God Tid 6/1986 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Arg. 14 - Nr 6

9 december 1986

* *

* * *

** * * *

* *

7(.

* *

** *

* *

Foto: Michael Fllntsberg

tillönskas alla läsare, medarbetare och annonsörer

Försäkra i Svensk- Finland ~ . .

r ............ Biskopens julhälsning ............................:

DETNYAÅRET Riksdagsvalet i mars näsla Ar inlresserar pe nsio närerna och pe nsio närsorgani· sationern a redan nu o orsakern a är

mänga. Den slora pensionsreform so m slegvis förverk ligades av riksdagen har resulleral i en posiliv allmän bedömning. Helhelsresullalel av pensionsreformens Ire fö rsla skeden är tillfredsslällande. En individuell social trygghel har danals för va rje medborgare på en rätt visarc grund än lidigare. T yvärr finns del anledning även liII en negaliv krilik. Den negaliva kriliken har främsl gälll beskallni ng och indragna pensionsförmåner ulan ullovad kompensation. Pensionärsorganisationern a kräver alt

pensionsreformens sista skede fö rverkl igas under näs ta år. D ärut över kräve r förbunden all de årliga inflalionsjusteringarna av pensionerna sker enligl del gamla rällvisare systemet. Folkpensionens lilläggsdelar och Slödbidrag bör revideras uppåt tili en nivå som motsvarar dagens höga kostnadsläge. På fö rbundens önskelista fi nns även fö rbällrade kontakler tili regering , riksdag , minislerier och ämbelsverk. Speciellt gä ller detta riksdagens olika ulskolt. Pensionärsför bu nden hoppas få bäll re info rmalion och möjligheter tili utlälanden i eli lidigt bered ningsskede. En slarka re representation i Arbelspensionens och Folkpensionen styrande o rgan ö nskas äve n. Fö rbunden anser all pensionsproceduren bör fö renklas vid pensio närers flyllning från eli land i Norden lill eli annat. Den nyvalda riksdage n bör vara fu lll medvelen om all landets över 900.000 röslberälligade pensionärer på eli avgörande sätt har påverk al riksdagens sammansällning. Det finns skäl all påpeka all pensionärerna under eli långl arbetsliv själva byggt upp och fi nansieral sill egel pensionsskydd . Som samvelsgranna skattebelalare fyller pensionärerna fortfarande sin ekonomiska plikl mot samhället. Denna Slora befolkn ingsgrupp, hårt beprövad , har rätt att fordra en fullvärdig o mlanke av landels nya riksdag och regeri ng.

fångande intresserar o fta mc r än vä rnan-

del av gamla pan itrogna rÖSlare . Eli nyll po liliskl pa rti har grundals. Suo men Eläke läispuolue , som enban vänder sig tili landels ca . 1 miljon pensio närer. Della parti räkn ar med fra mgång i riksdagsva let. Pani el deklarerar en opolilisk linje , varken höger. vänSler eiler center, i fö rsla hand pensionärspolilik . Partiet är enspråkigl fi nskl. men har några fö rank r.inga r i svenskbygderna Väs tnyland och OSlerbollen. Fö r undvikande av missförstånd bör del framhällas all ingel av de existerande riksomfallande pensionärsförbunden har samarbele med del nya partiet. Svenska Pensionärsförbundet har intel all göra med del nybildade paniet. Vårt fö rbund driver ej heller propaga nda fö r eiler emol eli poliliskl pani. Enda unda nlagel är situationer som ka n uppstå om ett pani direkt motarbetar pensio närsintressen. Pensio -

närsfö rbunde ns ledare tror ej , all ett ny tt parti skall kunna upp nä bällre resullal än det som fö rbundens samarbele åSladkommer. Ett brell underlag i riksdage n leder lill de bäsla framgångarna , o ppositio nsinrikt ade

partie r

···· ·•

.....

•..

De poliliska parliernas riksdagska ndidaler har av "experler" uppdelals i o lika kalegorier. t. ex. sä kra. mindre säkra och chanslösa . Pensionärer som eli liolal gånger deltagil i riksdagsval är fö rvånade över dylika fö rsök liU slyrni ng av väljarna. Varför slälla upp ka ndidaler som ej li llmätes ens den minsla chans tili invai? Mänga ka ndidaler har deklareral sin inslällning li ll barndagvärd och olika elproduklionsallernaliv. Näslan helI har saknats välförberedda, sa kk unniga ullalanden och deballer o m fö rbättrad äldringsvärd. social trygghet fö r pensionärer, bill iga lidsenliga bostäder. olika pensionärsbefrämj ande ålgärder m.m. De nya röslberälligade Arsklassernas in-

små

..•

....

har

svårl all få sin röSI hö.rd . En splittring av "svenska rösrer" tiIJ ett enspråkigr fi nskr

Ju~

i• ~

hälsning tili Borgå

·: · ··:.: ··..... ... ·.... ··......

stiifit

... .. ...

....

·· ··.. : :..

Biskop Erik Vikström

..".

.. !: bygder Medan (jusen åter tänds tili jul i våra viII jag hälsa er alla , stiftels präs.. ter, anslällda och döpla medlemmar

f ~~~ k~~r~7~:"':g;~e~;~a

.~•.. •

. ... : . :..... ... ......... ...... .... ...... .......... .. . ..... ... . : ~

...... :

som vi viii se som ett kristet folk , måste :

vi fräga : hur kan vi , som har G uds o rds : klara bud mill ibland oss, visa så föga :

d2pPro~~ert · orld:el,9/.: 'P

gäslvänlighel moI fl yklingar och frärn- :

: Dem bör ni låta Iysa för er som en lampa : i e/l mörk t m m , tills dagen gryr oeh mor-

ra all ge vån hj än a ål girighelens avgud , : och hur ka n vi g~ så oberörda med lanke :

.: gonstjärnan gdr upp i era hjärtan. ," 1 ky r: kan rror och räknar vi med, att vi i livets

på alla dem som änn u inte ha r fått höra :

....

lingar som vi gör, hur kan vi vara så sna- :

frä lsningens evangelium?

parli ka n knappasl befrämja fi nlands-

: vikligasle frägo r är helt beroende av IjuNär jag länke r pä er och pä oss alla i : svenska pensionärsi ntressen. : set frän G uds ord . Endasl genom att no- slihels fö rsamlinga r ser jag dock hopp- : Jarl Mallssoll : ga akla pä ordet ka n vi lära rätt och leva fullt på vär situation. T y vi har alltjämt : : rätt under allt som möter OSS. Och en- G uds ord med Ijus och hopp och Irösl : : dasl där är verklig upprällelse när vi har mitt ibland oss. Ali fA gå in i det nya • : fallit. Del är alIIsä inle människo rnas året med detta G uds ord i reseväska n : .. åsikter och meningar som skall diktera ger trygghet. och ingen dagslidning i vårl : : oss såsom kristna , ulan Guds eget o rd stift , frå n Öb i nordväsl tili ÖN i sydost, : • Jarl M attsso nförfattar sin sista : och G uds egna befa llningar. Och hans är så akl uell och framälo rienlerad som : ledare i egenskap av f örbundsord: befallninga r belyder alllid : frihel , liv och della profeliska ord som Iyser över vår : förande f ör SPF. : fred. slig framåt genom tide n. : GOD TID tackar Dig f ör sakliga : Ä r vi helt vanliga församlingsmedlemMen all ha Skriftens ord betyder gi- : informativa inlägg under åren. : mar, låt oss då sträcka oss eher Guds velvis inte all ha patenlsvar pä alla de : : o rd, söka all leva värt liv i dess Ijus och lusen frågor som sländigt dyker upp. : : sländigt växa lill i kunskapen om ordels Därfö r måsle vi ständigl på nyll pröva : : sanning. Är vi herda r och lärare i ky r- vad som är Guds vi lja och ulbedja oss : : kan , lål oss då trägel och fIilig l hålla vishel all välja rä tt och handla räll i oli- : har jag träffal många pen- : fram G uds ord , så all ingen i våra fö r- ka silualioner. O rdel självl uppmanar : sionärer, idel sunda och gla- : samlingar skulle behöva vandra i oviss- oss gång på gäng all "avgöra vad som är : da människor. Människor , : hei o m hur man blir frälsl och hu r man Guds vilja" (Ro m. 12) . En sädan ständig : som är lac ksamma fö r aili : skall leva som. en kristen här i väride n. prövning utgäende ifrän ordet och 1 : de fält och upplevl i livet. : Men här mäsle vi sländigl akla på oss orde ts Ijus är ingen lätt sak vare sig för : Pensionärer med framtids- • själva och vår lära , Iy på samma slälle i den enskilde eiler för ky rka n, men den. : Bibeln heter det: "Och framför allt skall är nödvändig om vi skall bevaras i tron : lro och förtröslan . : ni tänka ptl att man aldrig kall tyda en och kärl eken. : • prof etia i skrif ten på egell hand" - d .v.s. J ag lro r, att o m G ud fär ge oss näden : Ur folkvisa i Ö :botten: "Advelll är mörker oeh : utan den helige An des hjälp . D et betyatt minnas de tt a och verkligen göra det- : då släklens yngsla och äldta, skall det kommande året bli ett ri kt : kyla. : der , att vi skall bru ka ordet till sammans, sla gätt bort. Vissl kän ns "Oeh höslell kom m ed 1 världell är k rig oeh kalll. : unde r bö n, i fö rsamlingen - och därvid och välsignal Ar fö r oss alla i kyrkan och : del vemodigl pä någol sätt , storm ars brus. Mali talar om fred oeh : sländigl vara Iyhörda fö r " vad A nden sä- i samhällel , mitt under del att vi måsle : men tro ts det viii vi visa sin dödssdng skogen kvad; : ger tili fö rsamlingam a" (U pp. 2- 3) . kä mpa myckel och försaka mycket. vällskap, : lacksamhel genom att lro pä oeh f rosten blekte blad mell brdkar oeh sldss Med dessa tanka r viII jag lillönska er : : Därför belrak tar jag del som någol av en framlid, på en ny dag oeh ros överallt." : del bäsla som har hänl värI slifl unde r alla en god juloch eli välsignat nyll år, : och ett nytt år. Ett år fritt oeh fä llde IiIjans blad." : del gångna årel , att int ressel fö r del ge- samlidigl som jag lackar för all lrofasl : från o ndska , fylll av fred Vi lever just nu i advent. och vänskap. Lål oss ge- men . . : mensamma bibelsludiel har vuxil sig allt gemenskap so m vi i biskopsgården har : Vad vänlar vi pä? : starkare. fått uppleva under del är som nu går tilI : mensamt se fram mot det - Julens ankoms!. : Men dock finns det på denna punkl ända. Eli särskilt lack viII jag sända lill : nya äret. " På gräsets återkomst viii - Eli Nytt År. mycket all önska . Del fi nns män de präsler som under Slo ra uppoffringar : : alltjämt Pensionärernas ska ra fördik ten Iro. För de fl esla är julen en ändras frAn år tili år. O m- Långt borlOm tårar : och kvinnor so m glö mmer all läsa sin har hah en oskäligl stor arbetsbörda del : frid ens och fredens högtid . sätt ningen är över 1.000 per oeh vilddjllrsklo : bibel och följa G uds ord jusl då , när de gångna året. Mä G ud välsigna er desto : Så uppleve r också jag julen är. I dag är vi lOIali ca skall höras få gelsdng : : allra mesl skulle vara i behov av o rdets meri tillsammans med familjen, 15.000 . Vi kunde vara fl ere , : varning eiler Iröst. Det finns de som hela .. i Ily a vårar." barn och barnbarn . Tidigare t. o.m. 2-3 gänger del nuva: livel går och drömmer om en lottovinst Biskopsgårdell i Borgå, i" för jule" 1986 : Hjalm ar G lIllberg : : och vet inte , all de har de n slörsta lottojular har vi varil fyra gene- rande antalel om alla svenra tioner, vid julbordel , i jul- ska pensionärer skulle fås / _~ I d~ : Läl oss alla besj älas av en : vi nslen av alla inom räck håll - Bibeln , kyrkan och kring julgranen, med. Med verksam helsleda- slar k Iro på fra mliden. : G uds ord. vars rikedo mar man ka n kvit~ : lera ui genom trägel bru k i lro och Iy.d: fyra generalioner i en enda rens ögon ser jag i pensiostor familj. Men de n gläd jen närsverksamhelen enbarl .. ~ : nad. Och när vi länker på vårl egel fo lk , GO tl N ytl Ä r ! har lagits ifrån oss detta år, gOIt. Under del år som gått •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

JERKERS RUTA

1. VvVt,

...

« « « « «

·• «

« «

.•..

:• • ..••• ..• ... «

......

.. ...... .... • .......... ....... . ........ ..... ......... ........ .... . •

........

•

..• «

·......... .... .... ... ....... .... ....

Höstmötet valde SIV TUNZELMAN von ADLERFLUG tili ny ordförande i Svenska Pensionärsförbundet

information

Förbundets höstmöte var della Ar förlagt tili Tammerfors. Efter en uppskattad rundtur i staden med besök i stadsbiblioteket, i Kalevala kyrka oeh i Domkyrkan sa!'lt efter en sväng ut pA Särkiniemi ko m man så tili Pispala oeh köttgrytorna på Varala idrottsinstitul. Maten smakade . Mötet kunde starta programenligl. Förbundsordföranden J ar l Matt sso n hälsade välkommen . Församlingens nestor, Ca rl -G ust af 8 0edeke r presenterade sin stad oeh den svenska kolonin i Tammerfors. Under J alles o rdfö randeskap oeh

o " Det är med glädje jag överräcker ordförandeklubban tili Dig Siv" , säger avgående förbundsordf. Jarl Mattsson och.

Nägra omröstninga r behöv- oekså han frän Jakobstad. I oeh med Siv Tunzelmans vai des inte. Helt enligt ritningarna val- tili ordförande friställdes des Siv Tunzelman vo n hennes plats i styrelsen. UlAdle rflu g , fil.mag. frAn la Sev6n frAn Hfrs valdes Helsingfo rs tili förbundsord- för ett Ar i hennes ställe. förande med aeklamatio n . Också revisorerna och reviåterPresentation i näs ta nr av sorssuppleanterna valdes. God Tid . J e nn y R osenbaek frän Verksamhetsplanen godLappfj ärd ersätter E inar kändes i den form styrelsen Storgärd , som undanbett sig föres lagit oeh budgeten, som älerval. Oeksä frän Åboland bygger på en medlemsavgift kommer en ny representant , om mk 10 oeh understöd Jutt a C hri stiansen från frän PenningautomatförePargas . Hon ersätter Ulla ningen godkändes likasä utNorrman. Övriga i tur att an ändringar . avgå omvaldes . Diskussionerna var livliga E rie Nyström frAn Jakobstad önskade avgå miu i oeh Slundlals 1.0.m. hetsiga .

Text: Jerker Foto: Maj-Britt WikhoIm

alla frågo r var behandlade. Det var bara all komma igen efler en kort paus. Före det hann nyvalda Siv laeka årsmötesdeitaga rna fö r visat förtroende. Hon lovade "samarbete i allra högsla grad" oeh travesterade Carl XVI Gustaf:s "För Sverige i tiden" genom att säga: " F ö r

pe nsio näre rn a - det li gge r i tid e n". Inle heller Jalle glömdes bort. Försl laekade Siv oeh så Yllerligare Jutta Chrisliansen nyvalda styrelsemedlemmen frAn " då jag tar emot den tackar jag Dig på alla SPFPargas . En glad sångfågel, Tarja medlemmars vägnar Oell skall försöka svinga den Palin , kvittrade muntra me-

Sekreteraren

J!"rker Nybe rg vid proto-

sjukdom . Han befriades frAn

slyre lsen tilt kännedom och

ko ll et k l nrades de va ltekni s-

siu uppdrag och i hans stä lle

ordföranden svängde klu b-

Kristina Tanka. Kaffe t sma-

ka frAgorna snabbl undan.

valdes Uno Knuts på eli år ,

bao med sådan Cart , att han

kade .

MATISSON 70 år

•..

lika väl som Du Jalle gjort under Dina ordfärande-

lodier oeh sjöng IArdrypande visor beledsagad på piano av år", säger Siv Tunzelmall von Adlerflu g, ny-

mandatperioden på grund av

JARL

an tecknade

hann avsluta mötet innan

verksa mhe tsled are n .

med

vald färbundsordfärande för Svenska Pensionärsfärbundetfrån 1987.

Investera ldolct: Placerarens portfölj i Helsingfors Sparbaill<!

« «

....« ..« ......

....« .• ...... ....« . ....

.. ...... ...... .......... ...... ..... .. :.. ..... ...... ......... .... :.. !

Skansen-

veekan . Uppland i bilder gay mersmak . Verksamhelsledaren skulle säkerl hafl myekel me ra atl berälla, men årsmÖlesdellaga rna var redan i tankarna pä väg hem. Tid för någon " frAgetimme " , skulle del knappasl ha funnits. En frAgelimme efterl ysles under mölel. Iden är värd all ta vara på . Vi möts igen - väl förberedda oeh laddade tili tusan .

Siv Tunzelman von Adlerflug blev ny ordförande för Svenska Pensionärsförbundet efter Jarl Mattsson som varit förbundsordförande i tre år_ Fyra nya medlemmar invaldes styrelsen. Några omröstningar förekom inte vid höstmötet i Tammerfors .

... '.«" .• « .«... .... ......

..•..

Sä Aler lill förhandlingarna oeh verksamhelsledarens

@& @ u vaIt att ceIeb-

"""a YO,;,.

70-wrnlay

med atl v'-" !be1iJ .kl länmw, dM. bäma/Ju!e IWiJI-i!-n

'<»JI fobw,l~-

jlmwu!e fo ~ !m.-

ena/J< j,? -ffod q!;d med ~ t",;<y" och &Ie" tuoe.,. jt.e?MI~JlWJle'JC ,. uba /O?ce?U?'flO/}' "te Itd laite/,

tyckn141ca" !]!I,? q)'jj!m. ,jd o!m.h<u"1t~ af/tid ui'/'-

J O'I Jl

oc!,

tack-U/J<

O~J1de

104

O<JJ

{l/"tele YOu "te

aIk tili FJl7/ma

""uI_ 91,;" fa/l'~''!ld1'lka l.eda/J<kd.

HSbkoo~,

flo,jcfol och lIlw,'!la 4Ckt.?" qJ;a/JnUd.a

..ik/

Placerarens p0rtföljä r e.tt trrggt alternativ som lämpar sig för alIasom vili utoka sm formogenhet. Placerarens portfölj finns 1 olika pnsklasser och riskkategorier. ..' Våra specialister har gjort upp färdiga alternativ och Ni välJer det som passar Er bäst. Närmare information ger alla

160

Höstdag med seriöst program

Det öste rbottn iska distrik tet hö ll sin höstdag i Vasa den 8 nove mber med a ndligt program. Talare var kyrkoherde To r b jö rn Oh ls och f.d. riksdagsman R ag n ar Gra n vi k . De n vä lsjungande mote tt köre n under I ng m a r N y m a ns le dnin g uppträdde i tvä repriser. Ruth La was t och G u n - Bri tt H am m a rs tr ö m sjöng duette r. Ungdomspräs te n J a n-E ri k N yb e rg och stude rande Cec ilia Bj ö rk bidrog med sång tili gita rr samt pianosolo och recitatio n. J an-Erik Nybe rg avslutade med bön . E n giva nde dag för de tac ksamma pensionä-

Text och folo Else-Maj Johnson

re rn a.

• Vasa motettkör stod f ör eli trmgt vägallde del av det värdefulla programmet.

Strå lande radionyhet Verksamhetsledaren Serie om 5 penSlonarsprogram

på föreningsbesök

Två före ningsbesök. Hos pensionä rerna på Korpo och med Sibbo pensionäre rn a på Kunto kallio. På idrottsinstitute ts golv tassade ett femliota l pe nsionä re r o mk ring i sale n . Musi• Här har vi en Ide som förenlngarna I de övrlga radlodlslrlklen absolul bör ka lisk be ledsagning . Armar försöka få genomförd med respektlve lokalradloredaktioner. uppät , ne räl , tärn a böj . LigHur är del t.ex. I Radio Väsl nyland, Radio Mellannyland för att Inle lala om den alltld gande på golve t , spratt lande, så mångsldlga och på alerlen varande Radio Öslnyland m.fI. lö ja nde , böj ande . Redaktlonen Iror för sln del att respektlve redaktloner renlav skulle hälsa ett Inill- Å h ... puh ! Sköö nt ! Med två öö , som i e n viss bätrek ativ I stll med del öslerbottnlska med glädJe. la m . Såhär i Sibbo , va ranDel gäller alllså bara för fören lngarna att la försla sleget. nan måndag. Efle r gy mnastike n kan man simma e iler Iyssna på molionsräd . D agens mäl mat av nj utes i insti tutets matsa!. Oj , vad del smak ar! Kommunen stöder pe nsionä re rn a i Sibbo med 10.000 ma rk och Medborga rinstitutel bekostar gymnasti kledare n och föreläsa re n lack va re att alla pensionäre r också ä r inskriv na i MB \. Så ska ll en slipste n d ras .

Tili Korpo ko m jag fö rsta gånge n 1950, seglande frä n Stockho lm . Seda n dess ha r del blivit många orie nterin gsresor tili de n åboländs-

• Att de österbottlliska distriktsrepreselltalltema tili fullo f örstår att uppskatta det strålallde illitiativet framgår av de glada m;'rema. D e n österbott niska landska psradion har tagit initiati v tili e n seri e på fe m pensionä rsprogra m. Det fö rsta progra mme t på e n ti mme sänds de n fö rsta söndagen i ja nuari 1987 och de övriga ko mme r un der vå rens lo pp, alltid förs ta söndagen i månaden .

De n öste rbott niska distriktsstyrelsen har info rme rats om plane rn a av redak tö r Tor A hl s t r a nd . Styrelsen beslöt att med tac ksamhe t an ta ut maningen . Levi K lä vu s i Nä rpes , O ll e V ä h ä rn ä ki i Vasa och Rut h B ä ck str a n d i Je ppo ha r utsetts tili regionala sa mmanka llare.

Svenska Pensionärsförbundet med testamenten eiler donationer

Resorna är besvärl iga Iyvärr. Det kan underlecknad intyga efter en 18 ti mmars dag - men en giva nde dag. Jerker

ti li s tad gee n lig t h östmö te .

J ag var i god tid , sä jag tog kontakt med o rdfö ra nde n R une E hrm an he mma pä Prästgårde n . Efte rdyningarna från hans 70-års dag tre dagar tidigare syntes i fo rm av blommor. Massor av blo mmor. Pä mötel va r 20 medle mmar och på Irivseln va r det inget fe !. De stadgee nliga fö rh andlinga rn a klarades undan . Å te rval, snabbt återva!. Pe nsionärern a på Korpo har ett månatligt möte. Man komme r samman! dricke r kaffe , pratar. Det är viktigt. Run e Ehrman be rättade all han försökt med e n föreläsnin gsseri e om Fade r Abraham. men intresset var nu inte kanske så sto rt. G ärn a sku lle ko rpobo rn a se f1 ere a kt ivilete r i eiler från Åbo . Som nu senast Ku ltu rdagen . På de n va r 6 korpo bor med . De t gö r 12 % av förenin ge ns hela medle mskår.

godtid 1987 . nr 1 den nr 2 den nr 3 den nr 4 den nr 5 den nr 6 den

3 februa ri 24 mars 19 maj 8 september 27 oktober 8 december

Material tili nr 1/87 bör var a reda klionen tillbanda senast den 19 j a n.

ÖSTERSJÖKRYSSNINGAR MED SAllY AlBATRDSS 21 /3, 28/3 725 ,· bussresan, båtresan , hytt, frukost HOLLAND 18- 26/4 Tulpanr.sa 3150,· inkl. halvpens.

HM ~

KRISTINA RESOR K,t, d962·11078

Svenska Penslonärsförbundels Utgivare: Svenska

Pensionärsförbundet r.f. Ansvarig utgiva re

och chefredaktör Eija Francke Redak1ionens adress:

Eija Francke

KOM GÄRNA IHÅG

ka skärgårdsön och mycket väntande vid färjfäste na. Man skall ha gott om tid när man äke r tili e ile r ifrä n Korpo . Denhär gånge n var del pensionäre m a , som inbj udit

Kä llstranden 10 C 02720 Esbo 72 lel. 90- 59 80 72

ISSN 0359- 8969 Ekenas Tryckerf Ab Ekenas 1986

KANSLI Indiagalan 1, 00560 Helsingfors 56 Öppet: Vardagar, utom lörd agar kl. 10 - 14 Kansliels lelefon 90-791 895. Kanslist: Maj-Britt Wikholm Ve rksamhetsledare : Jerker Nyberg te l. 90-791 896 SPF:s bankkonlo: Helsingfors Spamank 405506.Q9691312 Postgiro: 1203 95·8

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNOETS OSTERBOTINISKA DISTRIKT Ombudsman lör östemollen: Else-Maj Johnson Levonsg. 14 65200 VASA 20. Telefon : 961-11 9410 Vänlige n ring helst kl. 9 - 11 . Delegationens bankkonto : Vasa Andels bank 567008 - 55002307. Vasa Sparbank 104003962-6

5 af i vå r egen tid J i ögonblickets skenvärld , utan egentlig kont akt med de andra tidsformerna. Vi fär ett förkrympt perspektiv, och då behövs ingen trM . Vi beger oss va rken ut e iler in i tillva ron. Undra sen pä om livet blir meningslöst!

Den röda tråden - i kulturliv, arbete och hobbyn Vi förväntar oss också i o lika kulturyttringa r någon röd träd, någo n bärande ide , någon ge nomgäende tanke , som finns där , fastän de n inte a lltid är synlig. Vi söker, kanske oft a omedvetet , de n röda tråden i de böcker vi läse r, i de progra m i radi o och teve vi taf del av , i teaterpj äser, i föredrag och i prediknin gar.

Ni har hört historien om den tråd , som kung Minos do tte rs Ariadne gay åt prins Teseus. Han skulle bege sig in i laby rinte n för att döda det hemska odj uret Minotauros , sam hade mänskokropp och tjurhuvud . Vart nionde år slukade det sju pojka r och sju unga f1ickor. Tack vare tråde n ur Ariadnes ga rnn ystan kunde Teseus efter fullbordat värv IyckIigt återvända tillsammans med de a ndra un ga ut ur la-

den röda tråden är just ell ledmotiv , en bärande ide, ell sammanhang. Jag tror all vi a lla - hela

:~,,;;~;~~n~: v~ i~~~ö::~ ~~ vi lse i världe ns laby rin te r. Något som hj älper oss all vid livets otaliga vägskäl väl-

dändor, något som nog ibland får karaktäre n av åsne bryggo r.

1 vårt arbetsliv har vi också haft ledtrådar och sökt sammanhang. I forna tider var man Iyckliga re lottad ä n i våra daga r. Då kun de man följa en process från frö ti li skörd eiler frän rämaterial tili slutpro dukt. Arbetslivet har ut armats. Den som utför arbete t ser bara e n bråkdel av själva arbetsprocessen. 1 våra ho bbyn söker vi också den röda träden , d .v.s. o m det är något mer än ett hastigt uppflammande intresse. Red an en sä självklar sak som att ordn a upp en samling och göra den överskådlig innebär att vi följer e n ledtråd . De t mä rks om det finns lucko r, om tråden har gått av. Eiler o m vi bara ha r några trådändar här och var. Allt de t där känner ni tili .

hela livet vilar på och samti- Med anlednlng av N- G digt en frigörelseprocess . Engströms artlkel I nr 5 Men fritid sintressen? Tack , " Spara eiler Slä nga" de ä r rätt så många . När jag för åtta år sen blev pensionär, gällde det att välj a. Då tog mitt intresse för historia överh anden . " Ga mmal kärlek rostar ej " , brukar man säga . Sam lära re älskade jag att under- Frågan am all slänga visa i historia . Som radio- eiler spara man var jag med och produ- [öljer mången pensianär cerade otaliga program just sam maran. i ä mnet historia . Lyckades jag inte fä man usförfattare i Vi hörl Nils Göran eget land , importerade jag frän andra lä nder manu- själv [örlälja skript , som översättes och all ackså han har svårt bearbetades. Men också om all välja. jag ofta var tvunge n att förkorta och att ibland skriva Vårl egec klipparkiv, tili e n scen e iler e tt replikskifte , hann jag egentligen nu benägec a ldrig fördjupa mig i något scå på samma pian sam tema . I stället för att följ a Nils Görans eget. de n röda trMen , skulle jag samtidigt hälla i många trå- Men breven från de dar och fö rsöka dirigera det hårda åren hela.

Spara eiler Slänga

ska av dem raderas alla spåren?

H ur f a tag I 0

•

o den ~o··da ..... a LI den'

• ' I • \.. ~ """_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _"

ja räll väg. T ili de ovansk liga fö rd elar vi ha r som pen- Som f.d . radioman vet jag sionärer hö r all vi har , eiler hur man , isynnerhet i längre borde ha , tid all fundera program . måste bemöda sig över sammanhangen , att bli om all hälla i den röda tråvarse de n röda träden . De t den, ledmotive!. Har man byr-inten. Deras liv h ängde sam hAlle r samman det fö r- et! brokigt basmaterial hälgångna m e d dess minnen , ler den ständigt på att bokstavligen " på e n trå d ·'. tiet blixtsnabbt förbiilande brista. nuel och fr a mt iden med sin Ändä ve I man 31t om proLivets ledtråd evighetshopp. Faran, ocksä grammet ska nå fra m tili de Jag vet inte J om ariadne- för oss i de n övre medelå l- presumt iva mottagarna, trAde n var röd tili fä rgen . dern , är all vi i det brokiga måste det finnas en logisk Men de n fy llde sin uppgift. och sammanhangslösa utbu- uppbyggn ad . Därfö r är man Den var en ledtråd. Och det av information blir få ng- tvungen all binda iho p trä-

Vad skall jag välja? Så något mer personligt om min specialho bby som pensionär. " Det ä r väl något religiöst" , tänke r någon som hört mig h å lla radioan-

dakter. Nej , religionen är inte någon hobby, nägo n form av fritidssysselsättning . Min kristna tro ä r själva grunden , fundamentet som

Jag valde att forska i historia J a , så stannade iag då för att forska i någol avsniu av vår historia . Det har jag sanne rligen inte behövt å ngra . Visst tar det mycken tid i a nspråk . (nte he ller är det något billigt intresse, isynnerhet om ma n ska besöka

Det känns så skönt, sa Jerker

• Sibboförellillgells f örsta stalldar överräcktes till - vem alIllars äll hedersordföralldell E llles A liderssoll av före llillgsordj. Birger Lilldqvist. Frä mj ande t av samhörighetskänslan bland medle mmarna hö r tili en av de viktigaste uppgifterna en förening kan ha. Sammanhållninge n och intresset fö r verksamheten beror helt på a nvändande t av de möjIighete r tili program och de resurser bland medlemmarna en styrelse har. r e n pensionärsförening utgö r emelle rtid ålderss trukturen vissa begränsningar. Då man på avstå nd i olika sammanha ng fö ljer med fö reninga rn as verksamhetsprogram , fi nne r man e ll likhetsmönster där figurerna för de t mesta består av de regelbundna sammanko mstern a, resor och teate rbesök . Sammankomsterna i

sin tur har sina program . ofta e nligt de n mali man va nt sig vid i respektive förening. 1no m verksamheten i Sibbo med sina 343 medle mmar (och som på grund av kom munens oprak tiska lå ngsträckt a geog rafi ä r inde lade i två " klubb ar", " V å rli ga vindarl! i söder och " GylIene da ga r" i norr) ha r ma n seda n lä nge försökt ge a lla intresserade möjligheten all delta i aktiviteterna. Vi har e n sAngkör, e n orkester, en seniordansgrupp, en teate rgrupp samt gymnastikgruppen inte att förglömma . Den sistnäm nda som övar varannan måndag på Kunt okallio , hade för e n tid sedan

kärt besök. Allas vär J erker hade hörsammat vår inbjudan och som e n person med idrottslig bakgrund deltog han i våra övninga r med liv och lus!. Han var både nöjd och imponerad . Första reaktione n då han e fter en timmes muskelpina steg upp från sin madrass på golvet , kan avläsas i de nna artikels rubrik . Vå r traditionella höstfest (som ibland hålles senare pä året i form av julfest) , fira-

des i å r på tolvårsdagen av fö re ninge ns grund ande den tjugotredje oktober. Programme t var rikligt med medve rk an av nästan samtliga . tidiga re nämnda grupper. Festen hade två höjdpunkte r. Den ena var besöket av förbundets ordförande J a rl M a tl sso n som med känd förmåga höll e ll föredrag o m förbundets tillblive)se samt dess nuvarande verksamhet, intressant beIyst med statistiska uppgif-

ter. Föredraget mottogs med varma applåder av den tili ca ellhundrafyrti o pe rsoner bestående publiken . De t and ra "stora" numret på progra mmet bestod av utdeI_ndet av det första exemplaret av föreningens standar. All det skulle tilldelas föreningens hedersordförande , Elnes Andersson , ansåg enhä lligt de n tremannagrupp inom styre lsen som fäll i uppdrag all utse lämpliga kandidater. Det vita standare t som pryds av föreni nge ns nya märke visar tre personer där två stöder den tredje och som bakgrund en konlUr av e ll va rghuvud " Sibbovargen" . Segraren i tävlingen om märket hade som devis för sill förs)ag " Vi stöder va randra" och det skall också va ra ledstj ä rn an fö r vår ve rksamhe t, hoppas vi a ll a. "Vicen "

Vad blir då kvar av alf den id sam genamsyrade vår ungdamslid?

Martin

1----------utländska arkiv och bibIiotek . I all ko rth et : jag inledde med släktfo rskning, men övergick efter något åt tili tidsperider som vi kunde kaila: Gustav Vasas älllingar och arv samt den s.k . stormaktstiden i SverigeFinland fram tili år 1721. E n tid , som bakom den yttre rame n och de granna kulissern a bjöd på m ycken strid och oerhört elände , e n tid , då nya ideer bröt fram men möttes av hå rda allityde r och fördo mar. J ag börj ade med Helsi ngfors och Kyrkslätts historia . Sen blev det e n djupdykning i en tragedi av stora måt!. forts . pII sid o 13

Jag tror atl vi kan ha glädje av varann under kommande år. Jag räknar mej som en av de "fullvuxna" SFPkandidaterna i riksdagsvalet i mars 1987. Tili den saken får vi återkomma. Just nu viii jag önska er alla

EN GODJUL

Per-Henrik

NYMAN • " Bellet uppåt lyyyyfl" kommellderar Margareta DahllulId, de spällsliga sibbopellsiolläremas alll i allo.

T ext och foto Gösta Åkerfelt

stadsdireklör i Borgå riksdagskandidat i Nylands valkrets

6 Känner du dig som en sockerbagare veckorna före jul , eiler köper du färdigvara? Jag har försökl fråga o lika personer om de bakar småbröd och kakor lill jul. Slörsla de len har svaral ja. Vilka är de Iradilionella småbröden ulom pepparkakor? MeSI Iycks del vara sprilsar, kanelslänger, havrefl arn och danska äppelbakelser. Hos e n av de lillfrågade är schackrulOr eli måste . Att baka pepparkakshus med barnbarnen som assisle nler är nog eli särskih nöje. [ fle ra kokböcker har du en grundrilning tili eli hus. Om du inte har luren all hilla e n sådan, får du väl vara din egen arkilekt. Det är säkerl ännu Irevliga re . I mänga år fick jag e li hus som bakades på Högvalla . För oss återslOd all laga lill eli landskap runl huset , limma röll silkespapper i fönstren och eventuelh sälla in en ficklampa i huset. Börjar man från deg skall man välja eli recept på sirapsbas och knäda in lillräck ligl med mjöl , så all degen inle breder ut sig vid gräddningen. Det är bäsl all skä ra Ui degskivorna försl efter del du fl yllal de m pä plå len. Där fär de ka llna efte r gräddningen, då hälls de raka. Själva limmandel gör du med socker som ha r fåll

Nulårvi debetoc:h kreditatt o

ihop. • • Etl-två-tre-fyra - fyrliotre . Fyrtiotre var det lal jag nämnde då Jerker bad mig säga eli lal. Sä räknade han oss Irellon dehagare i kassörskursen , och jag Irodde all vi skulle avsluta dagen med nån slags lek när Je rker kom tili 43 och råkade peka på mig. Men Jerker sao " du få r skriva om kursen tili God Tid ". " J aha" sa jag, "del hjälper väl inle all pro-

testera". " Nej"

Jerker,

sä del va r bara all sk riva. Tisdagen den 4 november var dagen för kursen , och vi var 13 föreningskassörer från Vasa och Malax i norr lill Hangö och Ekenäs i söder som bänkade oss kring längbordet i Pensionärsförbundets Ijusa och trevliga

smä ha i en slekpanna . Men akta dig för all droppa av del smälta sockrel på fingrarna , det ä r heli nog för all ge brännblåso r. För a lt ge en ilIusion av snö spritsar du sockerglasyr på husel. Den lagar du så all du vispar 3 äggvitor och 160 gr socker i en skål i vallenbad. Helsl skall du inte vispa i en plaslskål, för plaslen isolerar värme och del räcke r längre all få smeten tjock . Sedan kan du ylle rligare garnera med karameller. 1 må nga å r bakade jag Bäsla pepparkakor ur Runa Melanders kokbok . Jag tyckte all jag inte ville ha e li recepl med grädde, för jag lrodde all pepparkakorna dä skulle bli sega. N u , sedan någo l å r, har jag byll lill eu med grädde och del går lika bra. Receplel är såhär: 425 g smör eile r margarin 425 g socker 2 dl vispgrädde 2 dl sirap 1 ägg

ca 800 g vele mjöl 2 Isk kanel 2 Isk ingefära 1 Isk nej lika (kryddpeppar) 4 Isk malsoda . Koka upp sirapen och kryddorna , låt dem svalna. Rör smör och socker väl, tillsäll ägget. Tillsän kryddblandningen , sodan, grädden och lill sisl mjölel. De-

Leas hörna

En sockerbagare här bor

i staden•..

degen. Del brukar jag inte göra, men jag kryddar mera än vad som anges i receptel. Nejlika skall man vara varsam med , blir del för myckei fär man en vision av landläkare. Om du Iycker all del är besvärligt all kavla degen, kan du baka ui degen tili Ijocka längder, läta dem stelna i kylskåpel och sedan skära dem i skivor. På del sällel bakar du inte in så mycket extra mjöl i kakorna och de blir möra och fina . Ali pepparkaksdeg får vi la över en natt , eiler längre, i kylskäp innan ma n börjar baka ut den . - Tycke r du all jag ä r häd isk som inte Iycker all ma n måsle baka nissar och nassar. Det som vi alllid bakar för var och en är eli stOrl h jä rta med namnet i glasyr. På taI om mjöl så bete r sig olika mjölsorter o lika. Har du t. ex. e li rikssvenskl recept är del bäst att grädda eli prov av degen för all kontrollera all mjö lmängden ä r rätl. Tili jul brukar jag bl. a. baka en kaka med olika sorte rs frukl , Iyp engelsk fruklkaka. I E M-S kokbok , som jag skrev om senasl, finns e li bra reeept på en sådan:

suckat av apelsinskal 1 msk finstöII kanel litet muskol Rör smör och socker blanda in äggen eli isänder. TilIsäll mjöl och bakpulver blandet + kryddorna . Grädda kakan i Slor form i 160· i 1 limme . Den skall inte älas genast ulan sparas i kylskåp i a luminiumfolie minst en vecka . Jag skär kakan i delar och fryser dem var för sig. Det är bra med sådant som man kan baka i god lid och sedan bara la fram . Lyeka tili med bakningen . Ha inte för stora ambitioner med all baka så många Sorter , ma n kan också köpa. D et är förresten konstigt all vi importe rar så mycket bakve rk , me n fa kliskl blir många småbröd billigare än om vi bakar själv . Jag rä knade ui de l ungefärliga priset på ka kan och kom lill ca 35 mk . Ali grädda kakan är inte alls så dyrt som man kunde tro . 200· och 1 timme = 26,S penni i Helsingfors, upplysle de mig om på Ene rgive rket. Konsule nten berällade också all de numera har en mycket mindre frislåe nde ugn som blir billigare i drift , me n den koslar ea 500,-, så det gäller all avväga om inköpel lönar sig oeh om man har plats för en sMan. Lea Andersson 1

gen får varke n bli för lös eIler för sladig. Konsten är all kunna avväga mjölmängden. Del gäller a ll ha räll känsla i händerna . Oegen smakar nog a lllid bällre ä n

peppa rkako rna. Ha r man må nga medhjälpare runl sig kan de l hända all det slulli- 250 g smö r eiler ma rgarin gen inte blir så många pep- 125 g socker 250 g russin parkakor. Som namnet sä- 250 g mj öl ger kan du lillsälla peppa r i 250 g korinter 4 ägg

kansli. Som lärare fungerade revisor J a n H o lmberg, vår myckel Irevliga och kunniga Ja nne som visste allt om bOkföring, om ulbetalningar och inbetalningar , o m verifika r och verifikalens godkännande , om bokslut oeh budgeter och myekel, myekel annal. Del som Janne främst fram höll va r all våra resu ltaträknin gar i bokslutet nog bör vara uppgjorda enligt det nya + - sysleme t som togs i bruk när den nya bokföringslagen Irädde i kraft , det var viSSI redan 1974.

Vi behövde inte he la dagen sitta sIilla på vAra stjärlar, Jerker som är konditionsfrälst hade oss all mel-

<4ölHGl\.> <4ölHGl\.> <4öl1.6\Y <4öl1.6\Y <4ölHGl\.> <4öl1<Gl\.><4öl>lGl\.> ~HGl\.> ","'HGl\.> <4öl.,6\Y<4ölH6\Y<4ölI·l6\Y

Del lär verkli gen fin nas orte r där myndigheterna sänder lillbaka ansök ningar om bidrag frän allmänna medel om resuhalräkningen är upp gjord på gammalt säu med ulgifterna i e n kolumn oeh inkomsle rna i de n andra (del som alla förstår så bra).

Alla dellaga re var nöjda och lac ksamma för kursen och kom lill slulsatsen att man inte skall va ra så rädd all la emot kassörskape t i en förening, den sysslan är inte så svAr som många lror.

Vi fick många goda råd av vår lärare Janne . Men också förbundso rdföranden J arl Matl sso n och J e rk e r , som båda har slor erfare nhe l av fö re ningsverksamhet, kom med en heI del klokskap som vi a lla var tacksamma fö r.

~.f.PRENINGSNYTT Pensionärsröreningen Olympia's program 9.12.86 Julrest i Svenska Gården Tavastvägen 3-5 kl. 13. K1ubbträff Pe rhogatan 2 kl. 13. 10.12 Besök hos Finska Socker i Kanl vik. Buss avgå r 12.12. kl. 11.45 från beslä llningssidan . Fulltecknad . Månadsmöte i Svenska Gårde n kl. 13. 13. 1.87 Klubbträff Perh ogalan 2 kl. 13. 14. 1 Vi besöker Stirtelsen Reitz samlingar 16. 1 Humpparesa tili Stockholm med Viking Lines 27 . " Olympia" Fallåke r " Grevinnan Maritza" 8. 3 Vi företar en resa tili Danmark. Beträffande 1. 6 resor kan Saga Laine kontaklas per lelefon 496227.

lan

verserna

vandra

o m-

kring i rummet och sträcka på armar och ben . Vi promenerade också vid lunchlid över Tavaslvägen tili Arabia där vi i cafe-hörna n fick äla e n god varmräll , och så slulade vi kursdage n med a ll igen vand ra lill Arabia för all se på deras fin a ulställning av gamma h porslin och av dukade bord med de ras nyare serviser och udda porsline r.

Om förbundet deSSUlom då och då, ka nske med eli e iler två års mellantid, arrangerar e n så här välplanerad och ul förlig kassörskurs (oc h varfö r inle också en sekreterar-kurs e iler e n kurs i allmä n föreningskunskap) kommer det säkerl all finnas färre nej-sägare nä r del gäller all dela ut a rbetsuppgifte rna i en pensionärsförening. En av kassörerna

JARL HELLSTRÖMS FOND DONATIONER per 25.11.1986 Pensionärsföreningen

Gamla Kvamenl HARALD EKLUND, Grankulla svenska pensionärer LI. Vi laekar donalorema.

Svenska Pensionärsförbundet 15 år

JUBILEUMSKRYSSNING med Sally Albalross 24 tlmmar tili sJöss. Avgång 3.9.87 kl. 10.00 'rAn Skatuddshamnen I HelsIngfors. Aterkomst 4.9.87 kl. 10.15 tili Helsingfors. Ollka prlslägen 'rAn mk 500 nerät Inkluderar sjöresan hytternss prls A-B-C bädd uppe-nere, två

måltider och varlerande program. Första anmälnlngsdag 10.12. 1986 frem tili 10.2. 1987. Platserna reserveras I den ordnlng vi fAr anmälnlngarna tili kanslle •• tel. 90-791895. 5å 8nsrf programmet utformats I detal) lämnar vi tllläggsupplysnlngar. Reservera plsteer omgående. c.,(®foI@YeA'C)I-I@).:I c:.,(@1·l~c,(l@I·J~e.<®I·J@yI ~"J~

e,(@H~e.(®H~c.4&f.~~Co,((@H~ c.(®('I~eAel(·I~

'J ulmorgon

Foto: Erik Francke Jag vaknade tidigt. Jag söker mig hän till fönstretoch lyssnar på nalten en stund. Det snöar så sakta kring risiga trän, som teckna sig svagt mot en bleknande grund_ Allenajag går genom välkända rum, där klockorna knäppa så lätt som ett SIIS, Och sllart skallju natten, som ruvade skum, ge vikaför julen i barndomens hus_

Gunnar Mascoll Silfverstolpe

EIJA SVARAR:

ÅLDRINGARNA OCH SPÅRVAGNARNA H . Fru Redaktör! Enligl vad underteckand lagl märke lill syns del inte insända re i Sve nska Pensiomedlemsnärsfö,bundets blad God Tid . Trots all jag därfö r måhända bryle r emol god ton törs jag la me j frihele n all vördsaml anh ålla om all mill högst anspråkslösa inlägg målle beredas rum i de finl a ndssve nska pensionäre rn as egel språkrör. Mill ä rende gäller sittplatserna fö r å ldringar i Helsingfors slads spårvagnar. Ehuru åldringar och invalide r ultryckligen har egna platse r i sladens spå rvagna r, bussar och metrolåg är de ofta besalla av un gdomar , vilka dessutom ibland bemöler e n å ldring med okultiverade tillmälen . Della djupt be klagliga missfö rh ållande har kl a rl och tydligl pålalats i Hufvudsladsbladet. Men ingenting har hänt. AilI forlsäller som förut. Därtör förvånar de l en storligen all Svenska Pensionärsfö rbunde l inte tagit bladel från munnen i denna - för helsingforsåldringa rnas stora skara - vikti ga fråga . En insändare i HBL skriven av t.ex . ve rksamhe tsledare n skulle ha glall mången åldrings hjä rta och trölla ben. Men , som sagt , ingenting synligl har s k c tt. .

plats ål denne. Om de inte genasl mä rker det , ä r det i sin ordning all vänligt göra de m uppmärksamma på de t. [ trafikmedle n reser tyvärr också sådana pe rsone r, som inte tar hänsyn tili de övriga passagerarna och de ras rättigheter i tillräckligt stor utsträckning. Sålunda ka n på de för invalide r och åldringar reserve rade platsern a också silla persone r, som inte hör tili de hä r specialgruppe rn a. Men de t finns också pe rsoner ) vars ka nske t.o .m. svåra sjukdQm/ha ndikapp inte syns utåt. Tili en stor del är det fråga om vå r allityd , vårt säll och vär förm åga all beakt a andra människor. HST har fö r sin de l alltid försökt inve rk a på allityde rna också i det här avseendet , me n egentlig uppfostran av passage rarn a hör naturligtvis inte tili eli trafikfö retags uppgifter. Trafikve rke ts re presentante r ger i skolorn a a nvisnin ga r om b!.a . hur man skall bete sig som passage rare och då tas a lltid också upp den hä r frågan om sillplalserna. HST ha r e n informationskassell om dessa sillplatser och den spe las upp då och då i alla spårvagnar, bussar och på me trostatione rna. [ metrovagnarna har HST p å allmänhetens ö nsk an re-

Jag anser att... le r mindre Iigge r samhälle l tili last, som inte mera gör någo n nylla för sig. Proportionellt sell kommer ju anta let pensionärer all växa krafti gt , och della kan medföra, aft avoghete n mot pensionärerna kommer att tillta inom de arbetsföra ålderskl asserna, som med räll e ile r o räll anser sig tvun gna all offra en allt större del av sin lön fö r all unde rh å lla den snabbt ökande skara n av pensionärer. En viss avundsjuka kan väl äve n spåras i sammanhange t. Inge n grupp i samhälle t reser vä l så myc ket som just pensionärern a. Man tycker kanske, att sådana personer, som har råd att gö ra dyra utrikesresor ständigt och jämt är e n alllför priviligie rad kl ass inom samhället.

vanliga re. Jag fö reställer me j, att dessa yngre persone r inte så gä rn a viII kl assificeras som " pensionärer". Hos dessa yngre tyc ke r jag me j skönj a e n viss mOIvilj a mot att gå med i en förenin g, som kallar sej pe nsionärsförenin g. Det skulle även vara nyttigt för mänga blivande pensionä rer att kunn a gå med i en fö rening för äldre redan innan de lämnar det aktiva a rbetsliveto Men i en " pensionärsförening" viii de inte vara med. Öve rhu vudt aget tyc ke r jag, att vi pensionärer ino m våra orga nisatione r i a lltför hög grad byggt o pp en mur , som isole ra r oss från de yngre åldersklasserna . Et! intimare sa mrö re med fö reningar av yngre mänskor vo re

Alla människor behöver behövas

se rve rat Oc r sittplatser fö r

Don Herler. Helsingfors pen sionär

HELSINGFORS STADS TRAFIKVERK SVARAR: Helsingfo rs stads trafikve rk ha r reserverat sillpla lser för åldringa r och invalider i sina spärvagnar, bussar och metrolåg. Ave n andra passage ra re fär silla på de här platsern a, men nä r en person , so m he lt uppe nbarl äge r före träde liII sillplatsen , sti ger på , ska ll de genast på eget initiativ avstå sin

åldringa r och inva lider i vagnens mittparti.

] trafikverkets affischserie ingår en , som uppm anar lill hövlighet mot medpassagerarn a och all avstå sin sillplats ål behövande . Denna affisch står tidvis all se på väggarn a av regnskydd , i fö nstre n på HST:s kundserviceutrymmen Q.S.v .

Kirsti Lilja informationschef H elsingfo rs stads trafikverk

Pensionär? Äldre? eiler Senior? God Tid är e n bra tidnin g. Inte tu tai om den saken! Men ibla nd tyc ke r man faktiskt , all det blir lite t väl ensidigt med a lla dessa mötesre fe ral och rese berälle lser, som he lt dominera r innehålle t i nummer e fter nummer. Det som jag saknar är b!. a. e n debatt om för oss pensionärer väsentliga frågor. Be ror della på, all vi pensionärer är sä rörande e niga i allt , all all deball är överfJödig? Det vore ju synd! För all testa läsarna och känna dem på puisen gör jag nu eli försök all få et! meningsutbyte tili stånd i dessa spalter. Det gäller det ordet " pen s ion ä r ". Me j synes, som vi pensionäre r älskar just ordet " p e ns ion ä r". Jag viII påstå , all det gåll infJation i

begreppet. Vi a nvände r de l i tid och olid , o be roende av o m de t finns e n a nna n motsvarande te rm e ile r inle . Vid alla tillfä llen , när det gäller all unde rteckn a blankelle r e ile r all a nge vad vi ä r, antecknar vi oss sam " pe ns io nä re r ". Alla våra tillställninga r ä r enbart p e n s io nä rsdaga r, p e n sio n ä r sträffar osv. I Sverige, dä r ma n åtminstone i vissa avseenden hunnil e li steg längre än hos oss, är ordet pe nsionä r inte fullt så va nligt som hos oss. Man anvä nder i stä llet ullryck som " äldreomsorg" , " äldrekurser" eiler liknande . Eli fa ktum är ju , a ll begreppet " pe nsionä r" hos oss i vissa kretsar fåll en negativ klang. Den yngre generationen betraktar en pensionär som en individ. som mer el-

Å andra sidan ä r det ju e tt faktum . att det bland pensionärerna fi nns ovanligt många , som ä r myc ket a ktiva och fortfarande gör e n aktningsvä rd a rbetsinsats ända o pp i hög å lder. De har bara s.a.s. " bytt jobb" och arbetar inte me ra inom den se ktor, där de va r sysse lsatta före sin pensionerin go Och fö r de a llra fJ esta pensionärer är det ju så , att de själva under sin akti va tid arbe tat ihop eiler " fonderat" mede l tili sin pension. Enligt mitt sätt att se ä r det inte motiverat att dra någon skarp skiljelinj e me llan pensionäre r och andra grupper i samhälle t. Är de t inte så , att man endast har att göra med individer i olika ålder, äldre och yngre mänskor, oberoende av på vilket sätt var och en får sin ulkomsl? Bland pe nsio närerna börjar ju uppe nba ra sig allt yngre mänskor, efte rh a nd som fö rtidspensio ne ring och sjukpensionering blir allt

ve rklige n att re kommende ra ! Jag hoppas, a tt ingen av de t ovansagda får de n uppfattningen att jag he lt och hålle l viII utmönstra ord e t " pensionär" ur vårt språkbruk . Jag har ju själv a lltfö r många gå nger a nvä nt ord et härovan. Men i vissa sammanha ng lror jag att vi kunde gå in fö r a tt a nvä nda andra le rm er. Nu bord e jag fö rstås ha någo l gott fö rslag a tt ko mma med . Så är tyvä rr inte fa llet. Me n ka nske någon annan ä r fiffiga re ä n jag? Hur vore de t med sammansättningar av orden "äldre" eiler "senior" ? Det skulle va ra roligt att höra , om jag är ensam om min äsikt eiler om det finns någon ann an " pensionär", som resonerar som jag? Helge Finell seni o r frä n Kas kö

Tack Helge! Du vet inte hur glad du gör mig fö r att det äntligen fi nns n å go n inom vå r krets som ställe r upp och ropar e ft e r DEBATT. Visse rligen kommer du med e n he i de l kritik mot vå r tidning - och det är bara bra, me n tili dellitet sena re . Du ondgör dig över o rd et pen sio n ä r. Trots dina mänga förkl arin gar har du inte kom mit fram med något fö rslag tili kl arn yfo rmule ring än möjligtvis ä ld re e iler sen io r. Kan du tänka dig e n blankett unde rtecknad av Eija Francke , äldre? J ag kan det i alla fa ll inte . U nderteckn ar min käre hälft sin bla nkett med E rik Francke , se ni o r så gö r han direkt ett fel, ty han är Benj amin i familjen , så vad tror du storebro r tänke r då? Ne j , jag pe rsonligen gillar o rdet p e ns io n ä r och bä r de t med stolthet. J ag känne r mig absolut inte tvungen, att fö r att inte " väcka agg" hos de yngre gene ratio ne rn a som mäste slita fö r vär skull dölja mig ba kom något kamoufl age. Eiler tror du ve rkli gen att de skulle gilla oss bättre under nägo n annan tite l? Ne j huvudet högt ni pe nsionä rer. Ni har nog gjort e r fö rtj änta av de sociala förmåner , som vi nu helt rä ttvist ätnjute r i det land vi gett de un ga att arbeta vidare i - fram mot sin egen pension. Blev jag högtrava nde nu . Om så är fallet , så är det bara [ör att iag är så utled på detta eviga dalt. Alla generationer har sina svårigheter och vAra var nog större. Du talar om att man i Sve rige inte använde r ordet pe nsionär lika myc ket som hos oss, uta n i stället tala r om ä ldr eo mso r g och ä ld re kurse r . Förväxla inte begreppe n. Pe nsionär är en person och ä ldreomsorg e n ak ti vitet. Som ex. kan jag nämna att jag bla nd ru brikern a i Sveriges Pe nsionärsförbunds ypperli ga tidnin g Ve te ranpostens senaste nummers rubriker 8 ggr hitt ade ordet pen-

sionär. medan det i nr 5 av God Tid fö rekom endst 4 ggr. Så vidare tili ditt påstående att de yngre ge ne ratione rna som blir fö rtidspensionerade på grund av sjukd om nog inte gillar e pitetet p e nsio n ä r. Här ka n jag inte tala fö r a ndra än mig själv. som 12 år före lagstadgad pensionsålde r blev fö rtidspe nsionerad - i skatteblankette n står det 100% in valid . Vilkendera tro r du jag hellre valde , pe nsionär e ile r invalid? Rätt gissat! Pensionär blev jag och tili e n pensionärsfö re ning sökte jag mig och frå n den dage n har jag va rit pe ns io när och trivs med det. O m inte yngre pe rsoner (förtidspensio ne rade) söke r sig tili pe nsionärsföre nin ga rna (vilket stadga rn a tillåte r) , sä stär nog fe let va nligtvis att söka ve rksamhetsformerna. Men sen vidare tili orde t ä ldreo mso rg . Hä r skriver jag nog fullt och helt under d ina ås ikte r. Å ldrin gsvå rd snusar nog 18oo-talets fattigvård på långt håll. Uttrycket ä r bra och det var vi ino m fö rbundet he lt en se om redan då SPF de n 4 o kt. 1984 anordnade ett seminarium krin g ÄLDRE OMSORG . I samba nd med detta utlystes - just fö r att få tili stå nd d e b a tt - en gallup med pris, som res ulte rade bland vå ra ca 15 000 medle mmar - i Ivå (2) svar, va rd era helt fö r benämningen. Förstår du nu hur " debatthungri ga" medlemm arn a i det ta fö rbund är! Trots att ditt deba llinlägg i främsta hand rö r sig kri ng p e n sio n ä r , ä ld r e e iler seni o r , så ka n jag inte låta bli a ll ta upp - inte fö r all försvara me n för a tt kl arl ägga - va rfö r de t i G od T id ingå r så mänga mötes- och resere fe rat. Som d u nog fö rstå r är God Tids frä msta uppgift att va ra en förbindelse länk medlemma rn a e me lla n och ett språ krö r fö r förbundet ut tili fä ltet. Vissl viii man i X-föreninge n läsa om huru Y-föreningen a rbetar Forts. pII sid o 13

ÄR DU FRUSEN AV DIO! Skydda Dig mo I vin te rn s kö ld och dess o be hagliga töl jder. (liC!!RTHCAPE) värmedräklen hjalpe r Dig i den här s aken. Rhovylonens chloroflbrer oc h dess el stallska egenskaper hå ller huden ton och va rm under sve ltig anstrangnlng. Rhovylon förhlndrar uppkom sten av muskel· och re umavä rk. Den IIndrar redan forekommande muskel· och reumavårk. Den fö ro rsakar inga allerglska ut slag. Färg mörkblå.

(liC!!RTHCAPE) underkläder är de bäsla möjliga tör den som a rbetar I kyliga och dragiga törhå llanden . ~,:'~ "P~P~_ __

(Testadunderarld fsIo:aIÖlhåtfandan )

S<1 nd mlS mOI

Kaustar ll LTrading Box 11 67 10 1 Karf eby lel. 968· 126 02

Äve n kvallar

Jlcm rOn~Otl

cufl sr

~ id\l~cm!t;

UnoJn1l0r~

!.!on,Mm

UNkt"op Un, a,m

::'":r,~rf,h~l. " ~I_rn

Ilnp

HlS._

,.. ...... ""

Anni Blomqvist

1Jrev från mitt havsband

FOIO: C. E S6d.rgird

Det är så " dags" att skriva brev om det skall hinn a fram med hälsnin ga r tili julen . Ä nd å skall det sägas att posten fungerar fö rvå nansvärt bra och ge r ingen a nledning tili klander. Post en d äremo t ser sig emellanåt " nödd " tili att uppm ana oss tili brevskrivni ng, om av omtanke o m alla so m förgäves ka n silla och vänta pä e n b revhälsning , e ile r på den statliga kassa kistan , må här vara osagt. Vardera o rsa kerna kan va ra nog så behjärta nsvä rda . Att post en d änill uppmuntrar verk sa mhete n ge nom utgivning av nya, gran na och glada frimä rk en är bara gOll all säga och en fröjd för a lla samlare , so m på Iän språk kallas fila telister. Mig behöver ingen upp -

J aha, så skulle det gälla all plocka fram b uljong och grö nsaker och koka e n laddning juliennesoppa , julige n-soppa på svenska , fastän det ännu ä r långt tili det sto ra IOmteri et. Men det gäller ju all vara ute i god tid i God Tid i dessa tider. Och i andra tid er med förreste n . Före såväl min so m si n tid skall man va ra fö r all få någo nting gjort . Vare det d å sä! Efterso m jul är ell ga nska vidsträckt begrepp , so m inte ba ra o mspänne r lilla julen , (som ä r e n finländsk uppfinning, i Sverige kall as den bara första adve nt ) Lucia-firande, julafto n-do ppa redag , första , andra och hur må ngte dag jul som helst fram tili trello ndag med , nästa år , tätt i spåren fö ljande tjugo nd ag Knut då vi kör ut

muntra tili att sk riva brev , tvä rtom , jag kan ibland känna fö rebråelse över all besvä ra posten a llt för myc ket , me n i Olin avskild he t bidrar d et tili all jag kan känna mig vara med i det rörliga livet. Så hä r långt på väg med b revet si ller jag nu och funderar på e n inledning so m vanligen brukar rö ra sig om väder och vind , e n självk larhe t bl and skärgårdsbor. Det bö rjar nog ve rka tjatigt a ll

säga att vädret har varit tråkigt ända se n början av augusti , ja rentav bedrövligt för människor som tar sin bä rgning ur jorden e iler än svårare ur havet. Rö nn arna siade ju om detta storma nde, och så förvå nansvä rt mycket rö nnbär som det fanns så kan det nu no teras

all sidensvansa rna har kalasat upp all tsammans. Må della kalasande sedan bidra tili att stormarna skall lägga sig småningom. Vidare kan sägas att det usla vädret inte har inverkat på tide ns gång. Det finns så mycket att göra för mig ga mla människan så jag har svå rt att hinna med . Det finns ju också så mycket som unde r de verk sa mma å ren ha r sa mlat sig, blivit liggande på den såkallade långhyllan . Sant är all jag har hunnit med en del , och nu känner jag mig mest tillfredsstä lld genom att jag fåll i gå ng stick ande av en fi lt fö r Mo der Teresas välsignade mission bland hemlösa och fr ysa nde människor. Det är inte ba ra e n tillfredsställelse öve r att ha fäll i gå ng de t lä nge påtänkta a rbetet , ut an det ä r d ärtill en behändigt liten sticksö m all ta i fingrarna d å d et ges en kon ledig stund .

xxxx Ell ga mma lt ta lesäll är all man " gå r med håve n" då man tala r för ege n sa k. Men , nu måste jag säga all jag känner mig sto rligen förundrad öve r de n uppm ärksa mhet oc h uppskallning som mina ned tec knad e barndomsminnen kom åstad . Vem kunde tro att så högst privata upplevelser kunde intressera människor i vill skilda sa mh ällsklasse r. De tta bo rd e sporra många all falla pennan och börja teckna upp vad ma n minns

de n så ... ? - Så vad då? Vad va r min me ning med denna långa me ningslösa menin g egentlige n? Jo alltså . J ag hade allså tän kt att jag skulle lämn a julbocken , to mtarna och trollen med mera och flera åt si na/deras öden och tala o m någo t ann at. Anna nd age n t.ex . som ju också kallas Staffans eiler Stefa ni dag. l och med de lla beslut började ende l tone r gno la för sig själva i skallen och o rd dök upp so m formule rad e sig tili olika ve rsio ner av Staffans visa. N är man lite bekantar sig med sta ffansvisa n bö rj ar man undra över hur en i somliga to lkningar såpass frivol sä ng har länktas ihop med den he lige Stefanus' öde (Stefa nuses hö ll jag på all skriva , på ren västnylä ndska) . Han var de n fö rsta kristna martyren och stenades tili döds av en folkhop d är en viss herr Saulus var e n huvudperson . Denne har ju varit högak tuell i samband med kvinnoprästdebatten , dock under namnet Paulus. han var som synes inte alltid Guds bästa barn han heller!

från tidigaste barndomsår. Så föränderlig so m vår värld är så förändras också livsfGringen helt o troligt. Nu lever vi i en fanta stisk tid so m skiljer sig rent obeskrivligt från den tid som vi ga ml a upplevde som barn, och ingen vet hur allt som nu är ka n fö rändras i e ll kommande århundrade.

xxxx Julen närmar sig med stora steg, som det lär heta . J ag har inte någ ra barnbarn som behöver socko r oc h vantar och kan dä rfö r med gott samvete sitta och tänk a på Moder Teresa . D ä rm ed inget sag t all j ag ä r lås t från a ll minnas a ndra som behöver omtänksam he t. Alla sä ndninga r av julko n och adresser kan verka tråkiga oc h lika rt ade, so m skull e de hä mma vå rt perso nliga Säll att sä nd a juloch nyå rsh älsninga r , Olen vi får änd å inte bortse ifrån vii ken be tyde lse della i sig fö rsy nt a klappande på vår hj ärt edörr h ar. Tanken på julen gö r oss mera öppna för a ndras behov än under någon a nn an tid av å ret. Min perso nliga åsikt är att re kl a m och skyltning komme r igå ng a llt för tidigt vilket kan ha tili följd all mä nniskor som bor i städe r och täto rter kan bli t rö lla på allt slående på jule ns trumm a. D ä rmed inte t sagt all vi s kall lämna julk la ppsköpe n tili sis ta stunden I tvärtom, det är nödvä ndi gt med framsynthet , all efter hand som råd och tid det medge r

Pensionäc modell

ATT SÄLJA ELLER KÖPA, EN FRÄGA OM FÖRTROENDE. Tili Er tjänst, Rolf Eklöf

Mäklare, aH Tel. 90-677 226

iJ5i !ffiM4USf$;;'S!,'ijil - MÄKLARFÖRETAGET MED SERVICE -

xxx Me n Staffans visor sk ulle här bli lite ompratade . På mina bokhyllor har jag stöll på sången i fem versioner, där tankegångarn a är ganska lika, endel avvikelser tili trots. Bl. a. i antalet verser. Dänill så har Lars Hulden i e n uppsats e n ganska annorlunda Staffan, som han Lars H . alltså och inte Staffan,

1976 förmodar hörde ihop med kappkörningen från julkyrkan , på den tid d å det ä nnu fanns förnäma ting so m h ästar , kyrkslädar och bjällerklang. För att inte tala o m vit snö ! Ack ja. Så här sjöng man enligt Lasse Hulden i Terjä rv: Staffan var en sjuk man ö l och brä nnvin behöver han, - sade sankt e Staffan

samla smä eiler större gåvor att glädja släkt och vänner med d å julen är kommen. J ulen är gåvornas högtid , men frä mst är den Ijuse ts högtid . Som barn lä ngtade jag tili julen för Ijusets skull. Det var krigstid och ofärdsår. Oljan för lampa n var kn a ppt tillmätt, och höstmörkret var längt och svårt men med julen kom Ijuset. D å Iyste g re nljuset på matbordet varje högt idsafton ge no m he la julen so m d å firades tili tjugo nd age n . oc h lampan Iyste genom hela julnatten . o m också med nedskruvad låga, de tta fö r a ll Josef och Maria under si tt sökande efte r hä-rbä rge skulle kunn a komma in . Ingen trodde längre de tta so m e n mö jlighet Olen det var e n traditio n som fo rtfa rande levde och som j ag sjä lv har vårdat genom he la mill liv . Genom det e lek triska Ijuset så ger det mig inga ex tra bekymmer ge no m all so m fö rfäderna tvingas vakta talgIjuset från gnistbildning, eile r mina fäd e r , och lå ngt in i min egen tid vakta e n la mpa som kunde bli rykande o m d et ville sig illa. D e nn a trad ition är d e n främsta i mitt julfirande som jag vårdar i star tacksamhe t över a tt den har h ållits leva nde och betydelsefull för mig. J ag avslutar mitt brev med an ö nsk a alla läsa re och vänner e n GLAD OCH VÄLS IGNAD JUL och GOTI NYTI ÅR . J

Det var tydligen inte så hävt med julfrid i sinnena då heller. Den hotfulla tonen berodde på all man d å också idkade annatslags staffanskörning och åk te runt i gårdarna . I ho pp om traktering av såväl det tarra som , särskilt det våta slaget. xxx Annandag jul är ju också dagen för staffa nsbaler och endel interiörer hur dessa gick tili ger n ågra strofer so m fastn at i minnet från barndomens jular he mmavid . Far i huset brukade vandra genom rummen med tummarna instuckna i väst· ens ärmhål medan han skanderade så här: Giv oss brännvin i vårl måll

kära Jar vid kannan , brännvinet gör magen gOIl,

i bokhandeln

\ hmlrin n

i harnd()l11sl'~l1dct

Anni Blomqvist

Vandring i barndomslandet Anni Blomqvist

berättar här om sitt ä1skade Simskäla. Vi får en inblick i öns historia, traditioner och den levande gemenskapen mellan människoma. En berättelse sam går fram ända till Finlands första självständighetsdag. (86, - ) SÖDERSTRÖMS

värmer kaila pannan. Små ningo m kom ha n in på de dansanta begivenheterna so m Iydde sålunda:

Mormor, skrumpen sam eli Iroll börjar bli Jrdn vellel, dallSar sd alI kjolens Jdll, y r omkring skelellel. Unga mader", yr oclt varm, drar sig Iröllli/lbaka, skjuler linn el Jrd" sin barm och ger bamel smaka. Husets må nga , e n smula ä ldre och sm ått moraliskt lagda fruntimmer , a nsåg naturligtvis a tt särskilt den sis-

ta citerade versen inte var så Ger du mej inte e n vetebull så bökar jag din skorsten kull .

lämplig för oskyldiga barnaöro n. De skulle bara ha vetat. Alla hade vi i stugorna runt gården stiftat bekantskap med sådant fumlande med linnet. Så vi var hä rdade. Och ett par av syskonen hade t.o.m . fätt uppleva hur en red an tili åren kommen pilt alltjämt gick " bröstgänges" tillväga n är han kände sig sugen så att säga. Mitt i maten kom mina syskon en gång in i stugan och bevittnade hur gossen plötsligt släppte taget , tappade sugen liksom och sa: Kaka mä! Gröt och mjölk är god mat , stod det i vår ABCbok. Pysen här ovan tyc kt e visst att bröd och mjölk också var smaskens.

xxx Här har jag tydligen kanat ut från Staffans-stråket en smula, så det är skäl att återgå tili ordningen . Nu

fin ns det ju i historien en he i del Staffaner, Stefaner och Stefanusa r. bl.a. nio påvar Stefan . I H e lsingland fanns på lOOO-talet en apostel som likt de n bibliske namnen led manyrdöden d ä r uppe . D et va r härd a bud redan , och speciellt , i fo rn a tider. I U ngern har man si n ku ng Stefan den helige och äve n i Engla nd och Po le n ha r hå rdföra kungar med namnet Stefa n gått tili hävderna . Det ligger allså också lite rojalism i julfirandet som synes. Själv brukar jag dage n efter Stefan med kunglig pomp och ståt fira mej själv på tredj e dagen jul , min namnsdag, HANS Maj estät! Det måste tyvä rr bli firande i enrum , eftersom familje n tydligen inte har uppt äckt nånting maj estätiskt hos me j. Övermåttan dystert. Däremot firar d en nog heliga tre visa konungars d ag på trettondagen . Nu säger e mellertid Matteus inte a lls att de var sä rskilt heliga och visa , inte heller att de var kungar, ja inte ens att de var bara tre stycken . Det är efterrationaliseringar alltihop påstås det. I Mattei ursprungliga text kallas de nämligen magoi , vilket är uttytt , trollgubbar. Härmed må vara huru som helst. Casper, Melchior och Balthasar hette de tre som firas. Och eftersom de firas som kungligheter så varför inte också Hans Majestät? Säg det. God Jul allesamman Hans-J. Sjöstedt

rese- och kursprogram för 1987 SPARA MITTUPPSLAGET

Operaresa tilI Carmen på Olofsborg den 29 juli

SPARA MITTUPPSLAGET

VINTERSAMLING PÅ HAIKO GÅRD

SPARA MITTUPPSLAGET

Teaterresa hösten -87 tili Stockholm

Lördagen den 21.2. 1987 anordnar Svenska Pensionärsförbundet sin traditionella vintersamling. Denna gång på Haiko Gård i Borgå. VlNTERSAMLINGENS PROGRAM

kl. 15.00 KalTe med költpastej i Kongressbyggnaden kl. 15.30 Hälsningstal. Siv Tunzelman von Adlerflug Östnylands Brage spelmanslaget Presentation av Haiko gård SOlosång. Siv Lindqvist Festtal. Lars Hu lden PAUS Körsång. Borgåbygdens Pensionärers kör Östnylands Brage " Langhärviln" Underhällning av " Olfe" Söderling & Borgå Teater Solosång. Siv Lindqvist Avslutningsord . Jerker Nyberg PAUS p å Olo fsbo rg skilj e r sig, frä n de tidigare å re n , geno m a tt vi nu få r uppleva e n fö rest ä llning av e nsemble n rrå n ESTONlA TEATER i T a ll inn. T ro ts att vissa programä nd ringar ä nnu ä r m ö jl iga b lir det i hu v u d s ak fö Jj a nd e:

Avresa fr. Hfrs de n 29 juli kJ. 08.00 med buss tili Anjalankoski , d ä r vi dricke r m o rgo nka ffe med riklig t tilltugg , va refte r vi gå r på guid ad rundtur i slä kte n Wredes herrgå rdsmuseum . Via Ko uvola fo rtsätte r vi tili Villma nstra nd , d ä r vi besö ker d et nyligen ö ppna de museet me d Vibor gs stad i min u tiös d e taljutförd mini atyr. Nästa a nha lt b lir Imatra Sta tshotel, d ä r vi inta r lunch . Via d e t natu rs kö n a P unka harju kö r vi tili R etretti va rs utstä llning vi be ka ntar oss me d , va re fte r kosa n styrs mot H otel Kyrönsalmi i Nyslott. KJ . 20.30 sitter vi bä n kad e p å o pe raborgen och efter föres tä ll ningen ka n m a n ä nn u stä ll a upp fö r e n krä fts u pe e ile r varm sm örgås ( ingår in te i priset) p å Casino. B usst ransport. Den 30 intar vi frukost på C asino va refte r vi gö r vå rt sedvanliga snabbesök bla nd torgstå nden och sed a n e mba r kera r e n av de pittoreska insjöbå tarna som fö r oss tili Puumala , där bussen vänta r. U nde r sjöfärde n nj uter vi för utom av e n hä nfö ra nde insjö na tur också av den vitt berö md a mujklunchen o mbo rd . Bussen fö r oss tili det f.d . grevska pet Kr istina och Brahenlinna där vi intar kaffe varefte r he m resan a nträ des. D efiniti va a nmä ln inga r tili SP F-ka nsliet teL 90791895. B e kr ä ft a v ä nli ge n tid igare gjo rd a n m ä la n . Reseledare: E ija F ra ncke Teknisk arrangör: Area R esebyrå

GÖR Nl UTFÄRD I GRUPP? ~LJ.

-_::::::= ~:~~~~--Kom då Ihåg våra moderna bussar med vllka även en resa 1111 utlandel sker bekväml och bekymmerslösl.

BUSSBOLAGET J. och M. LAUNOKORPI Tel. (925) 1269. 20104.

Festmåltiden serveras kl. 19.00 i reslaurangen. Förrätt: grönsakspuresoppa med batong. Huvudrätten består av enrisrökt oxfile Kirgis. Efterrätt: hallontarlalett med vispgrädde + 1 kopp kalfe. Anmälningar a 170 mk/person (obs! subventionerat pris) göres fö re nin gs vi s enligt de kvoter föreningarna anvisats av sina distrikt ti li förbundskansliet 90-791895 senast 10.1. 1987. Anmälningsavgifterna inbetalas samtidigt pä vän konto 405506-05356357 i Helsingfors Sparbank . Hotellrum kan reserveras genom förbundet. Pris: enkelrum 270 mk, dubbelrum 175 mk/person.

sommardagen

En resa i Gustav lII:s och Bellmans fotspår blir det och det är det enda vi i detta skede är säkra på. Att vi ännu inte kan lastslå namnet på vår teaterpjäs beror på att Folkan-chelen Olle Ki nch , som skali Iira 10-årsjubileum som teaterboss bombsäkert hemlighålier sina pjäsplaner. men vi hoppas dock att redan nästa nummer kunna lätta på lörlåten. 81ir det KISS ME KATE eiler LANA MIG EN TENOR med - som alia hoppas - Jan Malmsjö är ailtså än så länge den stora Irågan. I alia lall. Som en röd tråd genom det övriga programmet löljer vi Gustav lil och hans skyddsling C.M. Beliman. Det blir såväl Haga slotl som Drotlningholms slotl och s lotlsteater och naturligtvis äter vi lunch på krogen Ulla Winbladh ute på Djurgården . vars specialitet Bill a la Rydberg vi låter 055 väl s maka. För att allt skali bli så äkta och rätt som möjligt har _ vi hela dagen med 055 en Bellmanspeclaliserad guide som med buss lör 055 tili alia de platser. bl.a. tili Gustav 111:5 antikmuseum i Gamla stan och andra som har anknytning tili dagens huvudpersoner. Efter teatern blir det Irivillig kamratsupe - var annars än under ekarna på Djurgården på Wärdshuset Godthem, som lör två år sedan blev en sådan succe bland våra teaterresenärer. Följande dag hålier vi 055 lortfarande tili Djurgården. då vi besöker de lantastiska konstsamlingarna på Thlelska Galleriet varefter den som önskar blir i tililälie att strax intili boka in sig lör lunch på Lldlngöbro Värdshus varefter bussen lör de kö plystna in tili centrum. Närmare om pjäsval och priser i nästa God Tid. Preliminär anmälan kan ske redan nu genom SPFkansliet tel. 90-791 895. Reseledare: Eija Francke. Teknisk arrangör: LL Tourist Servlce.

1987

1 EKENÄS

AK BUSSigt MED OSS!

EKMAN JAKOBSTAD 967·30 716, 18 716

I förbundets regi ordnas i samråd med LL Tourlst Servlce två resor tili Sverige under Skansen·veckan. Du som viII se mera än bara Skansen och Stockholm , kom med tili Uppland.

Res med SPF tili ett vårfagert UPPLAND Resa 1 Finlandssvensk vecka på Skansen saml Uppland 25.5.- 28.5. 87 25.5.87 måndag Avfärd från Ekenäs busstation kl. 15.00, Karis busstation kl. 15.20. Samling i Helsingfors, Södra hamnen kl. 16.30, där landgångskorten delas ut. Avfärd med m/s Rnlandia kl. 18.00. 26.5.87 tlsdag Sjöfrukost ombord. Ankomst tili Stockholm, Värta·ham· nen kl. 09.00. Busstransfer tili centrum och vidare tili Skansen: Dagens finlandssvenska tema är " Skärlbornas dag" som bö~ar med skärgårdsmusik på Bollnästorget kl. 11 .00. KapHomarkören Shanty Slngers sjunger kl. 12.00 på vis· cafeet. Den stora skärgårdsfesten bö~ar kl. 14.00 på Sollidens· cenen. I programmet medverkar finlandssvenska tolkare för stämningar från skärgården och där sjunger Akademls· ka sångförenlngen. EHer derta fortsäller vi tili Uppsala och Scandic hoteII , där vi äter en gemensam middag och övemattar.

27.5.87 onsdag KaHefrukost på hotellet. DäreHer startar vi på vår bruks· tur i Uppland. Lölsla bruk är vårt huvudmål. Bruket var ert av de mest betydelsefulla i Sverige. Järnbruket var i släk· ten de Geers ägo i över 300 år ända tili 1986, då det övergick i StiHelsen Löfsta bruks ägo. Här finner vi en ge· nuin bruksmiljö med den raka bruksgatan , där smedsbo· städerna är på den ena sidan och herrgården med sin park på den andra sidan av gatan.

28.5.87 torsdag Ankomst tili Helsingfors kl. 09.00, varifrån bussen kör vidare tili Karis och Ekenäs. Pris mk 1.285, enkelrum mk 90. I priset ingår: båtresa Helsingfors - Stockholm-Helsingfors inkl. hytl· plats i 2 persohytl med dusch och WC, kat. 2 (bäddarna i samma pian) - 1 sjöfrukost - entråavgiH tili Skansen - i programmel nämnda bussresa logi i 2 persorum med dusch och WC på Scandic hotell i Uppsala inkl. halvpension guidad bruks· och herrgårdstur på Löltsta bruk - lunch på Leufsta Bruks Wärdshus - guidad rundvandring på Örbyhus sloll inkl. ärtsoppa och punch avbeställningsskydd Anmälan tili SPF·kansliet tel. 90·791 895

;ti ~

:ti ~ ~ ~ ;eI ~

;ti ~

från Finland uppträder och introducerar denna dans för publiken. På Bollnästorget och lingsvallens scen uppträder dansare och sångare. Bl.a. sång av Finlandia Order of Runeberg och föreningen Brage uppför ett "Nyländskt Pot. purri" .

På seneHermiddagen kör vi tili Uppsala och Sara Hotell Gilletdär vi äter middag och övernattar. 30.05 ·87 lördag Kaffefrukost på hotellet. Vi bö~ar dagen med en stadsrund. tur i Uppsala med lokalguide som inkluderar besök i Domkyrkan och Anatomiska Teatern. På nerresan från Uppsala gör vi ert besök i Linnes Hammarby innan vi kör tili Skok. losters slort. Vi blir guidade omkring i derta magnifika bao rockslott med bl.a. den Wrangelska rustkammaren med en av de största privata vapensamlingarna i väriden. Lunchen intar vi på Skoklosters Wärdshus. Vi hinner med eli kort besök i Sigtuna med ert av världens minsta rådhus och sina tjusiga gränder. Härifrån kör vi tili Stockholm och Värta hamnen varifrån m/s Finlandia avgår kl. 18.00. 31.05 ·87 söndag Ankomst tili Helsingfors kl. 09.00. Busstransfer tili Karis och Ekenäs. Pris: mk 1.285,· I priset ingår:

- båtresa Helsingfors- Stockholm - Helsingfors inkl. hytl. plats i 2-pers.hytl kat. 2 med dusch, WC (bäddarna i samma pian) - 1 sjöfrukost ombord i programmet nämnda bussresa

enlreavgilt tili Skansen logi i 2-pers.rum med dusch , WC på Sara Hotell Gillet 1 middag och kaHefrukost på Hotell Gillet stadsrundtur i Uppsala med lokalguide guidat besök på Linnes Hammarby guidat besök på Skoklosters slort inkl. entreavgiH lunch på Skoklosters Wärdshus Enkelrumstilläg: mk 90,Anmälan tili SPF kansliet tel . 90· 791895

RESELEDARE och TEKNISK ARRANGÖR för dessa 3 Sverigeresor Jerkllf NYberg

16.09. ·87 onsdag Avfärd från Helsingfors, Järnvägsstyrelsen kl. 10.00. Bussresa enl. rutt Helsingfors - TavastehusTammertors- Ikalis- Vasa, lunch under uppresan . Logi i Vasa.

19.09. ·87 lördag Efter kaffefrukosten startar vi på en tur tili Marsliden och vidare tili samebyn Grytsjö och besöker Saxnäs kyrka. Kaffekokning över öppen eld. För dem som är

29.05 -87 Iredag Sjöfrukost ombord. Busstransfer tili centum och vidare tili

avbeställningsavgift

SAXNAS den 16 -:- 22 septe mber -87

18.09. ·87 fredag Kaffefrukost på hotelle!. Vi startar på en tur och kör längs Sveriges högst belägna väg den s.k. Steken· jokksvägen över kalfjällen genom Stekenjokksmassi· vet tili Stora Blåsjön och därifrån tili R"yrvik i Norge där vi gör ett uppehåll. På hemvägen stannar vi vid Gaustafallet innan vi kör tillbaka tili Saxnäsgården. Middag på hotelle!.

28.05- 31.05-87 28.05 ·87 torsdag Avfärd från Ekenäs busstation kl. 15.00, Karis busstation kl. 15.20. Samling i Helsingfors Södra hamnen kl. 16.30 där landgångskorten delas ut, m/s Silvia Regina avgår kl. 18.00.

Skansen. Dagens lema är "Seniordans". Seniordansarna

Vi bö~ar vårt besök med en guidad bruksvandring och däreHer besöker vi herrgården med den magnifika parken. Turen avslutas med lunch på Leulsta Bruks Wärdshus. Resan går vidare förbi Österbybruk tili det invidliggande Örbyhus sloll, där vi blir guidade omkring i slortet, som har anor från 1450·talet. Det var här som Erik XIV tillbring· ade sina sista dagar. Besöket på Örbyhus avslutar vi med en kopp ärtsoppa och varm punch . Sedan är det dags all köra ner tili Stockholm , varifrån m/s Silvia Regina avgår kl. 18.00.

Ruskaresa tili ..

17.09. ·87 torsdag Kaffefrukost på hotelle!. Busstransfer tili hamnen va· rifrån båten avgår kl. 09.00 med ankomst tili Umeå kl. t 4.00. Omedelbart efter tullkontrollen fortsätter vi längs vägen " Sju Älvar" tili Åsele och följer Ångermanälven tili Vilhelmina och vidare tili Saxnäs och mysiga Saxnäsgården där vi bor i stockstugor alla med 2 sovrum , storstuga med öppen spis, dusch, WC och bastu . Middag i hotellets huvud· byggnad .

Resa 2 Svenska Pensionärsförbundets resa tili Skansen och Upp. land nr. 2.

och LL Tourist Servlce

intresserade av en vandring har här möjlighet tili de!. Middag på hotelle!. 20.09. ·87 söndag Kaffefrukost på hotelle!. Guidad tur tili den samiska kult. och kyrkoplatsen Fatomomakke, med anor från stenåldern och som fortfarande används av samerna för gudstjänst under sommarmånaderna. Utflykten avslutas med kaffekokning över öppen eld och korvgrillning vid Fiskonbäcksfalle!. Gemensam middag på Saxnäsgården. 21.09. ·87 måndag Efter kaffefrukosten tar vi farväl av Saxnäsgården och kör tili Vilhelmina där vi gör ett uppehåll och besöker Vilhelmina kyrkstad. Turen går vidare tili Lycksele, varifrån vi följer " Blå vägen" och Umeå älv tili Umeå där vi övernallar. Middag på hotelle!. 22.09. ·87 tlsdag Kaffefrukost på hotellet och därefter kör vi tili hamnen varifrån båten avgår kl. 09.00 med ankomst tili Vasa kl. 14.00. Lunch under båtresan . Omedelbart efter ankomsten kör vi tili Helsingfors.

pris mk 1.995,· I priset ingår: i programmet nämnda bussresa båtbiljett Vasa - Umeå- Vasa (däck) halvpension börjande med lunch 16.09 -87 och slutande med lunch 22.09. -87 logi i 2-pers. rum med dusch , WC på hotellen logi i Saxnäs i stockstugor (se programmet) kaffekokning och grillkorv i det fria enl. pro· grammet Anmälan Prellminär anmälan tili SPF-kansliet tel. 90-791 895. Vi önskar framhålla följande: logiet är bokat enl. ovanstående detta är baserat på Vasa - Umeå båtarnas lidtabell hösten 1986, tidtabellen för 1987 kommer först vår-vintern 1987. Enligt rederiet kommer högst sannolikt denna tidtabell att följas priskalkylen är baserad på 15.08. -86 varande priser och valutakurser vartör vi reserverar oss för av oss oberoende prisförändringar.

LL Tourist Service och

LINDHOLM LINES Helsingfors Arkadiag . 21 90-440041

Ekenäs Horsbäck 10600 Ekenäs 911-13808

Karis Högbergsg. 3 911-31444

Priskalkylen på samtliga resor är gjorda på i november 1986 gällande valutakurser och priser. Vi reserverar oss för av oss oberoende prisförändringar.

Skottland och London i samma paket

Kom med och upplev under 10 dagar den färggranna ruskan i Skottland och allt det bästa i kulturväg som de Brittiska öarna kan bjuda på! 12.9 -87 lördag Kaffefrukost på hotellet, därefter gör vi en stadsrundtur, beser bl.a. St Giles Cathedral och Edlngburgh Castle. På kvällen är det dags för en s.k. "Jacobean feast", en medeltida fest med musikanter, sång och musik. Efter festen retur tili hotelle\.

Österbottniska distriktets resplaner 1987 TRADITIONELL MIDVINTERKRYSSNING tili Umeå Avfärd från Vasa 12.1.1987 kl. 13 från Umeå 13.1.1987 kl. 9 ankomst tili Vasa kl. 14 Priset mk 170,- inkluderar resa, hytt ombord och kaffefrukost. Anmälningar o. närmare upplysningar ger Else-Maj Johnson, tel. 961-119410, eiler Wasa Tours, tel. 961119633.

13.9 -87 söndag Kaffefrukost på hotelle\. Det är dags att lämna Edinburg och vi kör söderut genom Northhumberlands natlonalpark, passerar Newcastle och kommer tili staden York där vi övernattar. Vi besöker den magnifika katedralen och hinner med en promenad på stadens medeltida gator innan vi äter middag. 14.9 -87 måndag Efter kaffefrukosten kör vi via Nottingham ner tili London dit vi beräknas komma på eftermiddagen . Kvällen fri \.ex. för konsert- eiler teaterbesök. Vi ordnar biljetter enligt önskemål.

Teneriffa i februari Mallorca eI. Kos för april - maj under planering Rhodos i september -oktober Arr.: SPF:s öslerboltniska dislrikl

15.9 -87 tlsdag Kaffefrukost på hotellet därefter gör vi en stadsrundtur där vi åker förbi The Mall Trafalgar Square, the Strand, St Paulus Cathedral, Parlamentet och Westminster Abbey. Eftermiddagen och kvällen fri \.ex. för konsert- eiler teaterbesök.

SPF OCH SKANSEN 1987 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET viII aktivt vara med i alla tiders största linlandssvenska satsning utomlonds

SKANSENVECKAN 23-31.5. 1987 Allo med i den storo öppningsporoden ..Irån Skeppsbron-Skonsen den 23.5.87 kl. 11.00. Oppningslest på Sollidenscenen kl. 14.00. För dem, som dellor i poroden och i progrommet på Skonsen den 23.5. 1987 hor reserverots 100 plotser med Silja Line Irån Helsinglors 22.5.87 kl. 18.00. Retur Irån Stockholm 23.5.87 kl. 18.00. Pris: 265 mk + hyttens pris samt 50 platser med Silja Line Irån Abo 22.5.87 kl. 21.30. Retur Irån Stockholm 23.5.87 kl. 21.15. Pris: 200 mk + hyttens pris. Anmölningar mottas Irån 10.12.86- 10.1.87 av SPF:s kansli tel. 90-791 895. Om betalningen meddelas senare. Platser reserveras i den ordning man beställer, så länge det linns platser.

den 7 - 16 september -87

7.9 -87 måndag Samling på Helsingfors-Vanda flygfält kl. 8.00. Avfärd med Finnairs pian AY 831 kl. 9.10 med ankomst tili London kl. 10.15. Vår svenska reseledare möter på flygfältet varifrån vi kör tili universitetsstaden Oxford där vi gör ett kort uppehåll innan vi fortsätter tili Stratford upon Avon där vi besöker huset var Shakespear bodde. Via Birmingham och Stoke on Trent kör vi tili den gamla romarstaden Chester där vi övernattar. Middag på hotel/et. 8.9 -87 tfsdag Kaffefrukost på hotelle\. Vi fortsätter norrut passerar Carlisle där romarna en gång började bygga Hadrianus mur mot vildarna i norr. Efter ett uppehåll i Gretna Green vid gränsen tili Skottland kör vi upp tili Moffat där vi övernattar och äter en god middag . 9.9 -87 onsdag Efter kaffefrukosten kör vi norrut passerar Glasgow och kör längs stranden av den mång ombesjungna sjön Loch Lomond. Turen går vidare genom det majestätiska Glencoe passet tili Fort William. Snart kommer vi tili sjön Loch Ness där vi kan börja spana efter sjöodjure\. Dagens slutmål är Inverness högländernas huvudstad. Middag och logi på hotelle\.

16.9 -87 onsdag Kaffefrukost på hotelle\. Förmiddagen fri. Busstransfer tili Heathrow flygfält varifrån Finnairs flyg AY 834 avgår kl. 17.1 5 med ankomst tili Helsingfors kl. 22.40. Pris: mk 4 700,I priset ingår: - flyg Helsingfors - London- Helsingfors med reguljärtlyg - i programmet nämnda bussrundturer - i programmet nämnda entreavgifter - logi i 2-pers. rum med dusch, WC - halvpension börjande med middag 7.9 -87 och slutande med frukost 14.9 -87 - ilondon enbart kaffefrukost - Intersols svenska reseledares tjänster - avbeställningsskydd Enkelrumstlllägg : mk 1 050,- (11 dagar) begränsat antal. Anmälan: Preliminär anmälan tili SPF-kansliet tel. 90791895. Reseledare: Eija Francke Ansvarlg researrangör: LL Tourist Service

10.9 -87 torsdag Kaffefrukost på hotelle\. Denna dag ägnar vi åt en utfärd i de skottska högländerna med Culloden heden där Bonnie Prince Charles härar besegrades i ett slag om Storbritaniens tronföljd . Ett besök på något av de många whlsky destillerierna hinner vi också med innan vi återvänder tili Inverness där vi äter Skottlands nationalrätt " Haggis" (rätten kan inte förklaras den måste avnjutas) . 11 .9 -87 fredag Efter kaffefrukosten börjar vi vår tur söderut via Aviemore tili Blair Atholl där vi besöker slottet 81alr Castle som bebos av den 10. hertigen av Atholl , här finner vi en av landets finaste vapensamlingar. Via Pitlochry och Perth kör vi ner tili Edlnburgh. Middag och logi på hotelle\.

GOD JUL och GOTT NYTT AR

Beställ Din resa i God Tid

· J W 'OhUSSO: ILLIOmS

Strandg. 4, 22100 Mariehamn Tel. 928-15055

Vi på LL Tourist Service och Lindholm Lines tackar våra kunder för det gångna året och önskar

ER ALLA EN TREVLIG JULHELG och

EIT GOIT NYTT ÅR

10 maj söndag Efter kaffefrukosten fortsätter vi tili Hortobagy, Eltt stycke äkta Puszta, numera nationalpark. Vi gör ett uppehåll på någon av gårdarna där, får se en uppvisning med ädla hästar, skickliga ryttare, dånande hovar och smällande piskor. En tur med häst och kärra hinner vi med före lunchen. Härifrån kör vi upp tili Budapest oeh Hotel Erzsebet.

Vårresa den 5- 12 maj BUDAPEST och UNGERN

11 maj måndag Kaffefrukost och middag. övrigt är dagen fri för egna strövtåg.

Program 5 maj tlsdag Samling på Helsingfors-Vanda flygfält kl. 08.30. Avfärd med Finnairs pian AY 761 kl. 09.35 med ankomst tili Budapest kl. 12.40. Vår svenska reseledare möter på flygfältet och tar oss med buss tili Hotel Erzsebet, ett centralt beläget 3-stjärnigt hotell som blev färdigt 1985. Efter incheckningen på hotellet bekantar vi oss med shoppingkvarteren vid den närbelägna gågatan. Middag på hotellet.

6 maj onsdag Efter kaffefrukosten på hotellet börjar vi vår stora stadsrundtur i Budapest. Vi kör över floden Donau tili Buda-delen av staden med det kungliga slottet, Flskarbastionen, Gellerthöjden och den vackra Mathlaskyrkan. Från Gellerthöjden med befrielsemonumentet har man en fin utsikt över hela staden. Vi kör på någon av de vackra broarna tillbaka tili Pest-delen , besöker Hjälteplatsen och Nationalmuseum med Stefanskronan (den ungerska kungakronan). På kvällen middag med folkloreuppvlsnlng på en traditioneIl ungersk restaurang. 7 maj torsdag Kaffefrukost på hotellet. Dagsutfärd tili Oonaukröken och den lilla charmiga barockstaden Szentendre. Här besöker

Vi önskar Eder alla

EN GODJUL och ETT GOTT NYTT ÅR samtidigt taeka vi för det gångna året

vi den kända keramikern Margit Kovåcs permanenta utställning och strövar omkring på de smala gatorna. Vi fortsätter upp tili Vlsegrad, tidigare huvudstad och njuter av utsikten öve r Donaukröken. Lunch under resan . På seneftermiddagen retur tili Budapest. Kvällen fri. 8 maj fredag Kaffefrukost på hotellet. Avfärd tili vinstaden Eger som förutom sitt berömda "tjurblod" har en mycket berömd borg som också heter Eger. Borgen rymmer ett konstmuseum och ett knepigt system av underjordiska gångar. Katedralen i Eger är en mäktig kupolförsedd kyrka från förra seklet med en av landets största orglar. Sevärda är även minoritkyrkan samt den 14 sidiga minareten (den enda osmanska byggnaden i sitt slag i norra Europa). Middag och logi på Hotel Eger.

9 maj lördag Kaffefrukost på hotelle!. Dagens tur går tili Aggtelek där vi finner Ungerns största droppstensgrottor med stalagmiter och stalaktiter i alla regnbågens färger. Härifrån fortsätter vi mot nordost genom vinodlingar tili den lilla staden TOkaier, med det kända tokajervinet. Vidare tili staden Oebrecen där vi övernattar. Middag på hotelle!.

' .,~ \

RES IvARHolland Holland Paris

avg . 20.04.87 avg . 21 .04.87 avg. 30.04.87

8 d. 7 d. 7 d.

Prls mk 3.820. I prlset ingår: - flyg Helsingfors- Budapest - Helsingfors, med reguljärflyg logi i 2·pers. rum med duseh, WC halvpension börjande med middag 5.5. -87 och slutande med kaffefrukost 12.5. -87 - i programmet nämnda rundturer och entreav· gifter

- hästuppvisning i Hortobagy Intersols svenska reseledares tjänster - avbeställningsskydd Enkelrumstillägg : mk 480,(begränsat antal rum) Anmälan tili SPF-kansliet tel. 90-791 895. Reseledare: Sirkka Sundroos. Ansvarig researrangör: LL Tourist Service, Arkadiaga· tan 21 , 00100 Helsingfors, 90-440041.

....•*.*******.*.************************.*.*.***.•

..~ ..

I..

cgod;7u[ och

i onskar ! : : : : i•...............•..•.......•..••.•......•.•• T i Anlita AMPERS bussar! 17, 34, 50 och 54 personers bussar för linja- och beställningstrafik

ABONNEMANGSKÖRNING

VOLTER AMPER

MED MODERNA TURISTBUSSAR

AVEN UTOMLANDS

10420 SKURU

Tel. 911-56025. 53310

Cafe Forellen tel. 926-31 202 Aven resebyrlrtlänster. Busare.or .om speclatlleL

Kb DAHL

~.~~:::.29024

/unch måndag- fredag k/I' - 14 söndag a /a carte

~~ .~

Öppethållningstider: må, ti , to, fr kl. 9- 19. on, lö kl. 9- 21 , sö kl. 12- 19

••

~iI

j,;.

Förutsätter en grupp på minst 10 personer, som researrangören sätter samman. Biljetten beställs ~~ och inlöses senast 30 dygn före avresa. Gäller 15.9.86 - 313.87. Även kompletta Florida-paket med guidning. Det finns fl era researrangörer - din resebyrå eiler Finnairs kontor berättar nännare.

Ditf semeslermål-Florida

.,F'NNR'R På allmän begäran

Flygresa tilI Olofsborg den 6 juli till Orfeus i underjorden Visserligen före li gger ä nnu inga definiti va programuppgifter, men då vi e nd ast har 25 platser tiU vårt förfogande ä r det viktigt att redan nu unde rsöka intresset. P reliminära uppgifter: Flyg Hfrs- Nyslott- Hfrs Efter a nkomsten inbokning på Hotel VuoriIinna Fritid fö r Nyslott KJ. 15 konsert - troligtvis på Retretti KJ. 20.30 Orfeus i underjorden (Olofsborg) Frivillig kamralsils på Casi n o Övernattning på Vuorilinna Flyg hem följande dag. Preliminär anmälan tili SPF-kansliet tel. 90791895 Ca.-pris m. pensionärsrabatt 1.215,-

pA EN ATLAS RESA

VIUTFÖR

........

Orfeus i underjorden Pris 655,- inkl. bussresan, övernattning på Nyslott Casino, operabiljett, lunch, frukost och reseledarservice.

..~

,...

RYCKERI AKTIEBOLAG

3.800;-_---

NvARS OPERARESA TILL RETRETII31.12.86. - 01.01 .87

~ ego [f 92ijff9lz~ ~

FLYGPRIS TUR OCH REFUR

.~ ..

EKENÄS

12 maj tlsdag Kaffefrukost på hotelle!. Förmiddagen Iri. Busstranster tili flygfältet varifrån Finnairs flyg AY 762 avgår klo 13.25 med ankomst tili Helsingfors kl. 18.25.

DAGS FÖR AMERIKASEMESrER -1 FWRIDA!

KOM MED

REKREATIONSRESA TILL IKALlS BAO 23. - 26.01.87 Pris 875,- inkl. bussresan , övernattning, halvpension, 1 vårdbehandling, reseledarservice.

TEATERRESA TILL BJÖRNEBORG 06. - 07.02.87 Fiolspelaren på taket (uppförs på finska) Pris 475,- inkl. bussresan , övernattning på hotef Cumulus Björneborg, halvpension , teaterbiljett, sightseeing-tur i Björneborg och Raumo, samt besök på Åbo Slott, reseledarservice. SPECIALRESOR våren-sommaren 1987 BUDAPEST 06. - 15.03.87 WIEN 06.- 12.04.87 TULPANRESA TILL HOLLAND 22.04.-02.05.87 12. -26.05.87 EUROPARUNDRESA IRLANDRUNDRESA 03 .- 10.06.87 GREKLANDRUNDRESA 05. -1 4.06.87 MIDSOMMARRESA TILL VISBY 19.- 22.06.87 OPERARESOR TILL NYSLOn, AIDA OCH CARMEN I JULI Information och Reservation

Atlas-resor

Ltd

te l. 90-177773 och 602162

Ad. Kronbergsgatan 1 00160 Helsingfors

lösning, att sjuka helsingforsare måste lära sig ett visst regionaltänkande, d.v.s. var och en har ett "eget" sjukhus och all den mest krävande vården vid H UCS blir tillgänglig endast med läkar-

Ole Wasz-Höckert, riksdagsman, professor

remiss .

Vårdkrisen i Helsingfors

Denna nu aktuella vårdkris kunde utan överdrift jämföras med toppen av eli isberg. Orsaken tili dagens problem måste sökas i den planering man gjorde på 60och 70-talel. I en tidigare artikel här God Tid (nr 1/86) nödgades jag konstatera, au Finland i Norden som det sista lande t har inräuat professurer i geri atrik, så senl som 1985.

Vilke n är nu då situationen inom hälsovården i dag i landets huvudstad? Hurudan är situationen efter 10-20 år? I dag, 1 decembe r 1986, köar offieiellt 158 åldringar Ole Wasz- Höckcrt för aU bli intagna på vårdhem (hoivakoti). Av dessa rubriceras 94 såsom särskilt skyndsamma och 64 såsom kommande årtiondena. Den munala investeringar inom mindre skyndsamma fall. På medieinska vården har tek- social- och hälsovården ge- stadens, alltför få, vårdhem niskt utvecklat sig betydligt, nomfördes i den tak t som har samtliga en medicinsk vilket resulterat i en högre statsbidraget förutsatte. I diagnos och hem met besöks medellivslängd. Vi behöver dag är det ju möjligt att föl- varje dag av en läka re, som endast tänka på antibio tika- ja en helt ny s.k. " netto- tillsam mans med specialbehandlingen vid olika in- princip", d.v.s. kommunen- och sj ukvårdarna ansvarar fektionssjukdomar , intensiv- staden bygger och utvecklar för vå rden. De som får lägYArd vid hjä rtinfark t , anes- efter sitt eget behov utan att gas in på dessa vårdhem är tesiläkarnas moderna kun- i framtiden förlora berätti- kroniker eiler åldringar , sam inte mera, trots komskaper som möjliggör krä- gade statsbidrag. vande operationer av åldriVår nya folkhälsolag munens hembesökare, kan ga patienter, höftledsprotes- (1972) förutsäuer en likar- klara sig i sitt eget hem eiler terna vid brott av lårbens- tad service i landets samtliga något av kommunens eiler halsen , för at tnu nämna någ- kommuner. Detta har nu i de privata åldringshemmen , ra exempel. Tili detta kom- Helsingfors resulterat i au där läka r- och sjukskötarmer också det faktum all stadens hälsovårdscentraler hjälp saknas. pensionärer i oväntat star indelats i 5 storvårdsdist rikt Staden har också sjukhem utsträckning flyttar tili Hel- med I speeialist-sjukhus in- med mångsidig sjuk vå rd på singfors, där de tidigare bou om varje vårddistrikt. Detta specialistnivå , exempelvis eiler där deras barn och har exempelvis medfört att Forsby och Dals sj ukhus. barnbarn nu bor. de 2 enda specialisttj änste r- Tili dessa består kön i dag na för barn (skolhälsoöve r- av 123 patienter, av vilka 56 I stället för att på 70-talet läka ren , barnrådgivningsmodernisera och förbättra överläkaren) indragits då har klassificerats såsom särskilt skyndsamma fall. Helsi ngfors stads sj ukhus grundvården inte får ske på De ovan anförda siffroroch betydligt utbygga åld- specialistni vå . na , som belyser det som jag ringsvården och sjukhem för Hälsovårdens omorga- anser mig ha rätt att kaila åldringar , gick stadens eko-

Av denna orsak har mao

nomiska resurser tili andra

Åtminstone de som läser dagstidningar i huvudstadsregionen har knappast undgåu aU lägga märke tili och föra.rga sig över dispyten om den inre medicinska polikIiniska jourtj änstgöri ngen, som nu i västra Helsingfors koncentreras tili Maria sjukhus. Valborg Louhisto , medlem av hälsovårdsnämnden i Helsingfors, beskrev detaljerat (HBL 28.11.1986) hela Stengård-Maria problematiken i en debauartikel.

nisatio n i Helsingfors leder

krissituationen

hos oss inte haft klart för sig ändamål, exempelvis metro-

tili

hurudnn

Dess ulom var be-

förs närmare patienten , vil-

måste räkna med i huvud- slutsfattarna tidigare bundstadsregionen under de na vid det fa ktum, au kom-

år visar sig vara en riktig

fors, i december 1986, omfatlar alltså 281 kroniskt sjuka åldringar. Ännu för drygt 1 år sedan fanns det på

å ldersstruktur

bygget.

beslutsprocesserna

ket förmodligen efter något

Helsing-

HUCS-klinikerna åtminstone detta antal kroniskt sjuka åldriga patienler, som inte kunde förbättras med vård på specialiserad universitetsklinik, men som låg där då Helsingfors stads sjukhus inte kunde bereda vårdplatser. Situationen är sålunda ,

trots allt , något bättre i dag än för ett par å r sedan. Utom de ännu obyggda vårdhemmen har vi ett annat lika stort problem i Helsingfors, nämligen avsaknad av vårdpersonal. I Helsingfors är det inga svårigheter att få läkar- och sjukskötartjänsterna fyllda , däremot är det e n skriande brist på hj älppersonal. Hjälpskötare för sj ukhus, vårdhem och hemvå rd har man inte Iyckats få i Helsingfors, trots att yrkesutbildningsstyrelsen beredvilligt anordnat extra kurser för dessa yrkesgrupper. Problemet är avsak naden av tjänstebostäder , en besk sanning som stadens tjänstemän och beslutsfauare alltför sent upptäckt och börjat åtgärda . Försöker man se framåt i tiden tili, låt oss säga år 2000 , finns det faktiskt planer på en saklig utbyggnad av antalet vårdplatser och ökad kapaeitet för hemvården. Självfallet bör vi sträva tili att alla så länge som möjligt kan skötas i sina egna hem, vilket ofta är möjligt om stadens hemvårdare eiler sjukskötare regelbundet besöker en sådan åldringo Problemet aktualiseras ofta först när e n fysiskt relativt frisk åldring, kanske i åldersgruppen 85-95 å r, börjar \ida av en alltför uttalad minnesförlust (demens).

Också i dessa fall blir väntetiden ofta lång, innan en lämplig vårdplats kan anordnas, någonting som för de anhöriga är en synnerligen påfrestande period . Den språkliga vårdmiljön skall jag i denna artikel icke närmare gå in på, men konstaterar blott att de 18 vårdplatser som Helsingfors stad förfogat över på Eira sjukhus nu befinner sig i farozone n. Stadsfullmäktigegruppen arbetar på att övervinna det motstånd som finn s på länsnivå, med motivationen

om de gamlas rätt tili vård på sitt modersmål. En an nan fråga som först nu i Finland blivit aktueII , är den s.k. "hospice-'-iden. Tanken på att den s.k . terminalvården, d.v.s. dagarna och veckorna före slutet, bör få ske under så humana omständigheter som möjligt utan smärta och utan onödig teknisk vård , vilkct på välutrustade sjukhus stundom förs alltför långt. Också den offieiella sjukvården börjar nu förstå och respektera dessa helt berättigade krav. De äldres och åldringarnas vå rdkris i dagens Helsingfors är ett problem. Den berättigade kritiken och den offentliga diskussionen har dock lett tili att vi långsamt närmar oss en bättre vårdsituation. De äldre i samhäIlet, seniorerna eiler pensionärerna bör därför kunna hysa en förhoppning om att vårdsituationen är betydligt bättre på 90-talet och i början av det nya seklet. Men detta fö rutsätter vaksamhet och politisk vilja . Och öppen kommunikation mellan patienter- anhöriga och beslutsfattare-tjänstemän.

Ruska i västerled Den 8 september grydde Det hade blivit kväll, då vi var framme i Uleåborg, och med härligt höstväde r. det var skönt att få krypa tili Reda n vid 6-tiden på sängs, efter en lång och inmorgonen startade bussen nehållsrik resdag. med 43 Sjundeåpensionärer Följande morgon bar det på färd upp mot nordligaste iväg via Kemi , upp tili RoFinland och Sverige, för att vaniemi, där den stora och hoppeligen få uppleva fjäll- vackra krigargrave n besökväri den med dess " Ruska" tes, likaså kyrkan med den och prakt. Färden gick förbi vackra altartavlan, " Livets Lahtis och Jyväskylä. Några källa" målad av Lennart Sekaffepauser och ett gott mål gerstråle. Vi stämde upp : mat behövde vi förstås på " Härlig är jorden , härlig är vägen upp tili Uleåborg, där Guds himmel o.s.v." vi skulle övernatta. Julgubbens verkstad måsMen då det just var dagen te vi absolut besöka . Han efter vår framlidne presi- hade nere vita renar i en indent Kekkonens begrav- hägnad utanför. Julpaket ning, passade vi på att göra och post kunde man beställa en liten omväg tili Pielavesi, redan då i september, om där presidentens barndoms- man så önskade. Efter en kaffepaus vidare hem , Lepikko torp, är beläget. Inne i stugan kunde mot nordväst där Pello var man se blommor och Ijus på följande mål. Färgerna i nabordet och vaggan från hans turen blev allt grannare. I barndom. 1 solskenet på Pello, hotell Pellon hovi , hagårdstunet sjöng vi sedan de man dukat färdigt åt oss i "Slumrande toner" . Färden matsalen • och som taffelmugick vidare. I baren Vaski- sik Ijöd " Ljuvliga ungdom" kellot , i Pyhäjärvi, intogs på svenska. Vi kände oss kaffe och våra "storapoj- välkomnade . Ännu gavs litet tid för kar" fick de stora gjutjärnsklockorna på gårdsplanen uppköp i det närliggande att ringa , så klangen Ijöd vi- varuhuset , och resan fortsatda omkring. Man började te upp mot Muonio. Någon renflock, litet då märka att vi kommit nonut , träden var mindre och litet och då, kilade över vägen . Med Rainer vid ratten , av Ruska började märkas. Under färden berättade och som erfaren busschauffärdledaren korta fakta om för, kände han tili platserna större orter vi åkte förbi. vi besökte. Nu ville man

sjunga och den ena sången avlöste de n andra. Kasetten med trevliga visor togs fram litet då och då på färden. Kilometer efter kilometer rullade bussen fram och soart var vi framme i Muonio , Olostunturi hoteII , med renar utanför hotellfönstret. Vi bodde fakti skt som " prinsar" på det nya hotellet. Man hade ordnat e n s.k. " humppakväll " med lapsk orkester för oss restaurangen . Föl jande dag fortsatte vi tili Karesuvanto , där vi skulle fara över gränsen tili Sverige . Där köptes reseminnen från Lappland S.S. renhorn m.m. - Vi hade sett mycket av det återuppbyggda finska Lappland. Ruskan var lika grann och fin på den svenska sidan av gränsen. Bebyggelsen var av litet äldre datum, men väl underhållen . Nu var vi på väg tili Gällivara, fjället Dundret , som ligger högt ovanför staden. På Björnfällan åt vi sedan dagens huvudmål. - Vilken utsikt och vilka vyer! Och färgerna , som man säger i Sverige! Den tredje natten skulle vi övernatta i Jokkmokk , en liten stad i det svenska Lappland. Hotellet, dä r vi bodde hade mycket konst på väggarna, och i ett av rummen

fanns

även

• För aJt hedra den bortgångne Iandsfadern Urho Kaleva Kekkonen gjorde resegruppen en avstickare tili dennes födelseplats Lepikko torp. konstutställning av hotellägarens konstverk. Den Lilla lappkyrkan besöktes på morgonen , innan vi for vi-

dare söderut. Då skriver vi redan torsd. den 11/9. Morgonkaffet , på hotellet smakade gott, och pigga och glada började vi färden söderut mot Lycksele , svenska Lapplands huvudstad . Vi åkte förbi älvar och vattenfall. Vädret var riktigt fint och vi hade det skönt. Vi tog vägen tili Umeå via Åmsele och Vindeln , längs Vindelälven med dess tre forsar som vi stannade för att beskåda . I god tid, på kvällen kom vi se dan tili Umeå. I hotellets restaurang samlades vi på kvällen tili en gemensam

kaffesits. Den femte dagens med färdigt dukade bord. morgon grydde, och efter Resenärerna avtackade morgonmålet hann vi än nu reseledaren och bussens besöka hantverksmuseet chaufför för resan , och det Gamlia och konstutställ- kändes som vi alla hade veningen där. I den gamla trä- lat krama varandra. kyrkan sjöng vi: "Gammal Med minnen från är kyrkan, Herrens hus" . RUSKAN . De som ville kunde ännu Birgit Smeds köpa någonting att taga med sig hem tili Finland. Färjan avgick först vid middagstid tili Vasa. På färjan samlades ännu den stora " resefamiljen " tili gemensam måltid i matsalen. Omedelbart efter anGod mat I hlstorlsk millä. komsten tili Vasa fortsatte Öppet alla dagar kl. 10-24 hemfärden , via Tammerfors, men kvällskaffet var Smedsgrånd 4, Lovisa beställt i Jalasjärvi motell, Tel. (915) 531 529 där man gjort det festligt

sor och jasmine r. rose ntry oeh gräglä nsande silverpop_ pel, det vita huset med sitt röda tak inbädda t nästan gö mt i de n doft fy llda grönska n, hägna t av de höga knotiga lö nnarnas gre nar. Vägo rna slå r mot stranden några steg nedanfö r. Det stiger bedöva nde ä ngor frän gräsma tt an med dess tusen ängsblommo r vilka ieke skö rdas av lie n fö rrä n prakten fö rgått. Den kli ppta häeke n kring stenfote n står i Ijusröda blo m. Buskarna vid gånge n d ignar av rosor, mö rkröda, Ijusröd , he lt smä ble ka pi mpinellarosor. V åga r j ag h o pp as a tt ni , k ä ra oe h ä ra d e p e ns io n ä re r, s ka ll kä nn a e r lit e t m e ra h e mma st a dd a när n i mö t e r upp til i Vi ns t e rsa m lin g p å H a ik o Klas Gustafsson fortsätter I nästa nummer g ä rd. Detta ä r en min sln berättelse Om IIvet på Halko. n e s r ik bygd n i be sö ke r ; me d Run e be rgs SOm im med två un ga " ti llfä ll iga den ligger bla nk oeh de n mars t ä ll e tv ä rs ö ver fj ä radju tante r". mo tsatta strande n ä r brandd e n , E d e lfe lts o e h H eiIngenjör Wladi mir vo n röd , fö lje r vi de n slingrande ke ls p å denn a s id a oe h Ette r sålde sex he ktar av gången längs stra nden . De n indi a nh ö vdin ge n s wi ggården jämte parke n vid stra nde n åt di re ktö r Leo Vuo risto år 196 1. Denne har låtit fullfölj a de t ha lvfä roch di ga kara ktä rshusbygget oeh o här inrätta t lande ts första Iyxhote ll . Med va rsa m ha nd ha r restaure ri ngsarbe te na utfö rts så att de t mesta möjliga av den gamla fin a he rrgårdsstämningen ha r kunnat bevaras.

För deltagarna i VINTERDAGEN presenteras von Etters, Edelfelts och Heikels HAIKO Klas Gustafsson

• Natursköiz vy över Haiko fjärd sedd från Teleberget. På en av Edelfelts taYlor återfinnes samma mo/iv.

Ha iko gård i Borgå soeken va r fo rd om en av de vaek ras t belägna he rresätena i östra Nyla nd . Frå n de no rrl iggande bergen bukta r sig gårde ns marke r i lövskogsmjuka kulla r, som fö rläna r trakte n e n näs tan mellaneuropeisk ka ra ktär, ned tili no rra stra nde n av de n må ngbesjungna fjä rde n med samma na mn . Vegetationen vid strande n uppvisa r e n nära på tro piskt frod ig grö nska. Stra ndala rn a växe r upp tili ve rkliga prydnadsträd , medan högre upp i baekl ide n silverpii , lö nn oeh lind oeh vitlönn oeh mångsekelgamla kno tiga ekar breder ut sina mäkt iga lövvalv. Själva gårde n va r högt belägen oeh utsikten över Haiko oeh Orrby fjärdrar ända ut tili have t va r hä rl ig. De t va r e n tavia full av liv oeh röre lse med lastande skepp oeh å ngare från fjä rran lä nde r, med segelbå tar, moto rbåta r, ro ddbä tar oeh smä å ngbåta r som korsade fjärdens yta. På den plats där nu Edelfe lts villa är uppförd låg i ännu äld re tider gårdens karak tärsbyggnad omramad av en trädgård med äppelt räd oeh väldiga gamla lön nar. På tjugo tale t fa nns änn u e n sädan väldig ga mm al lönn kvar. De n va r så sta r atl e n full vuxen pe rson kunde försvinn a in i den ihåliga stam· me n geno m e tt sto rt hål som fa nns uppe i manshöj d på den tjocka träds tam me n. Det är givetvis inte meningen att här redogö ra fö r Haiko gårds historia uta n endast ge någ ra korta tidsglimtar frå n de t fö rgångna. Gårde ns nam n fö rekomme r reda n på 1300-ta let i historien. Ar 1870 köptes gårde n av gene ra lmajo r, sede rmera genera llöj tnant, Sebastian vo n Ette r. som vid den na tid va r befälh ava re fö r Finska Ga rdet. Ha n överfl yttade senare tili S:t

Pe tersburg, där han tillhörde de n ke jserliga svite n. Ha n va r me ra sällan i tillfälle att vistas på Haiko. men hans ma ka, Eme lie von Ette r, född vo n Jaco bson , bodde här med sina fe m ba rn e n sto r de l av året. De Ijusa rummen med sina vita mö ble r. de o lika salo nge rna i rosenrött oeh ble kblå tt , betjä nte rna i sina livreer, de vaekra ape lkastade hästa rn a oeh e kipagen, he la det Iyekli ga li ve t i Haiko , tyektes blo tt utgö ra rame n krin g husets fru ; oeh he nnes barn va r öve r all beskrivning betagna i denna mor som de instinktivt kände va ra förme r än a lla a ndra.

Kungliga gäster hörde tili umgänget Livet på Hai ko tog ofta för Borgåförhå ll ande na rätt ovanl iga fo rme r. Hä r samlades icke sällan me dle mma r av stora värI den. Prinsar, prinsessor , furstar och di plo mate r frä n o lika lä nder till brag te gärna nägra vackra somma rdaga r på den naturskö na gårde n . De n rys ka tsare n besökte själv e n gång gårde n i vag n drage n av sex hästa r. Oeh gene ra l Gusta f Mannerheim var e n ofta sedd gäst på Ha iko. Umgä nget med familjen Ede lfe lt oeh familje n H e ikel va r livligt. Ofta ordnades på gården sto ra pa rkfeste r med venetianska regatto r; oeh fö r gärde ns a nställda dukades lå nga bord med fö rfriskningar i de n lummiga pa rken där röda rose nalleer ka ntade de slingra nde strandstigarna. De t gamla vaekra kara ktä rshuset i trä med lå nga vi ldvinsbevuxna pergolo r stod just på samma pla ts dä r hote lle t stå r i dag. Byggna-

GodJul och

Gott Ny tt Ar

!! ,

SJUNDEÅ KOMMUN

de n bra nn ned nyå rsnatte n 19 10 medan fa milje n va r i Paris. Man anser a tt branden var anlagd oeh misstänker e n pe rson me n inga bevis kunde anfö ras. Fa miljen vo n Ette r fl yttade ti li Vi lla Ska ndinavia e tt styeke lä ngre ned på udde n där Östra Nyla nds Yrkesskola nu fi nns. Familje n ville oeksä bygga e n ny ma nbyggnad e iler corps de logis i två vå ningar på de t gaml a ställe t , de nna gå ng i ste n. Ma n ha nn få vägga rna oeh take t kla ra innan de t fö rsta vä rl dskri get brö t ut. Byggnadsarbete na avbrö ts oeh de e ko nomiska resurserna si nade. Sålunda kom det sig att ett "spöksla tt" ha r stått här j sex decennie r. G e ne ra l Pa ul vo n Ette r va r ord fö ra nde för skoldiG a mme lrektionen vid baeka- Haiko högre fo lkskola där lä rare Wi lhe lm Sjöströ m var sko lförestånda re . Lärare Sjöströ m va r sex å r ordfö rande fö r Ha mma rs un gdomsföre ning oeh dett a hade tili fö ljd att herrskape t vo n Ette r ett a ntal gånger var inbjudna tili före ningens he mtrevlilga julfeste r. Äve nså tili e n av de fö rsta fö reställnigna rna av skåde spele t Wä rmlänningarn a som före ningen fra mfört dryga tre ttio gånger. H ammars un gdo msförening har e n IIU myeke t vä rde fu ll b ildsamling oeh hembygdsforskarna me d lärare Sjöströ m besökte familjen vo n Ette r i avsikt att fä låna negati v e ile r få läta gö ra nya negati v oeh ka nske få i gåva mö jliga d ublett exe mpla r av bilde r som ansägs vä rdefull a. Vid ett dylikt ti ll fälle bjöd familjen vo n Ette r på kaffe. Jag ber att få återge några rade r härom på äkta bo rgåmå l ur föreni ngens ha ndskrivna tidn ing Fredhems Snille blo mste r: " T ä r sat vi kring te la ng bo rde kvarana n gi nra l å kva rn anan ha mmarsbo. A ll a ta la mä a lla å tåm två säm satt nä rmast kvaraadra Iyydist a llt i turom". Vid e tt annat ti llfälle kom gen eral G ustaf Ma nnerhe im på besök. Lä ra re Sjöströ m bad då om lov att få taga en bi ld av den höge gästen. Det fi ek han ; så nu fi nns det oekså ett fot o av Ma nne rhe-

GodJul

Gott Ny tt Ar

KIMITO KOMMUN

Med sitt naturskö na läge

• Esbopellsiollärer på besök i Edelfelts atelje, oeh sitt korta avstå nd ti li la ndets huvudstad har hote lle t oeh det senare till byggda ko ngresshuset bli vit o mtyekta samlingsplatser för både smärre int ima kretsar som för sto ra inte rn atio ne lla kongresser. Nämnas mä ännu att på no rdslu tt ningen av slrande n mot Haiko fjärd reser sig det na turskö na vildvuxna T e legra fbe rget , som är e tt i lag fridlyst naturskyddsområde. Från bergets topp ha r ma n en unde rba r utsikt öve r de o mgiva nde fj ärd arna. Na mne t har be rget fä tt därav a tt de t utgjp rde e n länk i den o ptiska e ile r spegelte legrafl inje so m fö rba nd S:t Pe te rsburg med Helsingfo rs på 1800-ta le t.

Haiko - en konstens högborg Be rtha Ede lfe lt , e n syste r tili ko nstnä re n A lbert Edelfe lt , beskrive r det Edelfeltska he mme t i fö ljande o rd : En stilla juli aft o n d å fjä r-

leder tili en vit port mella n två höga lindar vilkas släpande grenar bilda r e tt ogenomträ ngligt valv oeh vilkas blo mrikedom fyller lufte n med sin doft. Vi öppnar den kna rra nde porte n. Inom lövva lve ts ra m ser vi mellan häcka r av ro-

w a m e tt s t yck e n o rrut vid s t ra nd e n a v d e n n a vae k r a oe h m å n gbe sj un g n a fj ä rd, d ä r f1 aggo r n a fr ä n a ll a E u ro p a s s jögåe nd e na t io n er v a j a t f ö r sun n an v inden .

" Örnöga" Kl as Gustafsson

VÄLKOMMEN PÄ GEMENSAM JULMÄLTID TILL BRÄNDÖ CASINO TISDAGEN DEN 16_12 FRAN IIL 14.30 Vi erbjuder alla pensionärer den gamla goda tidens jullunch tili specialpris 85 mk/person (normalpns 145 mk/ person) inklusive serverings- och garderobavglft. . Stående juloch dessertbord , varmrätten serveras tili bordet . Tag kontakt - vi står tili tjänst.

BRANOO

AS'"€*~

Silversundsstigen 1 tel. 688 201 , 688 202

gång. Närmast kan lukte n s.k. protestandbo rstar. Vid fö rlikn as vid gammal surn ad und ersöknin ga r har det höstkacka. o m också perso- framgått all en mycket sto r nen i fråga består oss med procent av personer o mett vacke rt Stomatol-Ieende kring 80 år har tandp rotese r kan detta inte kaschera ett och dessutom sådan av tilltänkt närmande. Munva t- mycke t varie rande kvalitet , mundeodorerande ofta säte n fö r svampinfekte n, spray, tandpasto r , välluk- ti o ner. oft a förorsakande irtand e tungdro ppar och star- ritationer i munnens sle rnka pasti ller är endast stun- hinnor , med infek tio ner och dens barn och ge r ingen smärtor som följdtillstånd. bättring åt tandlossnings- En dansk läkare har kallat sjukdomen. Här behövs ett vår ge neratio n - protesgesu nt medici nsk t tänk ande, ne rationen . d . v .5. e liminera ndet av Vi människor är så olikt tandköttsfickorna där jäs- skapade , vi tänker kanske nin gsprocesser och va rgä- inte alltid på vikten av en sig de n här det alje n och att ningssjukdo men . Den ses, ring destruerar tandens regelbunden munh ygie n och samtidigt använda sig av flu - vid ok ulär besiktning, som stöd jevävnader. ändå är detta ett led i vår orsköljningar och fluo rt and- rodnad eiler inflammation dagliga kroppsvård för att av tandköttsra nde n , men pastor har ta ndrö ta n verklikunna hAlla oss vid bästa T andprotesen faktum är att det ä r frågan gen minskat. En annan o mmöjliga hälsa och därigestä ndighet ä r att man i våra o m e tt destruktionsfenomen ofta säte för nom skydda oss mo t en mängd olika sj ukdomar. dagar gått in fö r det jag kal - som omfat tar alla tande ns svampinfektion Det sagda här är blott en lilar diethygien , man ha r lärt stö djevävnade r och följden ten del av allt det som munsig sammansätta sin matse- ä r att tändern a börjar verka Trots att tändern a av nå- nen kan berätta oss. Det är del på e tt fö rnuftigt sätt och långa , börjar gunga , söker utåt go n orsak är av lägsnade och så att en del individer främst d ärmed minska kariesfre- sig solfjäde rformat kvensen. Tidigare då tand- ifrån va ra ndra och böjer sig proteser insatta , kan en då- ser på medmänniskans tänrö tan. så att säga, grassera- utåt mot läpparna . Samti- lig lukt från munhålan kän- der , det är bara en så liten de som värst var det de digt blöder tandköttet vid nas , om patienterna i fråga del av dem man genast ser, " ihåliga" tänderna som bar tandb o rstning och a nde- inte kunnat sköta sina pro- om de ser vita och vackra sk ulde n tili att tände rn a i dräkten börjar lukta illa. teser på rätt sätt. Också ut, är det inte sagt att det vår tandgå rd decimerades, Vanligen förklarar e n sAdan prOlesbärare måste morgon som finn s längre bak är lika nufö rtid en ä r det sj ukdo- person med illaluktande a n- och kväll , ja t.o .m. efter vackra och fina. Man bedrar marn a i tändern as stöd je- dedräkt, att o rsaken står att måltiderna tvätt a sina tand- sig lätt på utseendet e n face, vävnadssystem som är bo- finna i magen sam inte är proteser o msorgsfullt. Det med alla kosmetiska hjälpven i dram at. Med andra riktigt h a ras~h å. Men ne j , - finns nu för tiden o lika medel som inte kan avhjälord, det är paradentosen , oftast är det nog tandloss- tvättmedel a tt köpa i apotek pa en mun med dålig andesom också kallas tandloss- ningssj ukdomen som satt i och drogerier och speciella dräkt.

Vadmunnen

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professor

Det är ofta o troligt och ofattbart vad allt den mänskliga munnen kan säga oss. Vi är alla medvetna o m att det sagda ä r både på go tt och ont. I det här sa mmanhanget skall vi inte gå in på de t sagda efte rt änksamma och e ile r oeftertänksamma , utan i stället , syssla med sådant som munnen kan berätta 055. ut an ord , o m vår hälsa. Den tid då det ännu fanns kommunalläkare och familjeläkare hände det vanligen , ja alltid, att läka ren vid hembesök genast bad om att få e n sked. Nej -, han eiler hon ville inte äta . Skeden användes tili att hålla kinder och tunga i styr för att läkaren bättre skulle kunna se

sig om i he la munhå lan och naturligtvis i svalge t. Det är nu e n gång så , att munne n har mycket att , i a ll tysthe t, be rätt a om vad som försiggå r i vår kropp. En mä ngd diagnoser kan verkligen bestä mmas pA grund av olika fö reteelser i munne ns, svalgets och tungans slemhinno r. Som exempel ka n här i korthet nämnas tecken i munhålan , helt specie lla sådana , som uppträder vid mässling, scharl akansfeber, difteri , angin a och andra infektionssjukdomar. Man ta lade tidiga re o m munh ygien och betonade samtidigt att en re n tvättad mun och ordentligt borstade tände r bidrog tili a tt minska tandröta . Efte r det man lärt

berättar

Med en svenskspråklg befolknlngsslffra Istaden på 570 personer är det rätt så Imponerande om nästan 10 % tlllhör Kaskö penslonärsklubb - ty alla svenskar kan ju Inte precls tlllhöra "de äldres skara". Strongt tycks man där sköta sln kondltlon med " gubbjumpa" och Senlordans och den Intellektuella spänsten med allsköns kursverksamhet. Också utöver gränserna söker man kontakt - d .v .s., allt är på rätt bog I den trlvsamma lilla kretsen. I nästa nummer söker vi oss söderut - och får besked om hur allt är ordnat hos Sydlojo svenska penslonärer.

Såhär hos oss

ä n många andra pensionärs· föreningar. Mötena hölls I börj an i pensionärshemmets klu bbrum , men "är Svenska Gården blev färdig år 1981 flyttade vi över dit , och där har vi hållit tili sen dess. Svenska Garden anlitas av många andra svenska föreningar i Kaskö och ä r idealisk som möteslokal , med tillgång tili fint kök . piano och audiovisuelI ut ru stning. När det gäller större

evenemang, såsom det ös-

• Glada gäster fråll H udiksvall på Svellska Vi Kasköpe nsio närer står nu i tur att presentera vår förening och vad vi syssla r med . Tac k för det! Vå r förening hö r tili de minsta i de t öste rbo ttniska distriktet. De svensksprå kiga i Kaskö, landets minsta stad (e n samvetsfråga: vem kan ur minnet place ra in Kas kö på rätt plats på kartan?) utgör ju numera en mino ritet o m ca. 28-29 % av he la befo lk ningen , sam tro ts industrialiseringe n och Metsä-Botnias cellulosafabrik än nu inte uppn ått tale t 2.000. De svensksprå kiga i Kaskö är e nd ast ca. 570 själar, och då först år e nvar, att vi inte ha r något brett befolkningsunderlag att rekrytera vAra medlemmar ifrån . Det

erkänn a ndet måste vi vä l ä nd å ge vå ra pe nsio närer. a tt de rä tt talrikt slutit o pp kring den egna före ningen. Kaskö pensionärsk lubb fick sin start våren 1975 , och vi sk ulle allsä egentlige n ha firat IO-årsj ubileum i fjol. Vi föredrog att fira " i stillhet" och låte r festligheterna anstå tills vi nått en mera " mogen" å lder. De drivande kraft e rn a vid föreningens sta rt va r "före ningsa ktiviste n" Hilding Barck. vAr första ordfö rande , och så förstAs distriktets e ne rgiknippe Else-Ma j. En fördel med e n pensionärsföre ning på e n lite n ort är ju , att alla känne r va randra utan och innan ibland kanske a lItfö r bra -

terbottniska distriktets stora samlingar, är våra möjligheter att ta emot gäster dock sämre , då vi inte förfogar över större samlingslokaler. Ar 1980 stod föreningen dock värd för distriktets sommarsamling, då den nyss färdigbyggdä idro ttshalle n Gårdells trappa kom tili användni ng. Me n och att avstånden ä r korta , någon bra lösning var de tt a vilket är en fördel när man inte . ordnar möten och o lika Varje månad , vanligtvis evenemang. e n o nsdag eft ermidd ag, Vi har det också bättre sam las vi tili vår månads-

• Klllbbe1ls " mwlspelsvirtuos" Hildi1lg, compad av Maire, wlderhåller oss vidjllljeste1l. a llsång och annat småtrevligt program. Någo n kanske läser en dikt e iler en berättelse elIer berättar o m en resa han e iler hon företagit , en annan d rar e n rolig historia . Vi brukar också ha gäster , som för med sig en fl äkt och något nyt! utifrån. Me r än hälfte n av medl emma rna mö ter troget opp vid vå ra träffar. en närva roprocent , sam ingen ann an förening i stade n - möj ligen med undantag av Lionsklubben kan ståta med.

Vå r övriga verksamhet avviker väl inte så mycke t från de t som är vanligt i a ndra pensionärsföreningar. Vi reser tili distrik tets olika evenemang och gör ibland egna ko rtare resor. Samarbete har etablerats med grannfö reni ngarna i Närpes, Kristinestad och Övermark. Med övermarkspensionärerna har vi intimt samarbetat. därför att deras fö re ning är ungefär lika stor som vår. Forts. på sid o J5

GodJul och

Gott Ny tt Ar ..

.....

• Välkomstkaffe för våra gäster fråll H udiksvall.

KORSHOLM KOMMUN

Inga-Lisa Björkesten och Ghita Ramsay hörde tilI de ytterst få av resesällskapet. som trots de hårda dagsprogrammen hade nog energi och ork. att dagligen föra bok över upplevelserna. God Tid tackar dem för att de vänligen gjort sig besvär med att utforma denna reseskildring alla läsare och oss "lata" resenärer tilI glädje. gjord kulle och levde ca 200 f. Kr. Han var den, som enade 7 riken i Kina tili eli kejsardöme, förenhetligade måll och penningsystem, skrift m.m. Det var också han som Iät bygga Kinesiska

f ilo

tid. Skickliga artister i härliga dräkter presenterade en utsökt föreställning. Orkestern trakterade många fö r oss o kända slag- och stråkinstrument. Det var en oförglömlig kväll .

je ort möts vi av nya kinesiska funkti onärer , som sköter alla praktiska detalj er , medan Annika och Carl-Mag_ nus sköter o m att vära intellektuella kunskaper berikas. Vi äntrar tvä bussar och det bär av genom eli sto rt kuperat parkomräde med vacker vegetation och på vardera sidan av den heliga vägen ser vi väldiga skulpturer , föreställande djur och soldater. Däreft er följer e n promenad i härligt solsken tili S un Y a tse ns m a uso le um uppfö r oändliga trappo; tillsammans med inhemska turister. Sun Yatsen, Kinas första president , tillträdde si ll ämbete på nyårsdagen 19 12. Ko rt därpå abdikerade den sista kejsa ren.

• En grupp av den växande generation, som i framtiden skall bära ansvaret f ör de 1200 miljoner invånarna i Miltens rike. En helt bedårande livlig grupp lekskoleelever på utfärd tili dr SUli Jat-Sens mausoleum . 1,

l' 1

• I nästan 1 års tid hade SPF:s storsatsnlng KINARESEAN törberet1s med artlklar, självsludler och planerlng. Nu då den är Iyckllgl och väl genomtörd står som klart slutlntryck - gärna igen en gå ng, men då med Inte tulit så uppskruvat tempo. Klna kan helt enkeli Inte tili t ullo avnjulas på 10 dagar. Del är så genomsyrat av gammal härllg kultur, arkiteklur, konsl m.m. i det oändllga - tör at1 Inte tala om de vänllga mänskorna. Hur man än törsöker. är det omöjllgl at1 hit1a någol tel på de högklasslga arrangemang som vår tekniska arrangör OLYMPIA Flygresebyrå hade uppgjort med pålitllga t ransporter, Iyxlga hoteII, omväxlande matslällen och tramtör allt våra strålande I s ärklass stående gulder Annlka Ekblad och Carl-Magnus Magnusson . En extra piff åt resan gay den Irevliga grupp della gare trån Sverige som så heli och tulit small In I gemenskapen. När vi pä värvi ntern an· eftermiddagen med eli rysk t två bussar, nummer 1 med mälde oss tili Svenska pen- pian tili Moskva, dä r vi byt- A nnika som guide, nummer sionärsförbundets resa tili te tili en IIjuschin 86, som 2 med Carl-Magnus MagKina, tyckte vi, all vi hade tog 350 passagerare. Inga nusson frän Sverige som temassor av tid all göra för- numrerade platser, man fi ck dare för resten av sällskastudier och bekanta oss med nöja sig med vad man fi ck. pet. Så bar det genasl av på Kinas historia och kultur. Vi Hungern plågade oss inte sight-seeing tili den Him läste allt vi kom över och - eftersom de ryska måltider- me ls ka frid e ns to rg , en na var täta och bastanta . oändligt sto r plats, nankeglömde det mesta! Den 16 september anord- Man dAsade eiler sov i den rad av ingången tili Den förnades eli informationstillfä l- mån omgivningen tillät det. bjudna staden, Mao T se le i resebyrä Olympias lokal Mellanlandningen i Novosi- Tun gs ma uso le um och eli och vår blivande reseledare , birsk på morgonsidan var en par andra monumentala An ni ka Ekblad , berällade överraskning. Denna namn- byggnadsverk . Då vi åkte geno m staden, entusiastiskt och ingående kunniga stad såg kall och fick vi intryc ket all Peking om vårt resemål. Vi lärde övergiven ut. Så an lände vi tili Peking 2 med sina JO miljoner invåocksA känna en finsk talande ung ki nes, mr. Sun som vi timmar fö rsenade och baga- nare var en välplanerad stad get Iät vänta på sig i oänd- med breda trädplanterade senare skulle råka lighet. Annika tog nu led- gator. Höghus byggs överShanghai. Den 29 oktober var vi för- ningen. Vi var 60 personer, allt men biltrafike n är inte vånade all avgångsdage n re- därav en mind re grupp riks- överd riven, det är cyklarna, dan var där. Vi startade på svenskar. Vi fö rdelades på som do minerar. Kvällen gjorde sig påmind och mer eiler mindre slumrande åkte vi tili eli mindre nygfält fö r vidare befordran tili Xian, Hotellet Tang Cheng var förstklassigt.

ac:ian - hela tresans absoluta höjdpunkt Efter en skön nall åkte vi tili C h' in Shi Hu a ng T is grav plats. Kejsa ren är begravd under en hög konst-

• Finska flaggan i topp var det var än vi rörde oss. Ett tryggt och synligt märke som kunde hålla den tili 59 personer uppgående troppell sam/ad i detta människohav. Här försöker Annikafå hjorden ihop efter besöket hos Kejsarens arme i Xiall. muren. Hans grav är ännu inte utgrävd men hans vaktarme, omfallande ca 7 000 man plus hästar och vagnar hillades av en händelse av en bonde , som grävde en brunn vå ren 1974. Numera är fyndplatsen under tak och omfallar 20 000 kvadratmeter. I eli nybyggt muse um kan krigare och hästar beundras på närmare håll. - Från Xian sändes några postko rt tili hemlande t men det var de enda kort vi hade tid all skriva. Då vi åkte genom del välodlade landskapel , märkte vi all jo rden bea rbetades med längskaft ade hacko r samt spadar. Inga jordbruksmaskine r syntes tili , eli led i sysselsällningspoliliken. Efter lunchen besökte vi provinsmuseet, där vi uppl ystes om de dynastier, som härskat där. Strax eft er middagen åkte vi tili en föreställning av histo rlska danser från Tangdynastins

~~~A -resenärer! • 480 m f ågelvägen och 392 trappsteg är det upp tili Dr Sun Yat-sens mausoleum - elt företag som de kOllditionsstarkaste av oss avverkade på prick de 45 min. som fann s anslagna i programmet för denna sevärdhet.

Höstres ans kinaresenärer sam las måndagen den 5 januari kJ. 13 tili geme ns am lunch - med eiler utan pinna r - på Tekniska Föreninge n i Finland , Georgsg. 30, VI vå n. Fiskdeli kates sbord , grisschnitzel m. vitlöks- eI. persiijesmör och eli glas vin mk 87,- (serv. inkl.) Tag med Dina toton och dior, s å all vi ånyo tiIIsammans tå r återuppleva vå ra minnes rika dagar i Kina. Obligatorisk törhandsanmälan tili Eija senast den 20 december, te l. 90-59 80 72. Väl möll!

Fö ljande morgon kom vi hastigt i väg tili militärH ygfältet. Planet var tyvä rr försenat och programmet ändrades. - Lyckligtvis tili vår fördel. Vi fick nämligen besöka en fabrik eiler atelje fö r tillverkning av lac kerade fö remål såsom skålar , bricko r m.m. utsökt målade i traditioneIl stil. Vi bjöds också på te ur lackerade och bemålade koppar, där sto mmen, hör och häpna, bestod av läder. Samtidigt kunde vi i en sai beundra de arbetande Hickomas konstfärdighet, då det gällde sniderier och inkrustationer av elfenben, pärlemo och halvädelstenar. Sedan va r det tid all gå upp i planet , - ri ktning Nanking. Vi tillar nerå t och ser Gula Hoden ringla framåt i stora meanderslingor. Höga berg tom ar upp sig, skoglösa och sterila. E n timme senare är vi framme i Nanking, efter all länge ha beundrat det bö rdiga landsk apet un der OSS, sam å rir gen ger tre skördar. På var-

h·

" ang en ett

änDiskogytt~.

f 11 en u t av trolig charm

---"!:--------

....

Sedan vi hyliat denna folkets man åke r vi tili hotell Jinling; det finaste vi hittills logerat i, rum 7 i 33: dje våningen. Följande morgon 8.29 gick tåget tili Shanghai. Vi hade en hei vagn fö r oss själva, med undantag av fyra platser, som disponerades av japaner. En fin vagn med spetsgardiner och spetssbordduk samt ovanpå en ke ramikkruka med en begonia (utblommad). Vi serverades te ur blåvita muggar med lock och som avslutning en slurk kinesisk konjak för magen . Stämningen blev hög . Tågpersonalen bjuder ut resesouvenirer, smä dukar med fö rtjusande kinesiska moti v. Alia köper villigt och billigt. Och innan V .I vet o rdet av, ar VI. f ramme Forls. på sido 14

GodJul och

Gott Ny tt Ar

KRONOBY KOMMUN

13 Om du tror alt reserefera-

ska pe nsio nä re r eiler ä ld re också får den ypperliga av ten väcker av und bland t.ex. FPA-informationssekretera- handikappade, så har jag unEija svarar ••••••••••••• från sid o7 ren Ebba Jakobsson redige- de r åren fått mottaga otaliga rade Folkpensionären, sam hjärtliga brev fr ån personer för att inte tala om att alla God Tid absolut inte har av denna kategori - aldrig våra 69 medlemsföreningar några ambitioner att tävla negati va - som tackar för behöver upplysni ngar o m med . Hon står fö r ri ks hän- att de via referanten " känvad som skett eiler skall ske delserna inom pensionärs- ner sig som hade jag själv ute i pensionärslivet - (aha , sekto rn och vi begränsar oss varit med och fä tt uppleva dä r kom ordet igen). tili vår lilla SPF-värld och allt det unde rbara och intreshelt anspråkslöst litet " tili santa". Som du ser käre Helge, så är vi så många Att resereferaten kan reta Iyst" dä rutöver. någo n har jag svårt att förKan ännu inte låta bli att sorter i Vär Herres hage. Mitt svar blev längre än stå , för oft a är de ju direkt nämna några o rd om pensioidegivande fö r andra eiler närernas "eviga resande" - jag tänkt mig. men jag hopockså kan de vara små opre- såsom illvilliga tungor viII pas att Helges välko mna inte ntiösa rese- och histo- tolka det. Va rfö r reser de? sändare väcker er alla andra rieskildringar. Jo, bl. a. för att de inte tidi- ti li debatt nu närmast kring PENS IONÄR , 1 rätt visans namn måste gare haft tid och tillfälle där- frågan: du dock medge att visst hål- tilI. Arbetet och barnen i ÄLDRE eiler SEN IOR, ler vi oss också med annat fami ljen har hällit dem fång- men jag är också väldigt innehåll . Blädd rar här i nr na. K an vi då missunna dem , tacksam för synpunkter på 5/86 och plockar ut (utöve r speciellt som reseerbjudan- in nehållet i God Tid, ty avär ju att tid ningen • Ulla-Britt Nyholm från Å bo svänger runt med Gerda Å berg, Esbo flan kerad mötes- och reseskildringar) dena oftast är så fö rdelak tiga sikten skall vara ett fo rum för hela bl. a. artiklar som Spara eiler med rabatter m.m. av herrarna Gösta Norman, Borgå och Morgall Anderssoll , Esbo. Foto: Mar- slänga, E n vandring bland vAr medlemskAr och åsiktergareta Grigorkoff. ViII i dett a sammanhang na är ju så många som vi alla historiska grava r, Annis och Hasses uppskattade bidrag, nämna sam exempel en vet. Skall försöka göra mitt duplicerat beskri vningarna, Se nio rd a nsle d a rn a läkararti keln Ett ögonblick, dam , sam abso lut in te har bästa , men kom ihåg att som hon, Ka t e Bj ö rkm a n samlades tili. höste ns dans· Text: Mar gareta GrigorkolT Wasz-Höckerts Vi behöver för mycket av denna världs anonyma svar går i pappersoch Lullu Pa lm gre n hade trygghet, rektor Anderssons goda, men för vii ke n det ko rgen. stuga , 15 - 16.11 1986. Det Foto: Ethel Blomander översatt. Danserna hade ko m deltagare frän både Jag tackar dig Helge än nu Fö r fi nsmakare och vanl iga betyder så mycket att årligen deltagarna i sommarens inÅland och Åboland , Österhungriga, Generationskl yf- komma ut i kontakt med en gång och tillönskar dig ternationella dansträff på o rdförande för Alberga penbotten och Nyland . Återse· tan, FPA :s PENSIONS- andra i samm a ålde r, att ho n och alla pensio äre r ute på endets gläd je var stor. Man sio näre r, efter Essi, ho n Å land haft med sig. FRÅGAN m.fl . Skall inte hela året genom broderiar- fältet en GO D J UL och ett Förutom att man flitigt hade träffats på kurser och dansare) hj älpte tili med GOTT detta räcka för en tidning av bete sparar in fö r att ko mma hälsobringande Senio- övade de nya danserna, dis- God Tids karaktär? Kom ut på sin stimulerande l ång- NYTT ÅR 1987 . tidigare dansstugor, så det arrangemangen. Eija fanns alltid någon man kän- rdansledarnas hus mo r, In - kuterade man dem man re- ihåg att vi - all tså alla sven- resa . ge r H e rnb e r g , förestod da n kunde och utbytte synde väl. och pun kte r hur det eiler det 40 deltagare hade anta- förplägnadsdetaljen steget skulle tas . Det är fak- FORTSÄ TINlNG •••••••• ren Frans Mikael Franzen. och bö rjan av 1600-talet gegits, men det fanns flere pä T int a Mö rn e -A la nd e r av I600-talet två pojkar no m mina Fo rsiusstudie r. väntelistan, som tyvärr inte serverade två läckra mål tiskt en av dansstuga ns vikHur få tag i ••••••••••••• från sido 5 Stockmann tili No rden. Den Furstar och fogdar, fru ar rymdes med. " Nästa år får mat. På lö rdage n välkomna- tigaste ändamål! Försedda med trevligt äldre brodern Franz kom och frillor - ett brokigt sällvi väl hyra Mässhallen" des de långväga gästem a Pesten, som år l710 prak- via Göteborg tili Åbo , där skap i historiens väv . Alla suckade Kate B jö r k ma n , med kaffe och smörgås och nytt material fö r dansgruptiskt taget rade rade ut Hel- Balthasar va r räntmästare av börd och med infl ytande som var da nsstugans ledare . sedan öppnades dansstugan perna runtom i Svenskfi nLokalen var rymlig och av o rdfö randen, Ma rga re- land och stärkta i sin känsla singfors och halva Kyrkslätt. på Åbo slot!. Efter åtskilliga var fö renade i ett finm askigt av samhörighet, sökte sig Från en psalm i nödtider, äventyr flyttade Franz tili nät av släktskapsband . Och trivsam. D e t hade vari t E ss i ta G rigo r koff. T ili dansstugan hade det deltagarna på söndag efter- sam jag anv ände i ett hö r- Borgå. Hade han nägra sam k änt - s\äkt en är vä rst. F un ck s kungstanke att få Ofta levde man under hot d arfsslugan tili i\:Jbe rga" ser- gjords en ny kassett med ett middag till baka tili sina spelsmanus, gick jag tillbaka kontakter där? Knappasl. i tiden tili den föTsta kända Men jovars. Av en händelse om hämnd. Egentligen är vicehu s och alla var g lada sto rl antal trevliga småda n- hemtrak ter. helsingforsaren, Sigfrid ser. Seniorda nsledarnas nya att hennes önskan hade bli· fann jag i mantalslängden , det historien o m Dynas tin Aronus Forsius, ett märkligt att hans yngre bro r Jiirgen eiler Dallas, fastän furstarna vit uppfylld, inte minst ef- sekreterare, Gu nvo r NyMargareta GrigorkolT mänskoöde , och tili hans var bosatt på Lill-Kroknäs och fruarna hade andra betersom det verkligen va r en st röm , hade skrivit rent och mycket lämplig dansstugegård på Vessölandet. Mic- nämningar och andra namn . P.S . Får vi påminna om "Essis Fond", plats. Nu hade hennes danhael Wernle blev tysk borg- Alltid fanns det någo n Aleur vii ken stipendier skall kun na utdelas åt seniorda nssare med entusiasm gått in mästa re i Göteborg. Då och xis som ruvade på hämnd. ledare som skall delta i kurser och dansträffa r i Finför att förverkliga .planen då besökte han brodern i Och någon Blake , som skulland och uto mlandsl och Ge rd a Åberg och paÅbo. Men plötsligt var han le fö rsvara sitt revir. Men i HSb 405506-08398083 är ko ntonum ret. ret Bl o man d e r (han ny försvunnen. Gåtan fick sin stället för oljan gällde det förkl ari ng, när jag besökte gods och gull . Och alltid Den röda tråden, ledmo- landsarki vet i Göteborg och då som nu - var det fråga tiven. bakom allt detta är fi ck en notis i min hand . o m hunger eft er makt och inte lätt att reda uI. Där- Den gode bo rgmästaren ha- infl ytande. Grymhet eiler barmhärVåra skickliga ko rsordslö- emot måste man nog ha ett de via en firm a i Amste rsare blir bara fler och fler hu vudtema för varje delpro- dam fö rsökt sälja vapen åt tighet, dödsstraff eiler befö r va rje nummer. Hur gär- jekt. En sträva n att se sam- ärkefi enden Danmark. Men nåd ning - i det avseendet na skulle man inte ploeka manhangen bakom den oft a blev fast. På grund av hans var man mind re nogräknad några fler pristaga re ur ko r- rätt kortfattade text vi fin- ställning och goda fö rbi ndel- än i våra daga r, fas tän ka ngen, men tyvä rr tillåter inte ner i historieböckerna. Man ser fa nn jag inte honom i ske nya nserna nu är bara får en hei del aha- upplevel- fä ngelse utan vid en hälso- kosmeti ka. Man älskade budgeten det. Men nu i de tta numme r ser i arkiv och bibliotek. källa där han fö rsökte lindra starka fä rger och ö msom hahar ännu 5 st ti li sin chans så Gamla mantalslängder, jor- sina pomage r. Ack, ingen- tade och ömsom älskade de starka, oböjliga människorlåt oss hoppas att Fru Fo rt u- deböcker och kyrkböcker ting är nytt under solen? I Braunsbergs jesuitko lle- na . Allt gjorde intryck på na skall vara ju st Di g bevå- ko mbinerade med sockengell som kanske aldrig tidi- och stadshistoriker , artik lar giums matrikel sökte jag ef- den grå massan. De sam var gare har Iyckats ko mma i tidskrifter och årsböcker ter Erik XIV :s och Karin tjänstefolk och ko m i konger tillsammans en bild av Månsdotters son G ustav. tak t med sitt herrskap, satt med på prislistan. Tack också fö r de fint tex- människorna och deras mil- Jag fa nn ho nom inte, efter- sannolik t om kvällarna och tade svaren som det är ett jö . När man sen kopplar på som han fö rekom under skvallrade o m deras onda den gnutta fantasi som finns täck namn . Men i stället hit- lustar och ljusskygga affänöje att se . VENTTI-Iotterna som vi kvar också under äldre dar tade jag en annan son åt rer. Ute i bondstugorna fick hoppas skall ge ett tillskott och man märke r att mäns- Sigfrid Aronus Forsius än man nöja sig med att berättili jul kla ppskassan går den- korna bö rjar tala med var- den man känner tili . In- ta spö kh,storier, tills man andra, dä tycker man sig skriv ningsåret var detsamma vid mark naderna eiler av na gång tili : handelsmän uppleva något av de dolda som då kyrkoherden Forsius kringresande Margareta Ekbom Mari ehamn sammanhange n och släkte· i Kimito fängslades och tor- fick höra rykten. (ÖrontassAlbert Mellberg Grankulla nas pilgrimsgäng. Så några te rades. Den hypotes som lare hade goda tider. ) De Helga Sandberg Purmo Karin Lönnqvist konk reta exempel på när jag arbetade med fick ytter- mo tsvarade massmedierna . Hfrs82 Hjördis Star Åbo 81 J a, vad vi än som pensioman plötsligt upptäcker en ligare näring . D .v.s. att det tråd, som man hållit på att inte var hans fö ru tsägelse närer sysslar med. behöver Vi gratulerar! och tappa . Med bröderna Balt- om utgången av det polska vi den röda tråden. Det är o hasar och Michael Wernle fälttåget, som fällde ho no m ibland mödosamt att hitta Så här på tröskeln tili Ju- från Niirn berg kom i börj an utan att hans bägge söner den . Men vi får säga sam len viii Redaktören och God samtida Karin Månsdotter studerade vid ett ärkeka- de n åldrige och långsamma Tid tacka er alla för livligt och hennes tysta år på Liuk- tolskt seminarium i fiende- Paasio. som våren 1966 skulle bilda regering: Nog siala . Och som bäst sysslar landet Polen. deltaga nde och Jag hade fått en något så får det ta tid , bara det blir jag med en person, som lev· ÖNSKA EN GOD J UL de senare. Det är poeten , när klar bild av fö rhållande- färdigt. OCH Nils Göran Engström professorn och psalmdikta- na under slutet av 1500-talet GOTT NYTT ÅR 1987

Dansstuga i Alberga

FORTSÄTINlNG ••••••••

Sammanhangen bakom kulisserna

KORSORDET 5/1986

GodJul

Gott Ny tt Ar

ORAVAIS KOMMUN

Priscillas kärleksfijrklaring tilI hembygden

II ... "

, 1,

KINA - en •••••••••••• erän sido 12

i Shanghai . där redan stationen är e tt enda myller. Där mötte oss den kinesiska statstjä nstemannen , herr Sun som vi råkade vid informationstillfället i Helsingfors och vi åk te bl.a . tili Då medlemmen av Sjun- hemfaller hon aldrig åt patos hamnen för att promenera deå Pensio näre r G unhild utan närmar sig sitt tema på på det berömda Bund . Wass tr ö m - mera känd en lågmält vardagsnära sän, T rängseln var dock så stor och högt uppskattad under som gör att hela boken inte att detta var omöj ligt , vi signaruren Priscilla begick bara är intressant fö r en fick några minuter på oss sin . lO-årsdag 1985 beslö t sjundeåbo, utan för en var för att ta fotog rafier och så styrelsen fö r Hemb ygdens som vili uppleva livet i en åkte vi vidare på shopping Vänn er i Sjundeå, där hon i svenskbygd i fred som kri g, i tili en Friendship Store , ett många år fun gerat som sek- histo riens Ijus eller i sägnerva ru hus speciellt inrätt at Gunhild Wasström reterare, art ge ut en tionde nas tro lldo m, eiler ko mma skrift i sina samlinga r i vil- de o ri ginal som verkade i om hembygdens historia och under den rubriken har med tanke pä turister. Där ken man skulle samla ett ur- bygderna - inte bara i Sjun- !ångt tillbaka i tiden levande- hon funnit den rärta tonen frestades vi av sidentyger , kashm irt röjor, a llehanda vaJ av de kåserier och repo r- deå - närmare inpå livet. gö r hon de kulturperson- art lovsjunga sin fädernesmycken och prydnadsföretage som henhes penna alD et som mest fängslar mig ligheter som levat här och bygd i denna samling. må l, sidenskjortor m.m . De strat under snart 40 år. i Pri sc ill a be r ätt a r är no g påverkat inte bara Sjundeås korta glimtar vi fick av Ett i sanning klo kt beslut. den fö rsynta humana humor utan hela rikets historia. Eija Shanghais gat ubild visade , Ert beslut som resulterat i en som liksom en röd tråd , utan Men inte heller vardagens tyckte vi , smalare gator och ku ltur- och trad iti o nsgärd något läsa rfrieri skymtar fo lk glö mmer ho n utan lesom ännu många ko mmande fram i alla hennes person- vandegör lika träffande sme- "Prlscllla berättar" säljs I tro ttoarer än i Peking och ge neratio ner ko mmer art ha skildringar. Sann humo r är der, fältskärer, klo ka gum- Sjundeå Sb, Ekenäs och Xian och en abso lut överglädje avo För "dem som än- alltid lågmält och det känner mo r och " påsaryss ar" - alla Porkala bokhandlar. Ca.- vä ldigande trafik av cyklar och människor; me n sä har nu minns" är P r isc ill a be- hon hel t intuitivt. sådana som varit en del av prls mk 60,-. Sha ngha i ocksä ca . 12 miljorättar en fond av skeende n Ljus och äkta är den stäm- bygden och skänkt det dagliner in väna re. Ka nske berooch upplevelser från hem- nin g som vilar över hennes ga livet färg. 5krzfter utgivna av ende pä de delar av staden socknens såväl ljusa som sän att nänn a sig naturen UI Sjund eås namn är en H embygden s Vänner vi fo r igenom såg vi älderdys tra :\r. Oberoende av vi l- och dess väx lingar och med sång" har Priscilla bl.a. rub- i Sjundeå domliga trä hus med överket motiv hon än behandlar sin grundmurade kännedo m ri cerat en av sina berättelser Ekenäs T ryck eri skjut a nde övre vä ning, ga tukö k , grö nsakstorg och fö rsä ljning av o lika slags va ror på trottoarerna . Naturligtvis fa nns det också ståtliga hö ghus av ä ldre och nya re mä rke i Shangh ai, hur a nn ars? Alla våra intryc k var ju högst ytli ga, vi åkte ba ra fö rbi och fö rsökte bilda oss Då ett 15-tal pensionärer från Finland dele n uppfattning, vilke t naturtog i kursen " En bygd mitt i Norden" på ligtvis va r riskabelt. Biskops-Arnö i Mälaren i aug. 1986, frapperaDe mä nniskor vi här och des de av andra kursister, som samtidigt visp å andra stä llen såg va r också sådana som kunde tades i skolan. Ingegerd Herrgård ger här tänkas ha ärende tili centen intressant inblick de kurdiska särdagen rum ; få ga mla mä nniskor, och problemen. just inga sko lbarn , fo lk som De uppträdande vid underhållnilzgskvällen tar igen j äkt ade tili och frän sitt arNatoren i hjärtat av Uppland ger fördelat inorn olika state r: i var storslagen, ku lturmi nnena nordväst ra Iran, i norra och sig i pausen tillsammans med sina familjer. bete o ch sm ä ba rn som fö rotroliga. Vi trampade på histo- nordöstra Irak , i sydöstra Sydes he m frä n d aghem . Me ra risk mark och fic k uppleva det- rien och söd ra T urkiet och söd- samm anj ämka de olika skrift- fa miljen fick va ra med på fes- kunde vi ju inte helle r vä nt a ta såväl på hällama utomhus ra Sovjet. språken tili et! gemensamt hög- te n och barnas karan va r rikl igt oss under vä ra få daga r. som i medeltida kyrkor och Ma n räknades so m Oykting språk. Det var en sådan kurs i re presenterad. Ho tellet i Shangha i beslott. Men därtill gjorde vi en orn ma n l.ex . bodde i Ira k och kurde rn as skri ftspråk, sorn gavs Ku rdern a har inte fö rlorat stod av olika trevå ningshus i ny och intressa nt beka ntskap. flydde geno m Iran. Då var vä- i No rdens Folkhögs ko la. Som hoppet. då det gäller framtie n rätt lantlig o mgivnin g. Elt trettiotal kurder med fa- gen öppe n mot Europa. Sveri- språklärare fun ge rade bl. a. den. För dem är kun skape n i miljer bodde likso m vi i e lev- ge har under rnånga år vä nligt Ferh ad Shakely. Han är äve n svenska nödvändig oc h sarn ti- Det va r ä nnu e j he lt fä rdigt, bostäderna , i små moderna stu- tgit emot 5-10.000 kurder. De, chefredaktör för Svensk-Kur- digt önskar de fort bilda sig och ma n arbe tade på en trädgor med sovrum och elt var- som lättast hade möjlighet att disk Jo urnaI. sorn utges av Ku l- den rn öjligheten ges dem. gå rdsa nl äggning med ka nadagsrum med kylskåp och fly var såda na sorn hade utbild- turfö reninge n Sveri ge-Kurdis- Språkl äraren F. Shakely är le r , pergolo r , broar och kul Lo.m. kok möjligheL Vi hade ning och kunde språk. tan , som ä r en part ipolitiskt även författ are oc h poe t och lar. I vä ra rum hade vi igen gemensamma måltider i skoDet kurdiska språket hör tili och religiöst obun de n idee ll har bl. a. givit ut barnsago r. de väliga te rm osarn a med lans ryml iga matsa l och de tt a den indoe uropeiska språkgrup- förenin g, sorn ve rk ar fö r att be- Den sve nska skalden La rs hen vatte n , de lockfö rsedd a bidrog tili att skapa kontak ter. pen, me n ge norn att befolk- va ra och stödja den kurd iska Bäckström har tillsa mma ns te mugga rna och päsa rn a Ku rdem a ta lade svenska och vi ningen varit spridd i oli ka län- kuhuren sa mt för ömsesidig med Sverige kurdern a F. Shakemed jasminte. D et var e n kunde ko mm unicera med dem der och dessutom levat iso lerad förståe lse rne ll an kurder och Iy och Bakhtiar Amin översa u an genäm syn . Denna dag obehindrat. i e ländiga bergstrakter har dia- svenskar. ve rk av de n kurdi ska nationalbesökte vi ett buddhistiskt De berättade, att de som lektala olik heter uppstått . Man Ku rderna hör e j tili de n gula skalde n Goran , som levde fJykt ingar för några år seda n har svårigheter att förstå va r- (mongoloida) rase n ulan den 1905 -62. Denne Ooran räk nas tempel vars m änga bygg nako mmit från Mellersta Östern . and ra. Dessutom är skri ftsp rå- europida (vita). som moderni smens fader i kurder kring den långa tempe lDeras forna rike , Kurd istan, en ket olika, beroe nde av att kurDe är långa och rätt krafti ga, di sk poesi. 1 dikten " Barne ts gårde n hyste Buddho r av gång ett område av Frankrikes diskan kan skrivas med en fle r- har stark ansiktsfärg, mö rk a vagga" kommer tidens beky m- o lika slag, t.ex . e n Leend e storlek och med en befolkning tai alfabet , arabiskt , latinskt ei- ögon och svart glänsand e hår mer fram i följande verser: Buddha, och den berö mda på 20 milj ., har inte nu mera le r ryskt (cyrilliskt). och har elt tempe rament so m 0, vi/keli Iycka i demw fam i/j jade Buddha n . Uta nför hunågra politiska grä nser och är Man fö rsöke r nu av prakti s- särskilt kom i dagen, då vi in- - där föräldrarna kan /)'ssIJa pd vudtem plet pågick en cereej heller politiskt enat. Det li g- ka och na tio nalist iska orsa ker bjöds tili festkvä llen med mu- barnets alldllillg! mo ni , präs te r slog på stora sik , sång och dans. De hade O. vi/ken g/ädje om eli sådan kl ocko r på m ark en och kallat på en kä nd sångare och fam ilj fa nns alI se fö r oss värlbrä nde rökelse i väldiga en musiker. so m spe lade " ba u- den runt, om vi visste all barzo uk ", ett stränginstrument. nets vagga aldrig blev tili aska i mässingskä rl. lnne i templet framfö r gud abildern a gick Männen va r klädda i långa, på- ell krig! gulkl ädda munkar med rasiga byxor och breda bälten kade huyuden av och an , (dukar), medan kvinnorna var festligt kl ädda i tunn a skimranmedan menighe te n rö rd e sig de dräkter med paljetter, guldomkring bugande , samtal anoch sil ve rbårder, smycken de och kn äböj ande . m.m . All a dansa nde höll varEfte r en hastig middag andra hårt i händern a utsträc kbegav vi oss tili kvällens ta vid sidan utom förd anserprog ram , Ak robatik , so m skan, so m visade sig i all sin visa de sig va ra cirkus, med glans. Dansstege n var ga nsRa skickliga a kroba te r me n enform iga, men rytmiska. också dresserade djur: sm ä Snart va r fle ra av oss in viterade vita hundar , apor, en tj o ck En känd sångare från Kurdistan omgiven av sin i danse ns vi rvl ar. De. som såg Text och lato: på, kl appade i händern a och panda som gungade i gung"fanklubb" . Tili h. bakom sångaren veterinären eggade danse rn a med så ng och Ingegerd Herrgård stol och åkte rutschbana Khalil Garmiani. rop och stämninge n steg. Hel a samt tvä väldiga tigrar.

Inblick i kurdernas särdrag och problem

• "1 {

FORTSÄ TINING ••••••••

1 familjerna är allt "vårt" - inte ditt eller mitt Programmet följande dag inleddes med e tt besök i en jordbrukskommun utanför Shanghai, e n av stadens grönsaksleverant örer. Den hade 15 000 invå nare och var egentligen en Iiten stad för sig med alla behövliga inrättn inga r. Husen va r delvis a llt annat än lantliga , det fanns må nga nya Ij usa höghus, men naturligtvis också byggnader av en typ som man mera förknippar med la'\tbruk. Nu var det ju senhöst och det mesta var redan skö rdat , men risskörden pågick och fä lten täcktes av riskä rvar i ett vacke rt rutmö nster. På en väg låg riskorn utbredda tili torkning. Efter ett inledande föredrag av e n a v komm unens fört roende man , to lkat tili finska av herr Sun och för våra rikssvenska de ltagares skull dä refter tili svenska av Annik a begav vi oss på rund va ndring och såg bl. a. ett sjukhus o ch e tt apote k där ma n sålde na turl äkemedel. Sedan ko m e tt daghe m med söta lära rinn o r och ä nnu sötare kines barn som just hade lektimme . Efte r en mycket rikli g lunch i ko m mune ns matsal, va r de t tid att besö ka e tt he m , som förevisades av husmo dern , tili vilke n ma n också kunde stä lla frågor via tolke n . Ho n va r mycke t sto lt ö ver sift hus: det o mrn ttade ocksff 160-50 m Z träd gå rdm arR , tillräcklig t fö r de ras behov, ty de kan ta 3 skö rd a r i å ret. Ho n va r också Iycklig äga re tili tvättmaskin , kylskåp o ch TV . Ho n hade en do tte r som sna rt skull e gifta sig, varvid he nn es ma n skulle fl ytt a he m tili familje n och dessuto m bodde säkert i huset andra slä ktin gar. Familjen i Kina är ett mycket vidare begre pp ä n hemma hos oss , och inko mste rn a betrakt as också som gemensamma, iote " mitt " och " ditt " ut a n "vä rt " . Fä rde n frä n Shanghai tillbaka tili Pe king skedde igen i ett militärplan , lika bra som planet frän Xian tili Nanking. Dess start ku nde dock beteckn as som " rivstart", kna ppt hade vi san oss, så va r vi red an i luften . Vädre t va r kl art och innan mö rkret fö ll kunde vi se ett ö ve rras kande la ndskap med fl ode r och väldiga sjöar djupt unde r oss. I nästa nummer anländer vi tili Beijlng Klnas huvudstad.

Glöm inte all an mäla adressförändrin g tili SPF-kansliet Indiag. 1, 00560 Hfrs, nä r du fl yttar. Del är nödvändigt a ll du anger din gamla adress, med poslnummer och ailI, för annars kan vi inte hilla dej i vä rI regisler .

TILL EDER T JÄNST

OPTI KER

I BESTÄLLNINGSBUSSAR· I I

Hel- och halvpension

HANGÖ TRAFIK

Tel. 30 t61

godtids

i Västanfjärd

tel. 925-7146 God m at även för större grupper

WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 141 042

annonsörer

MARTHAS MATHÖRNA

Beställningsbu ssar.

VASA TUri stbussar

Tel. 961-115726 118727

tel 915·66 266, ll'lenc1al

Abo Kopmansgatan 12 A ElI.p tel 11713 Vlceharadshovdlng

J A R L-C HRI STIAN HEINRICH S Eriksgalan 3 B. 5 vån. 00100 Helsinglors tel. 90·694 9733

,-,arja sondag 12 '6 50. Inkl drycker Bestallnlngar lor grupper Oppel må Ir 9 21

Ulf Jansson tel. 13265 VlceharadShovdlnQ

Tom Gustafsson tel. 11900 MOllagnmg 1Pargas_ Slorgardsgalan. varje onsdag kl 14 17 tel 740300

Lardag 12 - 20

Cosm etique - I-I ofman Tct 745766 Dlpl.kosm. Kalja Holman Blhnh. 21600 PUIjIIl Solarium 1-21 (lIds best)

Oppel Ireo måB30-18. 1010-13 Anel ra lleler od'l om IMJlar enh!!, overel\5kommelst (ockQlörglln)

HudrengörJng . ansik1s. hand , lotv3rd - elfekhva drdproduk1er. parfymer Christian Dior. Elisabtlh "rdtn . nalurkosmtlika

KYRKSLÄTT OPTIK HSBs hus Vld lorget

teL 298 1927 KAUNIAISTEN OPTIIKKA GRANKULLA OPTIK Kopcenlrum Tel 505 05 90 Specialaffär för glasögon

FOTVÅRD Maijaliisa Sjöblom Kaskö tel. 962-27111 PENSIONÄRSHUSET KYRKOGATAN 47

På kvällen föreställning på Folkan Östermalmstorg av " Hotelliggaren" på promenadavstånd från hotellet. På kvällen ordnar vi teatersupe på hotellet för dem som är intresserade.

SPECIALRESOR FÖR FINLANDSSVENSKAR 1 vecka/Hol. Eder/halvpension 1 veckalHol. Tirolerhol/halvpension

ANSIKTS - HANDoch FOTVARD

VA I..KOMMEN

SCHULTZ & KÖHLER

Advokalbyrå Viceharadshövding

BAGARSTUG AN

VINTERRESA TILL ZELL AM SEE 1/3 1 veckalPens. AlpenrO se/morgonkaHe

OPTlKER N. LILJA

Advokatbyråer

STÄENOE BORO TURISTBUSSAR WESTERlINES 90·645405 Helsingfors 961-112112 Vasa 962-4t 27t Närpes

Lördagen den 24.1 KaHefrukost på hotellel. Rummen bör enl. internationeil hotellpraxis lämnas kl. 12.00. Bagaget kan lämnas i hotellets förvaringsrum. KI. 16.00 busstransfer tili Värta hamnen varifrån Silja Lines m/s Finlandia avgår kl. 18.00.

2.425:2.890:3.105:-

HÄLSORESOR TILL RUMÄNIEN 11 /4 2 veckor FELIX/hoI. Belvederel 2.990:-

helpension 2 veckor HERCULANEJHot. Romanlhelpension

Söndagen den 25.1 Ankomst tili Helsingfo,-s Södra hamnen kl. Og.OO. Pris: rnk 990,-. Enkelrumstillägg mk 90,-.

2.390:-

ÖVRIGT RESEPROGRAM 1987 8/5 1 vecka BUDAPEST och WIEN 7/9 2 veckor/HERZDG NOVI-Jugoslavlen 28/9

PARGAS. Kopmansgatan 36

ABO . Humlegardsgatan 7 Toi 332 187

GEORGSGATAN 11 A 4 VAN . MED HISS TEL. 643 381 00120 HELSINGFORS

ORAVAIS TRAFI K AB

24/11

ÄBOLANOS ~ OPTlKAB ~ Tel 740422

BILLlG HEMGJORO MAT Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA IngenJörsv 4 Tel. 915-531 865

EKENAS. Kungsgatan 11 tel. 11 523 KARIS, Kopmansgatan 4

REGINAS MAT & KAFFE

A,ng In Er bussbestallnlng redan .dag! Tel. 91 ' -81004

FÄLTMARSCH

Gynna

MATSTÄLLEN

GULD - UR - OPTIK

Hot Plaza/halvpension 2 veckor/PYTHAGORIAN pä SAMOS HoI. Doryssa Bay/halvpension

3.690:3.165:Gösta .:km lln . Hil'J!ilta Andersson. Frej Lindq\1sI. l llr Urunnbcnl. \ h.'$! W~I Cl'J!f'Cn. Stij:! Gl')bc. Dan Ekborg. I'larluu " ii nni!!. Si!>...cla K~ l e. Louise Edlind.

3.565:-

FOLKAN

Alla resor med lIyg frän Helsingfors. Avbesl. fö rs äkring 45:- tillkommer. RES MED MARIANNE IVARS - en kunnig rutinerad reseledare skapar trygghel. Närmare uppgifter och anmälningar:

Teaterresa tili Stockholm 22.01 - 25.01 -87 Torsdagen 22.1 -87 Samling i Skatuddsterminalen kl. t 6.30 där landgångskorten delas ut. m/s Mariella avgår kl. 18.00. Välkomsttillfälle ombord. Fredagen 23.1 Engelsk sjöfrukost ombord, ankomst tili Stockholm (Tegelvikshamnen) kl. 09.00. Busstransfer tili Hotel Mornlngton Nybrogatan 53 (svensk buss). Bagaget kan lämnas i hotellets förvaringsrum. Rummen disponibla fr. kl. 14.00. (IIalI rummen är tomma få r man dem genast) . Dagen fri.

FINLANDS RESEBYRÄ VASA

Hovrättsesplanaden 11, tel. 961 -118300

Ode till en jasmin Det är västanvinden som lekfulll mättad av soi och värme smeker min gudom/iga jasmin - Jag nås av en bedövande doft - Att få bli delaklig av dess parfumerade ångor är väl paradisiskl - Helsl skulle jag kasta mig mitt in i den gräddgula blomsterprakten - och bara vara Om någon dag är scenen förändrad. Jasminen undrel, slår där helI anonym, berövad all sin skönhel, sin charm - A lla skira blommor har dalal ner i del gröna gräsels väntande famn . Som snö Iysa de i juliskymningen Milla L indström Sjötorp 1986 Att tända Ijus i sitt tönster, ovantör ytterdörren eiler vid grinden är att glädja den som åker törbi eiler bor snett över vägen. En hälsning i mörkret omkring oss. Anna-Greta Vinberg

FORTSÄ TINING ••••••••

Två tryckfel i God Tid 5/86

Så här •••••••••••• från sido 11

Tyvärr är Tryckfelsnisse den abso*

lut mest aktiva i våra spalter. J fö· regående nummer hade hao ocksA helt respektldst smugit 10 två sakfel i Håkan Olins intressanta artikel på sid 5-6 om En vandring bland historiska gravar . På tai om Martin Wegelius, som givit .sitt oamo åt musikit'stitutet i Närpes har hao pietetslÖst felak-

tii

taiat om eu

mu:;ikinstrument.

Och då gruppen på vandringen med högaktning upps6ker [örra landsmodern Sylvi Kekkonens gray, profancrar han det gcnom att skriva undersöker .

God Tid tackar Håkan Olin den intressanta artikcln och bekla· gar de racala tryckrelen . Rednktören

Med dem har vi hafl flere gemensamma träffa r , då vi bekantat oss med varandras verksamhet. Del går också bra att åka i samma buss när man inte själv kan fy ll a en hei buss . Vi har också företagil gemensamma resor lill grannlandet Sverige. På tai om Sverige kan väl också nämnas, att vi har goda kontakler med pensionäre rna i vår sve nska vä no rt Hudiksvall . Hudiksvallsborna var här 198 1 och 1985. Sistnämnda år fy llde K askö 200 år , och besöket gick i 200-årsjubileets l ecken . Vi i vår tur hade hälsat på i Hudiksvall år 1982, då vänorlen firade sitt 400-årsjubile-

I priset IngAr : båtbiljett Helsingfors-Stockholm inkl. hyttplats i 2-pers. hytt kaI. B med dusch, WC m/s Mariella (bäddarna i samma pian) båtbiljett Stockholm - Helsingfors inkl. hyttplats i 2-pers. hytt kaI. 2 med dusch, WC m/s Finlandia (bäddarna i samma pian) - 1 engelsk sjöfrukost ombord - välkomsttillfälle busstransferer i Stockholm, hamnen - Hotell Mornington - hamnen logi i 2-pers.rum med dusch , WC inkl. morgonmål teaterbiljett tili Folkan (I:sta balkong rad 1- 3) avbeställningsskydd Fö rhandsanmälan direkt tili resans tekniska arrangör LL To urist Service, Arkadiagatan 21 Hfrs 10, tel. 90-44 00 41.

Reseledare : Eija Francke. um . M ånga personliga vänskapsband knöts under dessa träffar. K asköpensionärern a dell ar även rätt flitigl i olika slag av kursverksamhet. Vi har ju ett eget medborgarinstitut, som o rdna r må nga kurser även lämpade fö r oss äldre. Vi svettas och krumbuklar oss i pensionärsgymnastiken , " gubbjumpan" och seniordansen . D e sedvanliga hobbykursern a, såsom porslinsmålning, sömnad , vävning mfl . ha r även många äldre deltagare . En förening klarar sig ju inte nuförtiden ulan inkomster, och vi försöker även på olika sätt samla in medel tili vår magra kassa. Ett numera årligen återkommande evenmang ä r vå r klimpsoppdag, som vi

ordnar den sisla söndagen i juni . Vi brukar gemensamt med andra föreningar delta i påsk- och julbasarer , ål ar oss kaffetrakteringen vid av andra anordnade fester mm . Vi har även varj e år fåll eli Iilet kommunalt bidrag. M en i K askö finn s det många före ningar, som konkurrerar om allmänhetens gunsl och pengar , och någon guldgruva har vi tyvärr inte att ösa pengar ur. Julen står för dörren och vi planerar denna gång all fira vår anspråkslösa grötjulfesl i stadens restaurang, K aske . Vi önskar alla pensionärsföreningar i Svenska Pensionärsförbundel en trivsam julhelg och all framgång i Eder verksamhel år 1987! Kaskö pensionärsklubb rf.

Bland de senast den 20 december under adressen God Tld, Eila Francke, Kälistranden 10 C, 02720 Esbo 72, anlända rätta svaren utlottas tili envar av de 5 första vlnnarna Anni Blomqvlsts Vandrlng I barndomslandet och vlnnarna 6-10 erhålier envar 3 st VENTTI-Iotter.

Namn .... Adress .... . ............... . .. .