God Tid 4/1987

Bildsvep från Jubileumsmottagningen den 24 augusti SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET 'r.f.:s ORGAN

Arg. 15- Nr 4 23 septem~er 1987

Vårt varma TACK tili alla företag, organisationer, föreningar och enskilda, som uppvaktade oss på vår 15-års dag.

SVENSKA PENSIONRÄSFÖRBUNDET r.f.

Siv Tunzelman von Adlerflug förbundsordförande

Jerker Nyberg verksamhetsledare

2

"Och så levde de lyckliga i alla sina dagar"

, \

Dagens rubrik anspelar naturligtvis på de ga mla kända sagorn a. I dem berättas om mödor och äve ntyr, o m o nda och goda makter. Men tili slut gick allt så bra och prinsen och prinsessan levde Iyck liga i alla sina dagar. 1 sagorna behövde de aldrig ansträ nga sig mera . De behövde inte komma med några nya stord åd e iler ens ideer, det löpte av sig själv . Ack, sA orealistiskt , o ptimistiskt , naiv t, e nformigt. Det ä r fa rli gt att slA sig tili ro och tro alt allt man kan gö ra är att skörd a vad ma n själv eiler andra sAtt .

Skall vi tänka tillbaka 15 år i tiden . Då hände det någo nting. Jag har framför mig ett protokolI frAn Svenska Pe nsionärsförbundets konstituerande möte pA restaurang Helka i He lsingfors den 24 augusti 1972. Varje gå ng något nytt och nyttigt skall skapas behövs det tre olika saker. Först ett verkligt behov av det man tänker sätta i gång med . Då , för 15 år sedan , fanns det redan nAgra (fastän inte så må nga) e nskilda pe nsionärsfö reningar, som var för sig sökte sin egen väg. OcksA för dem gällde det att ta reda pA vad det va r som de pe nsione rade ö nskade sig och behövde och så be hövdes det en e nande instans. Man behövde hjälp all klara av alla juridiska fallgropar, all fA reda pA vad som var önskvärt när de ä ldre samlades, vad ma n skulle hilla pA för resmål O.S.v. Det behövdes samarbete i allra högsta grad.

För det andra behövs det individer som ä r Iyhörda fö r della behov och som har intresse och iver tillräckligt för all satsa pA della arbete. För etl verkligt arbete är det ju all arbe ta ut ve rksamhetsplaner och fullfölja dem . Och tili sist behövs det en gnista som tände r krutdurken, en sprudl ande mä nn iska med ideer och fra måta nda som kan e ntusiasmera och samordna de n kanske litet vilsna grup p av dem som söker sig framAt. AlIr della fan ns då , för 15 Ar sedan. De n driva nde eldsjälen va r dipl.ekonom J a rl V . H ells tröm, som Iyckades samla en grupp pensionärer. Han övertalade dem alt ställa upp, han faktiskt hypnotiserade dem alt engagera sig i arbetet för elt förbund , elt eget föb und fö r de finlandssvenska pensionärsföreningarna . Vid det konstituerande mötet i restaurang He lka i He lsingfors godkä ndes elt stadgeförslag och valdes e n interimistiksk styrelse. 1 dage ns elUmme r av God Tid ingAr e n kort historik med na mn och data och med uppgifte r om fö rbundets verksamhet. Den visar alt förbundet unde r he la denna tid har vuxi t och utökat sin verksamhet tili förmAn för pe nsionäre rna, allt i enlighet med vad som omnä mnes i stadgarn a.

Vad är då förb undets uppgifte r enligt dessa stadgar. Det skall funge ra som centralorgan för medlemsföreningarna, bistå och stöda medlemsföreningarna , anordna föredrag , diskussione r och möten , stöda medlemsföreni ngarna då de anordna r resor, (hä r kan ju sägas a lt fö rbundet själv anordnat mAnga resor) , vidare utöva publikationsverksamhet , och här kan vi ju hänvisa tili God Tid. Vi skall påverka lagstiftarn a i vad som gäller pensionärsfrAgorn a. Delta ä r svårt ,

men genom samarbete med de sex finsk a förbunden hoppas vi kunna lägga ner mer tyngd på våra ultalade önskemå l.

Me r kunde göras , naturligtvis , men vi skall komma ihåg alt vi är en opolitisk sammanslutning och har endast möjlighet alt i tai och skrift göra oss hö rda. Vi kan inte som de i a rbetslivet gA ut med strejkhot e iler ta i med hårdh anskarna på a rbe tsplatsern a. Förbundet bör vidare främja kontaktverksamheten mella n medlemsförenin ga rna och mellan motsvarande förbund i he mlande t och utomlands. Vi borde främja tillverkningen och fö rsä ljningen av pe nsionärernas arbeten , vi har rätt a tt molla donatione r och testamenten . Tili sist : vi bo rde främja initiativ tili och bygga ndet av pensionärshem .

Det var ju e n hei massa vi borde göra.

Har vi kunnat leva upp tili alla dessa krav.

Jag tro r mig kunn a säga alt bAde fö rbundet och de e nskilda före ningarna ~.iort sill bästa. Och då ko mmer frAgan : Ar det vi gjon nog. Skall vi nu sitta lugna oh Iyckliga i alla vA ra dagar. va ra nöjda med oss själva och samhä llet. Eiler finns det någon , som kan komma med nya ideer, som kan rubba oss i vårt lugn och konstatera att det ännu finns massor att göra. Jag stä ller fråga n tili alla våra medlemmar: H ar ni någo r försl ag? Tänk efter och säll upp en lista på vad SQm är på tok i samhället då det gäller å ldringsvården. Kan vi göra nAgot fö r att fö rbältra t.ex . den öppna vA rden ? Kan vi göra något fö r att få bättre sjukvArd åt de våra, märk väl på vårt eget modersmål.

Jag väntar svaret: " vi h a r inte r åd ". Y Förbundet är självt beroende av understöd [rån olika hå ll , vi s kulle inte klara oss utan t.ex. Penninga utomatföreninge ns understöd för kanslikostnader , vi behöve r också hj älp fö r att kunna finansie ra vår egen tidning. Jag kan inte säga, således, att förbundet ska ll gå ut och bygga åldringshem e ile r a nställa hemsystrar. Men har det inte alltid varit så, att om man sälter sig ned och tä nke r så blir det omö jliga mindre omöjligt. Vi är många, vi har kunnat samla ihop tili fonder förut och med hjälp av testamentdonationer kunnat e rbjud a rekreationsresor åt våra medlemmar . Pe nsionäre rn a ä r av mycket varierande slag och många har kontakter med personer som kan komma med råd och fö rslag. Därfö r säge r jag: T ä nk eft e r , kanske ni också kan ha goda ideer. Jag Iror inte vi skall vara nö jda med oss själva och med vå r verksamhet , vi skall se om vi kan göra något ännu mera .

Det är e n sak som jag saknat i vår tidning, en ö ppen pole mik om livsviktiga frågor. Kom med e ra ideer, med era uppslag, med e ra ås ikter. Också kritik kan va ra av godo om den är av skapande slag . Be rä tta om de t är någo t i vå r verksamhet som ni skulle vilj a utöka , det är ju ni a lla medlemmar på fältet som bildar förbundet. Jag ho ppas få höra av e r och önskar e r och fö rbunde t nya 15 år av samvaro, nytta och glädje .

Siv Tunzelman v. Adlernug

KOM GÄRNA IHÅG Svenska Pensionärsrörbundet med testamenten eiler donationer

Vi åldras allesammans Alla. människor ä ldr"s.

Unga såvä l som g"ml" .

Utan undant ag - så länge vi lever. Nu är det " min tur" att rå skriva i denna tidning och jag gör de t gä rn a. Fö rst vi lle jag rikt a mig tili Dig i nägra a llm änna ordal ag.

I kyrk a n och förs"mlinge n . där jag är stä lld i li ve t . kan jag o ft a gliidja mig åt Er närvaro och E rt deltagande i a ndliga sa mlingar. D .v.s. jag ser Er så go tt som alltid. dä r jag gå r fram. Låt mig få säga . a tt Nl är mycket uppska ttade och värderade . Ni har dessuto m en li vse rfaren-

het . som väge r tungt. Ni ä r vä rdefull a. Vi yngre behöve r Er. De t heter även i e n julpsalm så hii r: "U nga sj unga . med de gamla sig fö rsamla . jordens böner omkrin g Fursten fö r dess söne r. . . " Så vili också jag att de t skall vara . Ni är alltid vä nt ade . kära Ni! De första andak te r jag hö ll i li vet va r i farfa rs och farmors kammare därhemma på Sjöbacka i Esse . Det va r högtidsst under. Jag var dessuto m farfars och farmors "förbönsbarn" bland må nga a ndra .

Och det ä r som o m de gamla skulle bet yda oe rhört mycke t i mitt liv . Jag får säga detta med övert ygelse. AlIt ifrån jag var liten! . Det mest naturliga umg-ä nget- i allmänhet är. att ga mla. mede lå lders och ba rn jämte ungdo m bor i nä rhe t tili va ra ndra. Eiler

eviga livet. Vi skall en

gfmg möta Honom . SOm

Railler Sjöbacka Kyrkoherde Övermark fö rsamling så nä ra varandra. att alla daglige n åldersgrupper um gås . Det ä r li vet det!

Då uppstå r inga åldersklyft or! Vi är ju "el! rolk" a llesamma ns. Dessutom åldras vi a llesammans. om vi vi li det eiler inte! Vi är med s.a .s. pii " Iivets tåg" allihopa. Vi följer med . det bara gå r framät. EI! Guds ord ville jag äve n ge Er denna gång . De t Iyde r så : " Var trogen intill döden . så skall jag giva Dig li vets kro na! " (Upp. 2: (0) . De t ä r Jes u ord .

Och " Han på korset . Han allena" är vårt a llt. Vi vet av ingen annan Frälsa re.

Hj ä lpare än Han . Därfö r behöver vi i vå rt åldrande S.a .S. alla dagar höra talas o m Honom och leva i trO och bön tili Ho no m. som har vunnit åt oss alla syndernas förlåtelse och de t

JERKERS RUTA När du läse r " Je rke rs ruta", har vi seglat förom maste n i 15 jubelår. Jag våga r pås tå att de nna, förb undels genom tidern a slörsta satsning. ci rk a en ha lv miljon fin ska mark av 900 pensionärer. blev en ve ritabe l sueee.

Att det blev så är naturligtvis i första ha nd pe nsionärern as egen förtjänst. Utan e r hade det inte blivit någo n kryssning. Ert humör var dessutom under he la kryssningen på toppen .

Tack för det. Jag vili gä rn a hä r i min rut a tacka speciellt tre medarbetare, som fi ck stå i mer än va nligt : Brita Nordström , som tagi t hand om alla ve rifikat , G un Stålberg, som kopp lades in som "extra hjä lp" och givetvis Maj-Britt Wikho lm. förbun dets kanslist. som svarat i telefon fl iti gare än någo nsin.

Att Else-Maj tillsammans med unde rtecknad vid vå rmötet i Karis Iyckades över-

oar vå ra synder. Vi skall Honom e n gå ng. Här i nåda tiden fostras vi att umgås mctl Honom.

Han har gett oss Ordet.

Ju mera Ordet kommer tili användning . desto mera kan Herre n tala tili oss.

Minns de t och läs Dibeln varje dag! Den komm er sn3rt "en dag . då Du och jag inte me ra är här i dell a li ve t. Vi olir kallade ho rt.

Me n vi få r säga inte bort, utan hem! Tili vårt eviga hem i himmelrike t.

mse

tyga styre lsen, al! ant alet dellagare nog skj ute r i höjden bör anteckn as . H ade inte styre lsen böjt sig, uta n hällit fast vid sitt ursprungliga beslut , minst 700, dä vi ännu var bara 600 och anmälningstiden hade gå tt ut , så hade någo n annan seglat med Sally Albatross de n vackra se ptembe rdage n , då bäten för eI! dygn var vår.

De t har arra nge rats kryssningar tidigare , bl.a. för a tt fi na nsie ra förbundets verksamhe t under de t första å ret. Trots a lt vå r avsikt denna gång inte var e konomisk vinning . blev det en slant över. Också övriga aktiviteter. under dena jubileumså r har gett ekonomiskt överskol!. Det betyde r all förbundet under slute t av året kommer a lt kraftigt subventionera den återst ående ve rksamheten . Finns det bland folket på fället nä-

.Tili del "iirliga lalld OVOII skYII vi i IrOIl skåda lIpP redan Iriir.

Ty eli " elll Jasl Jördoll Jör vcir SY" . "or vd r l esLls berell dl oss där. " Sionsh. 401 : I

Vi åldras allesam mans.

Vi ä r på väg. Jesus Kristus ä r väge n . Vare det vå r bön a tt få vandra pä den vöge n! Utan Jesus går det ej!

Me n nu få r vi äga Ho nom och då säger vi så här tili slut : " Om en kori lite n tid får vi mötas på himmelens strand! " Gud fostra r oss i tro . hopp och kärle k. Allt gott vare med Dig nu och i evighet i tron på Jesus Kristus! Säg med August Strindberg: " Kristus " e nda hopp! " På återseende t He rrens vä nner!

gon med goda ideer, sä kon takt a gä rn a fö rbunde ts verksamhe tsleda re, så ska ll vi se om det ä nnu finns möj lighete r alt dena år förverkliga någo n " extra ak ti vitet".

Sommardagen i Ekenäs , då regne t bara öste ner, minns vi som inle dning tili århundradets regnigaste sommar. Kallt ha r det va rit dessutom , men den värme man känner . när pe nsionäre r ko mme r samma n i: Fagervik , Fage rö. Lure ns , Raseborg, Kisakeskus, var det nu rå ka r sig, kan ma n inte ta miste på. Ige nkä nnandets glädje , kan ma n inte ta miste på. Det känns ve rklige n trevligt , nä r så må nga vili hä lsa och prata i folkvimlet.

Jag ho ppas ni bästa pe nsior äre r fö rstår al! jag inte kan minnas , inte e ns alllid vet e ra namn , me n vad spelar det fö r roll . Huvudsaken är a tt vi trivs tillsammans. EIler, som Gösta Stevens uttry kte det i en Rolf-kuplell Ar 1927: " }u mer vi är lil/sammal1s. tillsammatls. tillsammalls. jll mer vi är lillsammans, deslo glodore vi bli" .

3

Ungdomliga SPF fyllde 15 år

Lä1lge leve v.årt Sve1lska Pe1lsi ollärsJörbulId! TrOIS att man inom förbundsstyrelsen gått in för att fira Ar "enligt det enklare formulärer" hade hela 80-talet gratulanter mött upp på förbundskansliet för att med blomster, ad resser och donatiöner ihågkom ma " tonåringen".

Äldst men ståtligast i vimlet var som vanligt Kyril ' Gr rgo rkoff , medlem av den första styrelsen då det begav sig. Huvudet högre än de andra syntes jovialiske f.d . VL R a in e r Nord s trö m , nurne ra kommundirektör. Att alla i livet varan-

de f.d. ordföranden fanns på plats framgår av bildmomaget på paradsidan.

Från firmor, banker och företag kunde man i vimlet igenkänna pålillige medarbetaren dir. H e nr y Ol a nderrrELA samt represenlamer från HSb , KOP . As .

Oy Arabianrama , Finn· prim . Diab-B aracuda och naturliglvis lrogna supporlern , byråchefen T ua- Lill U lfsso n represenlerande LL Tourist Service och Lindholm Lines.

Blarid föreningar som sänl representanter på upp· vaktningsuppdrag kan nole· ras: Ösrerby Pensionärer .

Vanda svenska pensionärer , Pensionärer i ÖSlra Hfrs.

Sibbo Svenska Pensionärsförening , Drumsö Pensionärer, Pensionärsföreningen Olympia , Ingå Pensionärer.

Sjundeå Pensionärer . Kyrksläll Pensionärer. G rankulla svenska pensionärer. Pensionärsföreningen ETT AN , Munksoejdens pensionärer, Esbo svenska pensio närer .

Ekenäs Pensionärer. Mariehamns Pensionärsföre- f ning, Karis Pensionärer och Pargas Svenska Pensionärer (hoppas jag inte tappat bort någon).

Dessutom anlände telegrafisk hälsning från V asabå t a rn a. som också liksom så många andra genom inbetalning på Jarl Hellströms fo nd velat fra mbringa sin hyllning.

Utgivare:

Eija

Svenska ,. r~n s.ipnä~HJ'rbundel r ' ( ~ i!

Ansvarig utgivare

och cheiredaktör

Eija Francke Redaktionens adress: Eija Francke Källstranden 10· C 02Q20 Esbo 72 tel. 90- 59 80 72

JARL' HELLSTRÖMS .- '._ FOND· .'

DONATIONER

Vid ett extra styrelsemöte den 24 augusti valdes, på grund av Olavi Vähäm~~is Irånlälle Lev i Klåvus, ardlörande lör SPF Osterbattniska distrikt, enhälligt tili lörste viceordlörande lör Svenska Pensionärslörbundet r.l .

MÖTESKALLELSE

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

KULTURDAG

ombord på Vasabåtarna 6- 7.1.-88

CHEFREDAKTÖR lör God Tld, emedan nuvarande chel~edaktören önskar avgå vJd årsskfflel.

Personer, som är Intresserade av att ta ansvaret lör vår tidnlng, bedes snarast möjllgt ta kontakt med förbundsordföranden Siv Tunze/man von Adlerftug, tel. 90-55 19 89 eiler med verksamhets· ledaren Jerker Nyberg, tel. 90-79 18 96 .

per 15 september

ISSN 0359-8969

Ekenäs Penslonärer Närpes Pensionärsförening Sams·roreningarna i Hfrs Syd-Lojo Svenska PeD' sionärer Vanda Snnska Pensionärer r.r.

Vasabitarna Ab

Ekenb Tcydlen Ab Ekenb 1987

god

SPF österbottniska

1987 nr 5 den 27 oktober nr 6 den 8 december

distriktet Lappfjärds pensionärs· k1ubb r.r.

Vasa Svenska Pensionärs· rorening

VIPS r.r.

Material tili nr 5/87 bör vara redaktionen tillhanda senast den 10 oktober.

Pargas Svenska Pensionärer r.r.

Eija Francke Vi tackar donatorerna

SÖFF den 21 oktober -87 9- 9.50 Samling och kaffe Välkomstord 10-10.45 Presentation av Carl Bengts konsl Karin Kl ävus 1l- 11.1 0 Fiotmusik Boris Wiklund 11.10-12 Presenlation av konst och Konstlinjen Ligia Podera n-Ekström 12- 13 LUNCH 13-13.45 Lilleratur Edvin Stranden 14- 14. 15 Show Lasse Eriksson 14.15LiUeratur Trygve Eriksson 14.45 14.45-15 Kaffe 15-17 Sightseeing (Nä rpes- Kaskö- K:stad) Middag 17 Anmälan sker direkt tili SÖFF tel. 962-564 41 (kurs· sek reteraren) Kursavgirten mk 50 - betalas pa platsen.

ÄRET OM!

ÄT

ny förste viceordförande

Svenska Pensionärsfö rbundel r.f. sammankallas tili stadgeenligt höstmöte onsdagen den 25 november 1987 kJ. 13.00 på Tekniska föreningen , Georgsgatan 30, HELSINGFORS .

Fullmaktsgranskning och kaffe från kJ. 12.00.

Enligl § 14 i stadgarna har medlemsförening med 1- 100 medlemmar rätl allJsända, en befullmäktigad representan t. medJemsförening m ed '101-200 medlemmar Ivå och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst.

Efler de egentliga årsmötesförhandlingarna har del· tagarna möjlighet att ställa frågor tili förbundsstyrelsen .

Fö rbundsstyrelsen

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET söker ny

Text och foto

Levi Klåvus

[[1 [1 ~ [3!.a S

FIL

Du har tre sorter att välja mellan : Exotica fruktfil, Sametti och lättfil Fråga efter dem i din närbutik.

KULTURDAGENSPROGRAM på tolkhögskolan i Yttermark inleds kl. 10.00 och pågår ända tili kl. 17.00 .

VI HÄLSAR ER VÄLKOMNA. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET OCH STUDIECENTRALEN SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET

VINTERSAMLlNG Svenska Pensionärsförbu ndets traditionella vi ntersamling ordnas nästa år ( 1988) som en 24·timmars kryss ning ombord på mls Fennia.

Avgång från Vasa kJ. 9.00 den 6.1.1988.

Relur tili Vasa kJ. 9.00 den 7. 1.1988.

Tågfö rbindelse tili och från Vasa i direk t anslutning tili avgå ng och ankomst.

Pris: mk 300 - oberoende av hyttklass. inkluderar resan + 2 målt ider + frukost.

Första anmälningsdag: 22. 10. 1987 före ningsvis direk t tili Vasa båtarn a tel. 961-t1 96 33, Birgitta Kuula .

Bokn ingarn a b eak t ~s i den ordning de kommer rederiet tillhanda.

Betalning: senast 1.1 2. 1987. Rede riet uIsänder bank · giroblanketterna. Använd dem.

Trevlig resa .

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRB UNDET r.r.

VINNARNA i medlemsvärvningskampanjen • ngR ES U LT A T från förbundets medlemsvärvni skampanj per 30.6.1 987: A Förenin'gar < 101 Lapprjärds Pensionärsklubb 100- 204 = + 104 B Föreningar 101 - 200 Korsnäsnejdens Pensionärer 150- 212 = + 62 C Föreningar > 200 Mariehamns Pensionärsförening 366- 400 = + 34 Samtliga dessa vinnare belönades med en rriplats på Jubileumskryssningen. Vi taeka r oeh grat ulerar!

4

Ett skepp kom lastat medglada • penslonarer...

••

o

Med dessa ord, fast i presensform avslutade Nanny Jalasmaa då hon hon i början på Jubileumskryssningen blev intervjuad av SPFbasen Siv Tunzelman von Adlerflug om de 15 år som förflutit i pensionärsverksamhetens teeken.

Ja , glatt gick det i sanning tili ombord på Sally Albatross , då den stävade ul mot internationellt vatten på 15å rsjubileumskryssning med i del närmaSle 900 förvänlansfulla pensionäre r ombord . Del skulle dröja exakl 24 limmar 15 min . innan man med klirrande kasse ål sig själv och gottepåsar ål barnbarnen åler skulle beträda fasl mark o ,

I

När det blir kryssningar är alltid ekenäspensiollärerna med två bussar! like n, säke rl fö rbannanande här fick nu för försl a gången nulide ns Ijudle knik, som må ngen pensionä r sliha behela liden fö rsökle sätta kanlskap med spelel. I Ivå käpp i hjulel för den perfek- elappe r spelades del på Exta amatörprestationen man

anade bakom rå nglel.

De drygt 24 limmarna nög iväg under avnjulande av e tt Iyckal programulbud med IOnvikt på musik och dans med lämpliga inslag av frosseri i matsalarna . Golve n på alla dansulrymme n var sländigl fullbe lagda och spelaulomalerna kli rrade lockande dygnel runl.

o , \

po-däc kel och kaffepakel, kassetter - ja, 1.0.m. kryssningsbiljeller fann i rikligl a nlal nya äga re.

Vad är del som får 900 pigga pensionärer all frå n alla håll i vån lå ngslräckla våra glada skickliga trubadurer under kryssnillgen. svensk-Finland i lämmellåg Fr.v. Benny Törnroos , Ecca Sjöblom och Dick söka sig fram tili den lock- Granroth .

mikrofonk-

Slilig, char mig .. och ledig agerade Kurr e Os t e rb erg som speaker under hela programme t. medan J erker Nyberg som va nligl skickligt höll alla trådar isin hand . En som inle aklivl syntes unde r själva kryssni ngen men som ocksa fätt kämpa hå rl med papperskrigel var M aj- B ri ll Wik ho lm . som nu med lillfredsslällelse kunde konslatera a tt del dock va ril mödan värt.

Fråll v. Paris

= Gösta Åkerfeit, Härolden = Greta Sö= Inge-

Me n vad vore väl e n derblom, Helena = Ruth Knuutila , Berällaren kryssning utan Bingo och gerd Herrgård, Mene/aos = Birger Lång.

ande "sockerbi le n" ? Jo , svarel är e nl yd igl - del goda kamralskapel, gemenskapen , kOnlaklen med gaml a - och varfö r inle också nya vänner, av samma pålilliga årgång . Hä r ser man inga trumpna mine r utan i ställel är ryggdu nk· ningarna , de sponta na kramarna och de glada hej-ropen legio .

Månne Ann-Marie Franck t.V. håller på alt få en bingorad. Tua-Lill Ulfsson tar det hela på lek medan Siv Tunzelman v. Adlerjlugs och Nisse Westerholms miner Och under de nna geml yliga samvaro blev man de lakär av spänning skärpta .

~rniim~~§~§~r========~~ll 'ig avagleliprogram i del digrasle ~ uppl beslåelagel nde

God mat i långa ballor bjöds det på ullder resall. 1 bakgrullden Kaj Lindholm medfru Majbritt. De norska rygav - som sig bö r - hälsgaTlla tillhör I1Ir. and I1Irs. Henry Olander och fr. v. Kaningsord av förb undsbossen, rill med make ny valde 1. viceordf. Levi Klåvus, Erik e n lidigare nä mnd historisk Appel och A IIII-Marie Frallck.

När

unde rlecknad

p~

småti mmarna rörde sig pa

e n sisla natt rond var änn u

musiken och de ivrigaste dansarna i full farl.

Varför skulle ma n krypa tili kojs , då man nu en gång kommil med för att roa sig i glada vä nners lag - och så va r det ju i alla fa ll J U BI L EUM!

Text och foto Eija

återblick över de gångna 15 åre n och ett för böljan den blå vä lan passal musikprogram där Ecca Sjöblom , Benny Törnroos och Dick Gran ro lh på e tt förIräfOigl säll allernerade.

Innan den "gräna vintern" Iyckliggjo rde oss soilängtande korsordslösare hade följande fe m rälla lösningar på ko rsordel 3/87 plockats upp ur den överfulla korgen med insända sva r: Ulla HammarslrömH frs 2S Uno HimmelroosTenala

Mos ' n Boman och AIbi n fr å n Kryddhulla hade också hoppal ombord , så del var väslnylä ndskl så del förslog . Även Thalias barn rra n Svenska pensionärsku llur föreninge n hade embarkeral fö r att roa kryssarna med den dråpliga parodin Sköna Helena i ShaErik Lindqvisl Borgå 10 kespeares a nda, men hårt Rac hel Palm Karleby 10 fick den Ijuva skönhele n Iris Sahlberg Åbo 50 kryssa på scenen bland sladdar och mikrofo ne r lillsamEn i sanning rättvis sprid- mans med den ståtliga Paris ning hade fru FOrluna Iyck- och den förskj ulne hämndats få fram . Vi gralulera r Iyslne maken och en under- "Är man född med tur så är man" säger Gunnar Forss medan han lassar i hustru vin narna! dånig slav förrän äve n hon Gretels famn det ena vinstkaffepaketet efter det andra. Också huvudvinsten en 2 segnade ned över de övriga pers:s kryssning håvade de in.

Såhär hos oss

• Dagens objekl Övermark Pensionärslörening är en Iiten men naggande god representant lör SPF-Iöreningar med många strängar på sin Iyra.

Speeiellt imponerad är God Tid av dess kulturella insats med insamlande av I.~kala bomärken oeh deltagande i aktlviteten " Människor oeh bosättning i Overmark". Det är inom dylika kampanjer som vår generatlon kan uträtta en oersätllig insats. Bravo övermarkare! Hoppas våra övriga lörenlngar tänds av er ide oeh löljer i era spår.

I nästa nummer presenterar sig Borgåbygdens Svenska Pensionärslörening r.1. - förbundets näststörsta medlem, som i november skall begå sitt 15årsjubileum. marko Fö reningen dello.ll även i insamlingen "Upp tili kamp mot cancer".

Ett gott samarbete har vi hela tiden haft med församlingen. Kyrkoherden medve rk ar ofta med tai eiler säng pa fö reningens sammankomster oeh kantorn star som led..lre för Pensionärskö re n .

Samarbete med grannföreninga r upprätthålles även, bl. a. har Övermark oeh Kaskö förenin garn a haft återk ommande besök

Å lalld besökles IlIIder Ire dagar sommarell 1986. Här IIppstäl1l1illg för f%grafell efler kaffepalls vid Kärillgsswldel . början av 1970-ta let uppstod ett flert al pensionä rsföre ningar. Det å terverkade i bygder där föreningar inte grundats. Så oek på vår ort oeh vi börjad e fundera över att följa exemplen frän företagsammare ort cr.

Den 19 dee. 1975 samla-

något öve r 100. l ail a fa ll förekommer en livak ti g verksamhet fastän vid räknar oss tili de smä i landet.

Ja. vad gör vi dä i föreningen? Vi har en årli g verksamhetspl an. vilken vi försöker följa. men framkomme r ett bra förslag frän nå-

des fem per soner och diskulcradc möjlighctcrna att pcnsionärsförc-

gon medlc m om en icke Rlanlagd a ktivitcl . kan vi go tt änd ra pl a nen och sä tta

ning. Den 11 februari 1976 hölls ett offentligt möte . tili vilket endast nio personer infann sig. D oek beslöts att sta rt a e n pensionärsförening, även o m föret i portgången vcrkade trögt. Föreningens namn blev Överm ark Pensionärsförening oeh den skullc anslutas tili Svenska Pensionärsförbundet. Ca 35 pensionärer anslöt sig tili förcningen oeh medlemsant alet utgör nu

in det sam ä r bä ttre. I stan selt arbetar vi - troligtvis som många andra föreningar. Vi har regelbundna träffar en gång per mänad under vin terperioclcn.

Vid dessa sammankomster skötes programmet i huvudsak av "eget folk". Förutom den obligatoriska kaffe(oeh prat-)pause n fö rekommer allså ng oeh uppläsning av dikter eiler berättelser. Ända frän föreningens

..

FOLJ MED TILL TENERIFFA 1988

Avresa 9.2 3 veckor

Hotell AVENIDA Hotell TENEGUIA pris

Avresa 14.2 2 veckor

Hotell TENEGUIA pris Hotell AVENI.DA pris

mk 3.295 mk 3.000

Skynda dig boka plats om du viII uppleva karnevalen i Puerto de la Cruz.

Bokning oeh närmare uppgifter genom Else-Maj Johnson tel. 961-11 9410 kl. 9 - 11 .

Arr. SPF Österbottnlska dlstrikt Tekn.arr: Tjäreborg

sta rt har tvenne musicera nde medlemmar bjudit på fiol - oeh dragspelsmusik på vå ra träffar oeh även vid festliga re tillfällen. Medlemmar. som företagi t resor tili avlägsnare länder be rättar om sina intryek oeh upplevelser. Samarbete med MB I ger oss före läsninga r i ä mnen enligt medlemmarnas 81.0. våfj10r ocl, mjöd serveras vid dell /radi/iollella valborgsmässojirnillgell på Högåö nskem å l. FiJmfÖrevisning . sell / 987. Här eli bild av vå.f!eltillverkllillgell . vissång o.d. före komme r.

Tili aktiviteterna hö r äve n vara ndra, me n även gäst begemensamma teaterbesök. sö k hos oeh av andra penresor inom eget land oeh i sionärsfö reninga r har föreVIUTFÖR västerled sa mt studieeirkel- ko mmit . verk sa mhet.

U nder den nu snart gångEn programkommitte omna so mma ren företogs en inbesörjer programmen tili MED MODERNA TURISTBUSSAR tressa nt resa ge no m insjövära olika sammankomster. landet - Nyslott med O lofsEn ofta anlitad kraft . ända borg. Retretti oeh andra seI HEMfran föreningens tillkomst . värdheter (så myeke t tiden LANDET har va rit rektor Trygve medgav). Huvudstade n blev -Eri k son. H an har stått ti li OCH ÄVEN slutpunkten innan fä rden tj änst med föredrag vid oliUTRIKES stä lldes tillbaka tili Överka tillfällen oeh get t oss vår mark oeh det kära hemmet. Även reoebyråtjilns1er. Bussresor som speclatllel Iys tringssång " Hur åren I sommar har vi även besökt går" samt författat festdikgrannarn a på finska sidan ten tili föreningens JO-års ~.~~:::.29024 vid en re sa Teu va - Kauh ajubi leum 1986. Festdikten jok i - Kurikk a - Stork yro publicerad i God Tid nr 3/ för att därefter gä via Re1986. Lystringssängen har plot oeh ett smakligt midtonsatts av Einar Österback. dagsbord innan hemfärden medlem i före ningen. startade . Dess förinn an tog vi oekså en titt på BulleråDet största bekymret. resen oeh B jörk öby.

Föreninge n har även a nd- dan från sla rten . var förenra ak tivite ter ä n resa nd et. ingens hemlöshet. Träffarna 1977 startade vi en insa m- ambulerade mell an Andelsling av bomärke n oeh vi tor- bankens klubbloka l oe h de nu ha så gott som all a idrollSföreningens sportstugå rd ar bom ärken " ri stade" ga på H ögåsen. På grund av i bomärk sboken. Vi har en storlek oeh läge va r dessa Fan taS\lsk atmosf ar i SlottsbesOk , rundturer urklippsbok oeh en fOlOsam- lokaler ieke så lämpliga va rMusik..,t! -ems stora sai tili ollka sevardheter ling. Urklippsboken omfat- för Sparbanken s erbjud ande med musiker som har och bes6k hos Span· en eno rm kansia och ska Aidskol an , en ku ta r allt som rör pensionärer- om dera klubbrum som skicklighet riosl let I Sltt~ nas före ningsverksam he t "träff-punkt " mottogs taekbörjande med pensionärsfö- samt av före nin ge n . HögåNyARSRESA TlLL LENINGRAD Avr. 29.12, 4 d .. reningens annonsef tili refe- se ns sportstuga utgör alltfort rat från förbunde ts fester. samlingspunkten för förenJULRESA TlLL VÄRMLAND Avr 23.12, 5 d.

Fotosamlinge n är ett gott ingens traditionella Valborgs-firande. komplement tili urklippen.

HÄLSORESA TILL WERMLANDIA Avr.7.11,8d.

Detta år dellar förenin gen i Ekonomin försöker vi Övermark hembygdsfö reKLASSISKA GREKLAND! Avr. 27.10 19d. nings ak ti vitet " M änn i - klara på det van liga sättet sko r oe h bosättning i genom auktioner oeh lotteKontakta vårt kontor för bokning och mers Information Övermark " vil ket innebär rier. Taek vare helhjärtat dokumentation av befo lk - stöd av medlemmarna har ningens liv i helg oeh söcken den ekonomi ska sidan klaTel 928·11570 under gå ngen tid i Över- rats ö ver förväntan.

ABONNEMANGSKÖRNING

---B3 ..--

Kb D AH L

IilUNII"rlll'll/l IIU.g

6

..

"Dethä r ä r en k urs med .

Kurs med innehåll på SOFF

..

inne hall ". ko~ m e nt e r a r e n av de ltaga rn a 1 kursen sam inleddes i SÖFF p ä e n l11 å ndag och pågick fra m t ili fredagen. Med innehå lle t åsyftades såvä l fö re läsni ngar som den geme nskap so m kursdeltaga rn a få r upp leva geno m att l räffas näs tan en he i vecka.

De t torde vara trellonde året sam pensionärskursen

arrangeras och många av d e ltagarn a kommer åter lika säkert sa m fly tt fåglarna va rje år.

Vid det inleda nd e na mn upprope t framkom det a ll e n de l ha r va rit med ä nd a frå n starte n och må nga har varit med i oio. tio oeh clva å r . me n också m å nga nya ansikten. s. k. förstaklassister. finns me d pa a re ts kurs .

, I

Temat för årets pensionärskurs på SÖFF i Yttermark i Närpes var natllr och kultur. Bland annat berättade Hans Hästbacka om natllr och kllltur i den österbottniska skärgården. På bilden Lillsten i Bergö skärgård. - Foto: Hans Hästbacka

I denna kurs deltar eli 50ta i pensionärer, t. ex. 8 frä n H frs, och de öv ri ga fördelar sig ga nska jämnt fnin Karleby i norr tili Kri stinestad i

söd e r. Kurste m a t "Na tur oc h k ultur i Ös t e r bo tt e n " va r de t dom ine ran de.

Ino m kurssekto rn ha r kursde ltaga rn a b l. a. få ll höra

o m öste rbottn iska förfa tta re

Kurikk a. dä rifrå n kosa n stä lldes " he m å t". På kvälle n vae de t kursdeltaga rnas tuc a tt a rra nge ra sa mk vä m .

T orsdage n började so m a lla a ndra daga r med mo rgo ngy mn astik . mo rgo nsa m ling och kaffe.

Intressa nt var d e n s. k. " t ipsprome nade n" i grupper o m Ire oeh fe m personer och med p ri sutd e ln ing fö r dem so m Iycka ts bäst. På eftermiddagen hade vi besök av pensionärsdistrik te t med Else-Maj i spetsen nch på kväll e n hö lls sa mkv ä m av pensionärsdistrik tets bl. a.

ä nda frä n Run ebe rgs tili Söd ergra ns ti d och bekan ta t sig med den österbolln iska kera m ikern , lära sig me ra om När-TV so m ku ltu rfor m . H ans H äst backas beränelse med bilder om Norrskär, sa mt företagi t en "Lustresa i ord och bild i Österbotten·'.

Förutom det di gra progra mm e t vid SÖFF bjöd s kursen på en rolighetsmakarc .

All a kurser har ju ocksä utfä rd tili Grånnradan i Nämpnäs skä rga rd d ä r d e l- en av; lutningsdag. så också taga rna tra kterades med p å SÖFF. då vi fö retog en kaffe oc h sm örgås sa mt sa mmanfattning oeh utvärmyc ke n sä ng och musik d c ring av kursen m .m .

En givande ku rs är avslubJ. a. av så ngcrs kan Bir g it tad . med m å nga goda lärdoKl åv us.

En resa företogs UII Jur- mar oc h intryck och med en va. där vi fick bekanta oss ny sto r beka ntsk a pskre ts i med vac kra oc h praktiska bagagct å te rvänder vi tili möbler. D ä rifra n fortsalle vi vardagens sm ä bestyr. På resa n tili Ilm ajoki. där vi å t ä te rsee nde! midda g. Efter den goda Karl V Lundq vist må ltide n fortsalle färden tili

Pörtom PensionärskoIi på turne i Värmland , \

Det började med att Richard Andila, hemma från pörtom. numera pens. pastor i EFS i Sverige och bosatt i Säffie, hade inbjudit os~. Han skulle arrangera uppträdande på olika ställen, inkvartering o.d. i Säffie med omnejd. Och alla var med på noterna.

Onsdagen den 29 apri l åkte vi iväg med Boris H-"glunds buss tili Åbo. Vär färdledare khde L E Björkstrand med fru, kantor E. Siks tr öm , diakonissan, 22 sä ngare och spelmä n och någ ra öv riga , så vi blev 32 st.

Från Vä rt a ha mnen fortsan e bussfärden med en liten rundtur i Stockholm . Vi såg bl.a. Palme-mordpla tsen med vissnade rosor och trappan och biografen O.S.V. Konstaterade an allt såg sä lite t ut. TV :n ger ett annat perspektiv p å allt.

Vi blev varmt och hjärtIigt monagna och fick nAg ra timmars fri och otvungen samvaro i deras vackra hem .

Vära yngre medresenärer hjälpte tili med kaffeserverin ge n och disken.

Elna och Richard följde med när vi Akte tili EFS Lutherska missionskyrka d är syföreningen dukat tili kvällsmat .

Tili Kila kyrka, utanför Säffle å kte vi på Valborgsmässoaftonen. Där samlades sto ra ska ror med folk

VIKING LINE EN DAG I STOCKHOLM DE POpuwa BUSSRESDRIIA forlsätler pa höslen varannan onsdag, hela torsdagen framme 7/10, 2111 0 O. S.V. prlser fr 250·290 ,-

RUIt 1: Kurikka·KauhaloklTeuva-Bötom·Ljf-Krs-Abo RUIt 2: Vasa;Malax-Långamlnne-Pörlom-O:mar1l-Närp-KskKstad-Abo. Anm. även t. resp . traflkant: OSKAR HAGLUNO 962·27265

~ ~

KRISTINA RESOR Kstad 962-11078

för an traditionsenligt fira Valborgsmässobål vid Ha[efjordens s trand.

En kyrkokör och en barnkör frAn Kil a sjöng värsånger , värtal hö lls av pastor Kurt Gunnarsson .

När det började skymma blev det praktfulh fyrverkeri vid stranden innan kvällsgudstjänsten i kyrkan började . Kyrkan fylldes med folk. Komminister Gösta Törnqvist hälsade välkom men och riktade sig särskilt tili Pensionärskören frä n Pö rtom i Österbotten .

Khde Björkstrand gay en kort prese nt a tion. Köre n , cittra- o. stråkgruppen uppträdde under ka ntor Sikströms ledni ng oc h khde Björkstrands pianoackompan jema ng. Dessuto m sjö ng Taborkvarten e n frA n Odebyn i Svanskog och tala re va r Bo Jo h a n sson.

An uppslu tningen av bygdens folk och inresta frå n närliggande orter var sä stor , var kanske Pörtombo rn as fö rtjänst. Där t räffade vi också m Anga som e n eI. en pa r ggr besökt pörtom.

In kvarteringen var o rdnad i p rivata hem och i fö rsa m lingssalar i Säffle .

Fö rsta maj möne oss med strålande soi när vi sanHades i EFS kyrkan tili gemensam frukost. Khde Björkstrand t ackade värdar och värdinnor som ordn a t så väl för oss. En te nnt allrik m ed Pörtomkyrkan ing raverad öve rräcktes tili EFS kyrkan som tack för stor gästfrihet.

Resan gick tili Sandvikens sommargård i Edane. där EFS inleder si n sommarverksamhet första maj. H ä r var mycket naturskö nt och

blåsippo r och vitsippor blommade .

KJ. 1 J ringde kyrkkJockan samman tili gudstjänst i kapellet. Distr.fö resl. Olof Kallin hälsade välkommen och nämnde sä rskiit Pörtomgästerna. Han presenterade den nya psalmboken som togs i b ruk i O.m . den• Kören uppträdde på Va/borgsmä~oafton na dag.

Redaktör Folke Norda n gård frän J önköping var dage ns gästt a la re. d e f1est a av oss inte kan fin- ha rd. U nde r e n run dt ur i staden guid ades vi av tex tilPä kvälle n gjordes e n li- ska.

På sönd agmo rgon efte r lä r. I nge r id J o h a n sso n ten ut flykt t ili Brunskogs tackad e khde frå n Säffle. kyrka som fö revisades av fru koste n Middag pä vä rdshuset Ekkyrkvä rdspare t. Pä en kas- B jörkstra nd husm o r och settband fic k vi Iyssna tili hu sfa r p'å Sandviken samt b ack e n i Arboga på väg tili o rgelmusik och kyrka ns h is- Ri cha rd Andila samt några Köping. " E n vä nl ig grö nskas rika d räkt" Ij ude r frä n toria frå n 1200-ta le t. Kyr- m innesgåvo r u td e lades.

E tt sista uppträd a nde av e n kassett. Soien skine r och kan bra nn ned av åsknedslag 1972 men b lev uppbyggd kö re n och sp e lmä nn e n på åkra rn a t illred s fö r sådd , ser i samm a stil so m de n tidiga- sö nd . f. m . i Västerstra nds- vi ge no m bussfö nstret. V äsre, d ock m ed ljusa re fä rger kyrk a n i Ka rlstad d ä r O lof te räs, E nköping o ch p a us i U ppsala d ä r d o mk yrka n b eKal lin predikade. invänd igt.

J Ka rl stad tog vi farväl sågs - e n upplevelse.

På lö rd agen äkte vi tili Vi steg p å fä rjan i N o rroch på åte rseend e av RicKongsvi nge r i No rge m ed R icha rd so m cicero n . Vi be sökte fäs t ningen i Ko ngsvinge r och besåg utsik te n över G lo mma och stad e ns omgivning.

Mot kvälle n å kte vi öve r Frykdalshöjden ti li Bj äll veruds m issio nshus t ili sä ngguds tjänst.

Saml ingssale n var fallsa tt Pörtom Pensionärskör, stråkgruppen , ciltragruppen , khde Björkstra nd tai , Erik Sikström dirige nt. Mötesledare var Richa rd Andila .

H ä r steg e n å hörare fram efter programme t och undrade vanör de kallade sig " pensionärskör" ! Jag tror an ho n var imponerad. En gem ytlig kaffestund blev det efter mötet. M a n förvå nades över a tt vi kunde sä bra svenska! Prästen sa att

i kyrkan i Kila .

köping för fä rd tili Nåd e ndal och hem ma var vi den 3 maj. A lla tacksa mma och nö jda, resa n had e gått bra och vi få r leva p å minnet e n tid .

Karin Nor rbo

Text: Karin Norrbo Foto: Elis Paro

• Glada och nöjda körmed/emmar sam /ade i Sandviken 11IIder resan tili Säffle.

7

V år dag på Skansen

Väge n var lå ng. m e n det gie k fint a ll i de t slösa nde solske ne t va ndra lä ngs Stockholms tä mli ge n folkta mma ga to r. In ge n ha de vä l vä ntat a tt stade ns in våna re skull e ko mma ru sa nde fö r a ll se de finland ssve nska systra rna oc h brö derna ko mma tåga nde . Vi va r ju d l; r för a ll väc ka de ras intresse oc h me dve ta nd e o m all vi finns . Me n a ll a ansiktc n vi mö t te va r gla da. oc h den stora frågan va rför a lla å t to mat e r fick ju sitt svar. niir vi hö rd e. a ft n ~ rpesbo r · na gjo rt fin PR för sin vara .

Vandringen gick lä tt. och o m e n av H b l:s redaktörer skrev. a tt V I sag trö tt a och an strängd a ut. så gä llde detta bestämt inte de glad a pc nsio nä re r . so m vl:mdra de i

vä rt led. Vi hö r visst tili den ge nerati o ne n . sa m ulan svåri gheter kan ta sig fram tili fots!

På Skansen upplevde man m å nga gå nge r und e r dagens lo pp å tc rsee nde ts gläd je.

Vä nner oc h be kant a bosalla både hä r he mma oc h i Sveri ge dök upp i viml e t. och det va r trevli gt all få e n pratstund me d de m alla ut e i de t strå la nd e solskenet.

N~ir ma n nu efte rå t fö rsöker vä rd e ra Skanse n-vecka ns be tydelse. är de t inte lä tt a tt fi nn a e tt e nt ydigt sva r. De t ha r ju ta la ts om bfldc succe och kata st rof Perso nli gen tro r jag. a tt den betydde mest för va r ege n image oc h identiflkation . Vi so m vilr med fick e t t bevis pa a tt vi ä r må nga och a tt

vara sträva nde n gå r i sa mm a riktning. J ag tTo r intc. a tt vi Iyckades gc no mträ nga muTen av rikssvensk likgiltighe t. Den kom ju tyd li gt fra m i mä nga TV-i nt ervj uc r . me n o m vi gå r tili oss själva. måste också vi erkä nna, 3 11 vi i e n värld . där intryckcn ä r så må nga och vä rldsp roblemen så brännande. fö rsöker stä nga ut mycket av det. so m inte direkt berör oss.

Me n sis t och slutl igen vet m a n a ldrig ri kti gt själv . vi lka spä r vå rt gö ra nd e oc h låtan de lämna r efter sig. Kanske flere ä n vi kan ana tog intryck av vå r insats un der de sista majdagarna 1987 p ä Skansen i Stockho lm .

J utta C h ristianse n Pargas

• Med galjoll sflgurema S i v TUll ze lmall VO II A dl erf lu g oeh SPF-skyltell bärallde J erk er Ny berg i spetsell f öljer i rillglallde tåg våra 69 fö rellillgsskyltar bllma av käekl marseherallde pellsiollärer vid dell fl"la"dssvellska massamlillgell IIlIder SKANSEN-veekall . Foto: Bojall Lilldholm .

Re d"n i e li tidi gt stad ium . n'ir Skansen-projektet ko m på tai var pargaspensionärerna e ni ga Om att d ä r ville vi vara me d . Efter divcrsc besv'i rligh e te r med rese-

arra ngc mange n kom vi i väg västerut me d re se le dare Aron J o han sso n s och J e rk e r N y b e r gs be näg na hj ä lp fredagen d e n 22.5.87.

Vädret i Stockholm var d e t bäst a t ä nkbara och i strå la nde solske n fick vi be undra armada ns färd t ili Skeppsbro n . De t var en

D e t var e n Iyckad dag vi, e tt sju ttio t a l pe rso ne r frå n M-klu bben . fic k vara m e d o m i Fä boda . Väd ret gy nn ade oss och int resse t va r sto rt med ta nke på u tfä rdsm å le t.

Bussen var fa llsatt och reste n de lt aga re kom m ed egna b ilar.

stå tlig sy n " II se Eke näs brandkårsbä t med sin vä ld iga (ontä" led a raden av fartyg med Po mm e rn so m främsta b li ckfå ng.

De t viktigaste fö r oss va r dock a ll va ndr a med i le d e t frän Ske ppsb ro n tili Skanse n . I värt hö rn var stä m nin ge n de n bästa. vi va r so m e n stor familj oc h a ll a pra tade glall m e d a ll a. D e t kä nd es bra all vara en medl e m i de nna finl a ndssve ns ka skara och det va r fint a tt se hur m å nga vi var oc h hur m å nga

o li ka ins tituti oner oc h före nin gar. so m slu tit upp i ledet. Det kan ju inte rörnekas. a ll ma n må ngen gå ng blir s må tt deprimerad. när m a n hä r hemm a upplever hur vå r finl a nd ssve nska sta m få r kä mpa för sin existe ns. oc h hur ho pplös t de t ibla nd kä nn s all hä ll a fas t vid si tt språ k . Me n hä r i d e nn a glada ska ra. so m sta rta de si n fä rd tili Skansen. va r de t lä tt a tt kä nn a sa mhö righeten oc h solidaritelen.

- S olen Iät sin värme stråla över publikmassorna ute på S kansen .

Fäboda i sanning en kulturpärla

15

AR

J u bileet fi ras TORSDAGEN DEN 15 OKTOBER 1987

kJ. 14.00 - 20.00 i res t au rant TAPIOLA GARDEN I H AG AL UND .

Rikhaltigt prog ram och fest m iddag.

Anmälningar genom klubbarna SENAST DEN

30.9.87

Vi närm a de oss stä ll e t för Pent ti Kro nqvists upp m ärksammade "Björn ide" i Fäboda. Värden mötte oss ett stycke fö re Björn idet d ä r han hä lsade välkom m e n och berättade om dess tillb livelse och utveckling. H an fortsa tte me d att framlägga p lane n gä lla nde bygga ndet av e n stö rre eskimåhydda av ga mma l modell på en ut sedd och Iämplig plats bredvid B jö rnidet.

VÄSTRA ~NYLAND - stå r dig nä rm aS I

Efler detta begav vi oss tili de o lika märkliga sm å eiler stö rre h use n p å område t . so m Pentti 'åsta dko mmit under en lä ngre tid . D e olika stugo rna är byggda på e tt a nsprå kslöst oc h prak t iskt sä tt med t illhöra nde a r be tsredska p, kä rl . minn esfö re Pelllti Krollqvist oeh halls " Bjömide" i Fäboda utallför Jakobstad. må l och a nd ra intressa nt a Uppbyggalldet av dell uppmärksammade oeh illtressallla slugubYII har elappvis pågålt sa ker frä n gä nge n t id .

i 30 års tid.

Före m å l frä n G rö nl a ndsreso rn as fo rskn ings uppdrag gay e n bild av fö rh å lla nd e n a och svå ri ghe te rn a av o lika slag so m m ä nn isko rn a möte r unde r sitt lä nga Ii v . A llt dett a be visade vilke t intresse , skap a rglädj e och fa ntasi sa mt erfare nh e ter som fi nn s bakom B jörnide ts tillblive lse och ut vec klin g . D e nn a pla ts ä r e n sevä rdh e t oc h e n kul t urgä rning so m fö rtj ä n a r

ESBO SVENSKA PENSIONÄRER r.f.

RÄTTVIKS MARKNAO 3 dagar

avg. 2.10.

MEOELHAVSKRYSSNING all. u ppmä rksa mh e t oc h tacksa mhe t.

Pe ntti bjöd p å saft och pe ppa rk a ko r va re fter m a n frå n gäst a nde M -klu bbens sida överräckt e e n fö rgy lld ta llri ks modell me d tex te n : P E NSIO NÄ R S KL U BB EN M r. f. " Milstolpe n" 1akobsta d .

Sä llskape t fo rtsa tte tili

Kaffestuga n där prog ra m me t upptog a llså ng och kaffe m ed dopp. D e n sto rslagna natu ren ut a nfö r beun d rades till s busse n hä mt ade oss fö r å terfärd e n tili stade n .

De t var a lltså e n Iyc ka d dag på a llt sätt i vå rt vac kra Fäbod a .

Uno Knuts

BAOSEMESTER I RIMINI14 dagar

avr. 7.1 0.

PIANO/FLYGEL kOpes. Tel. 90-40 72 43.

ROOESHEIM (skörda vindruvor) 7 dagar

avr. 11.10.

~

WILLIAMS BUSS AB Slrandg. 4 22100 Mariehamn lel. 928-15055

Nils \Vcstcrholm Med.o.kir.dr. pro[essor

, I

, \

Drick vino Lev bällre.

Lev längre . De här slagorde n kan eventuellt verka en aning otidsenliga i dag då anl ialkoholdiskussionens vägor går höga, vis a vis förslaget av landshövdingen i Nylands Iän Jakob Söderman om att minska mellanölets försäljning på vissa platser. Varför inte låla försäljningen gå tili butiken dä r det hör hemma? Varför inte f§ rbjuda mellanölet fö r ta nåringar? 21-årsgränsen verka r eftertänkt , med tanke på den ungdomliga hjärnans celler som fö rstörs av alkohoi, dessutom kan ju ungdomens omutliga prolestlusla stävjas. Annat är det med oss gamla vi som lärt oss att en sup då och då varken leder tili alko holism utan tvärtom kan kännas som litet livselixsir förutsatt att en sup inte betyder en fl aska.

Vem minns väl inte de kloka orden vi kunde läsa i vår ungdom pä en tavia i Nylands nation " me n myc ke t br ä nnvin ä r s kad lig t. " Det kan man inte säga o m vin o

./

gen en uppmaning , men i den meningen skall vikten inte läggas pä drick utan på vino A tt d ri c ka vin är som att kasta pärlo r för svin , nej vinel skall man njuta. Man fattar glaset och snusar på bouqueteen, höjer glaset mot Ijuset och beundra r vinets vackra färg, ta r en klunk , mun fu ll och låter vinet smeka munnens slemhi nnor och tungans smaklökar en stund fö rrän man sväljer. Med detta menar Den första meningen i fö- jag " d ric k vi n"!

Förresten kanske jag har religgande kria är visserl i-

o

Stundom kä nner man sig redan förut så mycket fisk frestad att "släpp sej" och att jag väl snart kommer att ta smärre ovano r i försva r. börj a andas med gälar och Utan att dock ta tili bröstto- rö ra en och annan fe na. Så ner eiler lik nande. Mest ba- någo n ö kning på den sekra för " ti jäkl as". Vi har ju to rn ka n det knappast bli begåvats med ministrar, ge- fråga o m. Och vad fruk t beneraldirektörer och lands- träffa r så är den fö rbjuden hövdingar i stö rre mängd än frukt för ,mej . " Lilla magopp-och-nerar sig nöden skulle kräva. Och gen" dessa bru ka r i brist på vikti- . nämligen å det fruk tansvärgare samtalsäm nen ibl and daste redan efter et! äpple . sticka sina grova sylar i väd- Så att "allt flyter" liksom, ret och snacka galenskaper såväl oppe söm nere . Hon så det inte är klokt. Utan kan d ra tili Pesola-marknadetta syl-i-vädret-stickande den eiler hur den nu kallas. hade det, vädret således, sä- " Röka tobak är ett bru k ke rt varit bättre under den som från Indien vi lärde. gångna sommaren . De trub- Mången sätter därpå värde , biga sylarna har stuckit så mången blir av lukten sjuk."

Så sk rev en anonym fö rstora hål så det har läckt ut regn och särskil t rusk i av- näm da m fö r drygt 100 år skyvä rd mängd . sedan, ett konstaterande Om man börjar med de n som stämmer än i dag, där socialministern så pratar Månn tro vi inte får leva vihon rent nys. Hon tror att dare med tabakslasten, men en förd ubbling av tobakspri- det krävs naturligtvis örnseset, tili 20 rnark per paket, sidigt hänsynstaga nde. Och sku lle minska ko nsumtio- inte o m rån och utpressning nen. Hon borde ju kä nna påminnande prispolitik . tili talesättet " brännvinet är alltid värt sitt pris". Samma +++ fak tum gäller också fö r tobaken .

Sedan har vi den där " poHon viII att vi i stället för mo n" som viII stappa fö ratt röka, skulle äta me ra säljningen av mell anöl, eiler frukt och fisk. Nu är jag om inte precis stappa, sä själv storrökare sedan drygt åtminstone göra det krånglisextio år tillbaka och äter gare fö r dem som vili ha sin

sagt att aikoho i i rätt form och i smä doser kan anses vara medicin . I Danmark har däremOl Politikens medici nska sk ri bent och vi nkännare Erik O laf- H a nse n sagt ut att vin kan bota i mänga fa ll. Därför har jag vall ti li inledning de tre revolutio ne rande me ningarna och direkt sagt ut " d rick vin " enligt Eri k-Olaf Hansen, som jag ko mmer att eitera genomgäende i denna kria. Jag anser att han kommer med sunda tankar om vinet, då det används pä rätt

sät!. R obe rt Kas t e lba um dor av livet i allt högre grad viktiga fö r vära livspro_ har framhåll it att ailI blev började minnas livets trevli- cesser. bänre på åldri ngshem i ga stunde r och glada uppleAmerika efter det de gamla velser: . • t fått sin regelbundna vindos [] L •. ..... Det ar ju inte sagt an vi ntili mate~ och framfö r aili tili na tten. I stället fö r nattLäkarna anser att orsaken älskare viII veta vad vinet medici n, sömnmedici n, lug- tili pensio närernas sinnes- innehåller men det kan nåQande tabletter -fi ck de- ett - ,frid inte är alko holen i vinet gon gång vara på sin plats glas vin och d~t g19(de d m 'utan vinets gamma-aminp- alt meddela della. Vinets o beroende av mediciner 'buturalsyra eiler gamma- tarrsubstans inn'c!'håller smä som hade lugnande effekt. butural-Iactan som ' verkilr mangder av kalium , mag neDet är här inte frågan om lugnande i högsta allmän- sfum ; koppal;l ~ nk , sulfat, het. Enligt Olaf-H ansen ihar, L{psfor, j oc!.1, ke!>b lt , klor, de t visat sig att vinet är en natrium . kisel, brom och god kamrat hela li-:-et ige-. ~ fluo{ :~För att n ~ n'IQ a de viknom , en källa tili njutning tigaste kan ' det v~ ra bra att och till fredsställelse. Fö rr iJ' veta att fosfor i torin av fosvärIde n köp tes vinet på apoJ' fat finns framför allt i rödtek och vin , både rödvin och' vin" som ett ämne ·som ingår portvin skrevs ut Lex . i i bensto mmen och tillsamDanmark av läka,e ända Lill mans med kaloium spelar en 30-talet, efter vil ket fö rsäl j- viktig ro l/ i b l9.d~!s syra/basningen övertags av and ra. ' lialans. Sulfa t hjälper levern Enligl vårl lands alkotiol- i dess avgiftningsa rbete. Kipoliti k har man inte vå'gat sel och ka lium är viktiga för ko mma fra m med vinets i hjärtats driftsäkerhet , magmångt och myckel undergö- ' nesum är viktigt fö r hjärnra nde hafi, då man ,all tid cellernas funktio-ner, det och naturligtvis inte utan binder ocksll kalcitm i beno rsak velat framhålla' alko- stommen och motarbetar holens och därmed också in- osteoporos hos äldre männibegripet vinets och varfö r skor. Det är också viktigt inte mellanölets ffirdärv- vid blodets koagulation. bringande verkan . Men det Natri um ha r betydelse för är nu en gång fö r alla så att transporten av ämnen tili alla skall inte dras över en och frän cellerna i vår kam. kropp . J ärn fin ns ganska I enlighe t med Olaf-H an- rikligt i vin och är viktigt för sen har Janet T . McDonald blodets förmåga alt transvid ett symposium " Wi ne , portera syre och kolsyra i H ea lt h a nd Society " år kroppen. Dessu to m kan 1981 sagt alt det i vinet finns man tillägga att de o rganisalt utveckla drickandel tili icke-alkoho liska ämnen som ka syro rna i vinet är nyttiga : alkoholism. Import un t men ka n gagna de n mänskliga ta rt arsyra fö r o mva ndlingen träffa nde fra mställer Olaf- o rganismen, men som än så av pro teiner, garvsyra för Hansen sina smädliga fakta länge inte är tillräckligt ut- matsmältningen då de t då han säger. " Det är bätt re forskade , sam tidigt framhöll grämjar tar mperistalt iken. att dricka vinet själv än att ho n att läkarna ägnat ett A llt detta sagt om vinet av reta sig på att andra gör ökat intresse åt vinets nä- Olaf-Hanse n, sam dessutaffi . tillägger alt Shakespeare har det. " AlItnog visade de t sig ringsvärde. i pensionärshemmet dä r Enligt undersökn ingar är sagt: " Den som dricker "patie nte rna". rättare sagt huvudbeståndsdelarna i vin mycket vin sover gott. Den de gamla individerna fic k 80- 100 g aikoho i, 20-25 g som sover syndar inte . Den 2-3 glas vin o m dagen inte to rrsubstans och 800-900 g som inte syndar blir salig. var i behov av mediciner. I vatten och det är torrsub- Ergo : Den som dricker gott allmänhet blev dessa männi- stansen sam består av mi- vin blir salig. skor samtidigt me ra meddel- nelsalter där jordmån, soi samma och de som mest och va tten ger dru vorna säkommit ihåg si na tråkiga si- dana mikroelement som är II

Pensionär modell

1976

+++++ Och så var det posten.

Här kan man starta med en av Staffans stollar: - Posten är e n serviceinrättning.

- Äh fa n!

#

# # lilla öl eiler f1era . Numera dricker jag själv inte mer än högst fem buteljer per äf, men kan ändå instämma i sloganen: Ölet är gott. Intet är sä gott som ölet. Så gott är ölet.

Låt folk alltså ha detta goda , men ta gärna i med litet hårdare handskar mot de o måttliga . Det borde låta sig göras utan att vanligt fo lk behöver drabbas av extra krångligheter när törsten

mej en öl tili julskinkan , påskharen och kräftstjärten.

Samt min lilla vecko visa whiskypinne. Bolmandes på min cigarrett .

sätter in . Man kommer att tänka på den gamla läkaren och pro fessorn sam sa: "Om folk visste hur hälsosamt konjak är så skulle de supa ihjäl sig" .

Vad man önskar är, att dessa typer, som lider av fö rbuds- och förm ynderisjukan skulle sila snacket i högre grad. Och tänka fä rdigt liksom, genom att beakta alIa konsekvenser. Och läta mej utan extra krångel ta

Det var längesen det och värre skall det ju bli . Posten skall bli ekonomiskt lö nsam sägs det och då bö rj ar man naturligtvis med att dra in på personai och servicepunkter. I skrivande stund är t. ex . en lantbrevbärarlinje på Hangöudd indragningshotad . Man bävar när man tänker på huru det skall gå med skärgärden och andra glesbygder. Men på posten hos oss resonerar man väl som hos posten i Sverige. Enligt en elak liten notis i Dagens Nyheter häromsistens: Glesbygden är för dyr meddelar Posten .

Lägg ner den!

Och i USA är man galen på lite annat sätt. Där har man tili en lidande allmänhets hjälp startat något som

kallas för Snigel-Posten .

Man skulle IrO atl iMn har hämtats frå n oss, men den här posten är lite annorlunda o Deras snilleblixt går nä mligen ut på att åstadkom ma avsiktliga förseningar i postgången. Fö r en liten avgift ka n man få en inbjudan tili en tillställning som man inte viii övervara, me n fö r skams skull barde " hedra" med sin närvaro , försenad, så att bjudningsko rtet kommer fö rst sedan festen hållits. Det är sånt som kallas post festum det. Samma metod kan man ta tili för att få kravbrev lagom fö rsenade så att man hinner fyll a på "ett to mt bankkonto O .S .V . ~ är brevet ko mmer i för mottagaren behaglig tid så är det fö rsett med korrekt stämpel och troligen någotsl.a~s. besked . om att u~b ä ~­ mngen har khckat. Behandiga don , som tjuven sa om handklovarna .

Om ' min hyllning tili jubilerande SPF råkar försenas skall detta dock inte skyllas pä posten för en gä.ngs skull utan därpå att jag mähända inte varit ute i god tid . Men grattis så mycket hur som haver!

Hans-J. Sjöstedt

Rimsaltade versfötter och fläskben ABC-rim är en plåga, det står utanför all fråga: Gå från A tili Ö per vers det är nog en jäkla pärs.

BAJADÄRER är vi inte slöjdans inte riktigt fint e'.

Ack, vi passar ej för rollen när vi skrumpna är som trollen.

Kring lS-årsjubileet

.........

~

CHARTERFLYGET är modellen för besök på fjärran ställen.

Litet viii man det dock pricka: Tidtabellen brukar klicka.

DUNDERGUBBEN och hans gumma brukar ofta nog försumma , att ta paus emeIlan slagen, med en tupplur mitt på dagen.

KAFFEPETTER är dessvärre inte längre husets herre.

Sonen hans, som blott en piI! är, bjuder " kaffe" genom filter.

EIJA ämnar lämna GeTe hur det sen går, fadren vete, Var få tag i allan hast en , som ersätter "gamla kvasten" .?

LÄKARSPALTERNA ger tips som ej alltid helt begrips .

Nisse W. är dock ej svår, vad han skriver man först år.

FOLKPENSIONEN är så liten för att man ej skaIl bli sliten när man skall den tili att Iyfta.

Härpå torde lagen syfta.

M!SANTROPEN tycks må illa, ingenting han synes gilla.

Ett recept mot detta här är: Sök dej ut bland pensionärer.

GOD TID jubilerar åter.

Femton år helt pampigt låter: " Måtte i din levnads soppa lyckans glada klimpar hoppa" .

NYBERG , JERKER, stark i anden håller trådama ihanden , kan det där med verksamhet.

Säger härmed "En som vet" .

TUNZELMAN plus ADLERFLUG tili förbundets bas man tog - eiler bör hon kaUas alt?

Låt oss hurra niofalt!

IIALL-I-GÅNG är bra för benen .

Risker finns dock för en k1en en, vii ken mitt i sjömansvalsen kanske bryter lårbenshalsen.

OMBUDSKVINNAN framom alla Else-Maj man gott kan kaila!

Där vi tamme katten fått en driftig tjej för Österbotten!

UTLANDSRESORNA är pop livar både själ och kropp , vidgar vyer och ger, givet, me ra omväxling åt livet.

ISCHIAS är ålderskrämpa, som är knepig att bekämpa.

Starka medel man behöver för att värken skaIl gå över.

PENSIONÄR i dessa tider blir man inte sent omsider, utan nästan , fan annagga , när man kryper ur sin vagga .

VITAMlNER lär behövas.

Kunde utav såna prövas som går kring med sura miner tili och med när solen skiner.

JAMAREN gör gott i magen, skänker styrka åt en svag en, sätter liv i "gamle Spatten" .

Om det stämmer, vete katten.

QUENELLER DET är såna bullar som av allt slags kött man rullar.

(Måste ta tili detta ord, Q som bokstav är förgjord.)

X-POSE på detta sätt saknar såväl sans som vetI. Men jag kunde i~te säja nej tili henne, hon just, Eija.

REGN OCH RUSK på Sommardagen hindrade besök i Hagen .

Dock, man drog ej ner mungipan, trösten stod att få på Knipan .

YLLEPLAGG är också k1äder, bra i våra somrars väder.

1 den lilla tunna blusen blir man ofta genomfrusen.

SKV ALLERTACKAN är ett får gillar ej när skvallret går, nej, hon viii att det skall springa.

Glädjen blir ju annars ringa.

ZACHARIAS som fick fikon ville helIre ha ett krikon, som ju ock betyder tös!

Undra på att Zacke fnös. ÅLDRING är man, då när man, gäma viii , men inte kan .

Men var därför inte lessen, skaffa andra slags intressen! ÄLDREOMSORG är på modet fast man inte skulle tro det när man ser så många gamla ensamma på gatan famla . ÖMT farväl jag tar tili slut.

A1fabetet runnit uI. Pressad , in tili sista droppen , är den tom nu , huvudknoppen .

ll/ustrationer: Ernst Colliander

Hasse

Vr förbundsordförande Siv Tunzelman von Adlerflugs hälsning

"Pensionärerna skall festa ·och ]ira prutan, de n gnistrande ener· giska Jarl Hellström Jyck· ades sätta i gång det som för oss alla blivit vårt stöd. sym· bolen för vån gemensamma a[bete, Svenska pensionärs· förbundet. Det är inle me· ningen att nu gå in fö r en detaljerad historik det får anstå tili firandet i höst, men jag Iror att del är skäl att påminna om vad våra energiska pen sionärskamra-

ter i de olika före ningarna åSladkommit. Tili förbundet har anslutits 69 föreni ngar med samm anlagt mellan 15- 16000 medlemmar. De· ras verksamhetsplaner om· fattar så myckel, mölen med program av varierande slag, resor museibesök. mo-

tion o.s.v. men försl oh främst trivsam samvaro.

o Det påstås atl vi bara dricker kaffe och pratar.

Det säge r de , som inte varit med. Men för övrigt: kaffe är gott och att ha vänner atl prata med är guld värt. Så vi skall för all del inte slopa den sidan av verksamheten och förbundel är ju det som koordi nerar före ningarnas verksamhet.

Styrelsen , verksamhetsledaren. kans· listen och sist men inte minst redaktören fö r God Tid är alllid villiga att [ör· media

informarion.

ge

hjälp . stöd och råd då det behövs. Förbundets verk· samhet är ju i mycket den· samma

sam

föreningarna

fa stän i större skala och dessutom med större ut blick mot vad sam rör sig i sam-

• Men inte el/S det värsta strilande kan la kål på humöret, då pensiotlärema samlas hället och med mera kon· takt med myndigheterna , ju fa rt på oss och ökar ide ri· tili Sommardag. kedomen.

o Förbundsordföranden Siv Tunzelman von Adlerflug yttrade bl.a. i sitt hälsningstal: - Svenska Pensionärsför· den årligen återkommande bundet slår vakt om tradi· sommarfesten. Vid den fö r· tionerna och tili dem hör sta sommarsa mlingen

Så kan man fråga sig: Är nu 15 år så märkvä rdigt.

Borde man inte gå in för 10.

20, 30 o .s.v . Jag minns atl jag en gång på 30·talet läste i de n dåvarande instru k· tionsboken för soldater: So· ta miehen on levättävä aina kun hänellä siihen om mah· dollisuus. Med en lätt tra· vestering kunde jag säga: Pensionären skall festa och fira varje gång han/hon har möj lighet att göra det. Vi Lätlgsl tlorrifråtl komna festdeltagare var B ertlhard skall taga tillvara alla tiHfäl· oeh Judit Paxalfråtl Solf. len och när vi kan säga: Det här är en milstolpe som vi· Tammerfors år 1973 ställe 350 deltagare upp , i år sam· las här närrnare 1300 för· bundsmedlemmar. Det är med stor glädj e jag på upp· drag av styrelsen hälsar er vä lkomna, er pensionärs· ka mra ter , alla uppträdande , representanter för Ekenäs stad och vänner tili fö rbun· det, som har samarbetat med oss.

o Jag nämnde ordet tradi· tion. Det är något som fö r mi g har en festlig klang. Ni vet alla att 1987 är ett jubi· - "Tag med hem soi i hjärta oeh sintle" uppmatlade leumsår fö r oss. Är 1972 tog stadsdir. Nils Forsell . det hela sin början när ides·

sar vad som har gjorts och att vi också kan gläd ja oss åt det som åstadko mmits.

o Vår största samling för året brukar ju vara sommar· dagen. Vi fö rknippar den med soi, värme, grönska, blommor och fågelsång, med allt uto m krig och Tjer· nobyl. Människan spår och G ud rår. Sommaren är ofta som Strindbergs gröna båt, som alrig blev vad han tänkl sig. Men betyder väder och vind ege n t I igen så myc ket?

Vi har ju fått sam las här i det idylliska Ekenäs.

S.T.v.A

med öriga pensionärsför· bund och organisationer som arbetar fö r vårt , för de äldres väl.

o Jag nämnde jubileumsåret och jubileumsfesten. Hur gamla är vi då? Ja , vi fy ller ju i augusti 15 år och befin· ner oss i den ålder, då män· niskan har det besvärligt.

Tonåringen bru kar ju vara problematisk , fylld av goda ideer och fö resatser, men också av trots. Samhället har ut vecklats så atl vi både som enskilda och som sam· • Bätlkama var " fullspikade" av itltresserade petlsiotlä· manslutningar ofta kä nner rer i Idrottshalletl i Dragsvik oeh myekel hade matl all oss trotsiga. Men det sätter förtälja då gamla vätltler råkades.

II

ång de-har en möjlighet att göra det.

Text och foto EIJA

o Skall vi för åre ts So mma rdag "oteTa något slags rekord så bli r det nog i fo rm av ett sa nn skyldigt skyfall . Men inte ens hängande f.d . nylagda frisyrer och dyblö ta festblåsor fö rm ådd e ta kål på den stämning, sa m alltid råde r då mao ko mmer sa mma" tili årets stonräff . sam denna gång hade förl agts tili idylle n Eken äs

"

En ypperlig di ase rie hade mil.m ästare Bi s trö m samma nställt över brigadens skede n geno m århundrad en, vi lken fö redrogs och livligt appIltdcrades fö r full sau salon g i Idrott~ h u set .

Vart hade den stråla nd e so i tagit vägen sa m alltid - d.v.s. under de 14 tidiga re Somma rdagarn a. öst " ed sin vä rme över deltagarn a?

• •

o

Fö ljde sight seeing i " idstade n" per buss vareh er man skak ade av sig de sista regndroppa rna och bänkade sig i anvi sad festlokal.

"Morjens kära damer och bästa herrar" Vilke n ann an speaker än Kur re Ö s t e rberg sk ull e in leda så och vilken annan draga re skulle som han kunn a utestänga ailI yure gråu och skapa en lättsa m stämning utan att dock fö rlo ra stilen .

o Dagens program stod oc kså på en föredö mligt hög nivå ,

Oh, vilka lju va /oner du beddrade oss med käre Caj E hrsled/! mo rter skulle ta med sig "vitsippsvita" minnen frän E kenäs.

o En slutkö rd VL bad deltaga rn a om förståe lse fö r all a o mläggn inga r som varit lvungna att fö retas i den ursprungliga uppläggningen och e n hjärtIig appläd gay svar me r än nog.

T.h. lesten är över oeh lörbundsoFdj., festtoloren Henrik Cederlöf oeh Ekenäs-artikelskribenten Frank jernslröm kan antlas ui oeh heTI ägna sig dl jeslstämnitrgen på SlrantlhoteTlel.

o

i

a) ~riehamns ~ Pmsionärsföreni119 rf

med närmare adress - vitsippo m as paradis Ramsho lm en .

o Nej, Ramsho lmen fö rblev tyvärr denna gång osedd och med ilfan fic k utefestens program läggas o m , så att de lite l under 1300 deltagam a delades upp på stadens splitte m ya Bollh all och hemtrevna Aul a .

o .t

h U

\

Vad det innebar arrangörsmässigl? En jäktad VL J e rk e r som fö rsö kte rädda vad som rädd as kund e och spänstiga vä lkomsthälsande. festt alare . sångare , dansare . o rk es trar m.f1 . , som likt skotlspo lar il ade frän den ena festpl atse n tili de n andra .

o Fö r aU ta det hela i kro nologisk o rdning får vi söka oss ut tili Dragsvik garni son där de n militäriska disci plinen åte r en gång bevisade aU inte ens denna syndflod kunde rubba de uppdragn a cirklarna .

o

och dess ordförande Egon Häggblom hälsar SPF-pensionärerna välkomna tili Åland och Mariehamn för

iII

SOMMARDAG 1988

r garnisonsmatsalen dirigerade fällväbel Helge Wigren välkomnande in ha lva gänget tili häääärlig ärtsoppa och pannkaka med sy lI medan de n andra gruppen lotsade s ut tili Boställe t på Traditio nskulle n fö r att uppleva 1700-tals militärtillvaro. Dyblöta men nyfik na sö kte man sig däre h er fö r att hälsa pä i " bevärin gsstuguna" där bl.a. självaste SPFbossen Siv blev hj ärtligt omkramad av ett sin fosterl ändska plikt avtj änande barnbarn.

helt i klass med den stat us ku lturstaden Ekenäs håller sig med .

o

Då SPF-ordf. Siv Tun zelrn a n vo n Adl e rflu g och festtalaren FD H e nr ik Cede rlö fs ypperliga anfö randen finns åte rgivna på ann at ställe i deu a blad fö rbigår vi dem här och noterar alt stadsdire ktö r Nil s Forse ll trots vädrets negativa inställning ho ppades att delt agarna skulle glömma det vAta mo ttagandet och rned soi i hj ärta och sinne minn as sitt besök i Ekenäs. / lnne på sa mm a tankar var även Ld. ordfö rande Alfre d Smeds då han i telegramfo rm sä nde sin va rma hälsning tili somm ardagsdeltagarna .

o Hur varrnt och innerligt sjö ng inte o perasångaren Ca j E hrs t e dt in sig i samtligas hjärtan. Man glö mde allt vardagligt och det blev " Ijuvlig somm ar" och " bjö rkarn as sus" kring den and äkt rgt Iyss-

o

nand e och ivrigt applåderande Iyss narskaran. En i sannin g konstupplevelse sarn sent skall glö mm as. Tack Caj !

o H å rga legend e n framfördes i dans under det Nisse Ke vin i berätt arfo rm föredrog sägnen . För den musikal iska underh ållningen sto d Bö rj e Grö nin g och musikaliskt mångsidi ge Ecca Sj ö bl o m med trio.

Ekenäs pensionärers ordf.

E r ik E lg avtackade de fö rsamlade de ltagarna samtidigt som han gav e n ko rt saklig prese nt ation öve r staden och hoppades alt de tili sin a he-

Att den egna sangen där hemma är pensionärem a kär kunde rn an åter igen en gäng konstatera , då det var så många sorn omedelbart efter festen ho ppade in i bussen .

Synd! De dansglada och sällskapliga so m st3nn ade kva r och fyllde stadens tre restauranger upplevde en helafto n i pensionärsvarm ka rn ratanda .

G lömda var regn och dyblö ta kl äder och SPF-o rd fö randens rAd Hait fira så ofta det är rnöjligt" blev den devi s som gick hern och på va rs minnen rnan lever ti li nästa SOMMARD AG .

SAMS HÖSTFEST den 17 oktober kJ. 13 H e lsin gin Suo m a lai ne n Yht e is ko ulu Sto rm yr vägen 8 Halsbrytarna Hälsningsord Sirkka Sundroos Brages barnkör Halsbrytarna Festtal Siv Tun zelm a n von Ad le rOug

Pianosolo G ö th a Baa rm a n Kaffeservering Dräktkavalkad med historik ( 1812- 1920) Ale xa nd ra R a msay Seniordans Pe nsio näre r i Östra H e lsingfo rs r:r.

Halsbrytarna Organisationskommitten

Svensk~

Penslonärsförbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Öppet: Vardagar, ulom lördagar kl. 10 - 14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslist: Maj-Bri" Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511 -41117 Postgiro: 1203 '95-8

tertänksamt utformat. Det är ofta ganska skrovligt och kantigt , sällan ger det intryck av luftighet , lätt behag. Någon riktigt skön litteratur är det alltså inte fråga om .

Fil. dr. Ekenäs StadsfoUmäktigeordf.

Henrik Cederlöf Festtal Vfd Sommardagen den 16 juni -87

Jonatan Reuter hembygdens~ sangare r>

\

.1

I

Författare uppfattas ofta kan de kallas tidstypiska höra tili en ganska speciell de var produkter av 188O-tamänniskotyp. Om de inte lets starka intresse för det alla helt lever på sin penna, är reella, det verkliga, skiftningar och de som yrkesutövare ofta lä- dess rare, journalister, bibliote- uttrycksformer. karier, psykologer. Man De båda dioskurerna, förkunde tala om något slags fattarkamraterna , följdes At humanistiskt-social inrikt- endast på ett litet stycke av livsvägen. En del av sommaning.

Däremot är kombinatio- ren 1882 bodde de samman nen teknisk utbildning och på det reuterska sommarskönlitterärt författarska p stället Danskog, där familom också inte helt orimlig jens huvudman , den frisinså dock rätt ovanlig - nade och framsynta Ekenäsåtminstone i vårt kultur- kapellanen Ernst Oden klimat.

Reuter, förde ett varsam Det väckte därför ganska men bestämt regemente. stor uppmärksamhet - både Det blev några sorgfria , inom kritikerkAren och solmättade veckor, fyllda av bland läsare i största all- intensiva naturupplevelser mänhet - när den finlands- och spännande seglatser. svenska 1880-tals litteratu- För inlandsbon Tavaststjerren ungefär samtidigt beri- na blev givetvis Ekenäs kades med två författare , skärgård en fascinerande som dels skaffat sig en bekantskap , vilket ocksA mycket gedigen teknisk ut- hans första diktsamling , För bildning, dels omedelban m orgonbris, som utkom fölefter sin examen gjorde sig jande år, tydligt vittnar om . gällande som litteratörer. I För Ekenäs-pojken Jonaförsta hand skrev de Iyrik , i tan Reuter var skärgårdsreviss utsträckning t.o .m. ban- gionen som en gammal vän : brytande sådan. han kände den i detalj .

När Reuter debuterade Jag tänker på Karl August Ta vaslSrjerna och Jonaran tvA år senare med en betydligt mera anspråkslös diktReuter.

Båda studerade vid Poly- samling än Tavaststjernas teknikum i Helsingfors, fö- och med den färglösa titeln regångaren tili dagens Tek- Dikter - visade det som nåniska högskola . Tavaststjer- got mer eiler mindre självna blev arkitekt , men han klart att han var (och skulle trivdes aldrig vid ritbordet. förbli) fångad i stämningar Reuter utexaminerades som som skärgårdsupplevelser väg- och vattenbyggnadsin- förankrat i hans medvegenjör, men han byggde tande. aldrig nAgra vägar. I stället blev han pedagog vid tekniska läroanstalter i HelsingMan kan våga påståendet fors - så småningom också att Jonatan Reuters dikter något av en vägröjare och från 1884 i de flesta avseenpionjär inom hela den lägre den stAr som något slags tekniska undervisningen i motsats tili studiekamraten vån land . Den tekniska lä- Tavaststjernas debut året roanstalten i Ekenäs uppfatdärförinnan . Kanske bör tar ännu i dag Jonatan Reuman se de nna omständighet ter som skolans grundare. som en delförklari ng tili att Reuter kom i fortsättningde båda vännernas livsöden en att leva ett egenanat formades så olika. Såvitt jag dubbelliv: yrkesutövandet kunnat finna träffades de fyllde hans vintervardag, aldrig mera efter sommaren men med en nästan instinkt1882 , någon brevväxling mässig regelbundenhet mellan dem finns inte heller som en svala - återvände något spår av. han varje sommar tili sin Trots att själva skärgårdsbarndomsstad, Ekenäs, och miljön åtminstone delvis tili Ekenäs skärgård. Och kan uppfattas som ett slags det var på sommaren han gemensam nämnare för dem var författare . I detta avsebåda , föreligger också här ende står han i en märklig avsevärda skillnader, kankontrast exempelvis tili Zacske framför allt i fråga om harias Topelius - också han grundinställning och arbetsmed sommarvisten i vår förutsättningar. Tavaststjerskärgård , framför allt på na var en söndagsseglare, I 870-talet - som nästan utifrån kommen , plötsligt skröt med att han under fört just. Han såg landskapet aldrig sommarledigheten med alla dess säregna stämskrev en rad . ningar, han såg inbyggarna utpräglat romantiskt , liksom ur ett fjärran perspektiv.

Tavaststjerna och Reuter Den berömda dikten Långkallades av en samtida kriti- samr som kvällsskyn är ju en ker " De Iyrikskrivande tek- Iysande tavia, med fint avnikern a". Sam företeelse vägd rörelse , med färger ,

o

o

dofter, Ijud - allt inbyggt i den domnande dagens starka känslor av förgängelse och vemod: Lilngsam r som kvällsskyn mister s;n purpur hän över milsfjärdens blänkande slärt,

sakta sam brisen somnar därborra långr, sil art ögal ej skönjer det rält,

Redan i den första samlingen från 1884 visar Reuter på sina speciella förmögenheter. r bästa åttitalsstil , i en lång och mycket verklighetsnära versberättelse den heter Skärkarsliv - presenterar han ÄIgö-fiskaren Sjöberg, som seglar ved tili Reval och kommer hem i hårt väder. Det är fråga om en levande och riktig folklivsbild , första gången en fi skare från Ekenäs skärgård får äran att träda fram i finlandssvensk diktning och bli föremål för en författares odelade uppmärksamhet.

Dikten har en trygg, ibland sävlig ton . Den är

olycka drabbar den fattiga fiskarfamiljen ute på Storlandsskär (d. v .S. Storlandet). Genom hela dikten blåser en isande decembervind, här bjuds på ingenting av sommarskärgårdens solglitter och böljedans. Miljön beskrivs som förfärande torftig, arbetet är hårt och ringa är lönen för mödan .

Aldrig har åttitalets krav på avslöjande , osmyckad samhällsskildring fått ett så !>rutalt och naket uttrycIM-Reuters dikt som just i SvAra stunder. Det säger sig självt att diktens förutsättning är en mycket ingående sakkunskap, den konstnärliga överbyggnaden är av ringa betydelse, det är fakta som talar.

o E n läsare som i dag återvänder tili Jonatan Reuters berättande dikt , sAdan den utformades för ganska exakt 100 år sedan - lägger kanske först märke tili det myller av folkliv och verksamheter som hans skärgårdsbilder bjuder på. 1 synnerhet den nyss nämnda sviten Fiskefärd frAn 1888 med skildringen av de femton skötbåtarnas strömmingsfiske i havet utanför Tvärminne är enastAende sakrik.

Den är Ijus och glad i tonen , ett slags skärgårdslivets höga visa, en lovsång tili hårt saltstänkt arbete, med ström mingsglitter i tyngande skötar som belöning.

Fiskefärd ger i blixtbelysning nästan hisnande per-

Jonatan Reuter

emellertid anmärkningsvärt fri från överord och söta fraurdragna ronen av skärflick- ser, och den bjuder framför allt på riktiga skärgårdsord i ans silng, skall jag dig glömma, du rimliga sammanhang och med god blick för helhetssom gay purpur, vårbris och roner år li ver en verkan : gilng.

Och hemsrranden dyker i Reuter arbetar utifrån vaggande vilg andra förutsättningar och och gudingar f1yger i svajanmed andra medel. För det de låg första är hans inställning tili moI bdken därborra på materialet, tili miljön och ören . .. dess människor en helt anReuter var hemmastadd i nan . Man måste minnas att Reuter som skärgårdsdikta- skärgårdsmiljön , det är som re är oerhört mycket mera sagt hans styrka . Han var sakkunnig än Tavaststjerna intresserad av fo lklivet , av någo nsin kunde bli , hans den hårda slitsamma vardamiljökännedom är överväl- gen med dess mångahanda digande. Det är t.o .m. upp- göromål, dess riskmoment enbart att Jonatan Reuters och faror. Han skydde alla hela litterära produktion be- uttryck för billig romantik stäms av en bundenhet av, och tunt effektsökeri .

Också i Reuters följande för att inte säga ett beroende av , en fixerad miljö. Det diktsamling - Nya sånger som hos Tavaststjerna kun- och dikter, 1888 - var det de vara flödande fantasi , det folklivsbilder från Ekenäs är stram verklighet för Skärgård som i första hand tilldrog sig kritikernas upp· Reuter.

Förhållandet ger faktiskt märksamhet. Det är fråga mycket av Reuters författar- om versberättelserna Svåra skap dess särprägel, det är stunder och Fiskefärd , där naturligtvis fråga om fakto- motivkretsarna från de n förrer som fö rlänar materialet sta diktsamlingen byggs ut både dess karaktär av be- och fördjupas . Realismen är gränsning och dess intryck ännu mera påtaglig - SvAra av styrka . stunder har en dramatisk , Reuters språk är tungt , för att inte säga tragisk tydligen mödosamt och ef- höjdpunkt. En drunknings-

fjärran som ekor dör efrer sista

Från och med åren kring sekelskiftet blir Reuters tilltagande intresse för att skildra just hembygden med dess natur, kulturhistoria och folkliv - allt tydligare uppenbarad . Nu börjar han också skriva prosa, och den långa raden av skärgårdsberättelser tar så smAningom form .

Det är ocksA nu som sommarstället i Tvärminne (Land-Björkskär) börjar leva-och s pela med i hans författarskap . Inbyggare i den isolerade kustbyn - mest fiskare och backstugusittare - görs (mer eiler mindre obeslöjade) tili huvudfigurer i noveller och skisser, där de blir genomlysta av en äkta beundran för en folkgrupp som självklart och utan åthävor inrättat sitt liv efter kärva nödvändigheter och som inte frågade efter så mycket mera.

Kanske Reuter i någon av de genomblåsta och giktbrutna fiskargubbarna i Tvärminne såg en skärgårdens bonden Paavo - förnöjsam, strävsa m, ödmj ukt respektfull inför de vädermakter som regerade hans liv.

o Mot slutet av 1920-talet blir det allt tydligare, att Reuter börjar orientera sig tillbaka tili hemstaden Ekenäs , också mo tiviskt , i sitt författarskap . Denna förskjutning i intresseinriktningen markeras högst påtagligt, då den reuterska fa. miljen pII våren 1930 återflyttade tili Ekenäs, sedan huvudmannen blivit pensionerad efter 47 års obruten tjänst vid tekniska läroanstaher i huvudstaden .

Som ett slags eko av den-

spek tiv på den folkmin skning som drabbat våra skärgårdsregioner under efterkrigsdecennierna .

Här får man kanske sticka in den iakttagelsen, de n förhoppn ingen, att ändå nA- na förändring i Iivsmönster gonting av Jonatan Reuters kan man se den omständigskärgård skall kunna beva- heten, att Reuter nu sä tter i ras - något så när intakt , gång en produktion av artiklar med huvudsakligen kuloförstört. turhistoriskt och novellistiskt innehåll som publiceras i hemstadstidningen Västra Nyland . FrAn och med 1930 Djupt inne i dage ns över- tili sin död 1947 hade Reumaterialiserade tillvaro finns ter ca 120 längre artiklar inett frö som gror och växer förda i Västra Nyland , och sig allt större och livskrafti- då bör man komma ihåg att gare: det är en strävan att han samtidigt medverkade göra sig av med beroendet också i Hufvudstadsbladet av en bullrig, stökig och het- och i grannstadstidningen sig stadsmiljö och i stället Hangö .

Jag rvekar inte arr kaila försöka slå rot på nytt , långt från allfartsvägen. denIla publicisliska insars Alla dylika nya vindkast helI enasrilende i vilr finmåste flmgas upp, om vi viII lan dssvellska press. undvika att den västnyländsReuters enorma artikelka skärgården blir bara ett produktion måste ses mot eldorado får dånande plast- den omständigheten, att han raggare. Här har vi en verk- dessutom fortsatte med sitt lig utmaning för dagens ge- skönlitterära författarskap neratian.

Forts. pA sisla sidan

o

FÖRENINGSNYTT 19. 9 17.10 2J.l l 12.12

Månadsmöte, kl. 12- 15 Siv Teir berättar om Kroppssp råket Månadsmöte kl. 12-15 Månadsmöte kl. 12- 15 Julfest kl. 12- 15

Vanda svenska pensionärer r .f.

Mary Kekola, Bredbergsvägen 5 C 35 01620 Vanda . Tel. 89 09 30

ten , som fungerat med ständigt gott humör trots de sedvanliga svårigheterna med penningbrist och krångel , då det gällt att få 10ka1.

('

,

Onsdagen de n 3 jimi 198'7 syntes en 'lämmeltåg av bussar il pr.ivatbilar och fotgängare slingra' .5ig fram borrdt Virkby gymnasi um . Det låg fesl i luften och feststä mning rådde i den stora salen, som tili b.istni ngsgrän'Sen va r fy lld av en pigg och glad publik. " Sydlojo svenska pensionärer r.f. firade si ll 10-års ju' bileom I med ' ett' rikhaltigt och mycket uppskallat pro J gram. ' Det började med: Börje Grö nin gs glada toner och sedan inramades de olika programnumren av f1era musikinslag som piano-

•

musik av Ulla Strömberg , e ningens ordJöraqd~_ As t '!. a\! · Peter Nord'" Jan sso n , s0F!J, " med risoch man och C hrrs t el AskQJiJl ,; spex 9ch melp'di"beräll ~de med ackompanjemang nv , om föreningl'fjs, g rund and~ j Hansl Otto , , E hrs ttäm., och yerk~am"et under åren _, AIlsången skall ,vi inteo1reller_ Mycket arpete och intr~sse glö mma, har lagts ner pä verksa mhe-

du~ttsån g

Ett bord med f1era exemplar av fö reni ngens nya standar Iyftes fram och många var de so"!J><;gåva-" des med dessa, främt Kurt Jansson naturligtvis och f1era sam varit med i fören.;. .... ingsveJk_siimhet~(f?å"" ~t' jan. Bordet - ~a:- -de~k<~' ir1te' tomt trots utdelnlngen av dessa gåvor. Gästerna hade

Hälsningstale t hölls av föreningens hedersordförande, Kurt J ansson, som på Sill välkänt eleganta sätt harangerade alla och fick gäs" terna att känna sig välko mna geno m att persoligt rikta sig tili de f1esta av dem. Den obligatoriska historiken framfördes på et! festligt sätt av en kör, ledd av för-

T. v. Företlitlgetls statldar överräeks tili tlyuttlämtlda hedersordföratldetl oehföretlitlgsbildaretl Kurt jatlssotl.

Ova,,: Förblltldsordf. Siv Tutlzelma" von Adler}1ug assisterad av VL j erker Nyberg överlämtlar SPF:s häls-

T.h. "Gudfar" Raitler Nordström, alltid lika kär gäst begåvas med öpptla famtlen oeh etl tvättäkta Sydlojo· Smurf·

'Jubileumsyra i Fagervik Nä r man efter e n del irr- 1977 spjälktes den ursprungfärder på slingrande vägar liga föreningen , så Pensiokammer fram tili Fagervik närsföreningen Fagervik r.f. har man som så många fyllde nu 10 år och della figå nger förr kunnat konsta- rades den 26 juli dena år. tera all vårt land är sagolikt Föreningens grundare och vaekert. Målet för resan var första ordförande var Edden gamla skola, numera vin Söderholm. Från år döpt tili Fagerro , som Pen- 1986 har H ans Öhman hålsionärsföreningen Fagervik lit i klubban och som sekrer.f. inrell till'm öteslokal oeh terare fungerar Else-Maj där naggan stod i topp. Om- Lönnberg. tänksamt nog slOd en av yarje pensionårsförenin/l medlemmarna på post vid har si n särprägel. Del som avtaget frän landsvägen oeh tycks vara gemen aml för vinkade in alla, som var på dem alla är talkoandan , der väg tili festen. Så skall det gOda humöret, ivern att få göras! t,äffas ileh få hjälpa ril1. I Pensionärsföreningen Pa- Fagervik har fö reningen gervik har gamla anOr i vårt • möjlighet att i 20 å r, räknat förbund . Urspru ngligen in- frän våren 1986. hyresfritt få gick den i Täkter pensionäc disponera ett eget hus. Herer (frän 1974 med namnet der åt IngA kommun som på Ingå pensionarer) , som höf- det sättet har underlättat de tili stifrarn a av Svens~a pensionärsverKsamheten .

Pensio närsförbundel. År Före ningens medlemmar

KURS FÖR FÖ~'ENINGSFUNKTIONÄRER 4.11,1987 i Kilo - Årets kurs för föreningsfunkti onäre r anordnas dena a r i Kilo , ESBO de n 4.11.1987 . Kurse n riktar sig tili dem i förenin ga rna, som-a nvä nder o li ka stordi a. projektorer , vanliga DIA-apparater. dupliecrings- och kopieri ngsmaski ne r. videobandspe lare. nl .m.

Tili kursen antas e n ( 1) frä n va rje förening~ doek högst 40 deltaga re. Kursen ä r avgiftsfri oeh för deltagare längre än 75 km frå n Helsingfors e rlägges e n del av resekostnaderna.

Anmälan göres tili fö rbundskanslie t 90-79 1895, MajBrin Wikho lm . Första anmälni ngsdag 5.IO . IY87 .

Samling i Helsingfors. Tid , plats oeh progra m meddelas senare .

Verksamhetsledaren

ställer gärna upp för talkoverksamhet. Särmärket för den här föreningen är annars Bingospelet. som loekar både egna medlemmar och andra ortsbor lill platsen varannan söndag kväll.

Musik skall det vara, när det ä r fes!. Det inser oekså Fagerviksborna, därför inledde Nisse Strandström programmet med dragspelsmusik, som många gänger under programmet å terko m.

Ordföranden Ha ns Öhman hälsade alla välkomna oeh redovisade för föreningens tillkomst och verksamhet.

Medlemsantalet är nu 72, vilket är rätt fint för en glesbygd . Sä fiek vi höra A n tt i Johansson sj unga oeh sä var ordet frit!.

De västn yländska pensionärsföreningarna ställde upp i rad för all Iyekönska , det

var Ekenäs, Österby, Sydlojo. Inga. Pojo , Tena/ •. de båda Hangöföreningarna .

Karis, Ortens ungdomsförening oeh Ma rthakretsen.

Också Svenska pensionä rsförbundet sällade sig naturligtvis tili gratulanterna, . företräll av ordföranden och verksamhetsledaren. Massor av blommor överräektes . standar oeh andra gåvor.

Efter allsång var del paus med bäde mat oeh kaffe, det gjorde gott i synnerhet för den som haft lång väg.

Ytterligare förekom det programnummer som lrevliga sketeher oeh frågesport ända tills Modersmålets sång Ijöd som avslutning .

Sedan vidtog dansen, som ju uppskanas av alla pensioniirer.

Vi taekar för oss och önskar Fagerviks pensionärer allt gott i framtiden.

S.T.v.A.

Modärna bussar för beställnings- och turisttrafik liNDHOLM LINES Horsbäck 10600 Ekenäs 911-13808

Varannan söndag tili STOCKHOLM' 29S:-/pers inkl. hytt.

Hytten står tili förfogande hela måndagen i Stockhol m.

Transfer tili centrum med egen buss. '(Hangö, Ekenäs. Karis, Svartå, Salo. Abo) Resebyrå

({O LL Tourist Service

Ekenäs 911 -146 20, Karis 911 -314 44, Helsingfors 90-440 041 .

.1;::0._.... också sina bevis på uppskattning an överlämna.

Nar enligt programmet ordet förklarats frin vidtog de många Iyckönskni ngarna.

Förbundet uppvaktade genom ordföranden och verksamhetsled'a ren, .som för övrigt kunde lämna festsalen medfö rand.e Lojost ~ndaret. som överräckts tili förbundet. Ordförande/l bar på en personlig gäva, en Smurf-docka, som förfärdigats av de händiga damerna iLojo. Rainer Nordströ)Tl , som i egenskap av tidigare verksamhetsledare fungerat som uPappa" för föreningen , fick höra många erkännsamma ord"och talade självt varmt tili "sina barn", som han uttryckte det. Waldermar Heinström framförde sina egna och Karisföreningens Iyckönskningar och mottog också standaret , Lojo kommun , bankerna i trak-

ten , grankommunernas pensionärsföreni ngar deltog också i uppvaktningen och gåvoutbytet. Det var rena julklappsstämningen min i all högtidligheten.

Som me ra uppsluppna inslag i festen fick vi också se prov på underhållning som Lojopensionärerna hade roats med under åren, Lex .

Nalle Puh livslevande . Så följde kaffet , dragn1ng i lotteriet , beskådande av en utställning av arbeten för Uländerna. Och tili sist dans tili Börje Grönings orkes t er , men då hade undertecknad redan, tröll och imponerad , börjat söka sig tili hemstaden. Tack för an jag fick vara med och Iycka tili i fortsällningen.

S.T.v.A

Bobriköv"s liv på spel vid

bruksbesök i Paja? frän Snappertuna fängslade publiken med smäprat frå n sin eget arbetsfält , " 1 skuggan av den höga masten " hade han kunnat rubrieera sill anförande. Den nya "Lilla" matsalen rymde masten är verkligen impone120 matgäster samtidigt. rande i hela sin längd .

Man åt i tre turer. En grupp gavs information, en grupp Allan Söderström berättaåt oeh en vandrade omkring de en Fiskars-historia från oeh beundrade an läggning- Bobrikov's besök på orten i a rna. Sä bytte man tur, för början av sek let. Saga, sa natt så sam las gemensamt i ning, my!. Det brände i gu"stora" idrottshallen, totalt vernö rens skägg den 360 pensionärer. gången.

Västnyländsk sommarfest på Kisa keskus i Pojo en sensommardag bjöd på fin själsl ig och god lekamlig utspisning i idrottslig miljö .

Tenala spelmanslag inledde. A lIan Söderström.

Poj o Pension ärers ordförande, presenterade institutet och bygden i sitt hälsningsanföra nde. Unisont sjöngs "Slumrande toner fjärran ur tiden· l

•

Solosång i två repriser av Pqjo-bygdens egen sångfågel, Caro la Lindroo sWikholm, be ledsagad av Alf Nybo på piano .

Radiomannen , riksdagskandidaten Rolf We ss man

För slutorden svarade " distriktsbasen" i Väst-Nyland , Waldemar H einström. Med på ett hörn , fanns också förbundets o rdförande Siv Tunzelman von Ad lerflug oeh verksamhetsledaren Jerker Nyberg. som passade på all informera om aktuella SPFak tiviteter. "Jag älskar min hembygd", sjöngs unisont.

Dansen tog vid. " 0 , må den förkovras. min fäderne bygd . .

Jerker

SVENSKA PENSIONARSFORBUNOETS OSTERBOTTNISKA DlSTRIKT Ombudsman för Osterbolten: Else-Maj Johnson Levonsg 14 65200 VASA 20. Telefon : 961-11 9410 Vänligen ring helst kl. 9- 11 DIstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307. Vasa Sparbank t 04003962-6

14

För dig sorn viii göra en insats "d:bbt>l.v"7ut:- - --

Fortsättning IrAn nr 2/87 Eiler en sommarpaus fortsätler här handarbets- och textillärare Asta Janssons instruktiva verksamhetsartikel för alla dem som viii göra en insats för sina sämre lotlade medmänniskor.

"r,

i

~.-+

,.

dv';;','.:;;:, - - - - -

1

I~

55 ,

I Ir

r -

- - - --"

:

1

I~

I~ I

D

1

/9

tor 5 -å~B.r

Skjor tll tilI: 11-;;'r1n,mr

(.,

'

,\

,

[

Röda korset har vädjal om bidrag lill kl ädförsändelserna tili barnen i Eliopien och andra nödsl ällda länder.

I en lelefonsamtal för någon vecka sedan sade en expert på denna fråga all jusl de plagg del nu blir fråga om här, är de meSl efterfrågade och all 29 .000 plagg sändes rrån Finland i rjol , men an man motser nya försändelser. Gör därför vad ni kan för an hjälpa lill. Ni kommer dessutom an märka an del är väldigt roligl och tillfredsställande an syssla med.

Helst viII ma n ha plagg för 3-15 åringa r , enkla kimonoskjortor och shorts med gummiband i midjan eiler hängslen för de allra minsta . Kjolar med gummiband eiler kollar kan också gärna komma med , men Slörsla använd ningen har man just av byxor och skjorlor.

Var och en kan använda de mönSler för barnkläder, om finn s an lillgå eiler beställa mönsler fr ån Röda Korset. Men för dem. som viII börja SUax och som inle l ycker del är för jobbigl , bifogas här några skisser enligl vilka man själv kan rila upp enkla mönsler. SlOrlekarna är här fö, 5 och II åringar ungefär.

Plaggen sys helsl helbomull , abso lul inle i helnylon eiler liknande " ka ila" fibrer , som blir oUlhärdliga lropiskl klimat.

Men observera, här ges en venig användning för all a urblekla bomullsgardiner , draperier, dukar , kjolar. arbelsrockar och . skjorlor.

M an får oft a UI slora bilar och kan klippa bort me ra slilna delar. Av de slarkare ändbilarn a på lakan fås fina skj ortor. ViII lakantyg har

vi försökt kanla med glada färger. Ingenting hindrar heller an man syr en söm tvärsöver skjorl an och kombinerar två lyg.

SKJORT OR Arbelsording: Sprundet. (c:a djupl)

15

cm

Enk lasl och snabbasl är an börja med sprundel framför. D el kan fö rstärkas med en rak sprund remsa, som läggs på räta n och sys runt kanterna , varefter sprundet klipps upp och förstärknin gen pressas tili aviga sidan och sys tili med sicksack. (Översta skjort an på bi lden). M otsan kan förslärkningen sys i på aviga sidan och vikas tili räta sidan .

(För an få färgen fram .) Ytterk antern a viks då in förrän de sys tili med raksöm eiler sick- sack.

M an kan också kanla sprundet med snedremsa, färdigköpt eiler hemmaklippt. Ärmarna kan kanl as med sick-sack och maskinsöm på aviga sida n eiler med snedlisl tili räla sidan.

Fållen sys som ärmarna .

Sidsömmarna sys fö rst med rak söm och sedan med sick-sack.

Halshålet kantas enkl ast med snedlist.

Knäppningen kan göras med lräns och kn app. men i vå r förening har vi föredragit k nytband - fö rlängning av halskanten . Det hålle, säkerl bänre och är län are att anvä nd a.

BYXOR Här återges två l yper av byxor. D e små, som kan göras av två hela delar och de stö rre, sam ha r sidsömmar.

Båda modellern a kan förSloras eiler förminskas något.

Arbetso rdn ing: Om man viII förse byxorSidsömmarn a på den stör- na med fickor, sys de på allre modellen sys och sick- ra först. sackas.

Fållarna sys med sickSömsmåner bör tilläggas. sack, viks in och sys.

Byx benssömma rna sy.s Asta Jansson Med anledning av artikeln om stickade lapoch förstärk s.

Byxbenen rör enas. Obserpar i nr 2 av God Tid f år jag berätta att Hagavera an byxbenssömmarna lundklllbben i Esbo Izar stickat ilzop 12 stjiltar viks åt var sin sida i kors.t.r j tili RK. Vi Izar fått arbetsmetoden av RK vi/keli ningen. är lIågot annorilInda och ellklare. Mali börjar M idjekanten sick-sackas, , med 3 lyckor oclz ökar 1 maska varje varv i viks och sys ti li på maskin.

Gummibandet i den mind- " börjall eiler sllltet tills kantelI är 18 cm, varefre modellen c:a 57 cm, i den ter man minskar 1 maska varje varv i början , större 63 cm . eiler slutet. Då slipper mali allt onödigt sprätI de minsta modellerna är tande. det bra med hängslen .

Med vänlig hälsning L ängd för 3-5 åringar Orvokki Lönund 60-70 cm med en 9-10 Hagalunds pensiollärsklubb cm:s tvärslå. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

~

GRATIS tili årets slutl FÖR DIG ELLER DIN VÄN PÄ KVÄLLEN Ibland blir du trötl på televisionen och viII koppla av med en veckotidning . Gör det då med den enda finlandssvenska populärtidning som Iyckats klara en lång utgivning - Kuriren . Den har nu kommit ui i 29 år och ger något tili envar för en ringa penning. Prenumerera nu för 1988 så får du höstens återstående nummer gratis!

DET LILLA EXTRA

pA

RESAN

För oss fi nlandssvenskar är språket en viktig trivselfaktor också på semesterresan . Kurirens välordnade läsarresor har därför blivit så omtyckta i hela Svensk-Finland. Många har rest tiotals gånger med Kurirens Resebyrå, som bjuder på mer än de vanliga dussinresorna. Kuriren s resor har alltid det lilla extra - en prick på i-et .

r..------- ~...I

I ~~~d Inigl

I I I I

Sänd gratis etl provnummer med reseprogram Jag prenumererar för 1988 för 1.35 mk och erhåller höstens återstående nummer gratis AVSÄNDARE (Inbetalare av prenumeration): Namn Näradress Postadress Talsfon

o o

KAN LÄMNAS TIL'l. POSTEN UTAN FAIMÄAKE. Kuriren betalar portot

I ku......en I I

Box 12 65101 Vasa

SÄND KURIREN SOM GAVA TILL: Namn , ...

Näradress Postadress

I __ .1 Svarslörsändelse Vasa 10 - r lllslånd nr 26

1 nr 5/86 av God Tid berättade Eija livfullt om en informationsresa tili Uppsala och Uppland och belyste de turistiska resurserna där. Drumsö Pensionärer tog lärdomarna tillvara och genomförde en egen Upplandsresa 4- 8 maj. Reseledare var Marianne Pacius, som hade förberett resan med en studiecirkel. Allt gick i det stora hela som planerat, och de 34 deltagarna återvände nöjda och belåtna med vad de seU och upplevat. Här nedan följer några personligt färgade glimtar.

• Samlad krillg eli historiskt kvällsmål fick gruppell vid sparsam Ijusbelysllillg IIöra om kUllg Eriks sorgesamma ellsamma sista levlladsår på Örbylllls.

Artikelskribwtell B. L. Stara t. v. om reseledarell MarialIne Pacius. mare för Rudbecks eftermäle .

Vår rundvandring fortsatte med ett kort besök på Carolin a Rediviva och ett grundligare i Domkyrkan sam ej kan beskri vas. Me n Uppsala bjuder mycket , mycket mer. Det kan hända att man falle r fö r Janzo ns freste lse i Värmlands nations bibliotek . Under några förmiddagstimmar kan man • Bara dessa väggar ocll läktare kllnde /örtälja om alla de /orskare ocl! eskulaper, dra sig undan snålblåste n som sedall Olaus Rudbeckius dar på /600-talet här /åll sin utbildnillg i AIla/omiska och fika på ett Uppsala-konditori , fröjda sig åt färgteatem! de stentrappa tili något sam förknippas med Olaus Rudbecks namn . Man Iystra r bleknade kalkmålningar sä- och ler brett. Vad kan storoch ger oSlj il\\~ A- !lJYF.~e\. J:å,J; maktslide ns fantast guide. rörr kantoI" i försam- slol"skrävlare ha haft a tt gölingen , hälsar OSS varmt väl- ra i ett hus äg nat forskning komna och öppnar snart vå- och vetenskap? Vår kunniga ra ögon. Tålmodigt och guide lotsar oss tili e n tornklart låter han oss se hur ka- formig byggnad på husets pite l efter kapitel i bibe ln tak med e tt avlångt bord i gjorts åskådligt. Han går mitten och bänkar placerade frå n vägg tili vägg och slutar runt omkring brant amfiteavid valvet ovanför orgeln tra\iskt. En Ijuskupol tronar längst borta. Ha n berättar överst. Vi är i Anatomisk a också om kyrkfolket och teatern , skådeplats fö r offvad takmålningarna betytt enlliga dissektioner, byggd fö r dem i forna tider, om på 1660·talet av medicinepkonstnären och om kyrkans rofessorn Olaus Rudbeck ! byggnadshistoria. Hans paAtlanticans författare var rallelle r me llan forntid och i själva verket ett universalnutid roar , upplyser och får geni. Sam medicinare upposs att följa med i framställ- täckte han Iymflkä rlssysteningen . Hans personliga met. Han föreläste i anato· satsning är full av mänsklig mi , botanik , kemi, fysik, sympati , kunskap och med- matematik . Han var en tid känsla . Vi Iyssnar med stör- rektor för universitetet , sta uppskattning tili hans dessutom ingenjör, uppfinord , sam form ar sig tili en nare och planerade och byggde hus. Han satte igång fängslande predikan. ett stort botaniskt projekt , planschverket Cam pus Elysii , sam skulle avbilda världens alla växter. Han och hans san och namne la1 Gustavjanum finns in- de grunden tili en botanisk stitutioner för egyptologi tradition , som Linne byggde liv , var höjd- och slutpunkoch andra fornvetenskaper. vidare på.

Atlantican , sam Rudbeck ten av en storsvensk tradiDeras dörrar är stängda , så vi tar oss uppför en vindlan- arbetade på tili slutet av sitt tion. Rudbeck låter Noaks a rk landa på Åreskutan (= ~"I.I.i '1111111111Jj~ Ararat) , Skandinavien ä r Platons Atlantis, runorna sägs vara grunden för de klassiska alfabetena (icke tvärtom) och Uppsala ach Sverige är världens centrum. År 1702 drabbades Uppsala och Rudbeck av en katast rof. En star brand ödelade en star del av staden, slottet , domkyrkan och Rudbecks hem . Planschver· ket gick tili sta r del förlorat, ~ Nagu Tel. (926) 51 589 men icke Atlantican. Mat~IIIIIIIIIIIIIII~" satsen hade varit skonsam-

~

Ab Skärgårdsvägen

tel. 926·312 02 tunchmåndag- fredagktll - 13 t övrtgt å ta carte

~~ .~

ÖppethAllningstider: må, Ii, ta, Ire kl. 9- 20 on , lö kl. 9- 22, sö kl. 12- 19.

betskraft utifrån. Första våningen var välinredd , de övriga sparsammare. Snart sato te vi oss tili vå rt historiska kvällsmål och fick höra mera om slotte ts öde n. Gustav Vasas äldsta san har väl inte något gatt rykte sam Sve riges kung. En gå ng va r dock makten och härligheten hans och han friade bl.a. tili jungfrudrottningen Elisabeth 1. Tili slut satle han dock liren Karin vid sin sida som drottning av Sverige.

Detta och annat (Sturemorden) ledde tili hans fall .

Hans via dolorosa sam fånge gick över Åbo slott, Kastelholm och Västerås. Ändpunkten blev Örbyhus.

H är satt han allena i tre år och kunde blicka in i brasel• Tant Brun hälsar välkommell tili sin ka//estuga i Sig- den sam vi, tills hans \ivstråd brast e iler kJipptes av tU/lU. - ensam , ty man hade tagit från ho nom drottning och barn redan tidigare .

Kaffe med kakor och den sista slurken punsch avslutade vår måltid. Det var redan sent och mörkt och regnade litet nä r vi var hemma igen på hote llet. Och vå rt hotell var ett durabelt brukshotell , sam inte lockade sömniga

Vi står i H ärkeberga kyrka och tittar uppåt mot väggar och valv. Något

~ ~ S ~

Cafe Forellen

~ ~~ ~

~ S

väl mest behållning av besö· ket på L övs t a bruk med dess genuina bruksmiljö, kyrk an och det praktfullt inredd a slotte t. Efte r lunch åkte vi tili Ö s te rb y bruk och där hade vi ture n att få besöka Sixten H aages utställning " Vallone rn a" . Det ' har skrivits ett par böcke r om vallonerna och en doktorsavhandling. Haages 32 planscher berättar vallonernas saga i bild och text.

Under Gustav Vasa bröts Hansans makt och handeln på Norden övertogs av holländarna. 1 Sverige var man missnöjd med att järn i alltför obearbetad form sändes utrikes . Holländarn a visste bot. Vallonerna i södra Belgien (ce ntrum Liege) var be römda ståltillverkare och smeder, men naturtillgå ngarna där var uttömda . Sverige bade den värdefulla Dannemoramalmen , vattenkraft och skogar för kolbränning.

Man plockade ut ett tusentai valloner, sam var villiga att f1ytt a över tili Sverige (eiler Finland) . Många tog sina familjer med . Samarbetet mellan belgisk yrkeskunskap, holländskt kapital och pensionärer att {örsumma svenska naturresurser gjornattsömnen med nattklubbs- de snart Sverige tili ledande sittande . stålland och vapentillverkare . Och kan one r med e ldrör av stål behövdes , nä r Sverige slog sig fram tili stormaktsstä llning. Utställningen belyser äve n vallonernas Besöket på K a rlh o lm s senare öden sam invandprakten i Domkyrkans textilmuseum eiler gå tili den bruk var läro rikt och intres- rargrupp i Sverige. verkliga ytter\igheteo och ta sant. De t var tur för oss att sig e n tiu på " Uppland un- masugn och sme dja inte var der två miljarder år" i Upp- i gång. Vi skulle inte ha stått ut med bullret, hettan landsmuseet.

Den tredje dagen lämnar och den orena luften i de ut- vi ett ganska blåsigt Uppsary mmen , där man a rbetade la. Vi skall äntra vår färja med järnsmältor, tackjärn på kvällskvisten och har Besöket på Örbyhus och stånghammare. Det var därför tid för två korta paublev ett vemodigt minne. här de vallonska stålmästar- ser på vägen .

Vår guide berättade aU han na framställde de n tidens Först stannar bussen sam förvaltare och två män, bäs ta stålprodukter - helt utanför Hamm a rb y , Linsam arbetar i skogen på vin- utan hj älp av laboratorier , nes sommarhem. Det är titern och i trädgården på bara utn yttjande sin yrkes- digt i maj men de fö rsta vArsommaren , sköter slottet kunskap. Det var de sam blommorna hälsar oss dock med omgivande markområ- fick det svenska stålet att välkomna. Vi vandrar genom rummen , gläder oss åt den . Endast för städning bita!

Mången deltagare hade och reparationer an litas a rForts. pII sisla sidan

VaUonstålets saga

[ T!!.k?rtvisiter

!1C:1 vägerir iliir

16

M-klubben tog turen väsferut En tidig regntung augustimorgon begav sig en förväntansfull busslast M-klubbspensionärer via Vasa-UmeåBlå Vägen (E79) tili VästerbOllens pärla Lycksele, staden med sådana intressanta sevärdheter som Europas nordligaste djurpark, världens enda strömakvarium,

kyrk- och marknadsplatsen Gamrnaplatsen med dess 1600-tals träkyrka. åld riga trähus och skogsmuseum.

Stadens vackra paTker ej att förglömma.

Eftersom vädret ur turist-

synpunk t var det sämsta tänkbara gällde det aU höja stämningen under bussfärden med allsång enligt devisen: "Sången ädla känslor föder. . . " Väl fTamme inkvarterades vi i stadens nyaste och propraste hotell " Hotell Lappland" . Efter en kori vi lopaus följde stadsrundtu r under vii ken speciellt Gammaplatsen, samern as och svenska handelsmäns första mötesplats för ca 450 år sedan , väckte resenärern as intresse.

Tursamt nog blev det uppeh å ll i det eviga regnandet pii eftermiddage n , r.o.m. solen tiUade fram me llan moinen lockande en del av oss på promenad i stadens ce ntrum .

Lycksele ligger i Lapp-

land. Eftersom Hotell Lappland är det första turisten varseblir vid a nk omsten österifrån tili Lycksele är de t på si n plats all skä nk a denna hotellskapelse och dess ägare berälligad uppmärksamhet.

I-IL iir lille vi lket hotell som helsl. utan stort oc h lmponcrandc. hyggt ll1ed prccislon i tr\! vaningar. utTlIstat rncd moucrna trivs'lmOla rum. för;tklassiga hiitldar 1111 anlille t ~211 . Tili atIraktioncrna hör haSlu i l'in",k torrfuru. förcHisni ngssai för .11111 personer. 13 kon-

I Lövangcr kundo vi beundra de tili modcrna cam· pingstugor rcnovcrad e hundratalet gam la kyrkSlugor. Eftcr lunchen fortsalle vi tiU Ske llcftehamn och färjan Fenno Express. so m vi kund e Wmna vid 24-tiden. nöjda och glada alt alcr va ra i hcmtrak tc rna .

Som avs lulllIng pii allsångandc t sJöng vi ele (fe fos ler-

I ~indska sa nge rn a " HuT härligt sa ngen klingar"'. "ÖstcrhOllen " och " Vart land". Österbollen viickte disku ssion m .a .a. o rd e n " Vidgat fcrcnsrul11. 15 grupp rum . hugen" i vilket hu gen förklakonferenskapacitet för ca rades betyda " häg", "sin/(1011 personerldag. fcstresne" . Och vad helle förfallataurang för 325 personer. ren? Jo . ViklOr Karl Emil separat byggd lunchresliluWichmann. seminaried irckTang och kaffcscrvering I den IOr i Nykarleby 191 2- 1916.

2:'; rn höga Lappkalan rym- Ä llda upp tili 250 persoller kall delllla falllastiska 22 m höga restaurang "Lappkåtall " Gange Rolf. han signntur. mande }IK) - 2511 personer. i Lycksele rymmo. var ocksa numllcl pa en . Vel1l är da denne m"ktige För omviixlings sk ull valde mäk ti ga natursceneriet i stridslys tc n vikingahövding. företagarc ~om drivcr del nen I Urnca. Numera baSilT SO m LQ . rn . härjade : Ofhela" Jo. h"n hetcr H ildi ng han ocksa över I-1otell Fagel vi all köra Vindelälvsvägen Vinde lä lve n. fullt jämfö rmandie i Frankrike.

I-Iolm'lvisl. gemcn ligcn kal- Bla I Lycksele. tili Vide ln och via Robert- bart med ma ngo mtalade I"d " II OIe llkomete n" i orrI-Io lmq vi>t va r den 13/8 sfo rs tili Lövå nge r fö r luneh. Storforsen i Pite älven. H är Som reseledare fö r utfiirland . Började som skogsar- kall"d tili Ekoredaktionen i Ko mmna tili Mardse le blev väcktes oc ksa nyfikenheten helare. detaljhandlare och Stock hu lm fÖT inl c rvju . Pii det plötsligt sa lå ngt upp- om bakgrunden tili all de t den fungcrade Le nnart hensinstationsägare innan fragan huru det överhuvutl- e haJl i regnandet. a1l vi kun- fan ns så många orter i dessa Rö nnqvist , och so m sa nglehan slog sig pa ho te llbrans- tage t vu rit Illöj ligt att pa den de ta oss " torrskodda" ned nejd e r med slutstave lse n dare Uno Knuts . kurIa tilie n av fyra (4) ar tili ä lvs tranden för all be- -se le. Lycksele. Ste nse le. che n.

Utom I-1 ote ll Lappland as tadk oJll llltl all a tie hii r undra den våldsalllI11a. s lri- Storsele D.S.V, Eft e rforsiige r han I-Iotc ll Nordkalot- nii mnda ho te lle n svaratle diga ä lve ns framfa rt . En bit kningen gav följande sva r: "Va ldemar Rönning Gnste rna s trivsc l. längre fram sta nn ade vi en 'Selo' kommer fran fornnorten i Lulea av samma dimen- han: tjänslvillig. kunni g oeh viln- stund vid Re nforsen för a ll diska 'Sel' och i o rt snamnen sioneT oe h utrustning sam I-IL i Lycksele. vidare hotell lig person,,1 sa mt GOD än nu en gång pa e n längre betyder det 'Iugnt vallen i Sundsvall oc h Motel B jör- MAT. sträc ka. faktiskt beu ndra det me llan stridi ga forsar.

Svenska före ning

"Regn om blåst inget hinder förlyckad sommardag

iNärpes

Pensionärsku lturJn gege rd

Herr -

gård och Greta Söderblom framförde två sketcher. De konstaterade bl.a . kanske någOl drastigt , men nog så sanl "a tt det ä r bällre med litet sk it i knutarna

än att ha ett rent helvete".

Ordförande i Sveriges stadspensionärer i Sundsvall Edvin Lindberg berällade om pensionärerna i Sverige och särskilt i Sundsvall och Timrå sa mt tackade för inbjudan och var glad över sa mvaron med oss österbottningar.

Verksamhetsledare ElseM aj Johansson höll i trådarna ledigt och vant. Program met avslutades med all

Österbollens Pensionärsdistrikt arrangerade si n som ma rd ag i år i Närpes Fagerö tisd. den 11 aug. Två bussar startade från Karleby med 84 medlemmar, bland dem va r också kronobybor och medlemmar från J akobstad , eli utm ärkt tillfälle för sammarb ete . Regn och blåst va r e n småsak denna dag.

Nu skall vi ut oh se nya männ isko r och uppleva något nyll. Men tänk , nu sken solen nästa n he la d age n .

Det var det bästa av a llt.

Glädjen inför solen oc h sa mvaron spred sig i bussarna , sången Ijöd so m vanligt är när pension ärerna är ute och rö r på sig. Sången " Vi pensionärer har eli strålande humö r" klingade friskt och Iivsbejakande i bussarna. samt många andra kända och älskade sånger ur vår så ngbok . Tiden räckte tili fö r all sträcka på benen i Korsholm vid kaffebaren in-

vid vägen. Det märktes att vi inte var ensamma på väg tili sommarfesten . Den e na sto ra bussen e fter den and ra kom och for fullastad med fe tklädda resenärer, a lla på väg mot sa mma mål.

En mycket smaklig köt!soppa serverades, åt dem som önskade. Blue Star trädde fram på scenen och man fick en svängom tili glada me lodier innan vi sa mlades för hemresa n . Det var en angenäm och avkopplande dag, e n dag med gemenskap.

M. Finnilä-Huhta

Text: Margareta

och Finnilä-Huhta toto :

T.-.v ALOE

,':LOE ,.""

v; i ~ ~' ~ T,VV

ALOE

' rM'

e~~ VE~

VERA

Okl?Ä

.. - .--.. ,vv

,\lOE

.

VERA

Framkommen tili festplatse n, vackert inbäddad i en havsy'ik , möltes vi av svängig glad musik under tiden 1200 medlemmar bänkade sig i den stora paviljongen.

Orkeste rn Blue Star från Sverige med f.d . närpespojken Levi H äggb lom som rutinerad solisl. Orkestern medverkade också sena re i programmet. Distriktsordf.

Levi Kl åv u s hälsade välkommen och berättade ingående o m Närpes kommun . Inbjudna gäste r från Sundsvall uppträdde med blandad-körsång. Minister Ole Norrback fesllalade .

H an sade bl.a . " Det var inte bättre förr, det blir bättre .

vi alla stående sjöng ModersmålelS sång.

",

~

GEL. 99 % ALQE VERA Fettfrl naturprodukt for hudvård. 100 ml.

CREME. 90 % ALOE VERA

HAND..BODY. 72 % ALOE VERA Fuktighet.skram far hela kroppen 75 ml.

Berikad med fuktighetsbeva- SUN. 37 % ALOE VERA rande amnen . Inneh . bl.a. Jo- Solkram som ger varaktlg Joba. kokos . 75 ml.

LOTION. 89 % ALOE VERA

Ingen har vetat så mycke t o m vå r värld so m vi nu gör.

Vi se r onödigt misstänksamt på främmande mä nniskor.

Vi har själva varit f1yktingar och då var det bra all ha n ågonstans all ta vägen. Ungdomen är bra , bällre än jag på min tid . Dagens ungdom

är vä lartad tro ts någ ra illdåd som vi nu och då får läsa om". Livskvalitet och miljöförstöring tangerade ministern också.

Birgit Kl åvus och Lasse Eriksson sjöng visor.

Medlemmar ur Helsingfors

HogklasSlg fuktighetskram .

Speciellt. rör ansikte och hals samt $Om underlag for make upo 75 ml.

FINN. 90 % ALOE VERA ~ialmedel for oren hy 40

och vacker solbränna. Skyd-

dar huden root Bolens skadliga strålning. Skyddsfaktor 5.

75 ml SPORT. ~ 1 % ALOE VERA Djupverkand~och hudvanhg.

Har en uppmjukande och var~

:~~~d~f~~~k~!r ~~~ed~h

SCRAMPO. 5 1 % ALOE

75 ml.

VERA Med blOtln. k o kos och JOJoba t 50 ml

HÅRBALSAM. 78 % ALOE VERA Med blOllll och jOjoba. 150 ml.

FRÅN NATURKOSTAFFÄRER OCH APOTEK Dlrektimport rrAn Aloe-odlaren 1 USA TUO·WIC. Jakobstad Finland tel. 967-32699

17

DEBATI'-HORNAN

Ett minne rikare . •

•

Symbol - Märke Kretsombudsmän aktuella begrepp inom SPF Slyrelsen anser Ivärtemot AU all SPF in l e ska ha någol förbundsmärke - e li beslul som förvånade bLa . mig. Jag hade mer vänlal mig en disk ussion om hur e n symbolpjäs sku lle se ui oeh hade därför vissa funde ringar klara - men " ieke sa Nicke " med dem . Ma n vil le pä sina hä ll " ieke bära på sAda na li ng". Härl ill kan man säga all del slämme r all ingen Ivingar en all bä ra vad man inle tycker om!

Ett

förbundsmärke har sin belydelse som en samlande symbol kan vara mycket annat än tre boksläver = SPF! Man kan ha e li blomsle r i en finurlig ulformn ing (en vi ii växande i Fin land förslåss) , eli dj ur, e li redskap, en mänsklig figur! Slorleken beror på symbolens form och enkelhei i linjer, färger, ele. Huvudsaken är att man associerar lill oss äldre mänskor nä r man ser den på vårt bröst. i tidni ngen . i brosehyren.

Vad säjs förres t e n om e n

fö rgälmigej, en e ternell av lämpligl slag, en glad lax (utan rev ele), eli par ådrade , knäppla hä nder (där lummarna virta r fö r kaffel ären!) , mm . Fö r min de l håller jag på blomsler, rilal av rälla konslnäre n , enkeli med en glas klar symbolik!

E iler eli P , särspräglal och med sin egen karaklä r i de rälla fä rge rna kan jag också tänk a mig.

Ombudsman för södra Finland röstades o medelbart ned med stöd av den enkät som gjorts. J ag Iycker an de t var riktigl a n inte satsa pä en person med så bren verksamhelsfäll . Jag lror mera på vårt åländska förslag där del ta las för s.k. KR ETSombudsmän . Vad är nu del då?

Jo , inom en krets av 5-7 föreningar ploekar man fram en person som har tilI uppgift att ulveckla fö reningarnas besö k hos varandra - inom kretsen i första hand - oeh därmed finna stö rre variationer i fö reningarnas ka nske a llt för r ege l -

Ett dygn

pa fi'la vallen.

pa eli dygns kryssning med Sally Albalross ä r Du pa resa rör atllnvas. roa DI$,JlJuta av havet och den umka atmosfar sam ~åder på en rikug kryssning .

EN RlKTIG KRYSSNING ÅR EN SEMESTER På eli dygns kryssning är man inte på v;;.g någonstans . sjä lva är huvudsaken. Ou kopplar fullsländigl av om· bord, då.r servicen fungerar och program erbjud s dygnet runt. krys sni n~en

RESERVERAGENASTDlNPIATSI RlNG (90) 177 833, (93 1) 115 900

bundna oeh ensarlade möten hemmavid . J ag tror inte all det behövs med denna " KOM " så myeket pengar fö r avlöning ete. Det be hövs framför allt personer med INTR ESSE för vår verksam hel och vår sak. Oeh som har tid all vid sida n om (?) sin uppg ift i den egna fö re ningen ta konlakt inom kretsen för all "bussa ihop" dem tili bytesbesök hos varann - varför inte av Iyp " knytk alas"??

Somexempel påKOM kan jag pe ka pä Valdemar Heinström i Karis - hans och kringliggande P-fö ren ingar har eli sådanl sama rbete i realileten och har noterat vissa framg Angar. 1 Hfrs fi nns oekså e li samarbetsorgan: hur fungerar det , behövs det kanske en KOM där . eile r är del bra som det är? Skulle inte Äboland kunna ha någo n oavlönad tili all börja med - KOM sam utveck lar samverkandet där: Ju Ha Christi a nsen , Gu nnar Forss,?? På Ä land fi nns bara MPF som Slrävar att breda sina vingar UI över landsbygdens a ll a kommuner - vi har e n kanslist redan och vet vi lken lättnad en sådan betyder i vårl fall .

Oeh Österbonen har sedan gammalt sin egen ombudsman för he la distriktets arbete - men har oeksä i praktiken e n samverkan ino m sina revir. som äve n kunde kallas kretsar! Bra Österbollen, ni ser ut all ha rätta blieken för begreppet " enade vi stå , osv" - och resultatet ser man nog, både vid samlingar i kre tsarna och annorstädes!

eiler Din resebyra.

OCH RESERVERA D1N PIATS PÅ EN RlKTIG KRYSSNING. AvsAngat : kl.

M.lndas

Tlsda!l

Torsdag

17.30

20.00

1000

495,445,' 295, l1sdas

495,' 445,

495,

295,'

295,

fTedag 17.30

lördag 2000

595, 545.

395,

595,

Kollegoll

A

B C Ankomsler kI

1745

445,

Onsdag 20.15

545,'

395, SöndaS

2015

~SALLY~ ALBATROSS

Oy Sa~ ~:t~d~!f:~I!~r~~s~~rooi~rl~~n~:~~~~Tel

Jag hoppas innerligen

~~f:eJl3ngfOfs

Koskrkatu 7. 33100Tammerrors Tel (93 1) 115900

Til i H avs frå n H e l sing fo r s (ör en Nall och en Dag

all denn a fråga ko mme r Upp på nyll i fö rbundsm ö lessammanhang oeh all alla de fö reningar som viII ulveekl a framhärdar KOM-I anken oeh kräver eli officie lll slöd inom SPF! Hu vudsa ke n är ju nog AlT DET UTSES " KOM " i alla de kre lsar där e n positiv majoritet finns , oavsell vad man länker på annat håll i lande l ! A lT VE RK A FÖR TR IVSAM OMVÄX Ll NG OCH Ö KAD KONTAKT ÄR JU EN SJ ÄLVKLAR H ET FÖ R A L LA - SÄVÄL UTÄT SOM INOM D IN EGEN FÖREN ING! Taek fö r ordel!

• Vissl hade vi Operaresel/ärer IIIr med såväl hoIelI som väder! Sommarens vackrasle dag är gruppel/ samlad Jör avJärd Jrål/ del heli Ja l/lasliskl I/ alursköl/I belägl/a HoIelI Herttua i Kerimäki, kril/gJ7ulel av Saimell på alla sidor.

Nyslottresan , 6- 7 juli , gay mej många nya upplevelser. - Eli besök på A n jala gå rd med sina rum i o lika mö belstilarter pAminde Ate r en gång om den märkliga MathiIda Wrede vars levnad stod i kontrast tili den wredeska gårdens historia.

Upp levelserna, - ja , de står främ st för T i m o Sarp a nevas glaskonst i Retret-

li-gronan. Del föreföll mej , som o m hans mästerverk i glas stod fö r belysningen ty de verkade und erbart "skinande" i all sin skö nh et. Isvallenträdet , 5 m högt med le va nde vattendropp i glasskimret . väri ett extra omnämnande.

Elitsurrealisters , från hela Europa , konst fick måhänd a realisten an tänk a o m?

På Retretti såg vi så

Orfeus i und erjo rd e n " .

Oeh denna J . Offenbaehs operettversion , e n parodi pä Orfeus-myten , kompenserade säke rt det pålänkta ute blivna besöket pä Carmenföreslällningen på Nyslolloperan!

Sisl på vä r resa blev de l La ngink osk i , där vi upplevde en utm ärkt berällare i ställets dispo ne nl. - E n fin resa.

Greta

1-----=--------------------==-----

Hur informera?

He j föreningar , unnar ni betsgivare , e ile r a nn a n äga- medlemmarna , och vid indiera medlemmar e tt cirkulär re tili kopieringsmaskin, an viduella lidpunkter. Som nu och dä? Eiler har ni hit- duplieeringen fås lill själv- l.ex . Taltidningen. tat billigare informalions- kostn adspris, e ile r renlav vägar? ä nnu fördelaktigare , A lla fö re ningar har vä l i - o m man e ns e n gå ng pe r sina stadgar som e n av upp- år söker fram en affä rsföregifte rn a något i stil med a n tag. som ansef det värt att bedriva info rm ati o nsverk - satsa egen reklam på förensa mhe t o m pe nsio ner och inge ns med lem mar. Då kan Lämplig form speciellt fö r ska n eä re nden och o m fö r- en cirkulär få slinka med tili föreningar med lokal oeh må ner som beviljas pensio- samtli ga med le mm ar , närer av sta t och ko mmun - o m man . nä r föregåe nde bandspelare tili sin disposilion. men oekså tili hemlån. eile r av privala företag. Så punkt ej kan realiseras, Numera finns ju också posingen ko mmer und a n skyl- försl delar ut cirkul ä re t tili tens " Ijud brev" med porto dighe ten all e rbjud a a lla si- kru xade mo tt agare på eli betall lur och retur för e n na medlemmar sakinfo rm a- mö te. oeh se n posta r det tili kassen o m 2x 10 minuter i lio n . Oeh på de regelbund- de övriga medlemma rn a. specialku ve rt. aili för 9 na mötena komm e r vä l i O ch viII mÖlesde ltaga rna ylmark o mede lla l mindre än hä lfte n lerligare spara in på posta) Sakinformation av un geupp. porton kan de e rbjuda sig fär samma 3rt som und er Alltså, hur informe rar ni , all fungera som postiljoner punkt 3 kunde ställas lill - med vii ken respons? Oeh tili någ ra lill fö re postandel. förfogande på della sät 1. vad har förbundel för b) Rän oeh släll kontaktåtkomli g statistik an bidra skapande verksa mhet möjmed? liggörs oeksä denna väg.

Hä r några punkter att beKanske bara lile småprat g rund a. bemöla e ile r om vad andra i föreningen a nam ma: Maskinsk ri vet origi na l på sysslat med för dem som inA4. lö pande a jour . varav le ä r med på löpa nde träffar tas endast så många kopior på grund av nedsa ll a fysi ska som eflerfråga n kräver. krarter e ile r av o lustkänsla Är lämplig för kort informa- Lä mplig form av informa- infö r att "gå e nsam " . lion o m e ngångs händelse r lio n i frågor . som blir ak tuUlla Holm';n e ile r o m va r mer3 info rm a- e lla e ndast för e n de l av ,Iio n finns att få.

Glö m inte s tandardkasse tte n!

Info rmatio nsblad pe r ä mne

Tidningsannons

2. Cirkul ä r Cirkuläret nå r a lla . men ställer sig avs kräe kande arbetsdrygt och dyrl. a) Det arbetsdryga kan spridas ut på nere ä n styrelsemedlemmarna . b) Kostnaderna kan fås ner - o m någo n har ett så gott för hälla nde ti li si n för ra ar-

GÖR Nl UTFÄRD I GRUPP?

. , ~ .

----------- ~ :~~--------Kom då Ihåg våra moderna bussar med vllka även en resa tili utlandet sker bekväml och bekymmerslöst.

BUSSBOLAGET J. ocb M. LAUNOKORPI Tel. (925) 1269, 20104.

18

På resande hiul 'i NORGE

vä,dheter. Bergen. staden me llan d e sj u bergen . ä r en betydande sko l- oe h uni ve rsitetsstad sa mt sä te för sti fJ.e ts biskop . i<pmpositören Edvard Grieg va~Jöda i Berge n och hans he m.- Troltl hatJ,ge n. ä r en star turista ttraKti on. Författaren Ludvig Ho lberg ä r född i Be rgen liksom också "Vio lrniste n -Ole -BulI . En ligt vår guid e- spelade" han vi o lin så vackert att damerna ofta svim made. men ho n till ade a tt Ole Bull va r en ova nligt stili g karl - så det så.

Efter att ha vä rmt händerna på GolfströmOlen i Be rgen st yrdes kosan Olot Oslo genom IUf\nlarnas och kurvornas mångfa ld ö ver H ardangervidda tili högfjäll sho tellt i Geilo dä r "arkadianerna" avnjöt de rika håvorna frå n e tt a ldrig fö rr skådat desserlbord.

1

Här slår de s.k. funklionärerna (räkllarnti). Fr. v. Edgar Dahlslröm, kilomele"äkllpie, Alin-Mari Uhr, folkräknare, Inger Forsen, lunnelräknare, Gunvor Sandvik, bilrädalldefolkräknare, M,ary Wilellius,forsräknare och Doris Landslröm, bålräkn/:Ire.

På kojen i Bergen lyssnar " arkadianerna" inlensivl på guidens ulläggningar om Bergen och dess hisloria, Längsl till vänsler, djupl allvarstyngda Lars Hongell och Omar Nyberg,

I

Den grupp resenärer frå n Arkadia pensionärsfö rening i Helsingfors, som företog en resa tili operafestivalen på O lofsborg med vidhä ngande besök på konsteentret Re tretti, hade nä tt oe h jä mt hunnit andas ut oc h putsa bort resdammet , inn an de igen ställdes på resa nde fol. . De nn a gång hade siktet inställts på Norge eiler Noreg , so m det lär heta på nynorska. Med egen abonnerad buss blir resan trygg och bekväm för en grupp , som ska vara med o m flere omst ällningar vid övergå ng från land tili sjötrafik och vice

~

G ud b ra ndsdalen med tie gamla ku lt urorterna H a m a r .

Lille ham m a r , Otta och Lo m passeras ul a n se nsa ti o nsupplevelser. Men när m a n kommer in i be rgsm assivet kring J otu nh eimen ä r det ofta bäst att blunda , Över höga berg oc h hisna nde st up oc h ge nom e tt trettiotal tunnl a r (en ligt tunnelräknare n) går vägen ned tili Bergen, sa m va r ett av huvudm ålen för resan . Den o mn ä mnda vägen ä r avstä ngd för biltrafik under vinte rm å naderna , vi lket betyder att den ä r livsfarlig oekså för rutinerade trafikidka re .

ve rS3.

,

I

Redan und er resa n från Mälardalen , ge no m e tt stycke Värmland , tili Gudbrandsdalen mä rks den stora förändringen i naturför hålla nden . Vad som se- ' nare uppl evs i hö gfjällstrakterna blir ofta för förstagångens resenär en chock .

Under de första skolä ren nä r de t i sa mband med geografi und ervisningen talades om den varma Golfströ mmen , so m strök föbi Norges kust. fiek sign. den uppfattningen att ma n kunde stå på stra nden oeh I.ex. värma hä nderna nä r det var kalll. Om m a n nu i Be rgen

inte kan stå på stranden och värma sigpä -yolfströmmen . så hj älpe r den tili att ha mna rna ä rl. isfria å ret och den snö som fa ller stannar i . a llm ä nhet e nd ast en kOrlare tid . Någo t so m på mind e o m de m å nga rOliga historieona om det regnsjuka Be'rgen upplevde vi inte och vå r gui de be rättade att so mmarvädret varit rätt hygg ligl.

om.

Bergen. so m nu ä r Norges a ndra stad, ä r grund ad i bö rjan av IOOO-talet . 'Den va r lä nge Norges fö rn ä msra handelsstad oeh har fortfarande sto r be tydelse för hande ln . H a nd e ln dominerades av H a nsaförbundet , som hade e n administra tiv organisation oekså i Be rgen.

På 1200-talet var staden säte för konungen oeh den ga ml a ku ngsgården med fä stnin gen Bergenhus räkn as tillsammans med de m å nga ga ml a kyrko rn a oeh handelshusen tili stade ns frä msta se-

på Elviseler turislholell i JOlunheill/en står ordf. Ann-Mari Uhr och sekr. Ulla Sevon i nalionalromantisk miljö och hälsar sina " undersåtar" välkomna.

I Oslo liksom oekså i av Vigelandsparken , KontiBergen brottas m yndig he- ki , Vikingaskeppen , Sonja tern a med svå ra trafikpro- H e inie konsteenter oeh H o lblem . Är Ola n inbokad p å me nko llen . e tt bestämt ho telI , behöver Pe nsionä rsgruppen hade inte det betyda a tt m an kommer fram m ed b usse n uppn å tt e n viss vana i a tt ä nda tili hotellel. Sevärdhe- färdas på vägar m ed de histerna i Oslo ä r m å n ga. E n na nde st upe n oeh de slingserpe ntin vägarna . sta nd arduppsättning består rande

Svenska Pensionärskultursföreningens verksamhet sommaren och hösten 1987-~ -Spelen uppfördes pI plejeh jem på flera orter oe h b lev m yeket varmt mottagna.

D e n danska gästfriheten var oekså överväldiga nde .

Föreningen kommer oekså all deltaga med e n teatergrupp i Svenska Pensio närsfö rbundets j ubi leumskryssning 3-4.9. Man framför Spexet "Fritt fra m • Inlresserade seminariedeltagare. Fr. v. Grela Söder- för H e le n a".

Föreningen har oekså i e n blom, IIIgegerd Herrgård, Lasse Nyholm. Folo: Sirviö. veekas tid i a ugusti stå tt på Sandvikstorget oeh sålt I det å rli gen återkomman- drog en fortsättningskurs i " Ioppo r" tilI förmå n fö r de , av S a m nordisk Pen- bandväv ning under semina- verksamheten. Influtna mesionä rskultur ordnade kul- del. del används tili kursve rkturseminariet fö r pensionäEn grupp på å tta personer samhet oe h eve ntue lla stirer , som i å r hölls i Viborg i fOrlsatte seda n ned tili söd ra pendier.

Danmark de ltog inalles 22 J ylland på teaterturn,; i e n Den första oktober inleds styeken represe nterande he- veekas tid . Med i bagaget e tt landsomfallande storlo tla svensk-Finland . Nämnas fan ns teaterpjäserna " Frill teri m ed loekande vinster, kan att Dagny Wester- fram för Helena" oeh som skall pågå i 4 m å nade r. m a rk , från Äland oekså " Äntligen e n sa mma ". Influtna medel anvä nds för

all utveekla föreningens verksamhet.

Veeka 46 (9- 13 nove mber) ha r föreningens medlemmar m öj lighe t a ll stä lla ut si na konstnärliga a lster. må lningar, träarbeten . keramik , läder. handarbeten e te. i Helsingfors sparbanks 10kaI , Mannerheimvägen .

H e lsi ngfors. D e n so m ej är medle m , men har någo t intressant all st älla ut ka n ta kontakt me d Ingegerd Herrgård, tel. 50S 22 21. Ett m edle mskap ordnar sig IätI. Den 9 november kommer God Tids redakt ör Eija F.raneke a tt p å en temadag i Osterbollen berälla me ra o m Svenska Pensionärsk ulturföreningen och dess kommande planer.

Margareta Sirviö

Me n plötsligt giek färden genom låg la nde t tili färja n vid Vä rtan oe h sedan öve r vida vatten he m tili vå rt land igen . Och förs t där blev det tid för utvärderingar oeh reflexioner.

Martin

Fadersundran Vi, somfoddes med barnmorskehjölp uton modef'skapspenning oeh ,barnbidrag oeh aldrig blöft i soeialkommunala blöjor men, som fiek lära aft snyta oss vara hövliga oeh veto hut Vi som med lappade byxbakar oel! spikbeslagna sveeialkiingor i skrabbiga skolhus skrev på egfla griffeltoylor oeh löste Örl1da skolböcker utan Jria frukostar uton sexualundervisning oeh intelligenstestning oeh absolut utan mindervördeskompJex oel! aldrig haft en aning om kuratorel', beteenderubbning missanpassning, konsulenter kontrollanter, oeh andra socialtermer, HVR TVSAN KVNDE VI KLARA OSS

19

[ BEST ÄLLNING SBUSSAR: I

Ab Tldstrands Llnjebiltrallk 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

HANGÖ RAFIK

Tel. 915-531 865 Beslällnlngsbussar.

Alng In Er bussbestaUnlng redan .dag'

Tel 91 ' ·81004

WERNER HEN RI KSSON AB BORGA Tel. 171042

I

MATSTÄLLEN=-o]

Gynna

SCHULTZ & KÖHLER

god tids

REGINAS MAT & KAFFE i Västanfjärd

lel. 925-n46 God mat iven fOr

I

Advokatbyråer

, I

Oy T. Ekma n Ab Cirkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961-112 048

varJe sondag 12 16 50. - rnkl drycker Bestaltnlngar lor grupper Oppet må II 9 21

sätt

av kommunstyrelsens

viceordfö rande L a r s L ö nn -

qvisl. OrkeSle rmusik. seniord a ns och så ng ut fy llde programmel. ÖSlnylä ndsk a " m äsle rskape t" i p e n s ion ä rs fr åges port fö rsiggiek den 4 februari i Lilje nd a l och le ddes av " Offe " Söd e rling . Segern gick li11 Borgå. Sibbo klarade tredj e platsen e fler e n h å rd due ll med La ppträs k _ Fö re ningen dellog i så vä l

Vinterdagen p ä H aiko gård so m vå rm ö te l i Ka ris. Ali vi fanns med på Skansen d ä r våra 34 med lem m a r i paraden . förulom den egna na mnskylle n. även bar 13 sl

andras. är värt att nämn as.

R esa n var Iyekad a nsåg delt agarna efte r hemkomste n .

Tili Sommardagen i Ekenäs re ste hel a 47 med lem m ar.

V å rt sedva nliga h ä lsoprogram m ed gym nastik och simnin g samt föred rag p å Kuntokallio fortgick he la vinter-vArsäsongen . Också resor tili teaterföreställningar hö rde tili progra mmel under periode n. M edlem-

marnas a ktivitct och intresse fö r verksamheten gör a tt vi m ed o plimism ser fr a m mOI den st und ande höstsäso ngen.

Med pe nsio nä rshä lsnin ga r I"nde t runt Gösla

• Sibbo Svenska Pensionärsförenings teatergrupp uppför komedin " Tre om budet", en fars om eli åldringshem. Foto: Gösta Åkerfelt.

Sammankomste r och tillslällningar av o lika slag IOrde vara rä ll så va nliga pensionä rsföreninga r e me llan.

Så ha r också Sibbo svens ka pension ä r s förening sedan fl era ä r haft besök av och gjort å terbesök tili Östra Helsingfors pensionärer.

Den 21 januari var Sibboborna inbjudna tili en Iyc kad Iräff på B ygde hemmet i Mellungsby. Program med så ng och musik. en ske tch

MARTHAS MATHÖRNA GEORGSGATAN 11 A 4 VAN . MEO HISS TEL. 643 381 00120 HELSINGFORS

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS Eriksgatan 3 B. 5 vån.

00100 Helsingfors tel. 90-694 9733

Lordag 12 - 20

Sibbonytt Sibboföreningens ä rsmÖle hö lls den 12 m a rs va rvid styre lsen isin he lhe t omvaldes.

Vå r m ä ngå riga sek re lerare Minn a Giinsberg. so m p å grund av hä lsoskäl avgic k_ blev aVlackad oc h uppvaktad med rosor oc h föreningens sta nd ar. Eli vå rm ö te so m den 22 ap ril hö lls på den vaekra Söderkulla gå rd hade sa ml a l ca 1SO delt aga re . Gårdens historia berättades för QSS på e tt fangs lande

Advokatbyrå Vicehiiradshövding

BILlIG HEMGJORO MAT tel 915·66 266. llljendal

av Sibbo sketchg rupp me d m era gjo rd e till stä llninge n lill e n ge myllig sa m varo. M å kontakten fortbes lå.

Pensionärer säväl frä n Borgå so m Sibbo va r den I:sla februar i in bjudna av Uf F yrbåken lill e n fest på Byarsborg i Spjutsund . På programmet stod bl. a . musik. seniordans. a llmä n dans oc h kaffeservering. Också det en trivselslU nd .

Tel. 30161

ÄBOLANOS OPTIK AB

Leas hörna

DetläUa köket Det lätta köket - vad menar jag med d e t. Jo , det är inte så längesedan vår mat var väldigt tung. Den bestod av fl äsk, lådor av olika slag, feta soppor O_S.V. Vi kanske behövde de m å nga kalorierna då , när så m ä nga hade tungt kro ppsa rbete . Men nu ä r det annorlunda med arbetel och man har en ny inslä llning liII fetlel. Bl.a. så a tt a lla slag av fett inte ä r lika hä lsosamm a. [ dagens läge har salladerna ryekt fram p å m a tlisla n , åtminstone de unga äte r sallader me d välbehag _ Och restaurangerna har följt ti dens melodi , numera få r m an ofta e n salladsassiett före huvudrätten _ För att tio ta l å r sedan fann s det inte e tt grönt strå tili m a te n nä r m a n å t ute , oeh fanns det så var det mesl fråga o m ren a deko ralione n . Det ä r saliader jag har tä nkt skriva o m idag.

Tänker jag tillbaka tili min barndom var del två salla der som mest se rverades. P å smörgäsbordel hade man sillsallad och tili den e n skarpsås på kokt äggula , färgad med rödbetsspad.

Färgen var närmast cerise oeh passade ganska illa m ed d e rödbetor so m ingiek i sa lladen . Men smaken var bra .

Tili sö nd agssteke n serve rades ofta grönsallad m e d mo rmorssås. Oekså i de n salladssåsen utgiek man från kokt ägg. Gulan rö rdes ui med se na p oeh ä ttika, grädd e blandades i. Såsen hä lldes över salladsblad e n oeh äggvitan finhaekades oeh ströddes över. Senare, efter det min syster hade gått i Anna Langes hushållsskola "för finare mal" böarjade vi i familjen laga ilaliensk sal-

lad . I den ingår majonnäs,

sam man har så mycket sk~ock kring, såsen skar sig Iän . Men att man bara skulle få röra medsols stämde n08. inte.

Overgången i tiden tili att äta grö nsa ker var svår. Vi ha r ju ganska konservativa m a lvano r. Ma rthorna insåg sitt ansvar, de gjorde propaga nda för marthaland, d ä r ma n odlade grönsaker. De var en motsvarighet tili d agens koloniland . Men steget tili a ll verkligen äla de o dl ade grönsakerna var långt.

Nu ha r vi kommit så lå ngt a tt vi med framgång importera r de mesl skiftande slag av grönsaker oeh frukter.

D el som m a n t ä nker med obehag p å ä r att de kan vara besprutade med all vä rlde ns växtgifter. Vem vet.

II(k~n ~) t./d,,,,d

OPTlKER N. LILJA

Storgatan 14 (FBF:s hus)

Tel. 30958 (växel)

Tel. 332187

CHRISTER ERIKSSON

var del någon som upplyste mig o m . Kålsallader ka n va rieras på olika sätt. Skär kålen i sm a la strimlo r , bulta den lä tt oc h olanda i t.ex. mosade lingon eiler lingonsylt. Servera tili kött e ile r korv. En a nn a n kålsalla d ä r den där vi förbereder kålen på samma sätt , blandar i russin oeh sm å bitar av ost, äppe lbita r ka n oekså tillsätlas. En fransk vinägrettsås hör helst tilI. Den består av 3 delar ( msk) o lja oeh 1 d e l ä ttika - litet salt och soeker. M a n kan blanda me ra av såse n färdigt i en flaska oeh skaka om varje gång man använder av den_ D e l är m å nga som inte tyeker om olja eiler är vana vid den oeh då kan man ersätta

GULD - UR - OPTIK FÄLTMARSCH

LEIF EKLUND Flllal; Nykarleby. Våslra Espl.g. 12 C Tldsbestöllnlng 309 58 KAUNIAISTEN OPTIIKKA GRANKULLA OPTIK Kö peentrum Tel. 5050590 Speelalaffär lör glasögon

d e n med gräddfil eiler ereme fraiehe , sm aksatt med salladskryddor. Är det fortfarande gurktid kan m an laga tili en kålsallad m ed bitar av gurka oeh tomater. Nu kommer jag på a tt man tidigare laga de en gurksallad som var lilel speciell. Man skalade gurkan, skar den i tunna skivor, saltade lilet skaka de den mellan IVå tallrikar, smaksatte med ättika oeh soeker. Den smakar bra idag som ä r.

Vi har begåvats med många nya salladssorter av vilka kinakå len a ntagligen går mest åt för att den är billigare än de andra. Numera o dlas den också hos oss. Sedan gammalt är vi vana a tt ha ndskas med den mjukare salla dssorte n som bildar sm å huvud . Den sm akar bra. men h å ller inte att spara. En importsallad är d e n a m erikanska, som är fasl i konsistensen . De går att spara några dagar , naekde le n är a tt den ä r dyr. Sallader m ed mera sm a k heter Frise e ile r Batavia, den senare förekommer i en röd varia nt. Vi har ä nnu et!

sortiment

mindre

va nliga salladssorter, m e ra e iler mindre beska . Söderut tyeker m a n a tt späda maskrosblad ä r utm ä rkt a tili sallader. Det var någon vegetarisk fantast so m reko mmende rade mig att klippa späda björklöv i en sallad, men jag tyckte inte att det var särskilt gotl. Men sä kert till fö rde de salladen o lika

slag av vita miner och minerale r.

Vi h a r oekså rö dbe tstid p å höste n . Man kan kö pa rö dbetorna inlagda i ä ttika , p å burk e iler i lösvikt. Ma n river rödbetorna, blandar i rive n pe ppa rrot oeh ereme fraiche oeh sall ad e n ä r färdig a tt serve ras tili kokt tun ga e ile r rostbiff.

~

ÅBO , Hum legår~sgalan 7

Advokat, vicehäradsh .

stö rre

~

PARGAS. Slrandvågen 28 Tel. 740 422

Advokat. vicehäradsh .

BAGARSTUGAN

STÄENDE BORD

KARIS , Kopmansgalan 4

Vlceharadshovdlng Motlagnlng , Pargas. Stergardsgatan. vaqe onsdag k1 14 17. tel 740300

stOne grupper

Borgå Trallk Ab Porvoo n liikenne Oy Verkstadsvägen 11 06100 BORGA Tel. 915-170 426

1~. ~hl " I~Ma

UII Jansson tel. 13265

ADVOKATBYRA

•• annonsorer

I

OPTIKER

Tom Gustafsson tel. 11900

Hel- och halvpension Auto-Buss Bäck & Östman Faniggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

I

Abo KOpmansg3tan 12 A Exp tel 11713 Vlceharadshovd,ng

EKENAS. Kungsgalan 11

lel. 11 523

ft ~

..

~)

KYRKSLÄTT OPTlK HSB:s hus Vld lorget

tel. 298 19 27

För många betyder hösten svamp Nu när man har fått upp ögonen för trattkantraller förlängs svamptiden i vanliga fall tili långt in j oklober.

(Men vem vet med dagens väder) . Svampsallader brukar man m est laga p ä svamp med kraftigare sm ak, S_S. riskor. Oekså svampsallad kan lagas m ed en sås av ereme fraiche , väl sm aksatt med finhaekad lök . D el går bra att laga d e n se nare p å vintern av urlakad salt svamp. Annars fryser ma n ju svampen osal tad och fö rvälld.

Tili sisl e tt par mera matiga sallader , de n första p å hö ns. Tili 3 dl kokt e iler gri llad broiler i bitar tar vi 100 gr färska c hampinjoner, 1 paket djupfrysta ä rter och tili såsen 1 1/2 dl m a jonnäs , 1 m sk IOmalpure e iler chilisås . Salladen gameras m e d grö nsallad oc h serveras med roslat bröd och smör.

Det fin ns m ånga typer av t o nfisksall ade r. Vi slrimlar ett salladshuvud oeh en paprika , delar en lite n burk tonfisk och skär 2 hå rdkokta ägg i klyflor. Vi skä r 4 kokta kaila pota lisar i skivor.

Alla ingredienser + 2 tomater oeh e n bit gurka skurna i sm ä bitar, lägge r vi i grupper på ett serveringsfa t. Vi vispa r samm an 1/2 dl olja med 2 m sk eitronsaft oeh litet salt. Detta hä lls över salladen vid serveinge n _ M å nga kombin a tionsmöjligheter finns det nä r vi tän ker på sallader oeh varje familj har säkert sitt eget salladsreeept. Det bäsla tycker jag är att blanda in finstrimlad selleri, rå e iler kokt.

D e n ger de mera m a tiga sallade rn a e n ext rapiff.

Lea Andersson

Anlita AMPERS bussar!

17, 34, 40 och 54 personars bussar för linja- och bestäUningslrafik.

ÄVEN UTOMLANDS

VOLTER AMPER 10420SKURU Tel. 911-560 25. 54310

FORTSÄ TI'NlNG ••••••••

Reuter

•••••••••••• från sido 12

- i synnerhet i början av perioden .

Den reuterska artikelproduktionen på 1930-talet karaktäriseras av en nästan rörande envishet, av en okuvlig vilja att bevara minnen och händelser från det gamla Ekenäs för eftervärlden.

Han hade en dröm om att kunna sammanföra allt färdigt och planerat material tili en stor Ekenäs-volym.

Med svåra komposi tionsvåndor skrev han nu tre olika artikelserier - under egna sammanhållande rubriker. Vanligen ställdes materialet under överskriften " Allehanda småhistorier från Ekenäs" - en mycket återhållsam formulering.

I del rika sloffel fi nns som sagl både Iikt och olikt :

oförargliga humoresker, kulturhistoriskt sakmaterial - delvis av stort allmänt intresse - och smä berättelser, med inslag av både ömsint oaturbeskrivning och träffsäkra dialoger.

Den första serien inleddes i maj 1934 och kom att omfalla sjullon "llrtiklar eiler berällelser. Produktionen var särdeles snabb i början av serien: fem långa artiklar i femton tidningsnummer.

Säkert ett rekord i sill slag.

Den andra artikelserien påbörjades redan i augusti samma år och avslutades sex månader senare . Taklen hade alltså mallals av någol.

Efter en paus på nästan fyra Ar gjorde Jonatao Reuter ännu eli desperat ryck och inledde en tredje arlikelserie i juli 1939, men nu orkade han inle med mer än två avsnilt. Del allt kärvare po-

ster. Hans engagemang för FORTSÄTINING •••••••• den nyländska kustbon är li- Glimtar från ka omisskännligt som vär- •••••••••••• frän sido IS mande. Dessutom ger han a1ltid pålitliga varubeteck- att blomsterkonungen tapetReuters drömda bok om ningar, ofta t .o.m. onödigt serat nAgra rum med växtEkenäs kom alltså aldrig tili anspråkslösa. Men mao vet planscher, men tomt verkar det trots allt som i de flesta stånd . När krigsåren var vad hao viii bjuda på. sommarhus innan sommam över, hade han blivit för börjat. Vi fAr i tankama begammal för att orka ta i på Om hembygdskännedom folka Hammarby, kanske nytl. Han gick ur tiden en och hembygdskänsla kan som fältskäm tänkt sig del. senhöstdag år 194:1. uppfattas vara viktiga beHeikki för oss fredliga Jonatan Reuters artikel- stAndsdelar i all levaode fosoch berättelseprosa är inte terlandskärlek - dA var Jo- pensionärer från norr mot glanssfull eiler briljanl. Hao natan Reuter den sanne pat- Sigtuna vid en vik av Mälaren. År 1187 kom skepp beskrev som han levde: en- rioten . keh , konstlöst, Iite kantigt , ibland t.o. m. torftigt. Men I n.... numrner av God Tld komrner lI_ma att ft DIr. hans person- och sakkännemare bekanta 81g med vlr nya lIIustral6r dom - bl.a . om förh ållanden i hembygden - var enorm, helt säkert av en sam radan 1detta numrner godhetafullt atlllt aIna al8ter omfattning som ingen nule1111 vlrt f6rfogande. HJlrtllgt vlllkommen 1 vlr krela van de person kan mobiliseEmst! ra. Och han berättar alltid välgörande lågmält , utan Reda~ stora och anspråksfulla geIitiska klimatet och krigsoron fram på hösten länkade säkert författarens tankar in på andra banor.

Bland de senast den 10 oktober under adressen God Tld, EIJa Francke, Kallstranden 10 C, 02720 Esbo 72, anlända rätta JUBILEUMS-kryssvaren utlottas tili 10 vlnnare Ake Grandells kassett "Jag vet en deJlIg rosa".

Ernst Colliander

Namn

Adress

mannade med " karelska" krigare - kanske Lemminkäinens samtida - söderifrån och brände staden . De tre kyrkruinema lär vara av yngre datum . Tant Brun låter oss vänta på de utlovade mackoma så det blir möjligt att sticka sig in pä stadens Fornhem. Runstenar ser man där, det är givet, och många fynd av mynt och andra rariteter, som legat i kulturlagret undeT det nutida Sigtuna. En flere m hög pelare visar ett snitt genom morän , varvad lera , alv och kulturlagrel. Vi lämnar inga ruiner men väl tomma fat efter oss , och har man tur kan man möta en runsten på en vanlig gArdsplan, då man s trosa r tili bussen.

B L Stara