Slottsmalmen som sedan 2008 givmilt har berikat forskningen. Bygdefester har förekommit ända sedan 1880-talet kring Raseborg. På 1920-talet uppförde amatörer pjäsen Raseborgs ros och 1966 föddes Raseborgs sommarteater med Kungen och Kristina. I över tjugo år spelade man invid slottsruinen och 1989 tillkom läktaren vi Slottsknektens stuga. Glans och vardag på Raseborgs slott är ett läckert tillskott i litteraturen kring våra historiska minnesmärken. MAJ-BRITT PARO
GLANS OCH VARDAG PÅ RASEBORGS SLOTT. Niclas Erlin&Lina Enlund Glans och vardag på Raseborgs slott ges ut av Västnyländska kultursamfundet som nummer 19 i föreningens skriftserie.
Aktivitet ger glädje De gamlas dag har firats i Finland sedan år 1954. Dagen firas alltid första söndagen i oktober och därpå följande vecka kallas De gamlas vecka. Centralförbundet för de gamlas väl har producerat en affisch om veckan samt stimulansmaterial. Du hittar materialet på förbundets webbplats. Gå till adressen www.vtkl.fi/fin/pa_svenska/ Fester och andra evenemang vid vilka uppmärksamhet fästs vid äldre människor och deras frågor arrangeras under veckan på olika håll i landet. Kolla med kommunes äldreråd och pensionärsföreningen vilka evenemang som ordnas på din ort. Temat för år 2018 är: Aktivitet ger glädje.
34 GOD TID
7/2018 HITLER OCH MUSSOLINI
FÖR INOMHUS LOPP
TURKISK FÖRR
GORMADE
NÅT
OMGES AV VITA
ÅNGFARTYG
RÄCKAS
7/2018 JÄMNADE UT VÄGEN FÖRR
JÄMRA SIG SÅ KALLAD
RYGGSÄDESSLAG BRA ATT HA I NYHETSFLÖDET
PÅ BIL I ATEN
SÄKERHET FÖR BANK GYTTJIG
POJKE
ASTAT
GLUPSK
GUILLOURIDDARE
PUBDRYCK
USCH
DESORIENTERAD
SÄNKT A
STAD I NORR
GAZA ELLER KURISKA NÄSET
HAN ÄR CHEVALERESK SPÖAS
ÄR VÄL TALLRIK?
SUSSA
ÅTER VÄRMER HERRBEN
KARTBOK
STOR BOKSTAV
BOR SKILT
Lösningen postas till SPF senast den 19 oktober Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.
SMALT LEDER VATTEN BOLAG
SOCKRIG SMET
BÖNFALLA
AMPERE
TEKNIK VISADE TIDEN FÖRR
SEDESLÖS
FORTFARANDE
LETARGISK DRAS UNDER ISEN
VIBRERA
BASKGRUPP
MUSIKSTIL
BEKYMRAD
STORMAKT
LITEN BOSTAD
SIKTE
I VÅR -----HAGE
KRÄLA
BISKOPS DOMÄN
PÅ RIGABIL
GER NYTT
LÄTTSINNIGA
NYNNAT
LÄGE FÖR DIKTATOR
VATTENGUD
ANTAL
SORT
UW
MYCKET HASTIGT TEMPO
VÖRDATS
Namn: ........................................................................................... Adress: ............................................................................................ .........................................................................................................
AVKOK
VOMERING
FÖRE ÅR
VIMSIG
SKOGSKATT SOLDATÄMNE
ANDRA TONEN
NAKENKULTUR VIVALDI KOMPONERADE FYRA
KÄTTJEFULL KISSE
MED DEN KAN MAN T.EX. SURFA
KAUTSCHUK
LÄNGDMÅTT FÖRR
PRYTT
GAMMAT
GRANULERA HAR DET
STROPPIGA
RODD- GJORTS PÅ BÅTAR PLAYAN
PÅ FOT PÅ LÖPARFÖTTER
SKORRBOKSTAV
PUHS KOMPIS
BUSKE
LÄGGER ÅTEROM STOD KURSEN
HÄSTFEL
JOHANN, LUTHERS ANTAGONIST
HÖGT KORT
PÅTALAR
TJURSKALLIG
NATIONALPARK I NORRA KARELEN
KAZAKSTANSTAD HÖGBOREN
DRABBAR HJÄRNAN
UNGEFÄR KORT
TESLA
POET ELIOT
Vinnare i krysset i nr 6/2018
Sven-Gustav Åström Paipis, Stig Andersson Lovisa, Marianne Sjöberg Maxmo, Viveca Blomkvist Esbo och Guy Lindström Ingå. Vi fick in 288 krysslösningar, grattis till alla vinnare!
GOD TID KÅSERIET
Bilen – vår dröm och vårt öde
Livets små förtretligheter
Till livets många små förtretligheter i den här mogna åldern hör alla läkarbesök och sjukhusvistelser. Och en del kan vara riktigt händelserika. Att spola bihålor första gången är inte någon “piece of cake” som det heter på ren svenska. Läkaren konstaterade bihåleinflammation och plockade fram alla attiraljer för att gå in i bihålorna. Sköterskan tittade stillatigande på. När läkaren med sprutan i högsta hugg skulle pressa sig genom näsbrosket hördes ett skrik från sköterskan som med ilfart störtade ut: – Jag kan inte se på det här, det är för hemskt!! Mycket uppmuntrande för en förstagångs bihålesprutare .... Det hela förlöpte ändå väl utom att läkaren tappade flaskan med spolvätska i famnen på mig så jag fick en stor våt fläck på ett mycket strategiskt ställe. Väl ute i väntrummet följdes jag av deltagande blickar och samma sköterska viskade åt mig: – Alls ingenting att skämmas för, förstår dig så väl! En annan gång skulle en kirurg kolla mitt ena bröst efter ett litet ingrepp. Plötsligt kommenderade han: – Upp med händerna! Ja, ja, upp med händerna bara!
7/2018 35
Eftersom det knappast var fråga om något rån sträckte jag ytterst konfunderad upp armarna i luften. Och fick genast på pälsen: – Högre upp! Och rakare! Titta på mig! Och till min stora förvåning började kirurgen flaxa med sina armar, snurra runt och demonstrera hur det egentligen skulle gå till när man höll sina armar uppe i luften. Varje indian skulle ha gett 10+ för den här krigsdansen! Och jag deltog i dansen genom att flaxa med armarna sittande på en sjukhussäng. Det var sittdans som hette duga! Tyvärr fick jag ändå inte godkänt. Efter knäoperationer kan det hända en hel del på ett sjukhus. På operationsavdelningen hade man infört en nyordning med att sätta nyopererade av båda könen i samma rum. Vi låg sex patienter och försökte sova då en herreman plötsligt stiger upp ur sängen, river ut både kateter och dropp och svingande en massa slangar börjar gå hojtande genom rummet. Vi tryckte som små möss i våra sängar ända tills en bastant Hangöfru fick nog och skrek: – Perkele! Och vi ringde efter sköterskan och skvallrade. Syndaren fick sedan inte mera sova i vårt rum utan förvisades till sköterskornas kansli.
GOD TID utkommer nästa gång den 2 november. Material till nummer 8/2018 bör finnas på redaktionen senast den 12 oktober. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Icke-beställt material honoreras ej. Utgivn. Deadline God Tid Nr 8 2.11 12.10 Svenska pensionärsförbundet Hovrättsesplanaden 16 Nr 9 14.12 23.11 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi Tfn 040 5748751
Gissa om vi var skadeglada.
Följande dag skedde en verklig “olycka”. Med nyopererat knä fick man inte gå till wc utan måste använda en pottstol. Två sköterskor hjälpte mig till stolen och försvann. Efter mycket välförrättat värv ville jag inte sitta kvar längre utan sträckte mig efter mina kryckor som stod parkerade mot sängen. Tydligen kom jag för långt ut på kanten för pottstolen välte med fart, flyttade sig en meter bakåt och tömde allt jag hade presterat ut på golvet. Där satt jag med våta byxor och kunde omöjligt ta mig upp på egen hand. Plötsligt var alla mina passiva rumskamrater uppe med fart och stod i ring och beskådade eländet. Det blev stor uppståndelse, med ens vimlade det av mycket glada sköterskor som med fnissiga röster undrade hur det här gick till och om jag mådde bra. Jo tack, jag satt så skönt så och mådde hur fint som helst. Märkte att det inte hörde till vanligheterna att välta sin pottstol eftersom nya sköterskor hela följande dag frågade om jag var patienten med pottstolen. Och jo-nej, visst var det jag det. Och nu vet jag åtminstone ett sätt att göra mina medmänniskor glada .... länge ... ISA FORSBÄCK
SUDOKULÖSNING 3
6
4
7
8
9
5
2
1
1
7
9
2
4
5
8
3
6
8
2
5
6
3
1
9
4
7
7
9
1
5
2
8
4
6
3
2
5
6
3
1
4
7
8
9
4
3
8
9
6
7
2
1
5
9
4
3
1
5
2
6
7
8
5
1
2
8
7
6
3
9
4
6
8
7
4
9
3
1
5
2
Bilen var vår dröm, bilen blev vårt öde. Vi 40-talister blev fångade av drömmen om bilen – drömmen om den stora friheten. Väl uppe i körkortsåldern hade vi som den första mopedgenerationen redan smakat motorns och fartens tjusning. Vi hade lärt oss skruva, lärt oss putsa och justera tändstift, löda växel- och bromsvajrar och lappa däck. De sista åren av 1950-talet fick vi körkortet. Några lyckliga kunde hoppa in i pappas bil, vi andra var hänvisade till hutlöst höga avbetalningsräntor för att få vårt första väl begagnade åkdon. I mitt fall en VW. Inga säkerhetsbälten, luftkonditioneringen sköttes genom ett trekantigt sidofönster på gångjärn, och värmen kom från den luftkylda motorn. Under kalla vintrar blev VW-förarna lite vänstervridna emedan värmesystemet orkade hålla endast nedre hörnen av vindrutan is- och imfria. Däcken hade textilstomme, så vi försäkrade oss alltid om att ha ett reservdäck med luft i. Men i nödfall hade vi också lappningsmaterial och pump med oss, så vi på vägkanten kunde lappa en läckande innerslang. Vi hade bil! Andra åkte till Sverige och kom hem på semestern med sina glänsande Volvon. Alla hade vi ett gemensamt, vi var fångade. Allt rörligt kapital gick till att förverkliga drömmen om en bil. Det som inte bilhandlarna fick passade staten på att ta av oss i form av allehanda skatter. Ärligt sagt – visst sitter vi 40-talister kvar i denna rävsax? Nu har bilen säkerhetsbälten, AC eller ACC, servostyrning och -bromsar, allehanda varningslampor och -system – och den mystiska databoxen som kostar skjortan om den krånglar. Vi putsar inte tändstift, vi lappar inte innerslangar, vi putsar inte förgasare. Visst, bilen håller längre och strejkar sällan. Fortfarande fyller den grundfunktionen, för oss från A till B när vi själva vill. Ger oss friheten. Men nu har vi nått ett stadium i den tekniska utvecklingen när vi 40-talister egentligen vore beredda att ta ett steg tillbaka. Färre blinkande lampor och färre pipande signaler. Och halvljuslampor som vi själva kan byta utan att plocka isär halva frampartiet. De flesta i vår generation står nu också inför den verkligt stora frågan – hur länge får jag ha mitt körkort? Då spelar det ingen roll om vi kört prickfritt i femtio år eller haft ett och annat ärende plåtverkstaden. Allt hänger på läkaren. Och vi kan bara acceptera att vi är berövade friheten, berövade vår dröm att bo kvar i vår lugna landsbygdsidyll med goda vänner och trogna grannar. Sådan är nämligen verkligheten ofta också i vår idyll. Ingen kollektivtrafik värd namnet, ingen närservice i form av butik, apotek, läkare eller post. Nej, in till tätorten, in till den lilla lägenheten med utsikt över en hel gatstump. In till servicen där allt förhoppningsvis finns inom rollatoravstånd. Det finns enkla lösningar som kunde lösa en del problem. Gradera körkortet – tidsmässigt eller geografiskt. Den som har dålig mörkersyn måste få köra mellan när det garanterat är ljust. Den som ännu klarar enkla trafiksituationer bör ju kunna köpa sin mjölk och sitt bröd i kyrkbyns butik. Sedan vet ju myndigheterna mellan vilka klockslag ungdomarna åstadkommer de svåraste olyckorna. Spara liv med begränsad körrätt! Men bilen – den gav oss mycket! Otroliga upplevelser av människor och natur. De modigaste av oss kunde styra kosan till fjärran länder, hisnande naturformationer och myllrande storstadstrafik. Och många av oss hade bilen som arbetsredskap utan att ändå få dra av den i beskattningen. Den förde oss till och från jobbet, i jobbet förde den oss till människor, upplevelser och möten av allehanda slag. Visst måste det finnas ett liv utan bil. Vi här ute på vischan förstår ändå inte hur storstadsmänniskan kunnat leva ett helt liv utan bil. Vi har ju levt ut vår dröm. Det har kostat oss många fina sekiner, men också gett oss så oändligt mycket. BERTEL WIDJESKOG
36 GOD TID
7/2018
2018
Program 1.10 ANDERSBÖLE ÖPPNA DÖRRAR SCOUTKLUBBARNA TEMA INTERNATIONALITET Arrangör: Andersböle-Veckoski ungdomsförening & Porvoon Pooki
6.10 EKENÄS BARNENS DAG-MÅNGKULTUR, DAG MED KONST, DANS, TEATER, SÅNG Arrangör: Children Crossing Cultures rf
2-6.10 EKENÄS POP-UP UTSTÄLLNING OM MENS Arrangör: Fotocentrum Raseborg & Ekenäs filmfest
6.10 GRANKULLA VIVA LA CUPLA. FAMILJEFOTISVERKSAMHET, KUPLA FOTBOLL Arrangör: Grankulla IFK Fotboll rf
3.10 KORSNÄS MULTIKULTURELL AFTON. MUSIK, DANS, SAGOBERÄTTANDE Arrangör: Korsnäsnejdens pensionärer
6.10 JOMALA KEMIKALIEKOLL. MÄSSA FÖR MEDVETNA VAL o MINDRE KEMIKALIER Arrangör: Ålands Natur och Miljö rf
4.10 ANDERSBÖLE NATURKVÄLL, ANITA ROSENGREN BERÄTTAR OM RESOR I NATUREN Arrangör: Andersböle-Veckoski ungdomsförening & Porvoon Pooki
7.10 ANDERSBÖLE MATLAGNING I NATUREN. VETT OCH ETIKETT I SKOGEN OCH PÅ HAVET Arrangör: Andersböle-Veckoski ungdomsförening & Porvoon Pooki
6.10 EKENÄS PANELDISKUSSION OM KÖNSNORMER o OLIKA TABUN Arrangör: Fotocentrum Raseborg & Ekenäs filmfest
7.10 ORAVIAS MULTIKULTURELLT MUSIKCAFÉ ÖVER GENERATIONGRÄNSERNA Arrangör: Oravais Pensionärsförening r.f
Info
festival.fi