God Tid 6/1982

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDET r.f.:s ORGAN

Arg. 10

Nr 6

14 december 1982

ti"önskar alla sina läsare, medarbetare

God Jul och

Våra möjligheter tili påverkan "

Biskop.~rik

Vikströ JULHALSNING

För det gångna äret får vi, som de omjämförligt största och mes! vägande manifestaHonerna räkna dem, som gått i fredsrörelsens tecken. Fredsiden och fredsfrägan har tili följd av de alltmer ökade rustningarna aktualiserals. 1 dag inte mera som etl önskemål eller en förhoppning utan som ett krav. Ett krav som fätt elt starkl gensvar ocb en verklig resonans i allt vidare kretsar väriden över.

Först när deUa krav som en tvingande realitet trångt in i allt folkets medvetande ökar möjligheterna tili den päverkan vi strävar tili . Möjligheter tili päverkan I de avgörande instanser och pä de betydande pian elit ju våra krav ocb vära förhoppningar ställs.

Hos de växande generationerna bör vi kunna medverka tili aU kravet pä fred bllr mbyggt. EU krav som alltid står som en livsfräga.

Vår egen pensionärsgeneration, av vilka mänga fätt uppleva tvenne krig bär med sig fredsiden som en livsviktig och livsnära fråga. Erfarenheterna - spåren av strapatsema innebär för en stor del av veteranerna och krigsinvaliderna bekymmersamma problem för dagen. Därför at! det oftast är med å1dern som de utståndna svårigheterna i krigarUvet kommer tiU synes i hälsotillslåndet.

Hår ligger för vårt samhälle oavvisligen en prioritering som närmast bör tillämpas i fråga om tryggheten - i pensionsfrägan. Eli rättvisekrav, Pensionsreformen med et! delvis ny tt mönster och dess behandling har med stort mtresse följts av pensionärerna. Bäde enskilt och i vära sammanslutningar Förbättringar har efterlysts och utlovats. Och än i dag fär vi väl tro pä lagstiitarnas goda vilja. Missen vid behandlingen av pensionsskat!elagen - som riksdagen enhäl1igt lovat aU korrigera fär VI väl betrakta som et! olycksfall i arbetet. Men som en bjudande plikt för en politiker stär nog della : Att verkningarna av en lag skall motsvara det man avser

Vid Norsam-konIerensen i Esbo senaste vär talade bl.a. regeringsrädet Heimer Sundberg om den flexibla = varierande pensionsäldern.

Möjligheter tili penslOnering före den lagstadgade pensionsåldern och tili forisättning utöver denna.

Elt statligt betänkande skall, enligt regeringsrädet Sundberg, framläggas deUa år. Politikerna har ställt sig avvaktande men den allmänna inställningen anses vara positiv.

Utnyttjandet av dessa förmåner - om de blir lagbestämda - innebär för den enskllde aU I enllghet med fysiska pch psykiska förutsät!Dingar själv kunna päverka avgörandel ifräga om pensioneringen.

Vi noterar för vår del själva attityden. Möjligheten alt själv kunna päverka sina egna villkor. Hänsynen till den enskildes vilja och förmäga - en attityd som bör kunna bli vägledande för de reformer som i fortsättningen rör vär folkpension.

Med nysnön som just nu faUer över landskapet träder oss den slundande julhögtiden nära. Högtiden som bärs av våra starka Iradi!ioner och av den gemenskap och stärnning vi själva går in för att ästadkomma.

Vär barndoms jul är ett minne och et! begrepp som vi ännu kan leva upp tili, mänga av oss Ikänsian av tacksamhet för de goda gävor _ andliga och lekamliga som julen förmedlat.

Min varma julhälsnmg tili alla våra pensionärer, tili medlemmarna och HIl vår hel- och deltidsanställda personal. Mätte God Tid fä bära er det budskap som VI alla under dessa högtidsdagar bör kunna stanna inför. Budskapet om frid pä jorden.

Vida rymd, när hägtidstoner fyller, ~ tJ2 hem och tempel: Julens bud om frid, bär det lysande, atl J märkrets alla grlla orosmoln forgyller.

~et

tid'~ 1

~),

/"

ej ,.

RAINERS RUTA Julen, ärets största högtid står för dörren. Vi kan glädja oss åt den fred och det välstånd som råder I vår del av väriden. Samtidigt har vi orsak att känna bekymmer över oron ute i väriden.

Tankar om freden och dess betydelse för mänskligheten infmner

sig lätt om julen. Pä nägot sätt känns det ännu mera brutalt än vanligt att höra om krigshandlingar under julhelgen. Pensionärerna har själva upplevt krigsjular. Erfarenheterna från dessa borde kunna föras vidare tili dagens ungdom som i stor utsträck-

Två reaktioner "Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fätt höra och se, alldeles säsom det hade blivit dem sagt." Luk. 2:1 9-20 Från julnaltens stall går det två vägar vilka bottnar i t vå rätt olika reaktioner iniör det som där hade skett. 1 de tvä vägarnas förlängning ser vi konturerna tili två olika kristendomstolkningar växa fram .

De två är säkert inte de två enda autentiska och riktiga. Knstendomen är så rik, att tolkningsvariationema mom trosbekärmelsens trygga ramar är nästan obegränsade.

Men låt oss nu hälla oss tili de två som julevangeliet mynnar uti.

De tvä reaktionerna har rätt mycket gemensamt, Marias tolkning och herdarnas tolkning. Bägge bottnar i en gemensam upptäckt och en gemensam upplevelse. Bägge står där helt förbluffade och omtumlade - för bägge har förts in i ljuset från periferins dunkla mörker. Maria en kvinna - som kanske flere än en gång hade förundrat sig över den judiska Barukhbönen, synagogans morgonbön, vari de fromma männen bl.a. bad: "Välsignad vare duo.. som inte har gjort mig tili kvinna". Och herdarna dessa som redan pä grund av yrket var uteslutna från synagogförsamlingens fromma skara. Att nu Gud bland aUa människor skulle ha utvalt just dessa - det läter nästan för tjockt. Men sä var det, och där står de. PersoniIikationer av skriftordet som konsta terar: "Det som i väriden var ringa och föraktat, det utvalde Gud ... " Herdarnas reaktion är de religiöst nägot underutvecklade världsmånniskornas reaktion vid den överraskande upptäckten aU ha funnit

ning visar intresse för fredsfrägor.

Julen är även familjens och gemenskapens stora högtid, då alla familjemedlemmar och släktingar gärna är tillsanunans. Samtieligt får vi lov att minnas att julen är den tidpunkt dä ensamheten iör många känns mer tryckande än någonsin. Just under gemenskapens stora högtid kärms det biUer! att vara ensam och bortglömd. Samhället kan se tili att alla har det bra i materiellt

Frälsaren. De drog igenom nådens ordning med en enda gång. Inom loppel av nägon timme hade de blivit upplysta, väckta, omvända och befästa i tron. Den helige Ande brukar nog i vanliga fall ta litet mer tid på sig. Men sä där kan det faktiskt gå tili ibland.

Herdarna lovprisar och jublar på vägen ut från stallet. lngen makt i väriden skulle få dem att tystna, kanske var det samma opolerade grupp som prästerna förgäves försökte fA at! vara tysta i templet långt senare när Jesus hade ridit in på Advent. Eiler kanske var det deras barn, släktskap tycks det ha iunnits i alla fall .

Och herdarna som återvänder från stallet har på en gång blivit staeliga och trosfasta fundamentalister: allt hade ju skett preds "såsom det hade blivit dem sagt". Låt mig tillfoga, alt jag tror, att denna sortens kristendom behövs.

Annars skulle det vara bra trist och dött i Guds kyrka .

Men det finns andra vägar också.

Kvar i stallet silter Maria Hon ser nästan frånvarande ut. Fäkreaturen vid hennes sida ielisslar. Men hon ielisslar ocksä - med den kristna meditationens ielisslande av Guds ord. Hon "gömmer och begrundar allt i sitt hjärta".

Det är ingen tillIäI1ighet att jungfru Maria har fålt bli urbilden för den rika traelillonen av kristen meelitation.

avseende, men sarohället kan aldrig utdela mänsklig värme och omtanke. Kanske just Du vet om nägon person som förmodligen känner sig ensam om julen? Kanske just Du kan göra något för att Iitet lätta på ensarnhelen?

Förbundet lever vidare pä vanligt sätt även i juletid. Julen sätter en större prägel pä föreningarnas verksamhet än pä förbundsverksamheten. På arman plats i denoa tidning kan man läsa om de arrangemang som nu

Hon är en av dessa som har lärt sig atl låta ordet sjunka ned i det mänskliga psykets djupare skikt - förbi synskiktet, känsloskiktet, "Iovprisningsskiktet", ända tili hjärtats djupare bOltenregioner Hos Maria fär ordet hUfälle alt komma in i de rum där drömmar och undermedveten fantasi växer fram, variIrän bilderna stiger upp, och varifrån hela vår person och värI väsen präglas och elirigeras.

Utan Maria-kristendomen är vär kyrka ytlig och fat!ig, ocksä om där skulle finnas mycket buller, mycken framgång och mycken rörelse.

Herdarna behövde silt, och Gud behövde herdarnas reaktion . För julens glädjebudskap är av den arten, all det snabbt mäste komma iväg tili jordens alla Mm, och särskilt tili dem som lever u te i den periferi där Kristus själv föddes och verkade. Herdarnas reaktion behövdes. därför aU Guds rikes sak hastar.

Men Maria behövde ocksä fä ta sakerna på sitt speciella sätt. Hon behövde det för att senare kunna härda ut och bäJ'a det som hon skulle komma att få bära. Det behövs nämligen mycken stillhet och mycken begrundan och mycket gemenskap pä djupet för den som skaU bä ra korset att leva i Marias närhet av Jesus av Nasaret.

Erik Vikslslröm

förbereds. Det är främst

kommer a tt hållas i Vasa, vis i slutet av mars. Vi i eniighet med de gamla na. De nya stadgama finns på Föreningsregisterbyrån väntar på godkännande. om årsmötet i God Tid. Alla pensionärer tilIönskas God Jul och ett Gott Nytt Ar.

3

Börje Backlund vid Höstdagarna 23-24.11 j Esbo

- En styrelse skalJ ha jobbigt.

Sköt väl om era medlemmar dä sköter ni också om er före~g.

Ha bra stadgar och föll dem ! De medlemmar vi har bör VI aktivera. Visa dem uppskattnmg, då de dyker upp. Det skalJ inte bl..i någon "nu har vi boskapen samlad I fållan . Nu kan vi börja klippa uJlen av dem"-mental..itet. Börjes språk är mustigt men talande.

Knappast finns det föreningar med sådant berättigande som pen- Text och foto Eija sionärsföreningarna

TiIIsätt sektioner och utskott!

- lnte iör många, utan utöka dem senare om det behövs. lbland kan det vara I..ika bra att ge uppgiften enbärt åt e n person. som ät ett utskott.

- Ärl..ighet, öppenhet och lockande mäl bör stå sam devis för verksamheten inom varje pensionärsförening. lngående talade Börje också om medlemsblankett, studiegrupper och information, men det får vi tyvärr inte rum med denna gång, men det skuUe 1'Ote skada om envar iörening själv skulJe ta upp d essa punkter tiU d,skussion på silt nästa möte.

VALTAVAprojektet

•

Av de allvarliga minema aff döma tycks det vara viktiga saker SO Ill avhandlas här.

o

Då man som undertecknad övervarit de av SPF anordnade Höstdagarna ända från den första i tiderna, kan man inte låta bli att glädja sig över hur den rolfska refrängen " bättre och bättre dag för dag" går att tillämpa på dessa. o Dagarna i Esbo blev - enligt signaturens och den allmänna omdömet ute i kuloarerna en verklig fullträff med högaktuella teman, prima föreläsare och en va r m stämning bland de 70 deltagarna.

Förbundsordförande Alfred Smeds yttrade bl.a. i sitt välkomstanförande: - När verksamhetsledaren och förbundsstyrelsen lagt upp programmet för kursen, när vi sänder ut cirkuJären och meddelar föreningarna de möjl..igheter till aktivering som förel..igger under Höstdagama , upplever jag d eUa som en fråga.

81.a. e n fråga om röreningens lnlresse.

- 1 dag finner jag denna fråga - med eU 70-tal deltagare som mölt upp - med et! övertygande " Ja" besvarad, vilket gläder oss inom förbundsstyrelsen .

Socionom Börje Backholm, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi , Vasa - alltid lika fängslande och spiri tuell, inledde

med ett anförande i föreningskunskap, där han denna gång ställde " Medlem och förening i samverkan" i fokus .

Allas vår Börje är en föreläsare, som skalJ upplevas visuelll och inte bara refereras, ty hans personlighet har något av "råltfångaren från Hameln" över sig.

Hans sält aU närma sig problemet "Medlemsvård" vaf just sä tankeväckande och miU i prick träffande som behövs. Medlemsvården ä r på många halJ fortfarande rörsummad trots aU - såsom Börje än en gäng påpekade - föreningen skalJ finnas tili för medleml!lama och inte tvärtom.

J ag mäste här nöja mig med alt plocka sanningsord ur det backholrnska anförandet, sädana som speciellt borde spikas upp i alla styrelsemedlemmars minneskam-

*

1 samband med denna brandfackla utspann sig en I..ivlig diskussion under vilken den ena föreningen efter den andra presenterade sina medlemsvärdsakLiviteter i form av t.ex. gemensamma [öd elsedagsfester för dem som fyller jämna år, besök pii sjukhus hos intagna medlemmar

m.m.

Hur aktivera?

- Sänd medlemmama pä sll många kurser som möjl..igt, men m te samma person varje gang och Iät dem också avge rapport efteråt och ta hand om den kursaktuella verksamhetssektorn.

- Det är omöjl..igt alt arbeta I en förening om det mte finns en detaljerat utarbetad verksamhetsplan - som också bör följas så långt det går Under en ordf.. som är god orgamsatör. gar det alJhd lält alt arbeta. Att vara orgamsatör är ocksä alt våga delegera uppgifterna.

mare.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

KANSLI Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 Öppet: vardagar, utom lördagar kl. 10 - 14 Kansliets telefon 90-7537820. Kanslist: Maj-Britt Wikholm.

Verksamhetsledare: Rainer Nordström, tel. 90-753 79 19 SPF:s bankkonto: HSB 405506 - 09691312 Postgiro: 1203 95 - 8

Ivar Bäckman frän Ekenäs redogjorde för hur man i deras förening sedan 10 år, med positivt resultat jobbat med 8 kommitteero Gott ex. på aktivering!

- Kom ibåg all det alJtld ar styrelsen som skaJ] ha det sämst , föreningen , framhöll Börje. - Alla möten bör vara väl förberedda , sä alt deltagarna efteråt erfar det meningsfuJla i att ha ställt upp.

Vicehäradsh. Erik Nylund , KommunIörbundet hade den svAra uppgiften at! lägga fram och utreda detta "väldlgaVALTAVA". som fortfarande söker sin s lutllga utformn1'Og. J arl Maltsson har på annat staUe i detla nr givit sm uppfatlnmg om planema, varför lag, för att 1'Ote trampa 1'0 för mycket. endast konstaterar, alt om jag fattat saken rätt, så går man främst in Iör alt slippa en massa byråkratl och för att ge kommunerna större rörelsefnhet Man söker bereda dessa mÖlligheter alt köpa tlan ter av varandra samt att för äldringsvården gå samman kring Lex. gemensamma åldrmgshem 1 den nksomfatlande pJaneringen a r det meningen at! gå Jängs en

prioriteringsl..inje vid genomförandet av större projekt så som t.ex behovsprövade sjukhus. så alt mle - så som nu - på grund av bristfällig personalkvot stora sjukhusenheter står tomma på grund av bnst på vårdspersonal och behövl..ig apparatur.

En ökad satsning på den öppna värden stär högt pä I..istan hksom möjligheten för inruviden att själv välja vårdform . VI vantar på slutresultatet.

Pensionären i församlingsarbetet Det var Cörs ta gången en kyrkans man stod som föredragshållare vld en Höstdag och därför var det glädjande att just kyrkoherde Harry Wahlsbcrg fick stA för debu ten.

- VI pensionärer behäver de allvarligare tankarna som kommer frän kyrkan, sade Alired Smeds då han hälsade esboherden valkommen. som sm närdiria humorishska shl trogen vande slg till audltonet med "Välkomna evel)' hopa" Under den halva timme sam stod Harr)' Wahlsberg hll buds klargjorde han med innerlig varme för det storartade samarbete som församlingen i Esbo lyckats få till stånd med pensionärskretsama.

Församlingen hade ocksil en central roll, då penslOnärsrörenmgen, som en av de första inom SPF, bildades och Cortfarande (Forts. på fjärde sidan )

Välkomna på vintersamling 16 -17 februari Hanaholmens kuJ t urcentrum i Esbo är platsen för vintersamlingen 1983. VI har gjort värt bästa för att programmet skalJ vara omväxlande och mtressant. Utrikesminister Pär Stenb äc k är som många vet, chef för Hanaholmen , även om han nu är tjänsUedlg på grund av sin medverkan 1 regeringen . Då han dessutom bor på Hanaholmen, röreföll det naturligt all mbjuda honom . Till vår stora glädje har han lovat medverka om 1'Ote helt oväntade tjänstehinder dyker upp. De glimtar rrån Kreml och Vila huset som Pär Stenbäck Utrikesminister Pär Stenbäck skall ge i programmet kom- kåserar om "Glimfar fråll mer helt såkert att intresse- Kremloch Vita hllset" ra ähörama Musik och säng skalJ det också bl..i . För musiken står Halsbrylama under Ake Grandells ledning. Bobäck damkör från Ky rkslätt skall sjunga för oss. Den unga trollkarlen Stefan Bergman medverkar på Sltt ege! speciella sätt.

Den andra dagen ägnas åt två föredrag och diskusslOn kring dessa. Elo( Falenius som iungerade som vårt förbunds första ordförande, har vall en slagkraitig rubrik Cör silt anIörande: "Är vi utklassad. vid 65?"

Avdelningschef Cecilia Brandt irån Samfundet Folkhälsan skalJ tala om fnskvärd. Ett tema som säkert också intresserar pensionarer.

Den goda stämnmg som vanligt vis råder när pensionärer träIIas, kommer sannol..ikt även att lOIInna s'g på Hanaholrnen.

Dröl dä rför inte med Din anmälan Platserna kan vara slut inom karl Program ingAr p miltuppslaget.

(frän sid o3)

W, per s7AR I 7lPNIN4iIfiN ATr MAN kvMEAA LYC/(An LXIV< 4AMI.A HUNOAR SITTA .. _

tillhör majoriteten av föremngsmedlemmama oeksä någon av de 9 pensionärskretsama 1nom dessa pägär en livlig aktivilet i form av t.ex . vänverksamhet, samkväm , utfärder säväl 100m som tili uUandet, syföreningar. semeslerhem, julmlddagarm.m - VI behöver aUa en platlform atl stA på . Det är denna lIvssyn, som \~ I kyrkan vili dela med oss av DA man belänker atl de svenska penslOnärema lEsbo församlIng uppgår tiU 13 % förslår man ~lken krävande uppgi ft den populäre församlingsherden , hans 3 diakomssor samt medhjälpare har Den värme med vilken han lalade om "sma penslOnärer" klargjorde för kursdeltagama en sak som VI i Esbo vet - atl här har VI en församJmgsfader som genom sin omedelbara mänskliga värme är etl med sin [örsamling.

Efler en läeker luneh oeh som sista föredragshAUare under "dagama" , ar del i allrnänhel svärt aLI lyekas f<lnga auditoriels uppmärksamhet, men om någon skaU Iyekas med det så är tiel just en man med rektor Tryg\'c Lindqvist's dynamiska ulstrAlnmg.

Redan det första "slimu!anspillret" fiek deltagama atl spelsa öronen, dA ban konstalerade: atl Jag framför nug har etl auditoriurn som har sAdan mängd av lIvsvisdom, erfarenhet oeh kun-

skap inom sig - Och vis,s l var del sant !

Vuxenundervisningen en utmaning Det är sA laeksamt atl dra kurser med vuxna mänskor De har alItid molivalion för sitt dellagande oeb för oss vid medborgar- oeh arbetarinsti tu len är det bara atl dra i slubinlrAden oeh sälta ig<lng!

Efter en inlressant rustorik om inslitutens uppkomsl som folkbildningsmstitulioner pä 1800talet konslaterade föredragshällaren, atl det I vära dagar finns ea 300 inshtut, 25.000 lär31'e oeh att den årliga deltagarsiffran rör sig kring 1/2 miljon , av vilka 20 % är pensionärer.

Då VI ju rörde oss kring vuxenutbildningen framkaslade Trygve frågan: vem ä r dA vuxen?

Mänga definitioner erbjöds men låt oss stanna för [rågesläUarens egen : - Vi kan tala om en vuxen människa , men aldrig om en mogen sådan. Hon måste hela tiden omskolas, fortbildas för atl klinna följa med samhäUsutveeklingen.

Hur passar då en pensionär in i samrnanhanget? Bra ! Pensionären ställer ju frl~lligt upp, har en klar mOlivation, men läraren

mäste vara psykolog oeh - fär inle jäkta!

En pensionär som kursisl har sina inrulade vanor, har kanske svärt alt stäUa om sina attilyder.

Man mäsle oeksä utgä fr<ln att korttidsminnet bli~t sämre aUlså överinläring nödvändig.

Kanske bör även fysiska hanrukapp i form av nedsatt h örsel, syn oeh snabbhet beaktas.

Men troIs en viss ovana vid sturuer ocb oekså lätl särbar självkänsla hos adeptema får inte aillför Jäga krav sänka sturuemotivationen. Mälet bör ställas tillräekligl högt.

Undervisningen sker i vära dagar under oplimall goda förhällanden. Syflemålet är atl kunna ändra pä oss för värt liv där hemma, att ge oss ökad rörlighet oeh färdighet. Om vi som vuxna lär oss dåligt, sä är orsaken att söka i en svag undervisning.

- Visserligen lever vi in le Jängre fast vi är akliva, men vi lever mera fullörugt oeh innehållsmätlat. Vi får en rik penslOnärstid. Finns det i våra dagar en pensionärsförening som in l e skuUe växa från dag lili dag?, frågade reklor Lindqvist.

- Det finns stalislik som bevisar att ensamma pensionärer har en hög tröskel atl kliva över för att komma med i en pensionärsförening eUer i annan akti~tet.

Pensionärsföreningamas slora uppgift är atl försöka hjälpa lili med atl skapa livsbejakande oeh ulälriklade akti~teter. Dalt ä r fel! Man vili som pensionär yara som andra. Alla bar ~ rätl alt önska oss kurser pä praktiskt laget alla ornråden - oeksä under dagtid. En arbiskurs är inle avsedd att ta livet av en pensionärsförening, utan skall den vara kompleterande utbildning. Fältet ligger öppet. Del gäller bara alt ta initiativ, avslutade rektor Lindqvist sin medryekande oeh idegivande föreläsning.

10+ som föreläsarvitsord föreslog ett enhälligt audi·tori um.

- Med sädana lärare som Trygve Lindqvist under den egna skoltiden, skuUe säkert myekel mer fallit i god jord oeh inte pä häUeberget, konstaterade Alfred Smeds i sina taekord.

Eija instämmer

Sibbo PellsiollärsJörellillg tillöIIskar alla medpensiollärer oel! läsare av "God tid" God Jul oel! Gott Ny tt År gellom detta Joto Jråll Jörelligens höstgala den 25.11 i år. De gungande oeh sjllllgallde " hålligungama " höll igång med bl.a. " GU/zgvalsen" aekompanjerad av S.R. Wiik, med sibbospelmän. FörenillgsordJ. Elnes bakom minibassoeellon byggde byagungan. Kallske Jår vi återkomma illäsla lIummer med Joton Jrån andm aktivteter som sibbogänget hittaJ på under året.

Märta, Greta, Ragnhild och Ivar vann "Allvetarna-82"

Här är dell glada kvartett som vann "Aflvetama-82". Fr. V. Ragnhild Ellwald, Ivar Skogllllld, Märta Lilldholm oeh Greta Jönsson.

Den 2 deeember kom pensionärer från alla häll oeh kanler av Västnyland liU stadshuset i Hangö. Det var dags för stor [jnai i Västnylands Sparbankers irägelek för pensionärer "AlIvetarna-82 ". Redan frän början infann sig en avspänd angenäm stämning. Borden i såväl feslsal som foaje var prydligt dekorerade med blommor, levande Ijus oeh sparb311ksstandard. Publiken fyUde feslsalen oeh tog även läktaren besiltning. Hejarklackar från b\.a. Tenala (måhända finalens aktivasle), PojoBiUnäs, Ekenäs oeh Syruojo ploekade fram papper oeh penna .

Deras rappa rop skuUe komma atl höja stämning under hela evenemanget.

1 finalen fanns sex favoriter Del var de sex deltagande lagen.

Samtliga sex hade gjort väldigt väl ifrän sig genom alt vinna i semifinaler oeh uppsamlingsheat.

Vid halvtid, när ungefär hälften av frägoma var avverkade oeh det var dags för kaffe med dopp, låg lagen myeket jämnt.

Endasl ett eUer par poäng skilde dem äl.

Efter kaflet började ett av lagen sakta men ganska säkerl dra iIrän . Det var Ekenäs Pensionärers lag Märta Lindholm. Oeh laget vanno Med 24 poäng av 25 möjliga. Första priset " Helafton i Helsingfors" betyder lealer eiler opera, supe med show oeh kanske nånling därtiU. 1 Märtas lag deltog Greta Jönsson, Ragnhild

Enwald oeh Ivar Skoglund. Efter vinnama var kampen myeket jämn. Pä delad andra plats piaeerade sig nämligen hela fyra lag: lag Signe Sundqvist oeh lag Runar Lindström irän Sydlojo svenska pensionärer, lag Helga Lindbom från Tenala Pensionärer oeh lag Ira Thusberg fran Sjundeä Pensionärer. De här lagen klarade 21 poäng oeh med 18 poäng lade lag Valter HolInström irän BiIlnäs Pensionärsiörenmg beslag pä själte plats. De [em sistnämnda lagen får som pns av Västnylands Sparb311ker etl tealer- eiler konsertbesök i Väslnyland . Samtliga 24 finalister dekorerades dessutom med en nyheI för i är AlIvetar-medaljen i guld. De som deltog 1 försöksheaten fiek medaljen i brons oeh semlfinahsler oeh uppsamlingsheatare erhöll medaljen i silver Frageledama Kurre Öslerberg oeh Eugen Friman hade som vanligl i AlIvetar-sammanhang enbart en angenäm uppgift. mga svårlösta problem uppstod. Pia KäIlInan oeh Benita Wikström med Tony Vuorinen vid piano! underhöll med sång oeh musik.

Eliel Nyman framförde pensionäremas laek tili arrangörerna Västnylands Sparbanker för frågeleken , aUa dess skeden oeh allt vad den rymmer. Arrangöremas represenlanter laekade I sin tur pensionäreITl3 för deras stora in tresse oeb meddelade all anmälningar tili .. AlIvetarna-83" gärn a tas emot redan nuo p

5

Vi och våra apostlahästar

NIIB Wes!erholm Med.o.kir.dr. professor

Detta förulsatler naturligtvis alt vi själva måste slå vakt om vAra fötters dagliga vArd, en omsländighel som alltför ofta negligeras. Vi bör minnas att känseJnerverna i fotsulan ger oss besked om kroppens riktiga balans. Det är med fotsulorna som vi känner på vilket sätl vi skall stå, huru kroppen skall hållas för att vi skall kunna gå på normalt upprätt sätt. Dessutom skall vi minnas att vAra fötter, under hela livet, naturligtvis under den tid vi lever i upprä tt läge, mAste bär a vAr mer eller mindre vidlyftiga kroppshydda. Det är helt klart att personer som lider av någon kronisk sjukdom i allmänhet är mera mottagliga för olika sjukdomstilibud, främst infektioner, än vad som är fallel med helt friska individer. Del skadar dock inle atl alla kunde följa reglerna om en riktig fotvArd oberoende av om man är frisk eller sjuk, ung eller gamma\.

Fötterna är i grund och botten elt invecklal kapilel, ålminstone vad betraffar både deras analomi och inte minsl deras skötsel. Man Ärdu en slav kan indela fotens ben i ITe hu- under modets nycker? vudgrupper nämligen vristens ben, mellanfolsbenen och tårnas När det gäller fötterna skall ben. Vrislen bildas.av språngbe- man aldrig tro - man skall vela net, hälbenet, bålbenet, lärningsalt fortkomstledamölernas benet och de s.k . tre killormiga känslonerver och blodomlopp är benen. Mellanfotsbenen är fem normala, det är naturligtvis en tili antalet och ledar mot tårna. sjukvårdspersonalens angelägenGenom övre språngbensleden het, pedikyrister inte all försom också kallas fotleden, bildas glömma. Tänk att en hemmafru leden mellan språngbenet och med normalvikt bärs av sina fötunderbenets tvenne ben, sken- ter i medeltal omkring 15 kioch vadbenen . Alla fotens ben lomeler per dag och hennes fötler tillsammans bildar fem s.k. valv- lar likaså dagligen emot massor strålar, som är plaoerade på elt av större eller smärre stötar som sådant sätt all de bildar ett kan uppmätas tili sammanlagt längsgående och ett tvärgående ungefär 1500 ton. Man skall inte fotvalv . Det längsgående valet är förundra sig över att hon ibland högst vid insidan av foten och klagar över ömma föller och det kallas hålfoten. Starka ledband, gör vi väl nästan var och en av senor hjälper till att stabilisera oss. Då försöker vi ändra på vAr fotvalven, men om dessa av nå- pållning som ofta blir vanemäsgon orsak försvagas och blir sig och småningom ger sig tillslappa utvecklar sig detta tili det känna i form av smärtor i ryggen som vi kallar plattfot. Fotens öv- och huvudvärk, för atl namna re sida kallas fotrygg och den endast elt par av de vanligaste överkläds av en rätl tunn hud, symptomen. genom vilken b\.a . senor, blodkärl och ben dels syns dels känns. Fotens undre yta, fotsulan täcks av en tjock och hård hud Låt blir att mixtra som vid hälens bakre del är mycket tjock, tjockare än på nå- med liktornar! gon annan del av hela kroppen.

Det är bra för fötlernas bloUnder denna hud utvecklas etl relativt ljockt fettlager och under momlopp ali man gymnastiserar detla på djupet ett starkt bind- med dem, d.v.s. rör på tårna och vävslager. Nämnas kan ännu atl vristerna dagligen i 5 -1 0 minuvadmuskeJn fäster sig med en ter. Gymnasliken ar lika viktig mycket stark och bred sena vid som den dagliga tvattningen och hälbenet, senan som kallas akil- det dagliga bytandet av strumpor. Helst skall man också varje lessenan. dag byta skodon. Man kan aldrig varna för ofta de s.k. "barfotalassarna " - se er för var ni stiger, glöm inte atl iakttaga evenDaglig jotgymnastik luellt uppkomna små sår som kan tyckas bagatellartade. De ett måste minsla sår på fötterna kan Av det ovan sagda framgAr atl snabbt infekteras och förväITas och utvecklas tili tillstånd med vAra föller r epresenterar en invecklad uppbyggnad där varje svåra komplikationer. Gör allt detalj måsle funktionera klan- för att förhindra liktornar och derfritt för att vi skall kunna an- andra förhArdnader att utveckla vända oss av vAra för övrigt rätt sig på fötterna och vad som är sArbara fortkomstledamöter. speciellt viktigt, - försök inte

själv skära bort dem med vare sig sax eller rakblad. Kllpp tånaglama regelbundet och klipp dem raka, i annat fall börjar de vaxa in i tårnas mjukdelar och ger upphov lili besvarande nageltrång. En ganska vanlig åkomma i våra dagar ar fotsvampen, en svampiniektion som gärna slår sig ner mellan tårna och sprider sig därifrån till övriga delar av fotens hud. Svampinfektioner har blivit allt vanligare och ofta nog är del medicinering med våra vanliga mediciner mot infektionssjukdomar som ger åt svamparna god grogrund. Fotsvamp smittar lätt i allmänna badstugor, om sådan nu ännu finns i vArt land, kanske dock enstaka, likaså ar våra simhallar och allmänna badstränder och simbassängers kanter ofta orsak tiU någon fotsvampssmitta , iör att inte säga dåligt skötta duschrum, där många individer dagligen rör sig.

~~~

~

Våra vackra folkvi= 1 Den österbonniska vlssångerskan Birgit Klåvus, gäma hörd och livligt uppskanad för s ina folkviseprogram , är sedan länge känd och väl anskriven i våra pensionärskretsar.

Hennas vackra, varma röst som fägnar Iyssnarna, kommer väl tili sin rän på grammofonskivan "En ros jag dig sänder" som även finns på kassan.

Birgit Klåvus grammofonskiva och kassan med de många vackra folkvisorna kan rekommenderas som lämpliga julgåvor.

A.S.

FINLANDSSVENSKA VISOR MED BIRGIT KLÅVUS Kan beställas direkt Irån Birgit Klåvus,64220 Yttermark, tel. 962 56451 . Pris 40 mk. Sändes mot postförskott.

Namn : ............................................ .

Adress : ... . ................. . .. . ... . ... . .......... .

Kryssa för det sam önskas

H allux valgus ett verkligt plågoris Utom ovansagda måste ännu framhållas fotvårtor som kan fördystra bärarens tiUvaro ocb behöver speciallstvård, likaså hammartAr och det som vi kallar hallux valgus, tillståndel då slortån vrides inåt mot de andra tårna, varvid på tåledens yttre sida bildas en ömmande slörre eller mindre knöl som vanligen mäste avlägsnas av kirurg. Det förekommer nalurligtvis också andra iörändringar och sjukdomstiUstånd i iötterna men de nämnda är de vanligaste. Ett gott råd: sök läkarhjäIp om Du observerar ömmande eller sjuka ställen på fötterna, likaså om Du ser röda eller färgade områden pä iötternas hud. Söndra inte själv eventuella blåsor som utvecklats på iötterna. Om Du märker denrlnsta förändringar i iötternas blodomlopp sluta med det samma att röka om Du mot förmodan är rökare.

Det sags i allmänhet att niltio procent av alla fötter är normala vid födelsen, 41 % av alla 5åringar lider av något slags fotbesvär, medan dessa hos 20åringarna är 80%. Vi stapplar med andra ord in i livet på lytta föt!er som försöker föra oss hallande vidare under vår jordiska vandring. Man frågar sig vad orsaken är tiU att olika defekter vidlåder vAra apostlahastar och svaret är inte entydigt. Olika yttre omständigheter inverkar menligt på vAra nedre exlremiteter och i mycket stor utstrackning på deras nedersta de1ar, de ömtållga iötterna, som skall gå med oss, springa med oss och tröttna med oss.

Slå vakt om den dagliga jotvården!

De allra ilesta fotskadorna som vanligen förekommer kan vi själva förebygga under hela vAr livstid, det gäller atl sköta fötterna på rätl sätt, minnas att hygienen är en viktig faktor atl slå vakt om. Tili den hör inte bara

fotbad utan också fotens hudvård, gymnastik främst för bam med felaktig fothållning och oriktig gång. Kontrollera ofta barnen skor, se till atl de är liUräckligt stora, inte klämmer på något ställe och att klackar och skosulor inte är snedgångna. De flesta s.k. hallux valgus fallen påträffas hos damer, som pressat in sina fölter i smala, klämmande skor, där stortån med våId pressas inåt mot de andra tårna och utvecklar den sjuka, röda och brännande knölen på tåns utsida.

Följden blir operation eller beställning av specialgjord sko med en "ficka" på sidan om, där hallux-knölen iår fritl spelrum. Höga , ja superhöga och smala stilettiormade klackar, enligt modets nycker, hjälper likaså tiU att

0 LP-skiva

0 kassett

deJs knuffa foten så att den glider framåt i skon, som sedan spänner på stortån och utvecklar knölen på stortåleden, deJs gör en sådan klack både gången och hållningen onormal, med ryggont, nackont och ständig huvudvärk, deJs gör den också ett uppstyltat, rådbråkat och fult allmänintryck. Och kom ihåg bästa damer fmskon är endast tiU för atl göra sig, och inte iör att röra sig. Välj alltså skor som passar på foten . Köp dem helst på eftermiddagen då foten ar som ljockast. Sköt om atl sneda klackar repareras genast och gå tiU lakare - narmasl ortoped eiler kirurg som specialiserat Slg pä iötler. Försök inte själv med all världens inlägg, hälsoskor, plåster och salvor.

P"--------------------------

~MlT Oktober. 1 dag tog skogen emot mig med doften av höst. Doften eller lukten? Egentligen passar intetdera av orden. Man borde på något sätl kunna kombinera dem - kanske doftlukten. Den där mättade, fylliga lukten. Fullbordan. - Där det iör några veckor sen var mustigt grönt, var det nu mörkbrunt, svart, Död och förintelse kunde man kanske tanka.

Men "int heller" sa alla rötlerna under jorden. " Vänta du bara några månader - ett halft Ar eiler så - så skall du få se på Liv"!

att följa med skådespelet. Och så förstod jag! Stränderna var redan frusna och änderna är ju flyttfåglar. Och nu var wskussionen i full gång. Om de häll någotslags stormöte eiler kanske riksdagen var samlad vet jag inte, men atl åsikterna om vad som borde göras var mycket delade var fulll klart! Alla pladdrade och snaltrade och alla simmade kors och tvärs och av och an och alla hade någol alt högljutl påpeka. Då och då paddlade någon av dem plötsligt några meler bort från skocken, vände sljärten tili och dök - för atl sedan kvickl skynda tillbaka. Om det var för atl visa sitt förakt iör skocken som de vände stjärten tiU, eller om de var ute i andra ärenden vet jag inte. Men så plötsligt - Iyfle en i skocken och flög ! Om det var en anddemokratiskt vald ledare eller en sjalvvald dikator eller bara någon som fick nog av aili snalter, vet jag inte - men med ens följde hela sällskapet! Luften fylldes av sus och av vingarnas smatter, och efter en liten stund var de alla borta. Enligt mitt förstånd flög de - norrut! Men kanske ledaren vissle?!

När jag vandrade vidare sa det ibland tjipp under fötterna och ibland knastrade, det sakta ställvis vått och ställvis påfruset.

Plötsligt började jag höra elt underligt ljud. Förstod inte vad det var - det susade .och klattrade och klapprade. Gick nyfiket vidaJag hade suttit och följt med re och då jag kom tiU klippudden så då såg jag! Det var änder! det hela och njutit och skrattat.

Massor av änder - kanske elt När föreställningen var sJut, starhundratal ! De hade samlat sig i tade också jag hemåt och tankte en tät klunga ett gott stycke från atl det kanske inte är så storskillland. Jag satle mig häpen ned för nad på ander och oss människor.

"Unga och gamla bör samarbeta" Generationsklyftoma I samhället är llll för alt överbyggas sade pensionärsdistriktets ordIörande Einar Storgård , silt avslutningstal då han avtackade Svensk Ungdoms representanter iör det program, som dessa ungdomar hade ordnat för omkring 700 pensionärer irån hela distnktet, som hade samlats i Vörå , slutet av okt. Han fortsatte Del som vi pensionärer uppskattar mest , del framförda programmet är de vida vyema. visionerna om framtiden . Visserligen finns del en mork underton i mycket av det som sagls idag och oron fär framllden är stark bland de unga Myckel av det som sagts idag har VI väl slälva också upplevt.

Penslonärema både frän nOIT och söder - irån Närpes och Kristinestadsområdet var ,cke mllldre än 4 bussar - hade med stort intresse tagll del av de synpunkler som förts fram av olika talare. Försl var det Roland Wiik som i sitt hälsningsanlörande berörde en del av de problem som ungdomen kämpar med idag.

Det var dock Stefan Grahn som fick pensionärerna att ta sig en extra lankeslällare dä han lalade om den oro och osäkerhet som ungdomen känner av idag.

Oro Inför framtiden med alla dess problem av arbetslöshel, kämvapen och en lortgäende uppruslning lör krig, det växande hotet mot vAr natur och missVb1 -

Stig SVtru.

Det var /lästa/l så väggama sprä/lgdes /lär ge/l eratio/lema möltes i Vörå . Över 700 pe/lsio/lärer sve/l skösterbottniska /yssnade på Imgdomama. De salt helt /lorma/t i sto/ar me/l också i frappuppgångar, dörröpp/lingar och ute i tambure/l. träIfen. Men förklaringen kom naturligtvis omgående: Det gäller inte materiell U-hjälp utan ,helt enkelt vi borde få hjälp med at( lära oss gemenskap över generationsklyC1orna.

- Vi håller pä att tappa bort hela det andliga, mänskliga kulturarvet i och med att vi inle umgås tillräckligt. Dessutom häller vi på att bli ohyggligt ensamma.

Orsakema tili det här är synen pä märllliskan. Vi ser på märllliskan som på ting och föremå!. Vi Biljettema hade stryka/lde åtgå/lg vid höstsamlinge/l i Vörå. Foto: grupperar och sortera r i lämpliga isolerade fack, och sedan väntar Stig Sve/ls. vi att samhället rationellt och effektivt skall ta hand om vära Men vi viii se dagens [est där tron mellan människor och folk. gamJa och unga möts Icke enbarl Problemet med 750 milj. svältan- problem.

- Om nutidsmänniskan skulle som en träH för atl överbygga de märllliskor ute i väriden be[å frägan Skall jag ta vara på kly[tor utan lastmer som inledkymrar ocksä ungdomen idag. min broder? skulle hon säkert ningen till et! givande samarbete Arbetet [ör [red och avspänning svara Nej det skall samhället gömed olika ungdomsorganisatio- ses däremot som en lättnad och ra. Det har gått så längt att den ner, där politiska, kulturella och vinner an hängare bland de unga.

- Vi borde be om U-hl älp tili som vili göra nägot gratis för sin icke mmst religiösa ställer upp nästa betraktas som dum. ett samarbete. där pensionärerFinland. Det något udda päslå- Det skulle vara oändligt nas rika livserfarenhet och en ln- endet inledde Peter Backa sitt neboende idealism frän ungdorns- anförande med på pensionärs- viktigt att öka den mänskliga åren paras med yngre generalloners utbildning, kunnande och lrispråkJghet Framförallt vili vi se ett samarbete med den kulturella ungdomsrörelsen, där vi 1 vAr ungdom gjort vår insats och där vi i mycket fått vår skolning for våra insalser 1 samhällslivet.

kontakten i samhället ansåg Backa. Den unga generallonen har ett stort behov att lå perspektiv på livet.

- Den äldre generationen har oerhört myckel atl ge och del är därför bra atl pensionärsförbundet har tagit upp frågan menade Backa.

Vidare medverkade Henry Backlund som talade om mellanölsproblematiken i glesbygden och sydafrikanen Aaron Mnisi som berättade om förhällandena i Syd-Afrika och den apartheid-

politik som bedrivs där. Förtrycket av den svarta befolkningen, som -ai ett bäde socialt och politiskt förlryck har tili hu vudsyfte att [ä sä blllig arbetskraft som möjligt.

Pensionärernas höstträff i Vörå blev lyckad. P rogrammet med de korta men vidsynla och må ngfacetterade anförandena och de unga musikantema Bonus L irAn N ärpes bidrog lili det lyckade resultatet. Vörå pensionärema med hjälp av ungdomsföreningen stod för de praktiska arrangeroangen.

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS OSTERBOTTNISKA DlSTRIKT Ombudsman för Osterbotlen: Else-Maj Johnson Levonsg . 14 65200 VASA 20. Telefon: 961-11 9410 Vänligen ring helst kl. 9 - 11 .

Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6.

r-------------------------------------------------------

A V

Smått och gott från Vanda

FINlANOS SVENSKA SYNSKAOAOE r,f.

Kalendern LJUSGLlMTEN för 1983 har utkommi\. Kalendern som utges av Stiflelsen svenska Blindgården, kan nu även köpas genom din egen 10kalförening inom Svenska Pensionärsförbundet rf.

Ljusglimten är en fickalmanacka som även innehåller viss information om synskadade.

Finlands Svenska Synskadade r.f.

NYLANDSG 25 A 6. 00120 HFORS 12, Tel. 64 25 21

1 skrivandets stund ligger mörkret som en fäll runtomkring mig, omsluter mig från alla sidor.

Mitt ensamma ljus, känns som et! nödrop i natten .

Mänga nera ljus skall lysa och värma, stämma våra sinnen tili glädje och gemenskap, då pensionärerna sam!as i juliesternas lecken . Vandaboma var tidigt ute detta år, redan den 20 november, firade vi lillajuliest.

Vandaforsens kaffegrupp stod för programmet, vilket uppskattades syn- och hörbart av de närvarande.

Det mesta gick i improvisationens tecken, replikema föddes på scenen 5. a .5.

Bl.a. "gubbarnas kafferep", utklädda tili gummor. var festligt.

Sen aste nytt och den modernaste krämpan , var representerad . Inga döda punkter kunde noteras.

Föreningens sekreterare var som klippt och skuren för läkarrollen i den " nygamla" Föryngringskliniken, även här föddes replikerna under spelets gång.

Med anknylning tili den givande och trevliga teaterkursen på Hotel Haga i noverober vili jag gäma tala om, a tt vi med friskt mod gätt in för improvisation , vad gäller teater, sketscher O.S.V. Främst på grund av långa avständ, iör övningsmöjligheter.

Där gruppmedlemmarna känner varandra väl, är förutsättningarna slöITe att lyckas.

Man kan även med framgäng spela upp en scen utgående frän

tidningsurklipp, där två eller flera personer firllls med på bilden.

Betäriketid högst fero minuter.

Använd elin fantasi och var inte blyg! Trevlig underhållning i en roindre gruppo Undertecknad har upplevt detta pä et! seroinarium - på finska.

Vår senaste salsning är gamla seder och bruk, frän början av 1900-talels Helsinge.

Fyra barfota Vanda-ruckor, har forskat i hävderna och saromanställt en kavalkad, som de kallat "Hur man bevarar det gamla".

När detta läses har den spelats på teaterdagen i Grankulla 29 november, i något förkortad version. Flickoma har varit sin egen regissör m.m. m.m .

Diskussioner om elt samarbete med svenska kulturnämnden i Vanda, är aktuella, antagligen i början av det nya året 1983. Det är hög tid att samla och bevara uppgifter frän hur det var fÖIT i väriden. .

Det här är några exempel på, hur man med små medel, kan ha trevligt tilisammans.

Naturligtvis har vi också färdigt skrivna pjäser, bl.a. "TVtanterna" av författarinnan Harriet Kjeruli-Secher, som uppfördes på juliesten.

Fortsat! aktivt teaterår, samt en önskan om en God Jul och Got! Nytt AI, tili alla pensionärsvänner, önskar Vanda svenska pensionärer rl. genom Mary

Mary nämner i texten alt man bevarar det garnla", uppföras vid Svenska närsteaterföreningens i årsmöte i Grankulla.

Den uppfördes och blev en ramidal succe! Sällan har tecknad upplevt en sädan spelarglädje, ett sådant rr"lQJlg' •• framförande och en sä saromaspunnen intrig, alla pä traditioner fakta serverades den tili sionärer uppgående publiken i fräsch "förpackning" Tack vandabor: Redaktören

7

Thalias tjänare samlade gullkorn famnen full

- Del gäller att pejla inlresset för tealer bland medlemmarna.

Alla teaterbitna kanske inte vili eiler kan ställa upp på scenen .

Du blir aldrig utan hjälp!

I

• Bilden är en fusk panoramabild, men kunde inle låta bli all sammankoppla delarna, då Rainer så intresserat jöljer med gästföreläsaren Börje Lampenius jörehavanden.

o Törstande som två kameler i öknen - förlåt ullrycket kära medkursister - insöp de drygt trel1iotal deltagarna varje råd och visdomsord , som dagens eminenta föreläsare delade med sig den 9 november på teaterkursen på Hotell Haga, anordnad av SPF i samråd med Studiecentralen.Arrangörernas avsikt var all stimulera föreningar tili all starta egna teatercirklar. o Ali skådespelare Börje Lampenius kom all inta en klart Iysande plats ligger helt naturligt i dagen, huvudföreläsare som han var och tändande som en brandfackla. Ringen slöts under dagen på eli värdigt säll av charmerande och medryckande Margareta Sirv iö från Svenska pensionärsteaterföreningen i Finland , som kunde stå tili tjänst med råd och dåd om - och främst för pensionärerna lämpliga pjäser. o Mellan dessa ovannämnda redogjorde teatersekr. Ann-Cha rlotte Grande li från FSU intressant och för oss alla långplanerande bl.a. om sommarens teaterbegivenheter och studiesekr. Folke Öhman , från Studiecentralen presenterade lämplig lilleratur för teatercirklar och redogjorde åskådligt för de förmåner som står tili buds om I.ex. en förening viii sälla igång med en teatercirkel.

Alt del var en mottaglig och intresserad grupp som verksamhetsledare Rainer Nordström dirigerade och stod värd för på si tt alltid lika sympatiska sätt kan ingen bestrida.

Atl här referera allt det " matnyttiga" teaterfolket fick med sig hem skulle bli en hei "minilealerkurs" men några centrala punkter ur Bör je L a mpenius I

outlömliga förråd känner jag mig dock manad att komma med.

- Det gäller sist och slutligen alI spela med sä små medel som möjligt. Det äl' den egna utslrålningen som avgär om man kan Iyckas på tiljorna, konstaterar Lampenius.

- Föreställningen bör bild1! en visuell helhet. Regissören bör se tili atl alla spelar enligt samma

ENILETT AR LÄTT BREDBAR -OCHSMAKAR ÄKTASMÖR. Enilett smör-växtoIJeblandning har funnit vägen tili konsumenlens malbord . Den smakar smör och är lät1 att breda på brödel. också kylskåpskall Enilet1 är en

eiler smakämnen har lillsat1s Råvaror är grädde och växlolja Den framslälls genom kärning -

precis som smör!

Enilett -

kärngott .')

ren natur-

produkt. mga härdade fet1er. färg -

~(:.J:iJ· II

MotsVarande produkt I Sverige

hete' " BREGOrr'

slil. Aktörerna bör stämmas tm atl tala på samma sätt. De bör läras att röra sig rätt. Avspänning är grunden för all scenisk verksamhet. Vi skall lära oss att använda endasl de delar av vår lekamen som behövs !

- Skådespelarna bör ha fysiska förutsättningar för alt klara av rollen, ty det gäller att tala tydligt och därför är det viklig alI inte göra längre roller som kan bli övermäktiga för pensionärer. Också rent psykiskt bör regissören pejla djupt Iör att Iå !ram etl rätt "garde".

- Låt skådespelarna börja med att läsa igenom rollerna så att man skall Iyckas få fram rätla typer. Om någon måsle bytas ut får det inte tagas som personlig kritik - men det mäste göras för helhetens skull.

- 1 fråga om instuderandet av pjäsen syndas det mest: Ta ut smä scener Iör övning och övergå sedan rrän mindre block tili mera omfattande ..

- Gå genast i början av övningarna igenom med scenografen vad som slutligen kommer att behövas som rekvisita och lämna det tnte tili sista dagen.

Detla var några av de hundratals goda råd vi (jck, men det finns ingen möjlighet att här närmare gå in på dem - allt som kommer an på regissör, insipicient, rekvisitör, sminkör, musi kledare, sufflör eller koreograI.

Behövs de då alla?

Ja och nej . NaturHgtvis kan samma person sköta flere uppdrag - men någon bör ha hand om dessa sysslor om man går tn för atL slutresultatel skall bli lyckat utan jäkt och onödigt huvudbry.

De tre ovnga medverkande Ann-Charlotte Grandell, Folke Öhman och Margareta Sirviö skulle vara värda var sitt kapitel lör sig, men jag är tvungen atl låta Börje Lampenius - åler en gång - spela huvudrollen och i korthet direkt hänvisa intresserade tili de ovan uppräknade om ni behöver råd och hjälp.

Ann-Ch arlotte når ni på Finlands Svenska Ungdomsförbunds kansH, Nylandsg. 17 B, Hfrs 12, tel. 90-64 49 59. Just för alt som under kUl'sen konstaterades - FSU-mappen huvudsakligast innehåller för länga och fysiskt päkostande pjäser lovade AnnCharlotte spontant godvilligt, alt böka på de innehållsrika hyllorna, för atl få fram lämpliga sketcher. Tack också för din klara re-

diecentralen Svenska Studieförbundet, PB 235 , Hfrs 12, tel. 90641 988.

Margareta Sirviö började med atL konstatera hur viktigt det är att teaterintresserade pensionärer - nu då de har tid också ges möjlighet att odla delta intresse.

- Det är oerhört viktigt att pensionärer inte skall behöva spela andra åldrar än sin egen och konstaterade hon, alt jost detta bl.a . utgör en av ledstjärnoma och syftemålen i Svenska pensionärsteaterföreningens , Finland verksarnhel. Föreningen vili stå lili tjänst med pjäser skrivna Iör att spelas av pensionärer Ingen pjäs lar mer än högst 20 mm. T.ex. en kort pj äs "TV-tanterna" har spelats av lvå rullstolspatienter på ett åldringshem .

- Men det behöver inle allhd vara en skriven pjäs som skall ulgöra "ryggraden" rör en leatercirkel utan man kan lika väl låta fantasin spela och hämta inspiration av !.ex. en tavia, en plansch eiler en ex tempore frarnkaslad ,de. Det behöver tnle nöd van-

• Hotell Haga visa de sig vara en synnerligen trevlig mötesplats -med läcker mat och trevlig miljö. Middagen avåts under livlig teaterdiskussion. dogörelse över Sommartea terverksarnheten.

Folke Öhman delade ut Studieförbundets irmehållsrika .katalog och framhöll att detta bara är en "meny" som del slår envar 5 personer omlattande grupp fritt att utöka, "Fasl Dl skulle vilja starla en studiecirkel i egyptologi - så OK". Vi är med på saken lovade han. Men nalurligtvis önskade han i detta sammanhang främst tala varmt lör teatercirklar. Studieböckerna "Spela tealer" å mk 53,- och " Gör teater på olika sätt" mk 104,väckte intresse då de cirkulerade bland deltagarna . Folke frarnhöll hur vikhgt det är atl registrera alla de små teatergrupperna, som vid regelbunden verksamhet kan påräkna etl studiebidrag om mk 235,-.

- StudiecirkeIn lämpar sig dock inte för långa pjäser, framhöll han li ksom Lampenius tidigare. Honom når ni på Stu-

digtvis bli en föreställning, u tan det är själva övningsproc essen som är det väsentliga!

Arbetsmyran Margareta har under en kort lld översatt från danskan och amerikanskan eli 20-tal 10-20 min. pläser och dessutom Hgger etl 50-tal under utkommng, som penslOnärer kan rekvirera genom att lillslmv" henne: Stationsv. 34, 02700 Grankulla ei. per tel. 905050390.

Vid sluldiskussionen konstaterades att pensionärerna är mer teaterintresserade än sarnhället , sin helhet, men att vi också är begivna atl anttngen undervärdera eller övervärdera oss själva Själv lror jag mera på det första alternativet varför jag vågar säga - SÄTT 1 GÅNG MED FREJDIGT MOD! Eija

Är det någol man viii önska amalörtealrama så är del väl konslen all illle förlyfta sig oel! överskalla de egna kraflerna, all vara lika ödmjuk illför de olika IIppgiflema som de bäsla av vtlra professiollella sktldespelare. Del gäller all sarsa modigl, illle övermodigl.

Greta Brotherus

Trivsel tillsammans på Kimitoön • Dragsfjärds Pensionärer arrangerade årets stora höstfest för penslonärerna i Västanfjärd, Klmlto och Dragsfjärd. Denna gång samlades man I det stora ungdomsföreningshuset Furulund I kyrkbyn. Det var nu sjätte gången som de tre förenlngarna hade sln gemensamma sammankomst. Iden med årligen återkommande samfester mellan närliggande föreningar är att rekommendera, fördelarna är många. När de c:a 300 deltagarna, t lsdagen den 12 oktober fyllde festsalen, var stämnlngen den bästa. Med erfarenheter från tldlgare höstfester vlsste deltagarna, att samvaron skulle präglas av trlvsel och att arrangörerna skulle bjuda på fin varierande underhållnlng.

Festen inleddes med pianomusil< av skolynglingen Ton i Sjöblom, som spe!ade just sådan musil< som pensionärema uppskattar. Efter allsången " Min hembygd" hälsade ordförande Gunnar Forss inbjudna gäster och deltagare välkomna . 1 hälsningstalet be-

ar och arbetslöshet inte direkt berär pensionärerna, känns trycket också på de äldres skuldror. Gunnar Forss talade även om den kOInmunala soeialvårdens utveekling oeh om förbättrad hemvård. Ensamheten får ej dominera i de äldres liv, pensionärsverksarnhe-

• - ElIsamhetell får ej domillera i de äldres Ii v, sade ordf.

GUllllar Forss bl.a. då hall hälsade gästema välkomlla. rärde han arbetslivets komplikationer 1 Dalsbruk Trots alt mskränkningar, perrmttering-

ten finns tili för att skapa kontakter, ge rekreation oeh livsglädje.

,

-'

I

• Bland hedersgästema ser vi på f örsta radenfr.h. bl.a. Torsten Lindroos, Elly Lindroos, f örbulldsordf. Alfred Smeds och prostelI Sven Domars.

Dragsfjärds populära sängfåge! Regina Pettersson sjöng, vaekert oeh rutinerat, flere visor tili eget aekompanjemang. Därefter festtalade Svenska Pensionärsförbundets ordförande Alfred Smeds . Han inledde sitt taI med alt påminna om huru beständiga de iinlandssvenska idealen är. Ungdomsårens slrömningar, tankar, ord oeh gärningar går genom hela livet oeh även från generalion tili generation. Alfred Smeds 10vordade den svenska traditionen som ärmu i dag är en bärande kraft i kimitobygdema .

Han ansåg det vara förbundets skyldighet alt hälla en levan de kontakt med pensionärsföreningar med ett geografiskt sidoläge. Ensamhetskänslan får ej yäxa fram, förbundet bör stöda och sammansvetsa 055 alla sA längt resursema räeker till - tili en stark gemenskap. Förbundsordfötande berörde även ledarbristen som redan nu gör sig pämind i nAgra föreningar.

Kunnigt folk borde, äldem tili trots, ställa upp i större grad och arbeta för det gemensam-

ma bästa. Vi skall ej låta dagens TV, radio oeh professionella underhållning päverka oss sA, att vi ställer för stora krav på vårt eget medverkande. Förbundets medlemsantal uppgår tili ea 15.000. Det finns även föreningar som blivit så stora att en uppdelning i nägon fonn är befogad. Den enskilda individen får ej försvinna i massan, det är för individen som vi arbetar. Alfred Smeds berättade om förbundets ekonomi, lokalfrägan oeh om sångboken som snart väntas utkomma. Tili sist berörde talaren livsåskädningsfrågor, som i samband med å1drandet blir aktuella oeh binder mängens tankar. Religionen oeh tron står mänga pensionärer nära. Alfred Smeds innehållsrika taI och hans vältalighet uppskattades av festdeltagama.

Eller allsäng oeh kaffepaus fortsatte festen med sång av nypensionerade Kerstin Salminen . På et! medryekande hurtigt sät! sjöng hon mänga kända visor. Drags!järds kvinnliga pensionärskör , en 9 ruekor stor kör, sjöng

med bravur krönike- oeh andra sånger. Spelmännen från Dalsbruk underhöll med taktfast musil<, samt ackompanjerade solister oeh allsång. Årets minnesvärda samfest på Kimitoön avslutades med allvarsord av prosten Sven Domars. - Vi har i dag i många avseenden lättare atl leva än förr. Vära förfäder levde etl härtliv med många bördor oeh myeket :,: all hk_älml pa edmot · Dagens sam a e är oe k ej problem!ritt , tvärtom . Tekniken oeh mekaniseringen ställer nya krav oeh fordringar pä människan .

Frälsaren finns doek oeh han har alltid funnits för alt hjälpa oss ali bära vära bördor .

Alfred Smeds oeh underteeknad laekar Gunnar Forss oeh hans hustru för den angenäma samvaron i deras vackra hem .

::i.'.:

Text och foto Jarl Mattsson

.. Hand i hand under seniorledardanskurs i Vasa

• Ringama sveper [artfyllt i Triolett . ..

Vi österbottningar hade samlats i Vasa den 12- 14.11 . 82 iör att genomgå en ledarkurs i seniordans. Det var etl 30-tal ledare i varierande å1der från Lappijärd i söder tili Karleby 1 norr. Några av oss hade för en del år sen varit på en liknande kurs under Eija Franckes lednmg. Men för de flesta var aIIting nytt.

"Nära dig" - för oss alla en känd slogan, nu har jag varit med om någonting som passar in på den - "Seniordansen". Dansen som har erövrat väriden. Dansen som gått över gränsema oberoende i vilket land man bor. Likt dansen "Jakobs stege" dansar vi hand i hand med vår make/maka , vännen, grarmen, den ensamstå-

ende oeh främlingen. Den som söker sig tili seniordansamas stora skara fär vara med om gemenskap i glädjen över att kunna röra sig tili musik, kärma rytmen i kroppen och följa den. Dansa, le oeh ha roligt tilisammans.

Men hUI' fä seniordansen införd i våra städer oeh kommuner det är frägan? Jag anser atl det är Pensionärsföreningarnas sak att införa seniordansen på sitt

• .. . och lätt p å [o ten gär man valsturen palkan . . . program. S täder oeh kommuner kunde hjälpa tili med gratis 10kaler och betalning ät ledama.

Var eller varannan veeka kunde dessa danstillfällen hillas för alla som uppnått mogen å1der.

På samma gång vill jag framföra tili dig Eija kursde!tagarnas varrnaste tack. Eija du är en fan-

Miinchner-

tastisk ledare oeh vi väntar alla på nästa kurs dä vi igen fär dansa under din inspirerande ledning. Vi tackar även Else-Maj som drog igång kursen åt oss. Vi säger som tonåringarna, dom är ena toppentjejer.

Kaskö den 21.11. 82 Irma Winberg

r

:.1

rese- och kursprogram för 1983 n:: SPARA MITIUPPSLAGET

SPARA MITTUPPSLAGET

SPARA MITIUPPSLAGET

Tulpanresa tili Holland

.~

Sommarresa 4-7 juli

Resans program

Turistbyrån i Kuopio har för nästa säsong introducerat en resa, baserad på Fänrik Ståls sägner och 1808-1809 års krig. Med resebyrån LL Tourist Service som teknisk arrangör anordnar Svenska Pensionärsförbundet denna resa .

Valdemar Heinström "fungerar som vår reseledare.

Måndag 4 juli Med buss hån Ekenäs klo 6.30, Karis kl o6.50 och Helsingfors klo 8.15. Rutt Helsingfors - Borgå - Kouvola - S1. Michel. Stadsrundtur med guide i St. Michel. Besök i det nya Vaxkabinette1.

Från St. Michel fortsätter vi upp tiU Kuopio. På kväUen diaförestäUning från 1808-1809 års krig som avslutas med "Sandels måltid". Denna måltid har man försökt göra autentisk med den Sandels åt enligt Fänrik Ståls sägner före slaget vid Idensalmi.

Logi på hoteU Cumulus i Kuopio.

Tisdag 5 juli Stadsrundtur med guide i Kuopio. besök i ortodoxa kyrkomuseet. Avfärd tili Idensalmi där man intar "Sven Duva lunch " och ser en 25 minuters förkorlning av Edvin Laines film. På eftermiddagen retur tili Kuopio. Under kvälJen 3 1/ 2 timmes danskryssning pii KalJavesi .

Onsdag 6 juli Via jordgubbskommunen Suonenjoki tili Jyväskylä , stadsrundtur med guide. Vidare tili Keuru och hotell KeurunseIkä dar vi på kvälJen äter "rövarstek" (lammstek som fåt! mogna i en uppvärmd jordgrop under dagens lopp).

Torsdag 7 juli Dagens rutt: Mänttä - Kangasala - PäIkäne - Tavastehus Helsingfors - Karis - Ekenäs.

(Vi besöker alJtså inte Salla, viIket tidigare uppgivits).

Resans pris är 870 mk.

1 priset ingår: bussresoma enUgt programmet i programmet nämnda lokala guider entreer till Vaxkabinettet i St. Michel och ortodova kyrkomuseet i Kuopio logi i 2-personers rum med dusch och WC kaffefrukost på hotellet i programmet nämnda dia- och filmiörevlsningar danskryssning på KalJavesi mältider: Dag 1, "Sandels måltid", dag 2, "Sven Duva lunch", dag 3, "Rövarstek", dag 4, lunch.

Anmälan om deltagande göres till Svenska Pensionärsförbundet r .f., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51, tel. 90-753 78 20.

.

Svenska Penslonarsforbundet anordnar efter några års paus Igen en tulpanresa tili Holland 14- 23 aprll 1983. Teknlsk arrangor ar resebyrån LL Tourist Servlce. Reseledare är Carl Gustav Gamst-Nlelsen.

Svenska Pensionärsförbundets arbetsutskott diskuterade och planerade sommardagen. vld Sltt senaste sammanträde Sommardagen försiggår såsom VI meddelade i föregäende nummer av God Tid, onsdagen den 8 juni 1983 i Tammerfors. Huvudfesten försiggår i Pyynikki bollhall med början kl. 15.00. Före festens början serveras kaffe och smörgäs, ungefär mellan kl o 13 och 15. Huvudfesten beräknas vara avslutad ungefär kl. 17, varefter man förflyttar sig till Hotell Rosendahl där sommardagsmiddagen börjar kl. 18.00 . Efter rniddagen kan deltagama stanna pii dans. Det finns plats för 900 personer vid middagen. BollhalJen rymmer ungefär 1.500 personer.

På botell Rosendahl och hotell Tampere finns reserverat logi för 500 personer. Föreningar som vill göra rundturer ,i Tammerfors kan bestälJa guider frän Turistbyrån i Tammerfors.

Anmålan om deltagande mottas föreningsvis av förbundskansliet i Helsingfors. 1 början av nästa Ar meddelar vi exalcta prisuppgifter.

Torsdag 14 aprll Med buss från Ekenas via Karls och HelSingfors tili Abo. Med ms Svea Corona från Abo kl. 21 .30 tili Stockholm.

Fredag 15 aprll Med buss genom Sverige tili Helsingborg. Med färja lill Helslngor Över· nattnlng i Köpenhamn.

Lördag 16 aprll Med buss tili Rödby och färja tili Puttgarden. Förbl Hamburg tili Bremen och Groningen i Holland .

Söndag 17 aprll Norra kustvägen över ZUldersee vallen via Alkmar tili fiskebyn Volendam. Vidare tili Amsterdam. Logl på central! belägna Hotell Carlton vid Munt Plein (klass 1). Middag på en narhggande restaurang.

Måndsg 18 aprll Stadsrundtur, kanaltur. besök på ett d,amantshpen Vldare besöks blomsterparken Keukenhof. Övernattnlng i Amsterdam.

Tlsdag 19 aprll Heldagsutfard. Besok på porshnsfabnken i Delft och vldare lill Haag, stadsrundtur. Övernaunlng I Amsterdam.

Onsdag 20 aprll Bussfärd langs rutten Amersfoort- Hengelo In I Tyskland. via OsnabrOck och Hannover lill den förtjusande korsVlrkesstaden Celle dar man overnattar.

Torsdag 21 aprll Tili LObeck och Travemunde där man går ombord på ms Finnjet.

Fredsg 22 aprll Hela dagen tili SIÖSS. Lördag 23 aprll Ankomst tili HelSingfors kL 8.30.

Resans prls är 2.670 mk I priset IngAr: - båtbiljetter Abo-Stockholm inkl. hyttplats i kategon 2, 2 personers hytter med dusch och WC (övre och undre baddar) bussresorna enligt programmet båtbiljetter TravemOnde-Helsingfors med m l S Finnjet, hyttplats I kategori B. 2 personers hytter med dusch och WC (ovre och undre bäddar) - sjöfrukost och lunch ombord på mls Finnjet logi med halvpenslon I 2-personers rum med dusch och WC, halvpension börjar med lunch på nerresan dag 2 och slular med lunch I LObeck entreer tili Keukenhof, Panorama Mesdag och Madurodam - kanal!ur - lokal guide i Amsterdam och Haag båtbilJetter Helslngborg- Helsingör och Rodby- Puttgarden Pnskalkylen baserar slg på valutakurserna I november 1982. VI rese.verar 055 för av arrangörerna oberoende prisförandnngar. Mindre andnngar i programmet kan även förekomma .

Anmälan om deltagande senasl den 14januarl1983 tili Svenska Penslonärslörbundet r.I., Vlborgsgalan 9, 00510 Helslnglors 51 , tel. 9()7537820.

TEATERRESA 17.3. Avresa Irän Osterl>OH~."

Teaterföreställning Nädendal-Kapellskar.

18.3.

19.3. Dagen Iri lör shopplng verse begivenheter.

Avresa kl. 18.00 ""leKnOllHels 20.3. Helsinglors. Avresa Prls: mk 970,-

IWseledare: Eija Francke Teknisk a rrangör: LL Tourist Semce Dag 1 26.4.

Avfärd frän Hfrs-Vanda ilygfält kl o planbyte i Köpenharnn, ankomst tili Glasgow kl. 12.35. Efter ankornsten avfärd med buss 1111 Culcreuch Castle, där vi gör en rundvandring, sam avslutas med efterntiddagsto!. SloUet bebos ., av baronen av Culcreuch och har vant i samma lamiljs ägo sed an 1699 . Frän Culcreuch fortsätter vi längs den vackra Loch Lomond sJön t ili den plUoreska kuststaden Oban , middag och ~ logi Park Hotel Oban. Hotellet ligger vid strandpromenaden

W

Dag 2 2i.4.

Skotsk lrukost pii hotenet (engelsk lrukost kallas sä i Skotlland). Pä eltel'middagen gör VI en utfärd i den vackra omgivningen Eftermiddagen fri för egna strövtäg i den tjusiga staden. Middag på hotenet.

Dag 3 28.4.

Frukost på hotelle!. Avfärd längs kustvägen via Glencoe passet och Fort Williams tili Augus(us, varifrän vi följer stranden av Loch Ness och hoppas få en skymt av det stora sjöodjure!.

Pauser under resan. Vi kör vidare tilllnverness och därifrån tili Nairn, där vi bor på 4-stjärniga The Newton Hoten. Middag på hotelle!.

Dag 4 29.4.

Frukost på hotellet. Vi gör en utfärd i whisky-distriktet här uppe i de skotska högländerna och hesöker några destillerier.

De första uppgifterna om denna närmg daterar sig Irån 1400talet. På hemvägen gör vi ell uppehåll I Inverness, innan vi återvänder tili The Newton Hotel . För gruppen ordnas en "skotsk kväll " med speclalbeställd skotsk meny och för della tillfälle engagerade skotska säckpipblåsare och dansare (= middag pä hotellet).

Dag 5 30.4.

Frukost på hotene!. Avlärd via Elgin och Keith tili den gamla unlvers,tetsstaden Aberdeen. Vi gör en rundtur i staden, innan vi far västerut (örb, det kungliga slottet Balmoral (ej öppet lör allrnänheten) via Braemer, genom de skolska högländerna tili Perth och vidare tili Edinburgh. Värt hotell är Old Waverley Hotel , centralt beläget vld huvudgatan Princess Street. Valborg

MIDVINTERKRYSSNING TILL UMEA 11-12 JANUARI

vi på Dalhousie Courte (ca 30 mm. körning Irån Edinburgh) vid en "Jacobean feast ", en medeltida lest med mus'kanter. sång och musik, där alla agerande har medelt!da dräkter. En riklig måltid inkl drycker ingår. Relur med buss lili hotelle!.

Dag 6 1.5.

Frukosl på hotellel. Stadsrundlur med guide. Vi beser bl.a.

Edinburgh Castle och SI. Giles Cathedral. Härefter fortsätlel' v, norrul via Perlh och Pitlocbry lili Blair Castle som bebos av den 10. herligen av Atholl Ellenniddagsle och rundvandring på slollet. Vi kör tillbaka till Edmburgh längs smä vägar i det storslagna skotska höglandskapel. Mlddag på halellet..

Dag 7 2.5.

Frukost och middag på hotellel (middagen kan ulbytas mot lunch). 1 övrigt dagen fri för egna slrövlåg, uppköp elc.

Dag 8 3.5.

Frukost på holellet. Avfärd lill Glasgow, därifrån värt flyg avgår kl. 13.35. Planbyle i Köpenharnn tili Helsingfors, dil vi kommer kl. 22.50. .

Vi reserverar oss iör smärre ändringar i programmel.

Pris : mk 4.140, 1 priset ingår: ilyg Helsingfors-Glasgow- Helsingfors i programmet närnnda busslurer med skolsk buss, kat. Iyx logi i 2-pers. rum med dusch, WC halvpension börjande med middag ankomstkvällen tili Oban och slulande med skotsk frukost avresedagen rundvandring med le på Culcreuch Castle och Biair Castle - rundlur med guide i Aberdeen och Edinburgh besök i whisky destilierier inkl. avsmakning " skotsk kväll" Tillägg: - obligatoriskl avbestäl\ningsskydd mk 45,- enkelrumstiliägg mk 350,Anmälan noleras i den ordning den kommer SPF -kansliet I1li handa Redan nu finns 40 st preliminärl antecknade. Rmg kansliet tel. 90-753 7820.

PLANERADE RESOR FÖR SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DISTRIKT 1983

11.1 . Avgäng Irän Vasa k1.1 8.30 - Umeä 22.00. Övernattning ombord i Umeä hamn.

Mldvlnterkryssnlng tili Umeä 11 -12 januari. Se annons i God TId. Resa tili Teneriffa 12 lebruari.

12.1 . Rundresa + shopping i Umeä. Avgäng Irän Umeä tili Vasa 18.30.

Egen buss, som avgär Irän Kristtnestad, medlöljer.

Tealerresa tili Åbo och Stockholm 17 - 20 mars. Se annons i God Tid. Resa tili Mallorca i slutet av april.

Leningrad : juni-juli Talllnn - Pärnu : juli-augusti

Prls: 215,- vasabor och norrut 245, - resenärer söder om Vasa I prlsel IngAr: buss och bätresa, hytter IIr samt övemattning om· bord. 1 lrukost och 1 mlddag. rundtur i Umeä.

Boknlngar hos: Else-Mal Johnson. Levonsgatan 14, 65200 VASA 20.

Tel. 961-119 410 eiler Resebyrå Polans, M Holmqvist, tel. 961-121555.

Resa tili Rhodos september- oktober.

Intresserade bedes ta kontakt med Else-Maj Johnson, Levonsg . 14 A, 65200 Vasa 20. tel, 961-119410 eiler Resebyrä Polaris. Monica Holm. qvist, tel. 961-121 555.

3-pers.rum : 4-pers.rum: Anmälan om förbundet r.f., Vihnl'MI1_IO, 90-7537820.

Deltagarantalet är Platserna bokas i ::mmäl:. ,töli Anmälningstiden Välkomna!

Ruska-resa tili Nord-Norge och Lappland

TILl 0OCH STOCKHOLM

17- MARS ·bonen p,l

Sommarvistelse på LEHMIRANTA

. Middag på restaurang Parola ÅbO

Svenska

teater_

Avresa

;kär.

lalGamla Uppsala. Ankomst StockII ContinentaL Teatertöreställning på nska Flugan_ Teatersupe på Conti-

tili Spanska Flugan på Vasan i är reserverade endast !.o.m.

Else-Maj Johnson, Levonsg. 14, Monica Holmqvist på Resebyrå

"ngen 1983

Arrangorer: Svenska Pensionärsförbundet r.f • samarbete med resebyrån LL Tourlst Servlce.

Reseledare: Rainer Nordström.

Bussbolag: Kutilan Lrikenne, Rovanreml.

Chaufför: Pertti Luokkanen.

Vi reser med nattåg (1 klass) tili Rovaniemi där bussen mater. V. övernattar på följande platser: Kautoke.no, Hammertest. Saarrselka (2 näner). nllbaka med nattåg t.1I Helsinglors.

Resans prls ar för pensionarer med 65-årskort på tåg 1.590 mk. För .ckepensionärer 1.780 mk.

I prrset .ngår: tågbitjett Helsingfors-Rovan.em., tur-retur I-ktass, sovplats • 2-personers kupå bussresan enligt programmet logi med halvpension i 2-personers rum med dusch och WC. Halvpens.onen börJar med kaffelrukost • Rovaniemi och slutar med lunch under sista dagen i Lappland. Norsk Irukost I Ka utoke.no och Hammertes!.

Anmälan om deltagande gares tili Svenska Pensiom\rsfcirbundet LI., V.borgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90-753 78 20.

i l o o

Svenska Pensionarsforcundets trad.t.onella sommarv.stelse förs.ggår på Lehmrranta i Bjärnå 4- 9 iull 1983.

Elmer Jakobsson ar ledare lör sommarvistelsen.

Lehmrranta ligger invid det naturskona Lehmijarvr i Bji3rnå ca. 12 km från Salo.

Den nya huvudbyggnaden är nu fard.g. Halva gruppen kan inkvarteras • den nya byggnaden, dar varle rum lortogar över egna bekvamlrgheler. Andra hallien av gruppen .nkvaneras i de aldre byggnaderna. med bekvamlrgheter i korndorerna.

Pnset för logi • 2-personers rum • den nya byggnaden med helpens.on ar 140 mk • dygnet per person. elter 700 mk lor hela v.stelsen I de aldre byggnaderna ar motsvarande prrs 100 mk per person. dygnet. eiler sammanlagt 500 mk.

Enketrum I.nns inte all lillgå .

Resorna tili och Irån Lehmrranta .ngår .nte • prrset.

Anmalan om deltagande kan göras tilt Svenska Pensionärslorbundet r.l., V.borgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90-753 78 20 (vardagar, ellördagar, kl.

10.00- 14.00)

LeningO radtur och retur

En resa till Leningrad pä tre letsdragen enligt modell passfodagar? - Och två av de dagama tot, såg politruckbevakad passsilta i en buss och lara genom elt granskare slint • ögonen utan al! novembergrått landskap! Lönar skeva - och uck passera. En indet Slg? - Sådana repliker lällde stängd suck befriades.

Snart i Viborg. Jag som första reresenarer vana vld långresor Ja, det lönade Slg, säger vi som sans pojke såg för mig folkskolans plansch med Tyrg.ls Knutvar .med.

Tidsmässlgt var resan kort, sons intåg i Vlborgs sloll. men men lnnehållsmässigt av hög med 1 bussen fanns många med kvalitel. "En kort kulturresa." gamla, smärtsarnma bilder på kallade Eija själv den Att den näthinnan.

Slollets trotsiga silhuett blev blev så innehållsrik berodde på tre personers samarbete Främst som det vari t under sekler, det nämner jag Eija med sm stora re- första blicklångel. Sloltssilhuetseerfarenhet, sin språkkunskap ten har dock numera fatt en och inte minst sin stora pensio- mäktlg konkurrent i nybyggda närs-kännedom. Så Raimo, var hotellet Druzhda. Med Sul orig;villiga, omtänksarnma kunskaps- nella. moderna arkitektur domi• Öven'äldigade av praktell i lika chaufför med mer än 500 Li- nerar kolossen hela den rätt sjaskiga omgivningen.

Här åt vi nu digare Sovjet-resor bakom sig.

Som en extra lörmån bjöd hotellOch sist men inte minst vår tina lunch och rick göra den ljärde rummens lönster på fullmåne Leningrad-guide, som inte bara i bekanlskapen med rysk reslau- över Nevan och över den sparlämpliga doser portionerade ut rangmat. saml upplysta stadens silhuetter En kort rundtur i Vi borg var sin stora guidekunskap utan Efter mlddagen fick vi slanna också kunde ge personliga värde- tillräckligt all göra en beklämd. kvar i malsalen och avnjuta ett Och beklämningen släppte inte lAngt variel~program. Det var ringar och upplysningar. när vi fortsalle lärden över Nä- sång, musik , danser, jonglörnumset. Rester av korsur, igenvuxna mer, humoresker av hög kvalitet. löpgravar och förlallna gråa byar Katarinapalatset.

Följande med namn, som tidigare liitt sil! morgon gällde det att lort vara 1 VlKUgt ocR spannande, rikugt. innehåU av frontmännens berätgång. Eija och chauffören hade examensaktigt kändes det att telser, följde oss längs vägen. ordnat en givande rundtur lörrän räcka fram det viktiga papper, VI styrde söderut mot förstaden som Eija med mycken möda och PUSjkUl Målet var Katarinapamånga korrigeringar försökt få latset, vilket vi bättre känner unoss alt skriva rätl. - pengar, der namnet ringar, armband, broscher, aUt I det noga bokfört! Ingen pornograri, ingen krigslilleratur, ingen färsk pampiga holell Moskva vid Neva Tsarskoje selo (Tsarfrukt o.s. v.! - Så ordnade vi an- väntade oss rum och m.ddag. byn) Här Iät en gång KatarUla den stora bygga en "sommarstuga" med sexton rum. Detta lilla palats Iinns kvar, men är iniogat i en väldig palatsanläggnmg. Det var verkhgen et! sagoslott • blågrönt, vitt och guld, som mölle vAra bhckar. Palatset har kallats det praktfullaste exemplet på den berömda arkitekten Rastrellis konst (1 750-talet).

Liksom all behyggelse söder om Leningrad blev också tsarskoje selo .1Ia åtgånget under de 900 dagar staden belägrades av tyska trupper. Det var få konstskatter man hann evakuera, och de som blev kvar bortlördes av • Passgrallskningar, rllndlllrer och Tsa~koje Se~o-~esök har tyskarna. De hade sitt högkvaravverkats och 111/ vänlar grllppen bara pa alt varteleprogram- tel' i palatset och lämnade det utbränt och rasera!. met skall börja. Folo: Hildur Henriksson .

Genom nålsögat I Vaalimaa

Framme i Leningrad

Tsarskoje selo

II vrl~ln!;ch"f

•__",,,.nr,'.

Cecilia Brandt,

tili Svenska Pensionärs00510 Helsingfors 51 , tel.

~.

1::10==========-

Kristallsalell i Tsarskoje Selo.

När vi såg fotogl'afiel' från lörstörelsens tid , och sAg det nu, var det otrohgt och lant.aStlSkt att palatset så kunnat återuppstå.

Efter gamla modeller, ritningar, 10tograIier och målmngar hade man restaurerat, kopierat och rekonstruerat allt in i minsta detalj . Sai efter sai hade återställts 1 slll urpsrungliga skick lntarsian • vägglält och golv, de lörgyllda smderiernas detaljer möbler, konstverk - ja. själva atmosfären tycktes aterskapad Bäst m.nns vi kanske spegelsalen , som verkligen tog andan av oss med sma spegelväggar, sill guld och SUla hundrtals ljuslågor Eremitaget. Efter runtur och lunch var vi redo att fortsätta tili Eremitaget. Della stora konstgalleri är egentligen bara en del av Vmterpalatse!.

Det hela är överväldigande ! Det är prakt och skönhet. överdåd och kuriösa mfall . Den besökande kan bara ta in enskildheter Stanna vid ett konstverk. beundra en detalj, häpna mlör en kuriositet!

Kiro v-teatcrn. KväUen var vikt för en balettföreställnUlg. Den världsberömda Kirov- baletten gav "Legenden om kärleken" Teatern var fuUsatt ända upp på ljärde radens extra bakre hylla, och bifallet var stort Det var en tre timmar lång överväJcligande skönhetsupplevelse.

(Forts. på sido13)

ccccccccccc

I

!

12

rin-

I I

FÖRSÄKRA

ITID. ,II)

MÖT VAREN I HOLLAND

FÖRSÄKRINGSBOLAGET

Svensk· Finland

Kom med på vår traditionelIa blomsterresa.

)

Avr. 18 april -83. 8 dag_

STOCKHOLMSBUSSEN

Försäkra dig om plats redan nuo

går tre gånger i veckan i december Tur: 11/12 22112 14/1 11/2

10/12 21/12 7/1 412

17/12 26/12 21/1 18/2

Retur: 12 11/12 1 18/ 31/12 22/12 28/1 9/1 25/2 6/2

04.30 04.40 05.25 06.00 07.00 10.30 16.00 16.15 20.55

12112 23/12 16/1 13/2

18/12 27/12 23/1 20/2

Resor med omtanke~

19112 211 30/1 27/2

KOTKA KARHULA LOVISA BORGÅ HELSING FORS ÅBO MARIEHAMN

I

STOCKHOLM

_:JVNgpVlSJi8vSSt 01 .00 00.50 00.1 5 23.40 22.50 20.15 14.45 14.30 07.50

N. Esplanadg. 1. 22100 Manehamr Tel. 928/11 570 kl. 10-16

I I I I I l

I l l I I I I I

1

I

I I I

1 Finlandia Holiday Travel I Ö;;;k;;;;~e-;t;r~d

Vintem i Spanie.n F1y från mörker oeh köld! TiIIbringa vintern i Spanien. Fråga eher våra långtidsresor tili Malaga , Kanarieäarna och Mallorca - med eiler utan inkvartering.

Israel året runt

Rom Avfärd va rje veeka åre t runt med inkvartering på Hotell Anglo-Amerieano i eentrum av Ram. Ram är eo utmärkt start· punkt för gruppresor tili Assisi , Toskana eiler Capri och Isehia .

Åk tili [srael med våra fördelaktiga ruttflyg eiler välj våra eharteravfärder fr.o .m. 10.2 tili den 21.6. 1983. 7. 10, II . 12. 13 . 14 och 15 dagars resor.

Speeialoffert för svenska grupper (ea 30 personer) den 1- 10.3 oeh 10-23.3., b1.a. Jerusalem och Tiberias.

Hälso reso r för psoriasis- , reumaoch astmapatienter - be om offen.

Capri och 1schia Vi fonsätter unde r våren och hösten 1983 våra populära resor tili de vaekra öarna i Neapelbukten. loch 2 veekor.

Portugals pärl. - Algar ve.

Vi nyger varje lö rdag fr.o.m .

19 .2 tili Faro med inkvanering på Hotel Aldeia do Mar i Vil.maura - en av syd-Eu ropas bästa semcsteranl äggningar. S ade I och 2 veckors resar samt mojlighet tili långa vistelse r upp tili 13 "eekor.

N.mn: Näradress:

II

Holland och Amsterdam Våren 1983 inleder vi vån stora Holland-program " Det glada Holland 83" Be om vån speeia lprogram sam utkommer den 15.1 med resor rör pensionä rer. blomstervänner . kultu rintresserade m .m. H olland ä r eU utmärkt gruppresemål - obs även smä grupper 10- 15 personcr.

Sprlikresor fö r pensionärer Vären och sommaren 83 ordnar vi för första gången i Finland språkreso r tili England. specialgjorda {ör pensionärer. För kvaliteten borgar Finlands Sprakresor sam övc r 16 år har gjarl reso r för skolungdom.

~ rf

Post.dress: :::är tntresserad avo

a._ ~-----_

..

l/NfJ{fvDIA\.{~

L.Robensg. 8. 00130 H :fors 13

tel. (90) 661922

..

_-----~

SVENSKA SÄLLSKAPSRESOR TILL SOVJETUNIONEN 1983 • • • • •

Ring 928-12140

JALTA

grupparrangemang .

Jalta vid Svarta Havet är e n verklig pärla : e n utmä rkt kom bination av badort och kulturmiljö. Klimatet är Ij umt: inte ens somma rhettan är tryckande .

rundturer, program.

hotellrum , privatrum.

BUSS/FLYGRESA fr.o .m . 1 april fredagkvällar - våren - sommaren - hösten - från VASA via SYDÖSTERBOTTEN och HELSINGFORS tili LENINGRAD samt därifrån med FL YG. Aterkomst söndag. (Hfors lördag). Övernattning på återresan I Helsingfors.

En mycket förmånlig och givande resa för PENSIONÄRER både i grupp och enskilt. 1. klass, halvpension.

stugor, pensionat, gästhem .

Vi ordnar allt det praktiska.

ålands reSOrab

•

Dessutom massar av andra reso r: Leningrad. Sogomys - årets nyhet. I Luthers fotspår, Israel, Hfors - Vasa - Sundsvall - Stockholm. Hfors m.m.

PB 62 , 22101 MARIEHAMN

Vi måste leva med dell sallllillg vi kallfå i dag och vara beredda att kaila dell[ögn i morgon.

William J a mes

BIIIIiiB 1(.-

KONTAKTA OSS: Helsingfors Anneg . t

Närpes SF Center

9O-t75455

962-4t 271

Resebyrå

LL Tourist Service EKENÄS KARIS LOJO H:FORS LOVISA 911·14620 911·31444 912·21 818 90·41 3844 915·52888 HOS OSS FAR DU RESE-SERVICE pA SVENSKA

Vasa

Stat.g. 7 961-112112

§

Undervisningsrådet Nils Göran Engström

En bra alpdag · fören da g1ed1g Motto: Om jag träffar på ett berg så inte är det mig emot (Dag Hammarskjöld)

o FN-generalsekreteraren var naturvän och skogsluftare, Om han på tärden genom livet stötte på ett berg, vek han inte undan, Hans ord kan toi kas både konkret och bildligt. I bägge tallen hjälper de oss vid karaktärsdragningen.

Jag har under resor i Alpema betraktat Benediktenwand bäde från bil, buss och tåg. Den sträcker sig nordös! om Garmisch parallellt med den höga alpkedjan Karwendelgebirge men ä r betydligt lägre och mer lättiligänglig. Endast 20-25 km lång och med höjdskillnader mellan 150 0 och 1800 m . Lämplig iör en nägot så när vältränad pensionär, som i yngre år strövat omkring i de norska och svenska

delade jag en dag iör Benediktenwand. Lämplig vilodag i Mtlnchen iör frugan efter ansträngande vandringar i Wien och Salzburg.

Den 11 oktober på morgonen regnade det i Mtlnchen. J ag tog i alla lali pA mig träningsdräkten, försåg mig med apelsinklyftor, juice och nAgra smörgåsar. Ett tidigt tåg iörde mig tili Lenggries, en resa som räckte halvannan

•

Fråll Braulleck (i bakgrulldell) börjar valldrillgell lällgs BelIediktellwalld. I jörgrtllldell I sardalell l1led kurorlell Lellggries . fjällen och senare gjort " IAngpromenader" i österriskisk terräng. lnför synen av Benediktenwand har jag alltid känt: däruppe på bergsryggen vill jag vandra. Men det skulie gå några pensionärsår, innan den drömmen förverkligades.

1 september i år salte jag in lite extra energi under de dagliga "länkarna" i Helsingfors. Pä väg ut tili spånbanan i Mejlansskogen och tili stigama på Fölisön, lmixade jag upp och ner på Hummelvikens hällar, ett 300 m IAngt berg, som irån vattenbrynet höjer sig nästan 40 m mot ell bronsäldersröse. Trois att berget är blankslipat medför det inga risker för benbrott, om man har skodon som fäster. Men jag är antagligen den enda, som har använt berget som trän.i ngsplats för alpvandring. " Man tager vad man haver".

När min hustru och jag iör andra gången begav oss ner tili kontinenten pA lnterrailresa , av-

timme. Frän tåget såg jag alt Benediktenwand var ornhöljd av en molnslöja, som säg ut atl lälta.

Och när jag frän järnvägsstationen kommit fram tililmbanestationen , seglade bara några små molntappar över bergsryggen.

Snabbt in i en korg och efter 18 minuter landade jag pii 1500metersnivän i strålande soI. Och det solskenet iöljde mig hela dagen Ivag uppät mot själva bergsryggen. Men den rygg, som nerilrän dalen såg tämligen järnn ut, visade sig bestå av " kotor" med djupa klyftor emellan . När jag andra gången skulle ner i en klyfta insäg jag: här måste jag invänta medvandrare. lnom kort uppenbarade sig etl säliskap bestäende av sex tyskar i 30-40ärsåldem , Ivä kvinnor och fyra karlar. Jag frågade iörsiktigt, om en "gubbe frän Finland" tick följa med. Jag blev accepterad.

Kanske trodde de iortlarande pä den finska sisun.

Sen gick vandringen uppåt och

neråt. Ibland motsvarade stigningen bara ell vanligt kyrktom, ibland ett stadion tom. Med Hellen Tallqvists råd om betydelsen av att andas ut i gOll minne, tog jag en paus pä varje "kota". Tyskarna lälJde mitt exempel. Eiler - hade de vanan inne? Från varje ny höjd hade man en vidunderligt vacker ulsikt. Säderut låg

~~gaS~i~~ekil~:~~~nö~~:

över Karwendelgebirge ända tili Kaisergebirge. Alla toppar mellan 2000 och 3000 meter. Norrut låg den bayerska högslällen med städer, byar och de stora sjöama Sternbergersce, Ammersee och långt i nordäst en m k av den allra största : Chiemsee.

Korsen vid stigen lade li te sordin på stärnningen. Där hade en man dödals av blixten, där hade en gyrnnasist störtal nerför branten. Jag gick och tänkte på fomlid och nutid, på kyrkohistorien.

Benediktenwand hade iätt sitt nanm efter benediktinermunkarna. Ett av deras kloster låg vid loten av bergväggen. Jag vinkade mot en silverUgel, som svävade högt över vAra huvuden. Månne den bar iärsamlingens pilgrimer på återiärd irAn Franciskus 800 årsjubileum i Assisi. Därhemma skulle valmännen just samlas iör all utse ny biskop i Borgå stilt.

Kanske i sinom tid ett litet stycke kyrkohistoria . Och här vandrade jag fri och glad med nyförvärvade vänner under en klarblå himmel och inandades den lälla alpluften Eiler (re timmars vandrmg hade vi Imappast tillryggalagt mer än 7- 8 kilometer . Då b eslö! vi oss lör alt börja vandra nerä t längs en stig.

Som känt är del svA rast all vandra nerät. Del hade regnat under nallen och morgonen. Gick vi över slenfält, lick vi lotfäste.

Men mellan dem läg breda färor med idel lera. Snart had.e jag ell Ijockl lager lera under skoma.

Och underlagel var hall. Jag tänkle pä Hummelvikens fasla hällar. När vi äntligen kom ner på järnnare mark och passerade de försla byggnadema, hade leran inte endasl fas m at under skoma utan pä hela träningsdräkten r nerfärsstupen hade jag n ämligen lu tat nug mot underlaget. Men all a lemmar och leder var I skick.

Lyckligtvis hade jag en tOIT skjorta med rrug. r ell tvältrurn rengjorde jag dräkten, så att jag täcktes stiga på tAge! I Lenggries.

Fem ti mmar rä ckte vandringen på "ryggen " eller "vaggen ". Det led mot kväll , när jag kom tillbaka tili Mtlnchen. Frisk, t röll och - Ivå kilo lällare. Vätskelörlust?

F öljande dag reste vi med IAg genom Brennerpasset ner tili Gardasjön . Vi kunde utan mmsta anslrängnmg beskåda snöalperna. Jag kände bara av alpema i benmusklema . Och jag tänkte: utsikten från en besegrad bergsrygg är i alla fali mycket förmer än från elt kup,Hönster.

Följande vecka säg jag I elI tyskt underhållningsprogram världens främsla alpinisl, en sydtyrolare som har bestiglt 21 bergstoppar, alla över 8000 m. Då iörstod jag, all Benediktenwand verkligen var rena rama IAglandet och ell lärnpligt mål i ör en dagledig pensionär.

K vällar före jul K vällar [öre jul gdr vi i vdrr snö[all och ser vdrt överf/öd speglas i Stora rlllor - varuhusets lockelser, sam vi lärt oss [örakta .

Men en liten pojke tryeker sin näsa plarr mot eli leksakstdg pd skenor.

Visst är det bara ha-begär men [ullt av friskhet.

Kvällar [öre jlll blir barnens ögon sd stora.

Allting ryms i dem: sljärnor, lllliga lamm oeh leksaksbilar Vdra ögon är bara rrörra.

Likgilrigl stryker vi snöll frdn pannaII .

Bara en bamhand i våt oeh smutsig vaille slLleken i vdr kan leda oss bort [dm oss själva in i det julens rike, där änglarna jublande dansar.

Viola R envall (Forts. [rå n sido 11)

Hela dagen hade varit sä va i planera d att alla orkade med , ingen blev slutkärd Musei besöken varvades med rundturer i buss och med matpa user Den tredjedagen. Kla ra lär avfä rd kI. 9. Vår chaufför som allt id önskade all vi skulle lå se sä mycket som möjligt .. ville guida oss pä ännu en rundtur Tack vare alla dessa turer fick vi också se så mycket av denna vackra stad med s ina många f10darmar och kana ler och b roar och stora parker. Med sin nkedom på vackra byggnader skapade av Europas främsta arki tekter under 17- och 1800-talel.

Denna morgon kun de man saga att staden bytt ansikte. Den var Ces tklä dd iniör den kommande revolutionsdagen . På gatoma hade Iy ktstoplarna förvandlats tili tjocka pelar e, som beklätts med röll tyg, och ytterligar e hade de fä tt dubbla kransar med ,.öda vimplar. På de stilrena i asaderna hängde jättelika r öda tygsjok, irän balkongem a fl addra de IAnga Iygväder.och röda f1 aggor, [laggor , [laggor överallt - mUjoner meter röll tyg. Kunde inte lå-

ta bli alt tänka på "Ar stillsamma, högtldliga eklärering med levande IJus på sJälvständighetsdagen Kanske \~, som såg den röda prakten, I Ar tänder några varma lågor tili i vårt lönster . lor alt lira vå rt lands självständlghel!

Repino och det underbara Penaty Närmaste mål på hemvägen var Ilja Repins hem I Repino f.d Kuokkala . OcksA här lick VI bevittna hur minutiöst allt

var återställt elter krigets lramfart. Här kunde vi se konstnärens mest kända konstverk ikopior eiler som iotogralier, se det av honom så origienllt och personllgt skapade hemmet, med manga. f1 nurliga detlJer Fru Repin (iöddsvenska) omfattade varml Iden al mgen mänmska I onödan skulle betjäna en annan Det hade satt sm prägel pa många detaljer i hemmet. och hon hade verkligen varit uppCinningsnk när det gällde sJälvbelJäning Cör gäster Vi hade gärna tagit god tid pA oss här. men kön av väntande besökare var lång .

- Viborg nästa Vi emotsag med förv;mtan lunchen på Runda Tomet i Viborg . Tilisynes oberört av den nya tJden var det yttre, men det mre var dystert och nedslitet. Och om toalettutrymmena skall vi tala tyst - under gräsroisnivå ur tun stsynpunkl.

Utan äventyr ingen riktlg resa' Två lullkomllgt oCörutsedda tJllbud angående papper och pass. gay oss pii hemvägen etl par nervplITande stunder, som mle ens lamnade den alltJd lugnaRa-

uno oberörd Det var lyckligt all da ha en riktJg historieberältare med. som kunde lälla upp stämningen. och utlösa beiriande skratt I rä tta stunden. Och med god lur och rådighet klarade Eija och Raimo de båda lillbuden och så blev de bara resans extra krydda .

Nä r vi hade passerat Vaalimaa och körde in I Finland, brakade spontant en applåd lös. Applåden kunde gälla både den Iyckade resan, eiler landet vi lärnnat bakom oss. eller landet vi hade framlör oss!

Maria Helena Flinck

14

Jarl MaUsson

Vad betyder VALTAVA o

Som medlem av Esbo stads socialnämnds kommitte för åldringsvård, äldreomsorg, har jag varit i tilltälle att i någon mån ta del av innehållet i den nya lagen. Dock saknar jag djupare insikter om socialvård, lagar och olika verksamhetsformer. Därtör är det vågat att uttala sig i dessa frägor. Jag är fullt medveten om att mina kunskaper och min uppfattning om Valtava är bristfälliga. Idag är det svårt att fi nna en person som är helt insatt i den nya lagens labyrinter och som skulle vara villig att ställa upp och göra sig tili tolk för vad som komma skall. Vi pensionärer som på sätt eiler annat berörs av den kommunala åldringsvärden, viii ha ett konkret grepp på vad omställningen medför.

Ordel Valtava är en förkortad benämning för arbetsprojektet, ej elt namn på själva lagen . Den nya lagen om socialvård stadfästes den 17 sept. 1982, lagen tilllämpas fr.o.m . den 1 jan. 1984 .

Den aJlmänna landsornfa tta nde planeringen, styrningen och öve.tVakningen av socialvArden bandbas även i fortsä ttmn gen av SociaJmm isterjet och Socia lstyrelsen biträdda av Länsstyrels~ma . Dessa organ har h d igare hait besluta nderät!en även när det gällt den intem a kommuna la socialvård en. Sta ten som bevil)at penningarna har i delal) dikterat huru de skall clisponeras. Detta har medlört byrAkrati, långsam behandling, osäkerhet. pia nermgssvårigheter och koordmeringsproblem för kommunema.

Den nya lagen ger kommunem a en slörre bestämmanderält, vilket isin Lur betyd er etl större ansvar. De statliga medlen lör hälsovård, sjukvård och socialvArd överlöres i iramliden till kommunema som en helhelssumma.

Genom att styming och besl ämmanderä llen ökal iör de kommunala l)änstemännen och iörtroendemänDen får mnevånama i kommunen en större mö)lighet att påverka framtida utveckling.

Ett av de stora mMen med reformen är a tt, medlen skall iördelas ändamålsenligare mellan d e oli-

ka vårdformema . Dessutom skall speciellt åldringsvården priorileras. Av de kommunala vårdformema har åldringvå rden haIt en underordnad ställning.

Ofta når oss budet om åldringar som lämna ts vind iör våg i sina hem. Vi veI al t ga mla legat sjuka långa tid er utan d en vård sam vaje individ i samhället bör ha rä ll tili . Det berättas om åldringa r som hamnat utanför all kommunal vård och omsorg, eiler om de som placerats in på lel mrältningar . Denna sor gliga förteckning är lång. På ansvangt håll skyller man på penningbrist, den statliga clisponeringen och på mycket annat, beiogat eller mindre befogat.

Stalsmakten strävar nu lill atl göra äldringsvArden likvärdig med andra vårdformer, den nya lagen ger möjligheter tili detla.

Staten kommer atl salsa ca 900 milj . exlra på förbätlrad åldringsvård. Likaså ökar investeringslillskollel med över 100 rnilj . Kommunema har under en längre tid avdelat specialister för alI följa upp den nya lagens direktiv ocb iör all planera räll för framtiden . Vid 1983 års budgelering har Vallava projeklel beaktats och även i långsiklsplaneringen för kommande femå rspe-

VÄLKOMMEN PÅ • GEMENSAM JULMALTID TILL BRÄNDÖ CASINO Vi erbjuder alla pensionärer den gamla goda tidens jullunch tili specialpris 60 mk/person (normalpris 90 mk/person) inklusive serverings· och garde· robavgitt.

Stående jul· och dessertbord, varmrätten serveras tili bordet.

Vårt specialpris är i kratt t-22.12.82 Irän måndag tili Iredag kl.

14.30-17.00.

Tag kontakt - vi står tillljänst.

e

ORANOU

AS'"€*~

Silversundsstigen 1 tel. 688 201 , 288 202

riod. Bland personalen inom vårdsektom lär dock råda en viss osäkerbel och ovelskap, kurser ocb information lill trots. Asiklerna om slutresultatet ar något delade. De nesta anser all den nya lagens verkningar skall bli myckel positiva. Men tveksamma finnes, specielll inom den frivilliga vården och de privata åldringshernmen.

1 den långsiktsplanering sam Esbo stads socialnänmd har uppgjort för åren 1982-1986 kan man tydligt finna ett Valtavalänkande. Ulan den nya lagen skulle genomförandet av planerade förbättringar ske långsammare och säkerligen " köra fast" många gånger. 1 Esbo kommer man under femårsperioden atl utbygga och förbättra bJ.a. följande: Nya kommunala pensionärsbostäder, planerade för äldre personer. Fem nya sevicehus för åldringar bygges, dessa erbjuder måltider, hobbyaktiviteter, rekreation, bastu och möteslokaler för pensionärsföreningarna.

Några av servicehusen kommer all inrymrna åldringshostäder.

Hemservicen sam ornfaltar matlagning, städning ocb olika hemsysslor ulveckIas med ca 100 %.

Slödservicen med hemlransporl av måltider, butikstransporter m.m . förbättras genom ökad bilpark. Gratistelefonernas anlal växer . Underslöden för anskaffande av t.ex. glasögon och landproteser ökar i antaJ. Reseunderstöden aklualiseras. Lägerverksamheten effektiveras, samt rekreationsunderslöden ål pensionärsföreningama höjes i lakt med inflation och behov. !nom hälso- och sjukvården omclisponeras resurserna. Dessa vårdformer kan ej påräkna ökad stallig satsning. Den prevenliva vården ulveckIas, med bJ.a . hälsokonlroll och rådgivning för 65 år fyllda personer. Hemsjukvården sam i många kommuner fungerar tillfredsställande kan effektiveras. Den långvariga sjukhusvården av gamJa är etl svårlösl problem . Genom ulökad sjukvård på åldringshemmen kan sjukhusplatser, sam binder en star apparalur och organisation, friställas. Man strävar till alt de garnla i sarnhällel skall tryggt kunna bo i sina hem sä länge de önskar. Med iörbättrad hemservice, stödse.tVice, hemsjukvård, färdtjänsl O.S .V. skall della lyckas. J Esbo inledes år 1983 en dagsjukhusverksamhet. Häslovårdscentralens sjukbus friställer 11 bäddpla lser för delta ändamål. Hernmaboende sam är i behov av t.ex. specialbehandling, provtagning och undersökning erbåller sådan 1-3 dagar i veckan på sjukhusel. De vårdbehövande transporteras med biJ. Med detta system kan 11 bäddplatser betjäna 30 - 35 vårdbehövande.

Den nya vårcliagens framtida resultat är i viss män beroende av de kommunala beslutsfattarnas vilja att verkIigen utveckIa åldringsvärden. Om den nya reformen - mot iörmodan - uUöser en kommunal intern tvekamp mellan olika vårdsektorer om ökade resurser, blir resultatet lidande. Vi pensionärer hoppas att alla parter skall ha den rälta inställningen tili en förbältrad åldringsvård.

Jarl Matlsson

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

och onskor EKENÄS

T RYCKERI

AKTIEBOLAG

..................................................................

Aktuell pensionspolitik Inför ett, sam man får hoppas, GOTI NY'IT ÅR 1983, är del naturligt med en tillbakablick på del gångna årel.

Man mäste väl kansIa te ra atl 1982 och 1983 kommer atl gä tili historien sam de år då beskaltning av socialförsäkring slog igenom i lagstiftning och, naturligtvis, i det allmänna medvelandel.

Jag länker närmast på moderniseringen av sjuk,- olycksfall- och trafikförsäkringssystemen frän början av år 1982 då ersällningarna för förlorad arbelsförtjänst i enlighel med nutida principer Iyftes rätt nära orctinarie arbetsinkomst men samtidigt under kasta des beskatlning. 1 praktiken innebar della all bortavaro från arbetel på grund av sjukdom eller olycksfall inte längre betyder nämnvärt inkomstbortfall samlicligt sam minimiersällningen ligger på en nivå sam överraskande nog är rält hög järnfört..med l.ex. Sverige.

Närrnasl är det dock den stora beskattningsreformen i samband med den fortsatla iörbättringen av folkpensionssystemet som engagerar Svenska Pensionärsförbundels medlemmar. Denna reform motses med såväl förväntningar sam stark spänning: hur skall reformen egentligen uHalla belrälfande mig själv. Blir det netlovinst, som för de alIra nesta, är ju allt gotl och väl . Blir del etl rninus i månadspensionen 1983 järnfört med 1982 blir säkert mången pensionär arg ocb ledsen. - Varför just jag med min anspräkslösa pension?

Beslutsfattarna har naturligtvis mest marknadsfört den stora folkpensionsreforrnens pasi tiva sidor: alla garanteras i framtiden minimipensionsinkomst på över 1.400 mark i månaden, fram tili 1985 försvinner stegvis bebovsprövningar och bindningar (förutom i fråga om annan pension) som upplevts så förödrnjukande.

Genom att behovsprövningen slopats har dock även iolkpen-

sionen kommit att bli underkastad beskatlning. 1 praktiken be· skallas inte en folkpensionär sam inte har annan pensionsinkomst atlty sig tili . Även beskattningen av små arbelspensioner har lindrats. Men slopandet av åldersocb i vissa fall även invalidavdraget till förmån iör et! pensionsinkomstavdrag har inte kunnat hindra att ca 200 .000 pensionärer hotas av en skalleskärpning nästa år.

Som jag framhållil i mina pensionspolitiska informationer inom Svenska Pensionärsförbundets ram är det närmasl pensionärer med en så slor arbetspension att endast grunddelen utgår av iolkpensionen som fär sänkI netto genom reformen. Till denna grupp hör även de s.k. gamJa arbetspensionema redan vid anmärkningsvärt låg nivå. Den störsla näcken på reformen var väl den ändring av regeringsproposilionen sam ägde rum i riksdagen och sam tog borl invalidavdraget för ca 40.000 pensio· närer. 1 skrivande stund (1.1 2.

1982) söker regeringen febrilt på en lösning av denna fråga som inte passar in i omsorgen om de hanclikappade.

Det är alIIsä för den enskilda pensionärsförbundsmedlemmen elt spännande nytt år vi går in i.

Jag hoppas solidarileten mellan medlemmar med olika öden i beskallningsfrågan häller och aU de sam förelräder pensionärernas inlressen har framgång när det gäller alt korrigera uppenbara orättvisor i den reform som föreslär. Mängen kommer förstås att slälla sig frägan om pensionärerna har gålt u r askan i elden med den stora iolkpensionsreformeno Förr var folkpensionens olika regler och behovsprövningar en svårgenomskådlig djungel nu tycks beskaltningen överta den rallen . Vamande röster och 'vadvardetvisa-'utlalanden har inte saknats.

..

,

Såhär,

I början av 1970-talet uppstod i Marlehamn ett behov att bilda ett sammanhållande organ för ortens pensionärer och den 20 juni 1972 startade Mariehamns pensionärsförening sin verksamhet på ett möte i Böndernas Hus restaurangen. Närvarande under mötet var 17 personer vilka alla skrev in sig som medlemmar. Detta första möte avhandlade inte mindre än 11 paragrafer, så man kan nästan tala om rivstart från början.

I nästa nummer får vi närmare bekanta oss med uppföljaren av stiftarföreningen Täkter Pensionärer r.f. pionjärarbete.

• Föreningens ordförande Runar Granlund hälsar fes tpubliken välkommen vid 10årsjubileel.

- I stiftelseurkunden samt i första styrelsen är antecknade: Viktor Arvidsson. som ordförande, Helga Velan der som sekreterare och Betty Hannusas som kassör, samt övriga i styrelsen Hugo

•

erö Pensionärsförening anslulit sig som underavdelning med sina 47 medlemmar. Denna samarbe!siorm har fungerat och samarbetet har varit gott.

- Föreningen hade i början in-

Spelmanslagec spelar upp Å ländska lålar.

Eriksson och Malts Sundholm som ordinarie medlemmar. - Redan 2 veckor efter första mö!et företogs en utfärd tili ett gärdsmuseum i Guttorp, Sund. Resor och utflykter både inom och utom Åland och i skärgården skulle sedan bli ett betydande inslag i föreningslivet framdeles .

- Medlemsantalet ökade ärligen och utgjorde nu 10 år senare över 300 och under denna lid har Ecklnför det nya året får vi dock hoppas att a llting tili sist ordnar upp sig - liksom ifråga om frontveteranernas pensions- och rehabiliteringspaket.

Reformer tar år att genomdriva - och ibland lika m ånga år aLt slutligt kOrrigera. Pensionärerna kan dock med skäl understryka att (jden, inte bara tålamodet, kan ta slut Iör dem.

God Jul! Henry Olander

gen egentlig möteslokal men Röda Korsets Ålandsdistrikt hade en " Röda Korsgård" under bygg: nad vilken pensionärsföreningen räknade med att fä använda redan mot slutet av startåret. Så skedde också och föreningen kunde samlas tili möte i nya huset den 19 december 1972. Detta var nu en betydande törmän iör föreningen att få lokalfrågan ordnad p ä detta sätt.

- 1 Röda Korsgården har kunnat hållas förutom möten med program, musik och säng, även fester, konserter och bjudningar, samt folkdans och molionsgymnastik. Utställningar och hobbyarbeten kan ordnas särskilt nu i år sedan en tilibyggnad av festsal och en del övriga utrymmen blivit färdiga . Således har föreningen fätt ökade möjligheter för fritidsaktiviteter och vi kan dä nämna bl.a. vävning, träslöjd, bokbinderi och handar-

Recept för OSS envar len halv skål välllighet fyller mali på eli kopp fillkän slig"et oe" eli lIypa öm"et.

A v den troglla kärlekens bägare tillsätter man en " el kopp jull (eiler ejter jörmåga) - trogell kärlek - den som verkligell är trogell !

Glöm illte att tillsätta eli tesked sprittallde glädje oe" ett uIIsjörmåga, att släta över del somjörargar oel! irriterar.

Oe" källn dig salig all klllllla skralla å/ triviala baga/eller!

Sällk ned del hela i medkällslall s lårar oeh stek allt välomrörl i jörståelsells pallna.

Sonja Koivula

bete samt glasmålnmg. V,dare har medlemmarna tIllgång tIli bastu, hårfrisering samt massage och fotvård . AlIt detta är ju mte så Htet och om vi därtili räknar in mat och kafieservenng harpensionärerna pä orten mte så mycket att klaga på .

- Som "pnmus motor" [ör dessa arrangemang kan räknas Otto Berg och Gårdens värdinna Taimi Pettersson och byggmästaren Hugo Eriksson som representant för föreningen.

Emellertid grundar sig föreningens verksamhet mycket på våra ekonomiska resurser, sam beror pä egna inkomster frän försäljnmgar och servermg samt medlemsavgifter och de bidrag vi fär irän stadens Fri lidsbyrä och irän Penningautomatföreningen.

Tyvärr är medlen strängt begränsade sä alt vi fär nog liksom andra "rätta mun eiter matsäcken".

enligt iiras juliesl varje Ar med mus,k och julsänger, tai och julgubbe. julglögg och julgröt samt julklappar och kalle med tarta . samt en stunds juldans

- Den 22 sept brade förenmgen 10-års jubileum med säng, musik av Älands Spelmansklubb , sam! hälsningsord och historik av i öreningens ordf. R. GranI u n d, och festtal av Förbundsordförande Alfred Smeds, musik av Börje Lång och Lihan Andersson , samt en roHg monolog av Einar Karlsson , som även läste en dikt. Under pausen bjöds alla på kaffe med tärta och alla (jck tillfälle alt resonera om gamJa minnen och dagens problem. Efter pausen framIördes lack och hyllningar frän staden, församlingen och övriga mrättningar, et( 15-tal var särskilt mbjudna. Pensionärs-

• Föreningen alltid på alerlen, här vid ett lyckal vänbesäk hos Ekenäs Pensionärsförening.

- Förenmgens kontakter har vant och är betydande föru(om på hemorten, sä har Svenska pensionärsförbundets arrangemang uppskattats med kurser och diskussionstilifallen, samt "Sommardagarna" och övriga föreningars liv och leverne genom tidningen God T,d. - Föreningens besök och genbesök med övriga föreningar värderas högt och vi kan då nämna Ekenäs pensionärsförening samt Åbo pensionärsklubb och frän Sverige, Stockholms Pensionärer sam( Danderyds och Hallstahamrnars jämte deras sång- och musikgruppo Teaterresor tili Stockholm förekomrner ocksä när aktuella och lämpHga pjäser förekomrner - Om vi sedan tänker pä arbetet inom vär egen förening försöker de nesta göra siLt bästa [ör en ökad trevnad. Detta syns kanske bäsL genom välbesökta möten och lusten att hjälpa tili med programmslag på fester och mö(en. Vi [örsöker ofta klara oss själva genom atl vi , vära led har bäde sängare och musikan(er, diktförfattare och möjlighet lLll filmförevisning o.d. Traditions-

förbundets hälsnmg framfördes av ordf. Alfred Smeds och RaIner verksamhetsledaren Nordström vilka var festen hedersgäster. Förbundets slandar överlämnades även till föreningen - Etter denna presentation av värt förenmgsliv ute pä den åländska ögruppen följer sammansättningen av årets styrelse med Runar Granlund som ordf och Raoul Hagman viceordf., Gunhild Bergman sekr och Manta Dammer! kassör och vidare Hugo Eriksson, Dagny Johansson och Sm Jansson som ledamö(er - Vi hoppas slutligen att vi fär arbeta i fredens lecken l fortsättnmgen .

Runar Granlund

16

Anni Blomqvist

,Brev från mitt havsba

Foto: C-E S6dtrg6rd

Ett år går snabbt, också om man är gammal och inle hinner stort mera än att laga mat, äta och diska. Förresten så k.änner jag mlg glad så länge jag klarar del.

Vid sldan om de nödvändigaste hushållsbestyren har jag rörsökt följa med höstens bokutgivning genom att rölja med tidningarnas anmälningar och bedömningar.

Det är rörvånansvärt hur mycket böcker som kommer ut varje Ar, ja, om man därtilI läser bara en del bokkataloger sA kan man inte låta bli att fundera pA elt och annaI och slutligen ställa sig irågan: vem skall orka läsa alla dessa böcker.

Så många böcker har jag ändå inte läst, det får bli sällskap geMan gör bort sig ibland! Om jag så skulJe slälla mej pA huvudet, montera ögonen pA skaft, likt en annan gräshoppa ha öronen där bak, hålla hj ärtat på rätla stället o.s.v. sä fär jag inte klart rör mej varför jag här nyligen riktigt i tryck skrev nånting om at! "lyssnaren hade svårt att få syn på pudelns kärna". Hur det gick tilI vet jag verkligen inte, men litet vill jag gärna skYlla på brådskan. Jag skrev ner det i största hast på grund av den där pressläggningstiden som ju är så behändig alt ta tili. Visserligen gnolar mitt undermedvetande " Jag blir gamrnal kära du" så det kunde vara en förklaring . Fast

nom julen, som jag får inställa mig pA att fira ensam. Böeker kan inte utfylla ensamheten helt, men ett gott sällskap är de, i synnerhel om det är böeker som vi tycker om och trivs med .

Ibland kan jag tyeka a tt kärleken som är det största i livet har blivit mera sällsynt i vår tid, det vill säga med bokligt mAtt mätt, men när jag hade läst Erik Granviks nyss utkomna bok " Kärlekens lov" kände jag en obeskrivlig glädje över att denna bok om någon är ett bevis på att kärleken lever.

Julen närmar sig! Vi har blivit påminda om det länge redan genom sändningar av julkort, m.m . som kornmit med posten i rölje av et! inbetalningskorl. Vi kan tycka att dessa kort är tråkiga, men de väcker vår medkänsla iör dem som har olika svArlgheter atl kämpa med. Det blir allt flere som vädjar tili vår hjälpsamhet, och u-Iändemas nöd år ständigt aktuell, men vi mA inte iörtrötlas

utan försöka hålla den kanal öppen som leder tili medmänniskan.

Hungerdagen berörde oss på ett särskilt sätt genom den utiörliga information vi fick. Också om vi lever utan allt överflöd så kunde vi d å om inte annars ge i stor tacksarnhet för att vi inle behöver svälta. Med lanke på allt som bjuds ut, som säljs och köps, så må det utan överord kunna sägas att vi lever i överflöd.

Det är alltså nu på tiden alt börja rörbereda julens ankomst.

Minst en månad har gAtt sen en väninna meddelade att hon skulle öppna julkortsverkstaden, en produktion som är verkligt personlig och konstnärlig, en verklig gåva som irambefordrar hennes julhälsningar. Vi behöver inte vara några konstnärer iör att göra julkort. Men lite fantasi behövs det för att få det enklaste malerial att bli en uppskattad julhälsning.

J ag börjar mina julförberedelser genom atl skriva brev tilI "God Tid". Det är lilla-jul i morgon, men dA brevet kommer fram så kan vi börja räkna dagarna tilI julaftonen. Det är en stor förmån att på detla vis kunna sända hälsningar tili många på samma gång. Så skall jag i samrna veva oekså sända ett tack tili er alla, med Eija i spetsen , som sände mig resehälsningar från Budapest. Ni må veta, alla ni som egenhändigt skrev era namn PA hälsningen att ni gjorde mig obeskrivligt glad , som ju varje överraskande hälsning gör.

Oberoende av allt detta har jag nu tydligen min givna plats i Grönköpings Veekoblads stAende och rikt givande " Pressgrannar", en spall med råniga rormuleringar av liknande slag i svensk och finlandssvensk press. NAja skammen gick på torra land en stund, men nu har den beslutat sig rör att ta et! dopp. 1 närmaste gryta.

Men innan dess hade jag alltså hunnit klä mej i såck och aska för att ställa mej j skamvrån. EI-

en riktigt God Jui och ett Gott Nytt ÅT

e LL Tourist Service Resebyrå

Karis

Lojo

~

~

~ §

~ ~

IGAPPESTUGAN Drottningg. 1, Ekenäs, tel. 11 792

Cafe i biblioteket

H,elsingfors

Lovisa

ler gå " bakom knuten" som man iörr sa, då särskilda behov föreIAg, stilia nyrmande: Lyssna til! den granens susning pd vaTS Tot din fot du vilar

hur den blandas med den brusning som fTdn dej oeh andra smlaT.

Bussbolag

I.INDHOLM LINES Ekenäs, Björknäsgatan 1, tel.911-13808

Eitersom jag så här i iörbifarten fiek fram bäde dopp i grytan oeh granen har jag väl gjort mitt iör att skånka God Tid god julstämning. Särskilt som jag kan ge mej och den kära _makan en

(rökfritt)

(Rum tör möten m.m. kan beställas).

Hjärtligt välkomna!

~

~

~ §

§

~

1i1l1l 1111111 111 II 111 II II 111 II 11111111 111111111 II II II II 111 111111111111111111111111111111111111 ~ Efter den milda hösten som fortfarande räder ännu i slutet av november, återstär det att se hur julvädret kommer att bli . Enligt naturens förutsägelser och de gamlas iakttagelser, sA skall vintem bli snöfattig. Därmed inte sagt alt vi iär en mörk oeh dyster jul vad pA vädret ankommer. 1 fjol kom det så rikligt med snö sA plogarna måste igäng mitt i julnatten för att kyrkfolket skulJe komma till julottan. Inget är är likt ett annat, inte ens när det gäller julväder, och julen 1980 läg fj ärden öppen och snötäeket så lagom vi kunde önska oss.

Detta alltsä när det gäller vAr breddgrad. Sist oeb slutligen sA är vädret inte det viktigaste. Viktigare är hälsan oeh förmägan att kunna glädja varandra .

För att glädja varandra behövs inte stora ting. En hälsning skriven pA ett egenhändigt gjort kort blir oeksA en gAva, likaväl som etl med omsorg valt kort irAn butiken blir det. Som redan nämnts sA iinns det många institutioner att understödja, just genom köp av julkort.

När det gäller julklappar sA kornmer affärsvärlden med tusende råd som kan gära alla som rör sig längs julgatorna helt råd-

när det är iråga om mitt egel privata undermedvetande borde del ju gnola " Du blir garnmal käre jag", för att det skulJe bli rätt oeh riktigt.

Med lad< tör gott samarbete önskar vi

Ekenäs

:!f 11111I1I1II1I1I1I11I1I11I1111I1I1I11I11I1I1I111I1111I1I1111I1I11I1II1I1II1I1II1I1I1II1I1U1!:

klapp på axeln. Vi har nämligen julklappsköpen undanstökade sedan länge. Nu får man ju dock spader när de som vill ta hand om ens klöver är sä högst idiotiska i sin prissättning. Herrskapet har förstAs lagt märke tili att det alla mesta nu fär tiden kostar 9, 99, 999 o.s.v. marko Butikerna Iever uppenbarligen i tron att det verkar mycket billigare om en sak kostar 999 mark i stället för 1000 mark o Visst är det ju en hel mark billigare men de där myckna nioma gör att Atminstone jag tyeker att det låter mycket mer än etl pris med lite nollor, ettor, tväor, ete. Höjden tyekte jag var bilen som kostade :f9.990, - .

Tånk att slippa betala 40.000,och kunna spara in en hel tia!

Nåja jag köpte inte bilen oeh skulJe inte ha köpt den om jag så fätt den gratis enso Fast i sA fall hade det ju inte varit iräga om ett köp förstås. Men kanske en muta. Det som är sä populårt just nuo

Annars är bäcker det enda man i den här åldern egentligen önskar och köper sig själv. Det stora felet med moderna böeker är ju dock att de nästan överlag är så fyllda med s.k. runda ord.

Jämte förklaringar på hur allt delta runda skall nyttjas. Tidiga-

lösa. Det kan vara lika så gott att vara utestängd irän den iröjden oeh i stället försöka tånka ut vad som kan bli tiliglädje för dem vi vili glädja.

Jag fär så sluta brevet med att önska alla vänner oeh läsare God oeh Välsignad Jul . Främst tänker jag pä dem som firar den försla julen i sorgens och saknadens sällskap, men för oss alla Iyser Julens stjärna.

JARL HELLSTRÖMS FOND DONATlONER Tll..L JARL HELLSTRÖMS FOND per den 30.11. 1982 Pargas Svenska Pensionärer r .f.

Maggie Mattsson Svenska Pensionärsförbundets Österbottniska Distrikt

re var dock deekarna oeh i stor utsträekning poesin helt anständigt skrivna, men nu börjar de "eirkulära" orden i allt stridare ström rulJa in också i sMana böeker. Det kan kännas litet uppfriskande att börja med, men numera är det enbart tjatigt och äekligt. Nej taeka vet jag gamla gumman Elinor Glyn, som slutade ett kapitel med ett enkelt och talande " Och den natlen skildes de inte" . - Redan detta var visserligen på sin tid rätt sA vågat och åstadkom en insändarstonn i tidningarna i det då ännu i vida kretsar sä viktorianska England.

Om jag inte minns tel. Det skulle vara ganska behagligt om herrar oeh damer skrivare skulJe hejda sina araber litet oeh ge läsarna anledning att utnyttja sin egen fantasi. Det kunde doek förmodligen bli nog så saftiga oskrivna kapitel pä många håll.

Många modema skrivare lever i den förmodligen felaktiga uppfattningen, att grovhuggen, det skall man vara. Och ändA kan så myeket sägas ärtou bättre med litet iiness, som t.ex.

"Champagne gÖT kvinnan ämabel Bourgogne gÖT mannen kapabel".

En helt passabel formulering som inte kräver några förklaringar. Pä sin höjd ett litet uppmuntrande: "Ha det så trevligt" !

Oeh sA är det dA dags a tt önska läsarna God Jul. Och hoppas tomten är vaken, slår i glasen och IAter oss lustiga vara. Tomlarna på loitet ber att fä instämma genom Hans-J. Sjöstedt

17

Gemytlig ministämma i musikens teeken

närsföreningens ordförande Einar Slorgård. Det är ett arrangemang som vi lycker är värdefulll bAde som en kulturyttring, men ocksil för bevarandet av nilgol som är oss km och som vi vill förkovra.

Vasa läns folkmusiklag frän KauhajokI kom med hälsningar frän andra sidan språkgränsen.

- Vi är ulomordentligt glada över denna konlakt, sade Einar Slorgård. 1 muslkens och lonernas lecken lörslAr vi varandra och lonerna lalar silt eget språk Han ultryckte ocksA en förhoppning om alt det här stegel skulle bli inledningen lili ökade kontakler över språkgrånsen I olika sammanhang.

••••• • Kauhajokilaget har spelal Lillsammans sedan 1975 och nu har de ättio framlrädanden per år pä programmet. Det belyder upp Lill elt och ett halvl per vecka del' Det blev ell inlressanl [ramlörande av olika IAlar både av enskilda spelmän och i olika grupper och av hela spelmanslagel.

Det var dragspel och del var k1ar inelt och naturligtvis fiol som Spelglädjen var inte all ta miste på då eli l1längd spell1läll giek lös på silla illstrumellt: Jw ler, hanterades med bravur ElL spellIyekelharpor, klarin etter, dragspel oeh gitarrer på jolkmusikfesten i Övermark i medlet av manslag som man gärna vill höra novel1lber. M an spelade av hjärtalls lllst oeh pllbliken myste, Det var Övermark PellsiollärsDera gånger. förening som f ör alldra året i f öljd ordllade den här millistämmall , som är al'sedd af( slå eli Del andra gäslande lagel kom !rån Helsingby. - Vi spelar helsl slag för bygdel1lusikell . Foto: Bellita KUl1ll1lel. svenska , glada melodier, sade Alta spelmanslag medverkade. 1 lagledaren , men del finns så Del h Aller pä och blir tradition lag, Helsingby spelmanslag och alt Övermark Pensionärslörening Vasa låns Colkmusikensemble är var de bara lTe lör alI de en- många lätar !rån hemknularna varje höst skall ordna en folkmu - frän Kauhajolti, som medverkaskilda spelmanslagen inte skulle som inle heller EAr glömmas bort. sikfesl - " en ministämma" de. Dessulom var ortens egen drun kna I varandra. Del gjorde Jusl sädana melodier har de samde inle heller och nilgra so= lat !rån traklen kring Vasa och .med ett f1ertal deltagande spel- mäslerspelman Boris Vi klund manslag och enskilda spelmän louppt rädanden gay en mera per- spelal in pA skiva. med och likaså Einar Ös terbaek Stommen i hela programrnet ut- med drags pel liksom Lasse Sän- sonlig prägel ålliliställningen.

Del lred}e spelmanslagel p3 gör Ragvals speJmanslag med kas och Tor Pan tulin.

- Det är tack vare spelmän- plats var nalurliglvis - Ragvals Anders Teir som ledare. 1 år var Programmel i Ar var inle lika nens intresse som vi kan ordna spelmanslag med samma hemort det förutom Ragvals spelinans- kompakt som senaste Ar då hela den hä r stämman, sade pensio- som ar ra ngörslöreningen. Einar

Slorgård sade i Sltt hälsningstal alt Iormer och arrangörer lör lolkmusikfeslen säkert kan vwa i framliden , men alt spelmannen Petter Ragvals namn och Ragvals spelmanslag skulle ulgöra slammen I den Mäslarspelmannen Boris Viklund log hem många applåder Han förvärvade sin mäslarvärclighel vld en musikslamma I Kauha]okJ i sornras och visade också nu att han kan hanlera sm lela . Han spelade Lillsammans med Emar ÖSlerback.

Lasse Sänkas och Tor Panlulin ackompanjerad av Helge Slenback läl sma !ingrar skickllgt soka !ram melodier på eltlvåradigt dragspel Anders Telr, ledare Cör Ragvals spelamnslag. höll låda mellan numren och undrade varlör de lvii spelade pä elt dragspel som bar så lile knappar. - Det måsle ju vara som all kämpa sig !ram pii cykel lasI man har en bil i garagel, tyckte han. Jusl i den lällsamma slllen gick hela söndagseflermiddagen då poika mazurka , SChOllIS. brudvalser m.m. avlöste varandra Höslens muslkfesl blev jusl den lamiljelesl som arrangörsförerungen hoppades all den skulle bli. - Generationsklyflorna som del så myckel talas om hoppas vi skall överbyggas och med arbele knng gemensamma intressen kunna skapa en tradltlon knng lolkmusik och spelmän p3 samma sält som I dag, sade Slorgård Vi blir alla äJdre Cör varje dag som går. Darlör är det angelägel alL hälla banden mellan generationerna levande.

Mera aktivt [jck publiken ta del I musiken pii slullampen då de omsalle laklerna i danssteg

-.-#..r..ti;.c.~*. _ ·*~:~.l1t~:_~·4;~.*~_*~·~~~· " -#..r..ti;·c.~*· _ ,*~·~ .l1t~:_ .tt·i};b *~_*~·tf

"" ANTLIGEN! EN ALLSANGSBOK

pA SVENSKA' •

Redan i många år har inte minst pensionärsföreningama i landet saknat en mångsidig och användbar sångbok. Olika mer eiler mindre provisoriska hopkok har fått ersätta en riktig tryckt sångbok. Men nu, som sagt, har åtminstone en del av problemen lösts i och med att Finlands svenska Folkmusikinstitut i samråd med MusikFazer har gett ut allsångsboken " Vi sjunger tillsammans" .

egen nod-

nvna lever uppdet så !d li-

ln

label

ka!ring rklauppgt"! nska ppas l Och am a mma tedt

Folkmusikinstitutets direktor Ann-Mari Häggman säger i förordet att det försla initiativet till boken togs av Vasanejdens pensionärer hösten 1980. Man saknade helt erikelI en lämplig sångbok och undrade om Folkmusikinstilulet kun de hjälpa. Den höslen vikanerade Magnus Lindholm pä institutet och han lovade, som aktiv visskapare och trubadur, ta itu med innehållet.

FrAgor med önskemål om hur innehållet skulle geslalta sig skickades till ett lretliotal föreningar och enskilda musikaktivister och även Svenska pensionär sförbundet blev inblandat.

Sedan sammanstälJdes förs lagen, ca 150 st, och skickades till Musik-Fazer som visat intresse att sköta om upphovsrätligheter och tryckning. Ett år gick, ingenting tycktes hända men i kulisserna pä Musik-Fazer skedde andil en hei del och så, hösten 1982, har ett intensivt detaljarbete pA-

gäll, bilde pä lörslaget och Folkmusikinstitutel.

Att sammanställa olika manskors och gruppers förslag om ionehåll har naturligtvis varit ett visst problem. Del har vant ett vägande för och emot och nAgon riktig " rättvisa" bar väl oärmast vant omöjlig all uppoä. 1 alla fall har redaktör Magnus Lindholm försökt skapa sig en bild av vad man i framförallt pensionärsoch marthalöreningar sjunger.

Och det visade sig mången gång vara samma saker. Naturligtvis, får man kanske tillägga, eftersom vissa sänger och visor följer oss sedan barnsbeo som "gemensam egendom" ända högt upp i mogen ålder.

Om sammanstäJlningen varit etl litet problem sA är det inte minst de ekonomiska aspekterna som i rätt hög grad fAtt styra urvalel.

Det är nämligen inte sil erikelt atl man bara tar en visa och

trycker om den ur en annan bok.

Nähej, för här kommernägonting in som kallas copyright och i k1artext betyder att sänger, mänga men inte alla, .är S.a.s. skyddade, dvs inte fär tryckas utan speciellt tillstånd, Elt tillstånd som kostar pengar.

En alJmän huvudlinje är att folkvisor ocb sånger som är äldre ån 50 är lria att användas medan nyare musikverk är skyddade. En regel som har undantag men som antyder principerna.

Sammanställ inte egna sångböcker!

Det här betyder egent ligen ocksA det alt del är förbjudet att pä egel bevAg kopiera och sammanslälJa en sångbok och sedan sälja den inom Iöreningen, nAgon ti ng som del lorde syndas emot lile varslans i vilrt föreingssambälle.

Della var etl sidospilr men en an tydan om all det här med all sarnrnanslälla en enkel och bra sAngbok inle alllid är så enkelI. mao att la hansyn till de ekonomiska aspekterna är det samlid igt bäde lätt och svårt a lt göra en allsångsbok. Lätt, därför att det finns så många sånger att välja pä , svårt, därför alt det finns alltför många sånger all välja pii . .

Efler myeket pusslande löreligger nu över 120 sAnger tili föreningarnas, och enskildas, disposition i "Vi sjunger lillsammans". Innehållet är uppdelal i

elva underrubriker och täcker alIt !rån de nordiska nationalsångerna till fin landssvenska lolkvisor , svenska allsångspärlor, andliga sAnger och julsilnger .

Varje säng är försedd med noter för melodislämrnan och ackordanalys, vilkel torde glädja ackompanjatörer och andra spelglada musikvänner.

Dessutom finns en källförteckning över de finlandssvenska folkvisorna.

En innehållsförleckning som upplar sångens Iörsta ord och re!rangen underlättar ytterligare bokeas anvåndningsmöjligbeler.

Formalel är 12,5x 20 cm vilket betyder alt boken med lätthet

torde rymmas i handväskor och rymliga innerfickor, Det är ju ändil meningen att boken skall anvandas, tas med pii mölen och slilas, Priset är moderata 45 mk i skrivande stund (november) inte helt Eastslagel vilkel mAsle anses skällgt med tanke pii de lörhållandevis höga koslnader förlagel hall. Blir försäJ}ningen god (2 .500 exemplar lrycks i lörsla upplagan) är del möjligt all en ackompanjemangsbok senare ges ·u i.

1 det här skedel är det bara art

taeka och la emot och hoppas del nu skall bli än mer farl på sjungandet ule i löreningarna.

J Två som arbetat illtellsivast på dell flya al/sållgsbokell - Ari Nieminen (vid piaIlot) som på M lIsik-Fazer skötf upphovsrättighetema oe" alldra teklliska jrågor, samt Magllus Lindholm som j ör Filllallds svenska f olkmllsikillstituts räkllillg redigerat "Vi sjllllger til/sammalls".

18

BORGABYGDENSSVENSKA PENSIONÄRSFÖRENING r.f.

10-års historik Före decennlesklftet 1960- 1970 var det Inte alls så vanllgt, som I våra dagar, att penslonärer samlades tili möten och samkväm I egna förenlngar. Men den stora dlskusslonen krlng frontmannapenslonerna vld den tlden och de ständlgt återkommande förändrlngarna av folkpenslonerna gjorde, att även vanliga penslonärer tänkte, att vlsst kan även vi sammankomma I egna förenlngar, för att dryfta frågor som så nära angår 055.

På rektor E.O. Falenius initiativ hölls i medlet av november 1972 ett möte på Kvarnbackens skola med en inkallad pane!, som sade Unej", men med en församling om 150 pensionärer i salen, som sade "Ja" tili en registrerad

blev E.O. Falenius ordförande.

1974 togs klubban av Runar Nyholm och 1976 av Ove Backman , som svinga r den all tfort.

I den nuvarande styrelsen sitter Ove Backman, Lennart Törnqvist, Elizabeth Forsman, Valter

• Ca 400 gäster fyllde saIelI vid lO-årsjl/bileet. Blalld hedersgästema sesfr. v. domprost lars jl/lill. Å.E. Nyholmjämte frtl samt stadsdirektör P-H. Nyman jämte Irti. Foto: LenlIart Tömqvist. pensionärsförening. Ett stadgeutskot! om 5 personer valdes, som snabbt uppgjorde et! lörslag liU stadgar och som sammankalla de pensionärerna till ei! konstituerande möte på lörsamlingshemmet tili den 27 november 1972. Enhälligt antogs lörslaget om en pensionärsförening av de 70 närvarande. Föreningen fick namnet Borgåbygdens Svenska Pensionärsförenlng r . r.

Forsman, Alfons Gustafsson, Götha Träskelin och Ai=ne Jungholm, som har varit sekreterare alla dessa år och nu lått i uppdrag, att skriva denna historik.

Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening har hela tiden varit representerad i Svenska Pensionärsförbundets styre!se - som det anstår Förbundets största lörening. Under de lvå första åren var löreningens verksamhet

• Svenska pensiollärsförblllldet uppvaktar gellom Bertel Eklund (fr.h.) och HelIelI Tallqvist. jl/bilarema r fr . v. ordf.

Ove BackmalI Lellllert Tömqvist, Lea Adoljssom och Ame j ulIglzolm.

I den lörsta styre!sen invaldes: pastor KG. Krook, rektor E.O. Falenius, Arne Jungholm, Gunnar Malin, Åke Schrey. Inga Malmsten och Arne Blomqvist.

Inom Slg valde den lörsta styre!sen pastor K.G. Krook tili föreningens lörsta ordförande. 1973

trevande och försöksbetonad .

Nya medlemmar anmälde sig i rask takt. När sedan medlemsantalet steg, och då Iramiörallt Irån landskommunen, var det en nödvändlghet att rikta föreningens verksamhet mera utåt och tiJl landsorten. Det har sedan 1976

hållits samkväm två gånger i månaden, turvis i staden och i landskommunen. Utlärder bar anordnats i närorterna och även längre runt om i landet. Teaterresor tili Helsingfors ocb Esbo, sam! tili sommarleatrarna har ordnats sedan 1977. Från samma år började även resor utom Jandet. Bya-ombud fick vi 1975. De har vant tili stor hjälp vid medlemsanskaffning ocb medlemsavgiftens uppbörd.

1977 kom även pensionärsföreningens sångkör igång. Den leddes tili en början av Elmer Alenius ocb för närvarande av Göran Se!en. Den övar varje onsdag i staden. Sångkören har upplrätl förutom vid våra egna fester och samkväm, på kommunalhem och medverkat vid gudstjänster. År 1978 uppträdde kören vid Förbundets sommardagar på Dipoli.

Vi har även en motionsgrupp som gör promenader höst och vär då vädret lämpar sig. ' Sedan 1980 sarnlas medlemmarna en gång i veckan tili en s.k. trivselklubb, där olika aktiviteter kan u!övas. Devlsen för denna är: " Något för envar".

Under åren 1976 t.o.m. 1978 hade föreningen en festbestyrelse separala mölen. Från 1979 sammanträder föreningens styrelse och medlemmarna i festbestyrelsen tilisammans, vanligtvis två gånger i månaden . Föreningen har en grupp medhjälpare (våra köksbjälpare) som står festbestyrelsen tili tjäns! vid samkvämen.

Dessutom har marthorna ute i byarna hjälpt tili med kaffeservering när löreningen gästat ungdomslokalerna .

Inga ekonomiska bekymmer Ekonomiskt har föreningen sköt!s mycket bra och därför skonats frän bekymmer som är så vanliga bland nystartade föreningar. Medlemsavgiften har hela tiden varit mycket låg.

Snabblotterierna på samkvämen har hjälpt upp ekonomin. Borgå landskommun, även enskilda har stöt! föreningen . Bankerna i Borgå stad har hjälpt oss berömvärt.

Vi måste anteclma särskilt Borgå Sparbank, Föreningsbanken j Finland och Osuuspankki kontoret i Borgå med tacksamhet.

Under det första verksamhetsåret 1973 inskrevs 536 medlemmar, vid utgången av 1974 hade vi 637 medlemmar. Följande år 724 och vid utgången av 1976 hela 802 medlemmar. Vid sen aste årsskifte hade vi 876 medlemmar., 496 Irån staden och 380 Irån landskommunen. Som mest var medlemstalet 906.

Styrelsen har under dessa år sammanträtt 174 gånger och beslutat i 1528 paragrafer.

Tili aJlmänna medlemsmöten har våra medlemmar vari t sammankallade 27 gånger. Tili samkväm 140 gånger. Det har anordnats 65 längre eiler kortare UI färder. 24 utlandsresor i grupp har arrangerats. Teaterresorna är antecknade tiJl 28 sedan [öreningen började anordna dem Irån år 1977. Med gruppresor tiJl Svenska Pensionärsförbundets arrangemang har föreningen de!tagit 14 gånger. Enskilda medlemmar bar ofta varit med i allt det som Förbundet anordnat.

NÄR DET ÄR FRAGA OM HOBBY och ink6p av hobbymaterial - arbetsmaterial information m.m.

verktyg -

TIli tygtryck

-

laderarbeten

-

smyckestlllverknlng

00100 H lors 10. Mlkaelsgatan

Ur statistiken av de här upprälmade aktivitetrna iramgår, at! i allt 35800 pensionärer varit med. Vi har därmed förverkligat et! av våra mål, det at! hålla pensionärerna i gång även på äldre dar.

Pensionärsföreningarnas och pensionärsförbundens verksamhet går belt i tecknet, att tjäna våra äldre, som med ålderns rätt slutat sin aktiva insats i förvärvslivet. 1 och med, att en människa gått i pension, betyder inte, att hon slutat leva och verka, det är bara formerna för livet som lätt en annan gestaltning. FramIör allt borde en pensionär bälla i gång, så långt hälsa och krafter det medger. P ensionär sföreningen viJl samla de ä ldre lilI in-

tel 661 956

formation i deras egna viktiga angelägenbeter, tiJl trevlig samvaro och framiör allt, at! få träffas och prata vid en kopp kaffe.

De nesta, som på äldre dagar förlorat sin livskarnrat, säger atl ensamheten är tung. Därför skail de vara med. Vi har även ansvar för dem som inte kan komma tili våra sammankornster. Väntjänsten borde mera omhuldas i våra föreningar. Alla borde ha det bra på äldre dagar, som ett tack för ett långt livs insats för sin hemort och sitt land. Och har upprepar vi devisen Irån föreningens 5-års skrift. Hälsocentralernas köer skuJle vara mycket längre, om vi inte hade våra pensionärsföre· ningar.

Arne Jungbolm

================================ 4damer och 1herre Gurli Koskinen, Abo 50 Majtis Stenberg, Tavastehus Gunnar Zittra, Jakobstad

God Tid gratulerar på det " kammade" hem var sin pen- hjäriligaste, och tiliönskar vinninglott - med som vi hoppas narna och alla, alla tusentals forlsat! god tur så här inför ju- korsordsläsare under året len. De skickliga lösarna var: GOTl' NYTT KORSORDSAR Valdlne Björk, Smedsby 1983 och GOD JUL i säl1skap Vai borg Brunberg, Hfrs 63

Onsdagen den 20 oktober i morgonrusket samlades en förhoppningsfull skara hurtiga pensionärer för att starla en länge planerad kulturresa. Med Ingegerd i tyglarna och Matti vid rallen var stämningen i topp från början. Matti spelade Taubevisor och Ingegerd infonnerade och gestikulerde. En dryg limme senare umgicks vi glatt runt frukostbordet på Motell Valtatie l.

Vidare - nu i regndis - mot Åbo och slottel.

En iörtjusande guide häIsade oss välkommen. Vi fick information om slottets olika byggnadsskeden, historia, brander, boendesäll och kläder. Nu hade även en hård blåst kommit med I himlaspelel. Malli fanns aUlid till hands och efter några gathörn regnigt Åbo parkerade han invid Domkyrkan .

En inlressant bekanlskap för de Uesta av 055 . Vi rick en ingående beskrivning av kyrkans arkitektur och dess mångskiftande lustoria. Vädret inbjöd icke till promenader på stan så vi Ior med bussen tili Sibelius' Museet, ett värdigt, sevärt museum. Salen är gjuten I stram, omalad betong och med indirekt belysning. Utställningen av gamla instrument väckte stort inlresse. Vi ilck lyssna tili " Finlandia" och "Valse Triste". Det blev en stämningsfull stund. Ännu hann vi besöka museet " Ell hem", en donation till Stiftelsen för Åbo Akademi av makarna Helene och Alfred Jacobsson. Där iick vi uppleva en iörmögen borgares hern frän sekelskiitets dagar. Museet är verkligen väri ett besök.

Eiter en rundtur i centrala Åbo uppsökte vi värt nattlogi "Keskushotelli ", ett litet mysigt hotell som varmt kan rekommenderas.

Efter en splendid middag i teaterrestaurangen "Foija" såg vi på Åbo Svenska Teater musicalen "De spelar vår sång" . Håkan Englunds regi bjöd på rytmisk dans och finurliga scenbyten .

Den röda tråden i pjäsen var spröd, men höll trots discooljudet i dans- och sångnumren .

Vår placering i salongen borde ha varit hän rad 10 uppåt - för (o)ljudets skuU .

Utvilade efter en skön natt så var vi efter en stadig kaffefrukost på väg mot N ådendal. En perfekt svenskspråkig guide inspirerade oss att insupa varje detalj i Klosterkyrkans historia. Nu vet vi på vilket ställe i kyrkan novisen stod för alt bli vigd tili nunna.

Blåjackor seglade i skyn då vi äntrade bussen för alt över "Uk-

Ett bud Om i din sjäI du nås av en oförklarlig fri d, så misstro den ej, tag emot den och låt den dröja, den har kanske tili dej ett bud hän någon som vili dig väli en människa, en vän, eiler din Gud. Joel Kundt

»

l

~

~~~

Klosterbesök och spetsknyppling under kulturresa i västerled

~~

i

~

~~~

• Grankulla svenska pensionärer på kulturresa i västerled. Åbo, Nådendal och Raumo besöktes under en tvådagars resa med 50 deltagare.

Grankulla sv. pellsiollärer i Gullra/lda park. Från v. Pelle Björkstam , Marie Louise Karlsson, guiden Hilkka Leena Laakso, Svea Lundell, Ingegerd Herrgård, Ilse Kraatz, Margit Hagman och Edit Ahlroos. Foto: Arne Etzell

ND..

FINL~NDSSVENSKA

BOCKER

ko-Pekka" bron åka över tili Gu11randa . Etter en promenad genom den sliliga parken med snudd på Versailles, dar även trädgårdsarkitekt Paul Olsson medverkat vid planeringen , kom vi så tili själva " Borgen". Imponerande ar här det rätta ordet om Gullranda med omgivningar, Iikaså historien om dess skapare Alfred Kordelin.

Eiter en god blfI på "Pepes Grill" fo rtsalle resa n, nu mot Raumo. Ingegerd berättade om det gamla och det nya Raumo. En sakkunnig guide inväntade oss vid Raumo gamla stenkyrka Med djup beundran satte VI oss m I kyrkans må ngskiftande hIstoria .

Efter en rundtur kors och tvä rs genom (ramst gamla stan besökte vi Marela-hemmuseum och iöljde en spetsknypplerska i hennes arbete. Gamla Rådhuset ar numera ett mycket intressant och miormerande museum. Det vackra vadret spred ut deltagarna i smä grupper på shopping . Samling åter, de nna gäng på " Grill Rosso", där kaffe och dlverse lackerheter uppskattades. Etter en innehållsr ik dag satt vi Igen IvAr bekväma buss och kompassen pekade mot Grankulla. Halvvags hemma , vld Humpp!la Glasbru k, var det bra med en h ten konstpaus. Innan VI åkte vidare var liden mogen all tacka och hylla vår r eseledare Ingegerd och vAr kassaiörvaltare Ein ar med blommor och hjärtevanna applåder Klockan 21.30 var ringen sluten.

Där stod VI åler på P- platsen I GrankuUa - nu med en Jaltedos A, B, C, D, E O. S.V . vitanu ner inombords. Och det ar sant, vilket härmed intygas Nisse E nglund

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Ansvarig utgivare och chefredaktör Elia Francke

Sl... ~

ÅLAND

Larobokl~!lk

3-6

Västnyländsk hembygdsbok ...- . -

Redaktionens adress: Eija Francke Källslranden JO C 02720 Esbo 72 tel. 90159 80 72

Boken om Svenskfinlond Lonlöslo och sllmuleronde lexler IOr vor och en sam VlII velo mero om finbndssvenskomo och deros verklghel. .. FOr den sam vockbr f,nns nu en IOrobok Boken om Svenskfinbndl" [Bo Risko. VblJ .. Sam heihei Or boken en .f1yl1ig somling ov lonkor och foklo .. ..

[Kuri Lindbom. Nya AbndJ .... FOrhoppnll1gsvlS InSplreror boken tilI en forlson debon och liII forslOllnlf'gSVIS voro finbndssvensk ..

[BJOme Srreds. NT Sydöslerb ) h"63.00 ~

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

Vöstnylöndsk hembygdsbok Avsedd I fOrslo hond fOr Ok 3-9 I grundskobn Behondbr nolurlOrhOlbnden. h,sloro. monnlskon och somhOIIeI. kommunerno I VOslnybnd.

Rlkligl iIIuslrerod. htt 47 .00

Abnd en IOrobok tOr Ok 3-6 sam 00hondbr klimol och nolur. hlS· loro. tolkseder. sjÖlvstyrelsen, nOringor. milJOvOrd mm.

IlIuslrerod. 4-tOrg hff 19.00

0"

~

Annonschef: Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 Helsingfors 14. tel. 90·63 55 99

Ab Svenska Iäromedel Hyltmöslorgrönden 9. 02780 Esbo 78. tel 90-810421 Kyrkoesplonoden 9. 65100 Vosa 10. tel 961·117474

godtid 1983 1 d en nr 2 den Dr 3 d e n nr 4 d e n nr 5 d e n Dr 6 d e n Dr

1 fe bruari 22 ma rs 17 maj 6 septe mbe r 25 oktobe r 13 d ecember

Materia l t ill nr 1/83 bör vara r ed ak tionen tillha nda sen ast den 15 j an.

(

(

(

RN6FA

oRI. tllIt'(;

G-otJ

(

JUL .

Jo tJfE-

l/otJ

.s

-

tJE'-

ffEL

"'KrN. 8lL -

/liKI:

BLlAh

L.UF1-

FIIII.TSORGhNI

$//T/t>"

lIIustrationer: Holger Krogerus

~IS

Ol,...H

GRöT

B~~nd de senast den 31 december under adress God Tid, Eija Francke, Namn .... . . . ........... . . . .... . .. . ...... . ..... . ..... . .......... . ...... .

Kallstranden 10 C, 02720 ESBO 72 insända rätta svaren utlottas 10 st. penninglotter tili första dragningen i januari.

Adress ... . .................. . . . . . . .. .. .... .... . .................. . .... .

. . . . .. . ................... . .... . ... .............. . - ..... .. . . . . . . . , . . ... .