God Tid 5/1982

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDET r.f.:S ORGAN

Arg.10

Studiehandledarkursen i Karis 27 september

Till Svenska Pensionärsförbundet är nu 64 röreningar anslutna som medlemmar. Den 21 september 1982 beviljades Korpo Pensionörer medlemskap i förbundet. Rune Ehrman är ordförande för den_ nya föreningen som grundades de~ 12 augusti 1982.

Föreningen höll sitt första möte för höstsäsongen på Kommunalgården i Korpo kyrkoby den 23 september. Korpo Spelmanslag medverkade med musik. Verksamhetsledare Rainer Nordström informerade om Svenska Pensionärsförbundets verksamhet och informahonssekreterare RoseMarie Djupsund berättade om Åbo Svenska Teater.

Flere nya medlemmar anslöt sig till röreningen vid deua möte.

Det finns allt skäl aU önska den nya röreningen framgäng, det förefaller att man startat med friskt humör.

EU 40-tal pensionärer frän Väst- och Mellannyland bänkade sig den 27 september i Västra Nylands folkhögskolafolkakademi för att lyssna tili studiesekreterare Folke Öhman .

Det gällde studiecirkeln, ett av alternativen i vuxenutbildningen. Vi fick veta om hur enkla och uppmjukade reglerna blivi! vad gäller planer och arbetsformer. En hel del kurser finns färdigt utarbetade, det gäller bara att välja. Men ingenting hindrar att man har eget ämne och gör egen pIan. 5-8 personer med gemensamma intressen kommer samman 10 gå!jger under et! år. Ämnet kan vara släktforskning, teater eller en tilltänkt resa, för aU ta några exempel. Eller det kan vara hembygdsforskning, visor frän farfars tid eller förändringar under en livstid .

Sekreterare Öhman talade sig varm för cirkelstudier om seder och bruk. De kunde mynna ut i en utställning, demonstration eller annan dokumentation av tider som gåU. Studiecirkeln skall präglas av gemensamt sökande efter kunskap utgående frAn egna intressen och förutsätlningar . Något för pensionärer som önskar gemenskap och trivsel och som har oförbrukad energi!

Studiesekreteraren presenterade även en del av den studielitteratur som stAr till buds. Dessutom gay mänga frågor anledning tili cliskussion. Förbundets verksamhetsledare Rain er Nordström var också med och han berättde aU många lockande resor och nytliga kurser finns på SPF:s program för den kommande verksamhetsperioden .

Eila Forsström

Grundkurs för seniordansledare Svenska Pensionärförbundets Österbottniska distrikt anordnar i Vasa Arbetarinstituts lokaliteter 12 - 13 - 14 november. Kursledare är Eija Francke. Jag hoppas aU varje förening sänder representanter tili kursen och hjälper mig aU på oHka ortet hiUa yngre personer som är intresserade att deltaga och bli ledare. Seniordans är rörelse tili musik, där inövandet av röre~erna aktiverar både kroppen och knoppen, något som är en nödvändighet vid å1drandet.

Dessutom är det ingen pardans - alla kan delta. Nästa sommar återkommer ilse Tuut tili Solvalla och då kan österbottningarna del ta i grundkurs II. Kostnaderna för kursen kan jag ännu inte precisera , men det dyraste blir övernauningarna. Kanske de som har vänner i Vasa passar på att besöka dessa och då tror jag alt distriktet i samarbete med studieförbundet skall kunna stå för resten. Närmare uppgifter blir klara i medlel av oktober, då jag ber er kontakta distriktskansliet och göra dellagararunälan.

Förbundsordförande Alfred Smeds festtalade vid Österbottniska distriktets Sommardag i Kronoby Referat på sid 14.

Med hösthälsning frän E~e-Maj

Onsdagen den 8 juni 1983 hälsar vi våra medlemmar hjärtligt välkomna tili Svenska Pensionärförbundets tradilionella sommardag i Tammerfors.

Huvudfesten anordnas 1 Pyynikki bollhall (Pyynikin palloiluhalli).

Arrunattikoulunkatu 20, under eftermlddagen. Exakta klockslag meddelas senare, liksom också programmets innehåll samt prisuppgIfter Efter huvudfesten förflyttar man sig tili restaurang Rosendahl, Pyynikintie 13, dji}' sommardagsmiddagen avnJutes. Avständet mellan bollhallen och restaurangen är inte längre än aU man kan ta sig en rask promenad över åsen eller alternativt åka buss. Mänga föreningar har egna bussar men för säkerhets skull kommer förbundet också aU ha någon beställd buss pII plats. Logi kan ordnas pII Rosendahl eiler på hotell Tampere invid Järnvägsstationen.

Anmälan om deltagande moUas föreningsvis tili förbundets kansli i Helsingfors. Du bör alltså i första hand kontakta Din egen förening om Du önskar della. Reservera redan nu onsdagen den 8 juni 1983 för förbundets sommardag.

Donationer KyrksläU Pensionärer r.r. har med anledning av IO-Ars jubileet gjort en donation tili Svenska Pensionärsförbundet.

Arkadia Pensionärer r.f. har uppmärksammal Svenska Pensionärsförbundet 10-års jubileum genom en donation till Jarl V. Hellströms minnesfond.

Svenska Pensionärsförbundet framför sitt varma tack för dessa donationer.

2

Stöd och uppmuntran 1 gemenskapens och samkänslans tecken gick hyJlningarna som ägnades vårt förhund vid 10-års jubileet den 24 augusti. Gemenskap, samkänsla och samverkan var orden som ofta kom tili uttryck i de anföranden som hölls av de många gratulanterna.

1 hjärtliga och uppskattande lormuleringar taJade bl.a. representanterna för de finska pensionärslörbunden och Socialstyrelsen.

Våra svenska organisationer, de kulturella, ekonomiska och politiska, vittnade vältaligt om sin uppskattning, om det stöd och den förståelse vi kan påräkna i vårt arbete lör de svenska pensionärerna.

Uppvaktningarna vid lörbundets 10-årsjubileum värmde hjärtat, gay stöd, uppmuntran och nya krafter.

Stöd och uppmuntran är värdefulla i allt arbete - kanske mer nödvändiga för en pensionär, både om det rör de förhanden varande enslnlda uppg!.fterna eller den aJJmänna verksamheten. Jubil~et och hyllningarna gay oss i detta avseende något av den känsla som den norska lörfattaren Ronald Fangen taJar om: kraften av den brodersarrn om skuldran som stödet och solidariteten innehär.

När vi i löreningarna lägger upp prograrnmet och planerar den kommande verksarnhetsperioden är bl.a . medvetandet om det allmänna stödet en hjälp som väl bör kunna utnyttjas. 1 vär strävan att aktivera medlemmarna, att lå nya pensionärer med i vår verksamhet kan vi vara medvetna om atl vi utför ett arbete tili gagn, inte endast lör den ensamma och enskiJda pensionären utan lör hela samhället. Ett vittnesmål som de Oesta av gratulanterna underströk i sina anföranden . Ett vittnesmål som verkligen är värt att ta fasta på när vi inför kommunernas budgetbehandling anhåller om stöd, när årsanslagen tili de fria organisationerna skall fördelas.

Det ekonomiska och moraJiska stödet bör kunna anses som någonting självfaJIet när det är fråga om våra pensionärsorganisationer.

1 gemenskapens och samkänslans tecken bör vi, med samlade krafter, gå in i den kommande verksamhetsperioden. De goda hjälpmedlen som står tili buds, StudiecentraJen Svenska studieförbundet, Arbetar- och Medborgarinstituten, vår eget förbund med kurser och semmarier, bör av föreningarna och av de enskiJda medlemmarna kunna utnyttjas i full utsträckning. Vi skall låta gungstolen vänta så länge hälsan och krafterna står oss bi. För en i allt meningsfull verksamhetspe.r iod.

xxx Ofta när vi i pensionärssarnmanshang talar om kommunikationer, om stöd och uppmuntran i föreningarnas arbete går tankarna tili de föreningar, vilka var på sin ort verkar enskiJt - i Tammerfors, i Björneborg, på Aland bl.a . För viika möjligheterna tili den närkontakt med grannföreningarna inte föreligger på samma sätt som hos de övriga.

Det betyder ju inte att livaktigheten på något sätt behöver vara mindre, vilket besöket på Aland den 22 sept. gay besked om.

Historiken över Mariehamnföreningens 10-åriga verksamhet gay belägg för en synnerlig aktivitet och möjligheterna för e.n god fortsättning var verkligen för handen. Detla närmast med hänsyn tili de förutsättningar deras samlingsplats Röda korsgården erbjöd, en sarnlingsplats som imponerade i hög grad. Planering och insikter hade här resulterat i lösningar som för pensionärerna borde närma sig ideaJet. LokaJiteterna med bespisningsutrymmen, bibliotek, slöjd och vävsalar, lör gymnastik, fotvård m.m. fyllde önskemål som vi i många av våra föreningar går och bär på. Det är vid dylika tillfällen som man finner alt mycket arbete återstår i våra bygder för den trivsel vi strävar att uppnå för våra svenska pensionärer.

Alfred Smeds

RAINERS RUTA Svenska Pensionärslörbundet är nu inne i sitt andra decennium.

1 sen aste nummer av God Tid kunde vi på bild se en lång rad av gratulanter som besökte förbundet på lödelsedagen den 24 augusli. Vi är mycket tacksamma lär aJla de vackra och värmande ord som uttaJades. Tili de ~ören­ ingar som gjort inbetalningar tili Jarl V. Hellströms minnes[ond bör vi även säga ett varmt tack från lörbundets sida. 1 en del laJI har det varil fråga om imponerande belopp, ända upp till 1000 mk. Men oberoende av om mbetaJningarna varit större eller mindre är vi lika tacksamma för

att man lörkovrat fonden . Genom kommande utdeJningar kan vi säkert igen glädja några pensionärer.

Verksamheten rullar vidare.

Den 27 september häIls en lyckad studiehandledarkurs i Karis.

Kursen var avsedd för västra och mellersta Nyland. Del är vanligt att vi har studiehandledarkurserna för en bestämd region. 1 fjol höIls en kurs i Åboland. På det här sättet kan vi något begränsa deltagandet och resorna blir inte heller lör långa. Det var glädjande och samtidigt etl litet problem att Karis-kursen samJade så många deltagare. AIIt förlöpte

,-----Guds medarbetare---" Det är säkert inte bara en präst, som ibland frågar sig: Vad åstadkommer jag egentligen? Viiken nytta är det med det som jag gör?

Nu tänker jag inte på den välbehövliga självkritiken och den helt sakliga anaJysen av det läge, där man befinner sig.

Nej , jag tänker på de tungsinta, kanske rentav ankIagande - men ändå på sitt sätt klartänkta - frågorna , som ibland tränger sig fram nånstans ifrån ens inre: Vad gör jag egentJigen, vad tjänar det tili, det jag sysslar med?

Jag tror att det sist och slutligen är ganska naturliga frågor. Frågor som inställer sig nästan automatiskt, när man en längre tid har jobbat på i samma spår. Ja, man upplever, att man inte längre förnyar sig som förut. Kanske den kaJIa verkligheten har tagit knäcken av sförsta delen av den ungdomliga optimismeno Kanske skulle någon säga, att dethär är frågor som hör ihop med en resignerad yngre medelålders människa, som strumat i sin utveckling.

- Tja, det hjälps väl inte att man kan känna sig smått deprimerad, när dehär närgångna frågorna ansätter en. Ännu väITe tror jag då att det kan vara för en äldre människa, som upplever att den aktivaste delen av livet ren ligger där bakom, ocb vid en blick tillbaka angrips av samma anklagande frågor : Vad har jag åstadkommit? Vad har det varit för nytta med aJlt, som jag har stretat med och sysslat med? - Och därifrån är det kanske sen inte så lång väg tili självankIagelserna: Jag borde ha gjort mera, jag borde ha gjort det eller det, eIler låtit bli att göra det ena och det andra.

AlJra värst blir det väl för den, som har en kristen livssyn, och som därför inte i första hand börjar fråga efter hur mycket han eller hon har lyckats samJa ihop av livets goda, utan snarare med skam dock på bästa sätt om jag som arrangör vågar utlala mig. 1 nästa år är det meningen att en liknande kurs skaJI hillas för föreningarna i Helsingfors och östra Nyland.

Teater skaJI vi diskutera i Helsingfors den 9 november. Kursen går ut på att visa vilka möjligheter det finns för pensionärer atl själva spela teater. Hur stort intressel för kursen kommer att vara är svårt alt bedöma på förhand. Intresserade bör dock anmäla sig för säkerhets skull så fort som möjligt för vi kan ta emot högst 30 deltagare. Tili denna begränsning finns det lvå skäl, kursen blir mera givande för deltagarna om den inte är för stor och det för oss reserverade utrymmel på Hotell Haga rymmer högst 30 personer. Man kan alltså säga att väggen kommer emot.

Visar det sig att intressel är mycket stort iår vi hilla en liknande kurs en ruman gång.

Hans Riska Kyrkoherde Sjundeå ser sig om efter vad det har blivil för resultal av ungdomsårens iver a lt få verka för Guds rikes sak. Har det mesta kanske varit förfelat?

Men säg nu go'a pastorn, är del inte nånting skevt med detdär resonemanget? Är det inte nånting, som fattas? Inte skaJI vi väl låta preslationssamhällets elfektivitetskrav driva oss - och driva med oss - hur långt som helst?! AUra minst skaJI väl kravet på prestationer få stressa oss i vårt förhillande tili Gud. Vem har förresten sagt att vi aJltid skaJI kunna se ett meningsfu1Jt resultat av det vi har blivit salta att utföra för Guds rike här på jorden. Paulus skriver ju tvärtom: " Alltså kommer det icke an på den som planterar, ej heller på den som vattnar, utan på Gud, som giver växten. Den som pian terar och den som valtnar - den ene är såsom den andre, dock så, alI var och en skaJI få sin särskiJda lön efter sitt särskilda arbete. Ty vi äro Guds medarbetare."

(1 Kor. 3:7-9a).

Ingen har väl sagt, att aJla skall ha förmånen att få se fälten mogna tili skörd - för att nu använda samma bildspråk som Paulus. Nej, vi har olika uppgifter på Guds stora åkerteg. Och det gäller ingalunda bara präster och prediHöstkursen kommer att försiggå på Hotell Espoo i Esbo den 23-24 november. Som förut är den kursen främst avsedd för dem som står i spetsen för sina föreningar, t.ex. styreJsemedlemmar.

Föreningarnas ordförande och sekreterare erhiller närmare information om kursen genom cirkulärbrev.

Vinlersamlingen har redan också blivit en tradition inom förbundet. Vi samlas på Hanaholmens kulturcentnIm i Esbo den

kanter: Gud behöver envar av oss i sin tjänst, just där var vi är satta att leva och verka.

Vi är Guds medarbetare, trots att vi kanske inte aJltid kan uppleva det så påtagligt. Och vi behöver inte aJls - sådär oroligt - fråga efter resultatet med tanke p å Guds rike. För del är Gud som ger växten.

Och lika onödigt är det att vi avundsjukt tittar på varandra och på de uppgifter andra fått att utföra. För våra uppdrag är ju olika. Hur var det inte med krukmakaren, som både proieten Jeremia och Paulus skriver om, han gjorde ju endel kärl tili mera hedersamt bruk och andra tili mindre hedersamt. Det är inte vår sak, atl krilisera uppdragsgivaren, iör han vet ju vår förmåga och vår uppgift t .o.m. bättre än vi själva. Huvudsaken är ju trots aJlt, att vi troget - elter vår förmåga - utför de uppdrag vi blir kaJIade in i.

Sen är det också vtktigt alt minnas, alI det ju ingalunda är de resultal vi preslerar här i livet, som skallligga tili grund för vårt märmiskovärde lika litet som för värt öde i evighelens värld. Nej , Paulus skriver i samma sammanhang vidare: " Ty en ruman grund kan ingen lägga , än den som är lagd, nämligen J esus Kristus." (v.

11) Och när han engång har friköpt oss från synd oc:h skuld, då är vi ocksä fria från alla onödiga prestationskrav,

både inför Gud och inför våra medmänniskor. Ja, från alla de krav som vi själva plågar oss med. Vi får tvärtom vara glada och tacksamma över att Gud både vili och kan använda oss i sin tjänst, t .o.m. där vi inte aIls själva förstår det. Det vtktiga blir för oss, att dagligen i bön inför Gud be om hans ledning in i de uppgifter där han behöver oss, d .v.s. där vi får tjäna honom och våra medmänniskor. Och då spelar vår ålder inte heller någon roll . Vi är aJla - unga såväl som gamla - Guds medarbetare.

16 -17 februari 1983, vilket går avannonsen i detta Här gäller den kända platsema bokas i följd .

Den vackra hösten har gjort man kanske inte kommit atl k a på att det snart är dags planera för julfesterna. Min hälsning skaJI jag ändå spara nästa nwnmer och önskar pensionärsföreningarna en gångsrik höstsäsong.

SVENSKA PENSIONÄRSFöRBUNDETS

KANSLI Viborgsgatan 9 , 00510 Helsingfors 51 Oppet: vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-7537820. Kanslist: Maj-Britt holm.

Verksamhetsledare: Rainer Nordström, tel. 90-753 791 SPF:s bankkonto: HSB 405506 - 09691312 Postgiro: 1203 95 - 8

33

Kommunalradet Victor Procope Kommunalrådet

Finlandssvenskarna och den tredje republiken

dan de de familjer, Iarniljer , som startat sta rtat eiler eller fär dan far 4.700 4.700 som som försvenskades Iorsvenskades och och nago t nytt och eget eget . 8.700 vill starta starta något vili 8.700 som förfinskades.

Iorfinskad es. tillbaka va nder nog 1i regel regel tillbaka Man vänder till hembygden, nembygden , men men man man återgår atergAr tili inte tili till det det gamla garnla yrket yr ket och det det inte tidigare sysslat med . vad man tidigare forskn ingsprojekt, de t stora stora forskningsprojekt, 1I det namn av "Språkgrupp "Sprakgrupp som under namn igAngsatts av och mobilitet" igångsatts Denna rält ratt ljusa ljusa situation kan Denna litteratursallskapet och oeh Svenska litteratursällskapet stallas in mot lre tre moment i det va rs första Iorsta delresultat helt nyss slillas vars handelseforloppst,,1 historiska händelseförloppet delget ts offenlligheten, offentligheten, fäster faster bistoriska delgetts vill nämna narnna : ar enbart enba rt som jag till slut vili ma n sig vid vid,, att det inte är man for finlands1) De prognoser för 1) for finlandssvenskarfinlandssve nskarsprAkbyte i för språkbyte oeh deras framtid ri kt ning som so m äger ager mm. rum . svenskama och na negativ riktning " for knappt tio år Ar sida n av fÖrfinskningen, Ior fins kningen, som som gjordes upp för Vid sidan seda n. gay handen , att vart sedan, gav vid handen, alt värt vAra ar särskilt sa rskilt framlrädande Irarnt rad and e i våra är anta l 1980 skulle ligga betydligt I tr e centrala eentrala stadssamhillen st adssarnha llen i Hel- antal tre und er 300.000. Av den fyrdelade Abo och Vasa kan en under singfors, Åbo emigratioAkillesh al en vaI' va l" det emigratio stor , men dock Akilieshälen kvantitativt inte stor, kvantitativl so m blandaktenskapen som kl ar FÖRSVENSKNING FORSVENSKNING iakttas iaktta s i nen och blandäktenskapen klar ansa gs ulgöra utg ora den främsta Irarnst a orsa un dersok ta re- ansågs alia de andra sju undersökta alla ned gAngen narriligen 1) 1) landskom- ken till den befarade nedgången gione ma, nämUgen gionerna, att domedagsprofe dom ed agsp rofemun ern a och 2) 2) de övriga ovriga städersta de r- Men vi kan se alt munerna in te åtminstone Atminstone Iorv erklitio ma inle tioma förverkli na i Vasa Iän, Ian, 3) 3) Åland, Aland , 4) 4) huvudsta dens s.k. s.k . kranskommuner, kr an skommuner , gats. stadens 2) slute t av 1950-talet 1950-tal et to g 2) Vid slutet dd.v.s. .v.s. städema sta de rna Esbo, GrankuJJa Gr ank ull a finlandssvens ka författaren fOrf attaren nylan dska den finJandssvenska och Vanda, 5) de nyländska dok tor Göran G o r a n Schildt S c hildt fram bil 6) övriga ovriga doktor landsk ommunern a och 6) landskommunema krympande isflake t, p åA de t kryrnpande isflaket, sta de r samt samt slutligen slu t ligen 7) 7) Aboland städer Åboland.. den av det vil ket finlandssvenskar finland ssven; kar befan befann n att Sluts ats en blir Slutsatsen blir den vilket sig.. JI Svenska Dagbladet publiee publice svensks prAkiga befolkningen ge- sig svenskspråkiga for va ra autonom autono ma ha n en för våra nom sprAkbyte, språkbyte, som ar är Iodd född aren åren rade han frammande och kulturstravan den främmande oc h der ljugotjugo- kultursträvanden - 50, minskade un 1911 -50, under stallde de den n Ars perioden 195070 med i runt farlig artikel. Han ställde årsperioden 1950-70 sid . 15) (Forts. pa på sido tal etai 4.000 personer; det var ung unge-

skriickpropaAll skräckpropaganda har kommit pa skam på

I I

Festtal vid Svenska Pensioniirsforb undets Pensionärsförbundets 9. 6.82 i somm ardag 9.6.82 sommardag Vasa

'I

-

Andra avsnittet

1Gd . . ""tId

Utgivare: Utgivare: Svenska Svenska Pensionärsförbundet Pensioniirsfor bund et rJ. r.f.

Ansvarig Ans va rig utgivare utgiva re och oeh chefredaktör ehefredaktOr Eija Francke Franck e Annonschef: Ann onseh ef: K;;j Kaj Sjöberg Sj oberg Observatoriegatan 6, 51 51 00140 00140 Helsingfors Helsing fors 14, tel. 90-6355.99 90-63 5599 Redaktionens Redaktion ens adress ad ress : Eija Francke Källstranden Kall strand en 10 10 C C 02720 02720 Esbo Esb o 72 72 tel. 90/59 90/59 80 72 72 Ekenäs b, Ek eniis Tryckeri Tryek eri A Ab, Ekenäs Ek en as

-

Tranger man til lrackligt djupt Tränger tillräckligt in i sammanhangen ar sAlunär det sålunpavisa - ocksa da inte svart svårt att påvisa också objekti vt med samhällsekonomissarnhallsekonomis objektivt aldre ka synpunkter - att vi ä1dre ingalunda enbart ar nAgra taranär några tärande, onyttiga, improduktiva ålAIdersklasser dersklasser!! den över over Hartill Härtili kommer sedan den nje n okade hela li linjen ökade aktivitet, rorrörlig het och lighet och sjalvkansla, självkänsla, som i dag i den tredje republiken utrnarker den utmärker de aldre Arsklas sema . Det ar ä1dre årsklassema. är organ isering i forbund organisering förbund och ffirenföreningar, det aärr talrik uppslutning oeh och intresserat deltagande i momöten ten och andra verksamhetsformer verksamhetsformer - dagens mote möte har här i Vasa ar är et et!t ly sande exempel - det aärr turistlysande

resor, besok stalln in gar , besök pa pii ut utställningar, museer, konserter .V. konserter,, teatrar DD..SS.V. Det ar är en ny installning instälining till tili Iivet livetss host höst och och dess varden värden.. Det Det ar är en okad efog ad overty ökad och och inte ob obefogad överty-ra gelse om om,, att vi kan kan och vill vili va vara till tili nytta oeh och gladje glädje i det land och och rtaden bygd bygd,, dar där vi enligt enligt vede vedertagen A ldersklass ifieer ing redan åldersklassificering gjort vart, vårt.

En eb ergs Fan riEn strof ur ur Run Runebergs Fänrima ri nner mig ka karna rinner rnig har här i hagen hågen.. Den mla Lod ei beskr iver huru den ga beskriver gamla Lode en viss t uation lever viss si situation lever upp upp oeh och blir som un g pA ung pii nytt nyt!:: !"

"Folk et sa de : ""fyr fyr och flamma "Folke! sade: Damma!"

Nu ar bb en ung är gu gubben ung pa på nytt Foma jun kem ar junkem är densamma Bor tat ofor bytt Bor i hjer hjertat oförbytt Tande en Tänderr i han hanss bliekar blickar bloss blossen Lyser n Lyser oss oss till tili seger sko skön Nu kan fan fan ej skramma skrämma gossen gossen er s bo n."

Sen han bedt sin sin mod moders bön."

Avsl ut ningsvis vill nlagg a Avslutningsvis vili jag jag aanlägga punkter en del mer a sp eeiell a syn mera speciella synpunkter pA an dssvensk ar ii den på nya finl finlandssvenskar den tre dje republiken tredje republiken..

Ur lkningsUr vAr vår Iomamliga fömämliga befo befolkningsa int ressanta statistik statistik kan kan vi vi utlas utläsa intressanta sa ker . I1 Sve ri ge-Fin land uppra tsaker.

Sverige-Finland upprättades olkningsfegister retades ett bef befolkningsregister redan dan pA pii 1750-talet, 1750-talet, vilket vilket gor gör att at!

Fin land och erige ii dag Finland och Sv Sverige dag ha harr varid ens aldsta världens äldsta Iortlopande fortlöpande forförteekn ingar over angden oeh teckningar över folkm folkmängden och dess dess fOrandringar. förändringar.

Den svensksprakiga svenskspråkiga bej olkningen har bejolkningen aldrig overstigit överstigit 17,5 17,5 % Trots nska sprAket Trots att att det det sve svenska språket em av an da fram ända fram till till medl medlem av 18601860-

det dominerande på pA sA talet va varr det så ornraden, har har svengott som alia alla ornråden, skama och de svenskatalande i skarna m inoriFinland alltid varit i minorit et.. Man har uppskattat den den tet olkning en s svensksprAkiga bef svenskspråkiga befo1kningens andel, nar hogst till när den den var som högst tili 17.5 %. Sedan dess dess har den den av naturliga skal skäl kontinuerligt minskat. Under hundraArsp eri od en hundraårsperioden -1980 har den ned gAtt fr an 1880 1880-1980 den nedgått från 14.3 % till tili nuvarande 6.3 %.

Som ett ett betydelsefullt och gladjande glädjande faktum for för oss finfinlandssvenskar mA må anteeknas antecknas,, att vart tal under samma vårt absoluta an antal hundraArsperiod hundraårsperiod hallit hållitss ratt rätt oforoförandrat. ändrat. De senaste folkrakningfolkräkningama Iran 1970, 1975 och 1980 arna frAn visar visar alla att vi , trots emigratioemigrationen n lagre en , A Inen,, de den lägre nativitet nativiteten, åldersstrukturen oeh ap en och aktensk äktenskapen over över sprakgransen språkgränsen - man kunde saga ndighe ter säga att dessa 4 omsta omständigheter utgor al - vi ar utgör var vår Akillesh Akilleshäl är fak fak-tiskt i dag ra år Ar dag flera flera an än for för hund hundra sedan - nu nu 302.000 mot mot 295.000 Ar dår 1880 1880.. Sin Sin storsta största nurnerar numerär na nådama under den de finlandssvensk finlandssvenskarna den forsta ut : folkra kförsta republikens sl slut: folkräkningen Ar år 1940 gay gay siffran sillran 354.000.

-

-

godtill god tid 1982 nr 6 den 14 december Bidrag till tili nr 6/ 6/82 82 bör bor vara redaktionen tillhanda senast den 1 d december ecember 1982.

1982 .

14K TO<

'Irevlig 'Irevllg resa i trygga hander, händer.

En En sjiittedel sjättedel av finlandssve nskarna landssvenskarna bor i Sverige Denna anrnarkn ingsvarda sta anmärkningsvärda sta-bilitet bilitet bor bör ses ses mot mot det det faktum, att att i runt ndsrunt ta tall over över 60.000 finla (jnlandssvenskar svenskar bor bor i Sverige. Det Det betybetylandsder der att att eirka cirka 1/6 1/6 av alia alla fin finJandssven skar av k svenskar av en en eller eller annan orsa orsak vandra funnit funnit det det vara ska skäll att att ut utvandra antill e och tili Sverig Sverige och finns finns alltsa alltså ut utanfOr för hemlandets hemlandets gransen gränsen.. Det Det ar är f.o. e mindre f.ö. int inte mindre an än 24 24 % % av av alia alla de de lan dsman som flyttat till ge. landsmän tili Sveri Sverige. ton e - Em igrati on en , som Emigrationen, som pa på sis sistone anna ut blivit em al fOr blivit Ior föremål för noggr noggranna ut-redn ingar, har er 1980-talet redningar, har und under 1980-talet ove rga tt i en r fly ttningsroövergått en Ate återflyltningsrövenrrelse. el se . OeksA Också for för finlandss finlandssvenmas del tio nen nu ska skarnas del ar är situa situationen nu sist sist oeh igen den, anoch slutl slutligen den, att att de de hemv hemvändande rna. dan de ar är flera Dera an än utvandra utvandrama.

Denn a utvee kling bor Denna utveckling bör vi vi enligt enligt sikt halsa min min A åsikt hälsa med med stor stor tillfredstillfredsstallelse. ställelse. nerhet ii Syd-Osterbott en, I1 syn synnerhet Syd-Österbotten, tades ii vArt men men oeksA också annors annorstädes vårt lan d fra pp eras man land frapperas man av av det det pAfalpåfalland e sto ra inslaget lande stora inslaget av av hemviinhemvän-

- :~ ~

··sll.i "A··Oi j NEl ·\. .

-

-

Hcl sinh.fors, Oy ~044 22 HelSlnb,fors, 0\ Silja ilja Line LIne Ab Ab,, S(iJm öJrJ esplanaJen esplan'lden 14.

14, tel. toi. 90-I 90-1.0 4421 Ab o, Oy -6J 22 Åbo, O y Silja ilja Line LIne Ab. Ab. Hamwrkareg"dtan Hanrwrkaregatan 4.

4, tel. tel. ~21 ? 21·6) 22 44 44 Oy Silja Silja Line Lme Ab Ab,. KOP·triangdn.

KOP-tnangdn, tel. tel. 9921-6, Z2 88 21~J 22 Oy Tammerfors, y ilja I1J122 Tammerfors, O Oy i1j'l Line LIne Ab. Ah, Keskuswri Keskustan I.1, rd tel.. 931931-115122

o Under denna nya rubrlk kommer God Tids läsekrets så småningom att I tur och ordnlng få stlfta närmare bekantskap med förbundets samtliga föreningar och dessas - säkert varierande - verksamhetsformer.

O VI har tili inledare valt Pensionärsföreningen Trivselklubben r.f. i Strömfors _ dels med tanke på deras nyss timade 1O-årsjubileum och dels för att hedra den lilla men synnerligen pigga förenlngen, som verkar som utpost längst i öster. o I nästa nummer får vi närmare bekanta oss med broderföreningen längst i väster Mariehamns pensionärsförening.

-STRÖMFORS. Pensionä rsföreningen Trivselklubben i Strömfors firade den 5 september sitt 10-årsjubileum i blomsterp rydd festsal med högklassigt program och hjärtlig slämning.

• Föreningens mångåriga ordförallde Karin Björke oel! nuvarallde ordförallde Helge Staffalls tog emol gratulalionerlla.

Trlvselklubben i Strömfors är den längst österut belägna föreningen inom Pensionärsförbundet. r början av 70-talet var det en av de många ensamma pensionärerna som börja tänka på atl det vore bra med en förening där man kunde känna samhörighet, gemenskap.

Tilisamans med Marthorna hölls ett allmänt, välbesökt möte vid vilket Trivselklubben bildades våren 1972.

Medlemsantalet har uppgått tili 50- 60. Under de första Aren fanns även finnar med, förrän de bildade en egen förening. Av dem som var med från början är ännu ett 20-tal verksamma inom föreningen. Tjugotvå har döden skördat, men nya har anslutit sig.

Särskilt har södra Strömfors bidragit med nya medlemmar.

Möte hålles andra onsdagen i månaden klo 12 med såväl smös! som lättare program och protokoll föres. Allvarsord och sång hör alltid tili, dessutom ibland frågesport, bygdemål eiler så berättar pensionäreroa roliga eller spännande upplevelser från förr.

Någon gång fAr vi höra över 80 åriga Mattila läsa dikter ur "Fänrik Stål", med boken bakom rygg_ en ifall minnet skulle svika.

Thland har vi hait gäs ter på vAra möten som berättat om resor eiler talat om aktuella frågor.

Gyrnnastiken är inte mycket att tala om, men vi fAr god motion när vi cyklar den långa vägen tili mötesplatsen, en f.d . finsk skola.

- Varje höst har vi programfest och tili den har vi övat in ett teaterstycke. Tidigare hade vi teaterstycken i Gere akler, men när åren ökar, minskar minnet så nu måsle rollerna bli kortare.

Kanske det blir bättre när vi får M.I.s teaterkurs i vinter, så att vi som förr kan uppträda även på andra orter.

Resor har företagits tili alla kyrkor i Östnyland, Pyttis och tili den Arligen återkommande svenska gudstjänsten i Anjala. Dessutom har vi rest tili olika orter mellan Hangö i väst och "Saimen mot" i öster. Arliga teaterresor tili Lurens och endel kontakter vi haft med övriga föreningar står också på programmet.

1 en liten förening där alla känner varandra blir alll mera personligt, så medlemmarna har uppvaktats vid födelsedagar och ihågkommits vid dödsfall. Vid vårt 10-m jubileum fick alla nuvarande och Ld. medlemrnar som vistas på ålderdomshemmet blommor.

Vi har försökt ordna skjuts tili möten för dem som har svårt att röra sej - detta inle fortlöpande, men några har sina "kuskar" bland medlemmarna.

Det är inget anmärkningsvärt vAr lilla förening här vid sprAkgränsen har uträttat. Men vi vili tillsammans skapa "trivsel" Iör varandra och kanske ge den känsla av gemenskap, som en ensam äldre människa så oIta mest saknar.

Karin Björke

Lovisa spelmanslag inledde festen med munter musik. F .d. ordföranden Karin Björke välkomnade den talrika publiken.

Björke framhöll att föreningens målsättning klargörs genom namnet Trivselklubben, en klubb för trevnad, samhörighet och gemenskap.

Karin Björke tackade alla som bidragit tiU att göra jubileet tili en verklig fes!.

Ett speciellt tack fick spelmanskapet och marlhorna som svarade för utmärkt förtäring under pausen.

Göta Auviers deklamerade en dikt av Per Lagerqvist, Karin Björke bjöd på sång, Helge Staffans presenterade klubbens bistorik, Framåls juniorer gay prov på sitt folkdanskunnande, allsång och teater kompletterade det rikhaltiga programmet, som Lovisa spelmanslag utökade med lämpliga nummer.

Prosten Pentti Hämäläinen talade allvarsord, då han definierade begreppet "kärlek ".

Det är inte svArt att älska nAgon älskvärd= värd att älska, men alt älska " trots allt" är del svAraste.

Trivselklubben uppvaktades i stort mått med många slags gåvor. Lyckönskningarna mottogs av Karin Björke och Helge Staffans.

Jarl Mattsson framförde pensionärsförbundets gratulation.

Mattsson betonade vikten av en "Iycklig ålderdom" .

Bland de Iyckönskande märktes dessutom Borgåbygdens svenska pensionärsförening, Lovisa svenska pensionärsförening, SkärgArdens pensionärer, Pyttis svenska pensionärsförening, Lappträskpensionärema, BygdegArdens pensionärsklubb, Tessjö Marthaförening, KuninkaankyIän kultaisen iän kerho, Sparbanken för Östra Nyland, Veteranerna i Strömfors och Vikbymarthorna, som bjöd klubben på helsingforsresa.

Bw (Östra Nyland-Kotka Nyheter)

• Amatörteater kar alltid stått kögt i kurs kos strömforspen· siOtlärerna

Östnyländska pensionärer avnjöt jisksoppa på 25 kg gös!

Samarbetsdelegationen för Pensionärsföreningar i östra Nyland har under den senaste tiden anordnat flera gemensamma träffar. Två sådana har företagits tili Pyttis. Tre busslaster pensionärer såg vid en extra föreställning Pyttis bygdeteaters framförande av Spanska flugan . Pjäsen roade både syn- och hörbart publiken .

Tili Mogenpört i Pyttis var särskilt borgåborna talrikt med.

Dessa lovordade pyttispensionäreroa för etl hjärtligt mottagande. Fisksoppan, kokad på 25 kg gös smakade utmärkt. Programmet med bygdemål, säng och musik uppskattades likaså.

En teaterföreställning för pensionärer var även bokad i Hommansby, Liljendal. Cirka 300

pensionärer från olika föreningar var med den kvällen.

Den 22 augusti råkade vara en varm och solig dag. Då var pensionärer från alla de sju förenin· garna på utfärd tili Svartholm utanför Lovisa. Med på båten var Gottfrid Siren, som på holmen ingående informerade om fästningens öden. Arne Kan tola hade dragspelet med och ledde allsången,. som Ijöd över vattnet.

Några tog sig ett dopp i bÖljorna.

Medhavd vägkost smakade alla gott ute i det gröna och tog den slut stod mera att få på båten.

Atomkraftverkets reaktor syn· tes inte alIs långt borta, men närheten inverkade inte på den trivsamma tilivaron bland rui· neroa på Svartholm.

Helge Staffans

[

Om sömnen det inte så alt det småningom börjar fordras allt större doser tör att sömolableUerna skall ha önskad efiekt. Kanske gär del oförmärkt för en del fordras det nu och då en eller två "sovtabletter", men snart blir då ocb dä - alll oftare och en eller tvä - alll Dere.

Del går lätt att bli slav under sina sömntabletter pä löpande band, vilkel alll för ofta, tyvärr, sker i vårt samhälle. Vi har bliVI! vana att få som vi vill, vi gä.r tili läkaren och halft rekommenderar ål oss själva sömomediciner.

NUs Westerholm Med.o .kir .dr . professor Jag kao inte få sömn, jag kan inte sova, jag vaknar flere gån ger om natten, jag ligger vaken och tankarna flyger hit och dit, jag k30 inte sova mer än 4 -5 limmar om natten , jag ligger och vänlar ali tidningen ska ll komma om morgnarna , jag sover så oroligt, jag drömmer ofta, jag har mar drömmar, jag vill upp och kissa Dere gånger n äslan varje natl, jag har svårt med söronen då jag svettas om natten.

Någon del av det ovan sagda "gick väl hem" och någon kände väl att just så är det med rrtig och mm sömn? Med slörsta sannolikhet hade vi väl "i sömoen" ett ämne som vi, öga moi öga , kunde d iskute ra i ett·s lö rre dis kussions -

sammarihang.

Mången har väl en burk sömntableller tili hands, n är del gäller att fä sova . Handen på hjärta t, är

Tag i n t e det törsta sömnpillret!

Naturligtvis är det nu mången som fräga r, vad skall jag göra då jag inle ka n sova, skall jag då inle ha något lugnande eller någon sömnmedicin? Som svar skulJe jag var a benägen atl säga, nej del finns andra sält alt försöka förrän man koromer så långt all man blir slav under sömotabletter , en skrämmande vaolig företeelse i våra dagar. Del är heli enkelt farligt att börja med sömnmedel eller med psykiskt lugnande mediciner vilka kao vara lika vanebildande som de flesla värkmediciner. Om Mao är sömnlös skall man liligripa de enklasle och kanske n alurligasle, kanske gamla och välbeprövade "konster" tili en början och då dessa inte leder tili någol resullal skall man rådlråga läkare, men inte heller d å skall man nöja sig med etl recept och allra mmsl inle gJömma a tt del kanske finns någon orsak t ili sömnlösheten och då är del den utJösande orsaken som

mäsle behandlas. Mao får heller inle pä egen hand öka den utskrivna doseringen, den mäste alllid slrikt följas eoligt läkarens uttryckliga ordination.

Ett gammalt beprövat medel är att försöka tänka slg en stor svart tavia och pä den med en ganska bred pensel måla en stor trea (3).

Man skall måla mycket långsaml.

Efter det trean är färdig målar man en annan trea, långsamt och b~släml (ulan att tänka på något annat) och sedan ännu en trea, på samma beslutsaroma och bestämda sätt. Oftasl somnar man förrän den lredje siffran är färdig. - Ett liknande insomningslilivägagångssält är ju ocksä all räkna fär som hoppar över ett lågl slakel. Om man hunni t upp tili hundra eller kanske över hundra, kan man försöka tänka sig ali om man räknar vi ta får, räkna med atl vart tionde är svarl och om man i larikama räknar med svarla, försök då att tänka ali varl lionde får är vilI. Det här är enkla och ofarliga hjälpmedel att nå Morfei rike.

Lär dig att slappna av Etl sätl atl sorona in är också då man försöker att helt slappna av, man slappnar av i alla leder, börjar med fingerledema, vart finger skilt för sig därefter slappnar man av i handlederna , arrDbågama och skuldrorna och så vidare !änker man sig att slappna av i hela kroppen och somnar!

Detla sätl används bl.a. av personer som lärt sig yoga.

Man kan mycket väl länka sig

ali dagens bekymmer layper lili sängs med en, liksom mången anvarskännande människa ofla, sä all säga, lar arbetel med sig bem och fortsätler dagens Jobb i tankama, 1 stället för att sova 1 sädana fall har del svämma 1 ut för mycket adrenalin j kroppens vävnader, och del gäller ali pä nägol sätt elimmera delta överskoll. l sädana fall rekommenderas t.ex. en tesked honung före sängdags. För en del människor kan en tesked honung åstadkomma en djup och rogivande sömn.

Men vi är JU alla individualister och reagerar därför på värt rent individuella säll ocb kan kanske inle somna med hjälp av honung - Etlliknande sätt är då man kan rrtisslänka ali man av nägon orsak inte kan SQva, att man om kvällen breder sig ett par smörgåsar och skär några skivor av en köllbulle som pålägg, placerar

lika enkelt sätt atl bereda sig för en lugn sömn är atl cirka 1/2 timme förrän man lägger sig, dricka en kopp te kokt på Däder, lavendelblommor, blad av cltronmeliss och humIekoppor.

För dem som beslår sig med nattliga tankeDykter, kan man endast ge ett råd, beslut Er för alt avstå irAn oroliga tankar, lös inte livels gålor under naltens sömnlösa timmar, beslul Er för att lugna ner Er och spara problemen till dagama, då behöver Ni inte vara sysslolösa. En del av oss människor behöver verkligen IDte så mAnga timmar sömn som vi var vana vid 1 ungdomens Ijuva tider Tar vi dessulom en Ii!en lupplur om dagen, Ja. dä är VI inte i behov av fiere timmars nattsömn. men vill vi sova gott, gör dagligen en läng promenad eiler uHör nAgon fysisk aktivitel som intresserar, det brukar bidra till en skön och rogivande na ttsömn. Ligger man Hur vore det och tänker pä aU man absolut med naturmetoden? mäste vakna en viss tid om morgonen kanske när tidningen skall dem i kylskåpet och har dem komma , när hunden skall ha sin tilJhands om natten ifall man morgonpromenad, när morgonskulle ligga vaken. Vanligtvis är kallet skall kokas när magen boven i sammarihangel för myc- skall funktionera, O. S.V. kan det ket adrenalin, vilket man kan elinog hända att nattsömnen IDle lI"inera genom att äla en eller ett blir vad man i allrnänhet hoppas par smä Isskäpssmörgåsar och seav den. Om man nägra nälter 1 dan sova en lugn natl. följd stiger upp för alt kissa en Enligt en naturmetod skall man viss tid, vaknar man i fortsäUblanda 1 matsked honung med 3 ningen samma tid, rrtitl i natten, teskedar fruktältika och la två med urinlrängning Natlsvelt och leskedar förrän man går tIli Dere nallliga urinlrängningar har sängs. Man skall om nattsömnen variligen nägon patologisk förblir dålig ha blandningen tili ändring i orgarusmen som bakhands på naltduksbordet och om grund. man vaknar ta två teskedar. Om Rekommendalton för sömnlödella inte hjälper kan man natursa: pröva nägra av nämnda förligtvis ta större dos = Dere teskeslag, förrän Ni ger Er in pä sömndar av blandningen, allt della labletler, som i längden blir förutsalt att man får äta honung olrånkomliga gissel. och atl magen tål fruktätlika . Ett ser, vore det unt om det kunde utvecklas nägot av "{asta förhållanden" och vänskap mellan småbarnsfamiljerna och slödpersonerna.

BIi stödperson Jör sjukt barn!

F olkhälsan ordnar kurs i Vasa

K ursprogrammet • I slutet på augusti ordnade Folkhälsan en kurs för att utbilda stödpersoner för sjuka barn. Ku rsen hölls på Folkhälsans Feriegård lappnor i Pernå och blev en framgång. Därtör hålls nu 3- 5 november en ny kurs i Österbotten på Evangeliska folkhögskolan i Vasa, för att göra det " närmare" för österbottniska intresserade.

ar

en

Det är alllsä fråga om utbildning av personer, som är villiga att rycka in och sköla lil1fälligt insjuknade barn i deras egna hem.

Del finns ju knappast en enda småbamsfarnilj som inte någon gång skulle ha ställls inför situationen med etl sjukt bam som man bara inte kunnat ordoa en til1fredsslällande vård för : Tili daghernmel kan man inle föra bamet, den eventuella privat a dagrnamman mäste också ta hänsyn tili de andra barnen, föräldrama själva kan få ledigt högst etl par dagar från sitt eller sina jobb och det ar osäkert om kommunens hemvårdare kan ställa upp.

För de svenskspråkiga barnen kommer ytterligare etl problem : om den tillfälliga, främmande vårdaren talar bara finska känner den Iilla sjuklingen sig ännu ynkligare.

Fasta band Folkhälsan hoppas också att dessa stödpersoner verkligen ska ha tid att komma tili bamet under så många dagar alt det inte behöver sändas tili daghemmet i halvfriskt tilistånd, kanske under p ågående medicinkur.

Och eftersom barns akula sjukdomar sällan är enstaka företeel-

Vtan uppmuntran dör vi - långsam t, dystert och ilsket.

The Kiplinger Magazine

• Här är det lek och glam - men vem vili sköta dem när de är sjuka?

Kanske Du?

Det är viktigt att utbilda stödpersonerna sä väl som möjligt, det gäller ju för dem alt ta hand om sjuka barn, andras bam, säger Folkhälsans informationssekreterare Ulla Gyllenberg.

S]älvfallet kommer dessa personer IDte alt ha ansvar för den medicinska vården, men Lex. IDfektionssjukdomarnas symplom och vård hör tili det vi föreläser om, likaså barnolycksfall - vad som helsl kan ju ske under en dag med ett bam som IDte mera är sängliggande och matl.

Då det är " 3Odras barn" stödpersonerna skall ta hand om ingår också några föreläsningar i barnpsykologi och oHka principer för fostran liksom några leklioner i aktivt Iyssnande och kring mänskliga relationer enligl iöräldrakursmodell.

Lek och leksaker, gammalt och nytt, ingår också i kurspr ogrammel. Kursen är avgiflsfri.

Vi hoppas på många intresserade deltagare - pigga morfarfäder är särskilt välkomoal För närmare upplysningar kontakta Folkhälsan i Vasa, verksarohelsledare Barbro Ruda (el.

961-11 26 66, S tationsgatan 28, 65100 Vasa 10.

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsba

---"

Vi är för all del sA ollka vi människor. Det talas om morgonmäniskor och kvällsdito, och det kan väl vara så at! vi kan inte ställa om oss lika behändigt som det går att koppla frAn sommartid tili vinter dito, eller tvärtom.

Men vi Iår ändA lov att foga oss efter omständighetema och tiligodogöra oss något av det som här räknas vara tili det bällre.

Fot"

Nu blir dagarna allt kortare och ocksA solen ailt mera morgontröll, och dA är det ju alldeles ypperligt att ändra pä dagryt- meno N", gär vi inte heller miste -::-= om den härliga fågelsången efterC.E .......'" som den har tystnat för detta är.

Atminstone i huvudsak.

SA har vi dA övergAll frAn sommar- tili vintertid, och denna stora omställning bara genom det ögonblick det tog alt ställa tilibaka kJockan en timrne. Tycka vad vi vili om denna omställning sA ska vi nog medge att det inte var nAgon dum ide av den som kJäckte den.

Att om våren när solen börjar stiga allt tidigare upp om morgonen komma en timrne Itdlgare ur sängen är att fA uppleva något av naturens uppvaknande, fåglamas driliar och kvi lter och solblänk i daggvå lt gräs. Della bara för att nämna nAgot av vad en sommarmorgon är. Det är ju så att eIler hand som solen stiger och dagen lider sA mattas naturens ljublande kraIter och samlldigt maltas ocksA vArt sinne att päverkas av naturens under och skönhet.

"Höstsol leker pA Östersjö" .

Det IAter sig sägas, om man är skald och heter Hjalmar Procope, men för en mera jordnära och inte iögonenfallande poetisk person är det inte alla gånger sA lätt att hilla med om detta med lekande solar Mycket lite lekIuil är ju solen i dagjämningstider höst och vAr, dA den hänger IAgt och inte gör annat än hela tiden bara lillar in genom rutan Liksom kollegan månen i en annan visa.

Enbart av ondo är det dA den lekfulla solen tinar in genom vindrutan i bUeno Det är inte alltid sA vackra ord männen och kvinnorna vid ratten dA IAter leka pA läppama.

Inte heller inom hemmets väggar är solen riktigt populär så här pA hösten. Den snokar den jä keln.

Skiner rakt in och avslöjar var man lagrat dammet och var man borde ha putsat lite bältre. Det hjälper Iöga att Iara över rumrnen med dammsugare eller fuktiga trasor. Medan man snor omkring sA virvlar man upp alldeles tiliräckligt med damm som stäiler tili en lustlger dans i solskenet.

Det jag här har sagt är inte menat som kJagomål, jag har bara bett om att få uttrycka mei. för i det stora hela skiner jag isolen så här års. Visst gör den tilivaron ljusare när den Iyser med sin närvaro, men inte värmer den och inte kJär den beller. Man ser bara huttrig och glArnig ut eftersom kyla och höstsol har ingAtt en ganska ohelig allians.

Tystnat och Hyttat har också en kull ekorrungar, som varje sommarmorgon i den tidigaste ottan kom skuttande tili och kJättrade pA min sängkarnmarvägg, för att etter att ha tröttnat pA väggen fortsatte tili asken som stAr helt nära fönstret. J ag kan försäkra att det varit ett sant nöje att ligga i sängen och se de livliga tre ekorrungama leka med varandra, se hur de skuttat och gungat och kJättrat, Iör att sen plötsligt försvinna, troligen av trötthet för att krypa i sitt bo och vUa sig. När jag inte mera hörde heller säg dem kan jag tänka att de gay sig tili skogen med bättre mattiligång. Visst kändes det frestande att börja lägga ut nAgot slag av mat At dem, men tanken pA vintem och svårigheten alt röra mig avhöll rnig Irån frestelsen .

araberna tili Europa på 1100 eller vad som kan passa, och för det 1200-talet. som inte kan tillåtas.

Vintertid! Det betyder ingalunJaa, nu har brevet blivit så Det blev en IAng utredning om da att vintem är stAende strax långt sA det återstår bara att utanför dörren. Men hösten är tidens växlingar och A1rnanackavsluta det, och det gör jag rned kommen. Den dagen jag sAg alt ans bruk och betydelse, för att jag att sända alla vänner och häggen framIör köksfönstrel bör- nu som hastigast skall växla om mina varmaste hälsningar. jat skifta färg, och löven falla av, tili TyskJand där stora förberedA tyckte jag at! det var hösten de1ser görs för alt på et! storslasom gjorde silt inträde. 1 den get och hederligt sätt fira 500-års gamla hederliga A1rnanackan minnet av Martin Luthers födelse. Samtidigt har vi fåt! läsa om kalla~ september " höstmånad", och den löper strax ut Iör att ge atl detta samma land börjar se rum At oktober som är "slakl- Luthers spräk och lära som obemånad". griplig för det tyska kyrkIolket Min hAg står tili det som är och många präster frestas att förgammalt och beprövat och A1rna- enkJa bibeltexten så att den skall nackan har stor plats i mitt hjär- "gå hem" hos merugheten. Det ta. Det är ibland som skuile jag säger sig själv alt det måste känallvarligt fundera på hur länge nas både opassande och motbjudenna kvarleva av den ursprung- dande för många när prästen avliga Almanackan får leva bland slutar den ena bönen och meningalla de slag av kalendrar som en efter den andra med OK. Mä vi kommer ut i handeIn varje år och be för alt ingen i värt land må genom alla slags lockelser vinner slarva bort det heliga ordet köpare och läsare. Det må lända AMEN. både Helsingfors universitet och Det hör tili att modernisera . förlaget Welin och Göös tili stor Det är detsamma som utveckling, heder så länge de ger ut A1rnamen det må finnas gränser för nackan i det gamla formatet där Arel inleds med orden "Giv 0 Jesu fröjd och Iycka" och avslutas med "Lov pris och tack ske Dig 0 Fader käre". Den har redig stii för svaga ögon, och där Iinns fortfarande alla planeter som Om Du älskar holmar och säkrare än dagens väderleksrap- • skär, vida fiskrika vatten, porter ger vink om hur vädret för ringlande cykelvägar, mas• dagen och ITarnöver kommer att sor av sevärdheler och evenemang, nattklubbens hela bli. puls eiler lugn och ro vid Om jag nu skulle ha lurat någon en sluga, då skall Du tili att fundera över hur gammal komma lilI Åland. Här A1rnanackan är, så står det pA fin ns näslan ailI en turisl Iörsältsbladet: Utgiven pA svenkan önska sig.

• ska i Finland första gången för år 1608. Förrän den kom tili Finland var den gammal vorden. Troligt • Box 62 SF-22101 MA Åland/ Finland paketrese- och är at! den såg dagens Ijus i det • Tel. 928-12 140 Telex 631 2S stugbroschyr! fomtida Arabien, i alla fall så sägs det att den spreds genom

Pensionär modell 1976' kJara av rinunandet. Sutte där utte vore ju logiskt, men man borde väl komprornissa och uttala bägge orden med ettochetthalvt t-Ijud. - Men det var inte om detta jag hade tänkt tala, utan om det där Iät! korniska ubåtsdramat pA, i och under vattnen i Hårsfjärden. (Som egentligen skall vara Horsfjärden i släkts kap med Horsbäck i Ekenäs. Där hors är ett gammalt namn på häst - at! det bUvit Hårsfjärden lär bero på att folk tänkte på det där fula ordet för erotisk faihet!) Parentesen slut. Som synes. Och vi återgår lite tili det tragikomiska dramat och varför jag gäma hade sutit där utte och rutit: "Hit med trailor och draggar, med mudderHans-J. Sjöstedt verk, metspön och långskaftande grävskopor och några oljeborrningsplattformer frAn Finland" .

Ja, ja. "Nu är det höst Nu har man en känsla av att man vAldsamt häver sig havets bröst, har plottral en hel del hos granmen ack hur gäma jag sute nas. Men dom travesterar kanske ändA där ute". konstapeln som i tiden sa: "Sku Så kväder Ingeborg där hon vi vita va han heter, och var han sitter pA stranden och tänker pA är skriYin så no sku vi snör han" . sin sjöfarande vilting Fritjof. Man De svenska "havsforskarna" var undrar ju så här ca 150 år etter ju inte rlktigt säkra på vad ubådet Esaias Tegner plitade ner den ten heter och varifrån den är där verbIormen "sute" Iör att få hemma sA det så. Fiske i grumliga bra rim på ute, hur man vid vatten är det hur som he1st fråga högläsning av versen i dag skall om.

Låt naturen i någon mån ha sin gång; den förstår sig bättre på sina egna affärer än vad vi gör.

Montaigne

I~--------Kom, k0!D skall vi • vi bo på Aland ...

I I I

•

älandsreSOrab

~-----------------

Och in te inhöstar det svenska försvaret nägra större applådåskor, än så länge åtminslone. Men kanske pUkandet Iyckas, ho vet, dock inte jag, i skrivande slund.

"Hösten är kommen hör stormarna gny" . Men det är v3.J också tillåtet för mej alt gny en liten smula. Över radions önskekonserter, de där som kommer pA måndagen och fredagen t.ex . Vad kan det bero på att de önskade melodiema sä ofta är hel! vanstäilda. Jag har för mej atl de Hesta som sänder in önskemål vili höra låten så som den spelades "då farfar var ung" . Här nyligen hörde man "Uti vår hage där växa' blå bär" uppjazzad å det fasansfullaste. Och Jacoh Gades Tango Jalousie här i veckan. speldes n ästan tili slut innan jag kände igen tongAngarna. Det var inte tango, och det var inte foxtrot utan någon oskön blandning av humppa och disco. Detta evinnerliga arrangerande och uppoppande av gamla vackra melodier är ett otyg av första ordningen.

Finns det faktiskt inte bland Rundradions tusentals anställda en endaste lilen katt som veI hur låtar skall låta - de 8..utså som är gamla, och omtyckta just i den lakt och de tongångar i vilka de skrevs.

Och "Nu då sommaren snart är över, våra vägar gå ock i sär". Jag drar rnig alltså från skrivmaskinen och läsarna drar väl en suck av lättnad at! jag äntligen slular.

Intresset bland våra läsare för allas vår Hasses nya modedrive blev så överväldigande, atl vi såg oss förar.ledda alt kontakta modepersonen i fråga i och för fotobekräftelse på sarong-skapelsen och här har vi honom nu i all sin prakt.

Man känner sig som eli präst, svältfödd jakir eiler självplågaren Iftma Hohah Povel Ramel besjungit.

•

Allas vår Trude Sjöholm "grauar"

SPF

o

ar

Här fortsättning på bildkavalkaden över uppvaktande vid jubileet den 24 augusti Foto: Matias Uusikylä • Finlands svenska Manhaförbund genom Solveig Forss

• Svenska folkskolans vänner - Svenska sludieförbundel genom Ragnar Mannil och Sigvard Baijars

• Samfimdel Folkhälsan genom Rigmor Holm och P-E. lsaksson

• Svenska sektionen inom medborgar- och arbelarinslilUlens jörbund genom Heimer Weslerlund och Kaj Wahlbeck

• Sparbanksjöbundel Markku Dahl

Finland genom

Run.~tur

kring

MALAREN

Svenska PensionärsCörbundets teaten'esa tiU Stockholm 22-24 september med rundtur kring Mälaren blev en djupdykning i svensk historia. ECler att på morgonen ha anlänt lJU Stockholm med Finlandia anträddes bussCärden liU Västerås med en avshckare I nuvarande Sveriges äldsta stad Sigtuna. Där besåg vi det Coma domimkanerklostrets Maria helgade kyrka från 1200talet. Världens minsta rådhus Crän 1700-talet var ocksä en Cm upplevelse.

1 Västerås väntade en sakkunnig guide under vars ledning vi fIck en inblick i Västerås som ett av Sveriges Cömärnsta mdustricentra. Cör att nu nämna ASEA. Den myndige Västeräsbiskopen Johannes Rudbecltius vitlnar dock om att staden även varit en gammal kulturort. Gwdningen avslutades I domkyrkan. vars äldsta delar härstammar Irån 1200-talet. Från kyrkan mmns )ag främst det säregna aJtarskåpet, som skänkts av Sten Sture d .y, och Christina GyUenstiema, samt konung Erik XJV :s sarkoCag. En angenäm kväli avnjöts på Park HoteU.

ten , d.v.s. paradrummen i huvudbyggnaden. Trots förskJngl'ingen finns en del av den ursprungliga inredningen kvar. Riddarsalen har en stark prägel av 1600-taleL Medlemmarna av ätten von Schinkel har vari t konstälskande och deras samlingar Crän senare tid pryder Oera rum Nuvarande ägaren kapten Carl-David von Schinkel bebor västra Clygellängden.

ECter att ha intagit luncb pä Sundbyholms slott, som byggdes pä 1640-talet av Karl IX :s "frilloson" riksamiralen Karl Gyllenhielm, besägs den i närheten va-

för att vid tiliverkningen av metallföremåJen uppnä mera specialisering kom Karl X GustaC 1656 överens med holländaren Reinhold Rademacher, vilken nägra är tidigare hade börjat med liliverkning av metalivaror i Riga, att han skulle överilytta tili Eskilstuna, var hans manifaktur utrusta des med vidsträckta privilegier och Cönnåner. Sammanlagt uppfördes 20 smedjoI', vari arbetade b1.a. spiksmeder, bössmeder, nälsmeder, sylsmeder, sporrmakare, knivsmeder och låssmeder. 1 de av Rademacher uppförda smä trähusen fanns även bostadsrum Cör smedens familj . 1 elt sådant hus kunde arbeta och bo ända tili trettiotaJ personer. Den gamJa verksamheten har nedlats i vår tid. Av smedjoma firms ärmu sex kvar och av dem bildades 1959 ell museum. Man kan se huru smederna bodde och arbetade. Men

En fläkt av Sveriges stormaktstid Fö))ande dag startades tidigt med Tldö slott som Cörsta mä.!.

Där stölle vi pä Sveriges stormaktstid. Adelns levnadsvillkor hade Cörändrats med det ökade välständet och m!lytandet frän kontmenten . Högadeln uppförde stora sloltsbyggnader, vilka som privatbostäder i prakt ingen motsvarighei haCt vare sig Cörr elier senare. Tidö är en av de främsta .

Ar 1625 igångsalles slottsbygget av rikskanslem Axel Oxenstiema. Bygget pägick i nära tjugo år Det tili det yttre med goUändsk sandsten utsmyckade ocb i stram renässansstil byggda slottet gör et! monumentalt och värdigt intryck . Man fäster sig vid de praklfulla portalen CramCör borggArden och tili huvudbyggnaden i norr. ECter det den grevliga ätten Oxenstiema af SÖdennöre 1706 utslocknat gick slottet (rän hand tili hand och en tid av förfall följde. B1.a. Cick vi höra att grevinnan Dohna för atl kJara sina spelskulder Iät riva slottets koppartak. Bättre tider Cöljde 1890 då Tidö köptes av brukspatron Carl-David von Schinkel ocb tiden blev mogen för en ny restaurering. Slottet förevisas numera för allmänhe-

• Tidö ståtliga slollsporral rande Sigurdsristningen. Runoch bildristningen finns pä en slät berghäll. Ruoskriften berättar att S ignd lätlt bygga en bro för sjäJen tili sin man Holmger.

Sigrid har varit kristen och av fömäm släkt. Iniör skriftbandet skildras i livfulla och dekorativa bilder nägra episoder ur kungasonen Sigurd Famesbanes saga.

Ristningens berä ltelse å terfinns i den isländska fomlitteraturen .

Det märkliga med denna bildristDing är atl den i motsats tili vanligheten äterger ett helt händelseförlopp. Ristningen för oss i Uden nära ett t usen år tillbaka i tiden.

Sedan bar det i väg tili Eskilstuna, var vi intresserade oss för Rademacbersmedjorna. För atl i eget land i större utsträckning liligodogöra sig landets produktion av järn och koppar saml även

man kan ocksä uppleva hur de gamJa fina hantverk fortfarande utövas.

På eftermiddagen ätervände VI tili Stockholin. Som slsta programpunkt var föreslällning av "Sound of Music" pä Folkan, viJket sångspel om familjen Trapps öden följdes med stort intresse.

Alla deltagarna var säkert tacksamma för den väJorganiserade resan under vilken vi fick se så myckel. Naturligtvis hade vi lokala guidar, men i bussarna fick vi följa med Eijas och Jalles sakkurmiga och underhåUande allinänna beskrivning, över vära resemåJ. Tili underhållet under resan bidrog särskilt i buss 1. även Curre pä sitl kända sätt. Vi glömmer ej heller vAra skickliga chaufförer.

Nils Bemdtsson

" Över bygden skiner 501 i blånande sky... " Ijöd varje morgon i vår buss, och den sången blev signaturmelodi under Österbottniska distriktets resa tili Sydtyskland. Bussen, med Hasse Furu vid ratten, startade i Karleby och på sin väg genom Österbotten, samlade den upp resenärer, men fulltalig blev skaran först i Åbo där deltagarna från södra Finland och vår reseledare Egil Appel sällade sig tili

Ty kors

055.

Från Åbo gick färden med Silja Line tiU Stockholm , och då vädret var vackert hade vi en skön överresa och vaknade pigga redo för nya äventyr. Andra dagens etapp gick från Stockholm tili Göteborg. Vi höll paus i Gränna för inköp av polkagrisar och n ågot senare för att äta vid et! värdshus vid vägen.

Vid J önköping beundrade vi jältestora träskuJpturer. När vi kom tili Göteborg konstaterade vi, att resan skulJe bli ganska gropig. Det var bara at! skyndsamt sväJja ett sjösjukepilier och lägga sig på rygg i kojen. Och all t gick vä1. .

Tredje dagen hade vi resans längsta etapp framför oss Kiel- Koblenz. Vi körde längs tyska Autostradan, som ju är kantad av buskar och trädplanteringar och stundom LO.m. plank för atl skydda omgivningarna frå n trafikbuller och avgaser. Hä; och var kunde vi dock se över öppna fält och iakttog dä , att här betade flera och större boskapshjordar än man är van med här hemma. Efter lämpliga pauser anlände vi tili Koblenz. Följande dag - söndag - vandrade vi genom en nästan folktom stad där Egil förevisade oss stadens sevärdheter.

angjorde. stället här är den säl~e"onlspun:nl._ Lorelei-klippan. len då pa,ssalger.artiillsllrölnniing'trl~ glesnade blev det bättre båten och då vidtog dans och glädjen stod högt i Vid Bingen lämnade vi ty här väntade Hasse på oss bussen . Färden fortsatte tili

En Rhenfärd oförglömlig!

Sedan följde en av resans höjdpunkter, nämligen färden längs Rhenfloden . Det var stråJande väder och massor av folk ville tilibringa sin dag på bAten. Del var trAngt om sittplatser och sä fort man lärnnade sin plats, togs den av någon annan. Även matsalen och salongerna voro fyUda .

En del av vär grupp lyckades få plats på soldäck, andra satt på det öppna mellandäcket. Under färden beundrade vi stränderna.

Högst upp läg de garnla borgarna, sluttningarna var täckta av vinodlingar och nere i daJen vid stränderna såg man de smä byarna ned sina vita kyrkor. 1 högtalaren kungjordes, vilka ställen vi passerade och vilka bryggor vi

Vi besåg slottel varefter, vi ned i vinkällaren för att jältestora vinfatet, ovanpä det fanns ett dansgolv. Vi smakade ocksä vinet och hilla glaset som rundturen hade vi några pä oss för shopping i varur,uso.

På kvällen skulle vi på Vi hade en söt ilicka Irån

m cicer on och for med egen ss på en 1 timmes färd från trum tili den by, där skördeli!sten skulle försiggå . Men när vi m u-am tili vinstugan var den trängsel fylld , så vi fortsatte [ots några hundra meter tili öppen plats, där man ute i det 'a inte bara hade försäljning av 'n och andra läskdrycker, bratt m.m . utan också allehanda dra varor som kunde locka tuteroa. Här stannde vi ett par

and tvärs

vi fram tili Meersburg vid lIcldensj,ön tili vårt hoteII , Zum där vi skulle stanna tre Följande dag blev det båtön Mainau , Lennart Berblomsterparadis. Och en sevärdhet a v rang. flera tirnmar i denna rros~.,lo[nsterr>ra lk t och

Från Mainau reste vi med färjan tili Konstanz, där vi hade elt par timmar för att bese orten.

Härifrån avhämtade Hasse oss med buss och vi körde hem runt sjön .

Andra dagen i Meersburg företog vi en bussutfärd. Först åkte vi tili ön Lindau. Staden med samma namn har gamla byggnader i centrum. Sedan styrdes kosan tili Bregenz i Österrike. Här åkte de flesta med linbanan tili Pfändem, en utsiktsplats över Bodensjön.

På hemvägen besökte vi Friedrichshafen, den största staden vid Bodensjön. Här besökte vi Zeppelinmuseet. Mot kvällningen återvände vi tili Meersburg, för vår sista nat! vid Bodensjön. Kvällen tillbragtes 1 en vinstuga, där man sjöng och spelade.

Följande dag starlade vi norrut. Vägen kanlades nu av fruktträdgårdar pii ömse sidor. Vi körde genom små idylliska städer och byar. När vi anlände tili vårt nästa mål, den Iilla idylliska barockstaden Fulda, uppsökte vi först vårt hoteII. Därpå gick vi för att se på kyrkan, där man som i så många andra kyrkor, vi besåg, hade restaureringar på gång. Sedan besågs sloltet. Trots atl vi kom just då de skulle stänga, VJsade de beredvilligt åt oss allt.

Vackra praktfulla salar. De mindre salarna voro fyllda med porslinssamlingar och antika möbel. Den största försedd med sidentapeter ocb samrnetsbeklädda stolar användes som konsertsal.

Från Fulda starl följande morgon med Hamburg som dagens mål. Vi hade lått lov om en paus lör de sista uppköpen i Tyskland och i centrum av Hannover parkera de vår buss på torget och i ett varuhus gjordes våra uppköp. lnnan vi kom tili Hamburg körde vi genom tunneln under Elbe, som är nägot över 2.600 m. Värt hotell S chiimann, befann sig i norra utkanten av staden . Söndagen började med en rundtur i staden med vår norska guide. Hon visade oss sevärdheter i innerstaden, miljonärskvarteren, men även de delar av staden , som efter förstörelsen under kriget äterupplörts i samma skick som tidigare. Sen bar det av mot Liibeck.

Där hade vi en finländsk guide i vars sällskap vi klev upp i Maria kyrkans torn , från vilket man hade utsikt åt alla håll. Men tiden var knapp och vi måste hasta vidare tili Travemiinde där tullformaliteter väntade. Snart var vi ombord på Finnjet i bekväma hytter. Vi tilibringade två nälter ocb en dag pä båten. Vi bekantade oss med båtens utrymmen och besåg utställningar. På eltermiddagen sista dagen ombord, samlades vi alla i ett hörn av cafeterian iör att tacka vilra ledare. En bältre reseledare än Egil hade vi inte kunnat få. Det var vi ense om. Han kunde Tyskland utantili.

H asse var en säk er chaufför, som klarade såväl breda Autobahn som branta och smala vägar och trånga gator i gamla stadsdelar.

Det kändes vemodigt att skiljas efter lvå veckors gemensarnma oförglömliga upplevelser i Tyskland. Men silsom Karl sade vid vårt avs ked : " Skiljas och mötas är hoppets sång", så hoppas även jag, att vi möts på Ellivuori.

Karin Blom

• Några i gruppen har just hildat sil/a själar på Natiol/allllllseet oeh står wpar hlldapesthöslsol. Foto: Vera KOl/sellil/

1/ 11

I/ öjda oeh

e Detta var en sanning som genast stod klar för de esbopensionärer, som av en "politlkens nyck" i samband med resan tili Prag i maj 1981 fick stifta en ytlig 3-dagars bekantskap med Budapestpärlan vid Donau, 23 esbopensionärer hade slagit sig samrnan och under tiden 1-8 oktober "gjorde" man inte bara Budapest utan dessutom företogs en tjusig heldagstur tili Balaton och ett oförglömligt besök i den måleriska barockstaden Szentendre, där man hand svårt atl sli ta sig loss från det enastäende Margit Kovåcs-keramikmuseet.

Från lunchrestaurangens terrass invid "ett av Europas mesl sagolika slott" - Visegrad (enl. H C Andersen) var vi i tillfälle atl beundra del storslagna landskapet vid Donaukröken i romantiskt soldis.

Som esbobor upptog vårl program naturligtvis också ett besök i vår ungerska vänort Esztergom, där den imponerande katedralen - Ungerns slörsla - hei! överväldigade oss. Med andak! betraktade vi alla sakrala dyrbarheter medan Franz Liszts "Esztergommässa" mäktigt brusade frän orgeln under den 100 m höga kupolen .

Hernfärden tili Budapest längs Donau företogs med en söndagskvällöverfull hjulångare. Kontakter skapades i trängseln med värdfolket trots tili synes oöverstiliga språksvårigheter, Att återvända längs floden tili Budapest, då alla offentJiga byggnader: P a rlamentet, Fiskarbastionen, Gellertkullen, Måtyåskyrkan och broarna badar i full belysning (tack afghanska delegation tili vars ära det skedde!) - är något helt oförglömligt.

Etter de dagliga besöken pii museer, konstgallerier eiler 1 den enorma saluhallen med av härliga frukter och fräscha grönsaker

dignande diskar var det säkraste sätlet, om man vilie träffa "de egna", att soka sig tili Vörösmarty - stadens mest kända kafe eiler tili världsberömda Hungana - där de allttd hittades inmundigande gåsleversandwich tili fingerborgsstor expresso.

Pä kvä llaroa odlades själen på obeskrivligt imponerande folkloreuppvisningar eiler på en högmusikalisk Carmen-föreställning.

Avslutningssltsen hölls - som sig bör i Budapest - på M'ay'as pince - stadens mest kända källarkrog, Atl tre av resedeltagarna pas-

sade på atl fylla ar dar nere gav ytterligare festtvltas åt en annars ocksil glansfull resa Då flyget Iyfte sände vi alla en varm tacksam tanke tili vilr ypperliga och hjärtevänliga guide Mervi från Etumatkat, för vilken ingent10g varit omöjligt samt tili vår fantastiska Zoltan, som pii flytande svenska - som han lärt sig I Svenges radIO - I dagarna åLta så 10tressant och informerande satt OSs 10 I sitt älskade hemlands förhällanden och historia. VI vili se er och Budapest igen!

Egeszegere I Eija

LL

gör specialresor för grupper

LL

har resebiljetter tili flyg-båt-tåg- och buss

VÄLKOMNA med bokningar.

e LL Tourist Service Ekenls

!l&Wsql

9iH46lo

LqO Uurrt31 912·21 ala

e på SÖFF-kursen nöjde man sig inre enbarr med högintressanra fö redrag inomhus uran delragarna sökre sig också UI för "handgripliga " srudier. ..

Ovan en grupp på studiebesök i Martens triidgårdsanläggnillgar i Overmark. Foto: Rafael Westmall.

Arets pensionärskurs på Sydösterbottens folkhögskola-folkakademi (SÖFF) hade samlat rekordstort antal deltagare. Det var ett 60-tal pensionärer från norr och söder, som under 5 dagar i folkhögskolm iljö ville öka sitt vetande och skaffa sig vidgade vyer och nya intressen. Kursens program gick i traditioneIl stil med både allvar och skämt, samkväm och utfärder. Arets kurstema var: " Vi hör hemma någonstans" och det gay sannerligen upphov tili både tankeställare och diskussion.

Kursen inleddes med att rektor Trygve Eriksson samlade tankarna kring kurstemat där vi själva finns som centrum i cirkeln, men vi hör också tili IamilJen, tili hemmet/släkten, tili hembygden, tili hemlandet o.s.v. tili heJa mänskligheten. Vi hör hemma inom della stora område, dänfrån kontakterna sprider Slg som svallvågor över va ttnet.

Liksom under tidigare kurser var det österboltmska pensionärsdistriktet i lur att hoppa in i programmet och vid årets kurs skedde della under första kurs-

från Lappfjärd, som i en intressant och belysande översikt redogjorde för uppkomsten av och användningen av folkdräkter i syd-Österbollen. Det var vardagsdräkter, det var dräkter för olika tillfällen i helg och söcken , som passerade revy och så var det tillkomsten av den nya Sidebydräkten som åskådliggjordes. Intresset var storl och man både frågade och kände på tygen och fick svar på frågorna av den mångkunniga Gun. P å kvällen blev det samkväm.

Här medverkade kommundirek-

räcklig omfattning. Man samlades tili morgongymnastik under ledning av Ruth frän Jeppo, prosten Holger Andersson höll morgonsamling och man sjöng med Jann e Nyholm. Närpes författare och skrivare presenterades av Ulla Launonen och Maj-Len Hedström beräUade om de gröna ären i en människas liv. Författarinnan Minna Canth och hennes produktion var ämnet för Maj-Len Ahonens föreläsning. Alt psykologi också hör tili den ämnessfär, som uppskattas av pensionärerna skall nogsamt omvittnas. Psykolog Ralf H ägg kvist hade idel intresserade åhörare bland pensionärerna, men så var det också ålders och människokunskap han berällade om.

Den praktiska verksamheten under kursen försiggick i skolköket där Anna Lisa Bergkvis t lärde ut tillTedning av vegetarisk kost, och i keramikverkstaden där MarIanne Winter hade "träff" kring drejskiva och lerklumpar. Med Ole Brommels som ciceron gjorde kursen en intressant utfärd tili MellanEuropa där man besåg både kultur- och turistsevärdheter.

Men kursens egenlliga utfärd gick i år tili Nelimarkka museet i

om kommunen Närpes och den nykorade mästerspelrnannen Bo ris Viklund spelade bygdelåtar.

En av kursens deItagare H anna Kalroth läste egna dikter och Iör bron över generationsklyftorna svarade ungdomarna Inga Sandbacka och Helge Stenback , som sjöng några sånger, som blev mycket uppskattade av pensionärerna.

Men kursen gick vidare. Skolans lärare och personal trädde till i olika sammanhang, läravna med den andliga kosten medan personalen såg tili atl de lekamli-

Alajärvi . Att kursen också fick övervara en vigsel i Storkyro gamla stenkyrka hörde också tiU begivenheterna under utfärden genom det österbotlniska slätllandet.

Den fem dagar långa kursen avslutades med kyrkobesök i Pörtom kyrka där kyrkoherde Björkstrand predikade samt berällade om kyrkan och församlingens öden. Efter återkomsten var det utvärdering av kursen, och Ola v S torgård gay nya perspektiv på kursen för framtiden . Enligt dessa skulle kursen delvis förläggas tili motsvarande skola i Sverige och ske i samarbete organisation där. Uppslaget omfattades syn- och hörbart av kursdeItagarna och man motser med storl intresse ett realiserande. Årets pensionärskurs blev liksom tidigare år en upplevelse för deItagarna, som gay bestående minne. Kvällarnas samkväm, den gemensamm samvaron , icke minst med de folkdansande ungdomarna, skapde trivsel och samhörighet. Tili nästa års kurs anmälde sig huvuddelen av å rets kursdeItagare. Bällre betyg kan mte ges åt kursen på SÖFF. Det blev många " kvarsittare" det.

FÖRSÄKRA ITID. , IIJ

FÖRSÄI<RINGSBOLAGET

Svensl<- Finland

_d_ag_e_n_._D _e_t_v_ a_r__G_u_n__M __a_n_n_!_O_lk_,___to_·· r__S_k_u_ t_h_ä_I_I_a _m __e_d_e_n__ö_v_er _s~ik~t~~g~a~b~e~h:o:ven~_t~ilI~g:Od~O~S:å~g~S_~i~ti~ll~-__~::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::~

Upp och dansa! fick strålande respons

e

Pendla-pendla och byyr paar!

I millen av september kunde man läsa et! muntert upprop I Hufvudstadsbladets Dagbok : "Upp och seniordansa! ,. Uppropet hade en förbluffande verkan: när dansledaren Kate Björkman öppnade dörrarna tili Topeliusskolans gymnastik- och !estsal, strömmade 80 glada penslOnärer m! Det blev så trångt, atl man mäste ordna med två ringar och Iilla Kates röst nästan drunknade i glada utrop och applåder, när

man kommlt igäng och setL hur roligt och stimulerande det hela varo Det var ell glädjande initiativ som Gymnastikföreningen i Helsingfors hade tagit. Torsdagskvällarnas seniordans samlar regelbundet eU 40-tal deltagare. En del har betalat avgi!ten Iör hela hösten, 90,- mk , andra kommer sporadiskt, och betalar då en engängsagvift, 15,- mk. Flera av dem som Iörst tänkte aU de skulle

börja "se hur det var" har övergåll tili all bli " heltidsdansörer".

Dansen går varje torsdag kväll kl o 19.20 i Topeliusskolan.

Seniordansen ger deltagarna chansen att pä ett behagligt säll mjuka upp styvnade leder och Iå litet hjärtgymnastik pä köpet, samtidigt som man träffar andra människor och blir en del av en glad gemenskap. N ägra herrar har också vågat sig med i leken, men fåtalet kavaljerer spelar ingen roll. De damer som dansar i den inre ringen fär en röd kravatt oeh agerar kavaljerer! Det trevligaste med seniordansen är väl det, att man byter partner hela tiden , varigenom man inte är bunden vid endast en person, utan kommer atl byta nägra ord med de ilesta under den timme dansen varar. Turerna är gjorda sä, atl alla skall orka med dem, oeh det är inte meningen all ta i så häftigt: orkar man inte valsa rung, kan man stå oeh gunga i

valstakt på stället. Det viktiga är all man följer rytmen oeh gläder sig åt dansen och samvaron. Den liIla pausen på 5-10 minuter som Kate har infört, gör att man nte alls hinner bli trött.

e

Deltagarna har varit otroligt följsamma och har utan svårighet lärl sig dansturerna. Då och då ut!äster känslan av att " det här klarade vi bra" en spontan applåd!

Vi är alla tacksamma för Gymnastikföreningens påpasslighet aU öppna vägen för den populära sen;ordansen också för oss här i Helsingfors.

Kika och Marga reta Grigorkoff

Färdiga f ör en eldig Paprika Lady

... och Ni hos OSS ...

lusl, trols värmen. Aspsjö folkdanslag gladde oss med många danser. Elter en lätt supe var kvällen lyvärr sluL Gästerna tackade med sång. VI ses Igen, var .. Och den 2 augusti hade VI deras hälsning och del gjorde vi glädjen att hälsa 44 av pensionä- mmsann ganska fon ty VI hade redan dä bestämt rerna irän Sundbyberg välkomna tili KyrkslätL Vädrel var del bäs- all resa tili Åland den 16 augusll ta - vi upplevde våra varmaste och sedan gära en avstickare tili veckor i vårt land just då - mle Stockholm. "Men då har VI jusl en regndroppe, trols att jag en ulställning på Hallonbergel", sa dag lovade Sundbybergsborna li- Sundbybegsborna. Vi slog fast, tet åskregn som svalka . Program- atl besäka ulställrungen. Helmi met för sverigeborna var ulslakat mölle oss vid ÖSlra stationen med och vi försökte eller bästa förmå- buss och guIde hade hon med slg .

Vi morde en llmmes rundtur med ga tillfredsslälla deras önskemAI Eva som guide. Efter den trevllga Höjdpunklen var kanske den s.k NOITa Kyrkslätlsdagen, dä vår guidningen förde hon oss tili förening hade äran alt få festa stadshuseL Del blev en upplevelse. Så bar del av tili Hallonbermed gästerna.

Furuhed ungdomslokal var gel, där vi valkomnades av våra fylld till sista plats den 4 augusti, bekanla och vänner, med väldå vår ordförande Vi talis Grön- komstcocktail och bänkade oss r 0 0 s hälsade välkommen . Ra 1- iör lunch. Et( litel minne övern e r N 0 r d s t r ä m, Sfp:s verk- äcktes av OSS. Del var Kyrkslälls samhelsled. berättade om pensio- hembygdsförenings skrift " Kyrknärsförbundet och föreningarnas slätl genom liderna " och några verksamhet i vårt land. Han över- kassar finskt surl bröd. Vårt lack räckte förbundets slandar tili tili Helrru, Åke, Einar O.S.V. Välsvenskarna. Samvaron var glad komna Igen tili Kyrksläll och och det ena etter det andra pro- Finland sade underlecknad och gramnumret uppfördes av gäsler välkomna igen, sade svenskarna och värdar. Och naturligtvis Text : Kyllikki Kjerin trAddes dansen med glädje och Foto: Birger Öster

Kyllikki Kjerin har just av sundbybergordl. Å ke ErikSSOl/ l åtl mottaga en gåva elter det tili IIOI/om som Itä/sning Irån Norra Kyrkslätts pensionärer överräckts Kyrks/ätl-standaret.

o

• • •

och sa knöt Vl

vänskapsband. • •

Vi hos Er ...

Sundbybergs Pensionärsförening och Norra Kyrkslälls P ensionärsförening har gett varandra handen - över viken. 1 mars det här årel besökle kyrkslältborna Sundbyberg i Sverige. Nämnda orl ligger utantör Stockholm och är vänort tili Kyrksläll komrnun .

Vi togs emol i pensionärsföreningens lokal, med kaffe och kakor. Från lidigare besök hade vi rMan några vänner. Åke Eriksso n , ordf. i Sundbyberg hälsade välkommen och öveITäckle en rninnesgåva.

Kyrkslättsborna öveITäckle kommunens slandar och en bukell blommor genom Bertel Kä ck, viceordi. Eva KOlher styrelsemedl. och Kyl-

KORSORDET 4/82

likki Kjerin verksarnhetsled.

Efter den här högtidllga akten var det gemytlig samvaro. B1.a. kunde vi träffa vår vän irån lidigare besök, Helmi Samuelsson (tidigare kommunalfullmäktigeordf.). Hon har sina röller i KyrkslälL Tili molto för del här besöket hade vi slälll "Hur pensionärer lever och bor i Sundbyberg". Vi besökte Sundbybergs äldsla pensionärshem och fick höra hur del fungerar, hur mycket man belalar O.S.V. Här var föreståndaren en ung pojke. Vi lyckte all del var gemytligt och ganska lil<adan t som vi har det på Wohlshemmel.

Dagen gick forl och med etl hj ärtligt lack för vänligt bemölande, mat och dryck reste vi hemåt, med löfte om atl få se våra vänner i augusti hos oss.

Väl/skapsbal/den /tar igel/ eli gång kllutits lasIa över Bottenvikell konstaterar denna i Kyrkslätt kärt välkofllllade kvartett Iräll SUlldbyberg.

Den sjätte pensionärskursen på Västra Nylands folkhögskola-folkakademi i Karis Pensionärer irån olika delar av Svenskfinland samlades den 23-27 augusti lili en Iyckad och givande kurs, som skolan ordnade i sarnråd med Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Man förvånar sig verkligen över alt arrangörerna år eller år finner goda och underhållande föreläsare, med inlressanla och lärorika ämnen.

Glall ålerseende av dellagare från tidigare kurser och slimulerande kontakter med nya kursdeltagare var det redan irAn första dagen .

Föredragen under kursen bebandlade aktuella pensionärsfrågor, hUI kroppen törändras med åren, likaså samhället. Flexibel pensionsålder, Folkhälsans friskvård. FRK:s utlåning av handikapphjälpmedel och vänljänsl.

Hur garnla föremål bör tilivarata-

gas och uppbevaras. Framhda sjukvård på svenska framhölls .

Ulla Gyllenbergs livfulla och mspirerande berältelse, om iredsmarschen 1981 och del gnpan de motlagande som mölle marschdellagarna, gjorde ell djupt mlryck pä alla.

Föreläsarna svarade beredVlIligt på alla irågor som ställdes.

May Lundqvisl berältade med ord och bilder om en resa tili Hawaii , medan reklor Kaj-Erik Nordström visa de vackra diabilder och redogjorde över sina intryck irån en resa tili Israel.

Som avkoppling meUan föredragen ledde Greta Jönsson seniordans och pensionärsgymnastil<, allernativt hade Karin Wileni us skapande lealer. Allsång förekom också rält mycket Del gäslvänliga besökel på Lärkkulla, med en konsert av

ungdomar från Slbeliusakademm uppskattades av dem som deltog.

Onsdag kväll var del samkväm. med Svenska Pensionärsförbundet som aITangor. Ra i ne r N ordsträm framförde förbundels halsning, SIV LlDdqvls t sjöng, Ekenäs salongsdansare och Kans penslOnarskör upptradde.

Programmel vid avskedssamkvämet på lorsdag slod kursdellagarna för Vid della lilifalle och fredag morgon avtackades reklorn med fru , kurssekreteraren och skolans personai för lrivseln och ljänstvillighelen.

Saga Lönnberg

12

,. t

Torsdagen den 20 maj startade 49 glada drurnsöpensionärer med medföljande buss från Orumsö tili Södra hamnen där Silvia Regina väntade tör att iöra oss tili Sverige. Sam reseledare fungerade ordförande iör Orumsä pensionärer Holger Clement och sam biträdande Doris Holm berg Vi hade en angenäm båtresa med bekväma hyUer Efter morgonfrukosten på bAten anlände vi tili Stockholm ki 9.00.

Resan fortsaUe omedelbart med buss via Södertälje tili Manefred och vårt första besök var pä Gripshohns siat! där vi hade lokal guide. Lunchen intog vi på Gripsholms Värdshus.

Nästa mäl var Strängnäs där vi besökte domkyrkan. Resan iortsalte tili Eskilstuna via Sundbyholm slott. Under vär resa Cick vi ocksA besöka Rademacher smedjorna där VI visades omkring av en guide. Nu ställde vi vår färd tili värt logi pä Park Hotel i Västeräs och vi hade kvällen fri så var och en Cick ta igen sig iör alt fortsälta nästa morgan.

Följande dag efter mtagen kaffefrukost på hotellet, följde en stadstur i Västeräs med guide.

Under färden besåg vi många sevärdheter bl.a. Stadshuset med sitt liöga torn, Västerås Teater, Konserthuset, Stadshotellet och Aseas stora kontorshus samt längs Svartän många stora.industrier. Oomkyrkan i Västeräs var mycket storslagen och intressant.

Efter at! vi beset! den åkte vi till Stora torget där det finns ett varuhus i närheten och vi gavs tillfälJe at! handla bäde i varuhuset och på torget.

Sedan började en slot!stur med besök på Tidö siat! där guiden

1 arla morgonstund äntrade 29 glada och förväntansfulla pensionärer bussen i Munksnäs, Wr att under Sivs synnerligen förtjänstfulla ledarskap och chauiför Åkes säkra handalag vid ratten, anlräda den länge med stora iörvänlningar motsedda färden i Österled.

Oä alla blivit vederbörhgen IDräknade bar det av. Solen sken från en molnfri himmel och humöret verkade vara hur uppåt sam helst.

Bussens nos pekade mot Borgå, men VI vinkade blott på avstånd tili "Borgå du gamla på minnen nk" och ior15atle pII LilJendal, där vi drack kaUe I Bagarstugan.

Det blev endast en kort paus, ty vi skulle vIa Kouvola tili Villrnanstrand, där en lokal guide berätta de allt hon visste om staden och rundturen avslutades med lunch.

Drumsö-pensionärer på slottstur

• Vårsolen ler över nöjda drumsöpensiollärer ullder dell mirmesrika resarl i Uppland, Västmallland och Södermallland.

• Ordf. och resans primus motor Holger Clemelll i sällskap med pigga damer. I bakgrunderl " manllell vid rallen" trygga Ole. berättade om slottets historia. Tidö slott ligger på en i Mälaren u15kjutande halvö. Av den ursprungliga inredningen i slottet beundrade vi bl.a. de lint dekorerade dörrarna m.m. Vi besökte även leksaksmuseet i en av slot-

te15 flyglar. 1 samband med detta besök tog vi en kaffepaus i det bredvidIiggande Värdshuset.

Nästa mål var Strömsholms slott beläget vid Kolbäcksåns ut-

lopp i Mälaren . Strömsholms slott är känt lör sin mycket vackra parkanläggning och sina hästar. Efter sloUsturen åkte vi tili Kolbäck lör lunch på Gästgivargård där maten smakade utmärkt. Efter lunchen styrde vi

Munksnäs-pensiollärer på resa i österled

Iin service. Elter det vi blivit incheckade kom den lokala guiden lör att iöra oss på en rundtur i staden med omgivnmgar. VI besökte b!.a. kyrkan Kolmen Ristin Kirkko som rilats av Alvar Aalto. Den är helt i vi tt och en!. guIden har Aalto själv hait hand om alla detaljer i kyrkan. Alla fönster, de är över hundra, är olika, det finns mte två lika. Den enda avvikelsen från allt det vila är en symbolisk törnekrona i dJuprött, som finns i ett fönster.

Akustiken verkade också prima.

Nu var mälet Imatra. Trakterna Egentliglm är kyrkan, sä undervi for igenom är otroligt vackra ligt det än låter, en alIaktivite15och just nu stod alla träd isin skiraste värskrud . Något vatten- lokal, ty det jättelika kyrkorummet kan uppdelas i tre rum, tack lattigt land är minnsann inte Finvare tjocka, kompakta dörrar, eiland, det kunde vi konstatera, så ler kanske rältare sagt väggar. egenUigen är de tusen sjöarna Ett rum blir dä kyrka och de tvä säkert räknade i knappaste laget. andra kan sedan användas tili vad som för tillfället anses lämpAnrika ligt.

Vi lortsatte rundturen och konValtionhotelli staterade att lmatra är en mycket en pärla! vänlig turis15tad. Tyvärr inte sä vänlig atl vi skulle ha set! larsen i Vårt slutmål var det anrika alI sin skönhet och prakt. Det var Valtionhotelli I Imatra. Vi kan bara de kala stenarna och kliprekommendera det på det allra porna som just nu fyllde det ganvarmaste! Bra rum, god mat och ska hisnande djupet.

Sedan åt vi en härlig middag på hotellet men dä kvällen var rätt så ung ännu, slog vi oss ner i baren tili en gemytlig sam varo.

TilI slut hade vi slagit ihop tre bord för att alla skulle rymmas omkring och ingen bli utanför ringen. Det var en I alIo härlig dag som Lyvärr alltlör snart tog slut. Vi skulle ju lortsälta resan tidigt, sä det var bäst at! ta vara pä några nat!-ltmmar.

Färden gick löljande dag tili Ruokolahti, där vi beundrade den stora vackra kyrkan och Albert EdeUelts gray och minnesmärke.

Det var här som han målade den berömda tavlan "Ruokolahden eukkoloi".

Härifrån bar det sedan igen i väg tili P uumala, sam kallas Nordens Gibraltar. Där säg vi flera husbåtar, som en husbätsbyggare hyr uL tili smmargäster. Från Puumala gick vägen vidare och t.o.m. tvä lärjor mäste vi fara med lör at! ha vårt pä det tarra igen.

Ja, nog finns det vatten mirmsann och framföralll vackra vatten!

Sä kom vi tili St Michel, där vi stannade vid stadens torg. Det

visade sej vara full kommers. Vår utmärkta guide berät!ade sedan om alIt sam St Michel har att bjuda pä lör turister. Vi for förbi det hus där marskalk Mannerheim i tiden hade silt högkvarter och där firtns ännu hans arbesrum i det skick det var då. St Michel har tvä ganska höga berg, det ena heter Naisvuori och det andra hette visst Akkavuori. Upp på det lörra fördes kvinnor och barn dä det var lara på lärde, d .v.s. krig. Det verkar sam om parallen "kvinnor och barn lörst" också skulle ha rått här.

Men vi skulle vidare och nästa etapp slutade iRistiina där vi åt I.unch på Bra helinna. Vi besökte den invidIiggande ker amikverk-

åter färden tili Västeräs och tili hotellet.

Kl. 19.00 var vi bjudna av Pensionärslöreningarnas riksorganisation tili ett samkväm med program i Mälarsalen i Folkets hus, där våra värdar uppträdde med säng och musik samt bjöd oss pä kaffe med kaka. Ordförandena från vardera pensionäslöreningarna höll ett tal samt från Drurnsö pensionärsförening överräckte Holger Clement elt standar. Vi tillbringade 2 timmar i Mälarsalen tills det åter var dags att åka tili vårt hotell logi.

Efter morgonmålet följande dag startade vi tili Engsö där vi besäg Engsö slott. Resan gick vidare tili Sveriges stätligaste barocksiat! Skokloster sam ligger i Skokloster socken i Uppsala. Vid besöket pä slottet berättade guiden om slottets historia. Av inredningen beundrade vi b!.a . tave~arrUingen, vapensamlingarna och de skulpterade kakelugnarna m.m. Vid det bredvidIiggande Skokloster Värdshus intog vi vär lunch.

Nästa mål var Sigtuna via Enköping. Vi gjorde en rundvandring i Gamla stan och tog en kaffepaus i det idylliska Iilla kaleet Tant Brun. Nu började den trevliga resan lida mot sitt slut och återfärden tili Stockholm och hamnen Värtan hade börjat. Silvia Regina embarkerades för hemresa.

Den 24 på morgonen var vi åter i Helsingfors med många trevliga minnen från otaliga sevärda slott sam vi fätt besöka och alla de vackra konstsamlingar vi där låt! beundra. En minnesvärd upple-

velse.

Ruth Degerth

staden och av allt att döma gjorde ägaren goda affifrer.

Vid Porrassalmi tänkte vi ett tag pä Runeberg och striden på bron, men själva bron var nog av nyare datum. Ännu en plats stannade vi pä.

Det var Messilä, etl gammal t herresäte men nu omändrat. Där finns en fin omfattande utstälJning av folkdräkter från hela landet.

Så småningom började Helsingfors skymta i fjärran. Bussen blev tomare ju närmare vi kom slutmålet. Så var vi åter elt minne rikare. En 100-procentigt Iyckad resa och ett hjärtevarmt tack tili den det vederbör, SIV! Maj-Lis S lenberg

Tag i akt dina dagars [dtal all den tanklösa munnelI ingen Iju vlig timme [örtar all orden [ortfar att Iysa sedan munnen Iystnat i ro Ingrid Savolainen Vr: Gröstes modiga skutt

E,iksgalan 41 00180 HELSINGFORS 18 Tel. 90-1841

13 En solig morgon, 4/9 k1. 7 startade Lindholm Lines buss från Helsingfors med 48 morgonpigga och förvantansfulla pensionärer, med vår trogna och säkra chaufför Edgar vid ratten och med den ailtid lika lugna och hemtrevliga Rainer som reseledare. Färden gick rakaste vägen via Tavaslehus och Tammerfors, bara med en kaffepaus vid del vackra Sääksmäki , lill Vasa för vidare befordran med Bolnia Express tili Umeå och övernattning på Stora HotelleI. Efler elI uppiggande morgonkaffe forlsalles färden via Lycksele, även kailal Nordens Slockholm, tili Vilhelmina där det hölls en paus och vi fick vandra omkring och bese bland annal den gamla kyrksladen. De kaffesugna blev också lillfredslällda. Landskapen blev bara vackrare och vackrare med sina snöläckla fjäll i bakgrunden , men ruskan Iyste med sin frånvaro lac kvare del milda vädrel. Del var dock den enda besvikelsen under resan så väl för oss som lidigare fålt uppleva färgpraklen och för dem som första gången var med. Innan vi nådde målet för dagen, Saxnäsgården, stannade vi en stund vid den mäktiga Trappstegsforsen. 1 Saxnäs, som ligger vid Kultsjön med del massiva snöläckta Marsfjället i fjärran, blev vi redan i bussen välkomnade av slällets nuvarande värd Jan H ammarström, och sedan de flesta av oss blivit inkvarterade i de förljusande små stock-

har tili syfte atl vidare utveckla den tradition som Emma Rlcklund genom sitl teslamente grundlagl. Vi bekanlade oss med olika konstverk under sakkunnig ledning. Avfärdens morgon grydde, mulen och rä dä vi startade mot Umeä. Det regnade mest hela vägen. Vi åkte via Åsele och BJurholm, pä Åsele värdshus åt VI lunch och klo 18 avgick båten frän Umeå tili Vasa Det gungade krafllgt över Kvarken. Sista natlen sov VI på Hotell Fenno på Vasklot i Vasa och sedan var del dags för sista etappen I strålande soi och stämningen i bussen var pä toppen Del var allsång och solosång, det var glada melodler frän kasett, och rohga historier.

Dessulom fick VI en lekhon i hur man skall hålla sig rynkfn och ungdomlig tili kropp och sJäI Den sista gemensamma målllden äl vi på Cumulus i Raumo och mnan vi sedan for därifrån avtackades Rainer och Edgar för alll de gjort för vår trevDad under vår 6 dagars resa . 1 Abo lämnade de försla resemirerna gamla och nya vanner tili tonerna av Auf wiedersehen - - - vi ses Igen - - och i det mstämmer Gunni

Lyckad ruskaresa trots att ruskan svek oss stugorna, med alla bekvämligheter, där fyra personer delade tvä sovrum och etl gemensamt vardagsrum och bastu, samlades vi tili middag uppe pä "höskullen " som blivit en trivsam restaurang med sin välkända goda och rikliga mat. Följande morgon startade vi med Lasse och hans fyrbenta van som gulder tili samebyn Fatmomakke, redan omnärnnd på 1700-talel. 1 början av 1800-talel kom dil mera bofasta nybyggare och under åren 1881-1884 byggdes en ny kyrka istället för den gamla "kålakyrkan" som revs och av virket saltes den nuvaran-

de prästhyddan upp. Vid del nya kyrkobyggel dellog nybyggarna med 100 dagsverken medan samerna betalade 300 Kr med rält att fä sitla på främsta bänken I kyrkan. Pä hemvägen från Fatmomakke stannade vi vid en fors och det kokades kaHe på öppen eld samt grillades korv, och vad del smakade gott. Eiler middagen samlades vi åter i matsalen för att höra Jan berälta om livet på Saxnäs samt visa bilder från de olika ärstiderna I fjällvärlden .

Morgonen därpå antrade vi åter bussen langs Stekenjokkvägen mot Norge med Röyrvik som må1.

Pä avständ säg vi några renar, bland dem en viI. Vi stannade etl tag pä ett ställe där landsvägen gär 876 m högl, inte ens langre norrul I Sverige gär del någon väg så högl upp. Som guide pä denna ut[lykt hade vi Jan, som bäde lärorikt och humoristiskl berältade om de trakter VI for igenom. Även nu kokades kaUe ute 1 det fria Senare pä e.m var vi i lIllfälle atl besöka Ricklundagården, som stär tili konslnärers förfogande om de vili bo och arbela i fridfull fjällmiljö. StäIlet sköts av Emma Ricklunds StifteJse som grundades 1969 och som

Mät din hälsa efter dina känslor in!ör morgonen och våren.

Henry David Thoreau

_liil:lllliOlm' _ _.,.;ltitrollJl!:ll T SUlI"':

Vid majlräffen på Villan Mejlalls 12 vid Fölisövägen i Helsingfors överraskades de närvarande, då den snarl 80-åriga Hilja Alin [öredrog eli av henne själv sammanslälld ka valkad om våra svenska pensiollärslräffar på villan if råga. Vi Iyckle den var så bra, au den förtjänar ingå i God Tid.

~

m Ilt

När buss 24 oss lämnat vid porlen uppför backen vi gångar Det romantiska huset med blicken vi fångar.

Har vi nånsin tänkt - hur lyckliga ostar vi är, som kan komma tili Villan, denhär?

På vintern står drivoma vita och höga så de isolen bländar vårt öga.

Om sommaren finns här bänkar och gungor, som hjälper oss andas med renare lungor.

Om luften är klar eller om det är molnigt gör ingenting a1ls, då vi alItid har skojigt.

Här gJad man sig känner. Här råkar man vänner.

Vår kärlek tili Mejlans har grott i vårt sinne.

Man blir nöjd när man siller här inne.

När vi pälsat av oss båd' kappor och koltor, känner vi ren huru kaffet det doftar.

Vi hör vår Doris vänliga maning: "Varen så goda, nu kaffet står lärdigt!" !hland är det gratis eller kostar en aning.

Av kaffetåren vi njuter bebjärtligt.

Hon tar vatlnet det fina ur villans egen källa, därför så många lovord vi fälla.

Det är så gott, så vi ber om en påtår, vilket vi även alItid har fåtl.

Det är fröjd och gamman när vi här kommer samman.

Då programmet skall börja, träder Annikki in med en leende min.

Hon hälsas med applåd. Det är hon som ger oss ton.

Våra a1lsånger sjunger hon med klingande sopran.

Att spela på piano är hon rutinerad och van.

"Jag hör all ni är många, det är så roligt", säger hon.

Vi är olta så många - ibland nästan hundra.

Stolar skaffas tili och våra ögon de undra.

FWRIDA En rejäl semester förmånligt

Miami Beach, Fort Lauderdale, Palm Beach och Lake Worth ger Dig tina semesterlörhålJanden vid F10ridas paJmstränder.

Avfärd varje vecka.

Alin bläddrar i gästboken på Villa Mejlans 12:s veranda.

Men - hejsan pii er alla - nu skall a1lsången skalla och med lystringslåten börjar vi vår träff.

Fiffigt har den klistrats på pärmen där bak.

Det är Holger som den skrivit - han tycks kunna sin sak.

Vi hittar den lätt och den är ju så nätt.

Det blir sång och tai, det blir vitsar och dikter, kåserier av Maggi, tänkespråk, aforismer.

Vi hör om jäntan som glömde sin vän pii AUanten lör smällfeta svin och den snöpuga slanten.

Trollbunden sitter man, lyssnar och tänker på de sprittande toner fiolen oss skänker.

Raskt glider stråken över strängamas band, när den styrs av Margits stadiga hand.

En slutsång vi sjunger och reser oss upp.

TilI bussen vi skyndar samlad i gruppo Men innan vi går et! tack Holger får liksom Annikki - vår sjungande vän.

Om en månad vi träffas igen.

IAKE WORTH 1 vecka 3.660 (tex. 13.11.)

2 veckor 4.020 (tex. 20.11. ) Hotell Granada Gardens (studio)

I I I

Jambo tours

f!i;J!flY:"bl ~li_poA~)I21SS5

Ii

lnsänt av Holger Ekholm programdragare

..~mm~ _IU]nta7_liiTJmhIll1!l_ _lII!IIl!llllnClil"l:IIllrnma:=-_lIlllm~~1~il'~II UlA] ..=mm. "" ...mro= "" ..~mm ta' ....=mm '1'1 ....mlmmDN"=IMiI!~I",,~"~u=a. .mmirr~II""=lm'ru&m....mulm$2CM. .=mm~

Resor ar 1983

Vintersamling

o

Preliminärt har man diskuterat nästa års resor inom Svenska Pensionärsförbundets styre1se.

En förleckning över planerade resor publiceras nu med förbehållet att reseprogrammet ännu kan ändras. Det kan bli aktuellt med andra resemål och någon av här närnnda resor kan kanske av någon orsak inte genomIöras.

Tulpanresa till HolJand.

Tidpunkt: april Teknisk arrangör: LL Tourist Service Reseledare: Carl-Gustaf GamstNielsen Skottland.

Tidpunkt : eventuellt i maj Teknisk arrangör: LL Tourist Service Reseledare: Eija Francke

F. d. riksdagsman Ragnar Gran vik presenterar bygden.

FORTSÄTTNING •••••••••

Einar Storgård •• • •• • • • • •••• (från s ido 1) Det var många - det var omkring tusentalet svenskösterbottniska pensionärer, som en vacker sommardag i slutet av augusti, samlades i Emet folkpark i Kronoby. Den stora paviljongen var snabbt fylld tili sista plats med folk från både norr och söder, men så var det ju också pensionärsdistriktets sommardag, som skuUe gå av stapeln. Det var stämning, det var fart och fjong över festen , folk trivdes och solen sken me1lan tallama på sandåsen å Eme!.

Nedervetil homkapell inledde programmet och stod också för musiken under festen . Distriktets ordförande Einar Storgård framhöll i hälsningstalet hur viktigt det är för dagens pensionärer att kunna träUas i olika sammanhang, resa ut, uppleva sevärdheter och skafIa sig nya vänner.

Men dr.vkraIten för att kunna byta det vardagliga måste ju ligga • en inneboende längtan och en vilja att uppleva något av det som livet fortsättningsvis kan ge.

Men det Iodras självtillit, både andligt och kroppsligt, för att ta steget ut Irån det ombonade hemmet, att komma ut och uppleva gemenskapen med andra jämnårlga . Visst har pensionärerna gjort sin msats isin vardagsgärning, under Ar som gått och tjänat samhället i ollka uppdrag, men viljan att föra samhälle framAt finns alltjämt kvar.

Ragnar Granvik, [örre riksdagsmannen, ville inte skryta, då han berättade om kommunen och förhållandena i Kronoby. Kommunen är unik på många sätt, ingen arbetslöshet finns, infiyttningen av arbetskraften är rätt stor och tili småindustrierna i Terjärv kommer pendlare frAn grannkommunema.

Politiskt finns endast SFP representerat i kommunens ledning. Men penslOnmma bör inte heller silta hem-

ma och mögla bort, riktade sig Granvik tili ähörarna.

En extra stor applåd fjck Ragnar då han konstaterade att det har blivit något av en sed i vArt land att då man behöver en biskop tar man honom från Kronoby. Kanske han också tänkte på släkten Biskop med dess många medlemmar.

Festtalet hölls av förbundsordförande Alfred Smed som i ett inspirerat och livfullt taI riktade sig tili pensionärema. Han framhöll hur viktigt det är alt vi inom pensionärsorganisationen strävar till, att både ideellt och ekonomiskt främja pensionäremas intressen. Vi har så mycket gemensamt och överallt har jag mött samma spontana känsla för det som vi äger i språk, i hembygd, i målsättning, och i det andliga arv, som vi äger att förvalta och föra vidrare. Det är också viktigt att vi dagens pensionärer låter vAr röst höras, särskilt i ekonomiska frågor, som gäller oss själva. Genom att vAr pensionärsorganisation är opolitisk, har vi fördelen att kunna gå tili olika grupper och partier och framIöra vAra önskemål.

Efter en väl tilitagen kafIepaus, under vilken många vänner och bekanta hade tillfälle a(( träfIas och utbyta några ord, samlades man på nytt. Erik Nyström från Jakobstad läste dikter och fördrog humoresker och Else-Maj redogjorde för verksamheten under hösten. Sedan var det Greta och Bjarne Sn åres tur, som med dansare från Kronoby dansade purpuri, den speciella bröllopsdansen för " norrifrån". Dansen uppskattades och applåderades livligt. Särskilt sydösterbottningarna, som knappast se tt dansen förut var imponerade.

Nedervetil hornkapeJl , som med framgång skött den musikaliska underhållningen under festen är värd en särskild eloge.

Hornkapellet spe1ar också tili den allmänna dansen, där pensionärerna gladeligen svänger om och trivs.

Einar Storgård

Sommarresa i Finland.

Tidpunkt: juli Exakt reserutt är inte ännu fastslagen. Eventuellt besöker man Salla.

Teknisk arrangör: LL Tourist Service Rese1edare: Valdemar Heinström Johannes Brahms IS0-Ar s jubileumskonsert i Kerimäki 23-25 juli. lnformation ingick i God Tid nummer 4/ 82.

Resans pris: 975 mk Teknisk arrangör: Matkayhtyrnä Rese1edare: Eija Francke Viborg.

Tidpunkten öppen, eventuellt i slutet av maj .

Teknisk arrangör: Finnsov Tours Reseledare: Eija Francke Sommarvistelse på Lehmiranta i Bjärnå.

5 dygn. Tidpunkten är inte ännu fastslagen .

Ruska-resa till Hammed est.

Tidpunkt: september Teknisk arrangör: LL Tourist Service Reseledare: Rainer Nordström Teaterresa tili Stockholm.

Tidpunkt: september eller oktober Teknisk arrangör: LL Tourist Service Rese1edare: Eija Francke För ovannämnda resor kan Du preliminärt anmäla Ditt intresse genom att kontakta Svenska Pensionärsförbundet r.r., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel.

90-7537820 (vardagar, ej lördagar, kl . 10.00-14 .00).

på Hanaholmen 16-17 februari 1983 Svenska Pensionärsförbundels traditionella vintersamling försiggär på Hanaholmens kulturcentrum iEsbo, med början onsdagen den 16 februari kl. 16.00 och avslutning torsdagen den 17 februari ca kl. 13.00.

Kostnaderna per person för logi med helpension.

Enkelrum : 275 mk Dubbelrum: 215 mk 3 pers.rum : 190 mk 4 pers.rum : 180 mk De1tagandet i vintersamlingen utan logi kostar 110 mk per person. lnformation om programmet ingår i God Tid nummer 6/ 82 .

Avsikten är att den Iörsta dagen skall vara underhållningsbetonad och den andra dagen innehålla föredrag och diskussioner.

Anmälningstiden utgå r den 10 januari 1983.

Pla tsema bokas i anmälningsföljd . Logi kan ordnas för något över 100 deltare. Totalt kan deltagarantalet uppgå tili ungefär 200 per soner.

Anmälan om de1tagande kan göras tili Svenska Pensionärsförbundet r.r., Vib orgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 907537820.

Vi människor kan flyga tili månen Vi kan bygga robotar.

Men vi kan aldrig skapa en noshörning, en isbjörn, en leopard, en pilgrimsfalk eiler ens en blåsippa.

Skulle dessa varelser förs vinna är de borta för alltid.

Sir Peter Scott

Teaterkurs Svenska Pensionärsförbun det r.r. ocb Studiecentralen Svenska St udieförbundet anordnar en kurs vars syfte är atl stimulera inresset för egen teaterverksamhet bland pensionärerna.

Tid:

Tisdageh den 9 november 1982 kl. 10.00 - 16.30

Plats:

Hotell Haga, Klubbekrigarvägen 10, Helsingfors

Anmälan:

Sker tili Svenska Pensionärsförbundets kansli senast måndagen den 25 oktober 1982, per tel.

90-7537820, adress Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51. Högst 30 personer kan delta i kursen, varför plalserna bokas i anmälningsföljd . logen deltagaravgifl uppbärs. Resebidrag utbetalas. Svenska Pensionärsförbundet bjuder de1tagarna på lunch.

Program 10.00-10.45 Amatörteatern som verksamhetsform.

Regissör Börje Lampenius.

11.00- 11.45 Finlands Svenska Ungdomsförbunds teaterverksamhet. Tea:termappen presenteras.

Teatersekreterare Anne-Charlotte Grandeli.

12.00-12.45 Sommarteatrarna.

Teatersekreterare Anne-Charlotte Grandell.

12.45 - 13.45 Lunch.

13.45-14.30 Teaten 'erksamhet i samarbete med Studiecentralen.

Studiesekreterare Folke Öhman.

14.45-15.30 S venska Pensionä rsteaterföreningens verksamhet presenteras.

Verksamhetsledare Margareta Sirviö.

15.30-15.45 KafIe. 15.45-16.30 Diskussion och sammanIattning.

Verksamhetsledare Rainer Nordström.

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS OSTERBOTTNISKA DlSTRIKT Ombudsman för Osterbotten: Else-Maj Johnson Levonsg. 14 65200 VASA 20. Telefon: 961- 11 9410 Vänligen ring helst kl. 9 - 11 .

Delegationens bankkonto: Vasa Andelsban k 567008 -55002307, Vasa Sparbank 104003962-6.

15 FORTSÄTTNUNG· · · ••••••

Victor Procope ••••••••••••• (från sido3) utmanande frågan om inte tiden är inne för oss finlandssvenskar "att byta ut vårt utopiska Svensk-Finland mot två reella hemland : det vitala finskspråkiga framtidslandet Finland och det på alla områ den rika, välbalanserade Sverige , mellan vilka vi har en viktig iörmedlaruppgift " .

Så frägade Göran Schildt, bosatt i Ekenäs, men också i Sverige och Grekland. Han ansåg själv, att kulturautonomin i SvenskFinland är överambitiös en onödig kvarleva , en "HEROISK ILLUSSION". Men han fick sannerligen svar på taI. Svenska Dagbladet ställde välvilligt sina spalter tili förfogande. Dåvarande ordföranden i Författareföreningen J .O. Tallq vis t tillbakavisade de schildtska synpunkterna i en artikel kallad "Finlandssvensk verklighet" . Själv hade jag en understreckare i tidningen, där jag utgick från att, om det finns kvalitativa förutsättningar och en vaken vilja tili insats, kan inga kvantitativa gränser dras upp för de grundlagshefästa tvåspråkigheten i Finland - ett terna som jag återkommit tili i ett otal Svenska Dagen - tal.

Men framför alIt gaY utveck-

lingen i Finland med nya s!arka svenska samlingssträvanden och det överallt i värIden groende intresset för härstamning, rötter och etniska roinori teter besked om, att utv ec klingen gick i en motsatt riktning än vad Schildt och mAngen annan b efarade.

Men för alI del. Svårigheter, friktionsämnen och vardagsproblem av olika valör måste en lite, aldrig sA väl hävdad minoritet som den finlandssvenska städse vara heredd att möta .

3) LAtom oss däriör inte hedöma 1950-talets anhängare av teorin om det krympande isflaket iör hårt. LAt oss iör ett ögonblick gä tillbaka tili 1850-talet. Den dåförtiden ur finländsk kultursynpunkt mycket hetydelseiulla och ansedda nyländska studentnationen vid landets enda högskola, kejserliga Alexanders-universitet i Helsingfors upptog dä tili allmän diskussion följande ärnne.

"Böra vi önska den Svenska nationalitetens undergång och dess sammansmältning med den finska?" Och hur besvarades det ställda spörsmälet, utan tvivel en ödesfrAga iör hela det finlandssvenska beiolkningselementet?

Ja, Mitt herrskap, den besvarades JAKANDE! Flertalet av de närvarande enades med diskussionsinledaren om, att det dels var sannolikt, dels önskvärt, oberoende av sannolikheten, att

Dom sa Klättra upp och riv ner Jåglarnas bo stigen blir kletig av deras spill

finlandssvenskama snart skulle uppgA i den finska nationaliteten.

1 dag nästan halvannat sekel senare har vi finlandssvenskar, som lever i den tredje republiken , i 1980-talets Finland alIt skal att konstatera, att de negativa och pessirnistiska perspektiven mte bekräftats av utvecklingen.

Tack vare insatser av huvudsakligen .finlandssvenska män och kvinnor av olika politisk, social och religiös uppfattning, män och kvinnor med k1arsyn , framtidstro och ledarförmäga kunde en anspänning av de nationella kraftema tili förmån iör den finlandssvenska roinoritetens bevarande och framåtskridande äga rum. Den genomsynade sä gott som alla grupper och skikt av Finlands svenska beiolkning.

Den bidrog tili uppkomsten av landets äldsta existerande politiska sammanslutning, Finlands svenska arbetarförbund år 1899.

Den bidrog tili bildandet av Svenska folkpartiet år 1906 samtidigt som förutsättningarna för den parlamentariska dernokratin i Finland skapades genom det stora steget att införa enkammarriksdagen, baserad pA alImän , lika och hernlig rösträtt. Och den bidrog tili att ledande män inom de andra partierna - en Svmhufvud, en Ståhlberg, en Kallio och en Tanner - var beredda att 1 vår viktigaste grundlag, den alIt ännu gällande RF av 1919, inskriva principen om Finlands två jämbördiga nationalsprAk och nationaliteter, Principen, enligt vilken bådas kulturella och ekonomiska behov skaJ! av staten enlig! enahanda gruner tillgodoses."

Finnsovo

Höslens

broschyr har utkommit!

resor pa

svenska

Finnsov Tours fortsätter si tt svenska reseprogram . Nu ännu fler resor i skandinaviskt sa llskap i trygg Finn sovregi .

Våra nyheter: LENINGRAD MOSKVA LE I GRAD+JALTA LENINGRAD- TBILISI CENTRALASIEN

Teater· och konstresor TeatN' och kon,lresor 10 dag." komhin"hOn<rpsor me<! SvanJ Havet ellpr Gru"pn <om tonal

9

da~(Ir"

runchur ttll 5.1markann, T.lslkenl

och BUhara Skidresor l ill

ELBRUS

Kaukasi(~n

Våra klassiker: LENINGRAD JALTA

Kort a bussresor 1111 kulturstadpn , 051 Bu ..co.(ly~rp~o r tili Svarta HilVE'1

Kom ihåg: • Avlä rder (rän nästan heli' Svenskftnland • Resor med svensk resplednin~ • Halvpens,on och lo~' , I kl.ss hotell

• Totalpnser ulan IllIåARsavRlfter

TENERIFFA

Putsa bort alla löv sa dom Det hlir så skräpigt när dom Jaller och virvlar runt på gräset Dom sa H ugg hort nåra grenar dom hindrar utsikten Jrån Jönstren H ugg ner hela trädet sa dom H ugg upp det tili ved det är så mysigt med hrasa när kvällen blir kall Gräv upp roten sa dom Om nya skott slår ut kan rötterna skada husets grund.

Dom sa Nu då vad kan vi göra mer Jör att öka trädgårdens skönhet?

Vår traditionella resa går i år den 12 februari. Vi bor på våra välkända hotell Teneguia och Palmeras Playa.

Antalet platser är i år mycket begränsal.

BOKA REDAN NU Svenska Pensionärsförbundets ÖsterboHniska Distrikt Bokningar: Resebyrå PolarisIMonica Holmqvist, tel. 961/1 21 555 eiler Else·Maj Johnson, tel. 961/11 9410.

~

RESOR MAN TRIVS MED

RESOR

BUSSRESEPROGRAM 1983 pASKRESA 26.3 ZELL am ZILLER 10 dgr.

BLOMSTERRESA 21.4 HOLLAND 7 dgr.

FÖRFRAGNINGAR OCH BOKNINGAR - KONTAKTA OSS.

EIJ]

BUSSBOLAGET

~ WILLIAMS fJ CO RESOR

Vr "The Garden World" av Tina Morris

Torggatan 9 B, 2 vån, 22100 MARIEHAMN Tel. 928·1S SSO

till STOCKHOLM Dagturen tili Tur: 1110 2/10 15/10 16110 29/10 30/10 12/11 13/11 26/11 27/11 10/12 11/12 21/12 22/12

8/10 22110 5/11 19/11 3/12 17/12 28/12

9/10 23/10 23110 6111 6111

20/1 1 20/11 4/12 4112 18/12 31/12

~

04.30 04.40 05.25 06.00 07.00 10.30 16.00

~~~::::!~==Tf (:. .~ Cl >" .. ~,' CQ - . .~~ ~~1;

Rotur: Relur: 2/10 2110 16/10 30/10 30/10 13/11 13/11 27/11 27/11 11112 11/12 22/12

3/10 3110 17/10 17110

9110 10110 10/10 9/10 23/10 24/10 24/10 23110

31110 31/10 14/11 14/11 28/11 28111 12/12 23/12

6/11 7/11 7/11 6/11 20/11 21111 21111 20/11 4112 6/12 4/12 18/12 19/12 19/12 211 2/1 27/12

~~~~~LA

•, KOTKA KARHULA LOVISA LOVISA BORG A BORGA HELSINGFORS ABO ABO MARIEHAMN MARIEHAMN

j. .

TiJI Till deltagarna deltagarna i pensionärskursen pensionarskursen i augusti augusti -82 ·82 på paVästra Vastr a Nylands Nylands folkhögskola-folkakademi Karis folkhiigskola·folkakademi i Karis

STO~KHOLM

STOCKHOLM

Ett Eft hjärtligt hjiirtligt tack jör for gåvan gavan

I

Christina Christina Hakola-Lönngren Hakola-Lonngren och Curt Löoogren Lonn gren !I II II 111 11111111111 111 111111111 111 11111111 II II II 11111 II II 111 II 111 111 II II II 111 111111 :11111I1111I1111I11I11I111111I11I1111I11I111I11111111I1111I1111I11I111I1111I111111I11I11I11I11U

~ MATMARKNAD och LOPPTORG LOPPTORG §

01 01.00 .00 00.50 00.15 23.40 22.50 20.15 20.15 14.45 14.30 07.50

~ ~

1

~;:~g

Oy Hj HOLMSTROM Ab Lovisa 101. 915/52511/ ResebyrAn

8Y

KUlVtJ

pa

cue»

siut: OK/J

l!J RA S T!5I(

fRolf.

TIJ L

fEllJ O(J

[Ll TE/(

>

t;

'1'1(,

TIA fBM S

/'Rotl.

VliKE

JlV-

HIfLLNI}

ROK

RIiTl

" NIH

KOPIR

C7E"/l.

vtiRME'

!l8V~~

ojTS

,( fI L.fj

!JAM PI/ROLL

BLJ R

FtitKRllfT f/{O/Jfl

E.L (J -

VRPf

"j,?'"

KAN

'1/11.1-1

fK/t1lf/l.

L/TEI

SNIl~B

f

F16/J1l

aNNU-

0/11

LERn

HG-

,"~1.L

SA60-

H1iIJ

vm«

Ht: TFR

;

~ :: dukar dukar upp upp dignande dignande bord bord av hemlagade hemlagade bakverk, inläggningar, inlaggningar, :: :: § delikatesser och och grönsaker. gronsaker. § ~ § Pä Pa lopptorget kan kan Du göra gora fynd fynd liksom Iiksom ocksä ocksa vid vid bokdisken. § :: Lolterl Lotterl och och kaffeserverlng. :: ~ ken buss § Om Om du du är ar frän Iran annan annan ort, sä sa tag tag vii vilken buss som som helst, heist, som som kör kor § ~ :: Gamla Abovägen Abovagen och och stig stig av vid vid Puutalo - ca 100 m tili till Logen Logen :: :: § fr.

Ir. busshaltpunkten. .. § ;jlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll111111111111 ;i'11I1I1II1I1II1I1II1I1I1II1II1I1II1I11II11I1I1II1I1I1I1II1II11II1I VÄLKOMNA! VALKOMNAI 1111 IIIlmi;

"'= ~ p65-kort srabah , famliJorabah, plalsroservenngar, forlrAgmngar m.m. RING

b/J1f( - fIl 'R. rUi/'fJRl{- V IJ - OBY'6D BON rill?

T! G- til N, ,.,

lördagen lardagen den 13 nov_ nov. kJ. kl. 12-15

~ på LOGEN, ~ LOGEN, iEsbo, i Esbo, Gröndal Grandal § ~ § Samtliga Samtliga 8B klubbar klubbar inom inom ESBO ESSO SVENSKA PENSIONÄRER PENSIONARER r.l. r.t, §

BORT

I

YTA

Ko'J(' JI//K

Bland de de senast senast den den 31 oktober oktober under adress adress God God Tid, lld, Ella Eija Francke, Kiill stranden 10 nda riitta Källstranden 10 C, C, 02720 02720 ESBO 72 72 Insii insända rätta svaren svaren utlottas utlottas 55 st. st.

Namm - . . . .... . ... ...

Namm .......................... . . . ......................

pennlnglotter till tili torsta första dragnlngen dragningen i november.

Adress Adress ................ .... . . ..................... . ........ _....: . .. _. . ..