God Tid 2/1988

Mittuppslaget:

SÖK DINA RÖTTER BÖRJA SLÄKTFORSKA Argång 16 - Nr 2

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

22 mars 1988

Vintersamlingen lockade 430 tili snörikt Vasa Miljö n va r te mat fö r del hälsningsanfö ra nde sam Levi Klåv us stod fö r vid Sve nska Pe nsio närsförbundets vinter amling i Vasa de n LO februa ri. E n samling sam fö rsiggick på Was kia med ell vime rkläll vasalandskap utanfö r de stora pe rspektivföns tre n. 430 pensionä re r, frä mst frä n de n no rra dele n av fö rbun de ts ve rksamhe tsområde , hade möll up p.

Levi Kl åvus frågade bJ. a .

got Gustavsso n glada melodier på pia no. O ch efte r Levi stod Jerke r Nyberg i ture n för all berälla o m de n nä rmaste tide ns akt ivite te r fö rbundet.

Je rker i, sade Levi Kl åvus . Me n vi inom bord e kanske tänka på dem, fu ngerade fö r övrigt som på hur vi viii att den fram{i- ko nfe rencier under dage n. da mi,ljön ska gesta lta sig. Vi borde kanske lä ra a ndra hur "Munsal- Ville" Skäppa n full av muntra- _ vi ska bevara miljön för tion bjöd så Munsal- Vi lle e ikommande generati oner. ning'en och vä rmen.

Inn an Levi Kl åv us steg le r Håka n G ranqvis t på.

Slit- och slängme ma litete n berörde han Ii kaså i si ll upp i ta la rstole n spe lade A I- Han berän ade om si n senaste fr isyr - satellitkl ippning-

vad vi sam enski lda ka n göra fö r all stoppa upp mil jöfö rstö rin gen.

- Inte sä myc kel. svarade han själv på de n reto riska fräga n. Ene rgiframställninge n är de n stö rsta belas tare n av vå r miljö. Gå r vi in för e n besparing av e ne rgin minskar givetvis belas tn ingen.

Dethär gäller både belys-

anfö rande. Och bi ltrafik e n sam mil jöförstö ra re beto nades.

- Dethä r är kanske fel forum aU ta upp dylika frågor

en - vilken innebar ett va rv

runt mäne n. Och med e ll par e nkla maskeri ngs knep blev han Jokkmokk-Jocke.

Snarkni ngar av olika type r gav a ll a e n hei del gy mnast ik Den nuvarande ordföranden Siv Tunzelman von Adlerfö r skrallmuskle rna. f1ug utbyter erfarenheter med eli av sina f öreträdare på Bo Kronqvist svarade fö r festföredraget som refereras posten d. v.s. Alfred Smeds. pa annan plats .

Hå kan Streng behöver knappast nån närmarc prese nt3tion .

Han

SV3-

rade fö r prog rami nslag både fö re och efter den behövJiga pa use n. Pa usen avslutades . e ile r progra mmets and ra de l. inleddes med musik av A lgo t G ustavsso n.

Förbundets ordföra nde Siv Tun zelman von Adlerflug tac kade fö r väl genomfö rda a rra nge mang. Hon a nkn öt bJ. a. tili festfö redrage t Bilden fråll dan sgolvet ger inte rätt uppfattning om trängseln som rådde från den f ör- dä r minnen beto nades. sta dm/sen tili den sista.

- Många klaga r öve r Sill minne - ingen övcr siu fö rstånd . konstaterade ho n.

Min net är sam TOSO T i decembe r. Vi ska minnas de t vac kra och posit iva.

brisrningsgransen. E h er a lt hemat efter en händelseri k givetvis ha ä tit den välsma- eftermiddag samman med kande måhiden . Vid 18-snå- " kolleger". ret började a ll a söka sig G urli Nurmi

Korsholmare mediterar fr .v. Felix Erikssoll , Linllea Ös-

Unga dansare terberg, Adelilla Boij och Evy Thölix.

Ell stycke för sig i referatet gjo rde Milla Simons un ga da nsgrupp' sig fö rt jänt a av. De uppträdde fö re pausen med ell fa rtfyllt da nsprogra m. Det va r dans i 20-talsstiJ. A ll de var pe rfek t trimmade och samdansade up pskallades märk bart av publi ken sam tro ts åldersskilln ade n fö rstår a ll uppska lla prestatio ner av det slage t.

Da nsen tråddes Pe nsionä rern a gjorde åte r e n gång de t som må nga restaura ngpubli ke r ka nske inVad månne denhär fyrväpplingen dryftar. Kameran fångade dem under en paus vid te a llt id gö r. Nämligen a tt vil/tersamlil/gen i Vasa den 10 feb~uari . Fr. v. Karin KUlvus, Iris Sigg och bakom dem från första ti li sista da nsen fyll a upp dansgolve t ti li Levi Klåvus och Yngve Rydström, bägge medlemmar i förbundets styrelse.

Milla Simoll s dan sgrupp av modell mycket ulIga IIppträdde f ör pensiollärema vid villtersamlingell på Waskia i Vasa.

2

Är samhället sjukt?

1

Svenska Dagb ladet ingiek den 24.2.88 en redogöre lse för eli våldsdåd. som fö rövats i en av Stockholms förorter. En 83-å rig kvinna , ensamboende. hö rde en kväll hur någon bände upp a ltandörren . Strax efter stod en inbrollstjuv i hennes rum . Han viII ha konta nte r. men då hon inte hade några slog .han i ilskan sönde r allt han såg, ryekte av telefonsladde n. hotade döda kvinnan. Tili sist ryekte han av he nne hen nes halsked oeh drog ringe n av fingre t pä he nne. Om inte gra nnen . som hörde oväsendet. hade ingripit. vet ma n inte hur det gått. Han , med hjä lp av e n anna n granne, Iyekades överman na förbrytaren oeh ku nde larma polise n. Det visa de sig in te a ll tfö r ovä ntat, all vå ldsverka ren varit narkotikapåve rkad . Av rädsla för repressa lier vågade ingen av de i saken inbla ndade up pge sill namn tili pressen.

D et är inte första gången man hö r historier som de nna oeh tyvärr ä r det inte ba ra i Sverige såda nt sker.

Vi läse r i våra egna tid ningar om överfall på gator oeh i hem , främst då de t gäller ä ldre personer som ju inte har så läll all försvara sig. Det mest skrämmande ä r att pe nsionäre r utsätts för misshandel inte bara av främmande persone r utan oekså av egna fam iljemedlemmar. De har blivit ekonomiskt utnYlljade av egna barn , de har blivit vanvårdade oeh ibland bestulna av t. ex. vårdpersonal. Kan de t vara möj ligt. min uppfallning har varit all de nn a vårdpersonal hos oss ställ er upp 100 % -igt för all hjälpa. Gä ll er de t stöld mås te man ta i beaktande all gam la har dåligt minne oeh all de därför kanske överdriver. dä de försä kra r all pengaf försvunni t för dem .

D e t är inte bra o m falska rykte n kommer i svang om oskyldiga personer. De egna ba rnen brukar ju hjä lpa efte r bästa förmåga , me n ofta blir det sedan så all tiden oeh intresset inte riktigt räcker tili . Därav följe r en känsla av e nsa mhet oeh övergivcnhe t hos de gam-

Se dig omkring i förundran!

Naturen var klädd i viII den söndag för några veekor sedan, då l)1ånga i vån land hade sökt sig tili de vaekra domkyrkorna oeh dä ä nnu flere sali vid sina TV-apparater. Det var prästvigning oeh för första gången stod oekså kvinnor vid a ltarrundeln för all vigas tili della viktiga värv. Jag tä nke r här inte gå in i den diskussion som har förts kring della , för oeh emot! Låt mig bara säga , all jag respekterar känslor oeh åsikter av olika slag, me n att jag personligen är glad över della steg, som nu har tagits av vår kyrka .

Jag hoppas oekså all det nu skall fö lja en fö rsoningens tid , som bär frukt.

Försoning, nåd , kä rlekens fö rlåtelse, var avsikten med Jesu liv. Det va r Guds gåva tili oss: en gudomlig förlåte lse oeh förståelse, som skall ge ny kraft för varje ny dag, för varje enskild människa .

I Dill liv oeh i mitt få r vi Iyssna med vårt hjärta tili alIa dem , som viii ge oss något av Jesu lära oeh av hans omtanke om var och en av oss.

Denn a omtanke komme r ti li synes genom dem , so m vi möter: man e iler kv inna , prästvigd e iler inte prästvigd - genom dem, som viII vara Guds medarbetare i vår värld .

Dessa Guds medarbetare är oft a nära 05S, men kamme r ibland i yttre me ning längre ifrån. Gud kan tala tili oss genom gestalter i Bibeln. Vi kan oekså se det kristna budskapet genialt ut-

trye kt i en s. k. tankeruta i e n tid ning. Oekså detta är ett möte: någo nting uppstå r inom o~s på grund av eli ord genom e~ annan människa.

De t kan va ra en helt okänd människa , vars personliga egenskaper inte heller är det viktigaste. Vi mö ter i stället en medmänniska , sam får

va ra eli slags förmedla re tili oss - för all vi skall få nya krafter i vår vardag oeh i värt liv.

Låt mig eitera en sådan "ruta", eli urklipp, som jag har framför mig på min arbetsplats: " Se inte bakom dig i vrede eiler fra mfö r di g i frukt an - se dig omkring i rörundra n!" (James T hurber) .

Oeh visst fi nns det anledning a tt för und ras, i vilket skede i livet vi ä n befinne r ossi Jag fiek en gång e n li te n anteekningsbo k, dä r a lla goda händelser skulle skrivas ner , såsom ett bokslut för va rje dag. De gånger jag försök te göra de t , märkte jag så pätagligt hur va rje dag är fylld av myeket , myeke t go tt.

Men det fA r inte stanna vid de t, all vi hälle r alla dessa upplevelser fö r oss själva: dä blir de som löftesrika blomknoppar, som ald rig kan slå ut. De blir som brev , som vi fAr , men inte besvarar - vi vet hur det gär: breven tili oss kommer all t mera sällan . Det är alltså fråga om att ge av sig själv oeh all oekså låta vAra medva ndrare möta

OS5.

Samtidigt lär oss livet oek-

la. Tyvärr kan inte a llt bortförk laras på de lla sätt. Vid en undersö kni ng i Sverige kom det fram a ll av 1000 utfrågade personer kä nde 17 % tili fall av grov ä ldremisshande l oeh det sägs all vid undersökningar gjorda

JERKERS RUTA

hos oss har sirrran varit u ngefär de nsamma. De t är

verklige n skrä mmande . Läs tidningarna uppmä rk&a rnt oeh fö rsö k note ra vad som ko mmit fra m o m dyli ka fall. Vi vi II intc tro all det ,ir möjl igt hos oss. me no Ol en ...

N ä r ma n försö ke r sätl a sig in i dessa frågo r få r man stä ll a upp tro gru ndlägga nde spö rsmå l.

Pensionärerna och idroUen - idroU och pensionär er

F ör det fö rsta: Ä R D ETTA VE RKLl GEN SANT? Tyvärr kan sak liga upplysn ingar inte bort fö rklaras.

Fastän vi. d u oeh jag. kä nne r de t he la ove rkl igt måste vi god ta all in te a lla har de t så bra s"m vi. Någo t ha r gåll snell i vä rIde n.

Idro llsrö rc lse n ha r gaml a de n nuva rande !re nde n hålanor. Redan 776 f. Kr. ar- le r i sig över he la 199U-tale t. rangerades de fö rsta olym- De stora rsk lasse rna frå n piska spele n.

Antikens ti de n strax efte r vå ra senaste olympiska spel va r he lgade kri g 1939- 1944 går in i "förå t Zeus oeh hade e n stark tidspe nsionsåldern ". vilket F ö r det andra: VARFÖ R? Ja. de t är en viktig fråga re li giös prägel. Spelen hölls betyder nya sto ra skaror oeh inte läll a ll besva ra. Na rk omane r oeh a lkoholister regelbunde t va rt 4:de å r " un ga" penslo nårer. ka n få vredesut brott. Olen de t är inte tillräe kli g fö rklafra m tili å r 393 c .Kr. Dage ns pe nsionär för e n ringo O trygghete n hos de unga lede r tili agg ressivite t De t skulle dröja ä nda tili ak ti v till va ro. Tilla ba ra på oeh ofta riktas de nna 01 01 hjä lplösa oeh e nsa mma. slut et av 1800-tale t fö rrä n a kti vite tsutbude t i dagsprest.O .m. mo t nä rståe nde. En a rrike lse rie 3V August de n olympiska tanken fick sen. Det ä r möte n, reso r oeh Blanehe å r 1865 giek under rubriken "Samhälle t ä r ny nä rin g. Fra nsmanne n ba- träffar. De t ä r myc ket man sj ukt ". Dell a gä llde då frä mst rä llsväsende t. me n i ro n Pierre de Coube rtin på- vi II ta ige n av de t Olan ieke dag lror jag det gälle r både rällsväsende t oeh mänsknYllfö dde den o lympiska fiek uppleva. som e n direkt lighe ten i dess hel het. NågOl är sannerligen sjukt. tanke n oeh de [örsta mode r- fö ljd av krige n. na spele n hölls i A ten år A llt tyde r på a ll mo rgo nD en tredj e fråga n är svårast all besva ra . kanske 1896. Man ka n med fog säga dage ns pensionä re r ko mmer t .o.m . omöjl ig. V AD GÖRA ? För det första fa r vi att den moderna idrolle n all leva längre. De är friskainte slu ta ögone n för de t som sker. Vi får inte vandr. har 100-äriga tradi tioner. re oeh ha r de t ekonomiskt förbi en an tas tad på gata n e ile r låta bli a ll reage ra o m Det fin ns före ningar. so m bäll re stä ll t. tro ts ta le t om vi mä rke r a ll e n gra nne rå kat ilJa uI. Det är sa nt att redan nu begåll sill JOO-års den gamla goda tiden. De n risken fö r hä mndak tione r ä r stor. de t är också sant all jubileu m. bästa tera pin fö r e n männ ivå r fö rmåga kanske in te räe ke r tili fö r a ll hjä lpa . Me n Folkpe nsio nssyste met i ska ä r aktivit et i nägo n kan vi (nte a la rme ra a ndra gra nna r. ka n vi inte ta ko nFinland ä r hälfte n så gam- fo rm . Tänk om mo rgo ndata kt med polise n. Ibla nd gö r vi det ka nske i o nöda n, malt. Folk pensio nsa nsta lte n gens pe nsionäre r får nog av tyeker du , me n ä r de t in te bällre ä n all likgiltigt låta ha r della a r firat 50-å rs jubi- möte n. resor oeh träffa r. Då det hela bero. Jag tror inte de monstratio ne r hjä lpe r. le um , samtidigt som Pe n- gäller de t a ll ak ti vera de m jag tro r inte straffp redik ningar hjä lpe r. me n jag tro r sionsa nsta lte rn as förbund på a nnat sätt. all var oeh en kan håll a ögon oeh si nne n öppna för de t passa t på oeh fyllt 25 år.

Det finns må nga fo rme r som ske r oeh fö rsöka ko mm a på en lösning. En gång A llde les som idrollsröre l- av a kt iv id ro tt , som lämpar i tidernas begynne lse stä lldes fråga n': "S kall jag taga sen vuxit sig stark , på fri vil- sig för pe nsionä rer. A li provara på min broder". Sva ret då är det samma som nu. lig väg, har pensionssyste- mene ra e iler ski da. be roeneli ka tego riskt JA . met vuxit ut oeh o mfatta r i de på å rsti de n. sä tte r jag Siv T unzelma n v. Adlerflu g dag unda nt agslöst alla fin- främst på listan över lämpli ländska m ~dbcirliare'i ~iix~n "ga iaroll grenar. Si\n\\in'g. l' 1 niä nsklignet. bvet med öess å lder. EkonomisRt far vi va tte tigy mnas tik' oeh da ns a r errare nhe te r till förs en ny vä nt a änn u fram li ll sekel- typiska pensionä rsaktiviteskiftet in na n A PL-syste met ter. De t fi nns de som vurdimension.

I de n kristna symboliken ger full utdeln ing p'å satsat mar fö r orientering . bowär vi tt glädje ns fä rg oeh mi- kapita l = de avgifter a rbets- ling, go lf. O.S.V. Det är ba ra na tanka r gär tiJl baka tili g,va rna må natl igen e rl ägger all pröva pä. U ndvik knycden söndag jag tä nkte på i fö r vå r räk ning. A ndra pen- kiga oeh stressiga övningar.

Sell ur idro llsrö re lsens början. Vld guds tjä nSte n i sionssystem fö lj e r samma Åbo domky rka avslutade utveekling. Vi har i dag synvinkeJ. viII iag pe rsondomprosten JukKa Paarma drygt 1, l miljon pensionsta- ligen tala varmt för pensiösin predika n med att tala om gare i· vårt land. Det bet yder näre r som ledare. Prån det hoppet oeh glädje n. Han tog inga lunda an alla dessa skul- aktiva livet har pe nsion ä rerdå oekså de nna bi ld från na- le ha fyllt 65 år. Cirka e n na goda e rfa re nhe!e r av leturen oeh han besk rev hur tredj edel, 370.000 av a lla dalskap. De har tid a ll ge pensionärer. är ä nnu i s.k. sin förening och vid behov B e trakt e l se ll i della vå rsole n snaft börjar värma aktiv ålde r. 16-64 å r. An- e konomiska resurser. de lapplä ndska slullningarna nummer är skriven Q V te· oeh övera ll t i värt land . tingen ha r de erhållit arbetsBästa föreningsledare: Iät .ol.mag. , lektor Birgilla_ . Snon smä lter oeh i da larna löshetspension. e iler ä r fö r- ungdo men ta sill ansvar, GrÖllvik, IlIgå . HOII porlar bäeka r med levande tidspensionerade av hä lso- men unde rskatta in te pentjällstgör sedall 1982 som va tte n. 1 da la rn a! Där är vi skäJ. sionäreI nas insatser - de är Ti ll åt mig ä nnu nämna morgondage ns· resurs. kurssekreterare vid ju o ft a, vi va nliga mä nniskor Bäs ta pe nsio nä r: ko m Lärkkulla stiftsgård i Ka- - på många olika sä tt. Gen- några s!atiStiska uppgifte r i om Jesus Kristus giek Gud dage ns Fin land . I ålde rs- ihåg all a llt du gö r i livet , ris. in i det djupaste av lidande . grup perna: 55-59 år är som är positivt. ge r ka nske så , att vi ändå inte kan nå Della är samtldigt e n om- 40 %, 60-62 å r 60 % oeh inte å r tili li vet - men ger alla oeh ha lika god kontakt värderin g av alla vä rden. 63 - 64 år 80 % pe nsione ra- liv åt åre n. med a lla, t.ex. i e n fö rening Genom det tvi ngas oekså vi de . Vi maste räkna med all e ile r på vå r arbetsplats. Oeh att tä nka om . De t finns de t beror i sin tur ibland på stunde r, då vi får va ra uppe de m oeh ibland på oss - oeh på höjde rna , me n oft a va ndofta på båda! Men va r oeh ra vi i "dalarn a". Me n , ne r e n har sitt vä rde, sina möj- tili dessa " dalar", sade prelighe ter. Se dig omkring i dikanten , som jag här har Från Hellströmska londen beviljas della år 10 stipenrörundran! Oeh Du mä rker eite ra t: just hit flödar ett livdier lör deilagande i e n pensionärskurs i Norge att det finns må nga orsake r givande va tte n fö r oss.

21 .8 - 28.8 .1988. S lipe ndiale rna erhåller Iri vislels e a tt säga - i o rd e ile r gärpå skolan . Åt dessa slipe ndiater beviljas dessutom "Se dig omkring med fö rning: här ä r jag! De t va r undran ." En fa ntastisk uppresestipendier ur medel som styrelsen reserverat lör oekså det e n av Bibelns ge- inaning - e tt mö te med e n della ända mål. stalter e n gång sade : " H ä r är medvandrare, som viII stöda jag" , the n med till ägge t: oSS. Javiss t , me n hur o ft a 000 " He rre , sänd mig!" I detta misslyekas vi med a ll ta tili tillägg fi nns de n kristna Stipendier 2 sl å 2.000 ur londen "Tili Nytla och oss a lla dessa möte n - e iler grunden med en sänd ning all själva gå ut tili de m He rGlädje" ansökes della år av löreningarna , som inte utifrän , frän Gud . In to frå n behöve r namnge kandidalerna lörrän de låll besked ren viII sä nda oss. Men oekoss själva: det är inte fråga om vilka fö reningar som beviljats s lipendium . sä de gångerna finns bäeken om egoeentrieitetens oeh med sitt livgiva nde valle n Ansökningsliden utgår i vartdera lallet 8.4.-88 kJ. självupptagen he tens " här är fak tisk t kva r! G ud finns i al16.00. jag - jag, oeh ingen an- Ia fa ll. Du få r på ny tt se på Ansökn ingarna sändes tili Svenska Pensionärsför-' nan! " Det är inte det Gud livet med fö rundran. bundel r.f. sände r oss til I. Han sänder Indiagalan 1, 00560 HELSINGFORS 56 tili gemenskap o'eh med-

Stipendier 1988

3

Bo Kronqvist:

ren vi iI. En möjlighet att for ma folks tankevärld . Med hj älp av pengar. Vi vet att

"Inget går Upp mot att få höra självupplevd historia berättas"

vi finlandssvenskar inte har

mer grip bar då den komme r Kära vänner, vad i a ll vä ride n skall en " he m" tili din nä rmiljö .

I så ngen Slumrande tone r sånhä r sno rvalp , knappt torr bakom öronen tala om? Vad sjunger vi om den mossbehar vä l jag atl säga e r? En lupna trappa n och om hur vi pensionär! För en pensionär skall böja vå", huvuden när tillhör ju den grupp mä nni- vi va ndrar pii vii ra fäders skor i samhället som besitler marker. J ag ä r illa rädd för mest kunskap och erfaren- att vi idag tyvä rr har lite het. Vad kan väl då jag ha svår t all hilla dessa marker. atl hilla den moss belupn a att komma med?

J a vet ni - den som det trappan om ingen vi sa r oss v ~i ge n . med andra ord om skulle veta .

Men kanske ä ndå uppfylla intc ni gör de t.

För eli par år sedan bodnågo t av Olitl löfte och framde en utbytese lev från Nya föra nägra e nkla tankar.

Detta år fi rar vi som ett Zee land hemma hos mig jubile uOlså r i vårt land . 70 och jag gjorde allt för atl 1Ir av sjä lvständighet. 70 år bilda denna stackars själ fyllda av glädje och sorg . 70 med allt mellan himmel och år fy llda med fram[ör allt a r- jord om Finland och om oss bete för oss och för vårt bäs- finlandssvenskar som han på ta. Arbete för framtiden. nägot underligt sätt dillills Mycket av det som hänt Iyckats leva ut an. Jag gay finns dok umente rat - boc- honom en av Topelii böcker ker har sk rivits och skrivs. och bad honom läsa den.

E n vik tig sak. Men tyvärr Hotade tili och med all förhar jag en kä nsla av att den höra honom senare men då vik tigaste formen för atl fö - sade della nutidsbarn : Kom ra vidare information inte igen nä r du har bo ken på viblir utn ylljad, inte blir an- deo! vä nd som den kunde. NämBOKEN PÄ V ID EO!? lige n det all inte ni blir anHans uppmaning fick mig vända .

I sna rt femton år har jag att tänka och fortfarande lett en pensionärsgrupp i maJ samma fråga : Boken på Nykarleby , i snart femton video? Vad betyde r Boken års tid ha r jag a rra ngerat på video?

Ju mer iag tänker på det prog ram fö r min grupp på må ndagskvällarna. Senaste dess mcr skrämmer det mig. m åna d

ta la d e

j ag

om

(ö r

P å v id eo! Varför?

JO. då man dessutom känmin grupp att nu ä r det deras tur. En he i kväll sall se- ne r tili och ve t a tt a nt ale t dan min a vä nner framför en a na lfabe ter i vårt land. såsom i de nesta a ndra välTV-kame ra och berättade .

De n ena kassetten efter färdssamhällen, öka r blir de n andra fy lldes med per- det ju a llt ne r som också blir sonliga minne n från den tid tvungna att vä nta tills boken då vårt la nd blev sjä lvstän- finn s på video .

Hur går det då med alla digt - och då ha nn vi knappt börja med Frihets- böcker som s krivits och krige t. Mycke t av della sk rivs? Böcker fyllda med finn s självkla rt i böcker me n fakta , levnadsvisdom och inget går ä ndå upp mot att starka upplevelser! höra någon berätta om nåEn lite n kulturgrupp som got de sjä lva va rit med o m. vå r ha r ju nämligen inge n histori en blir då me r ve rkli g, möj lighet i vä ride n a tt föra

Att läsa Ka n någo n av e r kära läsare föreställa e r e tt li v ut a n böcker? Säkert inte. T anke n förefaller he lt o möj lig. Hur skulle li vet gestalta sig ut an böcker och tidninga r? Ofattbart.

Det kanske finns någon som tycke r a tt böcker och tidninga r ä r he lt onödi ga och a tt den som tillbringa r tide n me d att läsa inte gö r någo n som he lst nytta.

Ack ja!

Det är skönt att nu och då verklige n bara få vara lat och fö lja med böckern as värld tili fjä rra n lä nder. a ndra miljöer och a nd ra tider.

J ag minns hur det var när jag först sk ulle bekan ta mig med det skrivna ordet. med bokstäverna. De t var en svår sak . D .v.s. in nan bokstäverna fick liv och deras in bördes fö rh åll ande n klarnade fö r mig. Far ror och mor ror ha r väl för de nesta

varit inkörsporten tili bokens underba ra värld .

Efter de första stap pl ande stege n i läs konste n gick det som av ba ra farten.

U nde r första de le n av 1940-talet fa nns det inte så mycket annat för barn och un ga att syssla med ä n atl läsa. Givetvis vid sida n av kotl- och svampplockning och annat allmännylligt.

Visst fanns det också bio men det kunde man givetvis inte roa sig med så ofta.

Småningom kom den tiden nä r det blev a ktue llt atl bilda fa milj och skaffa barn och läs nin ge n mås te komma i sista hand .

1bla nd uppstod dock perioder när det inte fanns möj lighet all göra annat ä n läsa. läsa oclt åte r läsa.

Nu. d .v.s. efte r pensioneringen. fi nns det e iler borde åtminslone fi nnas hur myc-

ke! tid som helst för läsning .

Och då är det här ligt att biblioteken fin ns.

På deras hyllor finn s det e n outsinlig skatt att ösa ur.

Bo Kronqvis/ ilar sin bopla/s i Kuddnäs i Nykarleby en av de pla/ser där vingslagen från vår jinlandssve/lska kullur näslan ilörs. Han talade vUl Svenska pensionärsförbunde/s vin/erdag på Waskia i Vasa den 10 februari . andra ord har möjlighet atl glänta på porten tili gården med den mossbelupna trappan. Jag tror nämligen a tl inte än åtmin stone. Men om de ba rn som fått möjlighet vi inte idag reagerar och om att lära sig all Iyssna och all inte vi idag slår på bromsen då i sin fa ntasi omsätta betror jag alt e n fara lurar rällelserna i bi lder, vi äge r bakom något årtionde fram- ju alla en egen fantastisk videomaskin , också har bättre åt i tiden. möjligheter att , en bättre fö rmåga och en större gläd je Vad kan då gäras

över alla våra böcker på video.

Nä, de t är klart att sähä r usligt är det väl ändå inte -

Vi vel och framför a111 ni vet att vårt samhälle har

av att senare öppna böckerna och ta emoLde fantaslis-

ändral5 mycker unde r de ssa

ka äventyr de kan bjuda pä .

De möjligheter fantasin har kan a ldrig jämföras med e n färdig tänkt och formad bild som TV-rutan erbjuder.

Jag me nar alltså inte a tt jag på något sätt skulle vara en motstånda re tili TV och video . Tvä rto m men de bör anvä ndas som hj ä lpmedel.

70 år. Tack och lov fll r man väl än då säga. Den s.k.

Gamla goda tiden var väl inte a lltid så rikti gt god. Me n för de n skull behöver vi väl ändå inte "skippa " a llt , åtminstone inte det som var

bra. Familje n idag är inte vad familjen va r igå r. De t ä r a lltså inte mer självk la rt att barnen idag t.ex . har e n mormor-morfarl farfar-farmor i närheten . En äldre generation med en fa nt as tisk skan: berättandets skat t.

Den ge neration som med

De böcker som inte finns där för stunden skaffar persona len nästan på nolltid .

De t är bara att uttala e ile r skriva ner önskem ålen .

Utan att det e ns kostar e n endaste slant .

Mina första besök i biblioteket glömmer jag a ldrig.

Det va r en mäk ti g upplevelse. Ma n måste tala lågt och uppföra sig väl.

På den tiden fick barn upp tili e n vi ss ålde r låna bara e n bok per besök. Senare var maxi ma la a ntale t låneböcker per besök tre.

Alla böcker i biblioteket var försedda med brunt o mslagspappe r som skydd . Menin ge n var att böckerna sku lle behandlas V A RSAMT OCH MED FÖRSIKTIGHET. Vi lärde oss respekt för böckern a. E n respekt som sitter i än nu i dag. Varje gång jag köpt mig en ny bok behandlar jag den nästan ömt och får samtidigt en pirrande känsla i mage n. Beroe nde på den förvänt an inför

God dräng .. .

Goda drängar meno . Tän k bara vilke n fara - e ile r än värre vilken möj lighe t - det ligge r i det att forma allas uppleve lser såsom regissöen ny läs upplevelse som ligge r framför mig.

Och givetvis ge r böckerna ökade kunskape r om mångt och mycket.

I vå rt la nd behöver vi som alla vet kunna två språk.

Och för den som ha r svenska som modersmål är det inte alltid så lätt a tt lä ra sig fin ska . J ag hade åtminstone svärt för det.

Men då ko m boken tili hjä lp . Jag läste Okä nd soldat av Väinö Linna -

sam inte är väl grundad inte gagnar någon. För att man

skall kunna först å andra måste man förs t fö rstå sig själv. Känna sig ·själv. Vi

och aldrig kommer att få dessa pengar. Men det kos- måste fö rst kunna känna oss tar inget att berälla. bara li- hemm a för att först å att ockte ti d och det ha r vi råd all så någan annan viII känna sig hemma någon annan· ge - om vi viiI. Vår kult ur är ju sä rik o stans.

Det finns s mycket som vi Kuddnäs-kulturvagga I tio år har jag haft fö rm åbör föra vida re och inte enbart låsa in i arkiv och valv. nen all bo i en av vara fin"kulturvagföra vidare nu innan vi landssvenska go r" - på Kuddn äs i Nykarglömmer koden tili valvet.

Ja. det är vä l inte bara vi- le by. En liten detalj jag lagt deon och ökande antal anal- märke tili är att nästan alla fabet e r som ho tar vår kul- finskspråkiga gruppcr (med tur. Vilke t förhållande har vuxna) sä gott som alltid vi tili vår egen kultur just sjunger en av To pelii sånger nu? Tyvä rr ä r jag inte o pti- inna n de å ke r frän Kuddn äs. mist på den punkten . Ni ve t men det gö r inte en grupp precis lika väl som jag vilket av finl andssvenskar. Nej intryck det är på oss numera te vi. Varfö r? Är det så att utifrå n. Enge lskspråkiga fi l- vi är så urtrötta på oss själva mer , engelska sånger musik- s5 att vi bara mäs te "stressa texter etc. Hade en gång be- iväg". Är vi rädda för att VI rällat om hur väl stä llt vi har skall ropa för m änga " Hurdet i Österbotten med möj- Ta!,'n om oss själva? Men ligheter all e fyra TV-kana- snälla ni , visst har vi väl änler. några av mina utländska då mycket i vår kulturskatt gäster vi lle så en kväll jäm- som vi viII att följande ge neföra dessa program . Fin- ration också skall räkna som lands Etta : Amerikansk sin ?

En kultur som ä r en del film. Finlands tvåa: Amerikansk film. Sveriges Ella : av deras va rd ag, inte något Amerikansk film . Sveriges som enbart handhas av instiTvåa: Amerikansk film! Mi- tutioner och forskare . Mycna gäste r liknade mest frä- ket ligger pä e ra axlar. Vä ngetecken. De t " utländska" ta inte att skolan skall "göra har ju alltid vari t "finare " än det" - det gör den inte ! Tro det inhemska . Vi ha r a lltid inte att det ni ha r att berätva ri t svaga för det utlä nds- ta, det ni kan sj un ga inte ka. vi föredrar all köpa cre- skulle vara intressant! mer i stället för smörja , går Topelius sk river isin dikt hellre i en boutique ä n i en " Dröm och ve rklighet" säbutik .. . allt ger kanske lite här: mer krydda i tillvaron . Som - De n ydda ungdomsminspråklärare blir jag själv- nen de är drömmar klan glad bara det inte sker som slocknar bon likt stjärpä mode rsmå lets bekostnad. nor i morgonljuset För det är väl inte så aft vi de ila bort som bubblor pii skäms för vå rt modersmå l? tidens strömmar Eiler ä r det så ... men guldet , de t är _ tyngst Kanske vi är rädda för att och blir kvar i gruset. någo n skall tro och tycka att Kund e vi väl inte ka ila det jag är gammalmodig, e n ur- som ge ne rationer vi II ge fölå ldrig stenåldersfigur som ja nde generation för gu ldinget veI. inte o rk ar hänga korn . Kunde vi vä l ocksä inmed ? te enas om a tt det är bra Ä r det kanske så att alla onödigt att tvinga en ny gevack ra tai om inte rn ationa- neration att "vaska" fram lism fått oss att tro att det dessa gu ld korn då ni kan penog ä r bäst all man glö mmer ka på dem . Vi viII vä l ändå si n egen nationella identitet. alla ha och behålla en levanJag ä r nämligen övert ygad de kultu r! Vår egen kultur. om att en intern ationalism Bo Kronqvist vad som står på varje sida e ile r i varje kapi tel.

Agatha Christie hör tili mina favoriter. Hennes böcker reprisläser jag otal iga gllnger. Men det fi nns många a ndra. Anni Blomqvist hör tili de m man a ldrig tröttnar på. Kaari Utrio fi nns bland dem jag gärna läser på finska meda n Stephe n King och Helen MacI nnes helst ska konsumeras

översatta tili svenska e iler finska .

När de egna böckerna blir enahanda finns så biblioteket att tillgå .

SlI länge boken finns blir livet aldrig tråkig t och enahanda .

Det är Iyckligt att vara läskunnig.

Regina

på

finska . Första gå ngen jag läste den begrep jag inte så mycket. Andra gången litet mera och femte gånge n var jag vä n med boken.

Sen dess anser jag Olig behärska vå rt andra inh e mska språk rätt hyfsat.

Tack vare boken!

När andra köper en veckotidn ing köper jag en bok .

Den ger glädje under e n lång tid . En bok man tycker om kan man läsa om och om igen . Utan att tröttna på den . Fa stän man precis vet

FÖRBUNDETS RESOR Ännu finns några platser lediga tili våra resar:

MÖT VAREN I PRAG den 2 - 9 !11aj -88

RUSKARESAN Den 8 - 13 september -88 Ännu hinner du med. Beslut dig amgående. Gör slag i saken. Ring tili vårt kansli: tel. 90-79 1895, Maj-Britt Wikhalm.

4

Boken om vårt land jättesucce på sin tid Det är I år 170 år sOOan lacharias Topelius föddes och 90 år sOOan han avled. I Uefe sammanhang har han och hans förfaHarskap aktoafiserats den senaste tlden. I artlkeln här nooan behandlar undervisningsrådef Nils Göran Engström "bestsellem" Bol(~ om vc\rt

land.

."

. Artikelförfattaren betecknar b kOQglomerat av lärobok t Irto · gnlfl och. historia. Boken hat t opptagor och sålts i sammanJagt ~ exemplar. tIo1en vi IMer undervisningsrådet 'Engström vårt land. beräHa om Boken ~ w' ~

om

$

Framtiden va r mycke t bättre fö rr i vä rI de n. Ja, så tä nke r vä l en och annan pensionä r och tillägge r , an den Ijusnande fra mtid va r vär en gång för länge sedan.

Och kanske tycker vi synd om unga människor, sam

saknar "'gosselynnet" med " hoppfull häg och fantasi" för att eitera gamle Viktor Rydberg.

När Zacharias Topelius år 1875 formu lerade företalet tili den första upplagan av Boken om vå rt la nd bet raktade ha n boken som ett underlag "på hvilket efterträdare mä bygga någo nti ng bätt re, behållande de t som duger däri och lemnande resten åt glömskan". De t är

bra. om vi pensionärer, sam

f

'

så lätt hemfaller åt kritik över de t sam sker i vå ra dagar, sk ulle accepte ra en sådan realistisk syn på det , som vi män niskor åstadkommer. Kanske någo nt ing av det vi inne rst vi II göra ännu duger. Men det mesta kommer att lämnas åt glömskan.

na bok, som var en konglome rat av lä robok i modersmä let , geografi och histori a.

Strängt taget ha r inte Topelius få tt e n e nda efte rträdare, fastä n Jö rn Donner i slutet av 1960-talet skrev Nya boken om vä rt land . AIIra minst kunde Topelius ana, all bo ke n skulle läsas och begrun das unde r åtskilliga dece nnie r. gå uI i massa r av upplago r och tryckas i samma nlagt ca I 1/2 miljon exe mpla r. O m vi lägger böckerna bredvid va ra ndra får vi e n räc ka sam sträcker sig 180 km . O.v .s. fägelvägen frå n H angö tili Lovisa e iler frän Kas kö tili Karleby. Boken o m vä rt land blev ve rkligen en jättesucce.

Enorm spridning och påverkan Glömd är också B oken om vä rt land . Me n de ss inflytande har va rit enormt.

Sannolikt päverkas fo rtfarande vår bi ld av värl la nd Manuskript på avvägar och folk omedvetet av denTo pe lius, 5001 re dan 1856

HOBBY TERAPI

Bokbinderi I God Tid Nr I karaktäriserades violinbygge 50 01 ett något för krävande arbe te för att kunna föras under rubriken allmän t hobbyarbete.

Det var fråga om sådan t a rbete som skulle kunna intressera både da mer och herrar. Eftersom violin bygge anses vara fö r kräva nde är det all o rsak att övergå tili någo t mindre kräva nde.

Vad sägs o m bokbinderi?

Bokbin de ri är e tt gam-

malt fö rnämt yr ke, 50 01 på må nga hIIli a nn amma ts av hobbyfolke t och fö rsetts med förteck net. ama tör (a matörbokbinde ri). Trots att det finns litte ratur i ämne t , är de t inte rådligt att fö rsöka lä ra sig de t på egen hand.

Mate ria lkä nnedom och de många o lika arbetsmQmenten

kräver

att

en

fackm an a nlitas som instruktÖr.

De första böckern a var in-

utgav Nature ns bo k. var e n må ngsyssla re. Jo urnalisten och historikc rn Topelius diktade så nger och psalme r, skrev sagor och publicerade dra matiska a lste r. De t dröjde dä rför nitto n å r. inn an den a ndra läsebo ken . d .v.s.

Boken om vå rt land utko m.

Uno Cygnae us uppma nade redan 1864 Topelius att fö rsöka få boke n fä rdig. Ma nus<ripte t va r då tili hölfte n kla rt me n kunde inte fi nn as, fas tän he la huset genomsöktes och likaså Kuddn äs. dit man tro dde att de t hade blivit fört. Men 'Tope lius var allde les lugn och sa: "det hitt as nog om det behövs".

Historie n fö rmäle r inte va r och när de t hittades. me n unde r börj an av 1870-talet a rbe tade han f1iti gt på boke n. O .v.s. när han kunde slita sig 1055 frå n a ndra gö romå l. Ännu e n gång skulle manuskriptet komma på avväga r. Nä r KJ . Hagfors kring sekelskiftet hade 001a rbetat bo ken. sände han manuskripte t tili Tope lius dOller i Norge för genom läsning. De t inlämnades tili fö rvarin g på e n jä rnvägss tation söde rom O slo Ole n försva nn i obe kanta öden. Man påstod att tsa re ns mä n hade spå ra t och beslagtagit de t misshag liga manuskri pte t.

Alltnog: efte rsom det va r

Dellhär idylliska bildell av vår lIylälldska skärgård illgår i 1934 års jillska upplaga av Topelius Bokell om vårt

lalld. det e nda exemplaret av omarbetn ingen , måste Hagfors bö rja pä nytt.

Boken o m vårt land är en genialisk titel. Tope li us berättar själv. att han fann den "såsom mao finner elt !ingo n i skogen" . H an be fa nn sig på en skogsvandring i Karislojo sommare n 1874.

O å fick han plö tsligt iden att ge bo ken dess namn . Han är säkert inte den e nda. 5001 ha r fä tt goda ideer unde r skogsvandringa r. Inge nting ä r bä ttre för tankeverksamhe ten ä n mo tion och fri sk luft.

Vad är fäderneslandet?

T ope lius ville "ingifva kä rlek tili en viss beränigad krets av tankar e ile r känslo r samt lä ngta n e h e r e n högre insigt dä ri". O ch tili de nna kre ts av tanka r hö rde sjä lvfaIle t fäde rneslande t. Fäde rneslandet ä r vä rt stora gemensamma hem , se där en

av hans ä lsklingsta nkar. De t ä r vå ra fäde rs land . Och jag cite ra r: " Hä r hava de levat , a rbetat , fröjdats och lidit långt fö re 055. H är hava de dö tt och ligga begravna i jo rden . Om icke dessa fäde r a rbetat så tåligt och ihä rdi gt. skulle vå rt la nd nu va ra e n öde mark uta n bröd". För T ope lius var e migratio nen näs tan någonting omo r3 liskt. Hör bara: " Reser någo n av 0 55 tili främm ande land och har a llting gott och vinne r Iycka och rike dom , så trivs han likvä l e j länge d är. Eher någon tid begynner han längta tiIIbaka tili detta fattiga la nd igen. och han förstår. att här finn s dock så mycket gott . 50 01 icke finn es i a ndra lände r.

O ärfö r mä ingen lättsinn igt och oförnöjt fl ytta tili fr ämma nde land. Vad ha n än må vinna där, ha r han dock fö rlorat e tt , som aldri g ka n er-

Det va r fö rst sedan G ute böcke r i den me ning som vi nu lägge r i benämningen. te nbe rg från Mainz (1440) up pfann bok trycka rko nsten.

De fö rsta böckerna va r bok- som böckerna småningo m blev va r mans ege ndo m . rull ar. Nä r dessa rull ar sed an e rsattes med bokbl ad. Sa mtidigt fick också bokmåste man förse de m med binde riet status som ett eget e tt skydda nde omslag. rygg yrke. De olika tidsepo ke rna satte sin prägel på de mycoch pä rm ar. ke t utsi rade böcke rna.

J vå ra daga r ske r de t mesMunkarna i klostre n var de förs ta som e ngagerats i ta vid bo kinbindninge n maboksamm anh ang. bllde som skinell!. Men nä r de t blir boksk ri va re och bokbinda- fråga om någo t extra fint. re. Böcke r, avsedda fö r re li- träder de n utbildade bokgiöst bruk. smyckades öve r- bindare n tili , som de n dådi gt på olika sätt med konstnär han är på området.

Den fi nlä ndska boke n fit. ex. fö rgyllda deta ljer. äde lsten ar och elfe nbensre- rar 500-årsjubi le um i år. Det var å r 1488 som vå rt la nds liefer.

sättas och de t ä r ha ns fädernesland ".

To pe lius kände nog fö rhlllla ndena i andra lä nde r. ty han var en flitig resenä r.

Men han var också e n obotlig nationalro mantike r.

Hans skildring av lande t blir därför nä rmast en lovsång.

Men de t ä r landsbygden och de n o rö rda nature n han Innan Imatra skildrar. fängslades fö r att ge e ne rgi och långt innan Lappland blev e n turistattra ktion.

Hurudant är folket?

O ckså om Olan fängslas av "åte rseende ts glädje". när man pII ny tt ta r itu med Boke n o m vä rt land . ka n ma n inte undgå a tt fästa sig vid a lla de mä rkli ga inde lninga r och klicheer . som fa rb ror T ope lius serve rar - san nolikt o me dvetet e ile r åtminsto ne i bästa välmenin g.

Vem minn inte 'Matt i. UTtypen fö r f inna rna. Matt i de n geno märliga ma nne n.

50 01 i krig aldrig ha r lärt sig ko nste n a lt springa. 'I H an ä r a ldrig rädd före e Iler under faran men e fte råt är han mycke t försiktig. Att ha n är lä ngsam och senfärdig vet hela väride n. Möte r han e n bekant pä vägen . blir han e j fä rdi g att hälsa . fö rrän de n a ndra redan ä r e tt stycke fö rbi . Ändock hä nde r det . att han råkar ut fö r e n fö runderlig brådska, seda n han alltför länge begru ndat en sak. Funde ra länge och sedan fj äska är Mattis va na".

Här har vi he la mytbildningen i e tt nö tskal. Me n kanske slutet ändå fo rtfarande stä mme r. Vårt folk ta r dage n som de n ko mme r - uppskjuter fö rst alla beslut och fj äs kar sedan.

Fras rik ä r beskrivningen av Finla nds fo lk . "Oet ä r e tt fo lk med djup och allvarlig gudsfrukt an. de t är arbet-

samt och ihärdigt. det är starkt och härdat. Än mer: det ä r tå ligt. fö rsaka nde . fr idsam t men också ta ppen och stridba rt. Det är trofast och frihet sälskande och under hå rda mödor kämpar det sig fram tili uppl ysni ng - det mås te va ra e tt ve tgirigt och kunskapsälskande folk. Efte r a llt detta - som kanske innehä ller korn av sa nning - måste man dock fråga sig: vi lka dygder återstå r fö r andra folk ?

S g Topelius att sjä lvkänslan var svagt utvecklad hos de tta iso le rade fo lk och att det behövde fin na sin ide ntitet ? Eiler vi lle ha n bana väg fö r konsensuspo litik i ett land . där det fanns stora klyftor me ll an olika befolkningsgru pper?

För den svenska befolkninge n - Olan talade inte om fin landssve nskar på Topelius tid - hade han inga speeie lla sympatie r. Men den ä r ·· rö rl igare. o täligare. ostadigare ä n de n fi nska befolknin gen. snabbare i beslut. ras ka re i ha ndling"'. " Oess driva nde kraft har sa tt de n fin ska befo lkningen mera i rörelse . och båda grannarna ha r lärt sig något av va randra".

Unde r en lång tid efter våra kri g utko m inte Sa ken

o m v rt la nd . Me n num e ra ka n ma n igen kö pa de n i bo kh ande ln fö r mk 75.-.

Det ä r e tt fa ksimiltryc k e ft er 19. upplaga n av å r 1937. Läs och tänk e fte r - hur de t va r e)l gäng.

Nils Göra n Engström

PREMIAR 25.06.1988 FORESTALLNINGAR 30.06 - 23.07

EN FARTFYLLD KDMEDI FÖR HELA FAMILJEN! REGNSKYDD pA LÄKTAREN! BESTÄLL NU, UTNmJA VARA GRUPPRABATTER! BOKNINGAR 911-612 95 VASTNV!.ANDSKA UNGDOMSRINGEN R.F.

förs ta bok. Missale Aboense. tryck tes i Lybeck . Seda n de ss ha r de t tryckts oändliga mä ngde r böcke r. de fle sta oinbundna.

Me n de n fin a bokhyll an kräve r fi na inbundna böcke r med titlarnas och förfa tta rnas namn i tydli gt tryck på ryggen . Jnne i boke n. på visar ett försättsbladet. ko nstnä rli gt utfö rt ··Ex. libris" vem 50 01 äger bo ke n.

Kursprogra mmet fö r är " Am atö rbokbinderiet" omfatta nde .

Lycka tilI!

U tgiva rc: SVC llsk<1 Pe nsio närsfö rbulld e t

T.r.

A nsvnrig utgiva rc

oeh chcfredilklö r

Gurli Nurm i Rcdakti onc ns adrcss: Centralg. X7 D 10300 Karis tel. 9 11-362 80 I SSN 0359-8969 Ekenäs

Try~erI

Ekeols 1988

Ab

Pensionär modell

1976

#

#

ding. strömming oeh nejonögon har sina belAtn a ö: n lite fe lplacerade. men smakar gon ändå.

Rikt igt re nod lade grö nsaker med förnöjt ö pii slulet finns inte många avo Bara lö k oeh nöt (hasseldito) fylle r de högsla kraven . me n bönor. rödbetor oeh i nödfall morölte r har ju de n där tri vselvo kale n någorlunda räll plaeerad . Allt i utl andsväg i den väge n mås le däre mol diskvalifieeras . Varp å ma n likt en belåten gris grymtar: nöfL nöff oeh äte r inhe mskt.

+ + +

# När man . d .v.s. jag. kaslar några ögon på de malrecepl som i överfl ödande mängd brukar fö rekomma i dags- och veckolidningars spaller blir jag lindrigl sagl lile deprime rad . Våra daga rs självulnämnda malexpen er har en förm åga all gö ra re na råddigågga n av också de e nklasle räller.

Man lager nog på gammalI hederli gl vis e n kÖllbil e iler e n fiskfile, men så nöje r man sig inte med de gamla heder liga kryddorna sali . vilpeppar och lök ulan man viII göra någonling exlra " kryddigl oeh spä nn ande" . Vilkel innebär an man lä nsar kryddskåpel på vad del innehålle r av chili. paprika . oregano . rosmarin och

jag spontant : Nej , fy fö r de n sure. Della ä r inte min matbord . 1 stället läl jag ta nka rna å ka bakAt i tiden - oeh läl dem la nda hos den danske fo lkkullurprofelen Troe ls Troels-Lund . Ne j jag stammar inte . han hene verkligen Troels pä bägge ställena . Ha n skrev nämlige n en flera band sta rkt verk om " Dagligt li v i Norde n". och i det livel ingAr ju ä n i dag, mat och drye k. sAda na de nu är. Han hade listat uI att de t mesta av det som forna nordm än oeh -kvinnor åt och draek slular med e li belåtet ö-Ijud .

Bland drycke rna ka n nämnas sådant som mjölk , mjöd och öl. Man kunde kanske tillägga glögg. fast

Nåja. om sma k oeh tyeke skall ma n ju inte strida. EIler borde man kanske? För faktum är ju all när a ll a tä nker oeh tyeke r lika så blir det inte mye ke t va re sig länkl e iler tyekt. S5 lålom oss ålminstone smågräla oeh va ra lite oense . Då oeh dA .

Och så kan vi avrunda della kapilel med ane kdote n o m husets fru som kriliserade si n köksa och sa all dennas ba kve rk inte smakade sA bra. " De ä int nAgo fel på min bak" , sa den köksfinska köksan , "de ä fel på fryns mun" ,

+ + +

Seda n SiSI ha r vi också fä n upple va guldgossen Malli Nykänen nä r ha n är som bäsL Oeh nu var han så bäsl att mao t.O .m. viii resa e n slaly över honom . Sj älv ha r jag vet inte vad. Så plockar den "soppan" inte precis ä r han haft förstånd att tacka ,:, n n ur fruktk o rge n kanske min likör. Hoppsan. där nej lill slik hedersbevisning Ine apelsin. citron . banan kom en ö-hutt tilI. B land det och det gö r han ju mycket oeh a nanas, melon . persika tuggbara finner man bröd . klokl i. För tänk om här - i och äppe l. päppel och pirun smör. gröt. särskilt mjö l- den heliga jämlikhelens (vin e ile r konjak) . Och efter gröt. samt hö nskö ll och pA namn - s kulle resas slalye r del de har beslröll hä rli g- hans . Troels' mode rsmål. över alla guld medaljörer vi helen med " drivor av riven böff som tyvä rr vid fö r- hafl under de snart hundraost". så sitter mao gara nte- svenskn ing förvanskats lill å riga moderna o lympiska ral vid bordel och undrar: biff. Och grundorden är än- spelens hisloria. J ag har inle Van tog de n lilla lilla biffen . då enligt ordkunnigt folk la- kontrollrä knal hur mAnga resp . fiskbi ten vägen? Och tinets boes e ile r fornfran- o lympiska gu ldgubbar oeh vad smakar sammelsuriet ? ska ns boef. Belålna ö-Ijud -gummor vi hafl unde r årens J a åtminslone torde det inte dä r oekså trots syd liga hem- lopp. men inemo l 80 slyeo rter. ViII ma n hå lla sig tili ken bör de vara. mAnga av smaka kö tt e iler fisk.

När jag häro m veekan tog fiskdiet kan man ju tä nka sig de m flerfa ldiga guldmedalmej före an läsa igenom en gös. stör oeh - fast det ve te jöre r. Det skulle bli myeket massa ma lrecept. i brist på kanen - mört. meda n där- slalye r om alla skulle hyll as a nna n le kl yr jusl då. tä nkte emot sådana som löja. rö- monumenla ll så a ll säga.

••

D en tred je versen blev akluell sedan nä r vi blev vuxna och li vels skola blev hårdare , behovet av tröst ä nnu stö rre. För mej har de senaSle å ren då döde n komhar skrivil diklen . Vår hj ärmit smä rtsamt nära , gett legoda och glada fasler brumej anledning all o ft a minkade nä mlige n läsa den fö r nas orden i tred je versen . oss ba rn , reda n nä r vi va r så små a ll sönde rsk rubbade Se glad w Ilär dödsä/lgel/l knän och svikna förhopp/lalkas tili slw ninga r framka llade lårar. oeh löser så sakta de jordiska D å var del oflasl endasl de balldell. två försla verserna som pasSe glad w , dLl visste jLl reda/l sade in på förhilllandena . förLlt D e n förSla versen Iyde r: pII frihet oeil fröjd bo i eviga lalldell .

Se glad UI, se glad w dLl Så Iyse tili taek att dLl frihet människobarn fiek som slLlllgas framåt L1ppd hjärtillllerlig glädje L1r brisjordlivets bölja. tali de bliek.

Se glad UI, dill svaga oeh bräekliga flam Bra ord all länka på när skall iek e sjLl/lka IlIIr vågorsaknadens lårar viii lränga Ila skölja . . fram. Så tackar jag på förhand och hälsar lill alla penHä r sviker minnet. Ho psionärer, ingen nämnd och pas an det finns någo n som ingen glömd . minns. Versen i tidningen är den andra, varje ord precis Karin Björke som jag minns den . från 1904 0

LASARNA FRAGAR: Vem skrev dikten?

I senaSle nummer av God Tid skrev Hans-J S jösledl om en dikl som gjorde att jag fattade pennan . Har nämligen i å rtionden gått och funderal på vem som Nästa nummer av

utkommer den 17 maj .

Materialet bör vara redaktionen tillhanda sena s t den 3 maj.

Den 6 september kommer höslens försla nummer, d .v.s_ nr 3 för i å r _ Materialet bör vara redaklionen tillhanda se na s t den 23 augusti.

Fast å andra sidan skulle vi nog ha en lämplig skulplö r för en sAdant beli ng: J .O . "Jommen" Malla nde r, han med lege lslenarna och bilringarna. Av de sisl nä mnda skulle han säkert kunna 10la lill sk ulpluren " De olympiska rin ga rna" och ha ns lager av tegelslenar sk ulle säkert förs lå an 1. 0 . m. "slalye ra" silve r- och bronsmedaljö rern a på köpet. Jag va r ule och lillade pii hans djupl länkla lege lslensuIslällning hä r i Ekenäs hä r om året. T yvä rr är jag själv inte behäftad med så slora tankedj up an jag skulle ha kommit underfund med vad stenpartiet föreställde , men me d lite ingravera de namn och data kunde JOM sä ke rt ordna tili en begriplig medaljö rsgård . Lål vara an den skulle få en Iite n a nstrykning av gravgå rd som påbröd . En Wiegeland-park på anna t sän ! En dylik gå rd kunde ju placeras som turistattraktion på någo t redan tidigare miljöförstö rt område .

PENSIONSFRAGAN

e iler fungerar bristfälligl, om rörelseförmågan är sä nedsall an della förorsakar beslående invalidilel på minsl 40 procent och man har väse ntligl behov av fordonel för an kunna sköla arbe le eiler yrkessludier.

Nu nämner ni inte er invalidite lsproce nl eiler tili vilke n av dessa lre grupper ni hö r med den bil ni har.

En samlal lill In validförbunde l gay lugnande besked. Även om ni få n penBilbunden sion och trappar ned arbe let Del finns myckel de lalje- lill deltid så har del ingen rade bestämmelser när det betydelse för del fordon ni gäller räll lill återb äring av nu har. Delsamma skulle bilskall på grund av invalidi- vara fallel om ni hade pentet. De allmänna fö rutsäll- sioneral e r helt . I ngen kommer alllså an kräva lillbaka ningarna är följande : 1) Beslåe nde invaliditel på den bilskatl ni fäll i re lur.

Del kan man emellertid grund av synskada eiler rörelsehandikapp med en in- råka ut för om man sälj er bilen eiler överl äle r den tili validite lsgrad om minst 80 + + + procent. Med rörelsehandi- någo n ann an innan tre år Och så har vi då slutligen kapp avser man i allmänhet har gåll sedan man log den i svenskätartrion Seppo Hei- nedsatt funktionsförm äga i bruk .

Då det blir aktuellt atl bykinheimo. Erkki Pihkala benen . oeh Veikko Ve nnamo som 2) BeslAende invaliditet på ta bil kommer de ändrade nu med ge mensamma kraf- rninSI 60 procenl , om man förhållandena all beaktas då ter skall fö rsöka ulrota oss. har väsemligl behov av bilen ni ansöker om ålerbäring av Man säger som Hamlets för att kunna sköta sitl a r- bilskallen . Me n då ni fortslyvpappa : "T anken stilla bete e iler sina yrkessludier. farande har behov av bil för står". Oeh de tta gäller inte Man bör kunn a bevisa att atl kunna sköta deltidsare ndast mej utan i ännu hög- det inle ulan bil gå r all skö- belel är del mycket möjligl all del beviljas på samma re grad de ovannämnda he r- la studie r e ile r arbete. rarn a. De ha r stannat . med 3) Nedsan rö relseförm åga villkor som tidigare. tankar oeh aili. kvar på på grund av att den ena ener Ebba Jakobsson 30-talsstadiet och så blir de- båda extre miteterna saknas ras funderingar därefter.

(Hjä rndöd ?)

Ma n viII gä rn a be trio n pensioner inom den privata fördjupa sig i Lex . Signe sektorn var å lderspe nsione r.

Strö mborgs " Klin ga visa oeh Inalles 195 .300 pe rsone r sjung fiol " som slUl ar: "Sköuppbar arbetspension i form na kl angfulla svenska sång. av inva lidpension. Antalel kärast av a llt på jorde n". a rbetslöshetspe nsionerade Samt Fridolf Hagfors MoVid utgå nge n av förra va r 66.300. Generalionsväxdersmålets så ng med sill året belalades 846.000 ar- lingspension uppba rs av "Ljud högt. Ijud frill. frå n belspensioner i vå rl land 14.800 före della lanlbruksstrand tili slra nd . i tuse n sjö- inom den privata seklOrn , förelagare och förtidspena rs land ". Då skulle he rrar- framgär del av Pensions- sion fö r frontveteraner av na inse all de tagil på sig en skyddscenlra lens statistik . 6.400 velerane r. Antalel löomöj lig uppgifL Fö r vi säger Antalel a rbetspensio ne r pande familjepensioner var a la J anne Vängman : " Vi ä ö kade med 4,8 procenl järn- 148.300 vid utgå nge n av år int döa än". fört med å re t innan . Fra m- 1987.

Hans-J. Sjöstedl för ailI arbelslöshetspensioDen genomsnillliga arnerna ha r ökat i långsa mma- bets pensionen va r 1.523 re lak I än tidigare; å r 1986 ma rk i månaden . Mä nnens ö kade dessa pe nsioner med arbetspension va r i genom22 ,4 procent , men å r 1987 snill 1.856 och kvinnornas i med e ndast kn a ppl 5 pro- genomsnill 1.092 mark i måcent. naden . Fö rut om arbetspe neiler sion utbela las i regel också Kn appl hälften 414 .900 av samtliga a rbets- folkpension.

Jag har e n " invalidbil" som jag fåll skalleåte rbä ring för dä jag behövde den för mill arbele. Nu har jag blivit förlidspensionerad , men jag deltidsarbelar forlfarande .

Få r jag behålla bilförmåne n oförä ndrad? Borde jag anmäla all jag nu är dellidspensionerad och deltidsarbetande och i så fall vart?

Bilen behövs också för dellidsarbetet.

Närmare 850.000 Iyfte pension i privata sektorn

K

Saxat

Skvallra på!

Skvaller ä r nynigt. All skvallra är bra för hälsan, och skvaller ä r "smörjo lj an som håller hjulen i gång i samhället ".

Det här har psykologen Nicholas Emler vid Dundeeunive rsitetel i Skollland kommit fram lill efter sex ärs intensivl skva- a lltså intensiva studier.

Den seglivade mylen all kvinnor skulle vara mer skvallerakliga än mä n viII han sticka hål på - just som den alltsä skune få positiva förtecken. .. I själva verket , hävdar han , skvallrar mä n precis lika myckel men de kallar del politik .

6

Malet kött, Lea Andersson e ile r mAlat kött , som min svärson trodde det hette.

Som utlänn ing klarade han inte i början de me ra subtila vä ndninga rn a i vå rt sve nska språ k.

Ha r denna vecka sett mig om i livsmedelsaffärer och jämfört prisern a på ma le t kött . Det billigaste ä r j ust unde r mk 30:-/kg och det dyraste , av steken , kri ng mk 50: -. Och sA kommer vi tili kapillel köttbu llar. Hur ka n

det va ra möj ligt att de billigaste fä rd igste kt a kostar 15 -20 :-/kg. De mAste ju vara vä ldigt utbl andade om den matemalike n skall gå ihop. Fabrik e n tillsätte r sojamjöl och stötbröd och inge t ont i det. Me n skall man kaila resullale t köttbull ar ä r e n a nna n frAga. D e sma kar inte he lle r rikligt sA. Tidigare skulle va rje familj med självak tn ing ha e n kÖtl kvarn . D et är inte ulan

JARL V. HELLSTRÖMS MINNESFONO

FÖRBUNDETS HYLLNINGS- OC H KONDOLEANSADRESSER Priset på adressern a i Jarl V. He llströms min nesfo nd har sti git frå n 15 .2. 1988 ti li mk 40,- per adress.

Fö rbunde ts medlemsföre ninga r få r såsom fö rut i provision mk 5,-/per adress .

DONATIONER per 10.3.1988 Elsa Sandber g Na nny Olin oeh Carl-Henrik Olin Karl-Olof Olin med familj Gun Björkskog med familj Monica Björkl öf med familj Ga mmelgå rd un gdomsoch a llmogeför ening Ulla Olin med familj Ma r ga Ahlq vist Vi taeka r donatorern a.

FRÅN FÖRENINGSV ÄRLDEN ...

Pensionärsföreningen Olympia r .f.

Verksamhetsplan mars-juni 1988 8.3 kl. 13.00

VA RMÖTET

f '

Förbundels vårmöle a rrangeras dena år i Åbo på Akademins sludenlkår, Tavaslgalan 22. För 7 år sedan , 1981 , mönes man också i Åbo på s amma plals. Senasle år hölls mölel i Karis .

Tidsmässigl är programme\: 12 .00 Kaffe med do pp Fullmaklsg ra nskning 13.00 Möle l öppnas : S iv Tunzelman von Adlerfl ug Åbo slads hälsning : II viceordf. i Åbo fu ll mäklige : Rabbe Laure n Musikprogram : Sång Eva Hyrkla hIi, beledsaga d på piano a vo La Vonne Gräsbeck S ola r-Med _ e n finländsk reha bilile ringsanslall unde r söde rns 501: Göra n Eriks son

att jag sakna r min , som a ntagligen har kommit bort vid nAgon fl yttning. Man tar så lätt tili radik ala tag just dA och tä nker a tt man inte skall släpa med sig allt möjligt.

Jag använde köttkva rn e n mest fö r att ma la fi sk tili bulla r eiler fä rs. Sådant Atar sig inte affä rern a att gö ra.

Me n ha r ma n en hushållsmaskin kl arar de n också de n deta ljen .

Me n de t är kött jag har tä nkt skriva om . Ett grund recept för 4 pe rso kötttfärs låter så här: 400 - 500 gr male t kött , 112- 1 dl stötbröd , I ägg, 1-1 1/2 tsk salt , vitpe ppa r, 2 112 dl vatte n , I lök (finh ackad och lä tt ste kt ). D et va nliga ä r kanske att man späde r fä rsen med mjö lk , men det är bättre med vatte n . Den blir dA inte så hård och blir mind re fet.

Det hete r att sme te n blir porösare av vichyva tten , men jag ka n inte se nAgo n skillnad. En god idI! är att istället för lök tillsätta litet löksoppa ur pAse . En fi ffig husmor laga r många små pa ket med fi nhackad , brynt lök pA hösten och slipper de n inte nsiva lukten av stekt lö k med e n gå ngs stekning.

Bullarn a form as lättast för hand , med våta fin grar. De kan seda n antinge n kokas ca 5 min . i buljo ng, eiler stekas. ViII man ste ka i mindre fe tt , steke r man i ugn (200' ) och skakar pannan dA och då . Fri kade lle rn a serve ras med någon sAs, lagad på buljongen som de har ko-

15.3 kl.

19.3 kl.

23 .3 kl.

26 .3 kl.

12.4 kl.

11. 00 18.00 13.00 16.00 12.00

13.4 18.4 19.4 27.4 10.5

13. 00 13.00 10.00 13.00 13.00

kl. kl. kl. kl. kl.

11.5 kl. 13.00 25 .5 kl. 13.00 5.6-9.6

Må nadsmöte i Svenska G ården . Fö redrag av prof. Mart in Mei nande r.

Utfärd ti li Syvälampi Sve nska T eate rn " Ro nja Rövardotte r" Klubbmöte Pe rhogalan 2.

Lill a Teatern " Bl andade kä nslor" .

Må nadsmöte i Sve nska Gå rd en med inte rn basar, lotte ri och progra m.

Klub bmöte Pe rh ogatan 2.

Besök på Ek ud de n 2: dra gruppe n.

Dagsulfä rd tili Forssa med omne jd Klub bmöle Pe rh ogatan 2.

Månadsmö te i Sve nska G å rde n. Vi ser "Ska nsenvec kan i bild och to n" .

Klubbmöte Pe rhogatan 2.

Klubbmöte Pe rhogatan 2.

Somm arresa " 1 Fä nri ks Ståls tecke n".

Sommarträffa r pä "To rpa nra nta" 15.6, 20 .7, 17.8 i Munksnäs.

Mera Siung med Siung J J

Radio ns serie progra m med ko mme ntare r o m sånge r ur de n a nri ka sångbo ke n SJ UNG fo rtsätte r med en ny giv unde r vå re n . De n fö rsta serie n sänds i re pris fr. o. m. fredage n de n I april kl. 14 med a ndca sänd ning lördagen de n 2 april kl. 19.20 . Den nya serien inleds freda gen de n 29 april kl.

14. Åbo sve nska damkö r och solister medve rka r. Dirige nt ä r Paul J a n sso n . som ti llsammans med Nils G öran E n gs tr ö m och Å ke G r a ndelI ko mme nte rar så nge rn a . Ocks å de n nya seri e n omfatta r 24 så nge r . många av de m älskade och uppska ttade frå n ba rn och un gdo msår. Ett ärli gt försök all rädd a någo t av vår sve nska så ngs katt och vå r kulturh i-

or:i:a:f:rå:n:g:l:ö:m:s:k:an:.=============~ 14 .00 Egentliga vårmö- I Ls;t: le sförhand li ngar , 15.00 Frå getimme 16.00 S lul

FÖREDRAG pA VARMÖTET

Tå g frå n Hels ingfors: 7.02 och 9 .07 Tåg frå n Åbo: 15.40 och 18.45 VERKSAMHETSLEDAREN

i Åbo den 23 mars kl. 13 hålles av diplomekonom Göran Eriksson.

VI HÄLSAR ER VÄLKOMNA. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET OCH STUDlECENTRALEN SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET

kats i t.ex . tomatsås . Det är en smaksak om man viII ha sås på de stekta bullarna.

ViII man ha e n variation på färs , kan man steka hela tärsen som e n limpa i ugn .

Den kan fyllas med någon kokt grönsak i så fall . Smörja e tt ugnssäkert fat , forma tärsen på fatet. Klicka litet smör på och låt steka i 175' i ca 1 timme . Man får lov att ösa den då och då med den sky som bildas , senare ka n litet vallen tillsällas.

En annan variant är att laga flera små färsrull ader och fylla dem med plommo n e ile r purjolök . De be handlas sedan som köttbulla r. Biff a la Lindström känner vi tili .

Men vilken Lindström de t var som gay namnet kom-

mer jag just nu inte ihåg.

Jag tror att det var en skådespelare i Stockholm . Tili de t vanliga grundreceptet tillsätter vi 1 1/2 dl finhackade , inlagda rödbetor och lika mycket kapris. D e t kan oekså va ra inlagd gurk a . D e ste ks i panna .

Pannbiff med svampsluvning på skogssvamp ä r gott , i ag har fa ktiskt kva r svamp från föregående år. B iffarn a kan stekas på fö rh and och gratineras i ugn före serveringe n , ca 10 min . 285' .

Stuvningen har vi före de t öst på biffarna. Gratine ringe n kan också göras sä att vi skär någon skiva tomat på biffen och gratine rar me d e n ostskiva e iler ri ven ost på tomaten . D et vanliga ä r a tt pannbiffe n inte a lls drygas ut , utan man [orm ar biffarna dire kt frå n pake tet , de sailas och peppras vid steknin gen.

Parisersmörgås är e n mätta nde lunchrätt . Smele n ka n ocksä smaksättas med kapris och finh ackade röd beto r.

Smö rgåse n serveras på stekta brödskivor , så att ma n fö rst ste ke r de n ena sidan av brödskivan Iä ti , bre de r fä rsen på ga nska tjockt och ste ker fä rssida n. 5-10 min . bru kar va ra lagom . Ma n får lov att passa att b rö ds ki va n inte blir fö r mö rk när ma n vände r och ste ke r på den sidan. Smörgåse n serve ras med ett ste kt ägg på biffe n .

Alla rätter av färs serveras gärn a med någo n typ av grön sallad , e lle r kålsall ad.

Lycka till .

T ycke r du att det ä r för besvärligt att forma bull ar e ller biffar , smakar nog färsen i fo rm av sås också bra.

H emma hos oss hette såsen kråkspa rk , mi n dotterdotte r ka llar den stekta myror.

Kärt barn har många namn.

Jag tycker att den ita lienska type n av köttsås smaka r bäst. 1 de n har man finskure n selle ri och morct. Den smaksätts med grönsakskrydd or som oregano och basilika . - Jag har se tt att man kan kö pa färdiga bottna r av pizza , me n jag har inte prövat de m. I princi p ska ll de t gå bra att breda ut köttfärssåsen , inte så lunn , på botte n , skä ra tomater på, strö över ri ven ost. 250' -ca 20 min.

Soppa på malet kött ha r d u kanske pröva t. Recepte t är detsamma som tili köttso ppa, köttet skall inte brynas. Se rve ra soppan med finklippt pe rsilja .

Från Esse:

En förunderlig sekund Nu lIalkas slutet av år nillollhLllldradlliosju.

Om drygt eli timm e växlar slutnumret tili dlla . / sanlling en f örunderlig sekulld den sista, av eli år så f yllt av händelser på skilda pian som rört oss alla.

Våldets andel av det gdngna dret märkbart ökar.

IlIdividens rättighet oeh trygghet starkt beskurits i mdnga delar av vdr värld, samtidigt som rop om demokrati oeh frih et Ijuder starkt ur tuselJ sinom lusen strupar.

På världs-seenen, likt marion eiler, de stora trängs oeh knuffas oeh en oeh allnan faller över rampen oeh glöms bort.

HallS sång Ijöd väl f ör falsk eiler f ör hög.

Kanhända sjöng hall illte samma sång som alldra.

Långt bort om della frih ets rop.

Ldngt bOrlom denna seen.

Skymtar eli skyhögt berg sd klart belyst av tidens af tomol.

Det bergets namn är EGO/SM. Det växer högre f ör vart dr som gdr, f ör varje gång lIär vi, som enskild eiler som nationer fö rvägrar den behövande vdrt stöd .

S. P.

Kom med tili Viborg den 8-10 augusti

Hotel DRUZHBA Gröndals pensionärsklubb inom Esbo svens ka pensionärer r.f. anordnar under nämnda lid e n resa med 2 övernanningar på del av vå ra lands män uppförd a Iyxhotellel vid Salakala hti me d uls ikl moi Viborgs slon .

Resans pris mk 685,I priset ingår:

övernattningar i 2-pers rum m. bekvämlighete r fru kosl och m iddag den 9 .8 frukos l O. lunch den 10.8 bus sre sa Hfrs - Viborg O. Willmanstrand - Hfrs båttur med MS Carelia Viborg - Willmanslrand längs Saima kana!. guidade rundturer i Vi borg med buss den 9 och 10.

- den lokala resllbyrårepresentantens tjänsler - visumkostnader

08S1 I krartvarande pass krävs Mo t extra avgift komme r för den som önskar aU arrangeras: middag a nko mstdagen på Rund a to rne t med dans ca mk 65,middag på hote llet mk 50,-. DR U ZHBA kä nt fö r sitt ryska och o ri e nta liska kök . e nkelrum mk 180.- (2 nätte r) Anmälan och nä rm are uppl ysnin ga r ge nom Eija Franeke tel. 90-59 80 72. Alla SPF-medlemmar är välkomna, så långt de återstående platserna räeker tili.

ska ll ra i mun vid prat. Med pro leser. ja lösländer eile r

Ett vackert leende förlänger käften

Nils Westerholm

Mcd.o.kir.dr. pro[essor

De t ovan sagda är e n sanning med modifika lion.

TroIs morgonslund ä r de l inle alllid guld som gli mmar i din nästas "mund". Nej vår mun har Iiksom så många andra ställe n på kroppe n mö jlighele r all med arlificieli hj ä lp fö rskö na och förföra. ja lill och med ibland fö rslö ra. Jag ska ll inte gå in på del här de nn a gång. lro ls all de l vore freslande.

I likhel med la lesälle l all ögal ä r själe ns spegel ka n vi säga all munne n ä r kroppe ns spegel. Vid de neSla sjukliga rörändringarna i vå r o rganism åte rspeglas lillslåndel förr e ile r se nare i vå r munhå la. o fl a på he lt specie lla siili som ibla nd lill och med ka n ge uppgifte r som lede r oss tili den rä lla diagnosen. Me n de l ä r inle

re r.

Bla nd oss finn s de l lä ka re n drar ullanden och

många sam har fö rl ora t sin a fö rsö ker kaschera öppningländer. De l behöver inle be- en i tandgård en med en faSl ro på va nskötsel även om bro e il er lös prol es. De l sag-

omvä rlde n gä rna viII slå omkring sig med de n te rme n.

Del är inte alllid så läll fö r oss all fö rslå aU del finn s individe r i vå r omgivning som Iider av så höggra dig landlä karskräek au de låle r sina lände r sm ningo m förfall a unde r live ls g ng ge nom ovå lighel före nad med höggradi g la ndlä karfobi . De l va nliga förl oppe l är dock i ko rthet all la nd röla a ngriper lande n primä rt. Fö ljde n är bo rrin grepp som borrar bo rt de a ngripn a pa rt ierna och e n plomb fyll e r håle t.

Sena re ul veeklas sekundä r landrUla med borrn ing på djupel av la nde n. ne rve rna börjar reagera. bl ir infe klemeningen att gå närm are in rade. Ta ndlä ka ren avlägsna r på dessa historier ulan vi går ne rve n och gö r e n ro lfyllning. som småningam kan direkt in i munnen.

da låle r kaoske på någol säll nonchalanl me n jag viII lillägga all a ll den här beskri vna be handlingen ä r perti nent. Och slulel ä r la ndproles e ile r då vi viII anväoda eli liklydi gl o rd säger vi Iustä nder.

I vå r pensionä rsålde r bär lvå lredjede la r av oss. ja kanske ä nnu ne ra LÖslände r. e n de l i fo rm av de lpro leser andra i fo rm av he lpro leser s. k. he lge biss. T andpro le-

I var åld e r. ja. jag me na r resultera i förändringa r och tp ed älder inte anlal år utan in fekti oner vävnadern a

alstr at va kuum . Protesern a

r ä tl o c h

~ I blt.

vi pcn sionä-

runt

rOl spel scn

och

tand-

sern a utprovas av anti ngen

la ndläkare e ile r specialla ndlekniker eft e r del de fö rsl lagil exa kl a aVlryck av munnens sle mhin nor och benvallar.

Protesmateri alct är

e n speciellt hå rdp last. Lösgo mma rna fäsler sig slad igl på plals i munh ålan genom åSladko mmen adhesion och få r inte gunga eile r kännas lös a vid lu ggning. inr e he ll e r

lösgommar. bör man kunn a

bita ocksa hård föda. Me n lro aldrig all du ka n bila med la ndprolese r på samma säll som du gjorde med din a egna lä nde r. de l bör ske på eli specie llt säll pa sidan av

Sve nska

Pe nsio nä rsför-

T emal

fö r d iskussio ne n spe klive ce nlra lbyråer. De l

va r fö rn yande t av adminis- är slo ra pro ble m de l ä r fråga trat ia nen för vä r social- ach om . och någo l direk I sva r på

e li möle. so m de n 4.2. 1988 anordn " ts av Sosiaa li - ja le rvcysjärjeslöjen yhteislyöyhdislys Y T Y r.y. i He lsi ngfo rs. Ho n beräll ar neda n o m vad som diskule rades

hälsovård med IO nvikl lagd på fö rn ya nde l av medicinalstyre lsen oeh socia lslyre lsen.

Inledare var ArlO V. Klemola. som redogjorde för de ana lyse r och fö run dersök-

de a klue lla frågo rna ka n i den a skede ej ännu ges.

De l projek l som sallS i gång i mars fö r eli å r sedan. gå r uI pä all öppe l kla rl ägga vid mötet. ningar . sam gjon s inom re- de bägge ce nt ra lbyråe rn as uppgifle r fö r all i e li sena re skede kunna de legera e n de l Har Du ont i musklerna, av arbelsgruppe rna lill lä nsvärker Dina lemmar? slyrelser och ko mmune r.

Härige nom kunde ma n undEn ny salva hjälper mot värk. svullnad och inflammavika överlappning och ge tion också vid lörsträckni ngar och vrickni ngar eenlra lbyråe rn a bäm e möjli g h e l~ r all fun gera som ulvec klingscenl ra le r. Eli a lte r-

Moviflex®gel

he le r ge no mfö rdes i Sve rige . hade man e n mye kel brislfällig de legerin g. och a rbelsuppgiherna fiek mammutart ade

dimensioner .

Dessulom brasl de l i ansva rsfördelningen - ailI frågor. dä r ma n ha r nåll lä ngre hos oSS. I dis kussio ne n kom del fra m e n he i de l inlressa nla synpunkler. En av de ltaga rna fö reslog (på skäml ?) a ll ma n he lt skulle slopa cenlralbyråe rna och låla he la pOlle n på 90 milj arde r gå dire kI lill fältel ! De n enligl min mening mes t tänk vä rd a

synpunkle n ulla lade e n av

diein al- och socialslyre lse rna

de närvarande. som nämnde

tili en enda administr ati v en-

VALTA VAs belyde lse för

heI. En a nna n möj lighel är all grunda en ul veeklin gscent ra l. där e n de l överva knings- och lagsliftnin gsfrago r skulle lä mnas ål e n nyo rganiserad medicin alslyre lse.

vä r ut vec klin g av socialvå r-

diskule rades

de n. Han f':-uklar. all en sammanslagning av socia loch hä lsovårdsorganisalionern a skull e fö ra socia lvä r-

de n lill baka lill den grop. ur vilke n de n med slOra anslrängninga r Iyfles ge no m e n ny lagsliftnin g år 1982.

ivri gt av de närvara nde - ca

30 represe nla nl e r för o lik a social- och hälsovå rdso rganisationer. En fråga. som men en lokalt lindrande salva är den raka linjen tili smärtan

Medicinen kan köpas receptfritt från apolekel

Movillex 901 509 28.70 1009 48.66

Inol11

pen sionärsvärld en

väcktes var va rför man har

berörs vi ka nske inte dire kI av ova nnämnda proble m. me n e n de lege rin g lill ko m-

hah så må nga svåri ghele r i

munern a och grund andet av

Sve rige . där man red an för

frikommuner skulle i fra mliden ha slor belydelse äve n fö r vå r sociala lrygghe l.

eli lio lal år sedan gåll in för e n sammanslag ning. Te lle rvo Klin g frä n socialslyre lsen kunde svara på de nna fråga.

N är sa mmanslagninge n av

socia l-

och

hälsovärdsen-

då sockret inte är smultet.

åSladkomma all del gör onl då sockrel söker sig under prateserna och skavar pa slemhinnan . Dc tsamma är

BÄSTE PENSIONÄR,

nati v är att sa mmanslå me-

Proble me n

som här kommer sa m num-

ma ndla r. Vissa bakverk med socker(ko rn ) på ytan kan .

me r e li . Del ,i r ka nske de n fallel med de smä "kärnorfrågan sam mången tand- na" frän hallon , jordgubba r. tandraden ungefär vid prolesbärare har utta lal e n blåbär och hjorl ro n. - Sm'; mungi pa n. Ali bila med ö nska n om all få besva rad . , kavså r föro rsakade av daframl ände rn a belyde r a ll Ta ndgarnil yre n måsle ligl sill ande lösgarn ilyr ka n ma n as tadko mmer e n gun g- lvällas e h er va rje måltid. vi med fö rde l sköla genom ning i pro lesern a så all lu fl Gå aldrig lill sti ngs ul an all att med pra teserna i munka n lränga in fra n pro leser- re ngö ra prolese n/p roleser- nen borstll länderna med Ble nd-a-med. nas bakre ka nl med fö ljd a ll na. T vätt a dem i ri nnande ta ndpaslan prolesern a lösgör sig. Vi vallen över en lavaar med sam vi kan inhandla endasl pä apoteke n.

O m sår under måsle lära oss all a nyä nda va tt en i. eiler i ett tvättfat våra tandproteser på rä tt lill hälfle n fyllt med valle n proleserna icke läks inom säu vid lUgg ning oeh lal och e medan prolesern a blir hala två veckor måste specialist framfö r ailI inte leka med aU hanle ra och om de fa lle r konlrollera fallet. Dåligl si lmOI någo l håq gå r de läu i lande prolese r ka n dessul dem så att grannen ser.

Vi måsle lä ra oss a U hälla bita r. Tvälla me d hård land- om fö rorsaka mindre e ile r slemhinnetum örer. vå ra proteser Iena. D et ser borste . I drogerie r fä r man större snuskigt ut om vi har en inhandla speciella s. k. pro- vilka va nligen är goda rlade De nlu men nägon ga ranli för all massa matrestcr mell an pro- leslandborsla r. lesens lände r och då hj älper C reme är namnet på en dessa inte skulle kunna ulinle del vackrasle slOma lo l- landpasla gjQrd fö.r all pUlsa vee klas tili ca ncer finn s lnle.

Del ovan sagda kan samleendet. Prolese.rna sa ml ar la ndproleser. Borsta med e n på sig a llskö n&avfall . frä msl protesbo rste proleserna isin !11anfa{las i följande vikliga äggvile resle r men också heiheI med creme n. lål de n pun kte r: 1. Lål en landläkaa ndra ur födan uppl agna ve rka någ ra minuter och re eiler speciallandle kn iker ä mnen och en mängd bakle- borsla bort den. Skö lj pro le- min'sl en glmg i årel granska rie r. På proteserna lägge r sen o rdenlligl i rinn ande pro leserna oeh hela munsig dessa som e li lunl vilgull valle n. - Då de l bildals nens slemhinnor. 2. Proleslage r över he la prolesens yla tandsle n på lösgommarna re nlighel. lväu e h e r varje men mest i protesern as ka n man få den av lägsnad måltid , lväll morgo n och framparti . D essulOm bildas genom an a nyä nda Koki- kväll. 3. Om prolesen kä nns på prOlesen tandsle n. e n de nt lösning som fås på apo- obekvä m kan du under nalslags rä ll hå rd ka lciumfos- teke n. T a ndsle n fås bort ten hålla de n i eli glas med fa lbelägg ning främsl vid geno m all enl igl medfö ljan- valle n på nallduksbordet. plalse rna för sali vkö rtla rnas de bruksanvisnin g pe nsla H os en de l individer sväller ullopp alltså i protesern as !andsle nsslä lle na med de n slemhinn an unde r lösländerfrä msla de lar och baklill dä r li kasä medföljande borste n. na och del kan korri geras luggländerna (mola re rna) Görs dell a regelbunde l hälls genam att sova utan tänder. inta r si n plals. I sådana fa ll prOlese rna re na. - Ibland låta munnen vil a. Skyll inle där den vi tgul akliga mj uka fö ro rsakar smä harda part ik- på magen om mun nen lukkli bbiga massa n och la nd- lar i de t som vi äter sårn ader la r pylon. Daglig munh ygisle nsbi ldningen fär ligga i slemhinnan under prote- en är en de l av vår kropps kvar pä prmesern a rö r länge sern a. D ella sker exempel- hälsovård. får munnen och andedräk - vis då vi årer nött er eHer

Social-hälsosektor under samma tak? bundet r.f. va r representerat av Jutta Christian sson vid

le n e ll odör som skvallrar om äga re ns oförmåga, ka nske ibland sla rv, a ll sköla sina pro leser rik ligt.

Hur ska ll prolesern a skölas? Del ä r väl de n fråga n

Jutta Christian sen

och sexua litel lill beha ndling.

Skriv två "fria uppsatser" om det ovanstående. Ulmä rkt är de l , om du viII och kan gö ra del på maski n. me n också handsk riven lexl är välkomme n. Dill na mn E SA MH ETSU PPLE- behöver du inte sälla uI och V E LS E R HOS GA ML A de pe rsoner du evenlue llt MÄNN ISKO R. nämne r i dina uppsatser ka n - KÄ RL E K OCH SEX PÄ du oekså "döpa om" o m du viiI. Del vikligaste är. att GA MLA DAR : själva sa kinnehåll el slämJag skulle be di g. a tt vä n- mer överens med din3 egna ligen ge din e rfa re nhel i des- upplevelser.

S8 frågor lill oss fo rskare pä Va r ä rl ig . Vi ä r fa kliskl ule o mråde l. Ge nom de n erfa- och söke r "sanni ngen·' . obere nhe l och de lanka r om raende om den är " passa ndessa frågo r du har. skulle de" e ile r inle i a ndras ögon. du kunna slöda och hjä lpa Skriv rrill ur hj ärtal. må nga a ndra. D in kunskap J AG VILL T ACKA DI G kun de bli me r allmä n kun- HJ Ä RTLI GT. PÄ FÖ Rskap oeh fö rm edlas genom HA D . före läsningar oeh i böcke r.

Dessa lvå områden ä r käns- Sänd in dina bidrag lill : liga område n. dä rför har väl Doc. Jan-Erik Rulh fo rskningen också dragil sig KunlOkallio ifrå n all lidiga re på djupe l 00 100 Ö ste rsundo m närm a sig de m.

SÄTT UT DIN Ä LD E R. Jag hoppas. all jusl du viII OM DU ÄR G IFT' ELL E R va ra en av de förd omsfria O G IFT'. OM DU ÄR MAN fö regångare som la r upp en- ELLE R KVINNA PÄ DIN samhe lsupplevelse r. kärle k U PPSATS.

inol11 två vikt iga områden av

gero nlo login saknas tillräcklig info rmalion. fö r att fö reläsa re och fö rfa lla re av gero nlOlogisk Ii u e ra lur med sä kerhe l ska ll kunna ull ala sig. Dessa är:

~

På Lärkkulla stiftsgård i Karis anordnas i juni under liden 6 - 12.6 kurser och eveo 111111 nemang av olika slag . Vid sidan a v de valbara programmen linns rika möjligheler tili vila, rekreation och uteliv.

Välkommen tili Lärkkulla under den vackraste tiden av sommaren. Ring eile r skriv lör närmare upplysningar, Lärkkulla stiftsgård . 10300 karis, tel. 911 -300 55.

8

••

••

SOK DINA ROTTER - Den nutida urbaniseringen har varit mycket snabb, folk har flyttat in tili tätorterna och lämnat sina gamla hembygder. Småningom har de börjat fundera på varifrån de egentligen härstammar. De har börjat intressera sig för sina rötter.

Så förklarar dipl.ekon. Nils Kock , inblten släktforskare och ordförande för Helsingfors släktforskare sedan föreningens start 1973, intresset för släktforskning. God Tid sammanträffade med Nils Kock i släktforskarnas Mecka - Riksarkivet. Var annars!

- En annan orsak tili det alltmera ökande intresset för släktforskning är säkert också den ökade fritiden, anser Nils Kock. Nu har människor tid att syssla med släktforskning. fa ll började nya böc ke r [öras först på 1730-talet.

Ska tt elängder Jordägande personer kan man i vissa fa ll följa bakA t tili mitten av 1500-talet. Det var Gustav Vasa sam be hövde pengar i slatskassan och in[örde skatt för jordägarna .

Och därigenom kan man hitta uppgifter om dem i jord eböckern a.

Men det är avsk rifte rn a av församlin'ga rnas histo riska böcker so m iir släk tfo rskarnas viktigas te informations kä llo r i b l. a. riksarkive t. De s. k. sva rt a böckerna.

Och i dem kan man fr.o. m. 1850 oc h bakAt hitta uppgifte r o m si na rö tt er, o m förfäderna som man viII ve ta me ra o m . Va r d e levde . när de ka nske gihe sig oc h hur många barn d e hade och mycke t ann a t.

Det mesta

på svenska - De t so m underl ättar för oss fi nl a ndssve ns ka r är att

En slor del av Riksarkivets dokument är mikrofilmade. kyrkb öckern a förd es på Här sluderar kanslirådet Georg Lulher ett blad ur ett sve nska ä nda fram tili slute t av 1800-ta le t. Språkm anifesdokumentfrån 1700-lalel. Stående Nils Kock.

Riksarkkivel i H elsingfors , nära gran ne lill universi tetsbiblioteket , är de n plats där släktforskare oha träffar likasinnade. Det gör också Nils Kock medan vi är där. Bland dem o rd förande n i Genealogiska samfundel i Finland kanslirädet Georg Luther. H an sitter vid en läsapparat i elt av de många smårummen och läser en mikrofilm av elt dokument frän 1700-talet. Texten är rält svärläsl för e n nybö rj are men förefa ller inte alt ge varken honom eiler Nils Koch några so m helst tolkningsproblem .

Hur börja?

Men hur ska då en nybörjare gå tillväga för alt få veta någol o m sina rötter?

- Inlervjua först äldre släkt inga r e iler vän ner, rekommenderar Nils Kock.

Be dem berätta vad de ve t och minns från sin ungdo m , om o li ka släk tin gar , va r de bolt, vad de gjo rt och hur del va r i ga ml a tider. T ag gärna bandspelare med , så gå r det e nkl are. Fä rsök lela reda på gamla släk ldok ument, såso!TI vigselbevis. bouppteckningar. lagfartsprotokoII. brev, fotografier, m .m. I gamla alma nacko r , biblar och poslillor kan det

också finnas värdefull a anteckningar.

tet av å r 1863 slipule rar a tt fi nskan skulle jämstä llas med svenskan men det räckle någ ra år innan det fanns persone r so m behärskade finskan och som kund e sk riva dem . År 1901 fördes exempelvis sena tens protokoU [ö rsta gånge n på finsk a.

Som pensionär har Du God Tid tili rättssa k , fra mh å lle r Nils Kock. Några uppre tade o rd öve r en gä rd sgå rd kund e det bli rä tt egå ng av och det sk revs protokolI på hä nd e lsen sida llpp oc h sida ner.

Också domböcker finns i Riks- oc h Landsarkiven .

Förräderna var militärer ils Kock söker all tså ivri gt också ha n si na rÖlter. s in förfäder. H a n ha r kommit så lå ngt bakåt so m tili å r 1700.

- J ag fo rs ka r i slä kte n på min fars sida, be rättar han .

Och den ä ldsta jag h ittills funnit ä r se rgea nt e n Pe te r Kock so m ä r beg ravd i T enala. H an var se rgea nt vid Ny lands drago nrege me nte.

De äldsta var fö rres te n militä re r so m det ä r rätt svå rt att följa eftersom de va r så rö rl iga och ofta fl ytt ade.

En son tili Pete r Kock var också han militä r. H an fun ge rade e n lid so m länsman i Vemo oc h dog sed e rm era i Kari slojo. H an förekommer spo rad isk t i domslo lsprotokotI. Bl. a. a nkl agades han en gå ng för att ha stul it två säckar spa nnm ål.

D ethä r s kedde i Masku och Ni ls Kock ha r lista t ut att den som ankl aga t honom för stölde n isi n tur ankl agad es fö r den o hem ul a beskyllningen .

En ann an historia han kommit på är e n kvinn lig släkling so m va r gifl med en lä nsm an som miss brukade sta rk a drycker och so m slutligen körd e i diket oc h bröt nacke n .

Men va r och e n av oss pensio näre r , so m e nli gt a ll as upp fa ttning har go tt o m tid , har alla förulsä ttnin ga r. att på ege n hand söka vå ra rö tte r. Men vi ska helst ta reda på hur man på e tt rätt sä tt gå r tili väga inn an vi sä tt er i gång.

Och om det ge r Nils Kock

T ili 1850 1 fö rsa mlin ga rn as egna a rkiv finns uppgiher so m gå r tiUb aka tiU ca 1850. Men alla uppgifter före del fi nns i landsark ive n och/eUer riks- Ocksä domböckerna ark ivc t. ger informationer - Några undantag finns, D et är inte bara kyrkberättar Nils Kock. Exemböcke rn a som ger informapelvis Ekenäs rörsamling har ti o n om vad som ka nske alla kyrkböcker ä nda frän hä n de vära förfäder. Också börj an av 1700-talet i sitt d omböckern a från härad seget rörvar. oc h råd slu vurä tt e rn a är vikti ga kä llo r för släk tforska re Kyrkolag 1686 alt ösa kunskap ur.

Nils Kock berältar alt - Vi måste minn as att i Kyrkolagen av år 1686 stipuforna daga r kund e minsta lerar alt försa mlin ga rn a småsak so m inträ ffade göras måste föra bok öve r si na medle mmar. Fö rsa mlingarna sk ulle anteckna fö dda oc h döpla, vigda , döda och begravda. 1 en separat bok - kom munionbok - anlec kn ades när försa mlin gsmedl e mmarna gick tili naltva rd en, o m och hur de kunde läsa och skriva sa mt eve ntue llt andra d etaljer om de ras liv.

Trots alt lage n kom tili å r 1686 räck te det givelvis en lid inna n allt dett a kunde ge nomfö ras. Och så kom Stora Ofreden, so m medförde alt kyrkböcke r brändes, försva nn O.S. v. 1 många Såhär såg Riksarkivet ut i seklets början.

Kyrkböcker från 1850 och bakkål finns avskrivna IIOS Riksarkivel i Helsingfors. Här sluderar ordföranden för Helsingfors släktforskare sedan dess slarl år 1973, dipl. ekon. Nils Kock en av dem.

1 bo kh and eln får man rå d , råd som han också ga v bibliotekarier so m för e n lid ocksä kö pa lidsk rifte r ss. sedan sa mlades i landskaps- Genos (utgive n av G e nealobiblio teke t i Esbo fö r alt lä- giska Samfundet i Finland). ra sig hur d e ska bistå perso-

ner sam är intresserade art Gå med i en kurs börja med slä ktfo rsk ning Må nga arbetar- e ile r medoch gör so m man ska - först borgari nslitut anordnar kurgår tili biblioteket. ser i släktforskning. G å med i e n sådan kurs. sä komm e r Vad finns i Du snabbare in på rält spår. biblioteket?

På biblioteket kan det finnas många bäcker och tid- Föreningar Svensksp råki ga slä ktforsskrifter av intresse för e n släktforskare. D et kan vara karföreninga r finn s åtminfräga om socken-(stads) his- stone i H elsingfo rs, Ekenäs. toriker, släk tkrö niko r. ma- H a ngö. Pa rgas. Mari e hamn , trikl a r oc h uppslagsböcker N ärpes. Vö rå. Vasa , J a kobav o li ka slag. Ka nske dä r stad oc h Karleby. Och sefinns mikrofilmer (e iler mi- dan tidiga re nä mnd a tvåkrok o rt) av fö rsa mlin ga rn as språ ki ga Genealogiska Samkyrkböcke r. Då har bibl io - fundet i Finla nd med hemte ke t oc kså e n läsappara t , o rt i He lsingfo rs. Fö reningsom stå r tili forskares fö rfo- a rn a o rdnar föredrag oc h konfe re nse r , so m är mycket ga nd e.

Biblio teksperso nale n kan läro rik a och intressa nt a .

Försva rsmak te ns ce ntralkanske ge goda råd hur e n ark iv ä r KRI GSA RKIV ET i nybö rjare skall gå tili väga .

H e lsin gfors . Andra viktiga arki v: Lantm äteristyre lse ns Gä tili bokhandeln a rkiv och ko mmunal a a rkiv 1 stö rre bokhandlar fi nns är H e lsingfors d el både sve nsk- och finsk- (viktigast språ kig lilteratur o m släkl- stadsa rkiv).

Q ärtill kommer o lika veforskning . Det är skä l alt skaffa en grundl ägga nde te nsk a pliga a rkiv (ex. Unibok . t. ex. Börje Furten- versile tsbiblio te kt i H :fors, bach : Släktfo rsk ning fö r al- H andskriftssa mlin garna vid Åbo Akademi) , större föreIa.

9

••

••

BORJA SLAKTFORSKA, GAMLA l-/ANDITJLAR ,

Stora bokstäver i några varianter rrAn 160Q-talels börjen (t.v,) tili 1700-lalets slul (t.h.)

UI O$S DU lal'1lt H, hUi dell)'do atroNI dl: UI ioOlD I'i: liU gnlnd (0, de varltrandos bllllcbtil~, vi mtiter 11600· och 1700·talsurkundn.

A. A, • b

Sto raboluUyer Trytkllil Sknv. til

C,

(l

O d E.

II lt ~ CO fi

rr C. H h Jj

~

K k

II

H"

o. p p

Q. R. S.

T,

",

~

b

..t-

6

.cJ

r

r

'1:.

Il

9

f

fk

m.

m

I

~

m D '11 Q

':.r"

15 II

"'-

n

0-

n

~:.l?

n

p

r

'r

rs

')1

t

'2t-

II

"

3)

,

')

c<S~(;C<<:.);;(JC'.(J'~ ee s:t lfO!<lJ'lf"uT-

..) ~1J-~!L? (i}~J<i!.sJt!J;:.eJ.d,I"'"jc/~.d"j} E

..(fI..J-alf'rp,:..r;ta. rc ft ~enr<!ff-f,~

c

/,~li'cI.rG<-~tf'<t;/r/~~"yt-J''''~ ~.&4<t<!{ 07',f,-4~.,f5.fJ-<;-<;" 'ltJj<;9-if5

R

o<!;.<j.ohl ..h>'fh.v1?'to;e., y~'1'<-"-f~$-"1

H ) J

K

-

J'$n~JYlr7T1ijfI1'9-'lI9-/

4) Jlimfo r "r

~-I{1t,!"",:q .. <!..:.,,:.t"'''tfj'<;rA 1~tf(~1i<' :!~cL- L~ ~,I,.:i.k~ ~ !L.(z';fd:;:.t

$l;'ndrlly/U"lonl.e:l1vanIIDulIord

vi. '"' 'Wfj.IL-Iz ~"""9><I1f=",,;:.c'h1:'11'C?i7 v . .f.J'I'>nt"",..~ ..{I>\I~c>' ?;92",~cW-.>:' P'~4'.y Ll O'f!fJ 0... e.e<!'J U-.obO ' " 7J E.i>I't<! 7"-fi.~'R' pJlI ~ t.R fd:.JY/,;'71")1 ,I).(',a2er-'1tf~!l49.e'" df.1I! )jJ1f..JL <;(! ;R..JI-'< !.>i'91.Si af

M

-~

H

d

-:1 "7 C

61

~7)

..::

61F6n·.... l.lnttmrd

9)

7\ ~O,ltbl')'tnln ll~ "f JlmlO, -.r Bl Andnl VlIrtonltll uni , onhJu!

9)Drl'd,.krllukll!.«knrt'· ovtr5IU!.r· 5hll.er

...

'iJlP.

ID

x •

3:

Z'

y y

'll

A \

~

J P l

ilo

~

o.

a.

A-

Q

w'J~

p

Q

1k "

:lO

d

W

2 1Som tlt Smll lt n 31 J älT.ror ~hR

Il

.-P.6. 5 ) .t

!l1

,.

$!1-S.Hj.#.:fbl.JJ'.># ~.4f "I?-,FU}? >(.;&11",

IHnutaup pslagJ

f

~G

~

W,Sj.yl<~<'l""4.i3<'oI-<t """' e <l.. "'". '"

Kommtntat

1) wO l: lrbr)tnl ngW ~

j-

.f "

WW

-.

"

S<f f E I

lJll

l"u .

n (

,,9'

i\

L)

Il

,;';

D

) ,

Mm

a ..c

lli ll\

Sm6bokJtiYn SknvJ\i]

Tryeltstil

'0)

ro~ul m~

;fJ" /,, {;f""f"rl.BtS'?>&?I' iJ'?"YJ"'1""7'ir"

5

T T 1'" ~z-rii'f1!-~rfr r.l.,'?,,"r.-'?!eZ: .a cy-z.-c.I C/C .",.::1/1/ fit.!lt.2.. 74 2Z',u 121

T

- n-

10 )Jllmro , -,...

'1,, '1:!'fI r11(Y'J..,v.Bl'#7/2,I-*1V>4 "J 7Y",.,?HJ..I?v!)/!Ul9'1'W-1~ W.2. 'W..,..r;;",p 'f"-,:r?t e"t: ~ 'b'R5 x 1t;.

v

w

~--r

r

.:;;". '?-'7 ~ ::f "1 'J 3' '1

a.

ofy

1''1 ~11 f

,?Q...":Z

7'

".c.. .

svårläsl. DeSSUlO m måste Historiens vingslag man minn as an ha ndstilarn a På Riksarkivet kan man va rierar mellan tydlig och näs tan konkret höra hislOri· e ns vingslag. En besök där svärläst.

Hä r invid exempel pa hur ä r en upplevelse. I arkive t bokstäverna såg ut i tryck förvaras 37 hyllkilometer och skrivstii. Likaså återger handlingar från medeltiden vi exempel på hur bokstäver fram tili våra dagar. Den kunde kombineras. äldsta urkunden är konung Birgers skyddsbrev [ör kvin· inte

tags arki v och privata arki Y.

De a ll männa arki ve n har tili up pgift att mo ttaga, ord· na och förva ra arkivalierna samt hå ll a dem tillgä ogliga för myndigheter. forskare oeh andra som behöver ta de l av dem .

Bland de me ra betydande ark iven

ska

ltandsu rkiven

givetvis

förgloITlITlus .

Sådana finns i Åbo som har hand om Åbo oeh Björne· borg samt Åland. Landsar· kivet i Tavastehus har som distrikt Nylands oeh Tavas· te hus Iän , la ndsarki ve t för Savolax· Kare len har de t distrikt som namnet säger d .v .s. Kuopio. Kymmene, S:t Miehels oeh Norra Kare· lens Iän , landsarkivet i Vasa med Vasa Iän som distrikl.

Jyväs kylä landsarkiv har hand om Mellersta Finlands Iän samt slutligen landsarki· vet i Uleåborg för Uleå· borgs oeh Lappla nds Iän.

Gör upp en antavia För att få ordning på sin a förfäder måste släktforska· re n först gö ra upp e n s.k. antavia . För antavlor finns o lika mode lle r. Fö r varje person på antav la n görs där· tili upp e n s.k. personakt där mera de ta lj erade upp· gifter anteeknas.

Bl. a. fi nns på blanketten plats fö r e n ko rtfattad lev· nadsbeskrivning. Och så går det givetvis att skri va me ra på tilläggsblad .

För a ntav lorna och för personakterna finn s färdiga formulär. Det ä r " bara " att fylla i dem .

Gamla stilar För att kunna läsa de ur· kunder och handlingar som behövs vid slä ktforsk ning är det ett måste a tt kunna läsa gamla ha ndstilar. Och i do· kument från 16oo-1700·ta· le n användes det tyska alfa· betet. Som kan va ra nog så

Latin

La tinet va r ju lä nge e n språk som a nvändes i kyrk li· ga sammanh ang. Och låneorden därifrån ä r många.

O ch förko rtnin ga rna li ka många. Därtill förekommer ord i språke t som vi numera inte a nvä nde r och ens kän· ne r tili.

Ordet costa kan bet yda både revben och hustru. fri l· la var givetvis älskari nn a. fi · lias te r en styvson e ile r måg. fö rk ortnin gen ea betydde ä nka. dn e n dräng. Bo ksta· ve n h kunde beryda anting· e n he rr e ile r hustru . Ava e i· le r avia slOd för farmor e iler

EtI av pwtserna i gamla forskarsaletl i Riksarkivet i Helsitlgfors har a'ltIekterats av dipl.ekOtl. Nils Kock som forskar i sitl fars släkt och Iyckats komma bakåt tili år

Nyrenässans

1700.

norna j Kare Je n och ä r frå n

Huset där Riksarkive t in· ryms är uppfö rt i nyrenäs· sansstil och blev färd igt 1890. Byggnaden ha r plane· rats av professor C.O. Nyströ m . E n flygel vid SneII· mansga tan blev fä rdig 1928.

1316. Den äldsta löpa nde serien av handlingar - fog· deräkenskaperna. inleds dock först 1537.

Totalt uppgå r Riksa rki· vets hyllkapaci te t tili 5 1 ki· lometer. 11 2 arbe tsplatse r finn s reserverade för forska· re va rav 25 för persone r som a nvä nde r mikrofilmläsnings· appa rate rna. Blir man tör· stig finns en kafe i huset och

Den är planerad av pro fes-

inlresserad av vå r historia

sor O . Ha nsson. Skulpture n pä den gamla byggnadens anika (tak) föreställer tre kvinnofigurer. Skulpturerna ä r gjo rd a av konstn ären C.E. Sj östrand . Skulpturen åte rfinns i Riksarkivets si, gill. De underbara takmå lningarn a i gamla fo rskarsa· len och väggmålningarna i den tidigare e ntre ns trapp·

eile r av sin egen släkt och dess histo ria.

- Det alltmera ökande intresset för släktforsk ning är en tecken på a tt vi vi II ha e n fo tfäste. säger Ni ls Koek.

1'-"'"''

hus är gjorda av dekora· tionsmålaren Salomon Wuo· rio år 1890.

Miljön är alltså som gjord fö r forskare. för den som är

Förr va r det annorlunda när

sto ra de la r av befolkningen var bunden vid jorden . Fle· re gene ratione r levde tili· sammans eiler nära varand-

ra . Det var nära tili kyrko· gården där förfäderna låg begravda . 1 dag har vi inte samma kontakter med det förgängn a.

Me n vi kan a lla söka vå ra rötter , söka vä rt förgångna genom att börja med släk t· forskning . Kan vi inte själva ta oss tili de arkiv som finns går det an mot e rsänning få kopior och utdrag ur hand· lingar. Me n gå först tili bib· Iioteket eiler ta la med ä ldre släk tingar. kanske det blir början .

Gurli Nurmi

L,. ~

..... ·_· .. '- - 1

c..!..--:':. od>DIr.:':'~~';'"

.

~

"........"

l' _ .... ,,_•. --_. """""'.. _."..

mormor. Och en ra nt var 6n

la ndstrykare. Me dan ordet beluxa inte har någo t med belys ning eiler Ijus a n göra utan betyder a tt lura. Beiib· ba stod fö r förgifta och ne· pos betydde sonso n eile r don e rson. E n viduus va r en änkling e ile r änka meda n virgo slOd för jungfru . Örk· dag var en a rbetsdag. qvek boskap och uxo r maka e ile r fästmö.

1 kyrkböcke rna antecknades fordom också dödso rsa· ken nä r e n person avlidit.

Och dä r finn s rä n må nga sjukdomar som vi inte för· står oss på. Ma ran bet ydde an en person av lidit i astma. nervfeber innebar tyfus, ste npassio n njursten e iler gallsten . svinnsot e iler trån· sjuka innebar lungsot , frossa var ma laria. bron märkligt nog epi lepsi. bukrev innebar an en pe rson av lidit i nå n sorts magå ko mma medan den som dön i obstruktion avlidit som fö ljd av för· slOppning.

dessulOm e n fö re läsningssa l med 70 sinpla tser.

... 1-'

1........... ".. .........

._,,, .. .. ._..,,.' ~

1'-'-" ."."- '''N ' _ .....

. . . . .r::::::'' - --"""._ ...

A_

o ... a... , ...... ·,... ......

•

. •__ •.,,,,,.......

, . . .. '_... ,.... .... _...... ...

, ._. .... ... ,

..'....

....:.:::;;;:: ;'~;::'''' ';',:".,0.............. ... '..... -~ ., ..... " .. 00' ' "'' ...... '"' •••,,

:::~.:: .: : :-..::-..:.~':.:!::';i:;::'.;::":.

Persotlakt

Gamla forskarsaletl i Riksarkivet i HelsitlgJors.

JO

Ulla Gyllenberg:

"Vi ska vårda det friska i oss oberoende av vår ålder" oeh sä de monstrerad e hon - Vi ska vä rd a det fris ka tillsammans med en del av i oss o be roend e av vå r ålder. gruppen p Kri stin agå rden sade Ulla G y ll e n be r g vid hur man kan gy mn as tisera de n handleda rkurs i friskut a n nägra inveekl ade rö re lvå rd som a rra nge rades på Kristin agå rde n i H e lsingfo rs ser.

Deltagarn a i gruppen va r i i början av fe bruari .

Eli 20-tal personer intreså lde rn 80 oeh 88. serade av a ll start a fri skEnsamheten vårdsgru pper fö r per sone r ett handikapp på åldrings he m hade mÖIl upp tili de n två daga r långa Fö reståndaren vid Hedvig kursen. Under de n fö rsta So fi ahemmet . Anita- Aidage n fö rel äste Marga reta lo nga ut giek i sitt anförande Kivi o j a o m hur de t i pra kVi ska bygga upp ett bål- de lvis från uppl evelser oeh tike n gå r tili all starta dylika intryek frän Afrika där hon gruppe r oe/1 vad dessa syss- verk mot allt det lIegativa tillbringat en del av sitt liv . uppmallade Marg~reta Kilar med ; Anit!! . Ail o n ga Ho n beteeknade e nsamberätlade o m åldrings hem- vioja lIär hOIl i Kristilla- hete n som vär stora fa ttiggårdell berättade om sitt dom . värt handikapp . mets va rd ag oeh doeent - Det ä r inte det vi produJan-Erik R u t b talade om arbete blalld åldrillgar, . eerar som har betydelse, det det psykiska åldrandet, om Det ar e n f1l1 sak att gå ä r det vi ä r , konstaterade vad som ligge r baKom senil de mens, e nsamhetsupple - med i en grupp o av dethar Anita AHonga. velser oeh möj ligbet a tt kl a- slage t , sade Margare ta Ki- - Hon undrade hur det vioj a. Vi dela r med oss av känns all stå vid sidan om ra av dessa . det aktiva livet , att ha gott E n li vlig disk ussio n å tfö lj- vä ra e rfare nhe te r.

- Det är läll a tt rosta tili , om tid , att bara sitta. Anita de sa mtliga inlägg.

På lö rdage n visades i att tä nk a a ll det ä r andra Ailonga betonade all äldprak tike n hur vallengym- som ta r hand o m mig. Men ringshem orta innebär ensam he!. nas tik gå r tili und er lednin g ä r de t värt ?

Margareta Kivioja framay gymnastiklära re n Eija Fr a n e k e. Barbro H a rt - höll a tt vä r ut gängspunkt wa ll ta lade över te mat äta bör vara aft ändra vå ra (evsig mäll oeh rö ra sig läll oeh nadsvanor. Att bara va ra slutlige n grunn ade deh aga r- kritisk gör en sur oeh pullna på hur det gä r all få rig.

- Det är inte förutbestämt gruppe r all fun ge ra samt fiek en in fo rm ati o n o m o lika att vi ska sjunka ner i en förtidig senilitet. Vi ska bygga metode r för gruppa rbete.

Slutlige n d isk uterades I'olk- upp ett bälve rk mot a llt det hä lsans ro ll ino m äld revår- negativa.

- En aktiv kropp hjälper den.

Me n fö rsta dagen med ve r- sinnet att f"ngera bra.

- Åren framför kan bli en kade alltså bl. a. Ma rga re ta Kivioja som efter ti o tals år gåva , inte en börda, betonapå kontor nu på sin frit id - de hon .

- Tar man hand om va re ft e r fö rt idspens io ne ringe n - äg nar sig åt all leda frisk- andra, hjälper varand r a invå rdsgru ppe r på ne re av de nebär det all hjälpa sig själv.

Det ä r någ ra av de sanprivata äldrings hemmen i Helsingfo rs bl. a. just på nin ga r Marga reta Ki vioja kursde ltaga rn a. se rve rade Kristinagå rden .

FORTSÄTIMNG ••••••••

Vips i Vasa •••••••••••• frän sid o 15 3) Höstdage n i Nyka rleby, likaså med utmä rkt progra m Deh talri k t besökt.

4) Te madage n pä Fen no med fö redrag av Jan-Eri k Ruth , Maj-Lis Virta ne n oeh Eija Franeke. Frä n vå r fö re ning de ltog 10 st.

Vi har oekså de ltagit i förbundets mö te n oeh samm anko mster : 1) Ju bileumskryssninge n med A lbatross.

2) Sommard agen i Ekenas ..

3) Kultu rdage n på S.Ö .

F.F. På säväl valmöte t i nov. sam vå rmötct hade vi vå ra

represe nt ante r. Styre lsen fö r år 1987 har va rit o rdf. O lle Vähämäki (avled l.4.87), vieeordf. Åsa Lö nnq vist, sekr.

Karin Blo m , kassö r Mä rth a Mattsson. ordin a rie le da möte r G urli Kloeka rs oeh Yngve Rydströ m . E rsätt a re ha r va rit Karin Lobb. Margit Vähä mäki oeh A lbi n Nygård.

T ili si n hjälp har styre lsen haft såväl en programkommi tt e sam en resekomm in e.

Vi har en husmo r A nn a Brita Rydström oeh e n bi träda nde husmor Eli n He le ne-

lund, vilka svarar fö r kaffet.

Tili sin hjä lp har de 19 grupper serveringspe rsonal. Sa m ka rt o tekfö rare ve rka r Ester Ahlbeek .

Klu bbmästa re n E vert Kull as ö ppna r dö rrarna oeh o rdn ar bord oeh stola r tili vä ra mö te n och släeker oeh stänge r efte r oss.

Sedan den 1 mars 1985 har vi ett pensio n ä r shus ~ Berghemmet , som ägs av Stifte lsen Vasa Se rviee hus Vaasa Pa lvelutala. Vär fö re nin g tillhö r grund a rn a av Stifte lsen . I Be rghemmet finn s det enrummare och

du bble tter. De inneboende kan ko ka sin ma t sjä lva e il er ä ta i matsa le n. Här ka n oekså va rj e 65-år fylld vasa bo få sin luneh tili e tt faeilt pris.

T ili a llas fö rfogande finn s dessuto m bas tu med simbassä ng, o lika ho bbyutrymmen oeh biblio te k . Men. som det nu är så räcker inte

res ursern a tilI. Tili Be rghe mme t har man i d ag en kö på 170 pl atser. Man pl anerar e n utbyggnad . me n det bero r äter på o m man kan uppbringa penga r någo nstans. I de lla nu finn s de inte oel! de t kan räe ka länge innan nybyggnade n blir avo Så ha r vi det i Vasa i dag.

Vasa de n 15 jan . 19 8.

K.B.

Ensamhet . minnesfö rlust av olika o rsake r. va r några av de ämnen sam docenl

Jan-Erik Ruth beha ndl ade i sin tudelade anfö rande.

Han berätt ade bl. a. vad endel å ldringa r gö r fö r att skingra sin e nsamhe!. Ende l ä r givetvis passiva oeh bedövar sig pä sätt e iler ann at medan andra kanske rin ge r upp nån bekant eiler slä kting ooh gör besök .

Andra skingrar e nsamheten genom att se på tv e iler Iyssna på musik . Andra åter drieker eiler slösar , a rbetar e iler tänker. ha ndlar eiler skriver ,- motionerar eiler promenerat, medan en-

del trivs att vara en samma .

Rik ålderdom Folkhä lsan har givit ut e n skrift med titeln Att växa tili en rik å lderd o m . I de nn a betonas att de t är heh naturligt a ll blli gamma l. Dage ns pensionä rer

bättre

är

utbildade,

dessutom

fri ska re

K/lä/la böj och arlllar uppåt sträcK kOllllllellderade Margareta Kivioja pellsiollärer i Kristillagårdell j Helsi/lgfors dell 5 - 6 februari . .oå arrallgerade Folkhälsall eli halldledarkurs för grupper i åldri/lgslzelll. oeh aktivare än gårdagens.

Många av dem är pigga oeh spänstiga oeh deltar ivrigl i de ak tivite ter sam sam hä llet erbjuder.

1 skriften betonas al t den vanligaste bilden av de ä ldre sam gam la. utslitna gubbar e iler gu mmor hä ller på ah förblekna . De nesta äldre mä r gå nska bra i dag . 'De r är ba ra i kuhurer där man är myeket kroppsfixerad oeh nytt o inriktad . sam åldrandet väeker å ngest.

- Åldra ndet utgör en naturlig proeess, säger FoIk-

hälsan i boken Att vä xa tili e n dk ålderdom, oekså o m man kan uppleva o lika känslor av sak nad oeh forlust.

Men preeis pä samma sätt sam glädje oeh- gemenskap hör della livet tilI. Ingen kan finna evig harmo ni . Varje utveeklingsskede vi arbetar oss igcnom lär oss någo t värdefullt om oss själva oeh om olika resurser vi har. ~ Det ä r inte lätt att växa oeh fö rdjupas andlligen men då vi Iyckas har vi uppnå tt vå r kanske störst a seger i livet , slutar s kriften .

NYT( BUSSKORT FÖR DIG SOM FYLL T 6S Gäller aJltid.

Behöver inte fömyos v.orie dr.

JO % rabatt pd bussreson alla t,o.m. helgdogor.

da90~

Köp kortet p d Motkahuoltos busstotion.

Det kostor 60 mk. Ta med ett 3S x 4S mm

(ota och styrk din identitet.

Du (dr rabatt på alla t;esor vi(fcns längd ör minst 75 km - också nör du köper biljett i bussen. Rabatten gälle't inte Sl,Jobbturstillägget pd 6 mk.

Besök på 2 teatrar i Sthlm en erfarenhet som manar tilI uppföljning • Redan under tre tidigare vintrar har SPF i samråd med LL Tourist Service arrangerat teaterresor i västerled , men endast tili e tt av dragplåstren av Stockholms teaterutbud just då, då vinterkylan och tristessen hä r hemma känts som v.ärsL Vi 42 teaterfrälsta i å r. hemmahörande i säväl Nyland . T avas tland som t. O. m. Ö sterbollen . lä mnade den II februa ri e li nedslaskigt små kule t hemland bakom oss fö r all efte r e n skön me n dock nägot " vägig" öve rresa med Silja Li ne fö ljande mo rgon landa i e li vå rljumt Stockh o lm . där termome tern visade på + 7° .

Något digert dagsprogram hade inte uppgjorlS. så det stod de itaga rna fritt all träffa släkt och vä nner eiler all göra förde laktiga inkö p i affärer och varuhus vars neon-

Ij us alla lockade med REA .

Tili vå r e nda. me n desto me ra givande. Yllerom teatrarn a va ra nde programrattade Edg a r pun k\.

D a h l s tr ö m Lindholms Lines-bussen in mot Stadshuskomplexet.

När va r du dä r senast?

Har du överhu vud någonsin ansett de t möda n vä rt att avlägga e n besök i de nn a stockho lmska p ä rla?

presentamo rsprudla nde lion.

Ali pä o rt och ställe unde r hans egide få he la de n po mpa och stät levandegjo rd . som de fle sta av oss endast upple vt via t. ex. Nobelfe st- , lighe ter i Blä Ha lle n e ile r Gyllene Sale n blev eli ofö rglömligt minne.

Visst kunde man skriva a rtiklar o m Ein ar Fo rseths Sve riges mäste rve rk pra ktfullas te banke llsal dekore rad av 18 milj one r mosaikbitar i bladguld . som domine ras av kortvägge ns imponerande " M ä la rdr o tt nin ge n " sam vid de sto ra banke llerna bliekar ned på ä nda upp tili 700 sillande gäste r. Me n nästan lika imponerad var man av prins Eu ge n s al freseosvit " Sto c kh o lm s s tr ä nd e r " och inte he lle r de undersköna " Tur e h o lm s t a p e t e r n a" vävda i Fra nkrikes berömd a Beauvaisväveri giek någo n spårl öst fö rbi. Ne j .

St adshuset i Sthlm bör upplevas. så inry m det på pro-

L ä t o s s g ena s t k o n s t a lera

all besöke t blev e n sträla nde upplevelse , inte minst tac k va re den ypperli ge inte nde nte n P e r D a rk es informativa. sakkunni ga och hu-

vo n D a rd e l så där lämpligt fö r oss öppnat sina po rtar på Mode rna museet.

Ali de n redan nu slagit publikre ko rd . va r nog ingen av oss som fick avnjut a de n. fö rvånad öve r. T ac k Edgar . för all du så tj änstvilligt ställde upp och kuskade oss ut tili Skeppsho lmen. utöver progra mmet.

•

Drottmngens juvelsmycke _ en teaterhelafton Som gamma l Ca rl Love Almqvistfa n hade jag naturligtvis inför den vä ntande mångo mskrivna sucee pjäsen på Kun gliga Dramatiska Teatern ploekat fram boke n oeh försökt på fö rha nd komma underfund med hur detta virrva rr av hä ndelser skulle kunna regi mässigt framfö ras på e n seen.

Pete r O skarsson hade me d hj älp av T omas Fo rser och Ja n Mark doek på e li mäste rligt säll löst de n uppgifte n. men he la 4 1/2 timme räekte det inna n vä r Stora finl andssvenska ak tris S t in a E k b Ia d kunde komma fram oeh taek a fö r slutapplåde rna gång e fte r a nnan .

På e li mästerli gt säll . fu ll av

g rammcl v id näs ta besö k i

te mperam e nt .

den sve nska huvudstaden.

de hon naturbarn et Tim o-

Jeva n d egj o r -

He lt ex tempo re ko m vå r mara. Undra på all ho n i dag all inrymm a e n extra della QU ä r de t Stora Nam"godbit" taek va re all min- net på de n seriösa teate rnesutställningen över N i Is hirn le n i Sverige.

ZARAH - en fullmogen föreställning

X

smäsa ke r

Nyländskt ordspråk: Följande dag stod som e n- Samlat gods är snart fö rtärt . da punkt matineföreställningen av Intim ans bejubla- Sanningen brinner ej de Z arah pä programme t. i elden.

- Visst va r de n strälande Ali hälla fars oeh farfars då jag säg den i oktobe r, så sede r, e n gä ng tili ka n inte skada det är dock din egen hede r. va r unde rtecknads re fl ek- Nya tide r, nya sede r. tion infö r fö reställningen Olen vi lke n glad överrask- Österbollen: ning! A v höstens fin a fö re- Man skall se oeh läta bli . ställning hade det vuxit fram Den kommer ej för sent som någo l så fullända\. all man kommer nån gång. Den sä ll an på vå ra breddgrader i komme r sent som aldrig denna genre fåtl uppleva nå- ko mmer. got likna nde .

E vab r i tt Man skall se två gånger, inSt r a ndb e r gs Za ra htolk - nan man handla r en gäng. ning oeh också de n övriga e nsemble ns perfekta age ra n- Åboland : de oeh de full ändade da ns- G Otl samvete tynger numren va r he lt e nke lt av ej sinnet. kontine n tai klass.

- Hon va r mera Z a rah än Za rah sjä lv , va r e n överför- ~havi :: '·!ewtli'iB ~: "1">1""-tjust de ltaga res i vå r grupp impulsiva utlåtande . Ja, helgj ute n mogen föreställning Handla lörmånllgt bl.a. Haär det ä nda ulla la nde ma n vis Ijus och teknokemiska ka n komma med för all inte produkter, Hackmans rostfria behöva ta tili a lla de super- och emaljerade husgeråd , lati v som man he lst ville ro- bestick och aluminiumfo rmar. sa med.

E n " pyttipanna"-middag Restpartle r, II-klass kva llte pä rustika Te nnstope t avs lu- och speclale rbjudanden. Öppet: tade de innehållsri ka men mån - fre 10.00 - 17.00 jäktfria teate rdaga rna och lör 9.00 - 14.00 fulla av nyintryck styrde teaterhabitueernas buss ned tili Under tiden 1.10- 23.12 mån-fre 10.00- 20.00 ham nen dä r färjan ställde lö 9.00- 15.00 kursen mOI he mla ndet som naturligtvis - väntade oss Adress: Riikimäki Herajokis slask igt oeh ruskig t. industriområde ca 300 m En innehållsrik teate rresa från riksväg nr 3 vid Arolame nl igt deltaga rnas fö rme na n- pis korsni ng de som pockar på uppfö lj- Telelon: 914-72 1338 nin g i de nna utfo rmning ~havi ::t· !.mM· '~: igen nästa vintersäsong. ~fl""-Eija

RESE· PROGRAM

FABRIKSBUTIK

1988 HO/.lAND 8dgr ........................ avr.18.04

PARlS 9dgr ........................ ....... 23.04 '

BUDAPEST·WIEN 13 dgr ...................... 8vr. 03.05

LEOOLAND 4dgr .......... 8vr. 01.06&27.06

NORGE - HARDANGER Ddr SOGNEFJORDARNA 7 dgr ........................

avr. 06.06

KOLIlAROEN 1d8g ...................... ....... 11.06.

SKARA SOMMARLAND 3dgr .......... """. 01.07&29.07

BOTTENVlKEN RUNT

avr. 02.07

6 dgr ... T ................

HANSALANO 4dgr ........................

avr. 04.07

GRIJNALUND 1d8g .......................

8vr.

09.07

OIJTAKANAL

LA T INTf SfVÄRDHfTfRNA

2 dgr ......... 8vr. 09.07. & 06.06

HALSJNGLAND - DALARNA 3dgr .......................

fLYGA fÖRBI- TA BUSSfN'

8 \'1'.

13.07.

PARKENZOO 1d8g ......... 8vr. 16.07& 13.08 GOTLAND 4 dgr ........................ 8vr. 17.07

IJLAND 4 dgr .......................

Upplev hälsoön

ISCHIA i Neapelbukten 16 - 30 oktober 1988

8 \'1'. 28.07.

NORGE - TROLLSTlGEN 6dgr ....................... 8 vr. 28.07.

FURUV/K COUNTRY 2dgr ........................ ....... 06.08

SCHWEIZ GLACIAR. EXPRESSEN 10 dgr ..................... 8 vr. 18.08.

APRIL Holland ...... .... 18.4 8 d.

Holland . ......... 19.4 7 d. l eningra d . 29.4 o. 22.74,5 d.

Paris ....... .

. . 28.5 9 d .

JUNI Irland ... 4.6 11 d. (Holland , London) Legoland 2.6 4 d. 0 . 18.7 5 d.

Ta mmerfors o. Helsingfors .. . 17.6 2.5 d .

Nordkap ... .. .... 18.6 10 d.

Bornholm ..... . . . 17.6 5 d .

Nil s Poppes fa rs ... .. 17.6 o.

1.8 3 d.

JULI Värml änningarna

.. 1.7 3 d.

Dalslandskanal ..... 1.7 3 d.

St undars ... . 1.7 2,5 d .

Furu vik .......

9.7 1 d .

Lo1oten .......... 10.7 8 d .

Skara So mmarl and .. . .. ... . 15.7, 29.7, 5.8 3 d .

Göta Ka nal ....... 23.7 2 d.

Himl as pelet-Dalarna 23.7 2 d .

Hurtigrutten/Tro llstigen ....... 25.76 d .

5al ma KanallViborg 30.7 4 d.

Hollands Riviera .. . 6.8 9 d .

Oslo-Bohuslän ... 11.8 4 d.

Tyrolen/Pertisau ... 18.8 10d. l enin grad/Moskva . 19.8 10 d .

Budapest Wien med St. Wolfgang ........ 29.8 12 d.

SEPTEMBER Schweiz .......... 5.9 10 d.

Nordita lien/Pisal FlorenslVenedig ... 18.9 13 d .

Vandring Österrike . 16,9 10 d .

OKTOBER

AUGUSTI

Mallorca ...... .. . 1.10 16 d.

Kolm ården ........ 6.8 1 d .

Bodensjön .. . 6 .8 , 10.9 , 9 d.

FuruvlkJCountry .. .. 6.8 2 d .

Tre Vinvägar/ Mosel/ Al sace/ Rh en ..... 1.10 9 d .

Berlin 3.1 0 6 d.

Marocko .... 22.1 0 22 d.

8L:~Pl""

\\ ... RIEH"'\' TEl

9~8·11

;-:-0

BESTÄLL VAR NYA RESEKATALOG -88

Redan antikens kejsare vistades på ö n och återfick bå de häls a och välbefinna nde ur de rika sva vel haltiga termalbaden .

Resans p ris mk 4.320,Inkluderar: Flyg med Finnair DC9 Helsingfors - Neapel- Helsingfors tur o . retur.

Buss och bå ttransport från Neapel tili Isc hia Porto tur o . retur.

Inkvarteri ng : Hotel Bristol Te rme. Halv pension. (frukostlunch eiler middag) Dubbelrum .

Termalbad, massage m .m. på hotellets egen termalinrättning under denna period gratis.

Vi gör en rundtur på ön. Besöker Ibse ns villa där han levde och skapade Peer Gynt. Vi åker upp tili Serrara-Fontana där Petra rca under s in vistelse skrev sina sonetter tili den sköna Laura.

Vi upplever Poseidons berömda kuranstalt med bassänger från 28 tili 40 grader varmt termalvatten .

Tili programmet hör även en dagsresa tili Capri, Amalli , Sorrento Pompei m.m.

Närmare uppgifter om resan ger Nanny Jalasmaa, reseledare, tel. 90-68 90 49 Helsingfors .

MAlNAU 9dgr ....................... 8vr. 28.08.

GARDASJIJN 11 dgr ..................... 8 vr. 10.09.

r:JZg~:~ESTEN 7 dgr .•..................... 8vr. 24.09.

RÅTTVlKS MARKNAO 3dgr ....................... 8vr.07. 10.

RUDESHEJM 7dgr ....................... 8vr. 09.10.

KRETA 22dgr ..................... 8vr. 22.10.

ÄVEN 7EA TER, SHOPPINGRESOR m.m.

·~2 BUSSRESOR

'lRJ1J)JMfIj .u..... •

.,ULU II ltUdJ. ...

11100"''''''''''' ' ......., ....

12

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband

-

-= Folo: C-E SN.,gAnI

~

Jag börjar med att taeka God Tids nya chefredaktö r för hälsningen jag fick med årets första oummer och ö nska r henne allt go tt pä redaktörsstolen.

Själv har jag bö rjat ko mma igå ng efter en besvärlig inf]uensa äve n o m fa rt e n är dålig och jag ibland tvingas ta igen mig en stund på kökssoffan som jag prisar för att den finns där den finns , och stå r där den står.

Att sitt a vid sydsidans köksfönster är annars en kär plats som ger utblick över min lill a värld som innesluter väge n som Iigge r ett stenkast ifrån , bron som förenar de två tvi llingöa rn a med det gemensamma namne t Simskäla , den nu isbelagda viken och den ännu öppna fjärden som ligger ytterom sörjbandet som hö r tilI. Så är det de skogsklädda bergen , och allra närmas t den Ijusmålade bastun som kan sägas stå i sjöskvalpet och som hann placera sig dit förrän a lla slag av förbud

[

måste tillgripas för att inte varje strandremsa skulle gå förlorad.

Att kunna se så mycket är minsann inte litet, i synnerhet om jag betänker hur mänga människor det finns som knappas t har något av levande natur i blickfånge t.

Det som förfular min utsikt är massor av stolpar och ledningar som korsar och krys5a r om varandra. Då vårt byggande började hade ännu inte den nya tiden kommit . frånsett några telefonträda r sam var upphakade j t räden som det bäst passade sig. Väge n och bron som byggdes i början av 60-talet svepte med sig den underba ra vy n som inloppet tili Strömmen var. men vi människor måste i dag som är acceptera att utveck lingen mäste förgripa sig pä naturen. och utvecklingen ha r också fö rhjälpt skärgårdsbo rna tili bättre levnadsvillkor.

Frånsett bi larna som rör sig på vägen och som denna årstid inte är sä många så är det inte så mycket som rör sig. Mina nä rm aste granna r som saknar bilväg kan jag se ibl and . o m jag har tur. och det gläder mig mycket.

Denn a ärstid är fågellivet fattigt. En skatfamilj som har sitt stora bo i häggen framför köke ts östfön ster skall jag visst inte förakta . men en dag uppvaktades jag av fåge llivets majestät. en kungsörn som kom glidande på sä låg höjd . och så nära att jag tydligt kunde se den vi ta teckningen under den vinge so m var nä rmast i syn-

Aktuell pensionspolitik ,~----J

f

1 God Tids första nummer för i år redogjorde jag på redaktörens begäran för hur en jämförelse mellan Sveriges och Finlands pensionssyste m kan utfalla samt för principerna ifråga o m beskattnin ge n av pensionärernas inkomster. Låt mig konstatera att bägge ämne na varit högaktuella ocksA unde r tiden fra m tili utredigeri ngen av det nummer Svenska Pensionärsförbundets medlemmar nu har ihanden.

För det fö rsta kan jag s.a .s. hälsa frän Stockholm där jag i går (de tta skri vs den 9 ma rs) hade möjlighet att för ett 50-6O-tal företrädare för näringsliv , a rbetsmarknad. politik , forskning och massmedia redogö ra för hur man i Finland valt att sköta sin socialförsäkring , mestadels utgåe nde frän en decentralistisk modell med plats även för privata lös-

I

/

ningar. " Rikssvensk" föredragsh ållare/diskussionsinledare var Curt-Stefan Giesecke tidigare bl.a. VD för Sveriges arbetsgivare och senast för försäkringsbolaget Trygg-Hansa.

Det är kJ art att man alltid utomlands känner sig som ambassadö r för sitt land och gärna ger positiv information pä de språk man kan göra sig förstådd (he mifrån fö rstärkt med nägra ki lo trycksaker för säkerhets skull). 1 socialförsäkri ngshänseende har vi ingenting att skämmas för. Det finns e tt a ili stö rre intresse internat ionellt för vå ra lösninga r.

När ma n i Sverige nu halvl på skä mt halvt på allvar börjat tala om " hotet från öster" = ett Finland , som i olika avseenden inte minst ekonomiskt och sociall är jämbördigt med just Sverige , som vi tidigare hade som modell för såväl goda som dä liga lösningar , är detta ett gott tidens tecken .

Vi skall dock akta oss för självgod het i stil med vad som var populärt i vårt land . " Nordens Japan", för nägra år sedan , dä man föraktfullt talade om "den svenska sj ukan" (högt skattetryck, stor offentlig sektor m .O. kännetecken). Dessutom, som finansminister Liikanen så riktigt påpekade när vi träf-

fä ltet. De t var länge sen jag såg e n kungsörn och då på så hög höjd a tt jag inte kände mig gripen av samma mä kt ighet som den jag nu upplevde .

Väde rleken som ä r ett a lIas samtalsämne . fa ller sä lla n alla i sOlaken. a llra minst dem som ä r rörliga och som i god tid började drömma om vimerns alla möjligheter fö r ett friskt uteliv . Regn och stormar har varit utmärkande för hösten och den tid av violeTn sa m nu ä r förliden. Visst ä r att det har varit mö rkt och dystert. men jämfört med i fj o l då det var kö ld och snö i sådana mängder att det var snudd på j ämfö relse med krigsvintern . så ha r vi ju anledning att vara nöjda med vädre t såda nt det har va rit och i stället drömma om e n sommar med soi och värme .

Vid sidan av väderleken har den nya psalmboken varit ett samtalsämne av stort mått. Redan talet o m att vi skulle få en ny psalmbok kändes besvärligt för mig som känt psalmboken som den käraste boken. boken som givit mig tröst och styrka dä Iivet varit svårt. och som gör så fortfarande . Då en ny psalmbok kom på tai tröstade jag mig med att jag ju har kvar min ga mla psalmbok . Och vä l ä r det.

Den nya psalmboken är nog bra på sitt vis. men svår a tt genast bli vän med för den som är gammal, som kunnat så mycket och ä lskat så mycket som nu är omarbetat så det verkar främmande och kä nns särande.

Att mAnga ga mla psalmer tagits bort för att ge plats åt det nya är en självklar sak , men a tt sä mAnga säkallade ä lsklingspsalmer o ma rbe tats nära nog tili oigenk änlighet

fades i Oygplanet (han på väg till Nordiska R ådet i Os10) kan "ho tet frän öster" i Sverige snabb t försvinna o m vi inte o rka r samla oss till en förståndig ekono misk politik ut a n missar möjligheterna till en sansad avtalsrörelse med nära inpäliggande skattereform . Svär obalans i våra utrikes ekonomiska re lationer kan redan märkas och inOationen ligger på lur för e n ny start mot forna tiders höjder. Även pensionärerna är direkt och indirekt beroende aV en sund ekonomisk pOlitik i värt land . Sä låt oss hoppas att " ho te t frän östee" i den positiva mening vi uppfattar de t här i Finland måtte bestä.

För det and ra har alllså även beskattningen av pensionärern as inkomster varit föremål för uppm ärksamhet i bl.a. tidninga rn as insänd arspaller. På e tt mera allmänt politiskt pia n har pensionsin komstavdraget vaeit pä tapeten i samband med debatten kring den förestäe nde, eiler åt minstone ulann o nserade , s.k . stora skatte reformen o Fortfarande gälle r vad jag skrev i God Tid 1/88 att skatteöreshöj nin gen i ett 80-tal kommuner är e n av o rsakern a till höjd förskottsskatt även för många pensionärer. Och ifall man på grund av indexjusterad pension är pä väg ur pensionsin-

ser jag so m någo t av ett hei gerån.

Att inte vilja erkänna det nya är 3rt vara ko nserv3 tiv e iler gammalmodig. men så ä r de t . och har vä l alltid varit att det vi inte genast är vi liiga att god ta så nä rm a r VI oss småni ngom och ser det slutligen som eiktigl och sjä lvk la rt. Det ä r att hoppas att denna psalm bok blir de un gas psalm bok. Att den kan bli en ledtråd fö r en allmä nnare väg tili kyrk an .

Småningo m ha r jag ko mmit igång med läsa ndet av julböckerna. Olen jag har varir mycket trö tt och känner mig ligga efte r med mycket o också då det gälle r annat än läsning.

Långt före jul kom boken " 1 skärgårdshavet". e n bok. huvudsaklige n i bilde r me n också i text av fotografe nförfattaren Kaj Da hl. och utgiven av förlagsbo laget Frederika . De t kan sägas att Kaj Da hl har tagit skä rgården tili sitt hj ärt a. Tidigare har ha n givi t ut samma typ av böcker om Nylands och Å lands skärgård a r. Och nu är a lltså Åboland i turen.

Kaj Dahls böcker ge r vid förs ta anblicken ett tun gt och dystert int ryck. men är viktiga dokument nä r det gä ller den skärgård som varit och som hälle r på att försvinna .

Med tanke på det stora intresse som nu finns för skärgå rden så hopps jag att " 1 skärgä rdshavet" ä r föremål för sto r uppm ä rksam he t och uppskattning.

Som avslutning på brevet sänder jag de va rm aste hälsningar tili kända och okända vänner .

Anni Blomqvist

~ o

III II I

PÅ LÄRKKULLA STIFTSGÅRD söndagen den 24 april 1988 i Kursgårdens auditiroium : (obs! ändral dalum!)

VANMAKT ELLER VISION?

Välkommen tili en eftermiddag med samlal om kyrkan i dagens samhällel Diskussionen inleds kl. 13.30 av e n panel, som beslår av Margaret Halkola, Anlta Höglund, Linda Lawast-Slotte och Birgitta GrÖnvlk.

KI. 16-16.30 Paus i kursgårdens aula med te- och kalleservering (10,-) KI. 16.30- 18 Programstund , där Margaret Halkola, Anlta Höglund, Linda Lawast·Slotte och Slssel Stenbäck medverkar.

KI. 18 Kvällsmållid (24,- ) Anmälan önskas för måltiderna på Lärkkulla l Man kan även anlända söndagsmorgon tili Karis: högmässa firas i Karis kyrka kl. 10 och söndagslunch serveras på Lärkkulla kl. 12-1 3. (39, -) Anmälan och närmare förfrågningar (t.ex. ang. tågförbindelser tili och från Karis) : tel.

911300 55, adress; Lärkkullavägen 22 10300 Karis/kurssekreterare Birgitta GrÖnvik.

HÄLSO- & MOTIONSDAG pA

KORPILAMPI 14 maj 1988

Förbundet arrangerar sin hälso- och motionsdag på Korpila mp i lördagen den 14 maj, med samling kl.

9 .00.

Dellagarna indelas i tre grupper, som i tur och ordning genomför olika program ute och inne.

Vi har på prog rammet : motionsstig , bocchia, olika spel , simn ing , vattengymnastik och dans.

Torbjörn Lassenius föreläser. KF svarar för trivseln .

Smörgåsbord och kalle. Aili detta för endast mk 100,-.

De 100 första anmälda las med. Första anmälningsdag, 23.3 .88. S ista anmälningsdag 13.4.88. Tel. 90-791895 Maj-Britt Wikholm. Konto: Hfors Sb 405511-1 0005034.

MOTIONSDAGEN på Korpilampi lördagen den 14 maj 1988 inleds kl. 9 .00. Buss från Helsingfors Plf 43 kl. 08.20 . Ordinarie tur. Från Korpilampi avgår bussen 16.15. Bussens nummer är antingen 338 eiler 339 .

VI HÄLSAR ER VÄLKOMNA. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET OCH STUDIECENTRALEN SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET

komstavdragets krets kan TOPPKONFERENSEN ombord på m/s Finlandia den även här b li överraskande 28.3 - 30 .3 .1988 arrangeras i samråd med Studienegativa marginaleffekter centralen Svenska Studieförbundet. Se God Tid Den enda trösten är att pen1/88 . sionärerna fortfarande i lågVI HÄLSAR ER VÄLKOMNA. och mellaninkomstgrupperna ä r lindrigare beskattade SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET OCH än löntagare i S. k. aktiv ål STUDIECENTRALEN SVENSKA der (ett missvisa nde uttryck STUDIEFÖRBUNDET vii ken grupp är ak ti va re än pensionärern a i dagens Fin land?).

Pensionsink omstavdragets öde i samband med bes kattningsreformen ä r fortfarande en dramatisk fråga dä r Förbundet ordnar en kurs fö r pensionärer den 21.8- 28.8 naturligtvis oppositionsparpä Norsk Pensjonistskole i Melsomvik vecka 34. Kursen tierna i riksdagen in te drar sig för att mäla den lede på omfattar: historia, geografi , konst , kult ur , musik och dikt. väggen, regeringspartiernas Vi kommer bl.a. att besöka : Norges ä ldsta "by", Tönsberg, alla bedyranden till trots Ve rdens Ende , Kongsberg och Oslo .

Pensionärerna och deras Dr Kostnader: totalt mk 1. 700 , - . ga nisationer kommer allde 1 priset ingår : les säkert att ha denna fråga - deltagande i kursen = föreläsningar, logi och mat. under uppsikt inför bl.a - buss till vån förfogande frän He lsingfors kl. 17.00, vidare med bät från Åbo kl. 21.30 sönd ag 21.8.88 höstens kommunalval. J u snabbare regeringen kan ga - avfärd från Melsomvik lördag morgon , 27.8.88 Stockholm lördag kväll , kl. 21.15 an komst Åbo sönd ag morut med kla ra slutliga besked gon , kl. 08.00 och vidare till He lsingfors söndag 28.8 .88 kring skattereform en desto bättre för regerin gs partie rn a - båtbiljett Åbo-Stockholm -Åbo inkl. h yttplats i 2-pers. hytt med dusch , WC kat. B själva . D e n osäkerhet sam i skrivande stund råder kring - båtbiljett Moss- H o rt ens-Moss däck dess öde upplevs som starkt Förbundet ställer i utsikt 30 stipendie r 11 500 mk , ut över de negativ, inte endast av de stipendie r , som beviljas de personer , som blir delaktiga av parter pä arbetsmarknaden stipendier ur Jarl V Hellströms minnesfond.

Bland de skriftliga ansök ningar, som kommer förbundssam redan är inne i en av ta lslös period ut an även av kansliet tillhanda före den 9.4.88 utser förbundets AU del- ja , just det , pensionäre r tagarna till ku rsen i Melsomvik, Norge .

Förfrågninga r o m k ursen riktas till verksam hetsledare Jerna. ker Nyberg tel. 90-79 18 96 .

Utfö rligare program och noggra nn are uppgifter om resan Henry Olander sändes till dem som ryms med på kursen. Plats fi nns för 10 + 30 pensionärer.

Pensionärskurs i Norge på Norsk Pensjonistskole

13

Nya utmaningar för föreningarna När pension ä rsfö rbundel bi ldades för drygl femton ä r sedan var del inle mAnga pensionä rer som insAg vilken pOle nliell krafl e n förbund av de n hä r Iype n ka n inne bära. Ålminstone i Öslerbo lle n gick del Irögt med anslulningen i börj an , säger Else-Maj J o hn so n , fö rbundels första och hillills e nda anslällda tj änsleman i del långslräc kla öSle rbollniska kusllandskape\.

Ursprungligen var del knappasl me ningen all man skulle ha någon på lö nelistan annanstans än i He lsingfo rs, lror hon. Me n de som frä n börj a n slod i förbundelS ledning insåg snart all del inte går all e nro lle ra ösle rbollningar frä n helsingfo rshorsionl , ula n fast punkl i del egna la ndskape t.

Else-Maj Jo hnson lilhrädde sin tjänsl i oklober 1974 . på deltid , vilkel hon fort fa rande ä r. Hon få r sin lö n frä n fö rbundel men har fö r övri gl all se lill sä alla löpande utgifte r läcks med medel frän själva verksamhete n.

- Del ka n bli belUngande ibland , säger ho n. Pe nsionäre rna har inle ri ktigl förslåelse fö r all alhing koslar: hyro r för sa mlingslokale r, progra minslag, fes llalare

o

Arsberättelse för år 1987

sionärsrörel sen kunn at ap-

pellera lill olika samhällslager och engagerat folk både i stad och på la ndsbygd. Det ä r finl. Iycke r Else-Maj.

Else-Maj Johnson

man Iyckals med programvalel.

Varje hösl- och vårserie av mölen be handla r eli specielh le ma och det gäller all va ra på alerlen och fånga upp del som ligger i liden.

Else-Maj Johnson ha r beIydligt lä ngre e rfa re nhe t av arbele bland ga mla än hennes arbelsförh ållande lill pensionä rsförbundel o mfatla r. Redan 1954 Slarlade hon en pensio närsklubb inom Röda Korset i Vasa , som hon samlade tili regelbundna Iräffar unde r många år. Eli tag jobbade hon som sam ofta är från annan ort. byråfö reslända re för de n 'A ilI della sk. in kluderas i kom mun ala he mhj älpsbyrån inlrädcsbiljett crn a. vil ket i Vas@ . De l var när syste me t

~b l nr;arö~ra nlcde r prOl este r . Ändå ka n man säg• • 11

helI a nnal säll med. De t vi- pe nsio närer sällan in tressesade sig snarl all del blir rar sig för hur åldri ngsvårme ra farl och flä kl över de n är uppbyggd . " Öppen verksamheten när man kan vård" va r temal för dislrikblanda de båda könen, i lelS samlingar för någol å r pensionä rssammanhang lik- sedan. Else-Maj hade e ngasom på arbelsplalser och al- geral de yppe rsta fö reläsarIa andra områden i samhäl- na me n fick lill sin besvikel- över Sama rbelsdelegalionens fö r pensionärsfö re ningar i lel. se konslatera all de t ä mnel ÖSlra Nyland ve rksamhe t under del sjunde ve rksam he tsLyckligtvis har också pen- intresserade minst. året.

Framtidsrrågor De n som viII ha ko ntak l med andra, som viII fä en me ningsfullt utbyte av sin frilid på äldre dar har alIIsä all anledning all sö ka sig lill pe nsionä rsfö re ningen på si n o rI. Men borde pe nsio närsrö relsen med sin Slora uppslulning av medle mm ar också öppna sig för eli Slö rre samhällsengagemang?

Ja , säger Else-Maj Jo hnson. V isserli gen är vår röre l-

se opolilisk, vilket kanske förklara r all vi missar e n del när del gäller an la lillva ra de gamlas inlressen. Just på de n punkte n fi nns eli a rbetsfält där vå ra medlemma rs sakkunskap och e rfare nhet borde tas till va ra.

Del har visal sig pä sisla tiden att kommunern a, när

e ko no min kä rval tili sig , inte drar sig fö r all spara in också på serviceulbudel fö r de gamla . Samlidigl veI vi all pensionärsskarorn a ö ka r fö r varje å r. E n skä rpt bevak ning av de gam las intressen skulle dä rför vara yllersl nÖdvä ndig.

- V åra medlemmar har

m ed he mhj älpare var isin

visse rligen blivit fostrade tili

linda. del öste rbottnisk. pensio'Ali pe nsionärsförbundel närsdislriklels Iradilionella bildades säg hon som en välvår- , sommar- och höstsam- komme n breddning av a rlinga r blivil verkliga succeer betel bland de äldre. Klu bunde r åre n som gål\. Inga bar av Röda Korsels Iyp ala ndra organisatio ner Iyckas Iraherade tyvärr bara gamla samla så sto ra sk.ror tili sina damer . säger hon. He rrarna fester som jusl pensionärs- Iyckades man aldri g få med. dislriktet. Vilkel givetvis Del Iyckades däremot också hänger ihop med all pe nsionärsförbundet på eli

ödmju khel inför de m som ha r mak ten. De borde inse all de har räll all fo rd ra en hei del fö r ~i g själva . FOrlsällningsvis belala r ju pensionärerna skatt i stora mängde r, då ska också servicen kunna skölas.

Else-Maj Johnson ha r under åre ns lopp konslaleral, all akti va och re la tivl friska

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNOETS OSTERBOTINISKA OISTRIKT Ombudsman för Osterbotte n: Efse-Maj Johnson Levonsg . t 4 65200 VASA 20. Telefon : 961-11 94 10 Vä nlige n nng helst kl. 9- 11 Dlstrlktets bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307. Vasa Sparbank 104003962-6

LURENS SOMMARTEATER

1 ',.m~, ~~~~~ (UR9Rs s:::~ '~'," ::SiC T 'p""

NYPREMIÄR

fredag 10.6.1988 kl. 19.00

Övriga föreställningar 12.6, 14.6 . 16.6 , 18.6 , 19.6 , 21 .6, 26.6, 28.6 och 30.6 .

Vardagar kl. 19, söndagar 13.

Dessutom spelar vi barnpjäsen

TROLLKARLEN FRAN OZ av Frank Baum, musik av Harrold Arren i regi av Ingrid Söderblom.

Koreografi Päivi Tynys, decor Paul Suominen.

Premiär fredagen 29.7.1988 kl. 19.00 Övriga föreställningar 31 .7,2 .8 , 4.8 , 6 .8 , 7.8 , 9.8 . 11 .8 , 12.8 och 13.8.

Föreställningarna bö~ar vardag kl. 19.00 söndag kl. 13.00 Biljettreserveringar och förfrågningar Östra Nylands ungdomsförbunds kansli tel. 915-5324 12.

-

Vi männ is ko r har e n

be nägenhet all fön ränga Mcdlcmsföreningar har varit följa nde nio pensionärsföroch skuffa undan del som e ningar: slå r obe hagligl nära inpå oss Borgåbygde ns svenska pensionärsföre ning r.f. 702 medl.

75 " me n som vi ännu inte riktigt Isnäs pe nsio närer r. f.

137 hamnal in i själva . säger Lilje ndal församlings pe nsionärer r.f.

210 hon.

Lo visa svenska fö rsaml. pe nsio näre r r. f.

54 Många pe nsionäre r som Pensionärsträffe n r.f. i Lapplräsk 74 inle själva kan eile r orka r Pyllis svenska pe nsionä re r r.f.

40 Pe ns. fö r. Trivselklubben r. f. i Slrö mfo rs aktivera sig går fO rlfara nde 18 Bygdegärdens pensionärer miste o m en del av sina rätFörsamlingens pensionärslräff i Pernä lighele r, på grund av okun85 nighe t eiler brislande initi ati v. Här finns e t! storl a rbelsfält fö r vå ra före ningar , Årsmötet hö lls de n 12 mars på Församlingshe mmel i Borgå. mena r E lse-Maj Johson.

Nä rvarande va r delegaler frä n alla nio fö re ningar och - Va rje fö re ning borde välj a e n seklio n, som skulle dessutom cirka 200 övriga medlemmar. få lill uppgift at t kartlägga o rtens pensionärer och e r- Styrelsen: ESle r Be rlin återvaldes lill o rdfö rande.

Tili slyrelsemed lemmar ulsågs följande med suppleanlerbjuda sin hjälp med papna angivna in o m pare ntes. perskrig lill my ndigheterna.

Borgå: Ma rgil Korhonen (Birger Rosqvisl) Hur många veI lill exempel Lovisa: T or Fronden (Maj -Grel SÖde rsIrörn ) att man måste ansö ka o m Hommansby: Inge r Ollas ( Hild ing Forsblom) hö jt bostadsbid rag i samPernö: Gu nvor Sa ndell (Eva Ro mar) band med att hyro rna i araLiljendal: Ka rin Nylund (Paul Wahlroos) vahus höjs i ma rs?

Lappträsk: Sylvia Stenberg (Ture Backman) Också olika type r av vä nPyttis: ASlrid Hyö ky (Gunvo r Tu hkune n) Ijä nstve rksamhe t borde gå Strömfors: Helge Slaffa ns (Mari l Mickels) all utveckla, menar ElseIsnäs: Le nn a rt Grö nda hl ( Irja Grö nda hl) Maj. - 'Alltfö r många gamla Styrelsen ulsåg inom sig Sylvia Slenbe rg tili viceordf. . ~ el ­ sitter ännu e nsamma i sina ge Slaffa ns lill sekrete ra re och Gun vo r Sandell 1111 kassor. he m, ulan komakle r utå!. I Styrelsen har hålli! fyra samma nlräde n unde r årel. sådana fa ll ä r det svå rl all lägga mera Iiv tili åre n, vil- Medlemsavgiften har va rit en mark pe r pe nsionärsmedle m. kel ju va ri l pensionärsrö rel- Ve rksamheten: Å rsmötel var en ka mrallig samvaro med eli sens motto frä n fö rsta bör- uppskallal program. Pe nsio närsfö rbundels o rdförande Siv Tunzelma n vo n 'Adlerflu g medverkade med eli fö red rag om jan.

Frivilligt a rbele är et! be- Adele We man och Nils Oskar J ~nsson . som båda ulfö rde grepp som måsle ko mma in sin li vsgärning i Kim iro. Borgånejde ns pensio närskö r sjö ng i åldringsvården igen om in- och e n tro ll ka rl roade med må nga trick. te hela sysle mel skall säcka Frågesportsamling va r det den 4 fe br. på Lilje ndalgårde n. ihop, menar Else-Maj John- Kult urnämnden i Lilje ndal stod fö r a rrangemangen. Sju son. Men även frivi lligl a r- fö reningar stä llde upp med Ire lävlande i va rje lag . Publikbele behöver o rganise ras. anslulninge n va r äve n stor. Cirka 300 pe rsoner. Borgå, SibOch det ä r här som pe nsio- bo och Lapplräs k klarade sig bäsl i de n a nnars jämn a lävnärsföreningarna ha r sin SIO- lingen. ra ulma ning och uppgift inSommarutfä rden li ll Sandö skedde den 13 juli. Vädrel råfö r mo rgondagen. kade va ra soligt och va rml. Laxsoppa n va r god och även Anita Svensson

Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 56 8esökstid: Va rdagar. ulom lördaga r kl. 10- 14 Kansliels telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhelsledare: Jerker Nyberg lel. 90-791 896 SPF:s bankkonlo: Helsingfors Sparbank 405511-41177 Postgiro: 1203 95-8

HAGA PENSIONÄRER r.f. verksamhetsplan - våren 1988 Mars fred . 25 Ma ri anne Wasenius "spexa r" och pralar toke rier.

April fred . 8 Borgå-tur med "sighl-seeing" i stade n. bl. a. besökes Jä nttis ko nstsamlingar i Söde rslrö mska gA rde n. Brunbergs och evenl. andra sevärdhele r. Lunch im ages därstädes.

April fred. 22 G uiden May Lundqvist för oss tili Indie n i o rd och bild .

Maj fred. J3 Vårfesl med överraskn ingsprogram.

Maj tisd. 24 Bussresa lill T amme rfo rs. där vi bl. a. bekanla r oss med Emil Wi kslröms alelje i Visavuo ri. bibliOleket.

Ga mla Kyrka n och delfi na rie t. Ru ndtu r i slade n. lunch på Rosendal.

I augusli har vi länkl gäsla Åbo sloll och della i he n ig Jo hans gäslab ud .

Slyrelsen rese rverar sig fö r eve nl. programfö ränd ringar.

tri vse ln . D e fl esta nj ä t av nature n ule. men äve n många IOg

sig e n svängom i danslo kale n. Med på fä rden va r s1l många som de båda bålarna klarade. cirka 120 s\.

Lurenssamlingen skedde i a ugusli . Gö ran Slj ernschantz höll fesllalel . 'Alda Rasi berän ade på bygde mål och Ola A brahamsson skölle o m sången och musiken. Med på lillslällningen va r 250 - 300 pe rsoner.

Kyrkresan li ll Kotka skedde den II oktobe r. Med va r pensionäre r frå n alla medlemsföre ninga r. Efle r gudstjänslen gjordes e n ru nd tur i KOlka och dä refte r eli besök i Kejsarpalatse\. KO lkaborna hade äve n arra ngerat med mat i sin skola , ca 300 med .

Jubileer ha r firals av pe nsionä rsfö reninga r som fyllt 15 år.

Den 18 oktober hade Isnäs inbj ud il tili fesl. Med från pensio närsfö rbundel va r ve rksamhelsledare n Jerke r Nybe rg och fra mförde gralulalione r. Fö re ningarna som hör li ll Sama rbelsdelegalionen uppva klade äve n.

Borgå bygdens svenska pe nsionärsfö re ning firade jubi leet de n 28. 11 unde r stor a nslulning med inbj udna represenlanle r frän fö re ningarna i ÖSlra Nyland . Pe nsionä rsförbunde ts o rdf. och sekrele ra re medve rkade. De n fö rra med fö redrag. Fö r övri gt hade sången och musike n sin givna plals på jubileerna.

Tili inbjudna tillslällningar : Fö re ningarna ha r va ril in bj udna all dcltaga i Rune be rgsfesle n och Nykle rhe tsfeslen i Lovisa. Fesle rn a hade gediget progra m och pe nsionä rerna so m lalrikl mölle upp Irivdes pä feslerna.

Represenlalio n: St yrelsemedlemmar i Sve nska Pe nsionä rsförbunde t har varil Birger Lindholm och Helge Slaffans.

Föreni ngsmedle mma rna ha r äve n i män av möj lighel deltagit i av fö rbunde t a no rdnade lillslällninga r och resor.

Delega tio ne ns slyrelse har som eli samordn ande organ hjälpt fö re ningarna all få ko nla kt med va randra och därige no m skapa ka mrallig sa mva ro och trivsel bland pensionärer i ÖSlra Nyland.

På sl yrelse ns vägnar: Helge Slaffa ns

14 0 "

••

FRAN FORENINGSV ARLDEN.

..

•

PENSIONARSTRAFFEN o 15-ARS JUBILERADE En av de minsta fö re ning- dan , då före ningen grundaj förbundet, Pensio- des .

Martin Linden valdes tili närsträffe n i Hindersby . firade dagen efter Runebergs- föreningens första o rdförandagen sin 15-årsdag med de . Han eft erträddes av pompa och ståt på Hemborg Svea Husman och Lars Jui Hindersby. De inbjudnas nell. Kyrkoherde Junell anantal va r minst lika många ses vara den som stått fadsom värdarna själva. IOtalt der för klubben. sin ung120 personer. Börje Lampe- domliga alder tili trots. nius . sommargäst i Lap p- Det var också han. som festträsk uppträdde med digert talade vid jubileel. Nostalgisk t mindes han de första program.

Varför pensionärsfören- åre n och tiden som ordföingen i Lappträsk fåll nam- rande i fö reninge n. Den net " Pensionärsträffe n i fjärde ordförande n är daHindersby··. förklaras av all gens, Hele na Hä rmälä. diajust Hindersby är de n stör- ko nissa i Lappträsk. Hon sta byn i socknen . som har hälsade välkommen efter ell tiotal större byar. Linda de t a tt Rolf Höglund spelat Hollmen . var den som några spritta nde IOner på kläckte namne t för 15 r se- si tt dragspel.

SPF-ordföranden Siv Tunzelman vo n Adle rflug och ve rksamhetsleda re n Je rke r Nyberg ledde raden av uppvak tande. Förbu ndets sta ndar finns fr. o. m. nu i Lappträsk hos Pe nsionärsträffen .

Följde sä östn yländska SAMS med alla sina föreningar under ledning av Helge Staffans. De t överräcktes blommor och kuvert och gratule rades av hjä rt ans lusl. Sparbanken i Östra Nyland uppvak tade . likaså Helena Härmälä lungerar Hinde rsby ma rthorna . som som ordlörande lör de 50 dagen tili ä ra dessulOm svamedlemmarna i Pensio- rade för kaffeserveringen närsträffen i Lappträsk under pausen. som Jiral sina 15 år med en Sist i raden av uppvaktanles/lig samling i Hinders- de kom Ma rtin Linden . som hoppades all han o m 5 år hy. arn3

Karis-pensionärerna en bland tio-i-topp?

Att Karis Pensionäre r r. f. är en fö rening med livlig ve rksamhet kan ingen förneka. Man talar om tio i topp i olika samm anha ng. Vad fö ren ingar och medlemsanlal ankomme r är vi säkert bland de tio. Över 300 medlemmar , exakt 318 vid årsskiftet.

Den 17 februari påbö rjades det 13:de verksamhetsårel. Någo n tycker kanske all talet 13 är eli olyckstal. Me n för oss är det ett Iycko tal.

, I

För oss pensionärer är var

dag en sällsam gåva, och vå rt liv är vä rdefullt . Ingen annan generation har sett och upplevt så mycket som vi.

I vår fö re ning har vi mänadsmöten va rje månad på Brandkårshuset i Karis.

,

.

vid 20-års jubileet skulle få hö ra sången: " Drö mmen om Elin" . Det var Elin SundstrÖm. som drog alla med sig. för 15 är seda n. då det begav sig. visste han berätta . Ho n va r eldsjäle n och arbetsmyran. En såda n kvinna är värd e n egen sång . Elin fanns på plats och fick massor av appl åder. nä r hon visade upp sig.

En jubileumsfest ska ll ha e n historik . De n presenterades av föreninge ns sekrelerare. Sylvia Slenberg. Och e n fes t på la ndet är ingen riklig fe sl. om man inte har lotte ri. Därfö r va r det 101leri också hä r.

Börje Lampenius. sommarboa re i Lapplräsk. hade smä förpostfäktningar i första dele n av p rogramme t i väntan på pianisIen AnneMa ri Vana mo. När ho n sä ä nlligen kom blev det säng på rikligl. Ro mbe rgs opere tt : " Prinse n". CAB 's text o m "de n slarke mannen ".

Avses Bö rj e själv förslås.

Det började vid 8 år. så kom han "opp. opp pä den gryende kä rlekens 10PP" och med Jules Sylvain blödde "Löjtnantshjärta" på " Vintergalan ". " Lege nden om Tina blev vå r" och "sången om Ramona" - indianflickans o lyck liga kärlek . "Saya nora " eile r farväl, "älskling gråt ej mera" . Och så kom " Wunde rbar" . Då försl var han framme vid " My fa ir la-

kar är " Fula Elsa" i Tenala . " Fallåker" ha r varje å r va rit eli resemål. Likaså " Lurens" och "Rase borg" . I Helsingfo rs går vi såväl på teate r som museer och fö rstäs " Borgbacke n".

Då vi gör en en-dagsresa äte r vi alltid på e n lite t mysigt slälle . god mat. Det sätte r en extra guld ka nl på vå r

få träffas och Iyss na på fint program . och reser ut Utom lands reser vi varje år. Det var ju i fjol den stora träffen på "Skansen" och e n Ruskaresa lill Hä rjedalen. Öland och Gotland har även va rit resemål. I å r blir Åland . sommardage n en höjdpunkt.

På vå ra månadsmöten har vi mest eget program . MBI i Ka ris räc ker oss mången gång e n hj älpande hand.

Det är gott med goda vän-

resa och sa mvaron.

ner. när man är i knipa .

Alla närliggande föreningar som fyllt 10 år har uppvak tats.

När vi fätt inbjudan tili någo n av vå ra grann-föreningar far vi en hei busslas t. I bland ha r vi tili "välkommen tili oss" fått ta emot två busslaster. Så tro ligtvis gillar de oss.

Aktiv visklubb Vår Visklubb med sin ledare Aage Blomqvist sjunge r fö r oss. I allsången klämmer vi alla i. Tili tonerna av vår egen orkester med dragspels- och violinmusik dansar vi en smäk tande tango eile r vals. Den he ter ju " Håll i gång" . Me n inte att fö rglömma vå ra se niorda nsare . De kan också sin sak.

Vå ra medlemmar som fylll 80 å r och mer uppvaktas, och vi bjude r dem på kaffe och god läna . Gratu-

I fjol va r vi med Karis " Srankis" som vi kall ar det. Försam ling tili deras läge rIbland sam las vi på "Thors- !l,ä rd " Rosvik " i Pojo och tili Abo stad. I Å bo besökte vi borg" i Svartå.

En toppensak för oss är kyrkan. slotte t och museet. resor. Vår egen resekommitte förberede r och boka r Vi represenlerar lerar och överräcker en vacfärdigt tili de resor vi be- Vå r förening har alltid haft ker blomma tili var och en . stämt om på möten . A llt bör representante r vid SPF:s oliJulfesl firar vi med julevara klart tili resedagen. ka tillfällen. Sommar- . vi n- gröt. tårta söt och smä klapte r- och a ndra dagar ha r par får vi alla av julgubben .

Teater uppskattat"s.

Jubileums- Ortens Lucia komme r med På vintern blir det mest kryssninge n va r en trevlig si na lärnor varje år och spriteaterresor. 1 fall det råkar resa. Sommardagen i Eke- der Ijus och glädje omkring gå nän bra pjäs som lockar näs regnade ju bort. men sig. För mången blir de t oss. Den som i år fö rst loc- trots det var det trevligt. att kanske de n e nda julfeste n

Tillsammans med grallnar Jirade pellsiollärer i Lappträsk sill 15-årsjubilellm. Gästande artis/ var skådespelaren Börje Lampenills.

Foto: Helge Rosas dy" i sina egna kvarter . för a tt seda n avslut a med Lehars opere tt ern as operett :

" Läppar friska. le och viska".

De t var nog inga visk ninga r. när Börje och ha ns moatje. Anne-Mari. fick mott a publikens applåder. Eli bygdem ål av Joh n Strömbe rg och jazzda ns av La pplräskf1ickorna Jenn y Jordas.

G a briella Stenvall och Katharina Toivola fullbord ade del späc kade programmel. innan det var dags för kyrko he rde n. Mati as Roto . a tt håll a a vslutningstalet.

Sådan ä r seden här i bygden . Församlingarna lever starkt med i pensionä rsverksamhe te n.

Det föll sig nalurligt för kyrkoherden all a nknyta tili kyndelsmässan , sam hos oss firas den första söndage n j

februari. Enligt kalOlikerna alltid den 2 februari , Jungfru Ma rie kyrkogångsdag.

Ljuset segrar över mö rkret.

och samvaron om man är

ensam . Därför ä r det gott att veta att vi pensionärer är

e n enda stor familj . Ingen ä r så gammal eiler ung all den e j kan glädas då det är J U L. Vid vårl roder har Waldemar Heinström ståll troget.

Så blev det även nu o Vi andFa rorsmän försöker nog hjälpa tili an ro så gott vi förmär , för all få sk utan i land .

Lotteri I höst tänker vi ha eli slörre lotteri . Vära lotter har alltid haft en slryka nde å tgång. Av della framgår även att de är om tycka .

Själv var jag för sent ut e.

Fick ej en enda lott. hoppas på bättre tur i å r.

Vår egen pensio närstidning " GOD TlD" ä r också en solgliml för oss alla. Nu ha r vi också fåll e n ny "CHEFREDAKTÖR GURU NU RMI ". Vi hälsar henne hjä rtligt välkommen . äve n tili vå ra må nads möten . på Bra nkis . Tili Eija Francke vi II vi framföra värt tack för ailI gott hon gjon vår tidning tili fromma .

På Karis Pension ärer r.f: s väg nar vili undertecknad framföra vårl tack och ö nskar god fortsättning åt vardera redaktöre rna . Eija trevliga pensio närsdaga r och Gurli i arbetets tecke n.

Tack från oss.

Rauha Pihlström

Härifrå n komm e r också åt en de ltaga re. vår egen fin skans " kynttilä". förening betalar äve n för en DOMO AR IGATO - Tac k deltaga re. (så myckel) Pe nninggåvor ha r vi fåll Final - modersmålets så ng. av Lapp träs k kommun .

Lap pträsk spa rba nk . AnJerker delsbanke n. Hinde rsby Andelsmeje ri .

Hindersby Historia Bäc kby Hande lslag. Vi har För 15 år sedan samman- deltagit med eget stånd vid kallade Martin Linde n pen- Kycklingsmarknade n och sionärer frän Hindersby för de t ha r gett oss en bra slant att bilda en förening för tili kassan . pe nsionärer. D e t va r ett På 70-talet hade vi sto ra 70-tal som kom . Linda HolI- Runebergs-fesle r 'med bra Ole n hinade på namnet Pen- progra m, men nu far vi tili sionärs träffe n och efter 3 år Lovisa och firar Runeberg. fick vi bokstäverna r.f. tili De stora pensio närssamlingnamnet. arn a sam vi har på Lurens i U nder de å r vi verkat ha r augusti ä r Ivar Rosas's ide . vi haft 4 ordförande. Martin Tidigare var det församlingLinde n. Svea Husman. La rs arna och präste rskapet som Junell och nu Helena Här- hade hand om a rra nge mangen, numera är det sa marmälä. vå r diakonissa .

Vår fö rening har hela ti- betsdelegationen för Östra den va rit nära Jierad tili för- Nyland som sköter om fessamlingen. Kyrkohe rde Ma- ten.

De t problem som vi och ti as Roto ha r varit med på nästan all a möten och hållit alla a ndra ha r ä r all det ä r svårl att få nya medlemmar. slutandakt.

Styrelsen har äve n vinn- Vår medelålde r börjar bli lilagt sig om all ha värdefullt tet hög . Ändä ä r det många program på alla möten . Det fö rdelar med all höra tili en är många goda tala re som pensionärsförening. Nu är vi besökt oss. Vi har hö rt och i del närmaste 60 med lemsen fina reseskildringar. Vi mar frå n de nesta svenska har även rest både i öst och byarna i Lappträsk .

Vi har äve n en egen Iystväst , norr och söder. Som en kuriositet berättar jag om en ringssäng " Man ska ll leva resa tili Svenska Teatern för varandra ". Det är en bra 1975 som Hindersby- Bäck- devis, vi kommer ihåg all by ordnade för pensionäre r- det finns and ra mä nniskor na. Resan + biljenen kosta- som vi skall räcka ut vår de 19 mk . Vi ha r varit trog- hand tilI. Då jag berällade o m vem na teaterbesökare på Lu rens och på de o lika bygde tea- vi fåll gåvor av så är det väl pä sin plats all säga att vi trarna .

I eile r 2 personer har del- också har gett bidrag åt o litagit i Trivseldagarna i Kug- ka behövande .

Tack för mig gom folkhögskola . Flere år Sylvia Stenberg gav Hindersby- Bäckby se kr.

Ma rthafö rening stipendium

Norra Kyrkslätt reser, möts NOTTa Kyrk slätts Pensionärer har ett aktivt vdrprogram. Redan när deJ;ta läses har föreningen stökat undan en kryssning tili Sverige, januari-mötet, besök pd Falldker, drsmötet och ytterligare ett mdnadsmöte för den nya styrelsen.

Men ännu dterstdr mdnga aktiviteter. God Tid har fdtt en förteckning och dterger dem nedan: 6.4 mdnadsmöte i

Bygdebo UF, kl o 14.30.

4.5 mdnadsmöte Stor-Raula Marthag drd kl. 15, - 6.5 vdrfest med dans kl. 15, - 13-18.6 sommarutfärd till Norge med buss och bdt, - 15.6 delta i Svenska Pensionärsförbundets sommardag pd Aland.

I mars - april planerar föreningen ytterligare att aTTangera en kryssning.

o

••

FRAN FORENINGSVARLDEN...

Vips i Vasa aktiv värre Vasa Sve nska Pe nsio nä rsföre ning VIPS r.f. stiftades 1973 och å ret 1987 ut gö r således fö re nin ge ns 14 ve rk samhetsår. Medle msantalet va r i bö rj a n på å re t 43 1.

Unde r året ha r vi fåt! 27 nya medle mmar me n bortfalle t va r 28 av de m 18 avlidna .

Nu har vi 430 medle mma r.

Dödsfalle n drabbade oss hårt , dä de t va r m ånga trägna

pensionärer

sam

helt

ovä ntat rycktes bo rt från vå r krets. Särskilt hårt trä ffade oss slaget . då vå r avhållne ordfö ra nde Olle Vähämäki avled i e n hjä rt attack . och vi stod ut an lednin g. Me n live t mäste ju gå vida re.

Med vice o rdfö randen i spetsen ha r vi alla i styrelsen och äve n a ndra fö re nin gsmedle mmar hj älpts åt att ordn a fö re nin ge ns a ngelägenhe te r. Nu åte rstå r de t att vid årsmö te t i fe brua ri välj a in e n pe rson i styre lsen . sam ä r villig att åtaga sig o rd fö randens uppgifter.

Unde r å ret har fö re ninge n haft 30 träffar vid Form a nsga tan 14 i Arbete ts Vä nne rs lokal. Loka le n har vi gratis genom a tt stade n hyr utrym-

men åt sina pensionärs före nin ga r av Arbe te ts Vänne r.

Sång och Musik. Sängkö re n består av 24 medle mm ar och leds av ka nto r Edga r Ehrströ m . Kö ren övar va rje vecka och vi ha r fått njut a av de ras sång på vå ra möte n och feste r.

Vips trio bestå r av Algo t Gustavsso n pi ano. E rik J ako bsson . cello och He rm an Nybe rg, fiol. De har vid o lika tillfälle n spe la t fö r oss och vi uppskatta r i hög grad deras stämningsfull a musik .

En gå ng har vi i å r ha ft besök av e n stor o rk este r nämlige n Vasa Orkeste rföre nin g mcd så ngsoliste n Hele na Bexar. De underhö ll oss då med vackra o pere ttmelodie r. - När vi på vå ra träffar sjunge r a llsång accompanjerar Yngve Rydström oss pä si tt dragspel.

Seniorda nsen, sam leds av Ge rda Hagman . ha r fo rtsatt lika livlig som fö rut. Gruppe n övade i börj an av året vid Forma nsg. 14 va rj e månd ag men öve rfl yttades senare tili pe nsionä re rn as Service hus Berghemmet.

När loka le n vid Arbe tets

Vänne r blev ledig utn yttj ades den för gymnas tik för damer ledd av A -M Vuo ri nen . Stadens Idrottsbyrä ordn ar va tte ngy mnas tik i simhallen för pensionä re rn a på fredaga rn a.

Programmet på vå ra träffa r har bestått av musik . so10-. kör- och allsång, recitation , fö redrag. och förevisnin g av diabilde r ooch fil me r. kåserie r och sketche r.

En del av dessa programnummer

ulfö res

av egna

medle mma r. andra av gästande unde rh ålla re.

Av de gästande underh ålla rn a må nämn as: Rut Se lenius visade bilde r och berättade om Island , Gösta Stenbe rg visade bilde r som berättade om årets växlinga r i Vasa skä rgård . Dessuto m visade han bilde r från AIga rve i Po rtugal. Lars O le Hallin berättade o m åldringsvå rden i Vasa. Fö rsäkrin gsbolaget Fennia redogjorde för sina försäkringar. för Ve rksamhe tsledare n pensionä rern a Anne Fi nne visade diabilde r , som be rö rde åldringsvå rden . La ila Kakkuri från Studiefö rbun-

Vasaboma är aktiva sångare också i pellsiollät såldem. Här övar pellsionärskörell inom Vips med kalltor Edgar'Ellrström som dirigellf.

MATSTÄLLEN

BILlIG HEMGJORO MAT

caf~ FORELLEN

Korpo

Tel. 926·312 02 Öppet alla dagar

MARTHAS MATHÖRNA

Bussbeställningar

Tel 911·81004

Två gå nge r har vi haft besök av skolbarn . Vi ha r en kl ass i Ö vningss ko la n, som vi bruk ar besöka, och le ktor Ke rstin Nyman jämte si na 28 elever komme r på svarsvisit på vå re n . Ba rn e n unde rh ålle r oss då med sång och musik på blockfl öj t. I å r hade vi dessuto m lärare Stig-Gö ran Vistbac ka med 80 e lever på besök . De sjöng också och spe lade fö r oss. Barne n blir a lltid bjudna på saft och kako r.

Av vå ra egna medle mmar ha r Alfred Smeds unde rh ållit oss ett pa r gå nger St ina Ge ust har berättat o m A lm a Skog och Yngve R ydström har sjungit och spe la t fö r oss och berättat sko lhistori e r.

Unde r år 1987 ha r vi haft fö lj a nde fes te r: 4 febr.

Run ebergsfest med musik av trion , fö rc drag av Stin a Geust om Runebe rgs e pos Hann a och dekl amation av Yngve R ydström: Döbeln vid Juthas.

Mell an programn um ren sjöng vi un iso nt sånger med ord av Runeberg.

1 påskveeka n bruka r vi al1tid samlas till e n sånga ndakt i Trefa ldighe tskyrk a n.

I ä r hö ll kyrkohe rd e Bja rn e Audas e n ko rt a ndak t oeh kantor Fride Häggb lom sjöng e n de l a ndl iga 0 10så nger sam t aecompanjerade oss vid psa lm's ången. M ötet var talrikt besökt.

Lucia har vi också alltid fira t anti nge n e n Lucia-fes t e iler i samband med ju lfesten. 1 år fi rade vi Lucia de n 2 dee. Som Lucia fra mträdde Gu rl i Kloekars oeh Stjä rngossar var Ade Rosenberg oeh A lbin Nygård .

Kö re n sjöng Santa Lucia. samt a nd ra julsånger. Då bruk a r vi oekså samla e n fri villig ko ll ekt fö r Luciainsamlinga rn a. Hä lften ge r vi

. ·Gynna

GEORGSGATAN 11 A 4 VAN . MED HISS TEL. 643 381 00120 HELSINGFORS

Ab Tidstrands Linjeblltrafik 07900 LOVI SA Ingenjörsv. 4.

Tel. 91 5-53 1865 Beställningsbussar.

GÖR Nl UTFÄRD I GRUPP?

!8ir-

Kom då ihåg våra moderna bussar med vllka även en resa tili utlandet sker bekvämt och bekymmerslöst.

BUSSBOLAGET J. och M. LAUNOKORPI Tel. (925) 1269.20104

Vips-Lucia Gurti Klockars skrider ill /öljd av stjärngosse" Ade Rosellberg. tili Folkhälsans Lucia oeh andra hä lfte n tili Brages Lucia .

De n 25 nov. firade vi allas födelsedagsfest. Borde n var vaeke rt smyckade . E n grupp sjöng ''Tul pane r från A mste rd am". Blo mste rfliekor i vac kra dräkte r bjöd på ka ramelle r oeh e tt te legrambud hä mtade roliga te legram som ko mmit från vä rl de ns a lla håll oeh ka nte r. Rh ea oeh Ve rn e r Koek sjöng e n duett . Programmet giek i den uppsluppn a stile n oeh så roligt har vi ej haft på lä nge.

Festen blev e n sueee oeh de t va r frä mst A il i Genbergs fö rtjänst. Å re ts största fes t är alltid julfeste n . Vi fira r de n på Was kia. så att vi ryms in i samma saI. Program me t omfa ttade: musik . hälsningstal av vieeordf. Åsa Lönnqv ist.

A lIsång: Sylvias jul visa. J ulevangelium lektor Ulla Östman , kö ren sjöng j ulsånger, Seniordansarna uppförde 3 olika da nser. Dä refte r avåts jullu ne hen. Efter mate n berättade Yngve ju lmin ne n .

Sedan dansade några dansare e n ko misk da ns. Sist fö ljde all män dans.

Utfä rder i egen regi : 1) 7 maj var vi 49 personer tili Norrva ll a. där vi åt luneh oeh bekantade oss med inrättningen vägledda av en guide. Därpå fortsatte vi färde n tili Enighe tens a nlägg ning i Kaitsor. Där såg vi en fi lm . som redogjo rde såväl fö r smör som osttillve rkninge n . Seda n blev vi bj udn a på kex med ost av

alla sorter oeh apelsi njuiee oeh äppe lsaft.

2) 2 1-22 aug. hade vi e n utfä rd med Jakobs tadsbåte n tili Skellefteå - Piteå Ä lfsby.

3) 9 sept. företog vi e n utfärd tili Ika lis oeh Tamme rfo rs. 1 Ika lis åt vi luneh oeh i Tammerfors besökte vi Ak varie t oeh Planetarie t.

Tyvärr va r De lfi n-anläggninge n stängd. Sedan besökte vi det nya biblioteket . dä r vi draek kaffe . Me ra hann vi inte fö rrän de t va r tid att vända hemAt. 4) 28-30.9 besökte vi Sundsvall oeh Kjell Lönnås konse rt i Tonh alle n , e n konsert sam se nare ko mmer att åte rges i Sveriges T V. Pensionärsnämnden

Advokatbyråer

SCHULTZ & KÖHLER Abo Kopmansgatan 12 A Exp. le1. 31 1 7 13 Vlceharadst-lOlldmg

Advokatbyrå Viceharadshövding

Ulf Jansson tel. 313 265 Vlceharadshovdmg

Tom Guslafsson tel. 311 900

Lönnrotsg . 32 A

Monagmng I Pargas_ $tOI gardsgalan . lIaqe onsdag kl 14 17 tel 740300

00180 Helsingfors te l. 90·603 909

..

OPTIKER

1~1~liJ~I~M~1

annonsorer

KARIS. Kopmansgatan 4

Tel. 30161

ADVOKATBYRA Oy T. Ekman Ab Cirkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961-11 2 048

Aulo-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

/1,'kJJoII ~) tllfllld

EKENAS, Kungsgalan 11

tel. 11 523

Advokat , vlce häradsh .

Advokat, vicehäradsh.

WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 171 042

GULD - UR - OPTlK

FÄLTMARSCH

Storgatan 14 (FBF:s hus) Tel. 309 58 (växel) CHRISTER ERIKSSON

Borgå Traflk Ab Porvoon liikenne Oy Verkstadsvägen 11 06100 BORGA Tel. 915-170 426

har

bjudit oss tili 1) en motionsdag vid Öjberget de n 19 mars. Staden bjöd på skjuts oeh varm soppa. 2) Under de ga mlas vecka bjöd näm nden oss [ill Församli ngs hemme t i A las ka. Äve n nu var skju tsen gra tis me n fö r mate n betalade vi . 3) den 3:dje maj bjöds vi på kaffe oeh da ns vid Forma nsg. 14 . Två gratis konserter har staden bjudit sina pensionärer i år.

Vi ha r deltagit i distrik tets samlingar oeh kurser.

1) Vårdagen i Vörå Norrvalla. dä r förbundets ordf.

Siv Tunzelman von Adlerf1ug höll ett anförande.

2) Sommardagen i Närpes Fagerö med värdefull t program, var ta lrikt besö.kt.

Frå n Vasa va ro vi med två bussar. rorts. pii sid o 10

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

BESTALLNINGSBUSSAR :

HANGÖ TRAFIK

de t redogjorde fö r studiecirke lve rksamheten , Kurt Dokta r be rätt ade om sin resa i Kin a och visade bilde r frän den och A spe ns Bo utigue visade vår- och somma rmode t.

LEIF EKLUND Flllal: Nykarleby. Västra Espl.g. 12 C Tlds beställnlng 309 58

I

-_" I 1.(.~

~~-

KVRKSLArr OPTIK HSBs hus vld lorget

'el 2981927

Korsordet löstes av 285 Kanske det är den ankommande våren sam är or-

"

,.

saken tili det ökade intresse t för korsordet i God Tid nummer 2. Inom utsan tid har hela 285 rän a svar insänts tili redaktionen.

En av de m måste vi få återge i tryc k härintill. Det fä r representera alia de vackert präntade svaren som vi fätt och njutit av an granska.

Det syns att pensionärerna fält lära sig att skriva vackert !

Bl and de insända svaren har fem Iyckliga vinnare

dragits. De får var och en tre Venni-Iotter.

Vinnarna är: Linnea A nd e rsso n , Pargas, Bi rgit E s tl a nd e r , Sjundeå station, Sylvi Ru dn äs, Nede rvetil , Hagar Timm , Helsingfors och Anita Seg e r s tr ö m , Karleby .

Vi gratulerar vinnarna!

Det kom många lösni ngar eft er utsatt tid men tyvärr måste dessa gä direkt i papperskorgen. Beklagar.

Lösni ngarna på korsordet i den a nummer bör för att bea ktas vara på redaktionen senast den 3 maj.

På grund av annuliering 2 (två) lediga platser.

För anmälning vänligen kontakta om e d el bart SPFkansliet tel. 90-791895 eiler reseledaren Eija Francke 90-59 80 72 om Du är intresserad.

Lycka tili!

Bland de senast de n 3 maj insända rän a svaren på korsordet i God Tid nummer 2 utloltas tili envar av fem vi nnare tre stycken Ventti-loHer. Lösningarna sänds under adress God Tid, Centralgatan 87 D , 10300 Karis. ~

Följ med pä PRAGRESAN via ÖST- och VÄST BERLlN den 2-9 maj

Namn: .. .. ... ... ...... . _... ....... .. .... ...... .. ... ... .... ... .. ...... .. .. .. ... ... .... .......... .

Adress: ..... ...... .... .... .. ..... ... . _.... .. ..... _..... ... .. ... .. ..... ... .... ... ... .... ... ... .. .