God Tid 4/1985

Läs referat från SOMMARDAGEN MITTUPPSLAGET

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Arg. 13 - Nr 4

Västnyländsk sommardag en dag att minnas en dag med guldkant

10 september 1985

STUDIECIRKELLEDARKURS Studiecentralen Svenska Studieförbundet och Svenska Pensionärsförbundet anordnar en studiecirkell eda rkurs med hembygdskunskap som tema, på Finns folkhögskola-folkakademi i Köklax , Esbo , onsdagen den 9 oktober 1985 kL 9_30. Kursen avslutas kL 16.15.

Kursen vände r sig tili personer sam är intresserade av hembygdsfr ågor.

Tili deltagarna utbetalas ersättning för resekostnader enligt billigaste färdsätt , dock högst 130 mk. För lunch och kaffe erlägger deltagarna 70 mk per person.

Förfrägningar och anmälan om deltagande kan göras tili Svensk a Pensionärsfö rbundet r.f. , Indiagatan 1, 00560 H elsingfors, tel. 90-79 1895 .

Det rör sig på Sen iordans-fronten!

I augusti kom läsårets verksamhet i gång: t -2.8 hölls en kurs på linska lör Helsinglors stads idronsinstruktörer (ted: Elina Karvinen, Margareta Grigorkoff) 19-21.8 var det grundkurs på linska på Kuntokallio (Ied.: Kate Björkman, Elina Karvinen) 28- 30.8 hölls grundkurs på svenska på Solvalla (Ied.: Kate Björkman , Inger Hernberg) 2- 5 ,9 presenterades seniordansen på Kuntokallio lör linska pensionärsgrupper och Kate Björkman, Maud Labbart och Juliana Patmgren ledde pensionärerna i dagliga dansstunder.

21 .9, 26.10 och 16.11 presenteras seniordansen lör Lovtsa pensionärer (Kate Björkman, Essi Funck, Margareta Grigorkoff och Maud Labbart teder) 13- 14.10 hålls en grundkurs på Atand, med gäster Irån Sverige (ted .: Kate Björkman , Berith Erkkilä, Margareta Grigorkoff) 9 - 10.11 blir det dansstuga i Haga UF i Helsingfors.

Festpubliken samlad i Virkbynejdells högstadium-gynlllasium . Foto: Jarl Mattsson • Att den västnyländska Sommardagen som i år arrangerades av Sydlojo svenska pensionärer i ypperlig gemensam regi med Sjundeå pensionärer blev en fullträff var samtliga deltagare eniga om, vilket framgår av Greta Jönssons referat på sido 13.

Tisdagen den 9 juli sam lades pensionärern a i Ö sterbotten tili Sto rsamling på Stundars. Föreningarna svarar turvis fö r programmet och denna gång var det L appfjärd , Kri stinestad , Närpes och Övermark som hade ansvarel. Elna H oxell frän Lappfjärd k åser ade, Pikts blandade kö r sjöng under Egil App els ledni ng, L evi Klåvus frän N ärpes ber ätt ade om särpräglade människor och talesätt frän

fö rr. Festtalet hölls av Trygve Eriksson, representerande Övermark , Birgit Kl åvus, N ärpes, sjöng visor , Albin Harell frän Jak obstad läste sin dikt " Stundars".

AlI sängen lectdes av Bo Broström . En stor överrask ning blev det i programmet då förbundets ordför ande Jalle M attsson, bit rädd av I ngegerd H errgård , steg fram och hyllade Else-M aj Johnson som efter ett par dagar skulle fy lla 60 år.

MÖTESKALLELSE Svenska Pensionärsfö rb undet r .f. sammankallas tili stadgeenligt höstmöte onsdagen den 30 oktober 1985 kL 12.30 i A rbetets Y änners lokal . Formansgatan 14, V asa.

Fullmaktsgranskning och kaffeservering kl. 12.00-

12.30.

E nligt § 14 i stadgarn a har medl emsförening med

1- 100 medlemmar r ätt att sända en befullmä ktigad representant , medlemsför ening med 10 1-200 medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar tre represe ntanter.

Y arje befullm äktigad representant har en rÖsl.

Förbundsstyr elsen

Vårens verksamhet 23- 25.1 grundkurs i linska på Kuntokafflo 1 l ebruarl l ortsättnlngskurs på svenska I Helslnglors (ev. en likadan i Vasa) I maj planeras en dans-utflyktsdag på Solvalla (ev. 10.5) lör dansare och deras ledare. 12.6 är vi bjudna tili Skansen i Stockholm lör an uppträda inlör våra emigranter i Sverige,

Pensionärernas dag på Stundars

2

Vi Iär så Iänge

o lär mig, o lär mig, 0

vi Iever Pe nsionärsfö reninga rn as medl e mm ar represent e rar mAnga o li ka frakti o ne r i samhälle t. Medl e mm arn as utbildning . arbe tsfunk tio ne r. specia li e ring och fritidsintressen fö re pensioneri nge n ha r va rit må ngs kif1 a nd e. I pensio nä rsföreningarn a sammanföres människo r sa m har o likart ade ambitio ner och perso ne lI vitalite t. Det är ej perso nliga sä rintressen sam fört dessa mä nn iskor sa mm an . Pe nsio nä rsmed le mskape ts fö rutsättnin ga r ä r pe nsione ring frän fö rvärvsarbete t och i de fl esta fall upp nådd " mogen ålder··.

Med fog kan man säga att ka ran ä r bro ki g. Dett a tili tro ts är sammanh å llning och trivsel av högsta klass.

Pensio närernas specia lintresse n är vari e rande. Pensionärsfö reninga rn as ve rksamhe t . so m oftast ä r up plagd på bred bas. kan ej upp fylla va rje mc dl e ms sä rö nske mål.

Med lemmarn as behov av sko lning, inlä rnin goch utbildning i specie ll a ämne n och ho bbyn sker därfö r i a nn a n regi. På o rte r med med borga r- och a rbe tarinstitut ha r ma n, o ft a i sama rbe te med pe nsio närsfö re nin ga rn a . ano rdn a t ku rser avsedda fö r pensio nä re r. I må nga fa ll ha r ut bi ldn inge n ske tl på pensio närsvänliga tider. Fo lkhögsko lor och institut arrange ra r å rligen fle re pensionärsk urse r. Kursprog ramme n är va ri erande. beri ka nde och uppska tt as högt av de ltaga rn a.

Svenska Stud iefö rbun dets och Studi ece ntra le ns studie program e rbj ude r goda möj ligheter tili gru ppstu d ie r i många o lika ämne n . Svenska Pe nsio närsfö rbun det ano rdn ar in fo rmati ons- och utbi ld nings till fä lle n fö r styrelsens medl emma r. fö reningsledare och fö reningsre prese nt a nter. o.e t fria , icke sko lbund na . bildn ings- och kulturut bude t är ri kligt. Pe nsionä re rna har många möj lighe ter tili fo rtl ö pand e sko lning oeh ka n sålunda fö rver kliga tesen " Vi lär så lä nge vi lever" .

Specialfö re nin ga r so m till vara tar och vida re utvec kl ar pensio nä re rn as sä rint resse n ha r bildats. Yppe rli ga exempel härpå är Pensio nä rsteaterfö re ni ngen oeh Seni o rda nsledarn a i Finl and. Dessa fö re ningars medl e mmar har möjlighet att i e n ho mogen k re ts utöva sin favori tsysselsättni ng. På pe nsionärsfester och sammankom te r har dessa medlemma r redan nu givit prov på sitt kunn ande och sin fä rdig het. Hösten ha r ko mm it, vi har inlett e n ny te rmin i livets stora sko la.

vän och hjälpare

finna Den tro som för evigl beslår Din [rälsning oeh nåd låt mili vinna Fasl ann oel! f örlappad jag går.

När mörker oeh synd mig omgiver Tänd uli mill hjärta Dillljus Oeh led mig, all jag oekså bliver En pilgrim på väg lill Dillhus.

Lål uli mill sinn e oek råda Den (röSI Du berell här [örmig Ali upp lill Din himmel f å skåda 1 Iron uppå f rälsning från Dig Giv krafl av Din godhei från höjden Ali slädse del rälla jag gör Fömimma del hopp oeh den [röjden Som mig lill Din saNghei f ör.

Albin Harell

Birger Halling Svenska Pensionärsförbundets

KANSLI

" H ur kllllde vi vi som föddes wall lIIödra-

Ombuds man lö r Osterbotten: Else-Maj Johnson Levonsg. 14 65200 VASA 20. Telefon : 961-1 1 94 10 Vänligen ring helst kJ. 9 - 11 Delegationens bankkonto : Vasa Andelsbank 567008 - 55002307 . Vasa Sparba nk 104003962-6

Utgivare: Svenska Pensionä.rsför bund et T.r.

Ansvatig utgivare

1985

och chefreda ktör Eija Francke

nr 5 den 29 oktober

Redaktionens adress: Eija Francke Kätlstra nden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 90- 59 80 72 tel. 90-8 1 15 86

ISSN 0359- 8969 Ekenäs Tryckeri Ab Ekenäs 1985

nr 6 den 10 december Material tili nr 5/85 bör vara redaktionen tillhanda senast den 15 oktobc r.

(PsaU. 13:2-6) Vi talar sto rstil at o m kvantite te ns avgö rand e betyde lse. AIIt skall va ra stort idag. Det ska fun ge ra i syste m, i auto mati se ring, i rati onalisering. i sa mmanslut ningar , i koncerne r , ka rt eller , multinationella mammutfö retag , o .S.V. Vart tar individen vägen . Mänskan blir allt me ra öve rgiven . åsi-

gYIIIIUllfik m ödravt'irdscel1lraler oel,

moderskapspel1l1 il1g .

Hll r kUl/de vi som lliiXle /lPP Uf(1I/ ha", b,drag, dagll(~ '" och lekis, llIal1 cellsroJJ, plasler oell lape IlIlr kunde vi liira oss J..r"pa

deras ögon så a11 de såg Jesus. Försumma inte att dela nattvardsgem enskapen när to rka kommer i troslivet. Du vet au Han med sä ke rhet är där närvarande.

O ch sen en sak . Kriser har alltid en me ning och en slut.

Du behöve r inte råka i panik

och jaga efter någo t lugnade o medelbart . när det mö rknar. He rre n viII vandra till sa mm ans med dig e n vägst-ycke oc h lära di g erfara hans helande nä rh et. Du lär

dostätld . förskjuten. Psalm 102 uttryeker det såhär: "Jag är lik en pe lik an i ö kn en, jag är en uggla bland ru ine r. Jag får inge n sömn oc h har bli vi t

dig då att Fars hand är lika

lik en ensam fågel på taket. " Ensamh eten vå nd as mit! i

mångfald . i höghus. gatuvimmel, restaurang. bar , fö r aH inte säga i familj och hem . Ensamh eten har sin grund i Guds- fr ånva ro n.

Mänskan ha r kastat loss ifrån sin rat och irrar o mkring utan ledning. De n djupaste ensamhet har Jesus själv erfarit och övervunni t.

Han det oskyldiga lammet slaktades av sin egen Far. fö rbannandes med medvetande o m he la världens

skutd oeh synd .

Förskjut en hängde Han me ll an himmel och jo rd .

Han måste rapa : Min Gud , min Gud va rfö r ha r du övergivit mig. Jes us känne r de n ensarnmes smärt a . Han har

tagit pä sig denn a nöd (Jesaja 53:3-5). Han har makt

Hur kunde vi ?

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS OSTERBOTINISKA DISTRIKT

___ Jesus, den ensammes ___.......

Herre all

Jarl Mattsson

Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 56 Oppet: Vardagar. utom lö rdagar kJ. 10 - 14 Kansliets telelon 90-791 895. Kanslist: Maj· Britt Wikhol m Verksamhe tsledare : Rainer Nords tröm tel. 90-791 896 S PF:s bankkonto: Helslnglors Sparbank 40550609691312 Postg iro: 1203 95-8

~

o Herre

att lösa fr än de n ångesten.

Jesus övergavs av sin ege n Far på korset fö r att skapa mö jlighet för alla förskjutn a att bli upptngna som G uds egna barn . Korse t ka n lösa all a proble m, dä rfö r atl där upptogs all a svårigheter ti li behandl ing och där ga vs lösning fö r all nöd. He rre n ga y

Kyrkoherde Gustav Granvik J eppo svenskafärsamling sitt blod sam frigjorde Anden, Li vet , Kärleken för hela släktet. Jes us kan ko mm a in i vå r e nsamh el. Ha n viII

gö ra den tili rik stillhet i bön inför Gud. Det handl ar om återupprätt ad Gudsnärvara. En av Bibelns mest unde rbara lä ften Iyder: Se jag är med er a ll a d aga r intill tidens ände .

(Matt 28:20). Då viker övergi ve nh etse rfare nh ete n, o m än solen gä r i moln . Vi vet av Ordet att Han fi nns också

där bakom skuggorna. Det verkar ibl and som Herren

dotd e sig för oss (Psalm 13:1). Men öppna då din Bibel låt Guds Ande ge ny kurs, förklara lö ftena , gö ra diu hj ärta brinnande precis sam fö r de blinda Emmauslärjun garn a. De visste inte att Jesus var med de m, fastän han gick vid deras sida:.

Me n när Han undervisar O rdet och profe te m a fick deras hjärtan Iiv. - Sen vid nattvardsbo rdet öppnades

trygg oc h stark äve n när du inge nt ing se r. Du lä r dig fö rtrösta n i Ha ns närvaro .

En hårt prövad person hade en drö m. Han vandrade - Iängs en strand . Han stanna-

de oeh upptäekte fotspär i sa nden. Tili sin fö rvåning ser han två fo tspår bredvid va r-

ann . Hur är det möjligt. Dä visa r sig He rren i drä mmen o ch fö rkl arar. Jag har va nd-

rat med dig hela tiden, fastän du ibland trodd e du var e nsa m. Men drö mmaren uppt äckt e nAgot me ra när

han undersökt e spären . Pä en del sträcko r fann s det

bara en spär. VaTt tog du då väge n Herre. frågade. han .

Jes us svarade , när du hade

det riktigt svårt . dä o rkade du inte sjätv gä. då bar jag dig.

Vå r text slutar med en triumferande bekänn else:

Jag förtröstar på din näd. min hj ä rta frö jda r s ig ö ve r din frälsning. Jag viii sjunga tili He rre ns ära , ty han har gjort vä l mo t mig. - Uh den glädjen strö mm å in i dig nu och t a bo rt nll b i twrhe t , besvike lser d u mött i Ii ve t.

Ame n.

1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111II1111111111111111111illllllllllllllllllllllllllllllllllllll

Förolämpningar är som dåligt mynt - vi kan inte rå för atl de kastas tili oss, men vi behö ver inte ta emot dem .

Engelskt ordspråk 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

De" gd oell gli så M"gt - oeh läflge?

H ur kUll de vi {eka l1Ied kOllar 0'[11 pinl/ ar och kise/Slellar wall af( lIe f(/ om lekmiljö rl1d lerapi oell 'Ba", oeh kulwr?'

Vi S0 11l gick i Jappade by xo r o ell spikbes/agfw skor tili paJlbrödsk öer i del / ö rsta krigel som sali i siima sko/salll r. skrev pII eglla gri/Je/ta vlor oe" Jiis le velra läxor 1 egna böcker. ärvdll e/ler k öpta begagm u Ulatl Jria / ru kostar. skols kjw sar.

Skolm ognadsprov, blommor Oell bill oel! slIIdiebidrag Vi " ade il/gen {ming om k uratorer, KOIISlllellter, wlgdom sgårdllr De" soci{da lIämmler.

Vi kä" de illte tili [ritidspro-

blem .

Hu r kllllde vi k/artl oss H ur kom vi il! ,. vii//ärden ?

Hur klll1 de l'i Jw så roligr ?

D et är rem otroligt!"

RAINERS RUTA

Svenska Pe nsio nä rsfö rbunde t har i o lika sa mm anh ang försök t stimulera medlemm a rnas intresse fö r studiecirkeln so m ve rk samhetsfo rm . 1 de nna tid ning ingår e n anno ns o m e n studi ecirkelled arkurs på Finns

folkhögskota-fotk akademi den 9 o kt obe r. So m lema har vi valt hembygdskunskap. Vi tror all hembygdsfr ågorn a intresse ra r pensio näre rn a . Nu sk all vi diskUlera hur man kan be handl a he mbygd sfrågo rna i studi ecirkel. Man fö rbind er sig inte tili någonting genom att delta i cirkell edarkurse n me n det är kl a rt att det är ange nämt o m kursen ger upph ov tili några nya studi ecirklar.

Delegater fr än vå ra fö re ningar sa m las tili höstmö te i Vasa

den 30 oktober. Då skatl vi

KOM GÄRNA IHÅG Svenska Pensionärsförbundet med testamenten eiler donationer

strikt sve rksa mh ete n i rull gang.

Det end a ni behöve r göra är att o mbi lda samarbetsko mmitu! n tili e n d istri ktsst yrelse och godkän na stadga r. Då är Svenska Pe nsio närsfö rbund ets distrikt i västra Nyland ett faktu m.

Nä r dett a numm er av God Tid ko mm e r ut fr än tryck eri et befinner sig " ruska-resenäre rmedl emm ar fö r de i tur avgåen- na" och jag i Vadsö i No rd de . Det är fr åga om halva styNorge . rel sen , 8 pe rso ne r. Gen om a tt Fö r min del är d et ti o nde mandatperio dern as antal inte höste n jag leder fö rbunde ts rus· ha r begränsts i fö rbund ets stad- ka-resa. Lapptand oeh Nordga r är även åte rva l mö jliga . Fö r No rge har fö r mi g blivit en kärt de m so m vä lj s ä r mandatpe ri oresmål. Fö rmodli gen har jag den åren t986-87. .vid höstm ö- blivit " Lapplandsbite n" sa m s5 te t skall vi äve n fA hö ra tai av många andra. Fä rge rna i Lapptidigare o rdfö rande n Alfred land är i a llmänhet grann a unSmeds och så ng av så nge rskan de r hösten. Alla höstar är dock Birgit Kl åvus. int e lika granna . När det är sam Regio nala pe nsion ärsfester bäs t och so len skiner på färgblir allt va nliga re. Det finn s prakte n är det s5 grant att man tydligen ett behov all fä träffa viII tappa andan . Det finsk a grannföreningarnas medl em- ordet " ruska " är svår! att övermar. I augusti hade jag förm å- sä tta . Fö r min del skulle jag ne n att få vara med på två säga " höstfägring" , d å det är såda na feste r , de n 13 augusti i fr åga o m h ö~tens färger. Ordet Virkby och den 14 augu sti i ruska har dock slagit igen om Pedersö re . Stämnin gen vid så- äve n i ' finl andssvenskt språkd ana här feste r måste upplevas. bruk så d et är tydligt att vi här den kan inte beskrivas. 1 Öster- ta r tili anvä ndning en låneo rd bo tt en har distriktsverks.a mhe- från fin skan . ten fun ger at redan under många Alla pensionärer tillö nskas en Ar. Efter den Iyckade festen i trevlig höst med mycket " höst-

fö rsöka blicka in i fr amtid en. åtmin sto ne ett år , när vi beh andl ar verksamhet spl an och

budget för är 1986. Förhands- Virkby vitl jag gärna upprepa

intresset är kanske ändå stö rre vad jag tidigare sagt tilI västnynär det gäller vai av styrel se- länningarna. Ni har redan di-

fägring".

3

Samnordisk pens,ionärskultur på Island • Den 9 - 14 maj 1985 hölls i Reykjavik på Island ett Samnordiskt Kulturseminarium för kulturellt aktiva pensionärer från alla nordiska länder. Förutom värdlandet med 16 deltagare, hade Norge 17, Sverige 10, Danmark 9, Färöarna 4, Finland 11 och Aland 2 representanter, inalles 69 deltagare.

• Ordföranden för Sam nordisk Pensionärskultur Bjarne Lönegren från Ingå och sekreteraren Margareta Sirviö , Grankulla, hade ej sparat möda och besvär för förberedelserna av en sådan kongress. Väst- och Mellannyland var väl representerat: Dagny Forsen ocb Marianne Wasenius Esbo, Ingegerd Herrgård Grankulla, Alice Holmström, Greta Söderholm och Ruth Knuutila Helsingfors, Birger Lång och Ingrid Roos Sibbo samt Mary Kekola Vanda. Från Aland deltog Gunhild Bergman och Dagny Westermark.

T ac k vare strejken i Sverige fördröjdes resa n med 9 timmars bussfärd, StockholmOsia tur - cetuT. EfteT ca 2 timmars härlig nygtur landade vi på Ke fl avik flygrah . Här invid har den amerikanska basen vuxi t u1 tili en hei stad, 50 km Irän Reykjavik.

Det är härliga vi ta snöv idder och fj äll . jöklar, so m a1drig smälter helt . men so m matar de skumm ande forsa rna med rent vatten. det är laxrik a älvar och betesmarker för de ullrik a fåren och po nnyhästarna. som mest hålls för turi smen. men som även brukas över markerna och floderna som transportmedel. Någon skog kan vi ej upptäcka. men väl några försök tilI skogsplantering på skyddadc ·pJatscr. Björkar, rö nn ar och granar kunde i skyddad stadsmiljö kallas träd.

Ett bad i Rcykjaviks simhall un der bar himmel är en upplevc lse. Eftcr ett skumrnigt duschbad får rnan pröva på sittbad i "grytor" med 35 och 45 gradigt vatten innan simmandet i den jättestora bassängen. närmast en liten sjö. En givmild soI förgyllde tillvaron. Trots havsklimat med sto r nederbörd hade vi regn end ast någon Lm ..

Det varrna valt net från de heta • Nordell s Hus, eli skapelse av Alvar Aalto. källorna sam las i stora cisterner i Reykjavik. Vi kunde köpa alsler på utställni ng. En rnöjlig- höver frysa i sina moderna bo- limpor gräddadc i ugna r, sorn • Vi har gemenvärmts upp av det heta vattnet. het tili inköp gavs även. Det städer. Ä ven gäststugor fanns.

Sightseeing-turens slulm äl sam identitet bjöds på fin gymnastik av åld- Vårt besök slutade med inbjuvar Tingvalla, där Islands "a11ringa r, mellan 70 och 88 år och dan tili en härlig måltid, i orn och kultur tingI' skapadcs. Tusenårsmindet berättades att "~ inn o rn a på bestod av potat ismos och l ökt net firades nyligen oc h här utVigdis Finnbogadottir mot- lsland har den högsta mede1å l- fårkötl - nationa lrätten - ined ropades ) 944 lsland tili en tog vackra handgjorda gåvor av dern i värIden , 80.5 år. Män- bönor och sallat. Efterrätten sjä1vständig stal. 1 den li ll a allpensionä rerna. Spontant ön- nens mede1 å1der 73.6 fö lj er tän liknade rn est någol so m vi skulle kalla youghurt och kaffe av- tingskyrkan fick vi hö ra cn fin skade hon tal a och lackade efter Japan so m är ett a. sl utade måltid en. För islä nning· redogörelse över traktens betyrörd öve r att hon får ha No ren är fisket en viktig näring- delse. Psalme n " Härlig är jorde ns pensionärer som sin a vänskä lla. så vi fick naturligtvis den" 1jöd mäktig på 5 nordiska ner. " Vi har gemen sa m identiäven smaka på torsk och häll e- språk , som förenade oss all a. tet , och gemensa m kuhur. ViII • Pensionering Den sista arbetsdage n va r en flundra . man ha traditi oner skall man vid 67 år bruka dem , som man ö nska r, Besöket på ordens Hus·, en sam manfaltning av intryck och men frihet och di sciplin bör finDet visade sig, att man kom- skapelse av Alvar Aalto, gay resultat. Seminariedeltagarnas nas·'. - En modeuppvisning av mit långt , då det gällde åld- oss mycket. Det sto ra bibliote· ' utställning av hobbyarbeten be· ket var imponerande . Också undrades. Vi kunde konstatera , isländska kläder avslutade den ringsvå rd . Nägot som man fäste trevl iga samvaron . sig vid var, att det mest va r un· här va r kvä llen fylld av pro- att pensionärerna hal on stor De fö ljande 4 dagarna var ga människor , som sköue åld- gram, dels av Reykjaviks egna ska tt av kultur och trad itiol. aft synnerligen intensiva vad kurs· ringarna och klyftan meJlan fö rmågor, men äve n av de gäs- förva lta, men det gäller att dela arbete bel räffa r och en indel- gamla och unga p1ånades uI. På tande se mina riedeltagarna. En med sig icke enbart tili jämnårining i grupper med teater, Iy- åld erdo mshemmet i A sburgy sångkör, bes tående av elever ga ut an vi är skyldiga att berätrik, så ng·musik och teckning hade direktö ren och äga ren frän gymnasiet sjä ng underba rt ta om våra uppl eve lser oc h e rsom ämnen. Efter 8 timm ar av byggt många mind re bostäder under lednin g av sin unga diri· fare nh eter rör yngre generatioundervisning och praktisk öv- och i vissa hus samlades man gent, maka tili dire ktö ren fö r ne r. so m gä rn a Iyss nar. Samning skulle sä resultate t uppvi- ti li mältider och samva ro. Vid .Nordens Hus. Kören hade just hället måste räkna med oss so m sas på programkväll arn a efter pensio neringen , 67 år, är hemkommit från e n bejublad en kraftk älla fö r spridande av kuhur och ett kunn and e såväl den se na midd agen. Dagen , många ännu fullt arbetsfö ra resa tili Israe l. so m börj at redan före kl 8 med och kan o m så önskas ta del i En sightseeing på lsland ger teoretiskt so m prakti skt. Det är vä rd efullt att aktivera åldring· gym nastik tog inte slul fö rrä n arbetet och så förtj äna en extra mycket av en helt ann orlunda vid midn att . slant. värld. T .o. m. månastron auter- arna och få alla med.

landsmän. I hälsningsta let sade o rdf. bl a: Det gäll er atl ge vån kulturkunnande tili nya generali oner och han påpekade att Nordiska Kulturfo nden står bakom oss och avslutar vi nu i Reykj avi k etl treärigt projekt, so m började i Kungälv, Sverige 1983 och sedan i Romerike Våren hade kommi t tili ls- Folkhögskola, nära Oslo, 1984.

Det fö rsta se minari et hölls 1and och i de små trädgårdarna emellertid på H anaholmen i stod lökvåxterna i vackraste Esbo, 1982. och då var det blom . Luften var sval och ren och te mperaturen var ca 9 gra- Svenska Pensionärste aterfö reningen i Finland so m anhöll om der. men salen Iyste och värm pengar tili eli no rdiskt se minade varje dag efter det morganrium för pensionärer. disct och di mm an lättat och fjäll et Esja med 5in snöklädda Dr Gi slason presen terade sitt hjässa visade sig. Vi b..odde alla på det moderna hotellet med 1and . so m ko m tili för 50 miljone r år seda n, men som hel a tisamma namn och här fanns den förändrals. Det isländska ävcn ko ngressutrymmen . folket är en blandn ing av folk Vä rdarna på lsland Jonina frän Norge, lrland och OrkneyK ristjansd o nir och Anna öa rna .

Sigurk a rlsdottir IOg varmt emot oss. lsländskorna var Island som försl ko m unde r klädda i sina svarta, vack ra na- norskt, senare danskt herravä Jlio nald räk ter med o tro ligt dyr. de , blev fri repub li k 1944. FrAn bara smycken. Tili invignin gs- e n bondestat har landet utveckfesten an lände även president lat sig tili en modern industriV igdis Finnbogado tt ir under stat , som viii bevara sin gamla va rs beskydd kul tursemi nariet sp råk och sin tuse nåriga kultur. avhölls. Ordförande B jarn e L ö n eg ren hälsade dellagarna , lslands fo lk, 240.000 har ingen dä ribland föru to m presidente n, arbetslöshet , Olen kämpar med fö rra kulturministern . ordf. för inflation. De har egna skolor, Föreningen Norden , dr G. universitet och sjukhus, egen Gislaso n och represe ntanter nationalteater. ymfoniorkester för de nordiska ländern as am· m.m. De önskar som e n självbassader välkomna. Finlands ständig isländsk stat upprätth ålVarje dag hade våra isländsambassadör på lsland, älän- la goda fö rbindelser med sina ningen Martin Isa ksso n , var nordiska gra nnar oc h de flesta ka värdar ordnat besök i olika själv närvarande. Han gladde talar en skandinaviska, som Iän pensionärshem, där vi också fick beundra pensio närernas sig öve r att träffa sina egna förstås.

[:J

[lJ

1Ilt

H II 1M

...... lf1!'

1ii 1:1

.-

i I

• A tt släktforskning inle bara är Jorskllillg och rolallde i röllerna IIlall också skapar nya bekanlskaper över lälls- och lalldsgrällser ger della. JOlo Jrån del jilllällskl-svellska symposiel i Norrköpillg i maj -85 belägg pa. Yllerom del charmJulla LöJslad sloll lilIsam11lalls.

I Jräm sla ledet Jr.h . bl.a . Maire och Kaj Ekelulld Esbo, Per Heillrichs Grallkulla, Eugen Forsell och'Kaj DUllcker varderaJråll HJrs_ Folo: Erik Frallcke.

Man od lar i växthus si na eg· na grönsake r året om. Värm en kommer frän heta källo rs vat· ten och ingen pens io när be·

na gjo rde sin a första pröva nde fmvandringar på Isla nds sva na ösdliga blockmarker, innan de stod redo för besök på månen.

SIäkten är bäst Slä ktfo rskn ing är jakten på e n s\'unn en tid. Och vära egna fö rfäder utgör utgå ngsp unkten när vi gå r på uppt äcktsfård i det förgångna. Del alt kunna tränga in i gångna slä ktleds li v och leverne. få veta vad vä ra förfäder sysslade med. föreställa oss hur de tänkte och kände, det är väl o m någanting en fasc in era n· de sysselsä ttnin g.

För flera år sedan läste jag om en lä rare so m hade börja t spåra sina fäde r. Efter nilgr. års envi st arbete kom hen unde rfund med att de hade bolt i e n ga mm al avlägsen by i Jämtl and .

Han sö kt e upp byn och fann a ll a hu s tomma och övergiv na. Men i hans fantasi befolkades de på "YlI av människor sa m han kän· de åtminstone tili namnet. Det hade kostat honom flera års anst rängninga r att få reda på fö rfäd rens boplats. Men han hade nått si u mä!. Och det va r

dessulom i elfte timm en, ty fö lj ande år skull e all a hu s rivas i den dödsdömda byn. Vi förstår hur glad han var över att ha hunnit i tid.

När det gä ll er släktfo rsk ning är det ofta fråga om att hinn a i tid. Att hmna rädda ga ml a urkund er, brev. bilder o.a. värdefulll undan förstörelse. Och att hinn a inte rvj ua gamla slä ktin· gar så länge de ännu vistas bland oss här på jo rde n, och att själv hinn a uträtta någo nting innan vi fall er rör liema nn en .

Släktforskningen är inle ba ra namn , Art al. ant avlor och släkl· lräd . Perspektivet är inställt på att lära känna förfädernas hela miljö, vad de gjorde. hu r de levde och bodde. hur de fick lov att kä mpa för sitt uppehälle. kanske dra ul i krig för att försvara sin bygd oc h sitt land.

Nils Kock

•

Träffas vi påAland härnäst?

Vår ö nskan är att näSla som· mar träffas på Å1and till ett sa mnordiskt se minarium och vi lever i hoppet att pengar kan beviljas. Ett No rdiskt kullurinstitut har ju detta Ar upprättats pä Å1and. Av våra två åländska deltagare presenterade Gunhild Be rg ma n myckel vac kert sin landskap. medan D agny Wes te rm a rk sökte sina rö tter i bandväven, etl gammalt konsthanlverk, som antaglige n kommer upp på se min arium 1986. Hon kunde påvisa Kökar-mönster i estniska folkdräktsband. vilk et tyder på handelsförbi ndelser i svu nne n tid .

Dage n avs lutades med e n festmiddag, där Reykjavik stad va r värd. D ärefter följde en no rdi sk gemenskap med musik , sång och 1yrik. Vi kunde blon konstalera att : " Nu gå r sista vi· san, dej viII jag junga för, Vi behöver varandra. du och jag och dom andra, so m stå r utanför. Låt den sista strofe n bli tili !en sång vi minns. Tack för att jag fick ha dej. tack för an all a finns.·' Ingcgerd Hcrrgård Grankulla

4

Såhär I

hos oss

t

I

..

• Med humor och flykt får vi här ta del av Jeppo Pen s i onärsklubbs frejdiga ordf.

Ruth Bäckstra nds presentation av sin duktiga förening , som tack vare sin påhittighet aldrig d ras med oöverstigliga hinder.

I nästa nr. söker vi oss sydost och får läsa om hur man har det bland Lovisa Sve ns k a f örsamlings pensionärer.

"Någol för envar" har vi sam i J e ppo Pen s io närsklubb. sam sta rt ade fö r (Te ar sedan. Vid stn nen va r vi trettio medlemmar, i detta nu iir vi å ttio och nya ko mmer tili he la tiden. Vi ä r ju en ung fö reni ng eiler klubb (eli kortare o rd än förening därför valde vi de t). som hittills har sökt e n verksamhetsform. Eftersom vå rt motto är något för enva r har vi försökt följa det. Vad gö r vi dll i vår klubb?

- Kanske som a lla ni a ndra".

Vi har medlemsmöte försla måndagen i va rje månad. då vi samlas i Sparbankens klubbrum, som grat is star tili värt förfogande. Det är vi tacksarnma för. Programmet är information om olika saker som vi bör fö lj a opp oeh komma ih, g. resor föredrag och exkursioner.

I-Ij ärngymnastik i form av frågesport. allsäng oeh kaffe förstås. samt sinande seniordanser, Men nu i höst sätler vi igång med seniordansen. kanske också en pensionärskör. ledarfrågan är ännu inte klar.

Vi har gjort en längre resa varje som mar. samt några endagsresor. Pa distriktets vflroch höstsamlingar sa mt Sommardagar ha r vi deltagit. Som nystartad klubb va r vi värdar för e n värsamling och jag kan säga all vi klarade e ldp rovet med äran i behåll.

På pensionärernas dag pa OlO ilO

Slundars i jul i 1984. där föreninga rn a stft r för programmel, dansade vi me nu e tl med polska.

Visst fick vi kompleltcra våra dansare med nägra frari Munsala. 1 all hast övning bako m någ ra stugor. se n uppvisning och det gic k bra. Vi sa marbetar över kommungränserna (de ga ml a) på olik. sä ll .

Yi ha r hä llit julfeSl med Ny· karlebyfören in gen pä Restaurang JUlhba cka. senaste Jul hade vi Munsala pensionärer med oss. Program och julmiddag med både Lucia oeh julgubbe med släde. Sa vi försöker vara både se riösa och ha barnasinnet kvar. I hös l ä r del vär lur a1l bjuda in Nykarlebynejdens pensionä re r lill en sa mling där vi ge menMlml star för programmet. men se rve ringen star vi för. Där träffas skol- sJ... nfl 5.kole- oc h ungdom5.kamrater och det hörs ofta - "Efter manga år. ä r det verkligen du?" oc h "Minns du?'·.

Del ä r de socia la kontakterna som ä r viktiga. därför bör det ges tid och IJllfäll e tili det.

Värn pojkar i kJubben har va nt duktiga och tillverkal e tt hundrata l fågelholkar (för sta· rar oc h mindre fåglar). som vi s5 1t . Vi pa kvinnosidan har stick at. virkaloch sytl. 1 april hade vi öppe t hus på vår samIin gs loka l med försäljning avo vä rn arbelen och ho lkar samt kaffeservering, vilket gav ett

• 1 J eppo pellsiollärsklubb sälfer man sig illte lIed oell klagar på brist i kassa n utall griper sig verkel an oeh skajjar bellövlig ko va j ör verksamlleten bl .a. gellom att slliekra jågelll olkar oell påssälfa lipumal tili glädje jör torgkulldema vid torgdagama i Nykarleby .

PR-manllen lIykarlebypell siollärsordjörallden Fjalar Zittra loekar kunder med trudilulfer på lergök oell j eppo-ordjöralldell Ruth Bä ek strallds varma välkomllal/de leellde j år kommersell alf gå Iysal/de och slal/lama alf klirra i kassal/ . Folo: Ulf Smedberg . bra tillskolt tili v.ir kassa. Pft så sii li kan vi stä för grath.. buss tili julfesten. vi subventionerar Julmiddagen. oe h vi bjuder på gra lis kaffe ibland pa vara resor. Vi ger 50ti pe ndier tili pe nsio· närskurs.e r pa. SÖFF och ski ckar folk på distriktskurser. ä nt kastar pengar därför bör vi vara aktiva ach försöka få in pengar Vi hade ~n arbctsdag. da ka rlfo lket gjorde reparationsarbeten på ungdomslokalen. vi ~ v innor förfärdi ga de handarbeten. sen blev det kaffepaus med prat och skratt. En trevlig samvaro för de m so m annars sitter ensamma - e nligt vad det sa des.

Besö k har vi gjo n pll de n nya barnträdgärden eiler '· Dagis" .

där vi fick hör.a sång av barne" sa mt rUlscha med dem lill allas nöje och munlerhet. Dessuto m spikad e vi upp nagr. fåge lho lkar pa områdel.

Pa föreningarn as sommarma rknad pa Nykarleby torg är vi med varje so mmar med försäljning av handarbelcn och holkar . Det ger också liter klirr i kassa n. men huvudsa ken är .111( vi ä r med och visar att vi viII kIa ra oss sjä lva . Vi har få lt ett litet bidrag frän staden, men nu i Ar skars det ned för Jeppo och Munsa la , men Nykarlebyföreninge n fick samma som tidigare . 53 görs med de gamla primärkommunerna! Men vi skall försöka hjtta på utvagar och få in pengar så vi kan klara oss, -

vi måste vara aktiva! År vi och bygd. Men vi bör kunna aktivn med en posith' inställning ~amarbeta, träffas och hälla tili var klubb. mår vi bra. och vi kontakt med oJika förening ar. få r fler a med oss och det är vM Det berikar och stimuJerar. för malsätt11lng. vi behäver' alla ha Det var i stora drag \lär

klubbs första trevande ar och aktivitctcr och vi happas hitta nya vc rksamhclsfonner allt ef· tersom de l kommer nya och yngrc pensionärer med.

Vi har eli problem - att få n'\gon som haller föredrag på våra sammankomster. Vi har dagtid och folk har sitt arbete oclt dessulom är det avstånden - men del kä nner väl andra föreningar på landsbygden också ti lI. Allt är nurnera - koncentreral tili städerna, därför är det en HIen skillnad på OSS i slad

••

NågOf Någol Ndgol NllgOl Ndgoll

all lel'a !ör alf Srriil'(l !ör aft riinka på (111 hOPPllS pII alt Iilskll

Någol fär 'jäle" ocksd

Med Iröstlrälsni"g frå" J E PPO P ENSJO ÄRS KL UBB

Rulh Bäckslrand ordfö rande

••

UTFARDER HOR SOMMARE.N TIL'L

• Skölll så Irär lIIed eli palls i soielI IIl1der IItfärdell lill Mariehalllll Iycker fr .v. Etel Karlssoll , Karill Melallder, II/ es Karlssoll , Edit Dahlql'ist och EI"a Stell ström. Folo: A. Nygård.

Utfärderna hör sommaren 1111. SII har oekså Dragsfjärds Pensionärer varit livligt i farten.

Första utfärdsmålet var Vanda , närmare bestämt Fazers fabri-

ker . Där bjöds på godsaker. oe h besöket där uppskattades av pensionärerna .

Följande resa styrde kosan tili det nat u rskö na ÅIand där

fö rso mmaren stod isin ski raste grönska. Med Suo minens buss och Gö ra n Pian som bra cha ufför startade vi frän Da lsb ruk tid igt tisdage n 28 maj tili Åbo.

Vi reste med nya färjan Svea. en rikt ig Iyxbåt över ti li Å land.

Vår guide var och mölte oss vid te rminalen.

Genast på flJn dtur i Mari eha mn . så vi fic k bekanta oss med slade n . bl. a. Jussis keram ikve rkstad . Sedan väntade oss middage n på Öve rn äsgården. dä r största delen av oss va r inkvarterade, de övriga på botell Pomme rn . K vä llarna fic k vi själva disponera hur vi vi lle.

Efter lunchen onsdag morgon. bar det iväg på run d resa, un der vilken vi bl.a. säg Eckerö Bo ma rsund.

Kaste Ikyrka, ho1m, J an K a rl s-gården e lc.

D är avnjöt vi också Å la nds

pan nkaka oc h kaffe. T ack va re vär ypperli ga gui de. som ve rkli gen kunde sin sak. fic k ho n den e na skra11sa lvan efte r den a nd ra att Ijuda i bussen. Efte r 5 ti mma rs rund t ur smakadc ma ten. vid e tl vålförsett middagsbo rd .

På to rsdagen åk te vi he m . efte r a11 ha besökt Å la nds muse um , Sjöfartsm useel och Pommern. Vädrets makte r var he la resan de bästa tän kba ra.

Allas sl utkomme ntarer var: a llt va r toppen fint ordnat och resan bJev genoml yckad och vi själva nllgra minne n ri ka re.

Som ma r-d age n i Hfrs blev också e n Iyckad dag fö r de m som va r me d . D e n 14 ju li be-

söktes so m marteate rn Srnugglar-ku nge n pa Raseborg. De n resan ha r bliv it en trad ition .

Så ho ppas vi se fr a m e mot någ ra h ~i rl iga so mm arveckor till s verksa mh e lcn å te ri gen tar \'id, börjandc mcd höstm arkn adc rn a i Eke n ä~ och Salo. som vi trogel besök t.

E n ny resa tili Faze rs fab ri ker skall o rdnas igen, det va r så ma nga som uteb lev. då busse n blev fullsa tt fö rra gånge n . E ft e r a ll a resor denn a so mm a r rikt a r vi et! va rmt tack tili ordf. G un na r Fo rss fö r de må nga giva nde ut fä rde r Du o rdn at.

En r esenär

Festlig sommarträff i Pedersöre

kvinl/all i ett bejublat kåseri. Festtalet hölls av verksamhetsledare Rainer No rds• Österbottlliska distriktets sommardag hölls /4.8 i Pedersöre, Forsby paviljollg.

Det var ell varm oeh solig dag, paviljolZgell stor oeh rymlig. Vid 12-sllåret samlades tröm. glada oeh förvälltallsfulla pellsiollärer. Programmet illleddes av el/ blåsorkester varefter ordföral/dell Eillar Storgård hälsade välkommell. Erik Nys tröm framförde • Selliordallsarefrån Jakobstad dallsade IIllder ledllillg av Miehele Stå hl som oekså Valde Lillqvists presel/tatiol/ av bygdel/ oeh A lbil( Harellläste sil/för lillfället skriv- tog pllblikell med i sittallde sel/iordalls. Därefter var det dags för kaffe m ed smörgåsar Ila festdikt "Forsamas by" . Max Portill sjöllg visor oeh Erik Nyst r ö m talade tili oeh glada igellkänllallde utrop. Dansmllsikell skölles av M-klllbbells spelmall s lag.

F orsarnas by Dagar och slLmder, ifrön oss hör i1at, i1at med tidens omätliga mdu.

Omsorg om utkomSlen ö ver oss vi/Ol, sÖlebrödsdagarna blevej vår lait.

Blicke/t mOI Ijusnande tramtid Iziir spanat ofla ivardagens strävsamma knog.

Känslan av glädje, pII väg som vi ballm lållgl borr i fjärra n, iblalld ål oss log.

'·Tionde kursen -'fö~ pef..lsionärer "~ - 1 - Yttermark ,. 't~

;...,

'"

Lilla Sofia Berl in gjorde sam violi nist och fick Iivliga applåder. Mästerspelmannen Berg- Kalle sa m fan ns bland gästern a tyck lc att Sofia hade hun nit iangt sam vio li nist, för sin ålder. Efterso m det va r skoJ· avs Jutni ngsdag inleddes pro· grammet med att man sjö ng " De n blomste rt id nu ko mme r'·.

SUCCI!

Ol a i H e lmin e n med sin gi· tarr underhöll med visså ng i Ivå repriser och ledd e oc kså ett par allså nger. A nn a J o ha nsson föredrog på " kariska" bygde· mäl som hon hade fö rfatt al o m livet förr i hennes hemlrakt . nu aktuell a Romsarby.

Mell fasläll åren fäll hårell all grälla , glimlen i ägat den siuer nog k var.

Eli gOllhumör vi behöver ej Idlla, äll finlls del kvar ifråll fo m slora dar. ÄII kall vi sam las liII glädje oeh gammaII , blieka moi höjdell m ed blånallde sky.

Därför jag öllskar er 1111 alIesammalI EtI 50-tai pellsiollärer ilade mötl IIpp tili pellSiollärskllrsel/ på SÖFF i Yllermark.

Albin Harell Fes tdikt i Fors by 14 .8.1985

VÅRA BUSSRESOR -85 Mallorca .. .

Riidesheim .

15 d. 12.10 3.450,7 d. 20.10 1.850,-

ens otdförande hade fö rhinder hälsades gäste rn a vä lkomn a av

viceo rdföranden All a n Sö d e r-

Gammalt Jörgår, där de/nya tar över, så har del varil i lidernas gång.

Friskare f/äklare så väl vi behöver m ed våra minnen fråll f ärdväg så lållg.

Mell när på k vällshimlell soielI dell dalar och sista "arvet vi gör på vdr nmd, Iyslllad del rår krillg den k vam som ej malar, dagelI blill skymnillg i aflOllens slulld.

by.

1 ma j arrangerade Pa ja Pen· sionärer en rråff med Billnäs och Tenala pensionärsförening. ar på Högåsa . Oå vä rdfö renin g.

s tr ö m sam läste e n histori a o m hu r ma n fir ade midso mm a r j Billnäs år 1885. Ä r 1888 va r tcnalabor också i Paja på feS I då den a m bule ra nd e smAs kolan i Skarpk ull a ha de julfest med Pojos förs ta julgran.

SllIlIdom när barndomens sligar vi följer, ser vi eli skimmer av någol som flyll.

Djupl i vdrl inre en Irängtan sig döljer, Irällglall liII aili som ej k ommer på lIyl/.

Borla är sågell vid f orsen m ed spållgell .

IIU Slallnat har hjlllell i bygdells kvarn .

Slrömmell i älvell dell häller dock slållgen såsom den släJ/I, dä,. vi lekte sam barn.

säl/samma milJ1ien ITä,., [orsarJlGS

Hundra pensionärer på träff

För tionde året i rad ordnades en pensionärskurs på Svenska Österbottens folkhögskola-folkakademi (SÖFF) i Yttermark, Närpes i slutet av augusti. Arets kurs hade samlat ett 50-tai deltagare främst från Österbotten men även från andra håll i landet och från Sverige. Tema för kursen var Mänskliga relationer.

Under femdagarskursen hann man med en hei del. Förutom föreläsningar kring kurstemat fick pensionärerna bl.a. veta något om Kalevala och vidare fick de t.ex. ta del av en rapport från Nordkalotten.

Dessutom ingick i kursprogramet utflykter runtom i nejden och så ordnades olika samkväm.

Folkhögskolans egna lärare samt föreläsare utifrån medverkade under kursen.

Text o. foto: Mona Silversten

Kvällens programanm älare A bbe Wi nt e r varvade med några vitsa r oc h inspirerade också andra att följ a exempJ et.

Inn an dragspelen kall ade tili dans anl ände o rdfö randen Ab be e lI oc h läste en dikt och berätt ade om dess bakgrund .

Vardera gäs lfö reninga rnas o rdfö rande öve rräckt e a ro m a~ ti ska gåvopaket so m lack för besö ket , billnäsborn a geno m Å ke Näss lin g och tenalabo rna ge nom Alfo ns Ny be rg. AIfo ns Nybe rg sade att hans för· ening hade vä nt al länge på d e n ~ här in bj uda n - applåder. Dage ns kaffetrakterin g beslods av en av o rtens banker och et( loueri bestred en del av ul gi f~ terna för övrigt.

STEN KAST

6

Anni Blo1llf/vist

Brev fråil mitt havsband-

F01 0; C-ESOd·'O'rd

" Här 5td, jng med händerna Julia av dina gdvor, hjälp mig alt dela med mig dt andra".

Från dessa avan cite rade o rd utgick pastor Daniel Prost för denna morgo ns a nd akt. Ord som gay mig verklig anledning tili eftertanke.

Vi ha r alla blivit utrustade med o lik a gåvor. men trots det så kan vi fö rl edas a tt tro a tt vi intet har att ge å t någon anna n .

1 grunden så ä r det ju sA. att vi inte ka n något av oss själva , och se lt frAn den synpunkten, så har vi alla möj lighet atl ge och i ve tskap om att det minsta

* ** kan vara vä rd efullt . inte minst d å de t gä lle r uppmuntra n och trös t i tider av svårigheter .

Tiden går väldigt fort, den gör väl så då Olan är gammal och IAngsam i föuer och rö relser. Märkligt ä r det oc ks å att tiden och sommaren har runnit sin väg fast jag fick det sy nn e rligen dllligt med hälsan och hä nvisades tili all li gga mycket på so ffan . D å det blev "sä mSl beställt" var våren kommen och so mmaren väntad. Den ,

sommaren . Iät vänta på sig, men plötsligt började fllglarna sj unga a v hjärtan s lu st oc h det blev livligt värre i asken som står tätt intill sängkammarfönstret. Vii ken underbar tillvaro an plötsligt fll både vak ll a och somn a vid fågc lsång.

Små ningom blev asken grön. sommaren var kommen och fåg larna sjöng av hj är tans lust.

- En morgon var det förunderligt tyst. Fåg larna hade ordllat si n ti ll va ro och hade inte läng re tid atl sjunga för varandra. eiler för mig, eiler för a lla andra människor so m hade tid att Iyssna. Det är hclt fantastiskt att tänka att jag har blivit så gammaloc h fån sll god tid an jag kan Iyssna tili fåglarnas så ng oc h följa deras ivriga verksa mh et. An jag ocksll har fll n tid alt Jyss na pä tystnaden .

derligt. också häl san och o htilsan, och nu sitter jag hä r och känner det bätt re med hälsan och i väntan på vad den kommande hösten skall föra med sig. Först och främ st är det nu sval un garnas sa mling och nygövn in ga r inför n yttn ingen tili varm are länder. Denna uppl evelse är å terkom mande va rj e år med å tföljande förundran över na turens underbara ordning, och e n sto r tac ksamhe t över att få del av della underbara skådespe l so m vara r någ ra dagar genom att sva lorna nockar sig på el.ledn ingarnas trådar som kan verka s5 förfulande i blickfånge t under den övriga tiden av å rel. De stunder jag si tt e r och be undrar detta skådespel kan jag också förvånas övcr varifr ån all a svalunga r plölsligt kommer , hur de som ur e tt in te l kan sa ml as på bestä md a lid er och hur mycken glädje dc ka n förmedl a unde r si n glad a le k mell a n eltrådarna och ma rke n nedanför oc h und e r e n kvitte r och jubeJ so m inge n kan motstå att Iyssna tilI. J ag skulle öns ka all a vä nn er att fä si lt a med en mo rgo n eile r afto n framför miu fön ster. det sk ull e vara d et rn est 'givande och finaste jag kunde bjuda .

Då jag senast sk rev b rcv lill God Tid höll ap ril må nad på on rinn a ut. J ag kände mig förvånansvärt frisk och nyter inför den väntade so mm aren, men också ovetande om alt ohä lsa n var nä ra och skulle komma plötsligt. vil ket sedan hade tili följd en ständigt nekande tili all a so m meddelade a tt de gä rna ville komma på besök, mi g tili glädje. Dena Sländiga nekande och avböjande har kän ts Så stå r vi nu inför hösten , som det trå kigaste av all t so m nätterna ha r blivit mörka och va rit besvä rligt. stormen sliter i de frod iga asSom väl är, så ä r aili förän- karnas grenverk . Rön narna sia r

Tre pensionärers reflektioner

VAR STORGÅRDSSEMESTER God Tid har intervjuat tre av deltagarna för att få deras intryck från semestern på Kråkö och sällan ' har mera positiva utlåtanden kunnat noteras.

"Gack" alltså och följ deras exempel nästa sommar.

• Olllväxlallde vaI' dagsprograllllllel. Trois defilla spalserlllöjlighelema SOIll Kråkö bjöd på så IIlslräcktes också våra IItfärder iblalld ä"da tili idylliska Borgå.

Här eli grupp lIöjda pellsiollärer på eli av Borgås sIelIiga grällder. Folo: Adele Nygård

Gunvor Koskinen Drumsö

,

Då God Tid i mars droppade ä ngslig när jag promenerade in genom brevluckan. fick jag ul'pför backen tili Storgård. e n syn på en stor allnons angående imponerande gammal herrScmcsterrorbundcts verksamhet gårdsbyggnad med si n jänelika och möjligheter a tt fä semes- plamerade gran, vilken synt es terstöd för en cvent uell vistelse so m ett la ndamäre a1 alla häll i på bl.a. Storgård på K råkö i omgivningen. Men jag tog mod Borgå Ikm. Jag ringde upp tili mig och eft er att ha placerat verksamh etsledaren Britt-In ger mina kassar gick jag fram tili en Kleemola. och d å det visade sig av de många he mtrevliga sittatt jag inga and ra inkomster grupper sa m var utpl acerade på hade än min blygsCl mm a pen- gräsp lanen. Jag presenterade sio n , ald rig hade a nh ållit om mi g och sade a tt jag var nykomse mes terstöd tidi gare och inga lin g, och slra, blev iag va rmt närstående hade som -kunnat o mh ä nde rtagen och kände mig förflytta mi g ur Olin trisla en- so m en av gruppen. Frå n den rummare tili annan miljö. resul- stunden ' var vi alla so m e n sto r terade sa mtalet snabbt i att jag familj . fick boka plats för 14 dagar Trots att det tili en början börjand e från 12 juli, alltsä Olin kändes som om det vore omöji bästa semestermån ade n . ligt a tt fördriva tide n med ,ali Tiden närmade sig så smä- göra absolut in gen tin g. ä r det ningolll och mo rgone n den 12 konstigt hur snabb t man ka n juli Sleg jag pii Borgllbussen för acklimatisera sig med mattide ro msti gni ng på Bo rgå torg till na sam de enda fasta punkterna Krå kö .. Vi sst kän~e jag mig lit e ,(en så god och med kä rlek

om en slo rmi g hös t och sed a n nin g har ertcr ha nd rålt ta öve r å te rslår det a tt se om de ga ml a allt f1 e re av kvinnfo lk ssysslormärkena slå r in . September ä r na. POla ti s oc h j ord gubbar . dill den må nad so m jag a llt id ha r och sa ll ad ha r ha n så n och sali älska t. D å är all mognad full- och vå rd a t sig o m med a11 hekomnad. då fAr jag det under- der , me n d e ga ml a blomrabatbart lä tt a lt a ndas, och mitt i e n te rn a ha r lä nge fått sköta sig sto rm pe riod kan det komma sjä lva. och rnin a husmorsa mbi· dagar med still het och tystnad lianeT - i (ali de nu någonsin so m a nd as he li ghet. har funnits - 5å bekymrar mig Väderlek är an nars e tt kapi- inte t me ra. Tili och rned luste n tel för sig. Medan na turkat as- och glädj e n att baka har varil t rofe r av olika slag och styrka satta på und a nt ag. I nfö r sephar hemsökt närliggande länder te mber kä nne r jag mi g optimi soch avlägs na kontinenter ha r vi tisk och gläds öve r det minsta blivit skonade frän alla slag av jag kan uträtta. dylika prövningar , och därigeDet börjar bli så dags att avnom utan anledni ng tili gnäll slu ta denna en fo rmi ga epistel. och klander. och jag gär det med 3 11 önska Bengt so m under fridagar alla vä nner och läsa re gOlt mod och semestertider har massor och glad höst. av arb~ t e av olika slag, oc h rJ:/. /J. fost-rad tili tidigare ge ne ratio/~ I ners noggranna arbetsförde l.-_ _ _-.:_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

u,rl"'fl/>"l-N

SoielI rullar ihop sig som eli gul lIäverbit, f1ammar tili och törnar mOI granskogells kant.

M en lidens ström dämms ej upp och soielI lilla lIä verbit dansaI' i dess fåra En lång linje av dagar och år växer i mitt hjärra men del strandlösa djup el är vaI' minut omkring mig och solen och årens linje som jag dröml mig är blott eI! virvel.

Rabbe Enckell tillredd hu sma nskost har jag in te ät it sen barnsben). och så små nin gom uppstår program av sig själv. En del föredrog havsstranden som sim- oc h solbadsställ e. cn del sandgropen med siu kristallklara valle n. Längrc och kortare promenader fanns det alltid vi liiga tili. ibland kortarc ibland Iängre. LO.m. Krako-runt sam var ca 6 km och uppvisade en mängd sevHrdhe te r .

- En av de absoluta höjdpunkterna var morgnarna n<lr värdinnan Bibbe. alltid lika fräsch I olika matchande kläder. introducerade nykomlingar. Informerade dem om husets vallor och redogjarde fö r dagens program. en biltur Kråkö runt. en Borgå rcsa eiler båtutflykt beroende på vädret. en allsangsaflon m .m.

Vädret ja. det kan man ju in ge nting <Il. och tyvärr blev de t alltmer ostadigt. vad tiden led och en del a nnulleringar droppade in . Med lite god vilja kan man trots allt st:} ul också med sämre vädcr, med en handarbete e il e r en god bok ur det rikhalllga biblio te ket. för att intc la la 0111 lite småprat och skämt med alla nya bekantskaper.

Med vemod lämnade jag Storgård den dag jag skullc resa. mänga goda vänne r och minnen rikare. En fraga ställde jag mig dock stä ndigl. 1-1 u r kommer del s ig att eli sa yppcrligt oc h förmanligt seme Slerstä lle icke utnyttjas tili fullo? Enligt min uppfan-

ning fanns dtir mcst hela tiden nagra lediga plat~cr . Om det beror pä bristande informa ti on eiler allm än passiviliet hos våra annars så aktiva pensionärer, det är jag inte den r~itla att yura mig om.

Adele och d Albin Nygar: 0

Vasa - Den första vcckan 1 juni i sommar "ar vi pa Storgards semeslerhem på gratis-semester för pensionärer. Storgards på Kråkö är ett myckct vackert Slälle 15 km utanför Borgå .

- Vi fyllde 1 de ansökningsblanketter som vi fåu från Vips var pensionärsförening. Själya fick vi önska tidpunkten för semcste rn .

- Och en fin vecka blev det. med god mat. trevlig stäm ning och fin pcrsonal. Vi gjorde trevliga utOykter mcd buss run t Kråkö sa mt tili Borg ~l. Promenerade runt i omgivningarna varje dag sa mt cyk lade, plockade liljekonvaljer och beundrade naturcn .

- Trots all vädrct inte alltid va r det bästa hade vi en fin se mestervecka - och rekommenderar verkUgen Storga rds på Kråkö för va r och en.

• Kaffestund i det gräna på Storgård.

7

Toppen pensionärskurs i.Karis Aterigen hade man vid Västra Nylands Folkhögskola-Folkakademi bemödat sig om att ordna ett gediget mångsidigt program för 91 kursdeltagare av vilka 35 kom från Sverige, Det var föredrag av prominenta och kunniga personer varvat med information av olika slag samt lättare underhållning och en dagsutfärd tili Borgå,

.,.

• Hill' glad oeh trivsam stämllillgell vaI' Imder vårell s Nordiska pellsiollärskllrs på Västra Nylallds F olkh ögskola gel' väl det här Jotot om Ilågot belägg på!

H ~i r en axp lock av allt det fi- skollärare Lars - Gunnar Eke· na vi bjöds pii: fil.lic. Bo gä rd fr ä n Stockholm , major Grönholm talade fängslande Boris Viland e r frå n Nylands och med rycka nde " Frå n Kale- brigad och all., vär Alfred vala tili Jörn Donner ," Förfat- Smed s Iä t höra sina asikter. taren Lars Huld en framfö rde Lars·G unn ar hade " nyt ä nkaroch kommentcrade egna verk. äsik ter". " Han fördömd e i-län· Fil.lic. L ars~Back uppehöll sig demas pryJsa mhälle och a nsåg vid Finlands nutidshl storia och fullstä ndig avrustnin g oeh avfil.kand . Ivar Nordlund hade skaffa ndet av försva rsmakt e n i som amne den FinJandssve nska alla länder vara den säkraste folkkulturen. - Finlands utTi· vägen tili en världsfred. Alfred kes- och neutralitetspolitik be- Smeds. so m visade sig var e n lystcs av rektor Kaj-Er ik skiekli g debattör. kom med beNordstr öm. stämda åsikter oeh fick stöd av Fredsfr ågan koru upp i e n pa- major Vil a nde r som öve rtygan· neld e batt , i vilke n folkhög- d e bevisade försvarets roll i e n

ne utrall land. Audito riet följde intresse rat med inläggen och kom me n fr ågo r oeh personliga åsikter. - Akaderniker Bertel Gardberg talade om komilhan tverk och formgivning. Han visadc även bilder från olika konstn.ä re rs a rbetsgeb it. I var speeia liserade tid var hans pästående aH man skall vara sa må ngsidi g som rnö jligt och uI· nyttja o lik a mate rial i sitt skapa nde. något so m Ol a n minns. " H a lsb ry t a rn a" med glada och humo ri stiska Åke GrandelI so m ledare roade oss den första kvälle n . Som onwäxling tili de n ra ppa spelmansmusiken uppträd de ett folkd anslag rned fart och färg. - Följa nd e kväll var del Svartå MBI :s teatergrupp so m unde rh öll med " Tre fri a re" med länskonst nä r I ngrid Söderblom so m regissör.

Onsdagen var utfä rd sdag och de t ba r av ä nda tili Borgå via Hfrs där färd e n geno m Eira och Brunnsparken sa kkunnigl guidades av unga J oa k i m Han sso n . (Vad hinner ha n ej om han s tid blir lä ng .) 1 utfär· den deltog e n stor de l av de kursdeltagarna. rikssvenska Fö r de m va r de t e n sva rsvisi t på Borgå pensionärernas sangkö rs besök i St. Erik s Folkhögskola i Stockholm .

1 Fö rsamlingshemmet hade Bo rgåbo rn a o rdn at en festlig träff med häbningsa nfö rande oeh körsång. kaffe med tili· lugg, ailI med ·'Borgå-malI " .

Mäktigt Ij öd " Modersmålels så ng·' . som en sa ml a nde lä nk för de rik ssvenska gästerna oeh oss a ndra so m var med. Sedan följde en rundtur i staden un·

der pensionär Run a r Ny · h o lm s sa kkunniga ledning. I della sammanhang bör Alfred få e tt erkä nnande för sin må ngsidighet när de t gä ller a tt för· Slrö medresenä re r i busse n . med så ng. deklam'at ion ur Fänrik 5tål ur minnet. roliga histo· rieT. hela tiden pii alerten. Tack för det.

- Torsdagskvällen giek i kursdeltagarnas egen regi i fo rm av maske rad oeh mångsi· digt program. Iderikedom oeh uppfinningsförmaga visade manga utk lädda deltagare . Priset tog "Vikingarna" I rån SI. Erik .

Ny tt tili de nna kurs va r den fö rstorade matsa le n . so m gjo r. de aU mältide rna gick snabba· re. Som vanligt va r all se rvi ee såvä l i ka nsli som kök utm ä rkt.

T .o. m. vädre ts makt e r var be· vägna. vilket bidrog tili "för· brödningen" i pauserna uta nför sko la n .

Tili sist några upptecknade "guldko m " från kursen .

"Al la å tgä rd e r för fred ä r por..itiva. Varje d ag vi blir v id li v ä r e n nåd.'· " D e t som gjorde oss tili m ä nni sko r va r be hove t av sa m a rbet e . .. " M e d kö rl e ke n k a n du s lösa fö r ingen ä rv e r den ."

Text: Elly Lindroos Foto : Anna-Lisa Pettersson

samhetens problemat ik och rne nt al hälsa sa mt en utredning om nya boende· och servicefor· mer för de äld re . Forskningen har oc kså resulterat i popul ärvetenskapliga frarnst ällningar.

höstd agarna, ho n kåserar kring aktuellt i trädgården just nu och dipl. e konom Nils Kock, ordfö rande fö r Helsingfors släktforskare talar om " Hur och varför börja slä ktforska ".

Tre böcker har hittills ulkommit. på finska : " Vanhuus Suomessa" opch "Luov uuden ulottuvuudet" (" Å ldra ndet i Finland" och " Kreativit etens dime nsione r") på Weilin oe h Göös förl ag sa mt " Ku ole ma elä mä n keskell ä" C'Döden och livet") som i höst utkomm e r på Otava.

Anm älan inna" den 12 september tili Kuntok allios kansli. tel. 90-8779383. Du reser först med Bors.åbussen. "gamJa vägen" via O stersundom, och stiUtöver denna andliga spis ge r av vid Östersund om gårds bjuds de t både på se niordans, hållpl ats. Där möter eentrets naturstig oeh gyrnnastik. Gym- kleinbus som ger gratistransnastikledare Kate Björkman port ända fram . Med kansliet som ä r e n av dem som införde kan du höra dig för om busstidseniorda nskurse r i Finland le· tabeller. Nä rmare p rogram vid de r dan se n och Kuntokallios a nm älan. idro.ltsinstruktö r Elina Karvinen instru era r oss i vatteng- Vi ses pä Kuntok allio ymnastik oeh hon ta r oss ut på den 19-20 september naturstig. Lå t nature n och det utm ä rkt a köket sköta om ditt välbevinnande!

Fö r första gå ngen o rdnas nu svensksprå kiga höstdaga r för pensionärer på Kuntokallio.

LATNATUREN OCHDET UTMÄRKTA KÖKETPA

F orsk"illgsgerolllo[ogell Målet med höstdagarna är att erbjuda svenska pensionärer fysisk och psykisk stimul a ns Kuntokallio är ett centrum oeh ge möjligheter tili samvaro. (ör utbildning och forskning inom äldreornsorgen. Centret Programmet är omväxlande grundades den första januari och nature n runl cen tret ä r delta å r. men kurse r om och mycket vaeker. Kuntoka llio Iigför pensionärer ha r a nordnats ger vid stra.!lden , på Bjö rnsö, på Kuntokallio redan en iängre nedanom Ost e rsundo m gård tid . Stället var förut en på åld- och Topelius BJÖrkudden. ra nde specia liserad Folkhögs· J a n-Erik Rut h , som ä r cen tkola.

På Kuntoka llio erbjuds semi· rets forskningsledare ansvarar naTie r i pensionärsfö rbered el- för kursen oeh häll e r själv före· ser, kons!· och målarkurse r och drag om skapandets psykologi. kurser i fo lkkultur. Ett flertal idrotls· och gym nastikkurser Skapande i praktiken. d .v.s. finns också på programmet. teckni ng oeh målning leds av bJand dem märks en yogaku rs konstnär Kylli Koski, känd i TV som " Kylli Täti" . (Koski för pensionärer.

På Kunt okallio bedrivs nu- har som bäst en akvarellu lsläll· också gerontoJogisk ning i Borgå) . me ra forskning. So m bäst pågår s.tudokto r Gunvor Filosofie dier i mä nniska ns skapandeför· måga under ålderdome n, en· Krogerus ä r också eI1gage rad i

Fi/.dr Jal/-Erik Ruth Kuntokal/io

• Borgå Pel/s;ollärskör i aktiol/ vid vårt besök i deras hemstad III/der kariskllrsel/,

KUNTOKALLIO sköta om ditt välbefinnande den 19-20 september

Dessa två ämnen brukar intresse ra en äldle publik och båda föredragshålJ a rn a är Ji vligt anlitade.

Kurse n ord nas under tiden 19-20.9 1985 och kostar 420,mark o 1 priset ingår måltider. kaffe oeh te, inkvartering i rum med nyenkeJ hotellstandard, samt all undervisnin g.

8

Trettonde Sommardagen • Ja, hur underligt det än låter, så var det verkligen först nu som Svenska Pensionärsförbundet för första gången ordnade sin storsamling - SOMMARDAGEN - i landets huvudstad.

• Att talet tretton ingalunda är ett olyckstal fick man igen en gång belägg på, ty enligt de flesta uttalande_n var miljön, arrangemangen och framför allt programinslagen av toppklass och stämningen på höjden. Detta ingalunda sagt som jämförelse tili tidiga,re Iyckade sommarsamlingar runt om i landet, utan endast som ett konstaterande att Hfrs också klarade sig i den järnhårda arrangemangskonkurrensen.

• Skarortla saf!llas f rål/ lIär och fjärrall .

Festli gt va r det alt se de öve r och Erik St e niu s på, vare fter 700 somm a rkJädda pensionä- d age ns höjdpunkt överint e n· re rn a frä n när och fjärra n bän- de nt , fil.dL Ca rl Ö hm ans kade sig kring vackert duk ade festtal stod på programmet. runda bord - likt mängfargade Att förvä ntninga rn a inför blommor utspridda i den vack- detta var sto ra och att de min· ra festsa le n i Mässcen trc t i sann inte ko m på skam , bevisa-

Böle_

de de ihållande applåderna, dä

" 1 som marens soliga daga r" festtala re n steg ned fr ä n estrain ledde den unde r hela feslda- den . A tt han ba ra ka n! C hosegen sä ypperl igt dragna allsäng- fritt och med stä ndi g va rm en under Jed ning av pigge Eg- stä nk av humo r kryddad med o ar H o lm st rö m . Han vei att dj upt allvar hålle r ha n sin pu·

fä

sängarskaran

tä nd

på blik fängslad [rån det första tili

skarpen .

Som

sig

bör

hälsade

det sista o rde t. Dock ä r ha n fö r e n arm ic ke-ste nografikunni g re porte r J USl dä rfö r e n re n ma r· d rö m . Ma n vili själv ocksä ostört insupa va re nda stave lse!

Att hä r återge det briljanta a nfö rande t ä r omöj li gt och re nt av e tt vågstyc ke, va rfö r jag

rö rbundsordL J ar l M a tt sso n dä reft e r fes tdeltaga rn a välkomna med ett kärnfu llt anfö rande, sam fi nns återgivet i Tu ta på de nna sida .

Musika li sk njutning i högklassigt framfö rande bjöd T r io fär nöja mig med att göra ploek Co n Te m p us G un vo r bl a nd pärlorna i a nteckn ingSan d vik , La rs A nd ersso n a rn a.

Ö verintende nt Carl Ö h ma n bö rjade med a lt ta oss med tili Ma nh a tta n i New Yo rk d ä r ha n e n gång stuckit sig in på e n o ffe ntlig fö rlu ste lse lokal, dit in-

gen under 60 år ägde tillträde.

J ättes tor o rk este r och fu ll t med pe nsio näre r som svä ngde om .

En pensio nä r . sam va rit sta m·

gäst i ätski llilga år kom med det la ko ni ska omd öme t o m verk· sa mh e te n ; " Belive me, Fve e njoy it every minute" (Tro mig, jag njute r av det varje min ut ).

Häri frå n fo rtsatte dr. Öhm a n sin odysse tili fä rgrika Trinidad och Bagado oc h tog oss med i calypsoda nse n , so m tråddes tili ka rn eva lsryt me r fr än stee lband oc h tomma o ljefa t tili sole ns

uppgäng. Här fa nns det inga ålde rsg ränse r , uta n med inlevelse deh og i de enorm a arrangema nge n ca 40.000 d ansa re so m uppnå tt pe nsio nä rsålde rn och

Förbumi80rdförande

Jarl Mattssons välkomsthälsning vid S011lmardagen i Helsingfors den 12 jUlli -85 - Förbundsstyrelsen hälsar e r alla hj ärtligt välkomn a tili förbundets somma rdag i Helsingfors. En speei~1I välkomsthälsning riktas tili festtalaren överinte nde nt Carl Öhman, samt tili alla uppträdande. Välkomna !

Fö rbunde ts hemort är Helsingfors, med de t nya kansliet i Majstad ett styeke härifrån. Det gamla ka nslie t låg vid Åshöjden, ä nnu närmare de tta eleganta kongresseentrum . Fö rbundets Somm ardag har doek alltid hållits på andra orter. Förbundet har hä rmed ve lat ge va rje medle m möjlighet all deltaga i någon Sommardag, oberoende av hemo rten s läge. Styrelsen har även sträva t tili a tt skapa e n levande ko ntakt me Uan medlemmarna, förbunde t och dess lednin g_ Vi hoppas all va rje medle m uppleve r fö rbunde t som sitt eget fö rbund oeh sig själv som e n akti v betydelsefulllä nk i fö rbundsgemenskape n.

För första gång sam las vi tili sommarfest i Helsingfors. I denna nybyggda stadsdel Östra Böle har stora husko mplex vuxit upp som svampar ur jorde n. Detta o mråde va r fö rr e n utkant , e tt område med små verkstäde r, skrotlage r, baracker oeh kåkar. Ett eldorado fö r råtto'r , katto r oeh luffa re_ R eda n på ISOO-talet tillhörde dessa marker Gumtä kt hemman. Den sista ägaren av Gumtäkt gård var friherre StandertskjöldNordenstam som vid sekelskiftet sålde ma rke rna åt Helsingfors stad: Stadsdelarna här intill, He rmanstad oeh Majstad fiek namne n efte r go dsägaren oeh hans hustru . Årets sommardag arrangeras av fö rbundskansliet .

Fö r det praktiska arbe tet svarar verksamhetsledare n Rainer Nordström . Rainer hade den 1 april i å r varit 10 år i fö rbunde ts tj änst. 1 ett uttalande har R aine r sagt, a tt ha n är glad öve r att vi orka t s1> länge med honom. D en riktiga ordföljden bör va ra: vi pensionärer är taeksamma för att R ~ iner orkat med oss i 10 år.

Se naste å r på sorrimardagen i Å bo pre mie rade oeh hyllade vi en me riterad fö rbundsleda re . 1 år överräcker vi sommardagens blommor (med vas) åt fö rbunde ts ve rksamhetsleda re Rai ner Nordström och taekar för de fö rsla 10 å rens uppskau ade arbetsin-

satser.

D age ns festprogra m är IAngt oeh hoppas vi innehållsrikt och o mväxla nde. 1 Ar hade vi ett programöve rutbud , det va r så må nga som önskade medverka .

Detta notera r vi med tillfredsställelse. På styrelsens vägnar laekar jag alla som .idag medyerkar - uppträde r oeh tillönskar dem ·'kunna ndets slora stora glädje oeh tillfredsställelse".

1 en titen bok " Ord a tt begrunda" e n anto logi om le vnadskonst stAr följande betraktelse av F a nn y Vale ntin : Vad har åldrandel givil m ig, som ungdomen illte givit?

Jo , fö rSI oeh främsl livserfarenhel, vars värde m all 110g lille k m z törslå fö rrän m mt förvärvlll den.

En m ild colerallS, en Slörre fö rmdgll all la livels IÖm ar.

En djup De" ödmjuk laeksamhel fö r varje vacke,. vå r- oeh somm ardag , varje skön upplevelse, varje Iycklig slLlnd_

• Eg lla r H o lm strö m tar 10 11 och f år allsångel/ all klillga klart.

• T rio CO II 'Te mpu s i aktiol/ . Fr.v. Lars A llderssoll , Gunvor Salldvik och E rik Stellius.

sa m en ligt Carl Ö hmans (a rti-

ga?) kritik klarade sig bäs t av alla.

Vidare tili J apan dä r synsätte t på åldri nga r ä r en integrerad geme nskap med fa milj en , e n ned ärvd traditi on . So m inte e ns tide ns skifte n rä tI på.

Efter de n n ~ långväga utflykt sökte sig dr. Ohman tiIIbaka tili vå ra egna breddgrade r för a tt presente ra sin a högt be und rade " urfli c k o r" som ha n ka ll a r al-

Ias vå ra Na nn y, Maj och G e rd a

-

d .v.s.

teate rtri on

Westerlund , Pihlgre'l oeh Ry. selin - all a SIi li going stro ng -

trots , tt åldern ligger mellan 90 och 79 år.

- De t ä r e n grupp So m inte stä mpl a r sig som pc nsio nä re r, sade Ö hm an . De t ä r fest. det ha r meta ll kla ng. de t ä r so lsken.

De tala r inte o m "gaml a tide r".

De tala r o m d age ns och nästa veckas progra m . De la r alltid upp de t positi va i till va ro n och med all a sin a fe m sinn e n och sin e no rma li vsglädj e in supe r de nyfik e t ailI de t som fr amti· d en ha r i be reds ka p för dem.

De ä r män nisko r som fö rl juvar ti ll varo n för a ndr a ba ra fö r a tt

de finns tilI. Gru ndin ställn ingen

tili

åldrandets problematik är fel.

Ungdo me n

so m

va rke n

ha r

rymd eiler höjd har blivit det e nd a sa liggö ra nd e. Ma n beun d· ra r ba ra s k r y nkelfritt. Dr Öhma n ö ve rgick ti li att be lysa åld ringsprob lem e t ur ma n lig synvinkel.

- Mä nnen bö r ha till äte lse a tt skra tta , att grå ta, alt kra mas och pussas. O ch Iyckligtvis ha r vi ko mmit så lå ngt a tt de tta inte me ra a nses o ma nligt. Hä r h ar vi ko mmit e n del av prob le matike n in på live t. Efter pe nsio· ne ringe n sa kna r vi de n in vanda

tryggheten och också ··kaverina " ha r tagits ifrå n oss.

- Vi mä n ha r e n be näge nhe t a tt sluta oss ino m oss sj älva. De vard agsnära tingen blir fö r små för oss. Live t blir allt tri stare och tri sta re - de t blir grå tt och trå kigt. Kvinno rn a ha r alh id d e nn a unde rba ra instinkt a tt ty sig ti li - a tt ta ha nd o m ba rnba rn en , hunde n , ka tt e n eile r fi· kuse n .

- J ag vet inte vilka väga r vi mä n skall va ndra . Ka nske bor· de vi bryta ned d e ytt re skra nko rn a. Vi bo rde ta vå ra nä rmaste i ha nd . Tili vår Iivs ka mrat borde vi säga ; Li te t slite n ä r jag, Ole n hä r har du mig. De t fo rdras mod tili de tt a fö rsta steg. J ag vädj a r hä r ti li e r kvinna r . fö r att de t fö rsta steget

skall våga tas_

- Ma n behövc r int e allt id uppsöka läka re. Visst finn s det verk liga sj ukdo mar. Ol e n vi veL också alt de fl esta å ko mmo rn a nog ~r psykosymat iska .

9

förbundets första i Hfrs

• H edersgästerna av det rullda " bordet" bl.a. de som gellom sill persollliga illsats gjorde Sommardagell till eli JlllllräJJ. Fr. v. Maj-Lis Mattssoll, Alfred Smeds, Siv Tllllzelmall VOII Adlerflug , Carl Öhman, skymd Jarl MaUssoll , Else-Maj Johllson och med ryggen moI kameran Egnar Holmström..

tili vår avhåll ne ve rk samhetsledare , ut an med en jättefang blom mor (och "vidhängande" vas) trädde fö rbundsstyre lsemcdlemmen Inge ge rd H e rr, gå rd tram oc h harange rade. kramade och rentav pussade den blyge lange Raine r, som i hela 10 år - så länge se n är det verkligen se n han lämn ade Svensk Ungdam och i stället tog steget in i pensionärsverksa mh eten - till glädje fö r oss.

Det steget påstod han sig ime ångra, då han varmt tackade för uppvak tnin ge n och den tid so m gatt och med "ålderns rätt " riktade en Farbror Rainers förmaning tili si n tacksa mma " hjord ".

Festen avs lutades so m vanli gt med all tid lika innerligt avsj ungna Modersmålels sång.

Efter en kort paus stod supeborden festligt dukade med gravad forcll och grisnoisettcr i madeirasås. som hade en strykande åtgå ng inför den stundande danscn so m tråddes med liv och lust tili flitigt och välspelande Esbo Spelmanslags medryckandc {oner.

Ruskar~sa tili Saxnäs 16.09- 21.09-85 Höstens ruskaresa går tili Saxnäs i Västerbotten nära den norska gränsen. Vi bor på mysiga Saxnäsgården i deras timmerstugor med 2 sovrum. vardagsrum. storstuga med öppen spis. bastu. dusch och WC. Prls mk 1.680,-

"Europas blå pärlor" 20.09 - 27.09-85 Tili Bodensjön , Lago di Lugano, Lago Maggiore. Lago di Como och Vierwaldställersjön går vår höstresa.

Mainau i prunkande höstfärger är utfärdsmålet i Bodensjön .

Teaterresa tili Stockholm 10.10-13.10-85 Den engelska farss uccen " Kuta och Kör" spelas för andra året i Stockholm på Folkan . Taxichauffören som Iyckats giHa sig två gånger spelas av Frej Lindqvist. övriga medverkande Ulf Brunnberg , Mona Seilitz, Marlou Mönning.

Tor Isedal. Dan Ekeborg . Sune Mangs m.fl.

Prls mk 1.130,Resebyrå

- Och varför kan vi inte söka oss utät ? Det gälIer ju ba ra alt finna gemenskap. Ni SPF:aTe har t.ex. era givande pensionärsmöten i klubbarna .

- Men pä något sätt skuUe jag dock ä nsk a integrera generatione rna tili varandra. De un· ga behöver banden tili de äldre. konstaterar dr Öhman.

Också dödsproblematiken stannade talaren inför och den slyrka sa m de varmt kri stna

kan hämta ur sin tro .

- Vi bör hysa värdnad inför döden , me" inte ha skräck ioför den . Vi bör som i den ortodoxa kyrkan ,kunn a umgås med vå ra döda , Dä de ortodoxa sa mlas tiJl fest minnes de alltid sina kära so m gAtt bort.

- Tyvärr har vår sociala lagstiftning le n tili att vi så att säga slussas in iva r sin fAlla . men trots det bör vi noga ta vara på de smA lju spunkter som binder

oss samman - speciellt vid heiger och andra högtidsdagar.

Därcfter övergick dr . Öhman tili att framh ålla modersmålets roll som sammanbindande faktor; - Det är vik tigt att pensionärern a för det egna språket vidare. Tala med det mål ni har den underba'ra österbottniska eiler Abolä ndska dialeklen. själv har jag mina rötter i västnyländskan. Vårda er o m d em och för dem vidare. De får inte bli någon " urkram ad citron" .

Vi skall använda det lill a vi har - det är vårt!

- Jag borde egentligen int e tala tili er utan tili all a dem so m inte är här id ag eiler öve rhuvud inte i er verksamhet.

Vad jag velat ha sagt är all pensio nä rstid en vcrkligen är eiler borde vara - en sy nn erli gen fin tid. Man har då erfarenhet att bygga på och perspektiv

• Tack skall du ha Calle Öhmall Jör eli verkligljiIlIJeS/lal, lackar Jarl Mallsson, som på grll(ld av JOlograJells oskicklighel håller på all Jalla Ilr bildell.

på livet. Me" ni fAr inte glöm-

ma att ni hae ansva r för sådant. sam utan eT medve rkan falle r i glömska. avslutade Carl Öhman sin festtal , sa m mina stympade cilat tyvärr inte gär rättvisa.

KJar och samstämd Ij öd igen allsången varefter fö rbundsslyrelsemedlem Siv Tun ze lm a n vo n Adlerflug informativt och ledigt redogjorde fö r Pensionärsverksamheten i Helsi ngfors. Föredraget finns återgivet på sido Efter uppskattat framträdande av Trio Con Tempu s tAgade 20 sen io rdansa re in på scenen, för atl inför den fört just a festpubliken framfö ra 5 se niordanser under sin ledare Ka te Björkman . Att det int e rö rd e sig o m något "intrimmat" program utan om sa nn dansglädje och stort kunn ande i de kräva nde turerna vittnade de st rålande ansiktena o m. Säkert är alt det medryckande sce nframträdandet och den unison t und er glam utfö rda " Sju nöjcn" sindansc n väcktc lu st, att i den egna föreningen fö rsö ka sig på den populära Senio rdan sen.

Namnen Eric Nyström och Alfred Smeds tillsammans betyder i det allm änna medvetandet i Svenskfinland i dag· Roliga historicr, sa också denna gång.

Skrattsalvorna d ånade och de oefte rh ärmliga herrarna kunde med sin mustiga hu mo'r igen in' registrera en ny pub likframgång.

Sång och musik stod del i programmet helt anspråks lös t, men det var en sto rartad kon , Nilla stupplevelse som Bro msLöf m a n , acko mp<lnjcrad av K all e af H äll ström bjöd på med bl.a. aria ur Don Giovanni. tyska- , ferlin- oc h taubevisor.

Vem sa m stod för arrangemangen? Naturligtvis...allas vår R aine r Nordström ass isterad av förbundskansliet.

Men det va r inget rutinmässigt tack. so m denna gå ng gick

Foto och text EIJA

(t

LL Tourist Service HELSINGFORS EKENAs Arkadiag . 21 Björknäsg . 1

KARIS Högbergsg'

LOVISA Orottningg . 17

90-440041

91t-31444

915·52888

91,.,4620

10

Siv Tunzelman von Adlerflug PENSIONÄRSVERKSAMHETEN I HFRS Anförande vid Sommardagen 1985

• Föredragshållarell Siv TUllzelmall Carl Öhman och Alfred Smeds t. v. är Lundaprofessorn Hans Bcndz skickade sin so n tili skolan för a tt barja i 1 klassen sade han :" u fAr du inte en bekymmersfri dag mer i din II v förrti n du blir pensionerad". Vi är må nga här i salen , so m har uppn åll della Iyekliga stadium - om det nu är sant att det ä r så bekymmerfritt. Man hö r ju överallt klagomål - öve r att pensionerna är för små - a tt samhä llet inte bjuder tillräckli g service ål de äldre - att de bemöts nonchalant när de rör sig ute. Det här är bekymmer, som så att säga kommer ulifrån.

Ibl and är det berättigat. ibland inte. Det är klart att mycket kan och bör göras för dem. so m inte mer är ule i förvärvsli· vet. Mest e lakartat är det naLUr-

VOII

Adlerflug tillsammalls med t.lI. dr.

ligtvis, nar sa mhället tar ifran oss fÖTm å ner. som vi redan ridigare har fån lofte om. Därför ska ll vi inte bara snä lll sina och rulla tummarna och gnälla utan ta i på skarpe n.

Ordet "åldringsvärd " får mig att se rölt och känna mig som ell skrynkligl apple. "Äldreomsorg" är nättare men känns so m en halvt öve rlägse n klapp pa axeln. Så länge hä lsan står bi och vi orkar göra något ä r det bättre au enrigt ilskna tili och säga ifrån .

Passivilelcn är vä l vår värsta fiende och ska m den som ger sig i förtid. Det som också pl åga r mänga äldre är ju känslan av att vara vrakgods och inte duga tili något och känslan av att vara ensam i tillvaro n och inte ha

någo n annan alr rala med än hall åa n i TV och radio .

Det här har vi ju i bakgrunden. nar pensia närsföreningarna komrner in i bilden ~ 1 dem träffar vi s dana. som har samOla problem som vi sjä lva. I dem får vi stimulans stt att vi inte alldeles rostar bort och här har vi möjlighet att göra en insats. Det finns ju naturligtvi s de t som ännu går för egen maskin och har mångsidiga intressen. men del gäller inle pa långt när alla. Jag har många g nger härt Yllrande n som: "pensionäreras sammankomster ar bara kafferep och skvaller.·· Alldeles fel är det vai inte. men de ger också så mycket mera.

Verksamhetcn sjuder ju fak-

tisk t öve ra ll t i la ndets fö re ninga r fas lä n för med lem ma rn a också gäll er det president Koivisto sade ien TV- int ervju: De t fin ns de so m är mycket aktiva. de sam är lite t aktiva och de so m är hel t passiva.

Men jag tro r all alla kategori erna änd5 garna ä r med oc h trivs på sam mankomslerna .

När jag blev ombedd all i korthet berätta om vc rksa mh elen här i Il e lsingfors undrade jag först ,,3d det finns 311 saga so m inle alla kiinner tilI. 1 alla förcningar. bude här och annorstädes. g. ir det ,,;iI lill ungeHir pa samma silti och uessulom fär vi ju stiindigt liisa i GOD T ID - pcnsioniirens uppslagsbok - om vad som händer i våra kret:;ar. Men eli lvär~nill <IV helsingfor~vcrk !ta mhet en kan ju vara befogal Svenska Pen:-.ioll1trsförbundet har ju eli aktnlngsvärt antal medlemmar - lInder förra året var vi ca 13 .000. och av dem finns ca 2.300 i He lsingfors.

Den svensksprakiga befolkningen här har i någon mån prägeln av glesbygd. oeh det medför all vi delals upp i olika föreningar.

Uppdelningen är i Slort sett geografisk för all inle vägen tili möteslokalen sk. 1I bli för lå ng.

Huvudstaden har 10 föreningar och fem av dem firade förra året IO-arsjubileum. Vi kunde i GOD TID läsa om Jarl Hellströms mitiativ , kryssningen med Finnjet. som ledde tili konstitue rande möre i Stockmanns restaurang. Men de här föreningarna var ju Inte de första, den äran tillkommer Färeningen Folkpensionärer i H elsingfors. som grundadcs redan Ar 1959. det är den som numera bytt namn oeh heter Ettan.

Tillslrömningen tili a ll a de här föreningarna blev så stor att a lla sökallde inte kunde las med. Flera grundades dä enligl sam ma principer. nämligen alla har som uppgift an arbeta för sina medlemmars trivsel oc h tillva rataga och främja deras a llm änna och gemensamma intresse n . Så nu ä r vi som sagt så

rika hä r a tt 10 fö re nin gar de la r på medle msa nt a le t.

O m man jämför pens ionärsverksa mh eten i Helsingfor s med den på la ndsorlcn finner vi både fördela r och nackdelar i all arbeta i en rätt så star stad .

Trafiken rnöjliggör täta mäte n huvudstadsföreningarna och sa m las vanligen tili någo t slags sa mmankom st varje vecka. A an dra si dan kan det inle hjälpas atl det ve rk ar som o m de andra kommunerna pa en heh a nn at säll ställer upp oc h ullderslöder sina pcnsJon~irer. Kullurn ämnden I Ilfrs ger oss nog en sum ma per ar. sist var del 1.000 mk , v'lrdnämnden har bidragit I11cd en del av kostnadcrna för resor inoln landet. De finska f6rcningarna är ju större och neril <IV dem är politiska . de kiln arbet3 pa andra villkor.

Vad ~ysslar vi dä med här i Ilfrs. Mtlnad smötena bJuder van ligen pfl nagat föredrag och det tyeker manga är det intress~ntasle och viktigaste. alurligtvis ocksä musik och sangprogram. eventuellt amatörteater. seniordans eiler dylikl. Klubbträffarna sam är mer moffieie ll a. utnyttj as ofta som ha ndarbetsklubbar. Vi får naturli gt vis inte glömma kaffestunden. pratstunde n med vän ncrna viII ingt!n rärsumma. Vi mOlionerar. en del har slUdiecirklar. andra konverserar på främmande språk. Vi har vara fester. julfest . födelsedag$fest. vårfesl. man tar vara på varje lillfälle att satta e n guldkant på tillvaron .

Vi reser. endagsutnyk te r är vanliga, ja sa vanliga a tt vi ofta tycker oss ha sett det mesta har i närheten. men också ullandsre· sor är gouterade . Tillsammans går vi pä teatern. föreningen hjälper med biljettanskilffning och d. får Olan gå med bekanta och njuta av det. Huvudstad en bjuder ju också pä uIstä llning. a f. museer o. dyl. Ibland känns kassan nästan tom och dä ordnar vi med basar och lotteri öch hux-flux . som genom tro lleri, finns det pengar igen. Nagra av de ä ldre föreningarn a hOlr LO.m. tagit på sig besvärC't atl

..

Jakob Ofverskos semester berättel se - Hur har du firat din semester , fr"gade jag Jakob Öfversko när jag hä ro mdagen stötle pä honom i snabbkö pet.

- Tackar som fr ä ga r . men både jag oeh min lagvigda hör numera tili de n gruppen av medborgare. so m sa knar rätt tili lagstadgad semester , säge r pensionerade Jakob med e tt försök att vara vitsig. Vi försöker dock så gott vi kan hålla några veekar, som vi kallar semester.

- Reser ni dä söderut som andra öve rklassare?

.;", Lå t bli att ironisera . Vi har med en grupp likasinnade varit inlogerade på en skola , och där har vi haft vår aktiva semester , som du likso m mänga andra tycks unde rvärdera .

Elaka människo r framh åller ofta att pensionärerna är knarriga och ofördragsamma egoister, som tänker enbart på sitt , säger Jakob.

- Du me nar förstås att det ä r e lakt förta!.

- Ja. pensionärerna är ingen e nhetlig gruppo Där finns lik- Nej . bevars. Vi Öfverskos som bland människor i aHmänär inga överk lassare. och vi het många o lika type r. rcser inle gärna öveT landets - Nu har vi fjärmat oss frän gränser. Sommaren här i v{1fl det egentliga äm net - din ak tiland är trots allt den bästa av va semester. som du svaml a t somrar. An trängas på hotell om. Aktiv semester. J ag frågar och badorter under söderns soi med Luther: Vad är del? går inle ihop med vär livsstil. Vi - När en grupp likasinnade viII vara aktiva, säger JakoD firar semester tillsammans. gör med skä rpa i rösten. man upp ett improvi se ral pro- Vari består då denna ak ti - gram ungefär sa som sä llskapet vitet? om jag får fråga. Spelar ni viii ha det. Någol exlra konstigt med i något fotbollslag eiler får det inte vara. Man promenelöper ni Maraton. K anske an ni rar, simmar. diskuterar. sjungLo.m . bowlar. er. spelar lester och dansar

Minnen De brulla vägarna korsa landskapet, likgiltiga / ör höslens vindar.

Vad har jag velat?

AlIt/ orl lockar vägen där den böjer sig i skymningen döljande - av mina önskllingar - hur myck et?

o rdn a med so mrn arvis te lse i Pj uk ala, Pargas. E li pa r föreninga r ställ e r också upp fö r progra mmet på mötcna i pen. sionärsccnlre n i Tö lö eil er i Gårdsbacka. sam egent ligen ställs ti li förfogande av staden .

Det verkar så idealiskt det

hela , fi nns det inga skuggsidor?

Jo då. M oga av DSS är "Oma. de r . Lokalfrågan ä r del stora problernet för de flcMa . Det

löper 110g , men vi kan inte ha alla begivenheter på !-Iamma ~tälle utan faf utnyttja rörsa m_ lingssalar. ~kolor. Sven~ka Gar.

den, och halla redl:! pa var det ena eiler det undri:l försiggar.

En ann an svarighet har ocksu dykt upp - överutbudcl pa resor.

Pension~ir~förbundet. församlingarna. Marthorna. de enskilda röreningarna planerar ideligen resor och då vili deltagarna inte räcka tilI. Det pcablemet har taglls upp tili diskussian. Vi har elI visst ~ama rbete inom Hfrs-föreningarna, eli organ som vi kallar SAMS . Representanter för styrclserna träffas regelbundet och diskulerar gemensamma problem. ja ordnar ocksa ibland gemensamOla fester . ~gOl organiserat distrikt med gemcnsamma sladgil r ha r inte bildats. Olen vi har hjälp av råd och diskussioner dä en del problcm tycks va ra svarlösta. 1 sommar ardnas en del resor lill Raseborg oeh Åbo. då kan medlemmar frän nera före ningar della . D et lutar nog alltmer Olot ett grundhgare genomfört samarbete och planer för nästa års reso r börjar ta farm .

Under de år Pe nsio na rsför· bundets Hfr~avdelningar har verkal. har verksamheten hela tiden utökats och i någon mån ändrats. Man får JU lov att ta hä nsyn lill alla önskemål och jag tycker mi g marka att vi all tmer gä r Olot en servicebelonad verksam heL Hur det kommer att se ut dter fem eile r tio år vet Ol an ju inl e, men en är säkert Pensionärsföreningarn a kommer alI behövas och jag lror de kommer a ll fylla sino uppgifter med den äran här , likaväl som p~ alla andra stä ll en i lander.

-

seniorda ns o m ledare fi nns att Rabbe Enckell tillg1l. Man gör allt della tiIIsammans och lär sig d å ta hänsy n tili andra om man inte kunnat det tidigare. Denna aktiva sa mvaro kan då tänkas bilda en motvikt tili det som elaka mä nniskor \?<'i?a'i?aaa8282!8<!8<~'i?a'i?aaaaa8282!8<!8<~'i?a'i?a'i?aaa8282!8<!8<~'i?a'i?a'i?aaa8282!8<~ säge r om pensionärerna och ofördragsamheten.

-

Är du nöjd nu?

- Ja. men endast tili en viss del . Det är väl inte meningen att endast din grupp ska ll vara med om den aktiva semestern .

Vem skall o rganisera dessa så att också andra än din förträffiiga grupp blir i tillfälle all deltaga .

Grattis Else-Maj!

- Ja , säg det den so m vet.

- Det har ofta framhållits att pensionärerna vidgar generarionsklyftan genom att isole ra sig. Hur kan detta förhindras?

- Ja. säg det den som vet och fråga inte mig. sager Jakob Öfversko S0111 slutreplik.

Mar tin

1 samballd med Stundarsdagen llppvaktade förbllndsordförallde Jarl Mattsson med gåva och kram och blgegerd Herrgård med rosor och blader sommarells jubilar.

God Tid sällar .sig tili gratulanterna.

11

Pensionär modell _______ 1976

samman vad det kan framkalla ,

så det fär vara osagt.

Annat var det förr med mägliga brödkanter. Del ansågs inte

bara berordra ansiktets skönhet utan också ge vacker sångräst.

Fasl elaka forskare av levnads-

förhållandena förr påstår an det var soåla och gnid iga husmödrar och -fäder sam hiHat på det nysct. Men vi, sa m vaf med då folket levde , har väl nag i gatt behåll minn ct av motsträvigt tuggande på mögliga brödbitar.

Om vi blivit vaekrare oeh fått bättre ~ångröst av den dieten är svårt att avgö ra, fast särskilt sångröste n torde nog ha varit bättre än nutidens röster . Och man skulle gärna rekommendera litet mögelätande åt dagens s.k. sångare. som ju mest är av skrik-oeh-sk rän-modellen.

Men lämnoms möglet och övergåo ms tili se len. Selen har jag nog stött på i något sammanhang , men jag kan inte erinra mej var och när jag rå kasyn på. Hur jag än med försto- de en herrskap Selen. Det ringsglasets hj ä lp har försökt an känns dock litet konstigt att hitta e n enda liten fiber i t.ex börja inmundiga sele n eftersom det fullkomsbröd vi har som det inger en känsla av att man vårt dagliga bröd har det varil är något av människoätare. Ur fåfängt an finna fibrer av något minnets djup dyker då gärna slag. Det enda man garanterat upp en rad ur en slagdänga där får syn plt , om brödet är en par det sjöngs: "och vi åt' missionär dar gammalt, så är det mögel. till dinen och till supen". Vem Men mögligt bröd ä r ju inte so m satt i grytan blev litet oklart längre i ropet , för i möglet lär men någon Selcn var det nog det finnas farlighete r som kan inte . snara re missionär Ka rl sframkalla , tja , nog vet ni alle- son. Eftersom man också hört

#

#

Jaha, så var den sommarcn förbi med allt vad denna tillhört

av vitaminer, fibrer. selen med mera. Sura miner ibland också särskilt då mao sitter och tuggar på fiberleverantören framom alIa aodra, rabarber. Den är ju bara fibrer den , långa och 5ura, om man inte preparerar dem

med ohälsosamheter sam sacker och sånt.

Men de fibrerna är faktiskt de enda en vanlig mänska kan få

#

berättas e n historia frän Kannibalien där en ord ningsam hovmästare . som skulle skriva ut menyn _ Iyfte på grytlocket och artigt fr ågde: förl åt skriver Ni ert namn med Keller med C?" Från sa mma omgivning, kanniba lbyn alhså. har oc kså rapporte rats om hövdingen som röt : " Maten skall vara tYSl i munnen " oeh om den hårdhjärtade kannibalmamman som gay kaila hand e n åt en unge som kom för se nt tili middagen.

En gång inn e på matlagning så skulle man , d .v.s. jag, gärna vilja träffa någon heminredningsex pert med köksinredning som specialitet och då i synnerhet elspisen so m specialspecialitet. Åtminstone i vårt hus är elspise n re na missfostret. Ma n har näm lige n företagit sig att förse den med en kåpa och det ä r verkligen döden i grytan för den oeh de som har hand om matlagningen . Kåpan är dimensionerad för rena pygmeema , men för oss nordmän oeh -kvinnor som har huvudet så där 170- 180 ce ntime te r öve r markytan ä r det veritab la stötestenar . Oräkneliga gånger har jag redan vid detta laget smällt kupan i kåpan oeh enligt lagen om allti ngs förj ävlighete r så är det mot de vassa kantern a man

smälJer döpelseklumpen med tyå tföljande blodvile. I svåra re fall. Och då man skall övervaka hur innehållet i gryto r och panno r beter sig mås te mao tina ova nifrån genom kåpans pl ex iglas (elle r vad slags "glas det kan va ra), vilket så sna rt ma n Iyft e r på ett endaste litet lock blir he lt nedi mmat av å nga oeh ogenomskinligt för e n mänskligt öga. Varpå man får lov an dyka ner und er kåpan. va rpå man får het å nga i pl ytet , va rpå man själv börjar mutlTa och puttra som grytan och kas trulle n fast avsevän me r osande. Vad kåpan skall vara bra tili har vi trots inten sivt grubbe l inte kommit unde rfund med, men så som d en nu ä r pl aeerad är de n ma lpl ace rad . Antaglige n har den nå nting med luftko nditi o nering eiler liknande att skaffa, men de t enda vi önska r. är att någo n skulle skaffa bort den .

Annat var de t förr när spiskåpan hade förnuftig höjd och stadga . Man minns så väl hu sets kvinnor som hängde med ena nypan på kåpan och vevade i spispytsa rn a med de n andra , van ligen gno landes på någo n visa. Glad eiler sorglig beroende pä sinnesstämni nge n. Me n aldrig all de sku lle ha smällt skallen i kåpkanten för då hade det nog blivit ord och inga visor i det huset.

Oeh för all slutligen få e n mjuk övergång frän det e na tili det andra, frä n kannibalism tili vegetarianism så kan vi ta della replikskifte: - Får jag bjuda er min arm vackra fröken?

- Nej taek, jag ä r vegetari an.

Varpå dagen avslutas med en skaka nde rapport till SUÄU (Svenska Ute-Ätar Unionen) so m nylige n kunde "av njut as" i unione ns huvudo rgan Dage ns Nyheter. Läs och häpna! " Herr generalsekre te rare!

Somliga krogmenyer upptar s.k. råkosttallrikar för de gäster so m önskar håll a sig slanka och friska.

Somliga kroga r går längre än så.

Så erbjöd t.ex . Cafe Opera unde r den gångna sö nd agens luneh en räkosltallrik med bl.a. följande in slag: Brunfläckig grönsallad . Ruttna toma ter. Sandig purjolöksblast. En bit blomkål bebodd av en livslevande mask - en pigg krabat som med framgång vä rjde sig mot intrång.

En såda n a nrättning dämpar risken för överätning inte bara under lunehen. Rätt ihågkomme n sätter den ned aptiten även vid långt senare inträffad hunger. Se där en riktig lätt rätt! Så uppmuotras avmagring!"

t-

tr

Med Skåne och Köpenhamn som mål

• Välförplägade ach nöjda kommer här Ir. v. Allan Frosterus, Leena Lundsten, Märta Schaumal/ och Glll/ vor Lil/droos utIrål/ Spål/ge/ls Gästgivaregård i Billil/ge.

Drumsö pensionärer företog den 3 juni samtidigt två resor, den ena tili Norge och den andra tili Skåne och Köpenhamn _ Undertecknad ger här en reseskildring från Skåne-resan, som jag deltog i.

39 resglada pcnsion~irer, 24 fr å n Drumsö oe h 15 fr ä n Grankulla startade med egen buss på resan tili Sverige oeh Danmark .

Som reseledare fungerade H 0 1ge r Clement och som chaufför H åka n Lind s tröm fr å n lindhol m Lines. Frå n Drumsö å kte vi tili Grankulla och så började resa n med Åbo so m första må \. där vi gick ombord pII m/s Silja Star.

Efter framkomsten i Värt a n startade vi omede lbart södcrut.

Under hel a resan beundrade vi den vackra naturen, so m i Sverige had e fortskridit tili tidig försommar med härliga sy re ne r oeh vackert blommande rododendron. guldregn och hagtorn.

Termometern visade 30° så undra på om naturen var tili sin fördel med sin blomster\?rakt.

Vi i vär tur hade und er rt;:san e n gassande hella i bussen.

Vid Stafsjö Värdshu s hö ll vi e n lit en kaffepaus vare fter fä rden fortsalle tili Grä nna dä r vi gjo rde uppeh å ll för a tt se hur de kända polkagrisarna förfärdigas. Gränna ä r en av Sveriges vackrast belägna och mcst idylliska smästäder. Resan gick vidare förbi Norrköping och Linköping mot J Önköping. En enastående luneh intog vi på Hooks Herrgård vid Hokasjö ns strand söder om JÖnköping. i den vackra småländ ska höglandsnaturen. Efter lunehen fiek vi se de vack ra sa longerna och drack dä r vårt kaffe. Färden fortsatte till hotell Savoy i Helsingborg. dä r vi övernattade.

Morgonmål på hote ll et. Därefter avfärd . tili He!sins.ör oeh

Danmark. där vi följde de n vackra kustväge n tili Kö penha mn . I Köpc nhamn had c vi e n guide och vi besökte parken där den om talad e statyn " lill a sjöjungfrun" sitter på sin ste n vid stranden . Vi fort satte tili Ak\larie t där vi beundrade fiska r i mängder. både stora och små sa mt vackra och fula. Guiden meddelade oss. att vi kanske hinner få se vaktparaden. så vi körde tili torget. som iir omgivet av f1era kungliga sloll och vi had e tur så vi hann se paraden med vaktmanskapet i sina ståtliga uniforlller. Efter besöket på torget va r tiden inne att uppsö~a Köpe nhamns Tivoli där besöket avslut ades med e n knaper fransk midd ag på den mycket o mtalad e fina restaurangcn på Ti voli-..o mrådet. E .m. var fri fö~

egna st rövtåg. Att shoppa var oeh Andra ru m och säg Kristine- om ta lad e smörgåsborde t på o möj ligt. · ty affärem a hade hofs slott på avstånd . ä r vi Spångens Gästgiveri. Efter lun stä ngt kl. 12 pä grund av alt kom tillbaka tili ho te llet var det che n tog vi farv äl av Skåne och Danm a rk firad e sin national- redan kväll . körde upp till Linköping och dag. Det blev dags atl återvänDen 7. 10g vi farväl av Malmö det mysiga hote llet Ekoxeo . där da tili Sverige och vid 18-tiden oeh körde tili Lund . Dä r kunde vi övcrnattade. När vi kom 1iH tog vi fiirjan fnin Dragef tili vi e nd ast la en hastig bJick in i ho te l/e t invaderade nybakade Limh amn oeh Seandic HOIe lI I Domkyrkan. ty kyrkan var fylld studenter resta ura ngen för a tt Malmö. av skolelever. som samma dag fira sin studen tfest. Min reseFöljande dag fick vi en lokal hade sin avslu lning. FrAn Lund kamrat oeh underteeknad blev guide som tog oss på e n he l- körde vi upp tili Ringsjö n oeh bJ.a. IObjudn a att sena re höra dagstur i Malmö oeh Skane. greve Tho rd Bondes Bo- på musiken, sa illl e va r man där Först gjorde vi en stadsrundtur sJök los ter . ett ro mantiskt slott p~ någol sätt avvlsande Ol ot OSS och akte bl.a. förbi Storkyrkan med hems löjd oe h ko nstut ståll- äldre personer. Festen pagick oeh Stortorgel, som pryds av ningar. Vi blev guidade av själ- med dans tili ea I-tid e n , så nog Karl X Gustavs ryttarstaty oeh vaste slottsgreve n Thord 80n- hann vi pensionärer än nu få omges av några av stadens för- de. en my'cket sympatisk herre. sömn den natten.

Följande morgon hade vi tid namsta byggnade r såsom rådhu- som tog pensionärerna med set och länsresidenset. Turen storm. för våra privata uppköp. ty Lm gick forbi lill a torget med IledVi fiek se den lilla privata var fri. Vid middagstid va r det manska huset. sa luhaJlen, J ör- kyrkan. Olen de t var skada a u tid a tl start a mot Sthlm. däri gen Kocks tms. det äldsta beva- de l reg nade så vi inte kunde frän m/s Silvia Regi na avgick kJ. radc hu set i Malmö. Franze ns bese de n vackea trädga rde n.

18. Ombord var det ge me nsa m stat}' vid kanalen. börshuset vid Nu hade' resa n fra mskridit så middag oeh vi kunde välja anhamnen. Kockums mekaniska langt, au det blcv dags fö r oss tingen smörgåsbord eiler a lå verkstad . stad sbib li oteket, Mal- att lara oss nago t nytt, så resan carte. mö stadsteater oeh konsthalJ. gick till Ulla och Nils Fricks Följa nd e morgon a nlöpte vi S:t J ohanneskyrkan. Frilands- spättebagen i Billinge. där vi åte r Hfrs med må nga glada och parken oc h många industrier fick se hur spätte kakorna rör- trevliga minnen frä n var resa i vid Ystadsvägen 01 . 01 . färdigas. På bageriel gick kom- bagaget . Vi tackar vär vä nliga.

Resa n fort satte förbi Torups mersen bra igen , ty visst ville vi ene rgiska och goda reseledare slo tt och vi såg T o rups stå tliga ha en modell på e n spättekaka, H o lger Cleme nt sa ml vär ypbokskogar. Vi fortsatte tili syd- S3 vi vet hur den ska ll se uI. pe rliga . sä kra och alltid vänliga kusten och fiek se Skanör och Ilo ppas a tt alla re senä rer nu chauffö r H åkan Lindström .

Dess utom vill vi ännu tacka vär Fals lerbo med kana len. sa mt kan baka en dylik ! passerade Beddinge kyrka . Det Vi körde vidare genom det duktiga sekreterare Dori s sägs i 5kåne a tt söde r o m la nds- vack ra Skäralid-o mråde t upp H olmbe r g för a ll hj älp hon vägen finns de rikti ga skå nin - till " Ka ll e på Spangen" och åt givit oss på resan . ga rna . I Skanör kan mao se en vä l tilltagen lunch med del Ruth Degerth gässen spatser.a friu omkring.

Ture n giek tili Trä lle borg . Sveriges sydligaste stad vid östcrsjö n.

Fä rde n fo rtsatte tili den idylli ska korsvirkestade n Ystad. Vi Det klingar höstligt silver besökte 5 :ta Ma ria kyrka och sedan klostre t. Turen giek vidai månens garderob. re förbi det lilla fiskeläget KåseEn suck i skogen kommer från berga. Vi såg de o taliga badhytteTna lä ngs den vidsträckta södbamdomens väntan. ra strande ll. Sveriges syd li gaste En lycklig suck? udde Smygehuk och fyr e n. ä r vi fortsa tte, såg vi längs vär rutt En suck så djup som hellar små vackra priva ta hus, gästgiinnanför masken av är. varhus och gam la fi skelägen . Vi intog en utm ärkt lunch på H ammen högs gästgivargård i Glimminge där vi blev mycke t vänRabbe Enckell ligt mouagna. Efter lun ehen körde vi vidare mot 5imrishamn oeh genom det vackra Österlen

{-

sna bbt hä rda och ka n lac kas fö r

mt skydd as isin hel het. Också

Om naglarna på våra fingrar

he rra r ka n gä rn a lacka sin a nagla r med färglöst lac k oc h pii de tta sätt skydd a de m fö r små scl r och infek tio ner som lä tt sö ker sig in me ll an nageln och nage lbanden.

Vädra handskarna mellan varven!

Nil s Wes te rholm

Med.o.ktr.dr professor

Nagelföra ndringar pa våra fingra r ar en rätt vanlig fö retee!se och de f1esta av OSS vet intc på vad förändringarn a beror.

Ofta är det nog någon lokal retning so m utgör en utlösande orsak. Olen det finns nagelförändringar som är tecken pä att a ll1 inte ar som det skall ivar

tjockningar mcd tillhjälp av nage lfil. men om ock kirurgisk

behandling nagon

gång

kan

tyckas fres lande, bör man avsla friln en sadan d~1 den eventuellt kan skada nagelbäddc n och ka ns ke stadkoml1l3 större skada för nagelns fortsatta beslånd.

kroppshydda.

Nageltumörer är benutväxter unde r själva nage ln. e il er fibEn sä llsynt företeelse är de l rom kanske sa rkom under nasom ka ll as a nychia. d.v .s. av- ge ln . Sådalla fö rä nd ringar bör saknad av naglar . en medfödd avlägsnas klrurgiskt. T umöre r ab no rm itet. Likaså ka n man sa- un der nagel n är rä tt säll synta, ga atl de f1 esta fall som yttrar sig meda n dä re mo l e nkl a vårtor i en konkav nage lbildn in g. det kan ut vecklas und e r nagel n ganär e n tunn nage! med gropfo r- s ka ofta. Behand lingen ä r rön tmi g mitt . man laJar van lige n o m genbe ha nd li ng e il e r kirurgisk spoo nna il s, e n b ri $l~ä ll ig ul- utskr<lpnin g. veckl ad nagel. också de l e n medfödd föra ndring. Motsa tse n Nage lp rocesse r på grund av till de n sis tnä mnda o mvand lin g- yttre ve rk a n ä r vä l de va nligasen av nage ln ä r d ä nagla rna bl ir te fö re Lee lsern a, specie llt unde r fö rt jockade på miu e n och växe r somm a re n. T vä tt a nd e t och d isut som nagla r mest på minn a nd e ka"'nde t mcd o li ka slag av [vä ttom klor. D essa ka n va ra med- mede l fö rsvaga r nagla rn a. D e fö dda, nedärvda före tedser, blir he lle r inte starka re av a tt me n oft as t ä r de t dock fr åga o m gräva i mu ll och anvä nd a o li ka e n lo ka l re tning som beror pä slag av väx tfö rbattrand e mede l i en inflammation i nage lbädden. t rädg rd en , syssla nde me d fiske Ovan nä m naa nagel fo rä ndring- och andra ve rksamhetsfo rme r ar skall ma n vara sko nsa m med . so m bid·rar tili so mm a re ns frö jM an ka n sköta d e m t. e x. för- d er. Känn e r Ni ige n nagla r som

ve rkar ~tI Im.~na fran ill1da n samlar allt mÖJ ligt under sig och som bbr sm utsfilrgade bruna och ibhlnd' SV<1 rl.1. Kan~ke n~lgon kii nner Igcn trädgardsnaglarna som bli r mj uk a ach so m börjnr sp ricka söndcr i skikt. Det tlr oftasl damcrna som blir utsalla fer sadan<! nagelförändringar. mcn inte undgar skapelsens he rrar detta förutsatL att de dc lta r i ulearbe tet på som marnöjet. de t ii r j u än dä sl utli ge n det so m är de l ve rkliga nöje l. Man ka n ju motverka så dana nage lförslö ra nde skeenden ge no m a lt vid som ma rnöjesa rbeten av o lik a ~Om

slag anvä nda skyddshandskar. vanl ige n gumm iha nds ka r men de m ka n ma o int e ha pa sig Iängre tid ä n 10- 15 minute r pe r gång, fö r a1l int e. nagla rn a ska ll bli skö ra inne i de fukti ga ha ndska rn a. Va r så god och.. to rk a handska m a och vädra hä nd ern a " me ll a n va rven Mjuk a och skö ra naglar ka n bli bra av e n be ha ndlin g med Mava la n age lh ä rdnin gs~edel som pe nslas på de mjuka och spricka nde skiktade nagelä nd a rn a e n pa r gå nger pe r veck a. Nagta rna blir efte r de nn a be ha ndling

ra nd e n he lt sa knas. me n ka nske a nnu ofta re ser ma n e ndast fö lj dc rn a av nage lbi tninge n . Ma n lä nke r va nlige n a tl de t ä r en fö ljd av psy ki sk stress . me n glö mm er a tt nageJb ilnin g också kan ha a nd ra orsaker som slå r ml söka i o rga ni smens iimncsOl11s~l lI n i ng.

G rull do rsaken k<ln vam ka lkbrist oc h da och d a A-vitaminbrist. D e tsamma kan vara fallet vid myckct skö ra naglar. Dess ulOm ka n en orsak va ra unde rfu nktion av sköldkörteln.

Nagelförändringa r kan också Ibland kan man M! viw Oäck- se!, vid en del nutrillonsstörar pa naglarna. De bildas 3\ atl nll1gar cHer psykogena ~juk­ naglarna har blivlI sköra och det dom~tillstand eiler ret ningar. ulvecklas smä luftbubblor i l1ag- Le\; , vid olika tillstand av stress. larna . Della kan vara följden av Vid sitelana tillflillen ulvecklas f1ll lg manikyr med anv~indal1de det förhöJningar och fördjupav idel igen pa~;.1tI nagellaå, n lll g~l r i nagelns 1\'~lrriktn ll1 g I11cdan de l gamla lack lagrc l <lV- och förhöjningarna ar vita. varHigsnas med medel ')om har för nageln far et( randigt utscfö rmagan ali upplösa lack. De l e nde. St undom bddas ele vi ta lackupplösande med lct i \ in tur tvä rrändcrna <IV rader <IV luftgör naglarna ~köra och fö ljden b ubb lor i nagelsub~tansen likkan vara ulveck li ne. a\ lu ftbub- som dt!111 sa m i samman hanget blor i nagelsubsla~sen. Ib land med då lig nagelutveckli ng. pa~ kan de vita Oackarna vara följ- verka n av a lkalie r och myckct den ''IV nagol. ka nske mycket ivrig manikyr s:1som i de t fö reobetydligt, yttre v1t ld. Da oc h gäcnde nä mnts. Fö rdjupni nga r dfl ser ma n a tl dessa vit a fl acka r på t-va re n . på grund av d::ilig ka n va ra en följd av fö rsvagad nage lb il d ning. med typiska nage lbil dning. med d lig ut· tvä rfå ro r sva ra r tidsmäss igt ti ll veckling av själva nage lsubs ta n- psyki sk påfrestning. En va nli g se n . Vita näcka r på. e il er rä tt a- så da n ä r rege lbunde t å te rk o mre sagt . i nag larna ka n st undo m ma nde pe nningbe kymm e r och va ra e.n fö ljd av p",ve rka n av då ta la r m a n o m va lut a nagla r. oli ka slags a lk a lie r e il e r ka o de lbl a nd blir nag la rn å skö ra och uppträd a so m en fö ljd av nngo n mjuka vid o lik a ä mn esomsä tt sva mpinfe ktion . ningsstö rninga r .

Gnager du på naglarna?

Ett slags yttre våld på naglar. na ä r s. k. nagelbitning. Rält o ft a ser ma n fo lk so m fo rmligen gnag,ar på sin a naglar , vilk a decim e ra ts så a tt den fri a nagel-

Vid fö rtjock ade sto ra krokfo rm ade nagla r ser man som

etiologisk faktor, sjukliga för· ä ndrin ga r i hj ä rt a och lungo r. lnrese kre to ri ska sjukdo mar ka n å terspegl a sig på nagla rn a som t. e x. vid sjukliga fö rä ndrin ga r i skö ldk ö rteln . Fö rsämrad nageIOtveckling ser man oc kså vid d e t som vi kalla r n äckvis ska llighel. (a lopecia a reata ). Kro-

niska infe klio ne r och inflammatio ner i nagelbanden eiler unde r d esamm a ka n ocksä fö rä ndra nageln så att den blir skrovlig

och

liksom

tillskrynkl ad

på

Yla n . Ecze m pa fin gra rn a spride r sig lätt till nagelbädde n e iler nage ln s nä rh e t och ge r upphov till skrov li ga ojä mna naglar.

Bland in fek ti o ne r ha r vi i e n tidigure samm a nhang be ha ndlat sva mpinfek ti o ne r i nagla rn a. va rfö r jag bara i ko rth e t Omnä mn er de m . ut a n utsväv_ nin ga r .

De n a ll ra va nl igaste fö rändringe n i fin g rarna~ nag lar förorsakas av pso ri asis. e n svar11r1ad hudsj uk do m me d en maSSa sy mptom pa olika platser i den mä nsk liga a rga ni sme n . Unde r nageln bildas e n psoriasispapel sam smån ingom fö rslOras. Det fö rsta tec kn e t är en gu lak tig fl äc k mitt under nagcln Som sma nin gom övergar i en brunakt ig tilJ brunsvaTt fläck. Nllgc ln blir ul at buktig oc h kan lösgöra sig vid kan tcn. eller kanterna av nage lba nden och i ~vära fa ll t.O. m. avs tötas I ~in he lh et. En ann at altern ativ I psoriasisnagelns ut veck ling ar a tt nagc lsubstanse n hypertrofie ra r oc h e n del av nageln fö rsvinn e r e ft c rl ä mn a nde en stö rre e lle r mi ndre de l av na-

geln utgåe nd e från nage lbäd· de n . nageln i sig sjä lvt ä r skrov-

lig och missbildad. Det finns pso ri asisfa ll vid vilk a de n gula

fl äcken på nage ln , d.v.s. papa· e ln . nippa n und e r nageln ä r det end a synliga bevise t fö r alt patienlen lid e r av psoriasis,

Det flnns således en del för· ä ndrin gar so m ses i fingr arnas nagla r. En de l a v dessa störninga r i nagc ln ä r räll la kala fö re tec!sc r mc da n a ndra ar tecken pä pato logiska ti ll st ld \ vå r kropp . de t gäller bara att luska ut vad det ä r som ka n va ra o rsaken till a tt vä ra nagla r inte ulvecklas norm a lt.

Opera, konst; spetsslott m.m. allt inom samma resa • Här gäller det all skYllda sig om mali skall hillna. ,.

Torsdage n den 25 j uli startade vi med buss frän H elsingfors.

och trots tidig avfärd kJ. 8, hade alla deltagare infunnit sig i god tid. Vår reseleda re Eija Francke, kunde efter en snabb kontrollräkning , konstatera. att a lla deltaga re var närvarande, resan ku nde bö rja.

Efter en limmes åkn ing a nlä nde vi till Bo rgå. e n gam mal kulturstad fö r oss svenska r. H är levde och verkade J . L. Ru neberg som lä rare vid Borgå Lyceum, här sk rev han sin a oförglö ml iga verk.

resan tili nästa stad Fre dri ksha mn . Stade n k-ä nd som e n gam ma l ga rni son-stad. där numera Kadeus ko lans traditione r förs vidare i Office rss kolan .

So m un g kadett vistades även Mannerheim i skola n.

Stade n

har

även

beva rat

Dage n avsluta de vi me d e n sen supe på vå rt hote II .

ta till

Don Carlos en konstupplevelse Eft e r några timm a rs å kning a nl ä nde vi tili Pu nkaharju stadsho te ll d ä r vi ink va rle rades, me n måste e ft e r e n ko rt paus fo rtsät-

gick på italie nska.

å rl iga ma rk nade rn a. Eft e r e n kOrl ru nd tur i stadens cent rum fo Ttsa lt e vi resan tili Ima tra. där vi hö ll e n kO rl ka ffe pa us på ./'- r ,.;t.M

"d Under resa n hade vi tillfälle,

Fredrikshamn - en stad med traditioner Vi stannade fö rsta gånge n vid Pe rnå kyrk a. dä r e n guid ad rundva ndring inn e i kyrka n hade ordn ats. D ä re ft e r fo rtsatte

a tt se Saim a kem a l i funkti o n . en fu llasta t tyskt tim merfartyg råka de just passe ra ka na len , Vi ku nde fö lja me d hur vattn e l höjdes och sä nktes i ka na le n .

D et var nyn fö r mången av oss.

Vi åkte vi dare. ge nom bussfö nstre t hade vi e n vacke r natur o mkring oss, skogar och grö na ä nga r . smä la ntgå rd ar hä r och d ä r.

yslott och Olofsborg, tili

o pe ra fö reställningen " Don Ca rlos". e n föres lä llning so m va r me dryckande frä n börj a n tili slue Säväl utlä ndska som inhe mska så nga re medverka de och o rkeste rn ledd es av Le if Segersta m. He la fö res tä llnin ge n

må nga ga ml a seder bJ. a. de

Stadshotelle t.

.. .se hur en Saimakallal-sl/lss f Ullgerar.

" Spetsslottet" ett under i snickarglädje Följ a nde mo rgo n , tid ig väckning oc h av rard . Eft e r fruk oste n me d båt tili "spe tss lolt e t" R a uha linn a. e u na mn som passade bra på de n lugna o mgi vninge n .

R a uhalinna var byggt av trä. som uta rbeta ts med sidiga träsnide ri e r. Frå n to rne t hade man e n vac ke r utsikt över nejde n , s koga r och ängar sfl lå ngt ma n kund e se.

Retretti .:..

Finlands största utställningslokal Tertin kartano

Vi fortsane tiJl ytterli gare en sevärd het. näm ligen Ret retti i Pu nkaharju. Re t ret Li

ä r lande ts största ko nstce ntrum . som de tta å r vuxit tili sin full a ut sträckning, 8000 m 2 utrymme. so m hugg its in i be rget. Ko nSIce ntre t inrymme r ut stä llnings-, ko nst- och res ta urangutrymme n och ä r byggt i Finl a nds vackraste sj ödistrikt. D ä re ft e r fo rlsatte vi he mresan och å t en god hu smanskost på Tertin Ka rta no. Ännu en kort kaffepaus unde r resa ns gå ng, varefte r vi å kte

till He lsingfors.

Be hå ll ninge n av resa n ä r god .

H ur myc ket hade vi inte sett och hö rt . framfö raJlt. o pe raföreställnignen som vi alla komme r att minn as.

Vi tackar SPF för arran gema nge t. och fra mfö r ett sto rt tack tili vå r resele dare Eija Fra ncke .

E n av resenä rcrn a

*

13

Bland ädelcypresser, tujor och do-uglasgranar i Mustila arboretum

Å. vad jag gillar dessa e ndagslurer so m bjuder på någo t extra - inte bara kaffe drickning och museibesö k!

De t blev verkligen e n fin tripp 49 andra nöjda pensionärer och lilla Iyckl iga jag fi ck uppleva den 14 juni under E ij as kända ledarskap. då vi med sympatiske Gunnar Olofsso n vid ratte n besökte Mustil a a rbore tum i ElimäkI. Visserligen var det ju inte den prakt vi van ta i 055 ute i rododendronskogcn. som varit vlln lockbete, men vad gö ra då kung Bo re farit fram so m en tätting unde r den fö regående re kordkall a vintern .

Men ingalunda bl ev vi besvikna . Unde r professo r Tigerstedt s intrcssa nt a och info rmat i-

va led ning blev vår vand ring i försäljningen och bu skar och det strålande väd ret bland ä re- pian tor - ja. va r det inte re nt vördiga douglasgrana r. lärk- av e n ståtlig hästk asta nje ocksä, träd . cypresser. tUJor. blåenar . som slUvades in i vä n bagage ut ce mbra tall a r. kaskad- oc h fuji- rymme innan vi stä lld e kosa n granar en Ijuvlig syn- och dof- mot Lovisa.

Dä r Iät vi oss en stund senare tupplevelse av oanade mått.

Dettn ba ra som en "smakprov" den läck ra lunchen väl smaka på a ll a de exot iska a rter so m på det hi slori skt omspunna D egerby G ill el. Efter en Iyc kad här finns repre5enteradc.

Och visst fick vi ju också se hemHird vinkade vi ad jö tili vå r av de efterJä ngtade rododend- uppska tt adc duo Eija och Gunrona 1 blom i en sago!;kog. dä r nar och il ade he m för a tt försköbäckar porlade fram bfand av na den egna täppan med nyförklättcrhonensia insnärjda stam· värven. mar .

Mera ~a dana utfärder Eija Inspire rade av ailI det var och glöm !Ote den utlovade utm ä rkl e guide sa intressa nt murkelresa n tili l1 0rr vå re n 1986 presenterade under de n några ons kar ki lomete r lå nga rundvandringe n tö md e vi vara bbrsar i plantAlllid -någol-nyl l-rcsenå r en

• Vad det är skönt ändå, I!är " i naturens sköte" - tycker gruppen under vandrillgen i dellförsommarskira Mustila-skogen, • Tänk om alla guider kunde vara så förståndiga som professor Tigerstedt!

Lägg märke tili megafollen i hans hand. Här gick inte eli enda ord förlorat, trots atl vi rörde oss i persolllig takt längs stigama, • Den douglasgranell skulle man gäma vilja I!a som vårdträd hemma på gårdsplanen tycker Eva Herlill ocl! professor Tigerstedt_Men vem är den tredje "omfamnarell" som inte rymdes med på bilden?

Romantisk pensionärskurs Den 11 :te pensionärskursen på Viistra Nylands Folkhögskola-Folkakademi , i samråd med

Pensionärsförbundet, höl!s 26-30 aug_ 1 kursen deltog 106

S\I,

pensionärer från olika delar av landet, också frän Mariehamn

fanns en deltagare. Rektor KajErik Nordström hälsade välkommen och berättade samtidigt atl romantik valts tili tema fö r kursen. Genom alla föreläsningar och andragande gick ro· mantik en sam en röd tråd . Föreläsa~a var alldeles fantastiska. Sänan har man hört så intressanta aspektcr på de olika

ämnen sam behandlades. Ramantik finns övcra llt , den ingår i musiken, litteraturen och bildkonsten. och jag lror alt vi sam var med. hädanefter kornmer att lyssna, läsa och betrakta på ett nytt sätt .

Vi fick även hö ra o m egen-. anhörig- och he mvård , vilka ju nog ä r a ktu ella för pe nsionärer .

På programmet fanns ocksa seniordan s och drama.

En e ftermidda g va r vikt för utfärde r. so m gick-till Muuria glasbruk. Pa ikkari lOrp och Fiskars med utstä llningen Expohja-8S. Samma kväll hölls diskussion , d ä r det fr ågades: " Va rför är livet inte a lltid e n dan s på rosor?" Efter 3 deltagares inledning delades åhöra rna i 5 grupper, som cfter e n li2 timmes diskussion rapporteradc 5ina sammandrag. Inläggen var ganska samstämmiga. men n got reccpl. hur man gör Iivet tili en dan s på rosor , fanns ej .

H ar ej nämnt föreläsa rens namn , d å programmet tidigare ingått i God Tid . Kan dock ej lå ta bli att nä mna Nanny \Ves-

terlund. som sisla dagen ta lade und e r rubriken " Roma ntiken bakom kuli sserna". På e tt a lIdeIes fö rtjusande sä tt , uta n man uskripl . berätlade ho n minn en frå n si n lå nga karriär vid Sv. Teatern.

Torsdagkväll hölls "Rosomas bal", avskedssa mk vämel. med improviserat program av del tagarna. Vid "bale ns" början rosensmyckades a lla av re ktorn och kurskurato rn .

Efter ett karl program på fredagen var det kursulvärdering och kurse n avslutades med " Modersmå lets sång". Alla gamla och nya vänner for tili sin a respektive hemorter med hopp om alt åte r mötas vid nästa pe nsionärskurs.

-Id -Id

FORTSÄTTNJNG (från första sidanl

bygden i lill e raturens spege l" och belyste här den nyländska bygden genom fö rfattare som Lex. Mörne , Schildt_ Tikk anen , Ekhammar m.f1.

Efter dagsfesten haclt: ordnals c irJ..-a tva timmars utfärder tili olika historiska Ol i, l - Lojo och Sjundea gamla kyrkor. de fyra marskalkarnas Gerknä~. Fanjunkars i Sjundcä. Lojo muse· um och Tytyri gm\'a m.nl . ex bussar med guide r ä nt rades och jag tror att alla de o lik a färd mälen blev lika mycket uppskattade.

Vid återko msten tili skolan mOllcs vi av fl!stligt dukade • Kuri Jansson I!älsar deltagama välkomna_ middagsbord och e n stor grupp glada se rvere rsko r , sam bjöd på Flaggan vajade i topp vid Fil.lic. Bo Grönholm hade e n god middag. Under må ltide n Virkby högstadieskola ntir bus- som tema fö r si u festföredrag underhöll s vi av olika tal are. e n sa rna anlände . fylld a med för- stanllat inför rubriken " H em- fö r till fä lle t skriven dikt av Priväntansfulla pensionärer fran föreningarna i Västnyland . Värdar och värdinnor hä lsade OSS vä lko mn a denna soliga somrnardag och stämningen va r från första början den bästa .

Vi bänkade oss i den trevl igt pynlade gymnastiksalen vid vacker! dukade kaffebord. Vi njöt av trakterin ge n . samvaron och det välkomponerade festprogramme t. AlIl var så ge nomtä nkt och väl framfört - mu siken , de vackra o rde n. det fin a festföred raget - och därcmellan allsäng med fart och kläm.

1 sitt hälsningsanförande behandlade Kurt Jans so n åldrandets problem - en fråga • Charlolla Luuppala jlöjt och Jan Luuppala giSom så innerligt berör oss pentarr_ sionärer .

scilla samt av Benny T örnroos och Ecca Sjöblom. som spelade. sjöng oc h småpratadc tili allas förnöjelse. De spelade ocksa tili dansen. som avslutade denna glad,1 samvaro.

Värdföreningarna, Sydlojo och Sjundea. ha all heder a\ arrangcmangen oc h speclellt Asta och hennes duktiga. gladö medhjälparc skall ha en stOTl tack och en Jättebukett rosor.

Se det var vcrklige n en dag att minnas - en dag rned gu ld kant - för a lla som var med

Tytyri kalkgruva 350

111

under

Text: Greta Jönsson Foto: Jarl Mattsson

14

Vårens LONDON-resa I hå rd blåst , regn och några Sla sjöhistori ska samlingar. och pl usgrader a nl ände vi, 23 + tek lippe rn Cu tt y Sark. nu mu scEija, tili Hea thraw. På vägen in ifartyg i to rrdoc ka vid Themtili London kund e vi konstalera se n . 1870-77 seglade hon på a tt vå ren var sen oc kså hä r; kala te·tcaden tili Kin a. och 1883-95 tråd och huttrande påskli ljor. på ull-traden tili Australien. me n gräset var grö nt och i Den snabbaste resa n från Auplanleringarna blom made körs- strali en tili England via Kap bärslräd oe h magnolia. De för- Horn gick på 72 dagar. 2,976 m' sta dagarna hade vi ett typisk t sege!yta med tillhörande tackhelylleväder. Det blev smålllng- ling krävde hä n arbete och kunom bättre. Den sista dagen var nighct av besättningen. Jag stod gatub ilden helt fö ränd rad. Vär- dä r och såg upp mot riggen och solen värmde och lyste pa lliua tänkte. a tt varje detalj hade ett kreationer. namn och en specifik funktion Vi installerade oss på vån oc h a1l det giillde a tt förstå e n hOlcll i närheten av Lo ndsons order och utfö ra den riktigt. - I universitet och Brilish Mu se um . musee t fa nn s fartygsmodeller Läget va r bra med en undcr- från olika tider , nautiska instrugroundsta tio n i närhete n . me n menI. portolankanor och sjösjäJva hotellet va r inte särsk ilt kon. marinmålningar. och speinbjudande engetskl nersli tet cie llt i Nelsonsa mlingen. utsam det varo markta port rätt av befälhava re Sen gällde det att fä ut så på fart ygen i slaget vid Trafal· mycket so m m.ö jligt av v~ r gar.

J ames Cooks resor vecka. Några pragram var ge- 1768-79 tili Stilla havet hö r mensamma, men för övrigt ha- troligen tili de bäst dokumentede var oc h en siu eget program rade i upptäckternas historia. I eftersom intressen och smak- e n sto r avdelning finns allt mariktningar varierade. 1 alla fall terial bevarat. Av ma rin a rkeva r det bra med en guidad ologiskt intresse är en rekonrundtur, som gay oss en öve r- str ukti on av skeppsgravcn vid blick över de centrala delarna Sutton Hoo fr ån 600-talel. av staden med de vi kti gaste Observa toriet med Q-meridibyggnaderna. Den in spire rade anen , ma rkerad med e n mäsockså tili egn a strövtåg. singsli st, bjöd på allehanda in· Strövtåg, ja det gällde a tt strum c nt astronomiska för ork a gå miltals i mu see r , konsl- observationer. ga Ile rier och va ruhus. U-banan var bekväm, men bekvämasl va r det att ta e n taxi då krafterna Iröt eiler tiden blev knapp.

Och så b lev man kallad " dar· lin g" av taxichauffören. vi lk et var ege ndomligt stirnu lerande.

För a tt få se litet mera av Några guidade turer hade England gjordes en guidad tur man kunnat a nm äla sig tili re- tili Stratfo rd o n Avon , Oxford dan i Fi nland. En gällde Mad a- och Warwick Castle. Shakesme Tussa uds vaxkabinen och pea res hus var helt expJoatera t Portobell o road, en ga ta med för turisme o . E n entrehall har loppmark nad på lördagarna . byggts tili , nedre våningen fi nn s J ag föredrog Wall ace Collec· enban mo ntrar med diverse tion , som innehäller utsökta Shakespea re-texter o.dyl. - insamlinga r av tavlor, pa r s lin ,~ s il ­ ga möble r lä ngre - sedan dirive r, möbler och inte min st e n ge rade s man upp i ö vre vå ningstor vapensa mlin g. Av sa mma e n där nägra mö ble r " fr ä n tiförnämliga klass var J ones's den" va r utställda - sedan ned Collecli on i Victoria and Albert för en trappa och uI tili nästa Museum . National Ga ll ery, T a- byggnad där e n souvenirsho p le Gallery och British Museum vänt ade. Jag va r besviken . Hutror jag må nga besö kte på egen sets a tmas fä r av e tt hem där hand . För mig var det en stor människo r engång bott hade njutnin g att se oeh återse To- gått förlo rad. wern och St Pauls Cat hedral Shakespeare teatern besök te som ingick i en guidad tur . Tili vi inte .

Kew Gardens begav sig nägra Genom en tillfä llighet blev oc h tili Londons Zoo hitt ade besöket i Oxford in tressantare visst också några vägen. ä n väntat. En professor vid J e-

Oxford Universitet - inside

Greenwich är inte bara O-meridianen Efterso m jag har sa ltv3tten i ådrorna var det en sak so m specie llt drog , näml igen the National Maritime Museurn i Gree nwich , med världens förnäm-

sus College, so m hörde att vi talade sve nska , fr åga de oss på svenska - om vi vill e se hans co ll ege, vilke t vi naturligtvis vil le. Vi kom in på en kringbyggd gård med de n traditio nell a gräsmattan , sam int e ograduerade få r beträda, och fö rdes först in i ma tsalen , därefter i en av lä ra rrumm en. och sist i kapellet.

De tt a college grundades för stu-

• Med vördnad bällkade sig gruppel/ i Jesus Colleges matsal i OxJord Jör all höra del/ el/gelske proJessoms (fjärde Jrål/ v.) på I/ästan j7ytallde svel/ska berälla om dess lIlållghU/ldraåriga historia.

hade givit e n antydanom inn ehä ll et så hade de t hela varit me ningsfullt . Nu blev de t bara en s. k. " upp leve lse". - De t kändes ganska viIsamt, a tt eft e r denna mat inefö restälJning, på kvä ll en Iyss na tili e n Bac hko nse n und e r Yehudi Me nuhin s ledning i Barbican Cente.r. Barb ican Cen ter är ett tämligen nyn kulturcentrum med konse n saI. tealer. uts tä lln ingar och aktivite ter av oIika slag.

Agatha C hristi es Mousetrap. so m g'r 33dje året, hade också några valt att se. "After the ba li" ' pii Old Vic tog upp pro· b leme t rävjil kt med hund ar.

Som Henrik den VUI :s gäster

• Warwick Castle i all sill sköllhel. de nte r frå n Wa les på 1500- tal el.

Bla nd porträ tten på väggen fa nn s bl.a. eli fö res täll a nde Lawrence of Ara bia . De t var e n trad iti onsrik stu d ie miljö. men und ervisningen var sä ke n he lt mode rn .

Också vaxfigurer kan levandegöra Warwick Castle ä r en vä lbeva rad no rm a ndisk ridd a rborg , som hyst e n lå ng rad av hertiga r - 36 st - fr ån 1088 intill våra d aggr. Nu finns dä r e tt inne håll· srikt mu seum . so m i e tt an tal exak t å terska pade rumsinteriörer ger e n bild av li vet pä sloltet so mm a re n 1898. Mada-

vet. Det va r menin gen a tt vi skulle se teate r. En föres tä ll ning so m alla var med om va r Singin ' in the rain på Pa lladiumteate rn , e n musica l frä n 50-tale t med Ld. popsll nga re n Tom my Steelc i hu vud rollen . Ha n sjö ng med bravur i regnet. so m i a ilI rner accelera t tempo och ökad vo lym , först stril ade och seda n skvalade över honom och ha ns paraply tills scene n fl ödade öve r och ha n själv var plas kvå t. En nAgo t ovän tad realism ! Inlangd a film bitar visade finurJi gt vil ka svå righe te r Ijudfil men hade i . sin begyn nelse. Det var en festlig och påkostad fö restä lln ing.

Tili de popu lä raste b land ml!sica ls hö rde Ca ts. Starligt Express och Evita. J ag lrar a tt ingen fi ck biljetter tili Ca ts, som

Sen va r sis ta kvä lJ en inn e. Pä programmet stod "Medeltida arton ·'. Det var en ti ll ställning ne re vid The msen i Ivory house, e tt f.d. magasin i vars välvda källare He nrik VIII med gemål nr 2. hovfolk . mu sik anter. gycklare , eldsluk a re och svärdslukare und e rh ö ll oss och andra, medan vi å t oss igenom e n '· medeltida'· meny. Pl ötsligt uppträdde Sva ne prinse n i en

me Tu ssa ud 's, sa m äger slott e t sedan 1978, ha r placerat in vaxfigur e r av de n he rtigliga familje n och dess cele bra gäste r . frä mst p rinsen av Wales, sede rme ra Edvard V1 I, och den då 24-ärige Win sto n C hurchill i biblioteke t, blädd ra nd e i e n bok. De vä l a rrangerade små scenern a gjo rde att rumlllen ve rkad e bebodda . Riddarsa len var praktfull. Frå n bo rggå rd e n kund e Ol an gå ut i e tt parkland· skap i enge lsk sti\. De t va r bara fra mfö r det s. k . Conservalo ry so m gcometrisk l pl acerad e klippta lä nga häcka r skvallrade om fr a nsk t in flytande .

baserar sig på T .S. Elliots kä nda barnbok om de knepi ga katte rn a. Någo n såg Evita (om Eva Peron) men jag hö rde inga kammentarer o m de n pjäsen.

Starlight Exp ress såg de nesta.

Vi var ganska konste rnerade dä pjäsen var slul. Alla skådespe· lare å kte rullsko r pii ramp,e r byggda på två nivåe r ru nt hela teate rn . En bro , so m höj des oeh sänktes. möjliggjo rde den vilda framfanen. Alla skåd espelare förestä llde järnvägståg. Me n fr åga ~mig inte vad handlingen gick ut på. De t va r omöj li gt a tt uppfatta me r ä n brottstycken av vad som sades. sjöngs. eiler vrålades i mikrofone rn a. Hela teatern vibreråde av det våld samm a oljudet. Det fa nns Iyri ska partier som med mindre Ijud styrka kunde ha va rit vackra. Om ma n hade haft tillgång Nu komme r jag tili nö jesJi- tili texten , eil e r om programmet

Tommy Steele hällregn

Text: Marita Skult Foto: Eija

• Också lekallllig Jöda behöver mali! Här Jr. v. Marita v, Maydell, ell " llallllllös" trevlig jakobstadsJru, Ulla Lupallder-Lalllpellius och Maggie Matlssoll. Alla lIöjda och belåtlla ytlerOIll IUllchrestaurallgell The white Swall i Shakespeares Jödelsestad.

Korsordet 3/85

• Fyra " rosor" blalld etl hav av påskliljor ule blalld cedrar, bokar, lIlagllolior m .lIl. i Kew Gardellsparkell.

duell m OI e n motstå ndare. sam jag inte kunde identifiera. AIIt infö r He nrik VIII. Jag vet inte om publiken stördes av anakroni sme rn a. l ail a fall var Svarte prinsen en ung och spänstig två hun draåri ng.

Be höve r jag säga . att mellan verserna i allt sam jag berättat, lockade de stora varuhusen och de små butikerna . Och sä måsle man ju äla - mer eiler mindre gatt. En dri nk i baren, eiler en kopp te med prat kring dagens hä nde lse r blev en trevIig avslulning pä kvä ll en.

Det sista vik tiga var det " tax fri a" på Hea throw . Då vi slOd i ka ssakö n tyck tc jag. att en herre brcdv id stig bekant ut.

Min kamral 5a ·' Äh. det ä r vä l nån TV-stjärna". - H all hade Tätt. Vä l hem ma såg jag honom i TV-rut a n . De t var Walter Mond a le - på besök i Helsing· fo rs.

LASSE MED DAMKVARTETI kammade he m de sista rejäla penninglottprise rn a i majmånad e ns lo tteri. Nästa gå ng blir det reda n nymodi ghete rna inom de tt a gebit - visserligen me ra värdefulla och med dubbla vinstc ha nse r .

Vinn a re blev denna gång: Va lborg Brunberg Hfrs 63.

Jnez Fas t Esbo 7 1 Lasse Himberg Virkby Briua Holmström Haarajoki Evy Karlsson Åbo 70.

Vi gra turle rar!

Rcdaktionen

Men försegla mina läppar om mina eglla krämpIJr - de blir f1er oeh f1er, oeh min lust a(/ tala om dem blir starkare allt eftersom åren går.

Skänk mig den underbara insikten all det någongång kan vara möjligt all jag har fel.

Gud gör mig hjälpsam, men ieke beskäftig; omtänksam, men ieke despotisk .

Nä r man har en sådall enorm livsvisdom som jag, tyeker man det är skada, all den illle kommer alla tillgodo. Men du vet, 0 Herre, all jag gärna vili ha några vänner kvar tili slutet.

(Författaren okänd)

15

KOM MEO OCH JOBBA I SÖORAS SERVICEI ELLER BEHÖVER OU VÄRA. TJÄNSTER?

ns UI-

lel vi

'" Jl.

Jäi de

'm er

'g-

Vi är tre Röda Kors vänförmedlare, sam i värt arbete miirkt oU det linns ett behov av konkrct hjälp med sml uppgificr t.CX. följeslagare tili läkare, uppköp och dylikt.

Orta har dessa personer inte behov av alt (å en oy relatio" tili en {llcdmänniska, ulan vili heli enkelt få saker ordnade.

Röda KOTset har geU 055 tillstånd att pröva en oy arbcts· form för just dehär människoTna, de får betala en friv illig stödavgift och serviccpersonen får i stort seU SiDO rcsekostnader erlagda . Det kan kännas skönt , aU inte behöva stå i tacksamhctsskuld , Ula" kUDo8 klara sina affärcr gcnom vAr rörmedling, sum vi kallaT Södras Service efter vAr ROOa Kors avdelning - Helsingfor s södra avdelning.

Södras Service behöver Ocr servicepcrsoner . Har du tid dl och d å, så korn rncd , det är stumilerandc an träfTa nya människor och an kunna uträtta något.

Södras Service arbetar parallellt rned ROOa Korsets Väntjinsl lisdagar kl. 17-19 och lorsdagar kl. 10- 13, leleron 7323921.

RING OSS! Anita Eriksson, Yrsa Lagerbohm och Wivi-Ann Söder· hjelm.

ning. Kontinue rlig kontakt med åldringshemmets perso naI samt vänförmedlingen ger ocksä stöd åt vä nn e rn a i verksamheten .

Väntjänst i hela landet De n här artike ln har beskrivi t e n Röda Kors-vä ns vardag .

H on har 8000 kolleger runlo m i landet. Tyvärr är påringningarna tili vänfö rm edli ngarna mycket nere, så a ntale t Röda Ko rs-vänner borde fö rdu bblas så man bättre kunde sva ra på behovet av gemenskap som finns ibland oss.

_ .r~

!

•

Pentti Lappalainen framför sirt guldsmedsdiplom. Ulla Lindström lyssnar på sin

vä ns Ininnen.

Sa mlalel bölj a r fr än gamla Ii· der tili dagens hä ndelse r , -från Iivets yttersta frågor tili vardagens praktiska detaljer.

Väntjänstens avsikt är att skapa gemenskap Detär lätt och erbjuda rekreation åt personer som av en ei- a~samtala ler annan orsak är ensamma och isolerade. Ulla Lindström gick kursen i väntjänst för tre år se- Tiden gär pä vinga r unde r dan. I det här reportaget läser vi om vad väntjänst UlJas besök . är i praktiken. Vi följer Ulla på hennes besök hos - Ulla är en ra r mä nni ska .

Pentti Lappalainen, patient på Aurora-hemmets säger Pentti . - Hä r finn s inte mAnga so m o rkar diskutera , sA sjukavdelning iEsbo.

st röm be rättar a tt hon bjudit Pe ntt i på bilturer i syn ne rh et då hon h ~fl lillgäng IiII pakelbil.

Rullstolen känns svå r an stuva i en personbil. Det ä r inte hell e r Iän a tt hj äl pa en person frAn rullstol tili bilen , men där har döttrarna hj älpt.

- J ag Iycker del är sä uppig· ga nde all komma uI bland folk och se sig o m , försä kra r Pentti .

- Tili Esbo musikinstituIs julkonserl brukar jag ocksä la Pentti med mig. berä tta r Ulla.

krin g verksam heten . De t händer alll möjligt när man är med människor. Tillsammans är det nyttigt att fundera pä hur problem kan lösas. Är det något vi viii ve ta me ra om bjuder vi in e n sakk unnig och får handled-

Sara Ahlbom frå n FRK :s Hfrs och Nylands distrikt vänder sig tili pensionärerna i Svensk-Finl and - Du behöver inte ge me r ä n du kä nn e r a tt du hin ner med . Med små , enkla ha ndl inga r kan du ge sto r . vä l behövd hj älp . Eli lelefonsamtaI, e n promenad , e n pratstund , en männ iskas när het är vad oftast räcker .

- Nu nä r hösten nalkas sätte r vänkursern a igen igång på många orter på medborgar- och arbetarinstit ut en. Ring tili närmaste Röda Kors distrikt så får du höra var och när följande kurs blir och hur du kan ko mma med i verksamheten.

Kom med och upplev karnevalsyran!

- Mina döttrar spelar så jag har besökt konserterna i åratal.

Det var helt naturligt an fråga om Pentti ville fö\ja med .

Kommed uppmuntrar Ulla Lindström , nä r jag fr ågar om hon skull e reko mme nde ra väntjä nste n för andra, t.cx . pensio nä re r .

- Jag grubbl ade nog förSl själv, når vä nfö rmedlingen rin gde och frågade ifall jag kunde tä nka mig ta em ot en va nuppgifl. Int e har jag tid . Inte kan jag sånt. I nte duge r jag - va r tank a r som spo ntant kom . Ulla fo rtsäuer: - Men efter fö rsta besö ke t har misstankarna försvunnit.

Läsaren undrar säkert hu r mycket tid vä ntjänste n tar.

• Ulla "ar lärt sig manövrera rullslOlell över tröskeln. Här går vännerna tili verandan.

Vänskapen började En augustikväll -85 Då Pentti Lappalainen för tre Ar sedan firade sin 70-års dag ensa m ut an e n e ndaste uppvaklare pä åldringshemmelS sjukavdelning, kom R öda Korsvännen på sin fö rsta besök ut an en a ning om viI ke n dag det var.

- De t kändes att det var e n mening a tt jag ko m , säger UII. Lindström, Röda Kors vännen frän Esbo, dA ho n sitter och talar med Pentti e n augustikvä ll .

- lbl and funderar jag pä all Pentti ä r precis lika gamma l so m min far sk ulle vara om han levde nuo H a n dog fö r 25 ä r sedan.

Del regna r orden lligl då Ulla stiger ur sin bil och kil a r över gården tili Aurora hem mets sj ukavdelnin g. Dagen inn a n bjöd Esbo Sl3d på feSl i parken .

Publikuppslu tningen va r sto r och åldringarna var glada över all fä känna all de eli tag fick vara mill bland fo lk igen . Ulla Lindström var där med sin yngSla dOller oc h hö ll Penlli sällskap under festen .

- Egentligen är de t lite två timmar pe r vecka o m man räKnar någotslags mede ltal. J ag besöke r min vä n un gefä r varanna n vecka och ger mig då tid a tt ta de t lugnt , sva rar Ulla.

jag ä r glad över a tt e n sån hä r pigg och trevlig människa hälsa r på hos mig.

- Tä nk a n man si u e r framför TV:n e n och annan timme fle re kvällar uta n a tt reflektera över huruvida de t ta r tid e iler inte.

Så små ningom bJir luften fö r tung i det lill a rumme t fö r oss alla, så vi fl ytt a r oss ut på avdelningens ve randa.

- Efter vänbesöket brukar jag känn a mig pigg och energisk . Nog hinne r jag med mitt ä ndå. sk rallar Ulla glatl.

- J ag har hafl full! sjå med a tt lära mig hant e ra Pe nttis rullsto!. säger Ulla nä r vi vandrar tili ve randan, - men träge n vinner. Jag börjar vara riktigt skic klig.

- En viklig sak viII jag päpe· ka . Hör hit alla herrar som läser deUa. Ni be hövs så e normt mycket i vä ntj ä nsten . Kom med . vi II Ulla ä nnu Iillägga.

Idag skall vännerna prata och umgås som vanligt. Pentti sitte r och väntar i sä llskaps rumme t. men när vi kommer gå r vi tili hans lilla rum för att fA prata i Då tar Pentti Ulla om a rmen lugn och ro. Tre darner och e n - Nästa gång ska vi ut och och säger: Du kan kaila mig herre i rullslOl få r just och just ä ka , säger Penlli. Ulla Lind· slyvfa r . Och Ulla smäle r. plats i rummeL

Aktureroch konsertbesök

Vänklubben gersvar Vi i Esbo har e n vänklubb där vi vädrar fr ågor och tankar

Teneriffaresan avgår 4.2 1986.

Hotell Avenida 3 veckor, pris 3.345,- ej måltider Hotel! Teneguia 2 veckor, pris 2.795,- kaffefrukost.

Inkvartering i dubbelrum.

Närmare uppgifter genom Else-Maj Johnson, tel.

961-119410 kl. 9 - 11.

Arr: SPF:s Österbottniska distrikt Tekn.arr: Tjäreborg

Åren de komma och gå Åter ett Ar fÖTTUnni~ vi stå inför ett nytt Vad skall det nya ge OSS, vad gay Qss det som fJytt?

Ett år, en tidrymd kart i livets långa lopp rymmer en värJd av oro, s märta, men ocksA tro och hopp.

IbJand det Jer .sA Jöftesrikt som soJvarm rosensky.

JbJand det ryter avgrundslikt och piskar stormig by.

Men hur än ödet faller uppå din levnadsstig tag vara pA det goda av vad som bjudes dig.

Och om du stora hAvor av Iivets goda fått .sA se ej ned pA andra, vars Jott blev smulor bJott Ditt huvud böj i ödmjukhet för att just du fick bli den som drog Jyckolotten i ödets lotteri.

Och du, som sorgsen gtingar och finner Jivet svArt var tröstad, ty det ljusnar om än det nu känns hArt Och om ditt hjärta blöder av öppna, djupa sår .sA göm dem i ditt jnre, de Jäks med tid som gAr. Ty glömskans slöjar lägga sig sam balsam på vart sår.

Du Juttrad blir, men Jugn och levnadsmodet Aterfår.

Ali världens fotk jag önska viII: God Jul och Gatt Nyt! ArI Och hoppas aN vi alla mat bättre tider går och om v; får uppJeva en tid dti inga krig mer rår.

Att öst och väst besJuter att om en vänskapspakt förhandJa och med ett enkelt handsJag hela vår jord fötvandla från en skräckens värld tili ett fredens paradis där hot om kärnvapenkrig förgånget är, och aJdrig kommer i repris.

Hanna Kahlroth

l.

TILL EDER TJÄNST r----.-.:==-~=-----,

I BESTÄLLNINGSBUSSAR: WERNER HENRIKSSON AB BORGA

I-L~i~.~~~~I!IST

GULD - UR - OPTIK

®

Tel. 141 042

BORGÅ, Sibeliusbul8varden 23 Tel . 130824

lIIes~1'IIneB

SOLVEIG

VASA . lel. 112112 NÄRPES. lel. 41271

VASA. Rådhusgalan 17 A 3 lel. 113178

ORAVAIS TRAFIK AB VASA Turislbussar Tel. 115726

*

OPTIKER

ANSIKTS HANO·

l o c h FOTVARO

FÄLTMARSCH

Gynna

1~I ~h( ~ '~r.HI KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 30161

OPTIKER

Dipl.kosmetolog

a;:,. ~

ÅBO. Humlegårdsgalan 7 Tel. 332187

~

.> KYRKSLÄTT ..-~ OPTIK

)r .

HSB:s hus vid lorget l el. 298 1927

Jurldlsk byrå

]

OSKAR ERIKSSON

THAMEA ARTZEN EKENÄS. Långg. 17 A 1 Tel. 11142

M. RINNE & Co

EKENÄS. Ku ngsgalan 11 lel. 11 523

OPTIKER N. LILJA

annonsörer

PARGAS

Bland de senast den 2 oktober under adress God Tld, EIJa Francke Källstranden 10 C, 02720 ESBO 72, Insända rätta svaren utlottas 5 pennlngldtter tili törsta oktoberdragnlngen .

HELSINGFORS Mikaelsgatan 2 Tel. 627 665

ABOLANDS ~ OPTIKAB ~

Viceh.

J-C. Heinrichs Indiag. 3. 00560 H:lors tel. 90-757 13 15

PARGAS. Köpmansgalan 36 Tel. 740 422

Namn ................ . ....... . ... . ..... .. ... . . .. .... .... .. . .. . ... . ..... .. .. .

Adress .................. .

. .. .. ......... . ... . ... . ........... ... ...... .