• Så här gemytligt går det till då förbundet samlas till vårmöte! Prominenta SPF-profiler som knappast behöver någon närmare presentation. Foto: lngegerd Herrgård Referat på sid. 3 på sid. 12
Närmare
SOMMARDAGSARRANGEMANGEN SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN , Sommardagen 12 juni 1985 Sommardagen försiggår på Helsingfors Mäss- och Kongresscentrum, festsal C 1, Järnvägsmannagatan 3, Helsingfors. Sommardagens program Kl. 15.00-17.00 Allsång Hälsnlngsord Musik Festtal Allsång Pensionärsverksamheten i Helsingfors Musik Seniordans Roliga historier Sång och musik Avslutningsord Modersmålets sång Kl. 17.30-18.00 Kl. 18.00 Kl. 19.30-22.00 Sommardagens huvudfest Ledare: Egnar Holmström Jarl Mattsson Trio Con Tempus överintendent Carl Öhman Ledare: Egnar Holmström Siv Tunzelman von Adlerflug Trio Con Tempus Ledare: Kate Björkman Eric Nyström och Alfred Smeds Nina Broms-Löfman och Kalle af Hällström Rainer Nordström Ledare: Egnar Holmström Paus Middag Meny: Sallad av gravad forell Grisnoisetter med madeirasås Kaffe Dans Esbo Spelmanslag OBS! Förhandsanmälan obligatorisk. Fö t· Sammanlagt 26 föreningar har visat intresse för en friplats vid pensionärskursen den 26-30 augusti på Västra Nylands folkhögskola-folkakademi i Karis. Förbundets arbetsutskott avgjorde genom lottdragning vart platserna gick. Följande föreningar får utse var sin deltagare till kursen: Esbo Svenska Pensionärer, Ingå Pensionärer, Pensionärer i Östra Helsingfors, Sydlojo svenska pensionärer, Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors och Åbo Svenska Pensionärsklubb. För pensionärskursen den 19-23 augusti på Svenska Österbottens folkhögskola-folkakademi i Yttermark hade 8 föreningar anmält sitt intresse. Följande föreningar får på fondens bekostnad sända var sin deltagare: Korsholms pensionärshemsförening, Lappfjärds Pensionärsklubb, Nykarleby Pensionärer och Pensionärsklubben M från Jakobstad. ·
Vi alla tackar Dig Holger för vad Du gjort för vår tidning och hedrar kanske bäst Ditt minne genom att låta Dig leva kvar i spalterna genom de närmare tusen teckningar, som Du under åren berikat vårt arkiv med. Så hade Du säkert också helst själv velat ha det. Eija
HOLGER KROGERUS har lagt ned pennan Som en blixt från en klar himmel kom sorgebudet att God Tids mångårige trogne och högt uppskattade illustratör generalmajoren i.a. Holger Krogerus den 29 mars avlidit vid en plötslig sjukdomsattack i en ålder av 69 år. Ännu samma dag, endast några timmar före sin bortgång, förklarade han för undertecknad hur han lärt sig uppskatta, sina helt frivilligt påtagna uppdrag för vår tidning, något som också klart framgått av de med mänsklig varm humor så träffande utförda teckningarna, som han alltid beredvilligt piggat upp våra artiklar och spalter med. Bland våra manliga läsare finns det åtskilliga veteraner för vilka ingen närmare presentation behövs av den trofaste och pålitlige kamraten vid vars sida så mången av dem tillbringat de hårda krigsåren.
Alla har vi någon gång lidit av hemlängtan. Längtan till dem som vi älskar. Vi har också upplevt verkligheten i sångens ord: "Jag är främling, jag är en pilgrim, Blott en afton bor jag här Jorden har ej den ro jag söker, nej jag längtar till Guds stad. Där gråter ingen, där slutar nöden" Mycket av denna himmelska hemlängtan har försvunnit, vi nutida människor är "realister". När vi har tappat bort hemlängtan, evighetsperspektivet, i våra liv, har vi fått något annat i stället: fruktan för framtiden, vi är , rädda för att bli gamla, vi vill inte lämna det vi har skrapat ihop, vi är rädda för döden. Det är mänskligt sett alldeles naturligt att våra krafter och vår tankeförmåga och allt annat avtar med åren, men samtidigt borde vår inre människa växa till sig. Just de lidande och svårigheter som försvagar vår kropp, gör, om vi lever i Guds vilja, vår själ stark. Just de år som försvinner så fort och tar med sig den ungdomliga fägringen, ökar den andliga skönheten i en människa, om de används rätt Därför behöver ingen av oss vara rädd för de år vårt liv räknas i, de för oss inte närmare döden, utan närmare Gud. Allt lidande: sjuksom, fruktan och besvikelser livet i denna värld sä frikostigt ger oss, väger ingenting i jämförelse med den härlighet vi ska få hemma hos Gud. För Gud
ENSAMHET ~-- Äkta
2
utrikesresor kommer man även i framtiden att följa nuvarande bestämmelser. For att vara på den säkra sidan i fraga om en resas laglighet är det under nuvarande förhållanden bäst att samarbeta med nägon resebyra Även om bestämmelserna nagon gang i framtiden lättas för resor inom landet, kan det även då vara till stor hjälp att anlita resebyräernas hjälp i fråga om de praktiska arrangemangen. Det förefaller som om det skulle råda ett visst överutbud av resor denna vår. Flcre förenmgar har meddelat att man har för lite deltagare till resor som man planerat. För förbundets del har det varit liknande problem. Londonresan hade några deltagare för litet och den planerade resan till Gotland måste vi inhibera. När grannföreningar inom samma region konkurrerar om deltagarna kan man konstatera ett behov av koordinering. Vem skall sköta koordineringen? Det här skulle
Pensionärsverksamheten i förbund, föreningar och klubbar uppskattas och värderas högt av statliga och kommunala instanser och beslutsfattare. Forskare och experter inom social- och hälsovårdssektorn poängterar pensionärsverksamhetens preventiva stora betydelse. Olika organisationer, banker samt vissa företag informerar blivande pensionärer genom kurser och skrifter om inträdet i den "'Gyllene Åldern". All information framhåller betydelsen av aktivitet, eget initiativ samt betydelsen av kontakter med personer i samma alderskategon. Detta till trots finns det pensionärer som anser sig övergivna och lämnade ensamma i samhället. Lokaltidningarna informerar om pensionärsföreningarnas aktiviteter, möten, utfärder, teaterbesök m.m. Nya medlemmar hälsas välkomna. Kommunerna stöder föreningsverksamheten ekonomiskt. Tidningarna innehaller utförliga referat om uppskattade pensionärstilldragelser. Föreningsmedlemmarna berättar vitt och brett om sina gemensamma upplevelser för släkt, vänner, bekanta, i butikerna, på byavägen överallt. Huru är det då möjligt att budskapet, kännedomen, informationen ej når alla pensionärer, även dem som lever ett mera slutet liv! Mitt inne i en sjudande pensionärsverksamhet på orten, i bygden, existerar ensamhet, tristess och missnöje. RUTA
Kyrkoherde Paavo Norkko Lukas församling i Hfrs. blir oss människor aldrig något skyldig. Vi får inte missförstå detta. Vi får inte bli likgiltiga och lata inför nästans lidande och nöd och trösta med att säga: "du lider nu, det gör ingenting Gud ställer allt till rätta i himlen en gäng". Religion i sån form är 'opium för folket'. Vi ska bära vär börda, men vi Jesus. ska bära den med Lever VI under evighetens perspektiv. kan vI inte stirra oss blinda pä det VI har för ögonen. Vi måste se! Ha blicken riktad på det vi inte ser. Allt det vi ser i denna världen. utvecklas, blomstrar och förgås. Allt har här sin
TRISTESS hemlängta,n
Pensionärsföreningarnas dörrar står öppna för alla, trots att utrymmesbrist råder i flere föreningar. Sämjan ger rum. Det fordras enbart ett eget initiativ, att raskt stiga in och känna sig hemma. Man frestas tro, att de s.k. övergivna pensionärerna utan sällskap, tidsfördriv och sysselsättning, upplever en självvald negativ livstillvaro. Är det verkligen så att de varken vill eller kan uppleva en stimulerande livsbejakande pensionärstid i gemenskap med andra jämnåriga. , Hjälp mig att nyttja tiden rätt Och skaffa nytta på allt sätt Jarl Mattsson Psalmboken
Tidningar, radio och TV gör ibland reportage om pensionärer som upplever sin livssituation närmast som bedrövlig. De intervjuade redogör för huru de i samband med pensioneringen har mistat kontakten med arbetskamrater, om avsaknaden av sällskap och meningsfull sysselsättning. En viss bitterhet kan spåras mot systemet med pensionering vid en fastställd ålder. Under intervjuerna växer fram en kritik mot något, man försöker finna en orsak, ett fel till sin bedrövliga situation. Den intervjuade hade så gärna arbetat ännu några år. Ekonomiska skäl till missnöjet framförs sällan. I skarp kontrast till ovananförda står fackförbundens och arbetarörelsens kamp för en lägre lag~tadgad pensionsålder än 65 år. Man strävar samtidigt till en flexibilitet med inriktning mot en möjlighet till en ännu tidigare frivillig pensionering. De utarbetade förslagen innehaller även möjlighet till korta överskridanden av fastställd åldersgräns. Denna klausul finns med till en del av taktiska skäl. Fackförbunden anser att finansieringen av ett utökat antal pensionärer ej blir en direkt belastning för samhället. Teknikens och elektronikens enorma utveckling under de senaste årtiondena har medfört en stor arbetslöshet. De äldsta arbetstagarna borde pensioneras och de arbetslösa borde erhålla arbete. Enligt denna grundprincip skulle kostnadsbelastningen bli minimal. Den allmänna tendensen i vår tids tänkande är, att människan skall pensioneras medan hälsa och krafter är goda och ger möjlighet till ett fullvärdigt liv efter avslutad arbetsdag.
RAINERS
Sommaren med alla sina sommarresor stär för dörren. I samband med förberedelserna för olika resor har mänga föreningsfunktionärer frågat om olika researrangemangs laglighet Det kan därför vara pa sin plats att betona att allt det som sades vid förbundets reseseminarium i januari 1984 fortfarande gäller. Bestämmelserna har inte ändrats. Den framställning de olika pensionärsförbunden gjorde till handels- och industriministeriet om att föreningarna fritt borde få anordna resor inom landet har bemötts positivt. Vi hoppas därför att resebyraförordningen ännu ändras så att ideella föreningar får denna rätt, när det gäller resor inom Finland. I fråga om
·---------------------------------------KOM GÄRNA IHÅG Svenska Pensionärsförbundet med testamenten eller donationer ---------·
tid. Det gäller oss som enskilda människor, som folk och nationer och alla kulturer. Bara det himmelska, Guds goda vilja, karleken, Guds nåd varar evigt. Vi kan se på vårt liv på två olika sätt: Antingen som ett sakta avklädande, sakta döende, inte bara kroppsligt, för många människor dör också andligen med åren, de orkar inte kämpa, stå för det goda och tro. Ser vi så på livet är det en sakta resa bort från Gud. Ser vi bara på det synliga, så är detta alldeles sant och riktigt. Eller också räknar vi med Gud och hans väldiga möjligheter i vår vardag. Vi kan leva i ljuset. Vi kan se Herren "som inte syns". Kristen hemlängtan, kan aldrig göra oss Jesu lärjungar likgiltiga för livet här, eller kalla för problemen och nöden i vår värld. För kristen hemlängtan är allt igenom en sund, innerlig livslängtan. Längtan efter ett rikare liv än de jordiska, snåla förhållandena kan bjuda på. Kristen hemlängtan är längtan efter ett liv med levande Gud, ett liv där Guds vilja sker. Därför ser vi att kristen tro alltid har inspirerat, alltid inspirerar, Jesu lärjungar, oss också, att göra något för vår nästa som lider och behöver oss. Vi behöver alla mera äkta hemlängtan Paavo Norkko kanske vara en uppgift för en dIstriktsorganisation? Sommardagsfirandet den 12 juni är nästa stora arrangemang för förbundet Det gick en aning trögt i början med anmälningarna, men det blev bättre senare. När denna tidning nar sma läsare vet vi redan deltagarantalet ganska exakt. Av allt att döma kommer vi att ha ungefär det vanliga antalet deltagare. Vi kommer att fira var fest i en vacker kongressal på Mässcentrum i Helsingfors. Mänga har trott att festen skulle vara förlagd till någon av de jättestora mässhallarna, men så är det alltså mte. Hade deltagarantalet blivit mycket stort skulle middagen och dansen ha förlagts till en del av en hall. Huvudfesten skulle under alla omständigheter hallas i kongressalen nummer C 1. Festens program framgar på annan plats i tidningen. Två saker är viktiga att komma ihag. Den första är att man bör vara förhandsanmäld om man vill delta. Den andra saken gäller mat. Deltagarna bör observera att det vid festen inte förekommer nä.gon servering före middagen som är kl. 18.00. Man bör alltså äta och dricka förrän man kommer till festplatsen så att man klarar sig till middagen.
3
Svenska Pensionärsförbundets stadgeenliga vårmöte hölls i Helsingfors den 26 mars 1985 I mötet deltog 86 befullmäktigade representanter från 40 föreningar Sammanlagt var dock ca 110 personer närvarande , då styrelsen och de flesta av förbundets anställda var på plats. Jarl Mattsson utsågs till ordförande för vårmötet, Håkan Olin till viceordförande och Rainer Nordström till sekreterare. Sedan man ännu valt Ingegerd Herrgård och Holger Clement till protokolljusterare samt Ulla Norrman och Maj-Britt Wikholm till fullmaktsgranskare kunde man gå till de egentliga ärendena. Verksamhetsberättelsens olika rubriker klubbades av enhälligt, liksom även bokslutet. Förlusten uppgick till 768 mk, vilket är ett gott resultat med tanke på att år 1984 inleddes med beskedet att understödet från Socialstyrelsen bortfallit. Anskaffandet av den nya kanslilokalen var en stor händelse under det gångna verksamhetsåret Tack vare investeringsunderstödet från Penningautomatföreningen och försäljningen av den gamla lokalen kunde man sköta finansieringen av lokalköpet. Penningautomatföreningens understöd för kanslilokalen uppgick till 400.000 mk. För förbundets verksamhet under år 1984 beviljade Penningautomatföreningen 340.000 mk i understöd. Svenska Kulturfonden understödde verksamheten med 10.000 mk och tidningen God Tid med 12.000 mk. Styrelsens förslag till resolution från vårmötet gav upphov till den livligaste diskussionen. En del talare ansåg att det var en för snäll resolution, men till slut kunde man enas om att godkänna styrelsens förslag enhälligt. Förhandlingarna avslutades och en "livlig kaffepaus" följde. Därefter var man klar för dagens övriga program. Föredragshålla-
Svenska Pensionärsförbundet konstaterar vidare att vårt samhälle förändras i en synnerligen snabb takt. Med förändringarnas vindar försvinner även kännedomen om gamla seder och bruk. Dagens pensionärer har upplevt snabbare förändringar än någon tidigare generation. Mycket kunde ännu göras för tillvaratagandet av den kunskap om gårdagen som dagens pensionärer ännu äger. Det fordras dock aktiva insatser av samhället, organisationer och enskilda personer om kännedomen om gångna tiders levnadsvillkor och sedvänjor skall bevaras för eftervärlden, konstaterar Svenska Pensionärsförbundet.
• En effektiv arbetsduo förbundsordf. Jarl Mattsson och verksamhets/ed. Rainer Nordström. Foto: Ingegerd Herrgård re var Kaj-Erik Nordström. Han är rektor för Västra Nylands folkhögskola i Karis. Pensionären i vuxenundervisningen var rubriken för hans intressanta föredrag som återges på annan plats i denna tidning. Vårmötet avslutades med sång av Tom Forsman. Han sjöng visor av Dan Andersson, vilket uppskattades mycket av vårmötesdel tagarna. Rainer • Österbottniska distriktets ordf. Einar Storgård i samspråk med (t.v.) lngegerd Herrgård och Mary Kekola. , SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r. f. Uttalande från vårmötet den 26 mars 1985 Svenska Pensionärsförbundet, församlat till vårmöte den 26 mars i Helsingfors, betonar betydelsen av en god sammanhållning bland de finlandssvenska pensionärerna. Samlade inom Svenska Pensionärsförbundets ram kan de svenskspråkiga pensionärerna få sin stämma hörd i olika sammanhang. Många gånger har Svenska Pensionärsförbundet fört fram de svenska synpunkterna. Möjligheterna att få dessa synpunkter beaktade är i stor utsträckning beroende av hur talrik uppslutningen är kring det svenska förbundet. I den rent praktiska verksamheten kan de svenskspråkiga pensionärerna känna trivsel i att höra till ett förbund som fungerar på svenska. Till Svenska Pensionäsförbundet kan alla finlandssvenska pensionärer ansluta sig, oberoende av religiös eller politisk övertygelse.
r
STIPENDIER från fonden "Nytta och nöje" Från fonden "Till nytta och glädje" planeras en utdelning. Hösten 1985 bekostas 2 personers vistelse på Sjundeå Bad under 10 dagar. Fonden betalar för uppehälle och logi medan deltagarna själva betalar för sin vård. Men om vården är beordrad av läkare kan man få en del tillbaka genom sjukförsäkringen. Föreningarna får närmare information genom cirkulärbrev. Det är meningen att föreningarna skall göra anhållan, ungefär enligt samma förfaringssätt som har tillämpats i fråga om Hellströms fond.
Även vid sommardagen kommer tilltalsordet Du att användas flitigt. För länge sedan har man gått in för att alla inom vårt förbund är Du med varandra. Den här saken har dock inte betonats på länge, varför det kan vara skäl att nämna om det. När jag ibland har fungerat som reseledare för någon resa har jag sagt att alla är du med varandra och uppmanat dem som inte önskar vara det att meddela om saken. Det har ännu aldrig hänt att någon skulle ha kommit med ett sådant meddelande. Ibland diskuterar man huruvida barn och ungdomar skall få säga du till äldre personer. För min egen del upplever jag det som angenämt om barnen säger du till mig. Säger man "farbror Rainer" känns det genast som om det skulle finnas en stor klyfta mellan oss. Det är förresten mycket länge sedan jag har hört farbrors-titeln användas. Man kan nog uppträda hövligt även om man säger du till varandra. Det avgörande är inte all tid vad man säger utan hur man säger det. I debatten om duandet var det här ett litet inlägg Till Dig som orkat läsa den här spalten så här långt önskar jag en trevlig sommar.
Förbundsordförande Jarl Mattssons välkomsthälsning vid förbundets vårmöte den 26.3 -85 På förbundsstyrelsens vägnar hälsar jag er delegater varmt välkomna till förbundets vårmöte. Det är glädjande att så många föreningar har sänt representanter till denna sammankomst Vår huvuduppgift idag är att stadgeenligt avsluta verksamhetsåret 1984, genom att behandla verksamhetsberättelsen, bokslutet och revisionsutlåtandet Därtill anser styrelsen det vara motiverat att utkomma med en resolution ett uttalande från denna förbundsstämma. Verksamhetsberättelsen för år 1984 inleds med ett konstaterande om, att året varit händelserikt. En mångårig dröm om en ny kanslilokal har gått i uppfyllelse. Det är flere lyckliga omständigheter som i samband med ett målmedvetet arbete har givit oss ett nytt, ändamålsenligt kansli. Förbundets tillblivelse start för c. 13 år sedan var, av naturliga skäl, en anspråkslös men betydelsefull händelse. Sju pensionärs/öreningar insåg det stora behovet samt betydelsen av att ett eget förbund Pensionärsförbundet grundades hösten 1972. Drygt två år senare gick Jarl Hellströms, Elof Falenius, Viktor Heinströms och många förbundsaktiva medlemmars högsta önskan i uppfyllelse. Förbundet fick kansliutrymmen i en egen lokal vid Viborgsgatan. Glädjen var stor, Förbundet var nu ett "riktigt förbund". Under de c. 10 år som förflutit sedan denna lyckliga tilldragelse har förbundet vuxit ut till ett stort centralt organ för 66 pensionärsföreningar med närmare 15.000 medlemmar Denna utveckling är fantastisk och bevisar att det fortfarande finns en stor styrka och en bestående gemenskap bland vårt lands finlandssvenska befolkning Det gamla kansliet blev för litet, trångt och anspråkslöst. Mången som besökte kansliet blev överraskad av enkelheten , man hade väntat sig något annat, något mer representativt. Idag kan alla de som har ett levande intresse för förbundet verksamheten och kan slipersonalens trivsel, glädjas över vårt nya förbundshem. Ljust, soligt, rymligt, ändamålsenligt inrett med förnyad utrustning, allt motsvarande dagens krav. Som förbundsordförande är jag glad över att kunna konstatera detta. Att denna lyckliga händelse skulle infalla just under min ordförandeperiod är jag tacksam för. Vid ordförandebyten i stora förbund händer det ibland att en nyvald ledares första år är svårt och vägen törnebeströdd. Verksamhetsåret 1984 har jag upplevt som positivt och mycket intressant. Jag tackar er föreningsrepresentanter och förbundsanställda för ett synnerligen gott samarbete under år 1984. Väl mött! , ---.
• Efter intensivaförhandlingar piggar en kopp kaffe upp.
Pensionärer från Medelpad och Jämtland besöker Österbotten och sammanträffar med pensionarer härstädes. Ordförande Einar Storgård och ombudsman Else-Maj Johnson inbjöds till P.R.0.-möte i Timrå 28.3.1985. På mötet framkom att det fanns ett stort inresse för resor till Österbotten och man önskade diskutera samarbete över Bottenhavet inom pensionärsrörelsen. Resor var redan bokade och planerade för fyra grupper under vårsäsongen. Man ville bekanta sig med sevärdheter och växthusoch pälsdjursnäringen i Österbotten. Beslut fattades om att 29.4 besöks Nykarleby med omneJd av pensionärer från Ljusdal. Gemensamt samkväm med kort program anordnas i Oravais. 6 maj kom en grupp från Östersund och önskade bese Närpesbygden, där distriktet anordnat gemensamt samkväm i Böle Ungdomshem. 20 maj kommer pensionärer från Gnarp som önskat kontakt med Korsnäsbygden, och samkväm anordnas Korsnäsgården. Det sista besöket för vårterminen blir till Vasa med omnejd 3 juni och gemensamt samkväm blir det då i Kvevlax Ungdomslokal. Reseledare för svenskarna är f.d. Närpesbon, sångaren Levi Häggblom, numera bosatt i Sundsvall. Han har egen orkester med sig som sköter om dansmusiken och bidrar med programinslag. I övrigt upptar programmet presentation av bygden, demonstration av seniordans och ett bygdemål som ger prov på ortens dialekt. I Oravais talade kommundirektör Martin Nygärd. Paul Juslin bidrog med bygdemål, ordf. Otto Kronqvist hälsade svenskarna välkomna till Oravais. Den första träffen i Oravais den 29 april blev mycket lyckad. Einar Storgärd sade i sitt anförande att detta är det mest praktiska nordiska samarbete man hört talas om på långa tider. Pensionärerna säg ut att trivas, Levi som sjöng gamla evergreens, uppmanade till s.k. demokratisk dans (damerna fick alltså bjuda upp) och alla deltog med liv och lust.
Kulturresa till östra-Finland följ med svenska Österbottens pensionärer runt Pielisjärvi ! 30.7-1.8.1985
Under resan besöker vi bl.a. Viherlandia, Varkauskyrkan, Valamo Klostret, Runoilijan Pirtti, Eeva Ryynänens atelje, Bombahuset, samt Emil Halonens museum osv.
Reseledare: Else-Maj Johnson Arrangör: Svenska Pensionärsförbundets österbottniska Distrikt
Teknisk researrangör: Resebyrå Polaris. Närmare upplysningar av Else-Maj Johnson, tel. 961-119 410 eller Resebyrå Polaris/Sirkka Mäkelä, 916-116 600.
Nordiskt samo,rbete över Kvarken
Vårdag fne:d hälsa som f?y
• Ordf. Thure Lind PRO Timrå, Einar Storgård, Else-Maj ; Johnson och sångaren Levi Häggblom vid träffen i Timrå 28.3. Förbrödningen blev nära hundraprocentig, när en busslast pensionärer från Hälsingland gästade Österbotten. Med tänkbara bästa väder den 29 april stävade Vasafärjan Vasa Express från Sundsvalls hamn och med musik ombord av två orkestrar. Pens10närerna trivdes och deltog flitigt i dansen. Kommen till Vasa tog Österbottens pensionärsd1stnkts ordförande Einar Storgård emot och bussresan gick då norrut mot Orava1s, På ett utomordentligt sätt guidade Storgård och berättade om sevärt och historiskt i den österbottniska bygden. De flesta av pensionärerna hade tidigare ej varit i dessa trakter och fick nu till livs mycket intressant, som det stora slagfälten i Lappa och Jutas, där det finska kriget ägde rum mot ryssarna, som dock Georg Carl von Döbeln med sin svensk-finska här på 3.000 man gick segrande ur. Mo-
Redaktör Harry Sundquist Sundsvall
Publikbild c:a 200 personer samlade i Smedsby till mellersta distriktets hälsodag 12.4.-85. Det österbottniska distriktets vårdagar gick av stapeln JO april i Kronoby, 11 april i Pörtom och 12 april i Smedsby ungdomslokaler.
4 r
numentet som sedan restes på slagfältet väckte stort intresse. Och inte bara det. Von Döbelns hus, skolan som Zackarias Topelius gått ut i Korsholm och om den store folkskalden Johan Ludvig Runeberg, beskrev Storgård mycket intresseväckande. Efter en förträfflig måltid på restaurant von Döbeln ställdes kosan till mycket rymliga Arstagården. Där tog en stor skara österbottenpensionärer emot med stora famnen. Samvaron blev den bästa tänkbara med den öppenhet och kärlek de visade de rikssvenska bröderna och systrarna.
Ordföranden i Oravais pensionärshemsförening Otto Kronkvist varmt välkomnade, innan Einar Storgård tog till orda. Han hoppades få en större gemenskap och få känna förhållandena på båda sidor av Bottenhavet. Kommunens hälsning till gästerna framfördes av kommundi(Forts. pa sjunde sidan)
Dagens tema var hälsan. Med.lie. Erkki Tarpila, välkänd läkare bland pensionärerna, höll två föredrag. Det första behandlade vårt psyke och hans andra föredrag hjärtinfarkt och angina pectoris. Publiken, i genomsnitt 200 vid varje tillfälle, lyssnade uppmärksamt och uttalade sin tacksamhet för den väldisponerade och enkla framställningen, som gjorde det möjligt för alla att förstå temat. En givande föreläsningsdag i ämnen som berör oss alla. Seniordansen demonstrerades i Kronoby av Michele Ståhl med dansare från Jakobstad, i Pörtom av Clary Hermans med Närpesdansare och i Smedsby av Vasa Vips seniordansare. Else-Maj Johnson informerade om seniordansens ursprung, och rekommenderade varmt denna motions/orm som är nyttig både för "knoppen och kroppen". Förbundet borde få till stånd fungerande seniordansgrupper inom alla föreningar. De lokala pensionärsföreningarna stod för de praktiska arrangemangen och bidrog med lokala unerhållningsinslag. Hälsodagarna avslutades med allmän dans.
Pensionärer hörde om forna tiders läkare
VARA BUSSRESOR -85 Legoland 4d. 26.06 Bohuslän 5d. 05.07 Göta Kanal Kolmården 2d. 06.07 27.07 Vättern runt 3d. 12.07 Skåne med Ven 5d. 15.07 Göta Kanal Linköping 2d. 20.07 10.08 Öland 3d. 26.07 Norge med Trollstigen 6d. 28.07 Göteborg Hlgh Chaparral 3d. 02.08 Country festival 2d. 10.08 London-Wales ................•... 10 d. 24.08 Bodensjön-Mainau 9d. 04.09 Franska Rivieran ....•............. 14 d. 18.09 Slljan runt 2d. 28.09 Mallorca ........................•....... 15 d. 12.10 ROdeshelm 7d. 20.10 ENDAGSRESOR: Furuvik 13.07 Stockholm Gröna Lund 29.06 27.07 Kolmården 08.06 20.07 ILLIARIS W,ehusseJ Strandgatan 4. Tel. 928-15 055 22100 Mariehamn
5
Fredagen den 29 mars höll Mklubben i Jakobstad sitt månadsmöte i strålande vårväder med över 100 deltagande medlemmar. Ordf. Uno Knuts önskade öppna vårmötet med " Vintern rasat ". Mötesförhandlingarna genomgicks , de avlidna medlemmarnas minne hedrades och 7 nya inskrevs. Severin Frände framförde resesektionens förslag för kommande resor. Några kompletteringar önskades. Walde Lillqvist kåserade om reklamens tidevarv , dess orsak och verkan , samt rosade klubbens damgrupp, för deras flitiga arbete till klubbens fromma och förnöjelse.
kungen : 0 JNl Rasebo~:
PENSIONÄRER! Rasta en stund hos MIOCINA i Särkisalo-Finby och njut av god hemmamat gammal allmogemiljö festlig, Plats för 100 personer, A-rättigheter Förhandsbeställ för större grupper per tel. 924823 111 Innehavare: Nelly Tallbacka Smu=larSommarens pjäs på friluftsteatern vid Raseborg är " Smugglarkungen" , skriven av Lars Hulden och Bengt Ahlfors till musik av Lasse Mårtensson Skådespelet har inte visats på utescen tidigare. Händelserna utspelar sig i huvudsak kring tiderna för förbudslagens upphävande vid ingången till 1930-t alet Det var då som spritsmugglingen i den sydfinländska skärgården grasserade som värst till förtret för polismakten och nykterhetsivrare Pjäsens huvudperson smugglarkungen Vilgot har en verklig förebild i legendariska kustskepparen Algot Niska, om vilken skärgårdsfolket vet berätta många och spännande historier Pjäsförfattarna har med hjälp av dessa mer eller mindre sanna historierna lyckats få ihop en kraftfull och omväxlande intrig I händerna på regissören Sven Sid kommer uppsättningen inte att behöva sakna varken fart eller humor. Pjäsen innehåller omkring 20 sånger av vilka några redan är välkända såsom Morgondimma, Vänövalsen och Flundervalsen De finns också utgivna på en av Lasse Mårtenssons LP-skivor. I huvudrollen som smugglarkungen ses Kent Sjöman från Svenska Teatern som sekonderas i en annan framträdande roll polismästare Bränns av Ivar Rosenblad likaså från Svenska Teatern. I övrigt består rollbesättningen av den amatörskådespelargrupp på ett 20-tal som under de 3-4 senaste åren hållit ihop i alla väder Denna s k Raseborgsensemble har bakom sig tre succe-somrar med 1982 års Folk och rövare i Kamomillastad , 1983 års Annie Mästarskytten och 1984 års Nya Pippi Långstrump Det har blivit något av en tradition att hålla premiären på midsommarafton. Så sker också i år Några timmar före arrangeras för övrigt den stora Västnyländska midsommarfesten med underhållningsprogram och stångresning på slottsängen framför borgen Senaste år besöktes midsommarfesten av drygt 2000 personer. De kulturella aktiviteterna vid Raseborg ordnas av Västnyländska Ungdomsringen, som är takorganisation för ungdomshembygds- och kulturföreningar i den västnyländska regionen. Smugglarkungen ges i 18 föreställningar fram till 21 juli. Friluftsteatern vid Raseborg är den största finlandssvenska friluftsteatern Den maximala publikkapaciteten är 1200 personer per föreställning.
Himlaspelet i LEKSAND 25.07 29.07-85 " Himlaspelet ett spel om en väg som till himla bär " Rune Lindströms fina spel om drängen Mats vandring. Under 35 års tid har spelet framförts från den nuvarande scenen. Vi besöker också Dan Anderssons minnesstuga Luosastugan, och på hemvägen gör vi en avstickare till Linnes Hammarby I Uppsala. Pris mk 1.525,- (pensionär) Gårdarna runt sjön och Värmland 31.07-06.08-85 Vid sjön Åsunden i Västergötland ligger gårdarna som blivit ett begrepp genom författarinnan Birgit Th Sparres romansvit "Gårdarna runt sjön" där hon I en blandning av dikt och verklighet skildrar livet i denna bygd. En av dagarna går turen runt denna sjö med besök på bl.a. Torpa stenhus och Källebacka säteri. Under dagarna i Värmland besöker vi Rottneros, sagans Ekeby i Selma Lagerlöfs diktning, hennes hem Mårbacka och Geijersgården i Ransäter. Pris mk 2.110,- (pensionär) Resebyrå b~s I9i!J~I~t ~E:!iL~~ 911 14620 911 31444 912 21818 90440041 915 52888
Jämlikhet ska de' va' I Nu s k a vi alla b li så jä mlik a, så jä mlika så; b or t med all a s kr a nk o r m ellan k ön e n ! Först oc h fr ä mst s k a olikhe te rn a till de t yttre a v skaffa s n å ja , h errarna brukar ju d ölja dem under något minimalt plagg , damerna är mera frikostiga med sina avslöjanden , i varj e fall på estrad och tribun • När seklet var ungt och man själv var barn , var klädseln en helt annan Den gick mera ut på att skydda kroppen för väder och vind ; muddar och muffar var ofrånkomliga när en dam gick ute i stan om vintern. Här kvarboende damer av rysk härkomst skyddade dessutom ansikten med grovmaskiga ylleslöjor de dagar då vi fick en släng av Sibiriens klimat. Redan tidigare under året tog man emot hösten med särskilda plagg; Moster minns än i dag en tant på lokaltåget som beskärmade sig över ett främmande flickebarn : " Vad är det för ena föräldrar som skickar flickan till marknaden i bara skor! " Jojo , kängor skulle det vara den första oktober , marknadsdagen , den dag då alla studentmössor också kröp i vinteridet. Och något så generat som den unge man som den dagen tankspritt strosade på Alexandersgatan och plötsligt fick syn på sig själv och sin studentmössa i speglarna utanför "Trasu-Helenius' boda" har man sällan sett. Had e en gentle man inga k ä n g or, uppträdde han i sk o r och ljus a dama s ker , pre cis som Karl Gerhard på sin stockholms scen Re vystj ärnans grand iosa filthattar var också ett " måste " på våra breddgrader, åtminstone för uppburna skådespelare och p o pulära prelater. Och för Sibelius , så klart. Såg man nångång en slängkappa på järnvägsstationen så förstod man att staden gästades av en utlänning Eller av en ödemarksfilosof från våra egna susande skogar • I år blev allting annorlunda Redan under den smällkalla vintern dök de första vårplaggen upp i skådefönstren för att senare, under vårslasktiden , pigga upp snömodden på våra gator Moster spankulerade häromdagen bakom en barnvagnsskuffande gestalt som var klädd i något himmelsblått nertill och något grisskärt upptill. Bländad av den pastoral-, förlåt , pastellsymfonin raskade hon på stegen och passerade den modemedvetna unga mamman som visade sig bära mustascher! När Mosters andhämtning åter behagade infinna sig kunde hon bara konstatera att kombinationen mörkbrun tangorabatt under näsan och ljusröd babyrosett under hakan äntligen fått henne att inse varför man så ofta talar om CHOCKROSA. Moster Sicke
Efter kaffepausen spelade Toivo Virtanen på cello och Heiner Bexar piano. På scenen uppträdde tolv muntra pensionärsdamer från Arbetarinstitutet med fyra seniordanser. Efter danserna bildade damerna front mot publiken, ledarinnan Michele Ståhl steg fram och nu blev det liv och fart, både på scen och i salen. Ben och armar gick som vingar på en väderkvarn. Efter det var alla i form att sjunga "Jag gungar i högsta grenen" Sällan har den sången sjungits med sådan fart och kläm Läkare Sven Almqvist höll föredrag om tre berömda läkare på 1800-talet, kollegieassessorn Karl Vilhelm Fontell (knuten till det berömda Fontellska huset) som dog 1862, professor Emanuel Ilmane, som dog 1876 och medicinalstyrelsens ordförande Karl Daniel von Hartman, som dog 1877 Vi fick en god inblick i Tidigare tiders läkares arbete och forskning. I damernas handarbetslotteri vann Runar Lindahl en präktig bordslampa. Som avslutning sjöngs "Vårvindar friska", varefter deltagarna vandrade hemåt i friska vårbrisar, med ett glatt leende och orden "på återseende" på läpparna. Walde Lillqvist
goda råd IOf Amerika resan. Lita på dtn expert och upplev dina drom• mars resa• VASA, VASAESPLANADEN 14 TEL 961-111 299 ~----'e_s_e_b_v,_ä_a_b__ A\)BllE
Dragsfjärds Pensionärers 10-årsjubileum Dragsfjärd är en aktiv och naturskön kommun i Åbolands skärgård. En härlig labyrint av hav och land. Här möts motsatserna i ett "fruktbart växelspel", samspel. Diktaren, historikern professor Zacharias Topelius' syn på Kimitoöns befolkning, liv och leverne under 1800-talet var följande: De äro jordbrukare, sjömän och fiskare. De odla litet säd och potatis, de hava hästar och boskap. De bränna kalk och tegel, de skeppa ut ved, men deras rätta åker och äng är havet. Somliga äro skeppsredare och segla med god vinst till främmande länder. Andra föra med sina skutor och galeaser fisk, ved, kalk och andra varor till Abo, Stockholm, Helsingfors och Reval. Andra leva hela sommaren i sina fiskebåtar ute på havet. På hösten föra de salt strömming till marknaderna i städerna. Hemma bo de i små byar eller ensliga stugor. De fira jul- och midsommarvaka, dansa grundligt på bröllopen och äta grundligt vid läsförhören. Den bild som Topelius skapat för samtiden av folk och bygd, är tilltalande och känslostimulerande. En sådan bild av "den gamla goda tiden" vill vi gärna bevara i vårt minne, trots att vi vet att den inte är verklighetstrogen. Livet har och har alltid haft två sidor. Den ena sidan romantisk, som lever på förhoppningar och vackra minnen, den andra med verklighetens hårda kamp för tillvaron med motgångar och missräkningar. Motsatser i växelspel. Om vi går längre tillbaka i tiden, till befolkningens ursprung i Kimito, bjuder forskningen på intressanta tolkningar, alternativ och gissningar. Man frågar: Var den första stationära befolkningen svensk eller finsk. Redan för 3.000 år sedan gjorde svenskarna strandhugg utmed Finlands västoch sydkust. Tavasterna från inlandet sökte sig till kusterna för att fiska och jaga. Det estniska båtyxfolket hade även bosättning utmed landets kuster. Osäkert är dock om den sträckte sig ända till Dragsfjärd. Men varför talar man ej om bosättning från ännu tidigare tider? Svaret är enkelt, vattnet täckte över största delarna av Dragsfjärd nuvarande markområden. Vår tids vackra skogar, åkrar och ängar fanns inte alls. Endast de högsta bergens toppar stack upp över dåtida havsyta. Vid 1.000 talets början fanns det en stationär bosättning i Dragsfjärd. Vikingarna hade ett stort intresse av att besöka denna kust under sina rövarfärder. De plundrade och dödade allt som kom i deras väg. Befolkningen var på den tiden svensk eller svensktalande. Senare under den svenska storhetstiden var svenskan det officiella språket i Finland. En försvenskning ägde rum. I den tidens blandäktenskap med finska, ryska, tyska eller estniska, som den ena partens språk, segrade nästan alltid svenskan. Vi finlandssvenskar har en benägenhet att utan större reflexion anse att vårt ursprung är rent svenskt. Släktforskning som sträcker sig tillbaka i tiden kan framvisa många intressanta sanningar. Skärgården semesterparadiset är kanske det som utomstående i första hand upplever som kommunens stora värdefulla attraktion. Den som med segelbåt o _ronuIEA\.
f örbundsordförande
RES PÅ HÖSTEN TILL AMERIKA MED GUNNE LAX DU HAR FLERA OLIKA ALTERNATIV 1 Avtard från Vasa 26 10.·85 med Finnairs ftygp1an v,a Hetsmgtors och New York till Florida Med Gunne lax reseledare kan du bekanta d•g med Flonda och dess många sevardherer under en veckas hd och å1ervanda flyg New York såsom ovanstående Hårdfån kan du fortsatta dll'l ,esa till dina s1aktmgar EGET ALTERNATIV Om m1e något av ovannamnda alternativ passar Dig. nng t1U oss. 111 planerar den basla resan for 019 GÖR SÅ HÄR! till S1rkka Mork på Area Av henne tår du nödvandiga upplysningar och
ALTERNATIV
\111 Finland ALTERNATIV 2 Med
Från Kimito Sparbanks historik kan vi låna följande rader som gäller för hela Kimitoön: Under de 650 år som Kimito existerat som kommunal och kyrklig enhet har förändringarnas vind blåst friskt. En fattig ö vid havets bräm har genom gångna släktleds oförtrutna kamp mot farsoter och armod utvecklats till en burgen bygd, där präktiga gårdar, välskötta skogar, bördiga åkrar, blomstrande industriföretag, en livlig kommers och en högtutvecklad socialvård bär vittne om vad flit, framåtanda och framtidstro kan skapa. För den konstintresserade är Söderlångvik en stimulerande upplevelse. Naturens skönhet, intressanta byggnadsverk med monumentala effekter och högklassig bildkonst fängslar besökaren. Allt vittnar om Amos Anderssons strävan till kulturella bestående värden i hembygdens lummiga orörda natur. Våra dagars planerade markdispositioner för flere hundra semesterstugor utgör "motsatser i växelverkan". Dragsfjärds Pensionärer jubilerar idag en 10 årig verksamhet. Föreningen har en exeptionellt stor medlemskår. Av kommunens 4.600 innevånare är c. 300, lika med 6,4 %, medlemmar i pensionärsföreningen. Denna höga anslutningsprocent vittnar om den hälsning fick Föreningen av gudmor Eija från London samt en skriftlig hälsning av Syster Etel från Ekenäs. Föreningen uppvaktade Märta Blomster-Sjöholm som sedan föreningens start för 10 år sedan fungerat som kassör och skött det perfekt och nu också åtagit sej sekreterarens post. Hon avtackades av ordf. med några välvalda ord och till henne överlämnades en minnesgåva av föreningen, som hon rörd emottog. Ordföranden tackade alla som medverkat både gäster och egna medlemmar för att dagen blev så lyckad. Ett tack och en applåd fick damkommitten som skött serveringen som affärerna Kompis och Tommens stod för dagen till ära. Modersmålets sång blev avslutning på festen. När vi nu riktar våra tankar bakåt på de 10 år som gått, vill vi göra det med tacksamhet. Blickar vi framåt på nästa decennium går vi in för att få uppleva många ljusa förhoppningar. I.K. äldre befolkningens bofasthet med trivsel och trygghet som delaspekt. Det vittnar även om en stark samhörighetskänsla, men framför allt om en välfungerande pensionärsförening. En förening som i sina led kunnat samla medlemmar ur alla samhällsklasser. Dragsfjärds Pensionärer har på ett strålande sätt förverkligat ett av pensionärsverksamhetens största ideella målsättningar, att sammanföra människor med olika livsbakgrund, olika politiskaoch religiösa åsikter till en helgjuten pensionärsgemenskap. De 122 pensionärer som den 13 maj 1975 i Fritidsgården samlades för information, diskussion och beslut, skall ha heder och tack för sin positiva inställning till en organiserad aktiv pensionärsverksamhet. Svenska Pensionärsförbundets uppskattning och tack riktas även till de fyra ordföranden och styrelsemedlemmar som med energi och intresse lett verksamheten under 10 år. Förbundets styrelse tillönskar alla medlemmar i Dragsfjärds Pensionärer trivsel och glädje!
liH
som
Pensionärer 10-årsjubilerat Utdrag
• Ordf. Gunnar F orss överräcker en tackgåva till föreningens duktiga kassör genom alla de 10 åren Märtha BlomsterSjöholm. kämpat i hård motvind över Gullkrona fjärden, men även sett samma fjärd en sommarmorgon vid soluppgången i fullständig stiltje, har upplevt motsatsernas charm och skönhet. Förutom skärgården är Dragsfjärd intressant och betydelsefullt genom gammal brukskultur. Dalsbruk stålindustri och Björkboda bruk. Den masugn som för 300 år sedan anlades på Dals hemman utgjorde begynnelsen till ett betydelsefullt brukssamhälle. Björkboda herrgård med bruk från 1700-talet har även starkt påverkat ekonomiskt och socialt. Motsatser i växelspel har dock förekommit. Rikedom, välstånd, överklass 12 timmars arbetsdag, barnarbete, slit, sjukdom, misär. Idag är industri och företagsamhet en demokratisk samhällsuppbyggande ekonomisk tillgång för hela kommunen.
• Dragsfjärd församling uppvaktade genom Raimo Toivanen och Rune Söderlund. Historiken framfördes väl utförd av Märta Blomster-Sjöholm. Förbundsordförande Jarl Mattsson höll ett intressant och medryckande festtal, om Dragsfjärd genom tiderna. Efter allsången blev ordet fritt. Uppvaktningar följde av Svenska Pensionärsförbundet, grannföreningarna Kimito, Västanfjärd samt Pargas, Korpo, Åbo och Dragsfjärds församling och Kommunsparbanken. En telefon-
DITT
Dragsfjärd ur Jarl Mattssons festtal vid
fhng
Dragsfjärds Pensionärer r.f. firade sitt 10-års jubileum tisdagen 16 april i Dragsfjärds församlingshem i närvaro av inbjudna gäster och egna medlemmar. Den vackra salen var fullsatt, 150 personer var samlade. Trots kyligt vårväder blev det ingen sordin på stämningen. Festen inleddes med musik av läraren Bo Stenfors. Hälsningstalet hölls av föreningens ordf. Gunnar Forss. Lärare Sigrid Stenfors med sin välklingande stämma, sjöng flere sånger ackompanjerad av sin man. Likaså ställde Regina Pettersson liksom alltid välvilligt upp och sjöng till eget ackompanjemang, till allas förtjusning. En gammal växelsång framfördes av Ines och Runar Karlsson. Recitation av Ines Karlsson.
6
en ;~}Il :::?~~===-:> ::::
i~-:i,_:" , i:~. : ••.·.,.:.;=~ -~ :l:K·.:<:-:·:·::::
f W 41Er:ilii'ifori:tström: ~--:f: ;;:: fpr--ea(ag \'id ltåffr!qiet ~as,_ 1 ar tii&Ktl: -tt,ro~~ga:r~-~-.-. ::;~ =:::ff: '-:-~: =%:~:~:;::=;:2::;.:;;:~ • Vi finlandssvenskar har
maskerad med romantiken som tema. Men pensionären lever inte av romantik allenast Det blir därför också bl.a. ett stort block med och om teater, både drama med vår gamla vän länskonstnären Ingrid Söderblom , information om pensionärsteaterverksamhet och sammanträffande med en finlandssvensk skådespelerska , som redan ganska länge , sin vitalitet till trots, kunnat räknas till pensionärernas värderade skara. Gissa vem? Det blir också aktuell pensionärsinforma tion av en toppkraft och det blir presentation av handikapporganisationer Vi skall också behandla problematiken kring hur man förbereder sig för att bli pensionär Och naturligtvis blir det lite seniordans mellan varven , vi skall ju klara av att smälta folkhögskolans erkänt goda mat! För närmare upplysningar, ring så snart som möjligt till närskurser som folkhögskolan ordnar i samråd med Svenska pensionärsförbundet. Den första kursen , som hålls nu i maj, blev fulltecknad i ett nafs. Det blir sammanlagt hundratalet deltagare, varav drygt 40 frän Sverige. Kaj-Erik Nordström inbjöd till pensionärskursen i augusti (26-30 8) och sa att erfarenheten visat att en snabb anmälan är det säkraste och enda sättet att garantera en plats på kursen Han berättade till slut att Västra Nylands folkhögskola nästa är utvidgar sitt pensionärskurssamarbete till att också omfatta ett samarbete med Sveriges folkpensionärers riksförbund. Ytterligare blir det nästa är en pensionärskurs med amerikanska pensionärer inom ramen för det s.k Elder hostel programmet. kurssekreteraren per tel. 91133 144 eller skriv till Västra Nylands folkhögskola, Strandpromenaden 10300
1,
På augustikursen blir romantiken ett gemensamt tema till vilket man återkommer under tre olika dagar. Vi får bekanta oss med romantiken i litteraturen, i konsten och i musiken Det blir reseskildring från det romantiska Hawai. Och till råga på allt har kurssekreteraren Christina Hakola-Lönngren föreslagit
:från fjärde sidan) rektör Martin Ny g ä rd D e ltagarna fick höra mycket om Oravais , av det uttömmande tal Nygärd höll Det gällde såväl ekonomiskt som historiskt, socialt, landsting och sysselsättning. Oravais har en av världens största pälsdjursfarmer och den ger många arbete liksom ortens elementhusfabrik med 500 anställda, som bl.a fick förtroendet att bygga upp en hel ny stad i Sovjet. Dessa båda industrier jämte jordbruksnäringen är de förnämsta inom kommunens. En glädjande nyhet är att man hittat fynd av nickel i Oravais efter provborrningar, sade Nygärd, som slutade med att berätta att i landstinget med 2 600 invånare representerar svenska folkpartiet av 1 7 ledamöter, socialdemokraterna 2, folkdemokraterna 2. Paul Juslin roade med dialekter på Oravaismäl. Därefter var det ombudsman Else-Maj Johnson. Med sin spiritualitet fick hon upp munterheten i salongen. Else-Maj tqlade om de uppgjorda kontakterna under sommaren och den stora gåvan pensionärerna fått, nämligen Seniordansen. Den är bra både för knoppen och kroppen, poängterade Else-Maj Uppvisningen av VIPS Vasa, visade hur trevlig dansen är. Så träddes dansen. Else-Maj kallade fram alla rikssvenskarna mitt på golvet och kommenderade österbottningarna att bjuda upp dem i en hompa, hompa. Det var sannerligen ett kärt nöje att beskåda, och att denna dans kan ha sina avarter, var mycket lätt att se. Tablå. Gott kaffe med vetebröd och sockerkaka och innan hemfärden gick mot Vasa, klappade och kramade man om varandra av hjärtans lust. Det var verkligen en träff med mersmak. Men Österbottningarna kommer till Timrå i september och då blir det ett dakapo. Harry Sundquist brobyggarrollen då det gäller att få med de finländska pensionärerna i det nordiska pensionärskurssamarbete som nu byggs upp utgående från det danskinitierade projektet "Aeldre på hojskole i udlandet", sa rektor Kaj-Erik Nordström när han talade vid Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Helsingfors. Kaj-Erik Nordström berättade om det samnordiska folkhögskolprojektet som går ut på att pensionärer reser till ett annat nordiskt land och där går på folkhögskolkortkurs med andra nordiska pensionärer. År 1985 skall 13 nordiska folkhögskolor vara med i detta samarbete och Västra Nylands folkhögskola planerar att gå med 1986. Vad vår skola beträffar har vi tillsvidare stött det nordiska pensionärskurssamarbetet genom bilaterala kontakter inte minst med S:t Eriks folkhögskola i Stockholm. Nu skall vi försöka gå med också i det allnordiska samarbetet. Men det stora problemet är hur man i övrigt skall fä de finländska pensionärerna, särskilt de finskspråkiga, med i detta stimulerande nordiska pensionärssamarbete. Jag hoppas att de riksomfattande pensionärsorganisationerna skall låta sig engagera sig för denna sak. Om det skall bli resultat så måste nog vi finlandssvenskar ta den aktiva brobyggarroll som i detta sammanhang faller sig ganska naturligt, sa Kaj-Erik Nordström Föredragshållaren sa att den fria bildningen och folkhögskolan bland den av värt samhälle erhållit ett stort mätt av förpliktande frihet och ett stort mätt av likaså förpliktande materiell resurstilldelning. Folkhögskolorna har utgående frän dessa premisser en naturlig skyldighet att ta ansvar också för pensionärsaktiviteter, sa Kaj-Erik Nordström Han sa att detta är helt naturligt också med beaktande av att man redan i början av 1970talet omfattade principen om ett livslångt lärande. Men det finns många fördomar och andra hinder då det gäller åldringars inlärning Kaj-Erik Nordström sa att också den studiesociala eftersläpningen är ett besvärligt hinder, då det gäller att utveckla pensionärskursverksamheten t.ex. i folkhögskolan. Talaren avslutade med att presentera sommarens kortkursverksamhet vid Västra Nylands folkhögskola Han sa att många kurser är av den karaktären att de väl lämpar sig också för pensionärer. Detta gäller inte minst olika kurser i skapande verksamhet. Västra Nylands folkhögskolas digra kurssommar har traditionellt, så också i år två pensioDen nordiska pensionärskursen på Västra Nylands folkhögskola 27-31.5. blev snabbt fulltecknad. Efter sin tillbyggnad med bl.a. nya matsalsutrymmen satte folkhögskolan deltagartaket vid maximalt etthundra. Tyvärr förblev ett tjugotal sökande på väntelista, säger rektor KajErik Nordström. Men, kära vänner, i augusti blir det en ny pensionärskurs i Karis, arrangerad i samråd mellan Västra Nylands folkhögskola och Svenska Pensionärsförbundet Den XII · pensionärskursen ordnas i Karis under tiden 26-30.8.
Karis. :;/l~tar vi till eget! [ ~JIL ____ J 1idE§--~ - lffl m1·J:: ·-· ~~•-1@~, I I ,.; M? REGINAS MAT & KAFFE i Västanfjärd i gamla församlingshemmet Öppethållningstider från 1 maj: vardagar kl 11-19 söndagar kl 13-19 Pizza, hamburgare, våfflor och andra goda smårätter STÅENDE LUNCHBORD vardagar kl 11-14 söndagar kl 13-15 Övriga tider enligt överenskommelse Gruppbeställningar per tel 925- 7553, 925- 77 46 Föli med LL Tourist Service iubileumsåret 1985 Vårt reseprogram omfattar bl.a. ÖSTRA FINLAND 2.- 5. 7., 16,•19. 7. __ 930:GÖTA KANAL o. KOLMARDEN _ 7.-10. 7., 22.-25. 7~- 790:TAMMERFORS ____ 12.-14. 7.____ 670:PRAASNIEKKAN i ILOMANTS_ 18.-21. 7. 1.175:0PERAFESTEN I NYSLOTT_25.•27. 7. 790:HIMLASPELET I LEKSAND_ 25.-29. 7. 1.595:· VÄRMLAND ____ 31. 7.•6. 8. 2.160:· ÅBO SLOTT HERTIG JOHAN_ 17. 8. 290:· TROLLBRÖLLOPET I ÄPPELBO_ 9.-13. 8. 1.595:RUSKARESA till SAXNÄS_ 16.-21. 9. 1.680:EUROPAS BLA PÄRLOR __ 20.-27. 9. 4.885:NEW YORK och FLORIDA 26. 10.-7. 11. 8.600:TOKYO och JAPAN ___ 18.-27. 4. 86 11.600:Jubileumsårets reseprogram finns nu i våra kontor hämta broschyren redan idag intersols bussreseprogram 22 spännande resmål BERLIN öst och väst 5 dgr PARIS 7 dgr LONDON7dgr WIEN 7 dgr BERLIN populär 4 dgr HOUAND-BELGIEN 7 dgr HOUAND7dgr BODENSJÖN 7 dgr TYROLEN ZElL AM ZILLER 7 dgr RHEN-MOSEL 7 dgr S:T GILGEN 7 dgr REITH 11 dgr Resebyrå LUGANO 7 dgr SKOTTLAND RUNT 12 dgr JERSEY 13 dgr COSTA BRAVA ROSAS 14 dgr RMERAN-NICE 14 dgr GARDASJÖN 11 dgr OPATIJA 13 dgr BERLIN-PRAG-WIEN 7 dgr BUDAPEST-WIEN 12 dgr ITAUEN 14 dgr RESA I ÖSTERLED 19 dgr UNGERN RUNT 8 dgr LL Tourist Service EKENAS KARIS LOJO HELSINGFORS LOVISA 911-14620 911-31444 912-21818 90-440041 915-52888 7
Kungsböle Sven-Erik Nylund,
Carla
00170 Hirs 17 Jarl Schönberg, tel. 90-551896 Björneborgsv. 5 U, 00350 Hirs 35 Karin Nyberg, tel. 90-583686 Maria Jotunis väg 14 B , 00400 Hirs 40 llse Pacius, tel. 90-338599 Kastelholmsv 1 B 15, 00900 Hirs 90 Margit Korhonen, tel. 915-141825 Rönnv. 3, 06100 Borgå 1O Sylvia Stenberg, tel. 915-64095 PL 352 B, 07850 Hindersby Gunvor Salama, tel. 915-34490 07750 lsnäs Paul Wahlroos, tel. 915-66204 Söderby PL 404 N, 07880 Liljendal Mary Thorwall, tel. 915-52376 Degerbyg. 14 B 27, 07900 Lovisa Eda Mäkelä, tel. 952-33047 Tuskas, 49220Broby Minna G0nsberg, tel. 90-231024 Stationsområdet, 041 30 Nickby Göta Sievers,
Grankulla Saga
Esbo 28 Marianna Löfhjelm,
90-653911 Lotsg. 9 A 1, 00160 Hfrs 16 Kerstin Lostedt, tel. 90-553950 Björneborgsv. 5 I, 00350 Hirs 35 Linnea Weckström, tel. 90- 792543 Kongov. 23 A 8, 00560 Hirs 56 Sven Willman, tel. 90-326812 Sallatunturiv. 1 G, 00970 Hirs 97 Lars-Ove Backman, tel. 915-147371 Gymnasieg. 9, 06100 Borgå 10 Thure Backman, tel. 915-60120 07800 Lappträsk Sven Alm, tel. 915-34491 07750 lsnäs Paul Wahlroos, tel. 915-66204 Söderby PL 404 N, 07880 Liljendal Birger Lassas, tel. 915-531518 Terassg 2 A, 07900 Lovisa Tor Ståhl, tel. 952-33034 Mogenpört, 49220 Broby Sigurd Hannen, tel. 90-232251 Kotimäentie, 04150 Mårtensby Hjördls Suddas, tel. 915-79151 07980 Kungsböle Ester Funck, tel. 90-515410 Överstegr 6 C 31, 02600 Esbo 60 Saga Hamberg, tel. 90-5051373 Gräsav. 24 A 4, 02700 Grankulla Alice Salonius, tel. 90-2981762 Silverbr 1 C, 02410 Kyrkslätt 2 Ebba Westerholm, tel. 90-2981263 Lindal, 02400
lngegerd
Finnåvägen 21,
Thurmansallen 6
Irma Wikström,
17 Birgit
Inga
10 Ebba
Dorls Holmberg, tel. 90-675234 Enåsv. 8 A 3, 00200 Hirs 20 Erik Långström, tel. 90-636959 Högbergsg. 9 C, 00140 Hirs 14 Gertrud Nordblad, tel. 90-141079 Packmästarg. 3 D 106, 00520 Hirs 52 Weckström, tel. 90-3492670 Nåldammsv. 8 Il D, 00920 Hirs 92 Stina Lybeck, tel. 90-575831 Köpingsv. 38 A, 00320 Hirs 32 Bäckström, tel. 90-631162 Sjötullsg. 20 A 9, tel. 915-79060 Näsby, 07980 tel. 90-882279 02280 tel. 90-5051200 C, 02700 Lönnberg, tel. 90-2981184 02420 Jorvas tel. 90-263304 Näckels, 02550 Evitskog Svea Sjöblom, tel. 90-893323 Bredängsv 12 B 17, 01620 Vanda 62 Ragnhild Enwald, tel. 911-12266 Björknäsg. 24 A 5, 10600 Ekenäs Helena Spets, tel. 90-218107 Marieberg, 1021 O Ingå Gudrun Wennerström, tel. 911-81923 Södra Pallbov. 20, 10940 Hangöby Axel Damstedt, tel. 911-81021 Bangatan 18 22, 10900 Hangö Ethel Helander, tel. 90-212074 Storkyrkogr 2 D 15, 1021 O Ingå Göta Ehrstedt, tel. 911-30185 Tallmog 4 C, 10300 Karis Birgit S.öderström, tel. 911-53112 Gamla Abov. 34, 10420 Skuru lra Thusberg, tel. 912-47129 Thusbacka, 02590 Lappers Birgit Sundberg, tel. 912-41321 Siltalav. 1, 08700 Virkby Ella Forsström, tel. 911-23217 Wimonböle, 10600 Ekenäs Anna Holmström, tel. 911-24414 Leksvall, 10600 Ekenäs Gunvor Zilliacus, tel. 939-15234 Pohjoispuisto 3 B, 28100 Björneborg 1o Kassör Ann-Marl Uhr, tel. 90-316175 Styresv. 3, 00980 Hirs 98 Märta Westerholm, tel. 90-678872 Björkholmsv. 2 A 5, 00200 Hfrs 20 Harriet Koponen, tel. 90-662516 Norra Kajen 20, 00170 Hirs Nordström, tel. 90-644449 Kalevag. 21 B 29, 00100 Hfrs Nikkanen, tel. 90-314809 Hamnholmsv. 1 E, 00980 Hirs 98 Engberg, tel. 90-572261 Stenhagsv. 10 A 6, 00310 Hirs 31 Tor Brehmer, tel. Kyrkslätt May Mann, tel. 90-820381 Araliav. 4-6 C, 01390 Vanda 39 May-Solveig Elg, tel. 911-15463 Stationsv. 10 B, 10600 Ekenäs Runar Spets, tel. 90-218107 Marieberg, 10210 Ingå Ragnar Wikström, tel. 911-86219 Esplanaden 89, 10960 Hangö Norra Linda Holm, tel. 911-81944 Stjärngränd 8, 10960 Hangö Norra Margit Fagerstedt, tel. 90-214508 Bergkulla, 10120 Täkter Maj-Lis Åkerfelt, tel. 911-31226 Högbergsg. 22 A, 10300 Karis Merl Llndroos, tel. 911-53574 Flemingsv. 1 D 35, 10420 Skuru Margareta Karlberg, tel. 90-262276 02580 Sjundeå st. Berit Åsten, tel. 912-41789 lmpivaarast. 2, 08700 Virkby Gunnel Hlmmelroos, tel. 911-50149 10520 Tenala kby Tor Sundman, tel. 911-24427 Leksvall, 10600 Ekenäs Uno Skogberg, tel. 939-413931 Gallen-Kallelank. 23 B, 28100 Björneborg 10 I
Karlsro,
Onnl Schön, tel. 911-50026 Kyrkmalm, 10520 Tenala Tor Kjellberg, tel. 911-12122 Centralg. 2, 10620 Högbacka Alfhlld Kanerva, tel. 939-12885 Yrjönk. 7 A 4, 28100 Björneborg 1O Sekreterare Ulla Sev6n, tel. 90-446477 Mannerheimv. 88 A 5, 00250 Hirs 25
Viceordförande Birgit Bäckström, tel. 90-497588 Apollog. 2 C 36, 00100 Hirs 10 Elmgren Clara, tel. 90-679732 Enåsv. 22 E 31 00200 Hirs 20 Gunvor Helander, tel. 90-412448 Topeliusg. 35, 00250 Hirs 25 Maud Labbart, tel. 90-536381 Potpurris!. 7-9 E, 00420 Hirs 42 Clas Franzen, tel. 90- 787676 Skidbacksv. 19 D, 00810 Hirs 81 Linnea Ketola, tel. 90-581255 Steniusv 39 B 17, 00320 Hirs 32 Ragnl Alho, tel. 90-637772 Fredsg. 11 C, 00170 Hirs 17 Lars Lindfors, tel. 90-485422 Grundv 20 A, 00330 Hirs 33 Georg Wiik, tel. 90-486501 Hoplaksv 11 B 30, 00330 Hirs 33 Astrid Wickström, tel. 90-333639 Vanhalinnagr. 1 E 90, 00900 Hirs 90 Lennart Törnqvist, tel. 915-140181 Mannerheimg 23 E, 06100 Borgå 10 Martha Stenvall, tel. 915-60077 07800 Lappträsk Valter Ahlgren, tel. 915-34515 07750 lsnäs Karin Nylund, tel. 915-67013 PL 361 E, 07890 Michelspiltom Elisabet Paukku, tel. 915-531257 Kretsgången 8, 07920 Lovisa 2 Astrid Hyöky, tel. 952-16453 Puutarhak. 24 A, 48100 Kolka 1O Gösta Åkerfelt, tel. 90-8777728 Aåvägen 10, 01100 Östersundom Marit Mickels, tel. 915-79007 07980 Kungsböle Lilll Dahlström, tel. 90-427167 Öringsv 3, 02170 Esbo 17 Åke Granqvist, tel. 90-5051136 Köpingsv 26 B, 02700 Grankulla Dorls Sandfors, tel. 90-2981108 Lindalsv. 9 A 24, 02400 Kyrkslätt 1 Bertel Käck, tel. 90-2981263 Lindal, 02400 Kyrkslätt Walter Streng, tel. 90-833880 Nejlikv 24, 01300 Vanda 30 Margit Nlemlnen, tel. 911-12300 Prästängsg. 11 B, 10600 Ekenäs Elis NIisson, tel. 911-35138 Nötö, 10250 Fagervik Elmer Jakobsson, tel. 911-81093 Kaptensg. 35, 10960 Hangö Norra Lasse Sevellus, tel. 911-81438 Appelgrensv 31, 10960 Hangö Norra Öyvind Öhman, tel. 90-211269 Tallgården, 10210 Ingå Sven Nyberg, tel. 911-30867 Osmundsböle, 10300 Karis Allan S~erström, tel. 911-53112 Gamla Abov. 34, 10420 Skuru Anna-Lisa Berglund, tel. 912-47252 Malm Anneberga, 10140 Solberg Runar Lindström, tel. 912-42424 Gammelsågsv. 7, 08800 Gerknäs
•••••••••••••• SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUN Ordförande Arkadia Pensionärer r.f. Bertel Eklund, tel. 90-497245 Sanduddsg. 6 B 22, 00100 Hirs 10 Drumsö Pensionärer r.f. Holger Clement, tel. 90-674508 Enåsv. 13 A 8, 00200 Hirs 20 Eira Pensionärer r.f. Saga Dlckman, tel. 90-740203 Alkuv 24-26 B, 00660 Hirs 66 Pensionärsföreningen ETTAN r.f. Hellen Tallqvist, tel. 90-603665 Sandviksg 2 B, 00180 Hirs 18 Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen r.f. Dick Palmberg, tel. 90-688885 Relanderspl. 4 B, 00570 Hirs 57 Haga Pensionärer r.f. Linnea Glnström, tel. 90-551316 Ullsbyv. 27 A 12, 00350 Hirs 35 Kronohagens-Skatuddens pensionärer r. f. Tottte Rehn, tel. 90-637451 Gördelg 4 B, 00160 Hirs 16 Munksnejdens pensionärer r.f. Siv Tunzelman v. Adlerflug, tel. 90-551989 Björneborgsv 5 H 111 , 00350 Hirs 35 Pensionärsföreningen Olympia r.f. Ann-Louise Rökman, tel. 90-598107 Fiskgjusv 3 A 5, 02620 Esbo 62 Pensionärer i Östra Helsingfors r.f. Ebba Ikonen, tel. 90-303185 Hemgårdsv 3 D 50, 00940 Hirs 94 Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening r.f. Ove Backman, tel. 915-147371 Gymnasieg. 9, 06100 Borgå 10 Pensionärsträffen r.f. i Hindersby Helena Härmälä, tel. 915-60126 07800 Lappträsk lsnäs Pensionärer r.f. Gösta Fronden, tel. 915-38196 Sarfsalö 27 C, 07780 Härpe Liljendal församlings pensionärer r.f. Karl-Aug. Liljeblad, tel. 915-66127 Söderby PL 405 A, 07880 Liljendal Lovisa Svenska församlings pensionärer r.f. Leo v. Martens, tel. 915-532109 Drottningg. 22, 07900 Lovisa Pyttis svenska pensionärsförening r.f. Tyra Pellas, tel. 952-31027 49220 Broby Sibbo Svenska Pensionärsförening r.f. Birger Lindqvist, tel. 90-221929 Söderkulla torg 4 C, 01150 Söderkulla Pensionärsföreningen Trivselklubben r.f. i Strömfors Helge Staffans, tel. 915-79113 07980 Kungsböle Esbo svenska pensionärer r.f. Valfrid Björstäkt, tel. 90-8012228 Sökösvängen 2 A 13, 02360 Esbo 36 Grankulla svenska pensionärer r.f. Einar Båsk, tel. 90-5050515 Forsellesv. 5 A 6, 02700 Grankulla Kyrkslätt Pensionärer r.f. Börge Nordblad, tel. 90-2989413 Stubbacken 1, bost. 3, 0241 O Kyrkslätt 2 Norra Kyrkslätts Pensionärsförening r.f. Eva Kother, tel. 90-266489 02520 Lappböle Vanda svenska pensionärer r.f. Mary Kekola, tel. 90-890930 Bredbergsbr. 5 C 35, 01620 Vanda 62 Ekenäs Pensionärer r.f. Allan Löfroos, tel. 911-14473 Ystadsg. 2 B, 10600 Ekenäs Pensionärsföreningen Fagervik r.f. Hans Öhman, tel. 90-216616 Allunda, 10230 Ingå st. Hangö Pensionärer r.f. John Sundström, tel. 911-84484 Vinkelg. 1, 10900 Hangö Svenska Pensionärsgillet i Hangö r.f. Gunnel Ekström, tel. 911-81882 Korsmansg. 6, 10900 Hangö Ingå Pensionärer r.f. Martin Danielsson, tel. 90-211076 Tallvägen 1 C 29, 10210 Ingå Karis Pensionärer r.f. Waldemar Helnström, tel. 911-30535 Waldemarsgränd, 10300 Karis Pojo Pensionärer r.f. Albert Nett, tel. 911-53131 Hägnadsv. 14, 10420 Skuru Siundeå Pensionärer r.f. Sanfrld Smeds, tel. 912-47175 Ådal, 02590 Lappers Sydloio svenska pensionärer r.f. Kurt Jansson, tel. 912-41459 Helsingiusv. 35 08700 Virkby Tenala Pensionärer r.f. Alfons Nyberg, tel 911-50075 10520 Tenala kby Österby Pensionärer r.f. Lyyll Lind, tel. 911-14032 Grönalundsg. 3 A, 10600 Ekenäs Björneborgs Svenska Pensionärsförening r.f. Theodor von Frenckell, tel. 939- 73349 Anala gård, 29250 Nakkila
Ordförande Dragsfjärds Pensionärer r.f. Gunnars Forss, tel. 925-61829 Laxvik, 25900 Dalsbruk Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär r.f. Harry Österman, tel. 926-33209 Näsby, 21760 Houtskär Kimito Pensionärsförening r.f. Yngve Österberg, tel. 925-1465 Kyrkoby, 25700 Kimito Korpo Pensionärer r.f. Rune Ehrman, tel. 926-31189 Prästgård, 21710 Korpo Pargas Svenska Pensionärer r.f. Jutta Christiansen, tel. 921-745351 Tummelv. 4, 21600 Pargas Västanfjärds Pensionärsförening r.f. Arne Lindholm, tel. 925-7521 Lammala, 25830 Västanfjärd Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f. Ulla Norrman, tel. 921-1226\ Universitetsg. 1-3 C, 2011 O Abo 11 Mariehamns Pensionärsförening r.f. Egon Häggblom, tel. 928-11853 Berggatan 8, 22100 Mariehamn Pensionärsklubben M r.f. Uno Knuts, tel. 967-17065 (kl. 11 -13) Västergränd, 68620 Jakobstad 2 Jeppo Pensionärsklubb r.f. Ruth Bäckstrand, tel. 967-42281 Tegelbacken, 66850 Jeppo Pensionärsföreningen Vi Norrifrån r.f. Helge Laxåback, tel. 968-22425 Palo 25, 67400 Karleby 40 Kaskö Pensionärsklubb r.f. Runar Grönlund, tel. 962-27342 Rådhusg. 44 A, 64260 Kaskö Korsholms pensionärshemsföreningMustasaaren eläkeläiskotiyhdistys r.f. Ruth Norrgran, tel. 961-35009 65460 Tölby Korsnäsnejdens Pensionärer r.f. Helge U lfvens, tel. 961 -641 026 66200 Korsnäs Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck (PIKT) Egil Appel, tel. 962-11133 Sibeliusg. 11, 64100 Kristinestad Kronoby Pensionärer r.f. Gösta Fröjdö, tel. 968-46045 Påras, 68500 Kronoby Föreningen Pensionärshemmet i Kronoby r.f. Henrik Äminne, tel. 968-45222 Holman, 68500 Kronoby Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f. Hjördis Sundvik, tel. 961-367651 66550 Västerhankmo Lappfjärds Pensionärsklubb r.f. Hilding Rosenstedt, tel. 962-21720 64300 Lappfjärd Föreningen Malax Pensionärshem r.f. Viktor ~iljekvist, tel. 961-654576 66140 Overmalax Föreningen Munsala Pensionärshem r.f. Yngve Blomqvist, tel. 967-41 053 66950 Munsala Munsala Pensionärsklubb Märta Sundsten, tel. 967-46176 Monäs, 66970 Hirvlax Nedervetil pensionärshemsförening r.f. Erik Wentln, tel. 968-48018 68410 Nedervetil Nykarleby Pensionärer r.f. ~arin Sjöblom, tel. 967-20413 Östra Esplanadg 29, 66900 Nykarleby Närpes Pensionärsförening r.f. Levl Klåvus, tel. 962-41643 64200 Närpes Föreningen Oravais Pensionärshem r.f. Otto Kronqvist, tel. 961-53353 66800 Oravais Föreningen Pensionärshemmet i Purmo r.f. (1975) kontaktperson: Josef Lund Box 171, 68940 Lillby Sideby Pensionärshemsförening Siipyyn Eläkeläistaloyhdistys r.f. Runar Långvik, tel. 962-25588 64490 Sideby Solf-Tölby pensionärsförening Börje Holmstrand, tel. 961-440172 Kyrkby, 65450 Solf Terjärv Pensionärer r.f. Ragnar Granvik, tel. 968- 76637 68750 Småbönders Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f. Olavi Vähämäkl, tel. 961-212059 Tjäderg. 5, 65230 Vasa 23 Vörå Pensionärsklubb r.f. Johannes Grannas, tel. 961-58511 Andkil, 66600 Vörå Övermark Pensionärsförening Evert Kummel, tel. 962-53149 64610 Övermark · Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors r.f. Carl-Gustaf tel. 931-632873 C Tammerfors 71 Viceordförande Einar Lindblom, tel. 925-4584 Furubo A 4, 25870 Dragsfjärd Holger Jansson, tel. 926-33612 Saverkeit, 21760 Houtskär Bernel Wesen, tel. 925-1241 Engelsby, 25700 Kimito Greta Jansson, tel. 926-46128 Retais, 2171 O Korpo Bertel Lundström, tel. 921- 744518 Tennstigen 3 B 4, 21600 Pargas Hilja Stenbäck, tel. 925- 7567 Pörsnäs, 25830 Västanfjärd Nils Mecklin, tel. 921-162:;1 Klockringareg. 8 B, 20500 Abo 50 Karl Andersson, tel. 928-1 3590 Skarpansv 21 B, 22100 Mariehamn Eric Nyström, tel. 967-15146 Alholmsg. 25 A, 68600 Jakobstad Eskil Forslund, tel. 967-42370 Box 2365, 66850 Jeppo Edvin Stranden, tel. 968-22084 Rödsö, 67400 Karleby 40 Alvar Siegfrieds, tel. 962-27215 Alexandersg. 8, 64260 Kaskö Vi)jo Tikkala, tel. 961-201432 65540 Toby Eskil Grönlund, tel. 961-641283 66200 Korsnäs Axel Uppstu, tel. 962-23579 64140 Tjöck Edvard Sundqvist, tel. 968-45045 68500 Kronoby Dagmar Wikström, tel. 968-45141 68500 Kronoby Ragnar Norrgård, tel. 961-365413 66590 Vassar Birger Holm, tel. 962-21002 64300 Lappfjärd Erik Stoor, tel. 961-654179 66140 Övermalax Erik Stoor, tel. 967-44203 66840 Pensala Sven Koberg, tel. 968-48195 6841 O Nedervetil Uno Stranden, tel. 967-20124 Frill, 66900 Nykarleby Ells Paro, tel 961-661075 66270 Pörtom lgor Norrgård, tel. 967-44129 66840 Pensala Runar Storsjö, tel. 962-25571 64490 Sideby Elin österholm, tel. 961-440140 65460 Tölby Ruben Wlstbacka, tel. 968·75092 68700 Terjärv Åsa Lönnqvist, tel. 961-211867 Rådhusg. 38 C, 65100 Vasa 10 Aill Härtell, tel. 961-56239 Gränden, 66600 Vörå Alge D~hlbom, tel. 962-53148 64610 Overmark Ingrid Juselius, tel. 931-552386 Kalevanpuistot. 19 C, 33500 Tammerfors Sekreterare Märta Blomster-Sjöholm, tel. 925-61260 Laxvik, 25900 Dalsbruk Bo Wessman, tel. 926-33230 Näsby, 21760 Houtskär Ruth Lundmark, tel. 925-1801 Påvalsby, 25710 Vreta Helge Björkman, tel. 926-45124 Böhle, 21710 Korpo Gustaf Lauren, tel. 921-744052 Pjukala, 21600 Pargas l,rtger Bergholm, tel. 925-7012 Ostanå, 25840 Nivelax Anita Zilliacus, tel. ~21-330766 Tavastg. 28, 20700 Abo 70 Ellen Eriksson, tel. 928-38848 22220 Emkarby Anna Åminne, tel. 967-13639 Helandersg. 31, 68600 Jakobstad Guy Rökman, tel. 967-42338 66850Jeppo Karin Palm, tel. 968-13054 Torgg. 6 B 19, 67100 Karleby 10 Ida Mattfolk, tel. 962-27419 Hamng. 29, 64260 Kaskö Marianne Smeds, tel. 961-433006 66520 Veikars Eskil Grönlund, tel. 961-641283 66200 Korsnäs Axel Uppstu, tel. 962-23579 64140 Tjöck Lisbet Sabel, tel. 968-45548 68500 Kronoby Per Sundström, tel. 968-45298 Forsnäsvinkeln, 68500 Kronoby Ener Beijar, tel. 961-366318 66540 Petsmo Alice Hermans, tel. 962-21208 64300 Lappfjärd Vilhelm_ Smulter, tel. 961-654255 66140 Overmalax Margareta Helsing, tel. 967-41133 66950 Munsala Alfa Nylund, tel. 967-45208 Hirvlax, 66980 Monå Holger Ahlskog, tel. 968-75282 6841 O Nedervetil Hilding Haglund, tel. 967-20207 Juthasv. 13, 66900 Nykarleby Henry Sandvlk, tel. 962-42228 64200 Närpes Melvin Siffren, tel. 961-53219 66800 Oravais Boris Lindeblad, tel. 962-25548 64490 Sideby Elna Berg, tel. 961-440011 Björnholmen, 65450 Solf Elvira Renlund, tel. 968-75108 68700 Terjärv Karin Blom, tel.961-118742 Hovrättsespl. 2 B, 65120 Vasa 12 Elna Grannas, tel. 961-58511 Andkil, 66600 Vörå Hjördi~. Klockars, tel. 962-53160 64610 Overmark Birgit Gorschelnlk, tel. 931-171201 Opiskelijank. 38 B, 33720 Tammerfors 72 Kassör Märta Blomster-Sjöholm, tel. 925-61260 Laxvik, 25900 Dalsbruk Lennart Öhman, tel. 926-33411 21760 Houtskär Bernel Wasen, tel. 925-1241 Engelsby, 25700 Kimito Kerttu Teijula, tel. 926-31222 Kyrkby, 21710 Korpo Inga Bergenvall, tel. 921-744672 Sandåkersgatan, 21600 Pargas Elna Rosenberg, tel. 925-7539 25830 Västanfjård r;>oris Blomberg, tel. Q,21-363449 Akerlidsg. 1 H, 20740 Abo 74 Hjördis Nordberg, tel. 928-22503 Vedhuggsv. 8, 22100 Mariehamn Felix Ekblom, tel. 967-12949 Otto Malmsg. 7 B, 68600 Jakobstad Gerda Perus, tel. 967-42326 66850 Jeppo Ruth Brandt, tel. 968-12116 Terassgr. 4 A, 67100 Karleby 10 Maire Mehtonen, tel. 962-27545 Hamng. 3, 64260 Kaskö Petsmo Torsten Lindahl, tel. 962-21017 64300 Lappfjärd Einar Smulter, tel. 961-654204 66140 Övermalax Sparbanken Deposita, tel. 967-41053 66950 Munsala Ester Holm, tel. 967-45196 66970 Hirvlax Jaakko lnnanen, tel. 968-48009 Karlebynejdens Sb, 6841 O Nedervetil Meta von Essen, tel. 967-20023 Juthasv.
Haiharank 19
Sigel Ek, tel. 961-34108 Toby, 65520 Helsingby Paul Grönlund, tel. 961-641073 66200 Korsnäs Regina Forsström, tel. 962-11517 Skolbrinken 13 B, 64100 Kristinestad Ernst Andtbacka, tel. 968-45057 68500 Kronoby Bengt Holmbäck, tel. 968-45043 Kronoby Sparbank, 68500 Kronoby Birgitta Bergvik, tel. 961-366375 66540
:r r.f. MEDLEMSFÖRENINGAR 1985 .............
Boedeker,
14, 33710
15, 66900 Nykarleby Gustav Mannfolk, tel. 962-41836 64200 Närpes Bertel Bäck, tel. 961-50212 66640 Maxmo Runar Långvik, tel. 962-25588 64490 Sideby Ella Ström, tel. 961-440351 Vester Solf, 65450 Solf Ruben Wlstbacka, tel. 968-75092 Kyrkoby, 68700 Terjärv Karin Jakobsson, tel. 961-113775 Kyrkoespl. 29, 65100 Vasa 10 Axel Holmlund, tel. 961-56247 Mäkipää, 66600 Vörå Svea Åbonde, tel. 962-53411 64610 Övermark Inga Laalo, tel. 931-555115 Aaltosenk. 47 C, 33500 Tammerfors 50
Kontakter mellan förbunden Samarbetsdelegationen för de riksomfattande pensionärsförbunden som består av ordförandena och verksamhetsledarna för de olika pensionarsförbunden har träffats tre gånger under vintern och våren. För mötet den 28 mars ställde Andelsbankernas Centralförbund utrymmen till förfogande på restaurang Vaakuna och bjöd även på lunch. Vid detta möte fungerade Svenska Pensionärsförbundets ordförande Jarl Mattsson som mötesordförande och Rainer Nordström som sekreterare. Vid mötet diskuterade man vilka frågor som bör ägnas uppmärksamhet under den närmaste tiden. Följande möte hölls hos Arbetspensionsanstalternas Förbund den 19 april. Verkställande direktör Pentti Kostamo informerade om aktuella pensionspolitiska frågor. Efter informationen bjöds deltagarna på lunch. Dagens förbundsförhandlingar leddes av V.J. Sukselamen som är ordförande för Eläkeliitto r.y. Protokollet fördes av verksamhetsledare Aaro Lintilä. Man diskuterade folkpensionsreformens fjärde skede, grunderna för uträknandet av levnadskostnadsindex och att kostnaderna för de fackliga organisationernas sociala semesterverksamhet inte borde påföras Penningautomatföreningen. Det tredje mötet försiggick pä Kuntokallio i Sibbo den 7 maj. Mötet leddes av ordförande Juho Mehto frän Eläkeläiset r.y. Sekreterare var verksamhetsledare
20110 Åbo 11,
HÖSTDAGAR
Detta är den första svenska kursen som arrangerats på stället, så vi hoppas på en stor uppslutning, nu när man förstått att också svenskspråkiga pensionärer bör betjänas på centret.
10
921-12 261 Nyström, Eric Alholmsgatan 25 A , 68600 Jakobstad, tel. 967-15 146 Staffans, Helge 07980 Kungsböle, tel. 915- 79 113 Storgård, Einar 64610 Övermark, tel. 962-53 456 Sundman, Tor Leksvall, 10600 Ekenäs, tel. 911-24 427 Tunzelman von Adlerflug, Siv Björneborgsv. 5 H, 00350 Helsingfors 35, tel. 90-551 989 Styrelsens arbetsutskott ......Ordförande: Jarl Mattsson, viceordförande Waldemar Heinström, medlemmar: Ulla Norrman, Siv Tunzelman v. Adlerflug och Olavi Vähämäki.
Under svenska pensionärers höstdagar på Kuntokallio vill man erbjuda deltagarna både psykisk och fysisk stimulans. Programmet består bl.a. av att Kylli Koski känd i TV som "Kylli-täti" ger en introduktion i tecknandets och målandets grunder. Vi lyssnar på Kylli Koskis föreläsning i form- och färglära samt kompositionsteknik och prövar våra egna krafter genom teckning och målning ute i Kuntokallios sköna höstnatur. Docent Jan-Erik Ruth, centrets forskningschef, föreläser om skapandets psykologi· vilka personlighetsdrag kännetecknar en skapande människa, vilka ske den innehåller den kreativa pro• cessen, vilka omständigheter stryper vår kreativitet och unde1 vilka förhållanden får vi skapandet att blomma? Programmet är omväxlande. Vi bekantar oss också med släktforskning under ordförandens i Helsingfors släktforskare r.f. DE Nils Kocks ledning och dr Gunvor Krogerus ger oss tips • En paus i den vackra Kuntokallionaturen. den 19-20.9.
om vilka höstarbeten det är skäl att utföra i trädgården vid tiden för kursen. Under fritiden bekantar v1 oss med den frodiga nyländska naturen genom skogspromenader. Kuntokallio ligger mycket vackPRELIMINÄRT PROGRAM Docent Jan-Erik Ruth Skapandets psykologi "Kylli täti" från TV Kylli Koski Tecknandets och målandets grunder Fil.dr Gunvor Krogerus Kåserar kring aktuellt i höstträdgården Dipl.ekon. Nils Kock Ordf. för Hfrs Släktforskare "Hur och varför börja släktforska" Gymn.led. Kate Björkman leder Seniordansen Elina Karvinen tar oss ut på naturstig och leder gymnastiken Naturen och Det utmärkta Köket sköter om vårt välbefinnande ert vid vattnet och har en kuperad terräng, där det finns en naturstig utmärkt, längs vilka man tryggt kan gå och ändå hitta rätt. Också inomhus kan man röra på sig på Kuntokallio Under dagarna arrangeras t.ex. seniordans, som leds av Kate Björkman och möjligheter finns till vattengymnastik i centrets simbassäng. Ett speciellt vattengymnastikprogram har utarbetats av gymnastikläraren på stället, E lina Karvinen. Vi hoppas ni skall trivas på Kuntokallio!
795 Herrgård, lngegerd Gräsavägen 24
Leev1 Raitamemi. Man behandlade flere frågor, bl a. ansåg man att självrisken för sjukdomskostnader bör avskaffas och att samtliga sjukkostnader skall vara avdragsgilla vid beskattningen. Beskattningsfrågor kommer även att diskuteras vid samarbetsdelegationens följande möte nästa höst, dä man försöker få någon från Skattestyrelsen att komma med information. Vidare diskuterades möjligheterna att fä ut mera information till pensionärerna genom TV-1. Man beslöt även att göra en ändring i delegationens samarbetsstadga Den valda ordföranden har hittills haft mest formella uppgifter, men han skall härefter även leda de gemensamma förhandlingarna. Sekreteraren kommer dock som förut i tur och ordning från de olika förbunden. Till följande möte skall Rainer Nordström utarbeta ett förslag till ändring av samarbetsstadgan. Delegationens ordförande sitter ett år och kan inte genast ätervälJas. Perioden börJar den 1 juli. Eläkkeensaaj1en keskuslilttos ordförande Aaro Kärkkäinen har varit ordförande för delegationen sedan den bildades för drygt ett är sedan. Nu fortsätter ordföranden för Eläkeliitto r.y. V.J. Sukselainen.
829 Granlund, Runar Torggatan 32, 22100 Mariehamn, tel.
Dagen avslutades med en diskussion mellan företrädare för Kuntokallio och pens10närsorganisationerna Man behandlade främst Kuntokallios möjligheter att stå till tjänst med olika former av ledarskolning. Dalsbruk, 925-61 928-11 B, 02700 1-3 C, tel.
för svenska pensionärer på KuntokaHio
KURSAVGIFT mk 420,Anmälan senast Inom augusti till Kuntokallios kansli tel. 90877 92 77 el. 90-877 93 83. Anmälningarna beaktas i den ordning de kommer Kuntokallio till handa. Kursled.: docent Jan-Erik Ruth • Härligt med vattengymnastik mellanföreläsningarna!
Stanna en stund vid natursköna Strömma kanal i Kimito Vik in till vårt SOMMARCAFE som öppnas 1 maj vardagar 10 18 söndagar 12 18 Njut av havslaxsmörgås och annat gott. Rutschbana och gungor för barnen. Titta också in i vår MÖBELAFFÄR Där kan man göra verkliga fynd! Huonekalu Möbel Ky VUORJOKI Kb Tel 925-2888 *** .JARLHELLSTRÖMS -~ FOND ·-_ ·· .. DONATIONER per 30.4. 1985 Eira Pensionärer r.f. Pargas Svenska Pensionärer r.f. Vi tackar donatorerna. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. FÖRBUNDSSTYRELSEN 1985 Ordförande: Mattsson, Jarl Fullmånen 10 B 43, 02210 Esbo 21, tel. 90-803 1801 I viceordförande· Heinström, Waldemar Waldemarsgränd, 10300 Karis, tel. 911-30 535 Il viceordförande: Vähämäki, Olavi Tjädergatan 5, 65230 Vasa 23, tel. 961-212 059 Medlemmar: Andersson, Elnes Korsnäsv. 3, 01100 Östersundom, tel. 90-877 9653 Appel, Egil Sibeliusg. 11, 64100 Kristinestad, tel. 962-11 133 Boedeker, Carl-Gustaf Haiharankatu 19 C 14, 33710 Tammerfors 71, tel. 931632 873 Dickman, Saga Alkuvägen 24-26 B, 00660 Helsingfors 66, tel. 90-740 203 Forss, Gunnar Laxvik, 25900
tel.
Grankulla, tel. 90-505 2221 Kekola, Mary Bredbergsbrinken 5 C 35, 01620 Vanda 62, tel. 90-890 930 Norrman, Ulla Universitetsg.
På basen av en finansmotion av riksdagsman Ole WaszHöckert och med stöd av Svenska riksdagsgruppen har pensionärstidningen God Tid beviljats ett 20.000 mk:s understöd i statsbudgeten för år 1985. Svenska Pensionärsförbundet riktar ett varmt tack till riksdagsman Ole Wasz-Höckert och Svenska riksdagsgruppen för det betydelsefulla stödet. Svenska Kulturfonden har vid utdelningen av understöden för år 1985 beviljat 5.000 mk för utgivningen av God Tid och 10.000 mk för förbundets verksamhet. Vi tackar Svenska Kultufonden för understöden. Penningautomatföreningen har beviljat 380.000 mk i understöd för Svenska Pensionärsförbundets verksamhet under år 1985. Summan är 40.000 mk större än under föregående år. Svenska Pensionärsförbundet har genom åren kunnat räkna med Penningautomatföreningens betydelsefulla stöd, för vilket vi är mycket tacksamma. Under år 1984 uppgick den sammanlagda summan av de olika verksamhetsunderstöden och utgivningen av God Tid till 362.00(l mk. Motsvarande siffra för år 1985 är 415.000 mk. Det understöd Penningautomatföreningen utbetalade under år 1984 för den nya kanslilokalen var ett investeringsunderstöd och beaktas därför inte i dessa jämförelse. När man jämför understöden för denna två år bör man beakta de kostnadsstegringar som ständigt förekommer. En realistisk bedömning av situationen torde vara den att Svenska Pensionärsförbundets ekonomiska möjligheter är ungefär de samma under detta år som under fjolåret. vi in närmare kameran. Varje fotograf har en viss skyldighet att beakta estetiska och personliga omständigheter. Vi pensionärer vill ju alla "se bra ut" på bilden. Yrkesfotografer gör även misstag när de arbetar under svåra förhållanden. I samband med förbundets tioåriga tillvaro fotades förbundsstyrelsen och personalen. Fotografen använde ett vidvinkelobjektiv med för kort brännvidd. De personer som stod längst ut på flyglarna fick förvridna anleten med sneda munnar. Långa korta, stod även felplacerade. En liten justering hade givit en hundraprocentig bild.
Holger Krogerus Lär dig komponera bilderna rätt Film för diabilder även kallad positiv färgfilm, har beteckningen Chrome. Denna film är reseberättarens film. När vi rekreationsreser och vill delge våra pensionärsvänner våra fantastiska upplevelser i Oberammergau, London, Reykjavik, Kina m.m. då fotograferar vi med diafilm i kameran. Vid bildvisning projiceras diarutan på en vit duk och kan förstoras upp till c. 1,5 m utan att briljans eller skärpa lider. Diafotograferingen är krävande. Starkt ljus och kraftiga skuggor måste pareras med skicklighet. Redan det att diabilder visas för ett stort antal åskådare medför kvalitetskrav I ett senare skede kommer vi att behandla uppläggningen av en diaserie. Pensionärerna har mest små modärna helautomatiska kameror med fast optik. Fototeori och teknik behöver inte inläras. Den som blir fotointresserad kan skaffa sig instruktions- och läroböcker. Det finns ett stort utbud Gör din affärslunch, resa, bröllop, privata fest till en trivsam tillställning i hemmiljö. ,.,...... fotoböcker på svenska. Däremot bör varje kameraägare lära sig komponera bilderna rätt. När vår uppskattade pensionärsförening fyller år skall jubileet förevigas. Vi skall vara tacksamma för att någon ställer upp med sin kamera och gör sitt bästa. Det är ej för att väcka uppmärksamhet eller göra sig viktig som fotografen ibland står på tå eller hukar sig ner eller kliver upp på en stol. Det är för att finna den rätta bildvinkeln. Orsaken är bildkomposition. För att kunna prestera en bild med innehåll. Vad vill du ha sagt med bilden? Det viktigaste i en bild är innehållet, budskapet. En fotobild skall berätta om något, en aktivitet, tilldragelse, stämning, känsla, skönhet. Även ett personfoto, ett porträtt, skall ha ett innehåll. Ett foto skall väcka intresse hos betraktaren, fängsla. Allt detta uppnås genom att komponera bilden rätt. Fotografering är ett skapande arbete. Man lär sig att se rätt, att se det väsentliga. Vid fotografering av människor är det viktigt att hela huvudet kommer med på bilden, fötterna får bli borta. Enbart vid fotbollskamper har fötterna betydelse. Komponera in de största personerna längre bak och lilleputtarna framtill. Folk som sitter i en bänkrad kan vi ej placera om, men vi kan söka en lämplig bildvinkel. En jätteperuk främst i bilden förstör allt, huru dyrfriserad den än är. En blixtbild med en kal hjässa framtill är ej heller önskvärd. En fyllig persons fetma får ej framhävas utan dämpas ner. Den trådsmala komponerar
Det finns· många små råd och tips som vi tyvärr glömmer i det ögonblick som vi för kameran upp till ögat. Bästa lärdomen ger studier av färdiga bilder, analys och kritik. Fotograferandet är en fängslande och stimulerande pensionärssysselsättning. Trots att de flesta "impulsfotar", ser man bilder av mycket hög kvalitet. Många gynnsamma omständigheter och ett inneboende omedvetet "bildtänkan de" har byggt upp en fin bild. En bild som ger glädje åt kameraägaren och vännerna. Ett värdefullt minnesfoto. Jarl Mattsson -
• I nedanstående artikel ger oss Jarl Mattsson på ett synnerligen fängslande och instruktivt sätt en snabblektion i fotomaterialdjungeln samt bildkomposition och utlovar för nästa nummer vägledning i hur en diaserie skall byggas upp något som han behärskar till fulländning själv. Huru amatörmässigt vi än fotograferar och ibland med långa tidsmellanrum, är det befogat att känna till några fotofakta och regler. Om minnet sviker är korta enkla anteckningar till hjälp. Det finns fotofilm för olika ändamål. Negativfilm för svartvita pappersbilder, negativ färgfilm och positiv färgfilm för diabilder. Svartvita pappersbilder lämpar sig bäst för reproduktion, d.v.s. för att bli tryckta i en tidning eller bok som trycks med en färg. Om vi vill fotografera riktigt fina bilder för "God Tid" använder vi svartvit film. Hobbyfotografer som framkallar och förstorar sina bilder använder mest svartvitt material. Konstnärliga bilder och tävlingsbilder är oftast svartvita. Negativfilm för detta ändamål köper vi i korta rullar, sällan behöver vi många tidningsbilder. Den överlägset mest använda filmen är negativfilmen för färgkopior. Vi talar allmänt om pappersbilder fastän materialet kan vara plastartat. Filmförpackningen har typbeteckningen Color i kombination med fabrikatet, t.ex. Agfacolor, Kodacolor, Fuijicolor o.s.v. Det är skäl att spara förpackningen och använda den som modell vid följande filminköp. Då undviker vi att bli helt bortblandade av expeditens facktermer och vår egen osäkerhet. Om vi rabattköper många rullar för en längre tid framåt, bör datumstämpeln beaktas. För all film gäller att lång förvaring påverkar emulsionsskiktet och sålunda färgåtergivningen. Förvaring från höst till vår bör ske i sval temperatur. Om vi vistas många veckor i söderns hetta, är det skäl att finna en sval plats för filmlagret.
God mat till rimligt pris. -_ ~0, 31 f lrlll /111 D /f{[lQD liJ [;) IlIl/ Ekenäs, tel. 911/112 96 Bo Eklund
u RES MED MARIANNE IVARS"
En väg får gärna gå svagt diagonalt in eller ut ur bilden. Till fördel är om ljuset lyser från vänster in i bilden. Resekamraten placerar vi in diskret i bilden, antingen för proportionsjämförelser eller för att "mjuka upp" Stadsvyer störes av parkerade bilar , svårt att eliminera. Manneken Pis gör sig bättre utan många biltak.
SPECIALRESOR FOR FINLANDSSVENSKAR RESOR TILL JUGOSLAVIEN PETR0VAC 1/9-15/9 Pris: Hotell As inkl. halvpension 3.140:-+45:HÄLSORESOR TILL RUMÄNIEN NEPTUN 21/9-5/10 Pris: Hotell Doina inkl. helpension 2.500:•+45:• HERCULANE 19/10-2/11 Pris: Hotell Diana inkl. helpension 2.090:•+45:• En kunnig rutinerad reseledare skapar trygghet! Begär närmare uppgifter och program! FINLANDS RESEBYRÅ VASA Hovrättsesplanaden 11, tel. 961-118300 u
God Tid och förbundet har beviljats understöd
11
Landskapsfotografering med vår lilla fina kamera skall vi undvika. Alla detaljer blir för små och diffusa. Vi skall sträva till att varje bild har ett huvudmotiv, t.ex. en kyrka, ett palats, en park, fontän, staty, stockstuga, en fors m.m. Huvudmotivet komponerar vi in nära bildcentrumet, helst något till vänster
* *
var programmet "På äldre dar", med uppslagsrika My Persson som producent. Till först var det den gamla benämningen husförhör som gladde mig. Den korta programtiden tillät ingen lång stunds närvaro, men väl något av det huvudsakliga: De församlade omfattade alla åldrar, det var psalmsång, frågor ställda till barnen och förhör ur Katekesen. Från min barndom har jag kvar många minnen från läsförhörens tid som föregicks av ivrigt läsande och rädsla för att inte kunna, men så liten bok som Katekesen är, så stor var den att lära sig utantill. Då läsförhören var pålysta så läste Pappa alltid igenom Katekesen för att hålla den i minne. Det borde också jag göra, och helt oberoende av om jag skulle, eller inte skulle bli ombedd att stiga upp och läsa. Jag kan ställa mig frågan om det finns någon bättre lärobok när det gäller både kristen tro och fostran till ansvar och goda seder. Bara för att nämna något av allt som denna lilla bok rymmer. Som avslutning på brevet så sänder jag stort varmt tack till er alla som med det stora fina kortet sände mig hälsningar från London. Jag ser det som en uppoffring från er sida att ni mitt i alla stora upplevelser minns mig här ute i havsbandet. Glad vår och skön sommar önskar jag alla läsare och vänner. upp så jag ber att få komma med några blygsamma förslag. Hädanefter kan inte en som brukar jorden kallas för odalman eller odalkvinna. Ny benämning: odalisk, som visserligen klingar lite lättsinnigt, men vad gör det i vår moderna och frigjorda tid. Bort också med strykerska och stryka(Forts. på sid. 15)
Arrangemangen för SOMMARDAGEN
•
Plötsligt mindes jag Eijas önskan om material för tidningen som hon basar och så helhjärtat arbetar med. Så här i aprilmånadens sista dagar kan brevet inte bli något annat än en liten lovsång till våren, den vår som upptagit kampen för att göra slut på vinterns hårda välde. Minns jag rätt så skrev jag i mitt föregående brev att våren skulle bli sen, och detta sagt på basen av de gamla mark som mina fäder och jag själv har haft som rättesnöre. Det Matias-dagen siade om har slagit in till "punkt och pricka". Jag hörde Hans-J. Sjöstedt "Det kommer som ett brev på posten", sa man förr i tiden när folket levde och då postverket ännu visste vad som var dess plikt och skyldighet. Nu för tiden kan man hellre säga "bortkommet som ett brev på posten", fast egentligen är det också fel formulerat, det är inte bara ett brev som kommer bort utan flera. De kommer inte fram i tid, huru mycket porto man än slösar på dem. Expresavgifter och sånt. När man själv drabbas av sådana här bortkommenheter, särskilt då det berör viktiga försändelser så blir man sur, arg och hederligt förb Och tar till teleEn så sen vår som denna så prisar jag mig lycklig över att inte ha några djur att tänka på och kämpa för. Genom alla tider då varje familj måste hålla djur för att klara försörjningen var djurens foder ett ständigt gissel, och ett smärtsamt sådant om våren kom sent och blev utdragen. Än så länge är vårtecknen sparsamt förekommande. Strömdraget under bron som sammanbinder öarna är det första som jag brukar vänta på att få se komma framkrypande. Jag blev obeskrivligt glad den dag jag kunde se det första vattenögat och där satt genast ett skrakpar fonluren och ringer till nära och fjärran liggande instanser, vilket gör att brevkostnaden blir ännu högre och posten ännu rikare. Post-illa skulle jag säga om jag vore präst och hade att lägga ut texten. Ett litet exempel ur det verkliga livet krävs kanske som bevisning. Från den ort där jag nu bor postade jag en fredag, mitt på dagen, ett expresbrev till en ort 90 km härifrån, närmare bestämt republikanske huvudstaden. Det borde ju ha varit framme samma kväll enligt alla konstens och postens regler. Men icke sa Nicke. Inte ens på lördagen och naturligtvis inte på söndagen heller. Men på måndagsmorgonen då? Nicke fortsatte att säga ICKE. Och då höll det sista valetet att gå ut för mitt opus som skulle tryckas samma eftermiddag i bladet. Någongång på måndagseftermiddagen kom det fram till adressaten och innehållet hann med knappaste nöd med i tidningen. Det var alldeles förfärande nära post festum den gången. Man instämmer gärna med BLANDAREN som sa att den moderna termen i konst och kultur, postmodernism, betyder att post inte bärs ut på lördag och söndag. Snart blir det visst inte på andra veckodagar heller om Pekka Tarjanne & Co får hålla på länge. Dagens aktuella vits: som till min glädje leker och dyker och matar sig under vattnet. Det är en scen som upprepar sig morgon och afton allt medan det lilla strömdraget mycket långsamt förstoras. Det sägs att i färjans ränna vistas gudingar i sådan myckenhet att ingen som färdas på färjan har sett något liknande , och som kommer sig av att det inte finns öppet vatten inom nära nejder. Vad som sedan sägs vara tråkigt är, att fåglarna ofredas av färjans gående och kommande så de ständigt måste lyfta och flytta på sig. Eljest så är det ännu ganska fågelfattigt och när Bengt är hemma på ledighet så får jag glädja mig åt hans rapporter. En dag ringde en dam från Stockholm och frågade om uven låtit sin röst höras. Länge sen, blev Bengts svar. En morgon hörde jag starens sång från asken som står nära fönstret. Det var en sällsam morgonhälsning. En gång då jag stod på trappan hörde jag en kråkas klara skrik i den kylslagna morgonen. Vem kan nu bli glad över en kråkas kraxande? Men det är möjligt en morgon om våren. Flere dagar å rad roades jag av två skators jakt på en korp som väl ansågs ha inkräktat på deras självklara område som de markerat genom att bygga ett stort bo i häggen som står framför köksfönstret.
Men det finns andra tassigheter i våra dagar också. Som nu detta med jämlikhet, jämställdhet m.m. jämmer och elände. Man är ju redan alldeles tillräckligt borttappad när man inte vet om det är fågel eller fisk man råkar ut för. Säg t.ex. att man skulle ringa efter en hemvårdare. Då finns det förstås en chans att det är en nätt och behändig flicka som dyker upp, men lika stor är risken att det är någon jädrans brunskäggyvig Ontrus som skall ta hand om ens hem och härd. Nähä säger åtminstone jag. Bevara yrken som slutar på -inna eller -erska då vet man hurudan "sort" som dyker opp och bevara oss från yrken som slutar på -are då kan det ju komma inte bara kreti utan lika väl (eller illa) pleti. Man instämmer så gärna med den förtjusta men anonyma rösten som lät höra sig på ett engelskt kvinnosaksmöte från den tiden då allt detta med jämlikhet, jämställdhet, m.m. jämmer och elände började göra sig mera märkbart. Det var då en talarinna, obs. detta -inna, framhöll att det är helt åt helsiket med mannens alla privilegier m.m. elände. "I själva verket är det bara en liten obetydlig skillnad mellan svinner ganska snart. Men till dess är det svårt för fåglarna och blommorna som hunnit komma. XXX Medan vintern ännu var stark och solen litet började göra sig gällande hittade hararna vägen till vår trädgårdstäppa och gnagde hastigt och lustigt barken av de unga äppelträdens stammar och grenar. Nu återstår det att se om de vidare kan frambringa några gröna blad, än mindre några äppel. Hararna som skadegörare! Hararna som under alla åren skuttat omkring våra knutar och som vi betraktat ja, nästan som husdjur. Knappt tjugo år har gått sen rönnbärsmalen spann våra första planterade äppelträd till döds, och nu då vi börjat glädja oss åt följande generation träd så kom hararna. Men, det är ändå ingen förlust som kommer åstad någon hjärtesorg. XXX Den tredje dagen i maj blir här läsförhör. Allmänt så heter det läsmöte, men jag håller envist fast vid läsförhöret som namnet på denna samling som fordom var ett testande av allmänhetens kunskaper i kristen lära och boksynthet. Via Sveriges TV 2, som vi kan ta in, så begav det sig härförliden att jag fick vara med om ett husförhör på Sveriges västkust, närmare bestämt Orust och Ödsmål, om jag minns rätt! Det kvinnan och mannen", sa talerskan varvid det entusiastiska utropet kom: "Hurra för den lilla skillnaden". Jag ber att få instämma med utroparen, ja det var en karl naturligtvis. Det kommer nog att ställa till krångel med t.ex. den titeljämlikhet som nu krävs. Men krångligheter är ju till för att redas
En solklar dag slog några hästhovar upp sina gyllene ögon, men i gårkväll började snön komma och i dag är hela naturen vitklädd, en klädnad som dock förPosten är en serviceinrättning. Åh fan!
12 någon säga att våren är tveksam, men jag ser vintern som envis, som den som inte tycks vilja släppa makten ifrån sig. Inget år är likt ett annat. Inte heller denna vår. De som påstod att den snörika vintern och den stränga kölden skulle komma åstad översvämningar och tjälskador syns ha trott fel. Trots den envisa kylan så har mycket av snön försvunnit som spårlöst och förvånansvärt litet är kvar nu då majmånaden är färdig att ta över. Med isen ser det annorlunda ut. Den ligger över allt _ _ vatten och sägs vara tjock, men bara våren kommer sig till makFoto : c-e S6dorgArd ten så rår den nog med isen.
Alla förhandsanmälda deltagare är hjärtligt välkomna till sommardagen. Av praktiska orsaker kan vi inte ta emot "överraskningsgäster". Sommardagen firas i år på Helsingfors Mäss- och Kongresscentrum i Böle i Helsingfors, onsdagen den 12 juni kl. 15.00-22.00. Såsom under tidigare år sänder vi de biljetter deltagarna behöver till den person i respektive förening som sköter föreningens deltagande i sommardagen. Varje deltagare erhåller ett likadant deltagarkort som under tidigare år och dessutom en middagskupong. För de föreningar som anordnar gruppsresor med buss till sommardagen är det bekvämt att dela ut kupongerna i bussarna under resan till Helsingfors. De lokala föreningarna kan sköta utdelningen på sommardagsplatsen om man inte har möjlighet att distribuera biljetterna redan tidigare. Avvikande från tidigare år har vi lämnat bort välkomstkaffet. Vi har konstaterat att det brukar bli långa köer och deltagarna blir irriterade genast i början. Nu bör man i stället besöka något kaffeeller matställe förrän man kommer fram om man inte bor så nära att man kan äta hemma. Till Helsingfors Mäss- och Kongresscentrum i Böle kan man komma t.ex. med tåg till Fredriksbergs station, med spårvagn eller med taxi. För dem som kommer med egen bil finns det gott om parkeringsutrymmen. De som bor på sommarhotell Academica bör anmäla sig på hotellet förrän man kommer till festen, även om det kan hända att man inte ännu vid den tiden får ta rummen i besittning. Anangörerna hälsar alla deltagare välkomna och hoppas att sommardagen skall vara givande för alla. Glöm inte att ta med det goda humöret. Dessutom hoppas vi på ett soligt och vackert väder.
Post scriptum: Här på orten bärs nog expressbrev ut, jag fick ett just före "skrivande stund", men i huvudstaden lär man hålla tjänstetid!
pen att den inte är lättskött. Den dagliga behandlingen bör ske enligt läkarordination och mycket strikt följas. Tidsmässigt är behandlingen långvarig och svampinfektionen envist ihärdig, då det gäller nagelsvampinfektion. Om också en sådan svampsjukdom till synes hävts, är det dock skäl att fortsätta behandlingen två tre veckor framöver för att tro sig vara säker på ett lyckat resultat. Då nagelsvampen en gång haft möjlighet att utveckla sig är härdarna trots långvarig minutiös skötsel ofta nog färdiga att utveckla ett recidiv i de ofta tillskrynklade naglarna. Därför ser man då och då missbildade naglar som ett tecken på en läkt, men tyvärr ofta pågående nagelsvampinfektion, som kanske bäraren inte är helt medveten om, vad det är fråga om.
På händerna är svampinfektionen ofta en följd av sprickor i huden där svampen gärna söker sig in och efter svampinfektionen kan en bakterieinvasion vara följden, men detta kan också ske tvärtom, en bakteriehärd på handen kan efterfölJas av en svampinfektion. Om man misstänker en svampinfektion på händerna eller handen är det alltid skäl att kontrollera fötterna vilka vanligen då också har en svampinfektion under utveckling. Ofta nog slår sig svamparna ner i sprickor mellan långfingret och ringfingret eller mellan ringfingret och lillfingret, d.v.s. de fingermellanrum som vid utspända fingrar öppnar sig minst. En annan vanlig sampinfektionshärd, kanske den vanligaste ses på händerna på något ställe i nagelbandet. Svamp på nageln börjar i regel med en liten mörkfärgad fläck, antingen vid nagelns fria rand eller vid något ställe på nagelbädden, då och dä ji.r fläcken gulaktig eller grå, sällan helt vit. Na-
Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professor Som sagt var skulle vi i fortsättningen ännu uppehålla oss vid svampinfektionen som vi senaste gång inledde med fotsvamp. Må det till en början vara sagt att tryckfelsnisse rumsterat i min senaste kria. Inte skall vi gå till apoteket och köpa några makaroniliknande mjölprodukter, utan på apotek kan man inhandla Castellanis vätska som man kan pensla en svamphärd med. Sedan penslingen är utförd låter man vätskan verka några minuter och efter det behandlas det behandlade hudområdet med en uppmjukande hudcreme för att inte göra huden hård och benägen för sprickbildning. Man kan också spraya med Canesten 2-3 gånger dagligen pä. det angripna hudpartiet , dessutom finns det möjlighet att kombinera behandlingen med för ändamålet lämpliga tabletter.
Vinskörderesa
Vinodlarstaden Rudesheim i Västtyskland är målet för den resa som Svenska Pensionärsförbundet anordnar i samråd med resebyrån LL Tourist Service, under tiden 11-18 september 1985. Reseledare från Ll Tourist Service. Detaljprogram ingick i senaste nummer av God Tid. Resans pris är 3.300 mk per person. Anmälan om deltagande kan göras senast den 28 juni 1985 till Svenska Pensionärsförbundet r.f., lndiagatan 1, 00560 Helsingfors, tel. 90-791 895. Platserna bokas i anmälningsfö ljd.
13
På tisdagseftermiddag fick vi dra lott om en dans bland 16 givna och den skulle vi sedan lära ut till gruppen som en helt ny dans. Ledarna gjorde noggranna anteckningar och följde med hur vi ledde och uttryckte oss. Efterat fick vi kritik inför hela gruppen. Vi 11 som skulle taga diplom klarade oss till stor lättnad och glädje men spännande var det. För övrigt arbetade vi flitigt från morgon till kväll. Kl. 8 frukost sedan följde morgonsträckning (lätt gymnastik) ledd av Ilse. Sedan dansades nya-gamla-sittdanser varvade med litet teori och diskussioner. Lunchpaus kl. 12 -14 och Abendbrot kl. 18 förövrigt höll vi på till efter 9 på kvällen. Jobbigt men trevligt. Reinhard Krokner videofilmade hela tiden medan vi dansade för att i sinom tid göra en undervisningsfilm över Aufbaulehrgang II. Torsdagkväll ordnade vi själva en avskedsfest med olika program. Vi sjöng, dansade och det lästes dikter m.m. Margareta Grigorkoff var en spirituell konferencier till allas förtiusning. Galant klarade hon sin uppgift med sin varma humor och goda tyska. Fredag avslutning' Vi hade utvärdering av kursen d.v.s. vi bildade grupper och diskuterade Vi var alla överens om att det varit en givande kurs, men att v1 gärna hade slutat tidigare på kvällarna för att hinna bekanta oss mera med varandra. I stället kunde man ha börjat en dag tidigare. Sedan följde diplomutdelning, fotografering och avsked. Men vi traffas säkert igen nägon gång på någon "medarbetarkurs", men det blir en annan historia. Med Seniordanshälsning Kate Björkman Glöm ej Österbottniska distriktets Teneriffaresa i början av 1986. Gör förhandsanmälan till Else-Maj
Mera svampinfektioner
Vi har samlats i " mummelgrupper" för att utvärdera kursen.
Söndagen den 21 april flög undervisningsrådet Margareta Grigorkoff och jag till Västtyskland för att deltaga i en diplomAkademi Klausenhof utanför Dingden nära holländska gränsen. På akademien studerar upp kurs i Seniordans. Kursen hölls i till tusen personer från 40 olika länder. Här studeras tyska för inflyttade som tänker börja arbeta i BRD, här omskolas arbetslösa och sjukpensionerade, här hålls kurser i målning, träarbete m.m gelsubstansen blir mjuk och skör och samtidigt dessutom förtjockad, men är av underligt lös och porös struktur. Småningom griper tillståndet över till hela nagelns yta. Nageln börjar då bli ojämn och fårad och verkar på något sätt tillskrynklad och har en mycket ojämn ovanyta. Delvis avstötes den mjuka och 'missbildade" nageldelen. Ibland blir nagelns undre del förtjockad och liknar närmast porös vit märg, som finns inne i sävstjälken. Det kallas trikofyti i fingernaglarna och orsaken är att söka i svampinfektioner hos vara husdjur, som består oss med s.k. animala svampinfektioner. Denna form är dock nuförtiden rätt sällsynt, men den kan förekomma. Dessutom kan svampar från omkringliggande infekterad hud tränga in i naglarna. Dessa s.k. epidermofytiska nagelförändringarna utvecklas under mindre nedbrytande former än de trikofytiska. Man kan säga om nagelsvamAllt från veckokurser till 1-åriga kurser. Vår Seniordanskurs varade fran 22-26 april. Vi var sammanlagt 24 deltagare d.v.s. 22 från olika delar av BRD och så vi tvä från Finland. Huvudledare var Wall! Kroker, som hållit på med Seniordans så gott som från begynnelsen. Hon assisterades av Ilse Kassner jätteduktig ledare. Reinhard Kroker (förre ordf. för Bundesverband Seniortanz) Wallis man, höll teori för oss, visade diabilder, bedömde våra prov och videofilmade hela tiden flitigt. Till våra uppgifter hörde att skriva en redogörelse över vårt arbete inom Seniordansen och om våra planer för framtiden. Vi skulle dessutom skriftligen redogöra för två seniordanser efter fritt val med egna ord. Det mest spännande var i alla fall provdansen !
KtlR&.. I.BEN OEIDAi. S i. ~Ulg.dpii liir11
Den bildades hösten 1978 och ett år senare fick den rättighet att foga r f till sitt namn. Initiativtagare var Gunnel Estlander, som lyckades samla 144 pensionärer till ett konstituerande möte i Munksnäs högstadieskola. Rainer Nordström ställde tjänstvillig som vanligt upp för att berätta om Svenska Pensionärsförbundet och informera om alla rättigheter och skyldigheter en sådan här sammanslutning har. Alltnog: Föreningen bildades, stadgar antogs och en styrelse utsågs. Till ordförande valdes Greta Wahlsten och till medlemmar i styrelsen utsågs Siv Tunzelman v. Adlerflug, Nils-Erik Perander, Carin Löfgren, Hjalmar Tollet och Irene Båsk. Greta Wahlsten och hennes medhjälpare gjorde ett gott arbete med att köra verksamheten i gång. Tiden till det första årsmötet i februari 1979 var ju inte lång men föreningen hade då redan börjat finna sin profil och den nya styrelse, som då tog vid, kunde så att säga gå
LORD. 9-13
Välfärdssamhället bjuder oss många fördelar som t ex rätten till pension förrän v1 blir alltför gamla och skrynkliga. Men vad i friden skall man ta sig till när den dagen kommer? Vi vill ju ändå vara verksamma, vi vill vara till nytta, vi vill få andlig stimulans och vi vill kanske t o.m. lära oss något nytt. Vi är så snälla, så snälla när vi ställer upp som barnbarnsvakter och när vi hjälper släktingar och vänner som är skröpligare än vi. Men ibland vill vi inte bara vara snälla, vi vill också tänka på oss själva, ha trevligt, prata med människor som talar samma språk som vi, d.v.s. samma generationsspråk. Vi vill inte bara skvallra och dricka kaffe, vi vill ibland ha ett tankeutbyte av rejälare slag. Och så växer pensionärsföreningarna fram som svampar ur jorden, de kanske ger oss möjlighet till just det vi önskar. I dag gäller det att presentera en av dessa föreningar, MUNKSNEJDENS PENSIONÄRER r.f.
I junihettan 1980 på Stekenjocksvägen tar vi en paus för snöbollskastning medan vi drömmer om Trondheim, som vi snart skall se.
55 CENTRAL
tel.
Har i flera år haft hjärt- och blodtrycksmediciner gratis Enligt tidningsuppgifter håller man nu på att göra om systemet och om jag har fattat det rätt, så kommer man snart mte längre att få dessa mediciner helt gratis. Utöver dessa mediciner har jag också andra som jag bekostar själv med sjukförsäkringens lilla stöd. Medicinkostnaderna per år och andra utgifter för läkare och behandlingar stiger till stora summor ändå. Vore tacksam för en redogörelse för hur det nya systemet med gratismedicin skall bli och om det verkligen kommer att ändras. Hjärtpatient bl.a.
•
I ett senare statsrådsbeslut kommer de nya ersättningsklasserna att fastställas Särskild hänsyn skall tas till sjukdomens art, behovet av läkemedel och kostnaderna för dessa. Som tidigare bör det vara läkemedel ordi nerade för svåra och långvariga sjukdomar. Det är meningen att det nya systemet skall träda i kraft tidigast om ett år. Alltså inte ännu från början av nästa år. Av de läkemedel som för närvarande ersätts till 100 procent överförs sannolikt bLa blodtrycksmediciner och de mediciner som används i vården av kroniskt hjärtinsufficiens till 90 procents klassen. Å andra sidan överförs också en del mediciner som använs vid störningar i hjärtrytmen och koronarsjukdomar till den klassen. Idag ersätts de till 50 procent. Avsikten med det nya systemet ,
.... 14 PENSIONSFRÅGAN __..._............................ _ .... __ _
Björneborgsv. 5. Församlingen och skolan har gjort allt för att hjälpa oss men en sådan nomadiserande tillvaro underlättar inte föreningsarbetet, som trots allt löpt förvånansvärt bra. När det planerandet av verksamheten har vi försökt ta reda på och rätta oss efter medlemmarnas önskningar och behov av verksamhet och underhållning. Vi träffas varje vecka, dricker kaffe och pratar. På månadsmötena hör vi vanligen på ett föredrag eller på något musikprogram. Vi har försökt få omväxling i föredragen och verkligen fått ett brokigt utbud. Vi har hört om himlakropparna i världsrymden, om Helsingfors stad och dess utveckling, om författare och bildkonstnärer och mycket, mycket annat. På de mera informella klubbträffarna har vi också ofta någon form av underhållning, vanligen sådant som våra egna medlemmar kan stå sion inom eller utom Helsingfors och de här korta resorna har blivit mycket uppskattade. Det är märkvärdigt vad det finns mycket att upptäcka när alla hjälps åt att komma med förslag. Så ordnar vi teaterbesök i Helsingfors med omnejd och emellanåt gästar vi Åbo svenska teater. Varje år företar vi en längre resa och vi har hunnit se mycket i Sverige, Danmark och Norge så i år gör vi en några dagars tripp i östra Finland, som ju har mycket att bjuda på. Vi håller på traditionerna och till dem hör våra födelsedagsfester, där vi uppvaktar årets jubilarer, våra julfester med både ljuständning och Lucia och våra vårfester, som bjuder på lätt program. Vad gör vi vidare? Motionsklubben tar varje tisdag en rejäl långpromenad och handarbetsklubben sitter om måndagarna och umgås vid en kopp kaffe, ja, för. Varje månad gör vi en exkur-
-PONTINC:N ..... INREDNINGSVARUHUS
Det handlar om Några timmar i våra affärer i Karis kan ge Dig ett hem att glädjas åt, år efter år. KARIS KÖPMANSGATAN 911-313 GATAN 1001 911-322 50 ÖPPET: VARO.10-1a är att flere sjukdomsgrupper skall tas med. Just nu hör endast 47 sjukdomar till gratismedicinsystemet Diabetes togs med i medlet av sjuttiotalet , sedan dessa har antalet inte utökats. Men åtminstone till maj nästa år kan vår frågeställare räkna med att få medicinerna gratis. Statsrådsbeslutet kommer att utvisa om det i fortsättningen blir att bekosta 10 procent själv. Ebba Jakobsson
En ändring av vårt nuvarande system med kostnasfria läkemedel har länge planerats och kommer att träda i kraft någon gång under 1986. Reformen fastställdes av riksdagen senaste vecka. Enligt de knapphändiga uppgifter som tillsvidare finns att tillgå beslöt riksdagen att slopa det nuvarande systemet med helt kostnadsfria läkemedel. Istället införs en sk. självrisk om minst 10 procent som man själv bör stå för. Riksdagen godkände dock en kläm enligt vilken de vitaminer och spårämnen som är nödvändiga för cancerpatienter fortsättningsvis kommer att ersättas helt.
13, tel.
MUNKSNEJDENS PENSIONÄRER har liksom så mången annan Hfrs-förening fått och alltjämt får kämpa med den vanliga "sjukan" kronisk lokalbrist, vilket resulterat i en nomadiserande tillvaro. Och dock kan som vi ser det sammansvetsade teamet "draghästar" erbjuda sin medlemskår en verksamhet som t.o.m. måste tillgodose de mest hyperaktivas alla önskemal. I nästa nummer får vi bekanta oss med Jeppo Pensionärsklubb r.f. till dukat bord. Ny styrelse , ja. Greta och flera andra i den första gruppen sade tydligt ifrån redan vid begynnelsen att de egentligen inte ännu had e tid med pensionärsverksamhet utan bara kom med för att hjälpa vid starten. När vi sedan hade lärt känna varandra var det inte svårt att finna sådana, som var villiga och lämpliga att åta sig att delta i styrelsearbetet. Vi är Greta och de andra "avhopparna" innerligt tacksamma för den sakkunniga hjälp de gav oss och alla goda råd vi fick Den nya styrelse som sedan utsågs blev mycket mera långlivad, på ett par undantag när har det här årets styrelse ännu samma medlemmar som år 1979. De som i år leder föreningens verksamhet är Siv Tunzelman v. Adlerflug (ordf.), Lars Lindfors, Jarl Schönberg, Kerstin Lostedt, Greta Söderblom, Håkan Olin och Viola Rehnström. Föreningens medlemsantal har vuxit och var den 1.1. 85 så mycket som 292. "Dukat bord" var det ja. Betyder det att allt gick lätt i fortsättningen? Nej, minsann. Inom föreningen har det nog gått friktionsfritt. Den goda viljan har hela tiden kunnat råda, styrelsen har varit ett sammansvetsat team, kaffevärdinnorna ställer glatt och troget upp, festkommitteerna sköter sitt med den äran. Var klickar det då? Det är nog lokalfrågan som för oss liksom för de flesta föreningarna i Helsingfors bereder bekymmer. Nu har så småningom ett system utkristalliserats, så att klubbmötena hålls i Munksnäs högstadieskolas matsal, månadsmötena och en del fester i Munkshöjdens församlingssal, en del större fester i Munsnässkolans gymnastiksal och handarbetsklubben sammanträder i klubblokalen vid Gemytlig samvaro på födelsedags/esten år 1984. Foto: A-L Pettersson.
Den här gången hade fru For(Forts. från sid. 12) strunt i det också. Man borde egentligen utlysa en läsartävling på nya yrkesbeteckningar, men varken GOD TID eller jag har resurser att prisbelöna, så det får vara. * * * Här erinrar jag mej annars en sann berättelse från barndomen. Vi bodde på landet och i kyrkobyn bodde en barnmorska vanligen kallad för ackuschörska. Hennes make "barnfarsken", gjorde visst ingenting annat än skötte hem och barn och trädgård. Och en dag kom det en besökare som försynt undrade: "Månne ackuschören är hemma"? Så enkelt är det om var och en har sin titel och sköter sin syssla de må sedan vara jordemoderns eller jordefaderns jobb, det blir redigt både i tal och skrift tycker jag. Varpå vi kan avsluta detta lösa prat med några lösryckta rader av Karl Gerhard i detta aktuella ämne: "Hurra för det lilla som är kvar! Nägon skillnad märks ej mellan kvinns och karl, men hurra för det lilla som är Hans-J. Sjöstedt ibland handarbetas det också. Nå, men studiecirklar t.ex. Beklagar, men de våra har helt enkelt INTE TID. De deltar så aktivt i arbetarinstitutets kurser, i gymnastikklubbar och språkklubbar m.m. så man måste helt enkelt godta att dygnet endast har 24 timmar och att vi i vår ålder måste ägna några av dem åt sömn. Men vi ändrar nu och då vårt program, vi har gått in för att ta vara på alla förslag som medlemmarna kommer med och ser efter om de går att förverkliga. Föreningen är ju till för medlemmarna och det viktigaste är att de trivs. Jag hoppas och tror att de gör det, VI HAR JU SÅ ROLIGT TILLSAMMANS. tuna helt könsdiskriminerande KAFFE- OCH MATRESTAURANG gått in för att endast gynna femi- I SOLF Siv T.v.A. niner, vilket vi hoppas inte skall nedslå våra talrika, trogna och skickliga manliga lösare. De lyckligt lottade är denna gång: Greta Ekestam Hfrs 17 Gurli Liljequist Pargas Elin Lindström Kulloby Lilly Lindström Tenala Astrid Snickars Solf som vi önskar fortsatt tur med den penninglott som översänts som pris Alla våra trogna korsordslösare tillönskar vi en varm och solig sommar. Redaktören Här nJuter du av den utsökt goda maten i en speciellt trivsam miljö. Fredrikas kök står till tjänst med det mesta du kan önska dig. Du kan reservera kabinett. för sammanträden, möten och tillställningar av olika slag. Fredrikas är beläget i hjärtat av natursköna Solf i Korsholms kommun , ca 17 km söder om Vasa. Reserveringar och beställningar: Köksmästare Ralf Kvist tel. (961) 440031. Fredrikas hälsar dig välkommen till Solf Maj Så går du ut mot sommaren det lyser där du går, som sol i våg, som bärnstensguld står ljuset i ditt hår. En hägg står vit av blommor, hör näktergalen slår och 'vårens lätta vindar de leka i ditt spår. Så går du ut mot sommaren och himlen den är blå, din blick är ljus, din håg bär hopp, där sommarskyar gå. För livets goda gåvor, med sol och blomstrens fång, för ljus, för vår, för ungdomstid du ger din glada sång. Smeds 3.495,ÅLAND 895,0SLO-STAVANGERBERGEN 4.7 3.185,Bl.a. den "Blommande
Alfred
Pris:
Hardangerfjorden". • NORDKAP 30.6-5.7 Pris: 2.135,• KÖPENHAMN-JYLLAND med LEG0LAND samt HIGH CHAPARRAL 7-13.7 Pris: 2.345,Barn : 1.400, • VIB0RG-LENINGRAD 13-18.7 Pris: 1.495, Kryssning med båt från Villmanstrand till Viborg längs Saima kanal. • ÖSTRA FINLAND 19 22.7 Pris: 1.095,• G0TLAND-ÖLAND 25-30.7 Pris: 1.945,INGVES BUSSAR • BODÖ-LOF0TEN 31.7-5.8 Pris: 1.985, Med Hurtigruten från Bodö till Svolver i Lofoten. • GÖTA KANAL 1-4.8 Pris· 1.275, • KOLMÅRDEN 8-11.8 Pris: 1.145, Barn: 645,• LANDSKAMPEN i Sthlm Sverige- Finland 30.8-2.9 • ITALIEN 19.9-2.10 Pris: 4.680,Venedig-Florens-Milano RUSKARESOR: • Raattama 5-8.9 Pris : 975,Finska Lappland • STORA BLÅSJÖN 12-15.9 Pris: 955,Svenska fjällen ENDAGSRESOR: • INSJÖ-FINLAND • GLAS-FINLAND • SKALDENS VÄG • NYÅRSRESA TILL VfB0RG-LENINGRAD 29.12-2.1 VÅR NYA RESEBROSCHYR HAR KOMMIT Ring och beställ eller kom in och hämta! Bokningar och förfrågningar: 15
13-15.6 Pris:
•
•
24.6
Trevliga bussresor 1985 • PARIS 7-17.6 Pris:
• Sommar i insjöarnas Finland, 28-30.6 740 mk • Kilen i Sideby och Närpesnejden, 6-8-7 780 mk • Vilsam resa till Östra Finlands sevärdheter, 10-14.7 • Med FlnlllOt, 'lnldftn tlll Jllta. Snabbt och be· kvämt varie sOndag fr. Helsingfors, 19.5-27.10. Bussförbindelse söndag morgon från Vasa. Pris: fr. 1.380 mk på stjärnhotellet Oreanda 855 mk • Längs den nya Nordkalottvägen, 23-28.7 1.790 mk • Sommar vid Siljan, 31. 7-5.8 • , WI Lenlqrld, 4 dgr, halvp , 1 kl. ho· tell, inträdesavg ., visum, svenskspråkig guide. Av· gångar: 27.6, 11.7, 18.7, 25.7, 8.8, 29.8 Pris 895 mk. Vasa-Narpes- Kristinestao-LappfJärd. 1.700 mk • Fyra länder och kanalön Jersey, 31.8-11.9 4.940 mk • Warte frldatblll med na frin lua tUI LI· lllftgrld. Därifrån kommer Du lätt vidare till I.ex.: • Höstkryssning på Östersjön, Bremen och Amsterdam 31.8-6.9 2.690 m SOlshi, Jalta, Dagomys, Odessa, Baku, Tblisi. Pris lr. 1.180 mk. •• VISST AR VI 60 men ungdomliga och vitala Erfarenheten förpliktar vår trumf är trygga, trivsamma bussresor. Kom med/ HALDIN & ROSE Kållbyvägen 68600 Jakobstad tel. 967-302 22 BUSS RESOR 29.6. 5.7. 1.295.GÖT A KANAL TUR KOLMÅRDENS DJURPARK färdl. Agneta Widensjö 20-26.7. 1.550.· FANTASTISKA NORGE Ge1ranger Trollstigen Färdl. Hakan Granqvist 27.7-1.8. 1.450.GÖTEBORG OSLO Selma Lagerlöfs Marbacka. Färdledare Agnet Widensjö Haglunds buss fran Vasa via Malax, Pörtom Närpes, Kaskö, Kstad Anm även till trafikant HAGLUND 962-27265* ~~J~J!~,ft,,~1~SOR
lodfid,______________ Karleby Resebyrå ordnar följande resor med Dahls bussar VANl<AOf RESA 1111 SALZBURG och WIEN I O~TERRll(E 13 &-23. 8. 85 LENINGRAD 30 6 -3 7 65 RESA 1111 NORGE via l<lruna--Nan,ik-Troms!I 17-24. 7 65 HEMLIGA BUSSRESOR 11-12 6, 2-25 8. &-7 7, 1!'>-18 7., 26-27 7 Ho6 HEP.t<F Foi?fl. STYl</J ON ToJV e 0 I Överstående till nästa nr. På grund av att det i detta nr. ingår förteckning över samtliga SPFföreningar är vi tyvärr tvungna att låta en hel del material stå över till nästa nummer. VI BEKLAGAR RIIC-ThL FLot:, tid Utgivare : Svenska Pensionärsförbundet r.f. Ansvarig utgivare och chefredaktör Eija Francke Redaktionens adress: f f+Go TttNT V~TTtt1VA'xTEP. Eija Francke Källstranden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90-59 80 72 tel. 90-81 15 86 ISSN 0359-8969 Ekenäs Tryckeri Ab Ekenas 1985 PELLt T,'Å'!Jf~ ft/UT!MM GUOI/VN ~Er "I. 1'/NS1tt,,T SFHIIGf/<oxTE R.A/J ALHIV'r'I lodfid 1985 nr 4 den 10 september nr 5 den 29 oktober nr 6 den 10 december Material till nr 4/85 bör vara redaktionen tillhanda senast den 20 augusti. E 1/Et<ill/ FL/i S fli J /)/ IL,4 ~AsTrliLLf G/..J~ KAPIJT I flJ J/J8oK /KEi Bland de senast den 5 juni under adress God Tid, Eija Francke, Källstran- Namn ~.. den 10 C, 02720 ESBO 72, insända rätta svaren utlottas 5 penninglotter till Adress första junidragningen.
