God Tid 1/1988

Wasa - förr och nu Mittuppslaget

Argång 16 - Nr 1

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Professor Sigurd Snåre komponerande 90-åring

2 februari 1988

VINTERSAMLINGEN 10.2.88 på WASKIA

Aktiv

pensionär VINTERSAMLINGENS PROGRAM Kaffe serveras från kl. 12.00 genast efter ankomsten tili hotelle t.

oto: Vid pianot tillbringar 90-åriga Sigurd Snåre en stor del av sin tid. Pianot som Jöljt hOlloln sedan början av 1920-talet via de 37 åren i Ekenäs, tili Snobbers på Västanby i Ka~~'

:::ch nu tiU &!!!ldonärsbostaden l'it! Alingsåsg!lt!!!! i K!!ris.

Vid Alingsåsgatan i Karis finns det hus som sikkändis just nu professor Sigurd Snåre. äldre karisbor kallar för det Utterska huset. Hemma i Kronoby men sedan 1923 västnylänOch där bor i dag Svenskfinlands mesta mu- ning.

- Jag trivdes frän första stunden me d västnylänningarna oeh i Västnyland , säger Sigurd Sn ä re . Jag tyekte att den dialekt som här talades var så vaeker, den hade en så vaeker melodi.

Oeh melodi förefaller Sigurd Snåre att se i det mesta omkring sig.

- Just nu funderar jag på att tonsätta Tonen - den dikt Domt Krook skrev för mig då jag fyllde 90 å r oeh som hon läste upp på Sångeos dag i Karis 1987.

Melodin kommer troligen att basera sig på telefontrådarna som jag , som barn Kronoby , hörde sjunga.

Men det är kanske bäst berättar Sigurd Snå re . Han att vi börjar från början. dog 1906. Jag var kanske D. v .s. från Kronoby där 6-7 år när jag satt i hans alltså Sigurd Snå re föddes famn vid taffeln oeh deklaför snart 91 år sen i en familj rerade a tt jag viii spela fyrdär fadern bl.a. spelade med händigt ur Fal tins koralbok. i Kronoby hornkapelI. Min far skrattade oeh för- Min far var fö r övrigt klarade att mina händer inte med om en sångfest i Eke- räek te tili för det. näs samma är jag föddes, Lärde noter på egen hand - Noter lärde jag mig på egen hand oeh hade hunnit rätt långt innan jag fick undervisning i pianospel , berättar professor Snåre. Min första violin såg jag fö rsta gången nä r jag var i tioårsåldern oeh då funderade jag vad man skulle använda stråken tilI. Violinen hörde nämligen tili de musikinstrument som ansågs syndiga i de österbottniska väekelsebygderna oeh därför inte fiek föreko mma.

Kriget avbröt musikstudier Sigurd Snåre kom småningom tili Musikinstitutet i He lsingfors där Erkki Me1a rt i n då var rektor. Det var svårt att finansiera studiAilI sedan sill tidigasle bamdom har proJessor Sigurd Snåre haJI IIoler som sill skrift- e rna oeh den unga Sigurd språk. Med dem har hall skapal musik som sprill sig tili hela Svenskfinland.

Forts. på sido 7

12.30 Musik : Algot Gustavsson Hälsningsord : Levi Klåvus Spex: H åkan Granqvist Festtal: Bo Kronqvist Show: HÅKAN STRENG AJlsång: under ledning av Håka n Streng PA U S 14.15 Musik : Algot Gustavsson Dansprogram : Milla Simons dansgrupp H åkan Streng - show Avslutningsord: Siv Tunzelman von Adlerflug

15 .00 17.00

M 1 D DAG DAN S

Måltiden består av kalvsehnitzel i kryddsmör, potatis i skivor, sallad oeh kaffe, mjölk , isvatten eiler "kotikalja".

På kvällen kl. 19.00 vi sas på Vasa Teater styeket: "Aisopos en grek" . Biljetter tili teatern skaffar envar själv. Möjligheter att övernatta på hote llet.

Täg från He lsingfors 7.00 framme i Vasa kl. 11.40.

Retur kl. 18.25 eiler kJ. 22.15 .

Flyg från Helsingfors kl. 9.00 framme 10.55. Retur kl.

18.35 e iler 21.30.

Väl mött i Vasa på Waskia SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

r.r.

MöteskaUelse Svenska Pensionärsförbundet r.f. sammankallas tili stadgeen ligt vårmöte onsdagen den 23 mars 1988 kl.

13.00 på Äbo Akademis Studentkår , Tavastgatan 22, Åbo.

Kaffe oeh fullmaktsgranskning en timme före de egentliga förhandlingarna.

Behandlas i förbundets stadgar § II för vårmötet nämnda ärenden. Enligt § 14 i stadgarna har medle msförening med 1-100 medlemmar rätt att sända en befullmäktigad represe ntant , medlemsförening med 101 - 200 medlemmar två oeh medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst.

Förbundsstyrelsen

2

SLIT OCH SLÄNG

Ditt liv är värdefullt

1- - - - - -

.... 1

Vidare i texten . Fö rsök revidera era Vad är det mest betecknande för början av ett ny tt år? G å ut på gatorna och åsi kter om pengar och vad de skall anse med öppna ögon, försök räk na alla vändas tilI. När jag var nykompling i en rea-affischer som finns. Ko m sedan ihåg av mrbundets föreningar sparade vi på a tt alla realisationer har fö regåtts av allt. Nume ra ha r vi lärt oss att inte bara grundliga invente ringar i affä re rn as la- klaga över att vi är förfördelade av samger. Man ser efter vad som fi nns, man hället , vi har lärt oss att ansöka om unvärderar och omvärderar, va raT kasseras derstöd från olika håll. (se Jerkers ruta i om de är urmodiga och då tänker jag in- detta blad) . Föreningarna har inga pengte enbart på konfektionen. I många fall a r. sägs det. Om vi ta r i bea ktande våra löna r det sig att e rsätta va ro r. som blivit små medlemsavgifter tycke r jag det hela litet föråldrade, med sådant som i vå ra verka r som änkans o ljek ruka. I skolorna har det länge talats o m de n nya mate madagar fungerar bättre.

Också i hemmen inventerar ma n och tiken . kanske det ä r den som hj älper oss kasserar en hei del , som inte fu ngerar med prognoser och pengar för våra verkhundraprocentigt men som uppta r myc- sa mhetsplaner.

En sa k tili . Hur vore det att ta en titt ket plats. Strindberg utt ryckte åskådligt : " Här rivs för att få luft och Ijus , är inte på före ningarnas stadga r. De ä r ju uppgjorda i enlighet med modellexemplar det tillräckligt".

Vad ha r allt detta med före ningarna frå n förbundet och de flesta ä r ganska lioch förb unde t att skaffa. En hei del, ka varandra . Ka nske det i alla fall finns skulle jag säga. Vi borde nog nu och då något som borde ändras. Alla har t.ex . företa en grundlig invente ring, vi också. inte ä nnu delat upp årsmöte t i höst- och Vi pensionärer är ganska ko nservati va av vå rmöte. Hur ä r det med eventuella heOSS , vi drar oss för ändringar och tTo r 3 (1 dersmedlemma r och hedersordföranden. allt gammalt ä r bra. Kanske vi också lite Finns något sådant upptage t i stadgarna. för mycket fäster oss vid priserna. Me n I annat fall kan de t uppstå tråkigheter, det skada r aldrig att man tä nker efter. o m någon efte r e tt sådan t vai opponerar De flesta av våra föreninga r har inte sig. Varj e före ning skall ju själv bestämmycket kontorsmaskiner, men om de ma hur den viII ha det , men det lönar sig skriv- och räknemaskiner vi har börjar alltid att diskute ra sådana frågo r.

Om vi en gång sätter oss ned och tänbli för gam la så borde vi hålla oss a jour med vad som marknadsförs. Det var ker efter så å terkommer vi tili de n stänsynd att så få visade intresse för den ad- diga frågan o m vå r politiska neutralite t. ministrativa kurs, som förb undet anord- De n försöker vi i förbundet hålla fast vid nade i Helsingfors och Esbo under hös- och ändå a rbeta fö r att förbätt ra pe nsioten. Där fick vi en hei del nya tips om närernas vi ll kor. Se i detta numme r o m skrivmaskiner , nödhjälpstelefoner o.s.v. förbundens planer fö r att komma i rampMånga sade att det inte nu är aktuellt att Ijuset. Man måste också hä r be tä mma köpa nytt, men måste man alltid planera sig för vilka medel man viII anvä nda. inköp, kan man inte bara följa med vad Allt ka n man ju inte gilla: Läs de inforsom finns . Kanske en hei del av det vi mationer God Tid står tili tjä nst med. läs såg rätt snart blir föråldrat, men om vi med eftertank e så att ni vet vad sam inte något sånär kontinuerligt fö ljer med sagts.

En sak ville jag egen tligen ta upp i utvecklingen råkar vi nog ut för en chock när vi verkligen plötsligt skall skaffa oss början av den här artikeln , men den runågot. Förbundet inköpte nu e tt episkop brik jag satt kunde ka nske fe lak tigt samav ny effekti v modell och en diabildpro- ma nställas med den. De t gälle r vå r nya jektor. Vi skall också ta upp tili diskus- chefredaklÖr , Gurli Nurmi. Du fAr absosion om det lönar sig att sats på skriv- lut inte gå under rubriken "slit och maskiner av ny typ, de som har MINNE, släng" . Vi hälsar Dig så hj ä rtligt välko msom faktiskt är släkt med hemdatorerna. men och hoppas att detta nummer av tidVi får se vad priserna är, vad de kan ut- ningen skall bli det försla i e n mycket rätta , vad vi har för ekonomiska resurser lång rad. MAtte du trivas med oss. Dig och vad styrelse och arbe tsutskott a nser. och alla läsa re önskas e n god fo rtsätt ning Vii ken Iyx, säger ni kanske. Det sade på det nya å re t. många när husmödrarna började a nvända hushållsmaskiner, tvät tmaski ne r Siv Tunzelman v. Adlerflug O.s. v. Fråga dagens husmödrar o m det är en Iyx som de är vi lliga att avstå från.

För e n generation, som har genomlevt många svåra tider, ä r det säke rt skönt att få se på allt det fina som nu finns i vä rt land . Jag vet ju bara med mej själv hur skö nt det ä r att få se något resultat av det ma n gör. Det känns meningsfullt att se att den tid , de krafter och den energi man satt ner gett något resultat.

Ofta ha r jag märkt att vi

gärna

ser meningen

med att vi finns tili i vad vi klarar av, vad vi Iyc kas med och vilka resultat de t blir. Dethär är väl på sätt och vis nat urligt , vi viII ju vara tili nytta. Men samtidigt kan det bli väldigt föröd ande för oss. Låt oss säga att någonting inträf(ar som plötsligt förändrar vå r situation, en sjukdom,

pensioneringen ,

e.

dyl.

D enhär förändringen in-

nebär i va rj e fall att vi inte lä ngre kan göra de t vi har ansett vara betydelsefullt och vik tigt och som gett oss ett innehåll i livet. D å rasar o fta också lä tt vär me ning i li vet samman. Vi blir missmodiga och nedstämda. " Det fi nns ingen me ning med a tt jag finns tili !" Eile r som man ibland få r hö ra pe rsoner som ligger på långvårde n säga: "Jag är ba ra tili be-

svär. tä nk att de ids sköta om mej . Jag gör ju ingenting för de m."

Ligger inte ofta e n tanke bakom våra motsvara nde reaktioner, a tt man inte är värd att vara äls-

kad och värdefull bara fö r de n Ol an är. Vi tror att man kan bara vara älskad och uppskattad för det man gör.

Ett par som älskar va randra innerligt gör de t inte fö r vad den andra gör eile r har . utan för vad den andra är. Att han/hon är

just den han/hon är. Men vi har ofta svårt att tro på och ta emot en sådan kärlek, som inte kräver nägra storverk för att kunna uppskatta och se ett värde i just mej . Men det ä r ju inte jag själv som ger mej e tt värde utan det är den a ndra som ger me j det.

Och de t värdet ä r mycket mera hållbart ä n det jag ger mej själv i form av olika prestationer, fö r ett sådant värde rubbas inte av att a ndra gör bättre saker.

Det rubbas bara om den andra ä ndrar sin uppfattning och inställning.

Då ha r jag som människa e tt verkligt vä rde för någon. Då ä r det inte lä ngre fråga om hur mycket jag o rkar eiler kan.

J ag är älskad i alla fall . Då är mitt liv inte heller bortkastat.

Då vi som kristna tro på Gud som vä rldens skapare ä r det just de thär det är fråga om. Vi finns inte tili av en slump eiler tillfällighet utan därför att Gud har velat det. Ha n har velat att just vi skall finnas tilI. Han har med det ocksä gett varje mä nniskas liv e tt stort värde i sig självt.

De t att vi finns tili är ett värde, det är e n me ning i och med det. Gud har gett oss värdet. oss:

Han

älskar

Därför finns det i grund och hotten inga meningslö53

liv, också om vi har

svårt att förstå allt .

Gud har gett oss ä nnu e tt bevis på hur värdefulla vi är för ho nom. Han ha r sänt oss Jesus Kristus som rädda re. Torgny Win; n använder en slåe nde bild för a tt beskriva vad dethä r betyder.

Ha n skriver ungefä r sähär: T änk dej ett idylliskt studenthem.

Alla har det bra tills ett terroristband ta r huset i

besittning och studenterna som gisslan . Armen och polisen går i ställning runt huset. Man förhandlar , men utan resultat. Plötsligt tror man inte sina ögon. Vid ett vaktombyte avlöser en student e n av terroristerna på taket. Är det ett sätt att lura terroristerna? Nej, studenterna har gått över på fiendens sida. Trots vädjan , ho.t och försök inser Ola n att enda möjlighete n är att storma huse!. Men man kan söka e n utväg . Någon kan före det näs tla sig in i huset och rädda stude ntern a.

Stude nthemmet ä r vå r värld, studenterna är vi

och terroriste rna ä r djävulen som förstört vår idyll och fåu oss att gå över på fe l sida.

Kärleken tili studenterna komme r tili uttryc k i a tt någo n frivilligt ger sig in i huset och räddar dem .

Guds räddningso peration är Jesus Kristus. Och den ä r precis lika mycket e tt bevis på det värde Gud ger oss människor.

Gud har visat sin osjäJviska kärlek .

Studenterna i huset kan med tacksamhet ta e mot de n rädd ning någo n i kärlek e rbjude r dem eile r hälla sig kvar på terrorist o rn ns sido . P il

5unlfT1U

-:.Utt

kan vi göra med Guds kä rle k. Vi kan besvara den genom att följa vår räddare eiler låta bli all göra det. "Ty så älskade G ud vä rIde n, o li ha n utgay sin e nfödde Son . fö r att var och en sam tror på

honom icke skall gå förlo rad utan äga evigt liv" Joh 3:16.

Kaj Granlund kyrkohe rde, Esse

J r

habilite ringsstöd, a nsökte förbundet i september 1987 fö r första gången medel av penningautomatföreningen för just dethär ända'målel.

Initia ti ve t ha r le tt tili ett positivt svar. Femtioårsjubilera nde PAF har beviljat vå rt förbund mk 60.000 - för reVad vä ntar vi oss då av haöilite rin gsverksamhe t undet nya året? Vi har presider å r 1988. Et! glatt bedentval och kommunalval. sked , speciellt för mig, som De t är eli olympiskt år. Fintog initiativet tili denna land väljs troligen in i FN:s ·verksamhet. Jag vågar tro Världshälsäkerhe tsråd . att verksamheten i denhär soorganisationen (WHO) fo rmen kommer alt utveckfyller 40 å r och Penningaulas ä nnu mycket i framtiden. tomatföreningen fy ller 50 Jag räknar med att förbunår. Åter e tt år fyllt av akti videt skall Iyckliggöra 30 penteter och jubileerna ger sionä rer delta år inom ragla ns åt tillva ro n. Visst finns me n för de beviljade meddet mycket att arbeta för le n. "R ehabiliteringsbidraoch mycket att fi ra. get" minskar inte verksamhe tsbidrage t. Det var vi rädda för vid uppgörandet av ansökan . Årets verksamNär Jarl V . Hellströms hetsbidrag höjdes med näsfond i tiden skapades, lades ta n 5 % . Det är vi tacksamgrunde n tili rehabiliteringsFör att bereda flere pen- ma för. verksamhet i " Iiten" skala .

Med åre n har fonden ökat , sionä rer möjligheter tili re-

JERKERS RUT A

För oss i Finland var år 1987 eli jubileumsår i penFolksionssammanhang. pensionsanstalten firade 50-års jubileum med pompa och ståt i Finlandiahuset i Helsingfors.

Arbetspensionsanstalternas förbund jubi lerade sina 25 år och vårt eget förbund passade på att fylla 15 år.

Inom ramen för vå rt jubileumsår hade vi två stora nya aktiviteter. Vi deltog i Skansen-projektet , som utstrålade e n stark finlandssvensk livsk raft. Jubileumskryssningen va r den andra jättesatsningen med 900 pensionärer som deltagare.

Vardera arrangemanget utföll tili belåtenhet.

]

men utdelningen har tillsvidare stannat vid mk 600 ,- , som högst utbetalda e nskilda belopp helt i enlighet med fondens stadagar. T rots att jubileumsåre t var fondens genom tiderna största lillväxtår förblir utdelningen rätt blygsam . En ligt fondens stadgar delas 80 % av jntäkterna ut i ferm av stipendier.

Resterande 20 % läggs tili kapitalet. Vår andra fo nd "'(ill nytta och glädje" upprättad genom. testamente av Ka rin Wegelius är också den rätt a nspråkslös. Senaste å rs utdelning mk 3.650 - delades på två stipendier. Det blev två " hyggliga" belopp , sOffi>säkert gladde mottagarna. Me n det var bara två pensionärer, som fick del av utdelningen.

Inom ramen fö r "egoa"

medel kan vi unde r det kom mande å ret bjuda våra medlemmar på sådan ny verksamhe t , som inte tidigare funnits pengar för. Re habilitering ( PAF: s nya anslag) "Toppkonfe re ns" fö r föreningsledare och kulturell "erksamhe t utomlands.

Under "Toppko nfe rensen" i slutet av m ars, räkn ar vi med aU minst 120 pensionärer skall delta i värt seminariuffia. ldär vi viii ,utforma planerna för förbundets framtid . På denhär konferensen satsar vi lika mycket som PAF ger för rehabiliteringsverksamheten , alltså mk 60 .000- . Föreningarna utser själva sina representanter.

I september har vi planer på att besöka en nordisk folkhögskola i Norge . Vi har tänkt oss att 25 pensiol'\ärer skulle erbjudas möjlighet att delta inom ramen för de me-

del mk 25.000-, som reserverats för detta evene mang.

Vi ser fram mot e tt ak ti vt å r. Det finns anledning att senare 'återkomma tili de o lika begivenheterna.

Utgivare : Svenska Pensionärsförbulldet

T.r.

Ansvarig utgivare

och chefredakt 6 r

Gurli Nurmi Redak ti o ne ns ad ress: Centralg. 87 D 10300 Karis tel. 911-362 80 ISSN 0359-8969 Ekenäs Tryckeri Ab E~anAs 1988

3

RESULTAT SOM SYNS Litet ironiskt skrev jag i God Tid på hösten en rubrik MYCKET SPRING FÖR INGENTING nu får jag svar på tai, vilket är glädjande . Läs FNB :s pressmeddelande: - Pensionärsbiljette rn a ko m·

mer att gälla på tågen också under veckoslut och helger frän och med mars, meddelar 5ta tsjärnvägarn a . Begränsninga rn a

sa m nu gäller fö r användninge n av 65- och I-ko rt ens fö rm åne r försvioner , och femt io procents rabatt bevilj as all a veckodaga r.

I ställ et fAr mao betala litet mer fö r själva ko rten.

Pensio närs kortct , so m de 65

år fyllda fär köpa fö r att få raban , kas tar nu 20 mark , men priset hö js i mars tili fe mtio marko Det är liksom tidiga re

fråga om en engångsavgift . och int e heller antale t reso r är be-

gränsat. Me" rabatten beviljas

från och med mars alltså också unde r veckoslut och he lge r.

Berättigade tili l-kortet är

bland andra de som får folk-

pensionens tilläggsdel på basen av invaliditet. l-kon et ko mmer att kasta tjugo mark och vara i kraft elt Af . Inn ehva ran fAr kö·

l r~'

pa hur många rabatterade reso r som helst. Än så länge kostar kortet tio mark. och berätt iga r tili sex resor.

-

,

/".-

Så det så!

Den nya skattereformen, som är på kommande har fö ranlett me ra spring. Pensionsinkomstavdraget har varit i fara enligt envisa rykten , men ta det lugnt. Det blir nog inget bortfall . A lla partier torde vara ense om det fastän sättet hur sakerna skall bedrivas är olika. I Hbl 9.1.88 anser också SFP "att skatteskalorna ka n justeras utan negativa sotiala effekter". Vidare säger man att "pensionsinkomstavdraget bör bibehållasl Också övriga partier är inne på samma Är rlngslgnalen alltför linje. De skulle bara våga svag? Är nummersklvan annat. svår att använda? Hör Du Jerker Inte bra? - VI är många som behöver mer än en vanllg telefonl I dag får Du hj älp. Helsingfors Telefonförening har tio telebutiker i Helsingforsnejden, bland annat i Forum och i Hagalund. I dem kan Du bekanta Dig med hjälpmedel och tilläggsutrustning och pröva dem även i praktiken.

..

:......-_ .. ~

Då Jörbundel senasle hösl hade sin adminislraliva dag ingick i programmel en besök på Helsingfors TeleJonJörening. Heidi Hinlze var vår värd vid besökel. Här invid beräJlar hon Jör alla de som inle var med, vilka hjälpmedel del finn s i branschen , specielli anpassade Jör pensionärer och åldringar.

Heidi debulerade som JörJaltare senasle hösl med novellsamlingen "GUBBRÅrTAN", som vi gäma rekommenderar JÖI' alla läsglada pensionärer.

Telefon ger trygghet maxinummerskivan hjälpmedel för Dig.

ett

Ringsignalen 1 en extra klocka kan ringsignalens Ijudstyrka regleras. Telefonsignalen hörs på ett långt avstånd . En signanampa kan även kopplas tili telefonen.

da r-mottagarpar som enkeli kan kopplas tili telefonen.

Den hjälpbehövande får talförbindelse med två på förhand överenskomna nummer genom all trycka på en knapp . Mikrofonen är känslig och fångar upp ljus från tili exempel badrummet tili sovrummet.

Om Du viii veta me ra om dessa hjälpmedel, ri ng te leSäkerhetstelefon Säkerhetstelefonen passar fonföreni nge ns handikappensamstående. Tili säker- service , telefon 6063441. hetstelefonen hör ett sän- Vi Din röst hörbar även om Du viskar.

En högtalartelefon kan också användas som en vanIig telefon men om man inte Iyfter luren öppnas för bindelsen med en knapptryckning. I en snabbväljare kan man programmera in de nummer man oftast välj er.

Knappsats- nummerskiva En knapptelefon är behändig och lätt att använda.

Olika apparater har olika stora knappsatser. Om en inte passa r D ig . vä lj e n a n-

nan.

Synskadade föredrar knappsats, sifferknappen fem är nämligen försedd med en identifieringspunkt.

Om Du åter tycker att nummerskivan är bättre , är

Från redaktionen Du håller nu det första numret av God Tid för 1988 i Din hand . Det är samtidigt det första numret på 14 år som inte har Eij a Fr a nc k e som ansvarig redaktör. Men utan henne i bakgrunden hade knappast denhär tidningen blivit tili . Hon har snällt ställt upp med goda råd och plockat fram namn och adresser på tidigare medarbetare lika skickligt och snabbt som en trollkarl plockar kort ur sin ärm .

Tack Eija för all hj älp!

Jag önskar Dig sköna pensionärsdagar med släktforskning och resor som av koppling i vilan.

En annan jag viii tacka för starthjälp är Else-Maj J 0hansson i Vasa. Tack!

Siv , Maj-Britt och J e r k e r på förbundets kansIi har likaså varit tili ovärderlig hjälp vid mina ofta kanske famlande försök att orientera mig i pensionärsverksamhetens djungel.

Tack!

Eli stOrl TACK viII jag också rikta tili alla de tidigare medarbetare som medverkar i della nummer och tili dem som inte nu finn s med men som lovat åter-

kom ma. Bland dem Annie Bl o mq vis t som på grund av sjukdom står över denna gång. Jag önskar henne snar bättring. Och tack för det vänliga brevet.

Men så tili God Tid nummer I fö r år 1988.

Utan medverkan av alla SPF:s medlemmar är det praktiskt taget omöjligt all göra God Tid tili hela fö rbundets språkrör och livorgan. Redaktionen tar emO! tips och bidrag om allling sam angår ass pensionärer.

Och som Ni viII läsa om i Er egen tidning.

Det som efterlyslS tidigare är deballinl ägg. Visst har också pensionärsförbundets medlemmar egna åsikter, om sådant som berör oss pensionärer. Skriv ner Din åsikt och underteckna helst med eget namn . Om Du inte viii göra det så går det för sig med signatur. Men då måste redaktionen känna tili namnet - som givetvis stannar oss emellan.

Många pensionärer har säkert ocksll nån hobby som intresserar en större krets än de anra närmaste. Tipsa redaktionen så kanske det blir en intervju ener reportage i sinom tid. Avstånd betyder ingenting - hela SPF:s om-

råde är redaktionens arbetsrall.

I detta nummer berällas om professor Sigurd S n å r e . Han är känd av praktiskt taget hela vårt svenska Finland . Bl. a. genom sina 37 år som lektor i musik vid lärarsemninariet i Ekenäs.

Trots sina snart 91 år är han fo rtfarande ak tiv inom musiklivet - bl. a. som arrangör och kompositör.

V a s a får i della nummer speciellt stor uppmärksamhet eftersom förbundets vinterdag hålls där den JO februari .

Pensionärsfamiljen har utökats med sin sjullionde familjemedlem - Es se pen s ion ä r s fö rening - som godkändes som medlem av förbundets styrelse den 27 januari. De berättar själva i della nummer om sin verksamhet.

Detta om detta. Det återstår all höra vad Ni , kära läsare , tycker om God Tid .

Korta kommentarer , kanske t.o .m. publiceras i nummer 2 som utkommer den 22 mars .

God fortsättning på år 1988 Redaktören

Bäckby en by i Esse B äc kb y en av byarna i Esse . Namnet har byn efter bäc ken som rinner igenomn, motsvarande ån som f1 yter genom de andra bya rna, vilka vuxit .fram längs f1odleden i forna tider, så även här fast i mindre skala. Jordbruket dominerar i byn , inga ödehemman. Odlingar dikas, nya vägar byggs, som för tili ägor och skogsskiften , vilket gör all de unga vågar ta vid när pensionärerna slutar. Byn har skola och butik . Marthaföreningen är verksam och kurser hålles av olika slag, bl.a . kan nämnas renovering av Marthagården helt med talkoarbete .

Bya-stämma hålls en gång i året då man besluter om arbeten som bör göras t.ex. vårstädning utmed vägarna och annat. Samtidigt väljs byaråd, bestående av 3 personer som ser tili att arbetena blir utförda .

Tolv kilometer från byn finns eli skogsområde vid namn Skrattlas. Vägen dit är fi n bilväg. Så var inte fa llet förr , endast en upptrampad stig sommartid , vintertid förkortades vägen genom att man kunde köra över mossar och kärr .

Skrattlas var fäbodvall och korna var i veckor där på bete . Av grädden kärnades smör, en svårhanterad vara i sommarvärmen. Kanhända gjordes långm jölk och det gällde all kunna sin sak för den som var med och skötte det hela.

Säkert blev tiden lång ibland att vara hemifrån hela sommaren. Mestadels var det gårdens unga dotter som fick vistelsen där på sin lott .

Men lördag och söndag kunde ge överraskningar - kanhända kom käraste vännen på besök .

Nu är den tiden för länge sedan glömd . I dag växer skog på de ängar där höet bärgades.

Skralllas var även en tillf1yktsord för folket i byn un-

der stora ofreden. De som hann undan gömde sig i skogen men många blev dödade. l dag är fäbodstugorna upprustade . En söndagsutf1 ykt och en paus i stugan ger avkoppling. Terrängen är fin både för skidåkning och promenad. varje vimer ordnas skidutflykt för hela familjen, då är kaffepannan med , saft och bulla med korvgrillning m.m. Ännu så sem som efter kriget tj änade Skrattlasstugan som bostad vid skogsarbete, det är först på senare tid som vägen kommit tilI. Då var det all ha mat med för hela veckan, all komma hem tili varje nall var inte all tänka på.

Pensionärerna uppskallar dagens tillvaro. Vi har upplevt krigen och dess tunga offer samt materialbristen.

- Nu får vi resa , varor finns likaså kläder och vi bor i ombonade hem - vad mer kan vi önska oss .

Pensionär modeU 1976

# #

spännen med me ra sådant begriper jag bra. Liksom också fö r vii ken tillställning de smä liven (det är småflickshågkomster de redovisar) va r med om förstär jag också mycket väl. Jag har näm ligen unde r årens lopp observerat att sådant minns de av genus femi nium in i ålderns höst.

Men när de sedan kommer dragandes med vad farmOT, mormor . tanter . m.fl .

sa en onsdagseftermiddag nittonhundra-kallt-omvåren, eiler vad de själva sa den dagen , det året , ja då börjar jag bli lite misstänksam mot skribenterna som

# "När du vid sexti , sjutti år uti din byrålåda går och hittar denna boken sä minns du gamla token".

att lite reparera det torftiga intryck ens handstil och ens slitna rim gjorde på flickan och på albumets sidor, så prydde man upp dem , sidorna me nar jag, med fantasi·

Ungefär sä "poetiserades" det förr i flickors minnesalbum, ett slags böcker som jag änn u minns med illa dold skräck . De små söta tösabitarna attackerade en från alla MII , med albumet i hand och med krav på fyndigt diktande. Jag kan inte räkna dem alla , de album som jag skrev i; glatt plagierande "tre ord tili dig, förglöm ej mig" som man sett i andra minnesböcker. Ja många poem blev det nog.

Och nu sitter man väl på "en liten, liten pinne" i deras

minne. På sin höjd. Troligen minns de flesta f. d. töserna mig lika dimmigt som jag i många fall minns dem . Sädant är livet och karaktäriseras bra i rimmet:

, .

"Livet gär i kors och tvärs , Så går även denna vers".

Som , versen alltså, skulle skrivas ned så att de två raderna korsade varand ra. För

sanningsvittnen.

Särskilt som jag själv har svårt att minnas vad jag sa i onsdags nittonhundraålliåtta- varmtom-vintern. Det kommer att vara intressant att läsa refe ralen med "UI värderi ngar"

och utvädringar från seminariet kring memoarförfattandet som hälls 5- 7 februari i Borgå och Helsi ngfors .

fulla glansbilder. Om man inte hade anlag för teckning, Ätminstone jag är nog vilket man definitivt inte ha- mycket skeptisk mot alltför del precisa hågkomster som skrivande folk kommer med . Många av det slags förfallare skulle nog lätt få plats som med lemmar, i visAtt jag här kommer dra- sa fall hedersmedlemmar, i gandes med minnesalbumar Storljugarklubben . Och de beror närmast på att jag skulle ju silla i gott sällskap upprepade gånger på senare med pysar som Albert Engtid har slagits med häpnad ström, som kom ihåg sin över vilket gott komihäg egen födelse med formulememoarboksförfattare måt- ringen : "Jag var ett vackert te besitta. Nu frånser jag barn , men jag skrek". Eiler Paasikivis "memoarer" sam Sir Falstaff hos Shakespeare ju gör ett vederhäftigt in- som sao "Jag föddes en fettryck tack vare att de base- tisdagseftermiddag med eli rar sig pä dagboksanteck- viII huvud och en kullrig ningar och endast berör po- mage" . Tro det den som viiI. litiska händelser. Men tag Jag viII inte. ett par färska kvinnliga "erinrare". Inga namn här inte sä: jämmerstaligen sä exakta ihågkomster de har. Att de noggrannt minns vilken Inspirerad av siika fundeklänning de hade, hur spet- ringar letade jag räll på min sar och volanger och jag vet mammas och en av mina inte vad var ap plicerade, mostrars minnesalbum som färg på hårba nd och sko- stammar från tiden kring

I det fö ljande en kort presentation av semesterh em-

men , ko ntaktpersoner och öppethållningstider:

Svenska Semesterförbundet i Finland rf marknadsför semestertjänster i form av helpension tili förmänliga pris på semesterhemmet Storgård i Borgå Ik eiler i form av semesterstöd pä något av de semesterhem som presenteras nedan .

Semesterstöd innebär all Svenska Semesterförbundet står för ca 95 % av dygnsavgiften på semesterhemmen.

Den som erhäller semesterstöd betalar själv endast en liten avgift 8- IO,-/dygn .

Då semesterstöd beviljas beaktas t.ex . sökandes inkomstnivå, tidigare beviljat semesterstöd, familjeförhållanden och hälsotillstånd.

ViII Du ansöka om semesterstöd så skall Du kontakta verksamhetsledaren BrillInger KIeemola eiler föreståndaren på det semesterhem som Du valt tili rekreationsmål.

Det lönar sig faktiskt all höra sig för om möjligheterna tili våra semestertjänster, fylla i en blankell och se framemot en avkopplande , omväxlande semestervecka eiler två i en ny miljö.

Med tanke på våra gästers psykiska och fysiska hälsa ordnas på semesterhemmen olika aktiviteter, såsom utfarder, samkväm, mo tionsgymnasti k o.s. v. beroende på semesterhemmens möjligheter.

\. STORGÄRD på Kråkö i Borgå Ik. 13 km söderom Borgå. 50 bäddplatser.

Föreståndare: Brill-Inger Kleemola, tel. måndagar , tisdagar samt kvällar 915-441 70. Fr.o.m . 2.5. tel. 915-440 27 (Storgård) Storgård öppnar sina dörrar för grupper redan 2 maj . Under vintermånaderna har vi utfört en grundlig reparation på herrgården. Vi kan nu bjuda våra gäster tili en vacker herrgårdsmiljö både inom och ulOmhus.

För samtliga grupper ger Britt-Inger informat ion om Semesterförbundets verksamhet och presenterar de övriga semesterhemmen samt berättar om herrgården Storgård .

Vi bjuder på herrgårdsdelikatesser allt från kaf-

fö rra sekelskiftet. Där do minerar bibelspråk och psalmboksverser, men också diktare som Topelius, Snoilsky och liknande finns med; Ii te pjasiga figurer när det viII sig illa således. Men glansbilderna är vackra och handsti larna av fö rnämlig kvalitet. Från mammas album frestas jag all ta med eli poem av min pappas hand, från den tid föräld rarna ännu bara "kilade stadigt " som ma n nu brukar säga. Dikten är från augusti 1899. Tankegången i den har varit ett slags ledstjärna för mej själv redan innan jag första gången läste den . Vem som är förfall aren (ramgår inte, men det skulle inte förväna om det var fa r själv. Han var nämligen en riktigt habil versskrivare och stor Iyrikvän. Alltnog, strofen Iyder så här: "Se glad ut i medgäng. ty då har Du skäl, och grubbla ej därlikt på kommande öden.

Se glad ut i motgäng, det höfves Dig väl.

Förtröstan och mod skola pröfvas på färden .

Men plundrar Dig ödet på allt, hvad Du har, se glad ut , sä eger Du dock något kvar! " Torftigare levnadsvisdomar har man stöll på.

Varpå jag vinkar farväl tili härnäs t med ännu "eli knyck" från minnesalbumens värld. Den får gälla som en nyårsönskan tili alla och envar och tili var och en skilt för sig av God Tids läsare : "Måtte i Din levnads soppa Iyckans glada klimpar hoppa".

Hipp , hippi

Hans·J. Sj östedt

fe med bakelse tili luncheiler middagspaket (förrätt , huvudrätt, dessert ,

kaffe) - tili eli förmån. ligt pris.

RUSKARESAN Den 8- 13 september -88

Resan går i år med tåg tili Rovaniemi, rundturen tili Nordkap och Saari selkä s ke r me d ege n buss och hemres an per flyg från Ivalo.

Prls: mk 2.500 (pe nsionä rspris) I prlset Ingår : tågres a Helsingfo rs - Rovaniemi inkl. s ovplals i klass 1. Avfärd den 8.9.88 kl. 19.05. busstu r Rovaniemi- Kittilä- Enontekiö- Kautokeino - Honningsvåg - Lakselv- Saarise lkä -Ivalo flygfält bålbiljett Kålfjord flyg Ivalo- Hels ingfors. Ankoms t kl. 19.45, den 13.9.88. logi i 2.pers. rum med dusch , WC halvpension börjande med kaffefrukost på Rovaniemi järnvägsstation och s lutande med kaffefrukost i Saari selkä lunch avresedagen entre avgift tili Nordkapgrottan och videoförestä llning utfärd tili Tankavaara och entre avgift tili guldgrävarmuseet

ritualenligt lappdopp inkl. kaffe med dopp vid öppen e ld e ntre avgift tili samemuseet i Ivalo avbes tällningsskydd Anmälan Preliminära anmälningar tili SPF:s kansli tel.

90-791895. Anmälan är bindande då förhands avgiften mk 400,- erlagts.

Annullerlng Ifall resan annulleras senare ä n 21 dagar före avrtesan, avresedagen medräknad, är våra expeditionskostnade r mk 100,- pe r ann ullerad plats. I övrigt föl jer vi Resebyråföreninge ns i Finland a llmänna sälls kaps resevillkor, vilka fi nns tillhanda på vår byrå.

P riskalkylen base rar s ig på 17. 11 .-87 varande pris och valutakurser. Vi reserverar oss för av oss oberoende prisförändringar.

Reseledare: VL Jerker Nyberg

Ansvarlg researrangör: LL Tourist Service ArkadiaOm gruppen så viII ka n gatan 21 00100 Helsingfors tel. 90-440041 . vi avsluta med en guidad rundtur på Kråkö.

För den som viii semestra på Storgård öppnar vi I juni och har öppet tili 31 4. INRE MISIIONSH EMaugusti. Sommarens teMET i Larsmo . Naturma är "motion". skönt beläget invid Gertruds ström i Larsmo. 16 km norr om Jakobstad 2. LABBNÄS i Dragsfj ärd. och 22 km söder om KarNaturskönt beläget invid leby. 40 bäddplatser. FöDragsfjärden, en 7 km reståndare: Margareta lång insjö. 50 bäddplatNorrgård , tel. ser. Öppet hela året. Fö967-82010. reståndare: Eva Magnusson, tel. 925-46 37.

Vi står alltid tili Din tjänst i semesterfrågor. Vi sänder 3. FOLKHÄLSANS FE- gärna vår broschyr till Dig. R1EGÄ RD i Lappnor, Ring till vår verksamhetslePernå. 14 km sydväst om dare Britt-Inger Kleemola .

Lovisa . 40 bäddplatser. Öppet under sommar- Svenska Semesterförbundet halvåret. Tel. Folkhälsan i Finland r.f.

90413 433.

5

lingar uppnådde så hög ålder.

Vid årsskiftet hade 134 personer fyllt 100 år eiler mera . Enligt Folkpensionsanstaltens register är 120 av dem kvinnor och 14 män.

Jämnt 100 år var vid årsskiftet 64 personer , varav 55 kvinnor och nio män . Bland männen torde arkiater Arvo Ylppö vara den mest kända . l09-åring Han fyllde 100 år i oktober.

Finlands äldsta man är äldst i Finland Tuomas Nestor Aho frAn Fanny Nys tröm i Nåden- Alavu s. H an fy llde 103 Ar i dal , 109 IIr i september , är juni. fortfarande vårt lands äldsta invånare. Åldersrekordet inI FPA:s register fanns vid nehades av munken Akaki årsskiftet 33 101-åringar , Kuznetsoff vid Nya Valamo varav 30 kvinnor och tre kloster. H an avled år 1984 i män. Tretton personer hade en ålder av 110 år. fy llt 102 Ar. Av dessa endast Nästäldst i landet är N ae- en man. Tre hade fyllt \04 mi Bomansson från Saltvik . Ar och tre 105 år , alla kvinH on fyllde i juni 107 Ar. nor. Fyra kvinnor har fy llt Tvillingsystern Elin H ag- 106 år och en 107 år. Någon mark avled för några år se- 108-åring fi nns inte för närdan , men systrarnas 100-;,rs- varande. Och 109-åringen dag noterades över hela Fanny Nyström är äldst i värIden och gay dem en landet. Under 1988 tord e ytplats i Guiness rekordbok. terligare 71 personer fylla D et var veterligen första 100 Ar. gAngen ett par enäggstvil-

HOBBY TERAPI Stradivarius och hans efterföljare Bland hobbyintresserade tarens död ytterli gare inpensionärer finns också vio- verkat på Ijudkvaliteten.

När det gäller sj älva konlinbyggare, både damer och herrar. ofta stora optimister , stru ktionen av instrumenten som viii gå i Stradivarius fot- är violinbyggarna i stort sett eniga . Men det finns också spår.

Att syssla med violinbyg- sådana som lever på hoppet ge är också terapi , nyttig för och tror på sin specialkonstruktion när det gäller små, både kroppen och själen.

Den 18.12 .1987 hade det små detaljer.

När det gäller ytbehandförflutit 250 år sedan den lege ndariska violinbyggaren lingen, lackeringen, då skiljs Antonio Stradivarius död. vägarna , då är det många Fastän så lång tid förflutit som känner tili den " bästa" sedan Stradivarius död , metoden , då kan man näsfin ns det fortfarande violin- tan spåra något av en hobyggare som sörjer. Det bör ku s-pokus mentalitet där endock påpekas att det inte di- dast ursprungsordet sakn as . rekt gäller personen Stradi- Ingen kan säga vilka ingrevarius. Det man sörjer över dienser Stradiva rius använär att han tog sin violinbyg- de i sina lacker. Lacket har under årens lopp genomgått garkonst med sig i graven .

Om den italienska violin- kemiska förändringarn a, vilbyggaren Antonio Stradiva- ket gjort att ingen tillförlitlig rius instrument har experter analys har kunnat utföras.

Det har uppgetts att Straenhälligt fastslagit , att de är oöverträffade i vad både divarus 'har tillverkat 1100 instrument och av dem har form och klangskönhet beungefär hälften senare kunträffar.

Vad var då hemligheten nat identifieras. M ånga av med St radivarius instru- dem har sålts tili privata perment?? Ja, därom tvistar bå- soner och eiler tili institutiode lärd a och mindre lärda. ner, ofta tili svindlande priM an nämner ofta hantver- ser.

Nutidens amatörviolinkarskickligheten som en av de främsta orsakern a. M en byggare , pensionärer eiler eftersom det red an länge andra. drivs inte av något funni ts violinbyggarskolor pekuniärt vi nstbegär . Matebåde i Il alien och Tyskland riat , tillbehör och verktyg och p3rallellt med dem e n kostar och. man bör kalkyhei stab av experimenteran- leea med att a rbetc l tar lå ng de violinbyggare, borde ju tid i anspråk . Men tillfredsyrkesskickligheten nu stå på ställelsen är stor när instruen mycket hög nivå. D e mentet är färdigt och avverktyg som violinbyggarna provat om ock inte " klangnu använder är säkert på skönheten" ännu på detta många sätt bättre anpassade stadium kan anses vara för ifrågava rande arbete , än oöverträffad.

Den hemgjorda violinen de som Stradivarius på sin tid använde. är inte mer så föraktad och Det material som Stradi- förringad som den var den varus använde i sina violine r fö rsta tiden efter det induhar naturligtvis undersökts i strin övertog tillverkningen. minsta detalj. D et finns ex- Den hemgjorda violinen perter som tror , att just ma- vandrar nu obehindrat in i terialet varit det utslagsgi- salonger och finrum där den vande för Ijudkvaliteten. förbereder sig för att stanna.

Ingen kan säga hur gammalt Mera om andra hobbya r· och " klangskönt" det mate- beten - LAt höra! ri al va r sam Stradivarius använde, och man vågar tro att de 250-300 åren eft er mäs-

TOPPKONFERENS 28.3-30.3.88

arrangeras ombord på ms Finlandia för personer i ledan de ställning i Svenska Pensionärsförbundets föreningar.

Vi inbjuder från varje medlemsförening så många personer, som föreningarna hade röster vid senaste förbundsmöte.

Anmälningar senast 15.2.88 tili förbundskansliet, tel.

90-791895. Deltagaravgiflen mk 50 ,- inbetalas samtidi9t på förbundets konto i Helsingfors Sb 405511-10005034.

Förbundets bekostar sjäfva resan tur och retur med

hyttplats i IVå personers hytter, IVå smörgåsbord, IVå sjöfrukostar, en gång kalle och transport med beställd buss i Stockholm .

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

PROGRAM 28.3 kl.

kl.

29.3 kl.

"

kl.

kl.

kl.

kl.

Svenska Penslonärslörbundets

KANSLt Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56

30.3 kl.

14.00-

Samling ombord på ms Finlandia i Södra hamnen, Olympiakajen Inkvartering 15.00 Föreläsning i Auditoriet A+ B 16.00 Föreläsning 17.00 Föreläsning " 18.00 Smörgåsbord i Maxim-Terassrestaurangen på däck 8 Kvällen fri Frukost 9.00 Ankomst tili Stockholm, Värtahamnen Omedelbart därefler avfärd med buss tili Maria hissen 10.00- Information om SPF i Sverige 12.00 Presentation och rundvandring i grupper 12.00- Besök på servicehemmet Väderkvar13.00 nen (Lunch kan ordnas för 50 personer å-pris Skr 34, -. Bör beställas.) Platsen Iigger vid hörnet av Brunnsgatan (26) och Malmskillnadsgatan Buss från centrum tili båten. (Avg. 16.40 platsen meddelas senare) 17.00 Kalle serveras ombord på båten ' 17.15 Föreläsning 19.00 Paneldiskussion 20.30 Smörgåsbord i Maxim-Terassrestaurangen på däck 8 Kvällen fri Frukost 9.00 Ankomst tili Helsingfors, Olympiakajen

Besökstid: Varda9ar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-971895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm " BLYGA POJKAR L1 GGER INTE MED NÄTTA Ver~silmhetsledare : Jerker Nyberg tel. 90-791 896 .

FI>(CKOR ." ·SPF:s:.rufQkkonto: Helsing,f9r~ _Sparbank 405511·<\1.177 -.'. " :

"'Llfi-' .'.

- ---

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET rf FÖRBUNDSSTYRELSEN1988 Ordförande: Tunzelman von Adlerflug, Slv Björneborgsvägen 5 H 111, 00350 Helsingfors, tel.

90-551989 I vlceordförande : Klåvus, LevI 64200 Närpes, tel. 962-416 43 II vlceordförande : Helnström, Waldemar Waldemarsgränd, 10300 Karis, tel. 911-30535 Medlemmar: Boedeker, Carl-Gustaf Haiharankatu 19 C 13, 33710 Tammerfors, tel.

931-632873 ChristIansen, Julia Tummelvägen 4, 21600 Pargas, tel. 921-74 53 51 Dlckman, Saga Alkuvägen 24- 26 B, 00660 Helsingfors, tel.

90-740203 Forss, Gunnar Laxvik, 25900 Dalsbruk, tel. 925-61829 Häggblom, Egon Berggatan 8, 22100 Mariehamn, tel. 928-11853 Jansson Asta Helsingiusv. 35, 08700 Virkby, tel. 912-41459 Kekola, Mary Bredbergsbrinken 5 C 35, 01620 Vanda, tel.

90-890930 Knuts, Uno Västergränd, 68620 Jakobstad, tel. 967-17065 Lassenlus, Torolf Kallviksv. 31 , 00980 Helsingfors, tel. 90-31 61 84 LIndqvIst, BIrger Söderkulla torg 4 C, 01150 Söderkulla, tel.

90-221929 Nylund, Sven·Erlk Finnåv. 21, 02280 Esbo, tel. 90-882279 Rosenback, Jenny 64300 Lappfjärd , tel. 962-21377 Rydström, Yngve V. Långgatan 2 D, 65380 Vasa, tel. 961 -2677 48 Staffans, Helge 07980 Kungsböle, tel. 915-791 13 Styrelsens arbetsutskott: Ordförande: Slv Tunzelman von Adlerflug, viceordförande: LevI Klåvus, medlemmar: Saga Dlckman, Waldemar Helnström och Mary Kekola. Förbundets verksamhetsledare och styrelsens sekreterare: Nyberg, Jerker, anträllbar på förbundskansliet Förbundskansll: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors, tel. Kanslie!: 90-791895. Verksamhetsledaren : 90-79 1896. Österbottnlska dlstrlktets kansII: Levonsgatan 14, 65200 Vasa tel. Ombudsmannen : 961-11 94 10.

B..E iOll FYLLDA AV W UP,LEVELiERf -=-= ~

-=

=

-

~-

,

!.

våren, sommaren, hösten -88 30.3 och 3.10, 6 dag

BerHn

18.4 19.4

Hol1and Holland Paris lr1and Legoland Tammel10rs 0 Helslnglors Nordkap BornhOlm Värmlännlngarna Oalslandskanal Stundars Loloten Skara Sommar1and Göla Kanal Hlmlaspelet-OaJama Hurtigru ttellfTrollstlgen Salma KanalNlborg Kolmården BodensJön FuruviklCountry Hol1ans Rivlera Oslo - Bohuslän TyrolenlPertisau Budapest Wien med St. Wolfgang Schweiz NorditalienlPisaIFlorens(Venedlg Mallorca Tr8 VlnvAgarlMoseVAlsaceIRhen Marocco Hälsoresa tili Wennlandla

.:__•

L.o_::.p.;;~...s.;t?,"~~.,.~.;;.,_t~~_O_3_9_5";.~:.i~,-"._'j.:.~::~;".;-.;.~"'~...":';;~~""':""i~~._,,--.....4-'t:;,'~",";.,:iil:'-", r: :;:;";,:;":-",,,:~=.;_,,1;>' l!~;;~iii!~.!!I.;~;·...lä_n....d-:sk,..,t.;_",~...rd...-s_pi';~i~k,",~",7",-.,-.,;.,.,......r.-:' •• - -

....

~

28.5 4.6

a dag.

7 dag.

9dag.

10 dag. (Holland. London)

2.6

4 dag. och 18.15 dag.

17.6 2,5 dag .

18.6 10dag 17.6 sdag .

1.7.

3 dag.

1.7 3dag.

1.7 2,5 dag 10.7 8 dag.

15.7, 29.7 och 5.8, 3 dag.

23.7 23.7 25.7 30.7 6.8 6.8, 6.8 6.8 11.8 18.8 29.8 5.9 18.8

2 dag.

2dag.

6 dag, 4 dag.

1 dag.

10.9 9 dag.

2 dag.

9 dag.

4 dag.

10 dag.

12 dag.

10 dag, 13 dag.

.~~~ 1:~:~: 22.10

22 dag.

5.3 oc:h 5.11 8 dag.

fJ)M"-~ffI :..

'1•.;< 71.

•.,.,. • ".M , ..• • _ .. ','

-:~~~"'~"""""""'_"o"""!-"

6

FRÅN FÖRENINGSVÄRLDEN. lS-årig Borgå-förening näststörst inom SPF Förbundets i detta nu näststörsta förening, Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening fyllde på hösten 15 år. Under 12 år har Ove Backman hällit i trädarna . Frän ärsskiftet har han överlämnat ordförandeskapet tili Gunnel Björkstam.

Ove kvarstår i styrelsen som skattmästare.

Vid jubileet i Kvarnbackens skola jämförde Ove dagens förhållande med "gamla goda tider", då man kom tili oeldade föreningslokaler, eldade, städade, kokade kaffe , hade program och trivdes. Deltagarna var många. 1 dag är lokalerna städade, uppvärmda och bygdens manhor har ordnat med kaffe. Men deltagarna är inte många fastän föreningens medlemsantal är uppe i nästan 800.

Siv Tunzelman von Adlerflug an knöt också hon i sitt festtal tili "gamla goda tider". Speciellt mindes hon tiden i Borgå. En härlig tid trots krig och elände. Kallt och knappt om ved. ldag förefaller Borgå så idylliskt varmt , ett riktigt paradis för pe nsionärer.

För det musikaliska inslaget vid jubileumsfesten svarade duon Sanna Mikkola och Liisa Heimilä , Viking Smeds beledsagad på piano av Göran Blomqvist, samt pensionärskören.

Viking Smeds har sj ungit både vid 5, 10 och 15-års-jubileerna.

Han har kontrakt också för framtida jubileer om man får tro Ove. Götha Träskelins krönika, som hon läste upp vid jubileet publiceras här invid .

Aktiva seniordansare Ett Iivligt seniordansår är tillända. Nedan några plock ur verksamheten 1987.

Den största salsningen var deltagandet i den Finlandssvenska veckan på Skansen i slutet av maj . Uppvisningen på Tingsvallen och seniordans med publiken på BolInästorget blev oförglömliga minnen. Allting klaffade , t. o. m. vädret var vackert fastän kyligt.

En annan fjäder i hatten under fjolåret var fortsättningskurs 11 , diplomkursen i seniordans som hölls för första gången i Finland (ocksä första gången utanför BRD). Sam ledare medverkade Ilse Kassner, skicklig dansledare från Tyskland .

Resultatet blev 23 nybakade dipl.dansledare.

Kyrkslätt Pensionärer r.f. ser tillbaka och minns år 1987

Föreningen har ca 240 Kimitokyrka , Västanfjärds Laila Björkstam roade publiken en halv timme. medlemmar varav i medeltal gamla träk yrka och Amos Hennes prestationer måste 90 st möter upp på månads- Anderssons Söderlångvik. bedömas med hänsyn tili att träffarna. Ordf. är Alice Sa- Resan var Iyckad och härligt hon med kon varsel hoppa- lonius. Pensionärerna är sommarväder. Vi deltog de in i programmet i stället mycket reslystna och många också i fö rb.sommardag i för Gundel Henrikson- teaterbesök har gjons. Trots Ekenäs. Där var värdefullt den regniga sommaren hade program - men regn.

Forss.

Föreningen represen teraTili en fest på landet hör de mestadels tur med väddes också vid Skansen-vecalltid lotteri. Borgå pensio- ret.

Första somm arresan gick i kan i Stockholm . Kryssningnärernas jubileumsfest var inget undantag. På plussidan juni tili Kimito där besågs en tili Visby var Iyckad tack noterades fina vinster.

'------------------------, Tili Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening r.fs Vid en jubileumsfest är de IS-årsfest den 28 nov. 1987 uppvaktandes skara legio. hade Götha Träskelin skrivit följande rimkrönika.

Men först kallades Ove Backman tili hedersmedlem.

De glödallde hösrerädell avklädda står Sä uppvaktade församlingoch mö,kret ,ämar rtull våra hus, en , staden och kommunen . men här i den smyckade f estsalell rår.

Förbundet uppvaktade med varm stämnillg, lIl ed blomdoft och levallde Ijus. ett fotoalbum , som överräcktes av ordföranden Siv Dagens femtondriga jubilar Tunzelman von Adlerflug är pellsionärsförening , med trivselhumör. och verksamhetsledaren JerTili staden och 1m/det pd träffa r far, ker Nyberg. Östnyländska med färedrag, dalls oeh sjungande kör.

"SAMS" företräddes av Ester Berlin och i hennes "kölTvå idoga män, jag gäma villnämna vatten" två Lovisa-föreningär Ove oeh Lellnart, kaptener på skuten. ar, Trivselklubben i StrömSmålJingom öllskar de rodret lämna , fors , Pensionärsträffen och svdr blir lIavigeringell , dem förutan .

Isnäs Pensionärer, BorgåElanto , Borgå Svenska PenMdnga resor har gjorts i vdrt eget land sionärstagare , Porvoon Elämen oekså tili främmande Iän der. keläiset r. y., Porvoon EläFå vidgade vyer, knyta vänskapsband keläisyhdistys , Tisdagskluboeh [lallera, lällgs pireoreska gränder. ben , Sibbo Svenska Pensionärsförening , Sparbanken i Den sam har en pension under lvårusen ve{~ Borgå, Silverlinjen vid Borhan, hon får för gore stanlla hemma. gå Svenska MEI , Arne Dra slalltama Idnga, göra upp budget, J ungholm, Elof Falenius och för att inte rdka i svår dilemma. telegram från Pyttis svenska pensionärsförening.

Det är denna dldrande generatioll Som avsluming, Moderssom bäddat mjukt för yngre släktled. målets sång . "Hur härligt Kroppsarbetat, sparat. trots fattigdom sången klingar. . . oeh hårt kämpat i krig, för frihet, fred .

Jerker

Dansstugan har blivit ett måste. 1vriga, akti va dansledares träff arra ngerades för fjä rde gången i november.

Denna gång i Helsingfors på AV . Deltagarantalet var 46.

Guldkant gay Gun Lindberg frå n " Korpen" i Sverige.

Hon lärde oss flere av sina små danser.

Ledanräffarna i Tomas kyrkas gymnastiksal är oerhön populära. 1 medeltal 23 ledare övar varanmln torsdag i att leda, utbyta tankar och erfarenheter. Vi är mycket tacksamma över att få öva där. T .o. m. ledare från andra orter dyker upp nu och dä.

Dansträffen på Ellivuori den 2 - 3 juni bör också nämnas. En grupp senior-

• •

Jag önskar att denna fes tdag skall bli en dag, som i hjärtat mä Jinnas.

När kölden biter, stark storm drar förb i, då är sköllt, fä tällda ett Ijus oeh ",illllas.

dansare från Tyskland hade dansträff med en grupp från Helsingfors. De dansade tillsammans och bevisade att dansen förenar.

Många smä julfester runtom i landet avslutade höstterminen. En mera stäm-

ningsfull avslutning få r man Jota efter än den med "Ljusdansen" . Besk rivningen tili den hade vi fått som julhälsning av Ilse Kassner som blivit en kär seniordansvän tili ana dem som deltog i diplomkursen .

Man kan nästan säga att vi dansade in det nya året.

Fonsättningskurs I: s danser videofilmades nämligen melJan jul och nyår av Peppe Mörne . En grupp på 12 dansare ställde glatt upp . Resultatet blir i sinom tid en undervisningsfilm som fortsättning på grundkurskassetten .

Den kan sen hyras av ledare som viII fördjupa sitt kunnande.

Och vad 1988?

En fi nsk grundkurs med 20 deltagare i Eläkeliittos regi hölls på Lehmiranta fritidscentrum i Bj ärnå den 6-8 januari. Den leddes av två personer från vår förening. Det känns viktigt att vi är med när utbildningen av finska ledare kommer i gång pä allvar. En av grundideerna är ju att danserna skall dansas lika runt om i värJden . Därför är det viktigt att de från början övas in rätt .

Ledarträffarna i Tomas gymnastiksal fortsätter hela vären varannan torsdag. vi' började den 21 januari.

1 mars hade vi årsmöte , datum är ännu inte fastställt. Det blir antagligen en lördag för att också ledare från andra oner ska ha möjlighet att vara med .

Den 14 maj möts seniordansare och deras ledare tili "Seniordansens dag" på Norrvalla. Vi hoppas på

vare ett härligt sommarväder. Vidare har pensionmärerna deltagit i förb.

15-ärs jubileumskryssning och besökt Glims sommarteater där det spelades "Bakom Kuopio" . Längsta resan gick tili Lurens sommarteater där vi såg "Sound of Music". På hösten gjordes teaterbesök tili Falläke r där "Grevinnan Mariza" spelades tili allas stora förnöjelse.

Vid' pensionärsförb.

15-års jubileumsmottagning deltog föreningen med representanter likaså dä Esbo Pensionärer fyllde 15 år.

Före jul deltog pensionärer i en konstkurs arrange-

rad av kulturnämnden , medborgarinstitutel och finska församli ngen. Kursen hölls i församli ngshemmet. Lärare var konstnär Säde Salmi.

Leran formades tili skulpturer och dänill lärdes vi akvarell- och oljemålning. Skapargläd jen var stor.

Pensionärerna deltar fl itigt i en senior-dans- och gymnastikgrupp ordnad av medborgarinstitutet. Gruppledare är Birgit Åberg.

Gymnastikgruppen sammankommer varje vecka i

komm unens klubblokal Tuominotko och seniordansen varannan vecka i ung-

domsgården i Gesterby.

Verksamhetsäret avslutades med julfest pä restaurang Varella med 111 deItagare. Alla välkomnades med julglögg och ordföranden önskade alla en trevlig kväll.

Efter julmiddagen vidtog programmet. De gamla kära julsångerna sjöngs. Göta Björkholm läste juldikter

ston deltagande. Många minns ännu vär första "dag" pä Solvalla med över 300 deltagare.

bl.a . Rydbergs "Tomten".

Julgubben kom med säcken full av klappar.

Kvällens höjdpunkt var då spelmanslaget Halsbrytarna uppträdde och dansen pågick ett par timmar. Då var alla mors grisar ocl! hade uppä käll arbacken en vän och hambon svängde och mera dänill. Ralf Lindholm tackade styrelse n, Halsbrytarna och Varellas personai för en trevlig kväll.

Månadsträffarna har hällits på församlingshemmet första måndagen i mänaden.

Medborgarinstitutet bidrar med program, diabilder. föredrag m.m. och dessutom medverkar pensionärerna.

Senior-dans och gymnastik för alla hör tili , likaså allsång tili pianoackompanjemang av Maj Halen. Vi har tre egna Iystringssånger diktade av egna pensionärer, som sjungs flitigt på träffarna . Vid kaffedrickningen löses tungornas band, alla är glada au fA träffas, ungdomsminnen beräuas , nya bekantskaper görs och ensamma pensionärer är glada över att få träffa andra.

O"toberträffen varofödelsedagsfest. Då firades alla som fyllt jämna år från 65-år och uppåt. Vi ta borddukar. massor med blommor och Ijus, kaffe och fyllda kakor hörde tili festen för alla som deltog.

NyArshälsning tili alla pensionärer med önskan om

god fonsättning på år 1988. lngen är så gammal att han inte tror att han kan leva ett år tili . ei eero

klart dansa men också vila och koppla av, vandra och idka andra friluftsaktiviteter.

Semestervecka för seniorMera ny tt om seniordandansledare! Det läter väl sen kommer i God Tid nr 2. härligt? Den 13-17 juni är Tili dess ha så roligt i seniorden ett faktum. Då vilar vi dansens tecken . ut på Solvalla efter ett arbetsamt dansår. Vi har boKB kat 30 platser. Där ska vi så

7

FORTSÄTTNING ••••••

Professor ••••••••••• frän sid o 1 va r tvungen att låna pengar för studiern a.

- Det ansågs alt jag valt en syndig bana, småler Sigurd Snåre. Den närmaste släkten stödde mig men jag minns en släkting som jag besökte under elt sommarlov hemma. Hon förde mig allra först tili sio mans grav där hon ställde frågan varför jag valt en så syndig bana.

- Nåja, frihelskriget kom och mina studier måste avbrytas. Unde r den påtvu ngna pausen i stud ierna gay rekto r Melartin mig i uppgift att spela igenom ett etydh äfte och när kriget var slu t och studiern a upptogs nap och kryddpe ppar . Att igen klarade jag " min läxa". allt de t där gick ner ka n vi tacka en god försyn som a n- Nyt! rum sett att sille n bör simma och varje termin att j ulsnapse n hö r tili trad iAtt det var en hård tid att tionern a, Ii ksom också röd- den tiden stude ra i Helsingvi net tili skinkan och lutfisfors framgår av alt Sigurd ke n , j ul öle t icke att för- va rje termin bodde på olika glö mma. Det är den rä tta platser. Ett sådant " mellanmed icinen för mage n vid spe l" minns han med fö rDessutom j ulmiddage n. skräckelse - han hade inte hjälper det att smä lta den tillgång tili piano . Ett år va r hårdsmä lta fö da n vi utan att e n Ijuspunkt när en av hans bli nka ha r svalt. bröde r kommenderades som stationskarl tili Dickursby Nu e fle rå t kä nns det ju station där Sigurd så fick bo som om kl äde rn a hade bli vit fö r små och så har ma n bliAllting vit litet slö. De t ä r vå rt egel har en ände . . . fe l. Hur gä rn a glömme r vi Allting ha r ett slut så ockinte det viktigaste under de så Sigurd Snå res musikstud ilå nga helge rn a, att röra I'å e r.

1923 kontaktades ha n av vå r fö rsoffa de lekame n? A t och ät myc ke t men gör av John Nordström från Ekemed kalorie rna geno m att näs som lockade hono m tili ge åt kro ppe n den rö relse Västnyland sam' reselärare Forls. på sido 15 de n ve rklige n fo rdra r för att vi sjäJva skall mä bä ure.

Skida, nåja de t ä r lätt a tt säga nu nä r det inte fin ns någo n snö, me n när e ile r o m de n ko mmer Iräffas vi på Havsga tan mellan järn vägsspåre n , med skido r och stava r. En ti m me e ile r två per • pASK pA VALAMO KLO STER dag räcker väl tili fö r a tt vi 1·4.4, holpons ion skall få de n lätta kä nsla i vå r • TALlINN -RIGA 1-4.4 kropp vi så väl nu behöver. l -k l. hotoll , ha l_ponsion Kan vi inte skida så kan vi HOLLAN D MED gå, spatsera me n ma n ska ll BLOMSTERTÄGET inte gå fö r långt. Gym nas18-26.4 halvpension. nerresa tik, da ns, skridskoåkning vi a Köpanhamn. hem,esa och kä lkå kning i tillgä ngliga Finnjet isbac kar ä r också trevliga BODENS J ÖN MED konditionsfrä mjande vinte rMAI NAU sysselsättninga r fö r a tt åte r9·19 .5, hol_pons ion få fo rm en och linjern a .

RING DeH FRAGA MERA!

efterhelgs-

funderingar Nils Weste rh olm Med.o.kir.dr. professor

De t fö ll sig ga nska na turligt a tt då de lla ble v skri vel mitt i vå r löngs!a he lg j ul , nyll r, tre tto n , all de t sku ll e hand la om ma t och d ryc k som vi o ft a nog överbelasta r vår magsäck med i dessa tide r.

Om ma n bö rjar med jule n så ha r de n ju börj at redan lå ngt före jule n med peppa rka ko rn a och julkusarn a som liksom plommo ntå n o rn a är ett nödvä ndi gt ont , för att inte tala om alla matuppkö pen som mås te ske i god tid . M inns N i ä nnu vil ket löpande det va r a tt rusa frän va ruhus tili va ruhus för att skaffa all a mjuka pa ke t å t barn och ba rn barn och allt de t här i sista minute n .

Dessuto m fi ck ma n ju inte vad ma o ville ha antingen va r fa rm a rn a fö r s m å e iler fö'r s to ra e il e r s va r mo de-

måste gö ras på småtimm arna i sista, sista mo mange n och julgra ne n måste kl äs.

T ro ts a llt kom jul afton som j u skall inledas med en stor fa mil jesamling hos de äldsta. Då åt man risgrynsgröten med mande l och tillhörande grötrim . Efter det va r det julk yrka n dä r man hade god tid att i lugn och ro smälta gröten. Seda n "Stilla na tt , He liga natt " hade klinga t slut ko m den rik tiga julstämninge n . Det o bliga toriska programme l upptog e rt e r de ll a besök på Kyrkogå rd e n där Ijus tändes på slä ktgrava rn a som fi ck va r sin lill a blomma. Och nu var magen i uppror , nu vill e de n ha mat o ma t som de n redan i tanka rn a hade sluka t.

Mat fi ck de n och som va n-

fä rgss kydd sro cka rna sJutsälda och kva r fa nns e ndast några få murriga pl agg. Å t mig sjä lv försö kt e jag inhandla e n kl ädsam udda rock . Antingen va r de n för smal öve r bröstet , eile r fö r lång dä r bak . Om e n passade kring halslinninge n och i ax la rn a va r de n så ri kl igt tilltage n dä r framme att de n hade passa t åt mig o m jag hade va ril gravid i sjunde månaden . En som passade pe rfekt o mkring kroppen hade åter sll korIa ä rm ar att de slutade vid halva un dera rme n , e n riktig pe llejönsroc k. De n rockaffä re n blev ogjord . Ma n mås le också tä nka på magen när man köpe r e n roc k, låt va ra. ud da.

der granen sam intresserade

Ju lklappa rn a måste sedan packas in i vac kra paket och tili va rje paket måste ma n ju dikta jul klappsrim .

Bet

dem me r ä n något a nnat de n här kvä lle n. Me n att vi äldre sk ulle fo rtsälla med skin ka , ä rter och lu tfisk med tjock vitslls och mycke t smör. se-

lig t fö r m ycke t. Va rfö r h a r

vi glö mt hur det va r fö regående jul och dä rfö regående jul och fö re den j ule n när vi frossat för mycke t vid j ulbordet. Ige n kän de må nga av läsa rn a med mig att julmate n ånyo va rit lika fet som ti digare, fy llde lika mycket och spände mot byxans livrem eile r Olot kjo lens spe nserband. Vi visste ju all då vi äti t smörgåsbo rdet med sill. sa rd in , ro m, rullsylta , gravlax, leverpastej och nykokt pota tis vi hade kun na t gö ra som barn barne n. De va r fö rnöjda och pästod att de inte fö rm ådde äta någo t mera . Det va r naturli gtvis j ul klapps högen un-

Intersols representanter Hemming Schaale Ingemar Ringqvist är på besö k hos oss Måndag 08.02 -88 kl. 11 .00 - 16.00 Helsingfors Tisdag 09 .02 -88 kl. 11 .00- 16.00 Ekenäs Onsdag 10.02 -88 kl. 11.00- 16.00 Karis Kom in så får Ni veta mera om utbudet av bussre sor i Europa.

Hämta katalogen över bussresor tili Europas vackraste smultronställen.

@

Resebyrä

LL Tourist Service Ekenäs Formansallen 9

Karis HÖQbergsg. 3

Helsingfors Arkadiag . 21

911-1 4620

91 1-31444

90·44 00 41

********** '~e""r

~atkat

Välkommen på

SOMMARDAG tili Ma riehamn Somm ard age n arrange ras på Å land den 15 j un i i Mariehamn och Jo mala.

Programmet ha r tre huvudde la r: kl. 12- 15.00: Linjedo p på barkskeppet POMMERN Guidad r undtur (med föreningens egen buss) i och krin g Marie hamn , 15 km. kl. 16- 19.00: Festen i Vikingasalen, 6 km från Mariehamn kl. 20-?? ?? : " Krogrond" för de m som så viII i A rkipe lag eile r Sabina (eget vai) måltid 90 mk (fö rrätt , va rmrätt och ka ffe) . eile r DANS 1 VIKlNGAHALLEN tili kl. 24.00 tili T rion " Vikingarnas" nygamla musik .

ANMÄLAN sändes fö re ningsvis ti li Svenska Pensionärsförbun det senast 15.2.88.

1) A ntale t de ltaga re i Sommardagen 2) A nta let deltagare i "krogronde n" , som har tre alte rn ativ: Restaura ng A rkipelag e ile r - Restaura ng Sabina, eiler - Dans i Vikingah allen (kl. 20-24) I Vikingahalle n ingen avgift , men kaffe och smörgås samt varm ko rv serveras tili humana priser.

Sommard agens deltagara vgift mk 75,- och li kaså krogavgiften mk 90,- betalas senast 10.4 .88 på Svenska Pe nsionärsförbund ets ko nto: Hfors Sparba nk 4055 11 -10005034. Då önskar vi också namnförteckning på deltaga rn a. T ack!

Bokn ing av resor och logi göres av fö re ningarn as reseledare i e nlighet med de direktiv, som utsänts direkt tili va rj e fö rening fr än arrangöre rn as sida. Föreninga rnas reseledare ger nä rm a re direkti v.

VÄL MÖTI P Å Å LAND 1988 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRB UNDET & MARlEHA MNS PENSIO NÄRSFÖ R ENI NG

pASKRESOR

*

*

SVENSKA PENSIONÄRSFDRBUNDETS DSTERBOTTNISKA DISTRIKT Ombudsman lor Osterbotten: Els e-Maj J ohnson Levonsg. 14 65200 VASA 20. Tetefon : 961-11 9410 Vanllgen ring helst kl. 9-11 Dlstrtktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307 . Vasa Sparbank 104003962-6

toI. (961 ) 118 727 ollor 115 726 .

"" '1 '

~1'I' i cA~

O'.. w"'~ 'L. " :10

~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _.....J

/

**********

Österbottniska distriktets resor

~

I

Finlands äldsta klubbrestaurang -

vu nYfen overad e . trivsamma

Vardags lu nc h S önd agslun c h

MALLORCA, Hotel Ho rizonte Soi a vfärd 29.4.1988 2 veckor, halvpe ns. pris 2 .180,RHODOS ; avfärd 1.10.1988 Hotel Dionysos halvpens. pris 2.780,Hotel Manousos kaffefrukos t, pris 2.380,Arr.: SPF:s ös terbottniska dis tr.

Anmälan emottages a v Else-Maj Johnson tel. 961-119410 kl. 9 -1 1 Under sommaren bussresa Inom landel. Evenluelli en resa 1111 Talllnn och Vasas vänort Pärnu.

Pensionärerna uppmanas konlakta del Öslerbottniska dislriktel med önskemål angående resor.

mll)6 erbjude r \II

m"ndag-fredag kJ. 11 .00-14.00, husmanskosl Vår smakliga sä ndagslunch fö r D ig och Din familj .

ei la carte Prlvatbes t ä llnlngar

Även barn portione r Grillade smårätte r med mottot "Smått och gott" fÖT konferenser. bröllop, feste r m .rn . tili vllka vi sam manställer en meny e nligt eTa änskemål -

utrymme för

-

tT e

150

personer

kab!nen

Välkommen pA

söndagslunch 12- 16 FOnltt

Varmrltt Oesaert

68,-

NJul av en kafTe eiler

en god bil mat hos oss

Även bamportto:ler 151/9.

ingår

Bords reserverlng Tel. 968- t 23 87

TorggimlO 27

8

Wasa förr och nu Svenska penslonärsförbundets vlnterdag flras della år I Vasa. Staden, som är huvudstad för Österbollen. Med högskolor, Industrler, historia och skärgård. Gunnar Isak berällar Inltlerat om staden dlt vi åker den 10 februari för all under några tlmmar vara tlllsammans på Waskla. Samllngen som ska ge både allvar och skämt och som lämpllgt hjälper oss all koppla av den långa väntan på VAREN.

" Nä r Karl den nionde med Guds nåde Sveriges, Götes, Wendes, finnars, kar elers.. konung låter kungör a . . • all han i Österbollen i Mustasaa ri socken vid Korsholm den 2 oktober 1606 lå ter a nlägga en stad benä mnd M ustasaari (M ussor), skuUe sladen fr ämst vara en ort för aUa de, som i södra prosteriet bor och gör bruk av skepp och skutor och dri ver köphandel. . och ska U de som där (i sladen) bosätta sig njula sex å rs frihet från aUa utskylder och ska tter. . . och såIunda reda sig som borgare i sladen ."

Och redan långt tidigare hade svenska farare hämtat Kristi kors tili hednisk nord och Korsholmsvallar och Magnus Eriksson år 1348 givit svenskar och finn ar rätt att här handla med smör, råg och salt . Törhända tyckte Karl den nionde synd om österbottningarna, då han under en resa i Finland 1602 erfor hur iIla de lidit under klubbekriget. 1611 erhöll staden namnet Vasa, efter kungens fa r, Gustav Vasa, och belönades då också med vasaä tt ens vape n, vasakärven.

Men på de enkla trähusen vid stadens tolv gator var taken beklädda med halm ända fram tili 1722, då halmtak på grund av sin stora eldfara förbjöds. 1 de gamla städerna, liksom i. samhäll et rör övrigt, var okunnigheten väldig och Vasa följde med strömmen, 1675 brändes fem häxo r på bäl och mellan åren 1679 och 1699 räk nas trettio trollkrono r in "ä båle".

260 invånare år 1650 Staden växte långsamt , Ar 1650 nämnes invAna rantalet tili 260 personer, hund ra år senare omkring 700 och 1850 3200 personer. Egen hamn erhöll Vasa 1790, men den grundades snabbt upp och redan 1804 fly ttades hamnen tili Brändö . Efter slaget vid Napue i Storkyro 1713 plundrades staden och föröddes svärt , fe m kyrkklockor, 11 Ijuskronor och alla värdefulla förem ål bortfördes frAn kyrkan. Det var Stora ofredens år, varu nder rrAn Österbotten bortfördes åtminstone femtusen människor i fAnge nskap ..

Efter Ar 1721 kom bätt re tider. Kyrkan utvidgades och fick nu namnet Sophia Albertina. Det skrives att Iivet i staden ock blev "glada-

re och roligare" sedan Gustav 111 grundat Vasa hovrätt och det ståtliga hovränshuset uppfö rts. Men talgdankar Iyste fortfa rande i gal'hörnen och efter striden den 25 jun i 1808 lär över 400 döda legat på stadens gator.

De som inte fö rlorade striden plundrade staden , den förödelsen lär ha pågått i hela fem dagar. Men ky rkan uppbyggdes och år 1841 fick staden sitt gymnasi um . För gymnasiets elever skrev Folo: Mikael Herrgård. Trois all bilden inle är alldeles färsk så är del kanske denhär Zacke Topelius Vasa synen pellsiollärerna möler på lorgel i Vasa dell JO februari . I bakgrullden syns del marsch, Karl Collan tonsat- Harlmanska husel t. v. och imilIen på bildell Frihetsstatyn. te senare dikten och än sj ungs den. mänga priva thus bär hans välmåga - om äve n ledning- verkar i hela 22 år. Flärdfri, Elden är lös! stämpel. en har överfl yn ats söderu t. enkel och varmhjärtad säges Det gamla Vasas ödestimStadsplanen drogs upp i Vasa Bomull Ab övergick i han ha varit. Hans insatser ma slog den 3 augusti 1852. stora kvadratiska kvarter Finlaysons ägo, och de stili- för stadens väl var betydanDå föröddes staden av eld. och staden sku lle begåvas ga industribyggnaderna på de, hans doller var Matilda Kyrkans tornur visar 20 mi- med fe m esplanader och sto- Brändölandet har nu fA lI Wrede, "fångarnas nuter över 10, då de första ra grönomräde n och parker. andra uppgifter - - vän". . . olycksbådande klämtslagen Genom kva rteren drogs Så byggdes nya Vasa . från klockstapeln Ijuder: det även s.k . brandgator.

Yxa , såg och bila va r många Aino och Ero brinner hos rådman Aurens.

Attentat mot Vasa-nam- år i livlig användning. Hus Jämef3U Sommaren var het och torr, net begicks av ett femtontal och hem växte fram , skog Omtalad guvernö r var de arbetsföra stadsbom a var borgare, vilka tili kejsa r och odlingar trängdes un- A lexander Järnefält , d. ute på höbärgning och det Alexander II ingick med en dan.

1896, i vars hem som barn up p väx te må la re n E e r o J . ankom på borgerskapets anhällan om att Vasa namoch musike rn och ko mpositj änstefolk att rädda vad net skulle ersällas av nam- Handelsmän C.J. Hartman grundlade tören Armas , fö rfattaren räddas kunde. Många trage- net Nikolaistad. Kejsaren dier utspelades. . . Kloekan måste ha känt sig smickrad Hartmanska handelshuset Arvid och dOllern Ain o tre på e m slog tomu rel sina över att staden skulle få invid torget. I stadens häv- Järnefält, hon som senare sista slag, stormen - det hans fadersnamn . så vart der skrev nya framsynta med djup inlevelse som mablåste oerhört starkt den da- och fö rst hösten 1917 erhöll män och kvinnor sina namn : ka fi ck följ a Jean Sibelius gen - ökade under hela da- Vasa sitt vasanamn åte r - Carp, Mont in , Tegengren, världsberömda gärning. Det gen och ändrade l1era gång- men en av stadens starka Renvall , Revell , Heikel, pAstås dessutom, all det järer riktning. Ännu kl. 6 på män , skeppsredare C G Stenbäck, Åkesson - sena- nefältska hemmet var eli av kvällen anländes gårdar i Wolff, blev sä upp rörd av re ko m kraftkarlarna Hed- de första "bildade hemmen i stadens sydvästra del. namnändringen all han Iät man och Joachim Kurten. Finland", där samtalsspråNär augustiskymningen uppfö ra åt sig en fi nbostad Den sistnämnde . Kurten, ket blev fin ska - guvernörslade sig över nejden var rö r- på Brändö , dit han även kom att spela en domineran- kan Elisabet J var av baltisk störelseverket full bordat. överflyllade "emedan han de roll i stadens merkantila härkomst och behärskade Många var bragda tili tiggar- icke önskade bo i en 'S tad och kommunala liv. Namn inte svenska språkel. Det staven. Kejsaren skänkte med namnet Nikolaistad - " som Malmberg och Finnilä , kan väl här i samman hanget 5000 rubel, fi nska staten lika Wolffe n var ri k och mäk- Teir och Tikanoja och sägas all det allmänna sammycket, fri villiga insamling- tig och dessutom synnerli- Boucht och många , många talsspråket i Vasa långt in ar gjordes pä många orter , gen driftig. Både skepps- fler följde . MAnga av dem mot sekelskiftet var svenska. . men det stod snart klar att redare och fabrikör blev har ännu förträfflig klang. År 1870 fick Vasa sill förendast träget arbete nu kun- han. 1 eget varv på Brändö de ersätta något av allt det Iät han bygga barkskepp , sta ångbåtsrederi , den 23 som gått förlorat. Stadsbor- briggar och skonerter. Virke september '1883 öppnades na byggde tillfä lliga hus i lär han ha tagit ur västervik- nya Vasa-Seinäjoki tågruinerna, 200 skjul lär ha böndernas skogar. Redare banan för trafik .

10 juli 1887 drogs telefonspikats. Redan under hösten Wolff ägde egna tacklingsko m de förs ta tankarna på verkstäder och frän hans ledning mellan Vasa och att l1ytta staden, i mars 1854 varv utstaplades under åren kristinestad, den 28 septemkom kejserligt dek ret om närmare femtio fartyg . Från ber 1874 förrällades för fördetta. Staden skulle flytta Vasa fö rde dessa ut träva- sta gången vai i Vasa av tili Klemetsö udde! ror , tj ära och råg och tili medlemmar i stadsfu llmäktiVasa hemfö rde de varor av ge . Joachim Kurten, som i allehanda slag. Skeppsreda- dag står staty intill stadshuNya Vasa Det nya Vasas första om- re Wolfs betydelse för sta- set i Vasa , blev enhälligt och d ella dag är 1 augusti 1862. dens utveckling under de- följdriktigt vald tili stadsfullUnder de tio år som gåll ef- cennierna fram mot sekel- mäktiges fö rsta ordförande.

Redan 1856 hade ritningter branden hade turema va- skiftet kan säkert inte överar uppgjorts för bygga nde rit många och striden om all drivas .

En annan vid- och fra m- av rådhus. Rådhuset blev l1ytta eiler inte l1ylla stått synt man som kom att få sedermera Vasa svenska Iyhe!.

Länsarkitekten Carl Axel minst lika stor betydelse fö r ceum och änhu senare Å bo Sellerberg, de n i Bogsta i det nya Vasas ut veckling var akademis lärarhögskolas övSödermanland födde fö r- August Alexande r Levon. ningsskola och gymnasium . träfflige mannen, tillkom att Han betecknas som de n Aren l1yter fram och blauppgöra ritningar och kost- förste verklige industriman- den vändes i stadens histonadsförslag fö r de allmänna nen i staden och han grun- ria. år 1882 noteras all inbyggnaderna. Hans namn dade både Vasa Ångkvarn vånarantalet stigit tili 6000 blev sälunda fast knutet tili och sedermera även Wasa personer. Guvernörerna i det nya Vasa , hovrättshuset, Bomull Ab. Vasa Ångkvarn Vasa Iän växlar. De bodde i trefaldighetskyrkan och verkar ännu i högönsklig Vasa. Guvernör C.G. Wrede

Innan vi går vidare i stadens utveckling, viII jag stanna vid slutet av år 1917 och de första mänaderna av år 1918, dä Vasa som ort och genom ansvarskännande fosterlandsälskande och stadsmedborgares personliga insatser kom att spela en nästan avgörande roll i landets självständighetssträvanden. Namn som Edvin S undqvi s t , H. M a nn s, von Esse n , B o u c ht . Me · Iin ochP e lt o k a n gas har ännu en mycket förn ämlig klang i dessa dramatiska samm anhang. Det har sagts, att Vasa och svenska Österbotten gay huvudstommen av män i befri elsearmen.

- den 19 januari 1918 anlände general C G mannerheim tili Vasa - den 28 januari på morgonen var Vasa en fri stad - den 29 januari ankom senatorerna Frey, Arajärvi, Renvall och Pehkonen tili staden och utgjorde de här under nästan fyra månaders tid landets lagliga regering - när regeringen efter spännande och oförglömliga dagar den 2 maj höll sitt sista sammanträde i stadshuset , tilldelade den staden VaS3

frihets korset "aU för evär-

derliga tider ingå i stadens vapen". Ännu kan nämnas all staden Iät skulptören J .

Munsterhjelm utföra en 3 och cn halv mter hög relief i

brons föreställande C G E Mannerheims och P E Svinhuvuds markanta proliler, vii ken relief nu pryder stadshusets vägg som en pendang tili grundarens, Karl IX och som en direkt följd av dessa händelser, fastän 20 år senare, placerades och avtäcktes i Vasa sommaren 1938 i Yrjö Liipolas stålliga minnesmärke, Frihetsstatyn.

Avtäc kningsceremonien hedrades av både president Kyösti Kallio och general C G E Mannerheim.

Det kan ännu kanske i sammanhanget meddelas all jur dr Heikki Renvall i Vasa-regeringen var son tili den

9 Torsten Ture Renvall som utblotlad tvingades lämna Gamla Vasa eiler branden, men som inte gay upp ulan eiler träget arbete slulade sitt liv som ärkebiskop i Åbo .. .

Vasa slads merkantila utveckling gick nu relativt snabbt. på trettiotalet kunde redan räknas in ett dussintals framgångsrika industriföretag, vi kunde börja med Strömberg AB och sluta med Lassila & Tikano· ja , vars grundare i slotet av förra seklet kommit tili stan från Kelviå med alla sina personliga tillhörigheter i en skoask - vid Hovrättsesplananden beundrar i dag främlingar hans samlade konstföremål och målningar i Tikanojas konsthem.

Församlingen delas Ä nd a fram tili 1928 tillhö rde hela den kyrkskrivna befo lkningen i Vasa e n e nda fö rsamling. Nämnda år de lades fö rsamlingen i tvenne fö rsamlinga r pä språkl ig grund. Det fi nska inslaget i stade ns ko mmunalpo litiska och ko mme rsiella li v har a lItseda n dess blivit alltmera mark ant - i d ag utgö rs av stadens be fo lkning på kn appt 60.000 o mkring en tred jedel av svenskar. Den tvåsprå ki ga ande len av Vasas in vå nare är sta r och i varuhus, buti ke r och de n a llmä nn a servicen är svenska språ ke t vä l gå ngbart.

Vasa strävar framåt Vasa i d ag sträva r fra måt.

M ed de tre s Ladsclirektö rer och

en

fullm äktige f ö r sam -

ling på över 40 ledamö ter, dä r svenska folkparti ets Olav J e r n a llde les i daga rna äte rva lts som o rd fö rande och med de tre stora "lo ngiva nd e" pa rtie rn a finska bo rge rliga, soc. de m . och redan nämnda svenska fo lkpart iet i spetsen "gräla r vi oss framåt".

Kulluren tvistefråga De sto ra tvistefrågo rn a i anslagsfrägor har va rit sko lväsendets uppbyggnad och teate rhusen. Vasa te ate rs hus bra nn i slutet av fyrti ota let och åte ruppbyggdes

,, I

nästan heli pä idee ll väg.

Finska teaterns hus har tyvärr fätl förfalla och nybyggnationsfrägan bränner och brinner även den .

Konsten och kulturen sitter kanske en aning trångt på det svenska språkområdets håll, då kultursekreterarens tjänst synes bli obesatt - men de frivilliga kullurararbetarna är glädjande många och på både bildkonstens och musikens område arbetas oförtrutet. Vasa stadsorkester höjer oförtrutet sin standard, eli halvt dussintal av svenska sångkörer övar och konserterar, sångare och åhörare tili glädje.

Kroppskullurens område täckes av framgångsrika idrottsföreningars arbete, där den frivilliga ledar kohorten är glädjande stor, Vasa Idrottsällskap, VIS och Vaasan Vasama belinner sig båda nästan i den finländska toppidrottens centrum.

Gymnastiken lever i högönsklig välmåga, om ock redskapsgymnastikens utövare icke orkat med i den allt mer svindlande konkurrensen. Ä nnu unde r början av sextio tale t be fann sig två av staden Vasas fo tbollsfö re ninga r i lande ts e litserie . Dä r är ingen represente rad i skriva nde år , me n de ak tiva spelarn as ant al ä r glädjande stort och upptrappade fra mgå nga r e mo tses. Sä och ino m ishockeys porten , dä r fö re ningen Vasa Spo rt fy ller ishalle n med åskädare i sina matche r ino m d iviso n l.

D e upplysta ko nd itio)1sbano rna i o lik a d e la r a v

5 ( 3-

de ns ut ka nte r tillfredsställer den va nli ga stadsbo rga rens rö relsebeho v. Intresset fö r simspo rt och vistelse i de t våta e le me ntet har gjo rt all stadens simha ll borde ut· byggas , och nya idro ttsplanen Ka rlsplan fylle r inte rn atio ne lla behov av bäde bano r , ytbeläggning och läk· tarutrymme n. De nylige n ge no mfö rd a Ka levalaspe len visade Vasa från sin absolut bästa sida .

Undervisningsväsendet är synnerligen väl utbyggt. Vasa högskola och Österbottens högskola innehållande bl.a. lärarhögskolan och Handelshögskolan fyller högt ställda anspråk.

Lågstadieskolor - högstadiets och gymnasieundervisningen skötes på både kommunaloch lärarhögskole - övningsdskolenivå .. .

På Brändö finn s T e kniska lärove rke t och Vasa te kniska s ko la , och d ä r plane ras utbyggnad i a nslutning tili Finlayso n - Vasa Bo mullo mrådet fö r he la högsko leverksamhete n. 1 anslutning tili centralsjukhusets o lika avdelningar arbeta r Vasa sj uksk ö te rskesko la med både vanlig och specialiserad unde rvisning. Tvenne fo lkhögsko lo r har fö rl agt sin verksamhe t tili Vasa och medbo rgar- e iler arbetarinstitutets kurser och deltagare i dessa ö ka r å r från år.

Ko mme r främ,linga r , turiste r e ile r gäste r tili stan fö r vi de m gärn a tili Tre fa ldighetskyrkans ro, där vi kan beundra Albe rt Ede lfelts a ltarmå lning, Herdar-

minns man änd ä med saknad de n trygga puttrande "vikströmmare n" parkerad i en lugnbred fiska rbåt av sun do m- eiler replo tmode ll .

Där var kanske den frit idsälskande och skäri tokiga vasabo n så nära de n fullko mliga livskvalite te n man kan ko mma i vär sekula riserade vä rld . . . Ändä vi II jag tili sist bj ud a på H jalmar procopes d ikt Vasa namnet. Någongäng un der seklets fö rsta hälft skrev ha n den . Med o rden i dikten hälsar vi er alltid välkomna tili Vasa .

Folo: Mika Puro. Husel ovan bygdes ursprung/igen som rådhus jör Vasa slad. Sedermera logs husel i bruk som skola bl.a. jör Vasa svens,", Iyceym, Vasa övningsskola och gymnasiel. nas tillbedj an , som i tide n do nerades tili kyrk an av rådm ansfamiljen Rewe ll .

Fem varuhus Visst är vår paradga ta , Hov rätlsesplanaden , fin och varo m a tynger vä ldiga utrymmen i stade ns fem va ruhus. Kö pkraften synes ständigt ö ka , vitsord ar ansvariga kö pmän ...

Prese nte ra fö r våra gäste r viii vi det nyre noverade och nu mycket pa ranta hovrättsh uset , Ingen besökare borde underlåta att besöka Österbottens museum, som med sina utsökta samlingar och separatutstäUningar för tankarna tili

den

mycket

märkJige

"fattigdoktorn" Karl Hedman som museets grundare.

I handelsläroverkets utrymmen och aula finns Kuntsis konstsamlingar, liksom bland annat Eemu Mynttis konst i Tikanojas konsthem.

Många industrier Men enä r människan och icke he lle r vasabo rn a lever av ko nst och fritid alle nas t , vä nder vi blicka rn a tili vå ra industrier: stade ns tl aggske pp , Strö mbe rg, som nu blivit e n de l ino m Asea Bro wn Bovery (ABB ) ko ncern e n i Ztirich ger ännu a rbete åt nära 4000 anstä llda.

Pe rmitteringa r ha r dock , synes det , va rit oundvikliga.

Så o ck i rikssvenska Fjä llrävens do mäner och li kaså ino m To pman skofabrik men Wä rtsilä , va rs d ieselmo torer ä r vä rldsbe rö mda , lever i högönsklig välmåga.

T vå fram synta män , Viik och Höglund , g rundade i tiden sin fi rm a Wii k & Höglund , vilken nu vu xit ut tili a tt bli nära nog vä rldsomspänn ande. De ras pl as trö r ha r o troliga dime nsione r och ko ncerne n inne har vä rl de ns stö rsta pälsfarm och e n expanderande slippapperfabrik . Ino m stade n ve rk a r många privatfö retaga re . privatfö retagsa mhe te n ä r j u ino m Vasa Iän högst i landet. Privatfö re tagam as ande l som a rb etsgiva rpa rt är betydande.

Visst , vi kunde s kryta ö ve r nya fina bo·område n i Gerby och Sto rbe rgsomräde, i Melmo och Ko rsnäs täget , i Sun dom som dessuto m

har sina tusenta ls hösttranor och sin Söderfjärd , o tro ligt tilltalande und er å re ts a lla månade r. Egnahemsbebyggelsen tävlar i elegans och mättfullhe t, nya servicehuset för pensionä rer i Vöråstan väcke r be undran , Vasklo t, som snart får Vasaland ia nöjespar k , Brageo m· råde t med sitr frilu fts museum - me n fö rst som sist viii dock vi vasa bo r framhålla vå r livskvalite t som är mycket hög - trots vikande skatte und erl ag, trots små och sto ra irritatio nsmo ment , trots pessimisters k raxa nde och kanske stigande skatteörespris . T y Vasas nästan ha lva "uppland" består av vatte n och skärgå rd , men en

skärgård som ger ru m och mö jlighe t fö r tusen och åte r tusen stadsbo r tili rekreatio n , fri tidshus e iler sommarvilla , tili en o trol ig båtpark i a ntal båtar och utsee ndde. 1 den sto ra elegansen

Vasa , kri ngsvallat av bottniska vågor rese r d u sto h d ig ur havets fa mn Plundrat av fie nder, härjat av lägor bar du med ära di tt k un gliga namn Namnet som än likt en krona d ig krö ner Iyfte d u fl äckfrin ur askan igen Lyfte det högt och bjöd din a söne r stå fö r det namnet och stä såsom män G unn ar Isak

Speciellt vid högre ålder är det mycket vonligt med urineringssvårigheter ov oliko slog. De trå kigo blåsbesvären känns ännu mer förtretliga eftersom mon i ollmänhet inte tolor om dem.

CURBICIN är en noturprodukt sam inverkor positiv! på blåsfunktionen.

Curbicin innehåller torrextrokt ov kurbitsfrö och dvärgpolm. Kurbitsfrö stärker blåsmuskuloturen. Hos män hor det också en gynnsom inverkon på prostotons verksomhet. \

JÄ ~ U _,-

- -:

Provisor Klaus Varo, Vito polar O y

Nordin och fru Nordin onvönt Curbicin och konstoterot oH har en positiv inverka n.

ENDAST PÄ APOTEKEN Förpockningor: 80 tobl. mk 72,01 250 tobl. mk 168,24 ..

'" OY \$) VITAPOlAR NATURLlGT VALBEFINNANDE

i~

Klaus Varos frågetimme ': ,.; onsdagar kl. 15-16 • . . ,,", Ring tel. (90) 491433 ",. . .. "..,

10

Svenska pensionärsfämiljen liar nu sjuHio mOOIemmar Esse är den yngsta Trois nyJ<om ing I rör: bundet är vi ingen baby lä ngr e utan redan i de äld re "tonåren". Året J987 var vår förenings sjuttonde verksamhetsår.

Föreningen bildades 1971 och inrördes i föreningsregistret 19 jan. 1973. Stirtelseurkunden undertecknades 16 oktober 1972. Konstituerande mötet hölls 20.1.1971 eftcr att följande annons hade

Kyrkan i Esse ingått i Jakobstads Tidning 18 janua ri.

a n liar f'OrS raften tagi ts tillva ra. Redan unde r tidig forntid var mjö lkvarnar, stampkvarna r, ben kvarnar oeh sågkvarn ar byggda vid forsrna. Så kom första världskriget med brist på myeket oekså på Iyspetroleum . Då byggdes 3 mindre e lektrieitetsverk i ån , men deras kapaeitet räekte inte långt när behovet snabb t ökade. Dä rför bildade bönderna - som ägde fors- oeh vattenrätten - Esse E lektro-Kraft Ab i början på 1920-talet. Bolaget byggde e tt s!örre e lkraftverk och ett andra e lverk 60 år senare. Ä ve n som f1 0ttningsled hade den vatten rika å n stor betyde lse innan biltra nsporten tog över.- Esseborna som lever i sitt "esse" är glada, lättillgä ngliga och framförallt för etagsamma vilket de må nga småindustrierna på orten vittnar om. Detta stöds också ett i vinterskrud. skämtuttryek i folkmun "att det finns bara två folkslag eIKållb y, haft en gemensam ler -grupper i värI den nämlisommarträff med Pedersöre gen Essebor oeh dom som norra pensionärsförening ville var Essebor" . Men tillsom verkar i Kåll by. Oeh se- hörighetsfordringarna är naste höst bjöd kommunens synnerliga lätta för det fort kulturnämnd på en fest för sätter "sover du en naU i Esalla pensionärer i Pederöre . se så är du essebo. " Reseverksamheten p ane· ras av styrelsen varvid förslag tili färdm ål ofta görs av medlemmarna. Enligt verksam he tsberättelsen senaste å r hade vi nio inneträffar oeh företog sju resor.

I slutet av 1986 bildades en sångkör i föreninge n med Esse fö rsamlings kantor som ledare .

Nästan i JO års tid har vi turvis , hemma hos oss och i

"ESSEBOR intresserade av att bilda en pensionärsklubb sam las onsdagen den 20 januari 1971 kl. 19.30 på Kjellströms Bar. " HEMBYGDEN med åk- Pensionärsomsorgen Informerare Sigurd Gustav- rar, änga r, skogar, sjöar oeh Är vi pensionärer satta på san" !. vatte ndrag är den plats där undantag? Är vi på sidan vi bygger oeh bor. Men om det va rdagliga livet i Endast 10-talet pensionä- hembygden är mera ä n träd , samhälle t? Vad saknar vi? re r hörsammade kallelsen, vatten oeh mull. Den är oek- Vad förväntar vi oss?- men mötet beslöt att bilda så e n levande historia om Vi har alla oli ka önske må l en underavdelning tili pen- människorna i bygden förr oeh förvänt ningar. Det finn s sionä rsklubben M: i Jakob- och nu ." pensionärer som vi II vara fö r stad . Underavdelningen oeh Esse v å r hembygd I.i gger sig själva, me n ingen skall kontakten tili Jakobstad geografiskt i norra svenska mot sin vi lja behöva vara hann kn appast komma igång Österbotten sydost om Ja- ensam , då det finns så förrän man den 1 deeember kobstad. Genom kommunde- må nga som viII ha oss penbeslöt bilda en fristående len n yter Esse å som slingrar sionärer med i sin verksamfö rening - Esse Pensionärs- fram i många bukter och ut- het. förening - på grund av den faller i Bottniska viken . Esse Vilka utbud har vi då här stora uppslutninge n av med- har en längdriktning nord- iEsse? - Vi har aktiva le mmar - 44 personer - re- väst -sydost ca 3 mil oeh grupper inom Esse baptistdan detta å r. Dece mbe rmö- bredd ca 1 mil. ytinnehållet försa mling. Pensionärskören tet a ntog stadga r, valde inte- är 245 km' . unde r lednin g av kantorn rimsstyrelse oeh verksamNordvästra delen av Esse har behov av f1era sångare. heten fortsatte synnerligen är i stort sett ett slättland., Församlingarnas syföreningaktivt. Styrelsens fö rsta uppgi ft blev föreningen s inregistre ring varom de olika data framkom i början.

Angående verksam heten beslöts genast i början " att hälla månadsmöten första onsdagen i varje månad kl.

14.00". I praktiken har det blivit inomhusträffar under vinterhalvåren oeh resor under somrarna . Resmålen har va rit både i hemlandet oeh i de nordiska grannländerna .

Resorna är trevliga oeh särski lt endagsutfärder upp' skattas av äldre pensionärer. Styrelsen lör Esse pensiollärslörening samlade tili möte.

Som förbundsansluten blir Styrelsell består av Göta Backström, Ester Kronqvist, det säkert mera resor fram- DagllY Häggqvist, ordlörallde Åke Vik, Seth Pettersson över då vi kan deltaga i av oeh Eric Timren. distriktet oeh förb undet anordn ade resor.

Mot sydost höjer sig land- ar har oekså rum för f1era Föreningens verksa mhets- skapet oeh har prägel av deltagare vid sina möte n. område (Ld . Esse kommun , vaeker, omväxlande inla ndsI Esse finn s e n Ma rth aför· numera kommundel i Peder- natur. Här finns äve n den ening i varje by, nä mligen söre sedan 1977) består av högsta punkten 71 m.ö.h. Överesse, Ytte resse , Nederfyra olika byar, va rs pensio- Beträffande befolkningen lappfors oeh Bäekby Martnärer i tur oeh ordning står tror man att våra förfäder hafö reningar. Alla ä r glada för programmet vid månads- invandrat från Sveriges me- åt nya medlemmar oeh äve n träffarna . Ibland turnerar vi deltida Storhelsingland. De n män är välkomna. med träffarna tili dessa byar nuva rande folkmängden Esse he mbygdssällskap men de n egentliga hemvis- uppgår tili omkring 2.500 med mångsidig verksamhet ten är Överesse, kyrkbyn . personer. har stor använd nin g fö r pen-

hder anordri'i7""Esse he mbygdssälls kap e n hc!mbygdsriska a rkivet. fes t , men va rt femte år ordDe n vä lbehövliga pensio- nas "Esse daga rna ", en fest närsgymnastiken inledde sin som varar i dagarn a tre. Unverksamhet i Överesse hös- der dessa dagar försiggår te n 1971, någo t sena re även olika begivenheter i o lika i Ytte resse oeh Lappfors. I delar av Esse , för a tt ku lmialla grupper finns det plats ne ra i huvudfesten vid fo rnför f1 e ra "gymnaste r" . Mo- stuga n . Tili dessa fester kaltion oeh idrott är bra för oss las a lltid någo n ta lare med alla - inte minst bänkidrot- rö n e r iEsse. Ar 1982 var ten . Vi har bl.a. Esse IK tj ärda len i Lappfo rs e n pla ts (idro n sklubb) med fotbo ll där folk gä rn a samlades för på programmet oeh " .. K. a tt njuta en kopp kaffe i Falken " med öv ri g idro tt , vaeker natur e n hä rli g somdär skidlöparna i f1era Ar markvä ll , tillsa mma ns med speeie llt fånga t vå rt intresse goda vänner, samt Iyssna tili oeh gett oss myeket an se o lika sång oeh musikprogram som ordnades va rje oeh ta la om .

I samba nd med Jule n ord- kväll. Naturligtvis ville ma n nar " Väntjänst" en sa mling främs t fö lj a med tjärbrä nför a lla ensamma . De nna ningens förlopp oeh särskilt försiggår i församli ngshemmet. Där bjuds på julgröt, smörgås oeh kaffe samt på trevligt program. lnom Vä ntjänst ramar kan alla som ö nskar en vän få det . genom att ta kontakt med Diako-

me nade att vi nu hå lle r på att upptäcka hembygden på e tt ny tt sätt.

Intresset fö r he mbygden ser ma n i släk tforskningen , hembygdsmuseern a , folkmusike n , folkdräk terna. folkdansen , di alek te rn a Som vi nu kan vara stolta över osv. Ju mer ensamheten i

samhä llet ökar desto mer söker vi oss tillbaka tili geme nskapen . Ju me r hemlösa vi känner oss desto me r säker vi oss tillbaka tili hemland oeh he mbygd . Sist oeh slutligen säker vi oss själva eftersom vi är osäkra på ve m vi är.

Vi fråga r oss varifrån vi

Forts.

p~

sido 12

nissan .- För 20 å r sedan bildades " Essehe mmet r.f. ", en understödsförening med uppgift att bygga ett pensionärshem . Den goda medlemsanslutningen samt . folket s vä lvi lja att med gåvo r, donatione r oeh inbetal ningar tili understödsföreningen hjälpa oss , gjo rde att före ningen 1972 kunde bygga 16 lägenheter oeh servieehus. 1978 byggdes e lva läge nheter tili så Essehemmet förfoga r nu över sex läge nhete r a 48 m 2 oeh 21 läge nhete r ä 32 m 2 • Som donation ha r Essehe mmet dessutom fått mottaga en tomt med bostad där gårdskarlen bor. Tomten ligger rå i rå med Essehemmets oeh donerades av en pensionär som själv f1yttade tili Essehemmet. Hemme t har två heltidsanställda oeh e n på deltid, som under åre ts alla dagar ordna r e n Kyrko"erde Kaj Gralllulld, som svarar lör betraktelsen gemensam må ltid för pensionärern a samt gör rond tili på sido 2 i della 1IIlllllller, tillsammans lIIed bartletl Sara alla läge nhe ter oeh ger be- 2 oe" Jona 4 år. hövlig hjälp åt hyresgästertappningen av den fä rdiga na.

De f1esta av Essehemmet varan.

Tala re vid huvudfesten r. f:s styre lsemedlemmar ha r VI SER CATSl inne haft si na uppdrag sedan det året var ingen mindre än Målel för höstens teaföreningen bildades för 21 den då nyuln ä mnde ä rk ebiterresa tili Stockholin är Vikström år sedan oeh nu hunnit bli skopen John nu klar!. Det blir Chinape nsionäre r. - Essehemmet och J an Kronholm re fererar teatern oeh CATS . Tidr.f. med sina 530 med lem- i jakobstads Tidnin g den punkten meddelas i nummar är tacksam äver det 1317-82 som följer: mer 2 av God Tid. An'Ti li de utflyttade esseekono miska stöd oeh de t mälningar tili SPF:s kansuppoffrande arbe!e de un- borna räkna r sig oekså bi- Ii så snart som möjligt. der alla dessa år fått motta- skop John Vikström oeh han Tidigare gjorda anmälningar beaktas. ga. Denna hjä lp har gjort inledde oekså sitt festtal de t mö jligt för pensionärer- med att eri nra om de känsna att från köld , mörker oeh lor som ett nam n som Esse isolering komma tili värme , kan väeka tili liv.

Nästa nummer av Nä r jag tänker på Esse, Ijus oeh gemenskap i Essegå r la nke n bakåt tili den hemmet. - De tta är pensionärsom- sorglösa barndomens tid då sorge n iEsse. Du själv av- solen alltid Iyste. utkommer den 22 mars.

Myeket hörde tili de somgör om du vi II va ra med, Materialet bör vara remen det finns något för oss rama. Vattnet i ån , " por ildaktionen tillhanda seföjto " . kräftorna, höbärgalla. nast den 8 mars.

Esse pensionärsfö re nin g ningen , korna som skulle föDen 17 maj komm'er så vänta r att alla pensionä rer ras oeh hämtas. Oeh alla tidningens Ålands-numskall ansluta sig tili förening- dofterna. Tjärade båtar oeh mer - nummer 3 - inför en för "j u f1er vi ä r tillsam- kärrh jul , det nybärgade höSommardagen -88. Matee t , kådan på barkningsplatmans ju gladare vi bli ". rialet till detta bör vara serna. på redaklionen senast Biskopsord Ni e migranter vet vad den 3 maj . på hembygdsfest som väeks tili liv när Esse Varje sommar i semester- nämns, sade Vikström som

11

Aktuell pensionspolitik Vår nya redaktö r Gurli Nurmi IOg ko nta kt och frägade o m jag ville fo rtsätta som med arbeta re i G od Tid även efte r redaktö rsskifte t.

Eft e rsom svare t på de n frägan va r ja ka nde kom e n andra: Kunde jag anl ägga några jämfö ra nde synpunkter på pensionstryggheten i Sverige och Finla nd och vidare skriva något o m beskattningen av pen sion ärer.

H är kommer

1

inom ramen

för God Tids kn appa utrymme , e tt fö rsö k tili svar!

Sverige- Finland Jag har faktiskt e n fä rsk utredning " Pe nsion och sjukpenning i Finl and a ndra lösningar ä n i Sverige" av Sune Davidsson vid Näringslivets E ko nomifa kta a tt tillgå. Ha n utgär från år 1986 och konstate rar att standardskillnade rna me llan lände rna ä r nume ra relativt smä . Sto ra skillnade r finn s dock i fråga om offentliga utgifte r i proce nt av BNP (bruttona tio nalprodukten) d är Finla nd uppvisar 42 % mot Sve ri ges hela 64 och ifråga om skatte rna fö r vilka motsvara nde siffror va r 38 % mot 53 %.

Pensio nernas andel av BNP var i Sve rige 11.7 och i

(71). Undertecknads ko mme ntar härtill är dock all orsake n härtill säke rt stl" a tt finn a i det stora a ntalet pe nsio närer i Finland und,,, 65 å r och som skulle va ra vä rt sin egen krö nika.

Sune Davidsson gjorde sin unde rsökn ing utgr,ende frän år 1986 me n jämfö relsen har sin giltighet äve n för dagens fö rhällande n efte rsom endast indexu!,prä kningar av pe nsionäre rna ägt rum sedan dess, inga r ämnvä rda fö rändringar i struktur och ni vä.

En e nsamståe nde folkpensionär ulan andra inko mster 'hade 1986 1828 mark i månade n j kornmungruppe n I (2090 mark inklusive genomsnittliga bostadstillägg). De t utgjo rde 29 (33) % av en genomsnittlig industriarbeta rinkomst.

Omräknat i svenska kro no r motsvarade det ungefär 2570 (2940) kr per må nad . I Sve rige läg fo lkpe nsione n för ensamstäende pe nsionär på 2796 kr. De t utgjo rde i sin tur 30 % av de n geno msnittliga industriarbeta rlönen . (De sve nska bostadstillägge n fö refaller dock va ra gene rösa re ä n de finska. Inklusive dessa ligger folkpensio nen på ea 40 % av in i Sveri-

Finl and 10,7 % medan det skiljde sig ifråga om antalet personer över 65 år i % av

dustriarbetarlö nen

befolkningen: fö r Sve rige 16,5 och fö r Finla nd 12.9.

Pe n sio n sa ndele ~ i procent av befo lkningsandelen blev dä rmed tillochmed högre i Finland (83) än i Sverige

som ligger på ungefär sa mma nivå i förhållande tili industriarbetarlö ne n som i Sve rige . I absoluta tai ligger därmed folkpe nsionen pä 90- 95 % av de n svenska

ge. ) Finland ha r tydligen e n stand ard

på fo lkpen sionen

Fina

fisken Lea Andersson Seriefiguren Ferd' nand beslöt sig för all ha en skön dag, han ville fiska . Att sitta vid en strand , se på vågoma och låta tankarna vandra tyckte han var höjden av Iycka . Han fick faktiskt någon liten "firre " som han glad hämtade hem tili sin fru. Men hon blev inte alls glad , hon gay fi skarna ät katten. Familjen ät djupfryst fisk tili middag och såg helt nöjd ut.

Detdär med fisk är ett svärt kapitel. Den som förestår eli kosthäll vet , all den dag man har fisk pä matsedeln , minskar antalet matgäster. De kommer igen när

man serverar köttbullar eiler någon annan kötträtt . lag har glömt att fräga hur pensionä rerna förh åller sig tili fisk på Junghans i Grankulla. Ar det benen i fisken som avskräcker?

Jag har i alla fall tänkt skriva om Eisk idag och om en alldeles särskild sorts fisk , nämligen forell , som t cks kunna klassa ut många jndra fisksorter. lag var senaste vecka bjuden på en lunch där huvudrätten var ugnstekt forellfile. Den var tillredd så här. På eli ugnsfast fat låg fih!n. Ovanpä fisken var en sträng av finhackad Eräst svamp och fins-

(Iägre om bostadstillägg inkluderas).

I fräga om arbetspensionen har Sverige och finl a nd valt olika lösningar där Sveriges A TP represente rar e n ce ntraliserad modell med inbyggt pensio nsta k som därfö r måste kompletteras med e n uppsjö olika a rbe tsma rknadsfö rsäkringar. A ve n e tt fjä rde eleme nt utöver fo lkpe nsion, A TP och arbe tsmarknadsförsäkringar mås te nämnas: de individuella pensio nsförsäkringarna som unde[ allra senaste tid gätt åt som pä he ta ste na r.

I Finland har man valt en decentraliserad lösning fö r a rbetspe nsione rna där a rbetsgiva rna inom de n privata sektorn har olika altern ativ att välj a pä i fräga o m de n obligato riska försäkrin gen av sina a nställda.

Genom att APL i Finland saknar tak ha r överb yggnade r a la Sve rige tili de n lagstadgade fö rsäkringen inte va rit ak tuella i Finland. Fö r del) försäk rade innebär de tta att 6O-procentsgränsen (pensio n i relation tili lön) i allmänhet inte överskrids och för samhällsekonomin är det naturligtvis e n fakto r att räkna med .

Beskattningen Slutligen nAg ra ord om beskattningen av pe nsio ne r.

Skatte r ä r i regel ett krångligt och känsligt kapitel. Nu vid årsskiftet har säke rt

i ett 80-tal kommuner. Mest illa ute är de pensionäre r som finn s i omrädet kring 3.000 mark i månaden . Såväl kommunalskattens förhöjning som ett minskande pensionsinkomstavdrag ger negativa marginaleffe kter.

Pe nsio nä rerna ka n alltid trösta sig med att deras beskattning i låg- och medelinko mstgr upperna är lindrigare än fö r de fö rv ä rv~ arbe­ tande i mo tsvarande inkomstkategorie r. Folkpe nsionen och pe nsio nsinkomstavdraget i fö rening gör att pensionäre rna i de lägsta inko mstgrup perna fa ktiskt har me ra pengar tili livets nödto rft efter pensione ringen än fö re. Men leve r man på utkomstminim i finns det ju inte helle r utrymme fö r någon sänkn ing! De t ä r sedan först vid e n Arsinkomst pä 56.000 mark (fö r statsbeskaltninge ns del 44.400) som pensionsinkomstavdraget upphö r alt ve rka år 1988 och då upphör äve n "fö rmånen" att va ra pensionä r vad beskattningen angär.

Tili sist några siffror som kan intressera: Senaste Ar betalade 626.000 pensio nstagare skatt medan 474.000 tack va re pensionsinkomstavdraget gick fri a. Pe nsionärern a svarade med sina

Traditionsenliga kurser på Västra Nylands folkhögskola Pe nsionä rskurserna på Västra Nylands folkhögskola i Karis börj ar vid de t hä r lage t va ra en tradition. Skolan är vackert belägen vid Pumpvike n - e n av de vack raste platserna i K ari s.

REHABILITERINGSK URS FÖR KRIGSINV ALIDERS ANHÖRIGA 16- 20 MAJ Sommare n inleds med en kurs för Krigsinvaliders anhöriga. De n a nordnas i samråd med Krigsi nvalidernas Brödrafö rbunds Kvi nnoorganisation. Programmet komme r att omfa tta föreläsningar om o lika ak tuella ä mne n. bl. a. pensionsfrägo r, sociala frågor , mä nniskorelationer me n man ko mmer också alt ge tid för avkoppling och mOlion .

PENSIONÄ RS VECKA 23- 27 MAJ 1 SAMRÅD MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET Deltaga rna i rehabil iteringsk ursen kan stan na på skolan över pingsthelgen och sedan fo rtsätta på pensionä rskursen om de så önskar.

T e mat fö r majkursen komme r i är att vara " Ge ne rationer" . Kursledare och programplane ra re är lära re Aila Asplund och lärare Synneva Byrkjeland kommer också atl va ra med unde r kursen.

Som fö rr bestå r programme t av föreläsni ngar, utfärd och social samvaro.

ELDERHOST EL 5- 11 J UNI OCH 19- 23 J UNI - A merikane rn a har unde r å ren blivit mycket förtj usta i fo lkhögsko lan och i Karis överhuvudtaget. Därför kommer vi denna sommar att ha två Elderhostelgru pper här, berätta r kurssek retera re n.

Programme t ko mmer bl.a . atl innehålla föreläs ninga r om Finlands ekonomi och politik , utfä rde r tili Helsingfors och Karis med omnejd etc.

Pä fo lkhögskola n hoppas man, att Finlands svenska pensionä re r skall ta va ra på denna möjlighet atl träffa a me ri kanska pe nsionärer.

Den som inte har möj lighet att de ltaga i kursen kan l. ex . bjuda he m någon av deltaga rna på middag. O m intresse fi nns , kontak ta skolans kansli 911 -33144 eiler 32688.

Kursledare fö r dessa kurser är Nina och Na nny Nordström och bitr.rektor Kyllikki No rdström ansvara r fö r programmet.

5,4 milj arder mark för sin beskärda del av totalsumma n dire kt inko mstskatt som steg tili 68 ,7 milja rde r.

1 å r be rä knas pensionä re rna många pensionärer svårt att hänga med i svängarna gen- betala c:a 6,3 miljarder i fö rom att nettot efter skatt va- skoltsskatt. Det största innerar frå n månad tili må- tresset anknyter sig dock ren a d . ~ Indexjuste ringe n av dan nu tili år 1989 . Finns PENSIONÄRSVECKA 22 - 26 AUG USTI 1 SAMRÅD MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBVNDET pensionerna höjde nettot i pension sinkomsravdraget Denna vecka är tänkt som en vecka för av koppling och januari jämfö rt med dece m- kva r efter en genomgripanrekreation. Vad programme t kommer att innehålla ä r i detber. Men i febru a ri tillä m- de skatte reform? ta nu e n väl bevarad hemlighet , me n lä rare Lea Westerlund pas fö r pension.ä re rnas del är ansvarig för progra mme t och det bådar ju gott . Lea ko må rets skatteskalor för fö rsta Henry Olander me r också a tt va ra kursledare liksom lära re Liisa af Hällgå ngen och därvidlag är att ström. Förutom fö reläsninga r blir de t ocksä en utfärd . märka att skattöret har stigit Så fort som möj ligt ko mmer informatio n att sändas ut om kursernas progra m. trimlad purjolök. De hade kryddpepparkorn ger sopAnmälningstiden utgår e n månad före kursens början fätt badda litet innan man pan extra smak , ett lager- och dagsprogram utsänds samtidigt med bekräftelsebre ve n. bredde ut dem . Runt fisken blad gär också bra. BuljongKurssekre terare n fö rsöke r gä rna svara på frågor om deshade man hällt en blandning en silas efter kokningen . sa kurser och ho n ta r också emot anmälningar: tel. av smetana, grädde , dill , Har den inte tillräckligt 91 1-33 144 eile r 32 688. , lö k, peppar och salt. 1/2 tim- smak tillsätter man en , eiler Skolans adress är Strandp ro me naden 1, 10300 KARIS. me - 200°, - tro mig alt det !Vå, buljongtärningar, fisk naturligtvis .

Jag tycker att L _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _- ,_ _ _ _ _ _ _ _ _-' va r gott.

Forellens pris tycks varie- soppan skall ha en vi ss sim- Om ma n viII förvara en bit tika och olika kryddgrönsara mycket , om det är fräga mighet , sä jag avreder den av fisken i frys före gravan- ker. om specialerbjudande kan med I msk mjöl per 4 perso- det , skall man sai ta den efpriset vara ca 25 ,-mklkg, ner. Jag har märkt att man i ter det den tinat. Vanligen Om det blir över rester av köper man fisken urtagen i många andra Iän der avreder väljer man den tjockare de- fisken , kan bitarna röras ner fileer stiger priset kraftigt , med potatis. Den får koka len av fisken för att grava , i såsen, drygas ut med litet l.o.m. tili 58 , -mklkg. Affä- tills den mosar sig . Någon den torkas av i hushållspap- kokt ris, grö nsake r och salre rna filear fisken, i vissa annan rotsak kan man till- per. Sedan gnider man in ladsblad. Tycker ma n om fall utan att ta betalt för ar- sätta, t.ex. en morot. Men den med salt och socker, det rökt fi sk kan sådan tillsättas betet. helst bara en , skuren i slan- senare för all fisken blir i salladen. Kokta ägghalvor Jag har tänkt mig att köpa tar. Morot ger söt smak och mindre torr så. Tili 1 kg fisk passar bra som de koration. en hei fisk och se vad man vi är ju inte "på den söta lin- tar man 1/2 dl salt och lika kan få ut av den . Jag läter jen" hos oss.

Man fär också köpa fi skmycket socker, 1 msk pepfisken tas i fileer i affären . par , dill . Lägg fisken mellan bullar på burk , de ligge r i Men jag tar också hand om ViII man göra soppan litet två tallrikar och förvara den buljong. Jag brukar frysa ryggrad och huvud . Det var extra tillsätter man några i kylskåp ca 1 dygn . Fisken ner hälften av inne hållet och en restauratör som sade att musslor ochl eiler några rä- kan gärna ligga med en lätt skä ra resten i bitar. Sedan man inte kan koka buljong kor allra sist. De skall inte tyngd pä. koka r jag fisksoppa på vanpä lax eiler forell, den blir få koka utan bara värmas ligt sätt pä fiskbulj ongtärbesk. Jag trodde det inte upp . Tili sist mycket dill .

Det går bra att badda bi- ningar. Purjolök i ski vo r, en Jag brukar frysa in dill på tar av fisk i folie i ugn . Pä en morot fä r koka mjuka . Seo~h fick belägg för att det gar bra , nar Jag kokade JU- sensommaren och klipper lagom stor bit av aLfolie , dan avreder jag med litet lens laxskrov . Ingen besk- den dä färdig . De tjockare som smorts med smör, läg- m jöl och tillsätte r d jupfrysta het , m:n då hade jag. ta~it stjälkarna buntar -jag ihop ger man en portionsbit fisk. ärter. ViII jag ha soppan exbort galarna. Lok hor ttll för att låta dem koka med i På fisken fin strimlad purjo , tra simmig , avreder jag sist när man k?kar . bulJongen olika rätter. Dem fiskar jag dill , salt och peppar. Folien med en äggula blandad med och den.behover tote skalas , sedan upp för att jag tycker forma s tili ett paket som fär grädde. Med myc ket dill tili att den tjocka stjälken kan badda i ugn ca 30 min . - smaka r soppan gott . bara skolJas. vara seg, men smak ha r den 200° Serveras med potatis, grönsaker och nägon sås.

Jag har förresten någon nog.

Lea Anderson Många gravar forell i stäl- Tili de flesta fi skrätter pasgäng varit med om att färga sar en sås på gräddfil. Den let för lax och kommer på med lökskal. Färgen blev vackert gyllengul. Några det sättet billigare undan . smaksätts med senap, vinät-

12

FRÅN VIDA VÄRLDEN . •• Kimitoekar gay virket tili dörr i Tidö slott En magnifik ekdörr i Tidö slott i Västmanland, Sverige är gjord av virke från ekar i Kimito i Finland. 81.a. den dörren beundrades av de drygt 30-talet reseEn ska ra pA 33 glada pensionärer äntrade m/s Fin-

landia torsd. den 8 oktober se naste år för vå r sedva nliga resa i väs terled. Väl installerade ombord var det dags för middagen , som för de nesta bestod av överd ädigt smörgåsbord och hela " faderullan ", några av oss fö redrog en god varmrätt i '-Ia cane-matsalen, där också baren fanns. D ärefter mäste ju maten smältas med strosande omkring i shopparna och om inte slantarna gick At i dem , fanns ju spelautomaterna , som begärligt slukade dem, tills det var dags att inta det horisontell a lägeL Överfarten var nog så gropig, men värre skulle det bli . Vid ankomsten tili Stockholm stod Göran med bussen och hjälpte oss ombord och så bar det raka spAret tili Tidö slott i Västmanland .

Väl framme efter ett par timmars resa smakade lI -ans kaffe utmärkt , som vi intog i slottskafeet med uppvä rmd a wienerbröd därtill , mums. Stärkta , ätminstone tili kroppen , var det nu slottets tur , sam vi visades o m· kring i av en perfekt guide.

Slottet , som är frAn 1600-talet och uppfördes för Axel Oxenstiern a är en fyrlängad byggnad med ett ota t salar , Lex. riddarsalen med sina fina ponrätt var magnifik. Vi beundrade bl. a. de vackra sniderierna i dörrarna, de stiliga kristallkronorna, de målade ta ken och stolarna med äkta sidenbrokadbeklädnad. Det är det enda slottet frän "stormaktstiden" (barock & renässans-), som

ännu i denna dag är bebott , familjen von Schinkel ägare sedan 1889, har sin egen flygel.

Leksaksmuseet i anslutning tili slottet blev nästa attraktion, där finns bl.a. prins Bertil s första trampbil i den tidens sen aste modell , nuvarand e kungens lekstugeinteriör. dockor, dockskAp. tennsoldater och en Ijuvlig " speceributik " anno dazumal.

Det var en lisa för fötterna att fll sätta sig i bussen igen och anträda återfärden .

En försenad lunch intog vi pA Åkers Värdshus vid Åkers Styckebruk, passerande Eskilstuna och Strängnäs pA vägen.

M an fäste sig vid , att naturen var frodigare än hemma hos oss, liknande " plattlandet" i Österbotten med stora öppna fält (Lex. vid V ästerås) med stora stenbumlingar.

Först vid 17-tiden anlände vi tili Ci ty hotell och fick dra' andran ett litet tag , innan det var dags för "Zarah "-revyn pA Intiman, Eva-Britt Strandberg var strålande i rollen , isynnerhet sam de n gamla "Zarah " men ack! de hemska Ijuddeciblerna. Om man inte var döv förut , blev man det säken nuo Supen eft er föreställningen pA H otel SergeiPlaza avslutade dagens digra program .

Lörd ag va r ledig för Lex . shopping, om man kände för att trängas med folkma ssorna överallt i centrurn av staden. H emresan gick Iyckligt trots att vädrets makter var allt annat än gunstiga - det small och

närerna från Haga pensionärer i Heisingfors som i oktober reste tili vårt västra grannland. Signaturen Stidolina berättar i ett referat om resan.

MÖT VAREN I PRAG den 2-9 maj -88

och upplev dessutom det brusande livet i europeiska metropolen Väst BerIin, långa in gångna liders charm i Ost BerIIn och njut av komlorten på Palast hotel (klass de Luxe), där vi är inlogerade 2 nätter.

I svensk Iyxbuss under kunnige' reseguiden Ingemar Rlngqvlsts ledning bekantar vi oss på nedresan tili Prag i Dresden med slottet Zwlnger och konstmuseet.

I Prag bor vi på Hotel Olymplc (klass A 1) och gör under 2 dagar guidade stadsrundturer med egen buss och en tredje dag har vi helt tili eget lörfogande - så också bussen. Som kvällsprogram kommer vi att ordna - lör den som så önskar teater, opera eiler konsertbiljetter. Nämnas kan att vi lör hela sällskapet lämnt in beställning på biljetter tili den världsberömda Laterna maglca (ännu inte bekrältade Irån Cedok) Den Ijärde dagen i Prag startar vi elter Irukost tili Karl den stores borg Karlstejn varelter vi fortsätter tili den i tiden världsberömda badortstaden Karlovy Vary (I.d. Karlsbad) där vi lunchar på Badcasinot och dricker brunn . Resan lortsätter tili Dresden där vi intar middag och övernattar på Hotel Bellevue (klass de Luxe). Den 9 maj startar vi Irån Östberlln med Finnair kl. 1 4.20 och landar i Hfrs kl. 18.45.

Foto: Nils Kock

Virkel i de/lh är mag/lijika dörren i Tidö slott i Sverige kommer jrå/l Kimito. Det kU/lde rese/lärer jrå/l Haga pe/lsio/lärer i H elsi/lgfors kO/lstatera u/lder sitl besök i västerled se/lasle höst.

knakade i hytterna värre än där den "Sa ndellska hären stod oppställder" .

En erfarenhet rikare skildes vära vägar , men vi hoppas , oaktat guppande hav snan få ge oss iväg pä nya turer.

"Stidolina"

Resans pris mk 3 870,Inkluderar: flyg med Finnair Hlrs - Öst Berlin Vr halvpenslon samtiiga dagar (= Irukost samt lunch eI. middag) busstransport i Iyxbuss under hela resan Öst BerIin Vr Hotellogi: 3 dygn klass de Luxe 4 dygn i Prag Klass A 1 i programmet nämnda entreavglfter re seguiden Ingemar Ringqvlsts tjänster under hela resan Ö. och V. Berlin - Dresden - Prag - Berlin SPF-reseledaren Eija Franckes tjänster Hlrs Vr avbeställningsskydd Endast ett låtal platser återstår varför det är skäl att kontakta SPF-kansliet per tel. 90-97 1B 95 med det snaraste.

Om du inte redan har tagit del av detaljreseprogrammet i nr 6/87, så kan de rekvirera det genom en påringning tili SPF-kansliet. För närmare detaljer kontakta gärna reseledaren Eija Francke, tel.

90-598072.

•

Rlng 928-12140 • • • •

grupparrangema ng.

rundtu re r, prog ram .

hotellrum , privatrum .

slugor, pensional , gäslhem .

Vi ordnar ailI del praktiska.

RESEBYRÄ

Riddarsale/l i Tidö slott måste ses lör alt de/l ska komma tili sil/ rätl. Me /l vykorte! SOIll Haga-rese/lärema köpte ger /log e/l viss uppjatt/li/lg om dess skö/lhet.

FORTSÄTINlNG ••••••••

Med beUlldra/lde miller Iyss/lade Haga pe/lsio/lärer tili guide/ls il/jormatio/l om Tidö slott i Sverige.

ligt om det blir enbart så.

De är med i det vi gör i Det är viktigt att vi också dag. söker oss själva genom tackVikström underströk att •••••• •••••• frän sido 10 kommer , vart vi är på väg, samhet mot äldre generatio- vi inte kan stanna i det fö rvad vår uppgift i livet är , sa- ner , sade Vikström och an- fl utna . Vi kan inte gå med de Vikström. knöt tili fjärde budeL Vi är ryggen före genom livet, salbl and söker vi oss själva kallade . att hedra fäder o~_h _ . de han. Livet. _är ,inte uppgenom proteslVilket kan var mödrar och bör känna ta.c k . repning utan uppbrotL Nya förståeligt , n'lt'lD också 'olycR-' salilhet"inönad,de gjbrt:E.'-"t;6mräden , -Co n.)ia"'~l:i&ri s<iri!er :

Svenska

nya utmaningar möter oss

och vi kan inte återgå tili det gaml a. Vi kan inte börj a tassa omkring i näverskor eiler tillverka våra egna verk tyg.

M en vågar vi gA framåt?

Vi~st r9 m såg en av oTsakerna ti li intresset för der g;tmla i ös"al<erhe ten~fö'" det. nya' i

landsresor dagens värld . Vi har l agit Hur upplevde man framliframliden i våra händer men den förr, frågade han tillslul vi börjar frukta för framli- och svara alt framtiden då den dä vi ser att vi inte be- inle var lika aktueII . M an härskar de kraft er vi har i fö rde vidare traditionerna vår makt som Lex. miljöför- och man · Iade framtiden i stonngen ... ~rbetsl ösheten p uds haod. o cksiyår f rani'-_ och h otel "(rän de växande tid ·fAr läggas L·Guds_ hgrid , . v~erla:rsenåle·Fr\ a. -- : .", _os)uiäde biskopen," . ,.: ._-,,":.

13

"Jag längtar tili Italien tili Italiens sköna land" sjöng en grupp medlemmar i M-klubben i Jakobstad i september senaste höst. Och förverkligade sin dröm med att under tvä veckor resa runt i norra Italien. En av resenärerna viii för läsarna av God Tid berätta om allt de upplevde.

Lördagen den 26 september stanade en grupp förvän tansfull a pensionärer frän M-klubben i Jakobstad, pä e n två veckors resa tili lIalien.

Vi reste med tåg tili Helsingfors och sedan med flyg tili Verona , dä r en buss med guide väntade och förde oss tili Hotell Palme vid G a rdasjön. När vi kom tili lIalien fick vi först föra våra klockor två timmar bakåt , vi måste ju hälla samma tid som alla andra . Vi bokade in oss på hotellet , och det kändes skönt att fä gå tili sängs efter en ganska lång resa.

Det var med e n viss spänning man öppnade balkongdörren den första morgonen , för att få se landskapet i dagslj us. Ja där var inga vida slätte r, utan höga berg som bl ånade i fjärran , med delvis skogbevuxna sluttningar. Bäde bebyggelsen och växtligheten var ju an norlunda ä n vad vi ä r vana med.

Under de tv å veckorna hann vi se och uppleva myc-

a mfiteatern , som enligt guiden rymmer 25.000 personer.

Vi närmade oss lördage n VUI en tur runt Gardasjön kan hl.a. denhär frodiga bo/a- de n 10 oktober och fick börniska trädgården heundras. ja tänka på hemfärden . Vi hade bott pä ett bra hoteII .

Betj äningen var bra , och En dag åkte vi en tur runt sta hand . På vägen dit for vi mat och dryck fick vi bara G a rdasjön, bAde med buss igenom stora jordbruksomvälja , så ni kan förstå att vi rAden bl.a . väldiga fruktod- och båt. Pä den utflykten njöt , men nu var det roliga lingar. San Marino är en kom man osökt att tänka på över. Vädret var också tillfristat, så för att komma dit visan "Jag längtar tili lIali- fred sställande. D en 11 oktomäste man ha pass. Högt en , Italiens sköna land" . En ber var vi ti1lbaka i Helsinguppe på e n klippa ligger tur tili Schweiz var lite t an- fors. AIli hade gått bra , och själva staden , med smala ga- norlunda. På resan över Po- alla var nöjda. Med må nga tor som alla lutar litet och slätten berättade guiden om minnen rikare all leva på ibland avbryts av trappor o lika industrier och bl.a . om tills nästa resa. och smala gränder. U tsikten Italiens kamp för sin själv"En som var med" därifrån ä r vacker. med husta ken nedanför oc h lä ngre

borl blana nde berg sa langl öga t nAr .

hade möjlighet tili o lika dagsutflykter, så det var bara att välja, vilket inte va r de t lättaste .

Dolomiterna bjöd på underbara vyer. Högsta stället Passo Pordoi i närhete n av Corti na, låg på 2.239 m hö jd. Tyvärr var bergstopparna inhöljda i dimma , men utsikten var ä ndå underbar. Men det var kyligt +30 och blåste , så det gällde att ha varma kläder.

Resan tili San Marino glömmer man nog inte i för-

Tili Venedig å kte vi ocksä e n dag. En del av gruppen for med gondol a ndra med vattenbuss på de kanaler som motsvara r vAra gator.

Markuskatedrale n och Markusplatsen ä r någo t som måste upplevas, fö r att man riktigt skall förs tå hur vackert det är. Ja hela staden med alla gam la byggnader, broar och kanaler, far en att beundra de skickliga yrkes- Flytetyg, grönskande höjder och massor av turister uppvisar denhär hilden från hamnen vUl Garda-sjön. män som byggde staden .

~folkhälsan

Det förefaller som om läsarna av God Tid förätit sig på julmaten efte rsom lösningarna av julkrysset blev så få. Bara 177 lösningar har inom utsatt tid kommit tili redaktionen .

friskvårc:l-för elin hälsa

FRISKVARDSCENTRALEN ÄR ElT CENTRUM FÖR OLIKA SLAG AV HÄLSOAKTIVITETER OCH FRIVILLIGARBETE I HELSINGFORS

Torsdag

12.1-10.5 1.3-10.5

kJ. 19.00 kJ. 10.00 kJ. 12.30

Soi en - livgivare och hälsofara LäU motion och avspänning (1 termin)

4.2, 3.3.

7.4 , 5.5.

2.6

kJ. 10.00

Bantning, uppföljningsgrupp (5 gr)

~i ~

"

Nägra större svårighete r förefaller krysset inte att ha förorsakat denhär gången.

GRUPPVERKSAMHET VAREN 1988 kJ. 19.00 Vad gär vi med vårl avfall? kJ. 19.00 Buller - oundgänglig hälsorisk kJ. 19.00 Passiv rökning - hälsorisk eiler bara obe- hag

1.3

Bantning (12 ggr)

[m~ ffI~t.;lj' \ _ WJ \

~...

VI HÄLSAR EN VÄLKOMNA, SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET OCH STUDIECENTRALEN SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET

VÅRTSPRÅK

ke t sam vi läst om. och

Tisdag

PÅ WASKIA 10.2.88 kJ. 13.00 HALLES AV BO KRONQVIST.

stä ndighet. När vi närmade . - - - - - - - - - - - , oss dagens resmål Lugano blev landskapet annorlunda, med blånande höjde r och vackra kratersjöar. Framme Spräket är vän främsta i Schweiz hade vi tid att på och bästa sätt all kommuegen hand bese den vackra nicera med varandra . Å tstaden vid Luganosjön, tills minstone var det sä ännu det blev dags fö r åte rresan. under 1800-talet och mycStaden Verona var ena- ket senare . Numera kansstäe nde , med alla fina varu- ke telefonen , datateknohus och inte minst den stora login och andra påfund ta-

ibland ö n ska t a tt fA se . Vi

Måndag 11.1 25.1 15.2

VINTERSAMLlNGENS FESTFÖREDRAG

.

;; -

200 mk 150mk

75 mk

HÄLSOPROFILBEDÖMNINGAR (reservera tid per lelefon) F()LKHÄLSANS FRISKVARDSCENTRAL, TOLOG 58. TEl. 40 86 73, må Ii 10 fre kJ. 9-13 onsd kJ. 15-17.

De tio som får Caj Ehrstedts Operettpärlor ä r: Hjördis Klockars, 64610 Övermark , Loreley Lindfors, Helsingfors 15 , Bror Hilden, 02740 Esbo, Salome Olander, 25830 Västanfjärd, Svea Lundell, 02700 Grankulla, Felix Björkman, 06100 Borgå, Runar lindahl, 68600 Jakobstad, Heddi Forsblom, 01380 Vanda , Else Karlsson, 10650 Ekenäs och Elisabeth Westeren, 20500 Åbo.

Vi tackar för visat intresse. Prisen kommer per post.

git över den direkta språkliga kontakten mellan oss människor.

Och de räk ningar yrkesfolk presterar kommer numera oftast via en datamaskin som anvä nder sig av allt annat än "mälande" benämningar på utrön arbete och utförda tjänster.

1835 målades en kyrka i Sverige , Värmland . Och då presterade målare n en räkning pä svenska , d.v.s. på den svenska som då talades. Nedan exempel på poster i räkninge n.

- Ändrat de tio budorden samt betydligt re parerat det sjätte .

- Upputsat Pontius Pilatus, saU ny tt pälsverk kring mössan samt nystruki! honom bäde fram och bak.

- Överstrukit prästens piga tre gänger.

- Utvidgat himle n vid pås ke n e n halv aln sam! ditsatt femton nya stj ärnor.

- Förbällrat helve tetets eldar samt gjon dj ävulens ansikte litet hemskare.

- Laga t en spricka på Jungfru Maria.

- Givit Moses mera uttrycksfull a drag och snyggat upp hans broder Aron .

- Gjort världens ände nägot längre .

- G jort den gödda kalve n ren som var rysligt smutsig.

- G jort nya skor pä Elias hästar samt noga utprickat vägen tili himlen .

- Putsat upp Maria Magdalena som var alIdeIes fördärvad samt delvis förändrad .

Specifikationen är omskriven tili dagens språkbruk. Kostnade rna totalt belöpte sig enligt dätida mynt tili summa riksdale r riksmynt 41 :45 . Vad det blir i nutida penningvärde vet jag inte . Men ett är säkert.

En räk ning av dethär slaget preste rar ingen hantverkare i våra dagar. .

Så i vissa rall var det om inte bättre så åtminstone roligare förr. ..

Regina

1988 SPANIEN 22 dgr .... . . . . .. . 8vr. 06.03.

HOLLAND 8 dgr . . ..... . ... . 8vr. 18.04 PARIS

9 dgr .......... . . 8vr. 23.04.

BUDAPEST· WIEN 13 dgr ...... ..... Bvr. 03.05.

LEGOLAND

4 dgr ..... Bvr. 01.06. & 27.06.

NORGE - HIoRDANGER och SOGNEFJORDARNA 7 dgr . .. . ........ Bvr. 06.06.

KOLMARDEN 1 dag . . . . . .. ... . a'l'. 11.06.

SKARA SOMMARLAND 3 dgr . ... . Bvr. 01.07. & 29.07.

BOTTENVIKEN RUNT 6 dgr ............ Bvr. 02.07.

HANSALAND 4 dgr . . . . . Bvr. 04.07.

GRÖNA LUND 1 dBg .... .. ..... Bvr. 09.07.

GÖTA KANAL 2 dgr .. . .. 8 vr. 09.07. & 06.08.

HALSINGLAND -

DALARNA

3 dgr . . ... .. ..... Bvr. 13.07.

PARKEN ZOO 1 dBg . .. . . 8 vr. 16.07. & 13.08.

GOTLAND 4 dgr . . . ......... Bvr. 17.07.

ÖLAND 4 dgr . . . .. ..... .. Bvr. 28.07.

NORGE - TROLLSTIGEN 6 dgr .. . .. . . . . . . . Bvr. 28.07.

FURUVIK COUNTRY 2 dgr . .. .. . ..... . 8 vr. 06.08.

SCHWEIZ GLACIAR· EXPRESSEN 10 dgr . ... .. . ... . Bvr. 18.08.

MAINAU 9 dgr .. .. . . .. . .. . 8vr. 28.08.

GARDASJÖN 11 dgr . ... . ...... Bvr. 10.09.

OKTOBERFESTEN I MONCHEN 7 dgr ... .. .. . .... Bvr. 24.09.

RATTVIKS MARKNAD 3 dgr .... . .. .. .. . 8vr. 07.10.

RODESHEIM 7 dgr . . .. . .. .. . .. Bvr. 09. 10.

KRETA 22 dgr . . .. .. .. . . . 8vr. 22.10.

AVEN TEATER, S/lOPPING· RESORm.m.

<2

BUSSRESOR

rRJUJJAIIl8 WILUAMS BUSS AB, St,andg. ..

2Z100 "a"e"amn. TeL 121-15 055.

Demens bland åldringar vanIigare än man tror

KONGRESS pA HAIKKO GARD 24- 26 SEPTEMBER 1987

Eija Francke jortsätter i detta nummer med att i stark jörkortning ge sammandrag av de sista jöredragen hållna under NORSAM-kongressen på Haiko gård den 24-26 september.

Projessor Alvar Svan borg Sverige

Myten om äldres hälsa - Det har rått en allmän uppfattning om att alla äldre skulle automatiskt vara sjuka på ett eiler annat sätt , konstaterade professor Svanborg i sitt anförande under NORSAM-kongressens sista dag och drog fram tre allmänt rådande synpunkter: • Gammal = sjuk • Åldrandet en enda lång utförsbacke • Ju äldre vi blir deslO mera hjälp behöver vi - Stämmer inte entydigt , var hans kommentar, varef·

ter han redogjorde för de undersökningsresultat man kommit fram tili inom de med 5 års mellanrum i Göteborg igångsatta undersökningar av 70-åringar, som följts upp, så att den första gruppen nu nålt 85-årsåldern .

Vilka är då de resu ltat , som nu står i facit för Göteborg-undersökningen?

- Jo , säger Svanborg. l ston sätt har de observerade förändringarna inneburit att såväl åldrandemanifestationen som ohälsa tycks senareläggas i våra dagar. Vi genomgår just nu en utveckling då människan får vara frisk och vital längre än vad som förunnats någon tidigare generation! Ett steg in på nästa århundrade och då komm~r de svenska pensionärerna att bli de äldsta i hela väriden!

- Att detta kommer att medföra förändringa r i hela samhällsplaneringen är något som beslutsfattarna redan nu måste ta ställ ning tilI. - Tidigare har kunskapen om hur åldrandet allmänt påverkar den mänskJiga funktionsförmågan och hur man skall kunna skilja på det fysiologiska åldrandet och påtagliga sjukdomstillstånd varit rätt diffus.

- Vi har vetat så litet om vad åldrandet beror på, säger Svanborg. En annan myt som också vår undersökning har kunnat kullkasta är att åldrandet enbart - eiler i varje fa ll huvudsakligen skulle beror på , är ärftliga

faklOrer och därmed sammanhörande funk tionella konsekvenser.

- Visst spelar de ärftliga faktorerna en betydande roll , men entydiga är de inte.

Vad beror då de ålderssymptom på som inte heller en frisk åldring undgår?

Svaret är heli fysiskt och fysiologiskt naturligt. Att vi blir lätta re andfådda beror naturligtvis på att bröstkorgen med åren blir stelare.

Likaså är in te våra muskelfibrer mera lika snabba som förut och de tsamma gäller också våra intellektuella celler. Dessa förändringar blir påtagliga först efte det vi passerat 60-årsstrecket.

Att kvinnorna i allmänhet drabbas mer än männen är känt. Ofta är det ryggproblem eiler utslitna knän eiler allmän fetma, som kan medföra sockerbesvär och som ofta kan spåras tillbaka tili många barnfödslar. Men också psykiska faktorer kan verka nedbrytande som t.ex. hos dem som vid 70 år förlorat sin livspanner.

- Ju äldre vi blir desto mera vila behöver vi, men

kom ihåg att för mycket är också av ondo. Man blir trött av för mycken vila , säger Svan borg. , - Våra celler är gjorda för att akti veras. DeUa gäller också våra hjärnceller.

Vid vår undersökning kom vi fram tili att 40 % av 70-åringarna var heli utan några sjukdomssymptom.

"1 våra dagar dör en slor del rriska" hävdar progessor Svan borg och påpekar att en sund och ödmjuk - inle för häftig livsföring mot bakgrunden av aktiv åldersriktiga ak tiviteter och med alla de möj ligheter tili hälsovård som i våra dagar står tili buds är det rätta. :- Och kom ihåg att det aldrig är för se nt att ta itu med aktiviteter, som gör det naturliga åldrandet rikt och inte tili en utförsbacke. Vi bör själva ställa upp , för att berika livet upp i åre n.

Professor Eino Heikkinen Finland '

De äldres uppjattning om sin hälsa Att de fin ländska undersökningsresultaten som professor Heikkinen Framlade i sitt föred rag i ganska hög grad skiljde sig frå n föregående göteborgsundersökning är kanske inte så förvånande , då vi i vårt land bl.a. för de äldre ålde rsklasserna måste räkna med faktorer som våra krigsår, som inte gått spårlöst förbi, speciellt de äldre i samhället, och därför måste påverka den allmänna statistiken.

- Hälsan är inte någon entydig sak. Därför behövs det Ilera än en metod fö r att mäta den, säger professor Heikkinen .

- Ofta mäts hälsan med kliniska medicinska melOder. Beroende på hur noggrann undersökningen är konstateras hos gamla mänskor i medeltal 2-10 sj ukdomar per person. Endast 10-20 % av dem som fyllt '65 år har i Finland konstaterats vara fr iska .

- Men också en annan metod hade vid undersökningarna tillämpats. Med användandet av en 5-gradig skala hade man låtit såväl män som kvinnor i olika åldra r bl.a. pensionärer (60-70-åringar) och 80-90-åringar) s jäi v a bedöma sitt hälsotillstånd varvid man kom fra m tili att hälften avgav svaret god eiler syn n erligen god.

Varpå beror då detta?

- Då man är äldre anpassar man sig tili en del brister i hälsan och de inverkar inte nödvändigtvis på ens egen uppfatt ning och som äld re ställer man inte längre krav såsom tidigare på en god hälsa . Också psykologiska faktorer spelar ofta in här vid vetskapen om att många av ens jämnåriga dött eiler lider av svåra sjukdo mar. Mänskor anser över lag att deras egen hälsa är bällre än deras jämnårigas .

- Speciellt intressant blir begreppet s jälvbedömd . h ä Is a genom de forskningsresullat , som visar att de egna bedömningarna av hälsan har ett betydande prognosvärde då det gäller utvecklingen av en äldre människas hälsa och funktionsförmåga och hennes livslängd . Dessa bedömningar har enligt vissa undersökningar t.o.m . haft större prognosvärde än bedöm-

ningarna på basen av medicinska undersökningar, påpekar Heikkinen .

- Alltså man får inte heller nonchalera utredningar om den gamla mänskans ege n uppfa ttnin g om sin hälsa och bakgrundsfaklOrerna tili den . Detta skulle vara en vägvisare för vård och hur den rehabiliterande verksamhet och den preventiva i högre grad än nu kunde koncentreras på psykiska och sociala frågor..

FunklionsfOrmåga - UlOm den egna bedömningen av hälsa n är också bedömandet av funkti o nsför m åga n ett o mråde som i någon m än försummars i

modern medicinsk praxis. Å ldrandets process och de sjukdomar som ofta hör samman med denna innebär att funktionsförm åga n så småningom försämras .

- Det behövs nu i stor utsträckning åtgärder som syftar tili att upprätthålla och förbättra funktionsförmågan. Det som är väsentligt ur en gammal människas synpunkt är hur bra hon klarar av sina dagliga sysslor.

Det finns ett fast samband mellan funktionsförmågan och den omgivning vi lever i. U r praktisk synpunkt betyde r detta att de metoder som utarbetats borde börja tillämpas inom hälsovårdspraxis.

- Den bedömning som man gör hemma kan inte basera sig på undersökningar med komplicerad apparatur , medan man vid medi-

cinsk undersökning grundligt kan utreda vissa funktionsdugligheter t.ex. balanssinnet , koordinationsförm ågan och muskelstyrkan .

- Det borde vid sidan av den medicinska vården utvecklas mera "fysiologiska" vårdformer, som baserar sig på den kunskap man har om åldrandet. Det behövs också sådana rehabiliteringsformer som påve rkar de delområden av funktionsförmågan som försvagas hos individen då hon blir äldre och som i fönid blir ett hinder för ett självständigt liv .

Minnesförlust bland åldringar är en vanlig sjukdom.

Ca 50.000 finländare lider i dag av medelsvår eiler svår demens. Blodcirkulationsrubbningar anses vara den direkta orsaken tili demens .

En nyutkommen bok om hur dementa patienter skall skötas presenterades vid ö ppnande t av ett daghem för dementa i Helsingfors nyligen . Boken har författats av J an-Erik Ruth och Ulla Eloniemi . Vi har anledning att senare återkomma tili boken .

Det nya dag hemmet upprätthålles av Centralförbundet för de Gamlas Väl och Alzheimer-föreningen.

Daghemmet är tili en början åtminstone avgiftsfritt för alla deme nta oberoende av hemort. Dagens problem är närmast kapaciteten. Endast 8- \0 personer fAr plats på daghemmet under högst en dag. Det program man bj uder på är främst musik. fil m och diskussioner. Något sjuk hem är daghemmet absolut inte .

Möjligheter att mot avgift köpa mat och kaffe finns.

Det nyinrättade daghemmet är bara början . Meningen är att på olika håll i lande t få igång liknande verksamhet. Nästa daghem öppnas inom en snar framtid i Tammerfors. Intresset är stort. men räcker resurserna tili .

Aldrig jör gamnud att lära sig nytt Hur många av oss går inte omkring med den felak tiga föreställningen att vi är för gamla för att lära oss något ny tt. Numera anser emellertid expener på hur vi fungerar när vi kommer upp i mogen ålder , att detta är en myt.

Och det låter ju trevligt. Vi har själva kanske innerst inne nog velat om

de handlade i stället fö r att handla innan de tänkt.

Skämt åsido så tror jag på slu tsatsen att äldre män niskors ibland bristande mentala förmåga beror mera på omgivningens negativa förvä ntning-

ar och kanske på sjukdom än på åldern i sig .

Exempelvis Picasso hade sina största framgångar

del men eftersom de flesta

med arbe ten han gjort ef-

anser att när man väl fyllt exempelvis 50 år så är det för sent att lära sig något nytt.

Ungefär så där som att det inte går att lära gam la

te r det han fylll 65 år.

Trots att släk ten ville hålla honom undan offentligheten . Men han struntade i dem och åkte tili Paris.

När framgången sen var vad den var ville släkten nog vara med .

hundar sitta, ni vet.

Efter att ha ströläst Ewen Månensson men också skriften De kloka åren så vet jag nu att man aldrig blir fö r gammal att lära.

Ewen Mårlensson är för övrigt en rikssvensk författare som tillsammans med Riksförbundet Pensionärers

Gemen-

skapsgrupper sammanställt en bok - Det nya åldrandet. Han har hållit föreläsningar bl.a . på Mjölbolsta sjukhus .

Det första han konsta. terar isin bok är att det inte behövs nån gungstol för att få rörelse i tillvaron.

Minsann ! Hur många av oss minns inte seden all förära 50-åringen en gungstol.

Personligen gladde jag mig över historien om de bägge chimpanserna som bägge är omkring 55 år gamla . Vid tester klarade de sig lika bra vid inlärningsprov som när de var 20 år. Det fanns inga som helst tecken hos dem på nån allmän nedsättning av förmågan att lära sig.

Däremot var de långsammare i reaktionern a.

Nåja!

Långsammare och långsammare . Det beror på hur man tolkar det.

Kanske de tänkte innan

Det är med människor

som med frimärken - ju äldre desto värdefullare .

Nog så klokt taiat.

I De kloka åren poängteras att den som går i pension är fri .

- Du styr själv ditt liv och tar ansvar för dina egna beslut. Du kan välja hur du gör. Du behöver inte göra det som inte passar dig och din livssituation.

Att !iira något nytt blir det sannerligen också tid för efter pensioneringen .

Och då är det bra att minnas att människans liv är som järnet. Använder man det blir. det blankt.

Låter man det ligga slilla och oanvänt förstörs det av rost.

Och vem av oss pensionärer viii bli rostig.

Vi är en resurs i samhälle!. Och det är ett faktum vi måste vara medvetna om. För om inte vi själva tror på det så vem annan gör det.

15 [ BESTÄLLNINGSB USSAR :

I

HANGÖ TRAFIK

Gynna

Ab Tidstrands Linjebillraflk 07900 LOVISA Inge njörsv. 4.

Tel. 915-531 865 Beställnlngsbussar.

Tel 911 ·81 00.

I

MATSTÄLLEN

SCHULTZ & KÖHLER Abo Kopmansgatan 12 A

Exp. lel. 311 7 13 VlceharadshO\ldmq

Bussbeställnlngar

WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 171 042

1

I

god tids

Aulo-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961 -152 495

KARI S. Kopmansgalan 4

Vlceharadshovdlng

Tel. 30161

kl 14 " 17 . lel 740300

I

God mat iven tOr

Advokatbyråer

Oy T. Ekman Ab Cirkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961-112 04B

vaqe sondag 12 ' 6 50. - mkl drycker Beslallnlngar lor grupper

Oppel mä Ir 9 21 Lordag 12- 20

Professor ••••••••••••• frå n sid o7

för kö rer oeh orkestrar.

Pe nga r fö r avlöninge n hade man sam lat in vid e n sångfest i Ka ris.

Oeh så började de t.

Min fö re trädare på platsen va r Sulo S a lo nen som hade gjort ett go tt arbete , berä tta r Sigurd Snå re .

Mitt a rbe lsområde omfattade he la Västn yland . Med skä rgård och la ndsbygd . D et blev långa resor. Specie llt minns jag e n resa lill Ba rösu nd .

. Sigurd Sn~ re tog turbå te n frä n

E ke n äs t i li Ba r ösund .

Dä r skulle någo n möta som e melle rtid hade fö rsovit sig.

- Jag ringde på i skolan men ingen öppnade. Natten tillbringade j ag seda n utomhus på en kli ppa nära stranden. Givelvis lick j ag en förkylning på ha lsen. Men då va r j ag j u ung och det va r bar a ett äventyr bta nd många.

Hemmet vid vägen - Folkhögskola n i Poj o blev för mig hemmet vid vägen, ber ätlar Sigurd Snå r e om sin tid som r eselärar e i Västnyland. Eva Gardber gs piano var en tillgång och vid det tillkom kompositionen Sång vid Pojovi k. Den dikt j ag då tonsatte hade skri vits av Arvid Mörne. Senar e har man ifrågasatt det la men j ag är övertygad om att ha n skrivit den men a tdrig godkänt den för puhlicering.

Vävde r ya En somma r till bringade han tillsammans med FreyViki ng Ö ste rblom som funge rade som t .f. fö restånda re för skola n.

- Vi tyck te det va r onödigt att skola ns vävstolar stod oanvä nda. Så vi satte igå ng att väva . J ag en rya och han e n bildväv med bibliskt mo tiv . Min blivande hustru Karin fä rdi gstä llde senare den sista bite n på min rya.

Nämnas ka n att Sigurd Snåre själv fä rgat garne rna ti li ryan som ännu hä nge r på

BILLlG HEMGJORD MAT

Advokalbyrå Vicehäradshövding

MARTHAS MATHÖRNA

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

GEORGSG ATAN 11 A 4 VAN. MED HISS TEL. 643 381 00120 HELSINGFORS

Lönnrotsg. 32 A 001BO Helsingfors lel. 90·603 909

ännu som sångerska i Stockholm . En a nnan begåvad e lev var Gunil)a Segerstam - i dag Josefsson - och e n Ulla Ståhl , nu Grapes.

FORTSÄTTNING ••••••••

Må nga kantater Sigurd Snåre har hunn it med mycket a nnat förutom seminariet. Han ha r tonsatt åtminstone 2 1 kantatel.

- Oen fö rsla lonsatte iag fö r invigningen av en sko la i Helsingfo rs. O ch e n fö r Tenala kyrkas 600 års jubileum. Där iag fö r övri gt hade en av mina fi naste upplevelser.

Sigurd Snåre 5aft unde'r natten vid orgeln i gräs tensle mple t och spe lade ige nom kanlale n.

- Där rådde e n så specie ll stämning, en så speeiell dofl som jag ald rig glömme r, säger ha n.

- M usike n ti li den kantate n borde för övrigt se, över, konsta te ra r ha n så helt krasst.

Nämnas kan att han också arra ngerat musiken tili de 1929 är årlalel på ryan som Sigurd Snåre vävde en som- två pjäserna som uppförts mar på Folkllögskolan i Pojo. Mönslrel Ilar Ilan själv vid Torgare i Kronoby komponeral ocll likaså Il ar Ilan själv f ärgal de flesla Bygden vid ån och Mak ten och härligheten . För texlen garnnyansema med växtfärger. svar ade Hans Forss. väggen vid A li ngsåsga tan Karis.

J930 tili seminariet - 1930 4Ppmanades jag av A lfons Takol ander att söka musiklä ranj änste n vid lärarinneseminariet i Eke näs, berätta r pro fessor Snåre .

J ag fiek tjänsle n och fungerade fa kliskt under e tt år som lä ra rinn a .

Unde r många år kämpade jag för att få tjänste n inrättad som le kto rstjänst och Iyckades slutlige n . Trots att lä rarn a ute i k0mmune rna va r viktiga för att ak ti vera och leda musikli vet så va r musiken inte speciellt gy nn ad i se minariet.

Må let högt - Mitt mål eiler min linje vid undervisningen i seminariet var att skolsången hos oss skulle nå upp tili samma nivå som i Mellaneuropa, be-

OPTIKER N. LILJA

Tel_332187

CHRISTER ERIKSSON

r ättar Sigurd Snår e. Et! Vad blir dj ä r vt mål som kunde nås musik? småningom endast om lärar- E n upplevelse, någo t na själva behärskade de muvae ke rt ma n hön e iler uppsikaliska disciplinern a, levt , uppigga nde eller uppminns Sigurd Snå re. rörande, som sätter fa ntasin i röre lse, fö rkla ra r Sigurd Snå re. Man vili delge a ndra Omfatlande vad man kä nt och upplevt. spelkurs Medle t blir to ne rna.

Ku rse n i spelning var rätt H an beto nar också att en o mfattande och alltför krä- avgö rande be tyde lse är det vande för de omusika liska man upp levt unde r ba rnansåg semi na riets musik lära- och ungdomsåre n . Utveck-~ re . A nta let ko ra ler som lingen kan o mfatta nya s tilskulle tent«ras uppgick ti li a rte r och fo[mer me n unde r40 me n han skar ner dem tl.l l medve tet lever dock hela ti25 utan att nå n hängde upp den de tidiga intryeke n kva r sig på det. Han infö rde i i ba kg run den som barnstället violinspel, en ut vidg- do msåre ns la ndskap . H ans ni_ng i ku rsen i pianospe l förebi lder och beundrade samt växlande former av en- mästa re är bl. a. uto m den semblespel. gamla W ie n-skol ans mästare - Mi na elever i seminari- oeksä Bruckner, A nton et var åtski lliga under de 37 Tjaikovskij , Sibeli us, Benjaåre n. Jag ser de m ännu min Britte n m .fl. fra mfö r mig i köre n e ller i klassen . E n av mi na elever Gurli Nurmi sände mig nyligen ett kort E te l Lind - hon fungerar

GULD - UR -

LEIF EKLUND Flllal: Nykarleby, Vastra Espl.g. 12 C Tldsbeställnlng 309 58 KAUNIAISTEN OPTIIKKA GRANKULLA OPTIK Köpcentrum Tel. 50505 90 Speeialaffär lör glasögon

~

ÅBO , Humlegårdsgatan 7

Advokat, vlcehäradsh.

Advokat , vicehäradsh.

BAGARSTUGAN

STÄENDE BORD

Tel. 740 422

Slorgalan 14 (FBF:s hus) Tel. 309 58 (växel)

I

~

PARGAS. Strandvägen 28

I.lik.}.W1I ~) {),/d,,,lId

allnonsörer

lel. 925·7746

tel 915·66 266, LllJendal

ÄBOLANOS OPTIK AB

MOllagnmg I Pargas. Slorgårdsgatan. varje onsdag

större grupper

Borgå Traflk Ab Porvoon Liikenne Oy Verkstadsvägen 11 06100 BORGA Tel. 915-170 426

1~'~h{;,J~t;1a

Ulf Jansson tel. 313 265

ADVOKATBYRA

i Väslanfjärd

I

OPTIKER

Tom Gustafsson tel. 311 900

Hel- oeh halvpe nsion

REGINAS MAT & KAFFE

I

OPTIK

FÄLTMA RSCH EKENAS. Kungsgalan 11

lel. 11 523

ffi

KYRKSI.Arr

~ $- ~:::~s v,d lorgel lel 2981927

~*************************~

**

i

**:

**

i

SOM TRÄDET Som Irädel med alla sina löv och grenar slräcker famnen uI moI Ijusel, rolens Irildar ned moI källan under grusel,

**:

* * : ** *: *: ** ** : som Irädel : * i slormen ger sig hän * ~ och böjs moI jorden men som reses ~ * bepröval upp igen bland andra Irän, * : * *~ :* som Irädel * i nattens sliltje vi/ar * ~ s;l viii jag roig· förtro, : * sil heli, sil stilla, *~ : att inlel uns av undfildd kratt * jag mil för omsorgs skull förspilla. * ** * Hjalmar Krokfors * * ** *~*************************~ Har Ou ont i musklerna , värker Oina lem ma r?

En ny salva hjäl per mot värk, svullnad och inflammatio n också vid först räckningar och vrickningar

Moviflex®gel

me n e n lokalt li nd rande salva är de n raka linje n tili smärta n

Medicinen kan köpas receptfritt från apoteket

Moviflex gel 50g 28,70 100g 48,66

Jobba med de äldre

-

I

r

Folkhälsan inledde för ett par är sen en äldringsverksamhet, som snabb t blev mycket populär.

1 först ett , numera fyra svenska privata åldringshe m i Helsingfors startades vi smä studieci rkelgrupper som under motto t " mä bra pä äldre da r" dels ägna r sig å t lätt gymnas tik , and ningsoch avslappningsövninga r, dels samtalar om olika hälsofrågo r.

Dessa grupper leds, ca en gång va rannan vecka per åldringshem , va rsamt och Iyhört , av Margareta K ivioja. Hon ha r Fo lkhälsans friskvärdshandleda rutbi ldning och som själv nype nsione rad viII ho n gärna arbe ta med lite äldre pe rsone r.

Me n Margaretas arbe te har blivit så uppskattat att ryktet ha r spritt sig tili allt fl e r åldringshem som också viII ha denna gruppverksamhet.

För att kunna tillmötesgå alla dessa ö nskningar ska ll Folkhälsan nu utbilda nya handledare fö r ve rksamhete n under en kurs den 5- 6 feb rua ri 1988.

Kurse n hälls på Kristinagårde n, ett av de åldringshem dä r Margare ta Kivioja nu ha r grupper. Marga re ta ko mmer naturligtvis att under kursen de mo nstre ra hur hon jobbar. Me n dessuto m blir det fö reläs ningar om o lika ä mne n - kost och motion, grupparbetets ABe och, fra mförall! , o m olika

aspe kte r på åldra ndet. Här har Fo lkhälsan Iyc ka ts e nga- Du kommer a tt va ra gera docent Jan-Erik Ru th fö rt vivlad öve r a tt sä mycke t för tre föreläsningar: mate rial blir öve rstående .

- Psykiskt åldrande vad händer med intelligens förutspådde för någ ra vecko r sedan Eja sin fö rhoppoch minne?

- Vad ligger bakom senil ningsfull a efte rt rädare som redaktör fö r G od Tid . demens?

Det gick exakt som Ensamhetsupplevelser och möjlighet aU klara av Eja förutspådde.

A vsikten va r att i de tta dessa.

A llt som alI! omfatta r numme r presente ra Vips i kurse n 12 timma r föreläs- Vasa , Esse myc ke t ingående ni ngar och övningar (bl. a. samt att publicera en intervj u med verksa mhe tsledare n va ttengymnas ti k) .

Else-Maj Förfrågan och a nmälning i Öste rbotte n J las e mot av Folkhälsa n i ohnson.

Vi ps och E lse-Maj blir tyHelsingfors, tel. 434 93 50 kl. 9.00- 16.00, ad ress T a- värr överstående ti li marsvaststjernagata n 5, 00250 numre t liksom ocksä e n del mate rial sam Esse-borna Helsingfors.

Kursens pris (Iunch och snällt produce rat.

De n 22 mars kom me r näskaffe ingär) ä r 100 ,Kursen arrangeras i sam- ta numme r ut och då ska de t arbete med Studiecentrale n överstående materi alet in GOD T ID . reda ktöre n Svenska Studiefö rbunde t.

Det gick illa. .

t C,tR i<EL

Pensionärens syn

på nya sedlar Nationens välfärd i Finla nds Bank förmedlar, beviset hä rför har jag i min hand .

Det är den ku rs som bä rs av vAra sedla r, med männen som be rikat ha r vä rt land .

I Vasa blade t , ser jag , kverule ras, man gnälle r, man är upprö rd in i mä rgen.

Ro lf Kullbe rg och vä rt mynt verk kritiseras, allt har gått fel, mest fel är de t pä fä rgen.

E n sedel i min hand , visst ä r de n tä nkt , att re nt ko nstnärligt prisas av min öga .

Dock - o m en hög valö r e mot mig blänkt , ha r sedelns for m och färg berö rt mig föga.

Ty fö r en pensionä r - med dagens tre nd, av ständigt höjda prise r - blir, i längden.

Värderingen - är de nna syn förvä nd? inri ktad på valören och på mängden .

Alfred Smeds

oV IN/

LIG-

FINN >

I OSLo

Bland de senast den 11 mars under adress God Tld, Gurll Nurmi, Centralgatan 87 0 , 10300 Karls, anlända rätta svaren utiottas tili envar av fem vlnnare tre stycken Ventti-Iotter.

Namn : ..............................................................................................................................

Adress : ............................................................................................................................