God Tid 6/1988

Läs om ltalien på mittuppslaget SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Argång 16 - Nr 6 13 december 1988

Snön ligger vit på taken endast tomten är vaken.

(V. Rydberg)

Svensk-Finland försä~ra,~_

2

.-

Vem vårdar vårdarna?

D

iakonistiftelsen

i

Sverige driver sam

känt et! institut , Stora Sköndal , och i samband med det ett fint eenter för äldreomsorg (eile r åldringsvård , om man hellre viII uttrycka sig så). Där hölls nyligen et! stort möte, inte av pensionärer utan av dem

sam vårdar pensionärer.

Deltagarna kom från alla delar av Sverige , där fanns präster (biskopar med för den delen) , sjukskötare, socionomer, hemsamariter.

Nej , ursäkta , numera heter det visst socialvå rdsassistenter. Och så en representant från Finland , nämligen undertecknad . U nder pauserna bekantade vi oss med varandra och då tillfrågades jag vilken kategori jag tillhörde . Svaret blev i enlighet med konferensens språkb ruk : jag representerar objekten , d.v .s . de mottagande . Det var verkligen faseinerande att få höra alla åsikter om vad som borde göras och vilka problem det finns .

Öredragen var många och långa, diskussionerna likaså. Det sista föred raget hade samma rubrik som jag här ovan lånat : Vem vArdar vårdarna?

Litet förbryllande tyckte jag först , men nej , högst aktue lli visade det sig sedan . Vi framh åller nog ofta hur svärt det är att få personai tili den öppna vården och ocksä tili ålde rdomshemmen . Vi påpekar hur obekvämt och då ligt avlönat yrket ä r. Men fastän jag själv o ft a framhållit detta märkte jag nu hur däligt informerad jag i verkligheten varil.

P

(

,

N

är man hör dessa socialarbetare berätta ()m sitt arbete och med tårar i ögonen fråga: Ar det verkligen så att vi behövs , viii man ha oss tili

Genom min julhälsning tili Borgå stift viii jag denna gång ge röst och Ijud åt den stumma skapelsen och tillställa er alla en "j ulgrane ns hälsning".

Den står där i våra vardagsrum kanske litet frodigare och friare än förr . Den gynnsamma väderleken de sista åren lär ha hjälpt barrträden att återhämta sig Iitet. Men ändå säger granen tili oss: Se på mig, se noga pA mina barr. Jag är inte frisk, jag är sjuk och jag lider. Luften jag andas gör mig sjuk , regnen som jag förr begärligt sträckte mig mot måste jag nu värja mig fö r!

Jag är ett av vår världs miljarder hotade träd , ett som dock har hart det bättre än de Ilesta , säger vAr stumma predikant. Men skapelsen är en , och vi känner oss

alla hotade på grund av människornas kamp om makt och livsrum i denna värld . Vi skapades tiIIsammans, träden och männi-

sko rna (1 Mos. 2:7-9), och när träden börjar dö, då går även snart människosläktet under.

Och nu står vårt enda hopp tili er - säger denna den stumma skapelsens representant - ni som är uppIysta av Guds Ande och lever som Jesu lärjungar. Vårt hopp står tili er som följer Jesu lära och lever enkelt, sparsamt och varsamt i djup solidaritet med a Ut levande på jorden. Vårt hopp står tili e r som lirar kristen julgudstjänst. Men er guds-

tjänst som sådan hjälper oss inte, om den inte fAr vara ett viktigt led i er hängivna tjänst för människosläktet och för skapelsen. VArt hopp står tili er ni ödmjuka frids- och fredsstiftare.

Vi vet att det är ni som en gång skall besitta jorden och ärva aili landet. Ni är vära vänner och där ni gAr fram , där klappar alla träd pä marken i händerna (Jes. 55:12)!

hj älp här i samhället , så undrar man hur de bemötts dä de blir så ödmjuka och försiktiga att de inte vAgar tro på sig själv. Kongressen svarade på deras fråga med ett rungande, hundraprocentigt JA . En utomstående har svå rt att föreställa sig hur obekväma a rbetstiderna ofta är. Hu r tungt arbetet är. vilket misstroende de ofta möter. Jag har nog här hemma hört om hur de ofta bemöts med misslroende och beskylls för stöld . Gamla människor ä r ofta glömska av sig och de vet inte var de själva förvarar sina pengar och värdeföremäl. Man behöver inte nödvändigt vara senil dement för den sk ull , men det är ju et! tyvärr allt mera förekommande fenomen. Om ni råkar komma över Maj Fants bok "Att bli mamma tili sin mamma" så läs den . Den har mycket att berätta just om sädana hä r problem. u lackar det mot jul och det ä r ju en tid av allmän välvilja , av goda föresatser. Och av be hov att få säga tack för det år som gått. Det känner vi också i väri förbund . Vi tackar för god hjälp och gott kamratskap. Men med risk att låta som en moralpredikant kan jag inte läta bli att säga:

N

löm inte de ensamma, de svaga, de sjuka. Vi har alla kommit tili en ålder när vi bland våra bekanta har många sådana. Besök dem, räck de m en varm hand och mera än det. ge dem en varm kram och litet av er egen tid. Tro mig , det behövs.

Och glöm inte heller dem som hör tili de hjälpandes skara , de behöver också ett uppmuntrande ord. Kom ihåg a tt vå rda vårdarna.

Måtte julen som nalkas bringa er alla värme och glädje. KOri sagt GODJUL

G

Siv Tunzelman v. Adlernug

Där stAr vår julgran i vardagsrummet. Den häller sin allvarliga bot- och bättringspredikan. Den är en symbol för skapelsens suckan och skapelsens längtan (Ro m.

8). Men julgranen är för oss samtidigt en trons och hoppets och kärlekens symbol.

Tron - stjärnan i julgranens topp påminner oss om Gud i höjden. Den påminner oss om all hans godhet

och all hans omsorg om oss.

Tron är at! vi la i denna o msorg, tron är att blicka uppåt och hämta ny krart, tron är att " Iita på profetorden" vilka Iyser för oss "som en lampa i et! mö rkt rum " (2 Petr. 1:19).

Hoppet - julgransljusens långa rad påminner oss o m hoppet som bär oss . En sAdan kedja av små hoppets Ijus är vi kallade att vara i våra prästgårdar, skolor, kyrkor, arbetsrum , sjukrum .

Låt oss bilda en lång kedja av hopp genom detta vårt kära land och särskilt genom våra svenskbygder!

Kärleken - julgransträdet är et! kärlekens offerträd.

Precis som snittblommorna på kyrkans altare är julgranen något skuret och offrat - på väg att dö. Julens träd avhugget och på väg att dö, påminner oss om vad det betyder att kristendomen är kärlekens religion . Kärlekens offer, självutgivandet i kärlek - detta är kristendom, detta är att leva i efterföljelsen andra vägar finns det inte.

Med dessa ord, lånade tili röst åt den stumma skapelsen , sänder jag en julens hälsning tili e r alla. Från biskopsgärden tackar vi för all den kärlek och omtanke som vi har mött under det gångna året. Låt oss stA samman i tro , hopp och kärlek och frimodigt möta ett nytt nådens år!

Borgå , Biskopsgärde n första söndagen advent 1988.

Erik Wikström

.....•••.......•.•........................••.•.•......•••••...•.••••••.••••.•••••.••••.•••

JERKERS RUTA

Med e tt visst intresse följde vi med årets kommunalvai runtom i bygderna . Först knöt sig intresset tili om pensionärerna ställer upp egna kandidater. [ a ndra hand intresserade vi oss för hur många pensionärer, som

att via en plats i fu llmäk tige kunna påverka samhällsutvecklingen . [ dag, när pensionärerna är en fjärdedel av hela landets befolkning och en ännu större del av de röstberättigade i samhället , borde vår å lderskategori som grupp betraktad , ha mycket mera att säga tili o m i samhället, Om vi ocksä inte för egen del får se våra önskemål gå i uppfylle lse så skulle man i varje fall hoppas att generationer efte~ oss skulle få skörda frukten av dagens och morgondagens beslut. [ brist på egna representanter i de beslutande organen gäller det nu , att via påtryckningsgrupper och goda kontakter tili personer, som känDer för pensionärernas sak, framföra synpunkter, som vi anser viktiga .

En samarbetsdelegation , som består av representanter för olika pensionärs- och andra liknande organisationer , bör vi sträva tili att få tillsatt ,i varje kommun.

Frikommunstänkandet motarbetar denhär tanken, men det gäller att inte ge tappl.

Pensionärerna är i dag en sA stor grupp , att den bör bäde synas och höras.

Vi kan och bör samarbeta bAde på riksplanet och

blev invalda i sina respektive hemkommuner. Resultatet var nedslående.

Endast ett LO-tal pensionärer lanserades som kandidater. Ännu fä rre valdes tili fullmäktige. Den kla rast Iysande stjärnan är Ole WaszHöckert, riksdagsman , från Helsingfors . [ Borgå stadsfullmäktige invaldes Gunnel B jörkstam, ordförande för Borgåne jdens Pensionärer. [ Pargas stadsfullmäktige finner vi Jutta Christiansen 4 år framåt och i Närpes silter Levi Klåvus i kommunalfullmäktige med 166 röster bakom sig. Jutta är ordförande i Pargas Pensionärer och Levi i Närpes Pensionärer. Vardera är medlem av förbundsstyrelsen . Ännu Ilere hade vi önskat se i kommunernas styrande organ. Är inte de thär emot fö rbundets stadgar, fråga r man sig? Det stadgas juo "Pörbundet är neutrall i politiskt , religiöst och språk ligt avseende. " SA bokstavligt fAr vi inte läsa stadgarna, att vi inte skulle kunna umgAs på lins- kommunerna. ka, inte gå i kyrkan , eiler ställa upp i kommunalval för

Jerker

Pensionärsförbund vili aldivera medlemmarna Det finns sju pensionärsförbund i Finland . Av samtliga pensionärer är en betydande del medlemmar i något av förbunden och deras imressen är snarlika oberoende av medlemmarnas personliga levnadsförhållanden .

Därför är det viktigt att förbunden strävar tili gemensam aktion i frAgor de önskar fästa de makthavandes uppmärksamhet vid. SamtIiga pensionärsförbund har bildat ett på frivillig bas arbetande samarbetsorgan , en pensionärsdelegation. Förbunden har också inlämnat en motion tili social- och hälsovårdsministeriet med anhållan om att statsrådet tillsätter en separat konsu ltativ pensionärsnämnd som underlyderstatens kommitteinstitution.

Pensionärsförbundens 10ka la fö reni ngar bör å si n sida målmedvelel kontakla de ko mmunala myndi ghe te rna för att samtliga lagenliga beslut sam pensionärsservicen

förutsätter blir förverkligade.

Kommunern a står redan

tili tjänst med drygt 70 % av den sociala hjälpen, som i mänga fall är Iivsviktig för

rar sina egna loka la föreningar att bilda lokala pensionärsdelegatio ner för att i den egna kommunen utöva påtryckning på de politiska beslutsfattarna och myndigheterna visavi frågor som berör pensionärerna.

Eläkeliitt o r.y .

Eläkeläiset r.y.

Eläkkeensaaj icn Keskusliitto r.y.

Kansallinen Eläkeläisliitto r.y.

Kristill ine n Eläkeläisliitto r.y .

Suomen Ruskaliilto r.y.

Svenska Pensionärs· rörbundet r .r.

Vinterbilden p å förs-

ta sidan bar stälIts tili God Tids disposition av arrang. av Ukko-Pekka-trafiken i västnyland.

Vi tackar!

JARL V. HELLSTRÖMS MINNESFOND

DONATIONER Västanfjärds förening r.f.

Pensionärs·

SAMS (Helsingfors svenska pensionärsföreningars

pensionärerna.

samarbetsdelegation)

Undertecknade pensionärsförbund rekommende-

Vi tackar donatorerna!

Orgelfasaden är ett minne från den orgel , som år 1799 byggdes av den kända orgelbyggaren Olof Schwan .

Bakom fasaden finns nu en läktarbalustradem a med sin 44-stämmig orgel av märket marrno rerade 17oo-talsfärg Veikko Virtanen, installerad och den praktfulla orgelfasa- 1978.

Krucifixet ovan altaret är den som drar blickarna tili sig när man kommer in i i typisk barockstil· och sankyrkan. Endast i ko ret och nolikt från börj an av det norra skeppet har man 1700-talet. Det hade blivit vid restaurering Iyckats få utsall för en smaklös fö rsilvfram medeltida valvmålning- ring men har återställts i sill ar. Detta beror på att kyr- ursprungsskick i samband kan under sin histo ria med korets restaurering många gånger förhärjats och 1956.

Av de talrika va penskölplund rats av fiender.

Det mest framträdande i dar som tidigare varit uppky rkans fasta inredning är hängda i kyrka n återstår nude dubbla läk tarna . De mera endast tre. De tillhör byggdes på 1760-talet och ätterna Adlercreutz, Bildåterfick sin ursprungliga fä rg stein och Ramsay . På norra vid restaureringen 1977 -78. långväggen hänger också Predikstolen i rokokostil , domprosten Georg Helsingifö rfärdigad av hant verkare i us (död 1741) apitafium .

Borgä , invigdes år 1764 av Han var Borgå domky rkobiskop Gabriel Fortelius. försam lings första kyrko herDen bär efter nämnda re- de .

Man ka n väl säga , all en staurering den färgdräkt som den vid sin tillblivelse stor del av vårt lands otrygfick av målarmästaren ga historia avspeglar sig i de Adam Lindströ m, vars pen- mänga förstörelseverk som sel troligen också gell upp- drabbat denna ky rka. Men hov åt bilderna av de fy ra Bo rgå domkyrka har också evangelisterna och apost- varit skådeplats för en histolarna Petrus och Paulus på risk hä ndelse av annan arto Därom vittnar de n kejserlikyrkans pelare .

Kyrkan blev domkyrka först år 1723

Borgå domkyrka

Birger Törner berättade intressanta detaljer om Bo rgå domkyrka . Han berättade bl.a. att kyrkan blev domkyrka fö rst sä sent som 1723 när Borgä blev stiftsstad sedan Vi borg förlorats tili ryssarna .

Det är också frän Viborg som Bo rgä domkyrka fätt ärva sin största dyrbarhet Sifridus-kalken som emellertid inte förvaras i kyrkan. Vid världsutställningen i Stuttgart 1977 bedömdes den som den vackraste och konstnärligt sett mest betydande nattvardskalken irän trettonde ärhundradets första hälft.

Borgå do mk yrka hör tili vårt lands medeltida helgedomar. Den byggdes i början av 14oo-talet , men den innesluter i sin norra längvägg och sin nordvästra vrå rester av en äldre kyrka, troIigen frän slutet av 12oo-talet. I sitt nuvarande skick präglas dock ky rkans interiö r på et! daminerande sätt av det adertonde seklet.

Det är predikstolen och

Biskopsord om kyrkorummet som konstupplevelse - Den orgelmusik vi hör i kyrkan är en fOrsmak av den himmelska lovsången, sade biskopen i Borgå slin Erik Vik s tröm nör han talade inför ISO deltagare i Svenska kulpensionärsförbundets turdag i Borgå den 2 november vid samlingen i domkyrkan.

Biskop Vikström tog deltagarna med på en fiktiv vandring i eli kyrkorum, vilket som helst, eftersom symboler och byggnadssätt överensstämmer med varandra.

Exempelvis kyrkobyggnaderna står alla i riktningen väst-öst.

- Dethär tolkar en ur-

kristen symbolik, sade biskopen. Redan på 1100-talet förekom seden all begrava de döda med ansiktena mot öster eftersom det är frå n det väderstrecket Krist us ska uppstå. Därför byggdes också kyrkorna med ansiktena-altaret mot öster.

Maria placerades i ky rkan tili vänster när man går fram mOI altaret. Därför har den sidan varit kvinnosidan . På Gotland lär männen ha räknat ut all när Kristus kommer faller kyrkan över kvinnorna .

Typisk manlig matematik ... (red.anm.).

godtid Utgivare: Sve nska Pens io närsförb undet T.f.

A nsva rig utgivare

och c hefredaktör G urli Nurmi Redaktionens ad ress: Centralg. 87 0 10300 Karis te l. 9 11 ·362 811

1 de Ilesta ky rko r har hel- serar vårt möte med G ud , vetet avbildats i det no rd- iramhöll biskop Vikström. västra höm et. Och altaret Liturgin i gudstjänsten härhar haft o lika placeringar stammar från de första årunde r o lika tidsepoker. När hu nd radena och har vissa I<yrkan var ung pl acer~des fasta partier som alltjämt det framme i kyrka n, sedan bru kas.

- Jag får ofta höra att vår bakom och nu återfinns det all tså återigen framme i kyr- gudstjänst och vårt säll att fira den är tråkig , sade bikan.

I den tidiga krist na kyr- skopen . Men alla moment kan var det martyrernas gra- hör ihop på något sätt. Jag var som utgjorde platsen för tror också att kommande de kristnas gudstjänst. På al- generationer sätter värde på tarbordet ska det finnas Ijus den. Därför ska vi vara och snittblommor - endast medvetna om att vi har dyrjulstjärno r får vara i kruka. bara skatter att förvalta i vär Också dethär har en djup gudstjänst, som vi ska föra symbolisk innebörd . vidare tili våra efterkom- Gudstiänsten symboli- mande.

ISSN 0359·8969 Ekenb Tryckerl Ab EkanAs 1988

Konstnärsparel Karin och Å ke Hellman flankerar ordföranden j Svenska Pensionärsförbundet Siv Tunzelman von Adlerflug vw kulturdagens samling j församlingssalen i Borgå. vi fö r att sedan kul minera i samlingen i fö rsamlingssalen.

Och om den begivenheten står att läsa härin vid.

De loka la arrangörerna har all he der av sin möda

j

ga statyn i södra skeppe!.

Det var i denna kyrka ryska kejsa ren Alexander 1 den 29 mars år 1809 gay sitt högtidliga löfte om att värt fo lk skulle fä behälla sin religion och sina grundlagar orubbade . Hans staty, gjord av skulp tören Walter Ru neberg, en son tili vår nationalskald , avtäcktes här i samband med festlighetema vid lantdagens hundraärsminne år 1909. Så är Borgå domkyrkas na mn förbundet med en betydelsefull tilldragelse i Finlands historia .

Karin Hellman:

Lyckad kulturdag i kulturvaggan Årets kulturdag för Svenska pensionärsförbundet hälls i Borgå den 2 nove mber. Dagen var Iyckad trots all årets fOrsta menföre på grund av snöfall inträffade just den dagen.

Men miljön i den charmiga staden Borgå va r enbart om möjligt ännu mera charmig och mysig än om vädret varit grått och trist.

150 personer rymdes med i arra ngemangen i va rs trt.dar Laila Björkstam fö rtj änstfullt höll fast. Deltagarna saml ades först i do mkyrkan och efter det delades vi upp i grupper som gjorde separata turer tili de centralaste museerna och andra publika platser.

Besöken gick tili Wallgrens museum , historiska museet, Runebergs hem, Lyceibiblioteket och så tili den smakliga och fermt serverade lunchen på Seuraho-

Inleriör från domkyrkan Borgå

som dessuto m gay repo rtern , som skam tili sägandes ald rig "sett" Borgå tili fots, impuls att reda n nu planera ett besök i staden när sommaren är här.

Red.

Lump blev material för första arbetet - Under många år under och efter kriget sparade jag lump som j ag sen fOrde tili en affär i Borgå fOr alt i stället få något annat brukbart material, berättade konstnär Karin He llm a n för deltagarna i Svenska Pensionärsför bundets kulturdag i Borgå i början av november .

- Det jag fick var tre strumpeband - ni vet såna med knapphål i, fortsatte hon . Då tog jag lumpen med mig hem igen . Och det blev material tili mitt första applikationsarbete Aicka med tupp .

Karin Hellman visade också nägra av sina arbeten för den intresserade pubIiken . Och hon berättade om vad ett applikationsarbete är och vad ett collage är. Skillnaden är inte så stor men dock ...

Applicerar gör man när mönstret sys på medan collage är en teknik där material av vilket slag som helst limmas upp på en pian yta sä att ett mönster eiler bild av något slag uppstår.

Detta kanske något kortfattat förk larat.

Skrot blev collage Karin Hellman samlade en gång ihop en massa metallskrot och av det komponerade hon R omul us, en massa träkilar blev Kil valsen o .s. v. Näcke ns vals åter består av snäckor och träbitar ha n funn it vid stränder.

Den Iyckliga dage n kallar Karin Hellman ett applikationsarbete med en jättesol, fåglar m.m.

Strövtåg i.

Provence Åke Hellman berättade

initierat om strövtåg i Pro· vence där fa miljen Hellman till bringar en stor del av åre!. Han berättade om det katastrofala störtregnet senaste höst , om klimatet med de milda vintrarna och om sommarens tvåmånaderlänga värrne med + 30 grader dagligen utan all det kändes tryckande. Han berättade om Avignon , om Arles och om växtligheten i området.

Innan fö redragen hann emellertid pensionärskören i Borgå under Göran Sel!!ns ledning sjunga tre sånger.

Dessutom bjöds det givetvis pä kaffe och SPF-ordförandens avslutningsord .

Samt inte minst Borgå stads och landskommuns hälsningar. Det var nämligen de som bjöd pä kaffet i svenska församlingshemmet i Borgå.

De 150 svenska pensionärer som hade turen att rymmas med på årets kulturdag åkte hem åt olika håll i svensk-Finland tacksamma för en givande dag.

Nästa år samlas kulturfolket i Kimito.

Red .

4

Höstntöiet' Valde'fem' nya"

styret

Lyden, Tammerfors. Pä gru nd av hälsoskäl ville Uno Knuts, Jakobstad avgå och hans plats för nästa år togs av Ruth Bäckstrand Jeppo .

Fem nya medlemmar återfinns frän årsskiftet i Sve nska Pensionärsförbundets styrelse. Dessa fem valdes e nhälligt vid höstmötet den 23 november i Helsingfo rs. Ordföranden Siv Tu nze lman von Adl e rflug å tervaldes enhälligt för nästa år.

Det var 103 befullmäktigade de lega ter som dellog i mötet som öppnades av ordföranden . Hon valdes också att svinga klubban under mötesförhandlingarna med verksamhetsledaren Jerker N y b e r g vid protokollet.

I tur att avgå ur styrelsen var åu a medle mmar men av dem äte rva ldes Jenny Rose n back , La ppfjärd , Waldemar H e in s tröm , Karis, Helge St a ff a ns, Strömfors Livliga diskussioner fö rdes mellatl deltagarna itlför SPF:s höslmöle. och Jutta Christian s en , Pargas.

I stället för Yngve RydBoedeker , ström , Vasa invaldes Tor Dickman ersatts av Ragnar Mary Kekola, Vanda av AIi- Carl-Gustaf Helsingfors , ce Sa lon iu s, Kyrkslätt och Tammerfors av Karl-Johan Wid e ll likaså Vasa , Saga Hansson ,

Orsaken tili nyvalen är att man inom de flesta distrikten eiler sama rbetsomräden gått in för e tt system där ma ndaten cirkulerar me llan föreningarna.

Verksamhetsplanen godkändes enligt styrelsens förslag. Ur den kan utläsas att pensionärssamlingarna fortsätter bl.a. med sommardagen som nästa är försiggår i Jakobstad.

Vintersamling blir det i februari i mässcentrumet i Helsingfors. Kullurdagen nästa Ar hAlIs i Kimito den 13 augusti och dessutom arrangeras en kurs för ordföra nden-sekreterare i februari - ma rs. Motionsdagar blir det givetvis och så samarbetar SPF med flere folk-

högskolor om sommarku rser för pensionärer.

God Tid En nyhet är ak tuell beträffande God Tid . I stället för hittills sju nummer per Ar kommer tidningen nästa Ar att omfatta Atta nummer.

Det innebär att ett nummer kommer ut i början av juli för att referatet bl.a. från sommardagen inte ska bli a lltför förA ldrat.

Trots detta bibehålls medlemsavgifte n tili fö rbundet vid 10 mark per medlem .

Reseverksamheten i förbundets regi fortsätter i samarbete med nägon resebyrA. Höstmötet avslutades med ett föredrag om Studieförbundets verksamhet av Christina Lång. Texten ingAr på an nan plats i de tta nummer.

Gurli Nurmi

Christina Lång:

Man lär så länge man lever (

,

Ni som levt länge och hunnit uppleva mycket kan säkert instämma i påståendet: att vi lever i elt föränderligt samhälle .

Vad har för er varit den största förä ndringen?

F ö r hundra år sedan qodde de Desta ännu på lande t och fick sitt levebröd av jorde n. Kring sekelskiftet började industrialismen även hos oss och a llt fler flyttade tili städerna . Därefter har det fort satt att ske förändringar hela tide n ; både inom te knoJ ogin och utbildningen. Vj lever i elt infosamhälle. Inte för inte kallas vårt samhälle också elt utbildningssamhälle ; del ger ökade grundkunskaper åt a lIa och erbjuder ökade möjIigheter tili fortsatt utbildning.

En annan viktig förändring i vårt föränderliga utbildningssamhälle är den ökade medellivslängden . På elt sekel (100 år) har kvinnans Iivslängd i medehal ö kat med 30 år (som vi a lla vet lever ju kvinnorna längre än männen).

Detla betyder ocksA att många fler fortfarande är vitala och har möjligheter tili en aktiv och givande tillvaro också efter det de uppnått vad vi kallar pensionsäldern.

Det kräver förstås en positiv inställning tili Aldrandel och äldre människors möjligheter att lära sig nya saker.

Ingen är rör gammaJ all lära Myterna om åldrandet är många. Det går inte alt lära gamla hundar silta säger den pessimistiska. Och gamla glömmer så lätt , tror någon annan .

Del stämmer inte alls. Vi som sysslar med vuxenutbildning vet , att ocksA gamla hundar lär sig silta , och vuxna (och det är ni ju alla) lär sig alldeles utmärkt.

T .o .m. vetenskapsmän-

nen har bevisat detta.

Man får inte sämre minne för att man blir äldre.

Det kan bara ibland vara svårt att plocka fram den rätta informationen, antagligen därför att man har sA Ill..'ycket kunskap och erfarenhet att söka bland . (Det här är ju heh mänskligt och händer också unga: på söndag kom en ung trevlig man och talade med me j pA e n tillställning och jag minns honom väl, att han varit min elev , jag minns i vilken skola ochpä vilken klass han gick, men jag minns inte hans namn . Endera dagen kommer det säkert . Men det är svå rt att så där snabbt komma ihåg efte rsom jag haft så många trevliga unga män sam

elever.

K änner

nån igen det hä r fenomenet?

Men man kan också öva sitt minne) .

Då vi möter alla förändnymodigeter ringar och inom tekniken, ekonomisk konkurrens, alla nyheter med katastrofer och uppgifter om nya länder och personer , stora skillnader mellan människorna, släktingar som inte har tid med oss eIler bekanta som blir krassliga, behöver vi nya kunskaper , men framför allt gemensamma diskussioner och grupper där alla kan vara med - inte uta nför i etl samhälle som förvandlas.

1 Finland har man i mer än 100 år ägnat sig åt frilt bildningsarbete. Meningen med det ä r att ge människorna , oberoende av deras tidigare utbildning , mö jlighet alt utvecklas och att hjälpa dem att de ltaga i samhällel ig verksamhet och i kullurliv.

Det fria bildningsarbetet sker i våra medborgar- och arbetarinstitut och i folkhögskol6rna , biblioteken och i bildningsorganisationer med bl.a . studiecirklar.

1 vårt land finns tio studieoentraler av vilka Studieförbundet verkar pA svenska.

Den svenska studiece ntralen grundades år 1976 och upprätthälls av Svenska Folkskolans Vänner, en känd kullurorganisation. Studiecentralen Svenska Studieförbundet ordnade i samarbete med sina medlemsorganisationer sen aste år sammanlagt 241 kurser och 14 cirkelledarkurser.

Den friaste formen av vuxenutbildning utgörs säkert av studiecirkelverksamheten. Via Studieförbundet fick 236 cirkla r statsbidrag under ä r 1987.

Man fAr alltsA litet betalt för alt det är trevligt att studera i cirkel.

Typiskt fö r studiecirkeln ä r att den är deltagarstyrd och ger möjlighet tili öppen diskussion och växelverkan .

Studiecirkeln a rbetar smidigt och studie rna planeras och genomförs demokratiskI. Vem som helst i cirkeln kan fungera som ledare . Det måste dock finnas e n person som är " kontakten " mellan cirkeln och studiecentralen och som fungerar som gruppsamm an hå llare.

För alt få statsbid rag bör studiecirke ln : • ha minst fem deltagare, som fyllt 15 år (och det har ni ju alla) sammanträda minst 10 gånger under en period sam inte fär vara kortare än fem veckor , men inte heller överstiga ett Ar • sammankomma tili träffar som omfattar minst 20 timmar ä 45 min , alltså 1 Y, timme per gång, och följer en studieplan .

Bidraget för en cirkel ä r i det här fa llet 300 mk .

Bidrag betalas för • inköp av litteralur, anskaffning eiler hyra för läromedel

man tänker pä en viktig mis• hyra för möteslokal • cirkelledarens arvode och sion fö r ci rkelarbetet , nämliresor gen som sagt tili ett maximibe- • de sociala konlakterna som skapas i en gruppo lopp på 300 mk .

I en grupp föds upplevelCirkeln kan erhålla ett förhöjt bidrag på högst 750 sen av geme nskap med inmk då den uppfyller vissa tensiv närhet tili and ra, här fär man ge och taga värme villkor. frAn varandra, men ma n ha r Fördelar med studiecirklar även frihet atl framträda Fördelama med studiecirsom personlighet. Det ger kelverksamhel , Iigger främst e n höjd känsla av personligt i dess arbetsmetoder. värde.

Vi har ju a lla olika sätt alt I en lite n grupp rör a rlä ra oss och olika teknik att betet ofta individen och minnas olika saker, t.ex. samspelet dä r. H är kan man kombinera elt namn med en få nya insikler om sig själv sak: t.ex. Dagny som dansar som person. De t fAr ma n D.S.V. främst genom att få och ge Ett kinesiskt ordspråk säfeed-back (återkoppli ng). ger: NAgon har sagt: Il)an kan inDet du hör, glömmer du te lära känna sig själv annat Det du ser, minns du ä n ge ut av sig själv. På sA Det du gör, förstår du sätt kan man också bättre En studiecirke l tillgodoser förstå si na relationer tili and ra och vilket intryck man flera behov: gör på andra. Det här vet ni Den • ökar kunskaperna genom säkert redan . Och vet också planmässiga studier i delta- hur vik tig ATMOSFÄREN är. garnas takt.

Studiecirkeln har nämliMan planerar på för hand vad man skall diskutera och gen ännu en viktig faktor , vad man viII med sitt arbete. • det demokratiska arbelsMan kan som unde rlag ha sätlet som avser att man har en bok med fä rdi g studie- geme nsam planering och pIan (finns alt få från Stu- rättvis fördelning av arbetet dieförbundet) , eiler man så atl alla känner sig trygga kan ha tidningar eiler lid- och inspireras att lära mera. ningsurklipp , duplicerat material o. d ., me n man kan lnlärning är beroende av också sam las tili praktiska många raktorer cirklar, t.ex. sticka i grupp * motivation , viljan a tt lära e ile r knyppla tillsamma ns e I- sig nya saker le r varför inte trycka på tyg • tryggheten,att man käneiler måla på pärtkorgar. ner sig säker i inlärningssiMed tanke på den här ak- tuationen tiva pensionärsföreningen • att man är avslappnad. kom jag att tänka på e n ru- Stress leder som bekant tili brik som säger "Att arbeta sämre inlärningsresultat. med teater" där man bl. a. Stressfaktorer är både överfär goda råd om hur man- stimulering och understimuskall sätta upp e n pjäs, med lering. Alla drabbas vi nåIjus och Ijud , smin k och gon gång av stress ; endel för mask. att vi har för mycket att gö ra De populäraste rubriker- och andra för all vi h ar för na är friskvård och psykolo- Iitet. Det samma gäller i giska böcker. grupparbe tet , om det är för Och det förstår man när snabb takt , blir vi stressade ,

men vi kan också stressas av om det gär för IAngsamt.

Dessutom ka n vi ha svä rt att hänga med om vi känner å ngest, oro eiler ängslan . samman• meningsrulla hang, att sloffet är organiserat sA att det kan inordnas i tidigare kunskap eiler erfarenhet. T.ex. vi kan använda ledtrAdar, Svea som snarkar , ni minns leken som vi använder i presentationssammha ng. Eiler vi ka n presentera stoff på avv ikande sätt ; del vi både hör och ser, minns vi bättre, men ma n kan också a nvä nda känseloch luktsinnet , bara för atl nämna något ex.

De här faktorerna ä r lätta alt uppfylla i en sludiecirkel.

Den har änn u flera fördelar. Ma n kan under studie rnas gA ng kolla upp me d varje dehagare hur deras personliga m~lsättning uppnås.

A lla goda studier skall ju ha en mä lsättning - liksom vi alla har för vå r egen verksamhet.

1 en studiecirkel har man ett visst an ta l träffar (10 eI. 12). Dellagarna vet a lltså från början hur länge och hur mänga gånger ma n träffaso Delta ger en viss stadga åt gruppen och dess arbe te.

Då ä r ma n också villig alt fo rtsälta trots att det någo n gäng kan uppstA nAgo n komplikation i gruppen . D et fi nns personer som gärna kommer med när de vet alt de inte behöver binda sig fö r flera än tio möten. Men ma n vet också alt man kan fortsätta efter det alt ma n slutfört e n serie och när man sta rtar " pA nylt" kan man göra utvärde ringar och också ändra på arbetssältet om det känns så. Och som sagt i en demokratisk grupp delar man på uppgifterna och det är också bra om man i tur och ordning fungerar som gruppsammanhållare.

Då fAr alla sin röst hö rd .

5

SPF:are for tili Hälsingland Lyckligtvis kanske man måste säga.

- Vi/ken utsikt, utbrast SPF:arna inJör denhär vyn över i Järvsö .

Höga skogbeklädda fjäll , djupa dalar med bördiga åkrar och strida forsar i älvarna men också gammaloch modern bebyggelse fick vi 40-talet medlemmar från Svenska pensionärsförbundet se under den resa som LL-Tourist service Lindholm Lines, Viking linjen samt Gästrike-Hälsinge turistråd arrangerade i september i år.

Det var en resa som ingen kommer att glömma i brådrasket. Vi startade en söndags eftermiddag från västnyland och embarkerade Olympia vid Viking-terminalen i Helsingfors. Ombord hände sen en hei del.

Anette informerade om Viking linjen och om det fa rt yg vi befann oss på. Ett flytande jättelyxhotell måste det sägas eftersom Olympia tar 2.S00 passagerare och har 2.000 hyttplatser. Den största taxfria shopen på Östersjön finns för övrigt just här och mycket, mycket an-

kväma hyttbäddarna kom vi fram tili Stockholm där Anna-Britta Brask och Siv Moberg från Gästrike-Hälsinge turistråd tog emot oss. Och gjorde det sen under hela resan på det allra yppersta.

Vi tog oss fram - eiler rättare sagt Stig lotsade bussen - genom den förfärliga morgontrafiken i Stockholm med rikt ning Uppsala. Och våra guider passade på att informera oss om staden och dess historia . Men vårt första egentliga mål var Gysinge gamla bruk dit vi kom i tid för att få en kopp kaffe i en charmig flottarkoja .

Dalahäslar Följande dag upptog besök i en verkstad i Nusnäs där dalahästar tillverkades.

Att de görs manuellt är kanske ovanligt i dag. Men här hos bl.a. Nils Olssons hemslöjd fanns det dalahästar i alla storlekar och färger - i verkstaden hittade vi bl.a. damer som satt och slipade och spacklade hästar som sen målades - allt för hand .

Cirka 100 dalahästar per KaJJet Jrån LL-bussens eget kaJJekokeri smakade eJter dag hinner man måla och ar- rundvandringen i Zorns konstmuseum i Mora. betsstyrkan vintertid uppgår tili ett 20-tal personer medan den under sommarsä- Hälsinglands egen blomma. är som gjort för vintersport 1ntill Trolldalen finns och det har också utnyttjats songen är betydligt större.

Växbo kvarn där man har en maximalI. Sålunda finns det vattendriven 1800-talskvarn här möjlighet att åka slalom Konstskatter ännu i bruk. Härifrän fick vi men också terrängskidning.

Ljusandalen Jrån Öjeberget i Zorn·museet Zorn-museet i Mora är ett med oss en tygpåse med rik- Från Öjeberget som Iigger eldorade för konstälskare tigt stenmalet kornmjöl - 370 m.ö.h. har man en unoch här gjorde vi ett upp- ett mjöl som blev den allra derbar utsikt över hela Järvfl ottades närmare 30 miljoskattat uppehåll . En kaffe- smakligaste potatisgröt vid sö med Ljusnandalen i fonner stockar.

Utställningen är inrymd i paus med kaffe frä n bussen hemkomsten . Att Växbo den .

Praktiskt taget mitt i vilden magasinsbyggnad från (eget kokeri), uppskattades kvarn också har ett cafe där det serveras gammaldags marken kommer vi fram tili brukstiden. Verksamheten av resenärerna . kvarnbakelse förbättrar bara Lassekrogen. Ett värdshus med flottarkojer så man kan det hela .

Sommartid har man också se hur flottare, kolare och en hantverksloge vid kvar- skogshuggare bodde bara nen som emellertid var för några decennier sedan .

Via de natursköna Delstängd när vi besökte platsen. lensjöarna åkte vi mot kusAndra natten i Sverige ten och kom fram tili ett unsov vi på Gyllene Hästen i derbart fiskeläge Skärså. Ett Ljusdal i den vackra dalen fiskeläge där vi bjöds på den invid Ljusnan . Vem känner mest smakliga fiskmåltid . inte igen namnet Järvsö - Här har Mats och Kjell öpphär har j"u Lillbabs sin "Caf- nat fiskerestaurangen AInir" - en kombinerad affär bertina i en f.d . lokal där och caferörelse - som som- man lade in kryddfisk .

Efter den måltiden var martid är en turistattraktion Klanen Lindholm med Kaj, Maj-Britt och Stig var med eftersom ägarinnan själv of- det dags att styra kosan mot Stockholm där vår båt vänsom värdar Jör studieresan tili Sverige i september som ta står bakom disken .

Stenegårdarna är ett hant- tade för att föra oss över tili ett 40-tal SPF:are gjorde. verkscentrum där man som Åbo. Anette frAn Viking skildras med hjälp av foto- Skålsjögården bäst anlägger bl.a. en gam- Linjen tog åter emot oss och grafier, modeller, föremål , Skålsjögården var lunch- maldags trädgård. Här finns hand om oss på bästa sätt. redskap och maskiner. plats den andra resdagen silversmedja, en verkstad De flesta av oss fortsätter .Dessutom kan besökaren med Finnskogamuseet som där korgar målas enligt gam- säkert länge ännu att ta fram genom autentiska filmer få visar finnarnas invandring malt mönster, ett krukma- detaljer och små händelser studera flottarnas arbete ut- tili Sverige på IS00-16O- keri, träslöjd, glashytta och ur minnet från den inneO-talen . med vattendrag och sjöar. sist men inte minst en verk- hållsrika och underbara reEfter en rundvandring på stad där tapeter trycks på san. gammalt sätt med schablobrukets område och lunch i Trolldalen Tack LL Tourist Serivce , Det finns troll också i Sve- ner av Birgit Bjurström. Lindholm Lines, Viking värdshuset åkte vi vidare mot Sundborn och Carl rige - åtminstone finns här Hon gör också handtryckta Linjen och Gästrike-Hälmönster på dukar bl.a . i det singen turistråd med Siv Larssons hem . Se text här Trolldalen i Bollnäs invid.

Snoddas hemstad. 1 Trollda- gamla påfågelsmönstret.

Moberg och Anna-Britta På Stene gård går också Brask som kunniga och vänVi åkte genom Dalarna len finns ett Iinberedningstili Tällberg där vi gjorde ett verk som bereder linet på finalen i den också hos oss Iiga guider. kort uppehåll i Åkerblads , riktigt gammaldags sätt . kända Hälsingehambon . .

Text: G r N Bilder: ur, urm, en gammal släktgärd som Linblomman är för övrigt Det kuperade landskapet

Anor erän 1600-Ialel Bruket ligger vid Dalälven och grundades efter tillstånd av kung Karl XI år 1668. Bruket utvecklades under 1700-talet tili ett av Sveriges största järnbruk.

Den vackra herrgården som är numera Pensionärsorganisationernas riksorganisanat.

3,6 miljoner passagerare tion folkhögskola byggdes transporteras med VL:s far- 1840. Järnbrukets verksamtyg årligen . Och ombord ar- het lades ner 19O5. På Gyrangeras specialprogram för singe finns i dag landets enolika grupper av passagerare da flottningsmuseum.

F10ttningsmuseet i Gyockså för pensionärer.

Kaj, Stig och Maj-Britt singe viII med Dalälven som exempel skildra den stora Lindholm hade följt med oss från västnyland i LL:s egen betydelse flottningen hade buss. Och presenterade sig för trävaruindustrins utvecksjälva och sin verksamhet ling. Vidare beskrivs flott- numera är hotell och restauför SPF:arna som nog alla ningens historia, teknik och rang. Gården är från 1400-var gamla bekanta tili kla- de som arbetade med flott- IS00-talet.

Vägen runt Siljan kan inte nen Lindholm . Stig fungera- ningen. Som mest sysselsatde för övrigt som vår chauf- tes 4.800 personer under nå- beskrivas , den måste upplegon del av året. Detta var vas . för under hela resan.

Efter att ha sovit en ve- 1928. Toppåret fö r dalälvsderkvickande sömn i de be- flottningen var 19S2. Då Rätlvik 1 Rättvik besökte vi kulturcentrumet med bibliotek, konst-naturmuseum och åkte så småningom tili vårt fö rsta hotell - Scandic Active hotell Lerdalshöjden. Där vi togs emot som furstar med ett spelmanslag som spelade folkmusik för oss tills vi checkat in . Före kvällens middag fick vi dessutom en järndos information om bygden.

Jerker Nyberg som ju är en aktiv motionerare hittade följande morgon en rodel- Ska vi prova denhär cykeln?, Jrågar Jerker Nyberg bana. Dit hotade han att ta Gysinge bruk var Jörsta uppehållet Jör de 40 de/tagarna i studieresan tili Gästriklilnd Dora Holmström . Men det blev ingen provtur denhär med oss på en tur men vi och Hälsingland som arrangerades av bl.a. LL-Tourist service och Lindholm Lines i gången. Cykeln ingår i museet i Gysinge i Gästrikland. Iyckades avstyra planerna. september. Här Jår gruppen inJormation om flottningsmuseet .

6

Återseendets glädje och vemod At! se och uppleva något nyt! är orta introssant och rentav spännande. Det nya möter oss praktiskt taget hela livet, också under den så kallade gråa vardagen. Ingen dag är riktigt lik den andra. Ännu under livets höst möter vi nya människor och ibland även nya miljöer.

,,

Me n ju äldre man blir des lO oftare återvänder man i sina tankar tili det som var.

Intrycke n förstärks av olika föremål: möble r, tavlor, kläder, fotografier och av alleha nda små nä ra ti ng, som utgör p~ min ne lser om högtidsdagar, om resor, om go-

da vänner. Vårt sinne fylls av varma tankar och av

tacksamhet. Kanske vi re ntav blir uppfyllda av en glädje , som hjälper oss att gå vidare pA livsväge n. Me n ibland kä nne r vi saknad och vemod. "Det var då min vän, e n gAng för längesen".

Vä nnen har kanske för längesen gåll öve r tidens gräns,

,,

men

minnet

lever

kva r.

Vi kan ocksA åte rse e n miljö , en bygd , en stadsde!.

MA nga förfallare har i sina verk låtit oss få del av Ate rseendets glädje och vemod .

Jag ska belysa della med två exempe!. Bo Ca rp e l a n låter i de n säregna bo ken " Axel" drängen Pe ntti köra ho nom frAn NAde ndal tili barndomshemme t Lilla Odensaari i Masku . U nder det sista vägstycket uppför allen tänke r Axel: " Klappret av hovar och hjule ns knastra nde mot gruset, doften av läde r och hästspillni ng, skuggorna från syrenerna som omgav de m på väge n upp tili barndomshe mme t, allt hade ha n sell förut , lärkträdet , ekarna på slullni ngen, bastun som skymtade i släntan, det lu-

LÄSHÖRNAN Det sägs att pe nsionärerna bara reser och dansar.

Det är inte helt med saoninge n överensstämmande .

Pensionärerna är också ett läsande släkte. De t ka n konstateras vid ett eftermiddagsbesök i vilke t kommunalt bibliotek som helst i värt land .

Fö r att ge läsarna av God Tid tips om och information om vilka litterära nyhete r som finns på marknaden hoppas jag att Läshö rnan ska bli regelbundet åte rkommande. Denhä r hörna n är ett första försök och blir på grund av utrymmesbrist inte så omfattande.

O ckså läsarna är välkomna med bidrag tili hörnan.

Korta komme ntarer och synpunk ter på läsvärd litteratur tas tacksamt emot på redaktionen. Däremot hoppas jag läsarna förstår a tt jag inte har möjlighet att bedöma läsaroas egna litterära försök. T iden räcker helt enkelt inte tili .

Men hör som sagt av er med kommeotare r och synpunkter på sAdant ni läst.

Prosa Bland de prosatexte r som red. läst de n senare tiden åte rfinns Västn yländska kul-

tande äppelträdet - hans hjärta slog häftigt" .

Lägg märke tili hur de olika sinne na samverkar och fo rmar e n helhe tsupplevelse av minnet och av återseen-

de t.

Och väl inne i huset, i hans eget rum : "Två nya sängar, ett vili bord vid fö nstret , obekant. I skrubben doften av trä och papper, de gamla tidningarna från 17oo-tale t fortCa ra nde klistrade som tapet längs väggarna , där hängde kläder , där stod e n gammal stol, ja , den var bekant.

1 någon annans hus". . .. ' "AIIt va r ju som förut - nästan. Me n de som levt där va r borta". Och Axel lägge r märke tili eli uppslaget häfte på skri vbordet. PA de n Ijusa sidan stod ba ra eli enda ord : Sorg.

Just så är det. Gamla välbekanta ting må vara oss hur kära som helst. Om de som levt där är borta känner vi ändå vemod eiler saknad. Vi har så Iät! rör at! kombinera vissa röremål med personer.

Den andra författa re n är Vilhelm M o ber g , som i " Din slUnd på jorden" IAter Mr Albert Carlson re konstruera sill liv vid Laguna Beach i Californ ien. "J ag upplevde nAgot oförk larligt unde r mitt besök i he mbygden ... U nde r min va ndring efter Bjurbäcken kom jag tili e n glänta i granskogen, där fåran gjorde en tvärkrö k. O ch då skedde det. tu rsamfundets fj ärde antolo gi.

- Röster , spår. Samfundets första antologi ko m ut 1975, de följande 1978 och 1984. A ntologin i å r har inget speciellt te ma . Redaktionskommitte n har bestått av Mary-Ann Bäcksbacka, T ua Forsström och Birgit Kva rns tröm . 1 fö rorde t säger den fö rstnämnda att man vid valet av texte r också beaktat andra faktore r än reot litterära. Vikt har fästs vid det som är eiler kan va ra av lokalt intresse, dels har man velat uppmuntra enskilda skrivare att fo rtsätta.

De t som rörde och fastnade i minne t är MartaHele na Flinck's korta novell Med låta r i huvudet. Hon skrive r känsligt o m Ho lmarn , beskriver hans ensamma tillvaro på holme n och hans avfärd tili fattighuset.

Så kommer den dag då fattigvårdsfruntimre t och nämndeman tillsammans stiger in i stugan.

- Jaa, det är i dag som Holmarn skall få åka både moto rbåt och bil , inleder nämndeman.

- Han kommer att få det så bra.. . kommer att må

Jag stannade tili , jag blev stående , jag kände igen ställe t så väl, jag mindes, jag överväldigades av minnet.

Jag hörde och jag såg. J ag va r här i de nna stund för länge , länge sedan. Nu oeh då flöt samman och blev bara nu" .

eli gång vi äge oelt mist, vår hembygds alllet minllas vi oeh glädjas ".

Efte r tolv Ar blev å te rsee ndet av hembygde ns a nle te ändå e n verklighet. Visserligen va r inte backaroa så lå nga och bra nta, slälleroa inte så vidsträekta och skogaroa inte så djupa , som fantasin hade omformat de m under parentesens år.

Men det allra mesta va r välbeka nt. Både sten en vid grinden och de gamla vårdträden stod kva r vid ruinerna av det nedbrunna barndomshe mme t.

Nej , vi åte rser inte allt som det var. O ckså de gamla, välbe kanta gato rna i sko lAre ns stadsdel, d. v .S. Kronohagen i Helsingfo rs, har mycke t förändrats. Butike roa ha r inte bara bytt ägare , de har också utvidgats och helt ändrat karaktä r.

Många av de gamla trähusen ä r borta . Tacka fö r att den gaml a sprutmästargårde n har fått stå kvar och bli eli museum i miniatyr. Å tskilliga av oss pe nsio näre r ha r på resor fått Aterse städer och vyer , som långt tidigare har fastnat på näthinnan. Det finns persone r, som va rje å r åte rvä nde r tili en bestä md ort , ja, tili samma hotel!. Där känne r de sig hemma . Dä r åte rser de inte ba ra utsikte n h å n fö nstret eile r från balkonge n utan också hotellperso nalen .

J ag tror att vi alla bä r på liknande upplevelser av barndomens smultronställen , fastä n vi inte ka n klä dem i skö nlitterär fo rm . De blir a bsolut inte svaga re utan tvä rtom starkare under livets lopp . Barndomsi nt rycken och upplevelserna bildar grogrunden fö r all vår kunskap. De följ e r oss på den långa filmremsan över vArt liv , de ä r - fö r att tala Bibelns språk - inskrivna i Nils Göran Engström " Iivets bok" . Och "ingen kan dock taga från mig minserligen omväxling men så ngeroa och julevangeliet. nets Iyckoskatt" . Vi ä r uniåte rvände r ä ndå gäroa då J a, också julgra ne n i ny uppka, också nä r det gäller inoch då tili tidigare "häck- laga och de sedvanliga jultrycken och återseendet. ningsplatser" . Jag har för rätterna. Alla rätt disparata Personlige n minns jag vana - att också om jag inte element , som ändå bildar en t.ex. återsee ndet av Porkabo r på samma hotell som vid helhet. Men slädfärde n tili laområdet , då vi i janua ri ett tidigare besök - av pur julkyrkan med bjällerklang 1956 återfick de t uta rrendenyfi kenhe t gä in och se pä längs vintervita vägar är eli rade område t , som vi hade mitt " gamla" hoteII . Eiler minne blott fö r en äldre gebetraktat som "det förlorade att som resenär och turist neration. Och knappast nålandet". Hösten 1944 va r söka upp platser, där jag e n gon minns, hur halmen det endast få pe rsoner gång har gjort reportage . breddes pA golvtiljorna . främst de n yngre gene ra tio Julen är glädjens högtid.

Då och d å ha r jag stöt! på nen - som vågade tro , att mina gamla intervjuobjekt. Men också i viss män vemode skulle få återse he mbygEt! överras ka nde och kä rt dets. Vi tanker på kära anden. Må nge n kom ihåg någhöriga och vänner, som inte å te rseende . ra rade r ur Arvid Mörnes längre kan fira jul med oss. kantat vid Kyrkslälls När det nu lackar mo t jul , Men, 0 tröst för vår tanke, 600-årsjub ile um 1930: åte rser vi igen myc ket av det de har rått gå in isin Herres "1 skymning byts vdr levsom åte rkomme r år efte r år . glädje, där ingen saknad och Julgransp rydnade rna, julCes- inget vemod trycker deras lIadsdag oeh när vi se eill sise tillbaka på alle kärt, som Itär A ndra resenärer kräver vis- teroa och - julgästerna. Jul- sinnen. som en prins, jollrar fr untimret .

Hol marn sitte r på sin va nliga plats vid västerfönstret.

Han låter dem ordna och ställa. Det ä r som om han inte var medveten om deras närvaro.

- Så där ja , vi är väl färdiga för avfärd då , säger nämnde man lite högtidligt.

Han får inget svar, och gestalten vid väste rfönstret rö r sig inte . Nämndeman går fram tili bordet och säger förs iktigt: " Det är nog så.. . att vi måste fara nu ."

Då reser sig gamlinge n.

Står där förunderligt ra k och reslig. Se r förbi de båda som väntar. Låter blicken stanna vid den gamla fiolen , som hänger på väggen. Gå r fram och ta r den frå n spiken . Det är tyst i stugan. En strä ng dallrar tili nä r han försiktigt lägger fiole n i de n slitna lådan . Han stå r tve kande et! ögonblick . Så gå r ha n fram tili de n sto ra väggklockan och stannar de n långa pendeln mitt i en svängning.

Utan att se sig om går han ut genom dörren, går med stadiga steg ne r mot ha mnviken .

På strande n ligge r den gamla ekan halvt uppdragen. Mödosamt stiger Holmarn över båtkanten. T a r öskaret och öser ut vattnet

som samlats. Kli ve r lika mödosamt ur båte n och kontro llerar att fånglinan ä r väl slagen kring strandale n.

Några slitna nä tmärke n ligger på strandhällen. H an ta r upp de m , väger de m liksom i ha nde n, och lägger dem tillrätta på de n uppd ragna fisksumpen . Nu ä r Holmarn kla r fö r avfärd.

Utan ord avvisar han de hj älpande händerna när han skall stiga i båten . O ch utan att ett ord blir sagt kastar de loss frän bryggan - och från Ho lmarns liv .

Birgitta Långströ m hör tili mina favo rite r bland de västn yländska skrivarna .

Redan i novelle n Kärle ksdikten 1975 gay hon mig me rsmak. Och hon gö r mig inte helle r besvike n denhä r gå nge n. Novelle n Dags att å tervända är välskriven, och tro ts den tragiska handlingen är språ ket rea1istiskt och ra kt pA sak.

Den som sysslat med tidningsredigering vet att det ibland uppstår luekor på sido rna. O ch då tar man tili den lättaste utvägen.

Nä mligen att plocka in eitat eiler a ndra texte r so m lä mplige n fylle r ut den tomma rutan. Red. ploekade in e n halv dikt i numme r 5 av God T id . E n halv dikt av Hj almar Kro kfo rs! Efter att ha blivit uppmärksamgjo rd på misstaget begav jag mig tili biblioteke t. Oeh hittade e n diktsamling av Hjalmar Krokfors - e n samma nställning dikte r som hans hustru Vio la R envall gjort. Samlingen har titeln Obelyst kust.

O ch dä r ingår den vaekra dikte n TRO . Här kommer den i sin helhet : Tro är att komma tili have ts stra nd , tili den yuersta av grä nser oeh veta: tillfl ykt finns och obefarna vidder väntar

- De' smakar efter mer' ,

sa karisbon .

lbland gör sig en reda ktö r skyldig tili de mest horribla fe!. Och det hände sig i senaste nummer av God Tid .

Diktsamlingen kom ut redan 1984 på Holger Schildts fö rlag. Genom alla dikterna löper författarens kristna tro som en röd trAd. Kalender 1988 Häromdagen bar posten

hem Svenska folksko la ns vä nners kale nde r 1988. Den är en välkommen skrift va rje år och ger må nga skö na lässtunder.

I å rets kalende r finns mAnga intressanta rubriker på arti klar som jag tyvä rr inte hinne r läsa inn an detta numme r av God Tid ska gå i press. En av de m är givetvis Dags pressens litteraturbevakning skrive n av Tua K o r ss tr ö m . Och en artikel av Ba rbro Holmber g - Om litte rature n i radion .

So m en godbit ska jag Ca v o niu s spara Gösta hågkomste r från ba rn- och ungdomsår på Björkbacka.

H ågkomste r som omspänner åren 1905- 1922 , år då det hände så oerhört mycket i vå rt land, å r unde r vilka utbildning inte trugades på alIa o beroende av om man ville eiler inte , utan som var och en måste skaffa sig ofta med stor möda oeh genom stora uppoffringar.

Men den artikeln ska jag läsa när nummer 6 av God Tid gått i tryck . 1 nummer 1 1989 hoppas jag kunna återkomma. Tili dess - Sköna lässtunder.

Regina

Att tacka hör tili god umgängeston och jag tänker ofta att jag är mycket slarvig i det avseendet. Fastän jag blir glad varje gång God Tid kommer, och läser med intresse allt som där står att läsa så kommer jag mig ändå inte för med att sända ett litet tack, några ord på ett kort för att säga det. Ändå är jag så väl medveten om vad en sådan uppskattning betyder.

Nu har ju tidningen så många duktiga medarbetare , men det är nog chefredaktören som drar det störtsta lasset, så det är tili henne och via henne jag sänder mitt tack tili alla medverkande , inte de på tryckeriet att förglömma , för att God Tid är en bra och underhållande tidning.

Inne på ämnet att tacka , skall jag samtidigt tacka Eij a och hennes ressällskap

sam min i sina intressanta upplevelser minns mig med hälsningar från de mest fantastiska platscr.

Främst nämner jag hälsningen från San Michele, den från min ungdom underbara platsen som jag bara läst om, och läst omigen. Den tiden Axel Munthe skrev och gay ut sio bok var resandet inte något för vanligt folk att tänka på eiler ens drömma om. Men att bara läsa, gay mycket , och jag intresserade mig för och läste om allt som jag fick tag i rörande Munthe och hans San Michele .

I början av 70-talet utkom en bok med titeln "Vägen tili San Michele", skriven av Josef Oliv som blev intendent på San Michele och räddade den berömda egendomen från förfall . Det är också en bok som jag har läst nere gånger och som givit mig något slags ersätt-

ning för att jag inte har kunnat komma dit.

Kanhända har kärleken tili min egen bygd i all sin naturliga enkelhet skyddat mig från besvikelsen att inte kunna resa vare sig tili San Michele eiler andra underbara platser och trakter.

Tiden går, och julen närmar sig med stora steg, som det lär heta . Överlag så är det något speciellt med tiden före jul. Vi blir som inriktade på att glädja andra och bryter oss ut ur vår självupptagenhet och jagiskhet. Det arbetas med iver för ordnande av basarer , marknader och auktioner J

men tankarna inriktade på hjälpverksamhet av olika slag och för olika ändamål.

Också vi som är på sidan om kan på ett eiler annat sätt dra vårt strå tili stacken , samtidigt som vi försöker trösta oss med att det fun-

Anni Blomqvist

Brev från l1:litt havsband nits tid då vi kunde vara ute i det verksamma livet.

Att sända , eiler skriva hälsningar är inte det minst viktiga. Det är inte så långt bakåt i tiden som det höjdes röster för att tona ned , eiler helt upphöra med den traditianen , men de som var med

och sjöng i den kören glömde bort att tänka på vilken betydelse dessa hälsningar har. Det finn s sä många människor på livets skuggsida, så många sjuka , sorgsna och ensamma som kan få en strimma extra Ijus över en

större motståndet är desto värdefullare blir hälsningen.

Det finn s massor av kort då det gäller att välja: Glansbildskort som tilltalar vårt gömda barnasinne.

Det finns kort som påminner oss om julens betydelse. Det finns Unicef, Röda Korset , Invalider och andra sammanslutningar som före jul påminner oss om att de fions , och sist men inte minst betydelsefull a kan de Irort vara som vi själva kan tillverka , allt efter fa ntasi och möj ligheter, och som kan glädja allra mest. Jag

högtid som kan vara svår att komma igenom . erinrar mig "majar Åberg" Jag vet så väl att många, som gladde otaliga männikanhända nertalet inte tyc- skor genom att själv göra de ker om att skriva , men ju kort han sände.

Då brevet kommer fram står julen för dörren och detta med julhälsningar är aktuellare än någonsin under hela året.

VÄLSIGNAD och GLAD JUL: Anni Blomqvist

lulen jörr och nu För oss i Norden är Julen den mest efterlängtade av alla högtider. Den innebär så mycket av olika förväntningar för såväl vuxna som barnen.

Allt det hemliga tisslandet och tassiandet i förberedelserna. Mycket har förändrats med allt det moderna.

Jag minns att då midsommarhelgen var förbi tyckte man att det började likna höst. När kvällarna började skymma hade mången den k-0mmande julen i sina tankar. Man börj ade fundera på alla julbestyr, vad man skulle laga , och på alla gåvar.

- Nu tänker man mera på var man skall fi ra julen.

Skall man resa tili södern och solen? Eiler skall man vara hemma? Vad är billigare eiler dyrare? Allting kostar så hiskeligt mycket , såväl gåvor som all julmat. Man viII ju ge dyra saker. Bäst att börja sparandet i god tid .

Oftast gör man av med mycket i onödan.

- Har man rymt från allt tili södern och solen, tänker man kanske. "Nog hade det varit trevligare hemma", för

vädret är inte soligt i södern heller. Då tänker man på julskinkan och julbaket. Nu skulle jag gjort det och det men nu är jag här.

- Medan marken ännu var bar gick man förr tili skogen och såg ut en vacker gran åt sig. H ade man inte egen skog fick man lov av husbonden på granngården .

Man gick där och valde och valde, märkte ut var den stod . Den som man valt var vackrast av alla andra. När julen närmade sig och man skulle hämta sin gran , ja då var den borta. Någo n annan hade utvalt densamma och hann före . Där den utvalda stått fanns bara en bit av stammen kvar. lngen annan

r~~

~

råd än att ta en en annan . bonden hör tili ett jaktlag , Men, alla granar blir nog med jaktlycka. vackra med sitt pynt.

- Sämre är det om man - Nu kan den som viII sen i all brådska glömmer även köpa gran på torget. sig själv i frysen eiler kylDet är inte så bra att gå tili rummet. Vem gör nu det? en annans skog, om mao in- Man har väl tankarna med te fått lov. Det kan bli en dyr gran. Därtill får man skämmas att man stulit.

Men den på torget köpta granen kan , om det Iyckas illa , vara alldeles torr. När man sen kommer hem , ja då kan man ha bara torra grenai och stammen kvar. Nys~ såg den så grön och färsk uI. Det är väl så att försäljarna hugger dem så långt i förväg att de hinner bli torra tili julen. Eiler är det månne alla sig. Sylta , korvar och pölsa sura rego ,och avgaser som lagades på de sämre bitarna. gjort sitt verk i naturen , och Det var också omväxling i dödat träden . Förr kunde mateo .

- Tili julens läckerheter man hålla granen inne långt efter helgen. Den trivdes hör potatis-, makaroni- och inomhus, och började t.o.m. olika rotlådor. Lutfisken lublomma. Före pås ken bars tades ett par veckor före den ut. Inte passar granar helgen . Nu får man köpa ihop med memma , ägg och färdigt lutad fisk i affären. påskkäringar. Varje helg - Mors pepparkakor var viktiga om julen. Oftast bör ha en egen prägel.

- Traditionerna i stad hände det att då mor i föroch landsbygd var, och är bifarten tittade i pepparännu olika. På landet hade kaksburken, kunde den vara alla gårdar egen boskap. En tom . Små flinka fötter hade nyfödd kalv kunde bli ala- hittat gömstället. De hade dob , och grisen som matats som Putteli i sagan tänkt med allt gott blev julskinka . "jag tae bara en , en endaste Efter skördearbetet kom en" , men plötsligt var det höstslakten. den sista. Ingen annan råd , - Man gjorde alla för- bara att göra en ännu större beredelser i god tid . Beställ- deg och gömma bättre . De de slaktaren, köpte salt , det små fick en liten förmaning, skulle vara grovt och många men kanske mor ångrade sig kilo . Den del av grisen som och gay en extra klapp vid skulle saltas lades i en salt- nattandet på kvällen.

- Att stöpa Ijus var förr lag. Den skulle täcka köttet helt och hållet. Annars blev tradition . Numera stöper det förskämt. Köttet förva- man sällan. Det är så arbetsrades i stora träkärl. Kötti- drygt. Föreningarna brukar nor eiler kö ttkar som de ibl and stöpa och sälja Ijusen också kallades. Tinorna höll tillika med andra godsaker man i visthusbodarna. Of- på sina julbasarer. Pengarna tast tillreddes bara en skinka som de sedan får delas ut tili tili julen. De övriga skinko r- åldringar , ensamma, och na sparades tili påsken, och hj älpbehöva nde. En gåva blevo rökta skinkor. De som gläder alla dem som andra bitarna tog man av då kanske annars blivit bortoch då vid behov. Lagen glömda.

- Trevligt kunde man ha måste också vara kokad, inte kunde man strö sådär ba- förr om man höll julvaka. ra. Nu finns det stora frys- Då stickades det och syddes boxar och frysrum på alla mycket sMant som gick att större gårdar. Det går att laga i förväg. För att hållas frysa en he i älg, såframt vaken berättade man något

roligt, ventilerade händelserna från byn, sjöng och drack kaffe. Vaknade lillen gay man en puff åt vaggan , sen gick det en stund igen . lnte håller man sådana vakor mer. Har någon så kan man Iyssna på program i radio och TV . I ngen behöver sjunga och berätta historier.

- Förr var man tvungen att grädda allt i vedeldade bakugnar. Allt är enklare nu o Man har elspisar , grillar och mikro ugnar. Kaffet kokar sig själv. lnte behöver man stå där och passa för att det ska koka över. Bara man sätter i kaffe och häller vatten i kokaren . När allt är klart trycke r man på en knapp och sätter igång apparaten . För det som skall gräddas i ugnen har man termometrar och k1ockor. Man ställer klockan på rätt tid , och ugnen på en viss värme .

Under tiden som allt det som finns i ugnen gräddas kan man med en hushållsassistent eiler elvispel göra något annat färdigt. Husmor hade förr på landet bara träk räcklor, björkvisplar, och kanske en vispel av metalltråd. Enkla verktyg, men gott blev det. En viss skickIighet måste man ha. lbland kunde det misslyc kas.

- Levande Ijus har man bara i stakarna . Först tänder man det första Ijuset i adventsstaken som betyder ankomst. Efteråt tändas de andra i tur och ordning. Alla har elljus för sina granar.

Ett säkrare sätt. Ofta kunde granen börja brinna om den ej hade tillsyn.

- Alla hjälps åt att klä granen om julaftonen.

- Före julen har man varit så snäll så. Om man sen får allt som är skrivet på önskelistan är en annan sak .

Ofta kan det bli tårar om julgubben glömt. De som tror på julgubben varken vet, eiler förstår att det är mor och far som köpt det mesta. Att de inte hade tillräckligt med pengar förstå r de inte heller.

- Nu kan ett barn ha bara en förälder, vilka orsakerna är kan vara många. En en-

samförsörjare måste tidigt om morgonen föra sitt barn tili dagis, eiler dagtanten , för att hinna tili sitt arbete.

Man kan också vara Iycklig och ha både mor och far.

Men hyran för bostaden är dyr, levnadskostnaderna är höga i vårt kära fosterland .

Arbetslösheten är ett ok för mången. Har man sådana problem i familjen kan klapparna bli färre. Tiden är knapp , inte hinner man laga så mycket hemma som förr.

- Då är det bra att fll allt frän affären . Om det är lika gott som hemlagat är en smaksak .

- Nu åker alla tili julottan med bilar och bussar.

Förr åkte man med häst och släde. Oftast var det kallt

och mycket snö pä vägarna.

Den som ägde en fårskinnspäls var Iycklig. I siäden fanns plädar och fällar som värmde. Då var heller inte vägarna nyplogade som nu o Inga vägdistrikt som skötte omplogningen . Nej, den som hade den bästa hästen kom först. Lika blev det på hemrarden, man åkte i kapp så att snön yrde. Bjällrorna klingade så vackert i den ännu rätt mörka julmorgonen.

Sämst var det för alla som gick tili fots, när snön yrde , om huvudet på dem. Lika i1la var det för dem som åkte , om släden stjälpte och Pålle

sprang hem . 1 köld och snö fick man sen traska efter , fast man kommit med skjuts .

- Nu ser man inga hästar och slädar mera. Det är bilarna som används , bekvämare och varmare att färdas i, bara man får dem att starta i kölden . Det är inte alltid så lätt det heller.

- Kyrkobesökarna hade förr egna bänkar i kyrkan.

Inte kunde man som nu sätta sig var man ville . Hemma i sitt eget hem kan man sitta och Iyssna på julens budskap från radio och TV och sitta var det är bäst. För åldringar och sjuka är det en god lösning, om de inte orkar tili kyrkan. Bland traditionerna har många kommit bort.

Inte har man väl tom te heller, bara moderna maskiner och t.o .m. datorer. Hur är det egentligen med den forn a sanna julglädjen?

Kanhända finns det ännu någon som kommer ihåg hur det var förr. Den natten då herdarna hörde änglasången och budskapet "En Frälsare är född åt Eder i Betlehem i Davids stad" . Kan vi alla, som i år får fira jul ta emot gåvan liksom herdarna . Ja , dä kan vi med klar och ren stämma sjunga "Var hälsad sköna morgonstund". Då först har vi en riktig Jul och en verklig julgläd je . En glädje som inget jordiskt kan ersätta. Tili alla GOD TIDS läsare önskas GOD JUL och ETT LYCKOSAMT GOTT NYTT ÅR. Rauha Pihlström

8

rI

det. Så vi får väl avvakta också det!

- För övrigt ör det inte alls oss del skaU ordnas för, vi som redan är i pensionsåldern har inte sä myckel all se fram emol. Det enda rådet man kan ge är all medelåldersgeneralionen nu skaU se tili all de får del som de vili ha del när del är deras tur all bli pensionerade. Sen är del ror senl. K varnarna mal så långsaml. Men det länker de inte på, konstalerade Sirkka Sundroos.

- Vi själva är tackamma mot de släktled som fö re oss åstadkommit så mycket och vi hoppas att de som kommer efter oss skall ha det , om inte bättre , så åtminstone mindre krångligt och byråkratiskt , hoppades tala-

Några rader från Nykarleby'

Nör man i GOD TlD läser livlig och varierande. Det är alla trevliga inlägg och artik- samkväm med inbjudna gäslar frän pensionörsförening- ter från grannkommunerna arnas liv och leverne samt då .och då besök frå~ Svensk-Finland runl, spor- och tili vår fadderorl i Sverirar det tili eli höslligt livstec- ge, Sollefte å.

Programmen villlar inga' ken från "Nordens Betlehem", Nykarleby. Vår för- stö rre problem . Vi har en ening har Ivåhundrafyra god ordförande, som kunmedlemmar i detta nuo Hösl- nigt och med fast hand leder verksamheten är i gång och program och förh andlingar. vi samlas tredje torsdagen i På orten finns flere pensiovarje månad i Idrottsgärden, nerade präster, som villigt som staden välvilligt ställt ställer upp med tai och sång och dikter. Medlemmar lilI förfogande.

U nder sommarmånaderna finns , som skriver och framgörs många resor i alla vä- för kåserier och dikter. Penderstreck , och våra valda re- sionärskören , 30 stycken , Tio år Jirade Munksnejdens pensionärer i Helsingfors med en /estlig lunel. på Hespe- ren .

Slutligen föreslog hon att seledare, Johanna Mäenpää under Carita B jörkstrands ria. Andra/r.h. Gunnel Estlander som grundade/öreningen, Ragnar Hallsson,/örenpubliken stående skulle och Axel Fors är duktiga eminenta ledning är livligt i ingens nuvarande ord/örande Sirkka Sundroos oeh Stig Lindholm. sjunga Iystringssången och och fantasifulla i sina plane- farten och en stor tillpå det sättet hylla alla som ringar av resorna. En treda- gång . .. Julfest firas tradigars-resa tili Aland i slutet tionsenligt i medlet av degått bort .

Tackar för att också jag av juni var mycket Iyckad cember på Juthbacka . Profick vara med på etl hörn med värme och vackert vä- grammet är festligt och rikder. 1 augusti gjordes en Iigt med mycket sång och vid det fina jubil"et gör båtfärd tili Tankar fyr och musik , besök av stadens LuGurli Nurmi lotplats utanför Karleby cia och sist julmiddag.

Nykarleby är en vacker ("Coccola") . En nyinsatt Munksnejdens pensionärer kryssningsbåt förde på en och fridfull stad , som lockar kom alla med och sjung! timme det stora sällskapet många pensionärer, både såAnnu ej tynga åren över spegelblanka soliga dana med rötter i nejden och själen är evigt ung.

Samman vi trivas all ra bäst , vatten tili målet. Det var men även andra att bosätta varje sammankomst blir en kaffeservering ombord och sig här. Det gör , att vi årliDet var festligt och glatt fö r att hinna öva innan de och 1981 tili Danmark . 1982 fest. stämningen den bästa . 1 den gen får nya medlemmar , nör Munksnejdens pensionö- ska uppträda. Vackert sjö ng var Gotland resemålet. stämningsfulla utskärskyr- som vi med gläd je hälsar Munksnejdens pensionärer - Av gutamålet hörde vi rer lördagen den 12 novem- de i alla fall. kan hölls andakt och under välkomna och tillönskar god kom alla med och sjung!

Men histo riken-hälsning- inte så mycket , för gossarna ber lirade sin IO-årsdag med rundvandringen på ön fick trivsel i både stad och förpå pensionatet talade höglunch på Hesperia i Helsing- stalet var det.. . vi bl. a. besöka ett intressant ening. De jättestora pensioMunksnejdens pensionärer Sirkka Sundroos berätta- svenska , gammaldags väl att fors . Festligt var också del museum med gamla båtar närssamlingarna kan nog vakom alla med och sjung! kombinerade hälsningstalet- de att det var den 6 septem- märka. Vi var ingalunda Glada tillsammans vi vand- och fiske- och fångstred- ra trevliga som omväxling några tjejer, de kallade oss historiken som nuvarande ber 1978 det konstituerande och med nya bekantskaper. skap . ra, ordföranden Sirkka Sun d- mötet hölls. Och 144 perso· tant hela bunten , och när ensam känns vägen tung. " Hemliga resan" som pla- Men de flesta trivs kanske avskedets stund jag sen i ner anslöt sig genast tili förro os framsade.

Vår gärning redan har fått neras av reseledama' för re- ändå bäst med att inte behöl Gunnel Es t lan d e r , som eningen. Greta Wahlsten tackade dem för det, så sade sin lön, senärerna tili o känt mål och va trängas och kämpa om han: "Ja, se här hos oss säordförande i fungerade som är skyldig tili att fö reningen aftonrodnan är också skö n. bjuder på spänning och sittplats och kaffekopp. Vi vi tam , för vi respekteger en interimsstyrelse fram tili startade , fa nns på plats och överraskningar. Den resan tackar för den verkligt inneMunksnejdens pensionärer fick ett varmt tack fö r sitt den 2 oktober samma år då rar äldre människor vi sä- kom alla med och sjung! är alllid fullbokad , men ock- hållsrika och fina tidningen ger inte du tili dem! " Mina Siv Tunzelman von Adlerinitiativ. På plats var också så i övrigt är reslusten stor. God Tid och hälsar pensioSvenska pensionärsförbun- flug tog över klubban som ögon tårades, det Iät så rart , Detta gäller inte minst shop- närsvänner över hela vårl dets ordföranden Siv Tun - ho n höll under åtta år tills konstaterade Sirkka Sundpingresorna tili Haparanda kära land och tillönskar välze lm a n vo n Adl e rflu g Sundroo s tog över och roos. några gånger per år. 1 dem signad Julhelg.

Föreningen har givetvis tillsammans med VL Jerker fortfarande håller i. ingår gemensam middag föHistoriken berättar om sysslat också med annan Ny b e r g . Det förstnämnda Gundel re hemfärden. var för övrigt jubilarens verksamheten som 1979 tog verksamhet. En promenadVerksamheten i övrigt unfö rsta ordfö rande. Dessut- vid i Munksnäs högstadie- grupp startade Iiksom också · der hösten och vintern är om fanns det ett 1()()-tal skolas utrymmen där vakt- tre bokringar. Föreningen infördes i före ningsregistret ~..q.'Q ..q " Q " 4'.. / /.. / / .. q ..q .·b ,·Q .·Q .·/ /.·/ /.·/ / .·h .·/ /.·/ / .-/ /.·4"··4 ··.//·· / .....··/ /··/./'· ·..........··q ··4'· 4 ··//· ·//· / / .·q......./ ..q ..Q ..~ medlemmar och andra som mästarparet Rut och Bertel ~ § var med om att hylla och fi- S j ö h o i m är föreningen tiU i februari 1980.

- Och återigen reste vi ~ § stor hj älp. ra lO-åringen. tili Sverige för att se deras & ~ Munksnejdens pensionä~ rer har fö r övrigt en egen - Men ändå, stå det i pro- viIda giraffer , i Furuvik ; och ~ vi bodde i en gammal bond& Iystri ngssång. Orden har tokollet, sade Sirkka Sund' ~ g rd i Dalarna och i en herr§ ~ å skrivits av G unvo r A I m a r k roos, beslöt man anhälla om gård i Värmland , precis som ~ ~ tili samma melodi som Båk- lömpligare utrymmen av landets vackra Maja. Givet- Helsingfors stad och beslöt man tänkt sig när man läst ~ ~ vis sjöng alla den unisont. att avvakta stadens svar. Selma Lagerlöf. Mårbacka § ~ En kvartett unga sångare Denna avvaktan har jag såg vi också, berättar Sirkka § ~ från Akademen medverka- övertagit av min föregångare Sundroos i historiken. Solen § ~ de. De kallar sig Knuts- och får säkert överlämna sken i Karlstad. Ingen hade ~ tid att spela ko rt så Ed ga r ~ kva rtetten efter en av med- den tili min efterträdare. ~ lemmarna men lär ha ökDen fö rsta utrikesresan (Dahlström, chaufför - ~ ~ nam net Toalettkva rtetten på gjordes i föreningens regi tili red .anm. ) behövde inte stäl- ~ § grund av att de ofta får an- Kolmården. 1980 åkte man la upp som fj ärde man som ~ ~ vända sig av just toaletten iväg tili Trondheim i Norge han brukar , den hyggliga ~ sJalen.

Ytterligare resor har man r--r:-~~~ gjort tili Skåne, tili det inre §

\,.

Festligt och glatt när "munksnejdare" fIrade lO-årsfest

I

~

*

t ~

~

~

~ ~

~:n::~~:~~:a ~~s:i1i v~~~~ t ~~.

Vad i framtiden?

~

*§,

',~

- Nu borde jag väl ocksil ~ , säga några ord om framti- ~ I ~ den , sade Sirkka Sundroos.

Inför kommuna) valet bad % man oss komma fram med ~ ~ våra åsikter om hur vi viii § , att det skall ordnas för oss, i ~ M.unsa!!'borna vW hålla på j~mlikhet. Oeh e/tersom det Jinns hinnliga präster ~ lagstiftningsväg. Aja, åja, ~ sa ~nsal! man dar att det oeksa skaJinnas manliga Lucior. Märtha Sundsten sän- ~ det är så väl uttänkt så, men ~ de .1II b.lden med Sven Calden som Lucia oeh tärnoma Runar Stråka I.h. oeh ~ Nuvarande /örbundsord/öranden oeh / .d. /öreningsord- det är inte geno mfört , det är ~ Erzk Sundsten 1. v. ~ ~ / öranden gratulerade jubilaren på Hesperia tillsammam inte satt i verkställighet. Det ~ saknas politisk vilja sägs ~ med VL Jerker Nyberg. I mitten Sirkka Sundroos. , A.·4'·· q··q··//··q··//··q··4"··~Q··Q.·Q··4··//.·//.·h.·#·q.·q.·Q.·q.·.............·.//..4 ..~.Q••Q ..Q .·q .·/ /../ / .·b .·............·/ /...//...r.r.'~~~

~ ~

~

I

~

~

9

Magert och , julfros~n~ ·e. t. . _ Nä r de t gäller magen och dess välfärd viII jag gärna börja med några betraktelser. Rousseau ha r sagt "kärleken är e n giri gb uk " (apropå magen). Kärle ken kan få e n girigbuk att ge ut pengar.

Den som ä r förälskad känner ej hunger , inte ens när han är hungrig. Vägen tili man ne ns hj ärta går genom magen. Konsten att laga mat har liksom konsten att uppvakta e n kvinna gått starkt till baka de sen aste femtio å re n. När en ung gift ma n blir sj uk är hans moder alltid övert y.gad om att hustrun lagat sådan mat , som han icke tå lt. Den o mständigheten, att man ofta mister aptiten när man är förälskad , har gjort att förälskelser ä r va nligare i Skottland än i något an nat land på jorden . E n arme marscherar med magen.

Ovannämnda aforis mer har i sig rätt mycket att säga om en så central mänsklig betydelsefull omständighe t sam magen representerar .

Oå magens funktioner på sätt eiler annat gnisslar är Iivet rent av eländigt. Magen innefattar i detta sammanha ng inte e nba rt magsäcke n utan också dess fortsättning tarmaroa, ja, - va rfö r inte matsmältningskanalen i hela dess lä ngd börjande från munnen och slutande med dess " bittra" slut i ändtarmen. J ag säger bittra för om den ändan inte funktionerar på så att säga e tt ändamålse nligt sätt blir livet och framför allt unde rli vet i det här fallet re nt av tili ytterlighe t besvärligt.

Om vi börjar med munnen måste jag främst hänvisa tili Världs H älso Organisatio ne ns påpekande att för att en naturligt hälsa skall ku nna bevaras måste munne ns tuggapparat vara i ett fullt användbart skick .

Det innefattar att eventuella proteser , vilka i vårt land är en vanlig före teelse å rligen av tandläkare e iler ta ndtekniker bör ses över för att kunna fylla sin funktion.

Oetsamma gäller också reducerade bett och ihåliga tänder , gamla rötter och inflammerade slemhinnor.

Med andra o rd : sköt munnen omsorgsfullt.

Går vi litet lägre ner kommer vi tili magsäcken. Det ar den man i allmänhet kallar magen. Magen är sjuk , magen knorrar, magen är sur, magen är nöjd, magen viII inte o .s.v. Oå frågar vi oss ofta vad vi skall ta oss tili ifall inte allt är riktigt harasc hå? Några av oss, jag menar någ ra av oss äldre årgångar.

Börj ar vi vå rt morgonmål med kaffe eiler the eiler gröt eiler risflingor e iler rent av med the, bacon och ägg.

Kanske många av oss är så hälsosamma att de börjar med gröt och mjö lk . Varde därmed hur som helst, en del tycker om dottern andra om mamma n. Kan man vända på det och utöka det med

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professor

påståendet endel tycker om sonen andra om pappan , för att inte könsdiskriminera.

Den hä r ,diskussionen utmynnar ändä tili slut med utsagan att vi alla är individualister. Börja morgonmå let pä vanligt sätt, men minns att det verkar lugnande på magen att börja med en kopp varmt vatten och sen hugga i, efter egen smak. Efter det är det vanligen fritt fram för en eiler flere koppa r starkt kaffe med socker och härlig grädde, varför inte vispgrädde, smörgås på rostat bröd med ost och marme lad och så en hä lsosmörgås på mörkt bröd och på lägg enligt god smak ~ 1 allmänhet är magen nöjd och belåten efter de här utsvävningarna och vi står oss tili något kraftigare mål tili lunch e iler middag beroende på magens och stussens omfång.

Sedan kommer tarmarnas omhuldande. Glöm inte att tarmfunktionen ä r mycket beroende av att få fib rer i vår dagliga kost. Det betyder grönsaker och rotfrukter, vilka ofta tyvärr stä ller sig litet påkostande för vår stackars pung. Oärför föreslår jag kli vilket vi kan inhandla i relativt stora mängder för en liten penning. Två matskedar per dag med gröt, mjölk e iler yoghurl gör underverk och då slipper vi t.o.m. avföringspiller som vi snart blir beroende av . Tili det viii jag ännu tillägga, se tili att tarmfunktionen funktionerar på bestäm" tid varje dag. Tili magens dagliga omvårdnad hör också den dagliga promenaden. skidturen e iler hemgymnastiken , allt efter tycke och smak .

Det är en gång för alla ett nästan omöjligl företag att rekommendera någotslags genomsnitts dielföreskrift.

Jag tycker om svamp, du kan inte äta svamp. Jag viII ha lök och lak rom du får mask och sura uppstölningar av det. Kän ner Ni igen de här tongångarna. Nåja , me n julmaten då? Minns Ou den än den Ijuvliga barndomstiden med sitt dignande julmiddagsbord? Sill i dill , sill a la russ, kryddsill . glasmästarsill, sardine r i 01ja , sardiner i tomatsås, lakro m , mujkrom , abborrom ,

rullsylta, gravlax , sillsallad med den Ijusröda härliga vispgräddssåsen, lutfisk med vitsAs och skirat smör och ärler. Sen va nkades det skinka med sötad potatislåda , kålrotslåda, morotslåda o.ch linsen. Efter det skinkan var avbelad bjöds del på risgrynsgröt med smör i ögat , ka neloch socker och med den obligatoriska mandeln. Sedan blev del sviskräm med sötad snömos och a llra sist , ack och vei jultårta med plommon eiler äpGenomgående pelmos! dryck var hemgjord mumma och den som inte tog ett glas aq ua vitae fick allt skylla sig själv. Magen var mätt me n , handen på hjärtat , mådde ma o " riktigt" bra? Far satte sig bekvämt isin länstol efter måltiden och tände e n stor bernhardinerkackacigarr.

Vår å ldra nde magsäck tål inte mera sådana frosserier varken i mat e iler dryck, därför fö reslår jag att vi skall dela upp den i tre naturliga delar nämligen: julaftonen, förs ta dagen och a ndra dagen . På det sättet kan vi eventuellt undgå dagen efter. Om julaftonen kan vi samla den trängre familjekretsen vid risgrynsgrötskastrullen fö rrän vi besöker julkyrkan. Sedan vi efter julgudstjänsten samlats vid familjegraven, tänt Ijusen och placerat jultulpanerna på graven söker vi oss hem.

Där uppmj ukar vi vår vanIiga frusna och styv nade lekamen med ett glas het julglögg, för att sedan kunna avnjuta ett rikligt smörgåsbords läcke rheter, vilket nog mättar våra skrikande magar.

Första juldagen klarar vi oss med en sillbit och litet sillsallad som blivit över från föregående dag plus skinkan e iler kalkonen med ärter e iler linser, tillhörande moser, plommon och en uppfriskande grö nsallad . Som avslutning kaffe med jultArta.

Det är naturligtvis underförstått att man tili smörgåsen tar några små " klara droppar" och tili skinkan ett glas rödvin för att underlätta digestionen .

Andra juldagen äler vi sedan den traditionella lutfisken med vitsAs , gott skirat smör och vanlig kokt potatis som kan vara skalad för att göra det hela festligare.

Det här om maten. En sak som vi under julhe lgen skall minnas, vi måste gå ut i Guds fria natur och lufta på oss samtidigt som vi måste göra oss av med diverse överlopps kalorier som säke rligen gärna lägger sig på både buk och bak. Visserligen låter det ofta så att "jag kan inte äta det och hon e iler han kan inte ä la det" .

Ett gott råd , kanske det bäsla i sitt slag, är att vi skall ä ta det mage n viII ha och tål medan vi inte äter det som mage n säger lill om att det inte passar. Oå slipper vi onödiga magmedicine r.

Man skall också under julen äta med förstånd. Mycket julmat är gott men för mycket mat kan ibland vara t. O.m . skadligt. Med allt gott inför helgen ber jag att få önska Er alla en God Jul.

Matbröd, vårt dagliga Egentligen skulle det vara aktuellt att skriva om julens delikatesser, men jag tä nker inskränka mig tili bröd. Varje veckolidskrift brukar ha massor av recept på julmal , så du kan få ditt Iystmäte, länker jag. Det e nda undantaget för mig idag ä r att jag tänker skriva om julkusar. 1 min familje serveras de tili julaftonens eftermiddagskaffe och då ä r de nygräddade, eiler som a lternativ tagna ur frysen. Kuse betyder någonti ng tungl och klumpigl , men så skall inte julens kusar vara . De skall vara lätta och luftiga.

Receplet låler såhär: 50g jäst, 2 112 dl mjölk, 1 dl socker, 2 ägg, ca 11 dl velemjöl, 112 tsk salt, kardemumma, saITran. Degen skall vara lätt och vid ulbakningen skall man använda så lilet mjöl som möjligt.

Kusar kan bakas ut på olika sätt. Vi kan börja med att baka runda bullar, eiler bullar som snurras ihop av e n smal längd. Längden kan slås tili en vanlig knut eiler delas i två delar som sätts i kors på varandra. En annan variant åsladko mme r man så att var sin ä nda av en lång smal längd rullas tills rulla rna möts. Med litet fantasi kan man åstadkomma personliga och trevliga kusar.

De penslas som jästa med ägg och jag kan känna hur gott de doftar som nygräddade.

Matbröd hade jag som salit tänkt mig. För den som tycker a tt det ä r svårt att

Iyckas med gräddningen av Iimpor, e iler större bakverk , är semlor ett alternativ. Det kan vara nog så lockande att baka med bakpulver, men brödet skall i sä fall ätas genast , det tarkaT om mao

sparar det tili följande dag.

Alltsä bakar vi med jäst.

Den är också skonsammare mot de B-vitamin som finns i mjölet.

Receptet tili de här semlorna, som kallas Cranks bullar, härstammar frän en hälsokostrestaurang i London , som är känd för sitt goda bröd. Den är för övrigt vegelarisk . Tili 3 112 dl vatten \ar vi 25 g jäst, 2 tsk honung eiler farinsocker , I tsk salt, 5 dl jästbrödsmjöl, 2 dl vetemjöl. Degen delas i 10 delar, rullas tili små bullar, vänds i mjöl, rår jäsa och gräddas ca 20 min. i 200' ugn.

Det är vikligt att inte låta degspadet bli mera än fingervarmt för dä dör jästsvamparna och brödel blir platt.

Tili receplet på rundslycken tar vi 5 dl surmjölk, 50 g jäsl, '1, msk salt , 3 msk olja, 1 ägg, 1 msk slött anis och rankål, ca 13 dl jäslbrödsmjöl. Ut degen jäsa och knåda den smidig och Iin. Del blir ca 25 bullar av denbär satsen. Gräddas i 10 min. i 200° ugn.

Vardagslimpa kan vi gott pröva på. Receptet är sAhär: 50 g jäst , 5 dl surmjölk , 2 msk honung eiler farinsocker , 2 msk olja, l'h tsk salt , 2 dl vetekli, 2 dl helkornsmjöl av råg, l-I'h '1 grovt matbrödsm jöl. Efter att de-

Leas hörna gen har fått jäsa formas den tili två längder som gräddas på nedre falsen i 170' ugnsvärme. 50-60 min . är lagom tid.

Har köpt en päse surdegskultur om vii ken del sägs att degen jäser bättre och ger etl saftigare , aromrikare och mera hållbart bröd . Oessutom tillgodogör sig kroppen bl.a. järn bättre ur grova , fiberrika bröd med surdeg.

Det där med hållbarheten är eli problem , bröd möglar ju så lätt. Numera tillsätts inte konserveringsmedel i de köpta bröden , sä den som är Iycklig att äga en frys gör k10kt i att frysa ner smä paket av det bröd man köpt och naturligtvis ocksä av det mao bakat.

Lea Anderson

Västnyländska pensionärer i Sjundeå

hälsade välkommen. För- bostäder. Sparbanken bjöd bundsordföranden Siv Tun- pä dagens kaffe. Tack! ze lm an von Ad lerflug informerade o m förb undets Film , lotteri och kaffe verksamhet och kommundi- varvades med musik och rektör Rainer Nordström , sång.

Ros-Marie AndVästnyländska pensionä- f.d. verksa mhetsledare be- bergs musikaliska lekskolerer från Ingå, Sydlojo ocb rättade om sitt Sjundeå . unga fängslade publiken .

Sjundeå möttes på Väs\anlid Vardera talaren berörde Ungdomarna Mika Westei Sjundeå liII höstsamkväm . äldreomsorgen. som just nu nius och Mikael Smeds Sjundeå pensianärerna var är högaktuell på många sätt. trakterade sina inslrument vördar, vilket föranledde nåmed bravur. Tillställningen Också Frey Karlsson , gon att påstå att föreningen avslutades med dans tili Sjundeä Sparbanks VO , halirade et! försenal 15-års juo Sjundeå-husbandet Rytmix' bileum . Vare hur som helsl, de intressanta nyheter att toner. träfren var Iyckad och gay förtälja. Han visste berätta mersmak. Vi får se om forl- att Sparbanken , L10NSJerker i vimlel klubben och några andra insättning följer .

Iresserade försöker få i gång Ordföranden i Sjundeå en sliftelse för att finansiera pensionärer . Birgit Smeds , byggandet av pensionärs-

Pensionärer från Ingå, Sydlojo och Sjundeå samlades tili en träff i Väslanlid i Sjundeå. Folo: Olle Hakakz .

10

SPF-resenärer reste i "La beUa Italia" "Kring "alva jorden jag letat "ar en punkt, sam jag vackrast fick kalla så vackra varo de alla all ingen vackrare var" Så sjöng skalden Verner vo n Heidensta m, och om du nu som jag drö mme r dig bort tili La bella Itali a med soi och miIda, mjuka vindar vid ett bläglittrande Medelhav med brusande dyninga r - då befinne r du dig i ve rk lighete ns Taormina eile r på den sicilianska stra nden vid Messina-s undel. Vattnet är kristallklart och 25 grader va rmt , medan solen gassar litet hetare pä din ä n så länge ble ka leka men . Näg ra unde rbara daga r ger dig hälsa och gott humör fö r kommande regniga höstdagar med kaila vindar. Du har haft tur - e n enorm tur att i gott sällskap med 40 andra svenska pensionärer och Eija i spetsen famna ett stycke sol-halien .

minsta barnen har ofta som- Bland Etnas lavamassor och nat i sina kärror, de äldre kralrar leker kanske tafatt och rusar kors och Ivärs under glada Upp tili vulkanens rykande kraler sökle vi oss dagen inrop.

De låga vackra husens nan vi inlog Villa Paradiso balkonge r är inte bara blom- och Isabella. Ali fara ända sterprydda - också de Iyses upp liII toppen tar nere limupp av dolda lampor , så du mar, då linbanorna [örstörls ännu i skymningen kan be- under 70- och 80-lalels erupundra blommande oleandrar tioner.

Vi fick nöja oss med att eiler bougainvi llea .

Taorminas verkliga smyc- besöka en av de två - verkke är den grekiska tealern ligen Ivåhundra mindre krafrän 200-lalel f. Kr. berömd trar som omger den slora . för sin lina akustik och un- Det var överväldigande nog. derbara utsikt. Där kan du Ur lava och aska som försilla länge och knappl se dig slört fler kvad ratkm bördig mäll pä de gamla ruinerna jord och hundratals byggnamot det bergiga landskapet der har på ny tt uppstått hus på andra sidan sundet i EI- och odlingar och dock tar det ungefär 100 år för att nas slullningar.

Taormina vaknar tili liv mot kvällen När plageförmiddagen med sol- och havsbad är över, åte rstå r promenad på Corso Umberto , Taorminas gågata . Där flanerar turister i tusenta!. De stannar i beundran inför de vacken snidade träarbete na och handarbetena eiler med fasa infö r de t granna krims-krams som bjuds ut i otaliga stånd hela gatan lång. 1 de smala för trafik nära på ogenomfarbara gränderna finner du också utprå nglare och mängder av små kafeer , pizzerior och trattorior.

O m kvällarna ä r det speciellt pittoreskt att va ndra här, då gatuborde n lockar med levande Ijus. Folket stimmar. musik hörs här och där - inte bara radio och kassett , även levande musik av pianiste r eiler kringva ndra nde triar sam med gilarr, dragspel och blockfl öjt komme r dig att glömma va rdagen. Sånger Ijuder fängslande . I de Ijumma kvällarna rör sig även de sicilianska fa miljefäderna ute med barn och blomma. De viii visa upp sig 'sj äl v~, träffa bekanta, prata bort en stund . De

1-

o

Vår medryckande och sakkunnige guide Thomas Ranninen presenterar katedralen i Amalfi för andäktigt lyssnande Tusse Lindholm och den övriga gruppen .

0 8land Pompeij ruiner fr. V. bl.a. Ebba och Åke Hagman, Esbo, Sally Ståhlberg, Hfrs, Inga O. Hans Madsen, Paipis, Ingrid Juselius, Tammerfors O. längst t.h.

Vivan Juselius, Sibbo.

Gruppfotograferingar både i stora och mindre stora grupper ägnade sig också Eija åt under Italienresall.

l. ex . vinrankan skall växa upp och ge frukl. " Pa radistill va ron" va rade en vecka , men före det upplevde vi underbara vyer i södra Italien (24 .9-1.10) , med Thomas vå r svenskspråkiga , trevliga och kunniga guide, samt vår skickliga charmanla Carmelo som chauffö r. Vi fördes från Catania över Messina-sundet tili Tara nto-Cosenza-Cisternino-Ba ri-Sorrento- NeapelPompeji , Naxos-Le toj anniTaormina, totalt 1690 km.

Du kan bara a na dig tili ailI vi hann se . Ett solglittrande bav, ibland från hisnande karga . hö jder (200-300 m) eiler skogklädda s luttningar. De t var Apenninerna eile r utlöpare frän dem (Sila-bergen) där byar och små städer klättrade uppåt med vi ta blomstersmyckade hus. Vägarna kanta des av o leandra r och hibiscus i otaliga fä rger, vita ,gula , röda, Ijuslila och mörkvioletta , bougainvillean klängde överallt och malvornas mörkblå blommor fascinerade. Överraskande var, särskilt i början , att de utmä rkta vägarna gick genom tunnel efter tunne!. På nägra mil kunde de va ra 30-40 st , någon gång kilometerlå nga .

Också agave och kaktus impone rade - den senares goda frukt smakade vi händelsevis uppe vid Etna . I övrigt utgjordes grönskan av pinjer , eucalyptusträd och cypresser för att inte tala om apelsin-ciuon-persiko- och mandelodlinga r samt hela skogar av olivträd så lå ngt ögat såg.

Sent skall vingärdarna glömmas. De mogna blå eiler gröna klasa rna hängde ofta frestande nä ra . De smakade minsann som både nektar och ambrosia.

Du förstår att vi nordbord i fulla drag n jöt av de n slösande värmen ocb de n rika grönskan - sälla n hördes e n suck om att det va r för varml , trots att svette n rann då termometern visade uppåt 30 gr.

Thomas Ranninen vårl oultömliga italienska lexikon

..

o

De lustiga bikupsaktiga "trullehusen" var en fascinerande upplevelse.

Du skall veta att bussetapperna var trivsamma , eftersam Thomas berätt ade rätt mycket för oss om vad

de vi? Under rundturen åkte vi genom många gamla städer med sloll, katedraler och ruiner. Staden Consenzas äldsta delar är frän förkristen tid - romarna intog staden 476 f. Kr. , de förstörde mycket men uppförde även nyll, som dock nu mest ligger i ruiner. Något nyare från ca 1600 säg vi i Alberobello med de s.k. Trulliresenärer. husen, lustiga små byggnaFascinerande Irullehus. der, ungerar som bikupor, grä med en vit topp överst, Än del kullurella då undrar duo Vad säg och lär- eli enda fönsterlöst rum, tro-

vi såg under färden både historiskt , kulturellt och socialt . Litet hade vi väl även läst på fö rhand . Vissa stunder njöt vi via kassett av klassisk eiler modern italiensk musik. Särskilt uppskattade vi att få hö ra den sto Te Pavoro tti, vars operario r och 0 sole mio klingade Ijuvt för ibland slumrande

San Michele - - - - - - - - - - - - , Det finns säkert iote många läsare för vilka namnet San Michele är obekant.

Den närmare ad ressen är

Capri och då torde det klarna för de flesta vad sam avses. Förvisso är det doktor

underbart vacker utsikt öve r

Neapelgolfen -

en utsikt

so m dock säke rt har förändrats seda n drottning Victori a promenerade här vid ~._

kelskiftet. Men här i pergo-

Axel Munthes villa på Capri . En plats som årligen be-

lan dröjer sig få tu riste r kvar. Trots att här alltid finns blommande växter.

sökl' av narm3rc 200.000 personer . Ett besök i San

arter.

Michele blir aldrig en besvikelse för den sam har sinne för det sköna. för )jus och

frid.

Turismen på Capri leve r

högt pii Axel Munthes skapelse. Men trots den Iivliga besö ksfrekvensen i San Mi-

chele kan den sam så önskar hitt a pl atser där mao i t)lst-

" aden och ljuset i sin fant asi kan leva med i vill an d å dess

skapare bodde där.

Promenera

tili exe mpe l frän bostadsrummen vi a 10ggia n tillsamm ans med den svenska drottningen Victoria vars Iivmedikus Axel Munthe varo Drottningens två hundar finns för öv rigt begravda i San Mi cheJes

trädgllrd . Två marmorplattor rn ed namnen T om och Fellow minner om dem.

Promenaden i loggian

bjuder på obeskrivli ga skönhetsupplevelser. Här finns bl.a. ett mosaikbord sam uc·

En1igt uppgift över 800 olika Gil tili slut in i kapellet.

Här mö tcr en stilla frid som

förflyttar dig bortom tid och rum . Sitt en stund och se på träskulpturen av ärkeängeln

Mikael. Gå sedan ut tili kapellets loggia, lägg handen på den egyptiska sfinxen och önska dig till baka tili villa San Michele. Sfinxen uppfyller alla goda önskningar och dett a är en av dem .

Soken o m San Michele har (ö r övrigt en dj upt tragisk historia. Axel Munth e som älskade Ijuset miste sin sy n och sk rev slutet av boken som blind . Han lämna-

de Capri för alltid år 1943 och avled i Stockholm 1949.

Han testame nterade San Mi chele tili svenska staten so m numera upprätth åller dem sam ett minnesmärke över Axel Munth es och många and ras skö nhetslängtan.

Kåseriet om San Michele sprungligen prydde et! klosteraltare på 12oo-talet men ingick i Västra Nyland den av Axel Munthe påträffades 11 augusti 1976. Jag skrev sam lvättbräde på Sieilien . det efter en veckas vislelse i Bägge sidorna i loggian juli samma år på Ischia - ön pryds av skulpturer frlln an- dit Eija ska föra en pensiotiken , både i origin al och i närsgrupp nästa år. San MikopioT samt fragment av an· chele gjorde ett djupt intika s.rkofager och bygg- tryck på mig och min dröm nadsfriser. Här finns bl.a . har sen dess varit att få återHypnos, sömnens gudom . se platsen. Det hoppas jag Den rn ärk ligaste skulpturen är dock porträttbysten av kunna göra tillsammans med kejsar Tiberius som under Eija höslen 1989. sin a clva sista levn adså r bodd e på Capri . Histo rierna o m hans levnad på Capri är hårre sa nde.

Fo rtsä tt promenaden ti li

pergolan sa m bjuder på en

11

rese- och kursprogram för 1989 SPARA MITTUPPSLAGET

SPARA MITTUPPSLAGET

Teaterresa tili Sthlm

VINTERSAMLING Helsingfors Mäss- och Kongresscenlrum . feslsal C 1, Järnvägsmannagalan 3, Helsingfors, den 22 februari 1989 . Kaffe serveras från kl. 13.00.

Fesprogrammel börjar kl. 14.00.

Middag serveras i Mässcenlrels reslauranger kl.

17-19.

Utförligl program i God Tid 1/89.

••j ;fJ~ tJ i #~. den 10 februari 1989

Koslnader mk 160, -/person. Avgiften inbelalas på konlo: Hfors Sb 405511-10005034 eiler Pg 1203 95-8.

TOLVSKILLINGSOPERAN

Anmälningar föreningsvis senasl 22.1.1989.

Berlol! Brechts slora genombrottspjäs. I rollen som Mackie Kniven - Johan Rabaeus, 'saml Ewa Fröhling och Björn Granath.

den 11 februari

SOMMARDAG I JAKOBSTAD 14.6.1989 12.00 13.00 13.30 14.30 16.00 .a.00

Kaffe serveras i Ishallen Dellagarna hälsas välkomna Samling i Pedersöre kyrka Rundtur i Jakobstad med lokal guide Måltid i Ishallen Programfest i Ishallen med dans Möjlighet all mot extra avgift avnjuta en sen supe på någon av stadens krogar.

Della är förhandsinformation. Vi återkommer i God Tid nr 1/89 med eli utförligare program och övriga uppgifter om anmälningsförfarande och prisuppgifter. Föreningarna sköter själva sina researrangemang. Hotellbokningar genom resebyrå Tourella. Se deras bifogade annons i della num-

I New York, London ,Tallinn, Amslerdam, Budapesl, Berlin, Paris m.fl. . . . har ordel CABARET blivil varumärkel för en av världens mesl spännande roliga och dramaliska musicaler! Nu har den Slhlms-premiär i slulel på januari. I ensemblen ingår Bertil Norström, Margaretha Weivers m.fl. och Rlco Rönnbäck som säkert är bekanl från "Öhmans varuhus" .

mer.

Lindholm Lines buss i Ekenäs kl. 15.00 och i Karls kl. 15.25.

Den 10.2. Sjöfrukosl ombord , ankomsllill STHLM kl.

09 .00. Bussen slår tilI vårt förfogande hela dagen.

Vi bor på del komfortabla slorholellel Prince Philip i Kungens kurva. Sam liiga hoielI i Cenlrum är nämligen fullbokade på grund av pågående inlernalionell möbelmässa - den kan du ju också besöka! Men ingen fara för oss - vi har ju vår egen bussi Passa på i alla fall här på Skärholmen att la dig en 4 min:s promenad så får du uppleva Skand lnavlens största shopplngcentrum. Vårt hoielI är handikappvänligl med såväl rökfria som allergi-rum. Busslransfer lill Dramalen.

Den 11 .2. Kaffefrukosl på hoielIel, dagen fri. Reseledaren informerar om bussens Iransfertidtabell. KI. 16.00 malineföreställning av CABARET på Oscars .

Om Du önskar kan Du boka in Dig för en lätt måltid efter föreslällningen, därefter Iransfer lill Värtan varifrån m/s Wallamo avgår kl. 21.15.

Söndagen den 12 febr . .Ankomsl lill Åbo kl. 08.00.

Busslransfer tilI Hfrs, Karis och Ekenäs.

Priset mk 1 320, - inkluderar: • buss tili vårt förfogande under hela resan • bålbiljett i 2-pers. hytt, kaI. B med dusch och WC • logi i 2-pers. rum m. dusch och WC • biljetter lill DRAMATEN och OSCARS, vardera på främre parkett • sjöfrukosl den 10.2 och kaffefrukosl den 11 .2.

• avbeslällningsskydd.

Tips angående pågående evenemang i Slhlm : Natlonalmuseet: Den ryska ikonen 1000 år.

Stadsmuseet: Kakelugnar. Nordiska Museet: Kolla kläder - Paris - Sthlm - 300 år.

Fundera ut vad som intresserar just Dlg !

VÄLKOMMEN TILL JAKOBSTAD 14.06. 1989 Vi hjälper tili med bl.a. följande:

-

SPARA MITTUPPSLAGET

hotellbokningar matreserveringar guidade rundturer skärgårdsutflykter charter bussar alla slags resebiljetter

Diskutera i Era lokalföreningar som isin tur kontak1ar oss. Det blir fördelak1igare att resa, bo och äta i gruppo

Georg Malvius en av Sveriges främsla regissörer har hand om jättearrangemangel.

Ja, dessa två pjäser har vi Iyckals boka för den 10 och 11 februari för våra Irogna "vinterteaterkryssare" .

Avfärd den 9 februari. Samling i Södra hamnen hfrs kl. 16.30 där landgångskorten delas ui liII m/s FINLANDIA. Deltagarna från Västra Nyland sliger på

SVENSKA PENSIONÄRSfORBUNDETS OSTERBOTINISKA DISTRIKT Ombudsman för Osterbollen: Else-Maj Johnson Levonsg . 14 65200 VASA 20. Telelon : 961-11 94 10 Vänligen ring helst kl. 9 - 11 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307. Vasa Sparbank 104003962-6

LA OY AB - Resebyrå - Travclagcncy

ETT NYTT STRÅLANDE

Rådhusgalan 11, Jakobslad Tel. 967 - 13700

HAVSHOTELL MITf I ÅBOLANDS sKÄRGÅRD H 0 TEL

Kom med SPF tili VIKINGASPELEN

i Sibbo Söderkulla, onsdagen den 19.7.1989 kl.

19.00.

Anmälningar helsl föreningsvis tilI förbundskansliel tel. 90-7918 95, senasI15.4.1989. Gemensam Iransport för personer bosatta i Helsingfors - Esbo - Grankulla.

Biljettpris mk 60, - + Iransport mk 40,- . .

Tolalt mk 100,-. Inbelalningar på konlo: Helsingfors Sb 405511-10005034 eiler Pg 1203 95-8.

Bokning sker i den ordning anmälan kommer SPFkansliel tillhanda - dock senasl den 15 januari - per tel. 90-79 18 95. Anmälan är bindande då förhandsavg. mk 300,- har erlagls.

Teknisk arrangör: LL Tourist Service Reseledare: Eija Francke Arets föreställning på Dramaten och muslcalernas okrönta drottning väntar på Dlg! Wlllkommen, bienvenue, welcome .. . . . . !

S'fRbNDBO NAGV • 9U-516 11

Möten (au·utrustning), firmaJester, bemärkelse~~e~~r~~::::ä1lar (bubbelbad), utfarder odI

GodJul och

o

Gott Ny tt Ar

et LL Tourist Service 10600 Ekenäs

10300 Karis

Formansallån 9

Högbergsg. 3

Telex 13·119 Telex 13-156 Telefax 911·62 022 Tel. 911·31 444 Tel. 911·14 620

00100 Helsingfors 10 Arkadiagatan 21

Telex 12·1796 Tel. 90-440 041

VÄLKOMMEN !!!

"RUSKARESAN"

går i år tili Lofoten med start från Helsingfors 17.8.1 989 över Vasa. Relur också över Vasa den 23 eiler 24.8.89.

Närmare om program och koslnader i God Tid 1/89.

Preliminära anmälningar liII förbundskansliel lel.

90-79 18 95. Jerker Nyberg är reseledare med Edgar Dahlslröm som chaufför.

HÖSTENS TEATERRESA - 1989 tili STHLM I detta skede finns det inga uppgifter attlillgå angående pjäsutbudel, men naturUgtvls kommer resan att bli avo VI återkommer I nr. 1 eiler 2 av GOD TIO

• Halvpension under hela resan: frukost, lunch eI. middag , den 2 maj helspension.

• Avslutningsmiddag med galameny pä restaurang Kediv Kasir • Lätt mältid på flygresorna Hfrs- Istanbul- Hfrs • Rundresa med buss enligt progra m inklusive samtliga e ntreer och utflykter (inte Prinsöarna) • Modern svensk turistbuss m. aircondition , toalett, kylskåp , kök , läslampor, fullständig radio-ba ndspelare o . högtalaranordning samt video . Busse n av mä rke t SETRA s k "dubbeldäckare".

• T eknisk a rrangö r: LL Tourist Service.

• Samtliga färjkostnader • Pä vissa platser medverkar loka la guide r. men huvuda nsva ri g fä rdle dare och guide är FM Ingemar Ringqvist frå n INTERSOL i Malmö - välkänd och högt uppska ttad av alla de SPF:are som haft fö rmäne n a n under tidiga re resor, t.ex. sen aste vår till Be rlin och Prag, göra hans be kantska p. Som e rfare n TURKIET-reseledare komme r han an " mätla" vår kulturhunger även unde r denna resa.

• SPF-Iedare är Eija Francke som biträder Ingemar.

• 8-sidigt de ta ljprogram utsände s till dem som erlagt l rate n .

Preliminära anmälningar till SPF-ka nsliet pe r te l.

90-79 1895 . Fö r närm a re uppl ysnin ga r kont akt a Eija Francke tel. 90-59 80 72. Deltagarkvoten begränsad. I priset ingår inte • m ältidsdrycke r • va rietebesöket den 29 april • ev . extra må ltide r eI. utflyk te r utanför grundprogramme t.

VALAMO

/

,

Turkiet har tack va re sina ko mfo rt abla hotell och sina att raktio ne r frå n gå ngna tide r fö r oss nordbor blivit det modema tu ristmålet. A tt resa till Turkiet är an mö ta de olika kul turer som dragit fra m ge nom tiderna och att fi nna , an det som e n gå ng blev be römt fortfarande fi nns kva r, t.o.m. en av "världe ns sju underverk".

Hä r får du uppleva , an det inte bara va r frågan o m en saga i din historiebok, då du vandrar på Tro jas gator eller sitter isolen dä r för l 000-tals år sedan kanske Sköna Helena och Paris satt. Också Zeus-templet står kvar innanför de murar, som O dysse us och Akilles sto rmade med den odödliga " trojanska hästen": PRELIMINÄRT PROGRAM: Den 27 apriJ. Flyg Hrrs- Istanbul via Kastrup med SAS. Middag och logi på Hotel Olcay i Istan bul Den 28 a pr il. He ldagsrundtur i Istanbul med lunch på typisk turkisk restaurang. Vi besöker bl. a.: Hippodromen, Blå Mosken, Haghia Sofia och Topkapi-palatset med sin väldiga skattkammare.

Den 29 april. I dag är det basarern as dag! De n stora inomhusbasaren Ka pali Carci med sina över 6000 butiker utforskas. Här få r vi bekanta oss med den o rientaliska mentali teten, lära oss pruta och köpslå. Mattor, antikviteter, lädervaror , guld , silve r m .m. frestar oss. Också den Egyptiska Basaren och Kryddbasarerna gästas. Efter detta är vi mogna för en båttur på Bospor eo och ett besök på de n asiatiska sidan av Istanbul. Tillbaka i Europa igen fö r oss bussen upp till Ru melifästningen. H emkom na vilar vi ut för ett fri vi ll ig t besök under kvälle n på nattklubben "KERVASARY". Middag, fo lklore, magdans, högkl assig varieteunderhållning, musik och dans (se fri v. tilläggs.avg. ) Söndag 30 april. För intresserade a nord nas med bärplansbåt en utfä rd ti ll PRINSÖARNA - Biiyiik Ada, sam i tiderna användes sam förvisningsort fö r miss· hagliga medlemmar av kejsarfamiljen . Numera är den exklusiv avkopplingsmiljö fö r välsituerade istanbulbor och en oas fö r turiste r. Dagen fö rdrive r vi med promenader, drosktur - biltrafik förbjuden - bad och shopping. Fiskrestaura ngern a vid strandprome naden lockar. Middag på hotellet. V ALBORGSMÄSSOAFTON! Må ndag I maj . Efte r frukost lämna r vi hote llet och kör mot Kartai dä r vi tar färj an mot Yalova på andra sidan Marm arsjön . Vid lunchtid når vi den 2000-åriga staden BURSA vid fo ten av berget Ula Dåg. Logi på cent ralt beläget hotell . Rundtur med buss och till fots i det f.d . ottomanska rikets huvudstad , med välbeva· rade byggnader från 13oo-ta let. Besök bl. a. i de n grä· na marmormosken YESIL CAMlL, i det gamla befästningsverket och naturligtvis i de världsbe römda siden· basarerna. Middag på hote llet.

Tisdag 2 maj. BURSA-IZMlR (f.d. Smyrnal - KU. SADASI. Under resan kan vi förvänta oss många spännande upplevelser: kamelkaravaner , fårj ordar , turkiska kolmilor, marknader , zigenarläger m .m . Hällpunkter un-

de r dage n städe rn a Balikesir, Akihisar och Manisa innan vi passerar IZMIR fö r an på kvälle n nä fram till KUSADASI och ho telle t som ligger m ittemot ön Samos. Midd age n väntar.

Onsdag 3 maj EFESUS och IZMIR. KOri bussresa till Efesus, de n bäst utgrävda av de joniska städern a . Med lokal guide kommer vi att bli insatta i stadens ä ldsta histo ri a.

R este n av dage n kommer vi att tillbringa i IZMIR (Smyrn a) - en av de vac kraste städern a vid Medelhavet , NATO :s högkva rter. Men också ur historisk synpunkt mycket intressant . De n ä ldsta bebyggelsen frän 3000 år f.Kr. - alltså samtida med Troja . Guidad rundtur till sevärdhe te r och i basa rkva rteren . Övernattning i E fesus.

Torsdagen 4 maj KUSADASI - lZMIR-PERGAMONCANAKKALE. Via lzmir upp till Bergama och det gamla Pergamon där vi nä rm are studerar utgrävningarna . Vi fö rfJ yttar oss ti11baka i tide n till de n pe riod då staden var en viktig hamnstad vid samma nflöde t av tre floder. Besök på arkeologiska och e tnografiska museerna. Efte r lunch i Bergano norrut genom be rgs massivet Kaz Dagi. På marknadsplatserna ka n vi inhandla kryddor, torkad frukt , oliver , saffran och minta. Ev. ocksä besök i antika A sson och vidare till CANAKKALE och vårt hotell vid stra nd prome naden vid Dardanellsun· det.

Fredag 5 maj CANAKKALE- TROJA-GALLlOPOLIHALVÖN - ISTANBUL Besök i antike ns Troja - en förfJyttning ti11baka i tiden till de t tro janska kriget och till händelserna i Homeros odödli ga epos Illiaden och Odyssen .

Tillbaka till Canakk ale dä rifrån vi tar fä rjan över Dardanellerna (He llespo nte n). Vi kör längs det strategiskt viktiga sun de t upp ge no m bergskedjan Ga nosdag ne r mot Marmarsjön och in till Istanbul dit vi anlände r i god tid fö r e n vilo paus inför resans AVSLUTNINGSMIDDAG med festme ny i e tt ga mmalt furstepalats med unde rbar utsikt över Bospo ren . Busstransport.

Lördag den 6 maj ISTANBUL - KASTRUP-HFRS. E ft er frukost tid fö r basar· eI. museibesök . Samling på hotellet fö r avfärd kl. 15.00 . Planet lätta r kl. 17 med ankomst till Kastrup kJ. 19.20. Hfrs-planet star· tar kl. 20.30 och i Hfrs är vi framme kl. 22.50.

SVIR ONEGA PETROSKOI

Sommaren 1989 Då VALAMO-SVIR-kryssningarna sommaren 1988 inleddes stod 1000 och åter 1000 i kö lör att åka med.

Somliga av lörkrigsnostalgiska skäl andra lör att Aterse bekanta trakter Irån krigsåren.

Att det blev en populär rutt har vi bevis på i det att kön lör detta år lär uppgå tili 10000!.

Faktum är i detta skede att Svenska Pensionärslörbundet lör sina medlemmar kommer att lå en kvot om 100 platser, men att datum ännu inte är klart.

Av dessa går 50 platser tili Österbottnlska dlstrlktets medlemmar medan de 50 återstående platserna är Iritt Iram för alla SPF-medlemmar att ansöka om.

Deltagarna Irån Österbotten startar tili Leningrad med egen buss och den andra bussen startar Irån Hlrs.

Vårt kryssningslartyg blir m/s SERGEI KIROV ett underbart lartyg med enbart ytterhytter lörsedda med all den komlort man kan önska sig, kan jag intyga av personlig egen erfarenhet Irån sommaren 1988.

MED EN SOM VI HOPPAS I ALLT LYCKAD RESA TlLL ORfENTEN MED LL TOURIST SERVICE OCH INTERSOL Resans pris mk 5 990,I priset ingår: • A yg Hfrs-Istanbul - Hfrs med SAS • Inkvarte ring i dubbelrum m . badldusch WC , tel.

Aircondition på samtliga hotell m . undantag av hote llet i Canakkale. Hotellstandard av hög medelklass i Istanbul , Bursa och Kusadasi. I Kanakkale ngt. lägre

Vi räknar med att i nr 1/89 kunna ge delinitivt datum, detaljprogram och pris.

Eila

13

Förläng sommaren Res med SPF tili ISCIA

OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA

VÄLKOMMEN TILL

MASKERADBALEN

den 12 augusti -89 på ECKERÖ

TOSCA

den 23 sept. - 7 oktober eiler 1 vecka 23.9-29.9 Överallt är ön ISCIA med dina traditionella bad och möjligheter tili mångsidiga värmebadbehandlingar känd och högt uppskattad.

Men också för den som bara viII njuta av en underbart vacker natur, havsbad och soi är ISCIA rena paradiset.

ISO LA VEROE - de gröna öarna är det epitet som man ollast hört förenat med vårt resemål. Detta tack vare öns bördiga vingårdar, kastanjeskogar, pinjerna, agavebuskage, citrus-fruktträden , platanerna och den frodiga allt täckande grönskan. Vårt hoteII:

o Det stora post· ock tuUkuset i Eckerö, upp!örl 1838, renoveras just nuoSommaren 1989 gästspelar Finlands nationalopera i den ovanliga miljön.

26 juli 1989 Tili självaste premlären på Kungliga Svenska Operans föreställning av Pucclnis storverk TOSCA har det Iyckats oss att erhålla A-platser.

Resan sker denna gång enligt följande : Den 26 kl. 7.30 avfärd från Hfrs järnvägsstation tili Parikkala, där buss möter - frukost får vi ombord på tåget. Längs Punkaharjuåsen för bussen oss tili Retretti där vi beser Ilja Repln·utställnlngen.

Med S/S Heinävesi företar vi en härlig Salmentur in mot Nyslott. Lunch serveras oss ombord. Sedvanligt torgbesök och fritid tills vi söker oss tili operaborgen.

Eiler föreställningen relurresa tili Hfrs i I klass sov· vagn.

Ankomst tili Hfrs den 27 juli kl. 07.05.

PARCO EDERA ligger på ca. 5 min:s promenadväg från havsstranden i trivsam lugn miljö där pinjeskogen skapar lummig stämning. Hotellet har mlneralvattenpool - bas· säng oc;:h möjlighet tili olika badbehandlingar.

Under O·rundturen åker vi längs den 35 km långa ringlande natursköna vägen många hundra meter upp över havsytan. Vi beundrar härliga vyer bl.a. i Baran och i Serrara Fontana och bekantar oss med många småstäder bl.a. de av alla konstnärer högt uppskattade Forio och Lacco Amero.

Den som önskar kan dessutom företa heldagsturer tili ön Caprl eller/och tili Pompelj-Amalfl och Sor· rento. Egna turer på Iscla kan du företa med mini· taxl ett billigt och behändigt fortskaffningsmedel. Om de varma hälsobaden och andra badtjänster speciellt lockar, kan du företa en ca 1 t:s resa med buss tili det vidsträckta Poseldon·badområdet. Besöket är avgillsbelagt, men området med sina 1O-tals bassänger, fantastiska sandplager och mångsidiga strandtjänster och restauranger är något du absolut bör pröva på.

Vår resa är upplagd enligt: mk 3,640,2 veckor med halvpension 1 vecka med halvpension mk 2,460, - - 2,590,Tillägg för balkong mk 100,- .

Resans prls mk 1370- 1420,(beroende på operabiljett) I prlset Ingår: - tlr tågbiljett, dagvagn kl II, sovvagn kl I - busstransport frukost och lunch den 26 - entrebiljett tili Retretti och Tosca Obllgatorlsk lörhandsanmälan per tel. tili SPFkansliet 90·79 18 95.

Blndande boknlng genom att Inom januarl på SPF:s konto Hlrs Sparbank 405511·10005034 inbetala första raten mk 400, - .

Teknlsk arrangör: Helsingfors Resecenter SPF-reseledare: Eija Francke

Maxlmal dagstemp.: sept. 28° okt. 24° Havsvattnets medeltemperatur: sept. 23° okt. 20°

DIN RESA

Resans prls Inkluderar: - halvpension i 2-pers. rum på Hotel Parco Edera, 3-stjärnigt hotell m. dusch och WC flyg HfrsNanda- Neapel tlr bussresa Neapel - Iscia tlr Iscia - ö-turen varm måltid under tur- o. returresan Solresors guides tjänster SPF-reseledarens tjänster under hela Isciabesö· ket.

~

ATLAS-MATKATILONG TOURS Runebergsgalan 40. 00260 HELSINGFORS, lel. (90) 496 066. Telex 124 989, Telefax 408 276.

tl~ '"';~~l\\l\G~fU\.\.

Övrlga avglfter: - annulleringsskydd mk 45,- Ev. tilläggsavg. för enkelrum - Capri-turen , 1/1 dag ca mk 150, - Pompeij-Amalfi-Sorrento 1/1 dag ca mk 175.

Prellmlnära anmälnlngar tili SPF:s kansll tel.

90·79 18 95. För närmare upplysningar kontakta SPF-reseledaren Eija Francke tel. 90·59 80 72. Anmälningarna bokas I den ordnlng de kommer SPF· kansllet tlllhanda.

~~

W(~ \) f\1\'l\ "\~\\l\

SolarMeds rehabiliterings- och badanläggning på del soliga Teneriffal

~ U########:#:#.:#:~Ut#U #:

IU A~~!!!!~~~. .~~~. .~~~! ~:.., U

ca 4700, Paris i pask ....................... ....... 22.3.·89 6 d

ti

U 'M :

ö' U

u:*' ~

H

HOLLAND -89 Blommande Holland ................. .. .17.4.·89

8d Holland populär ... ... ........ .. .......... 18.4.·89 7d lIallen - Gardensjön ......................1.6.-8915 d ANSLUTNING FRAN HELSINGFORS - ABO - NAoENOAL

Beställ resekatalogen!

##-. "

u:

U

.M :

#.

#.

U .M :

#.

#

#

:' ':

ft#-

"'.7!. ##

~U"IIU~~ ••

Bussplan, 22100 Marlehamn, 928·11570

#; ~

######:U-U #U1t-####U#

Tili ert förfogande slår även tusen kvadratmeter toppenmoderna och trivsamma fysikaliska vårdutrymmeno Dessutom har vi tre olika utesimbassänger med olika temperalurer.

Tag kontakt med vår byrå, eiler din egen resebyrå för tilläggsuppgiller. Välj rese· och hotellpakel enligt egna önskemål, och reservera behandlingar och vårdpakel av SolarMed. Vi hjälper gärna tili med att samordna gruppresor. Lägg samtidigt märke lill våra förmånliga grupprabatter.

Ps Vår kompetenta vårdpersonal talar förstås även svenska. Ds ~

VÄLKOMNAI

/ S0 lar M ed \ Bilmarl<sgalan Vår byrå.

1

I

~;;;;;;;;;;~ 20300 Åbo

lel, (921) 310311

I det nyrenoverade imposanla av C.l. Engel ritade post· och tullhuset från tsartiden uppför vår Nationaloperas ensemble Giuseppe Verdis MASKERADBALEN. Handlingen rör sig kring den för alla kända operamaskeraden i Sthlm 1792, som ledde liII mordet på Gustav 111.

I Eckerö uppförs den svenska versionen och i en av huvudrollerna får vi uppleva Walton Grönroos.

Lördagen den 12 aug. avfärd från Hfrs kl. 06.30 med Lindholm Lines buss tili Åbo. m/s Amorella avgår kl. 10.00 med ankomst tili Mariehamn kl. 15.30. Lunch ombord. Buss transfer tili Hotel Park Arlandla. KI. 18.45 startar bussen tili Eckerö.

Eiler föreslällningen retur liII vårt hotell. Frivillig kamratsupe i kabinett på hotellet å mk 85, -: fiskgratäng, sallad O. bröd .

Den 13 augustl Kaffefrukost på hotellet. Buss tili vårt förfogande under dagen i Mariehamn. VIkingIInjens m/s Viking Sally avgår kl. 14.45 med ankomst tili Åbo kl. 20.00. Busstransfer direkt tili Hfrs.

Prls mk 940,I prisel ingår: de nämnda bussresorna - båtbiljett Åbo- M:hamn - Åbo (däck) - lunch ombord den 12.8. logi inkl. kaffefrukost i 2-pers. rum med WC och dusch - biljett liII operan (mk 250,- ) avbeställningsskydd Teknlsk arrangör: LL Tourist Service Reseledare. Eija Francke Komblnera ett Alandsbesök med en kulturhändel· sel Anmälnlngar tili SPF·kansliet tel. 90·79 1895.

WILLIAMS BUSS PRELIMINÄRT RESEPROGRAM 1989 Avr. Ol.03 SPANIEN 17.04 HOLLANO 22.04 PARIS 02.05 MAINAU 03.06 LEGOLANO 05.06 HAROANGER 10.06 KOLMAROEN 16.06 SKARA SOMMARLANO 27.06 NOROKAP 03.07 LEGOLANO 08.07 KOLMAROEN 08.07 JYLLANO OB.07 SAlMEN RUNT 14.07 BOTTENVIKEN RUNT 15.07 PARKENZOO 17.07 GOTLANO 22.07 STOCKHOLM HURTIGRUTTEN, 22.07 mOLLSnGEN-GEIRANGER 27.07 DLANO 28.07 SKARA SOMMARLANO 05.08 FURUVlK COUNmy 05.08 GDTA KANAL 05.08 PARKENZOO 09.08 SLOTTSRESA I MELLERSTA SVERIGE 12.08 KOLMAROEN 17.08 SILJAN, höga kuslen 19.08 POLENRUNT 28.08 HAxoRNAS HARZ 02.09 DSTERRIKE 06.09 HIIRJEOALEN 17.09 JUGOSLA VIEN 21.09 5 SJDARS RESA 01.10 PORTUGAL 06.10 RATTVIK 08.10 RUOESHEIM 22.10 TURKIET

22dgr.

8dgr.

9dgr.

9dgr.

4 dgr.

7dgr.

1 dag 3dgr.

9dgr.

4 dgr.

1 dag.

4 dgr.

4 dgr.

6 dgr.

1 dag 4 dgr.

1 dag 8dgr.

4 dgr.

3 dgr.

2dgr.

2dgr.

1 dag 6dgr.

1 dag 4 dgr.

9 dgr.

6dgr.

8dgr.

5dgr.

14 dgr.

10 dgr.

18 dgr.

3dgr.

7dgr.

21 dgr.

'lDJUJJAMå°'t;;.

WILLIAMS BUSS AB

BlJSSRESOR

STRANDGATAN 4

TEL. 928 · 15055

22100 MARIEHAMN

Nummer 1 av

Restaurant

,

utkommer den 7 februari 1989. Bidrag och material tili numret bör vara redaktionen tillhanda SENAST den 24 jaouari 1989 under adress: Redaktionen för God Tid, Centralgatan 87 D , 10300 Karis .

Manuskript, som inte beställts av redaktionen, returneras icke.

)

.

BESTÄLL NU AT DIG SJÄLV ELLER GE SOM GAVA Motions -Trampan

b'BSGals

A

I NAGU GÄSTHAMN

Här lörnlmmer du en doft Irån del Iranska kökel mlll I del saltslänkla skä rgårdshavet.

A-rälllgheler VAra FRANSKA KOCKAR bJuder pA lunchmenyer, Il la carte och en ulsökl gourmetmenu. Öppel alla dagar.

Tel. 926-516 44

• Slelhelen !Drlvlnne, • Blodomloppel sUmuJer" • Du bllr tIIllreds med dlg Illlv.

Fotmassagerullen med

KANSLI

Jag beställer mot postlörskon:

1 den 2 den 3 den 4 den 5 den 6 den 7 den

EN VECKA SOM VÄCKER!

7 februari 21 mars 16 maj 4 juli 19 september 31 oktober 12 deeember

Material tili nr 1/89 bör va ra redaktionen tillhaoda senasl den 24 j aouari.

Programmel omfallar föreläsningar, diskussioner, samvaro, molion mm.

Varje dag behandlas eli skill ämne. I Individen. II Kosl, hälsa och molion. 111 Filosofi , Iro, samhälle och miljö. IV kullur, hobby och sludiebesök.

Kursavgift : 600 mk vilkel inkluderar kaffe, lunch, kaffe, middag saml föreläsningar alla dagar.

För inkvartering Iillkommer en avgift å 200 mk.

Anmälan lill Finns fOlkhögskola, lel. 90-81 1205 kurssekr. Ilse Vaenerberg .

Anmälan senasl 14 dagar töre kursens början.

...... ......... st Aku·ped

L

Näradress ............. .. .. .. .. ................ ....

Sönd kupongen redan Idag tel. 962·534 21 ~s~re.:.:. :.... _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ~e~~ ~I~ _ _ _kl~8~::2~ _

RING 928-280 40

ÖPPET ARET RUNT

hOlellrum, privalrum .

stugor, pensionat , gästhem.

Vi ordnar ailI del praktiska.

101HIN

landsresor

Västra Yttemäs, SF~221 00 Meriehamn , tel. 928·11183

ÅRETS MUSIK~~SSNIN~~

,~.......

. . . . . . . . .'" --,. .. , ~.....

me sångare och musikanter från hela Svenskfinland !

Upplevelser ei la Amorella.

Den nyaste och vackraste. Från Abo.

• •

grupparrangemang.

rundturer, program.

}~~

~;~=~==

~GLI

• •

-~io..

_

Boka Din Amorella -resa på närmaste reseby rå!

64610 OVERMARK

Namn

VIKING LINE

M/s Amol'ella äl' här. Den j örsta av de j em nya Viking Line -båtarna.

Det största och vackraste hotellet i Åbo - med 2000 bäddplatser.

Smaksensationer i j em restaura.,nger.

Dans undel' sljärnorna. Från Abo tili centrum av Stockholm. Ett ny tt tidevam hal' börjat i Åbo.

.

SC~Nnos

........ st motionstrampa

Postporto tillkommer

FOLKHÖGSKOLA

nr nr nr nr nr nr nr

Ha en Aku·ped liU handsvidsängen och ruUa lönerna nagra mlnuler va~e morgon. Del ger en upplggande Slarllördagen.

-------------

pA FINNS

1989

Detta ar en tränlngs. redskap som anvånds lör an fOrbänra spansten och styrkan I musklemaoch lika rörlighelen I de ledersom ~

Vld ert skrivbord ...

•

Besökstid: Vardagar. utom lördagar kl. 10- 14 Kansliats telefon 9G-791 895. Kanslisekr. Maj-Bri" Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonlo: Helsingfors Sparbank 405511 -41177 Postgi ro: 1203 95-8

17.2.1989 10.3.1989 14.4.1989 12.5.1989

Vld Ilsnlng.

Framför TV:n. .

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56

13061008-

Når du använder Motlons Trampankandu sltta I dln skOnasle Janstol Ivar· dagsrummel , Ilna på TV eiler lasa en bok.

ru ar San er bekväml Placera IOttema pa Aku·ped. Aör fOttema lram och tlte, I monakt som vid gång.

Svenska Penslonärslörbundels

Den Den Den """""""---_ Den

- aktuellare än någonsln nu när

vädret bllr kallare och vlgb,norna hala och os~kra aH gl pl.

--~

.=~

Tldtabell och program Ler. 22.4.

19.30 21.00 5en. 23.4.

Res med Finlands svenska sång oeh musiklörbund tili

R

I

G

24.00 lIJ.12 t1.00 15.00 17.00

A

18.00

22-25 april1989

Avlärd Irån Helsinglors 510r show med Kjell LennA, artister och allsång på expodåck Broadway-show på expo-dåck 5amrepetnioner ter sång och musildörbundets gruppor Lunch Ankomst tili Riga 5ångarna Iramtråder pA Konserthuslrappan Konsert i Konsertkatedra!en med bl.a. kammarl<ören Avesol (Lettlands Iråmsla karl, symfoniorkester, manskar

2.1 .00

Programledare är Kjell Lönnå Sveriges populäraste allsångs- oeh körtedare Övriga artister: operasångaren Caj Ehr· sledl, allroundpianisten PerOstern, sång· gruppen Vitrae, samt lörbundets egna Rörer oeh orkeslrar. Dessulom spelmansmusik, lolkdans, allsång ele.

Mån. 24.4.

09-15

Tis. 25.4.

11.00

16.00

510rshow på Sally Albatross med Kjell LennA, artiSter och allsång, Broadway show, dans Rundlurer i Riga - den gamla kullursladen Avlärd Irån Riga, middag, program, underhAlI, dans Ankomst lill Helsinglors

Prlser Från 1.450 mk. Inkl. program, hytl oeh mat ombord Boknlngar oeh närmare uppglfter Finlands svenska sång· oeh musiklörbund, Handelsesplanaden 23 A, 65100 VASA,lel. 961/121211

I I I I I I

J

15 dagen i Mariehamn , resan tili Mellsomvik i Norge och Visst hörde jag en vänin· mycket , mycket annat. För När detta nummer av att inte tala om hur många G od Tid utkomme r firar vi na häromåret berätta att goda vänner jag fått under Lucia·dagen. Det blir för hon hört sina barn diskutera varje år alltmera vanligt att vems tur det var att ha far· å ret .

Eftersom jag är så er· varje on har sin egen Lucia . och morföräldrarna hos sig Me n inte bara orter har en under jule n. Diskussionen barmligt dålig på att minnas egen Lucia .o cksä företag giek inte i de n positiva sti- namn så häller jag fonfaran· de på att lä ra mig namnen och andra inrättningar väljer len .

Ett år reste så "de gamla" på er alla. Namn är svåra att sin egen Ijusbäre rska .

Legenden om den ur· bart och iirade jul på egen lära sig och när man som jag absolut viII kaila Gunnel sprungliga Lucia ha r ingen· hand .

Men de gö r, e nligt vad jag B jörksta m för Laila och ting med dagens Ijusbärers· ka att göra . Lucia var en fö rstått nu efteråt , inte om Waldemar Sjövall för Tor· ung Ilicka pä SiciUen som tilltaget. Varken "de gamla" sten så förstår ni kanske.

Men det går framåt. . . dog martyrdöden 300 e .Kr. eiler ungdomarna hemma I referatet från höslmöte t Och nångång pä 16oo·talet njöt på samma sätt av julfi· inleddes Lucia·traditionen i randet. En viktig del av fa· har ni säken läst att God Värmland och kom smä· miljen saknades - men det Tid nasta år kommer ut med upptäckle de först nä r de hela sju nummer. Orsaken ningom tili värt land. 'f Att valet av Lucia kom· skulle fira årets största hög' står också att läsa i refera· tet.

Och förutom sommar· bineras med en insamling tili tid på varsitt håll.

1 ställe t för att gå på var- dagen sä hoppas jag att ing· JO'.. välgörande ändamål är nuAh, vad vi trivdes i "gänget". Artikelfölj'attaren Allita Ingvall t.V. skymmande me ra också det e n tradition. sitt håll och älta besvärlig· enti ng från våren ska Iigga Klaus och Maj-Britt Liljeros, Hfrs samt Dorita och Kurt Nyberg, Esbo, Gunnel Wana- Och den traditionen har vi heterna sä kan det vara på kva r i min korg här på re· all anledning att stöda ~å sin plats att prata med var· daktionen när jag börjar mo, Tammerfors, Ulla Lupander-Lampenius, Hfrs och Greta Jönsson, Ekenäs. nummer fem länge det finns gruppe r i andra - gamla och unga - förbereda vårt samhälle som inte har så kanske besvärligheterna 1989. D .v .s. materialet blir ligen förvaringsrum fOr säd alla ser fram emot, histori· Munthes St. Michele på det så bra. Det finns alltid övervinns e iler blir små och inte sl1 gammalt eftersom eiler rotsaker. Husen var ens vingslag tycktes svepa Anaeap ri och Tiberius Villa sädana som faller utanför obetydliga. Det är sist och nummer fyra planeras att omkring två meler höga, förbi i tystnaden och solgas· Jovis med klippan från vii· vå r välfä rd hur bra vår so· slutlige n inte så viktigt med komma ut den 4 juli. Lämp· byggda av stenar överlap· set. Att en hei stad blir täckt ken kejsaren störtade gunst· ciala lagstift ning än försöker all den myck na julmaten - ligt före sommarens hoppeli· läs Nisse Westerholms råd i gen varmaste tid. Då har al· pan de varandra ulan mur~ av lava och framför allt aska lingar i o nåd - blev e n av täcka alla behov. bruk. Lustiga såg de ut men (79 e.Kr. ) är fasansfullt , topparn a, inte minst för den J ulen är den högtid som detta nummer av GT - vik· la krysslösare e n extra möjganska nälta i allt det gröna. men märkligt är att man för· goda och trevliga lunch vi unde rtecknad på inte! sätt tigast är att alla får vara till- lighet att gnugga sina geni· knölar genom att lösa ytter· Moderna hus har uppförts i mått gräva ut staden så bestod oss. Nä ra på 600 km. vili missa. D en är årets sammans under julen.

Dethär är nummer 6 av ligare ett av Hasses finurliga samma 5til, inrymmande pri· grundligt med en ringa bör· körde vi de n sista e tap pen höj dpunkt som jag trodde vata hem, restauranger och jan i mitten av 1700·, e!Tekti· från Sorrento e fter e n glad att aldrig skulle mista sin God Tid som jag redigerar. kryss.

Men det ä r en annan hi· Det fattar jag nog men vad vare först från 1860 och tarantella-afton via Posita no charm. hoteII. Närmare Ba ri , ficktjuvar· fram tili den dag som är, Det tili Amalfi i vars katedral e n Men i å r har det kommit jag inte fattar är att det gått storia ...

Eftersom jag inte kan sän· nas paradis, vilket någon av gör att du nu kan följa hur vigselakt just timat. En röd smo lk i glädjebägaren . Or· ett h e lt å r sen jag tog över oss fick eriara, Iigger Castel· mänskor levat för mer än matta på trappan ledde upp saken ä r debatten i Husis God Tid från Eija. Tiden da alla läsare av God Tid ett lana Grotte, droppstensgrot· 2000 år sedan (Pompeji tili huvudgången som be· om hur besvärligt det är har verkligen gått så snabbt eget julkon så måste jag fA tor - fantastiska bildningar, grundat omkr. 600 f.Kr), se. klätts med blå sammet. Vig- med alla släktningar och an- att jag inte tror att del är göra det såhär kollektivt.

ALLA LÄSARE TlLL· som skapats under å rmiljo· var de sovit, ätit, badat, Ter- selpallarna, blomsterdeko· nat som man måste umgäs sant. Tänk , ETT HELT ÖNSKAS EN RIKTIGT ner. Grottar av o lika storlek me stabine, var de lagat sin rationerna, det vackra alta· med under helge n. Och hur AR! Det har verkligen hänt GOD JUL OCH ETT och höjd upp tili 70-80 m besvärligt det är att vara står genom km-Iånga gängar nödsakad att fira en traditio· oerhört mycket under året. GOTT NYIT ÅR 1989!

GurU Nurmi i förbindelse med andra . neil jul så länge gamla an- Vintersamlingen i Vasa, . toppkonfere nsen, sommar· Kalkste nsbildningarna, tap· höriga finns i livet. par = stalaktile r och stavar, upphöjningar = stalagmiter före nas ibland tili pe lare.

Observera att det tar upp Bilaga: Tabell över FPA :s Folkpensionerna stiger vid naderna är 85 miljoner mark tili tiota ls å r innan ett par årsskiftet med 5,4 procent och kommunernas 88 miljo· pensioner, nya belopp och mm kalkste n bildas . Färg· inkomstgränser. tili följd av den årliga index- ner mark o prakten och formationerna justeringen.

Frontmanna· _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _. , är vidunde rl iga, belysta av pensioner och allmänna fa· här och där installerade ei· miljepensioner stiger också i lampor. Med god fantasi samma mån. Arbetspensiokan du här se för dig de När höstlöven gulna och laila nerna höjs vid samma tidmest . fantas tiska skapelser.

Då "Överens" träffen oss kaila punkt med 7,4 procent.

En krubba med Jesus·barn , Tili möte , Irån Esbo, Grankulla och Vanda Eija svävande högt i det blll på 580 meters höjd med Folkpensionens basdel Josef och Maria , madonnor , staden Capri ocll det blåglänsade Medelhavet som bak· Vi kommo tili Kyrkslätt, där vi landa höjs med 19 mk och blir 365 djur och trolska varelser.

Och vädret var lint och soligt grund.

Folo: Halls Söderström. mk per månad.

Folkpension Gro ttorna up ptäcktes först i Vännerna kom, det här blir roligt. med basdel och full tilläggs· slutet av 1800·talet och är nu ret , aUt gay en stämning av del är från och med januari Programmet började visst i kyrkan mat och bakat, roal sig på tillgängliga för turister. högtid och a llvar.

För oss berättades , "Sed och Dyrkan " 2.069 mk fö r ensamstående En 350 km:s färd förde Teatro grande eiler piccolo, Oförglömlig blev he la den person bosatt inom komFrån gamla tider, ja vad som hänt, gruppen tili Italiens väSlkust utövat o!Tentliga vai och unde rsköna kuststräckan mungrupp l. 1 kommun· Det lör oss många ej va, nå känt. tili Sorrento, där vi pustade handlingar, idkat sällskaps· mot Villa san Giovanni.. För grupp II är motsvarande beMen Anders berätta, vi hörde på, ut under tre nätter pä sam· liv. sålt och växlat pengar på andra gången färjades vi Och slutet blev , vi orgeln lick Iyssna på. lopp 1.980 .mk . För makar Ola hote II: D agarna anvä n· Forum, bett tili gudarna i över Messina-sundet , und· och sammanboende par är utövat des för att se e n skymt av Jupiter.templet, Så löljde torgrond , och tur med det gäende de inte långt ifrån beloppen 423 mk lägre i 1 Neapel, som nog inte ka n konsl och diktning, Casa del Där mången köpte, tili lotteriet sitt paket Iiggande Scylla oeh Caryb· och 307 mk lägre i II komtas i en lite n munsbit. Dock Meandro - allt detla är gri.

Det tili programmet ju hör också Efter söderns snabba dis . mungruppe n per person oeh hann vi kasta en blick på pande att sätta sig in i. Du Med paketen , båd stora och små. mörkerinbrott men i tid fö r månad .

Palazzo rea le , Castel nuovo , får en tankeställare om livets Tili "Varella" restaurangen vi vandra middag nåddes hotellet i Le· Fronttillägget är efter jus· San Francesco·da Paola, meningsfullhet eiler me· Vi pratade och smålog åt varandra . tojanni. En minnesrik vecka va ndra i Galleria Umberto ningslösthet, hur du nu tar var tili ända, du förstår kan- teringen 176 mk per månad Och där var borden dukade lärdigt (höj ning 9 mk). Extra front· och se folklivet pä huvud· det. ske nu att du bort vara med tillägg stiger med 5-7 mk Vi intog våra platser så värdigt stråket via Toledo.

Capri - en av resans toppar - (viloveeka n som följde Och köttborden många, ej någon risk per må nad. FrontmannaTuren tili Capri med började skildringen) . Nu pensio ne ns fulla belopp stiTy det lanns också bord med lisk Pompejis ruiner är något Och alla blev nöjda, maten sjönk ner äterstår bara ett stOr! va rmt ger med högst 115 mk och Vi var ju visst 180, kanske nån mer. tack tili alla dem som bidra· är i kommungrupp 1 2.246 git tili drömfärden och dess mk per månad.

Sen kom programmen , och de var många trevnad . Hä r kunde början Möi upp alla Ni som d~lt09 i SPF:s,r~~a tili SydIndexj usteringen höjer så därtör de ej blev så långa tili He idenstams dikt passa : pensionskostnaderna italian hösten -88 tili en "minns Ou·traff on~dagen med Grankullaborna, var de visst som börja ''Tag ailI som är milt och uppskattningsvis 788 miljo · den 11 januarI kl. 13.00 på Tekniska Föremngen I De tvättade golven Irån sand och smörja mitt kan bli, men lämna min ner mark pe r å r. Folkpen· Finland, Georgsg. 3D, 6 vån. .

Sen andra löljde , dikt, sång och tai yppersta gåva, att kunna sionsanstaltens andel av Tag med Oina dias o loton och fih:ner. VI samlasIör Musik och toner Irån "såg" rätt smal. njuta och lova·--" att i ett par limmar "sola" oss i minnet av vår skona kostnaderna är 616 miljoner Och sketcher löljde , ja skratten Ijöd marko Statens andel av kost· resa. . k Tili sist musiken på dans och bjöd Varm "bryggmästar"-smörgås och ett gla5 vln m Så mången tog sig ett glatt svängom 70, - servic. inkl.

Vi sade sen. så roligt att ni kom Obligatorisk förhandsanmälan tili Eija tel, Text: A nita Ingvall Det bästa är, som så. Vi ses igen 90-59 80 72 senast den 5 januarl -89.

Foto: Eija Torsten Hallen Vännerna tackade och tog bussen hem.

GOD JUl och GOTT NVTT AR Väl mött den 11 januari ·89!

Reseledaren

Från redaktionen

,.

o

Folkpensionema stiger 5,4 procent ~

HÖSTIRÄFF

o

Hej alla Italienresenärer!

16

Trivsel och trevnad tårta och tacktal M klubben fyUde 25

Hemma hos Carl och Karin

En av de äldsta pensionärsklubbarna på svenskt håll i landet , M klubben i Jakobs tad firade vid lilla jul 25-års jubileum i Yrkesskolan.

M står för MÄN - ursprungligen - men trånaden och kärleken tili kvinnan utmynnade i ett frieri på 1970-talet och ledde tili att M:et i dag betyder Milstolpen .

Det var på den tiden.

Männen hade sin klubb . Damerna organiserade sig också. De bildade Fredrikaklubben , senare omdöpt tili

"'lVar Välkommen, Kära Du

Tili Carl Larsson och Hans Fru"

"

,,

Vem av oss pensionärer känner inte igen citatet i rubriken. Och efter besöket i konstnäre ns hem i Sundbom som vi resenärer från SPF gjorde där så har ingen heller en chans att glömma det.

Det var under studieresan tili Sverige - 18-22 september 1988 - som besöket gjordes. Arrangörerna Gästrike-Hälsinge turistråd, Viking-linjen , Lindholm Lines och LL-Tourist service bjöd oss på en oförglömlig resa i ett höstgrannt landskap.

Med så många höjdpunkter att det är omöjligt att detaljerat beskriva dem alla.

Carl Larssons hem i Sundborn var en av höjdpunkterna. Paret Karin och Carl Larsson bodde i Sundborn frAn 1888 som numera är ett paradis för dem som tycker om CL:s konst. Väggar och tak , dörrar och t. o.m. kakelugnarna är försedda med hans målningar.

Paret fick hela åtta barn och efter Karins död 1928 donerade de sex kvarlevande barnen hemmet tili Carl och Karin Larssons släkt-

förening som förvahar hemmet som för övrigt inte enbart är museum. Släkten bor fortfarande där.

Hemmet-museet är givetvis fyllt inte bara med Carl Larssons målningar av familjen och tilldragelser i familjen utan också med en Pensionärsringen men än i ansenlig samling konst av dag en klubb endast för dakända samtida med CL: mer. Trots det skulle Pen1

sionärsringen väl kunn a vara

Vi citerar CL: uNi stannar utanför förstukvisten, och så gör du som alla and ra, att i stället för att ta oss i famn, stå och gapa på väggmålningen ofvan brandsprutskåpet, och med ett blidt uttryck läsa den söta versen över ingången: 'Var välkommen , kära du, tili Carl Larsson och hans fru!' Du klifver in i en liten förstuga där du tar en titt på ditt behagliga ansikte i spegeln , ryktar dig ett par slag med borsten och stampar af dig den yttre syndiga världens orenlighet. .. "

medlem i SPF. I dag finns i Jakobstad hela 8 pensionärsfö reningar. Dessa pensionärsföreningar bildar ett samarbetsorgan, där gemensamma kommunala pensionärsfrågor dryftas. Samarbetsdelegationens rekommendationer ligger ofta tili grund för kommunala beslut, som gäller pensionärerna .

Milstolpen är en aktiv förening med många sektioner.

Man har sånga re och musi-

Carl Larssons hem i Sundborn kan inte beskrivas som det skulle förtjän a . Det mAste ses.

Var drstid har sill trevllad IIU hösten likasd som gör 011 vår levnod föds pd "YII varje vdr.

gänget" med "pidro" och bridge på sitt program. Föreningen har en betydande social verksam het. Damsektionen har syjuntor och rcsesektionen

ordnar

resor.

Festkommitten har haft speciellt mycket att stå i med nu inför 25-års jubileet och mera blir det inför nästa års sommardag, den 14 juni i Ishallen.

Man väntar 1.500 pensionärer från hela Svensk-Finland . Vid de samtai som fördes mellan föreningens representanter och förbundsledningen i samband med jubileet föreföll allt mycket välplanerat redan nu.

Förbundsstyrelsen representerades vid jubileet av ordfö randen Siv Tunzelman von Adlerflug, viceordförande Levi Klåv us och verksamhetsledare Jerker Nyberg. Ett fotoalbum överräcktes tili föreningen .

Siv , som kåserade pA sitt alltid lika fascinerande sätt , hade tagit fasta på M:et det manliga - och spann vidare på kvinnans kamp för frigörelse och jämställdhet i det finländska samhället.

Uno Knuts hade va lt bitar ur fö reningens histo rik och belyste speciellt de första tio åren . Dagens festtalare var f.d. kyrkoherden Sigvald Gustavsson, som berättade om fö reningens grundare , sin egen far Sigurd Gustavsson. Det humoristiska anföra ndet tonades av med abbedissans bön .

Det var mycket sång och musik av egna förmågor mellan talen. Spelmanslaget uppträdde ett flertal gånger, oldboyskören sjöng och "Salongsdansarna"

med

Vissr är den härlig vintern sam vi har vämar så skidall uti späret slimer nog är det skönt älldå.

Uppvaktningar: Tili Uno Knuts e n minnesgåva.

Föreningens förgyllda tallrik tili :

Investera 1<101<1: Placerarens portfölj i Helsingfors Sparbaill{!

Efter dell lållga viII/em vad väntar vi oss då, jo, vårell med sill illtåg med takdropp, då är det vår.

Moviflex® gel ff!nylefrin. glykolsalicylat

mucopol y sackaridpolysulfat. isopropanol

ä,. en ny registrerad med ici n . en salva som snabbt IIndrar smårta. infl ammation och svullnad. vilka bl,a. kan orsakas av reuma. ansträngning. muske lspänning. drag. vr'"ickning och försträckning.

Fördelen av salvabehandling! Skadan behandlas 10· kalt med sa lva d irekt på smärtande stället.

Salvan verkar snabbt. och andr., delar av krop · pen besparas "onödigll medicinering .

De aktiva ämnena i Moviflex: Clykolsalicvl8l lk en redan Jänge använd allmänt känd värkmedic:in.

Mucopolvsackar-id. som liknar- nepar"in . är- ocksA en Uinge känd. inflammationsnämmande. blod· ocn Iymf· cir-kulationsbefr-ämjande substans .

Fenylefr-in nar en snabb ocn e."känd svullnadsminskande effekt .

Effekten av dessa tre läkemede ls samver-kan nar- kunnat bevisas I studier-.

Tili sist så kommer somma", vad härligt källlls ej då den Ijusa som marl1allen vad bjuder dell ej på Soi, ha" ocll böljesållg det är sommarlJS metodi och blommor i eli jällefållg ty sllart är allt förbi.

Så växla årets tider vi börjar om på lIytt Lllldra på all tidell lider så fort som året fiYII. Greta Carlstedt

11" Placerarens portfölj är ett tryggt alternativ som lämpar sig för alla som viJl utöka sin förmögenhet. Placerarens portfölj finns i olika prisklasser och riskkategorier.

Våra specialister har gjort upp färdiga alternativ och Ni väljer det som passar Er bäst. Närmare information ger alla HSb-kontor. ~

Oosering och övr"iga anvisning8r i packsedeln !

Förpackningar- och pr-iser- :

50 9 100 9

Receptfri medicin fr-ån apoteket!

sina

graciösa svängar tjusade månget öga. Karl Lundqvist läste egna dikter , men var så rö rd att stämman inte bar.

Anita Öhman, som välkomsttalade , höll med säker hand ett fast grepp om arrangemangen. Sparbankskaffet vä rmde gott och jättetårtorna , som yrkesskolans elever bakat var mäktiga .

Stortrivdes gjorde vi alla, inte minst Jerker i vimlet

Tor Backman Lea Forsström Anna-Lisa Bäck Albin Franzen Nanna Nylund Åke Rodas Telegram hade kommit från: Ektorps Pensionärer i Sverige , Jeppo Pcnsionärer , Nykarleby Pensionärer och från distriktets ombudsman, Else-Maj Johnson.

Stadens hälsning framfördes av fmge Erik Sandströ m, som också överräckte en penninggåva .

Pensionärsnämnden uppvaktade likaså. Esse Pensionärer och Pensionärsringen .

Willes pensionärer (f.d. anställda vid Wilh . Schauman) Peko pensionärsklubb (f.d. anställda vid Pietarsaaren Ko nepaja).

Pensionärsgillet Pietarsaaren Eläkkeensaajat Pietarsaaren Eläkeläiset Österbottniska distriktet genom Levi Klåvus SPF genom Siv Tunzelman, Levi Klåvus och Jerker Nyberg .

Årstiderna

Vad vore Iivet annars om ej vi väli ta få , ty efter höstell kommer dell lållga vinte", grå.

Har Du ont i musklerna. värker Dina lemmar?

kanter , dansare och motionärer. Och så finns I1 klöver-

29.54 50 _03

rHs~ 160

Pargasbor såg höstligtParis Torsdagen den l september på kvällen äntrade 46 personer WILLIAMS BUSS i Pargas för en sällskapsresa med Paris som huvudmål.

Vi startade något över kl.

20.00 mot Nådendal och Viking Lines m/s Diana för vidare färd mot Kapellskär i Sverige. Detta var redan vår tred je resa ner mot kontinenten med alltid lugne och skicklige Hasse Nyman från Mariehamn vid ratten. Ar 1986 reste vi tili Rudesheim i Västtyskland där vi bl.a . var med om vindruvsplockning, vinsmakning, båtfärd på Rehn och mycket annat.

Följande år gick vår färd tili Salzburg och Wien med en avstickare tili Wolfgangsee och värdshuset VITA HÄSTEN . I år skulle vi som nämnts åka tili Paris med avvikningar tili kända ställen på vägen.

I Stockholm plockade vi upp vår blivande guide Hans Uebel som också guidat oss på våra tidigare Europaresor. En språkkunnig herre som talar nästan vilket språk som helst och det han inte visste om de orter vi besökte var inte värt att veta.

Vår färd gick genom Sverige förbi Husqvam a och ner mot Göteborg där StenLines m/s STENA GERMANICA väntade oss. Färjan, en koloss på 28.000 ton med 4 dieselmotorer på sammanl agt 40.000 hk , avgick från Göteborg kl. 19.00 och skulle enligt tidtabellen vara i Kiel följ ande morgon kl. 09.00. Ett mindre motorkrångel försenade vår ankomst med en timme och vi var alltså framme kl. 10.00.

Vi äntrade vår turistbuss och åkte på fin a vägar förbi Hamburg och andra större on er mot vår första rastplats konsentrationslägret BergenlBelsen där bl. a . Anne Franck och hennes syster ligger begravda tillsammans med 60.000 andra olyckska mrater. Området är myc-

ket vacken planerat och blommande Ijung prydde de många grav kullarna. En ca 80 m lång och 2 \-l m hög stenplatta är rest på platsen där alla länders namn finns inristade som är representerade här. Från Israel har hämtats en ca 40 m hög minnessten som rests framför stenplattan. Utanfö r ingångsport en tili området kan man i ett för ändam åletuppfört museum se bilder av gravarna förrän de fylldes igen. Ingen upplyftande syn och många av deltagarna kände sig starkt berörda av vad de såg.

Vår första dag i Tyskland var på förhand sett den längsta och tyngsta och färjans försening gjorde inte saken bättre . Vi fonsatte fon ast möjligt med uppehåll för lunch i Mellendorff ner mot staden Aachen och vidare in i Belgien mot Bryssel och vårt hotell Delta dit vi anlände något före kl. 23.00.

Följande morgon gjorde vi en rundtur i Bryssel och dess centrum med torget och stora fin a offentliga byggnader runt omkring.

Från torget promenerade vi förbi ett i en vägg infällt helgon som, om man med handen slätade över det, skulle bringa Iycka . Jag för min del slätade nog över det och det gjorde nog också de allca !lesta av oss. Kanske det var orsaken tili att vår resa blev så Iyckad som den blev. Vid följ ande gathörn träfffade vi på Bryssels mest kända gestalt nämligen den halvmeter höga bronspojken "Mannekin Pis" som dagen tili ära var klädd i fin röd dräkt.

Han är nämligen stadens äldsta medborgare och man firade just hans 600-års minnesfest.

Platsen var helt fylld av människor och det var med stor möda man kunde komma fram för att fotografera honom. Han var dagen tili ära "Iaddad" med vin , strålen fångades in i plastmug-

gar, som sedan såldes eiler skänktes tili de närmast stående. Mannekin-Pis, som stulits 4 ggr men alltid kommit tiIIbaka, tycks vara Bryssels och hela Belgiens största turistattraktion. Vi fortsätter mot Paris dit vi anländer mot kvällen och bokar in på vån hotell A rcade. En påtänkt rundtur i det uppl ysta Paris på kvällen torkade in på grund av den enorma trafik som försenade vår ankomst tili hotellet.

Vår första dag i Paris startade vi med en stadsrunda med Vivan Gullberg som ciceron. En pigg något äldre dam som kunde sin sak och av många ansedd som största upplevelsen i Paris. Vi såg bl.a. Triumfbågen som vi rundade men som på grund av renovering var omgärdad och inbäddad i skyddstäcke och arbetsställningar. Vidare såg vi Militärhögskolan, där Napoleons sarkofag förvaras, La Pascal, kallad slaktarnas kyrka , Pompidouhusest, Pantenon , Operan, Notre Dame, vilken vi senare besökte , samt Stadshuset, där presidenten Mitterrand har sitt arbetsrum på ca 200 m2 • Ännu besåg vi Eiffeltornet , som vi också senare tittade på , och kiev upp i. Eiffeltornet är 318 m högt och väger ca 7.000 ton.

Tom et svajar ca 20 cm i hård storrn enligt Vivan.

Detta bara ett axplock av allt vi fick se . Hemma på hotellet var vi kl. 17.45 efter en timmers körning på en sträcka om knappa 3 km.

Detta ger en liten fingervisning om trafik en i Paris. Efter middagen tili MOULlN ROUGE för att titta på en synnerligen högklassig show . Ett mångisidigt program med dansande lättklädda !lickor, buktalare, ormtjuserska, en levande häst med ryttare och en man som lekte med 3 alligatorer i en vattenbassä ng som var genomskinlig och Iyftes upp ur golvet så att alla i salong-

Pargaspensionärer resle tili Paris och här beundrar Anna-Lisa Johansson ulsiklell från andra plaltformen i Eiffeltornel ulsiklen över Paris. I bakgrunden bl.a. Palais de Chaillot. Folo: Aron Johansson. en kunde se hur mannen simmade bland dem och bl. a. stack in sitt huvud mellan djurets käft ar. Publiken bjöds också på en !laska champagne för två. Föreställningen räckte 2 timmar och då vi lämnade salongen kl. 24.00 var vestibulen full proppad med nya festbesökare.

Följande dag tog oss Vivan med tili slottet Versailles som ligger ca 7 km ut från Paris. Ett av världens mest fa ntastiska slott med den mycket omtalade spegelsalen. Rundvandringen tog 2 timmar och det kändes nästan skönt att komma ut igen efter att ha trängts med grupper från världens alla hörn och där alla guider försökte överrösta varann . Tidvis var vi 4 olika grupper i samma rum och lika många språk hördes samtidigt. Tillbaka tili Paris och efter frukost vidare mot Eiffeltornet och upp i det för att beskåda Paris från ovan. Vädret var vackert och vi fick fina bilder av staden. Några av oss for ända upp tili toppen av tornet medan undertecknad föredrog att stanna på andra plattforrnen som ligger 150 m över marken. På denna fanns !lere souvenirbutiker och många köpte med sig minnessaker hem. På kvällen upp tili Mont Manre och Sacre Coeur kyrkan som ligger på en hög höjd och från vars terass vi kunde beskåda Paris i kvällsbelysning. En oförglömlig syn. Vi åt middag på intilliggande restaura nt La Boheme du Tertre och dansande tili en skräl1ig orkester som Iät mycket bra så länge de spelade under-

_

hållningsmusik . Efter dansen gjorde vi en runda runt m å l~rt o rge t Place du Tertre där konstnärerna var i full gång den sena timmen tili trots.

På onsdagen åkte vi tili konstgalleriet LOUVREN för att beskåda ko nst. En gigantisk byggnad med stora salar och dyrbara konstverk i långa banor. Bl.a . tiu ade vi på och fotograferade självaste MONA LISA . Jag hade föreställt mig tavlan i mycket större format än den var men Mona Lisas leende var det inget fel på. Vad vi fick se ka n icke beskrivas, det måste ses. Vi lämnar ko nstgalleriet och har nu en 3 timmars shoppingronda på egen hand fö rrän Hasse för oss tiIIbaka tili hotellet och efter en stunds vila tili en Iiten mysig restaurang för middag.

Torsdag morgon tar vi farväl av Paris för att genom Belgien och Holland åka upp tili Amsterdam och hotellet Doelen Crest. På kvällen gör vi en båttur längs kanalerna och blir under resan trakterade med ost och vino En mycket uppskattad färd i det up plysta Amsterdam.

Fredag morgon läm nar vi Amsterdam och åker upp mot Kiel. Under fä rden rastar vi i en holländsk bondgård och ser på hur man gör ost. Mången ost och annat som fanns att inhandla fö ljde med därifrån. Sen besökte vi fiskestaden VOLLENDAM dä r vi kunde köpa bl. a. rökt ål och mycket annat.

Resan fortsatte upp mot den 30 km långa Nordsjö-

vallen som gjort Zuidersee tili en insjö så stor att man knappt ka n skönja andra stranden. Vi rastar ungefär mitt på vallen och har tillfälle att fotografe ra detta enorma byggnadsverk. Vallen byggdes 1928-1932 och över den löper nu en 4-filig motorväg. Om man betänker att Holland är fatrigt på sten och vilka transportmöjligheter det fanns på den tiden kan man förstå vilket jätteprojekt vallen utgör: Tili Holland har transporterats avfallssten också från Pargas men den stenen hörde tili ett annat ställe i Holland. Vi åker vidare mot Kiei med små mat- och kafferaster och anländer tili Kiel 10 minuter före färjans avgång.

Lördag morgon vaknar vi upp i Göteborg och här har vi det en hei del lättare med språket. Vi åker en annan rutt mot Stockholm och Kapellskär än vid utfarten och pausar för mat på Finngå rden i Finneryd.

Färjan Ture lla som för oss vidare mot Nådendal di t vi anländer söndagsmorgon den 11 september och fortsätter direkt tili Pargas trötta men Iyckliga över en i alla avseende n Iyckad resa . Vi kom överens om au samlas nångång under höstens lopp fö r att titta på varandras bilder och framfö rallt fö r att ri tta på den fi lm som vår "hovfilmare" Eri k Johansson fi lmat under resan och höra på vår poet, Ruth Johanssons, i versform upptecknade reseskildring. Tili slut: en eloge tili Hasse 1 som kom med sin stora buss från Paris utan en buckla!

Cafe och M atservering Vi beijänar Er, alla dagar 9.00 - 22.00 ..

-

Trevllgt matstäUe å Ja carte och husmanskost VI har tiUrätt på 14 dagar 1342 matportloner Möjllgheter även för prlvat tillstäUnlngar, med betjäning.

SamlIiga väslnylälldska föreningar var represenlerade när samarbelskommillen' i väslnyland samlades i Holken i Ingåför all diskulera näsla års verksamhel. Sommardagen lIäsla år arrangeras av ÖSlerby-föreningen och som festplals ska man försöka få idrottshallen i Dragsvik. Waldemar Heinslröm leder såsom lidigare samarbelskommittens styrelse.

~

.\

'

~ ·· r

Fr . v änsL Vvonn• • Erik • • Cher. Mick'. Marin.

Hamnvägen 4, Lappvik

VÄLKOMMEN Hälsningar KALLE med Team ~

911-434 52

18 "Det är ostädat som på dan före julafton" , säger ett av de goda gamla ordstäven.

Härmed viII jag hava sagt att det just nu verkar lite stökigt uppe i mitt hjärnkontor. Eiler borde man säga på 10ftet , där tomtarna numera har si tt enda tillhåll.

Det är tämligen tomt på tomtar på gårdstomten i våra dagar. De gamla goda tomtarna trivdes förmodligen inte i höghus eiler egnahemshus e iler på kreaturslösa jordbruk. De gay upp.

Annat var det förr , muttrar

tomten där på loftet. PA Viktor Rydbe rgs tid t.ex . då hade tomtarna trevliga domäner att inspektera och ka över när:

V3-

"Korna drömma i månens

Ijus sommardrämmar i båsen ;

glömsk av sele och pisk och [örn

Pålle i stallet har ock en dröm: krubban han lutar över fyll s av doftande klöver".

Man kan förmoda att den tom te nissen helhjärtat hade instämt i en annan Nisses ord , Nils H asselskog i Grönköping, som kvad: " Här viII FORTSÄ TINlNG ••••••••

Sjöturism ••••• ••••••• från sido22

\

,

kiga Karuna i norr och det svenska Kimito på andra sidan . Den tiden förbands dessa orter av tvenne färjor.

Upp mot Angelniemi, Kimito-öns nordligaste spets och därifrån var det att vända stäve n söderut.

Då tiden blev lång och enformig påyrkade skepparn upprepade gånger, "sjung någo t" och så klämde vi i med någon hembygdssång.

Mä nniskorna längs stränderna undrade nog troligen vad som inspirerade dessa färdmän tili sådan sångarglädje, men det var ju he lt naturligt, soligt och vackert , sommarledigt och på hemväg från en äventyrlig resa. Vi åker genom Strömma kanal och besluter om landstigning i Gammelby-viken varifrån vi tänker göra en promenad tili Kimito kyrkoby. Vi gömmer båten i den höga vassen nära intill landsvägen . Promenaden upp tili kyrkbyn blir ca 6 km men vad betyder det för två sommarlediga unga män . Sagt och gjort , ca e n timme tog promenaden och målet var Kimito Handelslag där Bernhard Hagman residerade, en

Tongåvan för invalider Radioprogrammet EN GÅ VAI TONER spelas 13. 11 -88-7. 1 -89 tili förmån för Invalidförbundet.

Tongåvornas tema är SÄ TT PÅ EN GEMENSAM MELODI - något att tänka på i synnerhet i trafiken, som hela tiden skadar mänskor och särskilt ofta ungdomar. lnvalidfö rbundet har redan i över 30 år rehabiliterat mänskor som handikappats pA olika sätt. Förbundet har två rehabiliteringscentraler

jag bo tills åldern strött sin hon i "Städhustrun", därisnö i hå r och skägglför mig från puttade tomteolyckan finns ingen dörr från hem- in i dammsugaren . En riktigt ilsker kärring den där mets vägg".

Apropå tomtar på 10ftet, MJ , ber jag och andra tomså har uttrycket felaktigt tar att få påpeka. brukat användas på smått förvirrade personer, gärna

Pensionär modeD 1976 Se, det snögar över taken, å staketen och bredvid!

Och å frusna fönsterhaken pickar liten dom prost blid .

det saknas då e j .

Ack , jag viIlIeva , jag viII dö om julen!"

åldringar! , som påstås ha tomtar på 10ft et när de bara är lite småvi tuhobbloga ; sagt på äkta västnyländska.

(Tror jag) . Nej tomtar på loftet var en gammal jullek, en gömlek där tomtefigurer gömdes på 10ft och vindar.

Så de som påstår att vi som stundom är "bortblandade som Geetbärg i kadriljen " har tomtar pä 10ftet , kör på fel spä r och är alltså lite urspårade själv.

Det är annars ett liknande tankefel som ligger i ordet tomtebolycka . När någo n tillönskar nygifta eiler nyinOyttade eiler likställda tomtebolycka, så ser ma n för sig ett litet mysigt tomtebo där evig Iycka skall råda. Men ord kunniga lärda rättar oss okunniga och hävdar att det egentligen skall heta tomtoch bolycka. Således Iycka nog, men inte några tomtar vare sig på 10ft eiler an nanstans. Inte ens i Majken Johanssons gardinveck , fastän

"Julen är inne , på sina skin· kor njuta nu a llom fridfullt och glatt medan på vakt vid dörrarnas D e t råder förvisso stän- klinkor digt andligt mörker i Grön- lomtbissar stå i midvinter· köping , men nu dagarna fö- oatt". re vi nte rsolståndet är också "Om jul är det härligt , sing- där mörkare än vanligt tycks dudelidej, del. Men "våren kommer på God Jul och Gott Ny tt År Men de t finns julstämning vid stilla kamin . i skymning sina kransar" och tili meloHasse din pä den sången få r Nils också utanför he mme ts han- kulen , små pussar med glöggsmak Hasselskog sätta stopp för kar och störa r:

gammal bekant tili oSS. Vi bjöds på kaffe med dopp så som vi hade tänk t oss och fick en god pratstund och besåg den gamla butiken som planerades för ombyggnad och förstoring.

D et ingick i vårt reseprogram att besöka samtliga handelslag i skärgården . Vi planerade vardera på vAra respektive orter nybyggen och förbättringar , men vi konstaterade på de besökta orterna att samtliga butiker var gamla och inga mönster för oss. Bättre skulle vi ha det om möjligt.

Vi tackar för besöket i Kimito och återvänder samma väg som vi kommit. Båten var i gott förvar och bensinen var av renare kvalitet än i Korpo-ström. Nu gick färden direkt tili Västlax som ligger på rån VästanfjärdKimito med, ett litet Handelslag som också hade kunder från Bromarf, med AIfons Lindström såsom föreståndare. Ett litet nätt företag.

Kloekan var redan pä sena efterm iddagen när vi startar på vår sista etapp ner mot Hangö, men vi fick annat att tänka på. Utanför Padva-Iandet norr om Padva-ön råkade vi in i ett område med förrädiska under-

vattensklippor som nog fanns på sjökortet , men som vi inte observerade . Tili all Iycka stannades motorn och med åran fick vi söka oss ut frå n de förrädiska klippgrynnorna. lngen skada skedde men vi konstaterar att också i hemknutarna kan farorna lura.

Färden fortsätter me n så observerar skepparn att tjock dimma ligger över Hangö och som troligen kommer upp mot land om en liten stund. Vi besluter övernatta invid närmaste strand , enligt sjökortet Piparudden i Bromarf.

En liten brygga såg inbjudande ut varför vi beslöt oss för att övernatta invid denna. Vi borde ju ha frågat om lov tili övernattning men inga bostäder eiler människor syntes tili i skymningen. Vi lägger tili och förbereder oss för sista kvällens vila .

Då märker vi att vi nog var observerade. Tre män i vita benkläder , Iiknande Kivis sj u bröder, närmar sig med påkar i händerna.

- Bort härifrän ni har ingenting här att göra , fort härifrån.

Jag kliver upp på bryggan och förklarar vår belägenhet och berättar om vem vi är.

som är planerade för gravt handikappade - rehabiliteringscentralen i Kottby har visat sig vara alltför trAng och opraktisk . Därför bygger Invalidförbundet en ny rehabiliteringscentral i Kottby.

Medlen CrAn tongåvorna används just för detta ändamä/. Det finns sammanlagt fem olika program med namnet EN GÅVA I TONER . Pä söndagen sänds BARNENS GÅ VAI TONER och på finska Sävellahj a 22000. UNGDO· MENS GÅ VAI TONER sänds på svenska söndag

kväll och på finska lördag kväll . Fredag kväll är det dags för det svenskspråkiga programmet EN GA VAI TONER .

Deltag i någon av dessa tongåvor och slöd på så sätt I nvalidförbundets arbete för de gravt handikappade . Utmana vänner , bekanta och företag att delta i EN GÅVAI TONER. Tänk så trevligt att sända jul- och nyårshälsningar via EN GÅVAI TONER . Programmen förmedlar Iyckönskningar, gratulationer, hälsutmaningar. ningar och Samtidigt spelas er ö nskelåt.

Vare huru som helst med tomten , jul blir det trots allt .

Ty som det så klokt har sagts: Midsommar är det bara en gång i året, men jul är det varje år. Och trots att det ä nnu återstår ett betydande antal dagar innan det är dags för dopp och sådant så är stöket stort och mångskiftande: Men i hemmens värld det rustas desto mer med skoj och stök, golven skuras. dammet puslas, och det korvas i vart kök.

Litet barnaöga gluttar re'n å klapparna på tå, och i källar'n far han smuttar å julbrygden då och då .

Det är naturligtvis bara tidigare nämnde Nils H . som kan åstadkomma konststycken av detta slag, som t.ex . att få domherren tili domprost. Men oredan i hjärnkontoret som jag inledningsvis talade om gör att man " känner för " att plöja med andra oredigas kalvar. Och ystrare kalvar än de hassel· skogska få r man leta efter.

Han gillade tyd ligen julen högt. Man stöter titt och tätt i såväl hans , för att tala grönköpingska , verserade som prosaiska produktion på dikter och prosor om julen. Och han bekänner själv:

Däruppifrån gycklarnas himmel där ha n vistas sedan långt tiIIbaka , kan Nils H . se ner och glädja sig åt att ha n lever kvar här i form av det eviga a lias ha n skapat , A: Ifr·d V:stl-nd . I novembernumret av Gr. V. i år skriver detta medvetet pekoralistiska butiksbiträde så hä r: mitt lösa prat den här gång"Den klara soI går sällan opp men alltmer ofta ner, och kylan stiger mot sin topp av minus eiler mer".

en :

****************************

Gubbarna lugnade sig och vi inbjöds att få någo t varmt i oss. Senare blev de mina go- ~ da vänner och kunder. Vi ~ skiljdes som om ingenting hade hänt och sov gott den sista natten . Senare svepte en tjock dimma in från havet såsom min bror hade ~ räknat med .

Följande morgon efrer förrättat morgonmål anträddes sista etappen tili Hangö-by. Jag återvänder med ~ mjölkbåten tili Bromarf och min bror reser en sam runt ~ Hangö-udd och nå r småningom Barösund . En en· sam lång färd .

De två veckorna hade lärt ~ oss en heI del och min bror klarade bAtmansexamen med gott vitsord. J ag för min del var glad att åter ha ~ la ndbacken under fötterna .

Många gånger under de gångna sextio å ren när jag på mina jaktfärder Crån de höga bergen i Bromarf blic- ~ kat ut över Hangö västfjärden har jag med tacksamhet tänkt på den vådliga men lärorika sjöresan och känt mig ~ Iycklig att se havet men ha fötterna på hälleberget.

* ** * * **

** * * * * ** **

Bror Kevin

** ~ **

Också ett sätt att se på saken: Håhåjaja , sade min pensionerade man, nu har jag varil arbetslös i tio år!

Birgit Pensionärsföreningarna inom Svenska Pensionärsförbundet r.f. tillönskas

En God Jul och Ett Gott Nytt År.

Pensionärer i Östra Helsingfors rf

Med tankens snabbhet pila i universum fantasins vingar.

Under av skönhet ej sett av mänskoöga måla tili minnes.

Strålande stjärnor och röda supernovor födelse och död.

Finns det ett centrum kring vilken allting kretsar en överdator.

Hur kan den bildas all denna materia svinga en trollstav.

Hela tiden nyt! galaxer av kvasarer eldklot slungas uL Som på kommando intar planeten sin plats löper i bana.

Gamla planeter med vatten och atmosfär har utvecklat liv.

Beroende av gravationens styrka är djurens resning.

*~ ~ ** *~ * ** ~ ~

** *~ * *~ * ** ~

** ~ **

~

** ~ * På mått * ~ ~ *************************** * ~

Tänkvärt!

Resa i universum

Leta förgäves efter gränser och ett slut Skönja ett kretslopp.

Haiku poesi

Oscar S/otte

1 DEN LÅNGSAMMA MORGONGRYNlNGEN I den långsamma morgongryningen blir alla ting småningom klarare.

Det dröjer kanske.

Men låt inte otåligheten plåga dig.

Cräset är våll av dagg ännu.

Men du vet all det Ijusnar och träden och fåglama dtervänder frdn nattliga färder i eli varmt gyllene sken.

Viola Renvall

19

Pensionärer på jeppoträJj;

"Tag tillvara vår erfarenhet" - Pensionärern a är en re-

surs . Det sägs med vackra ord överallt. Men nu viII vi också se att man i praktiken tar tillvara det kunnande och de erfarenheter vi pensionärer har. Det säger Alfred Smeds, f.d ordförande i pensionärsförbundet.

Måndagen den 21 november samlades ca 160 pensionärer frän Krono by , Jeppo och Vörå tili en gemensam sits på uf-Iokalen i Jeppo.

Jeppopensionärerna stod som värdar och avsikten var att pensionärer skall träffas och umgås utanför den egna fören ingens gränser.

Bl and gästerna fanns Alfred Smeds från Korsholm .

Han är en kämpe som levat i de finlandssvenska folkrörelserna under alla sina åldra r. Nu klappar hjärtat för pensionärema.

- Att vi pensionärer är en

resurs för vi höra överallt.

Därför borde de n resursen också utn yttj as i en större utsträckning än det görs i dag.

Han tänker på t ex åldringsvård och hälsovård.

- Ali den erfarenhet som fin ns borde tas tillvara när man nu tillsätter social- och hälsovårdsnämnder i kom-

• Pensionärerna från Jeppo, Kronoby och Vörå ulgör en "bra blandning". Vid bordel närmasl kameran fr v Rulh Bäckstrand, Stina Geusl och Alfred Smeds. Folo: Anci Holm .

- Dialekten är en stark hövs och vi kan gott och väl vara med när riktlinjerna kraft som binder oss samman och vi skall värna om munerna . dras upp.

- Man viii satsa på vård i Smeds berörde också att våra barnbarn aktar den. hemmen och öppen vård. Vi hembygdens och dialekter- [dag är det mycket som välom några vet vad som be- nas betydelse . ler över våra barnbarn . Var

Dragsfjärdsvalsen uruppfördes vid pensionärsträff Dragsfjärdsvalsen uruppfördes vid den traditionella träffen för Kimitonejdens pensionärsföreningar den 11 oktober på Furulund i Dragsfjärd. Salen var fu llsatt när Gunnar Forss hälsade välkommen .

9-åriga Carl-Johan Pette r sson spelade före det piano. Han spelade senare dragspel tillsammans, med Ove Sjöblom. [nes K a rl sso n reciterade en dikt av Adele Weman alias Parus Ater och pensionärsfö rbundets ordförande Siv Tun ze lm an von Adlerfl u g höll ett anförande som återges separat här invid.

Ove Sjöblom och Regina Pe tt ersso n ledde allsången varvid alltsä Dragsfjärds-

plats och hon hyllades givi!tvis med applåder. [nes och Runar Karlsso n framfö rde en rolig duett , Inger B e r gholm överräckte fotoa lbumet tili Dragsfjärdsföreningen - ett album som cirkulerar mellan föreningarna på Kimito-ön.

Viceordföranden i Kimitoföreningen Knut Lindroos tackade för en trevlig samvaro och önskade välkommen tili Kimito nästa år.

Verksamhetsledaren för SPF Jerker Nyberg och chefredaktören för God Tid Gurli Nurmi informerade var och en om sin sektor.

Församlingens kyrkoherde Anderfs Laxell bidrog med en kort betraktelse.

G.N. Inger Bergholm överlämnade tili Dragsfjärdsföreningen del fOloalbum som cirkulerar mellan föreningarna på Kimiloön . vaisen nu fick sitt uruppförande .

Textförfallaren Ginger D a hlq vis t fanns på

Carl-Johan Pettersson spelade dragspel tillsammans med Ove Sjöblom vid höstträffen i Furulund i oklober.

skall de få sin grund? Vi gamla har en grund och vi skall ge den vidare.

En annan gäst på festen var Stina Geust från Vasa.

Hon kunde berätta om sin

resa tili Albanien i somras.

Hon var med bland de första svenskar som besöket landet. Albanien är öppet för turister sedan tre år. Under resan fick hon stifta bekant-

skap med såväl kultur som arbetsliv.

- Albanien är en kommunistisk och starkt ateistisk stat, berättar hon .

- Kyrkorna är numera endast museer. Man gör allt arbete för hand för att arbete skall räcka åt så många som möjligt.

- Man betalar inte heller skatt i Albanien , men lönerna är också låga.

Hon berällar att landet haft ett uppsving de senaste åren med ökade befolkningssiffror och en stor social trygghet.

- Det var verkligen en stor upplevelse.

Men hon är ändå lite tveksam att rekommendera Albanien som mål för ressugna pensionärer.

- Resan kostar inte mycket , men det är rätt krångligt. Reser man dit skall det vara en färdigt ordnad resa.

De gästande pensionärsföreningarna från Vörå och Kronoby var tacksamma över initiativet från jeppoföreningen med Ruth Bäckstrand i spetsen. Det konstaterades all det var en "bra blandning". Glädjen stod högt i tak, man sjöng allsång och hade olika tävlingar. Boris Gunell och Yngve Forsgård bildade ett eget husband.

Anci Holm

Den nyrenoverade salen i Furulund i Dragsfjärd medgav ingen dans men kaffel smakade Irols del deltagarna i pensionärslräffen den II oklober. Arrangemangen cirkulerar mellan de Ire föreningarna och näsla Iräff hålls i Kimilo.

Vad händer idag på åldringsfronten?

Vad händer på åldringsfro nten i dag? För att få veta det måste man delta i möten och helst resa litet omkring.

Verksamhetsledaren och ordföranden deltog i augusti i ett Norsammöte på Island , där dessa frågor dryftades.

D essutom fick vi besöka ålderdomshem , vilka verkligen var föredömligt fint inrättade och drivna. Men allt vi såg och hörde om var inte bara nutidens påfund , vi fick också en bild av Island i forntiden , ända från det bebyggelsen satte in på 800-talet. En del upplysning kom i form av social information.

Det är klan att så bra som nu var det inte då, förrän Alltinget stanades. Det var det ju inte hos oss heller. Så småningom infördes avgif-

tee, av vilka en del reserve-

rades för åldringsvården, så att de äldre som inte hade egna barn eiler andra nära släktingar, inte skulle vara hänvisade tili att gå omkring med tiggarstaven. Fett var det ju inte för dem men ändå gay reformerna hopp om Ijusare framtidsutsikter.

Allt vi hörde var dock inte bara saklig information. Vi fick också uppleva det [sland , som varit , genom att

föras in i sagornas värld. Vi har hört namnen Nials saga , Laxdela saga O.S.V. , men nu berättades det mer om dem.

Sagorna på [sland skildrar vardagen och den var i en del fall ganska dramatisk.

Släktfejder, dråp och dylikt hörde tili det som var och en fick lära sig att leva med och

höra om. Vi har ju hön om den italienska vendettan, denna blodshämnd hör inte bara de sydliga länderna tili .

Men vardagsepisoder skildras ofta med en glimt av humor och med små eftertankar, man filosoferar så smått .

1 Laxdela sagan berättas om Holmgangs Berse, som skulle uppfostra fostersonen Haldor. Berse blev sjuk och då föll Haldor ur vaggan.

Berse tittar ner på Haldor och säger: Vi Iiggerr her som lammede var, Haldor och jeg, ett hjelpelöst par.

Du är för ung, för åldra nde jag, för dig är det råd, men kun ringe för mig.

Ja, så är det ju, när ung

och gammal råkar ut för missöden, den ena har framtiden för sig, men inte den andra. [ berättelserna ryker alla, trälar och fria, förr eiler senare i luven på varandra och blodshämnden räknades inte som något kriminellt. Också kvinnorna var starka och våldsamma av sig, i strider och planering låg de inte sina manliga släktingar efter.

Vad är värre, forna tiders

strider och [andsvägsrövare, eiler nutida överfall och våldsdåd. Vi människor har nog inte förändrats mycket under de århundraden som gått . Men allt man hör och ser när man har tillfalle tili det stämmer en ju tili eftertanke.

20

"Börja med ytterfoten" Det behövs inget trolleri för all ha roligt på Korpilampi_ Det som behövdes var all Jerker Nyberg sopade ihop en grupp kantstötta pensionärer och placerade dem i lerbadet på skogshotellet iEsbo, och så var den saken flxad.

Extra krydda , förutom le-

ran, fanns det naturligtvis, men nog tycks den vara en underbar smörja - den där leran! Som gammal jordbrukare visste jag från tidigare att den räll brukad kunde ge fina skördar, men att den också kun de förvandla hösttrötta mänskor tili spi rituella damer och

herrar , det visste jag inte.

Själv var jag bara iakttagare. Jag var på Korpilampi på egen räkning för att lära mig något om hur man , när den rätta åldern och de rätta krämporna sätter in , bör gå tillväga. Och n'og fick jag valuta för pengarna. Det finns mycket att lära, för en

gammal jordbrukare och resepredikant, på friskvårdens område.

Det där med seniordans , i dansens riktning, som M ary och Runar Kekola försökte lära oss var knepigt.

Man måste alltid hålla reda på "fötren". Med vii ken fot man skulle börja. [ Oragsvik lärde jag mig höger och vänster. På Korpilampi skulle . man dessutom hålla reda på ytter- och innerfot. Som varande skärgårdsbo hade jag he 1st sett att Mary taiat om babords- och styrbordsfot. Börja med babord! Det där med sittande seniordans var också kul. Utom dan efter när alla de charmiga damerna retade mig med att jag knådade degen underifrån, hur de nu kunnat upptäcka det? Min deg blev i varje fall ordentligt spritsad, det viII jag lova!

Det flesta älskar att äta gott , ibland mycket och gott. På Korpilampi fanns många valmöjligheter , vilka också utnyttjades. Det var

heten nedsjunken i fåtöljerna ditburen av grAnade veteraner och kloka pensionärer. Vid de runda borden gäller ruler som trumf! Tidningarna Kansan U ut"et och Helsingin Sanomat bläddras sönder och samman. I sorlet syns ocksä tyvärr ett och annat ansikte som avspeglar livsleda och övergivenhet.

Pensionärsoch veterangrupperna har sl! många legeringar av livsöden, gläd je och tragik. Det känns i atmosfären och gör lobbyn tili en mötesplats med många förväntningar i luften. Oär samlas också som i en skål de glada tillropen om hur man sovit och hur sen föregående kväll blev.

Det kom också celebert besök tili gruppen på Korpilampi. Förbundsordförande Siv Tunzelman von Adlerflug gjorde gruppen den äran. Hon ville naturligtvis

se litet närmare på Jerkers experiment med de hopsopade pensionärerna_ Hon var en charmig dam med en utstrålning av trygg beslutsamheI. Oå hon talade Om förbundets ÄO (äldreomsorgsgrupp) förstod vi som Iyssnade att förbundet inte bara sysslar med fina resor t

sommardagar

och

bubbelbad_ Hon nämnde att socialservice från samhällets sida inte alltid är någonting självklart men att det ger guldkant åt de äldres vardag. Hon talade därför för behovet av något högre karat i guldet och litet generösare penseldrag när kanten målas av kommunalpolitikerna . Hon bad oss alla efter veckan på Korpilampi själva bli något av en guldkant för andra i vår närmiljö. Fin ide!

Berndt Mårtensson

nästan sam ett mini-kommu-

För kaffetrakteringen vw avslutningssamkvämet svarade Lyyli Lindholm (t. v.) och Anna-Lisa Jung (t .h_)

Bubbelbadet på Korpilampi var ett kärt tillhåll för deltagarna i rehabilileringskursen.

Vattnets temperatur var 35" celsius_

naivai! Olika tyckle olika och valde olika. Oär byttes från lunch tili middag och från middag tili lunch , allt efter som de stekta tupparna flög upp och ner i köksgrytorna . Men med tanke på gruppens matportioner gällde det nog för de flesta att flitigt besöka bubbelbadet för att kunna hålla badrumsvågens pendlande visare i styr - vid hemkomsten .

I gruppen fanns folk med mycket pensionärserfarenheI , både frän Österbotten , Nyland och Åboland. De njöt obeskrivligt av att Penningautomatföreningen stod för fiolerna . Och plötsligt begrep de flesta hur "nyttigt" det är atl pensionärer i allmänhet fördriver sina dagar med att spela på supermarketarnas automater.

Atmosfären i hotellets lobby var en viktig del av friskluften som egentligen skulle insupas på promenadstigarna i hotellets närhet.

Men en lobby är alltid en lobby! Oär sitter livserfaren-

Dansanta Jutta Hagström tillsammans med seniordansledaren-liiraren Runar Kekola lär ut nya piruetter. Oj, vad det var skojigt.

Sång- och musikförbundet reser tilI Riga Man kan kaila det en kombination av social samvaro i bästa bemärkelse och en musikalisk upplevelse av speciellt slag. Lägg därtill

ett främmande lands gamla kulturhistoria , god mat på Iyxigt kryssningsfartyg och underhållning av alla de slag, ja då har man ingredi-

enserna tili det som serveras fartyg Sally A1batross har under benämningen "Riga- Finlands svenska sång och resan". musikförbund gjort två Oylika musikkryssningar gånger tidigare. 1986 var med Sally Lines kryssnings- man tili Gotland och 1987 besökte man Stockholm och Skansen under den finlandssvenska veckan. Nu bär det av tili Riga den 22 - 25 april 1989.

En avsikt med resorna har varit att erbjuda musikfolket på en annorlunda verksamhetsform mellan de stora sångfesterna som arrangeras vart femte år. På kryssningen umgås man inte enbart på dansgolvet och i matsalen utan mao övar tillsammans,

man uppträder för varandra.

Oenna gång, inför Rigahae arrangörerna dessutom bjudit in några speciella dragpläster. Framförallt är det Kjell Lönnås namn som blixtrar tili i strälkastarskenet. Kjell Lönnå, känd från Sveriges TV som den sympatiske och duktiga r allsångsledaren och dirigenTili stjärnsolisterna på Riga-resan hör Ekenäs-trion Vilrae. Med humor och star musi- ten för Sundsvalls kammarkoli/et framför de låtar av många oliko slag_ Foto: Mao Lindholm_ kör, skall leda de stora muresan ,

1·

sikshowerna ombord på Sally Albatross. Övriga inbjudna artister är Caj Ehrstedt, som kommer att uppträda med både lättare opera-arior och folkliga visor , Per Östern bjuder på pianospel av den högre skolan med musik av bl.a. Georg Gershwin och glimrande sånggruppen Vitrae sjunger svängigt och romantiskt med glimten i ögat. Och med på resan finns dessutom både körsångare, instrumentalister , spelmän och folkdansare . Och om nu inte detta skulle vara tillräckligt kan man tillägga att deltagarna dessutom bjuds på amerikansk Broadway-show av högsta kvalite. l Riga blir det sång på Konserthustrappan, ett konsertbesök i den jättestora konserthuskatedralen Ooma med bl.a. Lettlands främsta kammarkör Avesol under professor lmants Kokars ledning, symfoniorkester och manskör.

Förutom rundturer i Riga finns tid att

på egen hand bekanta sig med både den nya och gamla stadsdelen , de många parkerna, med kulturinstitutioner och cafeer, eiler bara flanera omkring. Bäst klarar man sig på ryska och tyska, sämre med engelska. Riga är en storstad med en miljon invånare - Östersjöländernas största stad - grundad Ar 1201 men nämnd i olika handlingar långt tidigare.

Riga är som bekant en betydande hamnstad och knutpunkt för järnvägs- och flygtrafiken i den här delen av Balticum.

Finlands svenska sång och musikförbund centralkansli i Vasa står rustad att ta emot anmälningar från hela Svenskfinland. För närmare information om denna speciella musikkryssning - se annons i deUa nummer eiler ring arrangören, tel.

961-121 211.

Aktuell pensionspolitik

Henry Olander Pensionärsorganisationer-

na och de ras aktiva medlemmar spridcr tyd ligen en sådan glädje omkring sig att allt nera och allt yng re viII bli medlemmar i laget. Jag äs yftar det faktum att den allmänna pensionsåldern numera i praktiken är blott 58-59 Ar trots att folkpensionen och arbetspensionen på den privata sidan uppger 65 år! Skämt åsido , den starka pensionsbenäge nheten i samhället får allt större uppmärksamhet och man frågar sig med skäl var detta skall sluta med kraftigt stigande pensionskostnader och ökat antal pensionärer samtidigt som de årskullar som skall ta över i arbetslivet är avsevärt mindre .

åringar inte i förtid skall söka sig i pension? Nägo nting galet är det ju i en utveckling som dels ger oss allt äldre och friskare befolkn ing, dels driver den i pension vid allt yngre år. - trots att såväl de förtida pensionärerna själva som samhället skulle ha socialt och ekonomiskt utbyte av en längre arbetshistoria.

Blickarn a riktas nog mot för håll andena pä arbetsmarknaden och i själva arbetslivet, mot arbetsgivare och arbetskamrater. Den nödvändiga strukturomvandlingen i näringslivet (som inte är något nytt påfund utan pågätt sedan urminnes tider) upplevs som ett hot mot tryggheten i anställningen. Arbetsgivaren har ofta inte i tid velat satsa på särskilt de litet äldre arbetstagarens motivation (bl. a. utbildning) och de anstormande yngre arbetskamraterna (kanske med facket i ryggen) har hittills sen de äldre enbart som hinder i vägen för sig själva eiler som primärt bortrationaliseringsFör Svenska Pensionärsmedel vid en kris. förbundets aktiva och för God Tids läsare är dessa När de stora ärskullarna framtidsvi sioner ingalunda kommer upp i den "farliga" nya , bl.a . underteck nad har förtidspensionsåldern meltaiat och skrivit om dem ett lan 50 eiler 60 år har vi inte tiotal år redan. Vad kan då längre .räd vare sig ur peDgöras för att 50-55-60- sionsutgifts- eiler arbets-

Pensionärsparti eiler Riksorganisation

Iramtid geslaltar sig. Vad ålerslår då all göra?

- Man kunde tänka sig att ta modell från Sverige och bilda något som kallas Pensionärernas Riksförbund . Denna organisation har nu i Sverige över 1000 lokalföreningar. Tänk vilken enorm kraft som står bakom om det kärvar tili sig på något sätt när det stundar tili vaI. Riksföreningens program stöder sig ocksä på ett brett register. Den står för det ekonomiska , för boendet, vården , se rvice~ och aktiviteten . Är du politiskt engagerad?

- Nej bevars. Jag är män om att behålla min sinnesfrid också på äldre dagar.

Men du jobbar med och lör

Ve I dll all del IIar grllndats peflsionärsparti i landel?

- Jo, jag har hört talas om det.

Vad Iror du om del - har del någon Iramlid?

- Det är möjligt att det har en framtid men knappast någo n Iysande nutid .

Av gammal vana tillhör heli säkert pensionärerna det parti , som de stöttat under sina krafts dagar. Det heter ju också all pensionärsförbundet är neutrall såväl i politiskt som i religiöst hänseende .

Men om i Iramtiden de unga välulbi/dade ooh välDvlönade yuppierna, som har den ekonomiska tillväJclpro- pensionärerna? cessen på hjärnan, lår be- Jag är ingen expert, e lI

stämma, veI man inte hur men pensionärsföreningarna pensionärernas ekonomiska och deras programval intres-

kraftssynpunkt att hå lla sa mm a höga tempo i pensioneringen som under de allra senaste åren . Arbetsgivarna måste inse att arbetskraften. även den äldre, är en mycket dyrbar resurs som hotar att bli en bristvara och därför med olika arrangemang mäste stimuleras att stanna kvar i arbetslivet. Deltidspensionen borde bli den dominerande förtidspensionsfo rmen. Den erbjuder en mjuklandning tili den definitiva ålderspensionen nAgonstans mellan 60 och 70 år. Man kan nämligen redan nu enligt Arbets- och fo lkpensionslaga rna "jobba över" efter fyllda 65 och få en furstlig ekonomisk ersättning i form av höjd pension.

Slutligen: äve n om jag här gjort mig tili tolk för en nägot höjd allmän pensionsälder än de 58- 59 år som är dagens faktiska tvivlar jag inte ett ögonblick på all Svenska Pensionärsförbundet och dess avdelningar i alla fall hinner få e li fo rtsall stort anta l ak tiva och långvariga medlemmar i takt med att, som sagt, pensionärerna blir allt nera , allt kryare och har en allt högre pension all röra sig med - hemma och utomlands!

God Tids läsare önskas en FRlDYl,lLL JUL och ~ K ­ TIVT NYlT ÄR av

De nya -kontoformerna i Helsingfors Sparbank HSb fa stställde de nya ko ntoformerna som träder i kraft i början av nästa år.

Ban kdirektör Kristian Backman , som leder privatsektorn, berättar att den oro kunderna känt för skatterefo rmens verkningar visar sig obefogad. De nya kontoformerna medför mAnga förbättringar i kon tovillkoren samtidigt som utbudet ökar.

Kontona kan indelas i tre huvudgrupper: konton för dagligt bruk , sparkonton och placeringskonton . Varje grupp har beskattningsbara och skattefria allernativ.

Bankdirektör Backman konstaterar att han blev posi tivt överraskad då helhetsbilden började klarna. De nya kontona medför mycket positivt för kunderna.

Räntan på skattefri deposition höjs uttagsrätterna större 1 det nya kontourvalet återfinns konton avsedda för dagligt bruk . De motsvarar de från tidigare bekanta skattefria kontona, men uttagsrätten per kalenderm Anad har ökats och räntorna har höjts. Dessa konton läm par sig väl som t.ex . löne- eiler pensionskonto.

I HSb motsvaras den nuvarande bruksräkningen av en skattefri bruksräkning, som bundits tiIJ grundräntan. Från början av nästa år höjer HSb räntan på denna kontoform så mycket. lagen tillåter, dvs. tili 4 procen!. serar mig mycket. En av ini- Höjningen är 0,25 procent. tiativtaga rna tili det finska Enligt lage n om skattefria pensionärspartiet fram håller depositioner får den högsta att han viii satsa mer på den räntan vara Finlands Banks social-politiska sektorn . Han grundränta minskad med fyfnyser föraktfullt åt de nu ra procentenheter. En anverksamma pensionärsför- nan betydelsefull ändring är eningarna samtidigt som han att uttagsrätten stiger från nuvarande 25 000 mk tili påstår att de sysslar endast 60 000 mk per kalendermåmed att ordna danser och nad. Det finns möjlighet att bussuWirder.

Stiimmer detdär med dan- foga en brukslimit tili konser och bussutfärder?

- Ja, tili en viss del , men som något otillbörligt eiler något problem kan jag inte. se det. Pensionärsföreningarna har ju också sina mänadsmöten med både underPå Finns fo lkhögskola i hållningsprogram och in- Esbo arrangeras under vinformation. Det är pensio- tern och våren 1989 kurser närsförbundet, som har som går ut på att ge dellahand om social-politiska garna möjlighet att trivas , sektorn , efter vad jag för- att medverka och att lära sig stått . något. Kurserna pågår från Men för att ålerkomma tili månad tiIJ fredag . {öreningarnas månadsmöten, Kursernas målsättning vad har du lör upplallning och iM är i detalj följande:

NORDISKT KONGRESSCENTRUM • • • • • •

funktionella mötesutrymmen för 5-240 personer högklasslg restaurang stora och Ijusa hotellrum med havsutslkt trivsam bastuavdelning personlig betjäning moderata priser

Hanaholmen -

kullurcentrum för Sverige och Finland

02100 Esbo, lelefon 461 566

Direktör Kristian Backman, chellör Helsingfors Sparbanks privatsektor, anser aU de nya kontona med/ör mycket positivt /ör kunderna . nas innevarande år bibehåller sin ränta på 8 procent hela depositionstiden ut om inte grundräntan ändras.

De beskattningsbara placeringskontona finns i två versioner beroende på depositionstiden. Minimidepositionen för en )-12 månaders deposition är 50 000 mark och har en för tillfället fast ränta på 8-9 procent.

Depositioner på 3 Ar har en för tillfaJlet fast ränta på 10 procent. Räntorna på dessa konton följer alltså inte höjningar och sänkningar av grundräntan.

Räntan på sparräkning höjs Sparräkningarna återfinns i både en beskattningsbar och en skattefri form. Uttagsrällen för den skattefria formen förblir 15 000 mk , men räntan stiger däremot med en fj ärdedels procentenhet tili 4 procent. Kontot är bundet tili grundräntan.

Den mest betydelsefulla ändringen i det beskattningsbara effektkontot är att uttagsrätten stiger från 40 ()(}() mk tili 80 000 mk . TiUäggsinformation Avdelniogschef Monica Den grundräntebundna räntan förblir 9,25 % och ut- Flinck, tel. 609 23 46 Direktör Kristian Backtagsprovisionen 2 procent.

Detta konto kan öppnas man , tei. 609 23 40 med en minimideposition Sammandrag om 5 000 mk .

1. För kunder i HSb med Placeringskontona ger hög kapital-, spar-, bruks- eiler löoekonto med kredit betyränta Placeringskontona finns i der de nya kOnloformerna två former: beskattnings- att bara och skattefria. Det - räntan stiger grundräntebundna kontot - uttags rätten ökar som motsvarar den tvååriga - skatlefriheten består tidsbundna depositionsfor- 2. Räntan pä de skatlefria men kvarstår som tidiga re 24 månaders kontona är 6 % utom att räntan ändras. De med dagens grundränta pä konton som öppnas efter konton som öppnas 1989. beskattningsbara årsskiftet kommer att ha en 3. De två procentenheter lägre kontonas räntor är på nivån ränta. De konton som öpp- 8-10 %.

Finns arrangerar ,. vecka som väcker

om dem ?

HANASAARI HANAHOLMEN

tot. Kreditlimiten kan vara hälften av nettolönen men högst 5 000 mk .

En annan kontoform för dagligt bruk är den nya skattefria kapitalräk ningen. Där stiger uttagsrätten från 15 000 mk tili 60 000 mk per kalendermånad och räntan från 3,75 procent tili 4 procent.

Räntan på det nuvarande lönekontot med kredit stiger från en procent tili fyra procent och binds tili Finlands Banks grundränta. Kontot kommer inte längre att vara beskattningsbart. Utnyttjas krediten varierar den grundräntebundna räntan mellan 70ch 13 procent.

- Det är enligt mitt förmenande synnerligen viktigt att föreningarna fungerar som en sammanhållande faktor på pensionärernas villkor. Föreningarna bör sätta en ära i att klara sitt programval, så långt det går, med egna krafter.

Finns det något i program· väg som man bör undvika?

- Jo, detdär att man står med ena foten i graven . Det har pensionärerna hört förr i olika sammanhang. - Så det så.

Mera om partier I o rganisationer, föreningar och

program . Låt höra!

Martin Sandvik

samvaro

intressanta diskussioner nyttig information tid tili eftertanke möj lighet pröva nya intressen

lära av varandra tillfälle pröva sin kreativitet

avkoppling impulser tili nya aktiviteter moti onera

god mat trivsam miljö Varje kursdag har eget temao Den fö rsta dagen anslAs åt individen, andra dagen diskuteras hälsa, kost och

motion medan tredj e dagen ägnas åt frågor som hör tili tro, livsfilosofi , miljö, samhället och frågor av allmänt

möjligheter vi har i dag att vara aktiva.

Kurstidern a ar följande :

13-17 februari 1989 06-10 mars 1989 Under kursveckans fj ärde 10-14 april 1989 dag ägnar dellagarna sig åt 08-12 maj 1989 kultur och hobby . Deltagarna gör själva olika saker För närmare information men ka n också gå på teater, kontak ta Finns folkhögskoutställningar, museer m.m. la, Finnsbacken 4, 02780 EsFöreläsare presenterar egna bo . Tel. 90-8) 12 05lkansliet särintressen. Under veckans eiler kurssekreterare Ilse sista dag diskuteras alla de Vaenerberg. intresse.

1.

2.

3.

4.

HELSINGFORS PANT-AB öppnar en ny låne-expedition i Östra Centrum.

Vår nya låne-expedition

H~HFP befinner sig vid

Y

Grundat 1882

Kundgatan 11 , 3.vån. och här beljänar vi er

må - fre kl. 11 - 18.

Välkommen gäma med frågor även per tel. 90-333 445.

22

.

1'1

I " I

Sjöturism modell 1928

Tankarna blev många oeh del, regnet öste ner oeh vi karga oeh lummiga skär mötte oss på båda sidor oeh jag påminner mig att jag nog hörde stormen där utanför. försökte läsa alla mina små Vi var Iyekliga oeh nöjda i målet för kvällen var KasteIböner. Flera försök gjorde synnerhet jag! Primusen ho1m. Det blev åter en benUn bror att få motorn att tändes men i den svåra sjö- hagligare känsla för en landstarta men då vatten troli- gången spilldes litet bensin krabba att ha fasta land så in gen hade trängt ner i bensin- kring primusköket oeh på på färdvägen upp mot Sund röret tili motorn så tog det min hand oeh armled med oeh det gamla historiska sin tid oeh sjögången giorde den päföljd att det antän- slottet.

Lugnt oeh frifullt var det det svårt att arheta. Antli- des. gen tänder motorn på nytt Elden släektes med en filt när vi sent pä kvällen lade tili vid en liten brygga under oeh efter några hostningar men min hand oeh arm angick åter motorn sin lugna tändes medan vi släekte el- slottet , någon landstigning gäng. En lättnadens suek den i båten. Jag släekte el- blev det inte i den sena kväldrogs oeh båten fiek sin den på min vänstra hand len , oeh det var väl icke sä gamla färdriktning. Min med att stryka den under behagligt när vi visste att bror satt sedan rätt länge högra armen mot mitt bröst slottet den tiden användes med supkannan i högsta be- med påföljd att handen blev som fängelse där oekså i forredskap men ingenting hän- skinnlös. Tili all Iyeka var na tider en del av våra storde, tur hade vi oeh min bror jag utan skjorta oeh skynda- män varit internerade. Vi kunde iote låta bli att eitera de ut ur båten oeh sköljde sov i godan ro den natten det gamla visdomsordet: vad min arm i det salta havsvall- oeh följande morgon startade vi i vaekert väder på vår skall bondturen vara tili , om net. den inte skall användas.

Efter det armen oeh han- sista etapp mot Mariehamn Men, "vare va de vara må, den torkat pudrade jag dem över Lumparn oeh ner gensa Granö" , så var faran med potatismjö\. Handen om Lemströms kanals vaeköver. förbands men huvudsaken ra trakter oeh vädret blev allt behagligare. Det var lörEfter en tids körning rakt var all elden blev släekt. mot vinden märker vi att Maten smakade helt na- dag oeh det höjde stämningvinden oeh sjöarna börjar turligt efter den besvärliga en som de senaste dagarna avta. Myeket snabbt lägger resan oeh sömnen tog ut sin varit på mollsidan . Så återsig vinden fastän sjöarna går rätt medan regnet oeh stor- står endast Slemmens oeh vi höga, men så dör vinden men fortsatte hela natten . är framme vid resans må\. helt ut oeh sjöarna lägger sig Någon god sömn blev det I hamnen låg en hei liten oeh ett bedrägligt lugn läg- inte. Vårt regnskydd ville flotta av olika typer oeh oeh ger sig över havet. Jag spor- inte hålla tätt det läekte litet flere tiotal män som troligen de min bror vad skall det över allt. När kloekan visa- granskade sina båtar efter betyda? Jag hade läst om att de att det borde vara dager stormen , vi kiev i land oeh när det hastigt lugnar oeh så riggade vi oss oeh kokade då syntes "enligt mitt tyeke" havet lägger sig så kan det vårt te som piggade upp aUt en gammal sjöbjörn komma hända att det kommer frän medan regnet oeh stormen oss tili mötes oeh frågte , något annat håll som kan härjade. Var vi befann oss varifrän vi kommer som ser vara sjudubbelt väITe . Jag hade vi ingen aning om , ut att vara främlingar? Jag påminde min bror om far- ödet hade nog fört oss tili svarade att vi kommer från hågorna men han sa bara denna lugna plats under det Barösund oeh Hangö med "Iåt komma bara, nog klarar höga berget. dendär båten ? båten sig! " Jag fiek i uppdrag att från - Nå var va ni under storI det lugna oeh vaekra berget försöka orientera mig men? Jag berättade om vår vädret fo rtsätter vi, men så med hjälp av kompassen. vådliga men Iyekliga färd märker vi tunga mörka moln Tili aU Iyeka kun de jag upp- över tili Kumlinge. Då ropai sydväst, små krusor på täeka ky rkans torn i regnet, de han tili sina kamrater, vattnet som hastigt övergår jag meddelar skepparn oeh kom så får ni se Iyekliga sjötili stänk oeh skum oeh med får i uppdrag att söka mig farare. Det var det enda en hast är SV stormen över fram tili kyrkbyn för att där vitsordet oeh uttalandet om oss . möjligen få några nyheter. vår resa. Ingen visste om vår Nu gällde det all hålla bå- Färden blev besvärlig i reg- färd , men den 12 augusti ten upp mot de nya vågorna. net längs åkerdiken över skrev Ålands tidningen om De mörka moinen jämte hagmarker når jag äntligen två män , den ena en grosskvällsskymningen gjorde att fram tili kyrkbyn. handlare som höll på att fördet började kännas kusligt.

Få människor syntes, alla lisa utanför Eekerö på väg Hastigt kom regnet, en ny satt troligen inomhus. Jag frå n Stoekholm. Gubbarna prövning oeh det kändes fiek veta var prästgården hade var sin båt men räddakusligt när propellernas fir- fanns där posten delades ut. des av tullmän som trodde rande Ijud hördes var gång En ung man mötte mig, en- dem vara smugglare. Senare bäten Iyftes upp på våg- sam i eli omöblerat hem, läste jag i någon tidning att kammarna oeh lika kusligt troligen en tf. prästman men alla fiskes kutor fått söka när den åter dök ner i vågor- vem minns jag inte. Jag fiek nödhamn . Min bror oeh jag na. Så stampar vi på oeh en del upplysningar men de vandrade upp mot staden mörkret blir bara tätare men senaste tidningarn a hade som var långt ifrån vad den framåt tyeker jag att det han ännu inte fått. Jag fiek är i dag, små nätta villor går,? huru länge vet ingen vara nöjd med vad jag fiek med grönska. Stenlagda gaoeh att uttryeka sig i ord var oeh fortsatte åter samma tor saknades men den nya omöjligt. Min bror satt hela väg jag kommit i det besvär- kyrkan som förra året blivit tiden invid motorn med sup- liga vädret. färdig var ett konstverk kannan i beredskap, tur att Fortsättningen av dagen tyekte vi. Den hade ju bara vi hade vårt regnskydd upp- fördrev vi med att äta, sova tak men väggarna var ett insatt. Jag försökte skyla mig oeh spela ko rt. Utrymmet tet. Vi var ju vana att se höunder en regnroek. Efter en gay inte möjligheter tili an- ga kyrkväggar. Senare kontids kö rning märker jag nan rekreation. Först följan- staterade jag att den verklimyeket mörka moln fram- de dag avtog stormen så att gen var vaeker oekså inöver båten oeh samtidigt vi beslöt att middagstid star- vändigt. Den var ritad av tyeker jag att vinden avtar ta vår färd . Regnet upphör- professor Lars Sonek . Det oeh om en stund märker jag de oeh vågo rna hade lugnat nya sjöfartsläroverket var att moinen var eli högt berg sig något. Nu var sjökortet imponerande på sin upphöjframför båten. med farlederna nödvändigt , da plats oeh i staden talades Land utropar jag, oeh min vi rundar Kumlinge-Iandet i det om Böndernas hus &om bror kryper fram. norr med kyrkan synlig oeh skulle byggas. Handelslaget Land konstaterar vi. fortsätter vår färd i motvind som dä sköttes av Carl LinBåten kör upp under det ner mot Ålands-öarna oeh deman hade oeksä ett pia nehöga berget, vi hade land Vårdö. Vädret blev bättre rat nybygge . under fötterna men mörkt oeh färden över de ännu Vi kompletterade värt var det. Inga kommentarer. öppna fj ärdarna var ett intet Mat för kvällen var det vik- emot vad vi lämnat bakom förräd av bensin oeh mat tigaste oeh för att förbättra oss . oeh jag besökte apoteket regnskyddet spändes seglet Snart åker vi in i en helt oeh fiek salva oeh förband ytterligare över båtens fram- annan bild . Omväxlande på min brända hand som se-

i

Vy från Hangöby hamn ungefär vid den tid när Bror Kevin med sin bror gjorde sjöresan från Barösund tili Åland och relur.

nare under resan repade sig rätt bra .

Vi giek ned till båten oeh gjorde oss färdiga för start.

Målet för lördagen var Föglö, Degerby tullstation. Ingen vinkade farväl tili oss oeh lika tysta som vi kommit , lika tysta reste vi .

Samma väg ut över Slemmen oeh ner mot öppna havet. Det blev flere timmars körning ned runt Lemlands yttersta udde där vi åter ändrar kurs upp längs Föglö landet. Nägon storfärja syntes inte tili den tiden oeh inte Iyekades vi få se nägon storseglare men havet är ju stort oeh utan malörer eiler andra äventyr kom vi fram sent på kvällen tili Degerby.

En lugn natt oeh vi sov gott.

När vi vaknade konstaterade vi tjoek dimma över havet. Jag trodde mig höra kyrkkloekorna i Föglö men troligen var det en hörvilla, fö r kyrkan ligger ju rätt långt söder om Degerby bakom rätt höga berg. Morgonmålet avnjöts oeh när det blev fråga om stan sade jag blankt nej! l ngen färd i denna tjoeka, min bror tittade på me j oeh undrade om vi kunde fa ra ut tili de yttersta holmarna oeh där invänta bättre väder?

Vi startar vår färd österut från hoi me tili hoime avaneerar vi i dimman oeh når ut mot Sottunga skär oeh inom några minuter syntes Ijusglimtar pä himlen. Dimman försvinner oeh havet är spegellungt. Vad kunde mera begäras .

Utan vidare diskussion fortsätter färden ut över havet med Korpo Gjallarhorn som kvällens må\. Det var söndagsmorgon oeh på kvällen skulle där ju vara fest.

Mälet hägrade , skjortorna bort oeh i gassande soi njöt vi av den härliga havsluften .

Några mindre farkoster möter vi men oekså en fin tvåmastad Iyxkryssare enligt mitt tyeke , vi körde rätt nära inpå den där vi fotograferades oeb avvinkades där vi satt helt i Adams kostym .

Vi njöt i det vaekra vädret som fortsatte.

sex oeh en halv timme, räekte färden över tili Korpo skär visst kändes en lättnad när vi hade det öppna havet bakom oss oeh skäriland i sikte. Ännu åter en rätt lång körtid innan vi när Korpolandet oeh kör in i den långgrunda vik som leder in tili Gjallarhorn. Vi når inte helt fram men tar i land invid en åker därifrån vi längs diken söker oss upp tili byn .

Morgondimman med dess startbekymmer var bakom oss oeh åter kunde min bror påminna om bondturen som bör nyttjas.

• Taek att det giek bra , tänkte jag.

Efter landstigningen har vi storstädning av vår lekamen oeh skrudar oss i festdräkt, som nog var i en klaste laget. Min bror hade ju uniform med gradbeteekningar medan jag bara hade en rätt sliten sommarkostym, men slips hade jag oeh gummitossor, de var ju inte

så behagliga att dansa med men de fiek duga!

Vi stiger i väg oeh framko mna tili festpl atsen hade redan programmet börjat , men dansen var ju huvudsaken. Vi inväntade den tiden oeh skymningen lade sig över festplatsen oeh ett vaekert fyrverkeri beskådades.

När dansen äntligen började , börj ade mina ögon söka någon danspartner. Jag mllrkte då tvenne vitklädda unga damer som troligen satt i sina mammors sällskap. Jag valde den ena tili första dansen oeh den andra tili följande dans. De blev sedan mina damer för kvällen . Min bror såg jag oekså under första dansen men sen försvann han i vimlet för kvällen .

Mina damer var från Korpo-Ström oeh jag var belåten med mitt vaI. När sista dansen var slut , lekte mig tanken i hågen att få följa hem de unga damerna men då lillebror var med så valde jag att ensam vandra ned tili vårt fartyg. Det kunde behövas bevakning? Vägen ned tili stranden var lätt att MotoTn spann sin vackras- finna i sommarnatten. Jag te melodi i vilken jag in- hade redan sovit en god stämde med några sånger, stund när min bror anländer det var ju söndagsmorgon. på småtimmarna, följande

morgon berättar han om en felsteg som han gjort på hemvägen . När han kom springande längs en stig halkade han genom att stiga i en färsk ko-pannkaka med päföljd att han blev smord där bak .

Vi sov gott i fortsättningen oeh morgonsolen väekte OSS. Morgonmålet smakade med grönsaker frän Åland oeh kryddades med kommentarer från dansen . Efter starten slängde min bror sina byxor i sjön där de sköljdes rena i motorns kölvatten .

Färden går nu ut samma väg som vi komn\'ir och'genom den inre farl eden upp tili Korpo kyrkoby där vi bekantade oss med byn oeh hörde historien om Korponejdens "kung" som härskade en tid men som trasslade tili sina affärer så att han oekså gjorde konkurs oeh hamnade i okända öden. SAdana kungar var det gOIl om i vår skärgård den tiden .

Havet med sina bränn ingar oeh skär med stormar har alla tider varit sjöfararnas största bekymmer. Nu började jag inse att sjökort med farleder oeh priekar var nödvänd iga all följa. Ett fe lsteg kunde vara ödesdigert.

I Nagu tog vi åter i land , besåg kyrkan oeh Handelslaget vareft er vi styrde färden i riktning mot Pargas.

Det var rediga vatten att färdas över oeh vädret var fortfarande vaekert. I Pargas gjorde vi ett längre uppehåll . Orten var redan den tiden eli större växande samhälle, med den stora eementfabriken , den vaekra gamla kyrkan , sina skolor oeh Handelslaget som den tiden redan var känt som storföretag på orten . Vi var tidigare bekanta med ehefen Hjalmar Gustafsson som bjöd på kaffe med en god pratstund .

Avfärden från Pargas minns jag inte . Nu började havskonturerna minska oeh färden giek genom smala sund med grönska oeh böljande sädesfält längs stränderna. Var vi övernattade minns jag inte . Men färden går fram med det finskspråForts.

p~

sido 18

23 MATSTÄLLEN

Ad vo kalbyråer

BILlIG HEMGJORD MAT

caf~ FORELLEN

MARTHAS MATHÖRNA GEORGSGATAN 11 A 4 VAN . MED HISS TEL. 643 381 00120 HELSINGFORS

Korpo

Tel. 926·31202 Öppet alta dagar

SCHULTZ & KÖHLER

Gynna

godtid s

I BESTÄLLNINGSBUSSAR : I HANGÖ TRAFIK

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv . 4.

Bussbeställningar Tel. 911·81 004

Tel. 915·53'865 Beslällnlngs bussar.

..

annonsorer

Advokatbyrå Vicehäradshovding

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

KAAIS , Kopmansgatan 4

Tel. 30161

ADVOKATBYRA

1.If'l..>.>on l.f f,.lIu Jln

Jultippa med Hasse

handa senast den 24 januari 1989. Mä rk kuvertet "Jul· nötter". Ni kan givetvis sän· da in rätl tipsrad och kryssHasse har sammanställt lösnin g i samma kuvert. Då nAgra JULNÖITER för ska ni antingen märka det God Tids läsare . Nötter som med " Kryss nr 6" eiler "Ju l· kan fungera som stimuleran· nÖtler".

Hoppas " nötterna" ger de hj ärngymnastik efter all trevlig avkoppling tiIIsamjulmaten. mans med barn och/eller Fyll i den rätt a tipsrade n barnbarn eiler varför inte som finns invid frågorna. tillsammans med goda vänOm ordet som söks ä r rätt i ner unde[ julen eiler mellan· första meningen tippar ni en dagarna. e tta , om det är rätt i andra Hoppas redaktionens meningen _ett kryss och om postsäck blir riktigt fylld det är rätt i tredje meningen med lösningar. så krysser ni för en tvåa .

Red .

Alltså 1 x 2!

Redaktionen lottar ut A. J ulkl app bokpriser bland de insända 1. Pä den tiden då husagan lösningarna.

Lösningarna var lagenlig vardagsmat bru· bör vara redaktionen till- kade mången välsinnad hus· bonde om ju len ge pigor och d rängar bara en lätt klapp I på kinden , i stället för de dagliga kraftiga örfilarna .

X. Förr brukade äkta makar på julmorgonen ge varandra en liten klapp på stjärten sägandes: God jul lilla mor, resp. lille far.

2. En klapp på dörren som angav att gåvoutdelaren gjorde sin plikt.

B. Sparlaka nsläxa 1. En uppsträckning som en hustru gay sin man bakom fördragna sängomhängen d .

V.S. sparlakan. x. Fick snål husmoder som klippte tilI sina lakan så knappat att de ' kom tili kor· ta', krympte , i första tvätten och blev svårbäddade.

2. Fick de unga tu som tyckte det var onödig Iyx med två sängar och dito lakan , men snart fann att den ena av dem , i regel kar luslingen , i sömnen lade embargo pä såväl lakan som täckte.

C. Brylå 1. Blev bevingat ord då en föreläsare med talsvårighe· ter sa brylå då han menade byrå.

X. Singulär form för brillor.

A nvändes av enögda innan monokeln uppfanns.

2 . Så kallades på bLa. G luntens och Magisterns tid det som vi idag ka lla r fö r glögg .

D. Häslräfsa 1. E n hästdrage n

bruksmaskin"

med

" jord·

vars

h jälp man strängar upp höel

Advokat, vicehäradsh .

WERNER HENRI KSSO N AB BORGA Tel. 171 042

före snesandet. smedjan benämnes så i enX. En stor och kraftig kam del dialekter med H-svärigmed vilken mao "räfsar" heter. T .ex. De ä händer, sa karisbon om kråko rna . hästens man och svans.

2. Kallas stundom skämt· x. Samma som skulten eiler samt ryktskrapan som gör hjässan . Ett knepigt ord för hästens hårrem slät och bLa. gossen som skrev: Aporna är ludna från fötterglänsande . na ända upp tili hejsan.

2. Torkanordning för hö E. Kornisch 1. En avsides belägen "ka- och annat foder varom Karl· murka" i koret avsedd för feldt skrev: Jag viII sova vid bön, bikt , bot och bättring. hässja och lada".

x. Kan mao säga om mao

Mottagntng I Pargas. SIOr· gårdsgatan. vaqe onsdag kl 14 \7 . \el 740300

1~.~hl~I~M~1

CHRISTER ERIKSSON Borgå Trallk Ab Porvoon LIIkenne Oy Verksladsvägen 11 06100 BORGA Tel. 915·170 426

Vlceharadshovdmg

Tom Gustafsson tel. 31 1 900

OPTIKER

Storgatan 14 (FBF:s hus) Tel. 309 58 (växel)

Aulo·Buss Bäck & Öslman Fattiggränd 6 65610 KORS"HOLM Tel. 961·152 495

Ulf Jansson tel. 313 265

Lönnrotsg. 32 A 00180 Helsingfors tel. 90·603 909

Advokat, vicehäradsh .

Oy 1. Ekman Ab Cirkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961·112 048

Abo Kopmansgalan 12 A Exp. tel. 311 713 Vlceharadshovdmq

LEIF EKLUND Flllal : Nykarleby. Västra Espl.g. '2 C Tldsbeslällnlng 309 58

GULD - UR - OPTIK

FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgatan , 1

lel 11 523

ftt

~~.,

~

KYRKSLArr OPTIK HSB 5 hus Vld lorget

•

tel 2981927

Rättelse I senaste nummer ingick en missvisande bildtext i reportaget från Prag- och Berlin·resa n . Borgen Karlstein

ligger uta nför Prag och där förvaras ingalunda numera nägra riksregalier.

Red. beklagar misstaget.

352 löste kryss nr 5

Prisern a i julkrysset utKrysset i numme r 5 av J. Semesler God Tid löstes av 352 perso· görs av musikkassetter. D .

1. Sexmånadersperiod för ner. En stö testen förefaller V.S. av Caj Ehrstedts kassett Ijänstledighet efter latinets att ha varit lösenordet tili med insjungna o perettpär· sex för sex och mensis, må- De gör rent. Men de flesta lor. Bland de lösningar som nad. har i alla fall kommit tili att senast den 24 januari 1989 X. " Se Mäster tar ledigt nä r har kommit tili redaktionen ordet är tvättmedlen . som helst" gnällde de under· De fem som får tre Vent· lottas åtta vinnare. Denna F. Selpinne ordnade under kampen för tilotter var är följande : Svea generositet beror givetvis på 1. En slängel , gärna lite enveckas årsledighet då sek· H ägg lund , Helsingfors , julen. Varje vinnare får varo grenad, som man kör ned i let var ungt. Det nästan Ija- Harry Bl åfie ld , Borgå, sin kassett. bottnen i selet, lugnvattnet tiga , Se Mäster blev seder· Per Westerlund , Jakob· Var snä ll och mä rk kuver· mellan två forsar, som vilo· mera semester. stad, Else Nym a n , Kimito ten med " Kryss 6" så komplats för strömstaren och 2. Sem Noaksson och seder- och Greta Streng , Helsing- mer de pä rätt plats bland kungsfiskaren . mera drottning Ester av Per- fors. redaktionens post. Ha en X. En kort stake som an- sien, och med egen bok i Redaktionen gratulerar trevlig krysslösarhelg. vändes vid säljakt, sel är den GT, hade i ungdomen en vinnarna och hoppas lotter· gamla stavningsformen, för s.k. affär under några vec- na ocksä ska ge vinst.

Redaktionen att schasa sälarna i rörelse kor i en grotta i Sinai bereftersom man inte viii skjuta gen. På väggen hade de ris"sittande fågel ". tat in SEM·ESTER som se· 2. En pinne som man sätter dan blev ord för ledighet. i hålen på seltampen som håller skacklarna fast vid K. Ariadnelråd seldonen.

1. När den jordiska prinses' san Ariadne införlivades G. Vårfrudagen med gudaskaran på Olym1. Marie bebådelsedag pen , måste hon , som de , (25.3) som också kallades mest uppträda sprittis. Vid för voffeldagen eftersom "debuten" var hon blyg och man då traditionellt grädda. bad om all få ha åtminslone de våfflor. en tråd på kroppen . x. Första söndagen i maj ef· x. På Olympen sattes hon i te r visan " Fru Maja täcktes lära hos ödesgudinnan Tyskicka sitt första lilla bud hit che (Romarnas Fortuna) för opp". att spi nn a ödestrådar. Hon 2. Så kallades hos oss i stor· lanserade då den röda tråd furstendömets tider Flora som än i dag är sä eftersökt dagen . den 13 maj . Vårflora i olika sammanhang. blev läl! vårfruga.

2. När den atenska prinsen Theseus på Kreta skulle ge H . Snapphan e sig in i Labyrinten för att ta 1. Korrekta ordet är snaps- livet av vidundret Minotau- Lösningen på kryssel i nummer fem av God Tid ser ui hane och är ett smeknamn rus gay kungadottern Ariad- såhär. för knorrhanen en läcker ne honom ett Irådnystan en tili allehanda aktiviteter. havsfisk som ocksä kallas som han rullade ut på vägen lade däck och sänt spys ut.

2. Ett takfönster eiler e n X. Skall egentligen skrivas knot. in och använde som ledlråd lucka i kaptenshytlen , som hets·porr . Ordet präglades x. En rätl sällsyn! korsning på vägen ut. gay skepparen möjlighet att på vaudeville - (vad du viII) mellan flugsnappare och blomstringstid speja (på engelska spy) på teatrarnas gluttsnäppa. sin besättning och se att varo där diverse vågade nummer 2. Med danska armen liera- L. Spygall 1.

En balkonglik öppning i je man gjorde sin plikt; som presenterades inför upphet· de stråtrövare som under de många krigen pä 1600·talet rel ingen på de fo rna oSlindi- amiral Nelson uttryckte sej , sade s.k. gentlemän . enfararna där sjösjuka pas· före slaget vid Trafalgar 2. Ett smeknamn "hotps· brukade snappa bort folk pur" som gavs Henry Percy och foror frå n den svenska sagerare kunde "Iätta på Ii· 1805. vets börda" så att säga. som på 1400· talet kämpade trosse n bLa. x. Ett hål eiler gatt i bord· M . He\sporr e mot Henrik IV och som ha· läggningen på fartyg genom 1. En het glögg eiler toddy de " heta sporrar" efter stän· 1. Hässj a 1. Den glöda nde härden i vilket vatt net från överspo· som piggar upp och sporrar diga häftiga ritter.

tycker att det låter väl pro· saiskt att säga gardinstång.

2. Etl bås för två i ladugården , som tas i användning under kvigornas smekmå· nad.

Bland de senast den 24 )anuarl 1989 Insända lösnlngarna utlottas Atta muslkkassetter. Lösnlngarna sänds under adress God Tld, Centralgatan 87 D, 10300 Karls. Märk kuvertet med "Kryss 6".

Namn: .............................................................................................................................. .

Adress: ...............•..................................................•...............•......•.........•..........•.•.•...•••••..

..........................................................................................................................................