God Tid 1/1989

god

Läs om SPF-resor på Mittuppslaget

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Argång 17 - Nr 1 7 februari 1989

Slevar, knivar, skålar tar fortn i "snickarboan" o .. hos Allan pa Angskulla I Pojo kyrka - S:ta Maria kyrka - finns ett vackert korfönster. Det korfönstret, som är en glasmålning gjord av konstnären Kitty Liljequist-Krogius, finos sedan början av 1970-talet också i en version av trä. Ett arbete

träslag i arbetet - furu , masur, bok, material frän en törves-stubbe , sibirisk ärt och nAgot utländskt tungt träslag .

Sedan dess har det blivit mAnga intarsiaarbeten , mAnga bruksföremAI och

- Jag blev upplyst om att

nat som jag tyckte kunde användas. En hei del gick tili ved men mAnga lister och vänder forna tiders rundade liknande har jag använt att grytor och kastruller, berät- göra olika arbeten avo Bl.a. tar Allan Söderström. Där- korset är hoplimmat av listför har jag börjat göra slevar profiler som isin tur bestär enligt en modell som passar av mAnga olika träslag. för våra dagars grötkastrulOcksA tavelramar och ler. lampetter har han tillverkat av listprofilerna. Förutom Skålar, skAlar... det kors han ännu har hemSkälar gör Allan Söder- ma finns ett kors sam är en ström IikasA och dem gör meter högt i församlingshan i furu , mahogny, teak , hemme!. björk , äppelträ, ek , m.n .

Skålarna sammanställer Vägg av rönn han av mänga olika träslag Förutom den stora mängd som ger en vacker mönst- prydnadssaker av trä som ringo Arbetet börjar med att finns i det Söderströmska de olika bitarna limmas pA hemmet består tamburvägvarandra. Sen gröps det som gen av rundlar i olika storleska bli skålens inre ur med kar som sågats av en rönn . ett halvrunt stämjärn och sA Nämnas kan att Allan SÖsvarvas skAlens sidor. Och derströms smörknivar är en den slutliga behandlingen populär försäljningsartikel i ges sA med sandpapper och olika sammanhang i Pojo eventuellt nän olja . och Västnyland. sleven numera inte ska vara rund eftersom man inte ao-

Trä från fartyg Ett vackert 60 centimeter högt kors har Allan Söderström gjort av träslag som härstammar frAn ett nedskrotat fartyg .

- När fartyg skrotades ner i Åminnefors och innan det brännbara tändes pA passade jag pA att ta hand om alla lister , dörrar och an-

60 centimeler högl är del kors sam Aitan Söderström lim· mal ihop ov Irälisler från nedskrolade fartyg. Eli liknande men en meler högl åle1jinns i församlingshemmel i Pojo .

DV

numera pensionerade ma- prydnads-dito .

skinteknikern Allan Söderström i Pojo. Hans version av korfönstret återfinns i församlingshemmet.

- Det var glasmålningen som gay mig inspiration att börja arbeta med olika träslag, berättar Allan S ö derström isin "snickarboa" i BolIsta , Pojo . Jag satt en gAng i kyrkan och tittade på den vackra glasmålningen och funderade att det också måste kunna göras som intarsia-arbete. När jag sen kom hem satte jag mig ner och ritade upp en modell med en bild av glasmålningen som grund .

Det blev smAningom en träversion av glasmålningen i storleken 100 x 60 centimeter. Han använde många

hemmet finns givetivs en stor mängd föremål som kommit tili i Allans "snickarboa". Där

svarven och massor av mejs-

lar är de viktigaste redskapen.

Inne med inhemskt - J ust nu är det inne med inhemska träslag, berättar Allan Söderström. Men utländska träslag ger större färgvariationer. Bruksföremäl gör jag dock mest av de inhemska träslagen.

Slevar av plommonträ Vackra ·slevar har Allan Söderström gjort av plommonträ. Ett material som är vackert åd rat i rödbruna nyan~er. Formen pA sleven är emellertid ovanlig.

Många järn i eleden Allan Söderström hinner ocksä med mycket annat vid sidan om sin hobby i "sniekarboan" . Han är Pojo pensionärers andra ordförande efter nyligen avlidne Albert Nett, som var den första .

För västnylänningarna är Allan känd under signaturen "Stenkast" som frän 1958

SOMMARDAG I JAKOBSTAD 14.6.1989 12.00 Kalle serveras i Ishallen Deltagarna hälsas välkomna 13.00 Samling i Pedersöre kyrka Efter samlingen i kyrkan arrangeras rundturer i och kring Jakobstad. Arrangörerna ber föreningarna med· de la tili förbundet om guide önskas, senast 28.2.89.

De som inte dellar i rundturerna söker sig tili Ishallen för SAMVARO och 14.30 MÅLTID FESTPROGRAM i ISHALLEN I (preliminärt) 16.00 Välkomstord: M-klubbens ordförande Anita Östman Hälsningstal : Siv Tunzelman von Adlerflug Musik: Spelmanslaget Körsång: Oldboyskören Festföredrag: Ragnar Mannil Solosång: Vivian Kamb Salongsdans: Affärsanställdas salongsdansare Recitation: Alfred Smeds AlIsång: under ledning av Raimo Fors Folkdans: Vestersundsby Nf:s folkdanslag Avslutningsord: Jerker Nyberg Modersmålets sång DANS 19.00 Festmållid på Hotell Fontell Sallad med rök! sik Mexikansk kötttärsbill, koki potatis Kalle Anmälningar tili förbundskansliet: SPF, Indiagatan 1, 00560 HELSINGFORS tel. 90-791895 föreningsvis preliminärt senast 28.2.89 . .

Den som önskar della i festmåltiden kl. 19.00 anmäler separat därom.

Kostnader: dellagaravgift i sommardagen mk 75, -.

Sommardagen + festmållid mk 175,-.

Avgifterna inbetalas på SPF:s konto i Helsingfors Sb 405511-10005034 senast 15.5.1989.

Resor och logi ordnar föreningarna själva. Resebyrå Tourella står gärna tili tjänst med researrangemang.

Se deras cirkulär tili föreningarna 15.12.88.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. förekommit i tidningen Västra Nyland . Där skriver han om bl. a. Röda Korsets verksamhet vars styrelse han tillhört mycket länge.

Skarpkulla En hei del av sin tid ger Allan Pojo hembygdsförening och museet i Skarp· kulla. Eli museum som grundades 1964 och idag har 2.300 katalogiserade föremäl.

- Vi har byggt två nya hallar pA Skarpkulla , berättar Allan Söderström. Dessutom har vi nyllat dit ett 10ft erän den forna folklhögsko · lan i kyrkbyn och i sommar ska vi uppföra en boda som En vackert randad skål är eli ov de föremål som fanns i nyttats frän Brödtorp. Pä Aitan Söderslröms lager när God Tid:s red. besökte ho- Skarpkulla finns också en statarstuga frAn Nygård. Pä nom. Plus en slor mängd slevar av plommonträ.

[Svensk-Finland försäkrar

museiområdet finns sedan tidigare gärdens huvudbyggnad och en boda .

Att museet behöver sA stora utrymmen beror pAatt man har en omfattande samling av gamla lantbruksredskap, körredskap och liknande.

Ett besök pA Skarpkulla är intressan!. Dessutom ligger platsen mycket naturskönt i den del av Pojo som är mest kuperad . Men vänta tili sommaren . Dä kanske det finns en chans all köpa nägra av de träföremäl AIlan grejat tili i "snickarboan" på Ängskulla i Borgby i Pojo.

Texl och Jota : Gurli Nurmi

II)

2

Var behövs reformer? lacksa mhel fastän del inte alll id är möj ligl all slavisk l följ a den.

et är vanligt att vi ser för oss skeendel i bildform. Hur ser du rör dig liden , löper den som en idrottsman i rät lin· jig bana eiler går den som visarna på eli ur i cirkel?

Har du då en känsla av all alllid ålerkomma lill samma punkl , all ingenling har möjlighet all förändras . Jag ser för mig lidens lopp som en spiral, som hela liden vidgas Ulål. Då håller vi oss lill en viss rylm men har ändå möjlighel att utvidga och förnya.

D

ag upprepar del jag f1 era gå nge r har sagl: Kom gärna med nya förslag Olen minns all ideerna måste övervägas.

Förbundels slyrelse konslalerade vid sill senasle möle all del är räll länge seda n föreningarnas sladgar slogs fasl. Vi Iror all del vo re klokl all gå igenom dem och se om någol borde ändras. Som hjälp fö reslogs all nya modellsladga r skall sändas uI. Del lönar sig vanligen inle all ändra endasl en lilen delalj . man borde i eli svep kontrollera aili som las upp . Vi rekommenderar I.ex. all föreni ngarna sku lle följa sa mma lågo rdning som förbundel. således ha eli valmöle på höslen och sedan eli vårmöle där bokslutel slås fasl. En annan sak som borde kontrolleras är o m sladgarna möjIiggör all man ulser hedersmedlemmar eiler hedersordförande. De här är ju inle någol som del skall gå inflation i, Olen som reda n lidigare i denna spall påpekals så är del någol som måsle las upp i sladga rna.

Kanske varj e fö rening sedan önskar premiera sådana som i allmän hel Ulförl eli gOIl arbele , då kan man kanske komma på någo n speciell benämning, som inle behöver vara sladgebunden . Del fi nns föreningar I.ex . som delar ui märken som bevis på uppskallning. Ko m bara med förslag.

J

ad kommer all ändras i år? I många föreningar har slyrelsemedlemmar bylls UI, så ock i förbundel. Vi lackar varml de avgående för vä l ulförl arbele och hälsar de nylilllrädande välkomna. I föreningarna har vissa svårigheler uppslåll . då kandidaler i synnerhel lill ordförandeposlerna varil svåra all finna . Varför denna rädsla för all äla sig eli sådanl uppdrag. Tror man inle all man duger?

V

Jesu ankomst tili väriden Nyligen har vi firat jul tili minne av Jesu ankomst. Reda n Gamla Testamentet talade f1 ere ärhundraden tidigare om all han sk ulle kommao Därför fanns det bland judarna kring vllr tideräknings början sådana som väntade all föru tsägelserna skulle gå i uppfy llelse.

Samtidigt som vi kristna gläds över all han verkligen har komm it lill vA r värld , påminns vi många gånger i Bibeln om all han skall komma IiIlbaka . Egentligen har vi skäl all tänka mycket på hans förestående ankomst efl ersom Bibeln upprepade gå nger talar om de n saken. Jesus själv betonar i sin undervisning all han skall komma tillbaka.

Jesu ålerkomst förefaller vara eli gåtfullt ämne . Dels står de t kJarl och tydligt an ingen vet när han ko mmer.

ori del , du duger nog . Verkar arbelel för lungl. Del kan man acceplera , men man orkar nog när man får st imulans av samarbetet med vänner och arbelskamraler. Är del rädsla för krilik ?

Kom ihåg , det finns nedrivande krilik. elak kanske, Olen del finns också kritik som egenlligen bara är en form av samarbele . Då erbjuder den hj älp och nya initialiv . Ge den i räll anda och tag emol den med

B

Uno Knuts frän Jakobstad efterlräddes av Rulh Bäckstrand , fö rsta årels fo lkpensionär, medan Yngve Rydström (73) gay sin plats åt VIPS-ordföranden i Vasa Tor Widell (79). Han blir därmed en av de äldsta i styrelsen. Äldst är Helge Staffans frän förbundets nästminsta förening Pensionärs-

före ningen Trivselklubben i Strömfors. Helge fyllde senaste år 80.

Totalt föryngrades den nya styrelsen med i medeltal eli hal vt år från 73'12 tili 73 år.

Under 1988 leddes vära pensionärsföreningar av 39 herrar och 31 damer. Detta förvånar i viss män, med tanke på all det slora flerlalet pensionärer är kvinnor.

Också förbundsstyrelsen är mansdominerad. Endast sex damer har säte och pl ats i förbundsstyrelsen.

Jag önskar personligen ett gOIl samarbete med den nya styrelsen och påminner samtidigl föreningarna om all de skall be styrelsemed-

dessa

representanter

1 KING NE.PTtINE bo I1fKESY P-..e!)r:r(f 1Hi~ G:J\Tlriti\yt

--

As A AlO(lp ~ AhTAAT

JERKER NYBERG

~~~~BAPTI~~A::ll

Bn,..

Mv

det sådana om vilka man har

Siv Tunzelman v, Adlerflug

x

Eli annat vai tilldrar sig denhär gången mitt intresse i högsta grad. Förbundet fick en ny styrelse vid höstmötel. Fem nyvalda tilllrädde den 1.1.1989. Förbundets nestor Carl-Gustaf Boedecker (87) steg av låget och i hans ställe kom Karl-J ohan Lyden (67). Ragnar HansSOn (62) ersätter Saga Dickman och Mary Kekola gay plats ål Alice Salonius. För

mensamt.

D

JERKER har ordet I min sen aste ruta berörde jag en akt uell händelse.

Kommunalvalet va r avklaral. Få var pensionärernas "egna" kandidaler i valel och ännu fä rre blev invalda.

Jag hade på känn att någon skulle bli bOrlglömd och räknade med alt bli uppri ngd . Precis så gick del. Telefonsamlalen var rätt mänga, men enbart positiva .

Två kandidater saknades i min fÖrleckning. Båda var kyrkslällsbor. Gamla kompisen och " kollegan" från SP-tiden Kai "Cab" Brunila, blev invald. Sämre gick det för Margareta Westerho lm , men hon ställde upp i varje fall. Punkt och slut för det valel.

lemmarna tili möten och fester. De valda slyrelsemedlemmarna är förbundets kontaktperso ner i regionerna och bör alltid vara beredda att inforrnera om den ve rksamhet vi bedriver ge-

Den dagen och stunden är fördold , och vi har inga möjligheter an räk na ut när det skall ske . Dels ger Bibeln , och inte minst Jesus själv, mänga teeken ål oss att ge ak t på för an vi skall bli vissa o m att hans ankomst är nära förestående . Bland de ställen i Jesu undervisning som talar om hans anko mst kan vi nämna Matteusevangeliets 24 kapi tel (och de paralleIla kapitlen i de andra evangelie rna) .

Vilka teeken ger J esus åt oss att ge ak t på? Där finns

el här var lilel vägkosl all ha som hjälp . Tag vara på den eiler slopa den, men slopa inle del goda hu mörel , ivern all sa marbela för allas bästa. Låt 1989 bli eli framgångs rikl , Iyckobringande år. En vann hälsning lill alla fö rbundels medlemmar.

sagt att de förekommi t i alla tider, t.ex. krig, upp ror, hungersnöd, förvi llelse, naPå tai o m information är turkataslrofer , O.S .V. Samtidel inte alltid så Iän an fll digt kan vi väl konstatera att sil! budskap fram på det sän vi ssa av dessa fenomen föreman tänkt sig. Från höstmö- kommit med en växande intet t.ex . levererades en ma- tensitet under vårt århundnuskript via Svensk Press- rade. Aldrig förr har det fötjänst till de finlandssvenska rekommit så våldsamma och krig tidninga rna, men få av dessa förstörelsebringande intresserade sig för just vårl som nu med hela vår moderna vapenteknologi.

Det ser höstmöte. Rikstidningen behövde en exlra påminnelse också ut som om jordbävför an några veckor efter ningarna under vårt århundmötet publicera det väsent- rade skulle vara både f1ere ligaste, den nya styrelsens och väldsammare än tidigare generationers. Inte minst de sammansättning.

1 Pensionärsbladet, organ senaste månadernas händelför Marie hamns Pensionärs- ser har varit en påminnelse förening , observerades där- om della .

Samtidigt finns det bland emot värt höstmöte. Kritiken mot mölet var nega tiv i de tee ken som Jesus ger överkant. Jag skulle gärna höra också andras åsik ler, och efterl yser nu debatt. 1 dag är årsmötet indelat i: en stadgeenlig forrnell del, en programdel där vi för fram eli tema och en diskussionsdel. Vad mera ö nskas?

"f.nEP lC~hir-LN.E~Toul(Jt

DeEo\H"

t..It.tpt"R

M'r'

Ki"'GUO""C:rivrN TI1;~

ftt-Ht> ~r>Stw

1'",'(

W,Tn'THfIl Df

TilI. ~ttR OFiitl!J ÖIfIP

för

Helsingfors och MellanNyland bibehålles åldersstrukturen oförändrad. Vi noterar också att man i dessa regione'r håller rast vid en oskriven regel att en styrelsemedlem skall silla högst 4 Såhär ser dopbeviset ut som Jerker fick av kung Neptuår. nus i Mariehamn,

Alldeles i slutet av året uppvak tades skolstyrelsen med en skrivelse om pensionärernas förhållande tili de unga i samhället. AU har bell mig följa med vilka åtgä rder, som vidtas i an ledning av skrivelsen. Jag har skäl al! återkomma , när någonting händer. 1 dethär numret publiceras endast en fri översänning, som jag hoppas alla begrundar. Del Forls, på sid, 15

Stig-Olof Femström kyrkoherde Lukas församling andra som aldrig förr har inlräffat. Luk .2 1:24 talar om Jerusalem som skall behärskas av icke-j udiska folk (" hed ningar") tili dess " hedningarnas tid" är sl ut. Året 1967 medförde att judarna för första gången pII över 2000 är har få ll Jerusalem i sin hand . Trois eventuella hårda pälryckningar an avstå av politiska skäl kommer Israel av allt an döma aldrig frivilli gt an göra det.

En andra teeken som aldrig lidigare uppfyllts är Mat t. 24: 14 . Där säger Jesus an evangelium skall bli predikat som ett vinnesbörd fö r alla folk . I vär tid är det kanske bara 3 eiler 4% av världens befolkning som inte ännu har Bibelns budskap tillgängligt pä en språk som de först år. Hela Bibeln eiler delar av den finns översan tili nästan 2000 språk och nya översänningar bli nu färdiga med en årstakt av mellan 2 och 3 varje månad.

Den kristna kyrkans tillväxt i många delar av värIden är av aldrig tidigare skådad omfanning. I Afrika växer kyrkan snabbare än befolkningstillväxten. De kristnas antal i Kina har trots svåra fö rfö Ijelser ökat under de senaste 40 ären frän ca.

500.000 år 1948 tili mellan 30 och 50 miljoner är 1988 .

Talet om Jesu älerkomst borde vara en allvarlig påminnelse ät oSS . Vi har all o rsak i dag an fråga oss sjä lva . Är jag beredd all ta emot honom om han kommer i dag?

3

Pensionärspolitisk aktion •

s

Några dagar Jöre jul upp vaktade pellsiollärsJörbunden skolstyrelsens generaldirektör Erkki Aho. Teuvo Ikollell läser här upp dell skrivelse, som överlämnades. Skrivelsell i svellsk översälllling publiceras här Iledan .

På bilden Jr. v. Esko Lahti-N ullila, Kansalliset, Lauri Heikkilä, Kristilliset, Jerker Nyberg, S venska PetlsiollärsJörbulldet, Petllli Laakkollell, Eläkeläiset, Te /l vo Ikollell , Eläkkeensaajiell Kesk/lsliillo och Erkki Aho, Skolstyrelsen. (Bild: Marita NarllO) T ILL SKOLSTYRELSEN De t fi nns över e n miljo n pensionä re r i Finla nd och deras ande l av be fo lkninge n växe r he la tide n . Pensionärsbe fo lkni ngens utko mstskydd och sociala ställning ha r fö rbättrats ga nska snabbt. Anta let personer som hö r tili de äld re ålde rskl asserna ö ka r krafti gt.

T ack vare smidiga pe nsionsarra nge mang gå r ma n på pensio n vid anl yngre ålder.

Pensio närer na är en re-

surs, sam inte få r lämnas oa nv änd . Många pe nsio närer har ba kom sig e n lång a rbe tshisto ria med rika livse rfare nhete r.

Många av dage ns pensio nstaga re ha r under å rtio nden sko lats i ko mmunala och sta tli ga fö rtroendeuppd rag e ile r i o lika o rga nisatio ne r. Många fo rtsätte r detta samhä lle liga e ngagemang ä nnu i pe nsio nsålde rn .

Det är d ock synne rligen beklag ligt , all de t i vå rt land fö re ko mme r , speciellt bla nd de un ga en negativ instä llning ti li ä ldre människo r.

Dett a ta r sig uttryck t. o. m . i fysisk t vå ld och vrångt bete-

e nd e. Några ve te nska psmä n som syssla r med befolknin gsfo rskning har t. o .m . fö rutspått att det unde r 1990-talet kommer a tt uppstå kraftiga ko nOiktsituationer me llan ä ldre och yngre ge ne ratio ne r. De riksomfatta nd e pensio närso rga nisatio ne rna viII fö r sin de l hindra uppko mste n av e n sådan situa tio n. Det behövs en positiv d ialog me llan ge ne ra-

Från redaktionen Sedan några vecko r tillbaka skriver vi ett nytt årt al d .v.s. 1989. Många av oss gö r säke rt samma misstag Som und ertecknad och fo rtsätter att skriva 1988. Me n småningo m ska väl det nya Art alet fastn a i minnet och penn an.

Trots att vi nu bo rde ha smällkallt så ha r vi egentlige n inge n vinte r alls. Vi har knappast nån snö att tala om och skidåkare kno rrar över att de inte får sin sedva nliga vintermotion . Vi andra ä r li vrädd a att gä ut i halkan.

Dag efte r dag visar term ometern vid vä rt kö ksfö nster plusgrade r. O ch pä söde rsidan dä r lö kväxtern a finns syns redan nu små gröna piggar som sticke r fram .

Hop pas bara att det in te ko mmer nån hård are kö ldkn äpp innan de n ve rkliga vå ren ska ko mma . Fö r om så ske r vet mao inte hur det gä r med växtli ghete n.

Föreningam a runtom i svensk-Finland har firat sina julfester och de fö ljer väl alIa un gefär samma fo rmul är.

Lucia och givetvis ocksä julgubben har säke rt besökt de Ilesta julfeste r. Årsmö testiden bö rj a r nu vara inne och dessuto m planera r fö reninga rn a säkert reso r och andra aktiviteter fö r 1989. Vintersamlingen d .v.s. förbund ets - hålls denh är gånge n i självaste huvudstade n. Programme t ingår pä ann an plats i detta oummer.

1 Österbotten rull ar verksamheten trots att Else-Maj

vidga denn a ve rksamhet och gö ra dett a samarbete tili en egen be tyde lsefull ve rksamhe I. Hänv isa nde tili det framfö rd a fö reslår unde rt eckn ade ri kso mfatt ande pensionärsorga nisatio ne r att Sko lreko mme nde rar styrelsen fö r läne ns och ko mmu ne rnas skolmynd ighete r samt fö r skolo rn as personaI ett utvidga t samarbete mellan tionerna. de lokala pensio närsfö r1 de övri ga no rdiska län- e ninga rna och sko lorn a. De dern a ha r sko Ja n blivit en rikso mfattande pe nsio närsnaturlig mö tes pla ts fö r unga orga nisatione rn a å si n sida människor och pensionäre r. info rmerar i si na egoa fö rPe nsio nä rsföre ninga rn as re- e nin ga r om samarbetsmöjpresenta nte r besö ker sko lo r- lighete rn a.

Våraning na och berätt ar o m e rfarenhetc r från de n egna sko läl- Helsingfo rs den l2 decem- E tt sus de rn . O ckså uppträdand e ber 1988 och jag anar vå rens vind pe nsio nä rsgrupper gör beEtt brus sök i sko lo rn a . Å and ra si- E LÄ KE LIITTO r.y. och jag hö r våre ns a lla da n är sko le leve r välko mna ELÄ KE LÄ ISET r. y. bäcka r att up pträda på pensio näre r- ELÄ KK EENSAAJI EN E n doft nas o lika tillfällen . Visserli - KESK USLI ITTO r. y. och jag a nar bjö rkens löv ge n fö reko mmer d ylik ve rk - KANSALLINEN E LÄ KE- Ett kv itte r samhe t ocksä i Finland , me n LÄ ISLI ITTO r. y. och jag anar svalans Ilykt det sker slumparta t och KRI STILLINEN E LÄK E- mo t sommarhimlen o planerat. Pe nsio närsorga- LIITTO r. y.

En d roppe mot min kind nisati o ne rn a är beredd a ti li SUOMEN RUSKA Ll ITTO det milda sommarregn samarbe te med sko lm yndi g- r.y . som faller heterna och tillsammans SVENSKA PENSI O NÄ RS- stri lar sakta ned med sko lo rn as personaI ut - FÖRBUNDET r.f. mo t den svarta mull som fö rvandl as, grö nskar.

E tt surr e n humla yr av nekt ar J ag gå r ut att möta sommarens

alla fröjde r drö mme r till baka tili min barndo ms It ronl and , . berusad av sole ns strålar.

En vind och jag a na r höste ns död ö ver mi tt sommarl and Den gula fjäri len syns ej me r Dagen mö rknar sinnet blir tungt Sva lan f1yge r mo t andra somrar Jag står e nsam kva r storme n sliter i mitt här. höstens löv som dalar o ch jag anar redan vinterns kaila hand .

Maj-Lis Gr efber g

L/lciadag hos pensiollärsJörenitlgen Olympia i Helsillgfors. Och .Lucia symboliseras av N illa tillsammalls med Pelra som tärna. Och Jörutom all L/lcrajirades dell dagelI så passade Jörellillgens medlemmar också på all hålla sitl julfesl på Svenska gårdell.

varit sjukledi g en tid. Ho n berättade att 170 persone r den l7 janu ari äkte pä den traditio nella midvinte rkryssningen tili Umeä. Distriktets årsmö te hälls den 5 april och under våren arra nge ras vårdaga r fö r södra och no rra delen av distriktet. För mellersta delen ske r vä rsamlin gen j form av en mot ionsdag på No rrvalla.

I Mari ehamn har det skett o rd fö rand ebyte .

Ego n Häggblom har dragit sig tillbaka och efte rträtts av Hilding Mattsson. Tack va re fö reningens ege n medl emstidning " Nyse t" fär red . fö r GT ko ntinuerli g info rm ati on o m Marie hamn-föreningens ve rksa mhet.

En ve r ksamhet som numera ocksä omfattar eli eget program ilokalradion . Och för det svarar givetvis vem annan om inte Egon Häggblom .

Var han t a T sin e ntusiasm

och energi, vore intressant att fä veta. Kanske Du ka n dela med Dig ... ?

Info rmati o n av annat slag fä r red. av GT ocksä frän Tammerfors ge nom tidninge n T ammerfors Aktuellt som ges ut av Sve nska sällskapsklubben i staden och utkommer va rann an fredag.

Den fyller säkert ett sto rt behov bland svenskarn a i staden.

Ta mme rfo rs va r ju speciellt i rampljuset infö r Luciadagen eftersom Ij usbärcrskan 1988 kom just dä rifrän.

Det var Susann a P alin som valdes att fungera som Lucia .

Väl inne pä Lucia-temat kan jag inte läta bli att be-

rätta o m den spo ntana iosamling för Lucia som igä ngsattes vid Karis-pensionärern as julfes t. Över 1000 mark överl ämnades tili loka-

la

Lions

representanter

Per-Olof Blo mq vist och T auno Skogberg.

Heder ät de n givmildheten!

Men sä tili va rdagen .

Redak tio nen är fo rt fara nde tacksam fö r alla bidrag från fö re ningarn a och fö re ningsmedle mmar. Det har ko mmit exeptio nellt få sådana tili detta nu mmer. J ag ho ppas givetvis att detta är e n följd av dästhet e fte r jul maten. Visst finn s det fo rtfarande skri vkunn iga medlemmar i vära 70 fö re ning-

ar?

Hö r av e r o m d itt och datt . Berätta om nå n bok ni läst och som speciellt stannat i e rt minne , o m nån person ni träffat som gjo rt ett o fö rglö mgligt int ryck på e r, o m nän hände lse som kanske betytt speciellt mycket fö r er och li kna nde.

Tex te n behöver inte bli sä läng - kanske en maski nskriven sida. Ha r ni inte maskin gä r det bra änd ä.

Om ni inom före ningen har nän speciell aktivitet så stö t pä reda ktione n. Det kanske ger anled ning tili ett reportage.

Och inte minst - känner ni tili en person som ha r en hobby so m ka nske and ra pensionäre r kunde ta upp så tipsa redaktio nen fö r GT. Telefo nnumret är 91136280.

H oppas jag n ö r av er.

G urli Nurmi

SVENS KA PE NS IO NÄRSFÖ RBUNDET r.l.

VINTERSAMLl NG 22.2.89 i Helsin g fors Mä ss - o c h Ko ngr e s scentrum , fes tsal eI , Järnvägsmannagatan 3, Helsingfors.

13 .0014.00 Vä lkomstka ffe FESTPROGRAM 14.00 Fyrhä nd igt på piano: Irma S cha u man & Gurli Lilje q v is t Hälsnings o rd : S iv Tu nzelma n v on Ad lerf lug Fiollåtar: Karl Ny b erg Festta l: Kerstin E k m a n Blockflöjt: J ul ia E k man Vio lin: Li nda E k m a n AlIsång 15.0015.30 PAUS-musik; Martin Lundbe rg Trubadursång: Magnus Gräsbe ck Bygdemål : Gä rda W e ster l und Fyrhändigt på piano: Irma & Gur li Salongsdans: B lack and Whit e Modersmåle t s sång 17.00 FES TMIDDAG Kantarellterrine, vitlöksgrädde Laxfärs, sikromsås Fruktsa llad Konfere ncier: J e rker Nyberg Arr.: SVENSKA PENSIONÄ RSFÖRBUNDET

VINTERSAMLlNGENS FESTFÖREDRAG de n 22.2.1989 kl. 14.00 i Helsingfo rs Mäss- och Kongresscentrum, J ä rnvä gs mannaga ta n 3 hålles av fil. ma g. Ke rstin Ekman.

VI HÄLSAR ER VÄLKOMNA. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET OCH STUDIECENTRALEN SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET

4

Simskäla den 12 januari hade förutsell all detta år skulle jorde ns undergång in1989.

Sedan senaste brev har träffa. Milla ngårds som hamycket hänt sam är värt en de sitt lövkviste på andra sitill bakabliek. Vinte rsolstån- dan vår gärdesgå rd hade sin det är passe rat och vi är åte r kafferast samtidigt och mill i på vad som bruka r kallas pratet och sällskapandet "den rätt 3 sidan" genom att blev det mycket tyst. J ag va r varje dag blir någon minut ju bara en liten unge. inte längre än föregående . Då ens fem Ar. och förstod inte jag va r barn minns jag all det djupa allvaret inför de pappa sade all vid tretton- äldres tankar och erinringar dagstiden kunde man se all o m russelianernas förutsädagarna blivit längre , oeh gelser och om denna mörksom gammal oeh med tid all läggning kunde vara början se oeh ia klla så kan jag ju se tili slu tet. Jag har i mill minne som en grön skift ning all det är så .

Oenom hela live t har jag övcr de "gamlas" ansikten. känt fö rvåning öve r Alma- som troligen var en spegling naekans exakthet , oeh kan av förmörkelsen. och lättinte nag förvånas över hur naden som spred sig dä Ijumänniskor mera än år i för- set började åte rvä nda och åter börj ade väg kan preeisera planeter- fåg larna nas rörelser och förhållande sj unga . Det var ingen som tili varandra . J synnerhet 50- erinrade sig solförmö rkelsen lens och månens förmörkel- som denna gång var tota!. ser som ä r det mest vidlyfti- Efter ett långt livs undran ga för e n enkel vardagsmän- över Alma nackan sam sanniska. - l detta samman- ningssägare är jag lika förhang erinrar jag mig solför- undrad över som jag alltid mörkelsen 1914. Det var i har varit och tycke r all den lövkvista rtide n, som vanli- gamla. hederliga Almanacgen var i augusti , och undcr kan med inledningsorden e n kaffe rast i lövskogen blev "Oiv 0 Jesu. fröjd och Iyede t småningom totalt mörkt ka " . intar tätplatsen bland vilket fick de närvarande att mångfalden av alman ackor erinra sig att russelianerna och kalendrar.

X

2

L

Rätta tipsrade n är: Varsin vinstbok få r fö lja nde tre personer: Hedvig M a tt sso n , Kimito, Lydia P a l m e n , Helsingfors och Eie N i lso n , Orankulla. Vi gratulerar vinnarna!

Hasse kom ju i julnumret med tre tolkningar för va rt och ett av 13 olika ord . Och så gällde det att tippa rätt d.v.s. veta vilket av de tre tolkningarna som var rätt .

Vi återger här de rätta tolkningarna.

Julkl a pp kommer frän seden att gåvoutdelaren gay dörren e n klapp sen han/hon gjort sitt.

S p ar la k a ns lä x a var det en hustru gay sin man bakom fördragna sängomhänge n, d.v.s. sparla kan.

B r y l å är det vi i dag kallar glögg.

H äs tr ä fs a är en sorts hästdrage n "jordbruksmaskin" med vars hjälp höel strängas upp före snesandet.

sättning. och även om vi inte

kunde undvika medkänsla för a ndras lidande, så firade

mamma" i hågen när en

b'AC IT. Rätt svar 1

vintersolstllndets spår följde julen. denna glädje ns och saknadens högtid . som väl ingen ku nde möta eiler passera utan all tänka pII den stora jordbävningskatastrofen i Armenien sam i sitt spå r hade sll obeskrivligt mycket av sorg och sak nad och erhört lidande för dem som med livet i behäll skulle gå vidare utblollade på allt ägande och sörjande dem som de inte ens skulle Aterse som döda .

Det sägs all en o lyeka sä lJan kom mer ensam . vilket inte är bara e tt talesäll utan upplevt av många. En stor nygka tas trof i England strax före jul. förde med sig en gränslös sorg för alla som vän tade hem sina kära för att fi ra jul i återseendets glädje . Inom minuter. ja ögonblick kan förvä ntningar och glädje ä ndas i död och sorg och oförmåga att styra livet efter vå r egen vilja.

Men , ingen katastrof. hur väldig och ödeläggande den än är kan hejda live ts fort-

Mycket spontant rann mej den gamla Ernst Rolf-schlagern " O å och lägg dej,

130 tippade rätt med Hasse Sammanlagt 130 tipsrader har posten burit hem tili redaktören i tävlinge n där Hasse sammanställt några julnötter.

+ + +

storbank hä r nyligen beslöt att debitera 60 mark extra, då en idog sparares bankbok var fullskriven och en ny var av nöden. Schlagern härovan började sA hä r: " Moderna tiden , är ej e n bli en för klokt och gammalt folk ."

Klokt och gammalt folk, det är vi det , som var unga

/ L

/1

I

E

)(

F

L /

H

J..

I

2

I 2

X L

och lite lössläppta (på vårt vis) på 20-talet då han stod i sitt nor , Rolf, palindromiskt sagt. Och eftersom vi är kloka så reagerar gamla sparare burns genom att börja säga upp kontra kten med banken i fråga. Som sedan slog tili en mycket oordnad reträtt och förklarade att allt skall bli vid det gamla .

Nu är det dock med siika företag så att de inte bara blir vilande på hanen utan också slå r sig ner för att grubbla över andra sätt att pungslå oss.

Motivet tili bankens aktion var ju annars det att man ville fA oss att övergå från reda pengar tili plastkort. Vad ger ni mej för Semester kommer frAn latinets sex för sex och mensis för månad = semester.

Ariadnetråden är den tråd kungado ttern Ariadne gay prins Theseus på Kerta när han gay sig in i Labyrinten för att ta livet av Minotaurus.

Spygatt ä r det hål eile r gatt i bordläggningen på farSnappha n e är något vi i tyg genom vilket va ttnet dag sku lle kaila dansk geril- från överspolade däck och Selpinne används när la - d.v.s. de var stråtröva- sådant spys ut. man selar på en häst. re som under 1600-talet var lierade med danska armen H ets p o rre är det namn M a rie bebådelseda- och snappade folk och foror Henry Perey på 1400-tale t g e n kallades åtminstone frän svenskarna. fick när han kämpade mot förr för våffeldagen efterHenrik IV och som hade som det var sed att grädda H ässja är ett sätt att tor- "heta sporrar" efter ständivAffior just den dagen. ka hö. ga , häftiga ritter.

Ko rni sc h är ett annat

ord för gardinstång.

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband vi julen med traditioneIl inramning oeh medvetna o m den glädje som finns i julens budskap. eiler är kä rn an i julfirandet.

En brorson med familj kom med färdigt lagad julmat och gay mig sä llskap vid julaftonens måltid. En större julgåva hade jag inte e ns kunnat önska mig.

Det finns så mycke t av sorg och saknad i att ensam möta julen och vara ensam

julaftonen, me n det finns många som är hänvisade tili ensamheten. Själv får jag vara någo t av ett Ouds söndagsbarn som må nga tänker på och ber för och som ger mig a nled ning tili att känna stor taeksam het. och vilja att i min tur försöka vara någon anna n tili tröst och uppmuntra n.

Vi har haft ett fa ntastiskt fint ju lväder. Solen som inte denna tid har så stor makt och kraft i vär höga nord . har både före oeh efter jul skänkt mig så många stun-

der av skönhetsupplevelser.

Reda n den l deeember lade isen över Skraksund . och då sole n rullade upp sin stora skiva ovan skogstopparna på Sandö speglade den sig i den blanka isen och bredde en gyllene gata ä nda tili Bastustranden. Sedan julen kOIn in har vi haft ovanligt många soldagar med upprepade skönhetssyne r då jag önskat att många hade kunnat sitta med mig (ramför fön stre t och fått del av de nna skönhe tssyn.

Självklart ä r a tt vi tilItalas olika och berörs olika av det vi uppleve r, men det ligger " nära tili ha nds" att tro att andra skall kanna och tyeka pä samma satt som jag gör.

+ + + Tiden gå r och i morgon tar ju len slut för denna gå ng. Då är att vänta att den lilla uppvaxande barnskaran kommer och sopar ut jule n. en tradition med gamla rö t-

Flr) ter men med det nya inslaget att de som kommer ha r med sig korgar för eventue lla gåvor. något som va r ett okänt begrepp i min barndom , men som jag ser som

mycke t trevligt. De t nya i traditio nen är också att de agerande är bilburna, me n vem viii lufsa i mörkret då det finns möjligheter att åka . De två olika tidsepokerna kan gott samsas omkring detta som kan roa både gammaloch ung .

Som avslutning på brevet önskar jag er alla det bästa möj liga för detta nya å r.

Anni Blomqvist

Pensionär modell 1976 det? Åtminstone jag ger inte ett öre för det , inte ens ett penni eftersom jag sedan lange har levt efter det gamla ordstävet : " Pengar är bra

bör ha utfört innan stripteasen Iyckades. En syn för gudar och karlar bör det huru som helst ha varit.

Hennes bakvända avklädti ha , men sj it ti va utan. " ningsnummer borde ge daOeh finns det någon angenä- gens strippor något att funmare "hörupplevelse" än dera på . De av dem som gilprassel av sedlar och av slan- lar "utmaningar" ach vili tar sam klirrar som klingan- "förnya " sig. Börja inifrån de mynt. Mot det smäller arade damer strippor! Det smällen av plastkortet inte kunde bli minst lika spänhögt. Nej, port med plastet nande som de metoder som och hit med pengarna ber används i dag. Det lilla jag jag att på brute n svenska få vet om slikadana ting är av säga. Mycket bestämt. noll och intet värde. När Och man får för sig att rå- strippan sedan skulle stå dar nare och annat i bovväg med allt det undre avskalat skulle känna sig urfåniga när och bara vara iförd "den lilla de hottullt ryter: " Händerna korta svarta " kunde hon på opp i Plasten eiler livet! " skoj leva upp tili lilla Rosa På tai om livet, så rinner som i visa n besökte doktorn mej ytterligare i hågen en och: " Upphittat " annons ur Pur- " Rodnande båd' ut och inne res "grodsamling". Där kan kryper hon utur sitt Iin ne man läsa: och står sen i bara skinne" . " Det fruntimmer, som pA Oj jessus Amalia hamnakvällen 6 mars tog livet av de jag inte igen ut på smått sig på Maria kyrkogård , kan slippriga tankegångar. Men återiå detsamma, om an- man halkar ju så lätt i det mälan göres å Oymnastiken , väder och det före vi i år beMariahissen .. . " Här var gåvats med, särskilt som vadet som synes inte fråga om re sig promenad- eile r tanpengar eiler plastkort utan kegånger ä r ordentligt sanbara om det lilla livet. NAja dade. Så skyll på vädrets så litet kan det livet inte ha makter och fastigheternas va rit , ty annonsen hänför sig portvakter. Så gör jag, som tili tider då "fruntimmer" av känner mig oskyldig som får s. k. trängande behov (tyd- i kål , trots allt hait oeh slippligen) var iförda snörliv och rigt. korsetter och sånt.

Nu är jag ju inte så he m+ + + ma på snörlivets och korsettens o mråde , men visst har Annars är det skönt att jag sett sådana. Och förund- mä rka att man ha r möjligbet ra ts storligen över hur på- att påverka , som det brukar och avklädningstekniken heta.

Eventuella läsare egentligen fungerade. Men minns eventuellt att vi här i fantisera kan man ju, och i huset beslöt a tt dra ned på fallet med fruntimret som konsumtionen av tobak oeh "avlivade sig" på kyrkogår- aikohoi å det fruktansvärden ser jag för mej några daste när prisen på njutmycket livJiga och ekvilibris- ningsmedel chockhöjdes setiska övningar, sam damen naste vår. Vårt beslut att

minska har fAtt oanade och snabba föl jder. Herrskapet har säkert läst om regeringens s.k. sparprogram . Det är vi, hustru min och jag som har "förtjä nsten " av detta , genom att vi så radikalt minskade statens inkomster. Tro de t den som viII , men för oss känns tanke n inte alls så tokig. Det var bara under "det stora julsupandet" (som var minimalt) som jag personligen noterade e tt litet återiall i laste ns brunnar. Men jag är uppe på det torra igen. Nästan torra!

Inne pA kapitlet aiko hoi noterar man också att en

grupp undersökare har upptäck t att vårt folk super alldeles förskräckligt. Me n supandet har ju della folk genom tiderna varit ytte rst begivet på, i högre grad förr än i dag tycker jag, som har läst en hei del om hur gott om törstigt folk här fanns i den gamla goda tiden . Vad sam mest frapperar och är orsak tili dessa rader är all undersökarna tydligen har glömt all miljoner utlänningar årligen befolkar vårt land. Drieke r inte de nånting? Eiler anses turister vara absolutister?

Skål och gott ny tt år Hasse

Bankdisken blev scen för aktiv Härnösandsbo Efter alt i 40 år ha arbetat som kamrer på en bank ägnar han sig i dag åt det som hela livet varit hans verkliga passion - nämligen aft vara skådespelare, alt skriva och alt regissera_ Nam net på den personen är Sten Lagerqvist och det är han som är förfaltare tili novellen Stölden som ingår här invid . Siv TvA och red. sammanstrålade med författaren vid Norden·seminariet på Hanaholmen i april senaste år och då kunde vi konstatera all han var all! all döma en verklig eldsjäl isin hemstad Härnösand i Sverige.

Ha n har sta rtat Härnösands Pensionärsteater sam han fortfarande leder. Han har också intima kontakter med Bjarne Lönegren och vårt Pensionärsteatern la nd.

Eftersom God Tid:s red . inte haft möjlighget att pä ort och ställe, d .v.s. i Härnösand , sammanträffa med Sten Lagerqvist , saxar vi frä n tidningarna Bankvärlde n och Vete ranposten som berättar om honom ; Härnösands Pensionärsteater är en institution

som väckt stor uppmä rksamhet och genklang inte bara i den egna hembygden utan tili och med utomlands.

Eldsjälen i sammanhanget, Sten Lagerkvist , är både ledare för ensemblen och för-

fattare tili de pjäser som framförs av de teaterbitna pensionärerna sam har en

medelålder av 80 år. Den äldsta dellagaren Olga Edlund är 92 år!!

Föreningen bildades 1976 och viII föra in drama- och lealerverksamhel bland pensionärerna. En kulturverksamhei som lidigare legal

Stölden Fredag morgon. Himlen grå . Del hade slutal snöa.

Oessa grå morgnar gjorde Klara så deprimerad. Av gammal vana hade hon stigil upp kl. 06.00. Det va r ju fredag och den lilla trean måste ju slädas. R ågbaket var avs luta!. Ooflen av nybakt bröd och rena golv gjorde henne alllid så nöjd .

Det var he lgdagsstämning.

Hon stod framför hallspegeln och synade sig själv, me dan hon satte på sig vinlermössan . Kappan var sliten och mössan grå. Hon granskade hela sin uppe nbarelse noggranl. Ja , nog såg man , att hon passerat de 70. Lite sliten säg hon allt uI. Ändå hade hon de sista å re n haft det väl vilsamt.

Det var faktiskt tre år sedan hon blev änka. Uppslitande var det första tiden , innan arvsskiftet blev klart och barnen få tt sit!. Sedan åkte de a lla söderut och hon satt där en sam med sin lilla pension, som de alla tyckte hon skulle klara sig så bra på.

J avisst gick det bra octi hon var ju glad, att hon fick sitta

ganska IAgt bland pensionärerna .

- Att spela lealer är ett sätt att bryla ensamheten och stärka självkänslan. Genom all gA med i en teatergrupp får man glädjen att nå ökad kunskap om sina sinnen , får bättre kontakt i sina relationer

med

varandra.

Man får tillfälle att pröva sin självkännedom när det gäller såväl fysisk förmåga som fantasi och inlevelsc genom att spela teater.

Ensamhetskänslan kommer då man är uttråkad och det blir man om man inte kan se framå!.

Carl 0: Nordling

och vänta på läkaren . " De har ju ändä ingen ting annat att göra", sam läkaren säger.

Sådana alldagl iga situalioner har aktörerna egna erfarenheter av. Oärför spelar de egentligen sig själva pä scenen.

- J ag går i några månader och funderar över vad jag ska ta upp i mina pjäser, säger Sten. Sen sätter jag mig Slell Lagerqvisl ullder sevid skrivmaskinen och skriver ner mina tankar. Det millariel på Halla/wlmell i svära ligger i all skådespe- april 1988. larna helst ska ha lika många repliker var.

Tili skillnad frAn vissa finare teatrar drar sig inte

nat intresse än arbetet".

- Jag har försökl få med män , fasl det är svårt. För dem har oflasl arbelet varit deras enda intresse. När de blir pensionerade har de inga andra intressen. Oärför är del viktigt att planera sin tillvaro f1era år före pensio-

Skriver pjäserna själv Sten har alllid varit fascinerad av tealer.

- Jag älskar att slå på scenen . Oå förtränger jag min egen person för atl iSlällel bli en helt ny karaktär.

Trots passionen blev han inte skådespelare. Det blev banken som kom att uppla hans tid i över 40 år, nä rmare beslämt S-E-Banken. Hela tiden fanns tealerintressel kvar. Slen spelade lite amatörteate r, och under många å r var han ombud för Riksteatern.

När han gick i pension kunde han på heltid ägna sig ål sin hobby . För Slen Lagerkvist sätter inle bara upp pjäser - han skriver dem också. Alla stycken har det blivit hillills.

Att de flesta handlar om äldrandels behag och obehag förstår man av titlar som "Sent äk tenskap", " Den sista resan" eiler "Arvsskiftet". Den pjäs gruppen spelar i höst heter " Väntrum 1990" och skildrar vad som händer när ett antal pensianärer Ivingas sitta i timmar

Sten Lagerkvisl och hans damer för sponsring. Uppsätlningen av " Arvsskiflel" förra årel skedde i samarbele med hans gamla bank.

Inte utan stolthet berättar Sten all cirka 800 personer kom tili de två föreställningarna. Samtidigt hade regionteatern en stor uppsällning som drog 80 personer!

Under årens lopp har pensionärstealern blivil känd inte bara i Härnösand ulan - genom sina turn"er - i slora delar av Sverige.

Det är först pä senare år som myndigheter och instiIUlioner börjal uppmärksamma vilken belydelse Slens arbele med pensionärslealern har. Alldeles nyligen fick föreningen 3.000 kronor frAn landstinget och själv fick han stadens kulturpris för några år sedan.

Del är ingen tillfällighet atl alla deltagarna i pensionärstealern är kvinnor och må nga står i kö för atl få vara med .

"Att få männen aktiva efter pensioneringen är svårt.

De har säUan haft något an-

kvar i trean. Någo t Iyxigt liv blev det ju inte och något främmande kunde hon ju ej ha . Främmande förresten.

Hon hade ju knappast nägra bekanta . De hade ju flyttat tili den lilla norrländska staden sam pensionärer och inle gått med i några föreningar, sA när hon tänkte efter var det ju ingen hon hade an ledning bjuda hem.

Hon grep efler handväskan och skyndade u!. Framme vid ICA-affären började hon ströva omkring och plocka det hon behövde för helgen . Affärsbesöken var ju en fö rströelse, som gjorde att dagen gick snabbare.

Vid ostdisken stannade hon, tog kölappen och väntade.

Osten skulle skäras upp.

Hon handlade aldrig de plaslade ostbitama. Sedan gick hon sakta bort mot den fasla ostdisken och tittade på de fina ostsorterna, som låg i eleganta lådor. Hon tog upp en låda, läste priset 8:90, tänkte lägga ner biten

korgen full efter sin medtag- de en lång stund på sig själv na lapp gick hon sakta mot och plötsligt sjönk hon ihop kassan. Med ens började på en stol och brast i gråt. hennes hjä rla klappa. Hon Hon snyftade som hon aldkände hur kindema började rig gjort på år och dag. Vad hetta. Hon förstod inte rik- hade hon gjorl? Var hon tigt varför hennes puls öka- verkligen en simpel tjuv? de men när kassörskan hade Vad hade fått henne att ta slagil in alla varorna och osten? Klara förstod med hon öppnade sin stora ha nd- ens, att den biten kunde hon väska och tog upp plånbo- aldrig äta. Vad skulle hon ta ken förstod hon med ens - sig tili? Vad var det som vad som hetsat upp henne. gjort, att hon handlal sA. Oär nere låg ju den fina os- Spänningen ? Javisst hade ten och Iyste i ett elegant det varit spännande, men paket. Hon tog upp plAn- ville hon verkligen ha spänboken, smällde igen väskan ning tili det priset?

Hon steg upp och torkade och belalade, medan hjärtat klappade ända upp i halsen . ögonen. Baddade dem med Tog varorna i kassen och så kallt vatten och pudrade sig skyndade hon sig ut ur affä- lite . Sedan tog hon kvittot ren. Allt var över på några med sig och tägade tillbaka minuter, men hjärtat klap- tili ICA-affären. Gick tili pade så hon trodde hon kassörskan och visade sitt skulle sprängas. Hon ilade kvitto och sade att detta pagenom gatorna i en raskare ket ost var med bland mina takt än vanligt och kom and- varor, men jag har som Ni ser inte betalt det. Det mäsfådd hem.

Låste hastigt dörren och te ha legat kvar efter någon började klä av sig. Plötsligt annan kund. när jag plockafick hon se sin bild i hallspe- de upp mina varor. Kassörsgeln . Ansiktet var rödflam- kan tillade på henne och migt och ögonen, ögonen log. Så snällt av Er att komhade ett uttryck, hon aldrig ma tillbaka med paketet sasett där föru!. Var det rädsla de hon. Ja, sade Klara, jag och girighe!. Ja , det var det, skulle inte kunna drömma hon såg girig u!. Hon stirra- om att behålla någol som

igen, men sam hon just då

kände sig snuvig och tog upp näsduken och snöl sig, läl hon samlidigt ostpaketet falla ner i handväska ns djup.

När hon hade plockat

nen kommer.

Sten Lagerkvisl lever som han lär. Trots att han är 73 år har han fullt upp hela dagarna. Ett skäl tili att han o rkar är att han håller sig i fysiskt trim . Gymnastikförbundets guldmedalj för 50 år som ak tiv gymnasl visar han gärna.

Men hans liv kretsar inle enbart kring åldringar.

- Nej, under många år har jag varit runt på skolor och berättal för eleverna hur de ska söka arbete. Nyligen höll jag en kurs på Härnösands Ungdomscentrum för 12 lonåringar som hoppat av gymnasiet. De måste få en chans att komma in på arbelsmarknaden.

Att arbeta med människor i alla åldrar är stimulerande, intygar Sten Lagerkvis!. Hans belöning är att de flesta mellan 18 och 88 hälsar när han går på stan.

Runeberg LÄSHÖRNAN

keri Ab:s förlag. Den är skriven av Carl O. Nordling och består av uppsatser om bl.a. Sandels. Att författaren belecknar sig som lekman , d. v.5. han är inte liueraturhistoriker tili yrket , gör boken mera än intressant

Tili foma tider. . .

Ack vilken Iycka all ännu fA uppleva all Johan Ludvig Runeberg och hans Fänrik Slåls sägne r igen kommer i ropel. Det var en tid för några år sedan när redan det att nämna hans namo var förkaslligt. Och ordet fosterland skulle man helst inte ens använda j sina lankar.

Andra tider andra seder får vi väl säga. Och bland God Tids läsare finns del säkert ingen sam inte känner

tili Fänrik Slåls sägner.

Många av oss har !.o.m. läsl diktema i bo ke n utantill.

Och de sitter bra ännu i dag , sam är.

Den svenske Runeberg är tileln pä en bok som nyligen kommit ut på Ekenäs Tryc-

för jusl en lekman.

1 förordel säger förf. att han försöker tolka det som slår på raderna i Runebergs dikter inle del som kan anlas slå mellan raderna.

Eftersom inle heller undertecknad är lilleraturhistoriker av facket och inte heller litteraturkritiker av facket utan enbart en passionerad läsare av det mesta sam kommer i mina händer låter jag andra bedöma Nordlings bok . Men den kan rekomme nderas för alla som intresserar sig för vAr nationalskald och för dikterna , Fänrik StAls sägner.

Bokens omslag är designat av Curt Winberg. Boken finns säkert i bokhandeln men kan naturligtvis köpas också i tryckeriet i Ekenäs och på Karis tryckeri.

G.N.

jag inte beialI. alla ropade ta fast tjuven , ta - ViII Ni kanske köpa fasl tjuven . Hon hade fördet , frågade kassörskan . sökt springa men stod som Nej , svarade Klara , jag har förlamad på golvet och mänost hemma. Så skyndade niskorna kom allt närmare. hon ut ur affären.

J usl när de började gripa tag På vägen hem kände hon i henne vaknade hon. en underbar lällnad och be- Orömmen förföljde henne frielse . Nödlögn, javisst men flera nätter. det var ju bättre ä n att beKlara gick följande vecka hålla pakete!. tili pensionärsföreningens PA natten vaknade hon möte. Anmälde sig tili en vid fyra-tiden med e tt skrik. kurs i sömnad och en kurs i Hon satte sig upp i sängen bridge. Hon insåg vikten av helt förvirrad. Vad hade att söka sig ut frän sin trea. hon dröm!. Jo nu minns Få kontakt med människor hon . Hon var och handlade och börja leva. i ICA-affären, och när hon Slen Lagerkvist var pA väg ut hörde hon att LÄSHÖRNAN forlsätter på sid 12 Svenska Penslonärsförbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britl Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511-41117 Postgiro: 1203 95-8

6

=======Ryggont En alltid lika aktuell fråga kretsar ofta omkring ryggen.

Min rygg är sjuk , min rygg tål inte att jag bär onödigt tunga torgväskor, jag kan inte böja mig framåt då det gör ont i ryggen . Jag har ont i korsryggen. Reumatismen i min rygg plågar mig. Det gör ont i ryggen då jag vänder mig i sömnen i min säng.

Jag vaknar av smärtorna och har svårt att få fatt i sömnen ånyo. Det känns som om ryggen skulle reagera negativt vid en längre promenad, det känns som om den skulle vara "trött ". Jag vi II inte sitta i en mjuk , låg fåtölj eIler mjuk soffa, ryggen reagerar genom att börja värka. Jag viII helst sitta på en stol med hårt eiler stadigt underlag med ett rakt och stadigt ryggstöd.

Så här låter det när vi träffar personer som har större eiler mindre besvär med sin ryggregion och då inställer sig frågan: "vad är orsaken tili att så många människor i dag klagar över smärtor i ryggen , i halsregionen och korsryggen?". oetta är dess värre en fråga som är svår att ge ett exakt och uttömmande svar på.

En omständighet som vi först och främst inte får bonse från är medfödda och dispositionsbetingade svagheter i vår kotpelare. Sådana brukar förklarligt nog förekomma inom många släkter.

Med det sagda som bakgrund erfordras i allmänhet en yttre retning som gör att det vi kallar ryggont skall utveckla sig. Emellanåt kan någon alldeles obetydlig retning vara upphovet tili ryggont. Det utvecklar sig t. ex. när man samtidigt utför en liten böjning förenad med

en sträckning. Det skär tili en gång och efter det gör det ont i ryggen vid minsta oförsiktiga rörelse. Ryggont kan ocksä uppträda efter att man stött ryggen eiler ryggslutet genom att falla , slinta genom att i en trappa inte observera det nedersta steget eiler att ute på jämn mark inte observera en svac-

ka eiler grop i underlaget, genom att Iyfta upp ett föremål från golvet eiler genom att sitta en längre tid i en obekväm ställning med ryggen bakåt böjd. o å och då hör man patienter med värk i ryggen säga att orsaken står att söka då nämnda individer daglige n mås te bära tunga väskor t.ex . mat från torget o.s.v.

Många människor med "obekväma" ryggar har kanske inte kommit att tänka på att ryggont eventuellt i en massa fall kan sökas i sängen. Tänk blott på vår generation och på vår egen ungdom . Var det inte många av oss som sov i de nuförtiden så hatade Hetekasängarna?

Sängarna hade ju ett botten av sviktande mera eiler mindre täta metallnät. oessa nät gay småningom efter 'på grund av att metallen sakta men säkert tröttnade eiler i vä rsta fall t.o.m. rostade. Följden blev att man låg i en grop såsom fa llet är då man ligger i en hängmatta. Ryggens kotpelare böjs onaturligt mycket.

De nesta försökte kaschera olägenheterna i sängbottnen genom att på metallnätet placera en fa nerskiva.

Följden blev att man låg som på ett bräde och underlaget var som en skena för hela vår kotpelare . Sömnen blev orolig och kroppen värkte både baktill och inte

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professor

narna i lägenheten under följa minsta rörelse som utfördes i sängen ovanför, ja de kunde nästan an!le takten för varje rörelse . An bättre liv blev det i sängen när materialet i metallfj ädrarna tröttnade och brast. För ryggen betydde det felaktigt underlag och följden blev ryggont. 1 vissa fall försökte man hj älpa upp situationen genom att täcka över de bildade groparna i sängen med mer eiler mindre tjocka madrasser som innehöll tagel, torkat hö eiler någo n gång dun . Småningom bildades ojämna knölar i madrasserna och det var som att ligga på en nyssplöjd potatisåker med ty åtfölj ande ryggbesvä r. Minns Ni ännu de s.k. bocksängarna där bockarna verkligen var gjorda för sängen och sängarna ingalunda för bockarna . 1 de sängarna sjönk man ner liksom i hängsängarna i manskapsboxarna i gamla tiders segelfa rtyg. Efter det hetekorna och likaså bocksängarna försvann kom de hårda

endast baktill utan också sidorna man svängt sig pA och legat och tryek t mot det hårda underlaget kändes ömma o Det hjälpte inte att stussens ka nske mer eiler mindre utvecklade muskulatur tjänade som ett slags om inte stöt- så åtminstone tryckdämpa re. Situationen försökte vi sedan hjälpa upp genom att skydda det hårda underlaget med filtar och och stadiga "Iavasängarna tunna madrasser men det som försågs med olika tjocbåtade föga . R yggen var in- ka madrasser, nume ra te riktigt harasc hå följande skumplastmadrasser som var morgon. Visst fanns det un- gjorda så att mjukheten i der vår ungdomstid också dem skulle motsvara vikten sådana ungdomar som hade på den person som använde plats och råd att skaffa sig dem, men som inte alltid riktiga gammaldags sängar motsvarade det som var avmed stålrörskonstruktioner sikten med dem, nämligen både under, omkring och att av lasta ryggkotpelaren så över sängarna och mest att den kändes utvilad och mastiga sådana som utgjor- frisk efter sömnen. de gavlar, vilka dessutom De moderna sängarna var utsmyckade med mäs- konstrueras nuförtiden så singrör och knoppar. Tili så- att bottnen bildas av mycket dana sängar hade man tjoc- litet, lättsviktande träribbor ka madrasser med sto ra stål- ca. 5 cm breda och place rafjädrar som ofta brast och de i sängens tvärled med ca. gjorde sovandet rent av be- 8 cm:s mellanrum . På det svärligt och då man rörde sig hela en ungefär 16 cm hög i sådana sängar kunde gran- nAgot sviktande, men mera ll

hård eiler fast madrass som inte bildar några märkbara gropar i likhet med resårmadrasserna . Avsikten är att man i en sådan sä ng ligger i ett för kroppen och främst för kotpelaren naturligt läge som inte frestar på en svag rygg. Den avsedda vilan blir naturlig och avslappningen klanderfri. Man vaknar utvilad följande morgon och detta är en naturnödvändighet då människan tillbringar i medeltal 8-10 timmar per dygn under sin livstid i sängen för att låta både kroppen och hjärnan vila för att utstå vardagens påfrestningar. Sängen blir sålunda en av våra livsviktigaste uppeh ållsplatser, ett väl och ve för våra ryggar då vi faller i Morfei armar.

Underskatta aldrig betydelsen av liggriktiga sängar.

Också ryggen tackar oig för det, men minns att också en frisk rygg är i behov av en riktig säng som verkligen ger kotpelaren det skydd den absolut behöver. Det är inte alltid sagt att de nutida en vogue sängarn a är de bästa för våra ryggar. Det bästa sättet då man köper ny säng är att själv prova ut den under en kort tid för att få uppgifter om ryggen tål eiler inte tål den och den sängen.

Min avsikt var att avsluta denna sängbetraktelse, men då hände något som gjorde att jag kanske måste fortsätta denna episte\. Ett bud ringde på hos vår granne i vår trappa och frågade var han kunde placera sitt tunga, stora skrymmande paket emedan närmaste grannen, som skulle ha paketet. inte var hemma.

Grannen , en äldre dam , föreslog budet att lämna kollit

i trappan . När hon åter anlände hem tili sig hade den skrymmande försändelsen synbarligen funnit sin adressat. Samtidigt som damen i fråga kom upp för trappan anlände min hustru och den äldre damen lade ut texten omsorgsfullt och målande för hustrun som föreslog att det eventuellt kan ha varit frågan o m att den skrymmande förpackningen innehöll en vattensäng. loch med ett sAdant antaga nde uppstod genast en annan fråga nämligen den om vattensängar är ryggvänliga.

Jag har låtit mig berättas att ryggen mär bra i en vattensäng. Ja , jag har en gång provlegat allena en sAdan säng men det var mycket svårt att komma ur den böljande sängen. För det första bryr jag mig inte om att simma i min sängkammare, för det andra viII jag inte se sängen kissa ner sängkammargolvet om den mot förmodan skulle få punktering och rinna torr och för det tredje är det som vi kallar vattensäng på lati n detsamma som fi skdamm , lika med romersk badbassäng och i den kristna kyrkan benämning på dopbäcke net , i nyare tid benämning för nisch för uttömning av vatten , sam använts fö r rengöring

av altarkärlen. Nej , jag gungar hellre pA natu rliga böljor och väljer färjan tili Stockholm tur och retur.

Tili sist min vanliga avslutning, uppmaningen o m att inte blott en svag rygg utan ocksä en frisk rygg är i behov av regelbunden rätt avvägd, av specialist föreslagen ryggymanstik. Regelbundna simhallsbesök är jag den första att rekommendera .

Nya vindar inom ryggvården Mycket sittande och ensidiga rörelsemönster har lett tili all allt nera linländare har rygg- och nackbesvär under någon period av sill liv. En del råkar in i en ond cirkel på grund av sin rygg.

Eftersom den värker vågar man inte röra sig, vilket leder tili all muskulaturen rärslappas och ryggen blir ännu sj ukare, man vågar röra sig ännu mindre. . .

Vid Folkhälsans nya ryggoch nackklinik , ett unikt projekt i huvudstadsregionen tillämpar man de allra senaste

metoderna

inom

der inom ryggvårde n. Det räcker inte bara med medicinering, operation och vila.

Stjernvall anser personligen att varje ryggpatient borde gå igenom en manuelI undersökning, antingen utförd av en läka re som lärt sig metoden eiler av en kiropraktiker, naprapat eiler dylik efter att en noggrann läkarundersökning gjOrts först. Enligt Stj ernvall är det inte så noga om vården utförs av en kiropraktiker eiler naprapat. Skillnaderna mellan olika typer av behandlare är inte så stora.

Lederna som mobiliseras skall ju ändä röras på ett enda sätt - det nat urliga.

ryggvården. oocent Leo Stjernv a ll som är ansvarig läkare för kliniken viii höja Enligt Leo Stjernvall har folks självfö rtroende när det gäller ryggarna. Enligt Leo den manuella medicinen två Stjernvall mäste ryggpatien- viktiga fördelar. För det terna lära sig att tro på sig fö rsta blir undersökningen själv och övervinna smärtan. av patienten mycket nogMånga ryggar mår bra av grannare . Man går ju igengymnastik och rörelse, de om patientens rörelseorgan blir inte bättre av att man bit för bit oeh får på det sätligger hemma och tycker tet fram alla tänkbara spänningar , låsningar och irritasynd om sig själv .

lioner . För det andra vinner

Leo Stjernvall hör ocksä man en oändlig mängd tid tili dem som talar varmt för för patienten om behandak tiva och manuella meto- lingen Iyckas; tid då hon an-

nars skulle ha smärtor och hälsoaktivitetshus. 1 husets vara arbetsoförmögen. bottenvåning skapas en Någon universalmetod för rygg- och nackklinik . Kliniall ryggvä rk är den manuella ken specialiserar sig på förevårdmetoden inte , under- byggande vård, men ger ockstryker docent Leo Stjern- så terapi vid akuta besvär. vall . Alla ryggar blir inte Rygg- och nackkliniken har hjälpta av snabb-manipula- en egen specialistmottagning tion. Det viktigaste när det med docent Leo Stjernvall gäller ryggsj ukdomar är sam ansvarig läkare. noggranna undersökningar Hela kJinike n är uppoch en möj ligast snabb diabyggd kring en vattenterapignos för att undvika onödigt avdelning med en speciallidande. Speciellt viktigt är bassäng för vattengymnastik det att sålla ut de ryggpatioch undervattensmassage. enter vars problem kräver Vattenterapin lämpar sig operation . Väntar man för speciellt bra för ryggpatienlänge med beslutet kan det ter. Vattnet ger ett lämpligt vara ohjälpligt för sent. motstånd samtidigt som Docent Leo Stjernvall vet tyngdlösheten gör det lättavad han talar om. Han lider re att utföra också svå rare själv av en ryggåkomma och gymnastikrö relser. har genomgåll olika typer av vård. Men, han har framrär Folkhälsans vattenterapiallt patienterfarenhet. Under avdelni ng med specialutrussin läkarbana har han vår- tad och specialtempererad dat och följt upp ca 10.000 bassäng är unik i sitt slag. ryggpatienter.

Det är den enda vattenterapienheten i huvudstadsregionen dit patienterna kan Poliklinisk vård vid komma polikliniskt och få unik rygg- och nackklinik vattenbehandling och annan Vid Folkhälsans huvud- terapi utan att ligga intagna byggnad i Helsingfors byg- på inrättning. Tili Folkhälger man för tillfället en ny sans rygg- och nackklinik nygel där man inrättar eli kan man komma hemifrån

eiler från jobbet för att fä behandling. Vattenterapiavdelningen vid Folkhälsans rygg- och nackklinik består inte bara av en specialbassäng utan avdelningen har ocksä vilorum och bastu .

1 anslutning tili vattenterapiavdelningen finns också en fullt utrustad fysika lisk avdelning.

1 den förebyggande ryggoch nackvå rden som kliniken specialiserar sig på försöker man med olika medel ak tivera rygg- och nackpatienter, både individuellt och i grupp o

rygg- och nackbesvär. Men det kan också vara fråga om skolelever, pensionärer och andra specialgrupper.

Enskilda kan boka tid vid Folkhälsans rygg- och nackklinik genom att direkt ringa tili kliniken och den ortopediska specialistmottagningen. Man kan också få fysikalisk vård vid kliniken genom en remiss från sin egen läkare.

C.W. Nummer 2 av

En del av den förebyggande verksamheten är den s. k. rygg- och naekskolan med både teoretisk och praktisk oeltagarna undervisning. fär veta hur kroppen , framföra llt ryggen fungerar. De fär information om olika arbetsställningar och rörelser som belastar ryggen så lite som möjligt.

utkommer den 21 mars 1989. Bidrag och material tili numret bör vara redaktionen tillhanda SENAST den 7 mars 1989 under adress:

Grupperna kan komma från olika arbetsplatser, folk som dagligen jobbar med bildskärmar och datorer har ofta ihållande och specifika

Manuskript, sam inte beställts av redaktionen, returneras icke.

Redaktionen för God Tid, Centralgatan 87 D, 10300 Karis.

7

Förläng sommaren Res med SPF tili

OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA OPERA

TOSCA Kungliga Teatern 26 juli 1989 Tili självaste premiären på Kungliga Teaterns förestallnlng av Puccinis storverk Tosca har det Iyckats oss att erhålla A-platser.

ISCHIA den 23 sept. - 7 oktober eiler 1 vecka 23.9-29.9 Överallt är ön ISCHIA med sina tradilionella bad och möjligheter tili mångsidiga värmebadbehandlingar känd och högt uppskattad.

Men också för den som bara viII njuta av en underbart vacker natur, havsbad och soi är ISCHIA rena paradiset.

ISOLA VERDE - de gröna öarna är det epitet som man oftast hört förenat med vårt resemål. Detta tack vare öns bördiga vingårdar, kastanjeskogar, pinjerna, agavebuskage, citrus-fruktträden, platanerna och den frodiga allt täckande grönskan. Vårt hoteII:

PARCO EDERA ligger på ca. 5 min :s promenadväg från havsstranden i trivsam lugn miljö där pinjeskogen skapar lummig stämning. Hotellet har mineralvattenpool - bassäng och möjlighet tili olika badbehandlingar.

Under Ö-rundturen åker vi längs den 35 km långa ringlande natursköna vägen många hundra meter upp över havsytan. Vi beundrar härliga vyer bl.a. i Baran och i Serrara Fontana och bekantar oss med många småstäder bl.a. de av alla konstnärer högt uppskattade Forlo och Lacco Amero.

Den som önskar kan dessutom företa heldagsturer tili ön Caprl eIlerloch tili Pompelj - Amalfl och Sorrento. Egna turer på Ischla kan du företa med mlnltaxl ett billigt och behändigt fortskaffningsmedel. Om de varma hälsobaden och andra badtjänster speciellt lockar, kan du företa en ca 1 l:s resa med buss tili det vidsträckta Poseldon-badområdet. Besöket är avgiftsbelagt, men området med sina 10-tals bassänger, fantastiska sandplager och mångsidiga strandtjänster och restauranger är något du absolut bör pröva på.

Vår resa är upplagd enligt : 2 veckor med halvpension mk 3,640,1 vecka med halvpension mk 2,460,- - 2,590, Tillägg för balkong mk 100,- (gäller endast 1 veckas resan) Maxlmal dagstemp.: sept. 28° okt. 24° Havsvattnets medeltemperatur: sept. 23° okt. 20° Resans pris inkluderar: halvpension i 2-pers. rum på Hotel Parco Edera, 3-stjärnigt hotell m. dusch och WC flyg HfrsNanda - Neapel IIr bussresa Neapel- Iscia IIr Iscia - ö-turen varm måltid under tur- o. returresan Solresors guides tjänster SPF-reseledarens tjänster under hela Isciabesöket. Övriga avglfter: annulleringsskydd mk 45, Ev. tilläggsavg. för enkelrum Capri-turen, 1/1 dag ca mk 150,Pompeij-Amalfi-Sorrento 1/1 dag ca mk 175.

Prellmlnära anmälnlngar tili SPF:s kansll tel.

90-79 18 95. För närmare upplysningar kontakta SPF-reseledaren Eija Francke tel. 90-59 80 72. Anmälningarna bokas I den ordnlng de kommer SPFkansllet tlllhanda.

RESANS PROGRAM Onsdag 26.7: Samling : Vi sam las på Helsingfors järnvägsstation kl.

7.00. Reseledarna väntar på perrong nr. 6, varifrån tåget tili Joensuu avgår. Reseledarna delar ut alla färdbiljetter (kontrollkupong för utresan och operabilletterna jämte besked om sowagnsplats för returresan) . SPF-resenärerna vänder sig tili Eija Francke.

Av1ärd : tåget avgår kl. 7.30. Vi har reserverat 2 sl. dagvagnar - av vilka den ena är för SPF - med fri placering och skilda avdelningar för dem som röker.

KI. 9.00 serveras en lätt frukost bestående av en för· packning med bröd , smör, ost, skinka och ägg. Tili det serveras kaffe eiler te.

Ankomst tili Parikkala kl. 12.01 . Vi startar genast efter ankomsten mot Retretti. Vi åker längs den underbart vackra Punkaharjuåsen och stannar på lämpliga platser för att beundra den trolska skönhet som utmärker denna unika miljö. Vi anländer tili Retretti kl.

12.40 och guidas på utställningen av en svenskspråkig guide, men de som viii kan bekanta sig med utställningen och den säregna grottan på egen hand.

Här finns en restaurang för dem som känner sig sugna. Efter besöket i Retretti åker vi buss tili ångbåtshamnen i Punkaharju , varifrån vi tar båten tili Nyslott.

Det är samma bussar som möter oss i Nyslott - ni kan alltså lämna kvar det bagage ni inte behöver under sjöresan.

Av1ärd med ångbåten Heinävesi kl. 15.40. Hela bå· ten har reserverats för oss. Vid ankomsten ombord serveras vi en välkomstcocktail samt litet senare lunch. Daghytter står tili förfogande för dem som eventuellt viII vila efter lunch.

Ankomst tili Nyslott kI.1 8.30. Vi har en dryg timme på oss för ett besök på det livliga torget med sin glada och otvungna stämning. Passa på och smaka på den lokala delikatessen " Iörtsy" (äppelpirog). Efter torgbesöket går vi tili en av museibåtarna och beser en sjöfartsutställning.

Bussarna, som väntat på oss på kajen, startar tili Olofsborg kl. 19.45. Vägen tili slottet blir en lagom lång promenad om någon viii röra på ben en innan vi bänkar oss för operaföreställningen på Olofsborg. Får vi påminna om att förse er med varma kläder eiler en

RING 928-280 40 • • •

grupparrangemang.

TORSDAG 27.7: Av1ärd från Nyslott kl. 00.25. Vi har reserverat första klass sowagnar för oss (2 personer per kupe) . Ett antal kupeer kan reserveras för endast en person mot ett tillägg på 90 mk per person. Dessa bör bokas på förhand. Nattmat jämte öl och vatten serveras i kupeerna.

Ankomst tili Helsingfors kl. 7.05.

RESANS PRIS: Kategori 1: 1.420,- per person Kategori 2: 1.370,- per person I RESANS PRIS INGÅR: tågresor Helsi ngfors- Parikkala/Nyslott - Helsingfors sittplats i dagvagn på utresan och sowagnsplats på returen - frukost, lunch och nattmat - bussresor enligt programmet - inträdesavgifter och guidning i Retretti båtresan med ss Heinävesi från Punkaharju tili Nyslott biljett i önskad kategori tili Toscas premiär på Olofsborg - librettot ANMÄLNINGSAVGIFT: En anmälningsavgift på 400 mk betalas i samband med bokningen senast den 12 februari. Kontrollera dock först med SPF:s kansli 90-79 1895 att Du ryms med.

SLUTAVGIFTEN: För slutavgiften skickas ett nytt inbetalningskort och resan bör vara betald en månad före avresan.

ANNULLERING AV RESAN: Resan kan kostnadsfritt annulleras en månad före re· san och anmälningsavgiften återbetalas då isin hei· heI. För senare annullering tillämpas allmänna annuleringsvillkor.

Teknlsk arrangör: Hfrs RESECENTER SPF-reseledare: Eija Francke

Har Du ont i musklern a . värker Dina lemmar?

rundturer, program.

hotellrum , privatrum .

stugor, pensionat, gäslhem.

Vi ordnar aili det praktiska. ~ \I;,;lontlölm

pläd för hur het dagen än varit, blir det alltid svalt tili kvällen innanför de tjocka slottmurarna.

Premlärföreställnlngen av Tosca med Kungliga Teatern börjar kl. 20.30. En svensk översättning av Toscas libretto kommer att skickas ut tili deltagarna i god tid före resan. Föreställningen beräknas vara slut omkring midnatt och vi går tili våra bussar som väntar på en gata en bit från slottel.

om Aland aH hyra ulan koslnader.

Moviflex® gel R)

~

fenylefrin. gl ykolsalicyl at

mucopolysackaridpolysulfal. isopropanol

landsresor

ä,. en ny registrerad medicin. en salva som snabbt lindrar smärta. inflammation och s v ullnad. vilka b l.a. kan orsak as av reuma . ansträngning . muskel· spänn ing. drag . vric:kning oc:h försträc:kning.

Fordele" av salvabeh and ling : Skadan behandlas 10· kalt med salva d irekt p5 smärtande s t ället .

S.lvan ver kar snabbt. oc:h .ndra delar 8V krop· pen besparas "onöd ig" med ic:iner ing .

De aktiva iim nen a i Moviflex :

godtid

ÖPPET ARET RUNT

1989 nr nr nr nr nr nr

2 den 3 den 4 den 5 den 6 den 7 den

21 mars 16 maj 4 juli 19 september 31 oktober 12 december

Västra YHemäs, SF-22100 Ma-

Material tili nr 1/89 bör vara redaktionen tillhanda senast den 24 ja-

riehamn, tel. 928-11183

nuari.

Cly kolsalic:vlet är en redan länge använd allmänt känd värkmed icin.

Muc:opolysac:karid . som likn ar heparin. är oc:ksA en länge känd . inflammat ionshämmande . blod- oc:h Iymfc:irkul.tionsbefrämjande substans .

Fenylefrin har en sna bb och el'känd svullnadsminskande effekt.

Effekten 8V dessa tre läkemedels samverkan her kunnat bevisas i studier.

Dosering oc:h övriga an vi sn ingar i pac:ksedeln!

Förpac:kningar oc:h priser :

50 9 100 9

Rec:eptfrl medicin fr5n apoteket !

29.54 50 . 03

8

Mör VAREN I AR I

TURKIET den

27 april ' - 6 maj

HOS HOSGELOINIZ - eiler Välkommen tili Turklet resemålet som helt motsvarar epitetet "Landet fullt av kontraster" . Ända från Bibelns dagar har folket i Anatolien spelat en huvudroll i civilistationens historia.

En stor del av de första grundlagda städerna i mänsklighetens historia ligger också just här och är än i den dag som är beredda att välkomna oss och låta oss under vår enastående historiskt bevandrade och i Turkiet hemmastadda guides FM Ingemar Rlngqvlst ledning förflytta oss tillbaka i tiden tili händelserna i Bursa, Smyrna, Efesus, Pergamon, Troja, Galllopollo och främst Istanbul bara för att nämna några exempel på våra resemål under turen. Oetaljerat dagsprogram Inglek I GOO TIO nr 6/88 och kan rekvlreras från SPFkansllet om Du har råkat förlägga tidningen.

Förutom ovan summariska svep genom några av våra besökspunkter kommer vi naturligtvis också att studera det brusandet livet i !.ex. den jättelika inomhusbasaren KapalI Carel, Egyptlska Basaren oeh I Kryddbasarerna.

Topkapl-palatset oeh Blå Moskeen samt Haghla Sofia ingår naturligtvis också i programme!.

En färjtur över Oardanellerna (Hellesponten) förflyttar oss från Asien tili Europa och den som önskar kan med bärplansbåt göra en söndagsulfärd tili Prlnsöarnas avkopplande luxuösa miljö.

Nöjesllvet är inte heller bortglömt utan folklore, magdans och högklassig varieteunderhållning kan vi få uppleva på natttklubben Kervasary och vid en avslutnlngsmlddag med festmeny i ett gammalt fustepalats med utsikt över Bosporen avslutar vi vår 10-dagars - som vi tror - oförglömliga Turkiet-tur.

Under hela rundturen är inkvarteringen ordnad i dubbelrum med bl.a. bad/ dusch , WC, tel. , aircondition på samtliga hotell av hög medelklass, endast i Kanakkale ngt. lägre. Resans komfortabla standard garanterar vår moderna "dubbeldäckade'· (2-vånings) buss.

Endast några platser återstår och då deltagarkvoten är begränsad gäller det att boka In slg omedelbart.

Resans pris mk 5 990,I prlset Ingår: • Flyg Hfrs- Istanbul - Hfrs med SAS • Inkvartering i . dubbelrum m. bad/ dusch, WC, tel. Aircondition på samtliga hotell m. undantag av hotellet i Kanakkale. Hotellstandard av tlög medelklass i Istanbul, Bursa och Kusadasi. I Kanakkale ng!. lägre.

Lofotenresan 17.08 - 23.08.89 17.8.89 torsdag Avfärd från Ekenäs busstation kl. 8.00, Karis busstation kl. 8.25, Helsingfors busstation kl. 9.30. Busstransfer tili Vasa varifrån Vasabåtarna avgår kl. 18.00, middag ombord . Pauser under uppresan. Ank. Örnsköldsvik kl. 22.30, logi Scandie hotell.

18.8.89 fredag Frukost på hotellet, därefter avfärd enligt rull, Örnsköldsvik-Åsele- Tärnaby tili Mo i Rana, logi Bech's hotel. Lunch under uppresan.

19.8.89 lördag Frukost på hotelle!. Turen går vidare tili Bodö varifrån vi tar Hurtigrutens färja kl.

15.00 med ankomst tili Svolvrer på Lofoten kl. 21.00. Lunch ombord. Logi Havly hotel. Bussen kör runt och möter i Svolvrer.

20.8.89 söndag Frukost på hotellet, ulfärd tili södra Lofoten bl.a. tili Stamsund där vi gör ett uppehåll. Retur på eftermiddagen tili Svolvrer. Middag på hotelle!.

21.8.89 måndag Frukost på hotelle!. Därefter tidig avfärd tili Fiskeb01 varifrån vi tar färjan över tili Melbu och kör via Stockmarksbes tili Sortland och vidare tili L0dingen där vi lämnar Lofoten och tar färjan tili Bognes. Härifrån följer vi den vackra kustvägen tili Fauske där vi övernattar och äter middag på Fauske hoteII. 22.8.89 tlsdag Efter frukost på hotellet kör vi österut mot Sverige där vi följer den så kallade Silvervägen förbi Arjeplog och Arvidsjaur tili Skellefteå varifrån m/s Fenno Express avgår kl. 18.00. Middag ombord och ankomst tili Jakobstad kl. 24.00. Logi i Jakobstad.

23.8.89 onsdag Frukost på hotellet, avfärd ca kl. 9.00 via Vasa tili Helsingfors, Karis och Ekenäs.

Lunch under nerresan.

Pris mk 2.520,-.

I priset ingår: i programmet nämnda bussresa - båtbiljetter: Vasa - Örnsköldsvik Bodö- Svolvrer Fiskeb01 - Melbu Ledingen - Bognes logi i 2-pers. rum med dusch, WC halvpension börjande med middag 17.8.89 och slutande med lunch 23.8.89 avbeställningsskydd Anmälningar tili SPF:s kansli, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors tel. 90-7918 95 MajBritt Wikholm.

Anmälan är bindande då förhandsavgiften mk 520 har erlagts. Anmälningarna beaktas i den ordning de kommer tili kanslie!.

Annullerlng Ifall resan annulleras senare än 21 dagar före avresan, avresedagen medräknad, är våra expeditionskostnader mk 100,- per annullerad plats. I övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor.

Reseledare: VL Jerker Nyberg.

Ansvarig researrangör: LL Tourist Service Arkadiagatan 21 , 00100 Helsingfors tel.

90-44 00 41.

• Halvpension under hela resan : frukost, lunch eI. midddag, den 2 maj helpension.

• Avslutningsmiddag med galameny på restaurang Kedlv Kaslr • Lätt måltid på flygresorna Hfors - Istanbul - Hfors • Rundresa med buss enligt program inklusive samtliga entreer och ulflykter (inte Prinsöarna) • Modern svensk turistbuss m. aircondition, toalett, kylskåp, kök, läslampor, fullständig radio-bandspelare o. högtalaranordning samt video. Bussen av märket SETRA s.k. "dubbeldäekare".

• Teknisk arrangör: LL Tourist Service.

• Samtliga färjkostnader • På vissa platser medverkar loka la guider, men huvudansvarig färdledare och guide är FM Ingemar Rlngqvist från INTERSOL i Malmö - välkänd och högt uppskattad av alla de SPF:are som haft förmånen att under tidigare resor, !.ex. sen aste vår tili Berlin och Prag, göra hans bekantskap. Som erfaren TURKIET-reseledare kommer han att "mätta" vår kulturhunger även under denna resa.

Speciellt vid högre ålder ör det mycket vanligt med urineringssvårigheter av oliko slag. De tråkiga blåsbesvören könns önnu mer förtretliga eftersam man i allmönhet inte talar om dem.

CURBICIN ör en naturprodukt som inverkar positivf på blåsfunktionen.

Curbicin innehåller torrextrokt av kurbitsfrö och dvörgpalm. Kurbitsfrö störker blåsmuskulaturen. Hos mön har det också en gynnsom inverkan på prostatans verksamhet.

• SPF-Iedare är Eija Francke som biträder Ingemar.

• 8-sidigt detaljprogram utsändes tili dem som erlagt I raten.

Anmälning tili SPF-kansliet per tel.

90-791895. För närmare upplysningar kontakta Eija Francke tel. 90-59 80 72.

I priset Ingår inte: • måltidsdrycker • varietebesöket den 29 april • ev. extra måltider eI. ulflykter utanför grundprogramme!.

Nordin och fru Nordi" onvänt Curbicin och konstoterot oM hor en positiv inverkon.

ENDAST pA APOTEKEN Förpackningar: 80 tabl. mk 72,01 250 tabl. mk 168,24

9

VALAMO SVIR ONEGA PETROSKOJ

SPF:s 6 dagars resa den 26 juni

-1 juli -89

i?,å är då äntligen allt klart lör 50 SPF:are Irån södra Finland och lör lika många Irån Osterbottnlska distrlktet att göra sig startklara lör detta intressanta nya äventyr.

För många blir det kanske en lörsta nyfiken bekantskap eiler kanske ett vemodigt nostalgiskt återseende, men lör en stor grupp - kanske lör de lIesta, en resa tillbaka tili hårda tiders krigsplatser.

Under hela resan kommer såväl södra Finlands grupp - låt oss kaila den Hfrsgruppen - liksom även Österbottnlska gruppen att tillsammans bo, äta och leva ombord på M/s SERGEJ KIROV, som senaste sommar i dessa vatten gjorde sin junglruresa. Sergej Kirov tar 302 passagerare och har en besättning på 98 personer.

Alla våra 100 resenärer har A-hytter med WC och dusch och ytterfönster och enbart nedre bäddar. Båten som är 129 m lång och gör 14 knop är byggd i DDR och lörsedd med just all den komlort som krävs under dylika kryssningar.

RESEPROGRAM Den 26junl Avfärd Irån Hlrs kl. 07.30 (Detta gäller naturligtvis enbart Hlrs-gruppen) Under resan gör vi - beroende på hur lång tid det tar i tullen - pauser i: Viborg, Terijoki och kanske ytterligare ännu en kaflepaus. Efter Iramkomsten tili Leningrad där vi sammanstrålar med den Österbottniska gruppen är programmet lör resten av resan gemensam!.

KI. 19.00 avfärd Irån Leningrad .

Middag ombord Under lärden kör vi längs Iloden Neva och passerar i den Ijusa sommarkvällen Nöteborgs historiska lästning just då vi löper ut på Ladoga.

Den 27juni Frukost ombord Guidad presentation av Valamo Lunch ombord

p~

grund av ett teknlskt mlssöde uteblev

LINDHOLM LINES

julhälsmng ur GOD TID:s julnummer -88 vilket tlyckeriet djupt beklagar.

I stället För Julhälsningar julen -88 beslöt Lindholm lines styrelse göra en Inbetalning tili InvalidFörbundet rJ.

Bussar för beställningstrafik.

Välutrustade och bekväma turistbussar i olika storlekar, även invabuss.

Långvarig erfarenhet i utrikestrafik.

Kunniga chaufförer.

Begär prisoffert av oss.

Det lönar sig!

På Valamo kan den som önskar tillsammans med Intourlst-gulden göra en alternativ 4 1/2 km:s eiler 7 1/2 km :s promenad runt ön och då också ta sig en simtur i Ladogas mörka vatten.

KI. 21 .00 avfärd Irån Valamo.

Den 28junl Frukost och lunch ombord.

Hela dagen på Iloden SVIR Den 29junl Frukost KI. 08.00 ankomst tili ön Klzhl i Onega med det i särklass konstfärdigt upplörda mästerverket Preobrasjenskaja - Kristi lörklaringskyrka. Med sina 22 kupoler och 30.000 makalöst utsirade träplattor har den upplörts helt utan att en enda spik använts.

KI. 12.00 avfärd Irån Klzhl Lunch ombord KI. 16.00 anländer vi tili Petroskoj där bussar tar oss på guidad rundtur - säkert en "minns du-upplevelse" lör många.

KI. 22.00 avfärd Irån Petroskoj Den 30 juni Frukost och lunch ombord .

Hela dagen på Onega (Ääninen) och Svir Den 1 jull Frukost KI. 08.00 anlöper vi hamnen i Leningrad.

KI. 10.00 guidad rundtur i Leningrad med bl.a. besök i den största Berijoskan.

KI. 14.00 lunch i Leningrad Ca kl. 16.00 start lör hemlärd tili Hlrs och Österbotten.

Paus i Viborg under vägen.

Under såväl ut- som hemresan kan resenärerna räkna med bekväm och pålitlig transport med BUSSEXPRESS (Hlrs-gruppen) och WESTER LINES (Österbotten) bussar. Den lörstnämnda kör Hlrs-Lovisa-Vaalimaa-Viborg-Leningrad Vr medan den Österbottniska gruppens rutt slutplaneras lörst efter det gruppens ledare Else-Maj Jo h 1} s 0 n tänkt ut en lör så många som möjligt bekväm rutto Österbottnlngar!

Anmäl därför lörst per telelon tili Resebyrå Ab BOTNIA i Närpes tel. 962-412 71 .

Kontakta endera Sven-Erik Wester eiler Britta Malm och glöm inte att Iråga om det ännu flnns platser. Först efter det du lått klarbesked skall du sända in anmälningsraten mk 300, tili Österbottniska distriktets konto: Andelsbanken i Vasa kontonr: 567008-55002307.

RESAN PRIS mk 2.850,(Iör H:lors gruppen) 2.900,(Iör österbottniska gruppen) Prlset Inkluderar: • Bussresa Hlrs eI. Österbotten - Leningrad Vr • Logi ombord på Sergej Kirov i A-hytter (2 persoytterhytt) • Halvpension under resan • Heldagsbesök på Valamo och rundturer i Petroskoj och Leningrad • Besök på ön Kizhi • FINNSOVTOURS och SPF:s reseledares tjänster • Visumanskaflning o. -kostnader • Annulleringsskydd Förutom vad som ovan angivits linns det ombord på SERGEJ KIROV • restaurang • bar-cale • musiksalong • möjligheter tili dans • minisalong och • bastu lör 6 tili 10 personer.

BINDANDE ANMÄLAN lör Hlrs-gruppen genom att senast den 24 februarl på SPF:s konto Hfrs Sparbank 405511-41177 inbetala mk 300,- (Irånräknas slutpriset) . Men glöm inte att kontakta kansliet lör att kontrollera att du ryms medl Ring kansliet tel. 90-791 895.

Väl mött på kryssnlngen!

V ÄLKOMMEN TILL

MASKERADBALEN den 12 augusti -89 på ECKERÖ I det nyrenoverade imposanta av C.L. Engel ritade post- och tullhuset Irån tsartiden upplör vår Nationaloperas ensemble Giuseppe Verdis MASKERADBALEN. Handlingen rör sig kring den lör alla kända operamaskeraden i Sthlm 1792, som ledde tili mordet på Gustav 111.

I Eckerö upplörs den svenska versionen och i en av huvudrollerna lår vi uppleva Wallon Grönroos.

Lördagen den 12 aug. avfärd Irån Hlrs kl. 06.30 med Lindholm Lines buss tili Åbo. m/s Amorella avgår kl. 10.00 med ankomst tili Mariehamn kl. 15.30. Lunch ombord. Buss transler tili Hotel Park Arlandla. KI. 18.45 startar bussen tili Eckerö.

Horsbäck • 10600 Ekenäs

Efter löreställningen retur tili vårt hotell. Frivillig kamratsupe i kabinett på hotellet å mk 85, -: liskgratäng, sallad o. bröd.

g (911) 13808 • Telelax (911) 611 28 g (911) 134 76 efter kontorstid

Den 13 august! Kaflelrukost på hotelle!. Buss tili vårt lörfogande under dagen i Mariehamn. Viking IIn jens

LINDHOLM LINES

SPF:s reseledare: Eija Francke

o Det stora post- och tullhuset i Eckerö, upp/Örl 1838, renoverasjust nuo Sommaren 1989 gästspelar Finlands notionalopera i den ovanliga miljön.

m/s Viking Sally avgår kl. 14.45 med ankomst tili Åbo kl. 20.00. Busstransler direkt tili Hlrs.

Prls mk 940, I priset ingår: - de nämnda bussresorna båtbiljett Åbo- M:hamn - Åbo (däck) lunch ombord den 12.8. logi inkl. kaflelrukost i 2-pers. rum med WC och dusch biljett tili operan (mk 250,-) avbeställningsskydd Teknlsk arrangör: LL Tourist Service Reseledare. Eija Francke Komblnera ett Alandsbesök med en kullurhändelsel Anmälnlngar senast Inom aprll tili SPF-kansliet tel.

90-791895.

10

Vi såg Viborg Denhär silhuelten är välkänd för många finländare. Del är Viborg med slot/et i fonden.

Slottet i Viborg på närmare håll sådanl deller sig i våra dagar.

En ulflykl tili parken Monrepos i Viborg var före krigen en upplevelse vissle de foma viborgare som var med senaste år i augusti när Eija ledde en resa liII staden.

.

.

j_!:_; ~"

J dag finns denhär byggnaiJen inte mera. Del är furslepalalsel (sommardilo) i Mon-

repos i Viborg. Bilden logs i augusti i /joi och häromdagen berättade en tidningsnotis om att husel brunnit ned.

Tre musketörer på resa längs Saima kanal från Viborg tili Villmanstrand sommaren 1988. Fr. v. Åke Blomsler, Bror-Erik Häslö och Erik Francke.

Julfesteko ...

Folo: Gurli Nurmi Pensionärema i Karis har en egen sångkör som givetvis var i elden vid föreningens julfesl som hölls den J4 december på brandkårshusel i Karis. Körledare är Aage Blomqvist.

Folo: Gurli Nurmi Stadsdireklör Stig-Ole Eriksson och Svenska pensionärsförbundets ordförande Siv Tunzelman von Adlerflllg Folo: Gurli Nurmi ålerupplivade gamla minnen när de träffades vid Karis Könsrollsbarriärema har rämnal också hos pensionärema i Karis. Vid julfesten var pensionärers julfest på Brankis. Minnena hänför sig tili del manliga medlemmar som svarade för grölserveringen. Givetvis iförda tomlemunde- den tid när Siv var Stig-Oles lärare i matematik vid Borringo gå Lycellm.

11

"Pensionärsorganisationema sällskapsklubbar eUer påtryckningsorganisationer?"

Som i denna lidning lidigare refererats ordnade Pohjola-Norden-föreningen i mars 1988 eli Iredagars nordiskt seminarium för repre· senlanler rör slalliga och kommunala myndigheler , vårdinstitutioner och polis,

De löd i sammandrag: Del är vikligt alt förbunden strävar tili gemensam aktion i frägor de önskar fästa de makthavandes uppmärksamhet pä.

Samtliga förbund har bildat elt pä frivillig väg arbetande samarbetsorgan, en pensionärsdelegation.

Förbunden har inlämnat en motion tili social- och hälsovårdsministeriel med an hällan om alt stadsrädet tillsätter en separat konsultativ pensionärsnämnd som underlyder statens kommittein-

pensionärsorganisation er

o.d. som sysselsäller sig med åldringsfrågor . Temal var "Ny syn på de äldre - ny syn på åldringsvården" och seminariel samlade ca 180 dellagare från samliiga nordiska länder . Akluella forskningsresullal presenlerades och de nordiska ländernas målsättning preciserades. I rubriken dlerade fråga penetrerades särskilt av två ar·

betsgrupper och framlades sedan i pienum.

Pentti Poukka, ordförande för Kansallinen Eläkeläisliitto ry, konstaterade i sitt inlägg, att situationen för pensionärsförbundens del saknar motsvarighet annorstädes. Våra sju förbund föddes i partipolitiska tecken sam tidigt med de nuvarande arbetspensionslagarna för något över 25 år sedan.

Man mäste hälla ett öga på alla förändringar i samhäIlel, sade han, reagera snabbt på fenomenen förrän rivalerna han n tili plalsen.

Samarbetet förbunden emellan har kanske därför varil haltande och inskränkt sig tili vissa gemensamma framträdanden och petitioner , men på lokal nivå har de tili olika förbund anslutna föreningarna i stort sett gätt sina egna vägar. Genom splittringen har de äldres ofta rika erfarenheter och önskningar inte pä bästa sätt kunnat tillvaratas i kommunpl aneri ng och speciellt vid utveckling av äldreomsorgen. Kanske var det jusl det som var avsikten med mängfalden av förbund .

stitution.

samt ylterligare pä lokalnivä: förbunden uppmanar sina lokala fö reningar alt Och kanske häri ligger orsamälmedvetet kontakla ken tili att pensionärsförmyndigheterna för alt eningarna i stort förblivit samtliga lagenliga beslut sällskapsklubbar med smä sam pensionärsservicen möjligheter all päverka för förutsätter blir förverklidem livsviktiga frågor. gade.

Förändring Förbunden rekommendeskönjbar rar sina egna lokala förDock är en förändring eningar all bilda gemenskönjbar, ansåg seminariet. samma lokala pensionärs· Samhället behöver de allt organ för all i den egna flera , yngre och friskare kommunen påverka de pensionärerna. Och genom poliliska beslutsfallarna den skedda urbaniseringen och myndighelerna i fräoch splittringen av storfamilgor som berör pensionäjerna behöver pensionärerrerna. na samhällets tjänster mera än förut. Det ansågs an pensionärerna bör aktivera sig Lokala och gå samman i för dem delegationer Den kanske vikligaste av gemensamma frägor .

Waldemar Sjövall

ovannämnda rekommenda-

Historiskl initiativ

Det är därför glädjande att vära pensionärsförbund nu , värt bland dem, kommit med ett, man frestas säga historiskt initiativ i.o.m. att man enats om det gemensamma upprop och de åtgärder som ingick i denna tidnings senaste nummer.

det man ej önskar behandla gemensamt.

Men föreningarna har ej alltid sakkunskap och förmäga att skissera upp och förverkliga insatser som fordrar insikter i kommunallagstiftning, i social- och hälsovårdsfrågor o.d. Ofta gäller det ytterligare att segt och liktydigt i samråd med andra frivilligorganisationer och kommunala organ få tili stånd attitydförändringar.

Också detta fordrar sakkunskap.

Det förefaller därför klart att pensionärsförbunden inle nu fär stanna upp och nöja sig med sin gemensamma deklaration. De måste hjälpa sina medlemsföreningar att praktiskt förverkliga de intentioner som deklarationen pekar på. Helst genom att en gemensam arbetsgrupp utarbetar anvisningar och råd för bruk på lokalplanet och som et! sämre alternaliv gör varje förbund detta separat.

Mera än sällskapsklubbar Och tili sist. Morgondagens pensionärsförbund och foreningar kan och får inle vara endast säUskapsklubbar. De bör vara med och i inliml samarbete med aDdra intressegrupper och beslutsfallare påverka utformningen av de frågor som direkI berör dem.

Pensionärerna

bildar ingen separal grupp vars intressen strider mot

PENSIONSFRAGAN

Fronttillägg kommer från fronttjänsten, det finns nämoch med den 1 april alt be- ligen inga listor och kartoviljas forna frontmän och teko Allt förstördes efter kri-kvinnor bosatta utomlands. get. Ändä mäste det pä näDet har hittills varil omöj- got sätt bevisas alt den och ligt p.g.a alt fronttillägget den varit i fronttjä nst där inte kunnat belalas ut sepa- och där. Där gäller att fä rat utan alltid som elt tillägg nägon att intyga det eiler att tili folkpension av något pä annat sätt bevisa det. slag. Det förfaringssättet Ansökan riktas i det fallet fortsätter man med inom tili Veteranteckennämnden , Finlands gränser, men när Mikaelsgatan 13 A, 00 100 del gäller utomlands bosalla Helsingfors. gör en ny lag del möjligt att Fronllecken gäller de perbevilja frontlillägget trots soner som enligt en lagändatt man bor i annat land och ring senaste hÖSl kan få inte har rätt lill folkpension fronttillägg för att de utfört från Finland . befästningsarbeten inom En ny blankelt har utar- operativt förband med betats för ändamälet. Den frontansvar. Ansökan om har beteckningen EV 68. fronttecken riktas tili KrigsBlanketten finns frän och arkivet , Brobergskajen 16, med februari bl.a. pä am- 00170 Helsingfors. bassader och konsulat.

Veterantecken innehas av Dessutom t.ex. i Sverige på veteraner frän 1918. Della invandrarbyräema . Ansök- tecken beviljas inte längre. ningar tas likasä frän och Om man får tag på den med februari emot vid Folk- blankett posten tillhandahålpensionsanstaltens lokalbyrå ler för något av dessa teci Helsingfors, där man har ken , kan man samtidigt sänhand om utlandsärenden. da in säväl den ansökan , Den försla utbetalningen av som ansökan om fronttill ägg fronttillägget betalas nämli- med nödvändiga bilagor tili gen i dessa fall inte mänal- Folkpensionsanstaltens 10ligen utan i tvä rater per år. kalbyrå i Helsingfors. PB Under 1989 är fronttilläggel 82, SF-00601 Helsingfors , sä 2.112 mk per är (176 mk! vidarebefordrar man teckenmän). Uppdelat i tvä rater ansökan därifrän och invänblir det 1.056 mk. Betal- tar svaret. ningen sker i fö rsta hand tili finländskt penninginstitut. Meddelande om fronttilläg Den som så önskar kan Folkpensionsanstalten överföra pengarna lill ut- sänder sedan varje är , 15 jaländsk bank, men då får nuari och 15 juli, en förfräman själv stå för förmed- gan tili de utomlands bosatlingskostnaderna . Rälten tili ta som beviljats fronttillägg . fronttillägg inträder tidigasl Mottagaren bör före utbefrän och med början av den talningen av följande rat betalningsperiod under vil- meddela an betalningsgrunken ansökan är inlämnad. derna fortfarande är de rätDet innebär att även om an- ta. Blanketten bör omedelsökan lämnas in först i sep- bart returneras ocksä om tember fär man fronttilläg- inga förändringar skett. Har get retroaktivt från och med den inte returnerats uteblir april. följande rat.

tioner är uppmaningen att övriga befolkningsgruppers pensionårsföreningarna bil- intressen. Tvärlom, eli gott dar gemensamma organ , samhälle för de äldre är etl pensionärsdelegationer , pä gott samhälle mr oss alla. lokalplanet. Det kan kännas Och för våra barn erter oss. ovant och därför är det skäl Vi avvaklar förbundens viatt vid starten kartlägga och dare ~tgärder. nedteckna de frägor man är överens om och i viIka man Waldemar SjövaIl viII samarbeta. Och kanske Grankulla lika viktigt är att precisera Så här ansöker man Om man inte i det land där man bor fält tag i blanketten kanske nägon bekant i Finland kan skaffa den frän FPA och sända den per post. Det är skäl alt vara noggrann då man fyller i den. Särskilt när det gäller uppgifterna om adress och bankkonto. Som bilaga tili ansökan krävs ämbetsbetyg eiler motsvarande. Dessulom bör fron tm anna- , front-

FOlo: Gurli N urmi En del av mölesdeltagama en slund innan förhandlingama inleddes vid Svenska Pensionärsförbundels höslmöle i Helsingfors den 23 november 1988.

tjänst- , front- eiler veleranlecken bifogas som bevis på att mao varit i fronttjänst.

Hall man inte har någol av dessa lecken mäsle man ansöka om dem. Blankelt för del ändamålet finns i Finland på alla postanstalter.

Frontmannatecken gäller som namnet anger män . I prakliken är tecknet en slämpel i mililärpasset. För att få del bör passet och blankelten sändas tili den militärstab i Finland man senast hörde tilI. Fronlljänsllecken gäller kvinnor sam varit i fronttjänst. Här är det besvärligare alt fä fram bevis för

Beskattningen Fronttillägget är - ocksä dä det betalas tili utlandel skattefrin. Det kan dock komma att räknas med i den slutliga beskattningen beroende på skattebestämmelserna i det land där man är bosatt. Det är skäl att kontakta skattemyndigheterna i respektive land och ta reda pä hur det förhäller sig.

Ebba Jakobsson ~_ __ __

_ _ _ __ _

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundel r. f.

Ansvarig ulgivare

och chefredaklör

Gurli Nurmi Redaklionens adress: Cenlralg. 87 D

10300 Karis 'el. 911-362 80

ISSN 0359-8969

...... ,...

Ekenas Trydteri Ab

12

En annorlunda bok Böcker är mycket olika tili såväl innehåll so m format. Det fi nns t.ex . stora vetenskapliga av handli ngar , tegelstensromane r och o li ka småbe rätte lser i fickfo rm at.

E n bo k med rubriken "Världe ns bästa d tat" kan ma n ka ila e n ann o rlun da bok. Det är e n bok i fic kformat. som på 112 sidor presenterar mellan 500 och 600 ei tat. Här kan man ta la om ett brett registe r. Det ä r fråga om sådant som förfa ttare ellet filosofer sagt eiler skrivit under olika tidsepoker. Det spelar en mind re roll om eitaten är från mycket länge sedan eiler o m det är fråga om aforis mer som vllr tids unga afo rismsnickare presterat.

I fö ro rdet tili bo ken skriver författare n Uriel Hedengren , som samma nställt urva let av citaten eiler afo rismerna, att de t är förunderLigt h ur vissa människo r i all ko rthe t ka n säga det som andra behö ve r böcker fö r att utveckL a.

Förfa tt are n säger vidare

- Ko nsten att trä ka ut ä r att berätta a ll t.

Voltaire.

- Politik är konste n att hind ra människorna från att lägga sig i vad som a ngå r dem .

Charles de Gaulle.

Det är mycket nedslåend e att leva i e n tid där det är lättare att spränga en ato m än en fö rd o m .

A lbert Ei/lStein.

- Männ iska n är det enda dj ur som ka n rodn a. Och som har a nledn ing att göra det.

Mark Twaill.

Gö r alltid något så att djäv ul en alltid fi nne r d ig upptage n.

H ierolJymus.

Du bbelmo ralen är bra, fö rl o rar man de n e na har ma n de n a ndra kva r.

Henrik Tikkan en Det är inge n ko nst att bli ga mma!. Ko nsten är att va ra ga mma!.

Qintus Horatius Flaccus.

- Säg vad man vi II så finns det e n sorts kärlek som består varje prov. De n är trofast, de n är alltid lika att citaten presenterar en stark och vara r hela livet . räcka av humo ristiska , iro- De t är egenkä rl eken . niska, världsvisa och tankeJean Paul Sartre väckande o rd o m de eviga frägorn a: livet , sanninge n , - Gift dig inte fö r penga r. kärle ken , ålde rdo me n och De t är billigare att låna framtiden. dem .

H ä r fö lje r några exempel Skotskt ordspråk . på vad människorna genom Martin tidern a sagt och skrivit.

Ensamhet E nsam i vinterns mö rker i gato rn as gråa snö i vimlet av människor bland huskropparnas svart a fö nster .

Ko m 0 ' dela din ensamhe t det lätt ar fö r må nga .

Min är fylld av längtan efter oändliga vidde r efter svar på tusen frägor efter beröringens saluament.

De la med av d ina visio ner av din glädj ebäga re av din strävan mo t högre rymd er Den ko mmer häg ringe ns nya stad

den syns ren i fj ärran det ä r dä r vi skall bo .

Ko m o . dela T a' din de Lav skö nhe ten ta' del av fö rk la ringens Ijus ta' del av ö mhe ten i e n ö ppe n fa mn .

Oscar (Slotte)

Oscar Slotte hete r förfa ttaren ti li vidstående dikt E nsam het. Den lästes upp vid pensionä rsfö re ningen Arkadias månadsmö te den 17 januari i år och fick ett positivt mo tt agande . God Tid har fätt ti llstå nd av fö rfatt are n att publice ra den .

Jag är säher på alI Gud älshade 'åg(lF'c;..x'~ larna, annars shulle han lIäl inle gett dem lIingar lihsom ål sina eg-

na änglar.

And11111

"Värt att leva" G unvo r Z illiacus i Bjö rnebo rg be rätt ar i ett brev tili redak tio nen o m att ho n i somras ko m över texten tili d ikte n Värt att leva fas t de t vä rker. Hon fick ideen tili en pristävlin g i fö re ningen med just den dikten som bakg rund .

Vid fö reningens jullunch avgjord es tävlinge n och fö rsta pristaga re blev Saga Eerala. G od Tid publicera r både den ursprungliga dikte n, d .v.s. de n som var upphovet tili täv linge n och Saga Eeralas vinnande dik\.

Värt att leva fast det värker A tt bli ga mma l ä r fö rba nn at.

Mao ka n in te säga a nn at.

Ja , de t ä r ju re nt helvetiskt. osy mpa tis kt , oestetiskt.

All ti ng hä nge r. T o rrt ä r skinne\.

T rist är sinnet. Svagt ä r minnet.

Munne n full av la nt a tä nd er.

Bruna f1 äckar uppä händ e r.

De t är fe l på hj ä rn ko ntore t . fas t man kanske själv ej tro '-e t.

Sj äle n gråter , tank en sinar.

Hj ä rn ans celler bo rt fö rtvin a r.

De t är slut på e rotike n . l nge n e nd a vän i vike n ser på en med Iys tn a blickar.

Kro ppe n vä rk e r , all ting klick ar.

Reumatisme n plågar låre\.

'3-akt och st ripigt hänger hå re\.

O gonl ocke n hänger som ga rdiner. Ådro rn a ser ut som serpentiner.

Me n änd å ...

Svar på dikten " Värt att leva fast det värker" D u okände d iktare , tack ska ll d u ha , din a ri m var fina , ryt me n va r bra .

Dock vi II jag hö ja e tt ramask ri mo t din pessimistiska filosofi .

De n ka n man fak tiskt sva rtmålning ka il a . den tar ju livsluste n av oss alla .

Du i d in opus förgäti t har hur mycke t trev ligt de t än fin ns kvar.

Att vi blir sk rö pliga förnek ar ingen , me n Iyckan finns i de e nk la tinge n.

Det finn s så mycket att glädjas åt , så mycket positivt än uppå livets stråt.

T änk dig e n dag då so le n ski ner, hur ti llva ro n genast så Ij us och fi n är.

En vacke r dag och vi nju ter a lla och viII oss ej helle r ga myle r ka il a .

Vi har geme nskap i vä nners skara , ti llsammans vi ännu ka n någonstans fara . vi har rad io , TV och böcker att läsa , på tankens vinga r vi alla ka n resa.

Att vara akti v ä r fint - skö nt ä r att dröm ma och trevligt med vä nne n e n kaffetår tö mma e iler va rfö r ej också ett glas god likö r , o m man nämlige n kä nner därfö r.

Och tänk att få va nd ra en dag i skogen , na turen är ju oss allt id trogen .

Om vanne rn a sviker så finnes de n kva r tili lust och gläd je fö r e n och va r.

Och vå ra besvä r de bekymrar oss föga mot de n Iju va blicke n i barnba rn ets öga.

Ett vä nlig t o rd, det vä rme r också och några av oss ha r Iyc kan att än va ra två.

I dessa rader jag viII här säga, att de t finns sake r , som kan uppväga det som vi lämnat ba ko m oss a lla, och li ve ts hö jd punkt vi bruka r kaila.

Visst finns det mycke t av glädj e än , så skärp di g skrö pliga ga mla vä n.

Låt humo rn blo mma och mun ne n le och katten i d in a sorger ge. ' Lät oss på tillvaro ns krav nu pruta , så kan vi ännu av li ve t njut a och vi besluter, att vad än hände r vi tar med jä mnmod e n dag i sä nder.

Sign. BOREALlS = Saga Eerala

Möteskallelse Svenska Pensionärsförbundet r.f. sammankallas tili stadgeenligt vårmöte onsdagen den 29 mars 1969 kl.

14.00 i Fullmäktigegården iEsbo, Esbogatan 5.

Kaffe och fullmaktsgranskning en timme före de egentliga förhandlingarna.

Behandlas i förbundets stadgar § 11 för vårmötet nämnda ärenden. Enligt § 14 i stadgarna har medlemsförening med 1- 100 medlemmar rätt att sända en befullm äktigad representant, medlemsförening med 101 - 200 medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter. Varje befullm äktigad representant har en rös!.

Förbundsstyrelsen

Sagt Att be höva bli ga mm al ä r inte sä illa nä r man betänke r a lte rnative t.

Maurice Chevalier

Under Vintergatan Högt i det höga slår vintergatan sin bro.

Ensam och fri jag går som i en främmande stad.

Hemlös fast jag har hem rotlös fast allt är ro, längtar jag, men tili vem, hoppas jag, men på vad?

Snön gör det tyst, och år läggas tili årens rad, Vänner, ungdom och tro djupt i det djupa bo Bo Bergman

I femtio år gick jag omkring och bar på något storl som sen befanns vara utnyttjat till sista droppen mina värkande armar och mina flämtande steg i trappan vardet enda som fanns kvar förutom den gyllene nyckeln tili himlarummet

Ingrid Savolainen

13

Paella - Först tar vi kaninkött sk ure t i smä bitar sen kyekling oeh sä fl äsk i tärningar.

Det var början tili den pae lla fö r 80 pe rsoner som J u a n tillredde den 12 januari 1989 vid simbassä ngen tili e tt hote ll i Playa del lngles på Gran Canaria. En paella som smakade närapå himme lskt. Det brukar sägas att mat tillredd i sto ra mängder inte blir lika välsmakande som den som tillreds för ett färre a ntal pe rsoner. Men att paella kan smaka bättre än den jag nu ska berätta om så betvivlar jag.

Dethär är givetvis inget

försök all konkurrerna med panna . Med låga kante r oeh Lea Andersson som ju är många handtag. matexpert. Oeh några exakEn liter olivolja hälldes i ta mängdcr anges inte. pannan och när den var lämpligt upphettad börj ade den riktiga paellan " ta form ".

Paella-tillredningen började med att en stor tunnliknande grej drogs fram . 1 den plaee rades en mängd torra kvistar som dränktes med Juan kom med ett stort nånsons grön oljeliknande kärl fyllt med kaninkött som smörj a. Efter en passande hälldes i pannan där det tid antändes så kvistarna fräste oeh levde om. Slrax som brann med e n fi n låga. efter fiek kaninköttet sällOeh ovanpå plaee rades ett skap med en lika stor mängd galler. kyekling i bitar - med ben Oeh på gallret e n jätte- oeh allt givetvis - plus fläsk i tä rningar eiler rättare sagt Viss/ smakm!e paellnn som red. til/sammans med /ngegärd åt vid simbassängen på griskött utan ben . Allt blanGran Canarw den /2 januari när det var villter i höga IIorden . dades väl oeh fiek fräsa tillsammans en stund .

Nu kom sä fisk. D .v.s. den smakade starkt oeh jernas söndagsmatbord. Effärsk bläekfisk i små bitar. mustigt. Mums! tersom det är den dag då faDen ströddes ut över det milje n sam las oeh äter tillMassor med haekad e ile r ångande innehållet i paellasammans. Oeh paella på rikfinsk uren lök hälldes i följd pannan . Som skakades oeh tigt tillreds inte i en eiler två av grön pap rika skuren i skakades om igen .

Riset drog givetvis i sig portioner. Den ska göras i små tärninga r. Ny omröring Tomater i bitar stod så i den goda vätskan i pannan. en större sats för all bli rikoeh nu börj ade härliga dof- turen att föl ja alla de tidiga- Som fiek puttra en god tigt välsmakande. te r stiga upp från pannan re ingredienserna innan ett stund innan den slutliga fioeh reta våra smaknerver. stort fa t med en sorts muss- nishen . D.v.s. Juan hällde i Efter att ytterligare ha kom- lor häll des i. Oskalade räkor ärter, bönor och så de musspletterat med en lämplig dos följde musslorna åt oeh så lor vi är vana att se - de Att denhär paellan smavitlök i små, smä bitar va r kom märkligt nog en stor med blåsvarta skal. Röd kade sä bra berodde givetvis dofterna ännu mera intensi~ skål saffran. Plus salt. paprika i smä bitar följdes på att vi nordbor den 12 java som steg upp från den Färgen i pannan antog nu av finhaekad persilja. Oeh nuari kunde sitta ute i soi blivande paellan. en orangegul nyans oeh ef- slutligen dekorerades hela oeh värme oeh äta den . ter att ha blandats upp med pannan med citronklyftor. Åtminstone i sommar när en star portion tomatpure barn oeh barnbarn oeh änd rade den yllerligare färg. eventuellt andra släktingar Oeh Juan utnyttjade En stor kanna fiskbuljong och vänner samlas ett veckEher att ytterligare ha oslut ska det bli paella-show skiekligt vår nyfikenhet på ponionerades ut över paeldet slutliga resultatet. Han lapannan. Eher den kom så skakat oeh Ater skakat om eiler -kalas. Var vi ska få tag rörde oeh skakade. Mest 5 kilo ris. den stora pannan fiek Juan på kaninkött återstår att reskakade han om pannan där hjälp med all Iyfta fram den da ut. Men kanske det går kö tt oeh kryddor ingåll alliför servering. Oeh efter ett att göra rätten utan just det ans. digert salladsbord köade vi köttet.

Men före det fiek pubIi- för all få äta en riktig spansk Det återstår oekså att ta J Ilall förbereder del som smållillgom blir eli välsmakallken smaka av buljongen i paella - den paella som står reda på. den blivande paellan. Oeh pä de flesta spanska familde spallsk pael/a.

Regina

Varför inte en soppa Efter helgdagarnas mastiga mat satt min dotterson oeh jag oeh planerade vad vi skulle servera fa mil jen de följande dagarna. En soppa föreslog jag , den vä rmer skönt oeh brukar bli ganska billig. Men förslaget föll inte alls i god jordmån. Då kom jag ihåg att ha n helst åt soppa med gaffel, för honom skulle en gryta passa bättre.

De t är faktiskt många ungdomar som inte tyeker om bu ljong, men det går nog om med tiden. Jag höll fast vid linjen soppa oeh en soppa på köttfärs var synbarligen något oekså han kunde aeee ptera: 250 g malet kött, 1 msk smö r eiler olja, I lök , salt , 1 krm vitpeppar Y, krm paprika , 1 1 buljong pä tärning, 3-4 msk tomatpure, I pkt dj .frysta soppgrö nsaker, 3 potatisar, pe rsilja. - Finhaeka lö ken oeh fräs den oeh köttet i kastrullen . Finfördela köttet. Späd med buljongen oeh tillsätt grönsakerna och potatisen i småbitar. Låt koka ea 15 min .

Smaksätt oeh klipp persilja

hemma oeh det jag brukar ha i frysen är baeon . Köttet kan bilda stomme tili en god italiensk soppa, Mincstrone: 100 g baeon , 1 lök i bitar, 1 bit selleri i tärningar, I morot , I klyfta vitkål i strimlor, 1!l4 1 bu ljong , 2 purjolökar, 2 msk risgryn eiler matsvarande mängd spaghetti , I pkt dj .frysta äner, 2 msk tomatpure , 1 krossad vitlöksklyfta. Fräs näsk oeh lök , tillsätt bul jongen, låt koka ea 15 min . Tillsätt ris eiler spaghetti oeh låt .koka yllerligare 20 min . Arterna får tili sist bara koka upp. Utom med kryddorna här ovan kan man smaksätta med dragon eller körvel, 2 msk rive n ost oeh persilja .

Vitkålen kan helt enkelt lämnas bort, jag tyeker bättre om all laga en vanlig kålsoppa istället. Helst en sådan dä r man inte bryne r kålen , utan där den riktiga kålsmaken får komma tili sin rätt.

Kanske har jag skrivit det tidigare, me n jag upprepar det nu att jag är me ra intresserad av fi sk än av kött . Työver.

Det är bra att ha ingredi- värr är det många som tyee nserna tili någon maträtt ker preeis tvärtom . En lätt-

gjord fisksoppa har vi här: 1 pkt dj.fryst fiskfile (325 g), 1 morot , I purjolök, I I vatten, I pkt dj.frysta ärter, 3 msk mjöl . 1 dl grädde, dill.

Klipp fisken i bitar. Koka morotsbitar oeh skivad purjolök i lätt saltat vallen , låt koka i ea 10 min . Tillsäll fisk, ärter oeh vetemjölet utrört i litet kallt vatten. Ut soppan koka 5 min . Tillsätt grädde oeh finklippt dill.

Om man så viII kan man oekså ha potatis i soppan.

Om man tyeker all man viII ha en kraftigare smak på soppan går det bra all använda tärning med fiskbuljong. Men var i så fall fö rsiktig med saltningen, tärningarna har en benägenhet att vara väl salta. Varfö r vet jag inte.

Ali äta ärtsoppa alla torsdagar är nog oöverkomligt fö r mig. Oekså om den skulle serveras med varm puneh .

En god varia nt är passerad grö n ärtpure: 2 pkt djupfrysta ärter å 250 g, 1 I buljong (tärning e iler buljongpulver + vatten), 2 msk smör, 2 msk mjöl, 1 krm peppar, 1 dl grädde, tili servering: l'h dl gräddfil, 2

*

msk riven pepparrot , salt.

Koka ärrerna i Iitet vatten

oeh passera dem med spadet. Fräs smöret oeh mjölet i en kastrull , tillsätt de passerade ärterna oeh bul jongen. LAt soppan koka 5 min. tillsätt grädden oeh ev. litet sherry. Servera med gräddfil smaksall med pepparrot oeh litet salt. Avsmaka soppan

SOM TRÄDET Som lrädet med alla sina löv och 9fenar slTäcker famnen uI moi Ijusel, rolens trAdar ned moI käl/an under 9rusel,

innan den serveras.

Rödbetssoppa

är

något

som vi har lärt oss av vAra

ryska grannar. Jag vet verkligen inte hur nam net skall stavas för jag har sett så många variationer: Bortsch,

Boreh6k , Borsjtj O.S.V. Låt oss bara kaila den rödbetssoppa: Riv rödbetorna (400 g) frä n en burk kokta sådana, skala oeh riv 2 potatisar oeh en morot. Skala oeh finhaeka en lök. Fräs allt i smör i en kastrull , tillsätt 1 liter buljong. Det hela fAr koka 20 minuter. Smaksätt med salt oeh peppar. Ev. kan litet rökt skinka i tärningar fä koka med i soppan som servras med creme frai-

che e iler gräddfil. Skillnaden mellan rysk borsjtj oeh ukrainsk sådan lär vara den att i den senare versionen

Leas hörna ingår költ , tomater oeh flera grönsaker. Den lär oekså

sam Irädel I slOfmen ger slg hän och böjs moi jorden men som reses bepfÖval upp Igen bland andra Ilän,

som Irädet I nallens sllll/e vllar vIII iag mlg lärtro, heli, s~ slllla, all Inlel uns av undlUd krall tag m~ lär omsorgs skull lärspllla. s~ s~

Hjalmar Krokfofs

vara den äldsta va ri anten.

Jag borde egentligen inte skriva fin haekad lök utan finskuren. Man kan skära löken behändigt om man har en viss kniv. Först halvera r man den oeh skär sedan skivor åt ena hållet oeh så tvärsöver. Vips har man fina smä bitar oeh utan att gråta.

Lea Anderson

*

14

Åtta pensionärskurser

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET rf

vid VNF sommaren -89 Pensionärskurserna är en ärligen äterkommande företeelse vid Västra Nylands folkhögskola i Karis, Sedan slutet av 1970-talet har skolan ordnat en pensionärskurs i maj och en pensionärskurs i augusti i samråd med Svenska Pensionärsförbundet , och sä kommer det aU vara också i år. Förutom dessa kurser anordnas en kus för krigsinvatiders anhöriga, två kurser med deltogare frän USA och Finland, en kurs med deltagare frä n Wates och Fintand, en helt ny kurs som kallas "Möte med Poleo" samt en kurs i samråd med föreningen Nordisk pensionärskultur,

takter tili ell universitet i Poten. Som ell led i della samarbete har folkhögskolan under vinterkursen en

polsk stipendiat per termin.

"Nu skall också pensionärerna få möjlighet all bekanta sig med Polen", säger reklOr Nordström som är initiativtagare tili kursen "Möte med Polen", Denna kurs kommer all ordnas i två etapper: den första delen, en introduktionskurs, kommer all äga rum på Västra Nylands folkhögskola genast efter majkursen 26- 28 maj och den andra delen kommer all gå av stapetn vid ell universitet i Polen 25-30 september. Huvudföreläsare kommer all Kurs för krigsinvaliders an- vara ekon.dr Roman Siuda , sam talar utmärkt svenska. höriga 15-19 maj Sommarsäsongen börjar i år med en kurs för krigsin- Två Etderhostet-kurser validers anhöriga 15-19 Elderhostel-kurserna som maj . Temat kommer atl va- anordnas i samarbete med ra "Självvård ". Btand före- organisationen Scandinavian läsarna finns bl.a . general- Seminar kommer della år sekreterare Juhani Saari all äga rum 5-11 juni och från Krigsinvalidernas Bröd- 23-30 juli. Trots all kursens raförbund , Anita Höglund deitagare tili största delen (författare och tidigare an- består av amerikanska penställd vid Församlingsför- sionärer, ser person alen på bundet), fil.lic. Kaj Linde- folkhögskolan gärna att man och kyrkoherde Gun- även finländska pensionärer nar Weckström . Verksam- deltar i dessa kurser. De hetsledare Marita Leivo frän amerikanska pensionärerna Krigsinvalidernas Brödra- är ivriga all få veta hur vanförbunds kvinnoorganisa- liga människor har det i Fin·tion har också lovat all kom- land, och därför viii de gärma och hälsa på under kur- na umgås med finländska sens gång. Dessutom fi nns pensionärer. en utfärd och seniordans Programmet kommer all med pä programmet. bestå av föreläsningar om finländska samhällsförhålPensionärsvecka 22 - 26 maj landen, finländsk inrikesDen traditionella majkur- och mm. utrikespolitik sen äger i år rum 22-26 Kursspråk: engelska. maj . Skolans konstlärare Bjarne Bäck står för pro- Pensionärer frän The Hill grammet och della betyder College all konst och skapande Samtidigt med Elderhosverksamhet kommer all va- tel-kursen i juni kommer ra eli genomgäende tema också en grupp pensionärer under denna kurs. Liksom från folkhögskolan The Hill tidigare kommer program- College i Wales alt deitaga i met all bestä av föreläsning- e n kurs om fin ländska samar. exkursioner och en hällsförhållanden.

Deras kvällsfest med program av kurs kommer tili stor del all deltagarna sista kvällen. bestå av exk ursioner, eftersom de viII bekanta sig med Årets nyhet: möte med Polen den finländska naturen och ReklOr Kaj-Erik Nord- byggnadskuituren. Även tili ström och hans fru, biträ- denna kurs är givetvis findande rektor Kyllikki Nord- ländska pensionärer välström har skapat goda kon- komna . Kursspråket är eng-

Årsklass 1924 i pensionsåldem De som är födda år 1924 uppnär i år den all männa pensionsåldern , 65 år. År 1924 var antalet finländare 3 286 000 - vid utgången av år 1988 var vår folkmängd uppskallningsvis 4 955 000.

A r 1924 föddes 78 057 barn i Finland . År t988 föddes det endast ca 63 000 barn .

Av årsktass 1924 är 47 300 i Iivet och i Finland bosalla .

Omkring 40 000 av dessa Iyfter redan någon form av egen pension .

I år [yller 7 300 sådana personer 65 år, som änn u in-

te har någon form av egen pension. Det här är drygt 15 procent av alla i årsklass 1924 som lever och är bosatta i Finland, omta lar man på Pensionsskyddscentralen.

Arbetspensionsansökningen kommer med posten Å t dem som [yller 65 å r arbetspe nsionsanskickar stalterna en delvis i[ylld blankell för ansökan om åtderspension .

Blankellen postas i rege l 3-4 månader före 65-årsdagen .

Mottagaren behöver bara kontrollera uppgifterna i an-

FÖRBUNDSSTYRELSEN 1989 Ordfö r ande: Tunzelman von Adlerflug, Slv Björneborgsvägen 5 H Ill , 00350 Helsingfos , tel.

90-551989

elska.

Samnordiskt kulturseminarium 1 samråd med föreningen "Samno rdisk pensionärskultur" anordnas 8- t4 juli ell samnordiskt kultu rseminari· um på folkhögskolan. Under denna kurs kommer man all ha grupparbe te n kring textil, må lning och sång. Inger Söderman kommer all leda sången , medan Mary Kekola leder seniordansen. Bl.a . kommer e n heraldikkonstnär frän Norge all medverka som gruppledare. Utfärder kommer också all finnas med på progra mmet. Tili denna kurs kan man anmäla sig di r ekt tili Samnordisk pensionärskultur per tel. 90-505 03 90.

I v lceord f örande : Klå vus, Levi 64200 Nä rpes, tel. 962-416 43 II v lceord f örande : Heinström, Waldemar Waldemarsgränd, 10300 Karis, tel. 911-30535 Medlemmar : Bäckstrand, Ruth Tegelbacken, 66850 Jeppo, tel. 967-42281 Chris tiansen, Julia Tummelvägen 4 , 21600 Pargas, tel. 921-745351 Forss, Gunnar Laxvik, 25900 Dalsbruk, tel. 925-61829 Hansson, Ragnar Backåkersv.

16, 90-5748 82

Pensionärsvecka 21 - 25,8 Sommaren stutar också i år med en pensionärskurs.

Tidpunkten är 21-25 augusti . När detta sk rives är programmet än nu i planeringsskedet. Det är lä rare Liisa af Hällström som är ansvarig för denna kurs och programmet kommer i stort sett att ha samma struktur sam tidigare : föreläsningar , exkursioner och seniordans.

- Ja, pensionärskursverksamheten har verkligen vuxit. U tan lärarnas medverkan skulle det vara svårt all få det hela all löpa. Västra Nylands folkhögskola har ju som bekant en livl ig kortkursverksamhet under sommarmånaderna också i övrigt" , säger kurssekreterare Kristina Granstedt. " Folk kommer och går och alla kurser är givetvis trevliga på sitt sätt , men pensionärskurserna är kanske ä ndå de kurser sam ger mest ," fortsäller ho n .

Personalen på folkhögskolan ser verkligen fram emot all få träffa både gamla och nya kursdeitagare 1989.

Anmälningar kan ske per tel.

911-331 44 , 32688 (måndag tili fredag kl.

8-15) eiler under adress: Västra Nylands folkhögskola, Strandpromenaden 1, \0300 Karis. sökningen och därefter relUrnera den undertecknade blankellen tili pensionsanstalten . Ansökan om folkpension skall göras separat.

Undre ätdersgräns infördes i arbetspensionslagarna Arbetspensionslagarna för den privata sektorn har från ingången av år 1989 komplellerats med eli stadgande om undre åldersgräns för a rbetsgivare ns skyldighet att pensionsförsäkra sina anställda.

Enligt lagändringen börjar arbetsgivarens försäkringsskyldighet det katenderår under vilket arbetstagaren fyller 14 å r. Samm~ stadgande gäller också i fräga om lagen om pension för

Helsingfors,

00320

tel.

Häggblom, Egon Berggata n 8, 22100 Mariehamn, tel. 928-11 8 53 Jansson, Asta Helsingiusv. 35, 08700 Virkby, tel. 912-414 59 Lassen lus, Torolf Kallviksv. 31, 00980 Helsingfors, tel. 90-31 6 1 84 Li ndqvist, Birger Söderkulla torg 90-221929

4

Lyd e n , Karl-Joh an Hämeenpuisto 39 931-226467

C,

01150

Söderkulla, tel.

B, 33200 Tammerfors, tel.

Nylund, Sven-Erik Finnåv. 21 , 02280 Esbo, tel. 90-88 22 79 Rosenback, Jenny 64300 Lappfjärd, tel. 962-213 77_

Alice Salonius, Kyrkslätt,

Salonl us, Alice Silverbrinken 90-2981762

C,

02410

Kyrkslän,

tel.

Staffans, Helge 07980 Kungsböle, tel. 915-791 13 Wldell, Tor Handelsesplanaden 961-114907

Tor Widell, Vasa. vissa konstnärer och redaktörer i arbetsförhållande.

(Ko PL).

28

A,

65100

Vasa,

tel.

Styrelsens arbetsutskoll: Ordförande: Siv Tunzel ma n von Adlerflug viceordförande: Levi Klåvus medlemmar: Rag nar Hansson, Waldemar Heinström och Sven-Erik Nylund.

Förbundets verksamhetsledare och styrelsens sekreterare: Jerker Nyberg, anträffbar på förbundskansliet, tel. 90-79 18 96.

Nådendalkvinna äldst i Finland

Äldst i Finland är fort- 104 år sen aste är. Fem kvinStadgandet om undre ål- farande e n kvinna från Nå- nor är 104 år och lika många dersgräns följer sålunda dendal. Hon fyllde II 0 år i är 103 år. \02-åringar finns samma principer som gäller september Nästäldsta är två det he la 18, varav en ma n. i lagen om skydd för unga 107-åriga kvinnor. Enligt Jämnt 100 å r är 43 personer, Folkpensionsanstaltens sta- 33 kvinnor och tio män . arbetstagare.

I Folkpensionsanstaltens tistik fanns det dä rutöver Ursprungligen gällde la- vid årsskiftet en 106-åring register fanns vid årsskiftet garna om pension för ar- och två lOS-åringar, sam!- 91 personer vilka fyller 100 betstagare (APL och liga kvinnor. år under 1989. Av dem är 70 KAPL) enbart 18 år fyllda Finlands äldsta man fyllde kvinnor och 21 män . personer. Denna åldersgräns slopades räknat frän SVENSKA PENSIONÄRSFtlRBUNDETS 1.7.1971. 1 lagarna om pent1STERBOTINISKA DISTRIKT sion för företagare och lantOmbudsman fö, Osterbollen: bruksföretagare har å ldersElse-Maj Johnson Levonsg . 14 gränsen 18 å r gälit alit sedan 65200 VASA 20 . Telelon : 961-1 t 94 10. dessa lagar trädde i kraft Vänligen "ng helst kl. 9- tl 1.1.1970.

Dlstrlktets bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307. Vasa Sparbank t04003962-6

15 MATSTÄLLEN

Hel- och halvpension

Rrslaul1IIng

K6 KVARTE'IT Öpp~ : Fr-Iö kl. 11.00-01.00

yard. 0 SÖ kl. 11.00-18.00

Vardagar. ] täller att "lilja rncl!an . lbrdagar o. söndagar lunch tili farmånliga priscr.

Dans (rcdag- 0. lördagkvä llar.

God met även för atörre grupper

qs.

1662

·'?~?JSA . LO,!:C;~

God maJ I hlstorlsk mlllö. Öppet alla dagar

Lönnrotsg. 32 A 00180 Helsinglors tel. 90-603 909

Tel. (915) 531 529

I BESTÄLLNINGSBUSSAR : I

Tel. 915·53 1865 Beställningsbussar.

HANGÖ TRAFIK

Oy T. Ekman Ab Cirkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961-112 048

Tel 911 ·8t 00_

~".

Holland....

Pans.......

Mainau ...... lfgoland ..

Hanlanger Kolmanl'n .............

SkaraSommarland ..

Nonlkap.......

L'goland .... Öland ........ ...... .....

Skara Sommarland Furu~k oountJy Göta Kan~ ........

Park,n Zoo ..........

Slottsresa. Sveng, ..

KOlmanl'n ... ...... ....

Sillan. HOga kust,n...

Pol,n ...... .......... ...

Häxomas Harz ..... london

27.07 28.01 05.08 05.08 05.08 09.0B 12.08 t1.08 20.08 2B.08 03.09

4 dgr 3 dgr 2 dgr 2 dgr 1 dag 5 dgr 1 dag 4 dgr 8 dgr 6 dgr 1 dgr ..

17.04 25.04 02.05 03.06 05.06 tO.06 16.06 26.06 03.01

8 dgr 9 dgr 9 dgr 4 dgr 1 dgr 1 dag 3dgr 9 dgr 4 dgr

21.09 15.09 01.10 06.10 08.10 22.10 23.12

14 dgr 10dgr 18dgr 3dgr 7 dgr 20dgr 5 dgr

Spanien,

Costa Brava ........... .

5 Sjöarsresa ........ ..

9l .iiiNi8"" S!A----3 dgr Bdgr 1 dag

PortugaL. ........... .

Rättvik ......... .

Rudesheim ...... .

Turkl,t .............. .

Julresa, Stortien .

Auto-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 171042

1989

1 dag 4 dgr 4 dgr 6 dgr 1 dag 4 dgr

Jurlslbyrå

O. LINDELL Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenlorsv. 4.

~::~~~~~;:~~~~~~~h- Spani'n Göt'borg...............

Tur ·89 . avr. 01.03 01.04 22dgr 3 dgr

Kolmard'n .........

08.01 ................

08.07 Salm,n runl.. .... ..... 01 -08.07 Bon,n~k,n runt .... 13- 14.07 Park'n Zoo ...........

15.01 Gotland ....... ......

17.01 PoPP'. Fred"ksdal,· teat,m .................

19.01 OSl,mk, .. ...... .....

21.07 Stockholm ........

2201 Hurtigrun,n.

J~land

EKENAS. Kungsgatan 11 tel 11523

annonsörer

FORELLEN Korpo Tel. 926·31202 Öppet alta dagar

RESEPROGRAM ~

GULD - UR - OPTIK

FÄLTMARSCH

Bussbeställningar

Smedsgränd 4, Lovisa

OPTIKER

KARIS . Kbpmansgatan 4 Tel. 30 161

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

~

~'''AA~ iegerby <&ille <.

Advokatbyrå Vicehäradshövding

i Väslanfjärd tel. 925·77 46

Cafe . :>~ ....•. .. ,

I ce nlrum av Kimilo Tel. 925-1500 VÄLKOMNA!

...\

_---11 I

,-_-,A",d:.:v.=o",ka::.:l=b!..yr:.:å=e:..r

Gynna

REGINAS MAT & KAFFE

~

Tällkvärt Si, efter naUen kommer alltid en dag, och såret läks och

sorgen har en ände.

Gustaf Fröding Säg det

~

f!>-.

KVRKSI.Arr

{J-~' OPTIK

Välkomna gamla och nya kunder l

~~

OBSI Fn telelonrMglvmng Tel 889759.

Byrän skOter alla Jundlska årenden. åven Ina rättegångar och IOrsäknngarnas rättsskyddsärenden.

•

HSB·s hus vod torgel tel 29B 19 27

SIOfgårdsgatan 2

Tel. 889759 Hem. 987718

Sexfärdiga utfärdspaket tili Lov;sa1!:ejden L~ ~

--::----

~

Hvarmr kan livets proble-

mer ikke m0de os, når vi er 17 og ved all?

Tänkespråk i mitt arbetsrum Var säker på att hjärnan arbetar innan du engagerar munnen .

1 dag är mrsla dagen av resten av diU liv!

BUSSRESOR

WILLIAMS BUSS AB STRANDGATAN" 22100 MARIEHAMN TEL. 92'· 15055

DIN RESE KALENDE

1989

FORTSÄ TINI G •••••••• pensionsanstallen

och så den första vardagen på året JERKER föreningsbesök i KyrkslätL ••••••••••••• frän sido 2 " Full rulle - livet ler. nya året har för min del fått Jag viII så gärna träffa en rivstart , först en nyårs- Er." mottagning hos självaste geGOTT NYTT AR! neraldirekt ö ren på Folk-

AUGUSTI

MARS Wermlandls'

.. . 8 d

4.3

. .. 19 d 7.3

Allca nle

6 d 22.3

Parls ..•...

APRIL Holland ......... 8 d 17.4 Holl and . 7 d 18.4

Skara ........... 3 d Malnau 9 d Kolmården .. 1 d 5 o.

Country ... . .... 2 d Sa lma kanal ..... 4 d Vandrlng Osterrlke 10 d Balt lcum 5d Ungern . . . .. 11 d

4.8 5.8 12.8 5.8 9.8 11.8

20.8 27.8

SEPTEMBER 8 d 12.5

Moskva ...

JUNI Legoland .•...... 4 d

Gardasiön

1.6

... . 10 d 2.6 6.6

Bomholm 5 d UI i del blä .... . 3 d Nordkap 10 d , 10, 18 o.

Pappe Revy .•. 3 d Värmlänn l ng arna . 3 d

9.6 24 .6 16.6 30.6

JULI Nordkap Stundars Furuvik .

Leningrad .

8.7 1.7 1.7 2.7 Olkta rilem ... 3 d 7.7 Pappe revy ..•... 3 d 12.7 Skara .. . . 3 d 14 O. 28.7 Göta kanal ... 2 d 22.7

Hurllgrutten

10 d 1 o.

2,5 d 1 d . .. 4 d

Oxhälja Marknad lugano leningrad . . .

Vandring Österrike Mainau • Auska .•...

Skånskt ålagllle Corvara lIallen Göteborg .

Vinresa Tyskland

3 d 1.9 10 d 1.9 4 d 2.9 10 d. 8.9 9 d 9.9 5 d 19.9 5 d 20.9 11 d 20.9 3 d 29.9 9 d 30.9

OKTOBER Istanbul ...... 18 d Rh en & Mosal . 7 d Oslo teater .... 3 d Wien Salzburg . 10 d Marocko . 22 d

NOVEMBER Wermlandia Marbella

8 d 4.11 . 20 d 20.11

. 6 d 24.7

Tali Sh lps Raee . 4 d 25.7 l egoland . . .. . .. 4 d 26.7

Foto: Gur/i N urmi Egon Häggblom, Mariehamn överlämnar tili verksamhetsledaren Jerker Nyberg beviset på att Jerker genomgått det s.k. /injedopeJ av kung Neptunus oc~ h~ns hov; Dopet skedde som bekant vidförbundets sommardag i Mariehamn den 15Jum. Ocksa Yngve Rydström och Gunnar Forss blev vederbör/igt döpJa vid samma ceremoni.

,1) I}~~ Bussplan. MARIEHAMN •

~~~

1.10 9.10 20.10 20.10 28.10

Te1928-11570

BESTÄLL VAR NYA RESEKATALOG -89

284 löste krysset i nr 6 lnom utsalt tid, d.v.s. fram tili den 24 januari har sammanlagt 284 lösningar på krysset i julnumret av God Tid kommit redaktionen tillhanda . Några svårigheter förefaller Hasse's finurligheter inte ha berelt tidningens läsare.

Kankkonen, Helsingfors, Ebba J o hn sso n , Åbo, Neil La rdot , Helsingfors och Ulla Ny s tr ö m , Borgå .

Lösni ngama tili krysset i detta nummer bör vara re-

daktionen tillhanda senast den 7 mar s . Delta fö r alt de ska hinna med i nummer Eftersom det var fråga om 2 som utkommer tisdagen 21 mar s. den elt storkryss och elt juldito så får den här gången ålta Bland de insända lösningpersoner pris. Och det i am a IOllas fem musikkassetform av musikkasselter med ter uI. Caj Ehrstedts opereltpärlor.

Märk kuvertet Kasseltema går tili: Val- "k r yss 1" så är det lältare demar Sjöström , Gerk- för red. alt sortera posten . näs, Judit Levlin , NykarleTrevlig krysslösar(vår?)by, Gurli H e nrik sson , Västanfjärd , Svea och Einar vinter.

Wikström , Öja , Ulla

OK/(/-

t:.E

Bland de senast den 7 mars 1989 lnsända lösnlngarna utlottas !em musikkassetter. Lösnlngarna sänds under adress God Tld, Centralgatan 67 0, 10300 Karls.

Märk kuvertet med " Kryss 6."

Namn: ............................................................................................................................. ..

Adress: ........................................................................................................................... ..