God Tid 4/1983 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Referat från SOMMARDAGEN MITTUPPSLAGET

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN

Sommardag i stilfull inramning i Tammerfors

Ärg. 11 - Nr 4

6 september 1983

" . . . . . 4/83 LÄS I DETTA NUMMER : Kansler L-E Taxell: Festtal vld Sommardagen

sido 4

Professor Ingmar Pörn: Llvets menlng

sido 7

Ombudsman Else-Maj Johnson: Österbottnlska dlstrlktet 10 år

sido 3

Professor Nils Westerholm: Om oss pensionärer

sido 6

Tandläkare Gösta Lindblad : Med Bättre Bett

sid. 11

Ordförande Alfred Smeds: Med Sverlges pensionärer I Sthlm

sid. 10

Kvlnnliga föreningsordförande: Respons på Ulla Sevons Insändare i nr 3/83

sid. 12

FiI.mag. Ingegerd Herrgård: Skottland ... ett annorlunda land 2. avsnittet

sid. 13

Socionom Ebba Jakobsson: Penslonsfrågan m.m. m.m.

• Tre av dagens " top-herrar". Fr.v. Tammerfors bitr. stadsdirektör Lars Zilliacus, förbundsordf. Alfred Smeds och Sommardagens lokala värd tammeTjorspensionäremas ordf. Carl-Gustaf Boedeker. Foto: Eija

- Det är inte blott som mänmska och präst, som vi i dag vili hylla Edvin Stenvalls minne. Vi vili hylla honom som en av pensionärerna inom vår pensionärsrörelse. Hans insats för pensionärerna ser vi närmast i ini tia tivet tili pensionärscentret Bostället i Närpes o~h tillkomsten av pensionärsföreningen i Närpes. Detta vittnar om förutseende och framtidstro framhöll distrikt-

.~.

sordföranden Einar Storgård vid Stenvalls gray. Under en väl tilltagen paus var den stora samlingen av pensionärer i tillfälle att bekanta sig med vridläktaren , Bengtsgården och andra sevärdheter i centrala Närpes. Huvudfesten hölls i Mosebacke skolcentrum där den stora fesbalen var fullsatt. 1 programmet (Forts. på sista sidan)

sid.14

I nr 5/83 får vi bl.a. läsa 2. avsnittet av Taxells artlkel. Dessutom står bl.a. följande över: Kiuln Gripenberg: En resa I öster ei. Besök I min Mumlndal. SAhAr hos oss: Sibbo förenlngen presenteras Referat fr. Seniordansledarkursen på Solvalla Karls- och SÖFF-kurserna

Det var omkring 1.000 pensionärer som deltog i det österbottniska 'pensionärsdistriktets ..10-årsfest och sommarsamling i Närpes den 10:de augusti. I bussar och bilar kom pensionärerna från de ollka föreningarna inom området. Programmet inleddes med andakt I Närpes kyrka där pastor Ole Holmberg predlkade. Efter kyrkobesöket skedde uppvaktning vid prosten Edvin Stenvalls gray.

Försäkra i Svensk· Finland ~IJ

Om anpassning i - - -Säga en vårdverksamheten l'

VI har all anledning atl med lillfredsställelse notera det stöd oeh den förstAelse som frAn andra organisationer kommer 055 pensionärer oeh vAr pensionärsrörelse tili del. Genom samordning oeh samarbete med övriga sammanslutningar kan vi öka lyngden i vAra framställningar gentemol myndighelerna, kan vi bredda underlaget vid bevakningen av frAgor som rör gemensamma mtressen. Centralförbundet för de gamlas väl - en aktiv föregångare tilI vAI' egen rörelse oeh en uppskallad samarbetspartner, tar ofta upp frAgor som är av 5101' belydelse för vAra organisalioner. Förbundet arrangerar i höst, den 2-8 .10 De gamlas veeka , med bl.a . festligheler i Virdois. Temal för veekan - Åldringen oeh de anhöriga, för fram en heI del problem - spörsmål som för 055 pensionärer alllid har sm givna aktualitet. Ämnel ifrAga berördes i en ledare i Cebruarinumrel av God Tid, men nya aspekter rörande uppläggningen oeh planeringen av vArdverksamheten kommer in i bilden - aspekler som innebär nya bedömningar. "VArda de gamla hemma " säger hälsovArdsminisler Vappu TaIpale vid elt möle i Vasa nyligen . Äldringar skall vArdas i sina egna hem oeh inle pA Alderdomshem. Del är pA den öppna vArden som personaJresurserna skall koneentreras. SoeialvArden skall fungera frAn människa tili människa - den kan inte ersätlas av maskiner, säger minisler Taipale enUgt tidningarnas referat. En prioritering av den öppna vArden framom anstaltvArden är helt i linje med vad vi pA pensionärshålJ alltid strävat tili oeh arbelat för. Men erfarenheter oeh de oUka vArdfallen utvisar atl flera aHernaliv bör föreJigga i frAga om vAra vArdformer. AnslaltvArden mAsle bromsas upp, säger minister Taipale. Om den avsedda resursfördelningen innebär atl den öppna vArdformen skall utbyggas pA bekoslnad av bäddavdelningarna vid vAra vArdanstaHer är den lösning som minisler Taipale rekommenderar ingalunda ofelbar. ?Toblemen med kronikervArden vid sjukhus oeh vArdanslalter kräver alltjämt ökade resurser - vArdtagare som behöver maximal vArd oeh tillsyn under dygnets alla timmar kan - lrots hemhjälparens oeh de anhörigas alla bemödanden - svArligen skölas i hemmet. För anhöriga tili åldringar oeh för de mAnga som mäsle betraklas som kronikerfall är del här omständigheter som mAsle lagas i beaktande vid bedömningen av behoven vid vAra vArdanstaller. Möjligheter lili dagvArd av åldringar - en vArdform som för anhöriga skuUe innebära bAde hjälp oeh tillfälliga lätlnader - bör kunna prövas oeh genomföras i prakUken lills utbyggnaden av bäddavdelningarna vid vArdinrältningarna genomförts. FrAgan om ersällningar lill anhöriga för Aldrings- elleI' kronikervArd är för mAnga av vAra kommuner fortfarande öppen. FrAgan om skatlelältnader för de sociala förpliklelser som anhöriga Alar sig bör - mer än vad som nu är fallet kunna an hängiggöras vid beskat!ningen. I förhoppningen om all Cenlralförbundet för de gamJas väl med temat Äldringen oeh de anhöriga skall ha möjligheter atl akU vera kommuner oeh soeiala myndigheler för en slörre anpassning oeh en större förstAelse för de problem som åldrings- oeh kronikervArden innebär vill vi för pensionärsröreJsens del ge del beaktansvärda temat och initiativet vArt varma stöd. AJfred Smeds

RAINERS RUTA Sommaren är de slora pensionärssamlingarnas lid. Svenska PenslOnärsförbundets traditionella sommardag Cörs1ggick denna gång 1 TammerCors dim9 juni. Man kan säga alI den traditionella sommardagen ocksA hade etl lraditionelll deltagarantal. De egenlliga deltagarna var över 900 till anlalet, men räknar man med dem som medverkade i programmel eller som Cunklionärer var VI rätt nära 1000 personer närvarande. Inlressel Cör sommardagen visade sig igen vara slort. FrAn arrangörshäll vågar vi oekså tro alt sommardagen var ganska lyekad, älminstone om man utgår från vad många dellagare sade lIll oss under kvällen. ' En sommardag kan genomföras pA mAnga olika satt. AJla deItagare är inle heller intresserade av exakl samma saker, varför eLI val av program är svArt. Målsätl-

ningen bör vara atl skapa en god slämning bland deltagarna. Det lror jag att vi Iyckades med i Tammerfors. fnnanför Pyynikki bollhalls väggar har man kanske aldrig sjungit ModersmAlels säng och säkerl aJdrig med sädan kraft och inlevelse som man gjorde nuo Del är möjligl all vi även överträCfade lidigare sommardagars sångprestationer. Närmare känslan av finlandssvensk gemenskap lror jag inle man kan komma än dä pensionärer frän när oeh {järran gemensamt sjunger Modersmålels sång. En p1gg oeh välarlad 10-aring lyekönskades i Närpes den 10 augustl.. Del vaI' Sv~nska Pension?rsforbundel~ Oslerbollmska d1stnk\ som glek in i sitl andra deeennium. DA jag inte har någon andel i planerandet eller genomförandet av programmel kan jag säga atl del var lill 100 proeent Iyekat.

Jesus ville lära sina lärjungar all inle säga etl och sedan göra nAgonting helt annat. Det var elI slorl problem på den liden, liksom del ännu kan vara någonslans. De som ville kaila sig fromma i del tämligen reUgiöst inriklade samhällel pA den liden överstepräster, fariseer . skrifllärda föll ganska snabbl i gropen, dvs. de började belrakla sig själva som eLI slags andlig elil, annorlunda än folk i allmänhet. Oeh då var man ju lvungen att hilla på sådant som också ulål var kännelecknande föI' den fromma elilgruppen . Del blev olika sJags andliga övmngar oeh eeremonier, som inle hade jusl någonting at! göra med ett ärUgl, upprikligl och meningsfulll liv, där man söker följa Guds vilja och inle vänder kappan eIler vinden . Delhär kriliserade Jesus tydligen gång pä gång. Meningen är inle heller. all en kristen mänska i dag skall skilja sig från mängden genom någol slags andligl elillankande, utan atl en krislen skall vara ett föredöme i lal oeh handling - ulan at! för den skull belrakla sig själv som nägol märkligare än andra. Vi är alla synnerUgen märkUga egentUgen. Eflersom del är Gud som har skapal 055. Varje mänskas liv är eli under, som vitlnar om Guds omälliga kärlek. Märkligare än sA kan inle vi själva göra 055, och inte heller lämligen diffusa andliga övningar. 1 slället skall vi pröva 055 själva, oeh jusl värI li v som mänskor här på jorden. Den självprövni ngen skall fo rtgå genom hela livet. Del belyder inle för den skuU , atl vi skall fixera 055 vid obetydliga småsaker, vilkel lyvärr är räll vanligt, sarskiIt bland äldre personer. Gud är inle så smäaklig som många lyeks lro. AIt ängsUgt hålla fasl vid ganska obelydliga regler som man kanske själv har hitlat pii - innebär också ofta atl man far et! goll svepskäl för atl slula ögonen för de slörre uppgifter. som Gud har i beredskap ål en . Oeh som

Efler en slämningsfylld stund i den vaekra kvrkan blev det en glad fesl med ~tl mångsidigl program i den moderna skolan . Här upplevdes säkerl en gemenskapskänsla pä samma säll som vid förbundets sommardag. Mesl imponerar dock den aklivilel som dislriklel bedrivil under de gängna 10 åren . Man har pa många sält gjorl en banbrylande insa 15 då denna verksamhels(orm än·n u är så här ny. ElleI' kanske del varil slimul"rande då man inle hart så mänga modeller att gä efter? Man har falt hilla på del mesIa själv. Där(ör vilar den rätta entusiasmen över verksamhelen . Svenska Pensionärsförbundel framförde sma Iyekönskningar vid festen . men även i denna spall v1ll jag framföra mina varmaste välgangsönskningar UII del pigga distriklet.

göra en annat?---.

Fja lar Lundell Kyrkoherde i Si bbo svenska församling man känner på sig all skulle innebära besvär oeh möda. Om Jesus säger, alt del är viktigl att det vi säger och det vi gör skall passa ihop. sa bhr väl vår första fraga: säger jag någol alls? Vili jag någonling alls? Eliel' lycker jag all alll är ganska bra som det är förulom kanske mm egen 51lualion när del gäller häJsan eller ekonomin eller mänskokonlaklerna som jag gärna klagar över? Atl inle slöla sig med nagon. del lyeks mänskor i allmänhel ha som livels huvudregel. Det belyder. all man inle säger uI sin äsikt. all man inle ger sig in i diskussioner, oeh all man gärna jusl vänder kappan efler vinden. Och del är klarl alI del finns lillfällen dä det är bäsl alt liga, men inle 51\ drivel lill sin spels som mänskor i a llmänhel i dag försöker. Genom hela livel, sä länge vi lever, skall del gå en andlig oeh personlig mognad. som aldrig borde fä slanna avo Del fungerar inle om vi inle konfronlpras med mänskor oeh deras olika säll all se pA livets frågor. oeh olika prakliska lösningsmodeller. Vi är kanske aUtför rädda för en silualion dar värderingarna är sä lika, mellan mänskor i oUka alder, och mellan mänskor med olika bakgrund. Vågar man sig in i Den lredje slora sommarsamlingen jag vili nämna är väslnylänningarnas stora fest i Ka~is den 6 augusli . Man kan säga atl del hör lill atl slämningen är god när pensionarer samlas. Den här feslen ulgjorde ingel undantag. Del vaI' dislriklsaklIvitel av högsla klass vi här fiek uppleva . Man har alllSa verksamhet. Man har en samarbelskommille. Nu skulle del endasl gälla alI ombIlda samarbelskommi LIen lill en sL:;relse så är distriklel färdigt. När della skrivs har förbundels styrelse ännu mle sammanlräll efter sommarsäsongen . varför jag inte nu skall kommenlera den kommande verksamhetsperioden fÖI förbundels del För min del slular jag med all 1111önska alla pensionärsaklivisler en framgångsrik höslsäsong.

etl samla] där man går under ytan märker man a LI del finns vikliga gemensamma grundvärderingar, som de rIesla lyeks omCatta . Men man kanske drar olika slulsalser Cör del prakliska livet. Del gäller alllså Cör 055 atl pröva oss själva och se. om vi har en Casl syn pa Uvel, oeh hur vi vilI all del skall ulgeslaIla Slg. Och om vi sedan handlar konsekvenl i olika 51lualioner, oeksa da det kan köra ihop sig med nagon eiler vi kan raka in 1 nagon brydsam situalion. Del Jesus ville ge oss var inte i Cörsla hand en lära, ulan ell säll atl leva . oeh det sältel innebär just en obrollslig arlighel oeh uppriklighet oeh trohel mot del som vi uppCallar som Guds vilja oeh om1s1ligl 1 mänskors liv. Bel är kärleken lill medmänskan. som visserligen oCta bUr elI idea150m vi inle na upp lill. men som ändå skulle vara viktigast i livet. Tyvärr gör sk. Cromma mänskor ofta så. atl de koneenlrerar sig pa något slags overklig karlek lill Gud, när de inte mäklar med atl visa sin medmänska kärlek. Jesus har utdömt den kärleken som fördärvlig , eftersom tron oeh kärleken till Gud endasl kan visa sig som kärlek tili var medmänska Under olika Uvsskeden kommer mänskor in i sa kallade kriser. som ofta innebär jusl en explosion av ärlighel inom 055 själva. Eli inlensi"l behov av all göra upp med alll del inkonsekven la oeh virriga i värI handlande oeh vara mänskorelationer , för a ll få värt egel Uv på fö ller igen. Del ka n vara en livssilualion då vi verkligen mognar oeh kommer [Tamål - oberoende av ålder - Hall vi räknar med Guds ledning under den krissilualion, som vi vanligen inle sJälva behärskar. Gud kan och sända i vilr väg mänskor som kan hjälpa 055 alt bära bördorna eli styeke lills vi orkar bära sjäIva 1gen. Målel är alt våga leva 1 hoppfullhel, framlidslro och krislen gemenskap tili välsignelse för vAra medmän skor.

Utgivare : Svenska Pensionärsförbundet r.r. Ansvarig ulgivare oeh chefredaklör Eija Francke Redaklionens adress: Eija Francke Källslra nden 10 C 02700 Esbo 72 lel. 90-59 80 72 ei. 90-81 1586 Ekenäs Tryckeri Ab. Ekenäs

3 Sv enska Pensionärsförbundet Pensionarsf orbundstss Svenska Oste r bottn is ka SamarbetsdeleSamarbet sd el eÖsterbottniska ga tio nen , som so m dis di striktet d ol kallakall agationen, triktet då des . inledde in le d de sin sin verksamhet ve r ksa rnhet höshos des, 1973. ten 1973. Valde mar Brandt, B r a n d t . Gamla Gamla Valdemar Karleb y. blev delegationens delega t ionens försIors Karleby, ordfor an de , Elly E ll y Sigfrids S igfrids , ta ordförande, Vasa , viceordförande, viceordfOrande. Johannes Joh ann es Vasa, Grannas , Vörä Vora., sekreterare se k re te ra re och Grannas, kassor. Medlemmar Medlemma r i styrelsen st yr elsen kassör. S t env all , Närpes. Na rpes, Karin Ka r in Edvin Stenvall, St en lun d , Sideby, S ideby, suppleant su pp lean t Stenlund. Su n d q v i s t , Kronoby. Kronob y. Ed v ard SundqvIst. Edvard Det praktiska p ra kti ska arbetet a rbetet Ii ÖsterOsterDet bott en med sina långa lan ga avständ a vstand botten stallde slg sig svart sva rt för for slyrclsen styr elsen , ställde Forbundet s styrelse beslöt besl ot därfö1' da rfur Förbundels a lt åt a t Österbotten Osterbo tten anställa a nsta lla en en att per son pii pa deltid del tid som skulle sku lle aktia kti person ver ksamheten och bilda b ild a nya ny a vera ve1'ksamheten Ioren in ga r . föreningar. oklober 1974 tllllrädde tilltradd e ElseEl s e1 oktober John son denna d erm a tjäns!. tj an st . ArMaj Johnson bet suppgifterna va1' va l' många, rna nga . de de betsuppgifterna ekonomisk a Iorutsa ttnin garna ekonomiska förutsältningarna int e. Österbotten Ost erbotten kunde ku nd e ;ninfanns inte. pa verksamhetsanslag verksamhet sa nsl ag ra kna på te räkna fra n förbundet. Iorbundet, eftersom eft e rs om förbunIorbunfran ombu ds ma nne ns 16n det betalade ombudsmarmens lön ovriga landskapen landsk ap en inte och de övriga hade nägon nagon motsvarighet. mot svarigh el. I starten var val' förståelsen Ior staelsen och oc h motivation en iÖT for pensionärsförpen sion ar sf ormotiva tionen pa sina sin a håll hall rätl ratt bundets arbete på lag . Det gällde gallde att h itta intressein tresselåg. vackande te m a för for alt att skapa ska pa förforväckande lema staelse for en . Teman Ternan ståelse för verksamhet verksamheten so m d en enskilda enski lda pensionären pen si onaren som Iyssna tili til l och till sig. kunde lyssna oeh ta la tili Med.lic. Erkki E r k k i T arpila ar p i l a vidtaMed.lie. lad es som so m festtalare fest t ala re till Halsodalades tili Hälsodaga rna som som holl Vasa , LappLa p pgarna höllss i Vasa, fjard och Kronoby. Kron oby . Pressen gav gay fjärd dr agh jalp oc h tot alt 2.000 god draghjälp och totalt pensi on a rer kkom om till al sod agarpensionärer tili h älsodaga rnna. a . Jag va ga l' påstå past a att a tt dessa d avågar ga tte grunden for et fortsat garr sa satte för ddet fortsat-ta aarbetet. r be te l. FörstAelsen For st ael sen for för pensiona rs d ist ri kte ts st rava nde n sionärsdistriktets strävanden okade rn a gay no ökade.. Daga Dagarna gav en eko ekonomis k grund plat aätt styrelsen, sty re lse n, som misk grundplät gjorde ck a gjorde de dett mojligt möjligt a tt tt vaga våga bli blieka fram al. ä t. Anhall an om aanslag nslag fran Anhällan frAn kommuner oc h forsa mlingar visade och församlingar sig app oc h ojamn de lsig ge kn knapp och ojämn ut utdelnning. ing. Darfor lev ddee Iyc ko samt Därför bblev lyckosamt geno m for d a hhälsodagarna al sodaga rn a en stor genomförda stor jalp till kt el. hhjälp tili sjalvhjalp självhjälp fOr för distri distriktet. Arb et et gic k vidare, teri a le t Arbetet gick vldare, ma materialet for istorik ar för en en hhistorik är omfattande omfattande,. tta sammanhang skall men men i de detta jag ro ra en dast det som jag be beröra endast som jag finner viktigasl. vik tigast. Den Den goda goda starten gjorde det mojligt tt vid tala go d a talare möjligt aatt vidtala goda talare.. Att Atl forsoka försöka ge envar n agol. ägot. TeoTeo-

logen , sjukhusprästen sjukhusprasten Hj H jördis or di s logen, T'engst r orn höll holl dagar daga r ii livsT e ngström ilskBdningsfragor. Att All vara gammal gamma! åskådningsfrägor. trygg trots trots allt allt var val' hennes hermes ruru-- trygg brik. bnk. stalle frikyrkorna frikyrkoma upp i 1976 ställe Vasa, Närpes Narpes och Jakobstad J ak ob st ad . Vi Vi Vasa, till oeh oc h sjöng sjong med rned friIrilyssnade tili kyrka n . kyrkan. 1977 var val' hembygden hern byg den i bljckbli ck pu nk ten, talare t ala re Alfred Alf re d Smeds S m ed s punkten, Mol en a hölls holls och Harald H a r a l d Wiik Wi i k , Mötena oeh Nedervetil , OravalS Or a va is oeh oc h ÖverOveri Nedervetil mar k.o mark novem ber reciterade recilerad e 1977 i november ska des pela ro May Ma y PI P i h Igren lg r e n i skådespelare Korsh olm s, Lappfjärds Lappfjard s oeh och PeKorsholms.

•

de de kör kor Irån fran Kristinestad Kristi nestad. Frän Fran Jakobstad J ak obstad kom Oldboyskören Ol dbo ysk or en .. M-klubbens M- klubbens speimanslag spelmanslag och och folkd ansgruppen , ledd ledd av av Jukka folkdansgruppen. Li nd n d v a 11. l l. Pensionärsföreningen Pensionarsfcreningen Vips i Vasa Vasa framträdde Irarntradde med rned Sln si n Vips kor och spelmanslag sp elmanslag blandade kör und er Oscar O s car H ellmans ell m an s ledning, ledn in g, under sa mt demonstrerade demon st rerad e seniordans. seni ordans . saml Festtalet F~sttal el hölls holls denna derma gång ga ng av av Ann-Mari Ann -M ari Häggman H a g g rna n som so m talat al ade d e om vara sänglekar sanglekar. VardagsVa rd agsjuridik juri di k fÖT for pensionarer pension arer var val' Gusta f Laurents Laurents tema te ma . FmlandssvenFi n la n dssven taf ska rna oeh oc h idenllteten ide n ti teten rubriee1'aru b ricer askarna p rof. Jarl .Ia rl Gallen G all en Sltt sitt festta!. festtal. de prof. Professorn Ralf Norrman No r rm a n talala la Professorn

ATERBLICK PÅ pA SVENSKA ÅTERBLICK PENSIONARSFORBUNDETS PENSIONÄRSFÖRBUNDETS OSTERBOTTNISKA DISTRIKTS ÖSTERBOTTNISKA VERKSAMHET 1973-83

g od tid godtid 1983 nr 5 den 25 oktober oktober nr 6 den 13 december

Material till tili nr 5/83 bor bör vara redaktionen tillhanda senast senast den 10 10 oktober.

väl darfor som som slogan slo ga n som som .."den de n val därfor som som rastar ras ta r så sA rostar" rost ar ",, "mera " rnera liv 1i åren a re n inte in te mera rner a Ar ar till live\"' livet " har h al' [ramkommit. framkommil. Ett Ell tyskt tyskt ordspråk ords prak säger sage r atl a tt den som som reser reser har h al' något nagot atl a tt berätta ber a tta , och oc h detla dett a sista är ar väl val den vlktigaste vik tigast e sanningen sa n ni ngen at! all sa sa länge la nge man man lever ha nagonllng nagorrting nyt! nytt att all berätla beratta åt at sm sin omglvning orngivn ing oeh och därigenom d ar igenom fortsättningsvis Icr tsattning svis vara va ra en givande människa manniska .

Jag vili vill avsluta aterblicken genom att nämna narnna de personer per son er som godhetsfullt godhetsfullt. ställt stallt sina sin a k1'after kr a ft er l!ll ti ll lörfogande fOrfogande som so rn ordlörande ordfo ra nde Ii distriktet d ist rik tet : 1973-75 1973 - 75 Valdemar Brandt Br and t Karleby 1975 -79 - 79 Alfred Smeds S med s \lasa Vasa 1979-80 1979 - 80 Sigfrid BerHin Bert lin NykarNyk arleby leb y 1980-81 1980 - 81 Egi E~i l Appel Ap pe l Knslmeslad Krist mest ad 1981Einar 1981Ei na r Storgärd Storgard ÖverOve rmark ma rk

Det är ar kanske ka nske ocksa. ocksa av 3\' mresse in resse att omnämna ornna mna den nuvarande styrelsen oeh och dess des s sammansättnmg samrnansauning . Ordförande Ordforande Einar Ei nar Storgård Storgard Övermark. Overmark, vieeordförande viceordforande BanHa nnes Hagström Hag strom Karleby, Kar leby. ledamöledarno;;;;;-=:;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;:;;-=:;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;:;;-=:;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;0;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;0;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;0;;;;;;;;;;-=:;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;:;;-=:;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;:;;-=:;;;;;;;;;;;;;; ;;_;;;;;;_;;;;0_;;;_;;;;;:_;;;;;;_;;;;0_;;;_;;;;;:-;;;;;_;:;;;;-;;;;;;_;;;-;;;;;_;:;;;;-;;;;;;_;;;;0-;;;_;;;;;:-;;;;:_;;;;0-;;;_;;;;;:-;;;;:_;;;;0_;;;;;;_;;:-;;;;;_;;;;;:-;;;;;;_;;;-;;;;;_;;;;;-;;;;:_;;;;0.._;;;;;;-;;;;:_;;;;;-;;;;;;_;;;-;;;;:_;;;;;:-;;;;;;_;;;;0-;;;_;;;;;:-;;;;:_;;;;;;;;- ter minne tel' Anna Am inn e Jakobstad. Jako bstad . Olle Vähämäki Svenns MaVah iimak i Vasa , Inge In ge S"enns lIIad er sore kyrkor kyrkor . Hon kallade kallad e sill si tt dersöre de vid sommardagen somma rdagen 1i Kaskö Kask o de Semjnarier hal' halhal - lax, Semin a rier oeh och kurser har rgman la x. Arne Arne Be Ber~m an Närpes. Narpes. Egil E~il program Altarljus Altarlju s och somprogram nastb ast a och oc h de lits Ii olika 1980 om de nästbästa oli ka ämnen a mne n. Jag namner n amner Appel App el Kristmestad. Kristi nestad , Pa ul Juslin J usl in marsol. marso!. nastsamsta . nästsämsta. om seminariet om åldrandet aldrandet som so m Oravais. Ora va is. Världsfreden Varldsfreden var val' tema terna pä pa di- holls hölls i samarbete sa ma rbete med CenralförCenralforstriklsdagen strik tsd agen i Närpes, Na rp es . Kvevlax Kv evlax bundet Vid arsmotet årsmötet strävar stra\'ar man lIlI till för de väl. Idekurbun det for d e gamlas gam las val. ldek uroch Karleby, ,Tala re Ull yl- sen pä oeh Karleby. Talare Ullaa G Gylfördelmng deln ing av plalgeo grafisk for samlade pa SöfI, Soff . som sa mla de etl ell 40- en geografisk Kan man äta ata faU om man at er räll äter l en be rg , Helsingfors, Helsin gfors, och T el - tai lenberg oeh Telsemaa for för atl a tt reglOnerna regionerna skall skall la fa 11- sern t al intresserade intresse rade pensionäre1', pensi on a rer , ligott . fragade Vasabl adet i re- . ma gott, Irägade sig sig Vasabladet Sundell und e ll Vasa. Vasa. Kontakt har hal' rost hörd hord . rna S kasA kasa de årligen a rligen återkommande aterkom ma nd e sm röst fer atrubriken fr an dishiktets d istriktet s daferatrubriken [rän med sskapats k ap a ts m ed ungdomsorganisaun gdom sor ga n isa pensionärskurserna pen siona rskuT serna där d ar distrikdis trik försoGenom ddenna enn a ilterbhek ate rblick fors oga r i Husmanskost Hu smansk os t - Hal sok osl. gar Hälsokost. tio ne r . tioner. samarbetar Söff Vi Vi hal' har ker jag i nnågon tet samarbet al' med SOff. ag on män ma n framkalla iI K ri s t in a Siggberg S ig g b e r g holl pa hushus Kristina höll pä pä ddetta hälla också JJaa pa etta sätt sall kkan an jag jag Mlla nybörjarkurser ocksa anordnat an ordna t 2 ny borj ark urser min minnet verksamhet ne t den ver ksa mhe t vi hafl haft manskos te n oeh oc h Håkan Hak an Vin eliu s manskosten Vinelius ledarkurs och en led arkurs i seniordans sen ior da ns där da r oeh och aärr övertygad ove rtyga d om att vi iI ledpa hhälsokosten al sok ost en . Mötena Motena holls pä hölls i ehefredaktör Eija godch efr ed aktor Ei j a Franeke Fran ck e go d- nningen försöktt gora göra va v1lrt ingen forsok rl bbasla asta . Lappfj ard. K Kvevlax h Kro Lappfjärd, vevlax oc oeh Kro-sittt ku kunnande hetsfullt ställt sta llt sit nn ande till Da den denna sommardag n a somma rdag 1983 iI nnoby. oby. , värt förfogande vart foriogande som ledare leda re av Na Närpes liras som som var värtt 1010-årsjublrp es firas a rsjub ip na varden lare öppna värden - ta talare Den op kurserna kur serna . leum gall gäller för 055 all allaa nar när-leum er det for med .lic. Erkk i T arp il aa,. G ust af .lie. Erkki ar pil Gustaf varande blieka fr framät am al. Omva ra nde aatt tt blicka H ertzb erg L an sst yrrelsen el sen ., E bba ertz berg änssty Ebba budskvinnan styrelsen budskvinn an och sty relsen beak obbss s s on pensionsa nstall-JJako o n Folk Folkpensionsansta höver all allas stöd finnss iI hover as ert sto d . Det finn and om ten ten . Vern Vem ta tarr hhand om 055 da dä vi Distriktet har en omiatta omfattande Di strikt et hal' nd e va värt Österbotten mte rt Oster bo ll en orter som in te inte inte klarar oss oss sjalva själva val' var det det gegereseverksamhet. St Styrelsen harl' an reseverksamhel. yr els en ha ännu har pen penslOnärsförenmgar nu haT sionarsf6r enin ga r me nsa mma temal. mensamma temat. Dessa di di-strävat efterr ttryggasl möjliga st ra va t efte ryg gast mojli ga re- aanslutna till var vårtt fOrb förbund ma nslutna till und - mol ktsdagar holl isstri striktsdagar höllss i Solf Solf,. Kr Krissynnerhet delt galler gäller lanlän- vi alia 5sor; 0 1'; i synnerh et ddäol de alla hjalpas h)alpas at åt aall försökaa tt forsok tinestad linestad och oeh Karleby. behärskar språket. skingra fördomarna Vårt sven sven-der ddär ar vi ej beh arsk a r sp ra kel. sking ra f6rd oma rn a. VaTt n ing1979 val' var det dags for för fore föreningLäkare medfoljer medföljer oftast oltast.. lik likaså pensionärsförbund Lakare asa aarr ska pension a rsf6rbund aärr en stor ama lva sta arna att sja själva stA for för programombudskvinnan sjuksköterska, omb udskvi nn a n sjuksk ot ersk a . tillgan tillgang [ör oss 055 finlandssve finlandssvenskar g for ns kar met vid agen i Vasa vilket har gjo gjort det mojligt möjligt ocksa ocksä - rna vil ket hal' rt det vld Hostd Höstdagen Vasa och vivimä vi VI all alla kunna hall hallaa ihop Ihop . a kunna för sjukliga sjukJjga pension pensionärer all volga våga JJag sa en aktivitet arer att for sa en en del av av dden aktivitet de syssvili eite ellera var titidigare förag vill ra Val' diga re fornsk e inte resa med med.. Psyk Psykisk shmulans är bundsordforande resa isk , stimula ns ar lar med med.. Vi sjunger ka kanske bundsordförande Vic Vle:or W H He: or W. eoerhört viktig för mannisk människan. sa n av rt a ts lust oerho rt vikti g fOr a n, ins sA bra, me men av hja hjärtats lust,. sa sA inström ett tillf tillfälle sa-Else-l\1aj oh nson Else-Maj JJohnson t ro m,, som vid ett alle sa men med ald Aldrandet följer en en bebe- ddee ""Enade ppresenterade resenterade E gil A pp e l , pen men ran de t foljer Egil Appel pen-stå - spli splittrade VI Oster bo tt ni ska distriktets Ena de vi sta llrade vi Österbottniska nägenhet all att leva leva lugnl. lugnt. Det Det ar är fall siona rs fore ningen Pik ts bla nd anagenhet sionärsförenmgen Pikts blandafalla". av bu ds man av SPF om ombudsman a ".

•

SVENSKA PENSION)(RSFORBUNDETS PENSIONÄRSFöRBUNDETS

på pa en god god stund oeh och berätta ber atta om allt allt som som skett skell mom inom värt va rt distrikl di str ikt under de gångna gangna 10 10 åren. are n , Jag J ag vill begränsa mig tili till att att säga saga att styst y be gransa mlg relsen relsen stTävar stravar efter efte r en geografisk geografi sk spridnmg spridn in g av av storträffarna sto rt raffa ma för for alt a tt därigenom oc ks a ge ge tillfälle tillfalle till darigen om oeksä en en liten utfärd utfa rd i landskapet. la ndska pe l. UtUt över over de d e omnämnda ornnam nda festtalarna festtalama finns fin ns ett et t rikhaltigt rik ha lt igt program p rogram framfört Iramfort av de lokala värdföreva rdforeningarna ni nga ma . Sommardagar Somm a rd aga r har hal' a1'arrangerats ra ngerats varje ar och varit va rit ta1rikt besokta . om möjligt rnojl igt har hal' r ik t besökta, dessa d essa förlagts Iorlagts \)11 till nagon av a v de folkparker som fmns finns 1I1om inom dld istnktet. s tr ik tet.

KANSLI Viborgsgatan 99,. 00 510 Helsingfors 51 00510 Oppel: - 14 Oppet: vardagar, utom lordagar lördagar kl. 10 10-14 Kansliets telefon 90-7537820. 90-753 78 20. Kanslist: Maj-Britt WikWikholm. holm. 19 Verksamhelsledare: Nordström, tel. 90·753 90-753 79 7919 Verksamhetsledare: Rainer Rainer Nordstrom, SPF:s 2 SPF:s bankkonto: HSB HSB 405506 405506 - 0969131 09691312 Postgiro: 1203 1203 95 95 - 8

SVENSKA PENSION~RSFORBUNDETS PENSIONÄRSFÖRBUNDETS öSTERBOTINISKA D1STRIKT DlSTRIKT . OSTERBOTINISKA Ombudsman for för Osterbotten: Else-Maj Johnson Johnson Levonsg. 14 14 65200 VASA 20 11 9410 20., Telefon: Telefon: 961961-11 Vanligen 11, Vänligen ring heist helst kl. 9 --11. Delegationens Delegationens bankkonto: bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 7. Vasa Sparbank 1040 03962-6. 567008 -5500230 - 55002307, 104003962-6.

Studiehandledarkurs. StudiehandIedarkurs. onsdagden oktober 1983 kl. klo 10.00 pol på hotell Aurora Aurora,. onsd agden dden en 26 oktober Helsingegatan Helsingfors.. Helsi ngega tan 50, Helsingfors Kursenss syite syfte ar är at! att stimulera slimulera stud studieverksamheten HelsingKursen iever ksa mhete n ii Helsing[ors oc oeh östra Nyland. (Senaste oil' år an anordnades en motsvar motsvarande fors h ost ra Nyla n d . (Senaste ordnades en ande kurs ii Ka Karis för vastra västra och oeh mell mellersta kurs ri s for ersta Nyland). Deltagama själva resor tili och fran frän kursplatkursplatDelt ag ama bbekostar ekostar sja lva sina re sor till sen.. Ku Kursavgift uppbä rs ej. ej. sen rsavgift uppbars Pensionärsförbundet bjuder pa pä lun luneh oeh kaffe. kaffe. DeSSvensk ven sk aa Pensi on a rsfOrbundet bjuder ch och taljerat kursprogram kommer all att sa sändas tili Sven Svenska Pensiotalj er at ku rsp rogram kommer nd as till ska Pensiomedlemsföreningar Helsingfors och och ostra östra NyNynnärsförbundets ar sf orbundet s med lem sforen inga r i Helsingfors land. land. Anrnälan om deltagande deltagande sker sker till tili Svensk Svenska Pensionärsförbuna Pension ar sforbunAnm al an om dets kansli, Viborgsgatan 9, 00510 00510 Helsing Helsmgfors 51, telei telefon rgsgatan 9. fors 51. on de ts kan sli. Vibo 90 753 7820. An Anmälan bör va vara kansliet tillbanda senast senast tors tors-907537820. malan bor ra kan sliet tillhanda tober 1983. dagen dagen den den 20 20 ok oktober

Kansler Lars-Erik Taxell Festtal vid Svenska Pensionärsförbundets Sommardag den 8 juni 1983 J '

Vad är trygghet? Min avsikt är att ge uttryck åt några tankar om trygghet. Det handlar om skydd iör människovärdet, om en tillfredsställande ekonomisk och social standard men ocksä om iolkgruppers och nationers säkerhet - i sista hand om vär världs framtid. Vi börjar med oss själva . Vi finländare lever i ett välfärdssamhälle som trots svagheter och brister - är ett av världens mest utvecklade. Den materiella levnadsstandarden är bög. VI behöver bara se oss omkrmg ocb betrakta varandra för att inse deUa. Den soclala tryggheten är tillfredsställande. Ingen bebäver hda nöd i den meningen att ban skulle sakna livets enkla nödtorft Et! exempel på avancerad socialpolibk utgör värt pensionssystem, som vIsserligen har brister och luckor, men ändå fyller mycket höga krav, ocksA intemationellt bedömt. Om vi ser tili deua - tiU vår ekonomiska och sociala trygghet - är det nyttigt att vi, inte minst de av oss som är benägna aU vara missnöjda och klaga, ställer frågan : vem av oss kunde hösten 1944 tro eller ens drömma om atl vi skulle uppnå den standard och den trygghet som vi redan länge åtnjutit. En liknande reflektion kan vi göra när vi tänker pä vårt lands starka och erkända internationella position. Eftertanken ger oss anledning aU känna stor tacksamhet och djup tillfredsställelse över en utveckling som vi själva varit med om att gestalta.

o Men det finns också även i vårt sambälle - mycket som hotar tryggheten, Jag tänker t.ex. på den omfattande arbetslösheten, främst bland ungdomen. Vi som avslutat vArt egentliga arbete - det som gett oss utkomst och livsinnehåll av skiftande slag - VI ser kanske inte tillräckligt klart det hot mot tryggheten som avsaknaden av arbete betyder. Den materiella nöden kan hållas borta. Men inte den psykiska pressen , inte besvikelsen över att sakna en plats i tillvaron, inte den ruvande osäkerheten inför beiarade nedskärnmgar av arbetsplatser, inte en groende negativism i förhållande tiU omvärlden. 1 den jordmånen växer inte ett trygghetens samhälle. Väld riktat mot andra människor och deras egendom breder ut sig. Våldsmentaliteten iår ytterligare näring genom massmedia där iöraktet iör människors liv, hälsa och egendom ofta ges ett brett spelrum. De aUra mörkaste dragen, i kontrast till vår egen priviligierade tilivaro, framträder när vi ser bilder från främmande län-

der och av märmiskor där, bilder som dagligen förmedlas av massmedia. Vi konfronteras med nöden i värIden: hunger, farsoter och svältdöd iör miljoner och åter rniljoner människor, människor pä deras garnla bopla tser, människor på vandring eller i ilyktingläger. VAIdet möter oss i växande omiattning: frihetsberövan de och tortyr, terrorism, materiell förstörelse, väpnade konflikter med modema förstörelsevapen. Till deUa kommer den nedbrytning av naturen som sker genom en avancerad tekniks all tiör fria spel i den industriella verksamheten, de osäkerhetsmoment som finns I användningen av kämkraft ocb den fortgående konsumtionen av begränsade naturresurser. Dessa moment av osäkerhet och oro rör inte bara dem som direkt drabbas. Också ivAr relativ! trygga vrå av värIden känner man osäkerbet, ibland tom. bävan inför framtiden . De mörka dragen i världsbilden, bur sanna de än är, får likväl inte driva oss tili passivitet eller uppgivelse. Märmiskans roll är att arbeta och kämpa, hoppas och tro. Lösningar som leder framåt mot en tryggare tillvaro för allt ilere människor och nationer beror ytterst på människan själv, på hennes vilja, förmåga och styrka atl motstA och övervinna nedrivande krafter, främst inom henne själv. Med den utgångspunkten viU ja betona några värden som framom andra borde prägla märmiskors relationer tiU varandra och pAverka förhållandet mellan grupper, folk och raser. Det är fråga om en livssyn, kanske något av en trygghetsideologi.

skjutningar av fribetens gränser men också av dess innehäll. Frihet finns endast inom lagens rålinjer. 1 eU allt mera komplicerat samhälle - med dess teknik och stravan tiU effektivitet - blir bundenheten av föreskrifter och direktiv allt starkare. Regleringen - som ibland kan vara överdriven - behövs likväl

samhället och beroende av dess välfärd. Men ändå finns det alltid spänningar mellan individens frihet och sambällets styrning. De accentueras i växande aktivitet inom olika medborgerliga handlingsgrupper med skiftande syften och aktionsmönster, mao. ju starkare den s.k. demokratiseringen griper omkring sig. Ensaksrörelser, a1temativrörelser med syfte att bevara stadsmlljöer eller natur, att motarbeta kämkraftverk etc. - stöter ofta mot handlingsfrihetens gränser. Å ena sidan uppfauas rörelsemas syften som '!flgelägna, å andra sidan kan de aktionsmedel som väljs, lätt överskrida rättsordningens grän ser och t.o.m. framkalla våld. Det är väsentligt att bindande föreskrifter iöljs, demokratin är eU rättssamhälle. Men det är också viktigt att det nya som rör sig i tiden, särskilt hos ungdomen - t.ex. vArdandet av mlljön - godtas av lagstiitaren och regleras så att spänningama mellan mål och medel minimeras.

o Frihetens gränser framträder ocksä i eU faktiskt beroende av andra. Man säger ibland aU vårt lands yttre frihet är begränsad, att vi är beroende av grannar och av nationer längre borta. Storma ktema dominerar världsskeendet, smä stater känner sig trängda. Så är det. fngen nation är i dag oberoende, självständig i gammal mening. Men å andra sidan: vårt lands samarbete med andra stater och inom mellaniolkliga organisationer - FN, Nordiska rådet, olika handelsorganisationer etc. - bildar grunden både för det materiella välstånd och

Lars-Erik Taxell Kansler för Åbo Akademi för att välfärdssamhället skall fungera och iör att skapa en motvikt tili ett ökande våld. Friheten med dess rätlsliga begränsningar får inte bedömas bloU ur individens subjektiva synvinkel. Den måste också ses mot bakgrunden av samhällets intressen och behov. fndividen är inte bara fri medborgare utan även en del av

den yttre trygghet vi bar. Utan frihet skuUe samarbete inte vara n'Iöjligt. Samarbetet skapar beroende, det är sant. Men det ger också friheten innebåll och styrka . Att respektera fribetens naturliga ocb erkända gränser är en nödvändig förutsättning fär trygghet.

o Tili detla bör ytlerligare läggas: också i strävandena tili största möjliga fribet mäste vi erkänna realiteterna i dagens värld. Det tror jag att vår generation har lärt sig. För knappt 40 år sedan beiann vi oss i ett nyt! läge: som enskilda individer och Som iolk skulle vi omvärdera vår inställning till den granne med vilken vi utkämpat bittert krig. Utom mycket annat var det fräga om en genomgl'ipande psykologisk process. Den genomfördes. I dag utgör det iörtroendeiulla iörhållandet öst~rut jämte en därur härflytande neutralitet både en grund och en garanti fär nationell trygghet - så långt en sådan ar möjlig i en osäker värld. Vid sidan av friheten är solidari teten viktig fär mänsklig trygghet. 1 välfärdssamhallet är människomå ofta självupptagna. Det finns sä mycket som intresserar, sä mycket alt iörvärva ocb aga. fntet ont I detla. Men en iara är uppenbar: vi glömmer Iäti aU det finns människor som inte bar de förmåner vi fätt, atl vi är delar av en större belhet av vars välgång och styrka vi är beroende. Atl ha kansia ocb förståelse iör andra människor och deras svårigbeter, för samhället och dess problem - det kallar jag soJidaritet. Fortsättning i nästa nr

SVENSKAÖSTERBOTTENS KULTURFOND

stöder svenskt kulturarbete I ÖSterbotten. I samms lakt sam (onden ,'uer. ökar ocksi stödet tili kullurarbe18re, konstniir er. Corskare och sammanslutningar.

r önaltnlng: Svenska lIueratursäUskapet . Sndlmansgatan 9- 11.

Sekreter are: rondens kaMU Svenska kulturbuSf:l t Handets· esplanaden 23 A. 65100 Vasa 10. tel. 961- 117 904. StJpeodler och understöd

001 70 Hfrs 17, 1. 1. 9O-fi36 738.

Ekonomlsk fö rn llning: ghor och testa· menten.

Kom ihig östuboctnlngarnas fond med gAvor och testa menten.

o Jag riktar uppmärksamheten på tre moment - alla av grundläggande betydelse för mänsklig trygghet. Det iörsta är fri heten. Den frihet som vi och vår generation kämpat ocb arbetat iör - ibland med seghet och viljestyrka utöver gränsen för mänsklig uthållighet - bildar grundvalen för det välstånd ocb den trygghet vi i dag äger som enskilda och som folk . Det är viktigt med tanke på iramtiden - alt man erkärmer deUa. Friheten är inte bara ett ändamål. Den är frärnst ett medel fÖr märmiskor atl fulliölja sin bestämmelse. Fråga är ytlerst därom hur vi upplever och använder vär frihet. 1 dag är fribet inte och kan inte vara detsamma som för några årtionden sedan. Det bar sket! för-

Höstens resor med guidning på svenska LENINGRAD 4 dgr med buss . 660- 825 JALTA 8 dgr med buss/flyg . . 1250-1530 JALTA 8 dgr med flyg ...... 1390-1490 TBILISI 8 dgr med buss/flyg ...... 1480

TBILISI 4 dgr med flyg .... . .... . 1310 MOSKVA 3 dgr med flyg. . . . . . . . . 990 CENTRALASlEN . 9 dgr med tåg/flyg. . . 1750-2080

Prisema varierar p.g.a. avresedag och -art. Fråga etter anslutning från Din hemort.

Innsav ...aurs ~~~rss~å-resor f SPECIALBYRÅN FÖR ~OV.JETRESOR

ERIKSGATAN :3 - 00100 HFORS 10

694 2011 alla resebyråer

5 n 'a

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband

,,r1-

:1.

1LFoIO: C-E S6c1.rg'rd

Sommar! Ordel som sadanl är underbarl vaekert. ändå är del bara som en ram omkring alll som vi lörvänlar oss avo oeh lär uI av denna arstid. Försl oeh främst så lörvänlar vi oss soi oeh vänne, oeh denna vår gnmdinställning kan skymma vår bliek lrän myekel annal som sommaren är. oeh ger. lngen sommar är lik en annan. vilkel ger oss anledning all tala om bra elleI' dåliga somrar. men huI' del än är så kommer sommaren alllid med långa dagar. ljusa näller. grönska oeh lågelsång. Vanligtvis så är vi manniskor sa onöjda. Del är löI' varmt. elleI' löI' kallt. löI' vall elleI' löI' 10ITt.

men huI' det an är sll gär sommaren aUt löI' lort. oeh naI' den ar lörbl så lyeker VI oss mle ha hunnil med ens hälllen av ailI som VI i lÖlvag planera t. Planeral! Skall VI som ar gamla planera? Vissl kan planering behövas : löI' resor. rör ekonomms skull inle minst. rör alll vi länker oeh tror oss mäsle u llöra jusl då del är sommar. Jag gör del egenlligen inle. löljer bara med liden. gör del jag orkar. är taeksam löI' varje dag som går oeh gläder mig åt del som jag ser lrån mitt lönsler oeh över besök avo oeh mölen med människor som gör liUvaron rik på upplevelser. Jusl della. mölen med människor. rbland kan jag känna lörebräelser över alt jag lär sll myekeI av denna sommarens härlighel som skulle räeka löI' många. oeh i den mån det ar möjligt lörsöker jag dela med mig av upplevelser oeh inlryek lill några jag veI lever verkligt isolerade. oeh med lå glädjeglimlar ivardagen. Del är omkring sommaren som lankama nu krelsar. Till en början vaI' d en lveksam. men då den kom omväxlande med regn oeh varme fiek grönska oeh blornning

J aha, så har vi då allesamman under denna sommar kunnaI ägna oss ål hejdlösl fylleri , klorofylleri alltså. Sällan har man skådal så mycket klorofyllgrönt som nuo Undras jusl om inte Tanl Grön och hennes sambo borde ändra narnn tili GrÖl)berg. EIler höga mönster. När matvaroma flödar över brukar det som känt talas om t.ex. fläsk-, ägg-, smöroeh ostberg, så varIör alltså inle grönberg också. Konsligt nog har man aldrig hörl lalas om mjölkberg men ell sådant skulle kanske inle hålla ihop rikligt. Men ett mjölkhav med lilet mjölkpulveI' utsprilt som sand från strand tili strand skulle väl karaktärisera bra överproduklionen på kosaften . Alit detta lummiga överIlöd som jag gav en antydan om i inledningen ledde tankama tili Guss Mattsson och ett kåseri han skrev Iör så där et! 70-1al år sedan. Pör alI visa att ett kåseri, som uppnått mogen pensionärsålder inte mist sin vilaHtet, taI' jag mig friheten all avtrycka endel av det. Först oeh främst löI' att det är roligt oeh löI' del andra för alt slippa hilla på saker själv! Guss M. brukade kaila sig Ung-Hans så en Gammel-Hans får säkert plöja lilet med hans kalvaI'. Guss har ordet: - Men är det inte skönt i Helsingfors så här om sommaren? - Jo vet du det är riktigt lummigt, sa Grynfalt. - Ja del menade jag inte. Men man bhr så väl hillen sommartid, de många tTevliga restaurangerna, svalt och skuggigt overallt.

en väldig lart. Lövträden har vuxit helI obeskrivligt så jag ser inle den minsta skvmt av bålhusel, än mmdre naI' Bengls bill kommer elleI' lar, nagot som hör lill grundelementen hos en skäJ'gårdskvinna. Utsikten över ljärden har oeksa blivil sa sk~'md. S8 dl! det blir höst. elleI' rentav senhöst sa maste Bengt salla ~'xan IIll rolen på en del lrad Ofta. ofta då jag ser pa all lövprakten kan jag inte lala bll all önska mig vant ung löI' all ha ratl kVlsta löv at Iaren I denna .vmmga lövskog. Egentligen borde jag mte tänka pa den hden da varje grässtrå oeh lövkvlsl var sll all säga "guld värda". Varje lid i värI liv har ända sina matl värda mycket av taeksamhet. Om sommaren reser människor likt låglar som under alla Ii der lörflyllar sig runt halva jordklotet. Jag som alltid hait resesvärigheter löI' att slutligen bli helt bunden hemma. kan inte undgä atl känna stor beundran löI' alla som reser oeh därmed kan glädja sig över all t de ser. beundrar och upplever. Det är som skulle jag lorllarande vara kvar i den gamla tiden da sommaren sällan vaI' nilgon restid löI' nÖjes skull . och da det var mode atl bjuda lrämman'de i midsommartiden da det vaI' som en andningspaus i den myekenhet av arbele som vardagen alllid förde med sig genom hela aret. Jaa. det kallades sao att bjuda lrämmande oeksa om d et var nära släkl oeh goda vänner det

Pensionär modell

1976 -På vad? - Nå herrejess på damer, skrek GrynIält mörkröd i ansiktet. - Är del ekivåkl, del då? - Jo det är del visst, sa Grynfält och slog handen i bordet.

Ja sådana vaI' karlarna redan då. Fliekor i hågen lör järnnan. Det påminner mej om bonom som alllid bara " pralade ruekoI''' och då någon frågade vad han gör när han inte talar om ruckor svarade: J ag länker på ruekor? Så, hm, brösla er löser, ni är pop i alla lider oeh alla åldrar.

Hans-J. Sjöstedt - Jo det är verkligen lummigt sa GrynIält. - Du menar väl tvärtom? - Huru tvärtom? - Mulligt! - Fy, så du talar, sa Grynlält. Jag tycker inte om ekivåkt. - Men snälla du, vad säger du då om all den sköna "'yllan i esplanaderna och på Observalo- . rieberget? - Jasså, sa Grynfält, du menapå det sället. - Nå hur menade du då? - Jag, sa GrynIält generad , jag menade, jag Irodde att du menade, ja ser du jag tankte bara- -

Så är det dags alt ägna äggel lite uppmärksamhet. Äggenlligen borde jag ha .sknvit boken " Äggel och jag", eflersom jag har haft många konlroverser under sommaren med denna så behändiga sommannat. De flesla karlar skryler med alt den enda mat de kan laga är att koka ägg. Oeh t.o.m . då ljuger de lörmodligen. Koka ägg är ju inle bara att slänga dem i kastrullen oeh koka dem ell anlal minutel'. De skall nämligen också hållas hela . Oeh åtminslone jag har hait olaliga bekymmer med delta problem. Man kan bara inte göra som Columbus : Slå den runda ändan i bordet oeh ropa HeW'eka ägget är löst' Så enkelt är det fakliskt inle i milt fall . Det märkliga är att om jag skall koka tvä ägg, så sprieker

gällde. Jag ha r fön'esten läsl om all ordel främmande verkhgen hörde samman med gäsler och gästnmg Nu hmner jag sällan bjuda främmande. men sasom det ocksa varil lörr. S3 a r del mycket rohgl om lrämmandet kommer objudn a Del kan visst ibland bh rör myckel av det goda och rollga. men snart är den lIden här då ensarnhelen lar vara ens främmande löI' langa pel;oder oeh då är det roligl och sallsk aphgt atl ha minnena kvar iran en sommar som var na.got av en glad virvelvind naI' del gallde jusl främmande. lnne i augusti mån ad är den häl'liga sommaren ännu kvar med underbara dagar lill brädden lyllda med soI. värme oeh en vind som bara väx lar mellan bliekslilla oeh lätla krusningar över ljärdens vallenyla .

Trots den inlenSlva sommar som det i sknvande slund är. sli är hösten inle långt borta . jaa, den har redan glänlat pa dörren genom atl nättema redan är ovanligt mörka SI! är del oeksa sva Jungamas flygövmngar framrör mlll lönster som är ett det underharasle skadespel som alllId denna årslid gör mlg rorundrar över detla Guds skapelscunder som lär dessa ivar nord lödda svalungar alt samlas I sadan mängd lör all lörbereda nykIen I!ll " Egypti land " . som del slod i min bamdoms lärobok. Nu masle jag avsluta brevet löI' denna gå ng med tusende hälsnmgarllU a Ua vä nner. J ag laekal' löI' besök och resehälsnmgar och sänder ell sä l'skilllack till eI' a ll a som med Eija sände mig en samlälld hälsning rrä n Viborgs Irakler och Saimens slrä nder Tillgivna Anm

Ring 928-12140 • • • • •

grupparrangemang.

rundturer, program.

hotellrum, privatrum.

stugor, pensionat, gästhem.

Vi ordnar allt det praktiska.

ålands reSOnb PB 62 , 22101 MARJEHAMN

garanteral det ena av dem , om det aUlsä är fråga om vanliga frukoslägg. SkalJ man/jag hårdkoka ell par för en gäddsås, en ansjovissmörgås elleI' liknande, ja då hålls de i regel huru hela som helst. Jag har prövat med alla konsler oeh lörst i dagama har jag efter pälryekningar älergåll tili den gamJa meloden att med en näl stieka ell hål i "skalbaggarna" innan jag slänger dem i vallnet. Del försla försöket giek natW'ligtvis åt pipan, men dä omgivningen undrade om jag staek hålel i räll ända visade del sig att jag inle hade gjort della.

Nännast eftersom jag inte är så vidskeplig atl jag t.o.m skuUe göra sk illnad på äggens ohka ändalykler. Korven har ju oeksä två oeh jag har aldrig märkt någon skillnad oberoende lrån vilken ända av den jag börjar tugga. Men i äggets lall vaI' del !akliskt den runda ä ndan som skulle utsätlas för nålslingspohliken. Luflen går UI' äggel på någol vis oeh det har dä inga krafter kvar alt spräcka skale!. Och hitttlls har allt gått bra, sa han som köpte en växelblankel!. Hål I den runda ä ndan, del är toppen. Hans-J. Sjöstedl

Sibbos A.L ANDSresa En måndag undersl bittidags fyUdes en buss tili brislningsgränsen av förväntansfulla Sibbo-pensionärer. Vi skulle resa tili Åland på en 4-dagars lur oeh ledaren salt redo på bönpallen ursäkta, motorhuven och värmde upp sig. På sex-bänken bakerst i bussen rådde principen "maka gumpen högre opp" oeh därifrån hördes de gladasle skratlen beroende på missuppfallning av ledarens välkända vilsaI'. Båtresan vaI' {jn och maten prima både till och frän Åland och ingen löll varken över eller under bordl vadan Virke lill et! kåseri saknas. Del särdeles sommarlagra Iasta-Åland plus etl anlal vidhängande öar beundrades b åde syn- och hörbarl under del den lokala guiden och vår egen d,lo förde oss kors och tvärs i alla vä-

dersleck. Den trevliga gwden !örsökte personligen minska på turisterna genom alt !öra vår 4tons buss över en bro för högst 2-ton. Men där kammade han noll. UlInärkt inkvartering oeh ljuvlig Ålands-pannkaka, serverad vid bord, prydda med rosor och rosenröda servietter, gjorde stämningen hög. En (1) pensionär lögade sig I Ålands havs salta böljor, ivrigt påhejad av ett anlal maskulina landkrabbor. 1 hus N:o 4 tråddes rnidnattsdansen av fem hiskehga spöken i fotsida , vita nattskjor101' En tävling i rodd slutade som vänlal med seger för skepparens viv. Enda missöde: en borlslarvad rakapparat A1ltså en i aUo Iyckad resa tycker Den 55:te.

Professor 1l1;gmar Pörn Festtal vid Osterbottniska distriktets Sommardag i Närpes

Livets mening När Leo Tolsloj I sitt arbele lUin bikl beskriver och analyserar sm egen utveckling berättar han hur han vld [yllda femllO och på höj den av sin litterära [ramgång blev besalt av fruk tan Eör livets meni ngslöshet. Han berä ltaI' pä följ ande sält hu r nä nting besynnerligt hände honom. "J ag fic k i början stunder av tveksa mhet, pauser i livel. dll jag in le lyckles vela. hur jag skulle leva och vad jag skulle göra. och jag kände mlg förvirrad och blev modlös. Men della gick över. och jag Eortsalte all leva som förut. Sedan började dessa stunder av tveksamhel alt aterkomma allt oftare och allljäml 1 samma form . Dessa pauser I livel tog slg alllid uttryck I samma fragor Varför' Na och sedan? 1 början tyckle jag, alt della var menmgslösa. obehtmga frAgor Jag tyckle jag vIsste allt, och alt om jag nagon gang VIlle sysselsäLta mig med all losa dessa [ragor. skulle del inle kosla mlg någon moda - men nu hade jag ,cke tid med dem. när jag väl skulle limka pa dem. dli skulle jag ocksa finna svaren. Men allt oCtare och oCtare 3tel'kom [rågorna. aUt envisare krävde de svar. och liksom punktel' som ständlgt faller på ell och samma slälle, hopade sig dessa [rägor u lan svar tili en enda sva rt fl äck." Tolsloj jämför della sjä lslill sland med en inre sjukdom. Till en början visade den sig i obelydliga lecken pä svaghel som den sjuke knappasl uppmärksam made. Sedan upprepades dessa symlom ailI oCtare och sammansmälte slulhgen lill elt I liden sammanhängande lidande. När lidandet bara forlsalte alt vaxa blev den sjuke på del klara med a tt det som han försl log [ör en IätI opassligheL var del betydelsefullaste i hela varlden "Mi n fråga. den som vid femllo års alder höll pä alt driva mlg t ili självmord. var den enklasle [r3ga, som finns 1 varje människas sja!. aIllIiran del dummasle barnels tili den visasle gubbes - den fräga. ulan vii ken bvel är omöjligL. såsom ]ag I s]älva verket fick pröva Fragan lyder sa här Vad blir det [or resultat av del jag gör I dag och del ]ag gör i morgon, vad blir del [ör resultal av hela mlll liv? Annorlunda ullryckL lyder frågan sll här: VarWr skall jag leva. vartör skall jag önska nägot. var[ör skall jag göra nägol? Man kan ocksä ultrycka [rågan pä ännu elt annal sält: - Finns del i millliv en mening, som mle skall förinlas av döden, vilken oundvlkhgt vimtar mlg?" Jag lror aLt vi alla är förlrogna med vanmakl inför frågan om livels mening och med del själsUUstand som Tolsloj beskriver Del

är naturligtvis förlvlvlan - förtviv lan över oss själva och över

vår uppgifL i hvet. Denna förtVlvlan ska ll stallas 1 sam band med den manskliga vi ljan. som ar en förunderlig mekanlsm Vilj an fi nns naturliglvis i alll vi gör : i del som djup t engagerar oss, i de projekl krmg vllka vi organiserar våra liv. i alla de syflen sum är mäl och medel [ör oss som handlingsmä nniskor. i a lla mer eller mi ndre omfaltande krav som vi släller på vår omgivning. Men a]la dessa ling lillsammanlagna ullömmer mle var vilja. ly i vår vilja tar vi även slällnmg li ll oss sjalva pa basen av var vilja. Följande relalivl enkla silualion kan illuslrera delta Jag vdl röka vid eLt vissl lillfälle. och (kanske) röker jag da om jag har Ullgång lill lobak . Samtldigl som jag vill röka kritiserar jag mig sjalv för atl jag vili det. Jag underkanner eI ler ogillar mlg sjal\' för alI jag är bärare av VIljan alt röka Jag vilI bli av med de nna vilja. jag vili bll kvilt en vilja som jag har och I dess slälle "Ill Jag sälta en vilja som jag inle har. nämligen viljan all mle röka Och kans ke nöjer jag mlg inle med della ulan lar eLt sleg tili och ogi llar mig själv Eör alt jag ogi ll ar mig själv [ör alt jag vilI rö ka.

o Exemplet visa r hur viljan kan vända sig inal moI sig sjä lv. ViIken vilja som helsl kan bli föremal [ör en kl'lUsk gra nskn ing. som resul lerar i ell viljemässigt slälln mgslagande i vilkel viljan blir godkänd eller underkänd. De sy[len som i prakliken ar en persons jag behöver inle alllid vara sådana som han VIII all de skall vara Det kan finnas avvikelser mellan del man är. del akluell a jagel. och det man v!ll vara. det Idea la jagel. Sådana aVvikelser synes oEränkomliga na r man belänker den mänskliga viljans natur Viljan är inte en gang Iör alIa fixerad lill nagol visst mönsler utan den är öppen eiler [ri i den bemärkelse all den alltid kan skapa nya ideal för slg själv.

o Vi mser emellerUd lätt all denna öppenhel i den mänskliga viljan är förknippad med mänga vanskligheler . Det ä r ju l.ex. kla rt att en person är en drömmare och fantast om ha n inle iör sig själv kan besl ämma en vara klig livs form. Han blir ulled pä alt bo på landel och fl yttar tili provinssladen. Han lröllnar snart på denna och flyttar l ill hv uudsladen. Därefler blir han u tled på sitt liv i huvudsladen och flyllar ulomlands. 1 näsla sleg är han tröll på Europa och skal! tili Amerika, och s3 vidare. Del är lika klart all en person blir hand-

lings[örsvagad eiler helt ha nd lings[örl amad om han hela Uden Irågar vadan och varlhän ul an all kun na ge något svar. Han har ingen ma kl över sill sinne och ha n liknar därför etl skepp ulan roder S ärskill va nsklig bli r en persons belägenhet när han s kapa r idea l för sig sjä lv som han äl' oförmögen all fö rverkl!ga. 1 sin självprövning finner ha n då så dana avvikelser mella n si ll akl uella jag och sill Idea la jag som ha n inle kan korngera, Det är della ullslånd i själen som kallas fö rlvivlan, Förtvivlan är u lan tvekan iörknippad med omsländighelen all viljan är fri all Slälla ideal för slg själv Förl vivlans kännetecken är vanmakt. men inle vilken vanmakt som helsl ulan oförmägan alI bli k\'ill det akluella jagel. del jag man är. för all bh det ideala jag man sjäh' har h,llal pa. Den som förlvl\'lar slar vanmäklig inför slg Själv sam bäral'e av en kluven vilja För den som [örlvivlar saknar livel mening. Om sig sjä lv I förI vivlans bojor säger Tolsloj så hä r: "Mi ll liv upphörde Jag kunde andas. äta. dncka. sova och jag kunde underla la alt a ndas. ä la, dricka. sova , men del vaI' icke någol liv. dar för all jag icke hade några önskningar som jag ansäg det förnuftigl a ll lillfredsslälla." For den som fö rlvi vlar ä r hans vilja främma nde - inslä lld pä mä l som han in le kan [jnna eflerslräva nsvärda. När han det oaklal eflersträvar dem ser han sig själv som en lögnare och bedragare. som en person som 1 sill handlande ger ullryck åt ell falskl jag - elt jag han inle kan godkän na - och som [ör var]e handling bara sjunker djupare i sin livslögn. Han är li k den kris tne som troIs sill syndmedvelande [ram härdar i synd och lycker sig gå Erän slora synder ull än nu stÖlTe.

Krä v inte för m ycket av dig själv! Vi släller läll all Uör höga krav på oss själva. Vi överskallar va r egen kapaci tet och läler vil jan forma ideal [ör oss själva som mte slAr i nägon ri mlig proporuon liU vad vi [a ktiskl kan åstadkomma. Della ä r särskill tydIi gt i Tolslojs [ali . Han säg sig själv som evighelsbygga re, som ~ k a pa re av någol som skulle ha betydel se e[ler tusen eiler en milj on är . Som vi redan har hörl va r huvudErågan för honom om del fan ns någon mening i hans liv som kunde överleva döden . någol handla nde med resultal som undgår förfall och förintelse. Han kunde in le finn a nagol slldanl handlande och därför saknade ha ns liv memng och därför

[rägade han fö rlvi vlad : Va rför ska U jag leva. varför skall jag önska något. varför skall jag göra nägol? Del är inle alls [örvanande att en människa som ser slg sjä lv som evighelsbyggare upplever s m slluaUon som hopplös och v!ll sk]ula sig en kula för pannan. Del är en otrolig galenskap och en Eruklansvä rd brisl pa verk lighelssmne alI "Ilja uppnll resultal som bestar i evig lld Vlll man bl! li k en allsmäktig gud sa faller man snabbt i förlvldan och alIt man gör kommer all förfela sm verka n och haUa förlv lvlans plaga vld II \'. Del är kanske har skäl all underslryka sk illnaden mellan eVIghetsbygga rens fanlas u ska överlro och den rellg<ösa mänl1lskans hil llning. Den rehgiösa männ iska n söker ocksa för sin frälsning en varsebli vning av evigheten. men i molsa ls Ii II evighelsbyggaren lä nker hon inle all del ä r fraga om eVIghet som hon själv kan skapa Hon leker inte Gud ulan överlygad om sin egen lolala o[ullkomllghel vander hon sig lilJ Guli. sam I följan de psalm' "Snabbt hvets korta dag mot slulel ebbar uI. AlI jordisk fröjd förgar. dess härhghet lar slul Förändnng och forfalI

ä r vad Jag kri ng mig har.l O. Du som ej förändr as alls. hos mlg bliv kvar .. E Vlgh els b~'ggaren sku lle mle anslula sig tlll della Han skulle ändra psalmens tva sista rader till nanUng i su l med följa nde: " Förändring och förfalI är vad jag knng mig ser I Med krafl Vlll jag nu Se tilI all eVIgheten ler "

Finn m eningen med ditt Liv För den sam Iörlvivlar saknar Iivet förvlsso menmg, Omvänt fö rha ller del sig sa all den som bolal sin förlvlv lan har fall konla kI med meningen i s ill 11\' För a ll della skalI kunna ske maslc man ha ell heIt a nna t verk hghelssinne än eVlghels byggal·en. en rea hsm som avhalIer en fl'an all vilja bli nagol ma n mte kan bli elleI' begränsar jagi dealet tdl sadanl som man kan bl! . Väljer man ell ideal för de t egna jaget - och det gör ,'i alla oavbruCel - sa gör man därfa.klo kl I all lal'a känna slg sjäh' och i all lära slg skilja mellan det i ens pel'sonhghel som kan fö,ändras och del som mle lang,e kan förändl'as. Ali denna kunskap maste man IIllagna sig.

Trygve Erikson:

PENSIONAR -83 Festdik t vid Svenska Pensionärsf örbundets österbottn iska distrikts 10-arsjubileum i Närp es 10.08. 1983. Din levnadstid har v arit f antastisk . Du upplevde den första bilen i din barndom. Du upplevde telefonens genombrott. Du upp levde den första radions ankomst på 20-talet . Du upplevde u tvecklingen från skäran och lien tili skördetröskan. Du upplevde televisionens genombrott. Du upplevde penicillinets upptäckt. Du upplevde den första satelliten. Du upplevde utvecklingen från brasan och kakelugnen tili den elektriska värmen. Du upplevde plaståldern och nylondldern. Du upplev de fattiggdrdens utveckling tili det moderna pensionärshemmet. Du upplevde utvecklingen från sytning tili folkpension och tjänstepension. Du upplevde också tre förö dande krig i vdn land. Du upplevde också den första atombomben men också den första månlandningen. Du har också upplevat miljöförstörelsen och den stora befolkningsexplosionen och den stora emigrationen. Du har upplevat urbaniseringen och A DB, den automatiska databehandlingen. Du har u pplevat 111er än någon annan m änniska genom tiderna. Du har levat i en fantastisk tid. Men nu behövs 11J.er än någonsin förut et t ny tt ADB, " andlig djupbehandling", som motvik t mot teknik en och materialismen. Nu behöver du och alla vi'andra, som vunnit hela v äriden återigen finna v år själ och ande, den viktigaste i hela väriden av alla upptäckter. Och tro mig den finns att upptäcka!

7 IU

Ig 'n 'a

11 d

II' II

djup t och innerligt. Man mäste salunda verkligen acceptera alt man är en individ med de och de anlagen. de och de Iidelserna oeh de och de böjelserna Man mäste verkligen acceptera alt man ar [ödd och uppvuxen i den och den mlljön. [ormad av de och de omstandlghetema och påverkad av de och de inflylelserna. Och man maste verkligen acceptera all man har gjort det man har gjort. Allt della ar det jag man har blivit. Det kan inte längre andras x det som har himt har hänt och det som ar gjorl kan mte göras ogjort. Det a r. som Kierkegaard skulle saga. det eviga I jaget. det som inte ka n underga någon [ör'ändring utan som med historisk nödvänd ighet förbli r ett och detsamma. Nä r man i denna bemärkelse skall till att överta sitt verkliga jag stöter man emellertid pä svä rig heter i form av moment som man gä rna sorterar bor t som mindre passa nde. In nan man övertar och tillägnar sig jaget viJl ma n lörst lor ma om det hela och vaska Iram ell jag eIler egen önskan . Alla känner vi Irestelsen alt i erinringen s könmala det Iörflutna och bilden av oss själva i det lörflutna. Gör vi det är vi naturligtvis inne pa livslögnens väg. Vi säger exempelvis att vi i hemmet in te fick Iörstaelse för vara intressen elleI' att vi i skolan inte blev delaktiga av kompetent handledning. och vad vi dä egentJigen menar atl säga är att om vi hade fätt en sadan Iorslåelse och bhvit delaktiga av en sAdan handIedning så skuUe vi i dag silta på de högsta postema i samhället. inneha ri kedoma r eIler ha obestnd hg fra mgang pä konstens elleI' vetenskapens omrade. ElleI' vi säger kans ke i samma syIle alt vi har häl'stamning i en Iin familj och inte är Iörtjän ta av det öde som nu är vål' lott. Livslögn ens lidelse tillhandahaller med Iantasin som hjälpreda ett otat sAdana resonemang.

Lär dig acceptera dig själv OITl lörtvivlan skaU hallas borta maste man överta sitt verkliga jag med saval dess motbjudande som dess ttlltalande inslag. Man mäste. som Kierkegaard så ofta säger, välja sig själv I sin eVIga gill1ghet. dag eIler dag överta det Jag man har blivit. Om man gör det sä linns del kontinuitet i ens handlande. meUan det man gjorde I gar och det man gör i dag. Man slar inte pannan blodig I hopplösa Iörelag. Del ideal man väljer laUer inte på avvikelser mellan det man har blivit och det man VIU vara, ty det man vill vara och har valt omlattar allt det man har blivit. Man kan dä Identifiera sig med och i det man häller pä med. De ting som är syIlen i ens liv tel' sig inte frä mmande utan eIlersträvansvärda darför att de ar det man med djup och Iast vilj a önskar göra. De ting som är syften i livet fyller da .livet med me ning. Och de gör det pä et! sä sjalvk lart satt att man knappast fmner anledning at! reflektera över det. När arbetet. kampen och mödan engagerar hela ens varelse förelig-

ger inte behovet att ställa IrAgor om livets mening. Men också när behovet inställer sig kommer den som har valt sig själv tiU samma svar: dagen är sig själv nog. den har sin egen mening, den behöver inte något ändamål utöver sig sjalv lör att vara meningslull .

o Man har ofta tänkt slg att en människas liv har mening bara om det kan ses som medel för et! ändamill som ingål' som en liten del I nägon gudomlIg pian. en nations liv elleI' någon (annan) omfattande utvecklingsprocess. Individen se". då som elt instrument som skall brukas lör ändamal som han själv inte har skapat. Detta mäste vara en lörvillelse. ty det är ju kl art att man på denna väg kan hålla lörtvivlan borta och fylla sitt liv med mening end as t om man själv vill vara ett sädanl ins trumen t och accepterar sig själv som bärare av den na vilja. Det man gör tjanar säkert mägna ändamål. Vi lka? Det är inte a lltid lält alt besvara den frågan. Men elt är säkert. Vilka andamål det än kan vara kan de lylla en människas liv med mening endast om hon med odelad vilja tillägnar sig dem. Meningen med ens liv kan inte bli livets mening med mindre än att man gör den till mening i ens liv. som man gör med en uppgift. vii ken som helst. som man utan tvekan accepterar som sin egen. Ingma r Pörn

N ils Westerholm Med .o. kir. d r. proIessor.

Om 'oss pensionärer Pensionärer . Är det vackert att kalla en person pensionär? Är det inte bättre att använda den gängse titeln och det gängse tilltaJssättet Lex. fru, fröken, herr? Verkar inte sättet att tilitala en människa pensionär på nägot satt "överblivet"? Om det ocksä är "inne" att namna folk pä det sattet anser jag at! det ar "ute". Varför mäste man få adressJappen pensionar , då man passerat

65-års strecket? Kan vi inte anvanda oss av sammelepitet säsom old girls, old boys elleI' varIör inte 65-ärs kullen eller 1910 ärs män eller kvinnor? Visserligen ar det i många fall en chock att plötsligl "avvisas" från en mångårig, ingrodd verksamhet, men har man blott i god tid, förran man förs kjuts tili den s.k. överblivna kartan, sett tili att man har ett hobby att syssla med, så skaU man snart se tili att Uden etter peDsionärsåldern inte behöver bli tråkig och långrandig. Den som definitivt resignerar inför pensioneringen, förblir ina ktiv i alla h änseenden, blir likgiltig för omgivningeD och enbart inriktar sig lör att tycka synd om sig själv, för tvin ar småningom, tör att mycket snart samlas tiU sina fäder. Samhället bygger bostäder lör aldre och gamla individer s.k. pensionärs- elleI' ålderdomshem. Dessa reses i tatorternas peri feri. natumära och inte direkt i kontakt med storstadens pulserande liv. NuIörtiden är dessa hem Iörsedda med alla bekvämligheter och bildar smä sarnhallen inom sarnhället, men tyvärr blir förbindelserna med de anhöriga inom den yngre och yngsta kategorin, pä grund av långa avstånd, aUt svårare, och inskränker sig tili nästan enbart telelonsamtal. Gamla personer ar, liksom också bam, i stort behov av närkontakter. Det som brister i det

här hänseendet när det galler de närmaste anhöriga har pä nägot satt kompenserats av pensionärstörbunden och pensionärsföreningama . Med fuli tydllgbet har det framgått att de aktivlleter som genom förbund och föreningar utbjudits har emottagIls med tacksamhet och den stora uppslutningen kring kulturarrangemang av olika slag, kring resor tili främmande Iän der, kring regelbundet återkommande mötestiillallen, kring ilere dagars symp~sier, kring penslonärsdansen, kring de aldres gymnastikti1lIällen och kring kurser I olika slag av sysselsattmngar, diskussionstiliIällen och Iiknande, aIIt detta talar sitt tydllga språk om vad det ar de s.k. pensionärerna är i behov avo Del arbete pensionärs-sammanslutningar utför är för värt samhälle av sädana dimensioner att det skuUe förtjäna större uppmärksamhet i socio-ekonomiskt avseende, frän de styrandes sida i värt land . Slutligen en uppmaning som jag inte tiUräckligt ofta kan upprepa, men som alltid återkommer i mina smä krior, också en person över de 65 magiska åren är I behov av bäde tysisk och psykisk aktivitet för att kunna leva glad. Iycklig och frisk, men i det avseendet är det varje individs ensak at! göra det själv, at! hälla sig i Iorm. Man kan alludera på det kanda tänkespråket: vaI' och en är sin egen halsas smed.

är 1605, är utan tvivel et! av de charmigaste utllyktsmålen Vld Mälaren.

kursglird. Slottsrestaurangen är ett populärt turistmål. Det enda VI sak-

med 5in gamla trähusbebyggelse sam pietetsfuJlt bevarats j den inre stadskäman. "Östra Södermanlands Järn-

nade var kanske lltet muslk och ev en svängom. Nu var det bara, alt genom den vackra boklunden, vandra

väg" är det stätliga namnet på den museijärnväg, sam löper mellan Ma-

tiU kursgärden som var mredd med alla moderna linesser och söka upp

riefred och Läggesta. Den som vili

sitt rum.

uppleva en avstressande resa genom

Efter lrukosten fortsatle lärden 1111 Tidö slotl, vilket är ett av SverIges bäst bevarade 1600-tals slott. Sär-

r-------------L-----------------------------------------

Mälaren ru nt " Mälaren runt" reste en grupp västnyländska pensionärer den 1 jun!. Resan började på Hangö Busstation, där 16 st förväntansfulla resenärer äntrade LL Tourlst Servlces buss, med Rene Holm som pålltllg chaufför. Vår reseledare Tor Sundman anslöt slg tili sällskapet I Leksvall. Antalet resenärer ökade allt eiler det vi korsat Österby, Ekenäs, Karls och Svartå . Då passagerarnas antal var 54 kunde resan börja på allvar och kursen sattes på Nådendal där ·M/S Diana 11 vä ntade. Följande morgon etteI' det vi 10mundigat en gedlgen frukost ombord pä bAlen. aDlände vi 1111 Kapellskär

k1. 7.15, där VI Igen äDtrade bussen med Manefred som lörsta haltpunkt Manefred, som tick stadspnvilegier

det vackra sörmländska landskapet, får sit! Iystmäte. Även stationshuset ha r restaurerats I sekelskiltesstil. Tyvärr ösregnade det dä vi steg pä tä-

Iäti sitt namn, ombyggt av Gustav Vasa i526. Den teater Gustav den tredje Iät bygga här 1781-82. är en

arbetade ädelträdörrarna. Leksaksmuseet med bortät 30.000 äldre leksaker ar umkt. De som sli VIlle, kunde också fli se en utställmng av "AstrId Lindgren lord och b,ld " FöJjande mäl pä vär resa vaI' Västeräs. Vi &lorde där en guldad rundtur, som avslut,des med etl besök i domkyrkan Däreltet drog I'rden ",dare mot Skoklosler slott. Där fmns enastäen-

av slottets stora sevärdheter

de samhngar av målnmgar möhler.

get, men stämningen och sämjan var

god när vi tuffade t väg, e!ter det konduktören I IIdsenhg uOllorm get! klartecken. Gripsholm slot! vaI' värt nästa mä!. Slottet är grundat 1377 -80 av rJksdrolsen Bo Jansson Grip, varav det

Eiler denna olörglömhga upplevelse, går lärden mot Eslulstuna, som ar slörsta staden

Södennanlands Iän

vld Eskilstuna än. Känd lör son järnindustrJ. grunaad 1656 av hvländaren Rademacher. Klosterkyrkans mäktiga sHuett syns när VI aker 10 i

staden pä väg mot Rademachersmed-, Joma, som ju ar "smedstadens" rödel-

seplats. De rödfärgade, knuthmrade husen ser ut som de gjorde för 300 år sedan. Tili dagens akhviteter hör kopparsmlde, tenngjutning och hemslöjd, souvenirer kunde köpas här. Eftel' avslutat besök I smedJorna, ville en del göra inköp Istaden, de andra reste med bussen ut tili Parken Zoo, för att beundra den vackra blomsterklockan. E!ter detla var det dags för oss atl starta mot Sundbyholm, där vi skulle äla och övernatla.

• Västnyländska pensionärer andäktigt lyssllande tili guidens historik om Rademachersmedjorna i Eskilsluna.

skilt sevärda är de många inlarsia-

Sundbyholm slotl uppfördes J639-48 av rIksamiral Carl Carlsson Gyllenhjelm som var s.k. frilloson tIlI Karl IX Efter en brand 1774 nyttjades slottel länge som sädesmagas1O. Numera brukas det som vardshus och

vapen. te~11Ier. böcker m.ID. Gyllenladertapeter och stucktak &lorda på 1600 - 1700-t81et fanns I de !lesta gemaken. Slottet har 4 vån10gar Et! tänkespråk erän andra våningens korridorvägg. "Hårdt emoot hardt, sade Kjänngen lööl moot Hälleberget" Den

SQm S3

ville kunde också beso-

ka Skokloster bllmuseum. Resan närmar slg 5111 slut. VI styr kasan mot

Kapellskär. där M / S Tur.lIa viLntar E!ter litet mankemang med bllJetterna, tack vare datamaskinens otust ali tungera, stävade vi hemät oveT

Ålands hav med Nådendal som må!. Mängen tog slg en sväng pii dansgolvet elleT en sängfösare. det var svårl

att sluljas frän alla goda vänner man fät! under resan. Men vi skuUe träHas igen och som självskriven ledare nalurligtvis vår humonstiska Tor Sundman, som i de nännaste dagarna [arar

sitt 75 års jubileum. Eiler Rene. dorr

tm dörr service skildes VI så alla som

agnar för vinden På äterseende happas jag. En 1 hJorden. Gudrun \Ve nnerStröm

Foto och text: Eija J.

- Vårt budskap om i pensionärstillvaron "gamla och visa ", sam redan under vägen avnjutit sitt morgonkaffe nu helt kunde ägna slg åt all få en pratstund med gamla kära vänner. Den ljusa rymliga bali hallen hade just de rymdmåll, sam en samling av denna omfallning kräver. Talarstolen, väl synlig över hela salen var spartanskt dekorerad med en stilfull blomsteruppsällning. Festen kunde börja . Förbundsordförande AI fred Smeds trygg och jovialisk sam vanligt, välkomnade de församlade pensionärerna med följande välvalda hälsningsord'

Alfred Smeds:

• Dåfotografen inte har vidvinkel. . o Då Svenska Penslonärsförbundet år 1973 för första gången samlades tili Sommardagar skedde det Ilksom I år - efter en 10 års paus - I Tammerfors. Första gången mötte 314 penslonärer upp och I år långt över 900. Slffror som klart talar för att SPF funnlt den rätta " melodln" Isin verksamhet, något som appellerar tili den aktlva medlemskåren. o Vld huvudfesten som avhölls I Pyynikki bollhall bjöds deltagarna på såväl förbunds.ordförande Alfred Smeds allvarsord I välkomsthälsnlngen som på kanslern för Åbo Akademi Lars-Erik Taxells strålande festtal. Men också serlös muslk och emlnente glädjesprldaren Håkan Streng medverkade I programmet. o På kvällen samlades över 700 deltagare tili en strålande kamratsupe med påföljande dans. Alt det val' fest och storsamling i Pyynikki bollhall den 8 juni kunde knappast gå obemärkt förbi någon I Tammerfors. Hela svenskbygden och de flesta stader var representerade i busspar-

ken ute på bollhallens gårdsplan, där blåvita korsflaggor skapade feststämning och förväntningar. Sam alltid under Svenska Pensionärsförbundets Sommardagal' var luften fylld av skralt och gla-

da igenkänningsrop. Vi får träffas igen och redan det är FEST. Inne i aulan försökte de sam varit alltför optimistiska med växlande framgång kämpa sig fram till en kaffekopp, medan de

• En del av de prominenta gästema under hu vudfesten. T. v. fruar Boedeker oel! Taxell, f esttalaren kansler Lars-Erik Taxell, fö rbundsordf. Alfred Smeds oel! stadsdirektör Lars Zilliacus - här tyvärr mera intresserad av den talrika f estpubliken än av fotografen.

Kära pensionärer! Efter en bekantskap sam nu går in på monde årel ansel' jag mig kunna använda della tilltalsord. På förbundets och förbundsstyrelsens vägnar hälsar jag er välkomna till vår sommardag. Medlemmarna i föreningar och klubbar från norr till söder i värt svensk-Finland. Jag hälsar älänningarna, åbolänningarna, medlemmarna i föreningarna i de nyländska bygderna, i Helsingfors många pensionärsföreningar, medlemmarna i fören ingarna från Österbottens vida nejder och er frän övriga orter sam kommi1 tillslädes. J ag hälsar värdarna för vär sommardag - Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors sam berell oss möjligheter all sammankomma i denna, alltid trivsamma slad . Jag vill gärna i della sammanhang ge ullryck åt väl' uppskattning av de spridda svenska enheterna - här i Tammerfors, i Kauttua , i Björneborg. i Kuusapkoski och på andra orler där svenska grupper befinner sig. Det är vilja - det al' intresse och en allligenom brinnande Idealilet sam verkar och vidmaklhåller känslan för spräket och traditionerna. En representant iör dessa grupper i vår krets VI för vår del värdesätter och uppskattar sam vi har gäma vill uppmärksanuna är Tammerfors Pensionärsförenings ordförande CarlGustaf Boedeker. Han trolsa!" åren, han trolsar mödorna och med nil och intresse arbetar han - i för bundsstyrelsen och isin föreni ng med d e a ktiviteter vi förmedlar. Vi vill i d ag Carl-G ustaf Boedeker överräc ka vårt fö rb unds slandar sam ett lack för Dina insalser - det kan stå på Ditl skrivbord, där llitens lampa aUtid Iyser. Mottag hr. Boedeker denna symbol iör vår uppskattning och vår tacksarnhet. J ag hälsar dagens festtalare, kansler för Abo akademi, prof Lars-Erik Taxell med fru . väl-

komna i vår - i penSllonan,rnaSll tac krets. Del är Din egen lZe" eratloonl sam hälsar Dig - rättens manitelens talesman. många årtionden har Du känsla för oväld och """",u,",u«. "'1 burit våra samfäll da be lkyrnme~lgai på olika omräden, frams lä llning och frä mjat de stora ning. Det är Din egen Du möter i dag och är jag övertygad - vili [ör en verksamhet, en mannagäming vars spär i land kommer atl gå utöver Mä det vara oss tillåtet alt

amkänsla och meningsfullhet r gått fram

(Förbundsordförande Alfred Smeds)

sl(ir mon nöja sig med den Izär lösningel/ .

lacksamhet bringa Dig vår hyllning. Hjärtligt välkommen. J ag hälsar stadsdirektören Lars Zilliacus, vars vänliga välkomstord i vär medlemstidning God Tid säkert stimulerat del tagandet i vår sommardag. Jag hälsar trubaduren Håkan Streng och de lokala förmågorna Rainer Risberg och Mirjami Uitus - vilka medverkar i programmet, välkomna. För 10 å r sedan firade vårt förbund sin första sommardag här i Tammerfors - et! evenemang där de svenska pensionärerna manjlesterade sitt intresse för den nya organisationen. Sedan dess har

vårt förbund vuxit i omfattning. Vårt budskap om sarnkänsla och meningsfullhet i pensionärstillvaron ha r nåt! fram - aktiviteten i våra föreningar tyder härpå. 1 vår ålder kommer ensamheten - ofta påtvingad. En när och k är - en god vän går bort och den stora tystnaden och tomheten kommer i ställe!. En tornhet som ofta åstadkommer isolering och i vissa fall en i h opplöshet tärande resignation. Det är här som vår pensionärsrörelse - fotad på samarbete och samverkan kommer in i bilden i den enskildes och den en sammes liv.

. . . för att få med så mål/ga som möjligt av festpubliken . Vi kan erbjuda kamralskap i vär föreningsverksamhel, vi kan erbjuda omväxling i enformigheten. Våra träffar, vår reseverksamhet, våra kurser, konferenser och samlingsdagar arrangeras och ordnas för at! fylla det behov som föreligger. Be hovet av sysselsät!ning, av aktivitet och trivsam samvaro med vänner och ka mrater. Syslrar och bröder - en sak som jag tänkl på De" Iror på , en sok som i denna min hälsn;"g väl framhlJlLas bör, den - som tili sinnel kan källllO sig ung, om än håre, är grålf - en ungdom ov äldre valor. Den vei 011 sam verkon - "or vi än färdas. ar broll - som ,. /i vet med st)'rka ass bår, denllo komratskapels gylle"e regel , präglar vi har. \'ore" alla hjär/ligl ,'o/kamna tili ,'år sommardag.'

på annan plats i detta nummer. Mellan de seriösa programnumren uppträdde Ra iner Risberg med flöjtsoli ackompanjerad av Mirjami Uitus, vardera lokala förmågor. Sist på programmet stod Håkan Streng, som på ett sprudlande sätt ryckte med sig hela publiken med såväl egna' som andras populära visor. Honom vili vi ha igen! Vilket såväl psyk;skt som fysiskt konditionspilier. 1 honom har svensk-Finland en på dessa breddgrader sällsynt temperamentsfull vismästare, som vi borde ägna mer uppmärksamhet åt än vad Lv. varit falle!. . Helt väUörtjänt, under uppskat!ande applåder överräcktes tili såväl kansler Taxell som 1I1I den lokala värden C-G Boedeker Svenska PenslOoärsförbundets standar

Festen avslutades - som sed a.r i dessa Sommardagssammanhang - med Modersmålets sång och sällan - jag vågar nästan säga aldrig tidigare - har i Tammerfors, så helhjärtat och starkt Ijudit denna underbara sång, som blivit en [örenande stämningsfull höjdpunkt vid våra Sommardagar. När kvällsskymningen sänkte sig samlades över 700 pensionärer tili festlig kamratsupe iHotel Rosendahls ståtliga festsal Tili lång! in på småtimmarna tråddes dansen och de gånger det inte fanns tillräckhgt rum på dansgolvet - del hande ganska ofta så cirkulerade man från bord tIli bord för atl hälsa på gamla och nyförvarvade vänner Sommardagen Vlsade slg Igen en gång vara en träf[ som det lönar sig at! vänta på et! helt Ar Väl mötl i juni 1984!

Tammerforspensionärernas välkomsthälsning framfördes av den lokala föreningens ordförande C-G Boedeker medan stadens välkommen lolkades av sladsdireklör Lars ZIlliacus, vilka vardera ut!ryckte sin glädje över alt få hälsa en så talrik skara , representerande hela det Vldsträck ta svensk-Finland, välkommen tili et! sommarfagert Tammerfors. - Vi är stolta över att ni va lt vår stad för er största årssamling. Med stora förväntningar emotsåg publiken kanslern för Åbo Akadem; Lars-Erik Taxells festtal och man blev inte heller besviken. Det blev en sann upplevelse, som God Tids läsare också får förmånen att ta del av

• Verksa",hetsled, Railler Nordström överriicker på SPF:s vägI/ar förbullets tandar tili väIJörtjällle Carl-Gustaf Boedeker, medoll fru Anito Boedeke s",åleellde följer ",ed "förrättlIil/gell " .

1 en angenäm herrgilrdsmiljö med fina parker och promenadvägar vid stranden av Kyrkfjärden, var det gott Iör pensionärerna atl vara. Det var också väl sörjt Iör livets nödtorlt och näringo Pjukalavistelsen var delvis nägot av vad man kunde kalla aktiv semester med dagliga promenader, som oIta Iöretogs ända tili Kap Horn (skämtsam benämning på mälet Iör promenaderna) Pargas Malm med sina affärer och

cafeet lockade ofta tili smä oIarliga utsvävningar. Om det är sant "atl sängen ädla känslor Iöder" mäste Arkadia pensionärerna ha blivit mycket förädlade under de dagliga sångstunderna med Gu nni och Mary som flitiga ac kompanjatörer. Sångfåglarna Ina och Greta var ofta med på noterna i egen skap av solister. Flitig pä annat sätl var Sara, som såg tili att det ständigt Ianns lriska pjukalablommor i vaserna.

En vacker dag var det premiär för de stora " pjukalaspelen" , då närmare 70 procent av hela sällskapet deltog. Tävlingen, som försiggick i terrängen längs med en markerad bana, inleddes med " pottkastmng". Innan mälet näddes skulle mllnga svAra uppgifter lösas. En söndag med kyrkobesök i Pargas gamla grAstenskyrka hörde lill programmet. Kyrkkaffet skulle enligt gammal god sed avnjutas i Fredrikastugan Etl besök på Airisto skärgårdshotel! hörde ocksä tili de gemensamma utflykterna. Några dagar före avslutningen var det stor galafest med Dan Andersson-program, sång, sketcher, lolteri samt pr isu tdeini ng frå n Pjukalaspelen . Den, som vi alla pjukalaälskare har att t ac ka Iör den angenäma vistelsen , är initiativtagaren och organisat ören May Wasz samt "verkställande direktören Brilla Gyllenbe r g och de i d en ädla kok- och bakkonsten väl förtrogna Berit Nieminen och Göta Fronden . Det var lätt aU förena oss med H olger Ekholm dä han isin pjukalakavalkad skrev bl.a .· Folkhögskolan i Pargas

• Här poserar staben och underhållet. Fr. vänster: Göta Fronden, Britca Gy llenberg, Berit Nieminen och May Wasz.

är lör 055 ett paradis. Därlör sjunger jag lör er min kavalkad. Här iinns ingen bullersam huvudstadstralik. Natul'ens under gör 055 alla glad. Martin Sandvlk

RÄTTELSE Medlemsföreningarnas förteckning

Hatrarna var eli av Iwvudsakerna. Fr. vänster: Sara Lin dholm, Totri Rehn och Sylvia Nikkilä.

Pens. föreningen ETfAN r.f. Sekreterare Gertrud Nordbla d P ackmästarg. 3 0 106. 00520 Hlrs 52 , inte 00250 Hfrs 25

Med Sveriges pensionärer i Stockholm 'Förbindelsema mellan vAra penslOnärsföreningar och motsvarande röreningar i Sverige har I olika sammanhang sketl mer spor adiskt. Kontakter som knulits. med besök och svarsbesök mellan enheterna på skilda orter. har genomgäende präglals av kamratskap. av gästCrihet och god stämnmg. Det var närmast med tanke på utbyggnaden av dessa rörbmdelser tili ledningen, representerad av Sveriges Folkpensionärers Rikslörbnd = SFRF och Pensionäremas riksorganisation = PRO - som jag under våren planerade etl. besök hos pensionärerna i Stockholm. Grönt ljus Iör planema och stöd för initiativet gay en enhällig rörbundsstyrelse vid sammanträde den 13 april , vare!ter besöket I Stockholm kunde rörverkligas. Början gjordes med Sveriges Folkpensionärers Rikslörbund, vars styrelse även nyligen besökte Åbo. Här mötte jag många gamla bekanta när lag den 16

maj mottogs av förbundssekreterare Åke Jakobsson . Inlormationer och samtal följde. Förbundet räknar i dag ca 70 .000 medlemmar Förbundets tidning Veteranposten , som i år utkommer med 22 årgången , går I llkhet med vAr egen tidning God Tid, ut till medlemmama . Förutom informalion och dlskussioner hann jag med ett kommittesammanträde rörande arrangemangen av Pensionärernas dag - en storsatsning som återkommer årligen och som i år Iörsiggår den 25 augusti. Arrangemangen ordnas lurvis av de båda förbunden . 1 den stora trivsamma kanslilokalen med elt flertal anställda gay telefonsamtalen och knallrel Il'ån skrivmaskinema besked om att liv och rörelse var för handen. Medlemsantalet ökar hela liden förklarade !örbundssekreterare Åke Jakobsson. På eftermiddagen samma dag medverkade jag vid elt av stockholmslöreningamas möten. Ljusa, moderna lokaliteter. Fullbesatt med egoa medlemar och lör

• Uppiffade deltagare i golafesten . Fr. vänster: Hann a Palin , Edit Lindgren, Hagar Polin, Lisi Engström , Linnea Frisk och John Grönholm .

Det var det gemensamma intresset och samkänslan inför uppgifterna som präglade kontakten med de svenska pensionärsorganisationerna. Som pionjärer och föregångare framstår de i dag för oss som givande part i vår strävan för utvecklingen ·av vår pensionärsrörel~e.

tilllället inbjudna gäster. Damerna - aHdeies som hos oss - i avgjord majoritet. Jag berättade om vår svenska pensionärsrörelse, om vårt förbunds verksamhet och vi konstaterade att programmen i många avseenden var rätt lika . Intresset !ör svensk-Finland var löI' övrigt stort. frägorna många och diskussionen kring verksamhetslormer och program livlig och givande. Efter personliga sammanträ{Ianden och diskussioner pä förbundsnivä med ordföranden Hans Hansson och sekrelerare Åke Jakobsson kan kontakterna meHan våra Iörbund i fortsättningen ulbyggas och fördjupas. Det var socialborgarrådet Inger Bävner, som ordnade de lortsalta kontakterna. Hon stär som högsta ansvariga för äldrevården i Stockholms kommun och har alla möjligheter alt dra i trådarna i allt sam rör pensionärerna och - märk - äldrevården. Hennes arrangemang med upplägg-

ningen av mina besök fyllde alla anspråk. Programmet Iör dagama lades upp med socialdirektör Lars Wettergren , med sikte på de olika former av verksamhet som Stockholms kommun tillhandahiller för sina pensionärer. Det var omöjligt att hinna med al!t Med den verkligt trivsamma och kunniga guiden insp. Marianne Forsman började vi vid Mariahissen, Söder Mälarstrand. Det som jag i slilla slunder drömt om som service för vAra pepsionärer fann jag här förverkligat. Utrymmen för slöjd, vävsalar - utrymmen för a kvarell- och ol jemålning, för porslinsmäl ni ng - a llt under k u nnig ledning. Hälsovården, gymnasliken och terapeutiska begivenheler ingick i "läsordningen" i programmen för olika veckodagar - allt med anpassning till pensionärernas intresse och de !öreliggande behoven. "På onsdagar 12.30 är det föreläsning eiler underhållning. Pä fredagar klo 13 dansar vi. Hobbyns tema-

dagar: Måndag: Lappteknik och Kasperteater. Tisdag. Korg och Ailmogemålnmg samt Stickning och Virkning, Onsdag: Teckning, Målning samt Allmän hobby, Torsdag: Näverslöjd och Näversöm . Fredag' Teckning, Måining samt Tygtryck och Batik. Vävning alla dagar efter tidsbeställning." Jag noterar har som ex et! veckoprogram med de olika akhvi tetema som informa tion och som stimulans för vilra föreningar vid planeringen av verksamheten. Medvelen om de begränsade möjligheterna iör vår del taI' jag mig Iriheten ei tera F röding: Erk du, Maja du - så ska vi ha'\. Men var ska vi la 't? Men ingenting hindra r även oss a tt blicka mot framtiden med nya mäl, med nya och mer varierande verksamhetsformer i sikte. Servicehuset Mälteriet Vindragarvägen 16 Reymersholme bjuder på en utsikt sam kan tävla med vära

-+::+::+::+:~~:+:~:+::+:~:+::+::+:~:+:~:+::+:~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ ~ ~~ .., •• • • •• " • ;or;;or;;or;;or; ;or;;or;;or;;or; ;or;;or; ;or;;or;;or; ;or;;or;;or;;or;;or;;or;;or;;or;;or;;or;;or;;or;;or; ;or;;or;;or;;To";or;;To";To" ;To";To";To"D Valko mna igen till t ill bitarspalb itarspalVälkomna vidu nderligt solmätsolrnat ten. Denna vidunderligt ta de sommar sornrnar kanske kanske inte int e sa lätt latt tade iiiI' tanken ta nken till trivlala triv iala tandvårdstandvardsför fragor. men för for en en och oeh annan a n na n av av irågor. 0 55 äldre aldre kan kan nog nog den d en långvariga langvariga 055 varmen ha känts kants en smula sm ula päpavärmen lus tigt det än an fresta nde . Och Oeh hur lustigt frestande. later kan t.o.m. LO.m. bettet be tt et ge sig tili till later karma i della detta sammanhang. Vad känna dag kommer att a tt ta upp. upp . inte jag ii dag minsl inspirerad av vlir var chefrechef reminst dakto r, är ar sambandet sa mbandet mellan en daktör. a rt av huvudvärk h uvu d va rk och en s.k. s .k . viss art "obala nserad" bettfunktion. bettfunktion . En "oba lanserad" speeifik sådan sada n värk va r k finns fi nns fakfa kspecifik a r inte bara ba ra vi tandlätandla tis k t , det är tiskt, kar e klara kl ara över ove r utan u ta n ocksä ocksa bland kare Iakarna har h a rman bo rjat intressein t resseläkarna man börjat ra sig för Ior denna d enn a migränartade mi gran ar t ad s plaga.. plåga tvA artiklar i J ag skall ska ll nu i två Jag liiljd försöka Ior sok a ge en så sa lättfattIig lattfattlig följd for kla ri ng som möjligt mojli gt över over detta förklaring gans ka knepiga kne piga problem och oeh hur ganska det skall bemästras. bern astr a s. Vad det 1' 01' det rör a r helt enkelt en kelt det vi i dagsig om är ligt tal kalIar kallar tandgnissling eiler eller ligt med en medicinsk medieinsk term " bruxb ru x sism ". Den behöver beh over alls aUs mte inte vara sism". horbar speclellt speeiellt om den uppvisar uppvisar hörbar " t a nd p re ss " som huvudhu vuden stark "tandpress" syrntom dä da själva sjalva gnidningen gni d ni nge n insymtom ar sa pätaghg. p:Haglig. Denna ovana ova na te är k an utIösa utl osa en art ofta st nattlig - kan oftast huvud vark som uppstår uppst Ar bakbak av huvudvärk ogonen och oeh sedan spr ide r sig sig om ögonen sprider At sidorna ttili ill tinningstrakten ti nni n gs tra kten . åt Typ iskt är ar att den är a r svärast sva rast vi Typiskt vldd oeh uppvaknandet ppåA morgonen och sAsm aningom lätlar lattar under sedan sil smäningom under d agen s lopp for dagens för att kanske sedan helt försvinna liirsvinna mot en.. ,1 visvis helt mot kvall kvällen sa fall ka n denna den na va rk bli svar sva r kan värk oe migranartad och oeh ge ochh LO.m t.o.m.. migränartad upphov till svArig heter via diagsvårigheter nostiser in gen . S amtidigt ka n nostiseringen. Samtidigt kan viss a del ar aavv bett et visa up p en vissa delar bettet upp llan pAta gli g ömhet omhe t som inte sa påtaglig sälIan

---

vvackert ae kert besju ngn a insjovyer. Ma besjungna insjövyer. Mäla rsu n det glittra so len oe h de n larsundet glittrarr iisolen ocb den livliga trafiken pA pä andra sidan spegla llvaro. speglarr dagens stressade ti tillvaro. ,1 samtal om ster oeh sam taI kring hagk hågkomster ocb minnen onarerna minneh sitter pensi pensionärerna idern a. vid vid kaIfet. kaffet, vid vid ·mAlt måltidema. vid de de traIfar a grupperträffar som som av av de de skild skilda na ofta ordnas i de om fa tt an de omfatlande loka litetern a . Den lokalitetema. Den god godaa maten, maten, med alla mojligheter möjligheter till val vaI efte efterr tyeke h smak Ii11 12-14 kronor tycke oe och kronor sakrar säkrar stallets ställets popularitet popularitet,. vilket vilket jag hade mojlighet tt kon st atera möjlighet aat! konstatera vid ndvandring, grundligt vld en en ru rundvandring, upplagd upplagd av av inrattningens inrättningens foreföresta n da re Lenn art Ka rlsson . Det ståndare Lennart Karlsson Del som Som sia slårl' - det del som som ha härl' skapar trygg hets ka ns la oeh vsel - det trygghetskänsla och tri trivsel del ar no mgaende den är ge genomgående den aktning oeh och den pe kt - men samtidigt den den res respekt den omsorg n ke som kom omsorg oeh och omta omtanke kom-munen no m dde e anstallda munen ge genom anställda visar pension a rern a . Med pensionärema. Med ingaende ingående kan ne do m om de mAnga kännedom många pensiopensionarernas mhet närernas livs6den. livsöden , verksa verksamhet oeh estation er lag tak ten och pr prestationer läg kon kontakten oeh ta le n allti d pA och sam samta len alltid på ett etl kam kam-ra tl igt oc h per son ligt pl an .. Hal sa ratligt och personligt pian Hälsa de nska pensionarema de sve svenska pensionärema ii FinFinlan d , slu tad e mAnga v de lland, slutade mänga aav de enski enskilda da samtalen samtalen. Om kontakterna kontaktema med med ledningledninga rern as Riksorgaen en for för Pension Pensionäremas Riksorganisation fa t = PRO. PRO , och och des desss om omfatnisation = ta n de faltarbetare tande fältarbetare skall skall jag jag beberatta ande nummer. rälta ii ett etl folj följande nurnmer.

Alfred Alfred Smeds Smeds

Baiire Beii Med Bäiire vaxlar irän fran ställe stalls tili t ill ställe st alls i bettbettväxlar mekanismen. Nu kunde man ju mekanismen. sag a at! a t t kunskapen kunsk ap en och oc h medvemed vesäga d essa symtom sy mto m skuUe sk ulle tandet om dessa ra cka tili till för for patienlens patien ten s del och och räcka sju kdomsorsak och behandbehandatt sjukdomsorsak tandlakaren. lin g tillkommer tandläkaren. ling Kanske det. de l. Men Jag jag för Ior min del Kanske har ka nsl" av att själva sja lva bakhal' en känslatill sjukdomen sjukdom en kan inin grunden tili tr essera mAngen. m angen . Min erfarenhet erfa re nhet lressera ar dessutom att det är ar tili ti ll lättnad lat tnad är for tandläkaren ta nd lakaren om patienten i för man är ar insatt i förhåUandeIorhal landeviss män na . Som mina mi na läsare las ar e kanske har hal' na. rna rk t vill jag jag inte ogärna ogarna gå gA en skidåkare märki skida kare ramlar omkull omku ll nedansm ula på pA djupet dj up et i denna d enn a spalt. spalt . för smula for guppet guppel fAr far han försöka Iorsoka stiga stig a ocksa därför darfor här hal' tiU till en upp, Jag vill ocksä u pp , men me n hoppar ledhuvudet led huvud et borjan , sä sa lättfattligt lattfattligt som möjmoj - över början. pa ledbanan måste ma st e over slutet på ligt , redogöra redogora för for käkledens kakled ens ' käken ligt, ka ken dras i led igen med en nefu nk tio n . Egentli- dA byggnad och funktion d a tgående tgaen de rörelse. rorelse. tankt göra gor a några nagra gen hade jag tänkt Men nu blir det varre! varre : Var Val' ove r det "skidbacke" sche ma tisk a tecknlngar te ckningar över schematiska "s k idbaeke " är a r tillräckhgt tillrackli gt bred b red hel a men det smakar kan sk e litet hela smakar kanske for att a tt tiliäta t illat a underkäken underkak en att för for mycket anatomi a na to mi . 1I stället st allet tror ocksa för oc ksa röra ro ra sig i sidled frän fra n den d en jag att en beskrivnlng beskrivn in g med ord ena sidokanten jag sidoka nle n tili till den den andra. a ndra . oc h en liten lit en liknelse lik ne lse kan göra gora slg sig Och och Oc h inte in te nog med det. del. LedbanorLed ba norAllt sa : Vad hknar likna r en na har ba ttre. .AJltså! bättre. hal' hos ohka olika männlskor manniskor olika k akled mah an d a mest? mest? Kanske Ka ns ke vinkel käkled måhända mot honsontalplanet, vin kel horisontalplanet , skids po rt ens hoppbacke' om flackare en skidsportens flaekare eller brantare backar baekar m an bortser irän frAn den d en s.k. s .k . under- med andra man a n dra ord. ord . Och Oeh om VI vi dessd essba ck en . Vi har hal' överst overst startplattstart pl a tt- utom betänker backen. betanker alt att leden bara har hal' formen . sedan se da n den böjda bojd a backen baeken en ""skida" formen. skida" som som ar a r gjord av brosk oc h slutIigen slutlige n den d en nastan n asta n honsonhorison- oe och in le kan bytas ut ochh inte ut normalt vid te lla "g up pe t ". " . det hela h ela närmasl narmasl slitnmg teUa "guppet sli tning bör bar man mte inte fon'ana förvåna sig s-for migL Nu sitter ju ddee s-fors-fo r- över s-formigt. tandläover alt a tt både bade pahent pa t ient och oe h la ndla miga ledbanoma ledbanorna nere ner e på pa var \'a r sin kare mlga kar e kan drabbas dr abbas av huvudvärk huv udv ar k. sid a av skaUbasen sk allbasen medan underundersida Fel et kkan an sökas sokas på pa atskillIga a tski lliga hhäll. AIl. Felet kakens ledhuvud spelar spe la r roll en av käkens rollen Och nu nu tili till funktioncn funkti on en . Vi kkan an sk idAkare. Ett litet fel h al' dock skidäkare. Ett Iitet har bÖrja sa sahär: Ekorren borja ha r: Ek orren och oc h rattan rAtta n den hal' här liknelsen liknelsen.. Genom att un- t.ex. sig sin sm foda föda med Lex . gnagar i sig med derkaken ar rorlig llba- hjalp derkäken är rörlig under under ska skaUbahjälp aavv mejselformade framtänmejself orm ad e fr amtansen far vi tanka ss hela me t del' tänka aoss hela syste systemel sio ra sider som inte ger rum fO förr stora 51 an gande upp dorörelser. med skidbacken skidbac ken hhängande doror el ser. Deras kakled a r int käkled är intee oc h ned el int e. Man och ned.. Varre VäITe val' var ddet inte. Man byggd for för sidoglidningen sidoglidningen . Kon Kon kan oc ksa saga kan också säga sAhar: sAhär: om om eenn och och hasten ot ma lar sin fohästen darem däremot malar fö-

da d a mellan mell an sidoglidande sido glida n de tandrat a nd rader d el' och oe h har hal' sina käkleder k a kl ed er konslkonstruerade harför harfor. Med !\fed framIram- och tiUbakagaende t illba kagaende rörelser ro relser är a r det de t däremot d ar ernot sämre sa rnre ställt. s tal lt . Hur Hu r ar a r det de t med människan dA? Av ovanstaova ns ia mannisk an då? ende en de lilla lill a anatomiska a na to mis ka ulredning u tredni ng kan vi va rt vi dra dr a slutsatsen slu tsa tsen att värt tuggorgan tu ggorgan är ar konstrueral kon struera t for Ior en kombination kombin ati on av av ovannämnda ovanna rnnda rörorelser. relser , Vi Vi kan föra fora underkäken underkak en at sidorna si dorna i massor massor av kombmaliokombin ationer. ner. Hela rörelsen rorels en kan k an med god vilja nästan nastan kaUas kallas sfänsk. s fa ris k . Men här h al' uppstår uppstar nu en begrimsnlng. begransnmg, Vä ra tandrader Vara ta ndrader borde vara byggda sA sa atL att bettet bettel vid sammanbitsa rnma n b itning alltid kan få fa elt ett jämnt jarnnt stöd stod oberoende oberoe n de av all a tt rörelsekombiror el sek ombinationema cerade. nalion erna är a r kompli komplicerad e. Hos kulturmänniskan kulturmanniskan ser se r man ytterst y tt erst sallan sall an ett sAdant sad a nt bett. bett. Och Oc h Jusl just i detta ligge r hemligheten h em lighet en med var va r de tta hgger huvudvärk. hu vud vark . Men mera rnera om den den khniska k lini sk a sidan sida n Ii nästa nas ta artikel artikel. VI Vi ses igen ige n!! Tand Ta n d läkar-Gästa la ka r-Gos ta

JARL HELLSTRÖMS HELLSTROMS FOND Donationer

1I samband sa mb an d med det österbottoste rbottniska ni ska distriktets d ist riklet s 10-års l fl-a rs jubHeum ju bi leum den 10 augusti 1983 har den 10 a ugusti h al' följand foljan dee föreningar gem en sa mt gjort en for eningar gemensamt inbetalning in be ta ln ing tili till Jarl J ar! V. V. HellsHel lströms tr am s minnesfond minn esf ond .: Pensionärsföreningen Pen sion arsfor eningen Vi Vi NorrNo rrifrån .f.,, ifr An rr.f. Föreningen Fore n ing en Pensionärshemmet Pen sion a rsh em met i Kronoby Kr on ob y rJ., r.L , Pensionärshemsföreningen Pensionarshemsf6reningen Nedervet Ne dervetiill r.f., r.L, Terjärv Terjarv Pensionärer Pe nsion iirer r.f., Pensionärsklubben Pensi nn a rsklu bben M !\I r.L, r.I., Nyka rlebyy Pensionärer Nykarleb Pen sion ar er r.L, r.L, Jeppo J e ppo Pensionärsklubb Pen sionarskl u bb r.L, r.I., Föreningen Fo reni ng en Pensionårshemmet Pen sio na rsh emmet i Purmo .r. Purm o rr.f.

Vi tackar ta ckar donatorema dona torerna .

STOCKHOLMSBUSSEN STOCKHOLMSBUSSEN går varje gArva rje fredag och lördag Ibrdag Ii september. oktober, oktobe r. november. Retur Retur va'le varje lördag lordag och söndag. sondag . 04.30 04.40 05.25 06.00 07.00 10.30 16.00 16.15 20.55

,•

KOTKA HULA KAR KARHULA LOVISA BOR GÅ BORGA HELSINGF ORS HELSINGFOR S ÅBO ABO MAR IEHAMN MA RIEHAMN

., 'I'

LM STOC KHO STOCKH OLM

01.00 00.50 00.15 23.40 22.50 20.15 14.45 14.30 07 .50 07.50

Förmånlig mm RING Forma nlig holellinkvartering hotellinkvartering,. 65-kortsrabatt, 65-kortsrabalt. famil)erabatt familjerabalt mm

Oy Hj HOL HOLMSTRÖM MSTROM Ab Lovisa tel. tel. 915-52 511 /Resebyrån 915·52 511/Resebyran

PENSIONARSKONTAKT PENSIONÄRSKONTAKT OVER ÖVER GRANSEN GRÄNSEN

dellaa vArt vårt besok besök i Parga Pargas. sä ar är s. sa dett svärt att atl fin finna sk. ddet et svart na ord som ska ultrycka vår uppsk uppskattning. får ult ryeka Val' a tt n in g. Vi Vj far nöjaa oss 055 med att saga säga ett frAn frän noj hjärtat llll alla hj ar ta t kommande ttack ack till våra parga pargasvänner vAra svann er och Pargas stad som sa så helhja helhjärtat ställt upp upp sla d ., som rta t stallt for den denna sak. Tili sist sist ett et! hopp hopp fOr na sa k. Till Uera trarfar träffar over över grans gränsen om flera en i bådaa ri riktningama bad klni ngarna .

servicehuset för dagen dagenss lunch ddar ar se rv ice huse t for dagens talaree val' var stads stadsdlrektöda gen s talar di re ktoren P eik Eklund som som red redogjorren ogjor Med lemmar i avd. 397 av Sveriges Folkpensionarers Medlemmar Folkpensionärers Riksför bb1.a. industnella dde e for l.a . Pargas in du striell a f6rbund gästade under Iva tvA lörbund i Brandbergen, Haninge Sverige gastade histOria. Därefter kom tu turen hi st or ia. Dar efl er kom ren till daga dagarr den 18 -19 -1 9 maj 1983 Pargas Pargas som ar är Haninge komkommunalhemmet.. vilke vitkett besok besök kommunalhemmel muns muns vanor! vänort i Finland - efter etter en inbjudan fran IrAn Pargas Svenmycket intressant då vi VI fic flckk Bran va l'r myck el in l ressant da Brandbergens Pensionärs rörening d ber~en s Pen sio na rs foren ing inblick fint det det val' var en in blick i hur fint ska Pensionarer Pensionärer rf. Gunnar Nyberg Nyberg Gunnar ordnat för min lTlllldre friska åldnngna l for d re fris ka ald rin g055 ken ungdomlig anda oc h ord oss vil vilken och 100m om Pargas. ansl som dde e fortfarande besatt. späns! besatl, aarr in Att ev hhJartligt jartiigt sp Att vi svenska svenskarr bl blev En myek mycket lillmötesgående och En et till mo te sgAende och gällde sa såväl teater,. uppa ddet et gallde va l teateI' mottagna av vAra Par· ddä våra vanne vännerr ii ParEtt fat fåtal kvar till tili var vår Elt al platser kvar föreslåndare R u na r rev lig liires ta n d a re Run visningsdans och livsglädje, ja ja,. ltrevlig n gsd a ns oc h livsgladje. gas det val' vivel om var del det inget inget ttvivel om.. visni rundresa ii Nilsdorff guidade 055 genom genom sd orff gu ida de 055 de va varl' helt helt un underbara der ba ra i sin ung- Nil Del ora famn en frAn Det va varl' st stora famnen frän fiirsla första de helt igen igenom trevliga aanläggen helt omtrevliga n laggnn e bliv a aav v dden domlighet. " Vad ma månne bhva stunden inlill A dagar inUlI avresan lv två dagar domlighel. ningen.. ,1 sa samband besöket mband med besoket tonäringarr till tili pensiopensio- ningen dessa tonaringa senare senare.. överlämnade Bertel Lundström over!a mna de Ber lel Lu ndstrom närer"? ,I Abo mattes möttes vi av giada glada par- narer"? blomsterbukett lill hem hemmet st erbukelt till met Inna n vi Innan vi skingrades for för dagen en blom ga sbor med er en gasbor med buss. buss, som som eft efter glädja de gaml gamla för aatt tt gladja a. tog vara rda rs fOr och vi gaster gäster in intog vära va värdars sightseeinglur sightseeingtur ii Abo Åbo,, med med ordI. ordL iI och Eftermiddagen tillbnngade VI Eft er m iddagen tillbrin gad e vi trevliga hem sA så avAts avAts en en smaklig Pargas pensionarsfor ening Ber pensionärs[öremng Ber-- lrevliga hos Vail Vailet och Bertel Bertel Lundstrom Lundström et och taurang Norma ii hos på res restaurang ttel e l Lu n d s t r o m som gui de . st yr - mAltid pa Lundström guide, styr(inkl. Mainau Mainau & & Wi Wien) (inkl. e n) deras idylliskl idylliskt belagn belägna sommarii deras a somma1'rga s. Pargas. dde e farden seot t Pa färden lill till Val' vår bestammel bestämmelseort 20.9 4.10 -83 -83 20 .9 - 4.10 villa ute pä ön Atlu utanför Parvilla u te pA on Altu utanfOr ParTorsdagen startade vi VI Torsd agen dden en 19 startade Pa rgas, dar en bjod Pargas, där stad staden bjöd pa pä en Därr av avnjöts kaffe ut ute n jo ts kaIfe e ii ddet et }!lep eU et! besok besök vid vid sladens stadens hemhem- gas. Da va lsma ka nde lunch välsmakande lunch ii service- ]llep Mk 44 265 265,Mk ,iria und under en solig solig himmel ii sa samer en mbygdsmuseum under 'fröken Ro-- fria bygdsmuseu m under ro ken Ro hu seL huset. band med att vi fick beundra den med fic k den ie Wiiks kkunniga se.. Mar Marie Wiiks sa sakkunniga Under lune he n ha ll stade ns 50lunchen höll stadens 50- se Konlakta oss 90 90-440 0411 lakta oss -44 0 04 Kon underbara ut utsikten över ska skärgål'sikten over rgAring , vi in- underbara ledning, vi fick fick bl.a b1.a.. se se "" Len Lenincialdirek tor Ac hi lles N ilsdoiff .. ledn cialdirektör Achilles Nilsdorff den fran irån det det berg berg som som sommarsommarmm et " ocli v hhans an s den rummet" och hora höra en en del del aav elt nforande ru ett mvckel mycket inlressanl intressant aanlörande stället är be beläget lle l ar lag et ppii. A. det blev blev elt ett myck mycket in- sta islor ia, del et inom om d;n den sociala sociala utbyggnaden utbyggnaden in in-- hhistoria, lL LL Tourist Service Som avs avslutning på dagen dagen oc och Som lu tning pA h tressant och och uppskatta uppskatlatt bbesök lressanl esok om om Pargas Pargas slad stad.. värt tvad t vådagarsbesök besökle vi agarsb es ok besokt e vi n d byggnader lt ira ljer vart bland byggnader och och aattlraljer Efter denna forstarkning förstärkning,, gick gick bla Arkadiagatan Arkad iagalan 2211 en ga gång restaurang Norma för n en ng resl auran g No rma for de kulturen n- aän som en en del del lillhor tillhörde kulturen aänsa askogs Foreså farden färden till tili Dal Dalaskogs Före- som 00100 He Helsingfors 10 00100 lsing fo rs 10 en ke ds mid da g. en avs avskedsmiddag. 1600- ta lel. da ned ned till till1600-talel. nin gsgArd da r ka Ife och der - da ningsgård där kaffe och un underEft er allt rev liga som Efter allt det det llrevliga som vi VI E fl er museibesok et val' Efter museibesöket var det det sa så hallning 5 5 gaSl er till hållning kom kom 0oss gäster tili godo, or hal' haningebor har fa fä ttII uppleva uppleva vid vid ags att a elt att Anyo ånyo gor göra etl besok besök ii haningeb dar ade pargaspensionarerna där vis visade pargaspensionärerna ddags

TVSKLAND TYSKLANDÖSTERRIKE bSTERRIKE

12 God Tid har bett de kvinnliga föreningsordföranden vi så här sommartid Iyckats få tag på om ett kort ställninstagande i frågan. Ulla Sev6ns artikel i God Tid var en utmaning tili de kvinnliga medlernmarna i pensionärsföreningarna - och det var bra. Jag anser emeUertid alt utmaningen borde vara tankeväckande aven hos vAra herrar - pensionärer. Tänk all ni är er själva nog och inte vili ha " kvinnlig fägring " i förbundsstyrelsen. Jag önskar bara uppmärksamgöra er på , att det torde finnas borgen för kapaeitet och kunskap även bland dessa 70 % kvinnor inom vA.rt förbund . Ingegerd Herrgård Viceordf. i GrankuUa svenska pensionärer

Ulla! Du är nog inte ensam om din Asikt dA del gäller att välja in styrelsemedlemmar i förbundsstyrelsen. Fastan jag är relativt färsk i dessa sammanhang har jag iakttagit ett och annat. Orsaken tili alt vi kvinnor inte röstar pA vArt eget kön kan ni söka i avundsjukan oss kvinnor emellan och därför röstar vi dA hellre pA en man. Det är min Asikt. ÄndA är det alltid vi som fyUer bänkarna pA föreningsmötena . Mannen Iyser där med sin fränvaro. Skärp er kvinnor. Lita på varandra. Tillsammans är vi starka. Linnea Ginström Ordf. för Haga Pensionärer

Resp-ons p-å Ulla Sevons insändare i nr 3/83

Lyyli Lind Österby pensionärer ordförande

Mary Kekola ordförande för Vanda svenska pensionärer rf.

Tac.k Ulla! När jag på ny tt läste tidningen efter en indiansommar vaknade jag och gnuggade ögonen. Det är en sak som nog diskuterats, men ingen har gjort någonting. Vi kan konstatera att denna uppväckning var befogad, den kom i rättan tid. Framför oss har vi i början av nästa år etl nytt årsmöte och dA skaU vi väl inte försitta chansen all rätta tili felet. Visst ar det helt felaktigt, atl bland alla dessa tusentals kvinnliga pensionärer, endast en har fAtt plats i den mansdominerande styrelsen . Fina förmågor finns, det är bara alt puUa fram dem . Detta är min hälsning tili er alla. Ebba Ikonen Ordförande i föreningen Pensionärer i Östra Helsingfors r. f.

Jobbig midsommar på 34:an Vi hade fått meddelande från Oslo " pensjonisterna" dit vi för ett år sen hade utfärd aU dom gärna ville göra en avstickare till Hangö vid en resa från Oslo tili Leningrad, och naturligtvis tog vi gärna emot dem på 34 :an. På föregående fredagsmöte kom någon fram med iden att vi skulie göra en midsommarstäng och som vanligt log det eld i oss, och Anna, som är frän Kökar och hade varit med om det förr fick i uppdrag att dra hela jobbet med stängen. Den hade hon med sin Nisse även skaUal tili oss. Vi började i god tid på tisdag, pojkarna med att spika och flickorna med a tt binda kransar tili underverket och när den var färdig bar vi den tili phltsen i procession under sjungandet av "1 SOmmarens soliga dagar". 0, vad roligt det var när den restes vid 16-tiden. Sen blev det korvgrillning efterAt för all prova den nya grillen som kiliarna hade byggt ett par dar tidigare. Vår "matmänniska" Valborg hade kommit fram med den önskan. hon hade JU setl den iina grilien i Karis när

Det är sä sant som det är sagt! Rösta in mera kvinnor i förbundsstyrelsen. De gamla fördomarna ar förfallna. Vi lever ju i jämlikhetens lldevarv. Det är ju nog storstadsföreningarna som bör rösta in kvinnorna, vi landsortsföreningar är sll smA och spridda . Det finns nog många goda förm ågor bland kvinnorna.

Ulla Sev6n ulmanar, de kvinnliga medlemmarna i pensionarsföreningarna all skärpa sig, vad gäUer inval av ilere kvinnliga medlemmar i Förbundsstyrelsen. Undertecknad läste insändaren upprepade gilnger, och slogs av häpnad över det modigil tilltilget UUa visat med alt säga "högt", det mänga tänkt stiUa inom sig. Kände mig kort sagt omskakad, och högst vaken!

vi var på kurs där en tid före . Glada och nöjda gay vi oss av hemåt den dagen. Den följande, det var på onsdan, var vi i farten igen i god tid för all göra i ordning bord och bänkar och duka och dekorera och koka kaUe. Vi hade aUt färdigt klo 12 när Maril med 54 pensjonister i egen buss frän Oslo kom glad och leende. Det blev hälsande och 'kramande som vanligt, ty dom är väldigt trevliga och öppna mänskor. Så hade vi en tre timmars [jn samvaro, drack kalle förstås och sjöng och spelade (dom hade ju musik med sei) och dansade kring stången. Elmer slällde tiU med en bocciatävling, som norrmannen förstås vann o Vid 15-tiden for dom tili Grankulla via "Korsun" där Elmer och Ivar berättade om den. Korsun är som bekant ett mmnesmärke frAn kriget, uppfört av

Apropå Ulla Sevons artikel UUa viU satta sprätt pA oss kvinnor. Det är rätt. Nog tyder det pA en viss oföretagsamhet all vi inte röstat in fler kvinnlimmer i styrelserna. Antalet män-kvinnor behöver ju inte vara proportioneUt mot deras medlemsantal, men om man inte har förutfaltade åsikler utan bara ser pA kandidaternas lämplighet och duglighet sA märker man nog, att flera kvinnor än nu borde sitta i styrelserna. Tänk pii saken i tid före nästa årsmöte, bAde i egen förening och i Pensionärsförbundet. Munksnejdens pensionärer Siv Tunzelman v. Adlerflug ordförande

~~~~~~~~~~~~~

~I - EU tack tili Ulla Sev6n för aU hon skrev om det som vi så många tänkt på. Vi här på landet i utkanten av svenskbygden kan inte göra så mycket. De tvil kvinnor vi föredragit kom inte med. Vi hoppas på aU H:fors med sina mänga kvinnliga föreningsordIöranden och intelligenta kvinnliga medlemmar, som därtill har förmänen aU bo nära platsen för SPF:s årsmöten, ska vara i stånd aU fA inval av sina kvinnliga representanter. Kanske vi också sedan på landsbygden kan hoppas på aU få vAra kvinnor med någon gAng. Så aU vi inte bara fAr arbeta inom pensionärsföreningarna, utan

ocksA fAr var med da r riktlinj erna för verksamheten utarbetas och bestäms. Karin Björke Tessjö

» ~

~ » » » ~

~ W

~ ~

Hemlig ödemark

Än gömmer sig en hemlig lilja än växer granar högt och dölja ett kamoujlerat drömmens ruckel som gömmer sig jör tidens vilja.

I ~

« « ~

~ ~

Folk anar att det jinns. De ropa en hotfull maning inåt snåren men sus och tystnad är det enda de jå cill svar. Tyst ruva åren.

En sorgsen skogsvind rör sig sakta från träd till träd jör att jörvilla. Och träden jöra ropen vilse tills allring upphör och blir srilla.

«$

H arry Martinson

~~~~~~~~~~~.

Hangö-veteraner. Norrmännen hade speciellt önskat besöka den. Vi andra 34 :or fortsalte med korvgrillning en stund, varefter vi sökte oss hem efter som vi tyckte en lyckad dag. PA lorsdan var vi inbjudna tili Arbetarakademin i GrankuUa, där norrmännen var installerade, för atl fira St Hans fest , som är deras midsommar. Även andra pensionärsföreningar var inbjudna bland dem också en finsk förening. Och där bullades opp må ni lro med norska kakor, gjorda av dem själva, och kaUe förstås. Program med både taI och deklamation m.m. plus dans på stenplattorna på gården. Bosläderna förevisades oss också, "smA aparthemenlos" med en fullständig köksutrustning. Vid 21 -tiden var det sen dags att antrada återfärden, och kan ni tänka er, efterhand som vi gick in i bussen förärades var och en av oss en röd ros - fint vai En lyckad färd. På midsommaralton var det dags igen alt samlas på 34 :an med korvgrillning och dans kring "stången" och det hela avslutades med innedans. Denna lest ordnade vi som knylkalas. 1 luU gäng hela veckan således, men det är ju vAr melodi. Kanske lilel trötlsamt ibIand, men roligt. Med sommarhälsning frän alla 34:or Essi

13 13

'1 n

"'.s n k

Tr e sjöar sjoa r oc:h och bland bland dem dem den den Tre bast kända ka n da Loch Loch Ness Ness och och CaleCa lebäst donia -ka na le n förenar farenar Allanlen Atl an ten donia-kaoalen med Nordsjön, Nordsjon , väslkuslen vas t k us te n med med med asl kus le n , Sjöarna Sjoarna är a r djul?a djupa förfaröslkusten. kaslningssjaa r bran t a , kaslningssjöar med branta, skog kladda stränder. strander , Loch Loch Ness Ness skogklädda djupare än a n Nordsjön Nordsjon 213 213 m ar djupare är 24 ,5 km I~ng. lan g. Något Nagot djup och 24,5 upptackte vi tyIyodjur ""Nessie" Nessie" upptäckte varr inle. int e. Vetenskapsmän Vetensk ap sm an siller värr emellerti d varje år ar oc:h oeh forskarfor sk a r- i emellerlld vall nen och oeh del d el berätlades ber a tt ad es all valtnen up plaeklen av a v odjurel od ju rel gjordes reupptäcklen p~ 1500-1alel 1500-lal el och oe h all del da n på dan t.o.rn. har ell ell lalinskl latinskl namn. n amn. Vär Var l.o.m. David hade ined i bussen bu ssen en masNessing, sam mest rnest liknade col Nessing, urodla, Numera Numer a är a r det d el endasl en dasl en urödla. najeslra fik på p~ sjöarna s joarna oc:h oe h i kak anöjeslrafik Iorut koltransporkoltra nsp ornalen, medan förut va r vikllg vikti g sjöledes. sjole des . len var

Herrqard Fil.mag. Ingegerd Herrgård

SKOTILAND... SKOTILAND ... ett annorlunda land d a nsa re. Säckpipbläsarna Sackpipb lasa rn a var dansare. n a turligt vis iklädda ik la d da kilt, kill, en karl nalurligtvis vee ka d kjol k jol,, viI vit skjorla, skjorta , svart sva rt veckad Iweedjaeka , vita ylleknäslrumy llek nastru m, lweedjacka, par, snörade sno ra de svarla svarta skor och oe h dolk d olk por, ballet. Den svarta svarla dolken dol ken bärs bars i i bältel. d~ sl r umpa n med höglidsdräkt, hogti dsd ra k t , då slrumpan

Tank om just jag skulle sk ul/e fa SY II pa Nessie ! Liv /igt spejar • Tänk var ver Loch Ness Ness - tyviirr gallg jörgäves, forgiives, v~r grupp utii ui över tyvärr denna gållg vet j u aldrig a/drig.. .. . . Fo to: Eija. E ija. men mall man vetju Foto: Sent p ~ kvall en den de n 28 april a pril även aven jackan jaek a n las av, skjorlan har Senl pä kvällen av, skjorlan nadde vid staden sladen Nai rn, där d ar vi kräs. kras. Vi kunde kon s tatera att al l en nådde vid Nairn, konslalera bodde på pa det del 4-slj amiga The Th e säckpipbläsare s a ck p ip b la sa r e ska heIst hel st upptraupplrä4-s1järniga Ne wt on Hotel", Hot el" , etl elt slot t. Vi kanIjudel är ar öroneoro ne da utornhus, ulomhus, ty Ijudet Newlon slott. kän- da de d ~ vi ind6v ande. Det ar sa m dÖvande. är vissa steg sam de ass oss valdigt väldigt farnam förnämaa , då kvarterades able- hhör a r tili till eere mo n in oe h spelmanc:eremonin och kvarlerades har. här. Antik m möbleva ra allvarligl föreföll atl vara allvarligt ring oeh och eenlralvarme cenlralvärme bidrog till lili nen farefall Iyxe en od la des bl.a gagerad . Iyxenn.. 1I Iradg~rd lrädgården odIades bl.a.. . en engagerad. hallon, marmel ad-lilldes hallan, viktig far för marmelad-tili1I den den skottska menyn servera serverades verkning. ks~ uppfarst ad . först rakt rökt makrill makrili med med vill vilt br bröd verkning. Ha Härr fiek fic:k vi oe också kl a Efler ads p ~å ""Haggis Haggis wilh leva Efter det det bj bjöds wi th leva en skotsk skolsk kvall kväll med med aäkta sko lsk meny, sa ekpipbl~s are oe h Neeps and Talties" koltl a n ds Tallies" , S Skotllands skolsk säc:kpipblåsare och

Fran Från hela hela vart vårt avlanga avlånga land kom kom korsordsvinnarna korsordsvinnarna i nr nr 3, 3, sa m vi ar haft de sam vi hoppas hoppas hhar haft givan givande Slun der ii sall sk ap med .lie. stunder sällskap med med med.Hc. . Erkki 65 Erkki Tarpilas Tarpilas populara populära bok bok ""65 aArr"" .. Vinn a rlisl an ssåg ~g uut l s~ ha r ; Vinnarlistan såhär:

Hfrs H[rs 33 Ahlb a ek ,, Tor Ahlbäc:k Tor Sm ed sby Smedsby Bj a rk ,, Valdine Björk Valdine Karleb y Karleby Ba ck , Maria Bäck, Maria Abo Abo H o lm b e r g ,,Odija Od ija Holmberg GRATIIS GRATI'IS!! SSöderholm ad erho l m .. KarinKimilo KannKirnito

n a ti on alrat t , Tili Till smaken sma ken påmmpamin nationalrätt. ner Farets inne r den de n om am grynkorv. Fårels alvso rgan finhackas finhaekas och oe h blandas bl a n d as älvsorgan med korngryn, kom gryn , kryddas med salt sail oe h limjan tim jan och oe h kokas kok as i elt el l plastpl astoch fodral. Tidigare Tid igare användes an vandes Iånnaf~rma fodral. ge n . Vi Vi väntade vantade med spänning spanning pä p~ gen. eer emoni n , dä d~ koksrnast aren ceremonin, köksmästaren sku lIe hämta harnta in [atet Iat et med "Hag" Ha gskulle gisen " , sam skulle [öreställa fareslalla en gisen", gris och oeh all Eija Eij a skuUe sku lle stöla sto ta dolken 1i den och oeh döda dada den de n. Härtlll Ha rtill serverades se rve ra des whisky. whis ky. 1I verkbghelen verklig helen skollama inga inga grisar grisa r . Tili Till har skollarna ros lbi ffe n skålades skalades Ii rödvin rodvi n och oe h rostbiffen efterrat ten bestod bested av sockerkaka soe kerka ka efterrällen ind ra n kt i whisky whis ky med varuljsäs. va niljsas . mdränkt

VI Vi fick fiek ocksä oc ksa göra gora ell besök besok i ell whiskydeslllleri whiskydeslilleri och oeh vi blev verkliga kannare av a v framställIramstallverkhga olika skeden sked en. Del [1Ons finns ningens obka 110 olika mallwhiskysorter. maltwhiskysorl er , vilvil 1100lika hels l lagras i 8-10 8 -10 ar a r. Whiska helsl ar Skott la nds vikligaste vik tig aste e:<exkyn är Skottlands porI port vara va ra och oc h lagren var nu överoverfyllda . Förulom Forutom kornet. kornet , sam sa m ger fyllda. malt, är ar det de l reoa ren a vatlnet vall nel oeh den måll, och den fri ska luIlen luften hu vu dvillk or rena friska huvudv1llkor för induslrl "Blended for denna industri. " Blended Whisky bn.. Wh isky " anses ej vara lika fin Efter tidig frukost Eft er en ti d ig Ir uk os t reste res te vi s~ so derut langs ku sten . sä söderul längs Nordsjo Nordsjökuslen. Staderna n, den Släderna Aberdee Aberdeen, den gamla universitet sstad en sa m bblivil livil universitetsstaden sam viklig oljestad oe och Dundee räkviktig oljeslad h Du nd ee raknnas as till arsla sla de ma efler lili ddee sl störsla städerna efter Gl asg ow oeh essa Glasgow och Edinburg. 1I ddessa Ira kle r fanns mas sor aavv ddestilleeslilletrakter massor ol sagar rier. Oft ad e darem Oftaa hhade däTemol sägar oe h alu miniu mve rk nedlagl och aluminiumverk nedlagt sin verksa mhe l i hoglandel ar aarrverksamhet höglandet,, ddär rre. Ink om sbel slosh el en var sla betslösheten större. lnkomslerna ~n oljan eke r Iyvar terna fr från oljan la täcker lyvärrr ej ens kosI kostnaderna för arbelslas arbetsJösheens n adema for he ten. flesta älvarna är ri rika pä le n. De fles la alva ma ar ka pa gädda m.fl. man masle mäsle fisk, lax, ga dda m.n. ha lieens licens eller eiler fis fiskekort härtill. ha kekorl ha rlill. Ute i havel havet fiskas sill sili oeh och ko kalja Ule lja och Ab Aberdeen är den den famamsla förnamsta oeh erdeen ar fiskeharnnen . fiskehamnen Kaledralen KatedraleD i Old Old Aberdeen Aberdeen med a vaekr asm lllnin gar sina vackraa gl glasmålnmgar med sin oe h inn er lak av oc:h mnerlak av Ira trå beundrade vi slo r lige n. I1 Ab erd een finn storligeD. Aberdeen finnss en en slaly ave erl Burns, Sk ollöverr Rob RoberI Skottländs nalionalskaid nationalskald.. Vi fiek flck lands också se mod moderna betonghus, oe ks~ se ema bel onghus, I.o .m. granil hu'i. men granithus. men haghu höghuss l.o.m. byggss ej mer mer.. Jordbrukel Jordbruket bedrivs bygg dessa lrakler ratlOnellt oeh och ii de ssa Ira k ler rationelll bönderna, mest ar är 3rrendaarrendabondem a, som mest lorer,, ofta ofta ii flera flera sla släklled, pä ee lorer ktle d , p~ slora sen , har del slora god godsen, det bra bra.. KlimaKlimalel aärr mil mildare och höjden over över leI da re oe h hajden ha vel lagre. havet lägre. Vi la nde den Vi an antände den 30 april april pa på e.m. till ro ri ka hu vud slad cn tili den den aärorika huvudstadcn Ed i.;'burg . Varl Old Wa Edirlburg. Värt holell holelI ""Old Wa-verley" vud gala n Prinläg vid vid hu huvudgatan PrinverIey" lag ~ess SStreet lr eel oeh inoch vi vi erfor error all atl Ed Edinbu rg hal' de sladskama burg har "en en levan levande sladskärna. Ell menl litillägoat Uagnal Walter Et! monu monumenI Walter Scott fanns ii parken parken millemol mi ttemol ScalI med rab rabalter av doftande doftande hyahyamed all er av cinler ii olika olika fargnya färgoyanser LO.m. einler nser t.o .m. markbl ~ , na slan svarla. e ppa a mörkblå, näslan svarta. Upp Uppe en klippa, en Ien basalt basaltklippa, en gamal gamål vu vul-

kanlopp, kan topp, hgger ligger fästningen Iastni ngen Edinburg burg Caslle. Castle. Den Den är a r en en mäklig maktig skapelse, skapelse, delvis delvis irän fr~n 1000-talet, 1000-la lel , de d e forna foma skotska kungarnas kungamas resiresi dens. dens. ElI Ell slor! stort intryck gjorde gjo rde på pa oss ass monumenlen monumenten över over de de i världsvarldskriget kr iget stupade slupade och oe h över aver de Ii haha veI vel fallna faUna stod del: d el ; "They have h a ve no other ot her grave Ihan than lhe th e sea" se a " . De De skotska sko ts ka kronjuvelerna, kr onjuvel em a , de de äldsla a lds ta i värIden varlden sam sa m fär f~ r bäras, ba ras, gömdes toncshagomdes pä p ~ et! ell siat! sloll ii Stoncsh aven, ven t en en kustslad kuststad norr n or r om EdmEdin burgh burg h och förvaras farvaras nu i Edinburgh Castle. Drottning Drollnin g Elisabeth Elis ab eth mäsmaste Ie komma tili till Skoltland Sk ottland för Io r alt all få f~ bära bara dem. dem oDrottningen Dr ollningen och oeh prins pri ns Philip, Philip, herligen av Edmburg, Edinburg, bcbesöker so ke r ofta ofta den gotiska goti sk a kaledralen kal ed ral en i Edinburgh Ed inburgh (The (Th e High Church Chu rch af of Scotland). Scotland) . Tili Till de äldsta aldst a husen hu sen hör hor John J ohn

deltida deltida [esl, Iest , där dar alla, alIa , sam sam uppup plrädde, tradde, hade ha de medelllda medelti da dräkler d r ak ter . Del Del var var musil<. mu sik , lal tal och sång sa ng och oeh en en rikllg riklig servering av av mat mal och och drycker. d ryeker, men bordsskicket bordssk ickel var ocksä oc ksa medelllda, med el tid a , inga gafflar gafflar och och skedar sk ed a r Första Forsta maj maj besökte besokte vi 81air Blair Castle, Castle, sam bebos b ebos av den 10 10. herher ligen lig en av Atholl, Atholl , en 51-ärig 51-arig ungkarl. Del vackra slollet, slottet, sam sam har sin början borj an från fr an 1200-talel, 1200- lalel , bgger ligg er ii en romantisk rom antisk omgivning av 3 \' skogbevuxna skogbe vu xn a berg ber g och rena re na porlande vallen. vallen . De jättelika jattelika lärklarkträden, tr ad en , de skotska sko ts ka furorna fur oma , björbjorkarna, kama , boklräden boktraden och RhodoRh od odendron lnramade inr am ad e den slora sto ra parpa rken, ken , där d ar [asaner fasa ner och påfåglar p H~gl a r stoltserade. sto ltserade , Vi Vi hade h ade gärna gama dröjl dr ojt kvar i de [örnäma Iomama salarna salama med

• Haggis giir gör entr entree med pomp och stål stat Knox's fran Kn ox 's bostadshus b osl ad shus [r an medlet av 1500-talet. av 1500 -t ale l. J . Knox Kn ox var SkollS ko ttreIorrnator. sa sam lands reformator. m kämpade kam pa de moI ka katoliC:Ismen. hhårt a r t mol lolicismen. Den sskotko tska slalskyrkan är en pr presbyteristatskyrkan ar esbyt eridär alla präster harr aansk nsk kyrka, kyr ka , dar alIa pr asler ha slällning. kyrkoradel samma slaU ning. 1 kyrk oradel finns ordförande, sa sam väljs m va ljs finn s en ordforande, Kyrkorna aärligen. rl igen . Kyrk om a salmar sa knar altare men nattvardsbord m en hhar a r elt ell na llvardsbord . Holyroodhouse palatsel aärr ii Holy ro odhouse palalsel och la larr emo emoll kkungliga gäs-bruk och ungliga gas tel' fr frän närr oe ocb ler a n na h fjärran fjarran . Universilel, nnalionalgallen a ti on alga lleri,, parlamentshusel m.fl besöparlam en lshusel m .fl.. kan besooch beu beundras. mänga par-kas oeh ndras. De man ga par kerna ar är ofta privala privala.. am Om man man kema årligen mbetalar en en ssumma tili ~ rli gen inbelalar umma till underhåll,, kkan man bli bh parkens underhall an inan ddelägare elagare i densamma. Valborgsmässoaftonen firades Valb orgsmassoafton en ti ra des "Jacobeanfest" en me me-med en en "J med aeobea n fesl",. en

enonna skatter enorrna skatt er av gammalt och värdeIullt. va rde fullt, Måndagen 2 maj va varr en dag dag fri [Ti Mandagen för egoa slrövtåg. Tyv Tyvärr far eg na strovtag, arr visade visa de av mu museerna ddet el sig, atl all en ddel el av seem a , galleriet varr sla stänggall eri el och oe h bbankeroa ankema va ng da p~ på grund av aIl aIlI1 ma majj var da va r en nu uutl sin och man log nu hhelgdag elgd ag oeh rätl tili holid holiday. blev uppköp raIl lill ay. Del Del bl ev uppkap aavv olika slag vid nnärbelägna ar bel agn a affärsgalor och faljande följande ddag förde farsgalor oeh ag fOrde Maja oss med med bu buss lill Gl G lasgow Maj a ass ss till asgow varr slulen sluten . och reseeirkeln resecirkeln va oeh Det varr myek myckel underbarl VI Del va el underb ar l vi fäll uppleva under under va vårr Sk Skoltf~ll oll ocb sa samlidigt nägot hell helt mti d igl nagol landslur oeh Vi , sam sam var med med,, aannorlunda. nnorlun da. Vi, lackar Svenska ven sk a Pensionärs[örPensiona rsfa rla ekar S bundel,, reseby resebyrån Tourist, bundel ran L L Tou risl , Eija och Sk Skottlands bäs-Eij a Francke oeh oltl a nds bas ta guide guide Maja far för en ""toppenla Ioppenresa" Ingegerd Herrga Herrgård rd res a". Ingegerd

• Magg Maggie M attssoll /allgst längst t.h 1.11.. sallder sällder iI'ag iväg ha/sllillgar hälsllingar till lill ie Mattssoll hemlandet frall jrån ett etl litet lilel /alltpostkolltor lantpostkOlllor i skotska skolska hog/alldet. höglandel, hem/alldet men md vad har har fr.I'. fr. v. Maritha Marilha 1'011 VOII Maydell, Maydell, Vila Ulla Lllpallder-LamLllpallder-Lammell pellius och och Illgemo lllgemo Matts Mal/ssoll AIIt frail jrån whisky till tili kikarell.. Alit pellius soll iikikareII fillllS tili sa/II salli har. här. Se IIppe uppe ii v. homet. hömel. Praktiskt! Praktiskll fjrimärken rimarkell fill lls till Foto: Foto: Eija. Eija.

PENSIONSFRAGAN

Ali fä hemhjälp - kommunal ning, fönslertvätt oeh liknande eUer privat - lär vara svärt i hör inte tili hennes uppgifter i Helsmgfors. Vore taeksam för de regel. 1 myeket svära [ali kan möjligheter som finns, vad det man få hjälp upp lill tre gänger koslar oeh vilket slags hjälp man per veeka. Sällan mera Veekkan räkna med . osluten mäste man i allrnänhet Saga frågar klara själv, om man inte har släkt oeh vänner som kan ryeka Det stämmer all det är svårare in . att fa åtminstone kommunal Helsingforsarna har oekså en hemhjälp ofta I huvudstaden . annan möjlighet ~ det är en Antalet 65 år fyllda personer är i privat hemhjälpshyrå som verkar proportion tlll invånarantalet i anslutning till Centralförbunomkring 20 proeenl. Liknande det för de gamlas väl. Byrån heproeenler kan bara visas upp av ter Helsingfors hemhjälpsbyrå skärgårds- oeh glesbygdskom- oeh adressen är: Estnäsgatan 11 muner. Det finns eli stort antal B 18, 00170 Helsingfors 17. Tel. hemhjälpare, men de motsvarar 629941 kl. 9-15. inte efterfrägan . Flere nya tjänsDen privata hemhjälpsbyrån ter skulle behövas. Särskilt svårt [ungerar enligt samma prineiper är del all få hemh]älpare som be- som stadens men priset är högre. bärskar svenska . Omsältnmgen Här kostar hemhjälp för vanliga är oekså ganska stor i Helsing- hemsysslor 29 mk per timme. F ör fors . Arbetet är tungt oeh stres- enbart städning är priset 40 mk sigt oeh lågt avlönat. Många går per hmme. En speeleU serviee den korta kursen Cör all meritera den här byrån erbjuder är hjälp sig för annan utbildmng. med småreparationer av olika Ar man i behov av hemhjälp slag till eli pris av 65 mk per skaU man anmäla sig tiU Vård- timme. verkets hemhjälpsbyrå, tel. 7321. Centralförbundet för de gamObs. delta gäUer endast helsing- las väl är banbrytare inom hemhforsare. En ledande hemvårdare jälpsverksamheten i vårt land. från byrån gör småningom elt Först 1971 kom lagen om komhembesök oeh reder ut hjäpbeho- munal hemvårdshjälp. På mindre vet och komrner överens om hur orter fungerar hemhjälpsverkofta elt hembesök kan ges. Sedan samheten i regel gnisselfritt. Där kan man en viss dag invänta sin är det lättare att fort få hjälp oeh första hernhjälpare. Kostnaden man har större möjligheter att få är från två till 14 mk per hmme, behålla samma person längre tid. beroende pä va rs oeh ens ekono- Där förefaller oekså yrket som mi. Två timmar högst kan man sådant att ha en högre status. räkna med alt hernhjälparen kan Alltså ett yrke man väljer oeh instanna per gång. Hon - det är te något man tar tillfälligt i brist oftasl kvinnor - kan hjälpa tili på annat. med uppköp oeh ärenden oeh ruEbba Jakobsson tinsysslorna i hemmet. StorstädPensionärsklubben i Kristinestad - Tjöck, Pikt, gjorde svarsvisit i Grankulla 14 - 15 maj 1983. Vid porten till Villa Bensov moltogs den gästande föreningen av ordförande för Grankulla sv. Pensionarer Einar Båsk oeh vieeordf. Ingegerd Herrgård, iklädd äkta Tjöekdräkt. Det blev glada igenkänningsrop oeh varma handslag. Naturen visade sig som vackrast oeh vitsippor oeh andra vårblommor Iyste upp marken. Den plötsliga värmen bidrog tili alt björkarnas Ijusa lövskrud hade spruckit ut , solen sken, fåglarna sjöng. Det var plötsligt ljuvlig sommar. Men nu gällde det alt bänka sig inomhus och sången: "Jag älskar min hembygd" klingade kraftigare än vanligt. Föreningen Pikt med sin ordL Egil Appel, sin viceordL oeh sekr. Axel Uppstu och över 30 medlemmar bidrog tili sångarglädjen. Bland gäslerna fanns oekså ordf. lör Esbo sv. pensionärer Valfrid Björstäkt f.d . Tjöck-bo. Det visade sig alt ett stort antal Grankulla-penslOnärer leder sitt urpsrung från Österbotten, ja Syd-Österbotlen. Det räckte inte länge förrän förbrödringen och försystrmgen var i gång, de goda

smörgåsarna oeh kakan tiU kaffet höjde stämningen . Marita Lybeek , Hobbyklubbens ledare, berättade om elt sommarminne från Kristineslad 1927.- då hon tilisammans med Astrid Ekman-Slotle från nämnda stad, på uppmaning av teckningslärare Enni Runeberg, maka tili stadsläkaren Einar Runeberg, hade målat en altartavla tili Ulrika-Eleonora kyrkan, visserligen bara på papp. Hon kunde oekså visa foton som togs vid detta tillfälle. En kyrklig sångfest skulle Iiras och den ursprungliga altartavlan fanns numera i Nya kyrkan. Rätt många av pensionärerna hade vartt med om denna sångfest oeh t.o.m. sjungit i kören. Ett 10Ueri, med en stiekad filt som huvudvinst ooh massor av tröstepris, loekade mången till aktion. Sen blev del leater. Stycket "Den 17 september", översatt från danskan, utspelas pii elt åldringshem, där sju gamla klasskarnrater träffas för atl om ett år fira 50-årsminnel av sin skoltid. Det är damer i sjuttioårså.ldern som agerar, men det visar sig att oekså guden Amor har sitt finger med i spelet. Efter rundvandringen i de olika hobby-rummen, samlades alla Igen. "Slumrande toner" före-

Pigg svensk dansfläkt på o jättefest i Aho

En pigg fläkt på en i öVTigt tämligen traditioneIl tråkig mammututställning utgjorde Åbo svenska pensionärsklubb i Åbo. Staden firade pensionärsdag i Rantasipis Arena-hall , oeh Iyekades oekså i år loeka hundratals pensionärer att lyssna oeh se pä ett program, som huvudsakligen utgjordes av musik- oeh dansinslag. För många av framträdandena stod pensionärsföreningarna själva, vilket betyder att !esten åtminstone fyUer funktionen som demonstrationsforum för en aUs inte föraktlig aktivitet bland stadens pensionärer. 1 della hav av pensionärer

Kristinestadsbor gästade GRANKULLA och ESBO

nade oss alla oeh Egil Appel tackade känsligt oeh vaekert värdföreningen oeh överräekte blctnlmor och en fin signerad Arabiavas. Innan vi skUdes åt sjöngs unisont "Modersmålets sång" . Kvällen firades på Sv. Teatern med "Miljonärskan" på programmet och Kyllikki Forssell i huvudrolleo. På ilterseende lngegerd Herrgård

stäUde den svenska pensionärsklubben oekså upp. - Vi drunknar i det [jnska , men vili ändå försöka att inte isolera oss helt, förklarade ordföranden Maud Hasselblalt. Oeh det de svenska pensionärerna hade att komma med lär dessutom vara tämligen okänt på finskt håU : seniordans bjöd gruppen på under EIseby Dahls ledning. - En form av gemenskap , oeh tillgängligt för aUa, förklarade Elseby Dahl, innan gruppen

Söndagen den 15 maj hälsade Esbo svenska pensionärers ordförande Kristinestadsborna välkomna tili Esbo stads fullmäktigegård. Jarl Maltsson presenterade Esbo oeh berältade om fullmäktigegårdens tillkomst oeh användningsmöjligheter. En film om Esbo visades samtidigt. Föreningsbankens KäUstrandskontor bjöd på kaffe med nybakad bulle oeh pastej. Med Jarl Maltssbn som färdledare gjordes en rundtur i södra Esbo, Linudden med Gallen-Kallelas museum besöktes, därefter Otnäs oeh Hagalund. Man såg Tekniska högskolans anläggningar, Nestes skyskrapa , blomster- oeh valtenanläggningarna runt köpeentrum oeh simhaUen. Färden fortsatte genom det nybyggda Olarsby, förbi Bolarskog sjukhus oeh Gumböle gård till Solvalla idroltsinstitut vid det

stäUde upp pä seen oeh visade vad det hela går ut pä . - Hjärngymnastik oeh molion. men inga ansträngande hopp: Jenka utan skult oeh häfllga svängar, eha-eha-eha i lugn takt. .. Uppenbart roligt atl göra själv, oeh underhåUande oekså att betrakta! Seniordansen har kommit från Tyskland, oeh sprill sig bland vårt lands svenska pensionärer Efter denna fest finns det kanske en marknad för den oeksä på finskt håll i Åbo? Ulla Golowin Åbo Underrättelser

vaekra Långträsk . Här intogs middag i matsalen med vaeker utsikt över sjön. Esbo pensionärers Dalsviks sångare uppträdde. Man tycktes trivas, stämningen var god, man diskuterade oeh berältade. Sålunda förflöt en söndagseftemiddag aUdeles för fort för all man skulle hinna med aUt man önskat vid ett dylikt sammanträffande. Egil överräekte blommor oeh tackade å gästernas vägnar, och så vaI' det dags atl bryta upp. Vid stora landsvägen for en buss norrut oeh en söderuI. - Många goda kontakter hade knutits redan tidigare, då Esboborna besökte Kristinestad. Nu hade de blivit fastare oeh det var nog med vemod man skUdes eiler en angenäm samvaro. Valfrid Björstäkt

Eriksgatan 41 00180 HELSINGFORS t8 Tel. 90-18 4t

15 15

tjänare Thalias trogna tjiinare

LL TOURIST SERVICE ordnar PENSIONARSKRYSSNINGAR PENSIONÄRSKRYSSNINGAR med med

SILJA LINE LINE den 19.10 19.10 och 14.12. -83 BussarIran: kenas - K aris-- Lojo - Svarta Bussar från: HangoHangö - E Ekenäs Karis Svartå HelsinglorsochLovisa Helsingfors och Lovisa Avlard bokl. Avfärd Iran från A Åbo kl. 10,30 10.30 och retur till tili Abo Åbo loljande följande morgon kl. 08.10. Kryssningsprogram Kryssningsprogram:: iddagskaffe,underhallning,dans loredrag, föredrag, lunch,efterm lunch, eftermiddagskaffe, underhållning, dans Pris: H ango Hangö E kenas,K aris, Lojo Ekenäs, Karis, S varta Svartå H elsinglors Helsingfors Lovisa

StrömJors leatergrupp [a Järdig all ta emot pu publikens • Trivselklubbens i Stromf ors duktiga teatergrupp rdig att blik ens hyllningHedvig Sievers inövat långa pjasen pjäsen ino inom Lovisa Ml. ar. H e d v ig Sie v e rs har in o vat den 1 I timme langa m L o visa M I. Den yngsta övriga tre dareme däremellan medverkande år oc och äldsta 84 - de ovriga m edv erkande var 60 ar h den iildsta lla n . som äldsta var det ett eli litet pr problem med all m minllas replikerna, mell på För ass oss sa - For m var de iildsta oblem m ed att inna s replik erna , m en pti rapporterar Kaa ri n Bj B jörke mitten p~ [oto JOlOt) spelglädjen spe lgliidjen var det inget Jel, fe l, rapp orterar K orke (i m itten P~ t),.

~84 Holland, Holland, Blomsterresa ............ .. 24.4 Passionsspelen ii Oberammergau . . . . . .. 4.8

7 dgr 8 dgr dgr

Vi/ken bäst? Vilken resa passar dej biist? Ring så sa skickar vi vår var katalog! Tel. 15550.

EI] EJ]]

BUSSBOLAGET ~ WILLIAMSaCO Torgg. 9 B, öppet: 16. oppet: kl. 1010 -16.

TENERIFFARESAN -84 Kom Korn med rned tili till förtjusande tortiusande Puerto de la Cruz Avfärd Avfard 6.2 1984 Hotell 945,Hotel! Palmeras Playa 2 v. pris pris 22945,3 v. pris pris 3 395,395 ,Tillägg Tillagg lör for utsiktsrum 100 mklvecka Tillägg Tilliigg lör for halvpension halvpension 200 mklvecka Hotel! Tenequia pris 2 595,595,Tenequla 2 v. pris 3 v. pris pris 2 995,995 ,Avfärd Avfard 13.2 1984 Hotel! Palmeras Playa pris pris 2 v. v. 3 495,495,Alla Alia med med utsikt Tillägg for halvpension 200 mklvecka Tillagg lör Kaffelrukost ingar i prisen. prisen. Kaffefrukost ingår Arr. S.P.F. dlstrlkt S.P.F. Österbotlnlska Osterbottnlska distrlkt Anmälningar Anmalningar och närmare narmare uppgifter uppg if1er ger ElEI· se-Maj Johnson, Levonsg Levonsg.. 14, 14, 65200 65200 Vasa Vasa 20, 20, se-Maj Johnson, tel. tel. 961-119410 eiler eller Resebyrå Rese byra Polaris, Polaris, Monica Monica Holmqvist, Holmqvlst, tel. tel. 961-121 961·121 555. 555 . RING RING GENAST! GENAST!

Med alderns ålderns rätt ratt Vuxe n utb ildnings programVuxenutbildningsprogrammen s uppskattade up psk a tt ad e radios eri e mens radioserie att sändes sandes ddenna enna aldems rrätt Med ålderns h ost i repris re pris i nnågot agot omarbetad höst lorm. form. Serien Seri en inleds onsdagen den 7 september klo 13.35-14.00 se ptember kl. 13.35 -14 .00 med sna bbrepr is torsdag kl. snabbrepris kI. ,300-19 -1 9.55. 19 .3 .55. Serien avslutas 26 ok to ber. Programmen Program men kan ka n med oktober. ford el diskuteras dis kuteras i studieclrklar st ud ie cir k lar förde\ oc h inom pensionarsforeningar och pensionärsföreningar-n a . Kasetter Kaselt er kan erhållas erhallas från fr An na AV- och och läromedelscentralerna larom ed elsc entral erna samt sa mt studiehäfle studiehafte frän fr An svenska sve nska vuxenutbildningen vid RundraRund radi on , PB 95 , 00250 00250 Helsmgfors Hel singfors 25 dion, el. per telefon 90-441 90- 441 141/3348. 141/3348 . eI.

Ir. fr. m mkk180" 180" - m mkk345" 345,' fr.mk 170" 170,' - mk 335" 335,' Ir.mk Ir.fr. mk 165" 165,' - mk 330" Ir. fr. mk 200" - mk 365" 365,' Ir. fr. mk 210" - mk 375" 375,'

P riset inkluderar: bussresor till spektive ort, Pnset tili och och Iran från re respektive batresa båtresa ochkryssningsprogram och kryssningsprogram Anmaln ingaroch Anmälningar och detaljprogram genom genom

A LL Tourist Service Servic •

Ekenas Ekenäs Bjorknasg, 1 Bjötknäsg. ·14620 911 ·14620

Karis Karis Hiigbergsg.33 Hägbergsg. 911 ·31444 911·31444

Lojo lojo Launnk.37 Laurinlt 37 912·21818 912·21818

Helsingfors HelsingfolS Ar1<adlag.21 Madiag. 21 90-440041

Lovisa LovtSa Maneg 22 Maneg.22 915-52888

Var visdom fdr far vi av av' vdra vara erfarenheter erf arenheter och våra vam erfarenerfarenVdr ai' vdra vam ddrskaper. darsk aper. heter av Sacha Guitry Guitry Saclza

-84 OBERAM MERGAU OBERAMMERGAU PASSIO NSSPE LEN PASSIONSSPELEN 7 dagar Avresa - 22.8.84 Forsa kra Försäkra dig om plats, en plats, boka redan nu!! nu!!

p =:JVNgpVls1i6vssr JVNgpVliJi8Vii. Resor med med omtanke omtank~ Resor

Esplanadg. 1, 1, 22100 22100 Mariehamn. Marlehamn. Tel. Tel. 9281115 928/11570 1d.110-16 0-16 N. Esplanadg. 70 kI.

Midsommaren 1983 på Gotland En oförglömlig midsomrnar blev det för 50 pensionärer i Mklubben i Jakobstad. Inkvarteringen var på Pensionat Varvsholm i Klintehamn. Första dagens besök gällde Hansestaden Visby, med sina 20.000 invånare innanlör den 3.600 m långa stadsmuren . Utställningen "Vi foro vida ", med 5ina stora skattefynd , som mynl och smycken i guld och silver, var mäktig och präktig. Domkyrkan S:t Maria besöktes, och hedrades med sången "Härlig är jorden". Besök i SL. Nikolais munkarnas kloslerkyrka grundad 1230. Den origi-

neil aste av alla Gotlands 92 kyrkobyggnader är Helge Ands-ruinen med sin åttkanliga grundform i två våningar från början av 1200-taleL. Vi såg galgbackens pelare, med dess 17 delar, " Fy sjutton" var namnet på gangnet, gatorna små, många och trånga . Andra dagens besök blev södra Gotland. Fröjel klädsade! kyrka från 1300-talet, sågs endast irån utsidan. 1 Djupviks fiskehamn köptes nyrökta Dundror, och iossiler söktes i stranden. Vikingagravar besågs, Gollandshyttan , och på Näsudden beundrades ett av världens största vindkra ft-

verk. Öjas kyrka hedrades med sången "Himlars ryrnd", i Leds kyrka beundrades äkta 1200-tals fönstermålningar. Tredje dagens besök blev i norra Gotland, med början i Kneipbyn där Villa Viliekulla ligger, och Pippi Långstrurnp leker. Besök på Krusmyntagården, som omfattar över 200 kryddväxter. Så följde besök i Lummelunda grottorna. Underjordens vackra värld med blänkande vattenspeglar och droppstenar i lantasifulla formationer. Trolska gro ttsalar. Raukar sågs och filmades på Nickershamn . GoUands stora

(från första sidan) medverkade Närpes skolmusikkår jämte drillilickorna, likaså ett damgymnastiklag vilka alla blev mycket uppskattade. Anders Rosendahl , Närpes iöreningens ordiörande hälsade välkomrnen tili Närpes, kommunaldirektören Skuthälla framiörde komrnunens hälsning. Festtalet som hölls av professor Ingmar Pörn och iestdjkten som skrivits av och upplästes av Trygve Erikson ingår i tidningen . ElseMaj Johnson föredrog en Aterkalk1abrik vid Slite besökles. Ja , minnesrik blev färden upptäckarvärlden Gotland. \Valde Lillqvist

blick över de gångna 10 verksamheL. Vidare medverkade Febe Sam Linden med sång och sik. Förbundsordföranden r ed Smeds framförde dets hälsning och en gåva tili det jubilerande striktet. Likaså uppvaktade gra av lokallöreningarna blommor och gåvor. Avslutningsaniörandet hölls Einar Storgård som iör både gåvor och de hyllningarna, likaså iör ade arrangemangen och rika anslutningen . Han också en livlig verksamhel de olika iöreningarna under len och vinlern Einar Slorgård

B~and de senast den 30 september under adress God lld, EIJa Francke, Namn .............. . ................................................. . . Källstranden 10 C, 02720 ESBO 72, Insända rätta svaren utlottas 5 st. pen- Adress ... . .......................... . ......... . ....................... . nlnglotter tili första dragnlngen loktober. . ........................ . .. . ....... . . .. ... ................... . ........ .