God Tid 8/2018 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 8 ● 2.11.2018 Årgång 46

Hamstern Nöpö njuter av att bli ompysslad av Aino Kiuru och Erja Karhu. Foto Benita Ahlnäs.

Aino njuter av att umgås med seniorerna – Först var mina klasskamrater förvånade. De trodde att jag delade rum med någon senior, säger Aino Kiuru, 18. Aino bor i Äppelbackens servicehus i Borgå. Hon betalar samma hyra som seniorerna, men har förbundit sig att sällskapa med dem tre timmar i veckan. läs mer på sidan 4 LEDARE

”Kanske det är åldrandet – eller efterklokhet! – men ibland kan man tycka att jakten på det materiella goda får dominera våra liv för mycket.” SIDAN 2

Lite överdrivet men jag gillar fåglar

I Peter Sandströms novellsamling Mamma november kokar mamman potatis åt kråkorna. Förebilden är hans mor, Karin Sandström. – Det är lite överdrivet, men jag tycker om när en skock med fåglar kommer fram till köksfönstret, säger hon. SIDAN 6-7 Peter och Karin Sandström.

Tips om hur du väljer pekplatta Vad är det för skillnad på WiFi och 4G? Är 32 GB tillräckligt, och borde man välja iOS eller Android? Peter Nyman hjälper God Tids läsare att välja rätt i djungeln av pekplattor. SIDAN 14

2 GOD TID

8/2018 LEDARE

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Nyland: Veronica Biaudet tfn 040 128 5911 veronica.biaudet@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77 Kansliet i Vasa Hovrättsesplanaden 16, vån 6, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Åboland Strandvägen 30, 21600 Pagas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen

GOD TID

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West Hovrättsesplanaden 16, vån 6, 65100 Vasa tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 040 578 3078 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2018 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström och Lena Selén.

Effektivt och bra, eller fort och väl? Materialismen präglar vår tid. Alla vill vi ha mera av det mesta; av pengar, konsumtion och prylar. Allt skall gå fort. Inte ens uttrycket ”slit och släng” håller längre. Vi sliter allt mindre på det vi köpt och slänger allt tidigare. Vi är alltför bra på att göra ändliga naturresurser till avfall. I jakten på det materiella goda blir farten ibland så hög att vi inte ser alla följder. ”Fort och väl” gäller inte alltid. Vi ser problemen växa på nya och överraskande områden. Nya lagar tvingas fram i allt snabbare takt, och kvaliteten lider. I ett rättssamhälle som vårt skall sådant inte få ske. Kloka lagar får vi med en omsorgsfull beredning, och då behövs tid. Det politiska arbetets trovärdighet försvagas och därmed tilltron till vårt demokratiska system. Vi ser en illavarslande utveckling i allt fler länder, också om orsakerna är flera. Förr höll ett bostadshus i generationer. Nu är hus i värsta fall vattenskadade innan de ens tagits i bruk. Orsakerna är flera. Planläggningen kan i värsta fall ta tiotals år innan både motiverade och omotiverade besvär har behandlats. När bygget kunde påbörjas, tror sig någon ha sett en flygekorre, och då börjar en ny runda. När spaden äntligen kan sättas i marken skall allt ske i expressfart. Fort blir inte alltid väl. De kommunala myndigheterna, som ju också skall övervaka kvaliteten i det privata byggandet, tycks inte klara av kommunernas egna hus. Det finns knappast någon kommun där daghem, skolor eller äldreboenden inte har mögelskador eller andra problem. De hundratals miljoner euro, som nu krävs för att sanera kommunernas hus, kunde i stället ha använts för t.ex. mera äldreboenden. Enligt marknadsekonomin ger konkurrensen allt billigare och bättre varor och tjänster. Som regel är det ju så. Den globala marknadsekonomin har dessutom lyft hundratals miljoner mänskor ur djup fattigdom. Marknaden skall vara vår tjänare och inte vår herre, och en fri ekonomi är inte frihet från regler för ekonomin. En global marknad kräver globala regler, och sådan behövs det mera av. Nu kan både miljöförstöring och hutlöst låga löner i fattiga länder ge oss billigare varor. Sådan produktion är varken effektiv eller god. Också i arbetslivet skall allt gå fort. Särskilt utsatta är barnfamiljerna. Arbetsdagen är stressig, goda föräldrar hjälper barnen med olika aktiviteter och tid behövs också för varandra och för vänner. Det är svårt att få allt att gå ihop. När kraven känns övermäktiga blir de svåra att hantera. Mänskliga relationer kan inte skötas med klockan i handen. Då blir ”fort och effektivt” bara illa. Med åren blir ”fort, effektivt och väl” allt svårare att leva upp till. Det hjälper inte, vi blir långsammare. Samma mätare av effektivitet kan inte användas inom äldreomsorgen och snöröjningen, och priset får inte bli för dominerande inom vården. När vi själva blir långsammare förändras våra förväntningar. Fem minuter hemvård per dag för en ensamboende åldring kan tyckas vara effektiv men är definitivt inte god. Kanske det är åldrandet – eller efterklokhet! – men ibland kan man tycka att jakten på det materiella goda får dominera våra liv för mycket. Konkret upptäcker vi det senast när våra efterkommande visar föga intresse för alla de prylar vi samlat på oss. Lite långsammare takt och mera eftertanke kunde hjälpa oss att hitta andra, viktiga värden. Effektivt är inte alltid bra, och fort är inte alltid väl!

Putin och pensionärer Ryssland har, som ett arv från Sovjettiden, bland de lägsta pensionsåldrarna i Europa. Kvinnorna kan gå i pension vid 55 och männen vid 60. Det vill Rysslands regering ändra på. Pensionsåldern ska stegvis höjas till 60 år för kvinnorna och 65 år för männen. I Västeuropa skulle ingen ens höja på ögonbrynen åt de föreslagna pensionsåldrarna. De påminner om våra egna pensionslösningar, om man undantar att kvinnorna har lägre pensionsålder. I Ryssland är det annorlunda. Protesterna mot pensionsreformen har inte låtit vänta på sig. Förtroendet för president Vladimir Putin har på kort tid rasat till rekordlåga nivåer. Ryska opinionsinstitutet Levadacentrets mätningar visar att förtroendet för Vladimir Putin från november i fjol till september i år rasat från 59 till 39 procent. Putins dåliga opinionssiffror kopplas ihop med pensionsreformen. Ryssarna gillar den inte. Pensionerna i Ryssland är låga och går sällan att leva på. Många ryssar fortsätter därför att jobba som pensionärer. Pensionen ger dem lite bättre ekonomi och det är inte ovanligt att de använder pensionspengarna till att hjälpa vuxna barn ekonomiskt. Pensionsreformen har stor symbolisk betydelse för ryssarna. Enligt sociologen Marija Matskevitj i St Petersburg, som nyligen intervjuades av Svenska Yle, handlar det om att människor som har ett långt arbetsliv bakom sig, vill känna att de har förtjänat en särskild ställning i samhället. De vill bli bemötta med respekt och högaktning. Ska vi bekymra oss om den ryska pensionsreformen? Ja, i allra högsta grad. Pensionärerna är viktiga för Vladimir Putin. Förlorar han deras stöd kan de få oanade följder. Förra gången stödet för Vladimir Putin minskade var 2013. I spåret på det följde annekteringen av Krim. Det vill vi inte återuppleva.

OLE NORRBACK

MARKUS WEST

förbundsordförande

chefredaktör

Dags att beställa Svenska pensionärsförbundets kalender Nu är det dags att beställa SPF:s kalender för 2019. Priset för kalender med pärm är 12 € och utan pärm 10 €. Kansliet i Helsingfors tar emot beställningar, tfn 040-5783078 eller per e-post asa.danielsson@spfpension.fi Kalendern är en utmärkt present eller julklapp!

GOD TID

Det är aldrig för sent att börja använda dator Samtidigt som digitaliseringen av samhället och offentliga tjänster går framåt i allt snabbare takt och allt fler börjar använda dator för att sköta sina ärenden, har man också under hösten i bredare skala börjat utreda åtgärder för att få alla medborgare med! Finansministeriet och Befolkningsregistercentralen har en central roll i detta arbete. Befolkningsregistercentralen har ålagts ansvaret för att på nationell nivå koordinera it-stöd till den del av befolkningen som riskerar att inte hänga med i digitaliseringen, det vill säga i första hand den äldre befolkningen. Befolkningsregistercentralens uppdrag är att arbeta fram en modell för hur och hurdan hjälp som behövs och har därför startat fem pilotförsök i Lapplands sjukvårdsdistrikt samt i Österbottens, Norra Karelens, Norra Österbottens och Nylands landskapsförbund. Områdena valdes så att de utgör en helhet som är så omfattande och regionalt mångsidig som möjligt samt kompletterar varandra verksamhetsmässigt. Det sammanräknade antalet invånare i pilotområdena uppgår till cirka 2,6 miljoner personer, vilket betyder att man når nästan hälften av invånarna i Finland. Utvecklingsarbetet sker i tätt samarbete mellan de olika pilotprojekten, Befolkningsregistercentralen och finans-

ministeriet. Målet är att information också i fortsättningen delas öppet och att bästa praxis sprids från ett område till ett annat. Befolkningsregistercentralen har inga planer på att själva erbjuda it-stöd, utan deras uppgift är att koordinera och se till att ingen region eller grupp blir utan stöd. Det praktiska arbetet kommer troligtvis att ske på samma sätt som idag, med varierande modeller och flera olika aktörer. Behovet eller förutsättningarna för förbundets it-verksamhet verkar därför inte förändras och principen med handledning eller kamratstöd som vår verksamhet bygger på är den som förespråkas allmänt. Det verkar samtidigt sannolikt att någon central aktör som till exempel biblioteken får en allt viktigare roll att erbjuda stöd. Svenska pensionärsförbundet påbörjade sin it-verksamhet redan år 2010. Vi har alltså hunnit samla på oss en bred kunskap gällande ordnande av it-stöd. På många sätt är staten nu i samma situation som förbundet var år 2010, man funderar på vad som behövs, vad som fungerar och inte fungerar. Vi deltar därför i pilotarbetsgrupperna för att föra fram den här kunskapen, men vi har också en viktig uppgift i att se till att både tjänsterna som erbjuds digitalt och det stöd som erbjuds finns på svenska.

Förutom att kräva god svensk service ser vi det också som vår uppgift att bevaka att de som inte använder dator fortsatt får bra service, vilket inte heller är självklart när man medvetet gått in för att i första hand erbjuda digital service. Förbundet har också gett utlåtanden om att man från statligt håll borde erbjuda eller subventionera datorutrustning för den grupp som riskerar att inte kunna ta del av servicen på grund av ekonomiska skäl. I ivern att erbjuda it-stöd har man kanske från statligt håll glömt bort att undersöka de verkliga orsakerna till att vissa grupper inte använder dator. Det kan säkert vara brist på stöd, men även ekonomiska orsaker inverkar liksom bristande intresse. Utan intresse är det svårt om inte omöjligt att lära sig använda dator. Vi försöker därför i vår verksamhet lyfta fram roliga och intressanta saker man kan göra med datorn, men också samarbeta med andra projekt som fokuserar på det roliga och glädjefulla med datorerna. Som du kan läsa i detta nummer är det aldrig för sent att börja använda dator och många forskningsresultat visar på att de som använder internet mår bättre, både fysiskt och psykiskt! BERIT DAHLIN verksamhetsledare

Månadens bild

8/2018 3

Svenska kulturfondens understöd till föreningarna

Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kallade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.11–31.12.2018 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte. Ansökningsblanketten finns på förbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter och kan också beställas från förbundets kansli, tfn 040-5780248. Ansökan sänds till kansliet@spfpension.fi eller per post under adress Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors. Vid fördelningen av bidragen prioriteras följande: - Hur arbetar föreningen med lokal påverkan? - Hur arbetar föreningen med att säkra medlemmarnas behov av digital samhällsinformation? För närmare information om understöden kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, e-post berit. dahlin@spfpension.fi eller tfn 040-5780248.

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1.11– 31.12.2018 (frankeringsdatum gäller). Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §). Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål. Denna gång prioriteras uppsökande verksamhet inom föreningen och föreningens verksamhetsområde samt skapande av guldkant i tillvaron för att motverka utanförskap och ensamhet. Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen.fi > Ansökningar och kan även beställas av Veronica Biaudet, tfn 040-1285911 eller per e-post stiftelseninfo@spfpension.fi Blanketten sänds till stiftelseninfo@spfpension. fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, PB 129, 00101 Helsingfors. För närmare information kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 040-5780248 eller e-post berit.dahlin@ spfpension.fi. Enligt uppdrag BERIT DAHLIN

Guy Nordström i Pargas har tagit bilden som God Tids redaktion valt till Månadens bild 8/2018. Han lyckades fotografera älgkon med sina diande kalvar i Lilltervo, Pargas. I varje nummer av God Tid publicerar vi under 2018 en ny månadens bild. Skicka bilden i hög upplösning till markus.west@spfpen-

sion.fi. Märk bilden ”Månadens bild”. Uppge ditt, det vill säga fotografens namn och kontaktuppgifter. Skriv också en kort bildtext. Om det förekommer identifierbara personer på bilden ska de ha gett sitt lov till publicering. Pensionärsförbundet kommer hösten 2018 att sammanställa en väggal-

manacka för 2019 med ett urval av de bästa bilderna. Välj därför en nytagen, liggande bild. Månadens bild i God Tid 9/2018 ska vara redaktionen till handa senast fredagen den 23 november. Kom ihåg att också november har sina ljusa stunder!

Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs verksamhet i Finland

4 GOD TID

8/2018

Dynga mellan tårna

Tölöwikens pensionärer åker på studieresa österut, ända till Itis Gigantti. Dille Datorsnille har arrangerat en presentation av framtidens virtualvärld. Herbert är det första offret. Han sätter sig i skakadarr-stolen, får virtualglasögonen på sig och doftmasken på näsan. Den första filmen börjar.

Vänskap över generationsgränserna. Erja Karhu och Aino Kiuru.

Aino, 18, flyttade in hos seniorer – Först var mina klasskamrater förvånade. De trodde att jag bodde i samma rum med någon senior. Men jag förklarade för dem att jag har en egen bostad i Äppelbackens servicehus i Borgå och att jag betalar samma hyra som seniorerna, men att jag har förbundit mig att sällskapa med dem tre timmar i veckan. Konceptet med att ungdomar bor bland åldringar är ovanligt och vid det här laget har Aino Kiuru gett flera press- och radiointervjuer. Hon har också en blogg på Instagram, ”Nuori Ompussa – Ung i Omppu”, där hon berättar om hur det är att bo i ett servicehus för seniorer och om sitt arbete bland dem. – Arbete, säger Aino, inte är det något arbete för mig att sällskapa med pensionärerna. Annat var det när jag sommarjobbade i kassan på Lidl. Det var arbete det! Att bo på Äppelbacken tycker jag att bara är bra. Jag gillar gamla människor och tycker om att höra dem berätta. Och jag tror också att de gärna vill höra hur en ungdom har det. Ljust och rymligt Aino visar sin bostad som är en rymlig och ljus enrummare med fönster mot söder. – Hett var här i somras men så var det ju överallt. – Inte delar jag rum med pensionärerna, skrattar Aino, men nog med mina undulater. Och så hamstern Nöpö som har en rymlig bur och kaninen Aada som rör sig fritt

UNG PÅ ÄPPELBACKEN ● Idén med en ungdom boende bland pensionärerna i Äppelbackens servicehus var en fullmäktigemotion av Marianne Korpi. ● Eldsjälen Petra BärlundHämäläinen tyckte att det lät lockande och att det alltid är bra med nya innovationer. Men på grund av omfattande reparationer på Äppelbacken kunde tanken inte genast förverkligas. Dessutom måste ju beslutsfattarna ge sitt samtycke. ● Tio ansökningar blev resultatet av annonsen där man önskade en problemfri ungdom i åldern 18-25 år som inte skulle vara studerande inom vårdsektorn och som skulle betala samma hyra som seniorerna, 445 euro i månaden för en bostad på 34,5 kvadratmeter inklusive vatten,

i lägenheten. – Det gör undulaterna också om jag öppnar buren. Men då gäller det att se till att ha fönstren stängda om jag vill behålla mina fåglar. Glädjepiller Medan vi ser oss omkring hos Aino tittar en av grannarna Erja Karhu in. Erja öser idel lovord över Aino som hon kallar för ett glädjepiller. – Kanske det är tack vare Aino jag känner mig så mycket piggare

internetanslutning och tillgång till tvättstugan. ● Dessutom skulle den blivande hyresgästen förbinda sig att stå till tjänst som sällskap åt seniorerna 3 timmar i veckan. Bland ansökningarna intervjuades två personer av bland andra Petra BärlundHämäläinen och ledaren för serviceboendet på Äppelbacken Anne Voutilainen. ● Efter att den ena personen hade backat ut utsågs Aino Kiuru till hyresgäst för en tid på sex månader. Efter att sex månader hade gått förlängdes kontraktet med ytterligare sex månader. ● Med facit på handen kan ledningen konstatera att Aino var bästa tänkbara valet som till full belåtenhet ”främjar välfärden för de äldre som bor på Äppelbacken”.

nu än vad jag gjorde tidigare. Vi brukar småprata och så kanske vi går ut en sväng, säger Erja. – Men Aino har många andra som vill vara med henne och så har hon ju också sin pojkvän och studentskrivningarna att tänka på. Pojkvännen är en riktig guldklimp också han. När min tvättmaskin gick i olag fixade han den i ett nafs, fortsätter Erja, för att sedan cykla på konditionscykeln. – Ja, det kan bli 20 km om da-

gen, säger hon hurtigt. Det bor 85 seniorer på Äppelbacken och så Aino som sänker medelåldern betydligt. Stämningen är avslappnad och munter. En av samlingsplatserna är matsalen där lunchen serveras också för ”folk” från stan som Borgånejdens krigsveteraner som brukar äta där två dagar i veckan. En cafeteria finns också i huset och så dagens tidningar, en samling böcker och en dator. Och naturligtvis en simbassäng och terapiutrymmen och en frisörska. Varje tisdag mellan kl. 10-12 erbjuds gratis handledning i användning av datorer, tabletter och mobiltelefoner av frivilliga seniorer, berättar Petra Bärlund-Hämäläinen. Lottovinst Aino har erfarenhet av att arbeta för seniorer med att klippa gräsmattor och vara ”promenadkompis” inom ramen för organisationen 4H. Det var hennes mamma som såg annonsen i ortstidningen om att ungdomar kunde få en bostad för samma hyra som pensionärerna på Äppelbacken mot att finnas till hands tre timmar i veckan. Aino tyckte att det lät intressant och valdes för en intervju som hon klarade galant. Först fick hon ett halvårs kontrakt som förlängdes med ett halvt år till. Efter att ha träffat Aino kan man konstatera att Äppelbacken i med henne har fått en lottovinst. TEXT OCH FOTO: BENITA AHLNÄS

Ut att promenera på nakustranden i Gran Canaria. Vågorna brusar in mot stranden, havets salta doft känns och den varma vinden får skjortärmarna att fladdra. Visserligen stör Giganttis billiga värmefläkt som surrar och något surr finns ju inte på nakustranden. Herbert vänder huvudet mot havet och fortsätter. Havsvattnet forsar in över fötterna och Herberts skor fylls med Atlantens sandiga varma saltvatten, och han kavlar upp byxbuntarna. De första nakenherrarna vadar ut och tar emot beundrande blickar. Kanske beundran gäller det att karln har varit hemma mattiderna och låtit sig maten väl smaka, och ölet också. Kanske nåt annat också kan beundras ... Filmen tar slut och Herbert tar av sig våta skor och sandiga strumpor. Sedan vill Joakim försöka. Han är naturälskare och vill se Jurassic Park. Brontosaurerna ryter och stampar så att skakadarr-stolen nästan går sönder, Joakim känner hur han trampar i den stora bruna dyngbollen. Doften är så stark att hela pensionärsgruppen känner odören och ser hur dyngan klämmer sig fram mellan Joakims tår. Sedan antågar Tyrannosaurus Rex, gapar med sin meterstora käft på nära håll och flåsar så att Joakim får en spottdusch. Det är för mycket, Joakim trycker på panikknappen och blir inte munsbit. På Seniorkryssningen tar Gigantti emot beställningar av hemvideorum med 3D-printer för sand och dynga.

GOD TID

8/2018 5

PIO kräver högre folkpensioner

Billigare åka buss om du är 70+

Pensionärsförbundens intresseorganisarion PIO rf kräver att riksdagen förbättrar de fattigaste pensionärernas situation. PIO överräckte sitt ställningstagande om statens budget för 2019 till riksdagsgrupperna den 25 september. Ett första steg på vägen skulle vara att åtgärda de försämringar som den nuvarande regeringen gjort i folkpensionsindexet. PIO anser att mer pengar bör anvisas för detta ändamål i budgeten för 2019. – Riksdagens borde i samand med behandlingen av nästa års budget granska budgetens effekter ur den äldre befolkningens synvinkel. Utan den nuvarande regeringens nedskärningar skulle de förmåner som är knutna till index vara 3,3 procent större och folkpensionen skulle vara 18 euro högre, sammanfattade PIO rf:s ordförande Raimo Ikonen läget.

Helsingforsregionens trafik HRT föreslår att personer som fyllt 70 år ska få åka till halva priset dagtid. Samtidigt föreslås kontrollavgiften höjas från 80 till 100 euro. Enligt planerna ska en nya zonmodell och de nya biljettpriser tas i bruk i början av nästa år.

Till HRT:s styrelse

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO uppvaktade riksdagsgrupperna med anledning av budgetförslaget för 2019. Foto: Vesa Toikka.

– Positivt i förslaget är att regeringen har hittat medel för att höja garantipensionen samt för att förbättra överskuldsatta personers si-

tuation. Det underlättar även överskuldsatta pensionärers situation, säger Ikonen. SPF är medlem i PIO.

Äldrerådet ska se till att de äldre kan leva ett gott liv – Äldrerådens verksamhet beror i stor utsträckning på de äldre själva, sade ordförande Ole Norrback när han öppnade Svenska pensionärsförbundets äldrerådsseminarium i Vasa den 27 september. Intresset för äldrerådsseminariet var stort. 80 pensionärer, många av dem aktiva i den egna kommunens äldreråd deltog. Enligt kommunallagen är kommunerna skyldiga att sörja för att invånarna erbjuds mångsidiga och effektiva sätt att delta och påverka kommunens tjänster. De lagstadgade påverkansorganen är äldrerådet, ungdomsfullmäktige och rådet för personer med funktionsnedsättning. – Äldreråden är lagstadgade men de har inga lagstadgade uppgifter, sade Norrback. När de äldre invånarna blir fler ökar trycket på kommunerna att ta hand om dem på bästa möjliga sätt. Samtidigt är det ont om pengar. – Äldrerådens uppgift blir att se till att pensionärerna kan leva ett gott liv i sin hemkommun. I samband med lanskapsreformen är det meningen att ansvaret för social- och hälsovården ska föras över från kommunerna till landskapen. Utvecklingsplanerare Irina Nori från Österbottens förbund berättade att det blir aktuellt att grunda äldreråd även för landskapen. Det är meningen att de ska

I samband med den nya zonfördelningen föreslår HRT en reserabatt på 50 procent för personer som har fyllt 70 år. Rabatten skulle gälla engångsbiljetter som köps mellan klockan 9 och 14. De äldres rabatt skulle kosta HRT 3,4 miljoner euro.

Utvecklingsplanerare Irina Nori presenterade landskapens äldreråd.

börja fungera från och med den 1 januari 2020. –Medlemmarna i landskapets äldreråd ska utses av äldreråden i kommunerna. Det ska finnas minst en representant per kommun. Sannolikt får de stora kommunerna fler. Den som är intresserad av att läsa mer om hur det är tänkt att äldreråden i landskapen ska fungera kan läsa Handboken för landskapens äldreråd, som finns på Svenska pensionärsförbundets webbplats. Mats Brandt, numera stadsdirektör i Nykarleby, tyckte att det är bra att kommunernas äldreråd får utse representanter i landskapens äldreråd eftersom tidigare kommunal service flyttar till landskapen. Gun Forsman, ordförande för äldrerådet i Närpes, tog upp frågan om vad som händer med de kommunala äldreråden när landskapen börjar arbeta.

– Det känns som äldrerådet har fått en större tyngd i Närpes. Det beror på att vi har visat framfötterna. De kommunala äldreråden kommer att behövas även i fortsättningen, sade hon. Ole Granholm från Vi Norrifrån i Karleby sade att äldreråden kunde hålla fler, men kortare möten. – Inte hjälper det att man möts om alla snarkar innan mötet är slut. Han tyckte att det är viktigt att äldrerådet informerar de lokala pensionärsföreningarna om vad som är på gång, det kan ske till exempel i samband med pensionärsföreningens månadsmöte. Ulla Grönwall-Streng från Milstolpen i Jakobstad hade liknande tankegångar. – Vi ska samla ett nätverk som fungerar bra i båda riktningarna. Vi ska visa att vi bryr oss om även dem som inte kan delta i mötena. Olle Fransholm från Korsholms pensionärsförening levererade en gnutta självkritik. –Vi är inte så bra på att ta egna initiativ, utan överlåter det gärna åt andra. Äldrerådet ska ta egna, välgrundade initiativ. Det behöver inte handla om hela elefanten utan om delar av elefanten. Han nämnde att många äldre som flyttar till seniorhus idag köper eldrivna mopeder. – De kan ha två, tre eller fyra hjul, men var ska de ladda dem på äldreboendet? Det kan vara en fråga för äldrerådet. TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

Pensionärsföreningarna i Svenska pensionärsförbundet Mellannyländska region, d.v.s. Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla stöder det ställningstagande som äldreråden inom huvudstadsregion gett om att den nya seniorbiljetten skulle gälla pensionärer som fyllt 65 år och att det inte skulle finnas någon tidsbegränsning.

De femton svenskspråkiga pensionärsföreningarna i SPF Mellannyland har cirka 3 300 medlemmar och en stor del av medlemmarna är beroende av kollektivtrafiken. GUSTAV BÅSK ordförande i SPF Mellannyland ordförande i Esbo svenska pensionärer

Kommande program 6.11 7.11 9.11 15.11 15.11 22.11 30.1

Svensk festdag på G18 i Helsingfors SPF Österbottens höstmöte i Kaskö SPF Västnylands höstmöte i Sjundeå Pidroturnering i Oravais PIO och TELA informerar om pensioner i Vasa Förbundets höstmöte i Tammerfors Hörsel- och synkompassen i Åbo

Medlemsrekryteringstävling 2018

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och 1 poäng för varje

0,5 procents ökning av medlemsantalet.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

It-verkstäder

i Helsingfors, Esbo och Vanda Besök våra drop-in-verkstäder där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda it, eller vill lära dig nytt. Verkstäderna i Helsingfors är öppna – måndagen den 26 november kl. 14 -17 i Folkhälsans Seniorhus, Mannerheimvägen 97, Helsingfors. Verkstäderna i Esbo är öppna – måndagen den 5 november kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 3 december kl. 13:30 -15:30 i Folkhälsanhuset i Esbo, Vindgränden 6, Esbo. Verkstäderna i Vanda är öppna – tisdagen den 13 november kl. 13 -15 – tisdagen den 11 december kl. 13 -15 i Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, Dickursby. Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon om du har en. Verkstäderna arrangeras av SPFs it-verksamhet, Samrådet i SPF Helsingfors, Esbo svenska pensionärer rf och Vanda svenska pensionärer rf i samarbete med Folkhälsans Förbund.

6 GOD TID

8/2018

BÖCKER

Sandström har alltid varit mammas pojke Peter Sandström har i höst gjort succé med den autofiktiva novellsamlingen Mamma november. Recensenterna har öst lovord över honom. God Tid träffar Peter Sandström och hans mor Karin i föräldrahemmet i Nykarleby. Är det du som är Mamma november? – Nej, det är inte jag. Det protesterar jag emot för jag är född i april, säger Karin Sandström. – Det här är Mamma april, sticker Peter in. Mamma november är en samlingstitel. Hur tänkte du med titeln? – November är min favoritmånad och jag har alltid varit mammas pojke. De flesta tycker att november är en mörk och besvärlig månad. Jag ser november som en trygghet och källa till glädje. Vilken är din favoritmånad Karin? – Det är nog april det. Jag är född 7 april och då kommer våren. Då är det ju såleis. Hur planerar du ditt skrivande? – Jag utgår ifrån enskilda situationer, sådant som folk säger. I Mamma november visste jag exakt vilka texter jag ville ha med, men jag hade bara en vag idé om innehållet. När jag börjar skriva är jag kanske på väg åt vänster, men sedan visar det sig att texten drar åt höger. Då följer jag texten. Peter Sandström vet vilket persongalleri han vill ha med i texten, men ibland kommer det överraskningar. Det dyker upp personer i handlingen som han från början inte ens visste att de skulle vara med. Både Peter Sandströms barndomsfamilj, som bor i Nykarleby, och hans egen familj, som bor i Åbo, finns flitigt med i boken. Föräldrarna, frun, barnen och syster, ingen sparas. Fick du se texten i förväg Karin? – Nej, absolut inte. Jag ville inte heller, säger hon. – Vi har diskuterat det här förr. Mamma har inget problem med att förstå att även om jag skriver om en mamma så är det inte mamma Karin. Det är att betrakta som fiktion. Strukturer, åldrar, yrken, ställen där huvudpersonerna bor, föräldrar och barn stämmer väl överens med Peter Sandströms familjekrets. – Jag tar botten ur mitt eget liv, men sedan tar jag mig friheten att ljuga hur mycket som helst, säger Peter. – Fantisera, inflikar Karin. – Jag tycker att det egna livet inte

är det viktigaste, utan det är berättelsen som är viktigast. Det egna livet och de saker som jag pratar om med mina närmaste får fungera som fundament och sedan bygger jag på de olika ornamenten. Gräftan i högsta hugg Det blir olika tydligt, men eftersom han använder sitt eget namn så finns det tillfällen när folk tror att det han skriver är biografiskt. Det brukar kallas autobiografiskt. Det kan vara nästan sant, men ändå inte riktigt. Vad väcker boken för tankar hos dig Karin? – I förra boken (Laudatur) skulle jag ha anfallit min man med en gräfta. – Men det gjorde du ju, muttrar Peter. – Nej, det gjorde jag inte. – Jag skojar. – I det fallet hade du nog fantiserat själv. Kanske jag tyckte att jag borde ha gjort det ibland, säger Karin. – Men det var ju inte du och far, säger Peter försonande. – Det förstod jag, men det var många som tittade lite försiktigt på mig och såg om jag hade gräftan med mig. Båda skrattar gott. Mammas integritet Det går inte att ta miste på att Peter och Karin har en varm relation. Skämten haglar. Replikerna är ofta korta, men vassa. De fyller i varandras repliker på ett sätt som bara personer som känner varandra väl gör. När du träffar Nykarlebybor som läst Peters böcker, tror de att det är sant? – Nej, absolut inte. Jag är så pass gammal och envis att inte skulle han våga skriva det om det var jag. – Det där är en bra poäng. Mamma har så stark integritet att jag inte skulle våga skriva det om det var sant. Det där var en bra analys. Peter Sandströms far, Bror Sandström, legendarisk stadsträdgårdsmästare i Nykarleby, är död sedan tio år. Vad han skulle ha tyckt får vi inte veta. Karin har i alla fall sin uppfattning klar. – Jag tror att Bror skulle ha haft svårare med böckerna. – Han var känsligare som män-

niska och lyssnade på vad andra tyckte. Han blev fort sårad, fyller Peter i. – Sånt har jag kommit över. Om man är ensam flicka i en syskonskara med fem bröder så lär man stå på sig. Karin växte upp i Purmo och har överlevt sina bröder med råge. Den sista dog 1995. De tog slut, säger hon. Tanternas favorit Peter Sandström medger på ett ställe i Mamma november ångerfyllt att han klär av sina närmaste in på skinnet. Om du Karin i din tur får klä av Peter. Hur var han som barn? – Han var tanternas favorit. När han var tre år och jag hade tre tanter på besök satt vi här i allsköns ro och pratade. Peter hade gått och lagt sig. Jag trodde att han somnat. När han hörde att systern Ann-Sofi sov så studsade han upp och blev genast tanternas medelpunkt. – Jag fick ta medelpunkten då för jag hade en fyra år äldre syster som annars var medelpunkten. Det krävdes lite list, inflikar Peter. – Ja, du var bakslug redan som barn. De flesta mammor bär på drömmar om vad deras barn ska bli när de blir stora. Karin var också i det avseendet en ovanlig mor. – Nej, inte hade jag det. AnnSofi drömde om att fara till utlandet och studera till läkare. Hon for nog mycket till utlandet, men någon läkare blev hon inte. Karins inställning präglades av hennes egen uppväxt. Hon fick tidigt ta hand om sin gamla mormor som drabbats av slaganfall och hade svårt att gå. Det var mycket att stå i med. Karin gjorde vad som förväntades av henne, men insåg snabbt att ett yrke som sjuksyster inte var något hon passade om. – Mamma frågade om jag ville bli sjuksköterska. Jag sade nej. Jag kände på mig att jag inte hade tålamod. – Det märktes när jag och AnnSofi växte upp. Varken pappa eller mamma försökte påverka oss i våra yrkesval, säger Peter. När anade du att Peter skulle bli journalist och författare? – Inte anade jag det direkt. Men när hans syster och kompisarna sade någonting ofördelaktigt om

mig så reagerade han genast. Kom ihåg att mamma har inga fel alls, klippte han av. – Så du menar att jag lade märke till ordens valörer tidigt. Gymnasiet väckte intresset Det var i gymnasiet som intresset för att skriva vaknade. Han fick en bra modersmålslärare, Ulla-Britt Gustavsson-Pensar. Hon uppmuntrade honom att skriva. Det var också hon som anmälde honom till något som hette ”Stjärnreporter”, en tävling som Tidningarnas förbund ordnade 1981. Peter vann pris och fick åka och intervjua president Mauno Koivisto. Följande år sökte han in till journalistlinjen vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Småstaden Nykarleby återkommer ständigt i Peter Sandströms böcker. – Jag har definierat Nykarleby som ett litterärt laboratorium. Det är inte det Nykarleby som du går omkring i utan det Nykarleby som jag kan se framför mig i en behändig miniatyrmodell och använda för mina berättelser. Jag har inte bott i Nykarleby sedan 1982 och har en respektfull distans till stan. Jag använder den för mina handlingar, det skulle kunna vara en annan miljö också, men Nykarleby är den miljö jag känner till och känner för. Peter Sandström återvänder både i sina böcker och privat till hemmet i Nykarleby. Han växte upp i stadsträdgårdsmästarhuset vid Seminariegatan på västra älvstranden. Huset, som är byggt 1812 var även kompositören Erik Bergmans föräldrahem. Också hans pappa var stadsträdgårdsmästare. Det gistna, kalla dragiga huset har inte underhållits på åratal. Men det är med sina salar och gemak, fyllda med böcker från golv till tack ett fantasieggande hem. Fick kraften tillbaka När far inte var där fick mor kraften tillbaka, skriver Peter Sandström på pärmbladet av Mamma november. Var det så i verkligheten också? – Nog kan det hända, säger Karin eftertänksamt. – Min pappa var sjuk i slutet av sitt liv. Det är tio år sedan han dog. Mamma skötte honom hem-

ma som egenvårdare. Hon kämpade och gav inte upp, men nog tog det på. Mamma höll själv på att gå under. Det var tungt. Karin sörjde, men fick krafterna tillbaka. Hon har alltid haft lätt för att skaffa vänner. Vattengymnastik är hälsosamt för en gammal kropp, inflikar Karin. Hon har varit pensionär sedan 1992. – Den enda gången som jag har sett mamma på dåligt humör var när hon tvingades sluta jobba. Jag frågade: Hur gaar e? Int gaar e na bra, svarade hon. Nu är hon 92 år och har snart varit pensionär i tre decennier. Kamelklubberskan Vardagen är utgångspunkt i Peter Sandströms texter, men slutresultatet blir ofta allt annat än vardagligt, som när mamman i boken plötsligt gör sig redo för att klubba en kamel på Nykarleby torg. – Jag jobbar med parallella verkligheter. Jag tänker mig hur sakerna är och sedan i texten hur de skulle kunna bli. Det finns ett visst mått av kaosteorier i livet. Samtidigt tycker jag att vardagen är det mest fascinerande som finns. Peter Sandström har fått stor uppmärksamhet för sina senaste böcker i finska medier. Försäljningen på finska ökar från bok till bok. – De finska läsarna brukar tycka att böckerna är roligare än vad de svenska läsarna gör. De hittar en annan sorts humor i dem. De ser de absurda dragen. Översättaren Outi Menna har inte ändrat i texten. Om det sedan beror på språkdräkten eller kulturen vet jag inte. De svenskspråkiga läsarna hittar mera vemod. Matar kråkorna I Mamma november kokar mamman potatis åt kråkorna. – Det är lite överdrivet, men jag tycker om när en skock med fåglar kommer fram till köksfönstret. Tittar de anklagande på mig så kan jag ge dem några överblivna potatisar. – I något skede när du hade för lite rester så nog kokade du mat åt dem. – Nåjo. Då det är kallt och besvärligt så nog tycker fåglarna om att få någonting som inte är fruset. TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

BÖCKER

Författaren Peter Sandström återvänder ofta till barndomshemmet i Nykarleby, både i sina böcker och privat. Mamma Karin Sandström är en viktig källa till inspiration i hans författarskap.

GOD TID

8/2018 7

8 GOD TID

BĂ&#x2013;CKER

8/2018

Din ljusa skugga Kom och dansa, sjunga och spela gudstjĂ¤nst pĂĽ Kredu, Kristliga folkhĂśgskolan i Nykarleby fredag - lĂśrdag, 8-9.3.2019 DansmĂ¤ssan Din ljusa skugga Ă¤r en nyskriven mĂ¤ssa i Heliga danser-tradition. I dansmĂ¤ssan dansas gudstjĂ¤nstens alla delar. Heliga danser vilar pĂĽ Ăśvertygelsen att dans Ă¤r ett ursprungligt mĂ¤nskligt behov och har en helande och andlig dimension.

Mamma november finns hos oss

Topeliusesp. 12, Nykarleby Tfn 044 3606865

Danserna har sina rĂśtter i den folkliga dansen. De ger en dynamisk liturgi och Ă¤r sĂĽ enkla att inga fĂśrkunskaper krĂ¤vs. SĂĽngerna sjungs av en kĂśr och kan framfĂśras antingen enstĂ¤mmigt eller flerstĂ¤mmigt. Musiken Ă¤r nyskriven av riksspelman Maria HulthĂŠn Birkeland frĂĽn Sverige fĂśr kĂśr och instrument och tar avstamp i den svenska folkmusiken.

Sara Ehnholm Hielm tilldelas Svenska Yles litteraturpris 2018 fĂśr essĂ¤samlingen â&#x20AC;?Och hjĂ¤rtat, det var mittâ&#x20AC;?. Foto: Niklas SandstrĂśm/FĂśrlaget.

DansmĂ¤ssan â&#x20AC;?Din ljusa skuggaâ&#x20AC;? frĂĽn Sverige gĂśrs som en kurs pĂĽ Kredu. Kursen startar med middag pĂĽ fredag kvĂ¤ll kl. 17, Ăśvningarna bĂśrjar kl. 18. Kursen avslutas pĂĽ lĂśrdag med att framfĂśra Din ljusa skugga som mĂ¤ssa kl. 16. KĂśrsĂĽngare, spelmĂ¤n och de som Ăśvar danserna gĂśr det fĂśrst alla fĂśr sig. PĂĽ lĂśrdagen Ăśvar sedan alla tillsammans. Som ledare fĂśr dansen kommer diakon Cecilia Hardestam frĂĽn Sverige, som har varit med om att utforma dansmĂ¤ssan samt familjerĂĽdgivaren och prĂ¤sten Siv Jern frĂĽn Vasa. Som resurspersoner fĂśr den musikaliska delen fungerar Tobias Elfving frĂĽn Kredu och tf. stiftssekreterare Pia Bengts frĂĽn BorgĂĽ domkapitel. Priset fĂśr kursen Ă¤r 60 â&#x201A;Ź. Kost 45 â&#x201A;Ź, logi 20/40 â&#x201A;Ź AnmĂ¤lan gĂśrs till Kredu: www.kredu.fi FĂśr mera information kontakta tf. stiftssekreterare Pia Bengts, 040-1425219. pia.a.bengts@evl.fi, eller Tobias Elfving, 050-5631533 tobias.elfving@kredu.fi

Yles litteraturpris till Sara Ehnholm Hielm Nykarleby fĂśrsamling KyrkoherdeĂ¤mbetet tfn 040 868 7040

www.nykarlebyforsamling.fi

Svenska Yles litteraturpris 2018 tillfaller Sara Ehnholm Hielm fĂśr hennes essĂ¤samling â&#x20AC;?Och hjĂ¤rtat, det var mittâ&#x20AC;?. Priset delades ut pĂĽ Helsingfors BokmĂ¤ssa fredagen den 26 oktober. EnvĂ¤ldig jury i ĂĽr var Svenska Yles

Tel 0505524166 StĂ¤dservice -hemstĂ¤dning -fĂśnstertvĂ¤tt -golvvaxning -byggstĂ¤dning

Pensionskaffe â&#x20AC;&#x201C; diskussion

Tel 0505648017 Vvs installationer -vvs service -ny installationer -ventilationsservice

OmrĂĽden: egnahem, kontor, fabriker, byggnadsplatser, fritidshus Ă&#x201E;ven mĂśjlighet till momsfria tjĂ¤nster!

www.nykarlebyfastighetsservice.com nykarleby.fastighetsservice@multi.fi

het i Svenskfinlands kulturkretsar och trotsar en urĂĽldrig uppmaning till kvinnlig tystnadâ&#x20AC;?. Sara Ehnholm Hielm Ă¤r fĂśrlĂ¤ggare och filmkritiker bosatt i Helsingfors. Hon har arbetat som skĂśnlitterĂ¤r redaktĂśr och skriver dramatik.

Inbjudan till regionala och lokala aktĂśrer vid PIO:s medlemsorganisationer

NYKARLEBY FASTIGHETSSERVICE AB Tel 0400563294 FastighetsskĂśtsel -grĂ¤sklippning -hĂ¤ckklippning -snĂśskottning -asfaltsopning

egna bokpoddare Anne Hietanen och Ida Henrikson, som ur ĂĽrets finlandssvenska skĂśnlitterĂ¤ra utgivning har valt sin favorit. Deras prismotivering lyder bland annat sĂĽ hĂ¤r: â&#x20AC;?Ă&#x2026;rets pristagare Ăśppnar upp fĂśr en vĂ¤lkommen Ă¤rlig-

2EV $OOD VRP J|U JUXQGHQ WLOO HWW Q\WW KXV (OVWDQGDUGHQ 6)6 KDU I|UQ\DWV (Q IXQGDPHQWMRUGQLQJV HOHNWURG EHVWnHQGH DY HQ PP NRSSDUOLQD E|U GUDV UXQW KHOD E\JJQDGHQ XQGHU E\JJQDGHQV IXQGDPHQW 5HGDQ QlU JUlYQLQJVDUEHWHQD KDU XWI|UWV I|UH I\OOQLQJVDUEHWHQ SnE|UMDV 'HWWD JlOOHU DOOD W\SHU DY E\JJQDGHU

(O 6lKN|

(/25$

.DUOHERUJVJDWDQ 1\NDUOHE\ 6YHQ *XVWDY

LOKAL ENERGI

Ni Ă¤r varmt vĂ¤lkommen till PensionĂ¤rsfĂśrbundens intresseorganisation PIO:s och ArbetspensionsfĂśrsĂ¤krarna Tela:s gemensamma Pensionskaffe â&#x20AC;&#x201C; diskussion 15.11.2018 kl. 10-13. Original Sokos Hotel Vaakuna, MĂśtesrum Majakka och Lokki, Rewell Center 101, Vasa Syftet med evenemanget Ă¤r att skapa en dialog om de aktuella och framtida utmaningarna inom det finlĂ¤ndska pensionssystemet. Vi ordnar ett kĂ¤rnfullt och faktaspĂ¤ckat diskussionstillfĂ¤lle om bland annat fĂśljande teman: â&#x2014;? En bro mellan generationerna: Ă¤r egendomsskyddet fĂśr arbetspensionerna hotat och hur hĂĽlls finansieringen pĂĽ en hĂĽllbar grund? â&#x2014;? LĂ¤mpar sig ett pensionstak fĂśr Finland? â&#x2014;? Diskussion Evenemanget riktar sig till PIO:s medlemsorganisationer och deras regionala och lokala aktĂśrer. Ni Ă¤r varmt vĂ¤lkommen att ta del av uppdaterad information och diskutera arbetspensioner â&#x20AC;&#x201C; frĂĽgor som kommer att vĂ¤cka debatt i det kommande riksdagsvalet. VĂ¤lkommen! AnmĂ¤l dig senast 4.11.2018 hĂ¤r : https://www.lyyti.in/piovasa2018 Ytterligare information: Svenska pensionĂ¤rsfĂśrbundet, verksamhetsledare, Berit Dahlin, tfn 040 578 0248, berit.dahlin@spfpension.fi PIO, verksamhetsledare, Anssi Kemppi, ElĂ¤keliitto ry, tfn 040 725 7143, anssi.kemppi@elakeliitto.fi Tela, chef fĂśr samhĂ¤llsrelationer Elina Laavi, tfn 040 708 2121, elina.laavi@tela.fi

El | Vatten & Avlopp | FjĂ¤rrvĂ¤rme

GOD TID

BÖCKER

8/2018 9

En skattkammare för handarbetsintresserade

Kvinnohantverk har igen uppmärksammats i boken Tröjor och andra plagg, skriven av Marketta Luutonen i samarbete med AnnaMaja Bäckström och fotografen Gunnar Bäckman. De historiska återblickarna grundar sig på utgrävningar och museernas samlingar. De ger läsarna intressanta inblickar i kvinnohantverkets utveckling från dåtid till nutid. Det fordrades noggrann planering innan ett handarbete kunde påbörjas. Allt material måste hantverkarna framställa själva, karda spinna, färga (växtfärga). Det var först i mitten på 1800-talet som enstaka färgerier startades i våra nejder. Arbetsredskap såsom stickor av trä och virknålar av ben tillverkades också av hantverkarna.

Fina bilder Boken ger utförlig information om olika orters speciella tröjor. Gunnar Bäckmans bilder förstärker texten. Anna-Maja Bäckman har valt modeller och tagit ut mönster till de olika tröjorna. Olika tillverkningssätt skiljer

män och kvinnor vid festliga tillfällen. Tillverkningssättet är tidskrävande trots att allt material nu kan köpas. Alla är därför mycket rädda om sina tröjor. Övriga alster i flerfärgsvirkning är hängslen, små väskor, penningpåsar, mössor, muddar och bröstkappor. Bröstkappan fordrar en förklaring. Den användes vid festliga tillfällen innanför vadmalsrocken om mannen inte ägde någon Korsnäströja. Hade han dessutom virkade muddar som stack fram ur ärmarna blev han inte avslöjad.

Nytillverkad Korsnäströja för barn enligt originaltröja i Finlands nationalmuseum. Modellen är Noor Willows. Foto: Gunnar Bäckman.

tröjorna åt. Pörtom- och Vöråtröjorna är stickade. Närpes och Lappfjärd har olika virkade arbeten. Här används flerfärgsvirkning som i Korsnäströjan. Pärmen som pryds av en Korsnäströja i barnstorlek väcker intresse för vad som finns innanför pärmarna. Korsnäströjan är unik då den är både virkad och stickad.

Dessutom är den mycket färggrann i jämförelse med andra tröjor. Flerfärgsvirkning har använts i mönsterbården nedtill och över axlarna. Mellan mönsterbårderna stickas prickmönster. Bården med de dansande flickorna är mönsterskyddad. Trehandsstickningen som nämns i samband med tillverkningen av Korsnäströjan förekom tidigare för

att hjälpa husmor i gården att inom rimlig tid få en tröja färdig. Tröjan var från början ett plagg för män och användes främst som fest- eller kyrktröja. Efter några år som fintröja användes den i vardagsarbete. Det märks på de tröjor som finns i museerna, de är välanvända. I nutid används tröjan av både

Jussitröja i grått En tröja som också känns igen på färgen och mönstret är Jussi-tröjan. Den förknippas främst med finska Österbotten. Färgerna är rött och grått och den är helt och hållet stickad med en kort nedre bård i rött, mellanparti i grått och rött bröstparti. Den förknippas med den finska sisun. Anna-Maja Bäckman har gjort en variant av Jussitröjan helt i grått. Boken avslutas med beskrivningar av modernare tröjor stickade i nya mönster och färger. Här har fantasin fått flöda, vackra blommönster och färgglada ränder dominerar. För handarbetsintresserade är boken en skattkammare. INGA-BRITT MANNFOLK

Hudnära dikter av Tua Forsström Genialt har Anders Carpelan lyckats fånga essensen hos Tua Forsström i omslaget till hennes tolfte diktbok ”Anteckningar”. Symboliken är uppenbar – lyriska pärlor likt solbelysta glittervågor ända ut mot himlaranden – i ett gråtonande omslag med himlaljuset frambrytande genom molnen. Tua Forsström hör till mina fa-

voritpoeter – för att hon likt Olof Lagercrantz låter läsaren vara med om det litterära skapandet. För det ändamålet finns också tomma blad i boken. ”Less is more,” är utmärkande för hennes språk. Sparsamma ord, associerande till försvunna tider men också till ett här och nu och till framtiden. ”Anteckningar” för tankarna till Tomas Tranströmer (1931-2015). Även han gjorde ständiga notationer på små lappar. Jag har ett minne av att Tua frågade honom på ett seminarium ”Dikt och överlevnad” om inte all elektricitet har gått ur de lösa anteckningarna, när det är

dags att transformera dem till text? Varpå Tomas Tranströmer svarade: ”Den som är framme har en lång väg att gå.” ”Anteckningar” är en bok i det lilla formatet, behändig att ha med sig som en följeslagare, och som öppnar sig i ouvertyren: ”Minns du ännu när du var ett barn/och gick med oss samma väg dag efter dag? /Det var en liten fors som brusade så/starkt och berget stupade i vattnet” Ordpoesin blir som en genomgående melodi. Ibland känns det som en falllucka till barndomen, där man vill dröja sig kvar som det

barn som finns inom en. Dikterna översköljer mig som havsvågorna. Jag njuter av Tua Forsströms uppfriskande bad: ”Flyga motströms i/forsen i varandras armar, hur lätt som helst!/Vatten strömmar över stenarna/I den klara drömmen vet vi att vi drömmer/ Lättheten i vattnet/Lättheten när man går upp ur vattnet/Känslan av att sväva, jag menar verkligen sväva/ Fjädrar och skal i blåsten” Om vattnet och barnet är återkommande teman hos Tua Forsström, så finns det också flera som skogen och snön. Av denna väv spinner hon hudnära dikter. Bild

TUA FORSSTRÖM Född 1947 i Borgå, är en av de mest prisbelönta finländska författarna. Hennes klangbotten är barndomshemmet i Tenala, som hon fortfarande har kvar. Sedan november 2008 bor hon också i Majblomman i Helsingfors, som är Folkhälsans bostadshus med servicelägenheter.

på bild föds fram i mitt omtummade exemplar av ”Anteckningar”. BENITA AHLNÄS

Liv och leverne om 2000 år Åter till Den gamla Jorden heter den tredje boken i Bjarne Ismarks romansvit Stjärnfararna. I de två första delarna av romansviten, Grottmänniskan blir Stjärnfarare och Stjärnfararna blir Bosättare, fick vi läsa hur väldiga stjärnskepp far till fjärran solsystem, där män-

niskorna sedan anpassar sig till ett liv på olika planeter. Nu får vi veta vad som händer om 2000 år, när ett rymdskepp med stjärnfarare kommer tillbaka till vårt solsystem. En landningsfarkost skickas i smyg ner på jorden med några personer. De lär känna olika slags samhällen och upplever många äventyr tillsammans med jordborna. Invånarna strider, intrigerar och älskar, och tänker mest på sin egen nytta och närmaste framtid. Om de gångna

årtusendena känner de bara sägner om en lycklig tid, då alla levde i fred och välstånd. Sedan kom de onda århundradena, med förödande krig och våldsamt växlande klimat, värmeperioder med översvämningar och våldsamma oväder, förändrade havsströmmar, djupa köldperioder. Det visar sig att det finns tekniskt avancerade makter på jorden, som försöker överta stjärnfararnas rymdskepp för sina egna syften. För att få perspektiv på bokens beskrivning av framtidens samhäl-

le, kunde vi tänka oss att människor från Romarriket för 2000 år sedan har rest till en annan värld, och deras ättlingar kommer tillbaka till jorden i våra dagar. Hur skulle de se på vår kaotiska värld? De kanske hamnar mitt i ett grymt krig i Mellanöstern. Eller kanske de kommer till ett område, där kvinnorna tillbringar en del av dagen, varje dag, större delen av sitt liv, med att gå långt hemifrån till en brunn, fylla kärl med vatten, som de sedan bär hem till sin familj. Vad vet vanliga

människor i dag om jordens historia under de gångna årtusendena? Vad vet vi om alla riken, som har blivit stora och mäktiga och sedan försvunnit? Hur många vet hur klimatet under de senaste 2000 åren har växlat mellan kalla nödtider med svält och pest, och varma perioder då människor kunde leva på jordbruk och boskapsskötsel i arktiska trakter. Och hur skulle besökarna göra sig förstådda med sitt gamla språk, latin?

10 GOD TID

8/2018

BÖCKER Nelly Jurvelius (förf., ill., red.)

En bok för Er, som tycker om att sticka mönsterstickade vantar. Boken innehåller 113 olika vantmönster, såväl gamla välkända som nya, bland annat författarens egen version av Finland 100 år (lejonvanten). I boken finns även berättat om stickningen i Finland.

Boken ”Krisår till välfärd” är del två av Raseborgs släkt- och bygdeforskare r.f. projekt om hantverkare och handelsmän i Ekenäs centrumoch redogör för perioden år 1940-2000. Del ett ”Lefve konkurrensen” som behandlade perioden fram till 1940 utkom hösten 2017.

512 sidor, 40€, ill., inb. Boken går att få tag i via: lyanrsbf@gmail.com, rsbf.weebly.com och i de lokala bokhandlarna

Stjärnfararna återvänder år 4000 för att leva med jordborna. Efter sekler av förödande katastrofer lever människorna envist kvar på jorden. Somliga lever primitivt, andra lyxigt. Forna tiders avancerade teknik finns bara delvis kvar på sina håll.

Facebooksida: Stjärnfararna Pris 22€ stjarnfararna@ismark.com 050-352 2701 Utkommer i mitten av november Fråga efter den i bokhandeln

FÖRLAGSVERKSAMHET SEDAN ÅR 1974

272 sidor, ca 25€, hft, Fråga efter boken i din bokhandel eller beställ på nätet www.runsorina.com, runsorina@gmail.com

Stjärnfararna)

Farbror Otto är den första biografin över Otto Emanuel Andersson (1879–1969). Skärgårdspojken Otto Andersson var musikolog och folklorist, förläggare och professor vid Åbo Akademi som »slapp att bli student«. Han är den stora förgrundsfiguren inom musikvetenskap i Norden. Boken är rikt illustrerad och belyser mångsidigheten i objektets personlighet.

Hantverkare och köpmän i Ekenäs centrum 1940-2000

Runsorina Books

Bjarne Ismark

https://tomasvonmartens.fi/

Krisår till välfärd.

Runsorserien del 2. Alfred tappade fotfästet efter Elnas död. När han väl återvänder till gården i Runsor är allt förändrat och svårt. Magsa råkar i olycka och måste söka hjälp. Amalia för en lugn tillvaro i Stockholm tills hon får ett brev. Alfreds, Elnas och Amalias vägar korsas igen.

(tredje delen av den spännande romansviten

Boken kommer att kunna köpas från:

wins självbiografi, manuskript, anteckningsböcker, brev och hans världsberömda publikationer. Resultatet blir ett djupt personligt porträtt och på många sätt en omskakande berättelse om en av världshistoriens största vetenskapsmän. Nick Spencer är forskningschef vid den brittiska tankesmedjan Theos. Översättning och förord av Stefan Djupsjöbacka som är mikrobgenetiker, lärare och präst.

Raseborgs släkt- och bygdeforskare r.f.

Förändrad och bränd

av Bjarne Ismark

56 sidor, 20€ plus porto, ill., inb. Boken går att få tag i via. nellyjurvelius@gmail.com

050-344 5706

Mikaela Nykvist

Åter till Den gamla Jorden

Darwin och Gud Nick Spencer har forskat i Dar-

Denna bok berättar om hur Edith Södergrans dikter varit riktgivande för konstnärinnan Nelly Jurvelius i livets korsvägar. En sann biografi som väntar på att nå den läsare som trodde sig veta det mesta om diktaren kosmopoliten Edith. Boken är ett konstverk var like inte finns på marknaden.

Boken finns att köpa på nätet, www.adlibris.fi och www.suomalainen.com och i bokhandlar.

ÅTER TILL DEN GAMLA JORDEN

Edith Södergran. Själarnas möte

Boken kan beställas av författaren Matts Andersson Arap Group Ab Cygnaeusg. 2 b 22, 00100 Helsingfors epost: matts.andersson@baltcap.com facebook.com/farbrorotto

NYA LOKALHISTORISKA BÖCKER Niclas Erlin, Glans & Vardag på Raseborgs slott Magnus Cederlöf, Affären vid Vitsand år 1874 – En fotnot i Krimkrigets historia Laura Salama, Lasse och Johanna – På äventyr i bruket (tvåspråkig barnbok) 20 €

32 €

Piga, klockare, ts inhysing, lo d e n å r d s ö s k ä r g

8 0 9 1 6 6 9 – 1

Carina Wolf f-Bra

32 €

ndt

Finlands historia under svenska tiden

I boken Piga, klockare, inhysing, lots vävs en populärhistorisk skildring av storpolitiska händelser samman med fiktiva berättelser om verkliga människor som levt i Åbolands skärgård, mitt i det svenska riket under många krig, ofärdsår och ockupationer.

www.VASTNYLANDSKAKULTURSAMFUNDET.fi

”En slösande rik bok som på ett både spännande och lättsamt sätt lär läsaren massor om hur livet kunde te sig för några hundra år sedan”. PETTER LOBRÅTEN, ÅLANDSTIDNINGEN

ISBN 978-952-68548-4-7

Rikligt illustrerad, 280 s. Pris 39 €

w w w.v ing pe nn a n .c om

20,-

Höstens SFV-biografier Sigrid Schauman – med palett och penna Sigrid Schauman (1877–1979) var kvinna, bildkonstnär, kritiker, ensamförsörjare och modernist under en tid som inte gynnade den rollblandningen. Som konstnär intresserade hon sig mer för färg än för form, landskapen och porträtten är särpräglade och sensibla. Camilla Granbackas biografi visar hur Schauman utvecklades ännu som 80-åring, och hur hon på äldre dar anammade ett burdust sätt, troligtvis för att hon i själva verket var rätt blyg.

GÅR DU I TANKARNA PÅ ATT SJÄLV GE UT EN BOK? Vi hjälper dig gärna med det du behöver: vi förmedlar redaktörer vi gör grafisk utformning vi trycker (också mindre upplagor) vi planerar och gör ditt marknadsföringsmaterial

Böckerna lanseras på Bokmässan i Helsingfors 25.10.2018

vi har lagerhantering och kan sända ut böcker direkt till försäljningspunkter

15,Rafael Karsten – bland indianfolk i Sydamerika I sin biografi över etnologen och religionsforskaren Rafael Karsten (1879–1956) hittar René och Raili Gothóni tre sammanbindande teman: religion, äventyr och utanförskap – alla med rötter i Karstens barndom och uppväxt. Hans äventyrliga, djupgående och banbrytande forskning bland indianfolken i Sydamerika ledde till stor popularitet, men senare anpassade han sig inte till utvecklingen inom antropologin och sociologin, och blev en outsider inom den akademiska världen.

Läs mer och beställ på www.sfv.fi/bok Fråga också efter böckerna i välsorterade bokhandlar

Hela vår personal talar både svenska och finska och vi tar väl hand om våra kunder. Att fråga kostar inget, så ta gärna kontakt! Mariegatan 20, 07900 LOVISA (019) 535 497 printmill@printmill.fi www.printmill.fi

PRENUMERERA PÅ GOD TID

När rädslan vilar

Femte upplagan av Benita Backas-Anderssons prisbelönta bok När rädslan vilar utkommer inom kort. Nytrycket görs hos oss på Print Mill. Boken kan beställas via: www.benitabackas-andersson.com benitaba@hotmail.com

BÖCKER Margareta Ehrman (red.) I Rågens och Fjärdarnas Rike Folkkulturella yttringar förr och nu. Innehållet speglar det som hänt i kommunen under året samt dokumenterar bygdens historia. Pärmbild: Kransnedläggning vid minnesstenarna i samband med firande av Vörå krigsskolas 100-års jubileum Egen utgivning ISSN 179 9 -1552 120 s., 20 €, hft. www.vora.fi, tfn 06-382 1 671

GOD TID

Enkel god vardagsmat för små hushåll Joan Granskogs uppskattade kokbok Enkel god vardagsmat för små hushåll är en behändig julklapp. Boken kostar 25 euro (+ postkostnad) och kan beställas från förbundets kansli, tfn 0405783078 eller asa.danielsson@ spfpension.fi. Fråga även efter hennes första kokbok, Lättlagad god mat (15 euro + postkostnad). Böckerna finns även till försäljning på Svenska pensionärsförbundets kansli, Annegatan 25 A, vån 3 i Helsingfors.

Bästa medlemsförening En annons i God Tids julnummer är ett enkelt och uppskattat sätta att komma ihåg medlemmar och samarbetspartners med en jul- och nyårshälsning. Texten till annonsen ska skickas till Svenska pensionärsförbundets kansli (asa.danielsson@ spfpension.fi) senast fredagen den 23 november. Kom ihåg att formulera er kortfattat eftersom vi arbetar med en standardiserad annonsmodul. Se exemplet nedan!

Till begrundan och tröst

Annonsens pris är 30 euro och faktureras efter att tidningen kommit ut.

Hans Ahlskog: I frihetens gränsland En kristen bok i romanform om att ta ut svängarna på den smala vägen.

Modellannons

252 sidor, mjukband, pris ca 18 €.

God Jul & Gott Nytt År

ISBN 978-952-68988-0-3

Två små andaktsböcker av Richard E Lauersdorf:

önskar Pensionärföreningen julgubbens vänner

Hjälp mig, Herre En bok för den som måste söka en väg framåt när en en älskad människa är nära döden. ISBN 978-952-68988-1-0 Med tårar i våra ögon

ISBN 978 -952-68304 -1-4 Format 148 x 210 mm, 128 sidor, inbunden och illustrerad.

Trösteord från Herren i sorgen över min käras bortgång.

skärgårdsbok!

Båda böckerna innehåller 25 korta andakter med ett tröstande ord från Skriften, ett lättläst budskap och en stödjande bön. Pris 5 €.

Pris 30€ Beställningar Mobil 0440-513668

ISBN 978-952-93-8109-8

LOGOS FÖRLAG, VASA sanktjohannes.info/logos-forlag

Epost:

Foto: Sami Pitkänen

bjorn.lindstrom@jurmo.fi ∏

äsongfisket vid ensliga skär långt utanför Korpo och Nagu är känt sedan urminnes tider. Ännu på 1900talet hjälpte fisket torpare och obesuttna att överleva. Ändå är livet på fiskelägena

i Åbolands yttersta skärgård sparsamt dokumenterat. Sandvikharun – säsongfisket vid Jurmo fyller ett tomrum. Boken uppmärksammar en bortglömd del av ett finlandssvenskt kulturarv. Här berättas

om olika betydelser en ö kan ha under decenniernas gång.

∏

Agneta Andersson är bosatt på Jurmo. Hon har tidigare utkommit med Jurmo by – närmast havet som belönades med Svenska Litteratursällskapets pris år 2009.

Lättlästa Muminböcker

Boken säljs i välförsedda bokhandlar och gästhamnar. Den kan också beställas av förlaget. Vrakplundrarförlaget Ab, Jurmo Hemberget 3, 21670 Pärnäs. Telefon 02-4647166, 0440 513668 eller per epost bjorn.lindstrom@jurmo.fi

Tove Janssons Farlig midsommar, Kometen kommer och Trollkarlens hatt återberättade av Jolin Slotte på lättläst svenska.

Pris: 18 €/st. Beställ via shop.larum.fi

8/2018 11

Män gillar partiell ålderspension Enligt Pensionsskyddscentralens uppskattning kommer 10 000 nya partiella ålderspensioner att börja i år. I praktiken tar var tionde person som fyller 61 år ut pension i förtid. De som valt partiell ålderspension är i allmänhet män med medelhöga inkomster. De tar ut halva pensionen och arbetar vidare. Partiell ålderspension har funnits i drygt ett och ett halvt år. Under det första året började 12 500 partiella ålderspensioner. I år har 6 400 pensioner börjat före utgången av juli. Pensionsskyddscentralen uppskattar att antalet uppgår till ca 10 000 före årets slut. Även om antalet personer som börjar ta ut partiell ålderspension torde bli mindre än i fjol, dalar pensionsslagets popularitet inte. Under det första året fick alla som då hade fyllt 61 år för första gången möjlighet att ta ut pensionen. Nu har situationen normaliserats: en årskull per år uppnår åldersgränsen för att få partiell ålderspension. – Bland dem som fyller 61 år är benägenheten att söka partiell ålderspension på samma nivå som i fjol. Om

det fortsätter i samma takt under resten av året, kommer var tionde av dem att ansöka om partiell ålderspension, säger utvecklingschef Jari Kannisto på Pensionsskyddscentralen. Maximalt uttag Två av tre personer som får partiell ålderspension är män. Nästan 90 procent tar ut det maximala beloppet, dvs. hälften av sin pension. Deras genomsnittliga pension är 800 euro i månaden. Männens pension är i genomsnitt 880 euro och kvinnornas 670 euro. Medianpensionen är 720 euro i månaden. Drygt två av tre (70 %) av dem som fick partiell ålderspension arbetade i slutet av förra året. Arbetslösa var 18 procent, resten stod utanför arbetsmarknaden. – De som arbetade var oftast medelinkomsttagare. Det verkar vara så att ju äldre personen är som tar ut partiell ålderspension, desto större är inkomsterna och pensionen, säger Kannisto. En femtedel av dem som valt den nya pensionen är företagare. Tre av fyra arbetar eller har senast arbetat inom den privata sektorn. PSC

Winbergs bygger ut Hugo och Maria Winbergs stiftelse, som upprätthåller Tunaberg seniorhem och Tunaro vårdhem i Esbo, bygger ut. Den 20 september murades grundstenen för Mariahuset och hösten 2019 har Tunaberg seniorhem totalt 66 lägenheter för seniorer att hyra ut. Stiftelsen samarbetar med Swedish Care International, som verkar för att utbilda och sprida kunskap om äldreomsorg och vård av minnessjuka. Idag erbjuder vi hem, service och vård på svenska i rofylld, grön miljö. – Behovet av trygghet, gemenskap, högklassig service och vård på det egna modersmålet är av stor vikt speciellt när man blir äldre. Vi på Winbergs arbetar för

att möta de behoven. Satsningen på det nya Maria-huset görs för att kunna erbjuda fler seniorer allt detta, säger Annika von Schantz, verksamhetsledare vid Hugo och Maria Winbergs stiftelse. Det nya seniorhemmet Maria-huset byggs invid Hugo-huset på stiftelsens tomt i Esbo nära köpcentret Iso Omena. Stiftelsen har bedrivit verksamhet i Hugo-huset i över 20 år. – Vi vill erbjuda våra seniorer ett tryggt eget hem, där hjälpen ligger nära tillhands enligt behov och önskemål. Vår erfarna och professionella personal finns på plats alla dagar, säger Kaj-Erik Lindberg, styrelseordförande för stiftelsen.

12 GOD TID

8/2018

Pepper bäddar inte sängen – men hjälper till med att höja humöret ”Jag undersöker och ska skriva om hur Pepper påverkar välbefinnandet hos äldre människor. Vanligtvis har äldre personer förhållit sig mera positivt till Pepper än yngre människor som är mera rädda för att arbetstillfällen ska gå förlorade.”

Sociala humanoida robotar beskrivs som framtidens melodi inom bland annat äldrevården. ÅA-forskaren Malin Andtfolk undersöker hur den nya teknologin inverkar på människors välbefinnande. Monica Sirén-Aura från Korsholms pensionärsförening förhåller sig skeptiskt men inte helt utdömande till det hela. Ett blått sken skimrar i ögonen på Pepper som frågar ”Hello. How are you?”. Sedan mars 2018 är laboratoriet Experience Lab vid Åbo Akademi i Vasa den 120 centimeter höga vitfärgade robotens hemvist. – Pepper är inte konstruerad för att lyfta, bädda sängar eller andra praktiska göromål. Det är en social humanoid robot som är programmerad för att kommunicera och göra folk på bättre humör. – Den kan bland annat avläsa tonläget på din röst och observera dina kroppsrörelser. Därmed kan Pepper välja vilket beteende som bäst passar in i situationen, säger ÅA-forskaren Malin Andtfolk. – Pepper är lite trött idag efter en hektisk gårdag då det arrangerades en nationell vårdvetenskaplig konferens med 350 deltagare. Upp till tio personer ville prata med roboten samtidigt, berättar Andtfolk. Kompletterande funktion i framtida vården Malin Andtfolk ser fina framtidsmöjligheter för sociala robotar inom bland annat äldrevården. Till visionerna hör exempelvis att de ska kunna leda gymnastikprogram. Malin Andtfolk är övertygad om att robotar som Pepper kommer att vara ganska vanliga syner på sjukhus och ålderdomshem redan under 2020-talet. – Sociala humanoida robotar har på sistone tagits i bruk i studiesyfte på sjukhus och vårdinrättningar runt om i landet. Bland annat används de för handledningsuppgifter på sjukhus. – I praktiken används redan olika typer av robotar i vården. Det handlar om ätrobotar, kommunikationsrobotar och hjälprobotar, säger Andtfolk. Pepper är designad i Japan. De länder som är mest avancerade vad gäller användning av robotar av det här slaget är Holland och Japan. Där har robotar även blivit instruerade att dela ut mat och bädda sängar. – Pepper kan kommunicera på 20 språk. Den ska också ha tillgång

MALIN ANDTFOLK FORSKARE ÅA

kan de ha en kompletterande funktion när vårdpersonalens energi och resurser inte räcker till. – Vårdyrket kommer att finnas kvar i framtiden men även förändras i viss mån. På grund av dessa hjälpmedel kan vårdare i praktiken ha mera tid för patienterna framöver, säger Malin Andtfolk.

Sociala humanoida robotar som Pepper förutspås vara en vanlig syn på framtida sjukhus och vårdinrättningar. ÅA-forskaren Malin Andtfolk undersöker fenomenet och dess inverkan på patienters välbefinnande.

till information på nätet och vara kapabel på att besvara frågor av olika slag, till exempel om det aktuella vädret i Frankrike, säger Andtfolk. Malin Andtfolk är sjukskötare och magister i vårdvetenskaper. För närvarande är hon sysselsatt med ett fyraårigt vårdvetenskapligt forskningsprojekt vid Åbo Akademi i Vasa. – Jag undersöker och ska skriva om hur Pepper påverkar välbefinnandet hos äldre människor. Vanligtvis har äldre personer förhållit sig mera positivt till Pepper än yngre människor som är mera rädda för att arbetstillfällen ska gå förlorade. – Avsikten är dock inte alls att robotar helt ska ersätta mänsklig arbetskraft inom vården. Däremot

Monica-Sirén-Aura, ordförande för Korsholms pensionärsförening, kan inte godkänna att vårdrobotar skulle ersätta mänskliga vårdare i framtiden. Däremot kan den nya tekniken utnyttjas på annat sätt. Det är en grej som absolut är på gång. Men det hela får inte bli för skrämmande, säger SirénAura.

Det gäller att hitta rätt mix Monica Sirén-Aura, ordförande för Korsholms pensionärsförening, kan inte tänka sig att sociala robotar skulle börja ersätta mänskliga vårdare i framtiden. – Med tanke på patienternas behov av humana sociala kontakter och samtal är det inte rätt väg att gå. Speciellt i dessa tidevarv då det finns en alltmer utbredd ensamhet i samhället. – Däremot är det lättare att acceptera att robotar skulle ta över arbetsuppgifter som inte omfattar kontakter mellan människor. Jag är medlem i sjukvårdsdistriktets styrelse och där är robotrelaterade frågor på tapeten, säger Sirén-Aura. Det handlar samtidigt om en generationsfråga. För yngre människor som är uppvuxna med smarttelefoner och annan elektronik känns steget till servicemässiga robotlösningar förmodligen inte lika stort som för äldre pensionärer som kanske aldrig har använt en dator. – Det här är absolut en grej som är på gång. Jag dömer alltså inte alls ut den nya tekniken som förstås bör utnyttjas. Dagens pensionärer använder ju sig av olika former av itteknik redan. Det skulle dock vara viktigt att hitta den rätta mixen i det här fallet, säger Sirén-Aura. Monica Sirén-Aura arbetar till vardags inom dagvården. Att börja använda sociala robotar inom det området är inte heller något som hon flaggar för. TEXT OCH FOTO: JOAKIM SNICKARS

GOD TID

Birgit Kass, 94, i Jakobstad är årets it-pensionär Birgit Kass från Jakobstad har utsetts till Årets it-pensionär inom Svenska pensionärsförbundet. Birgit är 94 år och tillbringar en del av vinterhalvåret i den nordiska koloni som uppstått på Cypern. Där behöver hon speciellt sin dator för att kommunicera med släkt och vänner i Finland.

8/2018 13

Kimito Telefon hjälper dig i alla frågor gällande datorer, telefoner, internet, TV-tjänster osv. ring eller vik in till oss. 02-420742 www.kimitotelefon.fi Arkadiavägen 11 25700 Kimito

  



Rör dig tryggt på internet En lättläst bok om hur du använder internet på ett tryggt sätt, t.ex. i sociala medier, e-post, och internetbanker. 25 €

Datorn följer naturligtvis med när Birgit Kass åter reser till Cypern.

– Det är väl ungefär fem år sedan jag började träna mig att använda dator. På Cypern har jag god hjälp av förbundets it-handledare Per-Ole Renlund, men också min kusin Helena Hult ställer upp och hjälper när jag gör bort mig, berättar Birgit. – Datorn fungerar ju bra, det är bara jag som råddar till det ibland, skrattar hon. Birgit har sedan medlet av 1990-talet sökt sig söderut när mörkret tätnat här hemma. – Jag lever med ständig smärta, men mår bättre i sol och värme. Jag tål inte alls kölden och mörkret. Den nordiska kolonin bor i eller nära den stora turistorten Ayia Napa, och enbart från Jakobstadsområdet vistas ett tjugotal personer

där kortare eller längre tider. Birgit har valt att bo i en lägenhet en bit från stranden, på ett kontrakt som innebär att hon betalar hyra endast för den tid hon vistas där. – Det tar väl cirka 20 minuter att komma ner till stranden med rullator, men jag ser nog också havet från min lägenhet, berättar Birgit. Hon kan också göra sina dagliga uppköp själv – som pensionerad husmor ser hon det som självklart att laga sin mat själv. Birgit föddes på Kass hemman i Pedersöre, i en familj där det föddes tio barn. När hon var åtta år flyttade familjen till Edsevö dit syskonen också på senare tid flyttat hemgården.

– Vi är fem syskon i livet, en bror bor i Australien och tack vare datorn kan jag hålla kontakt också med honom. När han nyligen fyllde 85 kunde vi umgås öga mot öga på skype. Birgit kom att utbilda sig i huslig ekonomi och arbetade som husmor på Breidablick vandrande folkhögskola, vilken då fanns i Malax. Hon arbetade också tre år i Sverige. 1963 blev yrkesskolan i Jakobstad färdig och Birgit fick tjänst som husmor där. – En svår influensa 1982 gjorde att jag förlorade luktsinnet. Smaksinnet är sammankopplat med luktsinnet, så matlagningen blev svårare. Jag hade ett köksbiträde som kunde hjälpa till, men insåg ändå att det

inte skulle fungera i längden. Jag fick sjukpension och har sedan dess själv kunnat bestämma över min tid. Birgit Kass har nog försökt ta datorkurser, men konstaterar att det inte riktigt fungerar. – Vi är så olika, och jag tycker att ledarna inte riktigt kan förklara så att jag skulle hänga med. Birgit Kass är glatt överraskad över titeln årets itpensionär. Hon får reda på utnämningen dagarna innan hon åter styr kosan till Cyperns sol och värme. – Där behöver jag verkligen datorn, utbrister hon. TEXT OCH FOTO: BERTEL WIDJESKOG

Lättläst om iPad En lättläst bok om hur du använder en ipad, t.ex. fingerrörelser och användning av appar. 29 €

Beställningar: shop.larum.fi 040 653 97 76 forlaget@larum.fi

ÖVER 100 000 PRODUKTER

Väggkalender 2019

Den finländska naturen har inspirerat Svenska pensionärsförbundets medlemmar när de med kameran i högsta hugg sökt sig ut för att fotografera. En rad fina bilder har under årets publicerats i God Tid. Nu gör vi en väggkalender med ett urval av de allra finaste bilderna. De speglar årstidernas växlingar runtom i Svenskfinland. En väggkalender kan vara vacker att se på, men den hjälper dig också att hålla reda på viktiga möten, barnbarnens födelsedagar etc. Svenska pensionärsförbundets medlemmar kan köpa väggkalendern för 2019 för 10 euro (+ postkostnad). Skicka inte med pengar i kuvertet. Vi bifogar faktura med kalendern. Januari 2019

Ja, tack! Skicka kalendern till

Namn:

Hemadress:

Postnummer och ort:

MÅN

TIS

ONS

TOR

FRE

LÖR

SÖN

- Hitta en produkt i vårt stora sortiment på nätet, beställ och välj leverans hem till dig eller hämta fraktfritt i någon av våra butiker. - Vi har både webshop och kundbetjäning på svenska. - Om du behöver hjälp att välja rätt produkt, hjälper våra försäljare i butiken eller kundtjänsten gärna till.

Jag vill ha _____ (antal) kalendrar.

multitronic.. Vi vill ha din beställning senast fredagen den 23 november. Skicka beställningen till Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Du kan också gå in och göra beställningen på Svenska pensionärsförbundets webbplats www. spfpension.fi

Hovrättsesplanaden 18, Vasa | 06 319 77 00 | Må-Fre: 10-18, Lö: 11-15 Alholmsgatan 3, Jakobstad | 06 319 77 20 | Må-Fre: 9.30-17.30, Lö: 10-14 Torggatan 10, Mariehamn | 045 736 00 001 | Må-Fre: 10-17, Lö: 11-15

14 GOD TID

8/2018

Välj rätt surfplatta Surfplattorna har blivit allt mer mångsidiga under det senaste decenniet. Men att välja rätt surfplatta kan vara nog så svårt. Peter Nyman hjälper läsaren att välja rätt i plattdjungeln. I takt med att plattorna blir kraftfullare och mer användarvänliga har de ersatt den traditionella hemdatorn i många hushåll. Men även om apparaterna i sig är lätta att använda måste man ändå navigera sig genom en veritabel djungel innan man hittar den rätta plattan för sina egna behov. Vad är det för skillnad på WiFi och 4G? Är 32 GB tillräckligt, och borde man välja iOS eller Android? Ta på dig tropikhjälmen och kavla upp ärmarna, för nu ger vi oss in i snårskogen och reder ut de vanligaste begreppen innan vi tar en titt på de populäraste surfplattorna i butikerna just nu. WiFi eller 4G? Ofta beskrivs surfplattorna som antingen WiFi eller 4G. Det visar vilken typ av Internetanslutning som plattan klarar av. En surfplatta med WiFi kan anslutas till ett trådlöst modem, om man har ett sådant hemma. Det kan vara omständigt att ta med en WiFi-surfplatta utanför hemmet, eftersom den tappar anslutningen till Internet om den är för långt från modemet. Vill man t.ex. använda plattan för att surfa hemma hos en vän måste man i så fall ansluta till deras modem, något som ofta krä-

ver ett lösenord. Således passar en WiFi-surfplatta bäst för den som mest använder den hemma. WiFiplattorna är i regel billigare än 4Gplattor. En 4G-surfplatta (beskrivs ibland också som LTE) är å andra sidan mer lämpad för den resande användaren. Den har en liten lucka dit man kan sätta ett SIMkort, och använder samma kommunikationsteknik som mobiltelefoner. Så länge man befinner sig inom ett område där man kan ringa mobilsamtal, kan man också surfa så mycket man vill. 4G-plattan har också inbyggt nätverkskort för WiFi, så man kan ansluta den till modemet hemma också om man vill. För att 4G-nätverket ska fungera måste man ha ett SIM-kort med tillhörande anslutning från t.ex. Saunalahti, Telia eller DNA. I skrivande stund kostar den billigaste (och långsammaste) anslutningen 3,90€/månad, medan de allra fläskigaste abonnemangen landar på 44,90€/månad. Android eller iOS? Android och iOS är så kallade operativsystem. Kort sagt styr operativsystemet allt i telefonen, från utseende till inbyggda funktioner. Apples produkter (iPad och iPhone) använder iOS, medan alla andra smarta prylar på marknaden använder Android, till exempel Samsung, Huawei, OnePlus och Motorola. Alla populära appar finns till både Android och iOS, så i slutänden är det en smaksak vad man väljer. Har man en iPhone eller en Mac-dator sedan tidigare kan en

surfplatta med iOS vara lättare att komma igång med, men har man en Androidtelefon sedan tidigare är antagligen Androidplattan ett bättre val. Om man inte har någondera kan man med fördel gå till en butik och testa utbudet själv för att hitta något man är bekväm med. Vadå GB? GB (Gigabyte) är en enhet som beskriver lagringsutrymmet på surfplattan. Om du bara surfar och laddar ner några appar behöver du inte så mycket utrymme, då räcker en surfplatta på 32 GB mer än väl. Om du tar mycket foton och laddar ner stora appar, t.ex. spel, så kan det löna sig med en surfplatta på 64 GB eller större. De flesta surfplattorna utom iPad har plats för ett extra minneskort ifall det inbyggda utrymmet inte räcker till. Tillbehör Det första man brukar skaffa till sin nya surfplatta är någon typ av skyddsglas eller fodral, för att undvika skråmor på skärmen eller stötskador ifall man råkar tappa plattan i golvet. Man måste vara noga med att skaffa ett skyddsglas eller fodral som passar till just den apparat man har. En expedit kan i allmänhet hjälpa dig att hitta rätt. Det finns också en uppsjö av s.k. touch-pennor och tangentbord tillgängliga för den som inte riktigt kommer överens med pekskärmen och det inbyggda tangentbordet. Även här lönar det sig att fråga råd av en expedit för att hitta något man är bekväm med. PETER NYMAN

Lenovo Tab4 10 Lenovo erbjuder en surfplatta utan extra krusiduller med sin Tab4serie. Den tio tum stora skärmen är lågupplöst och ljudkvaliteten är långt ifrån den bästa, men med tanke på att ingångspriset för såväl WiFi- som 4G-modellen är 179€ är det här en utmärkt kandidat för den prismedvetna konsumenten. Levereras med 16 eller 32 GB lagringsutrymme med plats för extra minneskort. Vill man ha en lite snabbare variant med högupplöst skärm finns också storebror Lenovo Tab4 10 Plus, med ett ingångspris på 259€. Båda varianterna kommer förinstallerade med operativsystemet Android 7.

Huawei MediaPad T5 Den här Androidplattan placerar sig bekvämt i den lägre prisklassen; WiFi-modellen säljs för 200€ och 4G-varianten är en femtiolapp dyrare. Med 16 GB lagringsutrymme, Android 8, och en 10,1-tums full HD-skärm lämpar den sig utmärkt för soffsurfande och mindre spel, men med sina blygsamma 460 gram är den också lätt att ta med sig. På en laddning klarar den av cirka 6 timmar surfande. Kameran är blott 5 megapixel, så hobbyfotografen lär bli besviken. Värd att nämna är också MediaPad T5:s lillebror, MediaPad T3. Den har lite mindre skärm, äldre operativsystem (Android 7) och ett ingångspris på 150€.

Apple iPad Den här stilbildaren har något att erbjuda för alla. Med superskarp skärm på 9,7 tum, 8 megapixels kamera och fingeravtrycksläsare om man inte vill krångla med lösenord är iPad avancerad på ett sätt som får den att kännas lättanvänd. Skalet är gjort i aluminium och plattan har en vikt på 469 gram. Man kan välja bland tre färger (guld, silver, och rymdgrå) och antingen 32 eller 128 GB lagringsutrymme, men det finns ingen plats för extra minneskort i någon av modellerna. En ny iPad med 32 GB lagringsutrymme och WiFi ligger på 267€, medan en motsvarande 4G-iPad är en hundralapp dyrare.

Alla nya iPaddor levereras antingen med operativsystemet iOS 10 eller iOS 11, men alla modeller kan uppdateras till det nyaste, iOS 12 helt gratis. Apple har under hösten utlovat långa supporttider för sina produkter, så om man är beredd att betala lite mer för en surfplatta får man i gengäld en produkt som känns snabb och håller länge.

Annorlunda resa till Digitalien I dag lever två av tre 65-plussare i ett digitalt utanförskap. Det vill Folkhälsan ändra på. I höst startar Digitalien, ett treårigt projekt som ska stimulera de äldres nyfikenhet för att använda datorer, läsplattor och smarttelefoner. – Vi vill minska de äldre hemmaboendes rädsla för att röra sig i den digitala sfären, säger Camilla Granholm i Vasa. Tillsammans med Eva Forsblom i Helsingfors är hon en viktig kugge i Folkhälsans projekt med det fantasieggande namnet Digitalien. För att understryka att de handlar om en sorts resa är de klädda som vi är vana att se reseledare på semesterorterna klädda. Någon fysisk resa till Italien är det ändå inte frågan om. Med projektet Digitalien tar de fasta på de äldres intresse för resor, mat och vin, samt teknik och hantverk. Avsikten är att visa hur man kan utveckla sitt intresse för något av dessa områden med nätets hjälp. – Vi kan inte lära ut allt, men vi kan hjälpa de äldre att våga söka

Eva Forsblom och Camilla Granholm tar äldre hemmaboende med på en annorlunda resa.

nya digitala upplevelser. Det är helt ok att känna sig lite vilsen i början. Under vårvintern 2019 kör Folkhälsans igång en rad workshops i de finlandssvenska landskapen, di-

gitala verkstäder som tar fasta på deltagarnas fritidsintressen. Det här är inte en kurs där man lär sig använda bankkoder eller läsa sin patientjournal digitalt. Istället är det

en kurs där man till exempel lär sig hitta intressanta recept och sedan hur man delar med sig av dem till likasinnade. – Vi lär ut hur man rör sig på

internet, var man kan hitta inspiration och hur man delar med sig av det man funnit, säger Eva Forsblom. Inom projektet kommer man även att producera en serie videon som man kan gå tillbaka till om man genast inte kommer ihåg alla detaljer. – Vi arbetar med video för att stegvis kunna förklara svåra saker. Camilla Granholm och Eva Forsblom ska i vinter söka upp seniorer på olika seniorfestivaler för att presentera projektet. Digitalien samarbetar med pensionärsföreningar, arbetar- och medborgainstitut samt kommunernas bibliotek för att sprida sitt budskap. De som är intresserade av att delta i Digitaliens verkstäder kan anmäla sitt intresse till Camilla Granholm eller Eva Forsblom i november. Det går också att anmäla sig via länken https://www.folkhalsan.fi/kampanj/digitalien/ TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

GOD TID

8/2018 15

IT-BITEN

E-postgrunder och skräppostgrunder För att använda e-post behöver du ett epostkonto. Konto betyder i det sammanhanget att du har en e-postadress (tex. robert.riska@spfpension.fi) och ett lösenord som ger dig tillgång till de e-brev som skickats till just den adressen. Adressen består av ett mottagarnamn åtskilt från domändelen med snabel-a (@). Domändelen anger vilket företag eller organisation som erbjuder tjänsten. Då du öppnar ett nytt konto väljer du alltså först hos vem du öppnar kontot, det avgör domändelen, sedan kan du oftast själv välja mottagarnamnet och lösenordet (om det är ledigt kan du t.ex. välja ditt eget för- och efternamn). För att komma åt din e-post har du två alternativ, du kan gå in på din tjänst via webbläsaren eller du kan mata in din adress och ditt lösenord i ett e-postprogram eller en e-postapp på din dator eller telefon. Ditt konto är inte knutet till någon viss apparat, du kan flytta det, ha många konton på samma apparat och samma konto på flera apparater. För att skicka e-post till någon måste du veta personens adress. Den går inte att härleda, även om många valt adressen som förnamnet.efternamnet åtföljd av @-tecknet och domännamnet. Det finns heller inte

någon direkt motsvarighet till telefonkatalog för epost-adresser, personer i företag eller föreningar kanske har adressen på en webbsida och då kan man hitta den genom att göra en sökning (’googla’) på namnet, men för att hitta privatpersoner fungerar det oftast inte. Det bästa alternativet är då att be personen skicka ett e-brev åt dig, där ser du nämligen adressen på avsändaren. Förr betalade man ofta för ett e-post-

konto eller fick det på köpet med t.ex. ett bredbandsabonnemang. Nuförtiden är det lite bakvänt – de e-postkonton som fungerar bäst är gratis. Om du betalar eller får ett konto på köpet, är det stor risk att den har snäva begränsningar i hur många e-brev du kan spara i den eller att du får mycket skräppost pga. sämre bortfiltrering. Att skicka och ta emot e-post har alltid varit gratis och det är samtidigt orsaken till

att det skickas så mycket skräppost. Om du börjar få skräppost är det tyvärr ofta för sent att göra någonting, då har din adress kommit med på någon lista och det konto du använder har dålig filtrering av skräppost. Det enda du kan göra är att uthärda eller skaffa en ny adress (med alla de besvär att meddela alla att du bytt adress). Exempel på välfungerande e-post hittas på adresserna gmail.com och outlook. com, dessa filtrerar bort största delen av skräpposten, allt från lurendrejeriförsök till reklam och allt däremellan. Har du en Android-pekplatta eller -telefon (Samsung, Huawei, LG osv.) har du vanligen ett Gmail-konto som skapats när den tagits i bruk. De flesta pensionärsföreningar skickar ut information per e-post till de medlemmar som har en e-postadress, kom ihåg att meddela din adress till föreningen när du tar i bruk den! ROBERT RISKA it-koordinator

Vad händer med skulderna när man avlider? Fråga: Jag har en del kortkrediter och det är möjligt att jag inte får dem bortbetalda förrän jag lämnar jordelivet. Jag undrar på vilket sätt dessa eventuella skulder påverkar mina arvingars rätt till boet? Svar: Ett dödsfall innebär inte att den avlidnes skulder upphör. En borgenär (fordringsägare) har trots att gäldenären (den som står i skuld till borgenären) avlidit rätt att få betalning för sina fordringar. Enligt huvudregeln skall samtliga av den avlidnes skulder betalas före testamente och arvskifte kan verkställas. Med andra ord skall skulderna

Fråga juristen Skicka frågorna till: Hanna Stenholm, Närpes sparbank, Närpesvägen 13, 64200 Närpes eller hanna. stenholm@sparbanken.fi. Frågorna skall vara framme senast den 28 december. vara betalda innan arvingarna kan dela upp den kvarvarande egendomen. Detta kan innebära att en del av den avlidnes egendom måste realiseras (säljas). I praktiken kan dock givetvis en arvinge avtala med borgenären, t.ex. en bank, om att

han eller hon övertar den avlidnes skuld. Därmed kan också egendomen för vilken skulden upptagits skiftas till arvingen. Ifall tillgångarna i boet inte räcker till för betalning av den avlidnes skulder måste i de flesta fall de återstående skulderna avskrivas. Enligt lagen skall dödsboets och den avlidnes skulder betalas av boets medel, d.v.s. den avlidnes tillgångar. Även begravningskostnaderna betalas vanligen av boets medel. Boutredningsskulderna skall betalas före övriga skulder. Boutredningsskulder är t.ex. kostnader för bouppteckning och släktutredning, men även exempelvis kost-

nader för försäkring av dödsboets egendom. En dödsbodelägare ansvarar inte personligen för den avlidnes skulder; man ärver alltså inte någon annans skulder. Undantaget till denna huvudregel är ifall dödsbodelägarna försummar att låta förrätta bouppteckning inom föreskriven tid (3 månader från dödsfallet), eller om de vid bouppteckningen antingen lämnar oriktiga uppgifter eller avsiktligen utelämnar någon uppgift, exempelvis undanhåller egendom som borde tas upp i bouppteckningen. I dessa fall kan en dödsbodelägare eller arvinge bli personligen ansvarig för den avlidnes skulder.

PANGSÅNGBOKEN Repertoarhäftet för

PANGSÅNGFESTEN 15-17.2.2019 kan beställas från förbundets kansli. Ring eller eposta Berit Dahlin på 040 578 0248, berit.dahlin@spfpension.fi

Huvudregeln att ett dödsfall inte leder till att ett skuldförhållande upphör är inte helt utan undantag. Om den avlidne under sin livstid har förbundit sig att utföra en prestation åt någon av personlig natur, t.ex. att måla ett porträtt, upphör denna förpliktelse vid dödsfallet. En dödsbodelägare behöver således inte personligen färdigställa porträttet. HANNA STENHOLM Vicehäradshövding

16 GOD TID

DEBATT

8/2018

Fibernät också för oss äldre Man väntar aldrig för länge om man väntar på något gott, brukar man säga. Men för mig höll det på att galet. Allt sedan mitten av 1980-talet, då jag under en företagsledarutbildning på IFL i Sigtuna var med om ett strategiarbete för Asea optoelektronik, har jag väntat på ett heltäckande optiskt fibernät i Finland. Och nu först börjar det byggas ut, äntligen. Vad är det då fråga om? Längs en metallkabel kan man leda elektrisk ström antingen som högspänning för energiändamål eller som lågspänning som elektroniskt signalsystem, varvid elektroner rör sig längs kabeln. I en optisk fiber av glas leder man fotoner (ljus) inne i fibern vars interna totalreflexion gör att ingenting kan rymma från fibern, varför förlusterna blir små och kapaciteten enorm. Fotonerna är ordnade i små ”paket” som kan omvandlas till digitala signaler där man så önskar. En jämförelse. Nerverna i kroppen överför information i form av små elektriska strömmar som sedan utlöser, förhoppningsvis på rätt ställe, sådana kemiska reaktioner som vi mår bra av. Eller åstadkommer vår förmåga att se, höra, känna och röra oss. Om inte, mår vi dåligt, eller kan inte fungera normalt. Nervknutarna fungerar som servrar som puffar signalerna vida-

re, helst till rätt ställe. Optoelektronik är den elektronik (servrar) som omformar elektroniska signaler till fotoner, och vice versa. Eftersom en elström i en kabel genererar ett elektromagnetiskt fält runt sig kan signaler i den avlyssnas, och dessutom blir förlusterna rätt stora under vägen. En optisk ljussignal i en glasfiber kan inte avlyssnas, men nog den optoelektronik och de servrar som förbinder ett fibernät med andra, eller leder fram till användare. Vårt behov av informationsöverföring från ett ställe i samhället till andra är enormt, och bara växer med tiden. Det första informationssystemet med lång räckvidd var telegrafen. Sedan kom trådö-

verförd telefoni, sedan informationsöverföring med radiovågor för flera ändamål, och nu kommer den fjärde vågen, de optiska fibernäten. Alla de tre första har sina begränsningar som den optiska fibern med sin enorma kapacitet till stor del kan råda bot på. Nämnas kan att signalerna till GSM-masterna allt oftare förs fram med optiska kablar, där de sedan omvandlas till digitala signaler och vidare till radiovågor. Det sista steget är beroende av den elström som elnätet för fram, ibland under snötyngda träd, till de otaliga master vi ser i naturen. Mobilstationernas reservbatterier räcker dessvärre inte länge vid störningar i elnätet Men ingenting är perfekt. Även

optiska fibernät kräver elström för att fungera, men mindre än ett mobilnät. Dessutom gör ”fotonpaketen” (datapaket) att ljudet blir lite märkligt, åtminstone ibland. För telefonsamtal över internet (kal�lat IP-telefoni, VoIP, webbtelefoni eller bredbandstelefoni) krävs speciella telefoner eller datorer med rätt programvara. Dessutom ett internetabonnemang med någon gärna svenskspråkig operatör som kan förmedla samtalen och gärna i krypterad form så att de inte kan avlyssnas på vägen, samt erbjuda andra önskvärda tjänster. IP-telefoni fungerar även längs traditionella metallkablar, men mindre tillförlitligt än via fiber. Sverige: ”Regeringen har visio-

nen ett helt uppkopplat Sverige eftersom det skapar förutsättningar för att bo och verka i hela landet, driva tillväxt och innovativ produktion. På kort sikt höjs målsättningen till att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020.” På längre sikt bör 98 % av hushållen och arbetsplatserna ha tillgång till minst 1 Gbit/s. Sverige är en god bit på väg, och satsar därför kraftigt på fibernät. Finland ligger långt efter, speciellt gällande fibernät. Jag överlåter åt andra att reda ut varför det är så, men rätt bedrövligt är det. Vi har förvisso satsat föredömligt på mobilnät vilket lett till fördelaktiga priser. Men sårbart är det, som vi ser under snö-, och andra stormar, samt vid stora folksamlingar eller samtalsmängder som överbelastar mobilnäten. Pip, pip, pip, pip ... Fibernäten är inte endast till för dem som vill ha massor av underhållning till sitt hem. Jag överlåter även åt andra att gärna i denna förnämliga tidning enkelt förklara för oss pensionärer vad och hur vi bör göra för att säkerställa en för oss speciellt i krissituationer viktig kommunikation till läkare och hela hälsosystemet. Och till våra vänner. REINHOLD ENQVIST

Grankulla

Vi kräver rättvisa Låt oss få betala kontant Svenska Pensionärsförbundet i Österbotten som företräder mer än 9000 pensionärer kräver rättvisa ifråga om tillgången till samhällsservice. Det innebär bl.a. fulljour för Vasa centralsjukhus och garanterad vård på svenska samt uppgraderad vägstandard för riksväg 8 till Åbo och riksväg 3 till Tammerfors. Det dynamiska kustområdet är en motor för hela landet skrivs det i olika tidningsartiklar och på ledarplats. Forskaren Timo Aro har granskat kustområdenas betydelse för landets ekonomi. Han har visat på att kusten från Kotka till Kemi är ett ekonomiskt lokomotiv för hela landet. Detta faktum innebär att behovet av en väl utvecklad infrastruktur är livsviktig för utvecklingen av näringslivet i hela kustregionen. En positiv näringsutveckling här har stor betydelse för hela Finlands export, konkurrenskraft och skatteinkomster. Riksväg 8 är av stor betydelse för transporter till och från hamnarna i Västra Finland och för olika transporter längs landsvägen i olika väderstreck inom Finland. Klara fakta talar för att klassificeringen av stomvägnätet måste korrigeras så att riksväg 8 från Åbo till Uleåborg tas med i stomvägnätet. Riksväg 3 bör även ingå i stomvägnätet utan onödiga omvägar. Goda förbindelser och väl utbyggd kollektivtrafik är viktigt för

oss pensionärer. Här tänker vi på snabba och säkra ambulanstransporter från Vasa till Åbo eller Tammerfors. I all synnerhet då Vasa centralsjukhus inte verkar få fulljourstatus så måste logistiken fungera klanderfritt! Vårdens kvalitet och patientsäkerheten skulle förbättras i Finland, det var löftet när vårdreformen kördes igång. Enligt uppgifter som finns på nätet och som pensionerade chefsöverläkaren Auvo Rauhala har plockat fram har Vasa centralsjukhus en synnerligen god kvalitet med lägsta antalet patientskador och lägsta antalet dödsfall vid hjärtinfarkt, stroke och lårbensbrott jämfört med övriga sjukvårdsdistrikt i landet. Men var står vi i dag? Den medicinska expertisen anser att Vasa centralsjukhus borde vara ett sjukhus med fulljour, men regeringen kör på att endast 12 sjukhus ska ha fulljour där Vasa inte ryms med. Vi är oroliga för konsekvenserna för patienterna på grund av de långa avstånden. Det blir svårt att hinna i tid till sjukhus med full jour vid sjukdomsfall då snabba ingrepp behövs. Inte ens en räddningshelikopter i Finland unnas oss. Sjukvårdsdistriktet söker samarbete västerut med Sverige. Vi anser att vi i Österbotten är satta på undantag och att vi blir orättvist behandlade! SPF ÖSTERBOTTEN R.F.

Klarar vi oss utan sedlar och mynt? Användningen av kontanter minskar stadigt i vårt land. I och med att bankautomaterna minskar i antal och det blir allt svårare att lyfta kontanter på bankkontor, så drabbas vissa grupper i samhället hårdare än andra. Det handlar bland annat om äldre människor, personer med funktionsnedsättningar, personer bosatta i glesbygd och skapar även problem för föreningslivet och många småföretagare. Det finns dock många fördelar med kortbetalningar. Det går mycket snabbare i butikskassan och om alla har betalat med kort stämmer kassan alltid. Enligt en undersökning betalar bara två procent sina uppköp med kontanter. Håller den trenden i sig kommer användningen av sedlar och mynt att upphöra i Finland på 2030-talet. Enligt min uppfattning kommer kontantbetalning knappast att försvinna helt, men dess roll minskar hela tiden. Jag anser att det inte är rimligt för bankerna att frånsäga sig ansvaret att hantera kontanter, särskilt med hänsyn till att våra sedlar och mynt faktiskt är ”ett lagligt betalningsmedel”. Kontantfrågan engagerar många i samhället och jag har under de senaste åren gjort en ”marknadsundersökning” via telefonkontakter med representanter för olika pensionärsföreningar för att ta del av deras syn på den mins-

kade tillgången av kontanter. Deras budskap är tydligt: man anser att mer måste göras för att möjliggöra fortsatt användning av kontanter, oavsett var i landet man bor och önskar använda sig av banktjänster. Jag drar mig till minnes, och kanske även mången annan årsrik person gör det, hur föräldrarna förr i tiden lärde oss barn betydelsen av att känna till penningens värde. Hur viktigt det då kändes att lägga ner mynt i sin egen sparbössa för att längre fram få reda på hur mycket man hade sparat. Sedan följde en tid då bankerna nog tömde sparbössorna, men ansåg sig ha rätt att ta betalt för besväret. I dagens läge vägrar de blankt att ge den servicen. I Sverige har pensionärsföreningarna i allvarliga tongångar tagit upp kontantfrågan med hänvisning

till följande: ” Senare i höst kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Utredningen kommer bland annat att få i uppdrag att se över bankernas ansvar för kontanttillgången och ge förslag till eventuella åtgärder”. Man kunde kräva att även våra pensionärsorganisationer på allvar skulle ta sig an frågan och även att bankerna tar sitt ansvar för att säkerställa möjligheten för kunderna att fortsätta använda kontanter även i framtiden. Om inte denna fråga bevakas kan man bara förundra sig över vart våra bankers tidigare så goda kundservice tagit vägen. STEN LINDHOLM

Träskända

GOD TID

8/2018 17

ANNONS

KARIN HADE BESVÄR MED AXEL- OCH KNÄLEDER

”Såhär lindrades mina ledbesvär” Fungerar dina leder?

Att lederna åldras känner många över 50-åringar igen. Styva leder kan försvåra vardagen. Artroform har utvecklats för dig som vill ta väl hand om dina leder och som vill leva ett aktivt liv. Att böja KNÄNA känns besvärligt särskilt när du går nerför trappor. Det kan också bli svårare för dig att sitta på huk, till exempel i trädgården. RYGGEN känns styv särskilt när du sitter stilla länge och när du reser dig upp. Det blir svårt för dig att böja ryggen till exempel mot golvet och sedan tillbaka uppåt. NACKEN är ofta stel, och du kan inte fritt och obesvärat vända huvudet i alla riktningar.

– Jag märkte en tydlig skillnad. Innehållsämnena i Artroform stärkte mina leder och nu kan jag igen göra det jag tycker om, berättar Karin nöjd.

Den pensionerade barnträdgårdsläraren Karin har alltid arbetat mycket med sina händer: stickat, sytt och målat. Förra året började hennes axel- och knäleder göra ont och begränsa hennes sysslor, så Karin bestämde sig för att prova Artroform. Nu är lederna i bättre skick och Karin kan igen njuta av handarbete och sköta sin trädgård. – Egentligen var det min man som först började använda Artroform. Han hade bekymmer med styv nacke, berättar Karin. Karin hade sett en annons om Artroform i en tidning och funderat om produkten kunde tänkas vara till hjälp mot de nackbesvär hennes man led av. De beställde hem preparatet. Karin hade också haft besvär med sina leder, särskilt axel- och knäleder. När hon märkte att hennes mans besvär lindrades beslöt hon sig för att också prova Artroform. – Jag tänkte, varför skulle jag inte prova, och så beställde jag preparatet.

Med åren slits lederna

Karin är till yrket barnträdgårdslärare och hon är van att arbeta med sina händer. – Jag har alltid stickat, sytt och målat. När man är aktiv och har att göra med barn, börjar det levda livet märkas i något skede. Lederna slits också med åldern. Själv ﬁck jag först bekymmer med knän och axlar, berättar Karin.

Hjälp för axlar och knäleder

– I början trodde jag att axelbesvären hängde ihop med stickandet. Jag gjorde ett uppehåll i handarbetena, men det hjälpte inte. Då började jag fundera på om jag kanske ock-

så borde prova Artroform, säger Karin. – Efter att jag använt Artroform ett tag började jag märka en skillnad. Tabletternas innehållsämnen verkade inverka på mina leder direkt, för både axel- och knäsmärtorna försvann. Nu är Karin nöjd igen. – Nu störs jag inte längre av ledbesvär, säger hon. – För ett tag sedan målade jag terrassen hos min son. Det känns härligt att igen kunna vara till hjälp. Och det bästa är att jag igen kan sköta blommorna och trädgården hemma och vid sommarstugan, ler Karin.

Så här kan du beställa Artroform hem direkt: Artroform är utvecklat för dig som vill ta väl hand om dina leder. Du får den första förpackningen till halva priset 14,95 € när du beställer den genom Wellvitas leveranstjänst direkt till din dörr.

RING: 0800 152 525

Må–to: 8–16, fre: 8–14.30 Samtalet är gratis!

www.wellvita.ﬁ

Nu endast 14,95 € (60 tabletter) + fraktkostnad 4,95 € Ingen bindningstid eller förskottsbetalning!

Hirsalavägen 11 02420 Jorvas

Ett kosttillskott är avsett att komplettera den vanliga kosten. En mängd riskfaktorer finns för den sjukdom som påståendet avser och en ändring av en av dessa riskfaktorer kan, men behöver inte, ha en gynnsam effekt.

Elasticiteten kring HÖFTERNA minskar. Det blir svårare för dig att resa dig ur en fåtölj och du går långsammare. AXLARNA känns styva när du rör på armarna. Det blir svårare för dig att utföra olika arbeten med händerna. Du har problem att nå de översta hyllorna. Dina FINGRAR är stela och värker, särskilt om morgnarna och vid väderomslag. Stelheten i ﬁngrarna kan göra att ﬁngerfärdigheten försämras.

Innehållsämnena i Artroform inverkar på alla leder i kroppen. EXTRAKT AV GURKMEJA främjar rörligheten i lederna, ökar motståndskraften, minskar oxidativ stress och främjar hälsan i leder och benstomme. Extrakt som utvinns ur ROTEN AV INGEFÄRA bidrar till att upprätthålla rörligheten i lederna. Ingefära har använts för att lindra ledbesvär och stärka ledfunktionen. MANGAN främjar bildningen av bindväv. Beståndsdelarna i bindväv och brosk liknar varandra. Brosk är de facto ett slags bindväv.

18 GOD TID

8/2018

RESOR

Lűbeck och Rostock 1–6.12

Fascinerande Malta 5–12.5.2019 Kom med och upplev våren på den soliga ön Malta. Under resan upplever vi den maltesiska kulturen, känner historiens vingslag och njuter av kulinariska lokala maträtter. På Malta finns riddarstäder och stenålderstempel, slingrande smala gator i städerna och byar med ståtliga katedraler och vackra barockpalats. Vi bor i St Julian’s på strandhotell Cavalieri. Plock ur programmet Utflykter till huvudsstaden Valletta, den gamla huvudstaden Mdina, staden Rabat, fiskebyn Wied-iz-Zurrieq och den blå grottan, fiskeorten Marsaxlokk, ön Gozo, byn Mosta samt besök på vingård mm. Hela reseprogrammet finns på spfpension.fi, programmet

kan även beställas från researrangören. Pris: 1 545 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 345 €. Tillägg för havsutsikt 105 €. I priset ingår: flygresor, logi med frukost, 4 x lunch och middag med vin, vatten och kaffe, vinprovning med tilltugg, utfärder och inträden enligt program, transfer, lokalguide samt reseledare från SPF. Minimiantal deltagare 20 personer Anmälningar och förfrågningar: Axtours tfn 018-528063, groups@axtours.ax

Kom med på en resa med Finnlines till julmarknaderna i Lűbeck och Rostock med två hotellövernattningar i Tyskland. Reseprogram 1.12. Finnlines avgår kl. 17 från Nordsjö hamn. Middag på båten. 2.12. Brunch och middag ombord. Gym och bastu finns att tillgå. Ankomst till Traveműnde på kvällen. Övernattning på hotell i Lűbeck 3.12. Efter frukost avfärd till Rostock med guidad tur och julmarknad. Middag och övernattning i Rostock. 4.1. Besök i slottet i Schwerin. Avfärd till Lűbeck med julmarknad. Mat i Kartoffel Keller. På vägen till båten shopping i köpcentret Citti Park. Därefter till terminalen och invänta båten. 5.12. Brunch och middag ombord. 6.12. Ankomst till Norsjö hamn kl. 9. Pris: 600 € i dubbelhytt och –rum. Tillägg för enkelrum och – hytt 150 €, hotellövernattningar i Tyskland, angivna måltider, guide, inträde samt egen buss med hela resan. Wikströms buss avhämtar och lämnar av vid Kiasma i Helsingfors. Obs! Ingen reseförsäkring ingår! Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 3281209, catharina@hindren.fi.

RESOR

2-5.12 12-26.3 11-14.4 18.5 Maj Maj

Julmarknadsresa till Riga Teneriffa, Playa de las Americas Vårresa till Warszawa Blomstermarknad i Türi Sicilien Kulturhuvudstaden Matera och Apulien Oktober Mat- och kulturresa till Italien

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

RESOR I EUROPA PÅ SVENSKA

Almuñécar, Spanien 21 eller 27 dagar fr. 1395,-/1710,9–29.3/4.4

►NHL i New York 6–12.2.

Fr. 2150 €

►Franska Rivieran 11–16.4.

Fr. 1145 €

►Gardasjön 22–28.4.

Fr 1165 €

Reseledare Kaj Kunnas. Möt Leo Komarov

Vi bor i Cannes. Besök i Monaco.

3 utflykter. Venedig (tilläggskostnad)

►Holland 23–30.4. Fr. 1210 € Tulpanprakt i Keukenhof. Bo i Volendam RESEBYRÅ INGVES & SVANBÄCK

www.ingsva.fi • info@ingsva.fi • 020 743 4520

RESOR

GOD TID

8/2018 19

SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER

Samrådets resor • Jane Eyre på Åbo svenska teater lördagen den 10.11.2018. Några biljetter kvar. Betala nu. OBS!!!!! Start kl. 9.00 vid Kiasma Pris: €90 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering). • La Bohème i Tammerfors huset lördagen den 16.2.2019. Start kl. 10.30 vid Kiasma. (Obs!! klockslaget) Pris: €130 (ingår buss,

biljett, lunch och pausservering) • La Scala operan från Milano gästspelar med Rövarna ”I masnadieri” i Nyslott onsdagen den 17– 18.7.2019. Start kl. 9.00 vid Kiasma

Pris: €350. Inkvartering på hotell i St. Mickel. • Ringaren av Notre Dame, musical, Tampereen teatteri torsdagen den 3.10.2019. Start kl. 10.00 vid Kiasma Pris: € 120. Information och anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Samrådets resekontonummer är: FI17 4055 0011 7535 44

Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå. Till förmånerna på Silvernivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter. Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www. clubone.fi Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone. fi/erikoisliittyminen Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829. Ifall du redan är Club Onemedlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå

så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi. Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/besvarat samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar förbehålls.

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2018. Hjärtligt välkommen! Helsingfors–Stockholmkryssning med Viking Gabriella och Mariella. Rabatt upp till 20 % på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 Rabatt upp till 10 % på dagens ordinarie pris. Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn

Viking XPRS. Rabatt upp till 10 % på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRYP Alla reguljärresor rabatt upp till 10-20% på dagens ordinarie pris (FVRES). Gäller även bilplatser. Kampanj värdekupongerbjudande från Helsingfors rabatt upp till 50%. Se alla medlemsförmåner och boka via: www.vikingline.fi/formaner/ spf Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/ besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser. Med förbehåll för ändringar.

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

17.2-23.2-2019 529€ BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG)

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

ANNONSERA I GOD TID

20 GOD TID

8/2018

RESOR

Spa-resa till Pärnu 12–18.1 Varma famnen i januari på Tervis! Hälso- och rekreationsresa till mångsidiga Pärnu 12-18.1.2019. Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro. Svensktalande lokalguide och läkare, reseledare, buss med.

Almuñécar 21.2–9.3 och 9.3–30.3 Almuñécar ligger 75 kilometer öster om Malaga. Här bor vi på 4-stjärniga hotellet Bahia Almuñécar. Klimatet i februari, mars och april är behagligt för oss nordbor och hotellets uppvärmda pool lockar till bad. Vi tar del av intressant historia och kultur, åker på spännande dagsturer, blir serverade god mat och rycks med i eldig Flamenco-dans. I priset ingår: • Flyg från Helsingfors med Norwegian tur/retur • Busstransport från/till flygfältet i Malaga (80 km) • Del i dubbelrum på hotellet - Frukost- och middags buffé alla dagar på orten • Stadsvandring med guidning dag 2 + infoväska

• Dagsutflykt (Ut i det blå) ca 5 timmar • Ett överraskningsprogram! • Reseledarnas service • 2 resväskor á 20 kg per resenär på flyget + 10 kg handbagage Reseledare från SPF-Österbotten är med under hela resan. Göran Sundqvist, reseledare och guide i Spanien Resa 1, 17 dagar, 21.2 - 9.3.2019. Pris 1140 euro, del i dubbelrum. Enkelrumstillägg 288€. Några platser kvar. Resa 2, 22 dagar, 9.3 - 30.3.2019. Pris 1285 euro, del i dubbelrum. Enkelrumstillägg 378€. SLUTSÅLD! Anmälningar till väntelista.

från Österbotten för vilket tillkommer busskostnaden. Tilläggsuppgifter fås av Patrick Ragnäs tfn 040-5748919. Bokningar per telefon 040-5748919 via webben osterbotten.spfpension.fi/ resor per e-post: spf.osterbotten@spfpension. fi Mer info på osterbotten.spfpension.fi/ resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Pris per vuxen i dubbelrum från Österbotten 395 € från Helsingfors 380 € Enkelrumstillägg 90 € Tillägg för helpension 48 € I priset ingår: ● Färjeresor med Eckeröline ● Logi sex nätter i tvåbäddsrum på Tervis ● 15 behandlingar, läkarbesök ● Badanläggning, bastur och gym ● Halvpension: 6 frukost, 5 lunch eller middag ● Guidad stadsrundtur, tur på landsbygden, extra shoppingtur enligt önskemål ● Svensk/finsktalande lokalguide ● Bussresa i helturistbuss ● Yrkeschaufförs tjänster Ytterligare information om resan ges av Britta Andtfolk tfn. 045-1393210. Mer information finns också på osterbotten.spfpension.fi/resor/ Bokningar via webben: osterbotten.spfpension.fi/resor per e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi per telefon: 040-5748919

Gemensam transport ordnas för resorna

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Dags att boka resa för våren. Några förslag: Egypten 9 dagar - Kairo och kryssning på Nilen (Aswan-Luxor), avgång varje lördag. Pris fr. 1460€ (flygen, alla utfärder, helpension, engelsktalande lokal guide)

Passionsspelen i Oberammergau 2020 SPF Österbotten anordnar en resa till passionsspelen i Oberammergau 2020. Pesten 1632-1633 fick byborna i Oberammergau att lova att vart tionde år uppföra Kristi lidandes historia, blott Herren skonade dem från farsoten. Så skedde och 1634 gavs det första passionsspelet. Från 1680 förlades spelen till varje jämnt avslutat decennium, en ordning som sedan endast frångåtts undantagsvis av tvingande skäl som krig, förbud och liknande. 1934 ägde ett jubileumsspel rum och 2020-års spel blir nummer 42. Uppförandet ägde till en början rum under pingsten, numera spelar man från maj till oktober. I början var kyrkogården skådeplats och arrangemangen primitiva. Den första verkliga passionsspelsteatern invigdes 1820. Den var uppförd enligt traditionell grundplan, i huvudsak bibehållen i den

nuvarande 1890 uppförda teatern. Hela orten är engagerad i skådespelet som lockar besökare från hela världen.

Reseledare från SPF medföljer. Rätt till ändringar i resans program och pris förbehålls.

Resan till Tyskland sker med flyg tur/ retur och landtransporterna på resmålet sköts med Oravais Trafiks buss. Som inledning/avslutning på vår resa får vi bekanta oss med det sydvästra hörnet av Tyskland och Alsace i Frankrike.

Ytterligare information om resan ges av Håkan Wikberg tfn. 0503138158. Anmälningar via webben osterbotten. spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn. 0405748919 eller e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi Tag vara på möjligheten och följ med oss på en oförglömlig upplevelse till Oberammergau 2020! Det lönar sig att boka redan nu. Vi har ett begränsat antal platser.

Resedatum: Månadsskiftet augustiseptember 2020. Vi har biljetter till passionsspelen fredag 4.9. Exakta datum vet vi ett år före resan, då flygen blir bokningsbara. Resans planerade längd: 7 nätter/8 dagar. Resans pris: ca 2100 € p.p. i dubbelrum med halvpension. Exakt pris vet vi först då flygen blir bekräftade.

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Lilla Pilgrimsresan till Israel med domprost Mats Lindgård som reseledare 25.3 - 1.4.2019. Pris fr. 1390€ (flyg, alla utfärder, halvpension, svensk guide) Israel för oss som går lite långsammare 2 - 9 april 2019 Pris fr.1490€ (flyg, alla utfärder, halvpension, svensk guide). 50€ rabatt för pensionärer. Påskresa till Armenien och Georgien 18 - 29.4.2019 Pris fr. 1830€

Tfn: 0400 438854 (kl. 12-13), info@kingtours.fi eller på hemsidan www.kingtours.se.

Rundresa i norra Thailand Nu bjuder vi igen ut möjligheteten att upptäcka norra Thailand tillsammans med reseledarna Kristian och Pang. Välkommen med på en innehållsrik rundresa 17.2 - 3.3.2019

Fantomen på Operan

Musikalresa från Österbotten till Helsingfors och Nationaloperan 4-5.1.2019 Info&bokning: 0443 13 14 15 info@lindelltravel.fi www.lindelltravel.fi

GOD TID

Res på svenska med OT! Hösten och våren

Hälsoresor till Pärnu

Sköna och avkopplande dagar Spa Tervis. Bekväma restider. Resor Hösten 2018: 10-17.11, 1-8.12. Våren 2019: 27.1-2.2., 23.2-2.3., 24-30.3.

Julmarknad i Tallinn

Bekväma restider, shoppingtur i Tallinn och julmarknaden på Rådhusplatsen. Resa 6-8.12.

Chess

Musikalen Chess på Svenska Teatern i Helsingfors. Resor 31.12-1.1. (Nyårsafton), 2324.3.2019, 6-7.4.2019.

Stockholm weekendresa

Weekendresa till Stockholm med shopping och kultur. Centralt beläget hotell. Resa 6-9.12.

Julmarknader i Holland o. Tyskland

Europas största, äldsta och mest besökta underjordiska julmarknad i holländska Valkenburg. Bremens traditionella julmarknad samt gränsshopping i Lübeck. Bekvämt med flyg, OT-bussen och Finnlines! Resa 27.11-1.12. Boka genast!

Julen i Almuñécar

Fira jul på Spanska solkusten. Möjlighet att delta i utflykter. Hotell Helios. Resa 15-28.12.

Danskryssning med Viking Grace Guns Rosor och Matz Bladhs 12-13.12. Bussrutter både längs riksåttan och Strandvägen!

Almuñécar

Sköna dagar på Spanska solkusten. Möjlighet att delta i utflykter. Resor 16.3-6.4.2019 (22 dagar), 16.3-13.4.2019 (29 dagar), 30.3-13.4.2019 (15 dagar).

Vetenskapens välsignade frukter Oktoberseminariet ”Välsignade forskning!” gav oss lekmän – trots en präktig dos svårsmälta siffror och diagram – en trygg förvissning om att vetenskapen öppnar oanade vägar i framtidens hälsooch sjukvård. Över hundra seniorer deltog i Samrådets och Folkhälsans gemensamma träff kring diabetes och genteknik den 9 oktober, med professor Leif Groop och docent Peter Hackman som föreläsare. Folkhälsans nye VD Georg Henrik Wrede öppnade seminariet med en analys av dagens läge inför hälsovårdsreformen. Folkhälsans motto ”två steg före” innebär att man nu modigt går in för att utnyttja den teknologiska utvecklingen i stället för att bygga fler nya hus. Ökad hemtjänst är ett viktigt steg i att bredda äldreomsor-

Norditaliens vackra turkosa juvel. Resa 10-16.4.2019

Påsk(liljor) i Holland

Spaniens hjärta

Tre nätter i Spaniens huvudstad Madrid, två nätter i La Rioja. Vingårdar och kultur. Möjlighet till besök i Guggenheim-museet i Bilbao. Resa 1-7.4.2019

England-Wales

Wales, Liverpool och Yorkshire. En innehållsrik resa med härliga städer och historiska platser på den engelska landsbygden. Resa 24.4-1.5.2019

Skottland

Rundresa i historiens och romantikens land. Resa 3-9.5.2019

DIABETES ENLIGT FEM NYA KATEGORIER SAID = typ 1-diabetes samt latent autoimmun vuxendiabetes (LADA). SIDD = avsaknad av antikroppar, försämrad insulinproduktion och måttlig insulinresistens. SIRD = kraftig övervikt och insulinresistens. MOD = kraftig övervikt, insjuknande i relativt ung ålder. MARD = största gruppen, 40 procent, äldsta patienterna. Leif Groop, professor vid Lunds universitet.

gen i samarbete med kommunerna. – Och Folkhälsan är inte till salu! intygade Wrede med kraft. Fem typer av diabetes Diabetes är i dag en folksjukdom, i Finland drabbas sju procent, i Indien tjugo procent. Detta jämfört med tre procent i Närpes år 1982 då Leif Groop inledde sin forskning. Med ett enormt patientmaterial på nära femtontusen i Skåne och i Vasaregionen har Groops internationella forskarteam kunnat

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

”Finland för hundra år sedan – det svenska Finland 1918” är rubriken för professor Henrik Meinanders festtal vid Samrådets svenska dagen-fest den 6 november klockan 13-16 på G18. Den traditionella festdagen på G18 inleds med boktorg och pianomusik av Ilari Kauppi. Efter festtalet blir det paus med kaffe och kaka, och några förlag visar

Närpes

NormandieBretagne-Paris

Grupper!

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Dessa och många fler resor på vår hemsida: www.oravaistrafik.fi 06- 318 4000

påvisa att diabetes i själva verket kan delas i fem olika grupper, vilket innebär helt nya möjligheter för riktig och tidig diagnos. Insulinet upptäcktes 1921, på 1960-talet kom indelningen i typ 1 och typ 2 (vuxendiabetes). Forskningsprojektet med bas i Lunds universitet innebär nu ett jättekliv framåt. Enligt Groop är detta bara början. Genom genkartläggning kommer man i framtiden att i ett tidigt skede kunna hitta diabetesrisk, förebygga insjuknande och

förhindra komplikationer. Också genforskningen öppnar nya vägar för tidig diagnostik och förebyggande av sjukdomar. Docent Peter Hackman är mån om att skilja på vetenskapliga gentest skräddarsydda för individer och gentest som görs på kommersiell bas. De senare måste tas med en nypa salt. I princip isoleras vårt DNA ur ett enkelt blod- eller salivprov. I var och en av våra hundra miljoner celler i kroppen finns två exemplar av gener, en från mamma, en från pappa. Vi har alla ett unikt ”genetiskt fingeravtryck”. Billiga gentest för ett parhundra euro bygger på en be-

gränsad gensekvens och kan berätta till exempel varifrån man sannolikt härstammar, men när det gäller hälsorisk kan kunskapen vara rentav skadlig, framkalla oro i onödan och kanske rädsla att skaffa barn. Rådatan kan också köpas men då är det stor risk för feltolkning. Men rätt använd öppnar genetiken vida möjligheter att kartlägga ärftlig belastning och förebygga sjukdom. Hälsosam Folkhälsanlunch ingick i seminarieprogrammet. Barbershopkvartetten Club House och visgruppen Visetten stod för musikalisk underhållning. TEXT OCH FOTO: MAJ-BRITT PARO

fram sina boknyheter. Trubaduren Pentti Hildén tolkar Bellman på gitarr och luta. Journalisten Magnus Londén presenterar ”Finland, romantikens förlovade land ... och andra sanningar i klassiska affischer”. Inträdet är fritt, arrangör är Samrådet i SPF Helsingfors. Också icke-helsingforsare är hjärtligt välkomna. Adressen är Georgsgatan 18.

Danskväll på AV blir det onsdagen den 14 december klockan 18-22 med Jonas Näslunds duo från Borgå. Jonas har sina dansbandsrötter i Sverige och hans duopartner är Christian ”Popp” Gustafsson. Adress: AV, Annegatan 26. Samvaropromenad ordnas klockan 13 den andra och fjärde fredagen i månaden. Samsim har fått en bra

start och sker klockan 10 den tredje måndagen i månaden på badinrättningen Allas. Seniorträff på Café Esplanad firas i musikens och julens tecken tisdagen den 4 december klockan 14. Adress: Norra esplanaden 37. Samrådets program meddelas i måndagens Hblagendan, i fredagens evenemangskalender i Radio Vega och på nätet, www.seniorer.fi

Julresa till Lappland Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22–27.12 i Äkäslompolo.

Normandie med Invasionskusten, Bretagne, dagstur till Jersey och två nätter i Paris. Resa 15-21.5.2019

Kontakta vår gruppavdelning för sommarens gruppresor. Vi skräddarsyr resan just för er!

Peter Hackman, docent vid Helsingfors universitet och Folkhälsans Forskningscentrum, Biomedicum.

Samrådet firar Finlands 100 år

Gardasjön

Liljor och tulpaner – resan som hör våren till. Amsterdam, Keukenhof och Den Haag. Flyg tur/retur till Amsterdam. Resa 18-22.4.2019

8/2018 21

Pris: 550 euro per person inkl. transporter och helpension. Växthusrestaurang Kom ihåg Julbord och jullunch farsdag 11.11 i exotisk miljö

Bäcklidvägen 476, 64200 Närpes Telefonbeställningar: 040-5108124 www.lindskok.fi

Bokningar & förfrågningar: 06-3180 900 / 0400 126 830 info@raitismaja.fi www.raitismaja.fi

22 GOD TID

8/2018

FÖRENINGSNYTT

40-årsfest på Fiskartorpet I september 1978 höll Munksnejdens Pensionärer sitt första möte. Det har alltså gått 40 år sedan dess. För att uppmärksamma detta samlades 98 glada föreningsmedlemmar till en festlunch på Fiskartorpet i Munksnäs. Det är många pensionärsföreningar som startade sin verksamhet just under 1970-talets andra hälft. En av de verkliga eldsjälarna bakom Munksnejdens Pensionärer var Gunnel Estlander, som inte ens var pensionär själv, men förstod vilken betydelse en lokal förening hade. Greta Wahlsten valdes till föreningens första ordförande. Hon efterträddes efter ett år av Siv Tunzelman v. Adlerflug. Då som nu är det trevligt att kunna samlas i sin egen ”by” utan att vara tvungen att färdas långa vägar. Det är inte alls så att alla känner alla, tvärtom kan ensamheten vara påtaglig bland äldre i en storstad. Då kan en förening spela en viktig roll. Munksnejden Pensionärer har idag 364 medlemmar, och är den största föreningen i Helsingfors. Vi samlas två gånger i månaden till träffar med program. Dessa hålls turvis i Munksnäs Servicecentral och Munkshöjdens kyrkas församlingssal. Dessutom går vi på utställningar, teater, åker på utfärder och äter månatligen lunch på någon trevlig krog. Festlunchen hade dukats i den äldsta delen av Fiskartorpet där vi förutom vackert dukade runda bord också kunde beundra de fina väggdekorationerna som 1937 hade målats av Tove Jansson. Ordförande Eili Ervelä-Myréen hälsa-

Rafael Donner talade om känslor i Vanda

Sånggruppen Dollypops underhöll oss med glada schlagers från gångna tider.

de gästerna välkomna och gav en kort presentation av föreningens tillkomst. SPF:s ordförande Ole Norrback framförde tillsammans med verksamhetsledare Berit Dahlin förbundets hälsning. Samrådets ordförande Marianne Lindberg hälsade från Helsingforsföreningarna. Sånggruppen Dollypops underhöll oss med glada schlagers från gångna tider. Glatt sorl och prat tillsammans med god mat och dryck, visade hur viktigt det är för oss alla att någon gång ha orsak att bryta den vanliga vardagen och fira det som är värt att fira, i det här fallet en aktiv förenings 40 verksamhetsår. Glada deltagare vid vackert dukade bord när Munksnejdens Pensionärer firade sina 40 år.

TEXT: EVA STOCKMANN FOTO: SVEN-ERIK KROGIUS

En tidsresa genom Porkalaparentesen Ettornas höstliga utfärd företogs den 19 september i sommarvärme och strålande sol. Vår kunniga guide Berndt Gottberg lotsade oss genom de historiska åren, som regionen var arrenderad åt vår östra granne. Han berättade med humor och inlevelse om spåren som åren lämnat, om återuppbyggnad och nutid, om natur och kultur, om byar och människoöden, allt kryddat med intressanta anekdoter. Först rörde vi oss i byar intill den forna gränsen. Vi besökte Wohls gård, vars renoverade karaktärsbyggnad har sina dryga 200 år på nacken. Gården har anor från 1600-talet. Vi tog oss en titt på den restaurerade parken och formträdgården, vars mittgång slutar i en brygga i Humaljärvi. En smaklig lunch intogs på gården. Färden fortsatte till Sjundeå, Svidja slott, som Erik Fleming lät uppföra i mitten av 1500-talet. Gården har haft många ägare. I sekelskiftet 1900 lät August Wrede förstora slottet och bygga om fasaderna i nygotisk stil med tinnar och torn. Riddarsalen och vapenhuset härstammar från samma tid. Numera, efter en lång parentes i sta-

tens ägo, är Svidja såld till privatpersoner. Porkalaparentesen i ett nötskal fick vi oss serverade med förstärkt guidning av Lena Selén. Alla ting från golv till tak i de båda byggnaderna minner om tiden före, under och efter arrendet. Museet är dessutom ett bevis för ett passionerat engagemang för saker och ting rörande parentesen. Många ryssar, ofta kvinnor, som fötts och bott på Porkala udd har besökt Igor och bidragit till samlingen med sina minnen och konkreta gåvor. Som socker i botten återstod besöket i Jorvas, vid Pokrova brödragemenskaps faciliteter. Fader, byggarmunken Hariton tog emot oss i den vackra klosterkyrkan, som tidigare tjänstgjorde bland annat som stall. Fader Hariton underhöll oss bokstavligen. Han bjöd på drama och komedi och ortodox filosofi varvat med frågor om moral, etik och politik. Dagen var fullspäckad med mikrohistoria, som var och en av oss 46 ettor tog till sig i lämplig mängd efter eget gottfinnande. TEXT OCH FOTO: BIRGIT RANTALA

Eftermiddagskaffe på Pokrova, fader Hariton presiderar.

Vädret visade sig från sin bästa sida med 20 grader varmt när Vanda svenska pensionärer samlades i Foibes festsal till sitt månadsmöte den 5 september. Många hade ställt upp för att höra medionomen och författaren Rafael Donner (lilla bilden) berätta om känslor och egenskaper utgående från egna erfarenheter och ge en inblick hur det kan vara att växa upp med en kulturpersonlighet som Jörn Donner. Den unga Rafael hade det inte lätt i början. Som sexåring inledde han sin skolgång i en diplomatskola i Los Angeles. När han anpassat sig till rutinerna flyttade familjen till Bromarv. Sin skolgång fortsatte han i grannbyn Tenala. Rafael hade svårt att leva upp till mansidealet bland pojkarna i den lilla byskolan där det innebar svaghet att visa känslor. Han kunde gråta i de mest opassande situationer, som då han fick ett dåligt betyg eller blev missförstådd. Det ledde till att han ständigt retades samtidigt som han försökte träna bort sin gråt. När han sedan flyttade till Helsingfors – ett år senare än sina föräldrar – och inledde skolgången vid Brändö gymnasium lättade situationen något. Men också i Brändö kände han sig ensam och hade tack vare sitt sociala handikapp svårt att få nya vänner, och blev dessutom kallad ”lantis” på grund av den västnyländska dialekten. Redan samma år bestämde han sig för att åka på utbyte till Australien. Rafael har alltid talat varmt om sin far, även om det funnits ögonblick då han varit frustrerad över att leva i skuggan av honom. Det framgår tydligt i hans bok ”Människan är ett känsligt djur”. Omtanken och känslan av svaghet kom särskilt fram när han filmade sin pappa som genomgick en större hjärtoperation. Allt gick väl, men Rafael invaderades av skräck när han med kameran i famnen iakttog sin far bakom en glasvägg i operationssalen. Han önskade att han i den stunden hade vågat säga till sin pappa att han älskar honom. Rafael berättade också för Vandapensionärerna hur viktigt att tala med andra människor om du behöver hjälp. Själv vågade han inte det till en början då han var rädd för de negativa reaktionerna. Nu har han klarat sig, eftersom han vågat tala om sina problem i sin närkrets. Tack vare andra människor har han överlevt. Men han undrade hur många andra det finns där ute som inte vågar be om hjälp. TEXT: HENRIK SMEDS FOTO: KURT LUNDSTRÖM

GOD TID

FÖRENINGSNYTT

Lappland bjöd på en härlig ruska Svenska pensionärsförbundets resa till Lappland gick i år till Ylläs. Deltagarna kom från alla hörn av Svenskfinland. Första natten sov vi i Uleåborg. Efter morgonfrukosten gjorde vi en tur i staden, såg den trevliga polisstatyn, konserthuset och teatern. Vädret var fint och lovade gott för dagen. Första stoppet gjordes i Rovaniemi, tyvärr hade julgubben tagit ledigt, men shoppa kunde vi och sända kort med stämpel därifrån. Vår fasta punkt under tre nätter var Ylläs Humina. Vi märkte redan under resan norrut att det var fin ruska. Både träden och marken hade fina färger. Torsdagen ägnades åt vandring med guide eller åt en busstur till Kittilä och Levi. Båda grupperna fick se fin ruska och betande renar. Tyvärr är vägarna smala och trafiken rätt livlig men chauffören gjorde sitt bästa. På fredag fortsatte vi norrut till Kilpisjärvi. En avstickare gjordes till Muonio kyrka och hjältegravarna där, som är 91 stycken. Kyrkan ligger högt uppe på en backe och har fin utsikt över älven till svenska sidan. Kilpisjärvi med sitt Saanafjäll som är 1029 meter högt är väl värd ett besök. Vid foten av fjället blev det picknick och fotografering. Hemfärden gick via Karesuando som ligger på svenska sidan. Där kunde vi besöka kyrkan. Det var i Karesuando som Lars Levi Laestadius var kyrkoherde och startade rö-

relsen. Han dog i Pajala 1861. På lördag var det dags att lämna det trevliga värdparet Qvist som så väl tagit hand om oss. I Sodankylä kunde vi bara se den gamla träkyrkan, som är byggd 1689, utvändigt. Den är en av vårt lands bäst bevarade träkyrkor och en av få Lapplandskyrkor som ej brändes ner av tyskarna. Vi besökte Posio Pentik med det fina kaffekoppsmuseet som visar upp över 3000 koppar och ett fint hembygdsmuseum. På söndag åkte vi till Suomussalmi. Där stannade vi för att se på ”det tysta folket” (störar med kläder och huvud) på en åker. De har stått där i tio år. Det var dansaren och koreografen Reijo Kela som gjorde dessa till sin föreställning. I Suomussalmi rasade hårda strider under kriget. Vi fortsatte vår resa mot Jyväskylä och sista övernattningen på resan. Följande dag tog vi farväl av våra österbottniska och åländska vänner. Vi åkte till Viherlandia för att se på vackra blommor. Vi körde 3200 kilometer under resan och såg ett underbart vackert land. Vi fick träffa många trevliga människor och fick nya vänner, en viktig del i SPF:s verksamhet. TEXT: CATHARINA HINDRÉN FOTO: MARIANNE HAGSTRÖM

Ruskaresa 11-17.9.2018

Lappland bjöd resenärerna på en härlig färgprakt. Bilden är tagen i Äkäslompolo.

Västnylänningar på strövtåg Måndagen den 3 september åkte 46 förväntansfulla pensionärer från Västnyland på en resa västerut med Wikströms buss. Vi tog färjan till Stockholm och fortsatte genast till Gränna för en rundtur i den vackra staden som finns på Unescos världsarvslista. Helsingborg var målet för dagen. Onsdagen inleddes med ett besök på Sofiero, slottsparken som byggdes 1864 åt Oscar II:s gemål Sofia. Gustav VI Adolf fick senare parken i bröllopsgåva och anlade en fin trädgård med bland annat rhododendron och rosor. Slottet donerade han till Helsingborgs kommun. Efter att vi tagit farväl av vår trevliga guide åkte vi mot Öresundsbron. Bron som öppnades den 1 juli 2000 är 15,9 kilometer lång och 203,5 meter hög. Den danska delen av bron ansluter till Pepparholmen, en 4056 meter lång konstgjord ö strax söder om Saltholm på den danska sidan. Ön byggdes av material från botten av Öresund. Från Pepparholm går motorvägen och järnvägstunneln ner under farleden Drogdenrännan till danska fastlandet. Tunneln kommer upp på Amager vid Kastrup flygplats. Vid Tivoli i Köpenhamn vänta-

8/2018 23

De har buggat i 10 år

Efter att ha tagit färjan över till Sveaborg i fint höstväder med blå himmel och solsken, avnjöt vi en verkligt god middag med förrätt, huvudrätt och dessert samt aperitif. För jubileet hade det utarbetats en krönika för åren 2008-18. Det utdelades medaljer. Vår drivande kraft och mentor Per-Erik Isaksson och hans danspartner Anita Enckell förärades pokaler för sitt medryckande och inspirerande sätt att undervisa oss i danskonsten. Buggruppen startades av dessa två hösten år 2008. Gruppen består i dag av 14 deltagare som dansar regelbundet på Folkhälsans Seniorhus i Helsingfors. Dansen har för oss blivit en livsstil och ett andningshål som vi väntar på. Vi dansar av hjärtans lust en gång i veckan i 1,5 timmes tid. Vår buggdans börjar alltid med tänjningar som är väldigt viktiga. De mjukar upp kroppen inför dansen. Vi har roligt tillsammans, vi förbättrar vår kondition, balansen blir bättre och minnet sätts på prov i alla de roliga buggsnurrarna. Dansen är en av de bästa motionsformerna. Dansen påverkar fyra av människans viktiga områden, det vill säga de fyra H:na, hjärna, hjärta, hälsa och humör. Under dessa 10 år har vi ombetts uppträda aderton gånger på olika evenemang, och alla har för oss varit lika roliga och givande. Vår kaffepaus är också väldigt betydelsefull för oss, för då kan vi utbyta tankar och åsikter vilket är mycket givande och inspirerande. Att kunna fortsätta med buggdansen är av väldigt stor vikt för oss, så vi hoppas verkligen kunna bugga på ända tills vi blir hundra år. TEXT OCH FOTO: CAROLA BERGMAN

Den guidade turen i Kongens by bjöd bland annat på ett besök vid kungliga slottet Amalienborg.

de vår guide på att få visa oss runt. Mer än fyra miljoner människor besöker årligen Tivoli, som är världens nästäldsta nöjespark. Den öppnades första gången 1843. Det är en härlig mix av attraktioner, restauranger, musik, kultur och vackra planteringar. Torsdagen började med stadsguidning i ”Kongens by”. Vi såg Den lille Havfrue, Amalienborg med vaktparad, drottning Margre-

thes slott, Christiania m.m. Vi tog farväl av vår guide och ägnade eftermiddagen åt shopping vid Ströget. Följande morgon fortsatte vi mot Rödby för att ta färjan över till Puttgarden och vidare till den vackra Hansastaden Lybeck. I staden finns bland annat Nobelpristagaren Gynter Grass hus. Salzspeicher är sex tegelbyggnader som tidigare varit lagerhus för salt. De ligger utmed floden Trave,

husen är uppförda för flera hundra år sedan. På kvällen styrde vi vidare till Travemünde för att åka ombord på Finnlines färja. Ombord njöt vi av trevligt sällskap och god mat. Vädret var perfekt, en del solade ute på däck, sikten var god så vi kunde se Rönne på Bornholm. TEXT: CATHARINA HINDRÉN FOTO: CLAS CZARNECKI

Vår mentor Per-Erik Isaksson förärades en pokal för sitt medryckande och inspirerande sätt att undervisa i danskonst.

24 GOD TID

8/2018

FÖRENINGSNYTT

Plusgenerationen hittade Korsholms pensionärer Korsholms pensionärsförening, som är en av de större i Svenska pensionärsförbundet, har någonting stort på gång. Under ledning av en plusgrupp har föreningen under det senaste året arbetat med att aktivera den svårflörtade gruppen yngre pensionärer. Och resultatet har inte låtit vänta på sig. När Korsholms pensionärsförening bjöd in till höstfest på Havets hus vid foten av Replotbron i början av oktober var trycket så stort att alla inte fick plats. 123 gäster rymdes kring räkmackorna. – Vi hade tryck på 30 personer till, sade plusgruppens ordförande Olle Fransholm när han hälsade gästerna välkomna. Plusgruppen har sökt nya sätt att nå ut till de yngre pensionärerna under temat gemenskap, glädje och rörelse. Höstfesten får representera både gemenskap och glädje. Under hösten har man också rört på sig en hel del. Bland annat har man gjort gemensamma vandringar på 4-5 vandringsleder i kommunen. Gun-Britt och Ralf Pada från Helsingby berättar att de i höst träffas i pensionärsföreningen regi tre gånger i veckan. En dag i veckan ägnar de åt vattengymnastik och simning i Vasa simhall. Dessutom går de på gym två dagar i veckan tillsammans med andra pensionärer. Fler nya, aktiviteter utlovas under vinterns lopp, bland annat ska

Korsholms pensionärsförening bjöd in till en lyckad höstfest. Alla hugade rymdes inte ens med, men det blir fler tillfällen.

det ordnas en kväll med vinprovning. Höstfesten bjöd på omväxlande underhållning. Trubaduren Lasse Eriksson från Närpes gjorde en odyssé i sitt eget liv. Anekdoterna var många och utlöste glada skratt. Till exempel när han berättade om hur det gick till när Agnetha Fältskog uppträdde på Rörgrunds paviljong i slutet av 1960-talet. När Agnetha Fältskog behövde gå på toaletten hänvisades hon till ett utedass. Kaféägaren hade inte hunnit förse utedasset med någon hasp, men Agnetha fann råd. Hon tittade sig omkring på det församlade gänget och utsåg Lasse Eriks-

son, som var yngst och såg oskyldigast ut, att vakta dörren medan hon gick på hynschon. Höstfesten fortsatte med allsång under ledning av Viktoria Sten och Ralf Pada. Korsholms pensionärsförening har nu 960 medlemmar men Olle Fransholm lovade att man någon gång under vårvintern ska fira den tusende medlemmen med kaffe och tårta på kommunens ämbetshus. – Det blir ett tårtkalas där vi under en hel dag firar med musikunderhållning och servering, lovade han. TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

Hemlig resa till brigaden Sibbo svenska pensionärer åkte på en hemlig resa den 16 augusti. Först fick vi bekanta oss med lantbruksmuseet i Tenala, som upprätthålls av Filip Karlsson. Medan han berättade om sitt museum, hade vi fått en mugg kaffe och en väl tilltagen semla, att inta. Efter presentationen gick vi genom museets skatter, och konstateras kan att det två väl tilltagna hallarna var till brädden fyllda med samlingar, och det skulle nog ha behövts en hel dag att närmare se på samlingarna. Efter museet åkte vi till Café Gamla Stan, i Ekenäs för att få oss en bit mat och ett glas vin/saft till. Ägaren ”Bosse” Andersson. underhöll oss med några sånger och roliga historier. Nu hade vi möjlighet att bekanta oss med caféets historia, och de byggnader som fanns kvar från gångna tider. Efter cafébesöket fortsatte färden till Nylands Brigad i Dragsvik. Här gick ena bussens resenärer på en guidad vandring genom valda delar av kasernområdet Guiden, historikern Sture Lindholm, berättade om de sorgliga händelser som försiggick för hundra år sedan.

Historikern Sture Lindholm, berättade om de sorgliga händelser som försiggick i Dragsvik för hundra år sedan.

En del av brigadområdet hade inrättats till fängelse för fångar från inbördeskriget. Sture berättade på sitt suveräna sätt, om händelser och minnen som han har skrivit om i sin bok från dessa tider. Den andra bussens resenärer avnjöt en mugg kaffe och en sockermunk i Soldathemmet, under tiden. Då alla samlades vid Soldathemmet, berättade Sture ännu om händelserna 1918. Resten av resenärerna gick rundvandringen, och därefter en busstur på området.

Till sist, så besökte vi massgraven i Ekenäs, där det begrovs över 3000 fångar som dog i fångenskap på Dragsviks område. Där har man senare upprättat ett minnesmonument över de som drabbades av dödliga sjukdomar under sin fängelsevistelse 1918. På tavlor som upphängts på det inhägnade området finns allas namn antecknade, samt födelse- och dödsdatum plus hemort. TEXT OCH FOTO: CHRISTER BERGSTRÖM

Någon tog sig krypande till WC

I nr 1 /2018 ingick en reseberättelse om Hurtigruten i God Tid. Sloganen för rutten är ju ”världens vackraste sjöresa” och många har varit intresserade att delta i en resa åtminstone en gång i livet. Jag skall inte här upprepa beskrivningen av det natursköna men den här resan blev inte riktigt som man tänkt sig. Resan gick från Kirkenes till Bergen 15-20.9 2018. Många i sällskapet var oroliga för stormar på grund av tidpunkten, men ängslan övervanns av tanken på att nu kunna göra resan i bekant sällskap. Starten gick från Kotka mitt i natten och vi plockade upp pensionärer från Pyttis, Lovisa och Borgå på vägen. Några huvudstadsbor sällade sig till sällskapet på flygfältet i Vanda och i Oslo kom det ytterligare två holländare med. Vår grupp på totalt 25 personer fortsatte med Norwegian till Kirkenes. Frimanresor hade förtjänstfullt skött all bokning via Hurtigruten inklusive busstransport från flyget till båten. Så där stod vi ”in the middle of nowhere” med under en timme kvar tills båten skulle gå. När det äntligen kom en buss visade det sig att den skulle föra passagerare runt till hotellen i byn och vår grupp skulle inte rymmas med. Vi talade med chauffören och bad honom ringa båten för att meddela att vi var på kommande och försökte få en buss till platsen. Han lovade göra sitt bästa och det visade sig att han höll ord för när det var tid för båtens avgång så dök en ny buss upp men sedan var det ännu 20 minuter på krokiga vägar till hamnen. Ingen trevlig upplevelse varken för reseledaren eller medresenärerna. När bussen äntligen kom till hamnen störtade personalen över vårt bagage för att få det ombord så snabbt som möjligt och vi kunde påbörja ”världens vackraste sjöresa”. Vi väntade ännu på en ordentlig ursäkt från bolaget Hurtigruten över denna miss med bussen. Resan var lika fin som den brukar. Vacker natur men jag saknade höstfärgerna som inte visade sig – kanske beroende på den varma hösten. Maten var mycket god och knappast visade vågen samma tal när vi kom hem som före utresan. Expeditionsteamet som denna gång bestod av tre språkkunniga och roliga gossar hade dagligen program om nästa dags utfärder på tre språk. Havet förhöll sig vänligt mot oss och för det mesta höll sig båten inomskärs. Bara en dag hade

vi regn och det var tyvärr när vi var i Trollfjorden. Vi blev också förvarnade när det blev mera öppet hav men det bekom oss föga för det var inte farligt alls. Sista dagen kom det sedan information om att det skulle storma nästa natt. Vi märkte på förberedelserna ombord att det var allvar. Bl.a. flaskorna i baren blev madrasserade och gluggarna i hytterna på nedre däck blev förseglade. Klockan 22 kom det sedan ett meddelande att nu skulle alla i säng och ingen fick vistas i korridorer eller på däck för nu skulle det börja blåsa på allvar i cirka fyra timmar. Molde, som var ett av utfärdsmålen hade blivit inhiberat för att båten skulle komma längre innan stormen bröt ut och då kunna parera vågorna i långsammare tempo. Nästa morgon hade vinden lagt sig nästan helt. Jag intervjuade mina medresenärer och hör och häpna: ingen hade mått illa eller kastat upp. Då hade förstås de som varit oroliga försett sig med medikamenter i tid. Alla var glada över att ha klarat stormen trots att en del varit rädda för vad som kunde hända när båten knakade i fogarna och ett och annat flög runt i hytten. Någon tog sig bl.a. krypande till WC för att inte falla. Det som vi till all lycka inte visste på natten var att vi var mitt i en orkan med 42,7 m/s och 9 meters vågor. Det fick vi veta när vi förärades orkancertificat på morgonen. Sista timmarna till Bergen gick lugnt och det verkade som om vår grupp tyckte att det var en intressant knorr på resan att ha varit med om något dylikt. Hemresan gick sedan utan problem och alla verkade vara nöjda med den gångna veckan. Efter resan har vi ivrigt följt med vädret och sett att de har haft mycket blåst och regn på norska västkusten. TEXT OCH FOTO: BIRGITTA STRÖM

GOD TID

Störs du också av nattkissning?

ALLT OFTARE KISSNÖDIG: Det kan vara störande

att vakna under natten för att kissa. Och ännu mer störande om man inte kan somna om igen. För många män är nattkissning en av de mest påfrestande typer av åldersrelaterade obehag.

os män kan nattkissning och andra åldersrelaterade svårigheter med vatten kastningen skyllas förändringar i prostatan. Blåskörteln - även känd som prostatan - växer gradvis med åldern och nästan alla män har en större prostata när de är 65 än då de var 25 år. Detta är ganska vanligt men den ökade storleken kan ge anledning till svårigheter med vattenkastningen. Inte många män undgår att uppleva en svagare urinstråle, nattkissning eller urinträngningar när de kommit upp i ålder. Lyckligtvis finns det ämnen från naturen som kan

bidra till att hejda processen och stödja en normal prostatafunktion.

detta med ett tillskott av linfrö som hjälper till en normal vattenkastning för mogna män.

Vad är en prostata?

Verksamma växtämnen

Prostatan är en körtel med samma form och storlek som en kiwifrukt. Den befinner sig i den nedersta delen av bäckenet hos pojkar och män. Man känner som regel först av den något senare i livet när den blir större. Det som händer är att prostatan växer in mot blåsan och trycker på den så den får mindre volym. Det kan visa sig som en svagare urinstråle och känns ofta som om blåsan inte töms fullständigt. Många löser

Prostabona är tabletter med innehåll av linfröextrakt som kan understödja en normal prostatafunktion hos mogna män. Linfrö understödjer en normal funktion av prostatan hos män som kommit upp i åldern. Prostabona innehåller även vitamin E samt zink och selen. Zink bidrar till att bibehålla en normal testosteronnivå i blodet medan selen och vitamin E skyddar cellerna mot oxidativ stress.

Har du normal prostatafunktion? 1. Du går på toa 3 till 7 gånger i dygnet

4. Du behöver inte gå på toa under natten

2. Du känner att blåsan töms fullständigt

5. Du behöver inte anstränga dig för att börja kissa

3. Du har inte problem med att hålla dig

4. Du har normalt tryck på urinstrålen

8/2018 25

ANNONS VISSTE DU?

Linfrö understödjer en normal funktion av prostatan hos män som kommit upp i åldern.

Magnus ﬁck bukt med sin urininkontinens med stöd av kosttillskottet Prostabona som innehåller linfröextrakt.

ALLT OFTARE KISSNÖDIG:

”Jag kunde inte hålla mig alls…”

Magnus är en av många som märkt den goda verkan som linfröextrakt har på en allt frekventare kissnödighet som grundar sig på prostatatillväxt.

inst en gång i månaden är vi ute och fiskar med mina vänner. När vi satt i båtarna brukade fiskegänget lite lekfullt småretas med mig och ibland ropa: ”Magnus måste få kissa!” Och sant var det ju, berättar Magnus. – Så länge jag kan minnas har jag under nätterna behövt gå upp och kissa. Under senare år blev toalettbesöken allt frekventare och min nattsömn blev störd. En dåligt soven natt inverkade också negativt på hur pigg jag var dagtid. Till slut hittade Magnus en lösning i Wellvitas tidningsannon där det berättades att Prostabona-

preparatet som innehåller linfröextrakt upprätthåller prostatans välbefinnande. – Jag beslöt mig för att prova. Kanske kunde det ge lättnad också för de urineringsproblem som jag genomgick. Efter några veckors användning märkte jag en gradvis förändring till det bättre. – I dagens läge har nattvaknandet avtagit, och under de senaste veckorna har det varit nätter då jag överhuvudtaget inte behövt gå på toaletten, tillägger han. – Nu rekommenderar jag Prostabona till vänner i fiskegänget, när de ibland måste ro i land för att ”kasta vatten”, skrattar han.

Beställ Prostabona till halva priset! Beställ Prostabona med Wellvitas leveransservice.

Just nu 19,95 € ( 60 tabletter) + Fraktkostnad 4,95 € Ingen bindningstid eller förskottsbetalning!

BESTÄLL REDAN IDAG: RING: 0800 152 525 Mån–Tors 8–16, Fre 8–14.30

www.wellvita.fi Ett kosttillskott är avsett att komplettera den vanliga kosten. En mängd riskfaktorer finns för den sjukdom som påståendet avser och en ändring av en av dessa riskfaktorer kan, men behöver inte, ha en gynnsam effekt.

Hirsalavägen 11 02420 Jorvas

26 GOD TID

8/2018

FÖRENINGSNYTT

Sång, musik och dans på musikcafé i Korsnäs En riktig fullträff! Mera sådant! Det var ett annorlunda musikcafé tyckte en glad pensionär. Det var länge sen vi hade en så här fin fest tyckte en annan. Omkring 150 personer kom på Korsnäsnejdens Pensionärers version av Föreningsfestivalen i Korsnäsgården den 3 oktober. In kom Asafakören sjungande på kongolesiska, ”Då David reste sig från marken och Herre Abrahams, Isaks och Israels Gud” till ljudet av två trummor. Kören tog publiken med storm! Det var mäktigt! Free Spirits, vår skönsjungande barnkör, ledd av ungdomsledare Jan-Ola Granholm, klämde i med sångerna ”Varje litet ögonkast, Jag trodde änglarna fanns bara i himmelen och Tusen och en Natt”. Kommundirektör Christina Båssar konstaterade att ”Föreningslivet och tredje sektorn utgör en utomordentligt fin kraftresurs i vårt samhälle. Våra föreningar gör ett ovärderligt arbete och är väl värda en föreningsfestival.” Hon lyfte fram några fakta om varför föreningslivet borde få ännu mera uppskattning i vårt samhälle. Forskare Markku T Hyyppäs rapport visar att den finlandssvenska delen av be-

Asafakören underhöll med sång på kongolesiska. Kören tog publiken med storm! Det var mäktigt!

folkningen lever längre tack vare ett rikt föreningsliv. Professor Töres Theorell på Karolinska Institutet,

som också har forskat kring socialt kapital, konstaterar i sin forskning att när kulturella aktiviteter utövas

Björkbloms Taxi & Buss 1-8 inva, 1-19, 1-25 pers.

Tfn: 0500-865 809

0400-260622

För alla tillfällen

gemensamt så utökas det sociala kapitalet. Det sätter också igång olika delar av hjärnan. Anders Hansen som gett ut en populärvetenskaplig bok ”Hjärnstark” skriver att ”hjärnan är som ett inre universum – varje sinnesintryck och varje tanke sätter spår och förändrar din hjärna lite grann.” – Motion påverkar också hjärnan på ett positivt sätt. Det bästa pillret som vi kan ge åt vår hjärna hittar vi hos alla våra föreningar, säger Christina Båssar. – Vi ska spela fotboll, hoppa med hästar och dansa och sjunga av hjärtans lust, så får vi inte bara ett rikt inre liv och gemenskap med andra utan också en vältränad hjärna som håller sig ung länge, fortsätter hon. Så kanske det är som Josephine Baker sade: ”Hemligheten med ungdomens källa är att tänka unga tankar”. Herr Topelius eller festtalare Bo Kronqvist berättade om Zacharias Topelius liv från unga år och till mogen ålder, om hans hyss och hans sagoskatt, hans skoltid och hans förälskelser och yrkesval. Han berättade också om vilket inflytande Topelius hade i det dåtida Fin-

Carina Kronholm

tel 06-364 1410, 050-5740464 carina.lagerstrom@netikka.fi www. korsnasblomster.fi

Taxi

Mjuk och lätt dunjacka. Vattenavvisande med bra värmeisolering. Avtagbar huva och fickor med dragkedja. Både herr– och dammodell i lager.

* hushållsmaskiner och * mindre kylanläggningar Försäljning och installation av luftvärmepumpar, såsom HITACHI, DAIKIN och INNOVA

Kjell Rönnback 0500-363859 Taklax

Korsnäs apotek

 

NYKARLEBY Frillmossavägen 2 KORSNÄS Strandvägen 4131

7817450 2827700

restaurang

Stenbrytaren

KORSNÄS 06/3641 152 www.stenbrytaren.Þ

** Kaffe Bakverk ** Lunch Lunch ** Pizza Pizza ** Grillmat Grillmat ** AAlalacarte carte** Kaﬀe ** Bakverk Tårtor * Catering * Möten * Barnkalas * med mera

* Tårtor * Catering * Möten * Barnkalas * med mera *

Boka julfesten i god tid!

Töjby Tfn 040 568 6356

www.korsnasapotek.fi öppet: må-fred. 9-18 lö 10-14

BASTUVÄNNENS HJÄLPREDA AQUADROPPER - automatisk bastufuktare

129 €

4017 / 4018

Service av

Gamla Strandv. 155 Harrström 050-3381036 * Massage * Lervärme

R Röösgren

Korsnäs Blomster och Begravningstjänst

www.ostrocenter.fi

TEXT OCH FOTO: ANITA ISMARK

Rolfs Vitvaruservice

Leg. Massör

Töjby

- Massor med blommor - Presenter till vardag och fest

land och om hur moderna idéer han hade. Han förespråkade jämställdhet och utbildning för flickor och kvinnor. Det är 200 år sedan Zacharias Topelius föddes i Nykarleby och jubileumsåret firas hela året i Korsnäs och runt om i Österbotten. Topelius hade ett motto som författare och det var att skriva varje dag, ”inte en dag utan en rad”. Kantor Kristoffer Strengs sångröst fyllde hela salen. Han anknöt till temat Topelius med två sånger som Topelius skrivit texten till ”En sommardag i Kangasala” och ”Den eviga sommaren”, den sistnämnda sången har hans far Håkan Streng gjort arrangemang till. Han avslutade sin repertoar med sången ”Reis med opp” på norska. Dansbandsmusikern Boris Bäcklund ledde allsången med låtarna ”En gång jag seglar i hamn” och ”Vi ska gå hand i hand genom livet du och jag” som vi sjöng av hjärtans lust. I pausen hade pensionärsföreningen dukat upp kaffe med vårrullar, kanelbullar och hurmasice som ramade in det inhemska och det internationella temat.

ÖPPET:

MÅ - FR Kl. 8 - 16 Kvällar och lördagar enligt överenskommelse

Förmånliga vinterdäck

Nyhet Cartec biltvättmedel!

SERVICE

Niklas 050-331 2001 Jimmy 050-437 2453

79 €

(frakt ingår)

rs dag Kom ihåg fa lklapp eller som ju

www.spadealers.se

Tel. 0500-761115 | 0400-631461

AquaDropper är en produkt som för ut vatten på bastustenarna automatiskt. Den består av en 2 liters rostfri behållare och en 0,1 liters behållare under. Den övre behållaren kan fyllas med vatten och en ventil kan öppnas så att vatten börjar droppa eller rinna ut och fyller då den mindre behållaren. När det fyllts till ett visst läge så tippar den över och vattnet som rinner ut över de heta stenarna blir till ånga. Fukten i bastun kan regleras tack vare den justerbara ventilen som påverkar vattenmängden och därmed hastigheten på hur ofta behållaren fylls och töms ut över stenarna.

Lagervägen 4 66200 KORSNÄS

GOD TID

8/2018 27

Delta i luciavalet och luciainsamlingen!

Julia Halttunen

Cassandra Kruse

Elin Qvist

Mikaela Lindblad

Clarissa Holmström

Andrea Degerlund

Cecilia Back

Ellen Smulter

Borgå

Lovisa

Grankulla

Karis

Grankulla

Jeppo

Billnäs

Mariehamn

RÖSTA VIA WEBBEN

www.lucia.fi

eller skanna QR-koden

RÖSTA PER SMS Skriv meddelandet enligt följande: Nyckelord

Ditt namn

10e lucia x Kalle Karlsson Din donation, 5, 10 eller 20 €

Kandidatens nummer ... och skicka det till numret 17240.

Din röst och ditt bidrag ska vara hos Folkhälsan 28.11.2018 före kl. 24.00. De uppgifter som lämnats i samband med inbetalning och omröstning behandlas konfidentiellt och förstörs när insamlingen avslutats 31.1.2019. Från smsbidraget avdras skatter och operatörsavgifter. Insamlingstillståndet RA/2018/8 har beviljats av Polisstyrelsen.

RÖSTA MED RÖSTSEDEL

JAG RÖSTAR PÅ KANDIDAT NR _____ Mitt namn ___________________________________________ Min adress __________________________________________

Julina Fagerlund Finström

www.folkhalsan.fi/lucia

Lea Ekblad

Esbo

Jag bidrar med _________ € (minimi 1 euro/röst) Jag sänder mitt bidrag via  Aktia FI12 4055 1120 0450 79  Nordea FI64 1562 3000 1093 32  Danske Bank FI74 8000 1870 8920 73 Sänd röstsedeln per post till: Folkhälsan/Lucia, Topeliusgatan 20, 00250 Helsingfors. Du kan lämna ditt bidrag och din röstsedel i Folkhälsans hus och i Luckorna.

28 GOD TID

8/2018

FÖRENINGSNYTT

O sole mio i Furuskogen

Alltsedan våren har Furorna tränat sitt italienska uttal inför sin hittills längsta körresa, till bella Italia. Vi ska fira vårt 25-årsjubileum med att se hur furor klarar sig bland cypresser! I musikfestivalen ”International Choral Festival” som arrangeras i Montecatini Terme i Toscana för sjunde gången, deltog, förutom Furorna, körer från Sverige, Ungern och Italien. Att få träffa nya körer, uppträda i kanske lite annorlunda kyrkor, lära sig ny repertoar, sjunga tillsammans med andra körer, få nya intryck allt är upplevelser att se fram emot. Intensivt övande inför resan, javisst. Ny repertoar varvad med gamla ”kändisar”. Sånger som ”En sommardag i Kangasala”, vår signaturmelodi ”I furuskogen”. Allt detta skulle förmedla vår unika, finländska natur och det verkade som om det lyckades vid vårt första framträdande vid Get Togetherkonserten vid ankomsten till Montecatini Terme.

Den ungerska dirigenten Guyla Hollo bjöd på en minnesrik konsert med Furorna och Zrinyi Miklos kör från Ungern.

Att sen få sjunga våra, med furudirigenten Sofia Lindroos, väl inövade repertoar i den magnifika Church of S. Salvatore in Ognissanti i Florens var en upplevelse av sto-

ra mått. Här fick vi för publiken visa vad vårt inlärda italienska uttal gick för, i psalmen ”Ljud högt du psalm att lova” med två verser på italienska, eller Griegs Ave Maris

Jubileum i Pedersöre I 30 år har Pedersöre pensionärsklubb verkat för gemenskap och meningsfull samvaro. Medlemsantalet har utvecklats positvt och uppgår nu till ca 380. 30-årsjubileet firades den 13 oktober i fullsatt Kållby samlingshus. Ordföranden Gustav Kass betonade att antalet pensionärer hela tiden ökar, och därför är det viktigt att starka organisationer kan föra pensionärernas talan. Intressebevakningen utgör en viktig del av pensionärsorganisatonernas verksamhet. – Behovet av gemenskap har dock varit ett grundläggande motiv till klubbens verksamhet, påpekade Gustav Kass. Som festtalare hade klubben kallat Kjell Herberts, känd sociolog. – Jag kan numera också titulera mig pensionär, och konstaterar att jag egentligen är här för att lära mig leva som pensionär, sade Kjell Herberts. – Som pensionär placeras man in i ett stort, oändligt kollektiv, men vi är ändå de samma som individer. Det gäller att värna om sin identitet också som pensionär! – Dessutom betraktas vi ju som lite fattigare människor, eftersom man på många håll beviljar oss särskilda rabatter, tillade han med glimten i ögat. Kjell Herberts ägnade sitt festtal åt att begrunda generationernas växlingar. – Jag lever i en verklighet med fyra generationer. Två av generationerna är pensionärer. Men min farfar som reste till Amerika 1924 fick aldrig uppleva sina efterkommande generationer i verkliga livet. Min far fick aldrig se sin far, efter-

TEXT: VIRVE FORSSELL FOTO: SOFIA LIDROOS

Musikcafé i Oravais

Sångaren Désiré Saarela-Portin och forskaren och pensionären Kjell Herberts förgyllde Pedersöre pensionärsklubbs 30-årsjubileum. De avtackades med varsitt fång röda rosor.

som han föddes efter att farfar rest till Amerika. – I farfars generation var det många som valde samma väg, åka till Amerika eller något annat land för att överhuvudtaget klara sig. I min fars generation var det många som hamnade in i krigets hårda verklighet och många som aldrig återvände med livet i behåll. – Min generation har fått allt! Man värdesätter inte de vardagliga tingen, köper helst nya saker. De traditionella flyttlassen kör inte längre, i dag drar man vidare och köper sitt bohag där man slår sig ned. – Och vad är det följande generation håller på med, undrade Herberts. –Med en knapptryckning skippar man hundra vänner, ”gillanden” ger livet krydda. Klubbens sekreterare Bo-Sanfrid Höglund gav en återblick på de senaste tio årens verksamhet

Stella med arrangemang av vår dirigent Sofia Lindroos. Den andra kören som deltog i den här konserten var Zrinyi Miklos kör från Ungern. Tillsammans med dem sjöng Fu-

rorna den kända och stämningsfulla ”Signore delle cime”, dirigerade turvis av Sofia och av den färgstarke ungerska dirigenten Guyla Hollo. Månne inte den delen av konserten blev den mest minnesrika, kanske speciellt på grund av Hollos personliga stil att dirigera. Vår tredje och sista konsert hölls i Montecatini Terme där samtliga körer samlades för en galakonsert i den vackra kyrkan Santa Maria Assunta. Tillsammans, tutti, njöt vi av att sjunga Mascagnis Ave Maria dvs Intermezzo ur Cavalleria Rusticana, samt Kyriesatsen ur Puccinis Messa di Gloria. Mäktigt, rörande, oförglömligt. Molto grazie! Dessa italienska kyrkor i sin storslagenhet som vi fick uppleva, ja, den upplevelsen glömmer nog ingen av oss i första taget. Ingen glömmer heller vår intensiva guidade tur i Florens, där vi försökte få möjligast många intryck av en av Europas vackraste städer.

och konstaterade bland annat att klubben haft olika ”hem” under sin verksamhetstid. Kyrkhemmet i Bennäs blev för trångt, och efter en kort tid med månadsmöten på Polaris i Edsevö flyttade man till Kållby samlingshus. Antalet deltagare på månadsmöten har varierat mellan 75 och 130. SPF Österbottens ordförande Anita Ismark och ombudsman Patrick Ragnäs hälsade från pensionärsförbundet och -distriktet. De överlämnade också förbundets förtjänstmärke i silver till pensionärerna Knut Brännbacka och Per Nyman. Med sång medverkade Désiré Saarela-Portin, och en musikgrupp kompade allsången. Klubben uppvaktades också av de närmaste grannföreningarna, totalt nio stycken i gemensam tropp. TEXT OCH FOTO: BERTEL WIDJESKOG

Söndagen den 7 oktober ordnades ett mångkulturellt musikcafé för alla åldrar på Årvasgården i Oravais. Evenemanget var en del av Föreningsfestivalen som ordnades för att föreningar i Svenskfinland skall ha chansen att genom lokala evenemang visa upp sin verksamhet. Temat för festivalveckan var Lev föreningslivet. Det grundläggande målet med festivalen är att skapa samarbete över ort-, region-, språkoch generationsgränser. Oravais Pensionärer stod som lokal arrangör för musikcaféet. Planeringen började vi i augusti genom att sammankalla lokala föreningar som sysslar med musik och sång. I Oravais finns ett rikt musikliv. Intresset var stort och alla ställde upp utan tvekan. Medverkande var följande föreningar: Damkören Aquarelle, Kör

för Alla, Oravais Manskör, Oravais Skolmusikkår, Karen-kören, OBO Big band, Evergreen och Oravais ungdomsförening. Utöver föreningarnas egna solister uppträdde Kristoffer Streng, Sonja Biskop och Göran Westerlund. Dirigenter var Pernilla NilssonWik, Emilia Kullbäck, Margareta Smith-Edström och kapellmästare för hela evenemanget Alf Mylläri. Som konferencier fungerade den alltid så humoristiska Ulf Johansson. Programmet var mycket mångsidigt med en salig blandning av musikstilar. Lokalen var nästan fullsatt; 250 personer njöt av det fina utbudet. TEXT OCH FOTO: GÖRAN WESTERLUND

Det mångkulturella musikcafeet i Oravais bjöd på många härliga musikframträdanden. Här är det Karen-kören som uppträder.

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

Vem tar hand om mig nu – och hur?

Treklöverträff i Furulund

Det finns ett stort utbud av verksamhet för aktiva seniorer i Åbo, men samtidigt diskuteras servicen för de äldre i det skedet som man är i behov av hjälp. Hemvården i Åbo har varit på tapeten och den har inte fungerat optimalt till alla delar, bl.a. har betjäningen på svenska inte varit tillfredsställande. Boendeformer för äldre har varit ett samtalsämne och den aktuella vårdreformen väcker många frågor hos seniorer. Tisdagen den 25 september 2018 arrangerade äldrerådet i Åbo i samarbete med Åbo svenska pensionärsklubb, Folkhälsans förbund och Luckan i Åbo för andra gången information på svenska för en talrik seniorpublik. Målsättningen var att informera om vård- och landskapsreformens betydelse för seniorernas hälsovård och sociala stödformer. Tillfället öppndes av ÅSP:s representant i äldrerådet i Åbo, Leif Westerén, som kortfattat berättade om äldrerådets aktuella verksamhet, bl.a. om en enkät om språktillhörlighet hos dem som får hemvård via staden och som lett till att staden nu lovat ordna den på svenska för dem som så önskar. Direktören för hälsoservice Katariina Kauniskangas gladde med ett anförande på svenska kring familjeverksamhet, hälsoservice och åld-

Den 9 oktober 2018 samlades 160 pensionärer från pensionärsföreningarna i Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito på Furulund i Dragsfjärd. Salen i Furulund var dagen till ära dekorerad i höstens färger. Värdföreningen Dragsfjärds pensionärers ordförande Tryggve Röblom hälsade gäster och arrangörer välkomna varefter man sjöng Dragsfjärdsvalsen ackompanjerad på dragspel av Anton Nervander. Valsen, som är skriven av Ginger Dahlqvist och tonsatt av Rolf Blomqvist är värdföreningens lystringslåt. Furubobarnen uppträdde sedan med sånger på svenska och finska, riktiga skådisar. I stället för godis fick barnen en låda äpplen. Hedersgästen Mona Lehtonen från Svenska pensionärsförbundet informerade om aktuella ärenden som inom förbundet. Hon uppmanade medlemmarna att

Äldrerådsmedlemmen Leif Westerén. Foto: Dan Lolax.

ringsvård. Med hänvisning till ÅSP:s digra it-engagemang betonade hon att den elektroniska servicen, e-hälsovården, har många förelar då det gäller tidsbokning till eller kommunikation med läkare och skötare. Hon berättade också om det rätt nya rehabiliteringscentret Kaskenlinna, som tillhandahåller läkarservice hemma och ordnar transport till och från olika senioraktiviteter i centret. Nytt är också att seniorkonsultationer arrangeras på de olika hälsostationerna med målsättningen att förebygga olyckor i hemmet för dem som av olika orsaker har förhöjd risk. En seniorrådgivning med betoning på förebyggande åtgärder finns i planerna för 2019 och innefattar en noggrann helhetsbedömning för 75 år fyllda. Enheten verkar i samband med stadens geriatriska poliklinik. Övriga talare var team-

ledaren för svenska enheten vid Kommunförbundet Sandra Bergqvist som gav en mångsidig redogörelse för hälsovårds- och landskapsreformerna, med bl.a. vårdcentral, valfrihet, kundsedlar, personlig budget och klientavgifter. Åbolands sjukhus ekonomichef Mona Rönnholm redogjorde för sjukhusets tvåspråkiga verksamhet och om kommande förändringar, delvis beroende av vårdreformens utfall. Folkhälsan Välfärd berättade om det nya gemenskapsboendet på Luolavuorivägen i Åbo och om Folkhälsans hemservice och dagverksamheten i Solrosen för personer med minnesproblem. I samband med seminariet ordnades ett infotorg med deltagare från föreningar, servicehus och stadens motions- och kultursida. Publiken hade möjlighet att bekanta sig med infotorget under kaffeserveringen. Det mångsidiga programmet gav en bild av serviceutbudet för seniorer i Åbo både före och efter vårdreformen. Om reformen inte blir av nu kommer det ändå att leda till förändringar bl.a. i form av ökat samarbete och samordning av verksamheten mellan olika aktörer. LEIF WESTERÉN

BERIT DAHLIN verksamhetsledare

upp med många lag. Gunnar tackade värdföreningen för en trevlig dag. Kimito föreningens ordförande ”Ecca” Wasén tackade för god mat och trevlig samvaro. Samtidigt inbjöd han samtliga pensionärer till nästa treklöverträff som anordnas 2019 i Kimito Vrethalla. Sin vana trogen berättade ”Ecka” några historier. Den här gången om Manelius samtal med prosten och länsman ur boken Kring Träsköfjärden. Till sist: Man skall inte tro man blir yngre fast stundom man känner det så. Man blir bara tyngre och tyngre å svårare får man att gå. Man skall inte tro man blir längre för krymper det gör man ändå. Man ser bara sämre och sämre och tänderna bliva så få. (Ur Idas äldre visa.) BENGT GUSTAFSSON

”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”

Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.

Tack för era svar! Ett stort TACK till er alla som sänt in svar på enkätundersökningen till föreningarnas styrelser. Det har kommit in många goda förslag och synpunkter. Vi återkommer med resultaten!

kontakta henne när de har önskemål. Projektet ”Närmat och Närodlat” presenterades av Stella Törnroth. Hon berättade bland annat om att ett jippo arrangeras nästa midsommar i Kimito. Hon hoppades att turister och övriga som är på väg till skärgården kommer att vika in. Kerstins broilergryta smakade bra. Extra god var den tillsammans med ett glas vitt vin. Vinsterna i lotteriet var donerade av företag och privatpersoner på Kimitoön. Dragsfjärds pensionärer tackar donatorerna för de fina vinsterna. Västanfjärd föreningens ordförande Gunnar Ölander berättade om klotspelet boule som spelas i Västanfjärd. Västanfjärds pensionärer har deltagit i förbundsmästerskapet och kommer troligen att ordna mästerskapet 2019. Han hoppades att grannföreningarna ställer

8/2018 29

FÖRDELAR:

BILJETTER / LIPUT: STUDIO TICKET / RITZ

ANNONSERA I GOD TID

• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas. • Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering. • Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett. • Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna. • Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet. • Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan. Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta din närmaste Anja-apotek på

anja.fi

30 GOD TID

8/2018

Östnyland återvalde Carlström Det östnyländska distriktets höstmöte hölls den 5 oktober i församlingshemmet i Lovisa. Ett hundratal medlemmar deltog i höstmötet. Sittande ordförande Tord Carlström återvaldes till ordförande för 2019. I verksamhetsplanen för 2019 finns en allsångsfest inskriven eftersom allsångsfesten i augusti var omtyckt. AV-kören från Lovisa underhöll med körmusik och

Kaj Kankaanpää från förbundets it-kommitté berättade om vad han som it-stödperson för Östnyland kan erbjuda föreningarna.

Töj och böj fram till jul Svenska pensionärsförbundet och Finlands Svenska Idrott har i samarbete gjort en rörelsejulkalender som inbjuder följarna till en ny rörelse varje dag ända fram till julafton. Julkalendern riktar sig till dig som vill töja på dig varje dag. Genom enkla rö-

AV-kören från Lovisa underhöll med körmusik. Foto: Veronica Biaudet.

Konsertti

Konsert

Trettondagskonsert Finlandia-huset 5.1.2019 kl. 19.00 och 6.1.2019 kl. 14.00

Dirigent: Professor Atso Almila, Sibelius-Akademins symfoniorkester Angelika Klas, sopran, Ané Pretorius, mezzosopran, Petri Bäckström, tenor

BO PÅ CLARION HOTEL HELSINKI ®

relser som både stärker och töjer på kroppen, får du en bra genomgång av rörlighet i hela kroppen lagom till jul. Ta emot vår utmaning, att varje dag fram till jul utföra dagens lucka. Vi vill uppmuntra till vardagsmotion och välbefinnande, där kroppen mår bra. Att töja på sig ordentligt är viktigt för att öka rörligheten och upprätthålla en god kroppsuppfattning. En daglig töjning håller kroppen flexibel och mobil livet ut. Hela kalendern finns på Youtube, där du varje dag kan öppna en lucka. Genom vår kreativa julkalender önskar vi kunna inspirera till motionsglädje i vardagen. Julkalendern finns på Youtube och genom att öppna en länk varje dag får du övningen rakt till din telefon, padda eller dator. Sedan är det bara att göra efter. Julkalendern hittar du på www.idrott.fi och https:// spfpension.fi/sv/start/. Du kan också beställa dagens lucka till din e-post via https://www.lyyti.in/julkalender_strackochboj2018 Då får du en länk till dagens lucka redan på morgonen och så kan du behändigt göra övningen när det passar dig bäst. Lycka till!

FÖR STRAUSS-PRIS DEN 5-6 JAN 2019

I samband med Strauss-konserten erbjuder vi övernattning till priset 100€/natt/dubbelrum. I priset ingår övernattning, frukostbuffé, gym, bastu samt pool.

100€/

dubbelrum

Boka hotelltjänster till förmånspris med koden STRAUSS per telefon 010 850 3820 eller e-post reservations.cl.helsinki@choice.fi.

WWW.CHOICE.SE/CLARION/HELSINKI

Systrarna av Larry Shuee

- En skruvad komedi om blasni

SUCCÉKOMEDIN ÅTERVÄNDER. SPELAS VÅREN 2019.

02-277 7377

n ö v i t

Biljetter tfn 040 582 0552 vard. kl. 14 – 18, 15€/person

Författare: Översättning: Regi: Regi: Författare: Översättning: Liisamaija LaaksonenLars Lars Huldén Mikael MikaelStrömberg Strömberg Liisamaija Laaksonen Huldén Med tillståndSvenska av Finlands Svenska Ungdomsförbund Med tillstånd av Finlands Ungdomsförbund

ESBO HELSINGFORS lö 3.11 kl.BORGÅ 19, sö 4.11 kl. 15 fr 5.10 kl. 19, premiär Balder, Alexandersgatan 12

Kullo, Byagården,

Valhalla i Köklax, Kullo gårds väg 18

LOVISA

BROMARV 16 Herrgårdsvägen

Liljendalgården, Herrgårdsvägen 16

Rilaxvägen 33 Furuborgsgränd 4 KARIS

sö 18.11 kl. 15

sö 7.10 kl. 15, ti 9.10 kl. 19,

fr 9.11 kl. 19

KulloByagården, gårds väg 18 BORGÅ ti 16.10 kl.fr 199.11 kl. 19 Kullo, Valhallavägen 14

lö 10.11 kl. 19 LOVISA lö 10.11 kl. 19 Liljendalgården, lö 27.10 kl. 19

INGÅ sö 18.11 kl. 15 Degerby, Hembygdens Väl, INGÅ Furuborg, Degerby, Furuborg,

”En stark och berörande pjäs, både Furuborgsgränd humoristisk och4allvarlig, öm, men sö 28.10 kl. 15 tidvis brutal”. (Tiina Grönroos i YLE/Nyländsk förmiddag 26.9.2018) Tryckeriteatern, Torggatan 1

”En stark och berörande pjäs, både humoristisk och allvarlig, öm, men tidvis brutal”.

Balder, Alexandersgatan 12

grupperna i Nyland”.

”Systrarna Snövits kvinnoröster är(Tiina fina att lyssna på. Ett värdefullt tillGrönroos i YLE/Nyländsk förmiddag 26.9.2018) HELSINGFORS skott till amatörteatergrupperna i Nyland”. (Barbro Enckell-Grimm i Hbl lö 3.11 kl. 19, ”Systrarna Snövits kvinnoröster är fina att lyssna 8.10.2018) på. Ett värdefullt tillskott till amatörteatersö 4.11 kl. 15 (Barbro Enckell-Grimm i Hbl 8.10.2018)Iwe I rollerna: Marianne Ahola, Ulla Bergström, Ekström, Ami Förström, Mikaela Lindén, Tina Romberg I rollerna: Marianne Ahola, Ulla Bergström, Iwe Ekström, Ami Förström, Mikaela Lindén,Vartio Tina Romberg och Annina Vartio och Annina

Teatergruppen

vinnoröster

GOD TID

Spelplan 2019

Januari Fred. 11.01 kl 19.00 Sönd 13.01 kl 16.00 Lörd 19.01 kl 16.00 Sönd 20.01 kl 16.00 Lörd 26.01 kl 16.00 Sönd 27.01 kl 16.00

Februari Lörd 2.02 kl 16.00 Sönd 3.02 kl 16.00 Lörd 9.02 kl 16.00 Sönd 10.02 kl 16.00 Lörd 23.02 kl 16.00 Sönd 24.02 kl 16.00

Mars Lörd 2.3 kl 16.00 Sönd 3.3 kl 16.00 Lörd 9.3 kl 16.00 Sönd 10.3 kl 16.00

Biljetter: fallaker.teater@gmail.com 098845611 måndag och fredag 17.30-20.00 Biljett 22€

8/2018 31

32 GOD TID

8/2018

Mystiska profilen Vem dĂśljer sig bakom vĂĽr mystiska profil? En finlĂ¤ndsk kĂ¤ndis, en utlĂ¤ndsk statschef, en levande eller dĂśd person? En serie skapad av Anders Palm. VĂĽr Profil var en kung som levde fĂśr mycket lĂ¤nge sedan. De flesta av oss har hĂśrt talas om honom. Men det Ă¤r mycket osĂ¤kert om han verkligen har existerat, det vill sĂ¤ga om han Ă¤r en riktig historisk person. Det har blivit ett jĂ¤ttebrĂĽk om detta. MĂĽnga forskare Ă¤r bergfast Ăśvertygade om att han verkligen har funnits. De grĂ¤ver i marken efter bevis. De gĂśr kol-14 analyser av gamla benrester. De fĂśrsĂśker tyda gamla nĂśtta inskriptioner. Andra Ă¤r lika sĂ¤kra pĂĽ att han inte har funnits. De menar att han bara Ă¤r en mytisk gestalt i likhet med britternas kung Arthur. VĂĽr Profil mĂĽste fĂĽ ett namn. LĂĽt oss kalla honom fĂśr Rex. Om han har funnits sĂĽ levde han fĂśr cirka 3000 ĂĽr sedan. Enligt en osĂ¤ker uppgift dog han nĂĽgon gĂĽng kring 930 f Kr. Rex var kung i ett land vid Medelhavet. Det fanns andra kungar i andra lĂ¤nder vid Medelhavet vid den hĂ¤r tiden. De flesta av dem har forskarna kunnat registrera pĂĽ olika sĂ¤tt. Men vĂĽr Profil har inte lĂ¤mnat nĂĽgot historiskt spĂĽr efter sig. Det Ă¤r mĂ¤rkligt. DĂ¤remot har han lĂ¤mnat en mĂ¤ngd religiĂśsa spĂĽr efter sig. Han finns omnĂ¤mnd i bibeln. DĂ¤r stĂĽr det mycket om honom. Rex Ă¤rvde sitt rike efter sin far. Det stĂĽr ocksĂĽ i bibeln. Fadern hade en enkel bakgrund, men lyckades svinga sig upp till maktens hĂśgsta tinnar genom en serie mycket lyckliga omstĂ¤ndigheter. Bland annat utkĂ¤mpade han en duell mot en stor och kraftig kĂ¤mpe som hette Goliat. Det Ă¤r svĂĽrt att fĂĽ nĂĽgot riktigt

grepp om vĂĽr Profil och hans liv. Vi har bara de religiĂśsa kĂ¤llorna att hĂĽlla oss till. Och de Ă¤r ofta mycket motsĂ¤gelsefulla. Men det tycks som om han fick en lĂĽng och relativt lycklig regeringstid pĂĽ omkring 40 ĂĽr. Han hade mĂĽnga fruar och fick sĂ¤kert ocksĂĽ mĂĽnga barn. Rex har blivit sĂ¤rskild kĂ¤nd fĂśr en sak. Det var en byggnad som han lĂ¤t uppfĂśra nĂĽgon gĂĽng i bĂśrjan av sin regeringstid. Byggnationen pĂĽgick i sju ĂĽr. Den blev klart nĂĽgon gĂĽng pĂĽ 950-talet f Kr. Resultatet blev ett tempel som var 9 meter brett, 27 meter lĂĽngt och 13 meter hĂśgt. Det lĂĽg placerat pĂĽ ett litet berg i vĂĽr Profils huvudstad. Man vet inte om det verkligen var Rex som lĂ¤t bygga templet. Men det har existerat. Det fĂśrstĂśrdes av babylonierna 587 f Kr, men byggdes upp igen drygt 70 ĂĽr senare. Ă&#x2026;r 70 e Kr fĂśrstĂśrdes templet igen. Den hĂ¤r gĂĽngen var det romarna som raserade det. Det fĂśrsvann nĂ¤stan helt och hĂĽllet. Bara en liten del av den vĂ¤stra muren blev kvar. Den kallas â&#x20AC;?klagomurenâ&#x20AC;?. â&#x20AC;?VĂĽr Profils tempelâ&#x20AC;? Ă¤r inte glĂśmt. TvĂ¤rtom. I dag Ă¤r det en mycket kĂ¤nslig politisk stridsfrĂĽga. Det finns mĂĽnga som vill bygga upp det igen. Det skulle i sĂĽ fall bli â&#x20AC;?det tredje templetâ&#x20AC;?. Men det Ă¤r fĂśga troligt att ett sĂĽdant projekt skulle gĂĽ att genomfĂśra. Rex har ocksĂĽ blivit kĂ¤nd som en mycket vis man. Visheten var en gĂĽva som han fick av gud. Det skedde under en drĂśm. Gud erbjĂśd vĂĽr Profil att Ăśnska sig vad han ville

Vinn en bok Jag tror att mystiska profilen i God Tid nr 8/2018 Ă¤r: ..................................................................................................... Ditt namn: .................................................................................. Adress: ........................................................................................ ..................................................................................................... God Tids redaktion vill ha ditt svar senast 30 november Adressen Ă¤r Svenska pensionĂ¤rsfĂśrbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. MĂ¤rk kuvertet med â&#x20AC;?Mystiska profilenâ&#x20AC;?. Du kan ocksĂĽ svara per e-post till adressen tavlingssvar@ spfpension.fi. De tre fĂśrst Ăśppnade rĂ¤tta svaren belĂśnas med ett bokpris. De tre lyckliga vinnarna fĂĽr denna gĂĽng Alf Snellmans kriminalroman Mordet pĂĽ Cypern.

och vĂĽr Profil Ăśnskade sig dĂĽ klokt nog att bli vis. Ryktet om Rex vishet spred sig Ăśver vĂ¤rlden. Det nĂĽdde sĂĽ smĂĽningom fram till en drottning, som bodde i ett land lĂĽngt nere i Centralafrika. Hon reste upp till vĂĽr Profil fĂśr att fĂśrsĂśka ta reda pĂĽ om ryktet stĂ¤mde. Drottningen var mycket rik. Hon anlĂ¤nde till Rex huvudstad med ett stort fĂślje och mĂĽnga dyrbara gĂĽvor. DĂ¤r fick hon mĂśjlighet att frĂĽga ut vĂĽr Profil. Han kunde svara pĂĽ alla hennes frĂĽgor. Ryktet stĂ¤mde. MĂśtet skildras i den del av bibeln som kallas Kungaboken. VĂĽr Profil Ă¤r en spĂ¤nnande figur. Han har fĂ¤ngslat vĂĽr fantasi i lĂĽnga tider. I slutet av 1950-talet beslĂśt sig den amerikanske filmregissĂśren King Vidor fĂśr att gĂśra en film om vĂĽr Profils mĂśte med den rika drottningen. Hon spelades av Gina Lollobrigida och vĂĽr Profil av Tyrone Power. Men mitt under inspelningen dog Tyrone Power av en hjĂ¤rtattack och fick ersĂ¤ttas av Yul Brynner. Har vĂĽr Profil funnits i verkligheten? Det vet vi inte. Men jakten gĂĽr vidare. Arkeologerna fĂĽr hela tiden bĂ¤ttre utrustning till sitt fĂśrfogande. Man har gjort nĂĽgra tveksamma och mycket svĂĽrdaterade fynd, som nĂ¤mner vĂĽr Profils pappa, men det har inte Ăśvertygat skeptikerna. VĂĽr Profil levde i ett omrĂĽde dĂ¤r det finns mĂĽnga fornfynd gĂśmda i marken. Kanske dyker han upp till slut, som gubben ur lĂĽdan. Vem var han?

DanskvĂ¤ll 14.11 kl 18-22 pĂĽ AV med Jonas NĂ¤slunds duo EntrĂŠ 15 â&#x201A;Ź, inkluderar servering ArrangĂśr: SamrĂĽdet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland DanskvĂ¤llen stĂśds av: Arbetets VĂ¤nner och Konstsamfundet. Plats: Arbetets VĂ¤nner, Annegatan 26, Helsingfors

Kom med och dansađ?&#x2026;Ą Temaveckor i Fiskars EldLjus Ă¤r en fem veckors temaperiod i oktober-november, i Fiskars Bruk. Temaveckorna hĂ¤mtar med sig ljuskonst och ljudinstallationer mitt i hĂśstmĂśrkret. Under dessa fem veckor presenteras hĂśgklassiga konstverk utomhus och i Kopparsmedjans Svarta sal. I salen presenteras olika installationer av fyra konstnĂ¤rer och arbetsgrupper, ut-

SUDOKU RĂ¤tt svar: Amelia Earhart

RĂ¤tt svar pĂĽ persongĂĽtan i Mystiska profilen 7/2018 Ă¤r Amelia Earhart. 133 personer hade skickat in rĂ¤tt svar. Vinnarna av bokpriset Ă¤r: Judith HĂśglund BennĂ¤s, Else-Maj Ljungqvist-Kattan Karis och Elisabet Granlund Munsala. Amelia Earhart fĂśddes den 24 juli 1897 i Atchison i Kansas i USA. VĂ¤rldsberĂśmd aviatris. FĂśrsvann spĂĽrlĂśst nĂ¤ra Howland Island i Stilla havet den 2 juli 1937.

8 1 6 4 3 1 9 4 5 8 6

omhus kan man bekanta sig med tvĂĽ olika konsthelheter. EldLjus produceras av formgivare och konstnĂ¤rer i Fiskars ONOMA, som bestĂĽr av PĂ¤ivi Alajuntti, Tarja Ervasti och Maija Mustonen. Ă&#x2013;ppningen av EldLjus arrangerades den 27.10.2018. Svarta Salen Ă¤r Ăśppen onsdag-sĂśndag kl 12-21.

LĂśsningen finns pĂĽ nĂ¤sta uppslag.

5 6 4 3 6 1 9

2 8 6 3 4 9

GOD TID Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

www.fennooptiikka.fi

☎ 09-298 1927

* Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

STOR EFTERFRÅGAN PÅ HYRESLÄGENHETER

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 13, 00150 Helsingfors tel. (09) 17 17 44, fax. (09) 17 00 45 locus@locus.fi, www.locus.fi

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Seniornätverkets program i Helsingfors hösten 2018 to 15.11 Svenska Teaterns regnbågsfärgade historia kl. 15.00 Rundvandring på teatern med skådespelare Riko Eklundh. Förhandsanmälan: tfn 044 297 5476, regnbagsankan@regnbagsankan.fi. Svenska Teatern, Norra Esplanaden 2 to 13.12 Luciafest kl. 14-16 Luciaprogram med Staffansby lågstadieskola. Allsång, infotorg och kaffeservering. Malms kulturhus, Nedre Malms torg 1. Fritt inträde, ingen förhandsanmälan förutom till 15.11. Seniornätverket främjar gemenskap för svenskspråkiga seniorer i Helsingfors – ett samarbete mellan ett tjugotal organisationer och sektorer inom Helsingfors stad.

Tryggare kan ingen vara

jubile umså r!

1000-tals nöjda kunder kan inte ha fel! Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Vi hjälper dig i livets alla skeden!

8/2018 33

ANNONSERA I GOD TID

Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

KALLELSE TILL HÖSTMÖTET Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 22 november 2018 i Tammerfors kl. 12.30 på restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors. Lunch serveras från kl. 11.30. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11.15. Enligt 10 § i Svenska pensionärsförbundets stadgar ska höstmötet: 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal 5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår 6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå 7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. 8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar 9. fastställa medlemsavgifternas storlek 10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår 11. behandla övriga ärenden Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8. Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2017. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast tisdagen den 6 november 2018 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 578 0415 eller per e-post kansliet@ spfpension.fi. Kostnaden per deltagare är 35 euro. SPF fakturerar föreningarna efter mötet.

STYRELSEN

34 GOD TID

8/2018 FRISTAD FÖR PEDAGOGER

VAR MARTIN BECK

ORDKLASS

ÄR HELIXAR

ILLGÄRNING

YOKO

SKRIK FYLLIGHET

DRIVER MISSIL

SARKASM

BILD I RELIEF

MITT I FLINTEN

SÄLLSYNT

LITEN I OST OS I NORGE

EU PÅ FRANSKA

8/2018

TVEKSAMT JA

KONSTRIKTNING

TERMINAL SAIJONMAA

ÄLSKADE CAMILLA KONST I ROM

SPFPROJEKT

BÄR BÄR OCH BARR

HÖRS UV FÖRMÅ SIG TILL

SAKNAD SOLDATÄMNE UTFORMAT

BESJÖNG SJÖBERG

DIMMIG HÅLLER HÅRET TORRT JÄTTEKRASSLIG

FJÄDERBOLLSSPEL

DEN BEHANDLAS I DETTA NUMMER

BOSTAD

FÖRE VARMRÄTT

SKYDD

STURE SOM STYRDE

LITET PRICKAS

FLOCKAR

BORE I ELLER ILMATAR

IMITERA

MATTERHORN

"FJUTTSPARKA" REMMARE

VIKT KORT BESTRIDA

SVÄNG VINVETENSKAP

SLAGBOM

DEL TVÅ

Namn: ........................................................................................... Adress: ............................................................................................ HITLER OCH MUSSOLINI

TIDSPERIOD TRÄFLISA TRINDSKALLE

SIKTAR PÅ SKROVMÅL

GÖR MYGGOR

UNDER-

MITTGÅNG EMOT HÖGSV KVARTER

OLÅST

POET ELIOT

POTTA

GRUS GRÄS

JÄMRA SIG SÅ KALLAD

GLUPSK

VIBRERA

SUSSA

SEDESLÖS

VOMERING

P Å

RYGGSÄDESSLAG

RHODE ISLAND

BRA ATT HA I NYHETSFLÖDET

LITEN BOSTAD SÄNKT A

ÅTER VÄRMER HERRBEN

SMÅVÄXT

PRESUMERA

SLUMMER JAPANSK SPETS

SES I ROM

STAD I LIGURIEN

JÄMNADE UT VÄGEN FÖRR

TEXILHANTVERK JOD I KEMIN

RÄCKAS

7/2018

BOR I NØRREBRO

FIN HÅRVÄXT

OMGES AV VITA

ARBETSBORD FRANSKTYSK TVKANAL

LÅG STÄMMA

VIVALDI KOMPONERADE FYRA MED DEN KAN MAN T.EX. SURFA

STROPPIGA PÅ FOT PÅ LÖPARFÖTTER

PUHS KOMPIS PÅTALAR

STORMAKT

SÄKERHET FÖR BANK GYTTJIG

USCH

VATTENGUD

O M

SORT

LÄTTSINNIGA

SIKTE

NYNNAT

ÅNGFARTYG

MUSIKSTIL

BASKGRUPP

BÖNFALLA

BEKYMRAD

GUILLOURIDDARE

LETARGISK

K E

TEKNIK VISADE TIDEN FÖRR

SOCKRIG SMET

SMALT LEDER VATTEN BOLAG

AVKOK

FÖRE ÅR

SKOGSKATT SOLDATÄMNE

O L

NAKENKULTUR

LÄNGDMÅTT FÖRR

GRANULERA

R O

SKORRBOKSTAV

LÄGGER ÅTEROM STOD KURSEN

HÄSTFEL

G G

BUSKE

HÖGT KORT

JOHANN, LUTHERS ANTAGONIST

UNGEFÄR KORT

E C

KARTBOK

FORTFARANDE

BOR SKILT

B O

AMPERE

STOR BOKSTAV

ANDRA TONEN

GAMMAT

KÄTTJEFULL KISSE

M A A

HAR DET

RODD- GJORTS PÅ BÅTAR PLAYAN

KAZAKSTANSTAD

TESLA

POET ELIOT

NATIONALPARK I NORRA KARELEN

TJURSKALLIG

ASTAT

GAZA ELLER KURISKA NÄSET

I VÅR -----HAGE

GER NYTT

DRAS UNDER ISEN

R M

GORMADE

POJKE

STAD I NORR

LÄGE FÖR DIKTATOR

ANTAL

PUBDRYCK

M O

MYCKET HASTIGT TEMPO

ÄR VÄL TALLRIK?

PRYTT

NÅT

VIMSIG

VÖRDATS

DES- HAN ÄR CHEVAORIEN- LERESK TERAD SPÖAS

FÖR INOMHUS LOPP

PÅ BIL I ATEN

DRABBAR HJÄRNAN

KRÄLA

KAUTSCHUK

HÖGBOREN

BISKOPS DOMÄN

PÅ RIGABIL

TURKISK FÖRR

REDE

GIGA

MITT I GROTTA

Lösningen postas till SPF senast den 30 november. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

.........................................................................................................

GIBBON

SKÅDESPEL

PARTI I ALGERIET

VIRKE

HÖJA

MISSAR I BLADET

KLITT

MATAR SOLDAT LILLES TIDNING PARTIELLT

TIO PÅ MILEN

INTILLLIGGANDE

ACKOMPÅ PANBENEN JERA

MED GRÅT I BIBELN

SÅRVÄTSKA

GJORDE TUPP

ÄR LÄKEMEDEL

SPÖMÖ

NYHETSBYRÅ

GÖRS PÅ REA?

EMEDAN

POLERA

HÖGT VÄRDERAD

VÄLLUKT

UPPSYN

I FÖRENINGSNAMN ITU

FÖRFÖRST STÄRKER OCH SIST SUPERAVKOK LATIV

Vinnare i krysset i nr 7/2018 Berit Blechingberg Esbo, Herbert Forth Övermalax, Lisen Malm Närpes, Gunnel Lindberg Borgå och Carita Olenius Västerskog. Vi fick in 361 krysslösningar, grattis till alla vinnare!

GOD TID

Säkert har många av er åkt med Vikingbåten till Stockholm, stigit iland vid Stadsgården och kanske kastat en blick upp mot de tuktade lövträden, som i en stram fyrkant omgärdar Cafe Fåfängan? Jag kom dit i lövsprickningstiden för att i tre veckor bo som stipendiat i ett litet hus, som klänger sig fast vid den höga klippan, en bostad för författare i de nordiska huvudstäderna. Inom kort hade jag kört upp till Villa Bergshyddans grind, där jag lämnade bilen och mottogs vid trappan av en herreman från stiftelsen och blev välkomnad. Han hjälpte mig att ta in resten från bilen och berättade i korthet om själva huset, av vilket en del var riktigt gammalt men försiktigt renoverat. En tillbyggnad fanns i en vinkel mot hamnen, trädgården var långsmal och omgavs av ett pansarnät som gav fri utsikt över hamnen och längre bort mot Skansen. Jag fick nyckel till huset och önskan om en trevlig vistelse, varpå herremannen avlägsnade sig mellan blommande tulpaner på var sida om gången från grinden fram till mitt blivande hem i tre veckor. Husesynen var snart gjord. Ett kök, ett sällskapsrum och ett rum för arbete, med fönster mot hamnen och spirande grönska borta i Skansen. Sovrum i andra våningen, sängar för två och jag sände en tanke till min kompis, taxen som nu jagade sork i hundarnas himmel. Han hade många år följt mig på mina resor. Tillbyggnaden var i mitt tycke inte trivsam. Den var ämnad för konferenser, hade ett stort bord och fönster mot hamnsidan där utsikten gav mig svindel och jag stängde hastigt dörren, höjdskräcken gjorde sig påmind och den gamla sidan räckte utmärkt för mig. En bokhylla gav mig en stunds underhållning tillsammans med en mugg kaﬀe; snart skulle jag ut och söka en butik för diverse matinköp, men det var ingen brådska, jag var ju ledig, med uppgift att skriva. Men först gällde det att boa in sig. I bokhyllan fanns en rad böcker, antagligen skrivna av dem som bott här före mig. Bland annat fanns en bok av Stieg Trenter, Farlig Fåfänga, som jag lade åt sidan för sängläsning. Allt var bra i Villa Bergshyddan,

Besöket

Pensionärer kan inte strejka

KÅSERI

gärna hade jag dock haft sällskap och där- för blev jag glatt överraskad att vid grinden där jag lämnat bilen, se ett äldre par som kastade mat åt ett par änder, som jag sett i trädgårdsdammen redan när jag kom. Jag gick ut mellan tulpaner, fram till grinden och sade hej, roligt att få besök! Det blev en trevlig pratstund över grinden; Anna och Gustaf presenterade sig som trogna gäster för ändernas skull, men de var nyfikna på varför det ständigt kom nya gäster till stugan. Jag bjöd in dem för att visa var jag skulle bo några veckor, och berättade för dem att huset var ett ställe för skribenter från Nordens huvudstäder. Anna och Gustaf var pensionärer och bodde ganska nära, på Bondegatan. Gustaf hade varit på sjön under sitt aktiva liv och Anna hemma med barnen. – Och nu har vi tid att vara tillsammans, sade Gustaf och tittade så rart på Anna. Jag frågade om de kunde visa mig en matbutik och det kunde de, den närmaste låg vid deras gata. Jag låste dörren och så gjorde vi sällskap ner från höjden och skildes utanför butiken, jag tackade för sällskapet och lovade bjuda dem på kaﬀe nästa gång de kom. Stod sedan en stund och såg dem gå hemåt, Anna först med snabba steg, Gustaf litet böjd och i en långsammare takt. Tiden gick fort i takt med att våren framskred. Jag fick besök hemifrån och var också sysselsatt med att lära mig köra i Slussen. Läste också Trenters bok som visade sig gälla

GOD TID utkommer nästa gång den 14 december. Material till nummer 9/2018 bör finnas på redaktionen senast den 23 november. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Icke-beställt material Utgivn. Deadline honoreras ej. Nr 9 14.12 23.11 God Tid Svenska pensionärsförbundet Hovrättsesplanaden 16 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi Tfn 040 5748751

8/2018 35

precis huset jag bodde i, så det kändes litet kusligt att i boken känna igen t.ex. varje steg i vindstrappan eller knarret i kökets golvplankor. Av mina första gäster, Anna och Gustaf, syntes ingenting och jag funderade litet när min avresa närmade sig - varför kom de inte på kaﬀet jag hade lovat? Nå. Dagen innan jag skulle resa hem gick jag ännu till ”min” butik och frågade gossen i kassan om Anna och Gustaf redan hade varit där. Han såg frågande ut men gick för att hämta mor. Hon kom, med ett fiskdoftande förkläde på sig, och verkade litet ställd när jag frågade efter det gamla paret som hade besökt mig i början av min vistelse. – Det är nog något missförstånd, sade hon och undvek mig med blicken, dem du menar var här för kanske tio år sedan och brukade mata änderna vid grinden däruppe. Men efter olyckan kom inte Gustaf hit längre, vi hörde att han ganska snart gick bort… Hon berättade att paret en gång hade öppnat grinden och gått in för att se sig omkring när tulpanerna blommade. Men Anna hade gått för nära det trasiga gallret mot stupet och hade fallit ner. Jag måste sätta mig på pallen vid kassan, ämnad för orkeslösa, och berättade att det inte var något missförstånd, jag hade haft besök av Anna och Gustaf den första dagen jag var i Villa Bergshyddan. – Allting behöver vi inte förstå, sade mor med det fiskdoftande förklädet och klappade mig på kinden där jag satt. DORRIT KROOK

SUDOKULÖSNING 4

I dessa dagar av mer eller mindre berättigade strejker kommer jag osökt att tänka på vad vi pensionärer kan göra. Någon arbetsgivare att strejka mot har vi inte, men nu har det ju handlat om så kallade politiska strejker. Kunde också vi pensionärer strejka för att protestera mot beslut i regering och riksdag? Ta nu bara till exempel det brutna indexet… För ett ögonblick kunde vi spekulera kring hur en politisk pensionärsstrejk kunde se ut och fungera. Vi har alltså inga jobb att sluta gå till, och knappast skulle vi heller kunna vägra ta emot våra pensioner, det skulle vi ju bara själva lida av och pensionsbolagen vinna på. Men tänk om vi skulle vägra utföra allt det frivilliga arbete vi nu sköter? Om vi till exempel skulle sluta vara barnvakter för våra barnbarn? Nej, det är ju bara dessa barnbarn och deras föräldrar, våra barn, som skulle lida. Samhället och barnens arbetsgivare skulle lida bara på längre sikt. Tänk om vi skulle sluta upprätthålla diverse frivilligorganisationers verksamhet, såsom Röda korsets väntjänst? Nej, bara de som behöver en vän skulle lida av det… Samhället skulle krascha först med fördröjning. Snabbare kunde effekten bli om vi slutade fungera som anhörigvårdare, och tvingade samhället att sköta våra anhöriga med hemvård och anstaltsvård i stället. Det kunde få samhället på knä rätt snabbt. Men naturligtvis vill vi inte utsätta våra nära och kära för en sådan strejk. Tänk om vi skulle sluta gå på medborgar- och arbetarinstitutens kurser? Tja, många av dessa kurser skulle förstås torka in, men kommunerna skulle ju ekonomiskt bara vinna på det. På kort sikt, alltså. Eller tänk om pensionärer som jag skulle bojkotta de samhälleliga förtroendeuppdrag vi valts till? Nej, tanken är lika absurd som de andra. Något strejkvapen har vi alltså inte. Och det är säkert lika så bra. I stället är vi hänvisade till parlamentariska metoder för att bevaka våra intressen – i den mån vi har gemensamma sådana. Vi röstar i allmänna val, och brukar i det avseendet vara flitigare än andra åldersgrupper. Och så har vi ju våra egna pensionärsorganisationer, som förutom att de erbjuder social samvaro och gemensamma aktiviteter också är en kanal för samhällelig påverkan, ett slags fackförbund om vi så vill. Utan förhandlingsrätt, visserligen. Organisationerna är en brokig skara. Man måste vara förståsigpåare (själv har jag fuskat, och googlat) för att veta att Eläkeliitto står centern nära, Eläkeläiset-Pensionärerna vänsterförbundet och Eläkkeensaajien Keskusliitto-Pensionstagarnas centralförbund socialdemokraterna, medan det är lättare att gissa att Kansallinen senioriliitto är samlingspartistiskt, Kristillinen Eläkeliitto kristdemokratiskt och Ikivihreät grönt. Bara vårt Svenska pensionärsförbundet är partipolitiskt helt obundet. SFP gjorde förresten SPF en tjänst då partiet för några år sedan grundade sitt eget seniorförbund, så SPF slapp partipolitisk stämpling. Uppdelningen enligt partitillhörighet är på gott och ont. På gott eftersom varje parti har sin egen pensionärsorganisation som agerar vakthund inom partiet, men på ont eftersom fältet är så splittrat. Men sedan har de sex största organisationerna (alla utom de ”evigt gröna” och SFP:s seniorer) lyckligtvis bildat en takorganisation, Eläkeläisliittojen etujärjestö EETU – Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO. Dess uppgift är att driva pensionärernas sak inför regering, riksdag och andra som beslutar om ärenden som berör oss. Men, handen på hjärtat, hur ofta ser vi förkortningen EETU/PIO i rubriker, på samma sätt som FFC, Akava, STTK (jo, har bara finsk förkortning numera…), EK, MTK/SLC och andra intresseorganisationer? BJÖRN MÅNSSON

36 GOD TID

8/2018

JOSEPH STEIN

SHELDON HARNICK

JERRY BOCK

SPELMAN PÅ TAKET AV

E N

A V

TEXT AV

V Ä R L D E N S

M E S T

S P E L A D E

MUSIK AV

M U S I K A L E R

PREMIÄR: 21.9.2019

OM ETT ÅR FYLLER VI 100!

IDAG SLÄPPS BILJETTERNA TILL JUBILEUMSPJÄSEN! REGI MARKUS VIRTA ORIGINALPRODUKTION: NEW YORK STAGE REGISSERAD OCH KOREOGRAFERAD AV JEROME ROBBINS PRODUCERAD AV HAROLD PRINCE

Baserad på berättelser av Sholem Aleichem, med specialtillstånd av Arnold Perl Presenteras i samarbete med Music Theatre International (Europe)

BILJETTKASSAN PÅ RITZ KYRKOESPL. 22 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

VI STÖDER RENOVERINGEN AV WASA TEATER. GÖR DET NI OCKSÅ! WASA TEATERS DAMKOMMITTÉ

GE DITT BIDRAG: WWW.WT100.FI

Bröderna Gröndahls Stiftelse Gesellius fond

William Thurings Stiftelse

STIFTELSEN WASA TEATER