God Tid 6/1987 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

** **

* *

Foto: Michael Fllntsberg

God Jul ocho Gott Nytt Ar 1988 tillönskas alla läsare, medarbetare och annonsörer

* *

:.......... Biskopens julhälsning '" ................. ,,!

S;älvrannsakan den . Jag viII oekså på minna om vå r nya diskussionshörna, som så småningom börjar få insändare. Det har kanske varit litet fam lande i börj an , men varje framförd åsikt beaktas . Ett förbund bö r mera än de enskilda fö reninga rn a beakta pe nsio nä re rnas intressen i samhället. Styrelsen beslöt hå lla detta i minnet nä r kursern a planeras. Soeialpolitiska problem som hemvård o.dy. kommer att diskuteras på ett seminarium under vårterminen. Detta hör ju inte tili det hä r å rets program, men det hö r tili den verksamhet som nu redan diskuteras oeh plane-

Verksamhetsåre t 1987 lider mot sitt slut oeh det ryeks mig mo tive rat att kasta en kort återbliek pA förbundets arbete under denna tid. Man ställs ju sA ofta inför frAgan: Vad gör pensionärsorganisationerna egentligen? Ja, vad har vi gjo rt detta Ar? Förbundet har ju nu existerat oeh verkat i 15 Ar oeh det gångna året har präglats av alla jubileumsfestligheter, arrangerade av själva fö rbundet oeh ett Ilertal fö reningar, som oekså de ha r fira! 15 eiler 10 å rs jubileer. Är det värt att satsa på sådan aktivitet, fråga r man sig kanske. Aja , märkesdagar oeh märkesår gör att man på sätt oeh vis gör upp ett bokslut, eiler skall vi säga deltidsbokslut , för e n sammanslutning. Sä kert är det oekså stimulerande att göra detta under festliga former, blieka tillbaka på år som gått , planera {ör framtiden oeh sist men inte minst glädjas åt att få exis te ra oeh vara tillsammans. Det här representerar en del av pensionärsverksamheten, den festliga delen , oeh den är nog sA viktig. Trivsel , tidsfördriv , intellektuell stimulans, det behövs för att gö ra tillvaron njutbar. Vi ha r samlats tili sommar-, vinter- , hälso- oeh k ulturdagar, vi har bjudit på resor, föredrag, musik , k urser, program med både allvar oeh humor. Tyvärr, eiler Iyek ligtvis, hur man viII ta de t , ä r vå ra medlemmar sinsemellan rätt o lika. De t gör att kraven som ställs är vari e rande oeh att vi måste fö rsöka ge alla nAgot. Har det fö rresten bli vit fö r stort utbud på resor oeh möten , vi är j u inte den enda sammanslutning som a rrangerar aktiviteter av det här slaget? Är vi kanske sA ak tiva att det medför e n viss trötthet? Det verkar på mig som o m vi borde kunna bjuda på resor oeh program av toppkvalitet , möjlighet att träffa personer frAn alla delar av landet utan att för den skull ordna för stora samlingar. Det skall vara Iäti att resa tili alla vAra feste r oeh kurser, me n det får inte kosta för myeket. Det här är in te me nat som ironi, det är verkligen det problem vi har att brottas med . H o pplöst? In te alls, ekvationen har säkert e n lösning bara vi anstränger oss tillräekligt för att finna

Tas .

TiIIsammans med de andra riksomfattande pensionärsförbunden har vi uppvaktat soeia l- oeh hälsovä rdsministra rn a med en anhA llan om a tt represent anter för förbunden skulle höras i e n tilltä nkt kommitte, som på riksplan behandlar pensionstagarnas problem. Likasä a nhäller vi att järnvägsstyrelsen bibehå ller rabatten fö r dem som har 65-kort oeh att rabatten skulle fä gälla oeksä unde r veekosluten . Tili riksdagsgrupperna riktas en vädjan att i budgeten skull e innefattas medel för att bekosta i-kort för a lla pensione rade sam inte nu har kunnat få dem . Vär verksamhe tsledare sade i God tid nr 5 att det är "myeket spring för inge nting I!. På sätt och vis har han rätt , d e t ä r svArt att tro att de som makte n have r skulle ta ad notam vä ra ö nskemäl. Men vi skulle ha myeket mindre ehanser o m vi inte sk ulle framföra v3d vi ö nskar" oeh behöver. Värt förbund har anmält om utlräde ur Svenska Radioförbundet. Dess ve rksamhet ha r varit famlande oeh inte passat in i värt sehema. Det lokalradio projekt som radioförbundet har gAtt in fö r har bjudits ut åt vAra föreningar i Helsingfo rstrakten , men intresse t har värit praktiskt taget obefintligt. Vad återstår att säga? Jo , det som är lika viktigt som allt annat, nä mlige n att ö nska alla vä ra medlemmar en Iyekobringande GOD JUL. Siv Tunzelman v. Adlernug

JERKERS RUTA

I denna ruta för ett år sedan skre v jag atl vi skall visa tacksamhet ge nom att tro på fram tiden. Döden hade varit gäst ivAr "sto rfamilj " - det kändes ve modigt. Också detta år ha r släktingar och vänner gått övcr gränse n tili det okänd a kii ra . nära. pensionärsvänner. Det är li vets mening. " Vå rt liv varar sju ttio å r e iler åttio år o m det bliver langt". (Psa ltaren 90. 10). När psa lmisten skrev citatet var 80 år en hög ålder.

När man i dag räk nar pensionspremier utgår man från e n medelålder. 84 år fö r kv inno r. 79 för män . och i tidni ngarnas föde lsedagsspalter ä r IlHI-åringarna dagliga gäste r. Aldersstrukture n är i dag en an nan än rörr.

Tron pa framtiden ser jag i mina nyfödda ba rn barn. Danie l oeh Mar ia. Danie l betyde r pii heb re is ka "G ud

är Olin domare". medall Mari a lo lka ts längtade"' .

Julhälsning tili Borgå stilt

50 111

" den e ft e r-

Förbundet för svensk t försa mlingsa rbete i Finland har gett ut en bok " Vängåvan ". där Muria till äg nas denna hyllning:

fra mt iden. Ol en ocksa vi ä ld· re bör kun na se framät i tide n. Som verksamhe tsledare för Svenska Pensionärsförbu ndet ha r jag förmanen a tt träffa många pensionärer . människor. sam kringstrålas av glädj e och taeksa mhe t för allt de fä tt uppleva und e r etl lå ngt li v.

Det är

pens i o n ~irer.

sa m

har en stark lro . sam seT med för tröstan på framtiden. ·· Det finns blo tt e n tid . SOm ä r bättre ä n väT, det är

fram tidc n" . TACK FÖR ÄR 1987! GOlT NYlT Å R 1988!

"Lat mig leva. Iil t mig ve rk a stark Deh vaken. glad Deh fri !

Jerker

Låt mig v,lra rymdens lärka Iil t mig skoge ns psla rnsång bli. slumm a tanka rs melodi .'· (Jeanna Oterdah l) Barnen representera r

Biskop Erik Vikström

KÄRLEKENS TRIUMF : · · : · ;

Dagen är kommell! . Kärlek triumferar. Kristus är född åt oss ; Betlehem . .. Jag har på sistone myeket tänkt på vad ~ 'kärlekens trium r ' ka n innebära i vå ra liv. Vad innebär det i kyrkans liv att kärle: ken triumferar? De t m åste å tminstDne : innebära att varken du e ile r jag e ile r nA: go n a nnan av oss S.a .s. " ror he m spe le t" . : När kä rl eken triumfe rar i kyrka n lide r vi : alla nederlag oeh E N a lle na blir stor : Kristus som föddes åt oss i Be tlehem . : Hur det då blir vet vi inte. Me n he lt sä: kert bli r det annorlunda än vad du oeh : jag oeh andra hade tä nkt sig. En evangelisatio n med den na kärl e· : kens triumf som m ålsättnin g innebär a tt : vi i o lika gruppe ringa r oeh även inom : o lika samfund våga r - fö r a tt ei te ra ett : färskt engelskt missio nsdo kume nt - låta · bli att anbefalla oss själva , ut an i stället : an befalle r e ndast "Guds kärlek sådan : den blivit kä nd i Kristus". De tt a innebär : att vi dör frå n oss själva oeh lever blott : "för hon o m som d og oeh uppväektes" : för oss (2 Kor. 5:15). E nd ast fö r ho no m! : O eh endast med de nn a föresats i håge n : vågar vi med full tillfö rsikt gå in i det : okända å ret 1988 . Vad innebär kä rl ekens triumf i vå ra : hem? Vi har i dag så många splittrade : hem oeh så många hem där kontakten : mellan fa mil jemedlemmarna ä r allt a n: nat ä n god . I Svensk-Finland , där vi i all: mä nhet ä nnu har för fä barn. har vi sam: tidigt alltför många barn som ha mnar a tt : växa upp i e nsamhe!. o trygghet oeh osä: kerhet. Kärlek e ns fö rsta triumf är säkert : den oeh vi a lla me r ä n förr börjar hä llas : hemma oeh hålla ihop i vä ra he m oeh fa: miljer samt att vi börjar ä lska vara ndra : igen - uth å ll igt oeh trofast . osjälviskt : oeh med goda motiv . Oeh vad inne bär det att vi får se kärle: ken triumfera i de o lika sam ma nhang där

.. •••.....• .. ....••.•••. ........ ..~~Å~ .....•.....•.•....•••••••• ~

KOM GÄRNA IHÅG Svenska Pensionärsförbundet med testamenten eiler donationer

vi rö r oss oeh utfö r vår dagliga gä rnin g? De t betyder inte att saker oeh ting tili det yttre på e n gå ng blir lösta. Me n "dage n ä r kommen" - Gud börjar med att ge oss hopp oeh nytt mod . • Vägen kan va ra läng oeh mödosam. Kristi kärle ks triumf skedd e framför a llt i hans korsdöd när a ll a hade svi kit hono m. Fö r oss kan kä rl ekens triumf bestå i att få kraft att härd a ut oeksä i de mest vidriga fö rh å lla nd en. Maktlös stod mörkrets furste nä r l es us dog - oeh a llt jämt ä lskade ! I den psa lm bok som vi nu tar i bruk har " Dagen ä r ko mmen" fä tt en femte _vers: " Evige Fader, evig är din strå lglans. evigt är Världens Ijus frå n Betle hem . . . " Tanken går tili a pos te ln Pa ulus som . nä r han ännu var e n församlinge ns fö rföljare. mö tt es av strå lglansen på vägen tili Damaskus. I den strålglansen såg han Jesus, men han bländades oeh blev blind . " Eftersom strå lglansen hade gjort mig blind. fiek mina fö ljeslaga re leda mig vid ha nd e n" säger ha n e nligt Apost lagä rnin ga rn a (22:11) . Samma Ijus oeh samm a strå lglans nå r oss ännu i dag: "evigt ä r Vä rld e ns Ij us frå n Betlehe m!" Oeh därför är det oekså i dag ett fåfängt företag a tt spjärna emot kärlekens triumf i våra liv. Ju fö rr vi likt Pau lus kapitulerar oeh läte r Kristus ta över. dess bättre . Vi ka n a ldrig komm a för tidigt tili de tta, me n väl fö r sent . e nligt Bibeln. Så låt oss gå tili vAra julkyrkor i år ö ppn a vA r nya psalmbok samt inviga oss själva åt He rren tili ny tj änst på ett ny tt sätt ge nom att sj unga " Dagen är kommen " frå n den första verse n ä nd a fram tili den fe mte och sista! Me d dessa ord sände r ja g min oeh vAr familjs varma julhälsning tili er a lla. Biskopsgärde n i Borgå , infö r julen 1987

Se, inom dig är "ärldens ljus, det enda ljus som förmår upplysa mörkret. Kan du icke linna det inom dig, skall du förgä"es söka det annorstädes[ Mabel Collins

Vem är då denna G urli sikskola. som hon i tiden vaNurmi ? rit initiativtagare tili och sen Född [ Gamlakarleby växa fram tili an omfan a 1931 flyttade hon som idag 94 elever och med en 6·åring via Billnäs tili Karis, årsbudget på ca 700 000 mk. När vi slår upp Cod Tid ser vi en liten ruta, där hon också gått mellan- Den tar oerhön mycket där det medd1!las atl lidningens chefredaklör skolan med historia och av min tid, men den är min är Eija Francke. Så har del ståll skrivel sedan uppsats som favoritämnen. käraste hobby. Det hela år 1974 och fr.o.m. 1980 har hon också anEn typisk nylänning alltså , började för 5 år sedan då lecknals som ansvarig utgivare. Om vi bläddolika orkestrar växte upp med rötter i Österbotten. Först blev det kontors- som svampar ur jorden. Min rar vidare genom lidningen slår det inte någol jobb och giftermål och så brorson kom bl. a. an komvidare om Eija, Ulom nalurligtvis all del i kom två barn in i bilden. ma med i en av dessa för an samband med artiklar och reportage finns anldag ingår i släktskaran ock- han visade sig vara den e nlecknat: Text och bild: Eija. sä 5 barnbarn . Sedan är d a so m kund e läsa noJag har sökl igenom den ena årgången efler 1964 har hon haft anställ- t e r och göra arrangemang. ning på Västra Nylands re- Dä börj ade jag tillsammans den andra och det är bara så här Eija omdaktion, där hon först ar- med 19 andra personer dra i nämns. Och del är ju så der skall vara, hela betat 1 är på nyhetsmottag- trådarna och inom.en halvår tidningen har ju burit prägeln: EIJA. ningen varefter hon fl yttade var musikskolan i Karis en När Du, Eija, på egen önskan kommer all över tili distriktsredaktionen verklighet. lämna chefredaklörsposlen från årsskiftet så - När man kommer ihåg ·i Karis och där fungerat som kommer del all kännas chockartal loml. Vi lokalredaktör ända fram tili hur dessa 7- 16 äringar Iät, 1986, då hon sjukpensione- när de för 4 är sedan drog förs lår all fami ljen älllligen vili rå om Dig, vi sina först a drag över stråken rades . förslår också all del säkerr är bra för Dig all - Detta alhså om din och hör hur det sjunger nu lilel dämpa ner lakIen. Vi vet också all vi tår "brödfödekarriär", men jag - dä känner man vad denna en erfaren joumalist sam Din etlerträdare och vet alt du har oändligt verksamhet betyn för den vi hälsar Curti Nurmi hjärtligl välkommen, grupp av ungdomar som inte många intressen - vilka? - Har alltid varit intresse- fäf tillfredsställelse av an men vi musle törsl få ägna vår Eija några rarad av politik , så jag har va- hänga enban på " Unck&n", der av tacksamhel och uppskallning. För förrit aktivt med i SFP sedan utan som hellre söker sig tili bundel och tidningen har Du utförl eli jällear1960-talet. Silter som leda- mera stillsamma fritidssys· bete med liv och inspiralion. Du har identifiemot i kulturnämnden i Karis selsättningar. ral Dig med SPF och del har synls i spallema. - Om någon annan hob· sen 1961 och i förbundsstyDu har slåll fadder ål flera av våra föreningar relsen för Västra Nylands by skall nämnas så är det stickning. Jag älskar att få se yrkesskola sen 1981 , berätoch sam den sprakslicka Du är har Du dykl något växa fram under mina tar Gurli. upp i alla sammanhang med penna och kameVidare kan vi note,a an egna händer. ra i högsta hugg. Du har inte heller gåll in för Men är det frägan om de hon är medlem av kyrkoråall sam slräng f.d. pedagog kommendera oss det i Karis församling och verkliga Passionerna, så är all i tid sända in våra meddelanden, Du har styrelsemedlem för ~tiftel det nog hennes läshunger sen Olga-hemmet , som un- som är konstant och så odhjälpl oss på alla länkbara säll. Vad det känns der 1988 skall inleda byg- landet av perenna växter skönt all vela all Du inle helI kommer all förgandet av bostäder för 26 hon bor ju i radhus. svinna för oss. Du kvarslår ju sam medlem - Inte en kväll att jag pensionärer i Karis. Också via Din pensionärsförening och Du kommer inom kultursektorn är hon skulle somna in utan att ha all fortsälla a/l leda våra långresor. Du skulle aktiv som sekr. i Västny- läst så mycket som orken bara understt'J Dig alf försvinna frt'Jn vår krers. kultursamfundet medger. A1lätare är jag då • Det är med star glädje undertecknod signatur vid ländska Du kommer säkerr all behövas ännu, om inle å rets slut överröcke r God Tid-pennan, elter 14 å rs a r- och som styrelseledamot i det gäller litteratur , men är annat sd rned goda rdd och med Din energigibete tili vännen, rutinerade ;ournalisten G u rli N u rm i i Pohjola-Norden i Karisnej- man så där lagom stressad så van de personlighel. Karis, i vetskap om, 0 11 helo läsekretsen kommer 011 häl - den. Vidare sitler Gurli som finns det nog ingen bättre medlem i programrädet för vän än en Agatha Christie Förbunder lackar Dig för många år av oerso henne välkommen med öppen lanln. • När jog under Höstmötet den 25 nov. lick henne "in- regionalradion i västra Ny- eiler en Maria Lang-bok att hört slrävsamt arbele, föreningama lackar backod" i en knut kunde jag känna henne litet nä rmo re land och dessutom utövar koppla av med , tycker GurDig, de enskilda medlemmama likaså . Och på puisen och konstoterode bl.o. 011 hon unde r sin lörro hon humanitär verksamhet Ii . inte minsl får Du eli Slar! tack av vännen och Vilken motsatsernas kvinverksamhet hait eli a rbetslä lt som omlollat Koris, Pojo, som viceordförande inom arbelskamralen Lojo samt Ingå varlör hon redon nu torde ho en stor be- Mjölbolsta patientförening na är hon inte den kära Gurm .m. m.m . Ii! Politik , journalistik, kulSiv Tunzelman v. Adlerflug kontskopskrets åtminstone bland syd-SPF:arna. turell verksamhet, radio och inte heller hennes käpphäst - - - - - - - -- -- - - . . : . . . . - - - - - - -- - - - --......., Ett verkli gt kåserier att förglömma och så plötsligt stickning! energ iknippe Främst vili jag dock tacka den kära läseoch dock har jag lämnat den Men det är kanske j u s t kretsen för all den respons och förståelse jag viktigaste verksamheten tili det t a lugna "händernas sist, den som jag märkte låg verk" att varva ned med , mött, men dessutom är det så oändligt många hennes hjärta närmast jag ville nå, sam villigt ställt upp och medverd.v.s. direktionsordförandeForts. pä sido 22 kat tili att vi gemensamt kunnat förverkliga skapet för Karisnejdens mu-

Tack, Eija

rutinerad kraft fattar God Tid-pennan

Eija tackar

--_J.blfo

6',;J c:::y.

{, f~ Att det är med ett visst vemod jag nu lägger ned Cod Tid-pennan efter 14 år kan jag inte förneka, trots att jag själv valt denna väg. En av de viktigaste och mest berikande perioderna i mitt liv är nu avslutad. Vad den har givit mig? Oändligt mycket i fråga om vänner och kontakter runt om på vårt vidsträckta SPF-fält. Vartän jag kommit under mina sejourer har jag bara mött vänlighet och öppna famnen och fått erfara intresse för vårt förbund och för vår egen tidning.

vår Cod Tid. Den listan skulle dock bli alltför lång och säkert skulle jag också i misstag glömma bort några namn varför jag valt att låta mina tre trognaste medarbetare - som nästan är lika gamla i Cod Tid-spalterna som jag - representera Er alla andra. Dig kära Anni, tackar jag för Dina varma mänskliga meditationer v id Ditt fönster. Professom Nisse skall ha tack för att han genom sina goda råd försöker hålla oss pensionärer i god trim och Hasse har bev isat genom sina k åserier, att ett gott skratt förlänger livet och att hans korsord håller våra h järnceller på alerten. Vad hade jag gjort utan Er medverkan! Mitt innerligaste tack går dock tili den nuvarande och tili tidigare förbundsstyrelser och tili Österbottniska distriktet, Ni som alltid stött och sporrat mig i mitt arbete. Till Dig vännen Siv och tili mina andra kära arbetskamrater Else-Maj, Jerker och Majbritt går mina varma tankar och tack, för att jag fått vara med och min efterträdare Gurli önskar jag samma tillfredställelse i sitt arbete som jag själv fått erfara. Eija

• "Jag tror att det skall bU någol helt annat an sköla om God Tid, mot att tidigare som heltidsanställd ha känt sig ' gift med Västra Nyland", säger GurU tili avgående chefredaktören Eija, som nog inslämmer. Foto: Saga Dickman .

Ja, det var sam vi utlavade i senaste nummer, att vi för en gångs skull här kan presentera dagens förening Isnäs Pensianärer r.f. på vers. I nästa nummer kammer vi att föra in i bilden en nykamling från Österbatten ... Ja, vi säger inte vem, då den först i januari helt regelrätt kan räkna sig höra tili vår SPF-familj sam dess 70:nde medlem.

Såhär

hos oss

Hur vi arbetar i Isnäs

Återblick på föreningens 15 år För Je /lltoll år sell sa det klick De" I slläs en /örening fick Jor silla pellsionärer. Och Gösta Liljeberg var dell S011l ledde ordet hö, oel1 den som ordnade af/ärer.

När vi år sjllltionio nålt då Edvill nog av klubban Jått. En ny man väljs i loppen. N u Felix Starck i klubhen tar dock efter t vå år Iran sej drar til/baks från den galoppen .

Snart bostadsbn"sl man pratar om oell Fredriksson tillmötef kOin Visst ska vi börja bygga. Så byggde man eli rad/m s J ort. F ör pensionärer är det gjort Här kiinner vi oss trygga.

På "ytt Sandell blev f örste man på skutan . Vi vet all IIan kan Iran drar tili åttioJ)'ra . Då ordJörande åter byts Gösta Fronden tili jobbet knyts. Ä r f1itig som en "'yra .

E n annan myckel viklig man är Holger Grönroos. A li hall koti oell hinner med så myckel. Del, Gun vor Salamaa Dek ä, Dell l ör vär taiat, hö, oell där . Del blir ju riktigt Iyckat.

Edvin Sandell Jör troget knog so", välmenl taek hall kaI/ms Ilog tili Iredersordförande åt Aili oelr Felix Starck de t.å gay IIede.rsmärke nu oekså. De gjort rwg vad de kan de.

År sjultioJy ra Gösta sa nu viII j ag ej m er ordJörallde va Det blev en "Y i tälen . Edvin Sandell den mannen var en driJtig och energisk kar. Hall bör ej bli Jörgätell .

Dock Göstas tid blev ganska kort Han rycktes plötsligt Jrån oss bort del var så svårt af( tällka på IIöstell niltonåttioJem jick Gösta bud alt resa Ir em . Vi blott .,årt Tack kan skänka .

Vi reste hil, vi reste dil leater övade m ed flit oeh ordllade med f ester. Eli par vi hållit varje år mesl en om hÖSl Dell en om vär. Oeh kaJJekock var Ester.

Vår vice sleg i stäl/et då. Han ännu }litigt trampar på vår Valter Alrlgrell snälla . Hans Brita också IIar ställt 0PP serverat m ången kaJJekopp Jör att vi int ska gnälla .

Med prydlig stil i rad på rad skrev Vera Hellrikssoll sitt blad eli tid i protokollel. Oelt Frida Forsblom noggrall" ,Ior där jiek 1I0g mina Jrågor svar. HOII bor åt Borgå-lrållet.

Som reseledare vi IIar oek Edil Karlsson som en var Jrån SarJsalö nog kä",rer Oelr kaJJekocken vår ju jämt är Irj a GrÖndalrl. Del är känt rn ed kaJJe Jår man vä",.er.

Så mållga Jester har hOIl gjort . Om hennes medverkan m OIl sport . Den goda Margareta Björkman är heIllIes e/terllOIlW mali slik begåvning söI/on !aflll Det bör ni gamla vela.

E li viktig länk vi utåt Irar Det Lennart Gröndalrl är så klart I SA D Iran presiderar. En mångsidig oeh kllllllig man oeh glad oeh ilsken omvarann ibland kan kverulerar.

Vår pengaprmg den togs ornlrand av Elsa Lindroos, oell Ilon kan nog pengafJärer sköta. Eli guldmärke Jör del Iron jick. Sven A lm tog vid när Elsa gick . Han lädret nu Jår nöla.

Vår medlemsantal var lIog då på sjultiotalet Illurdrat vå oell kanske lile mero . J usl nu så är vi sjlllliosju det l1Iinskat Ute ser vi ju . Vi Irar nog mm J ör flera .

En lid sali Elna Ek och skrev vårt protokoll då Gun vor blev så tröll på allt och alla . Väl var 011 Gun vor kom igell som sekreterare De" sen tili resor hOIl oss kallar.

Så går vi på Jrån år t;1I år blir äldre oel. Jår gråa Irår byls ui moI någon Ollilan M å vi i vår Jören;"g än Jå leva i gem ellskapen i allt som Jör oss sammon.

Välfö rljänl vilopaus efter Slrö vlåge/l i de spällnande Lrlll.meldalsgrottoma på Golla /ld. Folo: R egi/la Holmberg.

Vi har en mötesrum i Pensionärshuset Önskebo, där vi håller våra mö ten en gång i månaden plus årsmötet - alltid med sång oeh kaffeservering. Vår förening har 75 medlemmar va rav ea 20 akti va . Vi håller en Våroeh en Höstfest tili viI ken vi inl;>juder grannföre ninga rna fö r an få Iitet extra i vår annars så magra kassa. Fö reningen har oekså en egen teatergrupp , som övar i Med .-institutets regi oeh som brukar uppträda vid våra fester. Om sommaren reser och kryssa r vi än hit oeh än dit. Den 2 augusti gjo rde en busslast en veekas ut fä rd tili

Gotland . Vi har ännu en Sverigekryssning på gång denna månad med ell 50-taI medlemmar. Den 12 deeember firar vi får J ulfest här i Servieegården - med kaffe, kako r oeh glögg. Vintertid brukar vi besöka Svenska Teatern oeh ocksä

a ndra

tea tr3r.

V år

teatergrupp har oekså varit " på lån" om man så får säga , tili andra fö reningar. Som fö reningens ordfö rande är jag sto lt över all det hos vår grupp finns ett så stort teaterintresse. Byns Föreningshus heter So lbaeka oeh där har vi våra större fester. Vi har j ust köpt tili fö reningens kaffe-

aftnar en " Kaffe-Moster" , som jag hoppas blir fliti gt använd av vär kaffevä rdinna Irj a . Föreninge n har å rti gen fäll ell litet bidrag av Pernå kommun. Della i stOrl sell vad vi sysslar med . J a, visst har vi oekså en kväll i veekan gymnastik - så vi håller oss nog i TOPPTRIM . Va lt e r Ahl g r e n

<' /

Den na historik har skrivits av sekreteraren i Isnäs Pensionärer: Milda Sandberg. A li samla Jossiler vid slrandbry n el i /lärh elen a v raukama är eli poplllärl nöje salli också ISIIäsboma ägnade sig ålm ed liv och lIISi . Folo: R egina Holmberg.

TORREMOLlNOS

Om du viff uppleva mer IJn bara soI och bad, cik dfl tili Torremo llnos. Det IJr f1amencons, tJurflJk tn /ngarnas, v/ngtlfdarnas, ape/s/nod·

lingarnas och de v/ra byarnas forlovade " Jand. .~

Avr. 06.03., 22 dgr.

•

0 0 °0

Ö~A

S BUSSRESOR

'llfJ~

WILLIA MS BUSS AB. STRANDG ATAN " . 22'00 MARIEHA MN. TEL 928" 5055.

Människans bern NII iir det /lMt över jordclI Darrande stjärna 81ä1lS! VPJldarna valldra så fjärran. !v1ör/'nl lir tl/!lll gränS.

,Market> och I1U(llell och märkret varJör älskar jag dem? $tjlimorna valldra sti

fjlfrraJ', lorden är miltll.iskalls "em:

5 ove rh ead pro jek tor. De nn a positiva biprodukt av andra vä rldsk ri get ä r e n e ffekti vt hj älpmedel vid manga slag av information oe h muntlig fram ställning.

tä ppan. Ha ns he lt e nk eh briljanta föreläsning om alla de tekniska hj älpmcdel. som föreningsfunktionärer kan behöva . avnj ö ts av de närFörb und ets ad ministral iva va rande med stor behalld ag började hos e n familjenin g. Stä llde man nagon fräfirma i A V-b ranse he n i KiE n lang a rbe tsdag a\lbryts ga , gavs svare t direkt oeh lo. C hefe n BO-Å ke Sag- på e tt behagligt sätt av en rakt på sak . born visade hur längt man IUlleh. !.ex. på Hande lsgi lDärifran Iladde vi komrnit från sva rt a tav lan . le!. Deltaga rna ko m fran ös· lite färgp lanscher oeh skiop· snabbt Telefo nfö reningen . ter. söder oeh vtistcr oe h tikonvisning någongang i ViH Vi dök ned i underjorden å:e rvä ndc nöjd a hem . Fö r ungdoms skolor tili nutida oeh telefonhistarien . Det Iil- min del säg jag ingcn fran de undervisnings- oeh A V-tek- la telcfonmuseet var trev- ce ntrala fö rcnin ga rna. Ar nik . Det va r e n gemy tli g oeh Iigt. Vi tittade oeksa pa nuti- man sa klo k ino m dessa att sak lig presentation av fir· da telefomeknik . Mera om man inte kun lära sig me ra ') mans apparatutbud . H ade dcss manga se rviee möjlig- Guld o eh informativa pä rl o r jag filn välja ut en appara!. heter kommer i nästa num- ligger pa garde n .... sk ull e jag tagil en portabel mer. Vi bjöd s pa kaffe tili avsked oeh togs sedan emot BLS på förbundets kansli av J a r I Matt ss on - f.d . herre pa

Lärorikt och trevligt hela dan

Foto: Maj-Britt Wikholm D;rektör Bo- Ä k e Sågbo m ;lI v;ger dell ;lItresserade Iyssllarskarall ; "over-heads" och ep;skopell s (b;ldöver!ör;lIgell s) allvälldll;lIg. Jarl Mali S SO II klarlägger !ör kllrsdeltagama de !ör !örell;lIgs!lIl1kt;ollärema så v;kt;ga hjälpmedle/ls myster;er.

Dragsfjärd ser tillbaka på år 1987

beskåda. Prog ram i bussen hade vi . så humö ret va r i toppen. l o rd ä r de t svårt att beskriva en sådan u nderbar resa. Var oeh e n bör få uppleva den själv. A ll a resenäre r va r nöjda oeh av allas kommentarer a tt döma var allt Iyekat u nder he la resa ns gång oeh blev e n minne för live\. såso m mangen uttryekte sig. Dragsfjärds Pensio n äre r gram . Marknadsdagarna i Ännu återstår novemr.f. som tir drygt 300 tili a n- Ekenäs och Salo har blivil w lc t. har varit m yckc l ak ti - en tradition . Pii Kimitoöns be rmö tet och en resa tili va. I medeltal har omkring hösnrärr i Västanfjärd var vi Sverige i början av deeem100 bc~dk t n"1an ud!> rn b tcna . o mkdn g hundra fran var ber. Julfest 17 deeember blir sis ta trä ffe n för å re!. Vi rikFörutom det vi själva pre· före nin g. scnt era t i programväg på vaMen mest avlägsna rcse- tar en varmt taek tili alla utomståe nd e som bidragit ra möten. har vi glädja nd e måle t var Norge närmare nog haft uti fra n må nga fina bestämt Lofoten . En sex med o lika programnummer. förmågor bland ann at ta la- dygns resa unde r vi i ken vi Ä ve n all a dem so m bj udit re. så ngare. s pe Jm ä n. äve n såg rätt så myekc!. I nt e bara grat is kaffe oe h bröd . Ingen fi na diabilder har visa ts . de höga fjä lltoppar med snö nämnd me n ingen he lle r Mötena blir me ra o mv äx - oeh rinnande fj ä ll bäekar glö md . Men en viII vi nämna. vår lande . Kaffe pause rn a ej an samt d e vaekra fjorderna. fö rg lö mma . ut an långt mer. taek va re ene rgis ka oe h dukti ge o rdf. Resluste n har bara ökat vår trevli ga guide so m kun- Gunnar Fo rss. som äve n under de n de l av a re t so m de svenska. Hon tog oss ge- d en a å r ordnat så må nga gån oeh många resor har nast med på nOl e rn a oe h be- trevliga oeh uppskanade reförve rkliga ts. En Sverigere· ränade utförligt om deras li v sor. En tae k tili D ej , från sao jubileumskryssningen oe h leverne. A ll t var sä sa- oss alla. En hös th ä lsni ng tili med Sally Albatross. tea ter· golikt vaekert oeh det fa- alla pensionärcr i stad oeh resor tili Kimito. Västa n- schine rade oss sam kom land frän Dragsfjärds Penfjärd. Ra seborg oeh Som- från en helt annan nalur. sionärer. Ines Karl sson mardage n i Ekenäs so m Narvik besökte vi på he mtro ts reg n . blev en Iye kad resan oeh i Sverige Storfordag, med e n di ge rt pro - sen. sam va r enastae ndc a tt

••

Aldreomsorg och dess utveckl ingsl injer D e n 29- -30. 10.87 hö ll Ce ntralförbundet för de gamlas vä l r.y . studiedaga r på H amburge r Börs i Åbo. Bland de 35 deltagarna fanns representanter för åldrings he m . se rvieeh e m oeh soeialby råer. I sitt inledningstal IOg sj uk vå rdslä ra re Va I bo r g Louhis t o fram några av de väsent ligaste problemen i dage ns ä ldre9mso rg oe h be-

ton ade framför allt vik ten av att å ldringsvå rden ska lI vara kreativ oeh tillfred sställa krave t på hum anite t. Viktigt ä r a n beslutsfattare oe h fö rtroendev alda omfattar de mål so m skapas på arbetsplatsen. Bit r. prof. Timo T a nnin e n väek te stort intresse bland de närvarande med sitt föredrag o m klientens stä llning oeh medverkan i

soeial- oe h å ldringsvården . H a n betonade närd e mokratins betydelse i ä ldreo mso rgen. I dett a nu är byrokratin allt fö r framträdande. besluten fattas på hög re ort av politiker oe h tj änste mä n, kli e nt en sjä lv lämn as ut a nför oeh utgö r e ndast objekt för vå rde n . Vida re betonade prof. T anninen be tydelse n av yrkesval oeh utbildnin g. Studier öppnar dörrarn a ut åt oeh ge r vidare vyer, den oskolade arb etsk rafte n ä r i a llm änhe t hårt låst oeh har svårt att god ta nya vårdformer. Soeialarbetets natur har a lltmer fö rä ndrats frän en administra tiv- juridisk linje tili en tera peutisk -soeialpedagogisk, oeh därfö r ä r det viktigt att ö ppna kanalerna tili "produeente rna " oeh ge dem stö rre möjlighe ter att

IfOIl Pian a:::

själva delta i utformningen av såvä l den ö ppna so m den slutna vård e n . Prof. Tanninen kom oekså med e tt intressa nt fö rslag baserat på erfaren he ter från Sverige . Där låte r m an unga arbetslösa personer d e lta i se rvice· a rbetet för äldre, oe h ha n anser, an vi kunde följa ex· emple!. Tili slut behandlade han de fö rslag som gjorts av socialsty re lsen i betänkandet 11 :0 17/1986. Idee rn a ä r bra. me n fo rdrar e n intensiv påverkan 3V männ is ko rs 3ttit yde r. Mediei nalsty relse ns rep re· se nl a nt . överl äka re La r s M e II i n berörde i si n a ndragande å ldringsvå rdens utmaningar i framtiden. Det mest markan ta draget i den senaste riksplanen ä r den nya gränsen för ansta ltsplatser -

man gä r in för högs t 18% av an ta le t 75 år fyllda perso· ner. F.n . fin ns det 90 hä lsovå rd seentrale r, so m ligger under den föreslagna grä nse n . Ett fängslande fö redrag hö lls av psykolog Kaarina K yyrönen . som hade ett helt eget grepp om sin ämne "Fysiskt och psy kiskt å ldrande." H on fiek från bö rj a n e n fin kontakt med si tt audi to· rium, de ls taek va re fina (Iäsba ra!) transparenter. de ls för sin för måga att väe· ka diskussion. Hon hade många råd a n ge sina Iyssnare angående den psykiska funktionsförmågans uppränhåll ande hos ä ldre. En av dem vi II jag gärna eite ra här: "å ldr ingen som bor h em m a ska ll bjuda h em

s läktinga r oe h vä nn er oeh sjä l v gå på visist så ofta som möjligt." Myeket förtjänstfull var oekså hen nes utiäggning om pseudodemens, se nil de mens oeh Alzheimers sjukdom . hennes framställning bör h a gen personalen på å ldrings. hemmen goda kunskaper. H e la programserien . som även omfattade studi e r i inkon tin e nsproblem framförda av direktör Leena Kul · j u frå n Luolavuoris åldrings hem . va r föredömli gt djupgående oe h bö r ha givit delraga rn a värdefulla insikter i de problem, som d agligen möter dem på arbetsplatsen. Jutta Christiansen

NYÅRSKONSERTI~EN

MED KEJSARBAL Avresa 27,12 9 dagar pris mk 3.015.-

rr.""f.\

'E'"'

MALLORCA 29 dagars resa. stan 21.01.-88. Pris mk 5.650.-

.., ·~'11;~~~

SPF: s höst• dag I Hfrs Siv Tunzelman von Adlerflug återvald förbundsordförande Fem nyinvalda tili förbundsstyrelsen

~----------------~~

• Dagens tre "resolutionom skri vare, Ir.v. Nils Göran E n gs tr ö m , Gertrud No rdblad oe" Ragnar Han sso n . Sällan, kanske aldrig, har det Inom SFP varlt så stor uppslutning vld ett Höstmöte, som på Tekniska Förenlngen I Finland I Hfrs onsdagen den 25 november. Hela 103 delegater representerande 47 föreningar hade mött upp. Kompletterlngsval förrättades och nya styrelsemedlemmar vai des i stället för sådana som anmält att de Inte önskade bli återvalda. Informationssekreterare Ebba Jakobsson från FPA informerade om " Penslonsreformens IV skede" och stadgeenllga ärenden behandlades. Trots att Inga förhandsanmälda ärenden anmälts tili behandling blev den allmänna dlskusslonen livllg.

ling av stadgeenliga äre nden hade förbundsstyrelsen i år gått in för att samtidigt ge de försam lade delegaterna information om vad som sker på pensionsfro nten . För IV skedet av pensionsreformen , som nu befinner sig på ett fö rberedelsestadium , redogjorde FPA:s inLsekr. Ebba Jakobsson på ett som vanligt klart och sakkunnigt sätt för. Frågo r stäl/des och svar gavs med samma säkerhet. Hon konstaterade bl.a. aH hårda dispyter har dykt upp arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer emellan och att vå r nuvarande regering är ganska njuggt inställd tili reformen. Som en kvarleva från 1957 hänger ännu med en 300 mk :s skillnad mellan ensamstående och gifta eI. samboende, ett förfarande som baserar sig på att delade kostnader är mindre för den sistnämnda gruppen i fråga om t.ex. TV , hyra , Penslonsreformens matkostnader m.m. Ett misstag som absolut inte IV skede me ra stämmer på 1980-talet. Ett stort minus ansåg hon För att inte ge höstmötet karaktär av enbart behand- också det nu varande förfa-

Det är alltid lika trevligt att höra Nanny Jalasmaa leka fram musik vid pianO! och inte heller denna gång behövde man bli besviken då hon för oss " något äldre" sammanställt ett operettpotpurri i gammal god stil. Förbundsordf. Siv Tunzelman von Adlerflug hälsade delegaterna välkomna och uttryckte sin tillfredsställelse över all så många ställt upp , varefter de församalade hedrade den under våren så tragiskt bortgångne I viceordföranden Olavi Vähämäkis minne med en tyst minut. 1 sina hälsningsord talade hon därefter varmt för såväl socialvård som -verksamhet av alla slag på föreningsplanet. - Att bry sig om de sjuka och ensamma är någo t vi inte får glömma vid sidan av all an nan verksamhet. Tag upp väntjänsten i era föreningar , uppmanade Siv. l '

RESOLUTION ,

Svenska PensiollärsJörbLllldet har vid sitt höstmöte dell 25 november 1987 diskuterat Jrdgan om mali mera äll Jörut borde äglla rid oeh k raJter dr sociala oeh eko· ilO/niska Jrdgor med tanke pd pensiollärernas silllation i dagells samhälle. Eli Ily"ligen gjord Llndersöklling Lltvisar, art 32 % av pellsionärema lever pd en inkomsr om m k 2.000 - per månad. Den planerade skartereJorm ell bör Jörverkligas så art den inre hårdasr drabbar persoller med smä inkomsrer. 1 mO/sats tili en beskärning av pellsiollerna bör en källllbar Jörh öjnillg av de lägsta pensiollema Jås tili srånd. Förbunder konstarerar med beklagallde art dell poliriska viljall inre JöreJaller art [rllllas, lIär det gäller art Jörverkliga pensiollsreJormells I V skede. Dä dellna har stor ekonomisk betydelse Jör mdngell pellsiollär, Jörutsäcrer Jörbwrdet, acr reJormen ovillkorligen Jörverkligas ellligt plallema.

ringssättet med indexjustering endast en gång per år vara. Att en pensionär intagen på värdanstalt fortlöpande borde komma i åtnjutande av sin tulla pension och inte såsom nu bli "bestraffad" om hon vistas där över 3 mån. ansäg hon vara fe l. Vidare blev vi uppl ysta om att fronttillägget i framtiden kommer art utgå så att a lla , som varit på något sätt aktiv inom försvaret också på hemfro nten kommer att komma i åtnjutande .

det enhälligt kraftiga och Ulla Sev6n so m undanbett helhjärt ade ÅTERVAL. sig återval invaldes som repreMed själ och hj ärta har ho n Hfrs-föreningarnas under det år som gått äg nat sentant Torolf L asse ni Följde så stadgenliga fö r- sig åt sin uppgift och därmed u s. Nyval blev det inom de handlingar varvid sittande skaffat sig en grundmurad områden där fö reningarna ahernerar med representaförbundsordf. och VL Jer- ställning i SPF-toppen . tion ; för Västra Nyland inker Nyberg valdes tili möAsta J a n sso n , tesordf. respektive -sekreteAv de styrelsemedlemmar valdes rare. Jan na Löfhj elm och som var i tur att avgå åter· Virkby och för Mellersta Nyland Sven-Erik NyE inar Båsk vaides tili proto· vaides för mandatperioden kolljusterare och så stod 1.1.-88-21.12.-89 följande: I u n d , Esbo och för Östra man infö r vai av förbunds- för Österbotten Levi Kl å- Nyland kommer Birger ordförande för år 1988. Det vus och Uno Knut s, för Lindqvi s t in frän Sibbo . var inte alt ta miste på vil- Äboland Gunnar F o r ss ken popularitet vär ordfö- och för Ä land Egon Vid kompletteringsvalet rande Siv har, då man hö rde H äggb lom . I stället fö r för Olavi V ä h ä mäki invaldes Yngv e R yd s tr ö m ( ) från Vasa VIPS . Efter det styrelsen vid sitt första möte under -88 har konstituerat '-_______________________ --,)

Valoch förhandllngar

Text och toto Eija 1

Stora skattereformer på gång Att det just nu är stora skattereformer på gång, som nog kommer att drabba den ena och den andra bland oss framgick , då Ebba Jakobs· son räknade upp alla dolda skatteobjekt och framhöll att förmånerna av pensionsavdrag och sj ukavdrag snart kanske kommer att vara ett minne blolt i dekJarationen . - Det är annars en sanning med modifikatio n, att • Vad månlle det är lör kloka tankar som G u II n a r F 0 r s s (nedre bildell) ger ullryck en pensionär inte behöver lör, somlår Jutta Clzristiallsen (se ovall) all se sålulldersam uI. deklarera, sade hon och räknade upp tel. aktie, sjukvårdskostander m.m . - Det är skäl att kontrollera de bruna kuve rten , som vi just i dagarna erhöll och o m vi inte själva förstår oss pä dem vända oss tili en förstå-sig-påare. - Var på alerten då det gäller er innehållningsprocent! Utvecklingen har under de sen aste åren gått ut på att sätta skatt pii allt.

•

Ebba J akobsson slutade med en eloge tili pensionärs· organisationerna för all t de gjort för att bevaka missförhällandena och uppmanade såväl enskilda pensionärer sam organisationer att ulöva påtryckning på såväl partier som beslutsfattare.

sig kommer det i God Tid att ingå en fullständig uppställning. VAra trogna revisorer Folke Tegengren (CG R) och undervisningsrådet Margareta Grigorkoff återvaldes liksom suppelanten Siv Englund (CG R) och som nyvald kom bankdir. forstmästaren Håkan H olm in . Medlemsavgiften vållade inga diskussioner i och med att den bibehölls på senaste års nivå mk 10.- och Iikaså

Kulturdag på SOFF

En nyligen genomförd tidningsläsarundersökning visar chockerande resultat. Svenskspråkiga familjer prenumererar på finska dagstidningar. Föräldrarna läser svenskspråkiga tidningar på jobbet utan all tänka efter vad det betyder för familjens läsvanor med tanke på framtiden. Åbolands kulturråd har reagerat genom att tillsätla eli kampanjutskott, som viii öka finlandssvenskarnas intresse för mediautbud på vårt eget modersmål. Vidstående artikel är skriven av Åbolands kulturombudsman, Birgitta Bröckl.

Tidern a förändras och vi

på Iredje raden vid diaprojeklom sitter (skYlIllar) Karin Klål'l's. FOlo: Maj-Britt Wikhollll.

kussion

Sedan var det mästerspelman nen Bori s Viklund s tur att framträda med sitt mästerliga kunnande . Han var klädd i spelmansdrä kt med vidhängande medaljer på rocken . "Kon st är livet " . sade

tern av Erik s son pagnjatör. kunnande. pesmål.

Närpes . Lasse med sin ackomgay prov på sitt ja t.o .m. på nä r-

Skolans rektor Tr y gv e Erik s on lalade med inlevelse om de stora mästarna

konSlläraren vid sko lan Li - in o m den svenska fö rfattargi a Podorean-Ek s lr ö m . vä rlden ~ sådana sam Hj al-

l orde kunna förverk-

ligas. Dock var man en se om att en noggrann hushållning med förbundets medel även är nödvändig under år 1988. Av de 80 % som enligt stadgarna skall användas av avkas tningen från Jarl v. Hellströms minnesfond beslöt man att inte helt binda sig vid deltagande i någon av folkhögskolekurserna , att stipendier också kunna utnyttjas för pensionärsverksamhet . Liksom under tidigare år kommer bidrag för del tagande i resor, kurser och lägerverksamhet att kunna erhållas ur fonden Tili Nytta och Glädje som förbundet erhållit genom testamente efter Karin Wegelius. I detta sammanhang redogjorde också VL för den anhållan om stipendier för rehablilitering ur Penningautomatföreningens medel , som förbundet gAtt in med redan för inkommande Ar. Vid mötet föredrogs ocksä en av förbundsstyrelsen uppgjord resolution som dock förkastades efter disvarefter

"trion "

Gertrud Nordblad , Nils Göran Engström oeh Ragnar Hansson utsågs att uppgöra ett ny tt förslag som ocksä med aeklamation godkändes av höstmötet. Se rutan i detta nummer. Trots att inga ext ra ärenden hade inlämnats tili styre lsen för behandling var diskussionsinläggen många oeh idegivande under mötet. Eija

lill läsa re av e nbart fin sk dagspress. De lär sig fin ska ord och utlryck om sport och un gdo mskultur. De ka n inte lillgodogö ra sig informationen om svenska akti vile te r. De har inte en chans värna om och be va ra . att vä xa tili prenumerant er Vå rt språ karv ä r väl något av svensk press . av det viktigaste vi har fä tl Hur är det månne med ta emot. Det har varit viktigt för oss person ligen . men Iyss nar- och titt arva norn a i också vikligt för he la vårt familjen ? Följer man med också de svenska programland och hel a Norden. I dag har vi inte råd med men ? En ung tvåspråki g familj atl slarva med del a rve t. Det är bara vi som kan fö ra det tänke r antagligen inte på all vidare lill kommande gene- e nspråkighe t i mä nga rall rationer. I ngen annan gär har le ll tili isolering. t. O. m. " utfr ys ning" ur de n naturlidet. ga kusin - och släktgeme nDagens äldre gene ralio n skapen. En ganska grym blide kan sill språ k och har röljd som inge n hade önsen stark känsla [ö r det. Ta- kat. lar vi konsekve nt vå n 01 0de rsma l med barn o . barnDärrör. Kära Mor- och barn ? Dagens yngre mede l- Fa rfö r ~lI dra r Ni behövs sam åldersgcne ra tion ka n sitl stöct el i de unga fa milje rna! språk men sa kn ar kanske en Koll a upp hu r de t är i de n sä sta rk kä nsla fö r det . atl egna fa miljek re tsen . Behöde n e nsam o rka r fö ra språk- ves de l ka nske e n viin lig arve t vida re i en vardag sam puff angae nde his-. Iyss narär fy lld av Slress . dagvå rds- och tittarvano r? och bostadsproble m. eherAr e n a rs- e iler ha lvarssläpa nde sludieskulde r. dub- pre numcrat io n för he la fatvaspråkighe t mil jen en velligare julklapp bela rbete. inom famil jen. fin sktdomi- ii n 4- 5 skilda paket " ne rande omgiva nde miljö Genom att stan na upp e le. e le. och TANKA i dag. lryggar Man orkar inte tänka pa vi Svenskfi nlands existe ns fö ljde rn a av e li da ligt för- och etl tväsp rak igt Fin la nd i va ltat sprakarv. S ara några morgon och övermo rgon. exempe l: Spra karve t före nar och berik ar - skattcfritt . Ingen Mun sparar geno m atl lii- sprak lag ka n trygga de t. om sa sin sve nska tidning pa inte VI SJ Ä LVA fö r det vijobbe t och tä nke r inte på all uarc - utan (Ivhro tt !

med dem. Mångl och mycket mär bra av atl rö rändras och t. o. m. upphö ra. Mångt och mycke l ä r så vikligt för En inlresserad åhörarskara lIled bl.a. olllbudslllan Else-Maj Johnson på jörsla raden i dag och i morgo n atl alla 1_v. bakolll henne Åke Skeppar, Saga GrandelI och en av jöreläsama, Edvin Slranden. klular mås te tas tili rör atl

Svenska pensionärsförbundet a nordnade tillsammans med sludiecentralen. Svenska Studieförbundel en kullurdag på SÖFF i Yttermark den 27 . 10_87 . Sammanlagt ca 70 personer från Karleby i norr tili La ppfjärd i söder. samt några personer så omfanand e tili verksam- från Helsingrors deltog i hetsfältet riktad arbetspla- evenemangct . ..... ri .... s

tidning i julklapp åt våra barn

va r man enig om att ev . un-

de r året tili förbundet nyanslutna föreningar inte behöve r erlägga medlemsavgift för Ar -88. Verksamhetsplanen för år 1988 upptar som vanligt sAväl vinter- sam sommarsamlingar av vilka den senare detta år hålls på Åland. Motionsdag på våren ingAr också i programmet liksom kursverksamhet , kulturdag och en föreningsledarkurs . Det givande samarbetet med Folkhögskolorna i Karis och Närpes fortsä ttter som unde r tidigare år. Om a lla dessa kommer detaljannonser att ingå i God Tid, som också under det kommande å ret skall utkomma med 6 nummer. Likaså kommer reseverksamheten att ske i samma utsträckning som under tidigare å r, med resor inom det egna landet samt med lå ngresor tili Norden, Mellanoch Sydeuropa. Förbundets ekonomiska ställning ansågs vara tillfredsställande varför en rätt

En svenskspråkig

barn en da omed ve te t fostra s

Lasse Eriksson sjunger på "lIärpesiska" ackolllpanjerad av Bosse Södersledl. Folo: Maj-Britt Wikhollll. Förbundets ordf. Siv Tun zelman von AdlerfI ug ö ppn ade mölet och hälsade all a vä lkomna tili detta tillfälle och tackade för senast. samtidigl som hon beklagade de stora avstånden me llan Nyland och det initiativrika Österbotten. K a rin Kl a vus berättade om

märkesmann en

Karl

när hon började sitt anrörande . Konsten kom. när mä nniskan lärde sig tänka. som l.ex . atl bygga pyramiderna i Egypten. Akropolis i Grekland . sedan kom goti-

mar Gu ll berg. Per Lage rqvist. Dan Andersson . Edit Södergran. Nils Fe rlin m.f1 . Så var det dags för sightseeing tili Niirpes . Kristinestad och Kaskö . Eher återken . renä ssan sen . barocken kOInsten tili SÖFF fick vi m.m. Nu hinner mall inte mat. ja mat i långa banor med allt det nya. sa hon . som brukligt är på folkhögsko lan men sä rskiit på Edvin Strandcn talade SÖFF. om litteralur. Han sa bl.a . Karl O. Lundqvist Språke l ä r ett ge mensamt samma nhä nga nde band . De äldsta böcke r vi känne r tili iir papyrusrullarna. " Bo kens

Bengts hemma i Öve rm ark . Bengts var bade malare och lecknare. Reda n i skolan kunde man lägga mä rke tili uppfinning var en star revohans stora konstnärliga be- lution för mä nskligheten . Den borne rOlighetsminisgåvning.

Ju lkla· ppStlpS

.uJ " JU let 11

Det tiE" b,råda och !!:oJft. lag l'i,Fk ~tt tips - en skiva, .som jag tänker ge Vidare åt någon som har grammofon. Den skiva jag fickbetet "Juletid~ insjungen av Pia-Gunn Anckar_ På orge! och piano, Si~en Enlund med orkester. Stäm-

ningsfulft så det förslår. Hela sjutton ju!vlS'Or kan man Iyssna tili. Med finps: Nu tändas tusen juleUus, Gläns över sjö sttand, Klara stjärna, Sylvias jufvi$a, JuJeklodor. att flra julens fest, att. helga nart, för n/lmna nagra. Julen ä.r Ju tra<li~i?llelJt en stämningllmätta<l högti<l_ Spela upp skiv!Ul "luletid" 000 .du får en bra start pii julflrandet. Skivan eiler kassett går också bra, kan beställas per teleron 90-17 1091. JN'

kovras ka nske allra mes t i tider av yttre tryck . Mino rite te T o mhuld a r varmt si mJ trad iti o ne r. Ibla nd tili d en milda grad, a tt tr ad itio ne rna inte bara ut gö r c tt försvar utan bidrar tili iso lcring fran det övriga sa mh ä lle t. E n a nn a n ak tu e ll oeh finla nd ssve nsk tradition i viiri

I sa mhand med va let av Lucia oe h på dage n D finns de t faktorer. so m tilltalar människor av olika se hatt cringar. Barmh ii rtigh c l och Ijus so m kontrast tili hat oeh mö rk er ut gör vik ti g<l elemcnt oc h sy mho lcr i v~lr till varo. AliTti $ta rkas t levcr duc k

Vå n nam nsdags- oeh föde lsedagsfira nde ä r av yngrc d a tum . I ä ldre tider firades ha ra de kungli!;as oe h adelsmii nnens föde lseda ga r. Me n sedan den enskilda indi vitien rick stö rre hctyde lse. hörjade borgarskapct ocksa fira födelsedagar. Oeh Ullder v.ht århundrade har ri -

Tid och tradition lantl itr Luciafirandct. Hur ha r den tradi lio nc n kOl11mit tili oss? Ja . cge lllligen ä r den en g<'lIl1mal he lgo nlrauition sam så m yeket annat. Man har tyv ~irr ofta glömt ro tt erna

'Luciafirandets rölter

Några reflektioner ur eli föredrag Hur u pp kommer t rad iti oner? Hur bevaras de g e nom ti derna ? Va rför lörsvagas de och lörsvinn e r? Har det med själva ti dens vä x linga r a tl göra? Eile r är det Iråga om t illlälllghete rnas spel ? B li r v i, s om det numera heter, man ipulerade atl h å lla last vi d t rad lt ioner eiler atl överge dem ? Traditionerna o m fattar ju frä mst regelbu ndet å te rk ommande plägseder . sådana som a vviker frå n va rd agens m å ngahanda va nor. Vi har ett rikt utbud av traditioner. De fon lever under fa sta ytt re ramar , som delvis och IAngsamt fylls med ny tt inneh åll . En typisk fin la ndssvensk tradition är att fira Svenska dagen 6 novem ber. Nä r bö rjade vi fira svenska dagen? J o , å r 1908 so m en naturlig följd av de finlandssvenska sa ml ingsst rä vande na i bö rjan av seklet. Som ett sva r och som en prOlest Olot de n finska samlingsrörelse n och mo t fö rrysknings hotet. Dagen blev snabbt tradition .

, I

Fö r sna rt ett å r sedan fiek jag e n inbjudan frå n Riksfö rbunde t Pensio nä re rs G eme nska psgrupper (RPG ) a tt ko mma över oeh hå ll a fö re drag i några av fö rbundet s distrik! i melle rsta Sverige , d .v.s. i Va rmland . Öre bro Iä n oe h Sö rmland . I o kt ober kund e plane n fö rve rkli gas. Med min Svea res te vi geno m Sveal a nd . RPG visad e sig va ra e n av de m å nga , sta rkt e xpa ndera nde pe nsio nä rso rga nisatio ne rn a i vå rt västra gra nnla nd . D e t frik yrkli ga inslaget ä r sta rkt , men fö rbundc t ve rk a r på ekumenisk bas . So m tem a har man EN HEL MÄNNISKA . " Projekte t bestå r av såvä l psykiska. fysiska oeh socia la faktare r me n innefatta r också samba ndet mellan kropp oeh sjä l oeh våra a ndliga beho v" (e nl. tidskriften RPGG e menskap) . Min hustru oeh jag skulle med vå ra program . som o mfa tt ad e föredrag. presentalion av faktalitteratur. fin la ndssvensk Iyrik oeh så ng , fö rsöka ge en bild av Finland i gå r o eh i d ag . Kanske

När den had e firats 10 å r . sk rev e n av vå ra dagstidningar: " E ndräk ti g. må lmedveten sa mlin g. offervi lj a oeh uthållighet ä r nödvändiga förutsättningar för la ndets svenskar att skapa åt sig en tryggad fram tid" . Och endräk t behövdes det sanne rlige n , både när ma n i den un ga republiken skulle kämpa för moders mä le ts lagfästa stä llning oe h när m an på 30-ta le t mö tte de äk tfinska a ngre ppe n. Är 1935 sa ml ades inte mindre ä n 7000 pe rsoner tili Svenska dagens fest i Mässhallen . Ju hå rdare tryek utifrAn , desto starkare sammanh å llning . Det ä r e o allmä nm änsk li g företeelse . Tradi ti oner odlas oeh för-

Lueia lradi tionen iir iildre hos oss ä n man i allmänhet t ror. Julfes te rn a kall ades " Iussefes te r". oeksä o m de intc firades pa Luciadagen . Oeh reda n år 1930 sk red d e t förs t a Luciatåget ge no m hu vud staden i föreningen Brages regi . Upps lutninge n var e norm . Tiotusentals askä d are kanlllde gata rn a . Faekelryttare. faekelbärare oeh tomtar bildade kortegen . Oeh lue ia n , Anna-Lena Stormåns i Vitu ga rd e ts vagn, va r " blond oe h ä lsk lig. e n nordisk sagop rinsessa med lå nga. gy lle ne lockar und e r Ijusk ransen". skrive r ...-------~--.., Allas krönika (20. 12. 1930). Anna-Lena blev sko lköksläMe n m å nga he lgo nd aga r ra rinna . g ift e sig Schauman oeh leve r oe h bor en ligt vad har fö rsvunnit hos oss oeh i a ndra lä nd e r. Oeh ma rkn ajag vet. i J a kobs tad . d e rn a ha r förlorat i betydelIdee n hade Olan tydli ge n se. fastän de på si na hä ll . hä mt at frän Sverige. där kanske frä mst i vå ra smästäSvenska Dagb lade t å r 1927 d e r. ä nnu följer si n a trad it ione r från gång na tider. h ade utsett sin första Luc ia .

Heldagaras hävd

På turne • I Svealand

Örebro sloll. Långt nere i det millersta tornet hölls Sigfrid Aronus Forsius fånge n. kunde vå r uppgift närmast karakt ä ri seras som en b lygsam uppföljning av Ska nsenveekan ute på fä ltet. Vi medverkade på studi edagar p å lä nsnivå i Örebro

va ra traditi o ner i sillnhallu med kyrkliga hiig tid c r neh nation c lla högliusua ga r. De m gå r de l int e atl ru e ka pa. det har vi hevisa l. Ocksa obetydli ga förändringar ger upphov tili starka reaktioner oeh m issnöjde . M ä nniskan är ingalunda ett rationellt väsende. som somliga tror i de väste rl ändska sa mh ä llena. He lgdagarna har gamma l h ävd . I nneh ä ll e t kan man ändra på - sek ul ariseringe n ha r gå tt hän fram men ra m a rna viII man behälla . Ma n breder inte längre halm på ti ljorna - de n sede n fö rsva nn kring seke lsk ifte l. Men julgranen kom i stä ll e t , oe h den hö r numera intimt sa mman med julfirand et. Jul o tt a n ha r pä sina häll fått vika för a ndra gudstj ä nstformer. Me n vem skulle våga avska ffa julen? Oekså de sam inte me ra vet. varför' man firar jul. sku lle gö ra upp ror.

oeh Karlstad. vid va nliga pensionärssamlingar o eh vid besök i servieehus. Vä n program var digert. Men vi fiek pusta ut oeh se oss omkring. när vi begav -"ss från

rande t blivit va r muns scd. Trad ti t ioner fortplamar sig af ta fr il n sa mh ä lle ts höjde r mo t gräs ro tsnivå n. Loka la traditi o ner pf, by- oe h sockennivå lever ofta kvar ino m de t begränsade o m råde\' såvida inte bonnyttning från o n e n försvagar e iler rentav utpl å nar traditi one n . Vi h a r i vå n la nd haft en ova nli gt snabb urba niseringsprocess. so m ha r tagit kAI pä mAnga lokala traditioner.

Har traditionstänkandet Vörsvagats Ib lam) ho r mall mannl s ko r hävda . att vi intc mcr har tradi tio nc r. Sadana pastäcnd e n beror tro ligc ll pa att iildre personer har lagt mii rk e tili att traditio ller försvaga ts e ile r försvun nil. Kan skc bCToc nue pa all sliikten har splittrat s e ile r pa a tt tck no logi n oc h koml11crsia lisrn e n ha r för~indrat tra diti o ne rna oeil skapat nya . Nya trad itio ner uppsta r i rasa ndc te mpo. Tänk bura pä vår kona men festivalfyllda so mmar. Alla festspel oc h lustspe l. so m o m hara tidpunkt oe h plats iir sa mma några å r . blir traditi o nclla . Oeksf, utbud e t pii tradi t ionelI a sa mlingar uv rclig iös ka rakt ä r öka r oavhrut e t. Hur har inte de arligen å terkomlllanuc kristna sko lungtlomsuagarna i Tammerfors snahh t hlivit en trad iti one Il sa mlin g. Odesfragan för trad it ioncrna Hr. o m tien ung.a gencratianen . s(} m ä r uppvuxe n i en masskultuur. uUr m a n hu vudsak lige n konsumerar. har o rk oe h t" la mod a tt överta vissa viirtlcfulla trau iti oner oeh sa mtidigt s kHp a nya . Kan de hcvara nago t av . nati o ne ll särart. nUr tryc ke t fran multina tio nc lla fö re tag oe h rrämmantlc itleologier ä r pafallande sto rt ? Vi äldre kan i Ij use t av vå r livse rfurcnh e t bc tmkt a trenderna i vilf egen tid . Trender i dag kan bli trad it ioner i morga n. Me n ue t mesta spolas bort :IV tid cn.s viixli n1!ar och blir spå r i sa nd e n. sa m snahht försvinner . Om de t so m ii r lik ta oeh full ö tligt ivar cge n lid levcr vidarc. iir d e l ingen risk för a lt traditio ne rna ska dö uI. Tid oe h trad ition kan hli bundsfö rva nte r tili glädje för komm a nd e sliik tl ed . Nils Göra n Engst röm

Att fira na mn sdag ha r ge no m t ide rn a haft e n mindre högtidlig präge l ii n fö de lsedagsfi randet. Lä nge had e d e t en nä rmasl s kä mtsa m prägel m ed gåvo r å t ogi ft a. Firandet kunde ut gö ra kompensation för de högtidsdagar me d gåvo rs m å ngfa ld . som firades inom familjen . i m aj blev Mo rsd age n snabbl populär. frä Ol st l<lck va re de morsd agsko rt. sa m ba rn e n rit ade oe h m a lade i sko la n . Farsdagen. so m kom ti li ge no m e tt ko mmill ebetänka nd e. har aldrig fä tt samlTIa plats i vårt rnc dve t a nde . Trots " rekl a me ns m a kt " öve r sinne na . Oeh trots all a jämlikhetssträva nden . ,...----------------------

on tili on med tåg. buss oe h bilar.

Vi bö rj ade i Örebro. d ä r jag bl.a. berättade o m Sigfrid Aro nus Fo rsius sä llsa mm a lev nadsode oe h hur han so m fånge IO n c rades i Ö rebro slo ll 1606- 1607 . Fran Vasasale n . där jag hö ll föredraget. kunde man nästan se s lo ttet. Finlandsbilden - hur fo rmas den i Sverige? Synbarli gen mest på grund av slä kt skap oeh vänskap. före nin gar och församlin gar. re so r - oeh vänortsbesök . Me n nog b lir m a n betänks3m. när en m a n. som besökt He lsi ngfors. säger sig inte ha hö n e t! e nda svensk! ord . e nd ast se tt de tvåsprå kiga ga tuskyltarna. Ha r vi he lsingforssvenskar o medve te t förvand ia t vårt sve nska 111 0- : dersmål tili he msp råk? Vid två sa mlin gar talade jag b l. a. o m " ti d oeh trad i- : tion". Nagra ta nk ar ur fö redraget publiccras pii a nn a n plats i d e tt a numm e r av God Tid. Nils Göran Engström

DIN..RÖST HORS! Ch rister Boucht DE HANDIKAPPADES

VALINSAMLJNG 31.1-12.1988

J ulklappstips för "sifferkunniga"

ISLAND Tili Island har Chrlsler Bouchl slälll färden . lillsammans med sma barnbarn Blorn och Maria. Han berältar har mmnen och upplevelser frAn denna resa oeh IrAn fyra andra besök pA sagoon , Nordatla nlen Pris 103 mk inbunden

Ou kan hjälpa Oin vä n so m kanske lide r av "de kl a rationsskräck .. genom att sätta i

Lars Hulden

RESEDIKTER

ju llo mtens påse e n

infö r den frukt a d e

Det linns olika salt alt soka frid . Man kan re sa ui , väriden med hela dess v,mme!. Del brukar Lars Hu lden göra Den här boken ar en samling inlryck IrAn resor

d e kl a ratio n ss tund en.

Pris häftad 62 ,-

deklarationblankett (Jch bifoga några välvalda frase r i vilka Ou lovar Oin hj ä lp

Oin gåva kan vara värd m å n ga hundra mark oc h - fra mfö r a llt - lugn a januarinätter.

Ekenäs Tryckeri Aktiebolags Förlag

ra gick oeh sö kte eft e r ett bord dä r vi skulle sätta oss ned oeh lägga in julkla ppa r. Da jag va knadc ur sömne n och drömme n kände jag e n undc rba r ro oeh jag be hövdc intc uppleva någo t av de n minne. Framför oss ligge r Advc nt sa knaocns smii rta som så ofsam vi försöker sk apa stäm- ta gö r sig pilmind . Jag fråga r mig nu . om jag ning omkring ge nom atl lä n-

Vi haf passerat årets allva rligaste högtid : All a He lgo ns Dag. De n högtid da bildc naturen och vi människor är mo llstämda . och Ijusen tänds tili de av lidnas

da Ijus inomhus. och vtira

af vi inne i årets sista månad och julen är så näm att Jag oeh utbliek öve r fj ärden. ka n önska all a vä nner och Förr än vintcrn kommer är läsa re V Ä LSIGNAD och det e n tav ia med ständigt GLAD J UL. Det är nödviix lande mo tiv som ha r tili vä ndigt att se den glädje fö ljd oli ka sin nesstämn ing- som dj upt inne fi nns i julens budskap: FR ID PÅ JORar. D EN OCH MÄNN ISKO RVint ern har ännu inte NA EN GOD VILJA .

sam en sta r förm ån att jag har en så underbar utsikt

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband

ri ck denna dröm sam en

lankaT bö rj ar sträcka sig hj älp fö r att hättre orka mömOI Julen som i allmänhet ta de n ko mmande jule n är fö rvä ntnin garn as Deh uta n Be ngts hjiilp och sällgHidje ns högtid . me n so m skap. Eftc r det Be ngt börj afö r manga kan vara den sto- dc i sjöbcvak ningen har jag fi nn manga cnsa mma julaftra saknade ns högtid.

komm it . me n de n ha r kä nt sig för ge nom att breda ett

Med varm hälsni ng

spe tsmönstrat täcke av snö över mark en oeh i ngen vet när vintern kommer för att

sta nna och breda sitt ispanS3T

över fjärden s vatten .

nar . Ol en då han va rit hcm-

m<l pii sin sisla ledighet före julc n fö rsö kte vi va ra ni rdiga mcd fö rbcrede lsern a för all i fö rväg fira cn gemenskrämm ande. Men. vi sam sa m jul aft on kvä llc n fö re är so rgsna fa f inte låta oss han skull c rara tili stati onen. skrämm as. ut an ocksa om De n riktiga jul aft one n var det kan kUnnas som bedö- ~ll1d a kVil f mcd minnen Deh hj älp får jag minnas drömvande så gälle r det att så sa kn ad . me n jag kunde men. och ve ta att han fra n längt kraft ern a räckcr gönl rin ga tili stati oncn Deh la la sin _ fö r mig 0 ynliga vä rl d de fö rbercde lse r som hö rt mcd Be ngt. vil kc t va r bäde hjä lpe r mig. sir jag behöve r alls inte oroa mig för va rk en sa mman med väri julfiran- tröst oeh glädje . förbe redclse rna eile r mötet de. o m också fö rm inskat Eft er hund som min hälsa med jule n. och fö re nkl at och seende Jag menade inte atl skriva bort fran oss sjä lva. Det ä r blev .timre började Be ngt inga lätta uppgifte r . me n de t hj fl lpa mig mcd fö rbe rede l- brevet med sorgens penna . hö r tili livets fortsättnin g fö r se rna. Han va r bade hjä lp- me n det blev ända sa . De t all a sam va ndrar i storm ar- sam och skick lig. Hj älpte är väl så som ett gamm alt mig skri va julhä lsningar tili ordstäv Iyde r: " Dä rav hjärnas och sorgernas spår. va ra manga vä nner. rranke- tat är fullt. dä rom tala r En na tt drö mde jag a tt jag ra poste n och slog in pake t munnen". också om det är gick tillsammans med Be ngt med e n prydlighe t och penn an som förmedl ar tani e n sto r sa i uppde lad i s ~ i ckli gh c t som kunde gö ra karn a som fyll er hjä rt at. mä nga små a vbalkninga r. mi g nästHI1 skamse n sedan Ett skä rgå rdsbrev borde Allt va r vitt. inte bl ände jag blcv själv bade gammal ut an unde rbart mjukt . och oeh fumli g oeh inte sä nog- inte tillåtas va ra så so rgset. allt omkrin g oss o mgive t av gra nn som jag tidigare hade Mitt bo rd står framför fö nstre t med utblick över he mstillhet och ro . Vad som ve r- ve lat va ra. Nu . då jag inte har att fj ärde ns va tten som i dag kade Ii te ege ndomligt va r att vi utan att tala me d va rand- räkn a med Bengts synliga ligge r så inbjudande vä nligt

Da brevet kom mer fram

De tta med sorg och sa k-

nad är mångas lon . Deh rcdan det all snudda vid tanken pa julc n ka n kännas

Pensionär modell

1976

# # De t .känns a lltid roligt när ma n ka n gläd ja någo n. Som nu i sen as te nummer av G O D TID d är jag i krysse t va r lite "bortblandage r·· oeh i manuskriptet läst ett Å i stä llet fö r de t tä nkta Ä. Så vä rst må nga gladdes väl inte öve r de n lilla fadäsen _ a llra minst jag själv. Me n däre mot mätte de notoriska felsökarna ha hoppat i taket av frö jd , de dä r alltså. som letar efte r fel hos andra som om det vore hittelön på de m . Pä felen så ledes. Nu kan jag ju skylla ifrä n me j med , att det som andra mänskor kallar för handstil. det saknar jag. De tecken och under jag "med hand å penna" plitar ned skulle jag gärna kaila för kräkfötter. Om detta inte vore en för-

o lämpning mot dessa fågla r. som ju äg nar sig åt re na skönskrift e n med hj ä lp av fötte r oeh vingpe nnor i nysnö. A tt läsa min handstil kla ra r jag inte a lltid e ns själv. Så de t så. A lltnog det som skulle va ra KNÄ A blev KN Å A (e tt nog så trevligt . o rd , som dock tyvärr inte finn s) och de t våg räta R Å NEN i samma hö rn hade bort vara RÄDEN oeh ett lodrätt NU e rsatt med DU . Eleme ntärt min kä re Watson skulle She rlock Ho lmström antag ligen ha sagt.

Nu är väl små fel här oeh dä r och då och då någonting som ohj ä lpligen hör i hop med tai och skrift . Särskilt

# och i sk riva nde stund be lys t av so len som bli r a llt morgontröttare oeh med va rje dag som går stiger a llt senare över Sandö som ligger pii andra sidan fj ä rde n. Det ä r sällsynt de nn a tid med solbelyst lugn över sjö n. oeh va rke n fåg lar e ile r bäta r fö rstärke r de nna skärgå rdsbild. Själv ha r jag fa llit ur bilde n e ft er hand som jag fått allt besvä rli ga re att gå ned tili "sjön·'. därmed me nat tili bryggor och båthus. som hört tili min och o ta liga skärgårdskvinno rs dagliga omsorger de n tid av å ret då va tten och strä nde r legat öppna oeh isfri a. Efte r detta ve modi ga konstate rande ser jag det ä ndå -

s krift. Mao kan e rinra sig

ken

bokreda ktionen som hade fas t beslutat att inte det minsta lilla tryckfe l skulle få finn as i e tt praktve rk man tatat iho p. En härska re av felsöka re och ko rre kturläsare lusgranskade texte n. Varpå ma n slog sig fö r bröste n oeh stolt Iät pränta på sista sidan: 1 denn a bok finns inga tryc kfe l! De t viII säga så skulle det stå, me n i stä lle t kunde ma n läsa : I de nna bo k fi nns inga tyrckfel! Oeh så va r den dage n fö rstörd fö r den redak tione n. Synd bara att det inte stod "inga tryffel'·. Det hade verkat så sött . T ryekfe ls- Nisse är de n sto ra lilla skräekgestalten i tidnings husen. Me n humor har han så de t försonar mycket och ga nska e kivok är han oekså. Av a nständighetsskäl skall vi här fö rbigå hans sätt att fö rvanska J arl Kulles na mn en gäng fö r lä nge sen. Däre mot lämpar sig väl nog fåge lskådare ns rap port i vii ken de t stod , " En änka simmade på flode n, hållande stjä rte n högt över va ttne t'·. Inte he lle r to rde någo n bli stött öve r hyllningen tili e n kyrklig un gdo msledare dä r ma n läste: " 1 kretsen av na ke n un gdom e te ."'. Korre kturläsaren va r tydligen inte riktigt va-

motvilligt skulle man nog oekså censure ra bort hyllningen tili de n stare sportfiskare n som fi ek fo rme n: " 1 Högt i det höga står ho nom ka n man se e n sportvintergatan sin bro. fi sets grans old Olan. Han Ensam oc"h fri jag går älska r denna rekreatio n." som i en främmallde stad_ O ch så kan vi väl ta med en H emlös fast jag har hem me nfö resrapport nä r sjö röke n hä ngde öve r farlederna. rotlös fast allt är ro, 1 e n tidning stad då: "Sta rk tällgtar jag, men tili vem, rö k i särk gården" . De t lede r hoppas jag, men på vad? tanken tili talaren som skulSnön gör det tyst, och år le säga: Denna fes t ä r ägnad läggas tili årens rad. Per Henrik Lings min ne _ Vönner, cmgdom och tro me n i stället sa Pe r He nrik djupt i det djupa bo Mings li nne . Så ka n det gå, så har det gått och så komBo Bergman me r de t a tt gå i fo rtsätt ni nge n , a ll hype rm odern teknik tili trots. Tryekfels-Nisse och Felsägar-Fabian ko m- de tyvä rr glömt vad li mmet Brittas stol te fad e r ko m att me r att leva och behå lla häl- he tte sä hon bad om en säga : "En sädan buske som KRUK. Så na små spratt kan på Britta i Gyll by växer inte san. de n smu tsiga fantasin (som pä varje flieka " i stället för rollhäftets: En sådan fliek a man sa fö rr i vä ri den) spela . Start bättre giek det inte som Britta i Gyll by växer inDe t är all tså inte bara det för skädespelerska n som ha- te pä varje buske. tryek ta o rde t som d rabbas de e n e nda kort replik att av diverse o ndsi nta varelsers förva lta. Hon sku lle om en e laka spel. Oeksä det ta lade dam säga att " ho n var s~i o rdet står vidöppet för grod- nande vit" men isin rampTili sist återstår a Ll tacka kläck te hon ho pp och så nt. Låt oss tänka fe bersj uka de, som medverkat vid dena på de n äldre och fö rnä ma fram: "Hon var vinande kåseris till komst , Dessa är dame n so m sin fö rnämlighet skit". Pä ta i om sådant sä A lbert " Purre" Holmqv ist, tili trots ve rkade att ha sina hände det sig i e t! sorligi Axel " Den fridsamme" Dasmå associationer. Hennes stycke an begravningsgäsnie lsson _ Stig Jä rrel & C:o PRIIT papperslim hade ta- te rna i dyste r stämning sa tt sa mt "en sam vi II va ra aoogit slut så ho n stegade iväg kring lunehborde t. Prim anym" . Det ve rkar ju lite tili pappersha ndeln , me n ha- donnan själv, e n stor dramatisk stjä rna, fö rvanskade sin högfä rdi gt att taeka sig själv replik oeh sa: " Mieky, ge så dä rför denna anonymite t. mej en skit binka" när hon Varpä jag avslutningsvis menade en bit skinka. ö nskar hela läsekretsen, felOlyeksfa ll i arbete t som sy- söka rna inbegri pna, e n nes hända den bäs ta. angenäm J U L. O ch så kan vi av runda det he la med e n re plik ur Vä rmHans-J . Sjöstedt lä nningarna där de n fagra

han/hon

heller.

R äU

Under Vintergatan

Docent Jan-Erik Ruth

Ensamhet och rädsla has de gamla Ensamheten har blivit allt vanligare i det moderna samhället. Det hai visat sig att ungefär var fjärde pensionär ofta upplever ensamhet samt att kvinnorna oftare känner sig ensammare än männen.

JlW-

väggarna. Man upplever varje konfliktsitu3tion sam ell personligt misslyckande. All problemen inom de ä ldre äktenskapen e ile r parförhå ll andena också ,ir he lt specifika bör ses Olot bakgrunden av själva å lde rn. med a ll a de fysiska och psykiska ändringar. som den medför.

'Man åldras

med sin tid Men också kulturella feno men påve rkar de ä ldre paren. som van ligtvis tillsamma ns har Iyckan all passera pensionsgränsen . De ogiftas inträde i pensionså ldern rör sig i Danmark a mkring 7-8%. Den generalian SQm re-

dan passerat pensionsgränsen är också en grupp där skilsmässorna va rit relativt

KONGRESS pA HAIKKO GARD 24-26 SEPTEMBER 1987

De resultat docent Ruth base rar sina forsknings resultat på härleder sig från en i Lovisa på bred front utförd undersökning kring frågan. All ensamhetskänsla hä nger samman med låg tillfredsställelse i allmänhet utgick föredragsh ållaren frän liksom även en låg självvärdering, en känsla all inte me ra behövas och i svårighete rna all skapa nya sociala kontakter. Ensamhetsupplevelsen kan också härstamma inifrån den egna personligheten ell främlingskap inför det egna jaget jämfört med det idealego vi en gång uppställt som mål. Vi känner kanske också social ensamhet på grund av all vi inte fåll värt samhällsengage mang uppfyllt. MEN , e nsamheten behöver inte a lltid vara av ondo utan kan för en del mä nskor bli något av en sjä lvvald livsst il. I en dansk undersökning har man kommit fram tili all de äld res familjekontaktbehov ökade fran 15 % (1962) tili 26% år 1971 och en svensk undersökn ing bevisar all 20% av 6O-65-åringarna kände sig ensamma och all siffran steg tili 40% då man uppnåll 80-årsåldern . All kvinnorna oftare än männen känner sig ensam-

Som klart bevis härpå kan siffrarna 6% för gifta noteras mot 16-20% fö r ensamstående. Ensamheten kommer dock klart också in i bilden vid en omställning som t.ex. e n skilsmässa. All vara gift tycks vara en god försäkring mot e nsamhet , konstaterade. docent Ruth . Han citerade Ritv a Liljeström : "All vara fri och obunden som ung och all ha e n livskamrat som gammal är vanligare bland män . Tiden på livscykeln är inte utbytbar. All få rå om sig själv på gam la drar är inte detsamma som all ägna tid åt sig själv som ung" .

Docent Ruth har kommit fram tili all det finns en klar skillnad mellan hur de äldre bor och hur de upplever e nsamheten . Minst ensam känner man sig om man bor i egen bostad eiler hyresbostad och all de som lever i servicehus eiler å ldringshem kä nde ensamhetskänslan starkare . Hela 97 % av de intervjuade ilovisa ville hclst bo hemmao vilket bevisar all samhället så lå ngt det är möjligt bör stödja öppenvårdåtgä rder. Men ju större vårdbehovet visar sig vara i deslO högre grad IOrde det bOllna i e n på förhand varande ensa mhetskänsla.

ma beror delvis på all de oftare bor ensamma och nalurligtvis också på deras i allmänhet högre livslängd . I den senare ålderdomen ökar också risken all förlora sina vänner, sin maka/make vilket naturligtvis också för- i sämrar den egna funktion Här kom man fram tili förm ågan och hälsotillståndet. En:;amhetsupplevelser- ganska intressanta resultat. na visa r nämligen klart ell För männen. svarade 65 % samband med civilståndet. m a k a n medan endast 20% kvinnorna placerade De gifta känner sig mindre av cnsamma än ensamstående. ma nnen på första plats och i

Ivem är viktigast vänkretsen?

Eija Francke fortsätter i detta nummer med att i stark förkortning ge sammandrag av två värdefulla föredrag hållna under NORSAM-kongressen på Haiko gård den 24-26 september. Fortsättning och slut i nr 1/88.

lRädsla och ot!Y.gghet_---l Helt förvånansvärt var all få höra all räds la och otrygghetskänsla inte alls är något i högre grad påtagligt hos ä ldre än hos yngre årgångar. Rädsla och otrygghet hyser man dock bland äldre för: växande huliganism brandfara om det finns alkoholister i huset trafikbuller och avgaser rädsla för all bli utsall för våld eldsvåda frän ga spis bristande hä lsa all bli liggande en sam rädd all bo ensam Det är klart att otrygg-

Cn,nd. psycn. et ari;,

Pia., F"l"omholt

8amlivsproblem i alderdomen Pia Fromholt inleder med atl konstatera. all allt samliv mänskor emellan innebär å tskilliga problem. Men det vi känner tili i frägan berör nästan a lltid de y ngre mä nniskornas värld och deras sa mlevnadsproblem. Ytterst sällan har forskarna riktat in sig på äld re persone r och gamla ä kta par. Orsak? Äldre människor är helt enkelt inte va na all a nIita professionell hjä lp på samma säll som yngre. Man drar sig för all bära sina problem tili torgs, man helt e nkelt tiger ihjäl sädant som gälle r problem inom de egna

för

hushåll

och

Qvana si tu ationer och an-

sva rstaganden. Belastningen kommer a lltså i all de inva nda ramarna bryts ned och den tidigare väle tab lerade balansen maka rn a e mellan rubbas. Den friska parten kanske känner sig "Ievande inspärrad" då den sjuke partnern läll blir tyran nisk och inte tillå ter den andra socialt liv och umgänge. Om situationen inte lä ngre kan klaras av återstår bara möj ligheten . all om chans finnes. gemensam t söka sig tili e n institution, e ile r all gå in för e n "ofrivillig skilsmässa" ge nom a ll flyna över den sj uke tili e ll å ldrings- eile r vårdhem.

Tills döden skiljer oss åt

oer. Har man ett red an ela-

blerat förhå llande har man också större förutsällningar för all få vänner ytterom den familjära kretsen.

ansvaret

sjukvård e iler make n kanske blir orkeslös och därför irriterad och vresig och makan skall klara av för henne helt

sä llsynta och dä r äk tenskape t alltså varat livet ut. Men i de å r som föl jer sker ofta stora förändringar - speciellt för kvi nnornas del. Mellan 60- 79 års å ldern är ännu 50% av de äkI en undersökning uppgav ta paren förenade. men efter 80-års åldern har endast sig 75% av dem som vari t 13% en make mera i livet. gifta länge he lt tillfreds med För männens del är motsva- sill äktenskap. Dock verkar ra nde tai 75% och 5 1%. det objektivt utifrån sell Förklaringen ligger he lt na- som hade en stor del av deslurligt i männens korl are sa par snarare hållit ihop av livslängd. vana och bekvämlighet i Otvivelaktigt kommer de högre grad, än tack vare framtida ä ldre generationer- ömsesidiga varma känslor. na all uppleva helt andra Dock mAste man också ta i beaktande det gemensamma samlevnadsförhållanden. Största delen av de m kom- förflutna som ofta bygger mer säkerligen i hög grad all upp en varm tr ygg gemenuppleva partnerbyten och skap. all leva i medvetande om tidsbegränsade personliga re lationer. Här ka n man tala om både trygghet och frihet. Men klart är att pa rförhå l-

hetskänslan i främsta hand fanns bland de ensamboe nde och det ä r ocksä skillnad på hur män och kvinnor anpassar sig tili upplevelsen av otrygghet. Mä nnen försöker landena kommer aft vara sk rida tili aktiva å tgä rder . a nnorlunda genom all kvinmedan dä remot kvinnorna norna i våra dagar i a llt högvanligen väljer en passi v a n- re grad har gjort karriär i a rbetslive t ofta vid sidan .v passning. Enda receptet för a ll kun- moders- och husmodersrolna möta rädsloproblemen ä r len . minst ensa mhet. T rots de t tidigare framEtt betydelsefullt forsk- all i möjligaste mån försöka ningsresultat var att ovan· undvika dem genom att an- förda rinns det ingenting nämnda också samtidigt vi- passa sig tili en så trygg livs- som pavlsar atl människorsade sig ha större umgänges- föring som möjligt. ansäg nas reaktioner inför problem i någon väsentligare krets och på allt säll bällre docent Ja n-Erik Ruth. sociala kont.kter än de som sagt sig sakna intima vä n-

stället ansåg 45 % all barne n var de viktigaste medan männen tili 19% tog barnen tili förtrogna i främsta ha nd . Endast 10 % av männe n och 60% av kvinnorna sade sig helt sakna nära mä nn iskokontakter. De som hade a ngivit maken/makan som sin närmaste upplever också

trun blir kanskc sängliggande och mannen skall ta över

grad skulle skilja sig på grund av åldern . Dock fin ns det omställningsprocesser som inverkar genomgripande såsom t.ex. den gemen-

Förandring och anpassning ......

_.--

Begreppet

accepterande

av en sjä lv, ens liv och öde,

är en cen tral fråga inom åldringspsykologin och a nses vara e n av de vik tigaste förutsällningarna för e ll harmoniskt förhållande tili den egna å lderdomen. För de människor som har svårt att se det positiva i li-

vets olika åldersskede n och som alltid är på jakt erter någOl nyll och bällre kommer ålderdome n all bli e n svär tid. En dag måste också hon inför sitt otillfredsställda jag medge "all nu ä r det för sent". Då blir det svå rt all skapa sig en aktiv och givande å lderdom . Äldre som fungerar e nligt si n förmåga och hälsa förm å r både klara av de oundvik liga aspek terna med å ldrandet och Iyckas säkert ocksä utforma Sill liv på bästa möjliga säll på ålderdomens höst , anser Pi a Fromholt.

samma pensioneri ngen. som gär att man kommer nära

inpå vara nn idet dagliga live t - något som är på såvä l gOll som ont.

En sjuk

livspqrt1/;e.r Problemen kan bli rentav oöverstigliga då a nsvarsområdet plötsligt kan överflyttas på "fel" partner. Hus-

DE HANDIKAPPADES VALINSAMLING

31.1. -1.2.1988

rese- och kursprogram för 1988 SPARA MITTUPPSLAGET

Vårens resehändelse Öst- och Väst Berlin Dresden - Prag - Karlovy Vary

SPARA MITTUPPSLAGET

RUSKARESAN -Den 8- 13 september -88

M cd Fin nai r f1 yger vi kl. I I neh land ar pa Sehöncfe ld (Osl-Berlin ) kl. 13.45 d" r v,,, svenska lyXl lI ri sl buss oeh kUl1ni ga svenska guide IIl j,tcmar Ringq\'ist mötcr oeh fö r O$S l11 ~d

ulsikl övcr Sprec. Efte r

inchccknin gcn gör vi en TUIHJt UT i Ö- Bcrlin sam! hcsöke r Pe r ga m o n-l11 l1see t . M ic.h,hl g pa ho tellet.

D e n 3. förel ar vi en tlagsul ffl rd l ill V"s l - B erl i n in kl. stadsruntltur. Tid fö r cgna strövtag. Den de lade slorstade n hjuuer pa manga mOl sii llnin ga r. Rel ur lill PalasI HOIelI för miduag. D e n 4 . avrese r vi lill Au gusl den slarkes Dr es d c n dii r vi besö ker K o n Sll11U See l oeh tlel praklfllll a sloll el Z w in ge r . Resan fort siill er l ill Pr ag uii r vi iir inlogeraue pa Parkh o l e l (kl. A + ) oeh iil cr middag. D e n 5 gör vi med bllssc n guiuad sl ausrunul ur hl. a. lill Hr ad ta n y borgomrade. Vi heser kun gli ga p a l al se t. S: lVi I u sk al ed r a l e n oeh l ar oss ned lill M oluau oeh uen e nanståe nde K ari 5 b ri.i c k e. Lunch pa legc ndariska ölstugan U Flcku . Efte rmidda gcn fri.

HÖSTENS ÖNSKERESA den 24 sept. -8 oktober -88 Syd-Italien runt + 1 viloveeka Apulien - Neapelbukten- Sieilien Begränsat antal platser! Boka redan nuo

den 2-9 maj

lill Pala sI H Ol e l (klass I)"x)

SPARA MITTUPPSLAGET

Den 307 m höga Nordkapskllppan som slupar branl ner i norra Ishavel oeh symboliserar Europas sisla slrand - samemuseet I Ivalo - guldgrävarmuseet i Tankavaara och rllualenlfgt lappdop i Saariselkä är huvudattraktionerna i årels ruskaresa.

et!

Lördagen den 24.9 flyger vi med Finnair tili Catania på Sieilien , därifrån vi fortsätter i luftkonditionerad buss tili Messina (stadsrundtur). Därefter tar vi färjan över tili Villa San Giovann i. Genom det syditalienska landskapet fortsätter vi tili Gosenza där vi har middag oeh övernattar. Söndag : Resan fortsätter tili Apulien där vi bor i byn Cisternino. På e.m. besöker vi de berömda trulll stenhyddorna varefter vi gästar en apulisk vlnkällare. Middag på hotellet. Måndag: Kör vi tili Italiens mest storslagna droppstensgrottor i Castellana. Därefter fortsätter vi tili hamnstaden Bari, där vi strosar omkring , varefter resan fortsätter tili vårt huvudmål Sorrento. TIsdag : Utflykt tili Neapel där vi gör rundtur oeh shoppar. Pompeij nästa mål där de berömda ruinerna granskas noga varefter vi intar luneh. Hemma pä kvällen igen i Sorrento. Onsdag : Oagen fri i Sorrenlo eI. den som viII kan moi exlra avgilt della i en heldagstur tili Axel Munthes San Miehele under en tur tili Caprl.

Resan går med låg liII Rovaniemi , rundturen tili Nordkap oeh Saari selkä sker med egen buss oeh hemresan per flyg från Ivalo. Pris: mk 2.500 (pensionärspris)

D e n 6 ga r sl adsruntlluren lill Sl a r e M es l o (ga mla SIan) där vi besöker den gripanue juui sk a ky r kngar d e n och Synagoga n . G a ml a s t a d c n s l o r g met! LI e! aS l rO Il O-

m is k a u re t. Hus sl al y m.l11 . Eflermidd age n fri. Miduag på sold al Sve ijks sl amloku s U K aliciul D e n 7. Dage n fr i Ol en busscn star tili vart förfogiJ l1ue . D e n 8 lidig avfärd lill del i liuerna sa l110diina Karlo vy V a r y (Karl sbad) diir vi inlar luneh piI bauholell cl neh " dricker brunn " vid den be römtla käll an. d lcr all fiirsl ha besö kl Karl den Slores untl erhart sl alliga borg Karl ' l eijn från 1300-l alet. Resa n furt s'llI cr öve r grä nse n lill I-I o l e l B ell ev u c (kla ~s Iyx ) i Dr cs u e n diir vi Öve rn allar. D e n 9 avfärd lill ÖSI-Berlin . Schönefeld d,i rifran Finnair-plancllättar kl. 14.20 mecl ankomsllill Hfors kl. 1H. 45. Resans pris mk 3.870,inkluderar - nyg Hfrs/Berlin IIr - busslranspo rt c r i Iyx: turisthuss - i prog rammet niimnua c lltrea vgiftc r - vard e ra resclcdarn as tj ä nstc r - avbeslällningsskycltl PRELlM I NÄRA anmälnin ga r fran den 111 uee. lill SPF-kansliel 90-79 1 895. Bcgriinsal anlal plalscr. SPF r cse l ed are : Eija Franekc Teknisk arr angö r: LL Tourisl Serviee M c r a PRAG-info i n äs t a l1umm e r

I priset ingår: tågresa Helsingfors - Rovaniemi inkl. sovplats i klass I - busstur Rovaniemi - Kittilä- Enontekiö - Kautokeino - Honningsvåg - Lakselv- Saari selkä - Ivalo flygfält båtbiljett Kålfjord- Honningsvåg - Kålfjord flyg Ivalo- Helsingfors logi i 2.pers. rum med duseh , WC halvpension börjande med kallefrukost på Rovaniemi järnvägsstation oeh slulande med kallefrukost i Saariselkä luneh avresedagen entreavgift tili Nordkapgrottan oeh videoföreställning utfärd tili Tankavaara oeh entn3avgift tili guldgrävarmuseet ritualenligt lappdopp inkl. kalle med dopp vid öppen eld entreavgift tili samemuseet i Ivalo avbeställ ningsskydd Anmälan Anmälan är bindande då förhandsavgiften mk 400,har erlagts . Annullering Ifall resan annulleras senare än 21 dagar före avresan , avresedagen medräknad. är våra expeditionskostnader mk 100.- per annullerad plats. I övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor, vilka finns tillhanda på vår byrå. Priskalkylen baserar sig på 17.11 .-87 varande pris oeh valutakurser. Vi reserverar oss för av oss oberoende prisförändringar. Reseledare: VL Jerker Nyberg Ansvarig researrangör: LL Tourist Serviee Arkadiagatan 21 00100 Helsingfors tel. 90-440041 .

Torsdag : Vi startar upp tili det natursköna Positano där vi håller fotopaus varefter vi fortsätter via Cosenza över tili Siei lien tili vårt hotell i Taormina. Middag. Fredag : F.m. gör vi en tur upp tili Etna. E.m. fri. Lördag 1.10- lördag 8.10 fär vi i lugn oeh ro njuta av Italiens soi oeh efter fritt vai göra tripper tili olika intressanta platser. Reseledaren Eija Franeke ställer gärna upp liksom oekså om det gäller att med funlvlan (linbanehissen) ta sig ned tili badstranden. Lördagen den 8.1 0: avresa pä morgonen frän ho. tellet tili Catania därifrän vi flyger tili Hfrs. Resans pris 3.295 + 1.500 ei + 700,- (avgift beroende pä det hotell man väljer för tilläggsveckan i Taormina). I priset ingår: - flyg Hfrs- Catania Vr logi i de bästa hotellen som står att få under rundturen i 2-pers. rum I Taormina 4- el- 3-stjärnigt hotell efter eget prisvaI. Rum ·m. duseh eI. bad , WC O. balkong Solresors O. SPF-reseledarens tjänster - halvpension under vardera veekan annulleringsskydd Preliminära anmälningar tili SPF:s kansli tel. 90-79 18 95. För närmare upplysningar kontakta reseledaren Eija Francke tel. 90-59 80 72. I nästa nr. ges förslag på korta tripper på egen hand på Sicllienm.m.

Sommardagens begivenheter:

Välkommen på

Traditionellt "LINJEDOP" WALTON GRÖNROOS

tili Mariehamn

och MATSS DREIJER

Somma rd age n a rran ge ras år 19HX på Ä land den 15 juni i Mari e ham n och Jo mala.

ONSDAGEN den 15 JUNI 1988 kommer den småll barbariska seden med " Iinjedop" all genomröras på barken POMMERN i Mariehamn infö r - hoppas vi - 1500 nyfikna pensionärsvänncr rr ån hela svenska Finland. Ali det blir eli au tentis kt genomrörande garanterar Ålands Skeppsbcrälhavarerörening - en snart sekelgammal rörening. En av bilderna idag hä nrör sig tili eli rörcgående tillrä lle, 1968. Den gången insam lades rör Pommern vid en rest ca 20.000 mk rör dess renover ing. Bilden visar hur "doktor n" ger offret medicin - som i verklighten skulle va· rit r icinolja! Det fin ns i Neptuni rölje som vid passer andet av " Iinjen" (ekvatorn) ett ha lvdussin gesta lter sam " betjänar" oO'ren, d .v.s. plåga r dem på olika säll. Dessa detaljer Lity edopets "doktor" serverar en besk men verkningsfull ska jag inte berätta om här, rör dom måste upplevas, dom "medicin n ! mäste ses! Och ä r det någon av vär a sommard agsdeltagare som viii bli innehavare av eli officiellt L1NJ E-CERTIFIKAT med det traditionella utseendet della har sedan eli hund ra ta l Ring 928-12140 å r , Itan han/hon rå det genom all ställa upp som "oO'e r" och belala 200 mk! Välkommen du som jagar r ar iteter - j u • grupparrangemang . rörr desto bällre, tili oss arr angö rer! • rundturer, program. • ska ll i e li ko rtfatla t anfö rande ge e n åte rblick på Åland un der tide n år 1000 tili ea 1500 - de n tid då utveeklingen fö r vå rt landskap oeh de lvis övriga de lar av svensk-Finland som mest påverkades av Sveriges egen ut veckling. H an , liksom så många and ra okonven tionellt tä nkande fo rskare , har nat url igtvis inte fåtl stå oemotsagd fö r sina slutledningar. Det ka n fas tställas WALTON GRÖNROOS atl Matls Dre ijer är e n fä rgkänner vi alla som de n stark person med en fräsch åländske ka ntorn som blev framtoning tro ts in respekteli namn i Berl in oeh som ingivande ålder. nume ra har tagit ha nd om den konstnärliga sida n av ANM ÄLNINGSTlDERNA Nyslollsfestivalen. H ans tili den na "sommard ag" är musikala påbrå gå r långt till- ovanligt tidiga , tyvärr. De t baka på mors sida - hans bero r på all färjrede ri er och morfar oeh kusine r har akta- hotell e tc inte vi II gar anter a de namn som fru Musieas platser på båta r oeh i logie rtjänare i de n åländska byg- na ut an dessa beställningsden . Ha n har lovat göra e li term iner. Reseleda rn a river program "frän folkvisa ti li sä kert i sina hår med anledopera" fö r oss i det po pulära ning av della, men de finne r sortime ntet av sin mångsidi- säke rt på utväga r atl klara ga re pertoar. Vi bör va ra skiva n , d .v.s. atl alla de som glada all han ka n slita sig önskar få r plats. Och det är frå n sin ledarup pgift i Ny- lättare att avbeställa platser 51011, som just de n ak tue lla än all chansa på all få tilltiden ä r intensiv. skotl nära inpå. De tidssehe-

•

hotellrum , privatrum .

stugor, pensionat , gästh e m .

Vi ordnar a ll t d e l prakliska .

ESEBYRÄ

landsresor PÅ " V1SITKORTET", som kan fäs tas vid blusenl kavajenls kj o rt a n oeh nyllas frå n det ena plagget tili de t andra ut a n an skada textilen , skall va r oeh e n texta sin NAMN oeh sin H EMORT med stora tydliga "stora" bokstäve r. De n a visitkort har tillko mmit fö r all vi alla lä n are ska få kontakt oeh bli igenkä nda vid detla sto ra pe nsio närsmöte. Vi har kunn at åstadk omma dessa båda inform ationsdetalje r taek va re förståelsefulla sponsore r på Å land .

DETTA ÄR HUVUDSAKERNA lDAG, e nligt min me nin g. infö r sommard age n 1988 på Å land . Jag ho ppas kunn a å te rko mma me d mer de ta l- . jer tili nästa " God Tid" o m redaktö rn så till åte r! VÄLKOMMEN T1LL ÅLAND den IS ]UNI 1988! Mariehamns Pensionärsförening E gon H äggblo m

Progra mme t ha r tre hu vudd e la r: kl . 12 - 15.00: Linjedo p på barks kc ppc t POM MERN ackompa nje rat av " Rolling Home" met! shant ies frän de sju havc n. Mält id i e n skola. samt Guid ad rundtur (med fö re ningens ege n buss) i oeh kring Marie hamn . IS km . kl . 16- 19.00: Fes ten i Viking.salen , 6 km fril n Ma ri eham n med bl. a.: Ope rasångarc n Wa lt o n Gr ö nr oos. ~rå n fo lk visa ti li o pe ra . Pro fesso r M a tt s Dr e ij e r . festtal. K ö k a rs s p e lm a n s lag. fo lkmusik . S An ge n s V ä nn er. pc nsio närsså ngkö r . P e n s io n ä r e rn as fo lkd a n sa rc. "Å la nd s F y r e n ". sång och musikgrupp o unde rh å llning . M a ri e h a mn s FB K s musikkå r PAUS (fö r kaffe med do pp) kl. 20 -?? ??: "Krogrond" fö r de m som så vi II i A rkipelag e ile r Sabina (eget va i) militid 90 m k (fö rrä tt . va nnrätt och ka ffc). Avgifte n betalas på kroge n. e ile r DANS 1 VIKINGA HAL LEN tili kl. 24.00 ti li Trion " Vikinga rnas" nyga m la musik . "Ä lands-Fyre n" åke r runt oeh fra mfö r e tt lä ttare unde rh å lln ig nsprogram pii dessa tre pla tser unde r kvlille ns lo pp. A MÄLAN sä ndes fö re nin gsvis til i Sve nska Pe nsionärsfö rbundet senast 1.2.88 1) A ntale t de ltaga re i Sommardagen 2) Ant alet deltaga re i " krogrondc n". som ha r tre alr te rna tiv: - Resta ura ng Ark ipe lage n e ile r - Restaurang. Sa bina. e ile r - Da ns i Vikinga ha lle n (kl. 20-24) I Vikinga ha lle n inge n avgi ft . me n kaffe oeh smö rgås sa mt va rm korv serveras tili hum a na priscr. Somma rd agens deh aga ravgift mk 75,- inbcta las senast 10.4.88 på Sve nska Pe nsio närsförbun dc ts konto: Hfo rs Spa rb a nk 4055 11 - 10005034 . Då önskar vi oeksii na mnfö rteekning på de ltaga rna . Taek! Bo knin g av reso r oeh logi gö res av förc ningarnas reseleda re i enlighe t med de dire kti v. som utsänts d ire kt tili va rjO' förenin g frå n a rra ngö re rn as sida. Föreninga rn as rese le dare ge r närm a re direk ti v. Frågor rörand e resor. logi. rundturer. bussplatse r rikt as tili Ä la ndsresor te l. 928- 121 40. Ego n Häggblom svarar på frågor. som gällc r fes te ns oeh dagens program . te l. 928-11853 e ile r Pa ul Ka rlsson te l. 928- 14890. VÄ L MÖTI PÅ Ä LA ND 19H8 'SVENSKA PE NS IO NÄRSFÖ RBUNDET & MAR IE HAMNS PENS IONÄ RSFÖREN ING

Vi på LL Tourist Service och Lindholm Lines tackar våra kunder tör det gångna året och önskar

mata som publieeras i för-

bundets "annons" om som· mardagen är en vä nlig uppmaning - ka n man säga tili me ninge man i pe nsionärsledet: Bestäm de j så snart du bara kan! oeh anmä l dig även om du idag är lite grann osäker !

ETT PROGRAMBLAD dch en "visitko rt " kommer vi an låta trye ka fö r varje deltagares behov oeh information . Programbl adet ge r VAD som ska hända. oekså VAR oeh NÄR det ska hända fö r resp . grupper. Vi skiekar det tili resp . reseleMATTS DREU ER, dare omkr. 20 april 1988 i professor oeh framför allt det antal det anmälts de ltakänna re av Å lands historia, gare i sommardage n. i (

ER ALLA EN TREVLIG JULHELG och

ETT GOTT NYTT ÅR

LL Tourist Service Ekenäs Formansallen 9 911 -14620

Karis

Högbergsg. 3 911-31444

Helsingfors Arkadiag. 1 90-440041

LINDHOLM LINES Harsbäck, 10600 Ekenäs Tel. (911)-13808

Del blir ingen VINTERDAG ombord på Vasabålarna. I slällel salsar vi på

WASKIA

Resplaner 1988 för det ÖsterboUniska distriktet Febr.1988 Aprll - Maj September

Teneriffa Mallorca eiler Ibiza Rhodos eiler Gardasjön i ltalien

Teaterresan tili Sthlm hösten 1988?

Under sommaren bussresa inom landel. Evenluellt en resa tili Talllnn och Vasas vänort Pärnu. Penslonärerna uppmanas kontakta det Österbotlnlska dlstrlktet med önskemål angående resor.

" . ."'tlr(~gti"'d

('!'~o.

VÄRDSHUS den 10.-2. 1988 kl. 12.00 - 18.00 i gammal god slil. Vi lovar bra program , god mal och Irevlig samvaro. Välkomslkaffe från kl. 12.00. Programfesl med välkomsttal av förbundels ordförande Siv Tunzelman von Adlerflug , sång av Håkan Sleng . Festtal avo Bo Kronqvisl, Algol Guslavsson piano, Håkan Granqvisl spexar m.m.

FESTMALTID som beslår av kalvschnilzel i kryddsmör, polalis i skivor, sallad och kaffe, mjölk, isvatten eiler "kolikalja". Feslen avslulas nalurligtvis med dans. AilI detta får du för endasl 100 mk. Anmälningar liII Svenska Pensionärsförbundel föreningsvis lel. 90-79 1895 Maj-Britt Wikholm. Försla anmälningsdag: 14.12.1987 Sisla anmälningsdag: 14.1.1988. De 600 försl a anmälda får plals. Belalning senasl 20.1.1988 liII Svenska Pensionärsförbundets konto i Helsingfors Sparbank 405511 -10005034 föreningsvis. Tåg från Helsingfors 7.00 framme i Vasa 11.40. Retur 18.25 i Hfors 23.30, elier 22.15 (sovvagn) i Hfrs följande dag kl. 8 .05. VÄL MÖTT

• RESTAURANG. CAFETERIA • FRILUFTSMUSEUM Tel. 928-43947 SF-22S20 TOSARBY

Operaresa 26 juli med

Madame Butterfly och

Repin-utställningen

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBU NDET r.f.

Pensionat

SOLHEM Pensionatet är beläget i en naturskon. miljö med utsikt över Alands hav, bara 3 km Irän Västerhamn och Mariehamns centrum. lnkvar-

tering för 70 personer S<iflskapsrum med TV Bastu , badstrand, roddbåtar, holmar med sköna badstränder och -klippor finns i närheten , Skönt stälie för semester och avkoppling . Rekommenderas tili vistelse kring jul , nyår, päsk och andra helger. Bra möjligheter tili konferenser och möten.

ÖPPET ARET RUNT!

Vls lta Yllernäs, SF· 22100 MARIEHAMN. Tel. 928· 11 183

Möt våren i

PARIS Elf/eltornet,

Triumfb ~gen.

broa rn 8 ~

meten . .. N/ut av kansten, sevlJrdhe-

terna t det fransl!a made! och kulturen. V~ rshoppa .

Av" 23.4., 9 dgr.

~!(~

RlJSSRESOR WILLIA MS BUSS AB, STRAHDGA TAN 4, 22100 MARIEHA MN, TEl. ~28-15 055.

Senaste sommar blev vi luradc pa konfekten - Carmen-

föreställningen . men nu h a r vi redan biljetterna tili det eftertraktade gästspe let frtln Peking Operan - oeh rentav tili själva premiiiren den 26 j ul i . TroIs a tt vissa programiindringar ~innu är möjliga b li r del i huvudsak fö ljande : Avr esa fr. H frs den 26 juli kl. X,UIJ med Bussexpress hekväma turistbu ss tili Messilä herrgårdshotel där vi intar kaffefrukost oeh heundrar det sagolika vattenor gelspelet. Nästa paus gör vi pa T e rtill ka rt a no. SOI1l und c r are n meo sill hiirliga ka lasbord bli vit e n m as t c för vä ra resc nii rc r. Mätta oeh nöjda kör vi via Nyslott ut tili Kerimiiki diir vi ii r in logerade i det spli ttern ya Kerilands 15 st nuturskön t beliigna stoc kstugor. Vi bor i rym liga loch 2-perso nc rs rum i stugor av vi lka endel rcnta v har ege n hastu oeh alla hckvä mlighetel oeh alla har ege t kök. Busstransport fram tili trappan. På kvä llen rör hussen oss tili operarörcställningen pa O lofshorg oeh avhiimtar oss cher förcstiillningen tili en rri villig kräft- eiler smörgåssupe sam avli ts i sc mcslcrhyns rcprese nt a ti va restaura ng. Efter en skön natt kon du ta dig ett uppfriskande dopp i de n intilligga nde sjön eiler va rför inte fö rsöka dig pii hur en rökb as lu k~inns . D iircftc r gör vi - vil r va na troge n - ctt snabbesö k pä N)'slotts torg - ett alltid lik a populiirt programinslag. Nu bl ir det tid för ett bcsök pa Retretti diir vi rar beundra den se nsatione ll a Ilja Rcpin-utställningcn. Mogna för luneh fortsätter vi tili Imatra Statshotcl . diir det liiekra stacnde bordc l vä nt a r. Efter e n cv . kaffcpuus nflgons tans pa vägc n besöker vi med guide iin nl! Str ömfors gamla bruksmiljö (inspel ningsplatsen fö r den inhemska "Dallas"-filmcn Det gröna guldets lund) oeh dricke r nagra koppar kuffe vare ft er vi tar raku sparet mot Hfrs. Delinitiva anm,ilningar tili SPF-kansliet tel. 90-79 18 9S (Förbundet har reda n löst ut tca tcrbi ljetterna) . Fiirsta anmälningsdag den 10 deccmber. Resans pris mk 1.120,Reselcdar e: Eija Fra ncke Teknisk arran gör : Matkayhtymii och A rea.

Naturligtvis skall den bli av och det strax eiler premiären, men då teatrarn a i Sl hlm först i januarl ger ut vilka pjäser, som kommer upp näsla säsong, så får vi leatervänner ge oss tili tåls lills dess,

Det övriga programmet? Troligen blir det att ingående under verkligen Slhlmkännares guidning genomkorsa Gamla Stan i sökande efter människor , arkitektur , konst och episoder i flyddda lider med bes ök i bl.a . Riddarhuset , Storkyrkan , Stortorgel Stockholms historiska hjärtpunkt, Tyska kyrkan och Medeltidsmuseel. Eiler detta är vi väl värda en lunch på Sveriges äldsta och mesl berömda krog Den Gyldene Fred en - där det ännu finns kvar en air av Bellman . Följande dag besöker vi Karl XIV Johans luslslott R osendal i Djurgården och Hässelby slotl där vi också äter lunch i slottskällaren. Under Gamla slan-sejouren kan vi sticka oss in i antikvarial, specialaffärer och boutiqer på l.ex. Väster- och Österlånggatorna. Takten blir lugn. Pre li minära anmälningar blir defin itiva först sedan vi annonserat i nästa nummer vilken tealer och pjäs det blir. Logi : Hotel City R eseledare : Eija Francke Teknisk arrangör : LL Tourist Service T idpunkl: troligtvis den 23 -26 september

Värdshuset

REMMAREN Kumlinge, Aland

REMMAREN har 19 rum (ca 50 pers .) och en rymlig , trivsam restaurang med fullständiga rädigheler. Bastu finns och en populär inomhusbassäng med direkt konlakt med trädgården utanför. eyklar står tili gästernas förlogande. liksom roddbåtar. Du kan molionera med volleyboll , badminton eiler minigoll. BadmOjligheter i havet om du så önskar eiler sightseeingutflykter bland bygdens sevärdheter. Kumlinge har ed ege! litet flygtält tör reguljär trafik Och mindre pri-

vatllygplan. Det är bekvämt ad ta med egen bil tili Kumlinge . Från OsnäsJ Guslavs går flera fä~or om dagen tm och från fasta Aland och riket. pA REMMAREN äter du gatt

Tel. 928-55402

ATLA S RESOR TILLBAKA I TÖLÖ

MED FULLSTÄNDIG RESETJÄNST RUN EBERGSG. 40, HELSING FORS 26, TEl. 496066

VI ÖNSKAR ALLA LÄSARE EN RIKTIGT GOO JUL

Umgås - koppla av Upplev en trevlig kryssning i den vackra Åländska skärgården .

'liII15~i;i!~ I

Njut av en uppfriskande lunch ombord på ms Legend som även besöker sevärdheter enligt dina önskemål. Möjligheterna är nästan obegränsade. Kontakta oss så tar vi fram olika alternativ.

Archipelago Cruise Line Ltd Ab Fullständiga rättigheter

Res aktivt före, under och efter resan

Älandsvägen 33, Tel. 928- 15066 MARIEHAMN

DROTTNINGENS JUVELSMYCKE TEATER i STOCKHOLM 11.02-14.02-88

myeke t om Ihse n oeh hans Det ,ir gruppl edarens sa k alt dramer. Konlroll visade att därnpa farten. så all alla hinSk ie n I1U är industristad sa m har myc ket litct att erbj uda

turi sten. Turislbyrii n bytte ul an tve kan ui Sk ien 01 0 1 en

200 km ·bussresa tili hörja n av Gudbrandsdalen. Lillehammar och Eidsvold.

en gruppledare

(undviker

term cn reseledare. den ver-

kar lite för professionell ). Att vara gru ppleda re betyder int e att man bara går

tili

en resebyrå oeh säger vart ma n viII re sa med si n gruppo Dess tj~lns t emä n är nog sakkunn iga och 5nart har man en resebesk ri vning i sin

hand . Men denna är bara ett

aktiviteten kan realiseras.

Pris: mk 1.275,- pensionär i priset ingår: båtresa Helsingfors - Stockholm med Silja Line inkl. hyllplats i 2-pers. hytt med dusch, WC kaI. B båtresa Stockholm - Åbo med Silja Line inkl. hyllplats i 2-pers. hyll med dusch , WC kat A 1 sjöfrukost ombord logi inkl. kaffefrukost på Hotell City i 2-pers.rum med dusch, WC teaterbiljett tili Dramaten, främre parkett fredag kväll teaterbiljett tili Intiman (Zarah) , främre parkett lördag eftermiddag egen buss för transferer besök på Stockholms stadshus , alternativt Nationalmuseum reseledarens tjänster avbeställningsskydd

Före Del första uppslaget är resultat av ett östväst ligt sammanträffande här i vår region. Ebba frän Öster sade en gång: " Före varje längre resa håller jag alltid studieei rk el om resemålet." Den väs tli ga reaktionen blev: Kan Ebba. sä skall väl vi på vår ö våga göra ett försök. Första reslllå-

let var Revall Tallinn. D et blev inte riktigt studieeirkelmässigt (alla medverkar). utan mest enskilda referatl föredrag med bildvisning. En historieintresserad de l tagare hjälpte tili ett par tre gånger oeh en exi l-estl ändare, som dellagit i Estlands oeh våra krig_ intervjuades. Tyvärr blev besöket en endagskryssning. Om inte deltagarna förut sett stadsplan oeh bilder av Domberge\. skulle deras utbyte blivit myeket litet. Ämnet för nästa st udieeir-

Dramaten ger DROTTNINGENS JUVE,LSMYCKE av C.J.L. Almqvist, medverkande bl.a. Stina Ekblad , Anita Björk, Sif Ruud, Mats Bergman och Ingvar KjelIson. På Intiman fortsätter den bejublade succem ZARAH med EvaBritt Strandberg i huvudrollen. Vi har planerat ett besök på Stockholms stadshus med den berömda Gyllene salen. Den slutliga bekräftelsen får vi i medlet av januari -88. Alternativt besöker vi Nationalmuseum med sina konstsamlingar av bl.a. Rembrandt, Renoir, Zorn och Carl Larsson.

Reseledare : EIJA FRANCKE förslag. som bör lusläsas oeh granskas av gruppl edaren. Det är att hoppas att hanl

Anmälan tili resans tekniska arrangör LL TOURIST SERVICE Arkadiagatan 21 00100 Helsingfors tel. 90-40 00 41 senast den 8 januari 1988.

nagra

resa n. Del rinn s nästan pro-

syn-

punktcr pa genomförandet av resa n. Alla mina crfa ren-

beler som gruppl ednre säger

mi g alt man bör ha en l11 edhj 'ilpare . Gruppon bör hållas

samman

oeh

Efter Akti vit et efter resa n innebär bl. a. ate rbliek"r. M cd bildens oeh ordets hjä lp kan man aleruppleva

Under Sa

Pensionärer reser myckct.

det är ett faktum. Resor innebär kamratligt umgänge oeh tidsfördriv. För en del resor kan detta va ra tillräekligt, men en ligt min mening inte för alla. Man bör få ut mera valuta - oeh beständigare sådan - av de nesta resor. Medlet heter aktivitel. H är några tankar om hur

ner med.

sa mlad.

I bland skall den vä n!;1. da gruppleda ren anm äler gruppens ankomst tili hotell. museum el.dyl. Da hiiller medhj älparen gruppen samlad. Som van lig deltagare fö rsöke r jag följa några viktiga bud . 1. H äll ihop med gruppen oeh fö rsök undvika förse-

fessione ll a diabildsberä ttare som later oss fö lja mcd tili H awaii. Bali . Kina. öve ralll. M en är det int e änn u ro liga-

re all se på bildk ava lk ader. där man sjä lv va rit medagerande ? Det finns även efter-

akti vit et på djupet. Vid nästan alla turistmål fi nns det färggranna broschyrer. sam

ge r den historiska. ark eologiska. geografiska o.s.v. bakgrunden . D et kan händao att man fastnar fö r något tema. som loeka r en tili närmare studium oeh så har angenäm :,ys:,c l:,Uttni ng ror

en tid framåt. I s5 fall har resa n enligt min men ing verkli gen gett behållning. 2. Prata inte då guiden inÄven de som hållit i ska fform erar tet har anledning all blieka 3. Bilda till sa mmans med de bakåt. Eli utslit et sehablonandra de ltagarn a en ring talesätt Iyder : Man lär sig av krin g guide n (int e för nära). si na misstag. Borde det inte sä att förem ål som guiden mera realisti skt heta: Om talar om inte täeks av aska- man viII kan ma n Jära sig av dare . si na erfa rcn hetcr. vare sig 4. Det kan va ra motiverat de är positiva eiler ncgativa. att ställ a sak liga (i nle rent Gruppledarcn oeh medhjä lpersonliga) frågor tili gui- paren samt reseutsko ttet bör den . A ll a ähöra re bör da ga igcnom vad som hänl Deh kunna höra både frågan oeh c che r vad som utfallit vä l svaret. oeh vad som kunde ha gjorts S. U ndvik att kverulera över bätlre. PiI sa sätt skall man smä (oeh även litet större) vara mera l110gen att ta itu ningar.

missräkningar.

Kverulans

är

den

gi ft

för

goda

s lämning e n . Det kan bli svår t a ll halla ihop gruppen . om Ill an ma ste vandra längre sträeko r mella n sevärdhetern a. D å

med nästa grupprcsa. Hurudana resor ska ll Illan

planer" oeh genomföra? Enoch tvådagsresor loeka r alltid deltagare och då är buss skon - villigt oeh förmöget det rätt a trafikmed let. Även tili samarbete. Detta bör för längrc resor är buss uppbjuda sitt allra yttersta {!bör gruppledare oeh med- lämplig. buss hcmi fra n oeh för att ge deltagarna maxihj älpare hjä lpas åt. så att de tillbaka. därför att bagagemalt utbyte för pengarna . långsammare ej tappar kon- transporten är so enkel. D a Här ett exempel från No rgetakten med läten . Guider är är väl Norge det avlägsnaste resan. ··E n dag iSkien. I bvan lige n yngre per~o ner. man kan tänka sig. Om sens födelses tad·· Iät frestansom kynda r raskt framä t. transpo rt cn tili luristnui len de för resenärer. som hört kel var Norge. Förutsätt- r::=----- - - - - - -- - - - - - - : - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - , räeker mer ,i n ett dygn. blir ningarna var då bättre. Från spilltiden för lång oeh resan Studieförbundet fiek man en i själva verke t dyr. Umga studiehandledning i bokbu ssreso r da man j aga r frän form. Rikligt med turi stmastad tili stad tenderar att bli terial kunde hämtas rrän tröttsa mma och re sult atet Norska ambassaden. Dessytligt oeh vagt. D å re san är utom anmälde sig en norsk· över är den oeksä glömd . SF-22410 GODBY ALAND talande medhjälpare. Så toÄr inte idealt ypen följantalt började det likna en stude: M an f1 yge r turl retur tili dieeirkel - så mänga som en pl ats. där man bor hcla möjligt aktiverade. Handtiden (badort i söder t. ex.). KESKELLÄ AHVENANMAATA MITT pA ALAND ledningen rekomme nderade Den är va ld sä att man har diskussioner om norska förRavintola (A'oikeudet) Iämpli ga utn yktm ål inom Restaurang med A-rättigheter Talonpoikaisiuhla kesäkeskiviikkoisin hällande. jämförda med väBondkalas, sommartid-onsdagar rimli g räekvidd . Så fin man Tanssit lauantaisin Dans, lördagar ra egna. Detta visade sig vanog Illcs t va luta [ör sina Tenniskenttä, sauna, ulkouima-allas Tennispian, bastu, utomhuspool och ra rätt svart att genomföra. pengar! ja vesiliukumäki (50 m) vattenrutschbana (50 m) För va rj e gruppresa krävs BLS hon är med lem av ett reseut-

Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-79 18 95. Kanslisekr: Maj-Britt Wikholm

~E~~~~ 8QJ"4"1 '1111

Ernst Colliander-' en gentleman av den gamla stammen med många strängar på sin Iyra • Det är något av gallisk esprit och temperament över God Tids illustratör E r n s t Co II i a n der, där han sitter framför mig i si tt vackra hem och låter tanken löpa bakåt i tiden tili barndomsåren i Kuopio, det eleganta S:t Petersburg, det glada Viborg eiler Svir-fronten under brinnande krig. . Ett härligt intervjuoffer är han och vilket fantastiskt minne har han inte! Helst skulle man skriva en roman kring hans liv , men det gäller här att hålla sig tili det " korta protokollet. " Varifrån de konstnärliga generna kommer blir klart, då man bl.a . får höra att den store arkitekten Armas Lindgren varit hans morbror och att konstnärskap varit ett utpräglat "släktfel" bland hans egna farbröder.

Dä jag i mars 1982 besökte Grankulla var det för att skriva en stort uppslagen artikel om den fina hobbyverksamheten som pensionärerna därstädes idkade på Bensowska villan . Det var vävning, keramikarbeten , bokbindning men framför allt akvarellmålning under den fantastiska eldsjälen Marita Lybecks ledning. Från detla tillfälle har jag i God Tid nr 2/82 skrivit följande rader: . .. Egelllligell borde mali illle slälla lIågoll framom de alldra, men jag är helfrälsl för Ernsl Collia nd ers verk. Det är en sd driven f1ykt - ndgot av H enrik Tikkan en över de sparsamma 'Tf~',

ra'fflarrde

p cn'i, .r

det dagliga umgänget med sina balttyska eiler ryska kamrater. Nägot som han senare i livet skulle ha stor nylla av. Under kriget förhörde han nämligen krigsfängar och ino m affärslivet längre fram blev han en tillgång då det gällde den tyska marknaden . Men förrän vi kommer tili hans äventyr under frihetskriget skall vi dimittera honom som student frän Tavastehus svenska samskola , där modern ocksä var lärare och läta honom samma år befordras tili reservfänrik.

Mera frihet för mig tack!

o~h

pellseldragell, med vilka hall Irollar fram sina objekl. .. Så alltså är 1982 och nu sitler jag då igen mittemot honom i familjens vackra grankullahem och nu är vi dä längt mer lierade i och med att vi fått Ernst in i vår God Tid-familj som illustratö r och nu gäller det alltså att skapa ett porträtt med pennan - inte penseln - av ho nom .

Vid Nevas strand Först några personalieuppgifter kring vårt offer. Född i Kuopio år 1903, där fadern var militär i Kuopio 5. Skarpskyllebataljonen ända tills den finska militären upplöstes, och familjen då flyttade över tili S:t Petersburg där lille Ernst älskade all ströva omkring vid Nevas strand bland de vackra palatsen och beundra de elegant a hästekipagen och de stätliga eskorterna av tjerkesser eiler kosacker. Den där speciella fäblessen för militärer har sin helt naturliga förklaring i hans liv . Farfadern var general och hans sex söner hade alla genomgått kadettskolan antingen i Fredrikshamn eiler i S:t Petersburg. Ernst egen far hörde tili den senare gruppen. Efter en tid som fri affärsman i Neva-staden och då revolutionen gjort slut på allt som fanns i pengar återfinner vi familjen igen i Finland . Ernst nu med ypperliga språkkunskaper i såväl ryska som ' tyska tack vare

När det gällde att välj a bana så var det ju helt klart enligt familjetraditionen all Ernst skulle gå samma väg d.v.s. den militära . Men nej . - Jag bara inte kunde tänka mig alt börj a anhålla om permission. Mera frihet för mig tack, sade Ernst. Naturälskare som han alltid varit låg då studier vid Po lyteket för att bli lantmätare närmast i turen - men också här fanns det en uppbromsande faktor '- petarbetet vid kartritning. Frihet var hans paroll och den vägen har han också valt all vandra hela sill liv. Ernst har aldrig varit rädd att hugga i och började med all svarva burkar , frysa in strömming och på kvällarna läste han engelska och lärde sig bokföring och satt snart som limskrivare hos Strengberg med stadig lön. - Här ava ncerade jag snabbt tili kontorist - och dä blev det verkligen tr åkigt , minns Ernst. - Man måste ju gå o mkring i kravall och ha rena händer, skriva och titta pä tråkiga siffror i böcker, men det enda goda var att jag nu också hade lärt mig bokföring och engelska. Tack vare detta fick jag jobb på en såg i Haapajärvi, som ville ha nägon- som kunde litet ett och annat. Där fick jag den ve rkliga lärdomen . Var både bankbud , springpojke, inkasserare, skötte shipping m.m. Här lärde jag mig mera än om jag hade gätt genom Hanken. Sä blev det plötsligt strejk och jag stod

- därifrån jag tillsammans sökte sig efter det officersmed en kamrat rymde, med karriären fåll sill slut , tack häst och släde fullastad med vare revolutionen tili gevär och patroner och höll Amerika där de livnärde sig på att falla i motståndarnas som arkitekter. händer - om inte en öppen vak sådär lämpligt hade snida i trä kommit i vägen. och hindrat hobby från oss, kommer Ernst ihäg. krigstiden Nej, här kunde man säja om vår pratstund att - "ald- Före det Mälarcirkeln rig brusto ord vid bivuaken ... " varför det gällde startade här i Grankulla haför mig att äte rföra intervju- de jag dock aldrig tidigare offret tili det alldagliga och mälat endast ritat och snidat i trä, och det började jag hans hobby . - Men hur skaffade du med vid Svir under kriget. - Den här t. ex. satt jag brödfödan? - Var anställd i 7 år hos nere i en "potero" och formade tili , med fienden unWaldhof yllerom Kexholm som kommerserAdets direk- der observation, säjer Ernst " tionssekreterare . Här skölle och smeker en alldeles förjag skeppningarna. Under tjusande kvinnoskulptur i krigsären gjorde jag samma ale. 1 ale är också den statysak som alla män i Finland . elt gjord som skall vara eli Efter krigen blev det Telko, självportrält - knotigt men därifrän jag pensionerades segt. - Är de här tre allt du efter 35 års tjänst. - Efter pensioneringen gjort? har jag sysslat med det här, - Nej jag har nog gjort säger Ernst och pekar pä ganska mänga. Dels har jag några förtjusande trästatyet- skänkt bort dem och sä dök ter och på sina akvareller. • det en gång upp en bekant - Hela mill liv har jag som tog allt jag hade och Ernst Colliander har en uppsjö av skissböcker att ploeka älskat all rita. Mina skolfö rde dem över tili en utböcker var i det närmaste ur, ställning i Sthlm och vidare oläsliga, så nedklottrade var tili Uppsala där de alla såldär en sam med en massa lärare sökte han sig tili de och alltid skulle det vara des direkt. Numera har jag timmer som m ä s t e såväl Skyddskärsskolan.i Vörå där mänskor i rörelse. hel! lämnat träsnideriet - Det där är visst en ärftskeppas som sAgas för vära de anmälde sig enbart utrusdet skräpar sä förfärligt. finanser var skrala . En an- tade med hagelbössor. Snart lig genbelastning eiler hur , nan man än Ernst skulle sä- blev det mitt i vintern eva- frågar jag. Synd tycker vi, men han - Det kan man nog säga har ju dock kvar sin akvakert ha givit upp i den här att det är säväl på fädernet rellmålning. Ute på somsituationen , men så inte som pä mödernet. Min mor marstället på Emsalö blir Ernst. Efter en massa ävenvar alltså syster tili arkitek- det nog träarbeten men i en tyr som det tyvärr i della ten Armas Lindgren och på helt annan genre. Tili to msammanhang skulle ta för fädernet kan nämnas att en ten har Ernst nämligen köpt lång tid all referera klarade av mina farbröder Tito Col- upp tre gamla omålade Ernst "biffen" trots back kuering norrut och dA han frän skyddskärschefer och ägde skidor , så blev det att lianders fa r, studerade med stocklador som byggts om Vihtori *050Ias- s fab merr: skida trots de svära drivsnö- Ilja Repin , min far ritade för sönernas räkning tili slutHgen med assistans av ett förhållandena. och två av mina farbröder sommarstugor.

Text och foto EIJA

- Du kan bara inte falta hur vackra de är, då vi pä ytt re sidan lätit de m behälla sin grå färg, men på inre sidan hyvlat fram den oerhört vackra friska furufärgen , som under deras "Iadperiod" kunnat konservera trävirket sä friskt tack vare all man använt så mycket salt i höet. Den collianderska familjen trivs bra ute i Grankulla med naturen inpä knutarna och alla kommunikationer inom räckhäll och varje fredag packar man ju in för all tili veckändan ta sig ut tili Emsalö. Naturen är hans stora kärlek och den skänker honom den inspiration han behöver för alt kunna hälla sinnet så ungt som det "Det här "självporträttet" snidade jag tili i ale vUl Irontell . Lika segt virke som jag allt fortfa rande är hos denna själv. " 84-åriga yngling. , . - - - - - - - - - K l i p p - f O r v a r a - - - - - - - ---,

- Kom ihäg att pä den tiden var jag 14 år, hade skidor utan bindningar och vid varannan meter stöp man på näsan och däremellan slintade man iväg utan all kunna 14-åringens törsta behärska skidorna . Tili slut krigsminnen blev jag upplockad av Yrjö Ruth (Ruutu), som salt i en e _ Denna episod bara för att släde och såg pojkspolingens ~ få fram hans slarka vilja som fruktlösa kamp bland full- I redan som 14-äring under vuxna män. ~ frihetskriget utmärkte ho- Men envis som jag var nom . Är 1916 hade fadern ställde jag dock upp pä vak t köpt ett stort ställe i Padas- då vi kom tili Kuhmois och joki och dit hade man skaf- blev bortglömd ute på Päifat en hemlärare som skulle jänneisen. Efter öden och hålla honom å jour med äventyr kom vi tili Heinola , skollivet. men då tog krafterna slut Tillsammans med denna och jag hamnade pä sjukhus L

garde pietister , som var villigt all ställa upp och hjälpa honom frälstes sågen undan konkurs.

PENSIONÄR! Kom tili Lieksa, krlstllga InsUluta upplggande kortkuraerl • Kura I resetyska fO, penslonArer 11 - 15.01.1988 _ lårare: Dr .paad. Edeltraud Sormunen-Schmidt och fitmag. Eino Sormunen. - Kursavgitt 650 mk - anmåJnlngar senast 28.12.87 (gäma snarast) • Penalonlrers BlbeldagaT I 19 - 25.01.1988 - Blbelstudlellmmar. föredrag. mofion. handarbele. ut1årder

. pe~~~~~~e~~~fa"a~~1~:~~~;~lIdkon8tkur8 9 - 15.5.1988 - Ollka sysselsättnlngs- och bltdkonstarbelen - Kursavgltt 700 mk

•

PenslonArers BlbeldagaT II 30.5- 6.6.1988

. pe~;:~~~dr!g:rt!.ldegar 111 9- 15.8.1988 - Se Bibeldagar I

Anmälnlngar senasl 2 dg . fOre kutsen. I kursavgltten lngår undervlsnlng, un· dervisningsmalerial. kos! och Iogl.

LIEKSAN KRISTILLINEN OPISTO 81820 KYLÄN LAHTI

_ _ _ _ _ _ __

W 975-47141

Klipp - f O r v a r a - - - - - - - - - '

Ett av vår tids tämligen Allt del sagda belastar vå ra stora gissel är den alltmer kotor på ett onorma lt sätt stigande frekvensen av indi- med ryggon t som fö ljd . En vider sam klagar över smär- rä tt van lig företeelse hos tor, ömhel och ofta nog personer som i si na dagliga slörre eiler mindre uttalade tjänsleplikter utför Iiere värklillstånd i kOlpelaren . tim mars skri vmaskinsk nacvilken ju kan indelas i tren- kande är värktillstånd i nacne huvuddelar, nämligen: ken, skuldermuskulaturen halskotorna , bröslkolpela- och överarmen kombinerat re n och ryggkotpelaren med med samtidig huvudvärk . sin fortsättning av ländko- Oetta lillstånd tillskrives, säke rl igen med en tili san ning toma . Man kan ju fråga sig vad gränsande trovärdighel fö rorsaken lill ryggont , onl i slitningar i halskotornas och någo n del av vår relativl närstående vävnaders patolånga kotpelare, är. På den logiska förändringar. fråga n ges oft a med rätta Det har framkommit vid svaret som är entydigt , men undersökningar av ryggkolär kanske inte alllid så Iät! pelare n att mycket sittande att uppfylla , "håll ryggen med böjd ryggkotpelare , Iyfrak" sträck på dig , det är in- tandet av tunga bördor och te meningen att Ou skall gå samtidiga böjningar och krokig eiler böjd , om Ou vridninga r av rygge n resulteock tycker att å ren börjar rar i ryggvärk och en speciell Iynga. Följden av att glöm- trötthe tskä nsla i hela rygma rak-i-ryggen-regeln kan gen . förorsaka Oig mycket tråkiga ryggbesvär och ryggonl , Kan du Iyfta med följd att också andra obehag börjar uppenbara sig rätt? i olika del ar av kroppen , kanske t.O.m. rent av värk. I Hastiga och oeftertänkdet här sammanhanget in- samt utförda böjningar ställer sig genast frågan om framå t för a tt taga upp nåeventuell belasrning av rygg- got föremål från marken eikotpelaren under den verk- ler böjning och sträck ning samma liden av vårt liv . Har framåt efter något tungt fövi suttit för mycket , antagli- remål förorsakar ofta en gen är sittandet de Iiestas brännande känsla i ryggen lott . Hur har vi då suttit? som vid de minsta rörelser Ha r vår arbelsstol varit sitt- kan åstadkomma värk i beriktig, har vi suttit rak i ryg- net ända ne r tili ytte rsta tågen , har arbetets utförande spetsen. Ett sådant tillstAnd måst utföras fram Atlutad är vanligen följden av förmed krum ryggkotpelare, ändringa r i ländkotpelaren. har arbetet fordrat böjning- Vanligtvis är det då fråga ar och vridningar åt sidan. om e n broskskiva som

-.-b.-~c.~*

Några ord

om ryggont Nils \Vcstc rholm

Med.o.ki r.dr. pro fessor

trängt ut mellan två kotor och trycker på en nerv. Sådant kan ju också förekomma i själva rygg raden. När någonting sådant ställer tili med värk i halskotpelaren är de t ofta fråga om en lägeförskjut ning mella n tvenne halskotor, pA grund av nAgot yttre våld , som t.ex. slag mot kotorna , eiler vid exempelvis bilkollisioner dA man blir påkörd av en bil som kör bakom ens egen bil , eile r vid olika olyckstillbud , grova kollisioner eiler påkörningar. Det hä nder då och då att yttre vAld på halsAstadkomme r kotpelaren svArartad huvudvärk , ett symptom som gör att man inte alltid kan hä nföra det tili slag, stöt eiler dylikt mOI kotorna i halsen. Mao kommer inte att tä nka pA att huvudvärken kan vara en följd

.. *' ~ ~ ~,<,- ", ~ .:i} ~ 'tr* _ *f'; ~.p: ... ~

Tag en pepparkaka varsågod!

(

Tack , jag tar e n pepparkaka. Så brukade en av mina lära re säga när hon blev bjuden på te. Det blev IYå pepparka kor med smör emellan och eventuellt en skiva ost. Tack jag ta r en skorpa, sa Oli n mormor och sA fick mormorsskorporna sitt namn . PA ett kaffe kalas pA de n tiden hörde det tili att ma n hade en skål med skorpor. Sädana kunde man gä rna nu baka tili jul , som omväxling tili det söta. Recepte t låte r sA här: 100 g jäst. 200 g smör, 2 1/2 dl kaffegrädde , 2 1/2 dl vatten , 1 dl socke r (kan minskas) , 1 tsk salt , 3 stora eiler 4 små ägg, drygt 1 liter vetemjöl. Laga en vanlig vetedeg som får jäsa. Rulla runda små bullar och låt dem jäsa pA plAt och grädda i 200'. Klyv bullarna med en gaffel , genom att sticka in den frAn sidan av bullen . Låt dem inte plattas tilI. Rada dem på plåt med den skurna sidan uppAt och fä rgsätt dem . Torka fAr de i svag ugnsvärme och med

springa pA luckan . Tili min förvåning såg jag att man får köpa Rumfordskorpor, men det har ju sin charm att baka själv. Senaste jul hade jag e tt recept på lika mycket kakan , så de n lämnar jag dä rhän. Den är tili typen engelsk fruktkaka och tål väl att sparas. 1 å r har jag tänkt ge rece ptet på en dadelkaka och kanske också en likonkaka. Den senare kan kanske vara litet besvärlig att äta , de n har ju så hArda små frön . Men eftersom jag själv har fikon kvar så tä nkte jag baka en sådan. Dadelkaka:

En regel som ä r viktig att minnas : gör .inte samtidigt böjning och vridning , tag upp ett föremål frän golvet med rak rygg, böj endast knäna , Iyft ett tungt fö re mål med kroppen möjligast nära bördan och ryggen rak. Tro inte om onl i ryggen vad som helst eiler vad SOm bäst passar. Fråga alltid läkare . En grundlig unde rsökning av ryggo nt är viktigt med tanke på a tt rätt beha ndling skall kunna insättas. Sällan hjälper medicinering , utan kirurgisk behandnärligga nde organ tarmar , ling hägrar nästa n allt id , lungor) sa mt brott på själva men den ha r nog sina risker, kotorna eiler deras utskott. och i sAda na fall går läka ren helt e nkelt tili manipulatio nsbehandling, om läkaren Går du rätt vågar manipulera. Det fi nns sätt? en utväg som läka rna nuförtiden brukar pröva, förrän Frakturer pä kotorna kalde gAr tili hArdare behandlas va nligen utm attningslingsme toder , och det är brott på grund av att man medikalgymnastik med allt tänker sig å tt sådana frak tuvad de t innebär av Ijusberer uppstå r sAsom följd av handling massage och upprepad belastning. Oå ä r sträckningar. Slarva inte det fräga om böjningar av med ryggont, om också lite t , kotpelaren , av förslitning uppsök läka re förrän värken vid upprepat bärande av blir olidlig. Det bruka r hjältunga bördor eile r att Iyfta pa i det lå nga loppe t. mycke t tunga föremål. Att märkas ä r aH man skall förutom att gå rak i ryggen, också gå , promenera på rätt sätt, genom att se tili a tt skoplaggen inte är utgå ngna och slitna , att su lorna ä r raka och att klackarna inte är DONATIONER som styltor. Orätt gång kan per 25.11 .1 987 också utgöra felaktig belastDrumsö ning som verkar på ryggkotPenslonärer r.f. pelare n och ka n ås tad komVI tackar donatorn ma svårbehandliga skador.

Lea Andersson

av förskjutning mellan e tt par halskotor. Ryggo nt kan ocksA projicieras tili smärtor i någo t av kroppens inre organ men då ä r det fö r del mesta frågan om ett slags psykiskt betingad vä rk , vilke n inte heller alltid är så lätt att behandla. Ryggo nt ka n vara en följd av försträckning eiler överansträ ngning av ryggens muskulatur, den kan också sträla ut i armarna och kännas i lungorna vid djup inandni ng. Ryggont med utstrålande värk frå n ländregionen lill be n och fötter betecknas av patienten huvudsa kligen som ischias. Jag viII inte skrämma eiler göra läsaren mörkrädd men i det här sammanhange t viII jag i korthet ocksA meddela att ryggvärk kan vara e n följd av tuberkulos , goda eile r elaka rtade tumörer, synnerlige n sällan syfilitiska förä ndringar, strålsvampsinfektion (vanligen utgående fran

-.-b.-~. c. ~ *

på

.. >f~ d

Visste ni annars att det var Karl XII:s krigare som hämtade receptet med sig frän Turkiet , liksom också kAIdolmarna. Men då var det inte fräga om kAI utan vinblad . Pepparkako r, ja. De är ju a rbetsamma, så jag skulle i princip inte ha nAgo t emot at köpa dem färdiga. Men de är vanligen så lite kryddade att jag gärna hade mera smak i dem . Jag förstår nog bagerierna , kryddor kostar så mycket. Den enda krydda man kan spara litet pA ä r nej lika, mycket av de n varan ger vision av ta ndläka re .

~~ ... ~· 4. ~ 'tr* _

-ttft:.~.p: .... ~

den mellan två teskedar. jag alla en god jul och e tt liGrädda i 125' . - Själv sva- ka gott ny tt år. rade jag spritsar pä sa mma Lea Anderson fråga och med detta önskar

Arbetspensionsanstalternas förbund 25 år

var förresten en

brödbeströdd form i 175', ca en timme. Kakan blir bättre om den fAr stå nAgra dagar.

Fikonkaka: 2 ägg, 1 äggvita , 200 g socker, 100 g mjöl , 1 tsk bakpulver , 200 g kärnfria russin , 200 g fikon , 100 g mandel. Gulorna, en vita och sockret vispas kraftigt sä att massan blir vil och porös . Blanda mjöl och bakpulver och rör ner det. Slå vitorna ti li skum , rör ner dem försiktigt. Skär fikonen i smä bitar och låt dem ligga i litet konjak för att alldeles ca 200 g dadlar, 1 1/2 dl ko- mjukna . Skålla mandeln och kande vatten, 2 dl farinsoc- skär den i strimlor eiler köp ker . 200 g smör , 3 ägg , 3 1/2 fä rdigt striml ad mandel. Rör dl vetemjöl, 2 tsk bakpul- ner all frukt. Sme ten hälls i ver , 1 tsk vanillinsocker. - en väl förberedd form och Skär dadlarna i små bitar grädda i 175' i 1 1/2 timme. och häll det kokande vattnet Spara den i en vecka eiler över dem . Rör om dAoch då sA, vecklad i foliepapper. så att massan blir jämn. Rör Den går inte att skära i skismör och socke r tili skum. vor genast efter gräddningTillsätt äggen och sedan de e n. torra ingredienserna. BlanPepparkakor och jul hör da lätt. Grädda i smo rd och ihop. inte minst för doften.

pert som sade att man skulle söka införsel på vissa kryddor, så skulle man fä back , för a tt de är ohälsosamma .

Har

förres ten

lagt märke tili att man inte fAr köpa bitte rma ndel hos oss , men nog i Sve rige . 1 vissa gam la recept ingår bittermandel. Nu skulle jag gärna ha en färgbild för att visa några förföriskt goda småbröd. Ouken skulle vara röd, Iju-

Hellry Olallder överräcker Arbetspellsiollsallstaltemas jörbllllds jubilellmsgåva "De kloka åreII" tili SPF:s ordjörallde Siv TllIIzelmall VOII Adlerflug och verksamhetsledare Jerker Nyberg, vid "TELA:s" mollagllillg dell 25.JJ.87 i Helsillgfors.

sen vita , liksom hyacinterna.

Grandoft sk ulle det också vara , hur man nu fram det på e n bild . Jag gade en om vilka små bröd hon tionellt brukar baka och hon sade ökensand : Här e t! recept, men varje familj ka n ha sitt eget. 200 g smör, 200 g socker, 2 tsk vaniljsocker, 1 tsk soda, 250 g vetem jöl. Bryn smöret lätt , rör det il...... kallt och pösigt med sock_IA rbl~tsj~ellsjl~mranl stlzIlE'mas jörbulld har della år verkat i ret. Tillsätt de övriga ingreår. Pell siollärsjörbulldets ordjöralldell och verksamdienserna. Forma småb rö- hetsledare här j örsamlade tili j ubileumsmonagllillg.

SPF:s Jubileumskryssning 3-4 sept. Glada marknadsGrälorna har varit många som redaktionen har fått mottaga ef ter det nr 5 utkom - skandal - utan den utlovade sångens som sjöngs under Jubileumskryssningen på Albatross. Sorry men det var som vanligt utrymmesbristen som gjorde det. N stäm upp och låt valsen gå! Mel. Kom i kostervals.

Under kryssningen

Nu så bär det av - ja vi kryssa r långt ut på hav, vå rt fö rbund sig stär - det har verka t i väl femton !lr. T ide n svinner hän - och nu slår vå r Siv som kapte n, vi framät far , me d kursen klar

med Albatrossl

och vi tri vs, va rendaste en.

Refr: O ch när vå rt fö rbund e n kryssning ha r vi med Al batross på bölja n fa r, trivseln är värt mål, kom och höj din skål, medan färj a n frän re dden far.

Ja många, många, anhö ll om fili" visa,

här ullderlälll og illgen all dell prisa. Ty Jör de gållgna åren Jann mali växlell - dell som väl bällre borde synts i lexlen. Fasl del som Jall ns - i Iredje slroJell bUll del, aCl det var kiirnan - kiirnan av /ö rbundet, som lilI vår krysslling hade kommilloss, de som beJanll sig ilär på A lbalross.

Stämningen ä r fi n och tili kostervalsme lodin sjunger alla glatt, medan styrma nne n står vid sin ratL Jerker heter han , e n med fa rleden välbekant man , han ordern hö r och allt vi gö r i sin loggbok anlecknar han.

D el var ju e li sentells, som allsågs viklig oeh som lilI alla delar syntes riklig, oeh därJö r underslröks del slarkl - därvid all visall borde illgå - i God Tid

Refr: Å ren har oss mött och år fö rgätt , fi na styrmän har vi alltid fätt , J erker lilla hej - Jerker lilla säj, du vet att vi gillar de j .

När niehundra m änn isk o r m ed intresse,

Glädje n är inle t lån , vi ha r ko mmit I!lngväga från , att i trevligt lag - fira rö re lsens födelsedag. Ut på havels run d - stäva r kä rnan av vårt fö rbund , så hej och hå, pä bölj an bl!l kom och sväng idansen e n stu nd .

sågs silla lyssllande - när i sill esse, Mos'n Boman oe" Diek Granrolh spridde Järg, m ed Benny Tömroos oeh KurI ÖSlerberg. Oeh Ekka Sjöblom - liden långl Jörlöjde i Irenlle långa limm ar oss Jöm öjde. Men dess!örinnan ilade Siv ombord, oss hälsal med en heI del klok a ord.

Re fr : H ä r, med kavaljer och här på svaj fi nne r vi vär egen Else-Ma j. _ rosorna på k ind , svävar som en vind , se så dan rytm - aj ajo

Då kän de vi - sam kom fTd" mdnga Irak/er, Itär lann pesnionären rätrQ takter. Oeh alla höll - del Jallll vi 1I0g - balansen, när man med lilla vännen Irådde dansell .

Qlt

Pe nsio nä r i da ns - bättre stil ser du aldrig nånstans, dam , med locka r grä - da nsar lätt som e n un gmö på tä. Fa rt p!l varje ka r - så att rocka rna l1yger och far , hei, polkan gär och vä rme n rå r, hå ll i gång - vi har krafle r kva r.

Eli hjärlligl laek lilI alla som kom med som Irivsamhel, som allmän glädje spred. Ja som en verklig gåva här jag känner mill Iräff med alla gamla goda vänner.

R e fr: Me n - om du en dans med Eija få r. hjä rtevärme n upp mot himlen när, Eija lilla hej - Eij a lilla säj - vili du dansa en vals med mej .

Ja della var nu vad jag ilar all säja. Eli rikligl solvarm hä/sning, kära Eija.

Sa nna mina o rd - ha r ni sett e tt sånl smörgåsbord , bättre ka n ej fäs - se nu tili att ni smörjer e rt kräs. Nu så är det dax - fö rsta dukningen börj ar ju strax. ja si näringen , fi nns här min vän - i sallader - räkor och lax

Alfred

hälsningar från parga~ Ut. plaskade regnet ner och vinden ven kring knutarna. men inne i Brandkårshuset hängde paraplyerna i färgglada knippen under taket. när pensionärerna den 17 .10.87 ställde i ordning sin ma rknad med devisen "där det händer och sker Det bästa som h ä nde var att med lemmarna i vä r förening så hund rap rocentigt ställde upp. och det räckte inte länge förrän borden dignade av läckra bakve rk , sylter. potatisgröt (mycket guterat). härliga rök ta l1undror och annat ll

gott. För att inte tal a om lopptorget , där man kunde göra verkliga fynd! KI. 11.00 var det dags för en fanfar och så stä mde sångkören upp med " Marknadsvisa", som samtidigt ackompanjerade seniordansarna , där de uppfö rde "Torggummornas dans". När de n sista tonen förklingat . trädde allas vå r hemtrevliga polis, överkonstapel Algot Rosenblad fram och med ett högtidligt dekret författat pä vers gay han sin tillätelse att öppna kommersen. Och den var minsann livlig! På några

• Fin var kommersen på marknaden dit kunderna loekades av "pledejerskans" manande koskiilla. timmar var ath slutsålt, men så hade vår glada "pledejerska" med sin koskälla sett tili att publiken fick reda på a llt som skedde.

för ocksä de övriga vinsterna var begärliga. Den fi na stämni ngen förhöjdes ytterligare av de sprittande glada låta r som P a rgas Dragspe lsklubb bjöd oss pä och som LO .m. lockade ti li dans . Resu lta te t av marknadsbestyren översleg a ll a förvän tni ngar, me n fint kändes de t också att utåt kunna vi-

Ett fint tillskott i kassa n fick pe nsionä rsföreningen ge nom ett trevligt lotteri , dä r huvudvi nste n utgjordes av en tavia. som skänkts av ko nstnä r Margit Grö nqvisl. Att den väck te allmän be- 53. att pensionärerna är akundra n framgick av de n tiva och före tagsamma indovanligt snabba åtgå ngen på ivider. sam trivs i si n förlotter. det var m!lnga som ening. a ldrig ha nn med i svängarna J.e.

-.,

R efr: Fröken lilla - kan ma n , ulan söi, få en vichyvatten eile r öl, fröken lilla hej - fröken lilla säj , vili ni häm ta e n ö l !lt mej.

Alfred Smeds

KORSORDET 5/87 Kära korsordslösare! Ni ä r he lt enke lt storanade -

Alice Forsström

Nedervetil

ja. ren tilv slOrsintn . I st~i ll e t

Anni Laine

Karis

Rulh Liljeblad

Borgå

för att ko mm a med en uppsjö av ilsk na kom ment arcr

öve r misstage n bla ntl RÅNEN och KNÅ A N D ET (Iäs Il ärmarc' Hasses kåseri i de tta nllm me r!) så har ni ba ra vän ligen ko mme ntera t och konstate ra t de t mä nsk liga misstaget och li ka nitigt som van ligt latit e ra lösningar droppa in ge nom postluckan . Så här i min sista nummer av God T id vili jag sä ntla e r alla som jag mött i ko rsor-

Loreley Lindror,

Hfrs 15

Marita Wilamo

Åbo 50

dets teeken en ex tra varm

ju lhälsn ing och ett sto n tack fö r trevligt samarbe te bland ko rsordsrutorn a under åre n .

GO D J UL och manga GODA KO RSO R DSÅR! Kärleksstigen 3 Eija

u (961) 121 444

Resan tili Albanien blev det öventyr drömt dm mente helt vågat hoppos på kämpa t fö r sin frih et Olot en sta r öve rm a kt. Numera ta r

Min ma ke oeh jag har i mAnga är ta iat om Albanien oeh om all vi borde resa dit. De ls har det berott på. a tt det va r det enda europeiska land vi inte besökt . me n oekså mys tike n med ett så helt slutet och isolerat land loekade oss.

Vi visste proktiskt toget ingenting om Albonien, då vi stortode och blev mångo dörför gånger glott överroskode

de oeksä e mot turiste r frä n de skandinaviska lände rna . England. Holland. Be lgien och Västtysk land , Olen absolut inte frå n USA . Sovjet eile r övriga socialistiska lä nder. Vår grupp bestod av

jo rden och myeket a nn at fiek vi oekså e n glimt eiler egentligen rätt många glim· ta r av hur Albanien av i dag försöker utveekla sitt land , sitt jordbruk . sin industri. krigsve terane r a ch resan av resebyrån sitt sko lväsende m.m . fö r a tt ordnades inte tala om den fa nt ast iska O lympia , som bl.a . ord nat sa tsning de gör för sin upp- ota liga Iyekade resor tili Kina . 1 ärli ghe tens na mn mäsväxande släk te. Vå r resa varade i tio orör - te jag säga. a n komfo rten i glö mliga dagar. Intryeke n Kina vida öve rsteg komfo rbara ra sade över oss. Vi te n pä denna resa , me n vi sta rtade vA r resa i början av hade inte heller vä nta t oss me ra . Resebyrå n maj oeh kom tili ett land där något vä rbruke t va r myeke t fö rse- gjorde sitt bästa och hade nat preeis som he mma hos duktiga reseleda re med pä oSS . Därför fiek vi - en agro nomfa milj - följa med mycket av det arbete. som egentligen borde ha gjorts myeket tidigare .

Mä jag genast få sagt, att eiler det mesta var annorlunda än Albonien vi föreställt oss det , men Shqiperio, sam man ka n ju inte ha realistiska föreställninga r om ett olbonerno sjölvo la nd man hö rt så litet om. kollor sitt lond, Vi va r så att säga nollställda genast från bö rjan oeh fä rd i· hoi' inte kopociga att ta emot vad som tet ott ta emot bjöds. Vi hade he ller inga uppskru vade förvä ntningar mero ön 6000 tusom kunde gäckas. D ärfö r rister per år blev må nga upplevelser glada oeh överraskande , då vi Landets hote ll ka paeit et märkte att någo t fungerade och busspa rk fö rslå r inte för bä ttre än vi trott. men sam- mera iin 6000 tur is ter pe r år. tidigt måste vi oekså tä nka D essut o m ä r de t säkert bakåt oeh fö rsöka min nas klokt av de m att inte utsä tta hu r fö rhällandena hade va rit fo lket för alltfö r myeke t nya En av de lusenlals oxforor vi här hos oss fö r ea 50- 100 år intryek oeh inflytande frå n slabila Iräklavar. sedan. Vi mindes fö rhå ll an- kullUrer och levnadsvillkor, de na från vå r ege n ba rndo m som så markant ski ljer sig oeh frå n vå ra krigs- oeh fr An de ras sätt att leva . De färd en. Oekså A lbanien kristider , men kunde oekså har en bestä md uppfattning gjorde sitt bästa . men ha r föreställa oss hur vå ra mor- om vem som få r e iler inte ännu inte den Tutin sam beoeh farföräldrar hade levat fAr ko mma tili deras land, hövs för a ll smidigt kunna på sin tid . men finska krigsvetera ner är sköta allt oeh säkert inte Me n - parallellt med det· vä lkomna . Bäde A lbanien heller sådana resurse r , an ta uråldriga säll an bruka oeh Finland har modigt de i a llt skulle kunna svara mot de krav dagens beresta turister ställer. Alba nien trampar ännu i barnskarna i det hä r fallet. men den goda vi ljan kan man in te ta miste

på . För övri gt ä r det många a ndra länder, som oekså de ännu har myeket a tt lära sig. För att i någon män mildra dessa mina ord vi II jag beräna. att A lbanien är e tt " guda-vackert" la nd oeh att vi lämnade kvar e n stor del av vårt hjärta i detta land oeh hos dess fo lk.

Vi trivdes gatt med våro finsko vopenbröder och -systror Vi - min make oeh jag var de enda svenskt a la nde i

ressällskape t . Ole n vi trivdes alldeles yppe rligt med vara finska medresenärer av vilka en stor del va r ka relarc. Efter tio dagar var vi vc rkli ga hjärtevänner. Vår grupps reseledare he ll e Arto Kan si oeh a ll a utan unda nt ag gillade honom högt. Dessutom hade vi beprövade Toivo Lehmusvirta med fru Ella frå n krigsve teranerna med som " kontak tm än" . De band gemytligt oeh med humoristiskt småprat ihop de t offieiella programmet med

Text: Margareta Karlson Foto: Rabbe Karlson

gre kcL se rba krater. bulga-

rer oeh zigenare. Språket är på 1ill1gt hall besHiktat med de slaviska språk en. men har i sig upptagit lånord från g ra nnsprå ken sam Lex . gre-

kiska. it a lie nska och turkiska. Stora delar av Albanien består av bergslandskap. stu n(jom myeket svå rt illgä ngliga oeh mellan berge n löper djupa grö nskande dalaL Var man än reser i AIba n ie n se r man stö rre e iler

mindre bunk rar. som tili utseendet påminner om f1 yga nde tefat. Vi frågade o m de verkligen tro r att dessa bunkrar ha r någo n bet ydelse ur försva rssy npunkt. me n

fiek svaret. an de mest har

Ole n är så föga utbredd. men det kryllar fakti skt av li v på varenda väg. På grun d av att te rrängen ä r så kuperad blir farten av nö dtvå ng myeket hovsam oeh dessutom vimlar det av rn änni-

skor. får-, get-. ås ne-, hästoeh kohjordar på oeh lä ngs vägarna för a tt inte ta la Om anko r och hö ns sam vimsar

o mkring.

Bussehaufförerna

får hela tiden vara på sin

vakt oeh bercdda an hastigt bromsa in vid oförutsedda " trafikslOekningar" e ile r a ndra väghinder.

Albonien med ett stormigt förflutet under frömmonde moktutövore vörnor om sin frihet Alba niens histo ria sträeker sig längt bakåt i tiden oeh har i sanning varit amvä lva nde. U nder den tid romarna härskade över Albanien tillhörde lande ts folkstammar provinserna IlIyrien och Epirus . På 1400-tale t Iyckades Alba niens folkhj älte Skanderbeg ena de me r e ile r mindre sjä lvständigt fungerande stamma rn a i kampen m OI turka rn a , me n e ft e r ha ns död 1468 kom la nde t trots a llt a tt i f1era å rhundraden tillhöra Turkiet. Först år 1913 blev Då lande t sjä lvständigt. fastställdes landets grä nser och de bekräftades yn erligare vid freden i Versailles. D e t nationalistiska p a rtiet. Ic u

nv AhlTl c cl Z o gu .

ö ..... "" ....

tog makten i la ndet 1925 och Iyekades stävja oroligheterna i landet. Ar 1928 utropades president Ahmed Zogu tili kung Zog 1. Då ita li enarna år 1939 besatte Albanien f1ydde kun g Zog ur landet och medfö rde statskassan . Efte r italiena rna ockuperade tys ka rna landet . me n med a llie rad hj älp Iyekades lande ts kommunistiska pa rtisa ne r under ledning av Enve r Hoxha fö rdriva dem dä rifrå n 1944. Såvä l möNe på vägarna. Oxarna är klavade vid varandra med ita liena re som tyskar bort fö rde då de länmade landet vad som kunde transporteras därifrlm. Det ill a åtgångtrivsamma andhämtning - e n psykologisk betyde lse. na lande t blev försa tt i ett En prakti ~k betydc lse har fullkom ligt noll-Iäge oeh tili pauser mellan ve rserna . När vi an länge tili Tiranas de med å ren fått. då de nu- e n början fiek det konee ntf1ygfält Rinas. dclades vi in i m era används sam taa lc tt e r rera alla si na krafter p å a tt fyra grupper . nämligen A . rör folket på fälten. De lig- överhu vudtagc t öve rleva . B. C och D. Gruppern a A ger utspridda praktiskt taget I dagens A lban ie n börjar oeh B fö ljdes åt under hela öve r allt. ma n ege ntli gen sin tideräkJärn v~lgs n ä let ä r rätt beresa n oeh å kte resan medsols, medan C oeh D åkte gränsat oeh biltrafiken mini- ning rrån å r 1944 . Det året motsols. De n kvä ll vi firade mal. I ndustri n transporte rar föddes näm li gen det nuvavår avskedsfest framträdde sina produkter med järn- rande Albanien oeh det som men andra hänt tidiga re tillhör en grå våra gruppe r turvis oeh gay vägs vagnar. prov på de mest varierande tra nsparter skö ts med över- forntid . A r 1946 utropades pragramnummer. De n cn- täekta vagnar dragna av lande t tili en folkdemokrati . väldiga täv lingsjuryn dömde oxar. hästa r e il er ås no r U nde r å ren 1944- 1961 samAlbanien med doek " oavgjort" gruppe rn a spä nda parvis framför vag- a rbetade narna. Vi såg t. o. m . fyra Sovjet, men lierade sig i e me llan . oxar spä nd a fö r ex tra tun ga stä llet med det kommunisIngen priva tbilism före- tiska Kin a efter att ha brutit Albonien ör ett lass. kommer. Några ga mla bila r med Sovjetunionen. Efter omvöxlonde och av varie rande modell funge- å r 1978, dä Mao dö tt bröt sa m taxib ila r . sta te n Albanien sina förbindelser noturskönt lond rar äger ett antal gaml a kinesis- också med Kina. De ha r in Albanicn ligger på Bal- ka lastbilar, ibl and skymtar te oeh vi II inte ha någo t med kan-halvö n vid Adriatiska Olan någon lång sva rt diplo- USA. Sovjet. Kin a e iler övhavets sydöstra kust. I norr matbil oeh framför hote llen riga socialistiska stater a tt oeh öster grä nsar landet ti li kan man nägon gång se en gö ra. De går nu si n egen so, eia listiska väg. Jugoslavien oeh i öster och utländsk bil stå parkerad . söder tili Grekland . Dess Ma n kunde tro. att de t befolkning består tili 95 % skulle vara lätt att resa på Forts. på sido 19 a v albaner ach resten av vägarna i Albanien. då bi lis-

anteckNågra om vår ningar ••••••••••• frän sido 18 kanske resrutt Alla behöver nå- stimulerar läsagon att se upp ren tili en titt på tili och vörda Albaniens karta.

FORTSÄrf ING ••••••••

Resan

Likso l11 Skanderbeg på si n tid blev e n stor nationalhjälte har Enve r Hoxha blivit det nutid a A lba niens stora hj ä lte . U nde r Hoxhas tid har lanue t gå ll fram å t. Det hillle r pa a tt a rbe ta upp sin industri . den sociala strukturen ä r st abi !. skolväse nd e t utvee klas . barn oeh un ga ges möjligheter tili stu di e r oe h fritid ssysse lsättning rö r ,I tt nä mna någ ra exem· pel. Men a llt som görs oe h sägs ge no msy ras av partiets progra m oe h paroller. Det helt a teistiska Albanien har i Hox ha. i sy nnerhet efter ha ns död fö r ett par ä r sedan. fä tt e n idol a tt ä ra . ä lska oe h d yrka . V ar man än rcser i l andet möter man namnet Enver Hox ha . ibland kompone rat av b lo mste rpl a nt e rin ga r . ibla nd inhugget i bergväggar. må la på husvägga r , berg 01 .01 . oeh på stora plakat med fotografier av nati o nalhj ä lte n . D e n fö rstfö dde so ne n i e n familj fär namnet E nver . föreninga r m. m . uppka llas e ft e r hono m . barnträdgårdsbarn, skolbarn oe h pioniärungdom a r sjunge r o m oeh dek lame rar hyllningsdikt e r tili ha ns ä ra oe h lovar a tt följa ha ns excmpc l och arbc ta för ett Iycklig t oeh välmående

minnesmonument so m reSls runt den , d ä vi besökte den ga ml a ill yri ska stade n Leza. som und e r anti ken kallades Liss us. Vå r 60-hövdade skara krigsvete raner, d. v .S. grup pe rna A oeh B , besö kte oekså de n höga kulle ut a n-

Vå r grupp startade med för Tirana sam domine rades tre dagar i Tirana oeh där av en jä tt esta ty av " Moder bodde vipå hote ll Tirana. Albanie n". Pii d e n vide lt A -klass hotell i st aden sträek ta kullen stod e tt 010 abso luta ee ntrum alldeles nument rest tili minnet av intill ett stort kulturpa la ts. alla so m lidigt m a rt yrd öde n Vi besökte e n etnografisk för Alba ni e ns frihet. Alideut stä llning, informe rades Ies intill mo nument e t låg om la ndets mångtusenä riga Enver Hox has gray oeh reshisto ri a p ä Na tion a lmuseet ten av de t vidsträckta o mråoeh utställnin gen "A lbanien de t var täc kt av vita m a r-

Alb a nien har medelhavsklimat med torra so mrar. I mede lta l fär Olan två skördar per å r. 10rdbruken sköts so m kollektivjordbruk. Olen fo rtfa rande m ed myeket å lde rdo mliga me toder. Paroxar spända framför e n träharv plöjer oeh fälten kryllar av folk med spade e iler haeka i hande n . Majs oeh ve te är de främ sta produkte rna . men vid kusten odlas frukt oeh inne i la nd et vin oe h tobak. Stora arealer behö vs dessutom som betesma rker. Albanien har enorma naturtillgå ngar i form av olja, naturgas , krol11. koppar, järn, koi. nieke l, vattenkraft m .m . Industrin häller på a tt byggas ut oeh la ndet h ar e ta blerat kontakt med närmare hundra lä nde r för att ö ka sin expo rt . Det lå ter helt ot roligt, men den uppgiften gavs oss vid e tt industribesö k. Den livligaste kontakten uppe hå lls med de närmaste gra nn a rna . T.ex . Grekland få r elektrisk kraft frå n vattenfall oe h forsar i Albaniens sydligaste bergstrakter.

Rundresan i AIbanien startade och gick först söderut

Kom med på släktresa till Amerika och Canada i mars-april 1988

För några veekor tillbaka togs kontakt med oss i Pe nsionä rsfö re ning Vi No rrifrån för att ev. åstadkom m a en s.k. släktresa tili Amerika oeh Ca nada. Efter alt vi venli lerat På väg söde rut besökte vi frägan en stund blev slut resu ltate t alt vi tillsammans med museistaden Berat och över- Karleby Resebyrå AB gör upp resans mäl som d å sk ulle. b li nattade där e n natt . Berat n ll ngå ng i mars-april 1988. Efter delta beslut har R esebyka llades tidi ga re Antipatra. rå n ut arbe ta t elt progra m som för en reserut! Karleby Vi besökte stade ns ga ml a Seattle - Vancouver. Detta skulle vara huvudpunkter för fästning. som hå llit ständ . resan oeh i så fall kunde resenärer i god tid meddela släkt mo t både turk a r oeh ita- och vänner för ankomsten tili nämnda OTter. Med namnet lie nare. Fortfarande bor det Släktresa förs tår vi alt det gä lle r e n bart re sa ns pris oeh folk inom fästningens mu- att resenärerna ink va rte ras DOS vä nn e r och bekanta. raf . men den fom a glansen Enligt vårt program sker avfä rden frå n Karleby 27.3.-88 har falnat. Av de ti o tals kyrkor som funnits inom fäst- med buss tili Vanda flygfält H frs. d ä rifrå n direk t nyg tili ningens murar fanns nu en- Seattle . dast e n kyrkoruin kvar, som nu fungerar som museum. D e n 10.4.88 sker avfä rd e n frä n Seattle , ankomst He lsingDe öv ri ga kyrkorna har ri- fors Vanda fl ygfä lt . Busstra nspo rt Hfrs-Öste rbo tt en . Alltså har vi va rit på resa i eirka tvll veekor: Karl eby vits e fterh a nd so m m a n behöv t byggnads m ateria l fö r Seattle - Ka rleb y. viktigare ä ndam ål. Närmare angåe nd e resans progra m oeh exak ta tider er" Stenstade n " Gjirokastra byggd på en bergsslultning hålles ge nom Kar leby Resebyrå tel. 968-238 I 1 eile r ge nom har e n ga mma l bebyggelse kontaktman Wolmar Furu tel. 968·112 99 e iler 311299. A nm ä lningar bör va ra oss tillhand a 15 rebruari 1988 oeh oe h husen ä r byggda av flata stenar radade p å varandra förhand si nbetalningar kan göras m å nadsvis tili Karleby Reutan bindemedel me ll an ste- se byrll St randgatan 17 - 67100 Karl eby. na rn a. Oekså take n var byggda pä sam ma sätt. Småningom nådde vi väri sydligaste rese mä l, staden Saranda, som li gger milt e m o t den grekiska ö n Ko rfu på endast et! par stenkasts avstå nd [rån den . H ä r nere va r vädret strä lande oeh vi 27.3.88 : kl. 09.00 avfärd med buss frå n Österbotten bodde på det bästa ho tellet (Karleby busslation) . KI. 17.30 ankomsl tili Helsing vi upplevde p å hela resan. forsNanda flygfält. KI. 19.05 avfärd AY 143 direktflyg Det hette Butrinti oeh hade ca 9 limmar. KI. 17.40 ankomst Seattle flygfält. fän sitt namn av den gamla Tillägg : Direkt busstransport tili Vancouver (ca 3 staden Butrinti a llde les intill timmar) och tillbaka tili flyget. Pris ca 200 Fmk. gränsen tili Grekland. De 10.4.88; kl. 20.55 avfärd från Seattle AY 144. byggnader vi besåg d ä r här11.4.88; kl. 16.05 ankomst tili HelsingforsNanda stammade frän 600-talet f. flygfält, direkt busstransport lill Österbotten. Kr. RESANS PRIS 4 .490 mk tili Seattle. I Sara nd a besökte vi bl.a. Priset förutsätter minst 30 betalande resenärer och oekså e n barnträdgå rd. Unär baserat på dagens valutanivå och kan därtör i fall garna va r a llde les b ed å ra nav valutaändringar ändras. de oe h uppträdde oeh sjöng 1 PRISET INGÄR: - busstransport Österbotten - för oss av hjärtans lust oeh Hfrs - Österbotten d irekt till/från flyget. (Exakla bussdekl a merade om sin älskade rutt- och uppsamlingstidtabell ges senare) Enver Hoxha, siu pa rti , pio- flygresan Helsingfors - Seattle- Helsingfors ni ä re r och martyre r. men - reseledarens Ijänster oekså om smä blommor, bin ANMÄLNINGAR TILL: VOLMAR FURU Storbyl oe h andra ska pade vare lse r. Karleby 968-11299 eiler 3112 99 T.o.m. vi garvade vete raner Teknisk arrangör: KARLEBY RESEBYRÅ AB, Strandgatan 17, 67100 KARLEBY , 968-238 11 forls. på sido 23

SLÄKTRESA TILL AMERlKA OCR CANADA

A l h"n;on

Albanien kan livnära sina CO 3 miljaner invånare med egna livsmedel och har mer och mer lärt • slg ny tt ja sina naturtillgångar

mo numentet oeh b ildade fro nt d å de bl åvi ta blommo rn a lades ned där.

Ulsikl från vårlllOtel/fönster i Durres. Varje morgon avhämtade dellllQ pålle holellels sopor.

av i d ag" gay oss god grund fö r ytterli gare informationer unde r d e n fo rt sa tt a resa n. Vi besök te Albaniens ga ml a huvudst ad Kruj e oeh fiek höra o m Skanderbegs kamp mOI turk a rn a d å vi besökte ha ns muse um . Senare unde r resan såg vi oekså ha ns gray oeh de t

morpl a ttor. där na mn. da ta oeh kri gs meriter a nteeknats för var oe h e n av martyrerna. De t hel a vaktades d ygne t runt av e n hede rsvakt runt Hox has gray oeh dessutom av beväpnade solda ter lite hä r oeh dä r. Mö rkt kl ädd a oeh vä rdigt på två led marseherad e vi fram tili

r-----..:.-....:..:..-~-~..:..====~..:..=~~-------:..----~~=====================~

Höstdagen 1 Nykarlebylockade 800 deltagare De österbolt niska pensionärern a samlades tili höstdag i Nykarleby 27.10.-87. Nykarleby pen s i onärerna bjöd p å e lt omväxlande program, di strikt ets ordförande Le v iKI ä v us välkomsttalade oeh prost e n Bertil Söd e r s tr ö m ' inledde med att belysa "Stresse n som påve rkar nutidsmännisk a n " . Nykarl e by pen s ionär s kör sjöng under ledning av Ca rit a Bj ö rks t ra n d . H on bidrog o ekså med soloså ng . Dagens festtalare lä r. Bo Kronqvi s t berättade om livet på Kuddnä s , förklädd tili Zaeharias Topelius .

Ordförande Carill Sjöblom avlackar lär. Bo Krollql'ist somförklädd tili Topelius illtressallt berättat om !il'et på Kuddlläs. Seniord a nsen leddes av Ruth Bäek s trand . Efter kaffeserve ringen följde dans oeh för den som

ö nsk ade o rdnades rundtur i Nyk a rl eby oeh besök på museet. Speaker var ordförande Cari n Sjöblom. Fes-

ten va r talrikt besökt 800 pe nsionä re r frä n Lappfjärd i söder oeh Ka rl eby i no rr.

ÄIdreomsorgen och pensionärens uppgifter i samhället behandlades på 'Temadagen i Vasa De svensköste rbottnisk a pensionärerna har va rit sa mlade tili föreläsnings- och diskussionsdag i Vasa sam t för att avskeds hylla God Tid-redaktören Eija Francke. Ett sju ttio ta l föreningsrepresentanter hade mött upp . Uppska ttade oc h tänkvärda föredrag hö lls av forskni ngschefen vid Kunt okallio centrum för utbild ning och forskning inom ä ldreomsorgen J an - E ri k sam t av rekto r Ruth May-Lis Virtanen , so m talade om oc h för de uts lagna i sa mh ä llet samt om . fredsfrågor. Någon ege ntlig di skussio n blev det inte fråga om genom a tt båda före läsa rn a hö ll di rektkon t ak t med å hö rarna under sina andraga nden oc h svarade efterh and som frågeställningar uppstod. På så Docel/t Jal/-Erik Ruth är el/ fa scil/eral/de och oerhört sätt vann man tid och ta1a r- sakkul/I/ig föreläsare, som alltid har åhöram a i sitt na kom nä rm are sin publik. grepp. Docent Ruth redogjorde för resultat man kommi t tili nu just i vå rt la nd uppgåe n- nin ge n , b l. a. beroende på vid å lde rsforsk ningar. Pe n- de tili 14 proce nt av to ta l- den öka nde medeliivslängsionärerna ä r ju e n snabb t befolkninge n. Stö rre ko m- den . Å r J .000 f. Kr. va r meväxande befolkningsgrupp, me r den att bli i fo rt sätt- dellivslängden 18 å r . på Julius Cesa rs tid 25 år_ e nli gt e n amerikansk undersök ning å r 1900 fyrt iofem å r och i d agens Finland 70 år fö r män

TRYCKFELSNISSES KRUMSPRANG I ESBOS JUBILEUMSREFERAT

Att nämnda vare lse är en jäkel. so m försöker fördärva och förvränga artik la r och refe rat för stackars 0 kyldiga sk ribe nte r kommer mer än tyd li gt fram i Hasses PENSIONÄR modell -76 - kåseri i dage ns numm er varför jag inte mera skall ord a om det. me n att han också har e n illasinn ad småk usi n so m heter RÅDD-PELLE som ibland grasse rar då någo n rad skall korrige ras är mindre känt. R ÅDD-PELLE gick i se naste nummer hårt fram över avslutningen pä referatet fr ån ESBO PENSIONÄRERS JUBILEUM och placerade he lt o motiverat in för säkerh ets sk ull en he I hop osa mm anh änga nde rader. Texten i sista stycket borde ha Iytt : - Smidigt och e lega nt hade R ag n a r A hti fungerat kvällen igenom o m ko nfere ncier, glatt och påpassligt assisterad av Hjö r di s N ieminen vid överräcka ndet av rosor åt sa mtliga uppträdande. Som avslutnin g på fes te n tackade o rdf. Sve n-Erik Nylund sa mtli ga gäste r och egna medlemmar i det han konstaterade; "Att en mä rkesdag skall ma n alltid fira i goda vänners lag. AlIt vi uppl ev t i dag stimulerar oss för framtid a ansträngnin ga r och verksa mhe t". Som socker på botten fick de dan sa nta ännu ta sig e n svä ngo m tili mu sik av Tapiola Gardens orkester. Eija Stgnat ure n ber esbobo rn a om förlåtelse och översee nde, men vi li sa mtidigt påpe k q ., att jag är oskyldi g tili missöde t - SKYLIs 1 ALLT PÅ R Å DD-PELLEt

och 78 å r för kvinnor. framtiden k an en övre åldersgräns p å 120 år inte a nses so m o realistisk. Å r 2050 beräknas pensionä re rn a i vå rt la nd ut göra e n fj ä rd edel av befo lkninge n. De t va r intressa nt a de ta ljer sam framkom i docent Ruths föredrag. A spe ktern a på å ldrandet va f inte e nb a rt nega tiv a. Tre nde n har i m å ngt och myck e t svä ngt tili

väcka någo n större e ntusi-

det bä ttre ifråga om krä mpor so m förut a nse tt s va ra oundvikliga i sa mband med å ldra nde t. Medicinska fra msteg , fö rnuftiga re livsfö rin g och e n del a nn a t gö r a tt de inte a lis behöver vara det. N ä rminnet bl.a. försä mras visser lige n me d å ren. men viss uppträ nin g kan bro msa ta kt e n . Den fysiska ut vec klinge n ä r myc ke t indi vidue ll . det ka n fin nas 70-åri ngar med e n 30-å rings konditi o n och tvä rto m . I fråga o m den verbala förmågan ka n de n äve n vara srö rre vid 75 å r ä n vid 25. De n m ä nskliga hj ä rnnn ha r äve n o utn yttj ade reserve r att n ä na upp, e nd as t e n liten a ndel av hj ärnce ll erna ä r i funktion. Ensamhetskänslan oc h därmed följande perioder av

Sve nska p e nsio nä rsk ul t ur_ fören inge n och dess verksa mh et. De n sta rt ades å r 1982 och har som främsta uppgift a tt od la och ut veckla nordisk a kult urkon takter. E n väse ntl ig del av verksamhe te n gälle r utö va nde av d ramatik _ inte professionell tea terve rksamhet , ut a n a m a tö rmässig och fo lklig sådan . Även musik . sång oc h he mslöjd finn s på progra mme t. I södra Fin la nd ha r man ko mmit igå ng med ve rk sa mh e te n och nu undrad e Eija Francke o m de t fanns intresse pd ösrerboltI/iskl häll . Fråga n besvarades ge no m ha nduppsträckning men verk ade inte att

M ay- Li s V irtal/ e ll fick oss all tro all det älll/I/ fillllS mål/ga uppgifter f ör eli pel/siol/är i samhället_

35m förrän en kurs ev. kan ordn as pd ÖSlerbolll/isk m a rk o Slutavs nitte t av pensiona rsträffe n blev e n hyllning i ta i oc h blommo r tili E ija Fra ncke, so m nu för sista gå nge n i ege nskap av c hefredakt ö r för pe nsio nä rsfö rbundets tidning God Tid besö kte Österbotten. Fö rbun dets o mbudsm a n Else-Maj J o hn son framförde förbundets, d istrikt e ts oc h si tt eget tac k tili henne fö r allt d e t so m ho n utfö rt ti li fromma för de finl a ndssve nska pe nsio n ä re rn a. Distriktsordföra nde n L ev i Kl åv u s tack ta lad e även å d e öster-

nen ha r lä mn a t he mm e t och vänncrna svi kit o.s.v. Ma y- Li s Virt a nen rubri ce rad e sitt a ndraga nde "Vi har ä nnu uppg ifler" och talade om dessa uppgifte r i form av insa tser fö r de ut slagna i sa mh ä lle t: a lkoho loch drogmiss brukare, få ngar bot tniska pensionärernas m .O. Vid a re berö rde ho n vägnar tili den avgåe nde re äve n Oyktingfråga n och d ak tö re n , so m belönades fred sfrågo r. med b lo mste r oc h appl åd er. Eija Franck e berättade Br uno Byfält i e tt kortare andragande o m

• BOKA BUSSRESAN OeH ALLA ARRANGEMANG GENOM OSS • FARDlGA RESEFORSLAG • VI SAWER ALLA SLAGS RESEBIWmER nLL ALLA LANOER, buss, blt, tlg , Iiyg • EGNA RESOR:

Finland, Skandinavien, Sovjet, kontlnenlen, speclal,eso, I!I! Ijårran lå nde,.

• PRIVAT OBEROENDE RESEBYRA

BolniII UlesterOlleS

I I

Vasa, Hovr.esp1. 20

961-112112 \

Närpe s, Vasav . 15

962· 41271

Hlors. Annegatan 1 90·6454

SOI/l

17-årig daghemspraktikant

alltid då det rör sig på pellsiol/ärsfrolltell i Österbottel/ är E lse -M aj Johl/-

SO Il •••

söker bostad i H:lors. Som underhyresgäst viliig att hjälpa tili med vissa ärenden m.m. Svar per tel. 911-61339.

VIKING LIN E EN DAG I STOCKHOLM DE POPULARA BUSSRESORNA lortsliner på hllsten valinnan onsdag, hela toradagen framme 16.12, 30_12 O_S_._ prlser Ir 250-290, Run 1: Kurlkka-KauhajoklTeun-Blltom-ljf-Krs-Abo Rutt2: Vasa-Malax-Ungåmlnne-Pllrtom-Ö:maril-Närp-KskKstad-Abo. Anm. även 1. ,esp. I,oll kanl: OSKAR HAGLUND 962-27265

KRISTINA RESOR Kstad 962-11078

nedstä md he t hö r ju ofta sa mm a n med å ldra ndet. I de tt a avsee nde ha r ma n även utfört fo rskning i vårt land och ta lare n redogjo rde för resu lt a t ma n kommi t ti li a ngåe nde orsakerna. D essa ä r ju ofta a tt åldringarna bl ivit e nsa mma geno m mak c ns e ile r m a kans bortgång. bar-

.. _och Österbolllliska distriktets ordföral/de Levi Kl åv u s (ståel/de bakom f örsta radel/) i full aktiol/.

Var stiger idyller sam dessa mat himm elens blånande rund. Se Västan fj ä r d lik en prinsessa står f estklädd bland vikar ach sund!

Flaggan och stämningen i topp under Höstdagen

i Västanfjärd

Salen på Vårdkasen i Väslanfjärd .'ar som val/ligl vid Kimiloöl/s Hösllräffar f ylld liII sisla plals och släml/il/gel/ var hjärlligl fa miljär.

Raderna ovan är lå nade ur en stroI i Eg i dius Ginströms dikt " Hälsning tili Kimitoland" , sam också reciterades under Höstlräffen den 21 ok!. tili vilken i det närmaste 300 deltagare Irån samtliga tre löreningar på Kimitoön hade mötl upp. Det var just sam i de lånade versraderna det kändes då man steg in i den med vackra höstlöv och blomster dekorerade Vå rdkasen, vars sai var fylld tili sista plats. I tur och o rdning står föreningarna på Kimiton fö r arrangemangen och nu var det då "västanfjärdingarnas" tur den 20 oktober all ställa sig i bräschen , vilket de också gjo rde med den äran. Eli trevligt arrangemang av Spinn , spinn .. . för piano framfö rt av Eri c H aga inledde festen. Ordfö randen Å k e Be rg h o l m assisterad av makan I n ge r var jämt i fa rten . A tt han bara kan! Välkomsthälsningen framfö rde han brilj ant på vers och med fart och kläm ledde

öga såg Gullkro nan silverglänsande växa fram och tyck te sig hö ra klocko rnas klang från den gamla helgedo m en i Kimito en sommardag. Kring Kimitoön rörde sig också de inbjudna gästerna. Förbundsordf. S i v T u nze lm a n vo n Adl e rflu g, som nu för fö rsta gången besökte en Kimitosamling, VL J erke r N y b e r g, som ju har sin sommarviste på ö n och God Tids redaktö r, som alltid med varma känslor blickar tillbaka på sin rek-

han all sången , de n av ha-

torsti d i Kimito .

nom

själv

kornponeLade

"Skärgdrdstrakrem a f rdl/

varit stadig sommargäst på " Karstenin nokka" . Med sin intressanta återblick och jämfö relse med hur det är i dag, talade hon sig direkt in i de fö rsamlades hj ärtan. Kring mänskliga relatio·

:Z.

Text och foto

Eija T ioåringen Tenala Pensionärer hör också tili dem , sam jubile rat de nna hÖSL

D et var premiär för klub-

V ästanlj ä rd va lsen . Och v il -

A b o t ili N a llgöudd sjunger

ken sångare han är! Sjöbergs underbara, men krävande "Tonerna" sjöng han med verklig bravur acko mpanjerad av Eric Haga. I n ge r i sin tur reciterade di kten, ur vii ken rubrikens rader är länade , med sådan inlevelse all man fö r sill inre

hemlal/ dstoller fö r mig. Där- ning med Kalle Nyberg i fö r är det mig dubbelt sd kärt högform. att få besök a er här i Västall' 1 Tenala sitter spelmanslafjä rd i dag" inledde hon sitl get vid ho nnö rsbordet, li ka nostalgiska stövtåg och hinaturligt är det all man in· storiska inblick i Finby leder , avslutar och spelar bygden rakt över vattnet opp tili dans, när det är res t mittemot Västanfjärd , där i Bygdegården. I tio år har hon alItsedan barndomen spelmanslaget troget skött musiken och så kom mer det också att bli i fo rtsällni nge n, så lä nge Kalle Nyberg är med i spelmanslaget och dessuto m basar fö r pensio·

bens s ta nda r o ch fin 5lä m -

ner i allmänmhet och framför allt vårt förhållande tili vår nästa samt pensionäre rnas behov av kontakt och förståelse för de yngre generationerna dröjde signaturen. Ho n poängterade också hur mycket vi pensionärer har av traditioner att fö ra vidare , men atl vi också har mycket atl få genom eli po· sitivt umgänge över generatio nsklyftan med de yngre . J e r ke r Nybe rg - också han Kimitoirälst alItsedan 19S0-talet och numera "sommar-Tjaimaitobo" fö r gOIl , lovsjöng trakten i både ord och på vers . Och väl

känner han också bygden det atl väl förva ltas och infrån sina otaliga oriente- nehällsmässigt under äret ringsengagemang och ung- utö kas tili Åke Bergholm . Dagens värdförening uppdomsläger men också från havssidan frän turer "Kimi- vaktades och blomster över· räcktes av deputationer från toön runt " . Man blir inte förvånad, då grannföre ningarna . Under man får höra all några höst- angenäm stämning avnjöts festdeltaga re efter festen ha- kaffe med dopp och blev de konstate rat sinsemellan: man i tillfälle all krama om " Egentligen e di ju alla näs- gamla vänner och bekanta . En fin ide med dessa re· tan-Kimitobor di som e i gionala Höstsam lingar tyckto ppen i värt förbund nu" . Det från förening tili för- te nog alla och därför kan ening ambulerade verksam- man ocksä med glädje konhetsalbumet uppvisade,s med statera att de tre föreningarstolthet av föregående värd- na på Kim itoön bara växer föreningsordf. Y n gve Ös- sig starkare frän år tili är. terbe r g som nu överräck te

10-åriga T enala Pensionörer delede ut jubileumsstandar

närern a.

O rdfö rande n hälsade välkomme n, age rade " komfram-och-säj ", spelade med i laget och IOg . emot hyllningarna. när ordet var fritt. Fö rbundsordfö rande n Siv Tunzelman vo n Adlerliug RedalI med vid slarle" f ör JO år sedan var Elsa och U" o Sundell, här i samspråk med festtalade hUrlfriskt och ex- Sigfrid Kavander under JO-årsj ubileel . Folo: L ena Seten , emplariskt kOri . Det var allBland alla gratulante r, " Se vad vi redalI f åll ihop mållga fO IOIl över vår .'erk- sång, musik och solosång Här ä( vår yim~1 nu med blomster på. som uppvaktade fa nns också samhei", kOllslalerar här fr.h . Kimilokassörell Hell'i "Spegling" av Håkan Lind- Men vad ar det för skJlt med blåklockor då? förbundet, som överräckte Wasen , Kimito ordf., Yngve Österberg och Å ke Berg - holm. En melodram i ur- Vår bild kunde väl foreställa näckros eiler kaprifol? sill standar tili jubilaren . På uppfö rande " Det hö res en Kardbotte', lilja eIler nattviol? holm . plats var föru tom fö rbundsviskning" av Ingeborg Sele- Ocb timotej eIler förgätmigej? nius. Som uppläsa re med- Nej, blåklockan är seg och böjs med brister inte tilan ordföranden ocksä verksam· hetsledaren , som hade nöjet verkade Eil a Fo rsström, sax, att på gästernas vägnar tae· som också bjöd på histori- fasl slammnen verkar toon och spinkig ka fö r en mycket trevlig och ken . Sliger man 'på elen rlitar deo upp slg sttal. gemytlig jubileumsfest. Blåklockao växer över stock ocb sten, är aldrig kink;g Håka n och T ho ra , ord- Den stlilJer sig på tona backar, ängar och på dikes"Sekel skall fö lja pd sekel, förandens hustru och allt i branten, släktled skall fö das och dö . allo , framförde en zigenar- på lindor, ocb i skogar och i åkerkanten Varje vår skall markem a blomma, romans. Oj vad de kan i Te- Oär de s!åp en ocb en rör sig skyms de lätt bort varje höst skall de täckas av Sl/Ö. nala. Standar och blommor av någon Iin lupin eiler en yvig gran Och alltjämt skall tOl/em a klinga delades ut tili många, som Men där de samlas många på et! ställe i glädje i sorg och i vardagsid, under åren jobbat i fö re- blir det blått som SIilla Ocean! och kyrkal/s klockor skall ringa ningen . Blåklockorna är många: de kan vara långa, smala, tili stäml/ingsfllll helgdagsfrid. " svala, minimala, heta och diskreta, arga, karga, Fö rbundet fick motta det (II/geborg Selenius) fö rsta standaret, sju blåkloc- rakt på sak ocb sakta mak och nöjda fastän litet ko r på vit botlen. Karskt böjda, soliga ocb roliga, ja rent otroliga! Nu ser vi iIlIa vad det är med hlåklockan (örstås, Jerker och skanderande skrive r Vad lilmatO den? Oen Iiknar ossI Tua Fo rsström (se rutan) .

PENSIONSFRAGAN

Är förtidspensionerad när- frän apoteken har förmedmast på grund av min slut- lats tili Folkpensionsanstalslitna rygg. J ag är tvungen tens da taregister. Detta fö r att ta ganska myc ket medi- att kunna utöva en viss koncin för att stå ut med värken troll över att speciellt vaneoch för att kunna sova. 1 bildande och farliga läkemesomras hade jag själv betalt del inte sk rivs ut i all tför sto· så mycket för medicinen att ra mängder tili samma patijag gick över den framställ- ent. Geno m denna kon tro lI da gränsen för att få gratis kom man bla den sk 0010· medicin. Gränsen ligger vid rex-histo rien pä spären för kostnader omkring 2.400 näg ra år sedan . Också i är mk. För deUa va r j ag glad håller man på att reda ut en och tacksam. Min ekonomi härva av liknande slag. är inte furstlig och om utgifDet är kJa rt att det kän ns terna minskar ä r det en posi- kränkande an ham na fast i tiv sak. data ns nät av så tri viala OfAv ett visst pre parat var saker som i en fa ll , me n dij ag ordinerad två tabletter rektiven är stränga. per dag. Det visade sig snart Förutom att ma n tillämatt dosen inte var tillräcklig par denna stränga ko nt rolI så jag kontaktade min läkare för att undvika medicinmissper telefon och ha n bad mig bru k sträva r man också tili öka dosen tili tre tabletter . a n fö rsöka fö rhindra an Så skulle jag resa bort några man har sto ra mä ngder av vec kor och tog därför ut me- sk fa rliga prepara t hemma. ra medicin fastä n jag ännu Detta fö r a n und vika an inte hade tömt de burkar jag pre paraten skall uppmuntra tili självmordsfö rsök. hade hemma. Då jag kommit hem igen Det är alltså inte bara de och kontaktade sjukförsäk- som haft sä stora kost nader ringen mr att få min ersätt- för läkemedel att man själv ning blev j ag utskälld. Jag lagt ut över 2.434 mk (gäller hade enligt datan tagit ut unde r 1987) som räkar ut fö r medicin en månad för tidigt ko nt ro lle n, utan alla som fä r och använt mr mycket. J ag receptbelagd medicin av näblev således stä mplad som got slag. Det kan kä nnas irmissbrukare. J ag blev allde- riterande all veta all da tan Ies ifrån mig. Måste vi arma räk nar e ns piller och all ma n sjuka mä nniskor som inte in te själv kan öka dosen eikJarar vår dagliga existens ler ta ut all ordinerad mediulan värkmedicin och insom- cin på e n gäng, me n så är ningsmedel utsä ttas för en det om ma n följer direk tidylik föroedrande kontroII? ve n tili pun kt och pricka. 1 1 sAra II viii j ag varoa andra ert fa ll borde eli intyg av läför att acceptera det bär sy- karen där de t fra mgär att stemet och drabbas av sam- han vid en vi ss tidpun kt pe r ma obehagliga överraskning. telefon ben e r öka dosen B.L. frän tvä tili tre tabletter kunna reda up p proble met.

Ett innerligt tack till Er alla tre E bba , H enry och M artin jär eli sYfmerligen gott samarbete under de gångna åren. God Jul och Gott Ny tt År önskar vännen Eija

Din egell tidllillg hor du väl läst då vet dll vod dll helsl bör göra sill ej hemmobiller Sllr oeh däst gör lIågot själv hor du "YSS j åll höro. Sök IIpp en okliv pellsionärsj örening säg lIej tili gerolltologikollgresser liksom lill j örgubblling och deklinering met/ satsa jriskt på j öry" gringsprocesser. Läs God Tid så blir du vis oeh lIyler av Jerkers ruta och en pensiollärsmodell och av sallllillgar om ålderdomells myter liksom ov skildrillgar jråll Iyxhotell. Mot sellil demells ska I'i oss vämo jo visst, vi löser korsord som besall så i prillcip vi Irällar hjämoll gämo och vOlldrar jriskl oeh IlIIrligt 111011 spott.

+ + + + Sedoll dello opus kläckls /tor

fr~~~i~~~~1~~ efte r det lal\\'.n

.,i lIled slor sorg

IIppväcklS.

Fö r Sve nska pensio nä rsförbundets nuva rande medlemma r är må hända införandet av flexibel pe nsionsålde r även på den offentJiga sektorn av mindre intresse (me n av deslo större fö r de bliva nde medlemmarna!). En utredning skall i alla fall vara kJa r före å rsskiftet. Däre mot be rör en a nnan utredning God T ids läsa re i högre grad: jag avser den ko mmitt som skall granska bl.a. samordninge n av låga a rbetspensioner med fo lkpensionen . Är nedtrappninge n av folkpensio ne ns tillläggsdel fö r hård? Kommitte n skall även utreda de proble m som upplevs i fråga o m ä kta maka rs fo lkpensioner. IndexfrAgan står på kommitte ns dago rdning liksom bostadsbidrage t. Ko mmiuen skall överhuvudtaget fästa särskild uppmärksamhet vid låginko msttaga rna bla nd pensionä re rna. Eftersom kommiu e n skall ha sitt arbete kla rt redan 20.1.1988 får ma n utgå if rån all rege· ri ngen - siktar på konkre ta fö rbättringar redan i budgetförslage t för ä r 1989. Henry Olander

Eijo slår ej mer j ör jacket F ör del som varil lockel, lockel! Martin

pensionäre r nu hä r pä Höst- ingsmöte där alla ba ra sneglar på varann . Vad skall nu möte t, frågar intervjua rn . - Ja, de t ä r det ve rkJigen de n där säja och skall jag ••••••••••• från sid o3 och det var mycket spä nna n- våga säja vad jag tycke r. som ger henne kraft att orka de . De är så a nnorlunda Pe nsionärerna tve kar inte, de vägar sjunga ut på ett de säjer rent uI. Det tycke r med allt det and ra. - Ä r de t första gången du helt annat sän än dä ma n jag är he mskt sko jigt·. De direkt haft ko ntak t med siner på e tt va nligt före n- hälle r på sitt - och sA skall det vara. - Vilken uppfattn ing ha r du o m God Tid , sådan som den varil , dris trar jag mig a tt fråga. - J ag tycker att den har varil verkJigt bra sAdan som den varit och jag går inte alls in för att - de t där och det dä r skall jag änd ra . Me n när vi prata r vidare sä kommer ocksä andra av hennes helt nya ideer fram, me n dem tycker jag att vi skall IAta läsek retsen själv få uppleva under å r 1988.

Varför sökte du det här jobbet?

av fa milje pensione n, de n offe ntliga sektorns anställdas möjlighet an (liksom nu på den privata sek torn ) få en fle xibel pensionsälder samt slutligen en nyligen tillsatt utredning angående bl. a. samordningen folkpensionlåg arbe tspe nsion. Ifråga om familjepe nsio· ne n berö rs inte de män och kvinnor som redan är änkIingar/änkor av reforme n ige n med reservation för skatte björnen. När emellertid de nya laga rna i sinom tid trätt i kraft kommer köne n att i tidens a nda jämställas i fråga om rä tt tili efterlevandepension . G enom en pe nsionssamo rdning försöke r man samtidigt bestä mma familj epensio ne ns storlek så att familjefö rsörja re ns - ma ke ns eiler ma kans död inte oskä ligt sänke r (eile r höje r) den/de efte rlevandes ut komstnivå. l framtiden skall äve n änkor/änklingar som fyllt 50 å r fA hälla sin familjepension vid ingående av nytt ä kte nskap. Me n även de nna regel komme r att gälla e nba n familje-

Gör något själv

lan". Dä rfö r upplever jag God Tid som e n stimule ra nde utmaning, som jag hop· pas skall ge inne håll åt livet vid sidan av ba rnba rnen , somma rställe t i Bro marf och mina ovanuppräk nade e ngagemang. - A li vara chefredaktör fö r God Tid ä r något helt anna t än att vara heltidsanställd loka lredaktör - d.v.s. att vara gift med jobbel. Lycka tili G url i! Du ha r så oändligt mycket a U ge den kära God T id-Iäsekretsen.

Ny rutinerad

som stär i centrum fö r pensionspolitike n denna höst. J ag utgär ifrån all de har lika stor a ktualite t ännu nästa är inna n lagstift arna i sinom tid sagt sista o rdet. De frägor sam avses är refo rm en

FORTSÄTTN ING ••••••

Aktuell pensionspolitik

- T ja, efte r a tt ha genomlevt 1 år som sj ukpe nsionär, under vilke n tid jag stickat berg av pa nnlappa r och inte alls städat upp dä r hemma i • "Jag är yerkligen posilivl överraskad över hur aka va kartotek och garderober pensionärerna är och all de verkligen vågar sjunga ~f~" som jag planerat så mä rkte säger Gurli ejler sin jörsla konlakt med SPF :arna under jag an jag inte va r helt mo· höslmölel. Folo: Eija. gen fö r att " Iäggas på hyl-

Eija

HOLLAND IvAR

4\2

Kom med tili det vSnl/ga och glls tfrlB Holland, ett blommande land med mJljonta /s prunka nde tulpaner i regnb 4gens alla fS rger. .. "

Avr. 18.4., 8 dgr.

• 0

O~A

BUSSRESOR

WILLIA MS BUSS .0\8. STRAN DG. " , 22100 M:HA MN, TEL 928·15 055.

[BESTÄLLNINGSBUSSAR :

Gynna

Ab Tidstrands Liniebiltratik . 07900 LOV ISA Inge njörsv. 4.

HANGÖ TRAFIK Rlng .n Er bussbeslallmng redan Idag' Tel. 911 ·81004

Te l. 915-531 865 Beställnlngsbussar.

OPTIKER

SCHULTZ & KÖHLER Abo Kopmansgalan 12 A Exp lel 11 713 V!ceharadshovdlng

Ulf Janss on tel. 13265

KARIS . Kopmansgalan 4

Vlceharadshovd,ng

Tel 30161

Tom Gustalsson tel. 11900 WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 171042

Mottagnlng I Pafgas Stargardsgatan, vaqe onsdag kl 14 17, lel 740300

MATSTÄLLEN

ADVCKATBYRA

Hel- och halvpe nsion Auto-Buss Bäck & Östman Faniggränd 6 65610 KORS HOLM Tel. 961 -152 495 Borgå Trallk Ab POl1loon Liikenne Oy Verkstadsvägen 11 06100 BORGA Tel. 915-170 426

REGINAS MAT & KAFFE i Västanfjärd

lel. 925-7746

Ci rkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961-112 048

FORTSÄTTN I NG ••••••

Resa •••••••••• frän sid o 19 fiek lov a ll sj un ga oeh le k a " Imse Vimse Spinde l" pä fi nska fö r de m oeh fie k öve rsvalla nde a pplåd e r. Vå rl sista res m å l va r bad o rtc n Durres oeh fö r a ll nä d e t fi c k vi fä rd as no rrut e n he i d ag. N ågo t badli v b lev de t in te dä r , d å vä dre t sa bole rade alla d yli ka p la ne r , me n vi hade masso r med progra m i a lla fall oeh ingen reser vä l tili A lba nie n fö r a rt Iigga på e n sandstra nd. O ekså d ä r fa nns myeke l a ll

Slorgalan 14 (FBF:s hus) Tel. 30958 (växel)

Advokatbyråer

Advokal. vicehäradsh .

God mat i ven för större grupper

CHRISTER ERIKSSO N Advokat , viceharadsh .

Advokalbyrå Vicehäradshövding

BILLlG HE MGJORD MAT BAGARSTUGAN tel 915·66 266 LIIJenc1al

MARTHAS MATHÖRNA

STAENDE BORD Oy T. Ekman Ab

tl,"k.>.W1'I <> t i/'lIId

annonsörer

GEORGSGATAN 11 A 4 VAN . MEO HISS TEL. 643 3Bl 00120 HELSINGFORS

vaqe sondag 12 16 50 mkl drycker Beslallnlr'lgar tor grupper Oppet må Ir 9 21 Lordag 12 20

ungd o msko nscrI i Tira na oeh bjöds på c n st rå la nde fö resläll ning. Kvä lle ns fö rsla avsnin skö lles av pio njärun gdo m a r. so m he la vi nte rn sjungil . spela l. gy mn astisera t oeh d a nsa t. Nu firade d e sin vå ravslutning slrikt kl ädd a i m ö rkb lå kjola r oeh lå ngbyxo r med viia blusa r oeh röda halsduka r. Vi fö rsto d ju in lc a ll t de sjö ng, me n fö rsto d a n de l ha ndl ad e o m E nve r , pio nj ä re r . pa rli e l o .s . v. A ilI gjordes med glädj e , in levelse oe h sto rt kunn a nd e.

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

k läde r väek le i a ll a fa ll e n e no rm up pm ä rksa mh e t. I Al ba ni e n ha r m a n va rke n speeie ll a a rbetskl äd e r e ile r fr itids- oeh spOrl kläde r. Vad m a n ä n syssla r med gå r mä nn en i ga ml a he rrkoslYme r och kvinnorn a i dito klä nnin gar. Nä r vi funde ra-

Eriksgatan 3 B, 5 vån . 00100 Helsi ngfors lel. 90-694 9733

ha r haft e ll säd a nl välslä nd sa m i dag. Sed a n vi ko m he m ha r våra la nka r o ft a sök t sig lill baka lill de l vaekra la ndet A Iba nien oeh t ili dess ibla nd mye ke t lillba kadragna oe h b lyga. me n ofta oeksä vä nIigt lee nd e m ä nnisko r. I syn-

de närm are på sake n , va r

ne rhet ha r vi sänt va rma

d e l nog lika i m å nga fall oekså hä r hos oss und e r å re n fö re vå ra senas te krig oe h speeie llt unde r kri gsoeh kri så re n . Ma n glö mm e r t yvä rr så fOrl oe h de l ka n va ra nYlligl a ll b li på mind o m . a n inle vi he lle r a lltid

t a nk a r tili vä ra hj ä lpsa mm a inh e mska guid e r och vå ra ski e kli ga cha uffö re r , so m lo tsade oss he lb rägd a fr å n stä lle tili slälle , sina sm ä ka ppkö rninga r tili t rots. Ma r gar eta Kar lso n

bese . me n vå r svå raste upp· g ift bJ ev a tl fö rsö ka gä ra edu t på de al bansk a pengar v i väx lat t ili 055 i bö rja n av resa n. D e l fa nns kn a ppas t någo l a ll kö pa.

Vår reso vor ett

Sisto kvällen i Albonien blev en verklig fullträff

KAUNIAISTEN OPTIIKKA GRANKULLA OPTI K Kopce nl ru m Tel. 505 05 90 Speciala Här tö r glasögon

PARGAS, Slrandvägen 28 Tel. 740 422

OPTIKER N. LILJA ASO. Humlegardsgatan 7

Tel. 332 187 GULD - UR - OPTIK

FÄLTMARSC H EKENAS , Kungsgatan 11 tel " 523

KYRKSL ÄTT OPTlK HSB 5 hus vld torget

lel 2981927

godtid 1988 nr I den 2 rebrua ri nr 2 d en 22 m a rs nr 3 den 17 m aj nr 4 den 6 september nr 5 den 25 oktob er nr 6 d en 13 d ecember Material tili nr 1/88 bör var a redaktionen tillha nd a sen ast den 18 jan .

Utgivare: Svenska Pensionä rsförbu ndet Lf. Ansvarig utgivare oeh che fredak tör Eija Francke Redaktionens ad ress: Gurli Nurm i Ce nl ralg. 87 D 10300 Karis lel. 911-362 80

ISSN 0359-8969 Ekenäs Tryekeri A.b EkenAs 1987

Svenska Penslonärsförbundets

stort äventyr

De t kä nd es ibla nd so m o m vi va r på resa i en f rämm a nde vä rld . Vi hade b livit uppm a nade all inle kl ä oss a ll l fö r e lega nl fö r att inte i o nöd a n skylla med vå r höga lev nadssta nd a rd . me n vå ra Vi fie k bilje tt e r ti li e n heli va nli ga . e nkl a fri lids-

LEIF EKLUND Flllal: Nykarleby. Väslra Espl.g. 12 C Tldsbestälinlng 309 58

ABOLANDS ~ OPTlKAB ~

KANSL'I

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS OSTERBOTTNISKA DISTRIKT

Indiagalan " 00560 Helsingfors 56 Besökslid: Va rdagar, utom lördagar kl. 10 - 14 Kansliets teleton 9().971 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Ve rksamhelsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto : Helsingfors Sparbank 405511-41 177 Postgiro: 1203 95-B

Ombuds man lö r Oslerbolte n: Else-Maj Johnson Levonsg. 14 65200 VASA 20 . Teleton : 961-11 9410 Vä nligen ring helsl kl. 9 -" . Dlstrlk1ets bankkonto: Vasa Andelsba nk 567008 - 55002307 , Vasa Sparbank 104003962-6

Ditt livs livselixir! Arizona Natural. Pröva vilket vitlökspreparat som helst, jämför det med ARIZONA NATURAL vitlökskapslar och du märker skil/naden. Arizona är glesare befolkat än Finland. Där växer den rena vitlök från vilken man först avlägsnat vattnet genom avdunstning (ca 90 %) . Därefter har man med en i USA patenterad metod inneslutit vitlökens alla beståndsdelar i mångsidigt användbara kapslar,

Arizona Natural Products har länge forskat efter vitlökens hemligheter - och även hittat dem. Lär dig att dra nytta av vitlökskapseln Arizona Naturals alla fördelar, även vid utvärtes bruk, så märker du snart att du nu hittat det rätta preparatet - en verklig kvalitetsprodukt och dessutom tili vettigt pris,

Innehåller vitlökens alla beståndsdelar, men avger ingen störande lukt. Arizona Natural innehåller vitlökens alla beståndsdelar men medför ändå inga olägenheter i form av obehaglig lukt t.ex. vid kundbetjäning även om motparten kan känna en svag doft vid tillämpning av mun mot mun metoden.

AI/t detta är ett resultat av en lång och målmedveten vetenskaplig forskning! Endast i naturproduktsaffärer!

VITAKEMIA 21620 KUSTÖ Beställnlngsr: 921-557295, säkrast 921-732 886 k110-17

TON

oRIlTiON

l./AKIi/..

OFI..A)I.

FbAST

M~{VI

SllöTA- .s TA fJ I

•

(,f~

po'~

""liE/{-

IR.RfIK

uTAop .tlI6-T

ÄA

LHH -

VIH~

STAT

Fö t+Nvo··

Fil'Il.. tl\ G-

/{tlV(, FIL.J'I-

TjiiP. NII

Bland de senast den 20 januari under adressen God Tid, Gurll Nurmi, Centralg. 870,10300 Karls, anlända rätta svaren utlottas tili envar av de 10 första svaren ur högen Caj Ehrstedts LP OPERETIPÄRLOR.

Namn: ............................................................................................................................... Adress: ...................................................................................... ·................................... ..