God Tid 5/1983

OPERARESA tili Kungen for tili Frankrike i SPF-regi blir det nästa sommar Läs notis på sido 13 Arg. 11 - Nr 5

1 november 1983

i Kimito Kimito Penslonärsförening var denna höst arrangör för årets samfest. Höstfesten är en gemensam samling för öns tre pensionärsföreningar. Tisdagen den 13 september fylldes Vrethalla föreningshus stora festsal tili sista plats av c:a 300 plgga och glada pensionärer. Den nyrenoverade festsalen var smyckad med vackra höstblommor och blader. I den rymliga salen kunde deltagarna bänka sig vid färdigt uppdukade kaffebord. Arets höstfest var den sjunde för Kimitoöns föreningar.

Text och foto \ ( Jarl-Mattsson ~\ \ Ordf. Torsten Lindroos, kyrkoherde Bo Öhblom, MariJa Öhblom, sekr. Elly Lindroos, dr Jan Börman, Gretel Forss , Gunnar Forss.

Karin Wegelius testamente Karin Charlotta Wegel ius avled den 2 oktober 1982.

Hon efterlämnade ett testamente enligt vilket 2/3 av de medel som inflyter vid försäljning av Lotteberg lägenhet i Träskby by i Esbo stad skall tillfalla Svenska Pensionärsförbundet. En fond benämnd 'Tili nytta och glädje" skall inrättas, enligt bestämmelserna i testamentet, vilket vi nämnde även i God Tid nr 2/83.

Av fondens avkastning skall årligen en tiondedel läggas tili kapitalet. Äterstoden, nio tiondedelar skall årligen utdelas i form av rese- kurs- eiler lägerbidrag åt pensionärer.

Efter det att ovannämnda Lotteberg lägenhet sålts omfattar fondens tillgångar nu 48.333 mk. Svenska Pensionärsförbundets styrelse godkände vid sitt sammanträde den 20 september 1983 stadgar för fonden. Utdelning från fonden kan ske sedan när fonden lämnat avkastning, kanske om ca. 1 år.

Det är inte längre möjligt att rikta ett tack tili Karin Wegelius. Vi kan bara säga att det var fint gjort att tänka på pensionärerna.

Festprogrammet inleddes med en valkomsthälsning av ordi.

Torsten Lindroos, han fllTlgerade aven som programJedare under festen . Pianisten Stefan Laxell spe!ade vackra melodier och ackompanjerade aUsången "J ag alskar min hembygd" Denna sång ar en vä rdefull tradition på höstfesterna. Kimitoföreningens viceordf. Bernel Wasen höll ett väldisponerat hälsningstal 1 vilket han poängterade samfesternas slora belyde!se för medlemmarna. Nämnas kan alt Berne!

Wasen är en mycket aktiv pen-

sionar.

Kommunalpolilik, krigsveleranarbete, idrottsuppdrag, penslOnärsverksamhet och mycket annat därtill har Bernel inlresse för och tid till Kimitopensionärernas sångargrupp, valtränad och välsjungande, underhöll med sångerna " Välkomna alla pensionärer" och '" ålderns gyllene dagar". Med allsången "Vinden drar skeppet far" hälsade man festtalaren dr Jan Börman välkommen till talarstolen. Jan Börman är speciaJist på båtar och seglare av alla (Forts. p å fj ärde sidan )

o

ASO OCH IKITUURI LOCKAR FÖR SOMMARDAGEN 1984

VÄR TRADITIONELLA

MIDVINTERKRYSSNING VASA - UMEA 10.1 - 11 .1. 1984 AV9ång från Vasklot 10.1. kl. 18.00 Ankomsttill Vasklot11 .1. kl. 18.00 Prls 185,I priset ingår resa ocb dubbelhytt, 1 middag stående bord, 1 frukosl.

Arrangör: Svenska Pensionärsförbundets Österbollniska di· strikl. , Anmälningar tili Else-Maj Johnson tel. 961-119 410 eiler Resebyrå Polaris Ab, Sirkka Mäkelä, tel. 961-116600.

Så här glatt gick det tili vid Sommardagen 1977 då Qvintama uppträdde på Iki/uuri. Foto: Hede.

Måndagen den 11 juni 1984 är den glada dagen då finlandssvenska pensionärer från när och fjärran sam las i Åbo. Då arrangeras Svenska Pensionärsförbundets traditionella sommardag. Vi återkommer med närmare uppgifter under vintern, men reservera dagen för detta ändamål redan nuo

2

Uppgijter i nuet

Det av vår regering genomarbetade budgetförslaget anger enligt bulletin ema åtstramningar på så gott som a lla områden. Vår egen sektor kommer ingalunda att undgå dessa åtstra mningar. Det omdebatterade invalidavdraget skall visserligen komma tillbaka i kommunalbeskattningen för nästa år - en Iröst i besvikelserna. Den för envar pensionär mest kännbara minskningen av pensionen - den i samband med de två gånger å rligen återkommande korrigeringam a innebär ett inkomstbortfa ll om 600 miljoner - skatten frånräknad c:a 400 miljoner. De förbättringar som tillkom mer i enlighet med pensionsreformen skyms klart av detta fa ktum. Den påta lade minskningen åstadkommes genom att korrigeringen sker endast en gång per år .

Osökt inställer sig lrågan om den fortsatta bevakningen av vAra pensioner och om pensionärsorganisationernas möjligheter i denna - för oss livsviktiga iråga.

Den konferens, som våra pensionärsförbund anordnade i oktober, har här sin mest betydelsefull a uppgift.

En omständighet som lör värt svenska pensionärslörbunds vidkommande i hög grad inverkar - bäde pä beredskapen och på våra möjligheter, är vårt medlemstal i lörhällande tili vAra Iinska brödraiörbund .

1 olika sammanhang - inte minst i samband med förbundets 10årsjubileum - har vi berört irAgan om lörbundets tillväxt och utveekling. Om att åstadkomma möjligheter för envar svensk pensionär att bli medJem i en pensionärsförening. Och om nödvändigheten alt få " lältet" hela verksamhetsområdet täckt. Och visst har det gått iramåt. Cenom de senast tiUkomna föreningarna är i detta nu 65 föreningar anslutna. Med beaktande av tiden sedan starten kan det väl sägas att resultatet är gott. Men om vi utgår irån att våra svenska pensionärer enligt genomsnittet lör landet bör uppgå tili 55 .000 - 60.000, sA representerar lörbundet lrots allt endast en tredjedel. Vårt medJemstal rör ju sig om c:a 15.000 .

J våra iramställningar tili myndigheterna - i vårt med de fi.nska pensionärslörbunden etablerade samarbete avspeglar förbundets medJemstal den styrka - den tyngd vi kan sätta bakom våra lörslag och våra bidrag tili samfällda åtgärder. En " tyngd" som avsevärt borde kunna lörstärkas.

En medJemsvärvning borde med naturnödvändighet genomföras.

En medJemsvärvning med tanke pä alla de pensionärer vars talan vi lörsöker föra , de inom vårt vidsträckta verksamhetsornråde som i dag står utanför vär krets. En för vårt lörbund i sig stor och betydelsefull iräga.

Vi kommer här - när frågan iramdeles aktualiseras att ställas inför problem. Problem som mäste kunna lösas för att motverka den stagnation som ofelbart blir följden av ett olör ändrat medJemstal.

Rent praktiskt sett är väl det största problemet vid en ökning av medlemstalet i föreningama - lokalitetema. En del av våra föreningar - de är mänga - har redan trångbott och nägon värvning av nya medJemmar anser man därlör otänkbar.

En uppdelning av en lörening i mindre enheter syns även stöta pä patruJl . "Vi är inarbetade, vi trivs bra som vi har det". Motviljan, om det blir iräga om någon genomgripande förändring är påtaglig. En uppdelning i sektioner enligt den beprövade Esbö-modellen - ett alternativ, bör kunna utnyttjas av föreningarna .

Det ur många synpunkter sett mest praktiska alternativet för genomförandet av en riktig och resultatrik medJemsvärvning blir väl nog bildandet av nya föreningar inom vårt verksamhetsområde. De våndor som irågan lör med sig - initiativen - ledarskap - m.m. m.m. är saker som förbundsstyrelsen och ledningen i föreningama småningom kommer att lå ta ställning tili. En sak bör stå klar för oss alla. - Möjligheten tili medJemskap i pensionärskretsen - en öppen dörr - bör löreligga lör varje svensk pensionär. TilI bl.a. denna uppgift skall vi återkomma inom verksamhetsperioden.

Telefonval i Helsingfors Vai av representantskap för Helsingfors Telelonlörening pågår under tiden 16-25 november 1983. RöstsedJar pastas tili alla ägare av telefonaktier under tiden 1- 8 november. Man kan omedelbart därefter retumera röstsedeln per post redan löre den officiella röstningstiden.

Representantskapet består av 60 medJemmar. Nu väljs 30 av dessa för en mandattid om 8 år. Det kan nämnas att det är representantskapet som 1 sista hand avgör irägan om tidsdebite.r ing för telefonsamtal skall införas i Helsingforsregionen.

Lämna inte Din röstsedel oanvänd.

Ljus Vi upplever nu den mörkare tiden av Aret. Här ute i skärgården har höstmörkret av gammalt ingivit respekt. Det är in te lä tt a tt en mörk och stormig natt ta sig fram mellan kobbar och skär. Problemet med alt hilta rätt är urgammalt. Man har också lörsökt avhjälpa det genom att tända brasor, senare fyrar, som visar var farleden går.

När man ser tyren är man trygg, men bara under en lörutsättning. Man mäste veta vilken lyr man ser, tili vilken farled den hör. Om man kör mot lel Ijus slutar det oftast ilia. Sjökorten berättar om vilka fyrar och Ij us som finns i ornrädet och tili vilka farleder de hör. Ljus som inte Iinns antecknade i sjökortet skall man inte följa .

När vi lärdas genom livet kan det också, bildlikt taIat, vara både mörkt och lullt lDed kobbar och skär, där det gäller att hiUa rätt. För vi är

fulikomliga gemenskap, men det finns mycket som kan fA oss att misslyckas, att köra pä grund.

Det svåra lör oss är alt det 1inns bAde äkta tyrar och lais-

AI/ders Laxell, kyrkollerde i HO/llskärs f örsamling i Åbolands skärgård

ju pä väg. Bibeln säger atl vi är skapade tili gemenskap med Gud. Livets innersta mening ocb mål är att nA denna

RAINERS RUTA

Som en verklig noll-undersökning lår man beteckna Sarnlingspartiets undersökning om förtäckt partistöd. Man hade enligt uppgift kommit tili det mycket märkliga resultatet att även de anslag som Svenska Pensionär slörbundet lylter från Penningautomalför eningen skulle vara lörtäckt partistöd för Svenska lolkpartiet. Alla som sitter eiler nAgon gäng suttit i värt förbunds styrelse vet att förbundet helt självständigt utlormar sin verksamhel. NAgot annat förfaringssätt skulle vara ett broU mot förbundets stadgar. När det nägon gång förekommer valannonser i Cod Tid faktureras även dessa pA vanligt sätt och tili vanligt pris.

JARL HELLSTRÖMS FOND DONATIONER Ko rsholms pensionärshemsförening r.f.

Kvevlaxnejdens Pensionärskluhb r.f.

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f.

Nykarleby Pensionärer r.1.

Vi taekar ovannämnda don atorer.

S amtidigt önskar vi meddela att donationer kan inbetalas tili Svenska Pensionärsförbundet, Jarl HelIströms minnesfond, konto nummer 405506-09569104 i Helsingfors Sparbank.

Inte ens den vägen kan man tala om förtäckt partistöd. God Tid tar för övrigt emot valannonser irån alla partier som önskar annonsera i tidningen. Det här vili jag som en sidokommentar säga tili den anonyma brevskri vare som eller senaste riksdagsval irägade om Cod Tid skall bli en valtidning för Svenska folkpartiet. Värt bokslut tål en kritisk granskning irAn vem som helst.

Man skall dä finna att alla våra anslag även använts för förbundets egen verksarnhet. Det kan ytterligare nämnas atl den ena av våra revisorer är en CCR- revisor.

Den enda anknytningen Svenska folkpartiet har tili våra anslag är att vi ständigt kunnat räkna med partiets stöd när det gällt alt utverka dessa medel. För detta bör vi var a tacksamma. Värdefullt stöd har vi dessutom hall i Penningautomatföreningens styrelse i de medlemmar som närmast representerat finlandssvenskama och pensionärsorganisationerna.

Penningautomatföreningens tjänstemän har även visat oss ett sakligt och posi tivt bemötande.

Den kritik som har riklats mot Penningautomatföreningen kan vi inte stöda . 1 stället bör vi ge värt erkännande för det positiva arbete Penningautomatföreningen utför.

Samarbetet mellan de riksomlattande pen s ion~rsförbunden fortsäUer . Just nu -är det Svenska Pensionärsförbuitdets tur att fungera som sammankallare. En utförligare rapport ingår i nästa nummer av Cod Tid. När detta nummer av tidningen når läsarna har myeket redan blivit gjort, men problemet är aU när vi fär-

ka Ijus, som vi kan följa. Vi behöver ett "sjökort" , där ruUen och tyrarna är beskrivna. För livsfärden har vi "sjökortet " i b ibeln. Där sägs det klart ut att det finns en huvudfyr, som alla andra fyrar mäste likna 1ör att vara riktiga fyrar. Huvudfyren är Jesus, som säger: "Jag är världens Ijus." Han säger också aU de som följer honom blir Ijus som i sin tur kan visa andr a på den rä tta farleden dä r Kristus-tyren Iyser. 1 bibeln varnas också för de lalska Ijus som den On de tänder för att lörvilia oss sä att vi missar målet.

När man lärdas i skärgårdens mörker krävs uppmärksamhet och noggranhet - i livet bebövs detta ännu mer.

digställer materialet för tidningen är en del frägor ännu i planeringsskedet. Verksamhetsledarna har IräUats den 4 ok tober. Man fortsätter med ett gemensamt möte för förbundsordförandena och verksamhetsledarna. När Cod Tid går i tryck har man även besökt riksdagen. Man talar för anslag lör pensionärsförbundens verksamhet och kritiserar bortlallet av den ena årliga indexjusteringen för pensionerna. Vi återkommer alltsä ännu med en utlörligare rapport nästa gång.

Svenska Pensionärslörbundets nya stadgar IAter alltjämt vänta på sig. Vår en 1982 lämnades stadgeförslaget in tili föreningsr egistret. Många föreningar har i likhet med lörbundet lätt erfara att det är en mycket lång procedur atl fä igenom en stadgeändringo Hösten 1983 kan det därför inte ännu bli iräga om något höstmöte. Vi mäste följa de gamla stadgarna tills de nya bli\~t godkända.

Någon ny kanslilokal har vi inte ännu lätt tag på i Helsingfors.

Man har erbjudit oss nägra bostadslokaler, men vi mAste ha en lokal som är registrerad som kansli . Nägon svart kontorisering kan vid inte ägna oss åt, i synnerhet inte dA lokalen skall köpas med Penningautomatföreningens beviljande understöd.

Det blev väldigt mycket allvarsord denna gång. Som en glad nyhet kan jag nämna att nästa sommardag blir i Abo, måndagen den 11 juni 1984. Redan i vinter tänker vi dock anordna en vintersamling. Närmare uppgifter om vintersamlingen ingår i nästa nummer av Cod Tid .

Om de unga visste, om de gamla kunde, så skulle det inte finnas någon nöd Henri Estienne

3

Kansler Lars-Erik Taxell

säkerhetspolitik varit en nödvändig förut~ättning iör nationeli trygghet. Likaså förutsälter ett ökat bistånd tili utvecklingslän- dema elt starkare ansvar lör medmänniskor i avsaknad av elementära levnadsbetingelser. Oeh vår egen sociala trygghet med alIa dess utlöpare - till åldringar, barn, arbetslösa ete. - är beroende av en ansvarsmedveten avvägning av materiella resurser sam alltid kommer alt vara begränAndra avsnittet sade.

Jag har här nämnt lre faktorer ken är inte en uppgift blolt för - frihet, solidaritet, ansvar. Ni specialister. Demokratin förut- frågar kanske: Är de något annat sälter medborgerlig aktivitet som än honnörsord i ett festtal ? Har bottnar i en känsla av ansvar för de någon reell betydelse i ett ardet som rör sig i omvärlden . !n- bete för människans trygghet? ställningen tili samhället lär inte VärIden gestaltas ju av ekonomi, domineras av missnöje eiler av teknik oeh maktpolitik. ensidiga krav. Oeksä i samhällsLåt mig svara genom att hänkritiken måste det ingå en vilja visa tili erlarenheter frän värI aU [örstå andra, aU se de större egel Iiv under skeden Iyllda av sammanhangen, alt bygga upp, växlande dramatiska oeh ödesdiinte att riva ned. gra händelser i värI lands oeh vår Vad har delta med trygghet att världs historia men oeksä i mälgöra? medvetet uppbyggande arbete.

Jag påstår: - del var den hårda kampen Ju mera människoma utveeklas i riktning mot solidaritet och oeh del sega arbetet för landets, ansvarsbärande desto lättare är vär egen oeh kommande släktleds liv i frihet som skapade det att åstadkomma avgöranden grundförulsättningarna för - eventuellt via kompromisser tryggheten i dagens väUardssami viktiga frågor rärande trygghet.

Sålunda har en bred uppslutning hälle, kring grundlinjerna för landets - del var solidan teten - käns-

Festtal vid Svenska Pensionärsförbundets Sommardag den 8 juni 1983

Vad är.trygghet?

Jag lror inte på en verklig trygghet utan ett stort mått av solidaritet. Jag skall exemplifiera detta.

Den sociala tryggheten rör praktiskt taget alla. Varje individ, va rje grupp av människor i vårt land har en uppfattning om de behov som för deras vidkommande vore mest angelägna att tiligodose - större folkpensioner oeh bam bidrag, utbyggd hälsooeh sjukvård, skattelältnader, stöd åt handikappade ete. Men när kraven [örs fram glömmer man alltiör lätt alt samhällets resurser inte rörslå r för alla väsentliga ändamål. Den diskussion som i är förts om beskaltningen av vissa soeiala förmåner har gelt en bild av hur mänmskor tänker och tycker. Misstag har begätts - det har erkänts.

Det man saknat i debalten är något av solidaritet, ett erkännande av att det viktigaste måste vara aU iörbättra förhållandena iör de ekonomiskt svagaste. 1 lördelmngen av sarnhällets resurser krävs framför allt solidaritet, en helhetssyn, en strävan aU bältre än nu sätta sig in i oeh förstå andra människors oeh gruppers situation oeh behov, en beredskap att offra något av sitt eget.

1 en demokrati är det viktigt alt medborgama känner solidarilet med samhä lJet oeh förtroen-

godtid· 1983 Dl'

6 den 13 december

Material tili nr 6/83 bör vara redaktionen tillbanda senast den 1 december.

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.i .

Ansvarig utgivare oeh ehefredak tör Eija Franeke Redaktionens adress: Eija Franeke Källstranden 10 C 02700 Esbo 72 tel. 90-59 80 72 eI. 90- 81 1586 ISSN 0359- 8969 Ekenäs Tryekeri Ab, Ekenäs

*

Lars-Erik Taxell Kansler för Åbo Akademi de lör dem som salts att leda sarnhäliets verksamhet oeh utveekling. Motsättningar mellan individ oeh samhälle kommer visserligen alltid att finnas . Och en vaken oeh öppen kritik hör till demokratins system. Men om motsättningama mellan allmän oeh enskild fördel beton as så starkt att känslan av solidaritet förkvävs då råkar demokratin i [ara att spliltras. Oeh det finns då blott ett altemativ: en auktoritär regim utan trygghet.

*

Ett uttryck lör bristande solidari tet är det alitför vanliga föraktet för politiker oeh lör själva politiken. Oekså bland politikerna, \iksom inom varje yrkesgrupp, finns det personer vilkas handlingar eiler handlingssält kan oeh måste krillseras och tom. fördömas. Men de Uesta är ansvarsmedvetna människor sam utför sina ofta svåra uppgifter elter bästa förmåga på basen av den sakkunskap oeh iniormation som de besilter oeh som vi, vanliga medborgare, ofta saknar. Den ofta förkältrade partipolitiken med dess för- oeh nackdelar - är nödvändig i en fungerande demokrati oeh behöver därför både samhällets stöd och medborgarnas förståelse. 1 samspelet mellan partipolitiska krafter - ofta i form av nödvändiga kompromisser - har vär ekonomiska och sociala trygghet utformats och vår t lands yttre relationer utvecklats.

För det tredje vill jag pe.k a på ansvaret. Det är nära knutet tili den solidaritet som nyss berörts.

1 en demokrati är människoma inte undersåtar utan OIedborgare. En~ar har del i ansvaret för hur landet styrs och sköts. Politi-

lan av ödesgemenskap - som under de svåra åren samlade vårt folk så aU det hade kraft aU utstå nöd och tryck, - det var ansvaret för det gemensamma som gav den inre styrkan utan vilken motgångarna och svårighetema inte hade övervunnits, återuppbyggnaden inte hade genomförts.

Mera behöver jag inte säga Hur ter sig framti deo?

*

"Alla människor är födda fria " - de orden inleder FN:s deklaration om de mänskliga rältighetema. 1 FN:s stadga anges som etl mäl för värdsorganisationen "att återstälia tron på människans värdighet och värde, pa mäns och kvinnors och stora och små nationers lika rättigheter" .

Atl minska den skrämmande breda och djupa klyftan mellan denna ideologi och verkligheten - det är mänsklighetens stora uppgift.

J det perspektivet är det viktigt att framhäva en livssyn i vtlken människan och manniskovärdet ställs i centrum Teknik och maktpolitik kan mte förbättra värIden . inte öka människors trygghet. MäJullskorna - de styrande lika väl som vanliga människor - behäver en Ideologisk Worts. på sisla sidan)

EI LAS hobby är körsång

• ]ag tog pensioneringen. som nagot alldeles naturligtoch var baraglad över min nyvunna frihet. Hemsysslorna tar förstas aldrig slut, men skönt är det att ta göra hushållsbestyren utan bradska.

• Klart att det är bra att ha fritidsintressen .

Själv är jag mest förtjust i körsång. Ett par ganger i veckan gar jag ocksa tili kyrkans pensionärskrets.

• Verkligt bekväm t är det att Postbanken ser tili mina räkningar.Jag sätter dem heltenkelt i ett girokuvert och kuvertet i brevlådan och sen kan jagglömmaalltsammans. Detär mitt brukskonto i Postbanken som ger den här utmärkta betalningstjänsten. 1 andra bankärenden vänder jag rnig oftast tili posten, som jag har i hemknutarna

Tänk på din trivsel, välj Postbankens pensionsservice! . låter der inte lockande att sköta penningaffärerna i avspä nd atmosfär pii hempo ten eiler Postbankens närfilial? Där känner du säkert redan en eiler flera av de anställda och med nyanställda blir du snabbt bekant.

• Titta in tili oss och hör dig för i pensionsärenden. Vi berättar mera om våra pensionskontoalternauv och om elina lånemöjligheter. Välkommen hit, vi står gärna tili Pensionsbroschyren presenterar våra pensionskonron och Iånevillkor.

pn OSTBANKEN ~ och pasten '<ml

4

Om

En bok om ålderdomen

naglarna ; ,1

Också naglama kan ha sina speciella sjukdomar. NageUörändringar kan bero på antingen en orgamsk sjukdom, som skall sökas någonstans i kroppen. eller ett patologiskt tillstånd i fingrarnas hud.

Medfödda nagelförändringar är tiUstånd vid vilka naglama helt salmas eller är alldeles tunna och mjuka med upphöjd kam milt på nageln i nagelns längdriktning En annan medfödd rätt sällsynt nagelförändring är nagelförtjoclming och lilmar mest klor. Liknande missbildningar kan stundom uppträda efter svåra traumer, yttre vAld såsom ex. stötar. eller i samband med inflammationer i eiler bredvid nagelbädden.

Congenitala. d .v.s. medfödda tumörer är de godartade benutväxtema utgående från finge,r ledens ben och är belägna under naglama, liksom även de s.k. fibromen som utvecklas under någon nagel. En elakarlad rätt sällsynt tumör under nageln är sarcomet.

* Den mest typiska nagelförändringen av traumatiskt ursprung är den som Astadkoms genom nagelbitning. 1 dessa fall är ju naglama på alla fingrar avkortade på ett alldeles speciellt sält, på tvären avbitna möjligast lAngt nedåt mot nagelbädden och fingerändama gör elt avrundat klumpigt intryck. - 1 det stora hela har vi lilel var man , och kvinna med. för den delen, ansetl alt nagelbitning är någonting som har med nerl/ema, nerl/spänning eiler dylikl atl göra. Så är dock inte fallel , renl allmänmedicinskt anses del bero på antingen kalkbrist eller A-vilaminos eventuellt A-hypervitaminos, det vili säga brist eiler Utet vilamin A. En rält vanlig föreleelse är då nageln lossnar från nagelbädden.

Detta förekommer främsl hos kvinnor, kanske närmast hos husmödrar, lvälterskor och kockor. Då och då ser man del också hos män . Under nagelns frla rand ses då en lydlig mörk rand, beroende på ansamling av allsköns smuts. Själva nageln är något lunnare än vanligt, men för övrigt uppvisar den en helt nonnal nagelmassa. Omkring det mörka partiet ses en tydlig inOammation d.v.s. en röd rand som åstadkommer ömhet i nageln.

Ibland är naglamas substans så mjuk att del sipprar lufl in i nageln och nageln fAr ett vitt utseende. Det kan bero på alt naglama hos en del människor är dåligt ulvecklade. 1 sällsynla fall är orsaken något yttre våld. Sådana vita naglar ses också hos personer som av någon anledning ofta är ulsalta för beröring med alkalier och likaså hos personer som ofta kommer I beröring med slark salUag. Stundom har man också kunnal påvisa all orsaken

Andra upplagan

Nils Westerholm Med .o.kir.dr. proiessor

liU mjuka naglar med vitt utseende kan förorsakas av någon svampsjukdom.

*

En myckel vanlig företeelse som förekommer hos både kvinnor och män, men företrädesvis dock hos kvinnor är nagelskörhel, vid vilken naglama känns mjuka, de brister lätt och spjälker liksom i olika skikl. 1 en del fall kan detta bero på användning av nagellack och vätskor som används till att avlägsna lacket. Men del ä r inte alltid kontaktpåverkan med olika lack och kosmetika som används vid manikyr, som är orsaken tiU alt naglarna blir sköra. Man har också kunnat påvisa att en del inresekretoriska förändrmgar kan vara orsaken till skörhet i naglama såsom fallet kan vara l.ex. vid nedsatt sköldkörlelverksamhel. Dessutom har man kunnat konstatera atl vissa svaghelstiUstånd i organismen kan ha u tlösande effekt på förändringen, men det kan ställa sig svårl alI pävisa den egentUga orsaken , därför har man prövat medicinering med olika stärkande preparal l.ex. A-vitamin, calsium eller arsenik och järn. Man kan naturligtvis också pröva ihandeln förekommande s.k. nagelhärdningsmedel såsom Mavala och sarntidigt klippa naglarna ofta och därefter fila dem med stor omsorg.

* tvärgående

Djupa !åror kan man se i naglarna vid endel psykiska insulter. Det sägs att sådana fåror kan påvisas som följd av sorg, svåra bekymmer, penningbrist o.dyl. tiUstånd. vid vllka nagelbildningen antingen förlångsammas eller försvagas med dessa tvärgående fåror som följd .

Stora kupformiga naglar förekommer ofta vid svAra hjärt- och Iungsjukdomar och härleder sig vid dessa såsom en föjd av genomblödningsstömingar.

Kroniska infektioner i nagelbädden ses vid arbete med händerna i vatten och kemikalier såsom ex. vid städning, hushållsarbete, golvtvätlning, folografering lör alt nu nämna de allra vanligaste orsakema. Nagelbanden lösgör sig från nageln och infektioner fAr plats i nagelbädden , detsamma kan ske vid svampinfektioner och för ivrig manikyr.

Följden blir skrovliga och miss-

Förf: med.lic. Erkki Tarpila • • • •

125 sidor, A4:s storlek rikt illustrerad tvåfärgad text lättförståeligt språk

Boken kan beställas via Finlands Svenska G ymnastikförbund 's kansli. Tempelg. 19 D , 00100 Helsingfors 10. Tel. 449 206. bildade naglar oita omgivna av vargöring i nagelbädden och närUggande hud.

En förändring som ofta blir obeaklad genom alt man inte

kommer atl länka på den är nagelförändringar vid psoriasis.

Sådana kan förekomma lrots alt det inle på huden kan konstaleras några psoriasisplacker eiler

små papler. Psoriasis är ju en hudsjukdom som inte smittar, men som förekommer i vissa släkter, hos en del individer.

F ORTSATTNrNG __________

Pensionärsträff (från första sidan) slag som under tidernas lopp varit av betydelse för Kimilo och dess hembygdshisloria. Hans inlressanta historiska kåseri innehöll många uppgifter om bosättningen i Kimilo och Salo fr .o.m .

SOO-talel. Med humoristiska inslag berättade Jan Börman även om gamla tiders färgslarka skuloch galeasskeppare.

Efter pausen sjöng lvå " bankfröknar" på ett medryckande sätt LUjoma om våren, samt andra populära visor. Ungdomslöreningens juniordanslag upplrädde under ledning av Margit Lindholm . De dansglada ungdomarnas preslationer uppskaltades av de festglada pensionärema.

Svenska Pensionärsförbundels hälsning frarnfördes av förb~­ dets Il viceordf. Jarl Mattsson.

Han berättade även om betydelsefulla pensionärshändelser och om aktuella pensionsproblern.

Seniorsångare Talel avslutades med ett konstaterande att de lre föreningarna på Kimilo har goda energiska ledare. Festprogrammet fortsatte med sång av sånggruppen. samt med allsång. Västanfjärds ordf.

Arne L ind h olm hälsade lesldeltagama välkomna hösten 1984 till Vårdkasen . Gunnar

Forss från Dragsfjärd tackade på de närl/arandes vägnar för en fin les\. Efter psaJmsången "Jag vel en hamn" avslutningstalade kyrkoherden i Kimito Bo Öhb lo m . Talets tema var havet. Havet som hos märutiskan föder längtan alt få komma ul, att fara bort, men också atl få komma hern. Hela livet igenom är vi på seglats - sökande efler elt mäl och en h amn, saml efter fast mark för en levande lro. Årels kimitofesl skapade en ny länk i den ankarkedja som sammanbinder och fören ar pensionärema i de mån ga byarna på den stora ön. Föreningarna tävlar ej sinsemellan om vern som är slörsl och bäst när del gäller arrangemango Man upplever och värdesätler pensionärsgemenskapen inom ramen för de resurser och realileler som finns liU förfogande.

J arl Mattsson

Med ElTAN i västerl'ed Den 9 augusti startade 36 damer och en herre ur Pensionärsföreningen Ettan på sin länge planerade resa tUl Norge. Reseledaren, Hellen Tallqvist, Iyckades på bara 6 dagar ge 055 ett koncentrat av olikartade och intressanta reseupplevelser både i Norge och Sverige.

Efter överresan med Silvia Regina i idealväder började den 700 km. långa bussturen från Stockholm tili Liliehammer där aftonsolen redan Iyste över blånande berg och Mjösens blågröna vatten. Då staden ligger i en bergsluttning ger också en li ten promenad runt några kvarter, en hälsosam gymnastik för apostlahästarna, vare sig man går uppför eller nedför backen.

Följande morgon besökte vi Maihaugen. Dess hantverksmuseuro presenterar varje tänkbar form !'V hantverk i dess egen verklighetstrogna rniljö. Friluftsmuseet igen visade alla slag av byggnader, från stavkyrka tUl enkla torvklädda bodar och stugor.

Färden fortsatte utmed Gudbrandsdalen, sedan urminnes tider en viktig färdväg mellan Oslo och Trondheim och nu det främsta turiststråket.

Bergen i Norge är för det mesta lagrade bergarter som ger landskapet ett annat utseende än gråKära "Bitarvänner"!

Väl mött igen! Det är inte utan att jag känner mig en aning bekymrad över hur det skall Iyckas mig atl inlria löftet i föregående artikel att belysa den funktionella och kliniska sidan av bette!s funktion. Redan den anatomiska beskrivningen visade ju på den uppsjö av felmöjligheter i bettet som finns hos kulturmänniskan.

Låt mig börja sähär: Jag har t.ex. ärvt min form på överkäken av min mormor men min underkäke av min farmor. Då kan det hända att min överkäk från början är mycket liten och trång medan underkäken i sin tur är bred och stadig. Om nu sedan min tanduppsättning härstammar från farfar och käkledsbanans lu tning från morfar får man nog anta att det hela ur bettfysiologisk synpunkt är aUt annat än normalt.

Verkligt perfekta bet! måste därför vara något nästan unikt medan man å andra sidan Iyckligtvis har anledning att tro på en lika eller nästan lika liten förekomst av verkligt omöjliga faU. Själv tycker jag att det ändå är rätt bra som det är för käkar, mun och tänder utgör ju en mycket kännetecknande och ofta karaktärsfull del av vårt utseende. Och oss emellan, är det inte just det som är det charmiga?

Nåja. Om jag nu påminner om att bettet även har sin del i det här men också i vissa situationer k30 ge 055 en hel del bekyrnmer rår jag väl börja så här: också

stenshällarna Finland. Intressantast var skiffern, som spjälker i tunna, gläns30de skivor och 30vänds som taktäckningsmaterial.

En annan för 055 ny bergart är thullt, en grågrön eiler rosa, svartprickig sten med hederstite1n "Norges nationalsten". 1 Otta kunde vi under en kart shoppingrand se smycken av just denna sten.

Efter Otta gick färden genam Vålådalen, där de vita farsarna ach det blågröna vattnet rick fotagraferna i tuLI aktion. Vid Lom besåg vi "Lom stavkyrkje", omnämnd redan 1270 men den torde vara betydligt äldre.

Färden fortsatle västerut med Rondane bergmassiv i norr och Jotunheimens snöklädda toppar skymtande i SV och väster. Vägen passerar Sjåk , en av Norges torraste bygder, med en nederbördsmängd ungefär som Saharas. Vidare fic.k vi beundra Öybergura, en jättehög av stora sten- eller bergstycken, slarvigt ditkastade av någon fomtida jätte. Man påstår att den är den största i Europa. Vidare förbi både större och mindre torsar i underbart skimrande färger och vi var uppe på kalfjället varifrån rärden gick nedåt och vår unga chaufför Kjell fick visa vad han kunde i stinga etter stinga ända ner tUl Geiranger, vid den inner-

Geirangerfjord, "De syv St1stre". Foto Hellen Tallqvist. sta delen av fjorden med samma namn. Det var en sällsam upplevelse att från barrträdsregionen, komma upp till dvärgbjörks- och

fjäUbjörksregionen , upp lill kalfjäIJet på 1100 m.ö.h. se de vindpinade, mot jorden tryckta videartema och några för livet käm-

.Med Bä:f:fre Be:f:f n är bettet är väl och riktigt ihopbitet kan det röra sig i olika riktningar och därvid ha möjlighet att råka på obekväma hinder av olika slag. Detta rapporteras tili medvetandet i form av t.ex. tandgnissel som så småningom förorsakar ledsamheter i form av huvudvärk m.m. Kanske jag ännu en gång får päminna om arten av denna åkomma : Värk bakom ögonen som kan sprida sig åt sidorna moI tinningtrakten. kulminerande på morgonen och sedan så smånjngom avklingande under dagens lopp. Svåra fall kan vara nära nog migränartade.

Till delta kommer en ofta ospecifik ömhet i vissa delar av tandgården som t.o.m. kan öka tili värk i bestämda tänder eller tandgrupper Den ospecifika ömheten liksom också värken kan vara s.a.s. "flygande" och difrför svår att detaljerat beskriva på li- . ka säkert sätt som vanlig tandvärk där t.ex. ilningar nästan direkt kan hänvisas tUl en angripen tand . Det är därrör typiskt att patienten långtifrån alltid entydigt kan precisera smårtornrådena. Blödande tandkött och i svåra fall starkt gungande eiler lossnande tänder hör också tUl bilden.

Vilka är då dessa hinder som åstadkommer ovanslående led-

samheter? ALI beskriva hela mekanismen är nog omöjligt i en korI artikel men jag skall ändå försöka ge en översiktsbild så gott det går. Jag nämnde redan atl vi kulturmänniskor näslan aldrig beslår 055 med ett idealbell, elI s.k . helI balanseral bett.

Och hur ser nu ett sAdanl bett uI? Ja , i huvudsak kan man kanske säga såhär: Överkäkens tandrad skaLl i hela sin utsträckning ligga som etl "lock" över underkäkens tandgård då tänderna är väl hopbitna, och jämn kontakl finnas praktist taget på alla häll i bettet. Börjar vi med framländerna ligger överkäkens "mejslar" framför underkäkens. Men bettet Iår inte vara för "djupt" d.v.s. sådant alt underkåkständerna biter in i överkäkens t30dkött eI-

ler änn u värre i gommen . 1 ett gott bett ligger det på en tredjeeller fjärdedels landlängds avstånd från överkäkständernas spetsar och i kontakt med deras baksida Finns det ett påfallande mellanrum mellan landraderna ,'id normal och stadig hopbitmng så att I.ex över framtandsraden skjuler ut i en "trutmun " kallas det ta prolrusion och åtgärdas bäst av en tandregleringsspecialisl (Ortodonl) Skjuter däremot underkäkens framtänder ut frarnför överkäkens har man ett s.k. "galoschbett" (progeni) och härvidlag kan i svAra fall ett ki rurgiskt ingrepp på underkäkens uppstigande grenar bli aktuellI. 1 det första rallet är avbitningen starkt törsvårad och sker ofta med sidotänderna, i det senare fallet kan man vänta sig svårigher med sidorörelserna. Nästan naturligi kan man däremot kalla fall där framtandsraderna biter mot varandras skärytor iIall tändema inte är för långa . Detta om framtänderna . Hur är det nu med raderna från hörntänderna bakåt? Ja överkäkens "tandlock" skall ha sina yttre bi tknölar (kusper) något ytterom underkäkens motsvarande kusper så att denna käkes yttre kusper ligger i gropen mellan överkäkens kusper. På så vis utnyttjas vid tuggningen tändernas anatomiska form bäst. Är nu någon eiler nå-

p30de fjäIJörter. (Botanisterna var i sitt esse). Överallt risslade störtade, skummade fjäIJbäckar: smältvattnet från snötapparna sökte sig ner tUl dalen och fjorden. Vid vårt hoteLl i Geiranger störtade en sådan fors ned mot fjorden och dess brus hördes nattetid ända in i sovrummet.

Trots alt vädret nu slagit om till dis och duggregn, blev båtfärden på fjorden för många av oss resans höjdpunkt. På nära håll fick vi se de ofta avbildade Sju systrarna som dimvita störtar ner för den lodräta bergväggen. Den kusliga Djävulsklyftan syntes verkligen göra skäl lör namnet. Här och där kun de ögat urskilja hustak i de branta sluttningama . Imponerande var en klipphylla på 250 m.ö.h. där man ännu på 1960-talet bebott en gård med kor, lår ach geller Med hjälp av repstege kunde man ta sig ner för stupet och barnen måste hållas bundna vid stugan under föräldrarnas från varo Atervägen bjöd på redan upplevda serpentinkurvor, men nu uppför, vilket märkligt nog kändes mycket tryggare. Man vågade t.o.m. då o~h då beundra den hisnande utsikten.

Elter Olla gick nu kosan norrul genom Dombås och Dovre tIli gruvstaden Röros, så här efter stängningsdags en räll tyst liten stad . De som ville kunde fara till den nedlagda koppargruvan, besöka det mycket instruktiva gruvmuseet eller renlav följa CIceronen ner i gruvan. Det var mycket få sam orkade med de många lrapporna, lukten och temperaturen om 5 grader.

(Forls. på sido 15) gra tänder rör höga eller för låga eller saknas rentav en del tändel kommer raderna i obalans och följden kan bli att någon land eiler bellsektor blir rörhindrad alt glida fritt över hela linjen. Ett sAdant glidhinder kan m te sällan utlösa kraftiga rörsök av underkäken att avlägsna hindret genom press eiler "malning". speclellt om nallen då vi jU mestadels ligger med sluten mun Della k30 pågå 1 timrnar och da ar bruxlsmen där Om dagarna löper vi ju omkring med en mer eiler mmdre öppen mun llkt torsken i ett tätl strömmmgsstim 1 delta sammanhang ges del acksa vissa ana tomiska spetsru ndlgheter som rörsvå ra nde element som t.ex. varlalloner 1 käkledens form och glidvmkel Detta senare kompenseras 1 bette t genom alt tandraderna synkront böjer i en lätt båge upp moI skallbasen En kompensation för variationema i sidoröreJserna som ju näslan kan sägas vara sfariska fås genom atl de yttre kusperna i båda käkarnas luggtandsrader bartom hörntänderna är en smula bakåtsvängda i förhållande till de inre kusperna, också del i dessa minsl sagt intrikata förhållanden kan utbildas tili tråkiga glidhinder.

Med mindre kan man sannerligen fA huvudvärk.

Här måste jag slula för denna gång. Om den kliniska behandtingen skall jag skriva om Dasla gång.

Tack för visat tålamad!

Tandläkar-Gösta

6

Text och Foto: Elnes Andersson

Ombedda att göra ett reportage över Sibbo Svenska Pensionärstörenings verksamh~t av i dag, gör vi det genom en serie toton med kommentarer.

Redan 1977 vidtog vår kanske största ambition, kampen mot krämpoma och trögheten i kroppen. Två gånger i månaden rundar en jumpabuss och samlar in ett femtiotal entusiaster för gyronastik, rytmiska rörelser tiU musik, bastubad, simning och aktuella föreläsningar, allt under sakkunnig ledning. Samlingsplatsen är " Kuntokallio" ocb där aväts en bastant lunch.

Denna ambition tog fart den 17.1. 1978. Med Eija Francke som gästinstruktör, glömde 96 pensionärer totalt sin ålder och följde blint Eijas kommando, en del i stolgymnastik, men ett femtiotal i parterr, och det tände och har fortsatt sjätte året nu oTack Eija!

Först litet om hur det började i Sibbo.

En organiserad pensionärsverksamhet inleddes redan år 1971, efter det Sibbo Sv. Medborgartnstitut starta t. En grupp pensionärer anslöt sig som en Ml-cirkel, med Karin Lindström som dragare. Efter ett par tre år fortsatte Ml-rektom Martin Gripenberg. När cirkeln ilyttat in i nybyggda pensionärshemmets stora sal i Nickby, blev Lisa Aure dess dragare. Som SPF-ombud kom sekr. Ame Jungholm från Borgå, hem tili Lisa, och där beslöt man med några andra nickbybor att utlysa ett möte för bildande av en pensionärsförening för hela Sibbo. På deUa möte, den 23 okt. 1974, grundades vår förentng , valdes en interimssty- · relse, som genast skred tili verket och utsåg Elnes Andersson till ordf., Minna Giinsberg tiU vice, Martin Gripenberg till sekr. och kassör. Övriga medl. : Helena Helling, Osvald Ingman , Svea Lindström , Ellen Sundblad, John Blomberg och Evert Olander.

Sjusovare-traditionen fick i fjol en variation: Då väder-spåmän befarade regn och rusk till bavs, firades en motsvarande träff till lands, på ett nyinrättat kommunalt kurscentrum. " LÖVHYDDAN", vid den natursköna Kassiviken, nära kalkbruksområdet. Fotot härovan visar buvudtemat från år 1982: grillning av fisk med förevisning och före- . drag av fiskeriombudsman, agr.forst.kand . G östa Bergman , som kåserade om -rensning, filesnittmetoder och olika til1redningssätt av fisk . Han flankeras här av några av arrangörema ,

Härovan några i inlerimstyr~l: Lisa Aure, sammankall., A ndersson, ordf. , Giinsberg, vice, Lindström v.sekr.

Sedan 1976 verkar 2 MI-klubbar, "GyUene Dagar" i norr och Vårliga Vindar" i söder, med årligen återkommande egna utfärder och vecko- eller månadsmölen.

..

Huvudföreningen, med totalt bortåt 400 medlernmar, har samlats tili trillar och fester i tecknet av årsmöten , säsonghögtider och dagar med aktueUa motiv.

Vi var nya i gamet i början . Årsberättelserna vittnar om aktivitetemas art hos oss.

*** Några exempel: Den 10 mars 1976 hade vi en paneldiskussion , där representanter för kyrkan, kommunens socialnämnd, Röda Kors, Kuntokallio institutet i Sibbo gay sma recepl på Åidringsvård.

Den 27 maj 1979 satsade vi stort på elt 100-årsjubileum över Z. Topelius inilyttning som pensionär till Björkudden i Sibbo.

Den 20 ok!. 1979 fick vi genom elt frågeformulär medlernmamas åsikt om boendemönster och serviceformer pä åldriga dagar och gjorde därav en framställning till kornmun styret.

Under 6 års tid begicks "Sjusovaredagen " med en "sjusj ömila skärgårdskryssning" med olika tema, torskfisketävling, " Broder Jakobs" utslängning i havets djup och hans räddning med grodmän, uppvisning och föreläsning om deras olika funktioner i skärgårdsvattnen. Bäst trivdes vi på mls Standard 2, senast med start i Hfrs, ciceron-Iedda blev vi, spränglärda i Hfrs skärgårds historia, nalur och bebyggelse.

87-åriga Lennart S öderling, 79-åringama H . Lindberg och E. A :sson . Damema är Viola Perä , Alice Lindberg ocb Ingrid Roos , som vant med sen sibboföreningens start.

Här en glimt av deltagama i sommarträffen 1983, någol iler till antalet än år 1982 men i samma glada sommarstärnning under allsång till spelmansmusik, doft och avätning av griUkorv, nypo-

tatis, katte och jordgubbskakor, roddtävling, stövelkastning, bastu och sirnning. Nytt inslag var byagungan kånd från senaste höstträff 1982 med premiär ' på inomhusscenen.

***

Ny tt inslag var också mg.

Totli Carlander-Reuterfells dragspelslålar, tänk, den bome klassikern, kammarmusikern bakom "minihajdaren" , hejdlöst roande publiken tillsammans med de övriga musikanterna i vilda polka-, schottis- och valsrytmer.

M usikanlerna; Totti Carlander Sigurd Hannen Ragnar From Vald. Söderqvisl Pelle Lindholm Elnes A :sson Ossi Olin

(Minihajd.) (jlöjl) (dragspel) (/iol) (/iol) (ceIlo) (/iol)

- - - eiler ock på hammondorgel spelande sin egen vals "Vårkänslor" under medverkan av kouvolahajdarspelande Ragnar From med spelmanslaget och "Vårliga Vindar"s sångare. Sångdamer ???

Sibbopensionärer rastar vid Gotlands luristattraktion, vikingaborgen av stock under halmtak, högsommartid 1982.

Tredje nya inslaget var en eterburen hälsning från Åiand, då Saimi och C ur t Enroth bjöd "gästerna samlas" tili bågnande matbord. De var förhindrade alt närvara på grund av en Åiandsresa, men klart klingade sången genom högtalaren på ren Sibbodialekt, kasettinspelad .

*** Vi ville gärna presentera vår eviga charmör, 87-åriga Lennart Söderling på Norgeutfärd med en busslasl sibbopensionärer invid Polarcirkelmonumentel i Norge .

7

Wasz-Hockert: Professor Wasz-Höckert:

Om trygghet Redan för for 25 dr sedan då da j ag bedrev bedr ev vetenskapligt ve tensk apli gt forskninsarbete fo rskninsarbete i New York York kom ko m diir kallas ka llas "senior "se ni or citizen" verksamhet. ve rksa mhe t. Det var vanligt att jag i kontakt med det som där pensioneringen flyttade flytta de till orter ort er - särskilt siirski lt till FloTida Florida - där diir dessa persone r etter eft er pensioneTingen personer njot sitt otium ot ium tillsammans. Jag frdgade f ragade mig, mig , som barnläkare, barnliikare, om seni or medborgare me dbor gare njöt senior det var v ar så sa bra att helt klippa kl ipp a av kontakterna till de anhöTiga, anh origa, men svaret var v ar att barn utspridda över over hela den ameTikanska am erikanska kontinenten. kontinenten. Här Hiir hos barn barn vanligen v anligen var va r utspTidda och barnbarn hog grad den aktiva aktiv a pensionärsverksamhet pensioniirsverk samhet som har byggts upp i hela tilltal ar mig mi g i hög oss tilltalar gar ut pd sk apa meningsfull och stimulerande aktivitet. ak tivit et .

Sv ensk-Finland och som går Svensk-Finland på att skapa at t vvaara ra oberoende av arbetstider, arbetst id er, att fd fa rd ra om sig själv, sjiilv, men ocksd ock sd att fd fa träffa triiffa Detta att lik ada n situation skapar trygghet try gghet och känsla kiinsla av samhöTighet. sam ho riqhet. andra i likadan

Eredsaktioitet, Fredsaktivitet Tryg gh elen i ddagens sATryggheten agens lag lägee - såm oss seniorer va far yngre so väll för som ar naturligtvis nalurliglvi s helt hell beroende bero ende av är inle rnalione lla politiken politi ken hur den internationeIla und er de närmaste narmast e tiderna li de rna utunder Stravan tili l ill avs pa nveckla veeklarr sig sig.. Strävan avspännedrusln ing är ar viktig ning och nedrustning fa a . En del av oss känner kan ner förr all alla. lrycke sa rs ki lt med ltanke anke på pA våvAtryckett särskilt ra barnbarn oc h deras framtid fra ml id . oeh DA jag aren Då jag under de sista tvA tvll åren som ordfor an de i Finland Fin lan d iör far ordförande "L aka re mol Ka m vap enkri g" " Läkare mot Kärnvapenkrig" och forande fa teroeh viceord vieeordförande förr den in internatio nell a mol svar an de organinationella motsvarande sationen dell a gil i For enta NaNa deltagit Förenta ningsk on fetio ne rn as 2. nedrusl tionernas nedrustningskonferens i New York och te roeh flere in internella fredsrnoten ar i natio nationeIla fredsmöten hhär Euro pa, Sk an din avien och i vArl Europa, Skandinavien vårt egel g hur eget land land,. har det slagil slagit mi mig bur psykologiskt psykologiskt viktigt vikligt det ar är all att just d re person er aktivl just vi vi al äldre personer aktivt visa visarr vAr vllr ovilja mol mot alt att karnvapen kärnvapen fAr får tagas till tili anvandning. användning. Haslen Hösten de jag 1981 rAka råkade jag befinna mig pA på ell ns ka pligt mol erelt vete vetenskapligt mötee i Amsl Amster-

da m där dar 300.000 300 .000 människor mannisk or dedam mol kärnvapen karnvap en och mon slrer ad e mot monstrerade dar Ioljan de juni i New York där följande dell og i fredsmarschen fredsm arsch en..

800.000 deltog hag proeent procen l av dessa demonEn hög slrante r var va r faktiskt Iaktiskt i pensionspensions stranter ell fa kl um som har en alde m , ett IIldern, faktum slor genomslagskrafl. genomslagskraft. Det Del är ar såsa stor misslag att all tro tro att all enlund a ett ell misstag lunda dasl radikala ungdomar stormar dast barrikad ern a , det del ar faktiskl vi barrikaderna, är faktiskt al dre som bör bar demonstrera dem onslrera mot mol äldre all oskyldiga bbarn arn och att oeb kvinnor overallt i va rl de n kan utsattas överallt väri den utsättas fa r faradelse.

A, pe nsionaför förödelse. Allts Alltså, pensionärerna bar bör aktivt åktivt inlressera intressera sig fa förr dagsp oli tiska frågor, Iragor, och som dagspolitiska oeh sa sllsom det anstar borgare i ell ett anstår oss med medborgare neu tralt land, hoppas pa neutralt pä all atl bada båda sto rmakle rna skrider till stormakterna tili ell ett ned ned-rus ln ingsprogr am och rustningsprogram oeh en balanse rad avv eck\ing av dessa de serad avveckling de ande av alla vapen mesl mest fiirad forödande vapen..

Vart Vårt kontaktbehov MAnga arer har gladj en Många pension pensionärer glädjen

PEt På marknad i Ekenas Ekenäs

Deltagarna Deltagarna vid ankomsten allk01l1stell till tili Ekeniis.

Ekelläs . dra . Men ppra eiter den den an andra.

Men vi vi ta tappra Del sion ar er efter Det var var 88 glada glada pen pensionärer de va rken regn sk skydde varken regn eller eiler ru rusk frAn Kr on oh agen -Skaluddens skvd från Kronohagen-Skatuddens r fiirsedda rmen va var försedda med med verderbo verderböronarer rr.f. m den pensi pensionärer .f. so som den 20 20 sepsep- m~n rustni ng.

Lig ul utrustning. tember lr ad e ltAget Agel ii Helsingtember an äntrade H elsing- lig len Vid Vid tAgbytel tågbytet ii Karis Karis sAg såg him himlen fors fors for fö r all alt bege bege sig sig till tili den den vit vit-A vi redan annorlunda annorlunda ut ut och oeh ddå vi en ii Ekenas. lo mta la de marknad tomtalade marknaden Ekenäs. redan as station lämnade tAget tåget pA på Eken Ekenäs station tung och Himlen r regn Himlen va var regntung och emedan emedan lamnade låg den vackra vaekra lilla lilla lummiga lummiga stastagAende dagarn a va ri t reg de de fiire föregående dagarna varit reg-- lAgden den framfar framför oss oss badande badande i sol. soI. niga niga kom kom den den ena ena annulleringen annulleringen den

förul. fa rut. Däremot Darernot förbinder Ior bin der oss tete- bland bland läkare lak are oeh och sjukskölare sjukskotar s gör gor Jefonen Jätt och behandigt med med att lefo nen -Iatt och behändigt all detla de tta problem måste mast e lösas losas såsaden vi den vi önskar onskar träffa traffa just jus l då. d A. Här Har i väl val på pAdet det adrninistrativa ad ministra tiva som på pA Helsingfors pen sion are na det Helsingfors har pensionärena del lokala 10kala planel. plan et. ondgjort sig över over en en planerad plan erad Hälsovårdsnämnden Hal sovardsn amndsn 1i HelsingHelsingökad okad telefontariff. tele fontariff. En motaktion mol aktion fors har ällhar godkänt godkant min framst Irarnstallhar har inlelts inlell s och det finns finn s såväl sAval Ding all vård vard på pa modersmålet rnodersmalet nin g om om att tekniska lekniska som politiska möjlighemojlighe- bör bar möjliggöras mojliggor as oeh och att all personalpersonalter all man oekså ocksa hos oss kan gä gA förflyttningar ler att faranstallas farflytt ningar kan föranstaltas in för for tvll tvA slags slags telefonavgifter: lelefonavgifter : för for att all möjliggöra rnojliggora detla. dell a . Della Dell a en dyrare under affärstid affarstid och en beslut kommer all komm er småningom smaningom atl billigare på pA kvällarna kvallarn a och tidigt ti digt leda tili till förbällrad forb allrad språkservice. sprakserv ice. på pAmorgonen. morgonen .

På PA orter där dar de svenskspråklga svensksprakiga VD för for Helsingfors telefonföretel efonf or e- är VD oar i minoritet min orit et bör bor vi koneentrera konc ent rera Ding, Marlli Harva de svenskkunniga ning, bergsrådet bergsradet Martti svens kk unniga yrkesmännisyr kesrnannis förutsåg Ioru tsag redan för for några nagra månamana- koma (lakare, tandläkare, tandlakare, vårdvardkom a (iäkare, der sedan ett ell myeket mycket allvarligare all varligare personal) pII pA nllgra nagra punkter där dar hot som ligger över aver oss, oss , nämligen narnligen det del språkliga sprakliga behovet är ar störsl. st orst . den nya teleskatten.

Fragan har En dyllk leles kallen. Frågan plan bearbetas bearbelas nu för far dylik pian redan aktualiserats akl ualiserals i samband Helsingfors hälsocentraler. halsocentraler. Om med budgetbehandlingen i riksbudg elbeh andlingen detta fun gerar väl, val , kan man rede lla fungerar dagen. ell verkligt kommendera denna dagen . Här Har har vi ett denn a metod melod oekså ocksa stort slo rl problem probl em som mest mesl kommer kom mer i andra landet. Forsby and ra delar av landel. att jusl den de n del de l av befolkbefolk - sjukhus för all drabba d rabba just far åldringar aldringar är ar ett annat ningen som särskilt sarskilt är ar i behov av exempel. exe mpel. Den svenska svens ka avdeiningav delningkontakter sinn omgivning per en har mödosamt kont akter med si mod osarnt lyckats Iyckats få fA nänatelefon, nämligen narnligen ensamstående ens amslAende gra svenskspråkjga svens kspra kiga hjälphjalp- och äldre det- sjukskötare aldre personer oeh och sjuka. På PAdetsjuks kota re som skapar . en ta la skede kan jag endast enda sl förutspå Iorutsp a svensk vårdmiljö. svens k va rdrniljo. Detta Dell a arbete at! fragan frågan om teleskall teleskatt kommer all komm er fortsätter. pII Iortsatt er . En extra kurs pA att åstadkomma all Astadkomma såväl sAval en IlVlig livlig Svensk Svenskaa sju sjukvårdsinstitutet för kvArdsinstitutet for debatt som ocksa också på pA många rnan ga häll hall hjälpskötare hjalpskotar e har tyvärr tyvarr inte aattett et t s(arkt slarkt motstånd. rnotstand. traberat elever från dennaa stad. lraherat fran denn sta d.

Här fårr vi bara hoppas ba ra hopp as atl all vära vara Har fA ungdomar, svensksom sAval svens k- so m un gdomar , såväl tvåspråkjga söker sig till tili sa sådana tva spr akiga , soker da na tjänster där deras spr språkkunskap akkunskap tjans ter dar behövs. Samma prin princiverkligen behovs. ciprojektet per som Forsby Forsb y projek tet skall dennaa hast höst reali realiseras på en del denn seras pA 1I regeringsprogrammet rege.r ingsprogrammet finns finns den-Helsingf ors. Hela den sjukhus i Helsingfors. alt varje medborg medborgadet inskrivet all ana frAga fråga bygger pA på va vårr erfarenna bör ha ba ratt rält till tiU vard vård pA på sill sitl rnomore bar het frA från Barnkliniken, dar där n Bamkliniken, het dersmål . Som Iakare läkare vet vet jag jag tyfydersrnal. " trean" redan har bli blivit känd in"t rean" redan vil kand värr al attl dell dettaa alltfor alltför sallan sillan ar är varr hela SvenskSvensk-Finland. fär om hela Fin land. Vi fAr fallet när del det galler giller svensksprasvenskspråfall et nar från dagligen in svenska barn frAn klga pat patienter.

Denea fråga har kiga ien ter. Den na frAga Nyland, Oste Österbotten oeh Aland Åland,.

Nyland. rb ollen och emellertid rönt farslA förståelse emellerti d rant else bland och på avdeining rAder råder en och pA denna avdelning majoritetsbefolkningen, men vAr vår majori tetsb efolkn ingen . men hembygdskänsla, verklig svensk hembygdskansla, bristfålIiga språkundervisning bri stfalliga sprAkundervisning ger bamen barnen lrygghet trygghel.. som ger ovanan att an använda och ova nan all vand a svenska

Yard på pa Vård

svenska

Wasz-Höekert Ole Wasz-Hockert

alt dagligen få sina barn och oeh all fA se sina arnbarn, men lika bbarnbarn, lika ofla ofta ar är anho anhö-ta pA ngar bosat riga och slakti släktingar bosalta på annan ort ort eller elleT renlav rentav i andra vningen ar lander länder.. Brevskri Brevskrivningen är ell ett kontaktsätt tyvärr konl aklsall som lyva rr i dagens samhälle inte ar är sA så anva använt nl som sa mh all e inle stationen blev vi vi hjart hjärtligt välVid slalio nen blev ligt viilkomnadee av en av vAra vå ra pension pensionäkomnad arer m nAgot rer so som nägot tidigar tidigaree begett sig sig till tili sla staden. de n .

För at attt ej behava behöva sla släpa pII ev. ev.

Far pa pA inköp giek omväg in ka p gic k vi en dduktig uktig omvag tili marknad marknadsplatsen för all att ri rikspla lsen fOr ktill tigt fA enas. Stormfå njuta av av Ek Ekenäs. fartjus la kom vi sA förtjusta så smAningom småningom en dar ner ner till tili marknad marknaden där det det var var liv och ocb rorelse. rörelse. Vi gic giek omkring k omkri ng och besåg de de ulstallda utställda varo varoma, där besAg m a , dar varr tTäarbeten, korgarbeten korgarbeten,. va traarbeten. llar, korv st And m.m. br od och bröd ocb bu bullar, korvstllnd m .m. och m.m. oeh snart' snart gjorde vi ell ett och oeh annat ink ap , bl. a . sul ta nru ssin inköp, bl.a sultanrussin och to torkade plommon per liter.

Ii ter. och rka de pl omm on per Karameller man ocksA oekså ka kö-Karamell er kunde man pa er , vilke et pa per per lit liter, vilkett farefall föreföll lit litet ovant fa förr oss. Det Det var var rik riktigt ovant ti gt att strosa strosa omkri omkring upplivande all ng där och ocb tide tiden giek så sna snabbt, så dar n gic k sA bbl, sA alt alt en en del del av av oss kom kom forse försenade nade tili den den av avtalade mötesplatsen till la la de mot espl alsen dar ifrAn vi mlad tropp därifrån vi ii sa samlad tropp begav begav oss oss till tili Svenska Svenska Klubben K1ubben dar där en en harlig härlig lunch luneh vantade väntade oss. oss. Sen Sentt , omsider omsider kunde kunde vi vi slita slita oss oss loss loss frAn från den den trevna trevna vistelsen vistelsen pA på klubben kle Borgarklubben och och uppsa uppsökte BorgargArden gården som som enkom enkom far för vAr vår rakräkning den den dagen dagen app öppnade sina ning na de sina ng av darrar. dörrar. Vi Vi guidades guidades omkri omkring av ll d e n som igl fru fru Leila Leila Wa Wallden som utforl utförLigt ka personer bera ttade for berättade för oss oss vil vilka personer som boll bott ii husen husen och oeh pA på vAra vära nynysom gor fick amfik na frA frågor fick vi vi alltid alllid ull uttömfikna man de svar. mande svar. Vi Vi tackar taekar fru fru WallWallden den for för at! att hon hon lat Iät oss oss fAuppleva fll uppleva den den underbara underbara atmosfaren atmosfären ii tvA tvll gamla gamla hem bern..

Så narm närmade sig tid tiden för AleråterSA ade sig en for ännu kunde vi vandra resan men annu gränderna på Bar Barekens ern a pA ckens omkring i griind udde och ocb iinnu ännu hade vi tid lid far för en udde stund Stallörsparund iisolen solen i St all orsparstilla sl där vi vi kunde njuta av den den ken dar med Knipan Knipan vackra havsutsikten med bakgrunden.

Myeket glada oeh i bakgru nden. Myck et glad a och

nöjda med vAr vår dag dag tog vi tAget tåget najda tyckte, ttili ill Helsingfors och lyc kte, aatt ll vår lilla Iilla utfl utflykt varr pA på alla sat! sätt vAr ykl va ocb givil givit oss mycket. mycket, sA så vi vi Iyckad och beslöt at! att en vack vaeker dag,. kanske beslot er dag ännu höst,. gora göra Abo osaker!. osäkert. ann u i hast "Ordföraren" "Ordforaren"

lilla huset huset som man hade utsett utsetl fför ordförare.

Det /iI/a or sin ordforare.

två tragedier har här i livet; Det ffinns inns tva ena ar är att inte ffåa den ena sin lyck lycka uppfylld, andra ar är att fa få det. sin a uppf ylld, den andra G.B.. Shaw G.B

8

1 österlea täckte man att byggmästarna använt sig av ett märkligt sätt att forbättra akustiken. Man upptäckte hål i väggarna, och när man undersökte dem närmare, fann man inmurade krukor (ljudkrukor) med mynningen mot hålen.

Sofia katedralen har naturhgtvis inte mera någon religiös funktion , den kallas nu Sofia

.,.

museet.

Många kyrkor utpekas som omvandlade tili konsertsalar, bibliotek eiler plats lör vetenskapliga institutioner, men de flesta sägs vara stängda {ör att de är "under reparation" .

• Eli förvämallSfull grupp samilld på jlygterminalell i Lellingrad. Fr. v. Guiden Natascha, Gunlög Dahl, A nita Vanhala, GUllvor Damsten , Vera KOlISchin, PiIln Boström , arlikelskribellten, Marta Helena Flillck, Kalle Nyberg, Harry Nyman, Ingemo Mattssoll, Joel Sundholm , Thyra JUIIgholm och Thora Nyberg. Ytterom bildell blev tyvärr Ame JU1lgholm , Ella Sll/Idholm och Ebba Thorström .

Ukraina! - Kiev, L'vov, Karpaterna! - Så lockande det Iät.

En annorlunda resa!

Anmälningar kom, och resan blev snabbt fulltecknad . Men så hande något i luften, som gay eko över väriden, och antalet anmälda decimerades till häliten. Följden blev att Eja fick resa med sin minsta pensionarsgrupp, och deltagama fick känna sig som en större (amilj på resa med mamma, som övervakade pass och tulldeklarationer.

LÄNGS EN GAMMAL FÄRDVÄG PÅ ANNATSÄTT Via Leningrad var vi så på väg mot Kiev, staden som sen aste 1Ir firade 1500 års jubileum. Kiev, Ukrainas huvudstad , kallad "de ryska städernas moder".

Där vi nu Oög över moinen. visste vi att under oss Oöt Dnepr, Rysslands näst största Ood, som (ör tusen år sedan bar de nordiska vikingaskeppen mot samma mål och där grundade ett nordiskt välde. Minnet knöt an till barndomens historiebok med berättelsema om Karl XII och slaget vid Poltava. Ukraina kom närmare i tid och rum.

Kiev är med sina över 2 milj. invånare den tredje i ordningen av Sovjetunionens städer. Underligt nog (år man inget intryck av kompakt storstad. Staden är byggd på många kullar, genom den. nyter Dnepr med sina gula sandstränder (badstränder) . Den är omgiven av sitt "gröna bälte"t och den har en rikedom på parker. En amerikansk arkitekt och konstnär skall ha sagt: "Jag har sett många parker i städer, men jag har aldrig lörr sett en stad i en park. " Det första blickfånget vid in(arten från flyglältet är statyn rest tili minne av " Stora Fosterländska kriget" . På en väldig kulJe, vid en stor öppen plats, står den 102 m höga kvinnogestalten på en 40 m hög sockel.

Hon höjer hotfullt svärdet mot höjden och hiller segervisst ut skölden. Statyn för inte tankarna tili fred och frihet, den blir symbolen för en överväldigande makt och hon förblir den största av alla minnesmärken i jätteformat.

GYLLENE KUPOLER OCH VACKRA FASADER Trots att Kiev fått utstå många .~

• Huh , huh - det är kallt här uppe på kullen med Kiev och Dnepr inför våra fölter. Dell lokala guiden Tamara berättar och Natascha översätter.

härjningar från både öst och väst, ser man ändå överallt spåren av den gångna !iden. En tid under andra värIden och med ett annat kulturklimat. Över de centrala delarna av staden höjer sig otaliga guldöverdragna eller grönärgiga lök- och päronlormade kyrkokupoler. På gatoma är det de gamla stilrena lasadema, signerade av världskända mästare, som drar blickama tili sig.

Det är först i utkantem a, som de

DET RIKA KLOSTRET Efter det kristendomen kommit till Ryssland uppstod många kloster. De största och rikaste kallades lavra. Där skrevs krönikor, där arbetade och u.tbildades konstnärer, snidare och byggare.

Et! av de största och rikaste. Pertjerskaja Lavra, fick vi besöka.

Klockstapeln var en imponerande arkitektonisk skapelse, med sma 96 ,5 m höjde den sig också över den modema bebyggelsen .

Imponerande var hela klosterkomplexet med sina många kyrkor med glimmande kupoler, sina portaler och rader av byggnader, som nu inrymmer museer av olika slag.

När klostret först grundades bodde de fattiga munkarna i de naturliga grottor, som {anns i trakten här. När de sedan byggt bostäder använde de grottor och gångar som viloplats lör de av-

• Såna staket borde man visst jläta åt sig också hemma i Finland tycker PiIln Boström, som har svårt att slita blickarna från dessa sanllSkyldiga hantverkarmästerstycken. stereotypa, liksom på slarv hopkomna, hus-kolosserna reser sig.

Här är också fabrikema förlagda.

Kiev blev tidigt känt just lör sina monumentala byggnader.

Det främsta bygget från det fom tida Kiev är Sofia katedralen, ett överväldigande byggnadskomplex, som stod färdigt 1037.

Med minutiös omsorg, byggd på modern vetenskaplig forskning, har man res\aurera\ och återställt katedralen i ursprungligt skick. De oersättliga {reskomålningarna har tagi ts fram . De strålande guld-glas mosaikerna och den överdådiga gulddekoren har restaurerats. Katedralen har et! säreget golv av omamentprydda gjutjärnsplattor, som blankslitits under århundraden.

- Under restaureringen upp-

lidna munkarna. Dessa grottor hade av någon anledning sådana betingelser alt lörruttnelsen förhindrades och kropparna mumifierades. Detta kunde den !iden inte lörklaras på annat säit än ait det var munkarnas helighet, som förhindrade den naturliga processen. Man helgonförklarade de döda munkarna. Klostrets anseende steg. Människor vallfärdade till klostret. Det överöstes med gå vor i form av guld och penningar och jordegendomar.

Klostret blev storgodsägare med 1800 livegna bönder och miljoner rubel i guld som årsinkomsl.

Snikenheten växte i kapp med rikedomen, och man började j hemlighet balsamera de döda lör att for! öka antalet "oförgängliga kroppar". Dessa gångar och grottor är 'nu öppna iör besökarna ,

och katakombema är varken skrämmande eiler obehagliga.

Mumiema ligger i sina glaskistor övertäcka med sidenkläden . I varje nisch hänger ett målat porträtt av den döda. - Allt är sl otroligt väl tillrättalagt och prydligt.

1 förbigående kan nämnas all här sattes pensionärernas kondition på prov. Grupper av trappsteg, avbrutna av långa sluttande gångar, ledde ned till katakombema . Vid kontrollerad räkning befanns trappstegen 162 Vägen upp var lika konditionen höll.

GULDOCH KONSTHANTVERK

9

rdom vikingarna form av av en en guldskal guldskål pry prydd med form d d med adelstenar vag vägde 4.500 g. Genom Genom adelstenar de 4.500 förstoringsglas kunde kunde man man stustuforstoringsglas dera exakt oe och ullrycksfullt de ra hhur u r exakt h uttryeksfullt de nnastan mikroskopiska detalde asta n mikroskop isk a detaljema på djur djur oeh och ma människofiguje ma pA n n iskofigurer var var utfo utförda. rer rda, Alla dessa dessa skytiska skytiska dyrbarhe dyrbarhe-Alia ter va varr nnaturligtvis gravfynd. De De ter a t urligtvis gravfynd. döda pryd pryddes med en enklare gulddes med klare gu ld doda smycken, men ddå skytema visste smye ke n, men A sky te rn a visste all graven graven kunde kunde plundr plundras, s<llaatt as, sA la mesta guldet gravddes es ddet et mest a gu ldet ii ss.k. .k. gravgömmor.

Vetenskapen beräkgommo r , Vete ns ka pe n hhar a r be ra k åldern tili nnat at alde rn ppå A dessa gravar till 2500 Ar..

25 00 Ar .

Mycket intressant va varr oc också Myek et intressant ksa museet för uukrainskt folkkonstmu seet for kr ain sk t folkk onstmed vavnade vävnader, trä- oe och hhantverk an tverk med r , trah bensniderier, keramik och taYlor. ben sn id eri er , kera m ik oe h tavlor.

SA BODD BODDE DE sA EDE

barheter. Hist orisk a kl en od er , unika bo ks amlingar, m al a rk on st, musik oe h filmkonst o.s .v. Mot en sarski ld av gi ft oeh vissa Iors ik tighetsat garder fiek vi besok a Sk"tt~, re,n med del det sky skytisSkatt kaanlm,. mm a ren ti ska guldet. del fomtida Sky terna var det Sliippfolk, som bodd e i trakterna och mäste norr om Svarta S varta havet, oeh maste stående kultur. ha haft en högt hogt staende av de Visst imponerades im ponera des man av folk haft tilltilimiingder guld della de tt a folk ännu mera impogAng till, men annu denn otroligt konstnerande var de handaskIcklighet niirliga ha ndaskieklighet med kundee behandla vilken de kund beh a n d la den adla metalle n. S om exempel pA guldrike do men k a n jag narnna en guldkrag e, ot ro ligt fint a rbetad . och avsedd fo r h arsk a ren , den viigde 1400 g. En huvudbon ad i

Utanför staden ha hade stort Utanfor de ett stort ornråde hektar) reserverats om rade (120 he kt a r ) reserv era t s förr det etnografiska etnografiska friluftsmufriluItsmufo seet. Till Tili det stora kuperade omseet, rådet hade 150 allmogebyggnaradet eiler rekonstruerats der flyttats eller för att a tt visa hur det ukrainska for folket levde under 15-1900-talet. Hela ga gårdar med autentisk let. rdar med omgivning, oe och med omgivning, h hela byar med kyrka oe och skola och bybrunn hakyrka h sko la oeh de de byggt byggtss up upp. p . Mycket kande kande man igen frAn från vara vllra rnuseer, museer. men man mycket fanns fanns,, som som visade visade en anmyeket och andlig kultur. kultur. nan materiell oeh Bostadsbyggnaderna var byggBostadsbyggnadema vit lera lera pAett pä ell skeddaa aav v eell tt slags vit lell av av travirke, travirke. Go Golvet av lett lvet var av lera, som best beströddes stampad lera, rod des me med d gras. gräs. Ta Taket ket var na naturligtvis turligtvis av hhalm.

Uthusens väggar och och al al~e av al m . Ut husens vaggar stängsel varr av av ttätt sammanla sta ngsel va a tt sa mma n nätade grenar. bådee rik rikaa oe och Ilatade gre na r . Hos bad h fattiga fa fanns nn s alltid, i st stugans uga ns vänstra s.k.. "ro"rövanst ra bortre hhörn orn,, det s.k da horn hörnet" eiler ""glädjens höm".. da et " eller glad jens horn" Här ikonen och andra heHa r hängde ha ngd e iko n en oeh liga symboler eiler föremål. Ikoeller foremAl. all tid draperad med ett nnen en var alltid rött klade vävt vavt eller broderat i rott och mönster. Att Att vandra har här oeh vitt monster. var att all förflyttas tili en annan Iorflyttas till tid . - Och om-tid.

Oeh att vandra genom om rådet också ett konditlOnsradet var ocksa konditionsprov. provo BANDURAKO NSERT BAND URAKONS ERT 1I Kiev Ki ev kunde vi tyvärr tyvarr inte passa in in det balettbesök ba lettbesok vi hoppats på. pa, En fin ersättning ersattning bjöds bjods oss dock i fonn form av en unik konsert. vacker se rt. 1I en vae ker konsertsal från Iran en tidigare ti digare era fick fiek vi lyssna tili till et! ett 60-mannamusikkapell, 60-mannamusik kapell , som mästerligt m ast er ligt behandlade be handlade det urgamla ga mla ukrainska uk rainsk a instrumentet bandura bandura.. Banduran kan vaI val närn a rmast liknas vid en jallestor [attestor sned sned mandolin (eiler (elle r balalaika) balalaik a ) med ett otal ota l strängar. st ra ngar.. OrkestennedOrkes te r med lemmama lemm ama tycktes tye ktes alla alia vara begåbega vade med riktiga riktig a J ussi ussi BjörlingBjorlingröster roster och oe h avlöste av los te oupphörligt oup p ho rligt .vvarandr arandraa som sångsolister. sa n gsoliste r, Det var de samling va r en fargsprakan Iargsprakande sa mlin g musikanter mu sikanter både bad e ii dräkte drakterr och oeh temperament. te mpe ra me nt. De De verkliga musikälskarna kal sk a rn a i vår va r grupp gru p p förklarade forklarade att h ojda tt konserten kon serten var resans höjdpunkt. punkt.

En kväll kvall ordnade or d na de vllr En vAr guide gui de en utfärd till en en liten lite n restaurang, resta ura ng, u tfard tili d ar både bad e mat ma t och oe h musik mu sik gick gie k ii dar ukrainsk folklorestil folk1ore stil.. Här Har tog tog vår vAr ukrainsk

Text: Marta Helena Flinck Foto: Eija

Kalle Nyberg frAn Ten Tenala violiKall e Ny be rg frAn a la violinnistens ist ens fiol fiol oeh och drog drog en en rivande rivande låt. Or Orkestern omedelbart IAt. kestem var omedelbart med på nnoterna.

Ni kan kan tro tro det det m ed pa ot em a . Ni blev brakande brakande appladerl applåder! blev FLO F LODF DFAÄRD RD OC OCR H AwARD AVFÄRD Det var var host höst nnu, och den den var var Det u , oeh långt hunnen som vår nnastan astan lika la n gt hu n n en so m var host. lasigt oeh höst. Vadret Vadret var bblåsigt och dimenen Dnepr vilie vi vi sigt, men en ttur ur ppå A Dn ep r ville in te avsta ed oeh ktig inte avstå ifran ifrån., Br Bred och ma mäktig flyter den genom h flyter flo floden genom staden oe och harr under under alia alla tider va varit ha r it ddess ess pulsader e rv oeh pulsåder,, kraftkalla kraftkälla,, livsn livsnerv och fömya re. fomyare.

Turistbroschyren talar om dde Tu ri stbroseh yr en ta lar om e solgula sandsträndema, och trots h tr ot s solgu la sa n dstra n de rna, oe ddet et ddisiga isiga va d ret Iyst e de li vädret lyste de verk verkligen a fri luttsomragen gula. gula. - Vilk Vilka friluftsornråerbjuder inte öar oe och den er bju de r in te dessa oar h stränder sA så gott som lummiga strander mitt i en en storstad! - Pa På stranderstränderna stod nu nu bara enskilda val väl papäna som såg ut ut att palsade gestalter, so m sag

• " Röda hörnet" eiler "glädjells hörn " i eli av stugom o. fiska . Men alMen vi kunde latt lätt forest föreställa la oss oss hur dar där ser ut ut en sornmarsommarfridag fridag..

Langs Längs floden noden stankade stånkade bogserbatarna prämar båtama fram skuffande pramar framfOr framför sig.

Slg. Oeh Och dar där plaskade ocksa Angar e mooc.kså en en klumpig hjul hjulångare mö-

dosamt rnrnen . dosamt mot mot stro strömmen.

S tt saga Iarv al SåA var var det dag dagss aatt farval till om lu ften tIlI Kiev. - Upp Upp gen genom luften oeh ut mot L'vov och vaster västerut L'vov oeh och Karpat ern a ! paterna' n hist oMen Men det fA färr bli en anna annan historia i nasta numm e r av God Tid nummer Tid..

-.:.;.:: .:::: :;:::}~:::~:~:::~::::::::/%t:: ::::::::;r:::'" ":.;.:.:.:.

Enkelresa sondag -fredag söndag endast 15 mk Lordaqar endast 30 mk Lördagar

Narrnare från fran resebyråerna resebyraerna eiler eller från fran 055, 055, tel. tel. (961 ) 117411 Närmare

.=~asabatarna _ .a~asabåtarna ,;r ~ ~ _1J!If ~

Yasa-Ume6 Vasa -Umea ··Yasa-Sundsvall Vasa -Sundsvall

10

ed Sverl·ges •

I

.,....';.. ~;.!:$if~~;j

L __________..:._..:=..::.:::;;...:::..:..;::;..,::;.:z:~~~.c:...::..::......;:..:..:.:z.L..z~=_...;.!:lI!iiil!lll I en välplanerad och tillsynes genomarbetad samverkan mellan kommunen, de ss socl· alförvaltning och de frla penslonärsorganisationerna, bedrlves arbetet med penslonärer· na I Stockholm. I många avseenden bör resultatet av denna samverkan komma att IIgga nära Idealet. Detta sagt Ifråga om verksamheten rörande den öppna vården - fritldssys· selsättningen - den lekamllga och Ideella försörjningen.

Pensionärernas Riksorganisation ; PRO - blev nästa etapp vid mitt sverigebesök. Organisationen, som är den största av de i riket verksamma pensionärssammanslutningarna, bildades 1942 och kunde fira 40-årsjubileet senaste år. Enligt de skilda momenten i stadgarnas § 1 hör tili PRO-s uppgifter : Atl aktivt medverka tili en samhällsutveckling som ger ekonomisk trygghet, god vård och miljö.

- att främja pensionärernas kulturella intressen genom studier, hobbyverksamhet och andra aktiviteter.

- att genom förhandlingar med myndigheter och politiska organ påverka lagstiftning och beslut som berör pensionärerna .

Som synes - i stor! - fast med andra formuleringar - likI våra egna.

1 stadgarna sägs även att riksorganisationen och dess lokalal regionala organ - är i förhållande tili politiska partier obundna och tili religiösa samfund och nykterhetsorganisationer neutrala.

- upprätthållandet av förbin delser med motsvarande organisationer i andra länder - var ett moment i stadgarna som jag för min del gärna tog fasta på.

Riksförbundets tidning PRO Pensionären, utkommer med sin 41 årgång. Den kommer 7 gånger i året - tili format och sidoantal som en ordinär svenska veckotidning. Medlemsantalet överstiger i dag 400.000, föreningarnas antal 1.469 - varav i Stockholm ett 60-tal.

Dagarna med PRO mleddes vid Samorganisationens i Stockholm lokaiiteter - Adolf Fredriks Kyrkogata 12 i Stockholm, i vilket hus och lokaliteter även Riksorganisationens kansli är beläget.

Efter ett glatt välkommen av ombudsmannen Buger Danielsson följde en genomgång av dagsprogrammet. Det visade sig at! detsamma var s.a .s. fullspäckat.

,'.

F örbundsordf . Alfred Smeds En rundvandring i de stora tidsenligt inredda kanslilokalerna gav besked om den standard en riksorganisation står för. Jämförelserna med våra egna förhållanden innefattade här för min del fromma förhoppningar.

Samorganisationen i Stockholm omfattar de i Stockholm verksamma - tili PRO. hörande pensionärsföreningarna - et! 60tal med över 20.000 medlemmar.

Möjligheterna tili aktiviteter i sarnråd med riksorganisationen föreligger och kan utnyttjas.

Kursen vid PRO.s folkhögskola innebar ett tillvaratagande av dessa möjligheter.

Riksorganisationen håller sig nämligen med egen folkhögskola verksamheten förlagd tili Stockholm, med filialer i Gysinge - Gävleborg Iän och Malmö nyinrättad.

Jag introducerades vid den pågående kursen - jag berättade för kursdeltagarna om pensionärsrörelsen i vå~ land, om vårt svenska pensionärsförbund och dess verksamhet. En av mina visor - De gångna åren, mel. Vårvindar lriska, som duplicerades

Förbundets dag i Jugendsalen Onsdagen den 12 oktober 1983 var Svenska Pensionärsförbundets dag vid den utställning som brukar kallas "de gamlas veckas utställning". Av ~raktiska orsaker inträffade dock utställningen denna gång en vecka for sent. Huvudarrangör för utställningen är Vanhusten Turva r.y.

Svenska Pensionärsförbundet hade en liten utställningsavdelning, men medverkade dessutom med program . Eira Pensionärers kör sjöng under Irma Schaumans ledning några sänger. Siv Lindqvist stod för flere sångnummer. Hon sjöng solo tili eget dragspelsackompanjeang . Både kören och Siv mölles av stor uppskattning från publikens sIda. Verksamhetsledare Rainer Nordström berättade om förbundet och läste en dikt [ sina slutord sade Rainer Nordström all vi träffas kanske igen nästa höst i Jugendsalen.

rr:

och utdelades - gick hem med samma. Det var med saknad jag skildes från kursen, som för övrigt var inne på ämnet föreningsteknik. Studieämnena var f.ö. många och av varierande slag. lntreljset för kurserna från pensionärernas sida, påtagligt.

Ett uttryck som myntats av en kursdeltagare - återgivet i PROtidningen, är betecknande. "Det år ingen skam atl inte kunna men att inte vilja lära sig" säger den pigga damen.

Besöket vid folkhögskolekursen Jlled pensionärer som ville gå vidare blev en positiv upplevelse.

Jag upplevde viljan, intresset och framför allt detta - att meningsfullheten i tilivaron kan utökas kan bli berikande för den enskilde - inte endast i vardagsHvet ett rikare utbyte av samvaron medlemmarna emellan bl.a. Överläggningen med Riksorganisationens ordf. Lars Sandberg mll.ste begränsas - bunden som han var vid de pågående förhandlingarna vid rådsbordet.

Synpunkter på verksamheten på riktiinjerna och på de anspråk som bör ställas av organlsationerna hann vi ändå utbyta. Synpunkter som i aUt gav belägg för det intresse som från PRO.s sida föreligger för utvecklade förbindelser Mer om nordiskt samarbete inom pensionärsrörelsen blev det sedan med ordföranden tör Norsam, Villy Sehlberg, som även var på plats. Vi - som minns hans insatser vid Norsamkonferensen på hotell Korpilampi i Esbo senaste år, veI atl han målmedvetet arbetar lör samordnade ideer - för elt intensifierat nordiskt samarbete. Om fortlöpande kontakter mellan organisationerna under perioden mellan de återkomroande konierenserna handlade vår diskussion - om de olika villkoren för pensionärerna i resp. nordiska länder - om nödvändigheten av kontakter och av sarniällt stöd för våra strävanden.

På Norsam-sekretariatet fick jag sedan ta del av planerna för den kommande Norsam-konferensen för vilken lsland är i tur att stå värd. Det rikhaltiga materialet från Esbo-konferensen, som är tiligängligt, föreligger för studium av de föredrag och föreläsningar som hölls - av resultatet av de diskussioner som fördes.

Att lölja PRO.s. Samarbetsorganisations i Stockholm vittförgrenade verksambet i detalj är otänkbart. OmtarIken och omsorgen om pensionärerna och deras välbefinnande dokumenterades vid de besök som gjordes i töreningarna och vid fritidscentralerna. Samorganisationen som under år 1982 av Stockholms socialnämnd erhöll 1.299.700 kronor i anslag arbetar i alla stadsdelar med regelbundna möten, medlemsträffar, resor, studiecirklar, samkväm, teaterbesök, hobby och motionsaktiviteter, samt mycket annat. Alit - som man säger - lör att ge medlemmarna - pensionärerna möjlighet att berika, att fylla ut sin tilivaro.

Den gästfrihet och den trivsambet som mina guider under de här dagarna kansEsten Katie Rask och ombudsmannen Rune Jacobs50n utvecklade lämnade inga önskemål 0 beaktade. E II

~

,

••• •• • •

studiuro av verksamheten - en presentation som fyllde alla anspråk.

Aktiviteten ifråga om pensio_ närsverksamheten i Sverige och kännedomen om verksamheten stöds av en - alla omfat!ande information. schyrer, programblad, och månadstidskrifter dels av den kOInmunala social_ förvaitningen, dels av pensionärs. organisationerna och med dem samarbetande och nära förbund_ na Handikappföreningarnas Centralkommitte i Stockholms Iän - en organisation med 21 föreningar och 47 .000 medlemmar.

Dagarna med pensionärerna i Stockholm bjöd på starka intryck - gav bl.a. svar pä frågan om vilka möjligheter som föreligger för dagens pensionärer alt fA uppleva det som de drömt om, det som inneburit årslånga förhoppningar. Svaret: Livskraftiga pensionärsorganisationer med målinriktad verksamhet, med sikten inställd på en omståndighet: - att de som byggt upp vällärdssarnhället även bör kunna bli delaktiga av de ekonomiska och sociala förbättringar som dagens sambälle med sina ökade resurser ger sina innebyggare.

Alfred Smeds

................

LL TOURIST SERVICE

ordnar

PENSIONÄRSKRYSSNINGAR med

SILJA LINE

•• •• •• •• •

• •

Bussar från: Hangö - Ekenäs - Karis - Lojo - Svartå Helsingfors och Lovisa.

:

Avfärd från Abo kl. 10.30 och retur tili Abo följande morgon kl. 08 .1 0. :

: •

Kryssningsprogram:

Föredrag, lunch, eftermiddagskaffe, sjöfrukost. underhållning, dans

•• •

: •

Föredragshållare:

Prof. HARALD TEIR Pro!. HARRY KRDGERIUS

• •

: • •

För underhållningen svarar:

• • •

Pris: Hangö Ekenäs, Karis Lojo Svartå Helsingfors Lovisa

• • •

• • •

14.12-83 14.12-83

RAGNI MALMSTEN , KAI UND och ONNI GIOEON

mk 180,mk 170,mk 165,mk 200,mk 210, -

-

mk 345,mk 335,mk 330, mk 365,mk 375,-

: •

Priset inkluderar:

bussresor tili och från respektive ort, båtresa, och kryssmngsprogram

:

Anmälningar och detaljprogram genom

: • •

• • • •

••

• • •• •

:

i()ll Tourist Service!

•

Ekenas

Karis

Lojo

Helsingfors

11 en

an-

••• ••• •• •• •• •• •• ••• ••• ••• •• •• ••• •• ••• •

Natten in innan var det del ddaligl Natten nan var aligt med somnen. sömnen. Inte lnle Iorran fÖITän ii mormormed gonmörkrel ddä man var var saker såker -- ii gonmorkret a man dag ar är den den dagen dagen da då jag jag far får res resa dag a liJl den den plats plats dar där jag jag va varil en till rit en gång for för lange länge., lange länge sed sedan.

En gang an . En plals dar där man man sjong sjong och och spe spelade plats lade hela natten natten.. Dar Där aallling var en-hela llt in g va r en kelI och och gick gick av av sig sig sja själv kelt lv -- ddock ock inle alla alla ganger. gånger. inte Småningom fylldes fylldes bussen bussen och och Smaningom vi vande vände nosen nosen osterut. öslerut. Vi Vi aåker vi ker genom elI sp sprickfärdigt nygrönl ge nom ett rickfardigt nygront försommarlandskap Alla pratar, pra lar. forso mmarlandskap.. Alla med alla. alla. Fyr Fyrlio människor med t io ma nni skor aav v vilka de de flesta flesla ser ser va varandra för vilka ra n dra for försla gan gången.

Alla har har vi vi dock dock gen. Alla forsta en ge gemensam nämnare -- Viborg. en me nsam narnnare Därav ledighelen och urnumDa rav led igh e ten ii ppral ra t och gänge.

En ggrupp med Eija Eija Francga nge . En ru p p med ke so som reseledare, hon del viss re re-m resel ed are, ho n delvi seled karelskfödde sele ddd av sin karelsk fodd e man med gott gotl res resullat Iör oss oss Eri kk - med u ltat for reseled da.. resele d da vi pa på Hotel Hotel ViboTg bodde vi I1 Vib or g bodde Druzhba (Va (Vänskap) ny tt och och Druzhba nskap) -- nytt oslitel och vi mot möttes vänlighet oslitet tes aav v vanlighet god service service hel hela vistelsen och god a vis tel sen där.. dar Vi borg senast såg jag jag dig dig for för Vibo rg - se nast sag kori da dag Då var du du me me-g aårr --66 66.. Da en kort sarad och sargad efter kriget kriget ra sa rad oc h sargad än vad du du ar i dag. Du Du har sli sliekat an ckat sär pa på yta ytan och med nnalurdina sar n oc h med aturär du du pa på nytt holjd höljd i Ijus Ijus oc och bjälp ar hjalp h barmhärtig grönska Du ar är n!'läsba rmhartig gro ns ka . Du astan vac vacker!

Bakom gömmer du du tan ke r! Bak om gornmer fasademas Uagade an-fasa de mas fl agad e och fula an sikten . ingår en en gu guidad I ppr.ogr·arrlm,el ro gr ammet ingar idad annars dett fritt va vail rundtu r , an na rs aärr de och vi ror os s ob ehi nd rat i stad en . - Ingen vila efter resa n un -

En resa till tili minnenas Mumindal Mumindal

Karin referat fran från Viborgsresan i maj iir är inte inte en reseberiittelse reseberättelse av det det Kar in Gripenbergs reterat vanliga slaget utan l. utan en kiinslomiittad känslomättad sjiilvdeklaration självdeklaration fran från hennes hennes egen Muminda Mumindal.

Att tnstone halva iva Att hon hon gott kan kan sta stå som som tolk for för atm åtminstone halva gruppen ar är jag fiirdig färdig att att skr skriva då ett ett 20-tal av deltagarna var var f.d. viborgensare eller eiler personer for för vilka staden under, da stått deras deras hjiirta hjärta niira. nära. statt oss.. Vi tar genast stad staden nar vi oss en i besittning och och rna målel är Monrebesittning let ar min vila, vila. ppos, os, nnamnet aron et betyder: min Monrepos nära Vib Viborg och repos ligger nara org oc h Mon sedermera var i tliden ide n kkungsgärd ungsga rd . sed ermera släkten ägo.

Där lig lig-i sla kten Nicholays ag o. Dar gerr oc också släktens gravö. Lu Ludge ksa slakt ens gravo. dwigstein. finns men farfärwi gste in . On fin ns kvar men

ja n till jan tili Dodens 0ei har for för lange se se-upphörtt aatt gå.o Nu Nu se serr on ön ut ut dan upphor tt ga att kvavas sin ege n otu k tade kvävas iisin egen otuktade gr ons ka . - Det grönska.

Det aärr en en skugga ove överr va ttnet, det ar är vacke vackert en vattnet, rt och en stilla ar over slilla fridfullhet fridfullhet vil vilar över on ön dar där ma n bara otyd ligt kan skyrnta man otydligt skymta det gra radsta m grå tornet. tomet. En En mork mörk tlrädstam ligger bruten med med kronan kronan under under vattnet. I den rden dallrande daUrande efte eflermiddagshettan slillheten blirr m id d agshett a n och st ill heten bli den tillsammans lillsammans med allt alll det den tili halften hälften uppdragen andra en till vilken just landskanot ur vil k en nnagon agon ju st la n ds ti gitt ppåol Dod ens 0ö for tigi Dödens för au a tt uppsok uppsokaa vila br edvid sina fa de r . bredvid fäder Stamn ingen sitter i, va nStamningen väll veta vetanIarj an ddee att det det gatt gåtl 45 ar år seda sedann fälian ba t ill klippbarr den den sista sisla attlingen ät.tlingen lill på Ludwigstein graven pa Lud wigstei n..

Hela dagen hhar a r vi varit medmedslo tts vor d nads ve tn a om Viborg velna Vi borg slotts vördnadstill full fullaa silhuett, sllhuelt. men slottet hor hoI' lill mor gondag en s tur. II kva ll är ar vi morgondagens kväll pa festsupe Iestsu pe i Runda Ru n da tomet. på tornet. TraTrätrappstegen djupare dju pare slit na än an förforslitna uI knirk knirkar under ut ar un der vära va ra fötter Iot ter . Sa ser den dä d a uuIt i da g ' Runda Ru n d a sa len i seT dag! salen Runda to met. Hur Hu r har man man nån atomet. gang kunna h a sa oförglömofor glom go~ gång kunnatt ha

liga ar da r? " Nu tidskonst" liga kvall kvällar där?

Nulidskonst" pa garna . sa da nt som på vag vaggarna, sådant som man annu ännu kan kan se pa på nagon gammaI gammal bbortglömd ortglomd jarnvagsstat ion (lilla jämvagsstatlOn (ltlla ). byggningen byggningen).

Och tt i salen ha Och mi mitt harr det uppforts förls en ny Iorskracklighet förskräcklighet!! Och darifran sen lig dänfran kommer kommer ljud. ljud . tid tidsenltg

Viborgs era ar Viborgs slott, slott, som som num numera är mumuseum. ngd pa seum. Ovre Övre delen delen ar är sta stangd pa grun d av et. grund av reparation reparalton -- sades sades ddet.

Och tt for Och daretter därefter Iri fr-itt för strovtag. stro\'tag.

Env ar uppsok er si n privata Envar uppsöker sin privata Mu l\Iu-minda!. g trlraffar affar ddlg ig Vera mindal. Ja Jag Vera Konschin ktiva Konschin med med ditt ditt attra attrakltva klingande filmade" k1ingande namn namn.. Du Du "'filmade" for h gt och för mig mlg ett eli under underhgt och underunderbart arr vV1i gick a efte r gabart liv hv ddä gick gat gala efter gata gja kt: Sok te en tao. Vi Vi val' var pa pa al älgjakt' Sökte en gammal n t tiHll ll mig -- Vigammal beka bekant VIborgsalgen. te att borgsälgen. Du Du viss visste att den den Ianns era fanns ii Torkels Torkels park park - num numera Len inpa rk en . Och a r den Leninparken.

Och da därr st star den!!

Vingskadad h lappad.

Vmgskadad oc och lappad. men men med het ii resningen med obojd oböjd stoit stolthet resnmgen.

Visst vidgas de fint mejslad e nasVisst ,ndgas de finl meJslade nasborra rn a da er in a rda den den sug suger m vind vindarbOITarna na fr An vast frän väst som som vi vi for för med med oss OSS??

En p till n och tack En klap klapp tili alge älgen tack till till Vera ande sall Vera for för ditt dltt inspirer msplrerande säll-sskap' kap ' Avs ked droppar Avsked droppar allud vemod vemod ii sinnet. Klock slaget 17.

K10ckslaget 17 1I hamnen ligger m/s h va nta r pa m /s Orivesi Orivesi oc och väntar på oSS. rd en ga oss. Hernfa Hemfärden gårr via ,na Saim Salmaa kan al , ddee 8 sluss a rna s kan a!. kanal, slussarnas kanal E kon om is k t blev den Ekonomlskt den ju inte inte vad "ad tan kt var, men ev vac ker , tänkt men den den bl blev \'acker Baten er fram orgsBålen glid glider fram langs längs Vib Viborgska vikens vastra väSlra kust Iorbi förbl Ijuvljuvlighetens mar. med an hghetens hoi holmar. med namn namn fr fran vinterkrigets a sk ede . Jag vill vmterkrigets sist slsta skede \';ll inte naruna et gor nämna dem dem - ddet gör Ior för ont. on\.

Plot sligt ar Plöts!tgt är det nagon någon som sa sa-ger ger "Karin " Karin ,. dar där ser du du roken röken fran S oh ann es". Ar S\t. JJohannes'.

Ar det Liisa Lusa sorn som gra ddar sina mpor eller ar gräddar sma ryssJi rysslimpor ar det rok arn a fran rökarna från Hackmansk Hackmanskaa fa brikerna? Jag kan fabrikerna? kan sluta ogonen ögonen oc h a ate rkal la sta rnn ingen fran och lerkalla stämningen fran

Hiir gar mdngen, som tidigare • Här går mången, dags. dags.

"ott

1/öft

stellar daglig dessa stenar

denn a fridens friden s efte rm iddag. l\Iaj denna eftemuddag.

MaJ-musi k S3 sa atl att vaggama vagga rn a bågnar bagnar muslk h iml en med de svävande svav and e s~'ama skyarna anda sä sa vana vid krutrök krutrok och oc h Vi- himlen ändå oc h röken rok en som slingrar sJingrar Slg sig och borgsk a smällen srnallen . Vi avnjuler avnjuter unun - och borgska lalla shngor sJingor. - "Vad "Va d förlunnas Ii läUa d er tystnad vär var goda god a framdukade framd ukade fortunnas der ar vart hv liv. En rök rok som skmgras sk ingras ma ltid . Prata Pra ta kan ka n man inte. Och är mältid. for vmden vind en svmner svin ner ", haller alla borgfröknarna borgfroknarna och för var häller Tankarna gar ga r hur de d e ','ill medTankama \'ilI medhu s? De som med sådan sadan elegans elegans Ii hus? vi äter ater gott pa ba\en ba te n . SlamS tamti derna passade oss, klädda kladda i an VI tiderna int e riktigt beskrivas. beskrivas , fotsida k1änmngar kla n ninga r med ningen kan mte bruna fotslda ledi g men lIlte inte mera heller heller. T.o.m T.o.m. hog fnsyr frisy r. De slller siller ledig pipkrage och hög per son alen undrar och fragar frag a r ' sak ert och oc h darrar d arrar Ii nagon mörk mork personalen säkerl Hu r hör hor ni Ihpp. ihp p. syskon. sys kon . kusiku si" Hur kall ar gan g. källargång. ner. vänner va n ner eller vad?" ViborgaVi vandrar va nd ra r slilla stilla hemät hem a t ltll ti ll ho- nero VI re i Vilket Vilk et mte inte 'sad nagonsadee dem någontell et. Det nordiska vårljuse\ va rljuse t hgJig- re! tellet. tin g. de var för for unga. unga . Sä Sa tyckle tyc k te ger över over staden sta de n . Alla All a sam sa mta ger tail blir ting.

Eij a att a tt "nu " nu skall ska ll vi vi sjunga sju nga en sti lls a mma , nästan nastan förtrohga fortroli ga . Eija stlllsamma. ob est amd sång". sa ng" , men hon fick fic k J ag hänger hanger mig åt a t salighe\skänssaJighet sk an s- obestämd Jag forhinder och gay i stället sta lle t en lorn a att få fa sträcka stracka ut i en bra br a förhinder loma kons ten "gammal " ga mmal sa ng . Jag J ag har et! ell rum , som har en uppvisning i konsten säng. jon glor " , sa Erik . Att Att rulla ru lla eli ett vagg . som är a r ett ell fönster. fon st er , som är a r jonglör". vägg, rodvinsgl as sä sa skickligt sk ick ligt aU a tt kvadutsik t. På Pa andra andra sidan sida n viken "iken rödvinsglas en u\sikt. ra tm eterduken genomdränks genomd ranks änan st ar slottet slott et oförstörbart ofOrst6rbart lyngt tyn gt av a v ratmeterduken stär h orn en . Och della detta med en e.n hi st ori a . Jag J ag tycker tyck er det de t ruggar ruggar da ut i hömen. historia av eli ett lillfinger lill finger och och med blbi sig litet. lit et. kanske kan ske skäms sk am s det under und er kick av sig beh all en elegans genom geno m hela hela föfopl athatta elle r är ar det jag behållen s in piA sin thä tta - eller Vern annan stjälstjalrestallningen !!!I Vem reställningen pa alt all somna somn a m in . haller på som håller (Fo rts. på pa sido si d. 15) 15) (Forl5.

TIS DAG fritt fritt fram. besök besok pa pa TISDAG o

,

Hastens resor med guidninua svenska: Höstens CENTBALASIEN CENTRALASIEN • som i "Tusen "Tusen och oeh en en natt" natt" • Samarkand • Tasjkent • Buchara Buehara • 9 dagar med tåg tag och oeh flyg f1yg 1750-2080 1750·2080 TBILISI !BILISI • gästfria gastfria Grusiens huvudhuvud· stad • nyhet: 5 dagar med flyg 0 flyg. . . . . . . . . 131 1310 JAIIrA pa Krim Krim JALTA • semesterparadiset på • nyhet: flyg.. . . . . . .. 1390-1490 1390·1490 nyhel: 8 dagar med flyg 8B dagar med buss och oeh Ilyg f1yg ......... 1250-1350 1250-1350

f

LENINGRAD • staden staden vid Nevan 660- 725 725 • 4 dgr 660dgr med buss .

MOSKVA • Österns Osterns stora stora Metropol Metropol • weekendresa (Ir-sö) (fr-se) 3 dgr dgr med flyg . . . . . . . 990 990 Priserna varierar p.g.a. avresedag och ~rt -ort., Fråga Fraga elter efter anslutning Iran fran Din Din hemort. hemort.

Ring och oeh beställ bestall vår var svenskspråkiga svenskspfiikiga broschyr! broschyrl

-InnSDV a..DUrS :~~jss~~-res~r SPECIALBVRÅN FÖR ~OV.JETRESOR

ERIKSGATAN 3·00100 HFORS 10 06942011 alla resebyraer

12

Visst är det festligt med premiärer! lyckle alla de 49 pensionärer, som den 23 seplember övervar Europapremiären av den slrålande musikalen "Nine" i Slockholm.

När man rätt, har råd att härska sig. har man har man råd att bli.

Premiär i Slockholm belyder glans, fesl och premiärlejon i slil med bl.a. Alice TImander. Ingenling av della saknades heller denna gång. A tt premiären blev en strålande succe torde knappast ha undgått någon heller på denna sidan av Boltenviken.

~

Som sed blivil samlades man även denna gång tili lealersupe, som under feslHg slämning avåls pä Djurgårdens värdshus, där Bellman på sin tid brukade sjwlga sin Ulla lill .

För övrigt omfattade värt PIOgram en resa till " världens ände" - den förljusande småstaden Trosa där vi förelog en vandring direkt in i 1700-talet under elt besök på Garvargården med sakkunrug guide. Den förtjusande " Kåksladen " är en miljö av riksinlresse lack vare alt den undgick ryssarnas härjningar 1719. då den övriga staden brändes.

Här kan du slröva längs pittoreska Punchgränd, Silversmedsgränd, Krukmakaregränd m.fl . i samma stil allt medan du söker dig ned moI den idylliskt slingrande Trosaån.

Det gjorde också vi - med närmare adress Fina Fisken där vi bjöds pä en av de delikatesser. som gjorl restaurangen tili Gustav XVI Adolfs favoritrestaurang.

har man beOch tel inte låta

I på OSCARS teatern i Stockholm 01.12- 04.12 -83

Hantverkshuset vid Trosa å

Slärkta tili kropp och själ lockades vi av silververkstaden i Torsa Kvam, och Ijus och många andra härligheler i hanlverkshuset.

Men före detla uppskattade småstadsbesök hade vi med guide strövat igenom TuIlgam slolts salar. Sloltel som härslammar Irån medeltiden har bebotls under olika skeden av bl.a. greve Carl Sture, riksrådel Magnus de la Gardie, Oskar l och sist och

tyvärr värst av Gustav V och drottning Viktoria. Tyvärr säger jag, ly Hennes majestäl i all ära - men smak hade hon inle, utan hon lyckades på ett oskickligl sält göra etl misch- masch av alla ädla stilar.

Men inte tu tai om atl inte slotlel skulle vara en pärla tack vare sitt underbara läge i en djup havsvik vid Gälöfjärden.

Avfärdsdagen var helt ägnad

åt privala initialiv och shopping, vilkel av de svällande kassama att döma llitigt hade ut nytljats av de flesta. Vårt hotell City kan jag inle lämna onämnt, ty bättre hemvisl har dessa årligen ålerkommande teaterresor aldig haft: centralt läge, fin-iina rum, tjusig matsal och en trevlig betjäning. Hil kommer vi säkert . igen.

Pris mk

855,-

(pensionär)

( t l l Tourist Service Helsingfors 90-440041

Ekenäs 911· 14620

lojo 91 2·21818

l ovlsa 915-52888

Kans 911 ·31 444

Eija

10 år av Halsbryteri!

Höslen 1973 - efter stämman i Lappfjärd, efler festivalen i Kauslby och efter spelmanskursen på SÖFF - var liden mogen och entusiasmen lillräckligt hög för att Helsingfors skulle få sitl första svenskspräkiga spelmanslag. På Åke Grandells iniliativ bildades det lag, som nu bär narnnet Halsbrylarna.

Det dryga halvdussin spelmän, som mötte upp första gången, representerar alla delar av Svenskfinland. Denna geografiska bro-

~)

•

•

PliiiJir.

kighet motsvarades också av en enorm färgrikedom då det gällde kunnan de och spelstil. Efter en speciell t "risig" övning suckade Curt Strengell: "Är det inte lika bra vi går hem och bryter halsarna av fiolema?

NAja, den pessimismen segrade inte - även om den gay oss namnet. 1 dag spelar vi betydligt bätlre. Våra 10 år har gett oss en hei del erfarenhet och många vänner. Vi har farit land och rike runl och uppträtt i radio och TV.

Halsbrytama fyller 10 år.

VI Ilrar det med en

INTERNORDISK SPELMANSKONSERT

5. 11. 1983 kI. 18.00 Slbellus-Akademlns testa8l N. Jörnvägsg. 9, 00100 Hfora 10 Halsbrytarna (törst BOrn slstl) Anders Glendem - hardlngfela Sydfynske Splllemmnd - dans(k) kvarten Svensk Folkton - 20 perso frAn Dalarna och pausmuslkant HAkan Streng - restenl Konserten tar mlnst 2 tlnvnar. Blllenema koSlar 30,tör de stora och 10,- tör de smA. Rlng 90-50 50 546 nAgon kväll, om nl vIII beställa. Tag med en extra 50:Bå ken nI köpa vAr nya sklva "Spelmanskonaert"l

Halsbrytarna i underhållningstagen vid SPF:s vinteroog på Hanaholmen. Foto: Eija.

Vi har gjort skivor och vi har deltagit i FM i Mäntsälä. B1.a . osv OSV, mm. 1!

Vi jubilerar i stor stil med en konsert i Sibeliusakademins festsai i Helsingfors lördagen den 5.

11 -83 k1. 18.00. Förutom Halsbrytarna och Haga UF:s dansare har vi gäster. Från Norge kommer Anders Gjendem med sin hardangerfela. Bent Nielsen hämtar en kvartett från Dan-

marko Sverige bidrar med 20mannagruppen " Svensk Folkton", som ställer upp med sång, trall, dans och spel på alla tänkbara instrument. Sen kan det hända att vi bjuder på ytterligare någon gäst - t.ex. någon känd underhållare!

Eftersom vi alltid har haft ett mycket gott samarbete med pensionärsföreningarna och med förbundet, vill vi på detta sätt ge

er en möjlighet att vara med. jettema kostar 30,- och de veras i den ordning be,ställning•• ama kornmer in. stäliningar göres skriftligt tili:

Åke GrandeU TaIlbackavägen 27 02700 Grankulla Hjärtligt välkomna!

Halsbrytama

13 13

Anni Blomqt,ist

Brev från mitt havsliitiilf~

*

-.------ -Foto:: e-E C-E S6dt1rgi 86dergird fo'to rd

Efler en hhärlig sommar Ef ter en arl ig somm a r kom höslen med med buller oe och Den hOsten h bbång. an g , Den med stormar slonnar oeh och regn sa som kom med m dag efte eilerr dag Yen ven runt runl knutama knularna dag och kkaslade regnel hhårt moI rua rt mot oeh ast ad e regnet loma. toma.

Sanl ar är det dock att alI vi vi under under Sant sommaren bli overras överraskade somm a ren kunde bli k ade men också aav av kyliga vindar, m en ocksa v som ddåA var efter efterlångtal och Hin gtat oeh regn sam välkommel.

Men ddå Ij)Jss valkomm et. Men a vvar a r ddel et Iju så dysterheten dyslerheten verkad verkade tid sA e kraftlös oeh och vi hhoppades atl so solen och los oppad es att le n oe h värmen ill varm en skulle komma snart ttilibaka. är ddel Nu ar et aannorlunda. nno rlun d a . Dagarna blir sn snabbl och i da dag na abbt kortare oeh g molntäckel sA så tljock! som verkar molntacket joe kt sa m delt vara dden aUra skulle de en all ra dystrassenbösldag, men men ja jag väntar te senhostdag, g va nta r på aalI solen skall aändå n dA pA tt so len ska ll komma

fram igen,, IA lålt sA så va vara atl dden fr am igen ra att en bblir lir matlare och svagare svagare bbåde som m attare oeh ad e sa m Iyskrafl oeh och va värmekälla.

Iyskraft rm eka lla.

Höslen hade hade ddel tråkiga med med et trakiga Hosten sig att atl det del bl blev besvärligare sig ev besvarl igare aalt tt alldeles sam som for för en en fis tisk aandas, n d as , alldeles k som pl plötsligt på torra tOITa sam ot sligt hhamnar a mn a r pA land.. Oeh Och sA så va vankades börja land n kades ddet et borj a ploeka och palla pA på sig sig klad kläder er pl oek a oe h palta som vari! undanlagda och bortsa m va rit unda nl agd a oe h bortglömda.

På ta tail aom kläder sA så sag såg glo mda. PA m klader jag hiiromdagen häromdagen i en tidning lidning att alt jag långa som under under dden en lan ga hhalsduken alsd uk en sam många Ar år ddinglal över fol folks manga in gla t over ks axlar lili ingen nytta, nytla, nu skall vikas till dubbel och med med andarna ändarna dragna du bb el oeh ögglan sA så det del blir va vannt genom ogglan rm t och täll runt runl hhalsen.

Det var sA så alsen . Det oe h tatt min pappa kladde klädde ppå A sig sig hhalsdual sduken ddåA vadret vädrel va varr kallt oe och ken h han var ute i aarbete och sjo. sjö. rbete ppå A land oeh är sam som det det brukar sa sägas: Alil gas : Alit Det ar kommer kornmer ige igen n , ocksa också ddåA det det galler gäller klädmode. S SåA sam som jag ser skymkladmode, len av av det del i ti tidningamas aononn on ten dningamas an serr tyeker tycker jag jag 'att 'all myeket mycket mera an än se halsdukenss an användning spå-halsduken vandnin g kan spa bakål i ti tiden. läste oc också ras bakat de n . JJag ag laste ks a alI minst minstaa skolpojke sa som aom m att m med sin mamma i sa sällkommer med llska skap p for för aatl tt kop köpaa en jacka jacka,, till

Finansminislrar och likslällda h likst allda Fin an sm ini strar oe gammalt kunnaI har ju sedan ga mmalt ku nn a t hänföras lili det del mera pu pulslusliga hanf or as till tsl usti ga släk!et.

De hitta hitlarr pA på en sAdan sådan sla ktet , De mängd rrackarlyg och streck mangd aekart yg oe h strec k i ens räkningar så de delt ar är in inle klokt. ra kn inga r sA te kl ok t.

Här skall inte ylas aom uteblivna Har m ut eblivn a pensionspengar och pensions pe ngar oe h sånl, sAnt, uulan t an om det del nya ppåhillet våra Ahit t et aatl t t höja hoj a vAra am lelefonräkningar telefo nra kn inga r med 20 pprocenl. ro een t.

Det är a r så sA galet ga let så sA del det aärr inle in te klokl. klokt.

Del så vaekert vackert aom alats sA m Det har ju ttalals atl alla slags äldatt pensionärer, pen sion a rer, alia Ald ringar och rin ga r oe h ensamslående ensa ms tAend e har h a r en vän/väninna Och del van/va n in n a i nnöden. od en . Oeh det aärr jusl just lelefonen te lefo n en , som sam kkan an vara va ra ded eras enda en d a kontakl k on takt utåt. ut At . Men nu nu blir det för mången det for mAngen faltig fattig fan fim bbaalåla telera alt a tt hålla h Alia trulen truten och oeh lAta te le fonen stå stA och oeh skämmas sk ammas i sin knut. knutt som monument över over en service som sa m flyr. flyr. Håhå H Ah A jaja. Också OeksA när nar ministrar och oeh likslällda likstallda blir tokiga så sA börjar borjar det tydligen i huvudel. huvu det.

Nu har h a r jag avreageral avreagerat mej och oeh Hans-J. Han s-J . Sjöstedt Sj ostedt kan övergå ove rgA från frAn telefonigt tili till tetelefAnigheter. Den Den lefåItigt. lefAnigt. Tili Till de d e vanliga då d A del det ligt sinnade telefånigheter. varsta jag hört hort gick giek genom tidgäller galler telefånigheter telefAnigheter hör hor ju, ju , alI a tt värsla p A sensommaren. sensomma ren . del det ringer ringer vid vi d de d e mesl mest olämpliga ol ampliga ningspressen på alltsA om am kilien killen därborta d arborta i tidpunkter. tidpun kter. Eiler E ller som sam skolgossen sko lgoss en Den alltså sam låg lAg djupt insomnad ins omnad sa då dA läraren lararen lalade talade om a m "Arki" Ar ki- Statema som det ringde. tl sömndruckna d Adet rin gde. I si sitt so mn d ruekna medes princip" p rineip " och oeh frågade frAgade vad då tillstAnd fick han lag tag i revolvern revolvem Som sam händer h an der då dA man m an sänker sanker en tilistånd stallet för for lelefonluren, telefonlur en . lade kropp i vallnel: va t t net: Då D A ringer lelefotelefo- i slället till öral orat och oeh tryckte tryekte av! nen! sA har h a r vi ju den d en andra and ra ii vapnet lili nen! Och Oe h så Mindre lragiskl tragiskt var va r den d en om am samma sam ma bransch: branseh: husmodern sam sam av en en väninna vaninna -- Hallå.

Hall A. Är Ar del det hos has den den SvensS ven s- husmodern tillspordes vad vad hon han hade gjorl gjo rt son son som sa m har ha r en en dotler d otter som sam heler h et er tilispordes med sitt öra ora som sam var va r väl va l omplåomp lAm ed sitl Maria?

Maria? st rat. "Jo "Jo förstår forstAr du", du " , löd lod svarel sva ret -- Nej, det är ar hos has den Svensson Sven sson strat. ju lelefonen tel efon en i köket kok et där da r "jag har ju som lAg i badkarel! badkaret! sam låg stod och oeh strök, st ro k, och oeh lade i tanta n jag stod st ry kja m et tili till örat orat när n a r tete kama slrykjämet kama lefon en ringde". rin gde ". Oj OJ du milde sa sa Sedan finns finns det ju ju mer allvarallv ar- lefonen

for st oe h sa m det igast e se r försl och som det vikt viktigasle ser efter et finns a. efter att all ddel finns en en innerfiek innerficka.

Det a ii pappas Det fanns faons det del ocks ocksä pappas vadrnal st roja oeh allades A vadmalslröja och kkaila des dd~ barmticka. barmfiek a.

SSå A bblev lev det igt oeh f6r del plotsl plölsligt och ooförtankt anke ppå A host ens tänkl en en snabbt snabbtanke höstens mode sa som delt st stora hela del mode m ii de ora hel a aärr det min sta jag r mig m .. Ja g minsta jag bekymra bekyrnrar mig aom Jag gAr går mest mesl,, oeh och sa som m man man sade sade Iorr förr:: som hund ii sa samma skinn och sa m hund mma sk inn ,, oe h aom m jag nnågon gång klar klär upp upp mig mlg for för jag agon gang langvaga a mm a nde oeh långväga fr främmande och fina !ina besok lir det ten besök sA så bblir del ii Iolkdrak folkdräkten om ar ernva vd oeh sa m alltigen som alltigenom är hhemvävd och di t o sydd, m passar dito sydd, oeh och sa som passar mig både själ oc och sinne. ba de ttili ill sjal h sinne.

Fr arnmande ! En m den Främmande!

En dag dag sa som den-na,, sA så mork mörk oe och dysler som den h dyst er sa m de n na aärr sA gylla den nom så kan kan jag jag for förgylla den ge genom att A sommaren all titta litla tillbaka tilibaka ppå oeh n as nagot en och min minnas någol besok besök sam som dden förde med sig sig..

Ior de med Sommaren Sammaren var var ung ung,, men vadret vädret va allt oeh en varr kkallt och bister bisler den den dag dagen sa m Alii som Aili Backman kom. kom. FyrtioFyrtiosex A ärr hade gatt gått se sen sisl sag såg n vi sist sex varandra varandra,, men det det var var en obeobeskrivlig rme i var mning. skrivlig va värme vår omfa omfamning.

Hade verkli ge n sA verkligen så manga många Ar år gAtt gått sen Alii Aili for förestod sin bror Runars sen estod si n br or Run ars hushåll han som nyvigd präsl hu sh all ddåA ha n sa m nyvi gd pr ast tick sin Ior första tiliförordnade fiek sta tillforo rd nade tjanst ntjänsl ' i VArdo Vårdö forsamling. församling . Va Vänsk ape n mella n Alii e skapen mellan Aili oeh och mig had hade leva A bre vk ontakt gen om ddee levatt ppå brevkontakl genom många åren. Utan aall hadee m anga aren. tt vi had tankt A ddet et sA e vi bblivit livit tänkl ppå så had hade ga mla ba da , st od de ass A kkäpap gamla båda, slödde oss ppå parr ddåA vi nu nu mottes, mÖlles, men dett det!aa pa varr en sak sak uutan all bety belydelse.

Det va ta n all delse. Det var sa m sku lle tr of astheten i vAr som skulle lro(asthelen vår vänskap ha slagit uuIt i bl blom därr vi va ns k ap ha om da stod frarnför Ira m for varandra. Del Det sa m som var förvånansvärt Iorv anansv ar t var att all sA så m an ga Ar rmånga år hade gatt gått sen den den va vår-

Pensionär modell

1916

---ndra orat A, vaninnan väninnan , men det det aandra örat ddA, det ar lAstrat? "Ja det är ju oeksA också omp omplåstral? ddu u for st Ar, det förslår, del ringde en gAng gång till! " lill!

FrAn dden en in te ri kti gt intima in ti ma Från inle rikligt men dock bekantskapskretsen bek an tsk apskr etsen elt litelliknande litet likna nd e fall fall hhar a r jag jag hört hort ett beskrivas. bes krivas. Två TvA byrådamer byr Adam er av del det lliliga delade För all fli tiga slagel slaget del ade rum. rum . For att sp ara på pA firmans tid kokade kokad e de spara sitt kaffe ka ffe själva sja lva i stället st a llet för for att silt fir a kaffepausen kaffep a us en med de d e övriga ovri ga i fira lunchrummel. luneh ru mm et . De donade d on ade alltså all ts A på och pAoe h tog en slurk slu rk ur kaffeglaset kaff egl ase t mellan mell an versema. När Na r lelefonen tele fonen ringde var va r det en kund som sa m ville h a reda red a på pA nånting. n Anting. Den svaransva ra n ha d e damen letade let ad e fram fr am mappar mappa r de oeh saker sa ke r från fr An elt ett skåp sk Ap för for alt att reoch pr oblemen . Så S A Iyfte ly ft e hon, ha n , da ut problemen. sa m hon han lrodde trodde luren, lu ren , för for atllägat t lag som u t texlen, tex t en , men log tog i tankama tanka rn a ga ut sitt kaffeglas kaifegl as och oe h fick fie k en rejäl rej al sill overskoljni ng av våtvännande vAtvarman de översköljning k aife. Kunden tick li ck aldrig aldri g nägol nAgot kaffe. besk ed pp.g.a.

IAngvar ig skraltskra tt besked .g.a . långvarig hysteri hyst eri i rummel. rummet . "Tankspridd "Ta nks p ridd tanl tant som sa m Paula-llicka" Pa ula-fli eka " skulle väl val rubrik en ha h a bllvit bli vit om a m också oeksA dend enrubriken n a hisloria h istori a kommil kom mit uI u t i lidningt idni ng na arna arna..

An na rs, på pA lal tal om a m den där dar som sa m Annars, sk ot sig, sig, ii stället stallet för for alt att svara svara ii sköl ap paraten . så sA är ar det det ganska ganska apparaten

des da lie resa ddag ag vi vi skil skildes då Alii Aili sku skulle resa tillbak a till a efter vt tilibaka tili Sak Såka eiler ett elt hal halvl Ars rd , Ars vistelse vislelse pa på VArdo Värdö prastga präslgård, en rt tid en ka kort tid sam som kom kom att alt grund grund-lagga ns kap sam lägga en en va vänskap som leva levatt gegenom de många åren. Aili kom innom de ma nga aren. Alii kom in- ' te ensam. ensam. Med Med var var brodem brodem Ru Runar te na r sam lle r rnott som jag jag inte mle he heller mött sedan sedan lan gt tillba ka ii tiliden, den , hans långt lilibaka hans husthustru m jag te tidigare ru Ann Annii sa som jag in inte hdigare traffat h deras träHat,, oe och deras yngste yngste bro brorr ArArne. ne. Ocksa Också am om motet mölel med med dem dem var var £ii pskattat oeh förr mig mig up uppskattal och trevligt, lrevligt, sa ndA Allis sä var var det aändå Ailis besok besök sam som gay agen de n storsta gay ddagen den störsla glansen. glansen I ovrigt övrigt ha harr det del blivit blivit manga, många , bbäde ad e ove rras kan de och överraskande och Iorberedförbereddda a beso k sa m va rit bebesök som varr for för sig sig va varil betyd elsefu lla oeh erik ande. Infor tydelsefulla och bberikande. lnför st or a gru pp er har jag and kan stora grupper jag ibl ibland känlt en amning vid ta nken en viss vi ss bekl beklämning tanken att manniskor b esvar ar sig aall tt alt människor besvärar komma till m inge nting aär, r, lili mig mig sa som ingenling men da n a gan ger har jag plotsmen sa sådana gånger plötsligt vit sa m Iyft aek ligl bli blivil som Iyfl av av en tlackn ke ppA A att ja g uta n sa mh etens ta samhetens lanke jag ulan egen a en egen stravan strävan fAtt fåll var vara en repre- , se ntant £iir ng en tid n senlant för en en ga gången lid i de den skargard m jag alska v alit skärgård sa som älskarr aav allt m itt hhjärta ja rt a,. mitt Sa m ofa tt ba rt va delan det Som ofattbarl varr med meddelandel att esi dent Koivist o sku lie alt pr president KoivisIo skulJe komma pA på besok besök,, oeh och sA så har här lan gt efte et forlf alångt efterr sA så verkar ddet forlfaande sa m en sa ga. Det rrande som saga.

Del var var ett sa llsa mt mote nn isk a sällsamt möte med med en rna människa sa m fr An forsta n blicket uultsom från första ogo ögonblickel h va rstra la de ans p ra ksloshet oe strålade anspråkslöshel och värme m gjorde frAn me sa som gjorde motet mötet fritt fran hhjärtklappning jar t kl ap pn ing oeh och spanning. spänning. I efterskott an jag efterskotl kkan jag bar baraa kanna mig bekymrad over ns sallöver att ha hans sälllt i sk ugga n skap blev sam som he helt skuggan medan min min hoga höga gast gäst och jag jag haha de ddel et myeket ills ammycket trevligt tllllsammans. mans

IfGse

Bo"'"

l • • •i~~~~~IIIi.illII

Nu ta Nu ar är det sA sä dags att a tt avslu avsluta brevet brevel med ddee varmaste varmasle halshälsningar till ner oeh t ili alia alla van vänner och lasare läsare fran frå n

~.

Il .. t:f't2/n-cU L· "0.'

0/ -III

'f1~

~.

nska Iorsloade markvardigt or ett märkvärrugl hur alia alJa rnannisk människor et! pa parr ga ganska lörslöade varjor värJor esslikes hhar ar Jag jag pA ggen ,. Men dar ra landet där borta i det sto slora landet iI ddesslikes på va väggen ll skjuta med vaster ring bevapnad e, ingen ingentting mg aalt med,, int mtee ens väster gAr gär omk omkring beväpnade. tt ka rra . (S.k. en kel ordlek).

Saver skottkärra enkel ordlek) Sover bevapnade beväpnade ocks ocksåa tydligen tydligen.. sko rn jag had hadee i ungamas ba barnJJag ag ha harr awerkat awerka t nagra några hundrahund ra- Men jag arn en rullrevolver , som sam dock tal merika nska deekar e, th riltaj aamerikanska deckare, ril- ddom va r hel rlig dden en med heltt ofa ofarlig med.. [nga Inga ler litterarare saker. skönlillerärare saker . var lerss oeh och skon lor (patroner ad e jag, slagkuJor (pa troner)) hhade Oeh ll ppåA den Och ha harr man inte inle se seLL den.. ku al'S slillel var borta oeh och oeksA också ann annan; Var end a kott Varenda koltee oeh och kott kollaa ar är be- stiftet helt out ll säga sa ga . Men varr den den helt out sAa så all la fiieva pna d . Sa rsk ilt de fata väpnad Särskill falala flic- va k for a rn a var kär leksa leksak lör ung ungarna kama är ar ena ena heja re. Försl Fors t ar koma hejare. är de ju en kar rst a Wild den.. De var i sin sm va värsta for od ande sko na ., kladd al- den förödande sköna kläddaa 1i 111Alde r. Totalt forbjudn förbjudnaa all alt skinn som sa m smiter ål ill överallt, overallt, men West ålder. sik ta ppåA nAgot något leer ens 1i misstag sikta lika sjutton sJutton bar bär de en pistol ell eller " Fa n lad da r laddar sti lett undan stu ekn a någoDslans. nAgonstans. vande var ddee: - "Fan stilell undanstuckna " , var vArt ali a der as den ", vårl svar pA på alla deras Vanli gen i strumpan st ru mpan . Det mAtte Vanligen mätte den obe kva mt oe vara obekväml ochh ge de arma invandningar. invändningar. En kvall kväll bad de tosema en gång gAng sa m pårninner pAmin ne r dock om am dispens, dispens, dä dA vi hu stru lösema som vi,, hustru a m en vingskjuten a nkas. Hur de min min och oeh jag skulle på pA bio, bi o. eiler elle r om vingskjulen ankas. bet er sig nu för for liden t id en då dA strump- fesl, fest, eiler eller nånting. n Anting. De bad bad då dAaalt, tt , beter byx or hör h or till ordninge n för for da- om am det kommer kom mer en bov, bov , att a tt få fA byxor tili ordningen pA honom ho nom och oeh ropa : "Hands " Ha nds vet jag inte. int e. Men kvinnfolk sikta pä gen veL up " ! Det Det var en av de äldre aldre som sam till de uppfinningsrika uppfin nin gsrika sä sA up" hor ju tiJl hör med förslaget for slaget varpå varpAen d e har säkert sa ker t hillat hitta t på pA nya stälstal- kom med de en yngrost hovs upp som sam sa : "Och " Oeh så sA att nödlorfligt nod torftigt dölja dolj a arse- re röst len atl fAr man bara ba ra hoppas att någon nAgon n al en . nalen. fär "!

Hemm a hos has oss ass är ar vi helI hel t obe- fan laddar den "!

Hemma va p nade . Nåja, NAja, en oskadliggjord oskad liggjo rd väpnade.

Ha ns- J. Sjöstedt Sj ostedt Hans-J. b ra nd bomb , en slö slii bajonetl baj onett och oeh brandbomb,

OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA F6rbundet har har just jusl tält fAn bekräftelse bekranelse på pAatt for oss as s bokats bokals 50 50 platser (1(I kl.) kl.)

FÖrbundet att tör for den 23 23 jull Jull -84 pä pAOlofsborg till Aulis Aulis Sallinens Sa llinens nya opera opera tör Olotsborg tili

KUNGEN FOR TILL FRANKRIKE Ardu du intresserad inlress erad sä sAkonlakta SFF-kansliel 90-753 90-753 7820 7820 omedelbart ome de lbar l Är kontakta SFF-kansliet Delaljprogra m i nästa nasla nummer.

Detaljprogram

14

Aktuell

PENSIONSFRAGAN Jag har sedan jag för över 40 år sedan gifte mig varit hemmafru.

Nu har jag fyllt 65 och den enda pension jag har är 276 mk folkpension. Mera än så ansökte jag inte om. Min make är nämligen ell par år yngre och forlfarande i tjänst. Enligt lidningsuppgifler räknar jag nu med att kunna fA högre pension nästa år, då Jag inte längre har min makes inkomster som sänker min pension.

Stämmer det? Vore tacksam fär en förklaring om hur det ligger tilI. Greta Om er pension bara är 276 mk per månad , dvs. folkpensionens basdel, så borde ni skynda er att lämna in en ansökan om tilläggsdel. Från och med delta år inverkar nämligen inte förvärvsinkomst - varken egen eiler makens - på folkpensionens tilläggsdel.

Nl nämner inte när ni fyllde 65. Ifall det var inom det senaste halvaret kan ni tom. ha chanser alt fA högre pension retroaktivt ända från mAnaden efter födelsedagen. Folkpensionsförmånema har nämligen sex månader retroakhvitet. Hur hög 1I1Iäggsdel ni kan få , beror på om Dl har förmögenhet eiler kapitalinkomster i ert namn. Makens förmögenhet eiler ' kapitalinkomster inverkar på er folkpension ännu under det här året, men mte längre 1984.

FrAn och med 1985 slutar också era egna inkomster av det slaget (dividender, hyror , arranden mm.) att inverka. Detsamma gäller personlig förmögenhet.

Från och med 1984 inverkar alltså inte längre det vad den ena maken äger och har på den andra makens folkpension . Det som fortfar.ande inverker bAde 1984 och senare är ens egen arbetspension eiler annan penslOnsinkomst utöver folkpenslOnen.

T.ex. familjepension efter make.

Folkpensionen är frän och med i år beskattningsbar inkomst. Med enbart folkpenslOn är man dock i praktiken befriad från skall . Eli

nytt pensionsinkomstavdrag har nämligen infärts för all trygga ekonomin för dem som har enbart folkpension elIer folkpension och liten arbetspension. Under 1983 är avdraget 18.00Q i kommunalbeskattningen och man lår utnytlja avdraget tili fullt belopp om ens årsinkomst är under 25.600 mk. Sedan minskar avdraget stegvis. Är ärsinkomsten äver 43.600 mk fAr man äverhuvudtaget inte använda sig av det. 1 statsbeskattningen är avdraget 14.100 mk. Dessa belopp gäller ensamstAende eiler gift eiler sammanboende vars make/sambo inte fär folk- eiler frontmannapension. För makar ar avdraget i kommunalbeska'ttningen 14.500 mk per man och i statsbeskattningen detsamma 14.100 mk per man. För makar som båda är pensionstagare upphör rällen tili pensionsmkomstavdraget vid 36.600 mk i årsinkomst per man . I statsbeskattningen ar sAväl avdragsbelopp som inkomstgräns lika lär alla.

Stiger årsinkomsten tili ~2 . 899 mk har man inte niU atl göra pensionsinkomstavdrag i statsbeskattningen.

Vad Greta skall göra ar alt med det snaraste gA tili nälmaste Folkpensionsbyrå oeh göra en ansökan om tilläggsdel. Tag med uppgifter om ev. förmogenhet och kapitalinkomster. Lyeka tili.

I bästa lall kan Greta få 1.516 mk l folkpension istället lör 276 mk per månad.

Ebba Jakobsson

~.

9, OOSll) Hf~.

när du ~Y. ~be:t år

nödväDigt ~tt du aqerdit! gali'!Ja adtess, med po$tD'UlJimer odI alIt, för ~ bll vi iDte hitta dej i vlm Yegister.

pensionspol itik 1 min kommentar i God Tid nr

värdebeständighet. Av en pen. sion på säg 1.000 mark i mAna. den början av 70-talet skulle en. dast ca 300 mark ha återståU av köpvärdet i slutet av deeenniet En pension som är bunden tiU levnadskostnadsindex ger visser. ligen inte pensionären delaktig. het i t.ex. löntagarnas reallöne. tillväxt - om det blir nAgon men ger å andra sidan pensionä. ren full kompensation i tider av negativ ekonomi då ä andra si· dan den aktiva befolkningen lär dra åt den omtalade svång-

3/83 tili regeringslörhandlingar-

T ur-returresa med hy ttplats under hela resan fr 150 mk.

Rejäla grupprabatter. Förmånlig shopping, t.ex. livsmedel och Tax Free-varor ombord .

Alla kryssningar tar minst 24 timmar. Hämta kryssningsprislista från din resebyrå och följ med oss tili sjöss!

TidtabeU 12.9.1983-1.1.1984

I

Kaskö

Mä

20.00 10.00 20.00 10.00 11.00 Gävlo Ti 19.00 On 21 .00 Fr 20.00 Lö 21.00 5ö 22.00

On To Lö 5ö

Gävlo 08.00 19.30 08.00 20.00 21.00 Kasko On 08.00 To 10.00 Lö 08.00 5ö 10.00 Ma 11.00

Ti On Fr Lö 5ö

Alla tider ar JakaJ3.

Ob!. Ingen lrafik. 24 -25.12 1083

Kaskö loI. (9621 279 11

Rekvirera vårt OBERAMMERGAU program tör ·84 Resor med omtanke~

_:JVNgPVlSJi8VSiJ N. Esplanadgatan t

22tOO Mariehamn Tel. 928·1 1 570 kl. 10-15

KORSORDET 4/83 Taek alla ni som ut!ryckt er glädje över alt God Tid behåller penninglotterna som vinster.

"Hade du bytt ut dem mot något annat, så hade ju all spänning gAU", skriver en flilig korsordslösare.

Ja, ja. Det tyeks nog vara bra med en "folkomröstning" då oeh då.

Penninglotter var det alltså.

Denna veeka skall följande korsordslösare fä sin belöning : Evert Andersson, Munsala Margit Blohm, Hfrs 26 Hjördis Gustafsson, Lovisa Valborg Lindström, Pargas Gösta Åkerfelt, Östersundom Hoppas ni alla har "tumme" med fru Fortuna!

na senaste vår förutsatte jag att politikerna inte skulle våga annat än hålla last vid folkpensionsreformens tidtabell i samband med budgetförslaget för år 1984. Så skedde även - men eiter sedvanliga härda omgAngar i regeringens ria i augusti. Särskilt hemmafruarna lär a1ltsä en bäUre personlig folkpension från och med årsskiitet och även om nägon make i samband härmed fär sin pension sänkI skall man enligt löfte se tili alt ingen familj iär en sänkt pension totalt sett.

Oeh man iår vällita pA givna löiten, även i politiken.

Finansministeriet hade naturligtvis velat senarelägga iolkpensionsreiormens tidtabell och därigenom spara utgifter. DeUa skulle ha varit i linje med budgetens allrnänna uppläggning. PA sikt kan doek effekten av ftnansministeriets drag alt reformera pensionernas indexskydd ha mycket slörre spareffekter. Vad jag Asyftar är atl samtliga pensioner, säväl arbets- som lol~­ pension Irån oeh med nästa är justeras endast en gång per år vilket krasst ultryekt innebär all pensionärerna går miste om flera hundra miljoner marko Folkpensionerna har ju länge justerats i enlighet med levnadskostnadsindex. När index stigit med tre proeent har pensionema höjts. Arbetspensionerna igen justerades ursprungligen en gäng per är i enlighet med löneindex men "försämrades" senare så aU det s.k . APL-indexet formades som etl 51)-50 index på basen av löne- oeh levnadskostnadsindex.

Samtidigt så giek man in för en mellanindexjustering den 1 juli.

Nu skall dä såväl folkpension som arbetspension höjas endast en gång per år vilket naturligtvis även har vissa positiva sidor. Det blir läUare at! få en överblick över pensionemas nivA pA årsni- ' vå, broschyrer o.d. hAUer sig långre aktuella osv. Men faktum kvarstAr: för den enskilda pensionären blir det nog en fråga om en förlust frän hi ttillsvarande indexskyddsnivå. Enda trlisten är att den slår lika över hela pensionärskåren.

Indexskyddet är oerhört viktigt med tanke på pensionemas

remmen .

Det har alltid stålt en livlig debatt kring vUket indexskydd pensionema skall ha . Det nuvarande APL-indexet som tar hälIten av levnadskostnaderna oeh halIten av löneutveeklingen i beaktande måste anses som rålt Iyckat oeh stabilt - oberoende som det är av haftiga svängning· ar i den ekonomiska utveeklingen . Det har även förts en intressant diskussion huruvlda man borde ha et! bä ltre indexskydd, vilket i tider av ekonomisk tillväxt och positiv reallöneut\'eeklmg skulle innebära etl löneindex, för invalidpensionarerna som ju narmast jämför slg med sina jämnåriga bland den s.k. akliva befolkrungen och även har samma utgifter lör lamilj mm. som de. Däremot kunde man tänka sig ett rent levnadskostnadsindex iör ålderspensionärema som har etl annat konsumlionsmänster än sina yngre kolleger, bostads- oeh studieskulder är be· taida, bamen har Hugit ur boet osv. Slutligen har även eU differentierat index efter själva pensionsnivån varit eU tillhygge i debatlen. DeUa indexiörfarande skulle innebära aU indexskyddet för högre penslOner skulle suceessivi försvagas . Mot deUa kan iör det lörsta anföras aU det tekniskt skulle vara nästan omöjligt atl behärska. För det andra skulle det strida mot själva prineipen i arbetspensionssystemet som vili garantera en fortsatt kOl1sumtionsnivä även etter pensioneringen. Vili man bedriva inkomstutjämning i samhället är det skattepolitiken som har de rälta instrumenten - äVen lör pensionärema .

Henry Olander

Harry Martinson: D e t blåser s nabbt och kallt och de polerade isarna s täller tili med en bal.

Knäckt av vintervinden och fattig på nöjen kanar fjolårsvassen utåt på halslipade golv.

Tili en början jagar den glatt iväg spretande i sidslängarna, stötvis styrd av hå rda kårar från norr.

Vr Ögonblicken

15 15

Allhelgonatid Allhelgonatid

TENERIFFARESAN -84 TENERIFFARESAN' Kom rned med till tili f6rtjusande förtjusande Korn Puerto de la Cruz Cruz Puerto

A1lhelganadag Allhelgonadag -kyrkkJockan nd tate kyrkklockan klarntar k1ämtar dovt dovt bla bland täta dimmar dimmor landsvaqen landsvägen kryper kryper mark mörk och och uppbl6tt uppblött bland bland lov löv och och vissnat vissnat gras gräs natu rens roster naturens röster tystnat tystnat blott blott nagra några krakor kråkor skriar skriar hest hest pa på lerig lerig aker åker -

Avfärd 6.2 6.2 1984 1984 Avfiird Hotel! Palmeras Palmeras Playa Playa 22 v. v. pris pris 22 945,945,Holell v. pris pris 33 395,395,33 v. nllägg for för Ulsiktsrum utsiktsrum 50 50 mklvecka mk/vecka nlliigg Tillägg for för halvpens halvpension mk/vecka nllagg ion 200 mklvecka v. pris pris 22 595,595,Hotel! Tenequla Tenequla 22 v.

Holell v. pris pris 22 995,995,33 v.

pa skransar på kyrkoqardens kyrkogårdens gravar gravar ligger ligger strama strama granri granriskransar rne d ron nbersdroppar mellan med rönnbärsdroppar mellan barren baITen matt us matt flarntar f1ämtar nagra några tanda tända IjIjus en halsninq hälsning till tili de de doda döda en kring en svartkladd svartkläd.d kvinna irrar irrar sokande sÖkande am omkring och och stannar vid vid en gray gray -

Avfärd 13.2 13.2 1984 1984 Avfiird Hotel! Palmeras Palmeras Playa Playa pris 22 v. 3 045,045,Holell Alla med utsikt utsikt Alia nllägg for för halvpens halvpension mk/vecka Tillagg ion 200 mklvecka Kaffefrukost ingar ingår i prisen.

Kaffefrukosl

an 6rd bra f1yter trag trög och och lergra Jergrå under under slutk sJutkörd bro ån flyter nu im m an dugga ned nu borjar börjar ddimman ned oc h senhosttystn ad en bryts och senhösttystnaden bryts blott av klockans k10ckans dan dån all - helgona helgona - dag dag all - helgan a - dag helgona dag

Arr. S.P.F. Oslerbottnlska Österbottnlska dlslrlkl dlstrlkt Arr. Anmälnlngar och och narrnare närmare uppglfter ger ger EIAnmiilnlngar 14, 65200 Vasa 20, se-Maj Johnson, Levonsg Levonsg.. 14,65200 se-Maj tel. 961-119 961-119410 eiler Resebyra Resebyrå Polaris, Monica leI. 410 eller Holmqvist, le tel.l. 961-121 555. RING GENASTI Holmqvlsl, FFORTSATTNING OR TSATT N ING

oss,, 055

resa till tili En resa (frän (fran

elfte elfle

sidan) sid an )

per sitt Sltt rodvinsglas rödvinsglas med med m minsta per in st a uns av av kvarhallen kvarhållen elegans? elegans? uns Den attonde ättonde slusse slussen Den n drabbar oss.. Pa På stranden stranden av VillmanVilIman055 strand star stär var vår god gode ehaufför strand e cha uf for ångan uppe for för aatt återbörmed angan tt at er bo rda 055 oss till tili Hfrs. Det Det ar är natt. Ali Allaa i da är nu nu tysta, Ior försjunkna bussen ar sjunkna i egnaa tankar. Varfor Varför gjorde vi en egn sådan resa? Alia Alla har sina skal, skäl. sadan många va varit förKanske manga rit ii dalen forkanske inte. Men Men alia alla har vi uut. t. kanske emellanåt langtat längtat dit. Jag tror att ernellanat alla har en Mumindal in inom vi alia om

en dal med dden idyll bäst en en id yll vi bast behöver.

Ibland oss ttid aU ben over . Ibl and tar vi oss id att lärnna va vårr va vanliga för att al! larnna n lig a vardag for söka det det som som aärr vi viktigt för oss oss.. soka k tigt for Men vi finn finner inte er in te alltid ddalen alen i Men skiek lärnnat den.. eller eiler ddet et sk ick vi la mn at den tänkt 055 oss den den.. Det Det aärr just vad tankt hände mig mig., kan kanske som nande sk e aandra. ndra.

För mig mig hhar Vi borg varit en of orörFor a r Vib or g va rit en or gätlig stad stad., me men nu br brast min livgatlig n nu ast m in livlinaa . Nu Nu ar är ja jag lös.. Ald Aldrig lin g los rig mera ,. säsom Viborg För sas om Vib org hhandhas andhas ii ddag. ag. For mina ögon flirnrar ett ord ord m ina ttrötta rotta ogo n flimrar vit! pa pä fonstret fönstret ttili ett skrivet i vitt ill ett sommarhotell Gaudiamus (Låsommarh ot ell G audiamus (Latom 0oss glädjas). JJaa , latom lätom oss! ossi tom 5 5 gladjas), A tt fa fA komma bern hem!! Bort fr frän Att an en tilivaro där man inte mera hor hör till varo dar

Ur Ur Barmark E1ma E1ma Ekelund he mm a . Ar en bo rta fr an dal en hemma. Åren borta Irån dalen oekså fört med med sig sig nagot något for för hhar ar oc ksa fort alla , va vaI'r och oeh en pa pii sitt sitt sat sättt har vi alia la rt oss nnägot agot om oss lva : det lärt oss sja själva: aatt tt komma fra m till fram tili ett nytt ske ske-ddee i va rt liv värt liv..

Neonljusen Irån Hlrs blanda bländarr an Hfrs Neo nljusen fr oss rav Eriks oss - huj! huj! Da Därav Eriks filosofeDärr ser ser du du vad som skil skil-rande " Da jer Hfrs fra frånn Viborg. - Det Det ar är Eija allvar i tonen ddåa E ija yttrar aavvsk ed sorden ,. glad over nt skedsorden över att at! ha ka känt gem en sk ap en i gruppen . Tack gemenskapen Eija - vi gillar gillar dig dig.. Och Oeh fra irån Eija n mej oeh mi min tili led ledare och n ddal al ett ttaek ack till ar e oc h medresenarer pa. aterseen oeh medresenärer!! Pii återseen-de de,, men ald aldrig rig m mer er i Vib Viborg. or g.

Gripenberg Karin G r ipe nhe rg

FORTSl\TTNlNG FORTS ATTNING

bergsgården. Vi mott mottogs vänligt bergsgarden, ogs va nligt av va värdpare!. daladräkav r dpare t , kklädda ladda i daladrakoeh plaeerades de mest ter, oc h placera des i de (frå n femte (fran fernIe sidan) idylliska smä alla malade millade idylliska srna stugor, alia Därmed Da rm ed var det nnorska orsk a avsnitför bygd bygden sä ka kännspaka i dden en for en sa n nspa ka och var vår vag väg följde pä den tet slut och Iol jd e pa faluröda Iargen . fa luroda färgen sidan Östra Dal Dalälven dan Ostra al ven ner svenska si Den bjöd 055 oss pa pä ett De n sista dagen bjod mot Siljan me med väna gamla mot d ddess ess vana besök i Sundbom Sundborn och oeh Carl Larsbesok Tennmuseet kulturbygd. Ten n mu seet i HjortHjort sons där vi alia alla kunde kkonsons hem, dar onnäsgården va vaI'r en nyhet nybet fOr för de de nasgarden statera att aU rummen var rnyck myeket et flesla oeh fiesta och en myeket mycket intressant mindre än föreställt oss oss.. an vi forestallt sådan, med sadan, me d hhlstoriskt istori sk t riktiga Tili T ill Värtahamnen Vartabamnen kom vi i laga tennfigurer i deras miljö, dera s egen miljo, tid trots vägreparationer vagreparationer och vare sig gällde soldaterna sig det d et gallde soldatema vid fartbegränsningar. fartbegransningar. Friska, nnöjda ojda Narva, Narv a, säterlivets saterlivets männ.iskor manniskor eieloeh och mätta matta av god god mat oeh och förtjufortjuler en bal ppaA Gustav m Il l :s .s tid. tid. ÄnAn- sande reseintryek reseintryck stod stod vi omsider omsider oeh nu hann vi se Rättviks Rattviks kyrka och pii Olympiakajen,, där öste pa Olympiakajen dar regnet oste dess berömda beromda kyrkstallar i aitonaftonnero nero solens solen s varma belysning innan vi Gerda och oeb HeUen Hell en tili vårt vart logi för for naUen, natten, TällTallkom till

Med ETTAN

Färggrann Farggrann ruskaresa Höstens Hasten s grannaste färger farger fiek fick deltagarna deltagama i Svenska S vensk a PensionärsPensionarsförbundets "TUska-resa" tili forbundets " ru ska - resa" t ill Hammerfest uppleva. En En upplevelse var det även aven aU att se HamHammarfest, marfest, världens varldens nordligaste stad, stad , irAn fran fjäUet fjall et bakom bak om staden. staden .

Första Forsta etappen av vår var resa åkte a k te vi med täg tag tili till Rovaniemi, Rovan iemi , där d ar alltid lika glada oeh oc h sympatiska Pertti Luokkanen Lu okkan en mötte mott e oss 055 med Kutilan Liikennes L iikennes buss. ÖverOvernattningarna nattni ngama under resan resan skedde sk edde i Kautokeino, Ka u to keino, Hammerfest Ha m merfest oeh ocb Saari selkä..

Saariselka Resans missoden inträffaintraffaResa ns enda enda missöden de pä pa hotell hot ell Riekonkieppi Riek on k iepp i ii Saariselkä. ari selka. Man Man hade h ade bokat bok a t middag middag 1'At It tvä tva stora grupper grupper samtidigt samtidigt så sa det det blev bl ev trångt. t ra ngt. 1I ett ett rum rum fanns fanns

-

det oekså oc ksa andra innevånare innevanare när n ar vår var grupp anlände. anlande. Resenärernas Res en aremas goda humör humor stördes st ordes inte av dessa d essa små sma detaljer. detaljer. Vädret Vadret var va r ganska bra under resan. Något Nago t mera klart solsken hade det d et fått fatt vara, va ra, men det var mest m est uppehällsväder u p peh allsvader vilket var huvudsaken. hu vu dsa k en .

Under U nder återfärden aterfarden fjek fick vi ännu annu bekanta be ka nta oss med m ed Rovaniemi Rova n iem i under den loka lok allaa guiden gu id en Titti Titt i RasRas tas ledning. lednin g. Det O et vare vare gripande att höra hora om Rovaniemis Rovan iemis förstöfOrst orelse under u nd er kriget kri get oeh och den återaterupp byggn ad som följde foljde därefter. darefter .. uppbyggnad Ä ven nästa Aven nasta höst hos t skall det bli bli en ruska-resa. Vart resan resan går gar är ar änanruska-resa. nu n u inte inte riktigt säkert. sakert. Tromsö Tromso har bar närnnts n amn ts som som en möjlighet. mojlighet.

Rainer Ra iner

Morgonstillhet Den morgonen rsta gangen morganen,, da dd triiden rräden [o försra gdngen iir är vita vira vill vili jag siua silla vid ett eli tant ränr ljus vid [onstret ok fönsrrer i mill mill kkök och och bara vara stilla. srilla.

Morgontidningen fa r vara oliist.

Morgonridningenfdr oläsr.

Kaffe Kaffett fa fdrr kallna kallna..

Jag vill vili inte inre ringa ringo till rill nagon ndgoll,, inte inre /yssna lyssna pa pd min min radio radio..

Jag vill vili bara ha ell eli tiint ränr /jus ljus och en [rostv frosrvirit gren diirute därure och den siillsynta sällsynra stillhet srillher som sam i sig sjalv själv ar ullko mlig ove rlatelse. överldrelse. är ffullkomlig Viola R envall Renvall

SVENSKA PENSIONÄRSFtlRBUNDETS PENSION~RSFtlRBUNDETS tlSTERBOTINISKA D1STRIKT DlSTRIKT Ombudsman for n: för Osterbatte Osterbotten: Eise-Maj Johnson Levonsg.

Le vo nsg . 14 ,• Else-Maj 1- 11 94 10 20.. Telefan Telefon:: 96 961-11 9410 65200 VASA 20 Vanl igen ring helst hei st kJ. kl. 9 - 11 11..

Vänligen Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank 55002307 , V asa Sparbank Sparba nk 104003962-6.

567008 - 55002307, Vasa

Holger Krogerus

Tung november Med beniga ben iga kallvåta kallvete händer hander grep g rep hösten hasten fatt i mig m ig a ch svepte in mig i sitt dok dak och av regngrå regng ra dimma tvan g mig m ig som tvang m ig själv sj alv att glisa in i mig dold dald i mänskovimlet m ansko vimlet vand rar jag jag på pa höstvåta hostv ata gator gata r vandrar dar ingen in gen hör hor mina steg där endast dropparna sam faller som fran lindarnas Iindarnas från regntyngda grenar forenar mig m ig med levande levand e väsen vasen förenar där vi i mörker m arker och ach tystnad Lystnad dar vi lal}gtan sträcker strac ker oss as s i sugande längtan mat pånyttfödelsens panyttfodelsens under und er fram mot Ur Barmark Barmark Ur E1ma Ekelund E1ma

I1=LA 11

STOCKHOLMSBUSSEN STOCKHOLMSBUSSEN går gAr va~e va~e Iredag fredag och och Jördag lordag i oktober oktober,, november. november.

Relur varje va~e lördag IOrdag och och söndag. sondag.

Retur Overfart Overfart mad Silja-Une Silja-Une 10.30 t 0.30 Irån frAn Abo. me<!

04.40 04030 05.25 05.25

g::: ~:

06.00 07 00

10:30 10.30 16.00 18.00 16.15 20.55 20.55

KARHULA KOTKA LOVlSA LOYlSA BORGl HELSINGFORS lBO ABO MARIEHAIIN IlARIEHAMN

~~

00.50 01 .00 00.15 00.15

~~~~GFORS 22.50 ~ 20.15 ..

STOCKHOLM STOCKHOLM

FarmAnlig hotellinhotelllnF6rmånlig kvartering, kvartering, 65-kortsrabaH,lalnil65-kortsrabatt, 'amil· jerabatt m.m. jerabaH

RING RING Lovisa 9151525 915/52511/ Lovisa 11/ ResebyrAn

Oy HJ HOLMSTRÖM HOLMSTROM Ab

23.40

20.15 14A5 14,45 14.30 14.30 07.50

FO RTS ATTNING FORTSATTNING

ar trygghet?

Vad är ---(fraånn ttredje -- (fr redje sidan) bas för for sitt sitl handJande. handlande. Jag har antytl en sådan sadan livssyn livssyn.. KanKan har antytt här starka utlosa och stärka ske kan den utlösa fO rst~else och aktivitet tili till -- förståelse fOr undertryckta folk, folk, för fOr Iorrnan för förmån mann iskor som berövats berovats eller elle r människor Irih et, up pnatt frihet, aldrig uppnått solidaritel i relationerna - solidaritet manniskor och folk i syfte syf te mellan människor atl minska motsättningar motsattnin gar som att atl ge de svaga utloser våld vald och att utlöser sto d, stöd, for människor man n iskor i - reellt aansva nsvarr för nod eller i våldets val de rs gre pp, inte nöd

min st u-Iändernas u-landernas lidande lid an de mänmanminst nis kor . ruskor.

Finns det det hopp hop p om en en sådan sadan Finns utveckl ing? Jag Ja g tror tr or det del - men utveckling? p~ lång lang sikt. si kt . på p ~ många manga hill hall i väriden varlden På ocksa hos oss -- ser vi vi en vaken va ken också och ansvarsmedveten ansva rsmedvelen ungdom var ld va rs drömmar dr ornmar om en bättre battre värld vars bl.a. i aktioner akt ioner Iör fOr ta r sig uttryck bLa. tar fred och internationell in tern atio nell solidaritet soli da ritet fred na st rava nden att skydda naoch i strävanden miljo mot nedbrytande tur och miljö For oss äldre aldre kan de forkr aft er . För krafter. (or sin aktiviva lje r för mer de unga väljer ibla nd synas synas främmande Irarnm ande eller eller tet ibland nai va. Och deras der as värderingar varderingar naiva. samma nfa ller inte inte alltid all tid med våva sammanfaller for deras dera s strävanstravan malet för ra. Men målet

den den -- fred fred mellan mellan folken , en en bebeSVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS PENSIONARSFORBUNDETS varad ska ll också ocksa vi vi ge ge va ra d natur natur - skall va rt stöd. sto d, vårt En annan annan strimma stri rnma Ijus ser se r vi i Viborgsgatan 99,, 00510 Helsingfors 51 den växande som 51 vaxa nde fredsaktivitet freds ak tivitet som med allt Oppet: 14 alii större storre kralt kr af t framträ framt ra der Oppel: vardagar, varcaqar, utom utom lördagar lordaqar kl. kl. 10 --14 inom gamla eller nybildade nyb ildad e orgaorgaKansliets Kansliets tele/on telelon 90-7537820. Kanslist: Kanslisl: Maj-Britt Maj·Britt Wik. Wiknisationer. p ~ kyrkors ni sationer. Jag J ag tänker ta nke r på holm. res och religiösa religiosa samfunds, sa mfun ds, läka lak ares Verksamhetsledare: Rainer Nordström, Nordstrom, tel. tel. 90-753 7919 och juristers jur isters och andra orga niseSPF:s bankkonto: HSB 405506 - 09691312 rade gruppers globait globalt inriktade Postgiro: 1203 95 - 8 engagemang mot kärnvapen, fOr ka rn va pen , för nedrustning nedru st ning och för fOr fredsfrågor fredsf ragor i stora sto ra mått mat t av frihet frih et och trygghet trygg het frAn fra n en livssyn i vilken vi lke n manm allmänhel. all manhet . Vi Vi ser häri hari ett starkt sta rk t som vi i Finland äger ager i dag. Vår V~r skors sko rs och nationers na tion ers frihet frih et sam mänskligt man skligt ansvar. ansva r. förhoppning for ho ppning och vår va r tro t ro är a r alt att . människovärdet manniskovardet ställs sta lls i for Mycket har livet lärt lart vår var ge- arbetet arbete t och kampen ka mpen för for männimanni- grunden. gru nden. neralion att bära bara bördor, bordor, att ta skors trygghet neration - alt lrygghet - i eget land och Den vägen va gen har h ar jag i dag velai ansvar, ans var, att hilla halla uI. ut. Livet Live t har ute peka på. ut e i väriden va rlden - skall ska ll växa va xa i ompa, också ocksa skänkt ska nkt oss mycket myck et - det fattning och slyrka utg aen de

KANSLI

VAA

iiR

(jET

r-

A

HERA!.=" FA~-

Holger Krogerus

AEl fl'I

/I

NAg

IN~

/)fE.N

tst

.

{LA

LfGJ()

/sHlL

8U)J( tJ 'u R.

)KAN

FI/A-

KfR.

KO$T

sn-

R. fII1\

Mlln

TON

IUKT- Fo"/<

ru«

/Y/Nfr

»r

A'R, F~A~fi

!=oRf{

FIf,UP.

r,b flO"

DAM

f.

K

Namn ........... . . ..... ... . . ..... . ........ . . . . .. . .... . . ..... . .... ..... ..

B~and B~and de de senast senast den den 25 november november under adress adress God God Tid, Tld, Elja Eija Francke, Francke, Namn KfUlstranden 10 C, C, 02720 ESBO 72, Insfinda Insända rfitta rätta svaren svaren utlottas utlottas 5 st. st. penpen- Ad Källstranden 10 Adress ress .......................................... . .. .. . ....... .... ..... . nlnglotter nlnglotter till tili forsta första dragningen dragnlngen II december. december.