God Tid 1/1986

Läs referat från studie-

dagar på side 6 och på mittuppslaget SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Fullsatt vintersamling på Korpilampi den 12 februari

Arg. 14 - Nr 1 4 februari 1986

SPF-styrelsen har konstituerat sig Vid det konstituerande styrelsemötet fö r 1986 den 11 jan. fick presidiet för SPF följande sammanstättning: Ordf. Jarl Mattsson (vald av Höstmöte t) 1 viceordf. Waldemar Heinström 11 viceordf. Olavi Vähä mäki

I likhe t med fjo låre ts vinte rsa mling på Aulanko i Tavaste hus och vin te rsamlingen fö r 2 år seda n i Borgå har äve n å re ts vi ntersa mling blivi t fu lltecknad pä rekordtid . A lla intresserade ha r tyvä rr inte fätt plats trots att hotell Korpilampi i Esbo ka n ta e mot 350 persone r.

Vinte rsamlingens progra m pub lieerades i God Tid nr 6/85. Vi hoppas på e n intressant och trivsam vinte rsamling pä Ko rpilampi. De som inte nu kunde komma med ka n i stället fö rbe reda sig fö r Sommardagen den 17 juni i Närpes.

SOMMARDAG INARPES ••

den 17 juni

Arbetsutskotlet: Jarl Mattsson Waldemar Heinström Siv Tunzelman von Adlernug Olavi Vä hämäki Birger Lindholm (nyvald) Ve rksam hetsledaren Jerker Nyberg fu ngerar som sekreterare såväl i styrelsen som i AV .

SPF:s nya verksamhetsledare Närpes kyrka och de medeltida kyrkstal/arna. Foto: Närpes fototjän st.

Kyrksta llarna och den medeltida kyrkan är de mest kända sevärdhete rna i Närpes. Någon motsvarighet tili de 150 kyrkstall arna fi nns inte någon an nanstans i vä rt land.

SOMMAR DAGEN den 17 juni i Närpes hälls i Rangsby pä Fagerö paviljong, som ligger ca 20 km frän komm unens

FULLBOKADE RESOR

centru m .

Programmet för sommardagen med festtal av m;nister

Gus t av Björkstrand börjar småningom ta form .

Anmälningar riJI Sommardagen -86 sker fö re ningsvis tili SPF-kanslie t, Maj- Britt Wikholm lel. 791 895 (kl.

10- 14) . Mera om SOMMA RDAGEN i nästa nr. av GOD TID .

operaresan tili Olofsborg den 9 - 10 juli och

Teaterresan tili Sthlm den 2- 5 oktober samt

MöteskaUelse

RUSKA-resan

Svenska Pensionärsförbundet r. f. sammankall as tili sladgeenligl vårmöle onsdagen den 2 april 1986 kl .13.00 pä Tekniska Före ningen i Finland, Georgsgatan 30, Helsingfors.

Full mak tsgransk ningen inleds kl. 12.30.

Behandlas i förbundets stadgar § II för vårmötet näm nda ä renden. Enligt § 14 i stadgarna har medlemsfö rening med 1- 100 med lem mar rätt att sända en befullmäktigad represen tant , medlems(örening med 101-200 medlemmar tvö och medlemsförening med över 200 medle mma r tre represen tanter. Va rje befu ll-

den 6 - 12 september och

Grupper för KINA-resan den 29.10- 7.11 har vi med Olympia Flygresebyrå bes lutat ordna en andra grupp , som reser s amtidigt med egen reseledare och guide. Ca 10 platser är i detta nu ännu lediga. Skynda på !

mäkt igad rep resen tant har en röst.

FACKARTIKLAR i detta nr Nils-Göran Engström: Pensionären - börda och resurssid.3 Nils Westerholm: NAgot om hudsvulster sido 4 Ole Wasz-Höckert: Vir livskvalitet sido 5 Risto PomoelI: Erfarenheter av alarmsystem inom hälsovArden i Abo sido 7 Jan-Erik Ruth: Rädslan lör åldrandet de ungas problem ~----------~------------

De n 11 ja nua ri valde fö rbundsstyre lsen e nhälligt

Förbundsstyrelsen

bla nd 10 söka nde socio no m J e rk e r N y b e rg, 54 tili ':==================~ ve rksamhe tsled a re fö r SPF. r Tili bö rde n västn ylä nning, he mma hö ra nde i Sna ppe rtuna, ha r h a n med fru E the l och si n fa milj, slagit ned sina bo på la r i Gra nkull a, d ä r ha n bl. a. suttit i fullm ä ktige och inne h aft och ha r o lika fö rtro endeuppdrag. 1 å r Li o ns C lub-preside nt.

En direk tö rspost ha nn Je rke r o ckså inne ha unde r Pensionärsföreningen Nygarnmal i Petalax he tcr den fö re ning vil ke n beviljades med lemskap i Svenska d e 19 å r ha n va r a nställd i .O y Vic to r Ek A b, me n bäst Pe nsionärsfö rbundet nä r förbundss tyrelsen sammankä nd ä r nog d e n ge m ytlige J e rke r i vida idrottskre tsa r trädde de n 16 ja nua ri i Helsingfors. i Svenskfinla nd , frä mst d å som sekrete ra re fö r FinPensionärsföreningen Nygammal i Pelalax har grunlands Svenska Ce ntralidrottsfö rbund sed a n 1977 dats 11 janua ri 1985 . O rdföra nde är La ur a Ös t och som m å ngå rig verksamhe tsledare fö r Orie ntebe rg , vieeordförande H a rr y No rds trö m . sekre te raringsförbundet. Administra tiva meriter finns det så re Sy lvia No rd s trö m och kassö r C h a rl es Häggdet förslår! bl o m .

Vi hälsar Dig välkommen i vå r krets o ch hoppas på Vi hälsar de n nya föreninge n hjä rtligt välko mme n gott framtida samarbete . som medle msfö re ning i vå rt fö rbund. Svenska PenUtförlig intervju " Hemma hos Jerker " kommer sionä rsförbundet har nu 70 medlemsföreningar. att ingå i God Tid 2/86 .

Ny förening den 70:de

Försäkra i Svensk- Finland~;'f.~~ ~i.'U'" ... "',"".~-ar.:.

2

ETT NYTT Äldre mä nn iskor kä nner e n djup lacksa mhet om det avslutade åre t har varit gy nnsamt , o m tili exempel hälsa n har varit god, om ekonomi och bostadsförhållanden varit tillfredsstä ll a nde. För pensionärer ha r e n bevarad näro mgivning s tor betydelse . M ed näro mngivning avses den egna familjen , n ärs tåend e släktingar, goda vänner och he mmet. De vars hälsa varit bruten av sj ukdom ser Ijust och förhoppningsfulll på d e t nya å ret som skall å terskänka hälsa . kondition och livsglädje. Stora omvä lvningar eiler förändringar vi li pensionärern a bli besparade . I pensionärernas nyå rsönskan är begreppet bevarad ofta det fundamentala .

Den s tora pensionsreform so m stegvis genomförts under de senaste å ren kan a nses vara slutförd. Reformstarten för några å r sedan upplevdes av mången som en chock. Indragna specia ltillägg , utökad beskallning och felaktiga skatte innehå ll satte sinnena i sva ll . Det hade onekligen funnits humanare och rä ttvisare metoder för att uppnå proje kterat helhetsresultat. Redan i planeringsskedet hade en sanningsenlig information varit av nöden. En bättre förhandlingskontakt med pensionärsorganisat ionerna borde ha ingått i h a nd lingsche m at. Möjlighet tili diskussion och polemik saknades he lt. Övergången frå n det gam la systemel tili det nya borde ha varig bättre planerad och mjukare. Tilliten tili och uppskattninge n av politiker och höga stats tj ä nstemän hade förblivit orubbad.

Goda föresatser , löften och förhoppningar hör sa mman med nyå r. För de

AR

fle sta männis kor känns det s kö nt och uppfriskande a tt se positivt på framtid e n . Där nyårsive rn hugge r i för s tarkt ka n de goda föresatsernas a nta l b li för stort , med fara för att e n dast en de l ga r i uppfyllelse . Lufts lott och rose nröda framtidsdrömmar hör ungdomen och mede lå ldern tili. Pensio nä re rna har däremot en rea listisk livssyn som bygger på lå ng erfa re nhet.

Alla pensionärer är däremot e nse om att reformen även hade positiva följder.

Vissa kategorier pensionsberättigade inom jordbrukssektorn kom upp i e n fördelaktigare position. Den stora samhällsgrupp som o mfatt a r de 65 år fyllda , vars existens ä r e nbart beroende av den sta tliga fo lk pensionen , erhö ll e n berättigad förbättrad pensionstrygghet.

I vå rt la nd finns c 250.000 personer som ej e rh å ller arbetspension, ej heller kommunal e ile r s tatlig tjänstepension e iler andra pensionsförmåner. Denna grupp minsk a r successivt å r för å r.

Dessa fo lkpensionärer bör i framtiden erhålla en rä ttvis inflationsjustering som markmässigt m otsvara r de å rliga kostnadsökningarna . Procentuella justeringar som ge r ett tillskott om några tiotal m ark motsvarar ej lågpe nsionstagarnas verkliga kost n adsstegringar.

Däremot ä r de som Iyfte r medels tora e iler sto ra arbetspe nsioner mer betjä nta av procentuell a förhöj ningar, skatteprogressivitet tili trots.

M å vi hoppas a tt a lla pensionä rer med tillförsikt kan se fram mot å r 1986 samt m ånga efter fö ljande å r.

Jarl Mattsson

med vad man gö r inom förbundcr. För min deJ skall jag inte försöka efterlämna något " testamente' med goda råd hur man borde göra i fram tiden. Under 10 1I r oeh 10 månader har iag haft möjlighet all förve rkli ga en Min hembygd har alltid efter på he ltid arbeta r för stor del av mina ideer. De haft stor betydelse för mig. hembygden . Det är för mig bästa idespru torna är nog Under snart 11 år har även en stor utmaning. Samtidigt ändä pensionärerna själva. de finlandssvenska pensio- känns det vemod igt att ta närerna stått mig mycket avsked från alla de sympa- Det ä r e n imponerande nära . Det har varit e n giva n- tiska människor jag träffat mängd av ak tiviteter som de tid att tillsammans med oeh samarbetat med under våra 70 medlemsföreningar pensionärerna få utveekla de gångna å ren . Men man genomför.

Svenska Pensionärsförbun- får hoppas att vi ännu möts När man slutar känns det det tili en betydande fin - någo n gå ng. Tili tidningen tryggt att veta att man få r landssvensk organisation . God Tids läsare kommer jag en god efte<lrädare. En e nNu har jag doek kommit i att höra även i framtiden . hällig förbundsstyrel se har den situationen att jag här- Med intresse skall jag följa nyligen valt Jerker Nyberg til I verksam hetsledare. För SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNOETS m in de l önskar jag Je rker OSTERBOTINISKA OlSTRIKT N yberg en trivsam oeh giOmbudsman för Osterbotten: va nde tid i förbundets Else-Maj Johnson Levonsg. t 4 tj äns!. Det skulle vara möj65200 VASA 20. Telelon : 961-11 94 10 Ii gt all göra denna avskedsVänligen ring helst kl. 9-11 . r ut a myeket läng oeh gå in Delegationens bankkonlo : Vasa Andelsbank p å sådant som har hän t un567008-55002307 , Vasa Sparbank 104003962-6 d e r åren som gått. Men avsked skall enligt min uppfallning inte göras för lå nga.

RAINERS RUTA

_tili 1986

nr 2 den nr 3 den nr 4 den nr 5 den nr 6 den

25 mars 20 maj 9 september 28 oktober 9 december

Material tili nr 2/86 bör vara redaktionen tillhanda senast den 8 mars.

godtid Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.L Ansvarig utgi.vare

och chefredaktör Eija Francke Redaklionens adress : Eija Francke Källstranden 10 C 02720 Esbo 12 tel. 90-59 80 72 ISSN 0359 -8969 Ekenls Tryckeri Ab Ekena.s 1986

Därför slutar jag med all t aeka för e tt samarbete som j ag för l11in del upplevt som mycket gott . Samtididgt rik t ar jag ett varmt tack tili alla de pensionärsföreningar och e nskilda personer vilka pä o lika sätt visat mig stor vä n1ighet i avskede ts stund .

Svenska

Pensionärsfö r-

oeh alla dess medIbundet le msföreninga r tillönskas

god framgång isin ve rksam he!.

Den omöjliga tron är möjlig Tron är inte var ma ns.

E n a llmän ås ikl är all Iron rentav ä r sällsyn!.

Så menar varmt troende och av samma åsikt är icke Iroende . Och del måste erkännas att lron har en ganska hög Iröske l all klara av nä r den gö r sig beredd all inla säte och stämma i en mä nniskas hjärla, för där hör den hemma. Vi kan länka bakål och lroligen minnas de ögonblick då de l knackal på hos oss. Vi har hafl vå ra besökelseslunder. Vad har hos oss bildal den höga Iröskeln ? Som i bäsla fall gick all forcera e iler som i sä msla fall aldrig gick all forcera .

Hindren kan ha karaklären av luftbubblor, som ingen kommil ål a ll slicka hål på . Me n de kan vara och förbli verkliga . Som exempel kan nämnas vår Iro (eiler vår övertro) på nalurlagarna. En så framslåe nde leolog som Rudolf Bullman n Irycker på den synpunklen all Jesu uppslåndelse innebär all Jesus uppsl åll lill liv i del förkunnade orde!.

Där och endasl där ä r han levande och möler människorna . Den lro som påsken framka ll ar är tron på detta ord.

Ett annat säll att tro finns i en bekännelse som Iyder: Jag lror på Jesus Krislus som upps tå r

j

miu li v . -

En så-

dan formu lering är prov på en mycket försiklig och blyg Irosbekännelse och kan fa ttas som eli försök all sänka tröskeln . Eli yll rande av aposteln Paulus ringer hela tiden i mina öron

Prosten Holger A ndersson Pastorsämbetet i Närpes. när jag tänker på della sublima . Ha n skriver i sill första brev tili Korint : "Allra sist visa de han (Jesus) sig också för mig, som är de n ringaste av apostlarna, jag som har förfö ljt Guds församling" I Kor. 15:8.

Jesu riktiga lärjungar hade varit med om li knande händelser tidigare ä n Paulus. Det ligger nära tili ha nds all förklara uppenbarelser dessa va ra e n förlängning av lärju ngarnas överspända tro på den döda Mästaren . De såg vad de egentlige n bara trodde.

Alltså va r Jesu uppe nbare lser inte upphovet tili lärjun ga rn as tro på en levande He rre ut an tvärtom ett resultat av de ras Iro.

Här har a lltså invändningar rests oeh därmed trösklar som inte är ovanliga.

Paulus hade gått sä långt all han ak tivt försökt hindra folk all börja tro. Hos honom stod

det klart all lron var eli falsarium som måste bekämpas. Och evangelierna berällar om hur lärj un ga rn a hade sina svårigheter när del gä llde all tro på det oerhörda som berällades om Jesus sedan han dÖII och gravsalls. Petrus länk te åte rgå lill fiskaryrke!.

A ndra var vi liiga all följa honom. Men så kommer uppenbarelserna , som tili e n början har svårt all gå he m hos lärjungarna. Jes us visade sig för Petrus , sedan för de to lv, sedan för mer än femh undra personer på en gång, och på nyll för Jakob , för a lla apostlarna. Tomas va r eli särskilt svå rt fall. Ha n behövde mycket starka bevis för all kunn a tro .

Och mycket skulle tili innan Pau lus var mogen all byta läger. Apostlagärningarna beskriver den chock som drabbade Paulus ulanför porten tili Damaskus när han mötte den uppstå ndne Herre n. Lå ngt senare berättar han all de t trolige n gåll all fortsätta i de ga mla hjulspåren sedan chocken lätta!. Men inför ko nun g Agrippa säger ha n med eli slänk av slolthet i rösten all han inte blev hörsam mot den himmelska syn han fick på Damaskusvägen .

Vi kan alltså på nyll m,.a oss läxan alt det in-

te fi nns några o möj liga fall inför Gud. Hindren för tron må te sig hur svåra som hels!. Likväl ä r det möj ligt a ll komma tili tro oeh bevaras i den så länge det heter idag.

Rainer Nordström har lämnat SPF Rai ner har skött förbundsmaskineriet har aldrig något gnissel kunnat förnimmas .

Hans kla ra ta nke oeh osvikliga lojalitet mot förbundside n har alltid vari t ledtråden i hans arbete.

Ocksä för varje förening oeh tve hågse n enskild medlem har han a llt id haft ett gOIl råd på lager.

D1I han nu lämnar oss för all tillträda kom mundirektörsposten i sin he mkommun Sjundeå fö lj s han av • 0 0 våra va rm a välgå ngsö nsk• Trots de glada mtnertl~ pa Jotot, sa blandade. det nin ga r. sig nog myckell vemod t arbetskamraternas over- GOD TID oeh dess reräckande av avskedsgåvan under mötet. daktör taekar Dig Rai ner Vid styre lse mötet de n 16 ningslistan va r av klarad. för ett sympatiskt , sakligt januari beviljades verksam- Ma n överräekte blommor , oeh stä ndi gt beredvilligt hetsledare R ainer Nord- avskedsgåvor oeh kramades. samarbe te. s tr ö m tjänstledighet och av- ~U:.:n::d::e::.r...:d:::e:..::n:::ä.::.st:.::a:::n:..:.l.:..l..:å:.:.r..,;s::;o:.:.m:..:...._ _ _ _ _ _ _ _ _E.,;iJ:..'a-, sked på egen anhållan per Svenska Penslonärsförbundets den I februari.

De t va r med e n innerlig känsla av vemod represenIndiagatan 1, 00560 Helsi nglors 56 tanter för Österbottniska diÖppet: Vardagar, utom lördagar kl. 10 - 14 striktet, tjänstekamraterna , Kansliets telelon 90-791 895. Kanstist: Maj-Britt Wikholm styrelsemedlemmar på sina Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 egna oeh på sina föreningars SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405506-09691312 vägnar trädde fram då denPostgiro: 1203 95-8 na paragraf på föredrag-

KANSLI

3

Pensionären börda och resurs $lutavsnittet

de be lydelse . nä r vi på eli positivl och realistiskt sätt ska möI. åldrandel. Jag väg.r bara anlyda någr. bOle- '

minnet funge ra r änd å tämligen bra. O ch nylige n hö rde jag om det s. k. sinnesminne l. so m inte alls tyeks förä ndras unde r å rens lopp .

Me n minne t måste trä nas .

Det är bra så länge vi kan läsa - och det ka n vi bäure ä n förr göra i lugn och ro.

Vi kan ta reda pä saker. repete ra sånt sam vi lärt OS5 tidiga re, kanske i unga år.

Fylla på kunskape r i ämnen som intresserar 05$. Samtala

rn ede l . Olen siigc r sarnlidigt:

Tillväxt och resurs - men huru?

Del finns ingen patentmedicin hur vi ska leva på äldre dar. E nvar måste fiona sin väg och ta sill perso nliga ansvar. Del är i grund och bOllen d el personlig. livsmönst Tet sam är av avgöran-

lär också vara e n minnesfrämjande sysselsällning.

Och vi ska inle glömma. all s.k. prak liska hobbies som gymn aslik och o lika slag av handsysselsällning hj älper oss all hälla oss i for m på äldre dar. Någon har sagl, att vi i vä nstra hjärnhalvan ha r en lage rfö rva lla re och i de n högra en konslnär.

I sko lan , vid ulbildningen oeh va nli gen ocksä ule i a rbetslivel ge r vi nog lagerfö rvaltare n vad ho no m lillhö r - och oha lite lill . Men konstnären säller vi på svältkost. Vi låler känslooch fantasilivet torka UI . oeh därmed krymper också våra möjlighe le r tili kreativ verksamhet. I grund oc h batten är vi slavar under nyllosy npunkt er. Vi ska inte läta oss dupe ra s av påståend et . all man inle kan lära ga ml a hundar silla . A llting talar d äremot för . all om vi har lillräcklig mo tiva tion all lä ra oss nyll e iler a ll åtminstDoe fo rt sä tta sam pensionäre r med sådan verksamhet sam vi ut övat unde r vå r s. k . aktiva period. kan vi ut veckla våra anlag och intresse n. Vad vi behöver är me r tid , för visst blir vi långsa m-

kan fortfarande fö lja med oeh t.O.m . glädjas öve r vad yngre generationer äSladkommer. Vi lägger kanske märke tili alt de gör samma fe l som vi . Me n vi får också erkä nn a alt ut veck ligen går framät oeh alt vi inte al llid är kapabla att hålla oss it jour med den s.k. utveckIinge n. Och vi behöver ju inte he lle r möta de nya utmaningarna i d ataåldern ,

Erfarenhet och helhetssyn Vi måste erkä nn a. att vi lär oss långsa mmare än förr.

A lt vi få r svårare att and as oc h alt blodcirkulationen i hud en försämras. Alt hö rseIcelle rn as ant al minskar och att öga t behöver mera Ijus. O .s.v. vi h ar i alla fall något som ökar med åre n .

Del är Ii vse rfare nh et. Vi har und er live ls lopp mö tt ett o ta l o lika situationer både i arbetsli vet oeh unde r fritiden . Vi har varit tvungna a 11 hitta på ve tti ga lösningar i li vets långa sko la . Ibland har vi gr undli gt misslycka ts.

Men också misslyckand ena h ar gett oss erfarenheter.

rn ed andra o m progrilm j ta-

mare med cl r e n . Men so m

Jus t d e har h ä rdat oss aJlra

" pröva a lh och behåll del dio och TV. Kolla atl vi inte so m är bra" (Paulus). har missfö rståll och se n lägVi ä r rädda för all förlora ga eventuella rällelser på minnel. Kom ihåg all ocksä minnet. H ar vi möjlighet a ll unga människor glömmcr. stude ra vid medbo rga rinslioch ofla med värre konse- tut e iler i n ågo n studi ecirkve nser ä n nä r vi äldre kel, kan vi hä ll a de sm ä grå glö mme r. Vårl länglidsmin- cellerna där mell an ö ronen i ne kan svika, me n korllids- funktion . Ali lösa korsord

pensionärer och "daglediga" borde vi rimli gt vis ha lite me r tid än då vi ute i arbetslivet kä mpade fö r det dagliga brödet.

Allt della hindrar ka lkverket mellan öro ne n alt göra oss senila och stelbe nl a och stockko nservativa. Vi

mest och gett oss mycker att tänka på. Oha har vi med misslyckanden som bakg rund kunn at ta nya tag oc h hilla pä nya lösningar. Och a ll a våra erfa renhete r är kva r so m en verkli g till gå ng också unde r li ve ls slutskede.

Men det räcker inte att vi

Färbundsardfärande

förväxlas med Kuru i Kuru e ile r med Kuru i Hausjärv i.

1 tidnin grna har det statt un gefä r så här : Fiskars ti r iote mer samma Fiskars so m förr i tiden! Trots att man for tfarande saxar. Ena dagen plo-

ga r man, men inte den andra . Billnäs försänks j törnrosasö mn ! Pojo rustar tili och ru star upp i såvä l Fiskars so m Billn äs! Snart är Billnäs i turen e iler kanske in i o ture n!

JARL MATTSSON

vid Paja pensianärers 1O-årsj ub ile um I början av juni besök te jag kon stutslällninge n i Fiskars. Emedan mitt intresse för nulidsko nst . mod ärn kons1 , ä r s10rt var besö ke t mycket givande. En välsmakand e middag på gamla Wä rdshu set och e n promenad i samhället avs lut ade den Iyckade uträrden . Samtidigt va knade elt intresse för . alt me ra ingåend e lära kä nn a Pojo och de ss b ruksa mh älle n sa mt aH sa mmanställa en diabildserie med ortsberältelse o m den na västny ländska fängslande bygd . Fotografering är min stora hobby . Varje år ut a rbetar jag någ ra nya serier. bygde- och reseserier . so m jag förevisar åt pensionäre rna . Dessa utgör en lacksam ås kådargrupp so m uppskattar föreställningarna. Pensio närerna ha r såväl intresse so m tid för information om hembygden. grannkommunerna . nårorte r oc h olika rese må l. I våra pensionärsföreningars regi har vi möjlig-

het alt idk. bygdekultur oc h vä rd e full folkkullUr. Bäsla vänner. jag tar mig friheten a tt berätta o m huru jag und e r se nas te so mmar upplevd e Pojo. Huru jag med kame ra , kartor oc h bygde lilteratur av o lika slag so m re kvisita. ska pat e n levande naturtroge n bild av e rt Pojo. Under ne re besök i bygden och under många timmar vid sk ri vbo rde t har mitt poj o intresse bara ste grats. Tidningen Väs lra Nyland har un'de r d e se nas te åren hart en god nyhetsbevakning av hände lser. ut veckling och avveckling i Pojo kommun . För en ickeortsbo kan de t ibland va ra brydsaml alt fö rstå alla nyheter, kommentarer och ut lå landen på rält sätt. Inte ens poslen klarar alltid de många ortsnam nen på svenska och finska . Elt Pohja ligger i Pojo. elt annat i Kuhm ala hti och elt tredje i Pihtipudas. Pohjankuru kan

Bruksmiljön i Fiskars

bara konstaterar, att vi äger en fond av erfare nh eter. Alt vi rcntav har vår personl iga fo nd . Hur ska vi begå så alt vAra erfarenheter blir lill nylta och gagn fö r oss själva och för andra, ja, för den miljö so m vi lever i och för d et sa mh älle som vi är medlemmar av?

Det he ler alt gamma lt folk pratar gä rn a . E lt salt att anvä nda sin3 e rrare nhete r är aH tala o m dem . SomIiga sälter dem tili pappers. oeh il uppsta r de t memoarer. Den so m vi iI. kan då ta de l av dem . Mcst är det vi äldre sO m läse r memoarverk. Kansk e bara för all konslalera alt va ra sa mtida e iler de som gålt rö re oss har haft liknande erfaren heter. Vi känn e r igen e n hei del. inte minst när del gäller arbet sli vc t i allmanhet och jordbruke t isynnerhet.

Dessvä rre kan vi prata sö nd er vä ra erfaren hete r.

D .v .s. o m vi låter e n yngre gene ralion alltid få veta: "Så hä r gjorde vi. Och vi klarade oss bra. Vi var arbetsamma. uth ålliga O.S. v.

Vi hade dygder som unga generationer sa knar .·· Om vi inr a r d e n 3 uil yde n . slänge r vi de finitivl dörrarna och har seda n inte mycket att säga tili o m . Varje generation vi II nog finna si n egen väg och göra si na misstag. Och också om vi fö rfasa r oss öve r att de inte ka n a llt som vi kunde . så måste vi , om vi är ä rli ga. konslatePaja är en mönsterkommun, ett föredöme för andra! För alt locka in företag tili kommunen grund ar man egna bolag. Pojo Industriby Ab och Pojo Bruksindustri Ab . Ibland är tidn ingsny hetern a ungefär så här: In vest Ab in vesle rar, Profit Oy profilerar. Consult & Co kon sult erar. De t ve rk ar som o m "j u mer pen nin gjobbarna jobbar" desto ne r arbela re b lir arbetslösa . AIIt uto m det sistn ämnda ä r mycke t posi ti vt.

Elt finare kommunhus får man söka. " Storstäderna" Ha ngö. Eke näs oc h Kari s blir längt efter. Men milt i hela härli gheten slröddes malört i bägaren . Några fullmäktige hiltade på alt fräga: huru de t står tili med finanserna? Ha r vi alls någ ra slantar? Vilka otäcka glädjeförstö rare! turistin Ko mmunens fonnation är mycket god.

Besö ka re e rh ålle r vällryckta brosc hyre r. Billnäs oc h Fiskars presenteras i fin a prospe kl med sakinfo rm atio n , histo rik oc h karlOr. Pojo Järnbäral a nd - presente ras i nere samkata loger. En stilla undran : Läser ortsborna själv dessa intressanta faktauttömmande informa-

ra att de kan myckel so m vi inte hade en aning o m , Vi ä r i ett gynnsammare läge. när det gälle r barnen .

De har ett Slort behov att ra veta. hur det va r förr i viir Iden . hur far- oc h morröräldrar. lanler och farbrödcr. länkl e oc h kände och handlade. Den chansen ska vi tu .

D å låle r vi en väsenllig del av de l s, k. ku ltu rarve t gå vidare och skap. r förutsa ttningar hos de växa nde att försla oc h uppskatta gång na släkt leds arbete och verksam het.

Vi star i en sä lisa m me llanstallning. Som barn har vi hört o m hur det var på 1800-1alet. Fö rreste n: rätt så lika so m på medeltiden.

Själva har vi geno mlcvt en nästan chockartad ut veckling fran ag ra rsam hä llet via induslrisamhällel tili det postinduslrie lla da tasa mh ället. De nesta av dem . som nu är barn. ska sa nn o likt överleva mitten av följande se kel. om ingen global katastrof inträffar. Vi står där mitt under 200 ar av utveckling pii go tt och o nt. En oc h annan fär yrsel och viII hop· pa avo Men Iät oss inte ge upp.

När vflra e rfa renhc ter behövs och när vi lillfrågas. farls. pii sido 15

Från del sagda tili del gjorda är en lång slräcka.

Spanskt ordspråk ti onsblad? Det rikliga inn ehållet berällar om järnbrukens uppkoms t och ut veckling. Om landskapsbilden . om Pojovikens vackra stränder och om ga mla Ld . ade lsgårdar. Ylterst få nylä nninga r ve t all Finlands förs ta pappersbruk g rund ades å r 1667 i T o masböle. I T o masböle finns oc kså e lt stort anlal ro rngrava r och elt offerberg so m lyder på urga mmal bosältning. En mötesplats för hande lsmä n frän väst och jägare - fiskare- jordbrukare frän öst oc h kanske este r frä n söder.

Zacharias Topelius nämner i boken "Resor i Finla nd" namnet B.M . Björkman . Mann en so m å r 1783 köpte Fiskars sa mtliga anläggningar oc h marker.

Vem va r denne rik a Björkman ege ntli gen. Efter elt lå ngt söka nd e ko m jag fram tili följande: Be ngt Magn us Björkman begav sig so m un g man lill Stockholm för all utbild a sig tili affärsman.

Ha n var en sy mpatisk ung man från ett vä lsitue rat he m pä landsbygden. Hans utseende var tilItalande . Han hade mört hår, hög panna.

(Fa rls. pii sid o 13)

(maligna) tumörerna av gruppen epiteliom , Pagets sjukdom på bröstvårtorna och sarkomen, vilka fordrar behandling av kirurger oeh röntgeno loger.

De n fjärde gruppe n hudtumö rer är de s.k. infektiösa

Något om hudsvulster

svulsterna som närmast lik-

nar vårtor åtminstone då de är små. Om man kl ämmer dem som man i tid en för-

skönhetsnäekar, någonting om fä rgnäeka rna i rent positiv bemärkelse . En del födelsemärken blir mörka . i

Nils \Vcstcrholm

Med.o.kir.dr. professor

det närmaste sva rt a. utveck-

Som en fonsättning på föregäende kria om de bruna näekarna på huden skall vi i detta avsnitt tala om e n del hudsvulster och på vi lke t sä tt vi skall förhålla oss tili dem . I vanliga fall ä r tumörerna på huden enk la föränd ringar som i allmänhet växer långsamt , om de överhuvudtaget växer. Svulsterna på eiler i huden indelas vanligen i fyra grupper : födelsemä rken , andra godartade svulster, elakan ade tumörer oeh infektiösa svulster.

Födelsemärkena höjer sig inte över hudens yta. De e nklaste är Ijusa oeh välavgränsade , olikformade. Färgen skiftar frän cafe au lait tili mörkbruna oeh svartbruna . De vanligaste ä r det vi kallar fräk nar eiler något större oeh mörkare levernäekar, som ibland kallas

att de blir undersök ta av hudspecialist om de mörknar och svartnar. om de blir

stö rre tili o mfånget oeh om de börjar klia eiler uppvisa spriekbi ldningar. Tili nämnda grupp hör äve n de myeke t förfu la nde oeh groteskt ut veek lade tumöre rna vid Reeklinghause ns sj ukdom , som ä r medfödd oeh den närbesläktade Pringles sj ukdom, vid vi lken tumö rbild-

lar sig o fta i större mängder på rygg oeh bröst , sä lla n i ansiktet , frä mst hos äldre persone r. Man kallar sAdana föde lsemärken gamme lmansvårtor. Sådana bi ldningar blir sällan elakartade. Om dessa visar tillböjlighet att bli för ho rnade på ningen är mindre framträytan finns de t risk att de dande . småningom blir elaka n ade.

Ibland ses födelsemärken Låt läkaren näs tan färglösa, even tuellt litet rodna nde bevux na med sköta här, ofta kän ns de mjuka , operationen men endel ka n va ra vårtarFö ljande grupp upptar tade eile r blomkälslika . Då hudsvulster som räknas tili oeh dä ses födelsemärken de godartade tumö rernas som antagi t en blå eiler grupp är fra mfö r allt fibro mörksvart färg , beroende på me n. Dessa är dels hårda a tt de innehåller rikligt pig- dels mjuka, för att in te säga ment , som om det ligger blötdjursformade eiler moldjupare i vävnaden , antager luskformade. Endel fibrom e n blåaktig färgton . På det växer på hude n som stö rre, hela taget är nämnda rättare sagt, mera ofta, hudförändringar ofarliga, mindre polypliknande svulsme n, man bör doek se tili ter. Vanligen är dessa hud-

Så här 055 hos --%

-

~

Efter kriget bildades föreningen Närpes pensionärshem. Dess ändamål var enligt de uppgjorda planerna att bygga oeh upprätthälla e tt pensionärshem. Småningom kunde planerna förverkligas i slutet pä 60-talet med stöd av Penningauto-

Detta gör a tt att föreningens verksa mhet av nÖdtvång blir annorlunda ä n pä ort er med me ra koneentrerad bebyggelse.

Vi har utgätt ifrån att föreningen skall ordna några större för alla medlemmar

matföreningen . Pensionärs-

ter va rje är. Års mö te t ä r e n sådan. På ärsmötet behandlas inte e nbart på ä rsmöte t ankomma nde ärenden utan vi försöker få det feslligt med program , kaffeservering oeh möjlighet tili fritt umgänge.

Någo n gång under året

hemmets namn blev Boställe!. Det visade sig dock vad tiden led att föreningen blev helt beroende av kommunens stöd för all kun na driva sin ve rksamhet. Detta ledde tili att kom mune n slutligen från oeh med 1 jan.

1976 övertog pensionärshemmet oeh blev den som i fonsättni ngen upprä tthilller ve rksamheten där.

1 samband därmed ombildades föreningen Närpes pensionärshem tili N ä rpe s pensio närsfö renin g. För-

".

~

I

---~

fä rgade och liksom fäster molluscum con tagiasu m vid hudens yta med små som betyder moluska ktiga tunna skafl. ibland kan de

tum örer sam smittar. Dess vara så tunn a som några ä r tili storleken små som sammanvuxna hårstrån och

växa i e tt slags kolonier. före trädesvis i ar mhålo rna oeh på halsen. Dessa tumörer är nästan alltid goda rtade. De t ä r lä tt att avlägsna de m. genom att klippa av skaftet med en sax, en myeke t lite n oeh banal operatio n, o m man naturligtvis inte själv skall utföra , det ä r nog en lä kares uppgift. Man kan ,Iv binda o m det lilla skaftet med en silkestråd, som gör att fibromet torkar bort och försvinner , utan att ef-

te rlä mna någo t ärr. Andra godartade tumörer som utveeklas på eiler i huden ä r lipom , myo m , haemangiom, angiom, Iymfa ngiom , milium , alerom , adenom och

xantom, vilka vi inte skall beskriva i detta sammanha ng som då skulle svämma ut över bräddarna .

Den tred je gruppen av hudsvulster är de elakartade

vecklar svallkö tt , som lokalisera r sig tili frä mst fingrar, läppar, näsvingar och tunga .

E n a nna n "släk ting" tili

• Nä rpes pen s ion ä rs töre ning tidigare Föreningen ,~~rpespensionärshem har et! verksamhetsfält, "som i bredd och langd overtraffar det mesta av vad vi är vana vid inom förbundet - hela 1.000 kvadratkilometerl Trots dessa oändliga avstånd Iyckas den tack vare sina driftiga ledare hålla det hela väl igång. .

I nästa nummer får vi i " Så Här Hos Oss" träffa rena rama motsatsen ttll den närpesiska verksamhetstypen. Då kommer vi at! känna Drumso Pensionärer närmare på puisen, som just under celebra tormer tlrat Slt! 10-årsjubileum och som har et! intimt och gemytllgt stadsom~åde som arbetsfält, men vars verksamhet däremot är allt annat an begransad. träde r någo n gång under å ret vid föreningens sammankomster.

I medborgarinstitutets regi hålls pensio nä rsgymnastik i olika dela r av kommunen . I centrum finns e n grupp som ägnar sig åt dans. Även för de nna svarar medbo rgarinstitute t. lnvånarna pä pensionä rshemmet Boställe t bjuds på julmiddag. Likaså bjuder före ningen lueiakaffe åt pensionärshemmens

med ekonomiskt stöd av någon bank eiler annan e konoorga nisa ti on.

semärke som varas och ut-

smä, ja de allra minsta kn appnålshuvude n tili ärt- ovannämnda är en liten instora svu lster som dessutom n ammationsliknande tumör, kän ne teekna av a tt deras helicochondritis do lorosa , miu är en aning intryckta. (nej det ha r inge nting med De hä r bildningarna kan bibliska histo rien att göra), överföra s från ett ställe av utsäger a tt de t ä r fräga om hude n ti li e tt annat , genom e n svulst , som brukar places. k. beröringssmitta. Smit- ra sig i kanten 3V öronmu sstan kan också ske geno m la ns broskvävnad och medberöring, från e n person tili för smä rtor. Den kan bräne n a nnan oeh ofta uppges nas bort med elektrokauter. det , a tt det kan ske vid sam- Den förekommer hos äldre lag , dä svulste rna intar si na mä n oeh är myeke t genenya platser på medpa rte ns rande. genitalia. 1 våra dagar då bastubad oeh simhallsbesök Allt överblivit allt va nligare kan smitta n av dessa mo lusker häm- lopps bort las i nämnda inrättningar.

Man skall inte gå omk ri ng Me n inte nog med detta mo- oeh tro att alla mindre eiler luske r kan man likaså bli större hudtumörer är elabegåvad med hos " fri ssan" ka rtade eiler ut veeklar sig eile r frisören , om det vili sig tili eaneer, me n man skall riktigt illa. 1 sådana fa ll sät- alltid följa med dem oeh se ter sig de små tumörbild- tili att de inte förä ndra r sig, ningarna i nacken . vid hår- vare sig ti li storlek eile r fästet eiler i ansiktet. Man Fo rts. pii sido 15

ordn ar vi en större fest oftast

D är

bjuds på ett o mväxlande program , kaffeservering oeh det hela avslutas med dans .

Dansen rö ne r i regel stor eningen amspänner största uppskattni ng. delen av kommunen med Tili traditionerna hör undantag av de n del , som oekså anordnandet-av en jultidigare bildade Övermark fe st. Denna brukar vi hälla i kommun . Där finns en skild samlingsrummet på pensiopensionärsförening. Vår för- närshemmet Bostället. Det e ning är alltså nu 10 är är en julfest i den mera gamma\. traditio nella stile n. Ungefär Föreningens verksamhet- e n dryg tredjedel av förensområde är myeket vid- ingens medlemmar bru ka r sträekt , närmare 1000 km ' möta upp tili julfesten .

En annan huvudsvult Sam

sokte göra med fi nnar, töm- hör tili den här gruppe n bär me r de sig med e n slemaktig det tungbrytande namnet halvfast klump. e n vitaktig granuloma pyoge nicu m temoluskk lump . Därför talar leangieclaticum . på ren vi om diagnoser som t. ex. svenska e tt blodkärlsfödel -

gemensamma sammankoms-

misk

kan fö rsiktigt kläm ma ut dem om de inte är för många tili a ntale t oeh pensla dem med jod, men dett~ förfarande ti ll råds inte om man ä r överkänslig för jod, vi II säga, då är det nog bäst , att låta någo n farbror doktor bränna bort de m med e n lite n ele ktrokauter , e tt litet ingrepp som inte gör ont.

• J ulmiddag med julklappsutdelning på pensionärshemmet Bostället.

Att ordna resor är ett viktigt inslag i före ningens verksamhet. l ntresset för resor är

i allmänhet stort bland medlemmarna. Samarbetet med pensionä rsdistriktet har på detta område varit synnerligen gott. De sammanko mster. som i övrigt anordnas av distriktet samlar i regel en rätt stor deltagarskara från

vär före ning. Detta gä ller även Pensionä rsfö rbundets sommardag.

Två

pensionärskörer är

verksamma inom förening-

ens om råde. Kö rerna upp-

invånare.

Mindre gåvor oeh bidrag ges tili jule n å t pensionäre r, som anses vara i behov dä rav .

Pensionärsförbundets sommarfest skall i å r förl äggas tili Närpes, varför vå r förening hälsar alla välkomna hit.

*

KOM GÄRNA IHÅG

Svenska Pensionä rsförhundet med testa rnenten eiler donationcr

5

Ole Wasz-Höckert, riksdagsman, professor

VÄR LIVSKVALITET Vi kunde nyligen i TV se ett program om Nobelpristagaren i litteratur Isaac Singer. Tillfrågad om vad han ansåg vara det viktigaste för människan svarade han, efter en tankepaus: hälsan.

Om vi nu stä lle r oss sj älva denn a fråga , blir svaret sanno likt fö r de allra nes ta detsamma som Singe rs. ett ac· cepta be lt hälsotillstånd . J ag ser mig d ock tvun ge n att fö rst anl ägga en ytte rli ga re dime nsio n globa lt . nämlige n frede n. SII lä nge e tt tredj e vä rldskrig med a ll de n fö rö de lse e tt d ylikt skulle medfö ra . ka n undvikas. är de t ve rkli gen pii de t individ ue lla planet vår hälsa, som betyder mest. E tt hä lsotillstånd . som tillåte r pen io nä ren att njuta sitt o tium , be höve r inte uteslu ta ha nd ikapp . So m barnl äkare måste jag på minna o m , att vi a lhid bö r sträva ti li att skapa fö rutsätt ninga rn a fö r en så full ödi g livsfö ri ng, livs kvalitet. som möjl igt också fö r såda na . som redan vid föde lse n ä r handi ka ppade . Pii Barn kli nike n i He lsingfo rs och på rehabilite rin gsavde lningen vid Fo lkh älsan får i dag svenskspräkiga ba rn en sådan o mvå rdn ad . att dessa tro ts et! ha ndi kapp . kan få utbil d nin g och finn a sin plats i sa mh ället.

Geriatrik N o ,·di s ku R å d e l

uppeh å l -

leT en de l institut. sekre tari at och ko mmitteer. No rdisk Fede ratio n fö r Medi cinsk undervisning, är en av dessa

ättio talet . ko mmit so m e n to tal överrasknin g fö r riksdag. ministe ri er och ko mmuna lfö rva ltning. Dett a bero r på bris tande medicinsk insikt hos beslutsfatt arn a .

Då livslä ngden ökar . bör sa mhällc l acceptera de tt a och förbättra dessa åldersgru ppe rs li vsbe tin gelser.

närer och äldre perso ne r har. fö r att kunn a uppn å en så o ptimal li vs kva litet so m möjligt. G e ro nt o login o mfatt ar beteende- och samhällsve te nskapliga metoder fö r att un de rsöka och utvec ka de nn a frågeställn ing.

Ge ri atrike n och ge ro nto login fo rskar och arbetar tillSjälva mås tc vi fö rsök a be- sammans, ett a mråde, där vara 5å mycket som mö j ligt. gränsd ragnin gen ingalunda Ole Wasz- Höckert så länge som möj ligt. av vå r bö r vara skarp. Fråges tällhä lsa vid pensio närstidens nin ga rn a och fo rsknings proinställning och e n specie ll inträde. jekten är oft a geme nsamma utbildni ng. och gå r in j varandra. Från Unde r min manda tperiod många fö re läsni ngstillfä lle n i riksuage n har j ag i o lika och artik lar också i de nn a Friskvård sammanh ang gjo rt fram- tid ning, kä nn er de f1 esta Samfundet Fo lkh älsan instä llninga r o m tj änster i ge- pensio näre r tili fil.do kto r , trod ucerade i Fin land fö r ri atrik . Ula n dy lik fo rsknin g docent Jan-Erik Ruth , fo rs- några ar sed an begreppet och und ervisnin g saknar kare och uto mo rde ntlig un- " friskv ård". Äve n o m Fo lksamh ället möjlighe ter att dervisare , som fylle r ko m- hälsan gå r ut tili a rbetsplatve rkstä lla de nn a utveck- pe tenskraven fö r en profes- sern a och också tili ungdolingsprocess pä rätt sätt . marna med friskvå rdside n , sur i gero nto logi. är de n särski h angeläge n fö r Vår hä lsovll rdsministe r Va rfö r fö r jag , som barn - pensio nä re n. Vi bö r med Eeva Ku uskoski- Vikatmaa läka re. fra m behovet av ge- a nd ra ord . nä r arbetstiden bö r gå tili hävdern a såsom riat rik och gero nto logi? Sva- o ffici elh tagit slut , beakta de n statsrådsmedlem . so m ret är: fö r att min ege n spe- den to tala hälsan vi då besittili först fö reslagi t. att pro- cialitet , pediatri ke n . är e n ter , fysisk t . psykiskt och soressur i ge riatri k bör inrän as vete nskap so m o m fatta r ål- cialt. Vi har då tid att tänka vid samtliga medicinska fa- dersgruppen ända från fos- på oss själva, vi har tid att kuhe te r i landet och k uh ur- te rtide n t. O.m . to nårsperi o- plane ra vår livsfö rin g på et! minisle r G ustaf Bjö rkstra nd den . På s amm a sä n Jl a r ti - 5 d a nr sä tl a tl den hä lsa. vi fö r a ll dell a ve rklig en s ked- den efter pensio ne rin ge n så besitt er , ka n bibe hållas och de i 1986-års budge t. Nu har må nga sä rdrag. liksom I. o .m . fö rbättras. 1 de tt a vi alltså ä ntli ge n i Finland också ba rn åldern . j ämfö rt sammanh ang går j ag inte uppn ått den ni vå. d är man med arbetspe riode n , att de n närm are in på vad friskvå rredan länge befunnit sig i de kräver allde les en sä rskild den har fö r budskap , särövriga nordiska Hi nde rn a .

ko mmitteer , fö r vilken jag var o rdfö rand e unde r sjuttio talet. Med sti ga nde miss- Gerontologi nöje kunde jag då ko nstate ra. hur samtliga medi cinska Min nästa attack i riksdafakuh ete r i de ö vri ga no rdis- ge n gäller profess ure r i geka lände rn a. und an fö r un - ro nt o logi. O ckså dylik a lädan . inrätt ade pro fess ure r i ros tolar ha r lä nge funni ts ge ri atrik ( Iära n o m den åld- vid universite te n i USA , rand e människans sjukdo- Engla nd och Ska ndin avie n , ma r) , samtidigt som någon där denn a ålde rsgrupps levdylik möj lighet inte kunde nadsbe tin gelser und ersöks skö nj as vid de medicinska och ana lyse ras och d ä r forsfakuh ete rn a i Finla nd . Tvä r- kningsres uh aten ge no m unto m fö re faller det som om dervisnin ge n kan ge anvisde t ö kade ant alet senio- nin ga r åt samhället , hur rm edborga re . pe nsio nä re r man bö r utveckla och tillgooch åldringa r. nu i bö rjan av dose be ho ve n . som pe nsio-

FÖRENINGSNYTT

13.2 kJ. 16 20.2 kJ. 13

27.2 kJ. 15

6.3 kJ. 16 6.3 kJ. 15

20.3 kJ. 12.30

26-29.5

" Dagen e ft e r" Run ebergsfest i Munkshöjde ns fö rsamlingssa l med kåse ri av teate rche f E r i k 0 h Is. Klubbträff i Munksnässko lan. Lä tt unde rh ållning.

Utställninge n " Nordiskt måleri på 1880-lalel" beses i Amos Ande rssons museum . Kaffe i Fo rumhusel.

Månadsmö te i fö rsam lingssalen . Föredrag av Hara ld Ek lun d o m " Djuret som symbol " KlubbträlT i Munksnäss ko lan .

Månadsmöte i fö rsamlingssale n med fö red rag av pastor J . Kuu s in e n : " 1 den helga Fransiscus fotspår ".

Ut nykt med buss tili Hertonäs gård, där museet beses. Seda n kaffe i rest.

Gam la Kvarnen . företas en resa tili Uppsala och de gamla bruken i Uppland.

våd lig e nl igt medicinens nu- I varandc uppfattnin g. Att vi i möjligaste män bö r avstå från sådana njutningsmedel (ciga rrettrö kn ing). som defi - I niti vt skadar va r hälsa A tt DO ATI ONER vi kan fö rh åll a oss fö rnu ft igt per 20. 1.1 986 tili aiko ho I. vid lämpli ga ti ll- Arka dia Pensionärcr r .f. fä llen och i lämpliga mäng- Pensionärsfö renin gen de r och att vi skall a nvä nd a Olympia T.r. vå r nyvunn a fritid tili att rö- Mu nksnej dens pensionärcr ra på oss. pro me nera myc k- Eira Pcnsionärcr T.r. et. läsa och syssla med såda- Haga Pe nsionärer T.r. na intresse n . sam vi inte ha- Pensionärer i Östra de tid med und er vå ra akti - Helsingfors r .f.

Kronohage ns·Skatuddens va arbetsår och likaså att vi pensionärer r. f. fö rsöke r åte rknyta ga mla Eij a Francke och skapa nya männ iskoko nt akte r. vara med i fö ren- Vi tac kar do nato rern a

\ JARL HELLSTRÖMS FOND

T.r.

SKÅLI NAGRA PLATSER ATERSTAR pA TEATERRESAN tili succepjäsen med samma namn på Maxim teatern i Stockholm den 20- 23 februari Upple v i s ällskap med bl. a . Marlin Ljung , Siw Ma lm kvisl och Thomas Hellb e rg en fartfylld och humors päckad leaterkväll. Avfärd den 20 med Silja Lines m/s S ilvia Re gina frå n Hfrs kl. 18 med ankomst tilI Slhlm följande morgon kl. 9 tilI Värta hamnen därifrå n vi har bus slransfer tilI Slrindbe rgs museel Blä tomet varelter vi besöker slorsensalionen Hologrammusee! (Iredimensionellt) pä Drottninggatan, som nu elter succerna i New York, Paris oeh Kö ln. s om fjä rde stad i väriden gästspelar i Sthlm. Härelter inkvartering på Hotel City. Elte rmiddagen fri .

Busslransfer pä kvällen lill Reslaurang Primör, som ligger vä gg i vägg med Maxim teatern. Vi bö rjar kvällen med hus els aperilif och a vnjuler därelter förrätt och va~rätt. Första akten av SKAL - pausdrink på Restaurang Prlmör - andra akten av SKAL - Primörs desserttallrik med ett glas dessertvin och kaffe. Busstransfer tili Hotel Cily.

Lördagen den 22 Morgonmå l på holelle i. Dagen fri fö r s hopping . KI. 16 busstrans fer frå n hoie lIel tili m/s Finlandia . Ankoms t tilI Hfrs den 23 kJ. 9.

Resans pris mk 1.290,-

MUNKSNEJDENS PENSIONÄRERr.f.

6.2 kJ. 15

skih då jag vet att så många ingsliv och på allt sätt fö rsöav denn a tidnings läsa re re- ka trivas med tillvaron.

Friskvå rden är ingalunda dan har stiftat be ka ntskap med Fo lkh älsans fri skvård . det som Ylppö me nade med " hälsopedante ri ". Där finn s ensidigt restriktiva Min ga ml a lärare, a rkia- inga ter A rvo Ylppö , so m i dag åsikter. T värt o m ä r budskaär e n pigg och vital nittioåt- pet att skö ta kro pp och själ taå rin g, brukade åt oss stu- på e tt sådant sätt som va r dente r be rätt a ga mla histo- och en tycke r passar henne rie r. I e n av de m anvä nde e ile r ho no m bäs t. att fö rsöhan alltid utt rycke t " hälso- ka få bibehålla och kanske pedantti", alhså ett svenskt ut veckl a kvalite te n i li vet. så uttryck " hälso peda nt " i ett att man trivs och har det ann ars fi nskspråkigt sam- bra . Singe r. Iikso m de nesta ma nh ang. Med de tt a ville av oss fö rstår hälsans betyYl ppö poängte ra att ma n in- de lse . Fö r att uppnå det . på te alhfö r pedantiskt bör vä r- det individ ue lla planet . måsna sin hälsa, dett a kan också te samhället samtid igt skapa ha negativa fö ljder. I dag fö rutsätt ninga r fö r ve te nsku lle jag to lka de nn a fil o- skaplig fo rskning. akadesofi på så sätt att vi medve- misk undervisning o ch fö rtet bö r lägga om vå r die t. bättra social- och hä lsoo m de n är uppe nbart hälso- vå rdslagstift ningen .

Vinlerslrand RedalI hade 11Ig/l ellagl sig oeh de k lara sm ä speglarna fog ade sig samman ämligen, lill eli kO/llin enl.

Slrandens piskade slrån slOd f ångade orörliga, i nä var av iso Men della lIar m oI k väll.

Vad som skedde om naIren hade vi iek e önskal vi som Irodde vi ö verv!lllllil slormen .

Tungl oel! långsaml gllngade hela havel oeh i m örka slyek en brasllugnet sönder.

Solveig von Schoul!z

ink luderar: båtresa Hfrs- Slhlm- Hfrs inkl. hyttplats i 2-pers. hytt kai. 2 i progra mme l nä mnda busslrans fe rer (sve nsk buss) logi inkl. morgo nmå l i 2-pe rs .rum med dusch, WC på Hotel Cily te ate rb ilje lt lill Maxim teate rn Res taurang Primö rs s tora . le aterme ny e nligt progra mme l guidade besök inkl. entre avgilter tili mus eerna resledarens tj ä nster avbes tä llningsavgilt P lats er finns res erverade s åvä l under ut- s om hemresan i a la carte-restaurangen (ingå r inle i resepriset) Tillägg : 2-pers hytt kaI. 1 mk 100/p ers Vr. dubbelhytt som singel kai. 2 mk 360,-. Enkelrum mk 100.Förhandsanmälan direkt tili resans tekniska arrangör LL Tourist Service, Ar1<adiagatan 21 Hfrs 10, tel.

90-440041 .

Reseledare : Eija Francke

6

Å1dringsarbetets studiedagar Avdelningsehef R i i II a • Som representant för Svenska Pensionärsförbundet deltog undertecknad bo kvar i sin ege n bos tad på å ldringa r förckommer inRoos frän Centralförbunde t i de av Centralförbundet för de gamlas väl rf ordnade Aldringsarbetets m .a.o. förh å ll and et me ll nn te a lls så ofta sam Ol an lror. för de ga ml as vä l hä lsade s t udiedaga r 7 - 8.1 86 som hölls i Helsingfors. Studiedagarnas tema var vardagslivet oeh hj älp- oe h oss vä lko mn a oeh hoppades " A ldr i ngen och hemmet " där särskild vikt lades vid frågorna om åldring- se rvicesysle met bö r fö r- Ensamhet ä r doek ell av de bl.a. på a ll dessa dagar ska bällras. ga mlas största pro blem ko mplellera utbildningen ens t rygghet. Ledare var chefredaktör Eija Francke, Deltagarna var 39 tili en ris kfaklOr fö r ment alhä lhos deltaga rn a - oe kså ge antalet.

Liisa H orell is slutk läm sa n. Den na rädsla fö r ennya ideer på vars oeh e ns a rva ro En miljö där d et bor sa mhe t ka n vi knappast gö ra betspla ts. Riilla Roos belOförutom å ldringar oekså un- något åt - det ä r indi videns nade all den tid vi nu leva i ga fami ljer med små barn . sa k a ll själv sö ka sällskap är fö rändrin ga rn as tid , paraDoc Jan-Erik Ruths fö re- oeh inte begrava sig i denn a grafe rn a fö rnyas , me n frådrag ha nd lade om åldring- ensamhe!. Läs doc. Ruth s ga n är gö r vi det ens räds lor oe h å ngestk äns- speeialartikel i della nr. s j älva? lor i dagens sam hälle oe h all Utvee kl ingsarbetet oeh bo ensam oeh all uppleva Dagarnas slut komment ar å ldringsa rbetet fordrar mera ensam het. Doc. Rut h for- gavs av Riitta Roos: Öka pengar - vi får nya a rbe tss kar för Centrum fö r utbild- v ä rderingarn a av å ld· mode lle r frå n utl andet, vi ning oeh forskn ing inom ri n gar, främja väx e lvermåste restaurera vå r allit yd. ä ld reo mso rgen . Räd sla oeh kan me ll a n generatioVi bö r tä nka oss sjä lva in i ensa mhet ä r frågo r som be- ner n a , ordna fes t er oe h klienternas stä llning. Vi rö r a ll t fle re av befolkn ing- ti ll fällen d ä r barn oeh måste stä lla frågo r tili oss e n i vå rt land. Man beräk- pensionä r e r ä r t i ll sa m själva , stä lla frågo r so m na r all ti ll växten i väriden mans . Tili slu t berällad e V ARFÖR eiler ege ntlige n av 6O·åringar åren hon om en 75-årig herrema n VARFÖR INTE .

1980 -2000 ko mmer att upp· som varje tisd ag besökte ell Första fö redraget berö rd e gå tili 35 %. 1/4 av hela be- barndaghem oeh ka llades å ldringsvå rdens nya riktfO lkningen kommer all vara d är för morfar. Samva ro n ning, sam ventilerades av öve r 65 år gam la. va r tili glädje för såväl barbitr. avde lningsehef T e ll er ne n som för åldringe n . vo Klin g från SocialstyrelVilka ä r probleme n för se n. Tellervo Kling poängtedem so m fyll t 65 år. De är Daga rna var mycket giva nde rade all ma n bö r komma många o eh a lla ha d e sa m- och jag sam tro is a ilI enbart är ihåg all varje indi vid är si n band med rädsla i någo n en le kman ansåg det vara synegen. I vå rt sa mhä lle be hövs Fil.lie. Liisa Hor elli pro. fo rm. Det ä r rädsla fö r broll nerligen värdefullt art någol dynogg rann a re a nvisningar på D etta ala rmsystem ge r e n både öppen vård, ål dringslikI arrange ras. Va r och e n av mindre ä ndringa r oe h repa- känsla av t rygghet för åld- jektl edare vid Sjukhusför- - all bli öve rfalle n - sjukvård oeh sj ukhusvård . Vi oss borde vara i tillfälle att ra tio ne r i å ldringa rn as hem ringen . Tanken all få hj ä lp bundet ta lade o m Omgiv- dom - lå ngva rigt sä nglig- kunna få ta del av expertern as bö r gå in för all använda a l- summan kan sti ga tili ea när helst på dygnet ge r e n nin ge n so m s t ö d för d e ga nde - ensamhe!. dålig ut- tankegå ngar. få bli delaktiga av Ia resurser vi ha r för åld30.000,-. Oekså he mservi- lugnande till varo fö r åld- gamla. Om man jä mfö r bildning, känsla av all inte deras erfarenhetcr och sam ringarna . Åren 1989-99 be hövas - vilke t är van liga- pensionärer bättre lära OSS föree n bör ut ö kas. Det är me- ringen . Kostn adern a stige r kommer öve r 65-åri nga rn as med a ndra lä nde r har Fin- re hos kvinn o r än hos män . stå vå ra medl em mar och däriningen all veekosl uts·. helg- tili högst 30.000,- o m eli a ntal all öka betyd ligt. land det myeke t fint - pro· e ko no min e iler brist på sys. ge no m hj älpa d em. o m prodags- oeh kvällsserviee star- a larmsystcm installe ras.

Långtidssj uk a , som för näreentu ell t myeke t mer. selsälln ing. Vid fö rfrågnin g- blem uppstår . tar se nast unde r 1986 Kostnade rn a best rides eve n- o rdn at fö r åldrin ga rn a ar oe h undersökningar . ILa r varande är 146.000 perso ne r dygnet tuellt av myndi ghe te rn a . alarmmöj ligheten l ag h o ppas al t dylika dagar men nn yc ke t finns än nu a tt ma o konslalerat a lt d ids la n kommer före år 90 a tt behö- rum senasr J 988. göra. 80% av a lla å ldringa r för brott ä r den som är va n- måtte arrangeras o ftare så n ere va 16.700 flere platser.

I sa m band med alarmte le · skull e va ra i tinrä ll e att deltaga . bor i egna e ile r ska vi säga ligas!.

D äre ft e r ko mme r de Åldringsvården: Där gälDageentralverksamheten fo nen finns på mo tt ag nin gsuppräk nade Saga Dickma n ler det all fö rbällra levnads- bör ut vee kl as med effek ti va- stä llet e n printe rs , som skri- privata bostäde r d e t är bara a ndra 0000 fö rhållandena , pia ne ra bl.a . re transportservice . K Orl - ve r upp namn . ad ress. vilka det all dessa ofta är i räll sto rle kso rdn ing. d åligt skiek. Servieebehovet bättre bussförbindelse r , eli- tidsvården ä r ett intressant sjukdomar åldringe n lider Å nges ten fö r broll ä r 00 minera de nu vara nd e bo- kapitel - e n vå rd som be- av, va r nyekeln tili läge nhe- är o lik a beroende på o m d et n.:ö:..:·v:.e::.rd::.r:..:i_ve.::n::..::.B ~ro::.:t..:.t_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ stadsproblemen såsom hövs när t.ex . den anhö ri ga ten finn s D .S. V. omstän- gäller stad e ile r by . Vi bör .::e:'.ge.::n::.t::.li.:g:.:.e:: överhuvudtage t gå in för e n .. tunga dörrar, hala trösklar e iler vårda ren har se mester. digheter som finns registrepositivare inställ ning tili å ldoeh hissdörrar som stängs För närvara nd e finn s det rade oe h sedan aut o matiskt ringsvården oeh d ä r obserför snabbt. Det är hälso- 650.000 åld ringa r. ko mmer tili pa ppe rs vid vera all å ldringarna unde r U RES MED MARIANNE IVARS vårdsperso nale n som bör eve ntu e ll alarmsig nal. å rens lo pp sa mlat masso r av betraktas som expert vid Mirja Ihone n forskare på Alarmsystem fi nns o lika upplevelser so m man kan planeringen av bostäder, av Soeialstyrelse n talade o m bl.a. ett syste m där e n matt a åldri ngshem oeh he la sa m- alarmsysteme t som stöd för i rummet ge r impulse r av att säga uppbevarats i e n " ryggsäek" . A lla h ar olika erfahällen. Soeialstyre lse n ger ö ppen vård . någo n gå tt på de n. Om t. ex. re nheter oe h d ä rfö r måste å ldringe n inte beträtt mat- va rj e människa be h andlas Varför upplever människor en- Faktorer i den mänskliga när- tan på 10 timma r träde r på " olika säll ". Individe rna samhet? miljön a larm systemet a uto matiskt i h ar psykiska oeh fysiska re23.5- t .6 Resan i csardas· och wienervalstakt • soeiala arenor lör människokon- gå ng .

Alternativen ä r surse r oeh d e t har oekså åldViktiga (aktorer Flyg Helsingfors- WIEN/ buss Wien - BUDAPEST/ lIyg takt: må nga oeh i framtiden kom- rin ga rna e huru svagare bepil inidividnivil Budapesl- Helsinglors - antal soeiala arenor me r säkert e n säkerh etscen- roende på högre å lder. Ma n 5 nätler Wien- HoI. Wandl inkl. Irukost • lillgängligheten av meningsfulla - typ av saeiala arenor tral att byggas upp.

4 nätler Budapest - HoI. Erzseebet - halvpe nsion måste särski lt beakta h uru mänskligha relationer, kvaliteten - tillgängligheten av mänskliga Pris: 4.895:- inkl. operetlkväll och czardasaflon i känsloutbytet stimuli Överl äka re Risto Po moelI viktig omgivn ingen är för • vidden av det soeiala nätverket: från Åbo stads hä lsovårds- å ldringe n , he mmets läge.

31 .8 - 14.6 Badsemester iltalien vid Adriatiska havet • aspirationsnivAn pA kantakter _ antalet människakontakter CATTOLlCA - HoI. Acropolis - hel pension nämnd berättade o m e rfa- sto rle k , arkitektur , o mgiv• graden av emotionell investering - hur alta lräffas man? ni ng oekså pe rso nai oe h Pris: 2.775:· + 45 :· renheterna av ett ala rmsysi andra individer - varför träffas man? vå rdideologi. De t primära te m ino m hälsovårde n HÄLSORESOR TI LL RUMÄN IEN var träffas man?

• hur klar är den egna identiteten. oeh viktigaste ä r ju de t egna 12.4 - 26.4 Kurorten vid ungerska gränsen FELI X - HoI. • graden av grupptillhörighetsplu- Åbo . personligheten he mme t - på åldri ngshemBelvedere - helpension ralism: • behovet av fysisk närhet D å a ppa raten ä r ko pplad met det egn a rummet , so m Pris: 3.240:- + 45:· - vilka grupper tillhör individen tili e n anhörig går a la rmet bö r ha tillräe kligt med ut• förmAgan att bedöma saciala - grupp aNraktionen 26.4- t 0.5 vid Cernalloden omgiven av gräna berg HER· först tili d e nna oeh är ingen rymme . I inredningsfrågor situationer, människors age- - lättheten att byta grupp CULANE - HoI. Roman - helpensio n a nträffbar går det ti li centra- bör oekså åldringe n få berande Faktorer pil samhällsniviln Pris: 2.790 :- + 45:· le n . 100 klie nt er k an va ra stä mma . D et ä r av e n mye k• upplevelser av existentiell en· • känslor av anomi; främlingskap kopplade tili sa mma central. e t stor betydelse all själv få 18.10- t . tt HERCULANE - HoI. Minerva - helpension samhet inför samhället Dr Po moe lI på pe kade do ek inreda si tt rum . När ma n Pris: 2.590:· + 45:· • behovet av momentan, själwald . känslor av alienation: maktlös· a tt a pparate rna ti llsvidare ä r ensamhet het, meningslöshet, normlös· osä kra i drift me n blir med blir äldre oeh speeiellt i sä mre kondition ä r det inte En kunnig rutinerad reseledare skapar tryggheti Beg~r när· • Hurudant är hälsotillstAndet? het, isolering . tide n bättre oeh bättre . Åbo uppbyggande all ligga oe h mare uppgifler och program! Sommarprog ramme n for AU· • menmgsfulla soe/ala roller RINKOMATKAT, FIN NMATKAT, LOMAMATKAT och • symptom pA IAg livstillfredsstäl· • soeialhistoriska händelser en· har gått in för e n kraftig ök- stirra på en vit vägg e il e r nin g av antale t alarm ap- upp i ta ke!. En miljö so m ä r lelse o. ensamhetsproblem: samhet i fivsloppsperspektiv MATKA- RASILA har också utkommil.

- oro, rastlöshet, sömnlöshet, . under vilken tid av livet etablera- parate r , d ä de a nser att den så estetisk so m mö jligt oeh översensitivitet, känslor av att des kontakterna? trygghet en d ylik ap parat so m best år av pe rso nli ga inte orka, vilja , inte kunna ut- • har lIyttningar skett? ger är av be hov för åldring- oeh kära sake r verkar upp· veekla intima relationer • andra förluster av människokon- e n oeh gö r oekså a ll tae k igga nde på åldringe n . Det - oförmAga att kommunieera en· takter (mängden av närheten tili vare den anstaltsvå rd ens beVASA är viktigt all själv få bestämsamhetsproblematiken livsförändringar) Hovrä ttses pla nade n 11 , hov redu ee ras betydligt. ma all få vä lja oeh vraka.

- självupptagenhet, martyrskap, . skedde förändringarna i "rätt" te l. 961-118 300 N ärm a re härom i se parat tid?

IivsAngest Det bästa är ändå all få artikel i dett a nr.

SPECIALRESOR FÖR FINLANDSSVENSKAR

FINLANDS RESEBYRÄ

7 sä ngen, stock ning i urinkatete m e iler o lika sj ukdomsanfa ll . Ca 2 ggr per veeka kom det alarm, av vilka 75 % berodde pä olika tekniska fel oc h misstag. De nämnda felalarmen noterades i början av försökstiden , under de 6 se naste månadern a uppgick felalarmen tili ca 20, av vi lka hälftcn berodde på all patienten i misstag rört alarmknappen .

Chefsöverläkare inom Fria vården i Åbo

Risto PomoelI

Erfarenheter av alarmsystem inom o hälsovården i Aho

Alarmsystem - framtidens melodi

Sammandrag av eli föredrag vid Centralförbundet för de gamlas väl Studiedagar den 7 - 8 jan_ 1986 i Hfrs,

Antalet å ldrande ökar snabb t i Finland. Som e li resu ltat av de lla ställer man sig a llt o ft are fråga n nä r e n patient ka n vå rd as he mma.

De avgö rande fak torerna blir då ofta personens funktionsförm åga oc h tr ygghetskänsla .

D å i våra dagar mången , och i fram ti den sy nba rli ge n a llt fle re patienter. sä ngbundna e iler av rullstol beroende, bor ensamma . har man numera i a llt högre grad börjat fästa uppmärksa mhet vid dessa personers trygghet sa mtidigt so m man tagit i bruk alla den moderna teknikens tili buds ståe nde möjligheter.

1 Sverige ha r d et s.k. t rygghets( robot )telefonsyste met vunnit te rräng inom över 100 ko mmuner. Serviceorganisatio ne n har samtidigt utveek lats tili alt fungera dygnet runt under veckn n s s:l rntliga daga r .

Tryp9hetsskoponde - Abo föreg&ngsstod 1 Åbo utarbetades un der åren 1983-84 en pIa n, so m gick ut på att inom hälsovå rde n i nämnd a stad start a e tt försö k med trygghetstelefo-

ner. På basen av e n utl ys t offerllävlan beslöts all från Sond y Oy infö rskaffa trygghetstelefoner jämte en tili dessa anslute n centralanläggni ng. För experimentet utsågs 10 s!. pa tienter, de nesta svårt sjuka eiler rörel sehand ikappade, so m hö r tili hemsjukvå rdens och/e ller he mvård ens ve rk sa mhetsk rets.

Av praktiska och eko nomiska skäl beslöt man all utnyttja redan fungera nde servicesystem. Tili a larmce ntra l utsågs den (jourhava nd e) läka rens byrä (008) , d är de t dygnet runt arbetar 1-2 sj ukvård are.

Ifrågavara nde byrå tog emo t ala rme !. klarl ade vilket slags hj älp so m krävdes, oc h förmedl ade hj älpen tili den behövande . U nder dagtid gick det af ta bra att klara av hj älp be hovet via he msjukvå rden eiler hemvård en , andra lidel" sköttes sa k e n av

ambulanspe rso nale n vid Åbo brandkår.

Trygg hetste lefo nen oc kså fungera via en radiosändare. !.ex. buren runt halsen eiler på hand lede n, me n den na te knik komm er att tas i anvä ndning tidigast i februari 1986 (artikeln sk rive n i ok!.

19851 red. anm .).

Anordningen har också 4 Risto PomoelI chefsöverläkare tryckknappar. so m vid beröring får trygg hetste lefonen att ringa tili eli fä rdi gt programmerat nummer. Också eli s. k. passivt a larm utlöses experimentskede t använts. gående patienten sa mt dessom in te en viss ak ti vi tet har Tili mottagningsce ntralen utom sj ukdomens art sam t kunnat noteras inom en be- anskaffades dessutom en tili de vårdåtgä rder, som kan stämd tidsrymnd ; !.ex. att mottagningsanordningen an- bli nödvändiga. Då den man har använ t WC på 24 sluten sk rivare , i vilken man hj älpbehövande alarmera r tim mar. Denna möj lighet malat in informatio n o m oc h telefonkontak t uppn äs har dock ännu inte under viktiga perso nuppgifte r a n- finns patientens bakgrundsinformation genast klarlagd i skrivaren .

ANVÄNDARE AV TRYGGHETSTElEFON Under 15 manader 14 användare 3 sängbundna 4 rullslolspatienler 3 använder käppl kälke 3 ulan hjälpmedel Medelalder 74 ar (42 ..198 år)

Sjukdomar bl.a.

- MS - ledgangsreumatism - aslma - muskelsvaghel - svindel - epilepsi - cancer - hjärnlörlamning

U nder 15 månad er har det funnits sammanlagt 14 fö rsökspatienter , av vilka 3 bäddpatienter , 4 rullstolspatiente r och 3 som rört sig med käpp/ kälke . Å ldersfördelningen var 42-98 år, medel åldern 74 Ar. Patienterna va r bosatta pä o lika häll i stade n. Bland dem fanns det MS- , ledgångsreumatism- , astma- , muskelatrofi-, svindel- , fa Handesj uk a- , canceroch

hjärnfö rlamningsp a-

rienter.

Förutom en del provringningar noterades 91 alarm , av vilka 48 berodde på fel i appa raten/tek nik en , 22 patienter tryck te pä knappen i misstag oeh i 21 fall var det fråga o m reellt hjä lpbehov .

De sislnämnda situationerna berodde främst pä orsaker som fall vid rörelsel frän

Tackvare talkontakten kunde dock onödiga besök hos patienten undvikas. Av 8 tillfråga de kunder/patienter var 7 av den åsi kten , att trygghetstelefonen hade ökat deras känsla av trygghet. Samtliga 8 pa tienters hemsjukvårdare förenade sig i ovannämnda 7 patienters utl åtande om ökad säkerh etskä nsla. Som stö rsta problem upplevde man felalarmen samt avsaknaden av en handledsalarmapparat (en trädlös anord ning). Serviceorganisationen har i alla situationer funge rat klanderfrit!.

En sammanfallad vä rdering av försöket med trygghetste lefoner är tro ts det stora antalet fe lala rm klart posi tiv . Om de hj älpbehövande är bosalla på olika häll i staden! ko mmunen och inte i centruffi , så un derstryks yllerligare vikten av att uppnå talkontakt via alarmsystemet , sä att (möjligt) behov av hj älp dirigeras tili pla tse n.

Socialstyrelsen har starta t ett försöksprojekt med apparater av o lika type r , me n på basen av de erfaren heter som uppn ålls i Åbo vägar man redan fö rutspå, all d e s.k. trygghetste lefonerna snabb t komme r all tas i allmänt bruk och tro ligtvis med sa mma teknik so m i Åbo.

~~NA - ett fantastiskt resemål

• Kan ni upptäcka skribelltell Märta LilldllOlm bUlIId mällgdell uppe på Kinesiska muren den 8 december 1984. Att resallföll henne i smakenframgår av artikeln - ja, i så hög grad att hon också nästa höst hör tili dem som följer med,

J ag h ar rest rätt mycke t i många o li ka länder och pä många o li ka sä tt . men resan tili Kin a i dec.-84 tar nog priset i fråga om ut omordentliga arra nge mang , intressanta upplevelser. enaståen de service oc h trevliga öve rraskni nga r . Kinese rna sa tsar ju sto rt på turismen numera , men troi s det ri ck man aldrig den känsla n. att de i oss bara såg "rika" västerlänni ngar. sam hämtade pe ngar tili deras la nd .

Leende ansik te n, spon tan vän lighe t och hj ä lpsa mhe t mö tt e ma n överallt .

Hotelle n vi bodde på va r propra och bekväma. e n de l !. O. m . Iyxiga. Tofflo rn a un der sängen i rummet oc h term oska nn an med varmt the-valle n på bordet gjorde, att vi kände oss som välkomna gäster. Bekväma bussa r förde oss f rån den e na sevä rdh eten tili den andra , och guidern a (en

svensktaland e och en infödd e ngelskta land e) hj ä lpte oss tili rälla med allt förutom a ll sa klig information, so m de gay .

Att resa med tåg i Kina är bara det e n upplevelse. Vad sägs om tågkupeer med krukväxter på borden , vita spetsga rdiner oeh dilo antimakasse r oc h e n theserverande tågbetj äning!

Och maten sen! God. hä lsosam. riklig - oc h spännand e. Efte r de första trevande försöken med ätpinnarna komme r man ju så småningom u nderfund med tekniken , och de sista daga rn a i Kina va r e n de l av oss rikt igt skickliga i att han tera pi nn a rn a.

Språket - den obegripliga kinesiska n - kan kanske verka avskräckande på e n bli vande Kina-resenä r. men är inge nting att o roa sig för.

Men det gä ller fö rstås att inte förlora kon tak ten med

gruppen och dess guid er , fö r cha nse n all i folkvimlet på gata n träffa på e n kines , som ta la r nägot annat språk än kinesiska , är sä gOll so m obefi ntl ig. Pä hotellen oc h i turist-s hopparna klarar man sig b ra med engelska.

En fördel med dessa resor är. att all a kostnader ingår j resa ns pris . så i princip sk ulle man kunna resa med tom plånbok . Men det gö r man ju förstås inte. På hote llen får Olan väx la västvaluta tili kinesiska turistpengar. och t uristshopparna är fu lla av vackra varar, som frestar tili inköp - siden. smycken , porslin, broderiarbeten, souvenirer m.m . - och dy rt är det in te.

Vad so m var mest intressa nt und er resan? Svårt att säga. Vandringen upp tili kröne t på den kin esiska mure n var ka nske för mig pe rsonli gen den intressa ntaste " turistattraktionen " - men

allting var ju så främmandc och ann o rlund a, så spännande oc h intressant. J ag tror, att ingen Kin a-resenä r kan bli besviken. fö r vistelsen i Kina ger så o tro ligt mycket mer, än det som nämns i resepragramme t.

Märta Lindholm Ekenäs

l' );'

--'( .

• I

• .1..

~

J : ") }(

1:-

>-

~\6~~~ ) .~~, ,

-

.~ ..

'

~';'

J

• • ~~ •• I . ,

C -,

8

• Denna studieresa som samlat 56 deltagare från olika delar av förbundsfältet, hade i clrkulär tili SPF:s alla förenlngar, främst riktat slg tili de personer som 1allmänhet står för researrangemangen inom den egna gruppen.

• m/s Wellamo och Södermanland hade denna gång av arrangörerna valts tili studieobjekt, vilket visade sig mycket Iyckat.

Absolut bästa studieresan!

tillfä lle fö restä llde också fö rbund e ts viceord f. Wa ldema r He inströ m för de ltaga rna fö rbunde ts nye ve rksa mhe tsledare J e rk e r Nybe r g och hälsade ho no m välko mme n i vå r krets. Det va r allrså unde r myc ket trevliga fo rme r Je rke r gjorde sin e ntre bland pensio nä re rn a. " Wa llo" ho ppades a tt han skull e trivas med oss som a rbetsfält.

sa bJ.a. Anita och Gustav Boedeker från Tammerfors vid hemkomste n i Åbo hamn och de borde veta vad de ta lade o m , de som vari t med både 1982 i Mälarda le n och 1984 tili Linköping och No rrköp ing.

Det är ett ve rkligen fint ini tiativ som LL Touris t Service och Silja Li ne i tidern a tagit upp fö r a tt nu ige n geno mföra just med rätt pausinterva ll 2-3 år. U nde r de n me lla nligga nde tide n hinner deltagarna ute i si na fö re ninga r fö rve rkliga de impu lser och nya intryck de få tt sig tili livs unde r stu d ieresedaga rn a.

Dessa daga r ä r nu redan prövade och befunn a ge full teckning främst tack va re, att arrangöre m a här vä nder sig just tili de reseansvari ga • Förste viceord. Waldem ar H ein ström hälsar inofficellt den nye verksami fö reninga rn a. hetsledarelz J erker Ny berg välkommen i vår krets under studieresan tili EsDagarn a , sä här mitt i kilstuna, här ombord på mls Wellamo. vinte rn blev en full träff tack va re det vä l avvägda programmet, den fes tl iga mil- mls We llamos fö rmi ddags- de rt agna av vå r Silja Linejön och våra yppe rl iga , tur från Åbo. vä rd mark etingchefen O le outtröttliga vä rdar.

T ro ts de n arl a timman va r E n gb lo m kär ga mmal bestäm nin gen god i bussen och kantskap frå n fö regående VD Kaj Lindh o lm med resor. sam precis visste vad maka VV D M aj -Britt . sådana resenärer ville ha.

Vä l stä rkta tili kro pp och som anslö t sig tili sällskape t SQm srigi r upp m i u i naU- sj ä J (ogs vi sed a n uppde lade i Eke näs kund e konstatera, mö rkre t morgonk affe i 3 gruppe r på rundva nd ri ng att de få tt resesällskap med med dopp. Efter det börja- i Wellamo . De t måsle medResan började i H frs kJ. en alert grupp, som gä rn a de våra ännu inslumrade Ii- ges - de n ä r storslage n . To05.45 , en okristlig tid , Olen ville diskute ra och som va r va nd ar rö ra på sig och ro pa talt 566 hylle r av vil ka j I st de t pä grund av att bussen på jak t efter nya reseobjek t på stud ieobjekt. specialutrustade in valid hytmed Edga r D a hl s tr ö m vid och andra initia ti v.

Den fö rsta som ställde te r. O ckså a lle rgike r ha r ratten och byråchefen Tu aVisst hade man hö rt o m upp va r St e ll a n H o lm g r e n man tä nkt på med lämpligt Li ll U lfsso n från LL hu r stiligt och hur stort det turistche fe n fö r Söde rm an- materi al vid inrednin ge n .

Tourist Service , sam om- senasle färjtillskottet sk ulle lands Iän. l o rd och bild tog Ko nfe rensmöjlighe te rn a är tänksam vä rd inn a , sk ulle va ra, men sam fa rt yg över- han oss med på e n fa nt asire- impo ne ra nd e eiler vad sägs plocka upp resenäre rn a träffade de t allt i de n vägen. sa ino m de tt a ursvenska Iän o m eli mö tesutrymme fö r längs vägen ti li Nyhe te n fö r Vi åte rkomme r. . i det ga mla Svitiod . som kan 360 pe rsoner. H ur vo re det dagen, de n nyligen invigda O mbord blev vi o mhä n- uppvisa beståe nd e minne n med en SPF-Vinte rd ag o mockså frå n vikinga tiden. Här bo rd ? fylkades man ti li as p a lö t Det va r en sto rstilad res(ting) o ch här slo gs Ing- taurangvärld vi ge no mslräva rssönern a ihjäJ. En rund - vade under rundva ndri ngen : l ur i länet ka n gå ti li Ma- La Co upole , Ape ritif Ba r , riefred med sitt mä kti ga Bar Fo nta na , De licia , med Gripsho lms slo tt , ti li Trosa e li he la akle rn up ptaga nde Culinar " vä rl dens ände". e ile r ti li pa no ramafö nste r , PRLS FRÅN Strä ngnäs med sin ärevö rdi- och Cafe Prism a . Också ned RFSEDAGAR II:FORS 8:BORG VASA ga do mk yrka va rs altare lill Fun Fun Disco på fö rsta FIM FIM FIM d äck (stö r alltså inte sov28-31.3.......... lr-mA 860,- 875,- 890,sakn a r motstycke i No rde n .

17-20-4.. _.. to-sö 860,- 875,- 890,O ch ut an att ha sett de av d äcke n) fö rde O le E ngblo m 15-18.5.. _. . I<>-IIÖ 860,- 875,- 890,livländ are n Rade mache r på oss sto lt. O ch visst va r det 28.6-1.7.... _ Iö-tI 960,- 975,- 990,1600-talet a nl agda smedj o r- fint och rymligt ifråga o m 12-15.7._ . .. lö--tI 960,- 975,- 990,na i Eski lstuna , sam blev ett sillplatser , me n hu r i a ll a 26-29.7... . . lö--tI 960,- 975,- 990,~ 9--12.8 .. .... Iö--Ii 960,- 975,- 990,centrum fö r jä rnh a nte ringe n vä ride n skall a lla rym mas på 25-28.9 .. _. . Io-IIÖ 860,- 875,- 890,i länet , kan ma n inte lämna da nsgolvet , då de t brakar 30.10.-2.1\.. Io-IIÖ 860,- 875,- 890,lös? Det ä r väl det som ka lSö rml and .

4-7.12.... . . t~sö 760,- 775,- 790,Lä ne t är ge no mko rsat av las kont ak t och sti mmung. vatte nlede r , vid vilka slo ll Me n inge nting fö r oss pe nPRlSET INGÅR: • bussresa Iill/ från Lenin grad· logi i dubbelrum (bad/ och borga r byggdes i för- sio näre r att sörja över. ty dusch) • balvpension i Leningard • svenskspråkig svarssyft e , me n också tili tro ligt är att de dansa nt a Finnsov reseledare • avbeställningsskydd • visumhe mvist fö r slOrmak tstidens bla nd oss hålle r sig tili dansanskaffning golve t uppe i res taura ngen ma kth ava nde i Sve ri ge . väcke r som är rymlig t.

Nykö pingshus Med " direktflyg" De t sku lle finn as oändli gt grymma minne n hos de n 22.3. - 15_11. sam minns sin historia. Lä- mycket att o rd a o m , me n • 2 veckor jag sta nna r infö r de n Iyx iga nets stö rsta gods ä r stå tl iga 2 190- 4270 ,- .

E riksberg. Dessuto m kan bas tu avdeln inge n med tre (pris beroende simbassä ng, bla nd de inlressa nt aste ännu bassä nger : på rumstyp) rä kn as upp Klin gspo rs Sto ra barndilo samt nyhe te n - e n • halvpens io n Sundberg, Nynäs gå rd och bubbelbassä ng. I anslut ning Pen sionärsrabatt i Jalta 150,- fö r 2 veckor. tili dessa 5 bastur och en gevo n Poste ns Rocke nsta alla omsusade av historie ns mytlig bastubar. Ja, det var e n fin vand ring vi var med vi ngslag. ~'!.!Ut."'" ERIKSGATAN:3· 00100 HFORS10 Q 694 201'1 Vid de lla presentatio ns- om , men ka n ni gissa vad

Vilket flytande lyxboteU!

Genom vintermörkret

~If~~t 'resor tilI

Leningrad

JALTA

-t.ik· firinso,rt:aUrS

• Lunclz på elegall/a SA RA HOTEL vid VD Kaj bord. Eli så sällsynttillfälle, attfå se dem lugnt sitl' 4 11snrm,nf avfotograferas.

Viceordför. Waldemar Heilzström t.V. med ka,ri.<liai ln1a Irja Grönb erg. T.h . uppe vid dörren resalls fr .h. Mary Kajanderoch Margareta F inlzilä-

9 so m imponerade mest på mi g? Jo, något så ova nli gt som att sa mtliga strategisk t utpl ace rade hissa r fun ge r ad e brilj ant och snabbt !

Skämt 11 sido .

Efte r e n läcke r lunch och ett under munter stämning intage t eft ermidd agskaffe var den sista isen bruten och studieresa ns framgång tryggad .

Framme i Sthlm e mba rkerade vi Lindho lm Lines trygga buss och Edga r ställd e in busskompassen på Eskilstun a dit vi anl änd e i kvä llss nåret fö r att ta in på de t stili ga SARA-hotellet.

Upp med kappsäckarna tili de smakfu llt inredda rumme n, sam vi tyvä rr inte hade mycke n tid att nju ta av, ty nere i ko nferenscentret Arkipelag vänlade red an ho tellchefe n Arne Törng ren med e n välkomstdrink . H an gay en be lysa nde presentalio n av Ho te l Eskilstun a - ett komplett fullserviceho tell med 228 Tum och sam extra finesser bl. a. motio nshall ar , solarier, poole r och - ett unikt golfcentrum med allt vad därtill hö rer ! En intressa nt lo kal

Text och Foto: Eija

ÄR DU FRUSEN AV DIG! Skydda Dig mot vinlerns köld och dess obehagllga följder .

@RTHCAPE) värmedräkten hjälper Dig i den här saken .

Rhovylonen s chloro ll brer och dess elstatlska egenskape r håller hud en to rr och varm under sve ttlg anstrångnlng_ Rhovylon förh lndrar uppkomsten av mu skel- och re umavårk.

Den IIn drar redan föreko mmande mu skel· och reum avärk.

Den förorsakar Inga allerg lska utslag.

• Vad är det för en god historia du nu igell har kläckt Kalle Nyberg, som fåll butiksföreståndaren på GENSE Nils lohall-fabrikell al/ skralla så där gott? Siv TUllzelmall von Adlerflug måste också ha hört den av millen al/ döma. av i staden, ut an att därför expanderande företage n ge de n någo nsorts " masto- Lindh o lm Lin es oc h LL T o urist Service utveckling. dont" -prägel.

En industristad med kulture ll präge l ä r säkert någo l Can-Canär ova nligt , me n det är just vad Eskilstuna är, då man ser med vilken pie te t de vård ar si na byggnadsverk från ga mla tider.

Tillbaka på mls Wellamo Programenligt avslutades rundturen med ett besök i och högtidligt samlade för Gense - Nils Jo hans fab- att äta avsked ssupe kunde rik sbutik , d är deltagarna man bara konstatera, att hu gavs tillfälle tili fördelaktiga mö ret alltfo n var lika gott

f ö n s trct

och VVD Maj-Britt Lindl/Olms silta tillsammans måste absolut

Eskilstuna i ett nötskaJ Efter en läcke r frukost kiev vi in i bussen och blev under guiden Li sas (lillnamnet ha r jag tyvä rr glö mt) inform ativa led ning beka nta , unde r en lä mpli gt lång rundtur , med aposte ln Eskils egen stad oc h dess nä rmaste omgivningar.

Det var näs tan fem fö re att vi inte hade ha mn at i skidkunge n Gunde Swahns spå r ut e på friluftscentret han täv lade nämligen här just i dag . U tan an bolla med alltfö r må nga siffror och histo ri ska årt al gay Lisa oss e n målande bild av staden från forntid ä nd a fram lill de n li vak tiga oc h järnoch stålindustristaden av idag, ständi gt stadd i ut veckling. Genom bussens fönster betra klade vi med vördnad run sten arn a, sam i tid en rests tili lå ngväga segla ndes ära , de so m aldrig återv ände tili hembygde n.

Vi kö rd e ge nom lrevlig modern småhusbebyggelse , längs lugna prome nad strll k och öppna torg och impo nera des av den mångfald av moderna sjukhusanläggningar, som det fanns rikligt

är de bästa möjllga tOr den som arbetar i kyliga och drag iga törhållanden. \, hpp

(Testad unoerarinlskarOrM llanden.)

S.'1nd ml!; mOI postrOn!r;ou enliJI "'ldlI1cnde: S

Kaustar l1 L Trading Box 11 6710 1 Karleby lel. 968-126 02 Även kvållar

Ulldt ",ol ~

Ilon,.,m

Und..1l0j.a iloni mcdpO/.oh alt

o_bbllLh Klllo"l"'

tlnp

~,m

-"

L Xl

AnJal PfbIII

0000 _

".

0000

.,.

0000 0000 __

100;

SUllmpOr

ture n varit an vi haft Edgar D a hl s trö m säker och mjukt körande bakom r atten .

Med de varma a pplåder so m följde ö nskade vi visa att vi alla helhjärtat förenade oss i dessa tanka r.

LL Tourist Service svenskspråkiga resor

1986

betraklade

den belysta do men . vars konturer tillsammans med Milles staty Guds hand avspeglade sig i det lugnt fl ytande mö rka va ttn et . kändes det skönt att fll krypa tili vila med tanke på nästa d ags rikli ga progra m .

Fårg mörkblå_

toppen sa Elmer

Zoo-film och sedan var vi färdiga fö r den utlovade kvällsbiten . Liten men allde les utsökt. Då man nu efter detta , av nya intryck fyllda intensiva dygn. i kvällsmörk ret stod i sitt rum och gc n O nl

~

C~ underkläder

• F ör eli gångs skull fick man här också se allas vår Edgar Dahlström i en blltikskö. Vad måmle han tänker mala isin kvarn - "visdomar" va?

• Räcker kronortla tili Greta Söderblom eiler har dll "överköpt?" inköp av de vä rldsbekant a produkterna . Hä r fick ma n användning för de inväxlade kronorna - och litet me r.

Tillbaka tili hotelle t fö r lunch och inpackning varefte r vi åkte iväg tili tea te rn , d är vi fick njuta av d en a lltid lika populära musike n och så nge n i Be natzkys operett "Vita häste n" , frejdigt och med ungdo mli g spel- , sång- och dansglädje framförd av e n amatö rensemble .

In i bussarna ige n och fu ll fart mot Värtahamnen . U nde r li knande resor brukar det i allmän het . efter en dylikt intensivt program , nu inträda en viss downperiod - men så inte denna gång .

Med full frenesi gick man in för o lika försäkrings-. transportmedels- , researrangemangs m . fI. diskussioner, allt und er K a j Lindholms lugna och sa krulin e rade o rdfö ra ndes kap .

Frågo r haglade och svar gavs. Aldrig har jag i en buss varit med o m e n så giva nde tillva ratagande av ti de n. Med intresse tog vi också del av Kajs intressa nta redogörelse över de oss pensionärer så närstäende

och stämninge n hög. Man nj ö t i fulla drag och cirkulerad e från bord tili bord bland ga mla och nyfunn a vänner. Vi fi ck oc kså uppleva en äk ta fransk Can-Cantrupp, vilken som avslutning bland publike n sö kt e upp e n dansant kavaljer och vem annan kunde det ha blivit o m inte Elmer frå n H angö? Ända lill Paris tycks alltså hans dansrykte ha nån !

På fas t mark ige n un der bussresan följande morgon vid tog framfö randet av de många " tacke n" i mik rofonen , men här koncentrerar jag mig tili Waldemar , som på hela fö rbundets och alla deltagarnas vägnar tackade för on Lindholm lines. LL Tourist Service och S ilj a Lin e igen e n gång ställt upp och arrangerat sa mt subventionerat denna på en strålande san geno mförda giva nde sludieresa.

-En speciellt tack riktade han tili vår o uttrö nliga resevä rdinn a Tu a -Lill Ulfsso n . som förut om att hon Pl anerat hela resan oc kså va nligt och lugnt handhaft det hela . Likaså hade den bästa livförsäkringen under

KRYSSNINGAR ALAND OPERAFESTSPELEN I NYSLOTT PRAASNIEKKAN I ILOMANTS HERTIG JOHANS GÄSTABUD KOLMARDEN GÖTA KANAL oeH KOLMARDEN KÖPENHAMN oeH LEGOLAND NORGE RUSKARESA TILL ARE HOLLAND - BELGlEN LOIREDALEN OeH PARIS ÖSTERRIKE RUNT OeH WIEN KÖPENHAMN - HAMBURG EUROPAS BLA PÄRLOR JERSEY Broschyren utkommer i medlet av februari .

--~-----------------------Sänd mig er broschyr: Namn - - - - - - - - - - - - - - - - - Adress Posta n s l a l t - - - - - - - - - - - - - - - ReSebyrå

~ ~~o!~~~i3~!ia?r~jn:o~ 10600 Ekenäs 10300 Karis 911-14620 911·31444

00100 Helsingfors 07900 lovlsa 91).-440041 915-52888

-'

10

Rädslan för å1drandet de ungas problem fil.dr Jan-Erik Ruth Gerontologiska forskningsenheten vid Kuntokallio Institutet

Den som genomgått ångestens möjlighet är mogen nog att inte känna någon ångest.

(SJ'ren Kierkegaard) "Äldrandet ske r utanför vå r kontroll och utan all vi speciellt tänker på det", säger en av våra me ra kända ungd omliga å ldringar, Ar vo Ylppö (96). Lever ma n länge, har man haft tur. " Det gäller all välja sina fö rä ldrar rätt", säger Ylppö .

Han har uppnått en mycket hög ålder , utan all ha gjort något speciellt för det, anser han . " Jag har varken hållit mig tili någo n utspekulerad diet , eiler gåll igenom någ ra kondi tionsprogram , jag bara lever vi-

säger naturl ig tvis all jag fö rä nd rats, men synd ä r de t all jag inte fåll ordentligt gråll hår, det är vackert.

- En av mina unga vänner ha r dock blivit så betryekt över ta nken , all jag kanske kommer all dö , så hon brast ut i grå t, hä romkvälien , när vi kom in på ämnet. Jag sa tili he nne: G råt inte för min skull och Iyssna nu på vad "liket" har att säga: jag ä r fak tiskt inte rädd för döde n - oeh jag är j u for tfa rande här.

Livsleva nde.

dare" .

- Jag följe r fo rtfarande med vad som händer inom min vetenskap och jag kä nner mig främst som en läkare, inte en åldring. Jag har visse rligen upphört med mi n praktik, men jag fä r fo rtfarande ge många m ännisko T räd om barns utveck ling .

- Jag hör kanske inte li ka bra som förut , me n det viktigaste uppfattar jag nog .. . " " Ä ldrandet stör mig inte, om jag inte råkar tilla mig i spegeln " , säger en annan välkä nd finländsk äldring, Kylli Koski, " Kylli-täti" (78). " Jag lever och arbetar som föru t , jag mälar, hälle r kurser och uppträde r då mao ber mig."

- Jag rör mig inte lika kvickt , och någon gäng besväras jag av min astma , men jag ha r inte tänkt dra mig ti ll baka förrä n jag ve rkIigen blir gammal. Spegel n

Ångest inför ålderdom och död

som fi nner e n me ning i de l och kan fö rslå va rfö r de l gesla llal sig som del gjo rl upp lever inte sin situation som problemfylld. R ädslor och fö rlvivla n ligger inte på lur för de n som inle bär på många ouppk larade saker inför sig själv e iler and ra.

Så är de l också vid livels lerminalfas , då män niskan slår inför döden . Rädslo r uppkom me r e ndasl o m tidigare , ouppklarade proble m å le rak lualiseras, eiler om döde n komme r i " fe l" lid . t.ex. p .g.a. sj ukdo m . Den som lösl li vels exislenl iella fråga, och som ka nske Yllerliga re " välsignats" med e ll

nesta fö rändringa r ä r små.

Vissa inte lleklue ll a de lförmågor fö rsä mras inle a lls och den ve rbala förm åga n tvä rto m fö rbätt ras .

Trots proble m med minne l ha r de t visal sig a ll människan ä ndå kan lära sig något nYll och också sexintresset fin ns kva r i ovä ntat stor ulsträck ning. HälsOlillslåndet och ko nd ilionen är även bällre fö r dagans åld ri ngar ä n de va r hos lid iga re genera lioner å ld ri ngar.

Den narcissistiska å1dringen - en raritet?

lnget av ovanståe nde ut"Vilka problem upplever du aU kännetecknar människor i talande n åte rspeglar e n fördin älder?" tvivlan , eile r några rädslor in[ör åldra ndet. Tvä rr o m få r 15-35 Ar ma n känslan av att dessa två Rädsla för broll 22 äldri nga r njute r av Ii vet och 44 Eko nomi fo rt fa rande är ve rksamma .

E nsamhel 23 Vissa förändringa r ha r gjo rt Sjukdom 22 sig påminda , me n åld ri nga rD ålig ulbildning 29 na i fråga fäster inte speKänsla av all ej behövas 18 ciellt stor vikt vid dem .

29 Brisl på sysselsällning Della tror jag ä r e n av Brisl på vänne r 17 li vsvisdomens hemlighe ter.

Arbetslöshe l 35 E n mä nn iska som är tili D åliga bostadsfö rh ålla nde n 12 freds med sig själv och Si ll Känslor av all e j räcka lill 23 liv, provoeeras inte tili självupptage nhet och neurotiska gru bblerier. I ställe t har ma n råd att va ra ge ne rös långl liv kä nne r sällan dödPå grund av det ovansagoch dela med sig av Sill vesångest. da har jag svårl all lro all ta nde , sin e rfa re nhe t tili de skräckuppleve lser infö r andra.

Negativa stereotypier å ldran del som t.ex. beskrivs Den som kan se till baka i e n de l psykoana lytiska på Sill liv med till försikt , om å1drandet framslällninga r ve rkligen Vä rI ve rkliga velande om skulle va ra någol Iypiskt för vad ålde rdome n är och vil ka alla ga mla människor. Jag upplevelser den för med sig tror all d jupa skräckuppleä r bristfä lligt. Geronollogin velser e ndasl kä nne teckn a r (Iäran om de l fris ka åldra n- e li få lal. Vi vet , t. ex .. a ll indel) är e n av de nyasle ve- le mera än 10 proce nl av de lenskape rn a och dess da la nyb li vna pensionä rern a kri ä r änn u för spridda . I brisl sar p.g.a. av all de socia ll pä ku nskap freslas vi all sell blivit ga mla. De nesta projicera in vå ra meSI nega- kl a rar av äldrandets ul vecktiva föreslällningar o m ål- lingsuppgifl och finn e r livsderdo men på de ga mla. tillfredsställe lse äve n seEnligl de negati va ste reo- nare. typierna skall ju kroppen bli 1 de n psyki atriska lill eraskröplig, sinne na avtru bba- ture n däremot betonas fö rde, inte llek le t förslöal , min- luste r som å lde rdomens esnel uselt och luste n lill sex senlie lla innehåll. Kä nslorn a sakla tyna bort. av förlusl kan röra sig kri ng O m dessa föreslällninga r jobbet , som måste avslås . skulle få stöd av fakta. skullill barn e n som f1u gil ur boAvresa 29 apri l. Hotell Belvede re Park. Inkvartering i le ju ålde rdome n ve rklige n e I, lill fö resläll ni nga r om indubbelrum, badrum , balkong . va ra full av misär. R ädslo r tellektue ll och kro ppslig fö rPris med kaffef rukost 2.145,-, och ångest vore dess naturli- tvi ning.

Pris med halvpension 2,445,ga fö ljeslagare . nUl idsmänn isSpeciellt Nä rmare uppgifter ger Else-Maj Johnson tel. 961G erontologiska slud ier av kan , sam j u anses leva i nar119410 kI.9 - " . i d ag, Iycks dock visa, all så cissismens tidevarv, sägs ha Arr. SPF Österbottnlska dlstrlktet. inle är falle t. Människans svårt med de fysiska fö rändTekn. arr. Tjäreborg. inle lle kt fö rändras t. ex . en- ringa r som åldrandel medP .S. Närmare om Rhodosresan i nästa nummer. dasl lill vissa delar och de för. Ho n fö rsvara r sig mOI

Möt våren på Mallorca 29.4 -13.5. 1986

de m på a lle ha nda säll . genom överdri ve n konditio nsak tivil el e ile r ge no m all la ut sig to ta h i vissa si tua tioner fö r a ll ge bevis fö r un gdom lig hel och kraft.

På del sexue lla o mråde l igen revitalisera r Narcissos sin pote ns med all byla äktenskaps partne r, ä lskarinna och älska re tili a ilI yngre årgå ngar. Också int resse t för kosmeli k och mode belraklas som e li mede l all skapa sig e n mas k mOI åldrandet.

J ag ka n fö rstå all ailI de lla i en de l fall ka n ses som: försva r. Me n dylika beskrivninga r ulgö r samtidigl e n , (visserligen ka rrike rad ,) be-

46-55 Ar 42 27 19 55 40 20 19 19 19 4 52

66-75 Ar 50 16 27 49 26 26 7 10 5 9 22

perspekliv på ul vecklingen , fra mslår inte de ga mla som e n specie lll problemfylld grupp o Som ma n ka n se av svaren ski ljer sig de ä ldres upplevelser i ringa grad frä n de övriga å ldersgruppe rn as. Rädsla för broll , ensamhel och käns lan av all ej behövas rappo rl e rar de gam la dock o ft are. Men ocksA de unga kä nne r e nsamhet.

Vi Irodde ka nske, all brist på sysselsällning, få vä nne r och känslor av all e j räc ka tili också va r de ga mlas proble m? Så är del dock inle.

Inte he lle r e konomi , boende e ile r sj ukd om sysselsäller främst de äld res lanka r.

Reaktio ne n på sjukdom ä r sta rk asl i medelålde rn . antagligen för all de fö rsta hotande sympto men visar sig d:\ . Se n 3 1"e lä l" m a n s ig levn

vidare, trots sjukdom.

MAnga äldre anser sig ocksä e ko nomiskl ha de l så bra . vid e n jämfö relse med utgå ngspunklen. all de ä r nöjda.

Myc ket gamla människor ingick inte i Ta rnstams undersöknin g, den ge r oss därför främst tips om 'de un ga ga mlas' situalion .

Slutord skrivning av ett ökat intresse fö r ko nditionsakli vitet , ökad tilltro tili de egna möjIighele rn a, eli fö rä ndral sexua lbe teende och e n ökad a nvä ndning av kosmetika och mode riktiga kl äde r hos de ga mla.

- Man måsle väl ändå inle kl ä sig i lump och bli e n passiv gungs to lssitta re fö r all å ldras "öppel" e ile r " ri ktigl"?

De gamlas problem och de ungas Det lalas alllså mycket i dag om de ga ml as proble m . deras rädslor och fö rsvar.

Del är dock delvis än nu outre ll . hur viII omfallande eiler Iypiska sådana ä r.

En nylige n utfö rd sve nsk un de rsöknin g av Lars Tornstam ge r dock eli räll lile l slöd fö r " problemlanke n".

U nde rsöknin ge n visar samlidigl all de t ä r vi un ga och a lldeles specie lll vi välul bildade människor - som Iycke r oss se svårighe ter i all åldras.

Då vi lägge r eli livslo pps-

En fräga som he ller inte togs upp fö r stud ium va r upplevelsen av sorg och sa knad dä ma n fö rl ora r en nära vä n ge no m dödsfall. Fö rluslen av människo ko nlakle r har ju också tradilio nelll besk ri vil som eli av ålderdome ns stora pro ble m .

Det ka n ve rkli ge n förhå ll a sig så, me n ma n ka n också tänka sig, i a nalogi med vad som hä nde med upplevelsen av sj ukdo m . all de fö rSla fö rluslerna ä r svårasl. sedan vä njer man sig.

Sam vi såg av studie n ovan gå r de gamla he lle r inte och grubblar på då lig ul bildning (troIs a ll de o bj ekti vl sell ha r del). Del är medelålde rsmänniska ns. karri ärisle ns be kymme r.

Samma nfallningsvis kan vi säga. all e n stor del av ålde rdome ns pro blem beslår i de un gas och i medelålde rsmä nniskans negali va proje ktioner. Rädslan fö r ålde rdomen och för döde n finn s frä mst hos de m. Li vel lär dock de neSla ga mla all ta emol ålde rdome n med j ä mn~od och tillförsikt.

II

tionen att sopa ut ju len. tili nöje för oss gaml a som långt tillbaka i tide n roade oss pii sam ma vis. I min barndom och tidiga un gdom hörde det också tili att i samtid med sopande t också bulta ut jule n. Det va r ju före jämställdhe tens tj at hade vak -

1 dag firar vi Zacharias Topelius . om vi nu överhuvudtaget firar honom . Glädjande nog har hans gärning de senaste äre n tagits fram. kanhända bara för an vädras från glömskans damm ett tag. Efter en tid av totalt förbud då det gällde sagor har det åter öppnats som en dörr för sagorna. vi kan få belägg för dena o m vi någon gång lånar våra öron tili morgonens eiler afto nens barnprogram . Jag ser dena

som e n glädje i vå r tid med fostran tili realism och självstä ndighet.

1 går va r det alltså tjugondagen . en dag som av gammalt haft sin stora betydelse , julens sista dag som fordomdags skulle avslutas med en festm åltid då den färska , eiler nyfångade gäddan skulle förgylla julens sista måltid. 1 vå r tid då traditionerna inte står högt är det ändå barnen som med liv och lust går upp i tradi-

Pensionär modeH 1976

<> <> <> <> Det är ganska märk värdigt , men det ä r e tt faktum . att då man (jag) någon vinte r har tillgång tili så stora mängder av gnistrande vit snö som i år. så börjar det liksom att spritta i buskar och grenar. (Jag höll på att skriva buskar och gre nar i singularis, Ole n det sku lle möjlige n ha lockat någon på inte avsedda avvägar. så jag uttryckte mej he lt pluralistiskt för säkerhets skull) . Ja som sagt var, de vi ta vidderna känns lockande också på mej . fastän jag i det stora hela i ganska hög grad ä r avogt stämd Olot allt vad skidå kning heter. Det är årtionde n sedan jag stod på e n skida senast.

Men skulle man ha skidutrustning och sk ulle man likt en annan Bertel G ripen-

berg få syn på " e tt e nsamt skidspår", så vore det inte otä nkbart att man skulle ge sig ut på det ha la. Ett e nsa mt skidspå r skulle vara bra för den skull . att ma n uppenbarli gen skulle " bete" sig, efter så många år av

kan ibland undra hur länge hov som inte kunde e iler 3 11 be jn grannen för en pratstund över e n kopp kafjulen klarar sig undan ar- fick eftersättas. betsmarknadens härda kvast Söckenhelgernas åternytt- fe. eiler att ringa e tt samtaI. den som sopade bort de två ning. hur skall det gå med Morgonens andak t rörde stora och betydelsefulla den saken? Vi har anled ning ocksä vid tacksamheten söckenhelgerna Trettonda- all fundera över deua, int e över så oändligt mycke t som gcn och Kristihimmelsfärds- minst genom a11 våra grann- vi har att iaktta och vara dagen . De utpl ånades inte Iände r haft råd med att läta tacksamma över. Efte r en men skuffades god tyck ligt åt dem va ra kvar pä sin fo rna lång. tung natt kan morgonen gry med klar himme l. nat , så det var flick orn a SQ m sidan för att årli gen placeras plats. e iler e n mulen dag förgylla s gick in och sopade och poj- där de makthava nde tycker av dalande snöningo r, e iler xxxx karna stannade utanför och att de passar bäst. en fägel titta in genom vår bultade i väggar och knutar Jag kan sist och slutligen De nna morgons andak t rut a, små tin g sam för en tili och med så hårdhänt att fundera om det är affärsfönsterrutorna kunde skallra värIden som häller julen vid rörde sig omkring skapandet stund kan få alla värkbesvär tili i hä ndelse av att talgox- li v hos den stora allmänhe- av gemenskap.

Prosten att sjunka undan .

Vi är inne i ett nytt år och arna hade hackat bort kit- ten . affärsvärlden som med Magnus Bergroth lade som tet. Vad som har fö rändrats musik och tingeltangel e n Ijus va rm väg in tili den- det är bra att inte veta vad i traditionen ä r att de age- knäpper upp det hårda pan- na min dag, tili allas vär allt det för med sig. rande får räkna med olika sar som döljer det som finn s dag. Vi har inte alla samma slag av "godis" i medhavda kvar av barnasinnet inom möjligheter att skapa gekorgar och att det finns till- varje. ja åtminstone de nes- menskap. Eiler ha r vi det? gång tili biltransport om vä- ta människor . För oss sam Det kostar sä litet att visa gen mellan gå rdarn a ä r fö r har det verksamma livet vänlighet och hjälpsamhet , lå ng . men gårdage ns möda bakom oss. eiler rentav vähade också sin a poänger . gar vara " barn pä ny tt " beoch en tradition kan förnya s hövs inte affärsvärldens och förvandlas bara kärnan i trumvirvlar för att öppna juRabbe Enckell den finns kvar . och kärnan i lens dörr , men det kan gälla Köldtema denna tradition är väl att för de n un ga generationen den sunda glädjen få r ut- som vuxit och fostrat s under Bonad med vax vattenytan lopp och julen utkörd på sä annorlunda förhällanden dock matt som en genom döden gammalt vis. och där traditioner inte har /örlorad vinges g/ans blivit en bä rande nödvänIsens smitta smyger, l&er xxxx dighe t som motvikt tili ett stelt sig smekas av f/ödets tungt och torftigt vardagsliv sömnuppgivnajingrar Traditionerna sitter an- och för vilket vilodagen Dagsljuset vägrar nars trångt i vår tid . Man också var ett trängande besynnerhet , om man får döma av prisen i skyltfönstren.

+++ Min lilla motvilj a mot skidäkning har ga mla anor och mell an barnaå rens smä fad äser i spä re t och fram tili i dag finns åtskilliga genanta och otrevliga upplevelser.

Jag

minns som

om

gång i snorungeålde rn Iyckades krångla tili det he la så an jag fick e n skida pä var sin sida o m en bastant tali i e n utförslöpa . Sällan har jag känt mej sä platt och därtill tillplattad som den gå ngen.

Ansiktet slog i stammen så barken rö k och det knakade oroväcka nde i rev- och andra ben . Men jag höll ihop ä ndå på något vis. Me n ett myc ket tro ligt minne av den krocken är min än i dag något puckliga näsa. som en proffsboxare kunde vara sto lt över. Kn ö le n på näsrygge n har dock det goda med sig att den hä ller glasögonen på plats. A lltid något sa fågelskådaren som fick nugan .

masso r av soldat er på vä-

Vinterhat Köldell hårdnar tili, jientligl blå.

Kläll i /rostetlS nålar pinas skogells ris.

To" och död som halm SY"S vassell slå i eli glashårt skruvsläd klämd i vinlems is

Denna öds/ighel väckt tili ronden ingen /örändring med/ör Denna vinter som nu bogseras /ör spända /inor trögt i det /örjlutnas hamn Stil/a rasslar döda IÖv.

N akna popp/ar vittna om sanningen i sagans slut: eli ljum vind smyger någon gång intill -

+++

der

hänt i gär hurusom jag e n·

oträning . Färde n skulle troligen bli vinglig och fylld av " fallgropar", och sädant vili Ett par andra mindre anma n gärn a hänge sig åt i splendid isolation . fj ärran genäma skidture r under från allehanda ga pha lsa r. värnpliktstiden vid ga ml a som skulle skrana ut e n. förnäma Nylands regemente under 30-talets första år beMe n eftersom jag alltså inte fäste övert ygelse n om att ä r sä rskilt fö rtjust i skidå k- skidäkning och jag inte va r ning så torde jag bespara någo n bra kombin atio n. En mej inte bara smä le ken fö r hemmarsch på skidor i snöeventuellt ynkliga försök, glopp (motvind fö rstås ) och uta n också en he i del pen- djup blidsnö från Nummis ga r. Det ä r kostsamt att be- tili He lsingfors är kvar i hådriva idrott i a llm änhet i vå- gen. Den ne ra mil långa ra dagar, och sk ididrott i trippen var en ren Via Dolorosa och det kroknade

Harry Martinson

lämna nattlig närhet /ikt ett bam gripande i mörkrets kjol dess tyll av trygghet.

en rast vid stationen i Malm visade stationsvägen an jag vägde bruno 140 kilo , normalvikten va r 70 kg . Man lätsades vara tuff den tiden .

En ganska lika rtat elände upplevde jag under Mäntsälä-krigets dagar samma Ar, 1932.

D e två värsta , och de som

definitivt tog kål på mitt skidintresse drabbades jag av på lite t ä ldre dar. För examen från e n gymnastikledarkurs i Vierumä ki krävdes att man också skulle ha gjort ett hopp i institutets backe . Den var inte så våldsamt stor efte rsom backreko rdet o m jag minns rä n höll sig kring 35 mete r, men för e n debutant avsk räc kande nog. De t var bara att ro fanen i land och gära hoppet. Ner kom jag förs tås och på benen hölls jag, men de t va r också allt och tili betyg räckte det.

Droppen som fick bägaren att rinna över hä lldes upp vid fl ygkri gsskolan i Kauh ava 1952. Där var

förbaskad. bo rde man ju också bli över ka ffepriset som i nä ra framtid skall skjuta i höjden som en rake t. Men tack va re fra msynta julgåvegivare är vi på den säkra sidan och kan ta e n prishöjning med kn usende ro. Vi , det viII säga min kära " hu" och jag är nämlige n o måttliga kaffedrickare som utan att blinka kan häva oss i e tt dussin e iler ne r koppar per dag. Me n tänkande. och spårdraga ren så infam att sig o m vilr hälsa månande, han mätte opp en 10 kms ättelägga r " klappade" oss sträcka rak t ut från skola n inte bara var sitt par kaffeut i de djupa skogarna. Så koppar av miniform at Ulan när min speciella droppe föll också en termoskann a som häller kaffet just vid vä ndmåle t hade jag verklige n en milslång hemfärd framför varmt. Så i stället för att komig. H är . min ute j vil dmar- ka 3-4 pannor pe r dag klake n. hände de t sig nämligen rar vi oss nu i normala fa ll a tt inte bara ena skidbind- med två. Och vi kan ändå ningen for åt pipan utan dricka som förr ; dussinet samtidigt revs ocksä sul an fullt av koppar tack vare an loss på den ena skidkänga n. utrymmesbriste n i de nya M an kände sig som en ve ri - kopparna är mycke t stor. Så tabel " halta- balinka " pä vi har sedan julen "slösat" återfärden. Om man inte bara två tredjede la r av kafkalhuggit Ka uhavas skoga r fepengarna och den inbessedan dess så lär nog mitt parade tredjedele n bör i myc ket ocensurerade språ k stOft sett motsvara prissleg-

gen . Vi aspiranter kunde ju inte göra detta , krokna alltså. vi tog bara ytterligare bördor på oss för att "vår under denna mödorn as väg trupp" inte skulle drabbas allt ä nnu e ka i tra kte rna. Så av e ftersläntare och " trosså- helhjärtat arg hafver jag sä lkare". Så vi plockade åt oss lan varit som då. tornistrar (ryggsäckar) och +++ muskedunder av dem som Särdeles arg, ja rentav var mest tröttkörda . Under

rin gen. Om int e. kan man göra som Eve rt T aube un-

der besöket hos Kalle Scheven. man blandar fredligt sitt kaffe med kron och ö kar pii brännvinsde le n i " knorrn "

och

säger

som

"förra gubben": Av all kokt mat tycker jag bäst om kaffeknorr. Visst höjde ju också Alko sina pris. men mera blygsamt än kaffehandla rna ämna r göra. Eiler vilka det nu ä r.

+++ Jag skrev " hu " här ova n. Ä nnu tili helt nyligen kunde man i lokaltidningens kyrk liga notiser läsa att NN jämte hu har nyttat in eiler ut e ile r gjort nånting annat.

An hu står för hustru begriper man naturligtvi s men Ii-

te t ruskigt ve rkar det juo M an få rivj ärn . ragator . m ,m . i tankarna tro IS att vå-

ra hustrur överlag ä r hur älskeliga som helst.

Och här läm par sig en gamm al anekdot som Pe lle Hol m ha r snap pat upp .

Kung Karl XV var på en järnvägsresa och kiev ut på en station där den mycke t rampfebri ge stationsinspektom isi n förvirring blanda-

de ihop orden hustru och fru och starnmade: " Ers Majestät. få r jag presentera min Hu ",

Och här sätter Ha punkt för denna gång.

Hans-J. Sjöstedt

.'

12

Jakob Ofverskos dilemma

Ett ny'!! sla~ läger:

BeräHa en historia farfar, - så lekervi efteråt i skogen

Oe th är föreställer J ako b Öfversko. Han ser ga mmal och slite n uI. Me n så har han , som han sjä lv säger . varit med om eli och va rje under e li längt li v.

Jakob har a lltid uppträll lugnt och balanseral. Det förvånade därför i a llra högsta grad. nä r jag häro m dage n upplevde honom som irrite rad , för all inte säga aggressiv . Ungefär såhä r utlade han texten för mig: - J ag tänker från och med nu bryta med alla ga m, la , dumma j ultradit ioner.

Jag är ingen gröngöling. Jag är en stadgad man och jag viII ha något nyll. Alla de traditionsbundna ä r enfald iga eftersägare. som saknar

Iden kommer frön Donmork, dör man redon

i mångo år med star succe onordnat löger för farlmarföröldrar ach barnborn.

tell . utomlands. berällade kyrka . De traditionerna J ako b. svek oss inte.

- Lycka tili och mycke t - Men all bo på hotell nöje, sa jag. Men vad säger under julen. kan Ola n vä nja släkte n , barnen och barn- sig vid sådant . kan det vara barnen. trevligt . und rar den skeptis- De t var just dä r som ka grannen. skon kl ä mde och bekymre n - Det var eit lite t hotell i väx te . För a ll vara uppriktig "skogens tys ta gömma". In-

eget initiativ.

Det var veckan fö re jul. som vi möttes på " Stations-

backa " och sta nnade e n stund fö r all utb yta tankar.

- Vad är de t egent ligen som gå r å t dig. sa jag . Ou ve rkar så överspänd . Ska du e migre ra e iler håller du på och söke r skilsmässa .

- Lå t bli a ll driva med mig, är du snä l!. Oethä r är allvarliga saker. Vi har fö r a ll va ra uppriktiga haft lite problem där hemma . Min lagvigda och jag har pia nerat all resa bort tili julen. Vi har plane ra t a ll bo på hokan jag berälla all vi är

.k_~;r;:~'l

Det slu tgi ltiga programmet fö r det första lägret av denna typ på Kuntokallio i Östers undom (Sibbo) på svenska före li gger ä nnu inte , m e n som vi redan nämnde i nr 6/85 , så blir programmet omväxla nde och m å n gsidigt : tillsamm a ns gå r vi på naturstigar, vi simmar ( i h avet e ile r inom hus). vi tecknar och m å lar , syssla r m ed hobbyarb e ten och talar om ga mla trad iti o ne r och hur d et var i " den ga mla goda tiden" d å fafa va' ung .

Vi företa r också sjöresor i den vac kra sib boskärgården, där såväl ga mma l som un g ka n diskutera si na n at urintryck .

Tänk så trevligt all n åg ra dagar få rå o m

GEMENSAM SAK Ett barn har nuförtiden inte alltför många fullvuxna kompisar. Det är mamma och pappa - eiler bara den ena. Dom har alltid bråttom. Lycklig är den unge som har sina mor- eiler farföräldrar tili kompis. Dom har tid att Iyssna och ge råd.

Och den levnadsvisdom och levande tradition som morfar eiler farmor kan ge sitt barnbarn . den kan ingen bok berätta.

Vänskapen mellan ett barn och en åldring är värme och stöd åt bägge hållen. För barnet är det viktigt att få känna att nå n behöver det. Barnet kan hjälpa den gamla i många små sysslor. Och åldringen får stimulans och livsinnehåll från barnets värld.

Så här börjar den gemensamma saken. Som växer med åren. Som står pall för ungdomsårens stormar och åldrandets besvär. Som lär ung och gammal att förstå och respektera varann.

Unna barnet och åldringen möjligheten att få ta hand om varann. Låt dem möta varann.

På åldringarnas vägnar.

Vanhustyön keskusliitto Centralförbundet för de gamlas väl ry

barnbarnen - tä nk så s kö nt för föräldrarna a tt unde r n ågr a dagar h a det "ba rnfritt" me d tid över att ägn a sig å t egn a intressen .

Pl a ne r a det he la red a n nu , så a tt Ou och Oin " kump a n " (kumpaner) säk e rt ryms me d . I n äs ta numme r m e dd e la r vi hur a nm ä la n s k a ll s ke.

Pris för pensionärer ( h e lin ackorde ring och kursprogra m) mk 925,Pris för unga vänner som medföljer: unde r 12 å r = h a lva priset unde r 5 å r ca 113 av priset F ö r n ä rm a re upplysningar kontakta fiI.dr Jan Erik Ruth p å Kuntok a llio te l. 877 9807 eI. Eij a Fra ncke te l. 59 80 72.

KORSORDET 6/85 Karl-Johan och nio Iyckliga f1ickor runt o m i Svensk Finland va r det som ur den rekordslOra svararhögen ploekades upp - och som vi hoppas - redan nu ka mmat in någon vi nst ur "dubbellottsymninghetshorn et e ile r Iyckats skrapa fram någon "ässä"-vinst.

Dubbellott (Ka ksoisarpa): Magda Blomqvist Bo rgå 10 Vai borg Lindström Pa rgas Karl Johan Lyden T ammerfo rs Elsa Sundell Ekenäs Fanny Winberg H frs 18

Men nu har vi diskuterat

och inga skräniga ba rsittare störde oss. Vi klädde julgranen enligt gamma l sed . Julbocken kom åkande med en vit häst·. I julkyrka n Iyste massor av levande Ijus. Vi tänktc vacken om rerorm atorn Luther , som Iät Ijusen bli kvar då han skalade bort så mycket av ka tolska kyrkans grann låter.

En kväll kom en skick lig trubad ur och sjöng roman-

igenom hela problematiken och allt är frid och försoning. De övriga familjemedlemmarna understöder helhjärtat vårt förslag .

Vi ä r kanske en aning anlika i vårt tänkesätt så vi reagerar också för vad granL.._ _ _ _ _ _ _ _ _ _- . narna säger. Såhär antar jag a ll det kommer all låta : Ser ti ska visor för oss och en anman pä vilka fasoner pen- nan kväll kunde vi svänga sionärern a i grannhuset ut- om i gammaldans. vecklal. Det duger inte .me- O etdär låter ju förnuf-

Generationerna möts För all böst förstå vart vi syftar hÖllvisas tili illfilliggallde ruta Gemensam sak.

mycket traditionsbundna . och det tar ordentligt emot all bryta med de t gam la.

3 st Ässä-Iotter var: Doris Björkholm Esbo 12 Linnea Höglund Vestlax Elvi 011 qvist Nedervetil Astrid Ytterström Vasa 14 Irja Öhqvist Sjuk- Aldringshemmet Apollo Tack för visat översvämmande intresse. Vi hoppas innerligt att Iycka n ocksä stod er a lla bi vid vidare utlottninga r. God forstättning infö r de nya ' ·krysså re t" .

Redaktören

ra att fira jule n hemma med

tigt -

familjen. Gamla människor.

Fira jul på hotel!. Uto mla nds. - Tvi vale!

- När jag efter hemkomsten från julfirandet stötte på mina grann ar och såg deras trötta och jäktade nunor. fann jag det lä mpligt

efter.

- Ahaa! - Jag märke r att du mjuknat. Nästa jul är

att sersvera dem en liten re-

dogörelse öve r hur man firar jul på hote ll utoml ands. berällar Jakob.

Gran narn a blev i första ha nd upplysta o m all vi hade tillgå ng tili alla de allribut som gö r en ga mma ldags jul tili jul: Julmat . julgran. julbock . julklappar och julget diskodunkande e lände

rentav någo l att tn

du vä l med på en julresa tili

hote lle t i " de tys ta s kogarna" e iler på någo t an na t stillsa mt hotell e iler pe nsionaI. Som sällskap har du då andra lata , som inte vi II städa och kocka e iler såda na som är ensa mma eiler sädana som viII ha o mväxling.

Det finn s säkert socialt intresserade krafte r inom din pensionärsförening.

Låt dem ordna saken .

D e t är inne att vara ute.

Martin

Charmigt elegant 10-årsjubileum hos Drumsö Pensionärer E n a ir av stä mning och fö rvä ntnin ga r slog emo t e n redan ne re iH o te l Vaa ku nas aul a, dä r ehiea dame r vä nligt vä lko mnade festkvä llens 140 gäste r.

J a, just gäste r, ty i kvä ll fanns det inga ka ffe ko kare e ile r diskare . " Ska det va ra fest sä ska de t" var den paro ll de n duktiga festk o mmittc n gå tt in fÖr. Fö r att hitta de n mest tri vsa mma pla tsen fö r feste n hade de bl. a. i veeko r luskat o mkring granskande hfrskrogarn a in på

ligl ko ri ut an a tt pruta bo rt den va rm a humanitet . sam

ä r så ulm ä rk a nd e fö r honom . H an erinrade o m de

o lika skeden fö re nin ge n passe ra l - oeh slann ade speeie lll fö r dage n 10 är lillbaka i tiden - ha n va r med oeh re d a n d ä e ne rgiskl e ngagerad . I dage ns läge ha r denn a li va kti ga oeh ulä lrik tade fö renin g ba ra e tt problem an bro tt as med - nyintresserade pe nsio näre r hålle r på att sprä nga vägga rn a.

Fö ljde så uppva ktn inga r, vrårna .

Vaa kuna blev oekså e n som inleddes av SPF:s fö rfullträff. Vid långa vaeke rt bundsordf. J a rl M a lt sso n duk ade bo rd sägs e nbart le- som framba r sin hyllning gee nde ansikte n. En strålande nom en intressant utarbetad vi-stämning rådde i salen . historik öve r ön Drumsö Det vä lko mponerade pro- oeh livet där ur gå ngna tigramme t speakades tyd ligt de rs perspe ktiv . (Ko mmer oeh elegan l av K a rl - Erik att ingå i nästa nr. samtidigl sam Drumsö Pensionäre r F o hlin .

Fesle n inleddes av en eel- prese nteras und er S å h ä r lokvartet! frän Sibelius Aka- ho s o ss-s p a it e n) SAMS uppva kt ade ge no m demin . som med lre spanska danser melodiösl spelade sig en trio: Siv Tunzelm an von in i vå ra hj ärtan . Därefter Adle rflug, Saga Diekman va r det rö reningens ordfö· oeh Dick Palm berg oeh fö rra nde Holger Clements eninge ns "gudm o r" Eij a • ... r ntt h tl ls a såväl inbjudna

h y ll ade s in B e njamin s am tli -

hedersgäster som e gna med- ga genom He llströ mska le mmar välkomna. vilket fonde n. han oekså gjo rde fö redö mJubil ee t lill ä ra hade fö rFORTSÄ ITNING ••••••••

Förbunds...

••••••••••••• frän sido 3

stråla nde ögon , ra k näsa, vä lformade läppar oeh kra ftig haka. Ha n hade snabb uppfattnin gsfö rm åga, va r a lltid slagfädi g, hade e n li vlig fa ntasi oeh va r uppslagsrik o Efte r a lt ha va rit a nSlälld i o lika ha nd e lshus. e lab le rad e ha n sig som sjä lvsländi g affäs ma n. 1 bö rj an av 1780-ta le t va r Be ngt Magnus e n av Stockh o lms oeh Sveri ges rikaste män . Ä r 1783 inkö pte han många järnbruk oeh egendo ma r i Finl and . Dessa hade ti li en del tidi ga re tillhö rl hande lshuset Jea n oeh Ca rl Hasselgren i Amsterd a m . I Finland ägde Bjö rkman : Keppo i Nyka rle by, Orava is oeh Kimo i Vö rå. Orisberg i Sto rk yro, Fiskars oeh Antskog i Pojo. Koskis oeh Paa rsky lä i B jä rn å. Ori jä rvi i Kisko. Kärke lä i Karislojo.

Kull a i Tenala . Gennäs i Pojo oeh Haapaniemi i Kisko .

Den sam manl agd a marka reale n va r över 60.000 ha .

Bruk oeh gårdar ulgjorde e n enorm förmögenhe t. Ha ns barn öve rtog senare rikedomarna i Finland oeh blev fin ländska medborgare .

Släk ten ad lades tili Bjö rkenheim.

Om man närm a r sig Fiska rs frän Skuru frapperas man av grö nskan oeh frodighete n utmed ån . Wärdshu-

set . konto rsbyggnaden oeh herrgård en -ste nslo ltet läter oss ana gå ngna lide rs banbrylande insa lser. ma kl , ri kedo m , välfä rd oeh e lt målmed vetel ulveeklin gs rbete.

Fabriksbygg nade rn a milt emo l vid fo rsen , fö n ä ljer o m idogt arbe le . lång arbetsdag oeh möda. Elt hårt fö rvä rvsli v som doek gay tryggad existe ns ål de anställda. Järn bruksidylle n ä r idag und e rbar med fö rd ämningar. va ltc nfa ll . restaurerade fabriksko mplex oeh gaml a slugo r. Grö nska oeh må le risk bru ks miljö ulgö r elt pa radis fö r fo tografe r oeh naturli glvis äve n fö r andra besö kare. Högl uppe på fl aggbe rge t lo rn a r tve nne kano ner frän 1700-1alet. symboliskl beva kande jä rn bruke t. Ä minne fo rs vid Sva n åns släll vis djupa va ltenfåra. har kraft ve rk med slussar med mo numental a sto ra kugghjul. Fo rn a dagars induslriella verksamhel symboliseras av en parkutställd ga mmal bruksmaskin oeh elt lite l lokomoli v uppe på kullen . I fabr ikshall arna sjuder det av arbete. T ae k oeh lov!

I Billnäs frappe ras besökaren av gamla bostadshus i lvå våningar med lrappo r på ulsidan . Smedj a. ve rkstad . snickeri . må le ri m . m . alh fast in vid varandra. nästan vägg i vägg. Fors. kraftverk. museum och Hamma rber-

e ninge n a nska ffa l ett förfinaI vac ke rt standar. sam nu utd elades fö r fö rsta gå nge n i de nn a fö ljd : SPF. "gudm o r" Eija, Tö nnes Sehulma n (fö rsta ordf.) , Ra ine r Grö nho lm (andra o rdf. ) oeh tili välmerite rade medlemmarn a Nils Be rgho lm oeh Da rling Adamsson.

Välfö rtjä nl uppskattnin g rö nte Ruth D ege rlh , d å ho n fö redrog sin egen d ikt , i vilke n ho n på ko rne l presente rade sin fö rening.

Efte r e n läeke r supe. som avåts unde r a nime rad stämnin g lrädde Le if Wec ks tr ö m ulruslad med gita rr upp på estrade n oeh läl sin välljudande stä mm a framka ila - åtminsto ne hos mig - en sta rk a kade misk nati onsnostalgi. Han k a n han oeh dessutom , då ha n inle sjunge r , så fö redrar ha n på ett oefterh ärmligl ledigt sän . ploek ur kri ablo mste r , sam far skratt en att runga i salen .

Det Iyekade fes tprogrammet var SIUl och nu vä nt a_de orkestern

j

en närligg a nde

sai på alla dansanta pensionä rer.

Ett ödmjukt tae k gudbar-

• Vid eli hörn av honnörsbordet kan ordf. Holger Clement älztligen koppla av oeh ägna sig åt bordets håvor i sällskap med Hellen Tallqvist oeh Jarl Mattssoll. ne l mitt i D u har minsann nad fö r SPF-ska ran oeh Din unde r Dina stro nga ledares hemö Drumsö. egid ulveekl ats tili e n pryd" G udmor"

lfemtio år gickjag omkring och bar på något stort som sen befanns vara utnytljat ti/l sisfa droppen mina värkande affllar och mma jlämJande steg itrappan var det elllJa som fanns kvar förntom den gyllene nyckelrt tili himlarummet

Nuförstår jag Mormins ständiga längtan tili vårell.

Nuförstår jag varför hon var så gIad ål äppelblommen fast hon inte kunde äJa frukten för sina dåliga tänder.

Nuförstår jag varfiir hon alliid vänfllde på mig efter dansen. nu när Vinter är här förstDr jag äntligen.

Ingrid SavolaInen

gets slo ra Hammarbo rg samt stugby-gata gö r bruksbilde n fullko mlig. E n yppe rlig guide har jag i e n f. d . arbetsledare. Han va r e n av de sista anstä llda oeh a rbetade sin a sista daga r på bruket. Efte r 40 års lrogen tjänst - arbetslös o m några daga r. O m en tid påtvungen fö rtidspensio n . Bruksidyllen som fängslade mi g. lröstade ho no m föga. Han suekade dj upt.

Väge n lill Te nala uppvisa r de t fag ras le av Västn yland. O mväxlande lerräng, skog bördiga åkrn r, be rg, dalar oeh vä lbä rgade jordbru k. De n som tilItalas av berg oeh da lar bör avnjuta vägavs nilte l Pojo-Österby.

E n up plevelse av specie ll karak lär , kurvor, krökar. bac ke upp oeh baeke ne r , lill höger. lill vänsler, ett stä ndigl "pass upp" .

Skuru slalio n en högsommard ag: E n hun d skä ller på frä mlinge n. Fem män titt ar med stora ögon på in krä kl are n som va ndrar o mkring med kame ra . Någ ra låg mälda ko mme nta re r. Rangeringslo ke l slll nk ar lrö tt. På andra sidan spåren hi va r någ ra mä n långa jä rnstänge r. Plö tsligt dundrar del lill när tåset rusar ui ur tunneln . A le r lo tal tys lnad . E ndast Pojo vikens va lte nspegel krusas av e n vindpust.

I Pojo kyrkby mö tas o lika kulture r oeh epo ke r. Gråstenskyrk a frän medeltide n.

Text och Foto: Eija Fle mingste n , ryssvä lde på 1700-talet med fö rt ryek, industri alisme ns framsteg på 18oo-talet . J9:de ärhundradets inledande sk iflande öden oeh vå ra daga rs snabba välfärds utveek ling. Del Draktfull a komm unhuse l är ~å r lids symbol. En skarp kont rasl utgör kyrkogå rdcn med de många märkliga gravmo numenten oeh gamla järn korSen, från o li ka lidsskeden. i unik ulformn ing.

Slämni ngsfu ll o rgelmusik i en 10m efterm iddagskyrka få r lide n alt slanna upp för begrun da n oeh upps kaltning.

J arl Mattsson

Svenska Pensionärsrörbundets bordsstandar finns atl köpa på Cörbundets kansli , Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56, te!. 90-791 895.

Priset är 70 mk. Användningen ä r {ri.

14

Österrike runt och Wien 30.05 - 07.06-86

En rundresa i Österrike är en resa i natur och kultur, en upplevelse för ögat, för själen och för musikörat. På vår resa besöker vi Wachaudalen med kl ostret i Melk, Salzburg, Salzkammergut - åker över Grossglockner tili Lienz, Graz, besöker Lippizaner stuteriet i Piber och avslutar resan i musikens huvudstad Wien.

o

UMEA.kryssningen

Midvinterkryssnillgama lill Umeå är fortfarallde poplIlära blalld de österbottlliska pellsiollärema.

Etthulldratjugof elll persoller ställde IIpp dell här gållgell och glädjell stod högl i tak, inle lIlillst på dallsgolvet.

30.05-86 fredag Samling på Helsingfors-Vanda flygfält kl. 07.30. Avfärd med Austrian Airlines flyg OS 684 med ankomst tili Wien kl. 10.40. Vår öslerrikiska buss tar oss tili Melk med sit! berömda benediktinkloster, elt av barockens mest betydande bygg· nadsverk. Vi kommer in i Wachaudalen med sina vinodlingar och kör vidare tili Salzburg . Lunch under turen . Logi Hotel Seherer.

31.05-86 lördag Kaffefrukost på hotellet. Vi börjar dagen med en rundvandring i gamla stan . På eftermiddagen kör vi tili luslsloltet Hellbrunn, berömt för sin park med fantasifulla valtenkonster. Middag på hotellet.

01 .06-86 söndag Efter kaffefrukosten gör vi en heldagsutfärd tili Salzkammergut. Vi kör först ner tili Hallstadt, vidare tili Bad Goisern oeh därifrån tili St Wolfgang med det beröm' da värdshuset Vita Hästen. I denna underbart vackra omgivning gör vi en längre paus innan vi återvänder tili Salzburg där middagen väntar.

02.06-86 måndag Kaffefrukost på hotellet. Vi tar farväl av Salzburg , kör söderut mot Bisehofsho· fen och Bruek, varifrån vi åker Grossglockner Hoehalpenstrasse via Heiligenblut tili staden Lienz där vi bor på tjusiga Romantik Hotel Traube. Middag på hotellet.

Eli grupp lIärpesbor vilar bellell mellall dansturer-

lIa. Med på bildell bl.a. Alfa N ordberg, Doris Salld och UIIO Svartbäck .

03.06-86 tisdag Kaffefrukost på hotellet. Via Villaeh , Klagenfurt, kör vi tili stuteriet i Piber där de berömda Lippizaner hästarna uppföds oeh vidare tili Graz. Middag oeh logi på Weizerhotels.

04.06·86 onsdag Efter kaffefrukosten lämnar vi Graz, kommer in i Burgenland där vi besöker den idylliska staden Rust vid Neusiedlersee alldeles vid ungerska gränsen. Vi äter luneh oeh prövar på det ungerska köket. På seneftermidagen kommer vi tili Wien. Logi Hotel Kaiserhof.

I

05.06-86 torsdag Kaffefrukost på hotellet. Vi börjar dagen med att bekanta oss med Wien under en stadstur per buss oeh tili fots. Eftermidagen fri. Kvällen tillbringar vi i Grinzing , äter en bit oeh Iyssnar på musik.

06.06-86 fredag Kaffefrukost på hotellet. På förmiddagen gör vi en halvdagsutfärd tili Heiligenkreuz oeh Mayerling inkl. luneh. Efter luneh retur tili Wien .

07.06-86 lördag Kaffefrukost på hotellet. Förmiddagen fri. Avfärd från Wien med Finnairs flyg AY 768 kl. 15.30 med ankomst tili Helsingfors kl. 19.10.

Träffar tili sjöss skapar alllid eli speciell gemellskap _ kan man desslltom kombillera del roliga lIled tillfälle atl halldla billigt och g~tt i UlIle.~ så är resall lyckad, tycker de österbottlllska resellarema.

Pris mk 4.240,I priset ingår: - flyg Helsingfors - Wien - Helsingfors - i programmet nämnda rundresa - logi i 2-pers. rum med duseh, WC - halvpension börjande med luneh 30 .05-86 oeh slutande med kaffefrukost 07.06-86 - stadsrundvandring i Salzburg inkl. utfärd tili Hellbrunn - besök på Lippizaner stuteriet - stadsrundtur i Wien - utfärd tili Grinzing - utfärd tili Heiligenkreuz oeh Mayerling - vår reseledares tjänster - avbeställningsskydd Enkelrumstillägg mk 390,- (begränsat antal) Anmälan om deltagande göres tili Svenska pensionärsförbundet r.f., Indiagatan 1, 00560 Helsinfors, tel. 90-791895 (kI.10 - 14).

Foto: Else-Maj Johnson

FASTA eiler ha en skön hälsovecka med god vegetarisk kast • MOTION • GYMNASTIK • AVSPÄNNING I priset ingår hälsokontroll och regelbunden fysikalisk be· handling .

Nästa kur hålles 2- 11 april 1986.

Närmare upplysningar och pris uppgitter fås från skolans kansli tel. 961·56 517.

Adress: Vörå folkhögskola, 66600 Vörå.

15

TILL EDER T JÄNST BESTÄLLNINGSBUSSAR:

I

Gynna

HANGÖ TRAFIK Aing in Er bussbeställning

OPTIKER GULD - UR - OPTIK

radan idagl

EN DAG I STOCKHOLM 61111ga Stockholmsresor 240. - buss. båt. hytl Ur

- Haglunds bussar från Vasa via

Malax - l ångåm - Pörtom Närpes - Ksk - Kstad - Nådendal .

18-2013.2914- 115.

- Sldeby Traflkbolag Irån Närpes - Ksk - Krs - Nådendal 12-1413 - Mäke läs bussa r (enbart finska resor)

18-2012.25-2712.

18-2013. 22-2414 KRISTINA RESOR Kstad 962-11078

ORAVAIS TRAFIK AB VASA Tu ristbussar

Tel. 961-118 727

FÄLTMARSCH

Tel. 911-81 004

EKENÄS. Kungsgalan 11 lel. 11 523

KARIS, Köpmansgatan 4

Tel. 30161 WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 141 042

Ab Tidstrands Llnjeblltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv_4.

..

Köpcentrum Tel. SOS OS 90 SpeclalaMär för glasögon

PARGAS, Köpmansgatan 36

Tel. 740 422

annonsorer

Tel. 91S-S31 66S Beställnlngsbussar.

KAUNIAISTEN OPTIIKKA GRANKULLA OPTIK

ABOLANDS r.a:t OPTIKAB ~

ANSIKTS - HAND· och FOTVARD

OPTIKER N. LILJA

Advokalbyråer

Cosmetique - Horman

ÅBO. Humlegårdsgatan 7 Tel. 332 187

Tel. 145766 Oipl.kosm . Kaila Holman 81hnh,21600Pargu

MATSTÄLLEN

Sollflum7 -21 (1Idsbesl)

SCHULTZ & KÖHLER BAGARSTUGAN lel. 915-66 266. Llljendal

Juridisk byrå Vlcehärads hövdlng

Åbo KOpmansgalan 12 A 8Ip. lel. 11 713

STAENDE BORD

J-C Heinrichs

Ulf Jansson te\. 13265

Georgsgatan 27 B. 00100 Hlrs tel. 90-641 941

Vlcehäradshövdlng

va~e

söndag 12- 16 50. - Inkl. drycker

Beslällnlngar tör grupper Oppet mä- tr 9- 21 Lördag 12- 20

inom kyrka. kOl1llTIun. stat. inom sknla neh uthiluning. rer s kapat storvcrk pa ä lure ••••••••••••• frän sido 3 uar . D .v.s. sävida de intc ,ka vi gc he,kcll . Om vi blir har hrunnit ncr i yngrc ;.ir. nohhauc ska vi intc " ta på niisan" utan lugn t konsta teSlutligcn ville jag nämna ra : viirl ucn kla rar s ig ul a n ytterli garc en rcsurs. snm vi mig.

M e l1 oh$crvera: pcnsionHrer hesitter. Del ä r manga. ma nga av viirltlcns h elh etssy nen. Int e sanl: so m ledand e stat s111 ~i n och ocks5 pcnsion~irer hörjar vi se frams tacntlc poli tiker i vårt sam m unh ang sa m vi tidigare cgc t land har va rit m ä n med hara .lOat. Bäde hos oss myckct lung crfaren hcL Li - sjä lva oeh hos :tndra . ihland kas å hilr atski lliga konstn ä- ocksi'l i större sa mmanhang

FORTSÄTTNING ••••••••

N-G Engström

TilItai, omtal och hälsningar Folkkultursarkivets pristävling nr 26 Fotkku ltu rsarkivet ulJ yser i å r e n prislävling som

dels h a ndl a r o m tilIt a i oc h h ä ls ningar. d e ls o m hur v i ta la r o m oeh benämner a ndra m ä nni skor.

Vi försöker sa mla upp de ord oc h unryck som Lex. används vid m ö te l m e ll a n m ä nni skor. Säger Ni hej. m oj(n), goddag e iler rjänare? Beror det på vem det är Ni m ö ter, beror del på Er å lder. på er relation lill vara ndra?

I vi i ken utsträckning duar Ni e il e r blir duad ? Hur är det på banken . i s kolan e iler på läka rm o tt ag nin gen - du , Ni e il er doktorn ?

På vem och när använde r Ni smeknamn? Vad för öknamn ger Ni ? Lever ä nnu benä mn ingar sa m "Essisp rettona" och " J e posmettona" e il er " Pargas korvar" oeh "Kimito svin". n ä r man talar om fo lk i g rannsocknarna t. ex.?

Delaljerade frågor o m tillt a\. h ä ls nin ga r och benämninga r finns i ett formulär med olika und eravdelninga r. Frågelislan kan vid förs ta anblicken synas lång och besvä rl ig att besvara. Låt Er inte avskräckasl Frågo rn a är bara s töd för ta n ken när Ni sk rive r ner svaren. Vare nda fråga behöver naturligtvis inte besvaras. Del är inte heller nödvändigt at1 fö lj a friigelista n precis. ulan Ni får gärna fo rmul era E r fritt.

Ti llt a \. h ä ls nin gar och be n ä mnin gar ä r säken ofta beroende av å ld e r. Det ä r därför vikligt at1 vi få r sva r ur många o lika å ldersgrupper. Sedvänjorna skiljer sig beroende på var man bor. Vi hoppas på svar från så m å nga la ndsändar som möjligL vi ä r tacksamma fö r iakttagelser o m s killnader m e ll a n o lik a regioner oc h miljöer oc h iakttagelser o m s ki lln aderna mellan förr och nu o Vi ser fra m e m o t personliga och detaljrika svar.

. A llt iltläm ltat material behalt dlas koltJideltriellt oeh altvällds endast lör lorsklling. För vår illterlla ark iverillg av persoltuppgifter har vi en tryckt fo rmulär som vi ber Er besrälla frålt oss jämre en svarskuver! (för postfri försältdelse).

Adressen ä r Folkkultursarkivet. FabialtsgatQIt 7 B. 00130 Helsiltgfors oel! telfolt 901/76 165.

T äv lin gstide n utgå r den 15 m a rs 1986. Sva re n bed ö m s av G unill a H a rling- Kranc k och Anna-Maria Åströ m . Följa nd e pris utde las: I p ri s 700 mk . II pris 600 mk . III pris 500 mk . IV pris 400 mk oc h V-X II pris 100 mk .

H e ls ingfors den I december 1985.

GWlilla Harliltg- Kranek Anna-Maria Åström N ä r Ni besvarar frågo rna utgå all lid frå n E r ege n situa tion och erfarenhet 1

in om arbets li vet. Vi ser samba ndet mellan kropp . själ oc h ande - denna Ireenighet. som vi fåll av Skaparens hand och som vi har tili vån förfogande under var s tund på jorden.

Vi a na r också a tt vi lämnar spår efter oss. Kanske vi m åste å ngra m yckel av vad vi gjort. Del är en svår läx(I. men äk ta sjä lvrannsaka n renar oss.

Vi vågar också lro. att vi inte har levat förgäves oc h ltt del har varit en mening med vårt Iiv . Liv ä r tillväxt. li v är mognad . Och också när våra krafter tynar och vi inte ä r lik a aktiva oc h produkliva so m lidigare. kan vi ändå göra väse ntliga upptäckte r och uppleve lse r Olin i vår vardag.

Nils Göra n En gström

"

~

0,,,,

KYRKSLÄTT

Iteo mi8.30-18.

1010-13 Andrallder ochom kvll1ar

~~ OPTfK

Vlcehäradshövding

~-rf h

enlilll

HSB:s hus vid torget tel. 298 19 27

Hudreng6rlng, anslkls . hand . lotvård

Tom Gustafsson te\. 11900

- effektiva Yårdprodukter. parfymer Chris/Uin Dior, ElhaMlh Ardt:n ,

**

Mottagnlng i Pargas. Stargärdsgalan. va~e ansdag kl. 14 - 17. lel 740300.

m al) vävnad. Vid de här näckarna . nippo rn a, polyperna och sv ulln ade rn a ska ll man inte börja med några ege nh ändigl blandade mixturer eiler salvo r. Då och då kan sa lvo r va ra farliga , de kan om de innehåller eortison Lex_ ge god n ä ring åt ende l mo lus ke r. Följ med färgade hudnäckar. s m ä nippor oc h onaturli ga förändri ngar, de kan i " värsta fall " förändra sig tili cancer, men b li inte för den skull nervösa. de nesta förä ndr ingar på huden är ju ä nd å banala och helt ofarliga. men peta inte p å dem .

Overenskfimmtlse

(ocksålilrdJjn.)

nQJurJcosm~riJw

VÄLKOMMEN

PRELlMINÄRT RESEPROGRAM VAR - SOMMAR - HÖST 1986.

15 Mallorca 7 Holland 4 Legoland 1 KolmArden Svenska Lappland - Norska Fjäll 9 2 Göta - Kanal

06.04 _ 22.04.

01 .06. 26.06.

07.06.

01 .07.

28.06. 05_07.

19.07, 09.08.

05.07.

12.07.

13 .07.

15.07.

20.07.

24.07.

27 .07.

01 .08.

09_08.

10.08.

02.09.

14.09.

11.10.

11.10.

dgr_ avr.

5 2

Finland KolmArden - Fort Apache lell am See Höga Kusten Gotland Oland Norge - Trollstlgen Göteborg - Hlgh-Chaparral Counlry Fesllvaf Wien - Salzburg 80densjön - Malnau Schwelz Runl lIallen - Rom - Caprl Rudeshelm

10

3 4 4 6

3 2 11 9 11 16 7

FORTSÄTTNING ••••••• •

Något om

wiLLlnmSJ 'e6usse~

••••••••••••• från sid o4 färg , då del gä ll er at1 ge nast visa dem fö r en lä ka re _ D e tsamma gä ll er även om n äckar e iler nippor fö rä ndrar sig lill såraktiga bildni ngar.

Min uppfat1ning ä r all allt överlopps och allt som inte verkar normalt på huden , ska ll undersökas för att even1uelll och he ls t genasl av lägsnas. Man kan visserJi~ gen ta en provbit av o li ka hudsvulsler e il er göra s.k. n å lbiopsi . vi lket betyder a t1 man med e n fin nå l går in i tumören och ·'suger" ut ce llväv n ad so m undersö ks mikros kopiskt. Det kallas biopsi när man gör mikraskopiska undersökninga r av provbitar e il er ce llprov. Då de t gä ll er hudtumöre r avlägsnas tumören i a llm ä nh e t isin he lhe t oc h i de nesla fa ll så a t1 m a n sa mtidigt lar m e d o m giva nd e frisk ( nor-

Strandgalan 4. Tel. 928-15 055 22100 Mariehamn

SEMESTERRESOR 1 EUROPA 1986

Bussen som " går som eli strykjärn " på landsvägen Vasa . Hovratfscspl 20 96r ii21i2l' H·fors, Annegalan 1.

90 645405 [ Narpes. Vasavagen 15, 902.41271.

se så fina resmål

~se

M.r.

BIlIniII

0903

HoIlllnd HoIIand

.d 6d

SII!men Jugosullllen CounrtyFuruvtl!

GronllLl,lnd Öland PertisauI Tyro!en Ollblllnlhkllnal M.... "

• d 7d

21.04

2204

M·l MlIlnllu

10.05

p""

3105

22 .08

JO .08 JO 08

6d IId 2d ld 3d 10d 3d .d 2 d

f

r

2<1.09 14d 2809 7d 13d

Rhen&M<Kel W1en·8udapuc

07 .09

Oktober NomAlje marltnod MaIlorco .

UppSlllamarkna'd Jalta .

Kl.as.slska Grekland HamburgKryu

.Iall

Föreningen Seniordansledarna i Finland har blivit registrera d och fån sin r.f. efter na mneL

15.08

2<108

Septe.lDber Rom

.Iual

Kolm&rden·PII.ktn Zoo 05.07 Kolm&rden 12.07 GoloKanll1 120. 19.07 ~land 21.07 Hurtlgrulltn Norgt 26.07 lenl"S'od 28.07 Stn)mdlolmskanal 3107

0308 0708

09.08 0908

TIIllberg~&rden

.d .d.

legoland 0' 06 4d J .....

02.06 12d GrOnlllund 1406 ld Bomholm 14.06 5d Nordkllp 15 0.3006 tOd Goteborg.l.iseberg 27.06 3 d.

Det rör sig på Seniordans-fronten!

Passa på SPORTMAGASINET i TV k\. 18 m å nda· garn a den 3 och 17 mars!

0103

0"",,1

Aprll

• Alla resebiljeller • Varje fredag tili Stock· holm • Varje torsdag tili Umeå • Varje lördag tili Sovjet • Solresor, Finnlours m_m .

• HÖR AV DEJ!

Årsmölel h ä lls d e n 4 mars -86 kl. 19 i AV :s hu vudförening A nnega tan 26. M ö tet avs lut as med kaffe och dans .

Augu.U

Wermlandjll

2d. ld.

2d.

5 d.

5d 5d , d

01.10 ld 04 .10 16 d .

06.10 ld.

05.10 22d.

26.10 19d.

3110 3d.

Novelllber Wennlandlo

08. 11

• d.

I ' I _ -...J.

.UNI1f1VI6T6 111166 , ___ '

_

~

_ __

,j

/

/

,~

.'

_

/

..

'. 22' ..

___ '/ _

._J

N. ..pl.n .....

M...... mn rel.i'28/1157Dkl.i-18

Rabbe Enckell

Köldtema

Denna ödslighet väckt till ronden ingen förändring medför Denna vinter som nu bogseras för spända linor trögt i det förjlutnas hamn Stilla rasslar döda löv.

Nakna popplar vittna om sanningen i sagans slut: en ljum vind smyger någon gång intill -

Bonad med vax vattenytan dock matt som en genom döden förlorad vinges glans lsens smitta smyger, låter stelt sig smekas av jlödets sömnuppgivna fingrar dagsljuset vägrar lämna nattlig närhet likt ett bam gripande i mörkrets kjol dess tyll av trygghet.

Namn

Adrl!ss ..... . .. .... . . ..... .. . .. .. .. .. .