God Tid 2/1989

,od

Läs om vinterdagen på side 6- 7

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Argång 17

Hao skapade vår skolradio var 1935 landets yngsta lärare • De gjorde sin bröllopsresa tili Tyskl and den ödesdi gra sommaren 1939.

• Han va r 1935 20 är gamma l och Finlands yngsta lärar e.

• Ha n tillträdde sin försla tjä nst vid Träskby folkskola i Esbo.

• 1936 gjorde han sill första skolradioprogram.

• 1952 tillträdde ha n tjänsten som chef fö r den svenska skolradion.

Ha ns namn är Nils Gör an E n gst r ö m och ha ns hustru heter Svea. Det är knappast någon finl andssvensk i "mo. genU ålder som inte hört hans röst i antinge n skolradiosammanhang, som ta lare vid morgonandakter eiler föredragshå llare om resor, historia 0.5. v.

Om bröllopsresan säger Nils Göran Engström bl.a. att man tydligt kunde se vad som komma sk ulle . Men vi talade om a ndra saker nä r GT:s redaktör häromdage n besökte honom i hemmet vid Mikael Lybecks gata i Helsingfors.

- Mitt arbete vid skolradion började 1936 då hade den verkat ett å r. Dåvarande chefen för radions svens-

Exempel på upptäckter - I Braunsbergs jesuitkollegiums matrikel sökte jag efter Erik XIV:s och Karin Månsdotters son Gustav.

Jag fann honom inte, eftersom han förekom under täcknamn. Me n i stället hittade jag en annan son åt Sigfrid Aronus Forsius än den man känner tili. Inskrivningsåret var detsamma sam då kyrkoherden Forsius i Kimito fängslades och torterades. Den hypotes som jag arbetade med fick ytte rligare näring. D. v.s. att det inte var hans förutsägelse om utgllngen av det polska fäJttå-

ka enhe t Lars Nyberg ringde

FÖREDRAGNINGSLISTA vid Svenska pensionärsförbundet r.f:s stadgeenliga vårmöte den 29 mars 1989 kl. 14.00 i Fullmäktigegården iEsbo, Esbogatan 5, 02770 Esbo.

1. Vårmötet öp pnas av ordförande Siv Tunzelman v.

Adlerflug.

2. Vai av ordförande, viceordförande och sekrete rare för mötet.

3. Konslateras att mötet är stadgeenligt sammankallat.

Förutom denna skriftliga kallelese har kallelsen ingått i God Tid nr 1/89 som utkom den 7 februari 1989.

4. Vai av två protokolljusterare.

5. Vai av två rösträknare och två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal.

6. Behandling av styrelsens verksamhetsberättelse , bokslut och revisorernas utlåtande .

7. Beviljande av ansvarsfrihet ät styrelsen och övriga redovisningsskyldiga.

8. Ärende som medlem önskar uppta tili behandling Konstateras att ingen förening, inom utsatt tid inlämnat nägon fråga för behandling pä vårmötet.

9. Vårmötet avslutas.

VALBAR MOTION på

ger, sam fällde honom utan

upp mig och bad om ett program. Sen rullade det vidare.

Fram tili 1979 skötte han den sektorn av etermedias

ve rksamhet och var bl.a. unde r sina år med om att lansera en världsnyhet - radiovisio nen . 1956 gick den första svenska radiovisionssändningen ut i etern - mitt under gene ra lstrejken.

lätt att reda ut , framhåller undervisningsrådet Nils Göran Engström. Gamla mantalslängder. jordeböcker och kyrkböcker kombinerade med socken- och stadshistoriker, artiklar i tidskrifter och å rsböcker ger tillsammans en bild av människorna och deras miljö.

Nr 2 21 mars 1989

Nils Göran Engström bläddrar i "Läraren" som han redigerade Jrån 1945-1970.

Systemet innebar att bild- som kompletterades med raband med konstverk sändes dioprogram som anknöt tili ut tili skolorna, bildband bildbanden.

Aktiv också som pensionär

Pensionärstiden sam nu är inne på det elfte året innebär bl.a. att Nils Göran Engström ibland kan påträffas i olika arkiv runtom i väriden. Han ägnar en stor del av sin tid åt historisk forskning bl.a. Helsingfors på '1600-talet och vårl lands öden under den s. k. stormaktstiden är aktuella.

- Det var en tid som för den vanliga människan inne-

bar ett oerhört elände. berä ttar Nils Göran Engström.

En tid då nya ideer bröt fram men möttes av hårda attityder och fördomar.

Pestens tid 1710 är en tid som Nils Göran Engström· nämner med en rysni ng. Det var den tid pesten näs tan utplånade Helsingfors och stora de la r av vårt land.

_ Ledarna skrevs oJta i Sibeliusparken, berällar han.

Sammanhang - Den röda tråden , ledmotiven , bakom allt är inte

att hans bägge söner studerade vid ett ärkekatolskt seminarium i fiendelandet Polen .

- Jag hade fått en något så när klar bild av förhållandena under sl utet av 15OO-talet och början av 16oo-talet genom mina Forsiusstudier. Furstar och fogdar, fruar och frillor - et! brokigt sällskap i historiens väv. Alla av börd och med inHytande var förenade i et! finmaskigt nät av släktskapsband. Och som känt - släkten är värst. Ofta levde man under hot om hä mnd .

Egentligen är det historien om Dynastin eiler Dallas fastän furstarna och fruarna hade andra benämningar och andra namn. Alltid fanns det någo n Alexis som ruvade på hämnd . Och någon Blake. som skulle försvara sitt revir. Men i stället för oljan gällde det gods och gull. Och alltid - då som nu - var det fråga om hunger efter makt och inHytande.

Grymhet eiler barmhärtighet , dödsstraff eiler benådning - i det avseendet var mao mindre nogräknad

än i våra dagar , fas tän kanske nyanserna nu är bara

kosmetika. Ma n älskade starka färge r och ömsom hatade och ömsom älskade de stark a, oböjliga mä nniskorna. Allt gjorde int ryck pä

Förbundets motionsdag på Solvalla tisdagen den 9.5.1989 blir de aktiva pensionärernas stormönstring o Du kan välja vii ken motionsgren du viiI. Alla smakriktningar skall tillgodoses. Meddela i samband med anmälan vad du viII syssla med under motionsdagen .

Näg ra förslag: vandringar naturstig orientering korvgrillning pilkastning paddling rodd bollspel boccia dans, m.m.

Anmäl senast 25.4.1989 tili förbundskansliet , tel.

79 18 95 helst fö reningsvis. Deltagaravgiften mk 100 - inkluderar lunch och två gånger kaffe under dagen .

Konto Hfors Sb 405511-10005034 .

Tu rbussen från Helsingfors Busstation tili Solvalla avgår kl. 8.30 från plauform 30 b. Ret ur frän Solvalla kl. 15 .25 eiler kl. 18 . 15.

Väl mött i motionens tee ken !

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Jerker Nyberg verksamhetsledare

Forts. på sido 15

Svensk-Finland försäkrar

II) I

2

Generationsklyftan

KNORR Knorr

V

i sam passerat mitt -

linjen i vår tillvaro har arbetat oss igenom mycket som den yngre

gene ratione n

kanske

inte

känner tilI. Vi ha r tili exempel pluggat oss igenom vad sam åtminstone förr he lle biblisk historia och vi vet att Israels barn knorrade i öknen. Varför? Jo , det va r brist på vatten och först när Moses slog med sin stav på klippan rann den livgivande vätskan fram. 1 värt samhälle är det många som knorrar, kanske inte av brist på va tten utan för att det är mycket som de viII ändra på . Kanske det också är brist på information , glasnost är ju ordet för dagen. Vad knorrar man över när man k'lrnmit tili vår ålde r?

vår vinterdåg, den sam vi ordnat för södra Fin land , i Helsingfors. Vi har försök t komma med så omväxlande program som möjligt , föredrag , musik framförd av äldre och yngre, da nsuppvisning och så har vi satsat på en känd trubadur. Med glädje har vi fått höra att många ansett programmet vara mycket Iyckat , men naturligtvis finns det också de som rycker det var botte n. Vad kan vi göra annat än försöka vårt bästa och acceptera att det ä r omöjligt att tillfredsställa allas smak . Framför ö nske mål i tid och otid , hellre än kritik eflerAt, men kom ihäg att ni är så mänga så det ä r inte möjligt att Iyda alla.

fta , o fla hör man äldre människor klaga över ungdome ns beteende i bussar, tåg och spårvagna r. Ma n är inte nöjd med skrän och klOlter.

Nej, naturligtvis inte. Me n vad säger ni om en gråhårig en som ställer sig bredvid en tonåring och säger: ja, du mäste få sitta så att du skall orka stå när du blir gam-

O

mal. D et talas om försurn ingen j natufen, är det inte

så att vi själva bidrar tili de n. ät oss ta några exempel. En vanlig fråga som ställs är: Vad sysslar förbunden med, vad har de uträttat. Frågan är berättigad men kanske inte sä lätt att svara på. Häromdagen samlades representanter för alla pensionä rsförbunden för att uttala sig om frågor som den 1987 tillsatta ko mmitten för pensionärsfrågor syssla t med. Det gällde koo rdinering av tjänste- och ålde rspensionerna , beräk nandet av folkpensionen för ensamstående och äkta makar , det gällde också dyrortsklasserna . Kommitten ä r inte klar med sitt utlåtande och förbunden har än så länge inte en aning om när våra åsikter kan framföras och hur de kommer att påverka det hela. Folkpensionens fj ärde skede borde snart tillämpas, men när, det vete byråkraterna. Vi har suttit på möte n och pratat , det ha r vi nog, men vad vi ha r uträttat är än så länge oklart.

Skall vi behandla e n enklare fråga . Vi har just hafl

L

filosofin finns det något som kallas parallellteorin.

De n förfäktar att det fys iska och det psykiska ä r att ribut hos e n och samma substans. När vi uppfattar ett skeende så beror det pä från vilket håll vi ser på det. Eiler skall vi säga så, att vi kan se på ett ihåligt klOl inifrän eiler utiftä n. Vad skillnade n är mä rkbar.

Vi kan se den busiga tonåringen på olika sätt. Kanske vi inte godtar hans beteende. Men ändå är det inte vi själva som anger schatte ringarna .

1

ad är det dä som behövs. De t är Moses stav , som gay vatten när folke t törstade. Det är inte bara glasnost utan pe restrojka, både för oss och för ungdomarna.

Siv Tunzelman v. Adlerflug

V

SAF-dagen den 16 mars

10-12.4 på Finns fo lkhögskola iEsbo. genom tiderna.

17-18.4 på Vörå folkDä den övriga verksam- högskola. heten rullat i järnna banor, 18-20.4 på SÖFF i Ytterjag avser kontkterna med marko föreningarna och de e nskilDeltagarna kallas, via förda medlemmarna via kansli- e ningarna , sam sjä lva utser et och God Tid, mås te vi si na representanter. Kurserkänna tillfredsställelse och nas längd varie rar beroende kan inrikta oss på ett nytt på "betalare n". Statsstödda år, 1989. kurser på Finns och SÖFF kräver 3 dagar medan kurEtt "boägg" från fjolåret serna i Hfrs och Vörä sker i är det reservationsanslag samve rka n med Studiecenstyrelsen anslagit för ad mitralen Svenska Studieförnistrativ ledarskolning. Sebundet, som " klarar sig unnast var det den sociala sekdan" den stalIiga byråkratin torn som fick sitt nu skall de med två dagar. Tili vem vänansvariga ledarna "sättas på der vi oss? J a - tili förskolbänken" . e ningsledare, ordförande Under vå ren , i apri l, ar- sekreterare. Det finns gott ra ngeras fyra (4) regionala om ledare bland pensionäledarkurser, två i Helsing- re rna i vårt finlandssvenska fors-trakten och två i Öster- sa mhälle. MEN hur skall vi botten. På hösten kommer fä dessa dolda reserver e nså östra och västra Nyland gagerade i vär verksamhet? samt Åboland i ture n.

Bl.a . den här fråga n skall vi försöka få svar på när vi Programmet är fö lj ande: 6- 7.4 på Hotell Hospiz i träffas i april.

Helsingfors. var den stö rsta sa tsninge n

JERKER har ordet En blick bakåt på år 1988, 3) Pensionärskursen i Melger vid handen att åre t som somvik i Norge, också gått , varit ett år fullt av aktiden med ekonomiskt stöd viteter, ett gott år ekonofrå n förbundet. miskt, trots sommardagens 4) Arrangemangen av våra stora felkalkylering. vinte r- och sommardaga r, På plussidan antecknas som varit perfekt organispeciellt: serade; likaså mOlions1) Äldre Omsorgen som dagen och kulturdagen. kommit igång efter den 5) Alla resor har gått planIyckade storsatsningen enligt - på plus ekono"TOPPKONFERENmiskt.

SEN" i mars 1988.

6) Samarbetet med de fins2) Rehabiliteringsverksamka pensionärsorganisatioheten , som möjliggjordes oe rna. Ett samarbe te sam tack vare anslag, mk utformats tili besök hos 60 .000,- från PAF. Det och uppvak tningar av bevar första gången förslutande organ både på bundet beviljades rehabikommunal- och statlig niliteringsbidrag. vå.

Vi ha r säkert all a lagt märke tili generationsklyfta n när vi har Iyssnat tili en dialog mellan äld re och yngre personer. Bakom de äldres förma nande o rd och de ungas rappa repliker kan vi uppfatta två olika beskyllningar. Den ena Iyder: ungdome n ha r ingen erfarenhet.

Den andra Iyder: de gamla följer inte med tide n. Båda rymmer en sanning, men

Of-

den borde innebä ra någo t självkla rt i stället för någo t nedsätta nde . Eftersom de ä ndå rö r vid e n svag punkt hos va rdera pa rten reagerar båda känsligt fö r kritiken , och genmälena blir allt bittrare.

Den unga mä nniskan kastar ut några chockerande ord för att pröva sin nyvunna självstä ndighe t. Den äldre förebrår och till ägger: "A nnat var det när jag var

ung!" Där ä r just springande punkten.

de n Det

var annorlund a förr , och en

konstlad avgränsning från vä rIden isin helhet - alla proble m skall ses i globala sammanhang. Detta blir inte lätt att förena med personlig omtanke om människan pä nära håll .

När vi äldre talar om de ungas inriktning kommer det lätt in en bitter ton . Ändå borde vi tillstå att deras mål rymmer mycket av den kristna anda som må nga av oss fö rsökt lära dem . Ingen människa förm år helt fylla de n kristna kärlekens krav men när vi väljer olika vägar ser vi med missrä kning på varandra och skapar så en klyfta mellan oss.

Om en generationsk lyfla skall överbryggas mäs te vi bygga bron från båda hållen . J ag har försökt göra min självrannsakan å den äldre generationens vägnar, men jag kan inte föra de ungas talan . Jag kan bara hoppas att de skall förstå varför vi äldre har en annan

inställning tili mycket i livet.

Vi måste också på båda tvungen att kämpa för kva r- hållen vara medvetna om att står för henne som ett efter- arbetsolyckor Iäti kan inträffa vid brobygget. Varje gång strävansvä rt mä!. vi yttrar oss nedvä rderande Äldre människor har eiler ironiskt river vi ner ett lä ngre sikt bakåt. U nga stycke av bron. Då behövs människor kan se längre det förståelse och förl åtelse framät. Ett pro blem ter sig för att reparera de n. därför olika för äldre och Vi lär oss knappast förståyngre människor. Vi behö- else och säkert inte fö rlåtelve r bådas perspektiv för att se ba ra genom att läsa psylära känna problemet och kologiska faktaböcker. Vi finna en lösning på det. Men måste också fyllas av en om tv å parter nedvärderar kristen anda i vår inställning varandra kan de inte ta tili· tili varandra . N ågra lär sig vara vara ndras synpunkter. den a ndan genom att läsa i Jag tror att vi äldre lätt Nya testamente t, andra geförbiser hur sta rkt o mvärl- nom att läsa i de människors den har präglat de ungas Iiv som Nya testa me ntets livssyn. De har vuxit upp ord har genomsyrat. med e n inblick i världsproSom brobygga re mås te vi ble men utan att någon cen- vara förvissade om att vi har sur har skyddat dem mot en säker grund att bygga på. övermäk tiga intryck. Ändå räkna r vi med att de skall Margareta Haikola känna den trygghet som en ur hennes bok mä nniska behöver för att I grund och bollen va ra solidarisk med familj och samhälle. mä nniska präglas av sin tid .

De t sam e n människa varit

Vi begär att de unga skall vara tacksamma för att vi ha r röjt vägen för dem , men varje människa viII uppleva sig själv som vägröjare.

Unga människor måste fä söka sig nya vägar. Många av dem viII hellre arbeta med a ktuella u-Iandsproblem än med uttjatade hemmaproble m. Det egna landet förefaller dem att ha en

godtid 1989 nr 3 den 16 maj nr 4 den 4 j uli nr 5 den 19 september nr 6 den 3 1 oktober nr 7 den 12 december An nonspris: 5 mk/mm T illägg fö r färg enligt överensk.

Prenumerationspris:

Sjung med Sjung nu på kassett Svenska Pensionärsförbundets administrativa kurs den 6- 7.4 på Hospiz i Helsingfors arra ngeras i samarbete med Studiecentralen Svenska studieförbundet.

Anmälningar per tel. 90-79 18 96.

Svenska pensionärsrörbundet

SOMMARJOBB

Vi erbjuder sommarjobb på vårt kansli under augusti månad. Kan Du skriva maskin och svara i telelon, då klarar Du Dig lint.

Lämpligt för någon ungdom eiler pensionär. Är Du själv intresserad eiler vet Du om någon som viii jobba en månad, tag kontakt med lörbundets verksamhetsledare, Jerker Nyberg , tel. 90-79 1896.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUND ET rJ.

Minns ni de Atta programme n i radio n för ett år sedan med rubrike n Sjung med Sjung?

Vem gör nu inte det.

Tili glädje för dem som viII återuppliva de m berättar Nils Göran Engström att sa mlIiga åtta program numera finns inspelade på kassett . H ur må nga kassetter känner han inte tili me n varje program var ju 40 minuter långt sä man kan ju ana .

Programmen Sjung med Sjung gjordes av Åke GrandeII , Paul J a n sso n , Nils Göran Engström till-

på tel.

90/401 3 1 09 ger närmare information.

Kassetterna kan säke rt va ra tili glädje vid föreningarnas möten som underlag för allsång eiler diskussion ulan också i nuet och i fram- om vå r finlandssvenska tiden. Sången utgör en ba- sångskatt. la ns mellan det gångna och det nuvarande.

Nils Göran Engström berättar att om det finns föreningar som viii ha tag på JARL V. HELLSTRÖMS kassetterna gäller det att ta MINNESFOND kontakt med de kommunala biblioteken. Nä rm are in-

ler

samman

minoriteter , Mikk o la

framhåller Nils Göran Engström. Så ä r förhållandet överallt i väriden.

- Genom sången och musiken kan vi visa vad den betyder inte bara i gamla tider

formation om kassetterna sammans med Auror akö- får man från Rundradions

ren och solister samt inslag av allsång.

- Det är sången som hål-

DDNATIDNER

Ing A Pe nsionä rer r.l. kasselljä nst tel. 90/401 32 10 Vi tackar donatorn. där Elise VäyrynenHaapanen eiler Inkeri L._________.J

helår mk 40:Material tili nr 3/89 bör vara redaktionen tillhanda senast den 2 maj 1989.

godtid Utgivarc: Svenska Pensionärsförbund ct

T.r.

Ansvarig utgivarc

och

chefredaktör

Gurli Nurmi Red ak tionens adress:

Centralg. 87 0 t0300 Karis tel. 911 -362 80 ISSN 0359-8969 Ekenb Tryckeri Ab EkenAs 1989

3

På äventyr i Antarktis med TammerforspensionäF År 1973 gjorde jag en resa tili Svalbard/Spetsbergen.

Då och dä r föddes drömmen _II besöka Antarktis. Nu 1989 har drömmen uppfyllts. Resan varade i 20 dagar. Start 14. 1.89 tili Buenos Aires- (Iguassus) - Eldslandet. Kryssning 19. 1- 30.1 Anta rktis- Buenos Ai res. I december - januari är det sommar i Antarktis, t e mp e~ raturen några grader över

Bahia Paraiso. Så på med nytvästen igen och i gummibåt ut tili "undsällningsfartyge t". Vi blev varmt emottagna. Sovplatser ordnades i salongen. Jag hade tur och fick dela hyll med en amerikansk dam, Rose . som lovade sända mig eli foto på "min båt". De hade ej förStäll vad som var i göringen ?

Bahia Paraiso glömde all ge larmsignal!

eiler under O°C. Akte så med Iyxkryssaren Kryssningen stan ade den tiIIbaka tili Chiles forsk19.1 ifrån Ushuaia på Eldsningsstation . Flytvästen pä landet. Fanyget Bahia Paännu en gång och med gumra iso ägdes av a rgentinska mibåt tili land . " Min guminstitutet för antarktisforskmibåt" strejkade 2 gånger. 2 ning. ett unde rhållningsfarryska gummibåtar kom tili tyg 132 m lå ngt. 19 m brett , undsällning me n vi klarade byggt 1981. Transporterade oss ändå själva tili stranden . förnödenheter tili olika Av med n ytvästen och alla forskningsbaser. Besättning130 upp på eli sto rt f1ak , Men den finasle upplevelsen va, dock nalu,en! Anla,klis beslå, tili 98 % av iso En en frän arge ntiska nottan. som hade "Iarvföller" och i konlinenl, så viI, ' en imponerande - isberg, isb, äm, ismassor, glaciärer, här och där väg tili nygfältet. Larvföllersom utbildade sjömän på na ginsslade och stänkte diedessa seglatser, 234 män + nUIla/acker, som avspeglades i havel, såsom i en spegel!Frisk luJI! Dju,livel: pingselolja så jag blev både fräk 81 turiste r (state n behöver viner, sälar, sjölejon, Jåglar, valar. Och ljusel, nyanserna och tyslhelen! Kan ej benig och kamouflerad. Bokvaluta för a tt finansiera segskrivas, måsle upplevas. föring igen. Chileanerna halatserna) .

Turister från En sommardag i scha ner och in genom en liKnäp pte en bild förrän jag på förmidd age n) .

Avståndet de svårt för namnet Juselius USA , Italien. Frankrike. lämnade fördäcket och hade ten öppning i den tältliknan- var 3.2 km .

- men Ingrid och Finland Schweiz. Danma rk . I ndien , antarktiska vallen Tillvaron tom , ihålig! Fick gick bra .

Lördagen 28 januari 1989. problem med att få horison- de gumminollen.

Aust ralien.

ROllen var rund. Tältlikt troligen en chock, som avVaekert väder! Lugnt! Sol- te n rak , likaså båten (IöjRygplanet , elt 4-propelMåste erkänna all jag sken! Temperaturen ? plus ligt?). tak med 2 små taköppningar trubbade mig. Fann mig i all lers Herkules-plan . Stort blir sjösjuk eile r någo n minus grad . EfTyekte mig vara sista man = ingång. Plats för 25 perso- si lla där jag sali, i vallnet på fult , kamounerat, (Iåg näsKöpte (fås pä läka rrece pt) ter frukoste n meddelades på däcket, men på fotot vi- ner sillande på gummiduk- en gumminolle. Skulle nå- tan på marken) . (Tanks 2 plåste r, storlek mindre ä n om besök på USA :s Pal mers sar det sig "att det var en bOllen . Flollen omgavs och got ännu tillstöttlhänt , vet kunde köras direkt in i plae n 5 penni. påsätts 6 h före bas. Uttryckning i 3 grup- gubbe tili" . Sprang så ned- bars upp av en stor luftfylld jag icke vad jag skulle göra/ net akterifrän) . Vi sulto i 4 avresa n, appliceras bakom per. Vi besäg basen , och tit- för trapporna tili mellandäc- jällegummiring. Vi sali med gjort? Fastställde all detta rader med knäna mot varena örat och skall motverka ta de pä krillen , detta vikti- ket och såg, trodde ej mina raka ben sam radier i en cir- är nu mill öde. Kände mig andra, trångt. Något fönster sjösj ukan i 72 timmar. På ga , lilla kräk (närmast som ögon. Liv och rörelse! Att vi kel ivallen . ROllen hade ta- trött , själsligt! omotiverat högt eiler lägt, apoteke t frågade provisorn : en liten , liten mager räka) .

Ali komma i land , land- och vilket buller invändigt! voro så många ombord , ha- git in vallen i något skede. " Fär jag fräga . van skall Ni de jag ej en ani ng om! Över Det gick långsamt fram . stiga . var ocksä komplicerat Kom att tänka på krigstiresa"? När han hörde min Lunchen blev uppskjuten 300 , iförda orangefärgade Tyekte all vi e j kommo nå- men hjälpande händer drog den , när jag en gång salt i svar, sade han: "Nog är Ni När jag kom tiIIbaka tili nytvästar! Som ettermyror i gonstans. Trissade på , runt upp mig ur nOllen och vida- s.k. bombskydd i Hjorlska en modig kvinnal Jag skulle Bahia Pa....aiso gick jag tili en myrstack . som blivir för- och nära fanyget. Tänkte : re tili en landstigningsbåt, huset. Trång om utrymme, alOrig våga mig på e n sådan- min hyu och avJasrade mig störd! M åste tili akterdäc- om fartyget nu sjunker så balanserade på utlagda åror massor av rör och ledningar där resa". En väninna sade vad jag ansäg vara onödigt ket. Ner tili min hytt ener blir det så stort sug, all vi och sist klällrande pä alla i taket , skakningar och bulom mina resplane r: "Är du att släpa på. Flytvästen, min min nytväs t, som hängde på dras och följer med. fyra uppför en stege tili ler och ovisshe ten om man inte riktigt klok?!" Började handväska + tagna filmer ledstången i korridoren. Där Manskapet försökte sig på marknivå . skulle klara livhanken . nästan tvivla pä mig själv.

Avk läddes nytvästen , (filmru llar) och en kamera. var trafik , som i myrgångar. all ro. men mest blev de t all - Hur skall vi klara oss OK! Klämde fast det ena Reglade skåp och hytt och Skyndade ut klädande på peta undan drivande is med bokfördes och så in tili nu ? Vi kom dock fram tili plästret bakom vänstra örat. gick på fördäck (iförd 2 ka- mig västen och upp tili angi- paddeläro r. Det var tryck- forskningsbasen. Väta skid- Chile på Eldslandet tili PunKryssninge n giek frän Ushu- meror). Första gruppen tu- ven avsats, där "min livbåt" ande tyst i " tältet". En hade byxor, strumpbyxor. trosor ta Arenas. aia. Beagle, Kap Horn oeh rister hade ätit , andra grup- nr 8 fanns . blivit sjösj uk. En fransk tu- och stövlar bylles mot redigt Drakensunde t tili antark tis- pen åt i matsalen och vi = rist stod hela tiden i tältöpp- stora USA:s armes "kalish- Uppehåll och vä nlan i ka vatten . Färden gick fint . tredje gruppen väntade på Från övning ningen och fotograferade . er" (storlek XL) och gråa timmar på eli nyll pIan Bahia Paraiso ä r ingen Iyx- vår tur (kJ. 14.30). Vi var tili allvar Tänkte då - om han med häl-Iösa strumpor med en Ä ven detta visade sig vara kryssa re som t.ex. Alba- endast några ute pä fördäck.

Svårt att få "tunnorna" att sin tyngd (och skor) söndrar röd rand. "Inte grannt men ett Herkulesplan, men artross. Ett lite t sällskapsrum (De nesta tyektes trivas i to- plumsa i havet. Banden som gummibollne n. då kommer pråligt " (lär någon ha sagt) gentinskt , och vi nög nu tili med bar. Enda stället att baksröken?) . Hade sett eli höll dern på plats hade ros- vi alla all sjunka tili havs- och det stämnde.

Rio Callegos. Planbyte igen. samlas i och enda stället där litet isbloek. Tänkte förevi- tat? Eiler målats fast? Man- bOllnen. som i en säck! Som Elt militärplan dock icke nu skapet fick slå- o rdentligt förr i tiden när de dränkte Alla räddades! tobaksrökning var tillåten, ga det. för tanks. Landade i Buenos Vi hade pengarna i farty- Aires pä Edwardo militär- Nehej , det fanns ej på förrän "tunnorna" sam inne- kall~ngar. Manskapet klädförutom pä ak te rdäcket. livräddningsnollar de av sig skorna . En av oss gets kassaskåp. En av man- nygplats. Logerades i BueDel fanns läka re och tand- babordssidan . Kanske på höll läkare ombord . ope rations- styrbordssidan? Men såg det droppade ned . Trängsel blev tog skorna all silla på i stäl- skapet hade räddat dern. nos Aires. Följande dygn sa i, matsal för turister och inte heller där. Katastrof! I det men ej panik. Då gavs let för all sitta i vallnet. 2 Vallnet nädde honom då tili fick vi rum på hotellet vi hama nskap. Tvätteri, hytter (4 det samma smällde det! Ma- order: kvinnorna fö rst! Det timmar gungade vi så förrän midjan. Han hade "bytet" i de på nedresan tili Eldslanpers.). kansli , lageru trym- skinerna tys tnade! Båten var bara all ta det lugnt , nä r undsällning kom . Motorför- en plastkass, genomblött. det. Då, 3l.1 hörde vi att men , konditionsutrymme fick slagsida! Nej! Det kan min tur kom, ned för trapp- sedda gu mmibåtar kom och Torkade sedlarna , som seg- "vän fartyg" Bahia Paraiso m.m. Och ett helikopter- inte vara möjligt att vi styrt stegen där sista avsa tsen bogserade oss tili USA:s lat i "sa ltlake" mellan WC- hade förlist i 22 sekunddäck och 2 helikoptrar för på isberget?! KJ. var 14. 10. hängde lodrätt ned och rut- Palmers bas (som vi besökt papper och serveller. Någon meters storm , som hade uttorkade pengarna utradade brutit. Jaeket i fartygsbolt16 personer var, och tili e tt pä bastulaven i bastun på nen hade rivits upp tili 15x I pris a 50 miljoner dollar! fartyget som hjälpte oss till- meter! Bahia Paraiso hade Tillätelse att vistas pä kombaka . dragits ned i djupet 100 mil mandobryggan! (Fin utsikt !

Vid grundstötningen hade söder om Kap Horn. Med i Men oekså rökigt!)

Bahia Paraiso fäll eli 10 me- djupet följde fartygets last, Egenlligt upplagt program ters jack, tog in vallen och nära en miljon liter dieselolhade vi icke. men vi var i läckte ut olja. Orsaken tor- ja. gascylindrar, 2 helikoptlillfälle a tt besöka de ol ika de varit navigationsfel av rar m.m . Vad jag förloraforskningsbaserna medan I:sta styrman, Kaptenen de? Allt (medhavd sommar helikoptrarna skötte transblev ensam ombord på det och vin te rgarderob). Vad porten tili baserna. Fartyget övergivna fartyget. jag fick med mig? = vad jag ku nde aldrig komma tili På Palmers bas traktera- hade pä mig = jacka, vindforskn ingsstationerna , men des vi med kaffe och varm tygsblus. skidbyxor, lånade vi turister landsattes med mat och räknade med ett stövlar, halsduk , mössa , la ndstigningsbåtar.

Och uppehäll där på 2 dygn, när vantar och 2 kameror. Iförd må ngen gång var äve n detta det meddelades all eli kryss- denna mundering kom jag vanskligt. Vi åtföljdes alltid ningsfartyg, med amerika ns- tili Buenos Aires i 38°C hetav 2 grodmän i gummibåt. ka turister, befinner sig här i ta .

Besökte Argentinas. Chiles , närheten och all det kan ta Alla 12 kom Iyckligen Sovjet unio ne ns. Brasiliens, emot 130 personer (= alla hem 2.2.89. falligare - maKinas och USAs forskningsturister + en del av manska- teriellt , men en oförglömlig baser. Hörde på föredrag pet) . Tror all det var 12 tim- upplevelse rikare . med video föreställning. av mar ener det vi lämnade Vi/ken enorm skada på naluren gjo,de icke della skeppsbroll!?

Ingrid (äventyrsresenär) någon "glaciärolog".

4

0··

.•

FRAN FORENINGSVARLDEN...

Tre kandidater för ordförandepost i Esbo-föreningen De tio pensionärsförening-

arno i Esbo, sam bildar Es bo svenska

pensionärer

r.f.,

höll sitt ilrsmöte i rullmäktigegården i Esbo den 23 rebruari. Tre kandidater fördes fram för ordförandeposten.men Sven-Erik Nylund återvaldes efter omröstning.

Han betonade i sitt tacktal erter valet att del är aboslu! sista å re! han ställer upp fOr omval.

-

Blev det gångna åre t

som vi tänkt

OSS,

undrade

han i sitt hälsningsanförande.

Sven-Erik Nylund efterIyste en stadgeändring i före ningen. J detta nu bestå r Esbo-föreningens styrelse av ett presidium på fyra personer plus styrelseledamöter en [rån varje lokalförening.

Ordföranden betonade likaså den höga medelåldern Vi började vå rt nya verksamhetsår liksom tidigare i Brandkårshuset i Karis den 15 februari ]989.

Enligt statistiken var vi vid årsskiftet 310 ak tiva medlemmar. Nya inströmmar varje möte.

Det är således dags att blieka tillbaka på allt som det gångna året givit oss av nöjen oeh glädjeämnen.

Hågkomster från trevliga tillfällen , resor, teater, besök tili vAra grannföreningar och myeket annat. Våra alltid väntade, egna månadsmöten bör man inte heller glömma.

Ja ett händelserikt år ä r bakom oss. Hur har vi hunnit med allt , så mycket. Vi undra r alla, då årsberättelsen upplästes. Men den talade ju sina klara fakta .

Den vaekraste pärlan framom allt an nat blev säkert Sommardagen på Åland . Det strålande vädret mÖUe oss i Mariehamn , dit vi från Karis rest med två bussar. Det blev ett oförglömligt minne. Varför allt är så naturskönt där förstod man då man hörde berättas om hur Åland kommit tili .

Att , Gud betraktade sitt verk på den sj unde dagen oeh tyckte att allting var gott och bra , men han hade än nu litet mull kvar i sin hand Det var den allra finaste som blivi t kvar . som H an kastade i havet. Den var så näringsrik all det uppkom , många vackra öar frän havet. Namnet som klingar så vaekert gavs av en svensk drottning .

Hon var på en seglats. När hon såg land utbrast hon i sin glädje , Å, LAND . Så nu förstår man ju allt på ett annat sätt .

Ett varmt mottagande fiek

och undrade var 55-70åringa rna finns.

- Också inom förbundsledningen har oro ullryckts över den höga medelåldern bland de aktiva i förbundets samtliga föreningar , sade Sven-Erik Nylund .

Mötet var förutom valmöte också redovisningsmöte. Årsberättelse och bokslut fast ställdes och de redovisningsskyldiga fick ansvarsfrihet.

lund fortSäller som sekre terare och Ruth Åker lund som kassör.

Ordinarie styrelsemedlemmar ä r röljande: Anna Grönholm (ny) representerar Alberga , Inga Himmelroos, Dalsvik , Anders Johansson, GäddvikMattby, Anita Saarinen (ny) Hagalund , Kurt Nyberg (ny), Lars Ha rthin , Kirsti, Heidi R amstedt , Kyrkby, Be rtil Wikberg, Köklaks och Hjördis Nie mine n som Vid valet av ordföra nde representerar Säkö. framfördes all tså tre kandiStyrelsen utser be hövliga dater Sve'n-Erik N yutskott och andra eventuella lund , Ragnar Ahti oeh Vifunktionärer. king Blomqvist. Den sistnämnda fungerade också som mötesordförande . Vid Viktig! satsa o mröstningen fick Nylund på äldreomsorgen 55 röster, Blomqvist 45 och - När man läser tidningAhti 29 röster. arna får man kanske en uppNy vieeordförande blev fattning att vi bara grälar i Sven Ek lund , Alberga. fullmäktige i Esbo, sade Astrid H arjuiin, Haga- fullmäktigeledamoten Ebba vi alla av vä rdföreningen .

De ku nde sin sak, tili fullo.

Mao kan ännu känna sma-

ken av svartbröd, klimpsoppa oeh ålandspa nnkaka med plommonsylt oeh vispgrädde när man tänker på det. Vi såg nog tili att vi hade svartbröd i bagaget At de hemmavarande i riket och snas k förstås tili våra barnbarn, då vi åk te hem .

Ingå hade oekså sin västnyländska dag . Ett besök i den vaekra kyrkan, blev en stämningsfull början på dagen. Fast vi inte fick Ålandspannkaka i Ingå så fiek vi så myeket annat. Myeket av det som varit förr i tiden fiek man både höra oeh se. Når vår guide berättade om forna tide r så tyekte jag att man levde med. När han tog fram pinnen som man kunde skrapa sig med om det kliade, ja då tyekte jag att det kliade överallt. Likadant var det då jag såg lusbrädet. Då tyekte jag att jag satt och klämde lusar på brädet, och e n och annan vägglus ocksä, som kom neddimpande från take t. AIIt blev så levande , all jag tyekte det var ve rklighet.

Vår resekommitte har varit mycket i elden under året. Otaliga är de resor tili teater eile r andra platser man gjon. En extra glans har en god matbit gjort att resan har blivit ännu mera

angenäm . Sådant tyeker vi pensionärer om. Resan tili våra grannföreningar gör vi ju förstås även. De isin tur kommer tili oSS. I vår förening har vi också en "Trivselklubb". Redan namnet säger att man trivs

där , då man pyntar och pysslar med ett och varje.

Våra "Seniordansare", ja de

Pensionärerna i Esbo höll den 23 februari sitt årsmöte i fullmäktiges sessionssal i Esbo. Här konfererar Ebba Aschan (t.h.) med Sven Eklund och i bakgrunden t. v. sitter föreningens återvalda ordförande Sven-Erik Nylund.

Ase h a n i stadens hälsning tili mötesdeltagarna. En sak vi är myeket ense o m ä r däre mot vikten av att satsa pä äldreomsorgen , att stöda pensio närsverksamhete n.

Hon konstaterade att om ma n ser krasst på situatione n sparar e n kry oeh rask å1dring i resurser åt staden .

Ebba Aschan betonade att det egentliga problemet

Återblick på 1988 från Karis Pensionärer r .f. blir ba ra bättre och bättre varje gång. Men det kan de taeka sin ledare " Åke" för.

Han kan han , det ser man fast de lider av karltorka.

Men vi har ju jämlikhetens tidevarv, kvinnan står bakom allt, så här oekså. Det går lika bra ändå.

Vår "Visklubb" som sjunger kärleks- och a ndra trevliga vackra sånger. Ma n sitte r alltid där i sina egna tankar, oeh minns då man ännu var ung. Man kommer ihåg då alla drömmar skimrade i rosenrött, oeh kärleken var ung. Kanske har den börjat blomma för någon på ny tt. Vem vet , kanhända är lågan någo t svagare , men flämtar gör den än-

då.

Konditionen sköter man förutom dansen och cykelturer. Om vädret är varmt och

vackert kan man svalka sig med ett bad på samma gång. lfall det fin ns e n sjö i närheten , eiler en liten picknic med kaffe i det gröna. Kanske råkar det finnas en bar eiler ett cafe i närheten , eiler fast bara e n god vä n, allt passar in i bilden.

I å r hade vi äve n ett större lotteri. Ett extra tillskott fick vi i kassan. Men, liksom så mången gång förut tyckte många att lotte rna tog slut i förtid . Månge n blev utan, och man kunde nog bli utan vinst också. Det är alltid ture n i lotteriet som spela r.

Men det he ter ju , at t o m man har tur i lotteriet, så har man det inte i kärleken.

Vilket nu sen är bättre?

är bristen på vårdpersonal inom äldreomsorgen. Staden gör mycket för att förbättra tillgången på vå rdplatser bl.a . Sökö pensionärsbostäder blir snart inflyttningsklara .

- Det ä r viktigt att pensionäre r håller ihop oeh utövar verksamhet som håller oss i gång, sade Ebba Aschan slutligen.

Och bjöd deltagarna på kaffe i fullmäktigegårdens cafeteria.

Efter kaffet samlades mötesdeltagarna ännu tili en diskussion om aktuella frågor. Men då hade mitt tåg redan gått så tyvärr kunde jag inte vara med om den .

Gurli Nurmi

på oss som är äldre . Alla hade varit rätt snälla , tror jag. Åtminstone fiek alla e n gAva. Kaffe med tårta smakade gott efter gröten. laila avseende n en Iyekad julfest med ett dige rt program.

Tili allra sist det som är det all ra viktigaste i år igen .

Den evigt unga Waldemar Heinström " W ALLO" som alla säger blev igen vår o rdförande . Ingen är som han, han har varit med från allra första börj an. Fjorton händer räektes upp då det frågtes vem som varit med från första starten. Säkert fanns det många fler därhemma som inte var med på årsmötet. Ett måste man doek säga att vi pensionärer blir bara yngre Ar från år.

Men man bör ju inte släppa sig att bli slö oeh lat. Vi har ju redan så härligt vårväder. Hoppas de t häller

har vi redan gjort. Snart reser vi tili Fallåker {ör att se hur den "Spanska Flugan"

surrar. Efter vad jag hört lär den surra i höst ä n.

Sen har vi ju snart "Sommardage n i Jakobstad". Den blir säke rt lika trevlig som Ålands dage n i fjol. Ja kobstadsborn a är e tt trevligt sällskap de oekså .

Man är ju beva rs inte äldre än man tror heller. Måtte vi alla taga vara på de Iyekliga stunderna som livet ännu oss ger. Njuta av allt som Iyekan beskär, då den är vår gäst. Man lever på minne n, därtill goda vänner, en gnutta humör, oeh hälsa n framom allt.

Skribe nten ö nskar Er alla en trevlig vår, solig varm sommar hälsa oeh kraft , trevliga sammankomster så att vi orkar med det nya verksamhetsåret som nyss tagi t sin bö rjan .

Ha det så bra.

Rauha Pihlström

På novembermötet uppvaktar vi alltid våra födelsedagsbarn som är 80 å r oeh me ra fyllda. Vi ger dem e n blomma oeh kaffe med tårta. I fjol hade endast ett fåtai orkat komma tili festen.

Flunsan härj ade just den tiden . Den såg nog tili att man fiek hällas hemma från alla kalas.

En annorlunda julfest än förr hade vi i fjol. Fö rbundets ordföra nde, verksamhetsledare n oeh kanslisekretera ren hedrade oss med sin närvaro. Dä rtill redaktören från vår egen tidning Gurli Nurmi. Celebra gäster från staden , stadsdirektö ren från Karis som trivdes väldigt bra isin f.d. mattelä rares säll- och inte sv ike r 055. skap. Säkert ventilerade de Myeket intressant är åte r gamla minnen , kanhända på kommande. Några resor äve n något räknefel kom på taI. Det hördes alltid e tt k1ingande skratt då oeh då.

M.B .I:s rektor var även inbjuden . Vi kan vända oss tili honom om det kniper med programmet. Trots att vi har egna förmågor oekså. Me n något främmande piggar alltid opp . Vår assessor Birger kan Du alltid ta Selroos, ha n som ger oss a ndlig spis pä våra julfester, ett bordsstandar, är alltid en kär gäst. det passar säkert!

Tomtarna, hör och häpna Bordsstandar, dräktmärken alla karlar, serverade den lekamliga spisen som var den och defileringsflaggor godaste risgrynsgröt. tillverkas och säljs av : Sedan kom LUCIA med tärnor. Hon spred sitt Ijus för oss alla i deeembermörkret. En värme som gick direkt i allas våra hjärtan .

PB 14, 33541 Tammerfors J ulgubben kom oekså sin Tel. 931-112622 Fax 931 -112096 vana trogen oeh tog e n titt

Om Du viii ge

GAVA, PRIS, MINNE ...

~

LIPPUTAITO OY

Forskning för 4,2 mmk om konsten att åldras Eli forskningsprojekt som kommer all kosta 4,2 miljoner mark har satts i gång och pågår under 3- 4 år framå\. I projektet dellar nio olika grupper med eli 40-tal forskare som medverkar.

Docent Jan-Erik Ruth , välkänd för Svenska Pensionärsförbundets medlemmar är en av dem som är med och som dessutom har hand om administrationen av hela projekte\.

Avtalet o m jätteprojektet unde rteck nades den 17 februari på Finlands Akademi i He lsingfo rs. Med var represent anter för de sektorer som finansierar projekte t.

Frå n Finlands Akademi deltog forskningsdirektör Elisabeth H e la n der och professor Erik A ll a rdt , socialoch hälsovå rdsministeriet representerades av avdel-

ningsche f Ma rkku L e ht o och kanslichef Ka ri P u r 0 : socialstyre lsen av sin genera ldirek tö r Vappu Taipale och överdirek tö r Sakari Kallio , medicinalstyrelsen av överdirektö r Timo Leht i n e n och avdelningschef Kimmo Leppo . Dessutom dellog professor Marja J y 1hä och docent Ruth , som ska koordinera arbetet i ceremonin .

Professor Jylhä presenterade projektet och ko nstaterade att det för tio å r sedan va r ett fåtal forskare som erkände att de va r intresserade av åldrandet som problem . Men hon konstaterade att instä llningen numera ändrats och det aktuella fo rskningsprojektet är e tt bevis på att så sket!.

Bland de te man som ska utredas ä r vad åldrandet egentligen är , vad som hän-

de r i vår kropp , vad det betyder fö r individen att åldras , hur stor de l av befolkningen sam är åldringa r, hur vi ska vårda och h jälpa dem D .S. V.

Enligt socialstyrelsens generaldirektör Vappu Taipale kommer andelen åldringa r av befolkningen i Finland att vara den största i Norden under de närmaste åren och då är det också viktigt att man kan åldras på eli riktigt "säll - något som det nu igångsatta projektet möjli- EI/ slort forskningsprojekl om åldrandel ska under de närmasle åren genomföras av gen kan en fingervisning om. över 30 forskare inom nio delprojekt. Koslnaderna uppgår tili drygl 4 miljoner mark o Et! av delprojekten går ut Bilden från undertecknadet av avlalel på Filllands Akademi i Helsingfors. på att u!reda hur det har Den åldringsfo rsknin g gått för de omk ring 1000 sociala frågor , vuxe nutbild- skilln ade rn a me llan åldranpe rsone r i Tammerfors, som ninge n bland åldringa rna det fö rr och nu , hur åldran- som nu igängsä tts - eile r redan fö r tio år sedan inter- och så vidare . Öve rgä ngs- det möjlige n har fö rä ndrats. som delvis redan har pågått vjuades och som dä var i ål- åren uppm ärksammas ocksä I det avseende t fo rskar ma n sedan årsski ftet - ä r enligt dern 60-89 Ar. Andra de l- och de besvär de medfö r i vilka ko nsekve nser olika Jan-Erik Ruth det stö rsta proje kt sysslar med d öende bland kvinno rna. levnadssätt kan tänkas ha , proj ektet någonsin i landet Enligt Jan-Erik Ruth skall hur äldringsvärde n ha r fö r- när det gäller åldringarn a . patie nte r , de me nspatienter , hur åldringarn a bo r , a ndra man ocksä fö rsöka ka rtl ägga ändrats och så vidare.

Blomsterfonden byggde om pensionärshus

Aktuell pensionspolitik Att den ä ldre arbetskrafte n stigit i värde märks även på et! annat säu . I Sverige uppmärksammas just nu de redan pensionerades möjligheter och vilja att såv ä J p ä

Henry Olander julnumret av God Tid uppehö ll jag mig vid den starka be nägenhe te n all gå i pe nsion som på sikt kan stå samhä lle t dyrt - både i fråga o m utgifte r fö r pensioner och i fråga o m brist på arbetskraf!. När de stora efkomme r te rkrigskullarna upp i de n "farliga " åldern , säg 55 Ar , har vi inte räd att ha hälfte n av 55-64-äringarna i pension , ut a nfö r a rbetslive t , som fallet är i d ag.

Som God Tids vakna läsare säkert har märkt är frågan om den äldre a rbetskraftens situatio n numera fö re mål för begrundan snart sagt varje dag i massmedia, seminarie r I symposier och a rbetsgruppe r. I tak t med att bristen på arbetskraft bö rjar göra sig kännbar stiger de n äldre arbetskraftens värde. Låt oss ho ppas att de äldre och erfarna rent konkret fär känn a på de nn a värdestegring även på sina arbetsplatser: a tt de inte längre av a rbetsgiva re , men eJ helle r av yngre kamrate r , ses som en belastning utan tvärto m som en vä rde full resurs. Den fle xibla pensio nsåldern som blir en realitet äve n ino m den offentliga sekto rn frän de n 1 juli i är ger även möjlighet tili stegvis avtrappning geno m deltidspensionen . De t är all beklaga att varken a rbetstagare eiler arbetsgivare ännu fått upp ögonen för dess fördelar.

frivillig oavlönad bas som pA direkt kontrak t della i vA rden av och service n fö r pensionärer i behov av hj älp.

Den debatten kommer även tili oss. l nsatser av Röda Korsets vä nhj älp-karakt är är i och för sig inget nyt! .

Många av dessa aktiva är redan själva i pensionsåldern och problemet är , har jag förstått , att det på sina håll inte finns tillräckligt äte rväxt att ta hand om de vänhjälpsaktiva när de själva börjar bli i behov av hjälp!

1 Sverige, men äve n hos 055 , komme r naturligtvis även de ekonomiska aspekterna starkt in i bilden ifall de pensionäre r som orkar och har lust skall ta korta e iler längre arbetspass inom just äldrevArden. Beskattningen av de extra inkomsterna är et! pro blem , det måste blir ett netto över.

Och hur påverkas bostadsbidrag och andra behovsoch inkomstprövade stödformer?

De stora linje rna ifråga om pensionstryggheten är dragna och ligger rätt väl förankrade i vår sociala och ekono miska verklighet. Lika fullt jobbas det på sina häll intensivt i tiotals delegatione r , kommitteer, arbetsgrupper med mälsättninge n att göra gOtt bättre . Fö r de redan pensio nerades del knyts väl intresset und er våren främ st tili den pensio nskommitte som tillsattes av den nuvarande regeringen

har kostat Stiftelsen Blomsterfonden He mgå rden i Helsingfors har byggt om 6.750 .000 mark av vilken efter riksdagsvalet 1987 . eli av sina pensionärshus tiU summ a fo nden länat 2 miljoDen skall lägga fram förslag servicebostäder med aUt vad ne r mark frän Helsingfors o m bl.a. vilke t index som därtill hör. Hemgärden frän stad , Penningautomatförenskall följas i fråga om den 1936 med 38 pensionärsrum ingen har bidragit med viktiga värdesäkringen av är numera servicehus med 1.850.000 och egna medel

pensionerna .

Kommiuen

grubblar vidare över huru vida den nuvarande samv. dningen mellan arbetspension och folkpension gör rättvisa ät pensionäre r med lite n arbetspension. Pä listan finns även relationen mellan e nsmaståendes och makars folkpensioner - all t frågor som diskuterats vä ldigt Iivligt även inom Svenska pensio närsförbundet och dess loaklavdelningar runtom i Svenskfinland . Betänkand e har senast utlovats tili inom mars. Avsikten ä r natu rligtvis att eventuella reforme r skall kunna beaktas i budgetförslaget iör år 1990.

Vären kommer äve n atl bjuda på annat dramatiskt debattstoff. Regeringen har fö rbundit sig a tt lägga fram förslag tili en geno mgripande refo rm av familjepensionen . "Änkans skärv" skall kompletteras med en möjlighet även för änklingen att få familjepension . De tt a kräver redan jämställdhetens principer. Att man samtidigt måste försöka undvika överstor kompensati o n i fråga om familjepensionen gör reformen svår.

Ett är dock givet. De som redan har änkepension (eIler änklingspension , som fak tiskt förekommer inom den offentIiga sektorn) berö rs inte av reforme n som är ämnad att träd a i kra ft redan frän 1.1.1990. D et börjar alllså brädska med e n proposition frän rege ringens sida om riksdagen skall hinna behandla frågan unde r vårsessionen.

Henry Olander

har använts 2,9 mil joner mark o 1 o medelbar närhet av Hemgå rd en har Blo msterfonden ytterli gare två pensionärshe m . - Helenahemmet och Berga.

29 bostäder ocb utrymmen sam behövs tor servicen.

Det o mbyggda servicehuset förevisades och invigdes i början av mars. Red an dä hade några pensionäre r flyttat in . Vid invigninge n uppgavs att 16 av de 26 bostäderna var uth yrda utan att fo nde ns led ning gått ut med nån sorts reklam.

Bostäderna är dubletter e ile r rum med sovalkov och har en yta me llan 28 och 44 kvadratmeter. Samtliga bostäder är försedda med alarma no rdning så man kan få hjälp o m så behövs.

H yran för e n enrummare pä 28,5 kvadratmeter utgör 2.850 mark per månad och för e n 39 kvadratmeters bostad 3.900 ma rk o Mat , städhj älp O.S . V. betalas separat.

Varje bostad är försedd med minikök eiler kokvrå.

Kostnadern a för sane ringen , och ombyggnade n av

TILL HAVS 1 GENUIN KRYSSNINGSAIMOSFÄR /i 5'i::iJlt/ltl ~'~~W/I("{ ~, t/lt't/I/,a /II / ; %iJlt/la .9fJ"''',.{C

/,,-; n '/ Ml/eNlde //1

Intressanta fårdmål väntar: Visby, Leningrad, Ri ga, Tallinn , Kö penhamn , Kolmå rden , Viborg, Finska viken , Saimen .

Vi ge r pens io närs- och grupprabatter på kryssningspriserna.

Beställ \'år nya krvssningsfolder med vidslående kUDong eiler per telefon (90) 629 968.

Eiler hämta den hos din resebyrå.

--------------~

JAG BESTÄLLER KRiSTINA CRUlSES NYA FOLDER a mn Adress

ÖPPET ARET RUNT

Re turne ra kuponge n på någon av ad ressern a nedan.

-7{mSTINA CRUISES .9't.dotJtU//7lUlfaddJ~/-r4~t Västra Ytternäs, SF·22100 Merfehamn , tel. 928-11183

KorÅt'OI'IIOreI1Åotll 2. 48100 Kotka (() (952) 11501 Citymork('l, Jumoll1iemellf;r 8. ./8600 Karhula Högbergsgatall 45. 00130 Hrlsingfo" ® (90) 629968

6

Alla tiders vinterdag.

Ordf6randes hälsningstal Jag har valt att hälsa er med tilltalet " festpublik ".

Låter det anspråksfullt? Vi har ju kallat det här tillfället "vinterdag" och det är ju inte nå.l~ot jubileum eiler dylikt. Andå hoppas Jag att det skall bli en fest, något att glädjas åt och att minnas. Så oroligt som det är ute i vä rlden , så mycket tragedier och hot som vi Mr talas om , så rycker jag att vi skall ta vara på alla tillfällen som bjuds för att glädjas , för att vara tillsammans och kän na det varma och uppiggande som en sammankomst bland vänner kan ge 055 .

just det att vi länge och sett Jag har många om att det fina

har levat så sä mycket. gånger taiat med pensio-

närsföreningarn a är alt vi

fär träffa folk som talar värt eget språ k, som först år vad vi har att berätta . Det vidhåller jag fortfarande, det är skönt att ibland få tala med jämnåriga.

Me n vi skall inte låta det stanna vid detta . Kom ihåg att vi har upplevt så mycket.

Vi umgås med äldre vi har upplevt medelåldern , vi har vant unga , vi har varit barn.

Det är som att tän ka pä en lång resa som man gjort.

Man har sett mycket, man har taiat många språk . Låt oss inte glömma alla dessa språk som vi i tide n fått använda oss avo En to lk står inte för stora ekonomiska eiler politiska avgöra nden, men var skulle de beslutsfattande va ra om inte toiken gjorde det möj ligt för de diskuterande att fö rstå varandra.

Jag börj ade med att kveruler. om tragedierna i världen. Det är för all del inte min mening att klaga över allt vad som sker. Oäremot viII jag gärna ta upp den eviga frågan : Vad kan vi göra för att få det drägligare. Vi som för länge sedan klarat av vår läroplikt , vi som inte mera har våra ordinarie tjänster utan kallas för det som ofta räknas som e tt De förbrukade skällsord , pensionärer, vi förstår varan" som hör tili de n förbrukade Jag tror att vi , de förbrudelen av samhället. Ja , så är det nog många som tänker kade förstår varandra. Jag tror att vi , de förbrukade, om 055 . här kan ha en uppgift och Betalar vi den är kanske inte så ansamhället? språkslös som vi tror vid Vi är inte mera något att förs ta tanken. Vi kan beräträkna med utan bara belas- ta för de unga , och det tar samhället ekonomiskt märkvärdiga är att de fakoch kräver omsorg och ef- tiskt ofta är intresserade av te rsyn. Jag vet att det är vad generationen grandpamånga som har den inställ- re nts har att berätta. Vi kan ningen . Och kanske är det ge råd åt dem som är mitt därför som de t blivit så öm- uppe i förvärvslivet , bara vi tåligt i frAgan vad vi skall naturligtvis gör det finkänskallas. Ä r vi åldringar, är vi ligt. Vi kan komma med förpensionäre r? Vågar vi alls slag tili dem som sköter om tala om hur gamla vi är? Det samhällets äldreomsorg, det här är frågor som stötts och är ju förstås det svåraste att blötts i det oändliga. Senast få det att gå fram men vi togs just det temat upp i skall inte för de n skuU ge veckans tiistaitiima . Jag viii tappt. Vi skall inte heller ge gärna ge de agerande där en avkall på värt behov av ineloge för vad de sade. Det formation , av an ta reda på är så sant så att vi inte har vad som sker. Lät oss inte något att skrämmas för av kritisera, åtminstone inte den orsaken att vi har några e nbart , utan försöka lära oss år på nacken , det är så sant att förstå också det som nu att vi inte kan kamouflera sker.

Det e nda vi inte får göra vår ålder genom att hitta på nya och fina benämningar är att ge tappt , att anse oss på oss. Vi är vad vi är obe- själva odugliga för då gör roende av om vi kallas gum- andra de t också. Buss på mor och gubbar eiler damer dem bara alla de m som ser ner på den som levat längre och herrar.

Vad är det då vi skall räk- än de själva .

Och så skall vi inte heller na med , vad betyder någo t för oss. En hundraåri ng kan glömma vår lagstadgade rätt vara pigg och arbetsför, en att ha roligt , det behövs ock6O-åring kan va ra slö och in- så , fastän det inte är det eneffektiv, e n minderårig kan da viktiga vi skall tänka på i vara inpiskat lat och busakig vår gyllene ålderdom. I proom det viII sig illa. Således, grammet om Nanny Westerbort med alla mindervärdes- lund , be rättade den evigt komplex fö r vAr ålder och unga Nanny - fö r det va r för att vi inte kan ställa upp hon ju ä nda ti li sin död i vä rldsmästerskapstävlingen om gumman som blev tilli Lahtis , hur roligt det än frägad om sin älder. Inte vet vore. LAt oss i stället inven- jag, sa gumman, jag lever tera våra resurser. De är ju bara.

De t är mycket nog att nog så varierande från pe rson tili person , den ena kan glädja sig åt, an leva och ett, den and ra an nat. Vi har kunna glädja sig åt a tt sole n inte helt glömt vad vi i forna skiner. Och fö r mig är det tider lärde oss och vad vi har också en sto r gläd je att få se arbetat med , det ger oss nog er alla som samlats här att få en utgängspunkt. Men det hälsa er hjärtligt välko mna , här är ju helt individuellt. både de artister som skall Finns det inte någO! som vi underhålla oss i dag, och e r kunde säga om oss alla som alla som deltagit i dagens passerat medeläldersstrec- vad jag hoppas vi kan kaila ket. fest. Välkomna och ha det Jo , skulle jag vilja säga, så bra .

• •

Förbundets vintersamling 1989 i Helsingfors Mäss- och Kongresscentrum har gått tili historien. Detta som en hellyckad dag för de nesta sam var med . Att Finland den dagen dessutom tog två guldmedaljer i VM i Lahtis gay ytterligare en guldkant åt dagen.

Antalet deltagare var kanske inte så stort - 240 personer - men stämningen var

varm. Bullen tili välkomstkaffet smakade bra och efter det samlades alla inne i festsai C. Irma Sc hauman och G urli Liljeqvi s t tågade upp på scenen och satte sig vid pianot och inledde programmet. Siv Tunzelman von Adle rflu g - förbundets ordförande - hälsade välkommen. Hennes tai ingår separa t här invid . " Berg-Kalle" N ybe rg från Tenala Iät oss höra sprittande spelmansmusik på fiol innan det var dags för dagens föredrag som hans dotter Kerstin E k m a n höll.

Också den texten ingår separat.

Be rg-Kalles barnbarn Lind a och Julia Ekman bägge elever i Brages musiksko la i Helsingfors spelade två kompositioner på violin respektive nöjt.

Och före pausen ledde Gurli Liljeqvist allsång som ekade mot tak och väggar.

Irma Schauman kompade på piano .

"Gamla" bekanta sammanstrålade vid SPF:s vinter dag i Mässcentrumet i Helsingfors.

Fr. V. Allan Lindström, Karis, Bror Wikström, Grankulla, Karl Nyberg, Tenala, Greta Lindström , Karis och Dagny Westerlund tidigare karisbo.

U nga Martin Lundberg frå n Kyrkslätt satt under den halvtimmeslånga pausen vid pianO! och lekte fra m evergreens och andra kända lä tar.

Trubadure n Mag nus Gräsbeck trädde fram på scenen iklädd en gitarr, en luta och kläder modell medeltid . Han framförde också musik från de n tiden. Genom sin säng tog ha n oss sakta fram tili vår egen tid och den viskonst som nu råder.

Gärda We s t er lund är

känd fö r sina bygdemål frå n radion och fester runtom i västn yland. Också nu hade hon sammanställt e n text som hon framförde på västnyländska . Det var sammanlagt 200 ordspråk hon spunnit samman tili en helhet.

Efter ytte rligare pianomusik av Irma och Gurli var det dags för dage ns da nsranson. Oenhär gången enbart på scenen och det var fråga om salongsdans som utfördes av Cyra ungdomar i gruppe n Blue and White.

Mode rsmålets sång avslu-

tade traditionellt Svenska Pe nsionä rsförbundets vintersamling .

Middagen smakade Festmiddagen krönte de n Iyckade dagen. Serveringen var snabb och trubaduren Magnus gick med sin gitarr frå n bord tili bord och roade oss .

Konferencier under dagen var verksamhetsledaren Je rker N y berg som också skött de perfekt genomförda arrangemangen .

Ordspråk alundervisning å gratis ppiIJer m.m. Å ingin visst uta tonårproblem , kriser, biteenderubbning, psykologer, kuratorer , konsulenter I

har den , som blir arger uta n orsak, men ha n får 0 bli glader utan muto r - ti fåfänger gå på torgi å slå dank , å it ha någo ti hä ng handskana

på - de ä it någo ti häng i julgranen - man ska it f1yga höger som vi ngana bär, utan fö lg jordn åt , för högmod går föri fall - litn tuvå shöl-

kontrollanter, å a ndra sociala ak robater. Hur ha vi kuna klar oss ginom live, å långlivaga ä vi mä.

Allt har sin tid , å var tid har sitt liv , men mänskan ä sej lik , å bäter tycks hon alder heller bli , snarande

Gärda Westerlund är en hejare på ordspråk. Och på att kunna sammanställa dem tili en sammanhängande text. tvärto m .

Toki gjord , som gali ba, och därför står ja här ida , och alla ni som siter hä r, fö r samhälle en bördå ä.

Men vi ha it allti vari e n bördå, vi ha vari fos terlandes räddning. - Vi som födes, många utan a koskörskans hjälp , alla ha vi växt opp utan moderskapspengar, å bånbidrag , å alder ha vi blööt ner socialkommunala blöjor. Vi som fick lär oss, snyt näsan, tacka å va hövliga, å vit hut , ha a ktning för överhe tn å gamalt folk å and ras tillhö riheter. Vi som fick JOY å gå i ärvda kläder, träpliggaga smorläde rskängar å vada i snödrivona ti kaila skolhus, där vi sjölva fick elda och bär in ved å vattn. Å ä n finns ä e n å a nder, som ha gåt bara i skriftskoln . Vi fick skriva på griffeltavlor för papre va dyrt.

Vi va utan skolfrukostar, skolskjussar , tanvå rd å sexu1

Ordsprå ken ha följt me genom å rtusende, å dom får va r å en tyda efter egi vi t å förstånd - I diläppsåren hörd man ofta - små grytor ha r å öron - le k int mä eldn - för bränt bån skyr eldn men egi härd ä gulld vä rd äggi ska int lär hönan värpa.

När fo lkskolan börj a sa man - va tliti sam en myra så får du ingen Cyra - all början varder svår, men de går bäter år efter år - de kostar mödä ti lära, men förskaffar glädji å ära me n för myki å för lite skömme r allt - övning ger färdihet - å ingin skam ti bjud til - men måtlit ä bäst , man ska lär se krypa förn man börjar gå - men var å en sjunger efter sin näbb, dom gamla ska äras och dom unga ska läras -- å som dom gamla sjunger, kvittrar dom unga . De ä många svängar i långdansn - man får lära från vaggån ti -graven - stort huvu å lite vit

Såhär glad var Ragnar Hansson när han överlämnade blommor åt Irma SchaulTUln och GurU Liljeqvist som spelat fyrhändigt på piano vid Pensionärsförbundets vintersamUng.

7 krydd ån - bäst äre ti räll mun efter matsäckin - å jumer du de lar medde desto mer a har du kvar -

Trubadure" Magnus Gräsbeck f ramförde sånger f rån medeltide" fram tili våra dagar under vintersamlingen i mässcentrumet den 22 februari. per (s tj älpe r) sto ra lass - å stö rr ship (ske pp) ha sigla i kull , som en skitbytt å - allt ä it gull som glima r , man ska it skåd ho n (hunden) efte r håren , han ä lika ludin o m höstn , som o m vå re n - me n alla hund a r ä it lika bro kåga som prästns - arga hunda r fll r rivi skinn - å den käppen träffar ha n kvi nk ar om it ha n få r så ban tiger ma n ska it lägg ste n på bördå - å låt bli Ii släng ste n på e n ande r , när man sjö lv site r i glashus - so p rent framfö r egi trappå fö rst - då stuon ~ t . ,.

som e n s t å n gag e r hum-

me lgål - å lägg it näsan i blö t - o m man inga slarvor har i de byki - man ka n få lå ng näsa - tänk me r , å tai minde r - håll tand fö r tunga - tala ä silve r me n ti ga ä gull - säj it allt va du vet men vet va du säje r - bäst bara ti ta i egi näsa fast bäte r ti stämma i bäckin som i ån - va gö r man gå öve r ån ette r vattn - man ska it rop hoj fö rn ma n ä ö ver bäckin - ingi n ä så rik , all it han bihöver de n fatigas hj älp - å man sir a lde r så uslit fö r sä, a tt it man kan bli sömme r sjö lv - å stanna i fatim ulde n - de bitti gö rs de bitti hjö lper - go krok ska krö kas i tid - me n snålhe tn bidra r vishetn - man silar mygg och svälje r kamele r - fatido men ä ingin frö jd - me n de n som it säter vä rde på penni , ha r sällan ma rk in - man ska it si eft e r va mao bihö ve r ut an va mao kan undva ra - noger spa r , å fa n ta r - man leve r frå n ha nd å ti mun - de går und an fö r undan - man lever sam var dag vore den sista - där vine gå r in , går vi te ut - uta många f1osko r små bli r en store r så - men all t äre ti li sa myrån som släppt i have - när kråbbån ä tome r bits hästana - där getn ä bundi n , d är gnaver han - ma n ska it lag kätta , för rn man ha sit ka lven men de ä go svinsort , sam söker hirn sä ti nättre n - renlighe t ä en dygd , sa gumma n , som to rka borde me kattn - de ä d ålit me la mbe , sa gum ma n , nä r de va dött , - men , jag går dit ja ha är-

na mä, sa gumm an som mö tt kalva na på väge n - fö r dä r ligger en hun d bigravi n där ha ran ha r sin gå ng - å sä sjölv känn e r ma n andra de ä it små fågla rs mat där ko rpe n f1yge r - it ä min mun uta näve r he lle r - II egi mun ä närmast - sej me vem du umgås me, så ska ja säj ve m du ä - Ijug sj u stuor full a - ut a en fjäde r bli ä hila hö na n - sann a mina o rd, sa de n som Ijög - stor i o rde n och litn pII jo rden san! sa du s to rijugare - när mysse ä mätt , ~å ä mjö le bes k-t -

de ä o p p å t vägg a n a

ti ståta i lånaga fj äd rar å ändå va sparve n i tranedansn - men fö r e tt IOkåt huvu få r kroppe n lida - den som it äter se mätte r , så sle ke r it sä heller - man ska it sle ka fö rn de d ro ppa r - de ä nog bäter ti ha e n fågel i nävan än tie i skogin - me n sto ra o rd och fee t (fett ) f1 äs k , fasnar it i halsn - alla har it rum i gåsräven fast den ä feter - å de n som gapa r e fte r mycke t, miste r ofta he la stycket - myki går åt å lite hinner tili , - de n som har råder så ste ke r han f1 äs ke i smö r - hunge rn ä den bästa

men

den ä snå l som sällan får - å nödn har ingi n lag - den ä uppfinni nganas moder - i bigränsningin visar sej geniet å dumhetn - när nödn ä r stö rst ä h jölpen närm ast - å öde på i1ändi sa ti gga rn när han ramla på fatihjo ne - Ja de ä slut på vissla nu sa bon , när han skaar läppa na å sä - han va sam kärin gin mot strömmen - men svårighet re n ä tili för ti övervinnas men var tar man brö i öknen - fas t snålvattne rinn er de ä it ba ra ti ta på hyllan.

De tar nog imo t , sa gobben som sydd pälsar - jaha , du ko mme r den vägin sa skrädd arn åt lusn , som krö p geno m kn apphåle _ de va Vintersamlingen i Mässcentrumet i Böle blev en gemytlig tillställning. Här en del av e n ande r femma de sa han publiken. som skrev en sjua - fö r sku //==============================~ it o m ha va ri , så sku käri ngin ha biti bjö rne - å när rokot bö rj ar hänga så hengär de sa räve n - tidit o pp och sent i säng - mo rro nstund har gull i mun - då slår man två f1ugo r i e n smäll - fö r 07.04 3dgr viljan drar halva lasset Holland ............ . .

17.04 8dgr måndags brådskå ä viko fö rParis .............. .

25.04 9 dgr därv - å o lyckån ropa r it fö r 02.05 9dgr Mainau ...•.•...

Legoland ....

03.06 4 dgr sej - ut a skadan blir ma n Hardanger •• 05.06 7dgr vis me n inte rik - en o lyc ka Kolmården ....•..•.....

10.06 1 dag kommer sällan allena och it 16.06 3dgr SkaraSommarland .

Nordkap ..

26.06 9dgr har den klocka på halsn helLegoland .

03.07 4 dgr ler - väck it de n björn som sover - när man taiaT om Kolmlrden .......

08.07 1 dag Öland ...

27.07 4dgr Spanien, tro lle så står de i farstun Jyllano .............

08.07 4 dgr Skara Sommarland 28.07 3 dgr Costa Brava ..•..• ,••••• 21.09 14dg, Saimen runl .......... 07-08.07 4 dgr Furu~k counlry 05.08 2 dgr 5Sjöars resa ....•...

15.09 10dgr kvinnans Iist övergå r manBonen~ken runl .... 13-14.07 6 dgr Göta Kana!... ..........

05.08 2 dgr Portugal .......... .

0110 18dgr ne ns fö rstånd - ungdo me n Parken Zoo ..........

15.07 1 dag Parken Zoo . .........

05.08 1 dag Rä~k .

06.10 3dgr rasa r å ä heter på grö tn Gotland ............ ..

17.07 4 dgr Slottsresa, Sverige ..

09.08 5 dgr Audesheim ..•.•.....•.

08.10 7 dgr Poppe, Frednlrsdals· Kolmlrden .............

12.08 1 dag Tulkiet ........

22.10 20 dgr gräse gror it på landsvägi n l1alem ................

19.07 3 dgr Silian. Höga kuslen...

17.08 4 dgr Julresa, Storlien 2312 5dgr ingin rö k utan eld .

Ostenike .......

21 07 8 dgr Polen ..... ...... .

2008 8 dgr Dom vis hönseo värper å Stockholm ...

22 07 1 dag Häxomas Hall 28.08 6 dgr •. -

RESEPROGRAM 1989

~~~,:,,!~~~~;~~~~~~~~"' GÖleborgTur'89

blamme

näss Jo n a

(förkla-

ring: bättre fo lk får också oäkta barn) . men sam mao

bäddar så ligger man - den illa gör han illa far - de ä bäst ti kuksa fö rn man f1yge r - låt it gräse gro unde r fÖllren - fÖT medan gräse växer så dö r koen - stann it längi på eli abbo rshuvu - själver ä nog bästa dräng - fast min piga had å e n piga å båda va dom lata - sådan he rre sådan dräng - granner som grann ans grind en - me n skö nh et fö rgår och fulhet består

Hurtigrutten.

london . ..

Iml/stigen

22 07

6 dgr

Hal'}edalen .

03 09

..

13 09

7 dgr ..

5 dgr

'lRJW!AMa WILLIAMS BUSS AB

....

5

O~A

BUSSRESOR

STRANDGATAN 4 22100 MARIEHAMN TEL. 928·15055

DIN RESE KALENDER 1989 AUGUSTI

APRIL Holland .

Holla nd

... 8 d 17.4 . 7 d 18.4

For ls. på sido 12 Mo skva

8 d 12.5

Skara . .. 3 d 4.8 Ma inau .. 9 d 5. 8 Ko lmården . 1 d 5 o. 12.8 Cou ntry . . 2 d 5.8 5al ma kanal ..... 4 d 9.8 Vandri ng Österrike 10 d 11.8 Baltieum 5 d 20.8 Unge rn 11 d 27.8

SEPTEMBER

JUNI Legoland .... 4 d Garda sj ön 10 d Bornholm 5 d Ut i det bl å 3 d Nord kap 10 d. 10. 18 o.

Poppe Revy 3 d Värml änningarna 3 d

1.6 2.6 6.6 9.6 24.6 16.6 30.6

JULI Nord kap 10 d 1 o. 8.7 Stundars 2,5 d 1.7 Furuvlk 1 d 1.7 Leningrad . .. 4 d 2.7 Olk tarhem . . 3 d 7.7 Poppe revy . . 3 d 12.7 Ska ra ...... 3 d 14 O. 28.7 Göta ka nal ...... 2 d 22.7 Hurtlgrutten .' .. 6 d 24.7 Tali Shl ps Raee . 4 d 25.7 Legola nd . . 4 d 26.7

1111

11~~

~~~

Två Nybergare - "Berg-Kalle" Nyberg från Tena/a är den som håller jiolen. VL Jerker Nyberg t.h.

Bussplan, MARIEHAMN Te1928·11570

OxhälJa Marknad . 3 d 1.9 Lugano 10 d 1.9 Lenin grad. . .

4 d 2. 9 Vand rl ng Österrike 10 d. 8.9 Ma inau 9 d 9.9 Ru ska 5 d 19.9 Skåns kt ålaglll e 5 d 20.9 Corvara Itallen 11 d 20.9 Göteborg .

3 d 29.9 Vinre sa Tyskland 9 d 30.9

OKTOBER Istanbul .

18 d Rhen & Mose l 7 d Os lo teater ..

3 d Wien Salzburg . 10 d Maroeko ..

22 d

1.10 9.10 20.10 20.10 28.10

NOVEMBER Werm lan dia . .

Marbella

"

8 d 4.11 20 d 20.11

BESTÄLL V ÅR NYA RESEKATALOG -89

8

SPF-resenytt för hösten 1989 och 1990 OBERAMMERGAU - spelen 1990 den 6- 12 september

SI Wolfga1lg

Wien -Oberammergau - WolfgangseeSalzburg- Wien Aktuellt redan nu? Ja, och det minsann inte en minut för tidigt, ty biljeuema för OBERAMMERGAU-dagarna inkluderande hoteII , mat och naturligtvis själva den oförglömliga speldagen har förbunde t betalat redan nuo Därför bör 1 raten mk 500,- vara inbetald tili SPF-kansliet senast inom maj månad på konto Hfrs Sparbank 405511-41177 eiler postgiro 120395-8. Slutraterna betalas 1990.

PROGRAMMET kommer i stora drag att omfaua: 06.09-90 torsdag Avfärd från Helsingfors-Vanda flygfält kl. 08.55 med Austrian Airlines flyg OS 684 med ankomst tili Wien kl. 10.35. Österrikisk buss möter på flygfälte!. Efter ankomsten avfärd rakaste vägen längs Autobahn mot Salzburg. Härifrån kör vi in i Tyskland i riklning Rosenheim ocb via Bad Tölz, Garmish Partenkirchen tili Oberammergau. Logi enl. kaI. H-2 (nästdyrast) middag i Oberammerrgau.

07.09-90 fredag Arrangemanget i Oberammergau omfauar , frukost, Passionsspelen börjar kl. 09.00, lunch (Iuncbpausen ca 3 timmar), spelen fortsätter och avslutas ca kl. 17.30, middag.

08.09-90 lördag Frukost , avfä rd frän Oberam mergau tili Ro~enheim och därifrån tili Chiemsee, varifrän vi tar båten ut tili Herreninsel och besöker Schloss Herrenchimsee som Ludwig av Bayern byggt med Versailles som förebild. Härifrån fortsätter vi tili St Wolfgang där vi äter middag och övernauar.

09 .09·90 söndag Efter frukoste n på hotellet. lämnar vi 5t Wolfgang och kö r via Bad Ischl, Gmunden tili Autobahn som vi följer tili Ybbs där vi kör över Donau , och kör längs floden tili stiftsstaden Melk där vi besöker Benediktiner-klostret och äter lunch. Härifrån fortsä uer vi tili Wien där vi bor centralt på eu 3-stjärnigt hoteII.

10.09-90 måndag Frukost på hotellet. dä refter stadsrundtur med en lo kal svenskspråkig guide inkluderande innerstan, Ringen och Belvedere. Eftermiddage n fri . Middag i en gammal källarrestaurang Pianristenkeller.

11.09-90 tisdag Efter fru kosten på hotellet kör vi tili Schönbrunn dä r vi gör en rundvandring med guide. Efter besöket på Schönbrunn kör bussen till baka tili Wien . Ehermiddage n fri. Pä kvällen besöker vi Grinzing.

12.09-90 onsdag Frukost på hotellet , dagen fri. Avfärd frän hotellet kl. 16 tili flygfältet varifrån Austrian Airlines flyg avgå r kl. 18.35.

Ankomst Hfors kl. 22.25. LäU måhid under flyg resan .

Hösten 1989 Världssuccemusikalen

FANTOMEN PÅ OPERAN

med största sannolikhet in på OSCARS I Sthlm med planerad premiär i slutet på oktober.

Efte r hå rds litna törhandlingar me d produ ktionsbolaget i London ser det i d~t här s kedet ut som om det skulle gå väge n.

Regissö r och koreograt komme r trå n HER MAJESTYs' THEATRE ilondon och törestä llninge n bör tili punkt och Resans pris mk 4880,pricka kopiera s trån originaluppsättningen. Aktuell tör tite lrolle n ä r 1 priset ingår: JAN MALMSJÖ flyg Helsingfors- Wien- Helsingfors med regu ljärflyg men ä n så länge är inget kontrakt unde rskrivet. Ensemblen i programmet nämnda bussresa komme r också att bli av toppklass och e n 25 pe rsone rs orArrangemang i Oberammergau enl.ka!. H-2: kester bara väntar på att tå stämma upp. logi i 2-pers. rum på hotell med dusch. WC på rummen SPF:s teaterresa kommer att gå i början på november, biljeu tili Oberammergauspelen klass 1 men redan nu kan Ou preliminärt boka in Oig. middag ankomstkvällen SluUigt pris är omöjligt att ge i detta skede, men av helt törfrukost, lunch, middag speldage n klarliga skäl kommer töreställningen att ske med törhöjda frukost av resedage n biljettpriser ca Skr 400, - ~ varför vi kommer att koncentrelogi i 2-pers. rum med dusch. WC: 1 naU i St Wolfgang, ra det hela tili endast Sthlm-teaterarrangemanget och i 3 näner i Wien halvpension börjande med middag i St Wolfgang möjligaste män utnyttja aktuella utställningar m.m. T.ex.

VASA-skeppets nya hemvist torde vara värd ett besök.

08.09-90 och slutande med frukost i Wien 12.09-90 Om du är intresserad så ring SPF-kansliet redan nu tel. besök i Benediktinerklostret i Melk 90-791895. guidad stadsrundtur i Wien Resele dare : Eija Francke guidat besök i Schönbrunn Teknis k a rrangör: LL Tourist Service busstu r tili G rinzing busstransfer hotellet - fl ygfältet Kom ihåg att plalserna bokas i den ordning anmälan kommer SPF-kansliet tillhanda per tel. 90-79 18 95.

Reseledare. Eija Francke Teknisk arra ngör: LL Tourisl Service

OPERARESAN 1990 tilI Olofsborg

Redan nu står vi i kö för en fö reställning av den omtalade Japanska tr uppen som sommaren 1990 sensationelll kommer all besöka värt tand_- = På grund av att vi sommaren 1988 övcrvar en MADAME

BUTTERFLY-fö reställning har vi nästa sommar gåll in för att besöka Den traditionella j apanska operaföreställningen Resan kommer att företas med buss och Retreu i m.n . sedvanliga "avstickare" komOler all finna s på programmet.

Också tili denna resa kan Olan redan nu p re I imi n ä rt boka plats genom eli tel.samtal tili SPF-kansliet tel. 90·79 18 95.

Mera i detaljerat program eher det vår biljeubeställning bekräftats.

Reseledare: Eija Francke Teknisk arrangör : H rrs Resecenter

RING 928-280 40 • •

På grund av Oberammergauarrangörernas separata ann ulleri ngsvillkor rekommenderar vi absolut

Super Euro-försäkring å mk 96,som inkluderar vårdkoslnader (ej övre gräns) - an nulleringskostnader (se nedan) Separat broschyr sändes efter anmälan.

OBERAMMERGAU-arrangörernas krav: Om resan an nulleras tidigare än 30 dagar före avresan är exped ilionskostnaderna mk 150,- per annullerad plals. Därtili kommer: ann ullering annullering annulle ring

a) senast 31.12.1989 b) fr.o. m. 01.01.1990 - tili 90 dagar före föreställningen c) senare än 90 dagar före föreställningen

mk mk

...

•••..... _,•••......•..,_.. ! i

(} _,

Beställ genast

landsresor

\ RESEPROGRAMMET : = med reso r mell a n Ishavet oc h Medelhavet! :

.

N.mn

, S

;

Näradress

,

130,-

=

~-~

:

180,-

;

Sänd in kupo ngen e iler ring !

••'" .....

Va rdaga r 9.00-16.30 tel. 961-113 137 Vardagskvällar 19.00-20.00 tel. 961-113 138

Vi önskar påpeka att dessa specialannulleringskostnader för Oberammergauarrangemangen är fastställda av festspelsarrangörerna.

SUPER EURO-försäkringen erlägges samtidigt med bindande anmälan mk 500,- alltså inom april 1989.

~ VidP.nfilm om Aland aH hyra ulan koslnader.

i det stora svenska : I

.

Även Kina och Florida!

€~ '1,: ku.......ens

.'~

~~

.....:,

GT ::

••'" ~"

~\

Box 12 ~ 65 101 Vas. .

FIRI. ndssvenska reso r sedan 1965! ,~~ ~

r esebyrå

r..,

t,~.-~ r~S ~~''''~'. " F .~ ..,.,. " .•••~l• • •••-,.··._,••••• ...3~'~~.,.:"(~ ",.J

hotellrum , privatrum .

stugor, pensionat, gästhem.

Vi ordnar allt det praktiska .

~

,

mk 1 250,-

• •

grupparrange ma ng .

rundturer, program .

V ÄRA SOMMARRESOR 1989: -

NYA VALAMO, 1.6-3.6 (3 d.). 970,-

(Vatamo- Lintuta -Kuopio-Jyväskytä- Vääksy) -

BORNHOLM - KÖPENHAMN, 27.6-5.7 (9 d.). 3.120.(Norrköping-Karlshamn- Rönne (2 n.)-Köpenhamn (3 NORGERESAN, 7.8- 13.8 (7 d.). 2.180.-

n.)

(Gävle- Hamar-Andalsnes-Geiranger-Fagernes-Oslo) OBSI -

Tekn.arr.:

Resorna startar fr. Ekenäs Alla resor m. halvpension Q. egen buss.

Anmäln., senast 30 mars t. ELG 911·154 63 .

Oetaljprogram hos Elg O. LL Tourist Service. Även "icke medlemmar" välkomnal

e

II Tourist Service

Formansalll!n 9, Ekenäs 911-1 46120

Eken äs Penslonärer rf 911-154 63

9

AOAX

För dig som letar efter något bättre!

Lyxkryssningar med Delfin Clipper!

Sommaren nännar sig. Så nännar sig även möjligheten alt göra en äkta DeLfinkryssning från Abo tilI Stockholm eiler Visby.

Men vad betyder en äkta kryssning?

Det betyder en stämning, som består av hav, frihet och kryssningens alla njutningar.

Det betyder ett äkta kryssningsfartyg, som be~änar dig Odl dina 300 medpassagerare. På Delfin Cupper köardu mindre och njuter mera av din kryssning.

Det betyder en ny s)'n på Visb)' och Stockholm. Du börjar c1itt besök från innerhamnen i Visby och från Skeppsbron i Stockholm, i städemas centrum.

1--------------,

Från Visby är det lätt att göra cykel-

I Leve den Iilla skillnaden!

I ~ , I 1;. 'M. - . ~ . -7;'-:-7-'!':'~~~~_ I .•:M:-.":~~~~~n ...... ~'...... '.': .':. . ..

I turer tilI de små byama på Gotland, tilI I I sandstranden för solbad, tilI Pippi LångI strumps Villa VilIekulla elIertilI Kronhol-

I ~--;.:t-;.Li' ..·.~~~*;~ - - '6 --- I

I I I I I I I I I I I I I I I I II

Sänd mig mcra inromlation om cn äkta kryssning o tili Stockholm

o tili Visby

o som plats ror konre rcn~ amn

Adrcss

Poslnummcr

Post

Tili Visby och Stockhobn!

I Visby kan du bekanta dig med sevärdheter en eller två dagar - allt enligt c1itt eget vaI. Garnla stan, minnen av en fårgrik historia, smala gränder och I vildrosor.

Univc"ilClSga'an II B. 20110 Abo ,eldon (92 1) 333UOO. ,elcf.. (92 1) 310 380

L ______________ ~

men fcirattspela golf Alldeles hurdu vill.

Stockholm då? En storstad med miljoner händelser; där man varje gång upplever något ny tt och spännande. Först från Skeppsbron tilI Gamla Stan, sen en shoppingturoch Gröna Lund. ärdu reser med oss, hinner d u tilI och med gå på konsert på kvällen. .'

Sommaren närmar sig. Det lönar sig att pricka in din egen DeLfinkryssning i almanackan redan nu! Mera infonnation om sommarens resor får du direkt av oss eller din resebyrå.

Boka en äkta kryssning n sommar ring (921) 333000! ~"" .or

ästa"

JO

..

SKOTOMDET ..

UNGAWARTAT Inför vi ntersamlingen har jag gåll och grunna t på temat för miU anförand e. Btåbärsskogen och skidspår et brukar vara goda inspira· tionskällor, men tyvärr har klimatet i Helsingforsr egio· nen inte denn a gång tillåtit någondera . Problemet löste sig sj älvt en dag för eli par veckor sedan, då Hufvud· stadsbladet i sin ledare sa "Sköt om det unga hjärtat" .

Det är ju det vi viii göra. De fl es ta om inle alla känner vä l sig unga i hjärtat. Endast spcgcln och ens j ämnåriga bck' lnta pårninner en om, att tiden har haft sin gång och all livet och erfarenheten efterhand lämnat sina spår .

"Sköt om de t unga hjär-

o

•

Ak tdl Polen med VNF! Å rets nyhet på Västra Nylands fo lkhögs ko la blir "Möte med Po le n". I sammanhanget hå lls e n nyttig int rodukti o nsku rs i Karis unde r veckoslutet 26 - 28.5 med initierade fö re läsnin gar o m Po le ns geografi , historia samt samhä lls- och kultu rl iv .

Kursen leds av dr Rom an Siuda frå n unive rsitetet i Gdansk. Ro man är lekto r i skandi navistik och talar en utm ärkt svenska. Ocksä po lska ambassaden i Helsingfo rs skall va ra behjälplig. Fö r de n som deltar i de n traditi o ne lla majk ursen , som VNF o rdnar i samråd med Sve nska pensionärsföru ndet 22-26.5 , kostar tredaga rskursen bara 260 mk , för andra 390 m k.

Det egentliga "Mö tet med Po len" o rdn ar VN F i samråd med den Kasub iska fo lkhögsko lan , " Kaszubsk i U nive rsytet Ludo wy" i Wiezy ka nära Gdansk . Av resa med fä rj a från He lsingfo rs sker 22.9 på kvällen , äte rko msten tili He lsingfors med färj a 3. 10 kl. 12. E nl igt gällande priser och valu takurser kostar kursen inklusive resa i tvåpersoners innerhytt och med transpo rte r , kursavgi fter och he lpensio n i Po le n, bara 1. 300 mk. Det blir en full öd ig kurs o m po lska samhälls - och kulturförhålland en , med studiebe sök både i Gdansk och Warszawa . Po len ä r i må nga avseende n ett " rikt " land och det ko mmer minsaon iote att gå nägo n va rke n andlig e iler materi ell nöd på deltagarn a . Den kasubiska gästfrihe len är be rö md . D u får naturl igtvis också mö ta polska pe nsio närer och många and ra pensio näre r med fascine rande livsöden .

Vi o rdna r to lkn ing me llan po lska och sve nska . Kursledare frän fi nlä ndsk sida blir rekto r Kaj-E rik Nordströ m .

A nmäl D ig tili fö rkurse n ino m april och lill kurse n i Po len fö re 15 augusti .

VN F:s adress är Strandpromenaden 1, 10300 Karis, tel. 911 -331 44 e iler 32688.

Handl a snabbt ! Se o ckså senare anno ns i God T id .

ta t" inne bä r na turli gtvis uppehållande av de n fysiska ko nditio ne n. Det innebä r att mä nnisko r i un ga å r bo rde lägga sig tili med sunda li vsva no r - lämplig kOS1, lämplig mOlio n och dylikt.

E n intressanl o mstä nd ighet ligge r i det fa klum , att tili exempe l benskö rhet , osteopo ros, som specie llt är äldre kvin no rs gissel, går att fö rebygga eiler å tminsto ne lind ra med e n i tid fö rvä rv ad mo ti o nsvana. Probleme t ulgö rs av att benskö rh e le n sätter jo reda n i trettio å rs ä lde r.

Vid d iskussio ne r o m frivillig fö re nin gsverksamhet och dess situatio n i framt ide n nä mns fö r id ro tte ns del sam e n utmani ng de n sto ra gruppen ak tiva pensio nä re r , va rs motionsbehov me r än tidiga re bö r beaktas vid de n fysiska plane ringe n. Samhället måste vid byggand et av anl äggninga r beakla , att bland ann al simning, da ns och motio nsgymnastik är lämpliga moti o nsfo rme r fö r de fl esta pensio närer och anpassa anl äggningarn a dä re fte r.

Inte bara motion Folk lever dock in te av motio n allenas l. Å ldersgruppen ö ver 65 å r ulgör idag ca 12 o/d av hela befo lkningen . Fö r fin landssve nskarn as de l är procentsatsen änn u högre nä rm are 20 % e iler ca 60 000 personer. Vi kan vä l utgå ifrån , att en aktiv pe nsio när är en nöjd pensio när. U nder 60och 70-talel. då man trodde sig geno m planering kunn a skapa ett rättfärdigt system , ansåg man att o lika medmä nskli ga ålgä rder bo rd e anfö rt ros sa mhället. Välgörenhe tsorganisati o ne r och a nd ra dylika privala sociala institutio ner sägs med o blida ögon av radik ala samhällsfö rb ättra re.

Idag inser man ige n betyde lsen av frivilliga insatser också på de t sociala områdel o m inle a nn a t så av e kono miska skä l. Pe nsio närsfö reninga rn a ger ak ti va pensio nä re r en möjlighet tili menin gsfull samvaro . Kan man därutöver fö rvä nt a sig a nsvar fö r uppsökande ve rksamheI och aktivering av "bortglö mda" perso ner.

Kan samhället ställa dyli ka ö nske mål ge ntemo l friv illiga o rganisatio ner. J mitt tyc ke bo rde det vara möjligt, men naturli gtvis under fö rutsättni ng att samhälle t tar sin del

~

ÖSTRA NYLANDS ~tijlE!}{~UNGDOMSFÖRBUND .,.

Uppför I sommar Johann Nestroys

Lurens sommarteater i Pernå

Eldkvasten

av kostn ade rn a därfö r.

Nån alt bry sig om I Arets statsbudget fi nns Folk lä ngta r efter någon tre anslag o m sammanl agt so m bryr sig o m, skrev Fö r550 000 mark av de så kalla- samlingsbladet fö r e n tid sede julklappspenga rn a rö r dan. Härtill ka n man ti llägo lika slag av kultu rve rksam- ga , att folk lä ngtar också efhet bland pensio närer. A n- te r någo n att bry sig o m . slagen beviljas tre i budget- Behove t av grun d trygg het texten nämnda riksomfat- fö re nar väl alla ge nera tiota nde o rganisatio ne r. De tt a ne r. Fö r ba rn och ungdo mar kund e vara nägo t fö r Svens- skapa r grund tryggheten ka Pe nsio närsfö rbund et att mod och självkä nsla. De n höje r initiati vfö rm åga n och ta va ra på stä rke r den personliga identitete n. I dagens fö rvirrade Konsumtionsfest?

Dagligen får vi läsa om vä rld uppleve r man handfast med borgarnas konsumtions- till ko mmako rt ande n i sin rest och hur den bör stävjas. fö rm åga att bry sig om .

Det ä r inte utan att man Ibland slås man d ä rfö r av ibland kä nn er sig orä llvist ödmjuk häp nad , nä r ma n av beskylld för alt inte inse sitt sina barn ges bevis på en helhetsansvar. J ag bru kar tro ts a llt stark grundtryggibland fundera över, hur den het. Dä tröstar jag mig med äldre gener ationen uppfattar att det inte är kvantitele n saken. Efter kriget arbetade uta n kanske kva liteten , som folk idogt, spar ade och und- avgör.

Vid umgä nget med de n vek att ta lån så långt det bara var möjlligt. Små ning- ä ld re generati o ne n gä lle r väl om har vi nått en lev nads- i öv rigt samma regle r. standa rd, som upplevs näs- MAnga praktiska o mständigta n otrolig för de fl esta . Vi he ter fö rsvåra r d ock regelhar r åd alt r esa , a lt kl ä oss bundn a ko nl akl e r och umprydligt , alt äta golt , vilket gä nge t med yrkeshjälpa re är inte va r helt sj älvkl art fö r tyvä rr o fta o tillfredsställandet stor a ner ta let på 60-la- de . Sedan fle ra å r bo r e n let. Vid umgä nge med j ämn- beka nt på e tt i o ch fö r sig åriga förundra r vi oss ofta trevligt pe nsionä rshem . H o n över, hur myc ket vå r egen fAr regelbundna besö k och livssituation - har för ä ndrats gö r sjä lv ocksA besö k utanfö r he mmet. De all t svä rare och fö rbällr ats. symp to me n på Parkinso ns Kritike n mo t ko nsum- sjuka gör regelbundna lätio nsfesten känns på någo t karbesök nödvändiga . Fö rsätt missrikt ad . Va rfö r skul- vänt an infö r läka rbesö ket le jag inte pe rsonlige n , min skruvas upp och reaktion en familj, vå ra slä ktinga r och efte råt är alltid lika depriså vidare få nju ta av de n in- merande. l och fö r sig kan sats som gjo rts unde r e ft er- välläka ren inte gö ra så myckrigspe riode n . Man upp- ke t , me n ett par extra ord ä r manas all spa ra och samti- egentligen vad som skulle dig t ä r rä nt a n p ä inbesp a-

ringarn a skra tt retande låg.

be hö vas.

En av mina käpp hästar

ha r vari t att inte "skydda" de n uppväxande ge nerati onen från att uppleva åldrande , sj ukdo m och död . E n gammelfaster - G ropmo r kallad - uttryckle vid cirka 90 års å lde r en gång, att det här var en trevlig begravning , hoppas det ko mme r e n snart igen . De t uttrycke r något om den positi va livsinstä ll ning jag också själv vi II stå fö r. Sjukdo m är inte a lltid vackert, men de t är någonting man får lo v att acceptera. H uvudsake n är att man inte g)ö mmer människan bakom sjukdo men .

Det hä r måste också barnen få lära sig.

Sammanför gener ationern a Fö r barn och ungdo ma r är ko ntakte n med äld re personer inte helt självkl ar. Det ä r fö rä ldrarn as sak att ko nfro nte ra de två gene rationerna med varandra , tili besvär och glädj e fö r båda parte rn a .

Live t upprepa r sig sj älvt , hete r de t. Mitt i medelålde rn blir man ide ligen påmind o m sake r från sin egen uppväxtt id . Oro n fö r ba rn en och deras bilkörand e , funderinga rn a över deras framtid och e ko no mi , de ras umgä nge d yke r upp som spöke n frAn e n fö rgå ngen tid .

K lagomåle n över fö rsvagad syn klinga r a nt ag lige n fö r lika döva ö ro n som förr i tiden . Ofö rmåga n att få nålen på trAde n är inte speciellt intressant , nä r vä rId en j ust håller på att öppna sig. Det ä r roa nde att märka upp re pningarn a och p å sätt och vis sp e lar d e t inte så s tOT To ll -

så länge som hjärtat är ungt.

Ett vådligl och s lörtroligl luslspel me d inlri ge r och sånger

I översättning av Ulf Grahn Regi: Ingrid Söderblom Dekor: Mats Tuominen Premiär 30.6 -89 kl. 19.00 Övriga fö re slällningar: 2.7, 4 .7, 6.7, 6.7, 9.7, 11.7, 13.7, 14.7, 16.7 , 16.7, 20.7. 22.7 , 23.7, 25.7, 27.7, 26.7, 30.7 , 1.6 , 3.6 , 5 .6 .

Fö reslällningarna börjar vardagar kl. 19, söndagar kl. 13.

Biljettreserveringar och förfrågningar : må - fre . kl. 9 - 13. ÖNUF:s kansl i, Le ila Thesslund , lel : 53 24 12.

Svenska Pensionärsförbundets ad ministrativa kurs den 17 - 18.4 på Vörå fo lkhögsko la arra nge ras i samarbe te med Stud iecentrale n Svenska studiefö rbund et.

A nm ä lninga r per tel. 90-79 1896.

Svenska pensionä rsför bundet

RASEBORGS FESTSPEL presenterar i sommar

SANNINGENS LJUS Oen otroliga berättelsen om profelissan Maria Åkerbloms osannolika liv av Jan Li ndroos Reg l Slure Ekholm

Musik Marcus Fagerudd

PREMIÄR 24.6.1989 kl. 19.30 Övrlga föreställnlngar : ons d 28.6 kl. 19.30 tors 29.6 kl o 19.30 lörd 1.7 kl. 18.00 sönd 2.7 kl. 18.00 on sd 5.7 kl. 19.30 tor.

6.7 kl. 19.30 lörd 8.7 kl. 18.00

sönd 9.7 kl. 15.00 matlnt! onsd 12.7 kl. 19.30 tors 13.7 kl. 19.30 lörd 15.7 k1. 18.00 onsd 19.7 k1.19.30 tors 20.7 kl. 19.30 fred 21.7 k1.19.30 BIIJettreserverlng: alla vardagar 9- 1S, tel. 911 -15035

1 bankfack är dina viktiga papper och värdesaker i tryggt förvar.

11

LÄSHÖRNAN

Rubriken utgö r titeln pä e n skrift som gavs ut 1987 av Pojo arbetarinstitut och dess e levförening som ä r e tt resultat av bl.a . en skrivarkurs. Rektor Ke rstin Tu omolin uppger i en kon förklaring över skriftens tillkomst att kursen inte hade nägra som helst skönlitterära ambitioner ut an närm ast

va r tänk t a tt rädda en de l ma te rial av loka lhistoriskt värde.

Trots att skriften har starkt lokal ank nytning ingär ocksä endel allmängiltig,a uppsatser. Exempelvis Ate r tilllive t pä lande t , skriven av numero avlidna Albert Ne tt . Han berättar om de problem som mötte de hemvä ndande frontmä nnen hösten 1944. En upplevelse sam han inte var ensam om

utan som mänga andra var med om - a lla på olika sätt .

Venny Österho lm bi-

På minnenas landsväg drar med Ilere uppsatser i skriften På minnenas landsväg. Hon berättar bl.a . om syster A lexandra Him berg, diakonissa i Pojo församling från 1919 och som bli vi t något av en legend i socknen .

- Arbetsfältet va r stort och vidsträckt, Hon som så många andra lick ofta ty sig tili apostlahästarna. Särskilt vintertid då vägar och stigar var obanade. Då sägs hon ofta vandra i långskaftade kängor , med sin långa kappa och dräkt upp över armen.

Sin gäng markerade hon med sina axlar. När vädret det tillät , bar hon sill huckle <en huvudduk) men då vinterkylan var sträng, kunde hon använda päls och skinnmössa. Sommartid cyklade hon, men även då lick hon gå mycket, då det gällde all besöka gamla och sjuka, som bodde långt avsides, dit bara en smal skogsstig ledde fram.

- Någo n 8-timmars arbetsdag hade hon ej. Det var dygnet runt , dag som natt , he lg som söcken, närhelst det behövdes var hon redo att tj äna.

Många a ndra uppsatser

e

vore värda att delvis

å terge~

men utrymmesbristen med-

ger tyvärr inte detta. Författa rna däre mot kan jag inte underlåta att nämna. De är Anna J Oh a,\sso n , Börje Sjöb lo m , Kun Sonntag, Allan Söderstr ö m . Abbe Wint e r , Vivan Wint e r , Bjarne Åste n och de tidigare nämnda Albert N e tt och Venny Ös t e rh o lm.

Kurt W es terh o lm , mera känd unde r signaturen Westika , har redigerat skrifte n och de som viII bekanta sig med den kan få närma re information via Arbis-kans-

liet i Pojo.

Mera Västnyla nd I God Tid nummer 611988 berätt ade jag om Västnyländska kultursamfundets a ntologi. Denhär gången ska jag kort presentera samfundets skrift nummer 3 som kans ke har intresse också för e n vidare kre ts. Författare tili skriften är fil.dr Henrik Ce derlöf och han behandlar Folkliga kultursträvanden i Västnyland för 100 år sedan.

I författare ns förord uppges att den första allmänna

finlandssvenska sångfesten , i gick den 20 augusti 1882.

Ekenäs 189 1, ka n vara en Programme t bestod av fö rekvartettsång, kulmination pä de västny- drag, tai, ländska kultursatsninga rnas hornmusik m.m.

Känns programmet igen utvecklingslinje.

Varför inte på de fin- frän betyd ligt sena re sommarfester? la ndssve nska? (red.anm.).

Henrik Cederlöf ko nstate- De n kulturella upprade att Finland unde r sena- I_ddnin gen i Västnyland unre de len av 1800-talet om- der sen_re hälften av formades, förvandlades från 18oo-talet nädde en värdig ett isole rat , i mänga hän se- och mycket uppmärksame nden stagnerat agrarsam- mad kulminationspunkt i hälle tili ett land statt i rask Svenska folkskolans vänners utveckling, med en tilltaga n- sång- och musikfest i Ekede nylikenhet för föränd- näs den 4-6 juli 1891 , säger rin gar ute i väride n och med Henrik Cederlöf.

H an konstaterar att eveett uttalat och unde rstruket behov av intern reformpoli- nemanget har e n given plats i vår kulturhistoria eftersom tik .

Författaren behandlar de det va r fräga om den fö rsta finlandssvenska kulturella aktivitete rna allmän na bland stude nterna vilka gick musikfesten. Och den föri spetsen för folkbildning ef- siggick i Ekenäs. Redan då ter det att man vakna t tili försiggick en dragkamp melinsikt o m sin ansvar fÖT be- lan dem som ville att folkvarandet av värt modersmål. festern_ vid Raseborg skulle Det gjordes bl.a. genom kulminera i denna stora publikationsverksamhet. Se- sångfest just där och dem nare kom s.k. folkliga före- som ville arrangera den i drag med i bilden och små- Ekenäs. Den sistnäm nda ningom utkristalliserades gruppen va nn och som alla den nyväckta finlandssvens- känner tili hålls 1991 de n ka nationalismen i den förs- stora fin landssvenska sångta folkfesten vid Raseborgs festen likasä i Ekenäs. Efruiner. En fest som försig- tersom det är 100 år sedan

senast. Och nu liksom 189 1' har en viss debatt förts om place ringen.

Intet är alltså nytt under sole n. Men sångfesten 189 1 blev en fra mgång och den sam viii läsa meTa o m vad som fö regick denna händelse kan göra det i skriften .

En skrift som finns tili salu i bokhandlar åtminstone Västnyland .

Denna skrift om kultursträvanden är atl tså Väst· nyländska kultursamfundets tredje i ordningen. De tidigare har berört den tiden Ekenäs var utrymt, d. v.s tiden för det s.k. Hangö-kriget 1941. Denna skrift kom ut 1985, är skriven av Henrik Cederlöf och nummer I i ordningen medan nummer 2 behandlar Vägar och stigo r i Karisbygden och med Lars y berg som författare.

Samtliga tryckta hos Ekenäs Tryckeri Ah.

Gurli Nurmi

Att åldras

HOLGER SCHILDTS FÖRLAG

Räkna inte åren Vårutgivning april - maj 1989

SKÖNLlTTERATUR Arvid Järnefelt: Mina föräldrars roman 2- 3 Första delen av Min a förä ldr a rs roman utkom hösten 1988 i ny , reviderad upplaga . Del 2 (Alexander och Elisabet i Finland) och del 3 (Elisabets tro) utkommer nu för första gången på svenska i översättning av Thomas Warburton. " Boken är ett ymnighetshorn , insiktsfull kulturhistoria och samtidigt levande litteratur. Dramatiken torde tillfredsställa också kräsna konsumenter av romantiska berät telser."

Henri k Stenius, Hbl. Pris ca 180: - inb.

Solveig vo n Schoultz: Eli sätt all räkna tiden Värens stora Iyrikhändelse är självfallet Solveig von Schoultz nya diktsamling där varje rad vittnar om det obestridda mästerskapet.

1988 tilldelades Solveig von Schoultz det förnäm liga svenska Iyrikpriset Nils FerIin-priset.

Pris ca 85:- inb.

om hur den vite generalen i Inger Jägerhorn: egenskap av "Andesson" Finlands näringsliv Finlands ekonomiska liv skymtade fram i tre ögonblick då den unga republikens de- har under åniondena efter mokrariska sta tsskick stod pä _ndra vä rldskriget genomgätt Muddle Lilius: spel. Sommaren 1919 (planer- en radikal förändring . Inger Vattendraken En sommarmorgo n hittar na på en intervention i Peters- Jägerhorn beskriver denna sommaren 1921 process sakkunnigt och premäsen ett stort ägg på man- burg), och senterar samtidigt dagens siden. Ägget kläcks och ut kry- (skyddskårskonflikten) per en liten vattendrake. Vat- vårvi ntern 1932 (Mäntsälä- tuation . Den som viii infortendraken är nyfiken och upproret) . En parti av "Vår mera sig om handel , industri , frågvis och snart blir hon vän okända historia" rull as här bankväsen och kommunikationer i Finland finner här med alla djuren vid havsban- upp inför läsarens ögon. svaren på sina frågo r. det. Men de vuxna mänskor- Utk. i oktober Pris ca 90:na är rädda för draken . Dra- Pris ca 140: - inb. kar finns ju inte ... Den lilla Magnus Lemberg: vattendraken blir fundersam.

Erik Allardtl Ralf Friberg!

Hjalmar J. Procope (100 år Finns det Iler som hon?

Pär Stenbäck! Bo Stenström: 8.8. 1989) Muddle Lilius , som 1985 Jan-Magnus Jansson - ett Hjalmar J. Procope var unutgav Stjärnbilden Katt , återmultiporträll der decennierna mellan kommer här med en förtjuFyra "höjdare" på var sitt världskrigen, bl.a. som mångsande liten berättelse iIIustreområde tecknar et! personligt årig utrikesminister I en av rad med underbara färgbilporträtt av statsvetenskaps- landets namnkunnigaste (och der. mannen, människan, poHtip.g.a. sitt fördelaktiga yttre Utk. hösten -89. kern och tidningsmannen mest omsvärmade) politiker.

Pris ca 86:Jan-Magnus Jansson. Boken Under fortsättningskriget ger dessutom inblickar i de gjorde han en viktig insats på Tove Jansson: sen aste decenniernas politiska den kräva nde posten som sänMuminlrollet 1 och Muminhistoria ur en synvinkel som debud i Washington och uppIrollet 2 Iigger särskilt en finland s- trädde därt ill som president Från början av 50-taiet svensk läsare nära.

Rytis försvarsadvokat under tecknade Tove Jansson sju se- Pris ca 140:- inb . krigsansvarighetsprocessen. rieremsor i veckan i sju år fÖ T Utk. i augusti. den stora engelska tidningen Pris ca 180: - inb.

Evening News. Här erbjuds Carl Jacob Gardberg (text) ett unikt tillfälle för alla Mu- Kaj Dahl (foto): Erik Wahlström : minälskare att få läsa de ur- Finlöndska herrgårdar Finlands historia frän me- Miljöboken sprungliga serierna om MumHur kan en sjö va ra försuintrollen. Böckerna innehål- deltiden tili våra dagar och ler: Mumintrollet . Mumin- den finländska adelns öden rad trots att dess vatten inte familjen och Den ensliga ön, passerar revy i Carl Jacob är sura re än vad det "alltid" Familjen lever högt, Den far- Gardbergs sakkunniga text. har varit? Om det finns för Kungars och tsarers besök re- mycket ozon i marknivå och liga vintern och Låtsaslek .

Del 3 och 4 utkommer på gistreras. Författaren fäster för lite i stratosfären tar de uppmärksamheten bl.a . vid väl uI varan dra, eller. .. ? hösten. den kulturgräns som löpte ge- Miljöboken viii i populär Pris ca 48: - per volym. nom Finland under gångna form ge svar på grundläggansekel och där impulserna frän de frägor som dessa och vara FAKTA en introduktion tili hur forsöst och väst möttes. kare tänker om miljöproUtk. i september Martti Ahti : blem. Rikt illustrerad .

Pris ca 380:- inb .

Mannerheim och Andersson halvfransk Pris ca 120:ca 480: En av landets mest fram stänumrerad upplaga. ende yngre historiker skriver

av människans längtan att leva .

Pris ca 78:- inb .

Ulla Olin : lnle nu men nu Vint e rtv ä tt 1987 innebar ett verkligt genombrott för Iyrike rn Ulla Olin . Hennes nya, tionde diktsamling lnte nu men nu visar samma mogenhet och klarhet. Den är präglad av he nnes dubbla hemhörighet med barndom och ungdom i Finland , äk tenskap och familj i Sverige. Den gestalta r dramatiska upplevelser av krig och uppbrott , sJukdom och dod, men också om mannen bakom myten,

endast minnena

som Iikt barndomsvänner följer dej på vägen tili en stuga där i tryggheten bördor länas .

Minns du slätten där vå ren barnsligt glad öppnade sommarens grind?

1 främmande byar du blev aldrig bofast ty blott här hemma syns stjärn orn a nära.

Att leva är inte att åldras som gäst i ensamheten utan att i nya landskap finna väge n meningsfull och målet nära.

Gunnar Levlin

VinternaUsdröm Vinte rnatt som en förtrollad skatt blänker du frostigt kall och ödslig.

Som en en sam själ Iyssnar jag Ensam längtar jag Efte r vad Iyssnar jag efter natte ns Ijud Längtar jag efter di g Iyssnar jag e fte r steg som aldrig hörs Vä ntar jag pä dig som aldrig kom Du som försvann som en frostig dröm 1 en vision

som aldrig kom mej närmare

än måne ns kaila sken

1 vårsolen Vandra ut isolen möt en människa

Le et! litet leende och du fär ett stort tillbaka Säg en vä nligt ord och du fAr Iler igen Strö ut små vä nliga ord och de ska gro i dina spår Lysa som små tussilagon om våren.

Maj-Lis GREFBERG

~ ~

12

~~I~" Grön tumme Det finns säkert många läsa re av God Tid som har som man säger grö n tum me. Tyvärr kan inte un de rtecknad skryta med det - däremot har jag väldigt oCta mull under naglarna. Speciellt så här i vårtider.

Nåja. Orsaken tili det svarta under naglarna, so m för övrigt är väldigt svårt all få bort. ä r a ll a de granna annonser so m strax efter jul uppenbarar sig i våra veckotidningar och reklamb lad och i blomsterhandla res fönster m.m. Annonser, i vilka de mest förföriska bilder av blommande växter finn s avtryek ta.

Och så bjuds de t ut lökar för drivning inomhus.

Gloxinia, begonior av alla slag, Svarta havets ros, O.S.V. Det är givet all den som är lällledd fa ller för frestelsen och gör snabba inköp av både lökar, mylla och vad annat som kan behövas.

Sen går ma n hem och börjar plantera lökarna en ligt konstens alla regler.

Det finns sna rt lika mycket mylla i krukorna , på arbetsbo rd et och på golveI. Plus den som fin ns under naglarna .

Krukorna radas sen upp där det finns plats. De flesta givetvis på fönsterbrädet.

H äromd agen konstalerade nån att mina fönsterbräden se r ut som de lavar som fin ns i väx thus där od larna rad ar upp krukor med pyttesmå sticklingar.

Ack ja! Trädgårdsmästarnas stick linga r växer och blir stora och fina . De riktigt pöser av glädje all få växa.

Men mina små grö na och röda SkOll som skj uter upp ur lökarna ser ut so m trånande jungfrur under medeltiden . De växer sig långa och smala för all slutligen tyna bort. Om det är av va nskötse l, för mycken skötsel e iler vad orsaken är har jag många år grubbl at öve r. För det händer exak t sa mma sa k va rj e år.

När vå re n komme r på riktigt så går jag sä ke rt so m aldrig det tili torget

FORTSÄTINING ••••••••

Gärda Westerlund ••••••••••••• från sid. 7 - dom rika å vackra åker förbi å dom fula å fatiga villd dom it si, å så ble dom på glasbe rgi - där sämja ger ru m - fort ä min säck opplällager sa Ilickan, när hon ingen had - de ä ja som ska tacka sa Ilickan - Iycktig ä den som ä nö jd me sin 10ll - men alder får man va riktit glader sa gumm an, om som marn äre åska å på vintern läsförhöre - en svalo gö r ingin somare - östan väder å käri ngträta slutar all tid me väta - de va lugne före stormen - när man hamna på sj ufamn ars va lln

e ile r å ker tili en handelsträdgå rd oc h köper de sti cklingar och p Ian tor jag behöver för utpl a ntering i mina blomsterlådor.

Men också handelsträdgårdsmästare ska leva! De p rod ukt e r jag va rj e vår inhandlar blommar och frodas tili dess frosten tar dem på sen hösten.

Exempel pä en speciell blomma är vårkragen e iler blåkrage n som brukar vara öve rsållad av blå blo mOlOf med gult i millen.

Det skira bladverket so m påminner om ski raste asparagus är Iikaså en prydnad.

E n an nan blomma jag är speciellt förtjust i ä r gyckelblomste r som likaså blommar hela so mmaren och int e är al ltför kinkig med va r den planreras.

H ar man tur kan den 1.0. m. övervintra.

Ellåriga nejlikor är vackra liksom give tvis de traditionella pelargonerna av o lika slag. Lobelia oc h pelUnia in te all förglömmao J ag brukar för öv rigt varie ra petuniornas färger frän ell å r tili ell annat.

Blåll och vi ll e ll å r, flerfärgade ell år och röda och vita e tt ann at år.

Fuchsio r hör givetvis tili de blommor jag njuter av under som maren. Den som har en ba lkong, en terrass eiler an nat uterum kan frossa i de mest o lika variationer av den arten.

Senaste sommar kunde jag njuta av Göteborgskan , modell stö rre. Blomningen var oerhö rt riklig och va rje blomma var eno rmt sto r. Me n de ska givetvis omhud las på de t mest ö mma sä tt .

Rosa Mini ha r jag fö rsök t mig på me n ännu inte Iycka ts få att gå. Kan ske arten förbällras så all den som ime har grön lumme får den all Iyckas. Ännu nän vecka ska jag försöka ge mig tilltä ls medan jag ho ppfullt iakllar mina tynande gloxinio r m.m . Me n i maj blir det hande lsträdgå rdsbesök igen .

Hoppas andra ha r bällre tur med si na o dlinga r.

Regina

- i elfte timman - då visst man va kloekan had slagi rädda va som räddas kan kast allt överbo rd - men kast it yxn i sjö n - utan ta skedn i pajhantun - kanski man får lön för mödon ära de n so m ä ras bör (svi nena går alltid fö r) och lev it som hund å kall - men man lever sällan so m man lär it äre bra helle r ti sju ng rent ut - halvkvädn a visor ä bäter - för den so m sä r sa nningen får sällan nattkvarter - var å e n ä sej själv närmast - alla tänke r på sej å ingen tänke r på mej släk tn ä värst - men dom har it sista skjort ån på sä ä n - gör man illa e iler vä l, så hittar man allt för sej - den ska ha myki brö den, som

Från redaktionen - Kära soI viII du Iysa, så vi alla slippe r frysa . . .

Dethär citatet har lek t mig i hågen någ ra dagar. Eftersom solen inte viII Iysa så må jag få sj unga som kråkorn a. Frysa behöver inge n göra men soi längtar åtminstone jag efter så att dendär riktiga vårkänslan skulle infinna sig.

- Nummer 2 av God Tid kommer emot som stora hus, beklagade sig hä ro mdagen VL Je rk er. Ändå må det sägas all ha n hör tili de bidragsgivare so m är ut e i tillräck ligt god tid . H an är inte lika se nfärdi g so m un dertecknad som e fte r å r på en dagstidnings redak tion är van all skriva med e ll öga på kl ockan för all försöka hinn a få dagens sista material med buss tili trycke riet oc h huvudredak ti o nen .

De t blev e n lä ng mening detd är. D en sy nden gör jag mi g ofta skyldig tili , d.v.s. all skriva för långa me ningar.

Hoppas ni ha r överseend e med o late n.

1 detla nummer saknar många säkert Anni Blomqvists brev rrå n havsbandet.

Häromdagen kom elt kort rrån henne där hon beklagade att hon legat sjuk i innuensa och inte nu orkat skriva tili oss_

väntar på e n anders dö d gräv it grop åt e n ande r , man ramlar själv in ti förs t - små så r och falliga fränder ska mao inte förak ta fast mao ä släkt so m räven och rödhu nd - men oräll fångi lätt förgångi - å alder så långt millan bergin all it trolle n möts - man ska it ha så sto r ovä n, att it ma o kan mötas, å it så sto r go vän , att it man kan skiljas - fast de ä r surt sa räven - men oxn ä it sa knager förrn båse a to mt , å d å ä de fö r se nt , ti ta tjurn vid horn en - å guschelov so m skillnan ga, sa bon , när bässn lamma konstren ä många men knepen ä fle r - skillnan kan man knyt in i e n grås ten alder ett liv , sa han so m sköt i myrstakki n - ma n är alder en st und säker sa han som meta i brunn - de ä bäs t ti börj fäll å e när de lide r på efsingana - å sj un ger på sist versn - skrattar bäst so m sk ratta r sist - ä slute gOIl så ä allt gott - och den so m vä nt ar på något go tt , vä ntar alder förgäves - fö r alla skryter me si n valluvälling - å alla talar för sin sjuka mor - å ti lags åt alla kan iogen vara - de n som it ä r nöjd me den han har , blir helle r alde r nöjder me de han får - å de n förbjudna fruktn smakar ändå allti bäst - så riv åt de 0 mänska så har du , å får it du så tar du - för helvete blir alder fullt , här är rum för Iler, sa gu mman som satt i kärre(t) fö r alla ä sin gAva lik makt å egi vinning och politik - d e ä jusso m skit , hil a vägin!

Sammanställt av Gärda Westerlund

På aUa läsares vägnar tar jag mig rriheten att önska henne snar bättring och hoppas aft vi rår läsa hennes kåseri i nästa nummer i maj .

Mariehamns Pensionärsförening ä r en aktiv förening bland förbundets sjutlio medlemsföre ningar. Redaktionen får regelbundet före ninge ns medle mstidning Nyset som är mycket trevlig läs ning. Och häro md age n kom ytlerligare en förening med sitl medl ems- och informationsblad nämli ge n Åbo Svenska Pensionärsklubb so m ge no m si n sekreterare Erik Ljungqvist sä nde mig nummer 49 daterat den 17 februari i år. Att klubben har så många so m 406 medlem mar är glädjande. Av årsberättelsen all döm a vä rnar man inom klub ben om kulturarvet i staden.

I de th är sa mmanhange t kan nämnas atl red . efte r referatet om kulturdagen i Borgå fick anm ärkning för att ha kallat Borgå kulturvaggan. Visst ve t jag atl d et ä r Abo so m bär de t hedersnamnet men Bo rgä ä r onekligen också på Sill Säll en kulturvagga i Nyland . H oppas ingen blev ledse n för miu tilltag.

I Österbotten arbeta r pensionärsföre nin garna ino m ell eget distrikt med en egen verksamhetsledare.

Hon , d.v.s . Else-Maj John-

son har , so m sä kert alla vid dethär lage t vet, varit sjuksk ri ve n frå n hösten fram tili 1 mars. Men nu är hon i jobb igen . Vilket bl.a. betyder all ho n den 7 mars äkte söderut för tre veckor so m reseledare för den traditionelIa södernresan som distrikte t arrangerar.

Nästa resa företas på hösten oc h enligt planerna åker man d å två veckor tili Mallo rca oc h närmare bestämt Alcudia. Start en sker de n 29 september. Närmare informatia n om anmä lnings tid oc h a nnat komm e r i majnumre t av God Tid. Det österbollniska distriktets årsmö te hälls i Vasa den 5 april och efter det ä r det d ags a ll sa m las tili vårdagarna. Mellersta distriktet samlas på Norrvalla den 11 april för en mo ti ons- och konditionsdag under ledning av Ruth Bäckstrand, Söd ra distriktet samlas i Kri stinestad den 14 april medan samlingen för norra distriktet hå lls i Esse i maj .

Datum är ännu ö ppet.

C hefsläkaren Kun West berä llar på bägge platse rna o m ä ldreomsorgen och journalisten Anita Svensson talar om pensionärens roll i kommunen .

I Sverige finns so m a ll a vet må nga finl andssvenskar.

Och många a v dem som åkte över efter kriget ä r i dag

pensio nerade. Längtan tili hemlandet och behovet av ko ntakter ökar som kä nt när man blir äldre. D ä rför har det också bildats många pensionärsföreningar e ile r dito klubbar för emigranter i värt grannland.

Exempelvis i Stockholm finns en klubb so m leds av Tho r Nilsson. H an och hans klubb viII gärna ha kontakt med pensionä rsföreningar e iler klubbar i svensk-Finland. Hans adress är Alphyddeväge n 47, 131 35 Nacka , Sverige. ViII nån ha telefonko nta kt gll r det fö r sig per tel. 08-7168621.

Pä förbundsnivå a rrangeras inom kort s.k. administrativa kurser. Den första går av stape ln 6-7 april på H ospiz i H e lsingfors. Och den andra 17- 18 april på Vörå folkhögskola i ÖsterbOllen. Medarrangör ä r Studiecentralen sve nska studieförbundet. Kansliet i H e lsingfors vi II gärna ha förhandsanmälningar och de ska göras per tel.

90-79 1896.

Förbundets vårmöte hålls i mars och följande stora samling är givetvis Sommardagen i Jakobstad den 14 juni. I maj-numret av God Tid hoppas jag närmare kunna presentera staden för God Tids läsare.

Red_

'~~~~~~~~~-Ui!;~~~-Ui!;-Ui!;-Ui!;~~-Ui!;~-Ui!;~

~

!~:,.

;5;. ~

1'/1

~a

W fJiI ~

ii

Tankar i vårens tid av Rauha Pihlströ m

Förr sade alla, sna rt blir det vår 1 " : träden ju redan i knoppning går, tilla på buskarn a d är Solen skiner så varm, snön smälte r ren bort öve rallt t °IsCthaptpöa' rdnea dkroonPsptvaerrfkrå nseahllua rtadkeegnl ., ttrar ., vårsolens g l a n S @

"

@

de blir mindre var dag, - plö tsligt är de helt bo rta Sippor i haga r , och sotiga backar, myror i sina stackar de glädas alla, de t ä r ju vår

':.

11':, ~.,

W!.

toIO

~I· ·:,

:[1;.

I

~

W. ~

', 1: ~ ~

W ~

I

!>ifl

M

i

Flyttfåglarna å tervänder he m , kanhända någo n finner sitt gamla näste , om det finns kvar, e iler måste man bygga nyll komma frå n de söde rn, där änd de fått njuta ,av iDe överflöd , men kommer å tillbaka - värmen och solen tili o ss, för att njuta av nordens skönhet so m vi Ibland får de frysa, o m deras längtan varit förtidig och d å blir de ras så ng ej så glad, och klar om den kaila norda nvinde n det glad a i rösten· borttar Tranornas plogar på vårhimlen blå, kan vå rt öga skönja också Svalorna sväva r så sirligt i höga n sky, och de söker sitt näste i byn , de minns var det var , me n må nn e det finnas där kvar?

Och - nä r skogen står isin fagraste grönska , då hö r vi att göken gal , d är i lövad saI, Vi tänker: "T ä nk om man kunde få , siUa inunder trädet och ö nska , tre ö nsk ningar blott" , Vad må nne vi so m är äldre skulle ha för önskan?

Allt ä r så förändrat , ingenting är so m förut , Våre n är inte lika , nature n är annorlunda , Varje dag får man höra om krig, jordskalv, bomber i flygplan , och mord , svält och nöd , man är utan bröd , och mången hot as tili död , n ågon viII ha en annans plats, bäst att sparka ut den som är i ~ägen , tänker de som är bäme - Det finns ingen mä nniskok ärlek på jorden mer , hatet och o ndskan gror, det ä r mången som tror "jag gör det bäure", ego;sm och ha- begär , de är röUerna tili a llt o nt , i vår värld D ärfö r kan ingen vänta på våren som förr , fast den ren stå r vid vår dorr.

Do<

.0' "'0 Do ,", '"

V, ", "'" ,,"'" p'

'''''0.

1 '.': ,

i "',

Ii.' ,

~ ~

1m

If;l ':. ,

I .'

1 ." :

~.

'

~~

1& 1&

I ~

l~~~~~~~

13

Utan vatten intet Iiv Va tt e n , det är ju sådant som man omkommer i, kan-

Tetts elt museum för antika skulpturer. det s. k. Museo delle Te rme.

ske . Det ä r lätt att säga så hä r, me n i den lill a meningen ingå r många sa nningar.

Där ingår ofta sorg och elände, nAgot som vi sjä lva i näsTerm e rn a bestod av de tan de nesta fall ä r skulden egentliga avkläd ningssalarna tilI. Va ttnet omfattar dock med det kaila, halvva rma mycket vidare dimensioner, och heta badrummet med främst i livssammanhange!. var sin bassäng. UppvärmReda n sä tidigt som på ningen skedde med varm300-talet före Kristus förfä k- luf!. Här badade gamla titade Aristoteles åsikte n att dens människor och det dagvattnet var et! av hans fyra Iiga badet var e n självklar ele ment och att det var ett sak och som sädant offe ntgrundämne . Först år 1781 Iigt e rkän!. Män och kvinkunde Cavendish påvisa att nor samlades dagligen och syre och väte tillsammans underhöll sig och roade sig i bildade vatten. badet , me n bäde bland grekerna och romarna utvecklades senare e n tid av stor sedligt förfall där de hygieOm vi går tillbaka tili niska aspek terna av badet den minnesrika och egent- helt försummades. Smittoligen Iyckliga skoltiden samma sjukdomar spred sig minns vi frän fysiken att vi genom badbassängerna och fick lära oss om vattnet att e n vanlig sj ukdom den tiden det finns mjukt vatten och var syfi lis. Säg dä att inte hårt vatten beroende på vattnet har nägo n medicinsk mängden av i vattnet upp- effekt. Iät sä vara i det här lösta salter. Sedan dess har fallet negativ meda n vattvi lärt oss a tt behandla vatt- nets positiva kurativa verknet på ett sätt som gör det ningsmekanismer dock är i användbart dels för rengö- maj ori te!. ring och tvätt, dels för matlagning och för olika blandningar i !.ex. drycker.

Våtvärmande omslag pä vilket praktiskt taget kroppsparti det än gäller N u kanske läsa ren frä- kan ästadkomma en skön gar sig vad vatten har att gö- värmande känsla och ofta ra i en medicinsk, förlät po- ser man att den behandlingpulärmedicinsk kria. Det en kan minska värk , svullanses av mången människa nad , blödningar under huoU

vattnet

vaI"

den första den och infektioner i och pä

medicine n som a nvändes tili att bota sjukdomar med och det gjordes pä mAnga olika sät!. Tänk på de berömda romerska termerna som flo-

rerade unde r kejsartidens Rom och främst dä pä Diocletianus termer som byggdes på 3OO-talet efter Kristus.

Dessa termer utgjordes av e n storartad badinrättning vilkens rester ännu i dag finns kvar och i viiken in-

papper som väl räcker över tygbitens kanter och ytterst place rar vi en varm ylleduk.

(Observera de n fuktiga delen skall täckas med smörpapper lNTE med PLASTDUK!). På samma sätt kan vi vid behov ap plicera ett vå tvärmande omsalg också på magen.

Br ä nn skado r bör vi behandla med KALLT VATTEN omedelbart möjligast snart efter det skadan inträffa!. På sä sätt kan vi avleda värmen från det brända ställe t och därigenom minska risken för att skadan skall tränga djupare in i vävnaderna där värmen ka n ästadkomma blåso r eiler i värsta fall neluoser (död vävnad) .

Vid tiden för det senaste sekelskiftet använde läkarna ofta kaila kompresser på olika delar av kroppen , på skuldror, hals, nacke , extremiteter , rygg, bröst , m3ge och underliv för att behandla e n del sjukliga processer i vär lekamen . Vattenbe handlingen intog en erkänd plats i det medicinska tänkande!. Må nge n läkare föreslog begjutning med kallt vatten på ställen av Iuoppen där patienten klagade över smärta eile r ö mhet vid rörelser. Denna s. k. begjutning gjordes så att kallt va tten hälldes över det

huden , blott den utförs enligt alla konstens regler. Ett våtvärmande omslag anlägger vi pä följandesätt: en tygbit , en handduk , en näsduk beroende pä var och hur stort omslaget skall vara för att täcka det sjuka stället , doppas i kallt vatten och vrids nästan torr (bör vara

sjuka stället med tillhjälp av en sprutkanna och ibland för att ästadkomma djupverkan med vattenslang under tryck . Som e n parentes kan jag nämna hur jag en gång gjorde fruktlösa försök att behandla et! spädbarn med hög feber. Trots all behandling steg febern katamindre än våt men mera än strofalt och då såg jag ingen fuktig) . Den kaila tygbiten annan utväg än att linda in täcker vi med en bit smör- barnet i ett lakan dränkt i

Pensionärsvecka på Houtskär 15 - 20.5.1989

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professor kallt vatten. Febe rn sjönk och e n vanlig medicinering förde tili hälsa. Det var e n av de mest spän nande nätterna i min praktikt som läkare.

E n o ft a anvä nd badform ä r sittbadet i ett s. k. sittbadkar, (Kuhne badkar) . Det används nuförtiden på våra badanstalter. Man skilde vid sekelskiftet på kaila och varma sit!bad. A vsikten med de kalla sit!baden var att delvis behandla och delvis stärka organen i magbottnen och underlive!. Behandlingarna riktade sig mot luftsamlingar i tarmarna, slapphet i tarm·, urin- och könsorganen. Genom det kaila sittbadet med en vat!entempera tur mellan 15 - 23 grader och en behandling 1/2-3 minuter stärktes och härdades främst könsorganen . Med tillhj älp av det varma sittbadet behandlades e n del infektioner , urininkontinens, livmoderfarmfall , vitflytning och impotens.

par minuters dopp i e n is- smärttillständ vätvärmande va k. kommer upp i friska omslag, vid obstipation luften . hastar tili ett vind- varmt vatten blandat tili skydd där de frotterar sig tvålvatten för lavemang, varma . Vinterbadarna i ge- va tten med nägot decinfisemen säger att kalldoppet gör ringsmedel vid halsnuss för att vä rke n försvinner frän gurgling, vatten vid intaganleder och lemmar, att hjärt- de av tabletter och kapslar. funktionen är tillfredsställande, att de sällan lider av febersjukdomar, att livet gör dem rörligare och att de H istor ien tycks upprepa sällan fryser. Det sistnämn- sig i all!. Vad är vAra modärda har studerats och det har na kuransatlter annat än ef· framgått att vi nterbadarna terapningar av forna tiders har ett extra utbildat under- termer och badinrättningar hudsfettlager som verkligen med den skillnaden att man unde r vAr generation tagi t i skyddar dem mot köld . a nvändningen allt vad modern teknik stå r tili buds med. Vattenmassage i uppUnde r början av vä rt värmda bassänger, dusch för århundrade ku nde den välsi- huvud , bäl och fötte r, uttuerade klassens individer vecklade medicinska bad , föret aga resor tili en del specialutbildad personai och bad- och kurorterr i vårt visst dricker man brunn än i land där de badade i olika dag. slags hälsobad, drack brunn , knådades av mulliga handfasta baderskor och levde So m e n avslut ning måste stort. I våra dagar har nya luxuösa bad uppstått på oli- jag ännu päminna mina läsaka orter i vå rt land. Dessa re om att också Helsingfors är tillgängliga för största de- hade sin bad- och kuranstalt len av individer ur dagens nämligen Ulrikasborgs Badpopulation och grundiden är inrättning, en idyll mitt i vatten, hälsovård, skönhets- storstaden som tyvärr blev vå rd och en längt driven me- lågornas rov. Huvudstade ns främsta specialister i inre dicinsk service. medicin skötte den medicinska verksamheten vid badinrättningen medan den funktionen Vatt e n , vätska har un- administrativa der alla tider rekommende- innehades av ingen mind re rats vid febersj ukdomar, di- än svenskfinlands dåtida dam!er , uppkastningar och främsta idrottsentusiast Uno trö tthet eher kroppsliga an - Westerho lm assisterad av strängningar vid vilka tillfäl- hustru Agnes. Man drack len kroppen utsatts för ut- också brunn i Brunnsparken torkning. Kroppens vä tske- pä den tiden. Vattnet hämbalans mäste alltid normali- tades från e n brunn i Gräsviseras för att den medicinska ken och a nsågs vara hälsobehandlingen skall leda tili samt pä grund av sina alkafu ll effek!. Vatten används liska egenskaper. Trots våra och har alltid använts vid eventuella dubier måste vi huskure r i hemme!. Vid fe- medge att vattnet är Iivets bersjukdomar rekommende- källa. ras riklig vätsketillförsel i

r.

T

form av vatten, honungsvat-

Vinterbadarna tar ett

ten, varm saft , vid endel

Förbundet ordnar i samband med Houtskärs Kyrkliga Folkhögskola en pensionärsvecka på folkhögskolan .

Veckans tema är "VÅR INRE OCH YTIRE MIUÖ" .

Det blir information om skärgården - en speciell region i Finland, som många inte alls känner tili.

Programmet: Måndag 15.5 Samling i Åbo, Busstation plattform 1 kl. 12.00 för avfärd tili Houtskär. Under resan bekantar vi oss med Pargas och Nagu.

Tisdag 16.5 " Vär inre miljö" - " Det gamla Houtskär" och exkursion tili fornminnesplatser - " HKF-skolan som gått genom eld och vatten ".

Onsdag 17.5 " Potatis , lax och grö nsake r" - " VAr yttre miljö" - "Skärgå rdshavets nationalpark" . Vi besöker skärgårdsmuseet i Lappo på Brändö.

Torsdag 18.5 " VAr inre miljö" Vi bekantar oss med kyrkan pA Houtskär och gör en exkursion tili Scan-fisk. " Regnbågslax och strömming" Samkväm med Houtskärs pensionärer.

Fredag 19.5 "Soi, vind , hav och land" . Poesi och prosa i skärgårdsmiljö. Vi söker oss tillbaka tili vä ra rötte r och trivs tillsammans.

Lördag 20.5 Hemfärd över Åbo .

Kursen slutar på busstatio nen i Å bo ca kl. 13.00.

Kostnader: mk 900, - inbetalas pä förb undets bankkonto i Helsingfors Sparbank nr 4505511-100005034 senast 28.4. 1989.

Anmälningar: tili Svenska pensionärsförbundets kansli , Indiagatan 1, 00560 Helsingfors , tel. 90-79 1895 . Första anmälningsdag 28.3.89.

20 platser har reserverats för "den fria marknaden" .

Utöve r dessa dellar i veckan ett antal stipendiater. som AU utser vid sin marsmöte.

Arrangör: HKF och SPF. Jerker Nyberg verksamhetsledare

...

14

Pensionär modell 1976

man doek gärna skulle sända tili en del figurer högt uppe i toppen. Åtskilliga däruppe har säkert mången gång ångrat att de öppnat näbben.

"Korkproduktionen" har tyekts mej ovan ligt hög då det pratats skatter oeh bostäder på sistone.

Själv har jag naturligtvis kommit på en Iysande ide när det gäller hyresbostäder, särskilt i huvudstaden. Där lär det finnas över 8 000 lägenheter (somliga hävdar att de ä r dubbelt ner) som stå r tomma. Jag bara undra r varför inte stat oeh kommun slår sig samman oeh köper bort dem, startar ett "hyresverk" oeh låter de bostadsbehövande, som inte har råd att köpa eget , välla in i tomMån blir alltid glad när nen på ett verkligt visdomsman fångar i flykten någo t ord , kläekt i okänd hjärna: snä rtigt bevingat ord, som "Det värsta för en politiker ligge r som det brukar heta ä r att han inte kan hålla käf"i tiden ". Just när mao sitter ten retroaktivt ".

Eftersom dessa spalter inoeh begrundar alla de visdomsord (???) som fälls i te är avsedda för politiserandebatten kring skatter oeh de fAr det förslå med della bostäder t.ex . så raller ögo- djupt kända kärnspråk, som

PENSIONSFRÄGAN

Gratis hörapparater Tili skillnad från glasögon ögonflimmer. Då hörseln som var oeh e n måste betala blivit sämre oeh man plötsen halv förmögenhet för , är ligt får hjälp av en apparat hörapparater möjliga att upplever många det ovana skaffa helt kostnadsfritt. förstärkta Ijudet som störanGratis hörapparat har man de oeh ekande . " Det skrälkunnat fä redan under flere leT i huvudet", är en vanlig å r om man vänder sig tili replik då någo n som nyss rätta instanser. Batterierna fått hörapparat gett upp oeh tili hörapparaten får man lagt den i byrålådan. Där fortsättningsvis stä för själv. ligger tyvärr ga nska må nga apparater bara för att ägaDå man börjar höra illa är ren inte a npassat sig tili det skäl att vända sig tili dem. närmaste eentralsjukhus Ge inte upp för lätt , förmed öronspecialist för att sök istället komma med på prova ut en lämplig apparat. någon av KuulonhuoltoliitDet finns nämligen ett otal tos kurser. Fastän hö rappamodeller oeh det ä r svärt att raten inte längre behöver utan hjälp avgöra vilken kosta en någonting, sä ä r det som är lämpligast. Man har ändä synd att låta en så värredan länge kunnat plaeera defull form av samhällsstöd hörapparaten i glasögonsam la damm i något skåp skalmen oeh överhuvudtaget medan man själv blir alltmer har de på senare år blivit isolerad på gru nd av den dåmindre iögonenfallande. På liga hörseln . Adressen tili det området har vi kommit Kuulonhuoltoliitto är IIkkalå ngt från Fredrika Runevägen 4, 00400 He lsingfors, bergs välkända hörlur, som telefon 90-580 31. finns tili beskådande i RuneDet finns oekså affäre r bergs hem i Borgå. som säljer hörapparater, För dem som bor i södra men om man börjar där oeh Finland är det oekså möjligt köper en apparat, så får att vända sig tili Kuulon- man stå för fiolerna själv . huoltoliitto (Förbundet för ViII man ha sin appa rat hörselvård - fritt översatt) kostnadsfri så ä r det alltså oeh där fA apparaten utpro- eentralsj ukhusen e ile r Kuuvad. Kuulonhuoltoliitto an- lonhuoltoliitto man skall ordnar oekså kurser för att vända sig tili i första hand. anpassa sig tili oeh lära sig När männe vi skall få glasleva med hörapparaten . ögon på lika förmånligt sätt?

Nästan varje år har sådana Kostnadsfria - eiler åtminkurser även arrangerats på stone delvis ersatta - glassvenska. Det är nämligen in- ögon är näst efter ersatta te så lätt att bli vän med sin tandvårdskostnade r det Finhörapparat. Betydligt länare lands folk enligt nere gallupgår det att vänja sig vid nya undersökningar önskar sig glasögon , fastän man ibland mest av allt. i början får huvudvärk oeh Ebba Jakobsson

rummen .

Räknar man med att bostäder på 1-3 rum i medeltai skulle kosta en miljon mark så skulle ett anslag på 8 miljarder förslå tili att köpa bort hela klabbet. Oeh eftersom stat oeh kommun sällan oeh aldrig kräver att

För en tid se dan skrev jag om bröd oeh det har jag tänkt fortsätta med oekså denna gång. Socialstyrelsen i Sverige rekommenderade för något år sedan att man skulle äta 6-8 skivor bröd per dag. Det blev ett liv förstås, dels har brödet blivit dyrare, dels tyekte man att det blev på tok för myeket magfyllnad. Man frågade sig vad resten av maten skulle vara. Oeh så hette det att man blev tjoek av bröd.

Men så är det ju inte. En skiva bröd ger ungefär lika många kalorier som ett äpple. Det är ju brödets pälägg som göder, korv , ost oeh smör eiler annat fett.

Bröd är viktigt ur näringssynpunkt. Vi kan inte själva produeera vitaminer. Av de vitaminer som ingår i bröd är B-gruppens vattenlösliga.

De lagras inte i kroppen sam endel andra vitaminer.

Därför är det viktigt med daglig tilläng t.ex. genom bröd. B-vitaminer reglerar cellernas funktioner , nerver-

na stärks , inflammationer förhindras. Bl.a. trötthet , depression, dålig matlust oeh olika hudsjukdomar kan bero pä B-vitaminbrist. Ut

ett beviljat ans lag skall beta- fram över nyodlinge n. Eflas igen, så kunde de hålla tersom jag av födsel är hyrorna på skälig nivå . Ele- mörklagd begriper jag inte mentärt , min kåre Mattsson , varav denna rävröda miljöskulle Sherlock Holmström skada kom sig. A vsigkomha sagt. men var den utan spär av tvivel ; de enda spår jag har att gå efter.

Så sitter man oekså stundTrots att jag alltså är kalom oeh undrar hvi oeh hva- huggen löper dräneringen dan de manliga miljövårds- utan hinder. Tårar, snuvor aktivisterna nästan genom~ oeh snålvatten bara rinner gäende hör tili det brun- fö r att inte tala om hur det skäggyviga slaget. Men nu slUndom susar i Rlymen på har jag oekså fått klart för grund av örsprång. Jag undmej hvi oeh hvadan. De är rar just hur de brunskäggyju mot allt slag av avve rk - viga klarar av alla dessa flöning sä genom att låta skäg- den som det brukar f1öda ay get växa vilt oeh frodigt så i dessa senvintriga förkylidentiferar de sig liksom ningstider. med den skog som de inte ser för bara trän . Själv ä r jag, oeh har alltid varit , så Eftersnaeket som följde att säga kalhuggen i ansik- på de förnämliga oeh nyliga tet. Med undantag för en VM-spelen pä skidor synes kort period under kriget då annars gå ut på att antalet jag fiek för mej att plantera skidgrenar borde utökas. en s.k. snorbroms på över- Men också här står folket läppen . Men när jag märkte spörjande: Hvi oeh hvadan? att odlingen antog rödräve ns Oeh de får naturligtvis gratis färg - någon av räva rna bak tips av mej . (nför t.ex. skidörat var antagligen på rym- åkning bakåt, av naturliga men - så Iät jag avverk- skäl bara i klassisk stil. Men ningsmaskinen gå förödande man kunde ju tänka sig, ef-

tersom man av begripliga skäl måste stöta sig framåt (bakåt menar jag egentligen), en bakåtskidning med en stötande stav oeh en med två stötande. Där har vi då genast två nya grenar. Det ger fyra nya tävlingar eftersom oekså damer stundom kan vara nog så frånstötande. Karlar är det ju nästan för jämnan. Sagt för att undgå repressalier från feminint håll. Sedan kunde man ju oekså tänka sig baekhoppning uppåt. Med hjälp av kataspeeia lkonstruerade pultramper. Lätt som en plätt , min käre Mattsson.

Man har ju sett så många tillkrå nglade grenar inom särskilt simningen oeh gymnastiken så jag skulle inte förvåna mej det ringaste om något av mina här uppk as tade förslag (grönköpingska) skulle förverkligas. Bara någon tillräekligt galen idrottspamp nappar på mina krokar.

För övrigt anser jag att våren ä r på väg! haven det så skönt.

Hasse

Bröd ger kraft Lex. ploeka ut fibrerna . Näringens fibrer är delar av vegetabiliska produkter, grönsaker, frukter, spannmål, som människan inte kan smälta. Fibrerna är växternas stödvävnad. Fibrerna bildar en osmältbar massa i tarmarna. Om mängden fibrer

Leas

hörna

oss alltså äta bröd oeh helst av sammanmalet mjöl.

Du kan gärna läsa på förpaekningen vad brödet innehäller i näringsväg. 100 g bröd innehåller i medeltal: äggviteämnen 5,9 g, fett 1,1 g, kolhydrater 44 g, fiber 8,6 g, järn 2,1 mg, koppar 0,3 mg, magnesium 72 mg, mangan 1,9 mg, zink 2,3 mg. Alla dehär ämnena har sin intresse, men vi kan

bJir

större

pulär än tidigare. Jag har alltid varit road av att baka oeh kan berätta att jag försökte mig på att baka knäekebröd . Det blev faktiskt gott. Reeeptet lå ter sä här: 5 dl mjölk , 1 tsk salt , 50 g jäst , 1 liter grovt rågmjöl , 100 g matfett . ea 7 dl råg-

stimuleras

sikt. - Degen fAr inte vara

tjoektarmen att fungera regelbundet.

Man har på senare tid ansett att brist på fibrer i födan är orsak tili många vanliga sjukdomar i industrialiserade länder. ( dessa länder är näringens fiberhalt relativt låg oeh användningen av soeker, vitt m jöl oeh fett är riklig. Det avfall som bildas när säden skalas kallas kli.

Kliet finns med vid malningen av fullkornsprodukter.

Man kan köpa fiberpreparat på apotek, men en frisk person klarar sig med den fibermängd som finns i en nalUrligt balanserad konst.

Som en följd av att mängden bröd skulle öka, blev hemmabakningen mera po-

för hård oeh den skall helst jäsa två gånger. Av degen formas runda bollar som kavlas ut , helst med kruskavei, eiler naggas med gaffel.

De gräddas i 250· oeh torkas i eftervärme.

På Högvalla bakade vi kakor av surdeg, som vi kallade baskermössor. De kavlades tunt, togs ut med runt mått , fiek jäsa oeh när de gräddades pöste de upp som mössor. När de hade gräddats färdigt klipptes de upp längs kanten oeh fiek torka i ugnen . De var föregångare tili våra dagars sura skorpor oeh väldigt goda i smaken.

- Lyeka tili med bakningen .

Lea Andersson

Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56

VI MÖTS IGEN PÅ VNF!

Besökstid : Vardagar. utom lördagar kJ. 10-14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511-41177 Postgiro: 1203 95-8 ,,@I·IGN ""'HGN""'HGN""'HGN""'HGN""'H~""'HGN""'H®»

~

~ ~

EN ROS

~ tili Postv.erket viii redak2. tlOne n for God Tld over~ räeka som TACK för god ~ serviee. ~ .Den 8 februari post1: starnplades en krysslos~ ning i Helsingfors 40 .

Adressen var God Tid , redaktionen. Ingenting annat.

Tre dagar - säger oeh skriver tre dagar - senare kom brevet tili förbundets kansli på Indiagatan.

Det om något är värt ett stort TACK oeh en symbolisk ROS .

Redaktionen

&

Nu är tiden inne för att anmäla sig tili årets två pensionärskurset i samråd med Svenska Pensionärsförbundet. Vi erbjuder Olg: Den traditionelIa majkursen som I år går av stapeln den 22-26 maj. Kursen har konst och skapande verksamhel som lema och anmälningstiden utgår den 25 april.

Den andra penslonärsveckan den 21-25 augusli som behandlar !ema! "Ensamhet och gemenskap". Anmälningar rÖte den 14 juli.

Tili båda kurserna hör föreläsningat, grupparbeten, senlordans och utflykter.

~

VÄLKOMMEN MED TILL POLEN!

~

Vi

~ .~ ~

~

& :;: ~

"®H_'"'@H_'"'@H_"®H_"®H_'"'@H _ _ _ "®H_

VNFs verkligt slora händelse blir i år kursen "Möte med Polen" . bö~ar

med en introduktionskurs den 26- 28 maj och fortsllner

sedan i Polen den 22 .9 tili den 3.10. Kursen är ett enastående tillfälle an få lära sig mara om POlens geografi, historia och samhäl1soch kulturförhål1anden, att få träffa polska pensionärer, att få besöka Gdansk och Warszawa och framför al1l an få uppleva något verkligt spännande och givande i trevligt sällskap. Vi samarbetar med den polska folkhögskolan "Kaszubski Universytet Ludowy" som erbJuder ett mycket gott program - tili ett lockande pris. Anmäl 01g tili förkursen inom april och tili kursen i Polen före 15 augusti.

Begär tilläggsinformation om dessa och andra kurser från Västra Nylands folkhögskola, S!randpromenaden 1. 10300 Karis. Telefon

911-33144 eiler 326 88.

15 MATSTÄLLEN Rrslaurang

KLl KVARTETT Öpp,,: Fr-Io kl. 11.00-01.00 yard . 0 sö klo 11.00-18.00 Vardagar. 3 räller all välja mel!an. lOrdagar o. söncfagar lunch tili rör· månliga priser.

Dans rredag- 0. lördagkvällar.

1 cenlrum av Kimilo T.1. 925-t500

Hel- och halvpension

~" ..~~ itgtrby <&il1e 1.

Itl{j.

1662

-'~~'!ISA . LO",St-

God mat I hlstorlsk mlljö. Öppet alla dagar SmedsgrAnd 4, lovisa

Tel. (915) 531 529

Vicehäradshövding

God met Aven 'Or atOrre grupper

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

FORELLEN Korpo

I BESTÄLLNINGSBUSSAR : I HANGÖ TRAFIK Bussbeslållnlngar

Tel 911·81004

KARIS . Köpmansgatan 4

Tel. 30161

Lönnrotsg. 32 A 00180 Helsingfors tel. 90-603 909

cafe~ Tel. 926-31202 Öppe' alla dagar

OPTIKER

Advokatbyrå

'el. 925-71 46

BROMANS OPTIK Kungsg. 8, EKENÄS Tel. 911-629 49

annonsörer

Juristbyrå GULD - UR -

O. LINDELL Auto-Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961 -152 495

Ab Tidstrands Linjebiltralik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Tel. 915-531 865 Beställningsbussar.

Oy T. Ekman Ab Cirkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961-112 048

BESTÄLlNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 171042

FORTSÄ TTNING ••••••

~

QPT'K

FÄLTMARSCH

Vätkomna gamla och nya kunder!

EKENAS, Kungsgalan 11

tel 11 523

oesl Fn lelelonrådglvnII''Ig Tel. 889 759.

Byrån sköter alla Juridlska ärenden, även Ina rattagångar och försäknngamas ränsskyddsätenden,

f2'- KYRKSLArr ~~., OfTflK

Storgi1rdsgatan 2. PARGAS

Tel. 88 97 59 Hem . 88 n 18

' ~ '-'" HSB.s hus vld torget

•

'el. 2981927

SVENSKA PENSIONÄRSFtlRBUNOETS tlSTERBOTINISKA OISTRIKT

Engström ••••••••••• från sido 1 den grå massan . De so m var tjänstefolk och kom i kontakt med si tt herrskap, sa tt sa nno likt om kvällarna och skvallrade om deras onda lustar och Ijusskygga affärer. Ure i bondslugorna fick man nöja sig med a tt berätta spökhistorier, tills man vid mark naderna eile r av kringresande handelsmän fick höra rykten. (Örontassla re hade goda tid er.) De motsva-

UPPlEV VAREN I MEllANEUROPA

Ombuds man lör Osterballen: Else-Maj Johnson Levonsg 14 65200 VASA 20. Telelon : 961-11 9410 Vänhgen nng helst kl. 9-11 Dlstrlklets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307 . Vasa Sparbank 104003962-6

BUSSRESA TILL TULPANERNAS HOLLANO - 26.4- 6.5.89 - lvaspråklg reselednlng halvpenslon - besök bl.a. 1111 Haag, Amsterdam, RoHerdam , Hamburg, Rembrandl museel, porsllnsstaden OelH - prlset fr . 3.940,-

rade massmedierna. (nte bara

SJU DAGARS RUNDRESA I DET GRÖNA IRLAND

forskning

Give tvis syssla r Nils Göran E ngström också med a nnat ä n forskning under sin pensionärstillvaro.

R esor h a r alltid hö rt tili familjens

-

stora intresse och eftersom en dotter numra är bosatt i Frankrike styrs kosa n ofta tili den delen av Europa.

Resultatet av resorn a prese nterar han ofta i form av fö red rag ute i svenskfinland.

Eftersom ha n ä r utbildad lä ra re sysslade han länge Nils Göran Engström i IIemmet i Helsingfors. Fotot med informarionen för den ovanjör visar Svea ocll Nils Göran på brö/lopsresqn yrkesgruppen. Frå n 1945 1939_ fram tili 1970 fungerade han som redaktör för Tidskrift hans kristna tro geno msyrar Nummer 3 ay för folkskolan, som blev hela hans liv . H an har själv Skolnytt och numera he te r i någo t sa mmanh a ng dekla-

Läraren .

rerat att den kristna tron är

- Det var också e li intressant arbete, säge r han och bläddrar i någ ra av å rgå ngarna so m finn s inbundna i hans bokh ylla. J ag gjorde ofta layouten und e r mina reso r med tåg mellan hemmet i Köklak s oc h a rbete t på radion .

- Ledarna skrev jag i Sibeliusparken .

grunden, fundamentet som hela Ii vet vilar på. H a n ä r också de n som hö r tili " trotjänarna' i radion som talare vid morgo n- och aftonanda kter. D e n första höll han 1940. I april i Ar ska ha n undant agsvis hålla e n direktsä nd mo rgo na nd akt.

Vi är på yäg

mot samma må) Kristliga lärare 1938 bildades Kristliga lärarförbundet som a lltså senas te å r fyllde 50 å r. Fö rfattaren tili Festskrift oc h histo rik för fö rbunde t he ter givetvis Nils Göran Engström. I sitt förord tili skriften framhåller han a tt det varil svårt a tt upprällhålla dista ns tili materialet eftersom han själv varit med o m all skapa det.

Ali Nils Göran Engström varit aktiv inom just det förbundet är en självklarhet.

'-_--=A.::d::cv:.:o"'k.::at:.:b"y:.:rå:.:ec..r_ _1 I

i Väslanfjärd

VÄLKOMNA!

...'~

Gynna

REGINAS MAT & KAFFE

- Vi vet a lla all vi har e li mäl mot vilket vi gå r och vi ve t också riktningen, säge r Nils Göran Engströ m . På

utkommer den 16 maj 1989_ Bidrag och material tili numret bör vara re· daktionen lilIhanda SENAST den 2 maj 1989 under adress:

avresa 1.6.89 många Intressanla besök Ivåspråklg reselednlng prlset 3990,-, Inkl. returflyget tili DubIIn, halvpenslon, Inlrädesavglher

22.4.

1314.5.

20.5.

Sara Hildens museum I Tammerfors och Gösta Serlachius museum I Mänttä, 280,Tukkijoella , Tampereen työväen leatterl , 290,Kuningas Lear, Tampereen Työväen Teatteri, 290,Täällä Pohjantähden alla. Lahden kaupungInteatterl,380,Inkl. övemaHnlng på Soclelelshusell Lahlls Lemln särä, 260,Inkl. besök 1111 presldenl Svlnhufvuds hem och Särä-mlddag.

Redaklionen för God Tid, Centralgatan 87 D , 10300 Karis .

Manuskript, som inte beställts ay redaktionen,

returneras icke.

samma väg mot samma mäl.

Du pensionär!

BIi Du med Dig sjätvl Kom på vår pensionärskurs.

"Det nya åldrandet" 22- 25.5 FöreJäsningar, diskussioner, grupparbeten, praktiska övningar i olika hantverk och trevlig samvaro.

Kursavgift: 375 mk (inklusive kost o. logi): lör hemmaboende. 200 mk.

Du kan få bidrag genom Din pensionärsförening.

Anmälning senast 5.5.89 tili skolan, tel. 968-450 17.

,.

Har Du ont i musklerna. värker Dina lemmar?

•

Moviflex® gel fenylefr in. glykols alicy lat mucopolysackaridpolysulfat . isopropanol är en ny reg istrerad medicin. en salva som snabbt lindrar smärta. inflammation och svullnad. vilk a b L a . kan orsakas av reuma. anstr5ngn ing. muskelspänning . drag. vrickning och försträckning .

Fördelen av salvabehandlinq: Skadan behandlas 10· kalt med n iva d irekt p5 sm1irtande stället.

SalV8n verkar snabbt. och 8ndra delar av kroppen besparas "onödig" medicinering .

De aktiva iimnena i Movif lex :

Runebergsgala 40 00260 Helsingfors

Tel. 90-49 60 66

Mucopolysackarid. som liknar heparin . är ocksJ en länge känd. infhlmmationshämmande . blod- och Iymf· cirkulatlonsbef,.ämjande substans.

Fl!!nylefrin har en snabb och e,·känd svullnadsminskan de tffekt.

SVENSKA ÖSTERBOTTENS FOLKAKADEMI 64220 mEAMAAK

Efftkten av dessa tre läkemedels sam verkan har kunnat bevisas I studier.

Dosering och övrig8 anvisningar i paeksedeln!

Förpackningar och priser :

Pensionärskurs den 25-29 augusti Te.t och foto: Gurli Nurmi

KRONOBY FOLKHÖGSKOLA

Clvkolsalicvl at iir en redan länge använd allmänt känd värkmedicin.

vår väg tili målet passerar vi o lika kontrollpunkter. Väge n mellan dem kan bli olika lång . Men vi ä r alla på

~~ ~~

~~

Traditionsenlig trevlig pensionärskurs ordnas också i år.

Föreläsningar, aktivitetsgrupper, utfärder. Skolans lärare och gäster garanterar trivseln.

Anmälan och närmare information SÖFF, tel. 962-564 41 .

50 9 100 9

Receptfri medicin frän apoteket!

29.54 50.03

, 'd~

'U'[!j

. . ""-~".'" fgJ

297 )öste kryss 1 musikkassett i pris: Birgit Las s fol k , Nämpnäs , Lenah Nymalm , Grankulla , Karin Klingstedt , Ekenäs, Ruth N um mel i n , nen .

Hasse har denhär gången Helsingfors, Karin Norrvarit speciellt finurlig när bo , Pörtom .

Vi gratulerar vinnarna. han fått in nattyxne som lösLösningama tili kryss ning på nyckelordet orkide.

Men alla har klarat av gå- nummer 2 ska vara redaktan . Att det fortfarande tionen tillhanda senast den 2 finns isbjömar är svårt att maj 1989. Märk kuvertet lro efter denhär varma vin~ "Kryss 2". Nästa nummer , tem me n de finns åtminsto- d.v.s. nummer 3 av God ne på bild. 1 kryss nummer 1 Tid , kommer ut den 16 maj .

Och i det numret ska vi beviII säga .

Bland de insända lösning- rätta om Jakobstad - plats arna gynnade fru Fortuna för årets sommardag.

Tili dess - Trevlig kryssdenhär gången följande fem personer som får varsin lösarvå r!

Krysset i God tid nummer löstes av 297 personer. Ännu sista dagen kom ett tiotal lösningar tili redaktio-

l.

PM - inför vårmötet Kallelse i God Tid 1/897.2.89.

Skriftlig kallelse utsänd 9.3.89.

Tid och plats 29 .3.89 kJ. 14 .00 i FUllmäktigegården i Esbo .

Kaffe och fullmaktsgranskning frän kJ. 13.00.

Stadens hälsning kJ. 13.30.

Film kJ. 13.40.

Vårmöte kJ. 14.00.

Fråge timme.

Buss tili matstället ca kJ. 16.00.

Smörgås med gratinerat kött pä Hotel Arctia Espoo.

Pris mk 50,-.

Jerker Nyberg verksamhetsledare

I

Bland de senast den 2 maj 1989 Insända lösnlngarna utlottas fem muslkkassetter. Lösnlngarna sänds under adress God Tld, Centralgatan 87 0, 10300 Karls.

Märk kuvertet med "Kryss 2".

Namn ............................................................................................................................... .

Adress ............................................................................................................................. .