God Tid 5/1989

Läs om Turkiet på uppslaget SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN

Argång 17 - Nr 5 19 september 1989

Sommarkryssning med m/S Sergej Kirov tili Valamo, Svir, Onega och Petroskoj Svenska Pensionärsförbundets kryssning den 26 j uni - l juli med magnifika båten Sergej Kirov blev i alla avseenden en verklig fullträff för oss resenärer , som hade förmånen att få vara med _ Fr ån Österbotten kom vi 47 pigga karelenresenärer, varav två från Åland med Else-Maj Johnson som van reseledare.

Eija Francke var reseledare för många resedeltagare från Nyland och Åboland .

föregå ngna tider, då munka rna levde sitt stillsamma och arbetsfyllda Iiv här. Deras dag började vid tretiden i arla morgonstund. A rbete, mältider, vi la, bön och åter arbete rutade in dage n efter ett bestämt mönster. Vi besökte ytterligare ett an nat sidok loster - Alla Helgons Skiitta. Också här höll man på med restau reri ngsarbeten invändigt,

varfö r

vi

bara

kunde stifta bekantskap med den mycket vackra klosterfasaden. Från sjösidan såg vi andra klosterbyggnader, som skim rade i sollj uset med sina guldkupoler. Allt var i mitt tycke nästan overkligt , sagolikl och trolskt på något förunderligt sätt.

Vår buss. Wester Lines rrän Närpes startade i Härkmeri och var fram me i Vasa cent ru m kl. 02 pä måndagen den 26 juni. Vi ras tade ett par gå nger under resan via Viborg och Teerijoki tili Leningrad. Där sammanstrålade vi med de nyländska och åboländska kryssnings resenärerna med Eija Francke i spetsen som alert fä rdlcdare

Omtumlade av alla olika intryck ätervände vi på kvällen tili vär båt.

Vid 2l-tiden på tisdagen stävade Kirov längs Svir eiler Syväri. Bebyggelsen längs fIoden består av enkla fö r e n j ä tt cst o r sk a ra. for det mesta gråa boningshus av trä och de flesta i Foto: Erik Fratlcke Drygt fyra dygns kryssning samma stil. några enstaka Sålzär ter sig Izuvudkyrkatl på Valamo i dag sedd f råtl sjösidatl . med Sergej Kirov hus var mAlade i gult och Vi anlände i god tid tili 129 m lång, anka r och stäva- 1300-talet av novgoroderna. tisdagen till bri ngade vi res- vi lka de t växte gröna frodiga andra färg nyanser. Vi passeLeningrad enligt tidtabellen. de med en toppfart av 14 Nöteborg intar en självklar ten av dagen pä de n Ijuvliga träd av allehanda slag. rade genom två slussar nämVårt flytande hotell - m/s knop längs Nevafl oden i den plats i den svenska stor- och underbara ön Valamo Pä eftermiddage n kiev vi ligen, Svirstroj och PodpoSergej Kirov visade sig vara vackra, Ijusa och Ijumma makts historien. När Peter med det fö rfa llna klostret ombord på en mindre fa r- rosje, vilka var kä nda platen komfortabel farkost, sommarnatten. Vid midnatt den store år 1702 intog fäst- och någ ra utsökt vackra s.k. kost, som förde oss ti li hu- ser fö r mänga av våra krigsbyggd i DDR år 1987. Vi in- passe rades den gamla histo- ningen av svenskarna gay sidokloster eiler skiittor. vud klostret pä Valamo. veteraner, som var med på logerades alla i A-hytter, riska gränsfästningen Nöte- han den namnet SchliisselRunt det ärevördiga gamla resan. Veteranerna berätt a· Natu ren på Va lamo är som var utrustade med WC borg, välkänd frän freden i burg. 1 Valamo lade Kirov klostret reste sig massor av de om olika händelser, som oerhört rik, ja nästan sydoch dusch samt ytterfönster, Nöteborg år 1323. tili vid den vä lskyddade byggnadsställningar, som de varit med om i krigslid i ländsk. lögonenfallande är såg skräpiga ut. Det verkar dessa trakter. två bekvä ma bäddar och anDe flesta av oss sov en hamnen dä r. högvuxna ädla lövträd, alla nan komfort. skön slummer , och gick missom om arbetet med restauHela onsdagen och natten den rikhaltiga floran med en reringen skulle skrida lång- mot torsdagen stävade KiVid 20-tiden efter drygt te om sensatione n att se Rund vandringar massa rara växter, djupa en timmes förseni ng enligt konturerna av befästnings- barockkonsert samt fra m. Ändock kunde vi rov längs Svir och ut på programmet lättade Kirov, verket, som byggdes på Efter morgonfrukosten på och rena va tten samt en erfa ra skönheten i kloster- Onegasjön. ova nligt ren och frisk luft. bygg naden, som så småningPå fjärde dage ns morgon U nder vär morgonp rome- om skall äteruppstå i all sin torsdagen den 29 juni säg vi glans.

Den gamla forna i fjärran konturern a av ön nad i "JerusaJems sköte" fi ck vi en stund Iyss na tili brunnen, växtligheten och Kisjis berömda träkyrka hela atmosfären omkring Preobrasenskaja med sina musik av en barockensemble, klädda i tidstrogna klostret satte fantasin i röForls. pII sid. 5 drä kter. Ensemblen spelade relse. Man kände en näkt av på cembalo, cello och blockfl öj t spröd och skön musik.

Den kvi nnliga medlemmen i musikgruppen avslutade konserten med en betagande solosång tili orkesteracSvenska Pensionärsförbundet r.f. sammankallas tili ko mpanjemang. Vi va ndrastadgeenligt höstmöte onsdagen den 29 november 1989 de vidare och tog oss en ti tt i Syd-Österbottens yrkesskola i Närpes. på Getsemane skiitta, som Fullmaktsgranskning och kaffe från kl. 12.00. är helt qch hållet restaureEnligt § 14 i stadgarna har medlemsförening med rad och återställd i si tt ur1- 100 medlemmar rätt att sända en befullmäktigad sprungliga skick. Inne iskirepresentant , medlemsförening med 101-200 medittan kunde vi sedan beundlemmar tvä och med1emsförening med över 200 medra alla vackra och ko nstfärlemmar tre represen tanter. digt ut fö rda ikoner. Vårt Varje befullm äktigad representant har en röst. guidepar förde oss upp tili Efter de egentliga årsmötesförhandlingarna har dellaen vacker utsiktsplats med garna möjlighet att ställa frågo r tili förbundsstyrelsen. en underbar vik , omgiven av Förbundsstyrelsen branta bergssluttningar på M/S Sergej Kirov, 129 m låtlg ligger tryggt f öratlkrad i Izamtletl i Valamo.

MÖTESKALLELSE

Svensk-Finland försäkrar

\.,

II)

2

Varför flaggar vi inte? dagstidningarna , ortspressen , föreningsbladen ser vi ideligen redogörelser för jubileer, kongresser och dylikt. Det tycks vara tillfällen av olika högtidlighets grad, det hAIIs högstämda tai och humoristiska tai varvade med musikaliska inslag, kåserier och eventuellt folkdansuppvisningar. Vi är nog ganska uppfinningsrika d A det gäller all sätta färg på tillvaron. Jag har på sista tiden haft tillfälle att delta i mAnga dylika samlingar både inom och utom landet och kunnat iaktta o li ka sammanslutningars sätt att fungera.

1

är eli förbund e iler en förening jubilerar ä r det ju vanligt med uppvaktningar från likartade grupper. Utom blommor eiler andra presenter brukar det ju överräckas smA standar som tecken på uppskattning och samhörighet. En trevlig sed men den förutsäller ju att givaren själv har ett sAdant standar.

Den ena föreningen efter den a ndra komponerar och

N

JERKER hC;Jr ordet

a nskaffar sAdana. Utan att vilja kommQlldera sk ulle jag gärna rekommendera detta. är e n ak tiv medlem fy lle r år e iler avgA r från si n post viII man ocksA gärna visa si n tacksamhet för och uppskattning av välutfört värv. Också då är eli föreningsstandar e n lämplig och uppskattad gåva. En del föreningar och förbund har också för vana att ge en "medalj ", eventuellt i form av en nAI. Det finns de som säger att de redan har märken avalla slag , men varför inte ett tili? Det som höjer fes tstämningen är enligt min åsikt en förbundsfana. Dyrt?

Kanske det , men festligt. Ett av de finska förbunden hade på en kongress i som ras en hei tl aggbo rg . Det kan vi inte kosta på oss, men varfö r inte en gemensam fa na för hela fö rbundet. Många säger om det som om förbundsmärket att de t är meningslöst. Alla sAdana prylar kan betraktas som symboler och vår gencra tion är ju van att uppskatta symboler. Ställ dig därför frågan: - Varför viII (vågar) vi inte snobba med medlemsmärken ?

- Varför blir vi inte glada och rörda nä r vi ser värt eget standar?

Varför !laggar vi inte' Siv Tunzelman v. Adler!lug

N

Dcn gå ngna sommare n har varit full av aktiviteter. 1 min sen aste rut a berörde jag sommardagen i Jakobstad.

Sen dess har mycket hunnit hända i SPF:s regi. Tvö busslaster pensionärer åkte österut tili Leningrad , vidare med båt på Nevan över Ladoga , längs Svir. Vi har sett opera både i Nyslott och pä Äla nds Eckerö , viki ngaspel i Sibbo och sommarteater runtom i bygderna . Enligt vissa uppgifter är 35-40 % av publiken pensionärer. Med andra ord en stor grupp att räkna med .

Något förvånande är det att man från teaterhåll uttalar sig offentligt: "det är tråkigt att spela teater, när det sitter bara åldri ngar i salong-

en".

1 Predikaren finner vi en målande bild av åldrand et och dess besvärligheter, sam det inte är angcnämnt att bli på mind om. Men G. Ekelin har i sin meditation och bön "När man blir gammal " Iyft fram de posi tiva sidorna i detta skede i livet.

Här nägra utdrag ur Predikaren 12 under rubriken "Ungdom och ålderdom" : "Så tänk då. på din Skapare i din ungdomstid , förrän .. . de å r nalkas , om vilka du skall säga: 'Jag finner icke behag i dem! ', förrän solen blir förmörkad. . . (minnet börjar svika), väktarna i huset darra ... (händerna), de starka männen kröka sig ... (ryggen böjes), malerskorna sitta fåfänga, så få som de ha bli-

De gamlas vecka i Jugendsalen

Trygghet - också i "avklädandets tid" viI. . . (tänderna), skåderskorna ha det mörkt i sina fönster. .. (blicken blir skum), dörrarna åt gatan stängs tili . . . (hörseln försvagas), dä man står upp när fågeln begynner kviura. .. (sömnsvårigheter), då man fruktar för var backe . .. (också en liten backe blir tung) , den gylJeRe skålen slås sönder. .. ('Ie rk ärlet' med de personliga nådegåvorna har fyllt sin uppgift) .. och slutligen stoftet vänder åter tili jorden , varifrå n det har kommit , och anden vänder åter tili Gud , sam har givit den ."

Denna realistiska beskrivning i talande bilder är det inte angenämt att bli påmind om, men innerst inne vet vi ändå att bara "sanningen kan göra oss fria". Och då vi tagit emol denna sanning, så kan vi också med en aI ldeIes ny tacksamhe t ta emot G. Ekelins budskap och instämrna i bönen: Gode Fader , tack för höstens skönhet, som ju visar oss a tt också förgängelsen har med live t att göra , att också vi ssnandets tid är tänkt av Dig och därför vacker.

Men det är svårt att

Programmet i Jugendsalen måndagen den 2 oktober

komma ihåg detta, när det är människan det gäller, oerhört svårt att ta emot det som någonting meningsfullt. Hjä lp mig därför an se, vad det är som detta skall tjäna : att tända det inre Ijuset desto klarare .

Hjälp mig att få mogna, all komma tili klarhet över mitt liv, att lä ra mig avstå det ena efter det andra, sam en förövning tili det sista avstAendet.

Gör mig nöjd med att få vila , när Du fostrat mig färdig, vi la i väntan pä uppståndelsens Ijusa vår, när allt blir fullkomlig gläd je, liv och oförgänglighet."

Bo-Göran Öhblom

JARL V. HELLSTRÖMS MINNESFOND

DONATIONER

Sä har det varit so mmardagar och resor. I nge n sommarsemester om man är pensionär. Jo visst har före ninga rna , de tlesta, låt it bli att sammankomma tili sedvanliga vecko- och mänadsmöten. Kulturdag har vi också hunnit med i Kimito - den störst a genom tiderna. 180 personer räknades in i Centralskolan och i kyrkan . Från de tlesta av sommareos evenemang har vi speci~lreportage.

Det blev en lång inletlning' pä det som skulle vara huvudtema i min Tuta denna gång. Motion och idro tt ska ll det handla om i detta temanummer.

För oss alla gäller det att förbättra livskvaliteten. Vi mäste tänk a positivt - skaffa oss psykisk kondition, först dä kan vi också bygga upp den fysiska konditionen .

Varför då motion? Jo , därför att människan är byggd för kroppsrörelser. Se bara pä barnens motoriska utveckling - vilken tillfredsställelse. Ingen tvingar dem, alla rörelser ä r frivi lliga. Sedan när barnet blir äldre, skapar det sig en ak tivitetsmodell - förebilder. Föräld-

rarnas ro ll är viktig för motiva tio nen . Längre fram i livet kommer förnuftsskäl in i bilden. Man viii kanske ha figu ren und er kontroII. Bättre hä lsa - kondition . Vad uppnär vi dä ge nom att vara aktiva - genom att motionera?

Hj ärtverksamhe te n stärks och blodkärlen ut vidgas och vi fär större syre uppt agÄm neso mningsförmåga . sättningen ökar och vi förbruk ar mera fett och socker vi kan sålunda minska över: vikten, någo nting som de allra !lesta borde råda bot på, inte minst förbundets verksamhetsledare.

Genom att motionera stärker vi lederna - broskcellerna , ledbanden , senorna och givetvis musklerna .

Ju äldre vi blir, desto viktigare är det att ge nom daglig motion stärk a benvävnaden .

MOlionen blir för mänga e n stresskanalisator, vi får socia la kontakter, höjer prestationstaket och förhindrar (vår)-trötthet. Motionen har ocksä en narcissistisk aspekt stärker självkänslan.

(Från Narcissus. den grekiska ynglingen Som förälskade sig isin egen spegelbild.)

Många klagar över dåligt minne, men ingen Qver sin dåliga förstånd . Ml nns. att då en dörr stängs i vårt liv, öppnas a lltid en ny . Alltför många av oss sitter bakom stängda dörrar och grämer sig över det förgångna.

Extra belastningar som t.ex. infarkter (vävnadsdöd), frakturer (br~II), lungintlammation, psyklSka störningar förorsakar stressituationer och kräver extra reserver.

1 sådana situationer är det viktigt an kunna ändra sina levnadsvanor. Det viktigaste sam behövs är mOlian.

Den som kan skapa en positiv bi ld av sig själv, som har en positiv livsåskåd ning och som tänker positivt får säkert uppleva en rik ålde rdom .

De gamlas vecka firas det13.00 Välkomstord av förbundets viceordförande ta år igen i Helsingfors i JuWaldemar Heinström Eija Francke gendsalen, Norra Esplana13.10 Musik av en kvartett Vi tackar donatorn . den 19. Svenska pensionärsDessutom spelar Lasse Andersson solo på förbundet är också i år med "Viola da gamba" Svenska pensionärsförbundets ad ministrativa kurs i arrangemangen. Måndagen 15.35 Seniordans Vanda svenska pensionäre r den 9-10.11.89 pä Lärkkulla folk högskola i Karis arden 2.10 är vikt för våra 13.50 Pianosolo rangeras i samråd med Studiecentral en Svenska SIUsvenska pensionärer. På da14.00 Avslutning Jerker Nyberg Utgivare: dieförbundet. Anmälningar per te lefon 90-79 18 96. gen mellan kl. 13-14 uppKonferencierer: Terttu Ylistupa och Jerker NySvenska SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET träder spelglada pensionärer berg.

Pensionärsförbundet r . f.

- en stråkkva rtett. Lasse Ansvarig utgivare Andersson spelar solo på Svenska Penstonärsförbundets " Viola de gamba". Senior- ' - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - och chefredaktör dansare frän Vanda svenska Gurli Nurmi pensionärer uppträder un- Missförstånd tndiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 der Mary och Runar Keko- Fängelseinternen ber sin fästmö ta med sig en fiI vid nästa Redaktionens ad ress: Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 las ledning. besök. Och på följande besöksdag blir första fråga n: Centratg. 87 D Kansliets telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj·Britt Wikholm 10300 Karis - Du tog väl med dig filen?

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 Bästa pensionär i Helsing- - Nä, filen var slut , så jag tog med mig en liter kärnmjölk tel. 91 1-362 80 SPF:s bankkonto: Helsingfors 5parbank 405511-41177 fors med omnejd, anteckna istället!

ISSN 0359-8969 Postgiro: 1203 95-8 denna ak ti vitet och gör e tt besö k i Jugendsalen, naturEkenäs Tryckel1 Ab EkenA! 1989 Iigtvis helst så att du kom- - Kan pastorn säga mig hur binerar besöket med vär IAng tid det skulle ta för en SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDETS egen programstund. Ju !ler ängel att falla från himlen OSTERBOTINISKA OISTRIKT vi är tillsammans, desto gla- tili jorden? undrade den Ombudsman lör Osterbotten: Svenska pensionärsförbundets administrativa kurs dare vi blir. (JN) Etse-Maj Johnson Levonsg. 14 den 5-6.10.89 på Äbolands Folkhögskola i Pjukala , vackra blondinen .

65200 VASA 20 . Telefon : 961-11 9410 Pargas, arrangeras i samråd med Studiecentralen - Det vet jag faktiskt inte , Vänhgen "ng helst kl 9-11 Svenska Studieförbundet. Anmälningar per telefon men för en sån ängel sam DIstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank fröken skulle det ta nio mA90-79 1896.

567008-55002307 . Vasa 5parbank 104003962-6 nader tili nedkomsten.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

KANSLI

3

Från läsarna

Pensionären i förändringens värld I dagens samhälle, präglat pensionernas reella köpsnabba förändringar , kraft. Först sänkte man den måste även pensionären va- pensionsgrundande lönen ra beredd att möta nya ut- och försämrade indexskydmaningar. Det är viktigt , att det. Vid den justering, som vi uppmärksamt följer med skedde vid senaste årsskifte, allt det nya och speciellt hur steg folkpensionerna endast det inverkar pA vAr egen si- ca 5 % och arbetspensionertuation . VArt eget organ, na med ca 7 % . Vi vet , att God Tid, har här en själv- lönerna på arbetsmarknaden skriven uppgift att informe- samtidigt stigit med i medelra oss om dessa ting. tai det dubbla.

Pensionären har hittills Löntagare och arbetstagaansetts representera en rätt re kommer även i fortsättgynnad och välsedd grupp i ningen , tack vare den växsamhället. PA senare tid har ande bristen pA arbetskraft situationen snabbt börjat inom mAnga nyckelbranförändras . SnAlare och kyli- scher, att vid kommande avgare vindar har börjat blAsa. talsförhandlingar framtvinga Detta har flere orsaker och allt större löneförhöjningar. tar sig olika uttryck. Jag viii Många löntagargrupper ani det följande med nAgra ex- mäler redan nu kännbara lönekrav. empel belysa detta.

När vi samtidigt vet , att inflationstakten ånyo ökar Pensionärero8 och i Ar redan tangerar 7 % en växande skara Den kanske främsta orsa- strecket, kan vi alltså som ken tili den kärvare inställ- ett faktum slå fast, att åtningen tili pensionärerna är, minstone folkpensionärerna att denna grupps andel av redan i år drabbats av en totalbefolkningen ständigt reell inkomstsänkning på ett växer. Detta anses innebära, par procent. Man får befara, att pensionärerna även gör att denna tendens blir beståansprAk pA en allt större an- ende även under de närmasdel - enligt mångas åsikt te åren.

Den s.k. "Pensionskomalltför stor del - av den gemitten" , som bl.a. skulle mensamma kakan .

Pensionärerna var t.ex. år korrigera orättvisorna be1950 endast nAgot mer än 6 träffande folkpensionernas % av vAr befolkning. Deras indexjustering, misslyckades

av

andel är i dag ung. 20 % och

i sitt första försök. Man näj-

uppskattas efter ett tiotal år vara en fjärdedel av befolkningen. När de stora årskullarna från 1940-talet pensioneras blir fördelningen pensionerade - yrkesverksamma ännu ofördelaktigare.

Samtidigt bör beaktas, att det i vAra dagar föds alltför litet barn och att vi enligt expertisen snart har att emotse en skriande brist pA arbetskraft.

Inte att undra på, att de styrande i vArt samhälle börjar betrakta pensionärerna som en " riskgrupp" och att det gäller att pressa ner de kostnader pensionärerna väntas förorsaka i form av ökade andelar i pensionskostnaderna , social- och hälsovArden m.m.

Härvid glömmer man kanske alltför gärna, att den pension pensionären Iyfter egentligen är pengar, som innehAllits och fonderats frAn hans lön under hans arbetsföra ålder och att han alltsA inte egentligen i större utsträckning "försörjs" av de yngre årsklasserna. Dessutom utför ju Atminstone de friska och aktiva pensionärerna långt in pA ålderns höst en viktig arbetsinsats pA många områden.

En annan sak är det förstås med de sociala kostnaderna , men det är väl självklart, att pensionären skäligen skall betala för de tjänster han åtnjuter.

de sig med en halvmesyr om ökat bostadsstöd i vissa fall .

Och när det synbarligen av de i regeringen sittande partierna är endast landsbygdspartiet som förespråkar förverkligandet av folkpensionsreformens fjärde steg, kan man pA förhand räkna ut hur det kommer att gä i de förestående budgetförhandlingarna .

Skattereformen et! missfoster Den stora skattereformen, som under stort buller kördes fram som en omvälvande totalrevision av vårt skattesystem och som utlovade stora sänkningar av marginalskatterna, har hittills medfört enbart besvikelser för skattebetalarna och pensionärerna . Situationen blev inte bättre, när finansministeriets och skattestyrelsens tjänstemän i samband med utskrivningen av skattekorten i början av Aret såg sin chans och gav skattebetalarna en verklig kalldusch i form av kraftigt ökat skatteinnehAII. Resultatet ser vi redan nu: Statens kassasituation har väl aldrig varit så god som nu , och i kassakistan inflöt under Arets fyra första månader 24% mera skatter än i fjol.

Regeringen skall ju ännu i höst ta ställning tili den fortsatta skattereformen. Av vissa ministrars uttalanden såg det ett tag hotande ut med sjukavdraget, men vi Pensionerna släpar ener Det nyss sagda har kanske nåddes snart av det lugnanfrämst tagit sig uttryck i en de beskedet , att avdraget åtmedveten strävan att sänka minstone just nu inte kom-

mer att slopas . Var det ett tan på de skattefria kontona ting bestAr beständigt , ej ens Kristinestad sade red . Anita teeken på tillnyktring eiler oskäligt låg och att i stället när det gäller pensionärer- Svensson några tänkvärda endast att man inte vågar skärpa beskattningen för att na. ord även om dessa saker, spänna bågen för högt? få bukt med de s.k. "konVi får ailI yngre årgångar ord , som mao gäroa kan Vad i övrigt beträffar sumtionsfestarna"? Iokonse- med i vår skara, folk som av omfatta . På framtidens penskattereformen är det ju ty- kvensen mellan det man de- en eiler annan anledning siooär kommer även att stälpiskt, att de ministrar sam kJarerat igår och det man sä- lämnat sin tidigare anställ- las kravet, att han aktiverar tagit denna reform på en- ger i dag är uppenbar för en ning. Medellivslängden väx- sig och engagerar sig i betreprenad , Suominen , Liika- vanlig människa. Undra sen er och vi lever friskare än slutsfattandet isin kommun nen , Puolanne m .fl . i sina på, att de partier , som man förr. A1lt detta innebär, att och isin närmiljö på ett helt offentliga uttalanden använt förknippar rned orättvisor- allt fler av oss ännu kan göra annat sätt än nu o sig av ett språkbruk och en na, i galluparna förlorar an- en fullvärdig arbetsinsats Helge Fioell sAdan svada, som är full- hängare på löpande band. under många år efter penständigt ofattbar Atminstone Enkelt folk kan luras, men sioneringen . Att bli "pensioför en pensionär. De talar endast tili en viss gräns! nerad" innebär alltså kanske helt förbi den publik man endast, att man övergår från en anställning tili en annan. Tili Aino Nyberg i Karis antar att de försöker rikta Bankeroas policy Tili allt detta , som på se- Varför då överhuvudtaget sig tilI. Den stackars kultur1 ett genmäle tili min inministern Kasurinen drabba- nare tid retat upp skattebe- kaila en sådan person "pensändare, Den osynliga verkdes ju orättvist av vissa kul- talare, sparare och pensio- sionär"? morgondagens värld ligheten , skriver du att vi turknuttars bannstrAle, vil- närer, kommer sedan våra ken med långt större rätt bankers sätt att agera mot kommer det inte att råda bö r stA för vad vi tycker och brist på arbetstillfällen även tänker och tror på, men änborde ha riktats mot minist- sina kunder. Psykologiskt rarna bakom skatterefor- var det fel , att bankerna för äldre personer. Ja, inom nu viktigare, att vi respektemeno De har visat sin io- gick så hårt ut med t.ex. sin vissa sektorer, sjuk- och åld- rar också andras åsikter.

Ifall du och andra läsare undervisning kompetens att handskas avgiftspolitik i samma veva ringsvård, med en så svår och känslig som det första skedet av m.m. , kommer bristen på av God Tid kommit till att fråga som beskattningen är. skattereformen genomför- arbetskraft att upplevas sam jag brustit i respekt för artiskriande. Den är det förres- kelförfattarens åsikter är jag des. enbart tacksam .

En enkel pensionär har ten redan i dag.

Bankdepositionerna Inför ett skrivet och publiKanslirådet Ragnar Manåtminstone haft svårt att fölEn ny lag om beskattning ja med i svängarna. Den ra- nil sade vid pensionärsdagen cerat påstående av en etaav bankdepositioner o.a. ka- dikala förändringen av ban- i Jakobstad i juni ungefär blerad författare där han tapitalinkomster har ju även kernas kundpolitik har upp- såhär: "Tro mej , när jag för- lar om pensionärerna i daanslutits tili skattereformen. rört många . Banken säger, utspår, att mao ioom ett ao· gens samhälle "En nyckelFörslaget väckte ju, när det att kunden skaJ! betala för tai år kommer att försöka grupp" - "slaktboskap på presenterades våren 1988, de tjänster i banken han ut- locka pensionärer tiUbaka väg tiU ändstationen" är det vAldsamma protester. Oppo- nyttjar. Man kan inte förstå till arbelslivet" . lnne på som pensionär både min sitionsvågen tycks nu ha eb- detta på annat sätt , än att samma linje är även Henry plikl och min skyldighet att bat ut, och man får det in- den bästa kunden ur ban- Olander, känd kolumnisl i visa att iag brister i respekl trycket, all folk redan resig- kens synpunkt är den , som Hufvudstadsbladet, sam ny- inför dylika påstäenden . nerat och betraktar det nya inte alls utnyttjar bankens ligen skrev: "Näringslivet Respekten för andras systemet som ett faktum , tjänster! Han kostar inte har fr.o.m . nu all anledning åsikter! För mig finns en resom man e j mera kan göra banken nånting och behöver att ta allvarligt på den litet spekt som vi alla bör kunna nAnting åt. Det var synbarli- alltså inte heller betala. Men äldre arbetskraften och dess tillskriva oss. Respekten för gen just detta , som vAra fi- han skall då inte heller motivation att fortsätta i si- människovärdet. nansmän räknade med. Folk sticka sin näsa innanför ban- na jobb, gamla eiler nya".

Med pensionärshälsning! glömmer ju så fort och lätt, kens dörrar!

Alfred Smeds Handen på hjärtat, pentack och lov för det!

Det förvånar, att banker- sionärer, är vi beredda att Men man kommer dock na faktiskt inte bemödat sig möta dessa utmaningar? Jag inte ifrån, att det nya syste- om att ge spararna, och spe- tror, att det blir nödvändigl , - - - - - - - - - - met är orättvist , speciellt ciellt småspararna, bättre in- att vi gör det , om vi viii undmot smäsparare och pensio- formation om vad det nya vika att hamna i "offside n Invalidförbundet närer. Höga herrar är nu systemet innebär och att ge och drabbas av risken , att ile högeligen förundrade över, råd hur spararen bäst skall yngre årsklasserna börjar se nådde sitt mål att folk inte mera vili spara , sköta sina placeringar. Man ner på oss som onyttiga och Invalidförbundets 50-årsoch försöker halvhjärtat har visserligen gjort sig all "snyltande" samhällsvareljubileumsinsamling har uppfundera ut något sätt att sti- möda att skräddarsy nya ser. nått det ursprungliga målet mulera hushAlIens sparbenä- kontoformer för de större Måntro vi inte i framtiden på 15 miljoner mk. Jubilegenhet. deponenterna , men lämnat får räkna med att vårt pen- umsinsamlingen omfattade Finlands Banks ansatser småspararen åt sitt öde. Det sionssystem utvecklas mot insamling med lista från att höja grundräntan har bästa rådet man som lekman allt större flexibilitet, som dörr tili dörr, olika utmamötts av indignerade protes- kan ge honom är väl : bli medger en ännu smidigare ningar, insamling med lista ter. Man har räknat ut, att "madrass-sparare". Det är övergång från en sysselsättpå arbetsplatserna samt raspararna skulle förtjäna 2 en gammal beprövad spar- ning tili en annan i samband dioprogrammet En gåva i miljarder mk per år på en form. Vasabladet rubricera- med "pensioneringen"? Retoner, som trots YLE:s Tehöjning av grundräntan med de en av sina ledare i våras: dan nu finns ju möjligheter daktörsstrejk inbringade 1%. SAdant är ju horribelt! "Småspararen dog sen aste för en äldre person att steg400.000 mk.

Det betraktas som fullt rik- fredag", och tidningen hade vis trappa ner tili en deltidstigt och rättvist , att den lilla så rätt så! sysselsättning och lättare arMedlen från jubileumsinspararen - vanligen en folksamlingen används för att betsuppgifter. pensionär - sam inte har Dagens pensionärer har bygga Invalidförbundets nya något annat konto än sitt Pensionären väl mer eiler mindre inriktat rehabiliteringscentral i Kottgamla sparkonto, skall för- morgondagens resurs? sig på en statisk tillvaro, när by. När rehabiliteringscenlora 3-4% per år på de Jag föreslog för ett par år de går i pension. Framtidens tralen blir färdig kan den pengar han har innestående sedan i God Tid , att man pensionärer kommer att ha bättre än tidigare erbjuda på sin bankbok . Vi skall borde undvika att i tid och lättare att anpassa sig tili ett nyhandikappade personer komma ihåg, att det är sam- otid använda termen "pensystem, som ger dem möjlig- ändamålsenlig rehabilitering ma småsparare, sam undeT sionär" och i stäJlet införa het att fortsätta i arbetslivet. omedelbart efter den akuta hela efterkrigstiden även var en ny terminologi , som bättMen sä gäller det förstås sjukhusvården. den stora förloraren näe io- re motsvarar denna befolkäven för arbetsgivaren att För medverkan i jubileningsgrupps position i morflationen rullade som värst. revidera sina tidigare fördo- umsinsamlingen uttalar InStatens budgetmakare är gondagens samhälle. Jag mar mot den äldre arbets- validförbundet ett varmt nu bekymrade hur de skall blev ganska bryskt avsnäst. kraften. Nu möter man ju tack tili tiotalstusen frivillifå landets betalningsbalans i En person , som Iyfter penalltför ofta den åsikten , att ga, tili lokala insamlingslejämvikt. Nya former av be- sion , skall kallas "pensioden som gått i pension inte dare och insamlare liksom skattning övervägs för att när", och därmed basta! mera skall blanda sig i det också tili alla donatorer.

Jag har fortfarande samdämpa konsumtionen och som sker omkring honom .

Tillsammans möjliggjorde "köpfesten". En frAga tili ma åsikt som för två år seVid österbottniska pensio- alla dessa ett Iyckat insamdem som makten haver: är dan. UtveckJingen går obedet rättvist att bibehålla rän- vekligen framåt och ingen- närsdistriktets vårsamling i lingsresultat.

I

4

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband Simskäla den 14 augusti 1989.

Det är mo rgon med stillhet i na tu ren, och över vattnet som jag ser fra mfö r fö nstrel. Det verka r va ra så stilla som skulle allt i natu ren vi la sig infö r e n ny dag, ja infö r den nya vecka n som ligger framför OSS, o utgrundlig då det gäller a ll t som ligger utanfö r våra egna planer.

I morgona ndakten talade lä raren Birgitta Vikströ m o m e nsamhet och stillhel. Vi är många ensamma som Iyss nar ut i stillheten och e nsamheten, som Iyss nar efter steg som inte kom mer, efte r röster som inte längre nå r vAra öron, men om vi inte längre geno m tystnade n kan uppfånga Ij ud i vår längta n så är vi ändå inte ensamma om vi bara kan tro att e n ängel finns vid vå r sida.

A tt kunn a tro är en livets stora gåva. An kunna tro att någo n leder vå ra steg. An kunn a tro att många har det svå rare ä n jag sjä lv. Att kunn a tro an inge nting ä r o möj ligt . Åå hh , fö r oss ga mla mä nniskor fi nns mycket som är o möj ligt , men vi ka n ko mma fö rbi, eile r klara av det o möj liga ge no m att tänka att de t vi inte förmår, inte är nödvändigl. Efte r hand som o hälsan kommer och sän er käppar i de t rull ande li vshjulet får vi lov an pruta av på kravet på oss sjä lva , an blunda infö r det som ser besvärl igt och ovårdat ut, an inte i tid och otid ursäkta oss över att det är "si eile r säl!.

Vi må fö rsöka kom ma oss fram tili en inre vila. Det betyder inte all vi skall sätta oss med "händern a i kors" och tä nka att vi inte ka n el-

Pensionär modell 1976

Det hände r underst undom att ma n högeligen fö rundrar sig över hur lätt det kan blåsa upp storm ar i vattenglas. Man visste inte o m man skulle skralla eiler gråta bl.a . åt rabaldre t kring riddarspektakJet på Raseborgs slottsäng fö r någon månad sedan. När man hö r höga museigu bbar yla över lite hästtramp , ser att s.k. kristliga politi ker himlar sig över porri ga TV -program och läser o m generaldirektörer som viII ha beväringar som dagis-pappo r ja, då får man lust att säga: " Äh, kyss mej! Alla museichefer , s.k. kristliga politiker och generaldirek tö rer. Särskilt Hon den ena som tydlige n tror all för-Ieden gene ral innebä r

all ho n skall ha rätt att ta ko mmando också öve r militären . Ä h , kyss me j e n gång tili! Ho n är ju bara en "allmän kvinna" , eftersom Of det gene ral också betyder just allmän . När det passar sig. O ch mej.

Det all ra m ärkligaste är ju all rö tm ånade n ä nnu inte e ns va r påtänkt när de ö ppnade sina breda näbbar och likt sentida Sven Dufvo r hojtade " Icke märr !" , " lcke porr!" och : "Jo, soldat !"

- Ja nog var det nåntin g i hästväg, det som museifolket d rog tili med, då de påstod all stackars små sällsynta ogräs utpl ånas av hästhovarna. De bord e änd å känna tili att ogräs och a ndra inslag i marke ns gröda ä r hart när

le r o rk ar , e iler tror oss ha inge nting all göra, e iler att ge tili någon ann an .

Mill i all vår ensamhet bär vi på minne n från ell långt och verksa mt liv. Minne n av ell rikt li v, rikt på arbete och möda , kärlek och Iycka , tusende bekymme r , brådska , aldrig tid all vila , möj lighete r tili an se strimmor av soi , minn en av glada skrall .

A lla dessa minne n ka n bli ti li sällskap i e nsamhete n.

Ta nka rn a är änd å som fåglar som snabbt f1yge r fö routrotiiga genom fysiska åtgärder. Jag min ns mej ha läst all vetekorn frå n någo n faraograv , troligen Tuthanka mons, va r ful lt grobara trots all de legat tusenta ls är i göm man. Nej bästa museala mänskor: "Skåden liljorna på marken , hu r de växa; de arbe ta intet , ej heller spinna", men lika kallen överleve r de de t mesta. Och ti li de t mesta hör ga rante rat inte lite hästhovar ; sam tvä rtom luckrar upp markerna och gö r de m mera "väx tvä nliga". Och månn e inte kräke n ocksä passade på atl helt biodynamiskt gödsla den ogräsiga slo llsänge n.

Det va r det. O ch man bara undra r hur a lla våra åkra r , änga r och betesmarke r alls kunde överleva de tider då fy rfo ta fä n av a lla de slag och i o räkne liga mängde r klampade o mkring med sina lurviga be n i grö nfodre l.

Alltså innan man gick över tili hästl öst och kreaturslösl.

Me n vi har ju fäll huvudlöst i stället , så det jämnar ut sig.

E fte rso m jag har ell 20-tal militära år på meritlistan tilllåts det me j kanske all Iite kommentera e n ann an huvudlöshet. Nämlige n fö rslaget o m beväringar som " baby-sitters".

"Om du viii ha fred , rusta di g fö r kri g" Iyde r etl gammalt ro ma rcital. Fred viii väl alla ha, me n vi viII också, de f1 esta av oss, va ra rus-

bi, men vi få r ve rkligt sällskap av dem o m vi sk ulle hilla på all köpa e ll häfte och e n penn a och börj a skri va ned de m så som de ko mme r f1 ytande ur minnenas kammare ...

Själv tycker jag an alla mina minnen finns magasinerade i pe nn an, att minnena komme r fram då jag ta r i den och bö rj ar skriva.

Lå ngt ifrån alla har e n givmild pe nn a. Vi kan nog också som ga mla lära oss sådant som kan ve rk a o möjligt. Me n, vi måste vilja , och vi måste anstränga oss mycket då det gäller all o rk a med både vard agen och ensamheten .

D e n Ijusa och va rm a sommaren bö rj a r luta mo t höst geno m att nällern a bö rj a r bli mö rka och långa, me n det är ju e n naturli g fö re tee lse på våra breddg rade r.

O ckså fö r dem som vari t hänvisade tili all va ra inne har sommare n vari t fi n . Det kan jag säga som ha r en härtade all möta ofrede n om så skulle va ra all . Och då är vi nog me ra betjänta av folk som få ll e n sm ula utbi ldni ng i all slåss. Och det varke n ska ll e ile r bör man träna på småunga r.

Nu är beväringslivet ingen barnlek och skall således inte heller användas för barnlekar. Det där knappa å re t som man håller på med krigiska övningar är ju e n period sam gör ett visst avbräck i de n civila utbildningen och d å skall de n ti den naturligtvis inte plo ttras bort med barn avård me d me ra.

Tids nog få r g rabba rn a prakti k o ckså på det o mrådet och med stö rre s.k . mo ti vatio n än genom att ta hand o m "a ndras unga r".

O ch jag ha r fö r mej all våra bevä ringar med en lite spefullt f1in gärn a sk ulle stä mma upp en se renad fö r såväl museive rkets ängsliga ängsbes kydda re som fö r de n sociala generaldirektö ren : "Hinne r jag dig ej på ängen , så hinner jag de j i sängen !"

Så o rdst ävade man fö rr i Å bo land och på Å land och det slutade fö rstås med att barnompysslande på hemmaplan snart stod fö r dö r-

ren .

D et är fö r övrigt ganska svårt all fö rbli spo rtfa nt ast dessa tide r. Mängden av idrotter ha r ju ökat så att ma n snart inte vet ut e iler in . Varpå jag ska ll be all få

lig utsikt framfö r min fö nster.

Jag ka n också a nteckna en livlig sommar när det gäller besö k I vars minne n kan fö rj aga mången stund av e nsamhet unde r den ko mmande höste n och en lå ng vinte r då sällan eiler a ldrig någon syns komma på väge n , me n d å bilarna pilar förbi , och Ijusen från färjfäste t på Sa ndö a lltid ge r mig kä nsla av sällskap d å jag ser det Iysa ge no m mö rkret. G ö r dimm a eile r o väde r sikte n o möjlig så vet jag a ll Ijuset i alla fa ll fi nns där så jag kan se de t då sikte n blir bä ttre.

Helt o be roende av o m daga rn a blir ko rta re så är sommare n ä nnu kvar. Båm afiken geno m sunde t har ma ttats av och turistbilarnas a nta i har gles nat.

Den sve nska tidningen "Kvällsstunde n" har i samarbete med Å la ndsresor un de r so mmare n o rdn at båll ure r tili "Sto rmskäret" dä r resenärern a har blivit serverade skärgå rdsbetonad mat och fåll dricka kaffe på åter-

vägen . D et har varit mycke t a rbete fö r a rrangöre rn a men har givit resenä rerna glädj e och tillfredsställe lse geno m att få uppleva e n f1ik av Maj as och Jannes värld och livsbetingelser. Sista resan fö r denn a sommar , den 1 augusti , blev så stormig så " Hasterö" måste vända och passagerarna fi ck nöja sig me d all ko mma hit och avnjuta de n medh avda må ltiden . Fö r mig sj älv ble v det e ll plö tsligt o ch trevligt besök av 53 resenäre r som inte fick uppleva resmå le t.

Jag får närm a mig slute t geno m all ö nska alla vä nner och läsa re e n god höst med fö rm åga all se varj e dags minsta lilla guldk ant , som finns dä r vi minst ka n ana den .

Anni Blomqvist

släppa ut en av mina käpphästa r på någon närliggande äng och prata lite om idrotl.

Det börjar bli lite fö r mycke t och all tför bra i sport världen , så det kä nns lite svå rt all förbli idrollsfant ast i dessa tider. I dag ka n man visst räkna id ro llsgrenarn a i hu ndra tal , förr kla rade vi oss med så få , a ll man kunde räk na u pp de m med hjälp av hände rn as tio fi ng ra r möjligen utökade med ell par liIltår eile r liknande .

Somma rtid var det friid ro ll , fo tboll , te nnis, simning och segling meda n vi nte rn bjöd på skidåk ning, skridsko och band y jämte ino mhusid rott som gymnastik , kraftspo rt och ho pp utan ansats.

Schack hänfö rdes då ännu inte tili id rolle rn a hur äde l sport de t ä n är.

starten 1925 . Först i tid ningarna, sedan i rad io och nu i TV . (Trodde jag tili 19 augusti i å r , för just den dagen klappade vår TV ihop så det fick bli bara radio och tidninga r denna gå ng. Typiskt !) Ännu ell par ord om den professionella idrollen. De klass iska olym piska spelen hölls vart fjärde år frän år 776 LKr. tili 393 e . Kr. Det som tog dö den på dem var just det a ll de blev he lI d o minerade av proffse n. Få se o m de modern a o lympiska spele n skall gå samma ö de tili mö tes när folk bö rjar trö ttn a på atl se ba ra högtavlö nade id ro llsdonare pä areno rn a. J ag be frukt ar det vä rsta, som e kenäspo lisen sade och mån nt ro inte han som åte rupplivade OS-iden fö r snart hundra år sedan , baro n Pie rre de Coubertin , snurra r runt i sin gray sam en e lektrisk fl äkt på högsta va rvta l, när han beskådar det som sker o van jord på idrottsareno rn a. Man frestas att likt e n sentida Rousseau utro pa: "Tillbaka tili nature n" . Fast det skulle väl ha samma effe kt som en ro pandes röst i ö kne n och karaktäriseras som ell åsneskri.

Tillbaka tili nature n. var de t ja. De t skall bli skö nt alt e fter sommare ns matvanor, med så mycket grö nsaker alt ma n kä nn er sig som e n veritabel grö nsiska , få återgå tili favori tm at som f1 äs ksås med po tatismos och hederlig rågmjö lsgrö t. Mums på e r a lla!

Hasse

E n ann an sak som bö rj ar nagga min idro ttsentusiasm i alle handa kanter är att idro tte n ha r blivit arbete, och inte le k som i den gaml a goda tiden . Toppmänne n och -kvinno rn a är bara toppbetalda proffs och de ras agerande bö rjar kännas ganska likgiltigt. Tacka vet jag Stafettka rnevalen och våra egna inhemska mäste rskapstävlingar. D är ser man ä nnu folk som har ro ligt fas tän de springe r som pingvine r , ho ppar som kråko r och kas tar som jag vet inte vad . Och a lltjämt är "fi nnkampen" e ll måste och de t har den va rit ända seda n - När jag d ricker kaffe ka n jag inte sova.

- Ko nstigt , fö r mig är det tvä rto m , när jag sover kan jag inte d ricka kaffe.

IIodtid 1989

nr 6 den 31 oktober nr 7 den 12 december

En liten somma rhisto ria o m barn kanske skulle passa .

Lilla Frida , 2!1z å r , siller i mormo rs kn ä. strax efte r badet vid brygga n. Ho n kl ämme r mo rmor i midja n och säge r: - Men mo rm o r , ha r du badringen kvar på dej ?

Den blivande svärfadern frågar: - Men är du över huvud taget i stånd all unde rh ålla en fa milj ?

- Javisst, j ag har e n stor stereoanläggning och öve r 300 skivo r.

Annonspris: 5 mk/mm Tillägg för färg enligt överensk.

Prenumerationspris: helår mk 40:Material tili nr 6/89 bör vara redaktionen tillhanda senast den 17 oktober 1989.

Några nostalgiska minnen från resan tilI Valamo En regnig och ruskig augustidag vi sitter i stugan - min make och jag och tänke r tillba ka på sommarn , som gått , pä allt som vi upplevt som trevligt och gott .

Det bästa vi minns , är vår resa tili "öst" den driver på fl ykte n var känsla av höst Vi upplevde solsken och va rm a dar och någo t av vä rme n i hj ärtat fi nns kvar.

Det blev just som Eij a i börj an ren sagt , att framme i Svir kunde ingen ma kt slita dem bort ifrån kryssa re ns däck fö r att umgås med frugan näpen och täck.

Nej - nu va r man karl i ka rlarnas gäng, nu var man åte r i sumpig terräng , man frontminne n ältade om och igen med mången ny och med gammal vän.

Vär grupp - kallad Hforsgruppen så stro ngt , trots mången , som rest både lä nge och långt strålade samma n från kusten i söde r Sergej Kirov gled sakla Iram längs Nevan och olaliga byar passerade revy inIör de jin- tili SPF-resa med "systrar och bröder".

Petros koj - oss lovat ett dansprogram, me n grymt blev vi svikna, när väl vi kom fram landssvenska pensionäremas ögon.

Vi möttes i Hfors i tidig timma Dansen va r e rsatt av talpj äs på finska, och mitt i hopen sågs Eija stimma FORTSÄ TTNING •••••• som genas t fi ck skaran att avsevärt minska.

Som vanligt alert och med säker hand Valamo hon "Iösa trådar" tillsamman band .

••••••••••• rrån sido 1 De fl esta gav åter den köpta biljetten och hängav sig sen åt " Uno", rulette n 22 lö kkupoler. Guiden beErkki - vår unde rbara chaufför, Ett par satt e n akt - gick sedan tili båten , som numera Iycklig på alpväga r kör, rättade för 0 55 , att man inte blott make n min såg hela "buskis"-ståten. han förde oss säkert tili Fredrikshamn , anvä nt e n e nda spik, då man där torget oss frikostigt slöt isin famn . byggt kyrkan och restaureEn dag på soldäcket ordnades dans rat den . Vi fick inte gå in i Vi flåsade, flä mtade mest som i trans, Jordgubbar handlades, mumsades glatt , kyrkan uta n fick i stä lle t bedå skeppets läkare liv höll i brasset sololja , myggolja köptes och - "hatt" kanta oss med klockstapeln och svette n i strömmar - rann där i gasset.

Med magen mätt och med kasse n full och vinterkyrkan Pokrovav vägkost - vi ankom tili Sovjets tulI. sky, i vii ken vi såg e n impone rande samling ikoner. Vi Vår kryssa re var - "Iagom" Iyx ig skuta Vi väntat oss sedva nlig, lång procedur, där varje hytt hade egen ruta gick runt i grupper med guime n hade de n här gången verklig tur derna och tittade in i en Ett ideligt spring upp och ned ivar trappa I glasnostanda en knapp timme gått , gammal karelsk bondgå rd tog orke n ur de m, som har svårt för att schappa. när gränsen vi redan passera fätl.

O shevnevins bondgå rd , byggd 1876.

Madrasse n - jämt vi lle glida frå n britsen , På Kare lens väga r fick "viborgsbo n", P1t åte rväge n gick vi in i då måtten e j matchade måtte n hos sitsen Erik , fungera sam guide, ciceron en konstnärsshop , där vi Han talte om tider , som längesen fl ytt Då granne n bak väggen ett varv vred sig om köpte äkta rysk konst dire kt Vi visste e n del, men mycke t va r nytt. i li kadan gungning ens egen säng kom. av ko nstnä re n för vå ra medhavda rublar.

Med lämpliga raster, där tillfälle gavs, Men , å, så vi trivdes bra där ändä En av de IUlderbara kyrkorna på ön Kizi. var vi be redda att ge oss tiU "havs" Sä skönt all ibland få tili vila gå, Tcaterbesök i Petroskoj Med Sergej Kirov. om blo tt vi den (ann när man äter kom "hem " efter tunga srrapatser Från Kisji tog de t fyra lockade med guidad rundr-ur bu s~ en i Sydöstcrbotr en och timmar med Kirov att kam- och besök i en va lutabutik. de sista slutligen j Vasa. I sista minuten tili båten vi hann. frän heta och dammiga , sevä rda platser. ma tili de n kare lska råds- Efte r lunche n i en rymlig Ringen var därmed slutcn republikens hu vudstad Pet- matsal anträdde vi he mfä r- och en minnesrik och tri v- De t goda med Le ningrads gatbyggarnit Mer solda ns på däcket blev a ldrig av, va r - att vi fick en fin "sightseei ng- bit" då vädret på nÄänis" bli xt, dunder gay roskoj, som är grundlagd av den via Viborg tili vå ra hem- sam resa i öste rled tili ända. som extra program uta n tilläggspris, Peter den sto re. På de n gui- trakte r.

Vi Leningrad , Viborg såg endast i grått , då inte e ns hj älp kunde fås av polis. dade rundturen genom den på rundture n stänkte det mestadels våll .

Tidigt på söndagsmorgoSven Söderling fagra och vä lvårdade stade n ne n droppade de första av stann ade vi vid Pete r den Visst var det skönt an få mat och logi , På utsatt tid stod vår E rkki på plats sto res staty och såg frå n stiga ur bussen - få va ndra kri ng fri, med bussen kla r vid vå rt lunchpalats bussfö nstret den okända solLojt fä rdas längs Neva ns smutsgråa vatten , När han och Eija slängl väsko rna in, date ns grav. Många av huNöteborgs fästning få skåda i natten. vi fyllde fö r hemfärd vå r busskabin. sen i staden ha r byggts upp e fte r kriget och Petroskoj Berioska-besöket vi spänt väntat på verkar vara en modärn och Ni vet ju precis, vad man där kan få vä lskött stad med grönskanPå båten vi mötte vå rt "bottniska" gäng, Vi va lde, vi vrakade , stod sen i kö , de träd och vacker arkiteksom natten innan knappt varit i säng i Viborg vi också köpte oss "brö" . tur. Några bland oss passade lden va r fin med vå r blandade skara pä att se e n teaterföreställSå borde det alltid på resorna vara. ning på fin ska teate rn . Man J ag tror nog bestämt , att tanten som stod gav en ame rikansk pj äs och Dä e n bottnisk man redan lovat be rätta bland limpor så rund i sin bagarbod på fin ska . om allt vi på resan hunnit uträtta, tyckte synd om var arm och sulte n finne Sent på fredagskvällen var så ger jag blott enstaka glimtar på ve rs De "panka" av henne fick limpor som minne. det tid för avfärd från Petro· och avstår åt honom detaljernas pärs. skoj och samma väg som vi Vår buss på hemväg blev stoppad - ve Kvarlellen som bjöd SPF-resenärema på barockmllsik kom fast i omvänd ri ktning.

Sina rubler fick Erkki som böter ge Valamo kloster var resans c10u Lördagen Leningrad samlade IllanIör jerllsalem- skilan . fö r de flest a av oss - det skulle jag tro Vi kÖrl fö r fOrl - lika fort som de andra, Visst har vi läst och visst har det hörts, me n enbart oss de beslöt sig att klandra. att ovärderliga skaner förstörts.

Förut om av gränspolisens patrull Men chocken blev ändå större än väntat var vägen av a lla slags "köpmän" full , Mållösa stod vi , då uppåt vi fl ämtat men vi vinkade blott och for dem förbi lä ngs kurviga stigar tili urblåsta skitor, Vi handlat tillräckligt - den ha ndeln fick bli. fö ljda av sången från drillande " titor".

Vilken lättnad , när åte r i Finland vi va r Vilke n gläd je att sitta i välfö rsedd bar Ma n önska r, de unga guide rnas skara på studieresa tili Fin land får fa ra Vilken vemodig stämning i avskedsstund , Som nu närmade sig för va rje sekund . tili nya Va lamos välskön a hus, tili dofte n av rökelse, brinnande Ijus.

Tack Eija, tack Erik, tack Erkki och ni , som kom att på resan vå rt sällskap bli En inblick i klosterbrödernas Iiv J ag hoppas vi möts någo n gång snart igen kunde för de m öppna nytt perspekti v kära sydliga - och öste rbottniska vä n. på Kitzhis och Va lamos storhe tsdar det vac kra, som e n gång i tiden där va r.

Vi Ladoga lämnade - flöt in i S~ir, . där mången av "gossarna" haft Sltt reVtr SPF-reselläremajick Ilppleva sex ullderbara, solvarma dagar på bålresan med Sergej med kartor i hä nderna, spa nande blick Kirov. de kollade byggnade r, strandernas sklck.

•

'1

; jI

\ .

~

Margarela KarIson

6

Kulturdag på Kimitoön Den 15 augusti rock de 180 deltagarna i Svenska pensionärsförbundets kulturdag en järndos kimitokullur. Det blev Söderlångvik, Sagalund och kimitoborna själva inte all förglömma. Dessutom åkte vi kors och tvärs över den lummiga Kimitoön.

Vi såg kyrkor och vacker bebyggelse men också Dalsbruk med sina idylliska gamla hus och också modernare skapelser.

Saga lund och Söderlångvik är säkert kända platser för de flesta. Men det lö nar sig all tid att göra ett besök där. En kort timme eiler mindre räcker inte tili för att Olan ska hinna se och smälta allt det vackra.

Efter rundturen som gjor· des i bussar bänkade sig deltagarna i centralskolans matsal där alla Iät sig maten väl smaka. Och i festsalen fick vi del av ett mängsidigt program som avslutades med Frans Österbloms vackra säng Jag älskar Olin hembygd som sjöngs unisont.

Men före det. ..

Sagalund _ ett Skansen i miniatyr Sagalunds museum grundades är 1900 av läraren Nils Oskar Jansson. Han hade Skansen som förebild. Jansson var en föregångsman på flera områden. Han tog initiativet tili e n ungdomsförening som fyllde 100 år 1988! Han grundade en småbrukarskola. Det blev början tili Brusaby lantbruksskola.

Men Saga lund är Janssons Iivsverk .

Oskar Janssons och lärarko llegan Adele We mans pensionärsbostäder. De två bostäderna vittnar om två helt skilda personligheter med alldeles olika temperament.

Adele hör också tili en gAngen tids kulturpersonlig· heter. Under pseudonymen Parus Ater publicerade hon dikter. berättelser, sagor och dramatik. Kimito ungdomsförening spelar ibland ä n i dag stycken ur hennes produktion.

Hela bygdens museum Sagalund ä r ett levande museum, hela bygdens stolthet. När man ordnar temadagar eiler bondbröllop ställer hundratals frivilliga upp.

Museet betjänar äve n alla medlemskommunerna med årliga separatutställningar.

Om den gam la bruksmiljön i Dalsbruk sku lle det fin· nas massor a tt berätta. Men det får bli för denhär gånge n. Ocksä Sagalund skulle kräva en egen artikel men också den sevärdheten hoppas jag kunna äterkomma tili i något senare nummer.

Liksom också Söderlängvik!

Festen i centralskolans festsal inleddes med musik av Christine Julin-H äggm a n som spelade dragspel.

Kimitos kommundirektör Harry Bondas - som konstaterade att Jerker Nyberg är en av hans företrädare på posten - hälsade vä lkommen tili Kimito och berättade humoristiskt om kommunen.

- För cirka 1.000 är sedan svallade havet där vi nu sitter, berättade han bl.a.

Från 1325 - åtminstone har det funnits bosättning på platsen. Tjuda pedagogi, Dalsbruk järnverk och givetvis seglationen har satt sin prägel på kommunen.

Harry Bondas berättade också att Kimito drabbats av en befolkningsminskning.

Villa Sagalund För cirka 30 år sedan uppI Villa Sagalund finns Nils gick befolkningsantalet tili

8.000 föremål, 17 hus, 44 miljäer Janssons samlingar utgjorde början tili museets enorma bestånd av allmoge- och högreståndsföremål.

Nu finns där 17 hus och 44 miljöer. Reservera tillräckligt med tid för besöket! Museet står för guidade rundvandringar.

Jog älskar mln Irembygd klingade 5lork, som avslUlnillg på Svenska Pensionärsjörbundels kulturdag. som i år gick

DV

stapeln i Kimilo.

ci rka 6.000 personer och i dag är man 3.500. Näringslivet är i dag serviceinriktat med ett starkt inslag av lantbruket.

Mera musik.

Efter kommundirektörens a nförande var det dags för mera musik. Denhär gången i form av solosång av Tuulikki J ä rf acko mpanjerad av Anita K ulla på piano.

Efter festtalet som ingär pä an na n plats uppträdde Nina J ä rf med flöjtsolo och så fick vi höra musikskolans ministråkar ledda av Christine Julin-Häggman.

Och festen under 1989 års kulturdag i Kimito närmade sig slutet. Svenska Pensionärsförbundets ordförande Siv Tunzelman von Adle r fI u g höll ett anfö rande, som Iikaså ingår på annan plats.

Efter talet tackade verksamhetsledaren Jerker Nyberg arra ngörerna i Kimito med Yngve Österberg i spetsen för e n hellyckad dag.

Christine luin-Häggman I.h . ledde Kimito musikskolas m;nistråkar som bestod av Jngn·d Lindblom, Heidi Dahlhom oel! Tu;re Lukko.

Tili kyrkan Från festsalen förflyttade deltagarna sig tili Kimito vackra kyrka där Bo-Göran Öblom tog e mot. Hans anförande ingår pä sidan 2 i detta nummer av God Tid. Och likaså en presentation av kyrkan. I andakte n medverkade Torbjörn Hägg med solosång ackompanjerad av Allan Järv som svarade för orgelmusiken under andakteo .

En fin dag avslutades på e tt finl sätt.

Gurli Nurmi

SI ANDREAS ' KYRKA i Kimito

Kimito kyrka ä r byggd under 1300- och 1400-talet , tillbyggd och ändrad pä 17oo-talet . Sakristian to rde ha stätt färdig ca 1325, långhuset och vapenhuset mot slutet av 1300-talet samt pelare och valv år 1469. Valvslagninge n leddes av Petrus Murator de Kymitto , som EIler en järndos Amos A ndersson pd Söderlångvik var det tid l ör en stunds paus innan bussen åkte ",idart äve n lett valvslagningen på de idylliska Kim;lo~väga rna .

Abo Domkyrka .

A r 1781 hemsöktes kyr- kans tidigare inredning.

Längre uppe på berget fin ns " Hedbergs förstörde klockstapeln , böneplatsen kyrktaket och även s.g.s. al- grotta".

Ia tak- och väggmålningar.

Aren 1786-88 ombyggdes kyrkan under ledn ing av Hurudan är stadsarkitekten i Abo , C.F. kimitobon?

Bergsrådet Wolter af PeSchröder. Härvid tillkom bl.a. det nuvarande tornet. tersen har gjort det äldsta Ar 1822 smyckade G.W. kända försöket i sin kända Finnberg läkta rskranket skrift "Försök tili en beskrifmed bilderna av Kristus och ning ofwer Kimito Socke n ... " frän början av apostlarna.

I början av 1900-talet re- 1820-talet. Man kan knapparerades kyrkan under led- past säga att han säg på Kinins av arkitekt Lars Sonck . mitoborna utifrån , men väl Ar 1822 fö rnyades och ovanifrån i egenskap av ä ndrades inredningen på ini- brukspatron: "Tili Iynnet torde allmotiativ av doktor Amos Andersson under led ning av gen härstädes kunna anses professor Armas Lindgre n. som mera bildad; dess De n senaste reparatione n egentliga falle nhet är snaragenomfördes 1961-62. Ar re för sjöresor och ha ndel , 1969 installe rades den än för jordbrukets friskare 26-stämmiga o rgeln , byggd yrken.

I likhel med de fleste av Veikko Virtane n. Ar 1986 fick kyrkan nytt ytte r- Öboer, delar bonden här en wiss sjelfständighets-känsla, tak av koppa r.

Pä backen tvärsöver som , urartad eiler uppretad , landsväge n mittemot kyrkan gör honom begifwen för finns ett anspråkslöst kyrko- näswishet eiler uppstudsigmuseum , som ger Iitet till- het mot förman , hwarfore läggsupplysningar om kyr- han ock snarare med foglig-

kan av en starbrand, sam

7 lägrades antal inalles 829.

(---) Den svenska allmogen är jemfö relsevis ganska kysk och procenten på lägrade qvinnor varierar i dessa för· samlingar mellan 5 och 8.

"Tjenstfolkets försämring"?

Om kimitobons egenskaper berättade Nils· Erik VilIsirand vid kultur· dagen i Kim;lo.

nå fanns det en del svenskar , medan de övriga socknarnas befolkning var uteslutande fin skspråkigt. Det innebär all när Soidan ullalar sig om den svenskspråkiga befolkningen i distri ktet tänker han framfö rallt på Kimito bo rna .

Han framhåller emellertid honom den rättwisa lemnas, all han aw naturen ej är fal- intressant nog att en "icke len fö r grymhet eiler gröfre liten del af kustbefolkningen laster, hwarfö re äfwen inom talar både svenska och finsen tid af mer än trettio år, ka". Så här beskriver han man ej ka n erin ra sig, all på distriktets befolkning: Soeknens så kallade fasta land , några mord , rån eiler Anlag gröfre broll blifwit föröf- för sjöliv " Folklynnet hos den wade. (---) Kyrkosunds skär gör likwäl svenska allmogen är raskt eli unda ntag härifrån; åtskil- med framstående fallenhet lige broll af gröfre beskaf- fö r sjölifvet, samt något fe nhet, hafwa der i sednare misstroget; hos den fi nska tider blifwit begångne. sam allmogen är lynn e t tröga re

het än med stränghet kan ledas oeh styras.

Det kan wäl ej nekas, all begäret efter starka dryeker oeh deras omälleliga bruk , bland härvarande allmoge, liksom nästan ofwer hela landet, i senare tider synbart tilltagit , men deremot bör

på derwarande allmoge kas- och likgiltigare, men ofver-

ta en mindre behaglig skugga. (---) Qwinnokönet härstädes är i allmänhet oförtrutet oeh arbetsamt ; då ängen slås oeh åkern skördas, fö r Qwinnan sin Lia med samma färdighet som Mannen, oeh dellager om sommaren jemte det hon sköter den inre hushållningen, i nästan alla Bondens sysslor, utom åkerplöjning oeh timmerarbete."

hufvudtaget hos hvardera godmodigt. Ungdo men röjer lifaktighet och intresse för nya re ideer. Välvilja och gästfrihet fö rete sig öfverallt. Bildningen och därur gående ordnings- och skön-

Läkarens synpunkter Det hörde under 1800-talet tili varje provincialläkares skyldighet all då oeh då ge en allmän beskrivning av fö rhållandena i distriktet i samband med årsberällel-

inom distriktet, ehuru herre-

hetssinne

är

större

hos

svenskarne än hos finnarne, hvilka sednare li kväl kunna hänföras bland de mera civiliserades antal i landet. (---) 1 det hela är ganska lite gjort för folkuppl ysni ngen

män, från hvilka impulsen tili framåtskridande anses böra utgå, sedan urminnes tider innehaft lägenheter och varit bosalla i distriktet.

(---) Läskunnigheten är den i sen. År 1860 beskrev den nye landet vanliga och större hos provineialläkaren i Salo di- qvinnorna än hos karlarne , strikt , Karl Erik Soldan na- hvilka gerna åsidosäller all turförhållanden, näringar, läsning sedan de "Iäst sig folket , sedligheten , hälsotill- fram " medan qvinnorna åtståndet ete i distriktet som minstone om söndagarna omfallade Halikko härad framtaga asketiska böcker.

(Halikko socken med Ang- Skriftkunnigheten är sällelniemi kapeII , Uskela sock- synt , dock i tilltagande hos en med S:t Bertils och Mu- den manliga ungdomen. uria kapeII , Kiikala socken , Tidningsläsning hör tili sällKisko socken med Suomus- syntheterna . Folket är nåvid järvi kapeII , Bjärnå socken gorlunda arbetsamt med Överby och Finby ka- egentliga jordbrukssysslors peli samt Tykö och Koskis skötande , men eljest föga bruksförsamlingar, Kimito omtänksamt om tidens ansocken med Dragsfj ärds , vändare. Sedan brännvinsVästanfjärds och Hitis ka- supandet tili någon del peli , samt delar av Somero minskats, är över sedligheoch Nummis församlingar) . ten icke synnerligen alt klaSoldan hade hunnit besö- ga, utom hvad könsförhålka Kimitobygden åtminsto- landen emellan ogifta och ne fyra gånger i samband den tjenande klassen vidmed rödsot - och frossaepi- kommer. Af ogifta qvinnor öfver 15 år hafva inom didemier.

Folket i Kimito var tili striktet öfver 20 procent största delen svenskt , i Bjär- framfödt barn och utgör de

heten och det snabba omdömet vara. Från socknen ha utgått nere storköpmän, som gjort Kimitonamnet heder. Kimitobon är också bekant för sill glälliga Iynne , som ofta äger en avgjord böjelse för skämt och hånlöje. Sockenbornas vana all

stilla och tålamodsprövande yrke. Han verkar hyfsad och säker i sitt uppträdande, artig och umgångsam, tillägnar sig lätt ståndspersonernas levandsart och skyr icke ekonomiska risker fö r all kunna behålla standarden.

Bra tri vs han också i katedern , i kommunala funktioner och i riksdags korridorerna och han fäktar främst med pennan. Han har granna hästar, blänkande seldon och, fö re den ekonomiska krisen kring 1930, fi na bilar

Allmän är klagan öfver försämring, t jenstfolkets hvartill orsaken lärer ligga i husbondefolkets bristande intresse för tjenstehjonets trefnad, samt alltför slapp tillsyn öfver ungdomens seder. Vördnaden fö r ålderdom och fö räldrar kunde vara större . Ungdomens hufvudsakliga nöje är dans, som vanligen tillställes så godt som tili nallen. Musiken består vanligen i en fiol

hedra sina medmänniskor

och dansern a imitera de mo-

oeh ha i senare tid visat prov på mindre vanlig samhörighetsanda, då det gällt att skaffa egna hemman åt de obesuttna. Folket är känt som eli företagsamt och ihärdigt släkte. Torpfrigörel- Såg vad sen har här skapat en hei de ville se De som betrak tat och beskara av nybönder." skrivit Kimitoborna har heli " Mångfrestare" naturligt haft bättre förutFörfaltaren J.J . Hulden, sättningar att ullala sig om som kåsö r "Läk tar-Jakob", yllre beteendemönster än publicerade 1940 boken att tränga in i folksjälens " Kring Sagalund. Två ban- mörkaste skrymslen för att brytares levnad". Så här blolllägga dolda inre kvalitecknade en österbottni ng teter. sitt porträtt av Ki mitobon: Vi kan därför Iyssna med " Rörligheten, mångfalde n större tillförsikt när de uttaoch omskiftelserna i för- lar sig om sådant som kvinvärvslivet och den världs- nornas deltagande i jordförfaren het, som kimitobon bruksarbete eiler klädedräk t

med öknamn är kä nd . Mest renodlade framträda dessa egenskaper i sydöst, i Västanfj ärd , som alltid varit ett utpräglat bondesamhälle utan de många herrgårdar, som uppe i storsocknen påverkat de sociala förhållandena.

De fåtaliga dragsfjärdsbönderna ha trots socknens ri kedo m på industriorter kunnat bevara sin egenart

med inmonterad radio , och i

sin sockenhögfärd tacka r han G ud för att han inte är från Pargas.

(---) En rörlig och smidig mångsysslare är Kimitobon.

Men sänklodet når icke demoniska djup . Endast sällan har han tid och ro all sälla fulländningens prick över i'et, när det gäller hans händers verk" .

derna.

Lefn adssället är enkeli och tarfIigt både i mat oeh kläder, utom hos några , som hafva råd och lust all följ a med tidens Iyx. Vanliga kosten består af torr , sur hålkaka af rent rågmjöl jemte potatis och strömming samt surmjölk eiler kalja. Helgedagskosten är bällre , men kÖllräller i hvardagslag räknas tili kräsligheter. På gästabud lefva de ri kare på herrskapsvis, dock begagnas bränvin alltför mycket. ÖI bjuds oft a i bällre lag, dels af Salo bryggerier, dels ifrån anägsnare trak ter. Kaffe begagnas nästan öfveralll och ofta fö r mycket. Tobak rökes af de nesta mansfolk öf- därigenom har vunnit, ger och matvanor än när Kimiver 15 år. Klädedrägten imi- hans väsen en iögonenfal- tobon karaktäriseras som terar den moderna och är lande egenan . Kanske kom- exempelvis snabb i omdöhos fattigare vintert iden icke

alltid tillräcklig all skydda emot köld .

(---) Qvinnorna se ut snyggare än karlarna, hvilka på helgdaga r utstryda i tulubber eiler paletåe r öka sill anseende med grofva fickur och silfverbeslagna pipor.

Sysselsällningarne äro de i landet vanliga . Utom landtbru ke t oeh den de rmed förenade bränvinsbränningen idkas litet hemslöjd af qvinnorna. Karlarne äro föga händige. Enkom socknehandtverkare af alla slag (inalles 435 man) äro däremot sysselsalla. Penningeinkomst vinnes genom för-

säljning af spannmål, mjöl, gryn, bränvin , kre atur , kött

och näs k, litet smör och ägg, ostar, fisk, plankor, ved oeh koi samt genom släpning av foror tili bruken" .

"Självkänsla"

Kulturhistorikern Gabriel Nikander försökte i början av 1920-talet fånga folklynnet i Åboland och bekantade sig med vad andra sagt före honom . Han fann all de tidigare omdömena i många avseenden höll sträck , men alt nya tider hade gell "nya avskuggningar i folklynnet " och all olikheterna utjämnats genom förbällrade kommunikationer. Han beskrev Kimitobygdens folk på följande säll:

dan tidigare, svensken var

på det hela taget bättre än fi nnen.

Numera vågar sig just ingen, allraminst vetenskaps-

männen, på konststyc ket att ge en ka raktäristik av folket och folklynnet i en bygd i några nyhänt formulerade meningar. Man försöker inte längre fånga sådant som i själva verket inte låter sig fångas. Att däremot försöka analysera fram varför man tyckte som man tyckte om folket i en bygd , varför man skrev som man skrev, kan

vara en nog så stimulerande uppgift fö r en forskare.

När vi tänker och resonerar i dagligt umgänge tar vi ändå gäma tili fraser om hur folk i allmänhet är. I Kimito kan man tycka och säga att aUt vore väl beställt om folk bara hade österbottningens företagsamhet etc.

Vi har på känn att det ligger nägot i våra vanföreställningar om olika grupper av människor, att vi tro ts allt

har förm ågan atl fånga något , inte med vårt intellekt, men väl med våra andra sin-

nen . Att fö renkla är att behä rska.

Det mä vara hänt att vi gör så bara vi inte tror oss

veta det vi tycker och inte glömmer att ge mångfalden en chans. Våra klicheer blir lätt tvångströjor som vi iklär ma vi sanningen lika nära, met eller som misstänksam. oss själva oeh andra . Var om vi säga, att hans nedärv- D et de säg var beroende av da egenart gör honom tili deTas platt foTm och av vad

och en av oss är när aUt kommer omkring en unik

den mångfrestare han är.

Hans fa llenhet synes vara mera för sjöresor och handel, för nya ekonomiska företag och allehanda fö rrätlningar än för jordbrukets

de ville se.

En brukspatron hade haft alla möj ligheter att få uppleva hur man inte kom någoo vart med bröstto ner, uta n att Kimitobon skulle styras

bland ni ng av egenskaper, möjligheter och begränsni ngar. Den typiska Kimitobon har strängt taget aldrig ru nnits.

Ordförandens hälsning

är ju kulluren . Vilket missförstånd framk allar inte en sädan attityd. Vi har i dag ägnat oss åt kultur. Vi har fått ta del av sådant som varit , sådan t som skapats av människor som har haft en öns:,an att se och uppleva

på och beundra, så mycke t som särpräglade arbetare i livets örtagård har samlat oeh ås tadko mmit.

Vårt eget pensionärsförbund, då. Har det någo t med kullur att göra? Förbunden brukar ju syssla med sociala frågor anses det. Vi skall förbältra tillvaron för vår åldersgrupp. Ja, naturligtvis. Men är det inte också kullur, allt som utvecklar våra levnadsvillkor , som, skall vi hoppas, gör livet lät-

Det är alltid med samma känsla av att ha kommit hem, att vara i en farr'ilj, i

en vänkrets då jag h,Usar grupper av pensionärer när vi träffas. I en familj har man ju bestämda dagar som man firar , det är jul, påsk, Valborgsmässoafton , midsommar. Det ger relief åt tillvaron när allting inte är en grå enformig vardag.

Inom vårt fö rbund har vi ju oekså bestämda dagar när vi strälar samman. Det är inte så länge sedan vi hade vår sommardag och nu plötsligt

allt som är vackert men som

också har lett tili framåtskridande . Kultur är odling, det är sammanfattningen av det arbete som utvecklar vårt liv bäde i andligt och materiellt avseende. Konst är natur-

ligtvis kullur, jo rdbruk är i lika hög grad kultur som vackra tavlor.

Vi har i Sagalunds museum sell oeh beundrat vad som ger oss en bild av vad

första gången vi har vår kulturdag under den här årstiden och det har sin orsak i att det inte är lätt alt arrangera samlingar under den kaila årstiden på landsbygden . Därför har vi nu fått njuta av den vackra Kimito-

kimitoborna, lever kvar än i

dag. Sj älvkänslan är väl delvis ett resultat av storbo ndeoch skepparsläkternas vana att befalla. Medfödda fö r folktypen synas manhaftig-

de som inte gouterar sådant rynkar på näsa n och säger: Inte viII vi öda vår tid på sådant som är tråkigt och det

ratuT. dikter, romaner och

tare att leva? Ju mer man

fortsätter på den här linjen, ju mer man malar på frågor av detta slag, dess mer nyter allt samman tili ett enda . Vi viii vara verksamma, vi viii

har kunn at ha det bra, vi viII njuta av åstadkomma. Såg ni den fi- tillvaron och vi viII göra det nurliga rällfä llan där. Den tillsammans.

Därför viII vi rikta ett har alllid fascinerat mig, den berättar om fo rna tiders varmt tack tili den kullurenkla apparater som skulle grupp , Kimitoöns alla pengöra det lättare att skydda sionärer som ställt upp för sig mot otäcka små kräk, att ge oss denna dag av samsom ju på landet kan bli varo och njutning av det ganska så besvärliga. Den vackra den här trakten kan bjuda på. Ni har med er inhör tili kulluren den också.

Som en motvikt mot det sats gjort det möjligt för oss enkla, det som hör tili lant- alt få tillsammans njuta av livet och dess besvär har vi en fin sensommardag, atl få sett Söderlångvik med dess se och höra, att få både lära art av kullur. Vi har sett åk- oss mycket och att ha det rar och ängar, vackra och trevligt, Hjärtligt tack och på återseende i förbundsgrönskande. KullUr igen.

Vi kan vara glada att fin- sammanhang. na att vi har sä mycket att se

närmar vi oss hösten. Det är människorn a

ön i kulturens teeken .

Kultur , ja. Vad är det. De nesta tänker väl på musik , konst, vackra tavlor, eiler skulpturer i samband med det ordet. Eiler ocksä litte-

"Den självkänsla och förkärlek för ett rörligt liv , som för ett sekel sedan utmärkte

med "fogtighet". Soldan och Hulden fi ck sina fö rdo mar gentemot finn am a bekräftade. Det de såg bevisade tydligen vad de hade vetat se-

8 ersättas. De l ska ll också va-

Vårdbidrag för pensionstagare PENSIONSFRAGAN

en besvikelse

dika ppad och i behov av annans hjälp , me n inte intagen pä sjukhus eiler vå rdanstalt.

Dessutom kunde man som 80 respektive 85 å r fylld flt hj älp- eiler vltrdtillägg om man inte upptog någon plats plt vltrdanstalt. I praktiken blev det slt, att de t stora fle rt alet fick dessa tillägg plt basen av ålder, medan det var mycket svårt att få dem tili följd av ha ndikapp .

Hjälpti llägget, något under 300 mk per må nad, fick ma n vid 80 år och vå rdtillägget som var ca 460 mk vid 85 Itr. Det enda vill koret var att

beroende av läka ri ntyg.

Hälsotillståndet är a ll tså det avgö rande för att ma n skall f1l vårdbid rag. Läka rintyget skall vara enligt fo rmulä r C. d .v.s . ett ganska omfattande utlätande.

Söka nden måste perOla· ne nt i minst ett å rs tid ha haft nedsatt fu nktionsförmåga på grund av sj ukdom e iler handikapp. Det innebär att man har svårt a tt kla ra dagliga sysslor och göromål plt egen hand.

Bidrag ti li pensionstagare med kostnader fö r vå rd och service eile r med andra sä rskilda me rkos tnade r ka n man få som tillägg tili invalidi te tspe nsion , individue ll fö rt idspension. 1tlde rdomspension eiler fö rt ida ålde rdomspension frän Fpa. Folkpensionslage n indelar vltrd bidragen i tre ka tegori-

man

er:

I juli sen aste år infördcs en ny förm ltns[orm som heter vårdbidrag [ör pensionärer. Bidraget ersätter de tidiga re hjälp- och vltrdtilläggen . Dessa tillägg kunde man flt som tillägg tili folkpensionen om man var han-

inte

var intagen på

sjukh us e ile r vårda nstalt .

Ekonomin spelade ingen ro ll .

Det nya vlt rdbid raget ä r

• Vå rdbidrag ( 11 4 mk/mån) tili pensio nstaga re med regelbundet behov av hjälp med de personliga rutiner-

na . hus hållet och skötseln av äre nde n utanfö r hemmet eiler med behov av ha nd ledning och tillsyn. eiler med särsk ilda kos tnade r ti li fö ljd av si n sjukdo m e iler sitt ha ndi ka pp.

Den som är blind e ile r oförmögen att röra sig har a lltid rä tt tili It tminstone det lägsta vårdbidrage t.

• Förhöjt vårdbidrag (396 mk/må n) ges tili pe nsio nstagare som dag ligen behöver tidskräva nde hjälp i många personliga rut ine r. som behöver regelbunden handledning och tillsyn i betydande omfa ttning e ile r som ha r stora merkostn ader i samband med sjukdom eiler handikapp .

• Specialvårdbidrag (566 mk/män) ka n pensionstagare med behov av stä ndig vå rd och tillsyn få. e ile r om vå rde n medför mycket stora särskilda kostnader.

Vad betyder personliga rutiner?

De t man i lagen avse r med personliga ruline r är bl. a. att klä av och på sig. tvä tta sig . äta och rö ra sig.

A tt man får ha nd ledn ing och lillsyn innebär a tt e n annan person övervaka r och

hjälper lill i samba nd med de pe rsonliga rUl ine rna och med skölseln av hushå lle l och ä rende n ulanför he mme l e iler att n1tgon konlinue rligl mltste va ra be redd a tt rycka in me d hjä lp nä r de l be hövs .

Särskilda koslnade r ä r t. ex. extra koslnade r för beha ndling , särskilda kläde r, specialdie l , specialfo rd on , reso r och annal som uppko mme r i samband med att funklionsförmåga n blivil nedsall tili följd av sj ukdo m e ile r ha ndikapp . Koslnade rna mltste vara minsl li ka slora som v1t rdbidragel fö r atl

Helsingfors Sparbank:

BATTRE RANTA PÅ DEPOSITIONEN MED FIFTY -FIFTY Helsingfor s Sparba nk kommer med eli n yll dem ed positionsaite rnati v hög av kastning, Fifty-Fifty. Det ä r e n k ombina tion av en skallefri och sk a llepliktig d eposition .

f

ränta tili en sltdan nivå att den intresserar avkastni ngsmedvetna placera re. Den hä r kombinatio nen möj lig-

på 32 000 ma rk lill 9 proccenls rä nl a som isi n helhet ä r skattefri inkomsl o m förmögenhelsinkomslavdragel gör även atl ränteavkast- är oUlnyttjat. För beloppel ningen på rä tt stora lotalde- 16000 ma rk ä r räntan 5.5 posilioner förblir skattefri procent , som enligl Finlands säger ba nkdirek lör Back- Banks besläm me lser ä r Ivlt procentenheler lägre än Erbjudandet bestltr av två man .

Ku nde n kan med Fifty- grund rän la n och på basen lika stora .delar berätta r Kristian Backman , direk- Fifty göra en tolaldeposilio n av detta ska ttefri. tör för HSb :s privatsektor.

Om kunden tili exempel vi II depone ra 20000 mark , depone ras hälften på 24-mltnaders tidsbundet ko nto vars ränta är 5,5 procent och skattefri . Rä ntan på kontot är bunden tili Fin lands Bansk grundränta. Den andra hälften depone ras på 24-månade rs tidsbundet placeringskonto som ger e n fast beskattningsbar ränta om 12,5 procent.

Den effektiva räntan för de nna konto kombination är 9 procent. Förmögenhetsinkomstavdraget för detta år innebär att beskattningsbara ränteinkomster upp tili 2000 mark är helt skattefria. Rän-

Nummer 6 av

RING 928-280 40 • • •

grupparrangemang .

rundturer, program.

utkommer den 31 oktober 1989. Bidrag och material tili numret bör vara redaktionen tili handa SENAST den 17 oktober 1989 under adress:

hotellrum, privatrum.

stugor, pensionat, gästhem.

Vi ordnar allt det praktiska.

Dm

Aland aH hyra ulan koslnader

Redaktionen för God Tid, Centralgatan 87 D , 10300 Karis.

landsresor

Manuskript, som inte besläUts av redaklionen, relurneras icke.

Har Du ont i musklerna. värker Dina lemmar?

•

".

Förtrollande resmål. ..

Moviflex® gel fenylefr ln . g ly kolsalieylat mueDpolysackaridpolysulfat. lir en ny reg istrerad medici n . en sal v a sam snabbt li nd rar smä rta # infl ammat ion oen s v u ll nad. vilk a bi. a . kan orS2l kas av reuma # ansträngn ing . mus ke lspänning # drag # v rick n ing Den försträekning .

Förde len av salvabena ndli ng : Skadan benandlas 10kalt med sa lva d irekt p!l smärtande stället.

Sai v an v erk81" snabbt . Den andra delar av kroppen besparas "onödig" med iciner ing.

De akt iva ämnena i Mov ifle x: Glvk olsa lievl at lil" en redan läng e an v änd allm5nt kä nd värk med icin .

Julresa, Storllen

teinkomsten sam överstiger

5 dagar, 23. 12, 2150,2 dgr. halvp., 3 dgr help.

denna summa är tili hälfte n skattefria och tili hälften skattepliktiga .

Ränteinkomster sam överstiger 18 000 mark är isin he lhet Förmögenskattepliktiga. hetsinkomstavd raget fördubblas år 1990, dock så att den he I! skattefria andelen kvarstltr vid 2000 mark o Vi hade möj lighel med de nna produkl att höja 10laldeposilione rnas e ffekliv a

Om ma n alllså a nmä l! om vA rde n i lid, a nna rs dra bbas mala utgiflerna och de bea k- man av all lilläggen krävs las ba ra tili de n de l man lillbaka, vilke l inle ä r Irevsjälv måsle slå fö r dem . In- ligl. ko msl och fö rm ögenhe l inSom så ofta är fa lle l när ve rka r inte på vlt rdbidrag del gäller nya för må ne r. har fö r pe nsionslaga re. det visa t sig va ra svå rt att få vå rd bidrag. Avslage n och Faller bort besvä ren är många och en vid sjukhusvård he i del som slä lh in sig på Hjälp- och vå rdli lläggel all få del högsla bidragel drogs in vid sjukhusvå rd har ka nske iSlä llel få ll del som slräckle sig frä n e n ka- lägsla. Regler och bestä mlende rm ltnad lill en annan. me lser ha r som ailI an nal sin Då skulle lilläggen avlägs nas in kö rnin gsperi od. Beslulserltn och med den a ndra ka- fa lla rna har reda n nu börjal le ndermltnade n. Del va r be- d ra örone n å l sig när de l visvärli gt för palie nle n själv, saI sig all myckel fä rre än a nhöriga och a ndra all hå ll a beräk nal a nsökl om vArdreda plt och ko mma ihåg all bidrag. U nde r det fö rsla a nm äla lill Fpa-byrå n i lid. årel ko m knappl 40.000 anDe l finns e n oändlig massa sökni ngar in moI vä nl ade IrAkiga fa ll av Itle rkrav av 80.000. dessa lillägg som " betalms Vårdbidragssys le mel är uI på fe la kliga grunde r". ännu i eli utvec kl ingss kede De l nya vlt rdb idragssysle- och del bö r va ra mö jligl all mel har en slö rre fl exibili- med synpunkle r och komtel. Nu ä r grä nsen fö r vå rd me nla re r påve rka dess forloch räll tilI bidrage l de n- salla utformning. Ä r 1992 samma som gä ller fö r folk- skall bidragel e nligl plane rpe nsione ns lill äggsde l, d . V.S. na ha nlt u de n avsedda niIre mltnade r. Men de som vltn och beloppet borde vid ännu ha r hj älp- eile r vå rd- de l lagel va ra un gefä r de l tilllägg e nligt de tidigare be- dubbla jämförl med nuvastämmelsern a måste va ra rande nivA n. beredda plt att de dras in Ebba Jakobsson frltn början av fö ljande mltnad e fler all vlt rde n inle lls. ra kos tn ader utöver de nor-

Mu eopolysackarid . s om lik nar hepari n . 51" Dekd en länge känd . inflammationshämmande # blod- oen Iymfc irku lationsbefrämjande s ubstans o Fen yl efrin naI" en snabb oeh e lokä nd s v ullnadsminskande effe kt.

·~·2 BUSSRESOR Den effektiva räntan på vår Fifty-Fifty kontokombination är 9 %, säger Kristian Backman , direktör f ör Helsingfors Sparbanks privatk under.

rRJWNiIa WILLIAMS BUSS AB. Strandg. 4 22100 MARIEHAMN tel 928· '50 55

Effek ten av dessa tre lä kemedels samv erkan har k unnat bevi sas i s t ud ler .

Dosering oen övriga an vi sn ingar i pack sede ln !

Förpackningal" oen priser:

50 9 100 9

29 . 54 50 . 03

Receptfd medicin frAn .poteket! / ..,.~

LU II POLO

9

Våra k vddo En indiska gästade mig en gång, hon stannade några dagar. Varje gång hon ko m för att äta hade hon med sig sina krydd burka r, dem anvä nde hon flitig\. Kryddorn a kom he nne antagligen att känna sig som he mma. Jag kom m ig aldrig för att be att få smaka på hennes kryddo r, de n indiska maten ä r känd som brännande och jag tänkte antaglige n att smaken skulle bli för mycket för mig.

Jag un dra r vilken krydd a vi sku lle ta med oss för all känna oss som hemma.

Kryddpeppar ka nske, åtminstone ä r de n vanlig i vår folkkos\. Den hör nog inte ti li mina favorite r, den e nda gå ng jag a nvä nde r kryddpeppar är i köttsoppa. Men faktiskt ä r olika sort ers peppar de t vi mest importe ra r, va riante rn a ökar he la tiden .

I tropiska lände r ka n vi rå ka ut fö r d jävulspe ppa r, me n det ä r ingenting fö r oss no rdbor.

Me n de t ä r inte IO rkade krydd or jag tä nkte skriva om, ut an om grö nsakskryddor. Numera får vi kö pa åre t run t di ll , persilj a och gräs lök i små krukor. T änke r vi fortsälla all odla de här grönsakerna måste vi byta krukan tili li tet stö rre eile r plante ra ut dem . Färska grönsakskrydd or får vi också frå n Israel, det ka n va ra rosma ri n , koriande r , basilika eile r me jram . Får vi sto ra knip pe n går det b ra att djupfrysa e n de l. Som djupfryst kan vi få en bland ning av dill , vitlök , persilj a och lök . Blandni nge n är avsedd tili salla de r.

Endel väx te r ka n vi odla här , de få r också en mycket fylliga re smak ä n om de odlas lä ngre söderu\. Vi kan \.ex. tänka på löken . När vi importe rar de stora lökarn a söderifrån är de söta i smaken och inte som här od-

vtta och nö' e

lade . Gräslöken växer vild på våra stränder och den är eli bra tillskoll tili fisk . D en gå r tili och med all odla i kru ka hemma. Den blomma r med vackra lilafärgade bollar och jag fick e n gång fö r mig att jag sku lle ploeka in dem i vas. Men jag fick en stark visio n av näsksås när jag var i närh eten , så de fi ck åka ut ige n.

Persilja och dill hör ti li vå ra standardkrydd or. Jag ka n inte tänka mig e n kÖlIsoppa ut an persilja och använder den a nn ars också mycke\. Den är känd sedan antiken och innehåller Aoch C-vi\.. järn , kalk och fosfor. Persiljan skall inte fä ko ka med . då förstörs en del av näringsä mne na. Tyvä rr har pe rsilj a ofta använts enbart som dekoration , \. ex. på en smö rassiett och har inte ä tits, vilket den skulle ha va rit vä rd.

Många kryddor är urindriva nde. pe rsilj an hör tili dem. Det är inte enbart pe rsilj an som har medicinsk betyde lse, det finn s många a ndra. Tidiga re visste man e n he i del om sAda nt , men kunskaperna ha r gåll förlorade under århund rade n.

Kanske hålle r de på all komm a ige n.

Vad tänke r du på när det ä r fråga om dill? Kanske krondill och kräftor eiler inlagda gurkor. Men vanlig dill hör tili favori te rna. Jag blev nog så besviken när jag e n gång fick persilja tili fä rsk gurka och inte dilJ.

Unde r mi n e levtid på Högvalla upplevde jag grönsakskryddor som jag inte hade hört talas om tidiga re.

Vad sägs om gurkört, libsticka, citronmeliss . Gurkörten har vackra blå blommor som kan användas klippta i sallader , liksom också de späda blade n. De smakar faktiskt gurka . Libsticka ka llas på sina håll i T ys kl and

fö r Maggikraut, fö r an den används som ingrediens i Smular buljongtärninga r. man bladen mellan fi ngrarna fö rstår man namne\. De n kunde gä rna odlas hos oss, den bli r ganska hög. Det e nda ställe där jag har setl den senare är Linnes trädgå rd i Uppsala. Citronme liss har en stark citrondoft och brukar anvä ndas i sköljko ppar , när sådana är aktue lla.

Jag såg en dam i TV som botaniserade bland våra inhe mska växte r, me ra med tanke på det ä tbara än på kryddegenskaperna.

Hon reko mmenderade maskrosens blommor och späda blad i sallader. Och fö r all plocka någonting annat ur hen nes uppslag så föreslog ho n kirskål tili sall ad . Me n den som har kämpat mot kirskål i sin trädgå rd har nog säke rt svårt an fö rm å sig all äta den. Jag ha r redan obehag när jag känner den kryddiga lukten av kirskål.

För atl återgå tili kryddorna har vi bland de m ti mjan, salvia, drago n, mejram, mynta , basilika, kyndel, körvei, rosmarin, koriander .

Jag plockar ut några av dem : T imjan kan odl as som ste npart iväxt , men den få r inte k1ippas för mycket anoars kla rar den inte vintem . Väl utvecklade plantor kan delas på höste n. Timj an kan vi smaksälla ägg- eiler osträtter med .

Salvia

är

so lä ls kande.

Den förökas med stick lingar på våren . När de n planteras ut ska ll det vara avstånd mellan plantorn a. Den används tili fl äskköll och i ostomeletter.

Dragon förekomme r som e n rysk och en fransk va ri an\. D en är köldkänslig och tas därför gä rn a in i kruk a.

D ragon hör tili bearn aisesås , tili fågel och omelette r.

Pensionärskursen:

"Tänk friskt och lev idag"

Leas hörna Mej r am känner vi tili som viltväxande. Vi är va na att använda me jram i so ppor, i hemlagad korv och blodm al.

Den är också en pizzakryddao Oregano är en typ av me jram som har börjat importeras och har blivit en pizzakrydda. De n kan också användas tili spagetti och kÖtl rätter.

Basilika odl as hos oss som ettåri g. Den tål in te an plante ras om. Passa r bäst i kombination med tomate r och tili sallader och fi sk eile r kött .

Rosmar inbuske ns blad ser ut som barr. Den är hemma i medelhavsländerna och anvä nds att krydd a ägg, kött och fi sk .

Det gälle r atl experim ente ra sig fram vad smaken beträffa r. För den som älskar att odla sin trädgårdstäppa skulle grönsakskryddo r lämpa sig bra , de går a lt Balko ngodling djupfrysa. kan man också tänka sig.

T .ex. papri ka, med frö na tagna ur e n vanlig paprikafrukt får e n söt och fin smak ute i det (ria . Intresset fö r grönsakskryddor har ökat och med det ökade intresset får vi säkert ökade kunskaper om både odling och anvä ndning.

Lea Andersson

Kryddodlarmöda Efte rsom lättja n är a lla las te rs mode r sä har jag i sommar ägnat mig åt laste n a ll se hur blommorn a blomma t och kryddväxterna mojat sig i sommarvä rmen . Givetvis ha r de t krävts vatte n och åte r va tte n alt få njuta av allt de tta.

Kryddväxte rn a som alltid fascinerat mig har i år vuxit i e n stö rre styrox låda som fiska rgranne n på lande t nog så vä nligt bidrog med . I de n har vuxi t och växe r ännu delvis nä r de tta skrives många handa örte r som i vi nte r ska förhö ja smake n i mate n.

Me jra m och oregano växer i låda n liksom också dragon , timja n , peppa rm ynta. rosmarin och salvia. På fri land på la ndet finn s citronmeliss av vil ke n ba ra ett par tre blad i e n va tte nka nna ge r en fi n citro nsmak . E nde l sätte r blad i vattne t när de gö r isku ber. Också det lär ge e n fin smak men jag har inte försökt detta ä nnu .

Rosmarine n är inte sä lätt

år men tyvä rr med Qvan

att dra upp frän frö så dem saken är att de n fun ge rar. har jag kö pt som plantor Och nästa sommar står de n från en handelsträdgå rd . e nl igt planern a på miq terMe n de övriga örtern a ha r rass fylld med doftande jag själv frösått och det Iyck- krydd örte r.

Slutlige n kan jag berätta ades.

Under ett par års tid har att sni glarna gjorde kå l på jag med Ijus och Iyk ta sö kt min basil ika. Den väx te i få tag på en "riktig" krydd- e nsamt majestät j en liteo örtskruk a. A v e n modell låda och genast efte r fö rsta som kan ses här intill . Först regnet efte r sommart orka n fö r ett par veckor seda n uppenbarade de sig. Trots Iyckades jag. Kru kan är inte mina försök att hålla efte r inhemsk ut an är gjo rd i ett de m - sniglarn a - åt de sydliga re la nd dä r arbe ts- upp plantorn a. Som fö r övkraft är bi llig sA dä rför är rigt inte är så alldeles lätta också kru ka n billig. Men det att få uppdriv na . Efter ett har inge n betyde lse huvud- par års försök Iyckades jag i

nämnt result al.

E n röd varian t av basili ka n var skojig så länge den räckte.

I år ska jag ta de t säkra för de t osäkra och inte försöka tork a kryddorn a. I ställe t ska jag frysa in dem i små påsa r. Men inte pepparmynta - de n ska jag försöka torka. Fryser jag mo t förmodan in den gör jag det i små glasburka r. Pepparmyntao ä r nä mligen så stark att olja i de n löser ut vissa giftiga ämnen som ka n finnas i vissa plastpåsar. Torka r jag den ska jag fö rvara den på samma sätt . Papperspåsar lär vara bäst men va r få tag på såda na.

Torka d salvia ska jag fö rresten lägga ut litet.. här och var i ga rderoberna . Det lär va ra bra mot ma l.

Och alla sätt är bra utom de dåliga .

Mera om örtkryddo r ka n ni läsa i Leas hörn a i dett a numme r av God Tid .

Gurli Nurmi

"Att leva i nuet" var tem a d å rektor Trygve E rikson öppna de d en rjortonde pensionä rs kursen på SÖFF i Ytterma rk. T r ygve E rikson uppma na de de dryga tjugota let pensionä r e r som d elta r i kursen att var a optimister och njuta av livet och rra m rör a Ut a tt tä nka rriskt.

Rektor Trygve Erikson kurser och med resor med inledde den fjortonde pen- mera . sionärskursen på SÖFF med - Idag behövs det säll an att relatera minne n från de n någo n gungstol för all få röförsta kursen är 1976. Tili relse i tillva ro n. sin glädje kun de ha n konstaSenili tet ä r helle r inte nätera att några deltaga re frän go t oun dv ikligt inslag i tillden förs ta kursen troget va ro n fö r äldre mä nnisko r. fanns med äve n i år. Detta En viss glömska och ett och är de n sista pe nsio närsk ur- anna t misstag är inte det sen som dras av T rygve samma som "åde rfö rk alkErikson som går i pension ning" . Däremot måste man accep te ra alt närminnet blir vid årsskiftel.

- J ag få r väl sitta bland sämre med åren medan deltaga rn a på näs ta kurs , fjärr minnet ka nske blir bättre. ko mmen terade han.

Som inled ning på pensionärskursen talade Trygve lnte dum Trygve Erikson påpekar Erikson kring temat "Attleva i nuet". A llt för ofta lever också att man in te blir dum äldre människor nostalgiskt när ma n bli r ga mma!. Den kapaci teten och glömmer att leva idag. inte llektuella Därfö r är samva ron och ge- och inlärn ingsmöjligheterna me nskapen med vä nne r och kva rstär mycket längre än be kanta mycket viktig, tili man tro r. Dessut o m har exempe l så som nu på e n ga mla människor en tillgå ng som de un ga saknar. nämlikurs.

- Det fin ns mänga fö rdo- gen li vse rfa renhet.

Den fjärde fö rdome n om mar att kämpa e mot när man blir äldre. En stor del ålde rd om handlar om sjukdomar och så kallade ålderav fö rklarin ge n tili va rför det blir som det blir finns att domskrämpor. Nära alla söka i vå ra egna föreställ- sjukdomar som drabbar ningar och förvä ntnin gar. gamla människo r återfinns i alla åld rar. Sjukdomar som sade Trygve Erikson.

För a tt ta kå l på några av är behandlingsba ra hos unga de va nligas te fö rd oma rn a människor är det också hos börj ade Trygve Erikson gamla.

En dag ägnades åt livsmed att slå fas t all ga mla människo r inte no rma lt är åskådning på pensionärskursjuka, va rk e n fysiskt eile r se n och en dag handlar de t psykiskt. De nesta ä ldre o m folk kultur , en blir det människo r a nser sig mä bra exkursion tili Korsnäs och och är mycket aktiva ino m e n är samlardag.

Charlotta Axen studieci rklar, rö re ningsliv,

Operaresan -89 Den traditionella resa n tili operaresti vale n i NysloU gick också i å r. Men denhä r gången p å eU a nnorlunda säU d .v.s . med tå g . Vi samlades i a rla morgonstund på H elsingrors j ä rnvägsstation och ä ntra d e tåget tili Nyslott .

Ka ffe med tilltugg intogs på tåget och i Parikkala steg vi av tå get rör all med buss å ka tili Retretti.

Där pågick en ko nstu tstä lln ing med Ilja Repins arbeten . Den utstä llninge n vi II inte jag som amatör säga mera o m än all målninga rn a stannat kva r på näthinnan och ibland slute r jag ögonen och tar fram någon godbit exempelvis pråmdragarn a.

T ili Nysloll och kvällstorge t där tra nsporterades vi så med båt. Under båtresan bjöds det på en smaklig lunch och nästan in nan man visste ordet av lade den lilla insjöfarkoste n tili i Nyslott .

Föreställningen i O lofsborg är alltid li ka stämningsfull och bli r aldrig va rd aglig.

Också årets blev e n stark

upplevelse. Tosca är välkänd för operaintresserade men all i ve rkli ghete n uppleva Nicolai Gedda, Laila Ande rsson , ln va r Wixe ll m.n . var någo t annat än vardag ligt.

T åget till baka tili He lsingfors gick eme lle rtid rätt sna rt eft er föreställningen så i ställe t för att i lugn och ro kunna smälta det upplevda jäktade vi tili bussen som förde oss tili tåget. He mma igen var vi tidigt följande mo rgon .

T ack Eija och alla medresenärer fö r den Lrevliga resan.

Nästa års resa tili Nyslott och O lofsborg komme r att ske på tradi tionellt sätt med buss . Och d e n förestä llning vi ska se är bale lle n fröken Julie. Inte som vi tidi gare plane rade de t japanska gästspele\. Det blir första gånge n i festivalens historia e n balell uppförs i borgen så det ska bli intressant a ll se hur det utfa ller.

Me n inn an dess hinner vi se många teater-, balell- och o peraföreställninga r.

GN

10

Till Istanbul Så var vi då på väg igen, Eijas trogna resenärer. 1 Istanbul väntade Tore med bussen och Ingemar beredd an guida. Genast på flygfältet konfronterades vi med den turkiska växelkursen, som vid allt växlande av Fmk, US-dollar och Omk sane vår räkneförmåga på ständigt nya prov.

För 3.000 år sedan Så in i bussen och iväg in mot staden . Kejsar Teodosius' mä ktiga mur från 4oo-talet gay oss en första påminnelse o m att vi skulle komma

att

röra

oss där en

3000-årig historia lämnat sina avlagringar, sällan i prydliga kronologiska skikt utan oftast i tidsmässigt överraska nde kombi nationer. Myllret vid muren , där e n loppmarknadsaktig kommers pågick , fick oss att inse, an 7 milj . människor i e n stad ä r mer än vi är vana vid .

Lukt rrän garverier

Asiens pori

de om makt och härlighet och grymhe!. Vad vi inte fick se var sultanens harem.

Men det var lika så got!. Jag har sen det en gång. Miljön är beklämmande.

- Islams religiositet mötte vi i den Blå mosken , byggd (1609-15) av den berömda arkitekten Mehmet

ta udden . 40.000 man drog fartygen upp för en hög stigning och sjösatte dem i Gyllene horne!. Kejsar Konstanti n XI fick stöd endast av genuesarna medan väs-

terlandet med påven i spetsen kallsinnigt Iät den sista resten av det bysantinska riket gå under. (1453)

Alia .

Från öst tili yäst

Hagia Sophia Sen nynade vi oss drygt 1000 år tillbaka i tiden, tili Hagia Sophia, helgad åt den Gudomliga Visheten . Utifrån verkar kyrkan tung och solid, men då man står under kupolens svävande lätlhet känns det som om själen skulle vidgas och öppna sig.

Hagia Sophia var en kyrka i 1000 år. Sedan blev den en moske, som koranspråken på väggarna bär vinne om.

Nu är den museum . Vi såg på detaljer: de gröna pelarna som hämtats från Artemistemplet i Efesos , platsen för kejsar Justinianus tron , och galleriet där kejsarinnan Teodora med hovet följt med gudstjänsten. Kyrkans mosaiker visar hur kejsarna ödmjukt burit fram gåvor tili Madonnan och Jesusbarne!. Uppe i gallerivåningen fanns mosaiker som man på grund av byggnadsställningar vid fönsterväggen inte kunde se nerifrån. Och så letade vi rän på vikingarunorna sam någon i kejsarens varjagfölje ristat på marmorbalustraden. KJotter är inte något ny tt fenomen!

Den andra sensatione n stack oss bokstavligen i näsan. Staden var insvept i en dis av rök och avgase r och den speciella lukt som de många garverierna spred omkring sig. Hotellet låg helt nära muren i väster så det betydde att vi följande dag körde genom hela staden för att komma tili Top Kapi , sultanernas palats från 1600-talet, som är byggt där Konstantinopels Akropolis legat och i vars närhet Hagia Sophia , Hippodromen och Hippodromen de viktigaste museerna är rör 100.000 belägna.

Oan efter vandrade vi tili Hippodromen med dess Mat för obelisk, som en gång häm2.500 tats från Egypten , och förpersoner sökte förest älla oss hur folkBussen pinade sig in gen- massan levde med i de spänom ringmurens trånga port , nande kappkörningarna. Nu hela utrymmet tili följande tävlade försäljarna i att bjuport var fullt av bussar och da ut sina varo r - förfalskaturisterna väli de in. Vad vi de (?) Lacoste-plagg och unfick se var sultanens kök där dermåliga parfymer. Oe det en gång lagats mat för många skoputsarna granska2500 personer varje dag. de våra skor och fann att Nu användes utrymmena mina stöddiga Ecco-skor var för sultanens porslin. Oet precis vad de väntat pA"Maförnämsta var de praktfulla dame . . . ? "Nakarakaxl " utMing- pjäserna . Sen kom taiat i ögonblickets lingvispraktpjäser översållade av tiska inspiration uppfattades juveler, t.ex. sultanens tron strax som ett avslg. Men nog och hans dräkter. Allt tala- utvecklar turkarna en raffi-

Foto: Marita Sklllt Eli modern versioll av dell Trojallska "ästell. Obs persolIerna på väg ill i "ästell s illllalldömell. nerad taktik då de i Basarerna viII fånga in en turist.

"Madame, have alook.

Wich colour do you like?

Special price får you Madame", och så är man fast.

Något mera förfinade metoder praktiserades i en elegant mattaffär, där vi blev bjudna på te. Några föll för deras högklassiga mattor.

Konkurrenten på andra sidan gatan ville också visa sina mattor och var uppenbart bitter då han såg var turistbussarna stannade.

En kväll var reserverad för restaurangbesök med varieteprogram . Jag tror att a lIa var nöjda med magdansen.

Förvisningsort bley paradis

En charmerande upplevelse var utfärden tili Prinsöarna , eiler egentligen bara tili den största av dem , Biijiik Ada . En gång användes öarna sam förvisningsort men nu är de e tt paradis för dem som har råd

att bygga eleganta villor längs stränderna och uppåt bergssluttningarna. På ön finns en liten stad och vid torget en liten bysantinsk kyrka, som med dörren på glänt försynt tillät oss an stiga in och tina. Kristendomen lever ännu i skuggan av moskeerna. På ön finns också en kristen begravningsplats. Oen fick vi syn på under färden med hästdroska ruot ön. Turen varade en

timme och förde oss ut tili pinjeskogarna. Hela tiden hade vi utsikt över havet.

God mat med vin bidrog tili välbefinnandet.

Där riket gick under En annan sjöfärd var också treYlig. En liten turistbåt förde oss längs kusten norrut tili en borg, Rumeli Hisari , som en gång tjänat som stödjepunkt för osmanerna när de beredde sig all slutgiltigt besegra Konstantinopel. Oen turkiska flott an släpades över land vid Gala-

Efter fyra nätter i Istanbul körde vår buss över den höga bron över Bosporen tili Asiatiska sidan och fortsatte söderut tili färjan som förde oss över e n vik av Marmara sjön tili Yalova. Vi åkte genom ett omväxlande landskap där det snöhöljda Ulu Oag, a ntikens mysiska Olympos väckte associationer tili liv . Oet var här som vinguden Oionysos dyrkades intensivas!. Under medeltiden fanns här nera munkkloster. Oå osmanerna kom kördes munkarna bort och dervischer kom i ställe!. I Bursa besåg vi den gröna moske n och det närbelägna gravkapelle!. Oet är de grönblå ornerade kaklen som gjort mosken berömd .

Oe likaledes berömda sidenbasarerna lockade tili köp.

Här i basaren kom en ca 12-årig pojke och tilltalade oss på tyska och undrade om vi var tyskar. Han talade om att han vuxi t upp i Tyskland och an han nu var i Turkiet för an gå i turkisk skola.

Han vantrivdes och var upprörd över kroppsagan. Allt var bättre i Tyskland dit han längtade. Han tog artigt faryäl efter att ha lättat sitt hjärta och fått del av vår sympati . Oet här var en sida av gästarbetsproblematiken.

Pastoralt Följande dag fortsatte vi söderut genom ett grönt välodlat sommarlandskap. Åsnor, kameler och fårahjordar med pastorala herdar var något exotiskt i våra ögon. I turkarnas ögon var vi minst lika exotiska. 1 synnerhet då Yvonne, vår extra chaufförs, satt vid ratten.

Hon blev nästan en trafikfara då allt karlfolk i förtjust förundran såg en gracil mcka köra en enorm tvåvåningsbuss.

Izmir, det forna Smyrna, är nu NATO-hamn med krigsfartyg på redden . Bussen parkerades på en öppen plats vid hamnen och alla gick ut på egna upptäcktsfärder. Uppehållet blev kort och vi fortsatte söderut mot målet , Kusadasi. Hotellet " Fantasia" var ett nybyggt marmorskimrande palats med simbassänger vid havsstranden, marmorplanor på trädgårdsgå ngarna och grän tennisbana i färg med gräsmaltan. Mate n var överdådig. Kring hotellet stod halvfärdiga hus för turister an köpa eiler hyra . Ju mera vi såg av halvfärdiga byggen utan någon aktivi tet , desto me ra började vi misstänka finansieringsvå righeter i turstnäringen . Förklaringen gay yår turkiska guide, ErkaI. Alla byggen står därför att det är regntid i maj . Efter några häftiga ås kregn förstod vi det förnuftiga i an hålla paus i byggandet. Själva Kusadasi har förändrats starkt under 80-talet. Oen lilla lantliga staden har blivit e n turistfälla med butik vid butik , utbyggda kajer , marina för lustjakter och IyxhoteII . Närheten tili de grekiska öarna och viktiga arkeologiska centra inom räckhåll garanterar en jämn ström av turister.

EFESOS För vår del stod Efesos på programmet. FrAn minen av 600-talet f.Kr. var stade n ekonomiskt och kulturellt ett blomstrande samhälle i ca 1000 år. Fem städer Efesos har följt efter varandra .

Floden är boven i dramat.

Staden måste flytta an efter som hamnen slammade igen . Oessutom medförde jordbävningar förödelse.

Oet utgrävda området är från hellenistisk och romersk tid. Vi gick lä ngs eureternas (ett religiöst brödraskap anknutet tili Artemiskulten) gata , förbi Varius-badet inrättat av den berömda sofisten Flavius Oamianus , förbi Odeion (musikhallen) , förbi Prytaneion där stadens råd sammanträdde, förbi Trajanus' fontän och Hadrianus' tempel.

På andra sidan gatan ligger ett ny tt utgrävningsområde

8roll över 80sporell, med patricierhus frän romersk tid pä terrasser ovanför varandra. Vid ändan av gatan ligger Celsus' bibliotek där han äve n är bisatt.

Biblioteket var flitigt besökt, men vår guide antydde att studieivern kanaliserades tili den hemliga gång, som ledde tili bordellen pä and ra sidan gatan. På en av gatstenarna på Marmo rgatan hade ristats en rebusaktig reklam , för samma inrättning. Vi fortsatte längs Marmorgatan tili Efesos' mäktigaste byggnad, den stora teatern med plats för 2400 äs kädare. De högsta sittplatserna är 30 meter över scenen. Det var

här aposteln Paulus predikade och fick en folkstorm emot sig.

Silversmeder demonstrerade

Silversmederna med Demetrius i spetsen fTuktade

att deras handel med små Artemis-statytter skulle bli lidande om den nya religionen fick anhängare. De hetsade upp folkmassan som i flera timmar skränade: "Stor är efesiernas Diana (= Artemis)". Slutligen Iyckades grammateus, "borgmästarn" lugna demonstran-

terna. Paulus flydde .

Nu ville vi se platsen för det berömda Artemistemplet , ett av den antika världens sju underverk . En enda pelare återstod - med ett storkbo på toppen. Templet var på sin tid det största i den grekiska värIden helt och hållet byggt av marmor med ett tak av trä. Här dyrkades djurens och hela naturens beskyddarinna. En dag år 356 f. Kr. brann templet ned . Herostratos ville göra

SOlll

Teatem i Efesos.

förellar öst IIIed väst.

sig ryktbar genom att förstöra templet. Hans ryktbarhet blev för alla tider "herostratik". Templet byggdes upp på ny tt och kulturen blomstrade tills kristendomen slutligen segrade , Jungfru Maria , som enligt traditionen bodde i Efesos - hennes hus visas uppe på ett berg i en vacker pinjeskog - kom i viss mån att inta Artemis' plats. Aposteln Johannes, som enligt Jesu ord tog hand om Maria , är tillägnad en stor basilika som vi emellertid bara såg utifrän utan att stiga ur bussen. I det arkeologiska museet finns två sta-

gjorde färden onödigt spännande. Väl uppe gick vi en runda och blickade ned på teatern och pelarhallen djupt under oss . Genom ett galleri med mäktiga valvbågar kom vi ut tili ett ställe där vi hade platsen för Zeusaltaret under oss. De som var med i fjol kunde i tankarna flytta altaret från BerIin och placera det på dess rätta plats. Det som mest imponerade var att staden kunde förses med vatten trots den ansenliga höjden.

Färden gick vidare norrut längs kusten . För att komma tili Troja måste vi över Ida-

han förstörde genom att driva ett schakt rakt genom borgkullen .

Dagens turist har svärt att orientera sig bland de nio städernas nivåer. Då är det enklare att bara blicka ut över Skamandros-slätten och tänka, att där tog grekerna iland , där släpade Akilles Hektors lik runt Patroklos' gravhög och där stupade han själv för en piI i hälen. Odysseus' list med den trojanska hästen - hästen har äterskapats tili turisternas nöje - blir en symbol för det ödesbestämda i det som sker. Laokoons varning och hans olyckJiga lott understryker detta.

tiviteter. Men tili vär besvikelse var museerna stängda , likasä den stora basaren.

Varför? Det var helg efter fastemånaden Rhamadan som nu var slut. Under vära första nätter i Istanbul hade vi förbryllats av ett trumpetande miu i natten . Mening-

av 19OO-talet lätit bygga ett sommarresidens i jugendstil , som dä var på mode!. N u var det restaurang. Vi bjöds champagne vid en plaskande springbrunn, åt god mat medan musikanter spelade melodier frän vår ungdom , och tackade våra guider och

Färja över

Hellesponten Natten tillbringade VI I öanakkale och följande morgon tog vi färjan över

lllteriö, fråll sullatel/S kök i Top Kapi.

en var att folk skuUe vakna mades av försäljare vilkas och äta innan solen gick upp Lacoste-tröjor gick bra åt. för under dagen fick en rättVäl på europeiska sidan trogen muslim varken äta eIgjordes en utökning av pro- ler dricka. grammet i det vi besökte det Avsked i turkiska krigsminnesmärket palatskrog och minnesmärket över de Sista kvällen förflöt i ett massakrerade britterna vid Ju velprydd vagga i Top Kapi. den misslyckade landstig- palats vid Bosporen. Den egyptiska khediven Abbas tyer av Artemis vilkas allvar berget där Paris en gäng ningen vid Gallipoli 1915. och höghet gör intryck på vaktade sin fars, konung " In the honour of God" Iyd- Hilmi Pascha hade i början åskådaren . Ett litet gosshu- Priamos' boskapshjordar de texten. - Den smala vägvud i marmor med en hårflä- och där han anlitades som banken var farligt undermita på hjässan måste jag näm- sakkunnig pä kvinnlig skön- nerad av regn och hade rasat na om - ett bedårande het i gudinnornas tvist om på flera ställen. Nåja , allt barn , den lilla Eros. gudinnan Eris' guldäpple. gick Iyckligt. Medan vi på Så kom vi tili platsen för vägen tili Istanbul åt lunch Pergamon Iliadens händelser i diktens , på en strandrestauraBg fick Sen blev det dags att vän- sagans, och historiens värld . vi uppleva ett åskregn , ett da norrut , hemåt. Pä vägen Och i synnerhet tili platsen verkligt skyfall som fyllde besökte vi Pergamon dit vi för Heinrich Schliemanns vestibulen med slam och nädde efter en slingrande skattsökning. Den veten- spolade bort en del av utefärd tili 600 meters höjd . skapliga arkeologin hade vid terrassen .

Turistbussarnas mångfald på den tiden knappt börjat så Den sista förmiddagen i den smala serpentinvägen han förstod inte hur mycket Istanbul var fri för egna akMallkllyterskor Hellesponten . Vi översväm-

chaufförer för en väl genomförd resa.

P .S. Vi seglade under falsk Ilagg (svensk) ända tills Yvonne sydde en finsk flagga av något kufiskt material bon fått tag i. Vi var mycket charmerade över detta exempel pä praktisk nordism.

Marita SkuIt

i Kusadasi.

12

•

1S10

ars ultur samla aIIt

Bjarne Lönegren:

"Ge våra uppleveIser vidare åt det uppväxande släktet" - Cirkeln är nu sluten , sade ordföranden för Samnordisk pensionärskultur Bjarne L ö negren när han den 8 juli i somras hälsade 95 nordiska pensionäre r välkom na tili det hinills största seminariet i fö re ningens re· gi.

95 deitagare hade samlats i Västra Nylands fo lkhögskola i Ka ris för a tt under en intensiv veeka syssla med kulturella aktiviteter av många slag.

- Vi höll vår första samling pä Ha naholme n i Esbo 1982. Sedan dess har vi samlats i alla de övriga nordiska länderna - senaste å r på Färöarna.

- Låt oss ge vidare å t det uppväxa nde släktet vad vi upplevt , sade han vidare i sin öppningsanförande . Lå t oss hoppas att de ringar på va ttnet man drömde om på Island ska sprida sit alit vidare.

"Lileo men naggande god" Stadsdi rektör Stig-Ole Eriksso n framförde Karis stads hälsning tili seminarieL - Karis ä r en liten men naggande god centralo rt i Västnyland , sade han bLa .

Han beränade kort om stadens tillkomst och gay en snabbinformation om nulägeL Kurssekreterare Annette Ringbom hälsade välko mmen tili Västra Nyla nds Folkhögskola och efter det följde en stunds fri samva ro .

I öppningsprogrammet medverkade ocksä Ka ris manskör.

Ulställning I samband med seminariet anordnades e n utställning med exempel på vad pensionärer runtom i Norden ägnar sig åL Oeh det var en utställning som inte gick av för haekor. Här fanns konstverk av hög klass, både mälni ngar, konsthantverk oeh annaL Bland utställarna Hjördis Hagman med mälningar, Ingegärd Herrg å rd visade vad hon åstadkommit med tygreste r, Saga G r a ndell hade stiekat bLa. vantar oeh Astrid Harjuiin visade målningar.

Lucia B o r gs und från Danmark hade gjort underbara broderade handarbete n och norskan Ingrid Tyldums troll var skojiga.

Nordenhälsning

Ordföranden för föreningen Nordens nyländska distrikl Nils Forsell hälsade seminariedeltagarna.

Kära Vä nne r!

J samband med Thistedfestivalen myntades slogan " KENDSKAB give r VENSKAB"_ Ma n påminde visserligen o m ordspräket som Iyder: Mange kokke fordaerve r maden. E n dansk tilföjelse Iyder: " me n de r er også ma nge der ikke gör det. " Venskapsbyko ntakterne er e t eksempel på at mange kokke ikke fordaerver , men forbed rer.

Direkta personliga vä nskapsband är det nordiska sa marbetets kä nnetecken_ Ju bredare kontak tyta vi ha r med de oss nä raståe nde nordiska lände rna , desto bänre rustade är vi i det internatioFolo: Gurli N urmi nella umgänget.

Del slörsta deltagarantalet - 95 - sen starten 1982 samlade Nordisk pellsionärskultur vid årets semillarium på DET NORDISKA VÄNVästra Nylallds folkhögsko/Q i Karis. Här samlade tili gruppfotografering.

ORTSSAMARBETET FÖRPLlKTAR! Johs_ C H anse n 's träsni- platsen gjorde deltagarna en festligt avslutningssamM å rt ensson och Carl Öhderiet var inte av denna exkursioner i Väs tnyland kväm i vilket medverkade m a n , Gu n Lindb e r g m_f1 . vä riden. Göta B e r g man , oeh i Karis. Pä söndage n seniordansarna som unde r Nästa å r sam las det SamFinla nd presenterade väv- deltog man i högmässan i kursen letts av Mary Keko- no rdiska pensionärskulturnade r och de t gjorde också Karis kyrka och på tisdagen la. tea tergruppe n, Jngegärd semina riet j Göteborg.

Rosa Joh a nsso n ,Sverige. var deltaga rna med o m e n He rrgård och Åke Blomste r Det är omöj ligt att i detalj TV-bandning av ett allsångs- samt mänga , många andra.

G.N. återge programmet för semi- program _ Bland föreläsarna under narieL Förutom program på På torsdagskvä llen hö lls veekan ka n nämnas Bernt ~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

MEDICINSK LASER För behandling av: - smarta - inf1ammstion - olika JäJcn.ingsprocesser Rygg-Ledbehandling

ocb massage

VIUTFÖR

ABONNEMANGSKÖRNING MED MODERNA TURISTBUSSAR

Naprapat Thomas Sundqvist Hartmansgränd , Vasa Tel. 961·11 64 30

Att få vara frisk det är det goda i livet.

Satsa på att vårda DIN HÄLSA ~\5 hos ossI ~

_~.

~

0<>

ÖPPET ARET RUNT

.

-~iO"

L ~, _ __ 10lHIN

Även ,eaebyrållänlle,. BUU'Bao, aom speclalltel-

Kb DAHL

~~~:::'29024

<:>

..s

Begär vår broschyr.

RING SIV tel.

(961) 33 25 17

qyo~ (j(UuIiJ· ~ ... 1' •. .

Bussar för beställningstrafik även invabuss.

Västra YHemäs, SF· 22100 Me-

riehamn , tel. 928-11183

•

. .

~=~

Horsbåck • 10600 Ekenäs '3' (9 11 ) 13808. Telelax (911}61 1 28 . '3' (9 11 ) 13476efter kontorslld

GÖR Nl UTFÄRD I GRUPP?

..

VI MOTS IGEN. Et! trivsamt affärs-, semester-, och konferenshotell i svenskspråkiga österbotten.

• 100 rum - 220 baddplatser • 4 restau,anger • Funktionella konlerensrum lör upp tili 120 personer. ·4 bastur.

Ring 967 - 30366 oeh begär vår nya konferensbrosehyr.

Kom dA IhAg vA,a moderne buesar med vllke iven en resa 1111 ullandel eke, bekväml och bekymme,elO8l.

BUSSBOUBET J. och M. UUMOIORP' KIMITO

Tel. (925) 1269, 201 04

Kanalesplanaden 13 , 68600 Jakobstad tel 967 - 30366 , telex 7558

13

Många deltog i seniordans

Pensionärsteater viktig terapi - Först kommer rubrikerna, sen rollerna och slutligen replikerna, berättar ledaren för Härnösands pensionärsteater , Sten LagerqvisL Viktigt är att samUiga rollinnehavare har exakt lika många repliker .

Sten Lagerq vist de ltog i so mras i de t sem ina rium som Sam nordisk pe nsionärskultur arra nge rade på Väs tra Nylands fo lkhögskola i Karis. O ch d å passade G od Tid :s re da ktö r på att prata med ho no m o m pe nsio nä rsteaterverksamhete n.

Oe n dynamiske teate rchefe n ä r pe nsio nä r seda n 17 å r tillbaka. Innan pe nsio neringen hade han fö rbere tt sig på att ha n måste göra något som pe nsio när och så blev det teate r. Han de ltog i kurser och gjo rde studie resor i E uro pa, b\. a. tili Monaco där han sammanträffade med furstinna n Grace.

O ch 1976 va r ha n så färd ig att bö rja arbetet med pensio nä rsve rk samhet.

- O et var fem pe nsio närer som var med vid start en

av teaterve rksamheten i Härnösand , be rätt ar Ste n Lagerqvist. En var då 80 å r ga mma\. Ho n ä r i dag 93 me n ä r fo rtfara nde akti vt med.

- Självfö rtroende t ö ka r , Iivet få r e n me ning fö r pensionäre r sam tidigare inte haft and ra sysselsättninga r ä n att ta på sig sko rn a på morgonen och ta av de m på kvä lle n .

- Oet är vik tigt a tt gruppen har e n god sammanh ållning, att stämninge n me llan de med ve rkande ä r god , säger Ste n Lage rq vist. O e med ve rka nde måste lära sig an passning och att accepte ra va randra.

Tala tydligt Ste n Lagerqv ist ge r några goda råd tili teate ramatörer , råd som inte bara gälle r pensio närer på scenen .

- Ta la tyd ligt , prata ut o rdent ligt och viska inte.

Lufta lungo rn a o rde ntl igt.

Och tala inte för for t.

Tänk på att äld re ofta hö r dåligt .

Aktuella teman Sten Lagerqvist tar i sina pjäser upp aktue lla frågo r

Mary Kekola var gruppleda re för seniorda nsen. Nitton personer hade anmä lt sin intresse, men utökades senare ti li 27.

Av dem hade e n o tu ren

fö r pensionärerna. Namnen

på pjäserna är exempelvis Arvsskiftet , E n me ningslös hämnd, I väntrum me t o .s.v.

Inte bara teater - Oet fi nns många aktiviteler e n pensio när ka n ägna sig åt, fra mhålle r Ste n Lagerqvist. T ro ts att uto mståen de ka n betra kt a e n amatö r som mind re värd kan det fö r e n pe nsionä r va ra e n ho bby e n avkoppling. O et finns mycket man ka n äg na sig åt - teate r , målning, språ kstudier , id ro tt bl. a.

Hu vudsake n ä r att ma n inte blir sysslo lös vid pensione rin ge n.

G.N. Konsule nt Gun Lindberg frå n Sverige fö re läste om vad som händer med vår kropp när vi blir ä ldre. Hon a rbe tar ino m Svenska Ko rporationsidro ttsfö rbundet och är känd fö r oss fi nl andssvenska tv-titta re som ledare fö r pensio närsgymnastik i tv-4.

"Vad hände r med vår kropp når vi blir äld re".

Du k a n inte hjä lpa a tt du blir ä ldre - men d u kan göra någonting åt att du är ga mmal!

Ge no m att leva fö rnu fti gt , att tänk a på kost och mo tio n och hitta e n sysselsättn ing (ho bby) som intresse rar d ig - ka n d u skjuta åld rande t framfö r dig .

Mo tio nen ska ll inte va ra e tt tråkigt måste, uta n hitta e n ak tivite t som du trivs med . O et skall vara roligt att mo tio ne ra .

Geno m fo rskning ha r ma n kom mit underfun d med att 70-75-åringe n av i dag är mycket piggare och vitalare ä n fö r bara 5 år sedan . Oe t fi nns t. o. m . mätbara skillnade r i inte lligensen.

att stuka foten I en annan ut-

Göster från Sverige vUl kulturseminariet i Karis Sten Lagerqvist, aktiv med pensionärsteater och Gun Lindberg aktiv med pensionärsgymnastik.

Men åldersfö rändringa rn a kan vi änd å inte ko mma ifrån . Ske lettet blir skö rare därfö r att kaIke n i be nsto mmen minskar. O ärfö r är det mycket viktigt att vi belastar vårt ske lett. O -vitamin brist i kosten , inaktivitet , röknin g - ä r fa kto re r som påverkar skelettet negativt. Vid sängläge minskar nybildningen av ben , medan nedbrytningen pågå r som vanligt. Fö r kvi nn o rn as del ä r det dessuto m hormo nella fak to re r som påverkar. Kroppen producerar inte lä ngre östrogen (kvinnligt kö nshormon) e[te r meno pausen . Därfö r är brutna lårbenshalsa r kvinno rn as sjukdo m . Medan hjärtinfa rkt mera är e n ma n· lig åko mma.

Muskelmassa n minskar det blir inlagring av fe tt i muske ln i stället.

Vi få r sämre syn - vilket tillsammans med fö rä nd ringar i in ne rö rat ka n påverka balansen.

Syreupptagningen mi nska r med ca 1 % per år från 25-års ålde rn .

Men - dåliga leder hj älps u pp av bra muskulatu r. O m knän och fot leder ä r dåliga ka n vi träna sitt ande.

Träning ger ökad rö rl ighet i lederna, eftersom våra leder är självsmörjande - sä rinne r led vä tskan tili , när vi rö r oss.

sattes fö r e n osympatisk insekt o.s.v.

No rge hade 9 de ltagare, Färöarna 4, Sverige 4 , O anmark 3. Värdlandet Finland bid rog med 7 personer. Oet slutliga antale t ak tiva da nsare va r 24 .

Intresset och ivern fö r seni o rd ansen var öve rraskande sto rt. Alla var oerhö rt duktiga, här vili jag sped ellt nämna dem som a ldrig hö rt talas o m eile r dansat senio rdans tid igare.

Vi dansade igeno m grundkursen , viI ken o mfa tt ar 16 danser, samt e tt d rygt tjugotaI and ra da nser. E n av favo rit da nserna var Bossanovan.

Vårt redo visnin gsarbete var "Maggos po Ika" , en mycket o mtyckt och po pulär dans, bland samtliga seniordansare i vå rt land .

O e nn a dans är fö rövrigt

tillägnad ini tiativtagaren och ordförande fö r Seniordansledarnas förening, Margareta G rigo rkoff. Koreografin är gjord av diplomdansledaren Lull u Palmgren från Helsingfors .

Oansen var samtidigt en hyllning tili allas vlir Maggo, sam kart före seminariet , passade på att fyll a jämna år, och som fram[ör allt bere tt så må nga mä nn isko r en meningsfull [ritidssysselsättning och geme nskap.

En sittda ns, Siebens Pass (sju skä mt), dä r publi ken de ltog med liv och lust , avslutade prese nt atio nen , vilken syn- och hö rbarl igen uppskattades av publiken .

Mary Ke ko la tillägger , att hennes ö nskan ä r att ett litet frö har såtts bland del taga rna på seminariet , sam skall växa tili sig och bli ett grö nskande träd , med många fru ktbara grenar , bland våra no rdiska pensio närsvänner.

Avslutningsvis kan sägas att senio rd ansen också är ett fint motto för Ko nt ak t , Ko nditio n och Kamratskap.

Mary Kekola

Led broskets tj ocklek ö kar också , liksom blodgeno mströ mningen och ämnesomsättn ingen.

Slöa nervceller kan aktiveras ge no m tan ketränin g och koordin atio nsövningar.

O ärfö r är gy mnastikövninga r och senio rda nser så bra - vi måste tänka lite medan vi rö r oss.

T räning ger också psykosociala effekter - om det ä r fråga o m gruppverksamhet.

Vi träffa r a ndra män nisko r , vi fär ta i va rand ra , vi har trevligt tillsammans.

Vi får också e n fö rbättrad balans, snabbare reaktio nsförmåga och dessutom blir d in m age bä ttre - träning motverka r fö rs to ppning.

Ko nditi o nen träna r vi ge nom dagliga pro me nader , cykelåkning, simning, skidåknin g O.S.V . ge no m att a kti vera stora muskelgrupper.

Oen fysisk t inakt ive känne r mera av å ldersförändri ngarna .

O en ak tive och utåtri ktade kla rar sig bättre i alla situationer.

Man kan start a fysisk trä- Seniordans under ledning av Mary Ke kola ingick i proni ng i vi lken ålder som he lst, grammet vUl kulturseminariet i Karis. bara man ta r hänsy n tili fö rutsätt ni ngarna.

Elakt sagt Vår Iivsstil - hur aktiva vi är tili vardags - våra ma tvanar ach våra laster - påverkar åld randet. Det ä r det d u gör varje dag som har största betydelsen.

Läraren visade fram ett kraniu m och frågade om någon i klassen kunde säga om det kom från en man eiler en kvi nna.

En av e leverna sa: - Oet måste nog va ra frå n e n kvin na .

- Jasä, varför tror d u de t? .

- Jo, fö r käkpa rt iet är så slitet. ..

BUSSIGA SUNDQVISTSJ 1. 10 Istanbul Spannlng och romanlik på vår resa tili den exoliska orienlanl Vr passerar lem av Europas huvudstäder: Belgrad , Sofia, Bukarest, Budapest och Wien. På hemvä· ten passetar VI 1-'eve Draculas

n~~~~st::~:~år . ~sen

och en Pris Ir 5.960, - 18 dgr

20. 10 Muslk I Österrlke På beg<ilan, skulle man kunna såga, ef1ersom så mAnga av v~a

~~~er ~us~~:s~ \/1 til~dn8's~enrJ:~~

~~~~ ~~:~~~:~7ö~~;~~ ~J~

Ordförallden och eldsjälen i förbundet Nordisk pensionärskultur Bjarne Lönegren (andra fr. v.) i aktion inför öpp"andet av seminariet i Karis. Fr. v. sekreteraren Margareta Sirviö, Bjarne LÖllegren, Stig-Ole Erikssoll, Nils Forsell, Göta Lönegren och Sten Lagerqvist.

der vr på under denna resa tili Wien och Salzburg.

Pris fr. 3.925,- 10dgr

Vi pA Sundqvists Buss har många års erfarenhet av Iyckade långfärdsresor och av den viii vi dela med oss tili Dig. Ali r esa med buss är eli bekvämt, miljö- och kassavänligt alternativ. Bjud Dig sj älv, en kär vän eiler hel a familjen pä eU bussäventyr tili något av vAra resmål i höst.

20. 11 Marbella

23. 12 Jull Värmland

Espana, por lavorl I Marbella Solkuslens pärla - finns alll Njut

Ara en tradilIonell varmländsk jul - ulan jAkt och stress. Toppen·

~~ ~~tl~~~~ ~~ f~,o8~adr:~k~:~

i det IivlJga turistJivet. Unna Dlg en riktigt skOn soisemester med många upplevelser nAr det Ar som mOrkaS1 pA vAra egna breddgrader.

Pris Ir, 5,915, - 20 dgr

"

~~~:~jU~~~J~;:~:P~~~~~~I~

program.

Pris fr. 2.450,-

29. 12 Nyår I Leningrad Nyårsflrandet ät nAgot alJdeles speciell1 I Sovjet. Ara med oss i leningrad - en av varJdens vacktaste städer. UnderhAllnlng 10r hela slantenl

Beställ vår resekatalog!

Pris ft. 1.800.-

. U • • •"'."'. IIU• • Bussplan, 22100 Marlehamn

5 dgr

Tel 928-11 570, Telex 63111

5 dgr

14

Med Riga som mål Den kända hislorikern, Riga var mälel Med buss fOrlsatte färden Matti Klinge, har skrivil en inlressanl bok med rubri- den ungefär 300 kilometer ken, Öslersjövärlden_ Del är länga vägen tili Lettland och en bok som i många rall ger Riga, som var det egentliga plats rör nytänkande när del mälet för färden.

Riga är staden med de gäller länderna söder om Finska viken. Del inlressan- många fina parkerna och ta är att händelserna inliml den intressanta Gamla stan tangerar värI lands rörhislo- med fina handelshus ocksä ria och kullur_ frän Hansans glansdagar.

Riga är en stor industristad.

Förbindelserna sjövägen Hamnen är en av de största med de s.k. randstaterna vid Östersjökusten. Mycket har när det gälll hande l, kö- i Riga är längt och högt. Lepenskap och kullurutbyle i ningatan är 14 kilometer a1lmänhet varit mycket livliga, enligt Matti Klinge.

När förbindelserna nu efler en längre lids slagnation , visar tendenser att förbättras, har en grupp Arkadia-

lång och Leninstoden är mycket hög . Högre är dock Hotell Latvia med sina 26 våningar. Där trivdes arkadiagruppen trots emellanåt uppdykande hissproblem .

Svansjön var loppen En turist fär i allmänhet se och uppleva det bästa som landet bjuder på. Det absol ut bästa denna gång var Tschaikowskys balett Svansjön pä Operan . Detta sagt utan att föringa före-

ställningen på Cirkus, som var bra i sitt ilag.

Jurmala , en sedan gammalt känd badort vid Östersjökustens fina sandstrand var en annan sevärdhet. De gamla fina villorna fanns kvar , men , staketen sam avgränsat tomterna hade rivits. Detta som bevis på att det var slut med revirtänkandet , berättade guiden.

Under en heldagstur tili Sigulda , en ort som gick under namnet Lettlands Schweiz förevisades b\.a. e n borg frän 1200-talet. Borgen hade restaurerats och inrymde nu b\.a. ett intressant hembygdsmuseum .

Vår guide som talade en utmärkt svenska, var inte

pensionärer med rutinerade

Ann-Mari Vhr som reseledare, tagi t tillfällel i akl att bekanla sig med länderna söder om viken - sä nära men ändä så fjärran.

Nägol över fyra timmar behövde mls Georg OIS att skeppa sällskapet över lill Eslland och Tallinn , där LL Tounst Services buss och guide var klar för rundtur i den gamla ärevördiga staden, som grundades av danskarna i början av 1200-talet. Att Tallinn varil en betydande handelsstad under Hansans tid vittnar de ståtliga patricierhusen i Gamla stan . Men också oyt!, modernI kommer lätt med i bilden om man t.ex. förelar sig att äta lunch på Nils Hongell i Riga poserar med kyrktorn, /rappgavelsdet slåtliga Hotell Viru. hus oel. grönskil som bakgrund_ F%: Martin Sandvik_

blyg när det gällde att informera om sitt hemland det som är och det som varit. Att återge hennes berättelser skulle falla under rlJbriken politik och sådant faller inte red . i smaken .

Estland och Lettland hör tili de länder , som under historiens gång råka t ut för de mäktiga som gärna förtrycker de svagare. Det började med danskarna , sedan kom den mäktiga Tyska orden och efter den svenskarna under stormaktstiden. Ryssarna och tyskarna har sedan dess turats om med sina invasioner. Estlands och Lettlands tid som självständiga stater blev kOrl. Nu Ijusnar det för oss sa vår guide i Riga .

Martin Sandvik

Lofoten en del av Norge

Två grallkullaYllglillgar /iIIsammallS med fyra damer fråll "klövergällget". Årets " ruska-resa" hade planerats så att LOFOTEN. skulle vara resans domine-

rande mä\. Någon "ruska" hade vi inte vänt3t 055, men

vi såg fram mot en tur med It Hurtigrutten" och mot Lo-

fotens säregna natur. Ingen blev besviken . Förväntningarna uppfylldes . Vi , det var 42 pensionärer frän Åbo i väster tili Sibbo i öste r plus chaufför och reseledare .

Det gick undan med Edgar vid ratten öve r Vasa Ornsköldsvik - Mo i Rana tili Bodö. där våra vägar ski ldes åt. Vi tog en gammal "skorv" övcr havet. medan Edgar transporterade bussen en annan väg tili Loroten och Svolvaer. Någon

Olympia-pensionärer reste i Dalarna Pensionärsföreningen Olympia hade i år valt Dalarna som mål rör sin soma marresa med besökel på Carl Larsson gården som höjdpunkl. Efter ankomslen tili Slockholm körde vi moI den lilla staden Säler. Sälerdalen är SO m djup och UJO m bred och naturskön. Pä Sälers hembygdsmuseum gjorde vi eli korI besök röre lunchen på "Mynlmästargården". I forna lider ranns det silvergruvor i traklen rör mynllillverkning, därav namnel på gäslgiveriet.

Så än trade vi bussen och körde mot Sundborn . Förväntningarna var höga och infriades tili fullo som det visade sig. För de Ilesta av oss var det första gAngen vi läste Carl Larssons devis, "Var välkommen kära Du , tili Carl Larsso n och hans Fru".

Genom att gården ännu tidvis bebos, är atmosfäre n där varm och levande. Pelargo ner blommar på fönsterkarmarna och alla intressanta vävnader och braderier av fru Karin är så sam man sett det i de illustrerade böckerna " Ett hem, Åt Solsidan" m-fl . Man väntar sig nästan att få höra glammet frän barnen och fru Karins förmaningar samt Carls säng frän ateljen. Fö rtjusande ä r

det av Cru Karin vävda mycket glesa och vackra draperit "Kärlekens ros", mellan makarnas sovrum . lnte alllid idylliskI Att livet för konstnären och ha ns familj ej alltid var den idyll man lätt föreställer sig, framgår av Carl Larssons självbiografi "Jag" .

Den inlämnades tili Bonnier 1919 , samma Ar konstnären dog.

Boken blev en chock för fru Karin och barnen och utgavs först 12 år efter hans död . Ärligt beränar han där om sin karga barndom , om åren i Paris med dess motgångar och om umgänget med de andra skandinaviska mälarna. Senare skriver hao med innerlig kärlek om åren med hustru Karin och barnen i Sundborn och i Falun.

Orsaken tili att Carl Larsson fattade pennan och för lång tid lade penslarna åt sidan var att målningen "Midvinterblot" för Nationalmuseum i Stockholm refuserades.

Efter besöket i Sundborn fortsatte vi lätt omtumlade, mot Tällberg. Färden gick natursköna längs den strandvägen via Siljan , förbi böljande sädesfält. I lätt dis kom vi tili Klockargärden, där vi blev hjärtligt mottagna av " Klocka rpe lle" . Han bjöd på utsökt hjortstek

med rönnbärsgele. Senare på kvällen var det "klackarna i take t" med folkdansarna från Tä llberg. Tyvä rr måste vi redan följande morgon lämna denna idylliska plats. Klockarpelle , ägare tili Klockargården följde med oss ett stycke som guide och berättade om de faluröda husen samt om de mänga berömda personer, b\.a. Hugo Alfven och E .A .

Karlfeldt som bott i trakten .

600 dockor hos Linnea Alfta var sedan nästa prick pä kartan . Där bor Linnea med sin utställning av c:a 600 dockor. Man blev smått nostalgisk av att se de vackra dockorna i sina dräkter från olika tidsåld ra r och tanken gick tili ens egen omtummade " Maja".

"Myggmat" Kaffepausen var vid Växbokvarn och där bjöds på en jättegod smörgäs bakad av mjöl frä n kvarnen . J Trolldalen bland hundratals myggor, hann vi ännu se linberedning pä gammalt sätt , varefter starten gick vidare tili Älvkarleby och laxmiddagen .

Följande dag hade vi på programmet besök på in-

- Spilln, spilln doner mill, sjullger Allanför lillspillnallde AllIla i TrolldaJell. tressanta Lövstabruk och lunch på Gimo bruk. Båda järnbruken ägdes på 1600-talet av släkten de Geer. En av dess medlemmar bodde i Finland och var inblandad i Anjala förbundet mot Gustav den 111 . 1 den vackra musiksalen på Gimo bruk hängde b\.a. en porträtt av en skön dam , född Aminoff frän Finland , gift med greve Re uterskijöld , en senare ägare tili det gamla järnbruket.

"Iyxkryssare" var det inte fråga om, men en stabil båt, som krängde lagom i det stormpiskade havet. Tio procent fann för gott att avstå från maten under bätresan. Visst gällde det att hälla stadigt i kaffekoppen, men bätens gummidukar på borden höll det mesta på plats.

Svolvaer, staden där vi slog läger för två nätter och en dag är Lofotens största fiskeläge, med 6.000 innevånare . Idag bor på Lofoten totalt 25.000 människor. De första inbyggarna pii Lofoten var nomader. sam levde

av jakt och fiske. redan för 4.000 år sedan. Dagens Lofoten är ett modernt samfund.

Kommunikationerna

byggs ut he la tide n. Det finns 4 nygfält pä Lofoten.

Lofotfisket bedrivs idag av omkring 3.000 fiskare. som fångar totalt omkring 20 miljoner kg fisk per år. En markant nedgång har skett om man jämför med rekordåret 1947, dä 20.000 fiskare fångade hela 147 miljo ne r kg fisk. Fisken torkas, förädlas och exporteras. Man har en välutvecklad mekanisk industri, som stå r tili tjänst för fiskenottan. Också jordbruk bedrivs på Lofote n och som tillägg tili de vanIiga näringsgrenarna ä r service och turism på stark frammarsch. Lofoten ä r de naturupplevelsernas stora land. Allt vi såg var fascinerande . Tyvärr hinner man under två nätter och en dag bara skumma ytan, bara ana den verklighet, som drömmen döljer i dimmigt morgondis.

Vi skulle a llesammans. som var med på å rets Lofoten-resa. gärna ha stannat längre, men Edgar trampade gasen i botten medan Hellen Tallqvist höll ånga n uppe med motionsgymnastik i bussen varje tim me. Och så var det dans på färjan från Skellefteä tili Jakobstad. Den sista dansen skall jag a lltid minnas, men det är en annan historia , sa Rudyard Kipling.

Efter lunchen gjorde vi ett kort besök i Uppsala .

Den historiska Domen från 1400-talet besöktes och beundrades, sä änn u en titt i Saluhallen vid Fyrisån varefter bussen i i1fart förde oss tili Stockholm och den väntande mls Amorella .

Tex/: Jerker Att bätresorna över sunBilder: Stig det ger oss resenärer mycken glädje veI vi alla: där är säng, där är dans , där är PS . " Ryktet om min död är betydligt överdrivet". (Citat druvans saft. av Mark Twain) DS .

A-L. R:m

15 0··

•.

FRAN FORENINGSVARLDEN ...

Västnyländsk sommardag Det vimlade av folk runt kyrkan i Ekenäs strax röre kloekan 14 den 2 augusli. Och folket ulgjordes av medlemmar i någon av de västnyländska pensionärsföreningarna som samlades liII västnyländsk sommardag.

dags. Och samling för della skedde i beväringarnas egen matsal där vi fick en god hönsfrik asse. Det fanns gOll om svängrum i den stora matsalen eftersom det just då pågick nån stormanöver där de nesta beväringar deltog.

Sen blev det fest i idrollSDagen inleddes med en halle n. Den inleddes med stämningsfull a ndak t i den trumpetmusik av unga . vackra kyrkan. En andak t vars annonserade medver - Anna hälsade kande e me llertid drabbats välkommen av " mässfa ll" d. v .s . en sorts Ordföranden för arrangösommarfö rk ylni ng som just rerna. Österby pensionärer, dä drog över Ekenäs. Men Anna H o lm ström . hälsaandakten genomfördes med de alla hjärtligt välkomna tai av Penlli Raunio som tili sommarsam lingen. Hon kort presenterade kyrkan. passade också på all tacka Kantor Eva Henricson brigadens ledning för all vi sjöng och spelade för oss fåll komma . utan annonserad medverkan

av Karin Rehn .

Från kyrkan förnyllade vi oss tili soldathemmet i Dragsvik där kaffe och bulle serverades. Styrkta av kaffet åkte vi tili kaptensbostället som visade sig vara en historisk guldgruva .

Dragsvik kaptensboställe hörde på 1700-talet tili Karis socken

medan

namnet

Dragsvik kan följas bakåt i tide n ända tili 1540. 1680 blev de bägge hemmanen som fanns här beställningshemman åt översten vid Nylands infanterirgemente.

1696 gick det tili kompani-

chefen vid Karis kompani kapten Johan Gardemeister.

Dragsvik kaptensboställe hade fram tili 1835 sin egentliga storhetstid . Efter den svenska tiden övertog kronoarrendalOrer bostället vars sista innehavare var Karl Konrad Wikstedt åren 1915-17.

Renovering 1979 beslöts all stället skulle renoveras och en pian för arbe tena gjo rdes upp av arkitekt Lasse Heikkinen. I dag finns hä r rokokorummet, gust3vianska rummet , ell samlingsrum. jägarrummet. Iilla rummet med minnen frän vinterkriget och me ll ankrigsåren . Samt givetvis eli välutrustat kök.

Beväringsmat Det blev småningom mat-

Järndos om brigaden Major Ole Grönqvist gay oss en järndos information om Dragsvik och brigadens betydelse för svenskfinland. Ha n belOnade all den är en mycket viktig institution [ör oss.

Bengt Grönholm sjöng tili eget gitarrackompanjemang i ell par repriser. Förbundets ordförande Siv Tunzelman von Adlerf1ug höll ell anförande.

Gärda Westerlund kåserade på dialekt om mångt och mycket och ordföranden för den västnyländska samarbetskommillen Waldemar He i nstr öm tackade arrangörerna för dagen .

Foto: Gurli Nurmi Det var matglada gäster av en betydligt yngre årgång än sedvanligt som invaderade matsalen i Dragsvik del! 15 augusti. Då samlades västnyländska pel!siol!ärer tili sin sommardag vars huvudfest försiggick i gamisonel!s idrollshall.

Släktmöte Släktgemenskapen, den som tidigare bars upp av sekelgamla traditioner, har under senare tider fåll vidkännas många omvä rderingar. Känslan, och framför allt intresset för släktskap och frändskap, har i många avseenden förflyktigats. Är det stressen och jäkten som präglar vår tid och våra levnadsförhållanden , som för-

tar lusten och intresset , så finns det alla skäl för oss i pensionärskretsar att väcka och stimule ra de yngre generationernas häg och intresse för släktgemenskap och släktforskning?

Släkterna Schultz, SnåreRemahl och Smeds, sam lades den 5 aug. på det anrika Stundars i Solf. Ca 240 befryndade, äldre och yngre

Vi sam lades första gå nge n 1982 med tanke på e n årlig samling för västnyland, sade han b1.a. Och så har det blivit. Vi trivs tillsammans åtminstone om ma n får döma efter sorlet här i salen .

Han önskade alla väs tpensionärsförnyländska eningar en god start på hösten och konstaterade atl pensionärsverksamheten är en guldkant i tillvaro n för dem som är med.

All den Iyckade sommarDrömmer du ä n om den bygd där du föddes , den bygd dage n avslutades med dans där du växte, är givet. byn - den med steniga backar, där häggen om våren står Gurli Nurmi vit.

- somrarnas morgnar - dagar med solrök i liden , näckrosens vaknande ögon. du minns dem , i drömmen längtar du hit.

Stugan vid skogsbrynet , längorna. rian . den grå och brunnen, dess tuktade sten och dess vinda , vintriga färder i marssoi. i skymning. med häst och med skrinda.

Ljusa står minnena, glömda är mödorna . vardagars gråtunga slit.

Sommarnatlsskymning, gårdsbjörkars sus , hembygden ler mot oss alla, fager och Ijus.

Hembygden

• 1

Solf

mölles här i gemenskapens och samkänslans teeken.

Från skilda orter i SvenskFinland, frå n Sjundeå, Lovi5a , Karis, Kimito, Pargas och Helsingfors . Från Kronoby, Jakobstad , Lillkyro , Korsholm, Vasa, Kvevlax och Vörå. Värdarna i Solf som stod för arrangemangen hade taleikt mötl upp. Festtalet hölls av skolrådet Magnus Kull , fru Annie Hertsberg läste prologen som ingår i dagens nr.

Efter det rikhahiga , värdefulla programmet , följde

middag. R ef. i Vasabladet skriver: Sarlet, sam under middagen bar över de långa borden på Stundars vill nade om middagsgästernas goda kontakter i släktgemenskapens tecken.

En värdefull och minnesrik dag, blev många gästers tacksamma kommentar.

Alrred Smeds Prolog vid släkterna Schultz, Snåre-Remahl och Smeds släktmöte på Stundars i Solf den 5 aug. 1989.

Av Alfred Smeds

Hälsning tili våra gäster!

1 dag är fädrens dag och vi skall vandra på stigarna. som nöllS av deras steg.

Allt vad i dag oss binder vid varandra det gömmes här , hit gär värt släktes väg.

Ty här ha r son av far lärt hedra plogen och bli , i släktens led , sin hembygd trogen .

Tag vänner - mot vär hälsning , ell bygdens blomsterfång i sommarns glada färger. med soi och fåge lsång. den bär på den gemenskap som genom hjärtan strömmar, Välkommen tili västnyländsk sommardag önskade ord/öranden /ör på a llt vad hem och hembygd ger vårt liv och våra drömarrangörema A nna Holmström inför !esten; idroltshallen i Dragsvik. mar.

Stundars Här fägnar oss i dag de gröna lundars av nölla stigar kantade idyller, en fager ram kring allt vi ser som Stundars av gammal svensk kultur så värdigt fyller.

Här möter oss från skeden som förrunnit den vardag som bar liv - vårt släktes id , den hembygdskärlek varav hjärtan brunnit i mt och möda under gången tid.

I goda krafters hägn står hus vid hus som vart och e ll sill tysta språk förmedlar. med gamla redskap, som i dagens Ijus var syssla, varje hantverk högt förädlar.

En dag på Stundars, allt av li v oss bjuder från anval , så vid vardag som vid fest.

Lev med och gläds! De röster som här Ijuder är dina fäders, dem du älskat mest.

Jag står av vördnad stum vid Hemmergården tili Solf - tili bygdens folk - eli tack jag riktar, för all den omsorg som lagts ned vid vården av värt kulturarv, som var dag förpliktar.

16

Storgård är fm seDlesterplats Ali vara 10 dagar på Semesterr6rbundets Storgård var en upplevelse i sill slag.

Den tina granen nedanrc:ir trappan med sina massor av r6rgreningar och 5 loppar var en härlig syn och den sågs som eli igenkänningsmärke långa, långa vägar.

Dagama giek i sällskapandels och pralels lecken, nog ibland sjukdomar men del blir ju så bland ä ldre pensionärer.

Men "barfola Lasse" alias Birgil Ekberg med sina underbara korsstygnsbroderier oeh hör och häpna ulan glasögon broderade hon, 90 år gammal.

Hennes sysler, eli år yngre Tony åkle hem , för mill vidkommande alllför snarl.

Vi Irivdes i varandras sällskap, och hade myekel all prala om.

Tyvärr ligger simslranden nog e n god promenad från gå rden men all a nnars vandra längs vägar och sligar var nog så givande. Ulfärder ordnades, Kråkö runl, vi besökle bålmuseel oeh Ben Juslins keramikverkslad.

Tili Haiko och lill Brunbergs ehokladfabrik åkle vi

handlade bl.a . fina limpo r.

Sä en kväll ordnades grillfest med korv och te . Värdinnan var strå lande utklädd som koek och nere av oss hade halla r på. Pojonejdens Marthor uppträdde med sång vilkel upps kallades .

L äs te i senaste nr av God Tid om all Visa uppskattning - ge beröm av M Haikola och del viII jag gärna underskriv a. På det högsta mås le man ju ge peröm ål Brill-Inger Kl eemo la för del helhjä rtade arbete hon men tyvärr var det semester- som verksamhetsledare läglider och de mesl efterlrak- ger ned på Sto rgå rd . lade varorna var slul. En Solveig Raitinen dag åkle vi lilllorgel och in-

Semesleiförbundets Storgård IIar åler el/ gål/g gett många semeslerfirare en upplevelse av stora mått. En av IIöjdpul/kterna UI/der senasle sommar var en grillfesl som här /örevigals av Solveig Raitinen. Britt-Inger Kleemola t. v_ i hög kockhatt.

Många föreningar jubilerar i höst Bland dem Vanda

I

/

lel dellagare hillills. Och arra ngemangen va r proffsigl uppgjorda och he ll yckade.

Mera på annan plals om Kimito.

stalerade sekre teraren 1ngeborg Lindblom att förberedelserna för J5-årsfeslen 1989 inletts. Och feslen ska hänt inom vå rt pensionärshållas den 14 oklober i Mar- förbund . Mycket och mycktinus' konsertsal i Mårlens- et är givetvis en bedömdal. ningsfråga men visst har Men före det har för- många aktiviteler varit på eningens medlemmar sam- gång. Förulom att dislrikten lats tili arsmöle i februari, har samlats tili sina sommarmånadsmölen, födelsedags- dagar så har föreningarna fes l i april, gjorl lealerresor sysslal med både del ena oeh dellagil i förbundets ak- och det andra.

Norsam-konferensen hö lls denna gå ng i Helsingör i Danma rk. Och där berällade en la lare a ll del ä r så synd, så synd så om oss pensionärer. Medan andra berällade heli annal. Och själva vet vi ju bäsl hur vi var och en har del. Ulan all läsa

firade Vanda-pensionärerna

tiviteter såsom vinterdagen.

1 en notis i detta nummer

grupp rese närer mot Italiens

sommardagen i Jakobstad , kan läsas om Pojo-pensionäVinkingaspelen Sibbo rernas cykehurer. Det finns också andra sam ägnar sig åt m.m.

God Tid åte rkommer tili den motionen. 1 Karis exVanda-föreningen i sa m- empelvis spe las boccia band med de ras jubileum men hur det gick med det under de a llra hetaste dagarden 14 oktober.

Andra jubileer som är ak- na veI jag inle. Småningom tue lla under hösten och som kanske SPF kan delta i eiler redak tionen i skrivande hälla egna mästerskapstävstund känner tili är Kyrk- linga r i den äd la bollsponen slättföreningens , Sibboför- (för vissl är det väl spon?).

Kulturdagen i Kimito eningens och Pensionä rerna samlade i år det största antai östra Helsingfors .

varma 501. Å tminsstone hoppas vi sam tillsam mans med Eija ska åka lill Ischia, slrax väSler om Neapel all

Pojo-pensionärer

Pojo Pensionä rer har under fem veekor ordnat cykelutfärder åt olika håll i 1 juli rullade eli slorl anlal Del som medverkade lill kommunen . Vi började den bussar fullsalla med fin- den Iyekade kvällen vid SÖ- 18 juli då vi åkte tili Fiskars pensionärer derkulla gå rd va r givelvis dä r vi besåg de n nya fab rikslandssvenska mOI Sibbo. Där fick vi vara den fina miljön och givelvis utställningen samt styrkte med om eli blodigl? vi- vädrel. Moinen hängde lid- oss med kaffe oeh våfflo r. kingaspel - Björn den blo- vis tunga runtom oss men Ålerfä rden gjorde vi längs dige. Del danska gäslspele l solen Iyekades jaga iväg den fö re detta bässbanan var en Iyckad salsning och dem så vi upplevde vikingar- som går längs Borgby Irässom specielll blodig upplev- na i den underbaraSle sol- ket , tili Skuru. Följande veeka åkle vi tili kommude ålminslone underlecknad nedgång. nens bad- och eampingsinle föreslällningen.

Irand där de som hade varit förutseende oeh tagil med sig baddräkt , log sig ett dopp innan alla draek kaffe Arbisplalserna lill olika kurser IOg slul i eli huj (de med dopp . allra neSla kurserna). För mOlionärer vi II vi meddela Bruksgolf i Brödlorp var all Helsingfors slads idrollsverk oekså arrangerar o liföljande mäl. Där va r kaffeka kurser - gymnaslik och kondilionsverksamhel borden färdigt dukade i kavallengymnaslik oeh dans. f"et. Få av oss hade sett anRing gärna idrollsverkel lel. 402 92 90. Kurserna i läggningen föru t. Följande Centrum är i regel fulllecknade , men i sladens perifevecka åkle vi litet längre, tili ra delar finns ännu lediga plalser. Kurserna är relalivl Billnäs. Där tänkte vi besöbilliga , så du får säkerl valUla för saIsaI kapilal och så ka en konstulställning. Men får du framför aili bällre kondilion och sociala konvi var några dagar för sent lakler. ute. Bäde utslällningen och Verksamhelsledaren kafeverksamheten var förbi.

HELSINGFORSARE

Sa har då somma re n 1989 gatt tili historien. Och vilken sommar! Vi som upplevt den kan med fog använda den som jämförelse med kommande somrar.

Sedan sen aste nummer av God Tid kom ut har mycket

Under höstens lopp kommer a ntalet föreningsjubileer all vara legio. Och en av de jubilerande för eningarna ä r Vanda svenska pensionär er under ledning av sin energiska ordförande Mary Kekola.

Det finns ofta orsak att fira och speeiellt pensionärerna tar taeksamt tillvara de möjligheler jubileer av olika slag ger. För fem år sedan sitt tioårsjubileum med en fin fesl. Åtm inslone om man får döma av referatet i God Tid i december 1984. I samband med referatel från det jubileet återgavs föreninge ns tioårshistorik rätt delaljerat. Därför ska jag denhär gånge n försöka berätta heh kort om vad vanVikingaspelet Björn den blodige är över och de goda har daborna planerade syssla segrat. Här defilerar aktörerna med /anborg i spetsen med under år 1989. /örbi publiken.

Redan i ve rksamhe tsberättelsen från fjolåre t kon-

Björn den blo~ge inte så blo~g

Från redaktionen

Men motion fick vi oeh kaffe draek vi då vi kom lillbaka tili kyrkbyn. Veeka 33 hade vi paus då ne re av oss var med på kuhurdagen i KimilO. Men veeka 34 cyklade vi tili Spakanäs där vi fiek besöka ett ridsl all och beundra tretton hästar av olika sto rl ek och fä rg. Del medhavna kaffet avnjöts på e n stra nd .

Våra försök all få tillträde tili golfan läggningarna i Åminnefors, Nordcen te r har inte Iyckats, e ndast aktieäga re äger tilhräde.

Veeka 35 ordn ar svenska församlingen pensionärsutfärd tili Kum linge men fö ljande veeka får de som inte cyklar en ehans då vi tänker promenera på spånbanan på hemmapla n . Mellan tio oeh femlon medlemmar har dellagil i eykelture rn a och a lla yrkar på fonsatt motion i det fria.

A.S_

stati stik . Mera om konferense n kommer i nästa nummer om planerna håller.

Om nagra dagar Slarla r en

den ska vara varm och Iysa

över oss. Endel kommer all lill bringa en vecka en annan del Iv veckor på den charmiga Olen lilla ön. Också lill del får vi ålerkomma i eli senare skede.

Ha en Irevlig förhösl lills vi ålerhörs den 3 1 oklOber.

Gurli Nurmi

Inbjudan TILL ALLA SOM ÄR INTRESSERADE AV GRUPPER SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET ORDNAR EN fNNEHÅLLSRIK KURS FÖR PERSONER SOM VILL VETA MERA OM HUR GRUPPER FUNGERAR OCH HUR DE KAN LEDAS , speciellt bland människor som vuxit ur barnskorna.

Man lär så länge man lever på KUNTO KALLIO i SIBBO den 20- 21 september 1989!

På kursen ta lar Jan-Erik Ruth om det som händer oeh hur vi lär när vi blir äldre.

Ulla Gy ll e nb e r g berättar om hur man kan bilda friskvårdsgrupper bland äldre oeh Birger T ö rner talar om Iyekade musikeirklar. Är D U intresserad av att ev någon gång medverka eiler "dra" en egen grupp, missa inte den hä r ehansen .

Närmare upplysn ingar ger C hristina Lång på Svenska Studieförbundet, tel. 90-60 45 94.

SÄND IN BIFOGADE ANMÄLN INGSBLANKETI INOM AUGUSTI MÅNAD .

Gör .det så fOrl som möjligl . för platsantalel är begränsal.

Pris: 100 mk, inklusive koSI och logi.

'JQ6ulUjSQlaq ~s!'tlisd 4:>0 S5a.qS uV.IJ 6u!lddo~I\Q ua 4:>0

· (js!i'bll~.L uallaH) iV6 II~ 1106 Jg JO~S ~p06 4:>0 Jauug~ ~p06 paW :6V41 WO}!

1ad9~

uo~e!lQt\

'uapal

Qt\3lddn llQ 'lO}{S!UUgw

Qijgll IIQ ja46!1!9w ua Jg 9d

Vd llnl ~s!ll paw JOSS~W JVI np 4'0 j~~j ua6a U1P 1 ~J96 np u~~ V9 'JO~S ~p06 4'0 Japgl~ ~91 Jg Ja~94aq np 6U1UjSlUjn ~pua uap :U090W u~ jll!l~Ja~ Jg V6 IIV -

HV

Il~I10H >lIlSVN -WA~SHVNOISN::Jd ~IIQ J91w~::I

~~ 6U1UjS~laq

u!!jn ld ua Jg ~lIaa '~ waj -j91 paw ap~~s~ld 4:>0 u~66tUq Vd II~ wopw~q uls 1 u~w wos Vs ' ~ugu~ uV.IJ uauaq paw ~6un6 'pJoq jlllP~jS lIa Vd ll!S-~Jajgu~ la~u a

·/\So

JQwop~n!s ~9l\Jau 'JQwop~nrSllala~slJa~snw ' Q~n[sJa~JOS

, (~,li.qpolq -~ n!s

J694 l<a1) JQwop~nrSStJg~pol'lJl.lgr4 'S'S JQWOP lap ua Sjo.q japuWlsll90SJg4 QnaJaua6 jap I\Q 6u!JljgqJ9::1 'JQwop~n!s lap ua 10W 1l~~spu'llSjow PQ~O ' (la4J9~suiq

ij~aH a ua~l!i' - 10jS ua uV.IJ 61P JasaJ np 6uV6 a[l~~ Ja~s ~ap 1I~1l 'ja6ajs ~jSJ91jap J~j np u~uul Japun~as f: 1 61P Vd ~~,g.qs II~ ~u -M ua 119 jap J99 :ddn 61P JasaJ 4:>0 ajaqJ~pu~4 lIa Jalla ua~oq 'ua6ulUP9 paw JalllS np JgN -

I\Q p~

1 uallQ4~IQ}!

4:>0 6U1U1JgWSjQW 'l9dQ I\Q 6u~al6aJ aJUgs 'uw9s aJUgq 4:>0 I\Q Qudd~IS IIQ aJ~lrl '~6VWJ9IsU09QU1PJOO~ 4:>0 SU~]Qq aJUgs 'u09!puo~ 4:>0 ~Jlijs 'la4 -6!1J9J aJUgs :aJ~ww ~6u V] s~a, npaJ UalalPQdQ~ Q~SISIij uaa aJpUlw)

aJ~ww~6uVI ~a,npaJ lallala~s

1~!i'

:sdp R.qX::J 'su~wwl!S]19

l~d

u06vu paw Hgll ~w jll!'t'P< jap Jg pU~lq] ' ~as9s~uwn6 J~[l9q np u~uUl aJ~~gl ulP paw ~I~.L :w alqoJdoSJg4 ~lIapads J~4 Jalla Ja~!?So 61P Jauug~ np wo 'u~lI!?S 4:>0 ja~,liw ug ~llo 4:>0 aj!l aJlla H :VSlIIV ' IJg~ Jalla u06JOW a[l~~ l<a'j 'japunq -la6aJ ~as9s~uwn6 II~ woua6 np JVU uaj!!jlnsaJ !!jsgq ap - lJV4 VS 1 !!j II~ jlllPug~P9u ajUl Jg jaa 'odwaj ja6a ll!P 1 jll!l~ISJ91 ~[l9S ·~o!~s-.L ua 4:>0 Joxliq ~9t JOO lIa 1 'xa1 61S gl~ II~ jU9~S ~~~ jap u~~ jaww~6OJd Jg4 jap J91 4'0 ja~106 Vd apu~66!1 4:>0 apu~ll!s JaslaJ9J lap ua J'l6Ul G W~OJd I _ 'JapgJ>ls6~pJ~~ ~91 ' ~61Iu~~ lIa4 1 s~911n u~~ jaww~J6oJd 4'0 10jS ua !i' Japug~u~ 1 w~OJd I 'ua6U!UoJ9jSlguO!suad ! ualQW -xal Vd ~pug~u~ u~~ lU wos Jalla ~wwa4 ~96 u~~ np wos 'JaslaJ9J -~9~uwn6 ~I~ua lap ua 119 6~ISJ91 np J~14 uaJt'i4JSOJq Jg4 uap I -wms

u~~

np

lU

J~aS9s~uwn6

VS 4'0

HQdHVJ\

u~uu~

a~su~}! :w~ua Ja~~ ~96 II~

WNV9I VWWO>l ~vr

TIV>lS HOH

VILL DU VETA MERA? Ta kontakt med den lokala PG-gruppen. PG-grupper drivs bl.a. av gymnastikföreningar, kommunen, medborgar- och arbetarinstitut och församlingar.

Om det inte finns någon PG-grupp på din hemort kanske det finns flera personer, som är intresserade av alt starta en? ]nformation om kurser och materia! får ni genom Rnlands Svenska Gymnastikförbund (FSG), Tempelgatan 19 D, 00100 Helsingfors. Tel. 90-44 92 06 (växel 90-44 00 88).

FSG arrangerar också sommarläger för pensionärsgymnaster även om du inte har gymnastiserat förut är du aJItid välkommen tili de här lägren.

Pensionärsgymnastik (PG) har ända sedan början av 1960-taJet varit en viktig del av Rnlands Svenska Gymnastikförbunds verksamhel Det var eldsjälar som Helle n Tallqvist, Marianne linko och Maja Hulden m.fl. som introducerade ide n eiler inspiration bl.a. från vårt västra grannland.

Idag arrangeras PG också av kommuner, församlingar, medborgar- och arbetarinstitut, pensionärsföreningar osv. Gymnastikförbundet arrangerar bl.a. kurser för ledare, pensionärsgymnastikläger och utarbetar material.

Det senaste materialet finns på de två följande sidoma i tidningen: De t här tidningsbladet kan rivas ut och vikas ihop tili en Iiten, händig broschyr om pe nsionärsgymnastik - eiler kanske den passar upphängd på väggen där den lält kan användas som hjälp för minnet då man gymnastiserar.

Och flera broschyrer får man också gratis för all lex. dela ut tili vänner och bekanta: Ring eiler skriv tili Finlands Svenska Gymnastikförbund, Tempelgatan 19 D, 00100 Helsingfors, tel.

90-449206.

Hellen Tallqvist: "Vi gamla blir allt mer bekväma med åren. Mänga av oss i varje fall. Me n nog vore det skönt om man kunde slippa den där fysiska lättjan, för vi behöver alla hälla vära leder och muskler i skick och della fordrar mälmedveten övning (träning låter sä bersvärligt).

Utan della stelnar vi ohjälpligt tili. Visst har ni andra gamla ocksä märkt alt om vi silter eiler Iigger stilla en längre stund, så har vi ont pä mänga ställen när vi igen säller igäng. LyckligMs har vi också märkt alt dä vi tassat omkring en slund, sträckt oss upp eiler nägot eiler plockat upp nägot frän golvet, ja, dä är det redan nästan helt bra igen? Della om nägot bevisar väl alt vi måste röra pä oss. Om vi övervinner den segslitna lättjan, dä mär vär kropp bättre och om den mär bra, dä mär ocksä själen bättre."

Broschyren är utarbetad av FSG's Motions- och Pensionärsgymnastiksektion. Illustrationer: Susann von Numers.

' ddru6~9SQuwn6

-SJguolsuad ua 1 !!j]ap u~ na 'ua19w QU1S Vd ~9s~uwn6 Q4 UQ~ ua6U1UaJ9jSJguojS -uad ' wrus6~pJQI\ la6a ll!P 1 Qwwa4 ~as9~uwn6 u~ na ~1I~aI\9 ~96 u~ ~9SQuw1i9

'6U1U1S~1

-aq 4:>0 Jas]aJ9J I\Q ]~I\ Jallg6 lap Jgu apvq la4uaJ~jJa 4'0 WJol Q~SISIij saPI!'Isua uap s=Qdu~ u~'I ua'l9SQuwli9 '9d paw Q[l9q IIQ luas J91 6~PI~ Jg jaa

1V11V HVSSVd (Dd) >111 -SVNWADSHVNOISNld

KOM MED i pensionärsgymnastiken!

;I !i ~os ~

FINLANDS SVENSKA GYMNASTlKFÖRBUND

~1i

~~.;s

'1.Sii1ciö"

GYMNASTIKPROGRAM 1

För det här programmet behöver vi en stol: En stadig, enkel stol utan armstöd passar bäst.

1. Stå bakom stolen och stöd dig lätt på ryggstödel Växla mellan att

- sätta växelvis högerl vänster häl i golvet snett tili sidan

- häva dig upp på tå och sänk ner

- gå runt stolen

GYMNASTIKPROGRAM 2

1 f1:f

1. Stående, "gå" på stället utan att Iyfta tåma från golvet (tyngdöverföring från hälen fram mot tåma). Arbeta med vristema .

2. Sätt dig på stolens lrämre kant, men så att du sitter stadigt: Växla mellan att

- svinga armama diagonalt fram och tillbaka

- rulla på axlama

- föra växelvis högerl vänster arm över huvudet i en stor cirkel, som när du kammar dig.

3. Sittande. Växla mellan att

- knyta och sträcka fingrarna samt pressa handflatoma mot varandra

5. Ligg pä rygg med böjda knän och hela folsulan i golvel Spänn magmusklema, spänn sätesmusklema, tryck knäna mot varandra (håll spända muskler), häll en slund och slappna avoSpänn mag- och sätemusklema som ovån och Iyft höften upp från golvel Häll en slund och sänk långsamt ner igen.

längs hela sidan medan du sträcker och böjer överkroppen litet mot höger. För armen utåt ner till utgångslägel Det samma med höger arm till motsatt sida.

~

4. Ligg på rygg. Dra växelvis höger och vänster ben maximalt upp mot magen. Hjälp tili med handen om det behövs. När benet förs ner igen kan du låta det släpa mot golvet om det gör ont i höften.

- med hälen i golvet hela tiden växla mellan att låta trampdynan och tåma beröra golvel

4. Sittande. Sträck vänster arm uppåt så att handen snuddar k

3. Stå i brett grenstående. Vrid överkroppen och svinga armama löst från sida tili sida.

HåII höften helt stilla.

2. Stående, svinga armama diagonalt framlbak. Svikta i knäna. Svinga bägge armarna samtidigt framlbak.

Svinga armama i kryss framför kroppen och ut tili sidorna.

.

::.

,.

~::/

.

5. Sittande. Sträck det ena benet fram , Iyft det rakt upp, sänk igen och böj benet.

6. Sittande. Knip ihop musklerna i sätet. Dra inte upp ax-

6. Ligg på rygg med böjda knän och hela folsulan i golvet.

Spänn magmusklema och Iyft huvudet och överkroppen upp från golvel OBS! Korsryggen blir kvar i golvet hela tiden.

Håll en slund och sänk långsamt ner igen.

lama. Håll spänningen några sekunder och slappna av igen.

7. Sitt på stolens yttersta kant

8. Sittande. Lyft växelvis väns-

och stöd med bägge armarna bakom dig på stolen. Lyft och sänk sätet.

ter och höger knä och k1appa på knäet med motsatt hand.

Det samma, men för vänster armbåge mot höger knä och tvärtom.

7. Stå med handstöd, lex. mot en vägg. Rita en halvcirkel med tån längs golvet, bakåtlframål Försök att rita samma halvcirkel med Iyft ben. Byt ben.

8. Stå vänd mot väggen och stöd med bägge armama.

Böj och sträck armama. Håll kroppen rak. Rörelsen blir tyngre ju längre bort · från väggen du står.

-:: ,-.: ......

~ 9. Stående, Iät huvudet och

9. Sitt bakfram på stolen med föttema stadigt på golvet, rak rygg och ena armen på armstödel Vrid den andra armbägen bakät i skulderhöjd, med en liten tänjning.

Det samma tili andra sidan.

Om det inte går att sitta gränsle över din stol kan du göra samma rärelser genom

att hålla den ena handen på yttersidan av motsatt lår.

10. Stående bakom stolen, stöd dig Iät! på ryggstödet. För höger ben tili sidan, Iyft det sträckt och tag ett långt steg ut tili höger sida, böj knäna.

Skjut ifrån med höger ben tillbaka tili utgångsställningen. Det samma med vänsler ben tili vänster sida.

Lyft det raka benet rakt bakål

' jj

övre del av nacken slappna av framåtlnerål Rulla långsamt upp tiIIbaka så att huvudet kommer sist.

:: .. :>:

:, ':.-,

', .

10. Armbyte bakom ryggen, höger arm upp/vänster arm nere och tväitom.

BADA PROGf{AMMEN AVSLUTAS MED:

:. :. 1) ~

;

, :, II .;

:;

19 MATSTÄLLEN

He l- och halvpe nsion

Rrsllurang

Kb KVARTETI' Fr- Iö kl. 11.00- 01.00 vard . 0 5Ö kI. 11.00-18.00 Vardaga r. J räncr 3U välja mel!an.

Lördagar o. sönd'agar lunch liII för· månliga priser.

Dans frc.~'dag · a. lördagk väUa r.

I cenlrum IV KImilo Trl. 925-1500 Öppet :

REGINAS MAT & KAFFE

~'''~~ iegerby <&illr "<S-

(.

1662

stOrre grupper

Lönnrotsg. 32 A 00180 Helsingfors tel. 90-603 909

Ca,~ 6~ >~ FORELLEN Korpo Tel. 926·31202 Oppel alla dagar

I BESTÄLLNINGSBUSSAR : I

God mat I hlstorlsk mlllö. Öppel alla dagar

HANGÖ TRAFIK Bussbeställningar

Smedsgränd 4, lovisa

Tel 911·81004

Tel. (915) 531 529

II

OPTIKER

KARIS. Köpmansgatan 4

Tel. 30161

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

God met Ivan 10r

..O "I/ SA . LO.....<;~ ~-~-

Advokatbyrå Vicehä rads hövding

I Väslanfjärd lel. 925·77 46

VÄ LKOM NA'

..., t..

Gynna

Advokatbyråer

L---'==='-'''''---'

BROMANS OPTIK Kungsg. 8. EKENÄS

..

Tel. 911 -629 49

r r annonsoe

Jurlstbyrå

0_ LINDELL Ab Tidslrands Linjebillrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4.

Tel. 9 15 -53 1 865 Bes täll nlngsbuss ar.

Oy T. Ekman Ab Cirkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961 -11 2 048

Aulo·Buss Bäck & Öslman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961 -152 495

BESTÄllNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 171042

~

Välkomna gamla och nya kunderl OBSI Fn telelonrådgwning Tel. BB9 759.

Byrån skOter alla jundiska ärenden, även Iria rättegangar och försåkringamas ränsskyddsårenden.

Storgårdsgatan 2. PARGAS Tel. 889759 Hem . 88 n 18

GULD - UR -

OPTIK

FÄLTMARSCH EKENAS . Kungsgatan 11

lel 11 523

~

KVRKSt.Arr

".~ OPTIK

~ HSB s hus vld JOrgel "

lel 2981927

InternationeU seudordansstännuna i Strobl, Osterrike Oen II maj sam lades 24 seniordansarc vid Silja Line's terminai rör att åka över med M/S Silvia Regina tili Stockholm. Ombord på M ten samlades vi i eli konrercnsrum på däck 9, där Seniordansledarna i Finland r .r. önskade oss välkomna och reseled are n G unvor Ny-

ström berättade om värt reseprogram under rärd en tili Strobl. Vi åkte ner med egen buss och hadc möjlighet all besöka många vackra platser under vår reS3.

De n 12 maj på morgone n i Stockholm fo rtsatte vi med vå r buss ne r tili Tre lle bo rg via G ränna med sina polkag risar, och vid Stavsjö värdshus hade vi kaffepaus.

- Pä kvä llen Ak te vi från T re lleborg tili T rave miinde och vidare via H amburgs flygfält tili Wiirzburg där vi övern attade på e tt trevligt hotell. Wiirzburg ligger vid flode n Ma in och ä r en ga mmal bisko psstad med prak tfulla byggnade r fr An mede ltiden . Öve r floden leder tre broar bl. a. de n frä n 17oo-tale t med barockstatyer prydda Alte Mainbiicke (de n ga mla Ma inbron), Från bron säg vi de n högt belägna fästningen M ari enberg som frä n 126 1 tili 1600-ta let var furstbisko parn as säte, senare byggdes e tt nyt!.

Ja, så går vå r resa vidare tili Obe ramme rgau som är känt fö r sina passionsspe l.

Pass io nsspe len har sina anor frAn 1630-talet , då innevånarn a under en pestepede mi avgav löftet att va rt tionde år uppföra dylika passionsspe l vilka äga rum på e n frilu ftsscen .

Följ ande morgon åkte vi vidare fö r att bese Wies klosterk yrk a, men den re no-

kyrkan blev ti li e tt vackert mi nne fö r oss a lla. - Sedan kö rde vi geno m Gar mischParte nkirchen förbi Innsbruck tili Tyrolen . I Wörgl hade vi paus.

Den 15 maj va r vi sA framme i StrobL Vi bodde i

dans, man ka n ej med ord beskriva den stunden .

Nu ha r vi kommit tili vAr sista dag. Vi hade som vanligt gru pparbete på dagen me n på kvä llen blev det geme nsam avslutning i Turnhailen. Progr ammet bestod

ett G asth aus litet utanför Stro bl. e tt mycke t bra och

av tai, gåvor sam överlämnades m .m. Se niordansgrup-

trevligt slälle sä vi kallade de t "vä rt andra hem".

Kloekan 19.00 öppnades seniordansstä mman i Turnhaile. Närva rande var ca 320 seniord ansare från 10 olika länder. Programmet bjöd pA hälsningstal, vä lkomsthäls-

pern a frä n de oli ka länderna uppträdd e med sina egna danser.

När vår dansgrupp tågade in med vår ledare Kate Björkman i spetsen, de nesta klädda i rolkdräkt, blev det eli sus av beundra n över vä-

ningar

samt

presentation .

Varje land presente rades varv id vi steg upp. Efter alla ta i oeh hälsninga r blev de t seniorda ns. Före kvä lle ns avs lutning meddelades platsen fö r fö ljande dags gru pparbete samt med vilka länder vi skulle samarbeta.

Veckans program upptog också eH seminarium , sam

bestod av olika fö reläsningar alla förmidd aga r. I seminariet deltog seniord a nsledarn a i Finland r. f:s re presentante r Marga reta Grigo r-koff oeh Kate Bjö rkm an.

Me llan kl.

15.00- 18.00 grupparbete med seniord ans av två eile r tre länder Lex .

Frank rike, Österrike och Finla nd . Varje land lärd e ut sina egna da nser. De bäs ta dansern a av dem som hade övats under dagen , dansades sedan på kvällen i Turnhalle av he la den sto ra gruppen .

Varje grupp fic k där igen läTa ut sina ego a danser. 1 T urnh alle dansade vi va rje mellan kl. kväll 19.00-22.00. Vi hade med oss fem danser frAn Finland vilka vår verksamhetsledare Kate Björkman ledde.

En kväll fick vi uppleva ve rades tyvärr så vi såg ej något myeket gripa nde och mycket annat än byggnads- vackert, när en Tullstol5ställningar. Vi fortsatte vår bunden ung kvinna dansade resa tili Etta k's kloste rk yr- seniordans med sin väninna. ka. De n är både vacker och Oet var något så fint oeh stämningsfull så stunde n i stämningsfullt över der as

Finlands seniordansgrupp vUl kongressen i Österrike. Foto: Margare/a Grigorkoff.

se Eiska pelle ". T ili iskapel- At vi middag på Zinke lle r , förmiddagen var vi hemma let fö rde e n linbana upp ea . ett trevligt och mysigt ställe. efter en mycket Iyckad och 1.350 m oeh sen var det änJa , så åk te vi vida re tili välplanerad resa . T röna , nu e n bit att gå . Kape lle t är Ha mburg och Travemiinde me n nöjda och glada över ra vackra dräkter. Våra se· vackert oeh mäktigt med si- oeh a nlände tili Trelleborg a lI! det nya vi fätt se och läniordanser rrån Finland blev na pelare och valv av iso den 23 pä mo rgo ne n. Vi sat- ra och som vi sen skall förverkligt uppskattade oeh omte oss i bussen som blivit söka lä ra vidare. Ett hjärteDen 20 maj började vår tyekta. Oanserna var gjorda som e tt he m för oss och åk te va rmt tack ti li alla dem som hemfä rd och vå r fö rsla överav J uliana Palmgren oeh Ka längs den svenska östkusten ordnat denna härliga resa. nat tning skedde i Bamberg. te Björ kman. tili Stockholm , därefter Åbo Ethel Blomander Bamberg, är en vacke r gamUnder vår vecka i Strobl och Helsingfors. Den 24 pA mal kejsa r-och bisko psstad gjo rd e vi va rje morgo n utmed si na mAnga kyrkor. I fl ykte r. Vi besökte Sa lzgamla stade n fi nns bLa . kejburg, där vi hade lokal guisardomen med sina fy ra de~ sam tog oss på en rundto rn . De n 2 1 fo rtsatte vi tili tur i staden och gay oss e n Kassel vid floden Fulda. inblick i dess histo ri a. Vi Kassel är också e n vac ker fick se många intressanta seO rdföranden fö r Konditio nsfrämjande t r.f. - Torga mmal stad med slott och vä rdh eter , bLa . He ll brunn björn Lasse nius har for mule rat nAgra regler fö r motioparker och med må nga ko rsmed sina vatte nspel, Miranä re r. Här åte rgivna fri tt ur minnel. vi rkeshus frå n be ll-trädgå rd en samt slottet 15OO- 1600-ta lel. där film en "Sound of Mu1. Oet skall vara roligt.

Följ ande morgo n åk te vi sic" inspelades.

2. Tag r eda på nuläget.

E n anna n dag besökte vi vidare tili Celle . Staden är 3. Uppsäll et! mål.

Salzkammergut med Vita som e n ka ramell med sina 4. SkaITa kunskaper.

Häste n . Vi gjorde också en korsvi rkeshus och ett i reS. K1ä Oig r ätl. utflykt tili H allstadL Där nässa ns- oeh barockstil år 6. Vila efter ät. besökte vi e tt kapeII , " Gros- 1292 uppfört slon. - 1 Celle 7. Motionen bör var a Dln dräng - inle Dln husbonde.

,

BÖRJA MOTIONERA

KF - FÖR MOTION Konditionsfrämjande t r.f. är de n orga nisation i vå rt land , som på svenskt håll främst inriktar sig på att orga nisera mOlionsverksamhe t på bred bas . Aili Du viII veta om motion och motio nsverksamhet , kan Du fA svar på genom att vända Dig lill KF. A dressen ä r Tempelga tan 19 D 37, 00100 H E LSING FO RS. Tel. 90-44 89 75.

Kontak tpersoner för KF i Öste rbotte n är Monica Salo, Munsala te l. 967-41334 och på Å land (Å lands Motions-Förbund) Kaj Backas. Marie hamn tel.

928-1 5464 tj.

IDROTT OCH MOTION FÖR SPECIALGRUPPER PA Solvalla idro ttsinstitut i Esbo arra nge ras 17-18.10. 1989 en ledarkurs om id rott och motion för specialgruppe r. Pensionä rern a är en specialgrupp. Därför komme r vi frAn förb undets sida att stöda personer, som ä r intresserade att delta i den här kursen. Tag kontak t med verksam hetsledaren, Jerke r Nyberg, tel.

90-79 1896, sä fAr Du höra mera om ku rsen.

SVENSKA P ENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

Verksamhetsledaren

216 lösningar av sommarkrysset Inom utsatt tid har 216 lösningar kommi t tili redaktionen av Hasses finurliga gAtor i nummer 4 av God Tid . Med det menar jag givetvis lösningar av sommarkrysset. Att lummiga stråk är Esplanader och rättsinstans HD ha.r inte berett nAgra som helst svårigheter.

1 varje kryss lär åtminstone jag mig något nytt såso m denhär gången att ed il er· n a var tjänstemän. Det var tur att bara r-et blev ö ppet.

Med uteslutningsmetoden kom jag fram tili rätta svarel.

Dethär är rätta lösningell på sOllllllarkrysset i God Tid nUllllller 4.

Bland de senast den 17 oktober 1989 Insända lösnlngarna utlottas fem muslkkassetter. Lösningarna sänds under adress God Tld, Centralgatan 87 0,10300 Karls.

Märk kuvertet med " Kryss 5".

De fem vinn arna är denhä r gAngen följande: G unvor Str ö m, Esbo , Birger Sj ögren, Åbo, Gunvor Fredri ksso n , Jakobstad, Gunnel Westerlund , Karis och Mirka E k ro t h , Helsingfors.

Vi

gratu lerar

vinnarna

Som får varsin musikkassett

med posten.

Svaren tili krysset i detta nummer ska va ra redaktionen tillhanda senas t den 17 ok t obe r 1989. Kuvertet ska helst märkas med " Kr yss 5".

ORDSPRÅK " EN KVINNA , SOM AGAR SIN MAN REGELBUNDET, HÅLLER SIG RASK OCH RÖ RLlG ".

Namn ............................................................................................................................... .

Adress ..............................................................................................................................