God Tid 3/1986 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

• Förbundsordf. Jarl Mattsson ingripen i diskussion med Carl-Gustav Boedecker medan Ingegerd Herrgård livligt försöker övertyga Mary Kekola om något. Foto: Eija.

• Publikbild från vårfesten på Munsalagården i Munsala den 17 april. Närmast kameran Österbottniska distriktets nye ordförande Levi Klåvus med fru Karin samt festtalaren jur. lie. Lars-Otto Backman. Från nordligaste distriktet kom ca. 500 pensionärer samman. Närmare 1000 pensionä- kalföreningarna i Överrer samlades till vårdagar i mark, Petalax och Munsala Österbotten på tre olika ställde upp som värdar och platser I medlet av april. l:o- bidrog Ila till programmet.

.....

Vid alla tre samlingar hölls festtalet av jur.lic. Lars-Otto Backman , som p et intres ant oc INTERPLAN GO'MA1'-1'0MA1'1 Våra inhemsl<å tomater är här igen: 8 __ att ta hem och hugga in. Runda röda, ljuvligt goda1 I. " NARPES sätt berättade om gångna tiders straffutmätning och brottsbetecnde (sammanfattning på annan plats i detta nummer). Vårdagarna blev samtidigt en presentation och "eriksgata" för den nye österbottniske distriktsordföranden Le vi Klåvus, som på alla tre ställen hälsade publiken välkommen -, Den första samlingen hölls i Hemgården i Övermark, som var fylld till sista plats då Ragvals spelmanslag inledde programmet. Pensionärskören sjöng, Ines Berglund läste den dikt, som enkom skrevs av rektor Trygve Erikson for pensionärsföreningens 10-årsjubileum. Publiken sjöng föreningens lystringssång som allsång. Ragvals spelmanslag svarade också för dansmusiken. Dagen därpå var det den nybildade föreningen Nygammalt i Petalax som iklädde sig värdskapet. Hemming Smeds presenterade petalaxbygden. Lärare Greta Råstu ledde allsången. Petalax-föreningens ordförande Laura Östberg fungerade som speaker och presenterade den utställning av pensionärernas hobbyarorts. på si 18 SPF 0 varmöttes i Hfrs Referat på sid. 3 Välkommen till NARPES Jag läste för en tid sedan i denna tidning en dikt av Alfred Smeds. Speciellt ett par rader i dikten fäste jag mig vid. Den gode Alfred diktade bl.a. så här: "Så går du ut mot sommaren och himlen den är blå". Raderna har fastnat i mitt minne av en speciell orsak. Då jag med min familj för fem r sedan flyttade från storstadslarmet i Köpenhamn och vi b satte oss i Närpes konstaterade vi ofta: "Himlen är så blå och hög här i Närpes". Kanske är det inbillning. Kanske är himlen lika hög och blå även annanstans. Men så här tycker vi i alla fall. Distriktsordföranden Levi KJåvus rubricerade sin presentation av Närpes som "Svenskbygd slättbygd". Båda iakttagelserna är naturligtvis riktiga. Men ett litet stänk av skämt brukar vi säga att vi är svenskfinlands största kommun. Vi är faktiskt den största enspråkigt svenska kommunen i Finland. Och slättbygd är vi även. Bokstavligt talat får drygt 40 procent av Närpesboma sin utkomst ur markens gröda. Förutom det traditionella jordbruket så förser vi halva Finlands befolkning med tomater och gurkor. Även pälsdjursnäringen har vuxit kraftigt de senaste åren. Kusten och havet är en viktig del av Närpesbomas livskvalitet. Sommar och vinter erbjuder skärgården och havsbandet på skönhetsupplevelser. Närpes har faktiskt ca femhundra kilometer stränder. Trots de vardagsmödor och bekymmer som ingen av oss undkommer, så bör det erkännas att Närpesbygden är relativt välmående. Ett exempel härpå är den låga arbetslösheten. Siffrorna hos oss pendlar mellan en arbetslöshetsgrad om 0,5-3 procent. Grovt räknat är det mer än dubbelt lägre än övriga delar av landet. Och vi vet att arbetslöshetens gissel är något av det värsta som kan drabba en frisk människa. Det gläder oss att få bjuda Svenska Pensionärsförbundet till Närpes och sommardagarna i Fagerö sommarpaviljong. Gäster är alltid lika välkomna till Närpesbygden. Och eftersom gästerna denna gång är en finlandssvensk organisation så vågar jag väl säga att det samtidigt är lika mycket "hemfolk" som gäster som besöker oss. På Närpes kommuns vägnar bjuder jag Er alla varmt välkommen till Närpes och uttrycker en förhoppning om en god tid bos oss den 17 juni 1986. Välkommen Gustav Skuthälla kommundirektör

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN V~rdagar på tre orter i Osterbotten

TRÄDGÅRDSPRODUCENTER rf Läs om NORSAM-konferensen i Skien i Norge Sid. 9 Arg. 14 Nr 3 20 maj 1986 0 C. OJ ,c ...., ryckande

Samarbetet mellan pensionärsförbunden

Jarl Mattsson Hur trivs Du? Ypperligt! inte brevväxla med varandra än mindre tala i telefon. tone en NYSET. Den tidningen har under "min tid" redan hunnit byta namn. Första numret hette nämligen "Egon Nys". NYSET rätt och slätt är ett bra namn, alla vet ändå att det är Egon (Häggblom), som är ansvarig utgivare och "chefredaktör". Mycket bra. På förbundskansliet skulle vi bli väldigt glada om andra "chefredaktörer" skulle sända oss sina alster.

Dessa juridiska personers företrädare är förbundets styrelse och tjänstemän å ena sidan, föreningarnas funktionärer å den andra. "Ju mer vi är tillsammans, dess gladare vi bli". Ju mer vi har kontakt med varandra, desto bättre lär vi känna varandra, desto mera information kan förbundet ge de enskilda medlemmarna via föreningarnas funktionärer. Allt det vi från förbundet delger våra föreningars förtroendevalda, hoppas vi de enskilda medlemmarna får del av på föreningsmöten eller på annat lämpligt sätt. Hur många föreningar har en egen tidning? På Åland utkommer åtmins-

Pensionärsförbunden i landet, de finska och vårt finlandssvenska, har goda kontinuerliga kontakter med varandra. Samarbetet sker via en landsomfattande samarbetskommitte som aktivt bevakar, behandlar och bearbetar pensionärsaktuella angelägenheter. Medlemsförbund är: Eläkkeensaajien Keskusliitto Pensionstagarnas Centralförbund med ca 125.000 medlemmar, Eläkeliitto ca 97 .000 med!., Eläkeläiset Pensionärerna ca 70.000 med!., Kansallinen Eläkeläisliitto ca 27 .000 med!., Svenska Pensionärsförbundet ca 16.000 med!. och Ruskaliitto ca 4.000 medlemmar. Det totala medlemsantalet som uppgår till ca 340.000 förtäljer om, att majoriteten av landets folk- och arbetspensionärer tillhör någon pensionärsförening. Under de senaste åren har medlemsantalet allt fortfarande ökat, 400.000 "organiserade pensionärer" är ingen utopi. Förbundens samarbetskommitte leds av en ordförande som väljs för ett år i sänder från något av medlemsförbunden. Förbundens verksamhetsledare följer vaksamt med händelser och frågor som har betydelse för pensionärerna. Verksamhetsledarna förbereder kommittens möten och föredrar behandlingsärendena. I tur och ordning är ett av förbunden mötessammankallare och handhar då de praktiska arrangemangen. På samarbetskommittens möten representeras förbunden av sina ordföranden och verksamhetsledare. Sakkunskapen i kommitten är hög och de politiska erfarenheterna aktningsvärda. Ordförande i år är f.d. statsministern och generaldirektören i Folkpensionsanstalten Johannes Sukselainen. Av delegaterna är en f.d. minister, tre riksdagsmän och flere kommunalpolitiker. Vid behandling av komplicerade ärenden inkallas specialister, forskare och tjänstemän. Deras utlåtanden tjänar som expertunderlag. Samarbetet präglas av ett demokratiskt tänkande, man strävar till att fatta enhälliga beslut som JERKERS RUTA varken favoriserar eller kränker politiska bakgrundsåsik ter. Behandling och bearbetning av speciellt betydelsefulla frågor leder ofta till uppvaktning eller besök hos ministrar, i ministerier, riksdag, hos riksdagsgrupper, i överstyrelser, institutioner m.m. Varje officiell framstöt omfattar antingen ett förslag eller utlåtande, en anhållan, hemställan eller vädjan. Under de gångna åren, när den stora pensionsreformen planerades och förverkligades, dominerade de pensionspolitiska frågorna samarbetskommittens arbete. Omedelbara snabba verkningar eller resultat från ingripanden kan sällan påräknas. De sakärenden och frågor som föranleder aktioner är för det mesta lagstadgade, lag- eller författningsberedda, budgetplanerade eller i ett långt framskridet beredningsskede. Ändringar och revideringar är långsamma byråkratiska procedurer med lång väntetid för såväl gynsamma resultat som negativa utfall. Vart skulle det leda om varje medborgaraktion skulle medföra omedelbara ändringar av paragrafer och lagar! En del av samarbetskommittens handläggningar och beslut resulterar i direktiv och rekommendationer som betjänar förbunden och deras medlemsföreningar. Samarbetskommittens existens och arbete har uppmärksammats på många håll. Som exempel kan nämnas att ministerierna till sina informationstillfällen inbjuder pensionärsförbundens representanter. Informationskanalerna mellan ämbetsverk och kommitten fungerar på ett närapå tillfredsställande sätt. Pensionärssamarbetet i landet har uppnått betydelsefulla framgångar och resultat med positiva verkningar för såväl den enskilda pensionären som för hela pensionärsverksamheten. Av olika välmotiverade käl har ·amarbetskommi ten ar te och framgångar ej givits någon vidsträckt allmän publicitet.

Placerarens portfölj är ett tryggt alternativ som lämpar sig för alla som vill utöka sin förmögenhet. Placerarens portfölj finns i olika prisklasser och riskkategorier. Våra specialister har gjort upp färdiga alternativ och Ni väljer det som passar Er bäst. Närmare information ger alla HSb-kontor. a 1HSbi 160

Investera l<lold: Placerarens portfölj i Helsingfors Sparballk!

Det är en fråga, som ställts till mig ofta den senaste tiden. Det korta svaret kommer direkt ur hjärtat. Naturligtvis får man räkna med att det kommer att finnas "berg i alla byar", också bland pensionärerna. Tillsvidare har jag mött idel glada, vänliga människor. Om fortsättningen håller vad början lovat, då är det mening i allt. Kontakterna människor emellan är viktiga. Svenska Pensionärsförbundet består i dag av 70 föreningar. Vår uppgift är att upprätthålla kontakten med föreningarna och föreningarna med oss. Juridiska personer förbund och föreningar kan Kaskö tel. 962-27111

KYRKOGATAN 47

Olof Henrlcson kyrkoherde i Kronoby många gånger göra det lättare för oss att komma nära varann, att krypa ut ur isolering och ensamhet. För andra är våren en tung tid. Hur vi än upplever den är den en gåva som Gud har gett åt oss. Jag tror att vi skall be om att det på nytt och på nytt skall komma vår och islossning också i våra hjärtan, och att de skall fyllas av värme och kärlek. I psalmen, som jag citerade, försökte författaren säga, att det kan hända, när vi är höjda mot Herren, när han får ge oss sitt ljus och sin kärlek. På våren ser vi att nytt liv växer fram. Vi tänker knappast på det, att livet beskrivs som en följd av att Guds Ande, den Helige Ande, sänds ut över jorden. Och samma Helige Ande är det, som kan lysa och värma våra hjärtan, och på det sättet på nytt och på nytt övervinna synd och köld och hårdhet. Jag vet att vi ännu inte helt och hållet har sett dethär förverkligat. Därför tror jag att vi har orsak att be med den sista versen i psalmen: "Kom och bliv mig nära. Kom med din försoning, Red mitt hjärta till din boning. Kom, min Gud och Fader, Att min glädje vara, Kom att dig i mig förklara. Var jag går, Var jag står, Låt på dig mig tänka, Mig i dig försänka. Olof Henricson

405506-09691312 Postgiro: 1203 95-8 ~--

Herre smält

PENSIONÄRSHUSET

isen! ~=~

När det blir vår är det en psalmvers, som brukar komma i mina tankar. Det är en vers ur psalmen: "Herren Gud är nära". Där står det i den tredje versen: "Allt du genomtränger, Fader i det höga. Vänd också till mig ditt öga. Som till liv i våren Späda blomman väckes, Kalken fritt mot solen sträckes, Låt ock mig, Höjd mot dig, Växa, värmas, renas Och med dig förenas." Vi upplever nu att vintern börja vara bakom. Medan jag skriver dethär smälter den sista isen på sjön vid vår sommarvilla. Då är vintern äntligen förbi. I Psalmen talades det om hur jag längtar efter att det skulle komma vår i mitt eget liv, en vår, som smälter isen i hjärtat och gör mig fri ifrån det som binder, fri att sträcka mig mot ljuset, Jesus Kristus. Där talades om längtan att växa, värmas och renas, och att förenas med Herren. För många i vårt land är våren en rik tid, en tid som man längtar efter varje år. Den är en tid som talar om att livet segrar. Den talar om möjligheter, och den tycks

Också vi skickar ju åt Er vår tidning God Tid. Genom God Tid går mycket information direkt till de enskilda medlemmarna. Man får verkligen hoppas att alla pensionärer tar god tid på sig och läser det som skrivs i tidningen. God Tid är förbundets viktigaste informationskanal till fältet. Vi hörs igen, vi ses kanske snart (i Närpes), vi håller kontakt, och vi ler åt varann, när vi råkas. Jerker Svenska Penslonärsförbundets KA S I lndiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Öppet: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslist: Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank

Resolution antagen vid Svenska Pensionärsförbundets vårmöte i Helsingfors den 2 april 1986. Svenska Pensionärsförbundet församlat till vårmöte den 2 april 1986 i Helsingfors konstaterar med tillfredsställelse att republikens president Mauno Koivisto i ett uttalande nyligen med anledning av den förestående reformen av sjukvårdsförvaltningen betonat vikten av att alla patienter garanteras vård på sitt eget modersmål. Som representanter för de svenskspråkiga pensionärerna i Finland vädjar vi till beslutsfattarna om att , våra krav på service på minoritetens språk beaktas, då lagen om förvaltningsförfarande ändras. Vårt förbund har många gånger tidigare betonat vikten av att våra sjukhus och hälsocentraler bör kunna betjäna patienterna även på svenska. För såväl barn, som för gamla och sjuka människor, vilka råkat i den nödsituation sjukdom alltid skapar, är det ytterst viktigt att få använda sitt modersmål. Möjligheterna att åstadkomma något bättre är många. Som exempel kan nämnas: skapande av svenskspråkiga sjukvårdsavdelningar inom tvåspråkiga kommunalförbund; förhöjning av språktilläggen för att stimulera intresset att uttrycka sig på svenska; undervisning i svenska för sjukvårdspersonal under tjänstetid Ett principbeslut i rätt riktning, som kan förverkligas inom en överskådlig framtid, torde kunna garantera en positiv lösning. ELLER KÖPA, EN OM FÖRTROENDE. Er Rolf Mäklare, välkomsthälsning vårmöte På förbundsstyrelsens vägnar hälsar jag Er föreningsdelegater välkomna till förbundets vårmöte. Vår gemensamma uppgift är att avsluta verksamhetsåret 1985. Verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsutlåtande föreläggs för behandling och godkännande. Ett förslag till en resolution har utarbetats och det ankommer mötet att taga ställning i denna sak. 1985-års verksamhetsberättelse förtäljer om en mångsidig, planenligt genomförd verksamhet. Den grundmodell som förbundets verksamhet följer är ett resultat av många års erfarenheter. Varje år strävar dock styrelsen och förbundsfunktionärerna till att finna nya detaljlösningar och variationer:. Som exempel kan nämnas förbundets storsamling "Sommardagen." Senaste år avhölls den i lyxiga kongressutrymmen i Helsingfors. Inkommande sommar samlas vi i naturnära Fagerö sommarpaviljongsregi i Närpes. Då hoppas vi att ett strålande väder skall förgylla vår samvaro. Inom pensionärsrörelsen, i förbund och föreningar, behöver vi ej frukta för att verksamheten låser fast sig i gamla mönster eller vanetänkanden. Pensionärsledarnas aktningsvärda ålder föranleder tätare platsbyten än i andra organisationers styrelser. Varje förnyelse i en styrelse tillför antingen nya ideer, initiativ eller personlig inspirerande inverkan. Förbundets ekonomi under år 1985 uppvisar ett litet underskott. Under verksamhetsåret förekom kostnadsstegringar som inte kunde undvikas eller elimineras. En förhöjning av medlemsavgiften för år 1985 med 1 mark skulle däremot ha givit ett litet årsöverskott. Förbundets förhöjningsrutin av medlemsavgiften per vartannat år medför en växelverkan. Ena året kan det bli ett minus, medan följande bokslut visar överskott. Medlemsavgifternas höjningsbehov kommer från inflation och kostnadsstegringar. I detta sammanhang är det skäl att påpeka att pensionärsverksamhetens ekonomiska målsättning är, att bygga upp en tryggad ekonomi utan att dock samla mer än behövligt på kistbottnen. De medel som årligen flyter in skall i högsta möjliga grad användas medlemmarna till nytta, glädje och rekreation. Förbundets egna kassamedel förhindrar kassabrist under årets första månader, innan understöd och medlemsavgifter influtit. Förbundskansliet, inredning och utrustning fordrar ej några större penningsatsningar under närmaste framtid. De anställdas löner, arvoden samt olika ersättningar har nu uppnått en acceptabel medelnivå. Med full rätt kan vi anse att Svenska Pensionärsförbundet har en tillfredsställande ekonomi, ett välfungerande kansli, en uppskattad förbundstidning och en ändamålsenlig verksamhet. Denna position har uppnåtts under 13 år präglade av målmedvetet arbete och ansvarskänsla hos såväl förbundsanställda, ledare som en engarad medlemskår. Med belåtenhet konstaterar vi detta! I vår krets idag har vi flera i år nyvalda föreningsledare. Vi hoppas att Ni skall trivas med era nya förtroendeuppdrag och uppleva pensionärsarbetet som stimulerande och inspirerande!

Till

Text och foto Eija

• Föredragen ger alltid upphov till tankeutbyte som av bilden synes.

FRÅGA

vid förbundets

Ur den digra verksamhetsberättelsen kan nämnas en lyckad Vintersamling på Aulanko och fin Sommardag i Hfrs, med 400 respektive 700 deltagare. Dessutom kan noteras ett höstseminarium i Hfrs samt de i samråd med resp. folkhögskolorna i Karis och SÖFF anordnade pensionärskurserna. Sammandraget över verksamheten inom distriktet i Österbotten var imponerande: resenärskarneval, Seniordansledarkurs i Vasa, hälsodagar i Krono by, Prörtom och Smeds by, pensionärssamlingar med rikssvenska gäster samt Österbottens Sommardag m.m. upptog verksamheten. Reseverksamheten har, såväl i förbunds- SQm österbottnisk regi fungerat i samma omfattning som under tidigare år med såväl resemål på kontinenten som intressanta evenemang inom andets gränser. Vid mötet avgavs en resolution, som finns införd i detta nummer. De egentliga förhandlingarna avslutades och helt efter gammalt mönster stimulerades livlig diskussion av kaffekoppen. Därefter gavs ordet åt sektionschefen vid Finlands svenska kommunförbund Helge Hansson ordf. i projektkommitten för den Finlandssvenska vecka på Skansen den 23-31 maj 1987. I nästa nr. av God Tid skall vi upplåta mycket utrymme för denna enorma kultursatsning, som kommer att omfatta allt vad SvenskMed tydliga överskådliga stordior illustrerade VL Jerker Nyberg sina ekonomiska redogörelser. finland kan prestera i sång-, dans-, musik- och konstväg m.m. På själva Skansen gäller det att fylla upp ett 30 ha omfattande område med olika aktiviteter och dessutom kommer vissa museer och teatrar att bli inkopplade. "Ett väldigt högt uppskruvat finlandiseringsansvar", såsom Helge Hansson uttryckte det. Avslöjas kan att våra Seniordansande pensionärer redan är med på ett hörn. Planer föreligger för arrangerad SFP-resa till evenemanget men mera om den saken i nästa God Tid.

tjänst,

Inget vårmöte utan sång och musik och denna gång ställde en av de absoluta sångfåglarna inom vår egen krets Linnea Ginström ackompanjerad av Lilian Hyvärinen vänligen upp, vilket med stor uppskattning och entusiasm applåderades av mötesdeltagarna

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

alf Tel. 90-677 226 itidBitlBln!•jZ111 MÄKLARFÖRETAGET MED SERVICE "" !il liJ liHil !il liJ li1 Förbundsordförande Jarl Mattssons

Eklöf

•

ATT SÄLJA

Svenska Pensionärsförbundets stadgeenliga vårmöte hölls den 2 april på Tekniska Föreningen i Finland i Hfrsi Då förbundsordförande Jarl Mattsson öppnade mötet konstaterade han att 34 av förbundets 70 föreningar d.v.s. 48,5% var representerade men att tyvärr endast 2 av Österbottens 23 föreningar hade denna gång sökt sig ned till Hfrs. Jarl Mattsson utsågs till mötesordförande och NilsGöran Engström till viceordförande medan, som vanligt, förbundets verksamhetsledare Jerker Nyberg för många en ny bekantskap, skötte protokollet under mötet. Igen en gång valdes In gegerd Herrgård till protokolljusterare tillsammans med Ebba Ikonen. Efter dessa obligatoriska inledningsprocedurer kunde man skrida till behandling av vårmötets egentliga ärenden. Med hjälp av överskådliga stordior redogjorde verksamhetsledaren klart och koncist för boks utet för 1985 och förbundets ekonomiska situation under en längre tidsperiod. Trots att resultaträkningen uppvisar för redovisningsperioden ett underskott på mk 9 813 måste det gångna året ses som ett framgångsrikt år mot bakgrunden av den aktivitet som under året bedrivits trots de inskränkningar och bortfall av allmänna medel, som drabbat vårt likom alla andra pensionärsförbund. Med tacksamhet konstaterades dock ett förhöjt anslag från Penningautomatföreningen samt Svenska kulturfondens 10 000,- till förbundet och 5 000,- för God Tid och Socialstryelsens mk 20 000 för vår tidning som fåtts till stånd tack vare en finansmotion från riksdagsman prof. Ole WaszHöckert.

den 2. 4 -86

• Föreningens sångkör i aktion under jubileet.

övermark pensionärsförening 10 år följer andra föreningar i spåren och har nu begått sin 10-åriga tillvaro. Den firades med en festlighet den 15 mars. Ragvals spelmanslag inledde med musik. Föreningens ordförande Evert Kummel hälsade välkommen och riktade sig särskilt till dagens festtalare Alfred Smeds, men även till alla andra medverkande och tillstädeskomna.

Här kan du bada och sola dig. ga på teater och bekanta dig med ortens alla sevärdheter. Närpes är en svenskspråkig kustkommun med 10.800 invånare. Närpes är riksbekant för sin sommarteater. Hit kommer man längs riksväg 8 och ltings v,ägarna 67, 676 och 681. I Närpes har vi en av Osterbottens vackraste kyrkor, byggd 1435. Kyrkan omges av 150 kyrkstallar som bildar en i hela världen unik miljö. I Närpes kan du också se Martens Tradgårdsstiftelse med växthus samt fornlämningsområden , Pörtom m.m Ett för turisten mycket attraktivt område är ÖJskogsparkens museiområde med hl.a. Bcngtsgården, Lanthandeln. Apoteksmuseet och Vridläktaren. Sommarevenemang: Närpes Teaters föreställningar, sommarfester för unga och gamla. Logi, mat, camping och rekreation: Hotell-restaurang Gästgivars (öppnas i sept.) Övermark resandehem. sommarinkvartering , folkhögskolan. camping i Tjärlax, matserveringar och barer. Närmare uppgifter ges via Botnia Resebyrå. tel. (962) 41 271 och lngves Resor, tel. (962) 42 048. Guider från Närpes Guideklubb kan beställas v,a ovannämnda resebyråer. Storgård undanbad sig omval och till ny ordförande valdes Levi Klåvus från Närpes. Einar Storgård kallades till hedersmedlem och avtackades med blommor.

landen tidigare generationers pensionärer (sytningshjon) levt under och gav ofta konkreta exempel som förtydligade framställningen ytterligare. Jämförelsen med vår pensionärstillvaro är mer än märkbar. Talet slog an och väckte eftertanke men även tacksamhet hos lyssnarna. "Visst har vi det bra, mot de som levde före oss" tyckte många efter talet.

Ordf. Levi Klåvus Närpes Styr.medlem ordinarie: Egil Appel Kristinestad, Laura Suppl. Jenny Rosenback Lappfjärd, Evert Kummel Övermark, Karin Blom Vasa, Uno Knuts Jakobstad, Hilding Haglund Nykarleby, Gretel Grund vall Krono by. Revisor Thure Hagberg, Oravais, Karin Jakobsson Vasa, suppl. Victor V. Norrback Vasa och Tor Widell Vasa. Kassör utom styrelsen Lena Waxlax. Jag fick sytning härom året. Jag har fyllt sjutti. Jag hade ett sextondels hemman och åtta barn. Alla blev inte vuxna. Lungsoten tog tre av dem, tre for till Amerika. Äldsta dottern gifte sig i grannbyn och äldsta sonen löste ut sina syskon och vi, Mari och jag kom på undantag, fick sytning. En ko har vi och ett potatisland.

Sytningshjonet 1886 Några famnar ved får vi ur skogen och lite kött och säd. Ibland glömmer han eller kanske vill glömma sina förpliktelser, Johan, äldsta sonen. Vi vill inte, Mari och jag, klaga. Det är liksom svårt att göra det för eget barn. Det är liksom att tigga.

Storgård. Den upplästes av Trygve Erikson. Därpå följde mera körsång, varefter olika gratulanter fick ordet. Det var kommunen, församlingen, banker och andra företag, förutom alla grannföreningars representanter och övriga, som hyllade med ord, blommor och gåvor. Föreningens ordf. E. • Festpubliken under jubileet. I första raden fr.v.: S. Ehrström, föreningens första ordf. Einar Storgård, Tore Gull, Alfred Smeds och nuvarande ordf. Evert Kummel medfru. I början av sin tillvaro tillägnades föreningen en dikt, "Hur åren går" av rektor Trygve Erikson. Dikten tonsattes senare av en föreningsmedlem och har blivit s.a.s. föreningens lystringssång som sjunges vid alla våra föreningssammankomster så även nu. Även till detta tillfälle hade rektor Erikson förärat föreningen en festdikt, vilken han själv föredrog. Den nybildade pensionärskören uppträdde, varefter festtalaren Alfred Smeds tog till orda. Men känd förmåga, klart och rakt på sak påminde han lyssnarna om förhålEfter en unisont avsjungen sång, blev det paus varunder kaffe med smörgås och tårta avnjöts. Därefter samlades man ånyo i festsalen, där våra trotjänare Arvo Kangas och Einar Österback inledde med musik. De båda herrarna har ända från föreningens start tills nu spelat till allsången vid våra sammankomster, men också rent underhållande musik har de bjudit på. En översikt av föreningens verksamhet under de gångna 10 åren hade sammanställts av föreningens fösta ordförande Einar Kummel och H. Klockars mottog uppvaktningarna, varefter H. Klockars tackade med några ord för den rika och vackra hyllningen, som kom föreningen till del. Ordförande E. Kummel avslutade därefter innan "Modersmålets sång" sjöngs som definitivt slut på jubileet. Det var en dag med stämning och glädje, som gav krafter och tro på den tid, vi har framför oss. Hjördis Klockars ö erbo....is a i ri e årsmöte den 19 mars • Avgåmde distriktsordföranden Einar Storgård avtackas härav Else-Maj Johnson och nuvarande ordf. Levi Klåvus. Det blev ingen kram här då Else-Maj med gipsat brutet ben sitter i rullstol bakom bordet. Ordföranden Einar

Anna Åminne som representerat Jakobstad i styrelsen önskade avgå och styrelsen fick följande sammansättning.

VÄLKOMMEN TILL NÄRPES

Östberg Petalax, Olle Vähämäki Vasa, Bertil Granström Vörå, Ruth Bäckstrand Jeppo, Helge Laxåback Karleby. Festdikt vid Övermark Pensionärsförenings 10-årsjubileum 15.03 1986 av Trygve Erikson I sitt tacktal vittnade han om den glädje och stimulans han personligen känt i arbetet inom pensionärsrörelsen och gladde sig även att nya föreningar bildats och kontakter till pensionärer i Medelpad uppkommit.

Då är det bättre att hungra lite ibland och leva på hoppet att det skall bli bättre någon gång också med Johans minne. Mari och jag behöver strängt taget inte så mycket numera. Våra dagar ä ju inte så många numera.

Avförd 27.9 -86 för två veckor. Huvudhotell MANOUSOS, pris mk 2.375 inkl. kaffefrukost. Några platser finns på hotell DIONYSOS, pris mk 2.695 inkl. halvpension. Inkvartering i dubbelrum med badrum, WC och balkong. Förhandsanmälan till Else-Maj Johnson, tel. 961-119 410, kl. 9-11. Arrangör: Svenska pensionörsförbundets österbottniska distrikt Teknisk arrangör: Tjäreborg SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS

ningsrikedomen var synnerligen stor särskilt på kontinenten.

RHODOS

Inte kan vi påstå att pensionen är jättestor på något sätt men Greta och jag Så här bra har vi egentligen aldrig haft det förut, Greta och jag. Som kungar, säjer Greta ibland. Och visst har hon rätt. Det är liksom skönt, när man kommit över den där pensionärschocken man pratar om Hon har haft några små krämpor men annars mår hon också bra. vi lever enkelt mellan resorna och då blir det ju alltid någon slant över och funnit sig själv och livets mening För några veckor sedan var vi till Rhodos, Greta och jag och många andra från pensionärsföreningen vår. och så har vi ju pensionärsrabatten. Vi har egen trivsam lägenhet i ett av radhusen i byn. Vi har bil och kör vart vi vill, om vi vill. och fått tid för andra och varandra. Våra gröna år är egentligen nog, om vi är riktigt ärliga, sköna år.

Juris licensiat Lars-Otto Backman Vidstående sammandrag av det högintressanta festtal, kring temat Straffutmätning under gångna tider, som jur.lic. Lars-Otto Backman höll vid Vårdagarna i såväl Övermark, Petalax som i Munsala. Ett folks rättssystem avspeglar de allmänna samhälliga förhållandena i politiskt och kulturellt hänseende. Särskilt straffbuden hör till de rättsnormer, som tydligast och djupast berörs av politiska, religiösa och andra utvecklingstendenser i samhället. Förändringar i folkets liv såsom införande av kristendomen och övergången från katolicism till protestantism var av avgörande betydelse för straffrättens förändring. Skeendet på det nationella planet gav nytt innehåll åt straffbuden, som dock påverkades i hög grad av internationella strömningar. I det nordgermanska samhället var det ätten, som utkrävde straff för något brott eller någon oförrätt mot ättens medlemmar. Inte blott gärningsmannen utan hela hans ätt blev föremål för blodshämnd av den kränkta ättens män, vilket ofta ledde till blodiga och generationer omfattande ättefejder mellan de berörda ätterna. Detta var det primitiva ättesamhällets reaktion på begångna brott eller oförrätter. Med tiden ersattes blodshämnden med förlikningsböter, som fastställdes genom förhandlingar mellan ätterna. Ännu i detta skede fanns ingen etablerad centralmakt, kungamakt, som skulle ha stått ovanför ätterna och som skulle ha upprätthållit fred och ordning i samhället. Under 1200- och 1300talen tillkommer landskapslagarna, som till stor del byggde på de gamla rättstraditionerna. SamtiJag är pensionär sedan några år tillbaka. Jag mår rätt bra. Vi lär- höra till de friskaste pensionärerna i hela landet i den här kommunen påstår de. Greta, min fru, är också pensionerad. digt eller något tidigare vann kristendomen efter hand insteg i samhället. Med kristendomen infördes den kristna skuldtanken med avseende på brott. Denna skuldtanke gjorde skillnad mellan uppsåtliga, viljaverk, och ouppsåtliga, vådaverk, brott. Båda förorsakade straff, men vådaverk straffades mildare. Landskapslagarna kände till denna uppdelning, som var främmande för tidigare straffbud, som fäste sig vid det faktiskt skedda, dvs. att ett dråp begåtts eller ett sår åstadkommits. Från den mosaiska rätten (Mose lag i gamla testamentet) kom den konsekventa vedergällningsprincipen (talionsprincipen; give liv för liv och lem för lem) in i det germanska rättssystemet, för vilket den var främmande. Den ingick ännu i 1734 års lag, t.ex. i 24 kap., som gällde viljadråp. Birger Jarls frids lagar vinner kraft Redan på 1200-talet kan vi skönja en början till en befäst centralmakt i samhället samtidigt som ätternas betydelse för bekämpningen av straff försvagas för att så småningom helt försvinna. Under senare hälften av 1200-talet utfärdades Birger Jarls fridslagar ( edsöreslagarna), som var första början till en rikslagstiftning. Hans son Magnus Ladulås (1275-1290) upprepade fridslagarna och förbjöd tvångsgästningen, varjäm]ur.lie. Lars-Otto Backman iförd borgmästarens i Vanda stad vigeslkåpa. Brott och straff te han i Alsnö stadgan ( omkring 1280) utfärdade bestämmelserna mot blodshämnden. Dessa fridsregler och även andra regler intogs i landskapslagarna i en Konungabalk, i vissa fall i en Edsörebalk. Även kyrkan fick en egen särskild balk, kyrkobalken, med brottsbeskrivningar. Kyrkans och konungens intressen sammanföll i många avseenden bl.a. i synpunkten om att konungadömet var av Guds nåde (teokratiskt samhälle). Kyrkan predikade försoning och lydnad till Guds och överhetens bud, vilket stärkte kungamakten. De gammalgermanska straffprinciper fick ge vika för de nya och främmande straffbuden, som i hög grad var influerad av den mosaiska rätten, enligt vilken brott ansågs som synd, som skulle sonas för att undgå Guds straffdom av inte endast gärningsmannen utan hela riket. Den Mosaiska rätten införde en avsevärd skärpning av straffen för brott. Dödsstraffet som följde av ett allt större antal brott ökade med tiden avsevärt liksom även sättet för dödsstraffets verkställande, där uppfin-

Pensionären 1986 I fjol var vi till Sverige och Norge och för fyra år sedan var vi och hälsade på släktingar i Minnesota.

Riket får sin första gemensamma lag I medlet av 1300-talet ersattes Iandskapsreglerna med Magnus Erikssons landslag (MELL), som var den första gemensamma lagen för hela landet. Samtidigt tillkom Magnus Erikssons stad slag (MESL) för landets städer, som tillämpades ända till år 1736. MELL blev aldrig fastställd. År 1442 tillkom Kristoffers landslag (KrLL), som fastställdes och trycktes år 1608. MRSL fastställdes år 1618. Av straffrättsliga stadgandena i MELL intogs ungefär 80% oförändrade i KrLL. Kännetecknande för dessa lagar är att ett allt större antal brott belades med dödsstraff. Med hot om dödsstraff försökte man avskräcka från att begå olika slag av brott (avskräckningsprincipen). Även i särskilda författningar såsom 1439 års straffordning intogs dödsstraffet som följd för uppräknade brott. Dock bör det sägas, att domstolarna i stor omfattning undvek att döma till föreskrivna dödsstraff. Lagstiftningen och lagskipningen följdes inte åt. De viktigaste straffarterna i det medeltida straffsystemet var fredlöshet, dödsstraff, kroppsstraff och böter, varav böterna var det vanligaste straffet. Fredslösheten (biltogheten) innebar, att gärningsmannen förklarades fredlös och kunde därefter dödas av vem som helst, varjämte hans egendom togs ifrån honom. Senare tillkom förvisningen från någon ort eller från landet. Dödsstraffet verkställdes i allmänhet genom halshuggning eller hängning. I vissa fall förekom kvalificerat dödsstraff, som gällde sättet för avrättningen. För särskilt grova brott förekom i landslagarna levande begravning och levande bränning, men dessa och andra råa straff upphörde efter hand, då landet fick sin första hovrätt år 1614. År 1670 stadgades, att en trollkona skulle dödas före bränningen. Före landskapslagarnas tid torde även stenande till döds ha förekommit. Stympning och brännmärkning Vad sedan gäller kroppsstraffen kan nämnas, att gift kvinna, som gjort sig skyldig till horsbrott, kunde under vissa betingelser straffas med Forts. på sid. 15

Vårt resemål i höst är

OSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ombudsman för Osterbotten: Else-Maj Johnson Levonsg. 14 65200 VASA 20. Telefon: 961-11 9410 Vänligen ring helst kl. 9-11 Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank 567008- 55002307, Vasa Sparbank 104003962-6

God Tid och förbundet hor beviljats understöd

Sedan 1982 har 34 pensionärer beviljats stipendier för deltagande i pensionärskurser antingen i Karis eller Yttermark, ur Jarl V. Hellströms Minnesfond. År 1986 utökades antalet med ytterligare 12. Årets ansökningar var 38, av dessa hade 20 föreningar tidigare erhållit stipendier. Bland de övriga 18 verkställdes lottning. Totalt finns ännu 25 föreningar, som antingen inte sökt eller inte fått någon stipendieplats. Detta är bra att minnas för nästa år eftersom lottning är det enklaste sättet att avgöra vem som skall belönas med stipendium. (JN) FÖRENINGSNYTT

Fö r ändamålet finns av Social- och hälsovårdsministeriet fasl· ställda ansökningsblanketter Blanketterna kan beställas av förbundets verksamhetsledare Britt-Inger Kleemola eller direkt från respektive semesterhem Förutom denna socialsemesterverksamhet har samtliga semesterhem även en öppen semesterverksamhet vilket betyder att man betalar för sin vistelse på semesterhemmet. I det följande en kort presentation av semesterhemmens verksamhet, kontaktpersoner, öppethållningstider och prisuppgifter 1 Storgård på Kråkö i Borgå lk, ca 13 km sydost om Borgå. Föreståndare Britt-Inger Kleemola, tel. 90-605 862 tjänst under tiden febr.-april, 915-44 170 hem, 915-44 027 Storgård fr.o.m. 2.5. Storgård har öppet endast under sommarmånaderna Gäster som bor på mesterhemmet as e fr 2 juni-ca 11 augusti. Exkursioner tas emot från medlet av maj till slutet av september Prisuppgifter för helinackordering: 145,-/person i enskilt rum 125, i dubbel rum. I priset ingår bastu en gång i veckan, kalasbord vanligen på söndagar och programkvällar Möjligheter till att delta i utfärder och aktiviteter på Kråkö finns. För grupper som besöker Storgård rekommenderas ett kalasborda 65,- /person. 2 Labbnäs semesterhem I Dragsfjärd Föreståndare Eva Magnusson tel. 925-4637. Semesterhemmet har öppet hela året (socialsemestergäster kan inte tas emol under tiden 15 6-15.8). Prisuppgifter: 155,·/ person i enskilt rum och 125,· i dubbel rum. 3. Folkhälsans feriegård I Lappnor, Pernå Närmare upplysningar per tel. 90-413 433/ Folkhälsan, Jytte Österberg Feriegården har öppet året om. 4. lnremlsslonshemmet I Larsmo Föreståndare Margareta Norrgård tel. 967-82 010 Hemmet har öppet året om. Pris 120,·/ pers. i enskilt rum, 100,i dubbel rum. Nu kan vi erbjuda helpension, halvpension och övernattning i trivsamma rum!

REGINAS MAT & KAFFE i Västanfjärd Öppethållningstider vardagar kl. 11 I 9 söndagar kl. 12-19 Pizza, hamburgare , våfflor och andra goda smårätter STÅENDE LUNCHBORD vardagar kl. 11 I 4 söndagar kl. 12-15 Övriga tider enligt överenskommelse Gruppbeställningar per tel. 925-7746

Haga Pensionärer r .f. 23.5 Utfärd till Sarvlax gård med lokal guide Lunchen intages på Storgård semesterhem, Kråkö utanför Borgå Vi önskar alla pensionärer en trevlig sommar!

VERKSAMHETSLEDAREN

JARL HELLSTRÖMS FOND 00 ATIO ER per 30.4-86 Seniordansledarforeningen i Finland r.f. Kimito Pensionärsförening Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f. Västanfjärds Pensionärsförening r.f. ADL-kurs för förbundsfunktionärer 3-4.9 -86 på Solvalla. Antal: 20 personer. Anmälan senast 31.7 -86 till verksamhetsledaren tel. 791 896. VL svarar på förfrågningar. Verksamhetsledaren Harald Eklund/ Munksnejdens pensionärer r .f.

6 , Reglemente för Jarl V. Hellströms minnes- och hyllningsfond stiftad av Svenska Pensionärsförbundet r.f för att hedra minnet av förbundets grundare och första verksamhetsledare Jarl V. Hellström. 1. Fondens grundkapital utgör 741.79 mk. 2. Fondens medel bör placeras på betryggande och om möjligt värdebeständigt sätt. 3. Av fondens årliga inkomster bör minst 20 procent läggas till fondens kapital. Inkomsterna i övrigt skall i huvudsak användas, enligt styrelsens övervägande, pensionärsverksamheten till fromma. 4. Fondens förvaltning handhas av Svenska Pensionärsförbundets styrelse. s. Upplöses Svenska Pensionärsförbundet går fondens tillgångar till samma ändamål som förbundets övriga tillgångar. Inbetalningar till fonden kan göras på närmaste bank. Inbetalningarna adresseras till Svenska Pensionärsförbundet r .f. Jarl H~ minnesfond " Helsingfors Sparbank konto nummer 405506-09569104 Vem var Jarl Hellström Vem var Jarl Hellström och vad möjliggör en årlig stipendieutdelning tran den minnesfond, som bär hans namn? Initiativtagare till förbundet och dess första verksamhetsledare. Jarl Viking Hellström föddes den 5.9.19()1) i Vasa. Sin aktiva livsinsats gjorde han inom turistbranschen. Han grundade bl.a. Syd-österbottens Turistförening, Vasa Resebyrå och Virtain Maja. Han verkade som kamrer för Finska Turistföreningen, var direktör för Hotell Aulanko (16 år), medverkade till att "Silverlinjen" kom igång och likaså Tavastehus Resebyrå. Han var utbildad diplomekonom. Jarl V. Hellström omkom i en bilolycka i Karis den 29.10 1974. Svenska Pensionärsförbundet hade då verkat i två år. För att hedra hans minne instiftades en minnes- och hyllningsfond. Fondens grundplåt var mk 741,79. I dag har den vuxit till sig och redovisar ett kapital på mk 38.000,-. Varje år utdelas 80 % av intäkterna som stipendier. År 1986 på basen av fjolårets intäkter är stipendiutdelningen 12xSOO,- = mk 6.000,-. De föreningar vars medlemmar erhöll stipendier detta år uppräknas på annan plats i denna tidning. (JN)

Svenska Pensionärsförbundet deklarerar ingen partitillhörighet, men när det gäller att ta emot ekonomiska bidrag tackar man gärna Svenska riksdagsgruppen, som av sitt partistöd avstår mk 30.000 till förmån för Svenska Pensionärsförbundet och dess tidning God Tid. Professor Ole Wasz-Höckert har speciellt aktivt verkat för att summan steg från tidigare mk 20.000 till mk 30.000. En ny motion har inlämnats med hopp om att få summan årligen intagen i riksdagsbudgeten. Svenska Kulturfonden stöder God Tid med mk 5.000 och förbundets verksamhet med mk 10.000 under år 1986. Vi tackar också Svenska Kulturfonden för understöden. Penningautomatföreningen är Svenska Pensionärsförbundets största och viktigaste bidragsgivare. Tack vare ett understöd på mk 400.000 från Penningautomatföreningen kan vårt förbund hålla i gång verksamheten i den omfattning vi i dag bedriver. Vi är mycket tacksamma. Under år 1985 uppgick den sammanlagda summan av de olika verksamhetsunderstöden och utgivningen av God Tid till mk 415.000. Motsvarande siffra för år 1986 är mk 445.000 När man jämför understöden för dessa två år bör man beakta de kostnadsstegringar, som ständigt förekommer. Den stabila understödsverksamheten ger trygghet åt förbundet. En utökad verksamhet, skulle erfordra nya inkomstkällor. I dagens läge är det realistiskt att trampa vidare i de gamla skorna.

STATISTIK

SEMESTER och RESEMÅL erbjuder Svenska Semesterförbundet I Finland rf SVENSKA SEMESTERFÖRBUNDET I FINLAND rf har som sin huvudsakliga uppgift en s k. socialsemesterverksamhet. Detta betyder att organisationen kan bevilja semesterslöd till personer som inle utan ekonomisk! slöd eller av andra orsaker själva kan ordna sin semester Då semesterstödet beviljas beaktas sökandes inkomstnivå, tidigare bevilja! semesterstöd , familjeförhållanden eller eventuellt andra faktorer som utvisar semesterbehovet. Svenska Semeslerförbundet beviljar detta semeslerstöd i form av en hell avgiftsfri semeslervistelse. Resorna till semestermålen betalas inte. Semesterns längd är 1-2 veckor. Två år i följd kan semesterstöd i allmänhet inte beviljas (undantag finns) Med tanke på gästernas psykiska och fysiska hälsa ordnas på semesterhemmen olika aktiviteter, såsom utfärder, samkväm, gymnastik osv. beroende på semeslerhemmels möjligheter. Denna semesterverksamhet bedriver Svenska Semesterförbundet på sitt eget, för ändamålet hyrda semeslerhem Storgård på Kråkö i Borgå lk Dessutom har förbundet gjort avtal med tre andra semesterhem, nämligen Labbnäs i Dragsfjärd, Folkhälsans feriegård i Lappnor och lnremissionshemmet i Larsmo. Den som beviljas semesterstöd kan således fritt välja till vilket av ovannämnda semeslerhem man vill resa Hur skall man då gå tillväga för att komma i åtnjutande av semestertjänsterna?

FÖRBUNDETS STIPENDIER Vid AU:s möte den 22.4 -86 beviljades följande stipendier: Ur "Fonden till Nytta och Glädje" mk 2.275 åt Minna Gunsberg, Sibbo Svenska pensionärsförening för rehabilitering på kuranstalt under år 1986; mk 2.275 åt Edvin Stranden, Pensionärsföreningen Vi Norrifrån för deltagande i två kurser vid Ålands sommaruniversitet i Mariehamn, sommaren 1986. Ur "Jarl V. Hellströms Minnesfond" mk 500 per förening för deltagande i pensionärskurser under augusti i Karis och Yttermark: Pensionärsföreningen Olympia r .f. Sjundeå Pensionärer r .f. Munksnejdens pensionärer r .f. Arkadia Pensionärer r .f. Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening r .r. Hangö Pensionärer r .f. Pensionärsföreningen Fagervik r.f. Ekenäs Pensionärer r .f. Lovisa Svenska församlings pensionärer r .r. Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen r.f. Pensionärsföreningen Vi Norrifrån Munsala Pensionärsklubb

q:>ANDELSBANKEN JAVISST

P S Andelsbanken ger också gärna råd om skattedeklarationen och andra beskattningsfrågor

Kronoby den 2 maj 1986 GÖSTA FRÖJDÖ

De flitiga syföreningsmedlemmarna stärker sig mellan ''jobben" med en välförtjänt kaffekopp med dopp tog 32. Vid jullunchen framställdes ändå önskemål om att museikaffet skulle bibehållas. En förutsättning tycks dock vara, att utställningarna också har något att ge. Föreningsbanken gav åter en informationsafton med sedvanlig traktering. Vid Akademiska Sångföreningens konsert i samskolan närvar 8 av DSP:s medlemmar, i en knythippa på valborgsmässoaftonen deltog lika många. Tyska föreningens oktobersfest drog 7, men till allmän besvikelse var arrangemangen inte färdiga. Svenska klubben gästades på Runebergsdagen den 5.2 av två busslaster sjungande Lappfjärds- och Kristinestadsbor. Ännu för två år sedan var vi i medeltal 19 vid månadsträffarna och hela 26 vid jullunchen. Naturligtvis har tillfälligheter i någon mån spelat in, men vi börjar småningom alla känna av att åren börjar tynga. Flere av de mera trofasta medlemmarna har nästan helt uteblivit från de olika evenemangen och många drar sig kanske under vintermånaderna för

Fråga andelsbankens servicerådgivare, som är expert på allt som gäller pensioneringen och pensionsåren Om du har pensioneringen förestående, så försäkra dig om att du får all den pension du har rätt till! • Du får råd om placeringar och egendomens skötsel. • Du får höra om våra juridiska banktjänster • Du får all den dagliga bankservicc du behöver. • Du får andelsbankens pensionsguide med mångsidig information oin pensionsåren. • Vi berättar om det nya Service-avtalet med tillhörande lån och övriga förmåner. • Du får höra om alla de specialförmå ner som medlemskap i andelsbanken ger.

• Styrelsen för Kronoby Pensionärer r.f. från vänster: Filip K rokfors suppl., Ernst Andtbacka kassör, Manasse Björklund medlem, Gunnar Backnäs suppl., Edvard Sundqvist viceord/., Karin Storbjörk suppl., Gösta Fröjdö ordf., Lisbet Sabel sekr., Gretel Grundvall medlem, Thor-Rolf Backman medlem, Ingeborg Spiken suppl., Sven Käld och Terese Larson medlemmar.

•

den branta backen till klubben. De flesta torde dock uppskatta den trivsamma och samtidigt enskilda miljön på klubben , varför det knappast är skäl att tänka på en ändring av miljön för träffarna. Föreningens cirkulär har alltjämt utskickats till ett tjugotal personer i pensionsåldern men tydligen utan att väcka intresse. Några förhoppningar om att åter kunna öka sitt medlemsantal har föreningen därför inte anledning att hysa. Den fyller emellertid alltjämt ett behov. Björneborg i januari 1986. , Det skadar inte med litet stress då och då Fördomar om pensionärer vad allt har andelsbanken att bjuda pensionären?

Då den år 1966 startade pensionärshemsföreningen i Kronoby efter något år fick by gglov för uppförande av ett pensionärshem och igångsatte byggnadsverksamheten, är det förståeligt om det inte blev mycken tid över för annan verksamhet. Därför beslöt ett trettiotal medlemmar den 17 september 1984 om bildande av en ny förening benämnd Kronoby Pensionärer r. f. En Vid årets början hade Björneborgs Svenska Pensionärsförening 37 medlemmar. Av dem har 3 medlemmar avgått på grund av hög ålder och svikande krafter. I stäl,let har föreningen från Luvia fått en ny medlem, varför antalet vid årets slut uppgick till 35. Under årets lopp har föreningen arrangerat eller deltagit i 28 olika slag av program och sammankomster. Månadsträffarna var 11 inkluderande årsmöte och jullunch. Tre av träffarna blev samtidigt utfärder med lunch dels till Harjavalta dels två gånger till Räfsö. De elva träffarna _ lockade totalt 152 medlemmar eller 13 ,8 i medeltal per gång. Programmet vid månadsträffarna på klubben har i huvudsak inskränkt sig till " 10 frågor" , som tycks vara både populära och mindre populära men tydlistyrelse tillsattes med uppdrag att utföra de av beslutet påkallade åtgärderna Då till föreningen inom en kort tid anslöt sig ett hundratal medlemmar, beslöt styrelsen att omedelbart igångsätta verksamheten genom att en gång i månaden komma samman till samkväm eller fest. Den 15 december -84 hölls så föreningens första julfe~t i folkhögskolans festgen ändå önskvärda. På Alfhild Kanervas initiativ deltog den 21.11. ing. Olavi Karihaara och hans fru i ärtsoppslunch och bjöd själva på en njutbar konsert med nordisk musik. lng. Kari Haara såg sig ock mödan att på svenska berätta om de olika kompositörerna. Ett par musikaliska frågesportprogram arrangerade av sekreteraren har också förekommit. Några program därutöver förefaller inte att vara av behovet påkallade. Styrelsen har under året sammanträtt två gånger med 11 närvarande. Utöver de redan nämnda lunchutfärderna gjorde föreningen två längre utfärder, den ena till Tammerfors med besök på Sara Hildens konstmuseum, i akvariet och i Kaleva kyrka och med lunch på Tammerkosken Korva. Den andra färden gick "mot okänt mål" , vilket var Raumo via Irjansal med ett hundrafemtiotal pensionärer samlade I programmet medverkade stråkorkestern, en damkör m.fl. Vad som bör framhållas här är att på orten finns ett antal både sångkörer och orkestrar vilka alltid beredvilligt och utan anspråk på ersättning medverkat vid våra festtillfällen Ur senaste årsberättelse framgår att föreningen varit samtad ett tiotal gånger till ne, Euraåminne , Vuojoki gård och Lappi och med lunch på restaurang Filemon efter besök i Raumo konstmuseum I resorna deltog 21 personer Därtill företogs en bilutfärd till Kallio för lunch och till Bastuskär. Två teaterbesök förekom under året, båda till Porin teatteri. Anitra lnvenius uppträdde på svenska i "En underbar man". Några av föreningsmedlemmarna såg samma dag pjäsens finska version. Det andra teaterbesöket gällde "Viulunsoittaja katolla". Totalt 20 deltog i teaterbesöken eller 10 per gång plus totalt 5 familjemedlemmar. Under hösten infördes på försök museibesök med eftermiddagskaffe mellan de ordinade månadsträffarna Tack vare Gallen-Kallelautställningen på konstmuseet var starten riktigt lovande men senare sjönk intresset betydligt , totalt del7 ""' Kronoby Pensionärer r.f. är en aktiv och strong förening, som efter det den slutfört sitt byggnadsverk ett pensionärshem på orten, helt välförtjänt startade en mera utåtriktad förening, som trots att den inte hunnit fungera mer än två år, redan satt sprätt på pensionärerna på orten. Numera kommer man samman till samkväm och fester och också resor står på programmet. MEN än stöder man pensionärshemmet på alla de sätt bl.a. ekonomiskt med intäkter från vad den duktiga syjuntan får till stånd. I nästa nummer "kliver" Karls Pensionärer in på SÅ HÄR HOS OSS-sidan med allt vad deras sedan länge väletablerade verksamhet rymmer. \. samkväm eller festtillfällen , däribland kan nämnas norra kretsens av Vasa distrikt vårsamling i Krono by , där spelmanslaget medverkade samt en skolkör m.fl. Med pensionärsföreningen Hemvist i Säbrå, Sverige har vår förening en livlig kontaktverksamhet. Sålunda var ett fyrtiotal pensionärer därifrån våra gäster under några dagar senaste sommar, varvid gjordes resor runt om i bygderna med gemytlig samvaro under kvällarna. Dessutom har föreningen arrangerat resor till grannförsamlingarnas högmässa, ävensom deltagit i de av distriktet ordnade samlingstillfällena.

Nu den 6-9 juni ordnar föreningen en resa till södra Finland, Ekenäs, Hangö , Helsingfors och Borgå med deltagande i högmässan i domkyrkan och där vi blir emottagna av kronobysonen, biskop Erik Vikström med fru. Intresset för denna resa har varit mycket stort, så alla anmälda inte ens rymdes med. Annars kan nämnas förutom pensionärshemsföreningen och dess verksamhet , den syjunta om ett femtiotal damer som under många år kommit samman varannan vecka och även ekonomiskt understött pensionärshemmet.

Som slutsammanfattning över denna vår knappt tvååriga verksamhet noteras med glädje den uppslutning som ådagalagts från pensionärerna, men framförallt den känsla av trivsel och gemenskap som är rådande inom vår förening och därför även gör det lätt och trivsamt att fortsättningsvis arbeta för och vidare utveckla verksamheten. Vår hälsning till alla God Tids läsare med önskan om en trevlig sommar.

; -A Klämmigt och medryckande spelade Pargas amtörorkester. Under ledning av Gurli Liljeqvist sjöng Pargas Svenska Pensionärskör. kaliska historiken under dagsfesten (melodi ur My fair lady) I kväll, i kväll är ingen vanlig kväll så full av löften är varje stund i kväll, i kväll vårt möte är i kväll och en evighet är var sekund Text och foto Eija ,..

Något underligt miste det vara Laidabeille Royal Jelly Vanliga arbetsbin som får drottninggele endast under sina tre första levnal&år lever högst 45 dagar. Drottningarna, honlarvema, som flr geleel under hela livstiden lever 4-5 Ar gott och YII. Lllldabellle Roy.r Jelly är del enda Fmland i ampuller packade drottninggel99!. Det ~r packats i ampuller, ty endast såhär bevaras geleats värdefulla amnen tills det antas. laidabellle Royal Jelly är en ren naturprodukt det kan användas riskfritt Jämsides med andra lakemedel lindrar klimakteriska besviu stärker organismens ege_n motståndskraft. _ ökar livskraften och förbättrar allmänkond1t1onen 1ämnar och stärker amnesomsättninge_n_ starker den psyluska och fysiska kondit10!'9n aven mannens pröva. det ökar prestatK>nsformågan. I Laidabeil e förpackningen finns 26 ampuller en hel månads behov. Fråga på närmaste naturkostaffär, om där inte finns Laidabellle Royal Jellyampuller, beställ då med vidstående kupong: v, betalar En pono + postförskott Jag bestaller

Det var sorl ö,rer b eken. flaggan i topp och en jämn ström a~ ~närer med festglimt i ögat. som den 16 pril styrde stegen mot Brandkårshuset i Pargas. Sol och glädjestim redan i hallen och vårgröna vackert komponerade dekorationer i salen allt stämde upp till fest. Det glada orlet tystnade r·rst då m emm spelande Pargas amatörorkester lät musikens toner ljuda. Med några hjärtliga välkomnande ord hälsade föreningens ordf. och dagens charmanta värdinna Jutta Christiansen publiken välkolllDlllftl, speciellt då de km ptema från ,cäim(Ö~ ii lhlmfumge i SVI~, Il1lffll fum1le fne: adltt iloandl©lr& em t!aldk ttilll aUm SjpX!llffl©W:Usrnmn mm:ij.~lltt atttt fiirnm; wmilff !Eil fietttllrp fcmmm-.

JonlNnd vanen en~

Joniserat vatten har visat sig vara bra vid otaliga fal av kronisk urinvägsinfektion, som i iratal trolsat al mecicil~ lnf8klil>nen har till läkning genom att patienten druckit 1-2 ilar jonisr.11 vallen per dag. Eftersom detta vatten~ lever och njurar och ger ökad spårlSI It vävnaderna i våra urinvigar är del ett välgörande molmedel mot de olika rnil!!9ftar, 'lOIII vir organism stAndigt 111· sills för. Jonvattnet l6ser njursten och år bra vid piostatabeswr oct, vissa magrubbningar.

Musik och sång har alltid spelat en stor roll i den med förmågor välförsedda föreningen, varför som socker på botten under dagsfesten stod sång av Pargas Svenska Pensionärskör under ledning av Gurli Liljeqvist. Jag älskar min hembygd, sjöngs unisont varefter man skingrades för att åter sammanstråla vid festliga supebord på kvällen och för att under animerad stämning svänga om på dansgolvet. Bäst kan kvällen karakteriseras genom en av de strofer, som ingått i den musiFestens fräscha värdinna, nuvarande ordföranden Jutta Christiansen flo,nkerad av t.h. förste ordf. Martin Söderholm och andre ordf. Bertel Lundström.

Nej, du är inte gammal, det är bara så länge sen du var ung, avslutade professor Ruikka sitt högintressanta föredra och pekade å föreningens nykomponerade emblem en triangel omkring bokstäverna PSP Pargas Svenska Pensionärer. I det som dessa tre bokstäver repesenterar kan ni pensionärer här i Pargas finna den bästa medicinen mot åldersskröplighet. Rungande applåder. Efter ett fantastiskt kaffe med fyllda kakor i en oändlig rad, som Pargas Sparbank helt stod för fick publiken sann musikalisk njutning av hög klass då Gerda Mattsson, ackompanjerad av Gurli Liljeqvist, uppförde solosång. Ordet fritt som sig bör vid ett jubileum och här var kön lång. Såväl församling, kommun, lokala nämnder, banker, firmor samt pensionärsföreningar från grannkommunerna samt naturligt-

på ett förnuftigt sätt kan vi själva stimulera nybildning i benvävnaderna, sade festtalaren. Men då han påstod att männenoch promenerar motionerar mer än kvinnorna hördes häftigt ljudliga feminina protester från publiken. Hur är det t.ex. i din förening. Har ni redan en aktivt verkande "konditionsgrupp?" Om inte så sätt igång! Vidare stannade prof. Ruikka vid en annan allvarlig faktor, som i hög grad stämmer i moll ju äldre man blir depressionen. Ca 15% av personer över 65 år lider av depression, men endast 5% uppsöker läkare trots att väldigt lyckade resultat kan uppnås, sade han. Det börjar vanligtvis med att individen bryter kontakterna till omvärlden, slarvar med maten, går omkring i slarviga, kanske snuskiga kläder, håller sig orakad eller okammad, låter ----~---'"" hemmet damma ned m.m. Med en enhl tulipan uppå bemiirhlsedan, ri har den äran, vi har den äran att Man ser allt i så mörka färgratukn,. ger och det värsta är att

Oh, wk.en historik! Ja, nog, bar jag hört hiistoriker av alla lag. men aldrig säger aldrig någon så fräsch som denna. Helst ville jag kalla den en minimusical, men i programmet står det: Historik i dikt, på prosa, med dans och glad musik. Ja, låt gå för det, men hur jag än försöker kan jag inte finna ord för att göra detta framförande rättvisa varför jag prosaiskt måste nöja mig med att förklara skeendet. En strålande speaker Åsa a ö amman r dama i storyn och stod i prosa för vad som timat under de gångna 10 åren, avbruten då och då av lämpliga inlägg från en talkör eller en välsjungande kvintett (se bilden). Här rimmade man frejdigt in det som timat, harangerade föreningsprofiler eller lät dansgruppen under Bibi Mannströms ledning ~epa fram över tiljorna Alh detta till gamla kära mdodier. men också nyare Ett team beståen<dle aiv åttmilmtone Åsa Nymmaim, Gerda Matts5on och S(O'llD!l lfim5Jfupare och slutlig degmieir od©'ir.mde Jutta. får a:ai åt slig stöma förtjänsten. En bel!tt mMande ide. som nog också oorde ,iara någ t för andra föreningar att ta efterr PSP därflDDerni medicinen! man inte själv är medveten om allt detta. Och ändå kan världshistorien uppvisa otaliga exempel inom vetenskap och konst på genier, som just uppe i de äldre åren skapat sina storverk tänk bara på en Leonardo da Vinci eller Festtalet blev trots det all- en Einstein! varliga temat Inaktivitetens nedbrytande vådor, en såväl sakligt informerande som humoristiskt upplättande erfarenhet. Så talar en ast en expert, som behärskar sina saker professor Ilmari Ruikka från Universitetssjukhuset Åbo. En kort kontenta av innehållet ges i ett nötskal i prof. Ruikkas konstaterande, att det främst beror på envar av oss själv, hurudan vår kondition är. Vi kan inte i vår ålder bli någon Kiki Elomaa, men genom aktiv rörelse kan vi fördröja muskelförtvining och osteoporos (benskörhet), ty nedsatt fysisk aktivitet är en nedbrytande faktor i bennybildningen. Alla vet vi ju hur frekvensen av benbrott är stor inom de äldre åldersgrupperna. Brott på lårbensbalsen är ett känt spöke för oss alla. Endast genom att belasta skelettet

st Royal Jelly, nu till extrapris 98,-/förp. Jag beställer st Vattenjonisator Joni å 150,-/st. Namn Tel. Adress • • • • · · F:11111 Jorma Elander, Abovägen 22 A 9, 02600 Esbo, Tel. 90-514 106 Suomen Magneettlterapiakeskus

vis Svenska Pensionärsförbundet ställde upp för att uttrycka sin uppskattning för jubilaren.

8 Pargas jubilerar i dikt, på prosa, ,ned dans och ,nusik

-----------------------------------,

Ett av de uppskattade dansnumren i historiksketschen.

Per-Erik Isaksson ny NORSAM "Gamla är inte längre så

VD för Folkhälsan, Per-Erik Isaksson, som är den första finländska ordföranden för NORSAM Nordiskt samråd för aktivt åldrande ser som sin och Norsams viktigaste uppgift att förändra attityderna till de äldre åldringarna i vårt samhälle. Vi behöver våra åldringar och deras erfarenhetsmässiga resurser. Samtidigt bör de äldre ges uppskattning och erkännande för allt det de byggt upp för dagens yngre generation. Tidigare förstod samhället att uppskatta den visdom som ålder och erfarenheter ger. I dag har vi · vårt samhälle en idealbild av produktivitet och nyttighet. De som är produktiva och effektiva hur allt färre personer i akoch som har en lång pro- tivt arbetsliv "skall orka förduktionslivslängd som sörja allt fler pensionärer". barn och unga värderas Diskussionen om äldreomhögst. sorgen handlar oftast om Ca 620.000 finländare har pengar, d.v.s. hur finansiera i dag fyllt 65 år eller mera pensioner, bostadsstöd, och om 14 år, d.v.s. vid se- färdtjänst, anstaltsvård. kelskiftet år 2000, kommer Dessa gravt diskriminerande våra åldringar att uppgå till attityder på ekonomisk ca 740.000 personer. Sam- grund mot de äldre bör elihällets negativa attityder ser mineras. Alla är lika viktiga man bl.a. i diskussion om i samhället. Solidariteteten "Leva på äldre dar'' tema för NORSAMkonferensen -:~: i Skien, Norge den B.:-10 sept. -86 NORSAM kallar till storkonferens i SKIEN, Norge den 8-10 september 1986 NORSAM kallar till storkonferens i Skien, Norge den 8-10 september 1986. Det är den femte stora NORSAM-konfercnsen och denna gång står Norge för värdskapet. År 1984 genomförde Sverige med succe konferensen i Göteborg med drygt 500 deltagare från de skandinaviska länderna. Temat då var "Leva på äldre dar" och behandlade främst boendefrågan. År 1987 står Finland som värd för konferensen.

Resekostnader: flygbiljett Hfrs-Oslo- Hfrs ca 2.0002.800 FMK samt, busskostnader i Norge ca500 FMK. Närmare information: NORSAMs sekreteriat i Finland, kongressekr. Lisbeth Åkerholm, Folkhälsan, Topeliusgatan 20, 00250 Helsingfors, tel. 90413 433. Skien ligger ca 160 km sydväst om Oslo. Det är en gammal stad med anor inom handel och hantverk ända från 1100-talet. Speciella kulturminnen är bl.a. familjen lbsens hus i Snipetorp, där Henrik Ibsen växte upp, herrgården Söndre Brekke med landets största tulpanodlingar samt den stora turistattraktionen Telemarks-kanalen med 15 slussar.

Ensi Kotien Liitto har satt i gång ett projekt som avser att avlägsna familjevåldet mot åldringar. Att det inom familjerna förekommer våld mot åldringarBilden TRYGG ÅLDERDOM efter en skulptur RAKASTAVAISET de älskande av Kaija-Riitta livonen.

God tid tar gärna emot repliker och uttalanden, även anonyma, kring ovanstående skakande artikel. Redaktionen

rNSI KOTlfN U!TTO YHrUSIYOKUMPPAN[INE[N ·~

ordf. för

Per-Erik Isaksson na, är vanligare än man tror. Det fick vi alla erfara, som deltog i en diskussion i statsrådets festsal, dit minister Matti Puhakka kallat representanter för åldringsvårdens olika organisationer en vårdag i april. Exemplen som relaterades var många. Om man som jag levat ett lyckligt liv ovetande om att brutalitet, stridigheter, våld och utpressning förekommer familjemedlemmar emellan, då känner man sig onekligen chockad, när man serveras fakta om familjvåldet. Vad säges t.ex. om det att ensamma personer på olika hem får besök endast på "lönedagen" mot "ersättning"!!! Ofta börjar det med att en "ung person" bara behöver låna lite pengar. Snart blir "behovet" ett måste och till slut ett hot "jag kommer inte på besök en nästa gång om jag inte får pengar".

ten till människor i vår närmiljö, till vardagliga vanor och rutiner, små föremål och detaljer i hemmet. Om vi genom en radikal anstaltsplacering tar bort allt detta bör vi vara medvetna om att vi samtidigt äventyrar åldringarnas hälsa och livslust. Vår uppgift är sålunda inte att enbart vårda, utan vi skall se till att våra åldringar får aktivt delta i alla samhällsaktiviteter. Vi har haft en benägenhet att betrakta åldringsvården som en i högsta grad medicinsk fråga. I dag har vi all orsak att ställa oss kritiskt till det sätt på vilket vi drar skarpa gränser mellan vård och boende. Vård och omsorg måste vara en integrerad del av boendet, samhällsplaneringens målsättning borde vara att skapa förutsättningar för att människan, inom sin invanda omgivning, i princip kan finna alla typer av boendeformer även institutionsboende som erbjuder närhet till vänner och grannar. Och vi borde ta till vara de viktiga resurser som består av anhöriga, vänner, grannar och inte organisera vårt samhälle så att åldringarna avskiljs från samhällets övriga aktiviteter. Åldringsforskningens nyaste rön stödjer alla åtgärder som beaktar de äldres möjligheter att delta aktivt i samhället. "Vi lever allt längre. Vi blir allt vitalare för varje generation. Vårt minne är i stort sett lika bra när vi är 70 som när vi är 30 och det gäller också vår uppfattningsförmåga, vår kreativitet, vår förmåga att

NORSAM-konferensen i Skien har som tema "Hälsa och trivsel på äldre dar" och kommer att behandla frågor som t.ex. kostens betydelse, motionens betydelse samt den psykiska hälsan. Finland svarar för sakkunskapen i inlägg om den psykiska hälsan. Konferensen hålls på Hotel lbsen i Skien, Norge den 8-10 september 1986. Deltagarantalet är fastslaget till ca 200. Deltagaravgiften är ca. 1.700 FMK för dubbelrum. I avgiften ingår deltagande i konferensen, två övernattningar med helpension och festmiddag.

9 uttrycka oss o.s.v. Det är fel att tro att människan skulle vara i sin bästa ålder vid 30-35 år. Människan kan nå sitt livs höjdpunkt långt senare under förutsättning att hon får lämplig stimulans från sin omgivning. En äldre persons situation är beroende av om han eller hon håller sina kunskaper och färdigheter vid liv, t.ex. genom friskvård." Gerontologin, d.v.s. åldringsforskningen, har också kunnat konstatera att äldre personer kan tillgodogöra sig nya kunskaper i lika hög grad som yngre personer. De äldre kan t.o.m. nå ännu längre med hjälp av sin livserfarenhet. Att träna intelligensen är inte heller beroende av ålder. Gerontologerna säger: "Einsteins hjärna blev allt klokare med åren". Nya undersökningar visar nämligen att människans hjärna inte är fullt utvecklad för gott när resten av kroppen slutat växa. Hjärnan fortsätter växa långt in i ålderdomen med hjälp av all den stimuli vi får i ett aktivt och rikt liv.

med de äldre skall bygga på synen "att de äldre har byggt samhället, de yngre har en skuld att betatla. Det är ett utbyte på lång sikt. Den vuxna hjälper sitt barn, för att själv få hjälp på sin ålderdom och i samhället hjälper vi de äldre, och får själva igen det när vi blir gamla." Vi bör sträva till att skapa en ny samhällsattityd där bostadspolitik, miljöpolitik, socialpolitik och kulturpolitik är fungerande delar av hälsopolitiken. Vi bör gå in för ett aktivt hälsoarbete i närmiljön för att värna om och befrämja hälsan hos dagens och framtidens åldringar. Finlands åldringsvård har hittills varit starkt anstaltsinriktad. I hela Europa visar utvecklingen att vi går mot öppnare vårdformer. Processen måste alltså styras mot en omstrukturering av vården, mot en starkare betoning av förebyggande insatser samt utbyggande av hemvården i åldringarnas egen omgivning. Det går att hjälpa, vårda och bistå äldre, och också sjuka, utanför de stora institutionerna genom att arbeta direkt med dem, i deras egen vardagsmiljö. Målsättningen bör vara att en människa, som hela sitt liv har kunnat råda över sig själv, inom möjligheternas ram även skall kunna göra det under sin ålderdom. Äldre personer borde kunna erbjudas en boendeform där de får känna trygghet, ha rätt till eget "revir", egen dagsrytm. Då vi blir gamla är vår identitet knu-

fasligt gamla" (Stig Berg)

Forskaren Stig Berg vid Institutet för geronotologi i Jönköping, Sverige, säger: "När jag började forska om åldrandet sade man att vi börjar åldras psykologiskt i 40-års åldern. Så lärde man sig mer och så ändrades gränsen till 60 år. Nu anser man att åldrandet börjar vid 80 år!" Han säger vidare, att "gamla lever allt längre och har det allt bättre och att gamla inte längre är så fasligt gamla!"

Otroligt men sant. Initiativet till diskussionen om en tryggare ålderdom eller PROJEKT FAMILJEV ÅLD MOT ÅLDRINGAR, är gott. Diskussionen får säkert en fortsättning och man får hoppas att den också leder till åtgäder, som tryggar ålderingarnas tillvaro. (JN)

Kassör Ann-Marl Uhr,

lngegerd

17 Jarl

Ordförande Arkadla Pensionärer r.f. Bertel Eklund, tel. 90-497245 Sanduddsg. 6 B 22 00100 Hfrs 10 Drumsö Pensionärer r.f. Marianne Paclus, tel. 90-677968 Enåsv 11 A 11, 00200 Hfrs 20 Elra Pensionärer r.f. Saga Dlckman, tel. 90- 740203 Alkuv. 24-26 B, 00660 Hfrs 66 Pensionärsföreningen ETTAN r.f. Hellen Tallqvlst, tel. 90-603665 Sandviksg. 2 B, 00180 Hfrs 18 Penslonärsföreningen Gamla Kvarnen r.f. Dick Palmberg, tel. 90-688885 Relanderspl. 4 B, 00570 Hirs 57 Haga Pensionärer r.f. Linnea Glnström, tel. 90-551316 Ullsbyv 27 A 12, 00350 Hirs 35 Kronohagens-Skatuddens pensionärer r. f. Tottle Rehn, tel. 90-637451 Gördelg 4 B, 00160 Hfrs 16 Munksnejdens pensionärer r.f. Siv Tunzelman v. Adlerflug, tel. 90-551989 Bjömeborgsv 5 H 111, 00350 Hirs 35 Pensionärsföreningen Olympia r.f. Ann-Louise Rökman, tel. 90-598107 Fiskgjusv. 3 A 5, 02620 Esbo 62 Pensionärer I Östra Helsingfors r.f. Ebba Ikonen, tel. 90-303185 Hemgårdsv 3 D 50, 00940 Hirs 94 Borgåbygdens Svenska Penslonärsförening r.f. Ove Backman, tel. 915-147371 Gymnasieg. 9, 06100 Borgå 10 Pensionärsträffen r.f. I Hlndersby Helena Hjirmälä, tel. 915-60126 07800 Lappträsk lsnäs Pensionärer r.f. Valter Ahlgren, tel. 915-34515 !snäs såg, 07750 lsnäs Liljendal församlings pensionärer r.f. John Povenlus, tel. 915-66541 PL 554 A, 07880 Liljendal Lovisa Svenska församlings pensionärer r.f. Leo v. Martens, tel. 915-532109 Drottningg. 22, 07900 Lovisa Pyttls svenska pensionärsförening r.f. Tyra Pellas, tel. 952-31027 49220 Broby Sibbo Svenska Pensionärsförening r.f. Birger Lindqvist, tel. 90-221929 Söderkulla torg 4 C, 01150 Söderkulla Pensionärsföreningen Trivselklubben r.f. i Strömfors Helge Staffans, tel. 915-79113 07980 Kungsböle Esbo svenska pensionärer r.f. Sven-Erik Nylund, tel. 90-882279 Finnåv. 21, 02280 Esbo Grankulla svenska pensionärer r.f. Lea Andersson, tel. 90-5052401 Helsingforsv. 4 C, 02700 Grankulla Kyrkslätt Pensionärer r.f. Börge Nordblad, tel. 90-2989413 Stubbacken 1, bost. 3, 0241 o Kyrkslätt 2 Norra Kyrkslätts Pensionärsförening r.f. Eva Kother, tel. 90-266489 02520 Lappböle Vanda svenska pensionärer r.f. Mary Kekola, tel. 90-890930 Bredbergsbr. 5 C 35, 01620 Vanda 62 Ekenäs Pensionärer r.f. Allan Löfroos, tel. 911-14473 Ystadsg. 2 B, 10600 Ekenäs Pensionärsföreningen Fagervik r.f. Hans Ohman, tel. 90-216616 Allunda, 10230 Ingå st. Hangö Pensionärer r.f. Ester Sandblom, tel. 911-83496 Halmstadsg. 10, 10900 Hangö Svenska Penslonärsgillet I Hangö r.f. Gunnel Ekström, tel. 911-81882 Nycanderg. 10, 10900 Hangö Ingå Pensionärer r.f. Martin Danielsson, tel. 90-211076 Tallvägen 1 C 29, 10210 Ingå Karls Pensionärer r.f. Waldemar Helnström, tel. 911-30535 Waldemarsgränd, 10300 Karis Pojo Pensionärer r.f. Albert Nett, tel. 911-53131 Hägnadsv. 14, 10420 Skuru SJundeå Pensionärer r.f. Göta Llndholm, tel. 912-47174 02590 Lappers Sydlojo svenska pensionärer r.f. Kurt Jansson, tel. 912-41459 Helsingiusv. 35, 08700 Virkby Tenala Pensionärer r.f. Kalle Nyberg, tel. 911-51372 Finby, 10520 Tenala Österby Pensionärer r.f. Lyytl Lind, tel. 911-14032 Grönalundsg. 3 A, 10600 Ekenäs BJömeborgs Svenska Penslonärsförening r.f. Theodor von Frenckell, tel. 939- 73349 Anola gård, 29250 Nakkila Dragsfllrds Pensionärer r.f. Gunnars Foru, tel. 925-61829 Laxvik, 25900 Dalsbruk Viceordförande Birgit Bäckström, tel. 90-497588 Apollog. 2 C 36, 00100 Hirs 10 Clara Elmgren, tel. 90-679732 Enåsv. 22 E 31, 00200 Hirs 20 Gunvor Helander, tel. 90-412448 Topeliusg 35 , 00250 Hirs 25 Brita Cavonlus, tel. 90-446424 Runebergsg 58 B, 00260 Hlors 26 Clas Franzen, tel. 90-787676 Skidbacksv 19 D, 00810 Hirs 81 Linnea Ketola, tel. 90-581255 Steniusv. 39 B 17, 00320 Hirs 32 Marita Såltln, tel. 90-666214 Sjötullsg 20 A 6, 00170 Hirs 17 Håkan Olln, tel. 90-485924 Jätterösv. 3 B 16, 00330 Hlors 34 Georg Wllk, tel. 90-486501 Hoplaksv. 11 B 30, 00330 Hirs 33 Astrid Wlckström, tel. 90-333639 Vanhalinnagr. 1 E 90, 00900 Hirs 90 Lennart Törnqvist, tel. 915-140181 Mannerheimg 23 E, 06100 Borgå 10 Martha Stenvall, tel. 915-60077 07800 Lappträsk Albin Hllden, tel. 915-33071 Tervik, 07740 Gammelby Karin Nylund, tel. 915-67013 PL 361 E, 07890 Michelspiltom Elisabet Paukku, tel. 915-531257 Kretsgången 8, 07920 Lovisa 2 Astrid Hyöky, tel. 952-16453 Puutarhak. 24 A, 48100 Kolka 10 Gösta Åkerfelt, tel. 90-8777728 Råvägen 10, 01100 Östersundom Marit Mlckels, tel. 915-79007 07980 Kungsböle Viking Blomqvist, tel. 90-8058565 Kirstiåsen 14 B, 02760 Esbo Åke Blomster, tel. 90-5053195 Kavallv. 1 A 4, 02700 Grankulla Dorls Sandfors, tel. 90-2981108 Lindalsv 9 A 24, 02400 Kyrkslätt 1 Birgit Beck, tel. 90-2988012 lngels, 02400 Kyrkslätt Walter Streng, tel. 90-833880 Nejlikv. 24, 01300 Vanda 30 Margit Nlemlnen, tel. 911-12300 Prästängsg. 11 B, 10600 Ekenäs Jarl Nylund, tel. 911-211597 10210lngå Elmer Jakobsson, tel. 911-81093 Kaptensg. 35, 10960 Hangö Norra Lasse Sevellus, tel. 911-81438 Appelgrensv. 31, 10960 Hangö Norra Erik Nordström, tel. 90-211364 Hovgård, 10210 Ingå Sven Nyberg, tel. 911-30867 Osmundsböle, 10300 Karis Allan Si)derström, tel. 911-53112 Gamla Åbov. 34, 10420 Skuru Sanfrld Smeds, tel. 912-47175 02590 Lappers Runar Llndström, tel. 912-42424 Gammelsågsv. 7, 08800 Gerknäs Onnl Schön, tel. 911-50026 Kyrkmalm, 10520 Tenala Tor Sundman, tel. 911-24427 Leksvall, 10600 Ekenäs Alfhlld Kanerva, tel. 939-12885 Yrjönk 7 A 4, 28100 Björneborg 10 Einar Llndblom, tel. 925-4584 Kärra, 25870 Dragsfjärd Sekreterare Sev6n, tel. 90-446477 Mannerheimv 88 A 5, 00250 Hirs Holmberg, tel. 90-675234 Enåsv 8 A 3, 00200 Hfrs Erik Långström, tel. 90-636959 Högbergsg 9 C, 00140 Hfrs 14 Gertrud Nordblad, tel. 90-141079 Packmästarg. 3 D 106, 00520 Hirs 52 Weckström, tel. 90-3492670 Nåldammsv. 8 Il D, 00920 Hirs Stina Lybeck, tel. 90-575831 Köpingsv. 38 A, 00320 Hfrs Carla Bäckström, tel. 90-631162 Sjötullsg. 20 A 9, 00170 Hirs Schönberg, tel. 90-551896 Björneborgsv U, 00350 Hirs Nyberg, tel. 90-583686 Jotunis väg 14 B, 00400 Hfrs llse Paclus, tel. 90-338599 Kastelholmsv 1 B 15, 00900 Hirs Margit Korhonen, tel. 915-141825 Rönnv 3, 06100 Borgå 10 Sylvia Stenberg, tel. 915-64095 PL 352 B, 07850 Hindersby Gunvor Salarna, tel. 915-34490 077501snäs Marita Rantala, tel. 915-66124 PL 557 B, 07880 Liljendal Maj-Gret Söderström, tel. 915-531228 Trädgårdsg 8 A 4 , 07900 Lovisa Eda Mäkelä, tel. 952-33047 Tuskas , 49220 Broby Brita v. Haartman, tel. 90-8779859 Korsnäs, 01100 Östersundom Göta Slevers, tel. 07980 Kungsböle Astrid Harjulln, tel. 90-461172 Terijokiv. 7, 02130 Esbo Marlanna Löfhjelm, tel. 90-5051200 Thurmansallen 6 C, 02700 Grankulla Saga Lönnberg, tel. 90-2981184 Karlsro, 02420 Jorvas Irma Wikström, tel. 90-263304 Näckels, 02550 Evitskog Svea Sjöblom, tel. 90-893323 Bredängsv. 12 B 17, oi620 Vanda 62 Ragnhild Enwald, tel. 911-12266 Björknäsg. 24 A 5, 10600 Ekenäs Else-Maj Lönnberg, tel. 911-35128 10250 Fagervik Gudrun Wennerström, tel. 911-81923 Södra Pallbov. 20, 10940 Hangöby Axel Damstedt, tel. 911-81021 Bangatan 18-22, 10900 Hangö Ethel Helander, tel. 90-212074 Storkyrkogr. 2 D 15, 10210 Ingå Göta Ehrstedt, tel. 911-30185 Tallmog. 4 C, 10300 Karis Birgit Söderström, tel. 911-53112 Gamla Åbov 34, 10420 Skuru Ethel Holmlund, tel. 90-262483 Spartallen 27, 02580 Sjundeå st Birgit Sundberg, tel. 912-41321 Siltalav. 1, 08700 Virkby Allan Lagerstam, tel. 911-50026 Harparskog, 10680 Skogby Anna Holmström, tel. 911-24414 Leksvall, 10600 Ekenäs Gunvor Zllllacus, tel. 939-15234 Pohjoispuisto B, 28100 Bjömeborg Fredriksson, tel. 925-4616 Furumo, 25870 Dragsfjärd tel. 90-316175 tel. 90-678872 tel. 90-662516 Ruth Åkerlund, tel. 90-862802 Kungsv. 6, 02740 Esbo Lisbeth Jusellus, tel. 90-5053471 Parkgränden 5- 7 A, 02700 Grankulla Alice Salonlus, tel. 90-2981762 Silverbr. 1 C, 02410 Kyrkslätt 2 Ebba Westerholm, tel. 90-2981263 Linbrinken 2 a, 02400 Kyrkslätt May Mann, tel. 90-820381 Araliav 4-6 C, 01390 Vanda 39 May-Solvelg Elg, tel. 911-15463 Stationsv. 1O B, 10600 Ekenäs Runar Spets, tel. 90-218107 Marieberg, 10210 Ingå Ragnar Wikström, tel. 911-86219 Esplanaden 89, 10960 Hangö Norra Linda Holm, tel. 911-81944 Stjärngränd 8, 10960 Hangö Norra Öyvind Öhman, tel. 90-211269 Tallgården, 10210 Ingå Maj-Lis Åkerfelt, tel. 911-31226 Högbergsg. 22 A, 10300 Karis Elvl Deaerlund, tel. 911-53236 Gamla Äbov. 112, 10420 Skuru Margareta Karlberg, tel. 90-262276 02580 Sjundeå st. Berit Åsten, tel. 912-41789 lmpivaarast. 2, 08700 Virkby Gunnel Hlmmelroos, tel. 911-50149 10520 Tenala kby Ebba Nyholm, tel. 911-24472 Leksvall, 10600 Ekenäs Uno Skogberg, tel. 939-413931 Gallen-Kalleiank. 23 B, 28100 Bjömeborg 10 Märta Blomster-Sjöholm, tel. 925-61260 Laxvik. 25900 Dalsbruk

25 Dorls

35 Karin

10 SVENSKA PENSIONÄRS FÖRBUNDE

Styresv 3, 00980 Hfrs 98 Märta Westerholm,

Maria

Björkholmsv 2 A 5, 00200 Hirs 20 Harriet Koponen,

Ulla

10 Sandor

Norra Kajen 20, 00170 Hfors 1 7 Birgit Nordström, tel. 90-644449 Kalevag 21 B 29, 00100 Hlors 10 Ebba Nlkkanen, tel. 90-314809 Hamnholmsv. 1 E, 00980 Hfrs 98 Inga Engberg, tel. 90-572261 Stenhagsv. 10 A 6, 00310 Hirs 31 Tor Brehmer, tel. 90-653911 Lotsg 9 A 1 00160 Hirs 16 Kerstin Lostedt, tel. 90-553950 Björneborgsv. 5 I, 00350 Hirs 35 Linnea Weckström, tel. 90- 792543 Kongov 23 A 8, 00560 Hfrs 56 Sven Wlllman, tel. 90-326812 Sallatunturiv. 1 G, 00970 Hirs 97 Lars-Ove Backman, tel. 915 147371 Gymnasieg. 9, 06100 Borgå 10 Thure Backman, tel. 915-60120 07800 Lappträsk Sven Alm, tel. 915-34491 077501snäs Karl-August Liljeblad, tel. 915-66127 PL 405 A, 07880 Liljendal Birger Lassas, tel. 915-531518 Terassg. 2 A, 07900 Lovisa Tor Ståhl, tel. 952-33034 Mogenpört 49220 Broby Sigurd Hannen, tel. 90-232251 Kotimäentie, 04150 Mårtensby Hjördls Buddas, tel. 915-79151 07980 Kungsböle

50 11 GAR 1986

T r.f. MEDLEMSFÖRENI Ordförande Penslonärsbostadsföreningen i Houtskär r.f. Harry Österman, tel. 926-33209 Näsby 21760 Houtskär Kimito Pensionärsförening r.f. Yngve Österberg, tel. 925-1465 Kyrkoby , 25700 Kimito Korpo Pensionärer r.f. Rune Ehrman, tel. 926 31189 Prästgård , 21710 Korpo Pargas Svenska Pensionärer r.f. Jutta Chrlstlansen, te l. 921-745351 Tummelv 4 , 21600 Pargas Västanfjärds Pensionärsförening r.f. Åke Bergholm , tel. 925 7012 Östanå , 25840 Nivelax Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f. Ulla Norrman, tel. 921-12261 Universitetsg 1 3 C, 20110 Åbo 11 Mariehamns Pensionärsförening r.f. Egon Häggblom, tel. 928-11853 Berggatan 8 22100 Mariehamn Pensionärsklubben M r.f. Uno Knuts, tel. 967 17065 (kl. 11 13) Västergränd 68620 Jakobstad 2 Jeppo Pensionärsklubb r.f. Ruth Bäckstrand, tel. 967-42281 Tegelbacken, 66850 Jeppo Pensionärsföreningen Vi Norrifrån r.f. Helge Laxåback , tel. 968 22425 Palo 25 67400 Karleby 40 Kaskö Pensionärsklubb r.f. Runar Grönlund, tel. 962-27342 Rådhusg 44 A, 64260 Kaskö Korsholms pensionärshemsföreningMustasaaren eläkeläiskotiyhdistys r.f. Evy Thöllx, tel. 961-448833 65460 Tölby Korsnäsnejdens Pensionärer r.f. Helge Ulfvens, tel. 961-641026 66200 Korsnäs Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck (PIKT) Egll Appel, tel. 962 11133 Sibeliusg 11, 64100 Kristinestad Kronoby Pensionärer r.f. Gösta Fröjdö, tel. 968-46045 Påras 68500 Kronoby Föreningen Pensionärshemmet i Kronoby r f Henrik Aminne, tel. 968-45222 Holman 68500 Kronoby Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f. Hjördls Sundvlk, tel. 961-367651 66550 Västerhankmo Lappfjärds Pensionärsklubb r.f. Jenny Rosenback, tel. 962-21377 64300 Lappfjärd Föreningen Malax Penslonärshem r.f. Viktor '-,lljekvlst, tel. 961-654576 66140 Overmalax Föreningen Munsala Pensionärshem r.f. Yngve Blomqvist, tel. 967-41053 66950 Munsala Munsala Pensionärsklubb Märta Sundsten, tel. 967-46176 Monäs, 66970 Hirvlax Nedervetil pensionärshemsförening r.f. Erik Wentln, tel. 968-48018 6841 O Nedervetil Nykarleby Pensionärer r.f. <;arln Sjöblom, tel. 967-20413 Ostra Esplanadg. 29, 66900 Nykarleby Närpes Pensionärsförening r.f. Levl Klåvus, tel. 962-41643 64200 Närpes Föreningen Oravais Penslonärshem r.f. Otto Kronqvlst, tei. 961-53353 66800 Oravais Penslonärsföreningen Nygammal i Petalax Laura Östberg, tel 961-370042 66240 Petalax Föreningen Penslonärshemmet i Purmo r.f. (1975) kontaktperson : Josef Lund Box 171, 68940 Lillby Sideby Pensionärshemsförening Siipyyn Eläkeläistaloyhdistys r.f. Runar Långvlk, tel. 962-25588 64490 Sideby Solf-Tölby pensionärsförenlng Börje Holmstrand, tel. 961 440172 Kyrkby, 65450 Solf Terjärv Pensionärer r.f. Ragnar Granvlk, tel. 968· 76637 68750 Småbönders Vasa Svenska Penslonärsförening VIPS r.f. Olavl Vähämäkl, tel. 961-212059 Tjäderg. 5, 65230 Vasa 23 Vörå Penslonärsklubb r.f. Bertil Granström, tel. 961-56057 66600 Vörå Övermark Pensionärsförening Evert Kummel, tel. 962-53149 64610 övermark Svenska Penslonärsförenlngen i Tammerfors r.f. Carl-Gustaf Boedeker, tel. 931-632873 Haiharank. 19 C 14, 33710 Tammerfors 71 Viceordförande Holger Jansson , tel. 926 33612 Saverkeit, 21760 Houtskär Bernel Wasen, tel. 925 1241 Engelsby 25700 Kimito Greta Jansson , tel. 926-46128 Retais 21710 Korpo Bertel Lundström, tel. 921-7445 18 Tennstigen 3 B 4 21600 Pargas Erik Vlkgren, te l. 925- 7433 Södersundsvik 25830 Västanfjärd Bror A. Rosenqvlst, tel. 921-353564 Stålarmsg 2 A 9, 20810 Åbo 81 HIiding Mattsson, tel. 928 12505 Parkg. 8 , 22100 Mariehamn ~unar Llndahl, tel. 967 31187 Ostermalmsg 30 , 68600 Jakobstad Anna Nybyggar, tel. 967-42335 66850 Jeppo Edvin Stranden, tel. 968-22084 Rödsö 67400 Karleby 40 Alvar Siegfrieds, tel. 962 27215 Alexandersg 8 , 64260 Kaskö Arne Karp, tel. 961-433069 66520 Veikars Egnar Nordmyr, tel. 961-643121 66230 Korsbäck Åke Skeppar, tel. 962-11814 Skatan , 64100 Kristinestad Edvard Sundqvlst, tel. 968-45045 68500 Kronoby Dagmar Wikström, tel. 968-45141 68500 Kronoby Ragnar Norrgård, tel. 961-454413 66590 Vassor Erik Stens, tel. 962-21240 64300 Lappfjärd Erik Stoor, tel. 961-654179 66140 Övermalax Erik Stoor, tel. 967-44203 66840 Pensala Etel Lagar, tel. 967-45192 Kantlax, 66970 Hirvlax Sven Koberg, tel. 968-48195 6841 o Nedervetil Vlllard Wallln, tel. 967-20932 Solletteåg. 9 A , 66900 Nykarleby Ells Paro, tel. 961-661075 66270 Pörtom lgor Norrgård, tel. 967-44129 66840 Pensala Harry Nordström, tel. 961-378835 66250 Nyby Runar Storsjö, tel. 962-25571 64490 Sideby Etna Ber~, tel. 961-440011 65450 Sof Ruben Wlstbacka, tel. 968·75092 68700 Terjärv Åsa Lönnqvlst, tel 961-211867 Rådhusg. 38 C, 65100 Vasa 10 Evald Ekblad, tel. 961-56063 66600 Vörå Hjördls Klockars, tel 962-53149 64610 Övermark Ingrid Jusellus, tel. 931-552386 Kalevanpuistot. 19 C, 33500 Tammerfors Sekreterare Karin Juslln, tel. 926-33233 21760 Houtskär Ruth Lundmark, tel. 925-1801 Påvalsby 25710 Vreta Helge Björkman, tel. 926-45124 Böhle 21710 Korpo Gustaf Lauren, tel. 921-880052 Pjukala 21600 Pargas lnger Bergholm, te l. 925-7012 Östanå 25840 Nivelax Anita Zllllacus, tel. 921 330766 Tavastg. 28, 20700 Åbo 70 Holger Flnckenberg, tel. 928 14771 Parkg 14, 22100 Mariehamn Anna Åmlnne tel. 967 13639 Helandersg 31 , 68600 Jakobstad Guy Rökman, tel. 967-42338 66850Jeppo Karin Palm, tel. 968-13054 Torgg 6 B 19, 67100 Karleby 10 Ida Mattfolk, tel. 962 27419 Hamng. 29, 64260 Kaskö Marianne Smeds, tel. 961 433006 66520 Veikars Eskll Grönlund, tel. 961-641283 66200 Korsnäs Axel Uppstu, tel. 962-23579 64140 Tjöck Llsbet Sabel, tel. 968-45548 68500 Kronoby Per und röm, tel. 9 -45298 Forsnäsvinkeln, 68500 Kronoby Torsten Frejman, tel. 961-368853 66560 Österhankmo Alice Hermans, tel. 962-21208 64300 Lappfjärd VIiheim Smulter, tel. 961-654255 66140 Övermalax Margareta Helslng, tel. 967-41133 66950 Munsala Alfa Nylund, tel. 967-45208 Hirvlax, 66980 Monå Holger Ahlskog, tel. 968- 75282 68410 Nedervetil Meta von Essen, tel. 967-20023 Juthasv 15 66900 Nykarleby Henry Sandvlk, tel. 962-42228 64200 Närpes Melvln Slffren, tel. 961-53219 66800 Oravais Sylvia Nordström, tel. 961-370448 66240 Petalax Boris Lindeblad, tel. 962-25548 64490 Sideby Ethel Wester, tel. 961-446627 Söderfjärden, 65450 Solf Elvira Renlund, tel. 968- 75108 68700 Terjärv Karin Blom, tel. 961-118742 Hovrättsespl. 2 B, 65120 Vasa 12 Einar Staffans, tel. 961-56293 66600 Vörå Eva Stenfors, tel. 962-53422 64610 övermark Birgit Gorschelnlk, tel. 931-171201 Opiskelijank 38 B, 33720 Tammerfors 72 Kassör Lennart Öhman, tel. 926-33411 21760 Houtskär Helvl Wasen, tel. 925-1241 Engelsby, 25700 Kimito Kerttu Teljula, te l. 926-31222 Kyrkby 21710 Korpo Inga Bergenvall, tel. 921-744672 Sandåkersgatan , 21600 Pargas Anita Enestam, tel. 925- 7655 Lammala 25830 Västanfjärd Oorls Blomberg, tel. 921-363449 Åkerlidsg 1 H, 20740 Åbo 74 Hjördls Nordberg, tel. 928-22503 Vedhuggsv 8 22100 Mariehamn Fellx Ekblom, tel. 967 12949 Otto

Malmsg. 7 B 68600 Jakobstad Gerda Perus, tel. 967-42326 66850 Jeppo Ruth Brandt, tel. 968-12116 Terassgr 4 A, 67100 Karleby 10 Malre Mehtonen, tel. 962-27545 Hamng 3, 64260 Kaskö Ann-Britt Edberg, tel. 961-433210 66520 Veikars Hemmlng Kjällström, tel. 961-645131 66290 Harrström Regina Forsström, tel. 962 11517 Skolbrinken 13 B, 64100 Kristinestad Ernst Andtbacka, tel. 968-45057 68500 Kronoby Be g Holmbäc tel. 968-45043 Kronoby Sparbank, 68500 Kronoby Birgitta Bergvlk, tel. 961-366375 66540 Petsmo Torsten Llndahl, tel. 962-21017 64300 Lappfjärd Einar Smulter, tel. 961-654204 66140 övermalax Sparbanken Oeposlta, tel. 967-41053 66950 Munsala Runar Stråka, tel. 967-46148 Monäs, 66970 Hirvlax Nedervetll sparbank, tel. 968-48229 68410 Nedervetil Erik Stranden, tel 967-24356 66910 Socklot Gustav Mannfolk, tel 962-41836 64200 Närpes Bertel Bäck, tel. 961-50212 66640 Maxmo Charles Häggblom, tel. 961-370234 66240 Petalax Runar Långvlk, tel. 962-25588 64490 Side y Börje Hotmstrand, tel. 961-440172 Box 2, 65450 Solf Ruben Wtstbacka, tel. 968- 75092 Kyrkoby, 68700 Terjärv Karin Jakobsson, tel. 961-113775 Kyrkoespl. 29, 65100 Vasa 10 Anselm Nlckull, tel. 961-58428 66600 Vörå Svea Åbonde, tel. 962-53411 64610 övermark Inga Laalo, tel 931-555115 Aaltosenk. 47 C 33500 Tammerfors 50

för vilja föreslå, att vi tar med oss sångboken "Vi sjunger tillsammans" ( eller någon annan liknande). En liten episod i det här sammanhanget: När vi en kväll hade avnjutit en god middag och kallade in kockarna till matsalen för att tacka för maten med en sång, så stämde vi upp "Bä, bä vita lamm". Den kunde alla. Och kockarna förstod ju inte orden men väl den goda viljan. kinesiska turistpengar. Finska mark duger inte. Som jag nämnde i en föregående artikel behövs respengarna endast för privat bruk. Drickspengar till hotell- och restaurangpersonal får man inte ge. Enligt kinesisk sed ger man gåvor endast åt släktingar och mycket nära vänner, vilket dock inte hindrade, att vi fick den ena gåvan efter den andra. En PR-grej naturligtvis, men vi ville hellre tolka det som ännu ett bevis på, att kineserna betraktade oss som goda vänner.

Obligatoriska vaccinationer krävs inte för resa till Kina. Men vaccinatipn mot tetanus rekommenderas och likaså malaria-profylax och gamma-globulin. Nödvändiga mediciner i tillräcklig mängd (om man är beroende av sådana) packar vi ner i handbagaget. Och glöm för all del inte flygsjuketabletterna, om Du har anlag för flygsjuka. Vi tillbringar ju åtskilliga timmar i luften, och det kan vara "gropigt" över bergen i Sibirien. När kappsäcken är packad, hoppas jag det finns litet plats reserverad i den för de inköp vi gör i Kina för låta bli att köpa någonting där kan man absolut inte garanterar Märta Lindholm i Ekenäs förskräckt när du kan läsa på ett ostpaket att det innehåller 40% fett. Men man räknar så att man först tar bort vattnet och sedan bestämmer fetthalten. Den är alltså i själva verket inte så hög. Skall du ta smör eller margarin eller en blandning av båda? I dagens läge strider man inte så intensivt för sin övertygelse att det skall vara margarin. Nu säger man istället att fettet skall vara litet och snålt tilltaget på smörgåsen. Många korvsorter innehåller en hel del fett, vi väljer därför hellre rent kött, eller kanske ägg eller fisk. Jag talar om bantningsraseri, men det finns nog också fog för bantning om varken hjärta eller ben håller. Jag kom en särskild gång att stå ute i en dansk stad en söndagsmorgon, jag väntade på flygbussen. Det var mest äldre par som passerade mig och jag kunde notera alla typer av svårigheter att ta sig fram. Hur mycket beror på att vi väger för mycket och hur mycket beror på att vi klämmer in våra fötter i s.k. moderiktiga skor. Detta som en parentes. Vi äldre har ofta besvär med tarmfunktionerna. Till morgonmålet kan vi ta ett par msk kli, eller äta några torkade plommon som vi har lagt i blöt kvällen innan. För många räcker det med litet starkare kaffe. Motion är ett bra sätt att få magen igång, gemensamma promenader ordnade inom föreningen skulle säkert göra gott, inte enbart för magen. Lea Andersson P.S. Ett litet tips för den som på förhand vill bekanta sig med Kina och kinesiska seder och bruk: BERLITZ lilla resehandbok "CHINA". Jag har tyvärr endast fått tag i den på engelska. Jag vet inte, om den finns på svenska eller finska, men fråga i bokhandeln. Boken är liten till formatet och lämplig att också ha med på resan.

Lea Andersson lärare i huslig ekonomi,f.d. rektor för Högvalla Husmodersskola ordförande för Grankulla svenska pensionärer r.f. vattenmängden därefter. Du skall inte salta mycket, för saltet binder vätska i kroppen och det är inte så bra. Det är också en vanesak hur mycket du saltar, det räcker med mindre märker du ganska snabbt.

VERKSAMHETSLEDAREN

12 Rönnerdahl är gammal, men han skuttar med ett skratt ur sin säng, hur han klarar skivan kan ingen förstå. Inte jag heller som tycker att man snarast stolpar ur sin säng (när man blivit grå). Men något litet kan vi bättra på situationen genom att börja dagen bättre. Det känns riktigt skönt med några uppmjukningsövningar i samband med uppstigandet. Du ligger kvar i sängen och sträcker på dig så som en katt gör, du riktigt tänjer på alla muskler. Men försiktigt. Sedan omväxlande knyter du händerna och spretar med fingrarna. I följande skede sitter du på sängkanten och låter den ena foten cirkla med ganska stora rörelser från vristen räknat. Sedan den andra foten. Vill du sedan ännu försöka mjuka upp höftleden, den ofta besvärande, så stöder du t.ex. mot sängens gavel, håller i den och låter benet pendla framåt, bakåt, framåt. Därefter svänger du om och låter det andra benet pendla. Regelbunden morgongymnastik är bra, men det fordras naturligtvis energi för att komma igång. Särskilt som du kanske någon dag känner dagen som den dag du inte riktigt orkar med att stiga upp. Och så har du morgonmålet. Man kan räkna med att det skall ge dig 1/4-1/3 av ditt dagsbehov av energi och näringsämnen. Då räcker det inte med en kopp kaffe och ett par skivor bulle. Utom energi som du i huvudsak får av socker och fett, skall måltiderna innehålla äggviteämnen, vitaminer, mineraler och spårämnen. Deras uppgift är att reglera kroppens funktioner, med andra ord vara ett slags "smörjmedel". Under senare år har man alltmera börjat stryka under hur viktigt det är att fördela mängden av mat rätt på de olika måltiderna. Eftersom vi ofta är mest aktiva på morgonen och eftersom blodsockrets värde har sjunkit under nattens lopp skall vi inte nöja oss med ett fattigt och ensidigt morgonmål. Slarvar du med dagsstarten? Varför äter vi ofta så slarvigt på morgonen? Många säger att de inte har tid att laga någon mat åt sig, men det kan inte gälla dig som pensionär. Många säger att de inte är hungriga då. Men det är nog en vanesak att äta på morgonen eller låta bli. Du börjar med ett glas juice eller en frukt före kaffet eller teet. Du byter ut bullskivan mot en smörgås med pålägg. Kanske du rentav äter en bunke fil eller en tallrik gröt. Det finns så många slags gryn och flingor som är snabbkokande och som inte fordrar någon större matlagningskonst för att lyckas. Eftersom gröten har så kort kokningstid är det inte troligt att du lyckas bränna det hela i botten, men litet måste du förstås röra. Jag brukar utgå från att 1 dl flingor är lagom per person och så reglerar jag

på Sjundeå Bad måndagen den 29 september 1986 kl. 9.00-17.00. I programmet medverkar bl.a.: Eija, Jalle, Jerker och Rainer. Hälsobad, hälsokost och hälsosam motion inne och ute serveras för ett pris av 140 mk/person. Tåg från Helsingfors 7.07. Buss från Helsingfors 8.00. Tåg från Sjundeå 16.46. Buss från Sjundeå 16.20. Antal deltagare: 70 först anmälda får plats. Anmäl Dig till kansliet tel. 791 895 senast 29.8 -86.

Leas kosthöma Börja dagen bättre

HÄLSODAG

När man står i beråd att resa till ett främmande land med annorlunda klimat och andra seder och bruk än vad man är van vid, så brukar den första frågan man ställer sig vanligtvis vara: Hur ska jag klä mig? Inför en Kina-resa är frågan ganska enkel att besvara: praktiska och bekväma fritidskläder, förslagsvis långbyxor (kjol), jumper (blus), varm tröja, jacka eller kappa och det viktigaste av allt bekväma promenadskor.

"Festblåsan" och de högklackade skorna kan man saklöst lämna hemma. "Men vi ska ju på Pekingoperan", kanske någon invänder. Ja vis~t ska vi det. Det var vi på min förra resa också, och där satt vi i våra långbyxor, ytterjackor och mössor och tyckte, att det var ganska skönt med den klädseln, för särskilt varmt var där inte. Och tro inte att vi i fråga om klädedräkten bröt mot den kinesiska etiketten. Kineserna kom i sina vardagskläder , och många män satt t.o.m. med den bekanta Kina-mössan på under föreställningen. Om man vill "klä upp sig" t.ex. till Pekinganka-middagen, så kan man ju ha en visitklänning och ett par tunnare inneskor i bagaget, men absolut nödvändigt är det inte. Vi ska ju besöka så vitt skilda platser som Peking, Sian, Nanking och Shanghai, och temperaturen är rätt olika på dessa platser. Medeltemperaturen för nov. är i Peking +4, i Sian + 7 och i Shanghai + 13 grader. Det är alltså skäl att ta med sådana plagg, att man kan anpassa klädseln efter temperaturen. Jag hade t.ex. som ytterplagg en 3/4-lång jacka med löstagbart teddyfoder, och det tyckte jag var så praktiskt, så den får nog komma med den här gången också. En plastkappa för ev. regndagar bör förstås också ingå i bagaget. Kameran ska naturligtvis med, för intressanta och pittoreska motiv att "knäppa" finns överallt, och kineserna är inte ovilliga att ställa upp som fotoobjekt. Men artigheten bjuder, att man ber om lov, innan man tar närbilder av personer (teckenspråk går bra). Soldatar får man däremot absolut inte fotografera. Säkrast är, att man har ett tillräckligt förråd av film med från Finland. Det finns naturligtvis film att köpa i Kina, men man kanske inte får tag just den sort man vill ha. På hotellen finns i varje rum en termoskanna med hett vatten samt tepåsar och temuggar. Men om man i stället för te vill ta sig en kaffetår, så tar man med sig litet pulverkaffe hemifrån. Vi sjöng rätt mycket tillsammans vid olika tillfällen, men ibland var det problem med texten. Jag skulle därReskassan består lämpligen av USA-dollar eller Dmars, som man får växla till Sommarpalatset i Peking

il ,;:11..~ -.••••·~Gf<a,: : .. ;{It~,i ~:!'l, ,,·.• >1nr ·· ~-:;:::•:•.

Bröd skall det vara, men snåla med fettet Brödet ska vara av sammanmalet mjöl, råg eller vete. Det vita mjölet ger oss inte stort mer än äggviteämnen om det inte är berikat, men det är också bra. Vi anses få 1/4 av vårt behov av äggviteämnen mättat genom brödet. I Sverige gör man från statens sida reklam för att äta 5-6 skivor bröd per dag. Det är troligen ett sätt att sätta stopp för bantningsraseriet, som är något av en modenyck. Men det är inte brödet som göder oss mest utan fett pålägg. Ost är bra på morgonsmörgåsen för att den innehåller äggviteämnen som minskar hungerkänslan så att vi klarar oss till lunch. Du kanske blir

Foto: C-E Söderg,rd Den 24 april 1986. För ovanlighetens skull skall jag vara ute i tid, det vill säga så i tid att vår fantastiskt duktiga Eija inte skall bli bekymrad över om något skall komma från mitt havsband. Vi har så lätt för att klaga över kalla, solfattiga och långa vintrar, helt glömska av hur gynnade vi ändå är av en omväxlande årsrytm där varje tid har sin trevnad och vi som en självklarhet får växla om från en period till en annan utan alltför dramatiska inslag. Vid årets början var vin"Du, du, du, ingen är som du, du, du", lydde ende! av orden i en schlager från mera forna tider. Genom att lite manipulera med bokstäverna kommer man till att inget är som Du. Och då menar man naturligtvis skicket, respektive oskicket, att dua folk till höger och vänster, kreti och pleti, och hela konkarongen dessutom. Här i mina hemtrakters lokalblad kunde man för en tid sedan fröjda sitt onda sinne genom att följa en stundtals riktigt hetsig debatt om detta allmänna duande. Äldre, och kanske en smula förnäma, människor ville ha kvar Ni och ett par gick så långt att det (paret alltså) i ren och skär ilska gick ut från en butik i protest mot att ha blivit duade av något ungt väsen bakom disken. Ärendet blev oförrättat och paret själv vart förorättat. Men detta par, och många andra människor till, kan se med optimism mot framtiden. Nyligen kunde man i en rikssvensk dagstidning nämligen läsa, att de unga i kungariket Sverige har tröttnat på DU och vill bli NI igen. Och eftersom vi här på vår sida om Bottnis# # tern redan på god väg och solen i så gott som nolläge vilket bidrog till att vi började tröttna på vintern. På vår breddgrad har det ändå inte funnits anledning till klagan, så lagom med snö som det var, så få "urvädersdagar" som det blev, och så fick solen möjlighet att glädja oss ofta och steg allt högre med varje dag som kom och gick. Dessa iakttagelser från mitt fönster och i tacksamhet över att jag med få undantag kunnat klara postgången till och från lådan som sitter nere vid vägen, det vill säga vid den riktiga ka viken gärna apar efter de svenske så gott vi kan, kan man troligen se fram mot att åter bli kallad ni Och blir kanske titulerad därtill om man har tid och tålamod att vänta. Man får dock hoppas att titulerandet om det återkommer skall hålla sig inom någorlunda rimliga gränser. En sådan mani brukar ofta slå över, och leva upp till seden och bruket i Grönköping, där titelsjukan blomstrar som allra yvigast. Där talas det om "fru änkefru Pilzen" och om "Herr förre förrädaren Peterzon" med flera. Det var inte i Gköpings Veckoblad (som utkommer en gång i månaden) utan i ett annat svenskt blad man lär ha fått läsa om "ridande kavalleristänkan till häst" och det är väl nog en formulering å högsta nivå inom titelsjukans domäner.

* * *

• Vi ordnar allt det praktiska. ingår i lagen om alltings djävulskap. Där gick mycket timmer och massor av famnved upp i rök. Bokstavligen. I dag är skogseldar av större format mycket sällsynta men i stället har vi andra slag av skogsdöd genom t.ex. svavelutsläpp och kalhyggen etc. Vilka dock knappelunda kommer upp till ens närmelsevis sådana arealer som de som skogsbränderna lade i aska. Vad man alltså kommer fram till är att vi i dag har ett ganska litet helsike jämfört med forna tider. * * * Man har därför litet svårt att begripa dem som vill att våra skogar, särskilt i de s.k. naturparkerna skall få frodas fritt, förmultna, och dö på rot. För det vill somliga miljökämpar av allt att döma. Ovårdade skogar ser ändå ytterst bedrövliga ut. Jag minns en tågresa från Sordavala till Petroskoj eller Äänislinna som staden hette på "vår tid". Där bjöds på en fin lektion i natur(skogs)vård och naturskydd. På vår sida gränsen s.k. pelarsalar, på den andra sidan ren djungel, med vindfällen, ogenomträngliga snår och på rot förtorkade trän. Och överallt gölar och pölar. mygg, matt och mal med mera. Senare och längre bort, uppe i Karhumäki fick man "njuta" av kalhyggen så långt ögat nådde och lite till. Det dystra pespektivet förstärktes av de nästan meterhöga stubbar som avverkarna hade lämnat efter sig.

* * *

Dessa funderingar väcktes av några uppsatser av Arvid Mörne som jag råkade läsa helt nyss. Han bjuder på interiörer från slutet av förra seklet och dess katastrofala skogsbränder: Är hela kronoskogen lika utbränd av skogseldar som här? Nog är den bränd men ej lika. Där borta, åt Sydänmaa-hållet, står nog obränd stockskog också. Men för femton-tjugo år tillbaka gick elden i denna nejd två somrar å rad och brände då allt." Det är sådana här små notiser som gör att åtminstone jag känner mej kallad att riva mina kläder och skria i högan sky, som somliga gör redan i lindrigare fall. "Härmed vilja vi icke hava sagt", som ledarskribenfer brukar formulera sig, att man inte alls skall oroa sig över försurning, kalhyggen mm. Men, men, Moder Natur brukar dock så att säga sköta städningen det är ju mammors vana. Hon, Moder Natur, tar lite tid på sig men nog ordnar hon upp det som mänskor och naturkrafter har stökat till. Man tillåter sig alltså att lite småle när det här i min stad i lokalpress och regionalradio har ylats över att skogsvårdarna vill fälla en ask på Ramsholmen! Varpå jag åter intar grundställning utan att ens röra en fena. Att man också som nollställd låter tankarna flyga och invändigt skakar på huvudet, s.k. hjärnskakning, är emellertid inte så förvånande. Antar jag. Trevlig sommar i naturen! Hans-J. Sjöstedt

* * * * *

Det där med du och ni är inte alla gånger så enkelt. Och särskilt NI är inte så vackert i endel sammanhang. Från tidig barndom minns jag den lilla flickan som sa: "hör ni mamma" och det skorrade ganska illa Gör din affärslunch, resa, bröllop, privata fest till en trivsam tillställning i hemmiljö. God mat till rimligt pris. Q fRr L.L I wIl /lJ J lf(/j.J llat!DmCJ Il111 Ekenäs, tel. 911/112 96 Bo Eklund landsvägen som småningom utvecklats från att femtio år tillbaka i tiden ha varit en stenstrand där inte ens den minsta lilla stig hade fått fäste under seklernas gång. Våren hann knappast räcka fram ett finger till hälsning förrän vintern ångrade sig och vi fick vad som förr kallades vårvinter med hård nattköld som ströp den spirande vårglädjen och som en allt högre stigande sol inte rådde med. Matias-dagen siade om en sen vår och den spådomen tycks slå in. Det blev svårt för flyttfåglarna som började komma och fick ett hårt mottagande. Redan den 1 april såg Bengt sädesärlan, den av skärgårdsborna mest efterlängtade fågeln. Vi kallar den isbjärnan och av gammalt har den ansetts spå att vattnen skall vara isfria fjorton dagar efter det den visat sig i skärgården, men ännu efter dryga tre veckor ligger det mycket is runt våra holmar och skär. Det heter så riktigt att en svala gör ingen sommar och det gör inte heller ett par sädesärlor, men våren är nu på kommande med stora steg. Hos skärgårdsborna finns en medfödd längtan efter "öppet vatten" och för mig blir den längtan tillfredställd # # # 1 oronen. Från militärlivet har jag hört en liten solskenshistoria från den tiden då Gardesjägarbataljonen fanns uppe i Vasa. En ung löjtnant stod i ( o )turen att bjuda ende! av sina överordnade jämte fruar på middag. En officer hade kalfaktor den tiden och löjtnantens passopp var annars perfekt, men han sade alltid Du till folk. Det gick väl an hemma på tumanhand men nu måste löjtnanten pränta in i sin kalfaktor att han inte fick säga du, utan antingen Ni eller t.ex. fru majorskan eller herr kapten o.s.v. Nåja soldaten lovade sköta sig och gjorde det också helt prickfritt. Men då han hade serverat alla kring bordet och var på väg ut i köket, stannade han i dörren och frågade med hög röst löjtnanten: Nå, är du nöjd nu? Gå dit sen!

då jag får se den första fliken av strömdraget komma krypande fram under bron som förenar östra- och västra Simskäla med varandra. Det blir som en mätare av vårens framåtskridande att följa med hur vattnet vidgar sig och då de första fåglarna kommer simmande utlöses den spontana glädjen över vårens ankomst genom att jag känner en obeskrivlig tacksamhet över att vara skärgårdsbo med möjlighet att på nära håll kunna följa med vårens och naturens stora under. Vårens bundsförvanter är hårda vindar, regn och snöslagg som i längden kan tära på sinnets glädje. Senaste natt kom ett smattrande regn i följe med häftig åska. Det är ovanligt med åska denna tid och är inte heller efterlängtat främst av den orsaken att åskväder om våren betyder en kall sommar. Vem vill tänka på det då vi alla tillsammans drömmer om en sommar som skall vara varm och skön och med möjligaste lagom nederbörd.

Nyheter i egentlig mening har jag inte att komma med. Åtminstone ingenting som kan vara av värde för utomstående. Postens beslut att dra in lördagsturen fick oss Det är visst meningen att vi som skriver i God Tid skall som det brukar heta, "nollställa" oss. Med andra ord, inte snegla till höger eller vänster, inte uppåt eller nedåt. Däremot tillåts tittande framåt och bakåt. Men grundställning skall också då intas. Så det gäller att välja ämnen med omsorg och eftersom vi ju alla känner omsorg om vårt "gröna guld" så hamnar man väl inte till skogs om man litet funderar. Över skogen och folks inställning till den. Vi som minns 1920- och 30-talen minns säkert också de årligen återkommande många och stora skogsbränderna som då härjade. Och ödelade hektarer i tusen- eller kanske tiotusental. Det beklagades, men sådant föll ju under de paragrafer som att flamma till i protesterande. Anledningen var att de två lokaltidningarna beslöt sig för att egenhändigt sköta lördagstidningens distribution, och som nu sker på bekostnad av uteblivet Hblad och en måndagsgiv av tre tidningar i en klump vilket blir mycket att skumma igenom på en gång. Den uppflammade förtrytelsen kan ses som onödig om vi drar oss till minnes hur vi för bara några år tillbaka under menförestider kunde få flere veckors post på en gång, men då rörde det sig inte om dagens postmängder rågade med reklamblad av alla slag och från alla håll och kanter. Reklam var det! Hur annars skulle vi bli upplysta om vilka fantastiska varor 13 med de mest sagolika egenskaper som kommer ut på marknaden och som allt igenom utlovar befrielse från arbete för att vinna tid för ständigt mera fritid. Bara rubriker som kan väcka uppmärksamheten kan ställa en gammal människas funderingar på huvudet, som tillexempel: "Två olika buljonger i en enda tärning". Lyckligtvis är det så att gammalt folk har svårt för att närma sig allt för tillkrånglade saker. Så får jag närma mig slutet med många hälsningar till vänner och läsare och allt gott för både våren och sommaren. Ring 928-12140 • grupparrangemang. • rundturer, program. • hotellrum, privatrum. • stugor, pensionat, gästhem.

* * * * *

* * *

De' e' å vara antik, sa' han. En såndär "Camera Obscyra" borde kastas på sophögen. Jag tyckte att han var mer än oförskämd. Kameran hade ju troget tjänat mig och alltid fungerat tillfredsställande. Ska nu allt gammalt kastas på sophögen. Blotta tanken gjorde mig allvarligt bekymrad. Som så många andra lät också jag mig duperas av expertutlåtande. Jag gick, om och något tveksamt, till varuhusets fotoavdelning och bad att få se på kameror. Jasså, en kamera, sa expediten och höll ett öga på mig i smyg. Kanske att det får vara en med modern automatik. Efter att ytterligare ha granskat och värderat min person, sa han med eftertryck på varje ord: Denhär kameran är garanterat idiotsäker. Man kan helt enkelt inte misslyckas. Här finns den perfekta automatiken repeterade försäljaren så ofta, att jag föll för det gamla tricket och började tro honom. Jag köpte kameran med den perfekta automatiken. Vid första bästa tillfälle kontaktade jag revygänget och visade upp mitt nyförvärv. Jag kände mig i hög form och blixtrade till både åt höger och vänster. Emellanåt gick jag ned på knä, som jag sett yrkesfotografer göra. Revygänget tackade mig och påpekade att de med stor spänning motser den dagen då jag presenterar resultatet av mitt fotojobb. tarmaktiviteten och driver snabbt skadliga ämnen genom tarmen och ändrar samtidigt därigenom bakteriefloran i ändtarmen så att karcinogener inte hinner utvecklas. Därför är det mycket viktigt att se till att tarmen funktionerar regelbundet, med vilket avses varje dag på ett bestämt klockslag. Naturligtvis hjälper det inte att endast proppa sig full med kli och pektin, nej det betyder bort med kaffe- och smörgåssystemet, ingen lättja, tvärtom riktig mat, rätt mat, tillredd på rätt sätt, i lagom avvägda portioner intagna på bestämda tider av dygnet, med vilket naturligtvis menas dagen och allt detta i förening med en skön daglig promenad eller annan liten kroppsansträngning. Då får vi vår arma kropp, också om den enligt almanackan åldras en del, att funktionera på ett naturligt för hälsan välgörande sätt. Därför borde avförande tabletter avföras från dagordningen. Nästa gång träffas vi bland vitaminer, spårämnen och annat som kan vara cancerframkallande i vår dagliga tillvaro.

Erkänn att du är svag så blir du stark Göran Palm Nu är vi sa långt framme i tiden att filmrullen har framkallats och det otroliga har inträffat. Av det färggranna revygänget syntes inte ett spår på filmen. Den perfekta automatiken hade svikit mig. Ändå blev felet mitt och inte kamerans. Det var kanske någon som talade om skomakaren och lästen. Men feg och ynklig den som ger sig utan kamp och ansträngning. För att klara prestigen ställs jag nu inför det svåra valet: Ska jag återvända till min kära "Camera Obscyra" eller försöka få tag i en ännu mera idiotsäker kompis. Martin BUSSRESOR MED HAGLUNDS BUSSAR 27.06-03.07. OLAND KÖPENHAMN;OPERETT VITA HÄSTEN i Helsingborg med NILS POPPE 1960.· Inkl. halvpens. 12-17.7. GÖTEBORG OSLO Lagerlöfs Mårbacka 1670.- Inkl. halvpena. NORDKALOTTVÄGEN 26-31. 7. Kiruna-Narvik 1830.- Inkl. halvpena. LONDON-AMSTERDAM 02-12.08. tr. 3100.MED SIDEBY TRAFIK LENINGRAD 22-25.07. 1 natt i Viborg 750.- Inkl. halvpena. Anm. även till resp. trafikant HAGLUND 962-27 265 SIDEBY TRAFIK 962-13123 {r·~---j KRISTINA r-7 RESOR · Kstad 962-11 078

Kika Grigorkoff Helsingfors

Det har talats och skrivits mycket om kolesterol men man har inte funnit något samband mellan stegrat kolesterolvärde och cancer. Vad skall man våga äta? i bukspottskörteln hos personer som dricker mycket kaffe. Jag älskar kaffe och frågar mig, vad är mycket? Det är naturligtvis ett spörsmål som i en· viss grad gnager på mitt samvete, men litet tröst i sorgen kan jag dock ge, samma Journal meddelar att de vetenskapliga undersökningarna pågår, allt är inte alltid definitivt. Öl och cancer har bl.a. studerats i USA och visat att överdriven ölkonsumtion kan leda till rectalcancer d.v.s. cancer i ändtarmen. Alkohol i stora kvantiteter, främst alkohol i förening med rökning av cigarretter, cigarrer eller pipa alltför ofta är orsaken till cancer i lungor, munhåla, struphuvud och matstrupe. Tillochmed en riklig konsumtion av vin kan leda till leverskador av olika slag bl.a. till leverscirros som i sin tur kan utvecklas till levercancer. Det har framgått vid vetenskapliga undersökningar att folkslag som i huvudsak livnär sig av fiberhattiga frukter, grönsaker, sädesprodukter och rotfrukter uppvisar en relativt låg tjocktarms- och ändtarmscancerfrekvens. Man har likaså i konfirmitet med detta sett att pektin och kli är de viktigaste cancerbromsande faktorerna. Pektin är ett högmolekulärt sockerarterna närstående ämne som finns i fruktavfall. Hos oss kan man framställa detta ming, braxen, för att nu nämna de vanligaste fiskarna, och saltkött intagna i stora mängder och ofta, ökar risken för magcancer. Men vem vill avstå från salta biten och lilla klara pärlan som inledning till en frugal måltid, jag bara frågar. Nej allt skall man ju ta med en nypa salt. Undersökningar har gett vid handen att övervikt är en "viktig faktor" vid uppkomsten av livmoder- och äggstockscancer, medan näringsmedel som innehåller stora mängder fett, både djur- och växtfett kan vara delaktiga vid uppkomsten av bröstcancer, tjocktarms- och prostatacancer. Detsamma Enligt British Medical ämne genom kokning av äpJournal 1981 ses ofta cancer pelskal. Fibrer påskyndar Ämatorfotografens Kan du fotografera, frågade föreningens programarrangör. Vi behöver en, som plåtar vårt revygäng. Bilderna ska eventuellt sändas till en tidning och så vill naturligtvis revygänget ha minnen från sina framträdanden, så du vet. Fotografera, sa jag med låtsad förvåning, visst kan jag det. Lita på mig. Min kamera är i samma klass som jag själv, hårt prövad. Vi har båda tillsammans under årens lopp klarat många blindskär. Jag började småningom förbereda mig för det nya uppdraget. Ingenting fick lämnas åt slumpen. När jag kontaktade min granne (han med fotografering på hjärnan) och bad om utlåtande, glodde han länge och intensivt på min kamera.

Nils Westerholm Mcd.o.kir.dr. professor den inte giftig i tillräckligt hög grad, och vem av oss skulle vilja avstå från denna vårens läckerhet. Smakar det så men ingen har ännu högljutt sagt att den skulle vara cancerbefordrande, så då var det sagt. Helt säkert kommer vi ännu att få höra om denna svamps farlighet om vi får leva. Det finns bevis för att "uppvärmning" av vissa födoämnen utvecklar pyrolysprodukter som är karcinogena och kan utveckla cancer i magsäck och matstrupe. Tidigare har vi ju talat om att vi inte borde njuta för mycket och för ofta vid grillens och stekpannans läckerheter! Det finns bevis för att djupsaltning av sill, strömEN EPILOG

Cancer och diet

Agatha Christie författade under sitt långa liv bortåt ett 80-tal välskrivna och spännande detektivberättelser och skapade oförglömliga privatdetektivtyper såsom Hercule Poirot och Miss Marple. På gamla dagar skrev hon "en självbiografi" men publicerade den inte. Den hittades, efter hennes död, i hennes skrivbordslåda, publicerades och översattes till ett flertal språk. Boken avslutas med en epilog, som både roar och utgör en tankeställare för oss, som, enligt Agatha Christie, befinner oss i "dödens väntrum".

Kanske frågar mången när den gamla rubriken igen lyser i vår tidning "har vi inte dissekerat den frågan tillräckligt i våra spalter". Svaret är "kanske" med ett efterföljande frågetecken, till vilket jag vill foga ett utropstecken. Det är kanske?! bättre att vi analyserar frågan, hellre än att vi själva dissekeras. Må vi då gå in för att ta del av vetenskapsmännens syn på cancer och eventuellt dietens betydelse i sammanhanget. Man har sett ett tydligt samband mellan en del afrikanska svampar som utvecklar då de tillreds s.k. afJotoxiner, giftämnen vilka i förening med hepatitis B-virus åstadkommer cancer i levern. Detta faktum kanske inte intresserar oss, men det som eventuellt kan angå oss, är det gift som motsvarar det ovan nämnda och som uppträder i läckra svamprätter tillredda av vår vanliga svartriska. Att svartriskan skulle innehålla giftämnen som utvecklar sig vid tillredningen har man under senare tider kunnat konstatera, och det sägs att giftet kan vara cancerogent. Nu skall vi inte ta det alltför bokstavligt, några svartriskor i blandsvampen kan väl inte skada oss i nämnvärd grad, det har vi alla kunnat konstatera under livets gång, men det kan ju vara bra att veta, att vi inte skall börja och frossa i svartriskrätter. Ja vad sägs om stenmurklan förresten? Är

EPILOG Jag har accepterat tanken på döden. Jag har varit sällsynt gynnad av ödet. Jag är omgiven av min man, min dotter, mitt barnbarn, min rare svärson dessa människor som är mitt hela liv. Och ännu har jag inte nått den punkt när jag bara blir en pest och börda för dem. Jag har alltid beundrat eskimåerna. En dag tillreds en riktig festmåltid för kära gamla mamma, sedan vandrar hon bort över isen och dterkommer inte Ens stolthet bjuder en att träda ut ur livet pd det sättet med värdighet och ståndaktighet. Men det är naturligtvis lätt att skriva sådana storslagna ord. Vad som händer är antingen att jag kommer att leva tills jag är nittiotre, driva samtliga till vansinne eftersom jag inte hör vad ndgon säger, klaga bittert över senaste hörapparaten, ställa oräkneliga frågor, omedelbart glömma svaren och fråga om samma saker igen. Jag kommer att gräla häftigt på någon tålmodig sköterska, anklaga henne för att förgifta mig, eller förirra mig bort från något förnämt hem för gamla damer, och ställa till ändlösa besvär för min stackars familj. Och när jag slutligen dukar under i bronkit, hörs ett lågt mummel: "Det hjälps inte att det känns som en välsignad lättnad. " Och det kommer att bli en välsignad lättnad (men för dem) och det bästa som kunde hända. Till dess, och medan jag ännu har det gott här i dödens väntrum gör jag det trevligt för mig. Men för varje år som går måste dessvärre alltid något strykas från nöjeslistan.

gäller socker-, kött- och mjölkprodukter, under förutsättning att för små mängder sädesprodukter ingår i den dagliga dieten. Fett i stora mängder ger upphov till cancer, men vilken del i fettet som är boven i dramat, har man ännu inte med säkerhet kunnat fastställa.

dilemma -------------

Vi tackar för allt ljust och mörkt i livet, för hem och vänner, nya släkten efterhand.

Mot tidigare två pensionärskursveckor blir det i sommar pensionärskurser under hela sex veckor vid Västra Nylands folkhögskola i Karis. Det blir pensionärskursverksamhet med finlandssvenska, rikssvenska, danska och amerikanska deltagare. Tyngdpunkten i verksamheten ligger så som allt sedan starten 1979 på det finlandssvenska planet. Men vi vill gärna ge de finlandssvenska pensionärerna möjlighet att möta inte bara varandra utan också att möta pensionärer från andra länder, säger rektor Kaj-Erik Nordström som i första hand tillsammans med bitr. rektor Kyllikki Nordström bär ansvaBrott ••••••••••••• från sid. 5 förlust av hår, öron och näsa. Detta var mycket gamla straff liksom även öronens avhuggande vid tjuvnad, avhuggande av ena handen vid vissa brott och brännmärkningsstraffet, som ofta visade en galge. Få av dessa stympningsstraff kan återföras till de äldsta sedvänjorna, de har oftast inflytande ret för programarbetet för pensionärskurserna vid folkhögskolan. Den första kursen 19-23 maj kom att få nästan 100 deltagare. Det är fråga om ett samarrangemang mellan Västra Nylands folkhögskola och Svenska pensionärsförbundet och ett intressant nyinslag utgör Västra Nylands folkhögskolas samarbete med SFRF, Sveriges folkpensionärers riksförbund. Ett 30-tal pensionärer kommer från Bohuslän under ledning av gamla finlandsvännen Lars Björklund. Från 8-13 juni blir det kurs på engelska med amerikanska pensionärer och kursen berör intressanta frådels från kanonisk och dels från hanseatisk rätt. De har tydliga talionsdrag, och de förekom i de yngre landsskapslagarna (1300-talet) och landslagarna, men de försvann på 1500- och 1600-talen. Som förvandlingsstraff för böter förekom ända långt in på 1800-talet risstraffet för kvinnor och spöstraffet för män. Från 1620 verkställdes spöstraffet som gatlopp, som dock

LL-resor: Skärgårds Åland Göta Kanal och Kolmården Köpenhamn och Legoland Äventyret Kolmården Norge och Oslo Praasniekkan i llomants Hertig Johans Gästabud Ruskaresa till Åre Europas Blå Pärlor Jersey Ungern Runt Hämta broschyren hos: fr. 1.060. fr. 850 .fr. 1.850. fr. 495.fr. 2.615.fr. 1.295. fr. 795.fr. 1. 750. fr. 4.200.fr. 4.585.fr. 3. 780. 1.06.86 1.07.&17.7.86 5.07 86 27.07 8.8.86 4.08.86 18.07.86 22.08.86 20.09.86 13.09.86 26 09.86 5.10.86 LL Tourist Service@ Resebyrå B1örknasg. 1 Högbergsg 3 Arkadiag 21 Orottningg 17 10600 Ekenas 10300 Karis 00100 Helsingfors 07900 Lovisa "'-- 911-14 620 911-31 444 90-440 041 915-52 888 -

• • • • • •

njut av en 24-timmars kryssning med m/s Sally

E G A :j{i~ N G ~Aw, T R , T A C G E N ''" Linnea Bäck Munsala William Lindström Åbo 70 Hilding Mattsson Mariehamn Tor B. Salin Karleby 10 Elsa Sundell Ekenäs Tack för visat intresse och en riktigt trevlig, skön och regnfri sommar önskar Er alla Redaktionen

seenden ett dystert sekel i vår kriminalhistoria sett med upplysningstidens ögon. Vi förbigår detta sekel endast med detta kortfattade konstaterande. 1734 års lag, som ersatte både KrLL och MESL, var den första gemensamma lagen för landsbygd och städer. Till sitt innehåll var den konservativ. Någon ny syn på brotten och straffen gav den inte. Inalles 68 brott var belagda med dödsstraff. Det kan nämnas, att i England var ännu i början av 1800talet över 220 förbrytelser underkastade dödsstraff. A vskräckningsteorin spelade alltjämt en avgöande ,..Ti Il havs.

Gärda Westerlund roll vid straffsättningen. Sett med europeiska ögon var 1734 års lag mycket mild. Fredslösheten hade bibehållits endast i ett fall, dvs. för rymd dråpare. Landsförvisning stadgades för endast ett fåtal brott. Stympningen och gatloppet hade uteslutits, endast spöstraffet för män och risstraffet för kvinnor ingick i lagen. Fängelse på vatten och bröd, som räknades till kroppsstraff, alltså inte till frihetsstraff, fick utdömas endast för högst 28 dagar. Dessa straff utgjorde dels förvandlingsstraff vid bristande förmåga att betala böter och dels som tillForts. på sid. 19

För första gången i God Tids korsords historia har den manliga frammarschen denna gång varit så här dominerande. Hela 3 herrar med i prislistan! Grattis grabbar! Likaså torde det vara första gången som inte en hfrsare rymdes med, men den motgången torde de nog klara. Nya lottägare blev denna gång: 0 f L U L U CIT N

Albatross Avf. juni: 11, 14, 28. juli: 9, 12, 23, 26. aug .: 9, 23. Pris fr. 395.eller en kryssning med en dag i Visby Avf. juli: 7, 21. aug.: 4. Pris fr. 650.Övriga

gor om Finland, främst kultur- och samhällsfrågor. Finlandiahuschefen Calle Öh-FOLKAKADEMIman skall tala om finländsk bundet. Temat är folkkultur kultur, programchef Joan och på Västra Nylands folkHarms om finlandssvenskar- högskola hoppas man att na och prof. Mikael Ingberg om den finländska ekonomin. Den som vill bekanta sig med det danska gemytet skall komma med på kursen med danska pensionärer 17-19 juni. Det blir då möjligt att också fira midsommar tillsammans med våra danska vänner samt att delta i en tvådagars utflykt till Tavastland. I augusti, 25-29, blir det traditionell pensionärsvecka som Västra Nylands folkhögskola ordnar i samråd med Svenska pensionärsförblev spöstraff i början av 1700- talet. Vidare förekom en rad skamstraff såsom att stå vid skampålen, sitta i socken, om upphörde år 1741, och uppenbar kyrkoplikt, som upphörde först år 1868 genom den nya kyrkolagen. I gårdsrätter, hovordningar och krigsartiklar föreskrevs en rad andra straff för olika förbrytelser. På 1500-talet uppkom avsättning från tjänsteutövning som straff. Lagarna rigorösare än de utmätta straffen

FORTSÄTTNING • • • • • • • •

Västra Nylands folkhögskola Många pensionärsveckor 1986

KORSORDET 2/86

Det har tidigare framhållits, att kristendomen och kungamakten medföra en väsentlig skärpning av straffsystemet i landet. En ytterligare skärpning av straffen tillkom genom särlagar särskilt på 1500och 1600-talen. Här må nämnas Erik XIV patent av år 1563, där Guds och överhetens bud gjordes samstämmiga och syftande till samma mål. I patentet jämfördes brott med synd, som skulle sonas med döden, i annat fall skulle Guds straffdom i form av farsoter, hungersnöd, dyrtid och annat drabba landet. Enligt denna teokratiska försoningslära belades en rad brott med dödsstraff. Mose lag blev en direkt rättskälla. Totalt belades över 70 brott med dödsstraff. Det mest kända uttrycket för den mosaiska lagens inflytande på lagstiftningen var Karl IX fastställelse av KrLL år augustikursen skall bli en lika stor framgång som motsvarande kurs ifjol då romantiken var tema. De danska deltagarna som kommer till augustikursen stannar en vecka längre och får då ett speciellt program om Finland under den senare veckan. Till augustikursen beviljar Svenska pensionärsförbundet stipendier. Det är skäl att anmäla sig till de efterfrågade VNFkurserna i tillräckligt god tid. Begär gärna kursprogram. Kurssekreterarens telefon nr: är 911-33 144. 1608, där det uppräknades en rad brott, som skulle dömas enligt Guds lag. Detta betydde, att judarnas lagbud, som tillkommit 2J)()0 år tidi e, förklarades för gällande rätt, bl.a. blev straffet för svärjande och för slag mot fader och moder stenande till döds. Veterligen tillämpades aldrig detta straff. Många omständigheter bidrog till att lagskipningen inte blev så rigorös, som de formella lagreglerna förutsatte. I jämförelse med andra länder ute i Europa var straffmätningen hos oss förvånansvärd mild. Utomlands förekom ohyggliga straffarter såsom kokning i vatten och i smält metall, sönderslitande med glödande tänger, utstickande av ögon och kastrering. Där var även tortyren av brottslingarna allmän särskilt från inkvisationsprocessernas tid på 1400-talet till 1600-talet. Humane Gustav 111 önskade avskaffa dödsstraffet Hos oss förekom tortyren särskilt i 1660- och 1670talens trolldomsprocesser som tvångsmedel för att få fram sanningen. Den upphävdes helt år 1772 av Gustav III. Reformationen och lutherdomen ledde till en skärpning av strafftillämpningen men samtidigt till en klar humanisering av själva straffrätten. Man kan generellt säga, att 1600-talet var i många avAftonsol

Så har vi då levat, knoppats, blommat mognat, vissnat det tagit många år en livslång tid, som tog vår möda, lust och id. Vi föddes under knappa tider vi hade ingen hjälp att få. Vi fick arbeta, lyda och försaka knappt var det om skolgång då. Vårt mål har varit att vår plikt uppfylla, att handla rätt och sant, att fosterland och fäder hylla. Vi gjort vårt bästa under dagarna som var, vi göra skall det än, de dagar som är kvar.

Vi ber, att frid och fred skall råda, vi ber om visdom från vår Faders hand, må Han välsigna våra tusen sjöars land.

Nu har vi krafterna bakom oss, från lyckas år finns bara minnen kvar. Nu höstens vindar ständigt löven fälla det kommer aldrig åter, det som var. Igenom trädens nakna grenar vi ser en framtid, mera mörk, som i vår barndomsdar det hot av kaos som vilar över världen, förtager det, som annars hoppfullt var. Ett människoliv, vad allt det ändå rymmer från det, den första morgon gryr, tills sista afton skymmer.

16 Det rör stg på

Tycker pensionärerna på Kristinagården i Hfrs, som varje morgon, om de så vill, kan ta sig ett dopp i den egna bassängen. På bilden pågår som bäst en vattengymnastikstund. Försök bara på, hur lätt man känner sig i vattnet!

hölls den första fortsättningskursen för seniordansledare på Arbetarinstitutet i Helsingfors, Dagmarsgatan 3, 1-2.3 1986. Kursledare var Kate Björkman och Margareta Grigorkoff. Deltagarantalet var 34 tyvärr måste flera avvisas på grund av utrymmesbrist. I kursen ingår nämligen bl.a. dansledningsövningar, och det var svårt att hinna igenom alla i den stora gruppen. Kassetter och beskrivningar utgör en del av kursmaterialet. Det intyg som delades ut berättigar till deltagande i diplomkurs, förutsatt att man har lett en egen grupp under ett år och naturligtvis att man har deltagit i en grundkurs. ett jätteevenemang. Tänk kära vänner, att vi samlades 303 pensionärer till seniordans, en imponerande samling, då man beräknar medelåldern till ja säkert 70 år och vi hade roligt. Från hela svenskfinland kom deltagare, Österbotten och till och med Åland var de: "vänta nu ett litet tagskall bara ta en nitro" varpå

0 300 DANSADE PA SOLVALLA

• Jätteuppbådet på Solvalla gav bevis på hur Seniordansen under sju år spritt sig som en löpeld över hela Svenskjinland. Foto: Olle Hakala.

----------------------....1

Oj kära arrangörer, ledare och dansare, stort, stort tack för allt, och vi hoppas att få komma igen, om än vi blir ett år äldre, ty lusten är det inget fel på. TACK! Essi

Svenska Pensionärsförbundet med testamenten eller donationer VÅRT RESEPROGRAM VÅR - SOMMAR - HÖST 1986. Legoland FULLBOKAD 4 Kolmården 1 dgr. avr. 01.06, 26.06. 07.06. Svenska Lappland-Norska Fjäll 9 Göta Kanal 2 Finland 5 Kolmården Fort Apache 2 Zell am See 10 Höga Kusten 3 Gotland 4 Öland 4 Norge Trollstigen 6 Göteborg High-Chaparral 3 Country Festival 2 Wien Salzburg 11 Bodensjön Mainau 9 Schweiz Runt 11 Italien Rom Capri 16 Rudeshelm 7 01.07. 28.06, 05.07. 19.07, 09.08. 05.07. 12.07. 13.07. 15.07. 20.07. 24.07. 27.07. 01.08. 09.08. 10.08. 02.09. 14.09. 11.10. 11.10. ILLIAfflS . JW\(!) buss O Strandgatan 4. Tel. 928-1 5 055 22100 Mariehamn

• Triolett dansas i grupper på 3 .+ 3. Verksamhetsledaren Kate Björkman föredrog ver amhetsplanen för år 1986 och kunde berätta att inbjudningar att hålla kurser för blivande seniordansledare hade kommit från såväl Rovaniemi som Stockholm!

Sedan alla tre grupper ätit lunch i 3 halvtimmesskift, samlades hela skaran på övSeniordansträtT på Solvalla 10 maj re parkeringsplatsen. Där fanns högtalare och mikrofon och här kunde alla 300 dansa på en gång. Trots att man lärt sig danserna på så många olika orter, dansade alla utan svårigheter tillsammans, så fort den bekanta musiken började ljuda. Vädret var behagligt. Solen tittade fram emellanåt. Fastän hotfulla moln hängde över Solvalla, föll inte en när man träffar varandra om man än aldrig hade setts förut. Eller vad sägs om följandroppe regn. Dansen tråd- nan del av Svenskfinland. des i två timmar och när Men alla var också överens klockan närmade sig 15-sla- om att arrangemangen på get och Seniordansledarnas Solvalla och den vackra omordförande Margareta Gri- givningen och det vänliga gorkotT riktade några tack- bemötandet var värda en samma slutord till alla de varm uppskattning inte duktiga dansarna, kunde minst den goda maten, så man knappast förstå att den snabbt och behändigt serroliga dagen var till ända. verad. Alla var överens om att en Seniordansdag borde hållas varje år kanske på någon annan ort, i någon anEFTER FUSIONEN ÖKADE RESURSER, BÄTTRE SERVICE FÖRENINGSBANK.EN HELSINGFORS AKTIEBANK Kontoren i Närpes Vice ordförande Eija Francke hade avsagt sig återval. Ordförande Margareta Grigorkoff riktade några varma ord av tacksamhet till Eija för hennes banbrytande insats seniordansen till fromma och gladde sig över löftet att Eija är beredd att hjälpa Föreningen även i framtiden.

Vad det är skönt ändå!

Seniordans-fronten

Seniordansledarna i Finland r.f. höll sitt första årsmöte den 4:de mars 1986 Föreningen grundades 5.3 -85 och registrerades 22.1 -86. och till ny vice ordförande valdes Mary Kekola. Styrelsens sammansättning är nu: Margareta ordförande GrigorkofT, Mary Kekola, vice ordförande Kate Björkman, verksamhetsledare Maud Labbart, skattmästare Ester Funck, sekreterare Medlemmar: Berit Erkkilä, Mona Forsström, Inger Hernberg, Juliana Palmgren. Mötet avslutades naturligtvis med dans! Första fortsättningskursen , 1 Seniordansarna höll en stor dansdag på Solvalla 10 maj 1986. Sjutton ledare anmälde sig och sina inalles 300 dansare mellan kl. 9 och 10. Den ena bussen efter den andra rullade in. Bussarna från Åbo, Hangö och Ekenäs kom först, tätt följda av en buss med Borgåpensionärer. Så som de första österbottningarna från Jakobstad, Munsala, Petalax, Närpes och Nykarlby, efter en 6-timmars färd. Helsingfors-, Esbo-, Vanda, Grankulla- och Kyrkslätt-I dansarna följde efter i turbussen, där en extra buss hade måst sättas in, eller i egna transportmedel. Sist kom Vasa-bussen, också den hjärtligt välkomnad. Dansdagsgeneral var Kate

•

KOM GÄRNA IHÅG

Det var en lång och innehållsrik årsberättelse som sekreteraren Ester Funck kunde läsa upp. Skattmästaren Maud Labbart konstaterade att Föreningen klarat det första årets finanser, trots att medlemsavgiften hållit sig på mk 25,-. En stor inkomstpost var "indansade medel", vilka influtit då olika grupper förevisat seniordans. Den största utgiftsposten var 32 Marimekkokjolar att användas vid uppvisningar. I samarbete med Finlands svenska gymnastikförbund Björkman. Dansarna fördelades i tre grupper, en blå, en grön och en röd grupp. Den blå gruppen (93 dansare) dansade i gamla gymnastiksalen i huvudbyggningen, de två övrigar 207 i den stora nya salen. Varje grupp hade en huvudledare, som ledde dansen. De blå leddes av Marie-Louise (Pippe) Paqvalen, de gröna av Kate Björkman och de röda av Mona Forsström.

Till ny medlem i styrelsen valdes Juliana Palmgren representerade. Glada människor, som log under dansen, man blir ju alltid glad personen fortsatte dansen med ett leende. Och tänk vilket arbete våra funktionärer hade lagt ner på detta, Margaretha Grigorkoff, Kate Björkman, Marie-Louise Paqvalen, Mona Forsström plus många andra som haft det jobbigt (Eija Francke brukar ju också flänga omkring i såna här sammanhang, men henne såg man inte, var fanns hon?) Vi dansade både i gyron.salen i huvudbyggnaden och i salen uppe i nya huset. Efter lunchen satte vi igång på den stora planen utanför nya huset. 0 vilken massa, och med vilket intresse vi följde med, när Kate informerade om dansen och både berättade och visade. Varje ; grupp hade ju egna ledare, som hade tränat oss, vi i Hangö hade vår Jutta som brottats med oss hela vintern, och det hade de andra ledarna säkert också, för dansa kunde vi och dansa ville vi, om också fotsulorna blev litet ömma av det "hala" golvet där ute.

terresa till Danmark i höst. På verksamhetsplanen står en kombinerad seniordansoch teaterkurs på båt Åbo-Stockholm-Åbo. Föreningen är en opolitisk kulturell organisation, som befrämjar och bevakar kulturverksamhet i SvenskFinland, men som även upprätthåller ett gott samarbete med kulturintresserade pensionärer såväl inom eget land som det övriga Norden. Ingegerd Herrgård La Rochefoucald Viktiga rörelser som din kropp behöver varje dag! efterdt vet med fötterna och underbenen pd en stol. dra upp knät sträck benet bakåt (tårna i golvet) "byt" ben efter några gånger Några ord på vägen; böj och sträck ena benet först sedan det andra lätt handstöd ger battre kondition, starkare ben och rygg. Vik dtminstone en halvtimme var eller varannan dag prova under 3 veckor till att borja med. Med tillstånd av Socialstyrelsen och Sveriges Riksidrottsförbund

BESTÄLL BROSCHYRER Närmare uppgifter om Östra Nylands sevärdheter, evenemang, turistservice, färdigt prissatta turistpaket för grupper samt ett häfte med förmånskuponger erhåller du hos ÖSTRA NYLANDS TURISTBYRÅ Forum, 07900 LOVISA. Tel. 915-52 212, 555 315

• Promenader

1 STRÄCK UT 2 NACKFASTE • latt isär med fötterna • dra nedåt böj knäna lätt vinkel i handlederna lätt och "in" med magen 3 SKULDERRULLNING • latt och avspant hjälp till med armarna 4 KNABOJNING • "nig' och sträck • "tappa ner" armarna • res upp och dra armbågarna • rulla framåt och rulla bakåt • spänn inte axlarna "nig" int<, för djupt skaka loss bakåt 5 TÅHÄVNING • "rulla" upp trögt på tårna sjunk ned på hela foten • barfota eller slrumplästen ger bäst effekt Ett par goda råd: 6 TYNGOVERFORING • brett mellan fötterna böj ena knät i den riktmng foten pekar • samma rbrelse åt andra hållet • Gör varje rörelse 4 -5 gdnger eller fler lufnt, m1ukt och avspänt. • Koppla av

-ligg pd gol- •:

På grund av att förening- febr. 1982 med deltagare en firat sitt 5-års jubileum är från hela Norden. Tack vare det aktuellt att berätta om bidrag från Svenska Kulturföreningen och dess verk- fonden i Finland kunde mösamhet. tet genomföras. Från en anspråkslös bör- Med Bjarne Lönegren jan med teater som huvud- som ordf. och Margareta intresse har föreningen ut- Sirviö som sekr. har efter vecklat ett bredare register det ett 3-årigt nordiskt promed förutom teater även ly- jekt förverkligats. Samnorrik, konst, sång och musik diskt Pensionärskultursemipå programmet. Såväl narium hölls i Kungälv, nära ordförande, även grundare, Göteborg 1983, i Romerike Bjame Lönegren som sekre- Folkhögskola, nära Oslo, terare och verksamhetsleda- 1984 och i Reykjavik på lsre Margareta Sirviö, har va- land 1985. Nordiska kulturrit med från starten. fonden har givit garanti för Kontakterna med de Nor- dessa kulturseminarier. diska länderna har varit in- Cirka 70 personer från de tim. Det första Nordiska se- nordiska länderna har stråminariet kring pensionärs- lat samman under några inkultur hölls på Hanahol- tensiva arbetsdagar med törnens kulturcentrum i Esbo reläsningar, kursverksamhet, uppträdande, utställningar, paneldiskussioner, exkursioner m.m. I sommar arrangeras på Åland, 4-9 juni, ett Samnordiskt Kulturseminarium. På Villa Mejlans i Helsingfors har föreningen två gånger i månaden tillfälle till trivselträffar och övninggar. Som bäst övas in program för sommarseminariet med Ruth Knuutila som regissör. Hon har förresten regisserat samtliga pjäser och även författat egna. Grerta Söderblom fungerar på Villa Mejlans som verksamhetsledare och med henne kan kontakt tas per telefon 53 81 04. Hagalundspensiönärtr uppförde redan 1982 Stella,

7 BENLYFT •

KULTURRUTT OCH EN RUTT MED GRÄNSHISTORIA Bekanta dig med Lovisas gamla stadsdel och med bastionerna. Fortsätt turen till Skärgårdsmuseet i Pernå och bekanta dig med gammal soldattradition i Lappträsk. Besök även Strömfors unika bruksmiljö. SJÖRESA Du kan även bekanta dig med Östra Nyland till sjöss via turtrafik till sjöfästningen Svartholm eller via kryssning t.ex. till Skärgårdsmuseet i Pernå eller lotsstationen på Orrengrund.

•

\if\11:[( :\f ._. ·.· bf!Mr ...· ..•. ·••··•••·••••··········•·······•·· ~-~-!,zj'~'~''

•

8 MAGTRANING •

•

Hagalunds pensionärsklubb roade sig i februari med att uppföra ett "Annorlunda bröllop" med sång, musik och dans och nya namnlagen som tema. Margareta Österlund, Gunnel Mattsson, Sig-Britt Lindberg, Eva Gyllenberg, Sally Söderlund, Anita Saarinen, Inga Österman.

•

Enbart glada och pigga ansikten, då Svenska Pensionärskulturföreningen i Finland r.f. står för underhål.lningen på Mejlansvillan 12 den 17 februari. Foto: Greta Söderblom en enaktare av Harriet Kjerulf Secher. Känsla framför allt, en komedi i tre akter av E. Starkey, spelades av aktörer från Helsingfors och Åbo. För översättningen till svenska från danskan och engelskan svarar Margareta Sirviö. Sibboborna har bjudit på komedin Den hyrda fästmannen av Charlotta Lilius. En parodi på Zarah Leander och Chaplin har med bravur utförts av Ruth Knuutila och Greta Söderblom. Lorelei, ett musikaliskt spex, av Lorelei Holländer, har många gånger varit ett underhållande programnummer.

jgZ,

@ .. ._.

Förutom pensionärsföreningar har åldersdomshem, Arbetets Vänner, Röda Korset m.fl. gästats av kulturföreningens medlemmar med program av olika slag, allt från deklamation, sång, föredrag, sketcher, Spex, kavalkader och teater. Barnen har underhållits av "sagotant". Vi försöker även samla dikter från "egen skrivbordslåda" till ett dikthäfte. Förutom ett aktivt deltagande i sommarens Samnordiska kulturseminarium på Åland, finns planer på inhemska tumeer i Nyland och Österbotten och en teaVi erkänner våra små fel endast för att övertyga oss om att vi inte har några stora.

Dagligen från Kaskö från Gävle kl. 10.00 kl. 21.00 ÖSTRA NYLAND Lovisa, Lappträsk, Liljendal, Strömfors och Pernå erbjuder en unik kombination av historia, nutid och kultur både för familjer och gruppresenärer.

godtid FORTSÄTTNING•••••••• av föreningsmedlemmar fick och Alexanders trio spe1986 nr 4 den 9 september nr S den 28 oktober nr 6 den 9 december Material till nr 4/86 bör vara redaktionen tillhanda senast den 20 augusti. * llodtid Utgivare: Svenska Pensionärsförbunde1 r f Ansvarig utgivare och chefredaktör Eija Francke Redaktionens adress: Eija Francke Källstranden 10 C 02720 Esbo 72 tel 90-59 80 72 ISSN 0359-8969 Ekenäs Tryckeri Ab Ekenäs 1986

• Utställning och försäljning av pensionärers hobbyarbeten i Peta/ax. Här har ett Jågelmatbord bytt ägare. Andra man från vänster är Helge VI/vens, ordförande i Korsnäsnejdens pensionärer.

ÖVERMARK

YTTERMARKSPARBANK ~---Seniorarbete-Vanhustyö------..

Jag har folkpension med tilläggsdel. För några år sedan hade jag större inkomster än vad jag har i år. Ändå är min folkpension lika stor och har inte förändrats alls trots mina minskade inkomster. Är det så att man själv måste ta kontakt med folkpensionsbyrån för att pensionen skall beräknas på nytt? Pargasbo Det är faktiskt så i vår byråkratiska värld att ingen pensionsförmån kommer automatiskt. Man måste ansöka om nästan allt. På baksidan av alla pensionsbeslut står det ( tyvärr i mycket finstilt text) att pensionstagaren är skyldig att anmäla om förändringar i sin levnadssituation. Det gäller främst om ekonomin undergått förändringar till det bättre eller det sämre. Men det gäller också andra förändringar. T.ex. om man flyttar till annan ort och därigenom byter kommungrupp (dyrortsklass). Eller om man blir änka eller änkling eller gifter sig. I dessa .sistnämnda fall gäller det byte av familjeklass. Som många vet och förvånat sig över har ju makar och sammanboende par lägre tilläggsdel än ensamstående personer. Skillnaden kan när det gäller fulla belopp vara upp till 300 mk per månad och person. Ett syskonpar som bor tillsammans har alltså 600 mk mer i folkpension sammanlagt än det gifta paret i lägenheten intill. Det här är en sak som eventuellt kommer att rättas till så småningom. I folkpensionsreformen, som i huvudsak är genomförd, ingår nämligen också detta att makar och ensamstående borde ha lika stor tilläggsdel. Någon tidtabell finns emellertid inte för dessa överblivna skeden av reformen. För vår frågeställares del är det skäl att snarast möjligt ta kontakt med lokalbyrån i Pargas och kontrollera folkpensionens tilläggsdel. Numera är tilläggsdelen inte känslig för andra inkomster än arbetspension, familjepension och motsvarande pensionsinkomster var och en personligen råkar ha. Vad maken äger och har inverkar inte längre på tilläggsdelen. Inte heller egna förvärvsinkomster om man råkar ha något extraknäck eller egen förmögenhet och avkastningen av den. Av allt att döma är tilläggsdelen kontrollerad senast då inkomster av olika slag ännu inverkade. Rutinkontroller görs också från lokalbyråernas sida regelbundet, men så har uppenbarligen inte skett nu. Det är mycket möjligt att ni inte har tilläggsdel till fullt belopp och då har ni möjlighet att få högre pension. I såfall betalas det högre beloppet ut retroaktivt sex månader bakåt, räknat från den dag ansökan lämnades in. Det skadar aldrig att då och då kontakta den lokala FPA-byrån och kontrollera att pensionsdelar och -tillägg är korrekta. Bättre att fråga en gång för mycket än en gång för litet. Ebba Jakobsson Kärleken är som solskenet och som den himmelska nåden. Den faller på vem som helst. Hjalmar Söderberg '1\.tt placeraingen konst!"

Vårdagar stormande applåder. lade till dansen. ••••••••••••• frånsid.1 Else-Maj Johnson inI Munsala framträdde formerade vid samtliga ' tillbeten, som samtidigt fanns Märta Sundsten som spea- fällen om distriktets somtill påseende. Elin Eng- ker och presentatör av byg- marverksamhet och uppmaman läste egna dikter och den. Föreningskören sjöng nade föreningar och enskilsångfågeln Monica under Ingeborg Sik- da pensionärer att anmäla Krooks uppträdde, ackom- ströms ledning. Lea Holm sig till förbundets sommarpanjerad av Nils-Ole läste egna dikter. Senior- dag i Närpes, Fagerö i juni. Frantz. En sketch framförd dansgruppen uppträdde

Sparbanken hjälper oss vanligt folk med det. Och behöver Du hjälp med t.ex. köpebrev, så ordnat det sig också! NÄRPESSPARBANK SPARBANK

18 PENSIONSFRÅGAN

{i)

Livsrytmen är hetsig i våra dagars samhälle. Tid att stanna upp måste man ordna på eget bevåg. Men ofta har livstempot blivit så inbyggt att man inte vågar stanna upp för kanske man inte skulle finna så mycket att betrakta hos det egna jaget. Åldrandet medför oundvikligen ett krav på en omstrukturering av tiden och ett möte med sig själv. Arbetet och vardagens rytm har fått dominera över många personliga områden. Det finns inte tid att hålla sig själv under uppsikt eller ens tänka på att det kunde vara behövligt. Men då aktjviteterna lättar får man tid för sig själv att åldras är bl.a. att "umgås med sig själv". Att åldras är att bli vis. Den erfarna individens livserfarenhet och kunskap återspeglas inte i böcker eller dataminnen. Människan har alltid drunknat i statistik. Den pågående statistikåldern har åstadkommit en motreaktion, ett krav på mänsklighet och på att individen lyfts fram. Man börjar inse betydelsen av en subjektiv värld av erfarenheter i livet. Den åldrande människans sinnelag återspeglas i det sätt på vilket hon ser sig själv i relation till andra Livslusten kommer av att man accepterar sig själv. En förutsättning för välbefinnande är att det finns en ekonomisk och psykisk trygghet. På dessa stödpelare: självkänslan, den ekonomiska tryggheten och den psykiska är det lätt att bygga en klok och en sund ålderdom. Den ökande delen av äldre i samhället innebär såväl i statistiken som i det levande livet en ökning av krämpor. Antalet kroniker ökar och problemen hopar sig i tätorterna. Landsbygdens sociala nät är tryggare för den gamla än ensamheten i stader1, Ju mera samhället stöder sig på människans minne, beslutande och kunnande, desto mera utsatt är en sådan individ, som inte förmår hänga med i samhällets alla ständigt nyformade regler. Vi lever alltså i en tid med krav på nya kunskaper, på att vi bort plantera in oss i en miljö med nya fordringar. Vi har inte råd att kasta loss från vår roll och dra oss tillbaka. Påtryckningen för att människan skall hänga med ökar benägenheten att delta och aktivt påverka. På så sätt förändras objekten för åtgärderna till subjekt, påverkare. Det är på tiden att åldringarna börjar kräva kvalitet och service. Alltför ofta är de gamla nöjda med sin lott tacksamma. Åldringarna tycker om att man unnar dem av sin tid och att man värdesätter dem. Bakom månget beklagande, som kan låta tungt och tjatigt, skymtar ett nödrop: människan vill bli noterad mitt i all brådskan och hon behöver en medmänniskas uppmärksamhet för sig själv. Varje människa har rätt att fråga efter omvårdnad och hjälp och har också rätt till detta, utan att det skall nagga på den egna beslutanderätten eller försvaga självbestämmanderätten. Vi måste hålla på rätten att fungera och själv svara för vad vi gör naturligtvis med hänsyn till andra. Då hon åldras, skönjer människan de centrala frågor kring vilka livet byggdes upp och som hon satt värde på. Det är viktigt att dessa frågor vårdas och hålls i ära. Ofta får dessa frågor bilda grunden till sinnelaget, den grund som burit individen och stött henne i svårigheter och nedgångar. Senast som gammal bör människan lära sig värdesätta sitt sätt att leva. Vi behöver åldringar som trivs med sig själva, vi behöver deras livsklokhet. Till gagn och glädje för vårt samhälle har vi en växande åldringsbefolkning, en grupp med klokhet och erfarenheter som värdefullt kapital. Dessa personliga erfarenheter behöver vi i vår värld av pulserande info och elektriska retningar. Den livsmodell som den unga får i sin aktiva livs- och arbetsmiljö kan bli ensidig och fattig om den saknar de impulser och erfarenheter som den äldre befolkningen bär på. Samarbetet mellan generationerna, samvaro och gemensamma aktiviteter leder till bästa möjliga livsform. Vi måste bara drista oss att sträcka ut handen över generationsklyftan!

MÅNGA VERKSAMHETSMODELLER Under de två år då projektet VETSKAP-KUN- kvällar och skolfester. DessSKAP genomfördes delade utom bad man dem delta i flera tiotal pensionärer i exkursioner. Det är beteckKuhmo, Lappo och Lempä- nande för faroch morförälä med sig av sina erfa- äldrarnas iver att delta att renheter åt barnen. De be- några av dem gjorde en resa sökte daghemmen för att på flera hundra kilometer baka, syssla och leka till- för att komma till tillställsammans med barnen. I ningarna i skolan. skolorna gav de arbetsföre- Projektet VETSKAPvisningar och berättade om KUNSKAP vittnade om att den tiden när de själva var man i daghemmen och skounga. Tillsammans höll bar- torna sätter värde på de nen och de pensionsberätti- gamla människorna och på gade dessutom fester, gjor- deras kunskaper och färde utfärder, ritade och gym- digheter. Barnen i daghemnastiserade. men och skolorna behöver Ofta var en folktradition gamla gudmödrar och -fäinnehållet i barnens och de der. Här finns ett arbetsfält äldres gemensamma verk- såväl för hemmaboende åldsamhet. I Lappo gav de äld- ringar som för pensionärsorre människorna ungdomen ganisationernas, institutens en beskrivning av deras och församlingarnas pensioegen hembygd i gångna ti- närsklubbar och likaså för der. Teman i Lempäälä var invånarna på åldringshem bland annat jul- och påsk- och i hus för åldringar. traditionen. I Kuhmo inrik- Närmare upplysningar om tades intresset på den skick- projektet VETSKAP-KUNlighet i hantverk som var SKAP lämnas av: Socialskönödvändig i den gamla, på tare Lahja Heikkinen, Kuhsjälvförsörjning baserade mo, tel. 986-51 681 Kulturlivsformen i Kuhmo. sekreterare Esa Sivonen, När gemensam verksam- Lappo, teL 964-384 358_ het anordnades för barn och Verksamhetsledare Annikki äldre glömde man inte hel- So ini, Lempäälä. tel. 931ler bort barnens egna far- 750 542. lnformationssekreoch morföräldrar , som na- terare Sirkku Mantere och turligen borde vara de åld- projektsekreterare Eija Anrande människor som står tikainen, Centralförbundet barnen närmpst. Skolorna för de gamlas väl. tel. 90inbjöd elevernas faroch 625 971. morföräldrar till föräldraBILLIG HEMGJORD MAT MARTHAS MATHÖRNA GEORGSGATAN 11 A 4 VÅN. MED HISS TEL. 643 381 00120 HELSINGFORS LABBNÄS SEMESTER HEM Middagar för grupper Helpension året om 25870 Dragsfjärd Tel. 925-4637

Enligt erfarenheterna av projektet VETSKAP-KUNSKAP skulle daghemmen och skolorna vara villiga att ta emot flera pensionärer än de som för närvarande deltar i deras verksamhet. Matt i 1. Kuronen. direktör för Villmanstrands konsulteringsbyrå för familjeangelägenheter, anser att faroch morföräldrarna borde socialiseras, ty vi som lever i ofullständiga och kärnfamiljer behöver enligt hans åsikt faroch morföräldraskap. Lika rätt som det är att pensionären kräver rätt till sitt eget liv är det att han får den meningsfulla skyldigheten att dela sin erfarenhet och ålderdom. För en gammal människa är faroch morföräldraskapet ett arbete med alldeles samma rätt som leken är ett arbete för barnet, framhöll han vid en tillställning som anordnades i Lempäälä samband med projektet VetskapKunskap.

Centralförbundet för de gamlas väl

socialiseras?

Den gamla avskräckningsteorin i strafflagstiftningen hade ersatts med preventionsteorin, som brukar uppdelas i generalprevention ( = påverka medborgarnas etiska omdöme om brotts förkastlighet) och individualprevention ( = påverka enskilda brottslingar i riktning mot ett moraliskt förbättrande). Även andra teorir såsom bättringsteorin och försvarsteorin har förekommit i diskussionen om straffens syftemål. Vi bör komma ihåg, att varje tid har sin strafflag och sitt straffsystem, som inte får bedömas utgående från samhällets kulturella nivå under en senare tid. Våren är glimmerdropp på enbusk. Snöflingslik snösparvflocks gnissel vissel är våren. Våren är bäckbubbel, våta tuvor. Här gol tuppen, hönan kacklar där. Våren är skär rodnad på naturens aningskind. Ur Promenad i naturen.

Att människor i olika åldrar stänger in sig i sin egen värld, vare sig den är ett daghem, en skola, ett hus för åldringar eller ett åldringshem, är inte det enda alternativet. Medan Centralförbundet .för de gamlas väl genomförde sitt pro.: jekt Vetskap-Kunskap öppnade daghemmen och skolorna i Kuhmo, Lappo och Lempäälä sina dörrar för pensionsberättigade. Det resulterade i varjehanda aktivitet som var gemensam för barnen och de äldre, rekreation och gott humör.

TILL EDER TJÄNST BESTÄLLNINGSBUSSAR: I EN DAG I STOCKHOLM 81ll1ga Stockholmsresor 240. buss båt. hytt t r Haglunds bussar frän Vasa via Malax Långäm Pörtom Närpes Ksk Kstad Nädenda l 18 20 3 , 29 14 -1 5 Sideby Trafikbolag från Närpes Ksk Krs Nådendal 12 14 /3 Mäkeläs bussar (enbart finska resor) 18-20/2, 25 27 /2 18 20 /3, 22 24 14 KRISTINA RESOR Kstad 962-11078 ORAVAIS TRAFIK AB VASA Turistbussar Tel. 961-115 726 118 727 FORTSÄ TINING • • •••• •• Brott Ring in Er bussbeställntng redan idag' Tel 911-81 004 WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 141 042 Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA lngenjörsv. 4 Tel. 915-531 865 Beställningsbussar. MATSTÄLLENI I I ._________, BAGARSTUGAN tel 915-66 266 Lil1endal vaqe sondag 12 16 50. inkl. drycker Beställningar för grupper Oppet må fr 9 21 Lordag 12 20 •••••••••••• från sid. 15 traff till ungefär 50. I Finland minskades ytterligare antalet i förordningen av år 1866 och i strafflagen av år 1889, där dödsstraff stadgades endast för mord och högföräderi. Dödsstraffet avskaffades helt i en lag av år 1972. Under 1700-talet och särskilt under den senare delen blev benådningen från dödsstraffet mycket allmän. I vårt land upphöde verkställigheten av dödsstraffet i Nikolai I kungörelse av år 1826. De, som blivit dömda till dödsstraff, skulle därefter deporteras till tvångsarbete vid gruvorna i Sibirien. Det sista dödsstraffet verkställdes i Sverige år 1910 med giljotin. äggsstraff vid grova brott. Frihetsstraffen hade fått en ökad betydelse. Vid många brott förekom fängelsestraffet. Det huvudsakliga och strängaste frihetsstraffet var arbete på fästning. I regel var strafftiden inte utsatt i lagen. Den kunde variera från ett år till livstid. Dödsstraffet var halshuggning, enkel och i grövre brott kvalificerad, medan hängning stadgades för särskilda stöldsbrott. Upplysningstiden medförde nya ideer om brott och straff. Filantropin blev hos upplysningsfilosoferna den nya ledstjärnan, då straffens och i synnerhet dödsstraffets berättigande diskuterades. Bibelns talionsprincip godkändes inte längre. Gustav 111 syftade till avskaffande av dödsstraffet för de flesta brott, men han nådde inte sitt mål. I 1779 års förordning minskades antalet brott, som var belagda med dödssSvenska Pensionärsförbundets standar Svenska Pensionärsförbundets bordsstandar finns att köpa på förbundets kansli Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56, tel. 90-791 895. Priset är 70 mk. Användningen är fri.

>> bussarför CC: beställningstrafik ILINDHOLM LINESI Horsbäck, Ekenäs, tel. 911-13 808 Gynna •• annonsorer Advokatbyråer Advokatbyrå Vicehäradshövding JARL-CHRISTIAN HEINRICHS Georgsgatan 27 B 00100 Helsingfors tel. 90-641 941 90-612 14 15 _JSCHUL TZ & KÖHLER Abo Kopmansgatan 12 A Exp tel 11 713 V1ceharadshovd1ng Ulf Jansson tel. 13265 V1cehäradsh0vd1ng Tom Gustafsson tel. 11900 Mottagning Pargas Storgärdsgatan. varje onsdag~ kl 14 17 tel 740300 '19 OPTIKER KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 30 161 ÅBOLANDS ra::i, OPTIKAB PARGAS, Köpmansgatan 36 Tel. 740 422 GULD UR OPTIK FÄLTMARSCH EKENÄS, Kungsgatan 11 tel. 11 523 KAUNIAISTEN OPTIIKKA GRANKULLA OPTIK Köpcentrum Tel. 505 05 90 Specialaffär för glasögon I ANSIKTS-HANDQPTIKER a:.,_ och N.FOTVÅRD LILJA .____________. ÅBO Humlegårdsgatan 7 Cosmetique Hofman Tel. 33 2 187 Tel. 745766 Dipl.kosm. Kaija Hofman _J KYRKSLÄTT , OPTIK T < HSB:s hus vid torget " tel. 298 19 27 ** BlillliS, 21600 Parvas Solarlum 7-21 (tidsbest! Öppet fre o må 8.30-18 lö 10-13 Andra lider och om kvällar enligt överenskommelse (också försälin ) IHudrengöring, ansikts, hand. lotvilnl effektiva vinlprodukler, parfymer Christian Dior, Elisabeth Ardt!n, naJurkosmetiJca I_ VÄU(OMMEN

Att främja växelverkan mellan barnen och de pensionsberättigade var en utväg genom vilken man i centralförbundets projekt Vetskap-Kunskap ville öka värdesättningen av gamla människor. Avsikten var att förmedla de gamla människornas erfarenheter, kunskaper och färdigheter till de yngre släktleden och att bereda de äldre möjligheter att utnyttja sina talanger till glädje och gagn för dem själva och andra. Genomförandet av experimentet började hösten 1984 och det avslutades våren 1984. Resultaten av projektet har sammanställts i en rapport i augusti 1985.

Bör föräldrarna

faroch mor-

Speciellt intresserade av att arrangera gemensamma tillställningar för barn och äldre var daghemmen och skolorna på experimentorterna. Exempelvis i Lempäälä deltog ortens alla fyra daghem och grundskolans tio lågstadieskolor i projektet. De som arbetar bland barn vet att många barn saknar regelbunden kontakt med äldre människor. När vi lekte "en gungstol köper jag med" och barnen fick sitta i mormors famn, ville de alla komma i famnen, berättar Tuula Pitkäjärvi från Lappo, föreståndare för Liuhtari daghem. De som lät barnen på Liuhtari daghem gunga var invånare på Lappo kommunalhem.

llodtld Så Jungt pd}orden nu men vårens himmel luftigt Idar sig välver. Och hur änfasan andedräkten isar, /iiregep skull och vtirl.dens, valddår"rs tummelplats · blåsippQr öppnar sig och sav i träden stiger, och bonden bredbent sår och vet att korn skall gro. STöKL'JA LIMMtiT TRii STJ:l /J Vlf/ lV flM Ll IVlR PA fiWTEtJ /JAM A"NNlf f / G- tö'!? .s iitJ /11HSGYNNtflE GI.J (j /r,/IV!¼ FINT Vlf~ fl "'tJ l<IIN M~ TIIPDLJ Fo°J? l<Ok/V/r/(r /1111:/J dESTo UJFij tl1Ari I KIIV!f JKA/JII R.llK/IA MRNT~ ELEPA BIL I $ e v f LL /1' HöFT flflG6 FATTA ''JTRUNt I !J€T'' t=/5K ,= R/: . fEN,~ /VJftUlt. UR H U /ij ii'R. Bland de senast den 1o Juni under adressen God Tid, Elja Francke, Källstranden 10 C, 02720 Esbo 72, Insända rätta svaren utlottas 5 "dubbellotter" (kaksolsarpa) till juni månads snabb- o. slutdragnlng. DB · f'oT /1.4 j #(/'Il-i fN~'ll >LkTi Bo STIV?K L "uJJ INJ~Kr~ I /Jftt,, NnTi.11HHR, f/lJNt, f. Gf!? /3ÅT F~kt FYR. Hl:LM .5uRVi=N Så tungt påiprden, miirktför m.dnskobarnen. Vålddårar sl(rotar state.r ne4 och ingen, ingen vet vad sgm i 11torgtJn slum, ..· Men va;renf}mtntnel luftigt imr ~ig y~tver till triistfbr, qts,,. ··· tilthjälpfö,: ålla gdda korn som grur. ····•· ··Ehner DUctoniu.s lll s Il tl v 1KTtJ R E /Yl-,,EL Il 111.,,.sO All .r- ,, ,,, "'' r OlfcPA.ON OKÄJI/A Pl5KE'AoN E )f"/l /000 ·--MAii RN(rt./f/l. I !TILi.it t11t vi:r FliK•N it6JE4A SRV(~/t FÖt< 811/J < / RI~ i/<;€/1/ ~IKTN, ö'R.N I HjLlL ft J fiNFÅfsEL AE 1-flH? p,q Kiltlf'I KRA-F1 Namn Adress