Arg.15 - Nr 1
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN
Sommardagsförberedelser
8 1.a. I detta nr:
3 februari 1987
sommardagen
1 EKENÄS ledaren sid.2
Om Haiko gård sld3
Stress sid 5
• Ullderhalldlillgama i Nylallds Brigad i full gållg . VL J erker (t.v.) f ramlägger programplallema f ör brigadkommelldörell övl. Lars Stellström och ullderhållschef ell Ole Gröllq vist, vilka redall IlU på det hjärtligaste välkomnar alla SPF-pellsiollärer, vilket f örb .ordf. Siv Tunzelman VOIl Adlerflug (i soffan) med tillfredsställelse kOllstaterar.
-,
"
Tips för deklaration' sld. 6
,
Karin Månsdotter sld.10
Veteranernas rehabililering och kulinariSk vardag sld. 11
• Utall samarbete med de lokala f öretlillgamas represelltallter skulle vi stå oss slätt med sommarells jällearrallgemallg i Ekelläs. Här ses Sommardagells hjämtrust fråll lokalförellillgama f r. v. Österby Pellsionärer represellterade av Lyyli Lilld och Tor SUlldmall och t.h. Ekelläs Pellsiollärer gellom Ragllhild Ell wald och Erik Elg. J millell "framlägger" f örb. ordf. Siv textell för J erker. Text ochfoto Eija
Möteskallelse Svenska Pensionärsförbundet r.f. sammankallas ti li stadgeenligt vårmö te onsdagen den I april 1987 kJ. 11.30 på Väs tra Nylands fo lkhögskola-folkakademi , Strandpromenaden 1 i Karis . K affe och fullmaktsgransk ning en timme fö re de egentliga fö rh andlingarna . Behandlas i fö rbundets stadgar § I I för vårmötet nämnda ärenden. Enligt § 14 i stadgarn a har medlemsförening med 1- 100 medlemmar rä tt att sända en befullmäktigad representant , medlemsförening med 101 - 200 medlemmar tvil och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Förbundsstyrelsen
Aktuell pensionärspolitik sld 13 m.m.
SPF:s nya ordförande Siv Tunzelman von Adlerflug presenteras i intervju mittuppslaget
Sommardagen arrangeras detta år i Ekenäs, den 16 juni. Enligt programmet samlas deltagarna kl. 11 .00 - 12.00 i Dragsvik, där vi har möjlighet att bekanta oss med Nylands Brigad. Presentation, egna ströv1åg och inte minst ärtsoppa och pannkaka i garnisonens matsal. KI. t 5.00 börjar den egentliga sommarfesten, men före det hinner vi bekanta oss med " Idstadens" sevärdheter: Knipan , gamla stan , Rådhustorget, Slottsbacken , Ramsholmen och mycket, mycket annat. För den som viII fortsätta att roa sig har arrangörerna Svenska Pensionärsförbundet tillsammans med 10kalföreningarna Ekenäs Pensionärer och Österby Pensionärer reserverat stadens näringsställen tör en sen supe. Anmälningar tili sommardagen töreningsvis efter den 20.2.87_ Henrik Cederlöf testtalar. Caj Ehrstedt sjunger, bl.a. detta ur programmet, som blir både digert och omväxlande . Det är möjligt att deltagarantalet måste begränsas. Räkna med högst 30 per förening. Anmälningarna tas emot av förbundskansliet tel. 90791 895 Maj-Britt Wikholm.
2
~- "Han
håller sig intill m ig, därfö r skall jag bef ria honom"
Vår nya verksamhetsperiod Det nummer av God Tid , som nu går i tryck, är ju nr 1/87. Ett ny tt år , e n ny verksamhetsplan , e n ny styrelse, e n ny ordförande. Vii ken prägel skall fö rbundet och dess verksa mhe t nu få. Vilka skall bli riktlinjerna och vad skall vi kun-
na åstadkomma . Vi har varit vana vid Jarl Mattssons välplanerade program och hans sakliga information . Skall den nu utebli och skall nya vindar bläsa bort det han arbetat så hårt på att införa. Så skall det väl ändå inte gå fär vi väl hoppas . Nägo nting gammalt och eventuellt någonting nytt skall det vä l va ra. Bäde lä ngsikts- och kortsiktsprogram är ju uppgjorda , verksamhetsledaren har vanan inne och styrelsen är nog medveten om vad den viII . Vad skall vi dä sikta pä? Jo, SAMARBETE. Vi hoppas att alla som har nya iMer och uppslag skall komma fram med dem och vi hoppas på verklig fo rtsatt demokrati i förbundet och i de enskilda fö re ninga rna . Vi vet ju a tt möjligheterna att påve rk a beslutsfattaroa är rätt så små och att det inte ulan
vidare går att fä nya rättighe ter och förmäner för oss pensio nä rer beviljade. Men det här betyder inte a tt vi ska ll re-
signe ra och säga: Vi är gamla, vi är inte me r i förvärslivet, vi kan inte ästadk o mma någol. Nej, vi skall i stä llet säga: Vi är mAnga , vi har unde r må nga strävsa mma år tj änat iho p vår pension, vi har rält tili samma sociala förmåner som de yngre har. Ja, som den yngre generation , som vi har uppfostrat , försörjt, skÖll om och försökt ge eli visst måll av lev nadsvisdom. Därfö r skall vi inte silla tysta och undergiv na utan fortsälla på den bana de aktiva pensio nä rsförbund en red an stakat uI. Vi skall fortsälla att ta kontakt med de styrande och vi skall synas och hö ras Överalll. Och framfö r allt, vi skall försöka att inte ge avkall på de rähighete r , som red an beviljats oss. Låt oss inte he lle r glö mma hur viktigt de t är att hälla ihop och visa samhälle t , att vi faktisk t är så må nga att det lö na r sig all räkn a med oss. Vi har inte me ra det arbe te vi en gå ng hade, vi Iyfte r inte me ra lö n utan pension (vilket inte i vära dagar betyder fattigunderstöd) , mänga av oss tycker all
Psaltaren 91:14
mao numera mest räknar med oss sam
babysitters för barnbarnen . Ånej, nog duger vi ännu ti li ganska myckel. Vi har inte strejkrätt , det är sant , men vi har ännu rösträtt och det gör att man nog ännu ganska länge måste räkna med oss. Och medlemsantalet i förbundet är rä tt stort och borde vara ä nnu större. Sök därför upp nya pensionä rer, som är villiga att sluta sig tili oss och dra Sill strå tili stacken . Jag hoppas att a lla föreningar inom förb undet fullt och helt går in för det som sägs i våra stadgar:
Förbundets uppgift är all frälnja pellsionärernas i sifla medlemsföreningar so-
ciala ställning oe" utkomstmöjligheter saint deras andliga välbefillnande oell fysiska "älsoti//stdnd. Pä ungefär samm a säll formuleras det hä r ju i de enskilda föreningarnas stadgar. Det läter, och det är också krävande , och det betyder mycket mer ä n det kaffedrickande, som äldre personer a lltid beskylls för. Om vi ska ll kunna locka nera medlemmar tili oss skall vi också bjuda dem en hei del , och det tycker jag faktiskt all fö rbund e t under den tid det verkat fakti skt ha r gjort. Men vi skall inte heller glö mma att mo tivationen fö r detta samarbete ä r all varje grupp ska ll få arbet a frill enligt egna ö nskemå l. Den som vi II dansa skall få gö ra det , den som viII se pä museer skall beredas tillfä lle tili det , den som viII resa skall få hjä lp a tt gö ra det. Det finns många hos oss som kan fu ngera som reseledare och guider och det finns ocksä många som t.ex . kan hä lla fö redrag. Så sätt bara i gä ng. Är det jag nu sagt tillräckligt? Info rmation o m vad som händer i samhäIlet , med a nkn ytning tili oss tili mogen ålder hunna , kommer som förr alt ges i God Tid . Likaså vet ni ju a lt tidningen redogö r för förbundets egen verksamhet. Det är all hoppas all informationen mottas med ö ppet sinne och vilja att medverka . Och jag hoppas också all få träffa många , mänga pä förbundets kurser , resor och fester. Väl mött. Siv TUll zelmall
För en tid sen rå kade en affär i Hfrs ut fö r ett förargligt misstag. I en annons hade en nolla fallit bort från priset på en vara. Folket trängdes fö r att inhand la de n förvånansvä rt billiga varan . Besvikelsen oeh förargelsen var helt naturlig , dä misstaget klarlades. Ibland fAr man oeksä hö ra att kyrka n blir beskylld för d ylika löften. som skulle sakna täckning . Ett liv i ha rmo ni och Iycka utlovas. man fö respeglas att bli skonad frän allt ont och i stället utlovas man all komma
i åtnjut ande av
allmän framgå ng. Det ä r skäl a tt stann a upp för att tä nka efter o m det finn s något fog fö r dessa beskyllningar. Varför tror vi. Är tron en reflex - ett återsk en av vå rt önsketän-
kande . Religione rn as uppkomst ka n förkl a ras på två sätt : antinge n utgåe nde ur männis kan förhoppnin gar oeh frukt an e ile r av att man mö tt sin Gud . Mycke t naturliga verkar sådana religioner va ra, i vilka människo rn a använ-
der sig av gå vo r och tro llformler för att "schac kra " åt sig fra mgå ng av gude n. Gudens betydelse ligger i att han ä r i stånd tili att avvärj a prövningar och i s täl/e t skänko fram gä ng. För de primitiva religio-
nerna gick det ofta så_ att efte r ett misslyc kande kom man tili den slutsatsen , att det var skä l att byta gud . d å den förra förlorat sin kraft. Däremot
va r
Israels
folks tro på sin Gud av helt anna n karakt ä r. Den va r inte tili sin natur en
JERKERS RUTA
ISSN 0359-8969
förhoppningarnas åte rspegling. som besitte r sin kraft endast så länge som den skänker framgång och beskydd . Den mes t dj up sinniga av böckerna Gam la tes tame ntet är Jobs bok . I den behand las specie llt människans gudsfö rh å ll ande. Där tyr sig mä nska n full stä ndi gt tili Gud fastä n ho n har mist a ilI. Den godc och fro mme Job dra bbas dä r av alIa möjliga o lyckor.
EkenAs Trycken A.b Ekenills 1987
Först mister han sina ege ndomar, sedan sin a
Utgivare: Svenska
Pensionärsrärbundet r.r. Ansvarig utgivare
E tt nytt Ar har rin gts in . Hur ska ll det nya året gesta lta sig? Vad kommer a tt hända ? Ingent ing speciellt ? Sett ur SPF:s synvinkel är 1987 eli jubileumsår. Förbundet har den 24.8 della år ve rk at i 15 år. Det är ingen ålder för en " pensionär" . Nåja någo t egentligt jubile-
an på Skansen 23-3 1 maj 1987". Med 140 pe rsoner viII vi delta i den marsch . som gå r från Skeppsbron tili Skansen på ö ppningsdagen . Värt mäl ä r två från varje fö re nin g. Vi hoppas att de som är nere än två stä lle r upp för de föreningar . som inte sänder egna re presenum kommer vi inte att fira. ta nter. Med ordföranden Föde lsedagen gå r i arbetets och verksamhetsledaren i tecken. spetsen för fö rbundets fö rEtt festligt tillfälle viII vi e ningsrepresentanter , skulle änd å ha . Om det blir av be- vi med stö rsta sann o likhe t ro r he lt på de enskilda med- va ra den stö rsta truppen . le mm arn a. Vi har tän kt oss Vidare har vi två specialree n jubileumskryssnin g. 24 sor under Skansen- vecka n. timmar tili havs, 3-4 se p- Åk med oss tili Skansen och tember. Minst 500 , men Upp land . Vi ha r många helst 700 anm älningar bör vi andra resor detta år. Studega rantera senast den ra resebilagan i fö regående 29.3.1987. Titta noga på vå r numme r. Bestäm dig i dag a nn o ns på ann an plats i det- och rin g io din reservering ta numme r. Begrunda , be- omgående tili förbundskansstäm dig. gö r slag i saken , liel. Gör du det, då underanm äl dig ge nasl. lättar du väldigt mycket vå rt arbe te på fö rbundskansliet. 000 Väl mö tt på någo n av SPF:s resor de tt a å r. Eli ann at evene mang det-
la år. sam vi satsar på. är "den finlandssve nska veck-
Jerker
och cheiredaktör Eija Francke Redakti onens adress: Eija Fl'ancke Källstranden 10 C 02720 Esbo 72
tel. 90-59 80 72
Varken syndaJlad, peSI, hungersnöd elleI' krig har lyckals Jörminska del envisa Jörsprång sam liver har framJör döden . Gabriel Garcia Mårq uez
barn och sist och slutlige n sin egen hä lsa. Den Gud tili vilken hans tillit stätt står stum - öve rl åter ho-
nom i själva vcrke t tili Satan fö r att krossas. Tro ts det tyr sig Job he lt tili sin Gud - o m än med upproriska tank a r. Me n det fal-
Sve nska Pensionärslörbundets
KANSLI indiagatan 1, 00560 Helsinglors 56 Öppet: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslist: Maj-Sritl Wikholm Verksamhetsledare: Jerke r Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405506-09691312 Postgiro: 1203 95-8
Kaiku Mäenpää Kyrko herde i Lojo ler inte ens honom in att han sku lle svika sin Gud . Utgångspunkten i Jobs bok är maktk a mpe n Gud och Satan emellan. Satan påstår. all Job kommer a ll förba nn a Gud , o m Gud skall låta o lyekor komma över honom (J ob 1:8- 12). I boken är det fråga n o m a tt bevisa, a tt mä nniskans gudsfö rh ålla nd e inte grund a r sig på nytti ghe tssynpunkter e ile r berä kningar , utan på någo t mycket djupa re . De n människa som mött
si n
Gud tyr sig tili ho no m just tack va re detta möte och tar inte avstånd frå n Honom oberoende a v ne de rlag e iler lida nden . Gud ä r ingen s kenbild , som utpl ånas ifall förhoppningarna grusas.
J ob få r a ldrig någo n förklaring på varför han har drabbats av alla lida nden och av Guds slUmhel. Efter att ha ge no mlidit de ofattba ra och oförkl a rliga prövningarna, a llt utan att ha avsvurit sig sin Gud , upphör så sm ånin gom
Jobs
revolterande .
Han inser alt Gud äge r rätten att handl a hur som he lst. Gud ä r inte re dovisningsskyld ig infö r mä nniskan. Kraftm ä tnin ge n Gud och Satan eme ll an är över. Också Jobs lidanden ä r överstån dn a. "Och Gud välsignade Jo b mer ä n tillfö rne .. . " 42 : 12 G ud bevisade att det i fö rh å ll a nd et Hono;n oeh människan emellan är frå-
ga o m någo t oä ndli gt mycket värdefull are ä n ell ko mmersiellt nyttoförhå llande. Gudsförh å ll andet baserar sig inte på framgå ng och förskonande. De t g rund ar sig på det pe rsonliga mö te t med Gud och på Guds verklighet. Dess g rundva l ä r sanningen all människan är ska pad tili samhörighet med Gud . Israels folks gudsförhållande ä r tili sin natur lika-
dant som de t gudsförhällande den enskilda människan Job hyste. Mycken tragik har känneteckna t det fo lkets o lika öden . Men inte he ller hå rda prövningar kunde i grunden rubba deras tro på Gud , ty folket hade som en e nhet lig folkgrupp mö tt sin Gud . Befrielse n frän Egyptens träldom var på na tionell bas ett möte med Gud . Abrahams , Isa ks och Jakobs Gud slöt ett fö rbund med hela folkel. Den gemenskap som så uppstått folket och Gud e me ll an hö ll . ti li och med då nä r Gud genom sina profeter utfärdade domar och också Iät dem träda i kraft. En del av folket drevs i landsnyk t år 722 f. Kr. De försvann spärlöst. En a ndra la ndsn ykt dra bbades de av 587 e. Kr. En spillra av denna folkgrupp fick å tervä nd a e fter 50 år. Men självständighete n hade g tt fö rl o rad. Palestin a hamnade under än den ena än den andras
vä lde och slutlige n fö rdrev ro marna judarna frä n områdel. Så inleddes en la ndsfö rvisning som va rade i ett å rtusende. Men tro n på Gud sviktade inte. Den bevarades stark 1.0.01 . i föri nte lselägren unde r andra världsk ri get. Fastän Gud varken beskyddadc
sitl
fo lk
från
prö vningar eiler skä nkte de t Iycka. tydde sig fo lket likt Job tili sin Gud . Job fick mo t slutet av sitt li v uppleva stor väl sig-
ne lse. Israe ls folk . som har utse tls tili ett tide rn as teeke n . fick ge no m sin a profeter genomgripande löften . o m a tl de vid tide rnas ände än e n gå ng skall få å te rvä nd a tili sitt land frä n alla de av lägsna la ndamären dit dc ha r fördrivits . V i får bevittna detta! I sa nnin g ett Guds ingrepp i vä rldshisto ri e n! Della blev möj ligt e ndast tack va re att man - a lla motgå ngar och förluste r tilltro ts fö rlit ade sig pä sin Gud . Om du uppl ever G ud som stum , om du hamnar att blicka ned i dj upa klyftor, dit inge n solstråle någo nsin nå r ko m d å ih äg Job . Om dina ö nskni nga r verkar menin gslösa, dä ingen förändr ing kan s könjas , så minns då Israel. Också tili dig rikt arsigorden: " H a n h ä ll er sig intill mig , därför ska ll jag befria h o nom ". (Översättning frän fin ska av Eija)
SVENSKA PENSIONÄRSFORBU NDETS OSTERBOTINISKA DISTRIKT Ombudsman för Osterbotten: Else-Ma j Johns on Levo nsg . 14 65200 VASA 20. Telelon : 961-11 94 tO Vänligen ring helst kl. 9 - 11 . Detegatio nen5 bankkonto : Vasa Andel5bank 567008 - 55002307 . Va5a Sparbank 104003962-6
3 och e nda danslagel i hela öSlra Nyland som redan på
Klas Gustafsson fortsötter i nösta nummer sin 30-lalel bar bygdedräkl. beröttelse Om livet på Haiko. 193 1 besökle lagel Edelfehs
Ett stycke kulturhistoria för deltagarna i Vinterdagen Han har faril på cykel runt he la de t svenska bosällningsomrädet i Finland och fåll bondmororna bort från potatisåkrarna för all dansa menuelle r och polskar för • Natllrskön vy över Haiko fjärd sedd från Teleberget. På en av Edelfelts honom . Han har tecknat upp de nesta av våra fintaYlor återjinnes samma motiv. la ndssvenska folkdanser. Sve nska Lille ra lursällskaLek to r, sederme ra profesProfessorn hade nio barn sina tavlor från Mell angalan Vikto r H e ike l och yngst bland dem va r i Borgå. Min fader sade åt pet i Finland ha r gell ut sor , (1838- 1927) va r de n som Yngva r (1889- 1956). Hans .honom: " In nan du om en hans arbete i Finlands sveninfö rde gym nasliken lill Fin- tio år äldre sysler Esther tim me är framm e har solen ska fo lktidning, volym V I la nd . Ha n har ka lla ls " Den ve rkade ä nda ti li sin död för reda n gått ned , så slanna Folkdanser. De t är också Y ngva r Heifinska gym naslikens fader". Före ningen Brages dräkl- - hellre hä r". Tili allas glädje kel vi ha r att tacka för vära Han var lärare i gymnaslik sektion. stannade han kva r. vid Normalskolan i He lsingYngvar eile r " Ynna " som - För hemresan hade vackra bygdedräkter. Under fors , vid Seminariel i Nykar- han kallades kom tidigt i be- komme rse rådet Eklöf sänt sina färder sam lade han in leby, dä refte r överlärare i rö ring med allmogekuhuren sin lilla ångbäl efter hela gamla klädesplagg, tygprogymnastik vid universilel i och jag äterger hans egen sällskapel. Roddbålar och ver och tygbitar frå n fyllkanoter logs på släp. Under ni ngen i väggspringorna , Helsingfo rs och slulligen fö- berällelse häro m: bältesöljor " Tre av mina äldre sys- soh ake t sali man och sjöng skospännen, reslända re för gymnaslikinrällningen ä nda lill sin pen- ko n hade höste n 1901 och den ena glada sängen eher med mera. Han gjorde upp vären 1902 deltagil i Finska den andra. Det var så mörk t förs lag lill dräk ter fö r alla sione ring 1911. Å r 1879 a rrenderade pro- Folkdansens Vän ners (Su- på nallen all del var svärt vära över nillio svenska och fessor He ike l " Villa Dala" i o ma laisen ka nsanlanssin Ys- all hilla ti li bryggorna vid tvåspräkiga socknar. Dessa Haiko pä femlio 1Ir lill som- tävät) övninga r under de nna Haiko-sl ra nden. A ll a de lta- förslag underställdes sedan ma rboslad fö r sig och sin då tväspråkiga fö ren ings . - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - , fö rsta verksamhe lsä r. la lrika fa milj . Sommaren 1902 ko m som Som den mä rkesma n inom kroppsku hu re n han var somma rgäst tili professor gay han en penningsumma Sundell på Haiko porträllå l Hammars ungdomsföre- målaren Maja Sellerberg
VINTERSAMLINGEN PÅ HAIKO GÅRD
ning för inköp av en barr
sam åter var en intresserad
och
medlem av Svenska Folk-
en
plint
och
skä nkte
dessulom en pa r dussin slål- dansens V änner i Stock-
den 21 februari
Du som är senl ule Dig ges ännu en möjlighel all anmäla dig liII vinlersamlingen på Haiko gård. Några platser ännu lediga. Definilivt sista anmälningsdag 6 .2 .1987. Priset är mk 170,-/person. Möjlighel all moI särskild avgitt övernatta på gården. Ring le1.90791 895. Maj-Britt Wikholm .
mäste säljas för nedrivni ng och familjen nylla tili huvudstaden. 000
- Svärdsliljorna vaja r på sina långa stänglar, kejsa rkronorna Iyser. Färger , färge r i prunkande prak!. Della är Haiko , del kära ställe!. Del finns något i lufte n , i rumm en, i väggarn a kvar av all den kär lek som slösats på eli sådant ga mma ll hus. I de Ijusa rummen skymta r de vila möble rna frän Ki ala med sina Adlercreutzska minne n. (Albert Edelfelt ä r född på Ki ala gård Slrax utanför Borgå). Där hänger de gamla Elias Martinska gravyrerna vilkas underskrifter roat mänga generalioner i familjen. Och gula rummet fär sin glans genom Rembrandls oförgä ngliga etsningar. Det va r som om Haiko hah Iyckan i sill sköte. Var och e n av de stora lavlor AIberl Edelfeh mälade där:
villa i Haiko där ko nSlnärens syslra r. Annie och Be rta Edelfeh bodde kvar. Lagel upplrädde med folkda nse r ule på gräslindan och ombads sedan all sliga in . Här visades lagel o mkring i hemmel och syslrarna Edelfell berällade om si n bror Alberl, konstnären . Aleljen uppe på bergsknallen invid hemmel höll på all förfalla ; och den halva roddbirt som Albert Edelfell anvä nl . då han målade sin över hela väriden berömda lavla " På havel" låg ännu kvar halh gö md under ale ljegolvel. Då del uppenba rli ge n inle fanns nägo n person e iler organisalion som hade vård om atelje n. slog ungdomsföreningen alarm . Borde inte
ålminstone e n Hällristning göras för all hedra minnel av landets mest berömde och ärade konstnär. och för en eftervärld minna om vad sam här funnits?
Ärendet kom småningom kommunstyrelsen i Borgå socken lill kännedom och man bevil jade medel för en hällrislning. Denna av läcktes vid en höglidlig akl den 11 augusli 1935 inför en tal' k II h K" ä n a män eI. ors ng av Hammars och Kräkö förenade sängkö rer, dikt och tai av Hammars ungdomsförenings tidigare o rdfö rande , Gudstjänst i skärgårde n; kommunsekreterare Le nUtanför Ruokolaks kyrka; nart Nylander innan täckelKristus och Magdalena ; set av togs. Hällristningen Gumman
med
pärtkorgen
sam tecknats av konstnär
(gamla Irotjä narinnan T aita) och många andra brag te Frans Nybe rg Iyder: hono m ny ära. Och frän all Hä r arbe tade bloll ha va ril e li glädje ns Albert Edelfe lt och Iycka ns bo blev Ha iko 24 somrar smäningo m den kände Född på Kia la den 21 juli konslnärens he m, dit unga 1854 måla re vall färdade , där det Dog han på Haiko de n 18 intelle klue lla Finland fa nn augusti 1905 en resonansbollen för nya Ateljen vå rdas numera av tanka r. stihe lsen Ko nstnärsgillet för 0 0 0 Albert Edelfehs minne och Ungdomsföreningen i ate ljen är öppe n alla he lgHammars hade de l första fria dagar utom måndagar
Slavar för frigymnastikcn .
ho lm .
Knappasl har väl nägon annan av våra svenska ungdomsfö re ningar hah eli så slorl intresse för gymnas lisk fostra n som Hammars med herrgymnasli k, damgymnastik och gossgymnast ik . De pyramider man byggde. ända upp ti li sex me le r i höjd på ba rr underlag, åsågs av mången mode r nog med en viss bävan i hjä rtat.
fbland kom konslnären A lbert Edelfelt och äskådade övningarna. Åtminstone en de l av deltaga rna var iförda fä rgrika bygdedräk- gare hade sedan denna ut- varje socken för godkänter. Han gladdes å l det färd i eli synnerligen vack- nande . granna färgspelet och be- ert mi nne". Fa miljen He ikels arrendeundrade dessa bygdedräkSå långl den 13-årige tid utgick 1929. Den dåvateT. Ynna . rande inspektorn på Haiko Man beslöt anordna en Då sommarherrskapen på vi lle inte låta förnya arrengemensam utfä rd och efter Haiko ; familjerna Edelfeh. del. Det var med tungt hjärdel de n regniga väderleken Eklöf, Heike l och Sundell ta och tå rade ögon vill an nere gänger ställt förhinder, bland dem. hade nickor frå n I~~~;;;;;;;;;;;~;;;;;;::::::;;;;;~:::;;;;;=:::::::::::::::::;;:;;:::~;;::::::::;:::;;~;::::::::;;;;::;::;;;~~ randades de n 27 augusti Haiko och Hammars som som en härlig solskensdag. Ij änari nno r och en och anDen av Runeberg tidigare nan pojke som trädgå rdsbebodda stugan rä kade stå hjälp . var det inget all undledig så all rummen fick dis- ra över all folkda nsande t poneras för mat lagni ng och spred sig bland un gdomarna servering. Lekar lekles utani Haiko och Hamm ars. fö r Runebergs trappa och Syskone n ESl he r och Ynherr Edelfe lt va r med till al- na Heike l övade in fo lkdanIas stora förnöje lse. Det måste satsas på äldreomsorgen. En utDe äldre lever längre . Många gör dethär tili ser med H ammars ungSä da nsades fo lkdanser på domsfö rening redan 1906 ett problem. Men det är rakt tvärtom . Det är vecklad öppenvård behövs så att äldre som ängen uppe i den sä ka llade och ne re gänger senare unviII kan bo he mma. Behovet av platser i långett Iramsteg . Ett Iramsteg lör vår hälso- och " Borgbacken". Medan dan- der åre n fra m tili det första vården måste tillgodoses . Och vård på mosjukvå rd . För vårt välfärdssamhälle. sen pägick satte sig Edelfelt vä rldsk riget dersmålet kan tryggas med god vilja. Problemet är att barnen bland oss är lör lå . 1914-1919. mellan li ndarna på backens Äld reomsorgen är en tyngd punkt i Svenska Det Iigger i allas intresse att barnlamiljerna När skådespelet Wä rmhögsta krön fö r all mä la ut- länningarna togs upp i Hamlolkpartiets verksamhet. Dethär är naturligt. har det bra. Pensionärerna har alltid varit lojala med SFP , sikten med dansande par på mars 1926 bad man Yn na En ökad uppmärksamhet åt barnlamiljerna den svenska samlingsrörelsen. ä ngen , Ru nebe rgs stuga och komma och öva in de tre lår do ck inte leda tili att de äldre lö rsummas . Kroksnäsviken i fo nden . Ett lå ngt liv är inte nog . De äldre har också Wärmla ndsdansern a: Fryksrätt tili livskvalitet. Min syster Esther tog dä dalspolska, Svensk Halling e li fO lografi av ko nstnä re n och Jössehä rads polska . Här sk issera nde denna lavla; eli begynte min fo lkdansba na. Ä nnu mä nämn as att min fo tografi som av ha ns systrar prisades som ett av de mo rfa r. G ustaf A dolf Wallden , var villavak t hos He ibäst Iyckade . " V i samlades en stor ska- kels och bodde i Lillstugan. ra kring Ede lfe lt fö r a ll se Han va r ocksä villavakt hos då ha n gjorde sin skiss. Och professor Sunde ll som hade Beställ vår färska rapport "Livskvalitet i äldreomsorgen" då kom ocksä två hästa r sin sommarv illa Kalnäs ute som betat på ängen och på He rma nsö. Namn . ...... . . stack sina hu vuden me lla n 000 oss för all se vad saken Adress .. . Filosofie magiste r Y ngvar gällde . - Nägot sena re ville he rr He ikel har utfört e li ovärSändes lill SFP, PB 146, 00121 Helsinglors Edelfelt resa in till Borgä derligt arbete fö r den finfö r all fo rtsälla arbetet på la ndssvenska fo lkkulture n.
Kroppskultur och livsbejakande åskådning Professor Viklor He ikel hämlade även lill Finla nd den li vsbejakande, Ijusa och Irygga Iivsåskädn ing som i dag bä r nam ne l leosofi , men som har fun nits i alla lidsåldrar om än under o lika benämningar. Man kan finna spär av de nna uräldriga vishelslära hos alla Slora fo lk; de n ulgö r i själva ve rkel den innersla kä rna n i och urkälla n lill alla Slo ra re ligione r och filosofiska sysle m; men märkligl nog alllid ba ra va ril kä nl av eli fä lal. Professor Viklor Heikel va r inilialivlaga re lill " Stifle lsen Teosofi ska Biblioteke l i He lsingfo rs" och va r dess ordfö rande i Ijugo å~ ända tili sill frä nfä lle 1927. Slihe lsen räk nade senare un gefä r fyra lusen böcke r. Vi klor Heike l har ocksä i nere omgångar do ne ral något över två hundra böcke r tili un gdomsföre ningens bibIiolek i Hamma rs.
Livskvalitet i äldreolllsorgen
!!iiJ
Sfp - mer än ett partl!
---- - -----------------------------------~-
4
Anni Blomqvist
Brev från mitt havsband ,
.' stä mma då de t ve rkli ge n gälle r. Mill i de n strä nga kö lde n har vi dag eft e r dag få ll tin a upp vår missnöjdhe t ge no m a ll se e n kla r himme l oeh e n fö r varje dag lite t hög re sti- ga nd e soi. so m visserlige n inte fö rm åll vä rm a så myekFOIo: CoE S&derV'rd 1 et. men sam ä nd å gjo rt daga rn a Ijusare oeh pä mint oss " Tjugondag Knut kö r j u- o m all vi sä all säga ä r på le n ut. . . " och i går kvä ll räll väg . på väg mo t vå re n va r det sä dags a ll få j ul en och e n ny somma r. Va rj e dag har oeksä varit utsopad , e n tradio n som glädj ande nog har fo rtlevat e n påminne lse o m den såut an allt fö r stora mode rn i- ka llade " krigsvinte rn " frånseri nga r. Det modern a ä r sett a ll inga bombpl an ko mall de age rande transpo rte- Olit brumma nd e och lämnat ras med bi l d å det gä lle r efte r sig avgassva nsar ö ver längre avstånd och all de det bläa lufth avet. bä r med sig ko rga r fö r upp000 samling av de natura förmåne r so m n yte r in som tae k fö r förs tröelsen oeh uppVa lter och jag hade me d skallningen so m spe kt ak let lille sonen T o mm y nyllat in är och som a llmänt upp- i vArt fö rsta geme nsamma skattas. he m , e li seda n ne re år tillVi har åter fått fira en jul ba ka avnyllat ga mma lt to rp i fred vilket ä r någo t ve rk - so m var längt ifrån i bästa ligt sto rt att vara taeksa mma skiek , då bude t ko m all krig öve r. Denn a gå ng hade ju- hade brutit ut me ll an vårt le n e n ampe r vi nte r i fö lje , land och Ryssland . E n måkanhä nda fö r all påminn a nad hade gåll sen vär inoss o m hur litet vi ka n be- nyllning. Bl and mycke t an-
-=-=
, u
,l.
Kn appt hade de n omskriv na, o mtalade och o mdiskut e rade lagen om j ämn stä lldh et träll i kra ft vid å rsskiftet , fö rrä n j ag fiek syn på e n fo rmu leri ng i e n ko mmunala nno ns, som fiek håren all ställa sig på ända på Av huvu ds kalleplatsen . skräek fö r öde t som skall d rabba de n som svarade fö r ann o nstex ten , dä r i re publikans ka hu vudstade n ! He lsingfors stad anno nserade nämlige n helt o jä mnlik t oeh kö nsdiskriminerand e etee tera e fte r e n H USMOR tili e n av sina in rättn inga r. Vad ge r ni me j fö r de t? På a ll a husfäders vägna r reste jag mej i lik he t med hå re t i protest oeh rusade ti li nä rmas te spegel fö r all se huru j ag gjo rde mej som pun ka re : men så långt ko mme n såg j ag all hå rstrå na reda n d nat dimpe n och låg till plattade och nedslag na på sku l-
te n . Så skräcksyne n av mej själv so m punkare slapp jag.
+++ Nu vet ma n ju inte vad som sk ulle lämpa sig som ge me nsam be nämni ng - i j ämnstä lld he te ns na mn a lltså - fö r husmo r/husfa r. Eftersom ma tmo r/matfa r fa lle r i samma gro p S. a .S. gå r de inte he lle r a n oeh dess uto m fär man lite besynn e rli ga associatio ner när det gä ller de yrk ena ; matmor står åtmi nsto ne fö r min inre syn i gestalt av något runt (trint hö ll jag på att skriva) oeh gä rn a matro neak tigt , som dessutom ganska biste rt h unsar med sill husfo lk av båda köne n. Matfa r ige n fö r ta nken tili någOlslags matvra k so m bara sille r vid rågade bord oeh sle var i sig allt so m fi nns ino m räek hå ll. Bo rt med dem alltsä.
I en otrollgt vacker 1700-ta ls miljO erbjuder nu Aven hotellservice Ir.o.m. 3. 2. 87. Du kan nu Ovematta i herrgårdshote llet eiler I en separat, myslg svit arrangera intima privattillställningar I slollets kablneil sklda i en vacke r och omväxlande terräng bada I strandbastun njuta av en läcker måltid på Slotlskrogen
* * * * *
FOr grupper erbjuds dessutom konlerensutrymmen lör 40 personer restaurang lör 60 personer guidad rundvandring på Slottet.
* * *
KOrtid Irlln Hlors endast 50 min. Tilläggsuppgifter tel. 912-48611.
nat sakn ade vi oekså telefo n. oeh nu va r det Jo hannes-fa rbror med bygde ns 'elefo neentral i sill hus som ko m med budet som ocksä o mfallade en massa påbud som skulle e ft e rrättas. TroIs somm are ns och höste ns o ross ignaler hade jag inte nä rm are beg runda t va d o rde t krig betydde. Ole n ga nska sna rt och e ft e r hand som tide n led blev både jag och bygde ns övriga människo r medve tn a o m det. Vi bodde ju långl. långt bort a frå n kri gszo ne n. men ä nd å myeke l. myc ke t nära på grund av all all trafik tili oeh från vä rt la nd lö pte he lt nära no rdsidan av vå ra öa r , en tra fik som va r li vsviktig fö r land et och noga beva kad av fien de n. Det var o m nä tte rn a sam trafiken va r i gå ng oeh av de n anl ednin ge n kunde många fart yg bli ligga nd e hä r. ibland i nere dygn i vänt a n på i sbryt ~ r hjälp. A v den a nledninge n ko m mänga sjö män strö vande fö rbi vå r stuga fö r all litet fö rk o rta den tid som kunde bli lång under vä nt a n all ko mma vida re . Några kund e ko mma sjä lvmant in . a nd ra "ropa vi in" . men de nesta var hänvisade tili all gå fö rbi på sin a strö vtåg som va r långt ifrån några lUristvandringar. Båta rn as laste r ta lades de t tyst o m . me n eli oeh a nnat läckte änd å ut sä vi blev med vetn a o m de n st ora fara e ll bombplans spa nande kunde va ra . Det hände
också all en befä lh ava re bar med sig "ske ppspappre n". Han var härd ad fö r sin upp gift ge no m tre ske ppsbro ll som han ko mmit leva nde ifrå n, men sörj a nd e sin hund som o mko mmit vid bo mbning av hu vudstade n. Endast e n båt låg hä r de n 9 j anuari dä två bo mbe r fä lldes men båda missade måle t , så både fa rt yg och besä llning och bygden i öv ri gt blev sko nade . Kö lde n som va r o ba rm hä rtigt hä rd va r dä e n bisa k. Elektricitete n med a llt av be kvämlighet som de n ä r mä kti g var ocksä o kä nt begrepp och bilar som inte viII sta rt a fanns int e he lle r. D å de t blev nödvä ndigt all fä rdas var de t att ta me d sig e ll la ka n fö r att dra ö ve r sig då man lade sig ned på isen e ile r s nö n o m e li bo mbplan ko m brummande . Då live t ä r verkligt svå rt och farli gt finns del inte tid, kanh ä nda inte helle r behov fö r kl aga n oeh beklagande . Det ka n va ra unde r sådana fö rh å lla nde n som vi både minns a ndra och ta r tillva ra de smä , smä glädj eämnen som alltid finn s. Hur skull e a nnars mä nnisko r i da g som ä r , o rk a med kri ge ts faso r , nature ns hå rdh e t och a lla slag av o lyckor. Att vi . som bor i No rde n oeh bo rde va ra med vetn a o m att vintern ka n ko mm a oeh ta i hårt . som nu , ha r lätit oss fö rl edas tili a ll bygga upp e li sä be kvä mt li v fö r
Pensionär modell 1976
* Så fiek jag fö r me j all man kanske kund e stö pa o m husa/husa r tili nå nting a llmä ngiltigt . me n det Iyckades inte rikti gt e ft e rsom husan i regel inte gö r a nn at ä n städar. bädda r. du ka r av oeh frän matbo rd et o .s. v. me n ylle rst sä lla n to rde rö ra o m i gryto r och kastrulle r. Husare n är då be tydli gt må ngsidiga re . Å tminsto ne fö rr. då de t fa nns militära stall. va r husare r , drago ne r och kava lle riste r i allmänhet . e na rackare all hålla re nt och putsa t i sta lle n. pådri vna fö rstås av inte ba ra bistra fö rm ä n . ut an också av lö mska oeh dire kt o ndsi nta hästa r. So m doek hade e n betydande po rti o n humor oeksä .
+++ Man minns ä nnu sam det
*
*
vo re i gå r. stallsture rn a i R U K i bö rj an av 1930-tale l. När stall et var putsat oeh re nt så det glä nste ville man ju inte att hästarn a skull e bete sig so m he rr Turkk a & Co . Så vi stod a lltid beredd a med sko vl ar i ha nd fö r all snab bt rye ka in så sna rt någo n häst visade teeke n pä a ll nu är det da gs fö r gödsling. Me n man s kull e fö rstås inte tro alla svansar som Iyftes. de raekars ö ken Iyfte svanse n på pin ki v oeh sä nde skadeglada bliekar åt " stallsmoxen" . som fi ck stä där med tomm a hä nd e r oeh skovlar , meda n nägo n anna n häst i grannska pet raskt passade på att få sitt un d anstö kat i gödse lrä nn a n e ile r på golvel naturligtvis. O eh i regel dö k i sa mma veva någo t ilsket underbefäl upp oeh ylade o m att stalle t såg ut som e n svinstia och seda n i svå ra re fall ga y a rder o m e n o y " ö ve rfa rt " av go lvet med vatten oeh bo rsta r.
+++
oss. sä vi sakna r en på litlig vä rme kä ll a a ll sträe ka hä nde rn a e mo t o m vinte rn bite r i . som nu , ka n vi ba ra bekl aga oss sjä lva fö r. De t ka n va ra hä lsosamt a tt ibla nd påminnas o m all a llt är fö rä nd e rli gt och a ll vi tro ts a ll vå r vishe t ka n få lo v all e rkänn a vå r maktlöshe t o m vi sälls på pro v. Nä r jule n nu är fö rbi har vi all vänt a pä pås ke n . Me n dä re me ll an ligge r fas tan . oeh enli gt radi o n va r någo n
red an e fter julhelge n igå ng med a ll baka och sä lja fastlags bullar. Vi har blivit så benägna all ta ut a ll t i fö rsko ll . oeh ba ra a ll a frus na rö r nu blir upptin ade. så glö mme r vi kö ldens vedermödo r. O ch vä l är det. Också o m vi ä nnu ha r de t mesta av vinl e Tn framfö r oss så ä r vå re n hä r fo rt a re än vi just nu ka n a na. Tili dess. a ll t gOll oeh må nga hä lsnin ga r frå n Anni
EGEN HÄRD GULDVÄRD • Äldre människor skall få bo hemma så länge de själv viiI. Samhället måste ha råd med tillräcklig hemvård. • Också anstaltsvård behövs, men små, hemliknande enheter. • De äldre vet bäst hur sant ordspråket "Egen härd, guld värd" är. Så tycker också
SFP I Nyland
ELISABETH REHN Pcl henne röstar de nyländska penslonärerna
O eh nu t ycks iag ige n ha åkt in på sidos på r. de t va r ju hu sa /husar/hu se r/ hu si r m .m . det var ta i o m. Nu ä r husa re n som ovan visades inte expe rt bara på puts oeh re nh ä lln ing. ut a n han har oekså tradit io ne r all beva ka som matex pe rt. I histori eboke n läste vi j u på vå r tid a ll hunne rhövdinge n All ilas rylla re placerade sin vägkost av kö tt me ll an sade ln och hästrygge n . varvid kö lle t un de r de n vilda ritte n bultades mört oeh fi nt tills de t blev dags fö r mal. Sede rm e ra ha r de n lä rde A lf He nri kson u pplyst o m all Allilas fo lk inte a lls hade sadl a r och . he mskt me n sant , inga byxor he ller. ut a n de sali med ba ra stj ä rte n pä sin a ste ka r. Ma n ka n väl a lltsä dra slutsatsen att de t va r hunnern a so m uppfann den läe kra rumpsteke n. Men inte blev ju husa/ husar jä mnställda sen he lle r. Så vad gö ra?
+++ Fö rnufti gast vo re väl att tillsätt a e n ko mmille a v mode rsmålsexpe rt e r fö r att lösa pro bleme t. De nn a expe rtis kunde ka nske sta rt a me d sve nska grammatiken och fö reslå avska ffa nde t av sådana uppe nba ra oJ ämnställdhe te r" som m as ku linum oeh fe mininum . De två o rde n har ju " inum " ge mensamt sä vi kund e kanske bö rj a kallas fö r inumar hela bunte n . Lite ovant skull e de t väl känn as tili e n början och nog skulle ju " husinum " i stä llet fö r husmor/ far låta lite fånigt. Man kunde ju oekså tän-
ka sig a tt pl atsanno nsö re rn a skull e lanS"era d e t ga mla god a orde t m ä nnis ka. En mä nniska söks fö r de t och de t job bet . seda n kunde Ol an ju gö ra kl a rt fö r de sö ka nde vad job be l går ut på. Naturligtvis skull e fö rl ede n " män" ka nske tas illa u pp i ex tre mt fe m inina k re tsar. me n om Ola n oekså bylle ut mä nn iska tili t. ex. pe rson så står vi d är ige n . slutle de n "so n" vo re väl också he lt d iskrimine rande . E ile r hur . kära do tte r? E n tä nkbar lösning på di le mm at stå r de n fö rn ä mliga essäisten Kl a ra Jo hansso n fö r i bo ke n " Det rik a stä rbhuset" i e li avs nitt ho n kallat Efte rt a nk a r. KJ . skri ve r d är: " Bara i gra mmatike n låte r man e tt barn va ra ne utrum . Fin ge de vara de t i ve rklighe te n skull e möj lige n mä nska n uppk o mm a i n e r exemplar". Det vo re ka nske e n nåd a ll stilla bedj a o m all å te rfö rvandl as tili e li neutrum . Såvä l K.J . som jag sjä lv säger mcd Columbus: D är har vi ägge t ! Någotslags ko mpromisslösnin g bö r man vä l smånin gom ko mm a tili i jämnstä lldhe te ns o ch jä mlikhetens namn . Kanske de n ga ml a skä ribo n kunde stå som exempe l i kompromissandets äd la konst. Han giek tili fo tografe n fö r att låta sig konterfe jas oeh på fotografe ns fråga o m det sku lle vara bröstbild eiler he lfigur svarade han: " Hur sku de va ra o m vi sku ta de jämtesme Ijumska rn a liksom" , Sk ål!
Hans-J . Sjöstedl
5 I skrivande stund är juloch
NORDISK HÄLSOKONFERENS pA HANAHOLMEN 1987
minne blou , men ett minne
sig något avo Det är bra a ll minnas, men det kan också vara skönare att glömm a.
' -_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _J
pensionärer emellan
För mig behövs del inga extra kurser fö r all fösa mig in i pensionärsllocken , och brist på hobbies har jag minsann inte . Dessa hobbjes , som ju är vårt arbete, ska jag vårda väl och utveckla efter behov. Sedan jag lämnat förvärvsarbetet kommer jag att hinna syssla mera med barnbarnen . Jag kommer så väl ihåg, fortsätter Sophia , att de stä lll stora fordringar på mig. Jag fick genomgå e tt grundligt tesl. De ville neringen . - Detdär med pensionär bl.a . veta om jag kunde stå låter inte alls illa. Det är ell på e li ben , hoppa jämfota
Farmor Sophia hade kommit in i den behagliga åldern , och närmade sig tide n då hon skulle pensionera sig. Med en stilla oro har hon gåll och undrat hur det kommer att kännas. då hon ska lämna sina arbetska mrater och uppge den inkörda yrkesrollen. - Kommer du all kaila dig pensionär e il er har du hittat på någo n benämning, som inte är så allda lig, Iyde r en av frAgorna inför pensio-
rinl ord med franskt ur- eiler dansa " tipud ansen", sprung, ocb när man talar Klarar jag inte de praktiska om
pensionär, så vei
man
övninga rn a.
så
ska
ett
sam de flesta av oss intc lärt
En konferens för hälsoupplysare anordnas iEsbo. Hanaholmen 10- 12 september 1987. Konferensen riktar sig till alla som bedriver hälsoupplysning centralt. regionalt eiler lokalt. men också inom skolan. fritidsverksamhet eiler opinionsbildning. Konferensen beräknas samla ca 200 personer från de nordiska länderna. Arrangör för konferensen är Folkhälsan. Topeliusgatan 20. 00250 Helsingfors. tel. 90-413422.
055
nyårsaktiviteterna
jag
åtmin ston e sj unga för dem alltid vad de t är fräga om. - Både i ta i och sk rift och berätta alla de sagor kommer ordet pensionär att som de brukar beställa på användas räll ofta, så kan- förhand. Och maken sedan. Nu ske du som omväxling kunde godta benämningen å ld- hinner jag bällre med honom och hj älpa tili , när ha n ringo - Nej. bevare mig väl. jobbar på parcelle n och si n Pensionär kommer jag alltid ä lskade fritidsstuga . Jag ska all kaila mig utom i offi- också snällt försöka Iyssna ciella sammanhang, då jag på när han gnider sin violi n. - Med hemlig fröjd ska skriftligt ska bestyrka någol. Då a nvände r jag min tidiga- jag se på när a rbetsslavarna re titel-förstärkt med e tt f.d . rusar tili sina jobb. medan Nu inför verk ligheten har jag drar täcket över öronen farmor Sophia karpat upp och sover så länge jag viII, sig och kasta t a ll a sentimen- slutar Sophia sina utläggningar. ta la funderingar över bord. - När jag kommit så Men va r nu a llt detta e n längt. a ll jag ä r pensione- form av önsketänkande e iler rad . då ska ni få se på en var det e n låtsad attit yd. som tar det lugnt, säger Var det verkligen så lätt att hon . Ingen väcka rkl ocka lämna arbetskam ra terna och mera för mig. Inge t nervöst den under må nga å r inarbejäkt och spri ng för all hinna tade yrkesrolle n. Knappasl. tili jobbel. Inga nyfiket En vacker morgon ringde granskande chefsögon och Sophias förra cher. - Vi beinga begränsade kaffe- höver en vikarie. Kan du pauser. kom ma. G lad som e n lärka J ag ska inte försöka va ra (eile r någo n an nan trevlig originelI och lansera några fågel) rusade Sophia tili si tt nya pensionärspåhitt. J ag fö rra jobb. va ndrar stadigt på de gamla - Jag ä r ä nnu inte mogen utstakade vägarna. Det be- för ättestupa n , sa Sophia, tyder att jag går in för all utan att närmare rellektera läsa alla de böcker. som jag över ordets innebörd . inte hunnit med tidiga re . Limericksnidare n har på Det är knappast helle r nå- uppma ning av Sophia skrivit got nytt, all jag som nyvor- fö lja nde: den pensionä r, med nymor- Pensio/lär, vili Sophia nad iver beslutit att företa bli kallad e n grundlig städning i garde- der ska ni vera rober och lådor samtidigt lIi alla. Som onödigt skräp kastas uI. Försök ei med fossil Också breven från de " hå r- ei heller med slOfftl da åren " (som det i detta för der gdr ei enligr land råder inllation på) milla mallar. kommer med makens medgivande att offras åt förMarli,J gängelsen ,
Julstäd ningen , pepparkaksbaket, matuppköpe n, julklappsbekymre n , vad åt Den och Den. versifienmdet, julgranen. barrandel. Om vi bloll kunde avstå från något av det sagda, me n nej . det tycks bara bli vä rre med å re n. Kl okare kan vi bara inte bli efter II månader . om vi lever. Ja visst är helgerna vid årssk iftet en ve ritabel stress.
Ordet stre ss kä nner den
som utlöst st ressti llstånd . Därigenom har en vi ss beredskap gentemot stressen utvecklats. Stress påverkar oss på ett he lt individuellt
normala . Stressframkallande orsaker är också olycksfall. blödni ngar. benbrott, urledvrid ningar, försträckningar . muskel- och senrupturer. alla operati va ingrepp i vå r lekamen. Dessutom kan tilläggas orsaker såsom för lossninga r. gravidi tet, smä rt- och värktillstånd o.s.v.
sätt. Men med stresse n är
det ungefär som med vaccineringen, har man varit ut·
satt för den. ha r ma n också förvä rv at sig en vi ss motståndskraft , och kan då möta den utan att genast fa lla samman. Hur motstridigt
Orsakerna är oändligt mångskiftande
det än låter , är vi människor i behov av stress, i ett viss t
mått , och kan vi därigenom . då något uppskakande inträffar, bättre motstå påfrestningen .
Nils \Vcstc rhoJm
Bland psykiska o rsaker som framkalla r stressfeno-
Med.o.kir.dr. pro[essor
000
modern a människan mer än
men kan t.ex . nämnas en nära anförvan ts eiler väns
vä l tili. Frågan är ändå o m ho n kän ne r dess verk liga innebörd? Van ligen förknippas o rdet med något som utgör resulta te t av e li uppsk ru va t livstempo, med e li oförk larl igt illabefinnande som följd. Ofta är förnim melsen förenad med nervösa störningar. Enligt eli uppslagsverk utgör stress en allvarlig psykisk och fysisk påfres tning och överansträngning . Jag skulle vilja tillägga "och a ndlig pärrest-
död, misslyckande n i affä- anna t ä n vä nskap och fred, rer, dåligt samarbete med åtminstone globalt sett. Stress kan utvecklas av chefen , osmidigt förhå llande tili arbe tskamrate rna, te nta- rädsla, t. ex. rädsla fö r krig , åskväde r. terrorism , huligame nskräck , spänning infö r nism, brev- och telefonteruppträdande för publi k. Stressframkallande ä r sto- ror , Oygfä rder, båtresor, ra frå n det normala starkt aromvapen. radioaktiv strålavvikande temperatur- ning för att nämna de van liväx lingar både åt plus- och gaste nega tiva sidorn a i vår minussidan , någonting vi i nutida livsföri ng. Stress kan också förekombörjan av året tvingats genomgå. idrottstävlingar med ma sam resultat då värt andpåfrestning för deltagare liga liv inte funktionerar , på och åskådare, främst olika ett vettigt sätl. Kanske kan
Av det sagda framgå r att vi dessutom borde se tili att vi har ett dagligt arbete som vi trivs med , att vi är sa ms
med arbetska mra ter, att rörhållandet tili chefer e ile r överordnade är go tt . att vi
har naturliga och trivsamma hemförhållanden . Vi skall samtidigt se tili att vi inte förivrar oss e iler förargar oss vid idrottstävlingar och missräkningar,
att
vi
inte
blir Ily förbannade av politikernas okloka beslut , att vår ekonomi är ordnad , att vi
inte glömmer att hålla kontakt med släkt och vänner och att vi ordnar vår fritid , så att vi regelbundet sköte r vår hälsa genom att utföra
Stress
motionsaktiviteter , var och
en efter egen smak och förmåga. Det förlänger livet och gör det skönt att leva. Om man är fysiskt , psykiskt ning'·. Numera kallas stress näridrotter, exempelvis fot- det eliska tänkandel bereda och andligt välbalanserad hels och jäkt. E nligt Stora boll och ishockey men också bekymrner om vi ,nte vet blir Iivet drägligare atl geSynonymboken är slress- and ra lagtävlingar, fö rövrigt huru vi skall förhålla oss tilt o rd ets
orddubbleuer
på-
frestning, spänning. tryck. jäkt, arbetsbörda. överansträngning , oro.
nervosi tet
och
Alla dessa nämnda ord ger mer e iler mindre e tt uttryck av någo nting sam är negativt. Olen det måste genast poängteras all stress också kan vara eli po itivt begrepp. Det är svårt all ut tömmande definiera begrep-
all tävlingsverk sa mhet som en människa blir utsatt [ör
under livets gång. Sådana " Iekar" med stress-utlösande slagsmål och vå ldsut brott borde inte få förekomma ino m idrdotten . Men dagens lösen förefa ller att vara allt
som sker när vår jordevand-
ri ng är slul. De Ilesta människor ha r väl under livet genomgått någo t slag av fysiska. psykiska och andliga påfrestningar
nomleva menten
och kan
stressmonu· las med
jämnmod.
Allr der som Itär sagrs är Iäti all uttala, m ell del ä, ime
allrid läcr ocr fölia, mell försöke, mali, kan del hällda
ocr der liicrar.
VIBEHÖVER riksdagsman, professor
pet stress. men man kan sä-
ga att det är en följd av påfrestning antingen, fysisk. psykisk eiler andlig eile r en blandning av dessa. En a nnan definition är all det ä r fråga om någo n störning i o rganismens jämvikt. förorsakad av yll re fak torers in-
en högre makt eiler vack lar
vi i vår inställning tili det
OLE WASZ.HÖCKERT i nästa riksdag
verka n. Stress kan äve n tol-
kas som ett kroppens " minusti llstånd". Det sägs lika-
• Verkat för fred och trygghet på intema· tlonelI nivå • Arbetat för rehabili· tering av frontvetera· nema
så att stressens styrkeverka n
på organismen utgör ett sa mspel me llan sköldkörtelns och bi njurarn as funktion .
Stressfaktorer utlösta av fysiska insulter är sjukdomstillstånd. ak uta e iler kroniska patologiska förhållanden i vå r kropp. såsom exempe!.
• Invald i Folkpen· sionsanstaltens för· stärkta styrelse
inflammationer. infektioner.
• Astadkommit den svenska avdelningen på Forsby Sjukhus
blodproppar, tumöre r. både godartade och e laka rtade, hj ärtattac ke r. oregelbunden hjärtverksa mhet , förändringar i den pe rifera pulsfunktionen. ide lige n räk nande och kännande på si n egen puls. förhöjt blodtryck. fö r lågt blodtryck med svi nde l och huvudvä rk . astmat iska utbrott och för övrigt a lla sådana tillstånd i den mä nskliga organisme n som kan betecknas som icke
,...
• Stött Svenska Pen· sionärsförbundets verksamhet
Gruppen för
återval av Ole WASZ-HÖCKERT
SFP Helsingfors
6
Bildplock från en Iyckad Umeå-kryssning
Nils Lindqvist och Karl-Johan Bergk/llt i glatt samspråk om dell glada stämnblgen ombord. De båda herrama /lpplevde jör jörsta gållgell eli pellsiollärskryssllillg och konstaterade atl kylan /ltomhus illte störde.
,
J
Glada Närpesbor på pensionärskryssnillg tili Umeå i - 30 graders kyla arrangerad av SPF:s österbottniska distrikt.
,NE YSSNINGAR
GYL~
De Gyllene Kryssningarna är kryssningar på ett drygt dygn för alla som nMt den gyllene åldern. Rirmånerna värda pengar gör själva kryssn ingen gyllene. Samt de Gyllene Kryssningarnas specialprogram och den goda stämni ng som uppstår, då ålderskamrater lräffas och trivs tillsammans.
et
Specialpris fr.o.m.
200,-
Avgångstiderna är 17.30 om måndagar, 20.00 om tisdagar. Avgången sker från Sally Albatross termi nai på Skatudden i Helsingfors med start den 26.1.1 987.
GyUene förmåner för Dig. Köpförmån på båtens shop. Morgon sim-tur tili specialpris. Kaffe med wienerbröd gratis. Redan pri set är en kännbar förmån! Du har möjlighet tili de Gyllene Kryssningarn as Bonus. 'i<lr sjätte kryssning få r Du gratis! Alt kryssa är nu både förmånligt och trevligt. Det är väl värt att sam la på stämpel. Och komma åter för att dansa och trivas.
Lätt att fara. Du får de Gyllene Kryssningarnas förmåner genom att uppvisa Ditt pensionatkort eiler pensioneringsbeslut. Din kryssning kan Du köpa frän Din resebyrå. Eiler Du kan ringa oss direkt. Värt nummer i Helsingfors är 90-177 833, i Tammerfors 931-115 900.
~SALLY ALBATROSS
Oy Sally Line Ab försäljningspunkter i Helsingfors: Kajsaniemigata n l och Skatuddens termi nai K5. Tel. 90·177 833. Tammerfors: Koskikalu 7. Tel. 931-t 15 900.
Tili havs från Helsingfors för en natt och en dag.
..
Viktiga tips för pensionärens deklaration Av DE Ulla Holmen har redaktionen mottagit föl· jande välkomna insändare. Hon skriver: - Dä nu inläm· ningstiden för dek· larationer i år för engängs skuU förlängts utöver pu ....
kostn ader för papper . postporton. fä rgband och avsk rivning på skrivmaskinen om du förtj änar på skri vande, " facklitte ratur" ha r va nligt folk för stor respekt för. EnskiIda lagar och förordningar (e iler bara fotokopior av dem) hör
licerandet av nr 1
hit. l i k aså k a n h it h ö r a
av GOD TID viii jag komma med nägra anvisningar för just pensionä· rernas deklare· ring av skattbar inkomst.
dagstidnin gar . skönlilteratur . kokböcker . bruksanvisningar 01 . 01. alIt eftc r dc t inko mstbrin ga nde arb el el s art . l clefonkostn ader blir också snabbt kännbara o m man summerar hel a årets icke priva ta sam taI. avs kri vnin ga r. repa rati ons- och dri ft skostn ader för maskin c r och arb etsredskap är sä kert också ak luelI a fö r mången inkomstbringa nde hobbyve rk samhet. Påpekar ylle riiga re alt den som ren hun nit lämna in sin dek laral ion har rält alt komplellera den.
Ul t ej b li att de kl a rer a, l rols 0%' förskollsska ll och räll all lämna odekl areral , om du har arbetspension o c h sjukkvillon. Om du har extra inkomster så spara alla kvillon som tänkas k an för "avdraget för i nkomstens förvärvande". D et är inte så mycket det behövs fö r all komm a över del som skalleverkel avdrar aUlomatiskt (1985 mk 350 + 4% av arbetsinkomsten). T .ex . avgift fö r någon kurs. som gell färdighet all förtj äna eXlra.
DE Ulla HolOlen H antvcrk aregatan 3 A 10 20 100 Å B O
SVENSKA PENSIONÄRSKULTURFÖRENINGEN i Finland samlar sina medlemmar tilI träffar på MejlansvilIan, Mejlansvägen 12 (buss 24 från Svenska Teatern) följande dagar: den 6 och 16 februari och mars. den 6 april samt 8 och 18 maj . Samtliga tilIfälIen börjar kl. 15. SpecielIt ber vi dig notera fredagen den 6 februarl då Brita Katas instruerar internatlonella danser. Träffarna är helt informelIa och avsedda som en trivselpunkt och träffpunkt och möjlighet finns tör teaterrepetitioner och annat Iiknande. OM OU INTE REOAN ÄR MEOLEM KAN OU ANSLUT A OIG VIO NÄGON AV OVANNÄMNOA TRÄFFAR. VÄLKOMMEN! SEKRETERAREN
7
Så här hos oss
• Festför grannar och vänner längreijrån. Foto: Anders Nordgren.
sA HÄR HOS OSS är det säkert i många avseende n något a nnorlunda än hos flertalet pensionärsföreningar. Vår före ning ä r en liten förening - stabilt något öve r 100 medle mm ar. Vi sve nskar är e n liten minorite t både i fö rsamling och kommun här ilojo. Vi bor spridda över e tt rätt stOrt o mråde, dä r Sydlojo Virkby - är e tt visst centrum fö r de n sve nska bebyggelse n, Olen vå ra medle mma r ko mme r 1. 0. m. 8-10 km lä ngre ifran. Mellan våra tre " träffpunkter" ä r de t 3 resp . 4 km . För 10 år sen hade man rcda n e n tid taI a t om a ll man bo rd e bilda e n pe nsionärsfö rening hä r och då Karis medbo rgarinstitut öppnade en svensk " fili al" i Virk-
by blev de t de n avgörande signalen . Vi grundade vå r förening samma år 1977 och e table rade ett sa ma rbete. som va rit oss tili sto r glädje ' och nytta . " VI MÖTS" va rannan vecka unde r sko ltermine rna i sve nska lågstadieskol an, dä r vi äg nar I timme åt föreningsve rksamhe t och kaffedrickning och J timme åt " aktuellt för pensionäre r", e tt program, som vi får geno m MBI. Vi ä r kräs na och hungri ga ko nsume nte r av programme n. Vi ö nska r musik och sång. föredrag och filme r i vä l avvägda pro po rtione r och MBI ha r tillmötesgå tl vII ni ö nske må l mycket v~i l. Vi ä r a ckså ange lägna om att få veta vad vi få r att bjuda på i god tid så att vå ra medle mm ar vet vad de
skall åka tili . 60- 70% av medle mmarna möter upp tili dessa "ordinarie sammankomster". Utöve r samarbetet med MB I ha r vi försökt idka all a de former av ve rksamhet som fö rekomme r i andra pe nsionärsfö reningar. Vi åker tili teaterföreställningar. gästar grannföre ningarna och gö r sommartid utfärder i öst. nord och väsl. Speciellt har färderna längs skärgårdsväge n va rit populä ra, så Houtskär och No rrskata börj ar kännas välbekanta för många av våra medlemma r. Pe nsio nä rsgymnastik bjude r MBI på va rje vecka och senio rdansen har vi pä senare år blivit me ra be kaOla med . Tack va re någ ra e kenäs pe nsio nä re rs vä nlighe t att besöka oss och dansa med oss ko m vi i gå ng och nu har vi i några år da nsat varje vecka i ko mmune ns ungdomsgård . Vi ii r inte nera än 10-14 pe rsoner med pe r gång. me n vi uppskatt ar mo tione n och har vid behov fått god ledning av G reta Jö nsson. som vi tac ka r va rmt för hj älpe n. Här nämndes att vi gä rna besöke r grannföreninga rna då de vänligen inbjude r oss tili si na sammankomste r. Vi ä r tyvä rr i en brydsam situation då det gii ller att bjud a tillbaka. Hiir på orten finn s ingen lagom stor lo kal, fö r ett par. tre föreningar. Vi själva ryms just och just i • Eli sats kläder lilI EliopielZs bam laslas ilZ . den skolsal vi anvä nde r och den stora gymnastiksale n är så stor an man lätt kä nncr sig vilsen där < Därfö r ha r vi valt att fira cex . 5-å rs födelsedagen med en stö rre samling och av -samma o rsa k passade vi p å att e rbjuda oss a tt tillsamm ans med Sjundeå pensionäre r ordna de n västnylä ndska sensomm ardagen Itär. Båda gå ngerna har det gä llr samlingar med över 450 l'ersone r och då kän ns sale n logom . Vi hoppas kunna fira 10 å r i samma stil. Så kanske vi kunde be ra tta något om vå ra me ra avvikande aktiviteter. Då vi sta rtade för 10 å r sen drö mde vi om e tt " eget hem " där de nesta av vå ra samlingar kunde gå av sta• Smurf mammor. Den äldre " primlls motor" för peln. Det skulle stå öppet med tidningar oclt böcke r tillverklZilZgell . De yngre lyckliga vårdare. 0
o Sydlojo svenska pensionärer i fokus - här kan vi presentera måttet fullt av sjudande aktivitet, som när som helst kan ställas upp som exempel för andra föreningar. Läs och lär ni som har sysselsättningsproblem - om det nu finns sådana inom SPFskaran. I följande vårnummer kommer vi med tanke på Sommardagens placering, att hålla oss tili Västnyland d.v.s. först blir det presentation av Österby Pensionärer och strax inför Sommardagen får vi känna Ekenäs Pensionärer på puisen. beta med . För vå r del blev det " Storme n och solske net. Nalle Puh . Mors lill a Olle och Smurfteate r" bland annaI. Det fi ck många i vå r ålder att bli unga på nytt e tt slag och fantasin fi ck nä ring. Tre generatione r kunde bli t. O. m. fe m ge ne ratio ne r nä r vi tog upp gamla ringle kar som " Aja , ajo aj mitt hj ärta ä r borta och Ja ser dej o ja dej tirallalla la ... " O . S. V. En tanke var också att visa de yngsta hur VI lekte i tiden. Det gick bra med förberedelserna då vi hade eget hus och kunde komma och gå som vi ville och vi kunde bö rj a i tid . Men när vi sedan blev tvungna att med kort va rsel e n dag packa in det mesta av vå r egendo m i en källa re och fl ytta in i en lininga r. I tre år varade glädje n ten enrummare på vinden och vi hann med en hei del. var det slut med festerna i de n fo rme n.
och kaffedoft och ge tillfälle tili mysig samvaro i all anspråkslöshet mellan de programmerade tillfälle na i fo rm av olika klubbar och kurser. Vi fick lov att använda Gerknäs hundraåri ga skolhus o som hade stått oa nvänt i många å r. Vi sjöd av iver och satte i gång . På skolvin dar hittade vi stolar och bord som kunde renoveras av våra yrkesskickliga medlemmar både manliga och kvinnliga . Snart hade vi 100 stolar och tillräckligt med bord både för kaffedrickning och allslags verksamheI. Vi fick lä nstola r, lamporo dukar och andra tre vliga saker i donation och invigde vä rt " nya he m" med fest och stora fö rhopp0
Me n i de nna lilla vindslokai har vi kva r " hobbyklu bb" va rannan vec ka och " resa i länstol" varanna n. Här ryms högst 25-30 personer. Tili dessa klubbar komme r inte helle r fl ere då platse n ligger en god bit frä n ce ntrum - tyvä rr.
Reda n när vi fic k inkomster av festern a för " tTe ge-
ne rationer", va r vi öve re ns o m att behållningen - för att glädjen skulle kä nnas fullständig - borde gå tili något ändamål utanför föreningen. De t blev Unicef de gångerna . 000
Ehe r Röda korsets vädjan om barnkläde r tili Etiopie n beslöt vi att försöka hjälpa på vå rt sätt. Av tygbitar, som fa nns i mången Forts. på sido 14
000
"Tre gene~foneru - en fröjdefull akti-
vitet En ro lig a kri vite L sam vi va rmt re ko mme nde ra r fö r alla som har rum och ene rgi därtill va r de feste r fö r " TR E G E NE RAT10N E R" som vi ordnade. Vilke n fröjd att se vå ra pe nsio närsvä nne rs barn och ba rnba rn träffa s och bli beka nta eile r åte rkn yta be kantskape n frAn sko ltiden. Programmet • 1 ställel för rosor får våra 80- och 8S-åringar - helt avpassat fö r de n " hemgjorda medaljer", som kalZ sparas och las tredje gene rationen - va r fram lZäsla år. väldigt inspire ra nde att a r-
Helsingforsarna är värda kompetenta och kunniga företrädare i riksdagen. Ingvar S Melin har erfarenhet av arbetet i riksdag och regering. Han känner de ekono· miska realiteterna. Melin har alltid stått för en vettig borgerlig linje. Inför nittiotalets utmaningar är Melin ett tryggt vaI. Han är väl skickad att driva helsingforsarnas sak. Stödgruppen för Melin Svenska folkpartiet - Helsingfors
8
Siv Tunzelman von Adlerflug
"Jag är pensionär och jag vill se va~ det firins att göra och om jag behövs ställer jag upp !ör det. .. " o Ovanstående rubrlk är egentliget ett cltat ur Intervjun med SPF-ordföranden Siv
I
I
Tunzelman von Adlerflug , men då orden förverkllgade passar In på dagens Intervjuofler tili punkt och prlcka kunde jag inte låta bli att låna dem. Nämllgen under den tld Siv tlllhört penslonärskretsen har hon såväl inom sin egen förening och senare i förbundsstyrelsesammanhang varlt en verkllg tIIlgång - alltid o Som den levande persoll Svellska Pensiollärsförblllldets lIya ordförallde Siv färdig där hon behövts och däremellan full av nya uppslag och öppen för allt som kan befrämja pensionärsverksamheten. Med matematikerns loglska tänkande och Tun zelmall von Adlerflug är var hOIl etl illspirerande illtervjuoffer för God förmåga att analysera sltuationer och värden bllr det också nästan alltld fullträfl. Tids Eija. När man därtlll lägger att hon med gllmten i ögonvrån blottar en fond av sann nöjd med en " hajdare" . egna gruppen" . me n gör det veckan . J ag sk ulle vilja själv humor, blir bilden av Slv nästan för Ideallsk - men sann. men intresset i fö reninga rn a med efte rta nke . 1 min för- ta kontakt med de båda förVem är du Siv egentligen? din kundi " så har jag känt viII ändra på något , utan är ju så o lika. Varje före- e ning har vi minsann haft bunden SPF och PRO . framkastar God Tid som in- tili "toispuol ' jokkee··. Min det blir mill ege t sätt att ta ning bör få bygga upp si n Iyckade resor härs och tvä rs. - Skall det bli på för- Det jag talar varmt för bundsni vå? ledande fråga meda n vi sit- fa r var från Finnby och en sak på. Jag tycker själv egen ve rksamhe t så som det te r i nya SPF-ordförandens landställe hade vi i skärgår- om kontak t med män niskor bäst passar. Ma n får absolut i förbundsregi skulle för- Tja , på säll och vis ä r trevliga he m färdiga för en den och efter studieåren i och jag vi II gä rna ha det in- inte pracka kultur pä någo n! uto m de sedva nliga fullteck- det ju trevliga re o m det bli r Åbo kom jag som nygift tili forme llt , så att jag ka n pra ta ingående intervju. föreningarna, me n de t skul- Jag ä r jag, en alldeles Imatra och vid krigsutbro t- och få fram vad de ö nskar. le vara bra o m förbunde t på - Jag kommer gärna a tt självständig pe rson. Jag vi II tet blev det Hfrs. sina resor kunde ha kontakt - Dä jag blivit ä nka till- äg na mig åt konta ktska pa ninte bli betraktad som med de lokala fören ingarna. o rdföra nde eiler något sånt. trädde jag min förs ta tjänst i de ute pä fä lte t och jag är Vi borde med andra o rd få Jag är Siv, som den pe rson- Bo rgå - det blev för hela 13 färdig att resa ut o m jag kon ta kt förteck ningar. lighet jag är och som sädan å r. Därefter Lovisa och Hfrs blir o m bedd. Jag ha r reHur ä r det då med den inhemska kontakten? viII jag umgås med alla i fö r- - sä man ka n nog säja all dan nu två föreningar sam bundet. Jag har anknytning jag kä nne r mig hemmastadd stå r pä väntelistan . - Jag ha r för mig all det På Gods Tids fråga om kanske tidigare var mer aktili allt möj ligt, vilket God litet var som helst och var ti vt, men litet somn at bort. Tid kunde skriva under ef- jag än rör mig träffar jag Siv kan tänka sig att sitta ' Å tminsto ne ha r jag inte sett samma n med t. ex. ordfö ranter eli ögonkast i VEM ÄR Ld . elever. någ ra rappo rte r i God Tid . Har du nylla av all du ti- dena i eli distrikt och diskuVEM . Borde odlas i högre grad. Född i Hfrs för 7S är se- digare fungerat som pedagog te ra förbundsproblem svarar (Kanske skrivlättj a? Eijas hon : dan, skolgång och studier i och administralör? kommentar) . - Gärna , men iniriativet - Det är klart det. Man Åbo , fil.mag med matemaÄr du nöjd med den nuvatik som huvudämne . Änka fick nog lära sig all dirigera bör utgå från dem. J ag viii - F ör alt kallas åldrillg måste man vara gallska trött efter Dl Edvard T v A se- det hela och vara någo t av absolut inte låta det gå ut och skruttig. Att vara pellsiollär betyder bara alt mali rande SPF-ans1utningen? - Jag tycker a tt vi ska få som någOl dekret. Jag ser slutat sitt arbete! med fl era. D är är det sen en redan nu fram mot a tt få kontak t med så många som allas nade resorna va ra hä lso re- fråga hur vi skall göra det. möjligt under Vinte rdage n. so r . me n allt id så att de t På orte r där de t ser bekymJag viII - jag poängterar fö lje r med e n reseledare me rsamt ut borde man se från förb undet. Vi mås te ta erter vad just den gruppe n det , träffa dem och höra ansva r för de resor vi ö nska r och behöver. Man vad de har att säga. ska ll inte låta den där masDu har varit föreningsord- Nej, 0 nej - den ä r ordn ar. - En drive ino m SPF som san av pen sionäre r sam hela fOrande, nu är du FÖRBUN- ryslig! Men så som de nu DET. Hur skiljer sig verk- har det t.ex . i Borgå tycke r i ag verkligen gillar är Ko n- tiden bara ökar och öka r sitsamheterna frän varandra? i ag ä r bra. Alltså att de oli- ditionsdagen . Vå rt för- ta och rulla tummarna. Ma n - Tja, i förbundsve rk- ka ak tivite tsgruppe rna sam- bund bör stimulera medle m- bör ge dem något , men å samhete n gälle r det att få las en efter anna n o li ka marna såväl fysiskt som psy- a ndra sida n bör man nog ha kiskt. Nu ser vi fram mot rättighet att va ra gammal med så många som möjligt d aga r. på olika aktivitete r , me n det - Mo tio nsgruppen, mån- Korpilampi - me n det får o m man ä r gamrt)al. Man bö r ha rätt att vara trött. Vi ä r må nga som tycker a tt ett dagsklu bben , e n grupp där bli e n prisfråga . - Som ni kan läsa i de tta ä r så många och medelål- Man skall inte vänta med alt söka sig tili en ko ntak tskapa nde drunknar i man bara prata r eiler handmassa n. Visserligen ä r ju a rbeta r e ile r varfö r inte som nummer, så skall vå rt IS-års de rn stiger, me n inte skall vi pensionärsförening tills man blir för gamma/. t. ex . Vinterdagen e n relati vt i Eira dä r man spelar bridliten samma nkomst me n ge, canasta , schack m.m. dan 1942 . Lektor vid skolor " Iejontämjare ibland . t.ex . Sommardagarna har allt beroende på intresse . i Borgå, Lovisa och " Rena ro~ svällt ut så att de små ning- Pröva . bör mao annars vet . van" i Hfrs - minsann känd en uppfattningj om blir svårbemäs trade. ma n ju inte om de t Iyckas för sina " Iivliga" pojkele- om dina ordförandeupp - I bland får det nog bli eile r ej. Vi få r inte vara rädver, vilka Siv enligt hö rsä- ifter? jättesamlingar så att de kan da för att bara samlas för all gen med sin personlighet - Ja. efter 3 år som sty- komma sam trivs. men där- diskutera uta n något som och humor lär ha bemästrat relsemedlem känner man ju emellan skulle jag helst se helst program. Det ä r dä på ett ypperligt sätt. Sen tili den rutinen och nu redan mindre och gemytligare man bäst beka ntar sig med va rt det Oickskola i Hfrs fö rstår jag hur mycket det sammanko mste r. Kanske va rann då man sitter i en med naturligtvis åtföljande blir att hoppa omkring. Te- hellre ett eile r några distrikt mindre grupp o rektorat och prorektorat (en lefonen ha r ocksä ringt ga n- tillsamma ns. T .ex. något i Anser du all det är förförmåga går aldri g ska nltigt och jag har blivit sti l med hu r de har det va rje bundet ener föreningarna ouppt äck t) ända fram tili tingad hit och dit och sä har å r i väs tra eile r östra Ny- som skall anordna resor? pensioneringen 1974. Vid si- jag börjat springa på alla så- la nd . Hur vo re det t.ex . - Det har med å re n blivit dan av skolarbetet gay Siv da na möte n som det fö rut- med södra Fin la nd någo n eli fö r sto rt utbud på fö re- Vi skall inte sitta och jama i 'ollödan, men låta sig också tid att ägna sig åt sättes av en ordförande . gång? ningsresor. J ag tyc ker a tt dihöra av oss! T.o.m. prillsgemåler har rätt att strejka, folkbildningen i egenskap av Nog är alm anacka n ganska - Någo nting som det ab- striktet kunde ställa upp vice ordL vid Arbis-styrel- fu lltecknad allaredan fö r en solut - s k a ll bli e n fortsätt- som researra ngör och fö r- men inte vi! sen i Borgå. lång tid framåt. ning på ä r i alla fall en Kul- bundet då det gälle r lä ngre - Ali jag föd des i Hfrs Är det något i SPF-ruti- turd ag i stil med den vi ha- resor. De t ha r liksom blivit jubile um firas med e n kryss- sjunka ihop och bara sitta va r bara en tillfällighet. för nen som du skuUe vilja änd- dei Åbo. en prestigesak all ord na ning ombord på Albatross platt. VI SKALL LÅ T A mina föräldrar var bosalla i ra på? Kulturgiven i förening- med egen buss m.m. trOIS med unde rhållning av goda HÖRA AV OSS . T .o. m. Kristinestad - Siv är dOller - Verksam heten för det arna? prinsgemåle r ha r .rättighet all det inte finns tillräck ligt artister. tili de n legendariske rektor kommande året ä r ju redan att streika. men det har inte - J ag tror att de Ilesta re- unde rlag i den egna före nNordiska kontakter K arsten. Min m OT var öster- plane rad . Så det ä r endast dan har e tt ga nska gott ut- ingen. Mera samarbe te ef- Ja , de bör absolut odlas vi . M e n vi kan åtminstone bOllning och när jag va r 1/2 fram tiden ma n får ta ställ- bud i form av teaterbesök, terl yses hä r. vilket ingalun- i högre grad än hittills, och ta tili tals. Inte ilsket . jag ar Ilyttade vi tili Åbo . Om ning tilI. föredrag, ko nstutställningar da betyder. att i ag Inte skul- då speciellt med Sverige och tycke r att de t ~r m ånga som Jalle Mattson har vari t "sta- J ag säger inte att jag m.m. Sj älv är jag inte bara le tala fö r resor '" inom de n inte ba ra under Skansen- klagar dumt. Det är dumt
9
med gnälliga insändare. Gäller det verkliga missförhAllanden . sA skall det tas opp, men man ska ll inte sitta oeh jama i tid oeh otid . Men det som är viktigt är all all a pensionärsförbund gAr samman oeh arbetar för vAra rälligheter. Bör man gå in för alt få mcd alla 6S-åringar? - Jag vet inte om det är alltfAr kraftigt sagt , men jag tyeker all det borde vara en heli naturlig sak , all man då man kommer upp i pensionså ldern sk ulle ta kontakt med en förening. M an skall inte vänta tills man bl ir så tröll all man ingenting gör. Vi stärk er varann . Faran är all de som siller oeh väntar tills de inte mera kan göra något blir den där massan som bara skall roas oeh underhAll as. - Men om man genas l tar ställning tili - jag är pensionär , jag viII göra något av det , jag viII se vil ka andra det finn s oeh vad som behövs oeh då ställer j ag upp oeh jobbar för det. • E li historiskt klubbslag! Siv Tunzelman von Adlerjlug öppnar som första a . or un 1 81t ge kvillllliga SPF -ordförallde styrelsemötet, vilket med tillfredsställelse be vittllas
god tili
presenterar några glimtar från SPF-styrelsens konstituerande möte den 20 januari -87
n åldrande p!!::; so:::n;.:?_-:-,,,,,,,,, av t, v. Carl-Guslaf Boedeeker, Tammerfors , Tor S undmall, Ekelläs oeh II viee - D är har vi igen della ordf. Waldemar Heinslröm, Karis medall VL Jerker Nyberg ögllar igellom förbund kontra förening. Förbundet stöder förenin- dagells föredragllillgslista. garna oeh ger hj älp oeh tips oeh ordnar sånt som de enskilda föreningarna inte kan gå iland med. Föreningarna i sin tur kan skänka kon takter oeh stimulera både fysiskt oeh psyki skt oeh stärka samhöri gheten . I en förening skall det finn as fo lk som har tid att lyssna . Mao skall kunn a gc av sig själv - leve· r e r a.
- Föreningarna kan ju inte ordna med städhj älp , sjukvård eiler hemhj älp, men där skall man ku nna få upplysning i frågor kring dessa i form av listar på åldrin gshem, hemhj älpsbyråer m.m. Vi bör ak tivera tili kontakter med de kommunala myndighetena. Vad önskar du all skall
• Fr_h , EgolI Häggblom , Mariehamll föredrar någoll vik/ig fråga, som ser ui alt ilzlressera Helge Staffalls, Kungsböle , Saga Diekman, Hfrs, Else-Maj JOhIl SOIl , Österbot/lliska dis/riklel, UIIO KIIUtS, Närpes, Jut/a Chris/iansell, Pargas, GUllllar Forss, Dragsjjärd m _jl_
- Positivt är det naturligtvis atl man i högre grad än nAgonsin tidigare får social hj älp pA många sektorer - t.o .m. ordn as det etl oeh annat som stimulerar. - Men nega ti vt i pensionärstillvaron är det att aili det där sociala nu smakar litet "hård hAlkaka" ibland . Det är positivt all man kan få det, men det är inte IOO% -igt positivt. Vi kan inte komm a ifrån det all folk ännu fnyse r litet. V i är nog litet diskriminerade - oeh jag är emot diskriminerande i alla form er ! T .ex. när det gäller manligt , kvinnligt. Det skall inte betyda nAgon-
• Fr. v, J ellllY Rosellbaek fråll Lappjjärd silter med första gållgell medall Mary Kekola , Vallda oeh /lIgegerd Herrgård, Grankulla redalI är "varma i ._--------...." klädema" i styrelsesammallhallg liksom bokförarell Brita Nordström som uppFoto: Matias märksamtllolerar illläggell. Uusikylä God Tid beklagar all styrelsells / vieeordf, Olavi Vähämäki illte kommil med Text: Eija på lIågol av dagells fOlOIl , mell vi lovar ta skadan igelz med det SIIarasle. Foto: _~_ _ _ _ _...:II.:::.I Eija, Forts. på sido 15
MELEMSAKTIVERING Förbundet utlyser en tävllng i medlemsvärvnlng, Tävllngstld : fram tili 30.6.87 . Målet: är alt höja medlemanstalet i föreningarna.
Tällk om varje m edlem skulle skaJJa e li "Y ", edlem! Der skulle beryda af( 'vi skulle Jördubbla alllalet med· lemmar. Ju fler vi är ril/sammalls desro gladare vi bli. Utgångsläge: Det medlemsantal som låg som grund för föreningarnas röstrält vid höstmötet 1986. De tävlande indelas i tre kategorler : < 101 , < 201 och > 200. I de två förstnämnda kategorierna är antalet nya medlemmar utslagsgivande. I den " stora klas sen" beräknas en procentuell ökning. Föreningarna bör erlägga medlemsavgift för de nya medlemmarna senast 30.6.87. Pris: Tili de bästa i varje klass ges en gratls kryssningsresa i samband med förbundets jubileumskryssning . Extra prls : Tili envar, som står fadder för en ny förening före den 30 .6.87 ges likaså en gratis kryssningsresa. Lycka tiili
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET rf FÖRBUNDSSTYRELSEN1987 Ordförande : Tunzelman von Adlerflug, Slv Björneborgsvägen 5 H 111 , 00350 Helsingfors, tel. 90-551 989 I viceordförande : Vähämäki , Olavi Tjädergatan 5, 65230 Vasa, tel. 961 -212 059 II viceordförande : Heinslröm, Watdemar Waldemarsgränd, 10300 Karis, tel. 911 -30535 Medlemmar : Boedeker, Carl-Gustaf Haiharankatu 19 C 13, 33710 Tammerfors, tel. 931 -632873 Christiansen, JuUa Tummelvägen 4, 21600 Pargas , tel. 921-745 351 Dickman, Saga Alkuvägen 24 - 26 B, 00660 Helsingfors, tel. 90740203 Forss, Gunnar Laxvik, 25900 Dalsbruk, tel. 925-618 29 Herrgård, Ingegerd Gräsavägen 24 B, 02700 Grankulla , tel. 905052221 Häggblom, Egon Berggatan 8, 22100 Mariehamn, tel. 928-118 53 Kekola, Mary Bredbergsbrinken 5 C 35 , 01620 Vanda, tel. 90890930 Klåvus, Levi 64200 Närpes, tel. 962-416 43 Knuts, Uno Västergränd , 68620 Jakobstad, tel. 967-17065 Lindholm, Birger Andvägen 21 , 06100 Borgå, tel. 915-142 595 Rosenback, Jenny 64300 Lappfjärd , tel. 962-21377 Sev6n, Ulla Mannerheimvägen 88 A 5, 00250 Helsingfors, te1.90-446 477 Staffans, Helge 07980 Kungsböle , tel. 915-791 13 Sundman, Tor Leksvall, 10600 Ekenäs , tel. 911 -244 27 Styrelsens arbetsutskott : Ordförande: Slv Tunzelman von Adlerflug, viceordförande: Olavi Vähämäki, medlemmar: Saga Dlckman, Waldemar Heinström och Birger Lindholm, Förbundets verksamhetsledare och styrelsens sekreterare: Nyberg, Jerker, anträffbar på förbundskansliet Förbundskansli : Indiagatan 1, 00560 Helsingfors, tel. Kanslie!: 90791 895. Verksamhetsledaren : 90-791 896 Österbottnlska distriktets kansli: Levonsgatan 14, 65200 Vasa tel. Ombudsmannen : 961-119 410
Undervisningsrådet NILS GÖRAN ENGSTRÖM
**E)'C:-resor ** RESEMENY 1987
Karin Månsdotter 35 år av hennes liv Vid Kulturdagen i Åbo
Karil/ Mål/sdotter al/löl/der tili Liuksiala kUl/gsgård i jUl/i 1577.
,
.,
'
'
En sommardag å r 1934 stod jag som ung stu de nt första gå ngen vid Karin Månsdotters sarkofag i Åbo do mkyrka . Oeh jag minns att jag - som säkert må nga andra under tidernas lopp ställde mig frågan: Vad hä nde e fter E rik X IV :s död 1577 under de 35 å re n på Liuksiala kungsgå rd i Kangasala ti li hösten 1612, då Kari n Månsdotter av led? Det skulle räe ka 50 år , tills jag blev i tillfä lle att ta itu med den fråga n. Hösten 1984, då jag inte tyekt es ko mma längre med Sigfrid Aronus Forsius , beslöt jag mig för att fö rsöka få fram fakta o m Karin Må nsdotte rs tysta år. Into kunde det väl bara vara fråga o m en e nd a lå ng, händelselös paus. (1 histori en får man e n summ arisk bild a f "folket ". De n trånga bonden , den f1i tiga hantve rkaren oeh den driftiga köpmannen . Lite t närm are san ningen kommer man geno m d o mböekerna .) Då liksom nu blev det särskilt spänn and e oeh intressant , o m någo n från de lägre skikte n , från det fattiga oeh o kunniga folke t , plötsligt blev upphöjd , t.ex . ge no m giftermål. Så giek det med Karin Må nsdotte r , som likt Kirby, tog steget in i dynastin, dvs in i Vasaätte n. Vår bild av Karin oeh Erik ä r myeke t präglad av sång oeh sägen, av dikt oeh uppdiktat. Kanske vår bild t.ex . överensst ämmer med
" Sakta glida vi mpe lpryd da båtar". Den ingiek i Svenska bilder av Carl Snoilsky . Hos oss sjöngs den. då den kom in i sångbo ken Sjung .
Rödskägg, han som hö ll ett så Iysa nd e hov på Åbo slo tt . Erik hade ju fr ia t tili sjä lvas te d ro ttning Elisa beth 1 av E ngla nd och få tt korgen . Och ha n hade lagt ut sina kroka r också vid andra kun ga- och furste hus i E uropa . Ä nd å blev de t piga n Kari n , som krö ntes tili dro ttning. Ho n va r bara 14 år , när ho n vi nte rn 1565 ko m tili hovet. Histo ri e n o m mekan som satt och sålde nö tte r på Stock ho lms to rg, när ku ngen fick syn på henne , ä r " Iagad" av de n lärde Joh annes Messe nius, han som sedan försmäktade i fångenskap på Kajaneborg. I sj älva verket var Karin dotter tili en stockeknekt , dvs he nnes far Må ns var fångvaktare. Han dog tidigt och Kari n blev huspiga hos den musika liska krögaren Gert Cant or. Det var där Erik upptäck te he nne enl. vad vi nu me ra vet. Oeh hon slog ut de andra fri llorna på reko rdkort tid . Det sa kliek genast. Fann Erik hos henne någo t av de n ömhet oeh godhet han själv saknade. Z. Topelius ha r i Karin Månsdotters vaggvisa försökt ge uttryck åt de tt a: Sov du stormiga hjärta sov, sov i mill lugna sköte.
Var Karin, oskuldsfull eiler hjärtlos och svekfuU?
Men kanske Karin ändå va r ganska sta rk oeh t.o.m . hänsynslös. Hon hade en älskare, en fänrik Max imilian . Vii ken roll spelade hon , då 000 han häk tades, to rte rades och kastades i Ström men. Ja, nog fruktade Erik försåt av sin broder, hertig där ha ns lik f1ö t upp , nä r det blev vår. Va r Karin hjärtlös och svekfull ? Sk ulle ho n inte ha kunn at va rn a sin älskade - o m ho n va r medveten o m de n fä lla Olan hade gillrat. nr 2 den 10 mars 000 nr 3 den 19 maj Så i la konisk fo rm någ ra nr 4 den 8 se ptember nr 5 den 27 oktober da ta som unde rl ag för fort sättninge n. Redan 1566 födnr 6 den 8 december . des do ttern Sigrid , 1567 vigMa teri al tili nr 2/87 bör des E rik och Karin i hemligvara redaktionen tillhanda he t på slo ttet , i janu a ri 1568 föddes sonen G ustav, den 4 senast den 20 rebrua ri . j uli samma å r vigdes E rik
godtid 1987
och Karin i Sto rk yrka n. O ch liten Karin krö ntes e nligt Svea rikes lag, me n ingen av de and ra blev e ns d ro ttn ing fö r e n d ag. De andra, de t va r frillo rn a i E riks hare m . Me n Iyckan ble v ko rt. Redan 29 septe mber fä ngslades E rik av herti g Ka rl. Och dage n d äre fter tågade he rti g Jo ha n in i Stockh o lm och ut ro pades ti li ko nung. Sedan fö ljde de må nga långa fängelseåre n , på slo ttet i Stockho lm , på Åbo
några finska histo rike r och sett tili att hans egna fri lloav den svenska fö rfa tt are n barn också blivi t rik lige n Sture Arnell. Jag ä r angelä- fö rsedd a. ge n om a tt fant asin grund ar 000 sig på fakt a . De persone r Hösten 1582 finne r vi fru som jag skildra r i hö rspele n Ka rin Månsdotte r och henhar samt och synn erlige n sines fe mto nå ri ga do tte r Sina fö re bilde r i ve rkli ghete n. grid på besö k i Stockho lm De t kan nämn as att fog- och på Svartsjö slo tt. Ka rin de n Ho rdeel som tog e mo t fick av Katarin a Jagello nica Kari n sena re blev ad lad . ti ll ba ka sina smyc ken och siH an va r gift med he rti g Jo- na kl äde r , ti d igare hade ho n ha ns frilla Karin Månsdo t- få tt 4 hem man tili och ti o ter , fick med sig i boet någ- oxa r , nu fö rko vrades he nnes ra s. k . frillo barn och blev egendomar med ytterligare
N ils Göral/ kaI/ kOl/stel/ alt kril/g sig skapa just dm historiska miljö hal/ fö r tillfölIet vili framka lla. slo tt , på Kaste iho 1m , G ri psholm. T iIIs de skildes åt 1573. På Åbo slo tt till bragte Ka rin några år med barn e n Sig rid och G ustav. Sone n rövades bort e n natt 1575 och sändes tili Polen . l febr. 1577 fick så Karin sorgebudet , E rik va r död , med stor sanno li khet fö rgift ad på uppdrag av Jo ha n 111 , brodern . Men re da n i ma rs 1577 fick Ka rin Må nsdotte r Liuksiala ku ngsgård i fö rl ä ning och me d de n fö ljde 26 hemman samt 200 riksda le r som sta rt kapita l fö r exdrottninge n. Oeh hä r börjar för de n då 26-åriga Karin e tt nytt li v me d nya uppgifter och ut maninga r? H ur sku lle ho n kla ra sig? 1 juni 1577 ge r ho n sig iväg med ett sto rt fö lje av präste r , d iako ne r , tjänstefolk och rytla re förs t tili U lfsby. Dä r ha r Karin va rit tidiga re. Åbo slo tt va r så ka llt un de r vinte rn . att slo ttsfolke t bruk ade övervi nt ra i trähusen i Ulfsby . Sen bar de t iväg in åt la nd mot öde ma rken . Och efte r två veckor kom m an fra m tili kungsgå rde n. Mina uppgifte r o m Liu ksiala och o m fö rh ålla nd ena dä r har jag huvudsakligen hämtat ur e n uppsats av Hil m a A akkul a frå n å r 19 13, av
slutligen fogde på Åbo slo tt. Ka rin M . fiek Liu ksia la förs t på behagl ig tid , dvs gårde n kunde återtas. Me n det räck te inte länge inn an ho n fick de n på evärd lig tid , d vs på livstid . Och de t löftet gick vida re tili dott e rn Sigrid . R edan å r 1580 skrev Johan 111 tili brodern hertig Karl , " att ko nu ng E riks och hertig Magn us frillobarn nå tt den ålder a tt de kunn a bli ä rlige n fö rsedda". Och Jo han hade reda n ti diga re
15 nya skattehe mman . Slutlige n va r ho n den stö rsta jo rd äga re n i Finland. (O ch do tte rn Sigrid blev hovdam hos prinsessan Anna . Ho n ko m sedan att få va ra med o m Sigismunds brö llo p i Kra kau. O eh det sägs att ho n d å fic k se e n skymt av brodern Gustav .) Li te t mä rkligt va r det att Ka rin va r granne med e n ann a n Ka rin , all tså Karin Hansdo tte r på Vää ksy. Deras ba rn med E rik och Johan va r ju kusiner. Alltid va r inte fö rh ållande t gott mella n de två stark a kvi nno rn a. De processade lä nge om några ho lma r i Roine . Liu ksia la ligger som bekant vid Roi nes na rra strand . Striden om ho lmarn a slutade med e n salomonisk do m enligt rege ln : " Ligge r ho ime mitt i sjö, äge ha lvan va rd era". Och i hö rbilde rn a IAter jag fåre n frå n de bägge gå rdarna beta he lt fredligt på ho lma rn a . Sonen G ustav - ett märkunderli gt mänskoöde, skildrat på franska å r 1913. Han var en fa rli g bricka i spe le t o m Sveriges krona. Vid e tt rådslag i mars 1585 he ter de t o m Gustav: " Mali för-
IJimmer atl
kUllg
Erichs
SOI1
är äll ll ll i livet oeh bliver aktad oeh frallzsall i Paleli , 'hvi/ken !ltlten tvifve ll m ed tidell täll ker allt Olit em oll kOllul/gell oeh riket, kGI/ tillävellty rs få någrc m edhållare' ".
Sportlov, 7 dgr Hemava n 6 dgr AUslompolo 4dgr Leningrad 9dgr Holland Moldavlen. 8dgr Od essa 7dgr DanmarlI Oslo . 7 dgr Syd·Norge Bulgarlen . 8 dgr Solkusten 12 dgr Osterrlke 4 dgr Leningrad Trollsligen. 7dgr Norge Södr.l Finland 4dgr 4 dgr Kolmården
21 - 28.2 29.3- 3.4 16- 20.4 22 - 30.4 7- 14.6
22- 28 .6 29.6- 5.7 4- 12.7 6- 17.7 15- 19.7 20- 26 .7 27- 30.7
30.7- 2.8
Begärullörliga re reseprogr.lm Iran tel. (961 ) 115 726 . 118 727 , 353 696
erauai6 ~ra !i k cAb Fö rst e fter Jo hans död och sen Sigismund besegrats, Iät he rti g Ka rl Ka rin Månsdo tte r trä ffa sonen Gustav i Reva l e n junidag 1596. ,.._ _ _ _ _ _ _ _ __
Ett ödesdigert å 1596 va r e tt ödesdigen år. Då utbrö t klubbe kriget. Och vid jultide n hä rj ade och brä nde bo nde häre n i T avas tl and . Bö nde rna hade lä nge kl aga t över borglägre t och sa, att de inte hade " hus och hem frid , ut an blifve ynke ligen trakte rade med hugg och slag både i väge och
vägemö te,
som liga
ihj älslagna och ligga ännu i mo rd på ki rkegårde n" . Liu ks ia la och Kari n Mänsdotter blev skonade, hon hade tyd ligen varit god mot bönderna . Men Vääksy brä ndes och Karins Ha nsdo tter dog, jag Iä t i hörspele t bondehopen slå ihjäl henne. Hur såg Karin Mä nsdotter ut. Re liefen vid he nnes gray i K ankask o ret torde in te ge någo n sanningse nlig bild av he nn e. Några ko lteckninga r gjorda med sotsticka av den fAngna kun g E ri k ger måhänd a lite mer av sanni ngen . Me n låt oss höra vad samtida ha r an berätta : " Kari n va r över medellängd , h uvude t me r litet än sto rt me ra runt än långd raget ovalt. Bröstet var vä l välvt , hö fte rn a breda , fo rme rn a fö r övrigt starkt byggda och fylliga. ho n hade ovanligt smä fö tte r". Kl änni nga rn a va r sta rkt åtstram ade i midj a n , urrin.' orts. på sid o J3
"Detta il/itiativ tili Kulturdag var i salll/il/g I/ågot vi vili ha mer av i framtid" , avspeglas i de I/öjda mil/ema vid middagen på Å bo slott.
II
id
gin
,n
Det var fråga om mal och en av mina vänner frågade mi g vi Iken lyp av mal jag lyc ker bäsl om. Jag svarade lank lösl nog, husmanskosl. Me n när jag lillä lil mig all länka efter en slund vissle jag all de l var en halvsanning. Jag lycker all husmanskoslen ofla är så väldigl sladig, de n var ju länkt all molsvara e n kroppsarbelares behov . Ä rtso ppa och pannkaka , ma karonil åda. ro lmos och slekl Iläsk , räller med ko rngryn m .m. Mill svar var säkert dikleral av all jag någ ra dagar lidigare hade varil i Slockholm och vi hade hafl oluren all på ålminstone fyra restauranger av kl ass få serveral en me ny e nli gl de l nya [ranska kö ket. Man bo rd e ju inle reta upp sig på sådana saker, me n målle t blev råga t när del visade sig all man på vissa restauranger i He lsingfors har vall all gå på samma linje. Hur ser malen och serveringen uI? Man får färdi gl serve ral pä tallriken som har e n blo mslerdeko r i jugend i paslellfärger. Jag kan beskriva en av de rälle r jag fick i Slockholm . Om man länke r sig lallriken som en klocka så fann s kl. 13 Ivå sockerärlsskidor, som såg Ui som pe rga me nl och var smaklösa . KI. 17 fanns e n lilen knippe persilja, kl. 19 en hård iluskuren morol , kl. 21 en lile n bukett broccoli. I millen av lallriken fanns del som jag l:Jeslälll , koki fisk , och und er den hade man
penslal lall ri ken med sås . Dessulo m fanns fem små kulpolalisar. kan också ha varil Ire . jag frågade servilrisen
lilet där del När var-
för moroten var okokt
SV3-
Leas hörna
ra de hon med en kn yc k på nacken all då var de n åtminstone inte överkokt. Gissa all jag blev glad när jag läsle i Hbl all några pariserkrögare har gåll lill mOlaktio n när del gäller del nya fran ska kÖkel. De serverar gammaldags fran sk mat och den är minsann riklig och gjord med omsorg.
smör. Det svarade hon inte
Kulinarisk
\vardag
Sopporär godai vinterkylan Men nu li ll baka lill vardagsmalen. Del räc ker ganska länge innan vi får en he lg igen , ålminslone ingen när man ä r så malglad som vid jul. För de Ilesla blir årels fö rsta månader magra sådan a. Man har så myckel annal än mal all belala jusl då . Ali föra bok över ulgiflerna är för mig e li säll all spa ra . När jag veI all siffrorna slirrar på mig ur bokfö ringshäfte l så hejdar jag mina inkö p . Jag behöver hell enkeli ime alll del mina ögon ser och mill hjä rta begär. Det kan vara he ll ro ligl all göra e n d ygd av nödv ändi ghelen och länka uI räller som blir bill iga. Del försla som jag länker på ä r soppor. En av mina släklingar
Del är säkert bällre än all äla chips e ile r frilerad potatis. Lyssnade på e n näri ngsexperi i en TV-panel. Man försökle få ur hen ne o m del var bättre med marga rin än
kokade 'socialsoppa' när del var oot om penga r. De n va r lika med snålsoppa, som man numera kan koka också på viotern , tack va re de djupfrys la grö nsa ke rn a. POlalisso ppa med purjo e ile r lö kso ppa är bra, liksom också den ilalie nska minesIro nen. Eli italienskl ordspråk säger all soppa under främmande lak ha r en finare smak . Våra finl ändska sop\l?r är främst köttsoppa och korvsoppa , men de lar lilel längre lid att laga. I min barndom ål man ben soppa med korngryn . Jag un drar om jag skulle tycka om den nu . - Tidigare va r sillen så billig all den serverades rikligl ål de anslällda i en familj . Nume ra
Ole Wasz-Höckert, riksdagsman, professor
Veteranernas rehabilitering
ä r den inle billig. Me n klarl all man någongång ka n gläda sig ål l.ex . stekl sill med löksås. Strömmingen är relalivt billig och del finns massor av goda recepl. De l är många som lycker att del luklar så inlensivl i husel om mao steker ström ming
all de avslår. Men man kan lika bra sleka i ugn . Slrömmings låda är riklig husGröt är matsedelns manskOSl och fast jag inte tyckle o m den när jag var spargris barn har de n blivil myckel Man brukar rekommenbällre med åren . Vi hade en gång en sådan fest på Hög- dera all ha e n gröldag nä r kassan är klen. Varfö r inle! valla , all lä rarna fick var och en önska sig sin älsklingsräll. E n av mina ko lleger önskade sig uppslekl slrömmingslåda vilket hon fick . Hon gifle sig senare i Svenska Pensionärsförbundet Schweiz, så den delikalessen med testamenten eller donationer har ho n nog fåll avslå ifrån . Vad jag själv ö nskade minns
KOM GÄRNA IHÅG
di ghete r SQ m delvis redan gåll förla rade. Naturligtvis konfro nte ras här må ngen ä ldre person med " modern a" die tva no r och sådant som man ä r ovan med . E n skölerska vid en av dessa bada nsla ller uppskatlade all många knappasl fö ljer de vä lme nl a råd som givilS. De lla är självfallel ok lokl. De n psykologiska sidan i beha ndlin ge n . a ll träffa jämnå riga och minnas ga mla lider. har säken också en viss POSiliv belyde lse.
Fysiote rap i i öppenvården Ole Wasz-Höckert
1 dessa spalle r har jag fö rl fram be lydelsen av fö rebygga nd e hä lsovå rd som lämpar sig fö r de äldre. fö r pe nsianä rern a. Vi kan nämlige n själva göra väldigl mycke l för all fö rbällra eiler ålminstonc bibehålla den grad av hä lsa vi haft vid pe nsione ringen . Folkhälsans friskv årdsprogram . lillgängligt i o lika de lar av Svenskfin la nd . slrävar faklis kl li ll att gc information om hu r vi kan s köla om vå r hä lsa och förbäll ra vår livskva litel. I e n av s ina a rtikla r i denna lidning senasle höSl (4/86) ge r professor Nils Wes terho lm kloka råd. som berör di et. vitaminer och spårämnen . Hans a rlikel ä r delvis avsedd för cancerpaliemer. me n hans råd är också lämpliga för ä ldre personer i a ll män hel.
De nn a gå ng ville jag ko n beröra den re habilileringsverksamhel som vå ra kri gsveleraner är berälligade lill. Alla innehavare av frontmannalecknel , alllså också kvinnor som lilldelals della - har obe roende av hä lsOlillsl ånd räll lill re habilil ering på samhällels bekoslnad . De av vå ra läsa re, so m e nli gl milil ärpasse l är berälligade lill della lecken . kan alllså. om de inle reda n har gjort del, gå lill sin hälsocenlral. fyll a i eli formulär och ge no mgå en läka rund e rsök ni ng. Beroende på hä lsoli llstå ndel. behov av re hab ililering och he morle n . finn s de t sedan lvå möj lig he le r all vä lja på. två veckor på särskild badanslal! e iler poliklinisk fysiolerapibehand ling i ö ppenvärden .
Badanstalter För veleraner i Helsing-
fors och Nyland a no rdn as en lvå veckors behandlingskur på Haiko gArd, Ko rpilampi e iler Sjundeå Bad . För öSlerbollningarna ä r mOlsvarande Norrvalla rehabilileri ngsanstal!. I Åbola nd fin ns mOlsvara nd e anlägg ninga r på Runsala och i Nåde ndal. På dessa bada nsla lle r geno mgå r ma n en läka rundersökning och blir ordi nerad olika former av fysiolerapi, vär me beha ndlin g och massage. Gymnaslik och mOli o n under sakkunnig ledning sa ml lämp lig kOSlupp lysning och föda ä r e n vi klig del i vårdprogrammel. På de lla Säll fö rsöker man också lära ut hur vetera nen he mma kan sköta sig och slå vakl o m sin hälsa. Ordel " rehabililering" belydcr ju fakliskl all ma n slrä va r lill all å lerfå en sådan grad av hä lsa eiler sådana fysiska fä r-
jag inle mera. Må nga tycker om leve rl åda med lingonsyll och den kan man köpa färdig. En gång fö rsökle j ag mig på dilO slrö mmingslåda, men den var inte så underbar. Kanske berodde del på all den var kryddad med kryddpeppar, som jag inle gi ll ar , ann at än i vissa rätter S.S. kÖllsoppa och kalops.
på dire kt ul an slrö k under all de l' är vikligl alt sänk a fettk onsumtionen, oberoende av vilkel fellslag del är fråga om. Enligl henne är fi skfellel en viklig faklor , liksom också o lj an. I samband med della kommer jag all länk a på de många goda räller av fisk man kan laga i ugn. Fisk kan l.ex . lagas så all den vecklas in i alfoliepapper med kryddor och lök. Pakelen, e li pe r person, sleks i ugn ca, 1/2 timme . Serveras med pOlalis och grönsaker. Månne del inle är så fö r de Ilesla av oss all vå r malfantasi läll Iryle r. Del är Irisl , men bläddra någongång i en kokbok för vardagsbruk och du kan få goda ideer. Eiler lag e n malbroschyr frå n din li vsmede lsaffär. Lea Ande rsson
Hälsocemralslä kare n kan o rdin era såda n fys iole rap i som är lä mplig och de nn a kan e rh å ll as amingen på e n hälsovårdsslalion . poliklinik eiler prival fysiOlerapimollag nin g. En seri e på 12 behandlin gar . 2-3 gånger i veckan. ingå r i dell a rehabilileringspa kel. Generell! kan sägas a ll fö r dem som inle ö nskar lämn a sill he m för 2 vec kor e ile r föredrar behandling i ö ppenvå rde n . ä r som regel vänteliden relalivl kon . högsl någo n månad . 1 Sve nskfinland är fö rmodlige n väntetiden för 2-veckors vislelse n på någo n av de ovan nämnda badanslallerna ime sä rskil! lång. uppskallningsvis 6 må nader. Dä remOl . med beaklande av all del i He lsingfors bor ca JO.OOO fronlveleraner. måste ma n rä kna med e n ca 18 månaders vämelid. Om sedan läkaren a nser att en
dylik behandlin g bör gör klokt i all använda sin återupprepas. kan della rällighel . då del ju i ve rkligva ra möjligl sä rskill i form he le n ä r fråga o m förebygav ö ppenvårdsrehabilile- ga nde hä lsovård. friskvård. ringo Be lyde lsen av rehabilileMå nga fro nlmän känner ringen framgår av del faksig krya och fri ska och de lum all anslagel fö r de lla i kan självfallel uppskj ula re- åre ls budgel höj ls lill 77 habili te rin gen lill sena re lid- milj . marko punkloch lå ta kamraler i slö rre be hov av vå rd gå försl i kön . Me n också dessa
*
-;:=====================:::;
I
BUSSRESOR -87
07.03 20.04 21.04 10.05 30.05 31.05 05.06, 03.07 , 31 .07 05.06 06.06 , 27.06 13.06, 18.06 14.06 15.06 22.06 04.07 10.07, 01 .08 11.07 ,i18.07 16.07
8 dgr 8 dgr 7 dgr 6 dgr 9 dgr 4 dgr 3 dgr 10 dgr 1 dag 10 dgr 1 dag 5 dgr 5 dgr 3 dgr 5 dgr 2 dgr 2 dgr
20.07 Legoland Lugano, Rivieran , Paris 20.07 Öland 24. 07 02.08 Saimen Runt 08.08, 12.09 Bodensjön Counlry i Gävle 08.08 08.08 Vandring i Alperna 08.08 Moskva Tyrolen 19.08 29.08 VM-Rom BerIin, Prag, Wien 04.09 19.09 Rom 23.09 Franska SloH 0 Vingårdar 04.10 Rhen 0 Mosel 03.10 Mallorca Kurresa Bad Kissingen 11.10 27.10 Grekland Resor med omtanke.
5 dgr 14 dgr 3 dgr 6 dgr 9 dgr 2 dgr 10 dgr 8 dgr 10 dgr 12 dgr 11 dgr 16 dgr 12 dgr 7 dgr 16 dgr 9 dgr 19 dg r
Wermland ia Holland HOlland Bryssel Paris Legoland Skara Sommarla~d Syd England, London Kolmården Nordkap Uppsala Leningrad Skånska SloH Dalslands Kanal HurtigruHen Göla Kanal Mälaren runl
"
_ SiIlNIfIIIVI:.r.IfIUliilii_ N upl_/l.dg.t./l1
2'lIOO ,' 1.,loh."'ftT.I'I281IS70 ~
12
••
HSb:s SENIORTJANST
Pensionärerna är vana att anförtro sig åt
fullvuxel folk. De behöver rådgivare oeh talesmän som begriper hur äldre personer resonerar. P-H. Nyman !yller 60 IIr slrax före riksdagsvalel, han är trygg, han förenar sin aktivilel med mogel omdöme.
en ny spännande utmaning Experter står tili tjänst Glatt leende berättar Cuki Hedman. att hon kommit över tili Seniortjänsten via många uppdrag i HSb, där hon trivts redan i 20 år. De åren innefattar såväl kassatjänst som arbete på utlandsavdelningen. Efter valutorna riktade sig intresset mot låneärenden och efter dem fäljde tjänstgöring i servicen för färetagskunder. Cukis mångsidiga bankkunnande garanterar givetvis, att det knappast framställs en fråga, som hon inte har svaret på. Hon har också direkt kontakt med bankens experter, t.ex. i knepiga juridisko frågor. I
I
•
- När chansen gavs log jag den myekel gä rna . konsta tera r Ca rit a H ed m a n . sam ska ll vara med o m atl ulveek la HSb :s nygrundade Seniorljänsl. - Jag har alll id Iyekl om all disku lera med äldre personer. Livserfarenh el oeh mognad ge r pä eli angenäml sä ll avsl ånd oeh ro all granska livel. En yngre person kan ur diskussionen ofl a få eli heli nyll perspekliv pii sina egna problem. Helsingfors Sparbanks Seniorlj änsl inledele sin verksam hei i deee mber 1986. dä Carila (Cuki) Hedman gay sig i kasl med sin nya uppgifl. HSb:s m51 är en ulveek ling av servi een lill gruppen av äldre kunder. M an slrävar lill. all göra bankens serviceformer bällre kä nda. så all kunderna kan ulnYllja Sill bankförhå llande fulll uI.
Väljarna
Nylands nya riksdagsman heter
PER-HENRIK NYMAN - Stödgrupperna fÖT PHN inom Svenska folkpartiet i Nyland -
dan Iräffal en pensionärsförenin g. JUSI via pensionä rsföre ninga rn a är sama rbelel lill Sl örSl a de len l änkl Seniortj änsten taf i si n a tt ske. Ho n nä mner. atl verksamhel sikle pii perso- hon lillbragl en glad efle rner som fylll 55 år. Ä lders- middag med medlemmar i gränsen drogs här, då man Rikospo liisien eläkeläisjärkonsl aleral , all i dell a ål- jeslö r. y .. Cuki redogj orde dersskede ändras männi- inför föreningens medlemskans behov . Barn en har mar för HSb :s Seniorljänsl måhända nyllal hemifrån. oeh för sparbankern as geDel finns mera l id oeh möj- mensamma Klubb Enan . ligheler all planera sill egel Cuk i blev heli överraskad liv. Oeh småningom all pla- 3V d et vän liga oc h positiva nera för dagarna som pen-
1
~gsveteranerna känner sig ibland bortglömda, missförslådda, besvikna på den generation sam njuler alla frukler av veteranemas insats. P-H . Nyman var med som 17årig frivillig och bär i dag med slollhel veteranernas eklöv. Han har deras fulla förtroende!
har länge hait fÖrlroende för P-H. Nyman. Redan 1956 var han landets näSI yngsta elektor. Han förde Nylands lalan också i presidentvalen 1978 oeh 1982. Han har varit stadsfullmäktiges ordförande i Borgå, i dag stadsdirektör.
monaga ndel hon fie k avo de e 500 medlemmar som med lemm arn a. Cuki Iräffa- via H Sb red an anslUlil sig de oekså en gammal bekanl l ill Klubb Enan . I månadssk iflel marskund frå n de lider . dä hon arbel ade med låneä renden i april är HSb oeh Seniortj änslen med i sparbankerbanken . nllS rik somfa nade 55+ Seniorljänslen i -ka mpanj . va rs avsik t är att start groparna för de nn a ak lUella åldersY erk sa mhel en håller fö r grupp prese nlera spa rban närvarande på alt komma i kernas tjånstesortiment. - I gång. Del är ange näml "n kampanje n förs spec'e ll! akbörja kn yl a kontakler med li vI f",m bl.a . placeringsfråpensionä rsfö re ninga r i hu- gor sa ml smidiga konlO- oeh vudsladsregionen. oeh med serviccfo rm e r.
sionär.
Carita Hedmall, Selliortjällst, Helsillgfors Sparballk.
,.
Gustaf Fröding:
E n glad " premiä r " Cuki beräua r. a tl ho n rc-
Investera ldolct: Placerarens portfölj i Helsingfors SparbaiIl{!
Låt oss åka sakta, låt oss dock betrakta skogens vita slott,
golvens marmorstenar, vita valv av grenar som till himlen nått.
Vr Vinternatt
ANMÄLNINGSKUPONG JAG ANMÄLER MIG HÄRMED TILL SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS JUBILEUMSKRYSSNING DEN 3 - 4 SEPTEMBER 1987 MED SALLY ALBATROSS. Genom att inbetala en förskottsavgift mk 100 - senast den 29 .3.1987 förbinder jag mig att delta i Jubileumskryssningen. Förbundets konto är: Svenska Pensionärsförbundet, Helsingfors Sb 405506-05356357 . Anteckna samtidigt i nedanstående rutor önskad plats. Yid reservering gäller: "Den som kommer först tili kvarnen - mal först. " Om önskad plats ej står att få enligt förkryssat önskemål godkänner jag närmaste kategori oppåt eiler neråt. När bekräftelse lämnas av förbundet meddelas också den resterande summans storlek. Sätt kryss i önskad ruta : A2/E 590,B2 450,C2 350,-
Placerarens portfölj är ett tryggt alternativ som lämpar sig för alla som vili utöka sin förmögenhet. Placerarens portfölj finns i olika prisklasser och riskkategorier. Våra specialister har gjott upp färdiga alternativ och N i väljer det som passar Er bäst. Närmare information ger alla
HS~ko"'oc.
I~
HSb 160
0 0 0
A4/2 490,B4 / 2 450,C4 / 2 350,-
0 0 0
A 2 E = enskild hytl. B 4 och C 4 är i första hand reserverade för 4-personers grupper. Grupper på 4 personer i samma hytl kan diskutera extra rabatt med verksamhetsledaren tel. 90-791 896. Kansliets nummer är 90-791 895 (Maj-Bntt Wikholm) . Förbundsstyrelsen har beslutat att jubileumskryssningen arrangeras endast under förutsättning att minst 700 anmäler sig. Obsl Sista anmälningsdag den 29.3.1987.
TEXTA TYDLlGTI GLÖM INTE ATT MARKERA ÖNSKAD PLATSI SÄTT ETT KRYSS (x) I ÖNSKAD RUTAI Namn .......... . ...... . . . ....... ....... . ...•............... .. ...... .. .....
Gatuadress ..... . ............. . ...................... . Telefon .......... . Postnummer: ...... .. ...... Postanstalt .... . ............. . ...... .
13
SAXNÄS
NORDMAN TALESMAN. "Del är otänkbart att långre rekommendera slora enheter i äldre omsorgen. Nu handlar det om IOsnlngar i hemmiljon. I sladsdelen och I byn fOr gemenskap och lrivsel på ålderdomens dag."
m et t k a t t 0 U 1" S
Ruskaresan den '16-22 september går tili Saxnäs i Sverige. Ännu finns några platser lediga. Anmäl omgående om du viii vara med. 16.9 Avfärd med buss från Helsingfors. Övernattning i Vasa. 17.9 Avfärd från Vasa kl. 9.00 med färjan tili Umeå. En tur längs " Sju Älvar" tili Saxnäs, där vi bor i stockstugor . 18-20.9 gör vi utflykter. Möjlighet för intresserade att göra vandringar 21 .9 Vi tar farväl av Saxnäsgården , åker längs "Blå vägen" tili Umeå, där vi övernattar. 22.9 KI. 9.00 går färjan tili Vasa, dit vi anländer kl. 14.00. Omedelbart därefter med buss tili Helsingfors.
NySlad, lel. 922-24111
Teater-I shoppingresa 1111 Slockholm 6- 8.3. Vi ser Leva loppan på Vasan.
•
ombudsman Christina Lindblom, Hang6 Tel. 911-84759 även kvällar
Du som inte varit med tidigare på våra Ruska-'resor, boka in Dig nu . Tel. 90-791 895 Maj-Britt Wikholm.
Vårresa den 5-12 maj BUDAPEST och UNGERN DETALJPROGRAM INGICK I GOD TID NR 6/86
SKANSEN
PRIS mk 3.820,Då deltagarintresset inte varit det vi förväntat oss inom SPF - d.v.s. för att fylla vår beställningskvot, anordnas Ungernresan i samråd med Medborgarbladet, vilket säkert garanterar lika trevliga vårdagar i Ungern.
Ännu har din förening möjlighet att vara med i den stora paraden och öppningsfesten tili och på Skansen lördagen den 23 maj, då tiotusen finlandssvenskar möts i den kungliga svenska huvudstaden på
cessiv nedtrapp ning av arbetsinsa tse n. Den a rbetsinkom sl som d fall er bort kompen se ras alllsi! lill en viss del av dellidspensionen . Ali arbe lspensionssyslemel beslulal begå si ll 25årsjubileum med lilel Slörre festi vivas ä n va nligt innebär inle all vi hädanefler kan slå ass tili ro. var och e n i vänlan pa sin egen pension. Tvärtom fin ns del redan mänga nya uppgifler som vänlar. Sålunda viII IÖnlagarn a inom den offen lliga seklOrn även de ha slörre fl exibililel ifråga om (si na tillsvidare lägre) pensionsåldrar. Jämsl älldhelen ål erigen fordrar a tt även mannen skall kunn a få änklingspension , vilkel kräver en reform av fami lj epensionen. JämSl äIld helspri nei perna kan för övri gl i fräga om pensionen spela kvinnorna eli sprall Sålillvida all de löper ri sken all få avsl å från lidiga re privilegier såsom lägre pensionsä ldrar piI si na häll. Familjepensionen nämndes redan . Den all varligasl e ulmaningen pä lilel längre sikl ulgörs nalurligl vis av pensionsfina nsie rin ge n när pensionärerna blir ailI fle ra oeh pensionern a aili högre. Nu inför rik sdagsvalet den 15 -16 mars kommer del säkerl all finnas mänga ri ksdagskandidaler, lill oeh med eli specielll pensionsparli. som lovar pensionä rerna, nuvarande oeh bli vande guld oeh gröna skogar i
•
I priset ingår buss- . båtresa . hytt Vr i C-kat. . Iransport 1111 Norrtälje för shopping. program ombord på bålen och reseledarens tjänster .
Res med SPF tili
pension gå i pensio n redan frän fyllda 60) som infördes se naste å r tillko m rrå n och med 1987 dellidspensionen som för 60 år fyllda ger en intressanl möjlighel lill sue-
Pris . .
•
med avfärd 23.2, 9.3 och 23.3
Håkan Nordman
drag när nettoinko msterna (efler skall) för olika pensionärskalegorier jämförs . För den jubi lerande arbel spe nsionens del är del de n flexibla pensionsåldern som i dag sl år i eenlrum för inlresse!. Tili den individuella förtidspensionen (en liberaliserin g av invalidpensionen för 55 år fy llda) oeh förtida ålde rspensionen (möj lighel all mOI lägre
P
d OSS!
Måndagskryssningarna fortsätter
Vasa den 16 mars 1985
Arbelspensionssyslemel firar i år sill 25-årsjubileum. Lönlagarna inom den pri val a seklorn fiek nämligen fÖrsl år 1962 den pensionsIrygghel som lidigare ansellS förbeh ållen den offenlliga seklorns Ijänslemän. L anl bruk arn a oeh förelagarna fö ljde lönlagarna i spären knappl lio år se nare. Alllför länge hade inflyl elserik a opinionsbildare bland företagarna a nset! socialpolitik va ra "socialism"! För dagen s unga lö ntagare och röretagare. är den helläeka nde arbel spensionsIrygghelen en sj älvklarhel. God Tids läsa re veI doek av ege n erfa renhel all så har del minsa nn inle alllid varil. Samhällel s sa lsning under de senasl e deeennierna på en ulbyggnad av folk- oeh arbelspensionen lill dagens nivå har varit väl mOliverad . De drygl 40 milj arder som della år ulbel alas i olika pensione r är på del hela l agel väl använda pengar. Del måsl e även underslrykas för en del svartm ålare i samhällsdeballen all pensionspengarna inte försvinner i någol svart hål i rymden utan är e n realitet i sa mh ällsekonomin . Pensionärern a belalar inle endasl skall ulan kon sumerar oeh spa rar som medborgarn a i allmänhel. Pensionärern a behöver inle be om ursäkl för sin exislens. - ej heller för sina pengar' Del senasle deeenniel har på reformsidan inneburil all arbel sfördelnin gen mellan folkpensionen (som garanlin för minimi ulkomsl en) oeh arbelspensionen (som gara nlin för löntagarnas och förelaga rn as forl sall a ulkomst ni vå ävcn efter pensionerin ge n) har klarnal. När grundprin eipern a fö r pensionsskyddel så lunda lagl s fasl har del varil möjligt all vida reul veck la förmånerna . Folkpensionen har i grund förnya ls seda n slulel av 70-lalel oeh ge r i före ning med pensionsavdragel i beskallningen Finlands pensionslrygghel eli sl arkl inkomslUljämnande
1:[
aeS Ole
SKANSEN
I prlset Ingår: flyg Helsingfors- Budapest - Helsingfors med reguljärflyg logi i 2-pers. rum med dusch, WC halvpension börjande med middag 5.5. -87 och slutande med kaffefrukost 12.5. -87 i programmet nämnda rundturer och entreavgifter häsluppvisning i Hortobagy
Ring kansliet 90-791 895, Boka in dig på vår gemensamma resa fredagkväll från Helsingfors - lördag· morgon och hela lördagen i Stockholm . Retur lördagkväll kl. 18.00 från Stockholm. Åter i Helsingfors söndag 24.5.87 kl. 9.15. Ännu finns det några plat· ser. Handla snabbl. Fullbokat över Åbo.
VINTERSAMLlNGENS FESTFÖREDRAG pA HAIKO GARD 21 ,2 .1987 KL. 15,30 HALLES AV PROFESSOR LARS HULDEN. VI HÄLSAR ER VÄLKOMNA, SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET OCH STUDIECENTRALEN SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET,
Intersols svenska reseledares tjänster avbeställningsskydd mk Enkelrumstillägg: 480,- (begränsat antal rum) Anmälan tili SPF-kansliet tel. 90-791 895. Reseledare : Ingmar Ringqvist, Malmö. Ansvarig researrangör: LL Tourist Service , Arkadiagatan 21, 00100 Helsingfors, 90-440 041 .
Stipendier 1987 FORTSÄTTNING ••••••••
siala gård Walt alf minnus
Karin Månsdotter
Karill Månsdoller. Där har hall lällge gråtit ellsliga tårar, icke över sill fallna krono m en över sin olycklige make oeh sin lall dsflyktige
• ••••••••••• frå n sid o 10
gade oeh med puffärmar , kappa av svan sammel. p ä föllerna hade hon karduansskor oeh hon bar röda slrumpor. Oeh sä som jag ser henne sam härskarinna på Liuksiala: klok, mälmedvelen , med klar bliek för realilelern a, ingel lällfångel byte , en kvinna som visste vad hon vi lle. Gifle borl dollern tili släkten Toll. Henri ks oeh Sigrids son Åke TOIl blev en berömd härförare , Guslav II Adolfs " snöplog". Karin kom all vislas pä Sjundby gärd , där bröllopel fi rades, oeh där man ännu visa r hennes ka mmare, likasä pä Gerknäs gård , där hon lär ha planleral en ek. (Sigrid bodde kvar på Liuksiala som änka efler H enrik TOIl pä Liuksiala lill sin död 1633.) Oeh siSl ska vi ge ordel äl Zaehris Topelius i Roken om Värt land. Kan ske de här raderna ger nägol av sanningen om henne. "Ä II j dag kall ingell se Liukform av höjda pensioner. Fräga gärna om de även har fi na nsierin gen o rd nad , inte endasl fö r 1980-talel s ålerstäende år utan även för 90l alet oeh 2oo0-1alel! Henry Olander
salt. Roines vågor har
mOI-
tagit heIllIes oskyldiga tårar oeh berällat om dem för efterkommallde släktell. Tidell har lällgesell utplånat spärell av heIllIes korta höghet oeh " ennes {ånga 50' g; men minlI et av heIllI es godhet lever än i dag i välsignelse. " Nils Göran Engstr.öm
Enligt styrelsebeslut kan stipendier ur Hellströmska fo nden år 1987 ansökas enbart av föreningar, som under åren 1982- 1986 icke erhållit stipendier. 00 0
Stipendier 2 st ur fonden " Tili Nytta och Glädje" ansökes detta år av föreningarna, som inte behöver namnge kandidaterna förrän de fått besked om vilka förenlngar som beviljats stipendium. An sökningstiden utgår i vardera fallet 20 mars 1987 kl. 16.00, Ansökningarna sändes tili Svenska Penslonärsförbundet rJ, Indiagatan 1, 00560 HELSINGFORS 56
Pensionärer - Vår man i valet Henrik Westerlund har som bekant även varit aktivt verksam inom
åldringsvården. Isin egenskap av tldlgare dlrektlonsordlörande, un· der 20 år, för inlerkommunala åldrlngshemmel Hemgården I Pernå känner han väl åldringamas. pensionäremas problem. Han arbetar även lnom rikspolitiken aktivt för denna sektor, och har tagit många
inilialiv tilI förbätlring och förnyelse. Henrik Westerlunds politiska insatser av allmänl Intresse som berör oss alla och envar har genom åren varit av betydande format.
Som en av de slörsla personllga Iramgångar inom folkhälsans område bör särskilt framhållas hans finansmotion innefattande miljonbelopp för cancerlorsknlngen I anslulnlng 1111 Cancerlnstllulel som grundas av
Cancerlörenlngen I Finland, som godkändes i årels budgel. Den likaså godkända finansmotionen om anslag för Samarlamlsslonens
verksamhel vld slödpunklen i Borgå Ik. innebär samlidigl etl erkännande SFP i NYLAND
ERFAREN BEPRÖVAD SAKLlG PÅLlTLlG
för missionens värdefulla arbete. Henrik Westerlund kräver som bekant en forcerad avveekllng av våra kärnkraltverk och en ulbyggnad av allemaliva energiformer.
Inle endasl kärnvapen ulan även kärnkraltverken ulgör del slörsla holel lör kommande generatloners IIvskvalllel och överlevnadsbeIlngelser.
HENRIK WESTERLUND RIKSDAGSMAN SEDAN 1966
14
K1NA
en upplevelsemas skallkammare
, '"
o Gruppen i beulldrall illjör lejollell som vaktar dell Förbjudlla staden
bara vävnaderna , konstfö remAle n och drä ktd eta lje rn a. Vi mås te dock vidare , ti li M UTen , som var dagens höjdpunkt , i me r än e li avseende . Vi åt lunch på ort och stä lle, seda n blev det promenad i bitande blåst bland tusent als andra turis· ter. Här slö ts kontakten igen med kejsaren från Xian , Ch' in Shi Huang Ti. Mu ren var en av hans stora byggnadsföretag. U tsikten över det ödsliga landskapet var imponerande, men Muren ställ vis så brant där vi rörde OSS , att 'vi tröttnade och vände o rn innan vi nått den högsta punkten. U n· der resten av tide n som stod oss ti li buds tillade vi in i någ ra butiker som igen frestade med vackra varor.
o Besöket i Izimmelska jridells tempel blev verkligell eli Izög estetisk upplevelse lållgt över det jordbUlldlla.
000
1
I
, ,
"
I Peking bodde vi på de t magnifika hotell Zhaolong. Det sades oss att det uppförts av en Ho ngko ng-k ines tili minne av hans far. Det var helt förstklassigt och dessutom myckel vackert med sina väldiga blomställningslikn ande Ijuskro nor i aulanlljusgården, som sträckte sig geno m e n massa våningar. Morgonmälet var här liksom överhuvudt aget av amerikansk-britt isk typ, mycket rikligt och gOIt. Köande kunde inte undvikas, då alla de o taliga turistern a på hotellel började sina program klockan 9, men vi kom iväg i tid . V årl första besök gällde den Förbjudna Staden.
S7:;,;lI:J ..•.1~~__.B.A.. Ii~'t:
<" lUE!.!StI.~rMrJe:I:,,10
VINTERNS BÄSTA I OSTERRIKE 'te KtTZBOHl19.2-1 .3.87 ~::'MK 2.175.- HAlVP.
Under färde n dit höll Annika ige n e tt informativt föredrag me n fastä n vi var förberedda gjorde dock de vackra byggnaderna i rö ll och gult , de svängda tegeltaken med sina små djur i hö rne n , de sto ra bronskärlen och skulpturerna e il överväldigande intryck. De t var behagligt all gä pä den släta stenläggninge n i det vackra vädret , men i folkvimlet gällde de t all se upp, så all man inte blev efter sin gruppo Den hö ll hög fart , vi skulle vidare tili Sommarp ala tset. Dit äkte vi med buss och promenerade från ingängen längs den vackra konstgjorda sjön pä en täckl väg. Vi såg kejsarinnan Ts ' ihsis marmorbåt som läg stadigt förtöjd vid sjöns bOllen , intog lunch i en vacker pavi ljo ng och beklagade vAr knappa tid . PA he mväge n stack vi oss in pä Zoo och gladde oss åt pandorna , fra mfö r a llt pandaungen , som tredskades när den skulle äta middag. Efte r en stunds vila och en snabb middag såg vi åter en cirkusföreställning, denna gå ng utan djur men med e n ormmänniska och tre akrobater som mä lmedvetet fö rstö rd e sina axe lleder. Dessutom en man som med en lång piska släck te brinnande cigarreller som e n vacker flicka hö ll me llan läppa rna.
Följande dag besökte vi Mingg r ava rn a, e ile r egentligen utställningshallen fö r Chingling m a u so lee t , den 13de graven . Också hä r , liksom i Nanking, fanns en H e lig V äg , kantad av parvis uppstä llda stora djur och soldatstatye r. Vi hade blivit informerade , men ige n överväldigade oss de unde r-
Sista dage n i Peking var vikt fö r besök i Ma os M a uso leum , en mo numental byggnad värdig en storm a n. Vi var minsann inte de e nd a besökarna , nä r vi anl ände tili ingången ringlade sig en oändlig kö över den H i mmel s k a Friden s T o rg . Vi lä mnade väs kor, kameror och huvudbonader i bussen,
UPPLAND Du som viii se nägot mera än bara Stockholm och Skansen. Kom med pä någon av vära resor tili Uppland kombinerade med besök på Skansen under s jälva Finland-veckan 23- 31 .5.
RESA 1 25.5 Avfärd med m/s Finlandia kt 18.00 frän Hels ingfors. ,26.5 Besök på Skansen. Övernattning i Uppsala. 27.5 Besök på Öfsla bruk, Österby bruK och Örbyhus slotl, där vi serveras ärtsoppa och varm punsch. Samma dag av(ärd frän Stockholm kl. 18.00 med m/s Silvia Regina. 8.5 Ater i Helsingfors kl. 9.00.
RESA2 28.5 Avärd med m/s Silvia Regina kl. 18.00 Irån Helsingfors.
29.5 Besök pä ·Skansen. ÖVernattning i Uppsala. 30.5 Vi gör en rundlur i Uppsala, besöker Linnes Hammarby och bekanlar oss med Skoklosters slotl och Sigtuna innan vi tar färjan kl. 18.00 igen från Stockholm tili Helsingfors. 31 .5 Ankomst tili Helsingfors med m/s Finlandia kl.
9.00. Pris för vardera resan mk 1.285,·, enkelrums tillägg mk 90,-. Anmäl omgäende tili förbundskansllet tel.
o Eli glad trio i Sommarpalatsets trädgård. fick som utlänningar företräde framom kineserna och ställde upp oss i fyrmannaled . Så gick vi mo ltysta geno m den höga förhallen , förbi en väldig, sittande m armo rstaty av Mao mo t e n bakgrund av e n ko losai gobeläng i blätt och grö nl , föreställande ett lands kap. Så delade vi upp 055 två och Ivå och defilierade på var si n sida av glaskistan där Maos balsamerade kropp vi· lade. Så var vi ute i solskene t ige n . 000
Den allra sista punkten på vårt program var e n vandring ge nom de n park som o mger Himm e le n s Altar e , två sto ra runda byggnader i rö tt och gult och e n
marmorterrass. Här sände
kejsa ren varje år upp böne r ti li H im melen om e n god skörd. Vädret gynnade oss fo rtfarande . Den va r en vacker solig höstdag med jusl så mycket vind att nägra gra nn a höstlöv virvlade över marmo rgolve t. Mera än det vi hann se och uppl eva under vå rt knappt tio dagar långa besök i Kin a hade vi nog inle kunnat ta emo t. De t var en oförglö mlig resa. Äterfärden via Moskva skedde i dagsljus och vi hade ture n a ll kl art kunn a se de o mråde n vi f]ög över; ö kna r , höga veckade berg, runda kraterliknande sjöar och vida slätter och skogar. De t va r en fin avs lulning. G hita och Inga-Lisa
#-
Mj\'NN\SK,A N I<,AN INTt T\iSE N V,A9.AR <?'\"V6 RVT€ N </01'1111 .LIK50M ROS€ N INTf: KA-N BlO,MMjIUN j/e!1. +! VNPR{\ ~VAR . "'"<;-. ''''"9
90-791895.
SVERIGE: • ÅRE 22.2· 1.3.87 - MK 975.· - 1.195." STUGOR
FORTSÄTINING • •• • • •• •
Så här hos oss •••••••• ••••• från sido 7
garderob . av gardi ne r. sängöve rkast och rena anvä nd a skjortor och vida kjolar klipptes plagg enli gt Röda ko rsets anvisni nga r - kimono blusa r och e nkl a shorts. U nd e r de tre senas te å ren har vi skick at 1300 nya plagg och 700 "uppsnyggade" använda plagg tili centra llag re t i Ta mmerfors. Då vi senast släpade vAra lådo r in på järnvägsstationen fick vi erfara en öve rraskande glädje då en ung tj änsteman . som sku lle expidera oss erbj öd sig a tt betal a frakten ur egen ficka. Så skedde och vi va r fu ll t övertygade om all vi skall fo rtsälla. Moder The resa-filtarna
passar ju in i all föreningsve rksamhet. Hos oss stickas lappa rn a he mm a och e h er jul - och sommarl ov kan vi få massor av smä berg med lappar. som vi seda n sort erar och syr ihop i vå r ho bbyklubb. Hillills har vi sk ickat S3 sto ra fi lta r och någ ra mindre tili Västervik i Ekenäs. Me n vi arbe ta r förstås också för egen rä kning. Våra regelbundna höstmarknader med loppto rg, färdig ma t, trädgårdsprodukter, lotte ri e r och handarbetsbord ger oss de ko ntanter vi behöver för att kunn a subventionera studie- och teate rresor för all a som viII vara med . Vi har fö rsökl specialisera oss på hyggliga her rstrumpor av god kvalitet och med god passfor m , socko r och va nta r , någo n
typ av maskinsydd a a rbeten såsom förkläden , duk a r , labletter eiler kaffepannsmössor. Principen gå r ut på a tt fö rsöka bjuda ut saker , som kunderna viii ha inle såd a~ t de ser sig tvun gna att köpa för att underslöda. Tili jul är det roligt med något handgjo rt [ö r barne n . Vi har unde r flere å r tillverkat korga r me d inred ning för dockan 'att sova i. De har gå tt bra åt och ä r ve rklige n skojiga att syssla med . Och så hade vi smurferna på feste n fö r " tre gene rationer". Vi gick ocksA en tid in för att sy smurfer. Det var en Iycklig tid innan all a de hå rda maskinti ll verkade figurerna kom i hande ln. Av mj uk flanell e ile r trikot fyllda med vadd - ti llskurna e nl igt vå ra egna mö nster blev de välkom na julklappar
tili många sm å. Åtminstone 200 smurter har vi sålt hittills. Avsikten med all berälla o m våra ak ti vitete r är inga· lunda att s krytsamt försöka säga "sähär gör vi". Tvä r10m! Vi vi II få fram att vi. kanske i b rist på all de n stimula ns ell stort samhälle ka n ge , har funni t en stil. som ge r många av vAra medlemmar en känsla av all vara e n viktig länk i ett stö rre samman hang. Vi dek la re-
ra r a tt ma n får vara medlem i föreningen utan a tt gö ra a nn at ä n betala med le msavgifte n och de lta i det man viiI. men vä ldigt många dras med i a ktivite tern a bara "av farten" och de n kä ns la av gemenskap och det goda ka mratskap , som skapas genom a tt pyssla ti llsa mmans - i sy nne rhe t fö r någo t gott ä ndamål - kan inte beskrivas. N i ve t alla hur de t är DET MÄSTE UP P LEVAS . Asta J a nsson
FÖREDRAG pA VARMÖTET I KARIS 1.4.1987 KL. 11.30 HALLES AV KOMMUNALRADET LARS NYBERG. VI HÄLSAR ER V ÄLKOMNA. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET OCH STUDIECENTRALEN SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET
\!:=====================~
15
TILL EDER T JÄNST
I
BESTÄLLNINGSBUSS'AR :
I
Gynna
Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.
HANGÖ TRAFIK
I
MATSTÄLLEN
I
..
Hei· och halvpension
VAR SOMMAR HÖST ·87
WILLIAmS
'ObussO,;:
Strandg. 4, 22 100 Marlehamn Tel. 928· 15055
FORTSÄTINING ••••••••
Jag är pensionär ••••••••••••• frän sid o9 ting och in te he lle r nä r det gäll er å lder. Om ma n k a n uträtt a någo nting sä skall man få gö ra det - oeh ma n ska ll fä h ö r as fast ma n ä r äldre. Pcnsionär eiler åldring? - J ag fö rstå r inl e rea ktio· ne n mo t o rd et pe nsio nä r. Ma n behö ve r inte va ra åld· rin g fö r att ma n är pe nsio · när. Ma n skall va ra ga nska trö tt och skruttig fö r att va ra å ld ring, me n ä r m a n pe nsio nä r så be tyd e r d e t a tt ma n slutat sin a rbe te a ch Iyfte r sin pe ns ia n . M a n kan i blanke tter bifoga sin titel o m ma n viii , me n m a n ha r inte me ra någo t arbete. så jag tyc ke r de t ä r sakligt med p e n s io n ä r. - Tili de Irevligaste sidor· na i pe nsio nstillva ro n hö r att man träffa r fo lk frå n alla
tel. 925·n 46
BILLlG HEMGJORO MAT BAGARSTUGAN lel 915·66266 . LtlJendal
STÄENOE BORO varJe sondag 12 16 50, - mk! drycker Beslallnmgar lor grupper Oppet mä Ir 9 - 21 Lordag 12 - 20
o lika yrke n - de t vidga r e ns vä rld vä ld igt mycket. T itt sist någr a direkta ord titt SPF·arn a - Jag ho ppas att medl e m· ma rn a ino m vå rl fö rbund inte bara sitter och tä nke r och mumla r. ul an o m de har något på hj ärtat . så skall de faktiskl sju nga uI. Svenska Pensio närsfö r· bundet får in te va ra något främmande fö r någo n av er , ut a n vi a lla hö r tili fö rbun· det , ägs av de l och äge r det ! - J ag viII verk ligen hö ra både positivt och negati vL De l ä r ju det som hjälpe r vid pla ne ra nde t a v ve rk sa m hel en o m m an få r hö ra ås ikte r få rn he la fältet. T ag ko nt a kt d ire kt med mig e Iler ti li kanslie t. Riiiing sade telefone n fö r tredje gå nge n und er in· te rvjue n , så ko nt akt e r ko m· mer Siv kn appast att sakn a. Eija Lyeka tili !
MOllagnlng I Pargas. Storgardsgatan. vaqe onsdag
kl 14 - 17. lel 740300
,@
-
MARTHAS MATHÖRNA GEORGSGATAN 11 A 4 VAN . MED HISS TEL. 643 381 00120 HELSING FORS
Advokatbyråer
Advokatbyrå Vicehärads hövding JARL-CHRISTIAN HEINRICHS Eriksgalan 3 B, 5 vån. 00100 Hels ingfors tel. 90·694 9733
ADVOKATBYRÄ
I"k.wn~) IMfI/({ Starg.t.n 14 (FBF:s hus) Tel. 30958 (växel)
frå n H aga un gd o m sfö r e· ni ngs juni o rd a ns lag in· trädd e sjunga nd e Lucia· så nge n och le dd a av e n litet äld re L ucia med lradi tio ne ll Ij uskro na på hu vud et. E fte r det de sju ngit ett pa r j ulsånge r fö r oss så vi rö rts ti li tårar , så näp na va r de. hä l· sade oss o rd fö randen Lin · n ea Gi n s tr ö m hj ärt ligl väl· ko mna och ho ppades vi a lla sku lle tri vas och få e n trevlig kväll. Och de t blev de t ga ra nte· ra t, tili stor del tack va re
CHRISTER ERIKSSON
~
PARGAS, Str.ndvägen 28 Tel. 740 422
OPTlKER N. LILJA
~
ABO, Humlegårdsg.t.n 7 Tel. 332187
Advokat , vicehäradsh.
LEIF EKLUND Flllal: Nykarleby, Västr. Espl.g, 12 C Tldsbeställnlng 309 58 KAUNIAISTEN OPTIIKKA GRANKULLA OPTIK Köpcentrum Tel. 505 05 90 Speclalaffä r för glas ögon
GULO - UR - OPTI K
FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgalan 11
tel. 11 523
f!J,
KYRKSLÄ TT OPTIK
Y~
if '. H S B :s hus vid lorgel 1
tel. 298 1927
Vårresa tili den greklska ön Kos. Avflird 24.4, 'nkvarlerlrlg i dUbbelrum, hotelf Cont[nental Palace. H'aIvpBr)sion. Pris 2.665,- fO!" två veckor. Utfärder tili bl.a. Patmos och Kalymnos. ;,;:'
Höstr,esa tili örl RbodOS.
" mlAvfärd 26.9, Hotel! Manousos, dUbbelrIJm, kaffEifrukost, pris 2.320,Nagra platser på hotBI! Dlonysos, halvpenslon. Pris~
T rOIS jul brådska oeh en Kjer stin Österhofm , H FRS för God Tid osedvanl igl 35 ko rt lös nin gstid översväm3 st VENTII·lotter enva r : postut bära ren i mades Björk, KO RS· Valdine Kä llstrand av en stormflod HO LM av insä nda lösni nga r på Arr: SPF:s öslerbottnlska dlslrikt Bri ta Dannström , ÅBO 20 KO RSO RD ET 6/86. Tekn. arr: Tjäreborg Mar gi t Stenberg, H FR S 36 Tack fö r det alla trogna Seid ing Söderström , LO· me n också nya korso rdsma· VTSA ka re. T ro ligtvis va r det det Verner Vidberg, KAR· " Eeea" Sj öb lo m frän sebofin ka rn a"' gjorde väl utö kade vinstant alet som LE BY E ke näs , som me d sitt drag- ifrån sig i tre vackra så nge r. lockade , men vi ä r ju pä re· Före vi skildes ål sjöng vi dak tio ne n - såsom överallt spe l oeh sin sång unde rhö ll Vinna rn a gratuleras på oss med allt frä n j ulsånge r , unisont tili Lili ans ae ko m· speciellt givmilda sådär in· det hjärtl igaste och hä r ka n Ka rl G erh a rd. Eve rt T au be , panje mang "G iv mig ej för Jul. jag inte låta bli a tt specie ll l Nåväl - A nn i Blo mq vists rikta mig tili Kari n i Kimito. Edit Piaf tili o perettme lo· glans. ej gul d, ej prak t", di er avsluta nde med de n un· va refte r Linnea tae kade fö r bok som tycks ha e tt alldeles ex· de rbara " Höstvisan" oeh Pi· de l gå ngna å re t ö nskan de Vandring i barnd omslandet tra go tt fö rhå lla nde tili fr u afs " H ymn tili Kärl eken'·. oss a ll a e n God Jul oeh e tt 5 st gick tili fö ljande : Fo rtun a. Va r det redan Inger Ber gholm, 25840 NI- tred je gången? Stile nli g var "Eeea " oek· Gott Nytl Ar. så, " juligt'· klädd i röda Styre lsen tae kade i si n tur VE LA X Da mmert , MA· GO D FO RTSÄTIN ING byxo r , röda sko r och röd· sin ordfö rande med e n Marita på det nya åre t ! randig vi t sk jo rt a med röd " kru ka"', de hålle r lile t R IEH A MN f1u ga. E n sann dragspe lsvir· längre . yo u see. Vi troppade Frantz Henrik, V ASA JO RE DAKTÖREN Ka rin Söderholm , KIM IT O tuos oeh fin sånga re, som av vid 19.30·snå ret efte r en i uppskatt ades med run ga nde allo Iyc kad oeh stämnings· applåde r. Ma n kunde av nj u· fu ll ju lfest. Styre lsen slapp a ll t bes tyr tit ho no m hur länge som SOMMARDAGENS FESTFÖREDRAG he lst , me n ju lskink a n och oeh taek ar fö r det, ka nske lådo rn a vä nt ade oeh nu läl vå rl "Elsebo" är he mlrevli· pA RAMSHOLMEN I EKENÄS 16.6.1987 KL sig a lla väl smaka, rödvine t ga re. me n utrymmet ä r be16.30 HALLES AV FIL.DR HENRIK CEkanske gjo rde sitt ti lI. gränsat. dä rför blev det e n DERLÖF. Efte r kaffe l uppträdd e a nno rlund a jul fest denn a VI HÄLSAR ER VÄLKOMNA. sä ngfåglarn a Li n nea och gå ng, SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET OCH Li lja n H yvä rin e n , som snJDIEcENTRALEN SVENSKA sjö ng " Stilla Natt" så in ne r· E n va rm nyå rshälsnin g tili STUDIEFÖRBUNDET ligt vackert . alla pe nsio näre r frän Också vå r sångkö r "' E I· Stina
Nännar:e uppgjfter och anmäJnfngar tili Else-Maj Johnson, Levonsgatan 14, 65200 VASA, tel. 961· 119410, kl. 9-11 .
Fest med verklig julstämning
I
Advokat, vicehäradsh.
ÄBOLANOS OPTIK AB
Fötj med på våra
2.655,-
f-I
Fö r fö rsta gå nge n i vå r 12.åri ga histo ri a firade vi, Haga pensio nä re r julfest på krog , d .v.s . på HOIe lI Haga, De tt a skedde den 5 , 12.86 oeh 79 med le m ma r hade infunnit sig fe stklädd a oeh i bästa stäm ning. J ulgra ne n stod visserli ge n inte inne i sale n . me n a llde les vid in· gå nge n . så ma n bra k unde beundra den inifrå n oeh borde n va r de kore rade med levande Ij us. En ri ktig j ulstä mn ing infann sig när de söta ba rn e n
I
God mat iven för sU~rre grupper
Tel. 30161
Tom Gustafsson tel. 11900
i VästanfJArd
BESTÄLL DIN RESEBROSCHYR
KARIS . Kopmansgatan 4
Vlceharadshovdlng
annonsorer
REGINAS MAT & KAFFE
I
OPTIKER
Exp tel 11 713 VtceharadshOvdmg
Ulf Janss on te l. 13265
god tid&
I
Åbo Kopmansgatan '2 A
Tel. 915·531865 Beställnlngsbussar.
RlOg In Er bussbestallnmg redan Idag! TeL 91 1-81 004
WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 171042
SCHULTZ & KÖHLER
:FÖRENINGSNYTT Munksnejdens pensionärer r.f.
....
,
Program 15.1 -26.3. 1987 . 15.1 kl. 15 Månadsmöte i församhngssalen, Rau· mov. 3 22.1 16 KlubbträlT i Munksnäs högstadiesko· la , Kadellv. 2 29.1 13 Besök i Konstindustrimuseet, Finnish Design Center och kaffe i Cafe Palace 15 Runebergssamkväm . församlings5.2 salen Årsmöte i församlingssalen 12.2 15 19.2 16 KlubbträlT i Munksnässkolan Besök i Konsthallen och Zoologiska 12 26.2 museet och kaffe i Cafe Maria i Presidenthuset Månadsmöte i församlingssa len 15 5.3 KlubbträlT i Munksnässkolan 12.3 16 19.3 16 " Exkursionsdag 26.3
HAGA PENSIONÄRER r,f Verksamhetsplan VÅREN 1987 Jan. fred . 23 Vårsäsongen inleder vi med eget program, bl.a. frågesport . uppläsning, sång m.m. Febr. 6 Årsmötesförhandlingar. Undervisningsrådet Nils Göran Engström käserar om tre hälsoregler. torsd. 12 Utfärd tili Finska Socker Ab:s anläggni nga r i Kantvik , där äve n kaffet intages. fred. 20 Birgit Klåvus gästar oss med säng tili gitarrackompanjemang. Mars 6 Åsa Forsblom pratar om krydd-
Maj
växter.
20
April
3
Bland de senast den 1 mars under adressen God Tld, Eija Francke, Källstranden 10 C, 02720 Esbo 72, anlända rätta svaren utiottas tili envar av de 5 lörsta vinnarna 3 st VENTTI-Iotter.
Bussutfärd tili Helsingfors omgivningar, utställningen i Esbo Stadsmuseum tillägnad Villa Elfvik (Elvira Sta ndertskjöld) beses, lunch intages pä Hanaholmen. Guiden May Lundqvist håller föredrag och visar bilder frän
lörd.
II
fred .
24
8
någon intressant plats hon be· sökl. Vårresa tili Svartå bruk, där lunch intages. bussen fortsäller tili Åbo. där vi ser och hör mu· sicalen "Blodsbrooer" på Åbo Svenska Teater. Red . Eija Francke berättar om en resa tili Kina. Vårfest med sedvanligt över· raskningsprogram. Den 15 juli bussresa tili Nyslott med operan "Aida" och "Ret· retti" på programmel. Styrelsen reserverar sig för evenl. programförändringar.
Styrelsen består av: Linnea Ginström, ordf. Linnea Ketola, viceordf. Inga Engberg, kassör Stina Lybeck , sekr. Clary Kvikant , medl.
Namn Adress ...... . . ........... .. . .
tel. 551 316 581 255 572 26 1 575 83 1 583525