God Tid 4/1989

.od SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN

Läs mera om Jakobstad på uppslaget.

Argång 17 - Nr 4

4 juli 1989

"Här är gudagott att vara" Ordföranden för M-klubben i staden, Anita Östm a n som stod som lokala arrangörer, berättade att det krävdes cirka 70 personer för att portionera ut ma ten, servera välko mstkaffet och sköta allt det andra. Och hon berättade a tt den tilltänkta bordsplace ringen kvällen innan i all hast fick göras om.

Men allt funkade - förutom tek niken. Hur utstuderad den än blir så klickar den då när den borde fungera. Men smäningom gick också den att tygla.

För att börja rrän början så samlades deltagarna i Kristallen tili välkomstkaffe och musik av Raimo Fors.

Runar Lindahl hä lsade välkom me n .

Pä den loka la pensionärsföreningens vägnar har jag äran och glädjen, att hälsa er alla hjärtligt välkomna tili förbundets sommardag i Jakobstad, sa Run ar Lindahl inledningsvis i Kristallen.

I är har sommaren va rat redan länge. och naturen f;t.!lr nu isin fagraste blom-

ning.

Ocksä vi, som är något äldre, påverkas positivt av soi och värme. Tillvaron ter sig gladare och Ijusare för alla.

Vi arra ngö rer i Jakobstad är mycket glada över det stora anta let dehagare i ärets sommardg.

Att vi inte tidigare velat och kunnat bjuda in svensk-Finlands pensionärer , beror på att vi inte haft tillräckliga utrymmen för en sä här stor samling.

Åter en gång gynnade vädrets makter de linlandssvenska pensionärerna som den 14 juni samlades tili som· mardag. Denhär gången i Jakobstad som tack vare den lina våren och försommaren visade sig isin mest praktfulla sommargrönska. lshallen i staden - som fåu namnet Kristallen - är en rymlig plats rör storarrangemang av det slag Svenska Pensionärsrörbundets sommardag utformats tili att bli.

1.300 pensionärer hade gott om rum att sitta vid dukade bord och dricka och äta. Att sen maten inle räckte tili i en första servering hör liII de missöden man måsle överse med. Del kom ju me ra rör den som orkade vänla.

förde Albin A r e ll bygde mä!. Kaffet med färskt wienerbröd smakade och erter den korta samvaron ihailen förflyttade sig den stora skaran tili Pedersöre kyrka.

Kyrkan hos gran nen Pedersöre församling är unik sätillvida att man har församlingens kyrka pä andra sidan sockenrän. Oet berättade kaplan Hans Häggblom b!.a . Han berättade om kyrkbranden sommaren 1985 när samtliga träkonstruktioner brann och likaså det mesta som kunde brinStenkonstruktionerna na . höll emellertid och församlingens aktiva medverkan gay dem en ny kyrka som återinvigdes första advent 1986. Oen nya orgeln - en helmekanisk sädan och byggd i Oanmark - invigdes i juli sennaste sommar.

Efter en kort andakt avslutades samlingen på samma sätt som den började d .v . S . med orgelmusik av kantor Hans Sandell.

Åter tiU Kristallen Oe som inte valt att göra en rundtur i värdstaden Jakobstad ätervände under Det Ja,,,,s rlUn Jör alla i Kristallen i Jakobstad när 1.JOO finlandssvenska pensionärer samlades tilItraditioneIl som- glatt småprat tili Kristallen .

Oär serverades köttsoppa mardag den 14 juni. och plättar med syh. Klockan 16 var festprogrammet Nu har vi denna splitter- et, hinoer uppleva det, som rer, har försökt att göra de minnen att ta fram senare i utsett att börja men tekninya ishall, som rymmer all vär hemstad Jakobstad har yttre ramarna för sommar- höstrusket och vinterkylan. ken orsakade en nägot förÄnnu en gäng, hjärtligt senad starl. den stoj , och glam glädje att erbjuda också av sevärd- dagen sä bra vi kunnat , och Smäningom kunde Spelmoch sång, som vi idag får heter. Vi själva tycker na- vi hoppas, att ni kommer att välkomna , Iät oss ha en bra turligtvis, att vär stad är tnvas tillsammans med oss i dag tillsammans. anslaget under ledning av uppleva.

Efter de varma orden pre- Elis Anders so n emellertid Vi hoppas, att vårt pro- mest tili sin fördel just den Jakobstad , och att de gemensamma upplevelsema senterades ishallen av Mar- klämma i med taktfast margram är sädant , att ni alla, här årstiden .

Forls. pII sido 8 Vi J akobstads pensionä- ge.r oss alla goda och glada kus Karlsson och så framutan att jäkta alltför myck-

Välbesatta var kyrkbänkama i Pedersöre kyrka den 14 juni när svenska pensionärer Folkdansuppvisning hör tili err riktig sornmardag. Här uppträder Vestersundsby nykterhetsJörenings Jolkdanslag Jör de finlandssverrska pensiorrärema. inledde sommardagen rned en arrdakt.

Svensk-Finland försäkrar

2

Vad väntar vi på?

S

om vi alla vet fyller vårt förbund i höst 17 år och vårt medlemsantal är I tycker vi, rätt så imponerande, närmare 16000 medlemmar. Jag kan i dag framföra e n hälsning från e ll annat förbund, nämligen Sveriges Pe nsionärsförbund, sam använder samma förkortning av namnet som vi, SPF. O ess medlemsantal är ca 10 gånger vårt och det har i daga ma tirat sill 50-årsjubileum.

Två representanter för SPF i Finland hade inbjudits art della i Sveriges SPF:sjubileum, vilket firades i Göteborg med kongress och festprogram. Vi var mycket tacksamma för invitationen, vi träffade både gamla och nya vänner och vi kunde med intresse följa med vad som åstadkommits och vad som planeras i Sverige. Vi var imponerade och kunde dessutom dra paralleller tili vår egen verksamhet. Oessutom ges det ju alltid vid sådana tillfällen impulser och ideer, man ställer sig frågan; Vad kan vi göra?

D

enna gång äm nar jag inte som så ofta förr mässa om hur vi skall försöka påverka myndighetema . Jag kommer i stället att ta upp frågan vad våra föreningar kan göra och vad vi som privatpersoner kan åstadkomma. Ser man på den äldre delen av befolkningen måste man erkänna all vi är mycket friskare nu än förr och att vi har möjlighet all vara rätl så aktiva. Det som behövs i dag är väl friskvård, men vad är det?

Frärnst är det väl förståndigt levnadssäll , goda matvanor, motion. Det kan var och en ta sikte på om man bara inte låter sig bli passiv och bara siller och väntar på all andra skall ta hand om en . Jag är gammaloch har räll all vara trött, säger mången. Visst är det så, men gäller det t.ex. maten så är det e n fråga om urvalet och att man inte hemfaller tili bara kaffe med dopp. Om man inte viII laga ma te n själv så finns det ju möjligheter i de flesta kommunerna all få god husmanskost hemsänd.

M otion och gymnastik , då . Om jag inte orkar ta mig en promenad så är det ingenting som hindrar all jag tränar ben en medan jag siller i min stol genom all Iyfta dem , ell ben isänder (råd nyligen givet vid ell läkarbesök) . Bärtre ä r det naturligtvis att gå ut och gå och här kommer samarbetet i föreningarna in. Var inte rädd för all be om sällskap och var inte helle r rädd

för all erbjud a sällskap åt den som behöver det. Jag har hö rt fl era säga att de inte kan gå på teatern för de har ingen "all vara med" . Della vid tillfä llen där flera medle mmar frå n e n före ning slutit upp i gruppo Mången tycker de t ä r svårt all gå på möten. "man känner ingen där". Gå bara, vänner och bekanta får man inte om man bara iso lerar sig.

V o re det inte något all börja med i föreningarna . någo n som åtar sig all ordna med kontakter, som ger ut sill telefonnummer så kan både de som behöver hjälp och de som viII ge hjälp ta kontakt. Det talas också mycket om trygghetstelefoner. Det är en fin sak, men mycket kunde göras på privatväg om man kommer överens med någon om regelbundet telefonumgänge. Många hänvisar tili all de har vänner som de tar hand om på della säll. Glöm bara inte all det tinns de som inte har dessa kontakter. Det är inte oöverkomligt all säga: ring mig eiler all säga tack för den givna hjälpen . Jag har en bekant som hade sagt art hon gärna ställer upp för vem som helst som behöver hjälp. Vi vet alla hur hait det var i vintras . då råkade jag ut för all vara tvungen all få en behandling på sjukhus. Jag ringde tili den nämnda vännen och tick genast hjälp , prompt och vänligt. Vii ken lältnad art veta vem man kan få ringa tili.

V i behöver således inte alltid anlita samhällets tjänster, om det också är underbart all den vägen kunna få service. Gäller det städhjälp eiler hemvård orkar väl inte de gamla ställa upp. Men en sak är ju viktig, det är all veta var ma" kan få tag på sådan.

Här kan vi ju hälpa varandra med goda råd.

S

å har vi de verkligt handikappade , de syn- eiler hörselskadade t. ex . De är inte så hjälplösa som många tror , men ett handtag kan nu och dä behövas. Pä Götebo rgskongressen hö lls ell mycket uppskallat andragande av en socialminister . sam var blind. Det e nd a sam behövdes var att en person hjälpte honom tili talarstolen , sedan kunde ma n glömma hans handika pp.

J ag vet att vi nog i föreningarna ofta hjälper varandra, men borde det inte göras oftare, smidigare, aktivare än nu . Ingen borde behöva dra sig för all be om hjälp, ingen borde behöva dra sig för all ge hjälp. Vi ta r gärna emot vad samhället erbjuder oss me n vi behöver inte sitta och klaga över det vi inte får. Vänner emellan kan vi åstadkomma mycket. VAO VÄNTAR VI P Å? Sätt genast i gång.

Siv Tunzelman v. Adlerflug

Visa uppskattning - ge beröm!

En sommar fann jag på på blyghet e iler tanklöshet. brevlådorna i Sverige små Vi faller in i en jargong att remSOT med texten " Beröm gå förbi de uppskattande orkan man aldrig få för myck- den - det känns genant att et av . Beröm nån - Skriv en ullala dem. rad i dag! " Jag fick en tankeställare när jag läm nade Naturligtvis skall vi inte mill brev. Hade jag skrivit känna oss fö rpliktade all ge så att mottagaren blev glad? beröm för självklara insatFanns där några ord o m att ser, me n vi förväxlar lätt det jag uppskattade henne? självklara med det vaneVi kan visa uppskattning bundna. Det är t.ex. inte på o lika sätt. Vi kan ge ett självklart att en medlem i personligt beröm för en per- familjen alltid säller omtansonlig insats. Det får inte i ken o m de andra framom stället bli en komplimang i omtanken om sig själv. För form av några klicheord som att orka med små eiler stora uppoffringar behöver en ges ut i massupplaga. människa mötas av uppVi brukar inte vara gene- skattning. Della gäller i alla rösa med att visa uppskall- sammanhang, men det är ning. Möjligen formulerar vi svårast att komma ihåg i några uppskallande ord när umgänget med de männivi skriver brev. I vå ra talade skor som vi ständigt är tilio rd glömmer vi oftast bort sammans med . Den vaneatt göra det - utom nä r en bundna samvaron gör oss människa tirar en högtids- avtrubbade för varandras dag eiler redan är död. Det fö rt jänster. När vi har varit beror knappast på medveten åtskilda och möts på nyll snålhet eiler iIIvilja , snarare kommer vi oss lättare för att

stället ha behövt uppmuntvisa uppskattning.

"Visa uppskattning - ge ran . Visst kunde vi ha visat beröm!" - det låter som en henne uppskattning för de patentmedicin. Är uppskatt- förtjänster som hon ändå ning och beröm verkligen en hade! enkel lösning på problemen Skall vi verkligen behöv a i våra mänskliga kontakter, vara så försiktiga i umgä nget alltifrån familjeslitningar tili med våra medmänniskor? I konflikter på arbetsplatsen? fråga om barn vet vi att de En lösning - kanske , men behöver beröm för sina enkel - absolut inte . framsteg. vi vet också att de Det är nämligen inte alltid måste få kritik för sina fel. enkelt att ge ett ärligt menat Men barn tål denna kritik beröm. Vi måste först finna bättre än vuxna. därför att något sam är värt beröm . de är mer formbara. En men en förtjänst döljes ofta människa mår väl av kritiav något fel. O å krävs det ken endast om hon orkar självbehärskning för art inte med all rätla sig efter den. i stället börja anmärka på Många människor lever felen . under svåra villkor - också Det händer all vi alltför när vi inte känner tili det. sent inser att några nedvär- De uppeh åller sig i "Iivets derande o rd berövat en marginal " . En liten störning människa chansen att klara kan driva dem utanfö r gränsin uppgift. Oenna männi- sen för fast mark o Oessa ska var kanske redan pin- människor är känsliga " insamt medveten om sina bris- strument" som ger utslag för ter, och vår kritik ökade vårt bemötande. Oärför har hennes börda. Hon skulle i de mycket att lära oss. De

JERKER har ordet De t är en solig sommar- göras om. Läget föreföll undag. Kvällssolen dal ar i väs- der kontroII. när gästerna ter. Den ålä ndska grönskan ra mlade in . men så kommer prunka r och prålar i granna det oanmälda en busslast eifärger. Det är kvällen före ler så. Ingen är så hård att 1988-års sommardag på man avvisar gamla männiÅland. Vi , förbundsordfö- skor långt ifrån om de en rande n och verksamhets- gång tänkt sig vara med i ledaren , har förvissat oss om gemenskapen. att förbundets sommardag Här viII jag dock inskärpa på Åland är väl förberedd . an ingen borde underlåta att Allt kommer att gå vägen . anmäla inom utsall tid hur Nu har vi stämt träff med många som tänker della.

Waldemar Rönning frän MMinst lika viktigt är det an klubben och Jakobstad på inte anmäla på måfå. O å ell härbärge i utkanten av man preliminärt anmäler Mariehamn . Vi saknar ännu 50-60 % flere än som sist arrangör för nästa sommaroch slutligen ställer upp. då dag - 1989. M-klubben har är man inne på fel väg. När visat ett visst intresse vid det gäller chaufförer och desamtai i telefon. ras dellagande i program Vid ett möte den 30 auoch må ltider. måste klara gusti 1988 fastställdes somdirektiv utformas . Nu kom mardagen 1989 - årets somöver 20 oanmälda, som ville mardag - datum 14 juni , ha andlig och lekamlig spis. med ishallen som samlings[nte att undra på att soppan plats. Sedan dess har det vatog slut. Tack tili yrkesskorit planering , budgetering, lan . som kunde fixa mera diskussioner och beslut. käk på rekordtid . Ett tips Visst har jag som verksamför framtida arrangörer. hetsledare-huvudansvarig Portionera ut soppan. Det för arrangemangen - haft förefaller nämligen. som om dubier, böjt mig för påtryckpensionärer skulle vara ett ningar, medlat och för det matfriskt släkte. Om någon mesta gett efter när känslorär sur på arrangörerna för na hettat tili. att den fick vänta på sin sopBland damerna i klubbe n pa , så "skjut då pia nisten", fann jag stöd och specie llt Anita Östman. sam tak tiskt det var jag sam bestämde antalet portioncr. Sparsamriktigt valdes tili föreningens het är en dygd, med fjolordförande vid sen aste å rsårets överbeställning och möte, blev jag specielh god ekonomiska konsekvenser i vän med . Tack Anita, tack färskt minne . Människan tili Oin förståelsefulla fahar vandrat på månen , forsmilj, tack tili he la M-klubkat i världshavens djup , bens styrelse, tack tili a lla men när det gäller teknisk föreningsmedlemmar , som apparatur med Ijudkvalitet så tj änstvilligt ställde upp. och volym, då händer det an Det var e n imponerande a llling klappar samman . skara klubbmedlemmar jag Oagsu nderhå llninge n stiftade bekantskap me d under de mest arbetsdryga da- stördes och jag e rkänn er gärna att jag hade fjärilar i garna i Jakobstad .

Placeringarna vid borden mage n då ingenting tycktes vAllade myror i huvudet. hj älpa. Som tur var gjorde Allting var i detalj planera!. vi en tur tili Pedersöre kyrka Enligt planerna skulle det förrän det var dags för dasitta 52 vid varje bord . Klara gens festligheter på riktigt. tydliga skisser hur förening- Det kändes gott, när jag fick arnas representanter skulle bekräftelse på att mina bösitta hade uppgjorts och tili- ner hade hörsammats. Tro ställts föreningarna , d å bil- det, den som viII. Slutet jetterna sändes ut. När se- gott, allting gott. Det blev dan bord och stolar trans- en lå ng dag, men jag tänkte porterats tili platserna och så, " Iyckliga människor, placerats ut . varierande an- räknar ej flyende minuter". talet stolar vid borden från Jerker 36-52. Alla skisser måste flesta människor reagerar nämligen i samma riktning även om de har större krafter att behärska utslagen .

Vi skall komma ihåg att vi är ansvariga inte bara för vad vi gör utan också för vad vi underläter att göra i samvaron med andra. Låt oss inte glömma bort att ge de uppskattande orden som gör livet Ijusare för våra medmänniskor!

Margareta Haikola ur hennes bok 1 grund och bollen

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r.f.

Ansvarig utgivare

och chefredaktör Gurli Nurmi Red aktione ns adress:

Centralg. 87 D 10300 Kari , tel. 911-362 80 ISSN 0359-8969

....... ,...

Ekenb TrydUIri Ab

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband Simskälä den 9 juni 1989 .

I dag firar Äland si n självstyrelscdag. Det är all önska och hoppas all vi alla förstår dagens stora betydelse, all vi försöker minnas dem sam

helhj ärtat kämpade för, och förvärvade den stora förmånen vi fick i arv för denna deras kamp för frihet och självständighet då det gällde bevarandet av det ärvda svenska språke t och den genom århundraden förvärvade kulturen och de traditioner som skapats. Fastän bara barn då den heta önskan och kampen blev väckt och sp,cd sig som en eld också ut tili skären i vårt havsband så niinns jag hur innerlig den tanken och känslan var och framom allt var en återförening med Sverige den mest vägande och bärande önskan.

*

*

de, men den intensiva kampen ledde tili en självstyrelse som alla i dag som är har anledning tili all känna stor tacksa mhet över och ansva r och högaktning inför.

Ansvar! Det höves oss alla all känna ansvar, också om det är de som står I spetsen för och i ledningen av självstyrelsen som sköter vakthållningen , en vakthållning som ingen må känna sig likgiltig infö r, eiler somna Det blev nu inte som ålän- ifrån i tro att allt sköter sig ningarna drömde och ö nska- själv .

+++ läsa minst innan de fäller si- teratur. Jag läser som nämnna domar. Och eftersom sju des inte mycket moderna Nu är juli inte bara de sju är många , så finns det inga böcker , men i de nesta av sovarnas månad utan också Övre gränser för det antal dem jag läst vimlar det av ~ samling satt sj u vise mästare r och berättade historier, för den tid då vi, om inte som lättviktare de sist och slut- runda ord. Men det anses att få en furstesons av rätt- de sj u, direkt sover, men väl ligen läse r. väl djärvt och då är det finl. " ning stoppad , Iite i stil med slöar och har oss i hängmatFörrnodar jag.

Sju och sjunde hör väl tili ) "Tusen och en natt" således. tor eiler jämförbara " möb+++ det mest magiska i talväg. ler" . Gärna läsandes nånting Att Vår Herre vilade sig på De gamla romarna skröt lätt , sådant som allvarligt +++ den sjunde dagen borde i . om de sj u kullarnas stad , lagda (på fint språk seriösa) Själv är jag sedan barnsrimlighetens namn innebära ... fast det sjukulliga London Jitteraturkritiker älskar att aU aili sam har med den siff- bräcker ju dem med en åt- kaIla kiosklitteratur , tant- ben allätare dä det gäller Nähä, nu har jag pratat ran att skaffa skulle vara tili tonde kulle, Fanny Hill ; snusk eiler annat trevligt. läsning och brukar således sju stugor fulla sä det får sluka inte bara med nöje frid och fröjd. Men icke, men hon räknas inte i allvar- Huru dessa kritiker så tvärräcka tili fö r den här gångsom det där eländet tili Nic- ligt sammanhang. Såsom här säkert kan yttra sig o m detta deckare och vilda-västein en. Det dröjer en god tid tili böcker utan också "tantke så ofta säger. alltså! nästa God Tid , så här skall lättgods vet jag inte riktigt. snusk" av olika slag. Om- slöas och läsas. Bl.a. för att De ger ju en utanförstående Men en sj usärdeles siffra väx.lande med s. k. god litte- fira minnet av Bastiljens I ordspråken är också sjuär ju sjuan, särskilt om den an mycket omtyckt. Redan det intrycket att de alltid ratur, såfram t den är från stormning 14 juli 1789, har kommer i form av sj u rätt i kung Salomo talar isin ord- och enbart ägnar sig åt 1950-talet eiler äldre. Det jag plockat fram Tomas lotto. Men annars också. Vi språksbok om vishetens sju böcker, där alla denna värl- modernare får i stor utCarlyles "Franska revolutiotalar om världens sju under- pelare, det talas om sju sor- dens elän den och problem sträckning vara, fastän unnen", för att än en gång faverk, om Greklands sju vi- ger och åtta bedrövelser, om ventileras, av lika allvarligt dantag naturligtvis ges. Änscineras av den. Jag menar se, de sju dödssynderna och sju resor värre och om att ge lagda författare. nu några ord om "tantsnus- av boken . Den ger på drygt de sju dygderna. Så har vi sju för tuo Så kan ännu nämket". Där fi nns i regel finur- tusentalet tättryckta sidor judarnas Menora, den sjuar- nas att den tyske fältmarMen de där kritikerna Iig intrig, rapp och ofta vit- fängslande läsning, trots, eimade Ijusstaken, Jakobs sju skalken Moltke kunde tiga måtte ha endel håltimmar sig replikföring och natur- ler kanske tack vare, gamår för Rakel och Josefs spå- på sju språk. Och en annan då-de smygläser kiosklittera- ligtvis en massa avkläd ning, malstafning och pluralisdom om sju feta och sju krigare , general von Dö- tur , tantsnusk etcetera. För "puss ach kram l! m.m. som forrner. Ett Iitet smakprov, magra år. Och så talar vi om beln , bad ju om en medicin annars skulle de väl inte en Iiten extra men ganska från dan, före dan, före de sju haven, ser sjustjärnan "sam gör mej för i morgan kunna ut- och fördöma detta harmlös krydda. Stor littera- storrnningen: "Så sväfvar och sjuryggen och stundom sjufalt vä rre". slags böcker? Och eftersom tur är det inte fråga n om aIlt i ödesdiger ovisshet unsju torsdagar i veckan , (fast en svala inte gör någon som- men är som hittad för lata der de qvaImiga julidagarna. då är man väl nog lite fulNej, det här börjar ju ver- mar, såsom de gamle så vist sommardagar. Sedan eli par - Blekhet sitter på allas anler). ka sju-k1igt det här så jag förkunnade , bör väl dessa ord tili om tantböckerna. sigten; alla hjertan darra af slutar med att "ta av alla sju allvarsamma kritiker läsa åt- De behandlar det erotiska fruktan , blandad med en Helt stilenligt yttrade Je- sorterna" och styr kosan skilligt ur detta lätta bokur- med en viss finess och alltid förbittring, sam snaft växer sus sju ord på korset och de mot sjunde himlen med sju- vai innan de med gott sam- utan s.k. runda ord. Dem tili en storm av raseri". sju inseglen nämns i Uppen- milasteg eiler i sj uglasvagn . vete kan utslunga sitt anate- har författarinnorna , som Det läter som om det vore barelseboken . Sju var slö- Dit hamnar man för att man ma o Låt oss anta att de kän- daminerar grenen, med giv- i dag, inte sant. lnte hos oss satte sju blommor under huner tili ordstävet "två är ett jorna som strippan Salo me mild hand överlämnat tili men på många håll ute i bar (tili en början) då hon vudkudden på johannenat- par, tre är nAgra och sju är dem som skriver som det värIden. - Trevlig sommar! många" , så sju borde de väl brukar sägas högklassig litdansade inför Herodes och ten.

Hasse

Pensionär modell 1976

De ä tili att va i sjunde månan nu liksom. Huni har gått och huli , den sj unde månaden, är här för att tala som de spankfrälsta, som uttalar j som h. Nå, det är deras magaplågo r, jag envisas med att uttala juli med juli , så det så. Det finns mycket gOll att säga om sj u och juli, men en smula ont också. Att sjusovardagen infaller då, är bl.a . en blandning på gott och onl. Då har sommaren nästan gått och hösten är på väg, så snart den ilaka rötmånaden är avverkad.

I forntiden var vakthållningen en av de största och mest ansvarsfulla pålagor som låg på allmogens skuldror. Vårdkasarna skulle alltid ligga färdiga atl tändas då fienden var i antåga nde, och ve över den kasvaktare som hade svikit si n post vid kasen och inte tände elden som skulle bära budet vidare.

Det ligger nära tili hands och egna frimärken och go- kommit på glid när det gälall bli Iikgiltig inför det som da relationer tili det egna ler bevarande av traditioner, hör tili allmänhetens bästa, landet. men den frihet som vi fått i att inte bry sig om det vi fått I grund och botten är det arv mä vi värna om. Det var så all öbor i allmänhet och i arv. att inte vörda fädernas visst Biskop Tomas som satt minnen och gärningar. Där- skärgårdsbor i synnerhet är tili pränt följande ord: för är det nödvändigt att det födda med en känsla av Frihet är det bästa ting finns en dag som inbjuder självständigt tänkande, vil- som sökas kan all värIden tili eftertanke och tac ksam- ket väl ger an ledning tili att kring . .. het, och det har blivit tradi- vi rätt och slätt anser oss va- och i dag som är, är kampen tion för ålänningarna att ra ålänningar. om frihet anledning tili stora denna dag samlas vid Julius svårigheter, blod och tårar, Sundbloms staty, vid foten vilket den åländska frihetsav den mao sam va r den kampen var befriad ifrån. främsta bland eldsjälarna, också om han tili en början Hur öbor vi än är så både arbetade för en återförening tänke r och ser vi olika, och med Sverige, en återfören- nu har frågan om betald triing som var omöjlig all gen- dag för alla blivit något av omföra då så många stor- smolk i firandets bägare. De makter hade sina blickar som arbetade för , och förde riktade på dessa klippor i självstyrelsen i hamn hade havets famn och ingen ville inga själviska tankar, räknaVåren kom tidigt och är tillåta någon annan att få de inte frihet i pengar , men fortfarande underbart äga dem , men slutiigen fick vi har blivit så ekonomiskt gran n, och med det konstaFin land den stora uppgiften tänkande så vi har i detta terandet avslutar jag brevet att bli ålänningarnas foster- fall avsagt oss det som har och önskar alla vänner och land. det djupaste värdet i själv- läsare en god sommar med Vi ålä nningar har små- styrelsetanken , och därige- många glada inslag. ningom blivit nöjda med be- nom gjort ett stort baksteg Anni Blomqvist slutet och kan av fullaste från en dyrbar tradition. hjärta erkänna att vakthållBevarandet av ärvda traningen har varit god, och att ditioner fanns med i vAra fäPS: Med lacksam hälsning arvet har förvaltats väl; all ders frihetslängtan . 1 stort tiU cheCred.ktören och alla vi fått både en egen f1agga SEU har vi alla "tili mans" som arbelar med God Tid.

en annan flicka , Snövit , ha-

de ju sina sju små pojkvänner. I en medeltida sago-

Mao lär så läoge mao lever! Är Du intresserad av människor? Speciellt av människor som inte länge är så unga , men som är vitala och viii hålla sig i Corm, både

något nytt? Då är det här et! tillfälle för dej.

Svenska Studieförbundet ordnar e n kurs för persaner sam är intresserade att vara

Rulh lalar bJ.a. om det positiva åldrandet.

J programmet ingAr också olika övningar i hur man kan arbeta i smågrupp, vad en ledare behöver veta

med i grupper bland äldre personer och som nAgon o .s.v.

Flera personer som själva gång också viII leda någon lell studiecirklar berättar grupp o oss?

Kursen hålls den 20- 21 om hur de förberett sig och Kanske just DU viII vara september 1989 på Kunlo- hur de arbetat för att nå eli med i nAgon grupp och lära kallio i Sibbo där Jan-Erik- bra resultat. T.ex. Ulla

kroppsligen och själsligen, trois all kroppen genomgår en hei del förändringar_ Vad händer riktigt och hur lär vi

Gyllenberg ger förslag på inte viII ta upp i stora samhur man kan arbeta med manhang. friskvård bland äldre männiPröva på den formen! skor och Birger Törner har Närmare upplysni ngar ger lett en cirkel i musik a la Christina LAng på Svenska Taube .

Studieförbundet tel.

60 45 94 (semester J en liten grupp lär man 10-31.7.) som viII få ansig mycket, men man får mälningarna inom augusti också ut sä mycket anna t; månad. gemenskap, nya vän ner, Gör din anmäl. n i tid för man kan diskutera det man platserna är begränsade.

godtid 1989 nr 5 den 19 seplember nr 6 den 31 oktober nr 7 den 12 deeember Annonspris: 5 mk/mm Tillägg tor targ enligt överensk_ Prenumerationspris:

helår mk 40:MaleriaI tili nr 3/89 bör vara redaklionen Iillbanda senast den 2 maj 1989_

4

Kimito välkomnar SPF tili kulturdag 15 augusti KULTURDAGEN

KIMITO KOMMUN

Dragsfjärds kommun

Kulturdagens festföredrag den 15.8.89 i Kimilo, Centralskolan , hålls av fil.mag. Nils-Erik Villstrand. Kulturdagens huvudfesl inleds kl. 16.00. A rrangör är SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET i samråd med Studiecentralen Svenska Studieförbundel.

APOTEKET I KIMITO TEL. 1054

ÖPPET 09.00- 17.00 LÖ 09.00- 13.00

SÖDERLANGVIKS MUSEUM

EN GLASSUPPLEVELSE

~"l&

Ett person historiskt museum över Amos Anderson med en del av hans konstsamlingar. Museet är öppet so mmanid 1.6-15.8 dagligen kl. 11-18. Entre 15 ,- / 10,-, stud . o. pensionärer

oA

m;;; B8lE AS' ~

Adress: 25870 DRAGSFJÄRD (Kimitoön)

DEN, ÄR

'---_ _ _ _ _ _ _ _ Jakobstad

tel. 925-4662, 4549

Alla gruppbesök bör meddelas i god tid i förväg.

Rasta

en stund på

MIOCINA I Säridsalo - Flnby

och njut av god hemmamat I leS1lig, gammaf aflmogemiljO. Plats IOr 100 personer, A-ranigheter. Fö,nandsbestllll lör stOrre grupper per tel. 924 - 823 111, 823 102 (hem) Innehavare: Nelly Tallbaeu 256 30 Sar1<isafo- Finby

Kimitoöns Försäkringsförening Tel. 925-tOl0 Kimilo

DALSBRUKS BRUKSMUSEUM

den 15 augusti 1989 i KIMITO

öppet 30.5-3.9.89, Ii-sö kJ. 12-18.

ÖVriga tider enJigt öwrenskommelse.

ThI. 925-622 00.

VÄLKO/olNAl

Välkommen tili Kimito och

SAGALUNDGÅRDEN -

Sagalunds Museum, tel. 925-1738 Gullkrona Hems1öjd, tel. 925-1744 care Snigeln, tel. 925-3607

K1MlTO RAGARE Ab Bröd för vardag och fesl.

Bageributiken är öppen må-fr kl. 8_30-17, lö kl. 8-13.

Färskt bröd alla dagar.

Kimilo - Tel. 925-1910

cj?Sp~Banken 1ABOLA 0

..

VI MOTS IGEN. Ett trivsamt affärs-, semester-, och konferenshotell i svenskspråkiga österbotten .

• 100 rum - 220 bäddplatser • 4 restauranger • Funktionella konlerensrum lör upp tili 120 personer.

• 4 bastur.

Ring 967 - 30366 och begär vår nya konlerensbroschyr.

Kanalesplanaden 13 . 68600 Jakobslad tel 967 - 30366 , telex 7558

Arrangörerna lörulsätter att dellagarna i årels kullurdag anländer liII Kimilo med abonnerade bussar. Guider möter kl. 11 .00 vid Slrömma kanaloch vid Pungböle bro. Gästerna visas omkring på Kimilo ön under 4 limmar, därefter löljer mal i Cenlralskolan och programlesl på samma plals. Kullurdagen avslulas med besök i Kimilo gamla gråslenskyrka.

Under rundluren besöker vi bl.a. Sagalund hembygdsmuseum, den gamla kyrkan i Väslanljärd , SÖderlångvik gård , Dalsbruk och Dragsljärd. Kalle serveras under rundluren.

Fastighetsförmedling i Åbolands skärgård bostäder, jordbruksmark, tomter och sommarställen

ii8 •

FASTIGHETSBYRÄ AB

[A]

Mag. Rabbe Holmberg

Engelsby, 25700 KtMITO tel. 925-3510, 1512 14.30 SAMVARO och MALTIO i Cenlralskolan i Kimilo kyrkoby

WÄRTSILÄ SECURITY BJÖRKBODA BRUK

16_00 FESTPROGRAM Musik Hälsningsord av Harry Bondas Musik Festtal av Nils-Erik ViIIstrand Musik Förbundsordlöranden har ordel - Siv Tunzelman von Adterflug "Jag älskar min hembygd ..."

För musikinslagen svarar Kimiloöns musikskola under ledning av Tuulikki Järv.

I leslprogrammel IÖlVänlas Kimitoöns pensionärer della. Biljetter kan lösas vid ingången lör mk 30,-.

18.00 Presenlalion av kyrkan, Bo-Göran Öhblom Sång av Torbjörn Hägg, beledsagad av Allan Järv Andakl Bo-Göran Öhblom Orgelmusik Allan JälV Anmälningar liII lörbundskansliel lel. 90-79 18 95.

Dellagaravgiften mk 100,-/person inbelalas senasl 15.7.89 löreningsvis på konlo Hlors Sb 405511-10005034.

Hjärtligl välkomna Klmlto Svenska Penslonärer Svenska penslonärsförbundet

NORDENS LEDANDE TILLVERKARE AV LAsKISTOR Sam tlll~rkare av Ic\skrs(or är BJorkboda marknadsledare I Flnlano, stor I Norden och exoanderanCle I Europa Sortlmentet cacker hela låsklSt behovet 13000 5t låsklstor [11I'-'1:!rkas oer dag SOm kvalltetsarbete

BODIi

Med Gamla Kvarnen tili lands ocb sjöss l samband med våravslutningen firad e Pensionärsföreningen Gamla Kvaroen sitt IS-års jubileum, utan större åthävor, med rörbundsordrörande S i v Tun ze lman von Adl e rflu g som enda inbjuden gäst .

Det var eli nyputsat, mycket vackert Brändö Casino som inbjuda nde tog emot osss och genast gay reststämning. Solen sken, havet glillrade och vår grönska n nödade. Vad ka n ma n mer önska sig som inramning för en Iyckad rest?

Vid ett glas ehampagne ö nskade fö re ninge ns ordföra nde Franeeska Bj ö rk b o rn a lla hjä rtl igt välkomna oeh me nade att 15 å r ä r en meUanetapp , 20 å r komme r seda n a tt firas ståtliga re. Ett te legram från grannfö re ninge n Pe nsionä re r i Östra He lsingfors upplästes.

Fö reningens grund a re oeh första ordförande Nanni J alas m aa fröjdade oss, sin vana trogen,

med

vacker

pi anomusik oeh gay däreft e r e n å te rb liek på Ar som gå tt, be rättade o m fö re ni ngens grundande , va rifrän namne t härrör sig oeh re ka pitulerade viktiga re händelser i fö reningens histori a.

net G amla Kvarne n ligge r iIla tili , hon tä nke r närm ast på Brända To mte n eile r någo t liknande. Hur som helst ö nskade hon fö renin ge n Iyeka tili med ve rksamheten även framdeles oeh taekade för att hon fiek vara med pä feste n oeh överl ämnade ett vaekert fotoalbum !

Medan vi väntade på kaffe t gladde oss senio rd ansledaren Li nnea Gin s tr ö m aekompanjerad av Lilian H yvä rin e n med vaeke rt klinga nde visor oeh ett pärlband o perettme lodie r. Jag tror vi alla njöt.

Vid 16-snåret va r vi fä rdiga för uppb rott oeh ordföra nde n taekade di rektö ren för Casinot oeh ha n å sin sida önskade oss välko mna ige n . v å r resa n Den 22 maj på kvälle n va r det ige n ett gä ng piggt "kvarnfolk" som samlades i Skatudde ns te rm ina i fö r att bege sig på de n traditio nella vå rresan. de nna gA ng i form av en kryss ning med Konstantin Simo nov ti li Le ningrad . Sedan alla gjort de t bekvä mt fö r sig i sina hytte r gällde de t att ta sig e n titt på båte n som befanns va ra både he mtrevlig oeh bra.

Efter e n god middag sökte sig alla tili musiksalonge n

Så serve rades e n läeke r luneh oeh Pensio närsförbundets ordf. Siv Tunzelman vo n Adler nug tog tili där o rd n . H o n tyckte . a tt n a m -

en

utmärk t

kvälle n unde rhölls vi med folkda nser oeh sång av båte ns personaI. Följande morgo n grydde solig oeh vae ker, så det lovade gott för dagen. Efte r en lång. guidad sightseeing- tur runt det vaekra Le ni ngrad intog vi e n utmärkt luneh på en trivsam restaurang i 5t 3den. Sedan besågs Eremitage t med dess unde rbara oeh storart ade samlinga r. Trots att e ndast e n liten del av

samlingarna sågs vara intrye ket överväldi ga nde.

Så va r alla mogna fö r e n vilostund på båten innan vidtog. kvä llsprogramme t En del hade valt att se en eirkusfö reställning, som dock va r stängd de n veekan , va rför det i ställe t blev att imponeras av en kväll med folkdans. Huvudde len hade va lt en restaurangkväll oeh jag tror att ingen va r besviken öve r det valet. Resta urange n (priva tägd taek va re glasnoste n) var i rysk stil oeh serve rade god mat samt ett fi nt show- program med goda sång- oeh dansartister.

Kloekan 24 lade bäte n ut ige n och efter e n lugn och fi n färd hemät anlände vi tili Helsingfo rs kl. 13 de n 24 ma j. En synne rligen Iyekad färd e nligt samstämmiga utlåtanden .

orkes ter

loc kade tili dans. Sena re på

Elvi

Franz~ n

Resenärer från Gamlo Kvarnen på besök i Leningrad - Elvi Franzen, Ebba Nikkanen, Mariel Widtin, Kaja No/ila, Mär/a Sandberg oeh Karin von SehoalV .

Soi ocb bav mötte SPF-are i Houtskär - Nu dags all åka hem.

Vi tacka r rör dagar fem .

Tack rör allt vi få ll. Skolan tillönskas a llt gott.

Sä skaldade Svenska Pensionärsrörbundets kursister ert er avslutad kurs på Kristliga rolkhögskolan i Hout-

skä r . En kurs som försiggått under dagarn a 15- 20 maj.

Siv Tunzelma n von Ad le r- Via Pargas oeh en rundtur första egentliga kursdagen flug besökte tillsammans där under vilke n man bl. a. ägnades ät besök i kyrkan . med redaktören för GT Ho- besökte Parteks dagb rott E ft er luneh fick deltagarna oeh ky rkan. 1 Nagu hölls info rmatio n o m fiskerinäDeltaga rn a gynnades av utskä r torsdag och fredag. ett soligt väder trots att kaffepaus oeh gjordes e n ringen i kommune n oeh ett skä rgä rde n givetvis inte den Me n de som var med hela ko rt rundtur. besök gjo rdes på Sean-Fish tiden e rbjude r fas tlandsvär- veckan inledde med att sa m- Kyrka och fisk an läggningar dä r man fö rädme . Förbundsordfö randen las i Å bo dä r buss mötte .

Tisdagen som var den lar fis k.

Lax och grönsaker O nsdagen inleddes med att ko mmundi rektören berättade om ko mmu nen med 750 invåna re där ma n sysslar med potatis , lax oeh grönsake r. På efte rm iddagen gjo rdes en utflyk t tili skärgå rdsmuseet i Lappo, Brändö med bät.

Vä r inre miljö Torsdagsförmidd agen äg-

ra kä nd unde r namnet Villes-Vera oeh är för övrigt skolans första elev. Hon gör egna lätar och har fätt stipendi um frän Åbolands kulturråd för att spela in egen musik.

- Det är inte rörsta gänge n jag är här, berättade Siv T un zel m a n vo n A dl erflu g i sitt anförande. Jag va r här 1928 eiler -38 med min fa r sam då köpte en kutter av dåva rande ky rkoherden Uno G räsbeck.

Peder U t t e r medverkade med humoristis ka visor oeh Margare ta O thm a n . S un d e II presenterade egna barnvisor. Efter mera musik

nades åt människans inre

av spelmännen informerade

miljö. Re ktor W es t e rlund talade om självkännedom och inre mognad. Och så berättade Olof Ringvall initierat om bronsålder och vikinga tid pii Houtskär. Efter lunehen gjord es så en utfl ykt tili nere av de fo rn lämninga r han talade om.

Kvällssamkväm På kvälle n samlades alla tili e tt samkvä m dä r bl.a. ett medve rk ade. spe lmanslag Johnj o h a n sso n , Ve ra H o lm s t rö m , Lasse B ackm a n och AbelL i nd s tr ö m samt Birge r M a tt sso n med sitt dragspel spe lade bl. a.

Houtskärs-valsen.

Foto: Gurti N urmi .

A IIt 0 111 hembygden vei Olof Rillgvall som står som Därde fr . höger på bildell . Han ~elade med sig av sllla kUIIska- Villes-Vera Ve ra Ho lm s tr ö m är me-

G urli Nurmi om God Tid oeh kvä llen avslutades med andak t av Leif Westerlund .

Poesi och prosa På fredagen presente rade Lillemor E ki u n d egna dikter. Hon visade oekså e n bi ldserie frän skärgå rd en unde r vil ken hon tolka de sin fars Bernt Mårtenssons dikter.

per tili deltagama i pensionärskarsell på Houtskär kristtiga folkh ögskola / 5-20 maj med / 8 deltagare.

Före lunchen hann man

ännu med ett besök på servicehemmet i Houtskär. Pii eft errn idd age n gick man tillbaka tili rötte rn a unde r ledning av diako nissan Febe W ester lun d. Oeh veekan avrundades med e n samling hos fa miljen Mårtensson .

G .N.

6

Res med SPF tili

STOCKHOLM

g.liQi',!B DEN 30.11-3.12.1989 VISER

Från redaktionen Nästan halva sommare n ha r gått när detta num me r av God Tid kommer ut. En somma r sa m säke rt blir Offi talad som e n somma r då allting växte så det knakade. då ängens alla blommo r blommat uI vid midsommar nä r och jo rdbruka rna här i söder körde in höbalar i sina lador i "förtid". Me n ännu är sommaren inte slu1. .

säger pessimiste n hotfullt.

Och de n som lever får se.

Somma rdage n ä r unda n fö r de nhär gången. Näs ta somma rdag arrangeras tro ligen nånstans i södra dele n av landet - a ntingen i västmste delen eile r västn yland. I skrivande slund ä r detta ä nnu oklart. Me n Je r· ker unde rhandla r och utreder.

PRELlMINÄRT RES EPROG RAM To rsd ag 30.11 Avfä rd Irå n Ekenäs busstation kl.

15.00 fr. Karls kl. 15.20. Samling i He lsingfors, Södra hamnen kl.

16.30 fö r avfä rd med m/s Finlandia som avgä r kl. 18.00.

Fredag 1.1 2 Sjöfrukost ombord. Efter ankomsten tili Stockho lm, gör vi troligen besök i ora ngerimuseet på Ulriksdals slott.

Vi checkar in på hotell Mornlngton på Östermalm. Eftermiddage n fri för s hopping m.m.

Bus stransfer tili Oscars teatern och föreställningen. Efter föreställningen re tu r tili hotellet. Frivillig teatersupe.

Närmare i detaljprogrammet som sänds tili deltagarna.

Lörd ag 2.12 Frukost på hotellet. Förmiddage n fri.

Eftermiddagens program ännu öppet. Avfärd från \lOtellet kl. 16, transfer tili Vä rta hamnen. M/s Silvia Regina avgår kl. 18.00.

Söndag 3.12 An komst tili Helsingfors kl. 9.00.

Busstranfer tili Karis oc h Eke näs Prls 1.490 marko I priset ingå r: • buss under resan båtbiljett med 2-pers hytt i kategori B med dusch 0 WC. logi i 2-personers rum med dusch oc h WC biljetter tili Oscars, främre parkett sjöfrukost de n 1.12 och mo rgonmål på hotellet den 2.12 avbeställningsskydd Vi har 44 blljetter t ili föreställnlngen på Osca rs.

Oärför BOKA I TIO me n senast den 31 augustl per tel. 90·79 18 95. An mäla n är bindande då förhandsavgiften på 400 mark har e rlagts.

TEKNISK ARRANGÖR: LL Tourist Se rvice RESELEOARE: Gurli Nurmi EN ENASTÅENOE TEATERUPPLEVELSE VÄNTAR !

KOM MEO !

Reda ktio nen har fä tt ta e mot några telefonsamtal och de putatio n pe nsionärer som va r med vid somma rdagen i Ja kobstad. O ch som inte är så glada. Från Sydösterbotte n viII ma n framhålla att det va r e n Slor besvikelse att da nsen i kristallen räck te en enda ko rt timme. De fö rstår inte varför. ..

Li ka ofö rstående är de n grupp på 54 pensionä rer frå n Ka ris som hade bett av hämta busschauffö ren dem 22 .30. Men efte rsom dansen avslutades redan vid 20-tiden sä fick de snällt vä nta tills bussen kom. Tack va re tre ungdomar som va r

vidtalade att "vakto ' halle n fick de tillbringa vä ntetide n inomhus.

- Vi tog för givet att da nsen skulle pågä åtminstone tili klockan 22 efte rsom det meddelades att vi fick va ra i halle n fra m tili det klockslage t , säger e n av representante rna för ka risborna.

Varfö r inte klart och tydligt uppge i programmet att da ns pägår frän det att det klockslaget tili det och det klockslaget. Då skulle alla ve ta vad de har att rätta sig efter.

Red. har fö rsökt få tag på A nita Östman i Ja kobstad

Teaterresan tilI Stockholm Höste ns tea te rresa den 30.11 -3.12.89 komme r att bjuda deltaga rna på e n sensationell upplevel· se . Vi ska se Andrew Lloyd Webbers musical The Phantom of the Opera pä Oscarsteate rn . En föreställning va rs upp· sättning kostar 35 milj oner kronor fra m tili premiärdagen den 27 oktober. D. v.S. den dyraste uppsättning hittills i Sverige . Därför är biljettpriserna också höga - bara platsen kostar 400 kr.

The Phanto m of the opera är ett teateräve ntyr med skräckromantik och hisnande effekter tili sto rslagen musik. Den handlar om Fantomen som häller tili i labyrin-

te rna unde r Pa risope ran och som lockas av den vackra sångerskan Christi ne.

The Phantom of the Opera sätts upp i en svenskspråkig versio n av teamet frän den e ngelska originaluppsättningen.

Kläde r och myckel av dekore n tillverkas i England .

För att avs1öja något så kan vi berätta att den kristallkrona som Fantomen ska svinga sig i över prketten på Oscars väger tre kvarts ton och består av 6.000 prismor .

Och när de t ångar rrå n sjön vid Fanto me ns grotta i underjorde n går det åt 250 kilo kolsyreis per föreställning. Och vid ett

tillfälle ko mme r 150 tä nda stea ri nljus upp geno m golve t.

Va rje kväll stå r 34 pe rsoner pä sce nen. Samtliga är solister. Det finns inge n van lig kö r uta n soliste rna funge ra r som kör.

Rollerna Huvudrolle n spelas av Mikael Sam u e ls o n , Elisabeth Berg och Tua Åbe r g alternerar som flickan Christine medan Bengt No r dfor s spelar Raoul , greve de Chagny.

T r.. andra vikliga persooer i musicale n är Susanne A hl be r g , David B å ve nh o lm och Be rt B e ll m a n .

Se närmare i annons.

Recension av jubileumsboken

uta n att Iyckas. Me n Je rker har jag taiat med .

- Skulde n ä r min. säger LARS ORUP har reeenserat Je rke r Nybe rg. Jag borde ha jubileumsboken! förvissat mig om att allt fun- " 50 år med Sveriges Pensioka r. Jag ka n bara be klaga närsförbund" oeh lova bot och bä ttring.

Men som helhet blev somPe nsionärsföre ninga rnas mardage n e n ny pätla att vik tigaste uppgifter ä r att lägga tili de tidigare min nes- o rdna bi ngokvälla r, ga mvä rda sommardagarna . Tae k meldans oeh bussutfl ykter M-klubbe n! fö r pigga åldringar och att bräka med regeringen va rj e Vem blir ä r om pe nsio nsökningen. reseledar e?

Detta ä r nog e n ganska Såsom verksamhetsleda- allmän ta nke hos mä nnisko r ren i sin ruta meddelar kom- nedanfö r pensio nsålde rn , då mer Eija Francke att hoppa de läse r i o rtspressen om av frä n reseteda ruppd raget . vad ortens gamlinga r haft Hon tar ha nd om höstens re- fö r sig. da tili [schia , och resan tili Ingel o nt i att pensionäObera mmergau nästa år re rna , seniorerna, de gaml a, samt operar esan nu i j ul i. gubbarna och gummorn a.

Men sen måste förb undel eile r vad vi nu kallas. roa r hitta en anna n person som oss då och då och dä rmed tar över . Eiler andra perso- beva rar både fysisk och psyner . Den eiler de som kä nner kisk spä nst. Men trä nger för att fortsätta bör ta kon- man lite t bakom åldringartakt med förbundskansliet. nas nöjesliv, då möte r ma n Nä mnas kan att det inte e n levande folkrörelse, va rs ä r fråga om nAgo t avlö nat historia ä r både intressanl a rbe te . U tan ett uppdrag oeh spä nnande. som kräver fö rutom språkSveriges Pe nsionä rsförkunskape r och andra egen- bund är en väsentlig del av skaper också e n sto r po rtion de nna fo lkrö relse, som födidealism. Plus intresse att des så sent som på 1930-tale t resa och förmåga att " ta " oeh i Sveriges Fo lkpe nsionämänniskor. Lista n kunde re rs R iksförbund (SFRF) göras hur lång som helst. fiek sin fö rsta riksomfatta nKa nsliet vä ntar på Din de organisatio n. påringning!

Förbun det fi ra r i å r sitt 50-årsj ubile um , vilket bland ann at hu gfästes med e n mi nnesbok o m [ö rbundets histoNä r de tta oummer av ri a. me n också e n minnesGod Tid nå r läsa rna nä rma r bo k om pensione ns förhistosig de n 19 juli nä r Vikinga- ri a unde r me r än hundra år.

Här mö te r man sAdana spele n i Sibbo går av stapeln . Sommarteatra rna har gestalte r som skalde n, histohögsäsong just nu run tom i rike rn och politikern Erik våra bygde r. I börj an av au· Gustaf G eije r, de n tyska gusti håller de flesta distrikt järnkansle rn Otto von Bissina lokala somm ardaga r. ma rek, skådespelaren vid O ch så komme r Ruska· Dramatiska teatern He rma n resan in i bilde n som ju Je r- Grip , frihe rre n och kaptenen G ustaf Adolf Raab och ke r ska "dra" .

Oeh sen ä r de t dags för inte mi nst " Brastända re n", numme r 5 av God Tid . Ma- den liberale riksdagsmannen te rialet tili de t num ret ska S A Hedin .

Geno m en ri ksdagsmotion va ra redaktione n tillhanda senast den 29 augusti . Och av Hedin 1884 inleddes den utredningsprocess, tidningen kom mer den 19 långa som slutligen 1913 resulte raseptember. de i att Sveri ge va r det försTili dess ta land i vä tlden som införde EN SKÖ N SOMMA R! lagstadgad fo lkpe nsion. BeGurli Nurmi

S' r.efl"ges V

1

n " "· renslonafs FOf "" b und

slutet om folkpensione n togs geme nsamt av riksdagens tre partie r, högern . libe rale rna och socialdemokra terna. Därmed va r grunde n lagd fö r ett system som se· dan dess befunnit sig i ständig utveckling. Föga anade väl de dåtida riksdagsmännen att de isin omtanke om de gamla också satt i gång e n politisk process som i fra mtide n skulle leda lill bA· de regeringskris, riksdags· upplösning och nyval!

För de m som har e lt historiskt minne ger SPFs jubile umsbok e n nyttig re petitionskurs. De som inre har e tt pe rspe ktiv ba kåt kan här inhämta nyttig lärdom , att de t som är självklart i dag inte va r lika självklart i går eiler i fö rrgår och att bakom dagens villko r och krav ligger inte minst pensionäre rnas egna idoga och mödosamma a rbe te.

Många namn , som inte tillhör det allmänna minne t , Iyfts med all rätt på nyt! fra m i Ijuset i denna historik, som med si· na återblickar ger e tt gott avstamp för ta nka r om fra mtidens äldresa mhälle, e t! av de närmaste decennie rnas mest a ngelägna pro· ble m.

deltar bl. a. i högmässa n i neil medverkar.

På tisdagen avslutas kurKorsholms kyrka .

På måndagen är rubrike n se n med temat att leva i nusamlardag. A tt samla fri- e t. Trygve Eriksson sva rar märke n, pe ngar , gamla kort fö r de n dagens program som U nde r dagarna 25-29 au- m.m. hö r tili progra mmet. avslutas med kaffe vid gusti a rrangeras en pensio- Rafael Lö nnqvist , Helge Fi- 13.30-tide n. nä rskurs på SÖFF i Närpes.

Te mat för kursen är att leva i nuet.

Varje kursdag har sepa rat tema oeh de n fö rsta kursdagen är ägnad i livsåskådning. T rygve Eriksso n och Elisabeth Knip-Häggquist drar de n dage n.

Lördagen är ägnad fo lk· ku lture n och bö rj ar med Res med förbundet på 1 veckas resa tili ön ISCHIA i Italien . Några led iga platser finns ännu kvar . morgo ngymnastik fö r mo rgonpigga ledd av SPF-styrelResans pris med halvpension mk 2.460,-- 2.590,- . sens medle m Ruth BäcksUtflykter tili bl.a. ön Capri, Pompeij-Amalfi och Sorrentrand . Ulla Mangs, Anna· to.

Lisa Bergqvisl och Maj-Len Ahone n medverkar unde r För närmare upplysningar kontakta SPF:s kansli tel. dagen.

(90 ) 79 1895 (säkrast mellan kl. 10- 14).

Söndagen ä r ägnad exkursioner och deltagarna

Pensionärsknrs "Att leva i nnet

ISCHIA

23.9-29.9.89

7

Hur söka ändring i pensionskyddsärenden

Ett sätt att räkna tiden Mig fängade nätet , tide n ska på sjukhus är på väg var höst , det var något av bort frän denna tillvaro, det vac kraste jag sett . Det man vili sätt a sig bredvid finns annat i diktsamlingen he nne och hålla hennes som jag ser för mig. Den ur- hand . gamla sköldpadda n som ho n Under medeltiden talade kallar Farmor, som gå r man om enh ö rninge n och trögt , som vaggar fram, Far- som i e n fo lkvisa skymtar mo r var med redan när d ju- D amen med enhörningen, ren fick na mn.

Jag sitter och läser - för Jag ha r hö rt sä myc ket vilken gä ng i ordnin gen? frän forn a tider o m prästän- Solveig von Schoultz nyaste ko rn a som fick ett nädå r , se- diktsamling Ett sätt att räkdan fick de vara tacksamma na tiden. Hennes namn gaom den ny a prästen gifte sig ranterar att det lö na r sig att med änka n . Traged i fö r bå- reservera, ja , just tid på da parterna , märker man . denna he nnes femtonde I dikten SoI minne fär man diktbok , likavä l som he nnes fa ktiskt en glimt av soI frän prosaalste r aldrig borde fä fo rn a tider , e n droppe soI lämnas olästa. Vad säger som en dag för tre miljo ner dikterna mig? Jag är inte kaär sedan fängade e tt litet frö pabel aU skriva e n recension som fö ljde med när droppen om litteratur av något slag, rann nedfö r sta mmen . me n jag kan a lltid gripas av I Floden visa r ho n den den och hö ra någo t som den lå ngsamma, som inte stö rs säger mig. I va nliga fall bruav något. kar jag i miu inre hö ra mu"Jag är noden. Jag ä r läng- sik när jag läser Iyrik , men det gö r jag inte nu o Inte alls. sam.

J ag vänjer mig aldrig vid Däremot har jag samma känsla som när jag ser plö tsli ghe tern a bäckar som störtar mot min konstverk , målninga r , gä rn a fresko mälningar. Inge ntin g lugna fåra slagregn som stryke r strö m- glansbildsaktigt , inte för mänga detaljer, en mjuk me n mo th ärs o nödi gheterna som stö r mig. bakgrund som suger åt sig Jag vili tänk a i fred . Jag ä r bilderna. Jag a ntar att det här inte är rätta sättet att tapå väg."

Mödrarnas lidande ko m- la o m dikter , men jag kan me r fram i diktsvite n Svär- inte hjälpa det. Varje läsare det , I Tinge n lever tinge n, upplever dikten pä siu eget de har k änslor och önskIllngur. En gammal männi-

Schoultz dikter kan man inte heller komma ifrån , de är fulländade i sin strama enkelhet och de är mycket varma och ömsin ta när hon ta-

lar o m live t och döden, o m människor och djur.

1 inledningsdikten Nä tet säger hon " Han gick ut på terrassen hände lsevis hon råkade gå fö rbi händelsevis det råkade regna nägra droppar föll i ögonblicket gjo rde nätet synligt. " illustrerad av Anders Carpela ns pärmbild . Boken hette ju ett sätt att räkna tide n och det kommer fram i den sista dikten i svite n. D är är vi tillbaka i ste nåldern , vi irrar o mkring i e n gro tt a som för sextitusen år sedan va r bebodd . " Det var ett tystl åtet och täligt folk som mindes mest , som gömde sina minnen och vände värdigt ryggarna mo t oss intränglin ga r och nyktiga som nue t" Vili du drömma dig bort frän verkligheten , vili du gripas av sagan, läs dä boken.

sä tt och det kan man inte komma ifrån. Solveig von

Förutom av T aube-melodierna ha r jag speciellet fäst mig vid - och njutit av Kari R ydmans vackra (Psalm ?) Så skön är vår jord. Här medverkar Kristina Peilimö och Stina Ekroos med duettsång. Arrangemanget är Sven-Olof Rays och för den svenska texten svarar Wava Stiirmer.

Den pä finskt häll kanske mera kända melodin On Hetki komponerad av Rauno lehtinen har fån det svenska namnet Längtan med text av Curt Åkerblom.

Arrangemanget är Ilkka

Kuusistos. De n är fin!

A-sidan avslutas med två finska folkvisor i dirigenten Paul Janssons arrangemang.

Helt fö ljdriktigt kallar kören A -sida n för Så skö n är vår jord medan B-sidan har fått rubriken "Visor från nä r och fjärran" .

Deep river med USA som he mland är njutba r liksom ocksä Haydns Lob der Freundschaft frän Österrike.

Finland representeras av bl.a. Du är så vacker fö r mina ögon med Erik Tö rnq vist som solist och en öste rbo ttnisk madri gal med duon Paul Jansson - Lars Hulden som upphovsmän. Sverige represente ras av Kri stalle n den fina och avslutande Taube-sånger Änglamark och Min älskling. Bägge i arrangemang av Paul J ansson.

Birgit Gustafsson som sänt mig kassetten skriver att musiken ocksä finns på skiva och de n vackra omslagsbilden kommer frän Åbolands skärgärd frän Lohm i Korpo.

presskonferens för någon tid

sedan.

Kommitten har uppgjort ett förslag, en översikt av hur ändring sökes i pensionsärenden i vissa andra länder och samtidigt låtit granska den histo riska uppko msten av processprinciper, som gäller socialförsäkringo Ko mmitte n har i en diger lunta på över 200 sidor sammanställt tidigare utrednin ga r och förslag, som ansluter sig tili ändrin gssöka nde i pensionsskyddsärenden och räu sskyddet i samband därm ed.

Ko mmitten har klarl agt de problem som beror på det nuvara nde splittrade pensionssystemet ge nom att i detalj gå igenom naturen hos de nämnder som är de fö rsta besvärsinstanserna samt hos försäkringsdomstolen och högsta förvaltnings-

Från läsarna

S.T ,v,A ,

SonnunarstiUmmdng med Aurorakören Redaktionen fick fö r en tid sedan ett brev frän Åbo som verkade innehålla något spännande . Och detta något visade sig vara en kassett insjunge n av Aurorakö ren .

Namnet på kasseuen. Så skimra nde var aldrig havet , är ocksä de n fö rsta sångtiteIn på A-sidan, d v.s. Evert Taubes skö na sång. Av de 24 sånge rn a pä kassetten utgörs glädjande nog 5 av just Evert T aube-me lodier.

För att utreda det nu varande systemet, när det gälle r att söka ändring i pensionsskyddsärenden har e n statlig ko mmitte suttit och grunnat på problemen.

Kom mitten har nu blivit fä rdig med siu fö rslag och presenterade fö rslaget vid en

Den osynliga verklighelen!

Tili broder Alfred Smeds!

Läste med intresse din "insändare" i God Tid nr 3.

Det är på sin plals att vi alla bör stä för vad vi tycker och tänker och tror på, men ännu vikligare tycker jag, är att vi respekterar också andras åsikter.

Pe nsio närsfö rbuodet är ju e n stor sammanslutning och beböver säkert finnas tiU , just för alla dem , som tycker o m och har intresse aU samlas, ensamma, änkor O. änkTredje namnel på 25 år Aurorakö ren har funnits i lingar , det är ju inte fräga om endast tidsfördriv. Att 25 år och hette först Viskören och bytte senare tili Åbo resa och se sej omkring är ju Studiekör för att sedan 1978 både nytta och nöje. Man ha sjunit under sitt nuvaran- kan ju t.O.m. få nya vänner de namn. Ledare för kö re n pä en sälIskapsresa.

Nu är ju allmänt känt att är Paul Jansson som bäde komponerar och arrange rar Sven-Erik KIinkman har, som vi säger "omvänt" sej, repertoaren för kören .

Kapellmästa re n Kalevi eiler kommit tili Iro, som Ro thbe rg har gjort arrange- det ocksä heter. Hans artimangen tili de sånger som kel är kanske inte så iIla meframförs unde r orkesterbe- nad , som vi kan tro.

Eftersom jag personligen ledsagning.

Inspelningen har gjorts i gätt igenom en o mvändelseStudio 55 i Åbo med Erik kamp förstär jag KIinkmans Gylphe och Jorma Tikka o ro e iler nöd , för sin nästa som inspelningstekniker. eiler sin medmänniska. Det Mixningen har skötts av är en sak att ha sin barnatro, Erik Gylphe och Paul Jans- eiler, att leva som Luther son , kopieringe n av Finnvox säger: Den kristne besväras Oy, omslagets bild har tagits varje dag av sin synd, och av P.J . Lundsten! Kamera- varje dag vänder han sej i boden , tryckarbetet har ut- bättring och tro tili Kristus. förts av Kirjapaino Erkki Han ser vad hans synd har Kuronen Oy och som pro- kost at Frälsaren , men samtiducent fungerar Aurorakö- digt gläder han sig över att re n. För distributionen sva- Jesus älskar honom." Det är endast genom Guds näd, rar Birgit Gustafsson.

En riklig sommarskiva- som vi kan fä del av det eviga livel. kassett!

Gud "söker" varje männiGurli Nurmi

domstolen, redogjo rt för behandlingsfö rfarand ena vid dessa organ och utrett de särskilda krav som ställs på ändringssökande t. Dessutom har kommitten utrett de problem som uppstär tili fö ljd av hur besvärsyrkandena fördelas i den första besvärsinstansen och även i den sista besvärsinstansen.

Ko mmitte n föreslår att fö rsäkrin gsdo mstolen gö rs tili högsta besvärsinstans i pensionsärenden.

Förslaget

innebär att besvär, som gäller pensioner inom den offentliga fö rvaltningen, i högsta instans skall riktas tili försäkringsdomsto len. Kommitte ns förslag innehåller även framställningar som syftar tili att effektivera försäk ringsdomsto lens arbet smetoder. För att enhetliga procedurstadganden för behandlingen av pensionsärenden skall kunna ästadkommas föreslår kommi tten att lage n o m förvaltningsförfarande skall tillämpas vid beslutsfa ttande ino m det privata pensionssystemets pensionsanstalter och inom kommunala pensionsanstaltens pensionssystem.

För effek tivering av det nu varande systemet för sö-

kande av ändring fö reslår kommitte n en utvidgning av självrätte lseförfarandet .

Pensio nsbesväre n skall enligt fö rslaget gå via den pensionsanstalt sam avku nnat beslutet. och denn a anstalt skall vid behandlingen av besvären avgö ra om de innehäller sådana omständigheter som föranlede r en ändring av beslutet. Ä ven de besvär som anfö rs hos den högsta besvärsinstansen över den första besvärsinstansens beslut skall gä via pensionsanstalt en. sitt betänkande har kommitten ocksä utrett de principer som särskilt bör beaktas i syste met för sökande av ändring i pensionsskyddsäre nden. Ko mmiuen har strävat tili att nedteckna de synpunkte r som med beaktande av socialförsäkringens natu r är nödvändiga i synne rhet med tanke på de n försäkrades rättsskydd .

Tili kommittebetänkandet har fogats sex reservationer och ett kompletterande yttrande.

En hembygdens ''Höga Visa" Leende hemby gd i Österbotten.

Uppstigen direkt ur havet en omätlig kraft dig höjer befriar frän tunga vatten.

Tvätusen är är en ringa ålder AlIt högre stiger jungfrun ur badet.

I början bara enstaka klippor slipat av isar och vatten .

Tiden och havets vågsvaIJ jämnat ut dälderna melIan skären de är nu åker och äng, och skogar pä stenbunden mark o 1 urbergets trygga famn vilar bäd' jord och hav .

En nybyggares fasta grund där sälen fö rut fann hamn .

Människorn a som du fostrat med naturens härda villkor har lärt dem stå raka i ryggen och sjunga sin frihels sång.

Vären är blomstringens tid.

Du har igen klätt o m tili brud Skön är du för oss i diasporan , vi minns dig i sommarskrud.

H :fors i maj 1989 Oskar Slottte (Heim frän Nabb~n i Öja) ska under livets gäng pä olika sätt , men det är ocksä känt, att när vi blir äldre vili vi inte ödmjuka oss infö r Gud . Det finns också många privatreligiösa! Kära hälsningar frän Karis.

Aino Nyberg

Nummer 5 av

ulkommer den 19 september 1989. Bidrag och material lilI numret bör vara redaktionen tiU handa SENAST den 29 augusti 1989 under adress: Redaktionen ror God Tid, Centralgatan 87 D, 10300 Kari •.

Manuskripl, som inte bestäUts av redaktionen, returneras icke.

8

Sommardagen 1989 från många håll har det gått.

Låt oss njuta av sommaren schmusik .

Stadsstyrelsens och samla krafter för hösordförande Tor-Erik La nd- tens alla uppgifter. Tack för gärds framförde stadens all ni kom. kanske ni komhälsning och berällade om mer igen. Välkomna. staden i dag.

Anita Östman hälsade för SFP-ordföranden M-klubbens del alla välkom- i lalarstolen - Jag viii hälsa er alla väl· na.

- Visst har det varit job- komna tili samhörigheten. bigt all arrangera denhär tili gemenskapen. sade Siv dagen. medgav hon . Men Tun ze lm a n von Adlermed allas hjälp och hjälp flu g bl.a. från sido J

Ordförandens hälsning: - Vänner och pensionärer i Svenska Pensionärsförbundet. Ni har samlats här för vår sommardag. Ni har kommit från norr och söder, från öster och väster och frän det inre av Fin land. Jag hälsar er alla välkomna och hoppas dagen skall bli vad ni har väntat er. Jag vänder mig speeiellt tili arra ngörerna som offrat myekettid oeh möda för della evenemang, jag hälsar representanten för J akobstad som vän ligt ställt upp för all ta emot oss här, oeh likaså alla uppträdande som bidrar tili all göra festen tili en verklig fest.

Jag taekar er oeh önskar er välkomna.

Vi lever i en tid där lösenordet ofla är "Slit oeh släng". Vi pensionärer hör väl då tili det som skall slängas, men i det fallet tillåter jag mig all gå i strejk.

Knogat och slitit har vi väl alla gjort under vårt långa liv, men all höra tili slängkategorin viii väl ingen av oss. Vi duger nog länge ännu och vi viii också ha kvar vår rormåga all njuta av tillva-

många gånger talats om pensionärsförbunden och deras samarbe te oeh det är faktiskt någo t som vi skall hälla fast vid. Vi har inte laglig räll all falla beslut och ändra våra livsbetingelser, men vi har räll all yllra oss och all tillsammans försöka påverka de makt havande.

Det har vi ocksä gjort. Om jag jämför oss med vårt väst ra gran nland sä måste jag nog medge all de har ett längt försprång. Trots det har de insell att det ännu är myeket som borde göras och oekså de strävar tili all göra det. Vi får så gott det gär ta fasta pä vad som är rätt och vad som är fe l och göra värt bästa.

Allt det här ser jag glimtar av i God Tid , som följer med vad som sker. Där framkommer oekså all fastän vi gärna är effektiva under vinterhalvärets vardagstid så viII vi emellanåt slä oss lös och tillsammans njuta , njuta av sommar och värme,

- Det är en stor förmän, men samtidigt en stor utmaning att fä ta la tili en tusenhövdad skara av pensionärer. När jag för ell är sedan blev tillfrägad av Jakobstads-föreningens ordföra nde Anita Östman och sekreterare Waldemar Rönning om medverkan vid 1989 års sommarsamling, föreföll uppgiften loekande , oeh det var läll att svara ja på deras inbjudan . Jag stod dä ännu med ell ben kvar i arbetslivet , men tillika redan med det andra inne i pensionärstillvaron . Visst skulle det bli spännande att få rikta sig tili nyvunna kolleger. Jag förmodar all det förhåller sig med övergängen tili pensionsäldern som med övergängen frän barndomen tili

Jag skall säga Herr Man- Alfred Smeds var poetisk nil , att de där frägorna och de där förslagen diskuterade vi redan i seklets början!

Jag förrnodar , att utgångsläget för var och en av oss är det samma , då vi står på trösklen tili pensionärstillvaron . Vi har skapat oss en bestämd förhandsinställning tili problemen. Kanske vi doek inte är riktigt lika säkra pä vår sak som i unga år, fyrtio är tidigare. Nägot har väl livet lärt oss. Och när jag nu som ämne i dag tänkt anlägga några- reflexioner pä tröskeln tili pensionärstillvaron , inser jag naturligtvis hur vanskligt det måste vara att tala tili er om saker ni helt säkert vet bättre än jag.

Jag tänker på den enorma Foto: Gurli Nurmi samlade kunskap oeh erfa- Såsom eli högt skallad gåva, som ger guldkalll åt livet, karaktäriserade hedersmedlemmell i SPF Alfred Smeds förbulldet i sill poetiska anförande vid soml1lardagen i

Jakobstad.

Svenska Pensionärsförbundet.

1 tiden.

En banad väg - en färdigbyggd, att vandra , en väg med gamla oeh med kända spår, den bjöds oss ej, vi visste med va randra all allt blir nytt , det som vi pröva får.

Den lilla krets som första stegen tog tog även ansvar , den var redobogen ,

med givna mäl - iden. som bar, som drog låg i Jarl Hellströms sinne klar och mogen.

1 samfälld' strävan breddas tanke n ut.

En glad fesllalare Ragllar Mallllil efter väl utfÖrI värv. renhet Ni tillsammantagna företräder. Tänk om den kunde registreras. Det skulle därför inte heller förvåna mig, o m någon efteråt skulle nyexaminerad lärare minns hävda, att detta ju diskutejag att jag utan bävan i en rats inom förbundet redan folkhögskola undervisade i för årtio nden sedan. Jag femton ämnen. Ibland blev tröstar mig med att de eviga man doek tagen ned tili jor- frågorna ständigt kommer den. En gång var det min igen, ja, behöver dryftas om uppgift att vid ett förbunds- och o m igen . Så mähända möte anlägga synpunkter på också nu o hur ungdomsarbetet skulle läggas upp . Jag hade många och sång Sängfägeln Viva n K a m b synpunkter, mänga förslag.

Jag visste ju. Men i debatten förnöjde den sto ra publi ke n kom det mothugg. En gam- oeh tili aekompanjemang av mal hedervärd veteran steg Rai mo Fors ledde hon alisång i flere repriser. upp och sade:

ungdomsäldern , oeh från ungdomstiden tili vuxenlivet. När man är ung oeh ny tror man sig veta allt. Frän min egen ungdomstid som

av soi och gott kamratskap.

Låt oss göra det nu oeh här, låt oss trivas tillsammans. ron. Än en gång, välkomna.

Som motsats tili alla dem Jag hoppas vi skall trivas tilisom brukar använda oeh se- sammans. dan kasserar skulle jag vilja framhälla dem som samlar Mera musik Efter glada operettmelopå så myeket. minnen ofta men ibland sådant som bara die r tili Spelmanslaget uppintresserar dem själva. Vi trädde Oldboyskören med har filatelisterna t.ex . En nägra sånger. Festtalet hölls frimärkssamling kan ju ge av Ragnar Manni!. en historisk bakgrund tili myeket oeh det intresset kan jag förstå även om jag inte skulle kunna uppbåda tiliräckligt intresse för att sitta oeh räkna taggar på frimärkena. Det finns de som samlar på böcker , tavlor, möbler (om de har plats för all t sädant). Det finns de som samlar på tändsticksaskar och knappa r, enligt min åsi kt mindre begripligt. Jag för min del har samlat pä alIa nummer av God Tid, som jag kommit över under den tid jag hört tili förbundet.

Jag ställer mig frägan om nägo n annan än jag själv emellanåt brukar sitta och läsa gamla numme, av vår tidning. Den ger en bild av vår krets, av vad vi gjort för all hälla samman och njuta av livet och oekså av vad vi gjort för att göra tillvaron Gästerna samlas oeh Spelmanslaget spelade påpassligt marseh musik när gästerna vid bättre för oss. Det har Svenska Pensionärsförbundets sommardag i Jakobstad samlades i ishallen Kristallen .

budskapet går tili alla landamärer, om samling - där man hoppas det tili slut når alla vära svenska pensionärer.

Från stad, från bygd och by, från norr och söder , före ningar bör bildas, där vart lag med håg och lust gemenskapstanken stöder.

Gemenskap - allt i livet som har mening det såg vi här i goda viljors vakt . var medlem som kom med i en före ning en tillgång blev - men vise män har sagt. " Blott den berikas själv , som kan fö rbliva vid råd som dåd, all taga och all giva." på givna villkor oeh i egen takt Själv kom du med , du kom frän arbetslivet när da'n du mötte äntligt blev din egen, väl fanns förväntningarna , det var givet all kraven som du bar gay syn för sägen.

Du mindes ungdomstidens glada liv i goda vänners lag, du mindes stunder med lek, med dans, med trevligt tidsfördriv i sommarfager tid , i gröna lunder.

Och taek och lov - din vilja den fanns kvar för allt som hoppet under åren sparat, av häg oeh lust, allt som för äldre dar av ungdomstidens minnen du bevarat.

Du fann en samling, en av samma mening,

den som du vid din pensionering närde, ett medlemskap i pensionärsfö rening gay med kamratskap livet högre vä rde.

Med träffar , resor, blev din dag förgylld , du mötte allvar ock vid mången stämma, du fann att tillvaron blev meningsfylld , här trivdes du , här kände du dig hemma.

Tänk - kära vänner - på de mänga ären som vi , i eget värv arbeta fätt, i dag så kan vi taeksamt följa spåren som vårt förbund i samhälIsIivet gätt.

En sammanslutning , byggd på egen grund av verksamheten, framsyntheten speglad , av enighet oeh samarbete präglad , vårt eget , Svenska Pensionärsförbund .

En gåva, skallad högt , med dagens giv, som gläder, som ger guldkant år värt liv .

9

Sommardagen 1989

Sekelskiftesdans presenterade Jakobstads Handelskontorsanställdas sa/~l/gdansare.

Folkdans , salongsdans och avslutningsord av verksamhetsledaren Jerker Nyberg avrundade innan deltagarna i sommardagen stå· ende sjöng Modersmålets

sAng. Och den sjuttonde sommardagen närmade sig sl utet. Som traditionsenligt avslutades med dans.

Gur li Nurmi

~

~-~

'M <1 ~6'

t&

~

Nu sam las S. P.F:arn a i Kristalle n ty så kall as J akobstads, Ishalle n och kn appasl rö r isbita r bä ttrc pl ats finns sam namnct för oss svenskar. ni minns.

Ej smälta vi ba rt. nej tvärto m vi dä rför ca 1400 bita r hit ka m , att utbyta glädj e och fröjd med varandra. på OS5 skall nog ingen alls kl a ndra .

Det börj ade med kaffe. dagen tili ära. mången ko m !ängre frä n , a ndra rätl nä ra.

Se n Runar oss hälsa, vä lkomn a tili stade n . han var den första i programrade n.

Se n ko m ack Ma rkus tur han fö r oss be rätta om halle n . och hur de n ta nke n fr aml agts. rör ungdome ns bästa. en ishall behövs fö r spel. samt att festa.

Sen börja progra mme n e h e r va rann. först spelma nslaget. sen Anit a Ö ste rm an . frä n M-klubben välkomstord ho n sao sen va r de t Siv som ord e t fick ta det tale t nog säke rt oss vä rmde skö nt . hon bad oss se ba kåt . vad live t oss rö nt . och visst har vi o rsa k tili det . ju äldre vi bli. ju me ra vi ve t , de t syft ade ock vå r Ragnar tili ma n blir ej ga mm al, fast tide n vi II nu är de t tid , tili det man ej fö rr nä r a rbetet kall ade, de nn a dörr var stängd, men nu latin man läse r samt mycket an nat de t här blir sä ke rt besa nn at . ej ä r vi dumma , nej vi ej ha nn vär tid d å hastigt försva nn .

Se n lä mn a vi halle n . blou fö r e n stund . för "de n" ej ko m med , va r dell a e n blund . ty kyrkan sam brunnit se n några å r . helt prydligt log mo t oss, jag ve m förstå r att de nn a med 12 hundratals histo rik nä r Ha ns'a rn a spela och tala, v3d god a kustik .

Vi dock måste lämna kyrk an de n fina. i sightsee ingbussar . vi satt så int ima, och hö rde vad guiden för oss be rätta om ga ml a ste nhu s och villor så nätt a.

Vi sägo ock Runebe rgs·stuga. fö räld rarn as hem där gosse n så föddes Ar aderto nh undrafe m.

Vi ock sägo ha mn e n de n gam la . tili Ja kobstads vape n . man just vi rke sa ml a. et! skep p som det ä r , unde r byggnad låg. det skep pe t ej skva lpar på någo n våg.

Sen blev det så ng , och de n hördes bra, så mycke t tack skall de n Viva n ha.

Och Alfred Smeds några dikte r läste. sen Raimos allsång, ha n själv den bäste.

Så blev de t fo lkdans med många pa r tur ba ra att de t finns dräkte r kva r , ty de ä r vackra, och visa r bygdens fä rg. där stärkes be n och märg.

Så kom Salo ngsdans ä nnu tili slut . och sen kom Je rke r, med dikt·salut , han även tidigare sagt e n och a nn a t ty han nog ha r est rade n be ma nn at. som con fere ncier. både tack och heder han i Kristallen sig hyggligt rede r .

Nu är det slut . med ett glau svängom vi glan viII tacka alla dom som gjorde festen. tili vad den var blott goda minnen från den vi har.

Vi samlas igen ru nt ma tborden långa . och bra vi rymdes, fast vi var sä många.

J a, soppan var god. sa mt sy lt uppä plättar se, det nog all as vAra magar mä ttar.

f.'~~~~-%

%

Eu va rmt tack frän Kyrkslättsborna gm Torsten H a ll ~ n

~;.., '€i:~ Iii:J!g;:l~J~~~~',::;!.e:?{:;~ ~Iii:~ ~,fii:~

e

- Låt oss IIa etl bra dag, II oppades Runar Lil/dahl i sill atlJöral/de vid sommardagetl i Kristallel/ i Jakobstad.

l

Stadsstyrelsen i Jakobstad sände sin ordJörande Tor-Erik - Målle allt gå bra, JöreJaller Jerker Nyberg all önska Trubbel med tekniken IIade Hasse Åkerblom oe" Markus Landgärds tili kristallen Jör a/l JramJöra stadens "äls- när programmet vid sommardagel/s Jest il/leddes i Kri- Karlssol/ i is"allel/ UI/der sommardagen. stallen. ning tili de jinlandssvenska pensionärerna.

10

STIL:

Stockholmskooperativet för Independent Living Under den jubileumsko nferens som Förbundel för de gamlas väl arrangerade i april och i viiken förbundels ordfö rande och God Tids redaklör dellOg fick vi bl.a. informalion om del s. k.

STIL-projeklel. G rela Örn berällade ingäende om vad del går uI på och o m bakgrunden lill della .

SlOckholmsprojeklel för Independenl Living är cirka fem år gammah , berättade hon. I dag ingår omkring 20 personer i projektet , personer som inte klarar

sig utan personlig assislans.

Vad är då STIL-projeklel egentligen?

Independenl Living-rörelsen heler den inlernatio nella medborgarrällsrörelsen för människor med funklionshinder som har byggt upp ell nätverk av oberoende organisationer i bl.a. USA, Canada, Japa n, Nicaragua , England , Väsllyskland och numera Sverige . Rörelsens mål är all kämpa för mer personlig och polil isk makl ål människo r med fun ktionshinder .

Självrespekt Independent Living-rörelsens krav kommer från självrespekten. Om jag inte respekterar mig som en människa med lika värde, kan jag inte heller kräva det av någon annan. Om jag inte tror all mill liv är värt lika mycket som någon annans , så kräver jag inte all jag ska kunna bo överallt och åka vanlig buss och täg. I ndependent Living-rörelsen kräver våra rälligheter oavsell läg- eiler högkonjunktur.

Vår självkänsla går inte upp och ner som en jojo, den följer inte brullonationalprodukten .

Kooperativet STIL hävdar all brukaren är den bästa expen en på sina behov och kan bällre än någo n anna n avgö ra när han behöver personlig assistans, på vilket Säll , när och framför allt , av vem. Syftet med STIL-projektet har därför varit all utveckla organisalOriska lösningar för hemljänst och Iiknande tjänster som ger den enskilde brukaren fö rutsällningar tili kontroII, självbestämmande och eget ansvar.

Projekldellagarna är medlemmar i STIL som fungerar som arbetsgivare för dellagarnas assiSlenter. Kooperalivel betalar löner , skaller, färsäkringar och arbetsgivaravgifter och har förhandlingsansvar.

Arbelsleda rfunk lioner som rekryteri ng, schemaläggning och anvisning utförs av respekl ive projektdeltagare. Medel för assislenternas lön och administration kommer frän medverkande kOl11muner och landsling. Projektet slöds av socialdepartementet.

STJL-projektets ecrekter STIL-projektel har redan

inneburil radika la förändringar i projekldehagarnas Iiv. Av de 7 projektdehagare , som tidigare bodde och vantrivdes i boendeservice, har redan 5 f1 yl!at ut lill va nliga nybyggda eiler renoverade läge nheler som enligt lag är handikappanpassade. Därmed har STIL bevisat all det inte finns någ ra som helsl motiv för all bygga dyrbara och oundvikligen instilutionspräglade boendeservicee nheter.

Pro jektdeltagare som tidigare varit beroende av hemljänstens tider, telefontider, regler och arbetssäll behöver inte längre anpassa sina behov lill den kommunala hemtjänslen ulan kan idag själva avgöra med si na assilenter när de ska ha assistans och vad den ska in nehälla . De slipper t.ex . vänta tili näsla års slorslädning för all fä si na fönsler pUlsade.

De projektdehagare, som förut var beroende av sina

anhö riga för all få sin assitans , kan idag leva självsländigl och ta sin nalurliga del i hushållsarbetel mm . Därmed har projektdehagarna för första gången i sina Iiv de praktiska förulsättningarna all på lika villkor deha i familjelivet.

gången i deras barns liv har hel- eiler dehidsanställda De kunnat resa bort ensamma ,

övriga assistenterna är tim-

eftersom barnen nu har de anställda i en lighet med vå n prak tiska fö rutsällningarna aVlal med SKAF. Ingen av tili samma liv sam si na dem som är hel- eiler deltidsarbelande har slutat. jämnåriga .

Personalomsättningen bland Projektets sysselsäuningsef- de timanställda är svårare att tolka eftersom varje arrekter STIL-projeklel med sin betspass räk nas som en sead ministation, rädgivnings- parat anställning. Projek ttimrappo n er och slödverksamhel har in- dehagarnas neburit sysselsättning, för- älerko mmer dock med ofvärvsarbele och lräni ngstill- last samma personer, vil ket fällen för sammanlagl 15 tyder på en läg personalommedlemmar med funkti ons- sällning.

Inga klagomål frän assihinder, då en ligl Independenl Living-ideologin alla stenterna angående arbelSarbetstillfällen inom projek- förhållanden har inkommit tet ska lillvaratas av männi- tili STIL under 1987. STIL skor med funktionshi nder. har inte heller kännedom Tre personer mOlsvarande I om att någ ra sådana klago3/4 ljänster har haft avlö nal mål har inkommit tili arbete inom projeklets för- SKAF. Däremot har f1era hemvah ning. En projekldellaga- kommunalanställda re har under f1era månade r vå rdsbiträde n anm äll sitt inregelbundet arbelal 5 tim- tresse för all arbeta som mar dagligen på STIL-kans- personliga assistenter inom eftersom liet som volontär. Ytterliga- STIL-projektet. re fem medlemmar har gjon detta sätt att arbela lilltalar dem mer. arvoderade timinsatser med specialprojekt. Arbetel har bl.a. inneburil lillfälle att lä- Verksamhet Antalet producerade assira sig ordbehandling och datarutiner med dalautrust- stanstimmar för de 22 projektdeltagarna uppgår tili ca ningen pä STI L-kansliet.

120.000 tim vilkel motsvarar en kostnad pä över 15 mil j.

Assistenter STIL-kooperativet har ell kronor. Det administrativa arbetet i samband med denna verksamhet utfördes av I 3/4 tjänster på STIL-kansliet och konsul ter.

STIL ger projektdeltaga rna och andra medlemmar utbildning , stöd och rädgivning med rekrytering av assistenter, anställning, anvisning, schemaläggning och andra frågor som t.ex . hur mycket assistans man behöver, hur man uppnår bättre livskvalitet med hjälp av personlig assistans, hur man rekryterar de rätta personliga assistenterna, hur man etablerar en bra relation

..

Greta Örn berättade om STI L-projektet för en grupp deltagare i F örbundet för de Gamlas väls jubileumsseminarium i april i år. det om projektet kommit in . och sprida deltagande tili STIL:s organ STILET- nya kommuner i den takt TEN , Sveriges enda fack- som nya deltaga re och vi tidsskrift pä personlig assi- ino m STIL själva orkar stans-området , har utkom- med. Därför har STIL e rmit med 7 nummer under bjudit sig att bistå medprojekttiden med en sam- lemmarna som viII gå med i manlagd upplaga pä ca 4000 projektet med fö rhandlingar med sina respek tive ko mex.

Som et! resultat av STIL:s muner. socialpolitiska initiativ kan

Grupper med brukare av personlig assistans har bil-

ko nstate ras att många personer inom den etablerade handikapprö relsen har anammat STIL:s ideologi och språkbruk .

dats i Malmö och Göteborg som med hj älp av STIL planerar att ino m kort påbörja Iiknande projekt.

Projektets utvidgning STIL har Ln. ca 130 röstberättigade medlemmar som är alla brukare av personlig assistans. I oktober -88 hade vi ca 20 medlemmar bosatta inom Stockholms Iän som önskar gå med i projektet.

STIL viii utöka projektet

De två år som projektet har pägätt har bevisat att personlig assistans i brukarens regi ger bättre livskvalitet fö r brukaren och bättre arbetsvillkor fö r assistenterna tili samm a kostnad som de traditionella kommunala tjänsterna.

med sina assistenter utan att

varken förneka sina egna behov eIler hunsa assistenterna .

Utbildnings- och stödverksamhet bedrivs enligt peer counselling-pri ncipen, d .v.s. projektdeltagarna delar med sig sina erfarenheter tili varandra och lär sig pä det sättet av andras erfaren-

Projektdehagare, som tidigare var tvungna att ringa ledsagarservice två daga r i förväg utan att veta vem som skulle komma , kan idag själva komma överens om

lid och plals med någon av si na assistenter. Därmed har deras möj ligheter att på lika villko r deha i samhället ökat avsevärt.

Projektdehaga re , som tidigare var tvungna att stanna hemma under semesterti-

den t.o.m . med reducerad assitans, kan nu genomföra

semesterresor sam andra medborgare i samhället för några är det första gången i deras liv. I en del fall har STIL-projektet inneburit att föräldrar för första

kollektivavtal med Svenska kommunalarbetarförbundet , SKAF. Vårt förhandlingsorgan är Kooperationens förhandlingsorganisatio n, KFO . Assistenternas lön och arbetsvillkor regleras av gällande lag och avtal. STIL har med hjälp av fö rhandlingsorganet HAO sedan juIi 1987 ett ytterligare av tal med SKAF som möj liggör att äve n enskilda projektdehaga re, om de sä viII , kan vara arbetsgivare . Detta avtai har äve n än sä länge inte kommit tili användning .

De 22 projektdeltagare som kommit igång med sin egen personliga assitans har sammanlagt nära 100 assitenter. Av dessa är Ln . 12

het och exempel. U nder projekttiden ordnade STH tre 5-daga rs kurser i per counse lling med en lära re från Berkeley, Californien.

Under projekttiden har STIL varit inbjuden att delta i seminarier, konferenser och hälla föredrag om projekte! vid sammanlagt ca 70 tillfällen på olika håll i landet och även utomlands. Intresset för STIL-projektet visade sig bl.a . genom en hänvisning tili STIL i riksdagens allmänpoliliska debatt , ett 20-tal tidningsartiklar inslag i riksradion, regionalt TV -nyhetsprogram och två engelska TV -program . Dessutom har ca 500 förfrågningar från hela lan1

VERKSAMHET S LEDAREN S SEMES TER INFA~L L ER 10.7-12.8.89

11 utnyttjas endast pII deltid .

Samtidigt finns det läka re Sveriges Pensionärsför- och annan vArdpersonal som bund, SPF, har vid jubile- på rimliga villkor gärna umskongressen i Göteborg skulle öka sin insats fö r att enats om följande uttalande: kapa köerna . Detta problem Äldrevården känneteck- kan och bör lösas. Men innas pII mllnga häll av köer satserna måste kombineras och otillräckliga eiler fel ut- med åtgärder för att färdignyttj ade resurser. D et borde behandlade inte skall blocva ra onödigt att påpeka att kera ak utplatser. Landsting yA rd skall vara en rättighet och kommuner måste därvid oavsett ålder. samverka kraftfullt i stället Sveriges Pensionärsför- för att paralyseras av den bund manar regering, riks- väntade huvudmanna refordag, landsting och kommu- meno Oro och svåra plågor ner aU inte bara inse situa- kan lindras, samtidigt som tionens allvar utan också gri- minskad belastning på vArdpa tag i de raktiska möjlig- appa raten ger en samhällsheterna tili rörbättringar och ekonomisk vinst.

Närstående tar i dag huta de krarttag som behövs.

NU! vuddelen av ansva ret för de Vårdresurserna måste äldres yArd och omsorg. kontinuerligt utvoeklas. Det- Många av dem är pensionäta behöver inte betyda vä- rer som i Aratal tar hand om sentligt ökad totalinsats. an höriga. De avlastar hemViktigast är att optimah ut- sj ukvllrd, hemtjänst och nyttja e n vårdapparat som vårdinstitutioner. Men de ges en smidigare organisa- riskera r ofta att bli uttröttade, att själva i förtid bli tion.

Vårdköerna kan minskas vårdfall . Rimlig ersättning, radikalt. Bl.a . krävs kraft- avlösning och rent av semesfulla punk!insatser. Tusen- ter skulle underlätta dessa tals pensionärer och andra behjärtansvärda insatser. Inköar för ortopediska opera- te minst gäller det vid vård tioner, kranskärlsoperatio- av åldersdementa. Bara ett ner starroperationer, tand- försvinnande litet antal av proteser och transplantatio- dessa har fått del av gruppner. Många hörsel-, syn- och boendet med dess anpassade rörelsehandikappade väntar tillsyn och det är nu nödvänpå hjälpmedel. Väntetiden digt att SPF och andra goda medför ett omätbart lidande krafter driver pII landsting och den leder efter hand tili och kommuner .tt snabbt genomföra en utbyggnad av allt större vårdbehov.

F oto: Kalllerareportage , Göteborg Många behandlingsloka- gruppboendet . för IIldersT.v. på bilden den nya ord/öranden /ör Sveriges Pensionärs/örbund Nils Car/shalll- le r med dyrbar utrustning dementa .

Många uppgifter väntar Sveriges Pensionärs Förbund - Den organisation som uppgifter vä ntar har fra mtiden rör sig, sade avgående ordröranden fö r Sveri ges Pensionärers för bund Er ik Jo nsso n som avslutning på SO-årskongressen i Göteborg den 6 j uni.

Den ko ngressen var minsano något att minnas rör oss två från SPF i Finland som var med. D.v.s . ordföranden Siv Tunzelman von Adlerflug och undertecknad. Vi var för övrigt de enda utländska gäster som var med vid tredagarskongressen.

Visst finn s det mAnga likhete r mell.n vå ra bägge förbund . Men vi ligger ju i storleksordning betydligt e fter.

SPF i Sverige har 140.000 medlemmar och dess tidning Veteranposten har en upplaga pII cirka 110.000 exemplar per nummer. Den utkommer i år med tio nummer.

1

Men tili kongressen!

SPF-kören inledde med skön sång och så framförde Gösta Lange Göteborgs stads hälsning. Ordföranden i SPF:s Göteborgs distrikt Uno Alsvik hälsade välkommen på arrangörernas vägnar och sll tog förbundets ordförande Erik Jonsson tili re , t.lI . avgående ord/öralldell Erik JOlIs so n . orda. Han berörde bl.a . beskattningen av pensionerna och betonade betydelsen tig. sade han bl.a.- Den beoch vikten av alt pensionärs -

rö r oss alla . Men trot s aft

råden får e tt reellt inflytande .

- Vi ä r ingen kravorganisation , sade han. Men vi kräver vAr rimliga del av den offentliga kakan.

det hän t oerhört myeket sedan 30-talet har mycket hänt också pA 80-talet. Detta trots att debatten mycket handlat om den ekonomiska krisen . Me n också de äldres situation ha r diskuterats.

- Hälsosituatione n bland den äldre befolkningen har dramatiskt förbättrats. Och vad ska en aktiv, utåtriktad oeh välutbildad pe rson göra eher sin pe nsionering?

- J ag tror inte på en högre pensionsålder , rortsall minister Lindqvist. Men dä remot tror j ag all mera flexibilitet nör det gäller all gå i pension yore en utväg.

Biträdande socialminister Lindqvist berörde vidare

Ny rana Så var det dags för överlä mnandet av SPF:s nya fana . Den överlämnades av Henning Resebo.

Ministertal Biträdande socialminister Bengt Lindqvist gick i sitt tai in pII socialväsendets utveckling i Sverige under de 50 II r förbunde t ve rkat.

- Ända sedan 30-talet har socialpolitiken vari t vik-

Uttalande:

omorganiseringen av socialoch hälsovården i Sverige.

Slutligen önskade han Sveriges Pensionärers Förbund Iycka och framgång under de kommande åre n.

Siv Tunzelman von A di e rfl ug hälsade från kollegerna i Finland och hoppades likaså på framgång för kommande år. Och på fortsatt samarbete mellan de två förbunden SPF i Sverige och SPF i Finland .

Biträdande sociallllinister Bengt Lindqvist

--

198 kryssade med Hasse

Denhär gången har 198 lösningar för krysset i God Tid numme r 3 kommit tili redaktionen. Några stora svårigheter har inte uppdaga ts. Me n gosse i det gröna ha r i nAgra fall blivit gossen i det gröna oeh tili och med mossa i det gröna. Gosse i det gröna är rätt eftersom syrets ke miska beteckning är 0 inte ON .

Historik Bland de insända lösningWinnie Törnqvist gav en arna har fru Fortuna gynnat kort återblick på förbundets Lenah Nymalm , Grankulla , 50 år. Hon hänvisade tili Linnea Andersson, Pargas , den historik som utarbetats Carita Friman, Helsingfors, och tryekts, en historik pA Annlis Södermann, Forssa över 100 sidor och med ett - trevligt all Goda Tid har rikligt bildmaterial. läsare också där - och Iris Eftermiddagen ägnades åt Urho, Esbo.

Samtliga vinnare får varförhandlingar, som återupptogs på lördagen . På lördagskvällen åts en kongressmiddag på Lisebergs huvudrestaurang. Oeh tredagarsko ngressen avslutades pII söndage n med utdelning av förtjänsttecken. blomsterhyllningar och allmänt avskedstagande eftersom en stor del av förbundet s styrelsen oyvahs. Nästa kongress hålls om tre å r.

Pensionärernas Lisebergsdag Söndagseftermiddage n var pensionärernas dag på Liseberg. Och inslaget av äldre i vimlet var markant .

Artister såsom Sonja Stje rquist , Bertil Boo, Ebbe Jularbo och Hasse Telle mar medverkade.

Dessutom uppträdde SPF-kören frAn A lingsås , SPF-dansarna och Paus i / örlrandlingarna under tre-dagars kongressen / ör Sveriges PeJlsionärers / ör- mAnga andra.

G.N. bUlld på Rondo i Göteborgs Liseberg.

sin musikkassetl.

1 dethär numret ingår elt något större sommarkryss.

Della för att H asse och red. räknar med att alla krysslösare är speciellt pA a le rten under juli och a ugusti .

Den som viII deha i utlottningen av de fem musikkassellerna bör sända in sin lösning tili God Tid, Centralgatan 87 D , 10300 Karis, senast den 29 augusti. Kuvertet bör märkas med Kryss 4.

1 nästa nummer av God Tid, som kommer den 19 september, publiceras resultatet av läsa rnas möda med sommarkrysset.

Trevlig och Iyckosam krysslösarsommar!

Red.

12

0

··

.•

FRAN FORENINGSVARLDEN...

Rapport från SYDV ÄST Här kommer några in-

tryck och utsagor från landets sydvästra hörn, frä n Åland. 1 eli svagt ögonblick under den nyligen timade sommardagen i Jakobstad gay jag eli Iöfte om det. Det handlar om just sommardagen och vår åländska nyhet "Pensionärsstunden" i lokal-

radion. Jag föreställer mig all man överaIIt är intresserad av V AV man gör och HUR man gör och ibIand också VARFÖR man gör vissa saker!

Sommardagen i Jakobstad var vi ålänningar naturligtvis spända på som arra ngörer av den närmast föregående i Mariehamn - mänga H UR ville vi ha belysta e nligt fö rhandssnacket i bussen. Och svar fick vi ju. Jag viII inte här gå in på någo n betygsättning av programmet det sköter säkert lokala förmågor och Gurli om med all rätt. Jag satt och led givetvis med mina arrangörskolleger när högtaleriet krånglade tili sig och (för)stö rde den goda stämningen alltför ofta. Jag vili endast jämföra ishallens högtaleri med Pedersöre kyrkas , som var av en näs-

tan - fö rlåt uttrycket - gu-

domlig kvalitet. Den har Camme rt ställde sig genast trädlösa mikrofone r och positiv tili förslaget men av högtalare . Den kostar ocksä planeringstekniska orsaker en del mer än vanliga, givet- ko m vi igång förs t i novem· vis , men skall bankdirektör ber 88. Decemberupplagan Karlsson m.fI. i Kristalle ns föll bort p.g.a. redaktörsledning kunna tillfredsställa strejken men sedan dess ha r kraven på Ijudet , av t.ex . vi haft våra PS va rje månad.

Kjell Lönnå och andra artis- Här bör ocksä sägas att den ter 3V format, för komman- äve n sänds i söndagsti mme n de nöjesevene ma ng i den na påföljande helg, sä vi har ishall , så bör man nog vara haft två tillfälle n att ta del beredd a tt engång för alla av de n.

Programmet har eftersatsa ordentligt pä de n här detaljen. De t är ju Ijude t vid hand fätt vissa fas ta punkter sidan av belys ningen som och jag ska som exempel dra ger konta kten mella n scen det för mars må nad detta å r. och salong och därmed be- Vi inleder med en signatu r, stämme r i praktiken hur som småningom - genom pass god stämning och triv- omröstningar - blivit Ske· sel det blir för de m som be- vi k-Mattes poIka, e n Iivlig sak. Sen ger jag - som är talar = publiken.

(Men säg inte all jag bett progra mledare - e n ko rt e r ta kontakt med högre beskrivning över dagens program , varpå en önskelät makter ifråga om Ijudet !!). spelas med tillhörande häls· ningar.

Vår "Pensionärsstund" i Radio Åland en halvtimme (Det blev "Tiotusen röda de n 3.e fredagen i varje må- rosor" med Ja n Höiland!) nad intresserar många förSä kö rde vi ett Melodieni ngar tydligen , även sä Tips med 4 melodier, spelaGurli. Under våren 1988 fö· de av vär spelman Henry reslog vå r styrelsemed lem Eckerman, där det gällde att Vera Marus all vi skulle ut- tippa rätt bland tre förslag. verka att få göra ett pensio· Så hade vi dage ns "allva rsnä rsprogram en gång i må- fråga " som ställdes tili e n länaden i vår närradio Rad io ka re: Vårtrötthet och sånt , Å land. Radiochefen Pe rnilla vad är de t egentligen? Sen

kom den sängliga utsvävninge n: kantorn i Ecke rö Börje Österlund sjöng tvä sänger och intervjuades om sitt Iiv och en kantors fritidsintressen , som inom paren-

tes tycks va ra många! Läraren Jan-Erik Manselin läste dikte r och gay oss sitt Iivs lärargä rning med näg ra korta glimtar. Vår ordförande Hilding be rättade så om den närmaste mänade ns program för MPF - en resume med uppmaningar och välkomme n tili dem som inte ä r medlemmar att komma och känna sig för hur vå ra möte n ä r eiler skulle va ra för dem! Så kom jag med mitt avslutningspeek och uppma nade tili önskemål o m skivor, uppva ktningar, etc.

Mina sista ord blev - traditionsenligt -: "Vi SES de n 12 april på Å la nds Lyce um och vi HÖ RS i PS de n 21 apri!! Hej , så länge!"

Och så spelade vi sista önskeskiva n (G unna r Wiklunds " Vi ska gå hand i hand") och avslutade med eli av förslagen tili signatur, som var Åländsk va ls, spelad av Aspö-Erik och Korpo spelma nslag!

Som kom plellering tili de lla haf vi i varje oumme r

Rapport från Seniordansarna återvänder den 24 maj . Ner och uppresan ägnas åt "sightseeing".

Reseledare och guid blir föreningens sek re terare G un vor Nyström.

Seniordansledarna i Finland r.f. hade sitt å rsmöte 18.3.89 på Arbis i Helsingfors. Eli 30 taI medlemmar var närvarande . Styrelsen återvaldes , är som följer: ordförande Margareta Grigorkoff, viceordf. Mona Forsström , verksamhetsledare Kate Björkman, sekreterare Gunvor Nyström, skallmästare Maud Labbast, husmor Inger Hernberg, styrelsemedlemmar ; Birgit Andersson, Berit Erkkilä och Juliana Palmgren. Reviso· rer: Birgit Åbe rg och Alice Vetterhoff samt suppleanten Linnea Ginström återvaldes.

Ny revisorssuppleant blev Ethel Blommander.

- Ett livligt seniordansår står framför oss. Största satsningen den här våren blir vårt deltagande i Bundesverband Seniortanz e.

V:s Internationella seniordansstämma, den 4:de i ordningen som går av stapeln i Osterrike, Strobl, 15-20 maj med deltagare från 10 olika Iän der i Europa.

En grupp på 24 dansare från Finland kommer att deltaga. Vi startar den 11 maj med egen hyrd buss och

I Strobl deltar ordförande och verksamhetsledaren i eli seminarium som behandlar olika aspe kter på åldrandet ur seniordans synpunkt på förmidddagarna, medan den övri ga gruppen åker med vår buss på "sightseeing" i omgivningen.

Eftermiddagarna da nsar de olika grupperna på skilda platser i Strobl för att sedan på kvällen ha gemensam dans i sporthallen pä orten.

Mera om vår re sa får ni läsa om i nästa nummer av God

Tid .

- Pä hösten firar seniordansen i Finland 10 års jubileum. Det var 1979 som Ilse Tutt (seniordansens upphovskvinna) introducerade dansformen för fö rsta gången här. Initiativtagare va r Margreta Grigorkoff som på si na resor i Tys kland blivit förtjust i seniord ans. Arrangör var SV. Pensionärsförbundet och kursen hölls på Solvalla Idrottsinstitut.

- Jubileumsfesten hålls 28.10 på AV i Helsingfors i samband med vår årligen återkommande "Dansstuga" för aktiva ledare där vi lä r ut nya da nser för året

(28-29. 10). Vi hoppas att må nga ledare frän a ndra orte r skall närvara. En jubile·

- Nya blivande seniordansledare har sitt tillfälle i oktober fö r då o rdn as en Gr.kurs för ledare på Arbis i Helsingfors. FSG är a rran· gör. En fortsättningskurs I hälls i november i "Seniordansledarna" i Finland r.f.:s regi.

- Dipl.ledare från vår förening har varit ledare och kommer att leda flere finskspråkiga utbildningskurser runt om i landet detta år.

Den första finskspråkiga Forts.kurs II , med möjlighet tili att ta diplom hålls på Kuntokallio i Östersundom i augusti. Eu 20-tal deltagare är an mälda. Margareta Grigorkoff och Ka te Björkman leder kursen.

gran n i min beskrivning hur vi har skÖII vå ra " PS" fö r all tili kolleger i andra provinser av Svensk-Finland ge e tt uppslag tili e n e nkel verk-

Egon H.

Med paddlande pensionärer på motionsdag på Solvalla möj lighet att komma tillsammans med dansare ur si-

na gru ppe r.

umskommiue sköter om ar-

rangema ngen.

av NYSET, vå r må nadstid- samhetsfo rm som kan ha ning, en kupong för att med- mycke t gott med sig för hela le mmarna ska kunna kom- rörelsen. J ag tycke r rentav ma med sina önske mäl om att vårt förbund borde tänka på att inspirera den stö rsta ski vo r och uppvaktningar! pensionärssamlingen i lanDe övriga sändningam a det - H :fors-regio nen - a tt har gAtt enligt samma mo- försöka denna nygamla medell men med andra med- diaform! En , som jag tyckverkande förs tås och a ndra e r, självkla r person i centte mata. Vi avslutade i maj- rum av e n det här är Nils stunden med e tt " Vårcafo!" Göran Engström . Inte bara där de t mest va r sång och för hans e rfarenhet och att musik (5 man), bl. a . sångar- ha ns röst är välkänd för löftet Christian Juslin . Vi vi- många generatione r Iyss na· lar nu på vå ra lagrar tili sep- re , utan främst därför att tember dä vi den 3.e freda · han också har de konta kter inom svenska radiosektiogen åter sände r vå r " PS". ne n som kan unde rlätta och För dessa sändningar snabba pä ev. beslut. NU ä r få r vi betalt - e n försvarlig den rätta tide n att ta konsumma, som täck e r varje takt med plane ra nde insta nmånadsmö tes kostnader i ser: de kommer snart a tt slå stort - me n vi få betala alla fast programmen för höste n de arvoden som våra "artis- och vintern i princip! Sä det ter" kräver. De t har vi inte gäller att få in e n fot i kamgjort någon gång ännu - vi mareo innan besluten tas!! ha r appellerat tili vär status Heja Stunzan , heja Je rke r!! och ålder , vilket har accep' Nu fär det räcka! Ha e n så te rats, med vi ss stolthet av trevlig somma r ALLA penvederbörande! sionäre r i Svensk-Finland , Jag har varit relativt nog- hälsar från Åland e r

I Karleby hölls " Da ns Dag" den 22.4. Glada dansa re från Vasa i söder tili Karleby i no rr hade ställ t upp. Man dansade hela eftermiddagen under Anne· Cat hrine Nieminens ledning. De olika grupperna uppträdde dessutom tili allas glädje. Åbo och Pargas seniordansare brukar gästa varo and ra då och då och dansa tillsammans, det gjorde de också den 3 maj . Trevlig ide .

Valbara övningar fanns det gott om på å rets motionsdag, som arrangerades på Solvalla iEsbo, i och kring institute!, i mitten av maj.

Bliva nde idrottsinstruktörer tog hand om 64 pensio· nä re r, som på förhand meddelat vad de ville syssla med. Därför kunde sådana exklusiva idrottsformer som paddling och oriente ring genomföras vid sidan om alIa skojiga motionsövningar i närheten av institutet. De t bjöds på naturbingo, naturstig, kägelspel, varpa och naturligtvis boccia och mycket, mycket a nnat.

Hilding Nyberg frän Sibbo skulle ku nna titulera sig Sve nska Pensio nä rsförbundets orienteringsmästare ifall mästerskap hade varit utlyst. Var fa nns alla a ndra

ganska rädd när hel a fem paddlare styrde ut på Långträsket. Tänk om..... Jag kom ihåg miu första paddlingsäventyr nägon gång i slutet pä 1940-talet, nä r kanoten vände fem (5) gånger inna n jag blev du med den .

Min goda vän Ralf Karlsson, idag präst och pjäsförfattare i Åbo, hade hj ärtligt roligt, me n kanske också han va r rädd. Tänk om ....

Någo n risk för att " mina pensionärer" skulle kapsejsa fanns nog inte. De hade alla säkert mä nga paddlingskilome ter bakom sig. Det insäg jag ganska snart. Jag var den enda, som var orutin erad , den enda , som inte sul-

tit i en kanot på 40 år , sen - Att seniordansintresset den gången utanför Bäckbara ökar förstå r vi då vi får holmen i Åbo. Padd larna veta av årsrapporten för hette Else-Beth Forsberg, 1988 att 93 dansgrupper Maj Halle n, Pe ntti Raas kosöva r varje vecka med 2350 "kända" orienterarnamn?

Pä böljan den blå fa nn jag ki , U ll a Rö ho lm och Evald deltagare (av dessa 350 herra r, inte så illa i alla fa ll) denhä r motio nsdagen, de Sjöholm. ledda av 54 kunniga leda re verkliga " hårdin garna". De t Jerker och 25 hj älpledare runt o m i var inte tu taI om att jag var svensk-Finland och pä Åland . Att det på finskt häll dansas mins! lika flitigt ä r ett glädj ande faktum. Ännu finns 14 platser i bussen tili Sibbo

- Flere uppvisningar och fester har vi också hunnit medverka i under vårens lopp. Bl.a. kan nämnas Helsi ngfors amatörer i Danskonst r.f:s 10 års Jubileumsfest och Nylands Läns Dans- Vi ha r dessuto m tili vå r delegati onsfest i Träskä nda på " Dansens Dag" den 25.4. förtjusni ng mä rkt att allt yngre "årgångar" gripits av - I Borgå sam lade Leena "dansflugan", den smittar av och Gösta Norman sina 5 sig! dansgrupper tili gemensam dansfesten den 29 mars.

Glad och skön sommar!

Välkomna var ocksä de styö. Kate Björkman relsemedlemmar som hade

VIKINGASPELEN

den 19.7.89 kl. 19.00. Avgång Irå n Hlors busstation PII lör beställningstralik kl. 17.00.

Ring omgående tel. 79 18 95, om du viii se äkta vikingar i aktion. Kostnad : mk 100,-, betalas omgående: konto Hlors Sb 405511-10005034.

Pensionärerna snart en miljon en betydande framtida arbetskraftsreserv I aU yrkesutbildning brukar man fästa en utomordentlig vikt vid all de nyutbildade på eli naturligt sätt får växa in i sin yrkesroU .

Det gäUer all skapa riktiga roUförväntningar. Utan e n riktig rollinlevelse kan ingen uppnå goda resultat i sill yrke. Var och e n behöver kunna spela sin roU väl, sade R agnar Mannil vid SPF:s sommard ag i Jakobstad .

Pensionering eli rollbyte Ali gfl in i pensionärstillvaron innebär vä l för de flesta eli större rollbyte än något tidigare rollbyte under de yrkesverksamma äre n.

Har samhä lle t som satsar så mycket på utbildning av barn och l.o .m. vuxna, kommit ihåg utbildning för pensionärsrollen? Det ä r en bildningsuppgift som med fördel kunde och borde ges iöre pensioneringen.

Växande skara I Finland utgjorde de som fyllt 65 Ar 1985 i det närmaste 13 procent av hela befolkningen som ju nu närmar sig 5 miljoner. Sedan 1950, alltså pä 35 år , har denna andel förd ubbl ats . Snart är den del av Finlands folk som nålt pensionsåldern en hei miljon , 20 procent eUer mera . Ett stycke in på 2000-tale l blir vi -

o m vi leve r -

snan en fjärdedel.

De stora ärskullarna som föddes på 1940-talet efter kriget börjar om några år i millen på 90-talet synas i

tidningarnas födelsedagsspalter som 50-åringar. De blir redo för pensionering meUan å ren 2010 och 2015.

Då , om inte långt tidigare, börjar de svåra åren för vår arbetsmarknad, kännetecknad av stor brist på arbetskraft. Ja, i vissa delar av vårt land, inom vissa branscher , har den tiden redan börjat. Därför förvånar det oss knappast , när vi läser tidningarna , att vi då och då kan se lediga tjänster utannonseras med en särskild vädjan tili dem som fyllt 50 - att byta yrkel Den äldre, erfarna arbetskrafte n börjar bli alllrakliv.

L At oss dröja vid de lla feno men ett ögonblick. Firmor, nedläggs , arbetsplatser försvinner, arbetslive t upplevs av många sam monotont , enfo rmigt, stressande.

Följden har blivit en a llt högre and el av förtidspensionerade. Inom andra sektorer är bristen på arbetskraft skria nde. Det vore en viktig uppgift för vuxenutbildningen att aktivt delta i omskolningen av arbetskraft i den mognare åldern , ännu me llan 50 och 60 ä r. Förmodligen har vi här en arbetskraftsreserv som det vore angeläget att ta tillvara .

Det är skäl att ännu beakta en synpunkt på övergången från arbetslivet tili pen-

arbetsdugliga och ännu initiativkraftiga arbetstagare obevekligt gä vid 55, 60, 62 år utan möjlighet att fortsätta , vilket ju inte kan vara riktigt.

Tro mig, när jag i dag förutspår, att man inom ett antai år kommer att försöka locka pensionärer tillbaka tili arbetslivet. Om det skall Iyckas , behöver dock både bestämmelser, skattelagstiftning och praxis ses över.

dock som om en psykologisk gränsdragning på allt flera områden skulle ställa pensionärerna utanför - eiler är det så, att pensionär.!'rna själva betraktar sin insats pä aUa omräden som avslutad?

I Sverige utgör ant ale! pensionärer en och en halv miljon . De äldre utgör en fjärdedel av de röstande _ Som jag nämnde närmar vi oss med storrnsteg en lika stor andel. Mot den bakgrunden blir frägan om penFler och fler sionäre rnas intressebevakpigga pensionärer ning inom samhälIsiivet ell För hundra år sedan var problem all dryfta och lösa. medelåldern för män 41 å r , för kvinnor 44 år , fö r femtio Ali åldras är är sedan hade de n stigi t med att växa nästan 15 år tili 55, respektiI Sverige ha r grundats en ve 60 år. Statistikerna säger , ny pensionärsorganisation att vi år 2000 kommer att ha som kallar sig "All åld ras är näll medelåldern 73 för all växa". Ordförande är män, 77 år för kvinnor. Och 75-årige Bror Rexed , tidigasam vi vet möter vi redan nu re generaldirektör i Sveriges många pigga 80och medicinalstyre lse. Han säger 90-åringar. Själv har jag i e n intervju b!.a .: - De yngre bland den korresponderat med vitala medvandrare i deras 100:e äldre befolkningen , de som levnadsår. Den ena bakade är mellan 65 och 75 å r. är själv tili sin JOO-årsdag, me n inte så förfärligt gamla.

- De är pigga och aktiva. nägra yngre vänner ville hjälpa tili med pepparkakor- De utgö r en betydande arna . Hundraäringens kom- betskraftsreserv. Men bara 8 mentar varo " lnte skulle de t procent av dem förvärvsarha blivit sä, om jag själv ha- betar.

- Livet är inte slut vid 65 , de bakat dem 1 Hon dog 101 är och en dag gamma!. Sitt försäkrar Bror Rexed . Det sista brev tili mig - på finns mycket kvar. Man kan många sidor - skrev hon e n utveckla sig, göra nya saker.

Att åldras är att växa. sionärsrillvaron . Varför inte dag före lOI -årsdagen .

- Föreningslivet uppJever skapa en mer fJexibel . mer Livet är sAlunda inte slut i dag en kris. Det är beklagindividuell tidsgräns uppå t? vid 65. Må nga har ä nnu båDe n finns ju redan i viss ut- de kraft och förmåga tili en ligt tycker Bror Rexed , att sträckning, men inom insats i arbetsliv , samhällsliv de äldre i sä stor utsträckmånga branscher får friska , och kulturliv. Det förefaller ning dragit sig tilIbaka. Den

DIN RESE KALENDER 1989 AUGUSTI .. 3 d 4.8 . 9 d 5.8 1 d 5 o. 12.8 2 d 5.8 Sa lma kanat ..... 4 d 9.8 Vandring Österrike 10 d 11 .8 Ba ltleum .. 5 d 20.8 Ungern " 11 d 27.8

Skara ...

Mainau Kolmården .

Country .

vanliga pensionsåldern har blivit e n psykologisk övre gräns.

Så långt förhållandena i vårt västra grannland . Problemen är likartade bos oss.

Vi har säkert var och en av oss kunnat registrera ett fenomen som kunde betecknas som en kamp mellan generationerna. Lyckligtvis ser det ut som om pensionärerna skulle stå utanför den kampen. Det vi bevittnar är de ungas framtågande. Det är mellangenerationen, de som närmar sig pensionsåldern , som föses und an. Man orkar inte alltid vänta pä sin tur.

Jag har försökt se de framförliggande pensionså ren som e n tid med positivt förtecken , en tid som vi hoppas skall rymma hälsa , glädje och Iycka , en tid som kan ge möjlighet tili självförverkligande och skapande insatser. Mer än väl vet jag, all det inte alltid blir så.

Vi kan drabbas av kroppsliga och psykiska handikapp.

Vi kan plötslig! stå ensa mmao Vi kan hamna på undantag. Vi kan bli hjälplösa vårdbehövande mill i den vårdkris som också är en del av dagens verklighet.

Men Iät oss kämpa vidarel Låt oss bekämpa aJl frätande bitterhet! Låt oss tänka glada tankaT! Låt oss samla på nya kunskaper och erfarenheterl

ter ser vi hur otaliga människor av alla åldrar springer längs vägarna för all bygga upp sin kondition . Det är säkert bäde bra och nylligt , men det finns en konditionsträning som enligt forskarna om möjtigt är ännu viktigare , en träning som främjar hela värt välbefinnande, nämligen hjärngymnastiken .

Lär dig någonting nyll , kan ske ell nyll språkl Läs den lilleratur som blivit oläst under de intensiva arbetsåren.

För mig är det utgåe nde från mitt tidigare arbetsfält inom vuxenutbildningen och Svenska folkskolans vänner naturli gt all tala om nyllan av studier. Man blir aldrig för gammal all lära sig någonting nyll . Det är en fördom utan ve rklighetsgrund att man i pensionsåren är för gammal all börja med målmedvetna , målinriktade studier. Jag erinrar mig den 80-åriga dam som en vacker dag anmälde sig tili en kurs i latin vid Svenska brevinstitulet.

- J ag har alltid velat lära mig latin , men inte fAll tid tili det förrän nu o Vi har många möjligheter. I varje pensionärsförening borde vi ha en studiecirke!. Medborgar- och arbetarinstitute n har et! stort utbud av kurser. Och det är aldrig för sent all ta et! år vid en folkhögskola - där finns lediga studieplatser.

Och den som viii studera enVuxensludier - viktig skilt kan som sagt ta en korkonditionsträning respondenskurs i latin , nåNär vi färdas i våra trak- got annat språk - eiler, kanske teckning. Eiler går vi kanske hellre tilI biblioteket eiler den egna bokhyllan för inspirerande läsupplevelser?

Eiler - varför inte? Det ligger också en visdom i ett skaldeord jag en gAng träffade pä: Du som tycker all dagarna går och livet flyr , Tag dig samman och gör någonting ONYITIGTl

-~

SEPTEMBER OxhälJa Marknad . 3 d 1.9 Lugano .

10 d 1.9 Leningrad ....... 4 d 2.9 Vandrlng ÖSlerrlke 10 d. 8.9 Ma inau .

9 d 9.9 Ruska . . .. 5 d 19.9 Skanskl alagllle 5 d 20.9 Corvara lIallen 11 d 20.9 Göteborg 3 d 29.9 Vlnresa Tyskland 9 d 30.9

V Det rädde el/ varll/ stäml/il/g I/är pel/siol/ärer fräl/ Pargas besökte kolleger i Österby del/ 26 apri/. AIIIW Holmström t. V. hälsade gäster och "heli/folk" välkoll/I/a tili sammal/komstel/ i stadshotellet.

Tel. 925-3116

-

FOrdelaktlgt mat- och OvernannJngsstAlle fOr grupper

-

LAgerskolor och kurser

Carola Antakog 25700 Klmlto

OKTOBER Istanbul ... 18 d Rhen & Moset . 7 d Oslo leater . . 3 d Wien Salzburg . 10 d Marocko ...... 22 d

1.10 9.10 20.10 20.10 28.10

RING 928-280 40 • •

NOVEMBER Wermlandla Marbella

.. 8 d 4.11 .. 20 d 20.11

•

grupparrangemang.

rundturer, program.

hotellrum, privatrum.

stugor, pensionat. gästhem.

om Aland aH hyra ulan koslnader

BESTÄLL VAR NYA RESEKATALOG -89

landsresor

HELSINGFORS PANT-AB Pantlån är en förnuftig låneform vid akut penningbehov

•••

HPO:@:HFP

Varubelånlng sedan år 1882

Låne-expedition: A Fredriksgatan 45 B Tavastvägen 48 C Kundgatan11 , 3 vån., Cily-Jätli MMannerlleimvägen 68 T Mariegatan 1, Åbo

tel. 644 032 tel. 753 1059 tel. 333 445 tel. 442 577 tel. 921-326 599

Öppet må-fre 10-16.30

14

o

•

Från Österbotten

Alandsmlnnen Sommaren betyder kongresser, särskilt sådana där man kombinerar kunskap med exkursioner. Vi visar så \

,

gärna vårt sommarfagra land . Och hoppas att exkursionerna inte skall regna bort. Denna sommar har de nordiska hushållslärarna samlats tili en veckas samvaro på Åland och jag tänkte minnas åländsk mat. Åländsk pannkaka och svartbröd kommer man allra först all tänka på. Men för mig är havtorn det mest åländska jag veI. Visst växer busken också på annat håll , men jag har bara erfarenhet av den på Åland. En vacker höstdag gjorde vi en utfärd på Åland och blev naturligtvis fascinerade av de grannt Iysande havtornbuskarna .

Tili min besvikelse gick bären inte all plocka, man skall pressa ur saften pä plats med någo t slags bärpress. Dess bällre förstod jag att uppskalla när jag senare fick som gåva en flaska saft. När yrkesskolan ännu var i gång på våren blev jag bjuden på en trevlig och god lunch där efterrätten var just kräm på havtorn . Färgen är fin , starkt orange, smaken nästan sam eitron.

Havtorn har hög hait av Cvitamin , därav den syrliga smaken .

När de åländska fiskarna kommer tili höstmarknaden med sin strömming har de med sig både stickat av får-

ull och svartbröd. Min generation är van vid salt fisk och jag brukar köpa en liten burk salt strömming som en hälsning från skärgården .

Den njuter jag av under hösten. Rökt flundra är en åländsk och åboländsk delikatess. Jag skall kanske inte glömma Nyland i det här sammanhanget. Får man flundran färskrökt är den fin. De sam seglar runt i skärgården vet precis var de skall ankra för all få den .

Svartbröd, ja. Det finns mån}:a som bakar svartbröd på Aland , den som berättar om svartbröd är Jan-Karlsgårdens bagare. Han har en annons som han kallar svartbröds-aktuellt i den loka la tidningen. Där står all bakningen av svartbröd går långt tillbaka i tiden . Svartbrödet har troligtvis sill ursprung i 1700-talets brännvinsbord. Det bildade inledningen tili en festmåltid och dukades upp på eli separat bord i ett hörn av matsalen .

Vid bordet serverades olika sorters brännvin , sill, ost och svartbröd. Bakningen av svartbröd var en omstän-

dig procedur. Första dagen hällde man vatten i degtråget och tillsalle rågmjöl.

Det fick stå tili sig tili följande dag. Blandningen värrndes upp i vallenbad, jäst, salt och sötningsmedel tillsalles. Degen knådades och fick jäsa igen , sedan bakades den ut tili kakor. Da-

gens svartbröd kan vara gräddade i form. Kakorna naggades och fick grädda i ugn ca 15 min. De penslades med kaffeyatten och si rap, radades på varandra , inlindade i papper och fick grädda i 4-5 timmar. De togs ur ugnen, lindades i filtar och fick svalna tili följande dag.

Och så har vi delikatessen svartbröd, som skall avnjutas i tunna skivor, med smör och ost på . Å landspannkakan kan man få i de flesta kafeer och den har nog så skiftande kvalitet. Emellanåt är den tjock och "pamsig" men den kan också vara riktigt god.

Karakteristiskt för den är all den är lagad på ris och smaksatt med kardemumma o Den serveras med vispad grädde och sylt. Det finns i Mariehamn en liten hemtrevlig kaffestuga , som heter Amanda , jag tror efter sin ägarinna . Ater man pannkaka där så kan man få receptet som jag passar på och vidarebefordrar: 6 ägg, 1 kkp socker vispas, litet salt tillsättes. Kryddan är 2 tsk grovmalen kardemumma .

Resten av ingredienserna är 2 kkp god färdigkokt risgrynsgröt , 2 kkp mjöl och 1 1/2 I mjölk. Gräddas i ca 30 min . i 200 grader.

På Åland har man utvecklat en stor potatisindustri , eiler kanske flera . Tidigare betydde Åland gurkor och lök , numera potatis. Mest

berällar Else-Maj Johnson kostar 145 mark , C-ytterhyII all den traditionella som- med tvättställ och fönster mardagen försiggär på Kar- 180 mark , A-innerhytt med perö den 3 augusli. Cirka loalett och dusch 245 mark 1.000 deltagare vänlas. och en A-ytterhylll med Vid samlingen bjuds på loalett , dusch och fönster köttsoppa kl. 12, festpro- kostar 280 mark o gram frän 13-15, kaffe med Föreningarna lar emot anbulle och dans tili klockan mälningar och önskemäl om 17. hYllkategori . Önskemälen Dislriktets ardförande Leframförs sedan kollektivt via vi Klåvus hälsar välkommen och som fesllalare har kom- föreningen tili Vasa Tours mundirektör Jan-Erik Gra- per tel. (961-) 119633, Tuula Harjunpää . nö lovat medverka . AnmäAvgången sker klockan 19 lan föreningsvis före 27 juli tili Else-Maj tel. 961-194 10 frän Vasa den 11 september - en måndag. Returen den kl. 9-11.

Den 11-12 seplember 12 klockan 11.30 från säljs potatisen i form av kryssar österbottningarna Sundsvall. 200 platser har chips, alltså tunna skivor ei- mellan Vasa och Sundsvall . reserverats för pensionärerler stavar av potatis fritera- Prisel på kryssningen varie- na men Else-Maj påpekar de i något slag av fell . Jag rar mellan 145 oeh 280 mark vikten av att anmäla i tid. tror att ungdomen är sped- beroende på vilken hyllka- Den som kommer först har ellt förtjust i chips, de knap- tegori var och en önskar. En största chansen all få den rar på den som mellan- eiler C-innerhytt med tvällsläll hytt var och en ö nskar. kvällsmål. Industrin har också kommit fram med en frysprodukt som man snabbt lagar potatismos av . Den ser Lillemor Eklund som är ut som flingor och är bättre än pulyer. En annan fryst född och uppvuxen i Hopotatisprodukt är förbeutskär skriver i sina dikhandlade potatisklyftor som ter om hur det är aU leva värms i ugn , 12 min. anges och bo i Åbolands skärsom tid. Det är klart all gård. Här två av dem. frysprodukterna blir dyrare än vanlig potatis, men tidsbesparande är de. Man får väga tid mot pengar.

Hösten börjar med månsken För övrigt säger de husaugustim ånen hållslärare jag frägar all varhängande i luften ovanför dagsmaten på A land inte och skördetid mera har egentliga särdrag, då allt skall tröskas, tarkas, lagras vi äter ganska lika sist och transporteras slutligen . i en o,ändlig ström Lea Anderson Ingen tid för födelsedagar eiler fester

Leas

hörna

bara tröskorna som går och går brådska och svell aldrig så mycket svell som kvalmiga höstkväll ar damm fukt och sädlukt och bastu

"Det lilla formatet ger den stora upplevelsen Delfin Cruises inleder som första rederi i Finland kryssningstrafik i dess riktiga och ursprungliga form .

Nybyggda ms. Delfin Clipper erbj uder sina passagerare en avspä nd sjöresa i högklassig miljö . En Delfinkryssning innebär en resa med omtanke; personalen är dimensionerad för personlig service för samtliga passagerare. ) f

Delfin Cruises har en Iiten, men effektiv organisa-

I <

tion. Verkställande direktör för rederiet är Patrick Donner. Han har en mycket klar uppfallning om rederiets position i den hårda konkurrensen på resemarknaden: - Vi vet all del finns många passagerare för vilka det viktiga inte är all komma fram så snabbt som möjligt. Nej , för många är själva sjöresan det väsentliga, och då värdesäller man en trivsam och lugn omgivning där brådskan Iyser med sin frånvaro. För dem har vi skapat Delfin-kryssningarna.

- Vi vet också all det behövs alternativ , där passagerarens enskilda önskemål beaktas , och bällre tas tillvara än vad dagens bilfärjor med sina masst ransporte r kan erbjuda. Därför pia nerade vi elllitet , men elegant kryssningsfartyg. Eli kryssningsalternativ som bjuder på det lilla extra , ger en liten guldkant kring resan, så

all säga , tilägger Patrick Donner.

Håka n Nordström är marknadsföringsdirektör vid Delfin Cruises. Han har varit med från bö rjan och byggt upp rederiets marknadsprofil. Håkan Nordström räknar med all omkring 25.000 personer reser med Delfin Clipper i år.

- Förhandsintresset för våra kryssningar har varit påfallande stort , vilket lovat gOIl såhär inför starten.

Det lilla formatet gör det möjligt för oss all duka upp en middag för alla passagerare pä en gång, bara för all nämna eli exempel. Värt fartyg ger också goda möjligheter all anpassa matsal, konferensutrymmen och andra utrymmen , enligt gruppens önskemål och storlek .

säljningschef, är Håkan Nordström väl förtrogen med marknadens behov: - Vi vet all dagens passagerare kräver bällre service och personiigare betjäning för all trivas ombord .

Arrangerat landprogram Under sommaren gör Delfin Cruises kryssningar tili Visby och Stockholm .

Tili Visby går Delfin Clipper två gånger i veckan, med eli kortare och eli längre kryssningsalternativ. Stockholm besöker man under veckoslutel , med avfärd fredag kväll och retur tili Åbo söndag.

egen hand kan vi rekommendera hyrbil , som finns tillgänglig direkt efter ankomsten tili Visby.

Njut i egen lakt Som ledare för Delfin Cruises lilla men målmedvetna lag viII Patrick Donner gärna framhålla möjligheten lill flexibla arrangemango - För dem som bokar hela fartyget bygger vi upp kryssningens innehåll enligt beställarens önskemål. För mindre grupper och enskilda resenärer kan vår personai ombord se tili att önskemålen uppfylls. Det må sen gäl-

\~:s~~~:g:lre:re~I~~t~~ b::~

- Vi har valt Gotland tili vårt resmål för alla de förde- viii fira sin 60-åring. Alla är lar det erbjuder spedellt hjärtligt välkomna ombordl barnfamiljerna , berällar H å- ,-_ _ _ _ _ _ __ __ kan Nordström .

U nder besöket i Visby En möjlighet som eli fler- finns det olika resmål och tai förelag och organisatio- program all välj a emellan. ner funnit lockade är s.k. Eli " mäste" för alla barnhelcharter, d.v.s. all hela familjer är först äs Pippi fartyget bokas för beställa- Långstrumps Villa Villekulrens räkning. la. En lite längre dagsutflykt Skeppsredare för eli slräcker sig tili norra Gotdygn är inte så dyrt som land , med besök pä unika man kanske lror, berällar naturskyddsomräden , där Håkan Nordström, omkring inte fossilfynd och rauker tvåhundratusen mark och då saknas. Om glöm inte för all ingår äve n maten. Och själv del att ta med baddräkt, för får man planera destination- under färden blir del picksort och rutt! nik vid en lämplig badEfter nio år i branschen slrand , påpekar Nordström. med olika uppgifter såsom För dem som hellre beger pu~ser , intendent och för- sig ut på upptäcktsfärd pä

Äntligen framme vid likviderna äntligen några mark över nägo t all unna sig själv ett ny tt läppstift eiler en bok

Högst uppe på berget så nära solen som möjligt utsträckt och halvsovande vet iag sommaren hos mig bara jag och sommaren efter det får vad som helst hända och jag orkar bära del på mina solvarma armar barn som fallit maskiner som gått sönder pengar som tagit slut allt orkar jag allt förmår jag i Ijuset från sommarsolen Då är jag stark genomvarm

givm ild och fast jag går en hei dag i potatislandet i hetlan , och plockar och plockar är det sommar och iag förmår ändå me ra långa kvällar korta näller tid all tid i värIden het , solvarm tid att förbruka Havet är sommarens svalka

med hayet håller vi hettan på avstånd svalkar oss med hayet

15 MATSTÄLLEN

Hei· och halvpension

Reslaurang

K6 KVAKI'E'IT Öppc1: Fr- Io kl. 11.00-01.00 ,ard. 0 sö kl. 11.00-18.00 Vardagar. 3 räuer all välja mel!an.

Lördagar o. sönd'agar lunch liII rörmånliga pdser.

Dans rrcdag- a. lördagkvällar.

I cenlrum av Kimito ToI. 925·1500 VÄLKOMNA!

KAAIS . Kopmansgalan 4

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

stOrre grupper

Tel. 30161

Lönnrotsg. 32 A 00180 Helsingfors tel. 90·603 909

caf~

BROMANS OPTIK Kungsg. 8. EKENÅS

Tel. 911·62949

annonsörer

FORELLEN Korpo

Jurlstbyrå GULD - UR - OPTIK

O. LINDELL Ab Tidstrands Llnjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Öppet alla dagar

OPTIKER

Advokatbyrå Vicehäradshövding

i Våslanfjärd tel. 925·77 46 God mat Iven 10r

Tel. 926-31202 Oppet alla dagar

God mat I hlstorlsk m1lJ6.

I

L-_---'A.::d:.:vc::o.::k::3t:.:b"-y:.:rå:.:e::..r_---'1

Gynna

REGINAS MAT & KAFFE

BESTÄLLNINGSBUSSAR :

Tel. 915·531 865 Beställnlngsbussar.

HANGÖ TRAFIK

Oy T. Ekman Ab Cirkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961-112 048

Auto·8uss Bäck & Ostman

FÄLTMARSCH

Välkomna gamla och nya

Faniggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

EKENAS. Kungsgalan 11

kunderl

lel. 11 523

OBSI Fn telefonrådgrvmng Tel. 889759.

Byrån skOler alla juridiska

ärenden, ävan lria tA"&-

Smedsgrånd 4, Lovisa

Bussbeslällningar

Tai. (915) 531 529

Tel. 911 ·81004

gångar och tOrsill<ringarnas

BESTALLNtNGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 171042

~

ränsskyddsårenden.

~em .

88

KVRKSLArr

~'l 0mK ~ HSB:s hus vid torgel

StorgärdSIJatan 2. PAAGAS Tel. 88 97 59

n 18

'.'

tol.2981927

RESEPROGRAM 1989

1 Helsingfors

Sparbanl< är

betalnings~änsten

fortfarande avgiftsfri!

Gör ett avtal!

Bonenvlken runl .

Parkenloo Gotland

13-1407 6dgr IS.071dag t7 07 4 dgr

Popp,. fredriksdals·

teatern ....... . Östemke .............. .

Stockholm ........... .

HurtJgrunen,

SIIjan , Höga kusten ...

Trollsligen .....

Oland ...

22.07 6 dgr 27 07 4 dgr

Polen ..... .... ..

Hilomas Harz

Skara Sommar1and Furuvlk country .

Gola Kanat ParkenZoo .... _....

Slonsresa, Svenge Kofmarden

28.07 3 dgr 05.08 2 agr 05 08 2 elgr

london.

Härjedalen Spamen,

05.08 1 dag

09 08 5 dgr 1208 1 dag

CoslaBrava

5 Sj03rs resa ponugal

.

t7 08 2008 28.08 03.09 13.09

06.10 08 10 2210 2312

Rän.,k ......., .. .

ROd" h.lm ... .

4dgr 8dgr 6dQr 7dgr Sdgr

Tuooet ....... .

Julresa, Stonlen

21091400r

19.07 21.07 22.07 1 3dgr 7 dgr 20dgr Sdgr

" ' -

1509 10 Ilgr • '\

01 10 18 Ilgr

.....

VRJUJWM

5

BUSSRESOR

WILLIAMS 8USS A8 STRANDGATAN" 22100 MARIEHAMN TEL. 92'· 15055

Har Du ont i musklerna. värker Dina lemmar?

Moviflex® gel fenylefrln. gJykolsalicylat mucopolysac:karidpolysulfat. iir en ny reg lstrerad medicin . en salva som snabbt lindrar smärta . inflammation och s v ullnad. vilk. bl. a . kan ors.kas ev reuma. ansträngning. muskel· splinning. drag . vrickning oc:h försträc:kning .

F6rdelen av salvabehandling : Skadan behandlas: 10· kalt med n iva direkt pl smärtande sUlltet .

Salvan verkar snabbt. oc:h .ndra delar av kroppen besparas "onödig" medicinering .

De aktiva ämnena i Movlflex: Clykolsalic:vlat lir en redan linge anviind allmänt kiind värkmed ic:in .

~G=============================~0\

Muc:opolysackarid . som Ilknar heparin . är ocksA en länge känd . inflammatio(lshiimmande. blod- oc:h Iymf· cirkulationsbefriimjande substans.

Cafe och Matservering ~~ Vi betjänar Er alla dagar 9.00-22.00

Fenylefrin har en snabb oc:h erkänd svullnadsminskande effekt.

Trevligt matställe. å la carte och husmanskost.

Vi har tUlren 1 342 matportioner på 14 dagar. ....

Mö~gheter även för privata tillställnln~r. med beijamng.

Oosering och övriga anvisningar i pac:ksedeln!

:Ä;:::~:ä::len. ~Si:d bU:~::::::I:n:~::mmat.

Hamnvägen 4, Lappvik

~

911-43452

Effekten av desse tre läkemedels bevisas I studier.

F6rpackningar och priser:

s.mverkan ~

SO 9

29.54

100 9

50.03

Roeoptfrl modleln frAn _potokot l

~

~~_~"~r

har kunnat

'""'0'0

m!

Svenska Penslonärslörbundets Under augusti har vi en sommarvik arie på förbundskanslie!. H on heter Solveig Paaj aste, hemma fr än Esbo. D e tvä första augustiveckorn a finns M aj-Britt ocksä pä plats, sä att Solveig hinner bli varm i kläderna, för hon kommer att vara helt ensam i slutet av augusti aUt medan j ag flänger och fa r.

,

.

VERKSAMHETSLEDAREN

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökslid: Vardagar, utom lördagar kL 10-14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511-41177 Postgiro: 1203 95-8

Bland de senast den 29 augustl 1989 Insända lösnlngarna utiottas lem muslkkassetter. Lösnlngarna sänds under adress God Tld, Centralgatan 87 0, 10300 Karls.

Märk kuvertet med " Kryss 3".

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS OSTERBOTTNISKA DlSTRIKT Ombudsman för Oster1Jonen: Else-Maj Johnson Levonsg . 14 65200 VASA 20. Teleton : 961 - 11 9410 Vänligen ring helst kL 9 - 11 .

Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307. Vasa Sparbank 104003962-6

Namn ................................................................................................................................

Adress ..............................................................................................................................