God Tid 6/1989 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Läs på mittuppslaget om gästabudet i Kristinestad

,od SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

Argång 17 - Nr 6

31 oktober 1989

SPF-resenärer på Ischia njöt av hälsobad och bjöds på stekt komage Napolitanaren behöver enligt traditionen soi, hav och kärlek för a tt vara IyckIig. Och det kan han njuta av i stora mått - å tsminstone de två första . D.v .s. soi nä r den inte döljs av avgasmoln.

Hälsobad hos Afrodite och Poseidon var aktiviteter som en del av deltagarna i Svenska Pensionärsrärbundets resa tili Ischia i Neapelgolfen kunde ägna sig åt i månadsskinet september-oktober. Baden var toppen Däremot är stekt eiler gri!lad komage som middagsmat något som knappast någo n av oss längtar ener all få vara med om en gång tili .

Sorrento-Amalti Efter att ha besökt Pompeji åkte vi så den underbara kustvägen söderut. Vägen slingrade sig fram längs sluttningarna . Medelhavet glittrade flere hundra meter nedanför oss. På landsidan såg byggnaderna ut all just och just kunna hållas kvar vid sluttningarna . Och växtligheten var frodig. Hur chauffören kunde håUa bussen på räll sida om vägen och klara kurvorna förblev fö r oss en gåta. Ibland krävde det dock nerver av stål tili och med för

lnte heller de t hotell tvåveckorsrese nä rerna bodde på ä r något att längta efter att få göra om. Åtminstone för de flesta. En av deltagarna har via en insändare i Hufvudstadsbladet beskrivit hur det var. Och den texten skriver säkert de flesta av oss under.

Men Ischia och Capri som rcsmål kunde inte ens ett otrivsamt hotell förstöra. Att se vad vulkanen Vesuvius hade begravt för 2.000 år

oss passagerare innan möten

sedan var skakande. Det vi-

lar en stämning av död och förintelse över de ruiner av

staden Pompeji som grävts ut och som nu är ett mål för tuse ntals och åter tusentals turister årlige n. Att berätta om det skulle kräva e n separat artikel för all inte tala om e n helt egen resa. Därför kvitterar jag Pompeji med detta . Den som viII läsa om hur det gick tili när staden förstördes unde r tre dagar i augusti å r 79 eKr kan läsa om detta i Plinius d.y . skildring som finns översatt tili svenska. Ischia - solens ö Men det var alltsA Ischia som var vårt egentliga resmål. Ön som ligger 25 kilometer frAn Neapel och dit man kommer med fä rja . Ischia är en ö sam mäter

Foto: Gurti Nurmi Dell här bildell borde vara i färg. Det blå Medelhavet i bakgrunden, mörkt gröna pinjer vid stranden och i mitlen av bilden lysande rödlila bougainvillea, grölla palmer och lIärmasl kamerall blommallde oleallder. Vyn tagell från badillräl/llillgen Afrodite på Ischia . IOx7 kilometer och har en befolkning på cirka 50.000 personer. Öns högsta punkt är Epomeo på närmare 800 meters höjd över havet. Terrängen på Ischia är omväxlande och många heta källor gör att hälsobaden blivit ett dragplås te r för ön. Vinodling hör tili näringarna på Ischia och det är

det lönar sig all göra speciellt för Axel Munthes sköna San Michele . Turen tili Capri gjorde vi i vackert väder och när vi närmade oss ön låg det e tt lä tt dis över den . Eli soldis som gay en känsla av saga, att det var e n drömö som steg upp ur havet.

speciellt vita viner man producerar.

turister. Och vi utgjorde givetvis en del av dem . 1 eli tidigare nummer publicerade jag e tt kAseri i vilket jag berättar om hans , d.v .s. Axel Munthes , vita skapelse i Anacapri. Utsikten där-

Capri Under vår vistelse på Ischia gjorde vi en heldagstur tili Capri. En resa som

Capri var "nerl usat" av

uppifrån ä r magnifik och blomsterprakten måste upplevas.

Dess befolkning ä r ungefär lika stor som Finlands hela befolkningsantal och detta ger givetvis sin prägel ät staNeapel! den . En dag ägnade vi åt fastVisst är Neapels gamla landet och via hamnen Poz- centrum med domkyrkan zuoli passerade vi staden och kungliga palatset m.fl . Neapel. Att se Neapel och byggnader imponerande. sedan dö ä r eli ordspråk Och visst finns det andra sam kanske var berättigat vackra detaljer men de är för mycket länge sedan . At- få . Trafiken är oerhörd och minstone om med ordsprA- för oss nordbor helt obeket avses en eventueU skön- griplig. Smutsen är det man annan historia. heI. emellertid mest frapperas I dag är Neapel !taliens i av. Men vi är ju vana med Gurli Nurmi storlek tred je stad och en kanske något överdriven mycket viktig hamnstad . renlighe t. . Sidan 6

Verksamhetskalender I della nummer på sidan 3 ingår nu första gången en rubrik - Verksamhetskalender - vilken redaktionen planerar att ska återkomma i varje nummer. Avsikten är atl ge förbundets medlemsföreningar utrymme i God Tid för all annonsera sina aktiviteter. Föreningarna kan annonsera i varje nummer av GT eiler exempelvis vår och höst och kanske i sommar-

om.orllS orllanl.at/onernes umråd

numret.

Eli krav är emeUertid all det ska vara korta , koncisa texter. Materialet tas inte emot per telefon eftersom risken dä är stor att det blir felaktigheter. Material tili verksamhetskalendern i nummer sju ska vara redaktionen tiUhanda den 28 november. Adressen återfinns inne i tidningen .

med möta nde trafik kunde genomföras. Nä r två bussar ska passera varandra på en väg som kanske ursprungligen är byggd för fyrbenta fordon så förstår man ... Sista håUplatsen innan åte rresan mot Neapel och färjan över tiU Ischia var Amalfi . Där beundrades den vackra katedralen av några pigga SPF-pensionärer men de flesta äg nade sig åt att bara sträcka på bene n en stund . Återfärden gick i ilfart där chauffören Franco(?) klarade oss tili färjan med kanske en minut tillgodo . Massor skuUe finnas att berätta om de två veckorna på Ischia . Men det får bli en

Årets Norsamkonferens försiggick i Danmark, närmare bestämt på hotel! Marienlyst i Helsing0r. Med från SPF var Jutta Christiansen och Gurli Nurmi. Jutta ger i detta nummer en första rapport. Se sidan 4.

MÖTESKALLELSE Svenska Pensionärsfö rbundet r.f. sammankaUas tili stadgeenligt höstmöte onsdagen den 29 november 1989 kl. 13.00 i Syd-Österbollens yrkesskola i Nä rpes. FuUmaktsgranskning och kaffe frå n kl. 12.00. Enligt § 14 i stadgarna har med lemsförening med 1- 100 medlemmar rätt att sända en befullmäktigad representant , medlemsförening med 101 -200, medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter .

Varje befullmäktigad representant har en röst. Efter de egentliga årsmötesförha ndlingarna har deltagarna möj lighet att ställa frägor tiU förbundsstyrelsen . Förbundsstyrelsen

Svensk-Finland försäkrar

II) I

vem drabbas?

Diskriminering

Salt och ljus Salt, ett av våra var-

dagsä mnen som vi knapman re nsa borl de m som ha r åldern inne. Ä r della räll? lbland måsle man ju nog svara ja.

an ta rei - allting fl yte r - det var grund satsen i greken Hera klitos filosofi. Allt f6 rändras, vä rId en i dag, vå r uppfallning om den , vår moral. lngeming ä r detsam-

ma som för tio , hundra , tu-

sen år sedan. Men har förändringe n gåll mot det bättre eiler sämre?Jag diskuterade och disputerade en gång med e n gam mal klok släkting om della . Jag påstod all vi lever i en orosfylld tid och all den mänskliga ondskan håller i sig genom tiderna . Ha n å sin sida ansåg att det trots a llt ha r blivit bätt re och trygga re all leva. Tänk på forna lider, sade han , Olan vågade inte ge sig ut på vägarna ulan vä pnad eskon . På sätt och vid hade han ju rätt , fasl i sanninge ns intresse måste jag ju medge all det här va r fö re Palme-mordet och aili a nnat e lände som hänt. I dag kan man ju inte låta bli att reagera för all terror, a lla våldsdåd, förtryck och massflykl undan despotregimer. Myckel är på tok och fastän mycket görs för all fö rbällra tillvaron så ä r det inte tillräckligt.

n fö reteelse som, må nga gånger påtalats är diskrimi neringen. 1 princip ä r väl alla emot den men den måste bekämpas mycket effektivare. Diskriminering , det är ju ogynnsam behandling av särgruppe r. Man frågar sig vilka dessa grupper ä r. Tyvärr fin ns det ime papper tillräckligt för all räkna upp dem alla . Vi har hön om kurder , palestinier , israeler. Vi har följ t med rasoro lighete rn a i Afrika . Hos oss existerar språkgräl och nu för närvarande är de kvinnliga prästerna i skollgluggen . Tyvärr kan man inte heller komma ifrån all den äldre medborga rgruppen också ibland råka r ut för diskriminering. J ag sade ibland, för nog måste man medge att vi ofta blir mycket väl och artigt bemölla. Sjä lva är vi väl ime utan skuld för vi talar nog ofta om ungdo msgruppen och dess busaktiga uppträdande. Men så plötsligt fäster man sig vid ett uttalande, citerat i tidningen : också du kan bli d ragen vid näsa n . Det händer även intelligenta människor, inte bara ga mlingar , dumbommar och lägt utbildade . Känne r vi oss smickade över grupperin gen? De "Iågt utbildade" borde inte heller som grupp prickas så här.

käml åsido , har vi verklige n möjlighet all känna oss accepterade i samhället ? Kan vi del ta i allt arbete på lika villkor, får vi vAr del av det vi behöver för vå r trygghet? Och hur är det , kan vi så länge vi har ork och förmåga få della i kommilleer, politisk verksamhet , sociala rbete, före ningar och dylikt utan all bli utpekade som för gamla. I Sovjet rensas all a överåriga bon frän IOpparna i politiken , i Kina ta las det om "det gamla ga rdet" , i ÖSllyskland vi II

Plock och kommentarer i och om statsbudgeten för 1990. När man bläddrar i nästa års statsbudget har man en känsla av att pensionärerna

som grupp åter e n gå ng har kommil i kläm . Omsällnin gsskatten IOrde höjas med 0,5 - 1,0 % -enheler. Förhöjningen drabbar naturligtvis inte bara pensionärerna, me n då gruppen pensionäre r hör tili småi nkomsttaga rna blir den % -uella belastn ingen betydande. Miljöskallen höje r boende och trafikkostnaderna. Sjukhusens vårddygnsavgifter stiger med 15 mk (23 %) och besöksavgiften vid tandvård sti ger med 5 mk och övriga tandvårdsavgifter i mede ltal 30 %. Sjukförsäkringens sjä lvriskandel för vård och undersökning stiger med 10 mk och självriskandelen av

u låler del som om jag fa kliskl ville gä in för e n utrensning av alla sam överskridit e n viss ä lderslröskel. Nej , för all del inte , jag Iror inle på sle ll fastsl agna regler. Del skall va ra persone n och hans/hennes kvalifikalioner del gälle r. De l finns sexlioäringa r som he lI tappal sugen och del finns ållioåringar som ä r pigga och har a lla möjlighe le r all la ini lialiv, all inspirera och leda. DäremOl skall man inle bome frä n del fak tum all ju äldre man blir deslO mer ökar risken fö r sj ukdo msfall vilkel kan medföra avbräck i a rbelel. Och vi ha r ur hislo risk synpunkl sell fl era exempe l på poliliker , som för länge fon sall sill a rbete . Omdömesförmågan svi kl ar läll för både de unga och oerfarna och för de ga mla och Iröll a. Lål oss då utnyllja de ga mlas erfarenhet och livsvisdom vilket ime belyder all de skall fonsälla li vel uI på samma poster. Är del inte så all de själva borde kunna bedöma när del är lid för dem all byla arbe le e ile r sysselsällning e ile r vad ma n vi II kaila del. De l skämlas så mycket om de stressade pensio nä rern a. Ligge r det ime ofta litet hysleri i önskan all alllid ha någol all göra .

otsäger jag mig sjä lv ibland? Del gö r jag kanske men med flil. De l fi nns inge n abso lul sanning, inle något absolul mås le som man skall rälla sig efte r. 1 varje enskill fa ll mås le ma n överväga vad som jusl nu ä r de l rälla.

ur skall vi då kunna påve rk a skeende l i räll riklnin g. Gälle r de l stat och kommun har Olan ju rösträll och får vä lj a den man a nser vara bäst lämpad för den post det är fråga o m. Där har ju numera I. o. m. preside nte n ansell all det kan va ra bra med et! läkarutlåta nde som de lges offemligheten. EII-noll för Koivisto anser jag. 1 våra kretsar, i föreningar och förbund har vi ju också möjlighe t all rösta. Här tar ma n ofta i beakta nde all man inte viII såra den eventuella kandida ten tili någo n pOSI genom all inte stöda ho no m e iler he nne. Hä nsyn är bra, men sunt förnuft angäende vem som är lämplig är ofrånkomligt.

förbundet och dess fö re ningar vore det befogat all sälla e tt tak på huru länge e n pe rson kan silla kvar på sm post. Det är inte bara å ldern som behöver avgöra det här , de t be ror också pä all andra ka ndidater skall ha möj lighet all pröva sina krafter. Efter e n tid kan det ju hä nda all man får möj lighet att åte rkomma med friska krafte r och fo rtsälla sill värv. Vi skall all tså inte IAsa fast oss vid eli evigt sche ma. Vi skall visa all vi kan förnya oss och all vi har fö rstånd nog a ll inse både vår förmåga och vår begränsning.

JERKER har ordet läkemede lskostnaderna och

Vad ge r man då i stället

resekostn aderna stiger med

åt pensionärerna?

5 mk. He mvårdsavgifte rn a stige r med i mede ltal 10 % . A llmänna för höj ninga r är prisförhöjni nga rn a på I.ex . bränsle, som höjer boendekostnaderna och trafikkostnade rn a . Sålunda fA r man räkna med en 10 % förhöjnin g på tågbilje llerna. På sikl har man föreslagit all makars folkpe nsion år 1991 skall vara 15 % mindre

De som betalar skall får i medeltal en 6 % -enheters inflationsj ustering. Pe nsionsinkomstavdragel torde

än motsvarande pension för

Barn ens stä llning förbällras i familjepensionen.

ensamstäende.

stiga - huru myc ket är ännu

ok lar!. Positivt för mä nne ns del är all ä nklinga r efter 1. 7.90 inneslutes i familjepensionskretsen. Tyvärr berör della inte de ä nklinga r sam redan nu är pensionera-

de .

nedre Den skallefri a gränsen stiger från 36.000 mk lill 38.000 mk . Ci rka 19.000 krigsveleraner och eli tusemal krigsänkor blir delaktiga av krigsvelera nernas re habilite ring. Budgeten för nästa å r mås te anses synnerligen mage r fö r pensionäre rnas del , dock bör noleras vissa ri kllinje r för 1990-års pensionspolitik . Familjepensionsreformen , som träder i kraft 1. 7 . 1990 innebär jämslälldheI mellan man och kvinn a, änka och änkling ifråga o m efterlevnadsskyddet. Positivt är ocksä all änkeoch änklingspe nsionen inte längre dras in vid ingåe nde av nyll äk tenskap . De lla kommer med a ll sannolikhet all befrämja ingåendel av äk tenskap mellan persone r, som blivit änkor eiler änklinga r. Förmånen bibehålles endast ifall personen ifräga fyllt minst 50 år.

past mer ägnar en större

att en samling moralregler har bytts ut Olot e n an nan. De n kristna morale n ha r bytts uI mOI moralregler som utgår frän den själviska människa n. Alla helgons dag lalar om att Jesus viii ingå e n fö re nin g med oss syndiga människor för a tt gö ra med oss någol som gö r a tt kristendo me ns mo ralregle r inte

lanke. Salt , det förr så li vsvikliga konserveri ngsmed le t som i dag har e rsatts av kylskåp och frysboxar. Samhället förändras och utveck las. Aldrig har vi i vå rt land haft del sä bra i vå ra levnadsförhälla nde n som nu o De n sociala Irygghe te n är ga ns- bara är tom teori utan leka heItäekande. Må nga är vande verklighet. Men de som be rättat om svä- utan e n levande förening righeterna att försörja en med Jesus Kristus kan de t familj när det va r brist på inte ske . En ligt Nya Tesa llt ing. De t fanns ibla nd lame ntet är he lgo nen ingenting ann at än männi- människor i vilkas person skor, människor med be- vi möte r den He lige. Dä hov. blir frågan o m de är syndfria e iler inte av mindre Samtidigt ha r det fun- betydelse . När e n skick lig nilS e tt stänk av vemod i o rganist spe la r på en ga mrösten. Visst va r kläderna mal kyrkorgel , glömmer ga ml a och slitna, skorn a man bort att inst rumentet nergångna, mate n knapp har sina briste r. G ud viII och den e nda lyxe n man en sådan gemenskap med hade som pojke var röd li- oss att den harmoni vi har monad och pumpernicklar med honom syns i vardanågon e nstaka gång under gen. Då blir Iyngdp un kte n årel. Men , det fanns nå- inte på vad vi gö r ul an vår got man hade i överfl öd, glädje i a tt ha gemenskap nämligen ge me nskap. Ge- med Gud . Därför är krismenskap granna r emel- ten moral nägot som inle lan , inom slä kten och med kan lä ras in . Den föds i hell främmande männi- gemenskapen med Gud . skor. De n gemenskapen Alla helgons dag säger oss levde därfö r a ll det fann s att vi får komma tili Gud e n trygghet i livsmiljön sMana vi ä r. Vi behöver som hö rde ihop med de n inte vänta tills vi har gjort a llm änna moralen . Visst OSS bättre så att vi tycker blev den ibland tili 010 ra- att vi duger för Gud. Det lismens peppar, och också le der bara tili stel moraegenhandsräll, men det lism och lagiskhe t. det mesta var den eli hälAlla he lgons dag är krososamt salt. nan på de kristna högtiVad är salt? En ke mist derna . Jule n , påsken och svarar all sali är e n fö r- pingsten är förutsällningening av klor , eli frätande e n för de n. D ärför lalar gift , och natrium, eli dyr- den också om fra mtiden . bart grund ämne. De två Den lalar om dem som passa r samma n och bildar genom tron pä Kristus har e n förening med många gått in i himle n. Den stora goda egenskaper. vita skaran som får leva i M änniskans egoism är gemenskap med Gud . som ett frätande gift. Ett De n väcker ibland e n gift som fö rstör moralen längtan efter all få va ra och leder tili en sam heI framme . Att få se Gud. och isolering mitt i välfärd Därför är den en högtid och hög levnadsstandard . som talar om hoppet och Me n mä rkligl nog finns uth ålligheten. Och om de t en förening där egois- ho ppet för vå r framtid hä r mens gift kan fö re nas lill pä jorden . Om möj ligen enhet med goda egen- hete n att finna e n förlorad skaper. mänsklig geme nskap. Att Syndaren . människan , sa ltet och Ijuset får tilloch Frälsare n Jesus Kris- baka sin ursprungliga tu s passar samman . Gen- funktion i gemenskapen o m den föreningen blir mellan människor ger god människan jordens sa lt. tid för oss alla. Alla helgo ns dag är e n Gu""ar Weckström dag som för lankarna bakKyrkoherde, Karis AI. Den dage ns påminnelse o m he lgonen , människor som levat i en för- , - - - - - - - - - - - - ' e nin g med Jesus KristuS som haft avgö rand e betydelse för det samhälle dä r de har bott. Det är männi: Utgivare: skor som inte blivit fullSvenska komliga me n genom sitt Pensionärsförbundet r.f. liv har de visat att Gud är Ansvarig utgivare e n levande verklighet. oc h A ll a he lgons dag har chefredakt ör ocksä myc ket att säga om G urli Nurmi dagens situation . Egoisme n fräter på moralen . Reda kti onens ad ress: Cenlralg. 87 D Rätt ofta hör vi uttryck 10300 Karis som "de t är pengarna som te l. 9J 1-362 80 avgör", " man måste dra nytta av si tu ationen", "det

ISSN 0359-8969

gäller att bevaka sina rätti gheter" o .s.v. De säger

EkenAs Tryckerl At. EkenAs 1989

VERKSAMHETSKALENDER ... INGÅ PENSIONÄRER r.f.

Vanda Svenska Pensionärer r.f.

19 nov .

18 nov.

23 nov. 14 dee.

H östa ukti o n, Ho lken Täk ter kl. 13.00 . Under höstens lopp samlar vi in handarbeten , slöjd , kärva r och kvastar. A lla slag av varor värdesänes. M å nadsmöte , Ho lken T äkter kl. 14.00. Mö tesförhandlin ga r , e.v. nägo t slags progra m . J ulfesten , Holken Täkte r kl. 17.00, firar vi med julprogram enligttradi tion och kaffeservering. Ro lf Sonntag med flickorn a Camilla Sonntag och Maria Wes terl und står fö r underh ållningen. Tag med nam nlös julklapp, samt en go n humör. Boccia , spelas alla måndagar i lng1l kyrkoby lågstadieskolas bollhall kl. 14 .30- 16.30. V ÄL MÖTI.

16 dee.

1990 20 jan.

febr .

***

M å n a d s m öte t. Vi far besök av represe nt ante r fö r He lsingfo rs Sparbank . Föreningens medlemma r ställer [rågor, och HSB svarar på de skrift Iige n stä llda frågo rn a , samt informerar i äv rigt o m bankens servicefo rm er. F ö r e ningen s julfest firas med besök av Lucia med uppvaktnin g. Elever frän Dickursby Skola har det nästa n som tradition all berika vår jul[est med sill progra m . M å nad s m ö t e t hålles 20 . 1.1 990. Eli nyll år , och eli nyll å rtio nde har börjat , och fö reningen fö rberede r sig fö r den stund ande vå rsäsonge n. De n 17.2.1990 hålles fö r e ningen s å r s m ö te , med fö rhandlin ga r och nyva l och omval av styrelsemedlemmarna.

29 nov . 29 nov.

December 6 dee. 7 dee. 13 dee.

Pe nsio närsförbundets h ös tm ö t e i Nä rpes . Onsdagst r äff kl. 14. Fil.dr. Torsten Stjernberg berättar om " Ko nstn ärsbröderna vo n Wright och deras fågeltavlor" . Sista anm. dag för delt. i julfesten. Astrid Wickström lede r mötet.

Självständighetsdagen. Inget möte i Bygdehemmet. Snaskresa till Brunbergs i Bo rgå. Närmare uppgifte r senare . J ul fest i Bygdehemmet kl. 13. Förh andsanm . och -bet. bör göras senast på mö tet 29.11. Avg. är 25 :-. Festen går i sedv . stil med Lucia , julgub be, grö t , nissar, nassa r , tå rta , namnlös j ulklapp m.m.m .m.

***

Månadsmöten hålls den tredje lö rdagen i månaden .

KARIS Pensionärer r.f. 15 nov. J3 dee. 14 dee.

M åna d s m ö te , Brankis. Medlemmar som fyllt 80, 85 och 90 är under året hyllas. J u 1fest med julgröt och program . Vi ä r inbjudna till H a ng ö-gi ll e t . Karis pensionärer häller sina månadsmö ten i regel tredje onsdagen i mänaden på Bra ndk årshuset.

*** Esbo svenska pensionärer 16 nov.

30 nov.

15 dee.

Lunch oc h d a n s utf ä rd till Syvälampi . Bussarna start ar kl. IQ.oo. B.okning 100 pe rsone r (2 bussar) . Bussen kostar 40 mk och m at en 70 mk . La· vad god mat med inslag av julens ankomsl och program . Bussavgiften bindande 2/ 11 och maten beta las på stä llet klubbvis. R esa tili S t ockholm med Silja Lin e. Pris 614 mk . Resan innehå lle r: BII hyll - 2 sjö[rukostar - 2 middagar. Om soppteatern finns upptagen på Stadstea te rns program , går vi dit, då vi shoppar i Centrum . Skild avgift. Anmälning och betalning senast den 10/11 he lst klubbvis. Anmälan och na mnlistor till Sven Eklund och inbetalning till föreningens resekonto: Hsb 405547- 116617 Ruth Åkerlund . Föreninge n s julfest kl. 12.00 på Kunink aa ntie Ho te lli , Esbo Centrum .

*** Pensionärsföreningen ETTAN r.f. Föreningens månadsmö te n hålls i Åldringsvå rdscentre t , Tö lögatan 33 , kl. 16.30. 13 nov. M argare t a P a x a l: " Vid julgrytan i New York" . L o tt eri. OBS! Jubileum s fe s ten s ka[febiljeller till den 11112. Anmäln . till Ma j-Lis Bergman tel. 40 70 04 eller Gertrud No rdblad tel. 14 1079 senast 7/12. 11 dee. Nils Göran E ngströ m: "ETI AN 30 år". J u 1- 0 c h jubileumsfest med kaffeservering. Lucia. 1990 I na Sa lo m aa : UlntryekfrånJapan" . Sång. 8 jan . Teater Anmäln . till Svenska Teatern och Lilla Teaterns fö restä llninga r mOll as av Gunnel FrostelI te l. 496760. Kl u bbv e rk sa m h e t e n i " Pauligska villan", Mec he ling. 36 bö rj ar tisdage n de n 12 sept. kl. 15.00-17.00. Svenska pensionärer i Helsingfo rs sam las pa Tölögatan 33 kl. 13.00 följande onsdagar: den 20 sept. , 18 okt. och den 15 nov. då Eilan är arra ngör.

Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors r .f. 2 nov . 9 nov . 16 nov . 23 nov . 30 nov. 7 dee. 14 dee.

M å nad s m ö te pa Svenska Hemmet Torsdag s träff på Svenska He mmet Torsdag s träff på Svenska Hemmet Tor sdagst räffpå Svenska Hemmet T o r sdags tr ä ff pä Svenska He mmet Lili aju ls lun e h . Svenska KlubbenlPito-Salud M å n ads m ö t e på Svenska Hemmet

*** Svenska Pensionärsförbundets Österbottniska distrikt 10 nov . 11 nov.

14nov.

LÄS ALLTID DAG BOKENS SMÅ NOT1SER! R ätt till ändrin gar i programmet fö rbehålles. Vänligen meddelad om ad ressfö rä ndringar och av lidna medl. till Genrud .

kl. II samlas pensionärer [rå n södra regionen tili m o ti o n s d agpå Norrvalla . kl. 11 blir det m otionsdag för pensionärerna frän norra distriktet. Ledare för båda dagarna är Rut Bäckstrand. Anmäla n tili Else-Maj fö re 5.1 1. Della gäller båda motio nsdagarna . kl. 10-16 blirdet en diskussionsdagkringäldreomsorg och vårdfrågor på Royal Wasa i Vasa. Deltagare är speciellt inbjudna kommun- och socialdirektö rer från hela svenska Österbollen samt föreningens styrelser. Föreläsare blir docenterna Kun Wes t och Jan-Erik Ruth sam t t.f. professor Anneli Sarvimäki . Vi hoppas att dagen blir upptakten tili ett ak tivt samarbete mellan kommunerna och fö reningarna , där vi ju har våra dolda re-

surser.

*** Grankulla svenska pensionärer r.f. 310kt.

14 nov. 28 nov. 5 dee. 12 dee. 15 dee.

Ti sd ags t rä ff med födelsedagsfest. Jacob af Hällström kaserar o m " Falliggubbe n". Carit a Bäckman spelar. H östmöte. Valm ö t e . Stadgeen liga vaI. Ti s d ags tr ä ff. H ar du hö n ? T änkeord . Camilla Mårtensson talar o m " Depression " . Alla Gra nkullapensionärer fira r gemensam julfe s t i kyrka n . J u Isä n ger. j ulgl ögg och Luci a på Villa Jun ghans i fö reninge ns regi. Inbjudan till Esbo sve n s ka pension ä r e r s j ulfes t på Kuninkaantien ho te lli (Kun gsväge ns hotell) iEsbo.

*** Kyrkslätt Pensionärer r .f. 6 nov . 4 dee . 11 dee.

M å n ads tr äff kl. 13. M å nadstr äff oc h ge men sam födel se dag kl. 13. Julf es t på restaurang " G yllene Hjone n" kl. 15.

Eventuellt eli besök på Svenska Teate rn under hösten .

***

1990 16 jan .

PENSIONÄRER I ÖSTRA HELSINGFORS r.f. November I nov .

On s d ags tr äff kl. 14. U tbild nin gssekr. Christina Lång info rm erar. 8 nov. Seni or dan s kl. 14. Ledare Astrid Wickströ m . 12 nov. B asa r i Bygdehemmeet kl. 11- 13. Ev. basa rbidrag mottages på mötena och basardagen i aulan. Basarvä rdinn a ä r Irma Eriksson. 15 nov . M å n adsmö t e kl. 14. U ngd .led . lina Salomaa berälla r om "J apan " med dia-bilder. Sista anm.dag för födelsedagsfesterna . 21 nov. Föreningens 10- a r s fes t på Restaurant Kaisaniemi kl. 13. Om detalj . meddelas senare . Efter festen gratis busstransport [ra n rest. till Järnvägsto rget-metron. Sista anmälnings-dag onsdag 15 november, samt inbet. av delt.avgirten 70:-. 22 nov. Uppvaktning av " födelsedagsbarnen " i Bygdehemme t kl. 13. Mera härom senare. Förhands anm. senast på mötet 15.11. Festen fira s som en " H a II fest " , vilket betyder all alla bör ha " Nå't på huvet" . 23 nov. Besök i Veikkaus-huset i Vanda kl. 13. 50 perso kan de lta . Anm . senast 8 novembe r, seniordansd agen. Närmare uppgifter ges senare. (Ev. abbon. bussi

blir det sedvanlig m id v i n t e rk ry ss n i n g tili Umeå. Avgång från Vasa kl. 18 på kvällen och åte rkomst följande kvä ll . H yttbeställ ning direkt genom rese byrån Vasa Tours, Tuu la Harjunpää.

*** Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f. 1 nov. 8 nov . 15 nov. 29 nov . 13 dee.

22 nov.

und erh åller Helge A h 1s t r a n d oss med säng och musik . hoppas vi all Sampo b j uder oss på kaffe. o n sdags t r äff med sticklolleri firarvi föde lse dag sfes t en . gär j ulf es t e n av stapeln . Va r feste n ska firas fastsläs senare , efter det all kostnader för mat och dryc k införskaffats frå n olika häll. Andra begivenheter fa stslogs enl. följande : mat p å H o t e ll V a iioni a e lle r på eli matställe i Seinäjoki.

Ordets makt

Modersmålslärare n inpräntar vi kt en av all skaffa sig e li o rdentligt o rdfö rråd . - Ta e li o rd , säger ha n, a nvä nd det fem gä nge r , så är det diu res te n av livet. En flicka i klasse n sluter ögonen och mumlar: - Gösta , Gösta . Gösta, G östa , G östa.

Norsam-kongressen:

En givande kongress inför havets anIete Va r och en som k o m-

mer hern från en r eS3 , märker s n a rl vi lkel k aos man h a r om krin g s ig n ä r man !öm t sin a res väsko r _ KJ ä der, loaleltartiklar, b r osch y r er , prese nler a ili ligger i en sk ö n r ö r a oc h vä ntar p å all bli uppretL P å sa mma säll fö rh å ller d el s ig m ed d el själsliga bagaget, m an m åsle få kl a rhel i a llt d et upplevd a , m a n viii evaluera och a n a lysera - vad har gjorl d et djupaste intrycket och va r fö r.

al och and lig ensa rnh et, t. ex. bri st på re ligiös öve rtygelse. I denna undersökning ra nn mao , att mycket un ga, fr ämst tonåringa r upplever ensa mhet djupast oe h mest smär tsa mt. På äldre dagar ha r mao runnit sig tili rä tt a i sin situation - man lever of· ta i en sj ä lvva ld ensa mhet, som LO.m. kan kännas ga nska skön. Vida re uppehö ll sig Lars T ho rn starn vid frågan o m hur man i allm änh et fö rsöke r bemästra sin ensa mhet. Ha n tog fram o lika altern a· liv . - he mmapass ivitet - fys isk ak ti vi tet - kä nslo uttryck (tåra r) - intelektu ell ve rksamhet - kontak t - konsumtion - d roge r Också här fann man tili sin fö rvånin g, a H to nå ri nga rn a mes t ägnar sig åt hem·

ma passivi tet . men bland d em , so m vä lje r ko nt a ktmetode n är de ä ldre i mino ritet. Märkligt nog va r de t pe nsio närern a. sam mer än andra va ld e a lte rn ative t fysisk a ktiv itet. Vem hade tro tt de t ! I si n helhet va r Lars T ho rn sta ms fö red rag posio ti vt oe h tröste rikt fö r dem , som har passe rat live ts midUppmärksamma de/tagare vUl Norsam-kon/erensen i Helsingör, DanltUlrk den 4 - 6 dags höjd .

september i år.

Nä r det gäller Norsa ms kongress i Helsi ng0r de n 4-6.9.89 ka n man ko nstatera, att det är två fö redrag, som speciellt har fastn at i min net: professor La rs T h o rn stams " E nsa mhet e tt ålders· eiler Iivsfenome n" och p ro fessor Le if Sou r ande r s "Att skapa ett posi ti vt li vsavsnitt ". Temat för daga rn a var över övergå ngen frän ar· betslivet tili pensioneringen . Det finns en hei de l myte r , som dock o mintetgöres i e n stor unde rsökning, so m gjorts i Sverige och omfatta r ett samspel pä ci rk a 2790 personer. När professor T ho rn starn redogjo rde fö r resultateten , betonade ha n. att man hittills a llt id undersökt pensionärer som en grupp för sig. I det aktue lla forskn ingsprojektet jämförd e man olika äldersgruppe r och kom därför tili överraskande re· sultat. E n vanlig hypotes var, att det är ödelägga nde att bli pensionär för att ål· derdom , sj ukdom och e nsa mhet hör ihop. En av de mest centrala frägorna i enkäten blev därför ensamhetens proble m . Men skilde på fysisk ensa mhet, psykisk ensa mhet (Ioneliness of the Pro/essor Lars Thornslam hade som lema ensamhet inner self), emotionell , soci- eli ålders el/er livs/enomen.

Från läsarna Pensionären i förändringens värld De t är angelägna o rd He l- bö rjat blåsa skrive r H e lge ge Fine ll för fra m i se naste Finell och det ä r så rikt igt nu mmer av God Tid. Snåla- så. re oc h ky liga re vindar har Pe nsio närern a blir nog efte r i " rö rtj ä nstutvec klingen " fö r va rj e å r so m gå r. Numera hö js j u pe nsio ne rn a e ndas t e n gång pe r år mo t två gä nger und e r tidigare ä r. De t betyder e n rätt sto r efBuss från Borgå Bussterslä pning i dagens samh äls tationen kl. 6 .00 den le , d ä lö ntagarn a inte a lls 29.1 1.89 via Hels ingfors nöjer sig med några smä lö busstation , plattformen nelyft. Det är på tide n a tt fö r beställningslrafik kl. pensio nä re rna ge no m sina 7.00 tili förbundets hösto rga nisatio ne r gö r någo nmöte i Närpes. Anmälting fö r att inte b li he lt på ningar tili förbundskansli· efte rkälke n. e t, tel. 90-79 18 95, MajDet är fö rv änansvärt , att Britt Wikholm. Bussrede som i d ag är p e nsio n ä re r sans pris mk 80:- /per· och byggt upp land et , spa rat son oberoende av påSlig· sina de posi tio ne r i bank nu ningsplats. bli r tv ungna all betala fö r Verksamhetsledaren alla sorte rs servi ceavgifte r.

Åkmed tili Närpes

Foto: Gurli Nurmi

Positi v ålderd om Professor Leif Sourander nansvärt, aft ha ns ta nkar d eltaga nde . va r inne på samma linje och gick hem hos å hör arna. Program me t på No rsa ms talade om all ska pa eli posiFö rst berö rde han ind ivi· ko ngress va r mångsidigt oeh livt livsavsnitt i å lderdomen. d ue lla fö rutsättnin ga r oc h intressa nt . T yvärr fanns d et Hans för eläsning var ytterst nämnde hä r god tur , god sä ll an tid [ö r allm än diskuslivs när a - det byggde på hä lsa , vilke t betyd er mini· sio n och de t va r synd fö r må ngårig . rfa renhet men me rin g och aecep te ring av mä nga av d e ta nka r , so m andades samtidigt djup för- h andica pp me n frä mst be to · fra mfö rd es väc kte di ve rge· ståelse för den å ldrand e nade han posit iva attit yd er rande åsi kte r o ch hade kun mä nniskans a lla problem . tili ä ldra nd et. H an be rätt ade na t be lysas ur många o li ka När man dessutom kunde a tt han i sitt a rbe te o ft a ha r sy npunk te r. E tt an nat ö nsglädj as över en linurlig oeh stö tt på ä ldre perso ner, so m ke mål va r e tt studi e besö k i varm humor i hans fram· tro ts svårighe te r av många stället fö r utfä rde n ti li No rd· förande, ä r det inte för vå- slag, ändå är nö jda oeh ha r sjä lland . D anm ark ha r ju en fö rm åga att glädj as över live t. Me n som geri atrik e r har han naturlig tvis också re nt mo tsa tt a e rfa re nh e te r. Nä r han med sin avvä pnand e hum o r tog fram många av å ldri nga rn as svaga sido r , ku nde ma n in te låta bli att sm å le - o ckså, nä r m a n kä nde igen sig sj älv. Misstänksa mhet , sj älvupptage nhe t , " m a rrig he t" ä r m indre trevJiga ege nska p e r. som vi väl lite t tili mans har uppleva t i vä r o mgiv n ing.

dock ko mm it lå ngt isin äldre o mso rg och säk e rt had e Olan kunn at få fräscha ideer oc h nya lös nin gsmo de lle r. E tt sto rt tack tili alla d em , som medve rk at tili att No rsa ms ko ngress blev e n fin upp le ve lse i ett sto rslage t pano rama med have t so m bakgrund . Jutta C hristiansen rep re sent ant fö r Sve nska Pe nsionärsfö rbundet r.f.

O ekså Leif So urande r had e många goda råd at! ge oss. H a n up pmana r oss att lä mn a självupp tage nh ete n , att godk änn a oss sjä lva oeh att aeeeptera vå r ofö rm åga. So m positi va ege nska per hos äld re nä mnde ha r frä m t tac ksam he t, öd mj u khe t, vä rdi ghet och hum or. H a n betonade vik te n av att äg na sig åt fysisk och psy kisk akti J vi te t , a tt visa intresse fö r omgivninge n ge no m ko nt ak- Pro/essor Leif Sourander /rån Finland talade om vikten te r , ko mmunikatio ne r oc h av ml skapa eli posiavl livsavsnill av ålderdomen .

Och ve m vi II i dag spa ra i arbe ta unde r såd ana laga r? ba n k, dä rä nt an ä r 3,5 %? E n extra lö ne inkomst e fter På e tt sä ka ll at tvåå ri gt skat· pensio ne ringe n bo rde betefritt 2-årigt ko nto är rän- Ira ktas so m e n va n lig lö ta n 5,5 %. Nä r infl atio ne n i ne in ko mst u tan att beakt a d ag är ea 7 %, så ka n ju va r pensio ne n . och en lätt räkna ut att in· D et är dags att pe nsio nä· fl a tio ne n fa r i väg med en re rn a bö rj a r päve rka vårt d el av sparka pi talet. Fråga n sam hä lle ge no m att ställa är ju o m e ns de ska tte pli kti- upp i kommunal- och ri ksga kon to na ge r e n positiv d agsv a!. Det skulle va ra vikav kast nin g. tigt , att pensio näre rn a skull e h a egna re prese nt a nte r på Frägan o m pe nsio nä re n rikspl anet. Nägon o mö jligbo rde delta i arbetsli vet nu het bo rde de t ju in te va ra: d ä d et är arbe tskraftsbrist Helge Fine ll påpeka r ju allbord e natu rligtvis unde rsö- de les riktigt , att pensio näkas nä rma re. O m pe nsio nä· re rn as ant al i dag ä r ca 20 % ren i d ag på nyt! i en e ile r av d en tota la befolkninge n . a nn a n fo rm de lta r i a rbe tslive t bo rde e n radik al skatte · En sa mfälld inverka n ändrin g ske . D e n pe nsio n skull e påve rk a in fly tande t so m utbetalas ä r ju e n in- på ri kspla net. En sa mfä lld fö rtj änad lö n so m be talats in in verk an skulle påve rka båunder många verksamma år. de riksd ag oc h rege ring. D en lö nei nko mst som ko mV and a, Mårte nsdal m e r utöver pe nsio nen bo rde den 4 o kt o ber 1989 inte beläggas med en skatt Ragnar Sandell so m är 50-60 %. Vem viII

* .. *

VI MOTS IGEN. Ett trivsamt affärs-, semester-, och konferenshotell i svenskspråkiga österbotten . • 100 rum - 220 bad dplatse r • 4 restauranger • Fu nklio ne lla ko nfe re ns rum för upp tili 120 persone r. • 4 bastur. Ring 967 . 30366 oc h begär vår nya konfe rensbroschyr.

~ ~ H· ~T - E · l~

IONTELL Kanalesplanaden 13 , 68600 Jakobstad tel 967 · 30366 , telex 7558

Bakar du själv, eiler köper du?

Var och en tänker på sej, det ar bara jag som tänker på mej Sommaren som gätt efterlämnar för de nesta människorna i värt land Ijuva och varma minnen med 501 och salta böljor, med resor tili efterlängtade platser pä värt klot, med sällsamma naturupplevelser i skog och marko Minnen alt drömma om un· der våta och kaila höstkvällar, sinnesintryck aU återupplevas under mörka och dystra vinterdagar. Men allting var inte alltid sä angenämnt trots soi och sommarvärme för oss alla. Ett Iysa nd e undantag va r jag själv och då jag vet att alla bara tänker på sig själv och det bara är jag som tänker på mig sä skall jag relatera mina sommarupplevelser , kanske som varnagel för Er andra som befinner sig i min älde rskategori. Som Ni alla vet hör jag tili den grupp av individer som aldrig är sjuk, som alltid ä r i gäng, som inte kan sitta stilla någon längre st und , som regelbundet spatserar, gymnastiserar och skida r för att bevara nägonting av det som jag ville tro är grundkonditionen. Det började någon gång omkring den 10 juli med att jag kände mig trött. Jag undanbad mig ett besök hos en av mina goda vänner sam

En båt beställdes av handelsman pä Be rgarholmen som skulle hämta båren fr An ambulansbilen vilken beställdes frä n Nickby. Från Eriksnäs strand transporterades bAren tili holmen och tvä handfasta män av vilka den ena , chauffören var en av mina ä lgjaktkam rater frä n tiden då iag som kommunalläkare gjorde vägarna i Sibbo osäkra med min vanIigen uppskruvade fart på väg tili sjukbesöken. Jag blev stadigt fastsurrad pä bAren och med fötterna före bar det i väg tili stranden över den branta backen och cementtrapporna som måste forceras. BAren placerades pA tvären pA båtens däck och jag vinkade farväl tili barnen , barnbarnen och deras' lekkamrater som alla följt med den ovanliga proceduren. DA och pA vägen tili sjukh uset stred renexionerna i min hjärna över vad som egentJigen skulle komma att ske de närmaste dagarna. Väl framme på sj ukhusel kunde man vid ingAngen läsa att sjukhuset var överfullt denna dag. Ambulansen körde emellertid in och jag lastades av i en rullsäng som hastigt försvann bland dels sittande dels liggande pali-

hadc en liten kaffebjudning

eote .. in i det s .k. (örsta un-

då han fyllt 85 Ar. Barnen och barnbarnen undrade varför jag klädde mig i ylletröja me dan ungdomarna lämnade det ena ytte rplagget efter det andra . Efter nägra dagar började jag frysa , jag ville inte stiga upp frän sängen om dagen , jag ville inte fara ut med barnbarnen på fisketur , jag ville inte äta och det var med svårighet hustru Saga fick litet vä tska i mig. Jag skrev ut recept på penicillintabletter då febern steg tili över 38 grader. Efter tre dagar hade febern stigit ännu högre, jag skickade barnen tili apoteket i Söderkulla efter Vibratabstab letter. Det var e n tio minuters båtresa från sommarvi lla n på Bergarholmen tili Söderkulla , det var nästan vindstilla och termometern visade 26 graders värme. Saga föreslog att jag sk ulle föras tili sjukhus men jag a nsäg att vi först sk ulle se result atet av tablettkuren några dagar. Vad skall man förresten på sj ukhus då man vanligen blir undersökt och skickad hem med ett recept ihanden.

dersökningsrummet . Där tog en sköterska ett elektrokardiogram . Efter en slunds väntan kom en annan skö-

dagen choklad, hade astma och var tvungen att med jäm na mellanrum dygnel runl blAsa i en specialapparat för att få lunggymnastik. Detsamma gällde Ivå medelålders män som hade allergier som verkade på lungorna och hade blAsapparater att stärka andningskapaciteten med . En femte kille hämtades in sent en kväll dä vi alla sov och förde ett sjudundrande liv och föll tili slul frä n sängen . Följande morgon fördes 'han lill ett annat rum . Den sjätte mannen var

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professor

tili avdelning 81, avdelninge n för lungsjukdomar". Någon gång i början av natten lo tsades jag i rull-

sängen mellan

massa

väntande patienter tili hissgalleriet. Jag uppfattade inte vart iag var pä väg men som i en dimma ryckte jag mig uppfatta att iag var i åttonde vAningen. Ännu en rullsängsresa genom sjukhuskorridorer. En underlig genomträngande lukt av tvättoch desinfektionsmedel fastnade i mina slemhinnor i näsa och mun . Det luklade inte sjukhus sam jag tidigare varit med om, Iysol och e ler i e n Ijuvlig blandning, nej, tiderna har förändrats sedan jag senast var på sjukhus. Detsamma gällde desinfektionsmedlen . Sängen styrdes in i ett rum och parkerades på plats nummer 1, strax liII höger om dörren. I rummet snusade fem andra patienter , det hade blivil nall . Nattjour hade en kvinnlig läkare som kom in och gjorde frågor hänförande sig tili sjukberättelsen. Hon Iyssnade på lungor och hjärta och palperade buken, ett organ åt gången , kände pA huden på armar och ben, kontrol lerade puisen på de viktigaste ställena av kroppen , mätte blodtryckel och undersökte munnens och svalgets slemhinnor. Hon meddelade att efter en stu nd kommer sjuksköterskan med medicinflaskor och slicker in nålen i en ven på handen för att genast få i gång behandlingen med dropp intravenöst. Jag somnade med delsamma och vaknade inle förrän följande morgon då droppflaskan bylles . På delta sätt pågick medicinering-

terska och tog en del blodprov. Jag läg fortfa rande kvar i rummet där undersökningarna utfördes. Efter någon timme kom en läkare in och undersökte mig. Hon frågade om jag kunde veta varför febern stigil sA högt. Jag förklarade att jag inte haft vare sig hosta eiler snuva, utan det enda symptomet jag själv kunde konstatera var att jag frös och var mycket trött. Hon Iyssnade pA hjärta och lungor och meddelade lakoniskt att hon inte kunde hö ra nägot vare sig frän hjärta l eiler lungorna . Jag svarade att jag själv inte kunnai höra någol , då jag hade försökt Iyssna på mina lungor. Doktorn föreslog dä att jag skulle föras tili röntgenavdelningen, vilket ocksä skedde. Där tog de bilder av bröstel och skallen. Den rullande sängen hämtade mig upp tiJJbaka tili undersökningsrummet. Där låg jag i väntan på att röntgenundersökningen en en vecka . Efter nägra dagar blev jag sk ulle bli klar. sä trött att jag inte kunde Rumskamraterna var komma ur sängen utan Det började småningom trevliga den gamla mannen hjälp. Febern steg tili nära bli kväll och litet senare som va r några Ar ä ldre än 40 grader, jag kunde inle kom poliklinikläkaren igen iag och fördes tili bronkoförstå varför jag inte kunde och meddelade att röntgen- skopering, en yngre som insitta pä vär kemiska toalett- bilderna visade att vänstra te blev av med sin feber stol utan stöd. Trots penicil- Joogan hade en skugga och trots medicinering , fördes Iin och antibiotika behagade att diagnosen änt ligen var tili operalionssalen för att fA febern inte sjunka varför Sa- kla, efter alla undersökning- en massiv varhärd i lungan ga resolut föreslog att vi ar och meddelade att det är opererad. Den unga manskulle Aka in tili Me jlans lunginflammation och tillade nen snett emot som alltid sj ukhus. Jag o pponerade hon "du stannar nu pä sjuk- var hungrig, var i tungvikmig inte . huset en tid och skickas upp tarklasen och ål mest hela

mycket sjuk . Han kunde inte klara sig upp från sängen för att göra sina naturbehov . Han klagade inte men vi hörde under läkarronden att han frågade varför han har sA onr i korsryggen och läkaren förklarade lugnt för honom att han har samma can-

cer i ryggen som hade konstaterats i hans lungor. Han flyttades sedan tili ett rum för en patient. Febern sjönk småningom hos mig och efter en vecka kunde jag sändas hem för att smAningom lära mig att slA pA egna ben och kunna röra mig inomhus. Jag var efter den pärsen bara gele. Jag mAste lära mig att äta och dricka, trots att ingenting smakade. Jag kände baTa smaken av sjukhusets i mina r engöringsmedeJ

munslemhinnor. Efter eli par mänader kunde jag röra mig ute med stöd av hustru Saga . Vi gick dagligen pä smä promenader och snart nog kunde jag röra mig ule allena med en käpp som stöd , men den kunde jag snart lämna. Saga försökte göra allt för all göda mig eflersom jag magrat sju kilo och dessa kilon försvann på de två första sjukdomsveckorna. När jag tittade mig i spegeln liknade jag mest Adam , skolans benrangel som stod i biologisalen bakom eli svart draperi, alla revben och bröstbenet och nyckelbenen var liksom överdragna

ett

tunnt

skinn ut an fläsk emellan. Nu har jag äti t upp mig. Nu gymnastiserar och simmar jag och spatserar regelbundet. Nu har det igen smakal att skriva . Jag vet inte hur jag skall varna Er andra i min ålder. Var försikliga , gå inte omkring barhuvade när del är kallt , gå inte i tunna underkläde r. För herrarna föreslår jag länga kalsonger. För damerna yllebyxor och glöm inle Iröjan. Blir det för varml , är det lätt att ta den av sig. Gå genast tili läkare om febern håller i sig tvä tili tre dagar. Mota Olle i grinden. Ät regelbundet riktig mat och inte bara kafTe och smörgåsar. Sköt om Er och minns att vi pä äldre dar är i behov av två titer vätska per dag. Då och då en liten!

Brödpriserna har varit ett aktue llt ämne på senare tid . En dam i Åbo tog initiativ tili att brödstrejka och hon fick många med sig . Iden gick ut på att man skulle tvinga ner priserna på bröd genom att inte köpa , utan baka hemma . Hon hade jämfört priserna på e tt hembakat bröd a mk 3:50 med ett köpt a 11 :50. Om man tänker sig en familj med växande tonåringar blir brödkontot horribelt dyrt. Också för en ensam person kan det bli dyrt att köpa för att brödens storlek inte alltid ä r sä lämplig. Har man frys går det bra att dela brödet i bitar , sätta i frysen och ta fram det färskt. Om man inte har frys är situationen ganska trist. Följer vi linjen baka hemma måste vi besluta om vi skall baka med jäst eiler bakpulve r. Förut bakade man ofta med soda som jäsmedel , men dä måste man ha någon syra , som surmjölk , i smeten. Annars känns sodasmaken stark. Bakpulverbröd blir smuligare och skall ätas samma dag det har bakats. Vi bakar alltså för dagens behov. Visst kan det vara gott att någo ngå ng baka färska scones tili teet , men småningom tröUnar man . Näringsmässigt är det inte så bra med bakpulver, mjölets BviI. förstörs genom sodan i bakpulvret. (Det finns bakpulver som inte innehåller soda.)

Leas hörna

delar, baka ut dem tili rundlar, ca 1 cm tjocka. Tryck med en kniv e tt kors ivar bulle, då går de t lättare att efter gräddningen bryla brödet i bitar. Nagga med gaffel och grädda i 225' ca 10 min . Horn: 100 g matfett , 1/2 pkt jäst , 1 dl mjölk , 1/2 tsk salt , ca 3 dl vetemjöJ. Tili ulbakning och gräddning matfett , kummin . Lös upp jästen i mjö lken , tillsätt de övriga ingredienserna . Degen får vara ganska lös. Arbela den smidig. Kavla ut den tili två rundlar och skär den i trianglar. Smörja dem med smält smör och forma dem som horn . Lå t dem jäsa väl på plät , pensla dem med vatten och strö finstött kumOm vi inte är vana aH ba- min pä. Hornen ka n fyllas ka fär vi bättre resultat om med ost innan man rullar vi bakar ut bröden mindre , ihop dem och fär då e n extra t.ex. som semlor eiler bul- smak. lar. Det är då lättare att avgöra när de är färdiggräddaDe som är rnera avancerade. Vi skall helst inte grädda de vad bakning beträffar semlorna på enbart gra- kan baka limpor. Jag har hams- eiler rågmjöI , en till- köpl färdig surdegsrot i pulsats av vetemjöl gör degen verform , men man kan laga spänstigare. Ett vanligt re- tili den själv. Tili 2 mindre cept på semlor kan vara så- lantbröd behövs 25 g jäst, 1 här : 3 dl vatten eiler mjölk , 1/2 dl vatten , 1 1/2 dl rågsikl 1/2 pkt jäst (25 g) , I tsk salt , som blandas ihop och fAr 1 dl gra hamsmjöl , ca 6 dl surna under plast tili fö ljanvetemjö J. Rör ut jästen i de dag. Det bubblar i blandvätskan, ev. kan I ägg till- ningen när rolen ä r färdig . sättas + saltet och det mesta Tili limporna har vi: 3 1/2 dl av vetemjölet. Degen får in- vatten, 2 tsk salt, 1 msk o lja, te bli för stadig, den arbetas 4 dl rågsikl , ca 7 dl veleväl och får jäsa . Degen ältas mjöJ. Allt blandas ihop och så att luftbläso rna blir jäm- degen kn ådas väl och fAr jäna . bakas ut tili längder som sao Limporna bakas ut , får delas i bitar. Bitarna rullas jäsa igen och penslas a ntingtili bullar som radas på en med sirapsvatten eiler smord plåt eiler på bakplåts- ägg. Gräddningsliden blir ca papper. Gräddas som väljäs- 45 min i 175'. ta i 250' i ca 6 min . Man får Lantbröd II: 25 g jäsl , 1/4 knaprigare yta pä semlorna om man penslar dem med I vatten , 1/4 dl mato lja, 1/3 vatten före gräddningen och msk salt , 4 dl rågsikt , 10 dl låter dem kallna oövertäck- vetemjöJ. Degen lagos pA vanligt sätt , rullas tili 2 bulta. Grahamscones: I dl gra- lar. De fAr jäsa lill sin dubbhamsmjöl, 3 dl vete- eiler la storl ek och gräddas i 175' jästbrödsmjöI , 1/2 tsk salt , 2 i 30-40 min. Limporna har tsk bakpulver. 2 tsk farin- ett ihåligl Ijud om man socker eiler sirap. 50 gr mat- knackar dem pA undre sidan för att veta om de är fä rdigfett . I 1/2 dl mjölk . Blanda de torra ingredi- gräddade. enserna. Toppa in fettet Lea Anderson med fing rarna och tillsätt mjölken . Dela degen i två

Ischia i bilder

Heta kallor ri,mer upp ur jordell litet IIär oell där på Isehia. Här vid badillrällnillgen Poseidon där Marita Skult vågat sig räll in i ållgmolnell. Kate Riska, Saga Diekmall oeh Harriet Kopollell betraktar det utströmmande, heta vallllet.

Bassällgen i fondell har namnet I sehia oeh vallnet eli temperatur på + 34 grader Celsius. Persollerna heter fr. v. Sally Ståhlberg, Allita Ingvall, Göta Wikberg, Lasse Åberg , Ingeborg Lodellius, Maj Åberg oeh i förgrulldell i vit hall reseledarell Eija Franeke .

Utsikten från solterrassen tili vårt IIotell Pareo Edera. Solterrassen är !ör övrigt en av de få positiva saker som kall tillskrivas det IIotellet.

Marilla grallde på Capri syns långt nedanför. Dell här bilden är tagen från samlingsplatsell nummer eli på Öll dell s.k. Campallilell.

~§J)§ «',pl/

STUDIECIRKELN lör DEJ sam viii

c,'\.

• använda din Iritid på ett trevligt sätt • lära dej någat ny tt och få nya ideer • dela dina erfarenheter med andra • vara med och själv besluta vad, när och hur • skapa något tillsammans • få nya vänner och uppleva gemenskap • höja ditt självlörtroende

ARBETA I CIRKEL BERIKANDE Härom kvällen blev jag uppringd av en deltagare från Kuntokallio-kursen. Hon skall nu starta en cirkel och ville höra sig för om det ämne hon funderat på, var acceptabelt. Dessutom ville hon repetera hur man går tili väga för att vara med i studiecentralens verksamhet och få studiebidraget Vi hade en trevlig.pratstund och hon berättade om hur tanken på att lära slg ackompanjera en sånggrupp mognat och nu skulle hennes dröm bli verklighet när hon insplrerat andra sångglada att vara med. Vi kom tili att det är mycket enkeli alt Slarta en studiecirket Det kan egendigen vem som helst göra när som helst Grunden för en cirkel är gruppen, där alla skall ha livsrum. Det behövs minst fem vuxna personer som t~lsammans villlära sig något eller göra något t ex kan man läsa en bok eiler syssla med något praktiskt, såsom att måla på korgar, trycka tyg, väva eiler spela teater. Meningen är att alla skall få vara aktiva. I en clrkel bygger man arbetet på erfarenhet. Och ju äldre man blir, dess rikare erfarenhet har man. På cirkelledarkursen föreläste Jan-Erik Ruth om intellekt på äldre dar och han sade att inlärningsförmågan Inte blir sämre och att man får bättre verbal förmåga med stigande ålder.

Della bekTäftar wr uppfattning om att studiecirkeln är som gjord fÖl" dem som vuxit ur bamskoma

Almosfären viktig Arbetet i cirkeln är mycket flexibelt. Gruppen besluter själv när och hur olla man skall träffas och hur snabbt man skall gå framåt. Man bestämmer själv om man träffas på dagen eiler på kvällen. På så sätt kan man ta hänsyn tilllämpliga busstider eiler andra omständigheter. Man besluter också själv var man träffas. Det kan man göra hemma hos varandra eiler på någon möteslokal, skola osv. Huvudsaken är att det är på passligt avstånd för deltagarna.' Det behövs en ledare som håller i trådarna, ser tili att alla I gruppen

får vara med I d iskussionen och som är kontaktperson tili studiecentra· len. MEN LEDAREN BEHÖVER INTE HA ALL KUNSKAP OCH FUNGERA SOM FÖRELÄSARE Man kan dela på arbetet I en cirkel så att alla deltagare turvis har en inledning eiler för övrigt komma överens hur man viii arbeta. Man kan pigga upp träffarna med att Iyssna på musik, radloprogram, se på video eiler göra studlebesök. Känner man för lekar, passar de också bra in I studleclrkelns arbetssätt. Huvudsaken är att man trivs. Då är motlvationen hög och man lär sig också nya saker.

FredrikapIan 1 21600 PARGAS tel: 921-741085 Dessa kanslier hjälper tili att ty1la i blanketterna och att välja ämne. I årets fräscha program presenteras en hei del bra material , bl a en bok om FINLÄNDSKA HERRGÄRDAR, KONSTEN I RNLAND, SlÄKTFORSKA. HEMBYGDSFORSKA och LÄT OSS BERÄTTA och myckel, mycket mera

Nytt fÖl" i år är att studielörbundet utlyst en tävling bIand alla som lämnar in dokumenl HÖI" dej fÖl" om detta projekt.

Kort sagt: Vem som helst KAN när som helst GÖRA DET BILDA EN CIRKEL!

Det är viktigt alt det inte blir stress utan alla hjälps åt efter sln förmåga . OCH FÖRMÄGOR FINNS DET Det visade deltagarna på Svenska studleförbundets kurs på Kuntokallio. Så det är bara att gnugga geniknölarna och känna efter vad som skulle Intressera och så kontakta några goda vänner för att få ihop en gruppo ANMÄL TILL STUDlEFÖRBUNDET Alt anmäla cin cirkel går behändigt. Det är bara att ty1la I en enkel anmälningsblankett som finns i Svenska studieförbundets studieprogram. Det får man från studie· centralens kanslier:

Nylandsgatan 17 B 00120 Helsingfors tel:90-641988 Rådhusgatan 21 B 65100VASA tel 961-119004

Det är bara att välja ur kataJogen eller något

annat som intresserar. Huvudsaken är att man träffas tio eiler tolv gånger inom ett år. Då har man möjlighet att få studiebidrag 350 mk ei 750 mk Och som en extra belöning har studiecentralen utlyst en täviing bland alla som anmäler en cirkel under höstteminen och slutför arbetet inom april 1990. Pris är tre södern-resor. MISSA INTE DEN CHANSEN Bland pensionärer är det ju populärt att resa. Varför inte samlas tili en cirkel före och efter resan. Då får man ut ännu mera av resan och av det goda sällskapet. BEKANTA DEJ FÖRST MED STUDIEPROGRAMMET Med många studiehälsningar från Studiecentralen SVENSKA STUDIEFÖRBUNDET genom Christina Lång

Ingenting är omöjligt. Ali ingenting är omöjligl all lära sig om inlresse bara finns bevisas åter en gång av del som Elnes Andersson och Dagny Kaiser , bägge med i SibbofOreningen, berättar om i nedanstående lexl. - Det är möjligt att lära sig acko mpanje ra sång och musik på piano, o rgel e iler gi tarr ännu i pensionsålde m , fra mhälle r Elnes Andersson . Och ban fortsätter: - 1 Sibbo-föreningen blev vi plölsligt utan acko mpa njatör för sångare och musikanler. Höste n 1987 uppgjorde undertecknad ett schema över de vanligaste mo ll-dur , septimackorden . En nyssblive n pensionär fa nn intresse fö r e tt försök . 65-åriga D agny Kaise r fick tag i en e J.orgeJ. Hon hade aldrig i sirt li v tagit en tan på ett instrument . men i ackord-schemat fick ho n de första insikterna i acko rd mysliken , och luntar all t fortfarande i det. Nu , efte r Varför skall du deltaga i e n cirkel-Iedarkurs? Du är ju redan gammal och ha r lell cirklar tidigare? Dessa frågor ställdes tili mig, då jag berättade, att jag anm ält mig tili cirkelleda rkursen på Kuntokallio i se ptembe r. Svaret på den första frågan får vi från kursens tema : " Man lär så länge man lever. " Mao ä r aldrig full ärd . Då jag kände mig ganska 10m på ideer och inspira tio n inför höstens verksamhet , tänkte jag, att det kan vara bra att få Iräffa andra människor, att få afbeta i grupp och hö ra om verksamhet och planer inom andra organisationer. Kursen, sam a rrange rades av Svenska Studieförbundet med C hristin a Lång som "dragare". mo tsvarade förvä ntninga rn a. Deltaga rn a, som ko m från o lika föreningar i Nyland , blev en " fungerande" grupp o där a lIa hade " Iivsrum " och "a l mos fären var va rm och tillitsfull. " Kursen blev e n di alog me llan före läsa re och kursdeltagare. lbla nd fick "Iärare n" kanske för lite n "muntur" i det debattglada sällskapet! Forskningschef Jan-Erik R u t h skulle föreläsa om " inlärning och intellek t på äldre dar", me n också här blev frågorna och debattin-

knappt 2 å r behärskar ho n alla ackord i första Pe nsionärssängboken . Vid e tt tillfälle hö ll lokalo mbudel i Svenska Studiecentralen , Christina Lång, e tt fö redrag om möjligheterna att få statligt understöd för lokala sludiecirklar. Ä ven o m må nga har egna pianon hemma , står de mest oanvända, och vid upprepade uppmaningar vid vå ra sammanko mster , befanns det vara myckel trögt i portgå ngen . Me n Dagny och jag styrde e n egen ku rs, gay ett par prov på vad vi kunde. Då blev intresse t inle väckl , men nu , vid en månadsträff för Sibbo södra klubb , " Vå rli ga vi ndar" anm älde sig tre sångare att deltaga i e n Studiecirkel för sång och musik . Med envishel går del Dagny Kaiser berättar fö r si n del hur ho n upplevde en vinter som för he nnes del

Man lär så länge man lever! lägge n så må nga , att han säken måste lä mna bo rt en del av det , han ä mnat berätta. Vi sk ulle gärna ha fortsatt diskussione n och ho ppas få återkomma e n ann an gång. Christin a gav oss nya infa llsvinklar nä r d et gällde gruppa rbete . Ino m den mindre gruppen kunde vi ta del av andras e rfarenheter och ti ps. vad studiecirkelar· bete beträffar. Fo lkhälsans representan· ter Ulla Gyllenberg och Margareta Kivioj a gay exempel på fun gerande friskvårdscirklar pä ä ldringshem. På kvällen samlades vi tili Evert Taube-kväll i matsalen. Birge r Törner berätta· de o m den studiecirkel, som ha n varit ledare fö r oc h vi fick Iyssna tili många trevliga Taube-visor. Det gjorde han med inleve lse och entusiasm, så att LO . ffi . under-

• •

he lt dominerades av musiken . - Det va r den vi ntern, som helt dominerades av musiken . Många långa daga r offrades på musikens altare. Det gick i dur, men mången gång också i moll. Fingrarna var nog så motslräviga; än för korta för att nå alla tili acko rden hö rande tangenter, än helt vilsna. Det var bara o möjligt all hitta rätt. Det blev e n envis piruett, då fingrama trevade på tange nte rna bredvid. Ni skall alla veta, all del nog inte var så lätt ; men med envishet e ile r kallas det ulhållighet, så har resultatet blivit några förenklade viSDr. Något får man väl ge av sig själv för " Vårliga Vindar" . J ag hoppas , att det va r njutbart. Ovanståe nde kan säkert utgö ra impulsen tillliknande satsninga r också i andra fö reningar. De l ä r aldrig fö r-

sent

Q.S.V.

tecknad (so m varken kan sj unga e iler spela något instrument ) gä rn a skulle delta i e n musik·cirke l av det här slaget. Då Birger sedan visade stor " fingerfärdighet " med sina trollkonster , blev kvällens sam varo både rolig och stämningsfull. Det va r väl planerade och givande dagar vi upplevde på Kuntokallio. Tyvärr blev pausern·a alltför kort a fö r att vi skulle hinna med några längre pro· me nader i den vackra, höstfärgade omgivningen. Inandningen av frisk luft (enl. direkliv av Margareta Kivioj a) mellan föreläsningarna och simtu ren i bassängen på mo rgo nen var uppiggande. Studieförbundet och Christina skall ha ett varmt tack för e n cirkelledar-kurs, där "medle mma rn a frågade efter och Iyss nade på va randra". Vi få r hoppas att det blir mänga nya cirkl ar pä den egna hemorte n. Och Kunt o kallio locka r säkert tili ett nytt besök! M ari t

Seminariet om äldreomsorgen , som hä lls i Vasa den 14 november 1989, arra ngeras i samråd mellan SPF:s österbo ttniska distrikt och Studiecentralen svenska studiefö rbundet.

Förbundsstyrelsen drog Upp Iinjer för verksamheten Svenska Pensionärsförbundets styrelse höll den 19 september en rejäl arbelsdag i Pargas. Då utarbelade slyrelsen , som delals in i arbetsgrupper, nästa å rs verksamhetspian och kom också in på verksamhelen framöver. Den andra dagen d.v .s. den 20 september var det så dags för ett sedvanligt styrelsemöte dä r besluten delvis baserade sig på föregåen. de dags arbete. Levi Kl åv us ledde a rbetsgruppen som grunnade på de sociala frågo rna och hur fonderna ska kunna utnyujas på ett kanske bättre sätt . Det senare problemet ansäg arbetsgruppen att inte är något problem eftersom fondernas stadgar st ipulerar hur medel från dem ska användas.

Samarbete Grupp Levi framhöll att samarbetet mellan de finländska pensionärsorganisationerna bör fortsätta och byggas vidare pä. Likaså po-

ängte rar gruppe n aU det för pensionärer föreslogs av nämligen nordiska sama rbetet bör ut- arbe tsgruppen va ndrarkurser. Med detta veeklas. Men de kommunala myn- avses förberedande introdigheterna stå r föreningarna duktionskurser om lämpligt närmare och en samarbete resmål unde r exempelvis med kommunala myndig- vintern och därefter en resa heter på högsta sociala och till det resmål som studerats. ekonomiska nivå betonas. Beträffa nde vanliga kurser ansåg arbetsgruppe n att Väntjänsten En vidarutveckling av de sedvanliga pensionärsväntjänsten ansåg arbe ts- kurserna vid folkhögskolor är en bra ve rksamhetsform . gruppen vara nödvändig. Kursen i Houtskär var Iyckad och liknande ka n Engagemang Mera engagemang från åte r arrangeras. Om somma rdage n hade pensionärernas sida i kommunala organ, efterl ystes. arbetsgruppen enbart posiDetta eftersom pensionärer- tivt att säga oeh vili att den na i många kommuner re- a rra ngeras som tidigare. presenterar den slörsta en- Under inkommande vinter föreslogs två vinterdagar hetliga gruppen av väljare. en i norr och en i söder. Kursverksamhel Eventuellt en samling i Kurser för nyblivna pen- Tammerfors för hela försionärer efterlystes i den ar- bundet kunde plane ras för betsgrupp som leddes av 1991. Kulturdag blir det enligt Juua Christiansen. Denna kursverksamhet kunde ske i planerna hösten 1990 i Kasamarbete med exempelvis ris. Folkhälsan . Resor Vandrarkurs - resa Förbundets reseverksamEn annan kursverksamhet het föreslog arbetsgruppen

Nykarleby pensionärer på önskeresa Det var en förväntansfull grupp pensionärer [rån Nykarleby Pensionärsförening , som i solig sommarmorgon den 3 juli äntrar en av Oravais Trafiks turistbussar, fö r en länge planerad önskeresa tili Helsingfors och västra Nylands sommarfagra regioner. Och med vår goda ehaufför Greger Ny I u n d vid ratten oeh paret G u ndel oeh Bertil Söderholm som reseledare, så skulle det visa sig att ställda förhoppningar på resan sku lle infrias till hundra procent.

Resan giek ned till Tammerfors , där vi vid Lempäälä bytte över till Silverlinjens båtrutt ned till Toijala. En skön oeh svalkande resa över Pyhäjärvis vatten. Från Toijala kör vi via Notsjö Glasbruk, där vi drieker kaffe oeh gör våra inköp av de vaek ra glassakerna , samt beundrar de ut-

ställda föremälen. Vi åker nu raka vägen ned till Helsingfors där vi tar in pä Hotell Helka , där vi kommer att bo tvenne nät-

att ska fortsä tta . Solkusten nä mndes men e n utredning kunde göras om de t finn s intresse för Baltikum och då närmast till orter med svensk bosättning.

vinjetter till God Tid? I så fa ll tar redaktio nen gärna emot sådana . Motive n kan vara allt mell an himmel och jord som pä något sätt tangerar pensionärerna eller förbundet. Tips om personer som har God Tid Den arbetsgrupp som någon ting att be rätta, som grunnade pä God Tid oeh sysslar med något speeiellt informa tionen leddes av oeh som vill ställa upp för en Waldemar Heinström . Att intervju i God Tid tas taekGT är förbundets viktigaste samt emot av redakrionen. informationskälla bäde till Dessa var frägo r som aktuamedlemmarna och utät a n- liserades under diskussionen. sågs va ra en självklarhet. En verksamhetskalender Infosekrelerare? borde införas och ge möjligBo rde Svenska Pensiohet för föreningarna att in- nä rsförbundet ha e n inforfo rmera kort om sin kom- mationssekreterare? 1 första mande verksamhet. hand pä halvtid . Det förslaget lämnade arbetsgrupp Lokala Vallu till övervägande . korrespondenler Ett eget mä rke eIle r emLokala korrespondenter- b le m för SPF kunde anskafrapportö rer är ett ö nske mål. faso Enligt modell från vå rt Likaså uttryckte arbetsgrup- västra grannla nd. Där märpen önskemäl om expertar- ket används bäde som fintiklar frän olika omräden. brosch av damer oeh pä kavajslaget av he rrarna. MotiVem rilar vet ska givetvis vara vä rt aIlvinjetter? deles egna. Finns de t personer inom SPF-kretsen som ä r villiga Radioprogram? Arbetsgruppen tog vidare och kan bidra med ritade

upp tanke n på att pensionärsföreningarn a

utreder

möjligheterna att fä egna radioprogram i det lokala radionätet. De tta enligt modell frän Åland dä r man har regelbundna sändningar med varierande program . De tre sistnä mnda förslagen ska utredas. Så nägot förslag om att anställa en information ssekreterare

för

SPF kommer inte att å te rfinnas i verksa mhetsplanen . Utredas ska likaså förslaget om e mble m oeh tanken på radioprogram står det fö re ningarna elle r distrikten fritt att var och en på sitt häll vidare berabeta . Mycket av det arbetsgrupperna kom fra m till återfinns alltsä i verksam hetsplanen för näs ta å r. Som behandlas pä förbundsstyrelsens möte den 7 november och föreläggs höstmötet den 29 november i Närpes . Gn

* Drumsö pensiQnärer reste tili Sverige

slag i stadsbilde n ä r de

Ma rias uppsåt i början ä ndA byggd på uppriktig grund?" vid stranden gnider oeh Torsdag morgon lämnar sköljer sina mattor ute på vi med saknad Svartå Slott. tvättbryggorna. Över Hana- Vi å ke r gnom Fiskars oeh holmen oeh Drumsön går Billnäs gamla bruksorter. färde n. Vi ser Sibelius mo- Längs serpentinväga r lo tsa r numentet oeh vida re in i Es- oss Greger in oeh kring i bo, där vi besöker Haga- de n vaekra Kimitoön. Vi är lund . E n vacker anläggning. nu inne i prosten Bertil SÖVi gör även ett besök på derholms hemtrakter. Hä r har han sitt barndomshem Sveaborg. oeh myeket att berätta . I kyrkan håller ha n e n kort Barösund Hvitträsk andaktsstund , varefter vi bePå onsdagen i tidig mor- ser gravgärden där Bertils gonstund lärnna r vi Helsing- föräldrar vilar. Vi ser äve n fors oeh styr kosan västerul. monumentet där chefredakVi kör genom sommarfagra tören oeh bergsrådet Amos trak ter ner till Barösund. Anderson har sitt vilorum . Vi besöker Söderlängviks Hvitträsk är vårt nästa mäl. H är ser vi det fi na museet , museum . Gärden som ägdes som skapats av de berömda av Amos Anderson reda n Ar arki tekterna Geselius 1927, men är nu e tt museLindgren - Saarine n. Det um , med många fi na rum , var här som de utförde sina med vä rdefulla konstskatter kända oeh berömda arbe- oeh med en enastAende utsikt över sjön med sina holten . ma r oeh vikar. Ett hem som Genom Karis kör vi till i tiden gästats av prinsar oeh Svartå Bruk, som grundades redan år 1560. Här i lummig kungar. På Svenska Klubbe n i och fridfuIl miljö kring själÅbo äter vi e n sista mältid , va slottet, i trivsamma nyreinnan vi anträder hemresan. noverade rum i gamla bostä· Hä r av taekar vAr ordförande der, tillbringar vi en skön natt. 1 sanning en kulturhis- Carin Sj ö blom i vaekra ordalag vår ehaufför, samt våtorisk pärla i nyländsk bygd.

många

mattväUarn a,

som

ter. Vårt mäl är att göra en grundlig rundtur i Helsingfors. Att fä lära känna vår huvudstad. Vi har turen att På kvälle n besöke r vi RafA Maj Lundkvist som guide . Hon känner staden till seborg, där vi ser teaterstyeketo " Ma ria Å kerblom ". alla delar. En myeket omdiskuterad Maria. Här gestaltas hon av Tempe1kyrkan Vi besöker Tempelkyr- Lilli Sukula-Lindblom. kan , med sin enastående Hon gör en stark roll , som akustik. Vi åke r förbi alla ieke lämnar nAgon oberörd .

ra reseledare , samt överräc-

kulturella institutioner I inrättningar och minnesmär-

M en svordomar och en viss

ker välfö rtjänta gAvor. Efter nägra svä ngar inne i kulturvaggan så vänder bussen kustvägen norrut. Med trevliga hislOrier oeh sånger, sä är stämningen på topp hela tide n i bussen. 1 sena kvällen anlände r vi till Nykarleby. Vå r dröm-

hädelse av vissa rollsinneha-

resa är slut.

ken , medan guiden förklarar oeh berättar. Ett unikt in-

vare väcker anstöt. Men en

viktig fråga kvarstår: "Var

F.Z.

Drumsö pellsiollärer alldäktigt lyssllallde på guidell Birgilla på Karlsgårdell i Järvsö .

Den 27.8-1.9.89 gjorde 46 resglada pensionärer en resa med Lindholm Lines buss tili Dalarna-Hälsingland och Gästrik1and. Som färdledare fungerade vår ordförande Marianne P a eius , allas vår Manne, samt medhjälpare i reseutskottet Eine Hillman och som chaulTör den hjälpsamma Edgar. Resan startade {rån Helsingfors kl. 18 med m/s Mariella till Stockholm . Eftor ankomsten till Stockholm åk te vi omedelbart vidare oeh passerade Uppsala. Efter ca 2 timmar kom vi tili Gysinge i Gästrikland där vi erhöll en guide som visade oss flottningsmusee t oeh berättade på ett utomo rdentligt sätt o m flottningen i

Dalälven där det unde r toppåret 1952 flottades ea 30 miljone r slOekar. Lunehen åt vi pä Gysinge Wärdshus . Färde n fortsatte mot Dalarna oeh i Sundborn besökte vi konst nä re n Carl La rssons he m oeh atelje " Lilla Hyttnäs". Turen fortsa tte tili den

natursköna Si lj anbygde n. I Täll berg med en vaeker utsi kt över Siljan övernattade vi på hotell Kloekargården . Middage n ät vi i Kloekargårdens restaurang . Efter den enastäende frukosten körde vi andra dagen med guide omkring både i Tällberg oeh Rättvik , en besökt turistort. Vi såg bl.a . Rätt viks kyrka som ligger vaekert vid Siljans strand , Wasa sten en på e n kulle därifrän man har e n fantas-

tisk utsi kt över Siljan oeh kyrkstallarna , de äldsta frå n 16oo-talet. Härifrån gjorde vi ett besök på G udmunds slöjd där månge n resenär inhandlade souvenirer bl.a . de kända Dalahästarna . Vi hann även med ett besök på Rättviks nya kulturhus rned e tt fint konst- oeh natur

museum

som

visar

o mrådets geologi, flora oeh fauna . Nära Rätt vik finns den myeket intressanta Springkällan. en källa med en 3-4 meters vattensträle , som aldrig fryser. Källan, som uppstod då man år 1869 gjorde ett fö rsök att borra efter o lja, va r e n unik upplevelse . Vaekert var det oekså Forts. pii sido \3

9 0

··

••

FRAN FORENINGSV ARLDEN ...

Fint musikprogram när Vanda fIrade 15 år men ALFRED SMEDS, författade tili fö rbundets SOMMARDAG i Jakobstad. jag uppfatta r dikten som delvis e n eloge, åt initiativtagare n tili hela pensionärsrörelsen

verk samhets-

ledaren JARL STRÖM.

HELL-

I TIDEN: En banad väg - e n färdigbyggd , att vandra, en väg med gaml a oeh med kända spå r, den bjöds oss ej, vi visste med va ra ndra

att allt blivit nytt , det som vi pröva får. Den lill a krets, som första stegen tog tog äve nb ansvar . den var redobogen , med givna mål - iden, som Foto: Gurli Nurmi bar. som drog, låg i JARL HELLSTRÖMS Vanda-jöreningens ordförande Mary Kekola hälsade välsinne klar oeh mogen . kommen tili föreningens 15-årsfest i Marlinus-salen i

Vanda Svenska musikskolas barnkör uppträdde vUl Vanda svenska pensionärers 15-årsfest. Som dirigent fungerade deras rektor Inge-Britt Åkerblom-Sohlström. En fint musikp.-ogra m bJÖds d eltagarna i Vanda på

li g . men hur del nu ä r . har kloekan p lö ts li gt, 5.3.5. Slan-

när de svenska pensionärerna firad e sin IS-lirsdag i Marlinussalen i Mlirtensdal. Den svenska musikskola ns elever, föräldra r oeh lärare svarade för en del och kören Halsbandet vid svenska arbis rör en del. Ingebritt Å kerblom-Sohlström ledde musikskolans körer medan Rodney A n d r en dirigerade arbiskören. Erter violinsolo av Camilla Carlsson, som ackompanjerades på piano av Lasse Karlosson, höll ordröranden rör Vanda svenska pensionärer Ma ry Kekola hälsningstalet. Ho n sade bl. a.:

nat, och ni står inför et( nyn skede i ert liv. - Det kunde kanske va ra förnuftigt . att förbered a sig för den tide n, en fö re byggande å tgä rd om man så viiI.

15 å r ä r en kort tids-

rymd fö r en före ning. Ordet, Jubileumsfest lå te r kanske en aning pompöst men i pensionärssammanhang, är tide rä kningen en annan .

- Någo n har kanske frågat sig, varför vi inte hå ller vå r fest i egna lo ka litete r. vilke n inom pare ntes sagt . inte lämpar sig, för e n fest av stö rre format. - Vår tanke var. a tt förutom inbjudna gäster oeh föreningsmedlemmar, samla alla intresserade, Vandabor, tili e n gemensam fes!. där gamla oeh nya vänner. kunde mötas, i geme nskap , kring vå rt eget språ k , oeh vå r egen kullUr. Ev. bygga broar. mella n, generationerna. - DU som är ung, eiler medelå lders idag , har ännu en känsla av, att tiden. fram tili pensioneringen, ä r oänd-

- Vi lever i ett åldrande sa mhä lle med ea. 5 milj . pe nsionärer , i Norden . Majoriteten av de m kvinno r.

Fö r de fl esta är ensamheten , det största problemet. - De t första steget över tröskeln , ut tili en ny geme nskap. oeh nya ak tiviteter. är oft a hög. - l och med pensioneringe n är live t, ingalunda

slut. Livet ä r tvärtom , fu llt av nya möjligheter, de t gä lle r att höja ribba n, lite t högre , oeh se framåt mot nya mål. DU pensionär, som är med här idag. men inte våga t taga steget ut , kom med i pensio nä rsverksa mheten , din insats be hövs, på många olika o mråden i vår stad . - Nu när man även inom

sjukvårde n. äntligen upptäe kt , betydelsen av vårde n, av hela m ä nniskan , kan vi

själva, ganska långt , (få r man hoppas) påverka vår egen fysiska oeh pyskiska hälsa . - De t är viktigt att göra den kortare biten av livet så meningsfull. oeh attraktiv . som möj ligt. Att åldras. är att växa. Jag skall i de tta sammanha ng. inte gå in på någo n historik, den har vi kunnat läsa o m i tidningspressen m.m.

- 1 stället, skall vi glädja oss över. att få vara [il/sammans här. i vå r trivsamma konsertsal, Martinus, i sångens oeh gemenskapets teeken. - J ag viII avsluta , med att läsa någ ra strofe r ur en dikt , tidigare förb.ordf. oeh hedersmedle m-

" 1 TlDEN"!

Ännu e n .~å ng a lla , oeh .en- Mårlensdal den 14 oktober_ var, HJARTLIGT VALKOMNA ! Trotjänare Körsång av uppmä rksammades små och stora Göta B ergqv is t fiek Efter talet blev de t så kör- Vanda-standar för sitt arsång först av barnkören vid bete som kassör i styrelsen Vanda svenska musikskola . för pensionärerna , för sitt Köre n delade efter några a rbete med väntjänsten på nummer upp sig så att sko- Myrans åldringshe m. lans radiokör uppträdde Henry Ca lais uppmärkmed några nummer. De sammades fö r det goda samföljdes på podiet av musik- arbete som råder mellan skoJans föräldrakör. Samt- buss bolage r oeh fö reningen liga tre leddes av skolans alItsedan 1976. Han fiek rektor Inge-Britt Åker- SPF:s standar. blo m-Sohlström . Ines K ar lsso n fiek VanOrdfö randen fö r Svenska da stads standar for aktivt Pensio närsförbundet Siv arbete som fö renings- oeh Tunzelma n vo n Adler - styrelsemedlem . fI u g hö ll ett insirerat festRunar K e k o la fiek likaså taI. i det betonade hon vårt Vanda stads sta nda r för akbehov av gemenskap, av tivt arbete i föreningen - 2 varandra. å r som vieeordförande oeh sen 1986 som seniordansledare för svenska arbis. Han fiek givetvis ett speeiellt taek av ordföranden Mary Kekola för det stöd han gett henne j hennes arbete inom

pensionärsfören ingen. Signe Nyqvist fiek SPF:s standa r för mångårigt medlemsskap i styrelsen, för sitt arbete som program- oeh reseledfare, som a nsvarig för väntjänsten på Simo nshemme t oeh som ansvari g kaffevärdinna på månadsmöte na. Sist Ole n ieke minst tilldelades SPF:s standar tili biträdande stadsd irektör Ste n-Olof Westm an för det stöd han gett förcningen. Han var på tjänsteresa

oeh får sta ndaret senare. En blomsterhyllning giek tili Harriet H e d s tr öm som sedan 1984 fungerar som PR-dam oeh nu sä nt ut alla inbjudningar tili juile umsfesten oeh födelsedagsfester. Eft er en kaffe paus uppträdde seni o rd a nsa rna inom

Vanda svenska arbis under led ning av Åke K eko la. Givetvis sjöng vi oeksä allså ng - Alfred Smeds De gångna åre n tili melodin för Vårvindar friska. Ordet fritt

Seniordans under ledning av Runar Kekola presenteraUnde r rubriken ordet fritt des vUl Vanda-jubileet_ i programmbladet blev det

e n veri tabel folkva ndring upp på see nen. SPF var givetvis först på pian som geno m ordföra nden , Siv Tu nze lm an vo n Adlerflug , verksamhetsleda ren Jerker Nyberg , kanslisekreteraren Maj-Britt Wikh o lm oeh GT:s ehefredaktör Gurli N u r m i överräekte förbundets standar tili Vanda-föreningen. Vanda stad , genom Berit Sel e niu s , Vanda Svenska Församling, genom Rolf Pri es ter oeh Ann-Lis Blomq v is t , Vanda Krigsveteraner, genom Börje Grönd a hl , Weste ndin Linja , genom Henry oeh Ka rin Cala is , He lsi ngfors Sparbank, ge nom Sture Sveholm , Rag nhild ÅSt ra n d , Esbo Svenska Pensionärer, genom Sven-Erik Nylund, Sven Ek lund Grankulla Svenska Pensionäre r, genom Waldemar Sjövall oeh Ingegärd H er r gård , Kyrkslätt Pensionä rer , genom Hjördis P a lin oeh Dag ny We sterlund , Norra Kyrkslätts Pe nsionä rsfören ing, genom

Eva Ko ther oeh Irma W i k s t rö m , Sibbo Svenska Pensionärsföre ning, genom Birge r Lindqv is t oeh Dagny K a ise r. Efter e tt sångnummer av Vanda arbis kör Halsbandet avslutades festen traditionellt med Modersmålets sång sj ungen unison!. En fin födelsedagsfest var tillä nda.

G.N.

VANDA SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Vå rt va rmaste taek tili Svenska Pensionärsförbundet , tili de me llannyländska pensionärsföreningarna oeh tili Sibbo svenska pensionärer fö r uppvaktningarna vid vårt 15-års jubileum den 14 oktober 1989.

"Överens" reste tili Per Brahes kalas i Kristinestad Med bussar två vi ku nde slarla vi fick papper bl.a. en karta. Kristineslad skulle bli vårl mål , och därför vi höjer nu vår skål. I "Överenstråffen n finns vi ju många, i den krelsen blir ej heller väga rna IAnga. Från Grankulla, Kyrkslä ll , Esbo och Vanda , n; veI platsen , där flygpla ne n landa. Snarl alla dellagare samlade var sin början vAr långa resa nu lar. PA Urpola herrgård vi gjorde hall, vi fick kaffe, semlor, musik och ailI. På gården , som skölles på bäsla vis så ldes egna produkler tili billigl pris. Värden musik på pianot framförde, han lalade svenska, del hjärtal rörde .

Ett annorlunda skådespel För sådär 2 år sen käckle reklor mr Åbo arbelarinslilut, rolkbildaren och humanisten Börje L å ng , iden om ett annorlunda skädespel i Kristinestad med ulnyttjande 3V stadens unika resur· ser; Nordens bäst bcvarade trähusstad med en rad rörnämliga byggnader som den makalösa Irä kyrkan Ulrika Eleonora rrän 1695, det vackra Rädhusct, (arkitekt Lohrman) rrä n 1855 osv. Ide n ulveck lades i samband med e li ide-semi narium arrangerat för att sätta

spräll på turismen. Krislinasällskapel grundades med rektor Sven R osenda l som

skö nsj unga nde yppigl färg- de - mellan verserna sam fräscha Pia-Gun An c k a r , kypare, kyrkvä rdar och aili egeOlligen de l e nda proffsel vad som f. ö. behövdes. Och bla nd de age ra nde, sisl - eibland de upplrädande. Den olroligl krealiva, vi- le r rän a re sagl - först me n Iala och spiritue lla sko ldi- iOle minst , slade ns omlyckla re klören Pe r-Elof B o - och sympaliska, rödskäggystr ö m kreerar rollen sam viga ky rkohe rde Lars N i s u borgmäslre Hans Slåhlbom la. För de l va r ju han som och har sin sljä rnögda och började. Skådespe le l tar, som spä nsliga huslru Ta r j a vid sin sida sam borgmästarin- fra mgår av det eite rade prona. Musikanterna var grammet , sin början i U lri ka må nga, bla nd dem musiklä- Eleono ra , träky rka n frä n ra re n. de n alltid glan leende 16. å rhund rade t. De l är ju i och jovia liske Harry Kin os den liden del he la tilldra r som be ha nla r cembalo, gi- sig. Dil komme r fö r reste n tafr , piano med samma örn- greve n rida nde pii häst , vesima fingerfä rdighet. Dä r derbörhgen begapad av he la va r "dubbe lkva rlen e n som fö rsamlingen , e nligl tide ns

Så fortsalle färden liII Ömossa alenen, där alla resande fick slräcka pä benen . Vi slod vid den lappre von Schwerins min ne och foslerlandsk ärleken gay eld i värt sinne. Bussen rullade, vi kom tili Krislina , uppbygd på slranden , sladen den fina , där fanns logi för endel av oss, men reslen skulle också ha ru m förstås , så de kom tili Kaskö , lill Kaske hoteII . där fick dom vila. när del blev kväll . På hOI ellet Kristina var maten bra och hungriga var vi , så lack ska' ni ha. Sen blev paus för promenad och vila innan vi tili U lrika Eleonora kyrkan ila . Kyrkan är gammal på min nen rik, men bänkarna trånga , så benena viki Del rådde ordning på fädernas Säll , männen tili höger med makl och räll , kvinnan tili vänster ödmjuk och liten somnade ibland hon var trött och sliten. Kyrkvärden , den barske, hade fäll lov all väcka med staken envar som sov. Det gamla forrnulärel hade prästen. som var klädd i ståt för festen och nädig greven sjöng, men hans grevinna fin och slåtlig skölle reslen.

"1 grevens tid" var kvällens program liII Rådhusets salong vi åkle fram. Vi bjöds på program , som vi senl skall glömma greveskapel Irivdes av minen att döma. Kvartetten den sjöng och rik lig var maten vilken servering på tjocka träfalen! Ja sorterna ätta de räckte nog tili och hemmagjotd svagdricka drack vi därtill. En ny dag igen pensionärernas hopp, vi vaknade opp tili kaffe med dopp, med soi över stadsfjärden morgonen grydde morgonens dimma och mörker snart flydde. Vi log en rundlur pä hislorisk mark vi såg Irånga gator, gränder och park, vi såg Köpmannagården , musoer och lorg och lur hade den, som ägde en korg, ly full den blev av godsaker mAnga sen gick vi borl över bron den långa. Så äler vi lunch och väskorna packar, nu bär del hemål , för oss vi tackar. Ett minne så rikt vi ej lätt kan glömma vårt oamn "Överens" vHle greven berömma

saml Ingegerd, denna duktiga flicka tili henne ville greven rosor skicka. Vi säger lack för en Iyckad grevekväll Ej heller glömmer vi Sven, som varil så snäll Han skötte om oss alla med vitsar och skoj , på resor del alltid skall va ra "stohoj". Sen genom Lappfjärd vi hemät rar samt vidare neråt kustväge n tar all Sideby, Kilen uppleva och se. Då närmar sig k!ockan redan lre. Nu lämnar vi Österbotten, ni förstår all kanske i ögat sig lränger en tår. Vid resans slut vi skjuter salul för Å ke och Matti. De skött sig perfekt, så länge Kristineslads resan räckt, Vår resa var rik på trevnad och sång, vi tackar och hoppas all än en gång i tecknet av "Överens" få fara på ny tt tili grevliga fester om lider som flyll. Torslen Hallen

presenle ra nde sin huslru med all he i! öve rrumplande smälla henne pii rumpan så snä rli gl all ho n som ma n säjer "spa rkar lill" och hoppar högt. Han hä lsar gäsle rna välkomna instru erar dem j

d ryckesvisa n "Sä dricko m nu go vänner. .. och var de

skall besöka toale lle rna (vid behov) : " Damerna av rådes frä n all slanna fö r länge bakom dörr med lupp på , och herrarna bör und vika att bli lä nge med hö no r". Grev.paret inträder nu med vederbörlig pompa och ingen kan undgå all märka vem greven anser vara "hu vdet högre" än andra: "GREVEN"! Måltiden säjs enl. programmet vara komponerad erter grevens kokbok och innehäller inte mindre än sju rätter. Av grevens korpulens och matsedeln fOrstår man väl att hao - som han sj älv påpekade: " . . . i likhel med Gustav II Adolf, med åre" blcv ganska ret". U nder måltide n upplrädde grevinnan framfö r aili , me n också greven med säng som va r myc ke l njutbar. T ack va re Lång, blev den utdragna målliden aldrig lå ng och ha n kryddade anrättningen med sina spi rilue lla och fyndiga im provisatione r och rörde sig på olika språkområden som på sin mammas äng i Yuermark.

Foto: Lars Axen Greveparet Brahe anliinder tidsenligt tili kalaset i rådhuset i Kristinestad. ord fö ra nde och så ko m de l märkliga skådespele t " 1 grevens Tid" lill . Greven , del var alllså de n ailI a nnat än ansprå kslösa och självbelätna Pe r Brahe (1602 - 1680) grund are n av bl.a . andra fi nlä ndska städer KRISTINEST A D , å r 1649 unde r sin andra pe ri od som gene ralguve rnö r fö r Finl and åren 1648-51. Skådespe let kallat " Festbjudning I G R EV ENS T ID på R ädhuset i Krislinestad har uppfö rts 20 gå nger hittills - med börj an sommare n 1988 del ha r fo rtsall i år och ska ll spe las ä nnu ätminslone sommaren 1990. Succen har varit , sam man säjer , fo rmidabel. Fulla hus så gOIl som va rje tillstä llning. " Värl dens resurs" - har man äOlIi!;en upptäckl PENSION AR E RNA , har bidragit tili publi khavel med drygt 1/3. En citat ur progra mbladet ger e n konceOlre rad bild av det ca 5 timmar långa spektakle l: " PROGRAM: Kristinestad ... tidstypisk musik". Medve rkande är fö rsl och frä msl , som greve Pe r Brahe, Börje L å n g, gudabe nAdad improvisalör, språ kbegåvad och skädespelare ime lill pro fessionen men desto mer av födsel och ohejdad va na - och i rollen sam grevinna. friherrinnan Krislina Stenbock , den

sjöng hj ärteknipande på bå- sed . He la gudstj änsle n fö rde e ngelska , tyska. finska siggår e nligl handbo ke n av me n inte minsl på svenska 1608 och man ka n inte ta de n utomordentligl vackra miste på all kyrkohe rde n tri vs med de n ålderdomliga "Kristallen den fin a". Kö rmedlemmarna agera- gudslj änslen och den stora besökarskara n. De t gamla språkb rukel sitte r väl pA präsle ns tunga och den teatraliska fo rme n hindrar ingalunda det andliga budska pe l all gå fram . Ma n kä nne r sig sanne rligen förfl yttad århundrade n lillbaka i denna museala kyrkomiljö dä r kvinno rna siner lill vä nste r om millI GREVENSTlD gången och mä nnen fö r se j tili höger , de l amika språ ke t Salt sik. grön saker och med kyrkvä rde n , spe lad av Leif B e rgv i k , som med I!- ,'" * biste r mi n övervakar kyrkÄrtsoppa, semla folkel och väcker vid behov ~I- * '1någon snarkande medborgaRevbensspjäll. re . stuvade moröu er. Efte r kyrk besöket va ndfyllda ägg ra r " he la ko nkarongen" lill Rädhusel , e tt ste nkast från Bärsoppa kyrkan. Stek med sås, rotmos och baddad rättika

* * '1-

Ä ppe/plrog

*'1-

:1-

Kyckllngben. lökpir og, stekt svamp

* :/0 l~ Fr ukter Bordsdr yck, Svagdr lcka

Han uttryckte sig lika ledigt och säke rl och oförbere tt på sAvä l, fi nska, som min pappa brukade ka ila " busla tin, e iler de t and ra inhemska" som tys ka, engelska , favoritspråke l latin som på del svärh ante rli ga nä rpe nsiska. E fl er grevinnans fö rsta skönsång, mOllagen med stormande applåde r annonserade greven: " Fö r att icke ede r uppmärksamhet alltför ensidigl skall vidlåda e ndast grevinnan förenar vi oss nu i

e n sång med henne" Som brukligt i kun gliga kretsar kallade sig greven konsekve Ol " VI ". Och efl er duetle n "Tili Öste rland viII jag fara ... " sa greven: " Greven kan a ldrig komma i mäl som tv åa" .

När ä rtsoppan serverades medde lade greven: " Med hänvisning lill Erik XIV och ärtsoppans fö ljder ber nu greven överstemunskänken

provsmaka ärlso ppa n" . Som bordsda m hade greve n borgmäs tarinnan. Med hänvisning tili he nne . bordsdamen utbrast greven: "Inspire rad av della unde rbara sällskap rinne r oss följa nde lalinska seOlens i hågen: Festbjudningen O ch där vidta r festbjud- Varfö r är grannens gren allningen. Och sannerligen , lid gröna re och varfö r har medagerande är i högsta grannens ko a lltid stö rre jugrad publike n där de sitte r ve rHo Ur greve ns replikflora vid dukade bo rd i de n vackra Räd hussa lo ngen. O ch , som för varje gång är olika minsann , längst fram och på - för denn a kväll : Efter en e li högre pian , tronar gre- tackskål riklad lill greven : ven och grevinnan med " De nna skål ä r vi förvisso borgmäslarpa re t som värd- vä rd" , och efter all Pia-Gun Ancka r läsl upp grevinnans fo lk . kommeOlerade Innan greveparet " Iräde r i ne krolog greve n. " Det är sällan man sale n io" kommer den fö r stunde n yllerst spralliga fAr hö ra föremålel själv upp· borgmästare n in i salongen , läsa sin ne krolog".

a liär made Kyrkslätt Pensionärer r.f. sitt 15-års jubileum Måndagen den 2 okt. exakt samma dag föreningen 1974 samlades pensionärer och inbjudna gäster i den vackra församlingssalen där det var dukat tili fest. Över 100 pensionärer hade mött upp och av de 125 kyrkslättsbor som för 15 år sedan var med och grundade föreningen fanns hela 20 stycken på plats. Feste n inleddes högtidligt med psalme n "Skön är den jord du Herre gav" . Fö reningens ordförande Alice S a lo niu s hälsade alla välkomna och försäkrade an vi har aktiva och fi na medlemmar och an vi trivs tillsamma ns. Hon ville ocksä att man skulle fö rsöka fä kontakt med dem som sitte r

Foto: Åke Skeppar Greve Per Brahe och hans grevinna Kristina Stenbock hälsas välkomna tili Ulrika Eleonora-kyrkan i Kristinestad av kyrkoherden vars roll spelades av Lars Nisula kyrkoherde på riktigt. Bl and kvällens publik kunde ma n bl. a. se drygt 30 medle mma r från VIPS . d .v.s. Vasa svenska pe nsionärsförening och ca 25 medle mm ar från Vö rå pensionä rsfö rening. e n he i hop pe nsionäre r från orte n och så stadsdire ktöre n med be rgsråd och dire ktö rer från Raisio och många många

översan tili va rdagssve nska be tyder: "in med nånting a n äta"! Sådär ka n de t låta. Me n det bör päpekas att replikera frA n greven ä r oli ka rrån gång tili gång, födda av stundens ingivelser och anpassade e fte r kvä llens publik . Besökare har kommit frå n

Oe r. So m vanligt uppmärk-

hela

:.'iurnrnad c greve n påpassligt

också från de fin sk a tra kte r-

och fyndigt gästerna . Pe nsione rade kantor Lars Lillhannus som i da garna fyllt 75 år gratule rades med "J a mä han leva ... sjunget unisont. Den som kinesiska n svärbehärskade nä rpesdiale kten exekverade greve n e ffektfullt stundtals som kontrast tili latinet och högsvenska n mode ll 1650 och utropade t. ex . plötsligt efte r a n ha sen på sin tomma ta ll rik : " In me naa ti jiet" vilket

na och frän övriga Norde n. Här har varit promine nta persone r så som be rgs råd , professore r, statsminister Harri Holkeri och Ingegärd Herrgä rd . Sä gär det tili pä det annorlunda skädespe let " På Greve ns Tid" i Kristinestad dä r scenen ä r förlagd tili fl era platser och där publiken a ktivt medverka r och dä r tiden a ldrig blir lång - tac k va re Börje Läng. Åke Skeppar

svensk-Finl and

men

hemma och är ensamma.

Det är vä r utmaning för den närmaste framtiden. Maj H a ll e n spe lade pianosol0 "tändsticksparade n" och ackompanjerade tili allsängen som varvades me llan programnumren.

Förbundets o rdförande Siv Tun ze lm a n vo n Adle rflu g höll e tt medryckande festta l och sade bl. a. De t är ingen skam att va ra pensio när utan en glädje och e n lön för många Ars slit och släp underströk hon och tyckte att man fö r e n gångs skull också fä r va ra lat om man så viiI. Hon framfö rde också

förbundets

Iycköns-

kan och ö verräckte e tt fot oalbum med orden " rä kna de Iyckliga stunderna blott " . Historiken var skriven av Rolf Lindholm so m ocksä var konfe re ncier pä feste n. Efte r ka ffeservering med fy llda kako r, fick vi höra e n festdikt som To rste n H a ll e n skrivit dage n tili ära och som han själv läste. Vidare va r det Markus Sj öh o i m som spelade fö rtjänstfullt pä dragspe l både valser och tango . En sketch "affär är affär" , The lma Program: K i n n a n e n sålde styckevis Kristinestad ta r e mot sin Lång . G revinnan Kristina äppel på torget åt Rolf grund are greve Per Brahe Stenbock: Pia-G unn Anc- Lindh o lm och de pratar och hans gemAI Kristina kar. Borgmästare: Pe r-E lof skoj med varandra. Föreningen uppva ktades med vede rbörlig pompa och Boström. Borgmästa rinna: Tarj a Boström . Fattig flic· av grannpensionärerna från ståt: Gudstjänst i Ulrika Eleono· ka : Antonia Boströ m. Musirakyrkan i huvudsak enligt ker: Harry Kin os , Tom Inghandboken av år 1608. Gre- vesgärd , Ma rtin Wilhe lms. Kristofe r ve paret be hagar framträda Dubbelkvarte n : med sång. Fritt tillträde fö r von Alftha n , Le if Be rgvik , allmänhe ten . Mikael Bodma n, Mikael Procession genom stade n Ekholm , Ove Grönroos, med häst och vagn. Allmä n- Ha ns Lillhannus, Roy Stenheten hyllar greveparet med berg, Martin Wilhelms. Kyrleve rop under processionen kohe rde : Lars Nisula . Kanoch i samband med ceremo- tor: Olle Nilsson . Kyrkvärd: nierna vid framkomsten tili Leif Be rgvik . Företrädare rådhuset. för kristinestadsborgare: Festbjudning i rådhuset tili Kristofer von Alfthan . Föregreveparets ära . Menyn är trädare för " närpesböndkomponerad utgäende frän ren": Mikael Bodman , Roy grevens egen kokbok . Sta- Stenbe rg och Hans Lillhandens borgmästare och borg- nus . Historisk sakkunnig: mästarinna presiderar och Rainer Fagerlund . Drä ktbefolkningen från trakten design: Kaisu-Pirkko Talo~ uppvaktar. Greveparet del- nen . Regissör: Göran Sjötar i näder i programmet. holm. Tra ktering: KällarMed cembalo , gitarr, flöjt mästare Jari Wikma n och etc. framförs tidstypisk mu- hotell Kristinas personaI. sik. Hästkusk : Annina Kari . ArMedverkande : rangör: Kristinasällskapet. Greve Per Brahe: Börje

Foto : O lle H a k a la

BI.a. Slumrande toner och 0 , /juva ungdom sj öngs vw måndagens jubileum . Fr.h . Irma Wikström och Eva Kother /rån Norra Kyrkslätts pensionärs/örening, ex-ord/öranden Börge Nordblad och Raili Nordblad samt viceord/öranden Doris Sand/ors. Esbo , G r a nkull a , V a n d a och N o rr a K y rk s lä tt s pensionä rsför., S oci a 1k a n s li e t , k ulturn ä mn d en , m edbo r ga rin s t i tut e t , orte ns A n de lsba n k , de t var "kuvert" och blommor , standar och histori k som överräcktes. Esbo pe nsionärernas vällingk10cka skall samla och väcka vära pe nsionäre r. Föreningen fick e tt högtidligt löfte av Kyrkslätt svenska församl. kyrk ohe rde Bo Ek s tr ö m att han eiler församl. andra präste r skall å ka med då pe nsio näre rna gör en resa. Förbundets tidigare verksamhetsledare Rainer N o rd s t rö m Iyc könskade med telegra m. Konfere ncieren ville ocksä hylla föreningen och överräc kte si n handgjorda slev och sjöng Får jag läm"a nAg ra blommor. Från före ningen överräck'tes blo mmor tili förbundets ord f. och Doris S a ndfo r s som varit med sedan starten och varit före ningens viceordf. sedan 1983. Ledsamt va r att Saga Lönnberg

som är fö re ningens sekreterare sedan starten och sett frame mot jubileet med stor förvä ntan nu var bunde n vid sjukbädde n, tili henne fö rdes e n blo mste rhälsning. Efter att viceordfö ra nden tacka t alla de närva rande avslutades fes te n med " Modersmåle ts sång" . Några glimta r ur historiken om före ningens tillkomst. Vid e n utfärd i a ug. 1974 diskuterades frågan om bildandet av e n sve nsk pensionärsfö rening i Kyrkslätt. P å fö rslag av Grete l H e mn e ll tillsattes en fö rbe redande grupp an föra saken vidare. Denna a rbe tsgrupp sammanka llade tili e tt möte den 2 okt. 1974 på Ljungheda ungdomslokal. Förb . dåvara nde ve rksa mhetsleda re Jarl H e ll s tr ö m hade inbjudits. 125 persone r var närvara nde och efte r e n ko rt

diskussion beslöts enhälligt att fö reningen sku lle bildas. Före ningen hade vid årsskiftet 1975 182 medl. A r 1980 var medl.antale t 325. Men samma är bildades Norra pensio närsförK yrkslätts e ning r. f. tili vilke n 82 medl. övergick. Kvar blev alltsä 243 medlemmar. Nuvarande medl. antal är 250. Vitalis Grö nr oos var föreningens första ordfö ra nde äre n 1974-79 däre fter Börge N o rdbl a d 1979-87. Båda var med på jubileet. A lice Salo nius är o rd f. seda n 1987. Gretel Hemnell va r nu med som medl. i fö reningen. Fö rre förb. ord f. Ja rl M a tt sso n var med som inbjude n gäst. Vi tror pä en Ijus framtid fö r före ningen. E.S. Kyrkslätt Pe nsionärer rf 15 år 2. 10.1989

Frostfägring Av mammas och pappas samvävda garn Tili jorden vi föddes alla som barn Söta små flickor , gossarna med Så släkterna vandrat led efter led Och barnen är våren , då allting knoppas Föräldra rna undrar, ser och hoppas Ali barnen mä växa och utbildning fA Tills de på egna ben skall stå Ty våren tili sommar hastigt utbytes Tili arbete , äktenskap nu tiden knytes Dock Iivets allvar ej dämpa får Sommarens skönhet , den nog består Om blott vi oss hederligt sköter Vad a llt här i livet oss möter. Men åren de rulla , snart är det höst Än finnes det mycket att göra, en röst FrAn en vän , nu hinner du med 1 frostfägringsvännernas led Ty nu blir det kronan pä verket för se Alt ännu vi alla viii vara me Teater och bygder vi reser och ser Det trevnad och ombyte ger Det bara är hösten , oss frostfagring ger Ty brokiga färger, sä glatt mot oss ler Ja, sist som kristallen i turans topp Vi kanske dä toppen pä livsverket nätt Kanske nån yngre frågar? Vem där Pä det glatt vi svarar, En pensionär. Torsten Hallen

Ater en Iyckad träff för Kimitoöns treklöver ran gera trek löve rns höstlråff. Å ke B e rg h o lm från Väs ta nfjä rd medde lade att ha ns före ning gjort en inHe llströms raskning. E n manlig tri o be- betaln ing tili ståe nde av Osva ld E ri k s- fond - me n han hyllade sa n , Yngve Ös t e rb e r g oekså Kimilo-borna med oeh Valte r J o h a n sso n hyl- tiotusen röda rosor. Dem 13de i en högstä md sång öve rräckte han i fo rm av sång. Applåde rna va r give tKVINNAN . Under rubriken o rdet frill vis imponerande. U nder de närmas te vee käverräckte G unnar F o r ss e li få ng blo mmor tili arran- orna ska slyre lserna för de gö re rna för åre ts hösllrä ff. lre fö re ningarna försö ka Oeh fotoalbume n va ndrade komma fra m tili e tt beslul tili Kimi to- pensio nä re rna huru vida samtliga lre firar för a ll de ska bidra med bil- e tt geme nsa mt jubileum under från ak ti vit ete r fram tili der vintern . Alla tre fy ller nästa år när det är Västan- nämligen J5 år oeh om ma n fjärd sam står i turen att ar- hillar en lämplig lokal och Me n före kaffepausen sjöng vi a lla kaffevisa n oeh e ft e r kaffet Do ld me llan fu ro rna. Efte r Mä rt a Ho lme ns reeitation följde e n öve r-

Eli musikalisk hylllling för kvinnan bjöd lrion Osvald EriksSOll, YlIgve ÖSlerberg oeh Valler Johansson pensionärer från Kimiloöns Ire pensionärsförellingar på vUl Iräffen dell 10 oklober. Det blev åter en Iyckad hösllrätT som Kimitoöns tre pensionärsföreningar ar· rangerade den 10 oktober. En trätT som den här gången hölls på Vrethalla i Kimito. Ali salen var fylld med en

KAFFEVISAN

åren . Tex ten har sk rivits av

Av allt de t goda sam man fö rt år bland alla jo rdens dryeke r ju ka ffetå ren de n bästa är de n skingrar mä nniskans nye ke r den styrker kroppe n , de n livar sjä le n den kä nns [rån hj ässa n a llt ned i hälen. H åhå, jaja, håhä, jaja.

Pensionärsförbu nde ts tidigare o rdföra nde Alfred S m eds oeh de n sjungs tili me lodin Vä rvinda r friska ... Så a lla ka n de n. - Vi ha r nu ko mmit tili den de l av åre t när vädret ruski gt.

N är vinte rns

matfö rråd är insa mJ at och vi

har tid a ll träffa va randra, sade o rdföranden fö r vä rdfö re ningen Kimito pe nsionäre r Yngve Ö s t e rb e r g i sitt hä lsningsanförande. En bliva nde pensio när, 8-åri ga Ingrid Lindblom, uppträdde med violinmusik va refter SPF:s ord fö ra nde Siv Tun ze lm a n von Ad le rflu g berättade o m mä rkeskvi nnan Ma rie Curie. Vilket ju passade bra eftersam en fi nländsk märkeskvi nna utfö rt si tt li vsve rk i grannskapet tili Vre thalla Folo: Gurli Nurmi nämligen Parus A ter alias Folo: Gurli Nurmi Yngve ÖSlerberg, ordfö- Adele Weman. Hon uppraade för Kimilo pel/Sionä- märksammades oekså av 8-åriga Ingrid Lindblom var yngsla deltagarell i hösllräfrer hälsade välkommell tili Märta H o lm e n sam efter fell mellan Kimitoöns pensiollärsföreningar i Vrelhalla

111

Ireklöverträffen på Vrel- k affepausen reciterade en av halla dell 10 oklober. he nnes dikter.

Märla Holmen recilerade en dikl av Kimilos märkeskvinlla Parus Aler alias Adele Wemall .

F örbundels ordförande Siv Tunzelman von Adlerflug oeh Inger Bergholm i eli animerad diskussion i Kimito.

feststä md publi k hör givetvis tili saken när man träfTas . Festen inleddes klämmigt med så ngen De gå ngna

blir

kornm er överens om en dag

så blir de t säkert en sjudundrande fes!. Vilke n fesl reda ktionen fö r God Tid nu vänta r alt ska bl i avo Då kanske vi åte rko mmer med e n ny rappa n från Kimitoön. GN

den 10 oklober. HOII spelade käekl ett glatt potpuri på sin violill.

En fullsatt feslsal i Vrelhalla Iyssnade uppmärksaml på den unga violinislens spel.

När hösten kommer med blåsl oeh snö när våren börjar sin väta man blir tili sinne t så kä rv oeh slö man viII blolt sova oeh äta ja, man ä r ruskig i he la kroppen men då finn s hälsan i kaffekoppen . Håhå, jaja , hå hä, jaja. När fä rska nyheler måste tas från stadens hundrade ka nter man ställer tili med elt nätt kalas bland sina vänner och tanter

vid kaffeborde t ma n gör sitt bäs ta att fantisera aJlt om sin nästa. Hähå, jaja, håhå, jaja. Förutom kaffe oeh gudadrye k vad vo re mänskli ga live t allt nytt sam ännu ej fi nns i trye k i pannans blotte n stå r skri ve!. T y sen man druekit ur sista lumpen står Iivets gåtor i kaffesumpe n. Håhå, jaja , håhå, jaja .

DameTlla i kökel får för del mesIa vara i bakgrullden. Mell här är de som svarade för kaffel med tilllugg i Vrelholla dell 10 oklober. Med på bilden Linnea Höglulld, Toini Lindblom, Irma Henriksson, Irene Lehtinen, CeUli Holmberg.

LÄSHÖRNAN

Om musik För e n tid sedan berällade GDd Tid Dm Aurora. Och nu har kören slagi t till igen med e n ny kassell Fri SDm rymdens svala . E n kassell med mera stillsam musik. Kören har Iyckats få KarlE rik FDrssell all medverka recitati Dn - någDt SDm speciellt gläde r mig. Det finns persDner Dch röster man aldrig tröllnar all Iyss na tili . Och Karl-Erik FDrssell är en sådan persDn. Hans röst har Dckså någDt speciellt SDm gör all nedstämdhet Dch då ligt humör bara rinner av mig när jag hör hDnDm. A-sidan inleds med Davids psalm 23 He rren är min herde Dch föl js av Run ebergs lågmälda Hur Ijuvt det är all kDmma tili Herre ns tempelgård med recitaliDn av Karl -Eri k FDrssell. - För Runeberg hö rde just den psalmen tili de allra käraste. skriver Karl-Erik FDrssell i en kDmmentar på kassellens Dmslag. Han visste all a lla psalmerna i hans psalmbDksförslag inte skulle komma med i den blivande psalmboken. Men frän sin d ödsbädd sände h a n en be-

veka nd e hälsning all denna skulle få kDmma med. Glädjande är Dckså all kören ansett det värt att ta

med Lina Sande lls vack ra Jag kan icke räkna dem alla. rrän sido 8 när man i vattenstrålen kunde urskilja regnbågen. Vi lämnade Rättvik Dch fDrlsatte norrut upp mDt Finnmarken Dch Hälsingland . Vi stannade vid' LassekrDg , där vi åt en delikat lunch på Wärdhuset "mill i skDgen" . Vår IDkala guide, sam hade sina rötter i Karelen , berättade först värdshusets histDria , Dch återkDm jämt med rDliga historier varvade med sång. I LassekrDg ligger den såkallade kDjbyn, där vi gjDrde e n

Dalapsalm , Ma ri ebild Dch SDmmarpsalmen E n vän lig grö nskas rika dräkt ingår ytterligare bland sängern a på A-sidan. B-sidan inleds med TDpelius Gud , i mina unga dagar. Här sj ungs diskantstämman av Kri st ina Peilimö Dch Stina EkrDDs. Harry Dahlström medverkar SDm sDlist i Det finns djup i Herrens gDdhet. Två finlandssvenska diktare är välrepresen terade pä kassetten - ViDla Renvall Dch Hjalmar KrokfDrs . Den fö rstnämnda med hela fyra dikter, den senare med två . Det SDm är annDrlunda med AurDrakörens nya kassett är att kören Dcksä sj un ger de texter Karl-Erik FDrssell läser. - Oftast är det ju så att man inte uppfattar sjä lva textern a i en körsång, päpeka r nDg så sant Birgit G ustafssDn SDm Dckså sänt kassetten tili redaktiDnen . Kassetten Fri SDm rymdens svala är ett värdefullt tillskDtt bland vår finlandssvenska musik. Birgit GustafssDn ger närmare upplysningar Dm var man kan få köpa kassetten . Hen nes ad ress är SDtalaisga tan 1- 3 B 23 , 20810 Åbo.. Den kan Dcksä köpas i välförsedda musikaffärer. Inspelningsdata: Stud io 55 i Åbo., 2.5 . 1988 Inspelni ngstekniker Erik Gylphe (text) Mikaelskyrkan i Åbo., 7.4 , 5.5.1989 Inspelningstekniker Arto Vehmas (musik) KDpiering: Finnvox Oy Tryck: Kirjapaino Erkki Kuronen Oy Omslagsbild: Oljemålning av Gunnevi Törnroth PrDducent: Aurorakören r ,f.

GN rundvandring med guiden SDm berättade Dm kDlarnas arbete Dch livet i skDgarna förr i värIden . Vi fDrtsatte längs Ljusnan via Färila Dch BDlInäs tili KilafDrs där vi checkade in på HerrgärdshDtellet vackeri beläget vid Bergvikens strand. I denna exklusiva Dmgivning stannade gruppen 2 dygn. Härifrån gjDrdes en he i dags utnykt tili Järvsötrakte n, med besök i Järvsö kyrka, Sveriges största landsDrtskyrka, vackert be-

Kyrkstallama i Rättvik.

~ii=~~~~~~~O::::: ~~~CI~~~.t

II l(

2 q I

Sedan senaste nummer av GDd Tid utkDm har allas vår Anni BIDmqvist firat sin 80-årsdag. GDd Tid vill på alla läsares vägnar Dch red. Gratulera på födelsedagen. Vi hDppas Du ska Drka medverka med Dina efterl ängtade käserier Dcksä i fDrtsättningen. Vi tillönskar Dig en bra hösl. Red.

1)'

{ '/1. \l'

~~~~~~~~~~It:4>::::~~~#-~

Skomatiker En persDn med skDr SDm hDbby kan väl sägas vara skDmatiker? Eiler finns det någon annan mera närlig-

gande benämning? l aila fall är jag passionerat intresse-

rad av SkDr. Ja , just SkDr. Andra människDr sam lar på smäsaker av varierande slag. Men jag samlar på SkDr. Och det ska ni veta att det inte är nån

billig hDbby. Dessutom är den utrymmeskrävande . Jag trqr mig inte ha varit på en resa utan att kDmma hem med ytterligare ett eiler två par nya skDr i bagaget. Undantagna är reSDr i de s.k. östblDcksländerna. Där har jag aldrig fallit för frestelsen atl köpa SkDr. Av nån an ledning! !talien är de t verkliga drömlandet för skDsamlaren. Här finns handgjorda skDr Dch mindre handgjDrd a SkDr. Här finns läderskD r Dch tygskDr Dch skD r av a lla de material man kan tänka sig. Det märkliga ä r all en SkD SDm sitter perfekt pä fDten när jag provar den i affären visar sig va ra helt Dlämplig för min fot när jag väl kom-

mit he m Dch ska ta den nyinköpta skD n i bruk. De passar i många fall betydligt bättre på antingen min dDtters eiler dDlIerdDtters fötter. Vilket visserligen lägen på Kyrkön Dmfluten av Ljusnans båda armar, Stene gård, Dch Karlsgården en gammal fin gård från 1650-talet. Här har gjDrts flere filminspelningar bl.a. " Driver dagg, faller regn " . Lill-Babs cafe måste ju Dckså besökas för att inte glömma Öjeberget med en härlig utsikt över bygden. Dagen avslutades med ett besök på KnupbDdarnas fäbDd i närheten av KilafDrs. Där köptes gräddDst Dch messmör. K vällens middag åt vi på HerrgärdshDtellet.

Väriden av i dag Varför är vå r lilla värld så Dnd , man frågar sig ibland varför kan ej alla fDlk i väriden ta varann i hand varför glömmer man vad DSS beskärts, allt skönt upp å vår jDrd varför finns det maktbegär, Dch hat och mDrd varför kan vi aldrig lära DSS att skatta det vi har varför måste människDr lida, år Dch månader Dch dar' varför har så må nga pengar, mat Dch Iyx i överflöd varför måste andra ständigt lida nöd . För att den SDm har sitt ha-begär , det SDm han kallar sitt för att han ej längre skiljer på . vad SDm är ditt Dch mitt för att den SDm äger makten gärna trampar ner de smä fö r att han ej någDn annan vili förstä för att han skall vara bäst , Dch kunna skryta SDm en man för att ropa ut för värIden , de var ändä VI SDm vann för att pläna ut kultur Dch fDlk, vår lilla skö na värld SYND Dm den SDm ej har blivit bättre lärd.

är tur för dem men för mig .. . Jag känner mig nedstämd Dm jag inte har åtminstDne eli par Danvända skDr i SkDgarderDben. Det spelar ingen rDll Dm det är enklaste sommaruteskor eiler finare inneskD. Huvudsaken att putsade skDr? det finns ett par jungfruligt Det är nDg antagligen välDanvända i samlingen . digt länge sen . ObDrstade skDr, snedJust nu kan jag avslöja att det Danvända skDplagget är gångna klackar Dch annat ett par varma vinterstövlar. Dtyg är ingen prydnad för Att de legat Danvända ett våra fötter. Men eftersDm vi par vintrar berDr pä att de lever i slit- Dch släng-tiden inköptes på rea vin tern så gäller det Dckså vAra 1988. Genast efter inhand- skDr. Vi använder dem så landet SIDg väd ret Dm Dch länge de häller ihDP , sen det blev slask. Därför klara- slänger vi dem . de sig de "inkörda" stövlarMen varför klagar vi då na bra fram tili våren Dch över att skDmakarna fö rskDtiden. Sen aste vinter var svunnit! De kan väl inte silta så va rm att de nya stövlarna år efter år i si na verkstäder inte behövdes då heller. Nu Dch vä nta att vi ska ta värt undrar jag givetvis , med en förnuft tili fänga Dch börja lite n rädsla lä ngst inne, Dm tänk a på att vå ra fDtbeklädde Danvända stövlarna kan- nader kan repareras. Tänk hända blir så gamla att de så mycket trevligare våra bättre lämpar sig på muse- fötter skulle se ut Dm de vDum än på min fDt. re beklädda med välskötta , Det är inte det att de har blänkande SkDr. ett kanske någDt DmDdemt Fram för en skDvårdskamsnitt utan det att min fDt panj! tydligen förändras med Det blev viss t en utvikåre n. ning från det jag började Men det är en anna n his- med , d.v.s. att samla på toria. SkDr. Men Dcksä för en SkDPå tai Dm skD r förresten samla re är det bra att det - när såg ni senast en ung- finns skDmakare. Efter att dDm (Dch varför inte Dckså senaste SDmmar ha inköpt en ä ldre persDn) med väl- et! par sk- förlät, urtjusiga Följande dag genast efter frukDsten fDrtsattes turen via BDlInäs tili TrDlIdalen Dch VäxbD K varn. Trolldalen Dch VäxbD har redan engång beskrivits i GDd Tid , sä vi läter färden gå vidare längs kusten tili Skärsä fiskeläget , där vi på restaurang Albertina åt en lunch , med strömming i alla variationer. sam serverades av husmor Dch SDnen i huset. Där hade vi en trevlig samvaro, tack vare äga ren Helge EriksSD n , SDm underhöll med humDristiska histDrier Dch sånglåtar. H an kallas allmänt "Vågen " gammal sjöman Dch trålfiskare SDm han var. hade han ;"insann gungat på vågDrna i sina da' r. Vågen ackDmpanjerade sig på gitarr, hans fru spelade dragspel Dch kantorn piano.. Det va r sång Dch musik SDm uppskattades med app låder. DessutDm bad han DSS sj unga tillsammans med dem , sånger som vi kunde, så det klingade mä ni tro i den salen.

nar. Vid Älvkarleby Wärdshus höll vi en kaffepaus. Resan fDrtsat!e via Uppsala Dch vi gjDrde et! besök i DDmkyrkan SDm är en sevärdhe t utan like. Nu ålerstDd att fDrlsätta tili StDckhDlm Dch Vikinglinjens m/s AmDrella SDm avgick kl. 21.15. På kvällen avnjö ts en Iät! kvällsbit , en läcker smö rgås "TDast AmDrella" i ii la carte restaura ngen.

Efter den gDda Dch mycket trevliga lunchen åkte vi tili Gävle där vi hade en liten paus för shDpping. Från Gävle styrde vi söderut till Älvkarleby där vi be undrade fDrsen Dch räkade få se nägra kanDtister SDm kämpade bland vågDr Dch ste-

Efter frukDsten DmbDrd anlöpte vi Åbo. kl. 8 följande mDrgDn Dch fDrlsatte med egen buss till HelsingfDrs. U nde r hela resan hade vi ett idealiskt väder. Vi beundrade naturen sam ännu var i full blDmning trots at! höste n var pä kDmmande.

Greta Tallberg skDr med lädersula, gick jag raka vägen tili skDmakaren. SDm limmade på en tunn gummisula Dch gummiklack . För att undvika kullerbyttDr på hala gDlv Dch kanske pä den första rimfrDsten pä asfaltgatDrna. Det är inte bara SDm reparatör SDm skDmakaren behövs! H äromdagen fattade jag et! beslut. Nämligen all bli en bättre människa Dch sluta samla på mig en massa SkDr. Men det finns et! par snygga dDjDr i en skDaffär nära järnvägsstatiDnen i H elsingfDrs. Den var tyvärr stängd när jag fick syn på skDrna . . Regina

Jarl V, Hellströms minnesfond DONATlONER Kyrkslätt PensiDnärer r.l. Vanda svenska pensiDnärer r.l. Västanfjärds PensiDnärsförening r.l. Vi tackar dDnatDrerna.

"Vågetl" Helge Erikssoll med I/Ustru ullderhåller oss.

Denna resa ansåg mången resenär vara en av de trevIigaste vi varit med om under många år. Vi tackar vår vänliga Dch utDmDrdentliga reseledare Manne samt vAr säkra Dch alltid vänliga chaufför Edgar. Dessutom viII vi ännu tacka vår duktiga medhjälpare Eine fö r all hj älp hDn givit DSS på resan. Ruth Degerth

FORTSÄTINING ••••••••

Hur ska årsmötet

se efter vad som stå r i stadga rna. Fö ljs inte de lla vägra r fö reningsregistret att godkänn a ändringe n. Personligen har jag aldrig kun nat falla va rfö r e n stadgeä nd ring sk ulle be hö va behandl as vid två mö te n . Oe t bö r väl räeka med all tre fj ä rd edela r av de närvara nde röstar fö r sake n vid ell mö te. Ä r ma n inte redo fö r beslut ka n äre ndet bo rdl äggas fö r närma re beg ru nd an. För all bord lägga ärendet krävs endast enke l majo ritel.

årsmö tel. Eftersom allt var vä l fö rberell har de t gåll med fa rt oeh kläm . Mö teso rdfö rande n fö rkl ara r årsmöte t avslu tat, tacka r mö· tesde ltaga rn a oeh fälle r klubban. Ifa ll mö teso rdfö rand en inte är densamma sam blivit va ld tili styre lsens o rdfö rande, överl ämnas ti li sist o rde t ti li de nne, som med någ ra o rd taekar fö r fö rtroend et oeh ull a lar fö rho pp ning o m all fö reninge n ska ll ha e ll bra arbetsår framfö r sig. Ell ve rksamhetsår har åle r foga ts ti li förre ninge ns och bygdens histo ria. Börje Backholm

•••••••••••• fråo sido J 7 budget och verksamhetspian, med le msavgi ft en fastställs och nödiga vai fö rrättas. Ordfö randen de lge r därvid fö rst va lbe red ningens fö rslag. Oella är dock inte bindande fö r mö te t ut an and ra fö rslag får framfö ras. Ifa ll va len inte ka n ske med ack lamati on (till ro p eiler ha ndu ppräe kning) är det bäst all gå tili va i med sl utna sedl ar. Falle r röstern a li ka vid va I, oberoende av va lsättel, avgö r Jo tte n, ime ord föra nd ens röst som vid sakVi har nu stökat undan frågor. Sedan va le n är un da nstöka de fas tställes medle msavgiftens storlek ifall de lla inte skedd e i samband med fas tställa nde av budgeten. Oärköper gamla möbler, glas, på tas evenl. övriga ärenden tili be ha ndling. Oet är a ll porslin, lampor, klockor mm. observera all köp , fö rsäljÄven hela dödsbon. ning eiler inteek ning i fas tighet mås te vara kungjo rd i TeL 921·889 629, kallelsen för all få upptagas Hantverkaregränd, PARGAS. tili behand ling. Samma gäller fråga n o m än dring av stadgarna. 8eslut om ändring mäste dessut o m o m fa ttas av minst tre fjärdede lar av alla vid o mröstninen avgivna röste r. I många föreni nga rs stadga r stå r det , all beslu t o m änd ring av stadga rn a mäste ske vid två på vara ndra följande mö te n. I så fa ll mäste det beslut som fallas vid de t and ra mölet va ra exak t de tsamma som vid det fö rsta mö te l. O äremo t ka n det händ a all de t vid det a nd ra Västra Ytternäs, SF-22100 Mamö tet räc ker med e nke l mariehamn , te l. 928-11183 joritet fö r all beslu tet s kall bli gällande. Vid stadgeä nd ring är det därför viktigt all

22100 MARIEHAMN TEL 92&-28040

10.3.9022 dgr.

Har Du ant i musklerna , vä r ker Dina lemmar ?

•

Hol/and Parls laprll 9dgr.

·~·2

Moviflex® gel

BUSSRESOR

MUMIIl8 WILLIAMS BUSS AB. Strandg. 4 22100 MARIEHAMN te/ 928-150 55

är e n ny J'" 4!!g istrerad med ici n . e n sa lv a sam snabbt lin d rar s märta . inflammation Den sv u ll nad . \liik a b l. a . kan orsakas av r euma . ansträn g ning. muske lsp5n n ing . drag . y r ick n ing Deh först r åck n ing .

De akt iva ämnen a i Mov if lex :

Clvkols alicvl al är en r edan läng e använd a ll mänt k änd v ärk med ici n . Mu copo ly sackari d . s om Ilkn ar heparin . är ock d en län ge kä nd . infl ammationsn ämmande . b lod - och Iymf cirkul ationsb efrämja nde substans . Fe nylef r in naI'" en s n abb oc h erkä nd sv u ll nadsmin sk ande effekt. Eff ek ten av dessa tre läkemedel s s amvel"'k an naI'" kunnat bevius i studier . Dos el"' ing och ÖV l"' ig8 a nv; sn ing8 r- I p acksedeln ! Förpack n ing81'" och p l"'isel"' :

29.5~

50 9 100 9

50. 03 ~

lU"'O<O

~~~~"

Receptfri med icin f rin opot eket !

... I!

... .'

Redaktionen ror God Tid, Ce nlralg a lan 87 D, 10300 Karis .

PrisexemEel :;nsionärer: I~MM·1'14"f·

Båtreso tur-retu r

unde r so mme do ~ .

JUBILEUMSKRYSSNING

•

_ ~

/ pe rs.

tft~:!~j'~f:h't~~t'!f17 ~1I5 mJ _~

• l1:t.WW<l:u.'mllm:J Ipers .

V'G LINE .no _

tur-re tur, buss

_l~t·i

'tur-retur. lrukost.

Manuskript, som inle bestäUts av redaktionen ,

125

Båt reso oe n hy tt p lots

i Umeå, stående bord eI. julbord.

.I)

f e nyl ef ri n . glykolsa licy lat mu copolYS3ck ari d pol y su lfat. iso p ropa nof

Fördf! len av sa lva behan d lin g : Skadan behan d las 10k a lt med s a lva d irekt p5 smärta nde stället . Sa lva n ve r ka r snabbt. De h and r a de la,.. av k rop pe n b es paras "onöd ig Ol med ici ne ri n g .

hotellrum, privatrum.

Costa del 501

ARET RUNT

utkommer den 12 decemher 1989. Bidrag och material tili numret bör var a redaktionen li U handa SENAST den 28 november under adress:

•

grupparrangemang.

rundturer, program.

landsresor

Julresa, Storl/en 5 dagar, 23. 12, 2150,· 2 dgr. halvp.. 3 dgr help.

ÖPPET

T ..,.-

• •

• stugor, pensionat, gästhem. Vi ordnar allt det praktiska.

24.4.908 dgr.

HASSES ANTIK

Nummer 7 av

RING 928-280 40

Förtrollande resmål. ..

KASKINEN . GAVlE • KASKÖ

"""j·i tZ·S .i-

. - Boka via re se byrå e ile r / pers. d ire kt från a ss

tel. 961-128222.

returneras icke.

18-20.12 TILL STOCKHOLM MED NYA M/S CINDERELLA Det är i år 30 år sedan Viki ng line startade sin verksamhe!. Det är också 30 år sedan LL körde sina första grupper til i utlan de!. Därför jubilerar vi och önskar alla våra kunder tillsammans med sina vänne r hjärtligl välko mna med och lira.

LÄKARVETENSKAPENS LILLA UNDER! Bio-generatorn, lovordad i tidningspressen , EN JÄTTESUCCE NU ÄVEN I FINLAND. För dig, som tili tullo viII njuta av dina välförtjänta pensionsår, eiler för dig som ännu knogar på i arbetet. Bio-generatorn är ett litet med transistormekanism försett impulsaggregat, som sänder ut magnetisk strålning, vilken är tili odiskutabel hjälp mot bl.a.: • Sendrag • Sömnlöshet • Muskelvärl< • VäderkänsJighet • Ischias Spänningstillstånd • Migrän • Psykosomatiska besvär • Störningar i • Aksjuka blodcirkulationen • " Fantomsmärtor" • Reumatiska besvär • Nack-axelsmärtor • Astma • Matsmältningsbesvär • Ledbrottsvärk FR~GA ...och många andra åkommor MERA

ENSAMFÖRSÄWNING I FINLAND: \-lOS 055

VARKAUDEN TIMANTTITVÖ KV Relanderinkatu 76, 78210 Varkaus lE 972-23007

Testad och använd av NASA bla. som hjälp åt astronauter.

~=======7~

Fira har vi tänkt göra ombord på Viking lines s plitternya m/s CINDERELLA. som kör mellan Helsingfors och Stock·

holm, i form av e n s pecialkryssning.

X•I

Hundratusentals nöjda ~ kunder bla. i Väst· ~ Tyskland, Schweiz ~ BESTÄLLI L...:O....:.C-'-h_lt=a__ lie'-'-n'--_ _ _ _~~ GENASTI I

SUCCE ÄVEN

I FINLAND ~====;(.'7 PRIS

542,inkl.

omkostn ~

I L

rl~ ,

~ BESTÄLLNINGS.' KUPONG

I ,

Sånd mig mot postfOrsk., 51 blo-generatorer .

Namn:

Adress:

Postnr.

O. - - - - - - ,

postanstalt

Leveranstid 2-3 dagar. Best4l1ningar monages åven per tel. 972-23007

I kryssninge n ingår: - Busstransport från Hangö, Ekenäs, Karis eiler Ingå - Resa i hytlkategori A eiler B dubbelhytt - Välkomstcocktail - Rund tur i Stockholm - Tra ns port tili centrumll KEA - Middag ombord tur - retur - Sjöfrukost tur - retur - Öve rras kningsjippo på returen Kryssningens pris per person: Vuxen

732,-

B-hytl 636,-

688,-

592,-

Busstidtabell : Hangö busstation Ekenäs busstation Karis busstation Ingå busstatio n BOKA HOS:

,....

LL Tourist Service

resebyrå

ForrnansaU6n9 10600 EklInh Tel 911 ·14620

------------

A-hytl

Grupp-/Pensionärspris

H611belgsgatan 3 10300 Karis Te1911 .J1444

AI1Iadlallatan21 00100 Hels1nglors Tel 90-4400.1

Pensionär modell 1976

~----------~--------

Det händer stundom att jag fAr en lätt släng av grubbelsjuka. Den brukar drab· ba mej dä jag stöter pä nånting som jag inte begriper fastän jag tydligen borde göra det. Och nu har jag , likt Glunten sprungit mej trött och fö rdärvad , för att få tag på den där HELlBOR . Men trots allt fliti gt sno kande oeh rotande står jag alltjämt spörj ande: Yem, vad oeh i så fall varför , är den däringa Helibor? Man får sig figuren Heli-

bor tili livs i tidningar , radio oeh TY , men ännu har ingen , mej veterligen , fö rklarat vem , vad och i så fall varfö r, denne (detta) Helibor är. (Ole ens riktigt färsk ordoeh andra böcker ger besked . Men att det är fråga o m en "skummis" börjar stå klart för mej , eftersom herr Helibor mest förekommer i samband med penningaffärer oeh då blir man ju gärna lite misstänksam. Särskilt som det tydligen är fråga om ränto r uppe i

oekerklassen. Tydligen har några av de där magnaterna , som gillar att sitta på penningkistor oeh aktiepo rtföljer vid någon sen träff tyekt att man borde hitta på något obegripligt begrepp att stråla folket i ögonen med . Oeh då har kanske någon sluddrat fram " Häll i, bror" oeh sä var det klippt. Helibor vart född oeh (eld)vattenöst innan dagen grydde.

skänker en stilla tanke åt här i landet en hustavla att ordstävet: "R äntan växer dagligen studeras oeh bemedan man sover'·. Vilket grundas. Fö r lämplig text är så sant som det är sagt, så skulle Augustin E hrensvärd god natt med dom pengar- kunna stå: "Eftervärld stå här på egen na. botten oeh Iita iOle på främmande hj älp". Jaha , så fick vi de problemen ur väriden oeh kan titta åt annat håll. Oeh vart man än tittar så kan man ge sig Annars är det ganska fö rden på, att man hittar någon vånansvärt, vii ken "hinku " politiker som gjort bort sig. (drift) folk nu fö r tiden har Endel så tili den milda grad att i "späd ålder" pensionera att de präOlat ned ganska sig. Riktigt så muntert är ju förskräekliga funderingar iOle pensionärslivet alla och vidarebefordrat dem gånger. Så när " ungaste som ett brev pä posten. I människorna" slutar jobba i tron att såväl funderingarna förtid för att slå sig tili ro som brevet är borta med oeh inbillar sig att det är vinden för gott. Men hej vad skönt att sitta i gungstolen de bedrar sig. Som gubben oeh ägna sig ät tumsnurreri ur lådan dyker utgjutelserna så har de blivit lika vilsefö rupp oförmodat och oväl- da som den där Traviata . kommet. Yarpä man sitter Hon i operan med samma illa tili hur man än vrider namn . Nu heter det förvisso att och vänder på sig.

tidigare dagar blev jag pinsamt oeh intimt bekant med växel- och låneräntor oeh att förstå dem skapade inga problem . (nte heller min ganska flyktiga bekantskap med depositionsräOlan gay mej några sömnlösa nätter. Men nu kommer i monsieur Helibors släptåg oekså något som kallas för marknadsräOla oeh grundränta . Fast de verkar ju Iite mer hanterliga än den där Heliborn . Eftersom bl.a . fi skens inälvo r brukar kallas för När man ser oeh hör och ränta så är det uppenbarligen beträffa nde marknads- läse r om hur somliga beter sig där uppe i samhällstopräntan fråga om en ränta sam blir över vid ström-

pen så sänder man en varm

mingsmarknader oeh i torg· tanke tili fo rna tiders hushandeln . Oeh grundräntan tavlor oeh bonader med får man tydligen betala när djupt tänkta tänkespråk. ens finanser havererat och Man skulle gärna do nera tili man sitler på grund . Och alla dem som styr oeh ställer

Några glimtar om verksamheten i Sibbo under hösten 1989

Lyckat lokalbyte för pensionärema

1 såväl Niekby som Söderkulla har vi ledd pensionärsgymnastik en gång i veekan. Seniordansarna , sånggruppen Roostagga rna oeh teatergruppen sam las en gång i veekan. Stråko rkestern övar oeksä varje veeka. U nder o ktober månad ko mmer vi att besöka SÖderkulIa gärd , där vi bl. a. fär beskäda sniderier, gjorda av en inom föreningen (numera avliden) myeket aktiv medlem. En minnesutställning. Några teateraftnar är oekså inbokade under hösten . Yidare ämnar vi besöka Riksdagshuset och Jugendsalen får säkert en påhälsning under de gamlas veeka. Nog har vi en verksam

Yi har här i Sibbo en myeket livaktig pensionärsfö rening med aktiviteter av varierande slag. I norr3 de l en av kommunen finns "OylIene Dagar", den först bildade klubben med två möten per månad 1,5 timmar per gång. Södra Sibbo åter har sin klubb "Yärliga Yindar" med en träff per månad 3 timmar läng. Yidare har pensionärsföreningen o rdnad busstransport tili Kuntokallio varannan måndag med gymnastik ,

Pensionärsklubben byter träIlbemvist. Efter alt i femton år ha samlats tili FredagsträlTarna på Kåren, nyttar nu Åbo Svenska Pensionärsklubb r .f. tili Alexandra. Det är den Ortodoxa församlingens nybyggda hus bakom kyrkan vid Salutorget, stod det i Åbo Underrättelser den 9 sept. 89.

bastu och simning sam t vat-

tengymnastik eiler reseskildri ngar och föred rag för dem, som inte deltar i den våta dito. Efter all denna motion beger vi oss tili matsalen oeh intar en både närande oeh variationsrik luneh med bland annat många goda sallader. Jästbrödet, so m oekså bakas i husets kö k, är J Ä T TEOOTT .

Styrelsen tillsalle på vären en kommitte bestående av Erik Ljun g qvi s t, Ethel B e r g, May Lindfo r s oeh Elsa Wil e n fö r aU undersöka möjligheten tili ombyte av möteslokalen fö r Fredragsträffarna. Flere olika alternativ undersöktes , men

festlokalen Alexandra ansågs vara den bäst lämpade. Den är myeket Ijus, trevlig och storleken lämplig. Ä ven närheten av torget där bussarna stannar, oeh den läua eOlren har stor betydelse. Pensionärsklubben sköter nu sj älv om trakteringen, sä nu kan serveringen bli mera ombytlig. Marita Wilamo är bas för kö ksdepartementet och Pirkko Wahlroos sköter om provianteringen . Oeh va<j minerna oeh den glada samVaron utvisade på höstens första Fredagsträff den 15 sept. , så kan konstateras atl bytet var Iyekat. När ordförande May Lindfo r s hälsade välkomna tili höstens första träff, var 117 medlemmar närvarande . Församlingens kyrkoherde Teppo S i i Ii hälsade oss alla hjärtligt välkomna , oeh han hoppades att vi alla skall trivas oeh känna oss

och säga att : " Arbete befordrar hälsa oeh välstånd , men hindrar månget tillfä lle tili synd" . Oeh det är ju synd. (J katekesen stod det: oeh hindrar. Men det hör ju inte hit. ) Ja , i dag behöver man väl inte heller ta så bokstavligt Yår Herres avskedsord tili Adam oeh Eva när han fördrev dem frAn paradiset : " Du skall äta ditt bröd i ditt anletes svett" utan i stället tyeka att det var ett ganska milt straff Oud gay oss då han sade att vi skall arbeta. Oeh då blir det ju strax lite gladare . Själv hade jag drygt 45 arbetsår bakom mej, de ganska jobbiga krigstiderna inräknade , då jag slutade mitt ordinarie jobb. Som fullmogen pensionär. Oeh de fulla 13 år som gått sedan dess har varit ganska arbetsdryga de med så tumsnurrandet har det blivit lite si oeh så med. Yisserligen har jag in"tlit är vårt nöje" , men det te gnott på i mitt anletes är väl nog nånting som forna sven utan snarare främst daga rnas husbönder oeb sysslat med någo tslags -mödrar hittat på för att få hjärn tvätt. T ili exempel gensina underhava nde att slita o m att tvångsförlossa oeh och släpa oeh gno på. Så att knaeka ned en massa löst så roligt har väl inte arbetet prat som ovanstående. alltid varit. Hur man alltså än vänder sig så har man Hasse rumpan bak. Men man kan ju trösta sig med att lite fö rvränga den gamla katekesen

förening , inte sant? Det vi har minst av är "god lid".

Yäl att ta i beaktande! Reseavstånden är rätt betydande, då kommunen är sä vidsträckt och alla bor inte "vid en landsväg".

Vid vårens sista Fredagsträff den 5.5.89, den sista på Kåren, utfördes en lyrisk, musikalisk rapsodi av från vänster: Erik Ljungqvist, Maud Hasselblatt, May Lindfors och Ethel Berg. hemma på vära Fredagsträffar i den nya lokalen . Klubben har oekså fäu en ny Iystringssång som hade premiär vid denna Fredagsträff. Texten har May Lindfors gjort tili melodin : Olada vi tili skolan gå - - - . Programmet utfördes av klubbens egna förmågor, sång av May Lindfors och Erik Ljungqvist, vid pianO! Ethel Berg. Peder Uuer berättade myeket humoristiskt om pensionärsveekan på Houtskär den 15-20.5.89. Yeck· ans tema var: Vår inre och

yttre miljö. Klubben betalade kaffet

med dopp vid denna invigniugsfesl. Hoppas att antalet medlemmar vid följande Fredagsträffar häller oeh oekså ökar, ty ju mer vi är tillsammans dess gladare vi bli.

Oe din vän en hjälpande hand Alla är vi människor blott Yandringsmän på jorden.

Trots att himlen stundom är grå Ska vi inte glömma Årets följande Fredags- Ali ovan moinen där är den blå träffar: JO.lI, 24.11 valmöte, 8.1 2 Där finns solens gömma Livet har så myeket all ge julfesl. Om vi bara lär oss all se AIIt det underbara som Lystringssången finn s Här på denna jorden. Glada vi tili klubben gå Trevlig fortsättning pä glatt vi le och sjunga året önskar Här vi vänner träffar på Erik Ljungqvist Här ä[ alla unga Om bekymren hopas ibland

sekreterare

" Här är Ijuvligt , här är fes t här är gOll all vara gäsl. Yi gläds all här fä siua samman en stund i fröjd oeh gamman." Kort och gott - utan prål fö r alla Eira-iter vi höjde så en skål.

Jerker

16 penserande fa milj epension fö rsvinne r i och med det den s. k. pe nsionsjämkningen där ä nka ns/änkligens egen pen-

Aktuell pensionspolitik förbereddes i en kommitte 1983-87 och har sedan dess mognat i social- och hälsovårdsministe riet. Ifa ll riksdagsbehandlingen går enligt ritningarna skall reforme n träda i kraft den 1 ju li. Jag Henry Olander har tidigare unde r 1980-talet haft möj lighet att informera Regeringens budgetför- Svenska Pensionärsförbunslag för Ar 1990 innehålle r det och God T id om reforminte särdeles många nyheter pJanerna men en sa mmanifråga om pensionstrygghe- fattning är nu på si n plats. ten. Pensionskommit ten För det första bör vi kon1987 får sina modesta för- sta tera atl reformen inte beslag ifråga om äk ta makars rör de fami ljepensioner som (eiler sambors) folkpension redan nu betalas ut eile r och bostadsbid rage ts för- som blir ak tuella genom stärkni ng beaktade först i dödsfall före 1.7.1990. Här valbudgeten för Ar 1991 och har vi doc k ett undantag frontve teranern a får sitt ex- som God Tids läsare åtmintra front tillägg påökt fö rst stone tidigare va rit mycket senhöste n 1990. Della mag- e ngagerade i - änko r och ra ut bud på reformer sällS änklingar över de 50 kan i pA den fo rtsalla högko n- framtiden (efte r 1.7.1 990) jun kture ns ko nto - när obe roende av nä r deras livsekonomin ä r överhellad fA r kamrat avlidit gifta om sig tydligen även låginko mslla- utan att behöva gå miste om gam a vara med och sätta is sin änkepension. pA fi nans- och penningpanFör det andra stär det väl nan! klan att principiellt sett den 1990 bj uder dock på en största vi nningen med den verkligt stor refo rm för soci- nya familjepensione n ä r all alförsäkri ngens del - fa mil- ma n och kvinna blir jämjepensionsreformen. De n ställda i fråga om rätten tili

sia n eiler pe nsio nsrätt in-

ä nke/ä nklingspension. T illsvida re ha r de tta inte så stor prak tisk betydelse eftersom e ndast var sjätte-sjunde äkta man överl ever si n hustru ,

som alltså representerar det verk ligt starka könet. I e n snar framtid kan dock även denna bild förändras. Kvi nnorn as

konsumtions-

och

levnadsmö nste r börjar allt me ra likna männe ns (och då avser jag närmast i ohälsosam riktning). De tta mås te få utslag även i fråga o m livslängden. Seda n kan det äve n i en framt id va ra på sin plats re nt socialt och e konomiskt med fa miljepension även för männen eftersom

de unga kvinno rna redan i dag börjar vara mera skoloch universitetsgångna än mä nnen och följa ktligen så småningom måste få bättre betalda jobb ! De n fa miljepe nsio nsreform som alltså skall träda i kraft den I juli 1990 komme r inte att tillfredsställa alIa intresserade. För många tj änste ma nnafamilje r i högre inkomstkategorie r innebär reformen att tidigare möjlighe te r tili överkom-

verkar pä fa mi ljepensionen. En a nnan missnöjd grupp ä r de samboende vi lkas civilstAnd inte heller i fo n sällningen ger rätt tili fa miljepension. Här gälle r talesätte t om all man inte ka n ä ta ka ka n och sa mtidigt ha de n kva r. Slutligen viII jag på basen av eli telefonsamtal med God Tids redak tör G url i Nurmi (som i sin tu r blivit kontaktad av e n läsa re i eli angeläge t och ömtåligt ä rendel meddela all pe nsione n inte heller efte r reforme n 1.7.1 990 är delbar i fa ll av skilsmässa, som ju fö r e n äldre generations he mm afrua r ofta är en katastrof ifråga om räll tili pe nsion och så småningom familjepe nsion. Enda fra msteget härvidlag blir de fall där den avlidne betalat underhåll åt si n tidigare hustru . Det e nda råd jag ka n ge i fråga om förestående skilsmässo r dä r den e konomiskt starka re pa rten sas viII göra rä tt fö r sig är a tt ma n tecknar e n priva t pe nsionsfö rsäkring fö r den svagare pa rte n. Det finns nämligen äve n män(nisko r) med hj än at pä rä tta ställe t även eft er det obje ktet fö r kärle kens ömma låga skiftat fö r gott. Henry Olander

Behövs det stödpersoner? Greta Ö rn - handikapppolitiker på heltid inom rikssvenska Handikappförbundens centralkommitte ha r sänt God Tid följande text där hon talar om behovet a v stödpersoner för ha ndikappade. Men som ka nske också äldre pensionärer kunde behöva - pensionärer som av

oliko orsaker inte har konlakter med vä riden utanrör hemmets väggar. Kanske något för våra pensionärsföreningar .

Författare n tili arti keln är också en av de aktiva inom STIL-projektet som presenterades i sen aste nummer av God Tid. Me n vi ska ge G reta Örn ordet. S

Stödpersoner - behövs sådana? Och var ska man i så

rall hitla dem? Jag inbillar mig all båda rrågorna, som egentligen är en och samma,

Na turl igtvis min telefonjour. Min ofrivill iga telefonjour. Under fyra år har nu 3 657

det talas om nu o Men än så

visst , tänkte jag, om inte an-

människor . " D e är rädda" S3 flera,

lä nge kär va r det, har j ag tyckt mig mä rka. Förel i personer hört av sig, ringt port gången, ni vet. Nyligen eiler för den dele n skrivit. besökte j ag Maria Komvux, Observe ra personer. Obser- egentligen för att träffa kolvera också all det ofta inte legiet. Men så erbjöds j ag all räcke r med eli sa mtaI. Och gå in i en klass och prata all genomsnillslängde n på med eleverna. Klo ka och trevliga gossar dessa stödsamtal är två timmar. Då fö rstår du , kära lä- och flickor, e rfarna hemsare, all jag Iän mig en del. vå rdsbiträde n på vidare utVa riationerna är natur- bildning. Vi hade e tt riktigt ligtvis stora. Av pur nyfiken- välsignat möte (jag und rar, het tillade jag på mina an- vad de n a rma lärare n egentteckningar om en gosse som ligen skulle ha anvä nt den är ganska intensiv. Under le ktione n tili?) Ni ska få hö1987 hade han taiat med mig ra närmare e n annan gång. i 154 timmar. När j ag märk- Nu viII jag bara nä mna en te vartå t det barkade iväg i iakttagelse som dessa kunniå r igen, berättade j ag det rör ga elever gjort. Jag frågade honom. Ka nske som en lUen nämligen vad de trodde de t beror på att de t ä r svån att tankeställare. "Skrive r du upp !" sa han få vitala äld re att stä lla upp med bruten röst. Ja me n fö r ledsna och isolerade nat så fö r att få någo t grepp

är viktiga. Kanske har de om va rt min tid tar vägen. I rentav substans, vilket mao hans fa ll samman lagt nästa n ju brukar kräva nu för ti- fyra arbe tsveckor. En stödperson måste alltden. Vad menar jag nu med så va ra beredd på att sätta stödpe rsone r? Första krite ri- tili myc ket tid. Me n har man et ä r att de ska kunna Iyss- bara en medmänniska att na. Lyssna på ett positivt stä lla upp fö r och e n som sätt. Verkligen låta de n upp- ma n fö rhoppningsvis blir ringande tala ut. Visa med- rik tigt god vä n med - då går de t an. Jag blev så glad mänsklighet. Det andra kriteriet. kän- häromdan. när en i j ärnneteckne t , för en stödperson gänget (= de som började är att arka ta initiativ. Den ringa 1984), va rs samtalssom ringe r befin ner sig fö r- frekvens sjun kit marka nt på modligen i en lrasslig situa- sistone. nyligen hänvisade tion också re nt praktiskt. tili sin "väninn a" - frän FriDå gäller det all ringa de villig vä ntjänst". Jag har där telefonsamtalen som be- andra som också funnit vänner i de n organisa tionen. hövs. Själv hoppas jag myc ket Var kom mer dessa snusförn uft iga funde ringar ifrån? på dessa "yngre äld re" som

"de viII inte se sig själva i fö rlängningen" . Och sedan berättade de tili min förskräckelse om den mobbning som pe nsionärer , L ex. på servicehusen,

utsätte r sina ka mrater för. Visst få r jag oft a höra talas om mobbning i a rbe.tsli ve t (t.ex. nä r jourhava nde kurator inte kla rar upp nägot fa ll) men att gamla, livse rfa rna människo r be te r sig på samma sätt. Fy sj utton! Ligger det något likna nde bakom den obenäge nhet som många handika pporganisati oner visar när det gä ller

Om pensionärskurser

gram i maj och augusti ärligen. Alla kurse r har va rit innehållsrika och givande. Kanske någo t prog ram va rit mindre Iyc kat men överlag har allt va rit bra. Ma n få r bekanta sig med pe nsio närer frän Åbo i väste r och Strömfo rs i öster. Någ ra fa lle r bon . me n nya träde r tilI. Har hön sägas, "vad kan man få ut av trå kiga fö redrag". Ni som läse r detta . kom med , så får ni se och höra . De t är inget tråkigt. bara intressant. Vi fil r lä ra

Vi fick lä ra oss all med e nkla rö relser, o lika för varje dag, lindra rygg- och nackbesvär. Dessa gör oss piggare och me ra ale rta. E n utfärd gjordes ti li Tusby och Jä rvenpää. Besök gjo rdes i Järve npää-huset, Aino la, Halosenniemi Alexis Ki vi-stugan och T us: by kyrka. Lunch åts i Luthe r-opisto och kaffe intogs på Suo me n Näkövammaiste n Loma- ja Kurssikeskus Onne la. Kanske har jag glömt något. Me n allt de t jag nä mnt åtföljdes av föredrag och livliga diskussio ner , med må nga frågo r och lika

oss en massa nya sa ker.

många svar.

Maj-kursen va r myc ke t bra. Vi å kte på e n utfä rd tili Riihim äki och Hyvinge. Men det ä r om augusti-kursen jag nu skall berätta. De n va r mycke t Iyckad

Kursern a anordn as i samråd med Västra Nylands Folkhögskola och Svenska Pensionärsförbunde!. Fö redragshållarna va r expen e r i de ämne n de fö redrog. Redaktöre n fö r God Tid , Gurli Nurmi , redogjorde för fö rbundets ve rksamhet och talade om vad pensionärsföreningarna betyde r för de n e nskilda pensionä re n. Mången e nsam mä nniska kan här fin na ge menskap och få mAnga goda vänne r. Va rje kurs avslutas med e n fest som delt agarna ordnar med sko lans lä ra re och övrig pe rso nai som inbjudna

Pensionärskursern a i Kari s har för undert eck nad, i snart ti o år . va rit ett pro-

och temat för den va r " En·

samhet och gemenskap" . Ge nom litte ra turen kan e n ensam få tröst genom att läsa eile r ka nske själv skri va. Ä ve n allsången och musiken ger e n ensam pe rson geme nskap. De t talades om e nsamhe t och gemenskap i kriste ndo me n. Vi disku te rade om att resa e nsam eiler i gruppo Ej helle r skall mä nniskan grubbla i e nsamhet , ma n skall kontakta e n läka- gäster . " Kursistern a" ordre. nade progra mmet. ProgramVi fick ställ a frågo r på vil- met var igen , såsom tidigaka e n läkare gay oss sva r.

re, Iyckat. B land deltagarna

Vi delades upp i gruppe r, finn s alltid kunniga på läns avdelningen av Ha ndi- för "Skapa nde ve rksa mhe t". många område n. kappfö rbu nde ns cent ral- Det gä llde bildskapelse, Deltagarna bodde i skokommitte), där jag med e n e malje ring, skrivning och så la ns internat , i eget eile r destark obehagskä nsla läser bildades e n utegrupp , i vil- lat Tum . Vi åt i skolans mat" .. på peka r a tt fö re ni ngen ke n jag deltog. Vi va nd rade sai, och jag ka n intyga all nu får utföra en stor del av tili kyrka n, som för mllngen ma ten var bra. Om kursernas populä ritet de t kurativa a rbete t för blev e n biltur, de t är ganska medle mma rna och all lå ngt att gå om man ha r be- ä r väl della eli bevis, redan Läns-HC K bör fästa lands- kymmer med fötte r eiler nu anm älde de flesta sig tili tingets uppmärksamhet på ben . Där fick vi hö ra ky r- kursen i maj 1990. Kom kans historia , me n vi fick även du med , undeT mottot , detta behov?". Vad är nu della? Ska inte äve n må nga goda råd om " Man lär så länge man lejust fö re ninga rna hjälpa gemenskapen inom kyrka n. ver", Höstliga hälsningar tili almedlemmarna med rM och Vi fick lära oss svampdM? Tyvärr kä nner jag igen kunskap och fick råd och Ia på skola n, och kursdeltatonfallet frå n synskade- tips om vad vi kan äta och garna. svängen. Dä r har jag larmat hur dessa skall till redas. Vi åtskilliga gånger o m stöd- fick se många olika slag av Ebba Ikonen persone r, helst e n telefo n- ko ns!. jour. 1 stride ns he tt a har jag L _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ ilsket sagt all jag vägrar att Numera säger jag j ärnhårt bara att avsluta" säger de e nsam ta emot alla sam taI. " Du får väl ta det som e tt nej , det får räcka med mina kloka (och kaila). I e n handikappföre ning kall" tyckte då en sni llrik läsare. De där he ta linje rna har dä r jag också sitter i styrelstyrelseledamot. Varfö r tar inte han "det som e tt ka ll" dessutom e n så egendomlig sen (i nte blindisarn a) sa dygnsrytm , e n av de m står man bara "de få r ta sig själsku lle jag gä rna vilja veta . Om ni alla, vars liv ä r åt- fö r rekordet i längdprat - va i krage n". Då va r de t näminstone någo rlunda ordnat hon bö rjade 20 .00 och va r ra att jag slä ngt någo t på och harmo niskt , ba ra visste! färdig 01.30. Då missade jag mi n f. d. kä re ko llega. Hur Om ni kände tili alla dessa, ett viktigt ma nusstopp , jag må nga har inte fåll just det yngre och äldre, vil kas tid va r fö r trött eft er att ha va rit rådet? Med synne rl igen tragiskt resultat ' pe ndla r mell an telefonsam- positiv i 5'/2 tim . Snälla ni - anmäl er tili De tta sam tai har jag åbetai tili 90000, He ta linj e n ropat i o lika fö re ningssam- Frivillig vä nt jänst! och mig. säger att ma nhang. Men alla Jourhava nde kurato r hinGreta Örn ner inte med , jag hör att de t ä r mitt eget fel. "de t är man där klarar 1/3 av inko mmande sa mtaI. Heta linje n ska vi inte ta la om. Och ändå tycks den - alldeles som Televerke t påstår -

åtmin stone på nätt ern a

fylla e n social funktio n. Men j ag blir rör bannad när någon av de "mina" gör

medlemsvård? reklam rör den duktiga GreJag tog fram ett protokolI ta när de hör om någon iIIa frä n Län-HCK (Stockho lms behandlad bror eiler syster.

Visst är Du med om att samla in pengar tili servicehus för svårt handikappade! INVALlDFÖRBUNDET

Hur ska årsmötet genomföras?

la fö rändringar. D e stö rsta

långa mellanrum ä r del bäst ringen skall Iyda. Om justeatt utse tvä protokolljustera- ram a är överen s med den re. Då ka n protokollet jus- som lell mötet (ordföranteras genast när det är renden) fär de ändra i protokolskrivet (vilket det borde bli tet när det justeras, annars senast en par dagar efter ej. Den stackars sekreterasammanträdet) och be höver re n, som plitat ihop protointe vidare upptas tili juste- kollel med möda, har egentligen ingen talan. Det är ring i styrelsen . Se krete ra ren bör också se o rdföranden som skall forigenom samtliga mötespro- mule ra (avsäga) besluten tokoll , som skri vils under och därför måste formuleåret , och ko nlro lle ra an de ri nge n i prolOkolIet stå i är unde rtecknade av såväl överensstämmelse med desmötesordfö randen som jus- sa o Det räcke r dock inte med te rarna. (Observe ra att styrelsen håller sammanträde n. all protoko lle n är underNär fö reningsmedlemma rna tecknade och jusle rade. De är med vid en sammankomst beslut som fattas och nedlalar man om en möte .) Är tecknats i protoko lle n måste de ej undertecknade bör också verkställas. Sekreteraman se tili an få dena gjort re n/styrelsen bör dä rfö r ocksä kontrollera den sake n. så sna rt som möjligl. Justerarn a måste vara En god sed ä r all vid va rje överens sinsemellan och beslutspa ragraf anteckna damed o rdföranden om orda- tum för när de n blivit verkIydelsen i protokollen. Är stälId . Om man alltsä vid det de inte det måste de formu- fö rberedande styrelsesamleringar de inte kan e nas om manträdet finner , att vissa tas upp vid en nytt möte, beslut inte blivit verkställda varvid mötet bestämmer bör man se tili att få della (eve nl. genom omröstning) gjort så snarl som möjligt. hur den omtvistade fo rmule- Styrelsen kan annars riskera all få en anmärkning om della i revisionsberällelsen. Om vissa beslut av någo n a nledning inte kan ve rkställas a ntecknas della jämte rnotiveringar i dagens protokoi!. Sekreteraren bör också ringsfö rfara ndel snabba re, tili detta sammanträde ha bl. a. har kravel på an mö- uppgjo rt eli förslag tili verktesproloko ll skall fogas lill samhe tsberättelse, så all styregisle ranmälan slopals och relsen kan granska detsamatt fö rhandsgranskninge n av ma och göra event. rä ttel-

rö rändringarn a gäller utl ä n-

stadga rn a är bind ande fö rut -

Förbered i lid . Slyrelsen bör i mycket god tid (minst e n månad i förväg) sammanträda för att förbereda å rsmöte t och diskutera vilka åtgärder som skall vidtagas. Se kreteraren bör kontrollera an alla proloko ll är undertecknade och juste rade. Styrelsens protoko lI skall vara undertecknade av o rdförande n och sekrete raren . Protokolle n justeras genom uppläsning (eile r genom an de dupliceras och utdelas ål slyrelsemedlemmarna) . Vid följa nde sammanträde antecknas dena (gärna i båda protokollen ). 1 det protokolI som justeras anlecknas "Juste ral den / ... " varpå ordförande sätt er sitt namn un-

der. 1 dagens protokolI kan också gärna intas e n pa ragraf " Protokollet frä n slyrelsens sammanträde de n 1.. . justerades u • Kan styrelsen inte enas om vissa formuleringar i protokolle t får man lov an rösta o m saken. Om styrelsen

sammanträder

med

NY FÖRENINGSLAG 1.1.1990 Lage n om före ninga r från år 19 19 ersän s fr. o. m. 1990 av en ny fö re ningslag. I den nya lagen ingår inga radikaningarn as ställning, rätt att

få bilda officielll lvåsprå kiga föreningar saml regislreringsförfara ndel. Riksdagsman Gustav Björkstrand har i Kommunlidningen 4/89 ingående beha ndlal de n nya fö re ningslagens tillko msthistoria och de nya ä ndringa rna. Medle mm ar i e n fö re ning ka n va ra e nskilda pe rsoner, samm anslutninga r och stiftelser. Kravet pä fi nlä nds kl medborga rskap [ör styrelsens medlemma r slopas. utom i fråga o m politiska föreningar. I dessa ka n vid sidan av finlä ndska medbo rgare endas t såda na medborgare som komme r från de övri ga no rdiska lände rna va ra medle mmar. Slyrelseordföra nde och minst hälflen av de övri ga medle mmarn a skall dock ha sin hemvist i Finla nd. Fö reningarna skall föra medlemsförteckningar öve r sin a med-

le mmar genom an anteckna deras full ständiga na mn och hemort samt för utlänningarnas del även medborgarskap. Den nya lagen ger föreningen rän att få bilda officiellt tvåspräkiga föreningar. Tvåspråkigheten skall införas i föreningens stadgar, vilka skall inlämnas tili föreningsregistret på båda språken . Samlidigt krävs det en intyg av en auktoriserad translator på an stadgarn a är likalydande på båda språken . I den nya lagen har man strävat tili an förenkla förfarandet vid registrering av föreningar och göra registre-

ser. En anteckning om att

verksamhetsberä ttelsen godrar på sladga rna så an e n ny känts intas i proto ko lIe t. fö rha ndsgra nskning behövs. Vanligtvis fall er det ä ve n Ifråga om ändringsanmäla n på sekre tera rens lott att räc ker del med an o rdföran- uppgöra et! förslag tili ve rkde n fö rsä kra r an uppgifler- samhe tsplan fö r de t ko mna ä r rikliga - proloko ll be- mande året. Ä ve n della höve r alltsä inte fogas tili granskas av slyrelsen och ändringsanmäla n. antecknas i protokollet. Ifa ll e n fö rening ha r sänt in sin registre ringsanmälan Bokslutet eiler anmälan om änd ring av Kassö re n skall givetv is ha up pgifte r i registrel tili regi- bokslutet fä rdigt vid de n a streringsmyndigheterna insa mma nträde, så att de t ka n nan lage n trän i krafl , kom- undertecknas av styrelseme r anmäla n an handläggas medle mmarna. Kassö ren en ligt den tidigare lage n. skall också ko ntro llera all O nskar fö re ningen ä ndra si- det fi nns verifikat för alla na stadgar e nl igt beslämmel- transa ktioner som gjOrlS unserna i de n nya lage n kan der å re t och a rt o rdföra nföre ningen begära an de be- dens utanordning finns på ha ndlas e nligt de n nya lage n utgiftsverifikaten . Om förefte r det an de n lrän i kraft . eningen ha r fö rsäkringa r är Registre rin gsmyndighedel skäl all granska all dessa ternas arbetsbörda ko mme r är pä betryggande belopp. sä kert an ö ka avse värt i Styre lsen bör likaså se igenövergångsskedel. Enligl den om inventarieförteckningen temporä ra lagen o m avfö- och besluta om event. avrande av vissa fö reningar ur skrivningar. föreningsregistret kommer Sedan man väl kommit så alla sådana föreningar som här långt bestämmer man inte gjort någon anmälan tili dag, plats och klockslag fö r registret sedan 1.1.1960 att å rsmötet. Sarntidigt bestämavföras . Dylika föreningars mer mao vem sam skall ui· namn kommer an publiceras färda kallelsen tilI årsmötet , i Officiella tidningen med en vilken dag detta ska ll ske , uppmaning an de har sex vem som skalI uppgöra föremånader på sig an anm äla dragningslistan för mötet ifall de avser an fortsätta sin och duplicera densamma likverksam hel. Den temporära som verksamhetsplan , boklagen är i kraft tili utgången slut och budgetförslag. Man av 1992 och antas gälla ca beslutar även om vem sam 20 000 föreningar. En hei skall vidtalas att leda å rsmödel föreningar kommer sä- tet samt om even t . programkert an bli "tagna på säng- oummer och konstaterar e n" och märka an "törn- även vilka vai som skalI förrättas . r samband med det rosasömnen" är förbi. sa tt att föreningen inte änd-

sistn ämnda utser mao även

Mikael Korhonen

ett valutskott elIer en valberedningskommitte. Däref-

te r kan man skilj as åt med gOll samve te.

att de förordar ansva rsfrihet. N är revisionen är klar undert eckn ar revisorern a bokslutet och skriver revisions-

berättelsen. I de nna bör de kOri redogöra fö r vad revisionen omfattat och vad de Rcvisionen Kassö ren ser nu tili att få funnil och som slutkläm förrevi sionen undanstökad så orda ansvarfrihe t. snart som möjligt. Att spara revisionen tili sista minuten Valberedningen Valen mäste förberedas. är helt förkastIigt. Ali granska e n förenings " rä- Att sliga upp pä ett möte kenskape r och förvallning" , och fö reslå någo n tili e n post som det bruka r heta , ä r eli utan att i fö rväg ha vid talat grannlaga a rbete och inget vede rbörande är lika illa som an automatiskt fö reslå haslve rk . R evisionens omfattnin g åte rval bara för att kom ma va rierar mycket beroende ifrån sake n så fo rt som möjpå fö reningens storlek och ligt. Bästa sället all fö rbe reda ve rksamhetsforme r. Må nga revisorer nöjer sig med att ell vai är all tillsälla en valbe redningsko mmitte eiler granska bokfö ringen och kontrolle ra att kassan stärn- e n utskott av styrelsen beme r överens med saldobe- stående av förslagsvis tre skeden. För 30- 40 år sedan persone r. Pä så sätt kan rna n va r detta kanske nog, me n undvika all ovilIiga eile r inte längre. De fl esta för- o lämpl iga personer väljs. Styrelsen har nu utfört sill e ningar ä r i dag bOkfö rin gsskyldiga och är tvungna att fö rberedande a rbete och är göra skatteinnehåll och be- redo att gå tili årsmötet. tala sociala avgifte r. Om före ningen ha r e tt hus att Årsmöte Låt oss nu se hur vi hålle r unde rhälla och anordnar publika tillställningar med in- ett välförbe rett årsmöte. Mötet är självfallet utl yst i trädesavgifter ka n de n ekonomiska verk samheten vara god tid och mötesdeltaga rna rätt o mfatta nde. Tili reviso- ko mmer tili e n välupplyst re r bör därfö r väljas kunni- och lagom varm möteslokal. ga, intresserade och sam· De t finns be kväma bä nkar vetsgranna pe rsone r. Det eIle r stolar utsatta, gärna i räcke r inte längre med att v-form framför presidieborde är bokfö ringskunniga, de det (där mötesfunkti onä rerbör också ha en inblick i hur na skall sitta). På bordet en fö re ning fungerar och fi nns event . före ningens kunna ge goda råd i olika bordsstandard och blommor frågo r. En före ningsrevisor i e n vas. Vida re ligger dä r papper bör snarare vara en rådgiva- ordfö randeklubba ,

Texten här invid införs på begäran av VI Jerker Nyberg som et! komp1ement tili de administrativa kurser som genomförts under året. Detsamma gäller texter om den nya föreningslagen. Vi har inhämlat författarnas tiUåtelse från publiceringen ,

tili de n utdelade föredragningslistan och frågar om det finns några a nmärkningar mot densamma. Om ingen säger någo t fräga r han om fö redrag ningslistan kan godkä nnas. Om han dä hör övervägande ja-röster, säger han: " Då är fö redragningslistan fastställd" och slär klubban i borde t. Om på fö redragningslista n fi nns en punkt som upptar "Övriga ärenden" , bör dylika anmälas redan innan listan

fastställs. Del räcker dock inte med an en dellagare vili foga någo t ärende tili listan. O rdfö rande n bör fräga om mötet godkänne r all frågan tas med. Om svaret är ja tas den med , råder det delade meningar mäste ma n rösta om saken.

Sedan föredragningslistan ä r fastställd följe r man den punkt för punkt. Först ko nstaterar man då, all mötet är stadgeenligt sammankallal och beslutfört. O rdfö randen redogör för vad stadgarna säger om sättet och tide n för sammankallande samt hur sammankallandet skett, och och penna, fö reningens konstate rar dä rpä att mötet Te än en granskare. Kassören bör omedelbart stadga r, pro tokollbo k och är stadgeenligt sammankalefter det ova n omtalade sty- andra nödiga ha ndlingar. la t. Om minst Ivå medlemrelsesammanträdet ta kon- Styrelsen har berell alla ma r, som inte tillhö r styreltakt med revi sorern a och ärende n som skall beha ndlas sen, är närvarande , är mötet komma öve rens med dem och beslutat o m vilka fö rslag också beslut fört. Ordföranom lid och plats för revisio- tili åtgärder de n skall före- de n behöver inte fråga möte t om detta uta n bara ko nnen. I en förening av nägo n lägga mötet. betyde lse är ett oeft ergivligt Föredragningslista n och statera all så är fa llet. villkor att båda revisorerna a ndra nödiga papper ä r duO m den som väljs tili möjämte kassöre n (he1st också plicerade och utdelade tili tesordfö rande inte tillhör ordföranden och gärna äve n mötesdellaga rna , som nu styrelsen behöver inte vicesekre te rare n) skall vara när- sille r fu lla av förvä ntan och o rdförande utses för möte!. va rande under revisionens småprata r i vä ntan på an Tillhör mötesordföranden gång, så a tt ma n tillsam- mötet skall börja. AlIt är däre mot styrelsen, måste ma ns ka n gå igenom event. up plagt fö r en Iycka t årsmö- man vä lja en viceordförande utanför styrelsen att leda proble m och besvara frågor. te . Revisionen får gärna börNåg ra minu ter över den förhandlingarna medan anja med e n hastig blick på utsatta tiden stiger styrel- svarsfriheten behandlas och fö reningens stadgar. Reviso- sens o rd förande fram tili revisorer väljs. Ordfö rande n rerna kan ka nske ge tips och presidie bordet och äskar ka n därpå ant ingen själv förslag o m ändringar ifall tys tnad genom a n slå ord- kaila någo n all föra protostadgarna ä r föråldrade . fö rande klu bban tre gånger i ko llet eiler be mötet föreslå Små briste r och fadäse r kan bo rde t. Ha n hälsar mötes- en protokollföra re. Näs ta punkt på fö redragrevisorern a framföra munt- deltaga rna välkomna i ett ligt eiler teckna ner dem på vä nligt och positivt anfö ra n- ningslistan upptar vanligtvis en lapp. Grava försummel- de , som absolut inte skall vai av två protokolljusterare ser och o lagligheter bör där- vara något föredrag - tio bland de närva rande medemot påtalas i revisionsbe- minuter räcke r gott tili . Han lemmarna. Det är också skäl rällelsen. ger lämpligen e n resume att utse rösträknare för den Sedan revisorerna gän över verksamheten under händelse alt omröstningar igenom föreningens alla pro- det gångna åre t och under- kommer all företas eiler vai toko ll för året och kontrolle- lällar på så sän de n kom- med slutna sedlar. Det ä r så dags att ta itu rat om de beslut som finns ma nde be handlingen av med styrelsens rappo rter, antecknade i de m är lagliga ve rksamhetsberättelsen. som är utdelade tili mötesoch verkställda kan de över- Han betonar speciellt vilka gå tili att granska räkenska- glädjeämnen och svårighe- deltagarna . Det är dä rför pe rna . De nna granskning ter , som varit förenade med onödigt att läsa upp de m. måste vara mycket minutiös, verksamheten och ordar Ordföranden kan nämna katy revisorerna har ett stort även om ekonomin. H an ut- pitelrubrikerna i tur och ansvar. Det är ju på de ras talar förhoppningen att för- o rdning och fråga om det löpa finns något att anmärka mot förord ansvarsfrihete n skall handlingarna skall beviljas . O m revisorerna raskt undan och att della- dem , om ej , är de godkänförordar ansvarsfrihet bör garna skall uttala sig flitigt. da o Sedan verksamhetsberätmedlemmarna i rimlighetens Han ullrycker sä sin glädje namn inte ha någon orsak över all så må nga infunnit telsen och bokslutet genoman misstänka an styrelsen sig (oberoende av hur gåtts delges revisionsberätoch de redovisningsskyldiga många de är) , hälsar dem telsen. Observera all denna inte skulle ha skött sig klan- välkomna, förklarar mötet bör uppläsas i original av derfrin. Revisorema bör öppnat , slår klubban i bor- någo n som inte tillhör stydärfö r inte heller dra sig för det och sätter sig. relsen. Härefter behandlas Ordföranden hänvisar så att göra anmärkningar , trots Forts. pA sld. 14

Malax-Korsnäs handikappförening är reslystna En föreni ng med mycken gläd je och lust att resa och röra pä sig. E ldsjäle n ba k" om dessa resor är ordföran-

de Runar Björkas . Även hans fru E lvi är med i ord· nandet , två fina pärlor som föreni ngen är glad över att de finns och medlemsantalet är ca JOO st. Hobbyverksam· het i Petalax klubblokal , fina svarvade föremål : skålar, fat , Ijusstakar m.m. som tillverk as

medlemmarna

där. Damerna handarbetar och serverar kaffe. Alla föremäl säljs på auk tion och medlen går tili föreningen . Julfest pä restaurang, gratis och förmänliga resor får sen medlemmarna av sin hobbyverksamhet. Denna fö rening har rest tili Sverige, Norge, Danmarko En resa tili Kuopio 4 dagar 1988. Gävle , Umeä , Lövänger och Skellefteå den 2 april 1989 och då bodde vi i Kyrkstugor. 1 juli 89 tili Helsingfors, Borgä, ViII· manstrand , Saima kanal , de rörde sig i östra Finland , resan var 5 dagar. Under re· san få r alla komma med önskningar tili nästa resa , namn las upp, sen anno nse-

rar de i tidning, dag och klockslag kommer senare. Under den senaste resan 8-9 september då jag fick Vilket placeringsalternaliv skulle vara det bästa , då det samlals pengar på kontot , som man gärna skulle vilja ha en bättre avkastning på? Alteroativen är många , och valet påverkas av Oere faktorer. Bankdirektör Kristian Backman är chef för privatsekto rn i Helsingfors Sparbank , och han berättar här hur han skulle placera 20 .000 mark o Innan man börjar fundera pä avkastning och vai av placeringsformer, mås te

man

besluta sig för vissa huvud· linjer, säge r bankdirektör Backman. Man mäste avgöra, om placeringen i första hand skall ge ränteinkomster eiler om man föredrar en värdestegring på sin placering. Bankdepositionerna ä r ett bra alternativ p.g.a . den höga räntenivän och riskfriheten . Dessutom sänker en bankdeposition räntan pä ett eventuellt lån. Om mao är ute efter rän-

teinkomster väljer man något depositionskon to. Om man däremot strävar efter

en värdestegring, lönar det sig att välja lämpliga aktieposter. Och viII man i något skede använda placeringen som säkerhet för lån, är en deposition bättre än en placering i aktier. Två-årig tidsbunden deposition

När man tagit ställning tili allt detta , kan man övergå tili att granska de depositionserbjudanden banken har, fortsätter bankdirektör Backman. - I dag har vi två olika slag av tvåårskonton . Den traditionella skattefria depositionen ger med dagens grundränta (7,5 % ) 5,5 % i skattefri ränteinkomst. En-

Greta Ek i Jackarby har sänt redaklionen för God Tid följande referat frän Malax-Korsnäs handi· kappförening. Eftersom det kan vara av intresse

också för SPF:s medlem· mar hur mao kan resa trols att mao är rörelsehandikappad publicerar GT texten.

vara med , blev det bestämt en dags resa tili Iittala och i nästa sommar tili Estland . Den senaste resan 8- 9 septe mber var jag och min man i Molpe och hälsade på min bror och fr u. Därför hade vi tur att få va ra med på denna resa och vi II därför skriva huru bra denna förening är och huru väl Runar Björkas ordna r för de rörelsehämmade . På morgonen den 7 september körde Ingves stora buss runt pä alla små vägar och plockade upp alla resenäre r. Otroligt att den stora bussen körde sä säkert pä de smala kurviga vägarna, skickligt. Med Vasabåte n Prince åkte vi över tili Holmsund . Med pä resan var två rullstolsbundna. Den ena hade ordförande hand o m och den andra var det en dam som ställde upp frivil-

ligt. Kan inte an nat än beundra dessa uppoffrande människor.

De rullstolsbundna fördes fram tili båte n före rusninge n, likaså bort frän båten och de som hade dåligt att gå fick åka ombord med bussen och med hiss upp likaså av igen. Då alla var i bussen åk te vi tili Umeå. Vi fick gä runt , hade fritt tili en viss tid men en halv timme före utsatt tid va r alla på plats , sä var det va rje gå ng vi kiev av bussen , va rje gång all a i god tid på plats, inget vä ntande. Dä al· la var i bussen åkte vi tili Hotell Scandie där vi bodde. På lördagsmorgonen efter frukosten lämnade vi det Ootta hotellet och åkte i nordvästlig riktning inät landet. Tidvis ä kte vi lä ngs Vindelälve n med sina djupa branta stränder. Vi fick se en mycket vacker och storslagen natur. Höga åsar och djupa dala r, små sjöar och vattendrag och ibland någon välskött bondgård. Det som är en km fågelvägen blir snabbt 1 mil att gå i denna terrä ng. Har läst Sigge Starks böcke r där hon sä le· va nde beskrive r denna vack· ra landsbygd och nu fick jag uppleva dena. Det var en härlig känsla att få se denna

omväxla nde natur så långt man kunde se . Vi åk te tili Ä msele och besökte gray· gården där. En dam på gravgården visade oss genast var det va r som tre av familjen Nilssons mördades så rått , det kommer vi nog alla ihåg. Den ena av pojkarna blev ju kvar och dhar släk tingar skött om att han fick e tt he m. Från Ä msele vände vi äte r tili Vindelse där vi åt på det vack ra gammaldags hotelle t Vindeln . Där fanns höga trappo r. inget hinder - de rullsto lsbundna kom upp och ned igen. Efte r mao ten inhandlades e n bukett blommo r och sen äk te vi tili gravgå rden i Vindeln och där satte ordföra nde med fru blommor på den Nils· sonska graven där de vilar på den vackra gravgården med storslagen natur omkring. Därefter tog vi bussen tili Umeä igen och det blev e n rundtur där. Vi besökte museio mrådet Gamlia bland a nnat. Därefter ned tili Holmsund fö r att invänta båten. På samma vis fick de handikappade komma ombord och av igen och mitt i natten , I-tiden lämnade vi Vasa. Nu blev de t för TorLeif att köra runt på de smä

.". .. tt-

.' I ~ .'.' .' ,.'.

vi lka förfallna rä ntor och amo rteringar betalas tillbaka åt kunden. Obligationerna förfaller å rligen , vanligen unde r e n tid av 5- 10 å r. Också obligationerna är e tt tryggt alte rnativ. Obligationerna kan dessutom säl· jas på börsen . men försä ljningen innebär betydande kostnader och försäljnings-

nen, sam har en fast rän ta

på ca 11 ,5 % . Fast ränta betyder att räntan är densam· ma under hela depositionstiden, obe roende av ränteförändringar på marknaden . På ett är skulle man alltså få 2.000 mark i ränta (de positionen 20 .000 mark) . Räntan på nämnda depositionssumma kan vara skattefri i sin helhet genom att utnytt· ja förmögenhetsinkomstav· draget som möj liggör heh skattefria räntor upp tili 2.000 mark på beskattningsbara depositioner. För de n del av för mögenhetsinkomsterna som ligger mellan 2.00 1-38.000 mark är hälften beskattningsbar och för den del av inkomsten som överskjuter 38.001 mark är förmögenhe tsinkomsten underkastad full beskattning (denna skattebehandling gäller fö r ränto r som utbetalas inko mmande är).

kursen innebär riskmoment .

som kan påverka avkastningen negativt. Det finns bäde skattefria Bankdirektör Kristian Backoch beskatt ningsbara obligaman , cheI Iör privatsektorn i tioner. Avkastningen på e n Helsingfors Sparbank, berätskattefri obligation är 6,5 % tar här hur han skuUe placera (bunden tili Finlands Ba nks 20.000 marko grundränta) . På marknaden finns också beskattningsbara bart tvåå rigt tidsbundet ko nobligationer , som ger en avto , där räntan ä r 12,5 % . Pä kastning om 11,7 % (fast detta sätt når man en högre ränta). Hä r tala r jag o m nya medelavkast ning samt drar obligationer som säljs över skattete knisk nytta av uppdisko På börsen finns också delningen. äldre obligatione r med De t finns naturligtvis ockeventuellt högre ränta tili så andra tidsbundna deposisalu .

"". ' •

' .

{;.

.~ , ,r" ' / ~~) -".--~ . -; ; _ __ .:

I = jI

.~ --.

't-).

!>tI

. '.

(,.

------

'. .-.---- r_ ... ___.

Medlemmar i Malax-Korsnäs handikappfärening hjälper eli rulIstolsbullden medresenär lIerfär trappall tili hotellet. vägarna igen , e n som passar i sitt yrke, att Iyfta ut och in i bussen rullstolar, att täligt vänta då de rullstolsbundna skulle sökas och föras in i sina hem, han och ordförande hade det mesta att sköta , underbara människor. Tänk vad vanliga pensionärer kan göra mycket , ge de handikapade människovärde , de få r e n känsla a tt de är lika oss

eiler ett investeringsbolags

aktier är att fö redra. För närvarande är utsikterna på

aktiemarknade n dock så osäkra att e tt placeringsbeslut i aktier kanske skall skj utas på . Möj ligheter med Magnum-konto Ännu ett ah ernati v är det nyss på marknaden ut komna Magnum-kontot. Där har krediten kombinerats med en väl avkastande deposition. Då det fi nns pengar på kontot och krediten inte används, betalas en ränta som

alla andra. Vi kände oss först som två blåbär, två frå n Borgånejden in i denna grupp men känslan försvann snabbt. Vi två tackar er alla för att vi fick vara med , det var ni alla som gjorde att vår resa blev et! vackert minne. Greta

baserar sig på tre månade rs Helibor. Denna ränta har varit starkt stigande. och är

ca 11 ,75 % i oktober. Rän· tan är beskattningsbar in-

komst. På kreditsidan fö rbinde r sig kunden att ta e n kreditlimit på minst 40.000 mark , för vilken ha n betalar en ärlig e rsättning om 960 marko Krediträntan på utn yttjad kredit är bunden tili den treåriga marknadsräntan och är 14,5 % i oktober. Fördelen med detta konto är att kunde n auto matiskt blir s. k. preferenskund , vii· ket bl.a. innebär att han inte behöver betala vissa expeditionsavgifter i banke n.

ElT ALTERNATIV MOT ILLAMAENDE UTAN MEDlCIN

tioner. Om man är redo att

placera sina pengar på 3 år stiger räntan på det beskattningsbara kontot tili t.o .m. 11 ,5 % .

Aktier Börsnote rade aktier kan rekommenderas för den som är beredd att ta risker. För att eliminera tillfälliga Ouktuatio ne r bör placeringen var långsiktig. 20.000 mark räcke r inte tili börspartie r med riskspridning i olika papper varför en fondandel

Obligationer En obligation är e tt massskuldebrev, med vilket staten eile r hypoteksbanken Om man av ovanstående samla r pengar från marknaskäl inte viII placera allt på den. Varje obligation har mot beskattningsbara konton , betalningskuponger, kan man välja kombina· Tid Konto tionskontot Fifty·fifty , som Effektkonto ger 9 % i ränta pä placeri ngMagnumkonto en . Då delas 20.000 mark i 24 män Tidsbunden deposition två lika stora delar. 10.000 1-6 män Placeringskonto mark placeras på ett tradi7- 12 mä n Placeringskonto tionellt tvåårigt tidsbundet 2 år Place ringskonto konto. som ger 5,5 % i rän3 år Place rin gskonto ta, och den andra hälfte n 5 år Placeri ngskonto placeras på ett beskattnings-

Ränta 8,75 11 ,75 5,5 ca 11 ,0 ca 11,0 ca 11 ,5 ca 11 ,5 ca 11 .0

Besk. ,. ,.

Skattefri Besk . Besk.

t .. • -~_-...., 1" ~.-"

Hur placera 20.000 mark fömuftigast? ligt regeringens förslag ka n räntan pä dessa konton höjas med I %-enhe t fr.o .m. december 1989. På ett år är inkomsten 1.100 mark (för en 20.000 marks deposition) . Det andra alternativet är den tvåä riga beskattningsbara tidsbundna depositio-

•

L'~ ·

't~ ·· I~.' !' ~;~I :' ...

EJ MERA SJÖSJUKA ELLER RESEILLAMAENDE SEA·band förhindrar eHektivt aili slags reseillamående utan biverkningar förorsakade av mediciner.

SEA·BAND är heli ofarligt och passar både för vuxna och bam. Englands kungliga flotta har under ytterst svåra förhållanden prövat och använl SEA·BAND'en. SEA·BAND har visat sig vara eHektivt också vid illamående förorsakat av andra omsländigheter. SEA-BAND finns nu i Finland. Pris 82 mk Säljes av

'I1lelrfet

5 A 1L 5 0 Y

Kuttervägen 14. 00870 Helsingfors. Tel. 90·6982707

MATSTÄLLEN Rtsla urang

K6 KVARTE'IT Öppet: Fr-Iö kl. 11.00-01.00 yard. 0 50 kJ. 11.00- 18.00 Vardagar, 3 räller att vä!ja mel!an. U>rdagar o. 5önd'agar lu nch liII for-

Hei· och halvpension

REGINAS MAT & KAFFE

L-__~A=d~v~o=k~at~b~y~rå~e~r__~1 1L______~O~P~T~tK~E~R~_____"

Gynna

Advokatbyrå Vicehäradshövding

i Väslanfjärd tel. 925·77 46

större grupper

Lönnrotsg. 32 A 00180 Helsi ngfors tel. 90·603 909

månliga priser. Dans fredag-

lördagkvä llar.

I cenlrum II" KimilO

Ttl. 925·1500

caf~

VÄLKOMNA!

FORELLEN Korpo Tel. 926·31202 Oppet alla dagar

Smedsgränd 4 , Lovisa

Tel. (915) 531 529

HANGÖ TRAFIK Bussbeställningar Tel 91 ' -81004

1 vatten med värme under reumaveckan Reumaförbundet i Finland koneentrerar sig under inn eva rande år på o lika miljömo ti v. E ll delprojekt är " 1 vatten med vä rme" - ett pro jek t för a ll främja varmvattenbassängmotionen. De n 8- 15. 10.1989 fi rades Reumaveeka n , so m inleddes med e n riksomfallande vatte nl ekdag " 1 va lle n med vä rme". Måle t för kampanje n är. att det fö r e nvar person med sj ukdo mar i stöd· o ch rö re lseappara te n ä tminsto ne en gå ng i vec kan skall finnas möjlighet fö r va rm· va tt enmo tio n nära d et egoa he mme!. T e mad age n ha r fåll e ll sy nnerlige n positivt molla· ga nde i kommunerna oeh simha lla rn a. Unde r " 1 va tte n med värme"·vallenlek· dagen uppvärms vallnet i åtminsto ne 40 bassä nger tili eirka 30 grader. För simhal· larna har man pla ne rat ell trevligt program : H and ledd motion. informa tionsgiv, li vrädd nings· rådgivnin g, uppvisninga r , bollspel , tävlingar ete. Varmvat tenmotionen är enligt ex perlisen en bra mo· tio ns- oeh rehabiliteri ngs· for m fö r ä ldringa r , kroniker samt handikappade barn oe h vuxna. Cirka 500.000

personer med sj ukdomar i stöd- och rörelsea ppara ten skulle ha nylla av varmva tte nmOlio ne n . Man kan ta la om varmvattenmotion när vattentemperature n överstiger 28 grader. E nli gt en fä rsk förfråga n som Re um aförbundet i Finla nd riktade tili kommun erna äger endast 35 kommune r en varmvattenbassäng. I endast 48 kommuner har myndigheterna arrangera t m öjlighet

för

Tel. 30161

BROMANS OPTIK Kungsg. 8. EKEN ÄS

Tel. 911 ·62949

annonsörer

Juristbyrå GULD - UR - OPTIK

O. LINDELL

BESTÄLLNINGSBUSSAR :

God mat I hlstorlsk millä. Öppel alla dagar

KARIS , Kopmansgalan 4

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS

God met ivan tör

kommuni n-

vånarna att utöva varmva ttenmot ion. Varmvattenmotion a rrange ras på 38 o rter av hälsovå rdssektorn oeh på 22 o rl er av gymn astik· och idrottsse kto rn . 1 de kommuner so m besvarade forfrågan fan ns d et sa mmanl agt 161 si mh allar. Kampanj en " 1 vatten med vä rme" är e n del av DEN RIKSOMFATTANDE H ÄLSO KAMPANJEN " VALTAKUNNALLISET TERVEYST ALKOOT". Kampanj e ns beskyddare ä r Rep ublike ns President jä m· te maka . Reumafö rbundet i Finland förverkliga r evene· ma nge t i sa marbe te med Finlands Simundervisnin gs· oeh Livräddningsförbund rf oeh Po lioinvalidi t ry .

Tili Teneriffa PUERTO DE LA CRUZ

FÖLJ MED TILL PUERTO DE LA CRUZ I MARS 1990 Avfärd 13.3 3 veckor hotell Teneguia mk 3.130:16.3 . 2 veckor hotell Avenida mk 2.900:· Kaffefrukost Närmare uppgifter och bokningar genom ELSE·MAJ JOHNSON , Levonsgatan 14, 65200 VASA, tel. 961·119410 kl. 9 - 11. .....- - - - . . . . ; - - Arr: SPF :s Österbottniska distrikt

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4 Tel. 9t5·531 865 Beställningsbussar.

Auto·Buss Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Oy T. Ekman Ab

BESTÄLLNINGS8USSAR WERNER HENRIKSSON AB 80RGA Tel. 171042

Ci rkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961·112 048

Välkomna gamla och nya kunderl

FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgatan , 1

CBS! Fn telelonrådglvmng Tel 889759. Byrån sköler alla jundlska ärenden. sven lria ränegångar och lörsåknngarnas ränsskyddsarenden, Storgårdsgatan 2, PARGAS

Tel. 889759 Hem. 88 n 18

tel 11 523

KVRKSLArr

OPTIK HSB ~ s

hus vld lorget

tel. 298 19 27

lnvalidförbundets julinsamling 1989 Arbetet fö r d e handikap· pade i vä rt land ä r ännu i hög g rad beronde av frivillig hjälp. Oekså In validförbundets verksamhetsmöjlighe· ter grund ar sig hu vudsa kli· ge n på frivi lligt arbete oeh donationer. Tili ln validförbundets verksam hetsformer hör de handikappades medicinska oeh yrkesmässiga rehabilitering, o rdn ande t av olika slags serviceforme r och samh ällelig påve rkan tili förm ån för de handikappade. En av de viktigaste verksamhetsformern a för närva-

ra nde är att bygga servicehus. Syftet med servicehuse n är all hj älpa svårt handikappade perso ner i sådana dagliga sysslor, som de inte klarar av ut an hj älp . De be· höver h jälp med av- oeh på· klädningen , mållide rn a, hy· gie nen och all rö ra sig. I förs ta hand är servicehuse ns ve rk sa mhetsprincip doek all ge svårl handikappade e n möj lighet a ll leva så självständigt som möjligt oeh oberoende av and ra. Med hj ä lp av jul· oeh vår· insamlingarna har I nva lid· förbundet red an kunnat bygga 15 servieehus i vå rl land , vi lka ge r e li hem åt 600 svä rt rörelse handik ap· pade . Vid å rsskiftet blir eli nyll se rviee hus färdig t i Idensa lmi och nästa å r i Ku opio, men fl er behövs. In validförbundet o rdn ar della år sin tradi tio ne lla jul· insamling i oktober-november unde r temat " Bo lle n i rullning" . De medel so m fås frän insamlinge n kommer all anvä nd as tili all ö ka an· de len egen fi nansie ring av de nya se rvice huse n. 1 insa mlingen kan man de lla l. ex. med det postgirokorI , so m har sä nts tili a lla fin· ländska he m tillsa mmans med vår trad itioenll a julkOrl hälsnin g. U nde r den tid insa mlin ge n pågä r kommer informationsinslag o m sa ken att kunna ses i televisione n. Också öve r lokalrad iostationern a kommer att sändas ett band sam pårninner om insa mlingen. Beskyddare för insamlin gen är rep ublik ens preside nt Mauno Koivisto .

MASSERA SJÄlV bort spAn ning och vArk i axlar nacke. rygg. armar eUer ben. Det magne1iska massagehuvudet Okar avslappnlngseHekten. Hopvikbar - kan tas med liII8tbetet. pA reS8ll. Tar litat utrymme, behAndlg an anvAnda.

:O:;Ii=~:.r:~:~:::~Oa~s: ~':nm:a~.huwBArbar -

inga sladdat, drivs med 2 radiobanerier (medfOljer)

Svagare eiler starkale massage beroende pii hur hArt man trycker

BESTÄLL REDAN IDAG OCH PRÖVA SJÄLVI

~Ds'rNtiMi:iEF\-I;mrrAi~ÄU'---1 I

1 Helsingfors Sparbanl< är

betalnings~änsten

fortfarande avgiftsfri! Gör ett avtal!

lösningar den här gången har sänts in tili redaktionen. Men bra så! na haft så mycket annat all De fem som fru Fortuna syssla med all "bara " 174 den här gången gynn . t är fö ljande: Greta Streng, Helsingfors, Gunvor Ström, Esbo, G reta R åst u , Petal ax. U llas tin a I saksson-Aho nen . Åbo . M argareta Hil den, Esbo. Var och en får en musikkassell som pris. Redaktionen gratulerar

174 krysslösningar Var krysset i nummer 5 för svårt eiler har GT läsar-

MEDICINSK LASER För behandling av: - smiirta - mflammation

SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNOETS OSTERBOTTNISKA DISTRIKT

- olika Jäkningsprrx:esser

Ombudsman för Osterbollen:

Rygg-Ledbehandling cx:h massage Naprapat Thomas Sundqvist

Hartmansgränd . Vasa Tel. 961 -11 64 30

Else-Maj Johnson Levonsg . 14 65200 VASA 20. Telefon: 961-11 9410 Vänligen ring helst kl. 9 - 11. Dlslrlktels bankkonlo: Vasa Andelsbank 567008-55002307 . Vasa Sparbank 104003962-6

vinnarna. 1 della nummer finns åter eli klurigt kryss av allas vår Hasse. Lösningarna tili detta bör vara redaktionen tillhanda senast den 28 november. Märk kuvertet med " Kryss 6" . Då är det lällare all hälla reda på vilk a brev som ska i vii ken korg pä red.ktionen . Lycka tili med na!

Bland de senast den 28 november 1989 Insända lösnlngarna utlottas fem musikkassetter. Lösnlngarna sänds under adress God Tld, Centralgatan 87 D, 10300 Karls. Märk kuvertet med "Kryss 6" .

Svenska Penslonörslörbundels

KANSLI Indiagatan 1. 00560 Helsingfors 56 Visst är Du med om att sam la in pengar lör svårt handikappade!

INVALlDFÖRBUNDET

Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsingfors Sparbank 405511.41177 Postgiro: 1203 95-8

Namn ................................................................................................................................ Adress ..............................................................................................................................