TAMMERFORS presenteras på sido 7 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN
Arg. 11 - Nr 2 UUllllllIWIW
Stimulerande VINTERSAMLING på Hanaholmen
22 mars 1983 UIU
11U1I1I OlllWlIU 1I1II'~llIWIIIi
Ti II deltagarna i Pensionärsförbundets
SOMMARDAG Tammerfors
• Det var tankvärda ord, musik, sång och annan fin underhållning som deltagarna i Vintersamlingen på Hanaholmen fick sig tilllivs. Alla sade sig trivas och lovade ställa upp igen nästa år. Referat på mitlllppslaget och Jestföredraget på sido 3.
SAMS-festen succe
• Festföredragshållaren med.dr. Sven Almqvist (andra Jr. h) blir också i pausen komplimencerad Jör sitt fina Jöredrag av Nils-Göran Engström, medan Ulla Lupander-Lampenius och Nanny Jalasmaa fördelar sina gracer på SAMS grand old gentelman Kika Grigorkoff·
§
Det är med glädje jag framför en välkomsthälsning tili deltagarna i Pensionärsförbundets sommardag den 8 juni 1983 i Tammerfors. Tammerfors grundades 1779 av kung Gustav 111 med tanke på att även inlandet skulle få en handelsplats. Dessutom var Tammerfors läge vid forsen ypperlig för industriell verksamhet. Tammerfors, med sina 167.000 Invånare är idag Nordens största inlandsstad och känd framlörallt lör sin industri. Tammerfors har bLa. kallats "skomakarnas stad " last staden dock är mera känd lör sin textil- och metallindustri. Förglömmas bör ej dock heller trä- och pappersindustrin, ty här grundades Finlands lörsta pappersbruk. Tammerfors är i synnerhet sommartid en vacker stad med sina ca 200 sjöar, grönskande parker och Pyynikkiåsen med sin lina utsik1 över både Näsijärvi och Pyhäjärvi. Tammerfors är även känd som kulturstad med sina 2 teatrar, som bägge har 2 scener samt Pyynikki sommarteater. Dessutom är staden känd tör sina talrika konstmuseer. För de yngre i synnerhet har Särkänniemi nöjespark blivit ett attraktivt utflyktsmåL Den svenska "kolonin" i Tammerfors är inte så stor, ca tusen svensktalande bor här, men desto aktivare inom bLa. Svenska Församlingen, Tammerfors Svenska Samskola samt Svenska Klubben. Jag tillönskar er alla en givande och solig sommardag i Tammerfors . Tammerfors den 7 mars 1983 Lars Zilliacus Biträdande stadsdirek1ör
iliilUlIIllIlIlIIlI/IIlIlIIlIIlIlIUIIUlIlIlIlIUlIlI/IIlIIlIlIlII/IIlIIlIlIlIlIlIlIIlIIlIlIlIlIlIlIlIlIIlIlIlIlI/IIllII/IIII~
2
Den stora besvikelsen Tryggheten den som dagens pensionärer strävat för genom livet - vad blev det av den? Verkrungama av pensionsreCormen - i Cörsta hand beskatlningen av pensionerna - har Cör en stor del av våra pensionärer innebunt chockartde besvikeJser. Reaktionema har heller mte uteblivit. Tongångama , lidningamas insändare, i diskussionema vid Cörenmgsmötena och vid ett otal personliga uppvaklningar är hårda och engagerande. Frägorna om skuld och ansvar går oCtast tili poHtikema, men även tili pensionärsorganisalionerna. Vad har gjorts iIråga om bevakningen och vilka åtgärder har vldtagits? V,d bevakningen av pensionema bar värt Cörbund i likhet med de Cinska broderförbunden utgåll Irän de utCästelser som gjordes vid uppläggningen av planema för reCormen. Det kan här sägas alt vi delat rksdagsmännens uppfattning om reformens posiliva verkan Det var fråga om en reCorm som skulle förbällra situalionen för 600.000-650 .000 pensionärer. Frägan om beskattningen av Colkpensionerna togs upp liU behandlmg , samband med de iniormationer som förekom vid de av Cörbundet arrangerade höstdagarna på Lepolampi höslen 1980. Av diskussionen framgick alt mötesdellagarna slällde sig kritiskttill denna del av reformen . Det var oro och osäkerhel inCör Cörändringen som präglade diskussionsinläggen . 1 Cörlitan på alt vår nksdag - med dess allmänt ullalade positiva inställnmg till oss penslOnärer - skulle gå m Cör alt hävda vår räll har vi i Cortsätlnmgen med kriliska blckar Cöljt behandlingen av pensionsbeskallningen. Denna krillska mställnmg från pensionärsförbundens sida kulminerade i och med de Iramställningar som gjordes vid uppvaktningen pä riksdagen den 14 dee. 1982, där Celakllgheterna i lagförslaget påvisades och komgeringar eCterlystes. Beskattningen som tydligen medtaglls som ett villkor för reformens genomförande antogs emellertid enligt Cörslaget PenslOnsbeskattningen har, på det sätt den nu genomiörts, drabbat även de pensionärsgrupper vars månadspensioner redan lidigare kunnat betraktas som otlUräckliga . PensionsreCormen blev därför i denna sin Cörsta version för många pensionstagare en stot besvikelse. Den lrygghet som vi pensionärer strävat tili och för vilken vi räknat med samhällets och även riksdagens stöd förbyttes här i en osäkerhet som i många sammanhang med all rätt tar sig uttryck i bilterhet och grämelse. Att medan kostnadema oupphörligt sliger Cå vidkännas bortCall av avsevärda belopp räknat i relation till pensionens storlek - det hade nog ingen pensionär väntat. Med hänsyn till rea ktionena över hela fället ifråga om verkningama av pensionsskattelagen - reaklioner som Cörsports även på riksdagsmannahåll - emolser vi a tt älgärder vidtages - ätgärder som eliminerar de orällvisor alla pensionärer vilka sanncrligcn intc crhållit några överstora pensioner nu utsalts Cör. Vi har ju hitlills i pensionärsförbunden inte ansett oss behöva be-
,,""'" .om
'~p<"g....tiO"~. H~
:1'Z"""'/;
"7'::; · RAINERS RUTA Svenska Pensionärsförbundets årsmöte försiggår i Vasa den 24 mars, vilket redan framgick ur annonsen i senaste nummer av God Tid. Föreningama har per post mottagit handlingama COr årsmötel. Ur bokslutet framgår att det är ganska mycket pengar som rullar in oeh ut geom [örbundet under ell år. Den här gången uppvisar bokslutet en förlust om 21.000 mk. Det är ännu mgen kataslrof då flere tidigare å r uppvisat en vinst, men det visar atl Cörbundet inte har nägra stora marginaler då det gäller ekonomiska satsningar Alla planer på alt Lex. utöka för-
bundets personal måste ses som orealistiska i della skede. Annars får vi nog vara rät! nöjda med vårt jubileumsår. Vi blev föremål för mycken positiv uppmärksamhet när vi fyllde 10 år. Kanslilokalen har varit aktuell en längre tid. Vår strävan är atl finna en ny lokal i Hefsingfors. Penningautomatföreningen har visat en stor förståelse för våra problem . Ur 1982 års anslag beviljade man oss 150.000 mk för anskaifandet av kanslilokalen och igen i år ytterligare 150.000 mk, så vi har nu sammanlagt löfte om 300.000 mk. Dessa pengar kan lyftas först då lokalen är
Kan vi förlåta? ---Jag har under de senaste veckorna som kvällslektyr läst en bok som har gett mig mardrömmar. Man kan ju rörstås fråga sig om det är bra all läsa sådana böcker och dessutom inCör nalten. Men är det inte så all just drömmarna ibland kan lyfta fram en del av det som finns inspelat och bevarat i djupet av vårt undermedvetna . För mänga år sedan träfiade jag en kollega som var duklig hypnotisör. Han kunde under hypnos hjälpa en människa att återuppleva händelser Crån den tidiga bamdomen, händelser som på ett olyckligt sätt hade päverkat den människans for tsatta liv. Min kollega sa ungeCär sähär: Våra ögon är som två filmkameror som fotograierar allt vad vi ser in i minsta detalj och våra öron är som mikrofoner tili en bandspelare. Alit vad vi ser och hör finns bevarat i vårt undermedvelna och kan återupplevas. Våra drömmar kan innebära atl vi spelar upp någon liten bit av det enorma material som finns inspelat i vårt inre. Men det kan behövas någonting som trycker på knappen och startar den inre filmkameran och bandspelaren. En bok kan göra det t.ex. psykoanalytikem Alice Millers bok: 1 begynnelsen var uppCostran. Jag kan gott säga att mardrömmarna börjar redan medan man läser den. Alice Miller skildrar först det hon kallar "den svarta pedagogiken ". Den gå r ut på atl målet för uppfostran är alt så tidigt som möjligt bryta barnets onda vilja och med strafi driva ut det onda ur bamet. Helst skall detta ske innan bamet är fyra år och alltså kan börja rninnas någonting själv. Med aga och kallsinnighet skall man manipulera med bamet, sä att man Cår det att villigt underordna sig föräldramas önskningar. Alice Miller menar att den-
Erik Dahla Kyrkoherde i Pargas
na typ av fostran skapade en hei generalion av tyskar, som var uppfostrade tili all lyda biint en Cadersgestalt, en ledare. 1 själva verket [ann de livets mening just i denna lydnad. Hon skildrar också ingående Hitlers barndom och vilket är lika vikngt - hans föräldrars uppväxtförhållanden . En av hennes teser ä r nämligen den, att varje generation omedvetet upprepar samma typ av uppfostran, som man själv har [ått. Detta upprepningstvång är mycket svårt at! avslöja bl.a . därför att vi ofta idealiserar vår bamdom och våra föräldrar. Det är svårt att genom~kåda den [ostran och betingning, som m an Cått vid mycket späd ålder. Alice Miller är på intet sätt för fri fostran i betydelsen frihet från fostran. Et( barn behöver regler som skapar trygghet, men det behöver framför allt förståelse för sin egenart och kärlek. Om vi nu har drabbats av " den svarta pedagogiken" och det tror jag all de flesta av oss äldre har gjort - hur påverkar della vår förmåga all födåta och all ta emot förlåtelse? Det är en svår men viktig fråga . Hur kan t.ex. den
förbundens roll i sammanhanget köpt. Dessutom kan vi sälja elen har också diskuterats. 1 en situagamla lokalen och så har vi reserverat 65.000 mk av egna me- tion då inte ens riksdagsmännen del för ändamålet. Det största var på det klara med verkningarproblemet är att finna en lämplig na av beskattningen, var det lokal som är till salu. Av allt att omöjligt för pensionärsorganisadöma råder det säljarens mark- tionema atl kunna Cörutse vad nad i fråga om kontorslokaler i som skulle hända. Pensionärsförbunden har nog inga möjligheter Helsingfors. De understöd som beviljas för atl själva genomföra så stora utinvesteringar såsom just kansli- redningsarbeten som det här lokalen får inte sammanblandas skulle ha krävt. Nu skall vi inte med verksamhetsunderstöden. 'heller försöka vrida klockan tiliFör Ar 1983 erhåller vi 272.000 bäka till den situation som rådde före folkpensionsreformen . Trots mk i verksarnhetsunderstöd av Penningautomatföreningen. Ök- allt så är det många pensionärer med verkligt smä pensioner som ningen från senaste år är 22 .000 fått det bältre. 1 stället skall vi mk. Penningautomatföreningens och Socialstyrelsens understöd verka för en korrigering av de är av en avgörande betydelse för mlssförhållanden som uppstått. Svenska Pensionärsförbundets Under d.en senaste tiden har många riksdagskandidater lovat ekonomi. Pensionema och i synnerhet arbeta [ör rältelser. Alla löften är beskattningen av dessa har varit väl inte glömda även om valet är förbi? en stor diskussionsfråga under de senaste månaderna. PensionärsÄven om det ärmu är ganska
som har uppfostrats med riset våga tro atl Gud förlåter utan att straiIa? Vi närmar oss nu långCredag och pås k. På nytt målas Jesu försorungsdöd för våra ögon . Vi hör orden att Gud Iät straiCet drabba honom för alt vi skulle Cå frid och genom hans sår blir vi helade. Vi tar emot långfredagens budskap. Vi stär inför korse!. Men om vi stär där med samma känslor som vi 1 nden stod inför en sträng far eiler mor kan vi då ta emot Cörsoningen och förlåtelsen utan tanke pä alt vi själva skall bli slraffade [ör vår a synder? Vägar vi sträcka oss mot nädens soi, sä a tt den får lysa ända in i djupet av vår själ? Egentligen borde vi ställa oss inför korset varje dag. Och gärna göra som vår reCormator Martin Luther uppmanar i sin lilla katekes : Då du vaknar om morgonen och innan du somnar om kvällen - teckna dig med korsets tecken och säg: " 1 Fadems och Sonens och den helige Andes namn" . Vi fär varje dag ta emot ny nåd , ny Cörlåtelse utan tanke på strafi. Men hur skall vi själva kunna förlåta varandra av hjärta t? Det ä r en svår konst. Kanske är den omöjllg. Särskilt svår tror jag att den är om man som barn och senare i livet gång på gång har blivit missförstådd förödmjukad, och nedvärderad. Det kostade Gud mycket att förlåta oss. Därom vi ttnar korset. Är vi beredda at! llda h~lst något litet för all kunna förlåta en oförrätt eiler själva be om Cörlåtelse. Ändå har vi väl alla upplevt hur skönt det kan vara dä gemenskapen är återställd och allt förlåtet. Inte sllpper vi fördenskull vära mardrömmar för alltid. Inte kan vi heller låta bli att tiilloga varandra lidande. Men om förlåtelsen fungerar hjälper den oss atl leva tillsammans och att leva försonade med Gud.
långt tili sommaren är förberedelsema för Cörbundets sommardag i full gång. Förbundet salle igång förberedelsema av arran, gemangen redan för flere månader sedan. Föreningarna befinner sig just nu i det skedet att man tar emot anmäIningar. Som känt skall den enskilda deltagaren anmäla sig tili sin egen förening. Vi hoppas på en lyckad sommardag i et! sommarfagert Tammer fors.
DONATIONER
Ingå Pensionärer r .i. Haga Pensionärer r.f. Sture Böckelman per 28 .02 . 1983
3
Elof Fahlenius
••
Festtal vid Vintersamlingen 16-17 februari på Hanaholmen - Det heter ju att vi i Finland lever i ett demokraliskt (folkstyrt) samhälle. Men man kan med skäl betvivla det. Ty då borde det ju också vara ett samhälle i V1lket alla har samma rättigheter och skyldigheter och där del inle kan uppslå ekonomiskt och socialI olikvärdiga befolkningsgrupper. Elt faklum är dock alt VI aUtjämt mäste räkna med en privilegierad överklass, en medelklass och en underklass. Man kan ju sedan ge de h är grupperna specialnamn, t.ex . " m ansc hettproletariatet"I "työtätekevä kansanosa " eller " kälkborgarna" osv. Det har nog a lltid varit så och kommer sä att förbli . Inle ens en så grundlig nivellen ngs-, fördelnings- och socialvärdspolitik som den i Sverige under 1900-talet har förmåtl väsentligen förändra saken. Ty : vi mä nskor är visserligen i princip Hkvärdiga, men vi är inte Hkarlade. Som enskilda individer och som gruppvare1ser har vi högst olika förutsätlningar att laga oss fram At eiler bakåt eiler stampa på släUet. Eiler stiga uppå t eiler ned äl på den sociala rangskalan.
Måste vår ekonomiska situation färsämras vid pensiQneringen? Visst är grundvillkoren för alla åtminstone i stort se tt lika. Men det finns också undantag. Och ell av undantagen är just vi pensioriärer. Ty genom konstlade, byråkratiska och ganska godlyckliga lagbestämmelser försäller man denna betydande del av befolkningen i ett läge d är de aIlmänna livsvillkoren bHr helt annorlunda och k1arl sämre än vad de därförinnan varit och även sämre
Första avsnittet
Ar vi utklassade vid 65 år? paragrafrylleri , datateknlk och nägot som lämpltgen kun de kallas mytologi . Ty del är en ren myI all mänskor överlag skulle vara slulkörda, förbrukade och inprodukliva vid 63-65-67 års ålder. För en betydande del är del egenlligen först vid denna ålder den samlade yrkes- och livserfarenheten kan göra sig gäUande silväl i yrkeslivet som när det gäller storverk på velenskapens. politikens. ekonomins och kulturens område. Olaliga exempel bevisar della . Men d el är ju klart all om en myt Ihållande ulbasuneras tillräckligt många gånger - ljah. sa bÖTJar man förr eUer senare lro på d en I enltghel med lex reklamleknikens enklasle regler Som JU tillämpas i varJe aukloTllärt och pampdlrigerat samhaUe. säväll ösl som I väst.
• - Förllf ätll1ingama Jör en bra {llderdom är all så långt som möjligt bevara den lidigare livsstilen och utöka den genom all deltaga i värdeJlIlla aktiviteter, sade SPF:s Jörsle ordförande Elof Fahlenius bl.a. än för den övriga befolkningen. Ocb denna genomgripande förändring inbillar m an sig sedan skall kunna ske efler en bestämd signal frä!, ett automatiskt persondataregister som konstaterar atl delinkventen haver fyll t 63 - 65 eiler 67 år i åldersringar. T .ex. för en 65-åring skall aUtså under en enda natt dvs den 23 .530:d e sedan ha n kravlade sig ut ur sin moders sköte en väldig förändring med alla dess konsek venser vara möjlig. Och nu, helt plötsHgt, skall en levande och verksam och alltjämt livshungrig mänska - i de fl esla fall helt omolIverat - förklaras va ra he!t inkapabe! att vidare sköta ett ormnarie arbele eiler en ordinarie IjänsleuppgiIt, han elier bon mä nu sedan äga vilka förutsällningar eller vilken kompelens
Men redan nu noterar Jag ell sJags mummel bland min ärade publik. Det läler I k1artexl ungefär sä häE' Ar det mte ända ganska skönt att efter ell hårt och arbelsamt liv och sarskll! om man är sjuklig, är del tnte skönl att äntligen få ro och frid och tid över för sig sjaJv och sma egna personliga mtressen? För mången ar det JU nödvändigt tom med förhandspensionering. T .ex. I Sverige kan redan 25-åringal' bh förhandspensionerade.
som helsl. Vederbörande fär den slorslora äran all överföras lill en i stort sett enbarl konsumerande befolkningsgrupp som i etl leknokratiskt. industrialiseral samhälle helt krassl pii grund av sin inproduktivllet varderas som n ågonting obehövligl, oväsentHgt och ulklassat. Samhället har fått en ny befolkningskJass: De u tklass ade .
Just det! Men vi mänskol' ä r olikarlade och del ar Just del vi borde laga hänsyn tJll och inte "slryka alla över en ka m '·. (som d et heter på borstbindarspråk). Varlör då inte övergå hll en fleXlbe! , indlvlduellt varierad pensionsälder Redan nu finns en viss flexibilitet ly pensionså ldern i vIssa slttsamma. koncentrermg betonade yrken. är betydllgt tldlgare an I andra. Om della ar möj-
o Den socialpolitiska ideologin uppfatlar sedan denna grupp såsom endast i behov av vård - och tillsyn . Däremot ar man helt blind lör möj ligheten att den skulle ha någol all g e samhället. att den skulle ha egna initiativ och de!laga i det produklIva Själva överföringsproceduren a r en omänsklig blandntng av
bgl sas nedät så borde det också vara möjligt sas uppål
Är du en stålfarbror eller -mamma? En del av oss mänskor har en järnfysik, s.k. slålfarbröder eUer slålmammor. De har tydligen skött Sltl allinän na hälsotillslånd sedan ungdomstiden , de har ell vältränat inteUekt, har tagJt "ara på alla tilliällen till fort salt utbildntng. framsteg och förkovran och har kanske även en ärfthg konslItuhon som sakerställer etl långt. "erksam! och sjukdomsfnlt liv Dessutom har de kanske en glad och hjärtevarm h"ssvn som betyder ofantligt mycket I umganget med andra mänskor Sedan finns det andra grupper av manskor, sådana som struntal i aUt hälsovardsbelonal och ! 0 m ädslat med krafterna . mest bara konsumerat, ocksa slg sJalva sorglöst Jevat " för dagen ". aldrig b rytt slg om att spara nAgot " för aldre dagar" och blivit vana vld " social omvå rdnad" iran vaggan WI graven. Den typens mänskor ar särskilt va nlig I ""älfärdslandet" Sverige.
Inom socialpolitiken färlorar vi åt de unga LAI oss ocksa tänka pa den slora grupp mä nskor som fak tiskI blivII slutslitna I hArt grovarbete eller automahserat sla,,arbete och kanske hder av nagon svår yrkessJukdom. VISSt langtar de människorna fram hll penForts. på sid 13
AR TAR VI BUSSEN UT I EUROPA------_-det-kost-ar-inte-me-r---~
~~
Inlersol·kloss, v6rstoronyhel16r, horvlskopotforondusko kunna konna de,llre exlro Iyx.g på semeslern Och del
...
•
_ .
En Intersol-resa böriar och slutar hemmavid
Ingen annan reseorrongor hor så mångo onslutningsmOjllgheter sam VI. Frön
Stockholm,.Göteborg, Vösterös, Borös, Korlstod, Vaslervlk, Kalmar och co 80 ondro or1er går onslulningsbussor 1111 somtllgo ovresor.
SkaHadej den nya Intersol-katalogen!
•
21 spönnande resmål
PARIS RHEN MOSEl LOHooN
~~g~~ ~~~L
ÖSTERRIKE RUNT HOLLAND AIVIERAN - NICE JUGOSLAVIEN- OPATJA STORA PARIS
Prl. 1330- 1545 1710- 1825 1630 - ~!~~ 1935- 2095 2545 - 2655 1895- 2045 2845- 2995 2470 - 2655 2310 - 2395
blude,v;på P,eossom'rygghe,en.ln,ersol·kvol"enochd. 16go pn!)efnQ Roknor du bort devolvenng och mflollon. meneer du ott voro pnser at I 51011 sen oforondrode Nu undrordu forslås ... od Inlersol-Idossor Det 1<01'1 sommonfOIlOS I orden komfort, servlce och omlo"ke. men 10f OSS forido· tO Ille oormore Inlersol-Idoss.- del af bio on åko moderno och bekvomo longrordsbussor på Europos vogor
.
BERUN PRAG- WIEN BUDAPEST - WIEN !TAllEN RUNT SKOTLAND RUNT
1725- 1760 2795- 2995 3010 3090 3075
BODENSJÖN LUGANO WIEN COSTA BRAVA IRLANO
171017851635 2625-
~~~e;SJON
Med komfort sam gor dln reso 1111 en 5<'0" cvkopphng Med volberoknode raster, onhoher och avshckore sam gershmulonsoch omvaxllng redon på vogen Intersol-kJoss - del ar också ott bo ~ de bosto hoieli som s16~ oN flnno I voqe prisk 055, on ho onnu flet och onnu botlre utflykterolf valjo blond. Och s6 for51650" åko med reseledore somvefvodservice och omlonke betyderfordejsomdel. logore.
~~~~- ru~ 1865 1855 1675 2925 4350
0
BESTÄLL BUSSRESEKATALOGEN. INTERSOL-resorna saljs av LL TourlSI Servlce's byråer. Hamla fyrtargsKalalogen hos oss eiler skicka In kupongen nedan så kommer den på poslen om någon dag. • "~I Anslulnlng från FINLAND över ÅBO med Silja Line. OBS OBS OBS Prisena I finska mark från Åbo. tn~!_~
A •
~.,~~~,,~'l~ri~~r'i~~~ ="'" tel
90-440041
911-14620
911-31444
912-21818
915-52888
j
__________ _________
_______ _
~
--1
j
4
- Jag hälsar oss alla välkomna. · .
LURENS SOMMARTEATER
(~}{3
O Dessa sann gemenskap innehållande ord riktade Pensionärsföreningen ETTAN.s ordf. Hellen Tallqvist tili de pensionärer, som tili sista plats lördagen den 12 februan fyllde Helsingin Yhteiskoulus trevl iga festsal. . . o Igen ett bevis på vilket fint resultat som kan uppnas, då man som SAMS I Hfrs kan förenas kring en gemensam festl ig samvaro.
T
I sommar uppför vi
SOCKENSKOMAKAREN av Aleksis Kivi i Hedvig Sievers regi Premiär: söndagen den 3.7 kl. 12.00. Föreställningar: 5, 6, och 7.7 kl. 19.00, 10.7 kl. 12.00 12, 13 och 14.7 kl. 19.00 17.7 kl. 12.00 19,21 och 23.7 kl. 19.0024.7 kl. 12.00 26, 28 och 30.7 kl. 19.00 31 .7 kl. 12.00 2 och 4.8 kl. 19.00
• Tyvärr har Hellen Tallqvist "fallit ur bilden" t. v. under det hon välkomnar den fulltaliga publiken. 1 Jörsta raden fr . v. feSllalaren med.dr. Almqvist med fru, Nils -Göran Engström , MajBrill Wikholm och Rainer Nordström. Del låg verkllg FEST 1 luflen och förväntmngama m[riades bara mer och mer ju längre det vai samrnanslällda programmel [ramskred. Festen inleddes med ouvertyr spelad av Nanny Jalasmaa. för oss penslonärer alltid lika uppskallad och välkomrnen vid nygeln Följde s1l Hellen Tallqvls1S [öredömllgt korta men varma välkomsthälsnmg vare([er pubhken med en uppskatlande applåd hälsade dagens [esllalare med .dr S ve n Almqvls1 välkommen. Fesllalaren hade tilI lema för silt an[örande valt "Trivscl och upplevelser". Han inledde med en analys av människoödel. som han uppdelade 1 [öljande [aser; barndom - milJö - arbelsliv och SISt pensionsåldem. Darefler övergick han 1111 de stressfaktorer. som ofta infinner Slg med en mängd Sldoe[[ekler vld de omnyttningar som mdividen under de olika åldersperiodema ofta hamnar ut [ör valvld han konstaterade - det som vi pensionarer vet - huI' Vlkllgl del vore, all pensionären, om hälsan bara det tillåter, skulle få stanna i den invanda hemmilJön .
Sjukvård på svenska stAr högsl - Men vilka slödåtgärder slår pA önskelislan i[all man har oluoss då tillbuds om vi sen blir beroende av sjukvård eiler äldre- - ren all hamna in på sjukhus. Vi måste kunna skänka trygghel vård över huvudtaget. ål våra åldringar och della är Ännu en gång kunde dr Almmöjligt endast om man i della qvisl, som så mången före hosvAra tillslånd, som en sjukdom nom, konslalera all vårdsiluatiomedför. kan [A ullrycka sig pA nen i Hfrs i della nu är kataslroia!. Långl väITe än annorstädes i sitl eget modersmå!. Också den legendariske lrygga landet, värre ocksA än 1 l.ex. Esfamiljeläkaren, som har tid med bo eiler lngå. sin palienl, ville dr Almqvist igen - Sä här i valtider är slagorfå med i bilden. den . frontmannalagar, galuav- Varför skall samhällel slängHts[rågan, tomtbeskallningen digl klanka på långvårdspaför all inte ta la om [olkpensionstienlen . Del är väl inle hennes fel re[ormens oklarheler. Den juriall de gamla och sjuka hamnar diska sakkunskapen i riksdagsatL uppta platser rrAn akutfallen. borgen tycks vara dålig, konslaKlandra islället planerama och lerade lalaren. politikema, som har bestärnmarens roll i dramat och som [attar Bota - lindra alla viktiga beslut. trösta - Del är alltså en hei del sociala och psykologiska [aktorer Dr Almqvist kom in på omsorgens progressivilet och gradesom kommer att påverka var och ringo det egna hemmet, pensioen individs HvssituatlOn, utan all närshem av olika slag samt den hon själv kan påverka avgöotillräckliga sjukvården. "En randet. plats på H[rs stads sjukhus eiler sjukhem är all jämföra med en Positiv stress. lollovinsl" ar en känd sanning. - finns den? VisserHgen och det - Därför borde den privata är nog alla aktiva pensionarer vården 1 alll högre grad subven- säkert medvetna om. Alla de, tioneras. som [örutom atl de är med i en
FÖRSÄKRA
ITID. ,II)
pensionärs[örening delar upp sin tid på kanske församlinsarbete, Arbis, Röda Korset m.n . hälsosamma drivfjädrar, som får honom eiler henne att glömma en stor del av de ev. krämpoma. Den allemativa medicinen ansåg dr Almqvist alt hade fått en alltför slor plats i våra dagar. Det gäller också alt se upp med för fliliga besök i hälsokostaffärerna, om della sker på bekostnad av legaliserade medikamenter. - Annars kan vi snart hamna tillbaka till en grA medeltids häxbrygder och suspekta droger.
FÖRSÄKRINGSBOLAGET
Svensk· Finland
Förebyggande hälsovård Här spelar vi nog [örsta fiolen
själva genom sund egenvård. Vem annan än du själv är del som avgör om du vili sabolera hhlsan med tobak och spril? Vi själva väljer ocksA matvanor och avgör födans sarnmansältning. - Visserligen gäller del all hysa förståelse och tolerans för sAdana som söker sig i sin nöd tili kiropraktiker, naprapaler, homeopater, zonterapeuter, ögonterapeuler och s.k. " kansanparantajia", men vi [år dock inte glömma all vi har en beprövad läkarkAr med stor erfarenhet ivAr närhet. - Del är dagens pensionärer
Långslröms ledning sirligl [ramrörde renässansdanser i lidsenliga dräkler lill absolul lidsmässigt äkla musik ulförd av en ci)"äkl- och instrumentäkla ensemble.
o
Programmet var slut - elt Iyckat trivsamt och givande program, men i nedre aulan fortsalle feslen med dans till Halsbrytarnas medryckande musik . SAMS har igen en gång bevisat atl gemenskap skapar glädje och motivation rör vår verksamhet. Eija
• Så här sirligt dansade Collegium m usicae Helsingensis iförda fö rtjusande renässansdräkter. som i krig och [red arbetat upp det samhälle som vi nu lever i. Vi har betalt skatter, så del är direkt orättvist att besh-ylla pensionärema [ör att utgöra en belastning, avslulade dr Sven Almqvist sill intressanta anförande.
o Under kaffepausen stod stämningen på loppen och man kommenterade livligt del ypperliga [asllalel. Som försla inledande nummer för senare hälflen av festen fick publiken avnjuta superunderhållande H a Is b ry ta rn a, som i sinom tid avtackades med rungande applåder. Följde så et[ sällsynl ansJående programnummer, som Hfrs stads Kullurcentral stod värd [ör Collegium musicae Helsingensis En helt bedårande dansgrupp, som under Christina
- - - - - -...... Utgivare: Svenska Pensionärsförbu ndet r .f. Ansvarig utgivare och chefredaktö r Eija Francke Anno nschef: Kaj Sjöberg Observatoriegatan 6, 51 00140 Helsingfors 14, tel. 90-63 55 99 Redaktionens adress: Eija Francke Källstranden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90/59 80 72 Eke näs Tryc keri Ab, Ekenäs
5
• I nedanstående artikel presenterar sekreteraren för Björneborgs Svenska Pensionärsförening r.f. Gunvor Zilliacus den livaktiga föreningen i förskingringen - om man ser språkligt på saken. Trots att gruppen inte kan skryta med stora medlemsskaror är den dock en prydnad för vårt förbund, just tack vare sin stronga sammanhållning och sin förmåga att för sina medlemmar finna just de rätta aktiviteter . • I nästa nummer - strax före Sommardagen får vi en presentation av - vem annars än Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors.
Så här glada nunar kunde man se på björnebargarnas kanstituerande möte 25.10.1974. De tillhör Carl-Gustav Gamst-Nielsen, Bernhard Grönlund aeh Harry Baedeker, en sistnämnda numera åbaba. Qcksä Björneborgs Svenska Pensionärsförening går så sak leligen mot sitt 10-årsjubileum. Ännu har vi dock rätt gott om tid att fundera över hur "födelsedagen " skall begäs. Det var den 25 oktoher 1974, som föreningen höll si tt konstituerande möle pä Svenska k1ubhen . Initiativet hade kommit irän förhundet , som det året höll sina sommardagar just i Björnehorg. Från förbundet kom också CarlGustav Gamst-Nielsen till mötet som moraliskt stöd. Ett upprop hade sänts ut tili ett femtiotal björneborgssvenskar och trettio inlresserade pensionärer mötle upp. Det var ju därmed tydligt, att den planerade föreningen hade elt hehov att fylla . Någon stor förening kan det av naturliga skäl aldrig hli tai om här i sladen vid Kumo älv. Antalet svenskar har under årtionden hållit sig ganska konslant kring 600 och ar vai i skrivande slund snarare elt stycke under den magiska siffran. Men av någon anledning är omsattningen på svenskarna stor. Nya kommer ml och andra Dyttar bort. Det sislnämnda gäller dess värre också dem,
som uppnår pensionsåldern. Riktningen ä r i de flesta falJ Aboland, även hland dem som egentligen inle kan åberopa röller i Egentliga Finland. Kvar blir ett starkt krympande antal infödda hjörneborgare och sådana, som har trivts med sladen under aktiva arbetsår och in te kärmer någon lockelse tili orter, där det inte finns många kvar av en !idigare vänkrets. När vi var som (lest, var vi ett femliolal medlemmar I föreningen. Liemarmen har skördat alltför många under de allra sen aste åren cch sjukdom drabbat andra Det är därför bara ett drygt tjugotal , som möter upp lill våra månatliga träffar på k1ubben.
o Vad vi sysslar med? undrar kanske läsaren. Det viktigaste är naturligtvis själva samvaron, men förutom kaffetåren hjuder slyrelsen till at! ha någon form av underhållning därtill. Ibland visas del diabilder eller film, när nAgon gjort en intressant resa. Någon av medlemmarna kan bli intervjuad. Vi lär känna varandra bällre, om vi veI någo! om den
miljö vederbörande kommer ifrån och där han eller hon hac varit sysselsatta under den verksamma delen av sitt liv. Det hlir ju samtidigt en liten repetition av Finlands geografi, eflersom vi kommer från mänga olika håll. Nyligen fick vi på det sället veta Iilet om livet i Viborg, den förlorade karelska metropolen. Vi försöker också presen lera olika slag av hobbyverksamhet i hopp om at! vinna proselyler, men resultatet har varit något magert. Lite! hjärngymnastik kan det också behövas. och det Iår vi i form av musikalisk frAgelek ibland eller mera regeibundet som " tlo frågor" Priset blir ofta i sistnämnda fall pepparkakor till kaHet medan en marzipangris var huvudpriset vid en musiktävling i samband med jullunchen. Sedan några Ar byts decemberkaffel ut till gemensam lunch och det har blivit en uppskattad tradihon . J början sjöng vi då också några av de gamla kära julsångerna, men del har tyvärr med åren blivit litet kJent med sångförmågan.
o
RESLUST IGEN ... ? II LUTHERS FOTSpAR. genom Väst- och Ösltyskland
6_.6_,_4_.7_,_1_._8_,_1_.9_,_1_2_d_g_r__~1
Specielll mlresse väcker utfärder och teaterresor Utfärder har det förekorrurut en hei del, Ibland kanske bara lill Harjavalta och utställningar av mtresse pol Cedercreutzmuseet, men också till grannstäderna Kristinestad och Raumo, till Nystad och Noldendal, längs Kumo älvdal med en rad städer ja ibland ända tllJ Tavastehus, Tammerfors och Åbo. Huvudstaden ligger lyvärr väl långt borla för en dagsutfiykt, men där har å andra sldan de Desta både släkt och värmer I längsta laget är det kanske också t ili Etseri d]urpark, där vi dock var för några år sedan och dit VI hoppas kunna ålervända nar våren kommer. På teater går vi gärna i samlad tropp. Ibland mte längre än till stadens egen finska scen . Där såg vi för en tid sedan Björneborgs egen operaförenings nyaste produkt " La Boheme", en uppskattad och fio föreställning. 1 turen står teaterns operett, " Enkeleltä Broadwaylla". Mirmesvärda teaterresor har gått till Tammerfors, där VI senast såg Tampereen Teatteris utmärkta .. Amadeus". Åbo svenska teater har likaså varit förem ål för Dere utfärder, ibland tillsammans med Svenska k1ubben, som i oss pensionärer har en pålitlig kader vid alla sina evenemang.
Vasa är oog ett alltför avlägset resemål Vi blir ]U gunås inte yngre. Men vi har börjat mötas på halva vägen med Wasa tealer. som Ibland gästspelar i Krislinestad och Lappfjärd. Inte heller här i landsortsstaden Björneborg rör man sig gärna ensam ute på kvallarna så här på äldre dagar. 1 huvudsak förläggs därför vAra aktiviteler tiU eflermiddagarna, så långt detta är möjhgt.
o Huvudsaken med hela penslonärsverksamheten är ju - så ser VI del - kontaktskapandel Där lycker VI oss ha nätt en bit på väg. Det har utknstal!Jserats mindre grupper med enahanda intressen, som träffas regelbundet mellan de ordmarie träffarna Aterväxten är emellertid vårt stora problem. Andå finns det såkert ännu pensionerade svenskar i Björneborg med omnejd. även om vi mte har lyckats nå dem. Det kan ju förstås hända. alt inte alla har samma behov av atl få ta la sitt modersmål i en krels av likasinnade som de trogna i [öreningen har Ett behov som. tycks del mig, blir mera prononceral ju äldre man blir . Gunvor ZiUiacus
På I'iirurfärd i Rallma 3.6 1982. där fö rs({/ mälet \'ar Sfadens nyaste IIlIlSeUII/ Mm'ela I'id Kallppakafll . Byggnaden jrån 1825 med jastad i nyrenässans hör tili de ståtligaste i Rauma oel! vaI' skeppsredarhem från 1873. Ilcsv
Vadblirnästaresmå/?
1 Bodö i Norge . .. genom Sveriges fjäJlvärld
1_7_.7_,_2_4_._7_,_3_1_.7_,_4_.9_,_6__ d_g_r~1
BolniB
• HÖGA KUSTEN I SVERIGE . .. via TärnafjäJlen, SoJlefteå
3_.7_ ._1_0_._7_ . 2_8_._8_,_1_1_ .9_,_6_d_g_r__~
L -___
LI_ _
L I_ _ _
med buss och båt. Från Helsingfors och Vasa via Björneborg.
med buss och båt. Från Helsingfors och Vasa via Björneborg . MK 1.150.-
med buss och båt. Från Helsingfors och Vasa via Björneborg. MK 1.150.-
'
6
Slår minnet slint? Minns du den än, minns du den lyckliga tiden, sam i ett rus dagen ach naUen ach jörsvann? givande av det som blivit mlärt. Ovannämnda ord med förklaringar är sAdant som vi alla konfronterats med under vårt liv, under barnaåren med vAra lek• kamrater, under skoltiden med våra lärare och klasskumpaner, under studieliden med "profeter" och jämbördiga tentander, i hemmet med familjemedlemmarna och barnbarnen och i det offenlliga livet med alla andra, lika- eller oliktänkande. Reproduktion av någonting som tidigare upplevats sker vanligen genom minnesbilder och kan dessa i vissa fall Alerges mycket detaljrikt och livligt Askådllgt, som om det hänt i närvarande tid. Sådana foreteelser är speciellt vanliga hos barn och kallas "eidetik" En sAdan livlig återgivning kallas Ibland t.o.m för hallucination. Detta sistprofessor nämnda begrepp hänIörs vanhMinnet är någonung som vi gen tili förvirringstillstånd , innekan Aterkalla I vår föreställ- fattande förvrängmngar av minnmgsvärld, någontmg som pA et! nesbllder och är oftast en följd av eliel' annat sätt I förgången tid förgiftningar förorsakade av svAhar inreglstrerats i vår hjärna ra kroniska sjukdomar och svagoch som vi I nuet framkallar. Vi hetstillstånd och mte nrinst vld kallar det mmnesröreställning. delirium förorsakad av alko holDet kan vara på sin plats att här nrissbruk. nämna olika mlnnesfaktorer och Då VI talar om mmnet använbegrepp som ansluter sig tili der vi oss av begrepp som l.ex. mmnets svårätkomhga labynnt. gott nrinne, dåligt minne, kort Sädana uttryck är "fixallon" minne o.s.v. Med det ta kanske vi som betyder inlärmng av !örnim- menar det som kallas minnesmelse eller uppförande, "reten- vidd, det vill säga den tid etl inlion" vllket närmast betyder att tryck kan bevaras efter det ret(ör en viss tid hålla kvar det in- ningen upphört. Det sägs atl den lilrda och "reproduktion", åter- ökar med åldern ända tili 20 år
ENILETT ÄR LÄTT BREDBAR -OCHSMAKAR ÄKTASMÖR. Enilell smor·vaxtolJebland ",ng har lunnit vägen 1111 kon ,umentens matbord Den smakar smör och är lätt att breda pii brödel . ocksa k yl~kåpskall .
eiler smakämnen har liIIsalls Råvaror är grädde och växl · olJa Den framslälls genom kärning -
precis sam smär'
Enilett -
kä rngott."
Enilett är en ren nalur
produkl. inga hardade feller . farg
å
ENI =.c,
MotsV4rnnde produkt i Svenge hei'" " BREGOlT'
och kvastår nAgorlunda orörändrad upp till 50 år och börjar sedan småningom avta Men också i detta rall måste man medge a tl vArt " kom ihåg" är helt beroende av individen själv. En del intresserar sig mest rör "mamman andra rör dotlern", blldlikt sagt, och det sam mest lntresserar. stannar likasä helst och längst i minnet För en del människor mAsle samma sak upprepas [Jere gånger med vissa tidsintervaller rör att slanna i minnet, andra Ater behöver se eller höra samma sak endast en gång och nrinnet inregislrerar detta rör at! i en framtid kunna ploeka [ram det och kunna Aterge det. Man bör dock medge att en del minneskunskap som blivit inregistrerat, rör lid och evighel försvinner i oförklarliga öden i en mänskliga hjärnans hemlighetsfulla vindlingar och kommer aldrig att kunna plockas rram som nAgot slag av minneskunskap. Detsamma kan man ju nästan också säga om trevliga minnen som man har förmågan a tt ploeka fram frAn "gamla dammiga hjärnkontor", minnen som inregistrerats då seklet ännu var relativt ungt, medan tråkiga och ledsamma hågkomster av en mild försyn har höllts i glömskans täckande slöja. Det må,te man ju medge, att här om någonstans förnimmer vi en del av livets positiva sidor.
Finns det "specifika minnen"? En känd företeelse är da man nämner ordet minne, aL1 ens tankar går tili talesätt såsom exempelvis uttrycken synnrinne, musikminne, ordminne, sifferminne, rörelseminne O.S.V. Man har frågat sig om det ..xisterar sAdana "specifika minnen" , men man har inte vetenskapligt kunnat verifiera sådana, de belinner sig än så länge pA et! s.k. omstrill pIan. men helt säkert spelar intresse och övning en avgörande roll, då sådana minnen skall uppövas. Mekaniskt mlflne förekommer hos exempelvis skådespelare som efter att ha läst sm roll, kan återge den som en ordalydelse av en given texl . t.ex en skådespelares roll. Med senili tet (öljer vanligen också minnesförändringar i form av minnesförl ust eiler förvrängda minnesbilder Man har inte definitivt kunnat förklara vad det beror pA atl nuet hos senlla personer är sä lörsvaga t vad minnet beträffar, att det som hänt senast glöms, medan minnesbilder, framför allt frAn barndomen kvarstår och kan återgivas i minsta detalj . Där(ör hör man ofta talas om gamla människors vidunderligt goda minne. En speciell minneskunskap, uppövad, har likasA gamla individer som regelbundet löser korsord och där är det väl (rämsl synonymerna som har uppövats, medan övrig minneskunskap och framlör allt det alldagliga helt enkelt "slär slint ". Et! vanligt symptom då åldringars minnesbilder förvanskas är en mträdande misstänksamhet gentemot den närmaste omgivningen som t.o.m. kan utvecklas tili något som nlirmast kan rörliknas vid förröljelsemani. Då
TA DET MEDRO
\
"Postbanken är naturligtvis min pensionsbank Speciellt förtjust är jag i Postbankens brukskonto och kontoutdragsservicen. Jag ger alla mina betalningsuppdrag tili Postbanken. Hem kommer sen kontoutdragen och verifikaten, utan att jag behöver be eiler påminna om dem. Ingen annan ger så välfungerande kontoutdragsservice."
Prövasjälv Postbankens prima PENSIONSKONTOSERVlCE Vålkommen tili posten eIler närmaste Postbanksfi.lia]! Då får du höra mera om pensionären s eIler närapå-pensionärens fcirmåner i Postbanken: hempostens eiler bankens trygga och trevliga betjäning, de utmärkta pensionskontona och de fördelaktiga lånevillkoren. Märk! Brukslånet är ett praktiskt speciallån rcir 1ön- och pensionstagare. Lånebeloppet är 1,5 gånger månadens bruttoinkomst, upp tilI tiotusen mark! Ansökningsformalitetema är få och återbetalningen uppde1ad i månadsrater. Välkommen in på en pratstund!
POSTBANKEN @ och dä ser man också att en gray senilitet hos oss människor bidrar tili att individen liksom vili utplåna sitl nuvarande dilemma och söker sig antagligen tilllyckligare tider, genom atl plötsligt börja jollra som spädbarn, eller börjar tala som barn. Man frågar sig om och åter om varför en person med senil minnsförlust inte känner igen sina närmaste. Är della fenomen et! uttryck för lång! framskriden förkalkning, eiler är det andra förändringar i vår hjärna, degenera ti va sAdana sam kan vara arsaken? Minns du det än, htmmelens vatt-
rade siden, stjärnan sam brann, minns du det än? Kanske eli driJm bloll del var,
men underbar!
Nya kondoleansadresser Svenska Pensionärsförbundets kondoleansadresser har delvis förnyats. Trycknmgen är lika som tidigare men adresserna är lörsedda med innerblad med band och prydnadstofsar. Denna förnyelse har gjorls rör alI många har klagat över alt adresserna vant alltför anspråkslösa. Pnset på hyllnings- och kondoleansadresserna är nu vardera 30 mk. Föreningar som säljer adresserna erhåller 5 mk i provision. Behållningen Irån adressförsäljningen går tili Jarl V. Hellströms mmnesfond.
TAMMERFORS Träffpunkt under SOMMARDAGEN den 8 juni Tammer fors. en stad av sJoar. parker och fabriker. grundades 1.10.1779 vid den strida forsen Tammerkoski . Forsen sammanbinder Näsijärvi-sjön och Pyhäjärvi-sjön med varandra och genombryter det smala näset. på vilket staden ligger. Under de senaste hundra åren har staden uLvecklats mtensivt och dess invånarantal är nu ca 170.000 . Tammerfors är förnärvarande Nordens största inlandsstad, som ligger som central träffpunkt för olika jä rnvägs- . landsvägs- och flygtrafiksrutter. Avståndet tiU Helsingfors och Åbo - landets viktigaste hamnar - är ca 160 km . Tammerfors är en av landets ledande städer med hänsyn till affärsliv. industri. kultur. sport och turistväsen. Antalet såväl inhemska som utländska turister håller på att kraftigt växa. Grundförutsätlningarna för denna utveckling existerar redan . da stadens inkvarteringsmöjligheter liHsvidare är både kvalilativl och kvanlitalivt lillräckliga. 1 sladen finns del många goda hOlell. ett molell . ell sommarholell samt Härmäläcampingplats för campingresande. Området Iigger i närhelen av stadscentret och hör till de bäsla i landel. Ca 35 km frå n Tammerfors ligger det na tu rs köna Maisansa lo semsester- och friti ds-
• Trots industriernas mångfald är Tammerfors en grön stad med massor av parker och skvärer. Utsikt över Tamm erbron . centret med si na apartementosholell och sin campingplats. Tra-
fikförbindelserna har blivil betydligt bättre bl.a. tack vare del nya flygfältel. Många inlressanta museer och jugendstilbyggnader kring Centraltorgel berällar om stadens hisloria. Den mest kända turislallraklionen lorde dock vara SärJ<änniemi fritidscenlrum. som har växt upp vid sJön NäSIjärvi under de senaste tlO åren. Särkännieml besöks årligen av 1.3 milj . lurister Medelpunkten och kännetecknel för områdel är Näsinneula ulsiklstorn . den högsta byggnaden I Skand inavien. vars topp höjer sig 168 meler ovanom jordytan. Från lerassen i lornel och fTån den roterande restaurangen har man en utmärkl utsikt över Tammerfors och dess omgivning. Vid tornel ligger akvariet med 1150 fiskarlfrån världens olika häll. saml del enda planetanel. som är öppel för publiken. Där kan man följa med himlakroppens händelscr och få en sakkunmg förklanng. Barnens djurpark. en lekpla ls Wr barn och djur, är en attraktion sommartid Nöjesparken bJuder på und erhållning för alla . Olika karuseller. spel och berg-ochdalbana n skapar glad lIvolianda i parken . Det legendariska Plspala-området - exoliska slullnmgsbosläder och smala branta gator och gränder - är en väsenllig del av Tammerfors. Från Pispala är del bara elI sterikasl lill den ståtliga
Pyynikki-åsen med rena laUskogar och ell nalurskönl sjölandskap . På sydsidan av åsen byggdes på 70-1alel holel! Rosendahl. som bjuder lrevliga och inlernalionella anspråk för olika kon-
gresser Pyynikki sommarteater och dess rolerande askadarläklare lockar publiken lill sig för en ny kullurupplevelse. El! uppfnskande alternaliv i Tammerfors för lradilionell semesler i sladen bjuder sjökryssningarna på den romantiska ångbaten s/s Tarjanne seglar pa Slräckan Tammerfors-Ruovesl- Virra t (Virdois) och de \'Ila båtarna pa Finska Silverlinjen mellan Tammerfors och Tavaslehus. 51adens Image som kullurstad är mangsidlg Tammerfors ar en universltet~stad och dess tealerkonst är nahonellt hOgklassig. dess bIldkonstkolleklioner är talrika och mangsidlga Och det händer allhd nagonling I Tammerfors . Arligen I februari arrangeras över hela va1'lden kanda och uppskaltade filmfeslivaler 1 slulel av maj och I bÖIJan av juni samlar vart annat ar folkmusikfestivalen "Pispalan SOllIlSI " och Kördagama Tammerfors "Tampere m Chorus" saväl hnsk som utlandsk publik 1 augustl nJuler man I tulla drag av Tammerfors Tealersommar Olika Idrottstavlingar. konserter och andra händelser är det gott om såväl för sladsboma som också för lurisler året runl. Information Stadens turistbyrå Aleksis Kiven kalu 14 B 33210 Tammerfors 21 Tel. 931 - 26652 . 26775
• Tammerfors är en industristad med anor, men också med toppenmoderna f abriker.
8
Storsamling som gay Man tröttnar visst aldrig på atl se och höra Halsbrytarna. Trois att många av oss ett par dagar tidigare upplevt dem spexande och välspelande går deras framträdande a1l tid lika helhjärtat fram tili publiken. Åke Grandell har tack vare radion blivit något av en allas musikvän, men så här naturell är det nog han bör upplevas bland de sina, för spela kan det gänget verkligen.
verkligen en värdefull kulturin. sats. SAngarglädje dA den är som bäst! Efter middagen, som avåls un. der otvungen stämning iHana. holmens luftiga matsal, klämd. Halsbrytarna än en gång i och pensionärerna var inte svärloc. kade ut på dansgolvet. Kvällssam. varon fortsatte tili dygnets timme (första tidiga?) under kon· taktskapande stämning.
Ett 30-tal sjungande flickor
Är vi utklassade vid 65?
Om Halsbrytarna kan spela, så kan Bobäck Damkör sjunga ,
•
Två ordföranden - SFP:s och SPF:s i gemytligt samspråk på Hanaholmen.
STIMULERANDE - var det allmänna omdömet om förbundets Vlntersamling på det fräscha Kulturcentret på Hanaholmen den 16 - 17 februari. Intressanta och informatlva föredrag varvade med musik, sång och trollkonster - för att inte glömma kamratllg samvaro med dans som extra krydda - där ingredienserna för Dagarna med stort D, som samlat 170 deltagare, från kan man säga - hela förbundets verksamhetsfält. Lika varmt och gemytligt, som vi !rAn tidigare tiilläilen varit vana vid, öppnade förbundsordförande Alfred Sme ds samlingen och gay impulsen tili den otvungna stämning, som kom att bli tecknet i vilket dessa Iyckade dagar genomfördes.
"Glimtar från Kreml och Vita huset" stod som rubrik för utrikesminister Pär Stenbäcks anförande,
som i lätt kAserande stli fAngade publiken och tog den med - inte bara tili dessa två ideologiska motpoler - utan ocksA ut bland DE STORA på världsarenan , där vAr utrikesminister under senare tid på tjänstens vägnar llitigt vistats. Vi fick !rån hans rundturer höra anekdoter om inte b ara Gromyko, Reagan och kronprinsessan Sonja utan fick också erfara hur vår egen president gäma övar upp sin redan nu perfekta svenska, genom att alltid "i en-
rum" använda det i sällskap med "Pärre" . Tack vare utrikesministems medryckande berättarkonst upplevde vi intensivt hans framirädan de inför 58 000 personer på stadion i Minneapolis under Expo, kände Scandianavian stolthet in te bara över honom utan också över Tap iolak örens och vår eminen ta Martti Talvelas braksucceer. Lika informerande tog han oss med tili Kreml och FN och sade: - De är bara mänskor. Man möts och urngAs pA samma vilikor som bland andra. Det är inte annorlunda där på toppen. En konklusion, som säkert gay de flesta av oss en tankestäilare. Slutintryck: en verkligt trevlig och informativ " rundresa".
•
Är de inte sÖla, de välsjungande flickorna från
kunde publiken konstatera. As ta Eriksson som dirigerar den stora välsjungande "bukelten" ilörd smakfulla dräkter, gör
Vart tog mosters radio vägen?
--~ • Cecilia Brandt, avd.chef för Folkhälsan, delar med sig av goda råd åt Vinterdagsdeltagarna .
Trois att en utrikesminister nog får lov att vara något av en trollkarl ibland tror jag dock att allas vår " Pärre" skulle ha stålt sig slätt mot unge Stefan Bergman, då denne med stor skieklighet salte i gång med alt troila fram duvor, band, blommor och just del där rätta korlel ur packen . Forlfarande grubblar jag och säkert mången med mig över vart mosters radio tog vägen . En skicklig fingerfärdig ung man som man gäma ser igen en annan gång - speciellt som han förstod att genom en stor portion humor sälta pricken över i:et.
•
Halsbrylarna i f arten på Hanaholmen.
lärdi SPF: Fah:
ovan lönn turvl
9
Otvungen fin stämning!
ersmak !ärdiga för dagens stora giv SPF:s förste ordförande Elof Fahlenius föredrag med ovanstående rubrik. Enligt mitt !örmenande var hans anförande turvis väckande, turvis eggande och seriöst djuppejlande mot bakgrunden av den nyss missIyckat genomförda pensionsre!ormen. Första avsnitlet linns, med början på sido 3 I detta nr. men det var en upplevelse att "[rån parkett" !å njuta av det liv!ulla framförandel . Den päföljande diskussionen klart belägg pä att Elo! Fahrört vid de rätta sträng-
var det allmänna uttalandet vid den enkät God Tid företog i vimlet på Hanaholmen. Hfrs, Österbotten, Ekenäs och Esbo - vårhelst man kom ifrån - lika nöjd var man med den 2-dagars samvaron och lika enig om att igen möta upp om ett år. Text och foto : Eija.
Friskvård - omsorg om oss själva och andra Ja , egentligen var det meningen att vi redan tili detta nummer skulle ha hait glädjen a tt få med avd.chef. Cecilia Brandt, som här skall inIeda en artikelserie kring det ta livsviktiga tema, som vi pä ett så fängslande sätt fick oss serverat pä Hanaholinen, men tyvärr har resor och kon!erenser fördröjt hennes skrivande, så att vi fär se fram mot nr 3 i ställe!. Pä Hanaholinen betonade hon speciellt det som en1(ar själv kan gör för sin hälsa . - Vi mäste ta hand om det som är (riskt hos oss, för att vi skall kunna ha glädje av värt liv. Det räcker inte med att andra utifrån styr oss utan det krävs ocksä en aktiv insats frän envar av oss. - Vära mänskliga relationer bör ses som en helhet. Vi misshushållar med våra kraiter och glömmer atl vi bör skaffa oss reserver för att kunna ta från vid krissituationer. Detta som nägra spridda visdomsord ur det lättsamt formulerade men dock allvarligt hälsoorienterade anförande!. Vi ser fram emot Cecilia Brandts komrnande artiklar.
•
Den här femväpp/ingen hade i allafall skarpr gil/af Vintersamlingen på Hallah olmell . Fr. v. Valfrid Björstäkr, Esbo, Fredrik Tast , Nedervetil, Ethel Fälrmarsch, Ekenäs, Helge Laxåback, Karleby och Anna-Lisa Pettersson från Hfrs .
- Fantastiskt stimulerande att få möta sä mänga gamla bekanta ansikten och att dessutom lå skapa helt nya kontakter. - För mi n del var det första Vintersamlingen och jag är glad över att jag mötte upp. Det ä r säkert inte sista gången, deklarerar Ethel Fältmarsch !rän Ekenäs
det starka behovet V1 har av al t få ITä ffa mänskor som har lusl samma problem som vi själva På fråga n om han lå tl svar pa sma !rågeslällningar nickar han e!lertänksamt jakande och medger. att vissa lösningar och svar nu finns med i hans slutlacit
pensionärer.
Fredrik Tast, Pensionärshemslöreningen i Nedervetil är lull av beundran för mötesplatsen. Det var rentav just tackvare nyfikenhel angående den som jag anmälde mig. Nu har jag lått uppleva den och kan inte säga annat än al! den blldat en (jn inramning för dessa givande dagar. - Personligen har jag förutom av det prima programmet också njutit av att få sköta min kondition. Jag känner mig som en ny mänska efter att i strålande väder låtl spatsera hit uI över Isen från Drumsö. - Stämningen här har vari t otvungen och många nya bekantskaper har man berikats med Då man satt slg tili bords har man
o
0. 1 tEIJA
Då Alfred Smeds trädde fram för att tacka alla - deltagare, föredragshållare, underhållare och inte minst Rainer, som stätt för de praktiska arrangemangen, konstaterade b1.a. - Då vi nu skiljs önskar jag ' poängtera det som vi fått se och höra under dessa dagar. - J ag tackar deltagarna i Vintersarnlingen för att ni så sponlant genom kloka inIägg och egna synpunkter satt lärg på diskussionerna. Vi vili görna att ni, dA ni komrner hem talar om hur vi berikats under vAr samvaro här pA Hanaholmen. Ge dem i föreningarna en inblick i det ni själva upplevt som positivt här. Tack och på Aterseende till nästa Vintersamling, avslutade förbundsordföranden. Eija
Anna-Lisa Pettersson lrån Pensionärer i Östra Helsingfors förklarar övertygande att. hon ända sedan Sommardagen i Vasa har gAtt och bara väntal på dessa dagar. - Jag har varit med varje gång dä förbundet hait storsamlingar. Jag tror - utan att kritisera de löregAende - att de här dagarna kanske varit de mest positiva. Mycket kanske beroende pä den Iyckade platsen . Så säkert åker jag med nästa gång igen. Valfrid Björstäkt " på sm mammas gata" - Esbo svenska penslOnärers ordfö rande sam han är , är lörsta gången med och full av ampla lovord. - Det har varit en viss nordisk prägel över dessa dagar, som v arit så väl motiverade på grund av
Videt blommar Vid e n vinlerväg med halvt för~ multet fö re blommar videl. På en ä ng. där skarsnö ns grå a fl äckar än nu ligger kva r i skugga n. blommar videl. Videt kan ej sova lä ngre. Solen Iyser p å dess bruna ögonlock. och vita bollar kryper fram. [ de mjuka kvistarna går våren . Sakta susar våren . Vi det b lommar.
Harry Marrinsoll
strax {ålt känslan av att sltta bland idel goda gamla vanner Jag kommer gäma ned tili en liknande samlmg ocksa eli annat Ar Helge Laxåbark [rån Pensionärsförenmgen Vi Norrifran använder ocksil som värdet mg av dagarna - stim u lerande! - Jag har saknat österboltnmgarna. Vi är bara tvii som rest hJ! ned. Visst vore det glvande om norr och söder kun de mötas litet oftare - just inom ramen lör dylika dagar. En ext ra krydda var det naturligtvis alt på ori och ställe få uppleva och Iyssna tiU vår utrikesminister Stenbäck. Kvällssamvaron med sin otvungna stämning var också en angenäm upplevelse. - Kri tik ? Tja, då kommer jag nog a tt tanka på att en liten allsång här och där säkert mle skulle ha skadat ulan bara poängterat samhörighetskanslan Utfrågare: Eija
10
Med Bu:fre Be:f:f
Kara "Bitarvänner"!
TvA månader har redan förilu tit sedan VI senast träffades i vär spalt. Det har varit nAgra månader av verkligt livlig verksamhet PA värt eget tandvArdsomrAde. Tro me] eller inte sA har just det som närmast intresserar oss helt plötstligt blivit riktigt "pop". Naturhgtvis har ocksA detta legat I säck uman det kommlt i påse, men ändA ar Atminstone jag mycket glatt överraskad över den öppna förstAelse som mött vAra smA fundermgar här I spalten.
o Helt av en händelse var jag tvungen att göra en resa tiU Sverige över nAgra veckor och där hände det me] en del oväntade ting. Bl.a. blev Jag mbJuden tili en s k. "Rotary-Iunch" i Stockholm där chefen för Soclalstyrelsens tandvårdsavdelning medIcinaIrAdet John Hedlin höll ett föredrag om den aktuella tandvArdssituationen I vArt västra grannland. M1\t engagement i vär tidning lörde 1111 att jag fick tillfälle att delta i en diskussion om tandvårdnaden sAväl i Sverige
som hos oss. Det är nog inte för mycket sagt att jag var bAde glad och "pikulitet" slolt över atl få vara med pA ett hörn , aJlrahelst som det visade sej att just det vi häller pA med i "God Tid" av allt att döma är ganska nytt, för att inte säga näslan enastAende i Norden. Tack för det ni alla som läser denna spalt och som i fortsättningen vill delta med IrAgor och anvisningar!
o Allt det här hade tili följd att jag rick lov atl stryka över det jag redan hun nit skriva lör denna spalt och iställel komma med en mera socialt och Iramtidsbetonad uppsals. Hoppas ni viU förlåta mej att jag för tilliälleL lämnat själva tänderna och deras skötsel ett slag, den saken lovar jag att komma tillbaka tili nästa gAng, (Iör all del, jag har ju egentligen inte ens hunrut börja ännu. sä det sA.!
Säkerligen har väl de ilesta av er nAgongAng lagt ett "pussel" och ser ni det här kan verkligen jämföras med ett pusselspel. Helheten d.v.s. det aIlmänna, det 50ciala, är detsamma som bilden pA spelets lock. Det är efter den vi bygger pussle!. Vi börjar med de olika bitarna som oCta bildar smA öar som tili slut smälter ihop tili den åtrAdda helhetsbilden. De där
starka ansträngningar i svenskhetens gemenskapsanda. Han gjorde en resume över all den service som Abo stad under de sen aste Aren har kunnat erbjuda sina pensionärer. En inte föraktlig mängd. insåg man. - Men för oss räcker det mte, tyckte Rabbe Lauren. - Vi behöver bältre möjligheter [ör vAr verksambet. VI behöver ett svenskt [nlldscenter. där varje svensk (örening och svensk invAnare kunde [inna
• Ordf Ma ud Hasselblall hälsar feS lpubliken välkommen FolO:
Av
o Vad läde jag mej dA i Sverige? Jo atl det vi hAller på med är ell "kungsord", det ligger nämligen "i tiden" som utgör en del av den svenska kungens valspr Ak. Skall vi hAlla mAttet? Försöka duger! Vad detla just nu innebär mAste jag tyvärr tala om en annan gAng. Men om jag nämner att den statliga kommitlen för vuxen-
tandvArden i Finland ändA förordar ett visst allmänt stöd (subventionerar) s.k. helgebiss d.v.s. helprotes i fullständigt tandlösa munnar, är della redan en Iramgång. Visst behövs ändA värt ord med i laget bl.a. då det gäller delproteser m.m. Möjligheter har vi, vi blir ju hela tiden ilera! Och vill vi själva hjälpa tili att förbättra vära egna tänder är det gamla goda ordsprA ket: "Själv är bäster man" ett gott stöd . Dessutom ser det nu ut som om vi skulle fä tillräckligt med ta ndläkare tili vår hjälp. Och så skall vi komma ihåg att samhället alltmera vili övergå hAn sluten tiU öppen vård (jämförbart i det närmaste med hemvArd) och detta förutsätter all vi äldre kan använda vAra tänder tiU all äta möjligast mångsidig mat och inle bara tili att "bita ifrAn" oss med.
o
o
Klubbjubileum med framtidsvyer (Au) U ngt [r n att [astna i ett nostalgiskt tillbakablickande firade Abo svenska pensionärsklubb i går sil! första decennium. Visst såg man till baka, och mindes de Ar sam har gAtt. Men genomg ende i nästan varje taI som hölls var, att blickarna riktades [ramåt mer än bakåt . 1I10t ny verksamhet, nya uppgiIter och nya utmaningar. Inte minsl dagens inbJudna (esltalare. Rabbe Lauren. passade på att uppmana Hll nya och
"öarna" kan föreställas vara olika grupper inom tandvården, landlappningar, proteslagningar, kirurgi o.s.v. tills det hela är klart. Man kan !.o.m. bli ganska Iörargad om sA bara en enda bit fattas SA kan det vara med tandvArdnaden. J aha, det var nu den liknelsen.
Tandliikare Gösta Lindblad. plats för sin verksamhet och rum för gemensamt arbete. Och där barn och gamla kunde mötas under samma ta k. - 1 en stad som Abo bl ir det så mycket väsen tligare. om vi i längden skall kunna slA vakt om vAr svenska identite!. KRÄVANDE MÅL - Här finns ett mAI, som ocksA pensionärsklubben borde satsa sina krafter på! Hans tankar togs upp av Bengt Carpela n. som läste sina hAgkomster i korthe!. - Vi [Ar hoppas att [öremngen kan fortsätta i samma goda spär som hittills. avslutade han sin historik. - Men ocksä , att man är redo att ta upp nya mä\. där sådana behövs. Att penslOnärsklubbens aUra vikttgaste funktion hittllls har varit och fortsättningsvls är att fungera som en samlande krets för stadens svenska pensionärer var det ändå ingen som ville 1örneka. Ocksil här lanns det klara lecken på hur väl löreningen behövs. 1 det sammanhangel riktades en uppmuntran till varje medlem om att Irejdlgt dra med medpensionärer I verksamheten. För manga innebär detta , att bli pensionär. att man blir obunden, att man äntligen hinner göra aIlt det som aldrig blev gjort förut. att man kan resa och se nya platser och människor, och att man aktivt kan njula av sina
Och så en sak tilI. Jag har inte glömt frAgesidan! Det Iigger sä tili att " God Tid" ocksA behöver god pla!s Iör den saken. Vi har resonerat om detta med chelredaktören och !.o.m. med Tandläkarför bunde!. Lite! tålamod bara och Iortsätt att fräga. FrAga pA bara, för dA fAr vi veta hur det verkligen ser ut pA "fältet" sA vi kan lägga upp det hela pA ett bra sätt. Svar kommer säkert som jag hopp as red an nästa gång. Redan nu vili jag för beredelsevis vända barnbarn , kons taterade ordföranden Maud Hasselblatt i sitt hälsningstal. - Men, fortsatte hon . - Det fi nns också de. för vilka pensioneringen betyder ensamhet. sj ukdom , tristess och en evig pina och plAga . Där kan vi, som redan är med i svängen , hjälpa varandra i vär andliga ensamhe!. De djupa och länkvärda tankarna under jubileumsfestens många taI varvades i aUa [aU ocksä med lättare programinslag. Tom Gardberg underhöll med sommarmjuka tröstevisor. Runa r Lindström inledde med pianospel, och pensionärsklubbens egen sånggrupp Majorna sJöng mellan talen och hälsningarna . Så blev jubileumsfeslen en klar
mej tili märket "Förtvivlad kvinnlig pessimist" (om jag läst rätt). Din fräga hör tili den alIra sväraste som kan ställas inom tandläkeriet därför atl den oftast berör ett helt komplex av olika orsaker. Men jag lovar att göra mitt bästa. Tag kontakt med chefredaktören Eija Francke så kan vi närmare penetrera frågan. Men minns, mycket har med psyket att göra, därifrån kommer förtvivlan. Nu tackar jag för orde!. Vi ses. Tandläkar-Gösta
",tiII· 1983 Dr 3 den nr 4 den nr 5 den nr 6 den
17 maj 6 september 25 oktober 13 december
Materia1 till nr 3/83 bör vara redaktionen tillhanda senast den 3 maj
dementi av pästäendet. att man skuUe ha problem med att fylla sina fredags.träUar med tillräcklig underhällning . . . EiLer det [asta programmet på gott och väl tvil timmar var det ännu tur för uppvaktningar och hälsningar. och sådana kom bäde frä n när och [iärran. Med pA festen var bland annat pensionärs[örbundets ordlörande Alfred Smeds frän Österbotten, som också han uppmanade Abo· klubben tili aktivitet och vaksamhet när del gäUer pensionars· frägor. B1and uppvaktarna synte, också bl.a. stadens svenska [örsamlmg. systerföreningen Irän Pargas. Föreningsrädet och Abo stad. ULLlS GOLOWIN (AU)
Anni Blomqvist
Brev från mitt havsoo';'O:.
FOlo; c-e S6ctervArd
Jag hajade tili då radion hälsade godmorgon och erinrade om att vi kommit till må nadens sista dag. Det är alltså dags att skri va brevet Hll God Tid , så Eija inte behöver bli urväntad . Skulle det utebli sä är del ingen skada skedd, eflersom jag som vanligt
inte ha r några nyheter att komma med. Väderleksprat är ju inga nyheter , men vem kan nu låta bli att fröjdas över den underbar a vinter vi har. Vilken underbar Februarimånad med så många solskensdagar att ingen kan ha upplevt något liknande. Vintern har i stället tagit sig andra vägar och riktn ingar, tili människor som inte varit rustade alI motstå vare sig köld eiler snö, vilket vi genom radio och tidningar blivit upplysta om. Jaa , visst har vi anledning att vara tacksamma över att vi å lminstone hittills komrru t undan så skonsamt. Nu är mars milnad på kommande, och ingen vet vad den bär med sig, men varje
dag blir längre och för oss nä rmare våren . Vid sydväggen börjar lökarna slicka upp sin a huvuden och jag förvånas ständigt över att de inte fryser sig tili döds under de kalla nä tlem a Radion erinrade ocksä om att del är Kalevaladagen som påbjuder o[[ic,ell flaggning . Jag kände mig då litet stött genom att Runeberg som varande nationalskald inte tillkommer samma heder . Visst flaggas det också för honom, men den fl aggningen lflträffar under Övnga : flaggdagar Kanhända det ändå är riktigt som det är , men det ar ett ordstäv som lyder att "var och en är sig sj älv nä rmast". För mig är, och förblir Runeberg den främsta och största av skalder . Denna min kärlek vaknade i skolan dä jag i [örsta och andra klassen satt och tjuvlyssnade då de två högre klassema läste och lärde " Fänrik Ståls sägner" , och jag önskade mig fort bli sä gammal att jag också skulle få va ra med i det ämnet. Runeberg har ofta varit i blåsväder men det finns nog inga risker [ör at t hans di ktnin g skall fa lla , glömska Det har gjorts
LAZr DOG 1983
gällande att " Sägnema " var olämplig som lärobok, såsom varande krigshetsande, men jag kan tnte tro att denna min bamdomskärlek gav mig några hatkomplex Tvärtom så f,ck Jag början tili a tl [örstå vad ett [osterland är och betyder Jag kan mte vara med i [esthga sammanhang när det gäller a tt fira Runeberg, men vanhgtvis så söker Jag [ram "Fänriks Stals sägner" eller nägot av hans [antastiska epos, och kan dä rigenom känna mig hedra skalden pa detta vis. Det kan ocksa vara roligt att se hur mycket som [ortfarande ar , "m,tt trogna mmne gomt". Genom å ren ha r ocksä förstån det vuxit tili genom att älska också Runebergs psalmer. Tbland, då tan karna snuddar v,d psalmboksrevisionen kan jag känna ängslan över hur många av Runebergs psalmer som kommer all vara [örsvunna ur den nya Psalmboken, men då kan Jag ju trösta mig med att jag ju ha r kvar min gamla psalmbok
hälsan har varit så god, så Jag tili och med kJarade att ta emot en grupp irån Norges TV, eiler Rikskringkastmg, som det rälteligen heter Det var en kvmna och fyra män, som kom pa manadens farsta dag då det ra kade vara verkbgt vmtervader med snö. storm och köld . \'llket tn te alls verkade avskräckande pa sällskapet som var fa ntastiskt trevliga och samarbetsglada. vilket fick all min angslan att förs\'tnna Genom all Bengt också ra kade vara hemma pa ledighet så befriade han mig frao husmors bekymmer genom att koka ka ffe. servera , och d,ska upp sedan sällskapet hade åkt sm väg. Jag fa r dä sluta brevet med att önska alla vänner tro och förtrostan dil det ga ller a tt bära obka slag av krämpor, som JU fa slipper undan sen v, kommit s1l langt a tt vandnngen , a[tonl andet har börJ at. Jag hälsar ocksa tili a lla friska och resglada . Ha det sil bra
Del ovan sagda är mga nyheter, men skall jag erinra m'g något så skall Jag då framst säga att
ÖPPNA PORrARNA TILL Al\IERIKA! VILKIt Vf'E.R Aursit! HYII B/L OUf 51> D/6t 01'1 /..tfo1ERIKII . BEKvl.,.,r REjEI/ /)1/ ()(,./(S;"
HE.D B I/SS OeN FLYtr.. (IIAND B OJ(EN
Ali TI1t5I<S1'RÅKI&)
NItMN ....
ADIIES5 ........... .............. ............................ .. .......... ...... ... ..... ........................ TE L ............. ...... (
st.No
K/ll'OI'(I5,-EIV /lNDER ADRESS ;
IIESEBY/iÅ POLItIl15, HOVRiirrSESl'l . f~ 6SIDO V.45.4 10
Pensionär modell
1976
Om man vore vilket Gud förbjude, eller nu skulle ha varit en kärring och dessutom levt i foma agar hade det ju varit högaktu1 med en luftig turisttripp åt BlåkuIla-hållet. Visserligen är
jag inte så helt säker på var Blåkulla egentligen finns men nå gonstans borta på sagom as ö, Island, kan man ju på grund av nordisk patrotism förlägga denna plats [ör häxsabbaten. Särskilt som man ofta nog har bbvit ombedd att fara åt Häcklefjäll så s kulle ju vulkanen Hekla Iigga nära tili hands. Hett tillräckligt för detta djävulens anhang borde det vara i alla fall. Nåja, kloka forskare vili ju nog placera Blåkulla någonstans i Tyskland eiler på toppen Pilatus i Schweiz. Detta sistnämnda ställe faUer väl dock på att Pontus Pilatus visserligen var en ganska ond man , men just en man och inte en kvinnsperson som en häxa av hävd bör vara. Nej, det lular nog åt Blocksberg eller Brocken av vilka särskilt Blockberg ju Iäti har kunnat förvanskas tili Blåkulla för atl passa vårt tungomål . personligen har jag aldrig varil så tänd på häxor , alla häxbål tili
trots. De har verkat så otroliga med sina kvastskaft, kaffekannor och ryggkrökande svarta katlor Inte ens i späda år trodde jag ri ktigt på häxomas existens fastan Zachris Topelius verkade övertygande nog när han beskrev Svarta Janes hemska öde i Fältskärns berättelser och fastän ens historieböcker gav initierade skildringar av häxprocesser och sådant. 9ch fastän äldre lanter ofta nog hö rdes utropa "har du sett mej flyga ", så förblev jag "otrolig". Däremot var jag långt in i tidigare tonår ganska säker på att troll och spöken inle var helt otänkbara varelser. P igor, bygummor och andra munviga personer kunde i den kusliga stämning, som kunde rå da i s kymn ingen då bara brasans glöd spred lite ljus i rummel, förskräcka den modigasle med sina spökhistorier. Inte ens i äldre och förstå ndigare sällskap slapp jag skräcken för spöken och vällar särskilt om man måsle kli va upp på vinden en kulen afton. Ulrymmena mellan lakstolam a var mörka och kusliga och där fanns plats för horder av alIsköns "oväsen". Särskilt för ungar med fantasi.
Men det är ju Blåkulla som jUSI nu är aktuellt och en lillslällning där lär enligt fors kama vara helI ohygglig och fAr alla väldsfllmer och -böcker att verka som snälla söndagsskoleberättelser, vid en jämförelse. Men så är ju sällskapet celebert så det förslår. Jnte bara all världens häxor med katter och allt släller till med ett veritabelt kallrakande. Ty nar Iun håle själv står för värdskapet så kan man goll ana sig tili vad som utspelas därborta. Ur en källa inhämtar jag dessutom atl självasle fans mormor och en massa svägerskor tili honom är på plats så det bör vara en tillsläUning! Vi har ju också en annan helg vid denna tid på året, fastän den inle längre firas, till stor grämelse för all'l skolbarn. J min ung=dom var Marie beb. mycket valkommen, dels som avbroll i skoJgången och dels därför a tt "oxen drack ur bäcken vid Marie" , ofta nog. Och då kun de man släppa ut hela flottor av barkbåtar i tillgängliga rännilar. Jag kan inte erinra mej atl man hos oss så ofla talade om Vårfrudag , ställel för Marie beb. Men {astän prefixet "vår " i Vårfrudag inte har nAgot
med årsll.d en att ska ffa utan avser Vår Fru Mane sa är det ganska märkvärdigt hur man lycker atl våren flyger ur startgropama Just v,d Mane beb. J år torde det dock bli klent med våren för enligt äldre stäv kommer en mild och snöfattig jul alItid alt följas av en pask med ymruga snöfall så vi har tider alt vänta oss. Del är rena kataslrofen med nederbörd just den dagen för det tyder pii en blöt och kylig vär Men skiner solen kan det lrots eventuell snålblåst lyda på alt våren blir Ildig och skön , så skön som bara ens drömmars vArar kan vara. Men låtom oss ännu en stund MlIa oss tiU Mane beb. Det väder som då råder skall fortsälta i 40 dagar hävdade de gamla och kloka. Sa det gäller atl ge akt på Marie och hennes beb. Vad begyder då detta beb. som aldrig skn vs uI Iär på sin lid skolgossen Guss Ma ttsson och hans, vanner ha undral En ä ldre kamra t som ville demonslrera sin stora visdom sa alI det betyder någonling dumt och därför förkortas det tili beb. Kanske inte så dumt utfundera!. - Och f.Ö. glad beb. och blad päsk med ägg och memma! Hans -J . Sjöstedt
12
,
utbildade
Vld den österbottniska vintersamlingen av pensionärer häromsistens I Smedsby, Korsholm, var det inte mindre än 600 penslOnärer som uck se seniordansen dansas Det var deltagama i den dansledarkurs som under EIJa Franckes ledning lärt slg dansa, och som nu fick visa sit! kunnande. Den stora publiken uck också dansa med, men slttande pä stolama Hela den stora festsalen fylld tilI sista plats gungade med hlI musikens toner
VINTERSAMLING I mammutformat i kulturens och seniordansens teeken o
o
Som omväxling före sjöng rektor Helge Ah nägra visor och sedan tor Thor Österholm om landssvenska berörde speciellt hö,gs)wl.efräg<lr-l. na, och redogjorde iör av utvecklingen innan "peffan". Pensionärerna med stort intresse rektor holms framställning som samrnandrag över alla de der och framställningar gjorts under ärens lopp för stärka kulturlivet i Österbotten.
Men fore det hade Smedarna , etl spelmanslag frän Iraklen, öppnat festen med et! par bygdelätar Ordföranden i Korsholms penslOnärshemsförening Ruth Norrgrann hälsade den talrik a publiken välkommen i etl personligt håUel tal. Nu var det Eija Franckes tur alt taJa om seniordansen. OcksA hon gjorde det sä entusiasmerande atl de alla ryckles med idansen efter hennes redogörelse. Hon inledde med den helige Augustinus ord "0 männIska, lär dig all dansa medan du lever pä Jorden annars har änglarna I himlen svärt att veta vad de skall göra med dig ."
o Programmel etl anförande av lörbund,;or,d!ö·· . rand en A !fred
o
kulturlivet och
Seniordanserna är enkla och rytrruska En del bygger pä våra vanligaste folk- och gammeldanser, andra är inspirerade av danser på kontinenten och LO.m. frän Israel, Syd- Amerika och Afnka. Det vktigaste är atl de är lätla alt lära och alt det inte
• Alla jumpaledares dröm - au få se J JOO händer sträckas mot rakel med fuli inlevelse. Se bara på Förbundsordföranden A lfred Smeds, Else-Maj Johnson och bredvid henne fesltalaren Thor Österholm. Vilken spänsl dom harl Foto : JT krävs någon partner enligt den tradilioneUa principen man och
kvinna för alt kunna della i dansen.
Dansglädjen hos de nya på kursen i Österbollen i november
sor" och Vasa medlemmar gay en lmnvi!Sniino seniordans. Avslulningsorden lalades av Einar Storgård
Muntraktion under muntraktering Slbbopensionarerna följer här upp si Lt löfle I God Tid 6/ 82 om ny blld Irän deras påhitl i programväg. VI önskade fA hornmusik tili en pensionärsfest. Vi tägade en kväll m tili Box hornorkesters ovningshJlfälle, och framförde var onskan om musik vid ett tiU[alle - Tja . om det gäUer vardag, dagstld, sä blir det nog svsrt. VI ar alla pä jobb, och det blir dyrt med förlorade arbetstlmmar Försiktigt undrade VI om vi kune fA banda ovnmgen, för ser ni, sa vi. pensionärerna har sina aktl\'iteter under vardagslImmarna. Ja . vi förstär, sa dlrigenten, VI kan JU La det som reklam for oss. och sa kom det pä löpande band, marscher. jänkor och valser Så, en vacker onsdagsövning för sång och seDlordans: Fulladdad kassell, en uppsaltning gamla brandkärshom, modeU 1880, kassettspelare, IJudförstärkare och högtalare, modell 1980. se där mgredienserna till et! sekels tekniska u'amsteg på audivlsionens mark Intet nytt
tiU ljuvligare klang än dä de fingrerades och hanterades av sekelsklftets brandkärister, föga anade att deras numera upphängda Gammelstadens UF's mUlseiväjgg,t11
•
Med sfOrartad inlevelse klämmer sibboflickorna i "för kung och fos terland".
fenomen för nulidsmänskan , som I radio och TV kunnat ta hem programutbud . Det nya ligger
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS
KANSLI Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 öppet: vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-753 78 20. Kanslist: Maj-Britt Wikholm. Verksamhetsledare: Rainer Nordström, tel. 90-753 79 19 SPF:s bankkonto : HSB 405506 - 09691312 Postgiro : 1203 95 - 8
däri, alt dylika utbud kan Iöras fram tiU pensionärsträffar som program, om de levandegörs med finurliga pantomimer. Bilden är tagen frän en höstfest 1982. Pantomimandelen: en dråpligt rolig anblick av svängande hornblåsande damers nås i diafragmabäJgarnas luftböljors taktfasta glid mot pösiga, blossande kinder, som med nödig mimik portionerade den luft som visionärt skulle ge resonans å t högtalamas rytmer. Mässingens Iyster genom ärg;g,
ädel patina gay de åJdriga hornen sin foma glans och resonans. Kanske levde de upp, vid beröringen av jungfruliga munnar,
föras publikI utan lov av producenten , men bandar man själ\' mäste man ha lov. Nägra komplicerade fall finns , då åtalat bandare av operor som sedan opererat utan reg;ssörernas samlycke. Låt höra av er , hälsningar Elnes Andersson , 01100 Östersundom Tel 90-8779653
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS öSTERBOTTNISKA DlSTRIKT Ombudsman för Osterbotlen: Else-Maj Johnson Levonsg. 14 65200 VASA 20. Telefon: 961-11 94 10 Vänligen ring helst kl. 9 - 11 . Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6.
Inte drömstället, men bra nog (Au) Nu är det fritt [ram [ör nya ideer och initiativ hland den svenska pensionärsklubbens medlemmar i Abo.
Svenska arbis har öppnat sina dörrar för pensionärerna, som vid Auragatan får utrymmen både för framtida kansli och mindre samkväm. Den slutgiltiga lösningen på pensionärernas redan decennielånga sö kande efter ett helt eget tillhåll är detta inte, men bra nog, anser Greta Lindroos.
Del är faktiskl redan i l io å r som pensionärsklubben har fungeral i Abo, utan lilislymmelse lill egen hemvist. Den längsla liden har man hålIil tili på Kåren , där feslsalen erbjuder en väsentlig fördel : den är lillräckligt stor för atl rymma alla som vili med pII veckoträfama. O'1:h- f15r del lcrävs en ratt stor sai. Föreningen är stor. MedJemsanla lel har länge hallit sig kring drygt 400, och vid livligl besökta möten kommer ibland mer än 150 samman. LEVT 1 KAPPSÄCK Men en hyrd festsal ger inga FORTSATTNlNG
Elof Fahlenius (trän tredje sidan) sionsåldern eller till förhandspensionering. Som sagt: vi är olika . Och därför skall också pensioneringsåldern vara individuellt mera skiftande och inle stereolypiskt [asl11Ist vid någon beslämd levna dsålder Vår lotala folkmängd kan i ndelas i småbarn och lonåringar, kanske '15 i yrkesskolning varande ungdomar, kanske '1" arbets!öra ca % och sjukdoms- eller handikappbelastade jämte pensionärer If~. Pensionärerna är nu inemol 600.000, år 2000 beräknas de vara 750.000 . Också yrkesskolningsgruppen kommer att öka dä kraven på ulbildning eIler OlSkolning vid alll högre ålder blir allt slöITe. Alit det här belyder alt endast % av befolkningen kan räknas som producerande, de övriga delarna som konsumerande eller tärande. Följden är att de arbelsföras grupp pressas till del yllersta för att upprälthålla och förkovra hela samhällets levnadsslandard och därigenom samt genom arbelels aIltmer mekaniserade arl snabbt slilas uI och slressas och mäste pensione-
Av
skåputrymmen och inga skrivbord och den finns tili hands bara under de timmar som man har betalt för den. Pensionärsklubben har under hela sin verksamhelslid få U leva i kappsäck. Viktiga papper finns deponerade på olika håll . Någon ordentlig, enhetlig samlingsplats för dem har man inte. Det problemet hoppas man nu att skall ha nått sin lösning. T svenska arbis (joos etl litet sidorum, som för lillfällel ännu renoveras, men sam så småningom kommer alt stå lill pensionärernas förfogande. Där hoppas man på att kunna öppna kansli. ras vid en aUt tidigare levnadsålder . Man kan ju hoppas all denna bisarra fra mtidsbild inte bhr verklighel.
o Finns det politiska berä kningar bakom vissa social poli tikers faslslällande av pensionsäldern tili 60 - 63-65 ålder sllr? 1 etl parlamenlariskt samhälle med konkurrerande partier är ju polilikerna i hög grad beroende av väljamas gunsl och mäste där[ör inrikta sig på atl tjäna de verkhgt stora gruppemas intressen, inte marginalgruppernas. KIart all man då siktar pä den unga generationen som skall beredas plats och utkomsl genom att man i ålderspyramidens övre delar ger så slort ulrymme som möjhgt [ör "nya, friska krafler". Sa mtidigl sänker man rösträltsll ldern undan för undan. Ju yngre som röstar, desto mera påverkbara , specielll i vär av massmedia ga nska suveränt behärskade opinionsbildningstid . Förslag om [Jexibel eller elastisk mdividuell pens ionsålder avfärdas av många socialpoliliker som blåögda och orealiserbara ocb samma inställning har (Forls.
pa sisla si dan)
HANDRÄCKNlNG Och det ger nya möjlighel er också för pensionärsklubbens hela verksamhelspro(jl. Grela Lindroos drömmer om alt man med kansliets hjälp t.ex. kunde börja med en informell förmedling av enkla handräckningar; få händiga medJemmar alt slälla upp och hjälpa till med smä reparationer och förbä ttringar, som för en Icke-händig kan kännas oändligt svllra a tt fll ulrättade, lillsvidare ligger de planerna pII iso Kansliel IlIter vänta på sig. KORTSPEL, HOBBYARBETEN De lvä stora för eläsningssalar-
na i arbis står däremol lediga och redo att las i bruk reda n nuo Det länker pensionärerna nappa på. Redan om måndag är del meningen atl den försla annorlunda pensionärsträffen skall hållas. Frå n k10ckan halv lolv och nllgra timmar framål kommer man dll atl syssla med bllde hobbyarbeten under Grela Lindroos' sa kkunniga ledning, och som alternaliv slår kortspel. Hur man (ortsätler får sedan tiden och medlemmarnas egna inl resseområden avgöra. På torsdag en, då man diskulerade igenom planerna, slällde redan etl tiotaI upp och prickade in sig för olika grupper.
"Fastlagsränna" i vårdropp De gamla uI å ränna, de unga brasor brä nna Så kan man säga. om fasUagstisdagen 1983 Solen sken frän molnfri himmel. och dagen bjöd på vårens första l akdropp Pensionärskl ubben M i J akobstad for ut pII " Fastlagsrännas", en heI busslast med Idel ädel gamlingar Den ä ldsla 90 Ar och medeläldern för de l io äIdsta 82 år. För de tio yngsta blev den 68 år. Solv väntade en härhg mlddag på Fred rikas. Del blev besök I den gamla kyrkan frå n år 1786 under ledning av ungdomsledaren Börje Holms tröm Det ulmärkande för kyrkan är allarlavlan , med alta ruppsals [rån 1696, tavlan hämtad rrän Hudiksvall i Sverige samt de lvå lä ktarna - den ena för pigor den andra rör drängar - där väggarnas präktiga s tockar in le är bek1ädda. Aven S tundars byn rick en översyn Vid Vorå kyrka väntade kyrkoherden Åk e Lill as, som berättade om kyrkan och dess föregån -
IDEALISKT LÄGE Arbis'läge pII Auragatan finner Grela Lmdroos ocksll hell ideahskt. - Det ligger så mltl I stan, att utrymmena kan bh en rastplats för våra medJemmar lycker hon.
- Etl slälle, dlt man kommer upp och v!lar fötlerna , när man är på upp köp.
o Vykort, smörknivar och prydnadsjöremål kommer Greta Lindroos (i mitten) atl lära pensionärerna att jörjärdiga i arbis'utrymmen . Foto:
VYKORT, DANS, KONVERSATION ... - Jag börjar med aU leda verksamheten, säger Greta Lindroos. - Men jag hoppas nog atllräffama sll småningom skall kanna övertas också av andra medJemmar Idealet var väI, atl alla som kan någontmg specielll skulle komma med och lära vidare sina speclalkunskaper åt andra Nu starlar man med atl förfärdiga vykort av lorkade växter, och med atl lära sig laga smörknivar av lra och prydnadssaker av modelleringsmassa. Med pII planerna fmns också bland annat semordans och konversallonslräffar. Och här är del alltså frilt [ram också för andra Ideer
ga re. Del blev också en unprovlserad frågetimme med kyrkoherden som den [rågande och gästema som svarande. Den vackra kyrkan, snart 362 år gammal , stiIren och rustik Den lar mot 1 000 personer och är den äldsta lräkyrkan som är I bruk I landel.
Chanser tili kaffekokning flnns det också , berättade arbisrektor Aili Nummenmaa då hon hälsade pensionärerna välkomna I deras nya bonmg. Del var en uppgift som k1ubbens medJernmar uppskattade. Nägon konkurrent tili de lradilionella fredagslrä[farna har man absolul mte länkt sig alt den nya verksamhetsformen skall bli - Men en chans all trä[[as för den som vill göra nllgot mer lillsammans än sll. säger Greta Lindroos. ULLfS GOLOWIN Au 12.2 -83
Predikstolen är ell mäslerverk av kyrkobyggmästaren Jacob Rif, berättade kyrkoherden, som med stor sakkunskap beskrev altarskåpel med sJullon (jgurer fran H80-1alet. K)Tkobesöket avslutades med psalmen "Härlig är Jorden" Kaffet med fasUagsbuIla vimtade pa Tassen KI 17 var de nÖJda "fastlagsrännarna " ll11baka I Jakobstad Walde Lillqvist
PENSIONÄRSSHOW 1 ÖSTERBOTTEN Svenska Österbottens Ungdomsförbund samarbetar med Svenska Penslonärsförbundet kring en PENSIONÄRSSHOW med program. sång, dans ete
KRONOBY: Samlingshuset 19.4 kj. 14.00 SKATILA UF's lokal20.4 kl. 14.00 LAPPFJÄRD UF's lokal21.4 kl. 14.00 Närmare uppgifter' ELSE-MAJ JOHNSSON 961 -11 94 10
14
RESMED BUSS -83
Har svenskarna i o Aboland en framtid Frågan diskuterades vid ett seminarium i Å bo kallat "ÅBOLAND OCR DEN NATURLIGA UTVECKLINGEN"
. . . 18.4 31.5 . 25 .7 4 .6 a. 9 .7
8 dag 4 dag 5 dag 2dog
London . .. . . 5.6 Öumd 10.6 a. 12 .8 Nordkop .. . 12.6 o. 2/.6
9 dog 3 dog JO dog Jdog 4dog 4 dag I dag 4dog 1 dag 2 dog 8 dag
HoUand . ugolDnd ugo/and Kolmdrdtn AmSltTdIJmJ
.• . . . 17.6
K openhDmn
Syltet. all diskutera åbolandska frarntldsfragor - minontetens slällnmg idag och samarbels[rågor ur organisations och kulturlivets synvinkel. Inledare var mInister ehr. Taxell Hans tema , " Aboland i dag och i morgon", gay endel nya synpunkler på den stralegi for svenskhetens bevarande i landskapet VlkUgt ansags att den nuvarande regtonala indelningen bevaras . med endel slarka kommuner med svensk majontet oeh eli rätt väl utbyggt nat av svenska Instilutioner och fungerand~ organisatloner De svenska åbolännmgamas numerär ar 5å men all en mera omfaltande kommun5ammanslagnIng 5kuIle ställa svenskama I en mInontels ställnIng där mÖJlighetema UII beslut I svenska [rågor vore synnerligen knngskuma I de arbetsgrupper som sedan tUlsattes för alt behandla olika åboHmdska IrAgor och komma med lörslag till losning av olika problem eller ange riktlinjer [or lortsatt arbete på olika mvller det svenska Åboland lill [romma. Grupp 1. bolands pia" i svensk(jnland, en ulomsl åendes rost.
Inledare: Ole Jakobsson, Jakobstad . kulturinstilulionemas ansvar. - är vi knutpatrioter? Grupp 2. Är värI organisationsliv en oUlnyttiad resurs? Inledare. Ralf Grahn - organisalionernas framhd (ledarbrist linansiering) - samarbele (Iokalt oeh regional!) Grupp 3. Framtidsstrategi (or Aboland. lnledare: Bo Stenström. - svenskspråklgtl tvåspråkigt? - kan vi oeh bör vi stärka vl-andan Vid den debatt kring gruppernas frågestäIlmngar och förslag framkom tydUgt behovet av ett samordnande åboländskl organ. Etl " ReglOnlörbund " eIler vad del nu kan heta. Enligt mölets äsikt bör dock ett sådanl [örbund grundas av kommunerna oeh till della kunde sedan kullurrädet och eventuellt olika organisalIoner ansluta slg. Man enades om [örsöka lora saken vidare enligt dessa rikUmjer. Alla åbolänningar hoppas ju på en Ijus framtid lör vår ungdom.
OJlo .. GOllDnd
30.6 4.7
Stodlrolm . .. . . . . 9.7 Smdhlnd .. .. ... .. . JJ .7 GÖIlI KOIUlI
16.7
Himl4sptltt
23.7 . 29.7
Moskva
Kolmdrden 7.8, JJ .8 Furuvik ... Saimen TrondheimJ HtJJjtdahn .
..
3.8
..
. 15.8 .. /9.8 28.8 J.9
uningrad Rllen & Mos~1 .
DoiDrnD •
... ... .
Mainau .. .. . .. .. LapplDnd . R ivitron ..... WiM-Budapesl .. HiiuoTlsa ... . .... Span;en .. .. .. . .
..
.
JO.9
. /6.9 .. 21 .9 30.JO . 12.JJ . 27. JJ
GLADA RESOR 1983 HOLLAND 20-28.4,
. 30.7, 6 .8.
Jl . 7
~INGVES ~BUSSAR
1 dog J dog 5 dog 5 dog 4 dag 7 dog 2dog 9daB 7dog 17 dog lJ dag 8 dag 19 dag
Broschyren ulkommu co 25ftbrUllri.
Resor med omtanke~
_:;VNgPVliJi6ViSt
N. Esplanadg. 1,22100 Mariehamn Tel. 928-11 570 kl. 10 - 16
Pris: 2.745,- Halvpens.
ALAND 16-18,6. Halvpension
TRONDHEIM 4-7.7. Pris: 985,' Halvpens .
NORDKAP 6- 11.7. Pris: 1.725,- Halvpens.
KÖPENHAMN-LEGOLAND 11-16,7, Pris: 1.645,- Halvpens.
HELSINGFORS 12-14.7. Himlaspelet 18-21.7, i Leksand. Dalarna
LENINGRAD 21 - 24.1. I klass hoteII, helpens.
TRONDHEIM med OLSOKSPELET 27-31,7. MOSKVA 1- 7,8. I klass hoteII, helpans.
KOLMARDEN 4- 7.8. GÄVLE med FURUVI Country· festival en
30,7-1.8, ÖSTRA FINLAND 15-17.8, VM i Helsingfors 12- 14.8. VI arrangerar gruppresor Inom- och utomlands. Vänllgen begär offert.
B.L .
Boknlngar och förfrågnlngar: RESEBYRA
INGVES RESOR Avfärd Rolland , Blomsterresa .... . .... . . 21.4. Legoland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.6. Finlands sjöar .......... . ... . 5 o. 20.6. Finlands s jöar .............. 10 o. 17.7. Finlands sjöar . .......... . . 1, 8 o. 15.8. Furuvik . .. . . ..... 12.6., 17.7.,31.7.,7.8. Gröna Lund. Sthlm ........... . . . . 2.7. Skåne med Ven .... ........ ... ... 24.7. Kolmården . . . ........... .. . . .. . . 30.7. Värmland .... .. .... .......... . . . 30.7. Norge-Jämtland-Dalarna .... .. . 2.8. Franska Rivieran ......... . . . . . ... 3.9. Jugosiavien runt ....... . .... . .. .. 18.9. Riidesheim (Vinplockarresa> .. . 15.10.
7 dgr 4 dgr 5 dgr 5dgr 5 dgr 1 dag I dag 5 dgr I dag 3 dgr 6 dgr 13 dgr 14 dgr 7 dgr
Snälla ni, ge vad som helst men inte penninglott. .. . så skriver en av våra insändare på sin korsordslösning!! ! Det var något helt n y tt iör redaklören, som bUvit van vid alla spontana lack för den e><tra spänning vi berell vinnama varje
Ring ~28-12140 • •
Vi/ke" resa passar dpj bäsl? Ring så skirkar vi vår katalog! Tel. 15550.
BTI BUSSBOLAGET
~ WILLIAMS aco Torgg. 9 B, öppet: kJ. 10-16.
gång. Och lottlösa har de inte heller bUvit! Vi taekar Oig "anlipenninglottare" för Oitl inlägg - det är aIllid värdefullt då n ågon tar upp en fråga till tvivelsmål. Kanske anparten av Er hellre ville ha någol annat - i samma prisklass
• • •
grupparrangemang.
"Ij-\RP(., rt I
~b:l
'10 -Ui
naturUgtvis (men kom då skatteinnehållet). Vi är aIltså lacksamma för punkter på saken I samband insändandet av näsla Välkomna alla! Dagens vinnare har vi tillsänt en som vi hoppas bringande lotto LyckJiga re blev Molly Backman Elsa Blomqvist U lla Norrman Ingmar Slotte Doris Wikström Lycka tili!
rundturer, program .
hotellrum, privatrum .
ÖNSKAS KÖPA
stugor, pensionat, gästhem.
Vi ordnar allt det praktiska.
ålands reSORb PB 62, 22101 MARIEHAMN
Finns det nägon sorn har gamla dockor, le~(saker,. 1 dockhusmöbler eller dockhus kvar. Jag är en samlar och spar. Var kontakta Vivi-Ann qvist, tel. 90-882827 .
1;'
Förbundet ihågkommet i testamente
NÄR DET GÄLLER BUSSKOMFORTEN - alltld ett steg förel Busskomlorten är något som vi på Haldin & Rose verkligt satsar på. En resa bokad Irån 055 genomlöres huvudsakligen med helturistbussar som rymmer 24- 58 personer och är utrustad med: - fällbara fåtöller - radio, bandspelare, mlkrofon - kylskåp, frlskluftventllatlon FÖR EN SÄKER OCH KOMFORTABEL RESA. TAG BUSSEN!
Ab HALDIN & ROSE Oy 68600 Jakobstad. tel. 967-10 222
LL TOURIST SERVICE svenskspråkiga resor sommaren 1983 LENINGRAD torsdag-söndag avresa 30.06, 07.07, 21 .07 och 11.08. PRIS mk 970,-. KOLMARDEN 17-18.06 och 05-06.07. PRIS mk 420,-. KOLMARDEN 12-14.08. PRIS mk 520,-. För närmare uppgift€:r RING
•
LL Tourist Serviee Helsingfors 90-440 041
VAR UTFÖRLlGA BROSCHYR HAR UTKOMMIT! JAlTA 1 vecka • buss-flygresor tili Svarta Havet • första klass hoteII. halvpension
1630,1360 -__
1vecka~ ~400 1670
• buss-flygresor tili Svarta Havet • första klass hoteII, halvpension
ODESSA
• buss-flygresor tili Svarta Havet • första klass hoteII. halvpension
TBILISI
-
,-
1360-1450,-
1 vecka
• buss-flygresor tili Kaukasien • I kl hoteII. halvpension. utfärder
CENTRALASIEN
1
1 vecka
70 1700 15 ,-
8 dagar
• tåg tili Leningrad, flyg tili Uzbekistan • rundresa. första klass hotell • halvpension. rikligt utfärdsprogram
2050 2900
LENINGRAD
4 dagar
• bussresor frAn olika delar av Svenskfinland • första klass hoteII. helpension utfärdsprogram
-
,-
Karin Wegelius. som avled hösten 1982, har ihågkommit Svenska Pensionärsförbundet i sitt testamente. Enligt testamentet skall av de medel som inflyter vid försäljning av Lotteberg lägenhet i Träskby by i Esbo stad 2/3 tillfalla Svenska Pensionärsförbundet som bör bilda en fond, " Tili nytta och glädje". Av fondens avkastning läggs årligen 1110 tili kapitalet. medan 9/ 10 utdelas i form av rese-, kurs- eiler lägerbidrag åt pensionärer. Svenska Pensionärsförbundet känner djup tacksamhet gentemot Karin Wegelius för atl hon ihågkommil våra pensionärer på detta sätt.
Lars Erik Taxell festtalar vid sommardagen Professor Lars Erik Taxell från Åbo kommer att hålla festtalet vid Svenska Pensionärsförbundets sommardag i Tammerfors den 8 juni 1983. Det övriga programmet förbereds för närvarande. Förutom ta! skall programmet också innehålla sång och musik. Såsom tidigare meddelats serveras välkomstkaUe på Pyynikki bollhall kl o 13.00 15.00. Huvudfesten försiggår me!lan klo 15.00 - 17.00 varefter vi förflyttar oss tili restaurang Rosendahl där det blir sommardagsmiddag och dans tili orkestermusik. D en enskilda medlemmen anmäler sig tili sin egen f örening , varefter anmälningarna göres föreningsvis tili förbundet. De föreningar som beställer logi bör göra sin anmälan senast den 15 april. Sådana föreningar som inte beställer logi bör göra sin 80mälan senast den 16 maj. Välkomna tili sommardagen!
Järnvägsstyrelsen uppvaktades D e riksomfa ttande pensionärsförbun den uppvaktade järnvägsstyrelsen den 22 februari 1983. Frågan gällde den begränsning av pensionärsrabatten på tåg som gäll.e r under veckosluten. Pensionärsorganisationerna föresl og att man skulle överväga avskaffandet av begränsningarna. Samtidigt påpekade man att invalidkort nu beviljats endast åt sådana förtidspensionerade personer vilka Iyfler folkpensionens tilläggsdel. D å behovsprövningssystemet för folkpensionens del nu försvinner borde förfaringssättet för erhållandet av invalidkort nu ändras. Det enklaste sältet skulle vara at! alla förtidspensionerade skulle erhålla invalidrabatt, ansåg pensionärsförbunden.
Svenska Pensionärsförbundets Österbottniska distrikt MALLORCA 28 APRIL - 12 MAJ Upplev våren med oss på Mallorca Vi åker 28.4. och stannar 2 veekor. Priset med hel- eiler halvpenslon Hotel! Horlzonle är vårt hOIelI. bättre turistklass hoielI. med slmbassäng och solterass. Alla rum med terass. duseh och toalett Prls : 2 140 mk Enkelrumstillägg 300 mklvecka. Helpensionstillägg 100 mk två veekor Extrabäddsrabatt 50 mk! vecka. Busstransport Irån ÖsterboUen tillkommer. I prlset Ingilr: Flyg turlrelur Helsingfors. ovemattnlng I dubbelrum mkl. halvpenslon på Horizonte. Annulleringsskydd. flygfältsskatter. transfer på Mallorca. Vi här ännu eU fåtal osålda platser kvar.
VIBORG - LENINGRAD 27 JUNI - 2 JULI Arets nyhet - 6-dagarsresa tili Vlborg oeh Leningrad. Vi upplever rysk kultur i olika former. Vi tillbringar en naU I gamla Viborg och tre naUer I gamla PetersburglLeningrad. Aili under guidad lednlng. 27.6. Bussresa Irån Österbolten tili Viborg. ÖVemaltnmg på l -klass hotell. helpension oeh rundlur. 27.6- 1.7. Från Viborg kör vi tili Leningrad. VI bor på första klass hotell inkl. helpension. Rundtur. besök på Eremltaget. Vlnterpalatsel. Isaks Katedralen. Peter-HoI m.m. Vi går aven på eirkus och balelt. 1.7. åker vi efter lrukosl mot Finland. Övernaunlng på hotell Cumulus I Villmanstrand. 2.7. FrukoSI och avresa mot Österbotten. Prls: 1 170,- mk I prlset Ingår: bussresor. hotell Inkl. helpenslon I Ryssland. I Villmanstrand halvpenslon. Rundturer och mtraden samt blljetler tili etrkus och baleh. Svenskspråkig guidning.
PÄRNU OCH TALLlNN 1- 5 AUGUSTI Vår andra sommarnyhet: Vasa vänort Pämu och Tallinn. Tallinn erblu, der myeket kullur och byggnader Irån svunnen Ild. Pärnu är en fortlUsande liten ort med möJlighel tili badsemester på fina sandstrander. 1.8. Friln Öslerbotten med buss tili Helslnglors. Kryssnlng med m1s Georg Ots kl. 10.30 Helsinglors- Tallinn. 1- 3.8. Avlärd genast tili Pämu. Vi bor på hotell mkl helpenslon. Rundturer samt avkoppling på stranden (vld vaeken vader). 3- 5.8. Avärd mot Tallinn. Övernaltning på I ·klass hoteII. helpension. Rundturer oeh kulturbesök. 5.8. kl. 19.30 kryssning med m/s Georg Ots tili Helsingfors Irån Tallinn. Vi fortsäUer genast resan tili Österbotten. Prls : 1 085,- mk I prlset Ingllr: buss oeh båtresor (1 Talllnn oeh Pärnu med Inkat buss). Hotell inkl. helpension. Rundturer oeh inträden samt guidning.
------------------------------Närmare uppgifter ger Else-Maj Johnson. tel. 961 /119 410, Levonsgatan 14. 65200 Vasa 20. Tekn. arr. Resebyrå Polaris Ab. Hovrättsesplanaden 15. 65100 Vasa 10. Närmare uppgifter ger Monica Holmqvist. te. 961 /121 555 .
JAG BESTÄLLER PENSIONÄRSFRÖBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DISTRIKTS RESEBROSCHYR: NAMN .............. . . . ................................ .. ADRESS POSTADR TEL ....... . .•.. ..... . •.•.• . _...........•. _....•... _._ ...
Flera färjlurer dagligen från Guslavs norr om Abo lill Kumlinge. Välkomme.n
L -_ _ _ _ _ _ _ _ _ _~======~
Värdshuset REMMAREN på ön Kumlinge mellan lasta Åland och Finland. Något av eli paradis lör stressade storstadsbor som lörstår all sälla värde på naturens skönhet och frid . Intressanta utflyktsmål, bad och liske. 9:'-'~' ..,",' .......,,"'. '. ..'('I,""'..',"'..,','9.: ~ Skriv en rad. eiler ring vårt ~
~ bokningskontor på Hotell Ad- ~ :i; lon (15 300) så skickar vi tid- ~
:t
tabeller och broschyrer. Gör ~
~ detl
~
''''''''''('I.'. ',. . .,'.'('I'''''''' . .,,~ .
Ob.'..,'~,', ..., " ,' ..
t'AIi.SRI/SE1'
A maren - KUMLlNGETel. 928-15300
I
FORTSATTNING __________ _
bär h a r betydligt betyd ligt klokare kl ok a re än an hos hos 055 oss .. Atminstone Al mi nslone enligt enligt PRAVDA PRAVDA som som Elof Fahlenius bl.a. bl.a . berällar berattar atL att en dryg tredjetredje_ -_ -_ _ _ (från (fr an trettonde tr etlande sidan) sida n ) del del av av alla sovjetiska sovjetiska pensionärer pensionarer arbetar arbelar även aven efter efter mträde intrade i penpen man tili till flexibla arbetsdeltidsararbetsdeltidsar- sionsåldern, sionsaldem, att deras antal antal yttery tt errangemang som sorn kunde underlätund erlat- ligare torde lorde öka oka oeh och att att de förforta särskilt sarskilt kvinnors kvinnors välmotiveravalmotiveravärvsarbetande varvsarbetande pensionärerna pensionarerna i de krav pii pa deltidsarbete. deltidsarbele. dag är ar åtta atta miljoner. 1I pensionsäldersfrågan pensionsaldersfragan är ar det del i Sedan kan man ju visserligen sjalva verket verkel bara tre lre omstänomst an själva undersöka undersoka huru stor sto r ålderspenald ers pen digheter som sam behöver behover beaktas: beaktas : 1. I. sionen därstädes darstades är ar enligt en ligt valutaval utaVeaerbörandes Vederborandes egen lust eUer eller kurs oeh och köpkraft kopkraft oeh oc h då da kan ka n all i någon nagon form fortsätta fortsatta olust att nog konstateras att a tt åtminstone atminstone sin verksamhe!. verksamhet. 2. Obligatorisk ObJigalorisk med hänsyn hansyn tili till baslivsmedlen basJivsmedlen allsidig läkarundersöknmg lakarundersokning för for hyror oeh oc h skaller skatter den i genomobjektivt objektivl fastställande Ia st stallande av kondisniU snitt överstiger overstiger den rent renl av löjlilojlition. lion. 3. Samhällets Sarnhallets tillgång lillgang på pa ga grunddel grunddel för Ior ålderspension alderspension produktiva lämpliga larnpliga uppgifter som hos has oss ass förekommer. f6rekommer. för for vederbörande. ved erborande. Därmed Da rrned är ar vi inne på pa det ekoKonstigt nog Iorstar man i nomiska nom iska området ornradet oeh och därvid darvid kan kan Sovj elunionen att ordna allt del bara sagas att de allra Ilesta pen FORTSÄTT~G
STOCKHOLMS BUSSEN gar två tva gånger ganger i veckan går Tur: Tur. 31/3 9/4 914 23/4 2314 7/5 21/5 21 15
1/4 15/4 1514 29/4 2914 13/5 1315 27/5
3/4 314 16/4 1614 30/4 3014 14/5 141 5 28/5 2815
8/4 814 22/4 2214 6/5 615 20/5 2015 31/5 3115
04.30 04.4 0 04.40 05.25 06.00 07.00 10.30 16.0 0 16.00 16.15 16.15 20.55
Retur : Relur. 1/4 4/4 9/4 1/4 414 914 16/4 17/4 23/4 1614 1714 2314 30/4 1/5 7/5 3014 115 715 14/5 15/5 1415 21/5 1515 2115 28/5 29/5 2815 2915 KOTKA KOTKA KARHULA LOVISA LOVISA BORGA BORGÅ HELSINGFORS ABO ÅBO MARIEHAMN
•
10/4 1014 24/4 2414 8/5 815 2215 22/5 01.00 01 .00 00.50 00 .50 00.15 23.40 22.50 22 .50 20.15 14.45 14.30 07 .50
Ij I1 STOCKHOLM
Familjerabatt. Inkvartenng. Inkvartering. Tealerbiljeller Tealerbiljette r m.m. m.m. m.m. 65·kortsrabatl. FamilJerabatl. RING
HOLMSTROM Ab Oy Hj HOLMSTRÖM tel. 915-52 511 511/Rese byran Lovisa lel. /Resebyrån
sionerade i oeh och med med utklassning_ utklassn ing_ en en kommer kommer in in i en en sårnre sarnra ekono_ ekono~ misk mis k silualion situation än an under tidig are skeden av av live!. livet. -- MAste Masle del vara sä? sa? Finns det del någon nagon skapelsens grundlag som som fordrar fordrar det? Eller är ar oekså ocksa den saken en myt? rnvt ? För For den som genom genom penslOne. pen sione_ ringen ringen räkar rakar illa ut ut heter det så sA vaekert, vackerl, så sa vaekert vac kerl at! att värt van nornordis ka samhälle ett social. socia ], sa mhalle har et! skydd som garanterar garanlerar ätminsto. alminslo_ ne nödtorftig nodtorftig utkomst för for envar envar. Sånt Sa nt kan man fakliskt Iaktiskt säga saga Ii Sverige men absolut inte i dagens dagens Finland. Fin la nd . Jag avstar nu att gå ga in in i det soeiala sociala lrygghetssystemels oframkomliga djungelmyslerier. Jag vilI vill bara pavisa nagra allmänna man n a tendenser len d enser oeh och ett särslult sa rskilt fall som belyser bel yser saken saken.. Fortsattning i nast a or
f/YLL- I ~Koi·
'1N&AH J7FIV
Y1t 'M
6uAom
• !lnTT
6EltiA Oltt-
fLUrEN
llJIM
PRE-
5EIVT
G-RONi ll k'
I
Bo-
L!lN~
e81and land de de senast senast den den 30 april april under under adress adress God God Tid Tid,, Eija Eija Francke, Francke, KallstranKällstranden st. penninglotter penninglotter den 10 10 C, C, 02720 02720 ESBO ESBO 72, 72, insanda insända ratta rätta svaren svaren utlottas 55 st. till tili forsta första dragningen ii maio maj.
TlL.L. -
VEI.-
Kit Namn .. . .. .... . . ... . ... .. . . .... . ... . .... . .. . . . . ..... . ... . ......... . . Namn Adress ... . .... . . . ... . . ..... . . . _. . . ....... . ... . .. . ......... . . .... . . . . ..'