God Tid 3/1989 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

.od

Läs mera om Jakobstad på uppslaget. Argång 17 - Nr 3 16 maj 1989

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN

Jakobstad på Guldkusten välkomnar tilI sommardag

JAKOBSTAD STAD HÄLSAR PENSIONÄRERNA VÄLKOMNA TILL SOMMARDAGEN Iisk ort på den österbottniska guldkusten - en benämning

under

vilken

mao

marknadsfö r kom munerna Larsmo, Kronoby , Pedersöre, Oravais och Nykarleby samt Jakobstad . Och Jakobstad har fog för benämningen eftersom Fäboda guldgula sandstrand finns inom stadens hank och stör. En sandstrand som inte är så vanlig i den delen av landet - Kalajoki finns men ligger en bra bit norröver. Stade n Jakobstad grundades eiler fick stadsrättigheter 1652, grundare är Ebba Brahe, änka efter Jacob de la Gardie, därav namne t. Och den som beviljade stadsrättighetema var givet-

Visst ska vi rymmas /öre/aller Hasse Åkerblom t. v. oell Markus Karlsson t.II. all /örsäkra /ör den kvartell inom M-klubben i Jakobstad som IIar IwvudallSvaret /ör all Svenska pensionärs/örbundets storsamling Sommardagen 1989 kan genom/öras. RUllar Lindahl, Anita Östmall, Waldemar Röm,ing oell AlIlla Åminlle/öre/aller övertygade. Den 14 juni detta år invaderar minst 1.500 finlandssvenska pensionärer Jakobstad. Men den invasionen blir en fredlig sådan får man hoppas. Kanske någon jeppisbo och kokkolabo kommer ihop sig men det är bara i all vänskaplighet. - Gnabbet mellan städerna Jakobstad och Karleby är bara vänskapligt gnabb goda grannar emellan säger åtminstone biträdande stadsdirektören i Jakobs tad Bror H agström. Att han råkar vara kokkolabo kanske förklarar uttalandet.

Jakobstad tar emellertid emot Svenska pensionärsförbundets sommardag med öppna armar. Åtminstone om man får döma efter de samtai GT:s redaktör har haft med fo lk i staden och med den kvartett inom arrangörsföreningen M-klubben som bär huvudansvaret för sommardagens arrangemango - Visst är vi lite skakis, intygar M-klubbens ordförande Anita Östman . Men med allas hjälp ska det gå bra . Vi hade inte kunnat tänka oss att ta emot en sä-

PEDERSÖRE KOMMUN hälsar de finlandssvenska pensionärerna.

här star skara sam sommar-

dagen medför om inte Kristallen-ishallen blivit färdig, intyga r Waldemar Rönning 440 medlemmar M-klubben i Jakobstad, om vilken God Tid :s läsare kunde läsa ingående i nummer 4 senaste höst, har i dag 440 medlemmar. Och har nu alltsä en ny Qrdförande i Anita Östman . Sekreterare är Anna Åminne och med i styrelsen är Waldemar Rönning och Runar Linddahl. Sedan någon tid har föreningen fätt ett eget kansli i allaktivitetshuset i staden . Kansliet är bernannat varje torsdag mellan kl. 10 och 12. Allt förefaller bäddat för ytterligare en Iyckad sommardag för Svenska pensionärsförbundets medlemmar. Inkvarteringsfrågorna har en av de lokala resebyråerna - Tourella - haft hand om . Stadens hotell och också

plats i detta nummer. Men vi kan berätta aU det finns 720 sittplatser i Pedersöre kyrka där en samling kommer att ske före huvudfesten . Och i Kristallen blir ingen utan siuplats. Jakobstad som stad är inte någon ungdom men är en dynamisk och samtidigt idyl-

den. Tobaksmuseet i staden är värt ett besök .

Samskolan med trädgården En annan symbol för staden är den foma svenska samskolans hus med sin skolpark som är enastående vis drottning Kristina . Jakobstad har mycket att på dehär breddgraderna. vara stolt över, Johan Ludvig Runeberg föddes här Skatan Något av foma tider kan 1804 och inledde sin skolgång för Westmansmor vars man uppleva vid en promestuga fortfarande bevaras. nad på Skatan - det gamla Runebergs sommarstuga trähusområdet som staden pietetsfullt försöker bevara i finns Iikaså kvar. ursprungligt skick. Här huStadens symbol kar sig idylliska små trähus Något av en symbol för vid sidan av gatan och man staden har under senare tid nästan väntar sig att möta blivit kloekan på Streng- Johan Ludvig och hans bergs tobaksfabrik. En indu- Fredrika ute på en promestri som grundades 1762 och nad. Trots att de ju tillden näst äldsta ännu funge- bringade sitt liv på en helt rade tobaksfabriken i värl- annan art.

grannkommunernas kommer säkert att bemannas av svenska pen sionärerna nat-

ten före och kanske också efter sommardagen. Programmet under sommardagen ingår på annan

Skatan IIeter den gamla stadsdelen i Jakobstad. En stadsdel som i dag är mycket populär.

Svensk-Finland försäkrar

Vart blåser vinden?

entralförbundet för de gamlas väl anordnade

semina-

rium i samband med en kryssning tili Stockholm i april. Svenska Pe nsionärsförbundet hade förmånen att fä deltaga med två representanter och det visade sig vara mycket läro rikt. Kryssning låter ju som en nöjesresa och tre vligt var det naturligtvis, men nag var dagarna upptagna av arbete, föredrag, diskussioner och information om åldringsvä rden i Stockholm . Vid sådana här tillfällen dyker det oftast upp nägo t he lt ny tt som man inte förut hört om . Har någo n av det här bladets läsa re tidigare hört om STIL-projektet? Det hade inte jag. STI L, det står för "Stockholmskooperative t för independent living" och det är en internatione ll medborgarrörelse för människor med funktionshinder. Denna rörelse arbetar i USA , Kanada, Japa na, Nicaragua , England och Sverige. De som berörs av den ä r yngre rörelsehämmade men ocksä äldre i myc ket däligt skick. Vad är det då som behövs. Samhället har ju ställt upp med hjälp av ganska omfattande slag. Dessa ha ndikappade kan ju , om de inte vå rdas på någon ansta lt få hjälp med sj ukvård , hemservice , färdtjänst o. dyl. Trots detta känner de sig diskriminerade . Jo , säger STIL organisationen, samhäller ger inte sjä lvrespekt. Dessa personer är objekt utan möjlighet att själva få bestämma hur de viII ha det och när de kan få hjälpe n. Det är förnedrande att bara sitta och vä nta på att assistenten behagar komma , att känna sig som ett omyndigt barn. amhällets attityd har blivit sådan , man har inte rätt att säga ifrån . Här är de t som det nya kommer in i bilden . STIL-kooperativet ordnar det så att den hjälpbehöva nde sjä lv ska ll kunna annonsera efte r, intervjua och anställa sin personliga assistent , själv kunna bestämma hur och när arbe tet skall utföras . Hanlhon har blivit arbetsgivare , inte en ynklig

hjälpmottagare . LAter det hä r fö r blåögt? Vem betalar för det hela? Faktum är att det hela fungerar på många håll och det är sam hä lle t som betalar , naturligtvis inom vissa gränser. Det måste vara skönt för den som myndigförklarats och själv kan fatta beslut.

JERK€R har ordet Ha r nägot gått snett. när

astän man har svårt att lro på att della är möjligt så lär det ju på en hei del orter stämma. Ä r det möjligt också hos oss. Ja . faktiskt har socialstyre lsen uppmanat ko mmunerna att frivilligt gå in för en sådan här verksamhet, taket i ekonomiskt hänseende lär vara 2300 Mk/mån. Det finns kommuner där ve rksamheten tagit form, t.ex . Jakobstad , Närpes och Lovisa. I Helsingfors förverkligades detta från början av 1987 i de östra stadsdelarna och seda n spreds det tili he la staden. Har vi då a lls något att klaga på? Tyvärr brukar det ofta leda tili bakslag , när ekonomin är med i spe let. Numera har en viss behovsprövning satts in , man undersöker om det finns penga r på banken , om den sökande har aktier O.S.V. Början är dock gjord och säkert blir det väl lättare att arbeta vidare pä denna linje när man väl fått erfarenhet.

ckså på andra häll ka n man börja räk na med framsteg. Barnfamiljerna har ju fått igenom en hei del, t.ex . rättigheten för den ena fö räldern att stanna hemma när barnet är sjukt. Är det någon skillnad på vård av barn eiler e n hjälplös gammal förälder. Nu börjar man lämna in motioner tili SFP:s partidag om att påve rka för ledighet när en sådan plötsligt måste ha någo n hos sig. Vi få r ta tili det klassiska exemplet om Kartago , som skulle förstöras , och sedan leva i hoppet om bättre tider.

Sverige verkade i bö rjan av 1800-talet en mångsidig person , kemist, lärare , poet , tidnings ma n som he tte H .B. Palmae r. Han sade: " Förakta inte tidningarna. En papperslapp uppkastad i lufte n visar vart vinden blåser" . Det här kan kanske jämföras med pappe rslapparna , kanske det nu visar sig vart vinden blåser. Siv Tunzelman v, Adlerflug

man ser man och kvinna

som ett motsatsförh åll ande . styrelseleda mot. Om förD en fråga n stä llde jag mig e ninga rna föredrar maskulie fte r senaste styrelsemöte. ner . finn s ri sken att inte en när " he rrklubbe n" fördes på enda kvinna blir invald . taI. Med hänsyn tili den övervälDet är fräga om AU :s digande majoriteten kvinsammansättning fyra norna har inom pensionärsmedlemmar . 4 herrar. + rörelscn. borde de matemasjälvskrive n ordförande tiskt besätta de nesta platförbunde ts styre lseordföran- se rna i styrelsen. Så är inte de. Gud-ske lov - en kvin- fa llel. I dag består SPF:s styna. De n oväntade reaktio- relse av 16 medlemrnar. Av nen gay uppslaget tili denna dessa ä r 5 damer och II he ruppsa ts inom ramen [ör Jer-

rar.

kers ruta. av chefredaktören omdöpt tili "Jerker har ordet". Kan man förvänta sig vettiga beslut av e tt AU .

I förbundets 70 föreningar finns 32 kvinnliga ordförande och 38 manliga . Märkligl. Ka nske hertigen har rätt . nä r han i Verdis opera Rigoletto . sjunger: "Ack som ett fjun så lätt är varje kvinna" Sträva ndena att åt kvinnorna skapa en med männen jämbö rdi g, rättslig. ekonomisk och social stä llning ä r kvinnorörelsens uppgifl. AIIt sedan Fredrika Bremer på 1850-tale t väck te debatt om kvinnosaksfrågo r, har kvinnorna gjort nya erövringar. Några årt al attlägga på minnet : 1858 blev den ogi fta kvinnan myndig vid 25 års å lde r. 1884 vid 21 år 1862 fick kvinnorna kommu-

som har en sådan samman-

sättning? Frågeställaren var naturligtvis en kvinna och i korus ställde någ ra emanciperade upp . Jag började fundera . Varför , vad , vem ?

En ligt ett uppslagsverk , som jag anlitar, är kvinnan "en vuxen m änniska av hon-

kön " " . Ho n ä r full av "ömhet , vekhet , nyckfullhet , briste r i konsekvens och 10gik ; hon ä r he lt igenom en kvinna". Naturligtvis kan man ana sig tili , att de n som fällt detta påstående är en man.

Att kvinnan skulle vara s kapt av mannens revbe n . är

Vår

lika dumt som Paulus' ord i I Kor. 14:34. " Kvinnan tige i församlingen". Att dä remOl kräva jämnställdhet me llan kö nen ba ra för (kvinno)-sake ns skull e ile r att ta la om diskriminerin g, är nog att ta tili i överkant. Det ä r lika dumt, som den geografiska fördelningen av styrelseplatserna . Tyvärr måste vi följa stadgarna vid va i av perso ne r tili styrelsen , två frän varje region . Av vilket kön dessa personer ska ll vara, e ile r om de skall vara rödhåriga e iler blåögda. stadgas inte . Leve friheten så långl. Det är före ninga r-

sommar höst

Soi , värm e, skir försom-

margrönska. Vad kan man mera önska? Naturen slösar just nu med ett övertlöd av färge r och dofter. Och det som händer i naturens vä rld fyller oss med glädje och med förväntningar inför framtiden . Vad a llt hoppas vi inte få uppleva under den sommar som Iigger framför oss. Me n samtidigt vet vi att möjligheten tili djup besvikelse också ligger på lur. Kanske sommaren inte blir det vi hade tänkt och hoppats. Regn , kyla e iler sjukdom kan grusa alla våra förboppningar. Och när hösten kommer är bitterhet och besvikelse det enda vi fick ut

en finländsk sommar. Lycka och motgång växlar som soi och regn . De Ijusa och varma veckorna är sist och 5lut-

Iigen ganska få . Så ä r också i mä nniskåns liv . oss därför ha realistiska väntningar både ifräga

det Låt förom

sommaren och Iivet.

Låt oss framförallt inte glöm ma att sommaren inte är he la åre t. Livets middagshöjd avgö r inte hur vårt liv slutligen skall vä rderas. Nej, hela Iive t kan bli rikt och me ningsfullt. Här gäller verkligen ordspråket : Var årstid ha r sin trevnad. Aposte in Paulus understryke r att den tid av vårt liv som vi just nu upplever är den all ra viktigaste . Han säger: Se , av sommaren. nu ä r den välbehagliga tiMe n är inte dethär att se den, nu är frälsningens dag. allt i svart? Bör vi inte just Också höste n har sin nu glädja oss över a llt det charm och sina möjligheter. spirande liv sam naturen Höstdagarna är korta men bjuder oss? Visst får vi göra klara. Naturen vittnar om det ! Men det utesluter inte mognad och skörd . . . Mänatt vi realistiskt räknar med niskan kan se bakåt. Man att sommaren kan bli annOf- kan utvärdera livet , se vad lunda än det vi tänkt och det gay och inte gay . Man är hoppats. tacksam för varje solskens1bland tillämpar vi årsti- dag och ställer inte längre dernas växlingar på männi- o realistiska förväntningar. skans liv som helhet. 1 ung- Biskop Nils Bolander säger dome ns värtider drömmer vi några tänkvärda ord om Ijusa framtidsdrömmar om sommar och höst: Iycka och framgång . Men vi Sommaren har jag trots gör klokt i att realistiskt räk- allt na med att människolivet i aldrig riktigt litat på . allmänhet ä r lika omväxSå översvallande och inlande och oberäkneligt som ställsam

manhang , i evighetsperspektiv . Då grips man inte av panik , trots 3tt sommarcn är

Kurt Cederberg kyrkoherde i Pedersöre församling sedan 1,1.1984. Tidigare verksam bl.a. som lärare vid Lärkkulla-stiftelsens folkhögskola , präst i Karis församling och rektor vid Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby. Foto: Thomas KUlli/JT med sitt solsmicker sitt blomsterfjäsk . .

Sommaren är självupptagen som en skönhetsd rottning. Speglar sig dagen i ända i alla blanka vatten och ler mot sin egen bild .

Tacka vet jag e n snål, kort dag i nove mber avklädd in på bara kroppen med så genomskådande klara ögon, Fåmäld och låg mä ld ... Det är nägot att hå lla i hand när man skall tili a tt dö . Jag tror vi gör klokt i a tt se hela värt liv i sitt rä tta sammanhang, i Guds sam-

nas sak att inom regionen utse vem man viII ut se som

förbi . D ä blir hösten e n mognadens och förberedelsernas tid . En förväntningarnas tid inför det som Gud har ställt i ordning å t dem som älska r honom , åt dem som tror på Jesus Kristus. Då kan man med racksamhet se bakå t på det som livet gay. Med glädje kan man ta vara på nuet , på varje glädjeämne , hur litet det än ka n tyckas. Med förväntan kan man se framåt. Förbereda sig för den stora finalen , glädjefesten hemma hos Gud. Och pä vandringen genom höstliga landskap sjunger vi : Genom de fagra riken på jorden går vi tili Paradis med sång! Kurt Cederberg, Pedersöre

nai rösträtt

1870 rätt a tt avlägga studentexamen .

Genom ä kte nskapslagen infö rdes full likställdhet mellan makar. I dag är kvinna n utestängd e ndast frän biskopsämbetet och bere ds int e möj lighet tili militärtjänst. A and ra sidan kan mä nnen inte föda ba rn . An så länge . Leve kvinnan och he nnes naturliga höghe t med slutsatse n att : " först åndets ordning i vä rIde n måste upprättas på detta sätt : nature n , snille n , kvinnor, karlar. djuren",

Jerker

MALAX LlMPAN Ab Gnmd.t UM:N!I . Tel 961-651 301

Utgivare : Svenska Pe nsionärsförbundet r.f. Ansva rig ut givare och chefredaktör

GurU Nurmi Redaktionens ad ress:

Centralg. 87 D 10300 Karis tel. 91 1-362 80 ISSN 0359-8969 Ekenb Trycken Ab Ekenb 1989

Den osynliga verkligheten En artikel av författaren Sven-Erik Klinkmann under rubriken Den osynliga verkligheten, ingick i Vasabladet den 24 mars. I artikeln, som väl bör ses som eli allvarligt budskap tili samhälle och omvärld, är enligt texten omsorgen om pensionärerna

pAtaglig. Våra pensionärers livsstil, deras intressen och

kyrkans traditionella åtaganden pAtalas. Åtaganden, som för kyrkans del måste ökas och växa , inte minst med

hänsyn tili vår tids människomaterial och Iivsmönster.

Här åskAdliggjort av hr. Kliokmann: Det finns bla nd dagens medelålders människor i välfärdsfi nland (också välfärdssvenskfinland) en trötthet och en leda över e n livsstil som markerar sig allt starkare i form av ytlighet , billighet, banalitet och iso leringo Denna verkJighet , där

människan förvandlas tili en "varg bland vargar" eiler (för att kanske närmast tala om pensionärerna i dagens samhälle som redan nu och än mer i fra mtiden förefaller att vara en nyckelgrupp i vå rt samhälle) slak tboskap på väg tili ändstationen, under mellantide n rekreerande sig med allskö ns ihåligheter typ konsumism, bingospel, semester i Spanien och Iiknande, allt för att håll a den existentiella ångesten borta , bedövad och "oskadliggjord". Riktig bild? Är nu detta den riktiga bilden av våra pensionä re r och av vår pensionärsrörelse. Som a ktivt arbe tande och som medlem i denna rörelse sedan 14 år tillbaka anser jag mig behöva gå i svaromål. Sedan 1972 när den svenska pensionärsorganisa-

tionen bildades, har rörelsen genom sitt fältarbete och sin aktivitet, vuxit sig in i vårt

samhällsliv . Programmet , utformat för oss äldre, har prioriterat friheten , Iivsvil-

med församlingsarbetarnas ,

bäres av pensionärerna i ge-

prästernas medverkan. Jag emottog själv ordförandebe· fattningen i Svenska Pensionärsförbundet på villkor som jag framl ade, att verksamhetsprogrammet utformas så att , så långt möjligt alla medlemmars intressen på olika nivåe r blir tillgodosedda , en inställning som förbundets ledning även i dag arbetar efter. En starka· re anknytning tili församlingsarbetet , hela den problematik som Klinkmann radar fram har efter fram ställ-

men har förmedlats av deras föräldrar , ofta med en stadigt förankrad trosgrund.

12 april

B äde vintern. influensan och påsken har passerat ,

men våre n är kvar. Också om vi ha r haft eiler trott oss ha haft vår genom hela vintern s1\ är nog den riktiga våre n kvar med alla ingredienser som hör tili denna årstid . Visst kan det ändå sägas att vå ren är, eiler har vari t tidigt i farten , tidigare än jag någonsin minns. Redan den 1 april kunde jag plocka in utslagna påskliljor , e n var tili mina tre karlar.

Influensan var besvärlig och angrep yngre och sta rkare krafter än min ringhet. Visst var det besvärligt med sex veckor i sängen , men att

ä ndå kunna Iigga hemma och få den hjälp jag behövde såg, och ser jag som en stor fö rmån. Då man är mycket sjuk orkar man va rke n med mat eiler sällskap, åtminstone i ringa del, och då kan det kännas bäst att vara e nsam. För mig är kronisk luftrörskata rr den svaga punkte n, så det finns nästan ingen möjlighet all komma

väntat så blir många bekymrade och hö r efter anledningen . Sj älv har jag inbillat mig all jag inte har någo t att skriva om som skulle va ra intressant , ändå mä jag veta

vilken glädje eli brev för med sig som jag kunnat vänta en lä ngre tid , och hur tråkigt det känns om det alls inte kommer.

hamna i sängen för längre Jag kan bli förvånad då eiler ko rta re tid . Ett o rdstäv säger all inga någon säger att vintern varit brev ä r goda brev, men om solfallig. Själv tycker jag

Ovanstående rubrik säger åt oss alla att de t finns pe rsoner som vi känner eiler

som vi låtits oss berättas Som uppträder just på det här sättel. Var och en av oss har sin egen individ ualistiska inställning tili Iivet och omgivningen och det är också markant betecknande för det sätt på vilket vi själva bemöter vå r nästa. Det existerar ju individer Som helt gömmer sig i sitt eget skal och är tili ylterhet

mina brev inte kommer sam

igenom en viOler utan att

Förl1it attjag finns tiU

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professor rädda för alt pä något vis vara tili förfång för andra. Det är just de människorna som kommer alt leva e tt liv utan yttre kontakter, dem vi van liga män och kvinnor tycker synd om.

När vi talar o m barnatro ,

den som här ifråga om pensionäre rna får gälla som "en osynlig verklighet" är denna e n Iivssyn och en tillgång sam vär pensio när kan bära

med sig - jag eiterar - När honlhan "snurrar runt

pä sin

fritid i supermarkete rna och bingohallarna" och - ve och fasa - även på ett dansgolv, där ungdomstidens begivenhete r kan få återupplivas. tvä rtom . Genom dörren tili sängkammare n kom solskenet och tecknade en ruta på väggen mittemot sängen, som blev större och va rade lä ngre efter hand som tide n led , och en tidig morgon började en mes sjunga i asken som står nära fönstret. Både det ena och det andra var sällskapligt och underbart och bidrog tili att skydda mig från att tycka synd om mig själv. Radion orkade jag iote

Brev från mitt havsbaod Tiden går med en märkJig fart. Den gör väl så då man ä r gammal och inte hinner med en bråkdel av allt man ville göra .

rernas livaktighe t och aktiviteter på olika områden avlastar mer än mången tro r samhällets och kommunersamhet, aktiviteter, artiklar nas vårdverksamhet , R eseoch refe rat , e n ve rksamhet verksamheten som ingår här som ger en helt annan bild föranleder e n fråga. Är det av våra svenska pensionärer fel att den under sin verkän den som för Sven-Erik samma tid för sin utkomst Klinkmann står som åtgär- hårt arbetande pensionären der för att "hålla den exi- äntligen får göra ve rklighet stentiella ångesten borta , av en , kanske under årtionbedövad och "oskadlig- den närd dröm - en resa tili Spanien? gjord". För oss som arbetat och sam fortsättningsvis arbetar Obunden rörelse Den svenska pensionärs- med pensionärsfrågor och rörelsen är både politiskt o rganisationsarbete står som och religiöst obunde n. Vi en "osynlig verklighet" rehar under årens lopp samar- spekten för individen - inbetat med både kyrkan och tresse, vilja och goda omdö· de frireligiösa samfunden. me som de mest vägande at· Ett samarbete som gott kan tributen i rörelsens fortsatta fortsätta. Me n i likhe t med program. Den o mfattning de f1 esta fria organisationer vår rörelse unde r sin rel. är fortsatt fältarbete med korta ve rksamhetstid erhålaktivi tet och utbyggnad av lit, visar att detta program behovet. Här står åldrings- kan engagera . Alfred Smeds vården och samhällets äldreomsorg för oss som angelägna engagemang. Pensionä-

Värt medlemsblad God gare verksamhetsår grund· Tid ger i varje nummer beligt diskuterats med kyrkans sked om förbu ndets och ledning. medlemsföreningarnas verk-

jan och de för en menings· full fritid förliggande möjligheterna . I dag , i de samman- Stadig trosgrund hang det tillvaratas och uppReligiosite ten , allvaret i levs av våra pen sionärer, le- våra pe nsionärers livsåskådvande begrepp. Vid semina- ning är i allmänhet , tack och rier och konferenser disku- lov, ingenting nyväckt eiler teras Iivsåskådningsfrågor nytillkommet, som särskilt med anknytning tili vår Iivs- behöver framhällas eiler unsituation och ofta vid pe n- derstrykas. Kärnan i vå r sio närsföreningars mö ten livsåskådning, den som i dag

Anni Blomqvist Simskäla den 1989. Kära Vänner !

ningar under rörelsens tidi-

ten är en inte nog uppskattad tyillgång, men den borde i sig känna a nsvar för hänsynstagande , att inte hänsy nslöst trampa på det som för många är heligt och en viktig del av livet. Kanhä nda var det rentav nödvändigt all ayathollan Khomeini mås te ryta tili som han gjorde för att så många som möj ligt skulle Iyssna. Och många Iyssnade , Iyssnade och s\og tillbaka . Tili och med Svenska Akamed. men genom (jdningar- demin i vårt grannland skalv na försökte jag litet föl ja i medkänsla för det fri a ormed vad som hände , men de det, för yttrandefriheten sto ra rubrike rna varslade som blivit någo t av en helig mest om händelser som ko. fordrar att man är vid hälsa Trots alla slag av friheter för att orka läsa. så kännetecknas vår tid av splittring och otrygghet , vilket kan ha sin grund i att vi Yttrandefriheten syns ha saknar ett andligt fäste , eiler blivit ett av vår tids främsta oförmåga att kunna söka budord , som ofta kommer och finna den frid och stillås tad splittringar och häftiga het som finns ofattbart nära diskussioner , och sam inte oss och för vilket det inte ens religionsfriheten blir fordras mycken tid att finna . skonad ifrån. Salman RushDe t har nu blivit vanligt die trampade hänsynslöst på att skylla på det som förr miljontals människors heliga kallades tidsandan, men va rkänslor genom sin bok Sata- je tid har haft sin tidsanda niska verser . med jäkt , mycke t bekymVisst är att yttrandefrihe- me r och stor möda för att

främmande aggressiv sinnesUndfallande egenskap Den undfallande egenska- stämning. Stundom slutar pen är naturligtvis nAgot så- eiler utm ynnar ett sådant dant som är medfött, ja kan- humör i fysiskt våld , vanske Iigger förborgat i våra lige n i e n boxningsomgång gener. Tä nk blott på den med i bästa fall näsblödning lugna och verkliga ensamma som följd och e n vinst för eleven i en skolklass, som den påhackade, som samtisynbart lever i sin egen vä rld digt får sitt självfö rtroende och håller sig på sidan om tillbaka och blir införlivad i "tuffa" kamraternas lekar och upp- klasskamraternas tåg. Det har tyvärr visat sig brödraskap. Men - det kan att en sådan gosse e ile r flie- tyvä rr - tili all Iycka mycka re nt av blir hånad av de ket, mycket sällan sluta vi Ida andra klasskamrate rna näja ! Om det går på tok för med följden att hon eiler hackkycklingen kan det i sin han blir de övri gas hack- tur urarta tili en förlängd depression . kyckling. När en vän blir ensam

Hackkyckling blir aggresiv Inte nog med det\a, hackkycklingen, som dagligen får utstå kamratern as spe och

dessutom blir utsatt för större eiler mindre våldshandlingar, växer småningom tili sig i en för individen helt

Huru ofta händer det inte nuförtiden att någo n eile r några av vA ra vänner eiler

bekanta förlorar sin följeslagare genom livet. Följde n blir ofta ett visst tillbakad ragande av den överlevande parten . Hon eiler han gräver

ner sig isin sorg och blir me r eiler mindre otillgänglig för den van liga bekantskapskretsen . 1 sådana fall är det vi sam överlevt sam mäste

klara bara det nödvändigaste behoven. Mitt i allt detta har vägen tili trygghe t i tillvaron funnits , genom

alt

förtrösta på en högre makts ledning. Då mitt eget Iiv var som mest fyllt av arbete och mö· da och det kom stunder då det kändes som omöjligt att se en väg ut ur bekymren fann jag en vidare väg genom att ta en bok och läsa några rader och om den möjligheten inte fanns så fanns det oågot i minnet som gay både hjälp och styrka . Det har också blivit eli mode att skylla det svåra i tiden på ky rkan och präste rna . Genom att peka på budskap och väg har också våra biskopar kommit i blåsväder. Vem viII bli tillrällavisad? Vem viii bli påmind om vägen då vi tror oss veta den bätlre själva , men så länge vi iDte vet vägen tili trygghet så har vi svårt att orka vidare, eiler att känna tacksamhet över de livets möjlighet sam är oss givna.

Med varma hälsningar Anni Blomqvist å ter förmå henne eiler honom åter inträda i "de levandes" skara. Vi bör min-

nas att sorg men också glädje hör tili det ve rkliga livet ,

taga kontakt på ett finkäns- utan dessa sinnesstämningar ligt sätt med änklingen eiler ä r det inget liv. änkan. Jag nämner dem med avsikt i de n här ord- Föreningar gör storverk ningen, emedan jag har I många sådana "förlåt alt märkt att det i allmän het är jag finns tili" sammanhang mannen som lämnar hustru kvar i livet.

si n

Ta hand om varann

De t är vår skyldighet att vackert taga hand om den som genom sorg av en nära anhö rig känner sig överfl ödig och på något sätt lämnad åt sitt öde blivit en enstöring som inte själv viII taga kontakt med vännerna i gänget eile r med anhöriga. Tag kontakt och minns var beredd att Iyss na och låt den sörjande få utgjuta sig en, ja kanske f1ere gånger för a tt

har givetvis pensionärsföreningarna gjort ett 510 rt 3r-

bete , inte enbart gjort , uta n gör allt fonfarande storverk för att hjälpa dessa individer. Men int e e nbart pensio-

närsföreningarna massa

andra

utan

sa mmanslut-

ningar har i sitt s.k . sociala tänkande bidragit tili att förena dessa enstöringar tillsammans med goda vä nner, 3 11 arbeta för fö reningens,

körens, gymnastikklu bbens och så vidare samlingens ideella strävanden .

av kurserna i administration Förbundets genom tide r-

munlIiga framställningskonst och Börje Backhunnit halvvägs. Fyra av sju holm s gedigna insikter i administrativa kurser har räreningskunskap framstå r hällits. som de mest Iysande lektioStarten skedde i He lsing- nerna. fors , där 8 av regione ns förFörbundsordförande ns ine ningar deltog. Sibbo-föreningen anslöt sig tili den här hopp som föreläsa re på gruppe n. Dessuto m fanns Finns, då två pro fes ione Ila någ ra förbundsrepresenta n- före läsa re hade insj uknat , ter på plats, tOlalt 19 delta- belönades med e n "morgare. Den andra kursen i gongåva" dage n efter från Esbo på Finns samlade 26 en av deltagarna . Så handla r deltaga re. Regionens samt- en gentleman. som förstå r liga klubbar och före ningar sig på hur en "fantas tisk " var på plats. i Vörå på kurs presta tio n skall belönas. nummer 3 och i Ytte rm ark i Ocksä jag hyse r aktning och Närpes på ku rs nummer 4 är fu ll av beundran fö r vår sågs 16 de ltaga re på vardera förbundsordföra nde. Pä nåkursen. Det betyder tota lt got säll var kurse n pä Finns, 196 kursdygn. den som tillt alade mig mest. Sent skall dock glömmas Programmet har varit " trivselaftonen" på SÖFF i genomgående lika, fastän rä- Yttermark . Fö rsta dage ns reläsarna varierat. Erik kunskaper omsattes i praktiLäckströms fascinerande ken allt meda n stockelde n na största skolningsdrive har

falnade och doften frå n ka ffepannan spred sig i rummeL

" Hur chips frä n Norrgårds" kunde bl i "en bra vits" ve t jag inte . me n det blev bara så . De som uppträdde som oförberedda talare klarade sin uppgift galant och de som skulle "skulpte ra tili " eli älskande par åkte dit i stä llet . allt medan skrattsalvorna ekade. så fönste rrutorna dallrade. Rektorernas agerande både i Vörå och Ytterma rk föll vä l ut. Torbjörns jovialiska jargong och Trygves känslomättade kommunikation gick tili hjä rtat. Pensionären,

sam

blev

"datas pecialist" på gamla dar . Rolf Stenbäck. tilldrog uppmärksa mhet när han lekande läll på någ ra minuter "troll ade fram" bå-

Arkadia pensionärer fyllde femton år Arkadia pensionårer r.r. i Helsingfors har fyllt femton år . Tonåringar brukar i allmänhet inte uppmärksammas med klang och jubelfester. Den femtonåriga arkadiafOreningen hade inte heller slagit på stort, men en liten påminnelse om rädelsedagen, som en etapp på vägen framåt , har mao ändå velat konfirmera.

Och dena skedde i Hotell högförnäma Presidenttis miljö vid Södra Jä rnvägsgatan. Där samlades en strid ström av föreningsmedle mmar , som ansåg det viktigt all fira högtidsdagen med en festmåltid i födelsebarnets tecken. Föreninges ordf. AnnMari U h r hälsade välkommen och gladde sig över att så många (160 medlemmar) velat va ra med och fira femtonåringen. Ordf. riktade sig speciellt tili de inbjudna gästerna, förbundso rdf. Siv Tunzelm a n von Adlerfl u g, förre ordf. Bertel Eki u n d samt tili systrarna May-Lis och Judith H o i m be rg, två av dem sam var aktivt med redan år 1974 då fö reningen grundades. Före ningens första ordf. May W ass var förhindrad att närvara . 1 sitt ahd ragande meddelade ordf. att Arkadia pensionärer nu är den största (440 medlemmar) av de tio svenskspråkiga Helsingforsfö re ningarna.

Arkadia Pensiollärers ordf. Anll-Mari Uhr: Tro det den som viII, mell av g/ass och safl blir också en pensiollär "'nt!o

form av skådespelaren , sånga ren Börje L a m p e n iu s och hans ackompan jatör Mika Siekkine n . De störtade in under kraftiga pensionä rsapplåde r. De ville, e nligt Börje Lampe nius, hälsa vå ren med Ijusa kosty-

målsenligt att grunda flera föreningar. Förbundsordf. Siv Tunzelma n von Adlerflug tackade fö r att hon fick komma med pä födelsedagskalaset. AlIt det vack ra, som hon vältaligt yttrade om Arkadia mer och wienermelodier . ln- Pensionäre r - den omfatte he ller bravurnumret - "1 tande verksamhete n och de mina kvarter" - glömdes. många förmågorna - kom Och ovatione rna uteblev naturligtvis som ett välbehöminsann inte. vigt erkännande speciellt för Vid e n förenings födelse- o rd f. men också för andra dagsfest ska det ocksä pre- som offrat tid och krafter för senteras historik , och för det gemensamma. den presentationen stod viDe n anspräkslösa födelseceord f. Birgit B äckströ m . dagsfesten var enligt mångas Det framgick bl.a. att de n utsago en lugn och trivsam första pensionärsföreningen samling, kanske en sporre gru ndades redan i slutet av för fortsatt arbete. Men har 6Q-talet me n i början av absol ut ingenting att göra FÖrrän själva festmåltiden 1970-talet blev trä ngseln så med : "Hurra va vi e bra". vidtog kom överraskningen i stor att man fann det ändaMartin Sandvik

Dell 10 - 12 april hölls eli admillistraliv kllrs i förblmdets regi på Fitms folk!tögskola iEsbo. Här eli leklionsbild. 1 della 1111 !tar fyra sådalla kllrser avverkats. kreterarna och ordförande- Medelå lde rn i He lsingfors ä r över 70 å r medan Norra Ösi deras framtida ve rksamhet. te rbotten kommer hack i hä l Deltagarna fick utta la sig med medel åldern 69 år och om de n idea liska ordfö ran- 9 månader. I me llersta Nyde n. Han/Hon skall vara la nd kom man ne r tili 65 år sa kli g och ett fö red öme för tack vare un ga C hristina. som fyll e r 50 å r i septembe r. andra i föreningen. O ckså sydösterbottningarna En uträk ning av medelå l- ä r ungdomliga , i snitt 65 1/2 dern för våra ordförande är. En hä rli g bla ndning avo Eli tack gå r också tili Ca- och sekreterare visar att " Ploeka viII jag skogsviol " rita , Kim och U ll a , som He lsingfo rs har de klart " Bää, bää vita la mm " och a lla på sitt sätt bidragit tili äldsta leda rna och tili 90 "Tra , la, lala, la" .. . a ll ge styrka och kraft å t se- procent kvinnodominan s. J e rker de protokoll och föredragningslistor. Sådan ä r framtiden . Kan Du som sekre terare i Din förening inte själv a nvä nda morgo ndage ns teknik . tala då med barnba rne n. de kan gö ra program och också visa morfar eiler farmor på vilka kn appar man ska ll trycka .

na i pensionärsföreningarna

Pargas-föreningen inbjöd ä1dre till "minnesträfl" GylIene ungdom spelad av Torsten Cederlör på piano inledde den träff mr äldre medlemmar som Pensionärsföreningen i Pargas inbjöd tilI den 22 mars. Restaurangen i hoielI Pargas var fylId med pensionärer som var med om att grunda föreningen men numera inte av en eiler annan orsak kan eiler orkar vara med vid de vanIiga träfTarna. - Vi har mera och mera börjat syssla med äldreomsorgen , be rättar Jutta C hristiansen . Vi har inte glömt bort er som under många å r arbelade inom pensionärsverksamhelen . - Vi har frågat oss vad vi kan göra för att samla e r? fortsatte hon . - Vi stannade för att inbjuda tili en träff i en någon mindre krets än de vanliga månadsmötena , berättade ordföranden. J utta Christian sen tackade några av dem som hjälpt tili att a rrangera träffen . Efter hälsningsorden framförde Gerda Mattsso n nägra sånger tili Torsten Cederlöfs ackompanjemango - Visst behövs det pensionärsföreningar, ansåg Svea Åbe rg . Jag har varit med sen 1976 och vi har idag omkring 300 medlemmar. Vår förening är inte den enda i Pargas. Här finns också en förening på finskt häll

och en för Parteks pensionä- hon brukar fungera som kare r. laskokerska . Det gör hon Kalaskokerska Svea Åbe rg avslöjade att

Forts. på sido 6

Foto: Gllrli Nurmi Elvi Nurmi berällade hislorier på pargasdialekl oc!t gav God Tid:s reporter recepl på äppelkaka vid Pargas-pensiollärernas Iräff för medlemmar som inle numera är aktiva i förellingen.

Fyrahundra deltog i vårfest med Vi Norrifrån i Karleby Norrfångna finlandssvenska pensionärer var samlade tili fest i Karleby för en tid sedan . För dagens längväga gäst , förbundets verksamhetsledare Jerker N ybe rg. var det första besöket så här lå ngt norrut . i pensionärssammanhang. Men frå n många tidigare besök . då har det gällt idrott . fann s det många bekanta ansikten bland publiken. skidlöpare. orienterare och bowlare .

Den finland ssve nska ankdammen är inte stor . om

man plaskat i den tillräekligt nog. Men vid ett sådant här besök fllr ma n oekså nya vä nne r. Anknytningspunkter finn s. än det ena. än de t andra . Om själva programmet låter vi Karin P a I m berätta. H on är sekreterare i vä rdförenin ge n. "Jerke r visade sig vara e n vä n av Iyrik . Ha n fl ätade in i sitt tai strofer ur ett par tre av sina älsklingsdikter. Han

berörde aktuella pensions- q v i s t. Hon spelade " Berfrågor oeh gay en kort in- ceuse" av Arm as Järnefelt formation om kommande och "Meditation" av Jules aktiviteter inom förbundet. Massenet. Verkligt njutbar Allvarsordet hölls av kyr- musik! kohe rde Peter Kankko AlIsången Ijöd fulltonigt nen ! sam berärde temat tili kantor Thylin s aekom" Den gode He rde n" infö r panjemang. Spelmansgillet herdesöndagen. andra sön- gladde pensionäre rna med dagen efter päs k. Det var sprittande glada melodier. tänkvärda ord . som han Spelmännen hjälpte oeksä lämnade som vägkost ät tili med ackompanjemanget Iyssnarna att ta med under tili en av de sånger, som EIvandringen på livsvägen. sa-kören bidrog med i proFör övrigt innehö ll programmet , under si n ledare grammet myeket musik och Elsa Marttil a-S tr a nd e n . sång. Vi fiek Iyss na tili MarSandstedtguerithe Granvik , som sjöng tre rade e tt par dikter med stor sånger av Pe te rson-Be rge r inlevelse oeh före slutpsaloeh dessutom e n ve rklig ra- me n " De n blomstertid"" ritet , nä mligen " Morgon- taekade Göran Sundström säng" tili text av Joel Rundt från kronobyföreni ngen å oeh tonsatt av Alfr. Anders- gästern as vägnar för samsen. Vid flygeln satt Ellen va ro n i Karleby. Han inbjöd N ybe rg . som oekså ae- samtidigt tili höstfest i Krokompanjerade ett violinso- noby någo n gäng i höst. " 10. som framfördes av unga musikaliska Marika H o lm-

Hangövalsen givetvis vid jubelfest i gillet

Foto: Gur/i Nurmi Ordföranden för svenska pensionärsgillet i Hangö Gunnel E kström tog vid gillets jubileumsfest som hölls den 8 april i år i stadshusets festsal emot många lyekönskningar. Bland dem oekså Svenska pensionärsförbundet som harangerade genom förbundets ordförande Siv Tunzelman von Adlerflug, kanslisekreteraren Maj-Britt Wikholm oeh vieeordföranden Waldemar Heinström . - Ordföranden betonade att förbundets standar kan räknas som en medaj. Hon betonade oekså den vänne gemenskapen inom pensionärsrörelsen ger. - Hangö, Hangö, Hangö hos dig är jag glad och nöjd. Slutraden i refrängen tili Hangö-valsen ekade mot väggarna i stadshusets festsai i Hangö när Svenska pensionärsgillet i Hangö ftr3de lO-årsfest den 8 april. Förutom medlemmar var det många gäster frAn "kollegerna" både på orten oeh i Västnyland som ställt upp vid festen. Givetvis också Svenska pensionärsförbundets ordförande och viceordförande .

Gillets ordförande GunVerksamhetsledaren Jerker Nyberg begrundar God Tids adressproblem tillsammans nel Ekström hälsade välmed Sirkka Hilli, sekreteraren Karin Palm, lIyvalda ordförallden Wolmar Furu oeh kommen och uttryekte sin Gretel Grundvall, sekreterare i Kronoby pellsiollärer r.f. förundran över all det redan

Pensionäremas vaIs. (Melodi: Svarte Rudolf)

Då ni kommer hit tili Brandkårshuset större del som börjat få pensioll ifråll byar 0 sfllgor 0 höghusell finklädda i kostym oeh bästa kjolll Här sitter lIi oeh har det så "ärligt drieker kaffe oeh skrattar oe" mär bra glömmer allting som varit besvärligt då lIi märker hur roligt det kall va'. Här träffas en gäng varje mållad pellsiollärer av gladaste slag oeh ingen mä bliva förvållad fast de tar sig eli svällg lIågot slag För iillnu det spritter i bena och än siller takternQ i det mjuknar både muskel oeh sella som i ungdomells Ijuvliga tid. Det finns illgenrillg som uppväger en träff som är lika denhär Tredje ollsdag i månall styrs stegell hit ellsam eiler med vän så kär

Här är platsell där alla kan trivas träffa vällner fråll ungdomens år gamla millnell för alla upplivas nya samlas för kommande vdr. Mell säj mej eli glädje som varar längre än bara en liten stund

om en mdnad du säkert dig klarar försök om nattell förut få en blulld Så vi lIästa gång åter sen orkar dansa tallgo 0 vals som i dag ta med en näsduk för att svettell torka ifall vi svällgt om i poika lIåt slag. Tänk att iildre lII'gdom iir ömma f ör kyla 0 svett om vararlll när ui sen går hem lör att drömma om dagen sam hastigt /örsvann Nl hör toner från va/sen den sista kän ner vällllens arm om er hals Stina drömmar mOIl ej vili mista

frdn

pellsionärernas egen vals.

Som sig bör var det stadsfullmäktiges ordförande Sture Söderholm som ftek inleda och han passade givetvis på att ge fakta om staden .

oeh Rainer Nordström. Och Röda Korset i Hangö tackade fö r gott samarbete oeh Iyekönskade jubilaren.

Efter kaffet med underbara smörgås- oeh and ra kakor blev det så mera trubadursäng varpå Saga San dhoi m reeiterade oeh gillets seniordansare under ledning av JUlia Hagström uppträdde. Hangö-valsen blev så en lämplig slutvinjett på en trevlig fest.

Förutom samtliga västnyländska föreningar oeh den västnyländska samarbetskommillen gratulerade förbundet genom Siv Tunzelman von Adlerflug, vieeordföranden Waldemar Hein strö m oeh kanslisekreteraren Maj-Britt Wikholm . Telegram hade kommit [rån Sjundeå-föreningen

Gurli Nurmi

gått tio år sedan starten. Den historiska tillbakablieken gavs av Lasse Seveliu s som berättade att det var förbundets förra verksamhetsledare Rainer Nordström som stod fadder vid starten. Oeh den första ordföranden var Harald Lindfors som basade över 44 medlemmar. Nu har man omkring 70 medan toppen rört sig på 80. Lasse Sevelius berättade om verksamheten och nämnde bl,a. all man sänt 655 filtar oeh 69 tröjor tili Moder Teresa. Dessutom har man myeket annat att syssla med - åhö ra föredrag, gästa grannföreningar och delta i resor både egna oeh förbundets.

Före historiken spelade unga Kyösti Kauppi piano och efter historiken blev det mera sång. Trubadurerna Göran Enqvist oeh Bror " Lillen" Lindström uppträdde innan den långa ra- Med 35 tulpaner eiler lika många som Pensionärsgillet den av gratulanter trädde har aktiva medlemmar uppvaktade kulturnämndens ordfram. förande [ngehor Wiehmann.

Anita Svensson:

Pensionären en resurs eUer en terrorist? - Vi pensionärer har orta

råu höra vilken resurs i sam· hället vi är. Men det före· kommer vissa andra ilIavarslande tecken i skyn där mao direkt mälar upp hotbilder och talar om pensionärernas terror, sade redaktär Anita Sven ss on i eli anförande inför sydösterbollniska pensionärer i Kristinestad den 14 apriI.

Samlinge n skedd e i stadens högstadium och öppnades av Åke Skeppa r som hälsade välkomme n tili världens, som han sade, " bäst bevarade kåkstad". Efter e li pianosolo av Ha rry Kinos tog distriktets ordförande Levi Klåvus tili ord a. Ha n berörde bl. a . pe osionäre rnas ekonomiska situatjon.

pensioner följs åt me n sä ä r inte falle!. Pe nsionerna jus· teras en gång årlige n med den följde n all de ä r någon procent lägre vid årets slut ä n vid årets börj an. Folkpensionärerna finns i den sömsta kl assen , betonade han.

Tid och pengar så vi klarar oss - Det sägs all löner och - Det är trist att som

pensionär bli stä lld på sidan om, all få gå in i e n grå Anita skymning, sade Sve nsson bl.a. i sill anförande. - Tid och pe ngar är grundl ägga nde begrepp och vi har så vi kl arar oss. Men sä kommer ullalanden som är omöjliga all förtiga. Bl. a. fö rslaget all skära ned pe nsionerna eile r frysa ner dem . Man är bekymrad öve r den läga nativite te n i lande t och fö reslår sänkta pe nsioner och i stället högre barnbi drag.

Anita Sve nsson gick i fo rtsällninge n in på pensionä rern as medve rk a n i bl. a. kommunala organ , som beslutsfallare . Ho n hade gjort en snabbutredning i någ ra sydösterbollnis ka komuner över hur de t ser ut i de kommuna la orga ne n i respektive ko mmun . Och kom fra m tili att pensionärerna inte i vai röstar på "sina egoa". I Kristinestad invaldes senaste höst två pe nsionäre r i fullmä ktige. Stade n ha r 18 procent av sin be folkning på 9.000 personer som hör tili gruppen pensionäre r. Det skulle förutsälla sex ledamöFestsalen i högstadieskolan i Kristinestad var fullsall den 14 april när österbollniska te r i fullmäktige . [ Nä rpes distriktet arrangerade vårsamling f ör södra området. På första raden fr. v. docent Kuri borde antalet vara 7- 8 men West, ordförande Levi Klåvus, verksamhetsledaren Else-Maj Johnson och redaktör ä r i verkligheten två medan Anita S vensson. Kaskö är undantaget med

- Välkomna tili världens bäst bevarade kåkstad hälsade Åke Skeppar deltagarna i Kristinestad, Kaskö och Närpes vårdag den /4 april i Kristinestad. e n fullm äktigeförsamling på 17 av vilka fyra e ile r 24 proce ot är pensionärer.

ker e n människa och också en pensionär .

T.o. m.

fullmä kti ges ord förande här är pensionär .

Anita Svensson medgav all de t är svårt all få en kl a r bild av hur situationen ser ut i de ko mmunala nämnde rna . - Pensionä re rna blir fö r varje är en a lh friskare och piggare grupp i samhälle t. D et biologiska åldra ndet skjuts alhmera framåt. Varför ska vi då inte kunna vara med och besluta om gemensamma frågor, om gemensamma utgifter, frågade Anita Svensson. Rällen tili arbete - R ätten till arbete borde gälla också pensionä rer, sade redaktör Svensson . Det är ju passiviteten sam knäc-

Ny utmaning - Jag tro r all pensionä rsröre lsen sna rt står infö r e n ny utmanin g, a ll ta stä llning fö r samhällsrö re lser , sade Anita Svensson. Vi bo rde kräva en egen minister i nästa regering. Pe nsionä rsrörelsen bo rde bli me ra samhällsinriktad . E fter e li sångprogram höll docent Kurt West det andra föredraget om pensionärerna ur e n medicinares synvinke1. GT:s redakt ör beklagar att jag måste avlägsna mig innan ha n tog till ord a. Jag hoppas dock kunn a återkomma i e li följa nde nummer av tidningen med e tt sammandrag av docent Wests anfö rande .

GurU Nurmi

Nurmi Glädjen stod högt i tak den l2 april när pensionärer från Ekenäs, Karis och Pojo De var med om aI/ grunda och ulveckla pensionärsföreningen. Nu är de inte mera fades på stadshotellet i Ekenäs. Värd va, ekenäsförenillgen. Här SY"S fr.v . Ola Nuraktiva men samlades i minnenas tecken den 22 mars. mi, V,IO Johansson , Åke Lilldgrell och Allna-Lisa Jung från Karis md Fanny Holmqvist från värdarna. FORTSÄTTNING •••••••• vetemjöl, mjölk , jäst och Bygdemål

Pargas ••••••••••••• frän sido4 både för bröllo p och andra fa miljetillställninga r me n ocksä när fö re ningar jubileraf.

- Det har blivit så all folk nufö rtiden helst vili ha forna daga rs maträtte r, berättar hon. Det är leverlåda , köttbullar, röd sallad , omelette r och liknande . Äppelkaka på Skansen Under den finlandssvenska veckan på Skansen tillredde Svea Åberg äppelkaka som anses vara en Pargas-rätt. Man behöver graham och

anis samt litet salt , margarin och naturligtvis socker. Av det gör man e n deg med lämplig konsistens som kavlas ut tili e n tunn plalla. Halva plattan smörjs med smör och på den radas äppelklyftoma ut. Kanel och socker strös öve r och den andra ha lvan viks över fyllningen . Kanterna sporras och kakan gräddas i cirka 200 grade r unde r 15 minuter. När den är färdig smörjs den igen med smäh smör för all få en vacke r glans. Kakan skärs i bitar och äts efter förgottfinnande som sådan eller med lämplig sås. Äppelkakan gjordes vanligen på hösten av den allra första fallfrukten .

Elvi Nurmi framförde ett uppskallat bygdemål - prator varvade med korta sånger. Me n före det smakade kaffe och allsången under ledning av Bö rje Grönqvist , klingade vackert . Julia Chriliansen avslutade med några ord . För många av dem som var med räckte pratet tili ännu en stund medan mao väntade på skjutsen he m. Men att deltagarna uppskattade sammankomsten föreföll uppenbart. Och Jutta Christian sen var tillfreds över upps[utningen . Av 60 inbjudningar som sänts ut kom 25 personer. Pargas-initiativet är säkert något för andra föreningar att ta över. G.N.

En "gränslös" yra. En gränslös yra kunde de, som var med på Stadshotellet i Ekenäs den [2 april, uppleva. Där bänkade sig då kring dukade bord Karis och Pojo pensionärer, inbjudna av Ekenäs Pensionärer r.f., all tillsammans fördriva några vardagstimmar. Antalet pensionärer i Ekenäs steg tillfalligt över den vanliga dryga 18%, utan all vålla mera sociala utgifter fOr staden. Det var glädjande för värdföreningen alt så många "grannar" mött upp. [ väntan på maten och

den efte rfö lja nde dansen hade ordnats eli lättsamt program . Ordförande Erik El g hälsade a lla närv ara nde och speciellt gästerna välkomna och ledde därefter allsånge n med känd bravur. Visorna som sjöngs gick på kända melodier med texter anpassade för tillfället skrivna av ordfö rande. B1.a . hyllades damerna med 2 sånger, men damerna bo rde nog också sjungit för herrarna, som var så chevalereska under hela festen. Trubadur för kvällen var Bengt Grön-

h o lm , med rö tter i Ka ris, me n numera e kenäsbo . Hans sAng tili gita rrackompanje mang uppskattades mycke t av publiken , ([ 60 pers). Då dragning i det sedvanliga lotte riet fö rrällades. var lotte rikommille en glad att gäste rna fick också sin beskärda del av vinsterna. Efter all lunchen avnjutits , spelades det opp tili dans. Nils Sandström, som tidigare också spelat för pensioForts. pii sido 15

Tili VARDAG OCH FEST!

"Låt ert dagliga bröd bli vårt"

Kafe Furunäs Näsebacken

lIJAI..6i1k un.gs

t. / e

.,. /j....

Bageri och Konditori

Kryssningar och turer i den åländska skärgården .

66800 Oraval s tel. (961) 353 017 66900 Nykarleby tel. (967) 200 47

Vi har mycket gott och läcker~. att välja på .

BOSTROMS BAGERI Lepplax, tel. 967-697 21

Matställe tär hela tamiljen

8ussar för beslällningslrafik även invabuss.

Beställningar emottages

915-170 041 BORGÅ

•

~=~

LINDHOLM LINES

BOkningar tel. 928· 150 66

Horsbäck - 10600 Ekenäs

'8' (91 1) 13808 - Telelax (9 11) 611 28

_ ~ (9 11) 134 76 eher kontors1id

~Ch --------------------

: :

Grlp

250,· 100,· 200,· • 100, dessutom

- . Body·Trim bantn. - . Rltvård

75, 100,

. , • Vit.- och mineralanalys

650,

_ lrån blod _ A1ltid i lagor: _ - Homeopatmedicln _ (Naturmedicin) _ - ME ·kosmolik och hud·

Slipnlng 150, _ MaklHJp . 100, _ Permanentfårgnmg av V Ogonbryn ach Iransar 70, _ _

• Body-Slim bantn. 250, . Hårborttagn -dialonni 75 . . /15 min . , Inlra & l.aserbeh. 150, _ • lrisdlagnostik 50, _ • Ogonspegling _ • Rayiddiagn061ik 50, _ = sjålsspegling _

~~ Ab MysTnge Frlskvårdscenter

64300 Lappljärd, tel. 962·22 004

-------------------Följ med tili Alcudia på Mallor.ca

UPPLEV HELA DEN NYLÄNOSKA sKÄRGAROENI KI. 10.00 Irän HELSINGFORS tili

Biljetter:

Ageba Oy

Borg6 on (tr) 10 sO

28.5-30.8

- LoYlsa II 20.6- 1.6 - Ekenäs och Hangö to, retur fr 29.6- 4.8

Rederiet Fartyget

KRO NOBY 968·45333 Snåres 8ageri KRONOBY 968·453 33 Vlk In I Kronoby oc:h avhämta det goda b,ödet oc:h världsb8römda grlsama.

bestill tld GEHAST för : HU kan vi också erbjuda Dlg:

_ . Ansiktsbeh _ . RengOring • • Vaxning av ben _ . Manikyr _

Vi bakar också gluten· och laktosfritt specialbröd

Har Du ont i musklerna. värker Dina lemmar?

Moviflex® gel fenylefl"in . gl yko lsalieylat mueopo lys8ckal"idpol y su lfat. isopl"opanol är en oy r eg istrel"ad med icin . en niva som snabbt lindral" smärtJl. inflammation oeh s v ullnad. v ilka b l .a . kan ol"sakas av I"euma . anstl"ängn ing . muskelspänn ing . dl"ag . v l"i ekning oeh fÖl"stl"äekn ing . FÖl"delen av sal vabehan d li ng : Skadan behand las 10· kali med ni v a dire k t p5 smärtande stället. Salvan v el"kar snabbt. oeh andl"8 de lZlI" av kl"0p· pen bupal"u "onödig " medici ne l"i ng . De aktiva iimnena

90-62 59 44

Movif lex :

Clykolsafic:vlat 111" en I"edan länge använd allmänt känd viil"kmediein.

915-143 331 949 200 603

Mueopolysaek8l"id. som liknal" hepal"in . 161" ocksi en liinge känd . inflammationshämmande. blod- oen Iymfcil"kulatlonsbefl"ämjande substans .

LABBNÄS SEMESTERHEM

KJELL LÖNNA S~NDSVALL 20-21.5.

Fenylefl"in naI" en snabb oeh el"känd svullnadsminskande effekt. .

Dragsljärd

några pl. 550.· Haglund fr . Ksted

Labbnäs semesterhem som ligger vid en insjO, Dragsfjärden, 600 m Irån landsvägen , är öppet året om. Exkursionsgrupper sam besöker Kimitoön kan inta måltid på Labbnäs. Beställ i lörväg. Tei. 925-4637 Adr. 25870 Dragsfjärd

LEGDLAND VIMMERBY 26.6-1.7. 2. 125.- Haglund fr. Vasa (vld beho v fr Karl eby )

BELGlEN LUXEMBURG 3.325.· 2-11 .7. Haglund fr. Va sa (Karleby)

Effekten av dessa tl"e läkemedels bevisas I studiel".

Avfärd 29.09 2 v. Vi bor på apart. hotell Sea Club. Dblr balkong/terrass, badrum WC och KÖKSVRÅ. Inga måltider. Pris 2.395,Närm. uppg. ger Else-Maj Johnson tel. 961-11 94 10 kl. 9- 11. Arr. SPF Österbottniska Distrikt Tekn. arr. Tjäreborg

samvel"kan~

tUlI" kunnat

Dosel"ing oen öVl"iga anvisning81" i packsedeln! FÖl"paekn ingal" oeh pl"isel":

50 9 100 9

29. 54 50. 03

Reeeptfl"l mediein fl"ln apoteket !

LENINGRAD 11-15.10 Helnykter (es a. Anm, tili Karl -Gustav Ke konl 961 1153 12 Haglund s buss.

RESEPROGRAM

Tili fest och vardag vår specialitet mjuka pepparkakor och småbröd

Anm . även 1111 res p . Ira l

HAGLUND 962-27 265 MÄKELÄ 962-35159

1989

AB Södermans Bageri

KRISTINA RESOR

68580 Furuholmen tel. (967) 751 22

Ks lad 962-11 076

Bu'/k- ocfl alfarsbitraden 1915 (Helsingfors stads-

legoland ...... Hardanger ..•.•.. Kolmården ......... . SkaraSommarland Nordkap. legoland ..

museumJ

Kolmården 08.07 1dag Jylland .... 08.07 4 dgr Salmen runl.. ........ 07-08.07 4 dgr 80Henviken runl t3-14.07 6 dgr Parken Zoo ....... 15.07 1dag GOlland ................ 17.07 4 dgr Poppe, Fredriksdals· tealem 19.Q7 3 dgr Öslemke .. 21.07 8 dgr Slockholm 22.07 t dag Hurt/gruHen,

Så var det Fö

rbetsd

och erbetet var ofta tyngre. Penslonsårens bröd blev tunt eiler det erh611s av nåd. Nu finns skydd. Redan nu slkras 1I0talstusen arbetspensloner ev [andels st6~ta pert-

a~~~ns[one~9S~~a a~::tagerens alonstöraikringsbol8g:

Pen,lonsRlrslkrir\9Nktfeboleget

ILMARINEN

Eriksgatan 41 00180 Hfors 18 Tel 90-1841

Öland ...... 27.07 4 dgr Spanlen. Skara Sommarland .. 28.07 3 dgr Costa Brava ........•.. furuvik CtIunlry ....... 05.08 2 dgr 5Sjöars resa ......... . Göla Kanal .. 05.08 2 dgr Portugal.............. .. Parken Zoo ............ 05.08 t dag R!tlvik ......., ...... .. SloHsresa. Sverige .. 09.08 5 dgr ROdesholm KOlmården ............. 12.08 1dag Turl<iet ......... .. SlIjan. HOga kuslen .. 17.08 4 dgr Julresa, Storllen Polen 20.08 8 dgr Ha.xomas Hm .... 28.08 6 dgr london.. 03.09 7 dgr • ~ t~ro_IIS~tig=e~ n .~.~~~~ 22~.0_7~ 6 ~dg~r__H_ä~ ~~ _a_le_n_ .. _ ..._..._.._.. _ . ___ 13_.09 ___ 5~ dg~r__,__

03.06 05.06 10.06 16.06 26.06 03.07

4 dgr 7dgr t dag 3dgr 9dgr 4 dgr

21.09 15.09 01.10 06.10 08.10 22.10 23.12.

140gr 10dgr 18dgr 3dgr 7dgr 20dgr 5dgr

1_ _ _ _ _ _ _ _ _

'IRJ~

SO~A

BUSSRESOR

WILLIAMS BUSS AB STRANDGATAN 4 22100 MARIEHAMN TEL. 92'· 15055

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f. Ordförande Arkadla Penslonärer r.f. Ann-Mari Uhr, tel. 90-31 61 75 styresvägen 3. 00980 Hlrs

Drumsö Penslonärer r.f. Marianne Pacius, tel. 90·6779 68 Enåsv. 11 AlI . 00200 Hlrs

Vlceordförande

Sekreterare

Kassör

BIrgit Bäckström, lel. 90-49 75 88 Apollog . 2 e 36, 00100 Hlrs

Marita Grenner, tel. 90-44 70 17 Tölög. 14 A 8, 00100 Hlrs

Doris Sundman, tel. 90-49 85 93 Arkadlag . 20 B 43. 00100 Hlrs

Inga Uhr, lel. 90-6740 Karlav. 6 B 21 . 00200 Hlrs

EIne Hlllman, tel. 90-6781 65 Melkög. 4 B 42, 00210 Hfrs

Mary LIndell, lel. 90-67 41 29 smedjeviksv. 25 B, 00200 Hlrs

Greta Weckström, lel. 90-78 64 48 Kasbergsv. 10 K 103, 00820 Hlrs

Sven SIren, lel. 90-83 55 05 Högbergsg. 17 0, 00130 Hlrs

Linnaa Wickström, tel. 90-786756 SnÖvitsv. 5 B, 00820 Hfrs

Ebba Fager, lel. 90-415566 ROnnv. 8 AlI , 00270 HI",

Gertrud Nordblad, lel. 90-14 10 79 Packmlstarg. 3 0 106, 00520 Hlrs

Mal·Lla Bergman, lel. 90-40 70 04 Muselgalan 36 e , 00100 Hlrs

Elvi Franzen, tel. 90-78 76 76 skidbacksv. 19 028, 00810 Hlrs

Gudrun KotkavuorI, lel. 90-78 9743 snövitsv. 6 a 83, 00820 Hfrs

Inga Hagelberg, lel. 90-69803 23 Hsngedel 6 0 37, 00840 Hlrs

Anna JAnstl, lel. 90-5774 54 stenhagsv. 9 B 15, 00310 Hlrs

SlIna Lybeck, lel. 90-57 5831 KOplngsv. 38 A. 00320 Hlrs

Inga Engberg, lel. 90-57 22 61 slenhagsv. 10 A 6, 00310 Hlrs

RagnI Alho, lel. 90-83 72 Fredsg. 11 e , 00170 Hfrs

Carla BAckstrOm, lel. 90-83 11 62 sjOlullsg. 20 A 9, 00170 Hlrs

Arla Aap, lel. 90-68 68 09 Gengalan 9 A, 00170 Hlrs

Inna Arokanto, lel. 90-58 1780 Gamla ehauss'" 8 B, 00300 Hlrs

MarIanne spoof, lel. 90-48 68 95 Ekallen 21 A. 00330 Hlrs

Gun SlAhlberg, lel. 90-64 95 86 Bulevarden 34 b A, 00120 Hlrs

Ann·Loulae ROkman, lel. 90·5981 07 Fiskgjusv. 3 A 5, 02620 Esbo

Greta TakamAkl, tel. 90-37 98 50 Hanelmalav. 5-7 B, 00710 Hlrs

Llnnea WeckstrOm, lel. 90-79 25 43 Kongov. 23 A 8. 00560 Hlrs

Aatrld Wlckatröm, lel. 90-33 36 39 Vanhallnnagr. 1 E 90, 00900 Hlrs

Hertta PyOkArl, tel. 90-30 32 87 Hemgårdsv. 3 0 47, 00940 Hlrs

Ellaabeth Wfflman, lel. 90·3268 12 sallalunlunv. 1 G, 00970 Hlrs

Lannart TörnqvIst, tel. 915-170181 Mannerhelmg. 23 E, 06100 Borgå

Margit Korhonen, lel. 915-171825 ROnnv. 3, 06100 Borgå

OVe Backman, tel. 915-14 73 71 Gymnasleg. 9, 06100 Borgå

SylvIa Stenberg, lel. 915-640 95 PL 352 B, 07850 Hindersby

oorla Lahteli, lel. PL 51 A, 07800 Lapplrlsk

Gunvor Salama, tel. 915-344 90 PLÅ 138 B, On5O Isnäs

Mllda Sandberg, tel. 915-34648 PL 138 B, On50 Isnäs

John BjOrklund, lel. 915-344 19 PLÅ 216 A, 07750 Isnils

John Povenius, tel. 915-66602 SOderby PL 404, 07880 Liljendal

Jenny Antman. tel. 915-660 01 Garpom PL 473, 07880 Liljendal

Synnöve Lindström, tel . 915-661 04 sOderby PL 428 A, 07880 Liljendal

Göla Guslafsson, lel. 915-522 82 Norrtullsv. 1 A. 07900 Lovisa

Maj·Grot Söderström, lel. 915-53 12 28 Trädgårdsg . 8 A 4, 07900 Lovisa

Thor Fronden, lel. 915-53 54 02 Formansg. 10, 07900 Lovisa

AstrId Hyöky, tel. 952·164 53 Puularhak. 24 A, 48100 KOlka

Arla Rockas, tel. 952-20 1339 Oravankuja 3 A, 49210 Huuljärv

Börje Bärlund, lel. 952-333 03 Kyrl<oby, 49270 Pyttis

Elsle ToIvIaInen, lel. 90-23 11 20 slora Byvägen 22 B, 04130 Sibbo

oagny Kalser, lel. 90-22 1806 Hälsov. 3 010,01150 sOderl<ulla

Marit Mlckels, lel. 915-79007 07980 KungsbOle

Göta slevers, lel. 915-79280 07980 KungsbOle

Hlördls Buddas, lel. 915-791 51 07980 KungsbOle

Sven Eklund, tel. 90-59 83 62 Ekhagsv. 2 0 32, 02940 Esbo

AstrId HarjuIIn, lel. 90-46 11 72 Terijokiv. 7. 02130 Esbo

Ruth Akerlund, lel. 90-862802 Kungsv. 6, 02740 Esbo

Ingegerd Hergård, lel. 90-505 22 21 Gräsav. 24 B 7, 02700 Grankulla

Rolf stenblck, lel. 90-505 36 65 Thurmansall6n 6 B. 02700 Grankulla

Bror WIkström, lel. 90-50521 31 Tallbackagr. 29, 02700 Grankulla

Doris Sandtors, lel. 90-298 11 08 Lindalsv. 9 A 24 , 02400 Kyrl<slän

Saga Lönnberg, lel. 90-298 11 84 Karlsro, 02420 Jorvas

Torsten Hallen, tel. 90-297 57 97 Björl<ens, 02430 Masaby

Kurt Grönroos, lel. 90-298 11 67 02400 Kyrl<slän

Inna WlkstrOm, lel. 90-263304 Näckels, 02550 Evitskog

Nadlne Salminen, tel. 90-266286 02520 LappbOle

HildIng Blörkman, lel. 90-392 13 14 Orienterargr. 4 B 35, 01280 Vanda

Ingeborg LIndblom, lel. 90-566 1205 Rännilsgr. 4 A, 01600 Vanda

Göta Bergkvlst, tel. 90-563 67 24 Fallgr. 2 E, 01600 Vanda

Göta LIndgren, lel. 911-117 55 siglrid Aronig. 4 A, 10800 Ekenäs

Ragnhild Enwald, lel. 911 · 12266 Björt<nägsg. 24 A 5, 10600 Ekenäs

May·Solvelg EIg, lel. 911-154 83 Stationsv. 10 B, 10600 Ekenäs

Evert Nilsson, tel. 90-2181 16 JoddbOle. 10210 Ingå

Else-MaILönnberg.lel. 911 ' 351 28 10250 Fagervik

Rafael Ingberg, lel. 90-21 1869 10210lngå

Elna Sundström, lel. 911-844 64 Vinkelg . 1, 10900 Hangö

Gudrun Wennerström, tel. 911-819 23 södra Pallbov. 20, 10940 Hangöby

Paul Nyman, tel. 911-863 12 sjömansg.4 B, 10900 Hangö

Axel Adolf Oamstedt, lel. 911-810 21 Bang. 18-22, 10900 Hangö

Gunvor WestIIn, tel. 911-81654 Mannerhelmv.3, 10960 Hangö Norra

LInda Holm, lel. 911-819 44 sljärngränd 8, 10960 Hangö Norra

ErIk Nordström, lel. 90-21 1364 Hovgård, 10210 Ingå

Ethel Helander, tel. 90-21 2074 slorl<yrl<ogr. 4 0 15, 10210 Ingå

Bertel Rönndahl, tel. 90-21 1684 slrandgården. 10210 Ingå

Irla Grönberg, lel. 911-31022 eenlralg. 57 B, 10300 Karis

Göta Ehrstedt, tel. 911-301 85 Penlbyv. 24 B, 10300 Karis

SOlveIg Fagerstedt, lel. 911-304 33 Torng . 15, 10300 Karis

Alvar Backman, tel. 911 -534 94 Box 313 A, 10420 skuru

Margit Ljung , tel. 911 -250 20 Grabbskog, 10800 Ekenäs

ElvI Degerlund, lel. 911-53236 Gamla Åbov. 112, 10420 skuru

Aulis Wasenlus, lel. 90-26 1337 Veslerby, 02570 sjundeå Kby

Göta LIndholm, lel. 912-471 74 02590 Lappers

Ulla Dannberg, lel. 90-26 23 90 02580 sjundeå sl.

Runar lindström, tel. 912-424 24 Gammelsågsv. 7, 08800 Gerknäs

BIrgit Sundberg, lel. 912-41321 Sillalav. 1, 08700 Virkby

Berit Asten, tel. 912-417 89 Implvaarasl. 2, 08700 Virkby

Ella Foraström, lel. 911 -232 17 Vimonböle. 10600 Ekenäs

Kerstin Westerlund, tel. 911-504 27 skogsberg , 10520 Tenala

Gunnel Himmelroos, tel. 911 -501 49 Björkkulla, 10520 Tenala

Glrda Westerlund, lel. 911-121 83 Gullö, Oragons , 10800 Ekenäs

KarIn Rehn, loI. 911-244 53 Leksvall, 10600 Ekenäs

Ebba Nyholm, 911-244 72 Leksvall. 10600 Ekenäs

Eira Penslonärer r.f. Tony znnacua, lel: 90-83 33 26 EhrensvArdsv. 18 A, 00150 Hlrs

Penslonärsförenlngen ETTAN r.f. Ragnar Hana.on, tel. 90·57 48 82 Backåkersv. 16, 00320 Hfrs

Penslonärsförenlngen Gamla Kvarnen r.f. Franceaca Björttbom, 191. 90-6982882 Kustskepparv. 10 A. 00850 Hlrs

Haga Penslonärer r.f. Llnne. Glnstr6m, lel. 90-55 13 16 Uffsbyv. 27 A 12, 00350 Hlors

Kronohagens-Skatuddens penslonärer r.f. Tollle Rehn, lel. 90-83 74 51 GOrdelg. 4 B. 00160 Hfrs

Munksneldens penslonärer r.f. Slrttka Sundroos, lel. 90-48 72 98 Solnav. II, 00330 Hlrs

Penslonäraförenlngen Olympia r.f. Lea Ly.., lel. 90-753 75 39 Agricolagr. 8 A 16, 00530 Hlrs

Penslonörer I Östra Helsingfors r.f. Ebbe Ikonen, lel. 90-3031 85 Hemgårdsv. 3 0 50, 00940 Hlrs

Borgflbygdens Svenska Penslonärsförenlng r.f. BIrger TOmer, lel. 915-1300 13 TrulvAgen 19, 06100 Borgå

Penslonärsträffen r.f. I Hlndersby Helena HAnnAlA, lel. 915-601 26 07800 Lapplråsk

Mar1ha Stenvall, tel. 915-600 07800 Lapplräsk

.snäs Penälonärer r.f. Albln Hnd6n, lel. 915-33071 PLÅ 76 B. On40 Gammelby

Llllendal församllngs penslonärer r.f.

Erl~ Erlks.on, tel. 915--660 06 Garpom PL 471 E, 07880 Liljendal

Lovlsa Svenska församllngs penslonärer r.f. Leo

Marten., tel. 915-53 21 09

Drottningg. 22, 07900 Lovisa.

Pyttls svenska penslonärsförenlng r.f. Tor RAback, lel. 952-31036 Veslerby, 49220 Broby

Sibbo Svenska Penslonärsförenlng r.f. BIrger LIndqvIst, lel. 90-22 19 29 söderl<ulla 10rg 4 e, 01150 sOderl<ulla

Carlta Hann6n, lel. 90-23 22 17 slorl<ilrrsgr. 5 B, 04130 Sibbo

Penslonärsförenlngen Trlvselklubben r.f. I Strömfors Ance Slam, lel. 915-791 42 07980 KungsbOle

Esbo svenska penslonärer r.f. Sven·Erlk Nylund, ·lel. 90-88 22 79 Finnåv. 21 , 02280 Esbo

Grankulla svenska .penslonärer r.f. Waldemar sjOvan, lel. 90-505 18 58 Helenagr. 10, 02700 GranKulla.

Kyrkslött PenslonÖrer r.f. Alice Salonlua, lel. 90-298 17 62 silverbr. l e , 02410 Kyrl<slätt 2

Norra Kyrkslätts Penslonärsförenlng r.f. Eva KOlher, lel. 90-266489 02520 LappbOle

Vanda svenska penslonärer r.f. Mary Kekola, lel. 90-89 09 30 Bredbergsbr. 5 e 35, 01620 Vanda

Ekenäs Penslonärer r.f. ErIk Elg , lel. 911-154 83 Stationsv. 10 B, 10600 Ekenäs

Penslonärsförenlngen Fagervlk r.f. Hans Ohman , lel. 90-21 66 16 Allunda, 10230 Ingå sl.

Hangö Penslonärer r.f. Margit MartIn, lel. 911-822 34 Lolsg . 34, 10940 Hangöby

Svenska Penslonärsglllet I Hangö r.f. Gunnel Ekström, tel . 911·818 82 Nycanderg. 10, 10900 Hangö

Ingå Penslonärer r.f. Erllt WasstrOm, loI. 90-21 4566 Rankila, 10120 TAkter

Karls Penslonärer r.f. Waldemar Helnström, tel. 911 -30535 Waldemarsgränd , 10300 Karis

Polo Penslonärer r.f. Anan SOderström, lel. 911 ·531 12 Garnla Åbov. 34, 10420 Skuru

Slundeå Penslonärer r.f. Bfrglt Smeds, lel. 912-471 75 ROnnekulla, 02590 Lappers

Sydlolo svenska penslonärer r.f. Asia Jansson, lel. 912-414 59 Helsinglusv. 35 , 08700 Virl<by

Tenala Penslonärer r.f. Kalle Nyberg, lel. 911-513 72 Finby. 10520 Tenala

ÖsterbY Penslonärer r.f. Anna HolmstrOm, tel. 911 -244 14 Leksvall. 10800 Ekenäs

Pensionär modeU 1976

Hej väri Hej våra läsare! Det är igen aktue llt med lite kommentarer om live t och levernet här i lande t och även e n smula i utriket. När jag i TV-nyheterna på första maj återupplivade "bekantskapen" med president Kallio sittandes på tuppen (som det verkar) i den lilla skvären invid riksdagshuset så kändes det en smul a pinsamt. J ag satte mej al ltså ned för att tänka fram e n lösning på proble met med

våra presidentstatyer. De är nästan allesamman ganska förskräckliga där de nu står. Och har man sett på maken, mej all tså, det ä r jag som är ma ken i familjen . Jag kunde likt Arkimedes ropa HeurekaJ Jag har funnit det! U nder d rygt 30 arbetsår i huvudstaden passerade jag nästa n dagligen de där stenbelätena och även den gamla godsba ngård en , som nu

skall åtgä rdas, som det nuförtiden brukar sägas. Och det var den omdiskuterade bangårdens nya utformning som fick mej att ropa på äkta grekiska: Heu reka. Bygg e tt Parthe no n efter grekiskt mö nste r och för in gubbarn a dit! Litet knepigt skulle det kanske bli att fä in Mannerheim med häst och allt. Och så fi nns ju de där stenbumli ngarna som skall fö reställa Paasikivi (född Hellsten) men månn e inte de också kunde åtgärdas. I nödfall kunde man låta göra ett par nya statyer av de två, av lite mänskligare format och utseend e och läta de gamla stå kvar där de är. Men alla övriga , io i Parthenon med dem bara som de står och sitter. Man skulle säkert kunna ordna med ett "mörkrum" för Risto Ryti eftersom så många inte vili se honom , vare sig på sina bak- eiler bangärdar. Ett slutet kabinett borde naturligtvis också ordnas för Kal lio där han kunde "tuppa av" i lugn och ro. Något slags bar bord e väl inrättas för att få den rätta omgivningen åt "Snapsglaset" Kekkonen och fö r vå r resande president Lauri Kr. Rela nder kund e införskaffas nägot slags äkdon, ett spök-

det är ont om vishet här i

väriden idag. Det sägs ju att vi firar trettondagen tili minne av den tid då det ännu fanns lre visa män. I dag är det nog "ontare" om dem .

Så upp med porten tili Parth enon för såväl kreti som pleti så blir alla nöjda . Tror jag.

vatten har vi. Å inte har vi gondoler heller men vi kunde kanske göra som det en gång föreslogs någonstans i Sverige. Vi köper en hanne och e n hona och låter nature n ha sin gäng sil fllr vi flera med tiden. Nej all varligt taiat nägo nting sakta glidande vimpelprytt i båtväg skulle kunna gö ra susen . Man tänker sig en rutt från Strandhotellet, via Knipan och Sk (så kallade) viken och därifrå n genom Snäcksund upp tili campingplatsen eiler varför inte ända upp tili Dragsvik. En liten tystgåe nde motor i ändan pii farkosten och lokala sångare/sångerskor som skulle sjunga lämpliga lätar mellan verserna. Man kunde starta med "vackertvädersbåtar" av enkelt slag. P å prov! Och sä kunde man i

Leas hörna med grädde gick det väl an . Varför man inte lagade rät-_ te n på natursaft är förvånansvärt. Propo rti o ne rna tili 4 personer sk ulle va ra 6 dl stark saft. Man brukar beräkna 1 blad gela tin per dl om man vispar rätten tili skum, mindre om mao bara

häller upp den i portionsglas. Garnera med frukt och servera kallt . Såhär i rabarbertide r skulle det passa bra med recept på rabarbertårta : 100 g smö r e iler marga rin , I dl socker , I dl mjöl, 1/2 tsk salt , 1 1/2 dl havregry n, 1 msk grädde. Blanda de torra ingrediensern a, krama io fettet, så aft

massan blir grynig, tillsätt grädden. Tryck ut degen i en form , helst en med löstagbar botten . Fö rde la 3-4 dl rabarber i skivor pä degen , ca 4 msk socker strös över. Gräddas i 200 graders ugnsvärme ca 1/2 tim . För den som tycker o m Brie-ost kan det vara en särskild delikatess att äta e n bit med vispgrädde och sylt. Lea Andersson

var finansminister där borta.

Oppositio nsman : Kan vi förvänta oss skatt på vatten snart, ministern?

Minister Sköld : lnte så vitt jag vet. Men för säkerhets sk ull , ta en redig klunk . Och nu är den pä väg, vattenskatten!! När jag häromdagen läste om planerad o ms pä vatten tänk te jag för mej själv helt ordstävigt: AlIt ska man få höra innan öronen trillar av. Men an-

tagligen kommer det ännu fler va nsinnigheter, eftersom mina öron alltjämt sitter kvar. Jag kände efter. För säkerhets skull. - Så nu är Frödings "Torgpumpen "

helt ute och vattenslöseriet ett minne blott. Hur var de t han skrev? Jo. " Pumpen frusar 1 vattnet brusar ,

dovt och rusar i en så." Så var det då, nu får de anska aftnar" sam jämte kräftorna svarade för sä- svenske övergå från så tili knappare mått om de inte songens elou (klor). na tiders (30-talets) "ven"et i-

viii ruinera sig genom vat-

Inne, eiler korrektare ute,

på vattnet kastar jag mina blickar mot västra grannlandet där det också kläcks ideer. Pä högsta håll. Vi kan starta med en anekdot frän ,

Artikeln ovan ingick i tidningen Kotimaa den 2 september sen aste hös\. Sylvia Wiren i Helsingfors har översatt den och tillställt texten God Tids redaklion _ Efter tillstånd frän textens fOrfattare Elina Karjalainen publicerar vi texten . Sylvia Wiren är säkert känd för många av GT:s läsare efter de cirka 30 år som hon tillsammans med sin make pros.en fil.mag. Werner Wiren fungerade i Brändö i Helsingfors. Redaktionen tackar Elina Karjalainen för hennes tillmötesgående liksom också översättaren Sylvia Wiren för översättningen.

Det skulle vara intressant att göra e n rundfråga bland dagens familjer om det ser-

tiden då Per Edvin Sköld

samma veva återuppliva fo r-

"Jag vi li ha en gondol uti No rdens Venedig", sjöng Zarah Leander och jag sk ulle be att få instämma , med lite andra ord : "Jag vili ha en gondol, ut i Finlands Venedig" och det är liksom Ekenäs det. Min nygamla hemstad , där jag lek te som barn och trampa r omkring som gamyl. Visst har vi lite ont om kanaler här, men

L YSSNA-LEKEN

Efterrätten Tili kräm beräknar man 4 msk potatismjöl per liter vätska och tili so ppa I 1/2 veras efterrätt er. Svaret msk . Vili man inte avreda skulle kanske bli : V'isst gor kan rabarbern anräuas på vi det och bland alte rn ativen ett e nkeli sätt. De n skärs i skulle antagligen glasse n stå bitar och radas i en smord på första plats. Kanske föl- e ldfast form , sockras och får jande förslag skulle vara bli mjuk i ugnen . 175 grade r plättar e ile r frukt av någo t är lagom . Den serveras kall slag. e iler varm med grädde e ile r glass. Det sk ulle vara trevligt att åte ruppliv a efte rrättterna J ag har många gånger från tidi ga re. Häro mdage n undrat om mao serve rar blev jag bj ude n på en unde r- kräm e iler soppa på blandad bart god tranbärskrä m . frukt numera. Men eftersom Kommer ni förresten ihåg paketen fortfarande går att tranbä r rullade i pudersoc- köpa går de vä l åt. Plomker, som ma n fick köpa hos monkräm med vispgrädde Fazers tili jul. Bland allt det var ju toppen på ett kalas , artificie lla som man köper åtm instone hä r i Nyland . för tidsbristens skull , kunde Det som förvånade mig var mao ta sig en funderare över att på det kalas jag var med vad man kunde frysa ner o m att tillreda under min själv, de flesta har ju frys praktiktid serverades tv å efnumera. En gä ng köpte jag te rrätte r, fö rst risgrynsgröt färdig vispgröt, men den var och sedan plo mmo nkräm. verkligen smaklös och trist. På sommare n när skogsJ ag vet inte vilka mindre bären börjar komma är det hälsosamma tillsatsmedel naturligt att servera bären det kunde ingå i de färdiga som sådana. Men jag har produkterna. Kanske inte många gånger funderat på varför vi som barn blandade vispgröten , men i annat. in rågmjö l och socke r bland R abarbe rn sti cker upp si- de mosade blåbären . Det na toppar tidigt på våren. måste ha varit någo n uråldMan brukar säga att man ri g traditio n. Smultron kan kan skörda rabarber tili man inte koka , de blir besmidsommar , sedan blir den ka. Man kan göra så att man så sur. Koka inte rabarber i laga r en fa stare kräm på vat: aluminiumkastrull. Syran lö- ten och blandar sedan I ser aluminium från kastrul- socker och mosade bär när len , den blir vit och matt. krämen kallnat. För att det Det lär inte vara hälsosamt inte skall bli skinn på kräatt göra så utan koka i rost- men sockrar mao Iitet över eritt stål eiler emaljerat. Vili ytan. man koka in rabarber senaTänker jag tillbaka pä re kan kompotten blandas med jordgubbar. Vi kan min barndom hade vi då och också göra så att vi kokar då gele tili sönd agsdessert. rabarbern tidigare , fryser Man köpte geleämnena i paoch tillsätter jordgubbarna ket som också innehö ll gelasenare. Visst är rabarbern tin . lnte tyckte man väl sä god som kräm eiler soppa. bra om essenssmaken , men

tåg a la Borgbacken eiler någo nting sådant. Ett Parthenon skulle kunna bli hur smart som helst, sä rskilt om det byggs i tillräckligt mastiga dimensioner sä att ocksä endel mindre potentater sk ulle få plats, " kulturarbetare", idrottsmän och sådana. Fast tja , det ta las j u om sportfåna r så kanske ett Parthenon , som var vishetens tempel , inte ri ktigt vore "deras bord" sä att säga. Fast föra llandel,

I somras hade min treåriga sonson Tiku och jag en lek som ingen utomståe nde visste någonting om. Det var Iyssna-Ieken och det betydde att man satt djupt un der en stor björk och Iyssnade tili sådana Ijud som inte hörs o m man bullrar och stojar. Vi hörde va tln ets röster , trädens röster, sävens röster

då den böjer sig unde r vinden. Och slutlige n sådana röste r som uppstå r då två människor riktigt älskar vara nn - hj ärtats röster. Tiku sa att det finns såna röster som han inte alls och ingens tans vi li hö ra. Då jag frågade vad det är för röster förklarade han att det är o täck t då sädesärl an är arg. Jag hade aldrig hö rt att sädesä rlan var vresig. Det kan ju händ a att min hö rsel med åre n så här fö rsvagats. lnte hade jag heller hört vad giftsvamp-gamlingen talar. Men nog var jag ju tvungen att tro att såna röster finns , ef-

tenslöseri. Slutbadat, och förmodligen får "dra i snöret"-metoden bannlysas och utetuppen komma tili heders igen. Slut på s.k. (skräp)pratet för denna gäng. Haven det sä angenämt. Hasse som är så hemsk att det behövs en vit makt som drar ut den som råkat i en sådan klämma . Jag tog blocket ur fickan och ritade en ängel. Det blev en som såg ganska underlig uI. Gossen skrattade högt . "Vad skall vi göra med den här ängeln ", frågade jag. "Vi gör en barkbåt och skickar ut den med ängelsegle: tili dem som är onda." Vi gjo rde så. Båte n med ängelseglet for hån hemstrandens vatten bort för an trösta de sorgsna. Vi följde den med ögonen så länge den syntes. Vi tyckte båda att dess färd var ståtlig. En ny lek var uppfunnen. Tröstebåtarna gay sig iväg som en a rm ada. Seglen bestod av änglar. Tiku ritade ocksä själv av dem . Hans änglar såg mest ut som hundkojor, men de hade alla väldiga vingar. Om båtarna skulle lida skeppsbrott skulle änglarna säkert kunna fortsätta färden flygande .

Länge fick jag trösta och blidka gossen innan skräcken släpp te honom. En regndag gick vi tili björkens gömma för att höra på regnets röst. Förmiddagen hade varit litet besvärlig. Lillebror hade bitit Tiku . Fisken hade inte nappat fastän vi lä nge och ivriga hade stått på bryggan . Tili råg~ pll allt föll Tiku frå n bastutrappan och slog sig. "Jag leker inte med dig" , fräste gosse n ilsket. "Ja, då leke r jag ensam", svarade jag. "Jag skickar giftröster, gris röster , busröster tili dig", hotade gossen. Jag stann ade kvar och san Jag hoppas an de skall under björken . Regndrop- komma fram tili dem som är parna dansade på björkbla- ~so_r_g_s_ na_._ _ _ _ _ _ __ den. R yt me n var sövande. Jag somnade. Nummer 4 av " Lever du ännu ?" frågade en liten förskräckt röst bredvid mig och arm arna slingrades kring min hals, en kind trycktes mot min kind och utkommer den 4 juli 1989. mycket, mycket nära såg jag Bidrag och material till två blä ögon där tårarna ren numrel bör vara redakliorö rde sig färdiga att glida nen tillhanda SENAST över kinder och haka ner tili den 20 juni 1989 under marken . adress: "Nä, hur är det fatt nu?"

tersom en klarögd gosse pästår så. Att komma i beröring med giftsvampen hade resul terat i hemska tjut. Tiku gick fylld av skräck "Jag var rädd att de onda och nyfikenhet i skogen fö r rösterna dödade dig." att känna på flugsvampI tystn aden Iyssnade vi tili gamlingen. Åldringen börja- regnet s röster. de sjunka ihop och gossen " Rita en ängel", befallde skrek som för livet : "Den le- gossen. Jag förstod att han hamver, momi , den lever. Den nat i en förarge lsens grop tar mig och förgiftar mig."

Redaktionen för God Tid, Centralgatan 87 D, 10300 Karis_ Manuskript, som inte bestäUts av redaktionen, retumeras icke.

Kristallen - Hallen har kostat 12 miljoner mark all bygga, berällar Markus Karlsson. Av den summa har Pedersöre, Jakobstad, Nykarleby, Larsmo och Kronoby bidragit med sammanlagt lS0.000 marko - Utan det stora intresset för projektet bland befolkningen och hos fö retagen , hade vi inte kunnat förverkliga projektet , framhåller Markus Karlsson .

JACOBSTADS WAPEN

- Golvytan i hela ha lle n ak tat också för sommarsamär 4.690 kvadratmeter av lingen . Och eventuella bevilken själva hallens yta ä r hov som kan uppstä. 1.800 kvm , berättar Hasse 'shallen Åke rblom . Dä r kommer Svenska Pensionärsförbord a tt placeras ut så att al- bundets sommarsamling Ia får sitta. Också maten ska 1989 försiggär inte i något av ätas vid bo rde n. Nämnas stadens museer. Nej vi samka n a tt det ä r yrkesskolan las i någo t av det mest mosam svarar för matleveran- derna staden har att e rbjuda sen. - d.v.s. Kristallen. Javisst , För dansen ska man låna det är betecknande nog ett te mporä rt trägolv frå n en namnet på stade ns isha ll. En av stadens största industrie r hall sam togs i bruk sen aste - Schaumans. Högtala ra n- höst. läggningen i Krista lle n kan användas sam den är. 4.000 aktionärer Toale tter finns det tillKrista lle n har byggts av räckligt av och dessuto m har ett aktiebolag med o mkring man möjlighet att hyra 4.000 ak tionärer. Styrelsetra nspo rta bla toa lettvagnar o rdförand e är Markus o m sä behövs. Karlsson och dispone nt HasDe t fi nns t. o. m. e tt rum se Åkerblom. Bägge fulla av för läkarm ottag ning ihailen tillförsikt öve r projektet sä de t mesta torde va ra be- Krista llen .

Erik Sundholm:

Skrivklådan och nyfIkenheten medfödda

Galeasen Jacobstads Wapen utgör e n milstolpe i Jakobstads, och nejdens , sjöfartshistoria. Tili fartyget är knutet flera historiskt kända personer och händelser.

- Skrivklådan och nyfikenhe ten är medfödd , berättar E rik Sundholm i Jakobstad om sina intressen.

JACOBSTADS WAPEN var det första fartyg , som från Jakobstad gjo rde en utrikesresa efter att städerna vid Bottenviken år 1765 fick seglationsfrihet.

O .V.5.

JACOBSTADS WAPEN ö ppnade handelsvägarna tili utlandet , vilket kom att få en stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Jakobstad . JACOBSTADS WAPEN byggdes av stadens första utbildade skeppsbyggmästare Anders Teliin på varvsplatsen i Pirilä . Ritningarn a va r gjorda av 1700-talets mest kända skeppskonstruktör Fredrik Henrik (af) Chapman . Redare fö r fartyget var tre handelsmä n i Jakobstad ; Olof Mellberg, Niclas Malm och Johan Snecke ndahl.

Få anställda Att fä e n anläggning av Krist allens storle k att fungera med tre anställda före faller otroligt. Me n i Jakobstad går de t. Nämnas ka n a tt nä r GT:s redaktö r besökte hallen hade ma n smält ner isen så de t sto ra betonggolvet låg bart.

Ishallen

jungfruresa Amsterdam.

antaglige n

sormedel genom e tt ak tiebolag, Gamla hamn Ab.

det var min mormar,

a ll han skrev en krönika över företagets skapare Birger Serlachius . Därav namnet Birge rs ve rkstad. Anna Bondestam skriver i förordet tili boken att huvudsake n i boken ä r intervj uerna med persone r som arbetat inom fö retaget.

Manda Cederbe rg, som berä ttade om ga mla tider för mig. Hon dog på 1940-talet 84 år gam mal. Erik Sundholm är känd De flesla av intervjuerna för de [Jesta jakobstadsbor. Han ha r många strängar på ha r omarbe tats frän diaJekt sin Iyra och trots sin höga tili kJartext. Erik Sundholms krönika ålder - 80 år - är han just nu mitt i renskrivningen av över Birger Serlachius och rn a med de många intervjue en utredni ng om He rrforsen i Kållby och dess historia. I f.d. anstä llda i Birge rs verkplanern a för de n nä rm aste stad vore värd att publice ra fram tiden finns utgivning av i God Tid. Tyvärr räcker en bok med nedtecknade sidantalet i GT inte tili en krigsminnen .

sädan utsväv ning. Me n boke n kanske finns på biblioteken. Om inte är det e n stor brist i deras utbud . Det ä r inte bara Jokalhisto riskt intressant alt läsa den . J ag har e n känsla av att den åte rger myc ket av den livsstil som levdes av andra arbetare vid vå ra and ra industrier i början och e n bit in pä detta seke l. Deltaga re i pensionärsförbunde ts somma rdag kanske strå lar samman med Erik Sundholm . H an känns igen bl.a . pä den glada , humoristiska glimte n i ögat. Dessutom ä r han Jång och reslig trots sina 80 levnadsår.

Projektet Jakobstads Wapen Jakobstads sjöhistoriska År 1987 påbö rj ades byg- förening ga ndet av e n ko pia i fu ll Jakobstads sjöhistoriska storlek av Jakobstads Wa- före ning bildades Ar 1988 fö r - Det ska bli en bok som pen efte r original ritnin ga r att samla personer intresse- är skriven rakt på sak inte som fi nns bevarade i Jakob- rade av nejdens sjöfartshis- utbroderat eiler romantisestads museum och som ock- toria . Som fö rsta må l har rat, säge r Erik Sundholm . så är de ä ldsta kända föreningen satt a tt stöda Ha n berättar några av siskeppsritninga rn a i Finland . byggandet av J acobstads na krigsminnen fö r GT: s utByggande t ut gör också ett Wapen och förverkligandet sända men dem ska jag inte marinhistoriskt experiment av ett sjöhistoriskt museum i återge här - vi får säke rt läPå hösen 1767 seglade och därför anvä nds traditio- Gamla hamn . sa me ra sådant i De n lå nga JACOBSTADS WAPEN ut nelIa mate rial och kunskaFöreningen tillh andahål- vägen he m - d.v.s. troligen med destination Spanien. per så långt detta är möj ligt. le r info rm atio n ·o m Jaco btiteln på boken. Skeppare var Petter Teliin. Bygga ndet av skeppet sker stads Wapen , affischer, deErik Sundholm bor i det Fartyget sAIdes unde r sin tilI största delen med spon- kaler, T-skjortor m.m . egnahemshus han med egna händer byggde efter kriget. 54 frontmän slog sig ner i området som då låg på Pede rsöresidan om gränsen. 1 dag ä r det inkorporerat med Jakobstad. Och Erik Sundholm blev rrontmännens talesman. Ett uppdrag som gay mycket arbete och många duster med både kommu nala men också statliga myndigheter. I dethär numret återger vi e n av Erik Sundholms dikter. Det finns många . Me n ha n skriver också prosa. På Holger Schildts förlag utgavs 1981 "Birgers verkstad" - ett resultat av den insamling av materia10m Jakobstads Mekaniska verkstad . Och den som bl.a . fick uppdraget att sam la materialet var Erik Sundholm - Vad tar du dig tili, utbrast Erik Sundholm när GT:s som själv jobbat där under fotograf knäppte denhär bilden av honom i hans hem i Dethär är ingen valfisk utan ska 1991 sjösättas som Jakobstads Vapen - d. v.s. ett se- 30 års tid . Jakobstad. Det han letar efter är den dikt vi återger i gelfartyg som byggts upp enligt de gamla ritningarna från 1767. Han blev så intresserad detta nummer.

Jakobstad satsar på omsorgen om de äldre - Det finns i dag ingen kö tili de pensionärsbostäder staden disponerar. berättar socialdirektör Kurt K 0 t k a . Dethär beror delvis på den kontinuerliga satsningen frän stadens sida på just pensinnärsbostäder och delvis ocksä pä att det i staden finn s ett antal föreningar som upprätthåller pensionärshem . Och inte minst på att så många å ldringar bor he mma .

rörliga har möjlighet att äta i skolorna. - Dethär är kanske inte eli så bra system . säger Kurt Kotka . Det bl ir jäktigt för personale n. 1 våra plane r ingä r dä rför nu att i sådana pensionärshus där servicen

sa knas, bygga ut nån form av service med sa mlingsut-

rymmen o.s.v. Hur det bli r är dock ännu okl art.

Också åldringshem behövs - Visst ha r stade n också Andelen åldringar i Jakobstad utgör i dag cirka 13 eli tradi tione llt åldringshe m procent av de n tota la be- Bjö rkb acka som byggts ut i folkningen . Me n fram tili å r fl e re e tappe r och nu ha r 86 Situationen 2.000 beräknas a ndelen vara värdplatser. inom å ldringsvårde n har uppe i cirka 15 proccent. e me lle rtid de sen aste å re n Me n äldreomsorgen ut- ändrat karaktär och de som vecklas kontinuerligt och kommer tili hemme n har speciellt byggs den öppna blivit äldre och är i sämre vå rde n uI. Trots att den re- skick än tidigare . da n nu fungerar. Med i bilKurt Kotka poängterar den finns både kvälls- och emellertid att man i staden vec koslutsvård. strävar tili att inte bara eTStaden har redan nu e n bjuda å ldringar i sämre servicebil som kör ut mat åt skick sluten institutionsvärd. pensione rade och han dika p- Just nu planerar staden att pade pe rsoner. De som är öppna en dagvårdsccn tra l

där åldringar och handikappade kan få mato bad. fotvå rd. härvå rd , ägna sig åt nån form av hob byve rksamhet o.s.v. - Det blir inte fråga om en s.k. "öppen" central utan klienterna måste plockas ut efter nån form av urvalskriterium , säger socialdeirektör Kotka. Totalt finns det utrymmen på cirka 300 kvadratmeter för vilka renoveringsbehovet just nu utreds. Det är fråga om gamla BB på Kvarnbacken.

Samarbete med hälsosektorn Sedan några år sama rbetar socialoch hälsosektorn såtillvida att man har en gemensa m he msjukvä rdshemse rvicecentral i staden. - Dethär har visat sig vara en Iyckad lösning, framhälle r Kurt Kotka . Eftersom den öp pna vården både hemsj ukvården och he mhj älp ofta har samma patie nte r - klienter så fungerar det smidigt på det sättel. I övrigt samarbetar vi intimt med hälsosekt orn .

Åldringsvården prioriteras Äldreomsorgen hör tili den seklOr inom socialför-

Med i nordiskt omsorgsprojekt - J akobstad kommer troligen att ingå i ett samnordiskt projekt inom vilka man försöker få fram nya strategier för framtiden för hela socia lsektorn . berättar Kurt Kotka . Jakobstad kommer att vara ett delprojekt som gå r ut på atl utveckla ä ldreomsorgen. De förberedande diskussionerna ha r redan förts.

va ltningen sam prioriteras

högt. Socialsektorn slukar cirka 20 procent av stadens IOtala budget och av den får äldreomso rgen med allt vad därtill hör 30-35 procent. Socia lseklOrn är för övrigt stadens största enski lda fö rvaltning med omkring 400 a nställda . Ä ldreomsorgen kommer

sam

tvåa

efter

barnomsorgen.

Jakobstad idag exempelvis turismen är

näring

sam

är

beroende

bl. a. av trafike n över Kvarken med Jakob Lines. En näring sam just nu är unde r omvandling men som ifjol medförde att 120.000 personer ä kte i nändera riktninge n a lltsä antingen frän eiler tili Sverige via Jakobstad eiler Karleby. Skolor Jakobstad är en skolstad. Y rkesskolan som sköter maten

under

sommardagen ,

har fina utrymme n. Från hösten kommer ett statigt pälsinstitut att inleda verksamhe t i stade n . Tili staden hör givetvis Stadens Konservatoriet. flaggskepp , som Bror Hagström karaktäriserar inrättningen. Och Ba rnträdgårdslärarinstitutet inte all förglömma, det enda pä finlandssvensk t häll. Givetvis har Jakobstad ocksä grundskolor och gy mnasier för bägge språkgrupperna. Hande lslärove rk , lantbruksskola , e tt musikin-

Texl och jalo: Gurli Nurmi tionen på bostadsfronten dåIig överl ag och de bostadssökandes antal är ston , säger biträdande stadsdi rektören Bror H ags tr ö m . Kön är inte dramatisk men den är lå ng. Men överlag förefaller det som om Jakobstad börjar vakna ur den förlamning man drabbades av när de stora a rbetsgivarna Schaumans och Wärtsilä rationaliserade bort a rbetsplatser. Befolkningstalet minskade som en följd av rationaliseringarna men nu har situatione n överlag stabiliserats. - Näringslive ts intresse för staden ä r åter uppe nbart, säger Bror Hagström . Därför ökar också tryc ke t inom bostadssek to rn . Som exempel kan nä mnas att det ä r tio å r seda n ett hyreshus senast byggdes i stade n. Men nu behövs åter nya tag

Näringslivet och turismen går nästan hand i hand. För

inom den sektorn .

Jakobstad har i dag omkring 20.200 invånare. 1987 - Jakobstad är på väg mot en ny uppgång, säger biträ- var dryg t hälften av dem dallde stadsdirektör Bror Hagström. svenskspråk iga. Fullmäk tige bestär av 43 ledamöter och stitut och givetvis svenska - Trots att det inte finns ordförande är Matts N yby. och finska arbetarinstitut in- nån kö tili pensionä rsbostä- Stadsstyrelsens ordförande der, i Jako bstad så är situa- är Tor-Erik Landgärds . te att förglömm a.

bara tänkt på mors dag Jag länkl mållgell gållg när jag slädal dill hus i morgollells Ijus och selt mina händer - strävo sam sand i bäckens rand om du /Og mina hällder oeh gay dem en bliek när förbi du giek oclz sade all de var vaekra älldå del skulle glädja mig så -

Pellsiollärerna blir väl omhändertaglla i Jakobstad lörsäkrar socialdirektör Kurt Kotka.

jag lällkl mållgen kväll lIär jag skural diu golv liIIs kloekan slog lolv, om du skulle säga all jag var dig kär oelz komme mig när så skulle jag gråla hälldema full för l1Iill Iyekas skull, men kallske jag då blev ällmera blyg gick oel! drömde i smyg -

oeil mdnne jag alls skulle MIlIla då ailI som välllar mig på så kanske - när ailI går omkrillg - så är ailI bösI såilär -

SOMMARDAG I JAKOBSTAD 14.6.1989

Bilden Irån SkaJan - den gamla trähusstadsdelen i Jakobstad tillhör stadsmuseets bildsamling. 12.00 Kaffe serveras i Ishallen - "KRISTALLEN" Dellagarna hälsas välkomna: Runar Lindahl Presentation av KRISTALLEN: Markus Karlsson Orkestermusik 13.00 Samling i Pedersöre kyrka Presentation: Hans Häggblom Orgelmusik: Hans Sandell Andakt: Hans Häggblom Etter samlingen i kyrkan arrangeras rundturer i och kring Jakobstad. De som anmäll intresse för sightseeingen får guide med i bussen. De som inte dellar i rundturerna söker sig tili Ishallen för SAMVARO och 14.30 MÅLTID 16.00 FESTPROGRAM IISHALLEN Ouvertyr: Spelmanslaget Välkomstord: M-klubbens ordförande Anila Östman Hälsningstal: Siv Tunzelman von Adlerflug Musik: Spelmanslaget Körsång: Oldboyskören Festföredrag: Ragnar Mannil Solosång: Vivian Kamb Recitation: Alfred Smeds AlIsång under ledning av Raimo Fors Folkdans: Vestersundsby Nf:s folkdanslag Salongsdans: Affärsans tälldas salongsdansare Avslutningsord: Jerker Nyberg Modersmålets sång DANS 19.00 Festmåltid på Hotell Fontell Sallad med rökt sik Mexikansk köttfärsbiff. kokt potatis Kaffe SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET rf

E.S.

12 Då livslängden ökar bland och ur världshälsoorganisamänniskoma i väriden och tionens formulerade hälso-

barnantalet i den moderna familjen speciellt i västvärlden radikalt minskar, förskjuts äldersstrukturen sä att andelen äldre personer blir allt större. Utgäende frän detta pägå r inom socialoch hälsovårde n i alla nordiska länder planering och utvecklingsarbete o m hur samhället skall svara för äldreomsorgen i framtiden. Mänga samhällsplanerare och politiker ser framför sig en diffus - och tyvärr negativ - bild av en stor och pas5iv massa gamla människor som på ett eiler annat sätt måste tas om hand. Debatten har främst varit koncentrerat kring frågan: hur skall vi kunna skapa ekonomiska resurser för detta omhändertagande? Och lösningen blir att man förlitar sig på att pressa fra m en större effektivitet ur produktionsenheterna och genom all öka arbetslivets insatser skall man kunna skapa ekonomiska resurser för äldreomsorgen . Tili bilden hör att man ser de äldre som sädana som mäste värdas, "sättas pä hyl-

Per-Erik Isaksson:

strategi " Hälsa för alla år 2000" betyde r det all alla borde fä vara delaktiga av arbetet som görs för individens egen hälsa och för sina

"Folkhälsan och de ä1dre"

medmänniskors och sin när-

miljös omhändertagande och förbättrande. Det innebär en positi v människosyn som uppfattar människan som aktiv och skapande med förmäga och vilja att ta ansvar. Och i dag vet vi att

Många gamla är ensam- bara sam servicemottagare ma, vi blir inte e nsamma ba- och inte alls som producen-

ra för att vi blir gamla, men med åldern gör vi fler och fler förluster. Vi har inte längre nägra barn att ta hand om, vi lämnar yrkeslivet , vi förlorar man eiler

hustru , jämnäriga vänner dör, vi får kanske svärare att röra

OSS ,

se och höra, och

det innebär förluster av aktiviteter. Med andra ord vi förlorar de resurser eiler de arenor vi behöver för att vi-

sa vilka vi är, fö r att befästa vär identitet. Vi bör således inom åldringsvärden återskapa de arenor och resurser som gamla människor behöver för att uppleva gemenskap och meningsfullheI. Det är kanske så an man ibland ger de äldre sysselsättning som inte verkar lan", och inte som sådana meningsfull för dem själva som själva får vara med och bara för att så att säga ha avgö ra sin framtid. dessa egenskaper inte för- dem j arbetsterapi. Att Man ser det som tillräck- svinner bara för att vi blir plötsligt börja tillverka julligt om samhällsapparaten äldre, snarare tvärtom. Vi tomtar sam man själv inte kan ordna med tak över hu- får alltså inte enbart se tili ser någo n mening med ger vudet och mat för dagen . Då att de äldre bor bra utan vi inte nägon större tillfredsanser man att frågan är löst. måste också se tili att de får stäUelse för nägon. Att bara Men det räc ker inte , med att leva med i gemenskap och känna sig som en o nyt tig inha mat och husrum även om ha ett meningsfullt liv. Om divid tili besvär och förfång man är gamma!. Man mäste vi inte Iyckas lösa de äldres för omgivningen och själv fä ha kvar något av det som problem av det här slaget bi- inte få göra det som man gör livet meningsfullt ocksä , drar vi tili att skapa sjuk- t. o.m. ännu skulle kunna annars förlorar individen domar i form av ensamhet , göra kan för mänga bli en helt sin identitet. Ser vi det depressioner, demenser, svår iröskel att komma här ur friskvårdssynvinkel missbruk och hjälplöshet. över. Sättet att se åldringar

Sy Finlands nationalfågel

'11171

Sängsvanen e. 37 x 50 cm välgjord mälad stramalj + gam. Pris endast 198,+ postkostnader 18, - . Samtidigt lär Ni gratis en stramaljkatalog med över 160 olika modeller i lärg, broschyr över Cewec handarbeten och Smymafix reliel halvryor. Önskas endast broschyrema + katalogen lär ni dem mot tO,- i lrimärken.

anna·lisa

o.s.v. men det räcker inte

med all bara diskutera ekonomiska och tekniska lösningar för de äldres YArd och boende. Det viktigaste uppgiften vi har framför oss här är att motarbeta de mytiska förestäUningarna som framförallt unga och medelälders personer har om åldrandet och de äldre.

Vänortssamarbetet förpliktar Den 23 mars 1962 undertecknades det s.k. Helsingforsavtalet, som utgör basen för det officiella nordiska samarbetet i alla dess former. 1 Fi nland firas dagen som Nordens Dag, då man pä olika häll i landet ägnar uppmärksamhet ät aktuella nordiska fråghor. Poh jolaNordens styrelse har vid sill möte nyligen beslutat anta följande ullalande:

1 juni 1989 kan vi fira det nordiska väno rtssamarbetets 50-årsj ubi leum . Tili minnet av den första organiserade vänortsförbindelsen mellan Thisted i Danmark och Uddevalla i Sverige hålls i Thisted den 3-11 juni en stor direkt bokning tel. 962-410 69 nordisk vänortsfestival som När Ni är ute och reser gör bjuder pä flera o lika eveneen besök hos oss, t.ex. i mango Tusentals nordister samband med pensionärsträffen den 14 juni i Jakob- möter upp . Med festivalen stad, sä lär Ni inlormation viII föreningarna Norden viom vad en av Finlands sa att den folkliga nordisstörsta handarbetsbutiker men lever starkt. har an erbjuda. Anordna gruppresor och kom gäma Eli riktigt bedrivet vänöverens om tid lör en besök ortssamarbete inrymmer dyhos oss lör an vi skall kunna namiska element. De enskilge högsta möjliga service. da medborgarnas fasta nordiska övert ygelse kan inte nog betonas i eli läge , där tvivel uttrycks om den nordiska tankens bärkraft inför trycket på Norden från olika 14200 NlfDtl häll. Vänortsfolket är en

~i~nCl~

ter är en inställningsfråga som fordrar attitydförändringar hos oss alla . Sociologen Nils Fernow frän Sverige säger att ca 15% av alla dementa är det av sociala skäl och inte av biologiska, med andra ord på grund av för litet kontakter med omväriden. Ali fördröja demensen åtgärdar man nufö rtiden på många olika sätt. I Göteborg har man startat matlag för dementa grupper som samlas 3 timmar varje dag, laga r mat och äter tillsammans och på della sätt får stimulans och gemenskap, meningsfullhet och mär mycket bättre. Kommunen sparar pengar och demensprocessen blir längsammare för de gamla och de klarar sig längre utan institutionsvård. Vi diskuterar i dag om de äldre borde bo kvar i servicebostäder, åldringshem

kra"ftkälla , som binder Nor- om all i det viktiga begynden samman i ett mångför- nelseskedet ak ti vt verka för grenat nätverk . I dag är 954 all beslutsfallarna i våra stäkommuner i Norden , därav der skulle omfalla den nya 305 i Finland , engagerade i kontaktformen . Suomen den nordiska vänortsrörel- Kunnallisliitto och Finlands sen. För Finlands del upp- Svenska Kommunförbund rätthåler 285 kommuner har se tt tili all intresset för kontakter med Sverige , 170 vänortsiden har sprill sig med Norge , 149 med Dan- äve n tili våra landskommumark , 34 med Island och 3 ner. med Färöarna. Po hjola-Norden ser det som viktigt all vänortsjubiFinland kom ak ti vt med i leerna 1989 och 1990 ägnas vänortssamarbetet år 1940 den uppmärksamhet de förinom ramen för den svenska tj änar. Händelserna ger anhj älpen tili Finland under de ledning att blicka framåt. svåra krigsåren. Via "adop- Nya verksamhetsformer tivorter" och "fadderorter" pockar på intresse. Vi viII har vi kommit fram tili da- särskilt peka på "Vänortsvän- jobb", eli system för utbyte gens mångsidiga ortssamarbete, inte bara av unga arbetstaga re mellan med Sverige utan äve n med vänorterna under sommadet övriga Norden. Impul- ren. Vi efterlyser ö kade serna av det nordiska vän- satsningar på nordiska lägerortssamarbetet har spritt sig skolor samt utbytesverksamsä att flera kommuner i dag het mellan yrkes- , intressehar kontakter äve n med or- och hobbygrupper. ter utanför Norden . År 1990 har 50 år gätt seDirekta personliga vändan etablerandet av de förs- skapsband är det nordiska ta direkta kontakterna mel- samarbetets kännetecken. lan städer och kommuner i Ju bredare kontaktyta vi har Sverige och Finland. Redan med de oss närstående norår 1940 blev 5 1 städer i Fin- diska länderna, desto bättre land "adoptivorter" fö r lika rustade är vi i det internatiomänga städe r i Sverige. Fin- nella umgänget. Det nordislands Stadsförbund visade år ka vänortssamarbetet för1940 stor framsynthet gen- pliktar.

Vad vi behöver är människor i samhället som viII umgäs och leva tillsammans med äldre i sin närmiljö, både hemma , under fritiden och i arbetet. Människor som geno m sina egna erfarenheter vet vilken vishet och vilka perspektiv en äldre människa kan utveckla. Vi måste komma ifrån de yttre ekonomiska värderingarna för all ge plats åt de in-

Te värderingar sam värdesä tter känslomässiga upplevelser. Att åldras är eli positivt värde i sig själv. Myten om åldrandet som en negativ process är allmänt förhärska nde i vårt samhälle. Slär man upp ordet åldras i lexiko n får man fö ljande betydelse för det : bli gammal eiler äldre, gråna , komma högt upp i åren, förgubbas, gubba tili sig, tackla av. falla av, vissna ,

deklinera , avtyna , ha sell sina bästa dagar, överleva sig själv , bli senil. Det här i ordboken Ord fö r ord, svenska synonyriler och uttryck . Eli alldeles tydligt bevis för hur negativt vi ser på åldrandet, vil ket ocksä ger en modell fö r de unga. Det här är nägonting som vi mäste fö rsöka ändra pä. Åldrandet kan vara all växa mot en rik älderdo m om vi ger möjligheter därtill. Men vi lever idag i en ungdomsförhä rligande oeh arbetseentrerad kultur. Som ett måll pä ungdomens värderingar idag kan vi som exempel ta situatio nen inom utbildningssektorn pä svenska pä socialomrädet. En tydlig trend ser man bl.a. i Svenskfinland . ungdomama söker sig inte tili utbildningslinjer

inom åldringsvärden. Delvis äterspeglar detta säkert allmänna allityder som gäller vårdarbetet. Men jag tror att en viktig orsak ligger i att de äldres värld är en värld som de unga inte haft nägon praktisk inblick i. Samhället ger barnen och de unga mycket smä chanser att lära sig att umgäs med de äldre. Ideologin i samhället har under de senaste ärtiondena va rit att separera olika grupper och olika funktioner från varandra . Barnen inom barnomsorgen , åldringarna inom åldringsvä rden pä anstalter eiler ensamboende, den övriga vuxna befolkningen i arbetslivet. Vi tvingas leva fys iskt och socialt ätskilda frä n varandra vilket leder tili an vi psykiskt fj ärmar oss frän varand ra . J samhällsplaneringen idag har den fysiska pia neringen inom den tekniska sektorn en ny central roll . D en har stor betydeIse för hur vi kan utnyttja miljöns möjligheter tili social samvaro. Med tanke pä framti den är det nödvändigt an oclcsä inom denna sektor lära sig att sätta människan och hennes hälsa i centrum och komma ifrän det älderssegrerade tankesättet. Avslutningsvis viII jag här ankn yta tili principen om delak tighet: ansva ret för all vi skall kunna leva och mä bra pä äldre dar vilar inte enbart pä socialoch hälsovärden utan pä alla samhällssektorer och pä alla individer sä all vi bär eli gemensamt ansvar för de äldJe, och tillsammans med de äldre .

SOFF-kursen "att leva i nuet" Pensionärsk urs hålls den 25-29 augusti i Svenska Österbottens folkakademi under temat " Att leva i nuet" . Svenska Österbottens folkakademi är en av de större finlandssvenska folkhögskolorna och ligger i Yttermark i Närpes kommun ea 70 km söder o m Vasa . Närpesbygden är nästan helt svenskspråkig. Kommunen har ca 11.000 invånare och det mest iögonfa llande är de sto ra väx thusanläggningarna, som producerar mera än hälften av de to mater och gurko r som äts i Finland . SÖFF ligger mitt ute på Yttermarkslällen, 8 km norr om Närpes centrum. Å rets pensionärskurs är både traditionsenlig och ny . Tili den mångåriga traditionen hör intressanta föreläsningar av gästföreläsare och av skolans lärare , olika akti-

vitetsgrupper, utfärder och SÖFF:s goda mat. Det nya för i år är, att det blir olika temadaga r: samlardag, folk kulturdag, ex kursionsdag och livsäskädningsdag. Samlardagen kom mer att handla om hur man samlar olika saker som pengar , kort och frimärken. Exkursionsdage n har Korsnäs, Harrströ m och Bergö som utfärdsmål. Kursens pris vid helpension är 580 mk och för hemmaboende 350 mk. Exkursionsdagens bussresa tillkommer max 100 mk . Bäde gamla kursdeltagare och nya är varmt välkomna tili en vecka i gemenskap och glädje! Närmare information ger SÖFF:s kurssekreterare Siv Nylund tel. 962-564 41. Anmälan kan göras genast och ända fram tili den 11 augusti. VÄLKOMMEN MED!

MAJBLOMMAN Så varm som vintern var, så lidigt SIUI, finns det för färg beredskap i rabatten:

Ren många veekor i,man Valborgsnatten slår Majdagsblomman ut. Och med var blomma du på bröstet bär du bidrar tili att barn från sjukdom frälsa , att hjälpa barn tili fortsatt liv och hälsa. Köp blomman! Den är här!

MEDLEMSFÖRENINGAR 1988 Ordförande

Vlceordförande

Sekreterare

Kassör

Msja Nordqulst, tel. 939·58 62 71 Kuusiston tita. 29120 Verkkoranta

Gunvor ZIlliacus, tel. 939·33 52 34 Pohjoispuisto 3 B, 28100 Bjömeborg

Ings·LIII Arve, tel. 939·41 3766 Hallitusk. 26 B, 28too Bjömeborg

Einar lindblom , tel. 925·4584 Kärra , 25870 Oragsfjärd

Sandor Fredriksson, tel. 925·46 16 KArra, 25870 Dragsfjilrd

Märta Blomster· Sl öholm, tel. 925·61260 Lexvik, 25900 Dalsbruk

Holger Jansson, tel. 926-336 12 Saverkeit, 21760 Houlskär

Bo Wessman, tel. 926·332 30 Nilsby, 21760 Houtskär

Lennsrt Ohmsn, tel. 926·334 tt 21760 Houtskär

Knut Lindroos, tel. 925·22 07 Tjuda , 25700 Klmito

Hedvlg Mattsson, tel. 925-11 61 Engelsby, 25700 Kimito

Helvi Was6n, tel. 925-12 41 Engelsby, 25700 Kimlto

Greta Jansson, tel. 926·461 28 Retais, 21710 Korpo

Helge Björkman, tel. 926-451 24 Böhlo , 21710 Korpo

Knut Björl<lund, tel. 926-314 39 Kyrkby, 21710 Korpo

Börje Grönqvlst, tel. 921·74 17 57 Tennbyv. 28 A, 21600 Pargas

Achilles NlIsdortl, tel. 921 ·744544 Sandäkersg. 10, 21600 Pargas

Gretel Leuren, tel. 921 ·88 02 77 Pjukala, 21600 Pargas

Erik Vlkgren, tel. 925-7433 Södersundvik, 25830 VästanfjArd

Inger Bergholm, lel. 925·70 12 OslanA, 26840 Nlvelax

Anlle Enel18m, tel. 925-76 55 Lemmsla, 26830 Väslanfjård

Christina Ståhlberg, tel. 921 ·320253 Kasklsg . 8 B 47, 20700 Aho

Erik Ljungqvlst, tel. 921 ·360896 Ollong. 19, 20720 Aho

PlrI<ko Wshlroos, tel. 921·322629 Slonsg. 22 0, 20100 Aho

Holger F1lnckenberg, tel. 928-14771 Parkgatan 14, 22100 Mariehamn

Ksrt.Johsn HuHgren, tel. 928· II 1 67 V. Esplanadg. ", 22100 Mariehamn

ElIs Sjölund, tel. 928·215 19 KiIvAgen , 22100 Mariehamn

GOta Bsckltröm, tel. 967·65726 68830 Båckby

Eric T1m"n, tel. 967-62025 68820 Esso

Ester Kronqvlst, taI. 967·620 39 68820 EsSe

Runar Lindahl , tel. 967·311 87 Storgalan 16, 68600 Jakobstad

Anna Åmlnne, tel. 967·136 39 Helsndersg. 31 , 68600 Jakobstad

Erik Trllsk, toI. 967· 122 58 Bottenviksv. t9, 68600 Jakobstad

Yngve Flnokas, tel. 967-422 25 Gökbrinken, 66850 Jeppo

Aldl Elenius, tel. 967-424 17 Box 3300, 66850 Jeppo

Marlsnne Almborg, tel. 967-423 54 66850 Jeppo

Meri CaJander, lel. 968·243 81 Snellmansg. 33 B. 67100 Karleby

Karin Palm, lel. 968·130 54 Torgg. 6 B 19, 67100 Karteby

Ruth Brandt, tel. 968· 121 t 6 Terassgr. 4 A, 67100 Karteby

Alvar Slegfrlda, tel. 962·272 15 Alexsndersg. 8, 64260 Kaskö

Hilding Nlss6n, tel. 962·272 72 Prins Eriksg. II, 64260 KaskO

Agds Westerback, tel. 962·272 49 Alexandersg . 37, 64260 KaskO

Ame Karp, tel. 961-43 30 69 66520 Veikars

Marianne Smeds, tel. 961-43 30 06 Martois, 66520 Veikars

Ann·Brltt Blom, tel. 961-43 32 10 66520 Veikars

Egnar Nordmyr, tel. 961-64 3121

66230 Korsbäck

Eskl1 GrOnlund, tel. 961- 64 1263 66200 Korsnås

Hemmlng KIIUstr6m, te\. 961--64 51 31 66290 HarrstrOm

Axel Uppstu, tel. 962·235 79 64140 TjCck

Axel Uppltu, tel. 962·235 79 64140 Tjöck

Regina Forsström,lel. 962· 11517 Sundmanskag. 17- 19, 64100 Kristinestad

Göran Sundatröm, tel. 968·464 2t Söderby, 68500 Kronoby

Gretel Grundvall, tel. 968-451 69 68500 Kronoby

Ingaborg Splk.n, tel. 968-460 22 Påras , 68500 Kronoby

Boris Sundqvist, tel. 968·464 35 Jeussen, 68500 Kronoby

Per Sundltröm, tel. 968-45298 Forsnäsvinkeln, 68500 Kronoby

Jsn Vlbåck, tel. 968-450 43 Kronoby Sparbank, 68500 Kronoby

Gustav Fant, tel. 961 ·3663 19 66540 Petsmo

Torsten Frejman, tel. 961 ·3688 53 66560 Osterhankmo

MsrgH Hägglund, tel. 961 ·3606 62 66530 Kvevlax

Alice Hennans, tel. 962·21208 64300 Leppfjärd

Tor.ten Lindahl, tel. 962·210 17 64300 LeppfjArd

Viktor Llndgård, tel. 961 ·654573 66140 Overmalax

Vilhelm SmuHer, tel. 961 ·654255 68 t 40 Overmalax

Einar Smulter, tel. 961 ·654204 66140 Overmalax

Erik Stoor, tel. 967·44203 66840 Pensala

Margsrets Helslng, tel. 967-411 33 66950 Munsala

Spsrbanken Deposlla, tel. 967-41053 ·66950 Munsala

Oagny Sundholm, tel. 967-45552 Vexala , 66950 Munsala

Alla Nylund, tel. 967-45208 Hirviax, 66980 MonA

Runsr Stråka, tel. 967-461 4l! Monäs. 66970 Hirvlax

Erik Ssndbacka, tel. 968·4l!0 91 68410 Nedervetil

Elsle Tast, tel. 968-481 62 68410 Neclervetil

Elsle Tast, tel. 968-481 62 68410 Nedervetil

Hilding Hsglund, tel. 967·20207 Jutasvilgen, 66900 Nykarleby

Gundel Söderholm, tel. 967· 20800 Kyrkog. 1 B, 66900 Nykarleby

Erik Strand6n, tel. 967· 243 56 669tO Socklot

Ruth Lindqvist, tel. 962·592 51 64250 Pjelax

Henry Sandvlk, tel. 962·422 28 64200 Nilrpes

Gustav Mannfolk, tel. 962-41836 64200 Nilrpes

Igor Norrgård, tel. 967·44 t 29 66840 Pensala

Melvln SIIIren , tel. 961 ·350219 66800 Oravais

Bertel Bäck, tel. 961 ·450212 66640 Maxmo

Helmer Lindqvist, tel. 961 ·3703 57 66240 Petalax

Anni Smeds, tel. 961 ·3702 t 2 66240 Petalax

Chsrle. Häggblom, tel. 961 ·37 0234 66240 Petalax

Runar Storsjö, tel . 962·25571 64490 Sideby

Boris Llndeblsd, tel. 962·255 4l! 64490 Sideby

Runar Långvlk, tel. 962·255 88 64490 Sideby

Hlördl. Helga., tel. 961·44 01 23 65450 Soll

Vlola Lindholm, tel. 961 -44 00 24 Mobacken , 65450 Soll

Bror Helenelund, tel. 962-44 02 34 Herrbacken, 65450 Sali

Valter HOgnabba, tel. 968·75099 Kyrkoby, 68700 Te~örv

Olof J . Sörs, tel. 968·75089 Klockars, 68700 Te~ärv

Vslter Högnabba, tel. 968·75099 Kyrkoby, 68700 Te~arv

Yngve Ryd.tröm , tel. 961 ·26 77 48 Vöstra LAngg . 2 0 , 65380 Vasa

Sven Hagström, tel. 961 -152549 Bjömv. 10 F, 65350 Vasa

Märtha Mattsson, tel. 961·21 20 60 Apollov. 13, 65200 Vasa

Aina Friman, tel. 961 ·33 03 25 66610 Rökiö

Einar Stallans, tel. 961 ·33 02 93 66600 Vörå

Anselm Nlckull, tel. 961-33 84 28 66600 VörA

Birger Stenbäck, tel. 962-551 03 64610 Ovormark

Eva Sten1ors, tel. 962·534 22 64610 Overmark

Svea Abonde, tel. 962·534 11 646 t 0 Overmark

Carl-Gustaf Boedeker, tel. 931·63 28 73 Haiharank. 19 C 14. 33710 Tammerfors

Birgit GorscheJnlk, tel. 931·17 1201 Oplskelljank. 38 B, 33720 Tammerlors

Ings Kolvulshtl, tel. 931·5501 92 Kaupink. 37 F. 33540 Tammerfors

Björneborgs Svenska Penslonärsförenlng r.f. Tor Åke Nercfrum, tel , 939·41 71 38 Nortamonk. 3 C 64, 28100 BJOmeborg

Dragsflärds Penslonärer r.f. Gunnar ~or88, tel. 925·61829 Laxvik, 25900 Dalsbruk

Penslonärsbostadsförenlngen I Houtskär r,f.

Harry Oaterman, tel. 926-33209 Näsby, 21760 HoutskAr

Klmlto Penslonärsförenlng r.f. Yngve Oaterberg, lel. 925·t4 65 Kyrkoby, 25700 Kimito

Korpo Penslonärer r.f. Rune Ehrman, tel. 926·311 89 PrAstgArd, 21710 Korpo

Pargas Svenska Penslonärer r.f, Jutta Chrlatlanaen, tel. 921·74 53 51 Tummelv. 4, 21600 Pargas

Västanflärds Penslonärsförenlng r.f. Åke Bergholm, tel. 925·70 12 Ostanå, 26840 Nlvelax

Åbo Svenska Penslonllrsklubb r.f. May Llndfora, tel. 921-42 13 98 Osterbotteng. 2 B, 20740 Aho

Marlehamns Penslonärsförenlng r.f. Hilding Mattaoon, tel. 928·t25 05 Parkgaten 8 , 22100 Mariehamr

Esse Penslonllrsförenlng r,f, Åke Vlk, tel. 967·62478 68820 Esse

Penslonärsklubben M r.f. Anlle Oltmen , tel. 967·15629 Rådhusg. 42, 68620 Jakobstad

Jeppo Penslonärsklubb r.f. Ruth Blckltrand, tel. 967·422 81 Tegelbacken, 66850 Jeppo

Penslonärsförenlngen VI Norrlfrlltn r.f, Volmar Furu, tel. 968·31 1299 Box 7291, 67700 Karteby

Kaskö Penslonärsklubb r.f. Runar Grönlund, tel. 962·27342 Rådhusg. 44 A, 64260 KaskO

Korsholms penslonärshemsförenlngMustasaaren eläkelälskotlyhdlstys r.f. Evy Thöllx, tel. 961-44 68 33 65460 Tölby

Korsnäsnejdens Penslonärer r.f. Helge Ullveno, tel. 961·64 10 26 66200 KorsnAs

Penslonärsklubben I Krlstlnestad-Tjöck (PIKn Åke Skeppar, tel. 962·112 14 Bockholmsv. 1, 64100 Kristinestad

Kronoby Penslonärer r.f. Henning NAse, tel. 968-457 66 68500 Kronoby

Penslonärhemsförenlngen I Kronoby r.f. Oagmar Wikström, tel. 968-45141 68500 Kronoby

Kvevlaxneldens Penslonärsklubb r.f. Varna Osteråker, tel. 961·36 62 84 66540 Petsmo

Lappfjärds Penslonärsklubb r.f, Erik Stens, tel. 962·21240 64300 LappfjArd

Förenlngen Malax Penslonärshem r,f. Viktor Llllekvllt, tel. 961 ·654576 66140 Overmalax

Förenlngen Munsala Penslonärshem r.f. Yngve Blomqvist, tel. 967·410 53 66950 Munsala

Munsala Penslonärsklubb MArta Sundsten, tel. 967·461 76 MonAs, 66970 Hirvlax

Nedervetll penslonärshemsförenlng r.f. Fredrik Tast, tel. 968·481 62 684 10 Nedervetil

Nykarleby Penslonärer r,f. Carln SJöblom, tel. 967·204 13 Ostra Esplanadg. 29, 66900 Nykarleby

Närpes Penslonärsförenlng r.f. Levi Klåvus, tel. 962-4 t 6 43 Avilgen 12, 64200 Närpes

Förenlngen Oravals Penslonärshem r.f. Otto Kronqvlst , tel. 961 ·3533 53 66800 Oravais

Petalax Penslonärsförenlng r.f, Nygammal Leura Ostberg, tel. 961 ·37 00 42 66240 Petalax

Sldeby Penslonärshemsförenlng SlIpyyn Eläkelälstaloyhdlstys r.f. Runar Långvlk, tel. 962·25588 64490 Sideby

SOIf-Tölby penslonärsförenlng Börle Holmstrand, tel. 961 -44 06 06 65450 Soll

Terjärv Penslonärer r.f, Ragnar Granvik, tel. 968·76637 68750 Småbönders

Vasa Svenska Penslonärsförenlng VIPS r.f. Tor Wldell , tel. 961-11 4907 Handelsespl. 28 A, 65100 Vasa

Vörå Penslonärsklubb r,f. Bertil Grsnström, tel. 961·33 20 67 66600 VörA

Övermark Penslonärsförenlng Evert Kummal , tel. 962·531 49 64610 Overmark

Svenska Penslonärsförenlngen I Tammerfors r.f. Ksrl.Johan Lyd6n, tel. 931·22 64 27 Hämeenpuisto 39 B, 33300 Tammerfors

Jenny Rosenback, tel. 962·213 64300 LeppfjArd

....

14 Ur vårt mångsidiga urval, även för dig!

MONIPUOLI STA MATKAPALVELUA

Se/en ·produlcter, spliriimnen. dl. Voge/s örtextrakr. Pteglandln m.m. VI sändtU 8ven moI postförskoU. Du I/Jf sakkunnlg betjänlng. Välkommen!

RESESERVICE~!I;::~I~ JÄRVISEUOUN LINJA OY ~ MAN GSIOIG

$Ond. 12.00--20.00 Söndag KrVCras mat Erin kJ. 12.00

REFORM·BODEN

SJÖNEJDENS LlNJE AB PuhITel (967) 516 02

T.,.

RAdhu_g. 111, V. . . -

~? Nejdens enda bag!ri som bakor FULLKORNSBROD och SKORPOR av NYMALEN BIOLOGISKT ODLAD sÄD.

gll1-113 fl2:Z

Cafe-Reslaurang

LUNCH 11.00- 15.00 A-RÄTTIGHETER PIZA alå CARTE UTR. för 50 + terrass 50 perso

ALEXANDRO

SundbyHembageri

64200 Närpes

Tel. 962-431 40

Sundby, (el. (967) 790 II

NATURLlGTVIS TILL LOPPIS ...en eftermiddag i Loppis.. -

Slående bord i HOIelI Laakasalo Vi bekanlar oss med Marskens sluga Kalle med bulle i slugans kale Eftermiddagsdans i Laakasalo

ALLT DETTA ENDAST 70 mk/perso

VATTENBUSSEN M/S MARINA Sightseeing - Havsturer Rutt: Östra hamnen - Gäddlarmen (fomminnesområde) - Gustavs Väm- Guslav Adolf (ruiner)-Fyra Vindars Hus (cafå)-Oslra hamnen. Landslig ning på Gäddtarmen och Fyra Vindar. TId ca 2 Um· mar. Avgång kl. 12.00 och 14.00 Vuxna 20,- barn 5 ,15.6- 15.8 alla dagar utom måndag och lorsdag Trafiken utökad med M/S Marina II Avgång från Ekenäs midsommarafton 1111 15.8.89.

Alla charterresor enligt överenskommeJse HANGO: Resebyrå Oy Travek Ab 13: 911-86821 Sladens lurlslbyrå 13: 911-82239, Oy Nyshlp Ab 13: 911-43085, blltel. 949-208730 Turlstbyrån I Ekenäs. 'S 91-146 00

IGGkG'iGlo

12700 LOPPIS, Tel. 914-41010

RING 928·280 40 • • • •

grupparrangemang .

rundturer, program .

hotellrum, privatrum .

stugor, pensionat , gästhem.

Vi ordnar allt det praktiska. MAINAU

• • • •

1m om. Aland att hyra ulan koslnader

22.~2.10. H1.I11 dgr. Sch •• rzwakJ. Olllrrl... Seh-

Lunch bufft kl. 11 - 14 A la ca rte A-rättigheter 1 ccntrum av staden

•• lr:· lJechlen.a.ln. P,I. 3690.OSLO- BERGEN_ HARDANGER ' -1.7' dgr. Be rge n oc h Oslo IAt vat sln hei dag. Prls 2NO.-

landsresor

LENINGRAD

Öppet daglige n lö 17.00-01.00 sö 12.00-19.00

12-11.7 5 dgr. SAl li no, Sa ;ma kanal , buss Jings Flnska vlkens s tra nd. Prls 1825.-

l'Or •

VÄ LKOMNA!

ID4DIBEILIN

1$..23.1' dgr. 4 nillet I VAsI-BetJin med besök i 051-8etllo. PII.

Rankg. 7 -

Priset 2.655 ..fperson iokl. resor med buss o. båt, halvpension, övernattnlng på hotel Strand I Vlsby , utflykter och besOk på Golland. - t.ex . tili Savonlinna Operalestspel och Retretti

Passionsspelen i

Anmälnlngar och lörtrågnlngar:

BERLlN

Restaurang

VISBY 26.6- 1.7.89 MED SILJA LINE VIA STOCKHOLM KUL TURRESOR I FINLAND

SÖDRA FINLAND

7-'.7 3 dgr. Helslngfors_ .tngbålSlul- Sommart88ler " Maria Akerblom". PIi, NS..

Tre nätler tili sjöss och två dagar I del sagollka Visby. Möj· lighelen tili utllykter på ön. Prisellrån 1.240,·/person; inkl. bålresan och Irukosl.

OBERAMMERGAU 90

Atlas-matkat

Runebergsg. 40, 00260 Helsingfors. tel. 49 60 66

Nykarleby

Tel. 967·202 23

För 39:de gången sedan 1634 förbereder sig byboma i Oberammergau på att hålla det högtidliga lölte sam deras förfäder en gång gay, att återge vår Frälsares Iiv och Iidande på scen. Resan återko mmer inte före år 2000, så tag tiUfället och kom med. Avresor 11.08 och 1.09 10 d . ca pris FIM 3500,-

KULTURDAG Kimito 15.8.1988

Boknlng och Informatlon

FÄRSKT HEMBAKAT BRÖD Det mysiga innestället i Närpes kaffe bakverk glass gävor öppel: mä -fre kl. 8-18.00 lö 9 - 14 sö slängt

22100 Mariehamn tel. 928-115 70

~eff<&a.ge'i "q,Qj {"OM" 'J:.",.di(,ai iPreJentJhop Närpes lel.: 962-4 1423

\.~t&Gf\\. från G][lL!.~[u Pedersöre

KRYSSNlNGSFARTYGET BIRKA PRINCESS Birka Princess ar eft kryssningsfartyg sqm går mellan Stockholm ocb Mariehamn. Med oss kan Du glira

* en dagsluyssning t/r till Stockholm * en weekendkIyssning till både Riga och Visby * påen hotelI. minisemester i Stockholm och övemattning

Begär "år turllsta ocb reseprogrnm.

Bokning och infonnation

Birka Line Ab ö. Esplanadg. 7 22100 Mariehamn teL 928-270 27

6Zj}b CRUISES=

Arrangörerna förulsätter atl deUagarna i årels kulturdag anländer tili Kimito med abonnerade bussar. Guider möter kl. 11 .00 vid Strömma kanaloch vid Pungb ö l e bro . Gäslerna visas omkring på Kimilo ön under 4 timmar, varelter fÖljer mat i Central s kolan och programfest på samma plals. Kulturdagen avslulas med besök i Kimito gamla gråslenskyr· ka. Utförligare program i God Tid 4/89. Deltagarantalet är begränsat lill högsl en busslasl (50 personer) per region. Hur platserna fördelas mellan föreningarna inom regionen överenskommes regionall. Anmälningar tili förbundskansl iet tel. 90-79 18 96 från 22.5 - 9.6.1989. Dellagaravgilten mk 100,- inbetalas senast 15.7.89 föreningsvis på konlo: Hfors Sb 405511 -10005034. Hjärtligt välkomna Kimito Svenska Pensionärer Svenska Pensionärsförbundel

Vårnytt från Sibbo pensionärer Nyss kunde vi i press och TV följa med våra dukliga sporlare, mckor och pojkar, som kammal hem en hei skörd medaljer i hoppbackar och skidspär. Inle är del ju heller längesen vi sj älva ivrigl tiltade in i alla med " Rea" skyllförsedda alTärer . För all i billigasle män komma över någol skönl och varmt, som vi sedan gladeli.

gen sveple om OSS, i del nyckfulla vinlervädrel. Men vips, får vi packa ailI i malpåsen igen. För nog är den på kommande, sakta men säkerl. Våren! Åsynen av den första slaren , den lilla vårblomman som tittar upp i rabatten har en positiv inverk.an på oss människor. Man är glad över att finnas tili , taeksam över att ha hälsan någorlunda i behåll efter vinterns alla virusar och krämpor. Lyeklig att igen som pensionär orka vara med i föreningens sammankomster. Den första trevliga träffen för oss Sibbo svenska pensionärer blev föreningens årsmöte med åtfölj ande vårfest som hölls den 10 mars i Nickby. Föreningens o rdförande Birger Lindqvist öppnade mötet, och önskade våra

gäster samt medlemmar välkomna. Under året hade tolv medlemmar avlidit. För att hedra deras minne hölls en tyst minut. Tili mötets vaides Erik ordförande Melen, sekreterare Brita v. Haartman. Årsberäuel-

Hilden . De övriga i styrelsen omvaldes . Vi önskar de nyvalda en god start för de uppgifter de ätagit sig. Av årsberättelsen framgick att verksamheten varit

livlig, hälsobefrämjande dagar varannan veeka, klubbsen och revisionsberättelsen verksamhet med kulturella upplästes oeh godkändes. föredrag och diabilder samt Enhälligt av de ea 160 när- glada minnesrika resor och varande medlemmarna åter- sammankomster i vår egen , valdes Birger Lindqvist även som i Förbundets regi. tili ordförande. Han lovade Hoppfullt blickar vi fram ställa upp än nu ett år , men på kommande års verksamtyck te att någon yngre av het, som i stort sett följer föreningens 401 pensionärer samma mönster. Tili Förkunde ta över. Birger Lind- bundets möte i Jakobstad, qvist har varit vår samman- far man på en tre dagars rehållande länk under de fem sao En utfärd tili Tavastehus år han svingat klubban . För oeh Iittala planeras. Komföreningens väl har han off- munens kurscentral Lövrat både tid och arbete. hyddan är reserverat för tre Tre styrelsemedlemmar dagar i juli. De myeket uppdrog sig tillbaka . En av dem skattade konditionsdagarna vår kassör under tolv år Si- på Kuntokallio, med gymgurd Hannen . Han kaila- nastik oeh vattenterapi , fortdes tili hedersmedlem , samt sätter som förut i Sibbo uppvaktades med förening- Medborgarinstituts regi , Iiens bordsstandar oeh rosor, kaså föreningens tvenne som tack för det förtroende- klubbar, samt kören, orkesfulla arbete han handhaft. tern oeh seniordansen. Stor De tvä andra , sekreteraren hjälp för ekonomin, har vi Brita v. Haartman oeh fått frän Sibbo kommun , Maj-Lis Nordman upp- som med sina årliga anslag vaktades även de med var understött oss samt även sin bukett. Nyvalda i styrel- upplåtit sina lokaliteter hysen blev Elsie Toiviainen, resfritt för våra tillställningCarita H ann en oeh Birger ar. Sibbo Andelsbank , Sib-

Aktiv Sibbo-trio: t. V. sekreterarell Brita Haar/mall, kassören Sigurd Hannen och styrelsemdlemmell Maj-Lis Nordman . bo Sparbank har även bistått oss med medel vid olika tillfällen. I pausen som följde var stämningen hög vid kaffebordet. Festprogrammet började med vaeker musik av föreningens egen stråkorkester , ledd av vär hedersordförande , Elnes Andersson . Christina Lång , från Svenska studieförbundet, höll ett föredrag om folkrörelsen oeh utbildningsbehov. Det finns mänga ensamma människor. Att samlas i en

liten grupp kring något tema ger gemenskap, och det är tili för alla åldrar sade hon. Sängkören Roo s tagg arna satte igång, oeh mera välsjungande pensionärer fär man nog lela efter. Kören har nått en fin standard under sin dirigents Doris Hildens ledning. Följande inslag blev en liten sketeh, sammanställd av Gösta Åkerfelt , som utfördes av föreningens egna teaterglada amatörer. Tillsist, kom seniordansarna, som en glad blomsterbukett i sina rödvita dräkter. De tog publiken med storm, läna på foten oeh med takten i behåll , skiekligt inövade av dansledaren Leena Normann.

Varallllall veeka motiollerar Sibbo svellska pmsiollärer på KUlllokallio. Oeh motionell går tili taktfast oeh glad musik. FORTSÄT[NING ••••••••

Del är inle bara på to"a land Sibbopensionärerna motionerar. Också i simbassängen mjukar man upp sig.

tades festen med Moders- eningar landet runt, en glad målets sång. vär och en solig sommar! Sibbo svenska Vi taekar för oss, oeh önspensionärsförening rf. kar Förbundet , Redaktören M.-L. samt alla pensionärsförGlada i hägen och med et! I~~~;;:;:;;;;;;;;;;;;;~;;;;:::::::::;;;::;;;::;;;::;;;::;;;::;;;::;;;::;;;::;;;::;;;::;;;, trevligt minne rikare avsluEsbo Pensionärer åker med tre bussar tili Vikingaspelen 19.7.89 klo 17.00 från sina sedvanliga startplatser enligt uppgjorda resrutler.

"Gränslös" ••••••••••••• frånsid. 6

NAGU

närerna, spelade på sitt dragspel populär dansmusik med sådan inlevelse att alla rycktes med trots trängseln på dansgolvet. l träffen deltog äve n de inbjudna föreningarnas ordföranden, Waldemar H ei ns tr ö m oeh Allan Söders t rö m . Waldemar taekade , som vanligt med humor värdarna oeh överräek te ett gåvopaket (kaffe). Allan var ej sämre , han steg fram oeh sade: "Då Heinström ren taIat, sä har jag ej mera att tilllägga", och överräekte blommor frän Pojo föreningen .

När det är som trevligast

MARI'HAHEM Resandehem och pensionat Öppel året om Lunch må-fre

Kl. 11-14 Lö

sö

kl. 12.30-13_30 Glad var stämnillgen också på dansgolvel de,. 12 april. Fr. v. Meri Linroos, Pojo, Walter Holmberg, Ivar Bäckman och Ethel Fällmarsch från Ekenäs. I bakgrunden skymtar Göla Ehrsledl, Karis. då skall man sluta oeh det åt. Gästernas bussar körde rade hem gjorde man också nu. Vid iväg tili respektive kommu- vädret. 19-tiden sökte sig alla hem- ner oeh ekenäsborna fl ane-

det soliga värId-Id.

Grupper la" emot enllgt överenskommel"e

Thl. 926-514 09 21660 Nagu

klart!

~ inte enenda promille_

LÄSHÖRNAN

.f1

Lågmält om flyktingar

ä r kva r på den ryska sidan av fronten - e iler enrollerade i de n be ryktade Brödrabataljone n. Man kan ka nske Ania M o t a h of kallar tycka all boke n är e n berätheI! anspråkslöst sin senaste telse om kvinnor, men det bok MOT STJÄ RN A N fö r är signifikativt atl Ania Moen berällelse. Boken är en tahof dedicerat sin bok "Tili fris tående fortsällning pA minne av vå ra pa jkar". Genom graniten och TiIIDe t ä r dock den unga Anflyk ten, rvå fly ktingepos, noschka och mormo r Katri, sam i Sverige vunnit star som är bokens huvudpersouppmä rksamhet och mycke t ne r. Isynnerh e t mormo r är beröm för bl. a. "ell språk, öve rtyga nde i sin vishet och som är rem och äkt a och på- i sin fasta tillit tili G uds omminner oss om fund amenta- sorg om de sina . la mä nskliga värd en. Eh e r ell länge efterlängPå ell lågmält och enke lt tat ky rkobesök och därpå säll berällar Ania Motahof fö lj ande kyrkka ffe reser sig om hu r en skara ingerman- mormor in för de församlade länds ka fl yk tinga r tvi ngas och säger: bryta upp från sina hemtrak"Jag vi II tacka fö r all vi te r och via Estland landsti- fick va ra med här och fö r all ger i Ha ngö en ka ll decem- vi fåll komma tili ert land . berdag 1943. A llt har vi fåll lämna kva r. A ll anpassa sig tili ell nyll Vi är a lla drabbade av kriliv i krigstide ns Finland blir gel. Tillsammans ska vi hjä linte läll . Det är ont om mat pas åt så gOll vi kan. U t oss och kläder och det är he lle r älska va randra. " inte läll atl fö rstå och göra Genom Annoschkas sig fö rstådd på det nya språ- ibland fö rvånansvärt mogna kel. Samtidigt överskuggas re flektioner få r vi e n inblick de rent prak tiska an pass- i krantänt idens vederm ödor, ni ngs probleme n av den stän- vi få r uppleva familjens diga oron fö r de va penfö ra glädje och förtröstan infö r männen och sönern a, sam transporten tili ell civil! li v JI

Från redaktionen

S å h a r det då ännu en gå ng blivit maj - en av de vackraste månade rna på hela åre\. 1 år kanske det inte är så stor skillnad på tili exempel april och maj me n visst finns den . Lövträden kan inte bli skirare och vackrare än de är just nu åtminstone här i Västnyland. Och de fl esta vårbl ommor prunkar i sin fagraste vårkJ ädsel. Det är härligt atl leva och få uppleva alI! det vackra som finns i natuee n. T r o t s att jag är pe nsionär så tar jag mig frihe te n att nj uta av live\. Det kostar nämlige n inte samhället någont ing och det kan ingen missunsam julkkis ta ifrån mig. Elt fö rslag som tydligen fra mfö rts på fullt all va r från en person i ledande ställning inom företagsvärlden är nä mligen alt skära ner på pensionern a med tio proce nt och i stället höja barnbidragen. Ack , ja ! Det s 0 m förslagsstä llaren tydligen glömme r bort är all vi pensionärer gjo rt vårt dagsverk - kanske ofta unde r sådana fö rhållande n som honlhan ime ens kan ana sig tili . Det är tack va re dagens pensionärer som vå rt samhä lle i dag är så välmående som det ä r. Men sådam glömmer man helst bort. G l öm m er också tydlige n all de själva en dag blir pensionärer och då kom me r all höra tili samhällets pariaklass. E lände t med skalte reformen ska man he 1st inte tänka på all ra minst tala om. Den blev j u precis som de flesta befarat. De som redan

förr hade litet har från årsskiftet ännu mindre. Efter det senas te numre t av God Tid kom ut har mycket valten Huti t under broarna. Förbundets vårmöte har stökats unda n. Ett möte som ju äe redovis· ni ngsmöte e nligt alla ko nstens regler. Under d e n eh e rföljande diskussionen disku te rades det Iivligt. Temat var behovei av e n översyn av för· bundets och föreningarnas stadga r. A lla var eniga om alt förbundets ledning bö r se tili all före nin ga rn a få r modellstadgar så alt samtliga föreningar får någorlunda enhelliga sådan a. Så det ska småningom bli stadgeläsnin g för styre lsern a i föreningarna euntom i landet . F r å n Å la nd kommer regelbunde t e n hälsning tili redakt ionen medförande Pe nsionärsbladet Nyset. Det ä r e n pigg pu bli kation . Alt ålänn inga rna är akti va är käm sedan länge men det ä r a lltid lika ro ligt all läsa om vad som komma skall vid följande möte , dage ns frå· gor e iler redaktöre ns hörna . A lt Mariehamns pensionärsfö re nin g har elt a lldeles eget prog ram ilo kalradion har jag visst nämnt tidigare. Varfö r ku nde inte exempelvis pe nsionärsföreningarna inom va rj e regionalradioområde samsas om e n tid va rj e månad . Och på det sället få ut budskap och annat tili medle mmarn a. Något alt tänka på? So m g run d för diskussionen kan jag nämna a lt fö re nin ge n ha r en halv timme en gång i månade n tili si n disposition . N ä r de tt a skri vs ska tid-

1700-taIets Helsingfors uppstår i Obbnäs

på landsbygden och vi få r fö lja med fa m iljens flyttn ing tili Åbo . Där bosätte r sig familjen slutligen och där åte rser An noschka äntligen sin barndoms stjärna , "stjärnan jag förl orat och sakna t ända sedan vi lämnade Siverskaja. Den som Iyste I geno m mormors köksfönste r a lla stjärnk lara nätte r". Och morm ors trygga replik: " Oå har du hillat he m, lilla. Det är tecknel. " För oss, som redan nätt en mogen ålder, ge r bo ken må nga åte rupplevandets stu nder. Ve m minns väl inte krigstidens träs kor med Nils Göran Engström ovantåg av papper, ransonerin gskorte ns små rutor för dage ns mjölkskvä tt , gengasbilarn a på vå ra vägar eile r Vår finl andssvenska televide tyska transporll åge n och sion med regissören Åke Lili Marle ne? Man känne r Lindman i spelsen har åtagit igen Annuschkas glädje sig en oerhört kräva nde men över den nya av grannarn a sa mtidigt fasci nerande uppavlagda klänningen och gift. Det gäller a ll ror IiImaIyc ka n i att få e n par split- tiseringen av Barbara Winc· ternya silkesstrumpor. AlI! kelmanns bok " Din vredes detta är också en nyllig och dag" försöka rekonstruera vidga nde läs upplevelse för den lilla staden Helsingfors, den yngre generationen . sådan den säg ut under år en Mot stjärn an är en läsvärd 1739- 42. Eli dra maliskt bok för alla åldrar. skede, med bl .a. Iilla ofreI.L. den , i den så många gånger

ninge n just gå i tryck. Tyvä rr har inte allt det som plane rades rymts med . Visst hade tidninge n kunnat o mfalta 24 sidor men å andra sidan kommer ju e ll sj unde nummer ut delta Ar. Nästa God Tid kommer näm lige n ut den 4 juli. D elta fö r alt sommardagsrefe ratet ska komma ut ti li läsarna i ri mlig tid . Det är j u inge n ide med alt be rälta om e n tilldragelse som skell 3 månade r tidigare . Dä rav e n ökning av an tale t nummer av GT. För en t id sedan var förbundets ordföra nde och red. med på ell seminarium a rra ngerat av Fö rbundet fö r de gam las väl. En de l av det vi fick hö ra o m behandlas i ledaren i delta numme r. Mera därom i nummer 4 . ] n äs t a n umm e e ska vi också berätta om Vandafören ingen som jubile ra r på höstkamen . Men jag ska inte avs löja mera om vad som komma skall. Alla läsare viII jag ö nska e n fi n sommar med såda n avkoppling som ger kra ft er att å nyo ta e mot höste n och vintern som oundviklige n åteekomme r. Men inna n dess ha en lång härlig sommac! Må så bra! Gurli Nurmi

lidigare hårt drabbade staden på Estnäset. Av den stad , som ska bi lda miljön , finns ingenti ng anna t kva r ä n någ ra stockar och e n ta kkron a frå n Ulrik a Eleo norakyrka n. Staden be · stod ju mest av IOrv- eiler halmtäckt a små stugor med ruckliga uthus och lider för husdj ur och redskap . Invåna ra ntalet översteg knappast 2000. Någo n ege ntlig uppb lomstring kunde ma n inte ta la om efter stora o freden . Upplandet va r begränsaI. Det va r o m om gOll trävirke i stade ns nä rhe t. B öndern a mAste lockas med underpris på saI! fö r all de med sina va ro r skulle komma tili stade n. Förberede lsern a fö r film atiseringen. sam ske r under å r 1990 , försiggår fö r fullt. Staden ska "åte ruppbyggas" på militä rt område , d .v.s. på Obbn äs, för all hindra evemuell skadegöre lse. Obbnäs - det ser ut som en tanke . Om de n ursprungliga pia n en all grund a staden in-

MATEN ÄR VART VARUMÄRKE

Cafe-restaurang yard. 9- 21 lörd. 11 - 21 sönd.II - 21

canfz 66200 Korsnla

tel. 961-641 152

VÄLKOMMEN TILL

MASKERADBALEN

te vid Va nda ås myn ning utan vid Picka la ås ut lo pp , ja då hade Obbnäs med sin djuphamn av allt att döma hö rt ti li staden . Och Porkala hade blivit - Svea borg. Nä r i sinom tid - d .v.s . vid å rsskift et 1990- 91 den sex tim mar långa serien ska börja sändas, måste alI! ha klaffat, d .v.s. både planeringen. uppbyggnade n , drä kte rn a. skådespela rn a , tekn iken och väde rl eken. Inte minst oväntade väde r· le ksförh ållanden kan spe la ful a sprall . En god regissör mäs te kunn a improvisera och vid behov fl ylta sina " pjäser" . Kostnade rn a? Ja, de m ska vi ime ta la om . Me n de t är fråga o m e lt samno rdis kt proje kt , som i utbyte ger oss många nordiska tv- program i utbyte. De t nyva knade intresset för de t förgå ngna är e n gara mi för a tt det viltsyh ande proje ktet emotses med sto ra förvämninga r. Nils Gör an Engström

Sjung med sjung 1 senaste nummer av God T id berättade vi om kasse tte n Sjung med sjung. Och i texten uppgavs a lt A uroraköre n sjunger. Me n det är Å b o sve n s k a d a mk ö r som medverka r med sången . God Tid :s red . beklagar dabsten .

IVälkommen tili oss!1

den 12 augusti -89 på ECKERÖ I det nyrenoverade imposanta av C.L. Engel ritade post- och tullhuset Irån tsartiden upplör vår Nationaloperas ensemble Giuseppe Verdis MASKERADBALEN. Handlingen rör sig kring den lö r alla kända operamaskeraden i Sthlm 1792, som ledde tili mordet på Gustav 111. I Eckerö upplörs de n s vens ka versionen och i en av huvudrollerna lå r vi uppleva Wallon Grönroos. Lördagen den 12 aug. avfärd Irån Hfrs kJ. 06.30 med Lindholm Lines buss tili Åbo. m /s Amorella avgår kJ. 10.00 me d a nkomst tili Mariehamn kJ. 15.30. Lunch ombord. Buss transfer tili Hotel Park Arlandla. KJ. 18.45 s tartar bussen tili Eckerö. Efter löre s tällningen retur tili vå rt hoteII. Frivillig kamratsupe i kab ine tt på hotellet å mk 85, - : fiskgratäng, sallad o . bröd. Den 13 augustl Kaffefrukost på hotellet. Buss tili vårt lörfogande under dagen i Mariehamn. VIkingIInjens m/s Viking Sally avgår kJ. 14.45 med ankomst tili Åbo kJ. 20.00. Busstransler direkt tili Hlrs. Prls mk 940,I priset ingår: de nämnda bussresorna bå tbiljett Åbo- M:hamn - Åbo (däck) lunch ombord den 12.8. logi inkJ. kaffefrukos t i 2-pers. rum med WC och dusch biljett tili operan (mk 250,-) avbeställningsSkydd Teknlsk arrangör: LL Touris t Service Reseledare. Eija Francke Komblnera ett Alandsbesök med en kulturhändelsel Anmälnlngar snarast tili SPF-kansliet tel. ~79 18 95.

• Lu nc h och middag • A-rälligheter • Dans, lördagar tili orkester • Kabi nelt • Parkerings platser

godtid 1989 nr Dr nr Dr

4 5 6 7

den den den den

4 juli 19 september 3 1 oktober 12 december

Annonspris: 5 mk/mm Tillägg for färg enligt över ensk. Prenumerationspris: helår mk 40:Material tili nr 3/89 bör vara r edaktionen tillhanda senast den 2 maj 1989.

PENSIONSFRAGAN

Så har dä igen e n gång en pe nsionskommitte grubblat fii rdigt över någo n detalj i vå r nå ri ga pensionslagstiftning oeh presente ra t e tt halvda nt betänkande. De n här gången va r det den s.k.

d.v.s. pensionstak för överhöga pensioner oeh situationen för den stora grupp som har små arbctspensioner i kombination med folkpenslon m.m .

Det man kunde e nas om

pensionskommitten från år va r att bostadsbidraget för

1987. vars arbete pensio- pensionärer skall bli lättare närsfö rbunde n kunde kom- att få. Särskilt för pensionäma med synpunkte r på vid re r i huvudstadsregio ne n, en sammankomst för en par med dess myeket höga bomAnade r sedan . endekostnader. BostadsbiSom de t i regel går. resul- draget har alltid varit e tt terade de t mesta av vad den sorgeba rn . l takt med va rj e hä r kommi tte n ås tadko mmit lagä ndring har det blivit allt i att man fö reslår e tt ny tt ut- svära re att få det. De som red ningsorgan på bred bas haft bostadsbidrag har för för a tt reda ut allt som nu sin del fått vänj a sig vid att blev pä hälft. Oeh de t ä r in- bidraget antingen minskat te lite t: frågan om att fo lk- eiler helt dragi ts in vid de kontrollerna pensioner oeh a rbe tspe nsio- lagstadgade ner skall fö lja sa mm a index , med två års intervaII. Inte de stora skilln ade rna ifråga e ns statsrådets hyresförhöjningsbeslut har alltid kunnat om pensio nsbeloppe n

Nya sjukförsäkringskort Fo lkpen'sionsanstalten (Fpa) förnyar sj ukförsäkringskorten. De nya korten blir av två olika slag, av vilka det e na e rsätte r det identitetsbevis polisen hittills beviljat. De nya korten tas i bruk tidigast i oktober. Storleken kommer att vara som bank- eiler kred itkort oeh de tillve rkas av plast oeh förses med

foto) tas först i bruk . vi lket sker tidigas t 1.10. 1989. Under näs ta å r, dä ma n får en uppfilllning om behovet av personkort , kommer de att kompletteras med Fpa-kort. Plane ringe n av ko rte n pågår sam bäst. Närmare info rmation ges under sommaren.

Yid det lage t bör detaljerna vara klara. Må lsä ttninge n med de nya

f010 .

Det andra kortet är e tt Fpa-kort utan foto . Vartdera kortet kan fä uppgifter som det nuvarande sjukförsäkringskortet inne häller inprogrammerade . Det gäller tex uppgifter om kostnadsfria läkemedel eiler rätt tili 90 proeents ersättning för läkemedelskostnader. Vartde ra kortet går således att använda som sjukförsäkringskort . Det fotoförsedda kombinerade identitets- oeh sj ukförsäkringskortet komme r man att ta en viss avgift för. Det fotolösa Fpa-kortet ä r kostnadsfritt. Det sk personkortet (med

korten är att fA fram mera användbara kort med större användningsmöjligheter. Sjukförsäkringskortet i si n nuva rande utformning godkänns nämligen inte i alla sammanhang som identitetsbevis fastän de t är försett med foto . Det sto ra f1e rtalet av allmänhe te n anvä nder det utan foto oeh då är det inte användba rt som identitetsbeivs. På uppdrag av statsrådet har inrikesministenet i samarbete med Folkpe nsionsanstalte n fätt i uppdrag att förnya polisens ide ntitetsbevis. Resultatet ser vi i oktober.

WHO-DAGEN 1989: TIO HÄLSORÅD FÖR ÄLDRE 1. ÄTRÄTT

2. DRICK FÖRNUFTIOT 3. VARFÖR RÖKA?

Ät fullvärdig kost som in te innehåller för myckel fett . ÅI hellre oflare och mindre portianer. Drick rikligl med välska. men använd aikohoi med måtla . Det är aldrig för senl atl slula röka. Röknmg ökar risken för hjäninfarkl och cancer och förkartar din

Folkpensionsreformens fjärde skede förverkligas delvis? påverka bostadsbidraget i pension (ti ll äggsdele n) skall positiv riktning. Egnahems- höjas frA n 81 tili 85 proeent ägarn a var under åren av e nsamståendes tilläggs1975-85 i prak tiken ute- del. För närvarande får en stängda från bostadsbidrags- ensamstående person med systemet. Sedan dess har e n full tilläggsdel drygt 300 mk förbätt ring skett . men den mera per månad än vad en har i praktiken gällt pensio- pensionär i parförhållande närer j norra och östra Fin- får. Den här oläge nheten land. Oeh - paradoxalt nog har pensionärsförbunden - persone r sam bOll i välut- oeh andra länge försökt arrustade egnahemshus med beta bort - oeh nu Iyekades alla bekvämligheter. De man tili fyra proeent! som inte haft råd att repareEnsamstående kommer ra och modernisera, utan e nligt förs laget oekså i fortfätt bära ved oeh va tten oeh sättningen att ha 15 proeent ha utedass , har haft mindre högre pension (tilläggsdel) ehanser att få bostadsbidrag. än maka r och sam manboenNu har kommitten föreslagit de par. Här finns alltså fortatt dessa bostadsbidragsnor- farande en hei del att bevamer skall ses över oeh för- ka för pensionärsförbunden. ändras. Det tar sin rundliga tid inFolkpensionsreformens nan betänkandet kommer så fjärde skede har hängt i luf- långt som tili riksdagsbeten unde r hela åttiotalet. handJing oeh det kan ännu Det är fastslage t att den finnas möjligheter att komskall genomfö ras , men in te ma med åsik te r oeh påvernär. Nu föreslår kommitten ka. Gö r det! Ebba Jakobsson e n dellösning: Makars folk-

för alla WHO:s med lemsländer. Vi återger dem i fri översäll · ning frän engelska.

Svenska

Pensionärsförbun-

2) Justeringen av pensionernas storlek sker enligt olika index, vi lke t lett tili att folkpensionerna släpar efter oeh inte höjs i samma takt som arbets- oeh tjänstepen-

det följande: 1) Samordningen av sma a rbetspensioner oeh folkpensioner hör tili det kom- sioner. För folkpensionens mitten skall reda ut , när- del sker justeringen enligt mast med tanke på de olä- fo lkpensionsindex oeh övrigenheter som förekomme r ga pensioner enligt A PLnär makar e iler samman-

index .

Från Folkpensionsanstalboende blir pensionerade. Här är det fråga om ena de- tens sida har man länge strälen av folkpensionsrefor- vat tili att samordna indexmens fjärde skede, vilket justeringen e nligt ett oeh enligt planerna skall genom- samma index. Exempelvis föras någon gång - men tid- vid sen aste årsskifte ledde tabellen är inte fastställd de olika indexen tili att aroeh det här har skuffats betspensionerna höjdes med framåt frän regeri ng tili re- 7,4 proeent oeh folkpensiogerin g under hela åttio talet. nerna med bara 5,4 proeent. Det gäller alltså folkpensio- Systemet va r rättvisare och nens tilläggsdel. För maka r skillnaderna inte s1l stora änoeh sammanboende är den nu i medlet av åttiotalet då 324 mk lägre pe r pe rson oeh folkpensionerna strikt följde månad i kommungrupp 1 än levnadskostnadsindexets för e nsamståe nde (i kom- växlingar oeh höjdes varje levnadskostnaderna mungrupp II är skillnaden gång hade stigit med ea tre pro307 mk). En annan olägenhet i det eent. Det ledde tili fem -sex här sammanha nget är att så indexjusteringar om åre t länge bara den ena maken ibland , men ur pensionärerär pensionerad räknas honl nas synvinkel var det rättvihan av någo n orsak som en- sare . 3) Bostadsbidraget håller samståe nde oeh får den högre folkpensionen. Men när kommitten oekså på att utden andra maken oekså blir reda . Avsik ten är att det pensione rad så får vardera bättre skall fungera som utden lägre tilläggsdele n, för- jämnare av boendekostnautom att deras ekonomiska derna. Här fin ns myeket att standard oekså i övri gt sj un- gö ra. Dagens bostadsbidrag ker i oeh med övergången är en bedrövelse. För varje lagändring som gjorts har från lön tili pension. För att man överhuvudta- 'det blivit allt svårare att få get skall kunna fll tilläggsdel oeh de regelbundna granskbör arbetspensionen oeh öv- ningarna (med två års interrig pensionsinkomst brutto valI) har i många fall lett till hålla sig under 3 .540 mk om sänkta eller indragna bidrag man är enstamstående j j stället för höjningar. kom mungrupp 1. MotsvaRent aHmänt aoser vårt rande inkomstgräns i grupp fö rbund att gränsen för att II är 3.428 mklmån. För ma- överhuvudtaget få folkpenkar oeh sammanboende ä r sion med tilläggsdel skulle gränserna 2.957 mk i loch höjas så alt den motsvarar 2.814 mk i II kommungrup- åtminstone den kostnadspen. Det här innebä r att det stegring som skett i samhälä r pensionärer med låga in- let. Detta för att göra det komster som berörs av den drägligare för de pensionähär oläge nhete n oeh makar rer som har det sämst ställt fllr si n redan låga folkpen- ekonomiskl. sion sänkt för att de lever i InvaJlclililtto ry parförhållande. Denna be- SYENSKA PENSIONÄRSstalten , fö rsäkringsbolagen straffning av äk ta par måste FÖRBUNDET r.f. oeh av Penningautomatför- bort. eningen. t\ nda se dan 50-talet har l nvalidförbundet arrangerat a npassningsträning i olika delar av landet. Föreståndare för kurseentralen i Lahtis är speeialfysiote rape ut Tiina Johansson. Centrale n sysselFira din semester i Lapp- lin g, men som kanske inte sätte r 30 personer. har någo n möjlighet tili seNärmare uppgifter om an- no r utanfö r Lovisa! Folkhälsan e rbjuder so- mester - tili exempel penpassningsträningen ger hemsionärer, bamfamiljer, enkommune ns soeial- oeh häl- ciala semestrar åt människor sovård eiler kursee ntralen i i olika åldrar som ä r i behov samförsörjare eiler konvaleav miljöombyte oeh avkopp- center. Lahtis (tel. 918-812 8 11 ). Folkhälsan har en fin feriegård i Lappnor i Pernå , där deltagarna e rbjuds en veckas vistelse med helpen-

Handikappade har nu modern kurscentral Landets förs ta anpassningsträningseentral har inle tt sin verksamhet i Lahtis. Genom anpassningsträning-

en hjälper 1nvalidförbunde t de handikappade oeh de ras an höriga att klara sig genom krisen. Kurscentralen arrangerar

i år 48 kurser fö r olika slag av handikappade. Programmet upptar föreläsninga r, individuella unde rsöknin ga r oeh instruktion samt social rådgivning. Genom grupparbete skapas samhörighe tskänsla som minskar isoleringen. De n nya a npassni ngsträningseentralen i Lahtis är avsedd för möj ligast många olika grupper av handikappade. Alla utrymmen är anpassade tili rö relse- oeh funkti onshinder. Kursdeltagarna kan öva upp sin initiativförmåga oeh självständighe t bl.a. i fråga om boende oeh det dagliga livets funktioner. Fö r klienterna är kurserna

avgiftsfria. De finansieras av hälsovårdsväsendet , soeialbyråerna, Folkpensionsan-

livslängd. 4. PROMENERA Att promenera är det bästa sättet att hålla sig i god form. Frisk luft är bäme än piller. Håll kontakl med din familj. dina vän ner och gran· S. NJUT AV nar. Kom ihåg att del aldrig är för senl att lära sig L1VET något nyu . .. eiler aulära andra. . 6. VAR POSITIV Om du är positiv och på gott humör trivs mänmskor bäme i ditt sällskap. . 7. TA HANDOM Ditt Iiv och andra ar beroende av att du håller dtg vid god vigör. DlO SJÄLV Det finns ingen åldersgräns för sex . . 8. SEX Sport och mOl ion är bra för din hälsa. bara du IOle 9. SPORT ÄR BRA FÖRDlO överanstränge r dig. Dessutom kommer du uI o.ch_ Iräffar andra människor. Simning och gymnasllk ar den bästa mOlionen. 10. MEDlCINER Ät inte i onödan sömntabletter och anlidepressions· med iciner. Ta bara de mediciner sam din läkare ar· dinerar. Dessa hälsoråd har sa mmanställts av WHO oc h är avsedda

Pensionskommitten! Beträffa nde förnya ndet av pensionssystemet framför

Folkhälsan erbjuder semestermöjligheter

Ny tt från Folkhälsan Ye rksamheten i Folkhäl$ans nya hälsoaktivitetshus inleds unde r 1989 oeh är avsedd att betjäna allm änheten: där finn s en rygg- oeh naekklinik med bl. a., vattenterapiavdelning oeh ko nditionslaboratori um ,

vårdseent ral,

fri sk-

audi torium

med hälsoarena, interaktiv

hälsoutställning, forskningsoeh fortbildningseentrum , genetisk forskning , to nå rspoliklinik , samlevnadsrådgivning m.m. De nesta av dessa aktiviteter har en na-

turlig ankn ytning tili den redan etable rade verksa mheten på fältet oeh ä r en tillläggsresurs speeiellt inom friskvärden, utbildningssektorn oeh rådgivningsverksa mhe te n.

Alla ålde rsgrupper kan ta del av verksamheten oeh de n svenskspråkiga befolkningen ga rante ras service på

sitt modersmål. De nya verksam hetformerna kommer främst att synas i den

sion i juni eiler juU.

Se mesterveekan kostar 20 för 180 personer oeh mångsidig A Y-utrustning, bl.a. - 120 mk beroende av inkomsterna. Ansökningarna storvideo-, sto rdia- oeh simultantolkningsanläggning- skall skiekas före den 15 maj ar samt biutrymmen fö r se- tili Folkhälsan, Topeliusminarier, ko ngresser. kon- gatan 20, 00250 Helsingfors . serter, feste r osv. , rygg- oeh Eftersom semesterveckans naekkliniken med ava nee ra- pris är be roende av inkomsde vå rdmetoder i vatten te ra- terna bör ett skatteintyg bipiavdelning oeh kondi tions- fogas ansök ningen. Christina UoMors, !eldon laboratorium. 1 anslutning tili auditoriet finns en radio- 90-43 491 ger närmare instudio med både editerings- formation. Semesterverksamhete n fioeh klippningsapparatur för

interakti va hälsoutställning- närradiosändningar i Stor- nansieras av Penninga utomatföreningen . e n, auditoriet som har plats helsingforsregionen.

.,.

Vänorter under 50 år

50-årsjubileet av de första vänortskontakterna Sverige - Finland sk all uppmärksammas i bägge länderna under är 1990. De n historiska ba kgrunden med den svenska biständsve rksamheten i form av "Sve rigehus", hälsogårdar och barnhe m i olika delar av Finland skall Iyftas fram i likhet med de 70.000 "krigs barne n", i dag i 50-Ms äldern och över. Tyngdpunkte n skall dock Iigga på framtide n, vilke t även slago rdet "Gamla vä nner - nya tag" ger vid ha nden. De nya verksamhe tsfo rme rna skall ta sikte på ungdomen i form av vä nortsjobb , ungdomslägerve rksamhet m.m.

Orden. Röstenza

lalar ord djupl ur eli f örrdd välder de from . De formas liII ord av karaktären

ocll ålerspeglar ursprulIgel källall egol: Lelafram odla upp de klara

de vackra de milda Orde ll sam läker, tränger in

som eli balsam för sargade de evigl goda

Silja Line: också då Du gått iland.

ordelt .

Oscar SloUe Stamningarna (rån din ofö rg· lö mliga resa med Silja ut tili havs forrs ätter ävcn på land ! Service på samma hö ga nivå får du på Siljas egna hotell: spliuernya Ariadne i Värcahamnen i Stockholm oc h Vildmarkshotellet intiII Ko imårdens fascinerande djurpark.

Ditt nya landmärke i Stockholm: hotell Ariadne. Då du ser dig om i Stockholm . ö vernaua då på Siljas nya hotell Ariadne i 17 våningar, i direkt anslutning tili de V ita Båtarna. Från hotellet kommer du lätt in tili Stockholm. cent-

Detta slogs fast på konferensen "G amla vänner -

nya tag" pä Hanaholmens kulturcentrum de n 1-2 april. Konferensen arrangerades av Pohjola-Norde n, svenska före ningen Norde n och kulturcentre!.

DEN 19.5 KASTAR VI LOSS! Völkomme nl

Trivsammo MS Scandinavia vönta r p6 Di91 n OUSUL II .... U . . .. h 7.l.. H .lO.' .

rum. Din egen bil 1c. an du lämna på hoteIlets parkeringso mråde. Abobåten anländer tili Stockho lm kl. 7.00. Gå ö ver tili Ariadne och iota sjöfrUKosten där i lugn och ro. SOy gott på Ariadne och på dagturen kl. 8.15 tillbaka tili Abo njuter du av fruko.ren - den här gången ombord. lika Iän är det att reservera morgonbastu eiler en dagrum. Dagrummet folr du hålla fram tili kl . 18.00. Check-in för returresan sköter du bekvämt i hotelleu reception där du får ditt landstigningskort. Sedan är det bara att bekyämt ta .ig tili Abobåten .om avgår kJ. 21.15 .

Då Kolmården kallar, hä1sar Vildmarkshotellet vä1kommen. 160 km sö der om Stoc kho lm ligger Europas största djurpark Kolmården för hela famil;en. Med stådigt läge vid stranden ay den djupbl å Bråviken reser sig Vildmarkshotellet, Siljas eget hotell. Övern atta här och njut av all a fö rmåner och uppleyelser som Vildmarkshorellet o ch Kolmården kan erbjuda. Kom ihåg att umyttja Siljas paketerbjudande: trippelbiljetter tili djurparken från hotellets reception , rabattkuponger fö r vuxna tili hotellets restaurang samt förmånliga övernatt· ningspriser på Vildmarkshotellet. Fråga efter Ariadnes Stockholmspaket samt resor till Kolm'rden hos din relebyrå eiler Silja line.

1 Finland har en huvudkommitte tillsatts för 50-årsjubilee!. Kommitten samma nträdde den 1 april unde r ledning av ministe r Ole Norrback och ko nstituerade sig, va rvid tili o rdfö rande valdes Pohjola-Norde ns ordHelsingfor. : tel. (90)180 4422. Ruecenter 680901 . Abo : tel. (921)652244. 652255 och 652288. förande, riksdage ns vice talTammerfon: tel. (931) 115122. man Elsi He te mäki-Olande r och tili viceordförande FinKASKINEN . GAVlE • KASKÖ lands stadsfö rbunds verkställande dire ktör JussiPe kka Alanen och dire ktö r r - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- - -- - - - - - - - -_____ Ann Sa ndelin , Hanaholmens kulturcentrum .

SILJA lINEll

Huvudko mmitte n för Sveri geåret 1990 består i huvudsak av representante r för organisationer som på sin tid bar upp Centralförbundet för fadde rortsverksamhete n Sve rige-Finland. Förbundet upphö rde 1976 och fusionerades med Pohjola -Norden. Utöver Pohjola-Norden ingår i huvudkommitten Finlands Stadsfö rbund , Suome n Kunnallisliitto , Finlands Svenska Kommunförbund , Manne rheims Barnskyddsfö rbund , Finla nds Röda Kors, Fo lkhälsan, Suo me n Kotiseutuliitto , Suomen Kirko n Seura kuntatoiminnan Keskusliitto , Församlingsförbundet , Arbe tarnas Bildningsfö rbund , Samfund et Finland-Sve rige , Nord iska språk- och inforHanaholmationscentret , mens kulturcentrum , Kulturfo nden för Sve rige och Fi nland samt Sveriges A mbassad. Finlands ko mmune r har info rme rats om jubileumsåret av sina centralorganisa-

tione r. I börja n av februari 1990 har exakt 50 å r fö rflutit sedan 51 städe r i Finland utsägs tili " adoptionsorter" för lika mAnga biståndsgivande städe r i Sverige . Firandet av de tta jubileum blir stan skottet för olika vänortsarrangemang i Sverige och Finland samt även [ör aktiviteter re-

gionalt och på riksni vå . I dag har 285 kommuner i Finland e n vä nort i Sve rige.

SOlTllTlarens Saftiga, gröna, härliga, inhemska efterlängtade gurkor.

nya skörd av Inhemsk gurka är ren och fräsch. I proportion innehåller gurka mer vatten än havet men också näringsämnen.

ur o Vårens nya, fräscha gurka finns i butikernal God inhemsk gurkal

·· I ar nu h ar.

19 MATSTÄLLEN

Hel- och halvpension

Rtstlurang

Kb KVARTETI'

Gynna

REGINAS MAT & KAFFE

Advokalbyrå Vicehäradshövding

i Västanfjärd

leL 925-n 46

Öppet: Fr-Iö kl. 11.00-01.00 , ard. 0 'Ö kl. 11.00-18.00

God mat Iven för

Vardagar, J räUcr att välja rncl!an . Lördagar o. 5önd'agar lunch tili förmånliga priscr. Dans rredag- 0. lördagkvälJar. I ctntrum IV Kimilo

T.I. 925-1500

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

atörre grupper

Lönnrotsg. 32 A 00180 Helsingfors tel. 90-603 909

cafe~9

annonsörer

FORELLEN Korpo Tel. 925-31202

HANGÖ TRAFIK Bussbeslällningar Tel 911 -81004

Smedsgränd 4. Lovisa Tel. (915) 531 529

KARIS . K6pmansgalan 4 Tel. 30 161

BROMANS OPTIK

Jur lstbyrå GULD - UR -

0_ LINDELL

Öppet alla dagar

God mat I hlstorlsk mlllö, Öppet alla dagar

OPTIKER

Kungsg . 8, EKENÄS Tel. 911-62949

VÄLKOMNA!

BESTÄLLNINGSBUSSAR :

_---.JI I

L_----=A:::d:.:v:.:o:::k::.at::b:.!.y:.:rå::e:.r

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4. Tel. 915-531 865 Beslällnlngsbussar.

Oy T. Ekman Ab Cirkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961-112 048

Auto-Buss Bäck & Ostman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

BESTlILLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 171 042

Välkomna gamla och nya kundarl

OBSI Fn telefonrådglVmng Tel. BB9 759. Byrån skOter alla jundiska årenden. även lria rättegångar och fOrsäknngamas

rättsskyddsärenden. Slorgärdsgatan 2. PARGAS Tel. 889759 Hem . 88 77 18

OPTIK

FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgatan 11 leL \1 523

få'-

KVRKSt.Arr

~ OPTIK ~ HSB:s hus Vld lorget ~

lel. 2981927

WHO-DAGEN 1989

BESÖK GILLESGARDEN hembygdsmuseet i Pojo, Skarpkulla med över 2.000 löremål i sina samlingar i två bostadshus, två utställningshallar, 10ft och boda. Öppet lördagar och söndagar kl. 13- 16 eiler enl. överens k. tel. 911 -331 12, 56046 eiler 561 21.

Pensionärer i Helsingfors och Vanda. Bussen tili Vikingaspelen 19.7.89 avgår Irån Helsingfors busstation piI för beställningstralik kl. 17.00. Bussen stannar i Östra centrum kl. 17.20.

l. ÄTFÖRNUFTIGT 2. DRICK FÖRNUFfIGT

3. VARFÖR RÖKA? 4. PROMENERA 5. NJUT AV

DIN FRlTID 6. VAR POSITIV när Du firar studenten, skolavslutningen, bröllop eiler födelsedag l

7. SE UPP FÖR RISKER 8. SEX 9. SPORT 10. NARKOTIKA OCHMEDICINER

967-3 11 96, 127 09

Oy Anders Lassfolk Ab

TIO HÄLSORÅD FÖR MÄN

Bandfabrik

Se upp med vad du ater och hur mycket. Du behöver minst två liter vätska per dag. mest valten. Kom ihåg att aikohoi och bilkörning inte passar ihop. Det ar ohälsosamt atl röka och otrevligt ackså för din amgivning. Om du röker kan du allvarligt skada både din egen och dina närmastes hälsa. Promenera mycket. det ar bra mation. Var tillsammans med din familj . skaffa dig intressanta hobbies. lär dig nya saker. Ett öppet sinne och en positiv inställning gör allting lättare. Tänk på din säke rhet då du kör bil. Se upp för olycksfall i arbetet och hemma. Undvik stress och sköt om din hälsa. Et! bestående parförhållande eiler kondom är-en garanti (ör trygg sex. Sport ar bra både för din fysisk a och psykiska hälsa. Känn ditt ansvar. Missbruka inte mediciner eiler narkotika. Tänk på att någon ung människa kanske tar efter dig som ar vuxen .

Välkommen tili vår butik Storgatan 7, Jakobstad

Alltid friskt och fräscht.

Dcssa hälsoråd har sammanslällts av WHO och är avsed da för alla WHO:s medlemsländer. Vi återger dem i rri översättning erän engelska.

SOMMARJOBB Vi erbjuder sommarjobb på vårt kansli under augusti månad. Kan Du skriva maskin och svara i telefon, då klarar Du Dig fin\. Lämpligt lör någon ungdom eiler pensionär. Är Du själv intresserad eiler vet Du om någon som viII jobba en månad, tag kontakt med förbundets verksamhetsledare, Jerker Nyberg, tel. 90-79 18 96. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Nytt servicekoncept i Helsingfors sparbank Systemet med preferenskunder är eli alIdeles ny tt tänkesä tt i den finländska bankvärlden , konsta lerar bankdireklö r Kristian Backman , a nsvarig för privatsektorn i Helsingfors Sparbank. Preferenskunderna har belydande förmåner , dä de inte kommer all beröras av b!.a . de serviceavgifte r sam togs i bruk i HSb frän barj an av ap ri!. Man blir preferenskund då man har sammanl agt över 40.000 mark i depositi oner e iler ett lönekonto med kredit , där limilen är minst 40.000 mark o Dessa Summa r är redan relativt sto ra, varför vi a nser att dessa kunder redan " betaIt sin inträdesbiljell ". Därför är de berättigade tilI avgiflsfria tjänsler när de besöker ban-

Dire/aör Kristian Backman, chef för Helsingfors Sparbanks privalse/aor_ ken, säger direk lör Backman . U tom preferenskunden själv kommer make n! makan , sam kan avhämta ett eget kort frAn banken ,

Närpes Grönsaker. 64200 Närpes Tel. (962) 412 61

att ha möjlighet tili att dra nytta av förm ånerna . Prefere nskunde n får kontoöverföringarna gratis och sköter kont antbetalningarna avgiftsfritt. Kreditreserveringsprovision uppbärs inte och växling av kontantvaluta sker utan expeditionsavgift. Snabbkontoutdrag fr An kassan är gralis och för ett nytt bankfack får man 50 % rabali under della är. Preferenskundern a har även förhandstur lilI Iän . För den kund , som inte fylle r kraven fö r preferens_ kund , blev servicen avgiftsbe lagd eiler serviceavgifterna höjdes frän börj an av apri!. För konlOöverföring eiler betalning av räk ning frAn eget kanto bela las en mark o O m räkningen betalas kont ant i kassan . är avgiften 3 mark o Kredilreserveringsprovisio nen i HSb ä r 0,35-1 ,0 procent av kreditbeloppe!. Växling av ko nt antvaluta

kostar 15 marko Snabbkontouldragen från kassan kostar 3 mark o Ärshyran för ett bankfack är 90-420 mark o - Kunden har i mänga fall möjlighel att välja mellan en avgiflsbelagd och en avgiftsfri serviceform . Den kund sam använder sig av betalningstjänst belalar nämligen inte i fortsättningen heller någon behandlingsavgifl . Konto uldragen i Snabbankerna är också forlsättningsvis gratis. Ingen kund slälls sålunda i sämre position ens i jämförelse med serviceavgifterna över lag i de andra bankerna. AlIa våra kunder få r även i fOrlsättni ngen lika god service. Men del är naturligl , att banken hela liden söker nya lösningar för en mera ratianeIl och effektiv användning av sina resurser. Detta unde rl ättar strävandena att hälla koslnaderna nere . - Vi ger ocksA kunderna en möjlighel att bli prefe-

renskund er under årets lopp. Dä villkoren uppfylls, kan HSb-kunden komma efte r sin karl. Förmånerna är i krafl frän 1.4.1989. En konce ntration av penningrörelsen kan i della fall belyda betydande fö rm åner , säger direktö r Backman . - Kunderna är mera avkastningsmedvelna än tidiga re. Man viIi bara bel ala för utnylljad service, vilkel ocksA är det rälla. Eflersom gratisservice inte finns, har en de l kunder under den avgiftsfria tiden subventionerat Ijänster som ocksA andra nyllja!. Della missförhållande korrigerar vi nu i Helsingfors Sparbank. Tjänslerna bel alas av dem som nylljar dem . I de flesta fall har kunden dessutom en möj lighet all välja en alternaliv serviceform och därigenom undvika all belala serviceavgif!. Vi har sträva t liII all klargöra det verkliga priset pA

Ijänsterna. De service avgifter sam nu tas i bruk i HSb är fortfarande mycket modesta , konstaterar direktör Backman . J alla fall skall de täcka alla de kostnader som uppstår i bankverksamheten , såsom personal- , maskin- och anläggningskoslnader saml kostn ader fö r ulrymmen D.S.V . Tidigare har bankernas resultal i huvudsak byggt pA räntemarginalen . Vi anser i alla fall det inte vara berälligat , all depo ne nterna och lånekunderna skulle råka uI för all subventionera kostnader som uppsl Att av andra serviceformer, säger direklör Backman. - Detta är ett ny tt servicekoncept i Finland. Vi testar funktionsduglighelen i finländska förhållanden innan kampanjen startade och responsen var positiv . Tilläggsuppgif'ler Informalör Aino Alppinen , tel. 6092259.

Svenska Penslonärslörbundels

KANSLI Indiagalan 1, 00560 Helsinglors 56 Besökslid: Vardagar, ulom lördagar kl. 10- 14 Kansliets lelelon 9Ih791 895, Kanslisekr. Maj·Britt Wikholm Verksamhelsledare: Jerker Nyberg lel. 90--791 896 SPF:s bankkonlo: Helsinglors Sparbank 405511 ·41177 Poslgiro: 1203 95·6

SVENSKA PENSIONÄRSFDRBUNDETS DSTERBOTINISKA DISTRIKT Ombudsman ror Oslerbolten: Else·Maj Johnson Levonsg . 14 65200 VASA 20. Telelon : 961·119410 Vänligen ring helsl kl. 9-11 . Dlslrlktels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567006-55002307, Vasa Sparbank 104003962· 6 Svenska Pensionärsförbundets motionsdag på Solvalla 9,5.89 har som tema "MOTION GER HÄLSA", Dagen arrangeras i samråd med Studiecentralen Svenska Studieförbundet. Svenska pensionärsförbundet

167 (öste krysset trots "råddet"

Det är verkligen en trös!. För nu borde det rimligtvis Det kom trots allt 167 inte fä hända flere gånger. krysslösningar för God Tids Men osvurel lär vara bäs!. kryss nummer 2. Detta är Sä ... tint med tanke pä labben i Bland de 167 insända lösombrytningen. Bortfallet av

nyckelordet Valplats har ningarna har fem vinnare de flesta i alla fall kommit dragits som alla fär varsin på. Arena ska givetvis vara musikkasset!. Vinnarna är: svaret eftersom de lodräta Bror Forsman , Helsingorden ger samtliga bokstä- fors, vars lösning denhär gången återges här invid, ver i just det orde!. Magdalena Bernstedt , Västanfjärd , Ruth LindTack ska ni ha alla kryss- gren, Karis, Dolly lösare som inle Iynchat mig Leiden, Esbo och Stina denhär gången. Hasse tog i Lybeck , Helsingfors. sin stora godhet kontakl Vi Iyckönskar vinnarna. med Husis som ju tog in en rättelse i dagboken. Del ska Vinsten kommer per post från förbundets kansli. de ha lack för. den 20 juni. Kuverlet bör Hoppas att krysset denhär Lösningarna tili krysset i märkas med "Kryss 3" och gången klarar sig utan miss- lngen panik , sa Hasse dethär numret ska vara re- sändas tili God Tid , Central- öden. när han uppmärksammade daktionen tillhanda senas! gatan 87 D, 10300 Karis. Red.

Bland de senast den 20 Juni 1989 Insända lösnlngarna utlattas lem muslkkassetter, Lösningarna sänds under adress Gad Tld, Centralgatan 87 D, 10300 Karls,

Märk kuvertet med "Kryss 3".

redaktören på labben. Det hände också Eija en gång.

Namn""."""""""""""" "."""""""_"""""""""""."."."."."."",,""" ... "." .."." "." .. """." Adress""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""..