God Tid 4/1988 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Läs om: Anni Blomqvist på sido 9. Argång 16 - Nr 4 23 augusti 1988

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

SOMMARDAGEN 1988 genomfördes i soi och gemyt Sommardage n 1988 bevisade att fjol årets regniga somm ardag var en miss av vädrets makter. Fö r i år strålade åter solen över de 1.600 svenska pensio närer som på ett eiler annat sätt tagit sig tili Mariehamn för att ännu en gång visa att vi är mAnga. att vi vi li träffas oeh att vi har verkligt trevligt ti llsammans . Egon H äggb lo m hade Iyeka ts fullkständigt med arLinjedopet range mangen. på Po mmern . som fö rsiggiek i tre etapper. var en av dagens höjdpunkter. Jerker N y b e r g oeh G unn ar F o r ss har numera diplo m på att de blivit "döpta" av självaste havsg uden Neptunus oeh hans drottning. En annan höjdpunkt var festen i Vikingahallen oeh Walton G r ö n r oos . T yvärr måste han fö rko rta sitt program på grund av all tidtabellen fö r programmet inte ", _ 1.

lu .... d c

IIn o;

M en det

han Iä t 05S h ö ra v a r i st ä llet

av to ppklass . Slutligen må nämnas en tredje höjdpunkt. D .v.s. den mäktigt klingande sången Jag älskar min hembygd. Det Iät något det när 1.600 personer stämde upp oeh sjö ng av fullaste hjärta.

Dethär är bara någ ra glimtar. Det är naturligtvis omöjligt all referera allt som hände under dage ns lopp . Omöjligt oekså för reportern att hinna med på al-

KULTURDAGEN I BORGÅ 2.11.88

med ålandspannka ka oeh sviskonkräm. Det var en pann kaka som var verkligt smaklig. Bakg rundsmusik spelades av Mariehamns FBK:s hornorkester under ledning av Krister No rr gra n n. Oeh så började den verkliga festen. Efter trumpetfanfa r hälsade förbundsordföranden Siv T un ze l man von Adler fl ug välkom men . Talet inDet är trevligt all träffa alldra pellsiollärer sade med eli går separat.

mll1l Aifolls Blomqvist, JellllY Lilldqvist och Elvi StellIUlld fråll Närpes. Och sommardagell var toppell allsåg de.

Talman- Olof Jansson framförde landskapets hälsning tili deltaga rna i sommardage n. Eli sammandrag av det talet ingår likaså separat.

sånger som utfö rdes av Mariehamns-kvarten en under ledning av Anja Lindfo r s . Solister var Tom B j ö r k För all ta linjedopet något m a n oeh Rafael Qu a rn mera detalj erat så må det str ö m . Sångens Vänner unde r sägas all både Jerker och Ingvar Li ewe n da hl s ledGunnar klarade av alla faso r la aktiviteterna . Men eli fö rsk ska jag göra .

i d o p e t rnc d sto rt m o d . B äg-

m åste

niist a n

"dopfunten"

b ä r:l S tili

polisern a

Arne Ö s t e r l und oeh Lennart S j ö Iu n d . Skeppsläkaren Kaj L y bee k tog emot och gjo rde en regelrätt undersökning av delinkve nterna. Neptunus spelades av Hilding M a tt sso n , hans drollning av Jim Ekl öv, ba rberare var Valde mar Bl o m be r g , oeh ceremonierna kring dopet presenterades av Sven B r is . Tili programmet på Po mmern hö rde oekså shanties-

S a mtli ga 1.600 deh aga re i somm arregn ry mde s g ivetvis

inte med på Po mmern på samma gång. Därfö r var deltagarna indelade i tre grupper. Den första gruppen "Styrbordsvakten" åkte fö rst tili vi kingahallen där det serverades kÖlIsoppa med klimp . Egon berällar i faeit från sommardage n om åtgången o. dyl.

nin g framfö rde några sån ger

o ch så höJl pro fessor Maus

Dr e ij e r festlalel. Han behandlade Älands historia pra ktiskt taget från skapelsen tili våra daga r. Det är omöjligt att återge allt han berällade. Den som är in tresserad tar säkert reda på de histo riska detaljerna på egen hand .

Viking Sun d b e r g ledde Efter Iin jedopet gjo rde pensionärernas fo lkda nslag i gru ppen en guidad rundtur i någ ra danser och så stod staden, sen bjöds det på välForts. på sid o 10 ko mstkaffe i Vikingahallen

PROGRAM kl. 10.00 Andaktsstund i Domkyrkan : Erik Vikströ m Orgelmusik: Göran Blomqvist Föredrag: "Kyrkorummet och gudstjänsten som konstupplevelse". Erik Vikström 11 .00 Visning av kyrkan : Birger Törner

11 .30 Rundvandring i staden med besök i alternativ!: Wallgrens museum Historiska museet Konsthallen Lyceibiblioteket Runebergs hem 13.00 Lunch i Societetshuset, Seurahovi Oy, Fredsgatan 27 B 14.00 Föredrag : "Konstnärslivet i Provence", Åke Hellman , Församlingssalen , Runebergsg . 24

Eftermiddagskaffe 15.15 Föredrag : "Egna konstupplevelser", Karin Hellman 16.00 Kulturdagen avslutas: Siv Tunzelman von Adlerflug Anmälningar tili förbundskansliet 90-791895 MajBritt Wikholm föreningsvis tidigast 1 .9.1988 kl. 9.00. De 150 första anmälningarna beaktas. Kulturdagens deltagaravgift mk 100 - inbetalas senast 15.10.88 tili SPF konto : Helsingfors Sb 405511-10005034. Alla pensionärer är hjärtligt välkomna. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET och STUDIECENTRALEN SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET

Dragspel och gräddtårta V

ra , men det vik tigaste är vä l att mao är medveten om

det och söker sig framåt. Vad gäller det då och vad är det man siktar på? Pensionern as storlek , samhäl-

le ts stöd då det gäller sj ukYArd och hemhjälp, byggandet av ålde rdo mshe m och servicebostäder , allt de tta komme r naturligtvis i första hand. Men det vi inte få r glömm a är a ttityde n tili de äldre . Både mynd ighete rna och fa milje rna har uppmä rksamgjo rts på att vi skall ta reda på vad pe nsionäre rna, äldre eiler yngre såda na. ve rkligen själva önska r sig.

e nsionä r, ja , vad göm me r sig bako m den benä mningen. Det fi nns många olika Arsk lasser av pensio närer, det ä r ganska sto r skillnad mellan de m som fyllt 65, 70, 80 , 90, 100 å r. Vad har vi då att bjuda alla dessa ålde rsstadier? Skall vi bö rja med de äldsta , de som inte me ra bo r i eget he m utan har sökt sig tili se rvicebostäder eile r ålderdomshem.

ett av Stockholms ålde rdo mshe m avgick nyligen förestå ndarinna n med pension och o mbads då uttala sig om sina erfa re nhe te r i a rbetet och o m vad hon skulle vi lja fö rbättra. Hon sade: "Jag blir så arg nä r jag se r hur folk, välment fö r all del. vi li pigga upp inte rnerna här. Vi tar emo t int elligenta , pigga. mångsidigt int resserade pe nsio nä rer och så skall det arra ngeras underhållni ng för de m för att de skall fo rtsätta att vara vitala.

JERKERS RUTA

uppfattningsfö rmåga me ra. Deras mä nniskovä rde avta r inte med å re n fastän krafterna ka nske svike r.

i tycks verkligen ha vaknat upp i norden när de t gälle r äldreomsorgen. De t diskuteras och plane ras. Mycket har gjorts och mera finns ännu all gö-

ad bjuds? Jo. dragspelsmusik och kaffe med grädd tå rta , inge nting a nnat. AlI t ku lturellt Iyse r

med sin frånva ro . Och så undrar man ö ve r varfö r vå ra

inneboende blir slöa och passiva. " Del är sorgligl me n sant , det här. J ag ha r ingenti ng emot drags pelsmusik och grädd tårta kan va ra väldigt gott . det är bara de t att vi skall kun na bj uda på a nnat också , inne bär inte det hä r att de äldre diskri mineras, vi tror inte på de ras

ntelle kte t be höver inte försämras faslä n minnet inte mera är vad det va r förut och fastän initiativ-

rikedome n inte ä r så sprudla nde . Kan då inte detta kompenseras av livse rfare nhe t och livsvisdo m. Ha nde n på hj ärtat , ä r vi ve rkligen medve tna om de tta eile r beha ndlar vi de äldre. de mycke t äldre . som outvecklade barn. En gång bli r de t vår tu r att rå ka ut fö r de t hä r, ja , ka nske vå r tur redan ha r ko mmi t. Nog känne r vi .väl ofta av att yngre titta r snett på oss och undrar: "Ar de t verkligen nödvä ndigt att den där tantenlfarbrode rn skall röra sig i stade n just unde r rusningstid och kräva a tt fA sittpl ats i spårvag ne n?" J

e nsionä rsfö rbunde t har ju gått in fö r varierande progra m unde r sma samhngar och det ha r väl de [Jesta pensio närsföre ningarna också gjort. Vi bjude r på föredrag . diskussio ner. sång och musik av klass (för det be hövs inte e nba rt kända artister. nog kan amatöre r också preste ra mycket av värde). Vå ra resor ger oss mycke t att njuta av och tänk a på.

ä r vili jag gä rn a d ra e n la ns för vå ra årliga kul· turdaga r, Jag ser med fö rvänt an fram e mot hös· te ns samling i Borgå med tai av biskop E rik Wikström och ko nstnä rspa ret Ka rin och Å ke Hellman. KullUr ka n vara trevligt fastä n må nga ka nske ä r rädda fö r det. Men kultur ä r så myc ke t. de t ä r ju allslags odling. både av å krar och ä ngar och av intellekte t. Låt oss njuta av det me n inte glö mm a bo rt dem , som ka nske inte me ra o rka r ställa upp och ko mma upp tili vA ra möten.

unde vi inte gå in fö r " uppsökande ve rksamhet" och bjuda på något trevligt me n intelle ktuellt stimule ra nde i ålde rdo mshe mme n. E iler o m vi själva och vAra före ningar inte ka n göra det så kan vi vä l å t· minstone göra propaga nda fö r de t så att vi inte me ra kommer att ha e n grupp " bortglö mda" som sitte r i si·

na rum i pe nsio nä rshe mmen och \å ngleds . Läl 05S bÖf -

ja genast , Iät oss bö rja i dag. Siv Tunzelman v. Adlernug

Förvaltare av Guds nåd Andakt den 4.8.1988 i Ingå kyrka på De västnyländska pensionärsfö re ningarnas sommardag i Ingå.

mänskor far vilse isin tro som de själva byggt upp , bara för att erfarenheter och upplevelser är viktigare än det som frå· gas och väntas av den enskilde kristne. Det står som bekant i Rom: Sök först Guds rike och rättfärdighet då skall allt det andra tillfalla er. Vad sö ker man nä r man söke r Guds rike och rä ttfä rdighe t. Om inte ni kan svara nä r era unga fråga r säg åt dem att de går tili sin präst ha n måste kunna svara. Men jag vili svara e r här; Guds rike handla r om ett rike d är en enda konungs vilja sker. Guds rike är det som vi väntar att skall vinna , med vars vilja vi skall vara ett så art Guds vii· ja kan ske bla nd oss. Guds vilj a uttrycks klart i de tio budorden. Det sägs att nä r de fromma talade lagens ord var helig· heten mitt ibland dem . Vi skall gö ra Guds vilja. Guds rättfärdighet är helt enkelt Guds godhet, den godhet med vii· ken han mÖler oss alla . Det är den god· het som möter oss i dopet i nattvarden , det är Guds hjälpande hand Jesus Kris· tus. AlIra ytterst vili Gud att vi skall tro på Kristus. Han är Guds ord .

Kära vänner. Sista söndage n i juli fira· de vi de n nionde söndage n efte r trefal· dighet. Den hade som överskrift orde n "Goda förvalta re av G uds nåd". Den på. minner oss om att vi alla har blivit tillde· lade U ppgifte n och gåvan Guds nM. G uds nåd är en gåva därfö r att den ger ny tt liv i Jesus Kristus, den ger ett hopp, ett mål och redskap . Guds nåd ä r e n uppgift också. A tt bru ka G uds nåd med den fö rmåga man fått. Det är sant att Guds nåd inte blir kä nt geno m de t o nda, geno m kä rlekslöshet och hat. G uds nåd är e n uppgift dä rfö r att evangelium om Jesus kristus förutsä tter att vi som tagit e mot Jesus Kristus har av G ud fått syn· dernas förlåtelse , liv och salighe t. Han ha r tagit ifrån oss vår kärlekslöshe t och istället gett oss kärle k tili att verka . AIIt vi gör sker ändå med mAtte t av vAr tro och samvete, sam mänskor vet vi det.

Därför är ung och gammal i samm a ställ· ning, alla är Guds medarbetare och för· valtare av nAde n. Varför är det så vikligt att just nu komma ihåg det här? Att vi är fö rvalta· re . Som förvaltare vet vi ju att vi måste avlägga räke nskap. Men inte i fruktan för det. - Utan för att G uds vilja skall ske , bland oss. MAnga i vår tid söke r G ud , men inte där de borde. Många

Kapwnen i Ingå, Martin Fagerudd, höll en andakts· stund Iör deltagarna vid västnyländska pensionärer. nas sommarsamling i Ingå den 4 augusti. Hans tai in· går här invid.

Vi skall säga At våra medmänniskor, far inte vilse och lura inte er med att tro att det finns genvägar tili Gud förbi Kris· tus. Jesus säger: jag är vägen sanningen och livet , ingen kommer tili fadern utom genom mig. Psalm 119 säger ditt ord ä r mina föt· ters Iykta och ett Ijud på min stig.

So mmardagen på Ål and i Ma riehamn och Jomal a ä r den senaste länken i kedjan av storsamlingar. De t minu· tiösa fö ra rbete t. planering och beredning imponerade på mig. Jag hade e n sta rk tilltro tili a rrangö rerna . De t kan inte misslyckas. Som· ma rdagen blev e n grandios uppvisning. Så här efteråt ä r det skö nt att andas ut. G å r de t bra , e tt dylikt a rrange· ma ngo då är det lokalarran· gö re rnas förtj ä nst , gå r det illa, då sitte r verksamhetsle· daren i klä m. Det gick myc· ke t bra . Arrangö re rna skall ha TACK. Ett stort tack . O ckså vinte rdagen på Was kia i Vasa hade guld· kant. U nde r mina år som ve rksamhe tsled are har jag va rit med o m tre vinte rda· ga r och lika många sommar· dagar. Det börj ade med Korpilampi. Haikko och

nan och skriv tili förbundet , vad du tycke r att vi borde satsa på . Personligen är jag öppen för alla tankar och villig att [ör styrelsen fram · föra alla uppslag. som kan tänkas vara genomfö rba ra. Vid å rets motionsdag på Ko rpilampi försökte vi in· troducera et! spel lämpligt för pensionä rer - BOCCIA . Alla som va r med tyckte att spelet var lä mplig a vkoppling, me n trots det blev de t ingen ko metstart. T a nke n på a tt få tili stå nd e tt seriespel i Boccia för pensionä rer mellan klubbar· na har jag inte släppt. Det ä r ba ra de t att intresset bör visas från fö re ningarnas sida och initiativet också ko mma frå n före ningshåll. Endast genom påtryc kning födes ett be hov . Me n vi måste allt id minnas a tt inte helle r Ro m byggdes på e tt å r. På finskt Vasa - vinte rsamlingarna , hAll arra ngeras BOCCIA· Nä rpes , Eke näs och Marie· mäste rskap , första gången hamn - sommardagarn a. 1988. Någon stö rre a nslut· Deltaga ra ntale t begränsas ning va r det inte , me n från vinte rtid 3 V huru många en en ringa börj a n har mAnga viss samlingspl ats kan la ~torsa mlingar väx t fram , emot. Vi ha r nära nog Ibland lavinarta t , ibland sprä ngt de lo kale r där vi a r· med snigelns hastighe t. ra ngerat. De tre sen aste Bland pe nsio nä rer i Sve ri· somma rsamlingarna har alla ge utövas idrottsliga aktivi· haft kring 1.500 deltagare . tete r. Man tävla r inom o ri· Otroligt - fantastiskt , me n e nte rin g, simning. skidåk· ändå samtidigt roligt - fa· ning och kanske ännu någo n miljärt. Au samla L500 .fin . ~nn!:L n ~ Qn- 1 t ...... : . \,;.:.landssvenskar frå n a ll a delar

pensionä rer . e lt likan at be-

av vå rt land ä r i sanning myc ket fascine rande. Själv fängslas jag just av dethär a tt sammanfö ra olika indivi· de r från o lika dela r av vå rt land . Den finlandssvenska geme nskapen skall vi värna om och det gö r vi bäst gen· om att arrangera olika stor· samlingar med deltagare frå n hela den finlandsvenska bygden . Det har uttalats farhågor om att vära storsamlingar blir för svä ra att administre· ra. Vi få r inte a rrangörer.

hov? Anser du att fö rbunde t kunde göra något [ö r din hobby - tag då konta kt med mig, så skall jag för styrel· sen föresl å vettiga aktivite· ter. Personligen är jag myc· ket positivt inställd tili all idrottsutövning, men jag an· ser att tävlingsidrotten bät· tre lämpar sig fö r e n yngre generatio n än fö r pensionä· rer. För oss som ha r e tt lå ngt avstå nd - tidsmässigt - tili barndom och ungdom lä mpa r sig motionsidrott bättre ä n tävlingsidrott. Ty· vä rr blir mo tio nsidrotte n också många gånger tävling. De n finn s fo rtsättningsvis dä r - luste n - att hävda sig, att slå nya re kord , at! göra bä ttre ifrån sig än tidi· gare. J ag har sagt de t förut , me n viII säga de t igen: bästa pe nsio nä r: ko m ihåg att allt du gör i live t , som är positi vt , ger ka nske inte å r tillli· ve t - men ger liv å t å re n.

Just nu sakn ar vi arrangärer

för 1989-års storsamlinga r. Sj älv ä r jag optimist och kommer at! göra allt för att å tminstone sommardagen skall kunna genomföras 1989 precis i den tappning och i den storleksordning vi vant

QSS

vid genom åren.

De t blir en somma rdag 1989 . Den saken skall vi få be kräftelse på inom en snar framtid . Myc ket ha r redan pla nerats, me n det slutliga beslute t om platsen fö r näs· ta sommardag lå te r vä nta på sig. När det gäller vinterdagen har inom styrelsen framförts ett önskemål om tre lokala vinterdagar i förbundets re· gi. Tanke n verkar förnuftig och kommer att beredas i arbetsutskottet , som i sinom tid ger ett förslag tili rota· tion av arrangemangen 10' kalt inom olika regioner. Så S03rt jag vet mera om vin-

te rdagsarrangemangen har jag orsak att återkomma . Har du ideer tili andra la ndsomfattande arrange· mang för de finlandsvenska pensionärerna , fatta då pen·

Utgiva re :

Sve nska Pensionärsförbundet T.f. Ansva rig utgivare

och chefredaktör

Gurli Nurmi

Redakti o ne ns adress: Centralg. 87 D 10300 Karis

tel. 911-362 80 ISSN 0359-8969 Ekenb Trycketi Ab

EI<enIs''''

BORGÅ DU GAMLA PÅ MINNEN RIK Ordföranden för Bor gå. bygdens svenska pensio· närsförening r .f. Gunnel Björkstam presenterar sin hemtrakt, Borgåbygden i vidstående a rtikel. Bilder· na tagna från Borgå stads turistbroschyr. Bor gå ä r i dag en slad med inemol 20.000 invånare. Borgå rock sina sladsr ättig· heler 1346 av Magnus Eriks· son. Den enda medeltida byggnaden i Bor gå är gr å· slenskyrkan , som ännu i dag dominerar sla dsbilden. Dä r ska vi samlas för all hör a det svenska slirtels biskop, Erik Wikslröm, presenter a kyr· kan och stiftet. Domk yrkan o mges av e n mede ltida stadspla n. me n byggnade rn a ä r främst frå n tiden efter brande n Ar 1760. Vid e n prome nad ge no m G am la stan skall vi be kanta oss med atmosfäre n där. Det ga mla rådhuset byggdes

av stadsbo rn a under borg· mästa re G ab rie l Hage rts unde r å ren lednin g 1762- 1764. I rådhuset sam· ma nträdd e adelns och bo r· ga rstå ndets re presentanter un de r Borgå la ntdag Ar 1809. I slute t av 1800·talet a nsäg man det o möjligt a lt me ra re pare ra rådh use t och det fanns pla ne r på alt riva ne r de t. Men med gävo me· de l rädd ades huset och re· sta ure rades tili de t historis· ka museum de t ä r i dag. In· vid de t ga mla rådhuset fi nns det s .k. Ho lmska huset frå n å r 1762. I huset är nume ra inrymt ett konstmuseum med må lnin ga r av A lbe rt Ede lfe ldt och sku lpture r av Vi lle Vallgre n . A ndra vik ti· ga hus i ga ml a stan ä r dom· kapitle ts hus, det fö rra gy m· nas iet och de måle riska stra ndbodarn a ne re vid å n . En av de mest betyda nde sevärdhetern a i Bor gå ä r na· tionalskalden J. L. Runeber gs hem, där han tillsamma ns med sin huslru Fr edrika och

sina barn bodde under åren 1852 - 1877 . Hemmel skall vi besöka under Kulturd agen. Det be römda pa rets son Valte r Ru neberg va r skul p· tör och i gra nngå rden ti li he mmet finns hans sku lptur· sam ling utställd . De n som tidiga re (kanske fle ra gä ng· e r) besökt Runebergs hem kan i stä llet gö ra elt besök i skul ptursam linge n . På åns västra strand reser sig Näsegå rd . som har hä r· bärgerat Gustav Vasa och

En gränd i gamla stan .

G ustaf II Adolf. " Näse ste n" i närhe te n är e n god utsiktsplats. På Näse kulle n fi nns Hj ältegrava rn a och J .L. R unebe rgs och Eugen Schauma ns grav monume nt. G amla stade n ha r bevarat de n mede ltida stadspla ne n och i de smala grände rn a känne r man sig ännu fö rfl yt· tad tili lä nge sedan svunn a tide r.

Runebergs hem.

Borgå landskommun som Dagens Bor gå o mge r stade n. Med sin väl är en slad i ga nska häfli g ut· ut vecklade affä rsverksamhe t veckling och planerin g. Nyli· fö rsöker stade n tillgodose ge n inköple sladen elt slorl elt o mråde med ca 40.000 område på västra sidan av invå na re. ån , del s.k. Fiskars området. WSOY :s bokförlag och Nu planera r man en ideläv· tryc ke ri finn s på stadens in· ling för området. A vsiklen dustrio mråde och är e lt av är all här gör a någol alldeles Nord ens största. unikl i sladspla neväg av det· De n gamla bron i Bo rgå la förnämliga sladsområde. är en de l av Finlands ä ldsla Ca 40 % av stadens be· landsväg, som gick frä n Åbo folkning är svenskspråkig. tili Viborg. I de t ga ml a WSO Y huset De n fi nska inflyltninge n har va rit pätaglig under senare vid Ma nne rh eimgatan ä r nuo me ra e n konstsamling in· år. Stade n utgö r centrum fö r rymd. Yrjö Jänlti do ne rade

"1 Grevens tid"

konstsam linge n tili Borgå stad år 1984. De n består av ca 1.000 fö re mäl och bildar e lt tvärsnilt av fi nländsk konst un der 1900·talet. I stadens konsthall växlar utställningarna varje m ånad. Bo rgå centrum förs könas av

stadshuset sam ritades av arkite kte n Rosenbe rg och som blev färdigt år 1893. Ga mla kapla nsgården byggdes 1762 och inkö ptes av Borgå stad år 1977. Där· efter inreddes huset fö r alt kunna användas fö r utställ· ninga r och liknande evene· mango

M(Ri~(g)~~~ ~(Ri)f~~~~~@ - fullständig semesternjutning skjut vintem åt sidan och kom på en avkopplande helkryss· ning. Ftyg Pan Am tumlan tili Miami varifrån Camival Crui· se Lines för dig tili de vanna Karibiska valtnen : Lämna din vinterpäls i Miami och upplev Ocho Rios, Georgetown och Cozumel. Avresedagar: 6.10., 10.11 .. 8.12., 2.2., 2.3., 6.4. Pris från 7 .390. -

•

Reservera reda n idag så blir du inte på stranden THE FUN SHIP OF CARNIVAL CRUISE LINES OCH SOMMAR FÖR ALLA

Ru nebergsgatan 40 00260 Helsingfors -:::::.. ~_~-! _~~_E'S_~""~""~_""'I!!!!II!!!II!!_ Tel. 90·496 066 ~ ~ ---~

Fr.v. Borgmästaren (Per·Olof Boström). Grevinnan Kristina Stenbock (Pia·Gunn Anckar). Greve Per Brahe (Börje Lång) . Borgmästarinnan (Tarja Boström). En samhällsforska r e har kommil fra m liII at! det r å· der et! allmänl ointresse i hela samhället fö r a t! enga· ger a sig i olika verksamhets· former . Men forska ren har högst sa nnoiiki i sina ka lkyler glöml eiler inte velal rä kna med pensionär ern a . Detta i all synnerhel när forskar en påpekar at! det ä r i släderna där ointresset ä r mest i ögon fallande. Pensionärern a ä r a ktiva, sägs det. De ha r sina mä· nadsmöte n med program , besöker teatra r och a nd ra eve nemang dä r de ofta med· verka r som fun ktionärer. Dessuto m är det inte obe· ka nt a tt pensio nä re rn a re·

ser, reser.

ga r lä ra sig någo t om de n egentliga skä rgå rde n . De nn a skärgå rdsutfl ykt föregicks och e fte rfö ljdes av besök på sommarte atra r på o lika häll i Nyla nd . O cksä e n historisk . fö r alt inte säga kulturhistorisk re· sa, har fö re ninge n va rit med o m. M Ale t va r Kristinestad dit vi anlä nde " 1 G reve ns tid ", fö r atl hinna uppleva

sexto nhundrata ls·stä mning· e n me d ta i och sång i de n gam la U lrika Eleonora kyr· kan, dä r självas te grevepa· re t , Pe r Bra he och Kristina Stenbock medve rkade. För· utom ge no m det ålde rd omli· ga språket och de n släpiga psalmsången ski ljde sig gudstjä nste n fr An vå r tids ge nom att dame rn a s kulle silta pA vä nstra och he rra rn a på högra sidan om mi tte l· gången . Men inle nog därmed. Ar· rangörerna, Kristinasällskapet , hade anordnal en fesl· middag på r ådhuset dä r del bjöds på minsl femlon räl· ler. Greven och borgmästa· ren med sina fruar sjöng och agerade. Musikanler och sångare förhöjde stämningen

med sin musik "1 Grevens

tid". A rkadia pensio näre r r. f. i He lsingfo rs ha r tili exempel Me " också a nnat intrespA sommarh a lvå re t i sam· Under en tillfälligt ar· sa nt fick vi uppleva . En 10' band med förbunde ts fes tlig· rangerad fest på inkvarte· kai guide berättade om Kas· hete r i Mariehamn gjo rt e n ringsstället i Harjavalta, kö och Kristinestad . I När· avstickare tili Kumlinge och sjöng Greta Tallberg och pes impone rades vi av väx t· nä rliggande öar fö r att un· Gunvor Sandvik ackom· husens mångfald och ända· målsenl ighet. Sextio proce nt der några vackra sommard a· panjerade.

-------

'----..

Svenskspråklg broschyr om resor 1111 Wesl·lndlen

av la ndets to matskö rd kom· me r från Nä rpes. Fä rd e n gick vida re ge no m Side by ( Kilen) mot Bjö rn e· bo rg och vidare tili Ha rj a· valta och Ko ke mäki där vi beundrade bisko p Henriks anspråkslösa predik ohus in· ne i ett tegelkapell. Det Ce· de rcreutska konstmuseet hörde ocksA tili sevärdheter· na. Nä r vi kommit sA längt som tili Hu mppi la glas bruk , och Lasse A nderson avtac· kat färd ledningen på berö m· vä rd sextonhu ndratalssve ns· ka , a nsåg vi färde n vara avo slutad . Me n A nn· Mari U hr med· de lade ytte rli ga re a lt i e n snar framt id har vi alt emat· se en resa med m/s Run e· berg tili Borgä, en så ka llad he mlig resa. och en resa tili Moselda len i Tyskl and . A lI! della visste inte sam· hä llsforskare n , som talade o m det a llmänna ointresset för e ngage ma ng. MarIin

Höstens teaterresa tili Sthlm

15.9- 18.9.1988 Har Du redan bokat? OM INTE så gör det genast! Se utförligl program I senasle nummer av God Tld. RESANS PRIS MK 1 360 I prlsel Ingär: busslransfer e nligl programmet (bussen slartar frä n Ekenä s me d retur efter a nko ms · ten) logi i 2· pers. rum m. dusch O. WC 2·pers. hytt kaI. B på Silvia Regina O. Finland ia 1 sjöfrukost den 16.5 teaterbiljen pä CHINA, främre parken guidade turer inkl. entre tili Riddarhuset, Hässelby O. Rosendals slon reseledarens tjänster ANMÄLAN tili SFP· kansliet per te l. 90·79 1895. Teknlsk arrangör: LL Tourist Service Reseledare: Eija Francke

Toppkonferensen inleder ny era inom SPF? Det fö refaller a lllmera nade för si n del Jutta summa risk oeh ko rt. De arkla rt all den toppkonferens Christianse n . helar dessulom ensamma som Svenska PensionärsförHon räknade sen upp allt och har en oerhört ston anbundet arrangerade i slutet vad det finns all vä lj a mel- $var. av mars blev inledningen tili lan; daghem, dagsjukhus, - Den gamla blir helt benågot nyU inom förbundet. servicehus, anstaltsvård , io- roende av en hcmhjälpare, Redan nu har de n äldreom- ter vall vå rd , öppenvård dit sade Else-Maj J ohnson. Vem sorgsgru pp som tillsalles ef- det hör bl.a. hemhjälp oeh ser vad som gärs - eiler inte ter konferensen haft eli för- hemsjukvå rd . gö rs? Hemhjä lparna komHenry 0 I a n der instäm- mer också "när de kan". sta möte oeh nästa är utsall tili början av september. de med henne om att vi borDen andra vårdformen efI senaste nummer av God de ha hela skalan med i vårt ter en sjukhusvistelse är Tid ingick eli första referat vArdtänkande. Han betona- hemsjukvården, fortsatte frän konferensen ombord på de också att våra pensionä- Else-Maj Johnson . De komFinlandia . Utan att förringa rer i dag ligger pä e n rän mer och tittar. Men vem ska föreläsarnas insatser som IAg hygglig nivA - me n de blir den gamla ta la med? som grund för bl.a. den pa- oeh kan bli bättre. Else-Maj Johnson efterneldiskussion som fördes ut- Det är ni som ska se tili Iyste också sama rbete me lgjorde deltagarnas in lägg i att vArden och servicen som lan vårdforme rn a - också debatten det SOm visar vad sam häll et ger fu ngerar. Ni vårdare bo rde vårdas. som rör sig bland medlem- måste kräva att få något för marna . Oeh vilka behov oeh pensionärerna. Vi ska inte Återuppli va fam ilj en! Åke Skeppar fortsatte önskemål som ä r aktuella. heller snå la oeh spara av era Diskussionen öppnades av slantar. Slösa hellre så lä nge på si tt brandta l för en återSiv Tunzelman von Ad- ni orka r oeh kan . sade Hen- upplivning av den gam la fale rfl u g som betonade bety- ry O lander. Det är int e så miljen. delsen av att vi säger oeh vik tigt a ll lämna efte r sig - De t ka n gö ras, sade diskuterar vad enskilda kan stora arvo han. Jag vet vad det betyder göra när det gäller att ta Ragnar Ahti pekade på med fa r- oeh morfö rä ldrar, hand om varandra , vad för- vå rt tokiga , invecklade pen- dä r a lla gene ra tione r bor e leningarna kan göra och vad sionssystem. le r lever nä ra varandra. - Vi vi II inte ve ta vad - Vi ka n inte dra upp vi väntar oss av samhället. Och de svaren var minn- som sker Ar 2030. Vi vi II ve- riktlin jer för vä rdfo rmer sann många och detaljerade. ta vad vi få r och hur vi ska som gä ller a lla, sade Levi Ebba I konen ansåg att ha de t. Kl åv u s . Vi ä r a lla o lika . - Det ä r bra all ha de Statsmakte rna dra r upp modet borde kunna gå att al ternera mellan hemmet och sio ra linjerna kla ra, fö rsva- de lle rna. D äri från mAste vi eventuellt å ldringshem . rade He nry O lande r Slatisti- utgå . Fredrik Tast betonade kerna och prognosmaka rna. Han fra mhö ll e me lle rt id betydelsen av all före ningar- Vi har e tt svAröverskädl igt a tt inri ktn ingen a nsta ltsna hAller kontak t med de n system. Me n Rom byggdes vå rd-ö ppen vå rd inte få tt part som miste sin livskam- inte på en dag. den uppmä rksa mhe t den rat. borde ute på fältet. - Det är viktigt att vi Pengar är nödvändigt ont framhåller att det finns - Pengarna ä r e tt nöd- Egna kräm por mänga med liknande svårig- vä ndigt ont , sade Else-Maj - He mhj älpa rna talar ofheter, sade han . J o h nso n . - Me n hur myc- ta om sina egna krä mpor - När vi talar om olika ket pengar vi ä n har kan vi med vårdtaga rna, sade Mary vå rdforme r mäste vi minnas inte köpa hä lsa . Nä r vi blir K e k o l a . all man på tjänste man nahåll sjuka ska vi antinge n ope realltid utgär frän vissa nor- ras e ile r medici ne ras på Hemhjälpa re ger grund vård mer, sade Walde ma r Sjö- sjukhus. Och sen fo rt ut E n lite n diskussio n om va II . Och det är pengar därifrA n. Sen börjar be kym- vad e n he mhj ä lpare är e iler inte är uppstod me llan Jutta som avgör, d.v .s. det bid rag ren att få hjä lp. kommunerna får för respekHon beto nade att he m- Christiansen och Else-Maj tive vårdform. hjälparna består av så o lika Jo hnson. Den fö rstnä mnda - Vi ska utnyttja hela sorters människor. Och an beto nade att de ha r e n gediskalan av vArdformer, beto- deras utbildning är alltför gen ut bi ldning 1-2 år. De t-

Jerker Nyberg oe" Siv Tunzelman von Adlerj/ug överräekte SO Ill taekför det 1II0ttagande fin ländama fick i bl.a. Maria"issen, SPT:s bordsstandar tili värdförblllldets ordf örande Erik Jonsson. ta ansåg den sena re a tt gäller hemvårdarna . - Det är hemhjälparna som har den lägsta lönen, de som ger grundvården. sade E lse-Maj Jo hnson. - Ve m vå rda r dem som vå rda r . följde doeent Ja nErik R u t h upp . Syste met me d dagsjukhus ka n avlasta e n pe rson som dagligen vå rda r ä ldre i hemme t. Intervall vå rd är e tt sätt. Ett ha ndleda rsyste m fö r he mvårda re-he mhjä lpa re skulle medfö ra att de kunde gö ra me ra fö r vå rdtaga re n. Det räc ke r inte me d e nba rt utbildning. De måste också fA hj älp och råd . lnformera! Me ra infor ma ri on o m vad som finns fö r ä ldre e fterl ystes av Ragnar A hti . Siv Tunzelma n vo n Ad le rflug hö ll me d och pekade likaså på betyde lsen av utbildning fö r vArda re .

Vad ka n vi göra? - Det fi nns må nga vå rdfo rmer , sade Waldemar H e in s trö m , men frågan ä r hur vi kan föra den framät . Vä rt förbund ka n tillsammans med de a ndra pensio-

närsorganisationerna föra fram vöra åsikter tili riksdag oeh regering. - Men vad i ko mmunerna, frågade han. Vi bord e väcka vå ra pensionärsfö reningar för all tili de lokala beslutsfa tlarna föra fram våra önskemål. Han betonade oekså all vi måste minnas a ll a lla förbättringar kostar. - Men finns det god vilj a på a lla nivåer torde det finnas pengar . Visst blir det bätlre oeh bällre. Tyvärr skju ts många goda förbä ttringar fra mål. _ Myc ke t av det som sagts före fa lle r rosenröll , sade Wa lde ma r S j ö v a II. Visst har vi ku nskap 0 " , o li. ka serviceforme'r. Me n ha r vi också fo rskat i hur de mänskli ga re latione rna fungera r? De t är också må nga gA nger svå rt med byråkratin. Det ä r brist på arbetskra ft. Vi bo rde mobilise ra upp unga pe nsio nä re r all hjälpa tili . Diskussione n kom så in på vad vi som e nski lda kan gö ra e ile r vad före ningarna ka n göra. Birgit S m e d s pekade på Röda Ko rsets vä ntj änst och

tog som exempe l sin egen hem ko mm un Sjundeå . - J ag kä nne r snart a lla pensionäre r i Sj undeå, sade ho n. På ko mmuna lhe mmen-servicehemmen kan vi

hitta de mest ensamma, beto nade Ka lle N ybe rg. A nn-Mari U h r fö reslog e n te le fonring. Ingegerd H er r gå rd efle rl ys te förslag tili progra m fÖT ku rser fÖ T pensionärer.

- Vi mäste anpassa oss tili samhä llet , av rundade Siv T unzelman von Adlernug. Vi ska på ver ka opinonerna: Vi ska utnyttja våra konta kter bland beslutsfattarna. Förbundet gör vad det kan. Vi ä r ett li, .. t (",;,rh 1ln d ; ;.;. ...... förl med dc finsks prilkiga

förbunden. Men vi lå ter höra oSS. 1 föreningarna ska vi också ta upp krå ngliga frågor tili diskussion. - Vi ska själva gö ra något och visa god vilja, avsluta de hon pa neldeba tten. Som samtidigt var slutpunkten för den toppkonferens som pågått under daga rna 28- 30 mars.

Text oeh Joto: Gurli N urmi

~------~--~----~---------=~==------~---- mä rksk lu bben lockade ge- R 0 m a n . Ho n berättade att

Besök hos kolleger i väster

I a nslu tninig tili Svenska Pensio närsförbundets toppkonferens de n 28- 30 mars i å r gjorde deltagarna e tt besök hos "kolleger" i Stockholm . Bl.a . besöktes servicecentret Mariahissen . Historiska fakta om centralen ingick i God Tid nummer 3. Och vi fick information om det svenska förbundet som är betydligt större än vå rt. 125.000 medlemmar är ans lutna fördelade på 750 avdelningar. Förbundet är det nåststörsta i Sverige. Och förbu ndets mälsättning är ungefär den samma som hos oSS. D.v.s. att bevaka de äldres situation så den blir så bra som möjligt. Förbundet ska dessutom vara en plattform för aktiviteter. För informationen tili oss finländare svarade det svenska förbundets ordförande Erik Jonsson . Han berättade också att man i Sverige disk ute rar äldrings-

hemme ns varande e iler inte . Nedläggni ng av sådana hem pågå r runtom i kommunerna . Men han betonade betydelsen av att det finns a lternativa boendeformer för de ä ldre. Värdi nna i Mariahissen är Maj-Lis Ka rlsson . Hon berättade om inrättningen och om vilka aktiviteter där finns. Aktivitetscent rumet upprätthålls av Stock ho lms stads socialförva lt ning. Och i Maria hissen ka n ma n gö ra det mesta. Hobbyverksa mhe te n e rbj uder utrymme n fö r akvare ll må lning, mak rame, stickning, vi rkn ing, korgmål ning. Dessutom näversöm, bildväv , frivolitet och s.k. a ll män na hobbyverksamheter. Och mate rial för sin verksa mhet och sin hobby kan man köpa i en egen affär i huset. Må nga klu bbar fu ngera r ocksä i Mariahissen. Fri-

nast tili sig ko nfe rensdeltagare frå n Finland som köp te fri märken fö r sina sam lingar. Bridgekl ubb fi nns att gå med i likaså e n da nsklubb och e n a rt istklubb. Motion är vik tig för pensionärer och dä rför e rbj ude r Ma riahissen sådana ak tivitete r i mä ngd. Förutom da nsklu bben också internationell da ns, jazzgymnastik O.S.V. Föreläsninga r o m akt uell a frågo r står likaså på programmet. Senaste vår bl. a. en fö re läs ning av Kiru nafjä lle ns nationa lpa rke r. e n fö reläsning om Yå r krop p och e n om Hima laya, e n va ndrin g tili Mount Eve re ns basläge r. Väderkvarnen Frå n Ma ria hissen åkte ko nfe rensens de ltaga re tili servicehuset Yäde rkva rne n mitt i de t cent ra la Stockho lm . Ett servicehus dä r det fö rutom boende också fi nns and ra faci lite te r såsom resta ura ng. Servicehuset ha r fö rövrigt Birgit Gustafsson-Rolllan visade sig vara " emma i Nagu e n förestånda re som är hemi Finland. Oe" bland de fi nlandssvenska gästema f anns ma i Rosa la i Å boland en sliikting - Birger Lindqvist fr . Sibbo. Birgit Gust a fss on-

huset byggts 1981 har 166 lägenheter och en persona i på 80 fas t a nstä llda . Maximalt ka n 247 personer bo i huset. Var och en bestä mmer sjä lv vi lken e ile r vi lka serviceforme r han e ile r hon utn yttj ar. Hon betonade att Väde rkva rn en inte är en institu ti on utan alt man lägger sta r

vik t vid de ä ldres in tegritet. Det svenska Pensionärsförbundets viceordförande Margareta G ra le n berättade om förbundets sociala ver ksam het och om den arbetsgrupp som a r betar för att dra upp riktlinjerna för ä ldreomsorgen å r 2000, Också vå rdfö rbunde ts ka nslichef Åke J aco b sso n hälsade finl ä nda rna vä lkomna tili Stockh olm . Som avs lutning på besöke t i Väde rk va rne n e rbj öds möj lighete n att gö ra e n ko rt rundtur i huset me n de nesta av oss va r då så hungriga att vi sökte oss tili de n rymliga matsa le n och åt lunch. Se n fick vi e tt pa r timma r tid att gå pä sta n och gö ra precis vad vi själva ville . De nesta shoppade givetvis.

Ny syn på de äldre Ett par veekor eft er Svenska Pensio närsförbundels egen toppkonfere ns o mbord på m/s Finlandia deltog fö rbundels o rdförande Siv Tunzelman vo n Adlernug oeh ehefredaklören för God Tid G urli Nurmi i en konfe rens på Hanaholmen. Konferensen tangerade myekel nära de frågor som diskuterals av SPF:s konferensdellaga re. Konferensen på Hanaholme n va r nordisk och af·

Seminariet på Hanaholmen avslulades med all arbetsgruppern a in lämn ade oeh kommenterade sin a betänkanden . Kommentare r o m dem gavs av riksdagsledamölerna Grethe Lund b la d , Sverige och Marj atta Vää nä ne n Finland . SPF:s representanler vid seminariel dehog i en arbelsgrupp som behandlade vilka salsningar som de närmaSle årliondena bör göras inom åldringsvården. vilka ålgärder som anses vara de meSI brådskande och vad

ra ngerades av fö rbundel Pohj ola Norden. 160 personer var med av vilka de nesla arbelar inom social- eiler som bör prioriteras. Såso m ordföranden åldringsvä rden.

~:n::::::: SjövaJ/,

@rankillla

Ny giv inom åldringsvården

na måsle bibringas insi klen om belydelsen av att åldringsvården få r lillräckliga resurser så all vård personalen kan få löner som gör yr-

o msländigheter. Massmedias negaliva behandli ng av hä ndelser ge r allmänheten en felak tig bil d av situalionen. Oekså här ka n både

kena inom se kt orn attrakti -

vå rdtagare

va. Fö r att göra della möjligl har bl. a. arbetsmark-

medverka tili all bilden bli r mera positiv. Här kom mer

nadsorganisa tionern a

exempelvis pensionärsorga-

Stor belydelse. Oeh ino m de m har medlemm arn a möjlighel all påve rka attityderna så all åldringsvården få r de n status gru ppen ansåg vara A oeh O . betonades Utbild ningen oeh gruppen ansåg atl man redan i del skedet bör belona hur viktigt arbelet ino m fö r åldringsvården är.

~cj, m~d;~m i ä Jd reom sorgsgruppen

ino m SFP vor ocksö

med på Hanah olmen. Folo: Gurli Nurmi Bl and fö reläsa rna kan nämnas E lsi HelemäkiOlande r som öppnade konferensen i egensekap av fö rbundets o rdfö rande . Fil.dr Rosemarie Eli asso n frän Sverige lalade om de gamla oeh personerna inom äldreomsorgen. Från No rge ko m pensio när Anders Salvesen. Han berällade om vad pensionärer i Kristiansand gäll in fö r. Nämligen eli rådgivningsko ntor där experter ino m olika seklo rer släller upp oeh ger pensio närerna råd i frågo r de inle själva klarar avo En av de mest inlressanta oeh humo ristiska inslagen blande de många fö reläsningarna hö ll professor Göran vo n Bo nsdorffsom lalade om pensio närslillvaron uli från sin egen shuali on.

Bussar för bestä IIningstrafik. Från 1.6.1988 kan vi köra från Nyland och angränsande Iän i såväl innkes- som ulrikeslrafik.

gruppen funge rade Karin S a hl s lr a nd oeh Sven H ög be r g - bägge från Sve rige medan G urli N u rm i skrev proto kolle!. Och såhär sade gruppen i en sammanfallning frän de n försla dage n: Fredage ns grupparbete hade ru brikerna vilka satsningar som under de närmaSle årtio ndena bör göras inom åldringsvården. vilka ålgärder som är de meSI brådskande och vad som bör priorileras . Diskussionen va r livlig. So m o rdfö rande fungerade Karin S a h 1s Ir a n d . Under den diskussio n gruppens medlemmar fö rde va r del speeie lll de ekonomiska res ursern a och

persona lfrågo rna som be lonades. Och de ekonomiska resursern a ska ulgå frän politiska beslut. Beslulsfallar-

•

- --=- .: . ~~i

LINDHOLM LINES Horsbäck _ Ekenäs 10600 Tammisaari • Anland '3' (911 ) 13808 . Telex 131 19 . Telelax (9 11 ) 620 66

UPPHITIAT Vid årels sommardag upphittades en kloeka. Urel ålerfås från kansliel av verksamhelsledaren moI lämplig beskrivning . Ring 90-79 1896 Jerker Nyberg.

Kontinuiteten är likaså en fa ktor som man bör lägga sto r vikI vid fö rulom all vArdarna inser belydelsen av mänsklighet i vården. Regler fö r arbelel finn s givetvis men vårdlaga re-vå rdgivare bör kunna diskutera sig fram lill eli system som gör att samarbetel dem emellan fungerar utan all regler helt åsidosälls. Alla åldringar kan inte behandlas på exakt samma sät!. Den negativa inställningen lill yrken inom åldringsvå rden ansåg gruppen vara en faklOr som bero r på många

och

re n-hjälparens arbelSlid inle passar för silUalionen . Nallpalrullerande sjukvård för hemvård av åldringar ansågs i gru ppen va ra eli ston behov. I Sverige fi nns delvis sådana men i Fi nland är sy-

vå rdgiva re

nisationerna in i bilde n. lnformationen i skolorna betonades som väsentlig. Den in fo rmalio nen kunde exempelvis de som redan arbetar inom åldringsvården sva ra fö r. Samhällets utveckling har medfön all ungdomar inte överhu vudtaget ve t vad del innebä r all arbela ino m vårdyrke. Därför är jusl denn a in fo rmation så vikt ig. Förutom grund utbildni ngen inom åldringsvårde n betonade gruppen for tbildningsbehovet. Oekså ava neemangsmöj ligheterna bör finnas med i bilden. Men om lönerna kommer upp på en hyfsad nivå blir behovet av avanee mang

stemet ännu inte infön . En-

Författarillllan Kaarin Utrio medverkade vid det nordiska semillariel om åldrillgsvård som hölls på HanaholmelI i april.

dasl Äland har denna vårdfo rm. Också syslemel med servicehus byggs uI på Äland och därmed inleder man s.k. långvårdsanslulen hemsjukvård . G ru ppboende fö r senildemenla men också dagvård för sådana åld ringar behövs. av O mstr uklureri ngen åldringsvården pågår jusl nu i Sverige oeh Fin land. G ruppen belonade belydelsen av eli människovärdigl boende fö r åld ringarna där oekså anslallsvården bör fi nnas som eli ahernaliv . Åldringarna bör ha valfrihel all bo och leva som de önskar . Gruppen diskulerade livlivl del inlegrerade boendel. Exempelvis i Slockholm byggs inga nya servieehus ulan lägenheler reserveras för åldringar i vanliga bosladshus. Eli säll all göra bosladslägenheler lämpliga fö r åldringar är all sanera 1950-60-lals hus. I dessa kan hiss byggas in oeh dörrarna göras bredare s1\ all rullslolspalienler ka n komma in . Vem som ska stå för saneringskoslnaderna kunde gru ppen inte enas om . Stalliga eiler ko mmunala bidrag ansågs emellertid vara behövliga. Fräga n o m pensionärsorganisationerna ska vara sällskapsklubbar eiler pålrykningsorganisationer ut!ÖSle en livlig diskussion. Rösler höjdes fö r all o rganisationerna är fö r fö rsynta men går oeh gnäller vid sidan o m. Del ansägs va ra bänre all de ställer krav på hur åldringar oeh pensionärer vili ha det. G ruppen beto nade all o rganisationerna bör gå in fö r all mera ta hand om ieke ak ti va, ieke så rö rliga pensio närer. Nuläget är all redan tidigare ak tiva personer fortsäller som aktiva pensio närer. Det system med rådgivn ing fö r pensio-

måsle finnas - men de kan li llämpas på eli mänskligl säll. Ulbildningen bör göras meningsfull oeh vårdyrkena mind re . . . Arbetsmiljön beto nades göras aurakliva. oeh gruppen efterl ysle arbele inom mindre en heler. Grunden för Eli exempel gavs från Dan- åldringsvården mark där en gru pp hemvår- diskulerades ingående under dare har eli mindre anlal seminariets andra dag. Oeh vårdlaga re all la hand om. arbelsgru ppen ansäg all den Hemvårda rna sam las varje grunden är en polilisk målveeka oeh fördelar arbelel sältning. Målsällningen bl. a. in nesinseme llan så att var och e n får arbeta med olika saker i bär all åldri ngar ska få bo lur oeh ordning. Exempelvis hemma så länge del bara är tväll ena veekan , up pköp möj lig!. För della ska insalden andra, matlagning e n ser gäras men också fö r sertre dj e o .s.v. v i cehu s~oe nd e och gruppA ttityd erna både tili åld- boende för sen iI demenr3 . ringar oeh lilI dem som arA vlast nings pla tser-växelbetar ino m åldringsvården vå rd eft erlyses. Della för all bör förändras. Oekså perso- avlasta anhöriga som tar nalen har ofta en negati v in- hand om åldringar i hemslällning tili sill arbele men met. Men växelvård behövs della i sin lur bero r i grun- oekså fö r åldringar som bo r den på yrkels slatus, d .v.s. i servieehus. SpeeieIlt negapå den låga lö nenivån. liv ansägs byråkratin kring För all fö rändra allityder- dett a va ra. na kan oekså här pensioBland de ö nskemål angånärsorga nisati onern a gära ende hemvå rd av åldringar en insats. gruppen stannade för var Til syvende og sisl: bl. a. all inga r utiner skulle Resurserna inom åldrings- få komma in i hemmen vården bör ökas. Lönerna d.v.s. åldri nga rna ska få inom vård yrkena bör höjas . hjälp de n tid oeh med de Samtidigl ökas också stalu- sysslor som de inte själva sen för denna yrkesgrupp . klarar av jusl när hj älpen Del mänskliga i åldrings- behövs. Den får inte vara vården bör beaklas. Regler be roende av all vå rdgiva- närer av pensionärer och som tillämpas i Kristiansand i Norge ansåg gruppen va ra ell projekt all vidareu tveekla . Om pensionärerna som resurs talar man om i många sammanhang. Men ändå ulnylljas inte denna resurs. Många pensionärer kunde göra en insats i samhället i stället fö r all nu som oftast bli heh på sidan om det aktiva samhället. De personer inom gruppen som arbetar inom vårdsektorn efterl yste mera akliva insatser av pensionärer

oeh pensionärsorgansialionerna. Pensionärsorganisa tioner-

na bör fungera både som sällskapsklubbar oeh piltrye kningsgrupper. D agens

pensionäre r

är

många gånger fö rnöjsamma tro ts all det fi nns plats fö r Prof essor Göran von Bonsdorff (andra fr. höger) höll ett humoristiskt anförande om förbällringar både inom hur det är att bli och vara pensionär, under seminariet i april på Hanaholmen . T .h. sjukvården oeh den soeiala Bjarne L önegren. servieen .

FRÅN FÖRENINGSVÄRLDEN.

Milstolpen i J:stad träffpunkten där pensionärer trivs Frågar man dern varför de "manlig" togs bort från stadär med i pensionärsförening- garna och så var det fritt aroa, så linos det alltid i sva·

fram för kvinnor aU ansluta

ren sociala aspekter: - Vi är med bland annat därför, att det viktigaste för en pensionär är att få trälTa andra, prata, utbyta erfarenheter, skvallra litet kanske och på det hela taget försöka trivas tillsammans. Eiler sammantaget , som Uno Knut s i Jakobstad, ordförande i Pensionärsklubben M (Milstolpen) och 25-årsjubilerande i höst, noterar: - Det är mycket betydelsefullt att kunna odla de 50ciala kontakterna. Utan dern vore det ganska så trist. Jag är realist, optim ist oeh

sig. År 1981 beslöts att bokstaven M skall betyda MiIstolpen. Nu Iigger medlemsantalet på ungefär 440 och därmed är föreningen inte bara en av de största utan också en av de äldsta i Svenskfinland . Vid senaste årsmöte var antalet manliga och kvinn liga medlemmar lika stort. Det var i början av sextiotalet som pensionärer i svenska Österbonen startade organisationstänka ndet på allvar. Jakobstads regionen var en av de fö rsta. - Det finn s alltid en behov av gemenskap, av an ha

humorist , säger Una - vida

vän ne r, säger Una Knuts.

känd i finlandssvenska pen- Vi vet an det finns många sionärskretsar. Ända sedan ensamma män niskor i värt 1952 har han gjort uppskat- lan och i vå rt svenska Fintade sociala insatser i sam- lan. Pensionärsfö reningarna hället bl.a . som sociali nspektör i Jakobstad tills han bidrar tili att föra dem samsjukpensionerades år 1973. man. Och gör det rege l- Pensionärer som viII bunde!. Dörrarna är alltid mä bra fär inte isolera sig. öppna. Det är egentligen ett mäste Tittar man på klubben M an vara med i svängarna, i i Jakobstad sä fascineras karusellen. man omedelbart över hur Jakobstad består sig med brett verksamhetsregistret,

vet sä kert vem den ne stridbare medmänniska är. Han är ständigt på alerten, ständigt pigg på nya lösningar. - Vår strävan permanent är att få nya vänner, medlemmar. Årliga tillskottet är ett tiotal , men sa mtidigt decimeras skaran med ungefär li ka många. Sektioner Förutom i de gemensamma träffarna sam las medlemmar i olika sektioner. Det finn s en motionssektion som sysslar med gymnastik och promenader , damsektion för bl.a . syj untor och basarer, resesektion , oldboyskör och ett roligt "klövergäng" som spelar bridge och pidro. Festkommitten sköter sitt speeiella gebit och ordnar färder ofta oeh trevligt. Ibland längt, som tili utlandet. Resor tili okänt mål i hem landet hör tili guterade oeh spännande begivenheter.

nämnd , sam brukar anordn a

vi kan också kaila det för repertoaren är. "Milstolpen" i Jakobstad är en unik förening. lngen annan består sig veter1igt med ett eget kansli. Det har Uno Knuts ordnat. 11 - 13 måndag - fredag är han på plats rör all svara på samtai, ta emot besök, ordna med papper, planera verksamhelen o.s. v. Tre år har han varit sekreterare, de sen aste åtta ordrörande. Nu viii han

gemensamma träffar, tvåspräkiga tillställningar. Pensionärsklubben M i Jakobstad skriver den 21 oktober 1963 som grundläggningsdaturm . Först var det "bara gubbar" med. Oeh signumet M betydde manlig . lämna över tili någon annan. Att han sitter i kansli beKvinnor med ror pä att han också är akMen småningom tyckte tivt engagerad i det sociala man att detdär med kvinnor samarbetsorganet i Jakobku nde både Iysa oeh pigga stad och den aktiviteten ger upp också i dethär sällska- också en hei del jobb . Det pe!. Så man ändrade i stad- behövs utrymme för mappar garna. och grejor. Det dröjde ändå tili 1976 Han fyllde 70 år i maj i år. innan det skedde. Ordet Alla i pensionärsförbundet

samma fester anordnades. Senare ändrades namnet tili Pensionärsringen och kontakterna tili Milstolpen är fortfarande öppna, liksom tili andra österbottniska pen-

Tidiga re fanns oeksä en sionärsföreningar. Många av blandad kör oeh en mans- Pensionärsringens medlem· kvarten. Den senare utgjor- mar är också medlemmar i de stommen tili oldboyskö- M-klubben. ren.

filmer ,

seniord ans,

"pokeransiktena" kring det fö rstnämnda. Det var bara två gäng i gå ng denhär eftermiddage n. - Vi har spelat länge oeh vi känner varandra mycket bra, konstaterar Erik Ahlsund . Varje gång pirrar det tili av spänning och det är viktigt an få träffas regelbundet. Pidrogänget "Iirar" måndag-torsdag rrån tolvtiden på dan och ett par timmar framöver, säger sektionens sammankallare Runar A n d e rsson .

skämtade ordrörande. Man skall vara äldst oeh mest för att få en inteck ning. Den som har tre inteekningar oberoende av röljd får pokalen för alltid oeh då ställer man upp en ny . Klub ben har ett eget urklippsverk sedan 1965. Just nu sköts det av Greta Ca rl s t edt , som 1986 efterträdde Helge Lilj e qvi s l. Det har under årens lopp skrivits en hei del om klubben i olika tidninga r.

på visit "God Tid" har gjort ett par visiter hos pigga pensionärer i Milstolpen. Klöversektionen spelar som sagt kon - bridge och - Allt har arki verats och pidro. Det började med pidklistrats upp på blad i mapro och för ea tjugo år sedan Aktiv manskör par. Arkivskötaren fAr fritt resor kom bridgen med i proOldboyskören har kantor utveek la sin fant asi när det

En spelmanslag bildades 1968 men räknas sedan 1973 inte direkt tillhöra klubben , utan sorterar under stadens arbis. Men spelar på pensionärsträffar gör man nog för fulla stråkar. Månadst räffar , föredrag,

Greta Carlstedt sköter sedan eli par år til/baka Milstolpens urklippsverk. I prydliga mappar skildras sedan år 1965 i ord och bild vad som sker i klubben. åtta pensionärsföreningar , svenska eiler finska, oeh en del är bildade enligt politiska grundsynsmönster. Staden har också en av full mäkpensionärstige tillsatt

Pensionärer som viII mä brafär inte iso/era sig, säger Uno Kfluts, ordförande i25-årsjubilerande Pensioflärsk/ubben M i Jakobstad.

som sagt iin- och utlandet, uppvaktningar, hedersbevisningar , födelsedagsfester o. s. v. är grenar på gemenskapsträdet. Central samlingsplats för klubbens verksamheter är Svenska gården. När klubben fy llde tio år 1973 noterades bl.a . detta : - Dagens pensionärer har skäl att glädja sig åt den positiva inställning som samhället och enskilda personer numera har tili pensionärernas situation . Detta, tycker man , bådar gott för framtiden och alla nuvarande och blivande pensionärer. År 1965 bildade pensionärsdamer i Jakobstad en egen klubb, Fredrika-klubben eiler "Fredrikorna" som

den också kallades. Gemen-

Birger Bjondah/, 84, tili höger närmast kameran, fick vårens inteckning i oldboyskörens intressepoka/ i Jakobstad. T. v. sångarkompisen Helge Nyström. grammet. 12-16 spelare fördelade på tre-fyra bord är det vanliga. - Det är matematiken som gör bridge så spännande och intressant , säger Rainer Uo til a. Matte måste man behärska för att kunna spela . Tidigare fan ns en speciell bridgeklubb i Jakobstad men numera är bara namnet

kvar. När det var som livligast spelades det där på upp tili aderton bord samtidigt. Uotila , Sven Lillq vis t , Erik Ahlsund och Gunnar Nyman såg vi sammanbitna spela vid ett bord. Vid ett annat satt Åke Fagerudd, Ulf Wiene , Per-Henrik Storing oeh Gustav H ögI u n d oeh i det sällskapet var det litet glättigare än hos

Tor Lind en som dirigent oeh Uno S a nd s tröm heter nuvarande ordföranden. En aktiv kör med mycket intresserade oeh sångglada medlemmar, beståe nde av f.d. manskörssångare. Sådär 20-25 röster stark är kören . På repertoaren finns huvudsakligen manskörssånger. Kören siun~er på klubbens egna träffar , men brukar oekså regelbundet besöka åldringshem i Jakobstad . Sångarna är alla 70 - 80 år och över, noterar Uno Sandström. Äldst före sommarpausen var Birger Bjo ndahl , 84. Han fick på säsongens sista övning i april

gäller att göra sidor med prydlig layout , säger Greta . Och visst är det ordning och reda i mapparna , som innehåller mängder av bilder oeh text, inte bara från pressen , utan också eget material från resor oeh sammankomster. Klipp , foton , dödsannonser, runor 0.5. v. passerar re-

vy för betraktaren. Värdefulla historiska dokument , som man är mycket mån om . Klubben har ett eget märke sedan 1970 och egen kondoleansadress. Förbundet hedrar förtjänta medlemmar med bordsstandar, klubben i vårens inteckning i intress· Jakobstad har en förgylld epokalen. tallrik, som även kan utdelas - Flera andra har också hundraprocentigt deltaganForts. på sido 11 de, men ni är för unga,

7 hon sall på tuppen . Värk-

Om reuma Bland oss som överskridit den magiska s. k. pensionsgränsen

existerar

det

mängd individe r som klagar över och lider av vä rk och ömhet , ibland LO .m. stelhe t och ka nske inskränkt rörelseförmåga i någon mä n. Oftast kallar den det drabbar reuma tism ,

men

allt sam

värker i vära le mm ar och ryggar ä r inte reuma. Med det viII jag på inga villkor säga all ma n skall noncha lera litet värk här oeh dä r i kroppe n , men det är inte me ningen all direkt överdimensionera sina vä rkt illstånd . Visst är det ofta så all vi pensionärer när vi träffas, ofta ja man kan säga oftast, börjar samtala om våra krämpor. Det tyeks bland oss, både herrar oeh damer för den delen , då vi råka r höra tili vår kategori likasi nnade personer, vanligen vid en kopp kaffe, börjar berätta om vå ra underliga smärtor i nacken, ryggen, benen eiler armarna. Småningom brukar de här resonemangen kring kaffebordet övergå tili eventuella medieiner som några av dellagarna fåll av sin läkare e ile r som blivit inköpta som reeeptfria på apotekeL Det händer inte a lldeles sällan att den som fAII tab letter mOI sin värk gärna delar med sig åt grannen all pröva enligt prineipen "hjälper det mej hjälper det dej".

medicinern a var hennes en-

tiska sj ukdomarna i vårt land kan betecknas som ve rkli ga folks jukdomar och de förorsakar samhället stora ekonomiska förlu ster ur folkförsäkringssynpunkt , inte minst ledgångsreumatismeno De svåraste formerna behandlas med speeialpreparat , som jag inte här närmare skall gå in på me n nämnas kan att reum a av

det gravaste slaget bör behandl as av inre medieinska experter med reumatiska sjukdomar som speeialitet oeh della sker vanligen vid Reumasjukhuset i Hei nola. Svår ledgångsreumatism kan ibland utveeklas så att lederna styv na r oeh e nde l leder låser sig så all de inte rör sig. Som exempel kan nämnas käk lederna. Då de stelnar kan patienten inte tugga utan är hänvisad att inta sin föda i Oytande form genom sugrör. Den tid jag som lärare arbetade på Universitetets tandkliniks kirurgiska avdelning var jag i tillfälle all operera sådana käkledsankylospa tienter (med låsta käkleder). Underkäksbenet måste sågas av strax under käk leden oeh en liten bit (ea \Ii cm) avlägsnas varefter patienten kan röra käken oeh tuggförmågan är återställd . Det kuriösa vid sådana operationer var all då pa-

Nils Westerholm Med .o.ki r.dr. professor

Eli ann at fall gällde en avlägsen släkting , e n bondvä rdinna i 60 års åldern , med svår ledgångsreumatism. Hon skölles vid Heinola Reumasjukhus med guldinjektioner vilka på grund av patientens överkänslighet måste avbrytas. Hon sändes hem som en obotligt fa ll . Hon kallade på mig, som naturligtvis intet ont anande försökte behandla hennes åkomma . Hon låg isin säng med höftlederna, knälederna , vristlederna fullständigt lästa. Kotpelaren rrån huvudet ner tili bäckenbenet verkade styv och orörlig undantaget en liten rörlighet i huvudets rörelser åt bägge sidor. Axel- oeh armbågslederna rörtientcrna märkte att under- des en aning men händerna käken kunde röras oeh då oeh fingrarna var helt rörliman frågade dem vad de ga såsom en följd av all hon

Det mesl kända bcgrep-

cigarelt. det känns så sköm

pet bland men ige man. när

all kunna hå lla den mellan

stickade och virkade dagarna i ända. M edicinerna hon hade fAll tycktets inte verka

det gäller reumatism, är väl tänderna oeh nu då jag kan reumatisk feber e iler led- tugga viII jag helst ha köttgångsreumatism. De reuma- bullar."

på hennes sjukdom där hon med låsta leder låg isin säng fixerad i e n ställning som om

önskadc, svarade a ll a: "en

röra sig inne och uträtta sina

hushållssysslor. Efter ell år kuncle hon röra sig l.o.m.

uW med hjälp av en käpp.

Efter två år dellog hon i arbetet också i ladugården. Jag medger all jag har ei-

AIlt grönt som finns

Från redaktionen En lång het sommar är tillända. Vi har mer e ile r mindre tvångs - rörlåt ordet men efter att ha läst Hasses kåseri kan det inte hjälpas - solbadat e ile r bara sökt oss i skuggan och inmundigat vätska. Det finns väl ingen som numera kan hänvisa tili "annat var det i min barndom. Då var somrarna somrar". Men nu har Ni alllså höstens fö rsta nummer av God Tid framfö r Er. Massor av mate ria l fi nns kva r tili num-

da tröst me n de gay ingen hjälp för patientens svåra ledgångsreumatism med låsta leder. Av en två me ter lång sårgasrulle gjorde jag eli slags stigbygel genom all bi nda ihop bägge ända rna, tili en en meterlå ng ögla. Jag plaeerade e na ändan av öglan runt patie ntens fot som e n stigbyge l den and ra ändan fiek patienten dra i så all fo ten höjdes från golvet. Samtidigt gjorde det ont i vrist-, knä- oeh höftlederna ävensom i armbågs- och skulde rlederna . Tili e n början hj älpte jag patienten all dra i "stigbyge ln". De låsta lederna var svåra all få all röra sig. Den förs ta månaden besökte jag patienten va rannan dag oeh hjä lpte henne med gy mnastiken. Ofta grät hon oeh sade all de t gjorde ont men jag sade all det gärna få r göra litet o nt för all behandlingen skall leda tili något resullaL Ho n märkte snart själv all lederna småningom blev rörligare och det gjorde all hon på egen hand varje dag två gånger dagligen gymnastiserade tillsvidare sittande på sängkanten. Efter tre månaders nitigt gymnastiserande började patienten rörsiktigt kunna stöda sig på benen lutande sig mot sängkanten oeh ell halft år efter behandlingens början kunde hon röra sig inne med kryckor oeh en tid efter det fick hon en rullstol för all kunna

pekt hos 65 proeent av reumapatienterna. Med andra ord ingenting e iler åt minstone nästa n ingenting är absolut definitivt inom medicinen. Såsom så mänga andra sj ukdomar är oekså reumatismen e n sjukdom som går igen i vissa släk ter. A lla individer inom e n speeiell släkt insjuknar inte men dispositioner finns och om speciella yllre retningar tillstöter bryter sjukdomen u!. Det e nda man tills i dag kan säga om reumatism är att immunförsvaret förändrats oeh all o lika slag av normala eeller " insjuknar" oeh förändras , degenereras med sjukliga förändringar som följd. Visserligen har medicinen redan kommit så långt atl endel preparat har blivit framställda som minskar reumapatienternas plågor Med rätta frågar mången men än så lä nge inte heli på vad reumatiska sjuk- kan bota sjukdomen. Också domar beror oeh huru de ut- den s.k. reumakirurgien har veeklar sig, men på de frå- gjort stora framsteg men ingo rn a kan den medieinska te heller den har kunnat boexpertisen inte svara annat ta sjukdomen heI!. Vetenän "det vet man inte ännu". skapliga undersökningar påDet existerar visserligen går febrilt för atl finna löstvenne blodprov för att på- ningen på den gåtan som utvisa all eventuell reuma fö- gör etl av mänsklighetens religger Latex och Waaler- största gissel - reuman . Rose . För att påvisa all reuOm det litet värker och mafaktorn föreligger är La- ömmar i någon muskelgrupp tex provet känsligare men eiler i någon led är det bäst me ra ospecifikt än Waaler- att "ge tillbaka" oeh röra på Rose prove!. Det först- armar, ben eiler rj gg. En nämnda provet är i normal- försiktig böjning och tänjfall negativt och en felaktig ning regelbundet utförd positiv reaktion förekommer morgon och kväll , naturligti 4 proeent av fallen hos rris- vis med försiktighet , brukar ka individer. Waaler-Rose hjälpa. Om det inte hjälper göres framför aIli rör all på- är det bäst atl uppsöka dokvisa ledgångsreumatism och tom , men bli aldrig stilla. prover är mera specifikr än Själv är bästa dräng oeh Latex . Felaktiga positiva re- gymnastiken kan göra unaktioner påträffas i ungefär derverk . En förnuftig män1 proeent hos befolkningen. niska vet när läkarhjälp är Fyndet är åtminstone sus- av behovet påkallat.

terat rall som måste betraktas som yllerst svår ledgå ngs reumatism. Det ä r inte bara i lede rna som de reuma tiska åko mmoma kan spåras. Det finns oekså muskel-, lednervssmärtor som samma nfallas i benämningen reumatism, men det är mycket svArt att diagnostisera ve rklig reuma. Tili della behövs e n läka re med specialitet för reumatiska sjukdomar, en re umato log. Allt det som så ofta vä rker oeh har sig i våra a rmar , ben och ryggar är verkligen inte alltid reuma. Det finns e n massa olika tillstå nd av smärtor i vår lekamen , en mängd sjukliga förändringar som jag i det här sammanhanget inte närmare skall gå in på, men vi ka llar värktillstånd i vår kropp vanligen reumatism.

mer fem. Bland annat sommardagarna oeh jubileumsfesten i bl.a. Ekenäs . Det är st ressigt oeh beklagligt att vi inte kan ge ut 20-sidiga nummer sex gånger årligen . Men jag hoppas ni förstår. Nästa nummer d.v.s. nummer fem kommer ut de n 11 oktober. Mate riale t tili della bör vara inläm nat senast den 27 septe mber. Trevlig svamphöst! Red.

De gångna åren Pensionärsvisa Å re n blev många, å ren blev lå nga. fyllda av strävan , fyllda av id. Mödan sig sträekte, arbetet räck te tili för va r dag - ja aIli har sin tid . /: Hoppet de må nga mödorna bar, Minnet från glada stunder står kvar. Live t oss lärde, arbete ts värde, trygghet - sam än består:/. Kom - sjung oss samman , glädje oeh gamman rär i vårt lag va rt färde n än bär. MoInen som skymma, has tigt bortrymma, de t ve t ju varje glad pensionä r. /: Låt ej bekymren komma dig vid , nu har du din behag liga tid. Vet - all i dag är glädjen vå r gäst , så sj un g vid vå r egen fest :/. Alfred Smeds

Vi var fyra personer som just hade avnj utit en god luneh i trädgården i ett sommarfagert Sverige. Alla fyra hade matoe iler hushåll som yrke. En var chef för en personalrestaurang, en var lärare vid e n restaurangskola, två av oss var hushållslärare . Det var naturligt all vi kom att tala om mat , vad annars. Jag borde inte skriva såhär, för jag minns en middag som jag genomled , för all min bordskavaljer bara frågade om hur jag laga r det och det. Ändå borde han ha ku nnat ta la om annat , tyckte jag oeh nästa n skämdes, han var ju en me ra känd författare . Jag trodde nat urligtvis att ha ns tankar rö rde sig på det kulinariska området bara för min skull. D et retade mig, men jag hade fel. H an var själv intresserad matlaga re kom jag senare underfund med . Nåja , nu tyckte jag att det skulle passa bra all intervjua de andra om sallader , eftersom lunehen hade börjat med en sådan. En matig sallad var det första fö rslaget. Den serveras med rostat bröd oeh består av skivad, kokt eiler gri llad kyekling. Broiler skulle vi ka ila den hos oss. Den varvas med aIli grö nt som finns enligt beskrivnin gen. Rive n peppar-

rot mellan varven, liksom också skivade oliver oeh sedan någon sås. Många köper såsen e iler dressingen färdig. men det går bra all blanda tili e n sådan själv . 1 proportion 3 delar olja och 1 del änika. Det tyeks vara fJera som inte är vana vid, eiler tycker om olja, dä gär creme fraiehe bra . Västkustsallad föres logs, me n den blir onödigt dyr med si na skaldjur. En billigare varia nt är den med ris oeh räkor smaksatt med eurry . Den sallad vi hade börjat vår luneh med innehöll någonting som jag trodde va r krabba, men visade sig vara omvandlad torsk. Fisken är pressad i längder och ha r e n rött skal som påminne r om krabba , hur de kan fä den a tt smaka så vet jag inte. Den finn s faktiskt oekså i våra mera välförsedda affärer. Sa llade n bestod för övrigt av olika ärter , äggskivor, sa lladsblad oeh en sås där man smaksatt cre me fraiche med chilisås , peppar, lite t senap oeh sali . Makaronisallad sa' vi hushå llslära re nästa n på e n gång, när vi sökte i vårt minne . He rrarna tro r jag rynkade på näsa n litet. Man utgå r frå n kokt makaroni , som spolas kall , a nnars klibbar

tomater, som nog har mycket mera a rom och smak än de utländska. En god sallad tili kött och fisk fär vi om vi skivar tomater och lök och klipper någon grönsakskrydda, t.ex. basilika över. Oeh sedan en oljesås tilI.

Lea Andersson den ihop. Sedan blandar man i tärnad , rökt skinka. Såsen kröner verket, liksom också klippt persilja över det hela. Tycker man om ost kan man tärna någon som har lago m smak oeh tillsälla den . Hösten är vår sista möjlighet all njuta av inhemska

Jag skall sluta med en plommonsallad. Plommon och plommon , det finns Oera sorter. H är är det fråga om det som i Sverige kallas katrinplommon. Här ä r vi mera prosaiska oeh döper inte plommonen efter e tt he lgon . Torkade plommon kallas de hos oss , me n riktigt torra är de ju inte . 1 allmänhet är de färdigt utkärnade. Vi skär plommonen i skivor och varvar de m med finstrimlad vitkå l. En salladssås hör tili oeh salladen serveras tili korv, kötl eiler fisk. Lea Andersson

RUSKARESAN 8- 13.9.1988 På grund av sjukdam finns tre (3) platser lediga på årets Ruska-resa tili Nordkapp. En 2-personers rum och en enkelrum. Pris mk 2.150 resp. mk 2.450. Kontakia resebyrån direkt LL Tourist Service 90-44041 .

PS Deltagama i Ruska-resanl Kolla själv upp din försäkring. Det är alltid tryggt an ha en I kraftvarande reseförsäkring.

Anni Blomqvist

Pensionär modeU

Brev från mitt havsband

1976 Den här tiden på året brukar åtminstone jag känna en aning av forn a (ca 60- 70 åriga) smak upplevelser av läckerheter som inte längre är tillgängliga eiler inte sä läm pliga att förtära. Bland dessa smakminnen intar nyrågsgröt och släpärter tätplatse rna. Den lätta röksmaken frän tork rian, som gay "det lilla extra" åt mjölgröten , kan jag all tjämt hjälpligt kä nna i gomtaket. Våra daga rs matskribenter skulle fö rmodligen kail a röksmaken fö r spännande eiler rentav pikant. Gott var det i varj e händelse. Och nog var ocksä de fo rna åke rärterna av anna n smakkvalitet som släpärter, än de man i dag, om Iycka n är god , ka n inhandla. And ra höstliga läcke rheter för småglin och -glinor var fö rstås kålrot och turnips, som man drog d riekt upp frän åke rn , skalade på stället, nöd torftigt sköljde i närmaste di ke eiler vattenpöl och seda n glufsade i sig dä r man gick och stod. I dag, då ens ta ndgå rd har drabbats av "mi ljöförstöri ng", ligger dylikt glufsande utanför möjligheternas gräns. Man får nöja sig med me ra tuggvä nliga ting som rotmos och kålrotslåda.

med. ''Tankegångarna'' har mången gå ng va rit så korkade och ga ln a att man häpnar. Utan att här dess vidare kommente ra dem. är de t ett av skribenterna oft a uppre pat ord som förvå nat mej, mer än innehållet i ut gj utelserna i Övrigt. Det är o rdet "pa kkoruotsi" , utt ytt tvångssvenska. Vad är nu dett a? spörjer en fo rn skolpilt . Vad var ens skolgång ann at än ett enda olidligt och oändligt tvång! Jag bara fräga r. J ag minns inte att jag skulle ha uppstämt några glädje tjut över att tvångsläsa matematik , botanik , zoologi m.m. För att inte nämna tvängsgymnas tiken och tvä ngsteckningen. Detla sistnä mnd a ämne va r en verklig pina och plåga och plumpade ned mi na betyg med lägs ta möj liga godkä nda siffra , en femma alltså. Och ändå gjorde jag en gäng en verkligt smart teckning. Vi hade lektion uto mhus och skulle alltså teckna landskap. Det blev nu ingenting av pä mitt ritblock, men när läraren kom på sin runda för att se vad vi åstadkommit, drog jag hastigt någ ra vågräta streck över blocket och då " peruken" sporde: Vad är detta? , svarade jag: " Det är telefontråda r, stolparna ry mdes inte med . " Jag fick

Varpå man eri nrar sig jaktsällskapet som efter en läng dag i skog och mark gick pä krog för att stilla hungern . " Nu skall de t bli gott att hugga tänderna i en saftig biff" , sa en av de yngre i jägarskaran, varvid sällskapets nestor stilla suckade: "Jag tror jag tar buljong jag" . Stacka rn var "tandlöser i hela överraden" och i den undre med , så nä r som pä en ensam tagg. Sädant är livet när det är mindre livat.

Fö r att ännu stanna vid senso mmare ns

naturn ära

läckerheter så var det verkligt smaskens att repa en handfull mogna krusbär direkt frän busken och kö ra hela laddningen i käftamentet utan hänsyn tili blad, skaft , "snoppar" eiler mjöldagg. Lägger man därtill mängden av äppelkart som sänktes ner i barnamage ns avgrundsdj up, så undrar man hur vi alls Iyckades överleva. Någo t fö r hälsoprofeter och medicinalstyrelsen att grubbla över!

Den gängna sommaren har ju också bjudit på andlig spis, dock av det slaget som man hellre vore utan. Jag tänker på endel insändare i pressen, som supportrar tili fin skhetsförbundet har missprytt spalterna

behälla min femma, med ett längt minus som svans . Ocksä tvångsfi nska stod nat urligtvis på läso rdningen. Där utsträcktes tvångsinlärningen också över sommaren dä man sändes ut på finnbete. En lärorik upplevelse hade jag en sommar i Jyväskylä där jag betade. Jag hade Iyekats knäeka några ekrar på den länade eykeln och uppsökte således en verkstad för att få nya ekrar insatta. " Verkarn" hade brättom oeh bad mej komma igen om några dagar . "Mutta minä olen maasta", (men jag är från landet) sa jag , så jag bo rde få hojen lagad genast. Vartill reparatören mässade på finska: Ja, ja av jo rd är du kommen ete. Och lagade eykeln på stubben. Oeh jag hade handgripligen lärt mej skillnaden mellan inre oeh yttre lokalkasus mellan elativ (-sta, -stä) och ablativ (-Ita , -Itä).

Och här inspireras jag tili ännu en liten tripp tili barndomen oeh allas vår gemensamma tvångsfinsk a. Min pappa var länsman och fiek ofta hembesök. Vi hade ett hembi oekså . En dag kom en finngubbe en tidig morgon för att träffa pappa . Hembiet bad gubben slå sig ned oeh giek fö r att söka länsmannen. Biet kom snart tillbaka oeh sa: " Vallesmanni ei tull a heti , hän rakas taa juuri ." (Befall-

ningsman inte ko mma genast, han älskar just). Gu bbstackarn bör ha blivit något häpen. Och pappa fortsatte att raka sig färdig. Ut an tanke på amo rösa begivenheter. Annars hade nog också vi "pakko ruotsi" . Helt tidigt hade man "aIIdeies själv" lärt sig jollra , fo rma ord och meningar oeh jämsides med det oekså lärt sig läsa. Och tyckte man var nog så perfekt i tai och skrift. Men så ko m den där arma skolan med sin väl- , rätt- och uppsatsskrivning, med läsning på ny kula och som påbröd kom ytterligare de mardrömsaktiga interpunktio nslära oeh svensk grammatik . Allt tvängsi npräntat i ens arma skalle. Också två ngsgymnastik hö rde tili skolans unde rligheter. Här hade man fri villigt och självmant lärt sig att åla, krypa, stå, gå, springa, ha ppa, kl ältra, slå kulJ e rbyu 3 och fö r sä ke r-

hets skull ackså att stå ach gå på händerna. Och simkunnig va r jag också. Sådana fä rdigheter berö rde dack inte skolan ett dyft. Man två ngsgymnastiserades med höger-, vänster- och helt o m-vändninga r, man skulle lära sig hantera stavar, bollar och annat sådant som man också kunde fö rut. Så här i efterhand ber jag att retroaktivt få proteste ra mot siika tvångspåfund frän skolmyndigheternas sida o Mycket vore att tillägga men GOD TID har så få sidor tillgängliga för mej , så mycket får bli osagt.

För övrigt har de här fin skhetsivrarnas aktioner små drag av avundsjuka, de vili inte att deras landsmän skall lära sig främmande språk har man för sig. Det kan ju bli ko nkurrens om jobb där det krävs annat än bara finska. De har kanske tagit den svenske ministern och bondeförbundaren Axel Bramstorp som lärofader. När engelska skulle införas i läroplanen för grundskolan i Sverige i slutet av 40-talet lär han ha motsatt sig detta ofog energiskt. " Ali undervisning i engelska är onödig" sa han . "Jag har själv klarat mej bra i livet utan att kunna ett o rd engelska". Så gå nu dit sedan. Hans-J, Sjöstedt

Vi människo r är sä benägna på att vänta , eiler att ö nska oss bo rt från det som vi fö r stunden eiler tiden upplever, då det gäller naturen och väderleken har vi så mycket att ö nska oss och vänt3 på, och se fram emot. D å det var vinter väntade vi på våren, då våre n börj ade närma sig väntade vi på 50len och då solen ko m och Iyste dag efter dag väntade vi på vä rme n sam Iät vä nta på sig. Och visst är att vi trots solskenet och det bländande Ijuset gick och småhuttrade nästan tili mitten av so mma ren förrän värmen

kom. Hur underbart var det inte med den Ijuvliga värmen, men det dröjde inte länge fö rrän vi började gnälla om regnet som Iät vänta på sig medan växtligheten bö rjade sloka. Men sen då! J aa, innan vi h ann besinna oss kom

regnet, först i smä givo r, men småningom i allt stridare strö mmar och med fallande temperatur sam en verk-

lig mo tvikt tili den generösa solen och den underbara vä rm e n .

I skri va nde stund kommer no rdanvinden i hårda svep som skakar om och böjer träden som i djup vördnad för naturens härskare. I Bastustranden har en svärta det bekymmersamt genom att i möjligaste lä för vind

jag privilegierad på många vis. ach när det är sammar är besöken så många sä jag ibland och min i den stora tac ksamhet jag känner. kan ' känna mig skamsen över att människo r besvärar sig sä mycket för min skull geno m att frän det pulserande livet komma tili min "avkrok" i värIden . 1 samband med Sve nska Pensio närsfö rbundets sommardag på Åland fi ck jag sto rt besök av "all as vär" Eija med maken Erik , och en buss fylld med gl ada och ungdomliga pensionärer frän Lojo med o mnejd. Malört i den glädjebägaren var min oförmåga att inte bjuda kaffe , något som alltid varit en självklarhet bland skärgårdens folk . Att människo r besvärar sig med att komma hit är minsann värt , inte bara kaffe utan både påtär och tretår , men alla sam var med mä vara medvetna om att jag på en gång kände mig både myeket hedrad och mycket skamsen. Efterfö lj ande sto rbesök som ko m från Skåne eft erlämnade samma skamsenhet över att vara en så dålig representant fö r min bygd . Jag är fö dd med glädje över att få främmande och frän

och vägor h ålla samm an sin

stora fI ock av smä ungar. Svärtan oeh hennes stora familj är som ett sällskap som jag dag efter dag kan följa genom fönstret. Det är inte bara stormen som är farlig för de små Iiven. Ett , tu , tre kommer en snabb båt susande och svärtan med sin ungfIo ck dyker ned i vattnet såsom varande den självklara räddningsplankan , men när faran är förbi och det gäller att komma upp tili ytan kan det bli nog så besvärligt för fågelmor att samla sin barnskara. Någon av ungarna har under dykningen hamnat allt för långt från fIocken och kan bli en munsbit åt en hungrig trut som är en av de stora fienderna i fågelvärlden . Efter hand som dagarna gär kan jag med vemod konstatera att det glesnar i ledet. Det ovan sagda är en detalj i naturen som jag kan följ a från mitt fönster. Hur vi än har tyckt och tänkt om sommarens väder så kan vi väl enas om vitsardet att det har varit en härlig sommar. Den är förresten inte slut ännu . Efter en oberäkneligt läng period med ostadig väderlek skall vi vänta på en härlig briasommar, främst fö r jordbrukets mognad och bärgning. För de fIesta är sommaren semestertid , restid , de stora upplevelsernas tid . Det finns mänga sam inte kan resa, som inte har en vid och växlande utsikt från fönstret , som sällan fär besö k, som inte orkar uppehålla kontakter utåt, som inte orkar läsa . Fastän bunden hemma är

--.......

~~.....c;.~~v.

~\~~~t:;:, ~

~~, ~~

~~~~ t:;:,~~ \

barnsbe n fostrad tili att bjuda både en gäst och främling det bäs ta som finn s och hur enke lt det än kan vara . Av den anledningen kan jag inte undgå att känna mig ledsen över att jag börjat svika det arvet. Kan denna min känsla av otillräcklighet vara en protest mot äldrandet som jag i alla fall sedan länge har accepterat? Hur det än är , så är varje besök välko mmet och bidrar tili att jag inte känner mig isolerad. När sommarens gästström har sinat uI finn s minnel av mö ten med olika människo r kvar och bidrar tili att höst och vinter ko mmer och går "som hade de vingar". Jag avslutar brevet med att sänd a många tacksamma hälsningar tili alla läsa re och vänner. Mä vi alla möta hösten med fö rtröstan och gott mod. Anni Blomqvist

.(~\. ,

PLAYA DEL INGLES Avg, 24,02,89 1 och 2 veckor

Med på resan : Överläkare, docenl Lars-Erik Stenlors löreläser över aktuella ämnen Speciellt lör pensionärer och hörselskadade Anmälningar och ytterligare inlormation :

~ .KoKkolan Malkal?i'!listo Oy . ~-lWIeby Resebyra Ab _ Strandg. 1767100 Karleby, tel : 968-238 11

Vinresor tili Ungern Mit! under bästo vinskärdetid besäker vi bl.a. Eger och Tokaj - och Budapest färstås. Mycket nyt! at! se, upplevo aeh smako på. Finsk guide fäljer med på resan.

Med båt och finsk buss 30.9-11 .10 från Helsingfors tili Gdonsk, därifrån vidare med buss. Intressant resrut! och et! program som går i vinets, pustans och hästarnas teeken. 12 dgr fr. 2980,Inkl. bl.a. halvpension i Ungern oeh hela progrommet.

Med flyg från Helsingfors tili Budapest 8-15.10 Iin rundresa med buss i Ungern oeh program. 8 dgr3485,Inkl. bl.a. holvpension och olla utflykter.

-_Resecenter

Statianspla tsen, tel. 90-1n761 och Tuppens torg. Farvm, tel. 90-176 366 00100 Helsingfors samt resebyråema rvnt om i landet.

PÅBESÖKVID ANNIS HAVSBAND telefonsamta!. Ett läckert - " Jag är dock tacksam kaffebord stod oukat - för för att hans kamrater med Anni är gästfrihet ett natur- aldrig svikande trofasthet ligt codex. gjorde allt för att han skulle En blick ut genom föns- fä ligga i vigd jord" , säger tret mot en solvän lig vik och Anni och tar fram ett tjockt en vidsträckt fjärd och du album med en massa foton pensionärers kära vän - kan identifiera det med den som Bengts kamrater samAnni Blomqvist pä Sim- plats från vii ken Anni sänt manställt över hans stämsina "Brev från mitt havs- ningsfulla jordfästning, som skäla. Anni sjä lv inte kunde överUnder en tidsperiod på 10 band " . vara pä grund av sin ohälsa . år har hon med aldrig svikande pålitlig vänskap i God Avsikten var naturligtvis Tids spalter blivit något av Jag tror att det sku lle va ra en "allas vår Anni" och vå- att under besöket göra en gar jag påstä en alldeles spe- sedvanlig intervju, men där- fel att kaila Anni synsk, men ciellt kär vän för mig per- av blev intet - vi hade så att hon fätt och ocksä kunsonligen. Det var därför bi- mänga and ra gemensamma nat tyda teeken kommer det len pilade snabba re än van- intressen, så den intima fram under våra sam ta!. Pä ligt längs de åländska vägar- samvaron bara in te gick att en hylla framför makens och Tommys foton ligger ett na, över färjor och sund tili avbrytas. Anni är trots si n fysiska grenkors, som hon fann på färjfästet på Vårdö. där vi över den solglittrande fjär- bräcklighet kanske en av de stigen kort före det dessa den fick oss utpekat Annis starkaste kvinnor jag någon- gick sitt hårda öde tili mösin mött. Hon utstrålar en tes. Och likasä såg hon på hem på Simskäla. Förrän vid körde ombord inre kraft , som inte går att en uthusvägg alldeles innan pä färjan besökte vi den uppnä om man inte upple- Bengt drunknade ett fixerat stämningsfulla grästenskyr- ver det som hon själv skri- Ijuskors.

En strålande upplagd Sommardag i ett soligt och lummigt Mariehamn var över. Framför oss - Erik och me j låg dock det med speciell varm förväntan emotsedda besöket hos all a

I delhär huset (fönslrel bakom äppelträdel) siller Anni Blomqvisl och blickar ut över sill havsband. När bilden logs i juni slod sommaren i sill vackrasle flor . J ag kan inte låta bli att i detta sammanhang ta upp en episod som just utgör bevis på denna anspråkslöshet. Anni hade härom året blivit uppringd av president Koivistos ad jutant som hön sig för om det skulle passa med ett högst 10 minuters besök av rikets förste man. Vad skulle ni ha gjon inför den beramade vi siten . Jo, med 100 % :s säkerhet skulle ni ha lagt fram gästbo ken för att få det celebra besöket bekräftat. Men vad gjorde Anni. Jo , hon gömde undan gästboken. som minsann redan tidigare innehöll en massa kändisnamn. - "Jag kunde ju inte vara sä framfusig när rikets president hedrade mig med elt

Vänner under många år - genom God Tid. Folo: Erik Francke kan från 1400-talet helgad åt St Mathias. Alldeles intill den har Annis så tragiskt omkomna son Bengt fått sin sista viloplats. Jag lade ned en blomsterhälsning tili en vän som det ald rig blivit mig förunnat att närmare få känna, men som dock blivit mig så bekant genom Annis alla brev i vilka han alltid utgjort den stora glädjefaktorn . Kring honom rörde sig hela hennes tillvaro, som under de sen aste åren varit starkt begränsad på grund av hennes svåra astma. Färjfästet i Simskäla och en kon körtur under viI ken vi b!.a. passerade förebilden för Stormskärs Majas hemgård nu insvept i ett hav av prunkande syrener. Och där, där låg Annis hus kring vilket äppelträden stod i full blom och marken var täckt av ett hav av varmröda valimon. På förstutrappan stod vännen Anni välkomnande med stora famnen. Äntligen fick jag då krama om henne denna vän som blivit mig så kär och nära under åren, enbart via korrespondens och

vit: "an det är Iivet sam lär oss och ingen lär utan att levan.

Anni h a r levat och motgångarna har inte brutit ned henne utan gjon henne stark . Få äro de män niskor som blivit så hårt prövade som hon, men dock orkat se en mening med allt i livet och ta emot och se framåt.

- " Då just förstod jag inte dessa varsel , men efteråt gick allt upp för mig" , säger Anni.

besök " , skrattar Anni. Presidenten med följe anlände och han slog sig ned och inledde ett helt chosfritt samtai och smäningom hade det redan gått 20 min. och halvtimmen började närma sig då han sökande tittade sig omkring för att tili slut försyn t harkla sig och frågade: - "Om det bara finns någon gästbok, så skulle jag gärna tacka för att jag fick komma på besök". Att gästboken kom fram kunde vi få bekräftat.

Allt i hem met utgör bevis Sådan är hon alltså vår på Annis stora popularitet ute i hela Norden. Populari- Anni. Hon är tacksam för tet kanske inte är det rätta allt och speeiellt för de epitetet, utan närmast då oändligt många brev- och kär nära upp ska ttnin g. Väggarna är prydda med Varifrän får denna storar- inramade diplom över uttade kvinna all sin krah . Jo , märktelser från stat och orhon har en grundmurad fast ganisationer, men me ra tro på sin Herre och hon vet tycks den anspråkslösa Anni att vära dagar är utmätla av uppskatta alla de sniderier, Honom. Därför går hon inte tavlor, bonader , kuddar och heller omkring - och som and ra prydnadsföremål, som säkert mången annan - bär i en omfattande mängd talar på bitterhet mot ödet tro ts om hennes grundmurade att hennes ensamhet måste vänskap bland läsa rna av hennes många böcker runt kännas mycket tung. Fä har som hon prövats. om i hela väriden. Har dä inte denna populaHennes liv har blivit nägOl av en Jobslott , som hon un- ritet påverkat henne? Nej, derordnar sig utan att tycka Annis allra starkaste sida är synd om sig sjä lv eiler klaga hen nes utpräglade ödmjuköver. Ar 1961 drabbades het. hon första gången hån av sorgen , dä maken Valter och äldsta sonen Tommy IOgs av havet och våren 1987 gick hennes ålderdomsdagars stöd sonen Bengt samma öde tili mötes.

konhälsningar hon daglig dags fär ta emot. Stor var den tröst hon fick i form av brev då sorgen senast stod vid hennes dörr. Men detta kroppsligt bräckliga käril äger en inneboende styrka och värme som hon rikligt också delar med sig av. då någon isin stora sorg vänder sig tili henne. På grund av sin svära astma mäste hon hälla sig inomhus såväl i vinterkylan som under blomningens sköna dagar. Men i detta förtjusande lilla hem, där allt talar om Bengts omtanke om sin kära mor i forrn av tillbyggnad just för hennes behov , rör hon sig bland sina kära

inte hennes beskrivningar över den uppsjö av besökare, som söker sig ut för att få gästa hennes hem . Hon har i folkmedvetandet i hela Norden blivit en "vAr Anni", sam mao förväntar sig

att alltid med öppna armar skall hälsa välkommen såväl dag- som nattgäster!

Men denna dag hade hon vän ligen vikt enbart för Erik och mej samt bejakat en försynt vädjan frän Sydlojo Pensionärer att genom det i God Tid så bekant blivna fönstret få en vinkning. Men Anni nöjde sig inte med någon halvmesyr, utan stödd på min arm kom hon minnen. - "Jag hör tili dem sam ut för att tacka för uppvaktviII ha allring kvar såsom det njngen och för att emotta varit för att minna om Iyckli- den Helene Schjerfbeckbok ga flydda dagar. Detta bety- in nehällande samtliga reseder ingalunda att jag skulle deltagares namn , som ordJansson Asta leva enbart i det förgångna förande - livet mäste levas vidare. överräckte i det hon i varma Man får inte gräva ned sig ordalag talade om den uppoch framför allt inte gå om- skattning alla vi pensionärer kring och tycka synd om sig hyser för vår Anni. själv", säger Anni.

Kanske har jag här givit en bild av en inom sig själv sluten kvinna. IsMail har jag helt misslyckats, ty Anni är en oerhört levande personlighet med en humoristisk glimt i ögonvrån i vars sällskap man njuter av att få vädra såväl politik, litteratur som dagens händelser med - och sk ratta. Och hur humorfyllda var

De soliga timmarna på Simskäla förde mig ännu närmare Anni än förut och för mig kommer hon alltid att finnas som en förebild för hurudana vi människor borde vara : ödmjuka , rättframma , vakna och framförallt varma. Taek Anni för vår sam varo på Simskäla vännerna Eija oeh Erik

- Jag kan inte vara annat än tacksam för att mig har förunnats gåvan att skriva , så atl jag på detta sätt kanske kan glädja andra", säger En stor grupp pensionärer från Sydlojo och Sjundeå besökle dagen efler förbundets sommardag i Mariehamn Anni Blomqvisl på Simskäla. Anni lågmält.

"Traditioner är viktiga"

FORTSÄ TTNING ••••••

Sommardagen • •• •• • • •••• rrån sido 1

\ ~

U td rag

Kökars spelmanslag unde r ledn ing av P-O H ög n äs, Å landsfyre n beslåend e av G unilla Lind roos F ri m a n , Lillia n An de r sso n , Bö rje Lå n g och Gösla B e r g I u n d spelade och sjöng så de l stod härl iga lill ,

De n fi na festen avslulades eft e r de l an gäslern a från Sve rige - Margare la Gr ale n och Henning R ese b o - fra mfö rl de l svenska pensio närsfö rbund els hälsnin g tili ko llege rn a i Finland ,

Che fsarrangören , ordföra nde n i Ma rie ha mns Pe nsio närsfö re nin g lackade fö r sin de l gäslern a fö r an de ko mmil och Jerker N y be r g avs lulade med all påminn a o m vii ken Slo r finl a ndssve nsk manifesta tio n so mma rd age n ul vecklals lill,

Svenska Pe nsio nä rsförbun det hå ller pä tradi tio ne rna och tili de m hör somma rsamlingen , som år för å r blivi I a ll lmera uppska llad , Våra sju llio me d le msföre ninga r med nä rma re 16000 medle m ma r ä r j u geografiskt så spridda all de l inte a llt fö r ofta ä r möj ligt all samla pensio nä re rn a frä n landets a lla de lar. Sommare n med sin grö nska och so i ge r den J erker Nyberg ser minsl förskräckt uI illför dell läkorulldersökllillg hall sko gellomgå bäsla mö jlighe te n all lå la oss trä ffa va ra nd ra , Må nga illför lilljedopel på Pommem, är också de som la r tillfä lle t i akL De ll a ige n fö rulsälle r all värdfö re ningen sva ra r fö r a rra nge mangen och de t in ne bä r e n sto r på fresl nin g fö r de ss styre lse och progra mko mmilleer. Å re ts vä rda r i Marie hamn med o mnejd har stä llt u pp med säl- Hjä rlligl välkomna liII Della garanlerad e fra m midso mmarslå nge n lan lidiga re skådad e ne rgi la ndel Ann orlunda, sade lal- s"pr å kskydd innebär ä ven all och dansen krin g de n som och vi är tacksamma fö r den ma n O lof Jans s on i sin Aland officiellt ä r enspråkigl har sin ursprung i hede n lid , möda och o mla nke de lagt hä lsning liII dellaga rn a i svenskt, Då denna för pliklel- Sva n brödel hö r likaså lill ner på å re ts fesl, Ali ca 1300 Svenska Pensionär sfö r bun- se inle minsl gäller slats ma k- någo l som ä r specie ll t fö r de llagare mö ll upp inne bär dels sommard ag på Åla nd len sj ä lv, har s prå kskyddet Å land , ju att vi pensio nä re r gä rn a den IS j uni 1988, för Åland givelvis sin belyLande l A nno rlund a har de lt ar i a lla slags fe sllighe- Å la nd har Iyck an all få delse fö r svenska språkets helle r inga soldate r - la nd- te r. Ibl and har j ag e n kä nsla vara eli självslyn landskap a nvänd ning i Finland i dess skape t kallas därfö r med fog av att pensio näre rn a ä r yngino m republike n Finl and , helheL Och detta tillkommet Fredens öar. re li ll sinnes ä n de ti li å re n med egen riksdag, Å lands på fr edlig väg, i gott samar - D et som fö ren a r oss är unga , De ras behov av all få landsling, och egen rege- bele, det främsta de l dyraste vi slå sig lösa och la va ra på ring, la ndskapsslyre lsen , SåTalman Ja nsso n be rö rde har - vå rt svenska språk , va rje tillfälle all ha ro ligl ä r lund a ege n lagsliftning och också landet A nn o rlundas Dell a kä ra fäde rn earv fö r- storL Va rd age n är viktig fö r fö rva ll ning på e n stor del nä ringar. Sjöfarte n och tu- e nar alla våra fi nlandssve ns- 055. d e n be h ö ve r inte va ra

Olof Jansson:

Välkomna tili landet Annorlunda

rappo f r tt n '.., . •it· " i" :: , , ~ . ;;.~,\ -r- 11 1t 01U ä 11 , 'l f

LITE GRAN D FAK TA

från sommardagens slunder och några reflexioner kring den och dom kan vara på sin plats nu när dagens slåhej sjunkil undan och man börjar se " nyki eri" på saken. Kuriosa och åsikter som kanske retar en del men som bör dras fram för atl få en diskussion om SPFs utveckling och målsätlning, som ju varit goda men k a n behöva en putsning på en och annan punkl. En åsikt med positiv mening skall nog alltid få plats utan atl anses vara förnedrande , icke sant?!! KU RIOSA FRÅN DEN IS JUN I är frän måhiden i fö rsta hand , Det gick åt ca SSO liler soppa i viike n ingick 100 kg kö tt och 4,000 klim par. 400 lile r kaffe kokades, 1800 bila r pann ka ka åls med 90 liler svisko nkräm - klicke n krävde 40 I grädde! V är tolala pe rsonai va r i del nä rmasle 100 pers, som i geno msnill avsalle mellan I S och 20 limmar (Iedargruppen ca 10 lill) , " Dö parna" hade dessulo m ca 10 tim mar

hä lsningsta le t

E fte r de l ordfö ra nd e n hä lsal hede rsgäste rn a och pub li ke n välko mna sade ho n:

Men dagen var ingalunda slul fö r de 1. 600 deh agarn a, Del va r fesl i Vikingaha lle n hela kvä lle n - d ,v,s, dansen Iråddes tili e n de l av Å lands-Fyrens spe lmä n, Bö rje Läng ledde allsånge n pä Ark ipelag där en de l av publike n frän fe sten pä ef- samhäl1sområden . D eUa af ri s me n iir g ive tvis hu vudlermidd age n hade vall all av avgö rand e belydelse för nä rin ga r. Turiste rn as a nta l avs lula dagen , all vi ska kunn a ul veckla del utgö r lå ngt öve r en miljon O ckså där med d ans, å ländska sam hället e fte r fö r- årl ige n , Industrins a nde l av ulsälln ingdrna hä r , fö rul - Å la nds nä rin gsli v är cirka 1I sällninga r i mAnga avseen- procent , la nt bruk e t sva ra r T ack Å land och Ma rie- de n o lika dem i de l övriga fö r lika myckeL O cksä havshamns pensio närsfö rening rike L Men fram fö ra lll har fiske t ä r e n viktig del av näfö r e n enas läende upp level- del belyde lse fö r de l skyd d ringslive L Landskape t ha r se de n underba rl vac kra fö r språkel och kullure n , 1/3 av land ets havsfi ske Ootsomm ard agen den IS juni vä n gemensamma svenska la, 1988, språk, so m ulgör självstyre lBla nd de ann o rlun da kulGurli Nurmi sens g rundpe la re , !Uri nslage n tog O lof Jansson

IS,8,88 i Ma rie hamn

Wa lto n G r ö nr oos i !Ur , an lill Gö ran Bl o mq v is t s ackompa nje mang, låta pubIiken hö ra verkli gl hög kl assig sång, Mera ä n så mä andra säga o m de n,

övning saml arbele med "scene n" och utrustnin g Ireudd en , " härsvalle l" , ba rberargre jer osv, Ko rI sagl ganska myckel limmar för de fl esta me n det va r rOligl och fö rde många samman med nya goda bekantskaper. Mä lsäll ningen va r eli hedersamt ge no mfö ra nde av eli program av älä ndska fö rmågo r i möj lig utsl räckn ing - och all bevisa a ll inte bara proffsen i turistn ä ringe n ha r de n rälla serv ice-andan i vä rt lilla ö ri ke! Vi Iro r all

ra ä r e n bild frän gå ngna tider. Vi skall ko mma ihåg all de l finns mänga slag av den ä ld re ge ne ratio ne n . del finn s yngre äldre och äldre ä ldre . de l finn s pe rsonlig_ he le r av alla de slag, Talet o m å ldringa r slä r inte vä l ut nume ra . de t ä r något Som inge n vi II va ra , Vad ska ll vi då ka llas? Jag kan inte låla bli all Iraveslera eli ullryck so m e nligt vad jag fäll hö ra. har anv änts på Å land , "Svenska r fick vi inte bli, finn ar viII vi inte va ra . lål oss då vara å länningar" ( Dell a lalesäll syfla r ju Ii11baka lill Finlands sjä lvs tändi ghe tsslräva n e n gå ng i liden) , Nu ka n vi säga: " Unga ä r vi inte me ra. äldringa r viII vi inte va ra . ka il a oss i ställe l pe nsio näre r" , De t ä r sakligl och innebä r inte nägot diskrimine ra nd e , Vi är helt enkelt e n de l av människosläkt e t. va rke n bä llre e ile r sämre ä n de unga . ka nske e ndast lile l gråa re och rynki ga re men fulll kapabla all va ra i fa n en , all gö ra nylla , a ll kunn a glädj a oss ä l lill varo n , 1 en de l fa ll fä r vi vä l inskrä nka vå r ve rksamhe l me n de t fi nns så mycke l annat a ll fylla uI tomrum me l med , Nog duge r vi ä nn u tili a nnat än . a ll be rälla sagor fö r vå ra ba rnb arn , fast än de l väl är någo t som vi o fta mesl upps kallas fö r , Vad ä r det vikliga fö r oss all ta sikte . jo a ll inle ge tappl fastä n kroppe n vä rke r ibla nd , Ali inte ge avkall på initiati v och

~~lj~ ~~{iÖ!~r~~å~!' oaJl; ~~1~

k a bygd e r tili e n djup och

g r <l och J:1 n g lråk ig, den fyl-

rik ge me nskap . e n gemenska p äve n med fö rho ppning på framtiden , - Olikhe ter be rik ar. likhe te r före nar oss, beto nade Olof Ja nsson , Ha n hälsade slut lige n a lla välko mna tili Å land och uttalade fö rho ppninge n a ll somma rd age n sk ulle bli en minnes rik dag i glädje och ge menskap ,

le r vå r tili va ro och ka n vara njutba r. Me n d å och då skall de t få gnislra tili och glädjen ska ll få slå ut i blo m , H ur o ft a hö r vi inle ta las o m de äldre . som ingenti ng har all gö ra ul an siller och lä ngleds, En gä ng i tide n tänkte ma n osökt på gå ngsto l och stickni ng e iler virk ning , när m an talade om de äldre , men jag tror nog all det ba-

de yngre , a ll njula av liveL De l ska ll vi ko mma ihåg i dag . vi ska ll njuta av sommar och soi och av a ll få trä ffa ga m la och nya vä nne r.

språ k o m privala de taljer le . hilli lls, O ch all läta del (släkt . vä nne r , skilsmässo r , bli en tvådaga rs fö reteelse etc) med fö rstärkt vo lym fö r all ko mma ifrån den tom , Det är no g so m Eija ko mpa kl a samling program Francke nån gå ng har skrivi t vi kunde lägga upp, Ma n - med ve rklig e mfas dess ut- skall inte lägga åt sidan näno m - att vi pe nsio nä re r har ling av de t so m ge r glädjesvä n all hålla tysl i fö rsam- stun de r menar jag, uta n snalinge n , trots vär älder . e rfa- ra re sprida ut dem och dä rre nhet osv - vi borde ve rk- med ge ett lugna re te mpo äl ligen veta hur vi ska föra oss sammanko mste n , På Ivå d ar fä r man tid över fö r en alli della avseend e! På grund av dessa ovano r va rsam fö rm iddag för att gå undra r jag o m det inte vore in i nägot ämne med viss skäl all vid varje stö rre sam- gr und lighe L Se "ToppkonEgon Häggblom i farten på manko mst avdela lämpliga feren sen " Lex , : där fanns rum tili " konversations- e tt ko ncentrerat program Pommems däck . kammare" dit de sam måste kring e li tema - det fi nns det Iyckades i sto n sett - de prata med sin bästa vä n frän säkert mänga sädana avsnitt utt ryck fö r gäste rs åsikte r ann an fj ärra n plats kan dra inom vå rt revir kva r aH insom hittills ko mmit oss tili sig tillba ka - de t kan ju fin- fo rm eraJd is kute ra o m ! Och de l är ko rt sagt positiva , nas programdelar man inte a lltid behöver ämnet inte T ack fö r det! De e tthundra ä r intresserad av och därfö r va ra a llva rligl och betungan" jo bba rn a" avtackades med nyllja tide n på dett a sätL de - det finns glada panie r e tt " ko life j" me d god mat , Och gö ra det ut an all stö ra ocksä ino m vä r verksamhet : underh ällning och da ns en a ndra - en tri but tili lri vsel lekar , d anse r , kurser m .m.! vacker som markv äll - ock- och stil , sä a tt säga !! (Ja kobFÖRBUNDET SAKNAR så ett a rra ngem ang som gick stad : ta va ra på tipsel!) ETT MÄRKE hem och som blev e n succe BETRÄFFANDE eile r en symbol all håll a på sill sätL PROGRAMM ET fra m och fö r oss medle mmar DET RETADE för somma rd aga rn a i sto n a tt känna ige n i o li ka samE N DEL GÄSTER se ll . un dra r jag om ma n manh a ng, D å vi rustade lill all andra de ltagare inte k un- småningom ku nde lägga in vå r bakgrund fö r fes te ns de " hålla klaffen" - förlå t litet mer verksa mhets- estrad iV-halle n place rade de n konkreta fo rmul e ringe n anknutn a delalje r ä n hillills vi i centrum de n symbo l vå r - und e r o li ka prog ra mnum- - Iro ts "d agens" betyde lse Bengt Svenbl ad så stiligt me r ut an fo rtsatte siu sam- so m ett glatt samlingstill fä l- fo rm at - och vi tyc kte de n

va r oss behagelig! Me n bo rde inte på just de n pla tsen i sale n i centrum av dess cen· trum ha vari l FÖ R BUNDETS MÄRKE som de l naturligas te !?? Jag ha r e n gä ng fö rul fö rt fram lanke n med mö tts av motstå nd mo t all "gå och bä ra på någo t mä rke pä mej " e ile r re ntav li te kö nsdiskrim ine rande "det där är typiskt fö r ka rla rn a det , dom ska ha sånt på

J ag hoppas so mma rd age n i å r likavä l som un de r de gå ngna åre n ska ll ge oss detta , Väl mö tt och än en gå ng : Välko mna tili dage ns fesl.

sig" ! T ili de tt a viII jag säga att eli mär ke/e n symbo l bö r fä växa fra m ino m vä rt fö rbund via tävlinga r i nägon fo rm och sedan läta förenin ga rn a i lugn och ro he mma hos sig rösta pä ett a nt al fö rslag - sä lillfredsstä lls all möjlig fo rd ran på de mokratisk ordning! Jag har ve ntilera t o lika fö rslag med e n fö rut var ande styre lsemedle m och vi fann all de l kan finn as många alleroaliva linjer all fö lj a fö r a ll få e n sak med god symbolik dvs anknytnin g lill oss pe nsionäre r och vå r plats i å lderspyram ide n , T ä nk på sake n , ril a o m Du ka n , gå fra m via din fö re ning - del kan bli årets gre j ino m SPF !! Egon H.

Sommarstämning iLovisa på jubileumsfest

Dirigenten, kantor Tor Linden vid pianot och körord/örande Uno Sandström berömmer oldboyskörens medlemmar /ör aktivt intresse. FORTSÄTINING frän sido 6 tili personer och organsiationer utanför klubben. Initiativtagare tili klubben var köpman Sigurd Gust avso n och han valdes också tili första ordförande. År 1967 kallades han tili klubbens hiuills enda hedersordförande. Han avled 1986, över nillio år gammal. Självaktivering viktig - Pensionärsföreningarna behövs som uppmuntran , omväxling, gemenskap och

för spridande av glädje på gamla dar, upprepar Uno Knuts. Självaktiveringen i verksamheten är betydelsefull och ger åt envar och allesamman många nya ideer och upplevelser av värde för kommande dagar och år. - Vi fortsäuer år efter år med olika aktiviteter. Det gäller all planera en omväxlande och iOlressa nt verksamhet, som kan vara alla tili nyna och stimulans. Och i höst skall det alllså jubileras. 25-årsfesten hålls enligt planerna i Yrkessko-

lan , eftersom Svenska gården , som är klubbens egentliga hemvist, är för liten för all kunna ta emot alla firare. Datum för fesUigheterna

den . Jerker Nyberg läste några dikter av Hilding Evstedt och Sten Selander innan ordet blev fri t!. Ordet frill utnylljades , efter det Leo von Martens , sekr. Maj-Gret Söderström och viceordf., Göta Gustafsson tackat en skara mänskor , som varit alldeles speciellt verksamma inom föreningen under de 15 åren , med en röd ros , av följande: Pensionärsförbundet , alla tili samarbetsdelegationen anslutna pensionärsföreningar, Borgåbygdens pensionärer genom Gunnel Björkstam, Loviisan eläkkeensaajat, Kultaisen iän kerminns". Humoristiskt - vär- ho , Lovisanejdens pensionädefull läsning för eftervärl· rer , Anne-Mari Vanamo

Lovisa Svenska FörsamIings Pensionärer firade i vårlig grönska sina 15 år. Efter all föreningens ordfö rande Leo von Martens hälsat välkommen tog gäster och jubilarer varann i handen och sjöng "Räck mig din hand , vi har samma väg att gå". Arno Kantola musicerade , kören sjöng och förbundsordföranden fesllalade. Sångerskan Anne-Mari Vanamo trollade fram de läckraste fågeldrillar bel edsagad på piano av Arno Kantola . Elisabeth Paukku läste brollstycken ur föreningens tidning. Hon kallade sill programinslag "jag

och Sparbanken för öst ra Nyland , som inte bara bestod pä kaffet, utan dessutom överräckte 1.000 mk . Lovisa församling gratulerade och bjöd på kaffedoppet genom kyrkoherde Junell. Tili all a fester på "Iandet" hör lotteri. Inget undantag i Lovisa. Församlingens kyrkoherde, Lars Junell fick avsluta jubileumsfesten med en kort andaktsstund . Hans tankar rörde sig trygghet en trygghet som Gud unnar oss alla i Kristus . Den blomstertid nu kommer sjöngs unison!. Ute var det vår i luften. Text: Jerker Nyberg Bilder: Anita von Martens

var i somras, när detta sätts

på pränt, föreslaget tili lördagen den 26 november eiler den 3 december. Då blir det Iivat.

Text och foto: Rolf Tilljander

Esbo-föreningen ~

störst inom SPF

har 840 medlemmar Esbo pensionärsförening lund) , Lars Harthin (Kirsti), kan i år se tillbaka på en 16-årig verksamhe\. Arbetet Heidi Ramstedt (Kyrkobyn) , Bertil Wikberg (Kökhar varit rätl så Iivligt och lax) och Hjördis Nieminen medlemmarna - den 1 ja- (Sökö). Föreningsstyrelsen nuari i år 840 personer - tillsäller följande utskOll för har visat sitt intresse för för- den praktiska verksamheeningens verksamhet. Med- ten: AKTIVITETS- och lemsantalet, som redan et! R ESEUTSKOTTET, BAantal år överskridit 800 SARUTSKOTTET och FEstrecket utgör nu ca 5,25 % STUTSKOTTET. Styrelsen av förbundets totala 16.000 sammankommer en gång i medlemmar och är sålunda månaden , första helgfria den största föreningen . torsdag utom sommarmånaÅrets program inleddes i derna . Medlemsavgiften januari med en utflykt tili restaurantJmotellet SYV Ä- fastslogs tili mk 25,- per år LAMPI ca 95 km västerut och medlem. från Esbo . Där fördrevs Vid förbundets vårmöte i 3-4 timmar av eftermiddan Åbo den 22 mars represenmed mat , dryck och dans. terades föreningen av SvenFöreningens årsmöte hölls Erik Nylund , Astrid Harjuden 19 februari i Fullmäkti- . Iin , Håkan Blomander och ge gården i ceOlrum av Es- Bertil Wikberg. bo . Denna stiliga lokal har I april företogs en TEAunder !lera års tid av stadens TERRESA tili Stockholm fäder fri ll ställts tili för- med ell IOO-tal deltagare. förbundets TOPPeningens förfogande för vå- Vid ra årsmöten. Mötet upptog MÖTE den 28-30 mars delde vanliga punkterna för tog Sven-Erik Nylund , Ragårsmöten. På grund av all nar Ahti , Astrid HarjuIin Esbo är tili ytan mycket vid- och Ruth Åkerlund . En sträckt och avstånden mel- konditionsdag ordnades i lan de olika bostadsceOlren Solvalla den 19 maj och i avsevärda är föreningen in- förbundets SOMMARDAG delad i 9 k1ubbar, vilka har i Mariehamn deltog 135 en ordinarie medlem jämte medlemmar. Den 10 juli besuppleant i "ceOlralstyrel- sökte vi sommarteatern i sen" . Raseborg och beskådade det RepresentaOlerna är föl- räll beskedliga "SPÖKET" . jande: Håkan Blomander Efter sommarsemestern (Alberga), Inga Himmel- inleder vi höstsäsongen med roos (Dalsvik) , Saimi Lehti- en utfärd i början av sepnen (Gröndal) , Anders Jo- tember tili Valamo , Bomba , hansson (Gäddvik-Mallby), Joensuu och Villmanstrand . Eugen Bäckström (Haga- Omkring 100 medlemmar

....~

D~n långa ratt.en ~v ,!ppvaktande /öreningar vid Lovisa Svenska Församlings Penswnarer rf:s IS-ars }ubileums/estleddes av Ester Berlin - här stlzende i tawrstolen.

har anmält sig. Den 150ktober har vi vår sedvanliga BASAR med LOPPTORG , LOTTERI och GRÖNSAKSFÖRSÄUNING allt anskaffat och donerat av medlemmarna inom föreningen och intäkterna delas sedan "kristligt " mellan de nio klubbarna. Höstens TEMADAG ordnas i Kannbrobackens allaktivitetshus i ceOlrum av Esbo i början av november och kommer all behandla TEATER och MUSIK . Höstens program avslutas med den traditionella JUL· FESTEN den 15 december i DIPOLI med omväxlande program och en gemensam JULMlDDAG . Della är det program "CENTRALSTYRELSEN " ordnar för alla föreningens medlemmar gemensamt. De olika klubbarna sammankommer två tili tre gånger i månaden (något undaOlag kan förekomma) och ordnar för klubbmedlemmarna föredrag , 10llerier, sång- och musikuppträdanden samt mindre utfärder tili platser i södra Finland av kulturhistoriskt intresse .

Föreningen har dessutom kontakter med pensionärerna i VANDA , GRANKULLA och KYRKSLÄ TT via den s.~ . samarbetsdelegationen "OVERENS". RA-AI

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS OSTERBOTINISKA DISTRIKT

Älska ditt Liv!

Ombudsman för Osterbotten: Else-Maj Johnson Levonsg . 14 65200 VASA 20. Teleton: 961-11 9410 Vänligen ring helst kJ. 9 - 11. Dlslrlktels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307 . Vasa Sparbank 104003962-6

FuUkomna ditt Liv!

Följ med på vår traditionella resa tili

F örsköna alla ting

Teneriffa - Puerto de la Cruz

i ditt Liv! Ära din styrka och din sköllhet! Gläds i fullhet över ditt liv! Sök att göra ditt Liv långt ochfyli det av tjänande tili ditt folk!

Den röde mannens evangelium Ernest Thompson Seaton

Avresa 7.3.1988 2 v. och 3 V. platser !inns Hotell Avenida 2 V. pris 2.900:Hotell Tenequia 2 v. 0 3 v. pris 2.900:- och 3.290:Kaffefrukost + tillbehör ingår i prisel, samt flygresor och hotelItransport tur/retur. Anmälningar och närmare uppgifter genom Else-Maj Johnson tel. 961-119410 kl. 9-11 .00. Arr.: SPF:s Österbottniska distr'ikt Tekn. arr. Tjäreborg

Nyheter för pensionärer - förhöjt vå rdb idrag 375 Etl nytl vårdbidrag för pensionstagare införs från mk per månad - specialvårdbidrag 537 och med I juli . Del ersäller folkpensionens nuvarande mk per månad hj älp- och vårdlillägg. Vå rd Beloppen höjs i samband bidragel är en del av den med de årliga indexjusleomfattande reformen av ringarna av fo lkpensione n. handikappe rsällningssysteFörst å r 1992 uppnår vå rd met. Reformens sisla s kede bid ragel fullt belopp. D e t geno mförs vid näsla årsskif- blir då (e nligt penningvärdet te, då en ny lag om handi- är 1988)= 216 mk, 537 mk kappslöd Iräder i kraft. och 1 073 mk per månad . Vill koren betalas inte ut Handikappstödet e rsäller den nuvarande invalidpen- som älderstillägg, vilket ningen och överförs lill skedde med hjä lp- och vå rdFolkpensionsanslallens tillägget. Dessa lillägg har verksamhelsfält. beta lats uI tili 80 respeklive Avsikten med de t nya 85 är fyllda pensionärer unvårdbidraget är all på etl der för utsätlning a ll de inle ä ndamå lsenligare säll kunn a vistas på sjukhus eiler vå rdstöda ha ndikappades boen- inrällning. De som redan de och vård i eget hem , sa ml fåll dessa tillägg på basen av ersälla pensionstagare för älder får behålla de m oförkostnader orsakade av sjuk- änd rade och tili samma bedom e ile r handikapp. lopp. Vå rdbidraget är indelat i Vå rdbidraget bevilj as tre grupper utgående från med stöd av läkarinlyg och behovet av hjä lp : behovet av hjälp och vå rd - värdbidrag 108 mk per mäste redas ut. Vå rdbidramånad gel är skallefri inkomst. De l

kan ansökas vid Folkpensionsanstaltens byräer t.o.m . 13 jun i. Under della fö rsla år uppskallar ma n all ca 80 000 ansökninga r om vårdbidrag lä mnas in . Därefter ca 12000 a nsöknin ga r per å r. Å r 1992 beräknar man a ll ca 110 000 personer skulle få vårdbidrag. Av dessa räkn ar ma n med all 21 000 är ulbetalade enligt de lidiga re bestämmelserna, d.v.s. pä basen av å lder. Det lägsta vå rd bidragel torde uppskall ningsvis 58 000 persone r få , meda n 39 000 sk ulle få förhöj l vå rdbidrag och 13000 speeialvå rdbidrag. För

närva rande

får

127 000 personer hjä lp- eiler vårdtillägg. Av dem får ea 30 000 tillägg på basen av sjukdom e iler hand ikapp oeh hela 97 000 personer får det som å lde rstillägg. Om det nuvarande hjälp- e iler vårdtillägget ä r beviljal tili följd av sj ukdo m e iler han-

Debattforum ••

ALDREOMSORGEN - en utmaning för pensionärsorganisationerna

( 1'

Vi pensionärer i G ra nkulla har med tillfredsställelse noterat , atl Förbundet ak tiverat sig i äldreomsorgsfrågan. Den s.k . toppkonfe rensen var ett första steg i rätt riktning, den fäste de 130 deltagarnas uppmärksamhet vid de kommande deeenniernas stora sociala fräga: omsorgen om det starkt ökande antale t äldri ngar. Som ett andra steg har Förbundet tillsatt ett arbetsutskotl för att stöda oeh päverka utvecklandet av äldreomsorgen . lndustrialiseringen , urbaniseringen oeh kvinnornas ökade deltagande i a rbe tslivet har under dena å rhund rade starkt påverkat omvårdnade n av såväl barn som åldringar. Samhället har övertagit , eiler tvingats att överta , allt större del av det a nsvar som tidigare ålåg familjen , släkten och närsamhället. Denna utveekling fortsätter oavbrutet och när de s.k. stora årskullarna når pensionsåldern , är mera än var fjärde finländare pensionär. Med alla de problem som följer , speeiellt emedan över 75-åringarnas relativa antal ökar kraftigt. Som vi alla vet har samhället under de sen aste årtiondena go rt e n heI del för att trygga de äldres behov. Fö rst och främst har vi ju ett om ej helt så tikväl rätl täckande pensionssystem som ger en grundtrygghet. Den första riksomfattande plane n för hälsovården gavs för perioden 1972-1976, men motsvarande pIan för socialvårde n Iät vänta på sig i 12 år (1984-1988). 1 denna understrykes en balanserad ut-

veckling av socialvå rden och här poängteras nu speciellt de ä ldres behov. De följande riksomfa llande planerna för social- och hä lsovården , vilka preciseras årlige n skissera r steg för steg en utveekIing bort från anstaltsvärd mo t etl kvarboende i eget hem , i egen förtrogen miljö. Värden och omsorgen skall komma tili de n behövande, inte tvärtom . Den skall vara individue ll , mänskonära och ak tiverande. Men naturligtvis behöver vi också åldringshem och sjukhus . Dock inte jätleanläggningar med e n tun g oeh mänskofränvänd byråkrati . 1 a ll omsorg bör gälla devisen: patie ntenlklie nte n får aldrig vara e nba rt social- oeh hälsovärde ns objekt; i sin omgivning är människan alltid både objekt och subjekt. Också om de riksomfattande planerna kan genomföras - därtill fordras ju politiska beslut pä alla nivåer - kvarstår dock ett problem, som svärli ge n kan lösas med hjälp av enbart professio ne ll arbetsk raft d.v.s. med främst social- och hälsovärdens avlönade personaI. Det är ensamhetskänslan och känslan av överflödighet e ft er pensioneringen. Det är också otryggheten som mängen äldre människa känner, kanske mera i tätsamhä lle n. Deltagarn a i toppkonferensen fiek en forskares syn på dessa problem genom Jan-Erik Ruths redovisning om undersökningarna iLovisa. Socia l- oeh hälsovårdsmyndigheterna är väl medvet na om att också frivilliga insatser behövs och under-

stryker nu kr aftigt kom mu-

Plock bland önskemålen under toppkonferensen

dikapp komme r en lite n för- "Omsorgsgruppen" höjning om 60 e iler 73 mk - hä lso-sjukvå rd samt soeiatl ske i början av juli . alsektorerna sa mordnas. - resurserna fö r de n öppna Vårdbidrag för vårde n bö r ökas, pensionstagare - ulbildninge n av hemhjälI juli 1988 börj ar de t fin- pare bö r fö rb ättras, nas vårdbidrag för pe nsions- - gamla männis kor och a ntaga re. Den som redan har höriga ska inte be lastas med hjä lptillägg eiler vård tillägg vård av ä ldre, får då i stä lle l de t nya vård- - å ldringshe msinstitutiobidraget. nen bör inte he li sk ro tas Man får vårdbidrag om ne r, det bö r fi nnas kvar som man ä r sjuk e iler handikap- e t t alternaliv, pad så att man ofta behöver - satsning bör göras på hjä lp e iler så a tl man därför vårdkvalitet , ha r må nga extra kostn ader. - må ltidsservicen bör bygVå rdbidraget är olika gas UI , sto rt beroende på hj ä lp- - Iransportservice n bör göbehovet och de extra kost- ras lillgä nglig fö r a ll a som nadern a. behöver sådan, Vå rdbidragets slo rlek är - också kullurservice ska 537, 375 e ile r 108 mark i finn as, inte ba ra lä tt unde rmå naden. hållning, Hela 537 mark får den - ä ldrevärde n bör va ra sersom behöver hj älp hela ti- viceinriktad, den e ile r har väld igt stora - äldrevården bör kunna extra kost nader. ges på olika sätt; Och 375 mark får den som - daghem. behöver mycket hjälp varje - dagsjukhus, dag e iler har stora ex tra kos- - serviceh us, tander. - å ldringshem, Oeh 108 mark få r den som - intervallvå rd borde finofta behöver hjä lp e iler ha r nas för att avlasta e nhöriga, en del extra kostnader för - den s ka unde rl ätta självsj ukdome ns e iler ha ndikap- stä ndigt handlande, pe ts skull. Summorna blir - den ska uppskjuta behostörre i framtiden : omkring vet av insti tut ionsvård . 1000, 500 .oeh 200 mk! - de ä ldre ska garanteras månad , men inte förrän å r mental hälsa, 1992. - den ska tillfredsstä lla Vårdbidrag för pensions- estetiska krav , (trafike n , hötagare skall sökas hos FPA- ga steg o.s.v.) byrån. Men de t behövs ing- - äldrevå rden ska vara ..-':

- YArd ska ges kontinuer_ ligt, int e bara under arbetstid , To ppko nfere nsen diskule rade vidare bl.a . ENSAM_ H ETEN : - ju ä ldre desto mera ensa m ,

- e nsamhel ä r e me llertid inte a lltid negati v, de n kan också vara självvald , -

kvinno r är

me ra

ensam-

ma än män . - rädsla n gälle r mest den grå het , IOm he t som ofta följe r med e nsamheten, - det ä r bra att bli rejält arg och sen ta nya tag, - e nsa mhe le n ä r störst på åldringshem , - dä r sak nas den kontakl som uppstä r när man kramas - t. o. m. huden förändras vid bristande pe rsonliga kontakter , - pensionärsföreningarna kan göra mycket för a ll avhjälpa e nsamhet bl.a. ge nom att ta ko nstak t med e n medle m som mist sin livska mrat ,

P ENS IONSSYSTEMET: - vå rt pensionssystem svåröverskådli gt bör gö ras enhetligl, Under disk ussionerna tangerades också fråga n om boendet för de ä ldre . Pensionärshem ä r då en lösning men också bidrag fö r att renovera undermä liga oeh dåliga bostäder efterlysles. ' R epllU

<le!1atltffi ~·~

P/ llF-

nernas beh ov av att utvecRla

en ansök'an ifall du redan

samarbetet med frivilligorganisationerna och familjerna . Ma n pekar på de sto ra erfarenheter organisatione rna har, var och en på sitl o mråde . Man räde r också kommunerna att fördomsfritl experimentera och pröva nya sama rbe tsformer. Frivilligorganisationerna å sin sida ordn ade den 16 april denna vår de n s.k. SAFdage n . D å överräcktes på samma klockslag i alla landets kommuner det s .k . SAF-BUDSKAPET, budskapet att "Samlad Aktion

- äldrevårde n ska inte va ra ma n hög li vsti llfredsst älle lse har hjälptillägg - då får du utan vidare lika för alla, den s ka beakta ä r e nsamhe tskänslan låg. H ar man bra hälsa - likaså ett 375 marks vårdbidrag i individuella be hov. stället för hjä lptillägge t. - vå rd ska inte ba ra ges låg e nsa mhetskä nsla. "trevliga" personer , O ch ha r du vårdtillägg - då få r du i ställe t e tt 537 marks vå rd bid rag . Ändringen sker i j uli 1988. Vårdbidrag beta las inte tili dem som bor på värdan13.00 Välkomslord Siv Tunzelman von Adlerflug stalter. 13.05 Visor Cara & Nina Hjelt 13.25 Seniordans Vanda svenska pensionärer Andra tillägg tili fjolkpensionen 13.40 Cara & Nina Hjell Tili fo lk pensionen kan 14.00 Avslutning Jerker Nyberg också höra a ndra tillägg: barntillägg, maketi llägg, Konferencierer: Terttu Ylislupa Jerker Nyberg fro nttillägg och extra front tillägg. Nä r de t gäller de här tilläggen ka n du be om närVideofilm visas hela dagen från förbundets jUbileumsmare besked på FP As lokalaktivileter byrå. Mera uppgifte r finns också i broschyren Folkpension, som du får pä FPA-byrån. Pe nsionssyste me t verkar krångligt med a lla delar och ti llägg. Men det är bara att RES MED OSS TlLL SYDEUROPA fråga så får du allt förklarat.

Fören ar", tili kommunernas

högsta tj änstemä n och beslutsfan a re. Också vårt fö rbund var med . 1 fräga om de ä ldres önskningar och behov har pensionärsorganisationerna star erfarenhet. De ras medle mma r har ju alla e rfare nhe t av "de sil vergrå ären". D ärfö r ä r det riktigt , att vå rt förbund nu riktar mera uppmärksamhet mot denna sektor av sitt verksa mhetsområde. Jnte bara i form av en engångsutredn ing utan som e n stä ndig uppföljning av vad forskning , lagstiftning och erfarenhet frambringar i äldreomsorgsfrågo r. Vid behov i samarbete med de and ra pensionärsfö rbund en , ty de flesta frågo r rö ra nde ä ldreomsorgen bedöms likartat av alla pensionä rsorganisatio ner. Vi ö nskar " äldreomsorgsutskottet" Iycka tili och uthå llighet i sitt a rbete! Grankulla Svenska Pensionärer rf.

mäns klig,

Programmet i Jugendsalen lördagen den 8 oktober

f'FÖRLÄNG DIN SOMMAR BODENSJÖN - MAINAU -

En av Europas vackraste sjöar där Tyskland, Schweiz och Österrike gränsar samman. Se de storslagna alperna, njut av tropisk växtlighet pIJ Lennart Bernadottes Mainau.

Avr. 28.8 9d. pris 3.160,-

'S I

GARDASJÖN -

Italiens största och naturskönaste sjö, en upplevelse för kropp och själ.

Avr. 10.9 11d. pris 3.390,-

M~~ g

Strondg. 4. Tel. 928-15055. MARIEHAMN

BUSSRESOR

Seniordansare på sverigeträff Den 19- 26 juni deltog 12 scniordansledare från Finland, 19 'frän Tyskland, 18 frän Sverige och 1 från lIalien i en scniordansledarträtT på Fagerudd Kursgård, som ligger naturskönt på en udde i Mälaren utanför Enköping. Intresset för seniordans sprids som bäst också i Sverige. Våra svenska värdar, Christina Lundahl från Svenska Korporationsidrottsförbundet (Korpen) i Trelleborg och Gun Lindberg frän "Korpen" i Stockholm, ville bjuda på seniordans, trcvlig sam varo och äkta svensk midsommar. Ankomstdagen droppade deltagarna in undan för undan . Många hade träffats och dansat tillsammans pä Ä land 1986 så återseende ts glädje var stor. Vi inkvarte· rades i tjusiga villor med romantiska namn såsom Soivilla n , Skogsvillan , Sjövillan osv. Dagsprogra mme t unde r veckan började hurtigt med gymnastik kl. 7.15 och följdes av fruk ost , seniordans, lunch, fri eftermiddag, middag, seniordans och avslutades med kvällste ca kl. 2 1. Maten var utmärkt . omväxlande och nä rin gsriktig. Vecka ns program var välplanera t och varierande med tyngdpunkten på seniordans och midsommare n. Vi dansade gamla kända seniordanser och lärde oss många

beundra

svenska

porträttsamling.

state ns av de

största och ä ldsta i vä rIde n. Vi gjorde en bussutflykt tili Pe nsio näre rnas Riksorganisations (PRO) Folkhögskola i Gysinge. driven av pensionärer för pen sionärer.

Här ordnas också kurser för blivande senio rdansledare . Folkhögskolan verkar i den gam la herrgå rden frå n 1840. som hörde tili Gysinge Bruk, ett järnbruk med anor frä n 1600-talet. Vi hade lunchen med oss och åt den ute i det fria. Midsommaraftonen bör· jade med att vi plockade blommor för att klä midsom marstå ngen och binda kransar. Midsomm arstå ngen kläddes och restes sedan med möda. skratt och goda råd. De t va r strålande soi . dragspelsmusik, dans. glädje och blomsterkransar i håre t. Efter lunchen vandrade he la sällskape t upp tili byns midsommarfest och deltog med liv och lust idansen kring midsomma rstången. Tillbaka på Fagerudd å t vi en god middag bestående av lax och glass med jordgubbar. Så fortsatte firandet av midsommaraftonen med en liten programfest , där varje

~t:aci' ,iJ!~~ ci~~~~r ia l~~J~f:~

fascinerandc au se, att alla

dansar samma danse r på samma sätt. oberoende av från vilket land eiler vilken ort vi kommer.

Vi hade besök av Nyköpings Folkdansgille och Danslaget Salaprofiler, som dansade för oss och med oss. En eftermiddag åk te vi i bilkaravan tili slottet Gripsholm. vackert omflutet av vatten. där vi bl.a. kunde

som nu gett oss tili känna a tt "se glad ut". Med glad hä lsning tili a lla sång och musikälskare. Är det nån som har melodi tili Det blev en helt intressa nt "Tuttan och 1nge borg" , som forskning av så ngen " Se lästes och sjöngs i min barnglad ut" . Jag undrar om Aili dom, så vore jag synnerligen Westerlund fått melodin tili Iycklig. Har sex barnbarn att sången . Jag sä nder här me- sjunga för. lodistämma n som duplikat. Med vänlig hälsning. Trots att vi har både tredje upplagan av melodiboke n Elsa Marttila-Stranden Sjung , tredje upplagan från Rödsö 55 1916 och fj ä rde upplagan 67400 Karleby frå n 1925 så fö rekommer acMed blolllslerkrallsar i Izårell dall sar Ilordiska sellior- kompanjemang ej i någon. Gudmun Leonard Silfve rdallsledare ill lIIidsollllllarell vid Irä//ell i Sverige på Fa- dera boken . J ag borde ha en stolpe (1851 -52) gerudd kursgård ulall/ör Ellköpillg. Dalllell lIIed blom- ännu senare upplaga , som jag dock inte nu få r tag på. 1 slerkralls 1. v. är ord/öralldell /ör selliordallsama i Fillbåda finns namnen Ingeborg Melodin tili dikten "Se lalld Margarela Grigorko/f. Appelberg och Ida Ros- glad ut " . qvist. 1916 års upplaga utSom svar på Aili Westergram, så nglekar, te och se- dag avtackades våra värdar given på Frenckellska tryc- lunds i Hangö fråga angåenpå kvä llen med små gåvor niord ans av )ös te varandra keri aktiebolag och 1925 å rs de melodin tili dikten , bifoute i den underbara natu- och ett innerligt tack , som på Mercators tryckeri aktie- gar jag kopia av sidorna 62 kom dire kt ur hjärtat. Se niren . bolag. Så ngbok från 1913 och 63 i melodiupplagan av Solnedgången speglade ordansens " moder" Ilse Tut\ och en senare som jag inte Sjung tryckt i Helsingfors sig tillsammans med björ- hyllades med en gåva och en få r tag på nu . 1907. Tyvärr saknas 1/8 dels karna i det kavlugna , blan- applådåska , då alla spontant Me lodin är Jakob Axel not på sid 62 i min illa medka, blå vattnet. Luften var reste sig , applåder som ald- Josephsons 18 18- 80 en farna Sjung. Hoppas det Ijum och förde tankarna tili- rig ville ta slut. Stämningen svensk tonsättare och diri- finns någon som kan kom· baka tili varma Ijumma som- kan inte beskrivas , den mås- gent, dir cant musices vid plettera denna brist. markvällar, som man te upplevas. Uppsala universitet. DiriSå var sista dagen inne gent för Orfei Drängar. Han knappt minns mera. IscenMed hälsning sättningen var perfekt. med e n lätt vemodig stäm- har gjort manskvartetter Bruno Westerlund svenskare kunde det inte ning vid tanken på att vi som omistliga inslag, likaså nr. 3 av God Tid finns sna rt skulle skiljas. På kväl- studentsångsrepertoaren . bli. Midsommardagen åk te le n drack vi vårt kvällste och Sjung har verkligen varit en artikel " Läsarna frågar". vår bilkaravan tili H ärkebe r- firade sa mtidigt grillfest på ett levande verk för säng- Enligt min notupplaga , fjärga. Vi deltog i en frilufts- den stora fina bastuveran- och musikälskare. Jag sjöng de, utgiven i Helsingfors gudst jänst i Kaplansgård en dan nere vid stra nde n. Vi för sång och musikälskande 1925 på Mercators tryckeri från 16oo-talet , som nu tili- sjöng tillsamma ns och njöt lärare n i Rödsö , Karleby så ingår " Se glad ut". Den hör Nordiska Museet. Vi en sista gång av den vackra O ssian Edgren som e lev och går i A-dur. Som komposisatt under ett stort gammalt solnedgången , de n spege l- körsångare masso r av sånger tör står Jacob Axel Josephträd , vars jättekrona bredde blanka sjön , den Ijumma ur Sjung. Fortsättning följde 50 0 , to nsättare och dirigent , ut sig över oss som ett kyrk- lufte n och vä rmen i vår i seminarierna med Seger- f. 1818 i Stockholm d . 1880 i valv. Tre små kattugglor satt krets. Syskonring och av- stam och Snåre. Fo rtsatte Uppsala. Det finns många kända blickstilla uppe i lövverket skedssång avslutade vår le- sedan i egna körer i skola darträff för denna gång. och studerade OS5. och föreningar. Ständigt kompositioner av honom , Efter gudstjänslen vand,Eöljande morgan v~r det fann iag där en mängd läm p- bl.a. för manskör. Stjärnorrade vi tili kyrkan. daterad dags för hemfard . Det blev liga sånger. När iag nyligen na tindra n!n , Vå rliga vindar 1280-1310, och beundrade puss och kram, samt ett behövde " Nu gulnar hösten " o.s.v, dess vackra medeltida mä l- hoppfullt: "Vi ses i Österri- (skriven för 100 år sedan av Detta är e tt litet tillägg tiJl ningar med bibliska motiv . ke nästa år". Så var en un- Topelius tili Cygnaei minne alla andra angående nämnda Sedan åt vi vår medhavda derbar vecka slut. Den gay tili Sofie Lithens me lodi) så sång. - Som barn brukade lunch i lummig grönska pä oss förutom nya danser och visst fanns den i Sjung. vi sjunga genom hela e n av museigårdarna . Kyrk- nya vänner en innerlig käns"Sjung", eiler så länge vi orfärden gay oss den högtid- la av gemenskap. Seniorkade . Jag önskar varmt a tt liga stä mning, som också da nsen finns inte bara i huTack för den trevliga tidhör ihop med midsomma- vudet och fötterna, de n Sjung " uppstår" igen. Då ningen! kommer säkert fler än vi Greta Karlsson finns också i h järtat. ren . Då en del av deltagarna Gunvor Nyström skulle resa hem följande

"Se glad ut" än en gång

land skulle uppträda med ett par nummer.

Bl.a . fick vi se en grupp tyskar fantasifullt utklädda dansa en mas keraddans tili tonerna av " La Mascarade" och svenskarna uppträdde med en skojig sånglek unde r en fallskärm. Vi hade urpremiär på en ny finländsk seniordans "Seniorhumpa". Pro-

Beskattningen av depositioner förändras 1989 - Vad innebär det nya beskatt ningsförfa randet för den vanliga spararen? Hur behandlas vanliga depositioner respek ti ve tidsbund na depositioner? Vi bad Kristian B ackma n , direktör för Helsingfors Sparbanks privatsektor. att kommentera den nya skatte lage n. - J ag viII genast påminna om en viktig princip som lätt glöms bort både med tanke· på inko mmande år och framtiden. Alla de skattefria depositioner som öppnats i år är skattefria he la depositionstiden såväl beträffa nde kapital som beträffande ränta. Deposi tio ner öppnade i år behöver inte heller upptas i skattedeklarationen. Om kunden t.ex. de pone rar i å r på e n tvåå rs tidsbunden deposition är denna deposition skattefri både å r 1989 och år 1990. - Under å re n 1989- 1991 är de depositionskonton vars Tänta understiger Finlands Ba nks grundränta med 4 % , skattefria. För tillfället Banks uppgår Finlands grundränta tili 8 %, d.v .s.

de depositioner vars ränta är

högst 4 % är skattefria . Des· sa konton kunde kallas "dagligkonton " och representeras av bl.a . spar-, och kapitalräkningar. 1 prak tiken a nvä nds dessa konton för löne- och pensionsinbetalningar, för betalningstj änst samt för sparande . I dag uppgår dessa depositione rs rä nta tili 3,75 %. Den ränta som utbetalas på dessa konton är äve n i fortsä ttningen skattefri. - 1 den nya skattelage n bevarar de tvåårs tidsbundna de positio nerna si n ställning som skattefria depositioner. Villkore t är att räntan på dessa konton är högst 6 % d.v.s. två procentenheter mindre än Finlands Banks grundränta. Dessutom förut sätts det att deposi,tionen hela tiden ha r samma innehavare .

- Från spararens synpunkt är denna höst myc ket intressant beträffande tvåå rs tidsbundna depositioner. Om deponenten öppnar en tvåå rs deposition före årsskiftet 1988/ 1989 uppgär de-

positionens ränta tili 8 % under he la depositio nstiden (ränta n bunden tili Finlands Banks grundränta) . Från och med den 1.1.1989 ä r rä ntan på den nya tvåårs tidsbundna depositionen 6 % i enlighet med skattelagen (Också hä r är ränta n bunden tili Finlands Banks grundränta ). De tta är värt att bea kta då man pl anera r sina penningaffärer. - J ag har tidigare be· handlat de depositio ne r som ä r skattefria beträffande ränteintäkte rna . Det är tro ts detta viktigt att beakta de möjlighe ter de beskattningsbara depositione rna öppnar. Beroende på beskattningssiutationen kan även de be-

skattningsbara depositio ne rna ge god avkastning. - Nästa år kan man få upp tili 2.000 mk i ränt e intäk te r skattefritt e nligt regeringens proposition. Om man l.ex. deponerar 20.000 mk tili 10 % ränta ä r ränteintäkten om 2.000 mk skattefri . Sålunda rä nte intäkterna är mellan 2.000 mk och 18.000 mk· är hälften av

ränteintäkterna beskatt· ningsbar inkomst. Ränteintäk ter över 18.000 mk är i sin helhet beskattningsbara. - Ä ven detta kan vi ge ett exempel på: Vi antar att deponenten i exemple t har en marginalskatteprocent på 50. Om rä ntei ntäkten ä r 7.000 (t.ex. LO % på 70.000 mk) utgör 2.000 mk av denna skattefri inkomst. Den åte rstående räntan om 5.000 mk ha r man rätt att enligt förmögenhetsinkomstavdraget minska med hälften d .v.s . med 2.500 mk . Sålunda betalar deponenten 1.250 mk i skatt eftersom hans ma rgi nalskaneprocent är 50 och den beskattningsbara ränteintäkten ä r 2.500 mk. - Rä nteint äk ten på depositionen med 10 % beskattningsbar ränta är alltså efter skatt i dena exempe l 7.000 mk minus 1.250 mk , d .v.s 5.750 mk e ile r 8,2 % . Jag viII ä n en gång framhålla att exemplet ovan grundar sig på regeringens proposition tili beskattningsförfarandet vilket ej ännu vunnit laga kraft.

tl~'"';~~~\~G$fU\.\.

W('t't 0 ~1\'l\ ~'t't ~~\.1~\\~ SolarMeds rehabiliterings- och \\~$

badanläggning på det soliga Teneriffa!

Tili ert förfogande står även tusen kvadratmeter toppenmoderna och trivsamma tysikaliska vårdutrymmeno Dessutom har vi tre olika utesimbassänger med olika temperaturer. Tag kontakt med vår byrå, eiler din egen resebyrå för tilläggsuppgifter. Välj rese- och hotellpaket enligt egna önskemål , och reservera behandlingar och vårdpaket av SolarMed. Vi hjälper gärna tili med all samordna gruppresor. Lägg samtidigt märke tili våra förmånliga gruppraballer. Ps Vår kompetenta vårdpersonal talar förstås även svenska. Ds ~

VÄLKOMNA!

S0 lar M ed

't Vårbyrå:

Bilmarl<sgatan

1 20300 Åbo loI. (921) 310311

SolarMed. i den soliga södern. SolarMed erbj ude r någonting ny tt för finländarna. Den finländska rehabiliteringsverksamheten och dess olika fysikaliska vårdformer är erkänt högklassig och banbrytande. Nu har den fätt en ny dimension, eftersom den kan erhållas även i klimatologiskt sett idealiska förhållanden . Individuella vårdprogram utarbetas från fall tili fall , där olika vårdformer kombineras tili ett optimalt vårdpaket. Läkare och finländska fysioterapeuter svarar för planeringen, uppläggningen och förverkligandet av vården . Anläggningen har utrustats med toppenmodern och mångsidig appara tur.

+ + + Patienterna kan givetvis gärna även komma med vårdremisser, som den egna läkaren utarbetat. lfall en finländsk läkare ordinerat åtgärder för vård av sjukdom , kan ersättning frän FPA erhällas enligt samma regler som gäller för vård given i Finland. SolarMeds tjänster och vå rdpaket har planerats för bl.a . reuma- , MS- , psoriasisoch cancerpatienter , för allergiker och lungskadade och patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Vi har värdprograrn också för personer som viII förbättra sin kondition och fA hjälp mot ryggbesvär, muskelsmärtor osv . Alla program är mångsidiga med inslag av individuella behandlingar, gruppövningar, redskapsgymnastik, bastubad osv. Aktiviteterna utförs i hög grad utomhus, t.ex . i simbassängerna, på terraserna eiler på sandstranden! men även i den egna gymnastiksalen eiler i behandlingsrummen. Programmen kan innehålla massage, yt- och djupvärrnebehandling, elterapi , sträck-

ytvä rmebehandlingar, såsom infraröd strålning, värme- , parafin- och lerförpackningar mm . - elterapi , såsom US+ 00 smärtbehandling, US + interferens, TNS , diadynamiska strömmar, URS mm . - individuell fysioterapi - sträckningar - massage (del- , halvoch helmassage) - olika undersökningar, säsom ergometertest , muskeltest , läkarundersökning, vissa labo ratorieundersök-

ningar mm. + + + MKD Jouko Salminen , överläkare vid U ni versitetscentralsjukhuse ts fysikaliska avdelning i Åbo , viII understryka två faktarer i detta sammanhang: " Kl imatets positiva inverkan är uppbenbar. Kölden , fukten och lågtrycken hos oss förvärrar bl.a. reumatiska besvär. Det fördelaktiga klimatet pä Kanarieöarna lindrar symptomen , och skapar bättre förutsättni ngar för goda tränings- och vårdresultat. För det andra bör vårdprocessens psykiska aspekter beaktas. En vårdserie på Kanarieöarna i en helt ny omgivning skapa r distans tili vardagslivets bekymmer" .

Svenska Arbetsgivarföreningens rehabili teringsverksamhet utomlands , säger bl.a.: " Vi ha r bedrivit denna verksamhet redan över tjugo år, och medicinskt har vi kunnat konstatera, att det varma klimatet och solen i kombi nation med en effektiv rehabiliteringsvård, ger goda resultat vid YArd av bl.a. reuma- , MS- och hjärtkonvalecenspartierna" . Idealiskt klimat Klimatet på södra spetsen av Teneriffa är i flera avseenden idealsikt. Antalet regndagar är fä och antalet solskenstimmar per dag ä r högt . Ur bifogade diag ram framgå r de exakta uppgifterna . Den relativt jämna tem-

peraturen året om ä r de n ve rkligt stora fördelen i jämfö re lse med t.ex. det spanska fastlandets klimat, där somrarna kan vara o lidligt heta, och vin tra rna relativt fuktiga och kyliga . + + + SolarMed är en finländsk re hab ilite ringsanlägg ning, som ligger i byn Los C ristianso på Teneriffa. Anläggningen har planerats av fi nländska arkitek ter med trivsamma och funktionsdugliga utrymmen som resultat. Vi förfogar över ca 450 m 2 vå rd- , rehabilite rings- och rekreationsutrymme n i gatuplanet av e n a lldeles ny byggnad . Byggnadskomplexet ligger i en sydslutt-

+ + + Specia lplanerade grupp resor kan med fördel arrangeras för personer som önskar individuellt planerad uppläggning fär både resan och vården. I dessa fall stå r även vår byrå, adress Bilma rksgatan 1, 20300 Åbo, tel. 921-31 03 II. tili tjä nst med

+ + + Svenskarna har framgångsrikt bedrivit rehabiliteringsverksamhet utomlands, bl. a. på Kanarieöarna i årtionden. Ooktor Carl-Robert Öst,

sam

a nsvarar

SolarMed står tili tjänst med de Ilesta fysikaliska drdformerna SolarMed e rbjuder bl.a. följande rehabiliteringstjänster: - djupvärmebehandlingar, såsom UKW/Curapulse och ultraljud .

och e n konditionsskötare i Los Cristianos , men tili nästa höst kommer de anställdas a ntal att uppgå tili ca tio personer. Person ale n ä r mycket sprAkk unnig, och de f1esta besitter goda kunskaper i svenska.

Prisen på reh abi literingstj änsterna är av samma 510fleksklass som motsvarande hemma i Finland, eftersom de fin ländska prisrekomme ndationerna lå ngt fö ljes.

för

tiU ngg3uppglrtcr.

Investera ldolrt: Placerarens portfölj i Helsingfors Sparbaill{!

-=-

HELSINGFORS PANT AB Pantlån är en förnuftig låneform vid aku! penningbehov Låneexpedition:

HPO:0:HFP

•••

+ + +

Researrangemang Uppgifter o m researrangemang, bokningar, olika värdprogram och beha ndlingskombinationer,

+ + +

ningar mm.

Men en viktig detalj: Under vistelsen i Los Cristianos har Ou massor av tid att njuta av alla möjligheter den fantastiska ön erbjuder sina gäster. Det är inte en tillfällighet att Teneriffa besöks av i medeltal 1.500-1.800 finländare per vecka . Praktiskt taget varje dag f1yger ett fullsatt pian direkt tili södra Teneriffa . Den eviga sommaren och underbara naturen , höga servicestandarden och fördelaktiga prisnivän har gjort Teneriffa tili en idealisk och konkurrenskraftig turistort.

ning ca 250 m från have t vid pris mm . erhälles frän vår byrå , dire kt frå n vår rehabien lugn gågata. literingsstation e ile r från Oin resebyrå. Resor Sola rMed har specialiseDe n nya fin ländska reharat sig pä re habilite rin gs- bilite ringsan läggni ngen på tjänster. Della innebär, all södra Teneri ffa. Solarmed. resenärema har full frihet inledde si n ve rksamhet i noa tt välj a sin resa, hotelltyp , vember 1987. Officiellt intilläggsserivce mm . he lt e n- vigdes anläggningen i feligt egna ö nskemå l. Vi h jäl- bruari 1988 av landshövding per gärna tili a tt finna ett Pirk ko Työlä jä rvi. Den förslämpligt resealternati v, och ta vintersäsongen utgjorde i bistår även med tekniska viss män e n inkö rnings peråd i samband med reserve- ri od, eftersom a ll a utrymringen av resan. På sam ma men kunde tas i bruk fö rst sätt kan SolarMeds rehabili- på senvinte rn 1988. teringstj änser aven reserveFör tillfä llet arbe ta r fyra ras via resebyråerna . finländska fysioterapeu ter

A FredriksgaJan 45 BTavastvägen 48 MMannerheimvägen 68 T Mariegatan 1, ÅBO

lei. 644 032 lel. 753 1059 lel. 442 sn te!. 921-326 599

Öppet mä - fre 10 - 16,30

Ut i vida väriden

_Vnh/,!a

Atlantens blomsterträdgård : 11.10 MADEIRA, 2 v, FIM . 3990,- + 45,- 4-stj . hotell, !rukos!. Reseledare: B. Sandström (stadsträdgårdsmästare) 05.11 NILKRYSSNING, 2 vecko r Kairo-Luxor-Assuan mm . Sheraton-hotell , Sheratonkryssnings!artyg . FIM 4 .990.- + 45,-, fruk . + delvis pens. Svensk !ärdledning.

Placerarens portfölj är ett tryggt alternativ som lärnpar sig för allasom vili utökasin förmögenhet. Placerarens portfölj finns i olika prisklasser och riskkategorier. Våra specialister har gjort upp färdiga alternativ och Ni väljer det som passar Er bäst. Närmare information ger alla HSb-kontor. ~.

[Hs' 160

FINLANDS RESEBYRA Tel 967-132 77 J AKO BSTAD

S)/ens ka Penslonärsförbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-791 895, Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511 -41 177 Postgiro: 1203 95-8

15 Advok.tbyråer

MATSTÄLLEN

SCHUL TZ & KÖHLER

BILLlG HEMGJORO MAT

caf~ FORELLEN

Korpo

Tel. 926-31 2 02 Öppel atta dagar

MARTHAS MATHÖRNA

Advokatbyrå Vicehäradshövding

Gynna

GEORGSGATAN 11 A 4 VAN . MED HISS TEL. 643 381 001 20 HELSINGFORS

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

Abo Kopmansgalan 12 A Exp. tel. 311 713 VlceharadshOlldlnq

UII Jansson tel. 313 265 Vlceharadshovdlng

Tom Gustafsson tel . 311 900

Lönnrotsg. 32 A 00180 Helsingfors tel. 90-603 909

Mottagnlng I Pargas $Iorgardsgalan varle onsdag kl 14 - 17 lel 740300

OPTI KER

BEST ÄLLNINGSBUSSAR :

HANGÖ TRAFIK Bussbeställnlngar

Tel 911·81004

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjorsv. 4. Tel. 915-531865 Beställnlngsbussar.

1~ I ~hl ;,l~tHI

KARIS , Kopmansgatan 4

annonsorer

(; /ik,w;.n

<'f t kluJ/n

GULO - UR - OPTIK

FÄLTMARSCH

Slorg.l.n 14 (FBF:s hus) Tel. 309 58 (växel)

1o :t

Tel. 30161

ADVOKATBYRA

EKENAS, Kungsgalan 1 1 tel. 11523

Advokat. vicehäradsh.

CHRISTER ERtKSSON

Oy T. Ekman Ab Cirkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961 -11 2 048

Auto-Buss Bäck & Östman Fatliggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-1 52 495

Borgå Traflk Ab Porvoon Liikenne Oy Verkstad svägen 11 06100 BORGA Tel. 915-170 426

Advokat, vicehäradsh.

WERNER HENRIKSSON AB BORGÅ TaI. 171042

LEtF EKLUND Flllal: Nykarleby, Västra Espl.g. 12 C

Tldsbeställnlng 309 58

k a rier a r , somm arjobbar h os oss under a ug us ti.

Foto: Maj-Britt Wikholm Deltagare vid en " mel/anstation" under motionsvandringen _ Mannen i bakgrunden är Fiskars-veteranen Abbe Winter_

Motionsdagen på Korpilampi Förbundets motionsdag ordnades detta år på K orpilampi iEsbo. Ett fe mtiotal deltaga re stältde upp. Det var härligt vårväder och alla njöt ti li fu llo av det program, som Konditionsfrämjandets k illar bjöd på. Det var natu rstig med tippningsfrågor, pilkastning , ringkastning och bollspeL från H ertta K anerva Granku lla var bästa dam i ringkastni ngen med 60 po-

äng både i fö rsök och fi naL Li ka många poäng i försöket fick också Elvi Törnroth frän Sibbo, men i finalen kammande hon nolL B äst i herrk lassen var Gunnar Blomberg frä n Sibbo 60 + 60 poäng. Torvald Ådahl blev knappt slagen. Han fick ihop 50 poäng . Torvald represen terade Sibbo Svenska Pensionärsföreni ng, som hade hela 35 på plats.

Boccia-spelet var en nyhet, som väck te imresse . Vi har orsak at! på ny tt ta upp denna motionsform , som förefaller alldeles ypperlig för

M aj-Britt har en väl förtjänt semester i Snappertun a eiler på resa i Europa. Jerker han rör sig också ute i stora väriden - på I sland 10- 16.8 och i Norge 21-28.8 och däremel-

hotell i svenskspråkiga Österbotten _ * 100 rum - 220 bäddplatser

* * *

4 restauranger Funktionella konlerensrum för upp tili 120 personer. 4 bastur.

Ring 967 -303 66 och begär vår nya konlerensbroschyr.

Kanalesplanaden 13, 68600 Jakobstad tel. 967-303 66, telex 7558

OPTIK

yy,HS8 ~s lel. 298 19 27

hus vld torgel

TÄRNABY - MO I RANA

22-25 _9 1 080 mk, halvpension, fjällguide. Anm . även tili tratikant Oskar Haglund , tel. 962-272 65

~ KR ISTINA

"$'RESOR Kristinestad, tel. 962-110 78

Cajus Pomren, nybliven student, senaste vår f rån Kyrkslätt, börjar frå n hösten studera vid Helsingfors Universitet, fysik och kemi. Sommarjobbar under augusti på SPF:s kansli_ lan är det föreningsbesök och möten inom det egna lande!.

Välkommen tili

OSS!

• Lunch och middag • A-rättigheter • Dans, lörd agar tili orkester • Kabinen • Parkeringsplatser

Mellersta Nylands Pensionärsföreningar

ÖVERENS

pensionä rer. Dagens motionsföreläsning hölls av dr Torbjörn L assenius. Vi har också anledning att någon gång senare återkomma tili hans intressanta synpunkter på motion med och för pensionärer. (JN)

Påminner om vår träff i Kyrksläll den 9/9_KL 13 besöker vi kyrkan som lörevisas av Anders Sandbacka, därefter en torgrond lör all kL 14 sam las på Restaurang Varella där mat väntar. Glöm ej lollerivinsten. Varje lörening utför eget program , dessutom spelar musiken upp tili dans_ Kom ihåg atl anmäla om deltagande tili respektive lörening löre den 20/8-88.

A_S_

VI MOTS IGEN. Ett trivsamt semester- och konferens-

KVRKSl.f\rr

RUSKARESA

Ny röst svarar på kansliet Om du ringt tili förbundskansliet under augusti har du kanske blivit överraskad av att både M aj-Britt och Jerker inte funnits på plats. I stället har en ung mansröst betj änat våra kun der. Denna röst är Caj us Pomn!ns sanOTa stämma . Cajus vi-

,,,~,

TEATERRESA t. Stockholm 7.10-9.10 -88 (fredag-söndag). Vi ser Bosse Pameviks show på Oskars. I priset 980, - ingAr teaterbilj, hytl (+resa), hoteII, bussen, 2 fru kost + 1 lunch . Anm älan senast 2.9 tili ELG tel. 911 -15463 ei LL Tounst Service tel. 911 -146 20.

Humpparesa med Viking Line H:forsStockholm 1.11- 3. 11 -88 I pnset (479,- + bussen) ingAr: B-hytler ombord, 2 middagar, 2 frukost., reseledarens tjänster. Anm. 30.9. t. ELG tel. 911 -154 63 eI. LL Tounst Service 91 1-14620_

LL Tourist Service Formansalfen 9 _ SF-l0600 Ekenas _ Finland !J' (91 1l 14620 • Telex 131 19 • Telefax (911) 620 66

~HOTEW ~

-.V~RE PUH.9\518866

SE EUROPAf ,eso, med upplevelse,

2918 Budapest & Wien 12 d4210, 519Schweiz I Od3 575, 1819 Norditalien 13d4195, 1110 Mallorca 16d5580, 1I I 0 rre Vinvägar 9d3560, Läs om dessa och 30 andra resor i vllr stora resekala-

log.

16".".r, • .,.. 8 " ••

22100 Mariehamn 9281115 70

'~e60r

\.J~atkat ~ 13-18_ BOOO-NARVIK 9_

~ ...,....

··Ruska ··' Sverlges l)illl,

Norges kust.

för lån gd

somm ar vid VI kör en

ic ~~stv~~r:res o~~ckranS~: iC Nordkalottvägen tili KI-

! t;~1~7~~·~D ~

iC iC 1C iC

10-13.11 .

Besök Len ingrad under

en lörmånlig perlod.

I-klass hotell Bulkovskaje med ha lvpens ion .

Pris: 860_TEATER I STOCK-

HOLM 11 -13.11 . Vi se r Folkans " Del sIan· nar lnom tamilj en " med

~;I~: ~~~.~ Lindberg! Fråga mera, och kom

ihllg vllr. barnraballer.

iC bOk~r~~~~~j~1~~;~'727 ~

eiler 115 726.

* **

**" *"

***

*"** ***

*"**" *" **" ~

324löste krysset

De gamlas vecka i Jugendsalen

De gamlas vecka fira s de tta 1Ir igen i Helsingfo rs i Jugendsalen , Norra Esplana324 lösningar av krysset den 27 septe mber för att den 19. Svenska Pensionä rsnr 3 har inom utsatt tid sänts vinnarnas namn ska hinna fö rbundet är också i 1Ir med in tili redaktionen. Och de med i nummer fem. D et i arrangemangen . Lö rdage n fem Ventti-Iotterna går tili kommer ut den 11 oktober. de n 8. IO är vikt för våra följande fem pe rsoner (de Alltså, bästa krysslösare: svenska pensionärer. Pä dafår fem lotter var): Birgit lösningarna av krysset i det- gen mellan kl. 13-14 uppAhlbäck , He lsi ngfo rs, Rut hä r numre t ska va ra postade träder Cara och Nina Hjelt i H edbe r g, Esbo , Harriet fö re den 27 september. två re priser både solo och G r a nr ot h , Da lsbruk , DoRedaktione n hoppas på tillsammans. Seniordansare ra Holmström , Karis och massvis med sva r. Svarskor- frän Vanda svenska pensioSvea K anckos. J akobstad. gen ry mmer betydligt !lera närer uppträder unde r Ma ry Lotterna sänds tili vinn ar- svar ä n vad som hittills sänts och Runa r Kekolas ledning. na per post. in . Gratu lerar! Hoppas a lla har vassa TERAPI FÖR OSS Lösningarna tili krysset i pennor och gen iknö larna KLÄDER TILL U-LANDSde tta numme r av God Tid , välmasse rade för Hasses nya BARN a lltså nummer 4, ska vara nötter. Syd lojo svenska pensionäredaktionen tillhanda senast rer kommer under hela vecRed .

, v

kan från 1-9 o ktober att vi. sa hur man förenar nytta med nöje i en västnylä ndsk pe nsionärsförening . Ma n visar barnkläder en ligt RÖda Korsets modell för alla åldrar. Vidare gör man filtar och berättar hur klubben arbeta r för egen trivsel och för hj älpbehövande barn i Ulä nde rna. Bästa pe nsionär i Helsingfors med omnejd. anteckna denna ak tivite t och gör et! besök i J ugendsalen , natur. ligtvis he lst så att du kombinerar besöket med vår egen programstund. Ju ner vi är tillsammans, desto gladare vi blir. (JN )

• f

SLÅ

Bland de senast den 27 september insända räUa svaren pii korsordet i God Tid nummer 3 utlottas tili envar av fem vinnare tre stycke n Venui-Lotter. Lösningarna sänds unde r adress God Tid, Centralgatan 87 D , 10300 Karis.

Namn: ............... , .......... ..... ... ... ........ .... .............. ...... ......... ..... ..... . . Adress: ..... ... . ................ .. . ..... .. . .. ..................... ...... .. ............... ...... .